april 2026

Stockholms stad ska yttra sig över Naturvårdsverkets förslag om hur ett nytt EU-direktiv för renare luft ska införas i svensk lag. Direktivet, som trädde i kraft i december 2024, syftar till att minska luftföroreningar och därmed skydda människors hälsa och miljö, bland annat genom skärpta gränsvärden för föroreningar. Stadsledningskontoret, miljöförvaltningen och trafikkontoret avstyrker förslagen om att lägga skadeståndsansvar och vitesföreläggande på kommunerna vid bristande åtgärdsprogram, då de anser att ansvarsfördelningen mellan kommun och stat måste klargöras och att kommunerna behöver fler verktyg för att kunna agera effektivt.

Trafikverket föreslår att man ska sluta underhålla en tågbangårdsväxel vid Värtans Östra bangård eftersom den inte längre används och kostar 140 000 kronor att underhålla. Växeln ledde tidigare till ett industrispår i Norra Djurgårdsstaden, ett område där staden planerar för nya bostäder och kontor. Stockholms stad är positiv till att underhållet upphör och att växeln läggs ner, då staden inte kommer att återuppta trafik på det gamla industrispåret.

Region Stockholm föreslår att bygga Spårväg Syd i en första etapp mellan Flemingsberg och Skärholmen. Stockholms stad är inbjuden att lämna synpunkter på projektet. Borgarrådsberedningen föreslår att staden ställer sig positiv till spårvägen men betonar vikten av att hela sträckan till Älvsjö byggs ut i framtiden, att projektet håller sin budget och att bytespunkten i Skärholmen blir attraktiv och effektiv för resenärer.

Stockholms stad ska yttra sig över Ellevios ansökan om en ny nedgrävd 245 kV-markledning mellan Örby och Högdalen. Den nya ledningen, som ska ersätta en befintlig luftledning, är viktig för att säkra elförsörjningen i Stockholm och underlättar stadens planer på att bygga 1200 nya bostäder, kontor och förskolor längs Örbyleden utan att störa framtida byggnationer. Länsstyrelsen har redan bedömt att den nya ledningen inte kommer att medföra betydande miljöpåverkan.

Stadsrevisionen har granskat hur exploateringsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB arbetar för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Revisionen menar att det behövs ett starkare och mer systematiskt arbete med uppföljning och kontroller, särskilt gällande arbetsrättsliga avtalsvillkor och att kontrollerna bör anpassas utifrån risker i varje enskilt projekt. Kommunstyrelsen kommer att yttra sig över rapporten och stadsledningskontoret delar revisionens bedömning och föreslår att alla nämnder och bolagsstyrelser generellt förstärker sitt arbete mot välfärdsbrott i upphandlad verksamhet.

En motion från Andrea Hedin (M) föreslår att Stockholms stad HBTQ+-certifierar hemtjänsten och samarbetar med intresseorganisationer för att förbättra bemötandet av HBTQ+-personer inom äldreomsorgen. Detta då rapporter visar på bristande bemötande och oro bland HBTQ+-seniorer. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående arbete, vilket inkluderar utbildningar och en kommande handlingsplan för HBTQI-personers lika rättigheter.

Jonas Naddebo (C) föreslår i en motion att Stockholms stad ska utreda möjligheten att anlägga flytande fotbollsplaner på vattenytor. Flera nämnder och bolag har yttrat sig, och medan man ser positivt på kreativa lösningar för att möta bristen på idrottsytor, lyfts utmaningar fram gällande placering, kostnad, miljöhänsyn och praktiska frågor som anslutningar och servicebyggnader. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, vilket innebär att inget specifikt utredningsuppdrag kommer att ges, utan frågan hanteras inom ramen för befintligt arbete med idrottsanläggningar.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden ska utreda hur man kan förbättra och förenkla för föreningslivet i Stockholm, med målet att bli bäst i Sverige. Man vill kartlägga hinder och problem som föreningar upplever. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras då de anser att pågående arbete, som en föreningspolicy för 2026, redan uppfyller motionens syfte. Liberalerna menar dock att en bredare utredning behövs för att hantera komplexiteten och de utmaningar som lyfts av flera remissinstanser, som att information om bidrag är svår att hitta och ansökningsprocesser kan vara komplicerade.

Sergej Salnikov (SD) föreslår i en motion att Stockholm ska starta ett pilotprojekt för medborgarbudget, där invånare får vara med och besluta om hur en del av kommunens pengar ska användas. Efter två år ska projektet utvärderas. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med att medborgarbudget redan är ett etablerat arbetssätt i Stockholm och att staden kontinuerligt använder metoden, bland annat har 17 medborgarbudgetar genomförts under 2023–2025.

Moderaterna föreslår i en motion att Stockholm ska införa så kallade trygghetskiosker, inspirerade av Tokyo och Frankfurt. Dessa kiosker skulle fungera som bemannade knutpunkter där väktare, fältassistenter och andra trygghetsskapande yrkesgrupper kan samlas och arbeta tillsammans för att öka tryggheten lokalt och vara nära medborgarna. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen avslås, med hänvisning till att staden redan arbetar med trygghetsskapande åtgärder och att mobila insatser anses mer effektiva, även om en minoritet reserverar sig och vill bifalla motionen.

Liliane Åkerlund (SD) föreslår i en motion att amfiteatern i Rålambshovsparken ska utredas för att kunna användas året runt för spontanidrott som dansbana och isbana. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till att arbete redan pågår i linje med förslaget; Kungsholmens stadsdelsnämnd har byggt en dansbana som ska behållas och har tidigare spolat skridskois på amfiteatern, vilket planeras att fortsätta när vädret tillåter.

Denna rapport redovisar inkomna ärenden till kommunstyrelsen under slutet av mars och början av april 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat förslag om detaljplaner för tunnelbaneutbyggnad i Årsta och en ny tunnelbanedepå i Älvsjö. Dessutom föreslås flera nya biotopskyddsområden i staden, till exempel Trekanten, Åkeslund och Vikingaberget-Johannesdal.

Stockholmshems styrelse höll ett möte där de behandlade en lägesrapport om nyproduktion. Rapporten, som lagts fram av den verkställande direktören, godkändes av styrelsen. Detta innebär att Stockholmshem fortsätter sitt arbete med att bygga nya bostäder.

Styrelsen för Stockholmshem godkände ett genomförandebeslut för ombyggnaden av fastigheten Kannan 16 i Vasastaden. Detta innebär en investering på 209 miljoner kronor och Stockholmshems VD fick i uppdrag att teckna nödvändiga avtal för att projektet ska kunna genomföras.

Styrelsen för AB Stockholmshem godkände den finansiella månadsrapporten för perioden fram till den 28 februari 2026. Detta innebär att styrelsen har granskat och accepterat företagets ekonomiska resultat och ställning för den aktuella månaden.

Styrelsen för AB Stockholmshem godkände förslaget till budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Björn Ljung (L) och Tom Hedrup (M) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till egna förslag. Liberalerna ville bland annat att Stockholmshem skulle införa en demokratiklausul vid uthyrning av lokaler och öka bostadsbyggandet på egen mark, medan Moderaterna betonade att bolaget borde undvika olönsamma projekt och istället fokusera på renoveringar i det befintliga beståndet.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslår att styrelsen godkänner åtgärder för att möjliggöra byggandet av en ny idrottshall vid Skarpnäcks skola på fastigheten Svenska Högarna 3. Detta innebär att en del av tomträtten, cirka 3000 kvadratmeter, styckas av och överlåts till exploateringsnämnden för 1 300 000 kr. Skolan behöver en ny idrottshall då den befintliga kapaciteten är otillräcklig, och den nya hallen förväntas också förbättra säkerheten vid skolans infart.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) presenterar sin ekonomiska månadsrapport för mars 2026 för styrelsen. Rapporten innehåller information om bolagets ekonomi, investeringar i nya skolfastigheter och ombyggnationer, personalsiffror samt nya avtal och upphandlingar. Det framgår att driftkostnaderna är högre än budget på grund av kallare väder och ökade uppvärmningskostnader.

SISAB, som ansvarar för Stockholms skolfastigheter, presenterar sin ekonomiska månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att resultatet efter finansiella poster överstiger budget med 1 miljon kronor, främst på grund av uppstartskostnader för året. Den ger även information om bland annat driftkostnader, energiförbrukning, vakansgrad och nya avtal, bland annat ett ramavtal för konsulttjänster inom BIM-samordning.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har undertecknat en avsiktsförklaring om att delta som industripartner i kompetenscentret National Building Laboratory (NBL), som initieras av Energimyndigheten och KTH. NBL är ett nytt nationellt kompetenscentrum för datadrivna, energioptimerade och hållbara fastighetsportföljer. SISAB:s deltagande innebär att de kommer att tillhandahålla utvalda skolbyggnader för datadriven modellering och simulering, dela relevant data som energianvändning och underhållsplanering, samt bidra med expertis om skolbyggnader och inomhusklimat för att minska energiförbrukningen och klimatpåverkan.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslås godkänna slutrapporteringen av ett projekt gällande Storkyrkoskolan. Projektet, som bland annat innefattat ombyggnad av ventilation och stambyte, har kostat totalt 92,9 miljoner kronor, vilket är en avvikelse från den ursprungliga budgeten på 46,4 miljoner kronor. Denna kostnadsökning beror bland annat på sämre skick på fastigheten än förväntat, att byggnaden är blåklassad och krävde speciallösningar samt tillkommande arbeten.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslår att godkänna en stor renovering och ombyggnad av förskolan Solbacken på Norgegatan 4 i Järva. Projektet, som beräknas kosta 17,7 miljoner kronor och ska genomföras under sommaren och hösten 2026, syftar till att åtgärda fuktskador, säkra en sund inomhusmiljö och anpassa lokalerna efter förskolans behov. Under arbetets gång kommer förskolan att behöva evakueras.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslår att styrelsen godkänner en underhållsåtgärd för Björngårdsskolan på Södermalm. Projektet, som beräknas kosta 99,1 miljoner kronor, syftar till att rusta upp skolans tekniska installationer som ventilation, vatten och avlopp, samt renovera tak och ytskikt. Arbetet, som planeras att pågå från augusti 2027 till april 2031 med inflyttning i juni/juli 2031, kommer att kräva evakuering av skolans cirka 475 elever.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslår sin budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive investeringsplaner fram till 2031. Målet är att SISAB ska ha ett nollresultat och bolaget kommer att fortsätta fokusera på att underhålla befintliga förskolor och skolor, med hänsyn till sjunkande elevantalsprognoser. Större investeringar planeras bland annat för Essingeskolan, Matteusskolan och Tallkrogens skola.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) ska behandla ett förslag om att utse Anna Andersson till styrelsens sekreterare. Anna Andersson, som är chef för VD-stab, föreslås föra protokoll vid styrelsens sammanträden fram till det första ordinarie styrelsesammanträdet efter bolagsstämman 2026.

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) föreslår att ett tidigare beslut om underhåll av tak, fönster och fasad på Hus B och D vid St. Jacobi i Hässelby-Vällingby, med en beräknad kostnad på 19 miljoner kronor, återtas. Anledningen är att anbuden för projektet blev betydligt dyrare än förväntat, då de ursprungliga beräkningarna inte tog tillräcklig höjd för fastighetens skick. SISAB föreslår istället att detta underhåll skjuts fram och slås ihop med en kommande etapp som planeras till sommaren 2027 för att uppnå en mer kostnadseffektiv lösning.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla ett förslag om att uppdatera sin delegationsordning, som styr vilka tjänstepersoner som får fatta beslut i olika ärenden. Förändringarna omfattar bland annat socialtjänst och äldreomsorg, där vissa beslut, som de om akutboende och ekonomiskt bistånd, ska kunna fattas av handläggare och mentorer. Dessutom ska två nya kapitel, gällande Serviceförvaltningen och Socialförvaltningens centrala placeringsfunktion, läggas till för att förtydliga ansvarsfördelningen.

Styrgruppen för samverkansöverenskommelsen i Skärholmen godkände handlingsplanen för 2026, som fokuserar på att hantera unga i riskzonen, otrygga platser, systemhotande brottslighet, utsatta brottsoffer och kriminella miljöer. Polisen rapporterade en generell positiv utveckling av tryggheten, men noterade en förskjutning av brottslighet till digitala miljöer och att ungdomar som tidigare inte var kända av myndigheter söker uppdrag i kriminella miljöer. Bland annat har sex trygghetsinvesteringar beviljats, fler fältassistenter och föräldrarådgivare anställts, och fler parklekar har öppnats för att öka tryggheten.

Skärholmens ungdomsråd höll ett möte där de framförde synpunkter till stadsdelsnämndens representanter. Ungdomsrådet efterfrågade mer synlig och riktad verksamhet för tonårstjejer, samt bättre kommunikation via sociala medier. De föreslog också att åldersgränsen för feriearbete skulle höjas till 20 år, särskilt med tanke på nyanlända ungdomar, och betonade vikten av att öka tryggheten i Vårbergs centrum genom att öppna fler tunnelbaneutgångar och åtgärda otrygga platser.

Skärholmens Pensionärsråd godkände föregående protokoll och fick information om arbetet med att öka valdeltagandet, där seniorer rekryteras som valambassadörer. Rådet uttryckte önskemål om att få en detaljerad karta över byggnadsplanerna för en ny park vid Stångholmsbacken och uppskattade satsningen "Fokus Skärholmen".

Rådet för funktionshinderfrågor i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen höll ett möte där de bland annat diskuterade den nya socialtjänstlagen (SoL) och brukarundersökningar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De informerades om att Hägersten-Älvsjö planerar ett nytt stödboende i Midsommarkransen med 16 platser med eventuell start i september 2026, och att Triangelns gruppbostad kommer att flytta till Kastanjen före 2028 på grund av renovering. Dessutom planerar Hägersten-Älvsjö ett samarbete med organisationen Hela människan för att hjälpa unga vuxna med psykisk ohälsa, och Skärholmen planerar en träff med polisen samt en demokratifest för LSS-målgruppen.

Skärholmens stadsdelsförvaltning diskuterade sin kompetensförsörjningsplan för 2027-2029, med fokus på hur de ska hantera hög personalomsättning bland bidragshandläggare och socialsekreterare. Förvaltningen informerade också om arbetet med den nya socialtjänstlagen, inklusive remissvar och satsningar på mobil socialtjänst. Dessutom presenterades en plan för att öka valdeltagandet under namnet "Skärholmen röstar", bland annat genom demokratiambassadörer och en tillfällig vallokal i Skärholmens centrum.

Stadsdelsnämnden i Skärholmen noterade en balanslista över aktuella uppdrag som ska behandlas vid kommande möten. Bland uppdragen fanns rapporter om misstänkt brottslighet inom hemtjänsten, en utredning om sociala tjänstehundar, att säkerställa att synskadade inte prioriteras bort i krissituationer, samt nya krav enligt Socialtjänstlagen för avhopparverksamhet och aktivitetskrav.

Skärholmens stadsdelsförvaltning hade inga invändningar mot ansökan om ett Valborgsfirande med fackeltåg, valborgseld, körsång och försäljning vid Mälarhöjdsbadet och Bredängs centrum. Det planerade evenemanget den 30 april 2026 förväntades locka 1000 deltagare, varav 200 i fackeltåget. Förvaltningen tillade dock ett villkor om att arrangören ansvarade för städningen av de ytor som använts under firandet.

Skärholmens stadsdelsnämnd tog del av patientsäkerhetsberättelsen för Sätra vård- och omsorgsboende och socialpsykiatri för år 2025. Rapporten visade på förbättringar inom patientsäkerhetsarbetet, med låg smittspridning och färre fallolyckor, men lyfte också fram fortsatt behov av utveckling gällande riskbedömningar och hälsoplaner. Nämnden noterade rapporten som en del av det löpande kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.

Skärholmens stadsdelsförvaltning fick en bygglovsremiss för att bygga en ny prefabricerad toalettbyggnad vid lekplatserna Äventyret och Sagoskogen vid Vårbergstoppen på fastigheten Skärholmen 2:1. Förvaltningen meddelade att de inte hade några invändningar mot denna byggnation, vilket godkändes av stadsdelsdirektören och avdelningschefen.

Skärholmens stadsdelsförvaltning lämnade ett remissvar gällande förslaget att skydda Vikingaberget och Johannesdal i Vårberg som ett 10,4 hektar stort biotopskyddsområde. Förvaltningen var positiv till förslaget som syftar till att skydda gammal barrskog och ädellövsskog med mycket gamla träd. De påpekade dock att den nuvarande budgeten för stadsmiljöverksamhet bedöms vara otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning.

Kommunstyrelsen skickade ut förslag till färdplaner för de regionala stadskärnorna, inklusive Kista-Sollentuna-Häggvik, på remiss till olika kontor i staden. Skärholmens stadsdelsförvaltning yttrade sig positivt om att Region Stockholm tagit fram färdplanerna, men efterfrågade tydligare formuleringar om grön-blå värden som rekreation och klimatanpassning. De betonade också vikten av att färdplanen är flexibel för att kunna samordnas med kommunernas befintliga samarbeten i Kungens kurva-Skärholmen.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände verksamhetsberättelsen för 2025 för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Rapporten visade att Sätra vård- och omsorgsboende (VoB) har förbättrat sina resultat inom patientsäkerhet och kvalitet jämfört med föregående år, till exempel med fler riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår. Trots framstegen finns det fortfarande områden som behöver utvecklas, särskilt dokumentationen av hälso- och sjukvård och uppföljningen av avvikelser, samt kontrollräkning av narkotikapreparat.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände en överenskommelse om ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Medveten Konsumtion Sverige. Partnerskapet, som sträcker sig från maj 2026 till april 2028, syftar till att stärka invånarnas kunskap och engagemang för en hållbar livsstil genom aktiviteter som studiecirklar och föreläsningar om cirkulär ekonomi, återbruk och hållbar matkonsumtion. Stadsdelsnämnden bidrar med totalt 400 000 kronor under perioden och tillhandahåller mötesplatser.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände månadrapporten för mars 2026. Stadsdelsförvaltningen förutspår en budget i balans, men vissa områden uppvisar underskott. Bland annat förväntas ekonomiskt bistånd visa ett underskott på 2,3 miljoner kronor på grund av ett högre antal hushåll med bidrag än budgeterat, påverkat av konjunkturen och höga hyror i nya bostäder. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, inklusive personlig assistans enligt Lag om stöd och service (LSS), prognostiseras ett underskott på 4,3 miljoner kronor.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände en uppdatering av sin delegationsordning. De nya reglerna, som trädde i kraft vid justeringsdatum, innebär bland annat att beslut om placering av barn i jourhem inte längre kan delegeras till tjänstemannanivå, utan måste fattas av sociala delegationen eller i brådskande fall av nämndens ordförande. Dessutom flyttades anmälningsskyldigheten till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för olämpliga utförare av personlig assistans och andra tillståndspliktiga verksamheter, som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), till ett mer generellt kapitel. En ny central placeringsfunktion har också införts inom Socialförvaltningen för att söka boenden och upprätta avtal för vissa LSS-insatser.

Kommunstyrelsen skickade en remiss till berörda nämnder om att byta ut befintliga PDF-kartor för lokala ordningsföreskrifter mot en ny digital karta i systemet dpMap. Dessutom föreslogs en ändring i paragraf 22 som innebär att kravet på att plocka upp efter hundar ska gälla i hela staden, inte bara innerstaden. Skärholmens stadsdelsnämnd granskade den nya digitala kartan, som de fann korrekt, och ställde sig positiv till ändringen av paragraf 22, då de anser att samma regler ska gälla för hundägare i hela Stockholm.

Socialnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att ge arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ansvara för att tillhandahålla aktiviteter inom det nya nationella aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd. Detta förslag syftar till att samla ansvaret hos en nämnd, Jobbtorg Stockholm, för att effektivisera stadens arbetsmarknadsinsatser och hjälpa fler invånare att bli självförsörjande. Beslutet förutsätter att riksdagen antar lagförslaget om aktivitetskravet.

Kommunstyrelsen skickade en motion från Moderaterna om ökad egenmakt för hemtjänsttagare, som ville utreda möjligheten att avböja specifika medarbetare utan att behöva byta hela utföraren, på remiss till olika instanser. Skärholmens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande. Förvaltningen instämde i att hemtjänsttagares inflytande är viktigt men lyfte fram att en sådan förändring skulle kunna leda till diskriminering, organisatoriska svårigheter, ökad arbetsbelastning och försämrad kontinuitet för personalen, samt att upplevt obehag ibland kan bero på den enskildes sjukdomstillstånd. De betonade att eventuella förändringar måste utredas noggrant för att inte försämra kvalitet och arbetsmiljö.

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade enhälligt att skicka Moderaternas skrivelse ”Tomma skolbänkar efter sommarlovet” till förvaltningen för beredning. Skrivelsen lyfter problemet med barn och unga som inte återvänder till skolan eller förskolan efter lov, och efterfrågar ett centraliserat system för snabbare rapportering av frånvaro, samt ställer frågor om stadsdelsförvaltningens handlingsplan för att förhindra att barn och unga förs bort mot sin vilja. Förvaltningen svarade att de inte har automatisk kännedom om skolfrånvaro då skolan organiseras under utbildningsförvaltningen, men socialtjänsten såg en ökning av orosanmälningar från skolor om frånvarande elever under hösten 2025. Ett barn återkom inte till förskolan efter sommaren 2025, och tre utredningar pågår gällande utebliven skolgång efter jullovet.

Centerpartiet föreslog att den avstängda delen av Skärholmens strandstig söder om Sätra varv skulle öppnas igen för att förbättra tillgängligheten till rekreation och natur. Stadsdelsnämnden beslutade att skrivelsen skulle skickas till förvaltningen för beredning. Förvaltningen svarade sedan att Trafikverket planerar att lämna över området till idrottsförvaltningen i maj 2026, vilket då kommer att möjliggöra att strandstigen kan öppnas upp igen.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade en skrivelse från Moderaterna om snötippning i Sätra naturreservat. Skrivelsen ställde sex frågor angående bland annat alternativa platser för snötippning, provtagning av snön för föroreningar, och kostnader för hanteringen. Förvaltningen svarade att Exploateringskontoret beslutar om snöupplag i reservat, att Trafikkontoret använder upplagen vid Mälarhöjdsbadet och Sätrastrandsbadet vid fulla upplag, samt att Miljöförvaltningen bedömer att halterna av skadliga ämnen är låga och att snön på land vanligtvis smälter i maj.

Fullständigt beslutstext är maskerad i både dagordning och protokoll. Därför kan det inte sammanfattas vad ärendet om "Aktiviteter för äldre ungdomar" handlade om eller vilket beslut som fattades.

Mötet godkände ett förslag om att erbjuda en musikstudio för att pröva på musik för unga. Detta är en del av ett projekt för att främja fritidsaktiviteter och förebygga kriminalitet bland ungdomar.

En medborgare föreslog att en oanvänd, inhägnad yta i Sätra industriområde skulle omvandlas till ett hundrastområde. Medborgaren erbjöd sig att hjälpa till med utformningen för att göra platsen hundvänlig.

Skärholmens stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att införa ett lokalt förbud mot tiggeri vid bankomater i Skärholmen, då invånare upplever obehag och otrygghet. Förvaltningen bedömde dock att ett sådant förbud inte var motiverat. De hänvisade till en nationell utredning som kom fram till att ett nationellt förbud mot tiggeri inte behövs och att problemen med tiggeri minskat, vilket även bekräftats av en regional trygghetsundersökning som visade på en minskning av upplevt påträngande tiggeri i Skärholmen från 57 procent år 2020 till 39 procent år 2025. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget om ett lokalt tiggeriförbud vid bankomater inte kommer att införas.

Stadsdelsnämnden tog emot en skrivelse från Sverigedemokraterna om illegal bosättning och långvarig camping, samt en skrivelse från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet om upprustningen av Tessinparkens entré. En muntlig fråga ställdes angående upprustningen av basketplanen i Tessinparken; förvaltningen svarade att Tessinparken är högt prioriterad men saknar ett planerat startdatum. En annan muntlig fråga handlade om att rädda valborgsfirandet i Hjorthagen 2026, där förvaltningen informerade att en ny plats har erbjudits arrangören efter att den tidigare platsen bedömdes olämplig, men arrangören har valt att inte gå vidare med en ny ansökan.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände och lade till handlingarna protokollet från pensionärsrådets sammanträde den 13 april 2026. Vid mötet diskuterades bland annat vikten av att pensionärer får hjälp med att digitalt lämna in uppgifter för fastställande av korrekt avgift för omsorgsinsatser samt hur kollektivtrafikfrågor kan lyftas med Region Stockholm. Pensionärsrådet fick även information om arbetet med en åldersvänlig stad och rekrytering av sommarpersonal inom äldreomsorgen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände den ekonomiska månadsrapporten för mars 2026, som visade ett förväntat överskott på 28,6 miljoner kronor för året efter resultatdispositioner. Rapporten noterade bland annat underskott inom nämnd- och förvaltningsadministration samt ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, medan äldreomsorgen prognostiserade ett stort överskott trots underskott inom vård- och omsorgsboenden samt hemtjänsten.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd behandlade en motion från Moderaterna om att ge hemtjänsttagare rätt att avböja specifika medarbetare utan att behöva ange skäl eller byta utförare. Förvaltningen ansåg att motionens intention att stärka individens position var positiv, men bedömde att ett formellt krav skulle skapa för stora svårigheter för att planera och utföra uppdraget. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget att införa en formell rätt att avböja personal inte bifölls. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och ville bifalla motionen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Remissen gällde en övergång till digitala personalakter för att effektivisera och kvalitetssäkra hanteringen av personalhandlingar. Förvaltningen ställde sig positiv till förslaget, som också innebär att befintliga pappershandlingar ska skannas in.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen "Program för evenemang Stockholms stad" till kommunstyrelsen. Nämnden instämde i programmets syfte att göra Stockholm till en levande och hållbar evenemangsstad. De framhöll dock att programmet behöver förtydliga undantag för evenemang riktade till specifika målgrupper, tydligare krav för arrangörer och en tydlig ansvarsfördelning inom staden för hållbara evenemang.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade att justera ett tidigare beslut om föreningsstöd för 2026. Detta innebär att beskrivningarna av vad stödet får användas till har korrigerats för föreningarna Social motion (29 600 kr för hälsofrämjande aktiviteter) och Varghalsens koloniförening (102 700 kr för biologisk mångfald och relaterade projekt). Dessutom har felaktiga årtal i en fördelningstabell justerats för att vara korrekta.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände ett projektdirektiv och gav förvaltningen i uppdrag att utreda Spelbomskan 3 och 17 vid Stadsbiblioteket som nya lokaler för stadsdelsförvaltningen. Detta görs eftersom de nuvarande lokalerna inte längre uppfyller kraven efter sammanslagningen av Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder 2023. Utredningen, som beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor, ska klargöra hur byggnaderna kan anpassas till moderna kontorsmiljöer samtidigt som kulturhistoriska värden, tillgänglighet och säkerhet beaktas, och innebär att Svenska Barnboksinstitutet kan behöva flytta.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände stadsdelsdirektörens muntliga och skriftliga information till sammanträdet den 23 april 2026. Informationen inkluderade en seniorvecka i maj, drop-in-rekrytering för hemtjänsten, medborgardialog om Vegaparken, samt positiva resultat för aktivitetsboxar. Det informerades även om förskoleplatser, att förskolan Gärdesbacken ska bli grönare, att förskolan Rio evakuerats på grund av stambyte, och att krisstöd aktiverades efter ett dödsfall som invånare bevittnade.

Överförmyndarnämnden godkände Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket tillstyrkte kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Kristdemokraterna avstyrkte handlingsplanen helt och menade att den fokuserade för mycket på ideologi och byråkrati istället för praktiska problem. Moderaterna godkände förslaget delvis men ansåg att handlingsplanen var otydlig, saknade konkreta åtgärder och prioriterade fel.

Södermalms stadsdelsnämnds pensionärsråd höll möte den 13 april 2026. Under mötet välkomnades den nya stadsdelsdirektören Kerstin Andersson, och rådet diskuterade budgetförslag för kommande år med fokus på civilsamhällets förutsättningar, förebyggande insatser för äldre och psykisk hälsa. Rådet uttryckte också stark kritik mot brister i snöröjningen under vintern, som de menade hade lett till isolering och ökad fallrisk för äldre på Södermalm.

Södermalms stadsdelsnämnd avslog ansökan från Långholmens Padelklubb om ett stadigvarande serveringstillstånd för uteserveringen på Alstaviksvägen 21. Beslutet motiverades med att padelklubben ligger nära både Långholmens förskola och Jensen grundskola, vilket gjorde att förvaltningen avstyrkte tillståndet.

Kommunfullmäktige fick information om tre delegationsbeslut. Två av dessa var anmälningar enligt Lex Sarah, vilket innebär att allvarliga missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänsten har rapporterats. Det tredje beslutet gällde en avstängning som fattades den 25 mars 2026.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade en ansökan om serveringstillstånd för Restaurang Vinvalvet på Södermalmstorg 8. Förvaltningen föreslog att nämnden skulle godkänna ansökan, vilket avsåg stadigvarande serveringstillstånd för allmänheten på uteserveringen mellan klockan 11.00 och 23.00, från 1 april till 30 oktober varje år. Nämnden tillstyrkte ansökan utifrån Stockholms stads riktlinjer, då man fann inga hinder ur ett socialt och förebyggande perspektiv.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände en ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för restaurang Villa Valentina på Slussbrogatan 10. Tillståndet gäller både restaurangen och uteserveringen, måndag till söndag klockan 11.00 till 01.00. Beslutet baserades på en social och förebyggande bedömning som inte fann några hinder för att godkänna ansökan.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ansökan om serveringstillstånd för Restaurang Liv på Slussbrogatan 10. Detta innebär att restaurangen får servera alkohol både inomhus och på sin uteservering från måndag till söndag mellan klockan 11.00 och 01.00.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ansökan om stadigvarande serveringstillstånd för Mint Restaurang på Bjälbogatan 12. Tillståndet gäller för servering i restaurangen mellan klockan 11.00 och 23.00 samt för uteserveringen mellan klockan 11.00 och 22.00, måndag till söndag. Beslutet baserades på att förvaltningen gjorde en samlad bedömning att det inte fanns några sociala eller preventiva hinder mot att godkänna tillståndet.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände ansökan om serveringstillstånd för restaurang Baggio på Krukmakargatan 24. Restaurangen beviljades tillstånd att servera alkohol för allmänheten i både restaurangen och uteserveringen enligt Stockholms stads riktlinjer. Beslutet innebar tillstånd att servera mellan klockan 11.00 och 01.00 måndag till söndag i restaurangen, och mellan klockan 11.00 och 22.00 måndag till söndag i uteserveringen.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar från kommunstyrelsen om att digitalisera personalakter inom Stockholms stad. Nämnden ställde sig positiv till förslaget, då det förväntades öka rättssäkerheten, förenkla informationssökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal samt chefer. Nämnden betonade vikten av noggrann kvalitetssäkring av systemen och tydliga rutiner under övergången.

Stadsdelsnämnden på Södermalm överlämnade ett tjänsteutlåtande som svar på en motion om att göra Stockholm till en roligare stad med mer kultur, frihet och social gemenskap. Motionen föreslog bland annat att tillgängliggöra mer mark för kultur, sänka avgifter, häva vissa alkoholförbud, möjliggöra uteserveringar under "fria helger" och införa "öppna gator". Förvaltningen var positiv till att främja kultur på offentliga platser och "öppna gator", men rekommenderade att satsningar förläggs på tåliga ytor och ansåg att de nuvarande alkoholförbuden var väl avvägda för att skapa trygghet.

Kommunfullmäktige fick in en motion från Sergej Salnikov (SD) som föreslog att staden skulle utreda möjligheten att inrätta fler övningskörplatser för motorcyklar. Anledningen var att den enda befintliga platsen vid Älvsjömässan ofta är överbelastad. Södermalms stadsdelsförvaltning ansåg det positivt att samutnyttja ytor, men påpekade att de inte ansvarar för parkeringsytor och såg utmaningar med att hitta tillräckligt stora, lämpliga ytor i innerstaden, särskilt med tanke på bullerpåverkan. Förvaltningen skickade därför sitt tjänsteutlåtande som svar på remissen, utan att fatta ett eget beslut.

Södermalms stadsdelsnämnd svarade på en remiss från kommunstyrelsen gällande det nya aktivitetskravet för den som får försörjningsstöd. Nämnden hade inga invändningar mot förslaget att Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteter, men framhöll att Södermalms egna arbetsmarknadsinsatser borde kunna användas av hela staden för att möta invånarnas behov mer effektivt. Det nationella aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter för de som omfattas av kravet, för att hjälpa dem närmare arbete och självförsörjning.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade kommunstyrelsens remiss om "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Förvaltningen ställde sig positiv till handlingsplanen och ansåg att den är ett viktigt styrdokument för att öka jämställdheten i staden. Nämnden lämnade över förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen, där de bland annat föreslog att handlingsplanen kunde kortas ner, att kunskapshöjande insatser om jämställdhetsanalyser borde samordnas stadsgemensamt och att ett arbetsgivarperspektiv saknades i planen.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett förslag om att införa gemensamma riktlinjer för hur särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden, förmedlas. Förvaltningen var positiv till förslaget. Riktlinjerna, som antogs av kommunfullmäktige, ska skapa enhetliga rutiner, ökad rättssäkerhet och tydligare ansvarsfördelning mellan stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningen. Dessutom ska de ge stöd och vägledning för personal som arbetar med dessa insatser och hjälpa invånare att välja boende i stadens valfrihetssystem.

Södermalms stadsdelsnämnd har yttrat sig positivt över förslaget till en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads förskolor. Förvaltningen anser att den nya riktlinjen kommer att stärka barnsäkerhetsarbetet genom att göra det mer systematiskt, likvärdigt, sammanhållet och praktiskt tillämpbart för förskolorna. Nämnden föreslog även några mindre justeringar, som att flytta avsnittet "Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet" och att tydliggöra benämningarna för vissa säkerhetsområden.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade reviderade riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Stockholm. De nya riktlinjerna är mindre omfattande, fokuserar på stadsspecifika regler och tar bort information som redan finns i nationell lagstiftning. Förvaltningen ansåg att de nya riktlinjerna är positiva men betonade behovet av mer handläggarstöd. Nämnden överlämnade förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna angående bristande snöröjning på Södermalm, Gamla stan och i Hammarby Sjöstad. Förvaltningen besvarade nio frågor om bland annat antalet felanmälningar, hur prioriterade gångstråk underhålls, och samverkan med trafikkontoret. De framhöll att alla utom ett av elva ärenden åtgärdats inom avtalad tid och att de saknar en specifik prioriteringsplan för områden där många äldre rör sig, men att ett arbete pågår för att förbättra samverkan med trafikkontoret vid kraftiga snöfall.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände månadsrapporten för mars 2026, som visade på ett överskott på 65,0 miljoner kronor för hela året. Äldreomsorgen förväntas ha ett överskott på 43,0 miljoner kronor, medan övriga verksamheter prognostiserar en budget i balans. En utmaning är dock det ökande behovet av försörjningsstöd och platser inom vård- och omsorgsboenden.

Södermalms stadsdelsnämnd fattade beslut om att delta i en gemensam upphandling av byggledningstjänster tillsammans med Kungsholmens och Norra Innerstadens stadsdelsnämnder. Detta för att förnya ett avtal som löper ut 2027 och effektivisera processen. Södermalms stadsdelsförvaltning kommer att leda upphandlingen och två separata avtal ska tecknas.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände att ta emot en konstnärlig miniskateboardramp som en donation. Rampen, som finansierats av Konstnärsnämnden med 375 000 kr, ska byggas i svensk ek av möbelsnickare och en konstnär och vara färdig i juni 2026. Förvaltningen fick även i uppdrag att hitta en lämplig plats för rampen, som är designad för nybörjare och ska öka utbudet av spontanidrottsanläggningar på Södermalm.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att hyra en lokal på Hennings gata 23–25 (fastigheten Persikan 6) för en ny förskola. Hyresavtalet löper i 10 år med en årshyra på 2,7 miljoner kronor och ansökan skickades vidare till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott för godkännande. Förskolan kommer att ha fyra avdelningar för totalt 72 barn och beräknas öppna i augusti 2026, trots att den avviker från riktlinjerna för lekvärde på grund av områdets tätbebyggda karaktär.

