maj 2026

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände och lade till handlingarna protokollet från Skärholmens Pensionärsråds möte den 12 maj 2026. Beslutet fattades enhälligt.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände och lade till handlingarna en balanslista för år 2026. Ordföranden Stephan Guiance (S) lade fram förslaget, som enhälligt bifölls av nämnden.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände en anmälan om att ställa upp en ny säsongskiosk vid Mälarhöjdsbadet. Detta innebär att det kommer att finnas en ny möjlighet att köpa mat från en kiosk vid badplatsen under säsongen.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände enhälligt en ansökan om att få använda delar av Sätraskogens naturreservat för en filminspelning. Detta innebär att en filminspelning kommer att kunna genomföras i området.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade en anmälan om nybyggnad av ett mobiltorn med teknikbod vid Sätra vattentorn. Trots att anmälan godkändes av nämnden, lade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fram ett särskilt uttalande där de avstyrkte förslaget. De ansåg att placeringen var olämplig på grund av att den låg i Sätraskogens naturreservat, ett skyddat område med höga natur- och kulturvärden, och att en 54 meter hög mast skulle påverka landskapsbilden och rekreationsmöjligheterna negativt, samt att det inte fanns en tillräcklig prövning av alternativa platser.

Skärholmens stadsdelsnämnd fastställde en ny rutin för hur missförhållanden enligt lex Sarah ska rapporteras och hanteras. Detta innebär att det nu finns tydligare regler för hur man ska agera när allvarliga brister upptäcks inom socialtjänsten, vilket syftar till att öka tryggheten och kvaliteten för de boende.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände en anmälan och lade till handlingarna en inbjudan till samråd om Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen. Beslutet fattades enhälligt. Moderaterna lämnade in ett särskilt uttalande där de uttryckte sitt stöd för spårvägen, men betonade vikten av ansvarsfull finansiering och en smidig bytespunkt i Skärholmen, samt kritiserade regionens nedskärningar i kollektivtrafiken samtidigt som nya satsningar planeras.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände tertialrapport 1 för 2026, som beskriver budgetläget och verksamhetens utveckling. Nämnden ansökte även om en budgetjustering på 0,6 miljoner kronor för lokalvård inom förskolan och godkände en revidering av årsmålet för minskad plastanvändning. Majoriteten (S, V, MP) röstade för förvaltningens förslag, medan oppositionen (M, C, L) reserverade sig till förmån för ett eget förslag som betonade socioekonomiska utmaningar, trygghet och behovet av fler bostadsrätter.

Skärholmens stadsdelsnämnd fattade ett beslut att utse Odile Tuniche från pensionärsorganisationen PRO Skärholmen som ersättare i stadsdelsnämndens pensionärsråd. Valet gäller till och med den 31 december 2026. Beslutet fattades enhälligt.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen "Förskola i Stockholm 2025". Protokollet från mötet den 28 maj 2026 visar att nämnden, trots enhälligt bifall till förslaget, noterade två särskilda uttalanden från Moderaterna och Sverigedemokraterna. Dessa uttalanden framförde synpunkter och förslag gällande bland annat kvalitetsuppföljning, trygghet, språkfärdigheter bland personal och barn, samt resurser för barn i behov av särskilt stöd inom förskolan.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om allvarliga uppgifter om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Nämnden lyfte fram vikten av trygghet för äldre, stabila arbetssätt och tydliga rutiner för att förebygga missförhållanden. Dessutom betonades behovet av fasta omsorgskontakter, utbildad personal och bättre samverkan mellan kommun, polis och andra myndigheter för att stärka arbetet mot välfärdsbrott.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående att ploga isen för skridskoåkning vid Sätrastrandsbadet och Mälarhöjdsbadet. Detta innebär att förvaltningen i nuläget inte kommer att ploga isen, med hänvisning till brist på resurser, utrustning, kompetens och riskbedömningar. Moderaterna lämnade ett särskilt uttalande där de kritiserade beslutet och menade att förvaltningen borde avsätta budgetmedel för att möjliggöra plogning vid säker is, för att främja folkhälsa och spontanidrott.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om nya krav gällande avhopparverksamhet enligt den nya Socialtjänstlagen. Nämnden lade svaret till handlingarna. Trots att den nya lagen för närvarande inte direkt påverkar avhopparverksamheten i Skärholmen, välkomnades ett pågående lagarbete som kan leda till ett juridiskt förtydligande av ansvaret, särskilt då begreppet "avhoppare" inte definieras i lagen. Beslutet fattades enhälligt, men ledamöter från Sverigedemokraterna anmälde ett särskilt uttalande.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar angående beredskap för brand och första hjälpen. Beslutet var enhälligt, men ledamöterna Tapani Juntunen och Roland Johansson (SD) lämnade ett särskilt uttalande där de tackade för svaret och betonade vikten av att förvaltningen fortsätter med grundläggande beredskapsarbete och en utåtriktad verksamhet gentemot kommuninvånarna.

Ett medborgarförslag om en ny hundrastgård i Bredäng diskuterades vid Skärholmens stadsdelsnämnds möte. Nämnden beslutade att skicka förslaget vidare till förvaltningen för att de skulle utreda frågan och förbereda den för vidare hantering.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att utöka antalet hål på discgolfbanan i Sätraskogen. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget avslogs. Beslutet fattades enhälligt.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om en grillplats vid ängen bredvid Bredängs badväg. Nämnden beslutade att skicka förslaget vidare till förvaltningen för att utreda ärendet närmare. Detta innebär att förvaltningen kommer att titta på möjligheterna att anlägga en sådan grillplats.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande över detaljplanen för en del av fastigheten Hässelby villastad 28:1 vid Backlöksvägen/Asplövsgränd, trots invändningar. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och kritiserade exploateringen av grönområdet samt den otillräckliga infrastrukturen. Sverigedemokraterna reserverade sig också och menade att ingen bebyggelse borde uppföras på den aktuella platsen, som idag är en skogsdunge viktig för rekreation, samt kritiserade de låga parkeringstalen.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade att förvaltningen skulle utreda och besvara två skrivelser. Den ena handlade om tryggheten för företagare i Hässelby-Vällingby, inlämnad av Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet. Den andra, från Centerpartiet, gällde kolonilotter och stadsodling.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade ett svar på en skrivelse från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet gällande återtagande av verksamheter i egen regi. Förvaltningen rapporterade att de under mandatperioden hade återtagit två verksamheter och såg en positiv kvalitetsutveckling samt en kostnadsutveckling i linje med förväntningarna. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och ingen ytterligare åtgärd vidtogs.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna angående skötseln av Karl Bondes skog. Moderaterna hade påpekat att skogen, ett uppskattat naturområde i Hässelby, upplevdes som eftersatt. Nämnden delade uppfattningen om skogens betydelse och beslutade att vissa delar av skogen, särskilt runt gångvägar och entréer, kunde gallras ytterligare för bättre sikt, medan andra delar skulle skötas mindre ingripande för att bevara naturvärdena.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Centerpartiet om att ansluta Hässelby-Vällingby fritidsbibliotek till den nationella föreningen Fritidsbanken, som lånar ut sport- och friluftsprylar. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att inget ytterligare beslut togs i frågan.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade att anteckna protokollet från Bromma och Hässelby-Vällingbys gemensamma råd för funktionshindersfrågor den 21 april 2026. Detta protokoll innehöll diskussioner om bland annat Möjligheternas Hus, tillgänglighetsanpassning av grillplatser och mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket är viktigt för invånare med funktionsvariationer i området.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade protokollet från sitt pensionärsråds möte den 18 maj 2026. Nämnden beslutade att godkänna protokollet, vilket innebär att informationen från pensionärsrådet formellt anmäldes till stadsdelsnämnden.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd noterade att hemtjänstutföraren Kälvesta, Vinsta och Åkermyntan, som arbetar med äldre och personer med funktionsnedsättning, anmälts för att delta i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Nämnden godkände detta och lade informationen till handlingarna.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade resultatet av förskoleundersökningen för 2026. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket visade att 91 procent av vårdnadshavarna var nöjda med förskolorna, en ökning med två procentenheter sedan 2025. Resultaten visade också förbättringar inom områden som utveckling och lärande, normer och värden, samverkan med hemmet, samt kost, rörelse och hälsa.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade en remiss angående revideringen av Stockholms stads kulturstrategiska program. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnade det till kommunstyrelsen. Ledamöter från Moderaterna reserverade sig dock mot beslutet, då de ansåg att förvaltningens förslag inte tillräckligt betonade trygghet, tillgänglighet för äldre och barn/unga, samt stöd till lokalt kulturliv, bland annat genom att inte inkludera förslag som fler ordningsvakter och gårdsförsäljning.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att idrottsklubbar skulle betala för sanering av klistermärken i det offentliga rummet. Nämnden godkände förvaltningens svar och beslutade att vidarebefordra förslaget till trafikkontoret för besvarande, eftersom sanering av klistermärken i den offentliga utemiljön faller under klottersanering som trafikkontoret ansvarar för.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att sätta upp ett stängsel runt hundängen vid Melonparken. Nämnden godkände förvaltningens förslag, vilket innebar att man inte kommer att stängsla in hundängen vid Melonparken. Istället planerar förvaltningen att komplettera hundrastgårdarna i stadsdelsområdet och prioritera att anlägga en ny hundrastgård i de västra delarna för att få en jämnare fördelning.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att bygga en ny skatepark i Hässelby, eventuellt i lekparken Oxtungan. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget kommer att tas med i den framtida planeringen för utvecklingen av utemiljön i stadsdelsområdet.

Förvaltningschefen i Hässelby-Vällingby informerade om flera nyheter. Stadsdelsförvaltningen vann första pris i KEKS Awards 2026 för sin öppna fritidsverksamhet. Hässelby-Vällingby seniorer vann även Stadsdelskampen, och Ungdomsmottagningen testar en digital tävling, "Vi i sexan", för att informera sjätteklassare om sin verksamhet. Dessutom har förvaltningen fått medel för en ny social insatsgrupp (SIG Brottsutsatta) som ska stärka stödet till barn och vuxna som utsatts för brott kopplade till gängmiljöer eller våldsbejakande extremism.

Fullmäktige informerades om svaren på två medborgarförslag. Det ena förslaget handlade om bryggan vid Myrberget och det andra om att starta en öppen förskola i Gröndal. Nämnden hade redan tagit beslut om dessa den 23 april 2026.

Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd tog del av pensionärsrådets protokoll från den 20 maj 2026 och lade det till handlingarna. Under pensionärsrådets möte fick de information om bland annat avgifter för äldreomsorg, den nya socialtjänstlagen, digitala personalakter och att avdelningschefen för äldreomsorg skulle gå i pension. Pensionärsrådet diskuterade även ärenden som rörde minnesplatser, den ekonomiska rapporten och samarbeten med idéburna organisationer.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande om rapporten "Förskola i Stockholm 2025" och skickade det som svar till kommunstyrelsen. Rapporten, som är framtagen av förskoleförvaltningen, beskriver förskolans förutsättningar, kvalitetsarbete, språkutveckling och kompensatoriska uppdrag i Stockholms stad. Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt uttalande där de betonade vikten av höga krav på personalens svenskkunskaper och en mer strukturerad uppföljning av språkutvecklande insatser.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet om en inventering av idrottsytor i stadsdelsområdet. Förvaltningen redogjorde för vilka typer av idrottsytor de ansvarar för och hur de arbetar med att främja spontanaktiviteter, men meddelade att de inte har en överblick över nyttjandegraden för obokningsbara ytor. Moderaterna och Centerpartiet lämnade ett särskilt uttalande där de uttryckte oro över bristen på idrottsanläggningar i området och föreslog att möjligheten att bygga en ny idrottsplats och idrottshall i Mälaräng skulle utredas.

Moderaterna (M) lämnade en skrivelse med förslag om att öka grönskan i stadsdelsområdet med minst 1000 nya träd och ställde fem frågor till förvaltningen. Stadsdelsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Förvaltningen har höga mål för grönstruktur, biologisk mångfald och hantering av dagvatten samt har planterat 70 träd under 2024 och 2025 med fortsatta planteringar i år. Moderaterna anmälde ett särskilt uttalande där de uttryckte kvarstående oro för bristen på träd i vissa områden, som Marievik och Telefonplan, och kritiserade majoritetens byggpolitik.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände nya riktlinjer för föreningsstöd. Dessa riktlinjer ersätter tidigare regler och förtydligar hur föreningar i stadsdelsområdet kan ansöka om lokalt stöd för olika aktiviteter och löpande verksamheter. Liberalerna begärde återremiss men fick inte gehör, och Moderaterna anmälde ett särskilt uttalande där de ifrågasatte nämndens breda målsättningar för föreningsstödet och efterlyste pensionärer som en prioriterad målgrupp.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände att enheterna Medborgarservice och Tryggt mottagande i hemmet ska delta i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Kvalitetsutmärkelsen är stadens årliga pris för att lyfta fram och belöna framgångsrikt kvalitetsarbete inom stadens verksamheter, och ger även enheterna ett verktyg för att utvärdera sitt eget arbete.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att teckna ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Aspuddens Ungdomsklubb HOY. Avtalet, som löper från 2026-06-01 till 2027-12-31 och uppgår till totalt 215 000 kr, syftar till att skapa fler trygga mötesplatser för ungdomar och erbjuda en meningsfull fritid, vilket ska minska risken för utanförskap, riskbeteenden och kriminalitet i stadsdelen. Robin Nilsen (L) deltog inte i beslutet, och flera partier gjorde särskilda uttalanden som uttryckte glädje över samarbetet och önskan om att utöka partnerskap med civilsamhället framöver.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förslaget om att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Orienteringsklubben Älvsjö-Örby. Avtalet innebär att klubben får i uppdrag att ansvara för två officiella terrängleder med reflexmarkeringar i Älvsjöskogens naturreservat mellan 2026 och 2028, vilket ska göra skogen mer tillgänglig för allmänheten och minska slitaget på känsliga områden. Den totala ersättningen till klubben uppgår till 36 000 kronor. Majoriteten i nämnden ansåg att samarbetet stärker naturreservatet och bidrar till en hållbar användning, medan Moderaterna uttryckte oro för den låga ersättningen och att fler besökare sent på kvällen skulle kunna störa djurlivet.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att ta över vinterväghållningen på parkmark i egen regi från och med den 1 oktober 2027. Detta beslutades för att uppnå en beräknad kostnadsminskning på 5-8,5% jämfört med entreprenad, ökad kvalitet med fast anställd personal, samt förbättrad flexibilitet och beredskap vid extremväder. Ett särskilt uttalande från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lyfte fram att beslutet även syftar till att minska klimatutsläppen, stärka arbetsvillkoren och säkerställa en tryggare framkomlighet för invånarna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på Stadsrevisionens årsrapport 2025. Rapporten konstaterade att nämnden i stort sett skött ekonomin väl och att bokslut var korrekt, men identifierade områden med otillräcklig intern kontroll och gav rekommendationer för förbättringar, bland annat gällande familjehemsplaceringar, läkemedelshantering på boenden och hantering av skyddade personuppgifter. Nämnden uppgav att de delar revisionens bedömningar och arbetar med de nämnda utvecklingsområdena, men Sverigedemokraterna reserverade sig och uttryckte oro över att allvarliga brister inom vissa områden, inklusive familjehemsverksamheten, fortfarande kvarstår från tidigare år.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände tertialrapport 1 för 2026, som visar att nämnden prognostiserar att uppnå 27 av 28 egna mål och alla 12 av kommunfullmäktiges mål. Stadsdelen förväntas ha ett överskott på 1,1 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Beslutet innebar även att nämnden fastställde budgetförändringar, ansökte om budgetjusteringar för bland annat ökad demokrati och investeringar, samt omdisponerade medel för arbetsmarknadsåtgärder till ekonomiskt bistånd och för nämndadministration till stadsmiljö. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och krävde avslag på förvaltningens förslag.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att utveckla en liten park utmed Tomträttsvägen i Hägersten. Förslaget gällde att minska biltrafiken och göra grönområdet grönare, tryggare och trevligare. Trafikkontoret meddelade att de inte kunde genomföra förslagen om trafikåtgärder eftersom gatan redan har låga trafikflöden och god trafiksäkerhet, men förvaltningen kommer att fortsätta dialogen om parkeringssituationen och kommer att komplettera parken med sittplatser och grillmöjligheter.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett medborgarförslag om en minnesplats i Fruängen. Förslaget gällde en plats till minne av en pojke som sköts till döds där 2025. Nämnden beslutade att förvaltningen ska fortsätta dialogen med trafikkontoret och förslagsställarna för att utveckla tryggheten på platsen, till exempel genom belysning, konstnärlig utsmyckning eller växtlighet, med återrapportering till nämnden.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade sex medborgarförslag. Nämnden beslutade att förvaltningen ska utreda ett förslag om tennisbanor. Förslag om hundrastgård vid Långbro park och omlokalisering av rådjur ska besvaras direkt av förvaltningen. Förslag om gång- och cykelvägar på Årstabron skickades till trafiknämnden, förslag om grönstruktur mellan naturreservat till stadsbyggnadsnämnden (med uppdrag för förvaltningen att återkoppla svaret), och förslag om avgiftsfri parkering vid Älvsjö IP till Stockholm parkering AB.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade en rapport om beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte hade verkställts under det första kvartalet 2026. Förvaltningen hade rapporterat 29 sådana beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), samt ytterligare 10 beslut som avslutats utan att verkställas och 18 beslut som hade verkställts. Nämnden beslutade att lägga denna anmälan till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att ta del av en rapport om beslut om sociala insatser som inte har kunnat verkställas under det första kvartalet 2026. Totalt handlar det om 18 obesvarade beslut inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri (enligt lagen om stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL)) samt 11 obesvarade beslut inom äldreomsorgen (enligt SoL). Orsakerna till de ej verkställda besluten varierar, bland annat har brukare tackat nej eller haft specifika önskemål, men även platsbrist har förekommit.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag om att stänga av eller begränsa tillgången till vägen som leder till personalparkeringen vid Nälstaskolan. Förslaget kommer från en medborgare som upplever att biltrafiken vid Trolle Bondes gata skapar en otrygg och trafikfarlig situation för barnen vid skolans start och slut, då många föräldrar kör in på personalparkeringen för att lämna sina barn nära skolan. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras tjänsteutlåtande och skickar ärendet vidare till trafikkontoret och SISAB, då de saknar inflytande över gator och skolfastigheter.

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden godkänner en upprustning av Hässelängens lekplats i Hässelby gård. Projektet, som ska kosta totalt 18 miljoner kronor och beräknas vara klart 2027, syftar till att göra lekplatsen mer tillgänglig, trygg och trivsam med nya aktiviteter, förbättrade samvaro-ytor och stärkta naturvärden. Invånardialoger har visat önskemål om bland annat bänkar, belysning och nya aktiviteter.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla stadsrevisionens årsrapport för 2025. Rapporten granskar hur nämnden har skött verksamheten, ekonomin och den interna kontrollen under året. Revisionen anser att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, men ger rekommendationer för att förbättra bland annat lönehanteringen, kontrollen av inventarier samt stickprovskontroller inom äldreomsorgen.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände den ekonomiska månadsrapporten för april 2026. Rapporten visade att Stockholms stads nettokostnader hade ökat med 3,5 procent jämfört med föregående år, men finansieringen hade ökat med 4,8 procent tack vare ökade skatteintäkter och statsbidrag. Investeringsutgifterna uppgick till 1 554,6 miljoner kronor och borgarråden Fjellner (M) och Jönsson (L) betonade vikten av fortsatt långsiktig kostnadskontroll.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände den finansiella månadsrapporten för april 2026. Moderaterna och Liberalerna uttryckte oro över att kommunkoncernens skuldsättning har ökat med över 20 miljarder kronor under nuvarande styre, vilket de menar underminerar det tidigare arbetet med att minska skulderna. Centerpartiet instämde i denna oro.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände att Stockholms stad får upprätta en ny låneram på upp till 2 miljarder kronor hos Nordiska Investeringsbanken för att delfinansiera projektet Stockholms Framtida Vattenförsörjning. Borgarråden Fjellner (M) och Jönsson (L), samt Jonas Naddebo (C), uttryckte oro över stadens ökande skuldsättning, vilken med denna låneram skulle uppgå till totalt 8 miljarder kronor hos banken.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott har beslutat att lägga planeringsförutsättningarna för budgeten 2027–2029, inklusive en redovisning av konjunkturen i Stockholm, till handlingarna. Detta innebär att dokumentet med riktlinjer för den kommande budgetprocessen har noterats och kommer att användas som underlag.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände anmälan om samråd inför ett inriktningsbeslut gällande en temporär hall på Dalhagens BP, som är en del av Akalla 4:1. Detta innebär att samrådsprocessen, som är ett steg innan ett formellt beslut tas, nu är avklarad. Ärendet baserades på ett tjänsteutlåtande från Stadsledningskontoret.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände anmälan om samråd inför ett reviderat inriktningsbeslut gällande akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledningar i Hötorgsgaraget. Borgarrådet Fjellner (M) gjorde ett särskilt uttalande där han underströk behovet av åtgärderna men kritiserade att staden behöver lägga stora summor, över 50 miljoner kronor, på icke-strategiska kommersiella fastigheter och menade att underhållet måste kombineras med en tydlig ägarstrategi, inklusive att påskynda försäljningsförberedelserna.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände Arbetsmarknadsnämndens ansökan om att hyra en ny utbildningslokal för Komvux i Kista. Lokalen ligger i fastigheten Keflavik 1 och kommer att ha en årshyra på 2,3 miljoner kronor. Detta innebär att vuxenutbildningen i Kista kommer att få nya lokaler.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om att anta Stockholms stads hållbarhetsdeklaration. Detta innebär att staden nu har en officiell deklaration som beskriver stadens arbete och åtaganden för en mer hållbar utveckling.

Styrelsen för Stockholms Materialmagasin beslutade att verkställande direktören fick i uppdrag att fortsätta arbeta med förslag på nya lokaler för Materialmagasinet från och med hösten 2026. Detta innebär att de kommer att se över var Materialmagasinet ska ligga i framtiden.

Styrelsen beslutade att fastställa den ekonomiska rapporteringen, inklusive utfallsrapport och besöksstatistik per 30 april samt det ekonomiska utfallet för tertial 1. De beslutade även om en uppdaterad helårsprognos, vilket innebär att kommunen har en uppdaterad bild av sin ekonomi för året.

Vid mötet presenterade VD Malin Dahlberg en muntlig rapport om aktuella händelser och besöksstatistik för stadens kulturhus. Hon noterade en ökning av besökare i Vällingby, Husby och Skärholmen samt framhöll den uppmärksammade nyinvigningen av Kulturhusets plan 5.

Nils Poletti, den konstnärliga ledaren för Parkteatern, presenterade teaterns kommande sommarprogram och sin vision för verksamheten. Detta var en presentation av Parkteaterns aktiviteter för medborgarna i Stockholm.

Stockholms kommunstyrelse har svarat på Europeiska kommissionens förslag till förordning om industriell acceleration och omställning. Staden välkomnar förslaget som syftar till att öka produktionen av nettonollteknik och minska utsläppen, men efterfrågar tydlighet kring hur reglerna för offentlig upphandling och tillståndsprocesser ska utformas, då de befarar ökade kostnader och administrativ börda. Särskilt belyser man vikten av tydlighet gällande uppföljning av krav på lågt koldioxidavtryck i byggmaterial och samstämmighet med annan EU-lagstiftning.

Kommunstyrelsen informerades om två remissvar gällande nya förslag från Myndigheten för civilt försvar. Det handlade om föreskrifter för kommuners och regioners risk- och sårbarhetsanalyser samt regler för säkerhetsåtgärder och utbildning, vilka är viktiga för Stockholms stads beredskap och invånarnas trygghet.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Dennis Wedin (M) om att utreda skapandet av en ”Sergels Park” med mer grönska och trygghet vid Sergels torg. Beslutet motiverades med att arbete redan pågår, att stora ombyggnationer är tekniskt och ekonomiskt orimliga på grund av bland annat bjälklagskonstruktionen och att platsen har höga kulturhistoriska värden. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville att motionen skulle bifallas, då de ansåg att en helhetslösning behövs för att göra torget grönare och mer välkomnande.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Sergej Salnikov (SD) som föreslog att staden skulle utreda möjligheten att använda arbetstunnlarna till Nya Östbergatunneln som skyddsrum. Beslutet motiverades med att frågan om skyddsrum och skyddade utrymmen är statens ansvar och att staden inväntar nationella direktiv och finansiering från Myndigheten för civilt försvar innan vidare utredningar inleds. Gabriel Kroon (SD) reserverade sig mot beslutet och menade att staden borde agera mer proaktivt.

Kommunfullmäktige avslog en motion från Sergej Salnikov (SD) om att utreda möjligheten att använda stadens fastigheter och arbetstunnlar som skyddsrum. Beslutet motiverades med att ansvaret för att inrätta skyddsrum ligger hos staten, via Myndigheten för civilt försvar, och att staden inte kan föregå den statliga processen eller dess finansiering. Flera nämnder och bolag, inklusive Stadsledningskontoret och Stadsbyggnadsnämnden, betonade att det krävs statlig lagstiftning och finansiering för sådana åtgärder, även om behovet av att stärka civilförsvaret ansågs vara stort. Gabriel Kroon (SD) reserverade sig mot beslutet och menade att staden borde vara mer proaktiv i frågan.

Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå Centerpartiets motion om att utbildningsförvaltningen skulle inleda idéburna offentliga partnerskap med föreningar för läxhjälp i trångbodda områden. Beslutet motiverades med att läxhjälp redan ingår i skolans uppdrag och att nuvarande insatser, inklusive statsbidrag och bibliotekens läxhjälp, ansågs välfungerande. Jonas Naddebo (C) reserverade sig mot beslutet och ville istället godkänna motionen i sin helhet, då han menade att nuvarande åtgärder inte var tillräckliga eller passade alla elever.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå motionen från Claes Nyberg (C) om att utreda möjligheten att införa kvällsöppen skola som trygga mötesplatser för barn och unga. Majoriteten ansåg att staden redan har tillräckliga insatser och fritidsaktiviteter för barn och unga. Moderaterna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att motionen borde ha tillstyrkts för att komplettera befintliga mötesplatser och bättre utnyttja skolornas lokaler.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Dennis Wedin (M) om att införa tydliga riktlinjer och ett enklare tillståndsförfarande för sponsring och namnexponering på stadens idrottsanläggningar. Majoriteten ansåg att staden redan arbetar med att se över riktlinjer för sponsring och att namnrättigheter på kommunala anläggningar är juridiskt svårhanterligt samt strider mot principen om likabehandling. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och menade att förenklad sponsring är viktig för ungdomsidrotten.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå Jonas Naddebos (C) motion om att ge idrotts- och fastighetsnämnderna i uppdrag att utöka det regionala samarbetet kring idrottsanläggningar. Majoriteten ansåg att befintliga samarbetsformer redan fungerar väl och att kommunerna har ett eget ansvar för idrottsanläggningar. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig dock, då de ansåg att ett mer strukturerat regionalt samarbete behövs för att hantera skillnader i regelverk och taxor mellan kommunerna, särskilt för idrotter med få utövare eller som kräver specialanläggningar.

En motion från Hanna Wistrand (L) föreslog att Stockholms stad skulle utreda behovet av och finansieringen för fritidsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning, i samarbete med andra kommuner i länet. Kommunstyrelsen beslutade att avslå motionen med hänvisning till att det redan finns etablerade nätverk och samarbeten för att erbjuda och utveckla sådana aktiviteter. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och menade att nuvarande system inte räcker till för att ge barn med funktionsnedsättning samma möjligheter till en meningsfull fritid.

Kommunstyrelsen beslutade att svara på Svenska kraftnäts remiss om en tidsbegränsad nätkoncession för den befintliga 220 kV dubbelledningen mellan Hagby och Järva. Staden framhöll att kraftledningen är viktig för Stockholms elförsörjning tills en ny nätstruktur är på plats och att det är positivt att den får förlängd koncession. Kommunstyrelsen påpekade också att det var viktigt att koncessionsområdena längs E4 breddas och att det bör finnas möjlighet att flytta kraftledningsstolpar, bland annat med tanke på etableringen av ett nationellt fotbollscenter i Kista.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna ett tilläggsavtal för exploateringen av bostäder och kontor i delar av fastigheten Årsta 1:1 och Postgården 7 på Årstafältet. Beslutet innebär att Granitor Property Development AB överlåter projektbolaget MPD Virtuosen Grund 3 AB till Klövern AB, som därmed övertar ansvaret för exploateringen och blir borgenär. Det nya avtalet inkluderar även ändringar kring avfallshantering och sopsugsanläggning.

Kommunstyrelsen avslog en motion från Johan Paccamonti (M) om att avbryta byggplanerna vid Solviksängen i Bromma och istället inkludera området i Ålstensskogens och Storskogens naturreservat. Motionen besvarades med hänvisning till att byggplanerna är i linje med stadens översiktsplan för att skapa fler hyresrätter i södra Bromma och att naturvärden kommer att utredas vidare inom detaljplaneprocessen. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville skydda grönområdet.

Moderaterna Annika Elmlund och Johan Nilsson föreslog i en motion att Stockholm skulle ta fram en strategi för så kallade pocketparker och växtväggar för att öka trivseln och grönskan i staden. Kommunstyrelsen avslog dock motionen och hänvisade till att liknande arbete redan pågår i staden, även om Moderaterna reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen beslutade att avvisa en motion från Dennis Wedin (M) om säkrare cykling, trots att motionen syftade till att förbättra cykelvägar, skyltning och cykelparkeringar i Stockholm, särskilt mellan inner- och ytterstaden. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och menade att nuvarande cykelpolitik inte har lyckats skapa ett fungerande cykelsystem.

Kommunstyrelsen avslog en motion från Therese Lindström (M) om att permanent öppna ett norrgående körfält för biltrafik på Skanstullsbron. Motionären ansåg att detta skulle lösa köer och trängsel som uppstått under ombyggnationen av Skansbron, men kommunstyrelsen beslutade att svara med hänvisning till utlåtandet där det framgår att ett extra körfält inte skulle förbättra framkomligheten, utan snarare försämra säkerheten för gång- och cykeltrafikanter. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen.

Kommunstyrelsen behandlade en motion från Therese Lindström (M) om att införa fler mobila trädplanteringar med sittplatser på hårdgjorda ytor i Stockholm. Motionen avslogs och besvarades istället med en hänvisning till att staden redan arbetar med liknande insatser, bland annat genom en stor trädsatsning på 71 miljoner kronor i budgeten för 2026. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen.

Kommunstyrelsen beslutade att besvara en skrivelse från Jan Jönsson (L) om förutsättningarna för kultur- och nattliv i Stockholm genom att hänvisa till promemorian. I promemorian hävdade majoriteten att staden redan bedriver ett omfattande arbete för att stärka kulturlivet och förbättra tillståndsprocesser. Jan Jönsson (L) reserverade sig dock, då han ansåg att stadens svar var för självtillfredsställt och inte fullt ut återspeglade de problem branschen upplever med oförutsägbara processer och bristande samordning, och att flera frågor kvarstod obesvarade.

Kommunstyrelsen beslutade att svara på Jonas Naddebos (C) motion om att säkerställa tillgång till toaletter och omklädningsrum vid stadens fotbollsplaner. Beslutet innebar att motionen besvarades med hänvisning till det redan pågående arbetet med att bygga ut dessa faciliteter, vilket betyder att inget nytt uppdrag gavs. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och ville istället att motionen skulle godkännas i sin helhet, med hänvisning till vikten av jämställdhet och folkhälsa.

Kommunstyrelsen behandlade en skrivelse från Christofer Fjellner (M) om problemen i Kista, där Moderaterna ansåg att området haft en negativ utveckling med företags- och organisationsflyttar, försämrad trygghet och attraktivitet. Majoriteten av kommunstyrelsen beslutade att besvara skrivelsen med hänvisning till den promemoria som beskriver stadens pågående arbete för att omvandla Kista till en blandstad med fler bostäder, förbättrad trygghet och utvecklade näringslivsmöjligheter. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och föreslog att en Kistakommission skulle tillsättas för att ta ett helhetsgrepp om områdets utveckling.

Styrelsen för Nynäshamns Mark AB godkände bolagets tertialbokslut 1 och prognos 1 för 2026. Bolaget, som ägs av Stockholms Hamn AB och Nynäshamns kommun, äger och förvaltar mark och anläggningar som används av Nynäshamns hamn. Bolagets intäkter kommer enbart från upplåtelser till Stockholms Hamn AB, och resultatet förväntas bli noll kronor för hela året utan några planerade investeringar.

Styrelsen för Stockholms Hamnar fick information om två nya ramavtal som tecknats för att säkra strömförsörjningen i Stockholms, Kapellskärs och Nynäshamns hamnar, samt Stockholm Norvik hamn. Avtalen gäller avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) med Eurotech Sire System AB och reservkraftverk (RKV) med Coromatic AB, och omfattar installation, underhåll och reparation. Varje avtal har ett uppskattat värde på två miljoner kronor per år och en maximal varaktighet på åtta år.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände åtgärdsplanen för godstrafik. Detta innebär att bolaget nu har en plan med 24 åtgärder för att utveckla en mer hållbar godstrafik i Stockholm fram till år 2030, inklusive att främja fossilfria transporter och effektivare logistiklösningar.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB godkände en slutrapport för bygget av två pålbryggor i Stockholm Norvik Hamn. Projektet, som slutfördes i tid och med en slutkostnad på 87,6 miljoner kronor, innebar att två bryggor anlades för att underlätta borttransport av cirka 18 miljoner ton sprängsten från hamnområdet och därmed möjliggöra vidareutveckling av hamnen samt nya logistikytor. En ledamot noterades som jävig i ärendet.

Stockholms Hamn AB:s styrelse beslutade att besvara Stadsrevisionens årsrapport för 2025 i enlighet med bolagsledningens tjänsteutlåtande. Revisionen hade konstaterat att bolaget inte uppnådde kommunfullmäktiges resultatkrav på grund av en nedskrivning på 440 miljoner kronor av Stockholm Norviks Hamn, samt att den interna kontrollen bedömdes vara delvis tillräcklig med brister inom arbetsmiljö, behörigheter och brandskydd. Bolagsledningen menade dock att resultatet, exklusive nedskrivningen, faktiskt var bättre än förväntat och att åtgärder för de påpekade bristerna redan var på gång eller planerades.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB godkände tertialbokslut 1 och prognos 1 för 2026 för både moderbolaget och koncernen. Det innebär att styrelsen har tagit del av den ekonomiska rapporteringen som visar att nettoomsättningen förväntas uppgå till 830 miljoner kronor under 2026, med 7,7 miljoner passagerare och 7,5 miljoner ton gods.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB informerades om två genomförda upphandlingar. Den första gällde avfallshantering och renhållning för Stockholms Hamnar, fartyg, hamnplaner och fastigheter i Stockholm och Kapellskär, ett avtal värt 28-55 miljoner kronor som tilldelades Stena Recycling AB. Den andra upphandlingen omfattade ramavtal för avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) och reservkraftverk (RKV) för Stockholms Hamnars alla hamndelar, inklusive Nynäshamn och Stockholm Norvik hamn; Eurotech Sire System AB fick avtalet för UPS och Coromatic AB för RKV, båda med ett takvärde på 20 miljoner kronor vardera.

Styrelsen för Kapellskärs Hamn AB beslutade att arbeta efter flera nya styrdokument från Stockholms kommunfullmäktige. Dessa inkluderar Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 för att minska spridningen av skadliga ämnen, en näringslivspolicy och etableringsstrategi för att underlätta företagande, samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att främja hållbart resande. Styrelsen antog också en riktlinje för hantering av externa remisser i Stockholms stad för att effektivisera processen.

Kapellskärs Hamn AB:s styrelse godkände bolagsledningens yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen visade att bolaget inte nådde kommunfullmäktiges resultatkrav på grund av en nedskrivning på 440 miljoner kronor av Stockholm Norviks Hamn, men exklusive nedskrivningen var resultatet bättre än kravet. Dessutom identifierades brister i internkontrollen, bland annat gällande roller och ansvar för digitala behörigheter, dokumentation av arbetsmiljöarbete och brandskydd, där bolaget presenterade åtgärdsplaner för att förbättra dessa områden.

