april 2026

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände att Servicenämnden får hyra en lagerlokal på Frihamnsgatan 56 för Stockholms nya återbrukscentral. Hyran för lokalen kommer att uppgå till 5,2 miljoner kronor det första året. Beslutet innebär att det blir lättare för invånarna att återbruka föremål i staden.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände Idrottsnämndens ansökan om att hyra en träffstuga i Högdalen, i fastigheten Putsbruket 4. Denna nya lokal för fritidsverksamhet får en årshyra på 1,4 miljoner kronor och ett hyresavtal på 20 år. Jonas Nilsson (M) och borgarrådet Jönsson (L) uttryckte oro över den snäva tidtabellen och efterlyste en plan för hur verksamheten ska säkerställas vid eventuella förseningar.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds ansökan om att hyra en lokal för en fritidsbank i Högdalen, i fastigheten Kantjärnet 4. Den årliga hyran för lokalen kommer att uppgå till 0,7 miljoner kronor. Jonas Nilsson (M) och borgarrådet Jönsson (L) reserverade sig dock mot beslutet och ville istället se en samlad strategi för fritidsbanksverksamheten i Stockholm.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände den finansiella månadsrapporten för Stockholms kommunkoncern per den 31 mars 2026. Jonas Nilsson (M) och borgarrådet Jönsson (L) uttryckte dock oro över den ökade skuldsättningen under den nuvarande majoriteten, där koncernens externa upplåning har ökat med över 20 miljarder kronor till drygt 88 miljarder kronor, vilket de menar leder till höga räntekostnader.

Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkände den ekonomiska månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visade att nettokostnaderna för januari till mars ökade med 2,7 procent jämfört med förra året, medan finansieringen ökade med 4,8 procent tack vare högre skatteintäkter och statsbidrag. Investeringsutgifterna uppgick till 918,6 miljoner kronor och avskrivningarna ökade med 9,4 procent. Jonas Nilsson (M) och borgarrådet Jönsson (L) betonade vikten av fortsatt långsiktig kostnadskontroll, prioriteringar och effektiviseringar.

Kommunstyrelsen i Stockholm stad yttrade sig över Naturvårdsverkets slutredovisning gällande ett omarbetat EU-direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Direktivet syftar till att minska luftföroreningar och därmed förbättra människors hälsa och miljön. Stockholm stad antog ett yttrande som svar på remissen från Klimat- och näringslivsdepartementet, där Moderaterna och Kristdemokraterna reserverade sig med ett särskilt uttalande.

Kommunstyrelsen informerades om sex remissvar som Stockholm stad har lämnat. Dessa svar gällde bland annat granskningen av en vägplan för E18 mellan Jakobsberg och Hjulsta, samt Boverkets olika förslag till föreskrifter om energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet i byggnader, samt certifiering av energiexperter.

Kommunstyrelsen behandlade en motion från Andréa Hedin (M) om att HBTQ+-certifiera hemtjänsten. Kommunstyrelsen beslutade att besvara motionen med hänvisning till ett utlåtande. Moderaterna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och lade fram ett eget förslag.

Trafikverket har skickat en remiss till Stockholms kommunstyrelse om att sluta underhålla en oanvänd gammal järnvägsanslutning (växel 11b och spår Ut 2) vid Värtans bangård. Trafikverket vill att underhållet ska upphöra för att sedan kunna montera ner den eftersom spåret inte har använts på 20-30 år och ligger i ett område, Norra Djurgårdsstaden, där Stockholm stad planerar att bygga bostäder och en lokalgata över spårets nuvarande plats. Kommunstyrelsen beslutade att svara på remissen med sitt eget yttrande.

Stockholms kommunstyrelse behandlade Region Stockholms inbjudan till samråd om Spårväg Syd, sträckan Flemingsberg till Skärholmen. Kommunstyrelsen beslutade att besvara remissen med Stockholms stads yttrande, vilket bifogades promemorian. Moderaternas och Liberalernas ledamöter reserverade sig med ett särskilt uttalande.

Kommunstyrelsen beslutade att besvara en remiss från Energimarknadsinspektionen angående Ellevio AB:s ansökan om en ny 245 kV-markkabel. Den nya markledningen ska ersätta en befintlig luftledning längs Örbyleden från terminalplats Örby till station Högdalen, vilket underlättar stadens planer på att bygga cirka 1 200 nya bostäder, kontor och förskolor i området. Stockholms stad lämnade in sitt yttrande senast den 30 april 2026.

Kommunstyrelsen behandlade en revisionsrapport om hur Exploateringsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB arbetade för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Revisionen fann att arbetet behövde stärkas, särskilt gällande systematisk uppföljning och dokumentation av arbetsrättsliga avtalsvillkor. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna rapportens innehåll som sitt yttrande och hänvisade till Moderaternas, Liberalernas och Centerpartiets särskilda uttalande som redovisades i promemorian.

Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå en motion från Jonas Naddebo (C) om att utreda flytande fotbollsplaner på vattenytor i Stockholm. Trots att flera nämnder och förbund såg positivt på kreativa lösningar för att möta bristen på idrottsytor, ansåg kommunstyrelsen att det inte behövdes ett ytterligare uppdrag då arbetet redan låg i linje med befintliga strategier. Jonas Naddebo (C) reserverade sig mot beslutet och ville istället att motionen skulle godkännas.

Kommunstyrelsen beslutade att avslå en motion från Liberalerna om att utreda hur Stockholms stad kan förbättra och förenkla för föreningslivet i staden. Motionen, som föreslog en kartläggning av problem och hinder för föreningar, avslogs med hänvisning till att staden redan arbetar med en föreningspolicy för 2026 samt andra pågående insatser som bedöms täcka motionens syfte. Borgarrådet Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet och ville att motionen skulle bifallas, med hänvisning till att en mer samlad och strukturerad utredning behövs.

Sergej Salnikov (SD) föreslog en motion om att starta ett pilotprojekt för medborgarbudget enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) modell. Motionen avslogs dock av kommunstyrelsen med hänvisning till att medborgarbudget redan är ett etablerat arbetssätt i Stockholm stad sedan 2018. Stadsledningskontoret har dessutom redan tagit fram ett metodstöd baserat på SKR:s modell och 17 medborgarbudgetar genomfördes 2023–2025.

Kommunfullmäktige behandlade en motion från Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (båda M) om att införa så kallade trygghetskiosker, bemannade av väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper, för att öka tryggheten i Stockholm. Förslaget avslogs, med hänvisning till att stadens befintliga trygghetsskapande arbete och mobila insatser anses fungera väl och ger bättre flexibilitet. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville istället bifalla motionen för att skapa en permanent fysisk närvaro på otrygga platser.

Kommunstyrelsen besvarade en motion från Liliane Åkerlund (SD) om att utreda möjligheten att använda amfiteatern i Rålambshovsparken för spontanidrott året runt. Man beslutade att motionen skulle besvaras med hänvisning till redan pågående arbete, vilket innebär att Kungsholmens stadsdelsnämnd redan har byggt en dansbana och kommer att fortsätta spola is på grusplanen när vädret tillåter. Gabriel Kroon (SD) reserverade sig mot beslutet och ville istället bifalla motionen.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) informerades om att SISAB har undertecknat en avsiktsförklaring med National Building Laboratory (NBL). Detta innebär att SISAB avser att delta i kompetenscentret National Building Laboratory, vilket potentiellt kan gynna utvecklingen av skolfastigheter i Stockholm.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) godkände slutrapporteringen för projektet vid Storkyrkoskolan. Projektet, som nu är avslutat, omfattade ombyggnad av ventilationen och stambyte i hus A.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har beslutat att dra tillbaka ett tidigare beslut om att genomföra underhåll av tak, fönster och fasad på St. Jacobi i kvarteret Kanslisilket 6 i Hässelby-Vällingby. Anledningen var att upphandlingen visade att projektkostnaden på 19 miljoner kronor blev betydligt högre än förväntat, och SISAB bedömde att det inte var kostnadseffektivt att driva projektet vidare i den formen. Arbetet kan skjutas fram utan större påverkan på fastigheten och planen är att försöka slå ihop denna etapp med en senare etapp som är planerad till sommaren 2027.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) godkände att VD:n träffade avtal för en inskränkning av tomträtten Svenska Högarna 3 i Skarpnäck. Detta innebar att en del av fastigheten, där Skarpnäcks nya skola ligger, styckades av för att en ny idrottshall skulle kunna byggas, och SISAB fick en ersättning på 1 300 000 kr. Beslutet omfattade även avtal för att fastställa förutsättningarna för att genomföra byggnationen av idrottshallen.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) godkände att fortsätta med ett underhållsprojekt för Björngårdsskolan, Hus A, på Södermalm. Projektet beräknas kosta 99,1 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor finansieras av utbildningsnämnden. VD:n har fått i uppdrag att ta fram förslag för hur projektet ska genomföras.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) godkände förslaget till budget för 2027 med inriktning för åren 2028 och 2029. De godkände också investeringsvolymerna för 2027-2031, vilket innebär att det är beslutat hur mycket pengar SISAB ska lägga på bland annat nya och renoverade skolfastigheter under dessa år.

Stockholmshems styrelse höll ett möte där de behandlade en lägesrapport om nyproduktion. Rapporten, som lagts fram av den verkställande direktören, godkändes av styrelsen. Detta innebär att Stockholmshem fortsätter sitt arbete med att bygga nya bostäder.

Styrelsen för Stockholmshem godkände ett genomförandebeslut för ombyggnaden av fastigheten Kannan 16 i Vasastaden. Detta innebär en investering på 209 miljoner kronor och Stockholmshems VD fick i uppdrag att teckna nödvändiga avtal för att projektet ska kunna genomföras.

Styrelsen för AB Stockholmshem godkände den finansiella månadsrapporten för perioden fram till den 28 februari 2026. Detta innebär att styrelsen har granskat och accepterat företagets ekonomiska resultat och ställning för den aktuella månaden.

Styrelsen för AB Stockholmshem godkände förslaget till budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Björn Ljung (L) och Tom Hedrup (M) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till egna förslag. Liberalerna ville bland annat att Stockholmshem skulle införa en demokratiklausul vid uthyrning av lokaler och öka bostadsbyggandet på egen mark, medan Moderaterna betonade att bolaget borde undvika olönsamma projekt och istället fokusera på renoveringar i det befintliga beståndet.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) presenterar sin ekonomiska månadsrapport för mars 2026 för styrelsen. Rapporten innehåller information om bolagets ekonomi, investeringar i nya skolfastigheter och ombyggnationer, personalsiffror samt nya avtal och upphandlingar. Det framgår att driftkostnaderna är högre än budget på grund av kallare väder och ökade uppvärmningskostnader.

SISAB, som ansvarar för Stockholms skolfastigheter, presenterar sin ekonomiska månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att resultatet efter finansiella poster överstiger budget med 1 miljon kronor, främst på grund av uppstartskostnader för året. Den ger även information om bland annat driftkostnader, energiförbrukning, vakansgrad och nya avtal, bland annat ett ramavtal för konsulttjänster inom BIM-samordning.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslår att godkänna en stor renovering och ombyggnad av förskolan Solbacken på Norgegatan 4 i Järva. Projektet, som beräknas kosta 17,7 miljoner kronor och ska genomföras under sommaren och hösten 2026, syftar till att åtgärda fuktskador, säkra en sund inomhusmiljö och anpassa lokalerna efter förskolans behov. Under arbetets gång kommer förskolan att behöva evakueras.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Jan Jönsson (L) om förebyggande arbete mot brott i sociala medier bland unga. Utlåtandet beskrev hur skolor arbetar med att informera elever om lagstiftning och konsekvenser, hur de främjar en trygg miljö där elever vågar berätta om utsatthet, och hur vårdnadshavare får information och stöd. Förvaltningen betonade att det pågår ett viktigt förebyggande arbete men att det finns utrymme för att göra mer.

Utbildningsnämnden i Stockholms stad godkände utbildningsförvaltningens svar på en skrivelse från Claes Nyberg (C) om arbetet mot könsstympning. Förvaltningen beskrev hur stadens elevhälsa, Elevhälsans medicinska insats (EMI), arbetar med hälsobesök och har fortbildat skolsköterskor och skolläkare. Centerpartiet uttryckte dock i ett särskilt uttalande att det saknas tydliga målbilder och effektmått för att utvärdera arbetet, till skillnad från Västerås stad.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande om ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Trots att förvaltningen var positiv till handlingsplanens ambitioner och det intersektionella perspektivet, föreslog de ändringar för att göra den tydligare och mer konkret, samt en konsekvensanalys av dess ekonomiska och administrativa påverkan. Beslutet fattades trots reservationer från Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som kritiserade planen för att vara otydlig, fokusera för mycket på teori och processer istället för konkreta åtgärder, samt sakna konsekvensanalys och tydligare koppling till mäns våld mot kvinnor.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens yttrande angående "Program för evenemang Stockholms stad". Programmet syftar till att stärka Stockholm som evenemangsstad, motverka segregation och ojämlikhet samt inkludera stadens medarbetare som en central målgrupp. Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin (M) reserverade sig mot beslutet och föreslog att ärendet skulle återremitteras på grund av bristande förankring hos evenemangsbranschen. Erik Ehrs (KD) lämnade ett ersättningsyttrande där han välkomnade strategin men efterlyste mer konkreta åtgärder och enklare tillståndsgivning.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande om att staden bör övergå till digitala personalakter och skicka det vidare som remissvar till kommunstyrelsen. Förvaltningen ansåg att digitalisering kan öka säkerheten och effektiviteten, men betonade att stadsövergripande, tydliga dokumentflöden och omfattande stöd för utbildningsförvaltningens många anställda är avgörande för ett lyckat införande. Två särskilda uttalanden lämnades in, som betonade vikten av hög säkerhet och noggrannhet i digitaliseringsprocessen.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände utbildningsförvaltningens yttrande angående SOU 2025:123, en utredning om skärpta villkor för friskolesektorn. Utredningen, som överlämnades till regeringen i januari 2026, föreslår bland annat obligatoriska kommunala yttranden vid etablering av friskolor, tydligare kontroller av ägare, och krav på ny ansökan vid förändringar i verksamheten. Stockholm stad anser att förslagen minskar risken att elever går i skolor drivna av oseriösa aktörer och förbättrar planeringsförutsättningarna för den kommunala verksamheten.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände utbildningsförvaltningens yttrande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande utredningen ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” (SOU 2026:4). Förvaltningen stödjer de flesta förslag som syftar till att stärka rektorers pedagogiska ledarskap och förbättra rektorsförsörjningen, men avstyrkte att den statliga befattningsutbildningen endast ska reserveras för rektorer samt förslaget att rektorer ska ha mandat att besluta om ledningsstöd i den inre organisationen, då det senare bedöms kunna försvåra deras arbete. Jan Jönsson (L) lämnade ett särskilt uttalande där han betonade vikten av att rektorer avlastas administration för att kunna fokusera på pedagogiskt ledarskap.

Utbildningsnämnden godkände att hyresavtalet för Tellusborgsskolans lokaler förlängdes med fem år, med start den 1 januari 2028. Det nya avtalet samlar flera befintliga avtal och innebär en minskad hyreskostnad för utbildningsnämnden med cirka 7,6 miljoner kronor jämfört med 2026. Som en del av avtalet ska hyresvärden även uppgradera skolans ventilationssystem och utföra underhållsåtgärder för att förbättra inomhusmiljön utan att störa skolverksamheten.

Utbildningsnämnden godkände en revidering av inriktningen för HIN-projektet, som syftar till att åtgärda enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i Stockholms grundskolor. Beslutet innebär att fokus ska ligga på kostnads- och tidseffektiva åtgärder enligt Boverkets definition, och att arbetet bättre ska samordnas med planerade underhållsprojekt. Detta ska bidra till ökad tillgänglighet i publika delar av skollokalerna för besökare under verksamhetstid.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens förslag till yttrande gällande slutbetänkandet ”En förbättrad elevhälsa” (SOU 2025:113) från Kommunstyrelsen. Yttrandet, som nu överlämnas till Kommunstyrelsen, framhåller en delad ambition att stärka elevhälsan men kritiserar flera av utredningens förslag, bland annat de som medför ökad statlig detaljstyrning, utökade formella krav, förändringar av elevhälsans grunduppdrag och beräknade merkostnader på 45 miljoner kronor årligen för staden. Både Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och presenterade egna förslag som bland annat betonade vikten av att återupprätta skolhälsovården som första linjens vård och krävde full statlig finansiering vid införande av legitimationskrav för kuratorer.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive bilagor, och överlämnade det till kommunstyrelsen. Underlaget fokuserar på kvalitet i undervisningen, effektiv resursanvändning, minskande elevantal i grundskolan och anpassning av gymnasieutbudet till arbetsmarknadens behov. Beslutet reserverades av Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som hade egna förslag.

Utbildningsnämnden godkände sin månadsrapport för mars 2025. Rapporten, som innehöll en prognos för nämndens ekonomi i mars 2026, lades till handlingarna.

Utbildningsnämnden anmälde att flera delegationsbeslut tagits. Dessa inkluderade en sammanställning av beslut inom utbildningsförvaltningen fram till april 2026, beslut om att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands eller uppskjuten skolplikt, samt beslut om ersättning för utlandsstudier.

Utbildningsnämnden anmälde att de tagit del av beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder. Specifikt rapporterades beslut gällande en revidering av genomförandebeslutet för Lillholmsskolan samt ett utredningsbeslut för Eriksdalsskolan.

Grundskolechefen Peter Bragner informerade utbildningsnämnden om läget gällande SAO-jobb (skolbaserat arbetsplatslärande), nuvarande situation för Observatorielundens skola och Vasa real, samt läget på Johannes skola. Nämnden tog del av informationen.

Kungsholmens stadsdelsnämnd tog upp två skrivelser. Den första handlade om hur man säkerställer att placerade barn får den hälso- och tandvård de har rätt till. Den andra gällde hur man förhindrar våldtäkter inom hemtjänsten. Nämnden lämnade båda skrivelserna vidare till förvaltningen för fortsatt utredning.

Avdelningschef Lena Forsberg informerade om att en skrivelse hade inkommit angående förskolan Mariedal, som är specialanpassad för barn med hörselnedsättning. Utöver detta hade presidiet möte med stadsrevisorerna och nämnden uppvaktade stadsdelsdirektören.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade protokollet från pensionärsrådets möte den 20 april 2026. Nämnden lade protokollet till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och arkiverades utan att ett specifikt beslut fattades i sakfrågan.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en balanslista för april 2026. Nämnden valde att lägga balanslistan till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan att något aktivt beslut togs utöver att den blev en del av protokollunderlaget.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss angående ett serveringstillstånd för restaurangen Chefs table. Nämnden överlämnade stadsdelsförvaltningens yttrande som remissvar. Förvaltningen bedömde att det inte fanns någon risk för sociala eller andra olägenheter kopplade till tillståndet och hade därför inga invändningar mot att Chefs table beviljas serveringstillstånd.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss angående ett serveringstillstånd för restaurangen NENI. Förvaltningen bedömde att det inte fanns någon risk för sociala olägenheter eller andra problem kopplade till verksamheten, dess läge eller serveringstider. Nämnden lämnade därför ett tjänsteutlåtande utan invändningar mot att NENI beviljades serveringstillstånd.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss angående ett serveringstillstånd för Bistro 151. Nämnden lämnade stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt remissvar. Förvaltningen bedömde att det inte fanns någon risk för sociala olägenheter med serveringstillståndet, men uppmanade Bistro 151 att ha dialog med förvaltningen och polisen på grund av närheten till den öppna drogscenen vid Fridhemsplan/Stadshagen.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss angående ett serveringstillstånd för verksamheten Awee. Nämnden överlämnade stadsdelsförvaltningens utlåtande som remissvar. Förvaltningen bedömde att det inte fanns någon risk för sociala eller andra olägenheter med serveringstillståndet, baserat på verksamhetens inriktning, läge och serveringstid, och hade därför inga invändningar.

Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnade ett tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en remiss gällande regeringens nya aktivitetskrav i försörjningsstödet, vilket träder i kraft den 1 juli 2026. Aktivitetskravet innebär att kommunerna ska tillhandahålla aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Förvaltningen delar ambitionen att stärka individers möjligheter till självständighet, men bedömde att förslaget om att lägga huvudansvaret hos arbetsmarknadsnämnden behöver kompletteras med tydliga ramar. Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander (M) m.fl. avgav ett särskilt uttalande där de välkomnade reformen men uttryckte oro över avsaknaden av samverkan med civilsamhället och näringslivet samt behovet av en strategisk planering för ett brett och individanpassat aktivitetsutbud.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss från kommunstyrelsen gällande reviderade riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Nämnden valde att skicka förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen, vilket innebar ett godkännande av de föreslagna revideringarna. Liberalerna och Moderaterna reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller för personal och förbättrad kunskap om hedersrelaterat våld och orosanmälningar.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss från kommunstyrelsen gällande nya riktlinjer för förmedling av särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt socialpsykiatriska stödboenden. Nämnden lämnade över stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Förvaltningen välkomnade de framtagna riktlinjerna, som syftar till att tydliggöra ansvarsfördelning och processen för att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling för invånare som behöver dessa boendeformer.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har svarat kommunstyrelsen angående en remiss om att övergå till digitala personalakter. Nämnden är positiv till digitalisering, då det kan göra hanteringen av personalhandlingar säkrare och effektivare. Dock betonade Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander (M) vikten av att projektet genomförs noggrant och inte för snabbt, med lärdom från tidigare digitaliseringsprojekt för att undvika nya problem och säkerställa användarvänlighet och rättssäkerhet.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar gällande nya Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun. Beslutet innebar att nämnden överlämnade förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen, vilket välkomnade övergången till en digital karta för ordningsföreskrifterna och förtydligandet att hundföroreningar ska plockas upp i hela staden. Förvaltningen hade även identifierat och meddelat behov av mindre justeringar i den digitala kartan för Kungsholmens område.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en remiss från kommunstyrelsen gällande en handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och föreslog antingen att ärendet skulle återremitteras eller att planen behövde omarbetas med tydligare mål och åtgärder, samt mer fokus på konkreta problem istället för processer och teori.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Liberalerna och Moderaterna gällande grillplatsen i Kronobergsparken. Förvaltningen meddelade att de inte planerade att stänga grillplatsen, som kommer att vara öppen för allmänheten under parklekens och fritidsgårdens öppettider, och kan lånas av föreningar. Grillplatsen skulle dock vara tillfälligt avstängd under byggnationen av den nya parkleksbyggnaden, men öppnas igen när den är klar.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna om skolresultat och gymnasiebehörighet för barn och unga som är placerade i samhällsvård. Nämnden beslutade att överlämna ett tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Utlåtandet konstaterade att det saknas detaljerad statistik på stadsdelsnivå, men att förvaltningen redan har infört och utvecklat insatser som skolsamordnare och tydligare rutiner för att stärka dessa barns skolgång.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Centerpartiet angående stängningen av Kronobergsbadet. Polismyndigheten hade stängt anläggningen av säkerhetsskäl och Centerpartiet ville att förvaltningen skulle verka för att badet fortsatt skulle hålla öppet. Nämnden beslutade att besvara skrivelsen med förvaltningens tjänsteutlåtande, som klargjorde att stadsdelsförvaltningen inte ansvarar för simanläggningar men för en dialog med Idrottsförvaltningen i frågan.

Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade att delta i en gemensam upphandling av ramavtal för byggledningstjänster tillsammans med Norra innerstadens och Södermalms stadsdelsnämnder. Detta innebär att de kommer att upphandla konsulter för att leda parkinvesteringsprojekt, eftersom det nuvarande avtalet med Rockstore Engineering AB löper ut i februari 2027. Upphandlingen kommer att ledas av Södermalms stadsdelsnämnd och ett nytt avtal för Kungsholmen och Norra innerstaden beräknas starta i mars 2027.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände månadsrapporten för mars 2026. Den visade att nämnden prognostiserade ett överskott på 1,5 miljoner kronor, eller 4,3 miljoner kronor efter resultatöverföring, för hela året. Ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder och stadsmiljöverksamheten förväntades dock gå med underskott.

Kungsholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för åren 2028 och 2029. Förslaget, som beskriver de kommande årens prognostiserade utveckling och prioriteringar, har nu överlämnats till kommunstyrelsen för vidare beredning. Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och lade fram egna budgetförslag, med fokus på bland annat trygghet, skolresultat och ekonomiskt ansvarstagande.

Kungsholmens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att anlägga en isbana i Kronobergsparken. Nämnden godkände tjänsteutlåtandet, vilket innebar att förslaget avslogs. Förvaltningen bedömde att platsen inte var lämplig då det saknades tillgängligt vatten, och att två naturisbanor i Rålambshovsparken och Spårvägsparken redan var tillräckliga med tanke på resursåtgången.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. I skrivelsen ställdes frågor om tolkningen och tillämpningen av den nya sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen. Nämnden informerade att det var för tidigt att se nya arbetssätt eftersom lagen trädde i kraft först den 1 december 2025, men att förvaltningen fortsatte att utveckla arbetet med informationsdelning enligt befintlig lagstiftning.

På mötet besvarades en fråga om valborgsfirandet i Hässelby-Vällingby. Det bekräftades att firandet har flyttats från Riddersvik till Hundängen. Dessutom togs en fråga upp gällande röntgenverksamheten i Vällingby, men inget beslut fattades eller mer information gavs angående den saken.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade ett svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna gällande uppgifter om brottslighet, inklusive sexualbrott, inom hemtjänsten. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att inga ytterligare åtgärder vidtogs baserat på förvaltningens svar om befintliga rutiner. Sverigedemokraternas ledamot Pär Gustavsson reserverade sig mot beslutet och föreslog att förvaltningen istället skulle få i uppdrag att inrätta en oberoende och lättillgänglig kontaktfunktion för brukare och anhöriga vid misstanke om övergrepp eller olämpligt beteende.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en fråga från Sverigedemokraterna om ekonomistyrning och kundfordringar. Sverigedemokraterna hade frågat om varför kundfordringar tillåts växa, vilka riktlinjer som styr dessa bedömningar, och om sociala hänsyn kan påverka. Förvaltningen svarade att de följer stadens riktlinjer och lokala rutiner för kundfordringar.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har tagit del av protokollet från pensionärsrådets sammanträde den 13 april 2026. Detta innebär att nämnden informerades om de ärenden och diskussioner som förekom vid pensionärsrådets möte.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd antog ett yttrande som svar på en remiss från regeringen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet. Nämnden ställde sig positiv till att arbetsmarknadsnämnden får ett samlat ansvar för att tillhandahålla aktiviteter. Ledamöter från Moderaterna lämnade ett särskilt uttalande där de välkomnade reformen men uttryckte oro över avsaknaden av samverkan med civilsamhället och näringslivet samt brist på detaljerad planering för aktivitetsutbudet.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en remiss om reviderade riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor, som ska skickas till kommunstyrelsen. Beslutet innebar att nämnden ställde sig bakom förslaget att stärka systematik och likvärdighet i barnsäkerhetsarbetet. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och ville bland annat se skarpare åtgärder mot "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller för personal och bättre hantering av hedersrelaterat våld.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd antog kommunstyrelsens förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd. De nya riktlinjerna betonar ökad strategisk styrning, mindre detaljreglering och ett tydligare fokus på självförsörjning. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville bland annat att ärendet skulle återremitteras, då de ansåg att riktlinjerna försvagar incitamenten till arbete och att det är problematiskt att bistånd kan beviljas till personer som saknar rätt att vistas i landet utöver akuta nödsituationer.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande över en remiss från Kommunstyrelsen om att införa digitala personalakter i Stockholms stad. Beslutet innebär att nämnden ställer sig positiv till en övergång från pappersbaserade till digitala personalakter, med motiv som effektivare hantering och ökad säkerhet. Flera ledamöter lämnade särskilda uttalanden där de betonade vikten av att arbetet genomförs med stor noggrannhet, med fokus på säkerhet och med lärdomar från tidigare digitaliseringsprojekt.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar till kommunstyrelsen angående nya riktlinjer för förmedling av särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden. Nämnden föreslog att planeringen för placeringar utanför lagen om valfrihet (LOV) borde påbörjas tidigare, så att beslut kan verkställas inom tre månader istället för sex, och efterfrågade tydligare hantering av fall där den enskilde tackat nej till erbjudanden.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att återuppta verksamheten på fastigheten Skolörten. Nämnden godkände förvaltningens förslag, vilket innebar att verksamheten inte återupptas på grund av omfattande och ekonomiskt oförsvarbara renoveringsbehov. Istället planeras en nybyggnation med vård- och omsorgsboende, seniorbostäder, hemtjänstlokal, dagverksamhet och aktivitetslokal, med preliminärt ibruktagande 2034. Ledamot Fatima Nur (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog att ärendet skulle skickas vidare till Äldrenämnden.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på ett medborgarförslag om att förbättra möjligheterna för skateboardåkning i Hässelby-Vällingby. Förvaltningen meddelade att de kommer att ta med sig förslagen i den framtida utvecklingen av utemiljön i stadsdelsområdet.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade att entlediga Lena Bosticco från hennes uppdrag som ersättare i pensionärsrådet. Samtidigt valde nämnden Barbro Erlandsson (från SPF Seniorerna) och Wivan Lindberg (från Pensionärernas Riksorganisation, PRO) som nya ersättare i pensionärsrådet fram till den 31 december 2026.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade att anta en reviderad delegationsordning för att effektivisera beslutsfattandet inom förvaltningen. Nämnden utsåg specifika politiker till att fatta brådskande beslut om placering i jourhem enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av unga (LVU). Dessutom förordnades flera tjänstepersoner för att kunna begära biträde från polis eller kriminalvård vid genomförande av beslut om vård eller omedelbart omhändertagande.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har godkänt sin månadsrapport för mars 2026. Förvaltningen har bedömt att budgeten förväntas vara i balans.

Förvaltningschefen i Hässelby-Vällingby informerade om flera nyheter. Bland annat startade en ny satsning på mobil socialtjänst i samarbete med Stadsmissionen, där en socionom arbetar uppsökande. Dessutom invigdes ungdomsmottagningens nya, större lokaler i Vällingby och det nya gamingrummet på tegelhögen, och Maltesholmstorget har nu upphört att vara en öppen drogscen.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att skicka ett yttrande till kommunstyrelsen angående de nya riktlinjerna för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna syftar till att stärka och likrikta barnsäkerhetsarbetet i förskolorna, och förvaltningen var positiv men efterfrågade bland annat en tydligare struktur och mer information om inne- och utemiljöer, såsom stängda grindar och belysning. Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och krävde skarpare åtgärder som utökade bakgrundskontroller för personal och bättre hantering av orosanmälningar.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Planen syftar till att stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, med fokus på kvinnor, män och ickebinära. Beslutet fattades trots invändningar och reservationsyrkanden från Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna om att handlingsplanen är för otydlig, saknar konkreta mål och inte tillräckligt tar upp mäns våld mot kvinnor eller utsatthet för personer med funktionsnedsättning.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkände att utfärda nya rättegångsfullmakter för fyra chefer inom vuxen- och preventionsområdet: Andreas Johansson, Therese Forsberg, Olivia Sjödén och Niklas Curman. Detta innebär att de nu har behörighet att företräda stadsdelsnämnden i domstol när det gäller ärenden som rör Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Beslutet fattades på grund av personalförändringar, och de tidigare fullmakterna upphörde att gälla.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 och överlämnade det till kommunstyrelsen för vidare beredning. Underlaget syftar till att beskriva och analysera kommande års utveckling samt konsekvenser för staden, och lyfter strategiskt viktiga frågor, utvecklingsbehov, utmaningar och prioriteringar. Ett gemensamt förslag från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna, samt ett förslag från Sverigedemokraterna, avslogs i omröstningen.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda två skrivelser. Den ena, från Åsa Nilsson Söderström (L) med stöd från Ole-Jörgen Persson med flera (M) och Patrick Amofah (C), handlar om hur man ska säkerställa att inga övergrepp sker inom hemtjänsten. Den andra skrivelsen, från Patrick Amofah (C), rör utvecklingen av sommarens bussutflykter i Järva.

Vid mötet informerade Toni Mellblom om en skottlossning som hade ägt rum i Husby. Han meddelade också att Tensta centrum inte längre klassas som en öppen drogscen, vilket innebär att polisens tidigare bedömning har ändrats.

Järva stadsdelsnämnd behandlade protokollet från pensionärsrådets möte den 8 april 2026. Nämnden valde att lägga protokollet till handlingarna, vilket innebär att det noterades utan att några nya beslut fattades direkt utifrån det.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda ett medborgarförslag om att anlägga en natur- och kulturslinga runt Spånga kyrka. Slingan skulle använda befintliga gångvägar och ha skyltar med hänvisningar och information. Vid utredningen ska förvaltningen ta hänsyn till barnrätts-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss om föreslagna trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken för 2026/2027. Nämnden ansåg att de föreslagna förändringarna som berör Järva är positiva då de innebär utökad service, men betonade att det fortfarande behövs bättre kollektivtrafikförbindelser från södra Järva till Barkarby. Man framhöll särskilt behovet av att utreda en ny busslinje mellan Spånga-Rinkeby-Tensta/Hjulsta-Barkarby station-Barkarby handelsplats.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande om att övergå till digitala personalakter i Stockholms stad. Beslutet innebär att alla analoga personalakter kommer att skannas in för att skapa en enhetlig, säkrare och mer effektiv hantering av personalhandlingar. Nämnden lämnade över sitt godkännande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående kommunstyrelsens remiss om ett nytt program för evenemang i Stockholm. Programmet syftar till att stärka stadens position som evenemangsstad. Förvaltningen var positiv men föreslog förtydliganden för att stärka hållbarhets- och rättighetsperspektiven, samt för att tydligare prioritera evenemang i områden med sämre förutsättningar. Patrick Amofah (C) lämnade ett särskilt uttalande där han kritiserade programmet för att vara allmänt hållet och sakna konkretion, indikatorer och uppföljningsmekanismer.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på Kommunstyrelsens remiss gällande Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Planens mål är att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön. Moderaterna reserverade sig och menade att planen är för generell och fokuserar för mycket på processer och teori snarare än konkreta åtgärder, och kritiserade att viktiga frågor som mäns våld mot kvinnor hanteras vid sidan av planen. Sverigedemokraterna framförde ett särskilt uttalande där de ifrågasatte planens ideologiska problembeskrivning och risk för ökad administration, samt efterlyste ett större fokus på individperspektivet och konkreta åtgärder.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens positiva yttrande om nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Stockholms stad och överlämnade det till kommunstyrelsen. De nya riktlinjerna betonar bland annat ett stärkt barnrättsperspektiv med åtgärder som höjd norm för barn och extra bidrag för fritidsaktiviteter och sommarlovspengar. Moderaterna reserverade sig mot beslutet, då de ansåg att riktlinjerna riskerar att försvaga arbetslinjen och att det är problematiskt att bistånd kan beviljas till personer utan rätt att vistas i landet utöver akuta nödsituationer.

Järva stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Detta innebär att de nya riktlinjerna, som syftar till att stärka likvärdighet och kvalitet i barnsäkerhetsarbetet genom tydligare struktur och ökat fokus på förebyggande arbete, nu går vidare till kommunstyrelsen. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig dock mot beslutet, då de ansåg att riktlinjerna borde vara skarpare gällande "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller för personal, hantering av hedersrelaterat våld och förtryck, samt brister i orosanmälningar.