Södermalms stadsdelsnämnd godkände underlaget för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Underlaget beskriver nämndens kommande prioriteringar, till exempel ett ökat behov av äldreomsorg och en anpassning av förskolornas lokaler på grund av minskande barnantal. Det lyfter också utmaningar som ökade kostnader för civil beredskap, behov av att stärka kompetensförsörjningen och den demografiska utvecklingen med en förväntad minskning av befolkningen på Södermalm fram till 2034.

Ett medborgarförslag om att anlägga fler tennisbanor för spontan användning på Södermalm har avslagits av Södermalms stadsdelsnämnd. Förvaltningen bedömde att det saknas lämpliga platser i parkerna, då befintliga grönytor är viktiga att bevara för rekreation, biologisk mångfald och klimatfördelar. De ansåg också att ytor för spontanidrott bör kunna användas av fler personer samtidigt än vad en tennisbana tillåter.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att inrätta mobila cykelverkstäder med feriejobbande ungdomar under sommarsäsongen. Förvaltningen avslog förslaget i dess föreslagna form, främst på grund av krav på kontinuerlig närvaro av yrkeskunnig handledare för kvalitet, säkerhet och korrekt hantering av miljöfarligt avfall. Däremot ställde sig förvaltningen positiv till att utveckla cykelservice i samarbete med civilsamhället, exempelvis genom att utöka konceptet med pop-up cykelfixar liknande den som genomfördes i Björns trädgård.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att förse kommunala förskolor och skolor med vattenkannor med Stockholms stads logotyp. Förvaltningen var positiv till förslaget för förskolorna och beslutade att skicka ut vattenkannor till dessa, samt till fem parklekar, i maj månad i samband med ett solrosprojekt. Däremot kunde förvaltningen inte agera för skolorna utan skickade förslaget vidare till utbildningsförvaltningen för hantering.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att rusta upp Södermalmsallén vid korsningen Fatburs Brunnsgata, där marken har sjunkit och skapat fallrisker. Stadsdelsförvaltningen meddelade att de saknar budget och kompetens för att åtgärda sättningarna själva, men har vänt sig till trafikkontoret för hjälp med att utreda och planera åtgärder, inklusive en geologisk undersökning. Förvaltningen hoppas kunna utjämna marken och se över alléns utformning och växtlighet när finansiering finns, och trafikkontoret undersöker även möjligheten att installera dekorativ belysning i träden under vintern 2026-27.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att effektivisera träningstider för äldre barn på Södermalms fotbollsplaner. Förvaltningen avslog förslaget att använda spontanbollplaner för klubbverksamhet eftersom dessa ska vara tillgängliga för alla och olika aktiviteter. Delen av förslaget som handlade om att uppmana fotbollsklubbarna att effektivisera träningstider och fördela tiderna rättvisare skickades vidare till idrottsnämnden, då detta inte faller inom stadsdelsnämndens ansvar.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att köpa fastigheten Tantogatan 75, även känd som Molitors malmgård, för att etablera ett romskt kulturhus. Förvaltningen var positiv till idén men konstaterade att de inte äger fastigheter och därmed inte kan köpa den. Frågan om hur driften skulle organiseras lämnades obesvarad, men förvaltningen fortsätter att arbeta med romsk inkludering enligt stadens program för mänskliga rättigheter och handlingsplanen för romsk inkludering 2030.

Södermalms stadsdelsnämnd behandlade 18 medborgarförslag som inkom under mars 2026. Nämnden beslutade att skicka sju förslag vidare till förvaltningen för beredning, exempelvis angående en ny hundrastgård på östra Södermalm och utökat alkoholförbud i Södermalmsallén. Fem förslag, som önskemål om skyltar för båtavgångar i Luma och Barnängsbryggan samt bättre skalskydd för skolor, skickades vidare till andra nämnder eftersom de låg utanför stadsdelsnämndens ansvarsområde, medan två redan hade hanterats som synpunkter av förvaltningen eller trafiknämnden, bland annat ett förslag om bänkar av trädstammar på Hornstulls strand.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla riktlinjer för så kallade Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Det här handlar om hur nämnden samarbetar med ideella organisationer för att lösa samhällsproblem och skapa nytta för invånarna. Riktlinjerna ska se till att samarbetet är lagligt och effektivt, samt tydliggöra när IOP är en lämplig samarbetsform och när det inte är det.

Moderaterna i Hägersten-Älvsjö undrade vilken beredskap parkskötseln hade för att tömma papperskorgar och städa extra under sommaren, vilka lärdomar förvaltningen dragit av förra årets otrygghet vid Liljeholmskajen, samt om stadsdelen skulle hyra in ordningsvakter. De ville också veta hur fältassistenterna arbetar vid speciella tillfällen och vilka andra insatser som görs för att främja ordning på problemplatser under sommaren.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade en rapport om delegationsbeslut, vilket är beslut som fattats av anställda istället för nämnden själv. Bland dessa beslut fanns bland annat avslag på begäran om utlämnande av allmänna handlingar, ett yttrande om serveringstillstånd för restaurang Mackverket Marievik, och ett svar på en bygglovsremiss för en nätstation där förvaltningen betonade vikten av att skydda en björk. Stadsdelsnämnden valde att lägga denna rapport till handlingarna, vilket innebär att den noterades men ingen ytterligare åtgärd krävdes.

Fullmäktige informerades om ett svar på ett medborgarförslag om en hästanläggning i Vintervikens område. Förslaget hade skickats in den 30 mars 2026, och nämnden tog ett beslut i ärendet den 26 mars 2026.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade månadsrapporten för mars 2026. Rapporten visade att nämnden totalt sett förväntades ha ett underskott på 2,7 miljoner kronor före resultatöverföringar, men ett överskott på 0,8 miljoner kronor efter resultatöverföringar. Individ- och familjeomsorgen, inklusive barn- och ungdomsomsorgen, samt vuxenomsorgen, prognostiserade stora underskott på grund av höga placeringskostnader, medan äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning visade överskott. Nämnden valde att lägga månadsrapporten till handlingarna, vilket innebär att den noterades men inget ytterligare beslut fattades.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd tog del av pensionärsrådets protokoll från den 15 april 2026. Vid mötet informerades om hälso- och sjukvården för äldre, särskilt på särskilda boenden, och vikten av tidig planering av palliativ vård. Rådet diskuterade även flera ärenden som upphandling av fönsterputs, budget för 2027, oro kring sexualbrott inom hemtjänsten, kompetensutvisningar, trafikförändringar i SL, samt planerna för ett nytt vård- och omsorgsboende i Liseberg.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd tog del av synpunkterna från rådet för funktionshinderfrågor, som hade möte den 8 april 2026. Vid mötet diskuterades bland annat utmaningar med samordning för personer med samsjuklighet, hur man utvecklar förebyggande hälsoarbete och resultat från brukarundersökningar inom Lag om stöd och service (LSS). Rådet informerades även om planerna för ett nytt stödboende i Midsommarkransen, flytt av en gruppbostad samt ett samarbete med organisationen Hela människan för att motverka psykisk ohälsa bland unga vuxna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående Blomsterfondens planer att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i Liseberg, kvarteret Julpsalmen 4. Den nya byggnaden, som ska ersätta en äldre från 1960-talet, kommer att erbjuda cirka 85 lägenheter. Beslutet innebar att nämndens svar på remissen skickades till stadsbyggnadskontoret.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen angående föreslagna trafikförändringar i SL-trafiken för 2026/2027. Nämnden var i huvudsak positiv till kapacitetsökningar och förbättrade nattbusslinjer, men avstyrkte förslaget om färre turer genom Älvsjö industriområde och önskade tydligare information om hur turtätheten skulle påverkas av linjeändringar. Dessutom betonade nämnden vikten av att bibehålla eller öka turtätheten på linjerna 133 och 707, samt att återinföra linje 153. Robin Nilsen (L) reserverade sig mot beslutet och framförde kritik mot tidigare nedskärningar i kollektivtrafiken och det rödgröna styrets hantering av busstrafiken.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" och skickade det som remissvar till kommunstyrelsen. Planen, som sträcker sig till 2030, syftar till att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön. Trots godkännandet reserverade sig Moderaterna och Liberalerna, som ansåg att planen var för generell, saknade tydliga mål och konkreta åtgärder, och inte tillräckligt hanterade frågor som mäns våld mot kvinnor eller hedersrelaterat våld och förtryck. Sverigedemokraterna lämnade ett särskilt uttalande där de ifrågasatte planens ideologiska utgångspunkter och betonade vikten av individperspektiv och konkreta åtgärder.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående införandet av ett aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd, och skickade det vidare till kommunstyrelsen som svar på en remiss. Aktivitetskravet, som träder i kraft den 1 juli 2026, innebär att heltidssysselsättning blir huvudregel och att Stockholms stad behöver förstärka samarbetet mellan sina nämnder, med Arbetsmarknadsnämnden och Jobbtorg Stockholm som samlat ansvariga för att tillhandahålla aktiviteter. Moderaterna och Sverigedemokraterna anmälde särskilda uttalanden där de välkomnade reformen men Moderaterna uttryckte oro över avsaknaden av samverkan med civilsamhället och näringslivet samt bristen på fördjupad målgruppsanalys.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande om nya riktlinjer för förmedling av platser i särskilda boenden enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa riktlinjer, som saknades tidigare, syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna samt säkerställa likabehandling och rättssäkerhet. Nämnden överlämnade yttrandet till kommunstyrelsen, trots att förvaltningen hade synpunkter på bland annat prioritering av akuta behov framför kötid, en för lång tidsgräns för erbjudanden (sex månader) samt otydlighet kring vem som initierar placeringsförfrågningar utanför Lagen om valfrihetssystem (LOV).

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att skicka ett yttrande till kommunstyrelsen angående uppdaterade riktlinjer för ekonomiskt bistånd. De nya riktlinjerna, som ska anpassas till förändringar i lagstiftning och praxis sedan 2017, kommer att fokusera på delar som kräver beslut av kommunfullmäktige, till exempel avsteg från nationella regler. Moderaterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna, reserverade sig mot beslutet och menade att riktlinjerna försvagar incitamenten till arbete och är kritiska till att bistånd beviljas till personer utan laglig vistelserätt i Sverige.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor och överlämnade det till kommunstyrelsen. Syftet med den uppdaterade riktlinjen är att stärka det systematiska och likvärdiga barnsäkerhetsarbetet, med fokus på förebyggande åtgärder och beredskap för allvarliga händelser och kriser. En minoritet reserverade sig mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller för personal samt förstärkt förmåga att upptäcka hedersförtryck och hantera orosanmälningar.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på Centerpartiets frågor om konsekvenserna av kompetensutvisningar. Förvaltningen betonade att kompetensförsörjning är en viktig utmaning, särskilt inom äldreomsorgen, och att utvisningar kan förvärra bristen på arbetskraft. Man konstaterade dock att det i nuläget inte finns indikationer på att förvaltningen har medarbetare som omfattas av utvisningsbeslut, vilket gör det svårt att fullt ut bedöma konsekvenserna.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna gällande sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen har redogjort för att de ser allvarligt på nationella uppgifter om brott inom hemtjänsten och arbetar med systematiska rutiner för rekrytering, lämplighetsbedömning och uppföljning av personal, inklusive utökade registerkontroller vid nyanställning. De har också rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera missförhållanden samt att underlätta för äldre och anhöriga att anmäla brister.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Hela människan StorStockholm. Avtalet, värt 300 000 kronor för perioden 2026-2029, syftar till att ge tidigt och samordnat stöd till unga vuxna med komplex problematik, som psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för att minska risken att de faller mellan stolarna. Stödet, baserat på Case Management, ska följas vetenskapligt av Marie Cederschiölds högskola och är villkorat av finansiering från Allmänna Arvsfonden. Sara Grolander (MP), Max Otterman (S) med flera och Maria Ljuslin (V) anmälde ett särskilt uttalande som lyfte fram samverkan för att bryta isolering och förebygga ohälsa bland unga.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till revidering av den lokala rutinen för lex Sarah. Den uppdaterade rutinen reglerar hur socialtjänsten ska rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden eller risker för missförhållanden inom sin verksamhet, för att säkerställa att medborgare får insatser av god kvalitet och skyddas från bristande vård eller service.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände underlaget för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive bilagor om strategisk kompetensförsörjningsplan, fysisk parkleksplan, klimatinvesteringar och klimatanpassning. Förslaget överlämnades till kommunstyrelsen för vidare beredning. Flera partier, inklusive Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, reserverade sig mot beslutet med egna budgetförslag och anförde särskilda yttranden.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att rusta upp Botvidsparkens lekplats i Aspudden. Förvaltningen kommer att genomföra en inventering av samtliga 94 lekplatser i stadsdelsområdet under året, för att sedan prioritera vilka lekplatser som ska rustas upp och när, inklusive Botvidsparkens lekplats. Man kommer att särskilt beakta goda lekytor för barn med funktionsvariation samt biologisk mångfald och dagvattenlösningar.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att placera en papperskorg i Gröndal. Förvaltningen har konstaterat att det saknas sopkärl utmed en parkväg nära Klyvarvägen och Bryggvägen, en plats som ofta används av hundägare, och kommer därför att placera ut en papperskorg där under året för att förbättra stadsmiljön.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att förbättra strandbadet vid Trekanten i Liljeholmen. Förvaltningen avslog förslaget om en träspång, då det skulle försämra tillgängligheten och snöröjningen. Förslaget om att flytta parkvägen skulle kräva förstudier och beräknas kosta 5-10 miljoner kronor, men önskemålet att förbättra badplatsen kommer att tas med i framtida arbete.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag. Förslaget gällde behovet av trafikhinder vid Enbacksparken i Midsommarkransen, där fordon som taxibilar och mopeder kör in på en parkväg nära Midsommarkransens skola och lekplats, vilket skapar otrygghet. Förvaltningen instämde i behovet och kommer att placera ett trafikhinder samt en påbudsskylt som tydliggör att parkvägen är för gående och cyklister för att öka säkerheten för de som vistas i parken.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd behandlade tio medborgarförslag som inkommit mellan den 7 mars och 2 april 2026. Nämnden beslutade att tre av förslagen, gällande parkleken vid Svandammsparken, Sannadalsparken och en parkbänk vid Johan Skyttes väg, skulle utredas vidare av förvaltningen. Ytterligare två förslag, om en brygga vid Myrberget och en öppen förskola i Gröndal, fick förvaltningen i uppdrag att besvara direkt till förslagsställarna. Resterande fem förslag, rörande biltrafiken mellan Aspudden och Mälarhöjden, en rondell vid Sjöviksvägen-Sjöviksbacken, ytan vid Årstabergs station, Spårväg syd Älvsjö samt en busshållplats vid Örnbacken, skickades vidare till trafiknämnden eller Region Stockholms trafikförvaltning eftersom de ligger under deras ansvarsområden.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett protokoll från Bromma pensionärsråds möte den 15 april 2026. Vid det mötet diskuterades bland annat tillgänglighetsfrågor, såsom Möjligheternas hus på Hagelstavägen, information om nya naturreservat och parkdrift, samt synpunkter på budgeten 2027 och en busshållplats vid Bromma sjukhus. Dessutom informerades om att en äldrekurator rekryterats och att Mälarbackens vård- och omsorgsboende deltar i en kvalitetsutmärkelse. Nämnden valde att lägga protokollet till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en lista med inkomna medborgarförslag. Ett förslag handlade om att personer med daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service (LSS) ska kunna studera på Komvux med 25% studietakt istället för 20%, eftersom Komvux inte erbjuder lägre än 25%. Nämnden beslutade att lägga ärendet till handlingarna, vilket innebär att förslagen noterades och skickades vidare för beredning till antingen förvaltningen eller relevanta externa kontor, som Exploateringskontoret och Alviks kulturhus.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände sitt underlag för budget 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Underlaget inkluderar detaljer om kapitalkostnader, investeringar i parker och trygghet, samt klimatinvesteringar som inköp av fossilfria fordon och en diskmaskin till Sätra vård- och omsorgsboende. Planen tar även upp kompetensförsörjning och behovsanalys för förskolor och äldreomsorg.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände ett yttrande till kommunstyrelsen angående ett förslag att utöka Försäkringskassans befogenheter att utreda bidragsbrott. Nämnden var positiv till ökat informationsutbyte mellan myndigheter för att förebygga bidragsbrott, men betonade samtidigt vikten av rättssäkerhet, strikt skydd av personuppgifter och att den enskildes integritet värnas. Man lyfte också fram att det kan påverka förtroendet i klientrelationer inom socialtjänsten och medföra ökad administrativ belastning.

Kommunfullmäktige antog nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad. Dessa riktlinjer inkluderar en höjning av normen för livsmedel samt lek och fritid för barn och unga, en sommarlovspeng till barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, samt möjlighet för föräldrar inskrivna på Jobbtorg Stockholm att vara lediga med bibehållet bistånd under fyra sommarveckor. Dessutom specificeras att vissa inkomster, som habiliterings- och lärlingsersättning, inte ska minska biståndet, och handläggare ska särskilt uppmärksamma våldsutsatthet och sex mot ersättning.

Kommunstyrelsen godkände en remiss från Skärholmens stadsdelsförvaltning angående Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen ansåg att handlingsplanen stärker och utvecklar stadens jämställdhetsarbete genom att fokusera på jämställdhetsintegrering och tydliga resultatmål. De lyfte dock fram utmaningar som att normkritiskt arbete kräver tid och kompetens, att brist på könsuppdelad statistik försvårar uppföljning och att det kan finnas en konflikt mellan jämställdhetsperspektivet och behovet av interkulturell representation i extern kommunikation.

Skärholmens stadsdelsnämnd godkände ett yttrande som svar på en remiss från Kommunstyrelsen gällande nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Förvaltningen var positiv till uppdateringen av riktlinjerna som syftar till att stärka systematiken och likvärdigheten i säkerhetsarbetet. Man ansåg att även privata förskolor borde omfattas av riktlinjerna och noterade att en orosanmälan kan vara både förebyggande och en allvarlig händelse. De nya riktlinjerna ersätter åtta tidigare handlingsplaner med rutiner och inkluderar vägledningar för områden som barn som far illa, brott mot barn, diskriminering och sekretesshantering.

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på kommunstyrelsens remiss gällande övergången till digitala personalakter. Förvaltningen ser positivt på att övergå från pappersbaserade till digitala personalakter för stadens cirka 88 000 anställda, vilket förväntas effektivisera hanteringen, öka säkerheten och tillgängligheten av personalhandlingar. Projektet, som beräknas pågå i fem år med en finansiering på 70 miljoner kronor, innebär att befintliga pappersakter skannas in och att systemstöden Lisa självservice och eDok används för att hantera de digitala akterna.

Kommunstyrelsen skickade ut förslag till nya riktlinjer för hur särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatriska stödboenden ska förmedlas. Syftet är att alla ska behandlas lika och att processen ska vara rättssäker. Flera stadsdelsnämnder har fått möjlighet att yttra sig över förslaget före den 28 april 2026, och Skärholmens stadsdelsförvaltning lämnade in synpunkter om att förtydliga hur valfrihetssystemet fungerar, hur byte av boende ska hanteras och hur man undviker viten för obesvarade beslut.

Utbildningsnämnden ska behandla en ekonomisk månadsrapport för mars 2026. Prognosen visar att nämnden beräknas nå ett nollresultat för året efter fondförändringar, trots att många skolor, särskilt grundskolorna, prognostiserar underskott. Skolorna arbetar med åtgärdsplaner för att anpassa kostnaderna till minskande elevantal, vilket är en viktig del i deras ekonomiska prognosarbete.

Utbildningsnämnden ska behandla en anmälan om delegationsbeslut från utbildningsförvaltningen. Dessa beslut inkluderar bland annat upphörande av skolplikt för elever som flyttat utomlands och beslut om uppskjuten skolplikt. Nämnden kommer också att informeras om beslut gällande ersättning för utlandsstudier.

Kommunstyrelsen föreslår att Lillholmsskolan i Skärholmen ska byggas om och till för 461,7 miljoner kronor. Detta inkluderar en ny idrottshall och anpassningar för anpassad grundskola, vilket ska öka kapaciteten och ersätta tillfälliga lokaler. Dessutom har Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) godkänt en utredning om teknisk upprustning av Eriksdalsskolan på Södermalm, för en kostnad av 5,8 miljoner kronor, då skolans tekniska installationer har nått sin livslängd.

Liberalerna hade lämnat in två skrivelser. Den ena handlade om hälso- och tandvård för placerade barn i Bromma och efterfrågade information om uppföljning av barns hälsostatus, vad som görs för att barnen ska må bra och få rätt vård, hur regelbundna tandundersökningar säkerställs, samt hur vaccinationsprogram följs upp och hur utvecklingen sett ut över tid. Den andra skrivelsen gällde en säker cykelväg mellan Ulvsundaplan och Alviksplan, där Liberalerna krävde ett snabb upphandling och montering av ett skyddsräcke, en säkerhetsinventering av liknande cykelstråk i stadsdelen samt en tydlig tidsplan för när staketet ska vara på plats. Inga beslut fattades i sakfrågorna, utan detta var en informationspunkt från nämnden och förvaltningen.

Bromma stadsdelsnämnd tog del av en sammanställning över Lex Sarah-rapporter för 2026. Fem nya Lex Sarah-rapporter, som alla kommer från avdelningen för socialtjänst och fritid, har inkommit och utreds vidare. Dessutom har fem Lex Sarah-ärenden avslutats under perioden, där inget av dem bedömdes utgöra ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Nämnden lade informationen till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände månadsrapporten för mars 2026. Prognosen för hela året visade ett positivt budgetöverskott på 24,9 miljoner kronor, främst tack vare en centralt avsatt buffert och förväntat överskott inom äldreomsorgen. Hanna Wistrand (L) gjorde ett särskilt uttalande där hon kritiserade att rapporten saknade vissa specifikationer och uppgifter, vilket ledde till frågor om förvaltningens arbetsmiljö.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar angående riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Nämnden beslutade att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket var överlag positivt till riktlinjerna. Moderaterna reserverade sig dock mot beslutet och föreslog bland annat skarpare åtgärder mot "megaförskolor", utökade bakgrundskontroller av personal, stärkt förmåga att upptäcka hedersförtryck och skarpare rutiner för orosanmälningar.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Handlingsplanen syftar till att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Dock uttrycktes farhågor om att planen är för generell och att tydligare målgruppsprioritering och uppföljning behövs för att stärka genomslaget, vilket ledde till reservationer från Liberalerna och Moderaterna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen om att övergå till digitala personalakter. Syftet är att skapa en säkrare och effektivare hantering av personalhandlingar, och förvaltningen stöder rekommendationen om ett centralt finansierat digitaliseringsprojekt. Mattias Keresztesi (M) med flera, samt Hanna Wistrand (L), lämnade särskilda uttalanden som betonade vikten av hög säkerhet och noggranna förberedelser, med hänvisning till tidigare digitaliseringsproblem och den ökade hotbilden från främmande makt.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade en remiss från Socialförvaltningen gällande ett ansökt serveringstillstånd för restaurang SANO på Blackebergsvägen 109 i Bromma. Företaget FBW Sushi AB ansökte om tillstånd för att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker i restaurangen måndag-söndag kl. 11:00-01:00 och på uteserveringen måndag-söndag kl. 11:00-22:30. Stadsdelsnämnden beslutade att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, som tillstyrkte ansökan då man inte fann att serveringstillståndet skulle medföra några sociala nackdelar.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss om trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken 2026/2027. Förvaltningen tillstyrkte föreslagna förbättringar av busstrafiken i områden som Mariehäll och Annedal, men motsatte sig indragna turer på linje 127 och önskade en badbuss till Ängbybadet. Nämnden betonade också vikten av snabba reparationer av rulltrappor, en busshållplats vid Bromma sjukhus och att kollektivtrafiken ska vara trygg och anpassad för äldre och personer med funktionsnedsättning. Liberalerna och Moderaterna reserverade sig mot beslutet och krävde bland annat ökad turtäthet på buss 113, återinförande av buss 115 till Bromma sjukhus samt att Tvärbanan byggs klart.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett remissvar gällande reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd i Stockholm stad. Nämnden godkände förvaltningens förslag att anta yttrandet, vilket innebär att de skickade in sitt svar till kommunstyrelsen. Mattias Keresztesi med flera (M) reserverade sig mot beslutet och ville att förslaget skulle återremitteras eller avslås, med hänvisning till oro för att riktlinjerna försvagar incitamenten till arbete och tillåter bistånd för personer utan laglig vistelserätt, samt kritik mot generella SL-kort och sommarledighet med bibehållet ekonomiskt stöd.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade att anta ett tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Remissen gällde nya riktlinjer för hur särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden, ska fördelas. Nämnden ställde sig positiv till förslaget, som syftar till att skapa en gemensam struktur och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna för att öka rättssäkerheten för invånare som behöver dessa boenden.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en motion från Moderaterna, vilken föreslog att exploateringen vid Solviksängen skulle avbrytas och att områdena 25 och 44 skulle inkluderas i naturreservatet Ålstensskogen och Storskogen. Nämnden avslog därmed motionen och skickade sitt svar till kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville istället avbryta byggplanerna vid Solviksängen och skydda naturområdet.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att skapa en "King-spelplan" i Blackebergsparken. Förvaltningen välkomnade förslaget eftersom en sådan spelplan funnits där tidigare men troligen har nötts bort. Nämnden godkände förvaltningens förslag att måla dit en ny spelplan så snart som möjligt.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag. Medborgarförslaget, framlagt av tre elever från Nya Elementar, önskade mer skydd som staket eller häckar runt lekplatser i Bromma, särskilt nära Beckombergavägen, för att förhindra att barn springer ut på bilvägar. Förvaltningen bedömde dock att de lekplatser som har behov av skydd mot biltrafik redan har detta, och att små barn alltid ska leka under föräldrars uppsikt.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på ett medborgarförslag om att anlägga ett utegym i Judarskogen vid Nockebyhov. Förvaltningen föreslog att utegymmet skulle anläggas på idrottsmark vid Åkeshovs bollplan istället för i naturreservatet, då de föreslagna platserna i Judarskogen inte var lämpliga på grund av höga natur- och kulturvärden. Medborgarförslaget vidarebefordrades till idrottsförvaltningen för vidare utredning av placeringen vid Åkeshovs bollplan.

Bromma stadsdelsnämnd tog emot ett medborgarförslag om att anlägga en konstfrusen isbana för spontanidrott vid Ängby IP. Nämnden beslutade att godkänna förvaltningens svar, som konstaterade att stadsdelsnämnden inte har ansvar för idrottsanläggningar som Ängby IP. Förslaget skickades därför vidare till idrottsnämnden för kännedom och eventuell vidare hantering, eftersom idrottsförvaltningen ansvarar för konstfrusna isbanor.

Bromma stadsdelsnämnd behandlade ett medborgarförslag om att etablera en communitybaserad skogsträdgård i Skogsboområdet i Ålsten. Nämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande, vilket innebär att förslaget lades till handlingarna utan åtgärd. Stadsdelsförvaltningen menade att det saknas resurser och uppdrag för att hantera förslaget just nu, samt att flera frågor behöver klargöras, som naturreservatsbildning av Ålstenskogen-Storskogen, ett kommande program för stadsnära odling och dialog med fastighetskontoret.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna om misstänkta sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Förvaltningen bedömde att säkerheten och tryggheten för äldre som får hemtjänstinsatser i stadsdelen är god, baserat på rekryteringsrutiner, avtal med hemtjänstutförare som ställer krav på personalens utbildning, och samarbete med polis och andra aktörer. Ärendet lades därmed till handlingarna.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Centerpartiet. Centerpartiet hade bett förvaltningen att beräkna kostnaden för att avveckla den egna parkdriften och återgå till entreprenad, samt hur lång tid en sådan avveckling skulle ta och när kostnaden skulle vara intjänad. Förvaltningen svarade att det preliminärt skulle kosta 12,7 miljoner kronor att avveckla den egna parkdriften, att en övergång tidigast skulle kunna ske hösten 2028, och att avvecklingskostnaderna inte skulle tjänas in då de är engångskostnader.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på Liberalernas uppföljande frågor om Brommas isytor. Frågorna handlade bland annat om hur många av Brommas 14 isytor som varit åkbara, hur många spolningar som krävs och hur isarna underhålls. Förvaltningen svarade att 10 av 14 isbanor spolades under säsongen, men att vintrarna ofta är för milda. Isarna spolas manuellt av entreprenörer och underhålls genom kontroll, utjämning, plogning och underhållsspolning.

Liberalerna hade ställt frågor till Bromma stadsdelsnämnd om uppföljningen av byggprojekt, specifikt med anledning av att gräs och träd i Annedalsparken inte vuxit som de skulle efter renoveringen. Stadsdelsnämnden godkände förvaltningens svar, där det framgick att exploateringskontoret anlägger nya parker och därefter tar stadsdelsförvaltningen över ansvaret för drift och investeringar. Förvaltningen har rutiner för att säkerställa kvalitet och följa upp brister i egna projekt, men Annedalsparken anlades av exploateringskontoret och brister upptäcktes långt senare.

Bromma stadsdelsnämnd godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna om snöröjningen i Stockholm och Bromma. Skrivelsen ifrågasatte snöröjningens kvalitet och dess påverkan på äldre och personer med funktionsnedsättning, samt antalet klagomål och samarbetet med trafikkontoret. Förvaltningen svarade att vinterväghållningen inom deras ansvarsområde generellt fungerat bra trots stora snömängder, med 38 lokala klagomål, och att nuvarande avtal och rutiner bedöms som tillräckliga.

Bromma stadsdelsnämnd godkände ett förslag att projektera en ny gruppbostad enligt lagen om stöd och service (LSS) i kvarteret Norrmannen 11 i Bromma. Boendet kommer att bestå av sex lägenheter och gemensamma ytor i ett flerbostadshus, med beräknad inflyttning år 2030 och en uppskattad årshyra på cirka 1,5 miljoner kronor. Detta beslut syftar till att minska underskottet på LSS-platser i Stockholm stad.

Bromma stadsdelsnämnd fattade beslut om att delegera till socialjourpersonalen att begära polishandräckning i vissa specifika fall. Detta innebär att 35 namngivna tjänstepersoner vid socialjouren nu har rätt att be polisen om hjälp vid ingripanden enligt lagen om vård av missbrukare (LVM), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om placering av barn i skyddat boende.

Bromma stadsdelsnämnd beslutade att revidera sin delegationsordning. Detta innebär förändringar i hur beslut fattas inom individ- och familjeomsorg för vuxna samt omsorg för personer med funktionsnedsättning, både vuxna och barn. Ändringarna omfattar bland annat nya delegeringar till enhetschefer för att hantera avvisade ansökningar, omprövning av beslut, avsteg från Lag om offentlig upphandling (LOU) och Lag om valfrihetssystem (LOV), samt godkännande och avtal för bostäder med särskild service enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag att fördela föreningsbidrag för 2026. Totalt 1 016 234 kronor beviljades till 14 av 15 ideella föreningar verksamma i Bromma. Föreningarna har aktiviteter för Brommabor, exempelvis idrott, kultur, seniorverksamhet och insatser för att motverka ensamhet, samt för barn och unga.

Bromma stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budgeten för år 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Förslaget, som beskriver framtida prognoser och prioriteringar för nämndens verksamheter, överlämnades sedan till kommunstyrelsen för vidare beredning. Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet reserverade sig mot beslutet med hänvisning till egna budgetförslag och kritik mot bristande lösningar för utmaningar som segregation, skolresultat och kompetensförsörjning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade att inte utreda möjligheten att bygga en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Beslutet gick emot en motion från Liberalerna och Centern som ville ha en utredning om en 11-spelsplan i området. Förvaltningen ansåg att en sådan plan skulle skada den kulturhistoriskt och ekologiskt värdefulla Nationalstadsparken och föreslog istället att utreda hårdgjord mark eller se över idrottsplanering i större stadsutvecklingsprojekt.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Motionen, skriven av Jonas Naddebo (C), föreslog att staden skulle skydda kultur- och nöjesverksamheter mot klagomål från nyinflyttade grannar genom att utreda en modell där detaljplaner anpassas och att ta fram förslag på lokala avtal eller lagändringar. Förvaltningen ansåg att staden borde undersöka hur kultur- och nöjesverksamheter kan värnas bättre, samtidigt som invånarnas rättigheter bevaras, men avslog förslaget att bifalla motionen i sin helhet. Daniele Fava (C) reserverade sig mot beslutet och yrkade att motionen skulle bifallas i sin helhet, med hänvisning till studier om kulturens bidrag till stadens attraktivitet och vikten av att den som orsakar förändring ansvarar för anpassning.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände ett yttrande till kommunstyrelsen angående en ny digital karta för Stockholms lokala ordningsföreskrifter. Detta innebär att de befintliga kartorna i PDF-format ersätts med en digital karta i stadens verktyg DpMap. Dessutom kommer ordningsföreskrifterna att ändras så att hundägare måste plocka upp efter sina hundar i hela staden, inte bara i innerstaden, för att skapa enhetliga regler för alla stockholmare.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" och skickade det som svar till kommunstyrelsen. Förvaltningen ansåg att handlingsplanen hade goda ambitioner men uppfyllde dem bara delvis, bland annat på grund av otydlig styrning och att facknämndernas ansvar för kunskapsområdet kunde tydliggöras. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och menade att planen var för administrativ, saknade konkreta åtgärder mot verkliga problem som mäns våld mot kvinnor, och var för fokuserad på ideologiska begrepp.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen med nya Riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd till kommunstyrelsen. Förvaltningen hade enbart en synpunkt och lyfte att beskrivningen om högsta godtagbara boendekostnad inte går i linje med rättspraxis, som säger att faktisk hyra bör inkluderas under rådrumstid. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville bland annat återremittera förslaget för att revidera formuleringar kring sommarledighet med bibehållet stöd, generella SL-kort utan behovsprövning, och bistånd till personer utan laglig vistelserätt, då de ansåg att detta försvagar incitamenten till arbete och urholkar förtroendet för omfördelningen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens yttrande om nya riktlinjer för förmedling av särskilda boenden, som inkluderar bostäder enligt Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialpsykiatriska stödboenden. Nämnden är positiv till de nya riktlinjerna för att skapa enhetlighet, men vill försäkra sig om att implementeringen sker ansvarsfullt och att risker, som långa väntetider på upp till åtta månader för bostadserbjudanden, uppmärksammas och åtgärdas. Detta innebär att invånare som behöver dessa boendeformer ska få en tydligare och mer rättssäker förmedlingsprocess, men med en oro för eventuellt förlängda väntetider.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens svar på en remiss från kommunstyrelsen om det nya aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och innebär att kommuner blir skyldiga att tillhandahålla aktiviteter. Förvaltningen delade ambitionen att stärka möjligheterna till självförsörjning men föreslog att den föreslagna modellen kompletteras med tydligare ramar och krav för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Moderaterna lämnade ett särskilt uttalande där de välkomnade reformen men uttryckte oro över avsaknaden av samverkan med civilsamhället och näringslivet för att möta behovet av aktiviteter.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss gällande riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna, som syftar till att stärka och likrikta barnsäkerhetsarbetet i förskolorna, bedömdes vara en god grund men med behov av ytterligare förtydliganden kring ansvarsfördelning samt anpassning till förskolans praktiska förutsättningar. Oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet yrkade på skarpare åtgärder, inklusive utökade bakgrundskontroller, bättre förmåga att upptäcka hedersförtryck och skärpta riktlinjer för orosanmälningar, men deras yrkande avslogs och de reserverade sig mot beslutet.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett förslag till detaljplan för Storängsbotten. Planen syftar till att utveckla området, som ligger mellan Lidingövägen, Storängsvägen och Norra länken/Värtabanan, för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård, samtidigt som natur- och kulturvärden bevaras och förstärks. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig och föreslog även att en vägförbindelse mellan Lidingövägen och Södra Fiskartorpsvägen skulle utredas för att förbättra framkomligheten, särskilt för biltrafik.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande angående ett förslag till detaljplan för fastigheten Snöklockan 4 i Vasastan. Planen syftar till att bygga sex nya hyresrätter på innergården samt bekräfta befintlig användning av bostäder, kontor och religiös verksamhet, samtidigt som innergården ska rustas upp med mer grönska och bättre dagvattenhantering. Förvaltningen betonade vikten av att hantera effekter på värmeöar och friytor vid förtätningsprojekt i den redan täta stadsdelen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från Region Stockholm om trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken för 2026/2027. Förvaltningens utlåtande välkomnade förlängningen av busslinje 6 till Solna Centrum och betonade vikten av att tydligt kommunicera alternativa resvägar vid avstängningar av tunnelbanan sommaren 2027. De lyfte också fram behovet av att se över tidigare indragna busslinjer och hållplatser, särskilt att återinföra hållplats Jungfrugatan på busslinje 4 och att busslinje 57 återigen bör trafikera Sveavägen.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen. Remissen gällde ett förslag från Socialdepartementet om att inrätta en brottsbekämpande verksamhet inom Försäkringskassan för att motverka bidragsbrott, med en brottsutredande och en brottsförebyggande del. Förvaltningen var positiv till syftet men framhöll risker kring hantering av känsliga personuppgifter och minskat förtroende för socialtjänsten, eftersom information om personer i behov av stöd kan komma att lämnas till den nya verksamheten.

Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkände förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029, inklusive strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov. Förslaget, som beskriver utvecklingen och prioriteringarna för nämndens verksamheter, överlämnades därefter till kommunstyrelsen för vidare beredning. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville istället se skarpare reformer och effektiviseringar, medan Sverigedemokraterna yrkade på att avslå förslaget och återkomma med ett omarbetat underlag baserat på deras skuggbudget.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla en remiss angående ett serveringstillstånd för "Chefs table" på Sankt Göransgatan 143. Förvaltningen föreslår att Chefs table beviljas tillstånd att servera sprit, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till slutna sällskap måndag-söndag klockan 17:00-23:00. De bedömer att det inte finns någon risk för sociala olägenheter med serveringstillståndet, med hänsyn till restaurangens inriktning och geografiska läge.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett remissvar gällande NENI:s ansökan om serveringstillstånd för alkohol. Stadsdelsförvaltningen föreslår att NENI beviljas tillstånd att servera sprit, vin, starköl och andra jästa drycker mellan kl. 11:00 och 02:00 alla dagar, då de inte ser någon risk för sociala olägenheter. Restaurangen, som planerar att etablera sig på Drottningholmsvägen 22 i anslutning till ett nytt hotell, kommer att ha 230 platser inomhus och 80 på terrassen och riktar sig till både hotellgäster och övriga stockholmare.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla en remiss angående Bistro 151:s ansökan om serveringstillstånd för alkohol. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden lämnar ett remissvar där de inte har några invändningar mot att Bistro 151 beviljas tillstånd att servera sprit, vin och öl på Sankt Göransgatan 151, trots närheten till en öppen drogscen. De uppmuntrar dock till dialog med förvaltningen och polisen.

Kungsholmens stadsdelsförvaltning föreslår att Awee, ett aktivitetscenter med restaurang och bar på Igeldammsgatan 3, ska beviljas serveringstillstånd. Förvaltningen ser ingen risk för sociala problem eller andra olägenheter med servering av alkohol måndag-söndag mellan kl. 11.00-01.00. Ärendet ska nu behandlas av Kungsholmens stadsdelsnämnd som remissvar.

Kommunstyrelsen har skickat ut reviderade riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms kommunala förskolor på remiss till alla stadsdelsnämnder och stadskontoret. Syftet är att stärka arbetet med barnsäkerhet och göra det mer enhetligt. Kungsholmens stadsdelsförvaltning är positiv till förändringarna, som syftar till att göra riktlinjerna mer praktiskt användbara för förskolorna och är anpassade efter nya styrdokument och stadens organisation.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska svara på en remiss från kommunstyrelsen gällande nya riktlinjer för hur särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa förmedlas. Riktlinjerna syftar till att göra processen tydligare, mer rättssäker och säkerställa att alla behandlas lika när de söker en plats. De ska också klargöra ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen har inga invändningar och välkomnar de föreslagna riktlinjerna.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms stads nämnder ska övergå till digitala personalakter och att alla befintliga pappershandlingar ska skannas in. Detta ska leda till en säkrare och effektivare hantering av personalhandlingar för stadens anställda, chefer och HR-personal. Projektet beräknas kosta 70 miljoner kronor över fem år och finansieras via reserverade medel för IT-utveckling.

Stockholms kommunstyrelse föreslår att nya digitala kartor för lokala ordningsföreskrifter införs, vilket ersätter de nuvarande PDF-kartorna. Samtidigt föreslås en ändring av paragraf 22 i ordningsföreskrifterna så att hundägare ska plocka upp efter sina hundar i hela staden, inte bara i innerstaden. Kungsholmens stadsdelsnämnd stödjer förslaget men föreslår mindre justeringar för hundrastgårdarna i Kronobergsparken och Kristinebergshöjden samt badområdet vid Oxhålsbadet.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett remissvar gällande Kommunstyrelsens förslag till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen är överlag positiv till planen, som syftar till att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön, men efterlyser tydligare prioriteringar för utsatta grupper och utvecklat arbete med maskulinitetsnormer. De betonar även vikten av konkreta åtgärder snarare än enbart uppföljning och analys.

Liberalerna och Moderaterna har ställt frågor till Kungsholmens stadsdelsnämnd om grillplatsen i Kronobergsparken. De undrar om förvaltningen planerar att stänga den populära grillplatsen. Förvaltningen svarar att de inte har några planer på att stänga grillplatsen permanent och att den kommer att vara öppen under parklekens och fritidsgårdens öppettider, med möjlighet för föreningar att låna den efter överenskommelse. Grillplatsen kommer dock att vara tillfälligt stängd under tiden den nya parkleksbyggnaden uppförs, med planerad återöppning när bygget är klart.

Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna på Kungsholmen har ställt en fråga till stadsdelsförvaltningen om skolresultaten för barn som är placerade i samhällsvård, då forskning visar att dessa barn har sämre skolresultat. De efterfrågar bland annat statistik om gymnasiebehörighet och information om vilka insatser förvaltningen gör för att stärka dessa barns skolgång. Förvaltningen svarar att de saknar samlad statistik på stadsdelsnivå för gymnasiebehörighet för den här gruppen, men att de har infört och vidareutvecklat insatser som skolsamordnare och tidig kartläggning av skolbehov. De bedömer att dessa insatser har ökat fokus och samordning kring skolgången, även om mätbara effekter på skolresultaten ännu inte har följts upp.

Centerpartiet på Kungsholmen föreslår att stadsdelsförvaltningen ska agera för att rädda Kronobergsbadet, som Polismyndigheten planerar att stänga för allmänheten i maj 2026 på grund av säkerhetsskäl. Partiet vill att förvaltningen diskuterar med Polismyndigheten om att hålla badet öppet och redovisar hur staden arbetar med att hitta ersättningslösningar för simskolor, föreningar och allmänheten. Förvaltningen svarar att de haft dialog med Polismyndigheten som står fast vid stängningen och att Idrottsförvaltningen arbetar med att hitta nya lokaler på eller nära Kungsholmen, samt att simskolor kan flyttas till andra bad i närheten.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att delta i en gemensam upphandling av byggledningstjänster för parkinvesteringsprojekt. Detta berör Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm. Byggledare kommer att säkerställa att parkupprustningar utförs korrekt och hantera kontakter med entreprenörer. Avtalet beräknas starta i mars 2027 och värdet för Kungsholmen och Norra innerstaden uppskattas till 2-4 miljoner kronor per år.

Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslås godkänna förvaltningens budgetunderlag för 2027, med inriktning för 2028 och 2029. I underlaget beskrivs kommande års prognoser, prioriteringar för stadsdelsnämndens kärnverksamheter samt strategiska satsningar för att möta utmaningar som en åldrande befolkning och ökat narkotikabruk runt Fridhemsplan. Förslaget ska sedan lämnas över till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Kungsholmens stadsdelsnämnd ska behandla ett medborgarförslag om att spola en isbana på basketplanen i Kronobergsparken. Förvaltningen föreslår att nämnden säger nej till förslaget. Anledningen är att det saknas tillgång till vatten vid den föreslagna platsen, vilket gör det olämpligt att anlägga naturis där. Förvaltningen menar också att de två befintliga isbanorna i Rålambshovsparken och Spårvägsparken är tillräckliga då isspolning är både resurs- och kostnadskrävande.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har ställt frågor till Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning om den nya sekretesslagstiftningen som trädde i kraft i december 2025. Partierna vill veta hur lagen tolkas och tillämpas för att förbättra informationsdelning mellan socialtjänst, skola och polis, och om det behövs nya riktlinjer. Förvaltningen svarar att de nya arbetssätten ännu inte är fullt implementerade, men att staden kontinuerligt uppdaterar riktlinjer och planerar fler utbildningar samt att revidera sekretesshandboken under 2026.

Sverigedemokraterna har i en skrivelse uppmärksammat allvarliga och återkommande brister i handläggningen av LSS-ärenden i Hässelby-Vällingby, inklusive kritik från Justitieombudsmannen. Förvaltningen har svarat att bristerna inte främst beror på enskilda misstag utan på organisatoriska förutsättningar, arbetssätt och rutiner. De har genomfört en omorganisation, infört mentorer och checklistor, och planerar riktade utbildningar för att förbättra processen och säkerställa att LSS-lagstiftningen följs.

Sverigedemokraterna har ställt frågor till Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning om tryggheten inom hemtjänsten, med anledning av uppgifter om sexualbrott och annan brottslighet. Förvaltningen svarar att de polisanmäler alla misstänkta brott och arbetar förebyggande med kompetensutveckling och rutiner. De anser att hemtjänsten i stadsdelen håller god kvalitet och har rutiner för bakgrundskontroller av nyanställda samt uppföljning av personal. Äldre och anhöriga kan anmäla missförhållanden direkt till utförare, förvaltningen eller via stadens e-tjänst.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska godkänna ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna har frågat om hur kundfordringar, som i bokslutet 2025 skrevs ner med över en miljon kronor, tillåts växa över tid och vilka regler som styr detta. Förvaltningen svarar att de följer stadens riktlinjer och lokala rutiner, vilket innebär att obetalda fordringar skrivs ner efter inkassoåtgärder eller senast ett år efter förfallodatum, och att sociala hänsyn kan tas i undantagsfall, exempelvis för tränings- och försökslägenheter.

Regeringen föreslår ett nytt nationellt aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, vilket ska träda i kraft den 1 juli 2026. Detta innebär att kommunen måste erbjuda aktiviteter som hjälper invånare att komma närmare arbete eller studier. I Stockholm föreslår förvaltningarna att arbetsmarknadsnämnden får ett samlat ansvar för att tillhandahålla dessa aktiviteter, medan stadsdelsnämnderna och socialnämnden fortsätter med myndighetsutövning och samordnat stöd.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska ta ställning till ett remissvar gällande reviderade riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. De nya riktlinjerna, som förskoleförvaltningen har tagit fram, syftar till att göra barnsäkerhetsarbetet mer systematiskt och likvärdigt. Förvaltningen ser positivt på att riktlinjen tydliggör centrala delar av barnsäkerhetsarbetet, men föreslår att dokumentet kortas ner och språkligt renodlas för att underlätta implementering och tillämpning.

Kommunstyrelsen har bett Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd att yttra sig över förslag till nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. De nya riktlinjerna ska vara tydligare, anpassade till nya lagar och fokusera mer på att hjälpa människor till självförsörjning. Bland annat föreslås att habiliterings- och lärlingsersättning inte ska räknas som inkomst vid beräkning av bistånd.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms stad ska övergå från pappersbaserade till digitala personalakter för stadens alla anställda. Detta ska förbättra kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i hanteringen av personalhandlingar, som till exempel anställningsavtal och betyg. Alla befintliga pappersakter kommer att skannas in, och arbetet beräknas ta upp till fem år med en budget på 70 miljoner kronor.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att behandla ett remissvar gällande nya riktlinjer för hur särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa förmedlas i Stockholm. Stadsdelsförvaltningen är positiv till de föreslagna riktlinjerna, som ska skapa en enhetlig process och tydlig ansvarsfördelning mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. De föreslår dock att tidsgränsen för att verkställa beslut om placering utanför valfrihetssystemet ska kortas från sex till tre månader, och att riktlinjerna tydliggör hur icke-verkställda beslut ska hanteras och att kostnadsramar beaktas vid externa placeringar.

Ett medborgarförslag har inkommit till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd som föreslår att verksamheten på det tidigare servicehuset Skolörten i Hässelby Villastad ska återupptas. Förvaltningen bedömer dock att fastigheten kräver omfattande renoveringar som inte är ekonomiskt försvarbara. Istället planerar man att utveckla platsen för ett nytt vård- och omsorgsboende, seniorbostäder, hemtjänstlokal, dagverksamhet och aktivitetslokal, vilket preliminärt ska stå klart 2034.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska behandla två medborgarförslag som önskar en ny hundrastgård i Smedshagen, Hässelby. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner att de tar med sig önskemålet i det fortsatta arbetet med att komplettera och sprida ut hundrastgårdarna jämnare i stadsdelsområdet. Ett specifikt förslag om placering vid förskolan Rödklövern bedöms dock inte optimalt på grund av närhet till bostäder/förskola och att platsen är undanskymd.

En medborgare föreslår att förbättra möjligheterna för skateboardåkning i Hässelby-Vällingby genom att skapa ”skateplazor” och enklare tillägg i stadsmiljön, snarare än dyra rampparker. Förvaltningen välkomnar förslaget och kommer att ta med sig idéerna, som att lägga till speciella bänkar och öppna ytor i Guldet, Hässelängen och Melonparken, i sitt arbete med att utveckla utemiljön och utreda mindre skateytor under 2026.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att behandla ett fyllnadsval till sitt pensionärsråd. Lena Bosticco har lämnat sin plats som ersättare, och förvaltningen föreslår att Wivan Lindberg (PRO) och Barbro Erlandsson (SPF) utses som nya ersättare för att fylla de vakanta platserna till och med 31 december 2026.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd föreslås anta en reviderad delegationsordning. Detta innebär att vissa beslut inom socialtjänsten, exempelvis brådskande placeringar i jourhem för barn och unga, kommer att kunna fattas av nämndens ordförande eller vissa utsedda ledamöter istället för hela nämnden. Ändringarna görs för att förenkla och förbättra beslutsprocessen, bland annat på grund av en ny socialtjänstlag och omorganisationer.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd föreslås fördela totalt 311 500 kr i föreningsbidrag för miljö- och klimatarbete under 2026. Bidragen går till fem föreningar: Cykelfrämjandet, Hässelby Scoutkår, Riddersviks 4H, Svensk Eritreanska Förening i Västerort och Unga Örnar. Pengarna ska bland annat användas till att uppmuntra cykling, installera luftvärmepump, utveckla kretsloppsverksamhet, öka kunskap om återvinning och arrangera miljö- och klimatläger för barn och unga.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd kommer att behandla mars månadsrapport för 2026. Förvaltningen föreslår att rapporten godkänns, vilken visar att budgeten förväntas vara i balans totalt sett. Dock prognostiseras ett överskott på 13 miljoner kronor inom individ- och familjeomsorgen, främst på grund av folkbokförda nyanlända ukrainare, medan äldreomsorgen förväntas ha ett underskott på 7 miljoner kronor och ekonomiskt bistånd ett underskott på 6 miljoner kronor.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla flera medborgarförslag. Ett förslag handlar om att ställa ut lådor med leksaker, som hinkar och spadar, i några av områdets lekparker. Ett annat förslag gäller att bygga ett utegym anpassat för seniorer på Skarpnäcksfältet, och det tredje förslaget handlar om att förbättra skyltningen vid Flaten och Söderbysjön.

Denna lista informerar om flera ärenden som kommer att behandlas. Ett medborgarförslag föreslås om att köpa in leksaker till lekparker. Dessutom redovisas protokollsutdrag om revidering av riktlinjer för omsorg på obekväm arbetstid samt patientsäkerhetsberättelser för LSS-kollo och hälso- och sjukvård. Ett medborgarförslag om att öppna medborgarkontor i Bagarmossen har också inkommit.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla en anmälan om delegationsbeslut. Bland annat kommer det att informeras om beslut att upphandla akutboende för hemlösa via ideella organisationer, samt upphandling av trygghetsskapande teknik för äldreboenden och gruppboenden. Det kommer även att ges svar på remisser gällande foodtruck vid Kistagången 14 och schaktarbete vid Gungbrinken 12-16.

Kommunfullmäktige ska behandla ett protokoll från ett möte med rådet för funktionshinderfrågor i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Rådet har diskuterat tillgången till ledsagning och noterat att många är nöjda, även om vissa anser att deras behov inte tillgodoses fullt ut trots att kommunen följer riktlinjerna. De planerar även en trygghetsvandring i Skarpnäck efter sommaren och kommer att diskutera tillgängligheten i Skarpnäcks medborgarkontor vid nästa möte.

Farsta stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag till detaljplan för Högdalstopparna i Högdalen och Hökarängen. Planen syftar till att säkerställa nuvarande användning för idrott och rekreation, samt att skapa ett koloniområde för stadsodling med cirka 40-45 lotter. Stadsdelsförvaltningen är positiv till planläggningen men uttrycker oro för föroreningsrisker och kostnader för kolonilotterna på den föreslagna platsen, och föreslår Gubbängsfältet som ett säkrare och mer kostnadseffektivt alternativ för fler lotter.

Farsta stadsdelsförvaltning lämnar in sitt yttrande om en reviderad riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjen ska stärka och likrikta barnsäkerhetsarbetet i förskolorna, och Farsta föreslår förtydliganden kring hur säkerhetsområden kopplas till förskolornas rutiner. De vill också att utrymning, inrymning och utestängning samlas i ett eget säkerhetsområde för tydlighetens skull.

Farsta stadsdelsnämnd ska svara kommunstyrelsen angående nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Riktlinjerna har uppdaterats för att vara tydligare, mer anpassade till Stockholms stad och stärka barn- och jämställdhetsperspektivet. De innehåller bland annat Stockholmsnormen, som höjer vissa bidrag för barn, samt tydliggör regler för bland annat SL-kort, hemförsäkring och vad som inte räknas som inkomst. Förvaltningen är positiv men föreslår vissa förtydliganden, exempelvis kring handläggningen för personer utan uppehållstillstånd och hantering av ärenden vid flytt mellan stadsdelar.

Farsta stadsdelsförvaltning föreslår att kommunstyrelsen godkänner nya riktlinjer för hur särskilda boenden inom socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive socialpsykiatriska stödboenden, ska förmedlas. Syftet är att göra processen tydligare, mer rättssäker och jämlik för invånare som behöver dessa boenden, samt att klargöra ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Riktlinjerna beskriver bland annat hur intresseanmälningar hanteras, prioritering av akuta behov, samt hur erbjudanden om boende ska ges och besvaras.

Farsta stadsdelsnämnd ska svara på en remiss från kommunstyrelsen om ett nytt nationellt aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd. Kravet föreslås gälla från 1 juli 2026 och innebär att kommunen ska erbjuda aktiviteter som leder till arbete och självförsörjning. I Stockholm föreslås arbetsmarknadsnämnden få huvudansvaret för att tillhandahålla dessa aktiviteter, vilket Farsta förvaltning ställer sig positiv till för att skapa en tydligare och mer enhetlig process.

Farsta stadsdelsförvaltning ska svara på en remiss från kommunstyrelsen gällande en handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen stöder handlingsplanens ambitioner att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla stockholmare oavsett kön. Dock påpekar förvaltningen att det behövs mer resurser för att nämnder och bolag ska kunna genomföra de många nya målen, och efterlyser även ett specifikt mål för stadens ansvar som arbetsgivare i handlingsplanen.

En motion från Sergej Salnikov (SD) föreslår att staden ska utreda möjligheten att inrätta fler övningskörplatser för motorcyklar. Idag finns bara en sådan plats vid Älvsjömässan, vilken enligt motionären är överbelastad. Farsta stadsdelsförvaltning ska yttra sig om förslaget men meddelar att de har begränsad kunskap i frågan och inte rådighet över de ytor som avses.

Farsta stadsdelsnämnd ska godkänna ett underlag till Stockholms stads boendeplan för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL för åren 2026–2036. Planen syftar till att bättre möta behovet av särskilda boenden och minska antalet placeringar utanför stadens avtal, med ett uppskattat behov av 323 nya lägenheter i region östra söderort fram till 2036. Detta ska säkerställa att fler invånare får den bostad de behöver, helst i sin hemkommun.

Farsta stadsdelsnämnd föreslår att godkänna underlaget för budgeten för 2027, med inriktning för 2028 och 2029, och överlämna det till kommunstyrelsen. Detta underlag beskriver nämndens strategiska prioriteringar och behov de kommande åren, med fokus på att möta befolkningsökningen i Farsta, särskilt antalet äldre, samt socioekonomiska utmaningar i områden som Hökarängen, Farsta strand och Fagersjö. Man föreslår även klimatinvesteringar som laddstolpar till elbilar, elcyklar till äldreomsorgen samt klimatanpassningsåtgärder som dagvattenhantering och markiser till äldreboenden.

Moderaterna i Farsta har ställt frågor till Farsta stadsdelsförvaltning om hur man säkerställer att föreningar som får stöd från staden uppfyller demokrativillkoren, med hänvisning till exempel som Ibn Rushd och Konsthall C. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras svar, där de beskriver hur de granskar föreningars stadgar, årsredovisningar och verksamhetsberättelser. Förvaltningen anser att de befintliga demokrativillkoren fungerar väl och ser inget behov av att revidera dem.

Farsta stadsdelsnämnd ska behandla ett svar på en skrivelse från Sverigedemokraterna (SD) om föreningsbidrag till Konsthall C. SD ifrågasätter bidragen på grund av Konsthall C:s stöd till BDS-kampanjen (bojkott, desinvestering och sanktioner mot Israel) och menar att detta strider mot stadens demokrativillkor. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras svar, som slår fast att Konsthall C inte bryter mot demokrativillkoren, då de har bekräftat att alla är välkomna oavsett kulturell identitet, trosuppfattning eller nationalitet. Konsthall C uppbär föreningsbidrag för bland annat Hökarängens dag och ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) om konst i förskolan.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Farsta stadsdelsnämnd angående nazistisk propaganda och främlingsfientliga budskap i form av klotter och klistermärken i Farsta, bland annat vid Sköndalsbro, Åbrovägen, Sköndalsvägen och Drevviken, samt på Martinskolan i Hökarängen. Medborgarförslaget föreslår omedelbar sanering, polisanmälan, stärkt samarbete mellan olika aktörer, information till boende om felanmälan, stöd till drabbade samt utbildningsinsatser i skolor och föreningar. Förvaltningen kommer att lämna över ett tjänsteutlåtande som svar, där de beskriver att de redan följer stadens riktlinjer för att hantera våldsbejakande extremism genom snabb borttagning av klotter, samverkan med polis och civilsamhälle, och att det finns stöd för drabbade samt utbildningar.

Ett medborgarförslag föreslår att Farsta stadsdelsnämnd tar fram en plan för att rusta upp trädbeståndet i Sköndal, då många träd har försvunnit på grund av byggprojekt och andra åtgärder. Förvaltningen bedömer dock att en särskild plan för Sköndal inte är aktuell eftersom ansvaret för träden är uppdelat på flera aktörer och planeringen för återplantering sker löpande varje år enligt stadens trädmål. Nämnden kommer att svara med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Ett medborgarförslag föreslår att fotbollsplanen vid Rottnerosbacken ska göras om till en hundrastgård, då förslagsställaren anser att planen är outnyttjad. Farsta stadsdelsförvaltning föreslår dock att nämnden avslår förslaget. Detta eftersom flera boende har hört av sig och menar att bollplanen visst används och att de inte vill ha en hundrastgård där.

Farsta stadsdelsnämnd ska behandla två medborgarförslag om att anlägga en isbana i Tallkrogen. Förslagen önskar att en skridskois skapas på en fotbollsplan vid Olympiaparken/Lekplatsen Olympiavägen 9, för att barn och invånare ska ha bättre tillgång till skridskoåkning. Förvaltningen föreslår att medborgarförslagen överlämnas till dem för vidare beredning.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla en skrivelse om utbildning i pågående dödligt våld (PDV). Tre politiker (C, L, M) har ställt frågor om nuvarande rutiner, om personal har fått PDV-utbildning och om nämndens politiker borde få det. Förvaltningen svarar att det finns rutiner för hot och våld, inklusive PDV-scenarier, och att de ingår i en stadsövergripande upphandling för PDV-utbildningar för personal. Förvaltningen anser inte att politikerna i nämnden är en målgrupp för PDV-utbildning, men kan informera om krishantering.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska diskutera utnämningen av dataskyddsombud. Dessa ombud ska se till att nämnden hanterar personuppgifter korrekt enligt GDPR och brottsdatalagen, särskilt när det gäller arbete med socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare (LVM). Förvaltningen föreslår att Isabelle Wall utses till dataskyddsombud under maj månad och Amanda Johansson under juni till augusti, då ordinarie ombud Julia Ögren är frånvarande.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla en revidering av sina rutiner för Lex Sarah, som handlar om att rapportera och åtgärda missförhållanden inom socialtjänsten och stöd till funktionshindrade. Syftet är att förtydliga rutinerna och anpassa dem till delegationsordningen, för att säkerställa att brister snabbt upptäcks och åtgärdas.

Ett medborgarförslag har inkommit om att skapa en natur- och kulturslinga på befintliga gångvägar runt Spånga kyrka. Slingan föreslås ha hänvisnings- och informationsskyltar. Järva stadsdelsförvaltning föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att bereda förslaget, och att barn-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv ska tas i beaktande.

Järva stadsdelsförvaltning lämnar synpunkter på Region Stockholms föreslagna trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken för 2026/2027. Förvaltningen ser positivt på utökad service, men betonar att södra Järva behöver bättre bussförbindelser till Barkarby, särskilt till handelsplatsen och den nya kollektivtrafiknoden vid Barkarby station. De föreslår att en busslinje som trafikerar sträckan Spånga-Rinkeby-Tensta/Hjulsta-Barkarby station-Barkarby handelsplats ska utredas snart.

Järva stadsdelsnämnd kommer att behandla ett förslag till nytt program för evenemang i Stockholms stad. Syftet är att stärka Stockholms position som evenemangsstad och ge riktlinjer för hur nämnder och bolag ska arbeta samordnat. Förvaltningen är positiv till programmet men föreslår förtydliganden för att stärka hållbarhets- och rättighetsperspektivet, särskilt genom att prioritera evenemang riktade till underrepresenterade grupper som personer med funktionsnedsättning, barn och äldre, samt de som bor i socioekonomiskt utsatta områden.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 på remiss, bland annat till Järva stadsdelsnämnd. Planen syftar till att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Järva stadsdelsförvaltning ställer sig positiv till planen, men föreslår tillägg för att tydliggöra stadens prioriteringar inom jämställdhetsarbetet och inkludera ickebinära personers levnadsvillkor tydligare.

Ett medborgarförslag föreslår att anslagstavlorna i Järva ska göras större (1,5 kvm) och få tak för att skydda affischer mot regn. Detta för att underlätta för föreningar att informera om sina arrangemang. Järva stadsdelsförvaltning föreslår att nämnden avslår förslaget då Trafikkontoret är ansvarigt för utformningen av anslagstavlorna i hela staden, men förvaltningen kommer att informera Trafikkontoret om synpunkterna.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla patientsäkerhetsberättelsen för 2025 för flera vård- och omsorgsboenden samt servicehus i Järva, bland annat i Kista och Rinkeby. Rapporten visar att verksamheterna har arbetat systematiskt för att stärka patientsäkerheten och bedöms bedriva god hälso- och sjukvård. Nämnden föreslås godkänna berättelsen och lägga den till handlingarna.

Järva stadsdelsnämnd föreslås ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Cykelfrämjandet under 2026–2029. Syftet är att lära invånare att laga och underhålla cyklar, öka cyklingens tillgänglighet i Järva och ge unga feriejobbserfarenhet. Förvaltningen föreslår att stadsdelsdirektören får i uppdrag att teckna överenskommelsen med en årlig summa på 200 000 kronor.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med IOGT-NTO Spånga. Samarbetet ska pågå från maj 2026 till april 2029 och fokusera på att stärka barn och ungas kunskap, engagemang och inflytande kring hållbarhet, återbruk och lokala beslutsprocesser. Stadsdelsdirektören föreslås få i uppdrag att teckna avtalet, som innebär ett årligt bidrag på 500 000 kronor till IOGT-NTO Spånga.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla sin månadsrapport för april 2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner rapporten, som visar att budgeten för driftverksamheten och investeringarna förväntas vara i balans efter resultatöverföringar. Rapporten redogör även för specifika budgetjusteringar och prognoser inom olika områden som individ- och familjeomsorg, förskola, äldreomsorg och stadsmiljö, inklusive satsningar på bland annat biologisk mångfald och trygghetsskapande åtgärder.

Fastighetsnämnden ska besluta om att renovera före detta Kämpingeskolan för att skapa ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning. Projektet innebär en omfattande ombyggnad av skolan för att anpassa den till kontorsverksamhet för cirka 640 medarbetare, med målet att effektivisera lokalanvändningen och minska stadens kostnader. Byggnaden kommer att uppgraderas för att möta dagens standardkrav och bli en modern arbetsplats, med beräknad inflyttning under fjärde kvartalet 2028.

Järva stadsdelsnämnd ska ta fram ett underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Underlaget ska analysera utvecklingen i Järva de kommande åren, inklusive demografiska förändringar, lokala behov och utmaningar, samt planer för lokalförsörjning och personalbehov. Detta material kommer att vara ett viktigt stöd för kommunstyrelsen i arbetet med stadens övergripande budget.

Utbildningsförvaltningen har tagit emot en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor om hur skolorna i Stockholm arbetar förebyggande mot brott i sociala medier bland unga. Jan Jönsson undrar bland annat vilka insatser som görs för att stärka elevers kunskap om lagstiftning och konsekvenser, hur man ökar ungas benägenhet att berätta om utsatthet, och hur vårdnadshavare informeras och stöttas. Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner deras svar som beskriver skolornas pågående arbete med bland annat undervisning, värdegrundsarbete, samarbete med Polisen och information till vårdnadshavare, men förvaltningen ser också att det finns mer att göra.

Centerpartiet har ställt frågor till Utbildningsnämnden om stadens arbete mot könsstympning av flickor. De betonar att könsstympning är ett allvarligt övergrepp som ofta glöms bort och efterfrågar ett mer strukturerat arbetssätt, liknande det i Västerås. Utbildningsförvaltningen svarar att de arbetar med hälsobesök för elever i flera årskurser och nyanlända, där frågor om hälsouppgifter, inklusive omskärelse för nyanlända, ställs. De uppger att elever med besvär kan remitteras till AMEL-mottagningen på Södersjukhuset och att skolpersonal har fått fortbildning och tillgång till kunskapsstöd.

Utbildningsnämnden ska behandla förslaget till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Handlingsplanen, som är kopplad till stadens program för mänskliga rättigheter, syftar till att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Utbildningsförvaltningen är positiv till handlingsplanens ambitioner och att den synliggör ickebinära personer och personer med transerfarenhet, men föreslår ändringar för att göra den tydligare och föreslår att staden kompletterar planen med en konsekvensanalys av dess ekonomiska och administrativa påverkan.

Kommunstyrelsen har skickat ett förslag till program för evenemang i Stockholms stad till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet syftar till att Stockholm ska vara en ledande evenemangsstad, stärka stadens attraktionskraft och bidra till hållbar tillväxt samt livskvalitet för stockholmarna. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till programmet men vill att det lyfter fram stadens egna medarbetare som en central målgrupp för att stärka intern stolthet och ambassadörskap.

Kommunstyrelsen föreslås besluta att stadens nämnder ska övergå till att använda digitala personalakter istället för pappersakter. Detta ska leda till ökad säkerhet, effektivitet och enhetlighet i hanteringen av personalhandlingar. De gamla analoga akterna kommer att skannas in, och arbetet beräknas kosta cirka 70 miljoner kronor under fem år, finansierat genom stadens IT-medel.

Utbildningsnämnden ska behandla förslag från en statlig utredning (SOU 2025:123) om att skärpa villkoren för fristående skolor och förskolor. Förslagen syftar till att minska risken att oseriösa aktörer driver skolor genom att införa obligatoriska kommunala yttranden vid etableringar, tydligare prövning av negativa följder, skärpta ägar- och lämplighetskontroller, samt krav på ny ansökan vid förändringar i verksamheten. Utbildningsförvaltningen tillstyrker förslagen eftersom de bedöms leda till att Stockholms elever får en bättre utbildning och att kommunen får bättre planeringsförutsättningar.

Kommunstyrelsen har remitterat utredningen "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap" (SOU 2026:4) till utbildningsnämnden för yttrande. Förslaget syftar till att stärka rektorers pedagogiska ledarskap, bland annat genom att förtydliga uppdraget, begränsa ansvarsområden och skärpa utbildningskrav. Utbildningsförvaltningen delar många av utredningens förslag men avstyrker bland annat att befattningsutbildningen ska reserveras för rektorer, då de anser att biträdande rektorer fortsatt bör ges möjlighet att genomgå utbildningen för att säkra kompetensförsörjningen och minska omsättningen av rektorer.

Utbildningsförvaltningen föreslår att Tellusborgsskolans hyresavtal förlängs med fem år, med start 1 januari 2028. Det nya avtalet samlar flera befintliga avtal och beräknas minska hyreskostnaden med cirka 7,6 miljoner kronor årligen från 2028. I samband med förlängningen planerar hyresvärden att uppgradera skolans ventilationssystem och utföra enklare underhållsåtgärder, vilket ska förbättra innemiljön för de cirka 760 eleverna och planeras i samråd med skolan för att undvika störningar.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner en revidering av HIN-projektets inriktning, som syftar till att åtgärda enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i Stockholms grundskolor. Projektet har hittills åtgärdat 75 skolor och cirka 40 återstår. Syftet med den nya inriktningen är att öka tids- och kostnadseffektiviteten, samt att anpassa sig till stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att man ska utgå från Boverkets definition av enkelt avhjälpta hinder.

Kommunstyrelsen har bett utbildningsnämnden att yttra sig över regeringens utredning ”En förbättrad elevhälsa” (SOU 2025:113). Utredningen föreslår bland annat att elevhälsans syfte och vårduppdrag ska tydliggöras, att tillgången till elevhälsans personal ska säkerställas, och att samarbetet mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ska underlättas, då psykisk ohälsa bland unga ökar. Utbildningsförvaltningen delar ambitionen att stärka elevhälsan, men är kritisk till förslag om ökad statlig detaljstyrning, skärpta utbildningskrav för skolkuratorer och ett utökat vårduppdrag, och bedömer att förslagen kan medföra en årlig merkostnad på 45 miljoner kronor för Stockholm stad.

Utbildningsnämnden ska godkänna ett budgetunderlag för åren 2027–2029 som beskriver framtida utmaningar och prioriteringar för Stockholms skolor. Bland de viktigaste punkterna är att förbättra likvärdigheten mellan skolor, hantera sjunkande elevantal i grundskolan och anpassa gymnasieskolan för att möta arbetsmarknadens behov. Nämnden vill också se över lokal- och administrationskostnader för att mer pengar ska gå till undervisningen.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en rapport om samarbeten med idéburna organisationer under 2025. Förvaltningen bedömer att samarbetena, bland annat med Convictus för att motverka hemlöshet och med Farsta församling/Stora Sköndal för fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättning, har fungerat bra och gett goda resultat. Nämnden föreslås lägga rapporten till handlingarna.

En boendeplan för östra Söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta) för åren 2026-2036 kommer att behandlas. Planen föreslår att det behövs totalt 323 nya bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning fram till 2036. Regionen ser även behov av att utveckla nya typer av boenden, som profilboenden för specifika målgrupper och ett första boende för unga vuxna.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla en rapport om uppföljningen av föreningsbidrag för verksamhetsåret 2025. Nämnden beviljade totalt 935 000 kronor till 30 föreningar, och förvaltningen har granskat att bidragen använts korrekt. Rapporten visar att följsamheten överlag varit god, men förvaltningen inväntar kompletteringar från två föreningar angående deras redovisning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag till detaljplan för Snösätra kulturpark i Rågsved. Syftet är att omvandla Snösätra upplagsområde till en permanent kulturpark med urban konst och kulturella verksamheter. Stadsdelsförvaltningen är positiv till förslaget men vill att öppningen mot Snösätragränd justeras för att parken ska få en bättre rekreativ funktion och att finansiering samt ansvar för området ska utredas vidare.