Styrelsen för Kapellskärs Hamn AB godkände tertialbokslut 1 och prognos 1 för år 2026. Bokslutet visade att intäkterna för hamnen var något bättre än budgeterat, främst tack vare omförhandlade stuveriavtal. Trots en osäker konjunktur och det oroliga omvärldsläget bedöms passagerarresandet och godsvolymerna att följa budget, även om en färja tillfälligt tagits ur trafik.

Idrottsnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från politiker från Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna. Skrivelsen handlade om att Idrottsnämnden skulle agera för att idrottsföreningar i Stockholm skulle få del av Riksidrottsförbundets miljonbidrag för anläggningar.

Idrottsnämnden behandlade två inkomna skrivelser. En handlade om fördelningen av tider i Stockholms simhallar och den andra om Stockholm BMX Arena. Nämnden beslutade att skicka båda skrivelserna vidare till förvaltningen för att de skulle utredas vidare.

Idrottsnämnden fick information från förvaltningschefen Marina Högland om kommande händelser. Förvaltningen planerade att hålla sitt nästa sammanträde på en av sina anläggningar den 16 juni. De skulle också delta på Järvaveckan med fokus på folkhälsa för yngre barn och uppmärksamma simkunnighet på Rinkeby torg den 6 juni.

På mötet ställdes flera övriga frågor. Bland annat undrade Anna Cederschiöld Stuart (M) när föreningen Neptun skulle få besked om simtider för hösten, och förvaltningschefen svarade att föreningen omfattas av fördelningen utifrån medlemsantal och att förvaltningen skulle återkomma med svar. Roine Löfgren (SD) frågade även om nya utegymsmaskiner i Högdalen, och förvaltningschefen uppgav att det var stadsdelens ansvar och att förvaltningen skulle undersöka saken.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Mikael Peterson (C), Hanna Wistrand (L) och Anna Cederschiöld m.fl. (M). Skrivelsen handlade om utvecklingen av Östra Hagastaden och Haga Bollplan (BP). Därmed antogs svaret till de politiker som ställt frågan.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens svar angående fördelningen av tider i stadens simhallar. Dock lämnade flera politiker från C, L och M ett särskilt uttalande där de konstaterade att svaret inte tillräckligt redovisade hur de mest attraktiva simtiderna fördelas eller om stadens egen simskoleverksamhet prioriteras. De menar att förvaltningen bör återkomma med en kompletterande redovisning.

Idrottsnämnden fattade beslut om att låta idrottsförvaltningen beställa framtagning av handlingar för att anlägga en 7-spels konstgräsplan, skolfriidrottsytor och en toalettbyggnad på Johannesdals BP i Vårberg. Detta ses som en ersättningsinvestering och ett reviderat inriktningsbeslut. Nämnden godkände även den beräknade hyreskostnaden för projektet.

Idrottsnämnden godkände ett projektdirektiv för upprustning och anpassning av Sandsborgsbadet vid Dalen 20. Nämnden gav även förvaltningen i uppdrag att beställa underlag för ett kommande inriktningsbeslut från fastighetsnämnden, vilket beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor i utredningsutgifter.

Idrottsnämnden beslutade att bevilja ett stöd på 572 000 kronor till Mossen Hockey AB för år 2026. Beslutet fattades i enlighet med förvaltningens förslag, och en ledamot deltog inte på grund av jäv.

Idrottsnämnden godkände sin tertialrapport 1 för 2026, inklusive årsprognos, och skickade den vidare till kommunstyrelsen. Rapporten visade att många mål nåddes, men oppositionen (M, C, L, SD) framförde stark kritik om att kapaciteten i stadens idrottsanläggningar fortfarande är för låg, att investeringar försenas och att budgeten för verksamheten är för snäv. De betonade att bristen på anläggningar och minskade intäkter från simhallar, på grund av stängningar, inte återspeglades tillräckligt i den nuvarande ekonomiska planeringen.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna inriktningen och fortsätta planeringen för en ny 7-spels konstgräsplan, skolfriidrottsytor och en toalettbyggnad vid Johannesdals BP i Vårberg. Beslutet syftar till att ersätta befintliga idrottsytor som tas i anspråk för annan exploatering. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet, då de bland annat ansåg att idrottsytan borde bli en fullvärdig 11-spelsplan och önskade en tydligare konsekvensanalys av planens minskade storlek.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport för uppförandet av Gränsbergets idrottshall i Kärrtorp. Hallen, som planeras med bland annat läktare, åtta omklädningsrum och kafédel, är tänkt att gynna både Skarpnäcks skolor och det lokala föreningslivet. Däremot uttryckte M och L i ett särskilt uttalande oro över förseningar i tidplanen, där produktionsstarten skjutits fram ett år och idrottshallen beräknas vara klar först i slutet av 2027 istället för 2026, samt behovet av bättre kostnadskontroll och tydligare hantering av bygglov och avtal.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport för uppförandet av Bäverdalens idrottshall i Rågsved, som är en del av fastigheten Älvsjö 1:1. Trots godkännandet uttryckte Moderaterna och Liberalerna i ett särskilt uttalande sin oro över att projektet hade förskjutits från planerat färdigställande under tredje kvartalet 2026 till fjärde kvartalet 2027, samt att den ursprungliga budgeten hade överskridits, vilket krävde en ny upphandling. De betonade vikten av kostnadskontroll, tydlig uppföljning och transparens för att undvika liknande problem i framtida idrottshallsprojekt.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport för byggandet av den nya Akallahallen, en idrottshall i Järvaområdet. Moderaterna och Liberalerna välkomnade hallen men uttryckte oro över att projektet blivit försenat med cirka sex månader, från första kvartalet 2027 till december 2027, på grund av byte av entreprenör. Partierna krävde tydligare uppföljning gällande tidplan, kostnadsrisker och flexibilitet för att inkludera fler idrotter, samt vikten av god tillgänglighet och sociala funktioner som kaféer för att skapa en trygg och levande mötesplats.

Fastighetsnämnden har godkänt en lägesrapport för nybyggnationen av två byggnader på Östermalmstorg, specifikt del av fastigheten Östermalm 2:118. Detta innebär att nämnden har tagit del av och godkänt den aktuella statusen för projektet att bygga dessa två byggnader.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna inriktningen för den tekniska upprustningen av Hägerstensåsens medborgarhus. Detta innebär att Fastighetskontoret fick i uppdrag att fortsätta planeringen av projektet. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och ville att ärendet skulle skickas tillbaka för att utreda hyreskonsekvenser, alternativa modeller för uthyrning och hur hemtjänstens lokaler påverkas.

Fastighetsnämnden godkände ett projektdirektiv och gav fastighetskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för att rusta upp och anpassa Sandsborgsbadet vid Dalen 20. Utredningen, som beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor, ska ligga till grund för ett kommande inriktningsbeslut. Liberalerna lämnade ett särskilt uttalande där de betonade vikten av att se över lokalt producerad energi som solceller och bergvärme, samt gröna tak, med hänsyn till byggnadens kulturklassning.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om renovering av Eggeby stall. Liberalerna, genom Hansi Karppinen, tackade för svaret men betonade vikten av att säkerställa stallverksamhetens fortsättning och att pröva alla möjligheter för en långsiktigt hållbar drift, även oberoende av eventuella utökningsplaner, med tanke på stallets betydelse som mötesplats i Järva.

Fastighetsnämnden godkände kontorets första tertialrapport för 2026, som rapporterar om den ekonomiska utvecklingen. Nämnden godkände också en budgetjustering på 2,0 miljoner kronor för ökade kostnader. Ledamöterna från Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat att kontoret skulle redovisa en åtgärdsplan för tomma lokaler och ej aktiverbara utgifter i nästa rapport.

Fastighetsnämnden noterade protokollen från Rådet för funktionshinderfrågor för mötena den 18 mars och 15 april 2026. Detta innebär att nämnden tog del av information och diskussioner som rörde funktionshindersfrågor vid dessa två tidigare möten, utan att fatta nya beslut i ärendet.

Förvaltningschefen gav information om förberedelserna och införandet av det nya aktivitetskravet för den som får försörjningsstöd, vilket ska börja gälla den 1 juli 2026. Detta innebär att de som får ekonomiskt stöd kommer att behöva uppfylla vissa aktiviteter för att ha rätt till stödet.

Arbetsmarknadsnämnden godkände en rapport om pilotprojektet "stadsdelssystrar", som syftade till att stärka unga kvinnor med migrationsbakgrund och öka deras chanser till arbete eller studier. Projektet, som pågick under 2024–2025 i Järva och Skärholmen med sex anställda stadsdelssystrar, visade goda resultat för systrarnas personliga utveckling och förmåga att nå målgruppen. Nämnden lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och inga nya beslut fattades, men den identifierade också utvecklingsområden för eventuell framtida implementering.

Arbetsmarknadsnämnden godkände en utvärderingsrapport om ett pilotprojekt där stadsdelsmammor fick tvååriga anställningar istället för ettåriga. Rapporten visade att den längre anställningstiden betydligt stärkte stadsdelsmammornas personliga och professionella utveckling, förbättrade deras språk- och digitalkunskaper samt ökade deras chanser att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta skapade även större trygghet och kontinuitet för invånarna i områdena där de arbetade.

Arbetsmarknadsnämnden beslutade att inte tillsätta en egen utredning om bristyrken i Stockholm, vilket föreslogs av ledamoten Christina Tufvesson (L). Förvaltningen anser att de redan har tillgång till tillräckligt kunskapsunderlag från olika källor och att samverkan med andra aktörer är viktigare. Liberalerna ville se en Stockholmsspecifik bristyrkesanalys med konkreta åtgärder, men nämnden röstade för förvaltningens förslag, och Christina Tufvesson reserverade sig mot beslutet.

Arbetsmarknadsnämnden har behandlat en skrivelse från Johan Kling (C) om konsekvenserna av så kallade "kompetensutvisningar" för Stockholms stads kompetensförsörjning. Förvaltningen svarade att de inte har tillräckligt underlag för att analysera hur kompetensutvisningarna påverkar näringslivet och Stockholms konkurrenskraft, eftersom det saknas lättillgänglig statistik. Nämnden beslutade enhälligt att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar, trots att Centerpartiet uttryckte oro över de obesvarade frågorna och regeringens nya lönegolv som riskerar att förvärra situationen.

Liberalerna föreslog att Stockholms stad skulle inrätta ett nytt branschråd för att samordna arbetsmarknadsfrågor med näringslivet, fackförbund och utbildningsaktörer. Arbetsmarknadsförvaltningen bedömde dock att stadens behov redan tillgodoses genom befintliga regionala branschråd, som Kompetensarena Stockholm, och såg därför inget behov av ett nytt eget råd. Nämnden godkände förvaltningens svar, men förvaltningen uttryckte ett behov av stadsövergripande samverkansforum för kompetensförsörjning inom områdena äldreomsorg, förskola och funktionshinder.

Arbetsmarknadsnämnden har beslutat att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Christina Tufvesson (L) om att starta ett pilotprogram. Tufvesson föreslog att civilsamhället skulle få i uppdrag att erbjuda handledning, mentorskap och praktikplatser för unga för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Förvaltningen svarade att de redan arbetar med liknande insatser för unga och samarbetar med civilsamhället, men att de för närvarande inte har något uppdrag att utreda ett specifikt pilotprogram av den typen.

Arbetsmarknadsnämnden godkände Vägledningsenhetens deltagande i Kvalitetsutmärkelsen 2026. Denna utmärkelse syftar till att uppmuntra systematiskt kvalitetsarbete och långsiktig hållbar utveckling inom staden, samt att lyfta fram goda exempel. Vägledningsenheten är en del av Vuxenutbildning Stockholm.

Arbetsmarknadsnämnden beslutade enhälligt att godkänna flytten av Jobbtorg sydväst till en ny lokal på Bodholmsgången 7 i Skärholmens centrum. Jobbtorget byter från den nuvarande lokalen på Ekholmsvägen 34 för att få mer ändamålsenliga lokaler som är bättre anpassade för verksamheten och lättare att nå för målgruppen. Den nya lokalen kommer också att vara cirka 400 000 kronor billigare per år än den nuvarande.

Arbetsmarknadsnämnden har godkänt sin första tertialrapport för 2026, vilken beskriver att arbetet med att få fler Stockholmare i arbete och studier går bra, med ökat antal inskrivna på Jobbtorg Stockholm och förbättrade studieresultat inom vuxenutbildningen. Nämnden begärde också budgetjusteringar på totalt 196,4 miljoner kronor för ökade statsbidrag för flyktingmottagande och Skolverket, samt beslutade att ändra ett målvärde för arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Ledamöter från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna tackade förvaltningen men lyfte fram att arbetslösheten fortfarande är hög, att det behövs mer fokus på teoretiska ämnen i vuxenutbildningen, samt att en fördjupad analys behövs kring ökningen av egen regi inom vuxenutbildningen.

Arbetsmarknadsnämnden granskade Stadsrevisionens årsrapport för 2025 och kom fram till att nämndens verksamhet i huvudsak har bedrivits på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Revisorerna noterade dock vissa utvecklingsområden, särskilt gällande avtalsuppföljning, systematiskt arbetsmiljöarbete och lönehantering, och nämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande och instämde i att vidta åtgärder enligt revisorernas rekommendationer.

Arbetsmarknadsnämnden har beslutat att tilldela Nelson Mandela-priset för år 2026 till FoC Farsta Fotbollsförening. Priset, som instiftades 1998, delas ut till den som gjort den bästa insatsen för integration i Stockholm och syftar till att uppmärksamma goda initiativ som skapar möten mellan nya och etablerade stockholmare.

Fastighetskontoret och Idrottsförvaltningen lämnar ett samrådsyttrande gällande en ny detaljplan för Högdalstopparna. De är positiva till att området planläggs som frilufts- och rekreationsområde samt koloniområde, men önskar större ytor för idrottsändamål för att utveckla den uppskattade BMX-verksamheten. Kontoren anser att det nuvarande förslaget begränsar anläggningens funktion och dess framtida utveckling, särskilt med tanke på att det är en nationell resurs.

Vid mötet besvarades en interpellation från Therese Lindström (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) gällande trafikproblemen i södra Stockholm. Borgarrådet Strömgren lämnade svar på frågan som Lindström tidigare hade ställt och som kommunfullmäktige godkänt att få ställas.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en plan för att bygga om hus C i fastigheten Fruängsgården 1 i Fruängen till ett större vård- och omsorgsboende med 97 lägenheter. Det befintliga servicehuset med 41 lägenheter kommer att avvecklas på grund av minskad efterfrågan. Ombyggnationen, som beräknas starta 2030 och vara klar 2031, ska möta stadens ökande behov av platser inom vård och omsorg. Befintliga boende kommer att evakueras under byggtiden.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Trehörningen 1 i Gröndal, som idag inrymmer Trekantens servicehus med 100 lägenheter, renoveras och byggs om till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter. Detta sker mellan 2027 och 2030 och servicehuset avvecklas på grund av stort renoveringsbehov och ökat behov av vård- och omsorgsplatser. De boende på Trekantens servicehus ska erbjudas förtur till andra boendeformer.

Kommunstyrelsen ska behandla ett förslag från Micasa Fastigheter och Skarpnäcks stadsdelsnämnd om att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i Bergholmsbacken, Bagarmossen. Det nya boendet ska ha 80 lägenheter för äldre samt lokaler för dagverksamhet och en träffpunkt för äldre. Projektet är omfattande, med en beräknad investeringsutgift över 300 miljoner kronor, och ska även godkännas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att godkänna AB Familjebostäders renovering av 178 bostäder och tolv lokaler i fastigheten Draget 1 på Södermalm. Projektet, som kostar 434 miljoner kronor, behövs eftersom fastigheten är i stort behov av renovering, med VVS, el och hissar från 1924 som nått sin tekniska livslängd. Befintliga hyresgäster kommer att evakueras under ombyggnationen och erbjuds sedan att välja mellan tre olika renoveringsnivåer för sina kök, där vissa delar kan återbrukas.

Kommunfullmäktige ska besluta om inriktningen för projektet Det nya Husbybadet. Det befintliga Husbybadet ska rivas på grund av konstruktionsfel och ersättas med en ny, modern anläggning på fastigheten Bislet 1, intill det nuvarande badet. Det nya badet, med en 25-metersbassäng, två undervisningsbassänger och ett äventyrsbad, beräknas vara klart under andra kvartalet 2031, och det befintliga badet kommer att kunna användas under större delen av byggtiden.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden rätt att genomföra en större renovering av den västra Liljeholmsbron, som är den äldsta av Liljeholmsbroarna. Projektet syftar till att förlänga brons livslängd med 60 år och höja dess bärighetsklass från BK2 till BK4. Renoveringen innebär att bron efteråt kommer att ha två körfält för södergående trafik, en dubbelriktad cykelbana och en dubbelriktad gångbana, anpassade för höga flöden och busstrafik. Arbetet kommer att påverka trafiken med omledningar och längre restider under byggtiden, som beräknas pågå från 2029 till 2032.

Kommunfullmäktige ska besluta om att renovera och anpassa den före detta Kämpingeskolan i Tensta till ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning. Projektet, som beräknas vara klart i slutet av 2028, syftar till att samla cirka 640 medarbetare från de tidigare stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista på en gemensam och ändamålsenlig arbetsplats. Kritiker från Moderaterna och Liberalerna anser att det är en dyr och ogenomtänkt lösning som riskerar att tränga undan resurser och föreslår istället att fastigheten säljs eller att befintliga lokaler används.

Kommunfullmäktige ska behandla Stockholms stads program för barnhälsa, som syftar till att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande för barn i åldern 1-6 år. Programmet ska fastställa en gemensam definition av barnhälsa och tydliggöra ansvaret för stadens olika nämnder och bolag. Ärendet återremitterades den 13 april 2026 med kritik om att programmet fokuserade för mycket på förskolornas roll och behövde tydliggöra förväntningar på andra förvaltningar samt inkludera vetenskaplig forskning och miljöaspekter. Kommunstyrelsen föreslår nu att programmet godkänns i sin nuvarande form, då man anser att det redan svarar upp mot syftet att ge en samlad riktning för arbetet med de yngsta barnens hälsa.

Stockholms Stadshus AB:s styrelse har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att upphäva badförbudet på nio platser i Stockholms innerstad samt i godkända badkonstruktioner. Detta innebär att det blir tillåtet att bada på platser som Norra och Södra Djurgården (förutom Ålkistan), delar av Årstaviken, Marievikskajen, norra Reimersholme, södra Lilla Essingen och Luxviken, Gröndal och södra Skeppsholmen. Beslutet syftar till att göra fler platser tillgängliga för bad för stockholmarna, även om Centerpartiet genom Jonas Naddebo reserverade sig och föreslog ett generellt badtillstånd med undantag istället för att successivt avskaffa förbud på specifika platser.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående vårdinsatser för barn och unga. Interpellationen tar upp allvarliga brister i vården av placerade barn, vilket uppmärksammats av IVO och stadens revisioner, samt att Stockholm ger färre insatser per barn och fler öppna insatser jämfört med Göteborg och Malmö. Frågorna som ställs handlar om hur socialborgarrådet ser på detta, om öppna insatser tränger undan mer omfattande stöd och hur den nya socialtjänstlagen kan påverka insatserna.

Motionärer från Liberalerna föreslår att införa så kallade kulturljudzoner i Stockholm, exempelvis i Slakthusområdet, för att skydda stadens kultur- och nöjesliv. Idén är att tillåta högre ljudnivåer även kvälls- och nattetid i dessa områden för att underlätta för klubbar och konserter, särskilt när nya bostäder byggs. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att gällande lagstiftning (miljöbalken) inte tillåter undantag för enskilda kommuner att införa sådana zoner och att staden redan arbetar med frågan på andra sätt.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en digitalisering av kartbilagorna till Stockholms kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter. Detta ska göra reglerna tydligare och mer tillgängliga för invånarna. Dessutom föreslås en ändring i ordningsföreskrifterna så att kravet på att plocka upp hundföroreningar utökas till att gälla i hela staden, inte bara i innerstaden, och bilagan för förbud mot lustgasmissbruk digitaliseras.

Jonas Naddebo (C) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren om att öka tillgången till bastu och bad i Stockholm. Han menar att trots ambitionen att göra Stockholm till en bastustad, har stadens hantering blivit mer byråkratisk och lett till färre, inte fler, bastur. Naddebo vill veta hur borgarrådet ska förenkla reglerna och säkerställa att stadens mål att utveckla Stockholm som bastu- och badstad uppnås.

Per Rosencrantz (M) frågar utbildnings-, arbetsmarknads- och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om hur staden hanterar den demografiska utvecklingen med sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning, och hur detta påverkar planeringen av skolor, bostäder och arbetsmarknaden. Han ifrågasätter om majoriteten har tagit full höjd för denna utveckling, vilken redan lett till att en planerad skola i Hagastaden har skrotats. Borgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att den demografiska utvecklingen följs noggrant och påverkar stadens budget och planering, bland annat genom att man omfördelar kostnader för tomställda skollokaler. Hon menar att staden måste bygga bort bostadsbristen och vara en attraktiv arbetsgivare med bostäder som vanliga yrkesgrupper har råd med, och framhåller att Stockholm fortfarande har en låg kommunalskatt.

Moderata politikern Andréa Hedin har ställt frågor till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att begränsa sociala medier på Stockholms elevers skolenheter. Hedin efterlyser en snabbare och tydligare implementering av begränsningar för att säkerställa studiero, och undrar varför det inte prioriterats tidigare samt ifrågasätter varför lösningen behöver målgruppsanpassas och inte ska gälla även efter lektionstid. Skolborgarrådet svarar att ett filter för sociala medier och olämpliga webbsidor på skoldatorer och läsplattor är prioriterat och planeras vara infört till höstterminens start. Förvaltningen utreder fortfarande om det behövs olika nivåer av begränsningar för grundskolan och gymnasieskolan, men utgångspunkten är att sociala medier inte ska vara tillgängliga under skoltid. Frågan om blockeringar även ska gälla dygnet runt ska också utredas.

Dennis Wedin (M) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) angående hanteringen av cirka 10 000 stängda anmälningar via Stockholms stads Tyck till-app. Anmälningarna rörde främst den bristande snöröjningen i januari som lamslog staden. Wedin vill veta vilka lärdomar som dras av detta, om sänkta förväntningar är en del av strategin samt vad de 10 000 anmälningarna innehöll.

Dennis Wedin (M) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om osäkerheten kring Hovets framtid och Djurgården Hockeys planerade arena i Tallkrogen. Wedin kritiserar stadens otydlighet gällande Hovets rivning och det faktum att markanvisningen för projektet i Tallkrogen inte förlängts, vilket stoppat Djurgårdens planerade investering. Jan Valeskog (S) svarar att ett omtag gällande stadsutvecklingsplanerna i Globenområdet ska göras för att undersöka möjligheten att ha kvar en isarena där, och att ingen begäran om förlängning av markanvisningen i Tallkrogen har kommit in, men att ytan fortfarande anses lämplig för idrott.

Annika Elmlund (M) interpellerar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående de krav som ställs på biografer som får ekonomiskt stöd från Stockholms stad, med anledning av att Biograf Zita på Birger Jarlsgatan satt upp budskap som Elmlund tolkar som antisemitiska och tagit ställning mot Israel. Boucher svarar att staden inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkoren eller svensk lag, men betonar principen om armlängds avstånd och konstnärlig frihet, och ser inget skäl att revidera riktlinjerna för kulturstöd.

Dennis Wedin (M) frågar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) varför Stockholms stad inte mäter och informerar om isens tjocklek på populära platser, då det skulle öka säkerheten för invånare som vistas på isen. Lars Strömgren svarar att staden informerar om issäkerhet via kampanjer och sociala medier, men att isen kan vara mycket oförutsägbar på grund av båttrafik och strömmar. Han menar att ismätningar skulle kunna skapa en falsk trygghet och att staden inte planerar att införa regelbunden mätning och publicering av istjocklek.

Emelie Wassermann (SD) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om att Svedmyrabadet har varit stängt sedan hösten 2024 utan beslut om renovering eller ersättningsbad. Hon pekar på att Sandsborgsbadet, som föreslogs som ersättning, nu också planeras för en längre tids renovering, vilket drabbar invånare i söderort som är beroende av baden. Borgarrådet svarar att en utredning om Svedmyrabadets framtid ska presenteras första halvåret 2026, och att Sandsborgsbadet i nuläget har högre vattentemperatur och är bättre tillgänglighetsanpassat, men att även det badet kommer att behöva evakueras för renovering i framtiden.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om en överdäckning av Nynäsvägen, som löper genom Gamla Enskede och Johanneshov. Wedin menar att vägen orsakar buller och föroreningar, och ifrågasätter varför en tidigare utredning avbröts utan fullständig kostnadskalkyl. Lars Strömgren (MP) svarar att utförliga kalkyler har gjorts för flera scenarier som visat att en överdäckning inte går att finansiera, vilket ledde till att arbetet avbröts. Han menar att stadens satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik ska minska biltrafiken och förbättra miljön längs Nynäsvägen.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) om förlorade miljövärden vid förtätningar. Paccamonti menar att majoritetens bostadspolitik kommer att minska stadens gröna ytor, med Myrberget i Bromma som exempel där naturvärden och rekreationsmöjligheter riskerar att gå förlorade. Lindhagen svarar att den rödgröna majoriteten prioriterar att skydda naturområden, inrätta naturreservat och skapa mer grönska, samtidigt som det finns ett stort behov av nya bostäder, särskilt på hårdgjord mark. Hon nämner att Moderaterna stödde beslutet om markanvisning för projektet vid Tranebergsvägen, som innefattar 60 hyresrätter varav 6 är LSS-bostäder.

Johan Paccamonti (M) frågar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om ”hemliga” byggplaner vid Ålstensskogen och Storskogen. Han oroas över att ett stort grönområde har lyfts ut från det planerade naturreservatet, vilket kan leda till storskalig bebyggelse där. Jan Valeskog svarar att kommunfullmäktige kommer att besluta om att inrätta naturreservatet Ålstensskogen–Storskogen och att exploateringsnämnden har anvisat mark för cirka 50 hyresrätter i form av Stockholmshus i området Ålsten 1:1, vilket ska bidra till ett blandat bostadsutbud i södra Bromma.

Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående utvärderingen av projektet Skolsociala team plus (SST+). Interpellationen lyfter fram att SST+ har varit framgångsrikt med att hjälpa elever med hög frånvaro tillbaka till skolan, men att det också finns brister i implementeringen, bland annat att bara 28 av 60 platser fylldes. Hon vill veta hur borgarrådet ser på detta, hur SST+ ska utvecklas för att nå högre måluppfyllelse och när alla elever i Stockholm ska ha tillgång till SST+. Alexander Ojanne (S) svarar att arbetssättet för SST och SST+ kommer att integreras i en sammanhållen skolsocial stödkedja. Två stadsdelar testar nu den nya modellen i en pilot som ska utvärderas sommaren 2026 innan den sprids till fler delar av staden. Samtidigt förstärks de vanliga Skolsociala teamen (SST) i de stadsdelar som inte deltar i piloten.

Kristin Jacobsson (C) har ställt en fråga till äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående att boende på Micasas seniorboende Väduren inte längre får ta en avec till kaffet vid gemensamma torsdagsfikor som de själva arrangerar. Centerpartiet menar att detta är ett onödigt förmynderi som stoppar en uppskattad social aktivitet för vuxna människor. Torun Boucher svarar att staden följer alkohollagen och att serveringstillstånd krävs om stadsdelsförvaltningen är arrangör av verksamheten. Dock har en lösning hittats så att de boende kan fortsätta med sitt ”konjaksfika” om de själva arrangerar sammankomsten i den gemensamma lokalen, utan att staden står som arrangör. Denna lösning respekterar både lagen och de boendes önskemål.

Tom Hedrup (M) interpellerar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den växande skuldsättningen hos de kommunala bostadsbolagen Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder. Hedrup är orolig för att skulderna, som nu uppgår till cirka 36 miljarder kronor, med årliga räntekostnader på en miljard kronor, ska tränga undan välfärdsinvesteringar. Han undrar hur borgarrådet ser på utvecklingen av skulden fram till 2026 och 2030, om det finns en plan för att minska skuldsättningen, samt om försäljning av fastigheter kan bli aktuellt och om stadens kreditbetyg riskerar att påverkas negativt. Deniz Butros (V) svarar att de allmännyttiga bostadsbolagen är välskötta och har en stark ekonomi. Hon betonar att Stockholms stads kreditbetyg är stabilt med AAA/A-1+ och att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's inte ser någon risk för negativ påverkan från bostadsbolagen. Butros framhåller att majoriteten inte kommer att sälja bostäder, utan istället värna och öka beståndet, och att nya bostadsprojekt bär sina egna kostnader utan att belasta skattebetalarna. Hon nämner även ett arbete med att optimera nyproduktionsprojekt och att regeringen skulle kunna hjälpa till med byggandet, bland annat genom återinförande av investeringsstöd.

Moderaternas Johan Paccamonti interpellerar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Paccamonti ifrågasätter den föreslagna inriktningen att förtäta villaområden med flerbostadshus och bygga fler hyresrätter i bostadsrättsområden, vilket han menar hotar grönområden och inte möter stockholmarnas önskan att bo i villa. Bostadsborgarrådet svarar att staden arbetar för en blandad bebyggelse i hela Stockholm för att motverka segregation och ojämlikhet, samt att nya bostäder ska byggas för vanliga inkomster. Hon betonar att staden samtidigt stärker skyddet för naturen genom nya naturreservat.

Motionärer från Liberalerna, Jan Jönsson och André Nilsson, föreslår att staden ska utreda hur man kan öppna upp modellen för Stockholmshusen för fler aktörer, inklusive privata fastighetsutvecklare. Detta förslag syftar till att öka byggtakten, förbättra kostnadseffektiviteten och öka mångfalden av aktörer på bostadsmarknaden för att möta bostadsbristen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då man menar att ökad konkurrens redan har införts genom ett dynamiskt inköpssystem som ökat antalet kvalificerade entreprenörer från tre till tolv.

Motionären Sara Svanström (L) föreslår att farliga övergångsställen i Stockholm ska kartläggas, att en prioriteringsordning ska tas fram och att åtgärder ska vidtas för att säkra trygga övergångsställen, särskilt för gångtrafikanter och personer med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att Trafiknämnden redan arbetar med liknande frågor, vilket Liberalerna kritiserar och menar att arbetet behöver vara mer systematiskt och skyndsamt.

Liberalerna föreslår att staden skapar en digital kartfunktion för att underlätta för Stockholms handel genom att effektivisera leveranser. Kartfunktionen ska ge näringsidkare och transportörer överblick över lastzoner, vägarbeten och trafikstörningar i realtid. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar brett med frågan och tillhandahåller liknande information via befintliga plattformar som trafiken.nu och öppna data.

En motion från Jan Jönsson (L) föreslår att alla skolor i Stockholm ska utrustas med duschbås. Anledningen är att många elever idag undviker att duscha efter idrotten på grund av otrygghet och bristande integritet i omklädningsrummen, vilket kan påverka deras välbefinnande och deltagande i idrottsundervisningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att Utbildningsnämnden redan arbetar med att se över hur dusch- och omklädningsrummen kan göras tryggare, där duschbås är en möjlig lösning.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att hålla hyrorna för samlingslokaler, föreningslokaler och medborgarhus på en låg och hållbar nivå. Detta för att ideella föreningar och civilsamhället ska ha goda förutsättningar att verka. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med frågan, bland annat genom en utredning om att kulturnämnden ska kunna agera förstahandshyresgäst.

Nike Örbrink (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska inrätta en långdistansskjutbana för jägare och för att stärka beredskapen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det är svårt att hitta en lämplig plats i Stockholm på grund av höga krav på markyta och säkerhetsavstånd, samt bullerpåverkan och konkurrens med andra markanvändningsintressen som bostäder och rekreationsområden.

En motion föreslår att Carl Bondes skog i Hässelby ska bevaras från exploatering och göras till ett kommunalt naturreservat. Bakgrunden är en oro bland invånare för att skogen, som används för rekreation, ska bebyggas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till pågående arbete med en ny översiktsplan och en policy för skydd av naturområden, vilket innebär att man inte vill undanta skogen från exploatering i dagsläget.

En motion föreslår att Stockholms stad ska HBTQ+-certifiera hemtjänsten och samarbeta med intresseorganisationer för att stärka bemötandet av HBTQ+-personer inom äldreomsorgen. Detta för att garantera att hemmet är en trygg plats där ingen ska behöva dölja sin identitet. Bakgrunden är rapporter om bristande bemötande och en oro bland äldre HBTQ+-personer inför att ta emot hemtjänst.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att anlägga flytande fotbollsplaner på vattenytor. Flera nämnder och bolag har svarat att det är en intressant men utmanande idé som kan vara ett komplement till befintliga idrottsytor, men att många praktiska frågor som kostnad, lokalisering och miljöpåverkan måste utredas noggrant. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att det inte blir något specifikt uppdrag om att utreda flytande fotbollsplaner.

Liberalerna föreslår i en motion att staden ska utreda hur man kan förbättra och förenkla för föreningslivet, med målet att Stockholm ska ha Sveriges bästa föreningsklimat. De vill att staden kartlägger hinder och problem som föreningar upplever. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår, bland annat med en ny föreningspolicy för 2026.

Sergej Salnikov (SD) föreslår i en motion att Stockholms kommunfullmäktige ska starta ett pilotprojekt för medborgarbudget, där invånarna får vara med och besluta om hur en del av kommunens pengar ska användas. Efter två år ska projektet utvärderas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har ett etablerat arbete med medborgarbudgetar, där bland annat 17 projekt genomförts under 2023–2025.

Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (M) föreslår att inrätta så kallade trygghetskiosker i Stockholm, inspirerade av konceptet med satellitpolisstationer i Tokyo och Frankfurt. Dessa kiosker ska fungera som bemannade knutpunkter där väktare, fältassistenter och andra trygghetsskapande yrkesgrupper kan samlas för att öka den lokala tryggheten och minska tröskeln för invånare att söka hjälp. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att befintliga samarbetsformer och mobila insatser redan fungerar väl, och ser inget generellt behov av stationära trygghetskiosker.

Liliane Åkerlund (SD) föreslår i en motion att amfiteatern i Rålambshovsparken ska kunna användas året runt för spontanidrott, exempelvis med en kombinerad dansbana och isbana. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbete redan pågår; Kungsholmens stadsdelsnämnd har byggt en dansbana och spolar skridskois på amfiteaterns grusplan när vädret tillåter, och planerar att fortsätta med detta.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska underlätta för politiska ungdomsförbund att delta på stadens skolor. Han vill att staden utvecklar riktlinjer och stödmaterial för skolorna, uppmuntrar skolledningar att bjuda in ungdomsförbunden och säkerställer tryggheten vid sådana evenemang. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns stödmaterial och att det är rektorn som enligt skollagen beslutar om politiska organisationer får komma in på skolan.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska införa ett datasystem som larmar om en elev skrivs ut från en skola utan att ha skrivits in på en ny, samt en spärr som förhindrar utskrivning tills en ny skola är registrerad. Syftet är att upptäcka och motverka att barn förs bort eller utsätts för hedersrelaterat förtryck. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att ett nationellt system vore mer effektivt.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden tar fram ett förslag för att utveckla Piazza Odenplan och undersöka möjligheten att stänga av en del av Upplandsgatan för trafik. De vill förvandla Odenplan till ett mer levande, tryggt och attraktivt torg med grönska, torghandel och uteserveringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en utveckling kan bli aktuell först efter att Roslagsbanan till City är färdigbyggd, men att Trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska och blomster på torget till sommaren 2026.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg. De vill också att framkomligheten för kollektivtrafiken säkerställs vid planeringen och att dialog förs med närboende och näringsidkare. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med att utöka antalet sommargågator och sommartorg, och att dialog och hänsyn till kollektivtrafiken redan är en del av processen. Exempelvis planeras 9 nya sommargågator/sommartorg till sommaren 2026, vilket innebär totalt 64 platser.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utveckla en kampanj om stroke på stadens offentliga annonsytor, för att öka kännedomen om hur man känner igen och agerar vid stroke. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att hänvisa till att Region Stockholm har det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvård, men att staden kan bistå med kanaler vid en förfrågan från regionen.