Järva stadsdelsnämnd avslog ett medborgarförslag om att göra anslagstavlorna större och mer regntåliga, eftersom stadsdelsförvaltningen inte har beslutanderätt i frågan. Förvaltningen skulle dock informera Trafikkontoret, som ansvarar för stadens anslagstavlor, om medborgarförslagets synpunkter. Moderaterna och Liberalerna lade fram ett särskilt uttalande där de välkomnade att Trafikkontoret informerades och efterlyste en översyn av anslagstavlorna i Järva samt regler för att förhindra spridning av extremistiska budskap.

Järva stadsdelsnämnd godkände patientsäkerhetsberättelsen för 2025 för Kista servicehus, Kista vård- och omsorgsboende, Rinkeby vård- och omsorgsboende samt Elinsborgsbacken bostad med särskild service för psykosociala insatser. Berättelsen sammanfattade hur verksamheterna systematiskt arbetade för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården under året.

Järva stadsdelsnämnd godkände ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Järvas Gemensamma Krafter för perioden 2026–2029. Samarbetet, som får ett årligt belopp om 300 000 kronor, ska fokusera på att öka kunskap och delaktighet bland boende i Järva kring källsortering, återbruk och minskad nedskräpning för att skapa en hållbarare och trivsammare miljö, särskilt i Tensta och Hjulsta.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Cykelfrämjandet för åren 2026–2029. Samarbetet, som får 200 000 kronor årligen, syftar till att lära invånare i Järva att laga och ta hand om cyklar, öka cyklingens tillgänglighet samt erbjuda feriejobb för unga för att stärka deras position på arbetsmarknaden.

Järva stadsdelsnämnd har beslutat att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med IOGT-NTO Spånga. Samarbetet, som sträcker sig från maj 2026 till april 2029 med en årlig finansiering på 500 000 kronor, ska fokusera på att stärka barns och ungas kunskap om hållbarhet och återbruk, samt öka deras delaktighet i lokala beslutsprocesser genom bland annat remakeverkstäder och ungdomskonferenser.

Järva stadsdelsnämnd godkände sin månadsrapport för april 2026. Rapporten visade att nämndens driftbudget, som totalt uppgår till 3 584,7 miljoner kronor efter justeringar, prognostiseras vara i balans efter resultatöverföringar. Även investeringsbudgeten för maskiner, inventarier och stadsmiljö visade en prognos i balans.

Järva stadsdelsnämnd beslutade att genomföra en omfattande renovering och anpassning av den före detta Kämpingeskolan i Tensta för att skapa ett nytt förvaltningskontor för stadsdelsförvaltningen. Målet är att samla cirka 640 medarbetare, effektivisera lokalanvändningen och minska stadens kostnader. Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och föreslog att avslå förslaget, då de menade att det var för dyrt och att Kista borde utredas som ett mer kostnadseffektivt alternativ.

Järva stadsdelsnämnd har godkänt sitt budgetunderlag för 2027, med inriktning mot åren 2028 och 2029, och har lämnat över det till kommunstyrelsen. Underlaget beskriver prioriteringar, lokala utvecklingsbehov, ekonomisk analys och lokalförsörjningsplan för nämndens verksamheter. Beslutet fattades efter att ordföranden Rashid Mohammed (V) ställt förvaltningens förslag mot förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, som alla reserverade sig med egna inriktningar och prioriteringar.

Järva stadsdelsnämnd behandlade en fråga om att flytta över vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken. Ärendet togs bort från dagordningen på grund av sekretess, vilket innebär att inga detaljer offentliggjordes om det specifika fallet.

Järva stadsdelsnämnd behandlade protokollen från Sociala delegationens möten under april 2026. Nämnden valde att lägga dessa protokoll till handlingarna, vilket innebär att informationen noterades och arkiverades. Mötet ajournerades även för en frågestund och fika med allmänheten.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade frågor och information från förvaltningen gällande den ekonomiska månadsrapporten för mars 2026 och budgeten för 2027-2029. Ledamöter från Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna ställde frågor om bland annat budgetunderskott inom barn- och ungdomsomsorgen samt äldreomsorgen, effekterna av lagändringar på placeringskostnader, Farstas särskilda behov inom äldreomsorgen, planeringen av förskolelokaler och behovet av budgetförstärkningar. Förvaltningen svarade att de följer kostnadsutvecklingen löpande och prioriterar förstärkt budget inom äldreomsorgen samt resurser för lokala behov inom Fokus Farsta.

Farsta stadsdelsnämnd beslutade den 23 april 2026 att lägga ner en faderskapsutredning enligt 2 kapitel 7 § föräldrabalken. Ärendet hanterades bakom stängda dörrar på grund av sekretess.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade en fråga om att flytta över vårdnaden av ett barn till en särskilt förordnad vårdnadshavare, enligt 6 kap 8 § Föräldrabalken. Ärendet togs bort från den publicerade handlingen på grund av sekretess, vilket innebär att detaljerna inte är offentliga. Beslutet fattades den 23 april 2026.

Farsta stadsdelsnämnd tog del av protokollen från Enskede-Årsta-Vantörs, Farstas och Skarpnäcks gemensamma råd för funktionshinderfrågor. Protokollen från mötena den 20 januari och 10 mars 2026 lades till handlingarna, vilket innebär att nämnden har noterat innehållet.

Farsta stadsdelsnämnd beslutade att lägga protokollet från pensionärsrådets sammanträde den 13 april 2026 till handlingarna. Detta innebär att nämnden noterade innehållet i protokollet från mötet med representanter för Farstas pensionärer.

Farsta stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från stadsbyggnadsnämnden gällande detaljplanen för Högdalstopparna. Detaljplanen syftar till att säkerställa området som park- och naturmark för idrott och rekreation, samt att undersöka möjligheten att anlägga ett koloniområde för stadsnära odling. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och förespråkade bland annat en omprövning av placeringen av kolonilotter, med hänvisning till risk för föroreningar från mark och lakvatten.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade kommunstyrelsens remiss om en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Olof Peterson (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot ”megaförskolor”, utökade bakgrundskontroller för personal och bättre stöd för att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck samt för att hantera orosanmälningar.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen, vilket innebär att de nya riktlinjerna med tydligare uppdrag, stärkt barn- och jämställdhetsperspektiv samt ökat fokus på barns villkor godkändes. Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C), Camilla Bergman (L) och Leif Söderström (SD) reserverade sig mot beslutet och föreslog istället att förslaget skulle återremitteras för att revideras, då de ansåg att riktlinjerna försvagar incitamenten till arbete och är problematiska gällande bistånd till personer utan uppehållsrätt.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade riktlinjer för hur särskilda boenden inom Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden, ska förmedlas. Nämnden lämnade över förvaltningens positiva tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Syftet med de nya riktlinjerna är att öka rättssäkerheten, säkerställa likabehandling och tydliggöra ansvarsfördelningen kring dessa boenden för invånarna.

Farsta stadsdelsnämnd har svarat på en remiss gällande "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag, vilket innebär att man stöder handlingsplanens ambitioner om lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, men lyfte fram att det krävs mer resurser för att genomföra planen. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig till förmån för ett eget förslag som kritiserade handlingsplanen för att vara för teoretisk och administrativ, och betonade vikten av konkreta åtgärder mot verkliga problem som mäns våld mot kvinnor. Sverigedemokraterna gjorde också ett särskilt uttalande där de ansåg att planen riskerar att öka administrationen och att fokus bör ligga på konkreta åtgärder.

Farsta stadsdelsnämnd beslutade att revidera sin delegationsordning. Detta innebär att nämnden inte längre kan delegera beslut om placering av barn i jourhem till tjänstemän. Därför utsågs fem nämndledamöter – Kjell Backman (S), Susanne Larsson (M), Anki Johansson (S), Moa Sahlin (S) och Christer Eriksson (C) – som får fatta brådskande beslut om jourhemsplaceringar mellan den 23 april och 31 december 2026.

Farsta stadsdelsnämnd godkände underlaget till stadens övergripande boendeplan för personer med funktionsnedsättning enligt Lag om stöd och service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) för åren 2026–2036. Målet med planen är att bättre tillgodose behovet av bostäder med särskild service och minska antalet obesvarade beslut samt placeringar utanför valfrihetssystemet för dessa bostäder.

Farsta stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Beslutet fattades trots reservationer från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna som hade egna förslag och kritiska synpunkter på bland annat otrygghet, placeringen av försöks- och träningslägenheter, samt hanteringen av demografiska förändringar inom förskola och äldreomsorg.

Farsta stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna angående stadens demokrativillkor. Moderaterna hade ställt frågor om hur förvaltningen kontrollerar att föreningar uppfyller demokrativillkoren, men ansåg inte att förvaltningens svar till fullo mötte problematiken. Förvaltningen bedömde dock att de befintliga demokrativillkoren ger gott stöd och att det inte fanns något behov av att revidera dem.

Farsta stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna angående föreningsbidrag till Konsthall C. Sverigedemokraterna hade ifrågasatt om Konsthall C uppfyllde stadens demokrativillkor, med anledning av stöd för BDS-kampanjen. Nämnden hade tidigare beviljat Konsthall C föreningsbidrag för 2025 och 2026, och förvaltningen gjorde bedömningen att Konsthall C inte bryter mot demokrativillkoren.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism i Farsta. Förslaget inkluderade bland annat att sanera nazistiskt klotter skyndsamt, stärka samarbetet mellan staden, bostadsbolag och civilsamhället, samt erbjuda stöd till drabbade. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande, som svarade att de redan följer rutiner för att hantera dessa frågor, med fokus på snabb borttagning av klotter, samarbete med olika aktörer och stöd till invånare.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att upprätta en plan för att rusta upp trädbeståndet i Sköndal, då många träd har fällts i samband med exploateringsprojekt. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på förslaget. Förvaltningen bedömde att en särskild plan för Sköndal inte var aktuell eftersom arbetet med återplantering sker löpande och ansvaret för träden är uppdelat på flera aktörer. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna lämnade ett särskilt uttalande där de instämde i att en övergripande plan inte är nödvändig, men betonade vikten av att planteringsinsatser ger verklig effekt och kvalitet för både miljö och invånare, och inte bara formell kompensation.

Farsta stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att omvandla fotbollsplanen vid Rottnerosbacken till en hundrastgård. Nämnden avslog förslaget eftersom en utredning visade att fotbollsplanen används av boende i området, vilket motsäger förslagsställarens uppfattning om att platsen är outnyttjad.

Farsta stadsdelsnämnd tog emot ett medborgarförslag om att anlägga en isbana i Tallkrogen. Nämnden beslutade att skicka förslaget vidare till förvaltningen för att de skulle utreda frågan.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla ett förslag om att uppdatera sin delegationsordning, som styr vilka tjänstepersoner som får fatta beslut i olika ärenden. Förändringarna omfattar bland annat socialtjänst och äldreomsorg, där vissa beslut, som de om akutboende och ekonomiskt bistånd, ska kunna fattas av handläggare och mentorer. Dessutom ska två nya kapitel, gällande Serviceförvaltningen och Socialförvaltningens centrala placeringsfunktion, läggas till för att förtydliga ansvarsfördelningen.

Styrgruppen för samverkansöverenskommelsen i Skärholmen godkände handlingsplanen för 2026, som fokuserar på att hantera unga i riskzonen, otrygga platser, systemhotande brottslighet, utsatta brottsoffer och kriminella miljöer. Polisen rapporterade en generell positiv utveckling av tryggheten, men noterade en förskjutning av brottslighet till digitala miljöer och att ungdomar som tidigare inte var kända av myndigheter söker uppdrag i kriminella miljöer. Bland annat har sex trygghetsinvesteringar beviljats, fler fältassistenter och föräldrarådgivare anställts, och fler parklekar har öppnats för att öka tryggheten.

Skärholmens ungdomsråd höll ett möte där de framförde synpunkter till stadsdelsnämndens representanter. Ungdomsrådet efterfrågade mer synlig och riktad verksamhet för tonårstjejer, samt bättre kommunikation via sociala medier. De föreslog också att åldersgränsen för feriearbete skulle höjas till 20 år, särskilt med tanke på nyanlända ungdomar, och betonade vikten av att öka tryggheten i Vårbergs centrum genom att öppna fler tunnelbaneutgångar och åtgärda otrygga platser.

Skärholmens Pensionärsråd godkände föregående protokoll och fick information om arbetet med att öka valdeltagandet, där seniorer rekryteras som valambassadörer. Rådet uttryckte önskemål om att få en detaljerad karta över byggnadsplanerna för en ny park vid Stångholmsbacken och uppskattade satsningen "Fokus Skärholmen".

Rådet för funktionshinderfrågor i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen höll ett möte där de bland annat diskuterade den nya socialtjänstlagen (SoL) och brukarundersökningar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De informerades om att Hägersten-Älvsjö planerar ett nytt stödboende i Midsommarkransen med 16 platser med eventuell start i september 2026, och att Triangelns gruppbostad kommer att flytta till Kastanjen före 2028 på grund av renovering. Dessutom planerar Hägersten-Älvsjö ett samarbete med organisationen Hela människan för att hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa, och Skärholmen planerar en träff med polisen samt en demokratifest för LSS-målgruppen.

Skärholmens stadsdelsförvaltning diskuterade sin kompetensförsörjningsplan för 2027-2029, med fokus på hur de ska hantera hög personalomsättning bland bidragshandläggare och socialsekreterare. Förvaltningen informerade också om arbetet med den nya socialtjänstlagen, inklusive remissvar och satsningar på mobil socialtjänst. Dessutom presenterades en plan för att öka valdeltagandet under namnet "Skärholmen röstar", bland annat genom demokratiambassadörer och en tillfällig vallokal i Skärholmens centrum.

Stadsdelsnämnden i Skärholmen noterade en balanslista över aktuella uppdrag som ska behandlas vid kommande möten. Bland uppdragen fanns rapporter om misstänkt brottslighet inom hemtjänsten, en utredning om sociala tjänstehundar, att säkerställa att synskadade inte prioriteras bort i krissituationer, samt nya krav enligt Socialtjänstlagen för avhopparverksamhet och aktivitetskrav.

Skärholmens stadsdelsförvaltning hade inga invändningar mot ansökan om ett Valborgsfirande med fackeltåg, valborgseld, körsång och försäljning vid Mälarhöjdsbadet och Bredängs centrum. Det planerade evenemanget den 30 april 2026 förväntades locka 1000 deltagare, varav 200 i fackeltåget. Förvaltningen tillade dock ett villkor om att arrangören ansvarade för städningen av de ytor som använts under firandet.

Skärholmens stadsdelsnämnd tog del av patientsäkerhetsberättelsen för Sätra vård- och omsorgsboende och socialpsykiatri för år 2025. Rapporten visade på förbättringar inom patientsäkerhetsarbetet, med låg smittspridning och färre fallolyckor, men lyfte också fram fortsatt behov av utveckling gällande riskbedömningar och hälsoplaner. Nämnden noterade rapporten som en del av det löpande kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.

Skärholmens stadsdelsförvaltning fick en bygglovsremiss för att bygga en ny prefabricerad toalettbyggnad vid lekplatserna Äventyret och Sagoskogen vid Vårbergstoppen på fastigheten Skärholmen 2:1. Förvaltningen meddelade att de inte hade några invändningar mot denna byggnation, vilket godkändes av stadsdelsdirektören och avdelningschefen.

Skärholmens stadsdelsförvaltning lämnade ett remissvar gällande förslaget att skydda Vikingaberget och Johannesdal i Vårberg som ett 10,4 hektar stort biotopskyddsområde. Förvaltningen var positiv till förslaget som syftar till att skydda gammal barrskog och ädellövsskog med mycket gamla träd. De påpekade dock att den nuvarande budgeten för stadsmiljöverksamhet bedöms vara otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning.

Kommunstyrelsen skickade ut förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna, inklusive Kista-Sollentuna-Häggvik, på remiss till olika kontor i staden. Skärholmens stadsdelsförvaltning yttrade sig positivt om att Region Stockholm tagit fram färdplanerna, men efterfrågade tydligare formuleringar om grön-blå värden som rekreation och klimatanpassning. De betonade också vikten av att färdplanen är flexibel för att kunna samordnas med kommunernas befintliga samarbeten i Kungens kurva-Skärholmen.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände verksamhetsberättelsen för 2025 för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Rapporten visade att Sätra vård- och omsorgsboende (VoB) har förbättrat sina resultat inom patientsäkerhet och kvalitet jämfört med föregående år, till exempel med fler riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår. Trots framstegen finns det fortfarande områden som behöver utvecklas, särskilt dokumentationen av hälso- och sjukvård och uppföljningen av avvikelser, samt kontrollräkning av narkotikapreparat.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände en överenskommelse om ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Medveten Konsumtion Sverige. Partnerskapet, som sträcker sig från maj 2026 till april 2028, syftar till att stärka invånarnas kunskap och engagemang för en hållbar livsstil genom aktiviteter som studiecirklar och föreläsningar om cirkulär ekonomi, återbruk och hållbar matkonsumtion. Stadsdelsnämnden bidrar med totalt 400 000 kronor under perioden och tillhandahåller mötesplatser.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände månadrapporten för mars 2026. Stadsdelsförvaltningen förutspår en budget i balans, men vissa områden uppvisar underskott. Bland annat förväntas ekonomiskt bistånd visa ett underskott på 2,3 miljoner kronor på grund av ett högre antal hushåll med bidrag än budgeterat, påverkat av konjunkturen och höga hyror i nya bostäder. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, inklusive personlig assistans enligt Lag om stöd och service (LSS), prognostiseras ett underskott på 4,3 miljoner kronor.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände en uppdatering av sin delegationsordning. De nya reglerna, som trädde i kraft vid justeringsdatum, innebär bland annat att beslut om placering av barn i jourhem inte längre kan delegeras till tjänstemannanivå, utan måste fattas av sociala delegationen eller i brådskande fall av nämndens ordförande. Dessutom flyttades anmälningsskyldigheten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för olämpliga utförare av personlig assistans och andra tillståndspliktiga verksamheter, som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), till ett mer generellt kapitel. En ny central placeringsfunktion har också införts inom Socialförvaltningen för att söka boenden och upprätta avtal för vissa LSS-insatser.

Kommunstyrelsen skickade en remiss till berörda nämnder om att byta ut befintliga PDF-kartor för lokala ordningsföreskrifter mot en ny digital karta i systemet dpMap. Dessutom föreslogs en ändring i paragraf 22 som innebär att kravet på att plocka upp efter hundar ska gälla i hela staden, inte bara innerstaden. Skärholmens stadsdelsnämnd granskade den nya digitala kartan, som de fann korrekt, och ställde sig positiv till ändringen av paragraf 22, då de anser att samma regler ska gälla för hundägare i hela Stockholm.

Socialnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att ge arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ansvara för att tillhandahålla aktiviteter inom det nya nationella aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd. Detta förslag syftar till att samla ansvaret hos en nämnd, Jobbtorg Stockholm, för att effektivisera stadens arbetsmarknadsinsatser och hjälpa fler invånare att bli självförsörjande. Beslutet förutsätter att riksdagen antar lagförslaget om aktivitetskravet.

Kommunstyrelsen skickade en motion från Moderaterna om ökad egenmakt för hemtjänsttagare, som ville utreda möjligheten att avböja specifika medarbetare utan att behöva byta hela utföraren, på remiss till olika instanser. Skärholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande. Förvaltningen instämde i att hemtjänsttagares inflytande är viktigt men lyfte fram att en sådan förändring skulle kunna leda till diskriminering, organisatoriska svårigheter, ökad arbetsbelastning och försämrad kontinuitet för personalen, samt att upplevt obehag ibland kan bero på den enskildes sjukdomstillstånd. De betonade att eventuella förändringar måste utredas noggrant för att inte försämra kvalitet och arbetsmiljö.

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade enhälligt att skicka Moderaternas skrivelse ”Tomma skolbänkar efter sommarlovet” till förvaltningen för beredning. Skrivelsen lyfter problemet med barn och unga som inte återvänder till skolan eller förskolan efter lov, och efterfrågar ett centraliserat system för snabbare rapportering av frånvaro, samt ställer frågor om stadsdelsförvaltningens handlingsplan för att förhindra att barn och unga förs bort mot sin vilja. Förvaltningen svarade att de inte har automatisk kännedom om skolfrånvaro då skolan organiseras under utbildningsförvaltningen, men socialtjänsten såg en ökning av orosanmälningar från skolor om frånvarande elever under hösten 2025. Ett barn återkom inte till förskolan efter sommaren 2025, och tre utredningar pågår gällande utebliven skolgång efter jullovet.

Centerpartiet föreslog att den avstängda delen av Skärholmens strandstig söder om Sätra varv skulle öppnas igen för att förbättra tillgängligheten till rekreation och natur. Stadsdelsnämnden beslutade att skrivelsen skulle skickas till förvaltningen för beredning. Förvaltningen svarade sedan att Trafikverket planerar att lämna över området till idrottsförvaltningen i maj 2026, vilket då kommer att möjliggöra att strandstigen kan öppnas upp igen.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Moderaterna om snötippning i Sätra naturreservat. Skrivelsen ställde sex frågor angående bland annat alternativa platser för snötippning, provtagning av snön för föroreningar, och kostnader för hanteringen. Förvaltningen svarade att Exploateringskontoret beslutar om snöupplag i reservat, att Trafikkontoret använder upplagen vid Mälarhöjdsbadet och Sätrastrandsbadet vid fulla upplag, samt att Miljöförvaltningen bedömer att halterna av skadliga ämnen är låga och att snön på land vanligtvis smälter i maj.

Fullständigt beslutstext är maskerad i både dagordning och protokoll. Därför kan det inte sammanfattas vad ärendet om "Aktiviteter för äldre ungdomar" handlade om eller vilket beslut som fattades.

Mötet godkände ett förslag om att erbjuda en musikstudio för att pröva på musik för unga. Detta är en del av ett projekt för att främja fritidsaktiviteter och förebygga kriminalitet bland ungdomar.

En medborgare föreslog att en oanvänd, inhägnad yta i Sätra industriområde skulle omvandlas till ett hundrastområde. Medborgaren erbjöd sig att hjälpa till med utformningen för att göra platsen hundvänlig.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att införa ett lokalt förbud mot tiggeri vid bankomater i Skärholmen, då invånare upplever obehag och otrygghet. Förvaltningen bedömde dock att ett sådant förbud inte var motiverat. De hänvisade till en nationell utredning som kom fram till att ett nationellt förbud mot tiggeri inte behövs och att problemen med tiggeri minskat, vilket även bekräftats av en regional trygghetsundersökning som visade på en minskning av upplevt påträngande tiggeri i Skärholmen från 57 procent år 2020 till 39 procent år 2025. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget om ett lokalt tiggeriförbud vid bankomater inte kommer att införas.

Stadsdelsnämnden tog emot en skrivelse från Sverigedemokraterna om illegal bosättning och långvarig camping, samt en skrivelse från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet om upprustningen av Tessinparkens entré. En muntlig fråga ställdes angående upprustningen av basketplanen i Tessinparken; förvaltningen svarade att Tessinparken är högt prioriterad men saknar ett planerat startdatum. En annan muntlig fråga handlade om att rädda valborgsfirandet i Hjorthagen 2026, där förvaltningen informerade att en ny plats har erbjudits arrangören efter att den tidigare platsen bedömdes olämplig, men arrangören har valt att inte gå vidare med en ny ansökan.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände och lade till handlingarna protokollet från pensionärsrådets sammanträde den 13 april 2026. Vid mötet diskuterades bland annat vikten av att pensionärer får hjälp med att digitalt lämna in uppgifter för fastställande av korrekt avgift för omsorgsinsatser samt hur kollektivtrafikfrågor kan lyftas med Region Stockholm. Pensionärsrådet fick även information om arbetet med en åldersvänlig stad och rekrytering av sommarpersonal inom äldreomsorgen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände den ekonomiska månadsrapporten för mars 2026, som visade ett förväntat överskott på 28,6 miljoner kronor för året efter resultatdispositioner. Rapporten noterade bland annat underskott inom nämnd- och förvaltningsadministration samt ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, medan äldreomsorgen prognostiserade ett stort överskott trots underskott inom vård- och omsorgsboenden samt hemtjänsten.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade en motion från Moderaterna om att ge hemtjänsttagare rätt att avböja specifika medarbetare utan att behöva ange skäl eller byta utförare. Förvaltningen ansåg att motionens intention att stärka individens position var positiv, men bedömde att ett formellt krav skulle skapa för stora svårigheter för att planera och utföra uppdraget. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget att införa en formell rätt att avböja personal inte bifölls. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Remissen gällde en övergång till digitala personalakter för att effektivisera och kvalitetssäkra hanteringen av personalhandlingar. Förvaltningen ställde sig positiv till förslaget, som också innebär att befintliga pappershandlingar ska skannas in.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen "Program för evenemang Stockholms stad" till kommunstyrelsen. Nämnden instämde i programmets syfte att göra Stockholm till en levande och hållbar evenemangsstad. De framhöll dock att programmet behöver förtydliga undantag för evenemang riktade till specifika målgrupper, tydligare krav för arrangörer och en tydlig ansvarsfördelning inom staden för hållbara evenemang.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade att justera ett tidigare beslut om föreningsstöd för 2026. Detta innebär att beskrivningarna av vad stödet får användas till har korrigerats för föreningarna Social motion (29 600 kr för hälsofrämjande aktiviteter) och Varghalsens koloniförening (102 700 kr för biologisk mångfald och relaterade projekt). Dessutom har felaktiga årtal i en fördelningstabell justerats för att vara korrekta.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände ett projektdirektiv och gav förvaltningen i uppdrag att utreda Spelbomskan 3 och 17 vid Stadsbiblioteket som nya lokaler för stadsdelsförvaltningen. Detta görs eftersom de nuvarande lokalerna inte längre uppfyller kraven efter sammanslagningen av Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder 2023. Utredningen, som beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor, ska klargöra hur byggnaderna kan anpassas till moderna kontorsmiljöer samtidigt som kulturhistoriska värden, tillgänglighet och säkerhet beaktas, och innebär att Svenska Barnboksinstitutet kan behöva flytta.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände stadsdelsdirektörens muntliga och skriftliga information till sammanträdet den 23 april 2026. Informationen inkluderade en seniorvecka i maj, drop-in-rekrytering för hemtjänsten, medborgardialog om Vegaparken, samt positiva resultat för aktivitetsboxar. Det informerades även om förskoleplatser, att förskolan Gärdesbacken ska bli grönare, att förskolan Rio evakuerats på grund av stambyte, och att krisstöd aktiverades efter ett dödsfall som invånare bevittnade.

Överförmyndarnämnden godkände Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket tillstyrkte kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Kristdemokraterna avstyrkte handlingsplanen helt och menade att den fokuserade för mycket på ideologi och byråkrati istället för praktiska problem. Moderaterna godkände förslaget delvis men ansåg att handlingsplanen var otydlig, saknade konkreta åtgärder och prioriterade fel.

Södermalms stadsdelsnämnds pensionärsråd höll möte den 13 april 2026. Under mötet välkomnades den nya stadsdelsdirektören Kerstin Andersson, och rådet diskuterade budgetförslag för kommande år med fokus på civilsamhällets förutsättningar, förebyggande insatser för äldre och psykisk hälsa. Rådet uttryckte också stark kritik mot brister i snöröjningen under vintern, som de menade hade lett till isolering och ökad fallrisk för äldre på Södermalm.

Södermalms stadsdelsnämnd avslog ansökan från Långholmens Padelklubb om ett stadigvarande serveringstillstånd för uteserveringen på Alstaviksvägen 21. Beslutet motiverades med att padelklubben ligger nära både Långholmens förskola och Jensen grundskola, vilket gjorde att förvaltningen avstyrkte tillståndet.

Kommunfullmäktige fick information om tre delegationsbeslut. Två av dessa var anmälningar enligt Lex Sarah, vilket innebär att allvarliga missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänsten har rapporterats. Det tredje beslutet gällde en avstängning som fattades den 25 mars 2026.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade en ansökan om serveringstillstånd för Restaurang Vinvalvet på Södermalmstorg 8. Förvaltningen föreslog att nämnden skulle godkänna ansökan, vilket avsåg stadigvarande serveringstillstånd för allmänheten på uteserveringen mellan klockan 11.00 och 23.00, från 1 april till 30 oktober varje år. Nämnden tillstyrkte ansökan utifrån Stockholms stads riktlinjer, då man fann inga hinder ur ett socialt och förebyggande perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände en ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för restaurang Villa Valentina på Slussbrogatan 10. Tillståndet gäller både restaurangen och uteserveringen, måndag till söndag klockan 11.00 till 01.00. Beslutet baserades på en social och förebyggande bedömning som inte fann några hinder för att godkänna ansökan.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ansökan om serveringstillstånd för Restaurang Liv på Slussbrogatan 10. Detta innebär att restaurangen får servera alkohol både inomhus och på sin uteservering från måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 01.00.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för Mint Restaurang på Bjälbogatan 12. Tillståndet gäller för servering i restaurangen mellan klockan 11.00 och 23.00 samt för uteserveringen mellan klockan 11.00 och 22.00, måndag till söndag. Beslutet baserades på att förvaltningen gjorde en samlad bedömning att det inte fanns några sociala eller preventiva hinder mot att godkänna tillståndet.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ansökan om serveringstillstånd för restaurang Baggio på Krukmakargatan 24. Restaurangen beviljades tillstånd att servera alkohol för allmänheten i både restaurangen och uteserveringen enligt Stockholms stads riktlinjer. Beslutet innebar tillstånd att servera mellan klockan 11.00 och 01.00 måndag till söndag i restaurangen, och mellan klockan 11.00 och 22.00 måndag till söndag i uteserveringen.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar från kommunstyrelsen om att digitalisera personalakter inom Stockholms stad. Nämnden ställde sig positiv till förslaget, då det förväntades öka rättssäkerheten, förenkla informationssökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal samt chefer. Nämnden betonade vikten av noggrann kvalitetssäkring av systemen och tydliga rutiner under övergången.

Stadsdelsnämnden på Södermalm överlämnade ett tjänsteutlåtande som svar på en motion om att göra Stockholm till en roligare stad med mer kultur, frihet och social gemenskap. Motionen föreslog bland annat att tillgängliggöra mer mark för kultur, sänka avgifter, häva vissa alkoholförbud, möjliggöra uteserveringar under "fria helger" och införa "öppna gator". Förvaltningen var positiv till att främja kultur på offentliga platser och "öppna gator", men rekommenderade att satsningar förläggs på tåliga ytor och ansåg att de nuvarande alkoholförbuden var väl avvägda för att skapa trygghet.

Kommunfullmäktige fick in en motion från Sergej Salnikov (SD) som föreslog att staden skulle utreda möjligheten att inrätta fler övningskörplatser för motorcyklar. Anledningen var att den enda befintliga platsen vid Älvsjömässan ofta är överbelastad. Södermalms stadsdelsförvaltning ansåg det positivt att samutnyttja ytor, men påpekade att de inte ansvarar för parkeringsytor och såg utmaningar med att hitta tillräckligt stora, lämpliga ytor i innerstaden, särskilt med tanke på bullerpåverkan. Förvaltningen skickade därför sitt tjänsteutlåtande som svar på remissen, utan att fatta ett eget beslut.

Södermalms stadsdelsnämnd svarade på en remiss från kommunstyrelsen gällande det nya aktivitetskravet för den som får försörjningsstöd. Nämnden hade inga invändningar mot förslaget att Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteter, men framhöll att Södermalms egna arbetsmarknadsinsatser borde kunna användas av hela staden för att möta invånarnas behov mer effektivt. Det nationella aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter för de som omfattas av kravet, för att hjälpa dem närmare arbete och självförsörjning.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade kommunstyrelsens remiss om "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Förvaltningen ställde sig positiv till handlingsplanen och ansåg att den är ett viktigt styrdokument för att öka jämställdheten i staden. Nämnden lämnade över förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen, där de bland annat föreslog att handlingsplanen kunde kortas ner, att kunskapshöjande insatser om jämställdhetsanalyser borde samordnas stadsgemensamt och att ett arbetsgivarperspektiv saknades i planen.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett förslag om att införa gemensamma riktlinjer för hur särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden, förmedlas. Förvaltningen var positiv till förslaget. Riktlinjerna, som antogs av kommunfullmäktige, ska skapa enhetliga rutiner, ökad rättssäkerhet och tydligare ansvarsfördelning mellan stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningen. Dessutom ska de ge stöd och vägledning för personal som arbetar med dessa insatser och hjälpa invånare att välja boende i stadens valfrihetssystem.

Södermalms stadsdelsnämnd har yttrat sig positivt över förslaget till en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor. Förvaltningen anser att den nya riktlinjen kommer att stärka barnsäkerhetsarbetet genom att göra det mer systematiskt, likvärdigt, sammanhållet och praktiskt tillämpbart för förskolorna. Nämnden föreslog även några mindre justeringar, som att flytta avsnittet "Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet" och att tydliggöra benämningarna för vissa säkerhetsområden.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade reviderade riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Stockholm. De nya riktlinjerna är mindre omfattande, fokuserar på stadsspecifika regler och tar bort information som redan finns i nationell lagstiftning. Förvaltningen ansåg att de nya riktlinjerna är positiva men betonade behovet av mer handläggarstöd. Nämnden överlämnade förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna angående bristande snöröjning på Södermalm, Gamla stan och i Hammarby Sjöstad. Förvaltningen besvarade nio frågor om bland annat antalet felanmälningar, hur prioriterade gångstråk underhålls, och samverkan med trafikkontoret. De framhöll att alla utom ett av elva ärenden åtgärdats inom avtalad tid och att de saknar en specifik prioriteringsplan för områden där många äldre rör sig, men att ett arbete pågår för att förbättra samverkan med trafikkontoret vid kraftiga snöfall.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände månadsrapporten för mars 2026, som visade på ett överskott på 65,0 miljoner kronor för hela året. Äldreomsorgen förväntas ha ett överskott på 43,0 miljoner kronor, medan övriga verksamheter prognostiserar en budget i balans. En utmaning är dock det ökande behovet av försörjningsstöd och platser inom vård- och omsorgsboenden.

Södermalms stadsdelsnämnd fattade beslut om att delta i en gemensam upphandling av byggledningstjänster tillsammans med Kungsholmens och Norra Innerstadens stadsdelsnämnder. Detta för att förnya ett avtal som löper ut 2027 och effektivisera processen. Södermalms stadsdelsförvaltning kommer att leda upphandlingen och två separata avtal ska tecknas.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände att ta emot en konstnärlig miniskateboardramp som en donation. Rampen, som finansierats av Konstnärsnämnden med 375 000 kr, ska byggas i svensk ek av möbelsnickare och en konstnär och vara färdig i juni 2026. Förvaltningen fick även i uppdrag att hitta en lämplig plats för rampen, som är designad för nybörjare och ska öka utbudet av spontanidrottsanläggningar på Södermalm.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att hyra en lokal på Hennings gata 23–25 (fastigheten Persikan 6) för en ny förskola. Hyresavtalet löper i 10 år med en årshyra på 2,7 miljoner kronor och ansökan skickades vidare till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott för godkännande. Förskolan kommer att ha fyra avdelningar för totalt 72 barn och beräknas öppna i augusti 2026, trots att den avviker från riktlinjerna för lekvärde på grund av områdets tätbebyggda karaktär.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände underlaget för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Underlaget beskriver nämndens kommande prioriteringar, till exempel ett ökat behov av äldreomsorg och en anpassning av förskolornas lokaler på grund av minskande barnantal. Det lyfter också utmaningar som ökade kostnader för civil beredskap, behov av att stärka kompetensförsörjningen och den demografiska utvecklingen med en förväntad minskning av befolkningen på Södermalm fram till 2034.