Stadsdelsnämnden i Enskede-Årsta-Vantör kommer att behandla ett förslag till detaljplan för Högdalstopparna, som inkluderar Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen. Förslaget innebär att större delen av området blir park- och naturmark, medans delar i Farsta stadsdelsområde blir idrottsmark och koloniområde. Förvaltningen är positiv men tycker att mer mark borde planläggas för idrott och att området med kulturhuset Cyklopen på andra sidan Magelungsvägen också ska ingå i planen för bättre förvaltning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska ta ställning till föreslagna trafikförändringar i SL- och WÅAB-trafiken för 2026/2027. Trafikförvaltningen vill bland annat ändra busslinje 144 för direkta resor mellan Örby och Gullmarsplan, och utöka busslinje 143 med en ny variant, 143X, som ska trafikera Älvsjö och Högdalen i högtrafik. Stadsdelsförvaltningen är positiv till att inga neddragningar föreslås i deras område och anser att nya direktlinjer kan minska bilåkandet, men saknar information om återinförandet av busslinje 168 mellan Gullmarsplan och Östberga.

Kommunstyrelsen föreslår att Stockholms stad inför digitala personalakter för sina anställda. Detta innebär att alla nuvarande pappersakter ska skannas in, och framtida personalhandlingar ska hanteras digitalt. Förslaget, som Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ställer sig positiv till, syftar till att effektivisera administrationen, minska kostnader och transporter, samt förbättra säkerheten och tillgängligheten till personalhandlingar.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ska svara på en remiss gällande nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna, som har reviderats, syftar till att förstärka och göra barnsäkerhetsarbetet mer enhetligt, med fokus på förebyggande åtgärder men även förberedelser för allvarliga händelser som brand, hot och våld. Förvaltningen ser positivt på dokumentet men föreslår att inledningen kortas ner och att vissa delar om livsmedelshantering och polisanmälan vid brott mot barn förtydligas.

Kommunstyrelsen har föreslagit nya riktlinjer för hur ekonomiskt bistånd ska handläggas i Stockholms stad. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget, som ska ersätta nuvarande riktlinjer från 2017 och anpassa sig till ändrade lagar och praxis. Förvaltningen föreslår dock att vissa delar, som bemötande och barnrättsperspektiv, förtydligas för att stärka rättssäkerheten. Riktlinjerna innehåller bland annat Stockholmsnormen (högre bidrag för mat och fritid för barn), sommarlovspeng och möjlighet till fritidsaktiviteter för barn.

Kommunstyrelsen har skickat ut nya riktlinjer för hur särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa (enligt SoL och LSS) ska förmedlas. Syftet är att säkerställa att förmedlingen sker rättvist och att ansvaret mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna klargörs. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd välkomnar riktlinjerna men föreslår att man ser över vissa skillnader i hanteringen mellan SoL- och LSS-boenden för att öka likställigheten.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla ett remissvar gällande handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Handlingsplanen syftar till att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma rättigheter och möjligheter i samhället. Förvaltningen välkomnar handlingsplanen men föreslår bland annat att stadens statistiksystem ska inkludera ickebinära, att förskolans jämställdhetsarbete får ett eget mål, och att mer robust statistik och budget för dialoger kopplade till stadsmiljöarbetet behövs.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag på program för evenemang i Stockholm på remiss. Programmet vill att Stockholm ska bli en ledande evenemangsstad i Europa. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning tycker att programmet är bra, men föreslår att det ska kompletteras med ett tydligare mål om trygghet och säkerhet för boende i anslutning till evenemang, samt att det lokala näringslivet och barns rättigheter ska lyftas fram tydligare.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en remiss om serveringstillstånd för restaurangen Pizza Punks på Sockenvägen 349. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden säger ja till att restaurangen får servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten både inne i restaurangen och på uteserveringen, måndag till söndag mellan klockan 11:00 och 23:00. Förvaltningen anser att etableringen inte kommer att medföra negativa sociala konsekvenser, med hänsyn tagen till områdets karaktär och närheten till barn- och ungdomsverksamhet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en uppdatering av sin delegationsordning för 2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner ändringar som innebär att politiker får möjlighet att fatta brådskande beslut om placering i jourhem. Dessutom föreslås att en ny enhet inom socialförvaltningen får delegation att hantera boendeplaceringar för personer med funktionsnedsättning.

Medborgarkontoret och Drop-in socialt stöd i Rågsved ska tillfälligt flytta från sina nuvarande lokaler på Kumlagatan 13 eftersom byggnaden ska byggas om till ett nytt förvaltningshus. Från maj till oktober 2026 kommer de att finnas i Nya Rågsveds Folkets hus på Rågsvedstorget 11. Därefter kommer verksamheten att flytta till Rågsvedstorget 3, i lokaler som blir lediga när Aktivitetshuset flyttar, och stanna där tills det nya förvaltningshuset är klart hösten 2028.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla sin månadsrapport för mars 2026. Prognosen visar att stadsdelsnämnden som helhet förväntas hålla sig inom sin fastställda budget för året. Däremot prognostiseras ett underskott på 5,5 miljoner kronor inom avdelningen för individ och familj, främst på grund av höga vårdkostnader för barn och unga.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att diskutera sitt underlag för budgeten 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Förvaltningen har analyserat utvecklingen och konsekvenserna för stadsdelen under kommande år, med fokus på lokala behov och strategiska prioriteringar inom sex områden. Man har även tittat på befolkningsutvecklingen och vilka utmaningar det medför för bland annat förskolor och äldreomsorg. Nämnden föreslår att underlaget godkänns och skickas vidare till kommunstyrelsen för beredning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla ett svar till Sverigedemokraterna angående utköp av anställda med olämpligt eller brottsligt beteende, särskilt inom skola, förskola och omsorg. Sverigedemokraterna undrar hur förvaltningen säkerställer att utköp inte ersätter rättsliga processer och hur man förhindrar återanställning av olämplig personal. Förvaltningen svarar att utköp är en undantagsåtgärd och att brottsliga handlingar polisanmäls, samt redogör för rutiner för rekrytering och stöd till chefer.

En medborgare föreslår att en fritidsgård öppnas i Stureby, eftersom det idag saknas en sådan mötesplats i området. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning kommer att utreda fritidsgårdarnas framtida utveckling och behov under året, och medborgarförslaget om en fritidsgård i Stureby kommer att beaktas i denna utredning. Nämnden föreslås godkänna förvaltningens svar.

Kommunstyrelsen har remitterat riktlinjer för att förmedla särskilda boenden för personer som behöver stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive socialpsykiatriska boenden. Syftet är att alla ska behandlas lika och att det ska vara tydligt vem som ansvarar för förmedlingen. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning tycker riktlinjerna är bra men föreslår att man ser över skillnaderna i hur lång tid den enskilde har på sig att tacka ja till ett boende mellan SoL och LSS, för att göra processen ännu mer likvärdig.

Kommunstyrelsen har skickat ut en remiss om aktivitetskravet i försörjningsstödet till bland annat Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska få ansvaret att tillhandahålla aktiviteter för dem med försörjningsstöd. Dessa aktiviteter, som ska likna heltidsarbete, ska bidra till att individer kommer närmare jobb eller studier, vilket ligger i linje med arbetsmarknadsnämndens uppdrag genom Jobbtorg Stockholm. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget och föreslår att godkänna detta som svar på remissen.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om nya riktlinjer för hur ekonomiskt bistånd ska handläggas i Stockholm. De nya riktlinjerna ska uppdateras med hänsyn till ändringar i lagstiftning och praxis och syftar till att säkerställa att invånare behandlas rättssäkert och likställt. De kommer bland annat att förtydliga vad som är specifikt för Stockholms stad, till exempel gällande ”Stockholmsnormen” för barns fritidsaktiviteter, sommarlovspeng, och vissa inkomster som inte ska räknas bort från bidraget.

Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om att övergå till digitala personalakter för stadens anställda, vilket ska effektivisera hanteringen av personalhandlingar. Detta innebär att alla nuvarande pappersbaserade akter ska skannas in för att skapa en sammanhållen digital lösning. Arbetet med att införa detta beräknas kosta 70 miljoner kronor under åren 2026-2031.

Stockholms stad föreslår en ny riktlinje för barnsäkerhet i kommunala förskolor för att stärka och göra arbetet mer enhetligt. Riktlinjen är indelad i 16 säkerhetsområden, som inkluderar allt från brand och informationssäkerhet till hur man hanterar barn som far illa i hemmet. Förskoleförvaltningen är positiv till förslaget och anser att det är bra att staden arbetar systematiskt med barnsäkerhet, medan Skarpnäcks stadsdelsförvaltning önskar tydligare struktur och att vissa detaljer om säkerhetsområden som inne- och utemiljö specificeras bättre.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla ett remissvar gällande en ny handlingsplan för ett jämställt Stockholm fram till år 2030. Planen syftar till att alla stockholmare, oavsett kön, ska ha samma rättigheter och möjligheter, och att staden ska arbeta aktivt för att minska strukturella skillnader mellan könen. Förvaltningen är positiv till planen men lyfter fram utmaningar med många styrdokument och vikten av att inkludera ickebinära i statistik, samt föreslår tydligare fokus på äldreomsorg och funktionsnedsättning.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att diskutera att ge nya rättegångsfullmakter till fyra chefer inom område vuxen och prevention: Andreas Johansson, Therese Forsberg, Olivia Sjödén och Niklas Curman. Detta innebär att de får rätt att representera stadsdelsnämnden i förvaltningsrätten och kammarrätten i ärenden som rör tvångsvård av missbrukare (LVM). Anledningen är personalförändringar, och syftet är att säkerställa att viktiga ärenden kan fortsätta hanteras effektivt.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska besluta om ett underlag för budgeten för 2027, med inriktning för åren 2028 och 2029. I underlaget beskrivs och analyseras utvecklingen i stadsdelsområdet, med fokus på demografiska förändringar som en ökande äldre befolkning och ett minskande barnantal på kort sikt. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner detta underlag och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt beredning, för att säkerställa att verksamheterna anpassas efter framtida behov och utmaningar.

Stadsledningskontoret föreslår att Stockholms stad ska införa digitala personalakter för alla medarbetare, vilket kommer att göra hanteringen säkrare och mer effektiv. Befintliga pappershandlingar ska skannas in, och projektet beräknas kosta 70 miljoner kronor under åren 2026-2031. Järva stadsdelsförvaltning stöder förslaget men vill att barn-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv ska förtydligas i det fortsatta arbetet.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om nya riktlinjer för hur ekonomiskt bistånd handläggs i Stockholm. De nya riktlinjerna ska vara tydligare, rättssäkrare och enklare att uppdatera. Ett särskilt fokus ligger på att stärka barnrättsperspektivet, bland annat genom en höjd ”Stockholmsnorm” för barn och extra ”sommarlovspeng”. Förvaltningen menar dock att framtida statliga reformer kan komma att kräva ytterligare revideringar av riktlinjerna.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag till nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna syftar till att göra säkerhetsarbetet mer enhetligt och av högre kvalitet genom tydligare ansvarsfördelning och ökat fokus på förebyggande arbete. Förvaltningen bedömer att riktlinjerna är bra, men betonar vikten av att de även tillåter lokala anpassningar i de olika stadsdelsområdena.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att teckna ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Järvas Gemensamma Krafter. Partnerskapet, som ska löpa mellan 2026 och 2029 med en årlig budget på 300 000 kronor, syftar till att engagera boende i Järva i att minska nedskräpning, öka källsortering och återbruk för en mer hållbar och trivsam lokal miljö. Detta kommer att ske genom gemensamma städaktiviteter, information vid Pop-up återbruk och miljöhus, samt aktiviteter på publika evenemang i Tensta och Hjulsta.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB godkände vid sitt möte den 22 april 2026 förslaget till budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028 och 2029. Detta innebär att bolaget nu har en fastställd ekonomisk plan för de kommande åren, inklusive rapporter som bilagts beslutet.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB behandlade vid sitt möte den 22 april 2026 den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten, som kom från Stadsledningskontoret, lades till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan att fattas något ytterligare beslut om dess innehåll.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände kompletterande ägardirektiv, vilket innebär att flera nya riktlinjer för staden antogs. Bland annat kommer Micasa nu att arbeta enligt Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 och en ny näringslivspolicy. Viktigt för invånarna är också att nya lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar samt en handlingsplan för bostadsförsörjning har antagits. Dessutom antogs nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, och Micasa samt andra bostads- och fastighetsbolag uppmanas att ta fram egna anvisningar baserade på dessa.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett protokoll från funktionshinderrådets möte den 10 februari 2026. Rådet, som består av representanter från bostadsbolagen, Bostadsförmedlingen och funktionshinderrörelsen, diskuterar tillgänglighetsfrågor i bostäder och har konstaterat att bostadsbolagen har överträffat målet för tillgänglighetsmärkta lägenheter. En fråga som lyftes var att ta fram en åtgärdsplan för hyresgäster med samlarproblematik för att förebygga vräkning.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att bekosta deltagande, inklusive arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst, för fyra av nämndens ledamöter vid Sveriges miljökommuners årsmöteskonferens den 5-6 maj 2026. Beslutet fattades enligt ett förslag från ordföranden Åsa Lindhagen (MP).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände informationen om en förändrad medlemsavgift till Mälarens vattenvårdsförbund. Stockholms stad avsåg att ansöka om budgetjustering för den utökade avgiften. Beslutet fattades för att stärka förbundets arbete med att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren, som förser miljontals människor med dricksvatten, och att skydda stadens dricksvatten från föroreningar som PFAS.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände slutrapporteringen av projektet NonHazCity3, som pågått mellan 2023 och 2025. Projektet, finansierat av EU, syftade till att minska spridningen av farliga kemikalier från byggmaterial i Östersjöregionen. Stockholm stad har genom projektet förbättrat sin kunskap om kemikaliespridning, betonat vikten av livscykelperspektiv i byggprocessen och utvecklat kommunala beställares roll för att undvika farliga ämnen, vilket bidragit till en mer giftfri byggmiljö.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en utredning om utsläpp av syntetiska köldmedier, inklusive PFAS-ämnen, i Stockholm. Utredningen visade att de årliga utsläppen uppgår till cirka 74 ton, varav 97 procent är PFAS-klassade kemikalier, med en klimatpåverkan motsvarande över 31 000 ton koldioxid. Nämnden vill nu fortsätta arbetet med att öka kunskapen, informera och ställa högre krav vid upphandlingar för att minska dessa utsläpp, särskilt från mobila AC-system.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en uppdaterad vägledning och riktvärden för utsläpp av vatten i Stockholms stad. Den nya vägledningen är bredare och omfattar dag-, grund-, process- och spillvatten från verksamheter och tillfälliga åtgärder, i syfte att skydda stadens vattenkvalitet och dricksvatten. Förvaltningschefen fick även i uppdrag att vid behov justera och lägga till riktvärden baserat på ny kunskap eller lagstiftning, och det tidigare beslutet om ”Vägledning för länshållningsvatten” från 2022 upphävdes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att godkänna detaljplanen för Slakthusområdet etapp 2B i Johanneshov, som möjliggör byggande av bostäder, kontor, centrum, park och gator. Nämnden framförde synpunkter som krävde förtydliganden kring bullerfrågor, specifikt att planbestämmelsen om eventbuller behöver revideras, att "stort rum" i enrumslägenheter förtydligas till 20-30 kvadratmeter, och att bullerdämpande åtgärder på konsertlokaler utanför planområdet säkerställs via avtal för att skydda framtida boende från buller.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att svara på ett remissförslag från Klimat- och näringslivsdepartementet om att utöka Kemikalieinspektionens tillsynsansvar. Nämnden godkände att Kemikalieinspektionen får utökat ansvar för anmälan till produktregistret och för betat utsäde. Däremot avslog nämnden förslaget att Kemikalieinspektionens tillsyn ska omfatta hela leverantörskedjan för kemiska produkter, biocidprodukter och växtskyddsmedel, med motiveringen att konsekvenserna för kommunernas arbete och finansiering inte var tillräckligt utredda.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm gällande ett handlingsprogram för legionella. Nämnden antog förvaltningens förslag, som inkluderade synpunkter och förtydliganden kring bland annat kallvattentemperaturer, spolning av tappställen och ansvarsfördelning vid legionellafall. Beslutet innebär att det reviderade handlingsprogrammet, som syftar till att förebygga legionellatillväxt och hantera smittfall, nu godkändes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om klagomål på inomhusmiljö för år 2025. Rapporten visade att antalet klagomål nästan har fördubblats sedan 2016, till 1 083 ärenden år 2025, där buller från restauranger, nattklubbar och evenemang är den vanligaste orsaken. Majoriteten av klagomålen kommer från Stockholms innerstad, men trots ökningen leder de flesta ärenden till förbättrande åtgärder i bostäderna. Nämnden uppmanade till en bredare diskussion om balansen mellan en levande stad och en god inomhusmiljö, särskilt med fokus på byggnadsåtgärder och förebyggande arbete.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslog en motion från Centerpartiet om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter. Motionen föreslog att den som flyttar till ett område med befintliga verksamheter skulle avsäga sig rätten att klaga på buller, samt att byggherrar skulle ta ansvar för ljudisolering vid nybyggnation. Nämnden godkände i stället förvaltningens förslag, som ansåg att dagens regelverk redan till viss del hanterar dessa frågor, men betonade att avtal där boende accepterar buller över hälsogränsen inte är lämpligt. Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att en tydligare modell behövs för att säkerställa ett levande stadsliv.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Elin Hjelmestam (L). Skrivelsen från Liberalerna efterfrågade tydligare och mer rättssäkra processer för tillstånd, tillsyn och myndighetskontakt för restaurang- och krogverksamheter, särskilt för mindre aktörer som upplever bristande återkoppling och otydliga besked. Miljöförvaltningen svarade att de arbetar med att förbättra kommunikation, digitalisering och samordning, och hänvisade till bland annat Insiktsmätningen som visar på hög nöjdhet med bemötandet, men Joakim Rönnbäck (L) betonade i ett särskilt uttalande att förvaltningens svar i huvudsak beskriver hur systemet är tänkt att fungera, snarare än att bemöta de konkreta problem som företag i branschen upplever.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens förslag som svar på kommunstyrelsens remiss gällande "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Planen syftar till att stärka stadens arbete för jämställdhet genom fokus på kunskap, välfärd, service, delaktighet och inflytande, där alla stockholmare oavsett kön ska ha lika rättigheter och möjligheter. Flera ledamöter, inklusive Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna, reserverade sig dock mot beslutet, med invändningar om bland annat handlingsplanens tydlighet, mätbarhet och fokus på teoretiska utgångspunkter istället för konkreta åtgärder.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att godkänna förvaltningens förslag om att införa digitala personalakter i Stockholms stad. Detta innebär att alla nuvarande pappersbaserade personalakter kommer att skannas in för att skapa en sammanhållen digital akt. Syftet är att effektivisera hanteringen av personalhandlingar, förbättra informationssäkerheten och minska kostnaderna för fysisk förvaring. Ledamöterna från Moderaterna lämnade dock ett särskilt uttalande där de betonade vikten av hög säkerhet och noggranna förberedelser, med hänvisning till tidigare datastöldincidenter och erfarenheter från andra digitaliseringsprojekt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände underlaget för sin budget för 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet reserverade sig dock mot beslutet och presenterade egna förslag som bland annat betonade behovet av riktad tillsyn mot brottslighet inom avfalls- och restaurangsektorn, att förbättra vattenkvaliteten, skynda på elektrifieringen av transporter, samt satsningar på närproducerad mat och kulturljudzoner. Sverigedemokraterna lämnade också ett särskilt uttalande där de kritiserade budgetunderlaget för att ha osäker finansiering för viktiga områden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden anmälde ett protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor, daterat den 18 mars 2026. Vid rådets möte diskuterades bland annat Boverkets nya byggregler och plan- och bygglagen, samt skyddsrum i Stockholm. Det framkom att Stockholm stad ansvarar för cirka 2 000 skyddsrum, främst i bostadshus, och att regler för skyddsrum fokuserar på skydd men inte lika mycket på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, vilket rådet påpekade som ett stort problem.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport om bygget av Hagsätra is- och idrottshall på Hagsätra IP. Även om byggstarten är positiv, har projektet haft utmaningar med budget, upphandling, en minskad yta på cirka 2 000 kvadratmeter och en försening på omkring ett år. Fastighetsnämnden vill ha en mer detaljerad uppföljning av kvarvarande risker, hyreskonsekvenser, tidsplan och effekterna av projektets förändrade omfattning i nästa rapport.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna ett projektdirektiv och gav fastighetskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för nya lokaler för Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i fastigheterna Spelbomskan 3 och 17. Utredningen, som beräknas kosta upp till 8 miljoner kronor, ska ligga till grund för ett kommande inriktningsbeslut. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och ville ha en bredare utredning som inkluderade en jämförelse med andra lokaler och en detaljerad redovisning av kostnader och påverkan på befintliga verksamheter.

Förvaltningschefen kommer att informera kommunfullmäktige om förutsättningarna för gymnastik i Stockholms stad. Detta ska behandlas under rubriken 'Gymnastikens förutsättningar i Stockholms stad'.

Fastighetsnämnden godkände en lägesrapport om renoveringen och utvecklingen av Älvsjöbadet. Renoveringen är omfattande eftersom de ursprungliga planerna på att renovera befintliga bassänger ändrades till rivning och nybyggnation av rostfria bassänger. Vice ordförande Henrik Virro (M) med flera betonade vikten av tydlig kostnadstransparens, hantering av risker och framtida driftkostnader samt att kontoret ska undersöka hur externa aktörer kan bidra till badets service och intäkter.

Fastighetsnämnden godkände ett genomförandebeslut för ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning vid Kämpinge 2. Detta innebär att kommunfullmäktige föreslås godkänna projektet och att Fastighetsnämnden får genomföra det. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och föreslog istället att fastigheten Kämpinge 2 skulle säljas, eller att befintliga lokaler skulle anpassas och att delar av förvaltningen skulle decentraliseras för att vara närmare medborgarna.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna ett förslag om att bygga en temporär hall på Dalhagens BP i Akalla. Beslutet innebär att nämnden nu föreslår att kommunfullmäktige också godkänner projektet och ger Fastighetsnämnden rätt att genomföra det till den kostnad som redovisas i tjänsteutlåtandets bilaga 1. Detta är ett genomförandebeslut för ett projekt som kommer att påverka Dalhagens idrottsplats.

Fastighetsnämnden godkände en ombyggnad av Kämpinge skolgymnastikbyggnad. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och krävde bland annat att kostnader för att använda gymnastikbyggnaden som byggarbetsplats för ombyggnaden av Kämpingeskolans huvudbyggnad skulle särredovisas och inte belasta idrottsverksamheten. Liberalerna framförde även ett särskilt uttalande om vikten av samordning med idrottsförvaltningen för att cricketklubbar ska få tillgång till träningsmöjligheter året runt, bland annat genom skyddsnät för cricketbollar.

Fastighetsnämnden beslutade att ärendet om akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledningar i Hötorgsgaraget, Beridarebanan 10, skulle utgå. Detta innebär att de planerade åtgärderna inte behandlades eller beslutades vid mötet.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna ett reviderat inriktningsbeslut för renovering och utveckling av Kampementsbadet på Norra Djurgården. Detta innebär att nämnden nu kan fortsätta planeringen av projektet, vilket inkluderar att utöka bassängytan, förbättra tillgängligheten och modernisera anläggningen. Moderaternas ledamöter reserverade sig mot beslutet och ville att man skulle utreda möjligheten till en 50-metersbassäng samt ett senioranpassat utegym och fler cykelplatser vid badet.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna inriktningen för en ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, vid fastigheten Isprinsessan 5, och föreslår att kommunfullmäktige också godkänner detta. Nämnden får nu fortsätta planeringen inför ett kommande genomförandebeslut. Hansi Karppinen (L) reserverade sig mot beslutet och menade att projektet har en alldeles för utdragen tidsplan, och att dialog om ersättningslokaler är nödvändig.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om trygghetsskapande åtgärder i stadens fastigheter. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville att fastighetskontoret skulle återkomma med en mer detaljerad redovisning av otrygga miljöer och planerade åtgärder, eftersom de ansåg att det godkända svaret var för allmänt och inte gav tillräcklig vägledning för uppföljning av trygghetsarbetet i Stockholms fastigheter.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse om klimatanpassning av stadens fastigheter. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville att nämnden skulle begära en detaljerad riskklassad åtgärdsplan för fastigheter som hotas av skyfall och översvämningar, inklusive en översyn av behovet av backventiler.

Fastighetsnämnden beslutade att godkänna och skicka in fastighetskontorets remissvar gällande programmet för evenemang i Stockholms stad. Hansi Karppinen (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog en återremiss med motiveringen att programmet saknade tillräcklig förankring i evenemangsbranschen. Även Lovisa Hedin (KD) lämnade ett yttrande där hon delvis godkände förslaget men kritiserade brister i den övergripande evenemangspolitiken, bland annat gällande finansiering, trygghet och tillståndsprocesser.

Fastighetsnämnden beslutade den 21 april 2026 att godkänna fastighetskontorets förslag, vilket innebär att man inte kommer att utreda förutsättningarna för en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Beslutet grundades på att en fotbollsplan inte ansågs möjlig på grund av att Bellevueparken ligger inom Nationalstadsparken, har kulturmiljövärden och tekniska svårigheter. Hansi Karppinen (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog att motionen skulle tillstyrkas och att en bredare utredning av alternativa platser i närområdet, inklusive Haga BP, skulle göras för att möta behovet av idrottsytor för barn och unga i Vasastan och Norrmalm.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets förslag som svar på remissen "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Moderaterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet. Moderaterna ville att planen skulle omarbetas med tydligare mål och konkreta åtgärder, medan Liberalerna föreslog återremiss för att komplettera planen med mätbara mål och en tydligare ansvarsfördelning.

Fastighetsnämnden godkände fastighetskontorets förslag till underlag för budgeten 2027, med inriktning för åren 2028 och 2029, och skickade det vidare till kommunstyrelsen. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet och presenterade egna förslag som bland annat fokuserade på att hantera stora underskott, avyttra icke-strategiska fastigheter och förbättra underhållsplaneringen. Kristdemokraterna, genom ett ersättaryttrande, efterlyste bland annat en skärpt ekonomisk styrning och bättre samordning mellan nämnderna.

Arbetsmarknadsnämnden har antagit ett budgetunderlag för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Detta underlag analyserar verksamhetens utveckling och föreslår strategiska satsningar för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Beslutet gick igenom trots att Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna reserverade sig med egna förslag som ville se en annan inriktning för arbetsmarknadspolitiken.

Kommunfullmäktige tog del av Arbetsmarknadsförvaltningens rapport för 2025, som beskriver läget på arbetsmarknaden i Stockholm och hur den utvecklas. Rapporten analyserar också förvaltningens och stadsdelsnämndernas arbete med arbetsmarknadsfrågor. Nämnden beslutade enhälligt att godkänna förvaltningens förslag.

Arbetsmarknadsnämnden har behandlat en skrivelse från Christina Tufvesson (L) och Johan Kling (C) om införandet av SAO-jobb i Stockholm. Nämnden beslutade att avvakta resultaten från utbildningsförvaltningens och Stockholm Business Regions pågående försöksverksamhet med SAO-jobb innan de tar ställning till sin egen eventuella roll i frågan. Detta innebär att inga nya SAO-jobb införs av arbetsmarknadsnämnden i nuläget.

Arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig över ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Nämnden beslutade att bifalla förvaltningens förslag, vilket innebär att de är positiva till handlingsplanen men betonar vikten av att inkludera modeller från mänskliga rättigheter-programmet, hantera den stora mängden handlingsplaner, utvidga målen om studiemöjligheter till vuxenutbildningen, skärpa kraven på skolpersonal och omformulera mål för Jobbtorg Stockholm. Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och ansåg att planen var otillräcklig och borde omarbetas eller återremitteras.

Arbetsmarknadsnämnden godkände arbetsmarknadsförvaltningens förslag till yttrande över Program för evenemang. Yttrandet betonar vikten av att staden framhäver sig som en inkluderande arbetsgivare och en inkluderande stad, samt att miljö- och klimatperspektivet lyfts fram tydligare i evenemangsprogrammet. Liberalerna yrkade på att ärendet skulle återremitteras för att programmet skulle kompletteras med bredare dialog med evenemangsbranschen, men detta avslogs, och ledamoten Christina Tufvesson (L) reserverade sig mot beslutet. Centerpartiet gjorde också ett särskilt uttalande där de kritiserade programmet för att sakna konkreta åtgärder, tidsmål och uppföljningsmekanismer.

Arbetsmarknadsnämnden godkände kommunstyrelsens förslag om att Stockholms stad ska införa digitala personalakter. Detta ska göra hanteringen av personalhandlingar mer effektiv och säker genom att ersätta pappersbaserade akter med digitala inom fem år. Ledamöterna från Moderaterna uttryckte ett särskilt uttalande där de stödde digitaliseringen men betonade vikten av hög säkerhet och noggrannhet, med tanke på tidigare datastöldincidenter och hot från främmande makt.

Arbetsmarknadsnämnden yttrade sig över Kommunstyrelsens förslag till nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Nämnden var positiv till förenklingar men påpekade att flera kommande lagändringar kan påverka riktlinjerna framöver. De önskade förtydliganden om studier i svenska för invandrare (sfi), det delade ansvaret mellan stadsdelsnämnderna och arbetsmarknadsnämnden för självförsörjning, samt möjligheten till ekonomiskt bistånd för unga vuxna mellan 18 och 21 år som saknar föräldrar med försörjningsansvar. Nämnden godkände förvaltningens förslag till yttrande enhälligt.

Arbetsmarknadsnämnden har yttrat sig över en statlig utredning om att stärka rektorers ledarskap. Nämnden höll i stort sett med utredningens förslag, men avrådde från att definiera rektorns pedagogiska ledarskap i skollagen och från att införa ett nytt, skärpt behörighetskrav för rektorer. Nämnden ansåg att det skärpta kravet skulle snäva in urvalet och inte leda till fler kvalificerade rektorer, och att en definition i skollagen skulle riskera att inte vara tillräckligt dynamisk. Beslutet fattades enhälligt, men en ledamot (Christina Tufvesson, L) gjorde ett särskilt uttalande om att behörighetskraven bör vara mer flexibla beroende på skolform och att rektorer behöver avlastas administrativt arbete för att kunna fokusera på pedagogiskt ledarskap.

Arbetsmarknadsnämnden har lämnat in en månadsrapport för mars månad. Rapporten visar att nämnden förväntar sig intäkter från Skolverket och Migrationsverket som är högre än budgeterat. Nämnden avser att ansöka om en budgetjustering i sin första tertialrapport. Investeringarna förväntas följa budgeten. Rapporten godkändes enhälligt av nämnden.

Arbetsmarknadsnämnden har noterat protokollet från rådet för funktionshinderfrågor, som höll ett möte den 15 april 2026. Vid mötet diskuterades bland annat rådets skrivelse gällande en annons från äldreförvaltningen, frågor om det nya aktivitetskravet i "Fleråringen 2027-2029" som påverkar personer med funktionsnedsättning, samt hur förvaltningen arbetar med arbetsdifferentiering för att inkludera personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna hade frågat förvaltningen om konsekvenserna av ändrade regler för ersättning från A-kassan och aktivitetsstöd. Ett skriftligt svar på denna fråga skickades via e-post till alla nämndmedlemmar.

På mötet informerade förvaltningschefen om att Stockholms stad förbereder sig för införandet av en aktivitetskravsreform som börjar gälla den 1 juli 2026. Staden har även tilldelats cirka 28 miljoner kronor från regeringen för att erbjuda sommarjobb och andra jobb för unga, och ett förslag på hur pengarna ska fördelas har lämnats till stadsledningskontoret.

Socialförvaltningen ska informera kommunfullmäktige om ett delegationsbeslut gällande en tjänsteresa och deltagande i MINT-forum med förforum i Lissabon den 19-23 oktober 2026. Två medarbetare, Kerstin Börjesson och Carl-Magnus Leijon, kommer att resa för att delta i konferensen om Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT), där Carl-Magnus Leijon även kommer att genomgå en utbildning kallad TNT (Training New Trainers). Den totala beräknade kostnaden för kurs- och konferensavgifterna uppgår till flera tusen dollar.

Socialförvaltningen ska informera kommunfullmäktige om ett delegationsbeslut gällande en tjänsteresa och deltagande i konferensen MINT-forum med förforum i Lissabon den 19-23 oktober 2026. Två medarbetare, Kerstin Börjesson och Carl-Magnus Leijon, kommer att delta. Carl-Magnus Leijon ska även delta i en relaterad utbildning före konferensen. Kostnaderna för deltagande i konferenser och utbildningar kommer att redovisas.

Stadsarkivet föreslår att Kulturnämnden fastställer nya riktlinjer för direktupphandling. Dessa riktlinjer beskriver hur Stadsarkivet ska köpa varor och tjänster utan att först annonsera, särskilt för mindre inköp och när det inte finns befintliga ramavtal. Syftet är att säkerställa att upphandlingar är affärsmässiga, transparenta och följer lagen.

Kommunfullmäktige ska ta del av protokollet från Rådet för funktionshinderfrågor. Rådet diskuterade bland annat tillgänglighet och bemötande på Stockholms stadsmuseum för personer med funktionsnedsättning, och betonade vikten av personlig service, tydliga markeringar och digital information som fungerar med skärmläsarprogram. De lyfte också fram svårigheter med att boka rullstolsplatser på Kulturhuset Stadsteatern.

Kulturnämnden ska informeras om flera delegationsbeslut som fattats av tjänstemän. Det handlar bland annat om upphandling av konstprojektledare och utställningstjänster till Liljevalchs konsthall, samt beslut om bidrag på upp till 200 000 kr för olika kulturella och konstnärliga verksamheter. Stadsmuseet har också svarat på remisser gällande bygglov och detaljplaner, till exempel för Nobel Center, en publik bastu i Smedslätten och solenergianläggningar.

Detta ärende innehåller information från Folkbildningsrådet om nya verktyg och riktlinjer för studieförbund. Bland annat presenteras en ny modell för hur kommuner kan fördela bidrag till studieförbund baserat på kvalitet snarare än kvantitet. Det kommer också att införas demokrativillkor för statsbidrag till folkbildningen, vilket innebär att studieförbunden måste uppfylla vissa krav för att få bidrag.

Liberalerna föreslår att Eggeby stall i Järva rustas upp för att bli en öppen och inkluderande mötesplats, särskilt för barn och unga. De menar att stallet har brister som hindrar verksamheten från att utvecklas fullt ut och efterfrågar en helhetslösning. Idrottsförvaltningen delar uppfattningen om hästverksamhetens värde men anser att ansvaret för upprustningen främst ligger hos fastighetsägaren och är utanför idrottsnämndens uppdrag.

Liberalerna och Centerpartiet har lämnat in en skrivelse som efterfrågar en helhetsbild av projektet för Zinkensdamms IP, med detaljer om ekonomi, tidslinjer, dialogformer och risker. De vill att förvaltningen ska arbeta mer samlat med utvecklingen av idrottsplatsen, i nära dialog med de många föreningar som använder anläggningen. Idrottsförvaltningen meddelar att de under 2026 kommer att presentera ett reviderat utredningsbeslut som ska hantera dessa frågor.

Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C) har ställt frågor till idrottsnämnden om e-sportens situation i Stockholm. De undrar bland annat vilka stödformer och lokaler som finns tillgängliga samt hur kommunen hanterar Skatteverkets tolkning av idrottsbegreppet som påverkar e-sportföreningar. Idrottsförvaltningen svarar att e-sportföreningar kan söka samma ekonomiska stöd och boka lokaler som andra barn- och ungdomsföreningar, men att det idag inte finns lokaler särskilt anpassade för e-sport. Förvaltningen menar också att Skatteverkets tolkning av idrottsbegreppet måste hanteras av Riksidrottsförbundet och e-sportförbunden själva, inte av kommunen.

Idrottsnämnden kommer att godkänna ett tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen om stadens evenemangsprogram. Det nya programmet ska ersätta det tidigare från 2015 och tydligare beskriva Stockholms ambition att vara en levande och hållbar evenemangsstad. Målet är att evenemang ska skapa värde för stockholmarna och attrahera arrangörer, med fokus på att förstärka stadens attraktionskraft, tillväxt och gemenskap.