Claes Nyberg och Kristin Jacobsson från Centerpartiet föreslår att ett program för att upptäcka psykisk ohälsa bland barn och unga ska införas i grundskolan. Detta skulle innebära ett obligatoriskt erbjudande om samtal med skolkurator för elever i årskurs sju, i samband med elevhälsans vanliga hälsokontroller. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till det redan pågående arbetet inom elevhälsan, som bedöms uppfylla syftet med motionen.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion som föreslår att Stockholm stad ska öka arbetet med gröna tak. Han vill att gröna tak blir standard vid all nybyggnation där staden är byggherre, att kommunala fastigheter inventeras för installation av gröna tak, och att en strategi tas fram för att underlätta för fastighetsägare att installera gröna tak. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande frågor och att en helhetssyn på olika hållbara lösningar är viktigare än att peka ut just gröna tak som en universallösning.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad ska införa interaktiva kartor som i realtid visar var snöröjningsinsatser pågår, samt att informationen ska tillgängliggöras som öppen data via ett API. Detta ska göra det enklare för invånarna, särskilt fotgängare, cyklister, äldre och personer med funktionsnedsättning, att planera sina resor och välja säkrare vägar under vintern. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket bland annat lyfter frågor kring informationsägarskap, arbetsmiljö för snöröjningspersonal och behovet av att först utreda och tydliggöra ansvarsgränser för snöröjningen i stort.

Hanna Wistrand (L) föreslår att kommunen ska utreda hur Högdalstopparna kan utvecklas till ett attraktivt frilufts- och rekreationsområde med bättre tillgänglighet, inklusive möjligheten att utöka kollektivtrafiken dit. Stadsledningskontoret och berörda nämnder svarar att liknande arbete redan pågår, bland annat ett detaljplanearbete för området, och att kollektivtrafikfrågan främst hanteras av regionen. De föreslår därför att motionen besvaras genom att hänvisa till det pågående arbetet.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (båda C) föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att starta en språkskola för elever i årskurs F-3 med grav språkstörning. Tanken är att språkskolan ska bygga vidare på stadens språkförskolor och erbjuda anpassad pedagogik och logopedstöd. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att nuvarande stödinsatser, som ett kompetensnav för språkstörningar och kompetensutveckling för skolpersonal, bedöms vara tillräckliga inom den ordinarie skolverksamheten.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska införa en handlingsplan för att stötta så kallade "gråzonsbarn". Det handlar om elever som inte uppfyller kriterierna för anpassad skola men som har svårt att klara grundskolan och gymnasieskolan på grund av sin kognitiva förmåga. Motionären menar att dessa elever får för lite stöd i gymnasiet och riskerar att hoppa av skolan. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att staden redan har ett strukturerat arbete för elever i behov av särskilt stöd och att en ny handlingsplan inte bedöms som nödvändig.

Leif Söderström (SD) föreslår i en motion att Klarastrandsleden ska breddas till tre körfält, med ett mittfil som kan ändra färdriktning beroende på trafikbehov. Detta för att minska köer och förbättra trafikflödet mellan stadens norra och södra delar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, då den rödgröna majoriteten inte delar uppfattningen att fler bilkörfält är lösningen på trängseln, och trafikkontoret anser att ett extra körfält inte skulle ha någon större påverkan på framkomligheten.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering), en typ av årsanställning för högstadieelever som kombinerar studier med arbete. Hon vill att 1 000 av stadens feriejobb för 2026 ersätts av SAO-jobb för att ge ungdomar mer långsiktig arbetslivserfarenhet och bättre koppling till näringslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan har budgetuppdrag att testa SAO-jobb i pilotform, men att man avstyrker förslaget att minska antalet feriejobb, då feriejobb och SAO-jobb riktar sig till olika målgrupper och fyller olika funktioner.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (C) föreslår att staden utreder och vidtar åtgärder för att skapa högstadieplatser i norra Bromma. De menar att dagens elever har för långt till skolan, vilket strider mot skollagen och barnkonventionen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med motiveringen att behovet av högstadieplatser redan är tillgodosett och att elevantalet i Bromma förväntas minska framöver.

Hanna Werner (M) föreslår i en motion att fastighetsnämnden ska utreda skicket på det tomma Vanadis Hotell och att fastighetsnämnden tillsammans med idrottsnämnden ska se över alternativa verksamheter för byggnaden, utan att vara bundna till gällande detaljplan. Kommunstyrelsen svarar att ett sådant arbete redan pågår, där fastighetsnämnden och idrottsnämnden redan utreder att renovera och utveckla byggnaderna för idrottsändamål som omklädningsrum och hallar för till exempel bordtennis eller dans.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten på gymnasiet under läsåret. Han menar att dagens system medför att elever ofta byter skola av vaga skäl, vilket skapar oordning, sämre studiero och försvårar skolornas planering. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det saknas lagstöd för sådana begränsningar och att en frivillig överenskommelse med regionens kommuner och fristående skolor är svår att uppnå.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Fagersjöskogen i Söderort ska utredas för att bli ett naturreservat. De menar att detta skulle skydda skogens ekologiska värden, bevara djur- och växtliv samt ge invånarna en grön lunga. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett pågående budgetuppdrag om att utreda förutsättningarna för ett naturreservat i Fagersjöskogen.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att kulturnämnden ska utreda möjligheten att ha storbildsprojektioner på Stadshuset, liknande Nobel Week Lights, kontinuerligt under november till mars. Dock avråder kommunstyrelsen från förslaget, då både Stadsledningskontoret, Kulturnämnden och Stockholms Stadshus AB anser att en permanent installation skulle vara olämplig på grund av Stadshusets höga kulturvärden och de stora kostnaderna.

Liberalerna (L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att Stockholms stad ska ta fram en strategi för att främja hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra material med låg klimatpåverkan. De vill också att stadens markanvisningspolicy ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030 redan utgör en samlad strategi för att minska byggsektorns klimatpåverkan, och att en ny strategi riskerar att skapa otydlighet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att omvandla Södertäljevägen till en levande stadsgata med fler bostäder. Planeringen för Södertäljevägen har pausats på grund av ekonomin, men motionären vill återuppta arbetet och föreslår överdäckning av Södertäljevägen, Essingeleden och bussdepån för att bygga uppemot 7 700 bostäder. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till att det befintliga planprogrammet bör användas när arbetet återupptas, då motionens förslag anses för omfattande och kostsamma just nu.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora i gymnasieskolorna. Han menar att det redan finns spetsklasser inom matematik, naturvetenskap och samhällsvetenskap, men att elever med intresse för humaniora saknar liknande möjligheter till fördjupning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att en sådan kartläggning kan hanteras inom det ordinarie arbetet med skolornas utbud, eftersom de inte ser ett behov av en separat utredning.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska ändra avtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att SISAB betalar för åtgärder som rör skolornas arbetsmiljö och säkerhet, till exempel inpasseringssystem, ventilation och ljudisolering. Idag betalar skolorna ofta dessa kostnader själva, vilket enligt motionären gör att säkerheten kan bero på skolans ekonomi. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till pågående utredningar om passersystem, men avvisar ett generellt överförande av alla kostnader, eftersom det riskerar att öka skolornas hyror.

Liberalerna (L) genom Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén föreslår att Stockholms stad ska ta fram en handlingsplan för ett ”Stadsdelslyft”. Detta ska gälla för alla utsatta områden, inklusive bland annat Järva, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved, med konkreta mål för alla inblandade nämnder och bolag för att motverka segregation och kriminalitet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att stadens nuvarande arbete med fokusområden redan hanterar dessa frågor effektivt genom budgeten och befintliga strukturer.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion där hon föreslår att staden ska utreda hur musikalar i skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns brist på replokaler i Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att arbete redan pågår för att tillgängliggöra skollokaler, inklusive musiksalar, för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta arbete drivs av en förvaltningsövergripande styrgrupp och innefattar att tydliggöra regler kring ansvar, utrustning och kostnader.

En motion från Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm ska ta fram en specifik strategi för villa- och radhusområden. Syftet är att kartlägga lämpliga områden för småhusutveckling och bevara villaområdens särprägel. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande intentioner redan hanteras inom ramen för pågående översiktsplanearbete och befintliga styrdokument, samt att stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden inte ser behov av en separat strategi.

Två politiker från Moderaterna föreslår åtgärder mot illegal streetracing och annan oordning på Strandvägen. De vill bland annat se mer polisnärvaro, återinförda kommunala ordningsvakter, fartgupp, hastighetskameror och ljudsensorer. Om detta inte räcker, föreslås en utredning om att stänga av Strandvägen för privatbilism nattetid. Trafiknämnden och stadsledningskontoret anser att befintliga åtgärder, som tillfälliga farthinder och omprogrammerade trafikljus, har förbättrat situationen, men att mer kan göras för att utreda lämpliga åtgärder.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få ta hem digitala enheter, att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna, samt att staden tar fram gemensamma riktlinjer för digitala verktyg i skolan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men inte bifalls, med hänvisning till att ett förbud kan missgynna elever med särskilda behov och dem som saknar digitala verktyg hemma. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att ett generellt förbud inte är lämpligt, då digitala verktyg kan främja lärande och tillgänglighet.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för så kallade Privately Owned Public Spaces (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Motionen vill att staden utreder om man kan erbjuda utökade byggrätter till fastighetsägare i utbyte mot att de skapar och förvaltar högkvalitativa offentliga ytor. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med en hänvisning till utlåtandet, där remissinstanser som Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden huvudsakligen anser att staden i första hand bör äga och förvalta offentliga rum och att befintlig lagstiftning har begränsningar för att genomföra motionens intentioner fullt ut.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, med inspiration från Uppsala kommun. Syftet är att skapa ett mer stabilt skolval och underlätta skolornas planering. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden menar att staden redan har begränsat skolbyten genom skolbytesperioder, men att undantag måste finnas för elever som flyttar. De anser att lagstöd för att helt begränsa skolbyten till terminsstart saknas.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår att Stockholm ska arbeta för mer konst och kultur på stadens äldreboenden. De menar att konst och kultur har en positiv effekt på äldres livskvalitet och välbefinnande, och att tillgången varierar mellan boendena. Liberalerna vill att kulturnämnden och äldrenämnden ska ta fram en strategi för att öka tillgången till konst och kultur på äldreboenden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det arbete som redan pågår, då de anser att en ny strategi inte behövs, men flera liberala ledamöter reserverar sig och anser att en strategi behövs för att säkerställa ett mer likvärdigt utbud i hela staden.

Liberalerna föreslår att staden utreder och skärper demokrativillkoren för lokaluthyrning och kulturstöd. Syftet är att förhindra att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler, även i andra- eller tredjehand, och att staden ska kunna återkalla stöd vid brott mot dessa villkor. Kommunstyrelsen menar dock att liknande arbete redan pågår genom uppdrag i budget 2025 och 2026, men flera förvaltningar och nämnder har synpunkter på om nuvarande riktlinjer är tillräckliga eller behöver förtydligas och skärpas.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stads regelverk för restauranger, nattklubbar och livescener ses över. Syftet är att förenkla tillståndsprocesser och ta bort onödiga krav, som till exempel det så kallade kökskravet och anmälningsplikten för dans, för att göra Stockholm friare och festligare. Motionen föreslår också att kommunstyrelsen ska driva på regeringen för nationella lagändringar.

Kristin Jacobsson (C) föreslår i en motion ett pilotprojekt, "Vinterhjälpen", för att hjälpa äldre med halkbekämpning utanför sina bostäder under vintern. Syftet är att minska fallolyckor och social isolering bland äldre, samtidigt som unga eller studenter kan få extrajobb genom Jobbtorg Stockholm. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, då de ser utmaningar gällande bland annat konkurrenslagstiftning, organisatoriska svårigheter och risker att servicen bara skulle nå en begränsad del av de äldre som bor i villa eller radhus.

Två politiker från Moderaterna föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta ett pilotprojekt med flytande parköar i stadens vatten, till exempel i Riddarfjärden och Årstaviken. Syftet är att öka den biologiska mångfalden, minska stadens påverkan från klimatförändringar och skapa trevligare stadsmiljöer. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande insatser, såsom kajbalkonger och flytande växtöar, och inte ser anledning till ytterligare uppdrag.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ska uppdra åt fastighetsnämnden och kulturnämnden att utreda och ta fram en strategi för stadens ateljéer. Syftet är att samordna och effektivisera ateljébeståndet så att konstnärer får bättre arbetsvillkor och att stadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen anses besvarad eftersom en ateljéstrategi för 2024-2026 redan finns och arbetar med dessa frågor, inklusive att skapa nya ateljéplatser.

En motion föreslår att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter, bland annat genom att utöka antalet, förbättra den geografiska spridningen, säkerställa bemanning och utrustning, samt öka invånarnas kännedom om deras funktion och plats. Förslaget inkluderar även att ta fram en lokal version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” och tydlig skyltning till trygghetspunkterna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens arbete med civil beredskap redan täcker mycket och att man bör avvakta nationella utredningar och lagstiftning för att undvika onödiga investeringar.

Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår i en motion att staden ska utreda och hitta fler platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. Motionärerna menar att gatukonst kan bidra till en levande stad, lokalt engagemang och stärka identiteten i stadsdelarna. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns fungerande strukturer för gatukonst i staden, bland annat genom att trafiknämnden har fått 60 miljoner kronor för att aktivera torg i fokusområden.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att Stockholms kommunstyrelse ska ställa sig positiv till att bygga den så kallade Östliga förbindelsen för att färdigställa Stockholms ringled. Motionären menar att detta skulle minska genomfartstrafiken i innerstaden, förbättra luftkvaliteten och underlätta pendling. Flera remissinstanser har svarat på motionen. Stadsledningskontoret och Trafiknämnden avråder från Östlig förbindelse med hänvisning till att det kan leda till ökade trafikflöden och tränga undan andra, redan beslutade infrastrukturprojekt som anses mer samhällsekonomiskt lönsamma. Lidingö och Nacka kommuner stöder däremot initiativet, då de anser att förbindelsen skulle öka kapaciteten i vägnätet, förbättra tillgängligheten och minska sårbarheten i transportsystemet, även för totalförsvaret. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att den avslås, men Moderaterna och Liberalerna reserverar sig och vill bifalla motionen.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska införa en bygglovsrobot och utreda automatisering av fler tillståndsprocesser. Detta för att minska långa handläggningstider som försvårar för både företag och privatpersoner, med inspiration från andra kommuner som framgångsrikt använt liknande lösningar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med digitalisering och effektivisering av tillståndsprocesser, men Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig och vill tillstyrka motionen i sin helhet.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att kommunen avbryter planeringen av cirka 140 nya bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Motionärerna menar att projektet förstör områdets karaktär, naturmark och ekologiska balans, samt minskar tillgängligheten till naturen för boende. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men inte bifalls, med hänvisning till att bostadsbyggande är viktigt och att den demokratiska planprocessen bör följas, vilket bland annat innebär att synpunkter från samråd ska behandlas innan nya beslut fattas.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska utveckla en modell för att dela upp avgifterna för detaljplaner över tid. Syftet är att underlätta för byggaktörer, särskilt mindre sådana, att hantera kostnader smidigare och på så vis främja bostadsbyggandet, särskilt under lågkonjunkturer. Stockholms stad föreslås dock avslå motionen, då staden redan arbetar aktivt med att förbättra processer och ser att den nuvarande modellen med kontinuerlig fakturering skapar transparens och förutsägbarhet, samt att planavgifterna utgör en mindre del av de totala kostnaderna.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att staden ska stoppa planerna på att bygga nya bostäder i Långbroparken, specifikt på fastigheten Lågbron 1. Motionärerna menar att byggplanerna förstör viktiga delar av parken och att det befintliga huset på Lågbron 1, som inrymmer en caféverksamhet, bör bevaras istället för att rivas för ett nytt flerfamiljshus. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till ett utlåtande som bland annat noterar att bostadsbyggandet är viktigt för Stockholm och att den pågående detaljplaneprocessen för Lågbron 1 redan har ändrats så att bostäderna har utgått, och planen nu fokuserar på att tillskapa en publik verksamhet på platsen, exempelvis ett café.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska inrätta ett "Viva Lyceum vård och omsorg" där Komvux och gymnasieskolans vård- och omsorgsutbildningar samlas för att öka antalet utbildade medarbetare inom vården. Motionären föreslår också att elever på vårdprogrammen ska få sitt körkort delvis finansierat av staden, under förutsättning att de klarar körkortsprovet och fullföljer utbildningen. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har infört betalt körkort för vård- och omsorgselever sedan höstterminen 2025, och att det saknas förutsättningar samt finns pedagogiska frågetecken kring att samlokalisera gymnasie- och vuxenutbildningen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att kostnaden för att byta inpasseringssystem i skolor och förskolor ska flyttas från utbildningsnämnden och förskolenämnden till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Detta för att garantera att alla skolor kan upprätthålla en grundläggande säkerhetsstandard oberoende av skolans ekonomi, samt för att förbättra arbetsmiljön med åtgärder som ventilation och ljudisolering. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en översyn av samverkansavtalet redan pågår där frågan om inpasseringssystem behandlas, och att man har som ambition att SISAB ska stå för dessa investeringskostnader.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad inventerar alla skolgårdar och utför nödvändiga upprustningar för att göra dem tillgängliga för alla, inklusive barn med funktionsnedsättningar. Detta för att motverka utanförskap och ensamhet i skolmiljön. Bland remissinstanserna är de flesta positiva till förslaget om att förbättra tillgängligheten, men Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta yrkesprogram på populära gymnasieskolor i innerstaden som idag har en teoretisk profil. Dessutom föreslås en strategi för att öka yrkesprogrammens attraktivitet och fortbildning för studie- och yrkesvägledare tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR). Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden menar att staden redan arbetar med liknande åtgärder, som att starta ett yrkesprogram på Bromma gymnasium och att erbjuda fortbildning, men att det kan finnas ekonomiska och praktiska hinder för att placera yrkesprogram på innerstadsskolor med teoretisk profil.

Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (båda SD) föreslår i en motion att amfiteatern i Rålambshovsparken ska omvandlas till en tryggare mötesplats året om, bland annat genom att undersöka möjligheten att inrätta caféverksamhet, dansscen på sommaren och tillfällig skridskobana på vintern. Stadsledningskontoret, trafiknämnden och Kungsholmens stadsdelsnämnd konstaterar i sina yttranden att arbete redan pågår för att aktivera och öka tryggheten i amfiteatern, exempelvis genom gallring av buskar, renovering av läktaren, spolning av skridskois och byggande av en temporär dansbana. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till detta pågående arbete.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda sin egen inblandning i verksamheten vid det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp. De vill också att staden utreder kompensatoriska åtgärder för drabbade, inspirerade av den norska modellen ”rettferdsvederlag”. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom en hänvisning till tidigare utredningar och anser att frågan om ansvar och kompensation bäst utreds på statlig nivå.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska inrätta en forskningshubb för att utveckla en akademisk socialtjänst. Detta skulle innebära att socialsekreterare och forskare samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna, samt att stadens riktlinjer för socialtjänsten tydliggör att sociala insatser ska utvärderas och knyta forskning till praktik. Förslaget, som inspirerats av en tidigare försöksverksamhet i Farsta och akademiska vårdcentraler, syftar till att förbättra kvaliteten på socialtjänstens arbete genom att integrera forskning och praktik. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har flexibla samarbetsformer med akademin och att digitalisering är ett prioriterat nästa steg.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår en helhetsöversyn av Valhallavägen från Roslagstull till Hakberget. De vill identifiera konflikter och förbättringsmöjligheter för trafiklösningar och grön infrastruktur, samt utreda möjligheten att flytta parkeringsplatser till garage för att skapa nya grönytor, lekplatser och spontanidrott. Dessutom föreslås att cykelinfrastrukturen byggs ut till trafikseparerade primära cykelstråk och att belysning, renhållning och halkbekämpning förbättras för ökad trygghet och trivsel.

En motion föreslår att kommunanställda i Stockholm ska kunna få tjänstledighet för att bli familjehem och att staden kontinuerligt ska marknadsföra möjligheten. Syftet är att minska bristen på familjehem och erbjuda barn i samhällsvård en tryggare miljö än institutionsvård, inspirerat av ett liknande initiativ i Karlskrona. Flera förvaltningar, som Socialnämnden och Stadsledningskontoret, avråder dock från förslaget då de ser risker med kompetensförsörjningen och hänvisar till att Karlskronas modell inte lyckats rekrytera några familjehem.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår i en motion att Stockholm ska utreda möjligheten att bli en pilotstad för självkörande bilar i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla in kunskap om hur tekniken fungerar i stadsmiljö och hur den kan bidra till säkrare och mer hållbara transporter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan följer utvecklingen via nätverk och forskningsprojekt, samt att ingen aktör har ansökt om att testa självkörande fordon i Stockholm.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ger nämnder och styrelser i uppdrag att prioritera renovering och underhåll av stadens kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta och utreda inrättandet av en kulturhistorisk fond. Detta för att skydda föreningslivet från vräkningar till följd av hyreshöjande renoveringar. Flera remissinstanser, inklusive Stadsledningskontoret, Fastighetsnämnden och Kulturnämnden, delar vikten av att bevara byggnaderna och stödja föreningslivet, men lyfter olika utmaningar gällande finansiering och hyresmodeller.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera mer kraftfullt för att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader som är i privat ägo. De menar att staden behöver ta fram nya strategier och verktyg, som att stärka möjligheten till tvångsförvaltning vid misskötsel och tydligare riktlinjer för att säkerställa att detaljplaner följs. Detta för att bevara stadens kulturarv, oavsett ägarform.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidåkning, cykel och parasport, till exempel vid Högdalstopparna eller Sjöängens BP. Banan ska vara tillgänglig för alla, belyst, trafiksäker och ligga nära kollektivtrafik, med möjlighet till konstsnö. Staden ser positivt på förslaget och för redan en dialog med Stockholms skidförbund om en sådan bana, men påpekar att marktillgång och hur banan ska dimensioneras för olika målgrupper är utmaningar som behöver utredas.

Hanna Wistrand (L) föreslår att idrottsnämnden ska utreda ett återstartsstöd till idrottsföreningar som drabbats av stängda anläggningar under renoveringar. Motionen vill också att nämnden tar fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar med till exempel subventioner eller tillfälliga byggnader. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till befintliga stöd och planer, då ett nytt återstartsstöd bedöms vara svårt att fördela rättvist och skulle medföra höga kostnader.

André Nilsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda förutsättningarna för en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. Flera nämnder har svarat att det är tekniskt möjligt, men betonar att Slussens funktion som vattenreglering och båttrafik måste prioriteras. Ytterligare utredningar behövs kring säkerhet, ekonomi och miljö.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att Stockholm stad genom satsningen ”Skolfrid” ska avsätta extra resurser, 10 miljoner kronor, för att förbättra trafiksäkerheten till och från stadens skolor. Detta ska inkludera åtgärder som säkrare övergångsställen med trafikljus och vägbulor, förstärkt belysning vid skolvägar, utökade gång- och cykelvägar samt strängare hastighetsbegränsningar i skolnära områden. Förslaget innebär också att trafiknämnden, i samarbete med utbildnings- och stadsdelsnämnderna, ska identifiera var behovet av åtgärder är störst.

Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda om frystorkning av överbliven mat kan införas i offentliga verksamheter, som skolor och äldreboenden, för att minska matsvinn och stärka livsmedelsberedskapen. De vill också att ett pilotprojekt med frystorkning startas i utvalda skolor och att staden utreder att etablera ett kommunalt krislager av frystorkad mat. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinn och bygger upp beredskapslager, samt att frystorkning av mat som överblivet matsvinn inte bedöms som genomförbart eller nödvändigt i dagsläget.

Motionärer Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna satsningar för att förbättra tillgängligheten och framkomligheten i stadsmiljön, särskilt för personer med funktionsnedsättning. De vill att Trafiknämnden intensifierar arbetet med att inkludera tillgänglighetsperspektivet i alla åtgärder. Frågan handlar bland annat om att komma till rätta med byggsäckar som blockerar passager samt att förbättra snöröjning och halkbekämpning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att tillgänglighet redan är en del av stadens arbete, men Liberalerna reserverar sig och menar att staden måste agera mer kraftfullt med befintliga lagar som miljöbalken.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm ska införa särskilda arkitekturzoner i city och äldre stadsdelar. Syftet är att styra höjd, volym, materialval och formspråk på byggnader för att bättre bevara äldre bebyggelse. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att det redan finns tillräckliga verktyg och lagstiftning för att värna stadens karaktär och kulturmiljö, samt att en sådan zonindelning skulle vara administrativt komplicerad och riskera att hämma stadens utveckling.

Kristin Jacobsson (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska vidta åtgärder för att följa Europarådets människohandelskonvention. Detta innebär att potentiella offer för människohandel ska få rätt till minst 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid, vilket inkluderar stöd som tryggt boende och juridisk rådgivning. Förslaget lyfter fram att få sådana ansökningar görs idag och att det kan finnas kunskapsbrister inom socialtjänsten.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda livsvillkoren och hälsan för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen. De vill också att staden ställer krav på HBTQI-kompetens i upphandlingar av äldreomsorg samt att personal får kontinuerlig utbildning i bemötande och HBTQI-frågor. Liberalerna anser att äldre HBTQI-personer är en särskilt utsatt grupp med oro inför att bli beroende av vård och omsorg, och att staden har ett ansvar att erbjuda en jämlik och inkluderande äldreomsorg.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en plan för hur alla förskolor i Stockholm kan bedriva odling som en del av sin pedagogik. De menar att odling stärker barns förståelse för naturen och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till redan pågående insatser och styrdokument, då man anser att det inte behövs en ny stadsövergripande plan.

Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa syskonförtur vid placering i förskola för barn som har syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan. Syftet är att underlätta vardagen för familjer, minska stress för barn och främja jämställdhet då kvinnor oftare anpassar arbetstider för hämtning och lämning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att de nuvarande möjligheterna att önska placering är tillräckliga och att förslaget skulle kräva omfattande utredningar och systemförändringar som inte är motiverade.

Hanna Werner (M) föreslår i en motion att Odenplan ska utvecklas till ett grönare och mer levande stadstorg. Motionen föreslår att trafiknämnden ska få i uppdrag att förbättra platsen, inklusive cykelgaraget, och att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska inleda en dialog med Region Stockholm. Trafiknämnden anser dock att en större omdaning inte bör planeras just nu på grund av den nya tunnelbanans utbyggnad, men arbetar med projekt för att förbättra framkomligheten och öka grönskan.

Rasmus Jonlund med flera (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska börja planera och söka samarbeten för att arrangera en Stockholmsutställning år 2030. Utställningen, som skulle fira hundraårsjubileet av Stockholmsutställningen 1930, ska fokusera på framtidens stadsbyggande, arkitektur och design med betoning på hållbarhet och demokrati. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår, där Stockholm Business Region AB utreder förutsättningarna för en sådan utställning.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram en motion som föreslår att kommunen utreder en sammanslagning av de tre kommunala bostadsbolagen: AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att göra bolagen mer kostnadseffektiva, bättre på klimat- och energieffektivisering samt öka bostadsutbudet för stockholmarna. Remissinstanserna, däribland stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB, anser dock att bolagen redan arbetar med dessa frågor och att en sammanslagning inte är nödvändig i nuläget, men de lyfter att samverkan kan utvecklas ytterligare.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion som föreslår att Stockholm ska införa en ”idrottsnorm” för att säkra att mark avsätts och idrottsytor planeras in tidigt i nya byggprojekt. Han menar att det är viktigt för folkhälsan och att idrotten annars riskerar att prioriteras bort, som han menar har skett i Hagastaden och Hammarby Sjöstad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras, med hänvisning till att idrott redan beaktas tidigt i stadsplaneringen genom gällande strategier och uppdrag, men Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer och särskilda uttalanden där de framhåller vikten av en idrottsnorm för att garantera idrottens plats i staden.

Dennis Wedin (M) föreslår att exploateringsnämnden ska få i uppdrag att hitta en långsiktig lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en samlad plats för ett klubbhus. Sällskapet, med 1400 medlemmar, har haft problem sedan deras klubbhus i Gröndal revs 2018 och har ett rivningskontrakt på Reimersholme. Flera nämnder, inklusive stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och idrottsnämnden, menar att de redan arbetar aktivt med frågan och därför inte ser behov av ett nytt uppdrag, men oppositionen anser att arbetet gått för långsamt.

Hanna Wistrand (L) har lämnat in en motion som föreslår att staden ska utreda hur simundervisning kan erbjudas vuxna nyanlända via Svenska för invandrare (SFI) och hur idrottsföreningar kan involveras. Syftet är att fler nyanlända vuxna ska lära sig simma och få kontakt med föreningslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, som bland annat tar upp juridiska och praktiska hinder för att integrera simskola direkt i SFI, men också pekar på befintliga insatser och framtida statliga utredningar som kan underlätta detta. Moderaterna och Liberalerna har dock reserverat sig och vill att motionen bifalls för att en utredning ska genomföras.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en ny topp och att den befintliga toppen höjs med schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Syftet är att skapa en större anläggning för både vinter- och sommaridrott. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det inte finns ett överskott av massor och att området har höga naturvärden som måste beaktas.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska införa fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden för att tillgodose äldres, särskilt de med kognitiv svikt, emotionella behov av fysisk beröring och minska ensamhet. Stadsledningskontoret, Äldrenämnden och flera stadsdelsnämnder ser positivt på vårddjur men pekar på utmaningar som begränsad tillgång till utbildade djur, hygienkrav och behov av riskanalyser. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att arbetet med vårddjur redan pågår och att stadsdelsnämnderna har i uppdrag att främja fler inslag av vårddjur.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att säkerställa att barn med autism får likvärdiga och samordnade tidiga beteendeinriktade insatser i förskolan, baserat på Socialstyrelsens rekommendationer. De vill också att rutinen ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stadens förskolor och regionens habilitering, samt inkludera samordning vid övergångar mellan förskola, grundskola och fristående huvudmän. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete och att ansvaret för behandlingar ligger hos regionen.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholms stad ska revidera sina lokala föreskrifter för att tillåta äldre att dricka medhavd alkohol på stadens öppna träffpunkter, som exempelvis Lusthuset Hornstull. Stadsledningskontoret, Socialnämnden och Äldrenämnden avråder från detta, då gällande alkohollagstiftning omöjliggör försäljning av lättdrycker om alkohol tillåts. Detta skulle påverka träffpunkternas sociala samvaro och hälsofrämjande uppdrag, och kräva att kommunen ansöker om serveringstillstånd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget avslås. Dock har Södermalms stadsdelsnämnd beslutat att testa detta på Lusthuset under vissa tider när träffpunkten är stängd för allmänheten.

Liberalerna föreslår i en motion att Stockholms stad ska öka ambitionen för elektrifiering som en del av stadens klimatarbete. De vill att berörda nämnder och bolag utreder hur elektrifieringstakten kan öka med konkreta åtgärder, samt att pengar avsätts i budgeten för detta. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga Klimathandlingsplan 2030, som redan innehåller åtgärder för elektrifiering, men Liberalerna menar att planen inte räcker och att politiskt ledarskap behövs för att skynda på omställningen.

Motionärerna Sara Svanström och Elin Hjelmestam (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda och införa differentierade parkeringsavgifter. Det innebär att fossildrivna fordon får högre avgift medan miljövänliga fordon gynnas, i syfte att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten. Ett flertal förvaltningar och nämnder, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, menar dock att nuvarande lagstiftning inte tillåter differentierade parkeringsavgifter utifrån miljöklass, och att en lagändring krävs.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stadsgårdskajen ska utvecklas med nya byggnader som överdäcker trafikleden. Förslaget inkluderar 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontor och butiker, samt en gångväg från Slussen till Fåfängan, en park, småbåtshamn, kallbadhus och scen vid vattnet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår stora utvecklingsprojekt i området, och att Naddebos förslag skulle medföra stora risker och kostnader samt negativt påverka riksintressen för kulturmiljövård och sjöfart.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur fler prisvärda och tillgängliga lokaler kan skapas för föreningar och lokala entreprenörer, särskilt i ytterstaden. Detta ska bidra till social sammanhållning och ekonomisk utveckling, inspirerat av modeller från andra kommuner. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga arbete och initiativ.

Motionärer från C, M och KD föreslår att Stockholms stad ska ändra reglerna så att idrottsföreningar kan behålla subventionerad hyra för evenemang, även när de serverar folköl. Detta för att inte föreningarna ska drabbas av höjda hyresavgifter som nu, utan istället kunna få in intäkter till sin verksamhet. Idrottsnämnden och Stadsledningskontoret har redan beslutat att justera taxorna i linje med motionens önskan inför 2026, vilket innebär att en subventionerad föreningstaxa för evenemang kommer att införas.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och André Nilsson) föreslår att kommunfullmäktige ger stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att utveckla strategin för småhus- och villaområden. De vill att strategin ska fokusera mer på hur nya byggnader gestaltas för att harmoniera med områdets karaktär och att grönytefaktorn ska få en större roll vid bedömning av byggprojekt. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden instämmer i att småhusområden är viktiga, men anser att motionens intentioner redan kan hanteras inom befintliga processer och att stadsbyggnadsnämnden redan har ansvaret för att uppdatera strategin.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) föreslår att Stockholms stad ska ta fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från Svenska för invandrare (SFI). De menar att många hoppar av SFI, vilket försvårar integration och etablering på arbetsmarknaden, och att en plan behövs för att samordna insatser och följa upp arbetet. Stadsledningskontoret och flera stadsdelsnämnder anser dock att staden redan har ett strukturerat arbete och anpassade utbildningsformer för att motverka avhopp, och att ytterligare en åtgärdsplan inte är nödvändig. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det befintliga arbetet.

En motion från Centerpartiet föreslår att Stockholms Stads Parkerings AB:s parkeringsgarage utreds och anpassas för att fungera som skyddade utrymmen vid kris. Det innebär att garagen ska utrustas med ventilation, toaletter och vatten, samt att staden ska undersöka möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att staden avvaktar nationella krav och finansiering från staten för att genomföra sådana åtgärder, medan Centerpartiet vill att staden agerar mer proaktivt.

Liberalerna föreslår att staden ska restaurera och bevara kulturhistoriskt viktiga parker som Humlegården och Vasaparken. De vill att nya installationer i parkerna ska vara trogna originalen och att man främjar kvalitativa inslag som mindre kiosker med kultur- och matutbud. Flera nämnder och kontor, inklusive trafiknämnden och stadsledningskontoret, anser att staden redan arbetar enligt motionens intentioner genom befintliga riktlinjer och parkplaner, men vissa stadsdelsnämnder och intresseorganisationer stöder motionens förslag att ha ett tydligare fokus på restaurering.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att låta ideella föreningar driva och sköta mindre parker genom så kallade brukaravtal. Detta för att stärka lokalt engagemang och förbättra parkernas underhåll. Motionen föreslår även att Trafiknämnden, tillsammans med stadsdelsnämnderna, tar fram riktlinjer och startar en pilotverksamhet för detta.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden utreder hur andelen arbetsplatser i Söderort kan öka, då fördelningen av arbetsplatser är ojämn och många boende i södra Stockholm pendlar till andra delar av staden. De menar att detta skapar trängsel och att Söderort går miste om att bli en mer levande stadsdel där människor både kan bo och arbeta. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med att stärka arbetsplatsutvecklingen i Söderort, bland annat genom en analys av behovet av kontorsarbetsplatser och satsningar i översiktsplanen för 2026.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska arbeta för att öka nyföretagandet och förbättra företagsklimatet, bland annat genom att låta Stockholm Business Region återigen ansvara för rådgivning till nya företagare. Detta efter att motionären anser att Stockholms stad har tappat i nationella jämförelser av företagsklimat och att nyföretagarstöden flyttats till arbetsmarknadsnämnden med en försämrad inriktning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har ett omfattande företagsfrämjande arbete och att den nya inriktningen med Entreprenör Stockholm stärker rådgivningen mot specifika områden som grön omställning och bristyrken.