Ett medborgarförslag om att anlägga fler tennisbanor för spontan användning på Södermalm har avslagits av Södermalms stadsdelsnämnd. Förvaltningen bedömde att det saknas lämpliga platser i parkerna, då befintliga grönytor är viktiga att bevara för rekreation, biologisk mångfald och klimatfördelar. De ansåg också att ytor för spontanidrott bör kunna användas av fler personer samtidigt än vad en tennisbana tillåter.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att inrätta mobila cykelverkstäder med feriejobbande ungdomar under sommarsäsongen. Förvaltningen avslog förslaget i dess föreslagna form, främst på grund av krav på kontinuerlig närvaro av yrkeskunnig handledare för kvalitet, säkerhet och korrekt hantering av miljöfarligt avfall. Däremot ställde sig förvaltningen positiv till att utveckla cykelservice i samarbete med civilsamhället, exempelvis genom att utöka konceptet med pop-up cykelfixar liknande den som genomfördes i Björns trädgård.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att förse kommunala förskolor och skolor med vattenkannor med Stockholms stads logotyp. Förvaltningen var positiv till förslaget för förskolorna och beslutade att skicka ut vattenkannor till dessa, samt till fem parklekar, i maj månad i samband med ett solrosprojekt. Däremot kunde förvaltningen inte agera för skolorna utan skickade förslaget vidare till utbildningsförvaltningen för hantering.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att rusta upp Södermalmsallén vid korsningen Fatburs Brunnsgata, där marken har sjunkit och skapat fallrisker. Stadsdelsförvaltningen meddelade att de saknar budget och kompetens för att åtgärda sättningarna själva, men har vänt sig till trafikkontoret för hjälp med att utreda och planera åtgärder, inklusive en geologisk undersökning. Förvaltningen hoppas kunna utjämna marken och se över alléns utformning och växtlighet när finansiering finns, och trafikkontoret undersöker även möjligheten att installera dekorativ belysning i träden under vintern 2026-27.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att effektivisera träningstider för äldre barn på Södermalms fotbollsplaner. Förvaltningen avslog förslaget att använda spontanbollplaner för klubbverksamhet eftersom dessa ska vara tillgängliga för alla och olika aktiviteter. Delen av förslaget som handlade om att uppmana fotbollsklubbarna att effektivisera träningstider och fördela tiderna rättvisare skickades vidare till idrottsnämnden, då detta inte faller inom stadsdelsnämndens ansvar.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att köpa fastigheten Tantogatan 75, även känd som Molitors malmgård, för att etablera ett romskt kulturhus. Förvaltningen var positiv till idén men konstaterade att de inte äger fastigheter och därmed inte kan köpa den. Frågan om hur driften skulle organiseras lämnades obesvarad, men förvaltningen fortsätter att arbeta med romsk inkludering enligt stadens program för mänskliga rättigheter och handlingsplanen för romsk inkludering 2030.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade 18 medborgarförslag som inkom under mars 2026. Nämnden beslutade att skicka sju förslag vidare till förvaltningen för beredning, exempelvis angående en ny hundrastgård på östra Södermalm och utökat alkoholförbud i Södermalmsallén. Fem förslag, som önskemål om skyltar för båtavgångar i Luma och Barnängsbryggan samt bättre skalskydd för skolor, skickades vidare till andra nämnder eftersom de låg utanför stadsdelsnämndens ansvarsområde, medan två redan hade hanterats som synpunkter av förvaltningen eller trafiknämnden, bland annat ett förslag om bänkar av trädstammar på Hornstulls strand.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla riktlinjer för så kallade Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Det här handlar om hur nämnden samarbetar med ideella organisationer för att lösa samhällsproblem och skapa nytta för invånarna. Riktlinjerna ska se till att samarbetet är lagligt och effektivt, samt tydliggöra när IOP är en lämplig samarbetsform och när det inte är det.

Moderaterna i Hägersten-Älvsjö undrade vilken beredskap parkskötseln hade för att tömma papperskorgar och städa extra under sommaren, vilka lärdomar förvaltningen dragit av förra årets otrygghet vid Liljeholmskajen, samt om stadsdelen skulle hyra in ordningsvakter. De ville också veta hur fältassistenterna arbetar vid speciella tillfällen och vilka andra insatser som görs för att främja ordning på problemplatser under sommaren.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade en rapport om delegationsbeslut, vilket är beslut som fattats av anställda istället för nämnden själv. Bland dessa beslut fanns bland annat avslag på begäran om utlämnande av allmänna handlingar, ett yttrande om serveringstillstånd för restaurang Mackverket Marievik, och ett svar på en bygglovsremiss för en nätstation där förvaltningen betonade vikten av att skydda en björk. Stadsdelsnämnden valde att lägga denna rapport till handlingarna, vilket innebär att den noterades men ingen ytterligare åtgärd krävdes.

Fullmäktige informerades om ett svar på ett medborgarförslag om en hästanläggning i Vintervikens område. Förslaget hade skickats in den 30 mars 2026, och nämnden tog ett beslut i ärendet den 26 mars 2026.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visade att nämnden totalt sett förväntades ha ett underskott på 2,7 miljoner kronor före resultatöverföringar, men ett överskott på 0,8 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Individ- och familjeomsorgen, inklusive barn- och ungdomsomsorgen, samt vuxenomsorgen, prognostiserade stora underskott på grund av höga placeringskostnader, medan äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning visade överskott. Nämnden valde att lägga månadsrapporten till handlingarna, vilket innebär att den noterades men inget ytterligare beslut fattades.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd tog del av pensionärsrådets protokoll från den 15 april 2026. Vid mötet informerades om hälso- och sjukvården för äldre, särskilt på särskilda boenden, och vikten av tidig planering av palliativ vård. Rådet diskuterade även flera ärenden som upphandling av fönsterputs, budget för 2027, oro kring sexualbrott inom hemtjänsten, kompetensutvisningar, trafikförändringar i SL, samt planerna för ett nytt vård- och omsorgsboende i Liseberg.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd tog del av synpunkterna från rådet för funktionshinderfrågor, som hade möte den 8 april 2026. Vid mötet diskuterades bland annat utmaningar med samordning för personer med samsjuklighet, hur man utvecklar förebyggande hälsoarbete och resultat från brukarundersökningar inom Lag om stöd och service (LSS). Rådet informerades även om planerna för ett nytt stödboende i Midsommarkransen, flytt av en gruppbostad samt ett samarbete med organisationen Hela människan för att motverka psykisk ohälsa bland unga vuxna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående Blomsterfondens planer att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i Liseberg, kvarteret Julpsalmen 4. Den nya byggnaden, som ska ersätta en äldre från 1960-talet, kommer att erbjuda cirka 85 lägenheter. Beslutet innebar att nämndens svar på remissen skickades till stadsbyggnadskontoret.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen angående föreslagna trafikförändringar i SL-trafiken för 2026/2027. Nämnden var i huvudsak positiv till kapacitetsökningar och förbättrade nattbusslinjer, men avstyrkte förslaget om färre turer genom Älvsjö industriområde och önskade tydligare information om hur turtätheten skulle påverkas av linjeändringar. Dessutom betonade nämnden vikten av att bibehålla eller öka turtätheten på linjerna 133 och 707, samt att återinföra linje 153. Robin Nilsen (L) reserverade sig mot beslutet och framförde kritik mot tidigare nedskärningar i kollektivtrafiken och det rödgröna styrets hantering av busstrafiken.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" och skickade det som remissvar till kommunstyrelsen. Planen, som sträcker sig till 2030, syftar till att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön. Trots godkännandet reserverade sig Moderaterna och Liberalerna, som ansåg att planen var för generell, saknade tydliga mål och konkreta åtgärder, och inte tillräckligt hanterade frågor som mäns våld mot kvinnor eller hedersrelaterat våld och förtryck. Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt uttalande där de ifrågasatte planens ideologiska utgångspunkter och betonade vikten av individperspektiv och konkreta åtgärder.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående införandet av ett aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd, och skickade det vidare till kommunstyrelsen som svar på en remiss. Aktivitetskravet, som träder i kraft den 1 juli 2026, innebär att heltidssysselsättning blir huvudregel och att Stockholms stad behöver förstärka samarbetet mellan sina nämnder, med Arbetsmarknadsnämnden och Jobbtorg Stockholm som samlat ansvariga för att tillhandahålla aktiviteter. Moderaterna och Sverigedemokraterna anmälde särskilda uttalanden där de välkomnade reformen men Moderaterna uttryckte oro över avsaknaden av samverkan med civilsamhället och näringslivet samt bristen på fördjupad målgruppsanalys.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande om nya riktlinjer för förmedling av platser i särskilda boenden enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa riktlinjer, som saknades tidigare, syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna samt säkerställa likabehandling och rättssäkerhet. Nämnden överlämnade yttrandet till kommunstyrelsen, trots att förvaltningen hade synpunkter på bland annat prioritering av akuta behov framför kötid, en för lång tidsgräns för erbjudanden (sex månader) samt otydlighet kring vem som initierar placeringsförfrågningar utanför Lagen om valfrihetssystem (LOV).

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att skicka ett yttrande till kommunstyrelsen angående uppdaterade riktlinjer för ekonomiskt bistånd. De nya riktlinjerna, som ska anpassas till förändringar i lagstiftning och praxis sedan 2017, kommer att fokusera på delar som kräver beslut av kommunfullmäktige, till exempel avsteg från nationella regler. Moderaterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna, reserverade sig mot beslutet och menade att riktlinjerna försvagar incitamenten till arbete och är kritiska till att bistånd beviljas till personer utan laglig vistelserätt i Sverige.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor och överlämnade det till kommunstyrelsen. Syftet med den uppdaterade riktlinjen är att stärka det systematiska och likvärdiga barnsäkerhetsarbetet, med fokus på förebyggande åtgärder och beredskap för allvarliga händelser och kriser. En minoritet reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller för personal samt förstärkt förmåga att upptäcka hedersförtryck och hantera orosanmälningar.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på Centerpartiets frågor om konsekvenserna av kompetensutvisningar. Förvaltningen betonade att kompetensförsörjning är en viktig utmaning, särskilt inom äldreomsorgen, och att utvisningar kan förvärra bristen på arbetskraft. Man konstaterade dock att det i nuläget inte finns indikationer på att förvaltningen har medarbetare som omfattas av utvisningsbeslut, vilket gör det svårt att fullt ut bedöma konsekvenserna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna gällande sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen har redogjort för att de ser allvarligt på nationella uppgifter om brott inom hemtjänsten och arbetar med systematiska rutiner för rekrytering, lämplighetsbedömning och uppföljning av personal, inklusive utökade registerkontroller vid nyanställning. De har också rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera missförhållanden samt att underlätta för äldre och anhöriga att anmäla brister.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Hela människan StorStockholm. Avtalet, värt 300 000 kronor för perioden 2026-2029, syftar till att ge tidigt och samordnat stöd till unga vuxna med komplex problematik, som psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för att minska risken att de faller mellan stolarna. Stödet, baserat på Case Management, ska följas vetenskapligt av Marie Cederschiölds högskola och är villkorat av finansiering från Allmänna Arvsfonden. Sara Grolander (MP), Max Otterman (S) med flera och Maria Ljuslin (V) anmälde ett särskilt uttalande som lyfte fram samverkan för att bryta isolering och förebygga ohälsa bland unga.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till revidering av den lokala rutinen för lex Sarah. Den uppdaterade rutinen reglerar hur socialtjänsten ska rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden eller risker för missförhållanden inom sin verksamhet, för att säkerställa att medborgare får insatser av god kvalitet och skyddas från bristande vård eller service.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände underlaget för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive bilagor om strategisk kompetensförsörjningsplan, fysisk parkleksplan, klimatinvesteringar och klimatanpassning. Förslaget överlämnades till kommunstyrelsen för vidare beredning. Flera partier, inklusive Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, reserverade sig mot beslutet med egna budgetförslag och anförde särskilda yttranden.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att rusta upp Botvidsparkens lekplats i Aspudden. Förvaltningen kommer att genomföra en inventering av samtliga 94 lekplatser i stadsdelsområdet under året, för att sedan prioritera vilka lekplatser som ska rustas upp och när, inklusive Botvidsparkens lekplats. Man kommer att särskilt beakta goda lekytor för barn med funktionsvariation samt biologisk mångfald och dagvattenlösningar.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att placera en papperskorg i Gröndal. Förvaltningen har konstaterat att det saknas sopkärl utmed en parkväg nära Klyvarvägen och Bryggvägen, en plats som ofta används av hundägare, och kommer därför att placera ut en papperskorg där under året för att förbättra stadsmiljön.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att förbättra strandbadet vid Trekanten i Liljeholmen. Förvaltningen avslog förslaget om en träspång, då det skulle försämra tillgängligheten och snöröjningen. Förslaget om att flytta parkvägen skulle kräva förstudier och beräknas kosta 5-10 miljoner kronor, men önskemålet att förbättra badplatsen kommer att tas med i framtida arbete.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag. Förslaget gällde behovet av trafikhinder vid Enbacksparken i Midsommarkransen, där fordon som taxibilar och mopeder kör in på en parkväg nära Midsommarkransens skola och lekplats, vilket skapar otrygghet. Förvaltningen instämde i behovet och kommer att placera ett trafikhinder samt en påbudsskylt som tydliggör att parkvägen är för gående och cyklister för att öka säkerheten för de som vistas i parken.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade tio medborgarförslag som inkommit mellan den 7 mars och 2 april 2026. Nämnden beslutade att tre av förslagen, gällande parkleken vid Svandammsparken, Sannadalsparken och en parkbänk vid Johan Skyttes väg, skulle utredas vidare av förvaltningen. Ytterligare två förslag, om en brygga vid Myrberget och en öppen förskola i Gröndal, fick förvaltningen i uppdrag att besvara direkt till förslagsställarna. Resterande fem förslag, rörande biltrafiken mellan Aspudden och Mälarhöjden, en rondell vid Sjöviksvägen-Sjöviksbacken, ytan vid Årstabergs station, Spårväg syd Älvsjö samt en busshållplats vid Örnbacken, skickades vidare till trafiknämnden eller Region Stockholms trafikförvaltning eftersom de ligger under deras ansvarsområden.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett protokoll från Bromma pensionärsråds möte den 15 april 2026. Vid det mötet diskuterades bland annat tillgänglighetsfrågor, såsom Möjligheternas hus på Hagelstavägen, information om nya naturreservat och parkdrift, samt synpunkter på budgeten 2027 och en busshållplats vid Bromma sjukhus. Dessutom informerades om att en äldrekurator rekryterats och att Mälarbackens vård- och omsorgsboende deltar i en kvalitetsutmärkelse. Nämnden valde att lägga protokollet till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en lista med inkomna medborgarförslag. Ett förslag handlade om att personer med daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service (LSS) ska kunna studera på Komvux med 25% studietakt istället för 20%, eftersom Komvux inte erbjuder lägre än 25%. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att förslagen noterades och skickades vidare för beredning till antingen förvaltningen eller relevanta externa kontor, som Exploateringskontoret och Alviks kulturhus.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände sitt underlag för budget 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Underlaget inkluderar detaljer om kapitalkostnader, investeringar i parker och trygghet, samt klimatinvesteringar som inköp av fossilfria fordon och en diskmaskin till Sätra vård- och omsorgsboende. Planen tar även upp kompetensförsörjning och behovsanalys för förskolor och äldreomsorg.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände ett yttrande till kommunstyrelsen angående ett förslag att utöka Försäkringskassans befogenheter att utreda bidragsbrott. Nämnden var positiv till ökat informationsutbyte mellan myndigheter för att förebygga bidragsbrott, men betonade samtidigt vikten av rättssäkerhet, strikt skydd av personuppgifter och att den enskildes integritet värnas. Man lyfte också fram att det kan påverka förtroendet i klientrelationer inom socialtjänsten och medföra ökad administrativ belastning.

Kommunfullmäktige antog nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad. Dessa riktlinjer inkluderar en höjning av normen för livsmedel samt lek och fritid för barn och unga, en sommarlovspeng till barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, samt möjlighet för föräldrar inskrivna på Jobbtorg Stockholm att vara lediga med bibehållet bistånd under fyra sommarveckor. Dessutom specificeras att vissa inkomster, som habiliterings- och lärlingsersättning, inte ska minska biståndet, och handläggare ska särskilt uppmärksamma våldsutsatthet och sex mot ersättning.

Kommunstyrelsen godkände en remiss från Skärholmens stadsdelsförvaltning angående Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen ansåg att handlingsplanen stärker och utvecklar stadens jämställdhetsarbete genom att fokusera på jämställdhetsintegrering och tydliga resultatmål. De lyfte dock fram utmaningar som att normkritiskt arbete kräver tid och kompetens, att brist på könsuppdelad statistik försvårar uppföljning och att det kan finnas en konflikt mellan jämställdhetsperspektivet och behovet av interkulturell representation i extern kommunikation.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände ett yttrande som svar på en remiss från Kommunstyrelsen gällande nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Förvaltningen var positiv till uppdateringen av riktlinjerna som syftar till att stärka systematiken och likvärdigheten i säkerhetsarbetet. Man ansåg att även privata förskolor borde omfattas av riktlinjerna och noterade att en orosanmälan kan vara både förebyggande och en allvarlig händelse. De nya riktlinjerna ersätter åtta tidigare handlingsplaner med rutiner och inkluderar vägledningar för områden som barn som far illa, brott mot barn, diskriminering och sekretesshantering.

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på kommunstyrelsens remiss gällande övergången till digitala personalakter. Förvaltningen ser positivt på att övergå från pappersbaserade till digitala personalakter för stadens cirka 88 000 anställda, vilket förväntas effektivisera hanteringen, öka säkerheten och tillgängligheten av personalhandlingar. Projektet, som beräknas pågå i fem år med en finansiering på 70 miljoner kronor, innebär att befintliga pappersakter skannas in och att systemstöden Lisa självservice och eDok används för att hantera de digitala akterna.

Kommunstyrelsen skickade ut förslag till nya riktlinjer för hur särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatriska stödboenden ska förmedlas. Syftet är att alla ska behandlas lika och att processen ska vara rättssäker. Flera stadsdelsnämnder har fått möjlighet att yttra sig över förslaget före den 28 april 2026, och Skärholmens stadsdelsförvaltning lämnade in synpunkter om att förtydliga hur valfrihetssystemet fungerar, hur byte av boende ska hanteras och hur man undviker viten för obesvarade beslut.

Liberalerna hade lämnat in två skrivelser. Den ena handlade om hälso- och tandvård för placerade barn i Bromma och efterfrågade information om uppföljning av barns hälsostatus, vad som görs för att barnen ska må bra och få rätt vård, hur regelbundna tandundersökningar säkerställs, samt hur vaccinationsprogram följs upp och hur utvecklingen sett ut över tid. Den andra skrivelsen gällde en säker cykelväg mellan Ulvsundaplan och Alviksplan, där Liberalerna krävde ett snabb upphandling och montering av ett skyddsräcke, en säkerhetsinventering av liknande cykelstråk i stadsdelen samt en tydlig tidsplan för när staketet ska vara på plats. Inga beslut fattades i sakfrågorna, utan detta var en informationspunkt från nämnden och förvaltningen.

Bromma stadsdelsnämnd tog del av en sammanställning över Lex Sarah-rapporter för 2026. Fem nya Lex Sarah-rapporter, som alla kommer från avdelningen för socialtjänst och fritid, har inkommit och utreds vidare. Dessutom har fem Lex Sarah-ärenden avslutats under perioden, där inget av dem bedömdes utgöra ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Nämnden lade informationen till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände månadsrapporten för mars 2026. Prognosen för hela året visade ett positivt budgetöverskott på 24,9 miljoner kronor, främst tack vare en centralt avsatt buffert och förväntat överskott inom äldreomsorgen. Hanna Wistrand (L) gjorde ett särskilt uttalande där hon kritiserade att rapporten saknade vissa specifikationer och uppgifter, vilket ledde till frågor om förvaltningens arbetsmiljö.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar angående riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket var överlag positivt till riktlinjerna. Moderaterna reserverade sig dock mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller av personal, stärkt förmåga att upptäcka hedersförtryck och skarpare rutiner för orosanmälningar.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Handlingsplanen syftar till att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Dock uttrycktes farhågor om att planen är för generell och att tydligare målgruppsprioritering och uppföljning behövs för att stärka genomslaget, vilket ledde till reservationer från Liberalerna och Moderaterna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen om att övergå till digitala personalakter. Syftet är att skapa en säkrare och effektivare hantering av personalhandlingar, och förvaltningen stöder rekommendationen om ett centralt finansierat digitaliseringsprojekt. Mattias Keresztesi (M) med flera, samt Hanna Wistrand (L), lämnade särskilda uttalanden som betonade vikten av hög säkerhet och noggranna förberedelser, med hänvisning till tidigare digitaliseringsproblem och den ökade hotbilden från främmande makt.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en remiss från Socialförvaltningen gällande ett ansökt serveringstillstånd för restaurang SANO på Blackebergsvägen 109 i Bromma. Företaget FBW Sushi AB ansökte om tillstånd för att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker i restaurangen måndag-söndag kl. 11:00-01:00 och på uteserveringen måndag-söndag kl. 11:00-22:30. Stadsdelsnämnden beslutade att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, som tillstyrkte ansökan då man inte fann att serveringstillståndet skulle medföra några sociala nackdelar.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss om trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken 2026/2027. Förvaltningen tillstyrkte föreslagna förbättringar av busstrafiken i områden som Mariehäll och Annedal, men motsatte sig indragna turer på linje 127 och önskade en badbuss till Ängbybadet. Nämnden betonade också vikten av snabba reparationer av rulltrappor, en busshållplats vid Bromma sjukhus och att kollektivtrafiken ska vara trygg och anpassad för äldre och personer med funktionsnedsättning. Liberalerna och Moderaterna reserverade sig mot beslutet och krävde bland annat ökad turtäthet på buss 113, återinförande av buss 115 till Bromma sjukhus samt att Tvärbanan byggs klart.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar gällande reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd i Stockholm stad. Nämnden godkände förvaltningens förslag att anta yttrandet, vilket innebär att de skickade in sitt svar till kommunstyrelsen. Mattias Keresztesi med flera (M) reserverade sig mot beslutet och ville att förslaget skulle återremitteras eller avslås, med hänvisning till oro för att riktlinjerna försvagar incitamenten till arbete och tillåter bistånd för personer utan laglig vistelserätt, samt kritik mot generella SL-kort och sommarledighet med bibehållet ekonomiskt stöd.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade att anta ett tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Remissen gällde nya riktlinjer för hur särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden, ska fördelas. Nämnden ställde sig positiv till förslaget, som syftar till att skapa en gemensam struktur och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna för att öka rättssäkerheten för invånare som behöver dessa boenden.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en motion från Moderaterna, vilken föreslog att exploateringen vid Solviksängen skulle avbrytas och att områdena 25 och 44 skulle inkluderas i naturreservatet Ålstensskogen och Storskogen. Nämnden avslog därmed motionen och skickade sitt svar till kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville istället avbryta byggplanerna vid Solviksängen och skydda naturområdet.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att skapa en "King-spelplan" i Blackebergsparken. Förvaltningen välkomnade förslaget eftersom en sådan spelplan funnits där tidigare men troligen har nötts bort. Nämnden godkände förvaltningens förslag att måla dit en ny spelplan så snart som möjligt.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag. Medborgarförslaget, framlagt av tre elever från Nya Elementar, önskade mer skydd som staket eller häckar runt lekplatser i Bromma, särskilt nära Beckombergavägen, för att förhindra att barn springer ut på bilvägar. Förvaltningen bedömde dock att de lekplatser som har behov av skydd mot biltrafik redan har detta, och att små barn alltid ska leka under föräldrars uppsikt.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att anlägga ett utegym i Judarskogen vid Nockebyhov. Förvaltningen föreslog att utegymmet skulle anläggas på idrottsmark vid Åkeshovs bollplan istället för i naturreservatet, då de föreslagna platserna i Judarskogen inte var lämpliga på grund av höga natur- och kulturvärden. Medborgarförslaget vidarebefordrades till idrottsförvaltningen för vidare utredning av placeringen vid Åkeshovs bollplan.

Bromma stadsdelsnämnd tog emot ett medborgarförslag om att anlägga en konstfrusen isbana för spontanidrott vid Ängby IP. Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens svar, som konstaterade att stadsdelsnämnden inte har ansvar för idrottsanläggningar som Ängby IP. Förslaget skickades därför vidare till idrottsnämnden för kännedom och eventuell vidare hantering, eftersom idrottsförvaltningen ansvarar för konstfrusna isbanor.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att etablera en communitybaserad skogsträdgård i Skogsboområdet i Ålsten. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget lades till handlingarna utan åtgärd. Stadsdelsförvaltningen menade att det saknas resurser och uppdrag för att hantera förslaget just nu, samt att flera frågor behöver klargöras, som naturreservatsbildning av Ålstenskogen-Storskogen, ett kommande program för stadsnära odling och dialog med fastighetskontoret.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna om misstänkta sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen bedömde att säkerheten och tryggheten för äldre som får hemtjänstinsatser i stadsdelen är god, baserat på rekryteringsrutiner, avtal med hemtjänstutförare som ställer krav på personalens utbildning, och samarbete med polis och andra aktörer. Ärendet lades därmed till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet. Centerpartiet hade bett förvaltningen att beräkna kostnaden för att avveckla den egna parkdriften och återgå till entreprenad, samt hur lång tid en sådan avveckling skulle ta och när kostnaden skulle vara intjänad. Förvaltningen svarade att det preliminärt skulle kosta 12,7 miljoner kronor att avveckla den egna parkdriften, att en övergång tidigast skulle kunna ske hösten 2028, och att avvecklingskostnaderna inte skulle tjänas in då de är engångskostnader.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på Liberalernas uppföljande frågor om Brommas isytor. Frågorna handlade bland annat om hur många av Brommas 14 isytor som varit åkbara, hur många spolningar som krävs och hur isarna underhålls. Förvaltningen svarade att 10 av 14 isbanor spolades under säsongen, men att vintrarna ofta är för milda. Isarna spolas manuellt av entreprenörer och underhålls genom kontroll, utjämning, plogning och underhållsspolning.

Liberalerna hade ställt frågor till Bromma stadsdelsnämnd om uppföljningen av byggprojekt, specifikt med anledning av att gräs och träd i Annedalsparken inte vuxit som de skulle efter renoveringen. Stadsdelsnämnden godkände förvaltningens svar, där det framgick att exploateringskontoret anlägger nya parker och därefter tar stadsdelsförvaltningen över ansvaret för drift och investeringar. Förvaltningen har rutiner för att säkerställa kvalitet och följa upp brister i egna projekt, men Annedalsparken anlades av exploateringskontoret och brister upptäcktes långt senare.

Bromma stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna om snöröjningen i Stockholm och Bromma. Skrivelsen ifrågasatte snöröjningens kvalitet och dess påverkan på äldre och personer med funktionsnedsättning, samt antalet klagomål och samarbetet med trafikkontoret. Förvaltningen svarade att vinterväghållningen inom deras ansvarsområde generellt fungerat bra trots stora snömängder, med 38 lokala klagomål, och att nuvarande avtal och rutiner bedöms som tillräckliga.

Bromma stadsdelsnämnd godkände ett förslag att projektera en ny gruppbostad enligt lagen om stöd och service (LSS) i kvarteret Norrmannen 11 i Bromma. Boendet kommer att bestå av sex lägenheter och gemensamma ytor i ett flerbostadshus, med beräknad inflyttning år 2030 och en uppskattad årshyra på cirka 1,5 miljoner kronor. Detta beslut syftar till att minska underskottet på LSS-platser i Stockholm stad.

Bromma stadsdelsnämnd fattade beslut om att delegera till socialjourpersonalen att begära polishandräckning i vissa specifika fall. Detta innebär att 35 namngivna tjänstepersoner vid socialjouren nu har rätt att be polisen om hjälp vid ingripanden enligt lagen om vård av missbrukare (LVM), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om placering av barn i skyddat boende.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade att revidera sin delegationsordning. Detta innebär förändringar i hur beslut fattas inom individ- och familjeomsorg för vuxna samt omsorg för personer med funktionsnedsättning, både vuxna och barn. Ändringarna omfattar bland annat nya delegeringar till enhetschefer för att hantera avvisade ansökningar, omprövning av beslut, avsteg från Lag om offentlig upphandling (LOU) och Lag om valfrihetssystem (LOV), samt godkännande och avtal för bostäder med särskild service enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att fördela föreningsbidrag för 2026. Totalt 1 016 234 kronor beviljades till 14 av 15 ideella föreningar verksamma i Bromma. Föreningarna har aktiviteter för Brommabor, exempelvis idrott, kultur, seniorverksamhet och insatser för att motverka ensamhet, samt för barn och unga.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budgeten för år 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Förslaget, som beskriver framtida prognoser och prioriteringar för nämndens verksamheter, överlämnades sedan till kommunstyrelsen för vidare beredning. Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet med hänvisning till egna budgetförslag och kritik mot bristande lösningar för utmaningar som segregation, skolresultat och kompetensförsörjning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade att inte utreda möjligheten att bygga en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Beslutet gick emot en motion från Liberalerna och Centern som ville ha en utredning om en 11-spelsplan i området. Förvaltningen ansåg att en sådan plan skulle skada den kulturhistoriskt och ekologiskt värdefulla Nationalstadsparken och föreslog istället att utreda hårdgjord mark eller se över idrottsplanering i större stadsutvecklingsprojekt.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Motionen, skriven av Jonas Naddebo (C), föreslog att staden skulle skydda kultur- och nöjesverksamheter mot klagomål från nyinflyttade grannar genom att utreda en modell där detaljplaner anpassas och att ta fram förslag på lokala avtal eller lagändringar. Förvaltningen ansåg att staden borde undersöka hur kultur- och nöjesverksamheter kan värnas bättre, samtidigt som invånarnas rättigheter bevaras, men avslog förslaget att bifalla motionen i sin helhet. Daniele Fava (C) reserverade sig mot beslutet och yrkade att motionen skulle bifallas i sin helhet, med hänvisning till studier om kulturens bidrag till stadens attraktivitet och vikten av att den som orsakar förändring ansvarar för anpassning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände ett yttrande till kommunstyrelsen angående en ny digital karta för Stockholms lokala ordningsföreskrifter. Detta innebär att de befintliga kartorna i PDF-format ersätts med en digital karta i stadens verktyg DpMap. Dessutom kommer ordningsföreskrifterna att ändras så att hundägare måste plocka upp efter sina hundar i hela staden, inte bara i innerstaden, för att skapa enhetliga regler för alla stockholmare.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" och skickade det som svar till kommunstyrelsen. Förvaltningen ansåg att handlingsplanen hade goda ambitioner men uppfyllde dem bara delvis, bland annat på grund av otydlig styrning och att facknämndernas ansvar för kunskapsområdet kunde tydliggöras. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och menade att planen var för administrativ, saknade konkreta åtgärder mot verkliga problem som mäns våld mot kvinnor, och var för fokuserad på ideologiska begrepp.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen med nya Riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd till kommunstyrelsen. Förvaltningen hade enbart en synpunkt och lyfte att beskrivningen om högsta godtagbara boendekostnad inte går i linje med rättspraxis, som säger att faktisk hyra bör inkluderas under rådrumstid. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville bland annat återremittera förslaget för att revidera formuleringar kring sommarledighet med bibehållet stöd, generella SL-kort utan behovsprövning, och bistånd till personer utan laglig vistelserätt, då de ansåg att detta försvagar incitamenten till arbete och urholkar förtroendet för omfördelningen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande om nya riktlinjer för förmedling av särskilda boenden, som inkluderar bostäder enligt Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialpsykiatriska stödboenden. Nämnden är positiv till de nya riktlinjerna för att skapa enhetlighet, men vill försäkra sig om att implementeringen sker ansvarsfullt och att risker, som långa väntetider på upp till åtta månader för bostadserbjudanden, uppmärksammas och åtgärdas. Detta innebär att invånare som behöver dessa boendeformer ska få en tydligare och mer rättssäker förmedlingsprocess, men med en oro för eventuellt förlängda väntetider.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en remiss från kommunstyrelsen om det nya aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och innebär att kommuner blir skyldiga att tillhandahålla aktiviteter. Förvaltningen delade ambitionen att stärka möjligheterna till självförsörjning men föreslog att den föreslagna modellen kompletteras med tydligare ramar och krav för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Moderaterna lämnade ett särskilt uttalande där de välkomnade reformen men uttryckte oro över avsaknaden av samverkan med civilsamhället och näringslivet för att möta behovet av aktiviteter.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss gällande riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna, som syftar till att stärka och likrikta barnsäkerhetsarbetet i förskolorna, bedömdes vara en god grund men med behov av ytterligare förtydliganden kring ansvarsfördelning samt anpassning till förskolans praktiska förutsättningar. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet yrkade på skarpare åtgärder, inklusive utökade bakgrundskontroller, bättre förmåga att upptäcka hedersförtryck och skärpta riktlinjer för orosanmälningar, men deras yrkande avslogs och de reserverade sig mot beslutet.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett förslag till detaljplan för Storängsbotten. Planen syftar till att utveckla området, som ligger mellan Lidingövägen, Storängsvägen och Norra länken/Värtabanan, för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård, samtidigt som natur- och kulturvärden bevaras och förstärks. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig och föreslog även att en vägförbindelse mellan Lidingövägen och Södra Fiskartorpsvägen skulle utredas för att förbättra framkomligheten, särskilt för biltrafik.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett förslag till detaljplan för fastigheten Snöklockan 4 i Vasastan. Planen syftar till att bygga sex nya hyresrätter på innergården samt bekräfta befintlig användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet, samtidigt som innergården ska rustas upp med mer grönska och bättre dagvattenhantering. Förvaltningen betonade vikten av att hantera effekter på värmeöar och friytor vid förtätningsprojekt i den redan täta stadsdelen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från Region Stockholm om trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken för 2026/2027. Förvaltningens utlåtande välkomnade förlängningen av busslinje 6 till Solna Centrum och betonade vikten av att tydligt kommunicera alternativa resvägar vid avstängningar av tunnelbanan sommaren 2027. De lyfte också fram behovet av att se över tidigare indragna busslinjer och hållplatser, särskilt att återinföra hållplats Jungfrugatan på busslinje 4 och att busslinje 57 återigen bör trafikera Sveavägen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Remissen gällde ett förslag från Socialdepartementet om att inrätta en brottsbekämpande verksamhet inom Försäkringskassan för att motverka bidragsbrott, med en brottsutredande och en brottsförebyggande del. Förvaltningen var positiv till syftet men framhöll risker kring hantering av känsliga personuppgifter och minskat förtroende för socialtjänsten, eftersom information om personer i behov av stöd kan komma att lämnas till den nya verksamheten.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov. Förslaget, som beskriver utvecklingen och prioriteringarna för nämndens verksamheter, överlämnades därefter till kommunstyrelsen för vidare beredning. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville istället se skarpare reformer och effektiviseringar, medan Sverigedemokraterna yrkade på att avslå förslaget och återkomma med ett omarbetat underlag baserat på deras skuggbudget.