Kommunstyrelsen föreslår att alla nämnder i Stockholms stad ska införa digitala personalakter och att befintliga pappersakter skannas in. Detta syftar till att effektivisera hanteringen av personalhandlingar, öka säkerheten och förbättra sökbarheten, vilket förväntas underlätta för både chefer och medarbetare. Idrottsförvaltningen stödjer förslaget men vill att systemvalet prövas noga för att säkerställa användarvänlighet.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att staden ska ta fram tydliga riktlinjer för sponsring och namnexponering vid stadens idrottsanläggningar, så att idrottsföreningar kan få intäkter från sponsorer. Idrottsförvaltningen avstyrker dock förslaget. De anser att det är juridiskt svårt att låta föreningar sälja namnrättigheter för kommunala anläggningar som används av många och ser också att staden redan har ett pågående uppdrag att hantera reklam och sponsring på idrottsytor.

Idrottsnämnden ska behandla ett remissvar gällande Kommunstyrelsens förslag till en "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030". Idrottsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner deras yttrande, där de ser positivt på handlingsplanen men föreslår att texterna komprimeras och att flickor och pojkar nämns mer konsekvent i målformuleringarna. Handlingsplanen, som sträcker sig till år 2030, syftar till att stärka stadens jämställdhetsarbete för att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.

Två liberala ledamöter föreslår att staden utreder möjligheten att bygga en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken för att möta det stora behovet av idrottsytor i innerstaden. Idrottsförvaltningen svarar att de ser behovet av fler fotbollsplaner i Norra innerstaden men avråder från en utbyggnad i Bellevueparken. Detta beror på att en utbyggnad skulle innebära fällning av skyddsvärda träd och stora ingrepp i Nationalstadsparken samt skada riksintresset för kulturmiljövården Haga-Ulriksdal.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att fortsätta med spontanfotboll för ungdomar mellan 13 och 20 år i Järva under säsongen oktober 2026 till april 2027. Verksamheten, som bidrar till trygghet, kommer att bedrivas i Tensta, Ärvinge, Rinkeby och Spånga fotbollshall av lokala idrottsföreningar, med stöd för ledarkostnader från Idrottsförvaltningen på totalt 1,4 miljoner kronor.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att ge Farsta Tennisklubb ett ekonomiskt stöd på totalt 1 064 000 kronor över åtta år. Bakgrunden är att klubbens arrendeavgift för sin mark i Gubbängen har höjts från 500 kronor till 379 876 kronor per år. Stödet är tänkt att hjälpa klubben att anpassa sin ekonomi till den nya kostnaden, och villkoras bland annat av att huvuddelen av verksamheten är barn- och ungdomsinriktad.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om att fördela en budgetförstärkning på 1 miljon kronor som föreningsstöd till miljö- och klimatarbete. Idrottsförvaltningen föreslår att föreningar som redan får medlemsaktivitetsstöd ska kunna söka upp till 4 000 kronor för insatser som minskar klimatpåverkan från resor och evenemang, samt ökar återanvändning av kläder och utrustning.

Idrottsnämnden ska behandla ett förslag om två nya stödformer för idrottsföreningar i Stockholm. Förslaget innebär ett tillägg till medlemsaktivitetsstödet för föreningar som håller nere sina avgifter, samt ett stöd till föreningar som har egna ekonomiska stödprogram (sociala fonder) för att hjälpa medlemmar med svag ekonomi. Syftet är att fler barn och unga ska kunna delta i föreningslivet oavsett familjens ekonomiska situation.

Idrottsförvaltningen föreslår ett nytt program för att öka simkunnigheten i Stockholm, som ska godkännas av idrottsnämnden och sedan överlämnas till kommunfullmäktige för fastställande. Programmet har som mål att 100% av stadens elever ska klara simkraven i skolan och att drunkningstillbud ska minska. Särskilda insatser ska riktas mot barn i förskole- och skolåldern, personer med funktionsnedsättning samt de från socioekonomiskt svaga områden.

Idrottsnämnden föreslår sin budget för 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Förslaget beskriver hur nämnden ska arbeta för att öka stockholmarnas fysiska aktivitet, bland annat genom att stötta föreningslivet och utveckla idrotts- och motionsmöjligheter i anslutning till skoldagen. Man planerar också för nya idrottsanläggningar när staden växer, samt trygga och säkra anläggningar och åtgärder för att minska miljöpåverkan.

Fastighetsnämnden får rätt att utreda framtiden för Eriksdalsbadet, som är Sveriges nationalarena för simidrott. Utredningen, som får kosta upp till 25 miljoner kronor, ska titta på tre alternativ: totalrenovering, totalrenovering med flytt av nationalarenan, eller nybyggnation. Detta ska ligga till grund för ett beslut om hur badet långsiktigt ska utvecklas för allmänheten och föreningslivet, med hänsyn till anläggningens nuvarande brister och höga besöksantal.

Socialförvaltningen föreslår att ett hem för vård och boende (HVB) för pojkar 13-15 år som är på väg in i kriminalitet ska öppnas på Åminnevägen 25. Lokalerna, som ägs av Stockholmshem, ska anpassas för att säkerställa en trygg miljö. Socialnämnden har beslutat att godkänna förslaget, trots att Moderaterna föreslog en återremiss för att utreda platsens lämplighet och säkerheten för närboende mer noggrant.

Moderaterna har ställt frågor till socialnämnden angående IVO:s granskning av socialtjänsten i Järva och Skärholmen. IVO har hittat brister i hanteringen av familjehemsplaceringar, orosanmälningar och skyddsutredningar. Socialförvaltningen konstaterar att stadsdelarna har bemött kritiken och redovisat åtgärder, men anser också att IVO:s tillsynsmetod inte alltid ger en rättvis bild av verksamheternas arbetssätt.

Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet har ställt frågor till socialnämnden om boendestödets säkerhet, kvalitet och tillit, särskilt gällande upphandling, personalrekrytering och skydd mot kriminalitet samt våld i nära relationer. Socialförvaltningen svarar att de arbetar systematiskt med kontroller av leverantörer och att krav ställs på personalens kompetens. De lyfter också att det från mars 2026 kommer att finnas möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret för personal och att rutiner finns för att upptäcka och hantera hot och våld.

Socialförvaltningen och Bromma stadsdelsförvaltning planerar att upprätta en ny gruppbostad med sex lägenheter för personer med funktionsnedsättning enligt LSS i kvarteret Norrmannen 11 i Bromma. Detta ska bidra till att minska underskottet på boendeplatser i staden, och inflyttning beräknas ske år 2030. Den uppskattade årshyran kommer att ligga på cirka 1,5 miljoner kronor.

Socialförvaltningen föreslår ett tillfälligt stopp för nya ansökningar till lokala utvecklingsprojekt (LUM) under 2027. Detta för att utvärdera hur LUM bäst kan bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst enligt den nya socialtjänstlagen. Pågående LUM-projekt och studieresor (MUL) kommer dock att kunna söka medel som vanligt. Nämnden ska också godkänna en redovisning av projekt och studieresor som genomfördes under 2025, bland annat om stöd till unga skuldsatta och familjeorienterat boendestöd.

Socialnämnden i Stockholm kommer att behandla en månadsrapport för mars 2026 som visar att den totala budgeten förväntas vara i balans för året. Dock prognostiseras underskott inom områdena hemlöshet och missbruk samt jour- och rådgivande verksamhet, men dessa kommer att täckas inom nämndens befintliga budget. Nämnden kommer också att återkomma med begäran om medel för LSS-kollo, nyanlända och familjerådgivningen LOV i samband med tertialrapport 2.

Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 på remiss. Handlingsplanen, som sträcker sig till år 2030, syftar till att säkerställa att stockholmarna har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, med fokus på kunskap, välfärd och delaktighet. Socialförvaltningen är överlag positiv, men föreslår att handlingsplanen tydligare ska lyfta sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor, belysa situationen för personer med funktionsnedsättning mer konsekvent, och ha mer konkreta resultatmål.

Stockholms stadsarkiv planerar att genomföra en ny upphandling av digitiseringstjänster, som skanning, indexering och registrering, för stadens förvaltningar och bolag. Det befintliga avtalet går ut i september 2026. Målet är att teckna ett ramavtal för tjänsterna, som beräknas vara värt totalt 8 miljoner kronor under en fyraårsperiod, för att förenkla tillgången till arkivinformation för både allmänheten och för stadens interna arbete.

Idrottsförvaltningen kommer att meddela att tjänstepersoner ska resa till Helsingfors. Detta är en anmälan av ett delegationsbeslut som redan har fattats inom förvaltningen.

Det strategiska rådet tog emot resultatet från projekt ”Helge”, som syftade till att klargöra serviceförvaltningens roll i stadens kompetensförsörjning inom ekonomi och HR. Projektet har lett till tio förslag som ska göra serviceförvaltningen till en plantskola för ekonomer och HR-personal, och tjänster ska erbjudas förvaltningar och bolag från 2027. Rådet diskuterade även en lägesrapport från serviceförvaltningen, där utmaningar identifierades inom inköpsområdet, samt beredde förändringar och nya priser för 2026 för vissa tjänster.

Fullmäktige informerades om Serviceförvaltningens ekonomiska prognos per den sista mars 2026. Prognosen visade en förväntad budgetavvikelse på -5,8 miljoner kronor, främst drivet av inköpskostnader. Inga beslut fattades, utan informationen noterades.

Förvaltningsgruppen diskuterade budgeten för 2027-2029 och hanteringen av välfärdsbrottslighet, där serviceförvaltningen ska bidra med spetskompetens. Dessutom informerades om personalomsättning bland upphandlare och att en återbrukscentral invigs i maj. Nämnden för serviceförvaltningen ställdes in då inga beslutsärenden behövde hanteras.

Kommunstyrelsen remitterade ett förslag om att övergå till digitala personalakter för samtliga förvaltningar. Detta innebär att alla pappershandlingar i personalakter ska skannas in och förvaras digitalt i stadens system eDok, medan chefer får tillgång via LISA självservice. Serviceförvaltningen ställde sig positiv till förslaget, men önskade förtydligande om varför LISA självservice ska användas istället för att allt hanteras direkt i eDok, samt tydliga metodstöd för administrationen av de digitala akterna.

Kommunstyrelsen remitterade ett program för evenemang i Stockholms stad till servicenämnden för yttrande. Servicenämnden ansåg att programmet var positivt och föreslog att Kontaktcenter Stockholm skulle få i uppdrag att hantera evenemangsrelaterade frågor, förutsatt att finansiering säkrades via serviceförvaltningens prislista. Nämnden föreslog också att ytterligare definitioner av begrepp och förtydligande av ansvar och roller skulle göras i programmet.

Serviceförvaltningen yttrade sig över Kommunstyrelsens remiss av handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen ansåg att handlingsplanen var positiv eftersom den tydliggjorde stadens jämställdhetsarbete och bidrog till att stärka kunskapen om kvinnors och mäns levnadsvillkor. Förvaltningen föreslog dock att handlingsplanen skulle kompletteras med mer metodstöd och vägledning för jämställdhetsanalyser, ett tydligare fokus på stöd för genomförandet, samt att införandet skulle kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar.

Servicenämnden beslutade om nya priser för Serviceförvaltningens tjänster för 2026. Detta inkluderade priser för den obligatoriska tjänsten "Registrering av avtal i LOIS (Lokaler i Stockholm)" för stadens förvaltningar, priser för den nya återbrukscentralen i Frihamnen samt priser för dataskyddsombud och dataskyddsspecialister. Priserna baseras på självkostnadsprincipen och förvaltningar som har tio avtal eller färre i LOIS kommer inte att debiteras för avtalsregistreringen.

Servicenämnden godkände förvaltningens förslag till budgetunderlag för 2027, med inriktning för åren 2028-2029, inklusive tillhörande bilagor. Förslaget, som bland annat omfattade strategisk inriktning, ekonomisk analys och lokalförsörjningsplan, lämnades sedan över till kommunstyrelsen för vidare behandling.

Äldrenämnden informerades om flera beslut som fattats på delegation, främst kopplade till "Projekt NU" som syftar till att införa ett nytt utförarsystem för socialtjänsten, äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård. Besluten rörde bland annat resursförstärkning, avrop och tilldelning av konsulttjänster inom digitalisering, IT och informationssäkerhet för detta projekt. Dessutom sades avtalet med hemtjänstföretaget Danimo hemtjänst AB upp och en vidaredelegation gällande upphandling av individuell coachning för 2027 beslutades.

Äldrenämnden tog del av äldreförvaltningens månadsrapport för mars 2026. Rapporten visade en ekonomisk prognos med ett nollresultat för nämnden, vilket var oförändrat sedan februari. Det fanns ett litet underskott för personalkostnader på 0,5 miljoner kronor på grund av nedskärningar i personalbudgeten, men detta täcktes av vakanser. Ett visst underskott sågs även inom trygghetsjourens avdelning för larm och lås, vilket berodde på ökad efterfrågan från en växande äldre befolkning, men även detta täcktes internt.

Äldreförvaltningen i Stockholm stad svarade på en remiss från Konkurrensverket om nya "grindvaktsfunktioner" i lagen om valfrihetssystem (LOV). Förvaltningen ställde sig positiv till flera förslag som syftar till att försvåra för kriminella och oseriösa aktörer att verka inom välfärden. Bland annat godkändes förslaget att införa ansökningsfönster istället för löpande annonsering för nya utförare, vilket bedöms minska administrativt arbete och uppmuntra mer genomarbetade ansökningar. Förvaltningen föreslog också att tiden för kontroll av leverantörers tidigare kontrakt bör utökas från tre till fem år för att garantera säkra och välfungerande utförare inom äldreomsorgen, och att brukare och anställda ska kunna rapportera missförhållanden anonymt.

Äldrenämnden har svarat positivt på Kommunstyrelsens remiss om att digitalisera personalakter inom staden. De rekommenderar att man först börjar med de mindre förvaltningarna för att testa och justera arbetssätt, för att sedan införa systemet hos de större förvaltningarna. Detta förväntas förbättra hanteringen av personalhandlingar för chefer och medarbetare, och leda till säkrare och mer enhetliga processer.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens remissvar på det föreslagna "Program för evenemang Stockholms stad 2026". Förvaltningen stödde programmet, som ska stärka Stockholms position som evenemangsstad och ersätta ett äldre dokument. De betonade särskilt vikten av lokala och småskaliga evenemang för dialog med medborgare i alla åldrar och föreslog att en jämställdhetsanalys, inklusive åldersaspekter, bör inkluderas för att följa upp hur evenemang når olika målgrupper.

Äldrenämnden beslutade att godkänna Äldreförvaltningens svar på Kommunstyrelsens remiss om handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Förvaltningen ser positivt på handlingsplanen, som syftar till att Stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. De betonade vikten av att inkludera ett äldreperspektiv i jämställdhetsarbetet, då äldre personer, särskilt kvinnor, kan vara mer utsatta för våld och ekonomisk utsatthet.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens svar på en motion från Andréa Hedin och Anette Hellström (M). Motionen föreslog att utreda hur hemtjänsttagare skulle kunna neka enskilda personal utan att behöva byta hela hemtjänstutföraren. Förvaltningen ansåg att det inte behövs en sådan utredning, då befintliga avtal redan ger möjlighet att byta fast omsorgskontakt om den äldre inte är nöjd, och utförarna strävar redan efter att tillgodose önskemål så långt det är möjligt.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens svar till Liliane Åkerlund (SD) om att inrätta geriatriska öppenvårdsmottagningar på vårdcentraler. Förvaltningen förklarade att ansvaret för den typen av verksamhet ligger hos Region Stockholm, inte kommunen, enligt hälso- och sjukvårdslagen. Däremot betonade förvaltningen vikten av fortsatt samverkan mellan kommun och region, bland annat genom att samlokalisera professioner vid vårdcentraler, för att uppnå en mer sammanhållen vård och omsorg för äldre.

Äldrenämnden beslutade att förlänga avtalet med Vardaga Silverhemmen AB för driften av Solbackens vård- och omsorgsboende fram till den 31 januari 2030, under förutsättning att en överenskommelse kan träffas med bolaget. Beslutet baserades på en rekommendation från Kungsholmens stadsdelsnämnd och en bedömning att verksamheten fungerar väl. Förvaltningen fick i uppdrag att teckna överenskommelsen.

Äldrenämnden beslutade att inte förlänga avtalet med Vardaga Silverhemmen AB för driften av Linnégårdens vård- och omsorgsboende. Detta innebär att boendet, som ligger i Norra innerstaden, kommer att övergå till kommunal regi när det nuvarande avtalet löper ut den 31 januari 2027. Beslutet följde en rekommendation från Norra innerstadens stadsdelsnämnd som önskade att verksamheten skulle drivas kommunalt.

Äldrenämnden beslutade att införa obligatoriska registerkontroller för personal inom hemtjänst och vård- och omsorgsboenden, både de som drivs privat inom valfrihetssystemet och de i kommunal egen regi. Detta innebär att arbetsgivare nu måste begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret vid rekrytering av personal som arbetar i äldres hem, för att öka tryggheten och säkerheten för omsorgstagarna.

Äldrenämnden beslutade att ge Äldreförvaltningen i uppdrag att årligen prioritera fördelningen av statsbidraget "äldreomsorgslyftet". Detta innebär att förvaltningen ska styra pengarna dit behovet av kompetensutveckling är som störst, exempelvis för att öka antalet undersköterskor, förbättra svenska kunskaper enligt nya lagkrav och för att fler ska utbilda sig i minoritets- och teckenspråk. Beslutet syftar också till att minska risken för att medel går till oseriösa aktörer.

Äldrenämnden beslutade att delegera till förvaltningschefen att fördela 42,3 miljoner kronor i statsbidrag för att utveckla en god och nära vård under 2026. Medlen ska användas för kommunal hälso- och sjukvård, vilket inkluderar särskilda boenden och dagverksamhet för äldre samt boenden och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Statsbidraget kommer att fördelas mellan olika fackförvaltningar, som Äldreförvaltningen och Socialförvaltningen, samt till stadsdelsförvaltningarna.

Äldrenämnden godkände äldreförvaltningens förslag om fördelning av statsbidrag på totalt 5 866 612 kronor för uppsökande arbete och hälsosamtal under 2026. Syftet är att minska ofrivillig ensamhet bland personer 65 år och äldre. Av summan kommer 225 000 kronor att användas för stadsövergripande insatser, medan resterande medel fördelas till de elva stadsdelsförvaltningarna med en grundsumma på 200 000 kronor vardera plus en del baserad på antal äldre i varje stadsdel. Från och med mars 2026 blir hälsosamtalen en insats utan individuell behovsprövning enligt socialtjänstlagen.

Äldrenämnden har antagit ett underlag för budgeten 2027, med inriktning för 2028 och 2029, och skickat det vidare till kommunstyrelsen. Underlaget beskriver prioriteringar, utmaningar och förslag på åtgärder inom äldreomsorgen. Budgeten för 2027 förväntas öka med 16,1 miljoner kronor jämfört med 2026, och innehåller satsningar på digitalisering, hantering av trygghetslarm, förstärkt stödfunktion för schemaläggning samt ökad kapacitet för uppföljning och analys.

Förskolenämnden kommer att behandla sin ekonomiska månadsrapport för mars månad. Nämnden prognostiserar ett överskott på 2 miljoner kronor, främst på grund av att kostnaderna för extra stöd till barn med särskilda behov i enskilda förskolor är lägre än budgeterat, då det finns färre barn och förskolor.

Förskolenämnden ska behandla ett underlag för budgeten 2027, med inriktning för 2028 och 2029. Förvaltningen beskriver och analyserar kommande års utveckling och konsekvenser för Stockholms stad, särskilt med tanke på ett förväntat minskat barnantal i förskolan. Detta underlag är viktigt för den kommande budgetprocessen och lyfter strategiska utvecklingsområden och utmaningar för framtiden inom förskolan.

Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om att Stockholms stad ska gå över till digitala personalakter för att förbättra kvalitet, säkerhet och effektivitet i hanteringen av personalhandlingar. Förskoleförvaltningen är positiv till förslaget och anser att det skapar bättre förutsättningar för hantering, informationssäkerhet och arkivering. De föreslår att nämnden lämnar över sitt tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Förskolenämnden ska yttra sig över ett förslag till ett nytt program för evenemang i Stockholms stad. Programmet syftar till att Stockholm ska bli en ledande evenemangsstad genom att arrangera evenemang för alla åldrar, med fokus på inkludering och tillgänglighet. Förskoleförvaltningen tycker att programmet är bra men föreslår att man tydligare ska inkludera en analys av evenemangens konsekvenser för barn, eftersom evenemang är viktiga för barns rätt till delaktighet, kultur och fritid.

Förskolenämnden ska yttra sig över kommunstyrelsens förslag till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Denna plan, som gäller alla nämnder och bolagsstyrelser, syftar till att säkerställa att kvinnor, män och ickebinära i Stockholm har samma rättigheter och möjligheter. Förvaltningen är positiv till handlingsplanen och ser den som ett viktigt steg mot att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras på grund av kön. Nämnden är särskilt ansvarig för att skolor och förskolor ger barn samma möjligheter och en trygg miljö oavsett kön.

Kommunstyrelsen har remitterat utredningen "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap" (SOU 2026:4) till förskolenämnden för yttrande. Utredningen föreslår att rektorers pedagogiska ledarskap ska stärkas genom att definiera det i skollagen, minska deras administrativa börda och säkerställa att ansvarsområden inte är för stora. Förskoleförvaltningen är i huvudsak positiv, men ser att förslagen kan påverka stadsdelsförvaltningarnas organisation av förskolan, särskilt vad gäller möjligheten att delegera personalansvar och omfattningen av rektorers ansvarsområden.

Förskolenämnden i Stockholm kommer att yttra sig över ett förslag från regeringen (SOU 2025:123) om skärpta villkor för fristående förskolor och skolor. Förvaltningen instämmer i huvudsak med förslagen som syftar till att enskilda huvudmän ska följa regler och driva kvalitativ verksamhet, men påpekar att vissa ändringar kan innebära mer tillsynsarbete för kommunerna. De är kritiska till vissa detaljer, som att små brister hos stora aktörer inte skulle beaktas, och att myndigheter ska informera om återkallelse av godkännande vid förvärvsförbud.

Moderaterna har ställt frågor till socialförvaltningen om hur de kontrollerar att kriminellt dömda personer inte arbetar i barnverksamheter som får bidrag från socialnämnden. Förvaltningen svarar att de redan ställer krav på föreningarna att beskriva hur de kontrollerar personalens och volontärernas kompetens, erfarenhet och rutiner för att begära utdrag ur brottsregistret. De föreslår att socialnämnden godkänner detta som svar.

Socialnämnden ska behandla en skrivelse från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet som undrar hur den nya sekretesslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 december 2025, tolkas och tillämpas inom socialtjänsten i Stockholm. Frågeställarna oroar sig för att informationsdelningen mellan socialtjänst, skola och polis fortfarande är för restriktiv, trots att lagen syftar till att underlätta samarbete för att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Socialförvaltningen bedömer att lagändringen förbättrar möjligheterna till informationsdelning, men att det behövs fortsatt stöd och kunskap för att säkerställa en trygg och rättssäker tillämpning.

Socialnämnden i Stockholm ska godkänna en uppdaterad delegationsordning som börjar gälla den 27 april 2026. Detta innebär att socialförvaltningens anställda får tydligare riktlinjer för vilka beslut de får fatta på nämndens vägnar, till exempel gällande sekretess, informationssäkerhet (GDPR och Cybersäkerhetslagen) och beslut om placeringar för barn och vuxna med särskilda behov. Ändringarna syftar till att effektivisera och förtydliga beslutsfattandet inom socialtjänsten.

Från och med den 1 juli 2026 blir det ett lagkrav att varje kommun ska ha en Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Socialförvaltningen föreslår att Malin Falk Langton utses till MAR för socialnämndens ansvarsområde. Detta för att säkerställa medicinsk kompetens och patientsäkerhet inom kommunens rehabiliteringstjänster.

Socialnämnden ska behandla underlaget för budgeten 2027 med en framåtblick mot 2028 och 2029. Det handlar om att analysera hur socialtjänsten ska utvecklas de kommande åren, med fokus på den nya socialtjänstlagen, brottsförebyggande arbete, välfärdsbrott, tillgänglighet för funktionsnedsatta och digitalisering. Nämnden kommer att föreslå att underlaget godkänns och sedan lämnas över till kommunstyrelsen för vidare hantering.

Socialnämnden ska yttra sig över ett förslag från kommunstyrelsen om att Stockholms stad ska övergå till digitala personalakter istället för pappersbaserade. Syftet är att effektivisera, säkra och samordna hanteringen av personalhandlingar för stadens cirka 88 000 anställda. Socialförvaltningen är positiv till införandet och föreslår att nämnden godkänner att deras tjänsteutlåtande skickas som svar på remissen.

Stockholms stad föreslås ersätta sitt nuvarande program för evenemang med ett nytt, uppdaterat dokument. Det nya programmet ska stärka stadens roll som evenemangsstad genom att fokusera på att skapa värde, främja hållbar utveckling och förbättra stockholmarnas livskvalitet. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget och att programmet antas.

Två politiker från L och M har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden om Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet. De ifrågasätter hur kriterierna tillämpas och följs upp, med exempel som ryska band och BDS-bojkott, och undrar om kriterierna behöver justeras för att alla ska känna sig inkluderade. Kulturförvaltningen svarar att de nuvarande villkoren och rutinerna fungerar väl och är proportionerliga, och att de regelbundet följer upp aktörer och har återkrävt cirka 3 miljoner kronor årligen under 2022-2026 när villkor inte uppfyllts.

En motion föreslår att Stockholms stad ska införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från klagomål om buller och störningar från nyinflyttade boende. Förslagen inkluderar en "agent of change"-princip, där byggaktören för ny bebyggelse ska ansvara för bullerskydd, och att nyinflyttade boende ska avskriva sin rätt att klaga. Kulturförvaltningen konstaterar att avtala bort rätten att klaga på buller inte är möjligt enligt gällande lag, vilket innebär att förslaget skulle kräva förändrad lagstiftning.

Motionärer från Liberalerna föreslår att den tomma statysockeln vid Slussen, där Karl XIV Johan tidigare stod, ska användas för tillfälliga konstverk, inspirerat av ”fjärde plinten” i London. Kulturförvaltningen stöder ambitionen att stärka konsten vid Slussen men avstyrker att sockeln används för ytterligare tillfällig konst, då två andra platser i närområdet redan planeras för detta. Förvaltningen föreslår istället att sockeln skulle kunna användas för ett permanent konstverk, förutsatt att särskilda medel avsätts.

Kommunstyrelsen har bett Kulturnämnden yttra sig om ett förslag att digitalisera personalakter, vilket innebär att alla nämnder ska flytta personalakter från papper till ett digitalt system baserat på eDok och LISA självservice. Kulturförvaltningen är positiv till digitalisering men anser att de föreslagna systemen, eDok och LISA, inte är det bästa valet och föreslår istället att staden använder mer ändamålsenliga system som redan finns på marknaden. De vill också att ansvaret för personuppgifter klargörs och att en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter införs för att minska dubbletter och effektivisera hanteringen.

Kommunstyrelsen föreslår att ett nytt program för evenemang ska godkännas av kommunfullmäktige, som ska ersätta det tidigare programmet från 2015. Det nya programmet ska tydligare styra hur stadens nämnder och bolag arbetar med evenemang, med fokus på att stärka Stockholms position som evenemangsstad, skapa värde för stockholmarna och bidra till hållbar utveckling. Kulturförvaltningen stöder förslaget och betonar kulturens roll i att positionera staden genom evenemang.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, som ska stärka stadens arbete för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Planen ersätter en äldre version och fokuserar på områden som kunskap, välfärd, service, delaktighet och inflytande. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet stöder planen och betonar vikten av att lyfta fram kvinnor och underrepresenterade grupper i stadens publika program och skolmaterial, samt att främja tjejers deltagande i fritidsverksamhet där de idag är underrepresenterade.

Kulturnämnden ska behandla ett förslag om att bevilja 500 000 kronor till Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige (Finlandsinstitutet) för dess biblioteksverksamhet. Detta stöd ska främja finska språket och kulturen i Stockholm, särskilt för sverigefinska barn och unga, genom att erbjuda finskspråkig litteratur och aktiviteter samt fungera som en mötesplats.

Kulturnämnden ska utse mottagare av Stockholms stads kulturpriser för år 2026. Det handlar om stadens hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris. En jury har tagit fram förslagen baserat på nomineringar från allmänheten.

Kulturnämnden ska besluta om vilka som får Stockholms stads kulturstipendium för år 2026. Kulturförvaltningen föreslår 20 konstnärer inom olika områden som bildkonst, musik och litteratur, vilka alla har bidragit till stadens kulturliv. Varje stipendiat kommer att tilldelas 40 000 kronor.

Kulturnämnden ska behandla förslag på åtta personer som får Stockholms stads folkbildningsstipendium för år 2026. Stipendiet delas ut till personer som har gjort en viktig insats inom folkbildningen i Stockholm under förra året, och varje stipendiat får 10 000 kronor. Studieförbunden har nominerat kandidaterna till kulturförvaltningen.

Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen föreslår en ny vägledning för hur Stockholm ska hantera särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Detta beror på ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 1 december 2025, vilket innebär skärpta krav för dessa områden även om lovplikten i stort minskar. Vägledningen ska fungera som en tillfällig lösning fram till att Stockholms nya översiktsplan är antagen och stadens kulturhistoriska klassificeringskarta är heltäckande, vilket ökar förutsägbarheten för både fastighetsägare och staden.

Kulturnämnden ska godkänna Stadsarkivets budgetunderlag för 2027 och plan för 2028-2029. Förslaget inkluderar strategiska prioriteringar för att förbättra digital tillgänglighet, modernisera sökgränssnitt, utveckla besöksplatserna Kungsklippan och Liljeholmskajen, samt effektivisera informationshanteringen genom AI-lösningar och samarbete. Stadsarkivet planerar att söka extern finansiering och effektivisera resursanvändningen för att möta kostnadsökningar och kompetensbehov, särskilt inom digitalisering och säkerhetsskydd.

Kulturförvaltningen har tagit fram ett underlag för budgeten 2027 och planeringen för 2028-2029. De identifierar utmaningar som försämrade ekonomiska villkor för kulturlivet, ojämlik tillgång till kultur för invånarna och nya krav från digitaliseringen. För att möta detta föreslås strategiska prioriteringar som att stärka den kulturella infrastrukturen, främja jämlik tillgång till kultur och utveckla digitala tjänster, samt stora lokalprojekt som renovering av Stadsbiblioteket och ett nytt Medeltidsmuseum.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB beslutade att ge sin verkställande direktör (VD) i uppdrag att teckna en överenskommelse med exploateringsnämnden angående den nya detaljplanen för Tullhusen på Skeppsbron. VD fick också befogenhet att göra mindre ändringar i avtalet. Detta beslut innebär att arbetet med att utveckla området vid Tullhusen fortsätter.

Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB har godkänt budgetunderlaget för år 2027, inklusive en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett sammanträde den 17 april 2026.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB antog nya ägardirektiv för 2026. Detta innebär att bolaget nu ska arbeta enligt Stockholms stads kemikalieplan 2025-2030, en ny näringslivspolicy samt etableringsstrategi, och nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion. Tidigare planer och riktlinjer för kemikalier, mikroplast, näringsliv och parkering upphörde därmed att gälla.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB föreslog koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige att godkänna förvärvet av samtliga aktier i Nya Lagerbolaget Y AB, vilket inkluderar fastigheten Magasin 5 i Frihamnen. Köpeskillingen beräknades till ett preliminärt marknadsvärde på cirka 400 miljoner kronor. Styrelsen godkände även förvärvet för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner det, och gav VD i uppdrag att slutföra affären.

Vid S:t Erik Markutveckling AB:s styrelsemöte den 17 april 2026 presenterades den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Styrelsen beslutade att lägga rapporten till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan ytterligare åtgärder eller beslut.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB godkände ett underlag för budgeten 2027 med inriktning för åren 2028-2029. Ett tillägg gjordes om att bolaget arbetar med att sälja icke-strategiska fastigheter, inklusive en dialog med idrottsnämnden om Ulvsunda idrottscentrum och med fastighetsnämnden om Tullhuset på Blasieholmen.

Styrelsen för S:t Erik Frihamnen AB godkände vid sitt möte den 17 april 2026 underlaget för bolagets budget för 2027, inklusive en inriktning för åren 2028-2029. Detta innebär att de ekonomiska planerna för bolagets kommande verksamhet i Frihamnen har fastställts.

Styrelsen för Mässfastigheter i Stockholm AB godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett möte den 17 april 2026.

Styrelsen för Langobardia AB beslutade att godkänna underlaget för budget 2027, samt inriktningen för budgetarna 2028-2029. Detta innebär att de ekonomiska planerna för bolaget de kommande åren nu är fastställda.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 89 godkände underlaget för budget 2027 med inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut innebär att bolagets ekonomiska plan för de kommande åren fastställdes.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket 7 godkände underlaget för bolagets budget för 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta beslutades den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Valsverket godkände vid sitt sammanträde den 17 april 2026 underlaget för budget 2027 med inriktning för åren 2028-2029. Detta innebär att bolagets ekonomiska plan för de kommande åren fastställdes, vilket påverkar hur Fastighets AB Valsverkets fastigheter kommer att förvaltas och utvecklas.

Styrelsen för Fastighets AB Kylrummet godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett sammanträde den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Hamburg godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, med en planering som sträcker sig fram till åren 2028-2029. Detta beslut fattades den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Grosshandlarvägen godkände vid sitt möte den 17 april 2026 underlaget för bolagets budget för 2027, med en inriktning som sträcker sig fram till 2029. Detta innebär att de ekonomiska planerna för de kommande åren är fastställda för bolaget.

Styrelsen för Fastighets AB G-mästaren godkände ett underlag för bolagets budget för år 2027, samt en inriktning för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid ett möte den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Flanören godkände ett underlag för bolagets budget för 2027, samt inriktningen för åren 2028-2029. Detta beslut fattades vid deras sammanträde den 17 april 2026.

Styrelsen för Fastighets AB Charkuteristen godkände vid sitt sammanträde den 17 april 2026 underlaget för bolagets budget för år 2027, med en planering fram till år 2029. Detta innebär att bolagets ekonomiska ramar och inriktning för de kommande åren nu är fastställda.

Kulturnämnden ska svara på en remiss från kommunstyrelsen gällande en ny handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Planen syftar till att alla stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, och betonar vikten av kunskap, välfärd, service, delaktighet och inflytande. Kulturförvaltningen och Stadsarkivet stöder planen och föreslår att man fortsätter att lyfta fram underrepresenterade grupper i kultur- och skolmaterial samt att staden stärker samordningen för att planen ska lyckas. Handlingsplanen ersätter den tidigare från 2018-2022 och ska gälla till år 2030.

Kulturnämnden ska behandla ett förslag om att Stadsarkivet ska upphandla nya ramavtal för digitaliseringstjänster som scanning och indexering. Detta eftersom det befintliga avtalet löper ut i september 2026. Upphandlingen ska göra det möjligt för Stadsarkivet och andra förvaltningar samt bolag inom staden att beställa tjänster för att bevara och tillgängliggöra arkivinformation, till ett beräknat värde av 8 miljoner kronor över fyra år.

Arkivutskottet föreslås få åka på en studieresa till Malmö och Köpenhamn den 26-27 maj 2026. Syftet är att studera utvecklingsarbete med fokus på samverkan och innovativa metoder inom arkivområdet. Stadsarkivet ska bekosta resan och deltagandet kommer att ligga till grund för arvode.

Kulturnämnden ska besluta om nya riktlinjer för Stadsarkivet när de köper in varor och tjänster utan att först annonsera om upphandlingen (så kallad direktupphandling). Dessa riktlinjer klargör hur Stadsarkivet ska hantera sådana inköp, vilka beloppsgränser som gäller och när samråd med inköpssamordnare krävs. Det innebär bland annat att inköp över 100 000 kr ska dokumenteras noggrant och att Stadsarkivarien får justera riktlinjerna framöver.

Stadsarkivet föreslår sin budget för 2027 och planerna för 2028 och 2029 till Kulturnämnden. I budgetförslaget betonar Stadsarkivet vikten av att modernisera digitala plattformar, förbättra sökbarhet och service på besöksplatserna Kungsklippan och Liljeholmskajen samt att effektivisera informationshanteringen genom AI-lösningar och samarbete. Målet är att öka tillgången till arkiven för alla stockholmare och bidra till en transparent, hållbar och ekonomiskt stabil stad.

Stadsarkivet kommer att anmäla sin månadsrapport för mars 2026 till nämnden. Rapporten visar att det inte finns några avvikelser från budgeten för 2026, varken för driftkostnader eller investeringar. Detta innebär att Stadsarkivets ekonomi följer den plan som fastställts.