Jan Jönsson (L) har lämnat in en motion där han föreslår att en offentlig plats i Stockholm ska uppkallas efter Aaron Isaac. Aaron Isaac var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775, och motionen syftar till att synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att Namnberedningen avstyrkt förslaget då det redan finns platser med hans namn och att ytterligare namngivning riskerar att skapa missförstånd. Vissa partier, inklusive L, M och C, reserverar sig mot beslutet och menar att en större och mer välbesökt plats bör uppmärksammas för att synliggöra judiskt kulturarv.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av afrofobi i stadens skolor. Kartläggningen ska inkludera en analys av anmälningar om diskriminering och hatbrott samt dialog med civilsamhällets organisationer, i linje med Diskrimineringsombudsmannens (DO) nationella arbete. Förslaget kommer att behandlas i kommunfullmäktige.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska genomföra en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och förskolor. Detta ska leda till en åtgärdsplan för att bekämpa antisemitism. Motionären menar att den förra kartläggningen från 2021 behöver uppdateras på grund av den ökade antisemitismen i samhället.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska införa ett Stockholmsprov i svenska, liknande det som finns i matematik. Syftet är att bättre följa upp elevers läsförståelse och ge skolor verktyg att förbättra den. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då man anser att ett sådant prov inte skulle uppfylla syftet tillräckligt väl och skulle medföra för höga kostnader och administrativa utmaningar.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms alléer ska inventeras och att en strategi för att vårda och utveckla dem ska tas fram. De vill också identifiera nya områden för alléplanteringar och att Karlbergsvägen ska omvandlas till en grön esplanad. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med en ny trädpolicy och har pågående insatser för trädvård och plantering, men att det finns begränsningar för trädplantering på Karlbergsvägen på grund av underjordisk infrastruktur.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunstyrelsen kartlägger förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter, inklusive analyser av anmälningar och dialog med civilsamhället. Syftet är att använda resultaten för strategiska åtgärder och årlig uppföljning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till stadens befintliga program för mänskliga rättigheter och en handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. De vill bland annat ha snabbare handläggningstider, bättre telefonservice, förenklade ansökningar för befintliga företag, och en översyn av regler för uteserveringar och danstillstånd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan arbetar med dessa frågor, men Liberalerna reserverar sig och menar att branschens synpunkter visar på ett tydligt behov av de föreslagna åtgärderna.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation. Motionen menar att området försämrats av igenväxning och otydligt ansvar, och att en plan med extern finansiering behövs. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan bedriver omfattande och samordnat arbete för att förbättra vattenkvalitet och rekreationsmöjligheter i Magelungen, och att Fagersjöviken prioriteras inom Fokus Farsta.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utvärdera stadens miljözoner, inklusive stadsmiljözonerna i Gamla stan och på Södermalm. Utvärderingen ska undersöka hur zonerna påverkar luftkvalitet, utsläpp, boende och företag. Målet är att resultaten ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i staden. Borgarrådet Lars Strömgren (MP) menar att staden redan utvärderar miljözonerna och att man är positiv till miljözoner som åtgärd för att förbättra luftkvaliteten.

Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) föreslår att Stockholms stad ska införa tydliga riktlinjer för användning av digitala verktyg i förskolan. De vill att staden ska utreda hur digitala verktyg används idag, verka för att förskolor ska vara skärmfria som huvudregel för yngre barn, och säkerställa att förskolorna får stöd för att främja lek och fysisk aktivitet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, då de anser att frågorna redan hanteras genom den reviderade läroplanen för förskolan och Skolverkets kommande stödmaterial, samt att besluten om lärverktyg bör överlåtas till pedagogerna.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av hedersförtryck i stadens förskolor. Detta eftersom de anser att hedersförtryck är en kränkning av barns rättigheter och strider mot förskolans värdegrund, och att det saknas kunskap om omfattningen samt tydliga riktlinjer för personalen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt att en statlig utredning pågår vars resultat Stockholms stad kan invänta, men att arbetet med kompetenshöjning och samarbete ska fortsätta.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa ett mål om att det totala antalet parkeringsplatser i staden inte ska understiga 2020 års nivå. Motionären vill ha högre parkeringstal i nyproduktion och fler underjordiska garage. Kommunstyrelsen, trafiknämnden och andra remissinstanser rekommenderar dock att avslå motionen, då de anser att förslaget går emot stadens mål om minskad biltrafik, förbättrad framkomlighet och minskad klimatpåverkan.

Motionären Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta mark för att säkra natur- och kulturvärdena i Långbro park. Detta görs för att förhindra att en privat fastighetsägare bygger cirka tolv radhus på fastigheten Lågbron 1, som historiskt har varit en del av parken. Motionären vill att fastigheten Lågbron 1 istället ska integreras i Långbro park och att staden ska erbjuda fastighetsägaren en annan markbit för radhusbygget.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en grönskande boulevard med sänkt hastighet och färre körfält, vilket ska ge plats för cirka 1045 nya bostäder och mer utrymme för gång- och cykeltrafik samt grönska. Motionen föreslår också att ett nytt torg anläggs vid Lindes tvärbanestation för att stärka områdets sociala sammanhållning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår inom ramen för projektet Årstastråket och att det därför inte finns anledning att ge nämnderna nya uppdrag.

Liberalerna (Jan Jönsson m.fl.) föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning ska ändras. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav när mark anvisas till byggaktörer, till exempel angående boendeformer och målgrupper för att främja socialt hållbara bostäder och tillgången till bostäder för personer med svag ekonomi. De menar också att socialnämnden ska få en större roll i samarbetet mellan stadens nämnder och bolag för att lösa bostadsförsörjningen för grupper med särskilda behov. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till befintligt arbete, då de anser att de nya riktlinjerna för markanvisning och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning redan tillgodoser motionens intentioner, men Liberalerna reserverar sig och menar att konkreta och bindande krav behövs.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum. Han menar att Kista, trots sin potential, har en oroande utveckling med företag som lämnar området och hög vakansgrad av lokaler. Motionen föreslår en strategisk satsning på stadsutveckling, fler bostäder och verksamheter samt bättre gator och parker, samtidigt som staden ska arbeta med regeringen för att locka försvarsrelaterade myndigheter och företag till Kista för att stärka totalförsvaret och stimulera nya etableringar. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till stadens befintliga arbete med Kista, som redan inkluderar förstärkning av försvarssegmentet som ett av flera teknikområden och omfattande insatser för att göra Kista till en mer attraktiv, levande och trygg blandstad.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholm ska undersöka möjligheten för privatpersoner att "köpa" och finansiera träd på offentlig mark, eventuellt med en namnbricka. Detta skulle kunna minska kostnaderna för staden. Stadsledningskontoret och Trafiknämnden ser dock utmaningar med förslaget, bland annat höga administrativa kostnader och svårigheter med att välja rätt träd för rätt plats, samt juridiska frågor kring ägandeskap.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där de föreslår att all offentlig skyltning i Stockholm främst ska vara på svenska. De vill att trafiknämnden utreder hur en handlingsplan kan tas fram för att den svenska texten ska dominera visuellt, till exempel genom att vara minst dubbelt så stor som text på andra språk. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser dock att det inte finns förutsättningar för att införa sådana regler då det saknar stöd i svenska grundlagar och kan motverka stadens målsättning om att vara välkomnande och inkluderande.

Två ledamöter från Liberalerna föreslår att stadens policydokument, som arkitekturpolicyn och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare roll i stadsutvecklingsprocessen. Detta innebär att olika nämnder ska samordna sig bättre och följa upp hur dessa riktlinjer används i stadens planering för att säkerställa en hållbar och förutsägbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar omfattande med att integrera dessa dokument.

Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att inrätta ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck. Centret skulle samla och sprida kunskap om detta fenomen, som innebär påtryckningar från ursprungsländer mot personer som sökt skydd i Sverige, samt erbjuda juridiskt stöd till utsatta. Många nämnder och stadsledningskontoret anser dock att detta faller utanför kommunens ansvar och är en statlig angelägenhet, även om de ser positivt på samverkan med statliga aktörer. Liberalerna menar att centret kan organiseras liknande som Origo, ett befintligt center mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska implementera läsningsmetoden "phonics" i stadens skolor i större utsträckning. Bakgrunden är att en internationell studie visat att svenska elevers läsförmåga har försämrats. Remissinstanserna, bland annat Utbildningsnämnden och Stadsledningskontoret, anser att "phonics" är en viktig metod, men att en effektiv läsundervisning kräver en mer balanserad och språkutvecklande undervisning som även tar hänsyn till elevers olika förutsättningar, och att politiker inte bör detaljstyra metodvalen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att alla parkeringshus som ägs av Stockholms stad ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB. Detta för att öka effektiviteten, få en tydligare ansvarsfördelning och bättre utnyttja stadens resurser. Förslaget är att stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utreda vilka som äger parkeringshus idag och sedan ta fram en plan för att överföra dessa till Stockholm Parkering. Flera nämnder och bolag ser positivt på ambitionen att effektivisera men många påpekar att det finns stora utmaningar med att flytta ägandet, bland annat gällande juridik, kostnader och att intäkter från parkeringar används för att stärka hyresgästnyttan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som i huvudsak anser att befintliga samarbetsformer tillgodoser motionens intentioner och att en ägaröverföring är för komplicerad. Moderaterna och Liberalerna reserverar sig mot detta och vill att motionen bifalls samt att en utredning ska genomföras.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att staden ska vidta åtgärder för att sänka matpriserna genom att öka konkurrensen bland livsmedelsbutiker. Förslaget innebär att staden bör analysera konkurrenssituationen vid nya stadsplaneringar, införa ett snabbspår för livsmedelsbutiker i detaljplaner och se över befintliga detaljplaner för att underlätta etableringar. Föredragande borgarrådet Jan Valeskog avstyrker motionen med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med att främja tillgång till livsmedelsbutiker, bland annat genom projektet ”Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning”. De anser att detaljplaneprocessen fungerar som en viktig kvalitetssäkring och att ett snabbspår inte är nödvändigt.

Svante Linusson (C) har lagt en motion som föreslår att kommunstyrelsen och utbildningsnämnden ska utreda om sportlovet kan flyttas till en tidigare vecka. Syftet är att öka barns möjligheter till vinterlek och snöaktiviteter, särskilt för dem som inte reser bort. Motionären menar att sannolikheten för snö är högre tidigare i februari. Flera nämnder avråder dock från att flytta lovet på grund av logistiska, sociala och ekonomiska utmaningar, samt att det skulle bryta mot en väletablerad nationell ordning.

Två politiker från SD föreslår att Stockholm stad stoppar bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är olämplig på grund av dåliga markförhållanden, risk för att urskog förstörs och buller från en närliggande motorväg, vilket även skulle försämra boendemiljön för befintliga grannar. Kommunstyrelsen och flera nämnder föreslår dock att motionen avslås, då de anser att det är viktigt att bygga fler LSS-bostäder för att möta det stora underskottet i staden och att platsens lämplighet utreds inom ramen för detaljplaneprocessen.

En motion föreslår att Stockholms stad omedelbart ska aktivera ett vänortsavtal med Kiev och införa en rutin där stadens förvaltningar och bolag regelbundet donerar oanvänd utrustning till återuppbyggnaden av Ukraina. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att staden redan agerar i den riktningen och att avtalet kan skrivas under när situationen tillåter, medan oppositionen vill se omedelbara åtgärder och snabbare implementering av donationer.

Johan Nilsson (M) föreslår i en motion att Stockholms stads kommunala grund- och gymnasieskolor ska vara låsta för obehöriga dygnet runt. Detta för att minska säkerhetsrisker, som stölder och skadegörelse, samt förbättra arbetsmiljön. Utbildningsnämnden och Stadsledningskontoret bedömer att låsta dörrar är en effektiv åtgärd för att förebygga vissa brott, men inte ett helt tillförlitligt skydd mot planerade våldshandlingar, och föreslår att frågan utreds vidare.

Motionärer från Moderaterna, Andréa Hedin och Per Rosencrantz, föreslår att Stockholms stad ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod. Syftet är att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser, samt att kunna fånga upp barn och elever i alla skolformer. Stockholms stad och de remissinstanser som svarat (stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden) avstyrker dock motionen, då de anser att mycket redan görs och att en ny kartläggning är resurskrävande.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB ska installera nya säkerhetslösningar i arenorna, i samarbete med fotbollsklubbarna Hammarby IF och Djurgårdens IF, för att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher inför säsongen 2025. Detta efter att ordningsstörningar och avbrutna matcher förekommit under säsongen 2024. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men att det pågår ett arbete för ökad trygghet, bland annat genom dialog med fotbollsklubbarna och genom att utreda nya tekniska lösningar, även om de inte bedöms kunna vara på plats till våren 2025. Vissa politiker, inklusive Dennis Wedin, reserverar sig och vill att motionen bifalls.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska sälja mark utanför kommungränsen som inte bedöms vara strategisk för stadens verksamheter. Staden äger över 2 000 hektar mark i grannkommuner som Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka, som historiskt köptes för att bygga ut förorterna. Trots att en stor del av den icke-strategiska marken redan har sålts sedan 2007, vill motionären att arbetet med att avyttra mer mark fortsätter, både för att ge ekonomisk avkastning och för att stärka grannkommunernas rådighet.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där de föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt för att installera solceller på fasader på kommunala byggnader. De vill även att en utredning tillsätts för att möjliggöra fler sådana installationer i framtiden. Syftet är att öka den lokala produktionen av förnybar energi och bidra till stadens klimatmål, särskilt i tätbebyggda områden där takytor är begränsade.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska inrätta en särskild miljöcontroller för stadsutvecklingsprojektet Bromma parkstad. Denna funktion ska säkerställa att projektets miljö- och klimatpåverkan minimeras, att saneringsarbetet sker på ett hälsosäkert sätt och att den biologiska mångfalden bevaras. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden bedömer dock att en särskild miljöcontroller inte är motiverad i nuläget, då projektet är i ett tidigt skede och liknande funktioner redan etableras.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad inrättar en avtalscontroller på trafikkontoret för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Målet är att minska kostnadsökningar i infrastrukturprojekt och säkerställa att skattemedel används ansvarsfullt. Trafiknämnden menar dock att de redan har förstärkt sin avtalsuppföljning och anställt en avtalscontroller, samt att kostnadsökningar beror mer på inflation än bristande avtalskontroll.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. De menar att efterfrågan är stor och att fler lotter bidrar till både biologisk mångfald och invånarnas välbefinnande. Förslaget innebär en översyn av lämpliga markområden, inklusive tillfälliga ytor och takodlingar, samt en förenklad process för att etablera nya lotter. Flera nämnder är positiva men hänvisar till att ett liknande program för stadsnära odling redan är på gång och väntas färdigställas under 2025.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska agera snabbt för att ersätta Sätra återvinningscentral, som har stängts. De vill att berörda bolag och nämnder omedelbart ökar kapaciteten på befintliga återvinningscentraler i söderort och presenterar en permanent eller temporär ersättning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, med hänvisning till att en tillfällig mini-återvinningscentral i Skärholmen centrum ska öppna i september 2025, samt att arbetet med en permanent lösning pågår.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska stödja nya, innovativa bostadsmodeller med fokus på social och ekonomisk hållbarhet, som Kymmendömodellen. De vill att staden utreder vilka hinder i organisation och regelverk som försvårar sådana projekt och anpassar markpolitiken för att prioritera mer inkluderande bostäder. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med att främja innovativa boendelösningar och har anpassat markpolitiken för att prioritera social och ekonomisk hållbarhet.

Nike Örbrink (KD) föreslår att staden tillsätter en tillfällig slöseriombudsman under två år. Ombudsmannen ska granska stadens förvaltningar, kommunala bolag och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter, samt föreslå effektiviseringar för utgiftsområden som inte ingår i stadens kärnuppgifter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har befintliga strukturer för uppföljning och granskning, som Stadsrevisionen och stadens styrmodell, och att en slöseriombudsman riskerar att skapa dubbelarbete.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion där hen föreslår att kommunfullmäktige ska utreda hur Stockholm kan använda ljusare asfalt och trottoarer. Syftet är att göra staden mer attraktiv, sänka temperaturen vid värmeböljor och minska sårbarheten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till pågående arbete med klimatanpassning och att mer grönska ses som den viktigaste åtgärden, samt att en generell utredning om färgad asfalt inte är meningsfull.

Motionärer från Moderaterna, Dennis Wedin och Henrik Virro, föreslår att Stockholms stad ska utveckla en gemensam strategi för Facility Management (FM). En sådan strategi syftar till att effektivisera hanteringen av stadens fastigheter och lokaler, såsom städning, underhåll och reception, för att minska kostnader och förbättra servicen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete, då remissinstanserna menar att en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten, men Moderaterna har lämnat in en reservation och vill att motionen ska bifallas.

Motionärer (M) föreslår att Stockholm blir grönare och roligare genom att staden identifierar och omvandlar outnyttjade platser till nya grönområden och miniparker. Motionen lyfter fram potential i till exempel platta tak, ytor under broar och nya kajer. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i flera av stadens nämnder och bolag, men lyfter också fram vikten av grönskande mötesplatser.

Moderaterna Annika Elmlund och Johan Nilsson föreslår i en motion att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder i Stockholm. De menar att det finns ett behov av större bostäder, särskilt för barnfamiljer, och att radhus kan ge mer variation i bostadsutbudet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras, då man anser att dessa frågor redan hanteras inom ramen för befintliga styrdokument och löpande planeringsarbete, även om man delar motionärernas syn på behovet av fler bostäder med flera rum.

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen för att öka intresset för högre studier, särskilt bland elever från studieovana hem. Kommunstyrelsen, Utbildningsnämnden och de remitterade lärosätena, såsom Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, instämmer i vikten av att informera om vidare studier och uppger att samarbete med lärosäten och initiativ som Vetenskapens Hus redan finns, där bland annat kostnadsfria besök och prioritering av skolor med lägre antagningspoäng ingår. Majoriteten av kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det arbete som redan utförs, medan Moderaterna reserverar sig och anser att förslagen i motionen ska bifallas för att säkerställa att alla elever garanteras ett universitetsbesök.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige inrättar Gökdalen i Farsta som ett biotopskyddsområde. Syftet är att långsiktigt bevara naturvärden och biologisk mångfald i det cirka 12,3 hektar stora skogsområdet som innehåller gamla träd och är en viktig livsmiljö för bland annat fladdermöss och skogsfåglar. Förslaget har reviderats efter samråd och en dialog har förts med Ellevio AB angående befintliga elledningar.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att inrätta Vikingaberget-Johannesdal i Skärholmen som ett biotopskyddsområde. Området, som är cirka 10,4 hektar stort, består av mark med gamla träd, bland annat tallskog och ekbestånd, som är värdefulla livsmiljöer för många djur och växter. Förslaget syftar till att bevara naturvärdena och den biologiska mångfalden, samtidigt som det är ett uppskattat rekreationsområde för invånarna.

Kommunfullmäktige föreslås inrätta Hemskogen i Enskede-Årsta-Vantör som ett 16,6 hektar stort biotopskyddsområde. Syftet är att skydda de gamla träden och den biologiska mångfalden som finns i området, vilket är viktigt för rekreation och stadens ekosystem. Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer mot förslaget, då de menar att processen har varit för forcerad och att ett så omfattande skydd kan få stora konsekvenser för framtida stadsutveckling och boendemiljö.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att inrätta Åkeslunds biotopskyddsområde i Bromma. Området, som är cirka 6,8 hektar, består av mark med mycket gamla träd och ska skyddas för att bevara och utveckla dess naturvärden och biologiska mångfald. Under vintern 2026 hölls samråd, och förslaget har justerats utifrån inkomna synpunkter, bland annat genom att större ledningsstråk lämnats utanför skyddsområdet.

Kommunstyrelsen föreslår att Trekanten i Hägersten-Älvsjö ska inrättas som ett cirka 20,4 hektar stort biotopskyddsområde. Syftet är att skydda sjön, dess stränder och skogsområden söder om sjön för att bevara och stärka den biologiska mångfalden, särskilt för att skydda den art- och individrika fladdermusfaunan. Liberalerna och Centerpartiet har lämnat reservationer mot förslaget, då de anser att skyddet är för omfattande och riskerar att begränsa stadsutveckling och människors trygghet i rekreationsområdet.

Kommunstyrelsen föreslår att Kyrkhamn-Riddersvik i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde ska inrättas som ett nytt naturreservat. Området är cirka 137,9 hektar stort och inkluderar delar av Kyrkhamn, Hässelby koloniområde, skogsområdet öster om Lövsta, Riddersviks engelska park och ett vattenområde i Mälaren. Syftet är att bevara områdets höga natur-, kultur- och rekreationsvärden samt att förbättra tillgängligheten för friluftsliv med nya stigar, skyltning och rastplatser. Driftskostnaderna för reservatet, förutom för fastigheter och allmänna vägar, kommer att ligga på Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar en detaljplan för Sothönan 3 med flera i Aspudden. Planen möjliggör byggnation av cirka 220 nya bostadsrätter, centrumverksamheter i bottenplan och ett nytt torg, gata och park. Detaljplanen, som syftar till att utvidga Aspuddens centrum och anpassa ny bebyggelse till områdets 1900-talsarkitektur, har justerats flera gånger efter överklaganden och fick in 107 synpunkter vid den senaste granskningen 2026. Bland annat har antalet bostäder minskat från cirka 250 till 220, och byggnadsvolymer har justerats för att öka avstånd till grannfastigheter.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om att anta en detaljplan för en ny tunnelbanedepå i Älvsjö industriområde. Depån är nödvändig för den planerade Gula linjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö och ska hantera underhåll och uppställning av tåg. Planen inkluderar också bergtunnlar för vändspår, delvis under Hagsätraskogens naturreservat, och åtgärder för att hantera skyfall. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplanen.

Stockholms stad och Region Stockholm planerar att godkänna ett genomförandeavtal och ett köpeavtal för byggandet av en tunnelbanedepå i Älvsjö industriområde. Detta är en del av utbyggnaden av tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Staden kommer att sälja fastigheten Leverantören 2 till Region Stockholm för 145 miljoner kronor, och Regionen kommer att ansvara för finansiering och byggnation av depån samt för att minimera störningar för boende och natur under byggtiden.

Kommunfullmäktige ska ta ställning till ett avtal mellan staden och Stiftelsen Nobel Center för att bygga ett Nobel Center vid Slussen, fastigheten Hamnmästaren 1 i Södermalm. Centret kommer att byggas ovanpå en överdäckning av Stadsgårdsleden och planeras rymma utställningar, skolprogram och mötesplatser med stora delar öppna utan entréavgift. Exploateringsnämnden föreslår att avtalet godkänns för att möjliggöra färdigställandet av Slussenprojektet och stärka Stockholm som en kunskapsstad och besöksmål.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna ett ramavtal mellan Stockholms stad och Kungliga tekniska högskolan (KTH) om att inrätta ett forsknings- och innovationslabb kallat Stockholm Urban Innovation Lab. Detta labb ska fokusera på att använda digitalisering för att utveckla hållbart stadsbyggande och kommer att stärka stadens kunskap och kompetens. Labbet ska också använda stadens fysiska miljöer som testbäddar för nya lösningar, med en budget på 4 miljoner kronor under 2026 för forskning och 1 miljon kronor för att stärka stadens egen förmåga att tillämpa resultaten.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms Stadshus AB får godkänt att köpa negativa utsläpp från Stockholm Exergis nya anläggning för koldioxidavskiljning i Värtaverket. Detta ska hjälpa Stockholm att nå målet att bli klimatpositivt år 2030. Avtalet föreslås gälla från 2029 till 2043 för upp till 120 miljoner kronor per år.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en reviderad plan för projekt Årstafältet i Årsta. På grund av lågkonjunktur och höga byggkostnader minskas byggtakten för bostäder från 600 till 450 per år, vilket innebär att projektet beräknas vara klart runt 2045 istället för tidigare. Prioritet ges åt etapp 5 Södra med en ny tunnelbanestation och en tidigareläggning av parkens färdigställande för att öka attraktionskraften.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna en reviderad plan för projekt Mälaräng i Skärholmen, ett stort stadsutvecklingsprojekt. Planen innebär att cirka 1 100 nya bostäder, två förskolor och en F-9-skola ska byggas, och Trafikplats Bredäng ska omvandlas till urbana gator. Projektet delas upp i två etapper, där etapp 1 med 86 bostäder ska byggstartas under 2026, medan etapp 2 pausas tills de ekonomiska förutsättningarna förbättras, eftersom den andra etappen kräver stora investeringar och marknadsläget är svårt.

Kommunfullmäktige ska besluta om ett reviderat genomförandebeslut för projekt Hekla i Kista, beläget mellan Grönlandsgatan och Isafjordsgatan. Projektet, som är en del av Fokus Järva, innebär att nya kontorsbyggnader, ett bostadshus och nya gator byggs, samt att Grönlandsparken rustas upp för att öka områdets attraktivitet och trygghet. Exploateringsnämnden föreslår att budgeten för upprustningen av Grönlandsparken ökas med cirka 10 miljoner kronor till en total projektutgift på 78,3 miljoner kronor. Liberalerna stödjer utvecklingen men uttrycker oro över de ökade kostnaderna och vill se bättre ekonomisk kontroll.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna byggandet av en temalekpark i södra Spångadalen mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten, till en kostnad av cirka 84,7 miljoner kronor. Denna park, som kallas "Tidsresan – Från hav till hem", har utformats efter dialog med boende i området och ska stå klar 2028. Förslaget kommer efter en minoritetsåterremiss där oppositionen (M, L, C, KD) kritiserade projektets höga kostnader och korta tidplan.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna att Kungsholmens stadsdelsnämnd genomför projektet ”Utveckling av Karlbergskanalens strandpromenad” för 72 miljoner kronor. Projektet syftar till att bredda den populära strandpromenaden, som är en del av Kungsholmen runt, och åtgärda skredrisker längs delar av sträckan. Arbetet ska också förbättra den biologiska mångfalden och tillgängligheten, med beräknad byggstart hösten 2027 och klart sommaren 2029.

Kommunstyrelsen föreslår att ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB, ska bildas för att leda arbetet med att göra Kista mer attraktivt och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i området. Bolaget ska bland annat kunna förvärva mark och fastigheter för att skapa ett mer levande Kista med fler bostäder, parker och mötesplatser, samt attrahera nya företag och investeringar. Budgeten för Kista Utveckling AB för år 2026 föreslås vara minus 10 miljoner kronor, med ett initialt kapitaltillskott på 100 miljoner kronor från Stockholms Stadshus AB.

Trafiknämnden föreslår att ändra reglerna för torghandeln i Stockholm för att göra torgen mer levande och säkrare. Förslaget innebär att tomma torgplatser ska kunna användas för annat än torghandel, som evenemang. Dessutom ska åtta salutorg tas bort där ingen handel sker, medan nya tillfälliga torghandelsplatser planeras på sju torg, bland annat på Kornhamnstorg, Nytorget och Östermalmstorg.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett funktionsprogram för förskolelokaler, som ska fungera som en guide vid nybyggnation, ombyggnation och tillbyggnad av förskolor i Stockholm. Programmet syftar till att säkerställa likvärdiga och ändamålsenliga lokaler för barnen och föreslår att förskolor normalt ska ha mellan fyra och åtta avdelningar. Förskolenämnden föreslås också få i uppdrag att besluta om och uppdatera ett tillhörande stödmaterial för programmet.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att tillfälligt förlänga tiderna för alkoholförsäljning till klockan 08.00 under fotbolls-VM för herrar 2026, mellan den 11 juni och 14 juli. Detta görs för att stockholmarna ska kunna se matcher tillsammans på restauranger och pubar som har permanent tillstånd, även de som spelas tidigt på morgonen på grund av tidsskillnaden. Socialnämnden föreslår detta för att förhindra att serveringsställen behöver stänga under pågående matcher.

Styrelsen föreslås anta en stor mängd nya policydokument som är gemensamma för hela Stockholms stad, och därmed upphäva äldre versioner. Bland dokumenten finns nya planer för avfall, cykelplan för staden, en klimat- och handlingsplan, en kajstrategi, och en trafiksäkerhetsplan. Dessutom omfattas policys för områden som personal, finans, kommunikation, sociala medier, och program för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Dessa dokument ska ligga till grund för stadens arbete och beslutsfattande.

Månadsrapporten för S:t Erik Försäkrings AB visar att bolagets tillgångar uppgick till 483 miljoner kronor i mars 2026, en ökning med 67 miljoner kronor från föregående månad. Rapporten ger även en överblick över kommunkoncernens finansiella ställning och en prognos för snitträntan de kommande tre åren. Dessutom redovisas S:t Erik Försäkrings plan för informationssäkerhetsarbete under 2025-2028, som bland annat innefattar genomförande av tester, utbildning av medarbetare och uppföljning av rutiner för dataskydd.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB ska informeras om bolagets revision och Revisorsnämndens kvalitetskontroll. Det föreslås att styrelsen ska kontrollera att revisorn inte tillhandahåller andra tjänster än revision och att arvodena följer gällande begränsningar. Dessutom har en ny revisionsleverantör upphandlats och kommer att tillträda från bolagsstämman 2025.

Styrelsen föreslås anta ett stort antal gemensamma policydokument och riktlinjer för Stockholm stad. Dessa dokument, som bland annat omfattar Cykelplanen för Stockholm stad, Klimathandlingsplan 2030, Kajstrategi och Trafiksäkerhetsplan, ska styra stadens arbete inom olika områden. Äldre versioner av dessa policydokument föreslås upphävas och ersättas av de nya versionerna.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB presenterar en utfallsrapport för årets första tertial 2026. Rapporten visar att bolagets ekonomiska mål, avseende resultat och kostnader, bedöms uppnås för helåret. Bolaget kommer att fortsätta sitt arbete med att identifiera risker och förebygga skador för stadens anläggningar och verksamheter, samt att utveckla sitt hållbarhetsarbete i samarbete med Stockholms Stadshus AB.

Styrelsen kommer att få en skaderapport som redovisar statistik för skador och olycksfall fram till den 11 maj 2026. Rapporten visar totalt antal skador och deras kostnad, exklusive självrisk. Den lyfter även fram en ny stor brandskada i ett maskinförråd hos Kyrkogårdsförvaltningen, som beräknas kosta cirka 4 miljoner kronor.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB kommer att behandla en sammanfattande riskrapport för första kvartalet 2026. Rapporten bedömer den samlade risknivån för bolaget som låg, med god marginal till både styrelsens egna gränser och lagkrav för solvenskapital. Trots detta har inträffade skadekostnader varit högre jämfört med föregående kvartal, vilket är bolagets största risk för att påverka solvensen, och en medelstor risk för dataintrång på grund av bristande säkerhetsåtgärder har identifierats och åtgärder vidtas för att hantera den.

Styrelsen för S:t Erik Försäkrings AB sammanträder för att behandla det föregående protokollet. De kommer bland annat att fastställa årsbokslutet och flerårsbudgeten, som visar ett resultat på 26 miljoner kronor före skatt. Styrelsen ska också diskutera olika riskrapporter, internrevisionsrapporter och flera styrdokument som Kemikalieplan 2031, Mobilitet och parkering samt Näringslivspolicy.

Förvaltningschefen Håkan Andersson informerade nämnden om läget inom förvaltningen. Han presenterade bland annat tertialrapport ett, jämförde Stockholm med Göteborg och Malmö, och gav information om implementeringen av ”Ett ställföreträdarskap att lita på” samt nya rekryteringsmetoder. Dessutom diskuterades personalinformation och personsäkerhet för nämnden.

Kommunfullmäktige granskade stadsrevisionens årsrapport för överförmyndarnämndens verksamhet 2025. Rapporten visade att verksamheten generellt sköttes ändamålsenligt och med god ekonomi, med förbättrade handläggningstider jämfört med föregående år. Dock fanns det brister inom arbetsmiljö och intern kontroll, och vissa handläggningstider var fortfarande för långa. Nämnden hade redan påbörjat åtgärder för att förbättra dessa områden, inklusive nya rutiner för kontroller och dokumentation, vilket kommer att följas upp årligen.

Valnämnden noterade Stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen bedömde att valnämndens verksamhet i huvudsak hade bedrivits ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, samt att den interna styrningen och kontrollen var tillräcklig. Kommunfullmäktige beviljade ansvarsfrihet för valnämnden och dess ledamöter för 2025.

Valnämnden godkände sin tertialrapport 1 för 2026, som redovisade att 3,3 miljoner kronor av budgeten på 88,1 miljoner kronor hade förbrukats hittills. Rapporten visade också att nämnden ansökte om en ökning av budgeten med 8 miljoner kronor, vilket motsvarades av ökade intäkter från statsbidrag för genomförandet av valet. Detta överlämnades nu till kommunstyrelsen för vidare hantering.

Utbildningsnämnden har behandlat en skrivelse från Centerpartiet om konsekvenserna av tonårs- och kompetensutvisningar för skolan i Stockholm. Förvaltningen meddelade att de inte för statistik över utvisningsbeslut och därför inte kan uppskatta hur många elever eller medarbetare som berörs. Nämnden godkände förvaltningens svar, där det framgick att elevhälsan möter berörda elever genom ordinarie arbete och att rekryteringsläget bedöms som gott.

Utbildningsnämnden beslutade att skicka en skrivelse från Liberalerna om stöd till rektorer vidare till utbildningsförvaltningen. Förvaltningen ska nu förbereda ärendet för vidare handläggning.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en motion från Andréa Hedin (M) om att använda ett GIS-baserat analysverktyg för att visualisera elevers studieresultat geografiskt och främja en mer likvärdig skola. Förvaltningen var positiv till datainformerad analys men ansåg att motionens syfte redan hanteras inom pågående utvecklingsarbete och att ett separat verktyg skulle splittra resurser. Beslutet justerades omedelbart och vice ordföranden Andréa Hedin (M) reserverade sig mot beslutet.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände ändringar i sin delegationsordning, vilket innebär att utbildningsdirektören nu har rätt att besluta om vidaredelegation för olika ärenden. Ändringarna, som omfattar både befintliga och nya områden som fjärrundervisning och skolskjuts, trädde i kraft den 1 juli 2026. Detta syftar till att effektivisera beslutsprocesserna och säkerställa att besluten fattas närmare elever och personal.

Utbildningsnämnden i Stockholms stad godkände ett tjänsteutlåtande som svar på Skolinspektionens remisser om nya och utökade fristående gymnasieskolor. Nämnden bedömde att det inte fanns ett generellt behov av fler elevplatser i Stockholm på grund av minskande elevantal fram till 2034. Ansökningar om nationellt godkänd idrottsutbildning ansågs komplettera utbudet, medan utökningar av vissa yrkesprogram, högskoleförberedande program och en internationell skola bedömdes kunna få negativa konsekvenser för stadens utbildningsväsende. Beslutet justerades omedelbart, och Linnéa Vinge (SD) reserverade sig mot beslutet med ett eget förslag som betonade valfrihet och geografisk spridning.

Utbildningsnämnden i Stockholm beslutade att avstyrka sju ansökningar från olika aktörer om att starta nya eller utöka befintliga friskolor, inklusive internationella skolor, förskoleklasser och fritidshem. Beslutet baserades på utbildningsförvaltningens bedömning att staden har ett minskat behov av skolplatser och att de kommunala skolorna kan täcka behovet. Flera partier som Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverade sig dock mot beslutet och föreslog att vissa ansökningar om utökning skulle godkännas.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande, som var en redovisning till Skolinspektionen. Skolinspektionen hade tidigare genomfört en kvalitetsgranskning av Stockholms stads grundskola och gymnasieskola och identifierat utvecklingsområden, bland annat gällande analyser av studieresultat, trygghet och effekterna av kompensatoriska åtgärder. Utbildningsförvaltningen redovisade vidtagna åtgärder för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet, fördjupa resultatanalyser och förtydliga förväntade effekter av insatser.