Sverigedemokraterna har i en skrivelse uppmärksammat allvarliga och återkommande brister i handläggningen av LSS-ärenden i Hässelby-Vällingby, inklusive kritik från Justitieombudsmannen. Förvaltningen har svarat att bristerna inte främst beror på enskilda misstag utan på organisatoriska förutsättningar, arbetssätt och rutiner. De har genomfört en omorganisation, infört mentorer och checklistor, och planerar riktade utbildningar för att förbättra processen och säkerställa att LSS-lagstiftningen följs.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla två medborgarförslag som önskar en ny hundrastgård i Smedshagen, Hässelby. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner att de tar med sig önskemålet i det fortsatta arbetet med att komplettera och sprida ut hundrastgårdarna jämnare i stadsdelsområdet. Ett specifikt förslag om placering vid förskolan Rödklövern bedöms dock inte optimalt på grund av närhet till bostäder/förskola och att platsen är undanskymd.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd föreslås fördela totalt 311 500 kr i föreningsbidrag för miljö- och klimatarbete under 2026. Bidragen går till fem föreningar: Cykelfrämjandet, Hässelby Scoutkår, Riddersviks 4H, Svensk Eritreanska Förening i Västerort och Unga Örnar. Pengarna ska bland annat användas till att uppmuntra cykling, installera luftvärmepump, utveckla kretsloppsverksamhet, öka kunskap om återvinning och arrangera miljö- och klimatläger för barn och unga.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla flera medborgarförslag. Ett förslag handlar om att ställa ut lådor med leksaker, som hinkar och spadar, i några av områdets lekparker. Ett annat förslag gäller att bygga ett utegym anpassat för seniorer på Skarpnäcksfältet, och det tredje förslaget handlar om att förbättra skyltningen vid Flaten och Söderbysjön.

Denna lista informerar om flera ärenden som kommer att behandlas. Ett medborgarförslag föreslås om att köpa in leksaker till lekparker. Dessutom redovisas protokollsutdrag om revidering av riktlinjer för omsorg på obekväm arbetstid samt patientsäkerhetsberättelser för LSS-kollo och hälso- och sjukvård. Ett medborgarförslag om att öppna medborgarkontor i Bagarmossen har också inkommit.

Farsta stadsdelsnämnd ska svara på en remiss från kommunstyrelsen om ett nytt nationellt aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd. Kravet föreslås gälla från 1 juli 2026 och innebär att kommunen ska erbjuda aktiviteter som leder till arbete och självförsörjning. I Stockholm föreslås arbetsmarknadsnämnden få huvudansvaret för att tillhandahålla dessa aktiviteter, vilket Farsta förvaltning ställer sig positiv till för att skapa en tydligare och mer enhetlig process.

En motion från Sergej Salnikov (SD) föreslår att staden ska utreda möjligheten att inrätta fler övningskörplatser för motorcyklar. Idag finns bara en sådan plats vid Älvsjömässan, vilken enligt motionären är överbelastad. Farsta stadsdelsförvaltning ska yttra sig om förslaget men meddelar att de har begränsad kunskap i frågan och inte rådighet över de ytor som avses.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla en skrivelse om utbildning i pågående dödligt våld (PDV). Tre politiker (C, L, M) har ställt frågor om nuvarande rutiner, om personal har fått PDV-utbildning och om nämndens politiker borde få det. Förvaltningen svarar att det finns rutiner för hot och våld, inklusive PDV-scenarier, och att de ingår i en stadsövergripande upphandling för PDV-utbildningar för personal. Förvaltningen anser inte att politikerna i nämnden är en målgrupp för PDV-utbildning, men kan informera om krishantering.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska diskutera utnämningen av dataskyddsombud. Dessa ombud ska se till att nämnden hanterar personuppgifter korrekt enligt GDPR och brottsdatalagen, särskilt när det gäller arbete med socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Förvaltningen föreslår att Isabelle Wall utses till dataskyddsombud under maj månad och Amanda Johansson under juni till augusti, då ordinarie ombud Julia Ögren är frånvarande.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla en revidering av sina rutiner för Lex Sarah, som handlar om att rapportera och åtgärda missförhållanden inom socialtjänsten och stöd till funktionshindrade. Syftet är att förtydliga rutinerna och anpassa dem till delegationsordningen, för att säkerställa att brister snabbt upptäcks och åtgärdas.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en rapport om samarbeten med idéburna organisationer under 2025. Förvaltningen bedömer att samarbetena, bland annat med Convictus för att motverka hemlöshet och med Farsta församling/Stora Sköndal för fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättning, har fungerat bra och gett goda resultat. Nämnden föreslås lägga rapporten till handlingarna.

En boendeplan för östra Söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta) för åren 2026-2036 kommer att behandlas. Planen föreslår att det behövs totalt 323 nya bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning fram till 2036. Regionen ser även behov av att utveckla nya typer av boenden, som profilboenden för specifika målgrupper och ett första boende för unga vuxna.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla en rapport om uppföljningen av föreningsbidrag för verksamhetsåret 2025. Nämnden beviljade totalt 935 000 kronor till 30 föreningar, och förvaltningen har granskat att bidragen använts korrekt. Rapporten visar att följsamheten överlag varit god, men förvaltningen inväntar kompletteringar från två föreningar angående deras redovisning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag till detaljplan för Snösätra kulturpark i Rågsved. Syftet är att omvandla Snösätra upplagsområde till en permanent kulturpark med urban konst och kulturella verksamheter. Stadsdelsförvaltningen är positiv till förslaget men vill att öppningen mot Snösätragränd justeras för att parken ska få en bättre rekreativ funktion och att finansiering samt ansvar för området ska utredas vidare.

Stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör kommer att behandla ett förslag till detaljplan för Högdalstopparna, som inkluderar Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen. Förslaget innebär att större delen av området blir park- och naturmark, medans delar i Farsta stadsdelsområde blir idrottsmark och koloniområde. Förvaltningen är positiv men tycker att mer mark borde planläggas för idrott och att området med kulturhuset Cyklopen på andra sidan Magelungsvägen också ska ingå i planen för bättre förvaltning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska ta ställning till föreslagna trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken för 2026/2027. Trafikförvaltningen vill bland annat ändra busslinje 144 för direkta resor mellan Örby och Gullmarsplan, och utöka busslinje 143 med en ny variant, 143X, som ska trafikera Älvsjö och Högdalen i högtrafik. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att inga neddragningar föreslås i deras område och anser att nya direktlinjer kan minska bilåkandet, men saknar information om återinförandet av busslinje 168 mellan Gullmarsplan och Östberga.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms stad inför digitala personalakter för sina anställda. Detta innebär att alla nuvarande pappersakter ska skannas in, och framtida personalhandlingar ska hanteras digitalt. Förslaget, som Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ställer sig positiv till, syftar till att effektivisera administrationen, minska kostnader och transporter, samt förbättra säkerheten och tillgängligheten till personalhandlingar.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ska svara på en remiss gällande nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna, som har reviderats, syftar till att förstärka och göra barnsäkerhetsarbetet mer enhetligt, med fokus på förebyggande åtgärder men även förberedelser för allvarliga händelser som brand, hot och våld. Förvaltningen ser positivt på dokumentet men föreslår att inledningen kortas ner och att vissa delar om livsmedelshantering och polisanmälan vid brott mot barn förtydligas.

Kommunstyrelsen har föreslagit nya riktlinjer för hur ekonomiskt bistånd ska handläggas i Stockholms stad. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget, som ska ersätta nuvarande riktlinjer från 2017 och anpassa sig till ändrade lagar och praxis. Förvaltningen föreslår dock att vissa delar, som bemötande och barnrättsperspektiv, förtydligas för att stärka rättssäkerheten. Riktlinjerna innehåller bland annat Stockholmsnormen (högre bidrag för mat och fritid för barn), sommarlovspeng och möjlighet till fritidsaktiviteter för barn.

Kommunstyrelsen har skickat ut nya riktlinjer för hur särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa (enligt SoL och LSS) ska förmedlas. Syftet är att säkerställa att förmedlingen sker rättvist och att ansvaret mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna klargörs. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd välkomnar riktlinjerna men föreslår att man ser över vissa skillnader i hanteringen mellan SoL- och LSS-boenden för att öka likställigheten.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla ett remissvar gällande handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Handlingsplanen syftar till att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma rättigheter och möjligheter i samhället. Förvaltningen välkomnar handlingsplanen men föreslår bland annat att stadens statistiksystem ska inkludera ickebinära, att förskolans jämställdhetsarbete får ett eget mål, och att mer robust statistik och budget för dialoger kopplade till stadsmiljöarbetet behövs.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag på program för evenemang i Stockholm på remiss. Programmet vill att Stockholm ska bli en ledande evenemangsstad i Europa. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning tycker att programmet är bra, men föreslår att det ska kompletteras med ett tydligare mål om trygghet och säkerhet för boende i anslutning till evenemang, samt att det lokala näringslivet och barns rättigheter ska lyftas fram tydligare.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en remiss om serveringstillstånd för restaurangen Pizza Punks på Sockenvägen 349. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden säger ja till att restaurangen får servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten både inne i restaurangen och på uteserveringen, måndag till söndag mellan klockan 11:00 och 23:00. Förvaltningen anser att etableringen inte kommer att medföra negativa sociala konsekvenser, med hänsyn tagen till områdets karaktär och närheten till barn- och ungdomsverksamhet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en uppdatering av sin delegationsordning för 2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ändringar som innebär att politiker får möjlighet att fatta brådskande beslut om placering i jourhem. Dessutom föreslås att en ny enhet inom socialförvaltningen får delegation att hantera boendeplaceringar för personer med funktionsnedsättning.

Medborgarkontoret och Drop-in socialt stöd i Rågsved ska tillfälligt flytta från sina nuvarande lokaler på Kumlagatan 13 eftersom byggnaden ska byggas om till ett nytt förvaltningshus. Från maj till oktober 2026 kommer de att finnas i Nya Rågsveds Folkets hus på Rågsvedstorget 11. Därefter kommer verksamheten att flytta till Rågsvedstorget 3, i lokaler som blir lediga när Aktivitetshuset flyttar, och stanna där tills det nya förvaltningshuset är klart hösten 2028.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla sin månadsrapport för mars 2026. Prognosen visar att stadsdelsnämnden som helhet förväntas hålla sig inom sin fastställda budget för året. Däremot prognostiseras ett underskott på 5,5 miljoner kronor inom avdelningen för individ och familj, främst på grund av höga vårdkostnader för barn och unga.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att diskutera sitt underlag för budgeten 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Förvaltningen har analyserat utvecklingen och konsekvenserna för stadsdelen under kommande år, med fokus på lokala behov och strategiska prioriteringar inom sex områden. Man har även tittat på befolkningsutvecklingen och vilka utmaningar det medför för bland annat förskolor och äldreomsorg. Nämnden föreslår att underlaget godkänns och skickas vidare till kommunstyrelsen för beredning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla ett svar till Sverigedemokraterna angående utköp av anställda med olämpligt eller brottsligt beteende, särskilt inom skola, förskola och omsorg. Sverigedemokraterna undrar hur förvaltningen säkerställer att utköp inte ersätter rättsliga processer och hur man förhindrar återanställning av olämplig personal. Förvaltningen svarar att utköp är en undantagsåtgärd och att brottsliga handlingar polisanmäls, samt redogör för rutiner för rekrytering och stöd till chefer.

En medborgare föreslår att en fritidsgård öppnas i Stureby, eftersom det idag saknas en sådan mötesplats i området. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning kommer att utreda fritidsgårdarnas framtida utveckling och behov under året, och medborgarförslaget om en fritidsgård i Stureby kommer att beaktas i denna utredning. Nämnden föreslås godkänna förvaltningens svar.

Kommunstyrelsen har remitterat riktlinjer för att förmedla särskilda boenden för personer som behöver stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive socialpsykiatriska boenden. Syftet är att alla ska behandlas lika och att det ska vara tydligt vem som ansvarar för förmedlingen. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning tycker riktlinjerna är bra men föreslår att man ser över skillnaderna i hur lång tid den enskilde har på sig att tacka ja till ett boende mellan SoL och LSS, för att göra processen ännu mer likvärdig.

Kommunstyrelsen har skickat ut en remiss om aktivitetskravet i försörjningsstödet till bland annat Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska få ansvaret att tillhandahålla aktiviteter för dem med försörjningsstöd. Dessa aktiviteter, som ska likna heltidsarbete, ska bidra till att individer kommer närmare jobb eller studier, vilket ligger i linje med arbetsmarknadsnämndens uppdrag genom Jobbtorg Stockholm. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget och föreslår att godkänna detta som svar på remissen.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om nya riktlinjer för hur ekonomiskt bistånd ska handläggas i Stockholm. De nya riktlinjerna ska uppdateras med hänsyn till ändringar i lagstiftning och praxis och syftar till att säkerställa att invånare behandlas rättssäkert och likställt. De kommer bland annat att förtydliga vad som är specifikt för Stockholms stad, till exempel gällande ”Stockholmsnormen” för barns fritidsaktiviteter, sommarlovspeng, och vissa inkomster som inte ska räknas bort från bidraget.

Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om att övergå till digitala personalakter för stadens anställda, vilket ska effektivisera hanteringen av personalhandlingar. Detta innebär att alla nuvarande pappersbaserade akter ska skannas in för att skapa en sammanhållen digital lösning. Arbetet med att införa detta beräknas kosta 70 miljoner kronor under åren 2026-2031.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB godkände vid sitt möte den 22 april 2026 förslaget till budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028 och 2029. Detta innebär att bolaget nu har en fastställd ekonomisk plan för de kommande åren, inklusive rapporter som bilagts beslutet.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB behandlade vid sitt möte den 22 april 2026 den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten, som kom från Stadsledningskontoret, lades till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan att fattas något ytterligare beslut om dess innehåll.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände kompletterande ägardirektiv, vilket innebär att flera nya riktlinjer för staden antogs. Bland annat kommer Micasa nu att arbeta enligt Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 och en ny näringslivspolicy. Viktigt för invånarna är också att nya lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar samt en handlingsplan för bostadsförsörjning har antagits. Dessutom antogs nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, och Micasa samt andra bostads- och fastighetsbolag uppmanas att ta fram egna anvisningar baserade på dessa.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett protokoll från funktionshinderrådets möte den 10 februari 2026. Rådet, som består av representanter från bostadsbolagen, Bostadsförmedlingen och funktionshinderrörelsen, diskuterar tillgänglighetsfrågor i bostäder och har konstaterat att bostadsbolagen har överträffat målet för tillgänglighetsmärkta lägenheter. En fråga som lyftes var att ta fram en åtgärdsplan för hyresgäster med samlarproblematik för att förebygga vräkning.

Förskolenämnden fastställde ett budgetunderlag för åren 2027–2029 som beskriver och analyserar förskolans utveckling och utmaningar i Stockholm. Underlaget inkluderar strategiskt viktiga områden som kompetensförsörjning, likvärdig förskola och lokalförsörjning, med särskilt fokus på att hantera ett minskande barnantal. Flera partier reserverade sig mot beslutet och presenterade egna förslag, bland annat gällande språktest vid rekrytering, åtgärder mot välfärdsbrottslighet och en tydligare satsning på fysiska läromedel.

Förskolenämnden godkände förvaltningens förslag att yttra sig positivt om Kommunstyrelsens remiss av "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Planen syftar till att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön. Dock reserverade sig Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna mot beslutet, med invändningar om att planen var för generell, saknade tydliga mål och konkreta åtgärder, samt inte tillräckligt integrerade mäns våld mot kvinnor och situationen för personer med funktionsnedsättning.

Förskolenämnden godkände förvaltningens yttrande över betänkandet "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4)", som nu skickas vidare till kommunstyrelsen. Yttrandet är i huvudsak positivt till utredningens förslag som syftar till att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap och minska personalomsättningen. Dock påpekades att vissa förslag, såsom att begränsa rektors ansvarsområde och att personalansvar inte kan delegeras till biträdande rektor, kan påverka stadsdelsförvaltningarnas nuvarande organisation av förskolan.

Förskolenämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående remissen om skärpta villkor för friskolesektorn. Förvaltningen instämde i huvudsak med förslagen, som syftar till att säkerställa högkvalitativ verksamhet hos fristående förskolor och skolor, men uttryckte oro för ökad arbetsbörda för kommunerna och att vissa förslag kan gynna större aktörer.

Socialnämnden godkände ett förslag om att tillfälligt förlänga serveringstiderna till klockan 08.00 mellan den 11 juni och 14 juli 2026. Detta gjordes för att invånare ska kunna följa världsmästerskapet i fotboll för herrar 2026 på restauranger och barer, då matcherna spelas tidigt på morgonen svensk tid. Beslutet gäller endast för serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd och Socialnämnden hemställde till kommunfullmäktige att godkänna förslaget. Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig och menade att även tillfälliga arrangemang och aktörer utan stadigvarande serveringstillstånd borde få möjlighet att ansöka om dessa tider.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Andrea Hedin (M) med flera. Skrivelsen uppmärksammade att dömda personer, även med bakgrund inom gängkriminalitet och sexualbrott, har placerats i barnverksamheter som en del av samhällstjänsten. Förvaltningen svarade att de kontrollerar lämplighet hos personal och volontärer via riktlinjer, ansökningsförfaranden och uppföljning, samt kräver att föreningar beskriver rutiner för att begära utdrag ur brottsregistret.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna gällande Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskning av Järva och Skärholmens stadsdelsförvaltningar. Moderaterna frågade om förvaltningens syn på de brister IVO framfört och vilket stöd som kan erbjudas för att åtgärda dessa. Socialförvaltningen konstaterade att stadsdelsnämnderna bemött kritiken och redovisat kvalitetsarbete, men menade också att IVO:s tillsynsmetod med enkäter och gruppintervjuer inte alltid speglade verksamheternas arbetssätt korrekt.

Socialnämnden i Stockholm godkände socialförvaltningens svar på en skrivelse från Anne-Lie Elfvén (L), Andréa Hedin (M) och Kristin Jacobsson (C) om tillämpningen av den nya sekretesslagstiftningen som trädde i kraft den 1 december 2025. Lagstiftningen syftar till att underlätta informationsdelning mellan socialtjänst, skola och polis för att förebygga brott bland unga, men förvaltningen konstaterade att det finns ett behov av fortsatt stöd och kunskapshöjande insatser för en rättssäker tillämpning. Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) betonade i ett särskilt uttalande vikten av att nämnden löpande följer effekterna av lagstiftningen, särskilt för utsatta grupper, för att undvika att individer undviker att söka hjälp.

Socialnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet om boendestödets säkerhet, kvalitet och tillit. I skrivelsen ställdes frågor om hur Socialförvaltningen säkerställer kvalitet, trygghet och skydd mot otillbörlig påverkan i boendestödet. Förvaltningen svarade att de arbetar systematiskt med kontroller av leverantörer, kompetenskrav för personal, inklusive möjlighet till utdrag ur belastningsregistret från mars 2026, samt rutiner för att hantera hot, våld och övergrepp.

Socialnämnden i Stockholm har beslutat att utse Fanny Björck (MP) som ny ledamot i socialnämndens individutskott för resterande del av år 2026. Detta fyllnadsval gjordes efter att Magnus Runsten (MP) avsade sig sin plats i utskottet.

Socialnämnden godkände ett inriktningsärende för att projektera en ny gruppbostad enligt lagen om stöd och service (LSS) i kvarteret Norrmannen 11 i Bromma. Denna gruppbostad kommer att erbjuda sex lägenheter för personer med funktionsnedsättning, med beräknad inflyttning år 2030, för att möta stadens stora underskott på denna typ av boende. Den uppskattade årshyran för de 406 kvadratmeterna beräknas till cirka 1,5 miljoner kronor.

Socialnämnden i Stockholm godkände en reviderad delegationsordning som ska gälla från den 27 april 2026. Ändringarna syftar till att uppdatera och förtydliga vem som får fatta beslut inom socialförvaltningen, särskilt gällande frågor som rör dataskyddsförordningen (GDPR) och den nya cybersäkerhetslagen. Detta innebär bland annat nya regler för hantering av personuppgiftsincidenter och tydliggöranden kring delegering av beslut inom områden som placeringar av barn och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Socialnämnden i Stockholm beslutade att utse Malin Falk Langton till Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) för nämndens verksamhetsområde, med start den 1 juli 2026. Detta sker mot bakgrund av ett nytt lagkrav som från samma datum kräver att varje kommun ska ha en MAR för att säkerställa medicinsk kompetens och patientsäkerhet inom kommunal rehabilitering. Malin Falk Langton, legitimerad sjukgymnast, kommer därmed att ansvara för rehabiliteringsinsatser inom bland annat bostäder med särskild service enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen).

Socialnämnden i Stockholm godkände ett tillfälligt stopp för ansökningar till nya lokala utvecklingsprojekt (LUM) inför 2027 för att utvärdera hur dessa medel bäst kan bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst enligt den nya socialtjänstlagen. Nämnden godkände också redovisningen av tio avslutade LUM-projekt och tolv studieresor (MUL) från 2025, som bland annat fokuserade på stöd till unga skuldsatta och att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Pågående projekt kan dock fortfarande söka medel för upp till tre projektår.

Socialnämnden godkände månadsprognosen för mars 2026. Prognosen visar att nämndens totala ekonomi för 2026 förväntas vara i balans med budgeten, trots vissa underskott inom hemlöshet och missbruk samt jour- och rådgivande verksamhet, som täcks inom nämndens egen budget. Nämnden kommer att ansöka om mer medel för LSS-kollo (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och nyanlända senare under året.

Socialnämnden i Stockholm godkände ett underlag för budgeten för 2027, med inriktning för 2028 och 2029, som omfattar en analys av socialtjänstens framtida utveckling, lagändringar, strategiska behov och utmaningar. Förslaget godkändes trots reservationer från Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, som bland annat efterfrågade mer långsiktighet i arbetet med barn och unga, bättre samordning och åtgärder mot brister inom digitalisering och boende för personer med funktionsnedsättning.

Socialnämnden godkände Socialförvaltningens svar på Kommunstyrelsens remiss om att införa digitala personalakter i staden. Förvaltningen ser många fördelar med digitaliseringen, som ska göra hanteringen av personalhandlingar effektivare och säkrare. Flera politiker, bland annat från Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna, lämnade särskilda uttalanden där de betonade vikten av noggrannhet, säkerhet och att lära av tidigare digitaliseringsprojekt för att undvika nya problem.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens förslag att anta ett nytt ”Program för evenemang Stockholms stad”. Programmet syftar till att stärka Stockholms position som evenemangsstad och ge riktning för hur stadens nämnder och bolag ska arbeta samordnat med evenemangsfrågor, med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för stockholmarna. Beslutet fattades trots yrkanden från L och M om återremiss på grund av bristande förankring i evenemangsbranschen, samt reservationer och särskilda uttalanden från C och SD om programmets allmänna formuleringar och avsaknad av konkreta åtgärder.

Socialnämnden godkände socialförvaltningens yttrande över Kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Förvaltningen var i stort positiv till handlingsplanen, men lyfte fram att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor behöver tydliggöras, att situationen för personer med funktionsnedsättning bör belysas mer konsekvent, och att mer konkreta resultatmål efterfrågas. Oppositionspartierna Liberalerna, Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig eller lämnade särskilda uttalanden då de ansåg att planen var otillräcklig och behövde omarbetas med tydligare mål, konkreta åtgärder och en mer pragmatisk inriktning.

Socialdirektören informerade Socialnämnden om flera saker. Bland annat presenterades goda resultat från ett pilotprojekt med Coping Power Program (CPP), möten med socialtjänstministern om brist på platser inom Statens institutionsstyrelse (SiS) samt förberedelser inför Valborg och en övning i Rålambshovsparken. Nämnden valde att lägga informationen till handlingarna.

Kulturnämnden besvarade en skrivelse från Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) angående Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet. Kulturförvaltningen konstaterade att nuvarande demokrativillkor, arbetssätt och rutiner fungerade väl och var proportionerliga. De betonade att man följer svensk lagstiftning, stadens principer om demokrati och mänskliga rättigheter, och att kulturstöd kan återkrävas om villkoren inte följs – exempelvis återkrävdes 3 miljoner kronor årligen mellan 2022-2026.

Kulturnatten 2024 hölls den 20 april och erbjöd över 800 aktiviteter på 170 platser runt om i Stockholm. Dessutom informerade Stadsbibliotekarien om att leveranser av reserverade böcker har försenats på grund av problem med hissarna på bokhotellet i Frihamnen.

Kulturnämnden beslutade att överlämna kulturförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en motion från Jonas Naddebo (C). Motionen föreslog en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från bullerklagomål från nyinflyttade, bland annat genom en "agent of change"-princip där byggaktören tar ansvar för bullerskydd. Kulturförvaltningen ansåg dock att rätten att klaga inte kan avtalas bort enligt miljöbalken och att förslagen skulle kräva lagändringar som borde utredas av miljönämnden. Trots att motionen avslogs, betonade förvaltningen att de arbetar med flera initiativ för att stödja kultur- och nöjeslivet, inklusive en handbok för nattlivets aktörer, och fortsätter samverka med andra förvaltningar för att hantera utmaningarna.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens förslag att inte inrätta ytterligare en plattform för tillfällig konst vid Slussen, då två liknande projekt redan planeras i närområdet. Istället föreslog förvaltningen att den tomma statysockeln vid Slussen skulle kunna användas för ett permanent konstverk, förutsatt att särskilda medel tillförs för detta. Niclas Peyron (L) reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen om tillfällig konst.

Kulturnämnden lämnade ett yttrande till kommunstyrelsen angående en föreslagen övergång till digitala personalakter för Stockholms stad. Nämnden var positiv till digitalisering men uttryckte tveksamheter kring den föreslagna systemlösningen med eDok och LISA självservice, då de ansåg att det fanns mer ändamålsenliga system på marknaden och att stadens egna system inte var optimala för ändamålet. De ville även ha förtydliganden kring personuppgiftsansvar, tekniska förutsättningar och behörigheter, samt föreslog en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens tjänsteutlåtande angående ett nytt program för evenemang i Stockholms stad och överlämnade det till kommunstyrelsen. Programmet syftar till att stärka Stockholms position som evenemangsstad med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för invånarna. Trots flera reservationer från partier som kritiserade bristen på förankring i evenemangsbranschen, otydliga mål och avsaknad av konkreta åtgärder, röstades det ursprungliga förslaget igenom.

Kulturnämnden beslutade att skicka kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på en remiss om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Utlåtandet uttryckte stöd för handlingsplanens mål men betonade vikten av stadsövergripande samordning. Liberalerna och Moderaterna reserverade sig mot beslutet, med invändningar om att handlingsplanen har för många brister, bland annat otydliga mål och bristande hantering av mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck, och att den borde omarbetas.

Kulturnämnden beslutade att ge Stadsarkivet i uppdrag att upphandla ett nytt ramavtal för digitaliseringstjänster, som skanning och indexering, till ett värde av upp till 8 miljoner kronor. Detta avtal ska användas av Stadsarkivet och andra förvaltningar och bolag inom Stockholms stad för att digitalisera arkivmaterial. Syftet är att göra informationen mer tillgänglig för allmänheten och framtidssäkra bevarandet av stadens handlingar.

Kulturnämnden fattade beslut om vilka som får Stockholms stads kulturpriser för år 2026. Bland pristagarna finns Jockum Nordström (konst), Madeleine Grive (litteratur), Hans Caldaras (musik), Lena Endre (scenkonst) och Dalija Aćin Thelander (kulturarbete för barn och unga). Niklas Strömstedt tilldelades Bellmanpriset och Charlotta Öfverholm fick Cullbergpriset.

Kulturnämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag om mottagare av Stockholms stads kulturstipendier och pris till årets unga kulturprojekt 2026. Tjugo stipendiater, inklusive bland andra Maria-Leena Sillanpää och Filippa Arrias, fick 40 000 kronor vardera inom olika konstområden. Priset för årets unga kulturprojekt, på 25 000 kronor, tilldelades kulturprojektet "Gatan talar - Mellan raderna" av Nassir Sarr och Marx Mukaru.

Kulturnämnden har godkänt förslaget om att dela ut Stockholms stads folkbildningsstipendier för 2026. Åtta personer, nominerade av olika studieförbund, kommer att få 10 000 kronor var för sina insatser inom folkbildningen i Stockholm under det föregående året. Bland stipendiaterna finns Adolfo Celis (Sensus), Annika Fundin (ABF) och Maria Garriga (Folkuniversitetet).

Kulturnämnden i Stockholms stad beviljade 500 000 kronor i stöd till Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige (Finlandsinstitutet) för dess biblioteksverksamhet. Detta stöd är avsett att främja och stärka finska, meänkieli och samiska språk och kultur, särskilt bland sverigefinska barn och unga i Stockholm. Biblioteket, som fungerar som en viktig mötesplats och samarbetar med stadens folkbibliotek, kommer att fortsätta erbjuda finskspråkig litteratur och nya, innovativa aktiviteter.

Kulturnämnden godkände en vägledning för hur Stockholm ska hantera särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Detta gjordes med anledning av ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som minskar den generella lovplikten men skärper kraven för just dessa värdefulla miljöer. Vägledningen ska fungera som en tillfällig lösning fram tills en ny översiktsplan är antagen och stadens kulturhistoriska klassificeringskarta är heltäckande, vilket beräknas vara klart 2028. Sverigedemokraterna uttryckte dock reservation, menade att vägledningen införs med ofullständiga underlag och riskerar att skapa otydlighet och osäkerhet för fastighetsägare.

Kulturnämnden i Stockholms stad godkände ett förslag till ett reviderat kulturstrategiskt program. Programmet ska vägleda framtida kultursatsningar, med fyra mål om att ge kulturaktörer goda förutsättningar, göra kultur tillgänglig i varje stockholmares vardag, bidra till attraktiva stadsmiljöer och stärka Stockholms identitet som kulturstad. Ärendet skickades vidare till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut, men Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig med egna motförslag.

Kulturnämnden godkände Stadsarkivets budgetunderlag för 2027, med planering för 2028 och 2029, och skickade vidare ärendet till kommunstyrelsen. Stadsarkivet planerar att modernisera sina digitala plattformar, utveckla sökgränssnitten och utforska användningen av artificiell intelligens för att förbättra tillgängligheten till arkivmaterial för både medborgare och stadens medarbetare.

Kulturnämnden godkände kulturförvaltningens budgetunderlag för åren 2027-2029 och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Underlaget pekar ut tre huvudutmaningar: kulturlivets försämrade ekonomi och ojämn geografisk spridning, ojämlikt kulturdeltagande samt digitaliseringens krav. För att möta detta föreslås strategier för att stärka kulturinfrastrukturen, öka jämlik tillgång till kultur och utveckla digitala kulturtjänster, med fokus på stora projekt som renoveringen av Stadsbiblioteket och etableringen av Medeltidsmuseet. Beslutet reserverades av Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som hade alternativa förslag.

Kulturnämnden noterade och lade kulturförvaltningens och Stadsarkivets månadsrapporter för mars 2026 till handlingarna. Detta innebar att nämnden tog del av informationen om verksamheten under månaden men fattade inget ytterligare beslut.

Kulturnämnden fick ta del av protokollet från Rådet för funktionshinderfrågor som hade möte den 10 mars. Nämnden valde att lägga protokollet, som innehåller information om frågor som rör personer med funktionsnedsättning, till handlingarna.

Kulturnämnden noterade inkomna skrivelser. Emelie Wassermann (SD) uttalade att Stadsrevisionens årsrapport för 2024 visar på allvarliga brister i intern styrning och kontroll, bland annat att över 4700 konstverk saknas och att uppföljningen av kulturstöd är otillräcklig. Sverigedemokraterna krävde skärpt styrning för att säkerställa att skattemedel används ansvarsfullt och med transparens.

Förvaltningschefen informerade om situationen för gymnastiken i Stockholm, där anläggningsbehov ska hanteras i en kommande anläggningsstrategi. Dessutom presenterades idrottsförvaltningens arbete med att tillgängliggöra skolidrottslokaler för föreningslivet, där de flesta lokaler nu är bokningsbara även under loven. Man diskuterade även kameraövervakning på Älvsjö IP och beslutade att inga fasta kamerainstallationer tillåts i nuläget på grund av svårigheter med personuppgiftshantering, i väntan på vägledning från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Idrottsnämnden godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) gällande upprustningen av Eggeby stall. Förvaltningen konstaterade att ansvaret för stallet ligger hos Fastighetskontoret och inte Idrottsnämnden. Hanna Wistrand (L) uttryckte dock i ett särskilt uttalande sin besvikelse över situationen, menade att ansvarsfördelningen ledde till handlingsförlamning och att stallet riskerade att förfalla istället för att utvecklas till en viktig mötesplats för barn och unga i Järvaområdet.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C) om ett helhetsgrepp för Zinkensdamms idrottsplats (IP). Detta innebär att en plan för att utveckla Zinkensdamms IP har behandlats och ett svar har lämnats till de politiker som tog initiativet.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens svar angående en utredning av förutsättningarna för en skridskohall vid Spånga IP. Beslutet innebar att nämnden ställde sig bakom det tjänsteutlåtande som tagits fram som svar på en skrivelse från Anna Cederschiöld med flera (M), Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C).

Idrottsnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C) gällande e-sportens situation i Stockholm. Beslutet innebär att nämnden har tagit ställning till de frågor och synpunkter som lyftes om e-sporten i staden.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande programmet för evenemang i Stockholms stad. Hanna Wistrand (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog att ärendet skulle återremitteras för en bredare dialog med evenemangsbranschen, då hon menade att programmet saknade förankring i den berörda branschen. Mikael Peterson (C) lämnade ett särskilt uttalande där han kritiserade programmet för att sakna konkreta åtgärder, tidsmål och uppföljningsmekanismer trots ambitionen att stärka Stockholm som evenemangsstad.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen om övergång till digital personalakt. Både Moderaterna och Liberalerna lämnade särskilda uttalanden där de ställde sig positiva till digitaliseringen i grunden, men betonade vikten av noggrannhet, säkerhet, omfattande förberedelser och ett inte för högt tempo, med hänvisning till tidigare incidenter med datastöld och erfarenheter från andra digitaliseringsprojekt i staden.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en motion om att utreda en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Utlåtandet konstaterade att en fotbollsplan inte är möjlig där på grund av Nationalstadsparken, kulturmiljövärden och tekniska svårigheter. Hanna Wistrand (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog en bredare utredning av hela närområdet, inklusive alternativa platser som Haga BP, för att hitta en 11-mannaplan i Vasastan och Norrmalm.

Idrottsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att beställa en ombyggnad av Kämpinge skolgymnastikbyggnad. De godkände också den bedömda hyreskostnaden som projektet medför och föreslår att kommunstyrelsen godkänner den. Hanna Wistrand (L) lämnade ett särskilt uttalande där hon uttryckte glädje över renoveringen men påtalade behovet av skyddsnät och mattor i idrottshallar för att cricketföreningar ska kunna träna inomhus.

Idrottsnämnden i Stockholm godkände nya stödformer för idrottsföreningar. Beslutet innebär att föreningar med låga avgifter kan få ett tillägg till sitt medlemsaktivitetsstöd, och föreningar som har ekonomiska stödprogram för sina medlemmar kan också få bidrag. Syftet är att göra det lättare för barn och unga att delta i föreningslivet oavsett familjens ekonomi. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och menade att effekten av det statliga Fritidskortet borde utvärderas först, och att stadens skuldsättning istället borde prioriteras för att bygga nya idrottsanläggningar. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna stödde förslaget men lämnade ett särskilt uttalande där de kritiserade att stöden inte täcker alla kostnader och inte tar hänsyn till skillnader mellan olika idrotter, samt att fokus borde ligga på att stärka kärnverksamheten och bygga fler anläggningar.

Idrottsnämnden godkände ett program för ökad simkunnighet i Stockholm. Programmet kommer nu att skickas vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut. Det fanns ett särskilt uttalande från oppositionen (C, L, M) som betonade vikten av att ta fram strategier i samverkan med idrottsförbunden, efter att ärendet tidigare återremitterats på grund av bristande dialog med simidrotten.