Liberalerna har lagt fram ett förslag om att göra Fagersjöskogen till ett naturreservat för att skydda dess unika naturvärden, djur- och växtliv samt säkra ett viktigt grönområde för Söderorts invånare. Staden svarar att arbetet med att utreda förutsättningarna för ett naturreservat i Fagersjöskogen redan pågår som en del av tidigare budgetbeslut.

Stockholms Hamnars styrelse informerades om att de har upphandlat avfallshantering och renhållning från Stena Recycling AB. Avtalet, värt upp till 55 miljoner kronor över åtta år, ska säkerställa en effektiv och miljövänlig avfallshantering för hamnarna, fartyg och allmänna ytor i Stockholm och Kapellskär.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB beslutade att anta tre kompletterande ägardirektiv från kommunfullmäktige. Dessa inkluderar Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 för en giftfri miljö, en näringslivspolicy och etableringsstrategi för att främja företagande, samt riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion för att uppmuntra hållbart resande och minska bilberoendet.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände förslaget att upphäva badförbudet på totalt nio platser i Stockholms innerstad, inklusive Norra och Södra Djurgården, delar av Årstaviken, Marievikskajen, norra Reimersholme, södra Lilla Essingen och Luxviken, Gröndal samt södra Skeppsholmen. Beslutet innebar även att badförbudet hävdes för badkonstruktioner som godkänts av staden, vilket nu möjliggör bad på fler ställen. Förslaget ska nu lämnas vidare till koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB för att sedan föreslås för kommunfullmäktige att fastställa.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB beslutade att föreslå för koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB och Kommunfullmäktige att godkänna överlåtelsen av byggnaden Magasin 5 till S:t Erik Markutveckling AB. Överlåtelsen sker genom att två nya aktiebolag bildas, varav ett holdingbolag och ett dotterbolag som Magasin 5 överförs till, innan aktierna i dotterbolaget säljs till S:t Erik Markutveckling AB. Syftet är att Stockholms Hamn AB ska fokusera på sin hamnverksamhet, medan S:t Erik Markutveckling AB tar över förvaltningen av byggnaden som en del av kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2026.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände underlaget för budget 2027 och den strategiska inriktningen för 2028-2029. Detta underlag lämnades därefter över till styrelsen för Stockholms Stadshus AB. Budgeten innehåller en plan för investeringar på totalt 1 miljard kronor under treårsperioden 2027-2029 och fokuserar på att öka intäkterna, effektivisera driften och arbeta mot en fossilfri hamn.

Kommunfullmäktige ska behandla årsredovisningen för 2025 för Samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM) och Storstockholms brandförsvar. FINSAM arbetar med finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser för stockholmare, medan Storstockholms brandförsvar skyddar liv, hälsa och egendom i elva kommuner. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för båda förbundens styrelser för år 2025, vilket innebär att styrelserna godkänns för hur de har skött ekonomin och verksamheten.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om att sänka och förenkla avgiftsmodellen för Kulturskolan Stockholm, med start 1 augusti 2026. Förslaget innebär sänkta kursavgifter för de flesta kurser, till exempel att långa kurser går från 750-950 kronor till 650 kronor, och att fler hushåll med låg inkomst får möjlighet till avgiftsfri kulturskola. Syftet är att öka jämlikheten och tillgängligheten till kulturskolans utbud för barn och unga i Stockholm, oavsett familjens ekonomi, men oppositionen motsätter sig förslaget då de anser att generella sänkningar inte är effektiva för att nå underrepresenterade grupper.

Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Myndigheten för civilt försvar om en vägledning för att uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för personer med funktionsnedsättning. Vägledningen är främst tänkt att stödja räddningstjänsten i att arbeta systematiskt och inkluderande. Stockholms stad är positiv till initiativet att stärka skyddet men avstyrker formuleringar som kan tolkas som att nya, skärpta brandskyddskrav kan ställas på gruppboenden och äldreomsorgen baserat på till exempel avstånd till brandstation.

Klimat- och näringslivsdepartementet föreslår nya regler för att komplettera EU-förordningarna om kritiska råmaterial och nettonollindustri. Dessa regler syftar till att snabba på tillståndsprocesser för projekt som handlar om strategiska råmaterial och nettonollteknik genom att införa tidsfrister och utse kontaktpunkter. Länsstyrelserna, inklusive den i Stockholms län, föreslås fortsätta att vara kontaktpunkter. Stockholms stad har inga invändningar mot förslagen, men bedömer att tidsfristen på 45 dagar för att bedöma en ansökan som komplett är kort, även om staden framhåller att möjligheten att yttra sig kvarstår senare i processen.

Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden av den nya Gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Den 7,8 kilometer långa sträckan ska inkludera sex nya stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. Denna utbyggnad syftar till att stärka kollektivtrafiken, binda samman stadsdelar och möjliggöra nya bostäder och arbetsplatser i ett växande Stockholm.

Kommunstyrelsen föreslås godkänna underlaget för Stockholms stads budget för 2027, samt planeringen för 2028 och 2029. Underlaget beskriver strategiska prioriteringar för att möta utmaningar som ekonomisk osäkerhet, klimatomställning, trygghet och bostadsbyggande. Flera partier, inklusive Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, har lämnat reservationer med egna förslag och synpunkter, bland annat gällande brottsförebyggande arbete, valfrihet inom socialtjänsten och byggtakt.

Moderaterna har lagt fram en motion om att stoppa streetracing och andra problem som stök och narkotikahandel på Strandvägen. De föreslår ökad polisnärvaro, kommunala ordningsvakter, fartgupp, hastighetskameror och ljudsensorer. Om detta inte hjälper vill de utreda möjligheten att stänga av Strandvägen nattetid. Stockholms stad har svarat att de redan har vidtagit åtgärder som farthinder och omprogrammerade trafikljus, men Trafikkontoret avser att återinföra tillfälliga farthinder under sommaren och fortsätta dialogen med polisen.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De menar att detta skulle göra staden mer levande och gynna lokala affärer, men betonar också att kollektivtrafikens framkomlighet måste garanteras och att medborgardialog ska hållas. Staden svarar att antalet sommargågator redan utökas kontinuerligt (9 nya platser sommaren 2026, totalt 64). Trafikkontoret säkerställer redan kollektivtrafikens framkomlighet genom dialog med trafikförvaltningen och undviker platser där bussar går. De har också dialog med närboende och näringsidkare via informationsbrev och öppna hus. Flera nämnder och intresseorganisationer ställer sig positiva till sommargågator, men betonar också vikten av dialog och hänsyn till kollektivtrafik och räddningstjänst.

Två politiker från Centerpartiet, Svante Linusson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholm ska införa en interaktiv karta som visar snöröjningsinsatser i realtid, samt att informationen ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta skulle underlätta för invånare att planera sina resor och öka framkomligheten, särskilt för fotgängare och cyklister, och även visa var sandlådor finns. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att andra frågor som ansvarsgränser för snöröjning och risker för personalens arbetsmiljö måste utredas först, samt att det är viktigare med hög kvalitet på snöröjningen än realtidsinformation.

Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden breddas till tre körfält med en reversibel mittfil och att Trafikkontoret utreder detta, samt en separat cykelväg. Förslaget, som syftar till att minska köer och förbättra framkomligheten, får dock avslag. Kommunstyrelsen och flera nämnder menar att en breddning inte skulle lösa trafikproblemen eftersom flaskhalsarna finns på andra ställen, och att det går emot stadens mål att minska biltrafiken och fokusera på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kostnaden bedöms också som mycket hög.

Motionärer från Liberalerna vill att staden utvecklar Odenplan till en trevligare "Piazza Odenplan" med mer grönska, handel och aktiviteter. De föreslår även att delen av Upplandsgatan mellan Odenplan och Gustav Vasa kyrka stängs av för trafik för att binda ihop ytorna. Stadskontoren anser att planering för en större omvandling av torget blir aktuell först efter att Roslagsbanan till City är färdigbyggd, vilket beräknas till cirka 2040, men Trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska redan sommaren 2026.

Moderaten Hanna Werner föreslog att Vanadis Hotell, som stått tomt och förfallit sedan 2018, borde rustas upp och utredas för nya användningsområden, gärna för föreningslivet. Stadsledningen svarar att ett liknande arbete redan pågår, där man planerar att renovera och omvandla de gamla hotellokalerna till idrottsytor för till exempel omklädningsrum, bordtennis och kampsport. Moderaterna i olika nämnder reserverar sig och vill se en bredare planering med möjlighet för externa aktörer som gym och café, samt hänsyn till kulturvärden, tillgänglighet och energieffektivitet.

Stockholms stad planerar en omfattande renovering och ombyggnad av den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten Pelarbacken Större 4 på Götgatan på Södermalm. Byggnaden, som inrymmer bland annat föreningen Södergården, Söderbokhandeln och två andra butiker, är i dåligt skick och behöver åtgärdas för att uppfylla moderna krav på brandskydd och tillgänglighet. Renoveringen beräknas vara klar under andra kvartalet 2028. Efter renoveringen kommer kulturnämnden vara förstahandshyresgäst för de ytor Södergården använder och sedan hyra ut dem i andra hand till föreningen.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Kulturnämnden ska utreda om man kan ha ljusprojiceringar på Stadshuset, likt Nobel Week Lights, under hela vintern (november-mars). Syftet är att öka turismen och attraktiviteten i staden under de mörka månaderna. Förslaget avvisas av flera instanser, bland annat på grund av Stadshusets höga kulturvärden och att en permanent installation skulle vara för dyr och ta bort exklusiviteten från Nobel Week Lights.

Två politiker från Centerpartiet, Jonas Naddebo och Claes Nyberg, har lämnat in en motion där de vill att staden bygger en ny högstadieskola i norra Bromma. De menar att det är för långt till högstadiet för många elever i området och att det påverkar deras skolväg och sociala liv negativt. De föreslår att staden undersöker alternativ som att rusta upp Bällstalundsskolan eller bygga ut Mariehällsskolan, och även ser över kostnaderna för en skola i Södra Solvallastaden. Stadens förvaltning och borgarrådet Emilia Bjuggren anser dock att behovet av högstadieplatser i norra Bromma redan är tillgodosett och att elevantalet i hela Bromma kommer att minska drastiskt de kommande åren. De menar att en ny skola skulle leda till halvtomma lokaler och att pengar då skulle gå till lokalkostnader istället för undervisning. De betonar att befintliga skolor som Adolfsbergsskolan kan anpassas flexibelt för framtida behov.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att starta en språkskola för barn i förskoleklass upp till årskurs 3 med grav språkstörning. Syftet är att barnen ska få en bättre start i grundskolan och kontinuitet i det språkutvecklande stödet, liknande det som finns i dagens språkförskolor. Kommunstyrelsen har svarat att man delar uppfattningen om vikten av tidiga insatser, men anser att en separat språkskola inte behövs eftersom skolor redan har tillgång till stöd, exempelvis genom ett kompetensnav på Eriksdalsskolan och genom samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Flera organisationer som Attention Stockholm och Logopedförbundet stöder dock förslaget om en språkskola.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att staden ska utreda hur musikalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns ett underskott på replokaler i staden. Kommunstyrelsen anser att en sådan utredning inte behövs, då ett arbete redan pågår för att göra fler skollokaler, inklusive musiksalar, tillgängliga för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta inkluderar att titta på tydligare regler för ansvar, utrustning och kostnader.

Motionärerna Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska införa screening för psykisk hälsa i grundskolan, med ett obligatoriskt samtal med skolkurator i årskurs sju. Detta för att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som mår dåligt, då psykisk ohälsa bland unga har ökat. Kommunstyrelsen avslår motionen med motiveringen att stadens nuvarande elevhälsoarbete redan är förebyggande och hälsofrämjande, med hälsobesök i årskurs ett, fyra och åtta, samt möjlighet att kontakta elevhälsan vid behov.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Detta innebär att privata fastighetsägare kan anlägga och förvalta offentliga ytor som torg och grönområden. Kommunstyrelsen menar dock att nya offentliga platser i första hand ska ägas och förvaltas av staden och att samverkan med privata aktörer är en bättre väg framåt, då nuvarande lagstiftning begränsar möjligheterna att fullt ut genomföra motionens intentioner.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska satsa mer på gröna tak vid nybyggen och på befintliga kommunala fastigheter, samt att underlätta för privata fastighetsägare. Tanken är att gröna tak ska hjälpa till med dagvatten, sänka temperaturer och öka den biologiska mångfalden. Kommunstyrelsen, tillsammans med flera nämnder och kontor, anser att gröna tak är bra men vill inte göra dem till en standardlösning. De menar att man istället bör välja de lösningar som passar bäst för varje specifik plats och byggnad, och att det redan finns verktyg som Grönytefaktor som uppmuntrar till gröna ytor.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam) har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra klimatsmarta material. De anser att staden måste ha en plan för att hantera utsläpp från byggandet, som står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan, och att stadens markanvisningspolicy ska premiera hållbara byggprojekt. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Jan Valeskog, föreslår att motionen avslås. De menar att staden redan har en strategi för detta i form av Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030, som redan innehåller åtgärder för att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Att skapa ytterligare en strategi skulle riskera att förskjuta fokus från genomförandet av befintliga beslut.

Motionären Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm tar fram en strategi för villa- och radhusbebyggelse. Målet är att hitta lämpliga områden för småhus och att vid förtätning kunna bygga fler småskaliga bostäder istället för stora flerbostadshus, för att bevara villaområdenas karaktär och skapa fler småhus. Kommunstyrelsen menar dock att stadens befintliga planer och arbete med en ny översiktsplan redan täcker behovet och att en separat strategi inte behövs, då den begränsade marken i Stockholm måste användas effektivt för att bygga många bostäder för alla.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska skapa en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft" i alla utsatta områden, inte bara Järva, med konkreta mål för att förbättra trygghet och livsvillkor. De menar att våldet har spridits och att befintliga insatser saknar en samlad styrning. Staden svarar att de redan arbetar med fyra fokusområden (Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen, Farsta) och att budgeten styr arbetet med att minska segregationen. De anser att ytterligare en handlingsplan inte behövs då befintliga strukturer är tillräckliga och att arbetet med att stärka socialtjänsten och brottsförebyggande åtgärder pågår.

Stockholms stad redovisar sin årsredovisning för 2025, inklusive ekonomiska resultat och hur väl stadens mål har uppfyllts. I årsredovisningen framgår att staden går med ekonomiskt överskott trots minskade statsbidrag, vilket minskar behovet av att låna pengar till investeringar. Besluten handlar bland annat om att godkänna årsredovisningen, justera budgeten för vissa nämnder och öka avsättningar för kompetensutveckling och sociala investeringar med 100 respektive 150 miljoner kronor.

Jan Jönsson (L) föreslår att politiska ungdomsförbund ska få lättare att besöka skolor i Stockholm. Syftet är att stärka ungdomars politiska engagemang och demokratiska utveckling. Förslaget innebär att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial för skolorna samt uppmuntra skolledningar att aktivt bjuda in ungdomsförbunden och samtidigt garantera säkerheten. Kommunstyrelsen menar dock att rektorer redan har mandat att fatta dessa beslut och att det redan finns stödmaterial, men oppositionen (M och L) menar att lagen inte är hindret utan att förvaltningen måste stötta skolorna bättre.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få egna digitala enheter att ta med hem och att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna. Hon vill också att staden ska ta fram riktlinjer för när digitala verktyg introduceras. Kommunstyrelsen, tillsammans med stadsledningskontoret och utbildningsnämnden, avstyrker motionen. De menar att ett förbud kan missgynna elever utan teknik hemma och de med funktionsnedsättningar som behöver digitala hjälpmedel. De anser att digitala verktyg, när de används pedagogiskt och åldersanpassat, är viktiga för lärandet och en jämlik skola.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora (som filosofi, historia, språk) i stadens skolor. Detta för att elever med särskilt intresse och fallenhet inom dessa ämnen ska få samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser dock inte att en särskild utredning behövs, utan att frågan kan hanteras inom det löpande arbetet med att utveckla gymnasieskolornas utbud, delvis på grund av de höga behörighetskraven för spetsklasser och det relativt låga söktrycket till dagens humanistiska program.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem för att upptäcka elever som riskerar att föras bort. Systemet skulle larma om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, och ha en spärr som förhindrar utskrivning. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget och anser att staden redan har rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och agera vid misstankar om bortförande, samt att ett nationellt system behövs och utreds på statlig nivå.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad inför en handlingsplan för att hjälpa så kallade "gråzonsbarn". Det är elever som kämpar i skolan på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Liberalerna menar att dessa elever får stöd i grundskolan men riskerar att misslyckas i gymnasiet eftersom stödet där ofta är otillräckligt. Stockholms stad och utbildningsnämnden anser att det redan finns ett strukturerat arbete för elever med särskilda behov och att en ny handlingsplan inte behövs. De lyfter fram insatser som specialpedagogisk verksamhet och rutiner vid övergångar mellan skolor. Jan Jönsson (L) menar dock att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att hjälpa just denna specifika grupp av elever.

Jan Jönsson (L) föreslår att kommunen ändrar avtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att SISAB betalar för åtgärder som förbättrar skolornas arbetsmiljö och säkerhet, exempelvis nya inpasseringssystem, bättre ventilation och ljudisolering. Idag betalar skolorna själva för många av dessa åtgärder, vilket kan leda till att säkerheten skiljer sig mellan skolor beroende på deras ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen är positiv till att SISAB ska kunna ta ansvar för kostnader för passersystem, men vill inte flytta över allt ekonomiskt ansvar för skolornas arbetsmiljö och säkerhet eftersom det skulle kunna höja skolornas hyror och minska deras handlingsfrihet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska utreda hur man kan begränsa elevers möjlighet att byta gymnasium under läsåret, då många byten skapar oordning och sämre studiero. Staden svarar att det är mycket svårt att införa begränsningar utan lagstöd, särskilt eftersom det krävs en överenskommelse med 26 kommuner och över 100 fristående skolor i regionen. Istället anser kommunstyrelsen att frågan om lagändring bör riktas till regeringen.

Stockholms stad föreslår att kommunfullmäktige godkänner ett reviderat avtal för Gymnasieantagningen Stockholms läns tjänster. Avtalet anpassas till nuvarande arbetssätt och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Storsthlm och kommunerna. Även om systemet Indra övergår till Inera AB den 1 juli 2026, kommer Storsthlm fortsatt att ansvara för administrationen av gymnasieantagningen och hanteringen av de ekonomiska transaktionerna för kommunerna.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm inför SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) för högstadieelever, där de kombinerar skola med betalt arbete. Motionen vill minska antalet feriejobb med 1000 till 2026 och ersätta dem med lika många SAO-jobb. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget om att minska feriejobben eftersom de och SAO-jobben riktar sig till olika målgrupper, men staden planerar ändå att testa SAO-jobb i pilotform under 2026 i utvalda fokusområden.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Högdalstopparna ska utvecklas till ett attraktivt område för friluftsliv och rekreation, samt att möjligheterna för kollektivtrafik dit ska utredas. Svaret från kommunstyrelsen är att mycket av arbetet redan pågår. Detaljplaner tas fram för att säkra området för natur och rekreation och möjliggöra investeringar, men frågan om kollektivtrafik tillhör primärt Region Stockholm.

Jonas Naddebo (C) vill att staden återupptar planeringen för att omvandla Södertäljevägen till en grön stadsgata som binder ihop Södermalm med Aspudden och Midsommarkransen. Han föreslår överdäckning av Södertäljevägen, Essingeleden och bussdepån för att möjliggöra upp till 7 700 nya bostäder och en ny sporthall. Kommunstyrelsen och nämnderna anser att planen för tillfället är pausad på grund av ekonomiska svårigheter och att de mer omfattande förslagen, som överdäckning, är för dyra och svåra att genomföra i dagsläget.

Gabriel Kroon (SD) har föreslagit att Stockholm stad ska starta en informationskampanj om stroke på stadens reklamtavlor för att lära invånarna känna igen symtom och agera snabbt. Stadsledningskontoret svarar att det är Region Stockholms ansvar att informera om sjukvård och att staden inte ska bedriva sådana kampanjer själva. Däremot kan staden, om Region Stockholm ber om det, hjälpa till att sprida information via sina egna kanaler som medborgarkontor och bibliotek.

Kyrkogårdsnämnden redovisade en ekonomisk rapport för första kvartalet 2026. Driftsbudgeten visade ett prognostiserat överskott på 1,1 miljoner kronor, främst tack vare försäkringsintäkter från stöld av ett koppartak. Investeringarna prognostiserade ett överskott på 8 miljoner kronor, huvudsakligen på grund av att byggandet av en ny skorsten vid Nya krematoriet blivit försenat till nästa år på grund av oklarheter kring tillstånd.

Kyrkogårdsnämnden presenterade underlag för sin budget för 2027, med inriktning även för 2028 och 2029. Nämnden ansvarar för begravningsverksamheten i Stockholm, inklusive att förvalta stadens 12 begravningsplatser, ceremonilokaler och krematorier. Med en åldrande befolkning förväntas antalet dödsfall öka, vilket innebär att nämnden planerar att fortsätta utveckla begravningsuppdraget samt fokusera på krisberedskap under planperioden.

Kommunstyrelsen skickade ut förslaget till "Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030" till kyrkogårdsnämnden för yttrande. Denna handlingsplan sträcker sig fram till 2030 och ska stärka stadens jämställdhetsarbete, med målet att alla stockholmare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Kyrkogårdsnämnden skulle senast den 24 april 2026 lämna sitt svar på förslaget.

Kommunstyrelsen skickade ut ett förslag om ett nytt program för evenemang i Stockholm på remiss till kyrkogårdsnämnden. Det nya programmet ska ersätta det tidigare styrdokumentet från 2015 och syftar till att stärka stadens position som evenemangsstad, samt ge riktlinjer för hur nämnder och bolag ska arbeta med evenemangsfrågor. Fokus ligger på att skapa värde, hållbar utveckling och förbättra livskvaliteten för stockholmarna.

Kyrkogårdsnämnden fick en statusrapport om restaureringen av Skogskrematoriet. Rapporten innehöll information om projektets framsteg enligt tidsplanen, en uppdatering av budgeten och de risker som identifierats.

Förvaltningschefen informerade nämnden om flera förändringar och händelser. Jeanette Ekberg tillträder som ny chef för ekonomi och administration den 19 maj, då Göran Höglund går i pension. Dessutom har skötselsäsongen på stadens begravningsplatser börjat, vilket innebär att förvaltningen dubblar sin personalstyrka. Skogskyrkogårdens dag kommer att hållas den 30 maj, och det blir även en salamanderspaning vid Spegeldammen på Skogskyrkogården den 22 maj.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse ska behandla ett förslag om att uppdatera vem som har rätt att godkänna utbetalningar, som fakturor och löner. Detta är en viktig rutin för att säkra intern kontroll och effektivitet när bolaget hanterar pengar. Förslaget visar de nya attesträtterna baserat på den nuvarande personalen och organisationen.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse föreslås anta nya styrdokument för hela staden. Detta inkluderar en ny kemikalieplan för 2025-2031, som syftar till ett giftfritt Stockholm genom att fasa ut farliga ämnen som PFAS, bisfenoler och ftalater, samt en näringslivspolicy med etableringsstrategi. Dessutom föreslås nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, som bland annat minskar parkeringskravet för bostäder och företag om de erbjuder tjänster som cykel- och elbilspooler.

Kulturhuset Stadsteatern AB föreslås besluta om sin strategiska inriktning och treårsplan för 2027-2029. Planen innebär att utöka öppettiderna på Sergels torg, erbjuda fri entré i gallerierna under sommaren, och utveckla program i områden som Järva för att lyfta nya röster. De planerar även en internationell teaterfestival, utreda fortsatt skådespelarutbildning i Husby och start av en skrivarutbildning i Järva samt flytta Materialmagasinet till nya lokaler.

Denna rapport sammanfattar inkomna ärenden till kommunfullmäktige under två veckor i mars 2026. Bland de nya ärendena finns bland annat Trafikverkets upphörande av underhåll vid Värtans bangård och ett program för stadsnära odling. Vidare behandlas ärenden som en samlad rapport för förskolan i Stockholm 2025, förslag till ett nytt naturreservat vid Kyrkhamn-Riddersvik samt ett förslag om ny avgiftsmodell för Kulturskolan.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur man kan begränsa antalet skolbyten i grundskolan, så att de främst sker vid terminsstart, liknande en modell i Uppsala. Detta för att skapa stabilitet för skolor, elever och personal. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan har infört skolbytesperioder och att det inte finns lagstöd för att helt begränsa byten till endast terminsstart, och att frågan därför snarare bör riktas till regeringen. Moderaterna och Jan Jönsson (L) invänder och vill att kommunen ändå utreder detta vidare, med tydliga bytestillfällen och undantagsregler, eftersom de anser att ett tydligare regelverk stärker både skolornas förutsättningar och elevernas trygghet.

Andréa Hedin (M) kritiserar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) för att inte agera tillräckligt snabbt i frågan om alkoholservering för äldre på stadens boenden och träfflokaler. Hedin menar att löften om att äldre ska kunna dricka ett glas vin eller öl inte har hållits, bland annat på grund av att seniorboendet Väduren nu har förbjudit likör till kaffet. Boucher svarar att staden arbetar aktivt med att hitta lösningar som respekterar både de äldres självbestämmande och alkohollagen. Hon nämner att en lösning har hittats för Väduren där boende själva kan arrangera tillställningar med alkohol, och att ett nytt stöd har tagits fram för att underlätta för stadsdelarna att ansöka om serveringstillstånd vid särskilda tillfällen.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna bildandet av bolaget Kista Utveckling AB. Bolaget, som ägs av Stockholms Stadshus AB, ska driva och samordna stadsutveckling, näringslivssamverkan och platsutveckling i Kista för att öka områdets attraktionskraft. För år 2026 godkändes en budget på -10 miljoner kronor och ett ovillkorat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor.

Denna dagordningspunkt avser godkännande av Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning. Stockholm Exergi bygger en anläggning för koldioxidavskiljning vid Värtaverket, där infångad koldioxid ska lagras permanent under havsbotten utanför Bergen, Norge. Köpet, som kan uppgå till maximalt 120 miljoner kronor per år mellan 2029 och 2043, syftar till att hjälpa Stockholms stad att nå sina klimatmål om att vara klimatpositiv 2030 och fossilfri senast 2040, genom att balansera svårreducerade utsläpp.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s koncernstyrelse godkände en lägesrapport för flera stora projekt som är under genomförande och har en beräknad slutkostnad på över en miljard kronor vardera. Rapporten omfattade bland annat uppgraderingen av Grovrening Sickla del 2, byggandet av Mässtunneln och infrastrukturarbeten i Årstafältet etapp 1. Styrelsen konstaterade att alla rapporterade projekt höll sig inom beslutade budgetramar och att framdriften var god, samtidigt som de betonade vikten av fortsatt god styrning och riskhantering.

Kommunstyrelsen och koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB godkände ett reviderat inriktningsbeslut för Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt Centrala Bromma, Riksby, med en investeringsutgift på 636 miljoner kronor. Projektet, som syftar till att möjliggöra utveckling med bostäder och verksamhetsytor, har skalats ner för att förbättra lönsamheten. Beslutet innebär att Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för projektering och byggledning för VA-anläggningen och att 8 miljoner kronor i förgäveskostnader belastar bolaget.

Kommunfullmäktige godkände Familjebostäders plan för en omfattande ombyggnation av fastigheten Draget 1 på Södermalm, som omfattar 178 bostäder och tolv lokaler. Projektet, som bland annat innebär stambyte, nya badrum, köksåtgärder och ytskiktsrenovering, beräknas kosta 434 miljoner kronor och ska vara färdigt under tredje kvartalet 2030. Hyresgästerna, som evakueras under renoveringen, erbjöds tre olika renoveringsnivåer och hade tidigare överklagat beslutet till Hyresnämnden och Hovrätten, vilka båda godkände Familjebostäders åtgärder.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse och Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkände genomförandet av ett nytt vård- och omsorgsboende med 80 lägenheter, dagverksamhet och träffpunkt för äldre i Bergholmsbacken i Bagarmossen. Projektet, som nu preliminärt beräknas vara klart i slutet av 2030, innebär en årshyra för stadsdelsnämnden på cirka 28 miljoner kronor år ett, beräknat i 2029 års penningvärde. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet på grund av att de anser att placeringen i Bergholmsbacken är felaktig eftersom det är en uppskattad grönyta.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade att föreslå kommunfullmäktige att godkänna en stor renovering och ombyggnation av hus C i fastigheten Fruängsgården 1. Detta innebär att Fruängsgårdens servicehus kommer att avvecklas, och fastigheten ska istället byggas om till ett vård- och omsorgsboende med totalt 97 lägenheter. Syftet är att möta det ökande behovet av vård- och omsorgsplatser i staden, samtidigt som de boende på servicehuset och Axgårdens vård- och omsorgsboende kommer att evakueras till andra boenden under byggtiden, med förtur till andra servicehus eller boendeformer.

Kommunstyrelsen, koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB och Micasa Fastigheter i Stockholm AB godkände inriktningen för att bygga om fastigheten Trehörningen 1 i Gröndal till ett vård- och omsorgsboende med 92 lägenheter. Detta innebär att Trekantens servicehus, som idag har 100 lägenheter, kommer att avvecklas. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd får också ett stimulansbidrag på 0,5 miljoner kronor för förprojekteringen.

Koncernstyrelsen godkände uppföljningen av internkontrollplanen för 2025 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Planen omfattade granskning av hur verksamheten styrs och leds, hur den planeras och följs upp, samt arbetet med informationssäkerhet. Bolaget bedömde att den interna kontrollen under 2025 varit tillräcklig, och inga väsentliga brister upptäcktes vid extern granskning.

Koncernstyrelsen har godkänt årsbokslutet för 2025 för Stockholms Stadshus AB-koncernen, vilket innebär att årsredovisningen nu kan läggas fram för bolagets årsstämma. Av de fria medlen på 17 984 002 711 kronor i moderbolaget balanserades hela summan till ny räkning. Beslutet innebar också att anmälan av revisionsrapporterna godkändes och att berörda bolag inom koncernen fick i uppdrag att följa upp och åtgärda de iakttagelser som revisorerna noterade.

Koncernstyrelsen noterade den finansiella månadsrapporten för bolagskoncernen per den 28 februari 2026. Rapporten visade att den samlade nettoskulden hade ökat med nästan 3 miljarder kronor sedan årsskiftet till drygt 100,5 miljarder kronor, främst på grund av Familjebostäders förvärv av Hjulstahem. En avvikelse från finanspolicyn angående direktutlåning till Stockholmsmässan hade inträffat men åtgärdades retroaktivt genom ett beslut av koncernstyrelsen, som fastställde en ny ram på 700 miljoner kronor.

Jonas Naddebo (C) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren om situationen för bastubad i Stockholm. Centerpartiet menar att trots ambitionen att göra Stockholm till en bastustad, har processerna blivit mer byråkratiska, vilket leder till färre nya bastur och att två av tre ansökningar om bygglov har nekats. Frågorna rör bland annat varför en utredning om bastubad inte presenterats, hur staden ska säkerställa att målet om fler bastur inte motverkas av byråkrati, och om borgarrådet avser att förenkla reglerna för att möjliggöra fler bastur och badmöjligheter.

Per Rosencrantz (M) frågar Emilia Bjuggren (S) om Stockholms stads planering med tanke på att det föds färre barn och befolkningen inte växer lika snabbt längre. Han undrar hur staden anpassar sin planering av skolor, bostäder och arbetsmarknad till denna demografiska förändring och vilka åtgärder som planeras för att göra Stockholm mer attraktivt för barnfamiljer. Ett konkret exempel är den skrotade grundskolan i Hagastaden på grund av för få barn.

En interpellation från Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) handlar om att begränsa sociala medier i Stockholms skolor. Hedin ifrågasätter varför arbetet med att införa tekniska blockeringar på skoldatorer och surfplattor inte prioriterats tidigare, och menar att det är viktigt med en tydlig och generell lösning för att säkra studiero. Emilia Bjuggren svarar att en lösning som blockerar sociala medier och olämpliga webbsidor på skolans enheter planeras vara på plats till höstterminen 2026, och att det inte finns något beslut om målgruppsanpassning. Hon utesluter inte heller att blockeringarna kan behöva gälla dygnet runt.

Oppositionspolitikern Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om varför nästan 10 000 av stockholmarnas klagomål om bristande snöröjning i januari stängdes ner utan individuell bedömning. Frågor ställs om stadens hantering av klagomålen, om invånarna bör sänka sina förväntningar och vad de stängda anmälningarna handlade om. Bakgrunden är de stora problem med framkomlighet och säkerhet som uppstod vid snöovädret i januari, då akuta ärenden eventuellt missades.

Moderaterna undrar varför Socialdemokraterna skapat osäkerhet kring idrottsklubben Djurgården Hockeys framtid. Djurgården hade planerat att bygga en ny arena i Tallkrogen efter att Hovet skulle rivas, men nu kan Hovet stå kvar till 2030 och en markanvisning i Tallkrogen har stoppats. Detta skapar problem för Djurgården och riskerar en stor privat investering i ishockeyn.

Annika Elmlund (M) har frågat äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) om vilka krav som ställs på biografer som får kommunalt stöd, efter att Biograf Zita visat meddelanden som uppfattats som antisemitiska. Elmlund undrar om det är lämpligt att offentligt finansierade aktörer tar ställning i utrikespolitiska frågor och om riktlinjerna för kulturstöd bör ändras. Torun Boucher svarar att staden inte ger stöd till verksamhet som bryter mot demokrativillkoren eller svensk lag, men betonar principen om "armlängds avstånd" för att skydda konstnärlig frihet. Hon anser att Biograf Zita inte har brutit mot några regler och ser inget behov av att ändra riktlinjerna, då yttrandefrihet och konstnärlig frihet är grundläggande.

Dennis Wedin (M) ställer frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om varför Stockholms stad inte informerar om istjockleken på populära platser som Årstaviken och Riddarfjärden. Han menar att det är viktigt för invånarnas säkerhet, särskilt för barnfamiljer, att få information om isförhållandena för att kunna vistas tryggt på isarna. Wedin frågar om trafikborgarrådet är villig att införa ett system för regelbunden mätning och publicering av istjocklek till nästa vintersäsong.

Emelie Wassermann (SD) ställer frågor till idrottsborgarrådet Jan Valeskog (S) om Svedmyrabadet. Badet har varit stängt sedan september 2024 utan beslut om renovering eller återöppning, och trots löften har ingen ersättningslösning presenterats. Wassermann undrar när beslut om Svedmyrabadet fattas, vilken plan borgarrådet har för ersättningsbad, särskilt då Sandsborgsbadet också ska renoveras, och varför badbesökare står utan alternativ.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen om att bygga över Nynäsvägen. Vägen, som dagligen används av upp till 76 000 fordon, orsakar buller, avgaser och delar stadsdelar som Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts med hänvisning till bristande ekonomi, men Wedin menar att det inte presenterades några konkreta ekonomiska underlag för att motivera stoppet.

Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) varför Stockholms grönområden ofta försvinner när staden byggs tätare, speciellt i villaområden. Han nämner Myrberget i Bromma som exempel, ett grönområde med höga naturvärden som riskerar att bebyggas, trots att det används av Alviksskolans elever. Paccamonti vill veta vilka naturvärden som anses viktigast och vad borgarrådet tänker göra för att stoppa exploateringen av Myrberget.

En politiker från Moderaterna frågar stadsbyggnadsborgarrådet varför ett område nära Ålstensskogen och Storskogen i Bromma inte tas med i det nya naturreservatet, och uttrycker oro för att det istället ska byggas nya bostäder där, samt undrar varför planerna hålls hemliga. Stadsbyggnadsborgarrådet svarar att staden både vill skydda naturen och bygga fler bostäder i södra Bromma. Därför ska ett naturreservat inrättas, samtidigt som Svenska Bostäder fått mark anvisad för cirka 50 nya hyresrätter i området, vilka kommer att behandlas genom en öppen detaljplaneprocess.

Andréa Hedin (M) frågar trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om Skolsociala team plus (SST+), som är ett projekt för att hjälpa elever med hög frånvaro tillbaka till skolan. Projektet har varit framgångsrikt men bara 28 av 60 platser har fyllts, och Hedin undrar hur det ska utvecklas för att nå fler elever i hela staden. Alexander Ojanne (S) svarar att SST+ har permanentats och ska införas gradvis i Stockholm, med start i fokusområden. Erfarenheterna från pilotprojektet har lett till ett nytt, integrerat arbetssätt för skolsocialt stöd som ska utvärderas sommaren 2026 innan det sprids till fler delar av staden. Samtidigt förstärks de vanliga Skolsociala teamen i stadsdelar som inte är med i den nya piloten.