Utbildningsnämnden i Stockholm har beslutat att vakanta tjänster för förstelärare ska tillsättas med tidsbegränsade förordnanden istället för tillsvidareanställningar. Detta för att bättre kunna anpassa uppdragen till skolornas utvecklingsbehov. Beslutet påverkar inte befintliga förstelärare utan gäller endast nya och lediga tjänster.

Utbildningsnämnden anmälde flera delegationsbeslut som redan fattats. Bland besluten som anmäldes fanns ärenden som rör att skolplikten upphör på grund av att elever flyttar utomlands, uppskjuten skolplikt samt ett kontorsutlåtande angående Brottsförebyggande rådets (Brå) begäran om utökade möjligheter att hantera personuppgifter och sekretess.

Utbildningsnämnden noterade och lade till handlingarna flera beslut från kommunfullmäktige och andra nämnder som rörde nämndens verksamhetsområden under maj 2026. Bland besluten fanns en revidering av överenskommelsen om kostnadsansvar för hjälpmedel inom förskola och skola, samt ett reviderat genomförandebeslut gällande SISAB:s (Skolfastigheter i Stockholm AB) om- och tillbyggnad.

Utbildningsnämnden tog del av flera informationspunkter. Patrik Biverstedt informerade om nämndens vikariepool. Peter Bragner uppdaterade om läget på fritidshem och fritidsklubbar samt Johannes skola, och Niclas Westin berättade om säkerhetsarbetet i Teams. Dessutom informerade Per Törnvall om yrkes-SM som ska hållas 2026.

Stadsdelsförvaltningen informerade om flera ärenden. Avdelningschef Lena Slotte gav en lägesrapport om evakueringsboenden inom äldreomsorgen. Ordföranden berättade även om det kommande nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken och tackade förste vice ordföranden som lämnade sitt uppdrag.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade protokollen från Rådet för funktionshinderfrågor, daterade 20 april och 11 maj 2026. Nämnden valde att lägga dessa protokoll till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och sparades utan att några nya beslut fattades vid detta tillfälle.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade ett protokoll från pensionärsrådets sammanträde den 18 maj 2026. Nämnden valde att lägga protokollet till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och sparades utan att ytterligare åtgärder eller beslut fattades i sakfrågan.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en balanslista för maj 2026. Nämnden valde att lägga balanslistan till handlingarna, vilket innebär att de noterade informationen utan att fatta ytterligare beslut.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss angående serveringstillstånd för Ruby Hotel. Nämnden beslutade att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar. Förvaltningen bedömde att det inte fanns någon risk för sociala eller andra olägenheter med serveringstillståndet, baserat på hotellets inriktning och geografiska läge, och hade inga invändningar mot att Ruby Hotel beviljades tillstånd.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om sexuella övergrepp och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen bedömde att brottsliga handlingar inte helt kan elimineras, men att risken minimeras genom bland annat krav på utdrag ur polisens belastningsregister vid nyanställning och noggrann referenstagning. Sverigedemokraterna, genom Liliane Åkerlund, anmälde ett särskilt uttalande där de uttryckte oro över att brottslig bakgrund inte automatiskt hindrar anställning och efterlyste skarpare skydd för äldre.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet gällande förändringar av stadens grönytor och behovet av årlig mätning. Förvaltningen såg positivt på att utveckla uppföljningen av grönytor för att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Anette Nordvall (C) anmälde ett särskilt uttalande där hon betonade vikten av samverkan och en konkret åtgärdsplan för att återskapa biologisk mångfald, särskilt med tanke på att 3 hektar grönyta försvann i prioriterade områden under 2022–2023.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Moderaterna och Centerpartiet om snöröjning. Nämnden ansåg att vinterunderhållet i parker och grönområden fungerade bra under vintern 2025/2026, men oppositionen (Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet) kritiserade Trafikkontorets bristfälliga snöröjning på gator och vägar i Stockholm.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse om cykelsituationen i Polishusparken. Förvaltningen ansåg att den kombinerade gång- och cykelbanan var säkrare än en dedikerad cykelbana då den senare kunde leda till högre hastigheter och fler farliga situationer. Trots reservationer från Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna, godkände nämnden förvaltningens förslag, vilket innebar att man inte skulle separera gång- och cykeltrafiken i parken.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände och lade till handlingarna en kvartalsrapport för det första kvartalet 2026 om beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte hade verkställts inom tre månader. Rapporten, som avsåg åtta LSS-beslut och sex SoL-beslut inom funktionsnedsättningsområdet samt 25 SoL-beslut inom äldreomsorgen, skickades till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt stadens förvaltningar.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade ansökningar om föreningsbidrag för miljö- och klimatinsatser under 2026. Nämnden godkände förvaltningens förslag, vilket innebar att en ansökan om 25 000 kronor beviljades medan en annan ansökan om 80 000 kronor avslogs. Dessa bidrag är en del av stadens budget för 2026.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände ett inriktningsärende för att projektera en ny servicebostad för personer med funktionsnedsättning i Hornsberg. Boendet, som beräknas vara klart 2029, ska bestå av tolv lägenheter med en gemensamhetslokal för att minska underskottet på boendeplatser i staden. Den uppskattade årshyran för servicebostaden blir cirka 2,2 miljoner kronor.

Ett medborgarförslag om en brygga, som inkommit till Kungsholmens stadsdelsnämnd, överlämnades till avdelningen för stadsutveckling för vidare beredning. Detta innebär att förslaget nu kommer att utredas av tjänstemän för att se om och hur det kan genomföras.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd fick information om att Svedmyra gruppbostad, som är en del av avdelningen för funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg, kommer att delta i Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse 2026. Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma och belöna framgångsrikt kvalitetsarbete inom stadens verksamheter. Nämnden lade informationen till handlingarna.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda en skrivelse från Emelie Wassermann (SD). Skrivelsen handlar om chefstrukturen och de organisatoriska förutsättningarna inom förskolan i stadsdelsområdet. Förvaltningen ska återkomma till nämnden med ett svar.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd behandlade en motion från Annika Elmlund (M) och Sophia Granswed Baat (M) om att göra Stockholm roligare med mer kultur och social gemenskap, inspirerat av städer som Berlin. Förvaltningen delade ambitionen om ett levande stadsliv, men bedömde att flera av förslagen, såsom att häva alkoholförbud och sänka avgifter för kulturbruk, innebar risker för den lokala tryggheten. Nämnden valde att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att motionens förslag inte bifölls. Gustav Johansson (M) och flera medlemmar reserverade sig mot beslutet och menade att förvaltningens förslag var för restriktivt och hämmade stadens innovation och tillväxt.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände ansökan om serveringstillstånd för Lilla Odesa på Hjälmarsvägen 30 i Årsta. Restaurangen, som serverar pizza och ukrainska delikatesser, får servera alkohol måndag till söndag klockan 11.00–21.00, både inomhus och på uteserveringen. Nämnden bedömde att detta inte skulle påverka området negativt, utan snarare komplettera det befintliga utbudet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände en ansökan om förlängt serveringstillstånd för Stockholm Live Catering AB (som driver Avicii Arena, Annexet och Hovet). Beslutet innebär att arenorna får servera alkohol till allmänheten i sina restauranger mellan klockan 11.00 och 03.00, måndag till söndag, de dagar då evenemang hålls. Förvaltningen bedömde att alkoholservering kan medges om den sker ansvarsfullt med rutiner för att motverka överservering och hantera berusade gäster, samt att minst två ordningsvakter tjänstgör fredag och lördag från klockan 22.00 vid servering efter klockan 01.00.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd avslog en ansökan från Tesfamariam Gebreab (Afrikan Vibes) om serveringstillstånd för spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholhaltiga drycker på en uteservering i Snösätragränd 10, Bandhagen, mellan den 1 april och 31 oktober, klockan 11.00-23.00. Beslutet grundades på att området är ett naturreservat med barn- och ungdomsverksamhet, saknar stabil närvaro av boende, och medför risker för otrygghet och ordningsstörningar i kombination med alkoholservering. Förslaget röstades igenom med 8 ja-röster mot 5 nej-röster, och Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet reserverade sig då de ville tillstyrka ansökan.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) angående hur stadsdelen arbetar med att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden enligt lex Sarah inom socialtjänsten, med särskilt fokus på äldreomsorgen. IVO:s tillsyn, som omfattade alla kommuner, syftade till att stärka tryggheten för äldre. Förvaltningens svar visade att det fanns etablerade rutiner och att man arbetade med egenkontroller och kunskapshöjande åtgärder, men Emelie Wassermann (SD) anmärkte i ett särskilt uttalande att 16 av 25 lex Sarah-rapporter inom äldreomsorgen under 2023-2025 bedömdes som missförhållanden, och kritiserade att förvaltningen ofta svarade "oftast" istället för "alltid" gällande involvering av äldre och uppföljning av åtgärder.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade att utse Marcus Nilsson till Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) för stadsdelsnämndens område från och med den 1 maj 2026. Detta gjordes för att uppfylla ett nytt lagkrav som börjar gälla den 1 juli 2026, vilket innebär att varje kommun måste ha en MAR för att säkerställa medicinsk kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. Marcus Nilsson är legitimerad fysioterapeut med relevant erfarenhet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände ett inriktningsärende för att planera en ny gruppbostad för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS) i fastigheten Blixtlåset 1. Detta ska skapa sex nya bostadsplatser i området fram till år 2030, med en beräknad årlig hyreskostnad på cirka 1,3 miljoner kronor. Sverigedemokraterna uttryckte stöd för fler LSS-bostäder men var kritiska till lägenheternas storlek (35-39 kvm) och den långa tidsplanen för projektet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände tertialrapport 1 för 2026, som visade att två av tre inriktningsmål för kommunfullmäktige bedömdes uppfyllas helt och ett delvis, det sistnämnda gällde ett grönt och fossilfritt Stockholm. Nämnden prognostiserade ett överskott på 3,8 miljoner kronor före resultatöverföringar, men noterade höga vårdkostnader för barn och unga. Utöver rapporten godkändes även budgetjusteringar, en åtgärdsplan mot brott, upphandlingsplan samt flera ansökningar om medel för kompetensutveckling inom funktionsnedsättning, äldreomsorg och psykisk hälsa för seniorer.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Peter Backlund (L) och Urban Rybrink (L). Skrivelsen uttryckte oro för rekrytering av barn och unga till högerextrema "aktivklubbar" i södra Stockholm. Förvaltningen redogjorde för sitt brottsförebyggande arbete, inklusive samverkan inom SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) och genom att följa Stockholms stads riktlinjer för att förebygga och upptäcka våldsbejakande extremism, samt hur de arbetar för att förhindra att kommunala lokaler utnyttjas av extremistiska grupper.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om chefernas webbutbildning i Miljöprogram 2030. Partierna frågade om utbildningens innehåll och hur förvaltningen skulle säkerställa att fler chefer genomgick den. Stadsdelsförvaltningen svarade att utbildningen tar en timme och att de planerar att skicka ut fler påminnelser samt inkludera information om utbildningen i introduktionsmaterial för nya chefer för att öka kunskapen om miljöprogrammet bland cheferna.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet angående konsekvenserna av kompetensutvisningar. Centerpartiet uttryckte oro över att utvisningar drabbar stadens verksamheter, som har stora rekryteringsbehov inom äldreomsorg, förskola och socialtjänst, samt stadens näringsliv. Förvaltningen betonade vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare och att säkra kompetensförsörjningen, men uppgav att de i nuläget inte kan bedöma de fulla konsekvenserna av eventuella kompetensutvisningar eller hur många anställda som kan beröras.

En medborgare föreslog att en boulebana och parkmöbler skulle anläggas i Margaretaparken i Gamla Enskede. Stadsdelsnämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag, vilket innebär att en yta i parken kommer att grusas för att möjliggöra boulespel, men inga boulebanor med sarg kommer att byggas på grund av begränsade plana ytor och för att inte hindra andra evenemang. Beslutet innebär en förbättring av parkens vistelsevärden och skapar en ny spontanidrottsyta i området.

En medborgare föreslog att solbryggorna i Årstaviken skulle byggas ut till badbryggor. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade att inte genomföra förslaget, eftersom Årstaviken är en farled för större båtar och fartygs, vilket gör det olämpligt att bada där. Farleden ligger närmare Årstavikens södra strand, där bryggorna finns, vilket begränsar möjligheterna att anlägga badbryggor på tillräckligt djupt vatten. Emelie Wassermann (SD) reserverade sig mot beslutet och ville att ärendet skulle skickas tillbaka för att utreda mindre förbättringsåtgärder.

Södermalms stadsdelsnämnd avstyrkte en ansökan om serveringstillstånd för glasskiosken Capanna Verde på Åsögatan 148. Förvaltningen bedömde att serveringstillstånd för alkohol i Axel Landquists park skulle kunna skapa en otrygg och olämplig miljö, särskilt med tanke på att parken har en välbesökt lekplats och att personer med beroendeproblematik redan uppehåller sig där regelbundet.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade en remiss från Socialförvaltningens tillståndsenhet gällande en ansökan om serveringstillstånd för restaurang LuckyOrNot på Varvsgatan 8. Nämnden tillstyrkte ansökan för stadigvarande servering till allmänheten måndag till söndag klockan 17:00 till 23:00, då förvaltningen ansåg att det inte fanns några sociala eller preventiva hinder.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade att upphandla driften av fritidsverksamheten Maria Ungdomsklubb på nytt, inklusive mobila fritidsledare. Nämnden gav även förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning av upphandlingsdokumentet innan upphandlingen annonseras. Detta innebär att ungdomar i åldrarna 13-19 år i stadsdelen kommer att fortsätta ha tillgång till fritidsverksamheten, driven av en extern entreprenör.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade att kommunen, genom förvaltningens lokalvårdsenhet, ska ta över den dagliga städningen av kontorslokalerna på Virkesvägen 3 och Tjärhovsgatan 32. Detta gäller från och med den 1 oktober 2026, då det nuvarande avtalet med Rengörare Näslund AB löper ut och inte kan förlängas. Beslutet togs för att öka effektiviteten och kvaliteten på lokalvården, vilket man bedömt lyckats med i förskolorna sedan de tog över städningen där.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade att uppdra åt förvaltningen att förbereda en upphandling av ny, modern trygghetsskapande teknik för äldreboenden. Detta eftersom de nuvarande trygghetslarmen är föråldrade och avtalet snart löper ut. Förvaltningen ska återkomma med en detaljerad förfrågan innan ett slutgiltigt beslut om själva upphandlingen fattas.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ett genomförandebeslut om att hyra fem nya lägenheter med gemensamhets- och personalutrymmen i kvarteret Persikan 6 på Södermalm. Detta ska bli en gruppbostad enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för att möta underskottet på boendeplatser för personer med funktionsnedsättning. Årshyran beräknas till cirka 2 miljoner kronor och Stockholmshem AB kommer att vara hyresvärd i tio år med inflyttning beräknad till hösten 2026.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände sin tertialrapport 1 för 2026, vilken visade en prognos för helåret på ett överskott på 65 miljoner kronor. Förvaltningen bedömde att alla tre inriktningsmål från kommunfullmäktige och samtliga 21 nämndmål skulle uppfyllas. Nämnden begärde även en budgetjustering på 0,4 miljoner kronor för att rusta upp en lokal för verksamhet på obekväm arbetstid (OB-verksamhet) och återlämnande av 1,5 miljoner kronor i klimatinvesteringsmedel för Tantolunden då en planerad dagvattenåtgärd där inte kunde genomföras som tänkt.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade sex medborgarförslag som inkom under april 2026. Fyra av förslagen, som rörde sittbänkar på Södermalm, omgestaltning av Renstiernas gata, trafikregler för cykeltrafik och att göra Sankt Paulsgatan till permanent gågata, överlämnades till Trafiknämnden då de låg utanför stadsdelsnämndens ansvarsområde. De återstående två förslagen, om att skapa en kulturpark på Södermalm och att utveckla badmöjligheter i Skanstull, skickades vidare till förvaltningen för beredning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände redovisningen av protokollen från funktionshinderrådets sammanträden den 20 april och den 11 maj 2026. Vid dessa möten diskuterades bland annat rådets arbetsformer, rekrytering och sjukfrånvaro inom socialtjänsten samt information om nya servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. Rådet lyfte också frågor om hantering av registerutdrag och tillgänglighet i kommunikationen för invånare, samt en motion om skydd för barn med funktionsnedsättning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade en motion från Annika Elmlund och Sophia Granswed Baat (båda M) om att göra Stockholm till en roligare stad med mer kultur, frihet och social gemenskap. Motionärerna föreslog bland annat att tillgängliggöra mer mark för kultur, sänka avgifter för tillfällig upplåtelse och häva lokala alkoholförbud. Nämnden godkände förvaltningens förslag, vilket innebar att man generellt var positiv till kultur i offentliga rum och att sänkta avgifter kunde öka aktiviteten, men att generella hävningar av alkoholförbud krävde noggranna utredningar. Minoriteten (M, L, C) reserverade sig och ville bifalla motionen fullt ut.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet om att snabbt sopa och tvätta bort grus och skräp efter vintern. Skrivelsen lyfte att mätningar visade höga halter av farliga partiklar i Stockholms luft på grund av kvarlämnat grus. Förvaltningen svarade att grovsopningen redan var klar i hela stadsdelsnämndsområdet och att finsopning skulle följa, samt att stadsdelsnämnden endast ansvarar för parkmark och inte gatumark som sköts av trafiknämnden.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Anders Lindman och Ann-Kristin Carlberg (båda SD) angående allvarliga uppgifter om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen har svarat på fem frågor om bland annat slutsatser, säkerhetsrutiner, bakgrundskontroller av personal, förebyggande arbete och hur äldre och anhöriga kan larma om missförhållanden. Förvaltningen betonade att de ser mycket allvarligt på problematiken och har rutiner för att främja tryggheten, samverkar med polisen och följer stadens rutiner för registerutdrag.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd noterade att Gärdets gruppbostad, en LSS-verksamhet för personer med demenssjukdom, har valt att delta i Stockholms stads Kvalitetsutmärkelse 2026. Förvaltningen anser att deltagandet positivt bidrar till verksamhetsutveckling och att enheten får värdefull återkoppling.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att "Nya verkstan", som idag är en sysselsättningsverksamhet inom socialpsykiatrin, åter skulle öppnas för alla invånare som "Verkstan för alla". Förvaltningen avslog förslaget. De motiverade beslutet med att Nya Verkstan är anpassad för personer med särskilda behov som står utanför arbetsmarknaden och behöver en lugn och trygg miljö. Förvaltningen bedömde att en öppning för allmänheten inte vore lämplig för målgruppen, men lyfte fram att det finns många andra öppna verksamheter och föreningar för hantverk i staden.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om vinterunderhåll av utegym. Förslaget föreslog snöröjning och utplacering av grus, men nämnden godkände förvaltningens bedömning att detta inte är lämpligt. Förvaltningen menade att utegymmen är svåra att snöröja med maskiner, att underlaget inte tål skottning eller sandning, och att sand kan skada utrustningen. Invånare som vill använda utegymmen på vintern uppmanades att vara uppmärksamma på snö och halka.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade att skicka vidare ett medborgarförslag om att omvandla grusfotbollsplanen i popup-parken i Norra Djurgårdsstaden till en konstgräsplan. Förslaget, som inkom den 10 april 2026, syftar till att öka nyttjandegraden och främja spontanidrott bland barn och unga i den växande stadsdelen. Nämnden lämnade över förslaget till förvaltningen för vidare beredning.

Stadsdelsdirektör Jesper Ackinger informerade Norra innerstadens stadsdelsnämnd om läget efter branden på Förskolan Solrosen i mars. Saneringen har gått snabbare än förväntat och barnen beräknas kunna återvända till ordinarie lokaler under juni månad.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett detaljplaneförslag för fastigheten Guldfisken 26 på Nybrogatan 53, Östermalm. Förslaget innebär att hotellet kan byggas ut med cirka 40 nya hotellrum på taket och en lokal på den underbyggda gården. Nämnden hade inga invändningar och ansåg att utvecklingen var positiv och inte skadade de kulturhistoriska värdena.

Rådet för funktionshinderfrågor för Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta höll ett möte där de tog del av information från förvaltningarna. De diskuterade bland annat tillgängligheten på Skarpnäcks medborgarkontor och framförde synpunkter på att personer inom socialpsykiatrin automatiskt överförs till äldreomsorgen vid 65 års ålder, vilket kan vara negativt på grund av behovet av kontinuitet. Dessutom informerades de om trygghets- och säkerhetsarbetet i Skarpnäck, där en rådsmedlem föreslog att man särskilt bör uppmärksamma hur krisinformation ska nå personer som varken ser eller hör.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att stadsdelsnämnden lägger anmälan om Farstas deltagande i Kvalitetsutmärkelsen 2026 till handlingarna. Utmärkelsen syftar till att uppmärksamma och belöna verksamheter inom Stockholms stad som arbetar för att förbättra kvaliteten och servicen för invånarna. I år tävlar Farsta stadsdelsnämnd med ett bidrag från Enheten Funktionsnedsättning.

Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har skickat in en skrivelse till Farsta stadsdelsnämnd där de vill veta hur den nya sekretesslagstiftningen, som började gälla 1 december 2025, tolkas och tillämpas av socialtjänsten. Partierna undrar hur lagen har påverkat informationsdelningen och samarbetet mellan socialtjänst, skola och polis, och om det finns behov av att se över riktlinjer och stöd. Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar. I utlåtandet framgår det att den nya lagen har gett större möjligheter att dela information, särskilt i brottsförebyggande syfte. Samtidigt konstateras att individuella sekretessprövningar fortfarande behövs och att samtycke från den enskilde är viktigt. Förvaltningen ser etiska utmaningar med att ibland lämna ut uppgifter utan samtycke, vilket kan minska förtroendet för socialtjänsten. Farsta deltar i stadens utbildningar och välkomnar att socialförvaltningen arbetar med att uppdatera riktlinjer och sekretesshandboken.

Silent Event Sweden föreslås skänka Silent Disco-utrustning till Farsta stadsdelsförvaltning. Gåvan, värd 17 950 kronor exklusive moms, består av 25 hörlurar, tre sändare och en laddare. Utrustningen är tänkt att användas i förvaltningens utåtriktade verksamheter och Farsta stadsdelsnämnd ska behandla förslaget att godkänna mottagandet.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att informeras om inkomna och utgående skrivelser samt protokollsutdrag. Detta inkluderar bland annat medborgarförslag om att byta grus mot konstgräs på Nytorps gärde och att bygga en dansbana i Skarpaby parklek, samt en synpunkt om reklamvitriner på Stångåvägen i Bagarmossen. Nämnden kommer också få information om rapporter från bland annat Kulturförvaltningen, Förskoleförvaltningen och Kommunledningskontoret.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla tre medborgarförslag. Ett förslag handlar om att förvandla Tätorps bollplan till en konstfrusen skridskois, eftersom det saknas en sådan utomhus i stadsdelen. Ett annat förslag vill byta ut gruset på fotbollsplanen på Nytorps gärde mot konstgräs för att göra den mer användbar för barn och unga. Det tredje förslaget är att bygga en enkel dansbana på cirka 30 kvadratmeter i Skarpaby parklek, som kan användas för dans och andra aktiviteter under sommaren.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla en skrivelse från Lena Kling (L), Gunnar Caperius (C) och Kristina Lutz (M) om oro för att barn och unga rekryteras till högerextrema aktivklubbar. Politikerna har ställt frågor om lägesbilden i stadsdelen, vilka förebyggande insatser som görs, om det finns rutiner för att agera vid radikalisering samt hur man säkerställer att kommunala lokaler och bidrag inte missbrukas. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har svarat att det inte finns bekräftade uppgifter om rekrytering av barn och unga i stadsdelen, men att högerextrema uttryck som klotter förekommer i det offentliga rummet, bland annat i Björkhagen och vid skolor. Förvaltningen beskriver också hur man arbetar med förebyggande insatser och samverkar med skola och polis, samt att det finns rutiner och utbildningar för personalen att hantera oro kopplad till våldsbejakande extremism. De föreslår också att rutiner ska utvecklas vidare, och att man har processer för att kontrollera att föreningsbidrag och kommunala lokaler inte går till olämpliga aktörer.

Ett medborgarförslag föreslår att Magnebergsparken i Enskededalen rustas upp med perennrabatter, buskar och fler syrener, samt att parken delas in i olika "rum" för lek, grillning och vila. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget och har med parken i sina långsiktiga upprustningsplaner. Däremot planerar de inga investeringar innan en stor upprustning kan ske, vilken tidigast kan påbörjas 2030, då kostnaden är för stor för stadsdelsförvaltningens egen budget.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag om att skapa blommande fältkanter med rådjurssäkra dragväxter för pollinatörer runt Nytorps gärde. Förslagsställaren Åsa Malmström menar att detta skulle uppskattas av besökare och gynna ekosystemet. Stadsdelsförvaltningen föreslår dock att inte gå vidare med förslaget i dess nuvarande form, då de redan arbetar med ängsslåtter och plantering av lökar för att främja biologisk mångfald i området. De menar också att breda blommande zoner skulle påverka tillgängligheten, skötseln och medföra ökade kostnader som inte ryms inom befintlig budget.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag som föreslår att alla kommunala måltider ska vara helt växtbaserade. Förslagsställaren menar att detta skulle minska utsläpp och effektivisera tillagningen av specialkost. Stadsdelsförvaltningen svarar att de redan arbetar med att minska köttkonsumtionen enligt stadens miljö- och matprogram, men att en helt växtbaserad kost klassas som anpassad måltid och erbjuds dem som önskar det, inte som standard.

Förskolenämnden antog tillämpningsanvisningar för arbetsskor inom både kommunala och fristående förskolor i Stockholm. Detta innebär att personal som arbetar i barngrupp, till exempel barnskötare och förskollärare, kan få ett par nya arbetsskor per år till ett värde av upp till 1000 kronor. Beslutet är dock villkorat av att kommunfullmäktige först beslutar om en övergripande riktlinje för arbetsskor inom välfärdsverksamheterna.

Förskolenämnden godkände ett yttrande till kommunstyrelsen angående betänkandet ”Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)”. Nämnden ställde sig positiv till förslagen om ökad sakkunskap i LVU-processer och förbättrade möjligheter för socialnämnder att samla in uppgifter, då detta bedöms stärka barnens rättssäkerhet. Förskoleförvaltningen noterade dock en mindre farhåga att förskolepersonal kan behöva lägga tid på att agera sakkunniga, men bedömde att detta inte skulle bli ett problem för verksamheten.

Socialnämnden i Stockholm noterade en sammanställning av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn av Söderorts HVB för flickor och Söderorts akut- och korttidsboende. IVO konstaterade brister i hanteringen av hot, våld och övergrepp på HVB för flickor, men fann inte skäl till ytterligare tillsynsåtgärder då nämnden redovisat åtgärder. För akut- och korttidsboendet bedömde IVO att nämndens åtgärder för att åtgärda en tidigare brist, gällande ordningsregler som begränsade barns självbestämmanderätt och integritet, gav förutsättningar att komma till rätta med bristen och ärendet avslutades.

Socialnämnden i Stockholm noterade en sammanställning av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn av Essinge HVB (Hem för vård eller boende). IVO hade vid en oanmäld inspektion 2025 upptäckt brister gällande registerkontroller, lämplighetsbedömningar och ordningsregler som begränsade barn och ungas självbestämmande. Ärendet avskrevs av IVO då HVB-hemmet, som haft låg beläggningsgrad, beslutades att avvecklas i januari 2026.

Socialnämnden godkände förvaltningens svar till Moderaterna angående hemlösa personers ansökningar om ekonomiskt bistånd. Svaret klargjorde att ändrade tillhörighetsregler 2024 har lett till att Område hemlöshet får nya klientgrupper. Det konstaterades också att statistik för hur många som nyligen återkommit från Kriminalvården saknas, men att en ökning märks, och att en kartläggning pågår för att mäta återkommande klienter, där preliminära resultat visar att drygt 25 procent återkommer inom ett år.

Socialnämnden i Stockholm godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Andréa Hedin m.fl. (M) gällande förvärv av bostadsrätter för gruppbostäder för sociala ändamål. Moderaterna hade ställt tre frågor om hur staden hanterar bristen på bostäder med särskild service enligt Lag om stöd och service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL), särskilt kring förvärv av bostadsrätter, ekonomiska aspekter och sociala effekter av integration i bostadsrättsföreningar. Förvaltningen svarade att förvärv av bostäder är ett etablerat arbetssätt, att Fastighetsnämnden säkerställer marknadsmässiga priser, och att det finns god erfarenhet av att integrera gruppbostäder i bostadsrättsföreningar.

Socialnämnden i Stockholm har godkänt ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna om arbetet mot könsstympning. Förvaltningen bedömde att staden redan har ett strukturerat arbete mot könsstympning som en del av det bredare arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, med samordnat stöd och förebyggande insatser, men betonade att arbetet behöver vidareutvecklas. Ett särskilt uttalande från C, L och M underströk vikten av att styrdokument omsätts i praktiken och att uppföljning och likvärdig tillämpning säkerställs.

Socialnämnden i Stockholm godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Centerpartiet och Liberalerna om stöd till barn och unga som utsatts för sexuell exploatering. Frågorna handlade om vilket specialiserat och samordnat stöd som finns, samt om man avsåg att utvidga Mikamottagningens målgrupp till att omfatta minderåriga. Förvaltningen svarade att Stödcentrum för unga brottsoffer samt civilsamhällesorganisationer som Alltid sedd och Stiftelsen 1000 Möjligheter ger stöd, och att stadsdelsnämnderna ansvarar för samordning. En utvidgning av Mikamottagningen för minderåriga hade tidigare avslagits. Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna uttryckte dock i ett särskilt uttalande att de önskade ett mer utvecklat svar om hur stödet fungerar i praktiken och att frågan om Mikamottagningens roll för minderåriga borde belysas ytterligare.

Socialnämnden godkände förslaget om att beställa fem gruppbostadslägenheter med gemensamhets- och personalutrymmen i kvarteret Persikan 6 på Södermalm. Detta för att möta stadens stora underskott på boendeplatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De nya bostäderna beräknas vara inflyttningsklara under hösten 2026, med en beräknad årshyra på cirka 2 miljoner kronor.

Socialnämnden godkände en inriktning för att planera en ny gruppbostad för personer med funktionsnedsättning i fastigheten Blixtlåset 1 i Enskede-Årsta-Vantör. Bostaden kommer att ha sex lägenheter och gemensamma ytor, och beräknas vara klar 2030 med en initial årshyra på cirka 1,3 miljoner kronor. Detta är ett steg för att minska underskottet på boendeplatser för denna målgrupp i Stockholm.

Socialnämnden godkände en inriktning för att bygga en ny servicebostad med 12 lägenheter i Hornsbergskvarteren på Kungsholmen. Boendet är avsett för personer med funktionsnedsättning som behöver stöd dygnet runt, enligt lagen om stöd och service (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Byggnaden beräknas vara klar 2029 och den årliga hyran uppskattas till cirka 2,2 miljoner kronor.

Socialnämnden godkände förslaget om att fördela 1,7 miljoner kronor till privata utförare inom sociala tjänster och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Pengarna, som öronmärktes i kommunfullmäktiges budget för 2026, är avsedda att stärka friskvården för de anställda hos de utförare som ansökt om medlen, exempelvis Misa AB som fick 196 905 kronor och Nytida dagliga verksamhet som fick 305 080 kronor.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens förslag att inte höja avgifterna för tillstånd, anmälan och tillsyn för försäljning av alkohol, tobak och tobaksfria nikotinprodukter under år 2027. Detta innebär att avgifterna inte kommer att indexeras enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för 2027, eftersom förvaltningen bedömer att kostnaderna täcks av nuvarande avgiftsnivåer. Förslaget har nu skickats vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Socialnämnden i Stockholm antog tillämpningsanvisningar för att införa arbetsskor för personal inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Detta beslut förutsätter att kommunfullmäktige fattar beslut om en övergripande riktlinje för arbetsskor inom välfärdsverksamheterna. Anvisningarna syftar till att ge stadsdelsnämnderna och privata utförare tydligt stöd i att införa arbetsskor, vilket ska främja en god arbetsmiljö.

Socialnämnden i Stockholm godkände rapporten om arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott av ekonomiskt bistånd under 2025. Rapporten visade att arbetet hade positiva ekonomiska effekter men att det fanns utmaningar med det förebyggande arbetet och stadens IT-system. Socialnämnden beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom, trots att Moderaterna reserverade sig med en invändning om att arbetet behövde vara mer offensivt.

Socialnämnden i Stockholm godkände årsrapporten för personligt ombud för år 2025. Rapporten visade att 580 personer fick stöd under året, men att det fanns kö till tjänsten och att målgruppen har alltmer komplexa behov, bland annat ekonomisk utsatthet och samsjuklighet. Personliga ombud uppmärksammade också brister inom psykiatrin, primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten, samt i samverkan mellan myndigheter. Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt uttalande där de föreslog att det sociala förebyggande arbetet med personliga ombud borde utökas.

Socialnämnden beslutade att godkänna inriktningen för Stockholms stads trygghetspris 2026. Priset, som är på 50 000 kronor, ska uppmärksamma och stimulera verksamheter som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism. Detta är en del av stadens bredare arbete för att öka tryggheten och stärka demokratin i en tid då våldsbejakande miljöer och antidemokratiska ideal sprids, särskilt bland unga.

Socialnämnden antog en redovisning av 470 inkomna Lex Sarah-rapporter under 2025 om missförhållanden inom socialtjänsten och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Stockholm. Av dessa bedömdes 186 vara missförhållanden, och 34 allvarliga fall anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Flest rapporter kom från funktionsnedsättningsområdet, äldreomsorgen samt barn och unga, främst gällande brister i utförande av insatser och rättssäkerhet.

Socialnämnden i Stockholm godkände Socialtjänstrapporten 2025, som ger en bild av socialtjänstens nuläge och utveckling. Rapporten visade att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ökade, liksom antalet som sökte budget- och skuldrådgivning. Orosanmälningar för barn och unga planade ut, men våld, vanvård eller försummelse var fortfarande en vanlig orsak till utredningar. Dessutom ökade antalet män och kvinnor som sökte stöd för våld i nära relationer, medan antalet personer på skyddat boende minskade.

Socialnämnden i Stockholm godkände sin första tertialrapport för 2026, som omfattar ekonomiska prognoser och måluppfyllelse mellan januari och april. Nämnden fastställde även system för intern kontroll, risk- och väsentlighetsanalys, upphandlingsplan samt en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism för 2026–2027. Alexander Ojanne (S) med flera stödde förslaget, medan Jan Jönsson (L) yrkade delvis bifall med kritik mot bristande analys av faktiska effekter för enskilda och uppföljning av placerade barn.

Socialnämnden i Stockholms stad godkände socialförvaltningens yttrande som svar på en remiss från regeringen angående utredningen ”Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)”. Utredningen föreslår bland annat ökad användning av sakkunniga i Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)-processen, tydligare tidsregler vid omedelbara omhändertaganden och en mer strukturerad prövning av när vård ska upphöra. Socialförvaltningen stödjer förslagen men betonar att tillräckliga resurser, kompetens och samverkan är avgörande för att de ska få avsedd effekt, och ifrågasatte den korta remisstiden. Ett särskilt uttalande från Jan Jönsson (L) kritiserade den korta remisstiden och noterade en paradox i att barnperspektivet stärks i LVU samtidigt som straffmyndighetsåldern potentiellt sänks.

Socialnämnden i Stockholm fick information om flera pågående initiativ. Bland annat samarbetade socialförvaltningen och äldreförvaltningen med Gävle kring välfärdsbrott, och nämnden fick flera statliga bidrag för arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Dessa bidrag, som uppgick till totalt cirka 8 miljoner kronor över två år, skulle användas till att bland annat strukturera regionalt arbete, utveckla samtalsmetoder och ta fram webbaserat kunskapsmaterial.

Socialnämnden beslutade att förvaltningen skulle besvara en skrivelse från Moderaterna om användningen av artificiell intelligens (AI) inom socialtjänsten. Moderaterna frågade hur socialtjänsten i Stockholm idag använder AI för transkribering och dokumentation, hur nämnden ser på att bredda användningen av AI för att minska administrationen och stärka kvaliteten, om det finns pilotprojekt, samt hur dataskyddsförordningens krav säkerställs vid AI-användning, särskilt gällande känsliga personuppgifter.