Idrottsnämnden noterade ett delegationsbeslut som fattades den 2 mars 2026. Beslutet innebar att flera tjänstepersoner från idrottsförvaltningen, inklusive Peter Ahlström och Annika Banyay Tiverman, fick åka till Helsingfors för att delta på konferensen "Getting people moving" som arrangerades av IAKS Nordic, samt för att genomföra studieresor och anläggningsbesök i april 2026.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att bekosta deltagande, inklusive arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst, för fyra av nämndens ledamöter vid Sveriges miljökommuners årsmöteskonferens den 5-6 maj 2026. Beslutet fattades enligt ett förslag från ordföranden Åsa Lindhagen (MP).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände informationen om en förändrad medlemsavgift till Mälarens vattenvårdsförbund. Stockholms stad avsåg att ansöka om budgetjustering för den utökade avgiften. Beslutet fattades för att stärka förbundets arbete med att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren, som förser miljontals människor med dricksvatten, och att skydda stadens dricksvatten från föroreningar som PFAS.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände slutrapporteringen av projektet NonHazCity3, som pågått mellan 2023 och 2025. Projektet, finansierat av EU, syftade till att minska spridningen av farliga kemikalier från byggmaterial i Östersjöregionen. Stockholm stad har genom projektet förbättrat sin kunskap om kemikaliespridning, betonat vikten av livscykelperspektiv i byggprocessen och utvecklat kommunala beställares roll för att undvika farliga ämnen, vilket bidragit till en mer giftfri byggmiljö.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en utredning om utsläpp av syntetiska köldmedier, inklusive PFAS-ämnen, i Stockholm. Utredningen visade att de årliga utsläppen uppgår till cirka 74 ton, varav 97 procent är PFAS-klassade kemikalier, med en klimatpåverkan motsvarande över 31 000 ton koldioxid. Nämnden vill nu fortsätta arbetet med att öka kunskapen, informera och ställa högre krav vid upphandlingar för att minska dessa utsläpp, särskilt från mobila AC-system.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en uppdaterad vägledning och riktvärden för utsläpp av vatten i Stockholms stad. Den nya vägledningen är bredare och omfattar dag-, grund-, process- och spillvatten från verksamheter och tillfälliga åtgärder, i syfte att skydda stadens vattenkvalitet och dricksvatten. Förvaltningschefen fick även i uppdrag att vid behov justera och lägga till riktvärden baserat på ny kunskap eller lagstiftning, och det tidigare beslutet om ”Vägledning för länshållningsvatten” från 2022 upphävdes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att godkänna detaljplanen för Slakthusområdet etapp 2B i Johanneshov, som möjliggör byggande av bostäder, kontor, centrum, park och gator. Nämnden framförde synpunkter som krävde förtydliganden kring bullerfrågor, specifikt att planbestämmelsen om eventbuller behöver revideras, att "stort rum" i enrumslägenheter förtydligas till 20-30 kvadratmeter, och att bullerdämpande åtgärder på konsertlokaler utanför planområdet säkerställs via avtal för att skydda framtida boende från buller.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att svara på ett remissförslag från Klimat- och näringslivsdepartementet om att utöka Kemikalieinspektionens tillsynsansvar. Nämnden godkände att Kemikalieinspektionen får utökat ansvar för anmälan till produktregistret och för betat utsäde. Däremot avslog nämnden förslaget att Kemikalieinspektionens tillsyn ska omfatta hela leverantörskedjan för kemiska produkter, biocidprodukter och växtskyddsmedel, med motiveringen att konsekvenserna för kommunernas arbete och finansiering inte var tillräckligt utredda.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm gällande ett handlingsprogram för legionella. Nämnden antog förvaltningens förslag, som inkluderade synpunkter och förtydliganden kring bland annat kallvattentemperaturer, spolning av tappställen och ansvarsfördelning vid legionellafall. Beslutet innebär att det reviderade handlingsprogrammet, som syftar till att förebygga legionellatillväxt och hantera smittfall, nu godkändes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om klagomål på inomhusmiljö för år 2025. Rapporten visade att antalet klagomål nästan har fördubblats sedan 2016, till 1 083 ärenden år 2025, där buller från restauranger, nattklubbar och evenemang är den vanligaste orsaken. Majoriteten av klagomålen kommer från Stockholms innerstad, men trots ökningen leder de flesta ärenden till förbättrande åtgärder i bostäderna. Nämnden uppmanade till en bredare diskussion om balansen mellan en levande stad och en god inomhusmiljö, särskilt med fokus på byggnadsåtgärder och förebyggande arbete.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslog en motion från Centerpartiet om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter. Motionen föreslog att den som flyttar till ett område med befintliga verksamheter skulle avsäga sig rätten att klaga på buller, samt att byggherrar skulle ta ansvar för ljudisolering vid nybyggnation. Nämnden godkände i stället förvaltningens förslag, som ansåg att dagens regelverk redan till viss del hanterar dessa frågor, men betonade att avtal där boende accepterar buller över hälsogränsen inte är lämpligt. Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att en tydligare modell behövs för att säkerställa ett levande stadsliv.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Elin Hjelmestam (L). Skrivelsen från Liberalerna efterfrågade tydligare och mer rättssäkra processer för tillstånd, tillsyn och myndighetskontakt för restaurang- och krogverksamheter, särskilt för mindre aktörer som upplever bristande återkoppling och otydliga besked. Miljöförvaltningen svarade att de arbetar med att förbättra kommunikation, digitalisering och samordning, och hänvisade till bland annat Insiktsmätningen som visar på hög nöjdhet med bemötandet, men Joakim Rönnbäck (L) betonade i ett särskilt uttalande att förvaltningens svar i huvudsak beskriver hur systemet är tänkt att fungera, snarare än att bemöta de konkreta problem som företag i branschen upplever.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens förslag som svar på kommunstyrelsens remiss gällande "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Planen syftar till att stärka stadens arbete för jämställdhet genom fokus på kunskap, välfärd, service, delaktighet och inflytande, där alla stockholmare oavsett kön ska ha lika rättigheter och möjligheter. Flera ledamöter, inklusive Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna, reserverade sig dock mot beslutet, med invändningar om bland annat handlingsplanens tydlighet, mätbarhet och fokus på teoretiska utgångspunkter istället för konkreta åtgärder.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag om att införa digitala personalakter i Stockholms stad. Detta innebär att alla nuvarande pappersbaserade personalakter kommer att skannas in för att skapa en sammanhållen digital akt. Syftet är att effektivisera hanteringen av personalhandlingar, förbättra informationssäkerheten och minska kostnaderna för fysisk förvaring. Ledamöterna från Moderaterna lämnade dock ett särskilt uttalande där de betonade vikten av hög säkerhet och noggranna förberedelser, med hänvisning till tidigare datastöldincidenter och erfarenheter från andra digitaliseringsprojekt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände underlaget för sin budget för 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig dock mot beslutet och presenterade egna förslag som bland annat betonade behovet av riktad tillsyn mot brottslighet inom avfalls- och restaurangsektorn, att förbättra vattenkvaliteten, skynda på elektrifieringen av transporter, samt satsningar på närproducerad mat och kulturljudzoner. Sverigedemokraterna lämnade också ett särskilt uttalande där de kritiserade budgetunderlaget för att ha osäker finansiering för viktiga områden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden anmälde ett protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor, daterat den 18 mars 2026. Vid rådets möte diskuterades bland annat Boverkets nya byggregler och plan- och bygglagen, samt skyddsrum i Stockholm. Det framkom att Stockholm stad ansvarar för cirka 2 000 skyddsrum, främst i bostadshus, och att regler för skyddsrum fokuserar på skydd men inte lika mycket på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, vilket rådet påpekade som ett stort problem.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport om bygget av Hagsätra is- och idrottshall på Hagsätra IP. Även om byggstarten är positiv, har projektet haft utmaningar med budget, upphandling, en minskad yta på cirka 2 000 kvadratmeter och en försening på omkring ett år. Fastighetsnämnden vill ha en mer detaljerad uppföljning av kvarvarande risker, hyreskonsekvenser, tidsplan och effekterna av projektets förändrade omfattning i nästa rapport.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna ett projektdirektiv och gav fastighetskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för nya lokaler för Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i fastigheterna Spelbomskan 3 och 17. Utredningen, som beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor, ska ligga till grund för ett kommande inriktningsbeslut. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville ha en bredare utredning som inkluderade en jämförelse med andra lokaler och en detaljerad redovisning av kostnader och påverkan på befintliga verksamheter.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport om renoveringen och utvecklingen av Älvsjöbadet. Renoveringen är omfattande eftersom de ursprungliga planerna på att renovera befintliga bassänger ändrades till rivning och nybyggnation av rostfria bassänger. Vice ordförande Henrik Virro (M) med flera betonade vikten av tydlig kostnadstransparens, hantering av risker och framtida driftkostnader samt att kontoret ska undersöka hur externa aktörer kan bidra till badets service och intäkter.

Fastighetsnämnden godkände ett genomförandebeslut för ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning vid Kämpinge 2. Detta innebär att kommunfullmäktige föreslås godkänna projektet och att Fastighetsnämnden får genomföra det. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och föreslog istället att fastigheten Kämpinge 2 skulle säljas, eller att befintliga lokaler skulle anpassas och att delar av förvaltningen skulle decentraliseras för att vara närmare medborgarna.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna ett förslag om att bygga en temporär hall på Dalhagens BP i Akalla. Beslutet innebär att nämnden nu föreslår att kommunfullmäktige också godkänner projektet och ger Fastighetsnämnden rätt att genomföra det till den kostnad som redovisas i tjänsteutlåtandets bilaga 1. Detta är ett genomförandebeslut för ett projekt som kommer att påverka Dalhagens idrottsplats.

Fastighetsnämnden godkände en ombyggnad av Kämpinge skolgymnastikbyggnad. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och krävde bland annat att kostnader för att använda gymnastikbyggnaden som byggarbetsplats för ombyggnaden av Kämpingeskolans huvudbyggnad skulle särredovisas och inte belasta idrottsverksamheten. Liberalerna framförde även ett särskilt uttalande om vikten av samordning med idrottsförvaltningen för att cricketklubbar ska få tillgång till träningsmöjligheter året runt, bland annat genom skyddsnät för cricketbollar.

Fastighetsnämnden beslutade att ärendet om akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledningar i Hötorgsgaraget, Beridarebanan 10, skulle utgå. Detta innebär att de planerade åtgärderna inte behandlades eller beslutades vid mötet.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna ett reviderat inriktningsbeslut för renovering och utveckling av Kampementsbadet på Norra Djurgården. Detta innebär att nämnden nu kan fortsätta planeringen av projektet, vilket inkluderar att utöka bassängytan, förbättra tillgängligheten och modernisera anläggningen. Moderaternas ledamöter reserverade sig mot beslutet och ville att man skulle utreda möjligheten till en 50-metersbassäng samt ett senioranpassat utegym och fler cykelplatser vid badet.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna inriktningen för en ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, vid fastigheten Isprinsessan 5, och föreslår att kommunfullmäktige också godkänner detta. Nämnden får nu fortsätta planeringen inför ett kommande genomförandebeslut. Hansi Karppinen (L) reserverade sig mot beslutet och menade att projektet har en alldeles för utdragen tidsplan, och att dialog om ersättningslokaler är nödvändig.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om trygghetsskapande åtgärder i stadens fastigheter. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville att fastighetskontoret skulle återkomma med en mer detaljerad redovisning av otrygga miljöer och planerade åtgärder, eftersom de ansåg att det godkända svaret var för allmänt och inte gav tillräcklig vägledning för uppföljning av trygghetsarbetet i Stockholms fastigheter.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om klimatanpassning av stadens fastigheter. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville att nämnden skulle begära en detaljerad riskklassad åtgärdsplan för fastigheter som hotas av skyfall och översvämningar, inklusive en översyn av behovet av backventiler.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna och skicka in fastighetskontorets remissvar gällande programmet för evenemang i Stockholms stad. Hansi Karppinen (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog en återremiss med motiveringen att programmet saknade tillräcklig förankring i evenemangsbranschen. Även Lovisa Hedin (KD) lämnade ett yttrande där hon delvis godkände förslaget men kritiserade brister i den övergripande evenemangspolitiken, bland annat gällande finansiering, trygghet och tillståndsprocesser.

Fastighetsnämnden beslutade den 21 april 2026 att godkänna fastighetskontorets förslag, vilket innebär att man inte kommer att utreda förutsättningarna för en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Beslutet grundades på att en fotbollsplan inte ansågs möjlig på grund av att Bellevueparken ligger inom Nationalstadsparken, har kulturmiljövärden och tekniska svårigheter. Hansi Karppinen (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog att motionen skulle tillstyrkas och att en bredare utredning av alternativa platser i närområdet, inklusive Haga BP, skulle göras för att möta behovet av idrottsytor för barn och unga i Vasastan och Norrmalm.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets förslag som svar på remissen "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet. Moderaterna ville att planen skulle omarbetas med tydligare mål och konkreta åtgärder, medan Liberalerna föreslog återremiss för att komplettera planen med mätbara mål och en tydligare ansvarsfördelning.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets förslag till underlag för budgeten 2027, med inriktning för åren 2028 och 2029, och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och presenterade egna förslag som bland annat fokuserade på att hantera stora underskott, avyttra icke-strategiska fastigheter och förbättra underhållsplaneringen. Kristdemokraterna, genom ett ersättaryttrande, efterlyste bland annat en skärpt ekonomisk styrning och bättre samordning mellan nämnderna.

Arbetsmarknadsnämnden har antagit ett budgetunderlag för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Detta underlag analyserar verksamhetens utveckling och föreslår strategiska satsningar för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Beslutet gick igenom trots att Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna reserverade sig med egna förslag som ville se en annan inriktning för arbetsmarknadspolitiken.

Kommunfullmäktige tog del av Arbetsmarknadsförvaltningens rapport för 2025, som beskriver läget på arbetsmarknaden i Stockholm och hur den utvecklas. Rapporten analyserar också förvaltningens och stadsdelsnämndernas arbete med arbetsmarknadsfrågor. Nämnden beslutade enhälligt att godkänna förvaltningens förslag.

Arbetsmarknadsnämnden har behandlat en skrivelse från Christina Tufvesson (L) och Johan Kling (C) om införandet av SAO-jobb i Stockholm. Nämnden beslutade att avvakta resultaten från utbildningsförvaltningens och Stockholm Business Regions pågående försöksverksamhet med SAO-jobb innan de tar ställning till sin egen eventuella roll i frågan. Detta innebär att inga nya SAO-jobb införs av arbetsmarknadsnämnden i nuläget.

Arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig över ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Nämnden beslutade att bifalla förvaltningens förslag, vilket innebär att de är positiva till handlingsplanen men betonar vikten av att inkludera modeller från mänskliga rättigheter-programmet, hantera den stora mängden handlingsplaner, utvidga målen om studiemöjligheter till vuxenutbildningen, skärpa kraven på skolpersonal och omformulera mål för Jobbtorg Stockholm. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och ansåg att planen var otillräcklig och borde omarbetas eller återremitteras.

Arbetsmarknadsnämnden godkände arbetsmarknadsförvaltningens förslag till yttrande över Program för evenemang. Yttrandet betonar vikten av att staden framhäver sig som en inkluderande arbetsgivare och en inkluderande stad, samt att miljö- och klimatperspektivet lyfts fram tydligare i evenemangsprogrammet. Liberalerna yrkade på att ärendet skulle återremitteras för att programmet skulle kompletteras med bredare dialog med evenemangsbranschen, men detta avslogs, och ledamoten Christina Tufvesson (L) reserverade sig mot beslutet. Centerpartiet gjorde också ett särskilt uttalande där de kritiserade programmet för att sakna konkreta åtgärder, tidsmål och uppföljningsmekanismer.

Arbetsmarknadsnämnden godkände kommunstyrelsens förslag om att Stockholms stad ska införa digitala personalakter. Detta ska göra hanteringen av personalhandlingar mer effektiv och säker genom att ersätta pappersbaserade akter med digitala inom fem år. Ledamöterna från Moderaterna uttryckte ett särskilt uttalande där de stödde digitaliseringen men betonade vikten av hög säkerhet och noggrannhet, med tanke på tidigare datastöldincidenter och hot från främmande makt.

Arbetsmarknadsnämnden yttrade sig över Kommunstyrelsens förslag till nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Nämnden var positiv till förenklingar men påpekade att flera kommande lagändringar kan påverka riktlinjerna framöver. De önskade förtydliganden om studier i svenska för invandrare (sfi), det delade ansvaret mellan stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden för självförsörjning, samt möjligheten till ekonomiskt bistånd för unga vuxna mellan 18 och 21 år som saknar föräldrar med försörjningsansvar. Nämnden godkände förvaltningens förslag till yttrande enhälligt.

Arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig över en statlig utredning om att stärka rektorers ledarskap. Nämnden höll i stort sett med utredningens förslag, men avrådde från att definiera rektorns pedagogiska ledarskap i skollagen och från att införa ett nytt, skärpt behörighetskrav för rektorer. Nämnden ansåg att det skärpta kravet skulle snäva in urvalet och inte leda till fler kvalificerade rektorer, och att en definition i skollagen skulle riskera att inte vara tillräckligt dynamisk. Beslutet fattades enhälligt, men en ledamot (Christina Tufvesson, L) gjorde ett särskilt uttalande om att behörighetskraven bör vara mer flexibla beroende på skolform och att rektorer behöver avlastas administrativt arbete för att kunna fokusera på pedagogiskt ledarskap.

Arbetsmarknadsnämnden har lämnat in en månadsrapport för mars månad. Rapporten visar att nämnden förväntar sig intäkter från Skolverket och Migrationsverket som är högre än budgeterat. Nämnden avser att ansöka om en budgetjustering i sin första tertialrapport. Investeringarna förväntas följa budgeten. Rapporten godkändes enhälligt av nämnden.

Arbetsmarknadsnämnden har noterat protokollet från rådet för funktionshinderfrågor, som höll ett möte den 15 april 2026. Vid mötet diskuterades bland annat rådets skrivelse gällande en annons från äldreförvaltningen, frågor om det nya aktivitetskravet i "Fleråringen 2027-2029" som påverkar personer med funktionsnedsättning, samt hur förvaltningen arbetar med arbetsdifferentiering för att inkludera personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna hade frågat förvaltningen om konsekvenserna av ändrade regler för ersättning från A-kassan och aktivitetsstöd. Ett skriftligt svar på denna fråga skickades via e-post till alla nämndmedlemmar.

På mötet informerade förvaltningschefen om att Stockholms stad förbereder sig för införandet av en aktivitetskravsreform som börjar gälla den 1 juli 2026. Staden har även tilldelats cirka 28 miljoner kronor från regeringen för att erbjuda sommarjobb och andra jobb för unga, och ett förslag på hur pengarna ska fördelas har lämnats till stadsledningskontoret.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att staden ska ta fram tydliga riktlinjer för sponsring och namnexponering vid stadens idrottsanläggningar, så att idrottsföreningar kan få intäkter från sponsorer. Idrottsförvaltningen avstyrker dock förslaget. De anser att det är juridiskt svårt att låta föreningar sälja namnrättigheter för kommunala anläggningar som används av många och ser också att staden redan har ett pågående uppdrag att hantera reklam och sponsring på idrottsytor.

Idrottsnämnden ska behandla ett remissvar gällande Kommunstyrelsens förslag till en "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Idrottsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras yttrande, där de ser positivt på handlingsplanen men föreslår att texterna komprimeras och att flickor och pojkar nämns mer konsekvent i målformuleringarna. Handlingsplanen, som sträcker sig till år 2030, syftar till att stärka stadens jämställdhetsarbete för att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att fortsätta med spontanfotboll för ungdomar mellan 13 och 20 år i Järva under säsongen oktober 2026 till april 2027. Verksamheten, som bidrar till trygghet, kommer att bedrivas i Tensta, Ärvinge, Rinkeby och Spånga fotbollshall av lokala idrottsföreningar, med stöd för ledarkostnader från Idrottsförvaltningen på totalt 1,4 miljoner kronor.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att ge Farsta Tennisklubb ett ekonomiskt stöd på totalt 1 064 000 kronor över åtta år. Bakgrunden är att klubbens arrendeavgift för sin mark i Gubbängen har höjts från 500 kronor till 379 876 kronor per år. Stödet är tänkt att hjälpa klubben att anpassa sin ekonomi till den nya kostnaden, och villkoras bland annat av att huvuddelen av verksamheten är barn- och ungdomsinriktad.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att fördela en budgetförstärkning på 1 miljon kronor som föreningsstöd till miljö- och klimatarbete. Idrottsförvaltningen föreslår att föreningar som redan får medlemsaktivitetsstöd ska kunna söka upp till 4 000 kronor för insatser som minskar klimatpåverkan från resor och evenemang, samt ökar återanvändning av kläder och utrustning.

Idrottsnämnden föreslår sin budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Förslaget beskriver hur nämnden ska arbeta för att öka stockholmarnas fysiska aktivitet, bland annat genom att stötta föreningslivet och utveckla idrotts- och motionsmöjligheter i anslutning till skoldagen. Man planerar också för nya idrottsanläggningar när staden växer, samt trygga och säkra anläggningar och åtgärder för att minska miljöpåverkan.

Fastighetsnämnden får rätt att utreda framtiden för Eriksdalsbadet, som är Sveriges nationalarena för simidrott. Utredningen, som får kosta upp till 25 miljoner kronor, ska titta på tre alternativ: totalrenovering, totalrenovering med flytt av nationalarenan, eller nybyggnation. Detta ska ligga till grund för ett beslut om hur badet långsiktigt ska utvecklas för allmänheten och föreningslivet, med hänsyn till anläggningens nuvarande brister och höga besöksantal.

Det strategiska rådet tog emot resultatet från projekt ”Helge”, som syftade till att klargöra serviceförvaltningens roll i stadens kompetensförsörjning inom ekonomi och HR. Projektet har lett till tio förslag som ska göra serviceförvaltningen till en plantskola för ekonomer och HR-personal, och tjänster ska erbjudas förvaltningar och bolag från 2027. Rådet diskuterade även en lägesrapport från serviceförvaltningen, där utmaningar identifierades inom inköpsområdet, samt beredde förändringar och nya priser för 2026 för vissa tjänster.

Fullmäktige informerades om Serviceförvaltningens ekonomiska prognos per den sista mars 2026. Prognosen visade en förväntad budgetavvikelse på -5,8 miljoner kronor, främst drivet av inköpskostnader. Inga beslut fattades, utan informationen noterades.

Förvaltningsgruppen diskuterade budgeten för 2027-2029 och hanteringen av välfärdsbrottslighet, där serviceförvaltningen ska bidra med spetskompetens. Dessutom informerades om personalomsättning bland upphandlare och att en återbrukscentral invigs i maj. Nämnden för serviceförvaltningen ställdes in då inga beslutsärenden behövde hanteras.

Kommunstyrelsen remitterade ett förslag om att övergå till digitala personalakter för samtliga förvaltningar. Detta innebär att alla pappershandlingar i personalakter ska skannas in och förvaras digitalt i stadens system eDok, medan chefer får tillgång via LISA självservice. Serviceförvaltningen ställde sig positiv till förslaget, men önskade förtydligande om varför LISA självservice ska användas istället för att allt hanteras direkt i eDok, samt tydliga metodstöd för administrationen av de digitala akterna.

Kommunstyrelsen remitterade ett program för evenemang i Stockholms stad till servicenämnden för yttrande. Servicenämnden ansåg att programmet var positivt och föreslog att Kontaktcenter Stockholm skulle få i uppdrag att hantera evenemangsrelaterade frågor, förutsatt att finansiering säkrades via serviceförvaltningens prislista. Nämnden föreslog också att ytterligare definitioner av begrepp och förtydligande av ansvar och roller skulle göras i programmet.

Serviceförvaltningen yttrade sig över Kommunstyrelsens remiss av handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen ansåg att handlingsplanen var positiv eftersom den tydliggjorde stadens jämställdhetsarbete och bidrog till att stärka kunskapen om kvinnors och mäns levnadsvillkor. Förvaltningen föreslog dock att handlingsplanen skulle kompletteras med mer metodstöd och vägledning för jämställdhetsanalyser, ett tydligare fokus på stöd för genomförandet, samt att införandet skulle kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar.

Servicenämnden beslutade om nya priser för Serviceförvaltningens tjänster för 2026. Detta inkluderade priser för den obligatoriska tjänsten "Registrering av avtal i LOIS (Lokaler i Stockholm)" för stadens förvaltningar, priser för den nya återbrukscentralen i Frihamnen samt priser för dataskyddsombud och dataskyddsspecialister. Priserna baseras på självkostnadsprincipen och förvaltningar som har tio avtal eller färre i LOIS kommer inte att debiteras för avtalsregistreringen.

Servicenämnden godkände förvaltningens förslag till budgetunderlag för 2027, med inriktning för åren 2028-2029, inklusive tillhörande bilagor. Förslaget, som bland annat omfattade strategisk inriktning, ekonomisk analys och lokalförsörjningsplan, lämnades sedan över till kommunstyrelsen för vidare behandling.

Äldrenämnden informerades om flera beslut som fattats på delegation, främst kopplade till "Projekt NU" som syftar till att införa ett nytt utförarsystem för socialtjänsten, äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård. Besluten rörde bland annat resursförstärkning, avrop och tilldelning av konsulttjänster inom digitalisering, IT och informationssäkerhet för detta projekt. Dessutom sades avtalet med hemtjänstföretaget Danimo hemtjänst AB upp och en vidaredelegation gällande upphandling av individuell coachning för 2027 beslutades.

Äldrenämnden tog del av äldreförvaltningens månadsrapport för mars 2026. Rapporten visade en ekonomisk prognos med ett nollresultat för nämnden, vilket var oförändrat sedan februari. Det fanns ett litet underskott för personalkostnader på 0,5 miljoner kronor på grund av nedskärningar i personalbudgeten, men detta täcktes av vakanser. Ett visst underskott sågs även inom trygghetsjourens avdelning för larm och lås, vilket berodde på ökad efterfrågan från en växande äldre befolkning, men även detta täcktes internt.

Äldreförvaltningen i Stockholm stad svarade på en remiss från Konkurrensverket om nya "grindvaktsfunktioner" i lagen om valfrihetssystem (LOV). Förvaltningen ställde sig positiv till flera förslag som syftar till att försvåra för kriminella och oseriösa aktörer att verka inom välfärden. Bland annat godkändes förslaget att införa ansökningsfönster istället för löpande annonsering för nya utförare, vilket bedöms minska administrativt arbete och uppmuntra mer genomarbetade ansökningar. Förvaltningen föreslog också att tiden för kontroll av leverantörers tidigare kontrakt bör utökas från tre till fem år för att garantera säkra och välfungerande utförare inom äldreomsorgen, och att brukare och anställda ska kunna rapportera missförhållanden anonymt.

Äldrenämnden har svarat positivt på Kommunstyrelsens remiss om att digitalisera personalakter inom staden. De rekommenderar att man först börjar med de mindre förvaltningarna för att testa och justera arbetssätt, för att sedan införa systemet hos de större förvaltningarna. Detta förväntas förbättra hanteringen av personalhandlingar för chefer och medarbetare, och leda till säkrare och mer enhetliga processer.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens remissvar på det föreslagna "Program för evenemang Stockholms stad 2026". Förvaltningen stödde programmet, som ska stärka Stockholms position som evenemangsstad och ersätta ett äldre dokument. De betonade särskilt vikten av lokala och småskaliga evenemang för dialog med medborgare i alla åldrar och föreslog att en jämställdhetsanalys, inklusive åldersaspekter, bör inkluderas för att följa upp hur evenemang når olika målgrupper.

Äldrenämnden beslutade att godkänna Äldreförvaltningens svar på Kommunstyrelsens remiss om handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen ser positivt på handlingsplanen, som syftar till att Stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. De betonade vikten av att inkludera ett äldreperspektiv i jämställdhetsarbetet, då äldre personer, särskilt kvinnor, kan vara mer utsatta för våld och ekonomisk utsatthet.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens svar på en motion från Andréa Hedin och Anette Hellström (M). Motionen föreslog att utreda hur hemtjänsttagare skulle kunna neka enskilda personal utan att behöva byta hela hemtjänstutföraren. Förvaltningen ansåg att det inte behövs en sådan utredning, då befintliga avtal redan ger möjlighet att byta fast omsorgskontakt om den äldre inte är nöjd, och utförarna strävar redan efter att tillgodose önskemål så långt det är möjligt.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens svar till Liliane Åkerlund (SD) om att inrätta geriatriska öppenvårdsmottagningar på vårdcentraler. Förvaltningen förklarade att ansvaret för den typen av verksamhet ligger hos Region Stockholm, inte kommunen, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Däremot betonade förvaltningen vikten av fortsatt samverkan mellan kommun och region, bland annat genom att samlokalisera professioner vid vårdcentraler, för att uppnå en mer sammanhållen vård och omsorg för äldre.

Äldrenämnden beslutade att förlänga avtalet med Vardaga Silverhemmen AB för driften av Solbackens vård- och omsorgsboende fram till den 31 januari 2030, under förutsättning att en överenskommelse kan träffas med bolaget. Beslutet baserades på en rekommendation från Kungsholmens stadsdelsnämnd och en bedömning att verksamheten fungerar väl. Förvaltningen fick i uppdrag att teckna överenskommelsen.

Äldrenämnden beslutade att inte förlänga avtalet med Vardaga Silverhemmen AB för driften av Linnégårdens vård- och omsorgsboende. Detta innebär att boendet, som ligger i Norra innerstaden, kommer att övergå till kommunal regi när det nuvarande avtalet löper ut den 31 januari 2027. Beslutet följde en rekommendation från Norra innerstadens stadsdelsnämnd som önskade att verksamheten skulle drivas kommunalt.

Äldrenämnden beslutade att införa obligatoriska registerkontroller för personal inom hemtjänst och vård- och omsorgsboenden, både de som drivs privat inom valfrihetssystemet och de i kommunal egen regi. Detta innebär att arbetsgivare nu måste begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret vid rekrytering av personal som arbetar i äldres hem, för att öka tryggheten och säkerheten för omsorgstagarna.

Äldrenämnden beslutade att ge Äldreförvaltningen i uppdrag att årligen prioritera fördelningen av statsbidraget "äldreomsorgslyftet". Detta innebär att förvaltningen ska styra pengarna dit behovet av kompetensutveckling är som störst, exempelvis för att öka antalet undersköterskor, förbättra svenska kunskaper enligt nya lagkrav och för att fler ska utbilda sig i minoritets- och teckenspråk. Beslutet syftar också till att minska risken för att medel går till oseriösa aktörer.

Äldrenämnden beslutade att delegera till förvaltningschefen att fördela 42,3 miljoner kronor i statsbidrag för att utveckla en god och nära vård under 2026. Medlen ska användas för kommunal hälso- och sjukvård, vilket inkluderar särskilda boenden och dagverksamhet för äldre samt boenden och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Statsbidraget kommer att fördelas mellan olika fackförvaltningar, som Äldreförvaltningen och Socialförvaltningen, samt till stadsdelsförvaltningarna.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens förslag om fördelning av statsbidrag på totalt 5 866 612 kronor för uppsökande arbete och hälsosamtal under 2026. Syftet är att minska ofrivillig ensamhet bland personer 65 år och äldre. Av summan kommer 225 000 kronor att användas för stadsövergripande insatser, medan resterande medel fördelas till de elva stadsdelsförvaltningarna med en grundsumma på 200 000 kronor vardera plus en del baserad på antal äldre i varje stadsdel. Från och med mars 2026 blir hälsosamtalen en insats utan individuell behovsprövning enligt socialtjänstlagen.

Äldrenämnden har antagit ett underlag för budgeten 2027, med inriktning för 2028 och 2029, och skickat det vidare till kommunstyrelsen. Underlaget beskriver prioriteringar, utmaningar och förslag på åtgärder inom äldreomsorgen. Budgeten för 2027 förväntas öka med 16,1 miljoner kronor jämfört med 2026, och innehåller satsningar på digitalisering, hantering av trygghetslarm, förstärkt stödfunktion för schemaläggning samt ökad kapacitet för uppföljning och analys.

Förskolenämnden kommer att behandla sin ekonomiska månadsrapport för mars månad. Nämnden prognostiserar ett överskott på 2 miljoner kronor, främst på grund av att kostnaderna för extra stöd till barn med särskilda behov i enskilda förskolor är lägre än budgeterat, då det finns färre barn och förskolor.

Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om att Stockholms stad ska gå över till digitala personalakter för att förbättra kvalitet, säkerhet och effektivitet i hanteringen av personalhandlingar. Förskoleförvaltningen är positiv till förslaget och anser att det skapar bättre förutsättningar för hantering, informationssäkerhet och arkivering. De föreslår att nämnden lämnar över sitt tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Förskolenämnden ska yttra sig över ett förslag till ett nytt program för evenemang i Stockholms stad. Programmet syftar till att Stockholm ska bli en ledande evenemangsstad genom att arrangera evenemang för alla åldrar, med fokus på inkludering och tillgänglighet. Förskoleförvaltningen tycker att programmet är bra men föreslår att man tydligare ska inkludera en analys av evenemangens konsekvenser för barn, eftersom evenemang är viktiga för barns rätt till delaktighet, kultur och fritid.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB beslutade att ge sin verkställande direktör (VD) i uppdrag att teckna en överenskommelse med exploateringsnämnden angående den nya detaljplanen för Tullhusen på Skeppsbron. VD fick också befogenhet att göra mindre ändringar i avtalet. Detta beslut innebär att arbetet med att utveckla området vid Tullhusen fortsätter.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB har godkänt budgetunderlaget för år 2027, inklusive en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett sammanträde den 17 april 2026.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB antog nya ägardirektiv för 2026. Detta innebär att bolaget nu ska arbeta enligt Stockholms stads kemikalieplan 2025-2030, en ny näringslivspolicy samt etableringsstrategi, och nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Tidigare planer och riktlinjer för kemikalier, mikroplast, näringsliv och parkering upphörde därmed att gälla.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB föreslog koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige att godkänna förvärvet av samtliga aktier i Nya Lagerbolaget Y AB, vilket inkluderar fastigheten Magasin 5 i Frihamnen. Köpeskillingen beräknades till ett preliminärt marknadsvärde på cirka 400 miljoner kronor. Styrelsen godkände även förvärvet för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner det, och gav VD i uppdrag att slutföra affären.

Vid S:t Erik Markutveckling AB:s styrelsemöte den 17 april 2026 presenterades den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Styrelsen beslutade att lägga rapporten till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan ytterligare åtgärder eller beslut.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB godkände ett underlag för budgeten 2027 med inriktning för åren 2028-2029. Ett tillägg gjordes om att bolaget arbetar med att sälja icke-strategiska fastigheter, inklusive en dialog med idrottsnämnden om Ulvsunda idrottscentrum och med fastighetsnämnden om Tullhuset på Blasieholmen.

Styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB godkände vid sitt möte den 17 april 2026 underlaget för bolagets budget för 2027, inklusive en inriktning för åren 2028-2029. Detta innebär att de ekonomiska planerna för bolagets kommande verksamhet i Frihamnen har fastställts.

Styrelsen för Mässfastigheter i Stockholm AB godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett möte den 17 april 2026.