Kristin Jacobsson (C) har ifrågasatt varför boende på seniorboendet Väduren inte längre får ta en "avec" till kaffet på gemensamma torsdagsfikan, som de själva organiserat i många år. Hon menar att det är ett onödigt förmynderi av vuxna människor och att reglerna bör omprövas. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden måste följa alkohollagen när den arrangerar verksamhet, vilket kräver serveringstillstånd. Dock har en lösning hittats: de boende får fortsätta med sitt torsdagsfika och dricka alkohol om de själva står för arrangemanget, utan att staden är arrangör. Detta har löst situationen på ett sätt som respekterar både lagen och de boendes önskemål.

Svante Linusson (C) frågade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att förbjuda bensindrivna fordon på cykelbanor, eftersom de orsakar luftföroreningar och utgör en hälsorisk för cyklister. Linusson vill se ett förbud i Stockholms kommun. Lars Strömgren (MP) delar oron för utsläpp men förklarar att kommunen inte kan förbjuda enbart bensindrivna mopeder på cykelbanor, utan bara alla mopeder klass 2 (inklusive eldrivna). Han har kontaktat infrastrukturministern för att undersöka möjligheten att införa miljözoner för mopeder eller klassa mopeder som ett eget fordonsslag, för att kunna rikta åtgärder mot fossildrivna mopeder.

Moderaterna undrar varför Stockholms stad lägger pengar på marknadsföring av kommunala skolor istället för att höja kvaliteten. De ifrågasätter kostnaden, hur förskolor ska informera vårdnadshavare och hur kampanjen ska bidra till bättre skolresultat. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att det inte handlar om en reklamkampanj utan om att informera vårdnadshavare, bland annat om informationsmöten. Hon menar att det är viktigt att kommunala skolor och förskolor samarbetar och informerar om stadens skolor, deras lokaler och legitimerade lärare, för att vårdnadshavare ska kunna göra ett informerat skolval.

Tom Hedrup (M) har frågat bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora och växande skuldsättningen i Stockholms kommunala bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder), som nu har skulder på cirka 36 miljarder kronor. Han vill veta hur skulden beräknas utvecklas, om det finns en plan för att minska den, och om det finns risk att sälja fastigheter eller att stadens kreditbetyg påverkas negativt.

Johan Paccamonti (M) frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han kritiserar att staden planerar att bygga fler flerbostadshus och hyresrätter i områden med villor respektive bostadsrätter, samt att grönområden kan påverkas. Paccamonti menar att politiken borde anpassas efter invånarnas önskan att bo i villa istället för att bygga bort grönområden.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms stads inställning till en östlig förbindelse, en planerad vägförbindelse. Örbrink undrar varför staden verkar motarbeta projektet trots att en avsiktsförklaring signerats, och om finansborgarrådet kan bekräfta eller dementera uttalanden om att vänsterstyret aktivt kommer att motarbeta statens arbete med vägen. Karin Wanngård (S) svarar att avsiktsförklaringen var ett krav från regeringen för att finansiera tunnelbanan och Spårväg Syd, och att den inte innebär ett ställningstagande för att vägen ska byggas. Hon bekräftar att den rödgröna majoriteten i Stockholm fortsatt är emot Östlig förbindelse eftersom den anses vara olönsam, öka utsläppen och riskera att tränga undan viktig kollektivtrafik. Staden kommer att verka med demokratiska medel för att vägen inte byggs.

Per Rosencrantz (M) ifrågasätter stadens ökade skuldsättning, som närmar sig 100 miljarder kronor, och kritiserar särskilt köpet av bolaget Hjulstahem. Han menar att köpet av 1 194 befintliga lägenheter i Hjulsta inte bygger nya bostäder utan bara ökar Familjebostäders redan höga skulder och risker. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) svarar att köpet stärker Familjebostäders ekonomi och möjliggör stadsutveckling i Hjulsta. Hon betonar att affären är ekonomiskt sund, med hyresintäkter som finansierar lånen, och ger staden större möjlighet att påverka utvecklingen av Hjulsta centrum.

Therese Lindström (M) har ställt frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om det kraftigt försämrade trafikläget i södra Stockholm. Hon kritiserar att flera stora vägarbeten, som påverkar Skansbron, Gullmarsplan och Johanneshovs trafikplats, utförs samtidigt, vilket skapar långa köer och ökade utsläpp. Lars Strömgren svarar att totala störningar inte kan undvikas vid infrastrukturutveckling, men att trafikkontoret arbetar intensivt med samordning och ställer höga krav på arbetsmiljö och framkomlighet. Enkelriktningen av Skansbron motiverades av säkerhetsrisk för byggarbetare och för att korta projekttiden. Slutgiltig kapacitet vid Johanneshovs trafikplats beräknas återställas i slutet av 2025, och Skansbron öppnas i båda riktningarna den 9 december 2025 klockan 06.00.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat. Örbrink menar att stadens rankning sjunkit i Svenskt Näringslivs mätningar, vilket påverkar jobb och skatteintäkter, och undrar vad som görs för att vända trenden och utveckla upphandlingar. Karin Wanngård (S) svarar att hon inte delar bilden av ett försämrat klimat, utan hänvisar till andra rapporter som visar att Stockholm är innovativt och attraktivt. Hon nämner åtgärder som en ny näringslivspolicy, "en väg in" för företagare, lokala näringslivsutvecklare och satsningar på bygglovshantering och innovationsmiljöer, men erkänner att utmaningarna i Svenskt Näringslivs mätning tas på allvar.

Enhetschef Annette Mathiesen informerade om utvecklingen inom stadens förebyggande socialtjänst. Hon presenterade hur verksamheten, med sikte på den nya socialtjänstlagen, förbättrats och expanderats, bland annat genom arbete vid Starbogården och Kompassen, fler Äldrelotsar och Lotsar, digitalstödjare som gör hembesök samt insatser för fallprevention och anhörigstöd. Detta var en information som noterades och inga beslut fattades.

Pensionärsrådet i Hässelby-Vällingby hade inga synpunkter på de ärenden som skulle tas upp vid stadsdelsnämndens sammanträde den 23 april 2026. Detta innebär att rådet inte framförde några åsikter angående besluten som rörde pensionärer i området.

Stadsdelsförvaltningen informerade om flera initiativ. De samarbetar nu med Vällingby vårdcentral för att ha handläggare på plats. Dessutom diskuteras hur socialtjänsten kan bli mer tillgänglig, med önskemål om snabbare telefonåterkoppling och bättre tillgång till handläggare, även utanför kontorstid. De hanterade även två klagomål gällande utebliven dubbelbemanning och hemtjänstens svårigheter att komma in vid ett larm, och meddelade att sommarplaneringen är på gång för boenden och hemtjänst.

Park och miljö.Rådet har diskuterat förslag på grillplatser i det nya naturreservatet i Riddersvik/Kyrkhamn/Lövsta. De lämnade synpunkter som bland annat handlade om tillgänglighet för rullstolar, högre bänkar med armstöd samt behov av ledstänger och skriftlig information om platserna. Rådet förordade också specifika grillmodeller och önskade en lösning för sopinsamling.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd fastställde nya ersättare till Pensionärsrådet. Wivan Lindberg nominerades för PRO och Barbro Erlandsson för SPF. Detta innebär att rådet nu har nya representanter för att bevaka pensionärers intressen i området.

Motionärerna Jan Jönsson (L) och Isabel Smedberg Palmqvist föreslår att staden ska utreda och hitta fler lämpliga platser för gatukonst i Stockholms ytterområden. Syftet är att stärka kulturlivet och göra konst mer tillgänglig utanför innerstaden, vilket kan bidra till en levande stad, lokal identitet och ökad trivsel för invånarna.

Motionen föreslår att Stockholms stad ska ställa sig positiv till att bygga den så kallade Östliga förbindelsen. Detta är en planerad biltunnel mellan Frihamnen och Nacka som ska koppla ihop Södra och Norra länken. Syftet är att minska köer, trängsel och utsläpp, förbättra kollektivtrafiken och underlätta arbetspendling, samt avlasta innerstaden från genomfartstrafik.

Stockholms kommunfullmäktige ska välja en ny styrelse, inklusive ordförande, ledamöter och revisorer, för det kommunala bostadsbolaget AB Hjulstahem. Valet gäller för perioden från och med årsstämman 2026 till årsstämman 2027. Detta säkerställer att AB Hjulstahem, som förvaltar bostäder, har en fungerande ledning som kommunen har insyn i.

Koncernstyrelsen tar emot anmälningsärenden om olika remissvar från Stockholms Stadshus AB och dess dotterbolag. Det gäller bland annat upphandling av inkasso- och betalväxeltjänster, förslag på skärpt kontroll av avfallshantering, SAO-jobb för unga, en life science-strategi för Stockholm-Uppsala, en handlingsplan för en åldersvänlig stad, en reviderad matstrategi samt utvecklingen av Piazza Odenplan.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (L) föreslår att Stockholms stad ska arbeta för mer konst och kultur på äldreboenden. De menar att detta förbättrar livskvaliteten för äldre och vill att en strategi tas fram av kulturnämnden och äldrenämnden. Staden svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med att stärka konst och kultur inom äldreomsorgen, bland annat genom "Kultur för äldre"-modellen som subventionerar kulturprogram. Därför anser majoriteten att en ny strategi inte behövs, även om vissa reservationer lyfter fram att tillgången till kultur varierar mellan boenden och stadsdelar och att en strategi skulle kunna säkerställa mer likvärdighet.

Motionärerna Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm stad ska utreda och skärpa sina demokratiska villkor för uthyrning av lokaler och kulturstöd. Detta för att förhindra att antidemokratiska grupper hyr stadens lokaler i andra- eller tredjehand och sprider sin agenda. Stadsledningskontoret svarar att ett liknande arbete redan pågår i enlighet med budgeten för 2025 och 2026, med fokus på att uppdatera riktlinjer och stärka kontroller. Bland annat Fastighetsnämnden och Idrottsnämnden anser att de nuvarande riktlinjerna är tillräckliga, men flera nämnder är öppna för en översyn och förtydliganden, medan vissa också varnar för ökad byråkrati och att det kan skada föreningslivets mångfald.

Motionären Jonas Naddebo (C) vill förenkla stadens regler för restauranger, nattklubbar och livescener. Han menar att dagens regler hämmar Stockholms attraktionskraft och föreslår att kommunen ska ta bort krångliga tillståndskrav, tillåta enkla och avgiftsfria uteserveringar året runt enligt konceptet ”Stockholmsmetern” och driva på regeringen för att modernisera nationella lagar. Staden svarar att de redan jobbar aktivt med att stärka besöksnäringen och förenkla processer, till exempel genom fler uteserveringar, men att många regler styrs av nationell lagstiftning som kommunen inte kan ändra.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt kallat "Vinterhjälpen" för att hjälpa äldre med snöröjning och halkbekämpning utanför sina bostäder under vintern. Detta skulle göras av till exempel studenter eller unga från Jobbtorg Stockholm, för att minska fallolyckor och social isolering. Kommunstyrelsen avslår dock förslaget då man anser att det finns juridiska utmaningar med konkurrenslagen och det finns risk för att tjänsten inte skulle komma alla äldre till del.

Motionärerna Therese Lindström och Theréz Randquist (M) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att anlägga flytande parköar i stadens vatten, inspirerade av Köpenhamn. Dessa öar skulle öka den biologiska mångfalden, fungera som livsmiljöer för insekter och fiskar samt skapa nya rekreativa ytor för invånarna i hårt exploaterade kajområden. Majoriteten i Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med liknande lösningar som kajbalkonger och flytande växtöar, och att det inte behövs ett nytt pilotprojekt, men Moderaterna reserverar sig och vill att motionen bifalls.

Liberalerna föreslår att kommunen ska utreda en strategi för att samordna och effektivisera Stockholms ateljébestånd för konstnärer. De menar att många ateljéer behöver renoveras och att hyrorna varierar, vilket skapar ojämlika villkor och kan tränga ut konstnärer. Kommunstyrelsen svarar att en liknande strategi (Ateljéstrategi 2024–2026) redan finns och arbetet pågår för att skapa fler ateljéplatser och hantera höga hyror, men Liberalerna anser att en mer samlad översyn behövs för att garantera rimliga hyror och bevara kulturmiljöer.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska förstärka stadens trygghetspunkter, som är platser där invånare kan få hjälp vid kriser som strömavbrott eller krig. Han vill att antalet punkter ska utökas, att de sprids bättre geografiskt, att de är bemannade och utrustade, och att invånarna får bättre information om dem, inklusive tydlig skyltning. Staden svarar att arbetet med krisberedskap redan pågår och att de 31 befintliga trygghetspunkterna är till för information och enklare service vid långvariga störningar. De menar att det är viktigt att invänta nationella beslut om hur trygghetspunkter ska utformas och finansieras innan man gör större investeringar, för att undvika att behöva ändra dem senare. Staden prioriterar även att rusta upp stadens skyddsrum.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm ska införa en bygglovsrobot och utreda automatisering av fler tillståndsprocesser, som till exempel för uteserveringar. Detta för att minska långa handläggningstider som påverkar både företag och privatpersoner negativt. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med digitalisering och effektivisering av tillståndsprocesser, men ser ingen anledning att specifikt införa en bygglovsrobot just nu.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att man ska stoppa planerna på att bygga cirka 140 bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Motionärerna menar att området, som idag är ett skogsområde med ett unikt ekosystem, skulle förstöras och att det skulle påverka naturen och de boendes tillgång till grönområden negativt. Kommunstyrelsen, med stöd från andra nämnder, avråder från att stoppa projektet. De menar att bostadsbristen i Stockholm är stor och att processen för att bygga nya bostäder följer demokratiska regler. Projektet är pausat i väntan på att samrådsredogörelsen, som innehåller synpunkter från allmänheten, ska färdigställas och beslutas av stadsbyggnadsnämnden.

Två liberala politiker, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att Stockholm ska införa en modell där byggföretag kan dela upp betalningen för detaljplaner över tid, istället för att betala allt i början. Detta skulle underlätta för företagen, särskilt under lågkonjunkturer, och öka byggtakten. Stadens tjänstemän och ansvariga borgarråd avråder från förslaget och menar att den nuvarande modellen med löpande fakturering är transparent och att de höga kostnaderna i byggsektorn främst beror på andra faktorer som ökade bygg- och kapitalkostnader. De anser också att en uppdelad avgift kan flytta ekonomiska risker från byggaktörerna till staden.

Två politiker från SD vill stoppa planerna på att bygga nya bostäder på fastigheten Lågbron 1 i Långbro park. De menar att det förstör parkens viktigaste delar och att det befintliga huset ska bevaras. Kommunstyrelsen svarar att detaljplanearbetet för bostäder på den platsen redan har stoppats, men att planen för en ny byggnad för caféverksamhet fortsätter. Den aktuella fastigheten är privatägd och inte parkmark, och det pågående arbetet syftar till att möjliggöra småskalig bebyggelse och en bättre anpassad cafébyggnad.

Liberalernas Jan Jönsson föreslår att Stockholm ska skapa ett gemensamt utbildningscenter, Viva Lyceum vård och omsorg, som kombinerar gymnasie- och Komvuxutbildningar. Syftet är att locka fler till vård- och omsorgsyrken, bland annat genom att delvis finansiera körkort för elever som fullföljer sin utbildning. Staden svarar att de redan infört möjligheten till betalt körkort för vård- och omsorgsprogrammet, men avråder från att slå ihop gymnasie- och Komvuxutbildningar då det kan skapa organisatoriska och pedagogiska utmaningar.

Jan Jönsson (L) föreslår att SISAB, som äger skolbyggnaderna, ska betala för nya inpasseringssystem och andra kostnader som ventilation och ljudisolering i matsalar, istället för att skolorna själva ska stå för dem. Syftet är att alla skolor ska ha råd med god säkerhet och arbetsmiljö, oavsett sin ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen instämmer i att kostnader för inpasseringssystem bör vara SISAB:s ansvar och att en översyn av samarbetsavtalet pågår för att möjliggöra detta, men menar att för många flyttade kostnader kan leda till högre hyror och mindre pengar till undervisning.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska inventera och rusta upp alla skolgårdar för att de ska bli tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, då en rapport visat att många känner sig utanför. Majoriteten av nämnderna och kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med detta genom befintliga program och riktlinjer för tillgänglighet och att flera skolgårdar redan rustas upp. Oppositionen anser dock att det befintliga arbetet inte är tillräckligt och att motionen därför bör bifallas.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära innerstadsskolor med teoretisk profil. Syftet är att göra yrkesutbildningar mer attraktiva och minska normen att välja högskoleförberedande program. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, bland annat genom att ha placerat ett program på Bromma gymnasium, och att man fortbildar studie- och yrkesvägledare för att informera eleverna bättre.

Två politiker från SD har lagt en motion om att omvandla amfiteatern i Rålambshovsparken till en trygg mötesplats året om. De föreslår att man ska undersöka möjligheten att ha kaféverksamhet, dansscen på sommaren och skridskobana på vintern för att öka tryggheten och få fler att vistas där. Kommunstyrelsen menar dock att stadens arbete redan ligger i linje med förslaget, då man redan genomför åtgärder som att rensa buskage, renovera läktare, anordna dansbana och spola skridskois, samt aktivt arbetar för att platsen ska användas mer.

Motionärer från Liberalerna vill att Stockholms stad grundligt utreder sin inblandning i verksamheten kring det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet. De vill också att staden utreder kompensation till de drabbade, inspirerade av den norska modellen "rettferdsvederlag". Majoriteten, företrädd av föredragande borgarrådet, anser dock att frågan är för komplex för staden att utreda ensamt och att en ny statlig vanvårdsutredning vore mer lämplig för att klargöra ansvar och eventuell kompensation, då många institutioner och kommuner var inblandade och ansvarsområden förändrats över tid.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas tydligare till forskning. De vill inrätta en forskningshubb där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans samt att sociala insatser ska utvärderas mer. Staden svarar att man redan har ett nära samarbete med forskning och universitet, och att man föredrar mer flexibla samverkansformer framför en forskningshubb. Socialtjänstens digitalisering och befintliga samarbeten lyfts fram som viktiga för att utveckla verksamheten.

Två politiker från Centerpartiet, Jonas Naddebo och Svante Linusson, har föreslagit att Valhallavägen i Stockholm ska genomgå en stor upprustning för att bli grönare, säkrare och trevligare för invånarna. De vill bland annat att parkeringsplatser flyttas till garage för att ge plats åt nya grönområden, lekplatser och cykelvägar. De vill även förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för att öka tryggheten. Kommunstyrelsen menar att många av förslagen redan ingår i pågående arbete, men att det i nuläget finns andra områden som prioriteras högre för investeringar. Trafiknämnden och Norra innerstadens stadsdelsnämnd bekräftar att Valhallavägen behöver rustas upp men att hela förslaget inte ryms inom befintlig budget.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att kommunanställda ska kunna få betald tjänstledighet för att bli familjehem, och att Stockholms stad ska marknadsföra detta aktivt. Detta för att minska bristen på familjehemsplatser och erbjuda barn en tryggare miljö än institutioner. Kommunstyrelsen avråder från förslaget. De anser att det kan bli dyrt, leda till kompetensbrist och att liknande initiativ i Karlskrona inte har lyckats rekrytera några familjehem. De framhåller att staden redan arbetar med att förstärka stödet till familjehem och att en central rekryteringsenhet ska startas upp.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska testa självkörande bilar i ett pilotprojekt med företaget Waymo för att samla kunskap om hur tekniken fungerar i stadsmiljö. Majoriteten i kommunstyrelsen och flera nämnder, som Trafiknämnden, Farsta och Södermalms stadsdelsnämnder, avslog motionen. De anser att staden redan följer utvecklingen via nätverk och forskningsprojekt, och att det inte är lämpligt att starta ett pilotprojekt just nu då frågan behöver utredas vidare av myndigheter och Waymo inte heller har ansökt om att testa sina fordon i Stockholm.

Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska prioritera renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader, undersöka hur budgeten kan anpassas för detta, och inrätta en kulturhistorisk fond för att skydda föreningslivet från hyreshöjningar till följd av renoveringar. Detta för att föreningar som Södergården och Kristinehovs malmgård inte ska hotas av vräkning. Majoriteten anser att motionens förslag inte är långsiktigt hållbara utan menar att man redan arbetar med strukturella lösningar som att kulturnämnden utreds som förstahandshyresgäst för fastigheter med viktiga kulturvärden.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska agera kraftfullare för att skydda kulturhistoriskt viktiga byggnader i privat ägo, bland annat genom att införa tydligare riktlinjer och undersöka möjligheten till tvångsförvaltning vid misskötsel. Som exempel nämns den brandskadade fastigheten Hedvig 7 i Spånga (Spånga Järn- och Färg). Majoriteten svarar att de redan arbetar med att stärka tillämpningen av befintliga verktyg och samordna stadens arbetssätt, men menar att staden har begränsad rådighet och att skarpare lagstiftning för tvångsförvaltning även utanför bostadssektorn är en fråga för regeringen att hantera.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor och parasport, liknande en rullskidbana. Syftet är att skapa en tillgänglig träningsmiljö året runt för bland annat skidåkning, cykel och paraidrott, för att ge fler, inklusive barn, unga och personer med funktionsnedsättning, bättre möjligheter till organiserad träning. Staden bekräftar att de redan diskuterar liknande initiativ med Stockholms skidförbund och ser positivt på att en dialog förs kring en multibana. Dock anser staden att frågan redan hanteras inom befintliga uppdrag och att det inte behövs en separat utredning.

Liberalerna föreslår att staden utreder ett ekonomiskt stöd för idrottsföreningar som drabbats när idrottsanläggningar stängts för renovering, samt en plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar. Majoriteten anser att det redan finns tillräckligt med stöd och evakueringslösningar, som hyresstöd och tillfälliga anläggningar, och att ett nytt stöd skulle vara svårt att fördela rättvist. Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad med hänvisning till dessa befintliga insatser.

André Nilsson (L) har föreslagit att Stockholms stad ska utreda möjligheten att bygga en konstgjord surfvåg i Slussen. Syftet är att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. De flesta nämnder och bolag är positiva till idén som kan bidra till stadens attraktionskraft, men menar att Slussens funktion för vattenreglering och båttrafik är viktigast. En utredning behövs för att se över bland annat säkerhet, tekniska lösningar och finansiering.

Liberalerna föreslår satsningen "Skolfrid" med 10 miljoner kronor extra för att förbättra trafiksäkerheten till och från skolor. De vill bland annat åtgärda dåliga övergångsställen, farliga korsningar, förbättra belysningen och snöröjningen vid skolvägar. Stadens förvaltningar instämmer i att säkrare skolvägar är viktigt och att de redan arbetar med frågan genom projektet "Säkra skolvägar" med en årlig budget på 15-20 miljoner kronor, men Liberalerna anser att de nuvarande insatserna inte är tillräckliga och att fler skolor behöver åtgärdas snabbare.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska utreda frystorkning av överbliven mat från skolor och äldreboenden för att minska matsvinnet och stärka livsmedelsberedskapen vid kriser. De vill även att ett pilotprojekt införs i utvalda skolor och att ett kommunalt krislager av frystorkad mat etableras. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att staden redan arbetar aktivt med att minska matsvinnet och att bygga upp både lokala och ett centralt beredskapslager för livsmedel, men inte specifikt frystorkad mat.

Motionärerna Jan Jönsson och Sara Svanström (L) föreslår satsningar för att förbättra framkomligheten i Stockholm för alla, särskilt personer med funktionsnedsättning. De vill åtgärda problem med byggsäckar som blockerar vägar och förbättra snöröjningen. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med dessa frågor och att ett lagförslag kan ge kommunen större befogenheter att hantera hinder på allmän plats framöver. De nämner även ett pilotprojekt mot byggsäckar och utvecklad sopsaltning av gång- och cykelvägar.

Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att Stockholm ska införa särskilda "arkitekturzoner" i innerstaden och äldre stadsdelar. Syftet är att styra nya byggnationers höjd, volym, material och formspråk för att bättre smälta in med befintlig äldre arkitektur. Kommunstyrelsen avvisar förslaget, då de anser att det redan finns tillräckliga riktlinjer och lagar för att värna stadens karaktär, och att staden dessutom måste kunna utvecklas med nya arkitektoniska uttryck för framtida generationer.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm stad ska följa Europarådets konvention om människohandel genom att se till att potentiella offer får 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid och ett "rättighetspaket" med boende, stöd och rådgivning. Detta efter att endast få ansökningar om sådana uppehållstillstånd skickats in av socialnämnder trots att många kvinnor utnyttjas i prostitution. Kommunstyrelsen med Alexander Ojanne (S) håller med om vikten av att skydda utsatta men anser att staden redan arbetar aktivt med dessa frågor och reviderar nu stadens program mot våld, prostitution och människohandel för att lyfta frågan. Många remissinstanser, inklusive Frälsningsarmén och Talita, instämmer med motionären om att det finns brister och att fler utsatta behöver identifieras och få det stöd de har rätt till.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utreda livsvillkoren för äldre HBTQI-personer inom äldreomsorgen, ställa krav på HBTQI-kompetens vid upphandling av äldreomsorg och se till att personal får utbildning i HBTQI-frågor. De menar att äldre HBTQI-personer är en utsatt grupp som behöver en trygg och inkluderande äldreomsorg där de kan vara sig själva. Kommunstyrelsen, med rödgrön majoritet, svarar att staden redan arbetar med dessa frågor genom en handlingsplan för HBTQI-personers rättigheter och kontinuerlig utbildning för personalen. De anser att jämlik äldreomsorg skapas genom ett långsiktigt arbete med mänskliga rättigheter, snarare än genom tillfälliga utredningar. Liberalerna reserverar sig och anser att mer kan och bör göras för att stärka HBTQI-kompetensen.

Motionärerna Ismail Ali och Claes Nyberg (C) föreslår att alla förskolor i Stockholm ska få möjlighet att odla som en del av undervisningen. De menar att det är viktigt för barns hälsa, motorik, sociala färdigheter och förståelse för naturen och hållbar utveckling. Kommunstyrelsen svarar att det redan finns tillräckligt med riktlinjer och satsningar för att främja odling i förskolorna, och att det är viktigt att förskolorna själva får välja hur de vill arbeta med läroplanens mål.

Motionären Claes Nyberg (C) föreslår att Stockholm ska införa syskonförtur vid placering i förskola för barn som har äldre syskon i en närliggande eller organisatoriskt kopplad grundskola. Detta för att underlätta för barnfamiljer och minska stress, särskilt för kvinnor som ofta tar ett större ansvar för lämning och hämtning. Staden anser dock att förslaget är svårt att genomföra då förskolor och skolor tillhör olika organisationer och skulle kräva omfattande utredningar och nya system. Förslaget bedöms därför inte motiverat i nuläget.

Motionären Hanna Werner (M) föreslår att Odenplan ska utvecklas till ett grönare, mer levande och tryggare stadstorg med fler träd och bättre cykelparkering. Stadsledningskontoret och trafiknämnden anser att förbättringsarbeten redan pågår och att platsen påverkas av den nya tunnelbanan som ska stå klar 2028, vilket begränsar nya åtgärder på torgytan just nu. Däremot ska cykelgaraget utvecklas med fler elcykelplatser och cykelboxar, något som redan är med i budgeten för 2026.

Liberalerna föreslår att staden börjar planera för en Stockholmsutställning år 2030, hundra år efter den ursprungliga utställningen som visade upp arkitektur och design. En sådan utställning skulle enligt förslaget fokusera på stadsbyggnad, hållbarhet och design, och involvera både medborgare, näringsliv och kulturinstitutioner. Majoriteten av kommunstyrelsen anser att arbetet med att utreda förutsättningarna för en utställning redan pågår och hänvisar till befintliga utredningar som visar på möjligheterna med ett sådant evenemang.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms tre kommunala bostadsbolag – Familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem – slås samman. Syftet är att undersöka om det kan leda till lägre kostnader, bättre klimat- och energiförbättringar samt fler bostäder för stockholmarna. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog motionen med motiveringen att bolagen redan samarbetar för att uppnå dessa mål, och en sammanslagning skulle kunna försvåra styrningen och väcka konkurrensfrågor. Centerpartiet vill dock att en utredning ska göras, då de menar att det skulle ge stockholmarna flera fördelar.

Jonas Naddebo (C) har lagt fram ett förslag om att införa en ”idrottsnorm” i Stockholm. Det innebär att staden ska planera in idrottsytor tidigt i nya byggprojekt och avsätta mark för det, så att behovet av idrottsanläggningar säkras när staden växer. Flera idrottsförbund stöder förslaget och menar att bristen på idrottsytor är akut i Stockholm, vilket drabbar barn och ungdomar.

Dennis Wedin (M) har föreslagit att Exploateringsnämnden ska hitta en permanent lösning för Örnsbergs Kanotsällskap, inklusive en plats för ett nytt klubbhus. Klubbhuset i Gröndal revs 2018 för bostadsbyggande, och trots löfte om ett nytt har det inte infriats. På Reimersholme har sällskapet ett rivningskontrakt. Staden svarar att nämnder redan arbetar aktivt för att hitta en lösning, inklusive att ersätta den gamla platsen i Gröndal och utreda en samlokalisering av verksamheten på Reimersholme. Man menar att det inte behövs ytterligare uppdrag, men oppositionen anser att processen har tagit för lång tid och kostat staden stora pengar, och att staden måste leva upp till sina löften.

Motionären Hanna Wistrand (L) föreslår att Stockholm ska utreda hur man kan erbjuda simundervisning till nyanlända vuxna via SFI och involvera idrottsföreningar. Målet är att öka simkunnigheten som en viktig del av integration och folkhälsa. Majoriteten i kommunstyrelsen svarar att staden redan jobbar med liknande insatser, bland annat genom Welcome House, och att en statlig utredning föreslår att samhällsorienteringen inom SFI ska informera om simskola. Därför anser de att motionen redan är besvarad. Moderaterna och Liberalerna reserverar sig och vill bifalla motionen och utreda saken vidare för att kombinera stadens och föreningslivets resurser.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att Hammarbybacken byggs ut med en till topp och att den nuvarande toppen höjs med schaktmassor från tunnelbaneutbyggnaden, för att främja idrott och rekreation året runt samt göra Stockholm till en starkare evenemangsstad. Kommunstyrelsen avslog dock motionen. De hänvisade till att det inte finns något överskott av schaktmassor att använda, och att området kring backen har känsliga naturvärden som måste beaktas, inklusive Nackareservatet.

Nike Örbrink (KD) föreslår att fler vårddjur ska införas på stadens vård- och omsorgsboenden för att förbättra de äldres emotionella välbefinnande, särskilt för personer med kognitiv svikt. Förslaget har fått positiv respons från flera stadsdelsnämnder som redan har vårddjur, som Bromma och Järva, och man ser att det kan minska stress och ensamhet. Stadsledningskontoret och äldrenämnden lyfter dock fram utmaningar som begränsad tillgång på utbildade vårddjur, allergier, hygienregler och behov av riskanalyser, men arbetar med att främja fler vårddjur inom äldreomsorgen.

Motionärer från Centerpartiet vill att Stockholms stad tar fram en gemensam rutin tillsammans med Region Stockholm. Syftet är att säkerställa att förskolebarn med autism får likvärdigt och samordnat stöd i hela staden, baserat på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinsatser, och att stödet även följer med vid övergång till skola. Dagens situation innebär att stödet varierar stort mellan olika stadsdelar. Majoriteten i kommunstyrelsen anser att det redan finns samverkan och att ett program för barnhälsa ska stärka arbetet. De menar att förskolan har ett pedagogiskt ansvar medan regionen har det behandlande ansvaret, men att det inte finns hinder för att behandlande insatser utförs i förskolan om förutsättningarna finns. En majoritet av nämnderna och intresseorganisationerna instämmer dock med motionärerna att en gemensam rutin behövs för att säkerställa likvärdighet.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm stad ska ändra sina regler så att äldre får dricka medhavd alkohol på stadens träffpunkter, som Lusthuset Hornstull. Detta för att de ska kunna ”sätta guldkant på vardagen”. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget. De menar att nuvarande lagstiftning gör det omöjligt att sälja fika och lättdrycker på träffpunkterna om man tillåter medhavd alkohol, vilket skulle försämra den sociala samvaron för de flesta. Södermalms stadsdelsnämnd har dock startat ett försök där boende på servicehuset får dricka egen alkohol på Lusthuset när det är stängt för allmänheten.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska öka satsningarna på elektrifiering, utreda hur takten kan snabbas på och avsätta mer pengar i budgeten. De menar att detta är avgörande för att nå stadens klimatmål, förbättra luftkvaliteten och underlätta för stockholmarna att välja eldrivna fordon, särskilt i ytterstaden där laddmöjligheterna är sämre. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar aktivt med elektrifiering via Klimathandlingsplan 2030 och samverkansgrupper, samt att många åtgärder redan pågår, och ser därför ingen anledning att lägga ytterligare uppdrag.

Två liberala politiker, Sara Svanström och Elin Hjelmestam, föreslår att Stockholm ska utreda och införa högre parkeringsavgifter för bilar som drivs med fossila bränslen för att gynna miljövänliga fordon. Detta skulle minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten i staden. Kommunstyrelsen menar dock att nuvarande lagstiftning inte tillåter differentierade parkeringsavgifter utifrån fordonstyp, men staden har själva föreslagit en lagändring till regeringen.

Centerpartiet har föreslagit att Stadsgårdskajen byggs om med 180 bostäder, 25 000 kvadratmeter kontor och butiker ovanpå en överdäckad trafikled, samt en grön park, småbåtshamn, kallbadhus och scen vid vattnet. Förslaget har fått kritik från flera nämnder som anser att det kan påverka kulturmiljön negativt, är mycket kostsamt och saknar stöd i gällande översiktsplan. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås, men Centerpartiet har reserverat sig och menar att en utredning behövs för att pröva möjligheterna att skapa en mer levande och tillgänglig stadsmiljö.

Motionärerna Jan Jönsson och Christina Tufvesson (L) vill att Stockholm stad utreder hur man kan skapa fler prisvärda lokaler för föreningar och lokala företag, särskilt i ytterstaden, och hur dessa lokaler kan tillhandahållas. De anser att det finns ett stort engagemang men en brist på lokaler i dessa områden. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med liknande initiativ som Föreningsservice och Kulturlotsen, och att man välkomnar motionärernas förslag men betonar att fortsatt arbete måste ske i samordning med befintliga insatser för att undvika nya parallella strukturer.

Motionärer från C, M och KD föreslog att idrottsföreningar ska få behålla subventionerade hyror även om de serverar folköl vid evenemang. Detta för att föreningarna ska kunna tjäna pengar på folkölsförsäljning utan att samtidigt få höjda hyreskostnader. Stockholms stad har redan beslutat att införa en särskild förenings­taxa från och med 2026 som möjliggör just detta, så motionen besvaras med att frågan redan är löst.

Liberalerna har lagt fram ett förslag om att förbättra Stockholms strategi för småhus- och villaområden. De vill att nya byggnader bättre ska smälta in i områdenas karaktär och att grönytorna ska skyddas mer vid byggprojekt, för att värna de unika trädgårdsstäderna som Gamla Enskede och Äppelviken. Staden svarar att arbetet med att se över strategin redan pågår inom Stadsbyggnadsnämnden, särskilt med tanke på kommande ändringar i plan- och bygglagen. Man menar att motionens intentioner kan tas om hand inom detta befintliga arbete utan att ett nytt politiskt uppdrag behövs.

Liberalerna, genom Jan Jönsson och Christina Tufvesson, har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en åtgärdsplan för att minska avhoppen från SFI (Svenska för invandrare). De menar att många hoppar av utbildningen, vilket försvårar integration och chansen till jobb, och att en plan skulle tydliggöra ansvar och insatser för att fler ska lära sig svenska. Kommunstyrelsen, med stöd av flera förvaltningar, avslog motionen. De anser att staden redan har ett strukturerat arbete med åtgärder som flexibla studieuppehåll och sammanhållna studiegrupper för att minska avhoppen, och att det inte behövs en separat åtgärdsplan. Vissa stadsdelsnämnder håller med om att det behövs mer samarbete och att lokala erfarenheter ska tas tillvara, men inte att en ny plan är nödvändig, medan Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser positivt på att ta fram en åtgärdsplan.