Kulturnämnden svarade på en motion från Annika Elmlund och Sophia Granswed Baat (M) om att göra Stockholm roligare med mer kultur, frihet och social gemenskap. Motionen föreslog sju åtgärder som att tillgängliggöra mer mark, sänka avgifter för kulturaktörer, häva alkoholförbud, möjliggöra uteserveringar under ”fria helger”, revidera ljudföreskrifter, förlänga kollektivtrafikens öppettider och lansera pilotprojekt med ”öppna gator”. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen, vilket innebär att man välkomnade motionens ambition men att förvaltningen redan arbetar med flera av dessa frågor och att många förslag kräver samverkan med andra förvaltningar. Oscar Sameland (M) och Niclas Peyron (L) reserverade sig mot beslutet då de ville tillstyrka motionen i sin helhet.

Vid mötet ställde Jonas Naddebo (C) en fråga om Herman Bergmans konstgjuteri. Det framkom att kulturstrategiska staben utan framgång har försökt hitta nya lokaler åt gjuteriet. Vidare informerades det om att fastighetsägaren ansökt om rivningslov, vilket Stadsmuseet Kulturmiljö avstyrkte eftersom byggnaden bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde.

Kulturnämnden beslutade att ge kulturförvaltningen i uppdrag att upphandla ett nytt ramavtal för transporter av konst och museiföremål. Det befintliga avtalet löper ut i slutet av 2026. Det nya avtalet, uppskattat till cirka 7,2 miljoner kronor under en maximal avtalsperiod, ska säkerställa specialiserade transporter både inom Stockholm, Sverige och internationellt för Liljevalchs och Museer och konst.

Kulturnämnden beviljade 1,35 miljoner kronor i stöd till VIDI immersive AB för att utveckla en ny scenverksamhet på Elverket på Östermalm. Scenen, som stått tom sedan 2025, ska under hösten 2026 öppna med både ett immersivt museum och en scen som kommer att presentera konserter, dans- och teaterföreställningar cirka tre gånger i veckan. Sverigedemokraterna uttalade att de ser positivt på verksamheten men vill att stadens kulturstöd i första hand ska gå till verksamheter som stärker tillgängligheten till kultur för barn, unga, seniorer och personer med funktionsnedsättning.

Kulturnämnden beslutade att bevilja 750 000 kronor i stöd till Södergården för att etablera en mötesplats för unga transpersoner i åldern 18–30 år under 2026. Målet med mötesplatsen är att bryta social isolering, stärka deltagarnas psykiska hälsa och erbjuda ett tryggt sammanhang med fokus på gemenskap, kreativitet och egenmakt. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och menade att kulturpolitiken inte bör finansiera separatistiska verksamheter och att dylika insatser bör hanteras inom socialpolitiken.

Kulturnämnden beviljade konsertarrangören Selam 2 miljoner kronor i stöd för att etablera en ny musikscen i Marievik. Scenen, med plats för upp till 660 personer, planeras öppna i mars 2027 och kommer erbjuda konserter, klubbar, festivaler, litteraturkvällar, konstutställningar och stand-up. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att stödet borde prioriteras till barn, unga, seniorer och personer med funktionsnedsättning, samt att verksamhetens kommersiella inslag borde finansieras av privata aktörer.

Kulturnämnden i Stockholm har beslutat att bevilja ytterligare 656 000 kronor i stöd till Mittiprickteatern ekonomisk förening (400 000 kr) och Teatergruppen Pero ekonomisk förening (256 000 kr). Detta stöd är avsett för kulturprogram i förskolor och skolor under 2026, genom konceptet Kulanpremien. Beslutet fattades för att teatrarna, som tidigare fått stöd via delegation, möter en hög efterfrågan och det totala beloppet översteg delegationsnivån.

Kulturnämnden godkände en ny intern hyra för Liljevalchs konsthall. Detta beror på att fastighetskontoret initierat upp till tre nya projekt för att förbättra säkerhet och brandskydd i konsthallen, med en investeringsutgift på högst 10 miljoner kronor per projekt. Dock uttryckte Emelie Wassermann (SD) i ett särskilt uttalande sin oro över att beslutet togs utan fullständigt ekonomiskt underlag för hyreshöjningen, och att uppdelningen av projekten i mindre delar riskerar att minska den politiska insynen i de totala kostnaderna.

Kulturnämnden beslutade att godkänna en omfattande teknisk upprustning av Hägerstensåsens medborgarhus (fastigheten Valutan 1). Upprustningen, som inkluderar nytt tak med solceller, fönsterrenovering och nya VVS- och elinstallationer, syftar till att säkerställa byggnadens långsiktiga funktion och anpassa lokalerna för verksamheterna. Kulturnämnden godkände också den beräknade hyreskostnaden och gav kulturdirektören i uppdrag att teckna ett tillfälligt hyresavtal med SISAB för Kulturskolan under projektperioden. Alla hyresgäster, inklusive Kulturskolan och Hägerstensåsens medborgarhusförening, kommer att behöva evakueras under renoveringen som beräknas vara klar under första kvartalet 2029.

Kulturnämnden noterade verksamhetsplanerna för Stockholms stadsbibliotek och Museer och konst för 2026. Niclas Peyron (L) lämnade ett särskilt uttalande där han bland annat betonade vikten av att förverkliga biblioteks- och kulturskoleprojektet i Liljeholmen, säkra personalens trygghet mot trakasserier på biblioteken, samt att Medeltidsmuseet inte får vara stängt för länge.

Kulturnämnden noterade och lade kulturförvaltningens och Stadsarkivets månadsrapporter för april 2026 till handlingarna. Detta innebär att nämnden tog del av informationen som presenterades i rapporterna.

Äldrenämnden tog del av protokollet från det gemensamma rådet för funktionshinderfrågor som hade möte den 12 maj 2026. Protokollet lades till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och sparades utan att något nytt beslut fattades i ärendet.

Äldrenämnden antog förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om stöd till anhörigvårdare. Detta innebär att nämnden fattade ett beslut gällande hur stödet till dem som vårdar närstående hanteras, vilket är viktigt för många invånare som tar hand om äldre familjemedlemmar.

Äldrenämnden godkände en redovisning av inkomna Lex Sarah-rapporter för år 2025 och beslutade att överlämna den till kommunfullmäktige samt till stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden för kännedom. Ledamöterna Nike Örbrink (KD) och Hugo Laigar (M) samt Malin Frick (C) lämnade särskilda uttalanden där de efterfrågade en fördjupad analys, särskilt gällande det högre antalet rapporter från verksamhet i egen regi jämfört med privat regi, för att kunna vidta mer konkreta åtgärder.

Äldrenämnden beslutade att förvaltningen ska förbereda en upphandling av ett ramavtal för trygghetsskapande teknik, även känt som projekt Lisbet. Detta innebär att kommunen kommer att arbeta med att skaffa system och tjänster som kan öka tryggheten för äldre invånare.

Äldrenämnden beslutade att enheten Larmmottagningen inom äldreförvaltningen får delta i stadens kvalitetsutmärkelse 2026. Detta innebär att Larmmottagningen kommer att utvärderas för att se hur väl de uppfyller stadens kvalitetskrav för service till äldre.

Äldrenämnden beslutade att överlämna en skrivelse från ledamöterna Hugo Laigar (M) och Nike Örbrink (KD) till förvaltningen för beredning. Skrivelsen, med rubriken ”Skrivelse om program för mänskliga rättigheter”, ifrågasatte hur kommunens program för mänskliga rättigheter implementerats inom äldreomsorgen, och efterfrågade en redogörelse för hur nämnden och förvaltningen arbetar för att säkerställa att programmet efterlevs och integreras i den dagliga verksamheten.

Äldredirektören informerade att Abonos hemtjänst, vars avtal staden hävde och som stämde staden, har fått prövningstillstånd i Svea Hovrätt. En annan stämning gällande ett uppsagt hemtjänstavtal avvisades av tingsrätten. Förvaltningen har även haft ett erfarenhetsutbyte med Gävle stad, Socialförvaltningen och stadsledningskontoret i Stockholms stad om hemtjänst, upphandlingskrav och välfärdsbrott, vilket kommer att fortsätta under hösten.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda en skrivelse från Åsa Nilsson Söderström (L). Skrivelsen föreslog att man skulle sätta upp pantrör för att bidra till ett renare och mer miljövänligt Järva.

Järva stadsdelsnämnd behandlade protokollet från pensionärsrådets möte den 6 maj 2026. Nämnden valde att lägga protokollet till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och arkiverades.

Järva stadsdelsnämnd godkände rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om 46 beslut gällande stöd och service enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte hade verkställts under första kvartalet 2026. Av dessa återstod 29 att verkställa vid rapporteringstillfället. De vanligaste orsakerna till att besluten inte kunde verkställas var att invånarna tackade nej till erbjudanden eller inte hade valt utförare.

Järva stadsdelsnämnd tog del av ett kontorsyttrande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Yttrandet handlade om regeringens förslag att införa ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, där kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla aktiviteter. Nämnden ställde sig positiv till förslaget att arbetsmarknadsnämnden ska få ansvaret för att tillhandahålla dessa aktiviteter, vilket ansågs skapa bättre förutsättningar för enhetlighet, likställdhet och effektiv resursanvändning, trots förväntade ökade administrativa kostnader.

Järva stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att utveckla stadsodlingen i Spånga by. Nämnden beslutade att delvis godkänna förslaget, vilket innebär att ett bihotell kommer att anläggas och större kärl för regnvatteninsamling kommer att införskaffas i samråd med föreningen Geesgud. Övriga delar av medborgarförslaget, som bland annat omfattade vattenlek och odling i mark, avslogs.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att entlediga Fadwa Aqel och Ulf Nilsson från deras uppdrag som ledamöter i rådet för funktionshinderfrågor. Detta skedde då Funktionsrätt Stockholms stad meddelat att de två personerna avsäger sig sina uppdrag i rådet. Rådet har som uppgift att stödja stadens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Järva stadsdelsnämnd godkände sin månadsrapport för ekonomin. Detta innebar att nämnden gick igenom och godkände hur stadsdelen har hanterat sin ekonomi under den senaste månaden.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Stiftelsen Fryshuset för åren 2026-2029. Samarbetet, som får 600 000 kronor årligen, syftar till att aktivera fler platser i Järva under skollov, inklusive sommarlovet, och erbjuda feriejobb för unga för att stärka deras position på arbetsmarknaden. Fokus ligger på att öka tryggheten och erbjuda meningsfulla aktiviteter, särskilt för flickor.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående Centerpartiets skrivelse om att ansluta Järva stadsdels fritidsbibliotek till Fritidsbanken. Förvaltningen har tidigare utrett frågan och bedömer att egen regi bättre möjliggör lokala anpassningar och integration med arbetsmarknadsinsatser. Förvaltningen planerar att följa utvecklingen i Skärholmen och andra stadsdelar innan frågan prövas igen.

Järva stadsdelsnämnd behandlade ett ärende om att godkänna projekteringen av en ny gruppbostad med sex lägenheter enligt Lagen om stöd och service (LSS) i kvarteret Mariehamn 1 i Järva. Trots att förslaget beskrev ett behov av nya boendeplatser för personer med funktionsnedsättning med en uppskattad årshyra på cirka 1,3 miljoner kronor, utgick ärendet från dagordningen och inget beslut fattades.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att från och med första kvartalet 2027 ta över bemanningen av receptionen i förvaltningshuset i Tensta i egen regi, vilket innebär att avtalet med bevakningsföretaget Avarn kommer att avslutas. Syftet är att förbättra service, tillgänglighet och trygghet för besökare, i linje med den nya socialtjänstlagen, och även att de nya "trygghetsvärdarna" ska kunna verka i stadsdelsområdet vid behov. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att det inte fyller någon funktion och skulle medföra högre kostnader för skattebetalarna.

Järva stadsdelsnämnd behandlade en fråga gällande nedläggning av en faderskapsutredning enligt föräldrabalken. Beslutet i ärendet, som hade diarienummer JÄRVA 2026/380, togs bort på grund av sekretess och det framgår därför inte vad beslutet innebar för den berörda personen.

Järva stadsdelsnämnd fattade beslut om att lägga ned en utredning om faderskap, i enlighet med 2 kapitlet 7 paragrafen föräldrabalken. Ärendet var belagt med sekretess, vilket innebär att detaljerna inte offentliggjordes för allmänheten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att uppdatera kostråden för egenfångad fisk i flera av Stockholms vattendrag. Detta beror på förhöjda halter av PFAS, särskilt PFOS, i fisken. För Magelungen och Drevviken avråds allmänheten helt från att äta egenfångad fisk. För sjöar som Brunnsviken och Årstaviken rekommenderas att barn, ungdomar, gravida, ammande och de som planerar graviditet inte äter fisken oftare än 2-3 gånger per år, medan övriga kan äta fisken högst en gång i veckan. Dessa är rekommendationer, inte fiskeförbud, och skickas för kännedom till berörda instanser.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 19 maj 2026 att lämna synpunkter på planförslaget för Storängsbotten. Nämnden godkände inte detaljplanen; den begärde kompletterande utredningar om bland annat grundvatten, dagvatten och skyfall inför den fortsatta granskningen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en redovisning av tillsynen av vård- och omsorgsboenden i Stockholm mellan 2023 och 2025. Resultaten visade att 42 procent av boendena hade allvarliga brister som krävde uppföljning, ofta relaterade till bristande rutiner för legionella, avvikande vattentemperaturer och buller. Nämnden beslutade att skicka redovisningen till stadsdelsnämnderna och äldreförvaltningen, och att miljöförvaltningen under 2026 kommer att ta fram en digital vägledning och hålla webbinarier för att förbättra kunskapen hos verksamheter och fastighetsägare.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Ashna Ibrahim (C) och Torbjörn Erbe (M) m.fl. om fastighetsnära insamling i äldre innerstadsfastigheter. Svaret klargjorde att förvaltningen inte kan kräva generella undantag från den fastighetsnära insamlingen men att Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har tagit fram kriterier för alternativa lösningar vid utrymmesbrist, orimlig ekonomisk belastning eller kulturhistorisk klassning. Nämnden framhöll att den fortsatt kommer att följa implementeringen noggrant, särskilt hur kriterierna för alternativa lösningar tillämpas och att informationen till fastighetsägare är tillräcklig.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens svar på en remiss från kommunstyrelsen om snödumpning. Frågan kom ursprungligen från Jonas Naddebo (C), som lyfte fram de miljömässiga riskerna med att dumpa förorenad snö i Stockholms vatten, särskilt från högt trafikerade områden, och ifrågasatte om stadens dispensvillkor efterlevs. Förvaltningen betonade att snödumpning i vatten bör minska så långt som möjligt, då det bidrar till föroreningar, men konstaterade också att det i dagsläget är den enda lösningen vid stora snöfall för att upprätthålla framkomligheten. Nämnden framhöll vikten av att utreda alternativa metoder och avsätta markytor för snöupplag, samt informerade om att vissa tidigare svårigheter med att följa dispenskravet om ”nyfallen snö” har lett till att villkoren nyanserats i den nyligen beviljade dispensen som gäller till 2031. Maja Boström (C) lämnade ett särskilt uttalande där hon välkomnade förvaltningens insikt om problemet men kritiserade det politiska styret för bristande handlingskraft och krävde en tidsatt plan för att fasa ut snödumpningen i vatten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslog Kemikalieinspektionens förslag att avskaffa kravet på tillstånd för företag som yrkesmässigt säljer särskilt farliga kemiska produkter. Nämnden menade att ett borttagande skulle kunna öka försäljningen av farliga produkter, minska företagens egenkontroll och försvåra tillsynen. De godkände dock övriga delar av Kemikalieinspektionens förslag, inklusive att ta bort kravet på att föra anteckningar vid försäljning av farliga kemikalier till andra företag samt att undanta e-vätskor och tobaksfria nikotinprodukter från kemikalieförordningen. Moderaternas ledamöter reserverade sig och ville godkänna avskaffandet av tillståndskravet för att minska företagens kostnader.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens förslag som svar på en motion från Linnéa Vinge (SD) om att säkerställa kött som alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheter. Förvaltningen ansåg att nuvarande riktlinjer redan säkerställer hälsosam och näringsriktig mat för olika målgrupper, samtidigt som de bidrar till stadens klimatmål genom att öka andelen vegetabilier och minska kött, utan att ta bort valfriheten. Anders Edin (SD) reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen för att garantera minst ett fullvärdigt kött-, fågel- eller fiskalternativ vid varje lunch i förskola, skola och äldreomsorg.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens förslag till remissvar om ett nytt "Program för evenemang" i Stockholms stad. Förvaltningen välkomnade programmet men kritiserade att skrivningarna om miljö- och klimatpåverkan var för vaga och inte tillräckligt styrande. Moderaterna och vice ordföranden Elin Hjelmestam (L) reserverade sig mot beslutet och ville att ärendet skulle skickas tillbaka för att kompletteras med en bredare dialog med evenemangsbranschen, då de ansåg att underlaget saknade förankring i praktisk kunskap.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände årsredovisningen för luftkvaliteten i Stockholm 2025. Rapporten visade att de gällande miljökvalitetsnormerna klarades för alla luftföroreningar, och att kvävedioxidhalterna minskat tydligt. Dock klarades inte de kommande skärpta EU-kraven för partiklar (PM10) vid S:t Eriksgatan och E4/E20 på Lilla Essingen, och varken miljökvalitetsmålet "Frisk luft" eller Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktvärden uppnåddes för partiklar i flera centrala områden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om uppföljningen av Stockholms stads klimatmål för 2024 och 2025. Rapporten visade att Stockholm inte är på väg att nå sina klimatmål för 2030 och det långsiktiga målet om ett fossilfritt Stockholm, och att stadens utsläppsbudget redan har överskridits under de två första åren. Kritiken framhöll bland annat att krav på fossilfria drivmedel endast ställts i 46 procent av upphandlingarna 2025 och att uppföljningen av leverantörer är otillräcklig.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 15 april 2026. Vid det mötet diskuterades bland annat Fastighetskontorets och Miljöförvaltningens budgetförslag för 2027-2029, där rådet ställde frågor om upprustningen av Eriksdalsbadet och Stadsbiblioteket, samt saneringen av Bromma flygplats vid en eventuell nedläggning. Rådet för funktionshinderfrågor uttryckte även en negativ miljöaspekt gällande utformningen av protokollen som utskriftsvänliga pappersformat.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att notera de inkomna skrivelserna till nämnden. Dessa skrivelser inkluderade bland annat handlingsplaner för romsk inkludering, hbtqi-personers rättigheter, nationella minoriteter och samernas rättigheter samt en plan för en åldersvänlig stad. Dessutom informerades nämnden om revisionsberättelsen för 2025 och årsredovisningen för Stockholms stad samma år.

Förskolenämnden ska ta beslut om att skriva av en skuld på 203 904 kronor. Skulden kommer från förskolan Barnstugan Linden, som försattes i konkurs den 11 december 2023. Eftersom konkursen är avslutad och tillgängliga medel har delats ut kan staden inte få tillbaka hela beloppet.

Sophia Granswed Baat (M) föreslår i ett initiativärende att Förskolenämndens beslut den 3 mars 2026 om förskolan Yxan inte ska verkställas, alternativt återkallas, så att förskolan kan fortsätta sin verksamhet. Förvaltningen svarar att nämndens beslut har överklagats och att Förvaltningsrätten har beviljat inhibition, vilket innebär att förskolan får fortsätta tills domstolen har fattat ett slutgiltigt beslut. Nämnden kan inte ändra sitt beslut då ärendet ligger hos Förvaltningsrätten, men förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på initiativärendet.

Politiker från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna har ställt en fråga till förskolenämnden angående förskolan Yxan i Stockholm, vars godkännande som huvudman återkallades i mars 2026. De undrar om beslutet baseras på aktuell information om förskolan, vilka förändringar Yxan har gjort sedan tillsynen 2022–2023, och hur staden arbetar för att stödja fristående förskolor att åtgärda brister före ingripande beslut. Förvaltningen svarar att tillsynen följer skollagen och granskar bland annat de senaste årsredovisningarna, samt att ingripanden syftar till rättelse och ska vara proportionerliga.

Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att ett detaljplaneförslag för Skarpnäcks sportfält ska möjliggöra en ny idrottsanläggning som kombinerar sporthall, ishall och simhall på Skarpnäcks Gård 1:1. Denna nya anläggning kommer att ersätta den befintliga idrottshallen och syftar till att förbättra tryggheten och kopplingarna mellan Skarpnäck, Pungpinan och Bagarmossen genom ett nytt gång- och cykelstråk.

Ledamot Desirée Johansson tog upp brister i beslutsunderlagen för planärenden, särskilt gällande hur grönytor redovisas. Hon menade att underlagen fokuserar för snävt på biotopskydd och dagvatten, och missar viktiga värden som rekreation, lek, skugga och lokalt klimat. I diskussionen som följde lyftes även att kulturhistoriska värden och övergripande spridningssamband ofta saknas i underlagen.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheterna Bremen 1 och 3 i Ladugårdsgärdet. Planen syftar till att möjliggöra om- och tillbyggnad av kontorsfastigheter för att skapa cirka 40 000 kvadratmeter ny kontorsyta och 200 bostäder, samt att förstärka Tegeluddsvägens stadsmässiga karaktär med nya lokaler för handel, restauranger och en stor livsmedelsbutik på bottenvåningarna. Skönhetsrådet yttrade att förslaget för Bremen 3 är problematiskt och att byggnaden, Philipshuset, bör få behålla sin nuvarande höjd och utformning, medan de kunde acceptera ändringarna för Bremen 1.

Rådet beslutade om programmet för sin utflykt och middag 2026. Dagen kommer att inkludera ett besök på Stadsbiblioteket för att lära sig om den pågående renoveringen, samt ett stopp i Hagastaden. Där kommer den tidigare ledamoten och landskapsarkitekten Anders Jönsson att berätta om Timglasparken, som hans företag har designat.

Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) noterade inkomna handlingar, inklusive protokoll från deras tidigare möten. Rådet diskuterade även en handlingsplan för en åldersvänlig stad, som betonar delaktighet, samverkan och tillgänglighet för äldre invånare i Stockholm. Dessutom informerades KPR om en inbjudan att delta i en enkät från Region Stockholm om digital förnyelse av recept, med syfte att förbättra digital interaktion med hälso- och sjukvården för invånarna.

Vid Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnds sammanträde den 23 april 2026 beslutades att utse nya ersättare till stadsdelsförvaltningens pensionärsråd. Wivian Lindberg utsågs som ersättare för Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Barbro Erlandsson som ersättare för Sveriges Pensionärsförbund (SPF).

Avdelningschef Marie Lissäng informerade om att inga klagomål inkommit sedan förra pensionärsrådet, men att Trygghetsjouren rapporterat sex avvikelser relaterade till nyckelproblem och trygghetslarm. Beställarenheten för äldreomsorgen finns nu även på Vällingby Vårdcentral. Dessutom presenterades kommande evenemang som stadsdelskampen och politikerutfrågningar där medborgare kan ställa frågor om hemtjänst, äldreboenden och andra äldreomsorgsfrågor.

Rådet tog upp frågan om att avskaffa Lagen om valfrihet (LOV) men noterade att ärendet ännu inte kommit till stadsdelen. Stadsdelen informerade också om att personalplaneringen inför sommaren ser bra ut, och att de nu har färre intermittent anställda än stadens riktvärde.

Kommunstyrelsens personal- och jämställdhetsutskott fick en muntlig rapport om statistik gällande heltidsanställningar från utvecklings- och HR-direktören samt en strateg. Rapporten noterades och lades till handlingarna, vilket innebär att den information som presenterades har registrerats utan att något ytterligare beslut fattades vid detta möte.

Kommunstyrelsens personal- och jämställdhetsutskott noterade en muntlig redovisning av resultatet för Jämix 2025, ett verktyg för att främja jämställdhet. Utvecklings- och HR-direktör Alexandra Wynn samt strateg Andreas Williamsson presenterade resultatet. Ingen beslut om åtgärder fattades i denna fråga, utan informationen lades till handlingarna.

Kommunstyrelsen beslutade att fastställa nya lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Stockholms kommun. Detta innebär ändringar för att göra torgen mer flexibla, exempelvis genom att ta bort åtta salutorg där ingen handel sker och inrätta nya tillfälliga torghandelsplatser på sju torg. Syftet är att öka tryggheten, stävja brottslighet och locka fler småskaliga eller lokalproducerande aktörer, trots kritik från Moderaterna och Centerpartiet mot de parallellt höjda avgifterna.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att trafiknämnden får genomföra projektet med större åtgärder på Liljeholmsbroarnas västra bro, med utgifter för 2026 inom nämndens investeringsbudget och kommande år i budgeten för 2027. Beslutet togs trots reservationer från Moderaterna och Sverigedemokraterna, samt särskilda uttalanden från Liberalerna och Kristdemokraterna.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Jan Jönsson och Sara Svanström (L) som föreslog att Stockholm skulle utveckla en digital kartfunktion för att underlätta handelns logistik. Majoriteten ansåg att staden redan tillhandahåller liknande information via befintliga plattformar som trafiken.nu och öppna data. Jan Jönsson reserverade sig mot beslutet och menade att befintliga lösningar inte möter handelns behov av samlad realtidsinformation.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå Sara Svanströms (L) motion om att trafiksäkra farliga övergångsställen med fokus på gångtrafikanter. Motionen föreslog en kartläggning, prioritering och åtgärder för att göra övergångsställen tryggare, särskilt för fotgängare och personer med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen hänvisade istället till stadens befintliga och kommande arbete med trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, som redan inkluderar liknande åtgärder, men Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen för att få till ett mer systematiskt och snabbare arbete.

Kommunstyrelsen godkände Förskolenämndens förslag till ett funktionsprogram för förskolelokaler. Detta program ska vara vägledande när nya förskolor byggs eller när befintliga byggs om, med målet att säkerställa ändamålsenliga, säkra och trygga miljöer för barnen. Stockholms Stadshus AB uppmanades också att be berörda bolag att anta programmet, och förskolenämnden ska löpande uppdatera det tillhörande stödmaterialet. Beslutet reserverades av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, som alla hade egna förslag.

Kommunstyrelsen beslutade att ge fastighetsnämnden rätt att genomföra projektet med ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning på fastigheten Kämpinge 2. Projektet innebär en omfattande renovering och anpassning av den före detta Kämpingeskolan för att samla cirka 640 medarbetare i ett ändamålsenligt kontor. Beslutet reserverades av ledamöter från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Kommunstyrelsen behandlade en återremiss gällande Stockholms stads program för barnhälsa. Beslutet blev att godkänna programmet som det presenterades av borgarrådsberedningen. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig dock mot beslutet till förmån för egna förslag.

Liberalernas motion om att öppna upp modellen för Stockholmshusen för fler konkurrerande aktörer avslogs av kommunfullmäktige. Motionärerna ville utreda hur ökad konkurrens skulle kunna öka byggtakten, sänka kostnaderna och bredda antalet byggaktörer, men kommunstyrelsen menade att systemet redan har öppnats upp och att fler aktörer redan är involverade. Borgarrådet Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen beslutade att svara på Utbildningsdepartementets remiss om en förbättrad elevhälsa. Stockholms stad är positiv till att stärka elevhälsan men kritiserar förslagens ökade statliga detaljstyrning och bristande finansiering, som skulle innebära ökade kostnader på 45 miljoner kronor årligen för staden. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig med egna förslag som ville ha mer statlig finansiering och ett tydligare medicinskt uppdrag för skolhälsovården.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att tillfälligt förlänga serveringstiderna i Stockholm till klockan 08.00 under fotbolls-VM för herrar 2026, mellan den 11 juni och 14 juli. Detta gör det möjligt för restauranger och barer med permanent serveringstillstånd att servera längre under mästerskapet. Beslutet mötte dock reservationer från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet, som hade egna förslag.

Kommunstyrelsen besvarade Utbildningsdepartementets remiss angående betänkandet ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4)”. Stockholms stad lämnade ett yttrande, bilaga 1 till promemorian, som svar. Syftet med utredningen var att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap och minska omsättningen av rektorer.

Kommunstyrelsen i Stockholm har svarat på en remiss från Utbildningsdepartementet gällande skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:123). Beslutet innebar att staden godkände förslaget om att skärpa ägar- och lämplighetskontroller, obligatoriska kommunala yttranden vid etableringar, tydligare prövning av negativa följder samt krav på ny ansökan vid verksamhetsförändringar för fristående förskolor och skolor. Centerpartiet uttalade dock att de välkomnade de skärpta kraven men inte delade synen att utredningen missade målet genom att inte stoppa vinstutdelningar i friskolor.

Kommunfullmäktige behandlade en motion från Jan Jönsson (L) om att installera duschbås på alla skolor för att öka tryggheten och få fler elever att duscha efter idrotten. Kommunstyrelsen beslutade att svara på motionen genom att hänvisa till att utbildningsnämnden redan arbetade med att se över hur duschar och omklädningsrum kan utformas för att möjliggöra enskilt ombyte. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville istället att motionen skulle bifallas, medan Kristdemokraterna föreslog en särskild investeringspott för ändamålet.

Kommunstyrelsen beslutade att svara Boverket om förslaget att upphäva föreskrifter om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden. Stockholm stad bedömde att upphävandet, som beror på att äldre byggregler inte längre kan tillämpas, inte innebär någon större förändring för möjligheten att uppföra dessa boenden, eftersom undantag fortfarande kan göras enligt plan- och byggförordningen. Därför hade staden ingen invändning mot förslaget.

Kommunstyrelsen har beslutat att godkänna inriktningen för projektet Det nya Husbybadet på fastigheten Bislet 1. Det innebär att Fastighetsnämnden får fortsätta planera för ett nytt badhus med en 25-metersbassäng, två undervisningsbassänger och ett äventyrsbad, eftersom det nuvarande badhuset har omfattande konstruktionsfel och ska rivas. Byggstart planeras till första kvartalet 2028 och det nya badet beräknas vara klart under andra kvartalet 2031, med en budget som överstiger 300 miljoner kronor. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen antog detaljplanen för Sothönan 3 med flera i Aspudden, vilket innebär att cirka 220 nya bostadsrätter, centrumverksamheter och ett nytt torg kan byggas. Trots att planen överklagats och en del justeringar har gjorts, bland annat genom att gavlarna flyttats närmare grannfastigheter, beslutades att anta planen. Gabriel Kroon (SD) reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna Micasa Fastigheters plan att renovera och bygga om delar av Fruängsgården 1 i Hägersten-Älvsjö. Servicehuset på Fruängsgården kommer att avvecklas, och byggnaden ska istället omvandlas till ett sammanhängande vård- och omsorgsboende med 97 lägenheter, som Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd kommer att hyra. Detta beslut togs trots en reservation från Sverigedemokraterna och särskilda uttalanden från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s planer på att renovera fastigheten Trehörningen 1 i Gröndal och omvandla Trekantens servicehus till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter. Samtidigt godkändes Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnds ansökan om att hyra delar av fastigheten för vård- och omsorgsboendet samt avvecklingen av det nuvarande servicehuset. Beslutet innefattar även ett stimulansbidrag på 0,5 miljoner kronor för förprojektering.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna Micasa Fastigheters nybyggnation av ett vård- och omsorgsboende med 80 lägenheter i projektet Bergholmsbacken i Bagarmossen. Boendet kommer också att inkludera lokaler för dagverksamhet och en träffpunkt för äldre på delar av fastigheten Rustmästaren 2, 3 och 5. Beslutet innebar även ett godkännande av den totala investeringsutgiften och en årshyra på 28,0 miljoner kronor, men Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen godkände Familjebostäders plan att bygga om 178 bostäder och 12 lokaler i fastigheten Draget 1 på Södermalm. Ombyggnationen, som är nödvändig då delar av fastigheten från 1924 har uppnått sin tekniska livslängd, beräknas kosta 434 miljoner kronor. Gabriel Kroon (SD) reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen beslutade att inrätta Gökdalens biotopskyddsområde i Farsta. Syftet är att bevara och utveckla naturvärdena och den biologiska mångfalden i områdets äldre trädmiljöer, som är hem åt skyddsvärda och hotade arter. Trots reservationer från Liberalerna och Centerpartiet godkändes förslaget om biotopskydd, vilket innebär att verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön inte får utföras i området.

Kommunstyrelsen beslutade att inrätta Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde i Skärholmen, ett område på cirka 10,4 hektar, för att bevara och utveckla naturvärden kopplade till gamla träd. Beslutet fattades trots reservationer från Liberalerna och Centerpartiet, där Centerpartiet först hade föreslagit en återremiss. Området består av gammal barrskog och ädellövskog med mycket gamla träd som utgör viktiga livsmiljöer för bland annat fåglar och fladdermöss.

Kommunstyrelsen beslutade att inrätta Hemskogens biotopskyddsområde i Enskede-Årsta-Vantör. Området är cirka 16,3 hektar och ska skydda mark med mycket gamla träd och dess biologiska mångfald. Beslutet togs efter en omröstning där ett förslag om återremiss avslogs, och innehöll reservationer från Liberalerna och Centerpartiet.

Kommunstyrelsen beslutade att inrätta Åkeslunds biotopskyddsområde i Bromma, ett cirka 6,8 hektar stort område med mycket gamla träd. Syftet är att bevara och utveckla naturvärden och biologisk mångfald i de äldre trädmiljöerna. Beslutet fattades trots reservationer från Liberalerna och Centerpartiet.

Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle inrätta Trekantens biotopskyddsområde i Hägersten-Älvsjö. Detta 20,4 hektar stora område, som inkluderar sjön Trekanten och skogen söder om den, är viktigt för att bevara en art- och individrik fladdermusfauna och stärka den biologiska mångfalden. Trots reservationer från Liberalerna och Centerpartiet beslutade kommunstyrelsen att inte återremittera ärendet och godkände förslaget.

Kommunstyrelsen beslutade att inrätta Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat i Hässelby-Vällingby, ett område på cirka 137,9 hektar inklusive delar av Mälaren. Syftet är att bevara biologisk mångfald och skydda ett sammanhängande naturområde för friluftsliv, natur- och kulturupplevelser. Beslutet innefattar specifika föreskrifter för att skydda områdets natur- och kulturvärden, samtidigt som det möjliggör viss utveckling för rekreation som hundrastgårdar och lekplatser.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna ett genomförandeavtal för en ny tunnelbanedepå och dess anslutningar i Älvsjö industriområde. Avtalet reglerar principer för utbyggnaden och innebär även att Stockholms stad säljer fastigheten Leverantören 2 till Region Stockholm för cirka 145 miljoner kronor. Beslutet tillåter exploateringsnämnden och trafiknämnden att teckna följdavtal, men de behöver kommunfullmäktiges godkännande om avtalen är av principiell betydelse.

Kommunstyrelsen behandlade en överenskommelse om exploatering med tomträtt för Nobel Center på fastigheten Hamnmästaren 1 på Södermalm. Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle besluta att ge exploateringsnämnden rätt att ingå överenskommelsen och eventuella tilläggsavtal. Beslutet fattades, men med reservationer från Sverigedemokraterna och särskilda uttalanden från Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Kommunstyrelsen i Stockholm har yttrat sig över ett delbetänkande från Justitiedepartementet om att reformera det svenska valsedelssystemet. Förslaget innebär att partivalsedlarna avskaffas, att valadministrationen ensam får ansvar för distributionen av valsedlar till vallokalerna, och att krav införs för partier att få delta med kandidatvalsedlar. Stockholms stad tillstyrkte förslaget men betonade att full finansiering krävs eftersom kommunen uppskattar att ansvaret för distributionen kommer att kosta minst en miljon kronor.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna det reviderade genomförandebeslutet för projekt Hekla i Kista. Detta innebär att Exploateringsnämnden får rätt att genomföra projektet, som bland annat omfattar nya kontorsbyggnader, ett bostadshus och utbyggnad av gator, till en total projektutgift på 78,3 miljoner kronor. Beslutet inkluderar även en upprustning av Grönlandsparken och syftar till att stärka Kistas attraktionskraft.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna exploateringsnämndens rätt att fortsätta med utredningar och projektering för etapp 1 av Mälarängprojektet, med en total projektutgift på 146,3 miljoner kronor. Den andra etappen av projektet, som bland annat innebär ombyggnad av trafikplats Bredäng och omkring 1100 bostäder, skjuts upp tills förutsättningarna förbättras. Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen har godkänt ett reviderat inriktningsbeslut för projekt Årstafältet. Beslutet innebär att Exploateringsnämnden får fortsätta planeringen för projektet, med en budget på upp till 231 miljoner kronor, trots att de ekonomiska förutsättningarna försämrats och utbyggnadstakten för bostäder har minskats på grund av lågkonjunktur och ökade byggkostnader. Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet.