Styrelsen för Langobardia AB beslutade att godkänna underlaget för budget 2027, samt inriktningen för budgetarna 2028-2029. Detta innebär att de ekonomiska planerna för bolaget de kommande åren nu är fastställda.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 89 godkände underlaget för budget 2027 med inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut innebär att bolagets ekonomiska plan för de kommande åren fastställdes.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 7 godkände underlaget för bolagets budget för 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta beslutades den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket godkände vid sitt sammanträde den 17 april 2026 underlaget för budget 2027 med inriktning för åren 2028-2029. Detta innebär att bolagets ekonomiska plan för de kommande åren fastställdes, vilket påverkar hur Fastighets AB Valsverkets fastigheter kommer att förvaltas och utvecklas.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett sammanträde den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Hamburg godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, med en planering som sträcker sig fram till åren 2028-2029. Detta beslut fattades den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Grosshandlarvägen godkände vid sitt möte den 17 april 2026 underlaget för bolagets budget för 2027, med en inriktning som sträcker sig fram till 2029. Detta innebär att de ekonomiska planerna för de kommande åren är fastställda för bolaget.

Styrelsen för Fastighets AB G-mästaren godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett möte den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Flanören godkände ett underlag för bolagets budget för 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid deras sammanträde den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Charkuteristen godkände vid sitt sammanträde den 17 april 2026 underlaget för bolagets budget för år 2027, med en planering fram till år 2029. Detta innebär att bolagets ekonomiska ramar och inriktning för de kommande åren nu är fastställda.

Kulturnämnden ska svara på en remiss från kommunstyrelsen gällande en ny handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Planen syftar till att alla stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, och betonar vikten av kunskap, välfärd, service, delaktighet och inflytande. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet stöder planen och föreslår att man fortsätter att lyfta fram underrepresenterade grupper i kultur- och skolmaterial samt att staden stärker samordningen för att planen ska lyckas. Handlingsplanen ersätter den tidigare från 2018-2022 och ska gälla till år 2030.

Kulturnämnden ska behandla ett förslag om att Stadsarkivet ska upphandla nya ramavtal för digitaliseringstjänster som scanning och indexering. Detta eftersom det befintliga avtalet löper ut i september 2026. Upphandlingen ska göra det möjligt för Stadsarkivet och andra förvaltningar samt bolag inom staden att beställa tjänster för att bevara och tillgängliggöra arkivinformation, till ett beräknat värde av 8 miljoner kronor över fyra år.

Arkivutskottet föreslås få åka på en studieresa till Malmö och Köpenhamn den 26-27 maj 2026. Syftet är att studera utvecklingsarbete med fokus på samverkan och innovativa metoder inom arkivområdet. Stadsarkivet ska bekosta resan och deltagandet kommer att ligga till grund för arvode.

Kulturnämnden ska besluta om nya riktlinjer för Stadsarkivet när de köper in varor och tjänster utan att först annonsera om upphandlingen (så kallad direktupphandling). Dessa riktlinjer klargör hur Stadsarkivet ska hantera sådana inköp, vilka beloppsgränser som gäller och när samråd med inköpssamordnare krävs. Det innebär bland annat att inköp över 100 000 kr ska dokumenteras noggrant och att Stadsarkivarien får justera riktlinjerna framöver.

Stadsarkivet föreslår sin budget för 2027 och planerna för 2028 och 2029 till Kulturnämnden. I budgetförslaget betonar Stadsarkivet vikten av att modernisera digitala plattformar, förbättra sökbarhet och service på besöksplatserna Kungsklippan och Liljeholmskajen samt att effektivisera informationshanteringen genom AI-lösningar och samarbete. Målet är att öka tillgången till arkiven för alla stockholmare och bidra till en transparent, hållbar och ekonomiskt stabil stad.

Stadsarkivet kommer att anmäla sin månadsrapport för mars 2026 till nämnden. Rapporten visar att det inte finns några avvikelser från budgeten för 2026, varken för driftkostnader eller investeringar. Detta innebär att Stadsarkivets ekonomi följer den plan som fastställts.

Stockholms stad planerar en omfattande renovering och ombyggnad av den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten Pelarbacken Större 4 på Götgatan på Södermalm. Byggnaden, som inrymmer bland annat föreningen Södergården, Söderbokhandeln och två andra butiker, är i dåligt skick och behöver åtgärdas för att uppfylla moderna krav på brandskydd och tillgänglighet. Renoveringen beräknas vara klar under andra kvartalet 2028. Efter renoveringen kommer kulturnämnden vara förstahandshyresgäst för de ytor Södergården använder och sedan hyra ut dem i andra hand till föreningen.

Liberalerna har lagt fram ett förslag om att göra Fagersjöskogen till ett naturreservat för att skydda dess unika naturvärden, djur- och växtliv samt säkra ett viktigt grönområde för Söderorts invånare. Staden svarar att arbetet med att utreda förutsättningarna för ett naturreservat i Fagersjöskogen redan pågår som en del av tidigare budgetbeslut.

Stockholms Hamnars styrelse informerades om att de har upphandlat avfallshantering och renhållning från Stena Recycling AB. Avtalet, värt upp till 55 miljoner kronor över åtta år, ska säkerställa en effektiv och miljövänlig avfallshantering för hamnarna, fartyg och allmänna ytor i Stockholm och Kapellskär.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB beslutade att anta tre kompletterande ägardirektiv från kommunfullmäktige. Dessa inkluderar Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 för en giftfri miljö, en näringslivspolicy och etableringsstrategi för att främja företagande, samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att uppmuntra hållbart resande och minska bilberoendet.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände förslaget att upphäva badförbudet på totalt nio platser i Stockholms innerstad, inklusive Norra och Södra Djurgården, delar av Årstaviken, Marievikskajen, norra Reimersholme, södra Lilla Essingen och Luxviken, Gröndal samt södra Skeppsholmen. Beslutet innebar även att badförbudet hävdes för badkonstruktioner som godkänts av staden, vilket nu möjliggör bad på fler ställen. Förslaget ska nu lämnas vidare till koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB för att sedan föreslås för kommunfullmäktige att fastställa.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB beslutade att föreslå för koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB och Kommunfullmäktige att godkänna överlåtelsen av byggnaden Magasin 5 till S:t Erik Markutveckling AB. Överlåtelsen sker genom att två nya aktiebolag bildas, varav ett holdingbolag och ett dotterbolag som Magasin 5 överförs till, innan aktierna i dotterbolaget säljs till S:t Erik Markutveckling AB. Syftet är att Stockholms Hamn AB ska fokusera på sin hamnverksamhet, medan S:t Erik Markutveckling AB tar över förvaltningen av byggnaden som en del av kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2026.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände underlaget för budget 2027 och den strategiska inriktningen för 2028-2029. Detta underlag lämnades därefter över till styrelsen för Stockholms Stadshus AB. Budgeten innehåller en plan för investeringar på totalt 1 miljard kronor under treårsperioden 2027-2029 och fokuserar på att öka intäkterna, effektivisera driften och arbeta mot en fossilfri hamn.

Kommunfullmäktige ska behandla årsredovisningen för 2025 för Samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM) och Storstockholms brandförsvar. FINSAM arbetar med finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser för stockholmare, medan Storstockholms brandförsvar skyddar liv, hälsa och egendom i elva kommuner. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för båda förbundens styrelser för år 2025, vilket innebär att styrelserna godkänns för hur de har skött ekonomin och verksamheten.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om att sänka och förenkla avgiftsmodellen för Kulturskolan Stockholm, med start 1 augusti 2026. Förslaget innebär sänkta kursavgifter för de flesta kurser, till exempel att långa kurser går från 750-950 kronor till 650 kronor, och att fler hushåll med låg inkomst får möjlighet till avgiftsfri kulturskola. Syftet är att öka jämlikheten och tillgängligheten till kulturskolans utbud för barn och unga i Stockholm, oavsett familjens ekonomi, men oppositionen motsätter sig förslaget då de anser att generella sänkningar inte är effektiva för att nå underrepresenterade grupper.

Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Myndigheten för civilt försvar om en vägledning för att uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för personer med funktionsnedsättning. Vägledningen är främst tänkt att stödja räddningstjänsten i att arbeta systematiskt och inkluderande. Stockholms stad är positiv till initiativet att stärka skyddet men avstyrker formuleringar som kan tolkas som att nya, skärpta brandskyddskrav kan ställas på gruppboenden och äldreomsorgen baserat på till exempel avstånd till brandstation.

Klimat- och näringslivsdepartementet föreslår nya regler för att komplettera EU-förordningarna om kritiska råmaterial och nettonollindustri. Dessa regler syftar till att snabba på tillståndsprocesser för projekt som handlar om strategiska råmaterial och nettonollteknik genom att införa tidsfrister och utse kontaktpunkter. Länsstyrelserna, inklusive den i Stockholms län, föreslås fortsätta att vara kontaktpunkter. Stockholms stad har inga invändningar mot förslagen, men bedömer att tidsfristen på 45 dagar för att bedöma en ansökan som komplett är kort, även om staden framhåller att möjligheten att yttra sig kvarstår senare i processen.

Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden av den nya Gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Den 7,8 kilometer långa sträckan ska inkludera sex nya stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. Denna utbyggnad syftar till att stärka kollektivtrafiken, binda samman stadsdelar och möjliggöra nya bostäder och arbetsplatser i ett växande Stockholm.

Kommunstyrelsen föreslås godkänna underlaget för Stockholms stads budget för 2027, samt planeringen för 2028 och 2029. Underlaget beskriver strategiska prioriteringar för att möta utmaningar som ekonomisk osäkerhet, klimatomställning, trygghet och bostadsbyggande. Flera partier, inklusive Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, har lämnat reservationer med egna förslag och synpunkter, bland annat gällande brottsförebyggande arbete, valfrihet inom socialtjänsten och byggtakt.

Moderaterna har lagt fram en motion om att stoppa streetracing och andra problem som stök och narkotikahandel på Strandvägen. De föreslår ökad polisnärvaro, kommunala ordningsvakter, fartgupp, hastighetskameror och ljudsensorer. Om detta inte hjälper vill de utreda möjligheten att stänga av Strandvägen nattetid. Stockholms stad har svarat att de redan har vidtagit åtgärder som farthinder och omprogrammerade trafikljus, men Trafikkontoret avser att återinföra tillfälliga farthinder under sommaren och fortsätta dialogen med polisen.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De menar att detta skulle göra staden mer levande och gynna lokala affärer, men betonar också att kollektivtrafikens framkomlighet måste garanteras och att medborgardialog ska hållas. Staden svarar att antalet sommargågator redan utökas kontinuerligt (9 nya platser sommaren 2026, totalt 64). Trafikkontoret säkerställer redan kollektivtrafikens framkomlighet genom dialog med trafikförvaltningen och undviker platser där bussar går. De har också dialog med närboende och näringsidkare via informationsbrev och öppna hus. Flera nämnder och intresseorganisationer ställer sig positiva till sommargågator, men betonar också vikten av dialog och hänsyn till kollektivtrafik och räddningstjänst.

Två politiker från Centerpartiet, Svante Linusson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholm ska införa en interaktiv karta som visar snöröjningsinsatser i realtid, samt att informationen ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta skulle underlätta för invånare att planera sina resor och öka framkomligheten, särskilt för fotgängare och cyklister, och även visa var sandlådor finns. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att andra frågor som ansvarsgränser för snöröjning och risker för personalens arbetsmiljö måste utredas först, samt att det är viktigare med hög kvalitet på snöröjningen än realtidsinformation.

Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden breddas till tre körfält med en reversibel mittfil och att Trafikkontoret utreder detta, samt en separat cykelväg. Förslaget, som syftar till att minska köer och förbättra framkomligheten, får dock avslag. Kommunstyrelsen och flera nämnder menar att en breddning inte skulle lösa trafikproblemen eftersom flaskhalsarna finns på andra ställen, och att det går emot stadens mål att minska biltrafiken och fokusera på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kostnaden bedöms också som mycket hög.

Motionärer från Liberalerna vill att staden utvecklar Odenplan till en trevligare "Piazza Odenplan" med mer grönska, handel och aktiviteter. De föreslår även att delen av Upplandsgatan mellan Odenplan och Gustav Vasa kyrka stängs av för trafik för att binda ihop ytorna. Stadskontoren anser att planering för en större omvandling av torget blir aktuell först efter att Roslagsbanan till City är färdigbyggd, vilket beräknas till cirka 2040, men Trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska redan sommaren 2026.

Moderaten Hanna Werner föreslog att Vanadis Hotell, som stått tomt och förfallit sedan 2018, borde rustas upp och utredas för nya användningsområden, gärna för föreningslivet. Stadsledningen svarar att ett liknande arbete redan pågår, där man planerar att renovera och omvandla de gamla hotellokalerna till idrottsytor för till exempel omklädningsrum, bordtennis och kampsport. Moderaterna i olika nämnder reserverar sig och vill se en bredare planering med möjlighet för externa aktörer som gym och café, samt hänsyn till kulturvärden, tillgänglighet och energieffektivitet.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Kulturnämnden ska utreda om man kan ha ljusprojiceringar på Stadshuset, likt Nobel Week Lights, under hela vintern (november-mars). Syftet är att öka turismen och attraktiviteten i staden under de mörka månaderna. Förslaget avvisas av flera instanser, bland annat på grund av Stadshusets höga kulturvärden och att en permanent installation skulle vara för dyr och ta bort exklusiviteten från Nobel Week Lights.

Två politiker från Centerpartiet, Jonas Naddebo och Claes Nyberg, har lämnat in en motion där de vill att staden bygger en ny högstadieskola i norra Bromma. De menar att det är för långt till högstadiet för många elever i området och att det påverkar deras skolväg och sociala liv negativt. De föreslår att staden undersöker alternativ som att rusta upp Bällstalundsskolan eller bygga ut Mariehällsskolan, och även ser över kostnaderna för en skola i Södra Solvallastaden. Stadens förvaltning och borgarrådet Emilia Bjuggren anser dock att behovet av högstadieplatser i norra Bromma redan är tillgodosett och att elevantalet i hela Bromma kommer att minska drastiskt de kommande åren. De menar att en ny skola skulle leda till halvtomma lokaler och att pengar då skulle gå till lokalkostnader istället för undervisning. De betonar att befintliga skolor som Adolfsbergsskolan kan anpassas flexibelt för framtida behov.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att starta en språkskola för barn i förskoleklass upp till årskurs 3 med grav språkstörning. Syftet är att barnen ska få en bättre start i grundskolan och kontinuitet i det språkutvecklande stödet, liknande det som finns i dagens språkförskolor. Kommunstyrelsen har svarat att man delar uppfattningen om vikten av tidiga insatser, men anser att en separat språkskola inte behövs eftersom skolor redan har tillgång till stöd, exempelvis genom ett kompetensnav på Eriksdalsskolan och genom samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Flera organisationer som Attention Stockholm och Logopedförbundet stöder dock förslaget om en språkskola.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att staden ska utreda hur musikalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns ett underskott på replokaler i staden. Kommunstyrelsen anser att en sådan utredning inte behövs, då ett arbete redan pågår för att göra fler skollokaler, inklusive musiksalar, tillgängliga för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta inkluderar att titta på tydligare regler för ansvar, utrustning och kostnader.

Motionärerna Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska införa screening för psykisk hälsa i grundskolan, med ett obligatoriskt samtal med skolkurator i årskurs sju. Detta för att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som mår dåligt, då psykisk ohälsa bland unga har ökat. Kommunstyrelsen avslår motionen med motiveringen att stadens nuvarande elevhälsoarbete redan är förebyggande och hälsofrämjande, med hälsobesök i årskurs ett, fyra och åtta, samt möjlighet att kontakta elevhälsan vid behov.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Detta innebär att privata fastighetsägare kan anlägga och förvalta offentliga ytor som torg och grönområden. Kommunstyrelsen menar dock att nya offentliga platser i första hand ska ägas och förvaltas av staden och att samverkan med privata aktörer är en bättre väg framåt, då nuvarande lagstiftning begränsar möjligheterna att fullt ut genomföra motionens intentioner.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska satsa mer på gröna tak vid nybyggen och på befintliga kommunala fastigheter, samt att underlätta för privata fastighetsägare. Tanken är att gröna tak ska hjälpa till med dagvatten, sänka temperaturer och öka den biologiska mångfalden. Kommunstyrelsen, tillsammans med flera nämnder och kontor, anser att gröna tak är bra men vill inte göra dem till en standardlösning. De menar att man istället bör välja de lösningar som passar bäst för varje specifik plats och byggnad, och att det redan finns verktyg som Grönytefaktor som uppmuntrar till gröna ytor.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam) har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra klimatsmarta material. De anser att staden måste ha en plan för att hantera utsläpp från byggandet, som står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan, och att stadens markanvisningspolicy ska premiera hållbara byggprojekt. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Jan Valeskog, föreslår att motionen avslås. De menar att staden redan har en strategi för detta i form av Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030, som redan innehåller åtgärder för att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Att skapa ytterligare en strategi skulle riskera att förskjuta fokus från genomförandet av befintliga beslut.

Motionären Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm tar fram en strategi för villa- och radhusbebyggelse. Målet är att hitta lämpliga områden för småhus och att vid förtätning kunna bygga fler småskaliga bostäder istället för stora flerbostadshus, för att bevara villaområdenas karaktär och skapa fler småhus. Kommunstyrelsen menar dock att stadens befintliga planer och arbete med en ny översiktsplan redan täcker behovet och att en separat strategi inte behövs, då den begränsade marken i Stockholm måste användas effektivt för att bygga många bostäder för alla.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska skapa en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft" i alla utsatta områden, inte bara Järva, med konkreta mål för att förbättra trygghet och livsvillkor. De menar att våldet har spridits och att befintliga insatser saknar en samlad styrning. Staden svarar att de redan arbetar med fyra fokusområden (Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen, Farsta) och att budgeten styr arbetet med att minska segregationen. De anser att ytterligare en handlingsplan inte behövs då befintliga strukturer är tillräckliga och att arbetet med att stärka socialtjänsten och brottsförebyggande åtgärder pågår.

Stockholms stad redovisar sin årsredovisning för 2025, inklusive ekonomiska resultat och hur väl stadens mål har uppfyllts. I årsredovisningen framgår att staden går med ekonomiskt överskott trots minskade statsbidrag, vilket minskar behovet av att låna pengar till investeringar. Besluten handlar bland annat om att godkänna årsredovisningen, justera budgeten för vissa nämnder och öka avsättningar för kompetensutveckling och sociala investeringar med 100 respektive 150 miljoner kronor.

Jan Jönsson (L) föreslår att politiska ungdomsförbund ska få lättare att besöka skolor i Stockholm. Syftet är att stärka ungdomars politiska engagemang och demokratiska utveckling. Förslaget innebär att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial för skolorna samt uppmuntra skolledningar att aktivt bjuda in ungdomsförbunden och samtidigt garantera säkerheten. Kommunstyrelsen menar dock att rektorer redan har mandat att fatta dessa beslut och att det redan finns stödmaterial, men oppositionen (M och L) menar att lagen inte är hindret utan att förvaltningen måste stötta skolorna bättre.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få egna digitala enheter att ta med hem och att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna. Hon vill också att staden ska ta fram riktlinjer för när digitala verktyg introduceras. Kommunstyrelsen, tillsammans med stadsledningskontoret och utbildningsnämnden, avstyrker motionen. De menar att ett förbud kan missgynna elever utan teknik hemma och de med funktionsnedsättningar som behöver digitala hjälpmedel. De anser att digitala verktyg, när de används pedagogiskt och åldersanpassat, är viktiga för lärandet och en jämlik skola.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora (som filosofi, historia, språk) i stadens skolor. Detta för att elever med särskilt intresse och fallenhet inom dessa ämnen ska få samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser dock inte att en särskild utredning behövs, utan att frågan kan hanteras inom det löpande arbetet med att utveckla gymnasieskolornas utbud, delvis på grund av de höga behörighetskraven för spetsklasser och det relativt låga söktrycket till dagens humanistiska program.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem för att upptäcka elever som riskerar att föras bort. Systemet skulle larma om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, och ha en spärr som förhindrar utskrivning. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget och anser att staden redan har rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och agera vid misstankar om bortförande, samt att ett nationellt system behövs och utreds på statlig nivå.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad inför en handlingsplan för att hjälpa så kallade "gråzonsbarn". Det är elever som kämpar i skolan på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Liberalerna menar att dessa elever får stöd i grundskolan men riskerar att misslyckas i gymnasiet eftersom stödet där ofta är otillräckligt. Stockholms stad och utbildningsnämnden anser att det redan finns ett strukturerat arbete för elever med särskilda behov och att en ny handlingsplan inte behövs. De lyfter fram insatser som specialpedagogisk verksamhet och rutiner vid övergångar mellan skolor. Jan Jönsson (L) menar dock att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att hjälpa just denna specifika grupp av elever.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunen ändrar avtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att SISAB betalar för åtgärder som förbättrar skolornas arbetsmiljö och säkerhet, exempelvis nya inpasseringssystem, bättre ventilation och ljudisolering. Idag betalar skolorna själva för många av dessa åtgärder, vilket kan leda till att säkerheten skiljer sig mellan skolor beroende på deras ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att SISAB ska kunna ta ansvar för kostnader för passersystem, men vill inte flytta över allt ekonomiskt ansvar för skolornas arbetsmiljö och säkerhet eftersom det skulle kunna höja skolornas hyror och minska deras handlingsfrihet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa elevers möjlighet att byta gymnasium under läsåret, då många byten skapar oordning och sämre studiero. Staden svarar att det är mycket svårt att införa begränsningar utan lagstöd, särskilt eftersom det krävs en överenskommelse med 26 kommuner och över 100 fristående skolor i regionen. Istället anser kommunstyrelsen att frågan om lagändring bör riktas till regeringen.

Stockholms stad föreslår att kommunfullmäktige godkänner ett reviderat avtal för Gymnasieantagningen Stockholms läns tjänster. Avtalet anpassas till nuvarande arbetssätt och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Storsthlm och kommunerna. Även om systemet Indra övergår till Inera AB den 1 juli 2026, kommer Storsthlm fortsatt att ansvara för administrationen av gymnasieantagningen och hanteringen av de ekonomiska transaktionerna för kommunerna.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm inför SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) för högstadieelever, där de kombinerar skola med betalt arbete. Motionen vill minska antalet feriejobb med 1000 till 2026 och ersätta dem med lika många SAO-jobb. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget om att minska feriejobben eftersom de och SAO-jobben riktar sig till olika målgrupper, men staden planerar ändå att testa SAO-jobb i pilotform under 2026 i utvalda fokusområden.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Högdalstopparna ska utvecklas till ett attraktivt område för friluftsliv och rekreation, samt att möjligheterna för kollektivtrafik dit ska utredas. Svaret från kommunstyrelsen är att mycket av arbetet redan pågår. Detaljplaner tas fram för att säkra området för natur och rekreation och möjliggöra investeringar, men frågan om kollektivtrafik tillhör primärt Region Stockholm.

Jonas Naddebo (C) vill att staden återupptar planeringen för att omvandla Södertäljevägen till en grön stadsgata som binder ihop Södermalm med Aspudden och Midsommarkransen. Han föreslår överdäckning av Södertäljevägen, Essingeleden och bussdepån för att möjliggöra upp till 7 700 nya bostäder och en ny sporthall. Kommunstyrelsen och nämnderna anser att planen för tillfället är pausad på grund av ekonomiska svårigheter och att de mer omfattande förslagen, som överdäckning, är för dyra och svåra att genomföra i dagsläget.

Gabriel Kroon (SD) har föreslagit att Stockholm stad ska starta en informationskampanj om stroke på stadens reklamtavlor för att lära invånarna känna igen symtom och agera snabbt. Stadsledningskontoret svarar att det är Region Stockholms ansvar att informera om sjukvård och att staden inte ska bedriva sådana kampanjer själva. Däremot kan staden, om Region Stockholm ber om det, hjälpa till att sprida information via sina egna kanaler som medborgarkontor och bibliotek.

Kyrkogårdsnämnden redovisade en ekonomisk rapport för första kvartalet 2026. Driftsbudgeten visade ett prognostiserat överskott på 1,1 miljoner kronor, främst tack vare försäkringsintäkter från stöld av ett koppartak. Investeringarna prognostiserade ett överskott på 8 miljoner kronor, huvudsakligen på grund av att byggandet av en ny skorsten vid Nya krematoriet blivit försenat till nästa år på grund av oklarheter kring tillstånd.

Kyrkogårdsnämnden presenterade underlag för sin budget för 2027, med inriktning även för 2028 och 2029. Nämnden ansvarar för begravningsverksamheten i Stockholm, inklusive att förvalta stadens 12 begravningsplatser, ceremonilokaler och krematorier. Med en åldrande befolkning förväntas antalet dödsfall öka, vilket innebär att nämnden planerar att fortsätta utveckla begravningsuppdraget samt fokusera på krisberedskap under planperioden.

Kommunstyrelsen skickade ut förslaget till "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" till kyrkogårdsnämnden för yttrande. Denna handlingsplan sträcker sig fram till 2030 och ska stärka stadens jämställdhetsarbete, med målet att alla stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Kyrkogårdsnämnden skulle senast den 24 april 2026 lämna sitt svar på förslaget.

Kommunstyrelsen skickade ut ett förslag om ett nytt program för evenemang i Stockholm på remiss till kyrkogårdsnämnden. Det nya programmet ska ersätta det tidigare styrdokumentet från 2015 och syftar till att stärka stadens position som evenemangsstad, samt ge riktlinjer för hur nämnder och bolag ska arbeta med evenemangsfrågor. Fokus ligger på att skapa värde, hållbar utveckling och förbättra livskvaliteten för stockholmarna.

Kyrkogårdsnämnden fick en statusrapport om restaureringen av Skogskrematoriet. Rapporten innehöll information om projektets framsteg enligt tidsplanen, en uppdatering av budgeten och de risker som identifierats.

Förvaltningschefen informerade nämnden om flera förändringar och händelser. Jeanette Ekberg tillträder som ny chef för ekonomi och administration den 19 maj, då Göran Höglund går i pension. Dessutom har skötselsäsongen på stadens begravningsplatser börjat, vilket innebär att förvaltningen dubblar sin personalstyrka. Skogskyrkogårdens dag kommer att hållas den 30 maj, och det blir även en salamanderspaning vid Spegeldammen på Skogskyrkogården den 22 maj.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse ska behandla ett förslag om att uppdatera vem som har rätt att godkänna utbetalningar, som fakturor och löner. Detta är en viktig rutin för att säkra intern kontroll och effektivitet när bolaget hanterar pengar. Förslaget visar de nya attesträtterna baserat på den nuvarande personalen och organisationen.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse föreslås anta nya styrdokument för hela staden. Detta inkluderar en ny kemikalieplan för 2025-2031, som syftar till ett giftfritt Stockholm genom att fasa ut farliga ämnen som PFAS, bisfenoler och ftalater, samt en näringslivspolicy med etableringsstrategi. Dessutom föreslås nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, som bland annat minskar parkeringskravet för bostäder och företag om de erbjuder tjänster som cykel- och elbilspooler.

Kulturhuset Stadsteatern AB föreslås besluta om sin strategiska inriktning och treårsplan för 2027-2029. Planen innebär att utöka öppettiderna på Sergels torg, erbjuda fri entré i gallerierna under sommaren, och utveckla program i områden som Järva för att lyfta nya röster. De planerar även en internationell teaterfestival, utreda fortsatt skådespelarutbildning i Husby och start av en skrivarutbildning i Järva samt flytta Materialmagasinet till nya lokaler.

Denna rapport sammanfattar inkomna ärenden till kommunfullmäktige under två veckor i mars 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat Trafikverkets upphörande av underhåll vid Värtans bangård och ett program för stadsnära odling. Vidare behandlas ärenden som en samlad rapport för förskolan i Stockholm 2025, förslag till ett nytt naturreservat vid Kyrkhamn-Riddersvik samt ett förslag om ny avgiftsmodell för Kulturskolan.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, så att de främst sker vid terminsstart, liknande en modell i Uppsala. Detta för att skapa stabilitet för skolor, elever och personal. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan har infört skolbytesperioder och att det inte finns lagstöd för att helt begränsa byten till endast terminsstart, och att frågan därför snarare bör riktas till regeringen. Moderaterna och Jan Jönsson (L) invänder och vill att kommunen ändå utreder detta vidare, med tydliga bytestillfällen och undantagsregler, eftersom de anser att ett tydligare regelverk stärker både skolornas förutsättningar och elevernas trygghet.

Stockholms kommunfullmäktige ska ta ett beslut om att godkänna renovering och utbyggnad av Tenstareservoaren i Järva. Reservoaren, som levererar dricksvatten till cirka 220 000 personer i västerort, är från 1969 och behöver moderniseras för att säkra vattenförsörjningen. Projektet innebär att en ny reservoar byggs bredvid den befintliga, och när den är klar, renoveras den gamla. Hela arbetet beräknas ta åtta år och innebär en stor investering för att trygga Stockholms dricksvatten.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna en reviderad plan för om- och tillbyggnaden av Lillholmsskolan i Skärholmen, vilket innebär att skolan får nya lokaler och en idrottshall. Kostnaden för projektet beräknas till totalt 461,7 miljoner kronor och kommer bland annat att ersätta tillfälliga baracker och skapa fler platser för anpassad grundskola. Vissa elever kommer att behöva flytta till Vårbergsskolan under ombyggnationen, men detta bedöms vara en tillfällig lösning som är bra för både skolan och idrottslivet i området.

Andréa Hedin (M) kritiserar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) för att inte agera tillräckligt snabbt i frågan om alkoholservering för äldre på stadens boenden och träfflokaler. Hedin menar att löften om att äldre ska kunna dricka ett glas vin eller öl inte har hållits, bland annat på grund av att seniorboendet Väduren nu har förbjudit likör till kaffet. Boucher svarar att staden arbetar aktivt med att hitta lösningar som respekterar både de äldres självbestämmande och alkohollagen. Hon nämner att en lösning har hittats för Väduren där boende själva kan arrangera tillställningar med alkohol, och att ett nytt stöd har tagits fram för att underlätta för stadsdelarna att ansöka om serveringstillstånd vid särskilda tillfällen.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna bildandet av bolaget Kista Utveckling AB. Bolaget, som ägs av Stockholms Stadshus AB, ska driva och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista för att öka områdets attraktionskraft. För år 2026 godkändes en budget på -10 miljoner kronor och ett ovillkorat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor.

Denna dagordningspunkt avser godkännande av Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning. Stockholm Exergi bygger en anläggning för koldioxidavskiljning vid Värtaverket, där infångad koldioxid ska lagras permanent under havsbotten utanför Bergen, Norge. Köpet, som kan uppgå till maximalt 120 miljoner kronor per år mellan 2029 och 2043, syftar till att hjälpa Stockholms stad att nå sina klimatmål om att vara klimatpositiv 2030 och fossilfri senast 2040, genom att balansera svårreducerade utsläpp.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s koncernstyrelse godkände en lägesrapport för flera stora projekt som är under genomförande och har en beräknad slutkostnad på över en miljard kronor vardera. Rapporten omfattade bland annat uppgraderingen av Grovrening Sickla del 2, byggandet av Mässtunneln och infrastrukturarbeten i Årstafältet etapp 1. Styrelsen konstaterade att alla rapporterade projekt höll sig inom beslutade budgetramar och att framdriften var god, samtidigt som de betonade vikten av fortsatt god styrning och riskhantering.

Kommunstyrelsen och koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB godkände ett reviderat inriktningsbeslut för Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt Centrala Bromma, Riksby, med en investeringsutgift på 636 miljoner kronor. Projektet, som syftar till att möjliggöra utveckling med bostäder och verksamhetsytor, har skalats ner för att förbättra lönsamheten. Beslutet innebär att Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för projektering och byggledning för VA-anläggningen och att 8 miljoner kronor i förgäveskostnader belastar bolaget.

Kommunfullmäktige godkände Familjebostäders plan för en omfattande ombyggnation av fastigheten Draget 1 på Södermalm, som omfattar 178 bostäder och tolv lokaler. Projektet, som bland annat innebär stambyte, nya badrum, köksåtgärder och ytskiktsrenovering, beräknas kosta 434 miljoner kronor och ska vara färdigt under tredje kvartalet 2030. Hyresgästerna, som evakueras under renoveringen, erbjöds tre olika renoveringsnivåer och hade tidigare överklagat beslutet till Hyresnämnden och Hovrätten, vilka båda godkände Familjebostäders åtgärder.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse och Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkände genomförandet av ett nytt vård- och omsorgsboende med 80 lägenheter, dagverksamhet och träffpunkt för äldre i Bergholmsbacken i Bagarmossen. Projektet, som nu preliminärt beräknas vara klart i slutet av 2030, innebär en årshyra för stadsdelsnämnden på cirka 28 miljoner kronor år ett, beräknat i 2029 års penningvärde. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet på grund av att de anser att placeringen i Bergholmsbacken är felaktig eftersom det är en uppskattad grönyta.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna en stor renovering och ombyggnation av hus C i fastigheten Fruängsgården 1. Detta innebär att Fruängsgårdens servicehus kommer att avvecklas, och fastigheten ska istället byggas om till ett vård- och omsorgsboende med totalt 97 lägenheter. Syftet är att möta det ökande behovet av vård- och omsorgsplatser i staden, samtidigt som de boende på servicehuset och Axgårdens vård- och omsorgsboende kommer att evakueras till andra boenden under byggtiden, med förtur till andra servicehus eller boendeformer.

Kommunstyrelsen, koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB och Micasa Fastigheter i Stockholm AB godkände inriktningen för att bygga om fastigheten Trehörningen 1 i Gröndal till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter. Detta innebär att Trekantens servicehus, som idag har 100 lägenheter, kommer att avvecklas. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd får också ett stimulansbidrag på 0,5 miljoner kronor för förprojekteringen.

Koncernstyrelsen godkände uppföljningen av internkontrollplanen för 2025 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Planen omfattade granskning av hur verksamheten styrs och leds, hur den planeras och följs upp, samt arbetet med informationssäkerhet. Bolaget bedömde att den interna kontrollen under 2025 varit tillräcklig, och inga väsentliga brister upptäcktes vid extern granskning.

Koncernstyrelsen har godkänt årsbokslutet för 2025 för Stockholms Stadshus AB-koncernen, vilket innebär att årsredovisningen nu kan läggas fram för bolagets årsstämma. Av de fria medlen på 17 984 002 711 kronor i moderbolaget balanserades hela summan till ny räkning. Beslutet innebar också att anmälan av revisionsrapporterna godkändes och att berörda bolag inom koncernen fick i uppdrag att följa upp och åtgärda de iakttagelser som revisorerna noterade.

Koncernstyrelsen noterade den finansiella månadsrapporten för bolagskoncernen per den 28 februari 2026. Rapporten visade att den samlade nettoskulden hade ökat med nästan 3 miljarder kronor sedan årsskiftet till drygt 100,5 miljarder kronor, främst på grund av Familjebostäders förvärv av Hjulstahem. En avvikelse från finanspolicyn angående direktutlåning till Stockholmsmässan hade inträffat men åtgärdades retroaktivt genom ett beslut av koncernstyrelsen, som fastställde en ny ram på 700 miljoner kronor.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om situationen för bastubad i Stockholm. Centerpartiet menar att trots ambitionen att göra Stockholm till en bastustad, har processerna blivit mer byråkratiska, vilket leder till färre nya bastur och att två av tre ansökningar om bygglov har nekats. Frågorna rör bland annat varför en utredning om bastubad inte presenterats, hur staden ska säkerställa att målet om fler bastur inte motverkas av byråkrati, och om borgarrådet avser att förenkla reglerna för att möjliggöra fler bastur och badmöjligheter.