Kommunfullmäktige har godkänt att Stockholms Stadshus AB får köpa så kallade negativa utsläpp från Stockholm Exergis anläggning för koldioxidavskiljning, BECCS Stockholm, mellan åren 2029 och 2043. Detta innebär att staden investerar i teknik som permanent lagrar biogen koldioxid för att uppnå målet att vara klimatpositiv. Beslutet godkändes trots reservationer från Moderaterna och Sverigedemokraterna som hade egna förslag till beslut.

Kommunstyrelsen har godkänt ett ramavtal mellan Stockholms stad och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) för att etablera Stockholm Urban Innovation Lab. Syftet är att stärka stadens utveckling inom digitalisering för hållbart stadsbyggande genom forsknings- och innovationsprojekt. Fyra miljoner kronor kommer att användas för att finansiera avtalet år 2026, plus ytterligare en miljon för att staden ska kunna ta tillvara på forskningsresultaten.

Kommunstyrelsen beslutade att svara på Finansdepartementets remiss om Konkurrensverkets rapport "Nya grindvaktsfunktioner i LOV" (lagen om valfrihetssystem). Rapporten föreslår åtgärder för att göra det enklare för kommuner, som Stockholm, att kontrollera och utesluta kriminella eller oseriösa leverantörer inom välfärdssektorn, exempelvis inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Stockholms stad är i stort sett positiv till förslagen, men lyfte bland annat fram behovet av bättre informationsutbyte mellan myndigheter och en längre tid för att kontrollera tidigare avslutade kontrakt.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna byggandet av en temalekpark på fastigheten Akalla 4:1 i Tensta, till en kostnad av 84,7 miljoner kronor. Detta beslut kom efter en minoritetsåterremiss från kommunfullmäktige som ifrågasatte de höga investeringskostnaderna och den snabba tidplanen. Flera partier som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig dock mot beslutet och lade fram egna förslag.

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna en digital karta för Stockholms kommuns lokala ordningsföreskrifter och att revidera vissa paragrafer, bland annat § 22 om upplockning av hundföroreningar. Tidigare gällde kravet endast i innerstaden men föreslogs utökas till att omfatta hela kommunen. Dessutom beslutades att upphäva befintliga kartbilagor och ersätta dem med den nya digitala kartan, samt att anmäla beslutet till Länsstyrelsen för godkännande.

Stockholms kommunstyrelse beslutade att svara på ett remissförslag från Klimat- och näringslivsdepartementet angående en kortare instanskedja för mark- och miljöärenden. Yttrandet, som baserades på en promemoria av borgarrådet Åsa Lindhagen, behandlade frågor om detaljplaneprocesser, instansordning och överprövningar. Kommunstyrelsen godkände att skicka in Stockholms stads yttrande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen beslutade att Kungsholmens stadsdelsnämnd får genomföra projektet för att utveckla strandpromenaden längs Karlbergskanalen till en kostnad av 72 miljoner kronor. Detta innebär att den populära promenaden, som är del av slingan Kungsholmen runt, kommer att breddas för att bli mer gångvänlig och markstabiliserande åtgärder kommer att vidtas på grund av skredrisk. Utgifterna för 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget, och kommande års utgifter hanteras i budgeten för 2027. Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna gjorde särskilda uttalanden i ärendet.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Liberalerna om att ta fram en strategi för att hålla hyrorna för samlingslokaler, föreningslokaler och medborgarhus på en låg nivå. Motionärerna, ledda av Jan Jönsson (L), ville att staden skulle utveckla en strategi för att garantera låga och hållbara hyror för att stödja civilsamhället. Beslutet motiverades med att staden redan arbetar med frågan genom föreningsbidrag och en pågående utredning inför budget 2026 om Kulturnämnden som förstahandshyresgäst, samt att staden har begränsad makt över externa fastighetsägares hyror. Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen avslog en motion från Liberalerna om att införa så kallade kulturljudzoner för att skydda Stockholms kultur- och nöjesliv. Bakgrunden var oro över att strikta bullerregler och bostadsbyggande i områden med kulturverksamhet hotar stadens nattliv. Beslutet motiverades med att enskilda kommuner inte kan tillåta högre ljudnivåer enligt nuvarande lagstiftning och att befintliga insatser, som kulturlotsar och nattlivsstrategin, redan arbetar för att stärka kultur- och nöjesverksamheten i hela staden. Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Anders Edin (SD) om att skydda Carl Bondes skog i Hässelby från exploatering och inrätta den som naturreservat. Motionen besvarades med hänvisning till ett utlåtande som bland annat lyfte att exploatering främst berör områden med lägre naturvärden och att staden arbetar med en policy för skydd av naturområden. Gabriel Kroon (SD) reserverade sig mot beslutet och ville istället bifalla motionen för att bevara skogen.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna Stockholms Stadshus AB:s förvärv av samtliga aktier i det nybildade bolaget Kista Utveckling AB. Detta bolag ska arbeta med att driva och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista. Dessutom godkändes bolagsordningen och en budget på -10 miljoner kronor för 2026. Beslutet fattades trots reservationer från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet som istället lade fram egna förslag.

Jan Jönsson (L) föreslog att Stockholms stad skulle genomföra en så kallad ”crime proofing-analys” av sina bidragsrutiner. Detta för att minska risken att skattemedel används av kriminella nätverk eller felaktigt av föreningar som får bidrag från staden. Kommunstyrelsen besvarade skrivelsen med att hänvisa till vad som står i den promemoria som presenterades i ärendet, och borgarrådet Jönsson (L) hänvisade till Liberalernas särskilda uttalande.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå Kristdemokraternas motion om att inrätta en långdistansskjutbana i Stockholms stad. Motionen, väckt av Nike Örbrink (KD), föreslog att staden skulle hitta en plats för en skjutbana för både jakt och beredskapssyfte. Beslutet motiverades med att Stockholm är en tät stad med begränsade ytor och att buller- och säkerhetskrav gör det svårt att hitta en lämplig plats utan att komma i konflikt med andra markanvändningsintressen som bostäder, natur och rekreationsområden.

Stockholms stad ska yttra sig över Myndigheten för civilt försvars (MCF) förslag till föreskrifter om planläggning för utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Staden anser att ansvaret för kommunerna är för omfattande utan tillräckliga resurser och efterlyser bland annat statlig finansiering och civilplikt för att bemanna utrymningsorganisationen. Stockholm vill också att det ska finnas möjlighet till partiell utrymning i områden med brist på skyddsrum.

Stadsbyggnadsnämnden har föreslagit en ny detaljplan för en tunnelbanedepå i Älvsjö. Denna detaljplan, med namnet Leverantören 2 med flera, kommer att behandlas i borgarrådsberedningen den 13 maj 2026. Mer information blir offentlig efter det.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse godkände flerårsplanen för 2027–2029, som omfattar viktiga investeringar för att säkra stadens vattenförsörjning och avloppshantering. Vissa styrelseledamöter uttryckte dock oro över den kraftiga kostnadsutvecklingen och den ökande skuldsättningen, som de menade kan leda till betydande taxeökningar för invånare och företag i Stockholm.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB godkände sin flerårsplan för 2027–2029, som omfattar viktiga investeringar för att säkra stadens vattenförsörjning och avloppshantering. Vissa ledamöter uttryckte dock oro över den ökade skuldsättningen och risken för betydande taxehöjningar, samt vikten av att stärka kostnadskontrollen. Styrelsen avbröt även två projekt i Bromsten för klimatåtgärder kopplade till ett utjämningsmagasin och vattendammar, vilket innebar kostnader på 22,2 miljoner kronor respektive 16,9 miljoner kronor för planeringsfasen.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB godkände VD:s förslag till flerårsplan för 2027–2029, trots reservationer om ökande kostnader och skuldsättning. De fattade även ett genomförandebeslut för projektet Hornsbergskvarterens Sopsug och beviljade 29 miljoner kronor för dess genomförande. Dessutom beslutade styrelsen att Stockholm Avfall AB under en övergångsperiod fram till december 2026 fortsätter att hantera avfall från detaljhandeln.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB höll ett sammanträde den 8 maj 2026. Vid mötet godkändes två lägesrapporter: "Lägesrapport SFA komprimerad maj 2026" och "Lägesrapport SFV april 2026". Dessa rapporter skickades därefter vidare till Stockholms Stadshus AB för kännedom.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en anmälan om flera remissvar och en rapport. Ett viktigt ärende är en granskning av Syvabs finansiella sårbarhet. Granskningen visar att Syvabs ekonomi är sårbar, främst på grund av stora investeringar, hög skuldsättning och en ändrad ägarstruktur, trots att ökade kostnader kan täckas med höjda avgifter. Styrelsen får rekommendationer att förbättra den långsiktiga ekonomiska styrningen, scenarioplaneringen och dialogen med ägarkommunerna för att minska sårbarheten.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB ska godkänna en femårsrapport om Bornsjöns status som vattentäkt. Rapporten, som tas fram ungefär vart femte år, sammanställer mätningar för att följa utvecklingen av Bornsjöns status som råvattentäkt och ytvattenförekomst. Den visar både positiva och negativa trender, bland annat att halterna av näringsämnen minskar i tillrinnande vatten men stiger svagt i sjön på grund av historisk belastning. Rapporten framhåller vikten av att fortsatt värna Bornsjöns vattenskyddsområde.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna sina årliga miljörapporter för 2025. Rapporterna beskriver hur återvinningscentralerna i Bromma, Lövsta, Vantör och Östberga samt sorteringsanläggningen i Högdalen (Resursutvinning Stockholm, RUS) har uppfyllt miljötillstånd och arbetat med egenkontroll för att minska negativ miljöpåverkan. För sorteringsanläggningen i Högdalen har zinkhalten i dagvattnet överskridit riktvärdet, och en åtgärdsplan med källforskning och eventuell kompletterande rening ska tas fram.

Stockholm Vatten och Avfalls styrelse föreslås godkänna miljörapporterna för 2025 för avloppsverksamheten i Stockholm, Huddinge och de sex grannkommunerna, samt för Valsta slammellanlager i Haninge. Rapporterna visar att verksamheten följt gällande tillstånd och villkor, och att utsläppen av fosfor, kväve och organiskt material, samt volymen bräddat vatten, har minskat jämfört med tidigare år. Detta innebär att reningen av avloppsvatten fungerar väl och att bolaget arbetar för att minska sin miljöpåverkan.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en anmälan om läget i Stockholms skärgård 2025. Rapporten, som baseras på analyser av vattenkemi och plankton, beskriver hur skärgårdens vattenmiljö påverkas av Mälarens utflöde och utsläpp från avloppsreningsverken Bromma, Henriksdal och Käppala. Rapporten visar att förhållandena i stort var stabila under 2025, men att det fanns lokala avvikelser i syre- och näringsförhållanden, samt försämrad ekologisk status i vissa områden.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en lägesrapport för programmet Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV). Rapporten sammanfattar status och händelser för programmet, som syftar till att säkra Stockholms dricksvattenförsörjning på lång sikt, och beskriver de 32 pågående utredningar och projekt, inklusive det stora Projekt Lovö Södra och Tenstareservoaren, som ingår i programmet.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Rapporten visar att arbetet med att bygga om Henriksdals reningsverk och en tunnel för avloppsvatten från Bromma framskrider enligt plan, med beräknad överledning av avloppsvatten från Bromma under 2028 och fullt färdigställande av Henriksdals reningsverk 2031. Projektets budget och tidplan är fortsatt i linje med beslut.

Stockholm Vatten och Avfall AB föreslår att styrelsen godkänner planerna för energieffektiviseringsåtgärder och solcellsinstallationer för 2026, samt redovisningen av utfallet för 2025. Trots att bolaget genomför åtgärder som effektivare pumpar och LED-belysning förväntas den totala energianvändningen öka under 2025 och 2026, främst på grund av nya reningsprocesser och den nya eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm (RUS). Bolaget arbetar även med att installera solceller på stadens fastigheter, men planerna har försenats, och det finns tekniska problem med befintliga anläggningar.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna sin flerårsplan för 2027-2029. Planen beskriver hur bolaget ska fortsätta säkerställa dricksvatten och avfallshantering för Stockholm och Huddinge, bland annat genom stora investeringar i nya anläggningar och anpassning till nya lagkrav. Det handlar också om att förstärka cybersäkerheten, förbättra hanteringen av dagvatten och minska PFAS-utsläpp i Mälaren.

Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 34 993 miljoner kronor, vilket är en minskning med 65 miljoner kronor från föregående månad. Räntan för februari var 2,55 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor. Denna information är viktig för att invånarna ska förstå hur deras vatten- och avfallstjänster finansieras och hur bolagets ekonomi utvecklas.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna anmälan av en rapport som granskat Syvab AB:s finansiella sårbarhet. Granskningen visar att Syvabs ekonomi är sårbar på grund av låg soliditet, hög skuldsättning och omfattande investeringar, men att ökade kostnader kan täckas med höjda avgifter. Trots att vissa volymer av avloppsvatten leds om, vilket minskar intäkterna, bedöms Syvabs långsiktiga planering ha hanterat detta genom att avgifterna kommer att höjas. Rapporten rekommenderar dock att Syvab utvecklar en tydligare målbild för sin soliditet, genomför mer omfattande scenario- och stresstester och förbättrar dialogen med ägarkommunerna om bolagets långsiktiga ekonomi.

Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna rapporten ”Läget i skärgården 2025”, som sammanfattar undersökningar av vattenmiljön i Stockholms skärgård. Rapporten för 2025 visar att Mälarens utflöde transporterade mycket fosfor och kväve, men utsläppen från de stora avloppsreningsverken var lägre än genomsnittet. Den ekologiska statusen i skärgården varierade, med både förbättringar och försämringar i olika områden.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en femårsrapport om Bornsjöns status som vattentäkt. Rapporten visar att trots minskade näringsämnen i tillrinnande vatten, har Bornsjön en svagt stigande trend av näringsämnen på grund av historisk belastning. PFAS-halterna i sjön är dock mycket låga, och det är viktigt att fortsätta värna Bornsjöns vattenskyddsområde.

Stockholm Vatten och Avfall föreslås godkänna miljörapporterna för avloppsverksamheten i Stockholm, Huddinge och Haninge kommuner för år 2025. Rapporterna visar att verksamheterna har följt gällande tillståndsvillkor och att utsläppen av fosfor, kväve och organiskt material från reningsverken minskade under 2025 jämfört med tidigare år. Miljörapporterna är viktiga för att informera både tillsynsmyndigheter och allmänheten om vatten- och avfallsarbetets miljöpåverkan.

Stockholm Vatten AB:s styrelse föreslås godkänna lägesrapporten för Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV) för april 2026. Rapporten sammanfattar statusen för programmet, inklusive ekonomi och kritiska risker, med utfall till mars 2026. Programmet, som omfattar stora investeringar på cirka 20 miljarder kronor, syftar till att säkra dricksvattensystemet i Stockholm fram till 2050 genom att renovera och uppgradera vattenverk, huvudvattenledningar och reservoarer, som till exempel renoveringen av Tenstareservoaren och utvecklingen av Lovö Södra.

Stockholms Vatten AB föreslås godkänna en lägesrapport för projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Rapporten visar att projektet, som bland annat innebär nedläggning av Bromma reningsverk och utbyggnad av Henriksdals reningsverk, följer tidsplanen och budgeten. Överföringen av avloppsvatten från Bromma till Henriksdal planeras ske under 2028, och Henriksdals reningsverk ska vara helt färdigt under 2031.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna bolagets plan för energieffektiviserande åtgärder och installation av solceller för 2026, samt en redovisning av utfallet för 2025. Planen syftar till att uppfylla Stockholms stads mål om energieffektivisering och ökad solcellsproduktion, och inkluderar åtgärder för att minska energianvändningen i vattenverk, avloppsreningsverk och avfallshantering samt för att minska effektuttaget under tider med hög belastning på elnätet.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås fatta reviderade beslut för två projekt i Bromsten som syftade till att minska översvämningsrisker. De planerade åtgärderna, ett utjämningsmagasin och två vattendammar, har efter utredningar visat sig ha liten eller ingen effekt på vattennivåerna i Bällstaån. Därför föreslås projekten avbrytas, vilket innebär att 22,2 miljoner kronor för utjämningsmagasinet och 16,9 miljoner kronor för vattendammarna, som redan lagts på planering och utredningar, ska kostnadsföras.

Stockholm Vatten AB föreslår ett reviderat inriktningsbeslut för uppgradering av UV-anläggningarna vid Norsborgs vattenverk. Detta innebär en utökning av budgeten från 53 miljoner kronor till 95 miljoner kronor, för att säkerställa att verket kan leverera dricksvatten av god kvalitet trots ökade problem med bakterier och organiskt material i råvattnet, vilket förväntas förvärras av klimatförändringar. Genom att byta ut befintliga UV-aggregat mot nya med högre kapacitet kommer verket att kunna upprätthålla säker dricksvattenkvalitet och driftsäkerhet för kommunens invånare.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna en flerårsplan för 2027–2029 som beskriver bolagets verksamhet och stora investeringar. Planen fokuserar på att säkerställa dricksvatten- och avloppstjänster, hantera avfall, och att utveckla bolagets infrastruktur. Särskilt viktiga områden är förstärkning av beredskap inför kriser, hantering av utmaningar som PFAS i vatten och utbyggnaden av avfallshanteringen med nya lagkrav för fastighetsnära insamling.

Styrelsen för Stockholm Vatten AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till nästan 35 miljarder kronor, vilket är en minskning sedan förra månaden. Räntan för februari var 2,55 procent och Stockholm Vatten har en lånelimit på 43 miljarder kronor för 2026.

Stockholm Vatten AB:s styrelse behandlar protokoll från sitt sammanträde den 12 februari 2026. Bland annat ska styrelsen godkänna en överenskommelse om ersättning för intrång i samband med bildandet av naturreservat för Ryggbergen inom Bornsjöns naturvårdsområde. Detta innebär att de boende i området kan förvänta sig ersättning för de inskränkningar som naturreservatet kan medföra.

Stockholm Avfall AB:s styrelse ska behandla flera anmälningsärenden. Dessa inkluderar remissvar gällande bland annat en handlingsplan för barns rättigheter, Naturvårdsverkets rapport om EU:s förordning för förpackningsavfall, ett förslag om att använda arbetstunnlar i Nya Östbergatunneln som skyddsrum, synpunkter på Spårväg Syd samt betänkandet om mark- och miljöärenden. Dessutom ska protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor och ett valärende i kommunfullmäktige anmälas till styrelsen.

Stockholm Avfall AB föreslås godkänna sina miljörapporter för 2025 för flera återvinningscentraler (Bromma, Lövsta, Vantör och Östberga) samt sorteringsanläggningen i Högdalen. Rapporterna visar att bolaget mestadels har följt miljötillstånden, men vid sorteringsanläggningen i Högdalen har zinkhalten i dagvattnet överskridit gränsvärdet vid ett tillfälle, och bolaget utreder nu orsaken och föreslår åtgärder.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse föreslås godkänna en plan för energieffektiviserande åtgärder och solcellsinstallationer för 2026, samt redovisning av resultatet för 2025. Planerna syftar till att uppfylla Stockholms stads mål om energieffektivisering och solcellsetablering, men bolaget förväntas öka sin energianvändning på grund av nya anläggningar och reningsprocesser. Styrelsen kommer också att informeras om åtgärder för att minska elanvändningen under tider med hög belastning på elnätet.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås fatta ett genomförandebeslut för ett sopsugsprojekt i Hornsbergskvarteren på nordvästra Kungsholmen. Projektet, som ska kosta upp till 29 miljoner kronor, innebär att nya sopsugsledningar och en terminal för hushållsavfall anläggs i ett område där cirka 750 nya bostäder, hotell och förskolor planeras. Byggherrar och fastighetsägare i området kommer att betala en anslutningsavgift för att täcka kostnaderna för anläggningen.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås besluta att bolaget ska fortsätta hämta avfall från detaljhandeln under juli till december 2026. Detta gäller de butiker som inte hunnit skaffa en egen avfallslösning efter att det kommunala ansvaret upphör den 1 juli 2026. Bolaget ska också ta fram en prislista för avfallshämtningen och återkomma med en lägesrapport senare under hösten.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna en flerårsplan för 2027-2029 som beskriver hur bolaget ska utveckla sin avfallsverksamhet. Planen innehåller satsningar på att effektivisera avfallshanteringen i takt med att staden växer, bland annat genom att införa fastighetsnära insamling av förpackningar från och med 2027. Den tar även upp investeringar i nya och upprustning av befintliga återvinningscentraler, som till exempel en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet och upprustning av ÅVC Lövsta.

Styrelsen för Stockholm Avfall AB föreslås godkänna den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten visar att bolagets låneskuld uppgår till 34 993 miljoner kronor, en minskning med 65 miljoner kronor sedan föregående månad. Räntan för februari var 2,55 procent och stadens borgensåtagande för bolaget var 4 miljoner kronor.

Stockholm Avfall AB:s styrelse behandlar flera punkter gällande avfallshantering och miljö. Bland annat kommer de att informeras om aktuell avfallsverksamhet och fastighetsnära insamling (FNI). Det finns en diskussion om att bolagets arbete med fastighetsnära insamling varit reaktivt och att många stockholmare inte har fått tydlig information eller lösningar, särskilt småhusägare, och bolaget behöver förbättra sin kommunikation och samarbete med andra förvaltningar. Styrelsen godkänner även bolagets årsredovisning för 2025, sin finansiella månadsrapport för januari 2026, och dataskyddsombudets årsrapport 2025.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska besluta om en omfattande renovering och ombyggnad av fastigheten Pelarbacken Större 4 på Götgatan på Södermalm. Byggnaden, som är grönklassad och kulturhistoriskt värdefull, är i akut behov av upprustning av bland annat tak, fasad, elsystem och VVS. Projektet beräknas vara klart under andra kvartalet 2028. Kulturnämnden kommer att vara förstahandshyresgäst för lokalerna som idag hyrs av hemgårdsföreningen Södergården, och sedan teckna andrahandshyresavtal med föreningen, för att säkra deras fortsatta verksamhet.

Moderaterna undrar hur länge staden ska fortsätta ”titta på frågan” om att tillåta alkoholservering för äldre på stadens seniorboenden och träffpunkter. Man vill också veta om det finns meningsskiljaktigheter mellan majoritetspartierna. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden arbetat aktivt med frågan sedan förra debatten. Det har tagits fram ett nytt stöd för stadsdelarna som ska underlätta ansökningar om serveringstillstånd vid högtider och gemensamma måltider. På Vädurens seniorboende, som nämns i interpellationen, finns nu en lösning där de boende själva kan arrangera sammankomster med alkohol, medan staden följer alkohollagen vid egna arrangemang.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna S:t Erik Markutveckling AB:s förvärv av samtliga aktier i Nya Lagerbolaget Y AB från Stockholms Hamn AB. Detta innebär att byggnaden Magasin 5 i Frihamnen överförs till S:t Erik Markutveckling AB för cirka 400 miljoner kronor. Förslaget inkluderade också godkännande av nybildade bolag, styrelseledamöter, revisorer och bolagsordningar.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna ett intentionsavtal för fartygstrafik vid Värtapiren och Frihamnspiren. Avtalet reglerar framtida markanvändning i södra Norra Djurgårdsstaden, marköverföring och förstärkt elektrifiering av Frihamnspiren, mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB. Jonas Naddebo (C) reserverade sig mot beslutet och betonade behovet av att bejaka befintlig kultur- och nattlivsverksamhet i Frihamnen samt kritiserade den interna styrningen av projektet.

Stockholms Stadshus AB:s koncernstyrelse godkände en inriktning för AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i fastigheten Esbjörn 1 i Solhem, med en investeringsutgift på 1 024 miljoner kronor. Detta innebär en planerad nybyggnation av 255 nya lägenheter. Christofer Fjellner (M) och Gustav Johansson (M) reserverade sig mot beslutet och menade att en nyproduktion med så många lägenheter skulle påverka områdets karaktär negativt och att nybyggnationen borde ha en volym och ett fotavtryck som motsvarar de befintliga 96 lägenheterna.

Styrelsen för Stockholms Stadshus AB tog del av koncernledningens tjänsteutlåtande gällande den finansiella månadsrapporten och lade Stadledningskontorets riskrapporter till handlingarna. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna uttryckte oro över den kraftigt ökande skuldsättningen, som de menade hade lett till höjda skatter och ökade räntekostnader, samt riskerade att sänka stadens kreditbetyg.

Stadsbyggnadskontoret på Östermalm bjöd in till samråd om ett detaljplaneförslag för fastigheten Guldfisken 26 (Nybrogatan 53). Planen syftar till att utöka hotellverksamheten genom att riva översta våningen och bygga två nya takvåningar med cirka 40 hotellrum, samt ett gårdshus för konferenslokaler. Skönhetsrådet avstyrkte dock förslaget då de ansåg att påbyggnaden skulle vara för framträdande och påverka innerstadens taklandskap negativt, och efterlyste en tydligare politisk vilja att värna stadsmiljöns skala.

Trafikkontoret informerade om ett budgetuppdrag att möjliggöra bad på fler platser i Stockholm. De har fått bygglov för ett nytt flytande bad vid Norr Mälarstrand, nära Kungsholms hamnplan, som blir 30x19 meter med en 10x20 meter stor bassäng. Dessutom planeras en kajbalkong vid Söder Mälarstrands västra del, nära Pålsundet, med möjlighet till bad, aktiviteter och bastu. Fartyget Polfors med Sjömansskolan kommer att flyttas österut på kajen vid Söder Mälarstrand.

Sekreteraren informerade kommunfullmäktige om att tidningen Mitt i Vasastaden hade publicerat en intervju med honom angående detaljplaneförslaget för Snöklockan 4. Han berättade också att SVT Stockholm hade intervjuat honom om tävlingen Årets Stockholmsbyggnad och att röstningen var öppen till den 24 maj. Dessutom hade sekreteraren deltagit vid en lunch som Stockholms stad anordnat för kungen med anledning av hans 80-årsdag.

Johan Paccamonti (M) ställer en interpellation till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han ifrågasätter den föreslagna inriktningen att förtäta villaområden med fler flerbostadshus och bygga fler hyresrätter i områden med bostadsrätter, samt att bygga ut allmännyttan på bekostnad av stadens grönområden. Paccamonti menar att politiken borde anpassas efter stockholmarnas önskan om att kunna bo i villa, snarare än att de som bor i villa ska anpassa sig.

Koncernstyrelsen föreslår att ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB, ska bildas för att driva och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista. Bolaget får en budget på 10 miljoner kronor för 2026 och ett ovillkorat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor. Det nya bolaget ska arbeta för att vända den negativa utvecklingen i Kista, där vakansgraden för företagslokaler är hög och otryggheten påverkar både boende och investeringar.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska införa en handlingsplan för att förbättra stödet till "gråzonsbarn" – elever som har svårt att nå skolans mål på grund av kognitiv förmåga men som inte kvalificerar sig för anpassad skola. Han menar att dessa elever riskerar att falla bort från gymnasieskolan på grund av bristande stöd. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås, då de anser att staden redan har ett strukturerat och kontinuerligt utvecklat arbete för elever i behov av särskilt stöd, och att fler handlingsplaner riskerar att öka byråkratin snarare än att ge eleverna det stöd de behöver.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) angående vårdinsatser för barn och unga. Interpellationen tar upp allvarliga brister i samhällsvården för barn och att Stockholm ger färre insatser per barn och en större andel öppna insatser jämfört med Göteborg och Malmö. Frågorna rör bland annat varför Stockholm ger färre insatser, om öppna insatser tränger undan mer omfattande stöd och hur den nya socialtjänstlagen kan påverka vilka insatser som ges.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om Stockholms utveckling som bastustad. Trots Centerpartiets ambition att fler ska kunna bada bastu i Stockholm menar Naddebo att byråkratin har ökat och att det blivit svårare att etablera bastur, med många avslag på bygglovsansökningar. Han undrar hur borgarrådet ska säkerställa att målet om att utveckla Stockholm som bastu- och badstad inte motverkas av ökad byråkrati och om regelförenklingar är på gång.

Per Rosencrantz (M) frågar utbildnings-, arbetsmarknads- och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om hur staden hanterar den demografiska utvecklingen, med sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning. Han undrar hur detta påverkar planeringen av skolor, bostäder och arbetsmarknad, samt vilka åtgärder som planeras för att göra Stockholm mer attraktivt för barnfamiljer och säkerställa arbetskraftsförsörjningen. Emilia Bjuggren (S) svarar att den demografiska utvecklingen följs noggrant och påverkar stadens verksamhet och budget. Hon betonar att staden arbetar med att säkerställa effektiva välfärdstjänster, vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla personal inom välfärden, och bygga bort bostadsbristen så att bland annat barnfamiljer har råd att bo och växa i staden. Hon framhåller också att Stockholm fortsatt har en av landets lägsta kommunalskatter.

Moderata riksdagsledamoten Andréa Hedin har ställt frågor till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att begränsa sociala medier i Stockholms skolor. Hedin (M) vill veta när en teknisk lösning kan vara på plats, varför det inte prioriterats tidigare, samt ifrågasätter varför tillgången ska målgruppsanpassas och inte gälla även efter lektionstid. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att ett filter för att stoppa sociala medier och olämpliga webbsidor på elevers skoldatorer och läsplattor ska införas till höstterminens start. Hon säger att det inte finns något beslut om målgruppsanpassning och att förvaltningen utreder behovet av begränsningar mellan grundskolan och gymnasieskolan, samt om blockeringen ska gälla dygnet runt.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om vad som händer med cirka 10 000 stängda anmälningar via Tyck till-appen som rör bristande snöröjning under januari. Interpellationen ifrågasätter hanteringen av dessa anmälningar, trots att det inkom totalt nästan 40 000 synpunkter från medborgare under perioden. Frågan handlar om de lärdomar som dragits, om det är del av sänkta förväntningar samt vad anmälningarna innehöll.

Dennis Wedin (M) interpellerar stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om oklarheterna kring Hovets framtid och Djurgården Hockeys planerade arena i Tallkrogen. Wedin kritiserar den rödgröna majoritetens besked om att Hovet kan stå kvar till 2030, samtidigt som en markanvisning för Djurgårdens projekt i Tallkrogen har fallit. Jan Valeskog svarar att den rödgröna majoriteten har aviserat ett omtag gällande stadsutvecklingsplanerna i norra Globenområdet och att möjligheten att ha en isarena i området ska undersökas framöver. Han menar att den aktuella ytan i Tallkrogen passar för idrott, men att vilka ytor som ska byggas där kommer att återkomma till efter att inriktningen för Globenområdet konkretiserats.

Annika Elmlund (M) interpellerar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående de krav som ställs på biografer i Stockholm som tar emot ekonomiskt stöd. Detta efter att Biograf Zita, som får cirka 1,5 miljoner kronor årligen i stöd, i januari uppmärksammades för att ha satt upp budskap som Elmlund tolkar som antisemitiska, då de förklarade sig vara en ”Apartheid fri zon” och tog ställning mot Israel. Torun Boucher svarar att staden inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkoren eller svensk lag, men betonar principen om ”armlängds avstånd” och konstnärlig frihet. Hon menar att Biograf Zita inte har brutit mot stadens krav och att hon inte ser något behov av att ändra riktlinjerna för kulturstöd, då yttrandefrihet och konstnärlig frihet ska fortsätta vara grundläggande i Stockholms kulturliv.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) angående mätning av isens tjocklek på stadens vatten för ökad säkerhet. Wedin menar att staden brister i att tillhandahålla officiell information om isens tjocklek på populära områden som Årstaviken och Riddarfjärden, vilket riskerar stockholmarnas, särskilt barnfamiljers, trygghet. Han vill veta varför staden inte ger sådan information och om trafikborgarrådet är beredd att utreda ett system för regelbunden mätning och publicering av istjocklek. Lars Strömgren svarar att staden informerar om issäkerhet via kampanjer och sociala medier, men betonar det egna ansvaret. Han förklarar att många osäkerhetsfaktorer, som båttrafik och strömmar, gör isen oberäknelig på större vatten, och att en offentliggörande av istjocklek skulle kunna skapa falsk trygghet snarare än ökad säkerhet.

Emelie Wassermann (SD) ställer en interpellation till stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om Svedmyrabadet, som varit stängt sedan hösten 2024. Hon undrar när beslut om renovering och återöppning fattas, och varför badgäster saknar ersättningsbad trots löften, särskilt nu när även Sandsborgsbadet står inför en längre renovering. Jan Valeskog (S) svarar att en utredning om Svedmyrabadet presenteras första halvåret 2026, och att badgäster hänvisas till Sandsborgsbadet som anpassats med högre vattentemperatur. Han bekräftar att Sandsborgsbadet behöver renoveras och att man arbetar med en lösning för att säkerställa simmöjligheter i söderort under renoveringsperioden.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om en överdäckning av Nynäsvägen, som är en av Sveriges mest trafikerade vägar och orsakar buller och luftföroreningar i Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts 2025 på grund av ekonomiska förutsättningar, men Wedin ifrågasätter beslutet då inga specifika kalkyler presenterades som visade att projektet var för dyrt. Lars Strömgren (MP) svarar att utförliga kalkyler genomfördes som visade att ingen av de utredda alternativen kunde finansiera en överdäckning, vilket ledde till beslutet att avbryta arbetet. Han menar att staden arbetar för att effektivisera transporterna genom att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik för att minska biltrafiken och därmed förbättra miljön för de närboende längs Nynäsvägen.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) varför Stockholms grönområden minskar vid förtätning och hur man ska rädda naturvärden. Som exempel nämns Myrberget vid Tranebergsvägen i Bromma, där nya hyresrätter, inklusive bostäder enligt Lag om stöd och service (LSS), planeras på grönområde trots dess betydelse för rekreation och Alviksskolan. Åsa Lindhagen svarar att majoriteten arbetar med att skydda naturområden, till exempel genom att inrätta nya biotopskyddsområden och naturreservat, samtidigt som det finns ett akut behov av nya bostäder. Hon betonar att staden i första hand bör bygga på hårdgjord mark och att byggnation i grönområden ska ske restriktivt och med ekologisk kompensation.

Johan Paccamonti (M) frågar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) om planerade byggnationer vid Ålstensskogen och Storskogen, då ett grönområde inte kommer att ingå i det nya naturreservatet. Paccamonti uttrycker oro för storskalig nybyggnation och undrar varför planerna hålls hemliga. Valeskog svarar att kommunfullmäktige ska besluta om att inrätta naturreservatet Ålstensskogen–Storskogen (67,2 hektar) och att exploateringsnämnden har anvisat mark för cirka 50 nya hyresrätter, så kallade Stockholmshus, vid Ålsten 1:1, för att bidra till ett blandat bostadsutbud i södra Bromma. Han betonar att projektet kommer att hanteras genom en öppen detaljplaneprocess där boende får möjlighet att lämna synpunkter.

Andréa Hedin (M) interpellerar social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om utvärderingen av projektet Skolsociala team plus (SST+). Hedin vill veta hur borgarrådet ser på att endast 28 av 60 platser fylldes i projektet, hur SST+ ska utvecklas för att nå högre måluppfyllelse och när alla elever i Stockholm ska ha tillgång till insatsen. Ojanne svarar att Stockholms stad satsar brett på att få tillbaka elever till skolan och att SST+ nu permanentas och införs successivt i staden, med målet att först nå samtliga fokusområden. En ny, integrerad modell av SST och SST+ testas i en pilot som ska utvärderas sommaren 2026 innan den sprids till fler delar av staden.