Per Rosencrantz (M) frågar Emilia Bjuggren (S) om Stockholms stads planering med tanke på att det föds färre barn och befolkningen inte växer lika snabbt längre. Han undrar hur staden anpassar sin planering av skolor, bostäder och arbetsmarknad till denna demografiska förändring och vilka åtgärder som planeras för att göra Stockholm mer attraktivt för barnfamiljer. Ett konkret exempel är den skrotade grundskolan i Hagastaden på grund av för få barn.

En interpellation från Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) handlar om att begränsa sociala medier i Stockholms skolor. Hedin ifrågasätter varför arbetet med att införa tekniska blockeringar på skoldatorer och surfplattor inte prioriterats tidigare, och menar att det är viktigt med en tydlig och generell lösning för att säkra studiero. Emilia Bjuggren svarar att en lösning som blockerar sociala medier och olämpliga webbsidor på skolans enheter planeras vara på plats till höstterminen 2026, och att det inte finns något beslut om målgruppsanpassning. Hon utesluter inte heller att blockeringarna kan behöva gälla dygnet runt.

Oppositionspolitikern Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om varför nästan 10 000 av stockholmarnas klagomål om bristande snöröjning i januari stängdes ner utan individuell bedömning. Frågor ställs om stadens hantering av klagomålen, om invånarna bör sänka sina förväntningar och vad de stängda anmälningarna handlade om. Bakgrunden är de stora problem med framkomlighet och säkerhet som uppstod vid snöovädret i januari, då akuta ärenden eventuellt missades.

Moderaterna undrar varför Socialdemokraterna skapat osäkerhet kring idrottsklubben Djurgården Hockeys framtid. Djurgården hade planerat att bygga en ny arena i Tallkrogen efter att Hovet skulle rivas, men nu kan Hovet stå kvar till 2030 och en markanvisning i Tallkrogen har stoppats. Detta skapar problem för Djurgården och riskerar en stor privat investering i ishockeyn.

Annika Elmlund (M) har frågat äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om vilka krav som ställs på biografer som får kommunalt stöd, efter att Biograf Zita visat meddelanden som uppfattats som antisemitiska. Elmlund undrar om det är lämpligt att offentligt finansierade aktörer tar ställning i utrikespolitiska frågor och om riktlinjerna för kulturstöd bör ändras. Torun Boucher svarar att staden inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkoren eller svensk lag, men betonar principen om "armlängds avstånd" för att skydda konstnärlig frihet. Hon anser att Biograf Zita inte har brutit mot några regler och ser inget behov av att ändra riktlinjerna, då yttrandefrihet och konstnärlig frihet är grundläggande.

Dennis Wedin (M) ställer frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om varför Stockholms stad inte informerar om istjockleken på populära platser som Årstaviken och Riddarfjärden. Han menar att det är viktigt för invånarnas säkerhet, särskilt för barnfamiljer, att få information om isförhållandena för att kunna vistas tryggt på isarna. Wedin frågar om trafikborgarrådet är villig att införa ett system för regelbunden mätning och publicering av istjocklek till nästa vintersäsong.

Emelie Wassermann (SD) ställer frågor till idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om Svedmyrabadet. Badet har varit stängt sedan september 2024 utan beslut om renovering eller återöppning, och trots löften har ingen ersättningslösning presenterats. Wassermann undrar när beslut om Svedmyrabadet fattas, vilken plan borgarrådet har för ersättningsbad, särskilt då Sandsborgsbadet också ska renoveras, och varför badbesökare står utan alternativ.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om att bygga över Nynäsvägen. Vägen, som dagligen används av upp till 76 000 fordon, orsakar buller, avgaser och delar stadsdelar som Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts med hänvisning till bristande ekonomi, men Wedin menar att det inte presenterades några konkreta ekonomiska underlag för att motivera stoppet.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) varför Stockholms grönområden ofta försvinner när staden byggs tätare, speciellt i villaområden. Han nämner Myrberget i Bromma som exempel, ett grönområde med höga naturvärden som riskerar att bebyggas, trots att det används av Alviksskolans elever. Paccamonti vill veta vilka naturvärden som anses viktigast och vad borgarrådet tänker göra för att stoppa exploateringen av Myrberget.

En politiker från Moderaterna frågar stadsbyggnadsborgarrådet varför ett område nära Ålstensskogen och Storskogen i Bromma inte tas med i det nya naturreservatet, och uttrycker oro för att det istället ska byggas nya bostäder där, samt undrar varför planerna hålls hemliga. Stadsbyggnadsborgarrådet svarar att staden både vill skydda naturen och bygga fler bostäder i södra Bromma. Därför ska ett naturreservat inrättas, samtidigt som Svenska Bostäder fått mark anvisad för cirka 50 nya hyresrätter i området, vilka kommer att behandlas genom en öppen detaljplaneprocess.

Andréa Hedin (M) frågar trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om Skolsociala team plus (SST+), som är ett projekt för att hjälpa elever med hög frånvaro tillbaka till skolan. Projektet har varit framgångsrikt men bara 28 av 60 platser har fyllts, och Hedin undrar hur det ska utvecklas för att nå fler elever i hela staden. Alexander Ojanne (S) svarar att SST+ har permanentats och ska införas gradvis i Stockholm, med start i fokusområden. Erfarenheterna från pilotprojektet har lett till ett nytt, integrerat arbetssätt för skolsocialt stöd som ska utvärderas sommaren 2026 innan det sprids till fler delar av staden. Samtidigt förstärks de vanliga Skolsociala teamen i stadsdelar som inte är med i den nya piloten.

Kristin Jacobsson (C) har ifrågasatt varför boende på seniorboendet Väduren inte längre får ta en "avec" till kaffet på gemensamma torsdagsfikan, som de själva organiserat i många år. Hon menar att det är ett onödigt förmynderi av vuxna människor och att reglerna bör omprövas. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden måste följa alkohollagen när den arrangerar verksamhet, vilket kräver serveringstillstånd. Dock har en lösning hittats: de boende får fortsätta med sitt torsdagsfika och dricka alkohol om de själva står för arrangemanget, utan att staden är arrangör. Detta har löst situationen på ett sätt som respekterar både lagen och de boendes önskemål.

Svante Linusson (C) frågade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att förbjuda bensindrivna fordon på cykelbanor, eftersom de orsakar luftföroreningar och utgör en hälsorisk för cyklister. Linusson vill se ett förbud i Stockholms kommun. Lars Strömgren (MP) delar oron för utsläpp men förklarar att kommunen inte kan förbjuda enbart bensindrivna mopeder på cykelbanor, utan bara alla mopeder klass 2 (inklusive eldrivna). Han har kontaktat infrastrukturministern för att undersöka möjligheten att införa miljözoner för mopeder eller klassa mopeder som ett eget fordonsslag, för att kunna rikta åtgärder mot fossildrivna mopeder.

Moderaterna undrar varför Stockholms stad lägger pengar på marknadsföring av kommunala skolor istället för att höja kvaliteten. De ifrågasätter kostnaden, hur förskolor ska informera vårdnadshavare och hur kampanjen ska bidra till bättre skolresultat. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att det inte handlar om en reklamkampanj utan om att informera vårdnadshavare, bland annat om informationsmöten. Hon menar att det är viktigt att kommunala skolor och förskolor samarbetar och informerar om stadens skolor, deras lokaler och legitimerade lärare, för att vårdnadshavare ska kunna göra ett informerat skolval.

Tom Hedrup (M) har frågat bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora och växande skuldsättningen i Stockholms kommunala bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder), som nu har skulder på cirka 36 miljarder kronor. Han vill veta hur skulden beräknas utvecklas, om det finns en plan för att minska den, och om det finns risk att sälja fastigheter eller att stadens kreditbetyg påverkas negativt.

Johan Paccamonti (M) frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han kritiserar att staden planerar att bygga fler flerbostadshus och hyresrätter i områden med villor respektive bostadsrätter, samt att grönområden kan påverkas. Paccamonti menar att politiken borde anpassas efter invånarnas önskan att bo i villa istället för att bygga bort grönområden.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms stads inställning till en östlig förbindelse, en planerad vägförbindelse. Örbrink undrar varför staden verkar motarbeta projektet trots att en avsiktsförklaring signerats, och om finansborgarrådet kan bekräfta eller dementera uttalanden om att vänsterstyret aktivt kommer att motarbeta statens arbete med vägen. Karin Wanngård (S) svarar att avsiktsförklaringen var ett krav från regeringen för att finansiera tunnelbanan och Spårväg Syd, och att den inte innebär ett ställningstagande för att vägen ska byggas. Hon bekräftar att den rödgröna majoriteten i Stockholm fortsatt är emot Östlig förbindelse eftersom den anses vara olönsam, öka utsläppen och riskera att tränga undan viktig kollektivtrafik. Staden kommer att verka med demokratiska medel för att vägen inte byggs.

Per Rosencrantz (M) ifrågasätter stadens ökade skuldsättning, som närmar sig 100 miljarder kronor, och kritiserar särskilt köpet av bolaget Hjulstahem. Han menar att köpet av 1 194 befintliga lägenheter i Hjulsta inte bygger nya bostäder utan bara ökar Familjebostäders redan höga skulder och risker. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) svarar att köpet stärker Familjebostäders ekonomi och möjliggör stadsutveckling i Hjulsta. Hon betonar att affären är ekonomiskt sund, med hyresintäkter som finansierar lånen, och ger staden större möjlighet att påverka utvecklingen av Hjulsta centrum.

Therese Lindström (M) har ställt frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om det kraftigt försämrade trafikläget i södra Stockholm. Hon kritiserar att flera stora vägarbeten, som påverkar Skansbron, Gullmarsplan och Johanneshovs trafikplats, utförs samtidigt, vilket skapar långa köer och ökade utsläpp. Lars Strömgren svarar att totala störningar inte kan undvikas vid infrastrukturutveckling, men att trafikkontoret arbetar intensivt med samordning och ställer höga krav på arbetsmiljö och framkomlighet. Enkelriktningen av Skansbron motiverades av säkerhetsrisk för byggarbetare och för att korta projekttiden. Slutgiltig kapacitet vid Johanneshovs trafikplats beräknas återställas i slutet av 2025, och Skansbron öppnas i båda riktningarna den 9 december 2025 klockan 06.00.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat. Örbrink menar att stadens rankning sjunkit i Svenskt Näringslivs mätningar, vilket påverkar jobb och skatteintäkter, och undrar vad som görs för att vända trenden och utveckla upphandlingar. Karin Wanngård (S) svarar att hon inte delar bilden av ett försämrat klimat, utan hänvisar till andra rapporter som visar att Stockholm är innovativt och attraktivt. Hon nämner åtgärder som en ny näringslivspolicy, "en väg in" för företagare, lokala näringslivsutvecklare och satsningar på bygglovshantering och innovationsmiljöer, men erkänner att utmaningarna i Svenskt Näringslivs mätning tas på allvar.

Enhetschef Annette Mathiesen informerade om utvecklingen inom stadens förebyggande socialtjänst. Hon presenterade hur verksamheten, med sikte på den nya socialtjänstlagen, förbättrats och expanderats, bland annat genom arbete vid Starbogården och Kompassen, fler Äldrelotsar och Lotsar, digitalstödjare som gör hembesök samt insatser för fallprevention och anhörigstöd. Detta var en information som noterades och inga beslut fattades.

Pensionärsrådet i Hässelby-Vällingby hade inga synpunkter på de ärenden som skulle tas upp vid stadsdelsnämndens sammanträde den 23 april 2026. Detta innebär att rådet inte framförde några åsikter angående besluten som rörde pensionärer i området.

Stadsdelsförvaltningen informerade om flera initiativ. De samarbetar nu med Vällingby vårdcentral för att ha handläggare på plats. Dessutom diskuteras hur socialtjänsten kan bli mer tillgänglig, med önskemål om snabbare telefonåterkoppling och bättre tillgång till handläggare, även utanför kontorstid. De hanterade även två klagomål gällande utebliven dubbelbemanning och hemtjänstens svårigheter att komma in vid ett larm, och meddelade att sommarplaneringen är på gång för boenden och hemtjänst.

Park och miljö.Rådet har diskuterat förslag på grillplatser i det nya naturreservatet i Riddersvik/Kyrkhamn/Lövsta. De lämnade synpunkter som bland annat handlade om tillgänglighet för rullstolar, högre bänkar med armstöd samt behov av ledstänger och skriftlig information om platserna. Rådet förordade också specifika grillmodeller och önskade en lösning för sopinsamling.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd fastställde nya ersättare till Pensionärsrådet. Wivan Lindberg nominerades för PRO och Barbro Erlandsson för SPF. Detta innebär att rådet nu har nya representanter för att bevaka pensionärers intressen i området.

Motionärerna Jan Jönsson (L) och Isabel Smedberg Palmqvist föreslår att staden ska utreda och hitta fler lämpliga platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. Syftet är att stärka kulturlivet och göra konst mer tillgänglig utanför innerstaden, vilket kan bidra till en levande stad, lokal identitet och ökad trivsel för invånarna.

Motionen föreslår att Stockholms stad ska ställa sig positiv till att bygga den så kallade Östliga förbindelsen. Detta är en planerad biltunnel mellan Frihamnen och Nacka som ska koppla ihop Södra och Norra länken. Syftet är att minska köer, trängsel och utsläpp, förbättra kollektivtrafiken och underlätta arbetspendling, samt avlasta innerstaden från genomfartstrafik.

Stockholms kommunfullmäktige ska välja en ny styrelse, inklusive ordförande, ledamöter och revisorer, för det kommunala bostadsbolaget AB Hjulstahem. Valet gäller för perioden från och med årsstämman 2026 till årsstämman 2027. Detta säkerställer att AB Hjulstahem, som förvaltar bostäder, har en fungerande ledning som kommunen har insyn i.

Koncernstyrelsen tar emot anmälningsärenden om olika remissvar från Stockholms Stadshus AB och dess dotterbolag. Det gäller bland annat upphandling av inkasso- och betalväxeltjänster, förslag på skärpt kontroll av avfallshantering, SAO-jobb för unga, en life science-strategi för Stockholm-Uppsala, en handlingsplan för en åldersvänlig stad, en reviderad matstrategi samt utvecklingen av Piazza Odenplan.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (L) föreslår att Stockholms stad ska arbeta för mer konst och kultur på äldreboenden. De menar att detta förbättrar livskvaliteten för äldre och vill att en strategi tas fram av kulturnämnden och äldrenämnden. Staden svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med att stärka konst och kultur inom äldreomsorgen, bland annat genom "Kultur för äldre"-modellen som subventionerar kulturprogram. Därför anser majoriteten att en ny strategi inte behövs, även om vissa reservationer lyfter fram att tillgången till kultur varierar mellan boenden och stadsdelar och att en strategi skulle kunna säkerställa mer likvärdighet.

Motionärerna Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm stad ska utreda och skärpa sina demokratiska villkor för uthyrning av lokaler och kulturstöd. Detta för att förhindra att antidemokratiska grupper hyr stadens lokaler i andra- eller tredjehand och sprider sin agenda. Stadsledningskontoret svarar att ett liknande arbete redan pågår i enlighet med budgeten för 2025 och 2026, med fokus på att uppdatera riktlinjer och stärka kontroller. Bland annat Fastighetsnämnden och Idrottsnämnden anser att de nuvarande riktlinjerna är tillräckliga, men flera nämnder är öppna för en översyn och förtydliganden, medan vissa också varnar för ökad byråkrati och att det kan skada föreningslivets mångfald.

Motionären Jonas Naddebo (C) vill förenkla stadens regler för restauranger, nattklubbar och livescener. Han menar att dagens regler hämmar Stockholms attraktionskraft och föreslår att kommunen ska ta bort krångliga tillståndskrav, tillåta enkla och avgiftsfria uteserveringar året runt enligt konceptet ”Stockholmsmetern” och driva på regeringen för att modernisera nationella lagar. Staden svarar att de redan jobbar aktivt med att stärka besöksnäringen och förenkla processer, till exempel genom fler uteserveringar, men att många regler styrs av nationell lagstiftning som kommunen inte kan ändra.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt kallat "Vinterhjälpen" för att hjälpa äldre med snöröjning och halkbekämpning utanför sina bostäder under vintern. Detta skulle göras av till exempel studenter eller unga från Jobbtorg Stockholm, för att minska fallolyckor och social isolering. Kommunstyrelsen avslår dock förslaget då man anser att det finns juridiska utmaningar med konkurrenslagen och det finns risk för att tjänsten inte skulle komma alla äldre till del.

Motionärerna Therese Lindström och Theréz Randquist (M) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att anlägga flytande parköar i stadens vatten, inspirerade av Köpenhamn. Dessa öar skulle öka den biologiska mångfalden, fungera som livsmiljöer för insekter och fiskar samt skapa nya rekreativa ytor för invånarna i hårt exploaterade kajområden. Majoriteten i Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med liknande lösningar som kajbalkonger och flytande växtöar, och att det inte behövs ett nytt pilotprojekt, men Moderaterna reserverar sig och vill att motionen bifalls.

Liberalerna föreslår att kommunen ska utreda en strategi för att samordna och effektivisera Stockholms ateljébestånd för konstnärer. De menar att många ateljéer behöver renoveras och att hyrorna varierar, vilket skapar ojämlika villkor och kan tränga ut konstnärer. Kommunstyrelsen svarar att en liknande strategi (Ateljéstrategi 2024–2026) redan finns och arbetet pågår för att skapa fler ateljéplatser och hantera höga hyror, men Liberalerna anser att en mer samlad översyn behövs för att garantera rimliga hyror och bevara kulturmiljöer.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska förstärka stadens trygghetspunkter, som är platser där invånare kan få hjälp vid kriser som strömavbrott eller krig. Han vill att antalet punkter ska utökas, att de sprids bättre geografiskt, att de är bemannade och utrustade, och att invånarna får bättre information om dem, inklusive tydlig skyltning. Staden svarar att arbetet med krisberedskap redan pågår och att de 31 befintliga trygghetspunkterna är till för information och enklare service vid långvariga störningar. De menar att det är viktigt att invänta nationella beslut om hur trygghetspunkter ska utformas och finansieras innan man gör större investeringar, för att undvika att behöva ändra dem senare. Staden prioriterar även att rusta upp stadens skyddsrum.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm ska införa en bygglovsrobot och utreda automatisering av fler tillståndsprocesser, som till exempel för uteserveringar. Detta för att minska långa handläggningstider som påverkar både företag och privatpersoner negativt. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med digitalisering och effektivisering av tillståndsprocesser, men ser ingen anledning att specifikt införa en bygglovsrobot just nu.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att man ska stoppa planerna på att bygga cirka 140 bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Motionärerna menar att området, som idag är ett skogsområde med ett unikt ekosystem, skulle förstöras och att det skulle påverka naturen och de boendes tillgång till grönområden negativt. Kommunstyrelsen, med stöd från andra nämnder, avråder från att stoppa projektet. De menar att bostadsbristen i Stockholm är stor och att processen för att bygga nya bostäder följer demokratiska regler. Projektet är pausat i väntan på att samrådsredogörelsen, som innehåller synpunkter från allmänheten, ska färdigställas och beslutas av stadsbyggnadsnämnden.

Två liberala politiker, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att Stockholm ska införa en modell där byggföretag kan dela upp betalningen för detaljplaner över tid, istället för att betala allt i början. Detta skulle underlätta för företagen, särskilt under lågkonjunkturer, och öka byggtakten. Stadens tjänstemän och ansvariga borgarråd avråder från förslaget och menar att den nuvarande modellen med löpande fakturering är transparent och att de höga kostnaderna i byggsektorn främst beror på andra faktorer som ökade bygg- och kapitalkostnader. De anser också att en uppdelad avgift kan flytta ekonomiska risker från byggaktörerna till staden.

Två politiker från SD vill stoppa planerna på att bygga nya bostäder på fastigheten Lågbron 1 i Långbro park. De menar att det förstör parkens viktigaste delar och att det befintliga huset ska bevaras. Kommunstyrelsen svarar att detaljplanearbetet för bostäder på den platsen redan har stoppats, men att planen för en ny byggnad för caféverksamhet fortsätter. Den aktuella fastigheten är privatägd och inte parkmark, och det pågående arbetet syftar till att möjliggöra småskalig bebyggelse och en bättre anpassad cafébyggnad.

Liberalernas Jan Jönsson föreslår att Stockholm ska skapa ett gemensamt utbildningscenter, Viva Lyceum vård och omsorg, som kombinerar gymnasie- och Komvuxutbildningar. Syftet är att locka fler till vård- och omsorgsyrken, bland annat genom att delvis finansiera körkort för elever som fullföljer sin utbildning. Staden svarar att de redan infört möjligheten till betalt körkort för vård- och omsorgsprogrammet, men avråder från att slå ihop gymnasie- och Komvuxutbildningar då det kan skapa organisatoriska och pedagogiska utmaningar.

Jan Jönsson (L) föreslår att SISAB, som äger skolbyggnaderna, ska betala för nya inpasseringssystem och andra kostnader som ventilation och ljudisolering i matsalar, istället för att skolorna själva ska stå för dem. Syftet är att alla skolor ska ha råd med god säkerhet och arbetsmiljö, oavsett sin ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen instämmer i att kostnader för inpasseringssystem bör vara SISAB:s ansvar och att en översyn av samarbetsavtalet pågår för att möjliggöra detta, men menar att för många flyttade kostnader kan leda till högre hyror och mindre pengar till undervisning.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska inventera och rusta upp alla skolgårdar för att de ska bli tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, då en rapport visat att många känner sig utanför. Majoriteten av nämnderna och kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med detta genom befintliga program och riktlinjer för tillgänglighet och att flera skolgårdar redan rustas upp. Oppositionen anser dock att det befintliga arbetet inte är tillräckligt och att motionen därför bör bifallas.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära innerstadsskolor med teoretisk profil. Syftet är att göra yrkesutbildningar mer attraktiva och minska normen att välja högskoleförberedande program. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, bland annat genom att ha placerat ett program på Bromma gymnasium, och att man fortbildar studie- och yrkesvägledare för att informera eleverna bättre.

Två politiker från SD har lagt en motion om att omvandla amfiteatern i Rålambshovsparken till en trygg mötesplats året om. De föreslår att man ska undersöka möjligheten att ha kaféverksamhet, dansscen på sommaren och skridskobana på vintern för att öka tryggheten och få fler att vistas där. Kommunstyrelsen menar dock att stadens arbete redan ligger i linje med förslaget, då man redan genomför åtgärder som att rensa buskage, renovera läktare, anordna dansbana och spola skridskois, samt aktivt arbetar för att platsen ska användas mer.

Motionärer från Liberalerna vill att Stockholms stad grundligt utreder sin inblandning i verksamheten kring det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet. De vill också att staden utreder kompensation till de drabbade, inspirerade av den norska modellen "rettferdsvederlag". Majoriteten, företrädd av föredragande borgarrådet, anser dock att frågan är för komplex för staden att utreda ensamt och att en ny statlig vanvårdsutredning vore mer lämplig för att klargöra ansvar och eventuell kompensation, då många institutioner och kommuner var inblandade och ansvarsområden förändrats över tid.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas tydligare till forskning. De vill inrätta en forskningshubb där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans samt att sociala insatser ska utvärderas mer. Staden svarar att man redan har ett nära samarbete med forskning och universitet, och att man föredrar mer flexibla samverkansformer framför en forskningshubb. Socialtjänstens digitalisering och befintliga samarbeten lyfts fram som viktiga för att utveckla verksamheten.

Två politiker från Centerpartiet, Jonas Naddebo och Svante Linusson, har föreslagit att Valhallavägen i Stockholm ska genomgå en stor upprustning för att bli grönare, säkrare och trevligare för invånarna. De vill bland annat att parkeringsplatser flyttas till garage för att ge plats åt nya grönområden, lekplatser och cykelvägar. De vill även förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för att öka tryggheten. Kommunstyrelsen menar att många av förslagen redan ingår i pågående arbete, men att det i nuläget finns andra områden som prioriteras högre för investeringar. Trafiknämnden och Norra innerstadens stadsdelsnämnd bekräftar att Valhallavägen behöver rustas upp men att hela förslaget inte ryms inom befintlig budget.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att kommunanställda ska kunna få betald tjänstledighet för att bli familjehem, och att Stockholms stad ska marknadsföra detta aktivt. Detta för att minska bristen på familjehemsplatser och erbjuda barn en tryggare miljö än institutioner. Kommunstyrelsen avråder från förslaget. De anser att det kan bli dyrt, leda till kompetensbrist och att liknande initiativ i Karlskrona inte har lyckats rekrytera några familjehem. De framhåller att staden redan arbetar med att förstärka stödet till familjehem och att en central rekryteringsenhet ska startas upp.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska testa självkörande bilar i ett pilotprojekt med företaget Waymo för att samla kunskap om hur tekniken fungerar i stadsmiljö. Majoriteten i kommunstyrelsen och flera nämnder, som Trafiknämnden, Farsta och Södermalms stadsdelsnämnder, avslog motionen. De anser att staden redan följer utvecklingen via nätverk och forskningsprojekt, och att det inte är lämpligt att starta ett pilotprojekt just nu då frågan behöver utredas vidare av myndigheter och Waymo inte heller har ansökt om att testa sina fordon i Stockholm.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta, och inrätta en kulturhistorisk fond för att skydda föreningslivet från hyreshöjningar till följd av renoveringar. Detta för att föreningar som Södergården och Kristinehovs malmgård inte ska hotas av vräkning. Majoriteten anser att motionens förslag inte är långsiktigt hållbara utan menar att man redan arbetar med strukturella lösningar som att kulturnämnden utreds som förstahandshyresgäst för fastigheter med viktiga kulturvärden.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera kraftfullare för att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader i privat ägo, bland annat genom att införa tydligare riktlinjer och undersöka möjligheten till tvångsförvaltning vid misskötsel. Som exempel nämns den brandskadade fastigheten Hedvig 7 i Spånga (Spånga Järn- och Färg). Majoriteten svarar att de redan arbetar med att stärka tillämpningen av befintliga verktyg och samordna stadens arbetssätt, men menar att staden har begränsad rådighet och att skarpare lagstiftning för tvångsförvaltning även utanför bostadssektorn är en fråga för regeringen att hantera.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor och parasport, liknande en rullskidbana. Syftet är att skapa en tillgänglig träningsmiljö året runt för bland annat skidåkning, cykel och paraidrott, för att ge fler, inklusive barn, unga och personer med funktionsnedsättning, bättre möjligheter till organiserad träning. Staden bekräftar att de redan diskuterar liknande initiativ med Stockholms skidförbund och ser positivt på att en dialog förs kring en multibana. Dock anser staden att frågan redan hanteras inom befintliga uppdrag och att det inte behövs en separat utredning.

Liberalerna föreslår att staden utreder ett ekonomiskt stöd för idrottsföreningar som drabbats när idrottsanläggningar stängts för renovering, samt en plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar. Majoriteten anser att det redan finns tillräckligt med stöd och evakueringslösningar, som hyresstöd och tillfälliga anläggningar, och att ett nytt stöd skulle vara svårt att fördela rättvist. Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad med hänvisning till dessa befintliga insatser.

André Nilsson (L) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. De flesta nämnder och bolag är positiva till idén som kan bidra till stadens attraktionskraft, men menar att Slussens funktion för vattenreglering och båttrafik är viktigast. En utredning behövs för att se över bland annat säkerhet, tekniska lösningar och finansiering.

Liberalerna föreslår satsningen "Skolfrid" med 10 miljoner kronor extra för att förbättra trafiksäkerheten till och från skolor. De vill bland annat åtgärda dåliga övergångsställen, farliga korsningar, förbättra belysningen och snöröjningen vid skolvägar. Stadens förvaltningar instämmer i att säkrare skolvägar är viktigt och att de redan arbetar med frågan genom projektet "Säkra skolvägar" med en årlig budget på 15-20 miljoner kronor, men Liberalerna anser att de nuvarande insatserna inte är tillräckliga och att fler skolor behöver åtgärdas snabbare.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska utreda frystorkning av överbliven mat från skolor och äldreboenden för att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen vid kriser. De vill även att ett pilotprojekt införs i utvalda skolor och att ett kommunalt krislager av frystorkad mat etableras. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinnet och att bygga upp både lokala och ett centralt beredskapslager för livsmedel, men inte specifikt frystorkad mat.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår satsningar för att förbättra framkomligheten i Stockholm för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning. De vill åtgärda problem med byggsäckar som blockerar vägar och förbättra snöröjningen. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med dessa frågor och att ett lagförslag kan ge kommunen större befogenheter att hantera hinder på allmän plats framöver. De nämner även ett pilotprojekt mot byggsäckar och utvecklad sopsaltning av gång- och cykelvägar.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm ska införa särskilda "arkitekturzoner" i innerstaden och äldre stadsdelar. Syftet är att styra nya byggnationers höjd, volym, material och formspråk för att bättre smälta in med befintlig äldre arkitektur. Kommunstyrelsen avvisar förslaget, då de anser att det redan finns tillräckliga riktlinjer och lagar för att värna stadens karaktär, och att staden dessutom måste kunna utvecklas med nya arkitektoniska uttryck för framtida generationer.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm stad ska följa Europarådets konvention om människohandel genom att se till att potentiella offer får 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid och ett "rättighetspaket" med boende, stöd och rådgivning. Detta efter att endast få ansökningar om sådana uppehållstillstånd skickats in av socialnämnder trots att många kvinnor utnyttjas i prostitution. Kommunstyrelsen med Alexander Ojanne (S) håller med om vikten av att skydda utsatta men anser att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och reviderar nu stadens program mot våld, prostitution och människohandel för att lyfta frågan. Många remissinstanser, inklusive Frälsningsarmén och Talita, instämmer med motionären om att det finns brister och att fler utsatta behöver identifieras och få det stöd de har rätt till.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda livsvillkoren för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen, ställa krav på HBTQI-kompetens vid upphandling av äldreomsorg och se till att personal får utbildning i HBTQI-frågor. De menar att äldre HBTQI-personer är en utsatt grupp som behöver en trygg och inkluderande äldreomsorg där de kan vara sig själva. Kommunstyrelsen, med rödgrön majoritet, svarar att staden redan arbetar med dessa frågor genom en handlingsplan för HBTQI-personers rättigheter och kontinuerlig utbildning för personalen. De anser att jämlik äldreomsorg skapas genom ett långsiktigt arbete med mänskliga rättigheter, snarare än genom tillfälliga utredningar. Liberalerna reserverar sig och anser att mer kan och bör göras för att stärka HBTQI-kompetensen.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att alla förskolor i Stockholm ska få möjlighet att odla som en del av undervisningen. De menar att det är viktigt för barns hälsa, motorik, sociala färdigheter och förståelse för naturen och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen svarar att det redan finns tillräckligt med riktlinjer och satsningar för att främja odling i förskolorna, och att det är viktigt att förskolorna själva får välja hur de vill arbeta med läroplanens mål.

Motionären Claes Nyberg (C) föreslår att Stockholm ska införa syskonförtur vid placering i förskola för barn som har äldre syskon i en närliggande eller organisatoriskt kopplad grundskola. Detta för att underlätta för barnfamiljer och minska stress, särskilt för kvinnor som ofta tar ett större ansvar för lämning och hämtning. Staden anser dock att förslaget är svårt att genomföra då förskolor och skolor tillhör olika organisationer och skulle kräva omfattande utredningar och nya system. Förslaget bedöms därför inte motiverat i nuläget.

Motionären Hanna Werner (M) föreslår att Odenplan ska utvecklas till ett grönare, mer levande och tryggare stadstorg med fler träd och bättre cykelparkering. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser att förbättringsarbeten redan pågår och att platsen påverkas av den nya tunnelbanan som ska stå klar 2028, vilket begränsar nya åtgärder på torgytan just nu. Däremot ska cykelgaraget utvecklas med fler elcykelplatser och cykelboxar, något som redan är med i budgeten för 2026.

Liberalerna föreslår att staden börjar planera för en Stockholmsutställning år 2030, hundra år efter den ursprungliga utställningen som visade upp arkitektur och design. En sådan utställning skulle enligt förslaget fokusera på stadsbyggnad, hållbarhet och design, och involvera både medborgare, näringsliv och kulturinstitutioner. Majoriteten av kommunstyrelsen anser att arbetet med att utreda förutsättningarna för en utställning redan pågår och hänvisar till befintliga utredningar som visar på möjligheterna med ett sådant evenemang.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms tre kommunala bostadsbolag – Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem – slås samman. Syftet är att undersöka om det kan leda till lägre kostnader, bättre klimat- och energiförbättringar samt fler bostäder för stockholmarna. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog motionen med motiveringen att bolagen redan samarbetar för att uppnå dessa mål, och en sammanslagning skulle kunna försvåra styrningen och väcka konkurrensfrågor. Centerpartiet vill dock att en utredning ska göras, då de menar att det skulle ge stockholmarna flera fördelar.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att införa en ”idrottsnorm” i Stockholm. Det innebär att staden ska planera in idrottsytor tidigt i nya byggprojekt och avsätta mark för det, så att behovet av idrottsanläggningar säkras när staden växer. Flera idrottsförbund stöder förslaget och menar att bristen på idrottsytor är akut i Stockholm, vilket drabbar barn och ungdomar.

Dennis Wedin (M) har föreslagit att Exploateringsnämnden ska hitta en permanent lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en plats för ett nytt klubbhus. Klubbhuset i Gröndal revs 2018 för bostadsbyggande, och trots löfte om ett nytt har det inte infriats. På Reimersholme har sällskapet ett rivningskontrakt. Staden svarar att nämnder redan arbetar aktivt för att hitta en lösning, inklusive att ersätta den gamla platsen i Gröndal och utreda en samlokalisering av verksamheten på Reimersholme. Man menar att det inte behövs ytterligare uppdrag, men oppositionen anser att processen har tagit för lång tid och kostat staden stora pengar, och att staden måste leva upp till sina löften.

Motionären Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm ska utreda hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna via SFI och involvera idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten som en viktig del av integration och folkhälsa. Majoriteten i kommunstyrelsen svarar att staden redan jobbar med liknande insatser, bland annat genom Welcome House, och att en statlig utredning föreslår att samhällsorienteringen inom SFI ska informera om simskola. Därför anser de att motionen redan är besvarad. Moderaterna och Liberalerna reserverar sig och vill bifalla motionen och utreda saken vidare för att kombinera stadens och föreningslivets resurser.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken byggs ut med en till topp och att den nuvarande toppen höjs med schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden, för att främja idrott och rekreation året runt samt göra Stockholm till en starkare evenemangsstad. Kommunstyrelsen avslog dock motionen. De hänvisade till att det inte finns något överskott av schaktmassor att använda, och att området kring backen har känsliga naturvärden som måste beaktas, inklusive Nackareservatet.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur ska införas på stadens vård- och omsorgsboenden för att förbättra de äldres emotionella välbefinnande, särskilt för personer med kognitiv svikt. Förslaget har fått positiv respons från flera stadsdelsnämnder som redan har vårddjur, som Bromma och Järva, och man ser att det kan minska stress och ensamhet. Stadsledningskontoret och äldrenämnden lyfter dock fram utmaningar som begränsad tillgång på utbildade vårddjur, allergier, hygienregler och behov av riskanalyser, men arbetar med att främja fler vårddjur inom äldreomsorgen.

Motionärer från Centerpartiet vill att Stockholms stad tar fram en gemensam rutin tillsammans med Region Stockholm. Syftet är att säkerställa att förskolebarn med autism får likvärdigt och samordnat stöd i hela staden, baserat på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinsatser, och att stödet även följer med vid övergång till skola. Dagens situation innebär att stödet varierar stort mellan olika stadsdelar. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att det redan finns samverkan och att ett program för barnhälsa ska stärka arbetet. De menar att förskolan har ett pedagogiskt ansvar medan regionen har det behandlande ansvaret, men att det inte finns hinder för att behandlande insatser utförs i förskolan om förutsättningarna finns. En majoritet av nämnderna och intresseorganisationerna instämmer dock med motionärerna att en gemensam rutin behövs för att säkerställa likvärdighet.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm stad ska ändra sina regler så att äldre får dricka medhavd alkohol på stadens träffpunkter, som Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna ”sätta guldkant på vardagen”. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget. De menar att nuvarande lagstiftning gör det omöjligt att sälja fika och lättdrycker på träffpunkterna om man tillåter medhavd alkohol, vilket skulle försämra den sociala samvaron för de flesta. Södermalms stadsdelsnämnd har dock startat ett försök där boende på servicehuset får dricka egen alkohol på Lusthuset när det är stängt för allmänheten.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska öka satsningarna på elektrifiering, utreda hur takten kan snabbas på och avsätta mer pengar i budgeten. De menar att detta är avgörande för att nå stadens klimatmål, förbättra luftkvaliteten och underlätta för stockholmarna att välja eldrivna fordon, särskilt i ytterstaden där laddmöjligheterna är sämre. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar aktivt med elektrifiering via Klimathandlingsplan 2030 och samverkansgrupper, samt att många åtgärder redan pågår, och ser därför ingen anledning att lägga ytterligare uppdrag.

Två liberala politiker, Sara Svanström och Elin Hjelmestam, föreslår att Stockholm ska utreda och införa högre parkeringsavgifter för bilar som drivs med fossila bränslen för att gynna miljövänliga fordon. Detta skulle minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten i staden. Kommunstyrelsen menar dock att nuvarande lagstiftning inte tillåter differentierade parkeringsavgifter utifrån fordonstyp, men staden har själva föreslagit en lagändring till regeringen.

Centerpartiet har föreslagit att Stadsgårdskajen byggs om med 180 bostäder, 25 000 kvadratmeter kontor och butiker ovanpå en överdäckad trafikled, samt en grön park, småbåtshamn, kallbadhus och scen vid vattnet. Förslaget har fått kritik från flera nämnder som anser att det kan påverka kulturmiljön negativt, är mycket kostsamt och saknar stöd i gällande översiktsplan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, men Centerpartiet har reserverat sig och menar att en utredning behövs för att pröva möjligheterna att skapa en mer levande och tillgänglig stadsmiljö.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) vill att Stockholm stad utreder hur man kan skapa fler prisvärda lokaler för föreningar och lokala företag, särskilt i ytterstaden, och hur dessa lokaler kan tillhandahållas. De anser att det finns ett stort engagemang men en brist på lokaler i dessa områden. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med liknande initiativ som Föreningsservice och Kulturlotsen, och att man välkomnar motionärernas förslag men betonar att fortsatt arbete måste ske i samordning med befintliga insatser för att undvika nya parallella strukturer.

Motionärer från C, M och KD föreslog att idrottsföreningar ska få behålla subventionerade hyror även om de serverar folköl vid evenemang. Detta för att föreningarna ska kunna tjäna pengar på folkölsförsäljning utan att samtidigt få höjda hyreskostnader. Stockholms stad har redan beslutat att införa en särskild förenings­taxa från och med 2026 som möjliggör just detta, så motionen besvaras med att frågan redan är löst.

Liberalerna har lagt fram ett förslag om att förbättra Stockholms strategi för småhus- och villaområden. De vill att nya byggnader bättre ska smälta in i områdenas karaktär och att grönytorna ska skyddas mer vid byggprojekt, för att värna de unika trädgårdsstäderna som Gamla Enskede och Äppelviken. Staden svarar att arbetet med att se över strategin redan pågår inom Stadsbyggnadsnämnden, särskilt med tanke på kommande ändringar i plan- och bygglagen. Man menar att motionens intentioner kan tas om hand inom detta befintliga arbete utan att ett nytt politiskt uppdrag behövs.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Christina Tufvesson, har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från SFI (Svenska för invandrare). De menar att många hoppar av utbildningen, vilket försvårar integration och chansen till jobb, och att en plan skulle tydliggöra ansvar och insatser för att fler ska lära sig svenska. Kommunstyrelsen, med stöd av flera förvaltningar, avslog motionen. De anser att staden redan har ett strukturerat arbete med åtgärder som flexibla studieuppehåll och sammanhållna studiegrupper för att minska avhoppen, och att det inte behövs en separat åtgärdsplan. Vissa stadsdelsnämnder håller med om att det behövs mer samarbete och att lokala erfarenheter ska tas tillvara, men inte att en ny plan är nödvändig, medan Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser positivt på att ta fram en åtgärdsplan.

Två politiker från Centerpartiet föreslår att Stockholms parkeringsgarage ska byggas om för att kunna användas som "skyddade utrymmen" vid kris eller krig. Detta innebär att garagen skulle utrustas med vatten, toaletter och ventilation, samt anpassas för att uppfylla Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) krav. Stadens politiker och förvaltningar är i huvudsak positiva till idén men menar att staden måste invänta tydliga nationella krav och statlig finansiering innan några större åtgärder kan vidtas.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska restaurera och bevara historiska parker som Humlegården och Vasaparken. De vill att nya installationer, som bänkar och belysning, ska vara trogna parkernas ursprungliga stil och att det ska bli lättare att etablera små kiosker med kultur- och matutbud. Kommunstyrelsen anser att staden redan arbetar i linje med motionens intentioner, men Liberalerna menar att det behövs en tydligare och mer långsiktig strategi för att bevara och levandegöra parkernas unika karaktär.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad låter föreningar sköta mindre parker via så kallade brukaravtal. Tanken är att föreningarna då kan bidra till att parkerna hålls i gott skick och att lokalt engagemang ökar. Flera nämnder är positiva till ökat engagemang, men betonar att det juridiska ansvaret för parkerna måste ligga kvar hos staden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte antas i sin helhet, men att stadens befintliga arbete med brukaravtal fortsätter.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm stad ska utreda hur man kan öka antalet arbetsplatser i Söderort, då de anser att dagens fördelning av arbetsplatser är ojämn och leder till långa pendlingsresor. Stadsledningskontoret svarar att staden redan arbetar med detta genom befintliga budgetuppdrag och en kommande översiktsplan, som syftar till att analysera behovet av kontorsplatser och stärka näringslivet i Söderort. Liberalerna invänder att mer kan göras för att underlätta för företag att etablera sig i Söderort, till exempel genom att erbjuda bättre lokaler och snabbare tillståndsprocesser.

Dennis Wedin (M) anser att nyföretagandet i Stockholm har minskat och att stadens stöd till nya företag har försämrats. Han föreslår att Stockholm Business Region återigen ska ansvara för rådgivningen till nya företagare och att staden ska inrätta ett samlat tillståndscenter för företag. Kommunstyrelsen håller dock inte med och menar att stadens nya satsning, Entreprenör Stockholm, är en bättre modell som fokuserar på grön omställning, socialt företagande och bristyrken, samtidigt som den säkerställer en mer effektiv användning av skattemedel. De anser att det redan finns ett omfattande företagsfrämjande arbete och att den nya näringslivspolicyn snart kommer att fastställas.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att en plats i Stockholm namnges efter Aaron Isaac, som var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen 1775. Syftet är att synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse och bidrag till samhället, särskilt under 250-årsjubileet av etablerat judiskt liv i Sverige. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget och hänvisar till att namnberedningen anser att det saknas en lämplig plats och att det redan finns namn kopplade till Aaron Isaac, vilket riskerar att skapa missförstånd. Istället föreslås att man ökar informationen kring befintliga platser som bär hans namn, som den judiska begravningsplatsen Aronsberg på Kungsholmen.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga afrofobi i skolorna, inklusive diskriminering, hatbrott och dialog med civilsamhället. Majoriteten menar att en bredare kartläggning av all rasism redan pågår i stadens pedagogiska verksamheter. De anser att resultaten från denna kartläggning bör inväntas innan ytterligare specialiserade kartläggningar görs.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska göra en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och förskolor för att se hur situationen ser ut idag och ta fram en handlingsplan. Förvaltningarna menar att staden redan arbetar aktivt mot rasism, inklusive antisemitism, bland annat genom en ny handlingsplan mot rasism och en kommande kartläggning av alla former av rasism i pedagogisk verksamhet under 2025. De tycker att man ska avvakta resultaten från pågående arbeten innan en ny specifik kartläggning av antisemitism övervägs.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett prov i svenska, liknande det som redan finns i matematik, för att bättre följa upp elevers läsförståelse och ge skolorna verktyg att förbättra den. Kommunstyrelsen och utbildningsförvaltningen avstyrker förslaget. De hänvisar till en tidigare utredning från 2022 som visade att ett sådant prov är svårt att utforma på ett jämförbart sätt med årskurs 9-betyg och att det skulle bli för omfattande, kostsamt och administrativt krävande.

Centerpartiet föreslår att staden ska kartlägga alla alléer och gamla träd, skapa en plan för att bevara och utveckla dem, samt hitta platser för nya alléer, inklusive att göra Karlbergsvägen till en grön esplanad. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att skydda och plantera nya träd, tar fram en ny trädpolicy och har anställt en trädstrateg. De anser dock att det är svårt att plantera fler träd på Karlbergsvägen på grund av infrastruktur under marken.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad kartlägger hur homo- och transfobi förekommer inom stadens verksamheter. Syftet är att förstå omfattningen av problemet och att ta fram konkreta åtgärder för att motverka diskriminering mot hbtqi-personer. Flera nämnder stöder vikten av arbetet men anser att frågan redan hanteras genom stadens program för mänskliga rättigheter och en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter. De menar att en separat kartläggning skulle vara svår att genomföra och att befintliga rapporteringssystem kan fånga upp hbtqi-personers erfarenheter, medan Jönsson och andra reservationer betonar behovet av en specifik kartläggning med fokus på hur medborgare upplever stadens bemötande och en mer proaktiv approach.

Motionen föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen i Stockholm. Liberalerna vill bland annat se snabbare handläggningstider för tillstånd, bättre telefonservice och en översyn av regler för uteserveringar och dans. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor genom pågående uppdrag och samarbeten med näringslivet, och ser inget behov av ytterligare åtgärder.

Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation, såsom bad, paddling och fiske. Han menar att viken har försämrats på grund av igenväxning och otydlig ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar samordnat med att förbättra vattenkvaliteten, biologisk mångfald och rekreationsmöjligheter i Magelungen, och att Fagersjöviken prioriteras inom arbetet med "Fokus Farsta".

Två politiker från Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utvärdera sina miljözoner, bland annat de i Gamla stan och på Södermalm. De vill veta hur zonerna påverkar luftkvaliteten, utsläppen, boende och företag. Staden har redan utvärderat de äldre miljözonerna, men planerar att göra en bredare utvärdering av den nya miljözon klass 3 som också inkluderar effekter på boende och näringsliv. Detta för att säkerställa att zonerna verkligen gör nytta och är proportionerliga i förhållande till de problem de kan skapa för invånare och företag.

Liberalerna (Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur digitala verktyg används i förskolorna, ta fram tydliga riktlinjer för deras användning, verka för skärmfria förskolor (med undantag för äldre barn med pedagogiskt syfte) och ge förskolorna stöd att främja lek och fysisk aktivitet. De menar att forskning visar att barn påverkas negativt av för mycket skärmtid. Staden svarar att förskolans läroplan redan har reviderats den 1 juli 2025 och att den nu betonar analoga verktyg, särskilt för barn under två år, samt att digitala verktyg ska användas restriktivt och med tydliga pedagogiska syften. Stadsledningskontoret och stadsdelsnämnderna anser att läroplanens ändringar och pågående arbete med stödmaterial från Skolverket redan täcker motionens intentioner och att förskollärarna ska ha frihet att välja lämpliga verktyg. Vissa stadsdelar har också gjort egna lokala kartläggningar och reviderat sina riktlinjer utifrån den nya läroplanen.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska kartlägga hedersförtryck i förskolan för att bättre kunna sätta in åtgärder och utbilda personalen. Enligt motionen saknas idag kunskap om hur omfattande problemet är och tydliga riktlinjer för hur förskolepersonal ska agera. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med frågan och att en statlig utredning är på gång, och anser att man bör invänta resultaten från den innan en lokal kartläggning görs, även om arbetet mot hedersförtryck fortsätter parallellt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha ett mål att antalet parkeringsplatser inte ska minska under 2020 års nivå. Kristdemokraterna menar att parkering är viktigt för att underlätta vardagen för många stockholmare och att det bidrar till ett tryggare, trevligare och grönare Stockholm. Kommunstyrelsen och flera nämnder avstyrker förslaget och anser att det går emot stadens mål att minska biltrafiken med 30 procent till 2030, förbättra framkomligheten och skapa mer attraktiva offentliga rum.

En motion från Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta mark för att säkra natur- och kulturvärdena i Långbro park. Detta handlar om fastigheten Lågbron 1, där en privat fastighetsägare vill bygga tolv radhus och ett café. Motionären vill att staden istället förvärvar marken för att bevara parkens offentliga karaktär, eventuellt genom att erbjuda fastighetsägaren en annan plats i närheten för radhusbyggnation. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående detaljplanearbete, då byggnadsnämnden och allmänheten ännu inte har fått ta del av alla synpunkter om byggprojektet.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en grönskande boulevard med färre bilfiler för att ge plats åt gång- och cykelbanor, grönska, butiker och restauranger. Dessutom föreslås byggnation av cirka 1045 nya bostäder, inklusive studentbostäder, och ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation. Staden svarar att förslagen till stor del redan ingår i pågående projekt som "Årstastråket", men Centerpartiet anser att motionen går längre och även bör omfatta sträckan mellan Bolidenplan och Gullmarsplan.

Liberalerna föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning, alltså hur staden säljer eller hyr ut mark för byggnation, ska ses över. Målet är att kunna ställa tydligare sociala krav på de som bygger, så att fler bostäder med överkomliga hyror byggs och att socialnämnden får en större roll för att säkerställa att bostäder möter behovet hos grupper med särskilda behov. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och Stockholms Stadshus AB menar dock att stadens befintliga arbete och den nya handlingsplanen för bostadsförsörjning redan tillgodoser motionens intentioner. De anser att det redan finns verktyg och riktlinjer för att främja social hållbarhet och att en revidering av policyn inte är nödvändig.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum för att vända den negativa trenden med företag som flyttar och en hög andel tomma lokaler. Förslaget innebär en satsning på stadsutveckling, nya bostäder och att locka försvarsrelaterade verksamheter och företag till Kista, för att skapa trygghet, liv och fler arbetstillfällen. Staden svarar att de redan jobbar aktivt med att stärka Kista som innovationsdistrikt med fokus på bland annat försvar och cybersäkerhet, men ser inget behov av ett nytt uppdrag eller att Kista enbart ska bli ett försvarscentrum.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholm ska låta invånare 'köpa' egna träd som planteras på offentlig mark, med en namnbricka vid trädet, för att hitta nya finansieringsmodeller och öka stadens grönska. Majoriteten av nämnderna avråder från förslaget på grund av höga administrativa kostnader, juridiska problem med ägandeskap och risk för att träden dör. Istället satsar kommunen 71 miljoner kronor på trädplantering och skötsel 2026 och arbetar med en ny trädpolicy.

Två politiker från SD har föreslagit att alla skyltar i Stockholms offentliga rum främst ska vara på svenska. Detta skulle innebära att svensk text alltid ska vara minst dubbelt så stor som eventuell text på andra språk. Förslaget har dock avvisats av kommunstyrelsen och flera stadsdelsnämnder, som menar att det strider mot grundlagen och att flerspråkighet behövs i en internationell stad som Stockholm, samtidigt som stadens egen kommunikation redan utgår från svenska.

Två politiker från Liberalerna, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att stadens olika policydokument, som de för arkitektur och småhusområden, ska följas bättre i stadsutvecklingen. De vill se en tydligare samordning mellan nämnderna och regelbunden uppföljning av hur dokumenten används. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar omfattande med detta genom utbildningar och uppföljningar för att säkerställa att riktlinjerna följs, men Liberalerna anser att detta inte är tillräckligt, särskilt när det gäller skyddet av villaområden.

Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm inrättar ett kompetenscenter för att hjälpa invånare som utsätts för transnationellt förtryck, vilket innebär hot och påtryckningar från regimer i deras hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge stöd och juridisk hjälp till de drabbade. Kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna avslog motionen med motiveringen att detta är en statlig angelägenhet, men Liberalerna anser att det liknar stadens befintliga center Origo, som arbetar mot hedersrelaterat våld, och därför skulle kunna hanteras av kommunen.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att Stockholms skolor i högre grad ska använda läsmetoden ”phonics” (ljudning) för att förbättra elevernas läsförmåga, med hänvisning till en internationell studie som visar att läsförmågan försämrats. Majoriteten i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser att "phonics" är en viktig metod men inte den enda, och att en balanserad undervisning med flera metoder är nödvändig för att alla elever ska utveckla god läsförståelse, särskilt de som inte har svenska som modersmål. De uttrycker också oro för att politiker detaljstyr lärares metodval.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson och Sara Svanström) vill att alla parkeringshus som ägs av Stockholms stad ska samlas under ett bolag, Stockholm Parkering. Detta för att göra förvaltningen effektivare och tydligare. Kommunstyrelsen anser att dagens lösning med långa hyresavtal där Stockholm Parkering driver parkeringshusen redan uppfyller motionens syfte, och att det skulle vara komplicerat att överlåta ägandet på grund av juridiska och ekonomiska hinder. Därför föreslår de att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, medan Liberalerna och Moderaterna har reserverat sig då de anser att en utredning bör genomföras.

Motionären Dennis Wedin (M) vill att staden ska agera för att sänka matpriserna genom att underlätta för fler livsmedelsbutiker att etablera sig. Detta skulle öka konkurrensen bland matjättarna. Förslaget inkluderar konkurrensanalyser vid ny stadsplanering, snabbspår för bygglov för matbutiker och en översyn av befintliga planer i innerstaden. Stockholms stad avvisar motionen med motiveringen att man redan jobbar aktivt med att främja nya livsmedelsbutiker, bland annat genom projektet "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning". Staden menar att ett snabbspår inte behövs då befintliga processer är tillräckliga och viktiga för kvalitetssäkring. De anser också att en mer liberal lagstiftning skulle kunna öka biltrafiken och försvaga stadens lokala centrum.

Motionen föreslår att flytta sportlovet till en tidigare vecka för att öka chansen till snö och vinterlek för skolbarn, särskilt de som stannar kvar i Stockholm. Detta på grund av att februari blivit varmare och snön mer sällsynt under vecka 9. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden avråder från att flytta lovet, med argument som att det inte finns någon snögaranti vecka 6, att vecka 9 är en etablerad tidpunkt som underlättar för familjer i regionen, och att en ändring skulle skapa logistiska och ekonomiska utmaningar för skolor, företag och organisationer.

Två politiker från SD vill stoppa bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är olämplig på grund av dålig mark, risk att förstöra en urskog och buller från motorvägen. Staden svarar att det finns ett stort behov av LSS-boenden och att alla frågor om mark, buller och naturvärden kommer att utredas noggrant under den vanliga planprocessen, som är demokratisk och transparent. Staden anser att projektet bör fortsätta för att möta behovet av anpassade boenden.

Motionärer föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar ett vänortsavtal med Kiev och att stadens förvaltningar och bolag ska donera utrustning som inte längre behövs till återuppbyggnaden av Ukraina. Finansborgarrådet anser att staden redan stöder Ukraina på olika sätt och att avtalet kan skrivas under när situationen tillåter det, men inte omedelbart. Minoriteten reserverar sig och menar att avtalet bör aktiveras nu och att stödet måste intensifieras.

Johan Nilsson (M) har föreslagit att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta dygnet runt för obehöriga. Detta ska öka säkerheten och förhindra brott som stölder och skadegörelse, samt förbättra arbetsmiljön för personalen. Kommunstyrelsen anser att låsta dörrar är viktiga men inte skyddar helt mot allvarliga våldsdåd, och föreslår att man utreder hur kostnaden för låssystem kan bäras av Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) för att fler skolor ska kunna installera dem. Moderaterna och Liberalerna är positiva till förslaget om låsta skolor men betonar olika aspekter av genomförandet.

Moderaterna föreslår att Stockholm stad regelbundet ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, minst en gång per mandatperiod, för att kunna följa utvecklingen och förbättra stadens insatser. Flera nämnder, som stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden, anser dock att det redan görs mycket arbete och att en ny, regelbunden kartläggning skulle vara för resurskrävande. De menar att fokus istället bör ligga på att förstärka det pågående arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och samarbete.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, som äger flera arenor i Stockholm, ska installera nya säkerhetslösningar på arenorna inför fotbollssäsongen 2025. Detta ska ske i samarbete med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller andra relevanta aktörer. Syftet är att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher, som har förekommit under tidigare säsonger, och därmed göra fotbollen tryggare i Stockholm samtidigt som en levande läktarkultur bevaras. Kommunstyrelsen anser dock att motionen redan är besvarad genom pågående arbete. De menar att tekniska lösningar är en del av trygghetsarbetet, men att en varaktig förändring också kräver en kulturell förflyttning bland supportrarna. Arbetet med att öka tryggheten på arenorna pågår löpande och inkluderar dialog med klubbarna samt stöd till förebyggande insatser, till exempel genom Socialnämnden.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm säljer mark de äger utanför stadens gränser, främst i Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka. Marken köptes från början för att bygga ut förorter, men Centerpartiet menar att staden nu ska växa inifrån och ut och inte behöver marken. Majoriteten i kommunstyrelsen och nämnderna svarar att arbetet med att sälja icke-strategisk mark redan pågår sedan 2007, så de ser ingen anledning att ge ytterligare uppdrag.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm stad skapar en central webbplats där alla medborgarförslag och deras beslut samlas på ett överskådligt sätt. Detta skulle göra det lättare för invånare att följa medborgarförslag och öka transparensen i den lokala demokratin. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till pågående arbete med att förtydliga rutiner och förbättra informationen kring medborgarförslag, men oppositionen vill att motionen ska bifallas i sin helhet för att snabbare få en central portal på plats.

Liberalerna föreslår ett pilotprojekt för att installera solceller på kommunala byggnaders fasader för att öka lokalproducerad, förnybar energi i Stockholm. Staden har dock redan genomfört liknande projekt och menar att solceller på tak är mer effektiva och lönsamma, då fasadmonterade solceller producerar mindre el och är dyrare att installera och underhålla. Trots detta vill Liberalerna fortsätta utforska nya tekniska lösningar och anser att ett nytt pilotprojekt kan bidra till innovation och kunskapsutveckling för framtida energibehov i staden.

Liberalerna föreslår att staden anställer en särskild ”miljöcontroller” för det stora byggprojektet i Bromma. Denna person ska se till att projektet, där nya bostäder och arbetsplatser ska byggas efter att flygplatsen lagts ner, blir så miljövänligt som möjligt. Miljöcontrollern ska bland annat övervaka saneringen av marken, minska klimatpåverkan och skydda den biologiska mångfalden, samt regelbundet rapportera till kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden menar dock att förslaget inte behövs just nu. De anser att staden redan arbetar med att skapa en specialistgrupp för hållbarhetsfrågor och att en miljöcontroller kan vara mer relevant i ett senare skede av projektet. Stadsbyggnadsnämnden föreslår istället en hållbarhetsstrateg snarast. Kommunstyrelsen avslog motionen, men Jan Jönsson (L) reserverade sig och menade att en miljöcontroller är nödvändig för att garantera transparens och ansvar i ett så stort projekt.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad anställer en "avtalscontroller" på trafikkontoret. Denna person ska granska och följa upp stadens avtal med externa företag för att minska risken för att stora infrastrukturprojekt blir dyrare än planerat, vilket har hänt tidigare. Tanken är att detta ska spara skattepengar och öka insynen. Trafikkontoret svarar att de redan har förstärkt arbetet med avtalsuppföljning och anställt en avtalscontroller, så de anser att motionens syfte redan uppfylls.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att öka antalet kolonilotter och stadsodlingsytor. De vill att staden utreder vilka markområden som kan användas och att processen för att skapa nya lotter förenklas, eftersom det är långa köer och stor efterfrågan. Kommunstyrelsen svarar att ett program för stadsnära odling redan är på gång, vilket ska hantera dessa frågor, men Liberalerna anser att utvecklingen går för långsamt och vill att motionen godkänns direkt.

Motionärerna Anette Hellström och Johan Nilsson (M) föreslår att staden snabbt ska ersätta Sätra återvinningscentral, som stängdes vid årsskiftet 2024/2025, med en ny permanent eller tillfällig anläggning i västra Söderort. Anledningen till stängningen är att marken behövs för att bygga ut Ellevios elnätsstation. Stockholm Vatten och Avfall AB planerar att öppna en mini-återvinningscentral i Skärholmen i september 2025 som ersättning, och arbetar även med att hitta en permanent lösning. De har också utökat kapaciteten vid Vantörs återvinningscentral och den mobila Returrundan. Moderaterna och Liberalerna anser att de nya lösningarna inte är tillräckliga, särskilt gällande trädgårdsavfall, och vill ha en mer permanent och fullstor återvinningscentral.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska tillsätta en tillfällig "slöseriombudsman" i två år. Denna person skulle granska stadens utgifter i förvaltningar och bolag för att hitta områden som kan effektiviseras, särskilt där pengar går till sådant som inte är stadens kärnuppgifter. Kommunstyrelsen avvisar förslaget med motiveringen att det redan finns omfattande granskningar av stadens ekonomi, bland annat via Stadsrevisionen, och att en slöseriombudsman riskerar att skapa dubbelarbete.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska satsa mer på innovativa bostadsmodeller, som Kymmendömodellen som används av Stadsmissionen, för att skapa socialt och ekonomiskt hållbara bostäder. De vill identifiera hinder i stadens regler som försvårar sådana projekt och anpassa markpolitiken. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att främja innovativa bostäder och har nya riktlinjer för markanvisning som prioriterar social hållbarhet, men att det är viktigt att bostadsbolagen verkar affärsmässigt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att Stockholm ska använda ljusare asfalt och trottoarer för att göra staden mer attraktiv, sänka temperaturen vid värmeböljor och spara energi på gatubelysning. Kritiker menar att träd och grönska är effektivare mot värme och att ljusare asfalt kan försämra trafiksäkerheten och göra det svårare för synskadade. Staden anser inte att det är meningsfullt att utreda färgad asfalt som en generell åtgärd.

Moderaterna, genom Dennis Wedin och Henrik Virro, föreslår att staden ska ta fram en gemensam strategi för Facility Management (FM) för att effektivisera skötseln av stadens byggnader och sänka kostnaderna. Detta innebär att tjänster som fastighetsskötsel, städning och reception skulle kunna samordnas bättre. Kommunstyrelsen anser dock att det redan pågår arbete för att förbättra inköp och förvaltning, och att en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten för stadens olika verksamheter.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta vara på outnyttjade ytor som platta tak, platser under broar och outnyttjade kajer. De vill att staden ska identifiera dessa platser och skapa nya miniparker samt en åtgärdsplan för detta. Stadsstyrelsen delar ambitionen men menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom befintliga program som "Grönare Stockholm" och "Kajstrategi", och ser inget behov av nya uppdrag för detta. Några stadsdelsnämnder är positiva till fler miniparker, men de flesta remissinstanser anser att arbetet redan pågår under andra nämnders ansvar.

Motionärerna Annika Elmlund och Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder för att ge fler valmöjligheter, särskilt för barnfamiljer som vill ha större bostäder med trädgård. Kommunstyrelsen anser att en särskild handlingsplan inte behövs då arbetet med att skapa större och varierande bostäder redan pågår inom ramen för befintliga planer och budget. Staden betonar dock vikten av att bygga bort segregation genom att blanda olika boendeformer, inklusive radhus, i olika områden.

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen och att samarbetet med universiteten ska utvecklas. Detta för att öka motivationen till högre studier, särskilt för elever från familjer där ingen tidigare har studerat på universitet. Staden svarar att gymnasieskolorna redan idag samarbetar med universitet som KTH och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus, där elever kan göra kostnadsfria besök. Man prioriterar besök från skolor med lägre antagningspoäng och menar att det är viktigt att börja stärka studiemotivationen redan i grundskolan. Motionen avslås med hänvisning till dessa befintliga insatser.

Stockholm Vatten AB planerar att minska sitt ägande i Himmerfjärdsverkets reningsbolag Syvab AB från cirka 33 procent till 14 procent. Detta beror på att Stockholm Vatten ska leda mer avloppsvatten till sitt eget Henriksdals reningsverk, samtidigt som Himmerfjärdsverket utökar sin kapacitet och ansluter Ekerö och Trosa kommuner. För Stockholmsborna innebär detta att bolagets borgensåtagande i Syvab minskar från 860 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt planerna för en ny fullstor återvinningscentral i Sätra, sydvästra Stockholm, till en kostnad av 337 miljoner kronor. Den nya centralen ska ersätta den gamla som stängdes, och kommer att ha större kapacitet för grov- och farligt avfall samt fokusera mer på återbruk och utbildning. Bygget beräknas vara klart 2031 och ska även bidra till att motverka avfallsbrottslighet.

Stockholms stad föreslår nya avgifter för den som får sitt fordon bortflyttat, förvarat eller skrotat, vilket börjar gälla 1 maj 2026. Avgifterna ska täcka kostnaderna för stadens entreprenörer som utför flyttningar och skrotning av till exempel felparkerade bilar, övergivna fordon eller elsparkcyklar. Vissa avgifter sänks, till exempel för omedelbar flytt av personbil till uppställningsplats från 4370 kr till 3450 kr, medan andra höjs, som för skrotning av cykel från 150 kr till 200 kr, och nya avgifter införs för bland annat lådcyklar och rena elfordon.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan för romsk inkludering som ska gälla till 2030. Planen syftar till att romer ska få lika tillgång till mänskliga rättigheter, motverka diskriminering och hjälpa romer som lever i socialt och ekonomiskt utanförskap. Alla kommunala nämnder och bolag får ansvar för att genomföra planen genom olika åtgärder, som bland annat att öka kunskapen om romers villkor hos stadens medarbetare, skapa trygga mötesplatser och förbättra romers möjligheter till delaktighet och inflytande i stadens beslut.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att stärka rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen syftar till att förbättra levnadsvillkoren för dessa grupper, särskilt transpersoner och bisexuella som upplever högre utsatthet, samt de med utländsk bakgrund, annan hudfärg än vit och funktionsnedsättning. Arbetet fokuserar på kunskap, välfärd och service, samt delaktighet och inflytande i stadens verksamheter, inklusive skola, socialtjänst och offentliga miljöer.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan som sträcker sig till 2030 för att stärka rättigheterna för Sveriges fem nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) samt urfolket samerna. Planen ska säkerställa att dessa grupper får full tillgång till sina rättigheter gällande språk, kultur och inflytande. Alla nämnder och bolag inom staden ska följa planen, som bland annat innebär ökad kunskap hos personal, bättre modersmålsundervisning och fler mötesplatser.

Stockholms kommunstyrelse föreslår en ändring i stadens avfallsregler. Förslaget innebär att bygg- och rivningsavfall, som till exempel trasiga trästolar eller plastpulkor, kan fortsätta samlas in tillsammans med annat skrymmande avfall av samma materialslag. Detta förväntas minska antalet transporter och göra det enklare för invånarna att sortera rätt, samtidigt som det bedöms vara bättre för miljön.

Stockholms stad föreslås godkänna en ny överenskommelse med Region Stockholm och Storsthlm om vem som ska betala för hjälpmedel som barn och unga behöver i förskolan och skolan. Detta ska tydliggöra att skolan ansvarar för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel, som anpassade bord och datormöss, medan Regionen betalar för personliga hjälpmedel, som talhjälpmedel, för att säkerställa att barn får det stöd de behöver utan förseningar. Bland de som yttrat sig är utbildningsförvaltningen positiv, medan förskoleförvaltningen vill att förskolans perspektiv ska lyftas fram tydligare och att lösningar för så kallad dubbelförskrivning, där ett hjälpmedel behövs både hemma och i skolan, inkluderas.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta Majroskogen i södra Stockholm som naturreservat. Syftet är att skydda skogens biologiska mångfald, som bland annat omfattar barrskogar, bergsbranter och våtmarker, samt att bevara och utveckla området för invånarnas friluftsliv, naturupplevelser och hälsa. Det nya reservatet, som är cirka 58,6 hektar stort, kommer att få skyltar, rastplatser och markerade promenadslingor, men vissa delar av skogen kommer att undantas för att möjliggöra eventuell bostadsbyggnation.

Stockholms stad planerar att inrätta naturreservaten Ålstensskogen och Storskogen i Bromma, ett område på cirka 67,2 hektar som inkluderar Solviksbadet. Detta förslag syftar till att skydda skogen, de höga naturvärdena, kulturmiljön och säkra medborgarnas tillgång till rekreationsområdet för bad och friluftsliv. Efter en minoritetsåterremiss har förslaget justerats något, men den föreslagna gränsdragningen har kritiserats av flera partier (M, L, SD, C, KD) som anser att ytterligare delar med naturvärden, särskilt område 25, bör inkluderas i reservatet istället för att eventuellt exploateras.

Stockholms stad vill satsa 4 miljarder kronor under åren 2027-2031 för att underhålla och reparera viktig infrastruktur som gator, broar och trafiksignaler. Syftet är att åtgärda eftersatt underhåll och förhindra att anläggningar går sönder helt, vilket skulle bli ännu dyrare. Förslaget innebär att flera mindre underhållsprogram slås ihop till ett större för att effektivisera arbetet och ge en bättre överblick. Dock finns reservationer från oppositionen som ifrågasätter den minskade politiska kontrollen, de ekonomiska riskerna och den långa finansiella bindningen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad som syftar till att säkerställa att äldre stockholmare har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Planen bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) modell och fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information. Alla nämnder och bolag får ansvar att arbeta systematiskt mot ålderism och för att förbättra äldres livskvalitet i staden.

Stockholms stad inför ett nytt program för barnhälsa som ska ge alla barn mellan 1 och 6 år i kommunen bättre och mer jämlika förutsättningar för fysisk, psykisk och social hälsa. Programmet ska styra hur stadens förvaltningar och bolag arbetar med att främja, förebygga och inkludera, med särskilt fokus på förskolans roll. Programmet har reviderats efter synpunkter från remissinstanser, men oppositionen anser att det fortfarande finns brister, bland annat när det gäller att lyfta fram barns motoriska utveckling och digitaliseringens effekter.

Denna detaljplan möjliggör byggnation av cirka 320 nya bostäder, en förskola och nya centrumverksamheter i Mariehäll, Stockholm. Planen syftar också till att skapa en ny park, nya mötesplatser samt förbättrade gångstråk och kopplingar i området. Projektet innebär bland annat rivning av den gulklassade byggnaden Hingsten 1, vilket har väckt engagemang, men bedöms väga upp mot behovet av bostäder och social infrastruktur.

Stockholms kommunfullmäktige ska fatta beslut om en detaljplan för Vitsenapen 1 m.fl. i Smedshagen, Hässelby villastad. Planen syftar till att bygga cirka 500 nya bostäder – både hyresrätter, bostadsrätter och radhus – samt nya parkeringslösningar och service. Byggnationen ska främst ske på nuvarande parkeringsplatser för att bevara grönområden och skapa en mer levande stadsmiljö, samtidigt som befintliga kulturvärden och boendemiljöer bevaras. Ärendet har reviderats för att förtydliga skyfallsåtgärder och miljöbedömningen, men detta anses inte förändra planförslaget i grunden.