Kristin Jacobsson (C) har ställt en interpellation till äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) angående seniorboendet Väduren, där boende hindrats från att ta en avec till kaffet under sitt torsdagsfika i samlingslokalen. Centerpartiet menar att detta är ett onödigt förmynderi. Torun Boucher svarar att staden måste följa alkohollagen vid aktiviteter där stadsdelsförvaltningen är arrangör, men att en lösning har hittats där de boende själva kan arrangera fikat med avec när staden inte står som arrangör.

Svante Linusson (C) frågar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om ett förbud mot bensindrivna fordon på cykelbanor, då dessa anses bidra till luftföroreningar och utgöra en hälsorisk för cyklister. Lars Strömgren (MP) delar uppfattningen om problematiken med avgaser från fossildrivna mopeder, men förklarar att kommunen inte kan förbjuda enbart bensindrivna mopeder enligt nuvarande lagstiftning. Han har kontaktat infrastrukturministern för att undersöka möjligheter till lagändringar, som till exempel att införa miljözoner för mopeder eller klassa mopeder som ett eget fordonsslag.

Andréa Hedin (M) interpellerar skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om att det rödgröna styret planerar en informationskampanj för att slussa fler barn till kommunala skolor. Hon undrar vad kampanjen kommer att kosta, vilka direktiv förskolor får om att informera vårdnadshavare, hur en marknadsföringskampanj kan vända negativa kunskapsresultat, och vilka mål och utvärderingsmetoder som finns. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren svarar att rätten att välja skola inte har begränsats och att utbildningsförvaltningen inte kommer att ägna sig åt skönmålande reklamkampanjer. Däremot kommer utbildningsförvaltningen att göra riktade kommunikationsinsatser i samband med skolvalet för att fler vårdnadshavare ska delta i informationsmöten om de kommunala skolorna och för att stärka samarbetet mellan skolor och förskolor. Målet är att vårdnadshavare ska få den information de behöver för att göra ett informerat skolval.

Tom Hedrup (M) har ställt en interpellation till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om de kommunala bostadsbolagens växande skuldsättning, som uppgår till cirka 36 miljarder kronor med räntekostnader på en miljard årligen. Han undrar bland annat hur skulden förväntas utvecklas med planerade nybyggnationer och om det finns planer på att minska skulden, till exempel genom att sälja fastigheter. Deniz Butros (V) svarar att bostadsbolagen är välskötta och har en stark ekonomi, vilket bekräftas av deras låga belåningsgrad jämfört med andra fastighetsföretag och Stockholms stads bekräftade AAA-kreditbetyg. Hon betonar att de inte kommer att sälja eller ombilda bostäder, utan istället värna och öka allmännyttans bestånd. Nya projekt bär sina egna kostnader och bostadsbolagen arbetar med effektiviseringar och har en ny projektstyrning som prioriterar strategiska och genomförbara projekt.

Therese Lindström (M) ställer en interpellation till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om det hon beskriver som trafikkaos i södra Stockholm. Hon pekar på flera stora vägarbeten som pågår samtidigt vid Gullmarsplan, Hammarby och Skansbron under perioden 2025-2027, vilket leder till långa köer och försämrad framkomlighet. Lars Strömgren svarar att stora infrastrukturprojekt alltid medför störningar, men att Trafikkontoret arbetar intensivt med att samordna projekten och minimera påverkan, bland annat genom systemet Gatuarbete Samordnad Projektplanering (GSP). Han förklarar att enkelriktningen av Skansbron gjordes för att säkra arbetsmiljön och förkorta byggtiden, och att full kapacitet vid Johanneshovs trafikplats beräknas vara återställd i slutet av 2025, medan Skansbron öppnar för trafik i båda riktningarna den 9 december 2025. Trafikkontoret kan mäta trafikflöden och restider vid specifika projekt men gör det inte generellt i alla fall.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska underlätta för politiska ungdomsförbund att delta på stadens skolor. Motionen lyfter fram ungdomsförbundens viktiga demokratiska roll och föreslår att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial samt uppmuntra skolledningar att bjuda in dem och säkerställa tryggheten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns stödmaterial och att det är rektor som enligt skollagen beslutar om politiska ungdomsförbund får medverka i utbildningen.

En motion från Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem som larmar om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, samt en spärr som förhindrar utskrivning tills en ny skola är registrerad. Syftet är att upptäcka och motverka att barn förs bort mot sin vilja, ofta kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och att ett nationellt system vore mer effektivt, men reservationer från Moderaterna och Liberalerna anser att Stockholm bör agera lokalt redan nu medan man inväntar nationella lösningar.

En motion föreslår att staden ska ta fram ett förslag för att utveckla Piazza Odenplan och att möjligheten att stänga av en del av Upplandsgatan för trafik utreds, för att skapa en mer sammanhängande och levande plats. De styrande partierna svarar att en omfattande utveckling av Odenplan är svår just nu på grund av utbyggnaden av Roslagsbanan och tunnelbanan, men att trafikkontoret planerar för mer grönska och blomsterarrangemang på torget till sommaren 2026.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De vill att staden utökar antalet sådana platser, men att man samtidigt säkerställer att kollektivtrafiken kan ta sig fram. Dessutom föreslår de att planeringen av nya sommargågator ska ske i dialog med boende, företagare och andra berörda parter. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då antalet sommargågator och sommartorg redan utökas kontinuerligt, och att Trafikkontoret redan arbetar med att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet och med dialog med berörda parter.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta en kampanj på stadens annonsytor för att öka invånarnas kunskap om stroke, hur man känner igen symtom och hur man agerar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås. De menar att regionerna har huvudansvaret för hälso- och sjukvård och informationsinsatser om sjukdomar som stroke, men att staden kan hjälpa till med informationskanaler vid en förfrågan från Region Stockholm.

Claes Nyberg och Kristin Jacobsson från Centerpartiet föreslår att ett screeningprogram för psykisk hälsa införs i grundskolan, i samband med elevhälsans kontroller. De vill att alla elever i årskurs sju får ett obligatoriskt erbjudande om samtal med en skolkurator för att tidigt upptäcka och ge stöd vid psykisk ohälsa. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att elevhälsans nuvarande förebyggande arbete redan uppfyller syftet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholm ska arbeta mer aktivt med att installera gröna tak på nya kommunala byggnader, samt att staden ska inventera befintliga fastigheter för att se var gröna tak kan anläggas. Syftet är att förbättra dagvattenhantering, reglera temperaturer, stärka ekosystem och försköna staden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med gröna lösningar och att ett helhetsperspektiv ska råda, snarare än att gröna tak ska vara en normativ lösning.

Motionärer från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad ska införa interaktiva kartor för snöröjning i realtid och tillgängliggöra informationen som öppen data via ett API. Detta skulle hjälpa invånare att se var snöröjning, sandning och sopsaltning pågår eller har utförts, samt var sandningslådor finns, för att underlätta säkrare resor under vintern. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket bland annat lyfter frågor om informationsägarskap, datakvalitet och risker för snöröjningspersonal.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Högdalstopparna utvecklas till ett attraktivt frilufts- och rekreationsområde med bättre tillgänglighet. Motionen vill att idrottsnämnden och andra berörda nämnder utreder hur området kan förbättras, samt undersöker möjligheterna till bättre kollektivtrafikförbindelser dit. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens förvaltningar redan arbetar med en detaljplan för området, vilket i huvudsak ligger i linje med motionens intentioner.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (båda C) föreslår att Stockholms stad ska utreda möjligheten att starta en språkskola för elever i förskoleklass till årskurs 3 med grav språkstörning. Skolan ska bygga vidare på arbetssättet från stadens språkförskolor, med logopeder och pedagoger som arbetar i team. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att dagens stöd inom ordinarie skolverksamhet bedöms räcka, men flera remissinstanser och ledamöter från Centerpartiet reserverar sig och understryker behovet av förbättrat och kontinuerligt stöd för dessa elever.

En motion från Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden ska breddas med ett tredje, reversibelt körfält för att minska köer och förbättra framkomligheten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att ett extra körfält troligen inte skulle lösa trafikproblemen, att det går emot stadens mål om minskad biltrafik, och att det skulle bli mycket kostsamt.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering), en typ av långvariga extrajobb för högstadieelever som kombineras med skolgången. Förslaget innebär också att 1 000 feriejobb ska ersättas med SAO-jobb under 2026. Stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden avstyrker förslaget att minska antalet feriejobb, men konstaterar att staden redan har budgetuppdrag att testa SAO-jobb i pilotform på vissa skolor.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (C) föreslår att staden utreder och tar fram högstadieplatser i norra Bromma. De menar att det saknas skolor nära elevernas hem, vilket leder till långa skolvägar och att kraven i skollagen och barnkonventionen inte uppfylls. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att behovet av högstadieplatser redan är tillgodosett och att elevantalet i Bromma förväntas minska, men de permanenta lokalerna för Adolfsbergsskolan ska utformas flexibelt för framtida behov.

Hanna Werner (M) föreslår att Vanadis Hotell, som står tomt och förfaller, ska restaureras och användas för nya ändamål, exempelvis föreningslivet. Förslaget är att fastighetsnämnden ska utreda byggnadens skick och att fastighetsnämnden tillsammans med idrottsnämnden ska se över alternativa verksamheter. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att ett liknande arbete med Vanadisbadet och dess kringliggande byggnader, inklusive den tidigare hotellbyggnaden, redan pågår, med fokus på att omvandla lokalerna till idrottsändamål som omklädningsrum och hallar för till exempel bordtennis, dans eller kampsport. Moderaterna i kommunstyrelsen reserverar sig och vill bifalla motionen och att man även bör titta på möjligheter för externa aktörer att etablera sig.

Liberalerna (L) genom Jan Jönsson föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten på gymnasiet, särskilt under läsåret. Detta för att skapa bättre studiero för eleverna och förbättra skolornas planeringsförutsättningar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det saknas lagstöd för att införa sådana begränsningar och att frågan snarare bör riktas till regeringen, samt att en sådan förändring skulle kräva överenskommelser med 26 kommuner och över 100 fristående huvudmän i gymnasieregionen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Fagersjöskogen, som är cirka 100 hektar stor och ligger mellan Farsta och Hökarängen, ska skyddas som naturreservat. De menar att detta skulle bevara skogens ekologiska värden, skydda djur- och växtliv samt ge en viktig grön lunga för Söderorts invånare. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att staden redan har ett budgetuppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett naturreservat i Fagersjöskogen, vilket innebär att arbetet redan pågår.

Gabriel Kroon (SD) föreslår i en motion att kulturnämnden ska utreda möjligheten att ha storbildsprojicering på Stadshuset, liknande Nobel Week Lights, kontinuerligt under november till mars. Dock föreslår kommunstyrelsen att motionen besvaras med att avslå förslaget, då de anser att en permanent installation är olämplig med tanke på Stadshusets höga kulturvärden och att det skulle innebära en stor investering och driftskostnad, samt att exklusiviteten för Nobel Week Lights ska bevaras.

Liberalerna har lagt en motion som föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra material med låg klimatpåverkan. Motionärerna vill också se över stadens markanvisningspolicy för att premiera projekt med hållbara byggmetoder och materialval. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030 redan utgör en strategi för att minska klimatpåverkan från byggsektorn.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion där han föreslår att planeringen för att omvandla Södertäljevägen till en grön stadsgata med nya bostäder ska återupptas. Arbetet pausades tidigare på grund av ekonomiska skäl, men motionären vill att staden ska titta på hur man kan bygga uppemot 7 700 bostäder och överdäcka Essingeleden och SL:s bussdepå för att minska buller och skapa nya ytor. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett planprogram och att omfattande överdäckningar bedöms som tekniskt svåra och mycket kostsamma i dagens ekonomiska läge.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora, till exempel filosofi, historia och språk, i stadens gymnasieskolor. Detta skulle ge elever med särskild begåvning inom dessa ämnen samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås, då de anser att behovet av sådana spetsklasser kan hanteras inom det ordinarie arbetet med att utveckla gymnasieutbudet och att de höga behörighetskraven kan leda till för få sökande.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att staden ska ändra samverkansavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att bolaget ansvarar för kostnaderna för skolans arbetsmiljö och säkerhet, inklusive nya inpasseringssystem, ventilation och ljudisolering. Bakgrunden är att enskilda skolor idag får stå för dessa kostnader, vilket kan påverka säkerheten och arbetsmiljön när elevunderlaget minskar och ekonomin blir ansträngd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att frågan om inpasseringssystem redan utreds inom en pågående översyn av samverkansavtalet, men att ett generellt överförande av alla kostnader till SISAB skulle kunna leda till högre hyror för skolorna och minskad handlingsfrihet.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska ta fram en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft". Detta lyft ska omfatta alla utsatta områden och ha konkreta mål och delmål för stadens nämnder och bolag, med syftet att motverka segregation och brottslighet i områden som Järva, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska besvaras med hänvisning till att ett liknande arbete redan pågår inom stadens befintliga fokusområden och att budgeten är det mest träffsäkra styrdokumentet.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att staden ska utreda hur musiksalarna i Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid. Detta beror på att det finns ett underskott av replokaler i staden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår arbete inom en styrgrupp för att tillgängliggöra skollokaler, inklusive musiksalar, för förenings- och kulturlivet efter skoltid.

En motion från Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm stad tar fram en särskild strategi för villa- och radhusbebyggelse. Strategin ska kartlägga lämpliga områden för småhus och ge vägledning för att bygga småskaligare bostäder vid förtätning, som småhus eller radhus, för att bevara karaktären i villaområden. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att stadens nuvarande arbete med översiktsplanen och befintliga strategier redan hanterar dessa frågor, och att en separat strategi inte behövs.

Moderaterna föreslår att staden ska agera mot illegal streetracing, stök och narkotikahandel på Strandvägen. De vill bland annat att trafikkontoret ska införa fartgupp, hastighetskameror, ljudsensorer och ”röda vågar” i trafikljusen, samt utreda möjligheten att stänga av Strandvägen nattetid för privatbilism om problemen kvarstår. De föreslår även en dialog med polisen om ökad bemanning och att kommunala ordningsvakter återinförs i området.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms kommunala grundskolor inte ska ge låg- och mellanstadieelever egna digitala enheter att ta med hem. Motionen vill också att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna, samt att staden tar fram tydliga riktlinjer för när digitala verktyg introduceras i undervisningen. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte bifaller den. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att ett generellt förbud inte är lämpligt då digitala verktyg kan främja lärande och kompensera för olikheter, särskilt för elever med funktionsnedsättningar. De menar att pedagoger bör avgöra vilka verktyg som används. Borgarrådet Hedin (M) och andra moderata politiker reserverar sig och vill att motionen bifalls, med argumentet att för mycket skärmtid kan påverka barns hälsa negativt och att skolan inte ska uppmuntra digitala läxor hemma.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholm ska utveckla en strategi för så kallade Privately Owned Public Spaces (POPS), alltså privatägda platser som är öppna för allmänheten. Motionen vill att staden ska ta fram tydliga riktlinjer för bland annat tillgänglighet och förvaltning av dessa platser, samt utreda möjligheten att ge fastighetsägare utökade byggrätter i utbyte mot att de skapar offentliga ytor av hög kvalitet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att man inte bifaller förslaget. Flera remissinstanser lyfter fram att befintlig lagstiftning har begränsningar och att platssamverkan mellan staden och fastighetsägare, där staden fortfarande äger marken, är ett bättre alternativ. Centerpartiet reserverar sig mot beslutet och menar att motionens intentioner missuppfattats och att en strategi behövs för att möta stadens behov av fler offentliga ytor.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten under grundskolan, med inspiration från Uppsala kommun. Motionen vill att skolbyten främst ska ske vid terminsstarter för att ge skolor mer stabila planeringsförutsättningar och trygghet för elever, med undantag för familjeflyttar eller andra allvarliga skäl. Både stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att skolbytena redan har begränsats genom centrala skolbytesperioder som infördes hösten 2024, men påpekar att lagstiftningen inte tillåter att man helt förhindrar skolbyten under läsåret, exempelvis för elever som flyttar in till Stockholm eller långt inom staden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till gällande lagstiftning, men Jan Jönsson och andra moderata borgarråd har lämnat reservationer där de vill att kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att utreda frågan vidare för att skapa ett tydligare regelverk med fasta bytestillfällen och undantagsregler.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår att Stockholm ska arbeta för att öka tillgången till konst och kultur på stadens äldreboenden. De menar att konst och kultur har en positiv inverkan på äldres livskvalitet och välbefinnande, men att tillgången varierar idag. Kommunstyrelsen kommer att föreslå att motionen besvaras, då man anser att staden redan arbetar strukturerat med att stärka kultur för äldre, men en reservation från Liberalerna vill se en tydlig strategi för att säkerställa ett mer likvärdigt utbud i hela staden.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utreda och skärpa de demokratiska villkoren för lokaluthyrning och kulturstöd. Syftet är att förhindra att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler i andra- eller tredjehand och sprider desinformation. Frågan kommer att behandlas med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i stadens budget för 2025 och 2026, men det finns en reservation som vill bifalla motionen och skärpa villkoren ytterligare, särskilt för återkrav av stöd.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska reformera sina regler för restauranger, nattklubbar och livescener för att göra Stockholm friare och festligare. Motionen anser att nuvarande regler hämmar utvecklingen, påverkar stadens attraktionskraft negativt och vill bland annat förenkla tillståndsprocesser, ta bort kravet på anmälningsplikt för dans och tillåta enkla uteserveringar året om enligt en så kallad ”Stockholmsmeter”. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att stärka besöksnäringen och att flera av de föreslagna ändringarna kräver nationell lagstiftning.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska starta ett pilotprojekt kallat Vinterhjälpen. Syftet är att äldre personer ska kunna få hjälp med snöskottning och sandning utanför sin bostad under vintern för att minska risken för fallolyckor och social isolering. Projektet föreslås anlita till exempel studenter eller unga inskrivna hos Jobbtorg Stockholm för att utföra arbetet. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som bland annat lyfter fram utmaningar med konkurrenslagstiftning och huruvida insatsen skulle fördelas jämnt.

Två politiker från Moderaterna föreslår i en motion att Stockholms stad ska starta ett pilotprojekt med flytande parköar i stadens vatten, till exempel i Riddarfjärden eller Årstaviken. Syftet är att öka den biologiska mångfalden, minska kajernas dominans av hårda material som stål och betong, och skapa nya platser för både växter, djur och människor, inspirerade av exempel från Köpenhamn. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande projekt redan pågår och att det inte finns anledning att ge fler uppdrag till nämnderna, även om flera nämnder är positiva till intentionen.

Motionärer från Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige ger fastighetsnämnden och kulturnämnden i uppdrag att utreda en strategi för att samordna och effektivisera stadens ateljébestånd. Syftet är att ge professionella konstnärer bättre arbetsvillkor och se över ateljéernas skick, tillgänglighet och hyresnivåer, särskilt då många lokaler behöver rustas upp. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras genom att hänvisa till den befintliga Ateljéstrategin 2024–2026, som redan arbetar med att skapa nya ateljéplatser och förbättra förhållandena för konstnärer i staden.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholms stad ska förstärka sina trygghetspunkter. Detta innebär att öka antalet trygghetspunkter, förbättra deras geografiska spridning, säkra bemanning och utrustning samt informera invånarna bättre om deras funktion. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till ett utlåtande där bland annat stadsledningskontoret bedömer att staden bör avvakta pågående statliga utredningar innan nya trygghetspunkter etableras för att undvika onödiga investeringar.

Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslår i en motion att staden ska utreda och hitta fler lämpliga platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. Detta för att vitalisera det offentliga rummet, skapa lokalt engagemang och stärka den visuella identiteten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns ett omfattande arbete med gatukonst, men flera stadsdelsnämnder är positiva till att utreda fler platser.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att kommunstyrelsen ska uttala sig positivt till att bygga den så kallade Östliga förbindelsen, en biltunnel som ska fullborda ringleden runt Stockholm. Enligt motionären skulle detta minska trafikstockningar och förbättra luftkvaliteten. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, som lyfter fram att Östlig förbindelse riskerar att öka biltrafiken och undantränga andra prioriterade infrastrukturprojekt som har bättre samhällsekonomisk lönsamhet.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa en bygglovsrobot och utreda fler tillståndsprocesser för automatisering. Detta ska bidra till att korta handläggningstider för både företag och privatpersoner, som idag kan vänta länge på beslut för bland annat bygglov och uteserveringar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att hänvisa till pågående arbete, då flera nämnder redan arbetar med att digitalisera och automatisera tillståndsprocesser, även om oppositionen menar att stadens insatser inte är tillräckliga jämfört med andra kommuner.

Gabriel Kroon, Mats Johnsson och Tapani Juntunen (alla SD) föreslår i en motion att stadsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder ska avbryta planeringen av cirka 140 bostäder i Klubbensborgsbacken, Mälarhöjden. Motionärerna menar att den planerade bebyggelsen förstör områdets karaktär, naturmark och ekologiska balans. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att detaljplaneprocessen följer ordinarie gång och att nya beslut kommer att fattas efter att synpunkter från samrådet har behandlats, men Centerpartiet och Sverigedemokraterna har lämnat in reservationer till detta förslag.

Motionärer från Liberalerna (Björn Ljung och André Nilsson) föreslår att Stockholm ska införa en modell för att dela upp avgifterna för detaljplaner över tid. Syftet är att underlätta för byggaktörer, särskilt mindre företag, att hantera kostnaderna under lågkonjunkturer och därmed öka bostadsbyggandet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, men avstyrker förslaget då de anser att den nuvarande modellen med löpande fakturering fungerar bra och att de stora kostnaderna för byggaktörer främst beror på breda samhällsekonomiska faktorer, inte på stadens planavgifter.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att Stockholms stad ska stoppa byggplanerna för nya bostäder på fastigheten Lågbron 1 i Långbroparken. Motionärerna anser att de föreslagna radhusen och en ny cafébyggnad skulle förstöra viktiga delar av parken och att det befintliga huset bör bevaras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att detaljplaneprocessen för området är demokratisk och transparent, och att ett tidigare beslut redan tagits om att ta bort bostäderna från planeringen men behålla möjligheten för en publik verksamhet på platsen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska etablera ”Viva Lyceum vård och omsorg”, ett utbildningscenter som kombinerar gymnasie- och vuxenutbildning inom vård och omsorg. Syftet är att locka fler att söka sig till yrket, då det finns ett stort behov av personal. Motionären föreslår också att utbildningsförvaltningen ska erbjuda delvis finansierade körkort till elever som slutför en vård- och omsorgsutbildning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan har infört betalt körkort för dessa elever och att ett kombinerat utbildningscenter kan medföra organisatoriska och pedagogiska utmaningar.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att samverkansavtalet mellan Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden ska ändras. Detta för att kostnader för att byta inpasseringssystem, samt andra investeringar i skolornas arbetsmiljö som ventilation och ljudisolering, ska bli en fastighetsägarfråga för SISAB istället för att belasta skolornas budget. Flera nämnder och bolag är positiva till att se över ansvaret för inpasseringssystem i en pågående utredning, men betonar att SISAB:s kostnader finansieras via skolornas hyror och att en generell överflyttning av kostnader kan leda till högre lokalhyror och mindre pengar till undervisning.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholms stad ska inventera alla skolgårdar och genomföra nödvändiga upprustningar för att göra dem tillgängliga för alla barn, föräldrar och personal, oavsett funktionsförmåga. Utbildningsnämnden ser positivt på förslaget men betonar att en sådan inventering är ett omfattande arbete som kräver budgeterade resurser. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete, vilket Moderaterna och Liberalerna reserverar sig mot och vill bifalla motionen.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära gymnasieskolor i innerstaden som idag har en teoretisk profil. Syftet är att göra yrkesprogrammen mer attraktiva för att locka fler elever, vilket också ska ske genom en strategi för att öka attraktiviteten och fortbildning för studie- och yrkesvägledare. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden anser att staden redan arbetar med liknande åtgärder, bland annat genom att ha placerat ett försäljnings- och serviceprogram på Bromma gymnasium.

Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (SD) föreslår att kommunfullmäktige ska ge berörda nämnder i uppdrag att undersöka hur amfiteatern i Rålambshovsparken kan omvandlas till en mötesplats med publika ytor som caféverksamhet, dansscen och skridskobana. Motionärerna menar att amfiteatern upplevs som otrygg på grund av sitt insynsskyddade läge och att mer aktivitet skulle öka tryggheten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att aktivera platsen och öka tryggheten, bland annat genom att ha spolat skridskois och byggt en temporär dansbana. Flera nämnder har gett liknande svar.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska tillsätta en egen utredning om stadens inblandning i verksamheten på pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet. De vill också att staden utreder kompensatoriska åtgärder för de drabbade, inspirerade av den norska modellen "rettferdsvederlag". Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att en ny vanvårdsutredning bäst utreds på statlig nivå och att det är svårt för staden att utkräva ansvar.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska inrätta en forskningshubb för att vidareutveckla modellen ”akademisk socialtjänst” och tydliggöra i styrdokument att sociala insatser ska utvärderas och knytas till forskning. Detta innebär att socialsekreterare och forskare ska samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna. Föredragande borgarrådet Alexander Ojanne delar vikten av forskning men anser att mer flexibla samverkansformer är att föredra framför samlokalisering, och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte bifalls.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) föreslår i en motion att staden gör en helhetsöversyn av Valhallavägen, från Roslagstull till Hakberget. De vill att man ska se över trafiklösningar, förbättra den gröna infrastrukturen, flytta parkeringsplatser till garage för att skapa nya grönytor och lekplatser, samt bygga separerade cykelbanor av hög standard. De vill även förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för att öka tryggheten och trivseln.

Moderaterna föreslår att kommunanställda i Stockholms stad ska kunna få tjänstledighet för att bli familjehem, och att detta ska marknadsföras. Idén bygger på en modell från Karlskrona kommun som syftar till att minska bristen på familjehem. Stadens förvaltningar och nämnder är dock skeptiska, då Karlskronas modell hittills inte har rekryterat några familjehem och det finns risk för ökade kostnader och kompetensbrist inom välfärden i Stockholm.

Två politiker från Centerpartiet föreslår att Stockholm ska undersöka möjligheten att starta ett pilotprojekt med självkörande bilar i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla kunskap om hur tekniken fungerar i Stockholms stadsmiljö, med fokus på säkerhet, klimatnytta och minskad trängsel. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan följer utvecklingen och deltar i relevanta nätverk, snarare än att initiera ett specifikt pilotprojekt nu.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta, samt utreda möjligheten att inrätta en särskild kulturhistorisk fond. Detta för att skydda stadens föreningsliv från att tvingas lämna sina lokaler på grund av kraftiga hyreshöjningar efter renoveringar. Flera remissinstanser har svarat, och Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till utlåtandet, vilket betyder att förslaget inte antas.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera kraftfullare för att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader i privat ägo, bland annat genom att utreda nya strategier och verktyg samt stärka möjligheten till tvångsförvaltning. De nämner fastigheten Hedvig 7 i Spånga som ett exempel på en byggnad som hotas av förfall. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen ska besvaras med hänvisning till befintlig lagstiftning och pågående arbete med nya plan- och bygglagen, men att stadens arbete bör fokusera på att stärka tillämpningen av befintliga verktyg och samordna stadens arbetssätt.

Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att anlägga en multibana för idrottare som skidåkare, cyklister och parasportare, så att de kan träna året runt. Multibanans syfte är att erbjuda en organiserad, tillgänglig och trafiksäker träningsmiljö för barn, unga och personer med funktionsnedsättning, och den kan potentiellt placeras vid Högdalstopparnas bas eller Sjöängens BP. Idrottsnämnden och stadsledningskontoret har redan en dialog om en sådan bana och föreslår att motionen besvaras, men Liberalerna anser att en utredning bör genomföras.

Liberalerna föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda ett återstartsstöd till idrottsföreningar som drabbats av stängda anläggningar under renoveringar. De vill också att en långsiktig plan tas fram för att öka tillgången till idrottsanläggningar, till exempel genom att subventionera privata anläggningar eller bygga tillfälliga lösningar. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med liknande frågor, som att ge ersättningstider och se över hyresstödet, samt att införa ett nytt stöd bedöms vara svårt att fördela rättvist.

André Nilsson (L) föreslår i en motion att staden ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreationen, turismen och aktiviteten i stadskärnan. Flera nämnder och bolag har gett remissvar där de konstaterar att det är tekniskt möjligt, men att det krävs ytterligare utredningar kring säkerhet, ekonomi, miljö och Slussens primära funktion för vattenreglering och båttrafik. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till dessa utlåtanden, vilket innebär att man inte bifaller förslaget om en vidare utredning just nu.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår en satsning kallad ”Skolfrid” för att öka trafiksäkerheten för barn till och från skolan. De vill att staden avsätter extra resurser i trafiknämndens budget för att bland annat förbättra övergångsställen, belysning, gång- och cykelvägar samt införa strängare hastighetsbegränsningar nära skolor. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan pågår arbete med att förbättra trafikmiljön kring skolor genom Planen för säkra och trygga skolvägar, som årligen har en budget på 15-20 miljoner kronor och inkluderar åtgärder vid 7-10 skolor per år.

Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda frystorkning av överbliven mat i offentliga verksamheter, som skolor och äldreboenden, för att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen vid kris. De vill även se ett pilotprojekt i skolor och att staden undersöker möjligheten att etablera ett kommunalt krislager. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås då staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinnet och bygger upp beredskapslager, samt att ett pilotprojekt med frystorkning skulle kräva kostsamma investeringar.

Motionärer Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna satsningar för att förbättra tillgängligheten och framkomligheten i stadsmiljön, särskilt för personer med funktionsnedsättning. De vill bland annat ha tydligare regler och avgifter för byggsäckar som blockerar vägar, samt effektivare snöröjning och halkbekämpning. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor och att lagändringar kan ge staden större möjligheter att agera mot hinder på offentlig plats i framtiden.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår i en motion att Stockholm ska införa särskilda arkitekturzoner i city och äldre stadsdelar, som Gamla stan och äldre stenstäder i närförort. Dessa zoner ska styra höjd, volym, materialval och formspråk för nya byggnader för att bättre bevara stadens historiska karaktär. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att dagens lagar och styrdokument redan ger goda möjligheter att värna stadens kulturmiljö, samtidigt som staden ska kunna utvecklas.

Kristin Jacobsson (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska agera för att följa Europarådets människohandelskonvention. Motionen vill säkerställa att potentiella offer för människohandel får rätt till minst 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid och ett rättighetspaket med stöd. Detta för att de ska kunna återhämta sig och eventuellt medverka i brottsutredningar, då det idag kommer in få ansökningar om sådana uppehållstillstånd från socialnämnderna.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska utreda livsvillkoren och hälsan för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen. De vill också att staden ställer krav på HBTQI-kompetens i upphandlingar av äldreomsorg och att personal får kontinuerlig utbildning i bemötande och HBTQI-frågor. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till redan pågående arbete med stadens handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter och möjligheter samt befintliga utbildningar och krav i upphandlingar.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en plan så att alla förskolor i staden får möjlighet att bedriva odling som en del av sin pedagogiska verksamhet. De menar att odling är viktigt för barns lärande om natur och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, då de anser att nuvarande styrdokument och pågående satsningar redan möjliggör odling i förskolan.

Claes Nyberg (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska införa syskonförtur vid placering i förskola om barnet har ett syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan. Syftet är att underlätta vardagen för familjer och främja jämställdhet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med att det inte är motiverat att genomföra förändringarna, då omfattande utredningar skulle krävas och förutsättningarna skiljer sig geografiskt, men Centerpartiet reserverar sig och vill att frågan utreds vidare.

Hanna Werner (M) föreslår i en motion att Odenplan ska utvecklas till ett grönare och mer levande stadstorg. Hon vill att trafiknämnden ska få i uppdrag att plantera fler träd och rabatter, samt att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska diskutera med Region Stockholm om hur torget bäst kan rustas upp. Motionären pekar också på ett behov av att förbättra cykelgaraget genom att anpassa det bättre till efterfrågan på elcykelplatser och cykelboxar. Borgarrådsberedningen och flera nämnder bedömer dock att motionen inte föranleder ytterligare åtgärder då liknande projekt redan pågår eller planeras, samt att nya tunnelbanelinjer kan påverka Odenplan de närmaste åren.

Rasmus Jonlund med flera från Liberalerna föreslår i en motion att Stockholms stad ska börja planera för en Stockholmsutställning år 2030, hundra år efter den inflytelserika utställningen 1930. Utställningen ska fokusera på formgivning, arkitektur och hållbar stadsutveckling, med målet att sätta Stockholm på kartan och fungera som en mötesplats för stad, näringsliv och civilsamhälle. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med att utreda förutsättningarna för en sådan utställning genom Stockholm Business Region AB.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunen utreder en sammanslagning av de tre kommunala bostadsbolagen AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att undersöka om en sammanslagning kan öka kostnadseffektiviteten, stärka klimat- och energieffektiviseringen och bidra till fler bostäder. Kommunstyrelsen och de remitterade bolagen menar dock att en sådan utredning inte behövs, då arbetet redan sker inom befintlig struktur och kan leda till konkurrensrättsliga frågor och försvåra styrningen.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholm ska införa en ”idrottsnorm” för att säkra att mark avsätts för idrottsytor tidigt i stadsutvecklingsprojekt. Detta skulle innebära att staden planerar in idrottsanläggningar utifrån befolkningstillväxten i nya områden som Frihamnen, Värtahamnen, Loudden, Älvsjödalen och Slakthusområdet, och att fler privata aktörer involveras. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att det redan finns strategier och arbetssätt för att planera in idrottsytor, men Centerpartiet och Liberalerna reserverar sig och understryker behovet av en tvingande norm då nuvarande verktyg inte är tillräckliga.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att exploateringsnämnden får i uppdrag att hitta en långsiktig och samlad lösning för Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet och ett klubbhus. Klubben, med 1400 medlemmar, har varit utan ett permanent klubbhus sedan det revs i Gröndal 2018 och har ett rivningskontrakt på Reimersholme. Stadsledningskontoret menar dock att nämnderna redan arbetar aktivt med frågan och att inget ytterligare uppdrag behövs, och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete.

Hanna Wistrand (L) föreslår att staden ska utreda hur simundervisning kan erbjudas vuxna nyanlända via Svenska för invandrare (SFI) och hur idrottsföreningar kan involveras. Målet är att fler vuxna ska lära sig simma och få kontakt med föreningslivet. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, delvis med hänvisning till befintliga insatser och kommande nationella utredningar som kan inkludera information om simkunnighet i samhällsorienteringen för nyanlända.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken ska byggas ut med en extra topp och att den befintliga toppen höjs, med hjälp av schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Detta skulle skapa större möjligheter för både vinter- och sommaridrott och evenemang. Stadsledningskontoret anser att det inte finns ett överskott av massor att använda och att naturvärdena i området måste beaktas, och föreslår att motionen besvaras utan vidare åtgärd.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska införa fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden för att möta äldres, särskilt de med kognitiv svikt, emotionella behov som fysisk beröring och minskad ensamhet. Motionären menar att vårddjur kan minska oro och skapa glädje. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att arbetet redan pågår och att det finns praktiska utmaningar som begränsad tillgång på utbildade vårddjur och behov av riskanalyser samt tydliga rutiner för hygien och allergier.

En motion från Centerpartiet föreslår att Stockholms stad och Region Stockholm ska införa en gemensam rutin för att garantera att förskolebarn med autism får likvärdiga och samordnade beteendeinriktade insatser, enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Motionen vill även säkerställa att stödet följer med barnen vid övergångar mellan förskola, grundskola och fristående verksamheter. Detta eftersom tillgången till sådana insatser uppges variera kraftigt mellan stadens stadsdelar idag.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholms stad ska ändra sina lokala regler så att äldre kan ta med egen alkohol att dricka på stadens öppna träffpunkter, som till exempel Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna ”sätta guldkant på vardagen”. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att dagens alkohollagstiftning hindrar detta om träffpunkterna samtidigt säljer lättdrycker som kaffe, då de då inte längre skulle få göra det.