Två politiker från Centerpartiet föreslår att Stockholms parkeringsgarage ska byggas om för att kunna användas som "skyddade utrymmen" vid kris eller krig. Detta innebär att garagen skulle utrustas med vatten, toaletter och ventilation, samt anpassas för att uppfylla Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) krav. Stadens politiker och förvaltningar är i huvudsak positiva till idén men menar att staden måste invänta tydliga nationella krav och statlig finansiering innan några större åtgärder kan vidtas.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska restaurera och bevara historiska parker som Humlegården och Vasaparken. De vill att nya installationer, som bänkar och belysning, ska vara trogna parkernas ursprungliga stil och att det ska bli lättare att etablera små kiosker med kultur- och matutbud. Kommunstyrelsen anser att staden redan arbetar i linje med motionens intentioner, men Liberalerna menar att det behövs en tydligare och mer långsiktig strategi för att bevara och levandegöra parkernas unika karaktär.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad låter föreningar sköta mindre parker via så kallade brukaravtal. Tanken är att föreningarna då kan bidra till att parkerna hålls i gott skick och att lokalt engagemang ökar. Flera nämnder är positiva till ökat engagemang, men betonar att det juridiska ansvaret för parkerna måste ligga kvar hos staden. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom en hänvisning till utlåtandet, vilket innebär att förslaget inte antas i sin helhet, men att stadens befintliga arbete med brukaravtal fortsätter.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm stad ska utreda hur man kan öka antalet arbetsplatser i Söderort, då de anser att dagens fördelning av arbetsplatser är ojämn och leder till långa pendlingsresor. Stadsledningskontoret svarar att staden redan arbetar med detta genom befintliga budgetuppdrag och en kommande översiktsplan, som syftar till att analysera behovet av kontorsplatser och stärka näringslivet i Söderort. Liberalerna invänder att mer kan göras för att underlätta för företag att etablera sig i Söderort, till exempel genom att erbjuda bättre lokaler och snabbare tillståndsprocesser.

Dennis Wedin (M) anser att nyföretagandet i Stockholm har minskat och att stadens stöd till nya företag har försämrats. Han föreslår att Stockholm Business Region återigen ska ansvara för rådgivningen till nya företagare och att staden ska inrätta ett samlat tillståndscenter för företag. Kommunstyrelsen håller dock inte med och menar att stadens nya satsning, Entreprenör Stockholm, är en bättre modell som fokuserar på grön omställning, socialt företagande och bristyrken, samtidigt som den säkerställer en mer effektiv användning av skattemedel. De anser att det redan finns ett omfattande företagsfrämjande arbete och att den nya näringslivspolicyn snart kommer att fastställas.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att en plats i Stockholm namnges efter Aaron Isaac, som var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen 1775. Syftet är att synliggöra den judiska minoritetens historiska betydelse och bidrag till samhället, särskilt under 250-årsjubileet av etablerat judiskt liv i Sverige. Kommunstyrelsen avstyrker förslaget och hänvisar till att namnberedningen anser att det saknas en lämplig plats och att det redan finns namn kopplade till Aaron Isaac, vilket riskerar att skapa missförstånd. Istället föreslås att man ökar informationen kring befintliga platser som bär hans namn, som den judiska begravningsplatsen Aronsberg på Kungsholmen.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga afrofobi i skolorna, inklusive diskriminering, hatbrott och dialog med civilsamhället. Majoriteten menar att en bredare kartläggning av all rasism redan pågår i stadens pedagogiska verksamheter. De anser att resultaten från denna kartläggning bör inväntas innan ytterligare specialiserade kartläggningar görs.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska göra en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och förskolor för att se hur situationen ser ut idag och ta fram en handlingsplan. Förvaltningarna menar att staden redan arbetar aktivt mot rasism, inklusive antisemitism, bland annat genom en ny handlingsplan mot rasism och en kommande kartläggning av alla former av rasism i pedagogisk verksamhet under 2025. De tycker att man ska avvakta resultaten från pågående arbeten innan en ny specifik kartläggning av antisemitism övervägs.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett prov i svenska, liknande det som redan finns i matematik, för att bättre följa upp elevers läsförståelse och ge skolorna verktyg att förbättra den. Kommunstyrelsen och utbildningsförvaltningen avstyrker förslaget. De hänvisar till en tidigare utredning från 2022 som visade att ett sådant prov är svårt att utforma på ett jämförbart sätt med årskurs 9-betyg och att det skulle bli för omfattande, kostsamt och administrativt krävande.

Centerpartiet föreslår att staden ska kartlägga alla alléer och gamla träd, skapa en plan för att bevara och utveckla dem, samt hitta platser för nya alléer, inklusive att göra Karlbergsvägen till en grön esplanad. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att skydda och plantera nya träd, tar fram en ny trädpolicy och har anställt en trädstrateg. De anser dock att det är svårt att plantera fler träd på Karlbergsvägen på grund av infrastruktur under marken.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad kartlägger hur homo- och transfobi förekommer inom stadens verksamheter. Syftet är att förstå omfattningen av problemet och att ta fram konkreta åtgärder för att motverka diskriminering mot hbtqi-personer. Flera nämnder stöder vikten av arbetet men anser att frågan redan hanteras genom stadens program för mänskliga rättigheter och en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter. De menar att en separat kartläggning skulle vara svår att genomföra och att befintliga rapporteringssystem kan fånga upp hbtqi-personers erfarenheter, medan Jönsson och andra reservationer betonar behovet av en specifik kartläggning med fokus på hur medborgare upplever stadens bemötande och en mer proaktiv approach.

Motionen föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen i Stockholm. Liberalerna vill bland annat se snabbare handläggningstider för tillstånd, bättre telefonservice och en översyn av regler för uteserveringar och dans. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att staden redan arbetar med dessa frågor genom pågående uppdrag och samarbeten med näringslivet, och ser inget behov av ytterligare åtgärder.

Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation, såsom bad, paddling och fiske. Han menar att viken har försämrats på grund av igenväxning och otydlig ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar samordnat med att förbättra vattenkvaliteten, biologisk mångfald och rekreationsmöjligheter i Magelungen, och att Fagersjöviken prioriteras inom arbetet med "Fokus Farsta".

Två politiker från Liberalerna föreslår att Stockholm stad ska utvärdera sina miljözoner, bland annat de i Gamla stan och på Södermalm. De vill veta hur zonerna påverkar luftkvaliteten, utsläppen, boende och företag. Staden har redan utvärderat de äldre miljözonerna, men planerar att göra en bredare utvärdering av den nya miljözon klass 3 som också inkluderar effekter på boende och näringsliv. Detta för att säkerställa att zonerna verkligen gör nytta och är proportionerliga i förhållande till de problem de kan skapa för invånare och företag.

Liberalerna (Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström) föreslår att Stockholm stad ska utreda hur digitala verktyg används i förskolorna, ta fram tydliga riktlinjer för deras användning, verka för skärmfria förskolor (med undantag för äldre barn med pedagogiskt syfte) och ge förskolorna stöd att främja lek och fysisk aktivitet. De menar att forskning visar att barn påverkas negativt av för mycket skärmtid. Staden svarar att förskolans läroplan redan har reviderats den 1 juli 2025 och att den nu betonar analoga verktyg, särskilt för barn under två år, samt att digitala verktyg ska användas restriktivt och med tydliga pedagogiska syften. Stadsledningskontoret och stadsdelsnämnderna anser att läroplanens ändringar och pågående arbete med stödmaterial från Skolverket redan täcker motionens intentioner och att förskollärarna ska ha frihet att välja lämpliga verktyg. Vissa stadsdelar har också gjort egna lokala kartläggningar och reviderat sina riktlinjer utifrån den nya läroplanen.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska kartlägga hedersförtryck i förskolan för att bättre kunna sätta in åtgärder och utbilda personalen. Enligt motionen saknas idag kunskap om hur omfattande problemet är och tydliga riktlinjer för hur förskolepersonal ska agera. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med frågan och att en statlig utredning är på gång, och anser att man bör invänta resultaten från den innan en lokal kartläggning görs, även om arbetet mot hedersförtryck fortsätter parallellt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha ett mål att antalet parkeringsplatser inte ska minska under 2020 års nivå. Kristdemokraterna menar att parkering är viktigt för att underlätta vardagen för många stockholmare och att det bidrar till ett tryggare, trevligare och grönare Stockholm. Kommunstyrelsen och flera nämnder avstyrker förslaget och anser att det går emot stadens mål att minska biltrafiken med 30 procent till 2030, förbättra framkomligheten och skapa mer attraktiva offentliga rum.

En motion från Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad ska köpa eller byta mark för att säkra natur- och kulturvärdena i Långbro park. Detta handlar om fastigheten Lågbron 1, där en privat fastighetsägare vill bygga tolv radhus och ett café. Motionären vill att staden istället förvärvar marken för att bevara parkens offentliga karaktär, eventuellt genom att erbjuda fastighetsägaren en annan plats i närheten för radhusbyggnation. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till pågående detaljplanearbete, då byggnadsnämnden och allmänheten ännu inte har fått ta del av alla synpunkter om byggprojektet.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en grönskande boulevard med färre bilfiler för att ge plats åt gång- och cykelbanor, grönska, butiker och restauranger. Dessutom föreslås byggnation av cirka 1045 nya bostäder, inklusive studentbostäder, och ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation. Staden svarar att förslagen till stor del redan ingår i pågående projekt som "Årstastråket", men Centerpartiet anser att motionen går längre och även bör omfatta sträckan mellan Bolidenplan och Gullmarsplan.

Liberalerna föreslår att Stockholms stads policy för markanvisning, alltså hur staden säljer eller hyr ut mark för byggnation, ska ses över. Målet är att kunna ställa tydligare sociala krav på de som bygger, så att fler bostäder med överkomliga hyror byggs och att socialnämnden får en större roll för att säkerställa att bostäder möter behovet hos grupper med särskilda behov. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och Stockholms Stadshus AB menar dock att stadens befintliga arbete och den nya handlingsplanen för bostadsförsörjning redan tillgodoser motionens intentioner. De anser att det redan finns verktyg och riktlinjer för att främja social hållbarhet och att en revidering av policyn inte är nödvändig.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum för att vända den negativa trenden med företag som flyttar och en hög andel tomma lokaler. Förslaget innebär en satsning på stadsutveckling, nya bostäder och att locka försvarsrelaterade verksamheter och företag till Kista, för att skapa trygghet, liv och fler arbetstillfällen. Staden svarar att de redan jobbar aktivt med att stärka Kista som innovationsdistrikt med fokus på bland annat försvar och cybersäkerhet, men ser inget behov av ett nytt uppdrag eller att Kista enbart ska bli ett försvarscentrum.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholm ska låta invånare 'köpa' egna träd som planteras på offentlig mark, med en namnbricka vid trädet, för att hitta nya finansieringsmodeller och öka stadens grönska. Majoriteten av nämnderna avråder från förslaget på grund av höga administrativa kostnader, juridiska problem med ägandeskap och risk för att träden dör. Istället satsar kommunen 71 miljoner kronor på trädplantering och skötsel 2026 och arbetar med en ny trädpolicy.

Två politiker från SD har föreslagit att alla skyltar i Stockholms offentliga rum främst ska vara på svenska. Detta skulle innebära att svensk text alltid ska vara minst dubbelt så stor som eventuell text på andra språk. Förslaget har dock avvisats av kommunstyrelsen och flera stadsdelsnämnder, som menar att det strider mot grundlagen och att flerspråkighet behövs i en internationell stad som Stockholm, samtidigt som stadens egen kommunikation redan utgår från svenska.

Två politiker från Liberalerna, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att stadens olika policydokument, som de för arkitektur och småhusområden, ska följas bättre i stadsutvecklingen. De vill se en tydligare samordning mellan nämnderna och regelbunden uppföljning av hur dokumenten används. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar omfattande med detta genom utbildningar och uppföljningar för att säkerställa att riktlinjerna följs, men Liberalerna anser att detta inte är tillräckligt, särskilt när det gäller skyddet av villaområden.

Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm inrättar ett kompetenscenter för att hjälpa invånare som utsätts för transnationellt förtryck, vilket innebär hot och påtryckningar från regimer i deras hemländer. Centret skulle samla kunskap, ge stöd och juridisk hjälp till de drabbade. Kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna avslog motionen med motiveringen att detta är en statlig angelägenhet, men Liberalerna anser att det liknar stadens befintliga center Origo, som arbetar mot hedersrelaterat våld, och därför skulle kunna hanteras av kommunen.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att Stockholms skolor i högre grad ska använda läsmetoden ”phonics” (ljudning) för att förbättra elevernas läsförmåga, med hänvisning till en internationell studie som visar att läsförmågan försämrats. Majoriteten i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser att "phonics" är en viktig metod men inte den enda, och att en balanserad undervisning med flera metoder är nödvändig för att alla elever ska utveckla god läsförståelse, särskilt de som inte har svenska som modersmål. De uttrycker också oro för att politiker detaljstyr lärares metodval.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson och Sara Svanström) vill att alla parkeringshus som ägs av Stockholms stad ska samlas under ett bolag, Stockholm Parkering. Detta för att göra förvaltningen effektivare och tydligare. Kommunstyrelsen anser att dagens lösning med långa hyresavtal där Stockholm Parkering driver parkeringshusen redan uppfyller motionens syfte, och att det skulle vara komplicerat att överlåta ägandet på grund av juridiska och ekonomiska hinder. Därför föreslår de att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, medan Liberalerna och Moderaterna har reserverat sig då de anser att en utredning bör genomföras.

Motionären Dennis Wedin (M) vill att staden ska agera för att sänka matpriserna genom att underlätta för fler livsmedelsbutiker att etablera sig. Detta skulle öka konkurrensen bland matjättarna. Förslaget inkluderar konkurrensanalyser vid ny stadsplanering, snabbspår för bygglov för matbutiker och en översyn av befintliga planer i innerstaden. Stockholms stad avvisar motionen med motiveringen att man redan jobbar aktivt med att främja nya livsmedelsbutiker, bland annat genom projektet "Nya livsmedelsbutiker – Proaktiv planering och markanvisning". Staden menar att ett snabbspår inte behövs då befintliga processer är tillräckliga och viktiga för kvalitetssäkring. De anser också att en mer liberal lagstiftning skulle kunna öka biltrafiken och försvaga stadens lokala centrum.

Motionen föreslår att flytta sportlovet till en tidigare vecka för att öka chansen till snö och vinterlek för skolbarn, särskilt de som stannar kvar i Stockholm. Detta på grund av att februari blivit varmare och snön mer sällsynt under vecka 9. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden avråder från att flytta lovet, med argument som att det inte finns någon snögaranti vecka 6, att vecka 9 är en etablerad tidpunkt som underlättar för familjer i regionen, och att en ändring skulle skapa logistiska och ekonomiska utmaningar för skolor, företag och organisationer.

Två politiker från SD vill stoppa bygget av ett LSS-boende i Lammholmen. De menar att platsen är olämplig på grund av dålig mark, risk att förstöra en urskog och buller från motorvägen. Staden svarar att det finns ett stort behov av LSS-boenden och att alla frågor om mark, buller och naturvärden kommer att utredas noggrant under den vanliga planprocessen, som är demokratisk och transparent. Staden anser att projektet bör fortsätta för att möta behovet av anpassade boenden.

Motionärer föreslår att Stockholms stad omedelbart aktiverar ett vänortsavtal med Kiev och att stadens förvaltningar och bolag ska donera utrustning som inte längre behövs till återuppbyggnaden av Ukraina. Finansborgarrådet anser att staden redan stöder Ukraina på olika sätt och att avtalet kan skrivas under när situationen tillåter det, men inte omedelbart. Minoriteten reserverar sig och menar att avtalet bör aktiveras nu och att stödet måste intensifieras.

Johan Nilsson (M) har föreslagit att alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Stockholm ska vara låsta dygnet runt för obehöriga. Detta ska öka säkerheten och förhindra brott som stölder och skadegörelse, samt förbättra arbetsmiljön för personalen. Kommunstyrelsen anser att låsta dörrar är viktiga men inte skyddar helt mot allvarliga våldsdåd, och föreslår att man utreder hur kostnaden för låssystem kan bäras av Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) för att fler skolor ska kunna installera dem. Moderaterna och Liberalerna är positiva till förslaget om låsta skolor men betonar olika aspekter av genomförandet.

Moderaterna föreslår att Stockholm stad regelbundet ska kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck, minst en gång per mandatperiod, för att kunna följa utvecklingen och förbättra stadens insatser. Flera nämnder, som stadsledningskontoret, socialnämnden och utbildningsnämnden, anser dock att det redan görs mycket arbete och att en ny, regelbunden kartläggning skulle vara för resurskrävande. De menar att fokus istället bör ligga på att förstärka det pågående arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och samarbete.

Motionären Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, som äger flera arenor i Stockholm, ska installera nya säkerhetslösningar på arenorna inför fotbollssäsongen 2025. Detta ska ske i samarbete med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller andra relevanta aktörer. Syftet är att förhindra ordningsstörningar och avbrutna matcher, som har förekommit under tidigare säsonger, och därmed göra fotbollen tryggare i Stockholm samtidigt som en levande läktarkultur bevaras. Kommunstyrelsen anser dock att motionen redan är besvarad genom pågående arbete. De menar att tekniska lösningar är en del av trygghetsarbetet, men att en varaktig förändring också kräver en kulturell förflyttning bland supportrarna. Arbetet med att öka tryggheten på arenorna pågår löpande och inkluderar dialog med klubbarna samt stöd till förebyggande insatser, till exempel genom Socialnämnden.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm säljer mark de äger utanför stadens gränser, främst i Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla och Nacka. Marken köptes från början för att bygga ut förorter, men Centerpartiet menar att staden nu ska växa inifrån och ut och inte behöver marken. Majoriteten i kommunstyrelsen och nämnderna svarar att arbetet med att sälja icke-strategisk mark redan pågår sedan 2007, så de ser ingen anledning att ge ytterligare uppdrag.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm stad skapar en central webbplats där alla medborgarförslag och deras beslut samlas på ett överskådligt sätt. Detta skulle göra det lättare för invånare att följa medborgarförslag och öka transparensen i den lokala demokratin. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom hänvisning till pågående arbete med att förtydliga rutiner och förbättra informationen kring medborgarförslag, men oppositionen vill att motionen ska bifallas i sin helhet för att snabbare få en central portal på plats.

Liberalerna föreslår ett pilotprojekt för att installera solceller på kommunala byggnaders fasader för att öka lokalproducerad, förnybar energi i Stockholm. Staden har dock redan genomfört liknande projekt och menar att solceller på tak är mer effektiva och lönsamma, då fasadmonterade solceller producerar mindre el och är dyrare att installera och underhålla. Trots detta vill Liberalerna fortsätta utforska nya tekniska lösningar och anser att ett nytt pilotprojekt kan bidra till innovation och kunskapsutveckling för framtida energibehov i staden.

Liberalerna föreslår att staden anställer en särskild ”miljöcontroller” för det stora byggprojektet i Bromma. Denna person ska se till att projektet, där nya bostäder och arbetsplatser ska byggas efter att flygplatsen lagts ner, blir så miljövänligt som möjligt. Miljöcontrollern ska bland annat övervaka saneringen av marken, minska klimatpåverkan och skydda den biologiska mångfalden, samt regelbundet rapportera till kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden menar dock att förslaget inte behövs just nu. De anser att staden redan arbetar med att skapa en specialistgrupp för hållbarhetsfrågor och att en miljöcontroller kan vara mer relevant i ett senare skede av projektet. Stadsbyggnadsnämnden föreslår istället en hållbarhetsstrateg snarast. Kommunstyrelsen avslog motionen, men Jan Jönsson (L) reserverade sig och menade att en miljöcontroller är nödvändig för att garantera transparens och ansvar i ett så stort projekt.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad anställer en "avtalscontroller" på trafikkontoret. Denna person ska granska och följa upp stadens avtal med externa företag för att minska risken för att stora infrastrukturprojekt blir dyrare än planerat, vilket har hänt tidigare. Tanken är att detta ska spara skattepengar och öka insynen. Trafikkontoret svarar att de redan har förstärkt arbetet med avtalsuppföljning och anställt en avtalscontroller, så de anser att motionens syfte redan uppfylls.

Motionärerna Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) föreslår att Stockholm ska ta fram en strategi för att öka antalet kolonilotter och stadsodlingsytor. De vill att staden utreder vilka markområden som kan användas och att processen för att skapa nya lotter förenklas, eftersom det är långa köer och stor efterfrågan. Kommunstyrelsen svarar att ett program för stadsnära odling redan är på gång, vilket ska hantera dessa frågor, men Liberalerna anser att utvecklingen går för långsamt och vill att motionen godkänns direkt.

Motionärerna Anette Hellström och Johan Nilsson (M) föreslår att staden snabbt ska ersätta Sätra återvinningscentral, som stängdes vid årsskiftet 2024/2025, med en ny permanent eller tillfällig anläggning i västra Söderort. Anledningen till stängningen är att marken behövs för att bygga ut Ellevios elnätsstation. Stockholm Vatten och Avfall AB planerar att öppna en mini-återvinningscentral i Skärholmen i september 2025 som ersättning, och arbetar även med att hitta en permanent lösning. De har också utökat kapaciteten vid Vantörs återvinningscentral och den mobila Returrundan. Moderaterna och Liberalerna anser att de nya lösningarna inte är tillräckliga, särskilt gällande trädgårdsavfall, och vill ha en mer permanent och fullstor återvinningscentral.

Motionären Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm ska tillsätta en tillfällig "slöseriombudsman" i två år. Denna person skulle granska stadens utgifter i förvaltningar och bolag för att hitta områden som kan effektiviseras, särskilt där pengar går till sådant som inte är stadens kärnuppgifter. Kommunstyrelsen avvisar förslaget med motiveringen att det redan finns omfattande granskningar av stadens ekonomi, bland annat via Stadsrevisionen, och att en slöseriombudsman riskerar att skapa dubbelarbete.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska satsa mer på innovativa bostadsmodeller, som Kymmendömodellen som används av Stadsmissionen, för att skapa socialt och ekonomiskt hållbara bostäder. De vill identifiera hinder i stadens regler som försvårar sådana projekt och anpassa markpolitiken. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att främja innovativa bostäder och har nya riktlinjer för markanvisning som prioriterar social hållbarhet, men att det är viktigt att bostadsbolagen verkar affärsmässigt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att Stockholm ska använda ljusare asfalt och trottoarer för att göra staden mer attraktiv, sänka temperaturen vid värmeböljor och spara energi på gatubelysning. Kritiker menar att träd och grönska är effektivare mot värme och att ljusare asfalt kan försämra trafiksäkerheten och göra det svårare för synskadade. Staden anser inte att det är meningsfullt att utreda färgad asfalt som en generell åtgärd.

Moderaterna, genom Dennis Wedin och Henrik Virro, föreslår att staden ska ta fram en gemensam strategi för Facility Management (FM) för att effektivisera skötseln av stadens byggnader och sänka kostnaderna. Detta innebär att tjänster som fastighetsskötsel, städning och reception skulle kunna samordnas bättre. Kommunstyrelsen anser dock att det redan pågår arbete för att förbättra inköp och förvaltning, och att en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten för stadens olika verksamheter.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta vara på outnyttjade ytor som platta tak, platser under broar och outnyttjade kajer. De vill att staden ska identifiera dessa platser och skapa nya miniparker samt en åtgärdsplan för detta. Stadsstyrelsen delar ambitionen men menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom befintliga program som "Grönare Stockholm" och "Kajstrategi", och ser inget behov av nya uppdrag för detta. Några stadsdelsnämnder är positiva till fler miniparker, men de flesta remissinstanser anser att arbetet redan pågår under andra nämnders ansvar.

Motionärerna Annika Elmlund och Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder för att ge fler valmöjligheter, särskilt för barnfamiljer som vill ha större bostäder med trädgård. Kommunstyrelsen anser att en särskild handlingsplan inte behövs då arbetet med att skapa större och varierande bostäder redan pågår inom ramen för befintliga planer och budget. Staden betonar dock vikten av att bygga bort segregation genom att blanda olika boendeformer, inklusive radhus, i olika områden.

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen och att samarbetet med universiteten ska utvecklas. Detta för att öka motivationen till högre studier, särskilt för elever från familjer där ingen tidigare har studerat på universitet. Staden svarar att gymnasieskolorna redan idag samarbetar med universitet som KTH och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus, där elever kan göra kostnadsfria besök. Man prioriterar besök från skolor med lägre antagningspoäng och menar att det är viktigt att börja stärka studiemotivationen redan i grundskolan. Motionen avslås med hänvisning till dessa befintliga insatser.

Stockholm Vatten AB planerar att minska sitt ägande i Himmerfjärdsverkets reningsbolag Syvab AB från cirka 33 procent till 14 procent. Detta beror på att Stockholm Vatten ska leda mer avloppsvatten till sitt eget Henriksdals reningsverk, samtidigt som Himmerfjärdsverket utökar sin kapacitet och ansluter Ekerö och Trosa kommuner. För Stockholmsborna innebär detta att bolagets borgensåtagande i Syvab minskar från 860 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt planerna för en ny fullstor återvinningscentral i Sätra, sydvästra Stockholm, till en kostnad av 337 miljoner kronor. Den nya centralen ska ersätta den gamla som stängdes, och kommer att ha större kapacitet för grov- och farligt avfall samt fokusera mer på återbruk och utbildning. Bygget beräknas vara klart 2031 och ska även bidra till att motverka avfallsbrottslighet.

Stockholms stad föreslår nya avgifter för den som får sitt fordon bortflyttat, förvarat eller skrotat, vilket börjar gälla 1 maj 2026. Avgifterna ska täcka kostnaderna för stadens entreprenörer som utför flyttningar och skrotning av till exempel felparkerade bilar, övergivna fordon eller elsparkcyklar. Vissa avgifter sänks, till exempel för omedelbar flytt av personbil till uppställningsplats från 4370 kr till 3450 kr, medan andra höjs, som för skrotning av cykel från 150 kr till 200 kr, och nya avgifter införs för bland annat lådcyklar och rena elfordon.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan för romsk inkludering som ska gälla till 2030. Planen syftar till att romer ska få lika tillgång till mänskliga rättigheter, motverka diskriminering och hjälpa romer som lever i socialt och ekonomiskt utanförskap. Alla kommunala nämnder och bolag får ansvar för att genomföra planen genom olika åtgärder, som bland annat att öka kunskapen om romers villkor hos stadens medarbetare, skapa trygga mötesplatser och förbättra romers möjligheter till delaktighet och inflytande i stadens beslut.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att stärka rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen syftar till att förbättra levnadsvillkoren för dessa grupper, särskilt transpersoner och bisexuella som upplever högre utsatthet, samt de med utländsk bakgrund, annan hudfärg än vit och funktionsnedsättning. Arbetet fokuserar på kunskap, välfärd och service, samt delaktighet och inflytande i stadens verksamheter, inklusive skola, socialtjänst och offentliga miljöer.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan som sträcker sig till 2030 för att stärka rättigheterna för Sveriges fem nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) samt urfolket samerna. Planen ska säkerställa att dessa grupper får full tillgång till sina rättigheter gällande språk, kultur och inflytande. Alla nämnder och bolag inom staden ska följa planen, som bland annat innebär ökad kunskap hos personal, bättre modersmålsundervisning och fler mötesplatser.

Stockholms kommunfullmäktige ska ta ett beslut om att godkänna renovering och utbyggnad av Tenstareservoaren i Järva. Reservoaren, som levererar dricksvatten till cirka 220 000 personer i västerort, är från 1969 och behöver moderniseras för att säkra vattenförsörjningen. Projektet innebär att en ny reservoar byggs bredvid den befintliga, och när den är klar, renoveras den gamla. Hela arbetet beräknas ta åtta år och innebär en stor investering för att trygga Stockholms dricksvatten.

Stockholms kommunstyrelse föreslår en ändring i stadens avfallsregler. Förslaget innebär att bygg- och rivningsavfall, som till exempel trasiga trästolar eller plastpulkor, kan fortsätta samlas in tillsammans med annat skrymmande avfall av samma materialslag. Detta förväntas minska antalet transporter och göra det enklare för invånarna att sortera rätt, samtidigt som det bedöms vara bättre för miljön.

Stockholms stad föreslås godkänna en ny överenskommelse med Region Stockholm och Storsthlm om vem som ska betala för hjälpmedel som barn och unga behöver i förskolan och skolan. Detta ska tydliggöra att skolan ansvarar för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel, som anpassade bord och datormöss, medan Regionen betalar för personliga hjälpmedel, som talhjälpmedel, för att säkerställa att barn får det stöd de behöver utan förseningar. Bland de som yttrat sig är utbildningsförvaltningen positiv, medan förskoleförvaltningen vill att förskolans perspektiv ska lyftas fram tydligare och att lösningar för så kallad dubbelförskrivning, där ett hjälpmedel behövs både hemma och i skolan, inkluderas.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta Majroskogen i södra Stockholm som naturreservat. Syftet är att skydda skogens biologiska mångfald, som bland annat omfattar barrskogar, bergsbranter och våtmarker, samt att bevara och utveckla området för invånarnas friluftsliv, naturupplevelser och hälsa. Det nya reservatet, som är cirka 58,6 hektar stort, kommer att få skyltar, rastplatser och markerade promenadslingor, men vissa delar av skogen kommer att undantas för att möjliggöra eventuell bostadsbyggnation.

Stockholms stad planerar att inrätta naturreservaten Ålstensskogen och Storskogen i Bromma, ett område på cirka 67,2 hektar som inkluderar Solviksbadet. Detta förslag syftar till att skydda skogen, de höga naturvärdena, kulturmiljön och säkra medborgarnas tillgång till rekreationsområdet för bad och friluftsliv. Efter en minoritetsåterremiss har förslaget justerats något, men den föreslagna gränsdragningen har kritiserats av flera partier (M, L, SD, C, KD) som anser att ytterligare delar med naturvärden, särskilt område 25, bör inkluderas i reservatet istället för att eventuellt exploateras.

Stockholms stad vill satsa 4 miljarder kronor under åren 2027-2031 för att underhålla och reparera viktig infrastruktur som gator, broar och trafiksignaler. Syftet är att åtgärda eftersatt underhåll och förhindra att anläggningar går sönder helt, vilket skulle bli ännu dyrare. Förslaget innebär att flera mindre underhållsprogram slås ihop till ett större för att effektivisera arbetet och ge en bättre överblick. Dock finns reservationer från oppositionen som ifrågasätter den minskade politiska kontrollen, de ekonomiska riskerna och den långa finansiella bindningen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad som syftar till att säkerställa att äldre stockholmare har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Planen bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) modell och fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information. Alla nämnder och bolag får ansvar att arbeta systematiskt mot ålderism och för att förbättra äldres livskvalitet i staden.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna en reviderad plan för om- och tillbyggnaden av Lillholmsskolan i Skärholmen, vilket innebär att skolan får nya lokaler och en idrottshall. Kostnaden för projektet beräknas till totalt 461,7 miljoner kronor och kommer bland annat att ersätta tillfälliga baracker och skapa fler platser för anpassad grundskola. Vissa elever kommer att behöva flytta till Vårbergsskolan under ombyggnationen, men detta bedöms vara en tillfällig lösning som är bra för både skolan och idrottslivet i området.

Stockholms stad inför ett nytt program för barnhälsa som ska ge alla barn mellan 1 och 6 år i kommunen bättre och mer jämlika förutsättningar för fysisk, psykisk och social hälsa. Programmet ska styra hur stadens förvaltningar och bolag arbetar med att främja, förebygga och inkludera, med särskilt fokus på förskolans roll. Programmet har reviderats efter synpunkter från remissinstanser, men oppositionen anser att det fortfarande finns brister, bland annat när det gäller att lyfta fram barns motoriska utveckling och digitaliseringens effekter.

Denna detaljplan möjliggör byggnation av cirka 320 nya bostäder, en förskola och nya centrumverksamheter i Mariehäll, Stockholm. Planen syftar också till att skapa en ny park, nya mötesplatser samt förbättrade gångstråk och kopplingar i området. Projektet innebär bland annat rivning av den gulklassade byggnaden Hingsten 1, vilket har väckt engagemang, men bedöms väga upp mot behovet av bostäder och social infrastruktur.

Stockholms kommunfullmäktige ska fatta beslut om en detaljplan för Vitsenapen 1 m.fl. i Smedshagen, Hässelby villastad. Planen syftar till att bygga cirka 500 nya bostäder – både hyresrätter, bostadsrätter och radhus – samt nya parkeringslösningar och service. Byggnationen ska främst ske på nuvarande parkeringsplatser för att bevara grönområden och skapa en mer levande stadsmiljö, samtidigt som befintliga kulturvärden och boendemiljöer bevaras. Ärendet har reviderats för att förtydliga skyfallsåtgärder och miljöbedömningen, men detta anses inte förändra planförslaget i grunden.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt ett förslag om att bygga cirka 320 nya bostäder i stadsdelen Mariehäll, i området kring Bällstavägen. Planerna omfattar även en ny förskola, kommersiella lokaler och nya parkytor. En del av marken säljs till Peab Bostad AB för 126,7 miljoner kronor, som i sin tur ska bygga 158 bostäder, inklusive en gruppbostad och en förskola. Projektet beräknas kosta staden 132,2 miljoner kronor, främst för gatuombyggnad och parkanläggning, med en beräknad vinst på 28 miljoner kronor.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om en exploatering i Smedshagen, Hässelby Villastad, som möjliggör cirka 500 nya bostäder samt lokaler för service och nya parkeringslösningar. Projektet, som till största delen ligger på privat mark ägd av dotterbolag till Wallfast AB, innebär även att staden säljer viss mark och får ersättning för 93% av sina utgifter för allmän platsmark. Kritiker, som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, uttrycker oro över förtätning på naturmark, ökad segregation, trafikproblematik och påverkan på grönområden samt befintliga odlingslotter.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att bygga en ny temalekpark i södra Spångadalen, mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten. Parken, som beräknas kosta cirka 84,7 miljoner kronor i investeringar och 1,2 miljoner kronor per år i drift, ska ha tema "Tidsresan – från hav till hem" med lekfulla tolkningar av områdets historia som väderkvarnar och en fiskeby. Den ska fungera som en mötesplats för alla åldrar, bidra till att knyta ihop stadsdelarna och på sikt öka områdets attraktivitet för bostadsutveckling. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget då de anser att kostnaden är för hög och att projektet är oansvarigt med skattebetalarnas medel, och föreslår att ärendet återremitteras för att minska kostnaderna.

Stadsbyggnadsprojektet i Stadshagen på Västra Kungsholmen, som ska skapa cirka 1 800 nya bostäder samt gator, torg och parker, revideras. Den tidigare planerade grundskolan tas bort då behovet minskat. Istället för skolan planeras två 11-spelsplaner på Stadshagens IP och en 7-spelsplan på Tranebergsängen, vilket innebär att Fredhällsparken och Kristinebergs strandpark inte behöver exploateras. Projektets kostnader har ökat till 1 163,8 miljoner kronor.

Stockholms stad planerar att sälja en del av fastigheten Farsta 2:1 till AB Borätt för att bygga 137 bostadsrätter i tre punkthus vid Lingvägen, på gränsen mellan Farsta och Hökarängen. Projektet, kallat Samsö, innebär även att det blir möjligt att bygga ut Kvickentorpsskolan och en ny förskola, samt att en ny gata och en förbättrad gång- och cykelväg anläggs. Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet och föreslår att området istället används för en fotbollsplan.

Stockholms kommunfullmäktige ska fatta beslut om att godkänna det fortsatta projektet Marievik i Liljeholmen. Projektet innebär att det byggs cirka 960 nya bostäder och 27 000 kvm lokaler, samt nya gator, parker, kajer och ett kajbad. Staden kommer att ta över ansvaret för dessa nya allmänna ytor utan kostnad, men drift och underhåll beräknas kosta cirka 21 miljoner kronor per år. Kajbadet invigdes 2025 och hela området beräknas vara klart 2031.

Stockholms stad godkänner ett byte av byggföretag för två fastigheter i Primusparken på Lilla Essingen, där totalt cirka 550 nya bostäder, ett äldreboende och en förskola ska byggas. Klövern AB tar över efter Wästbygg Projektutveckling AB som ansvarig för delar av projektet, inklusive cirka 90 lägenheter. Detta innebär att Klövern AB nu är garanten för att avtalen med staden följs, och staden har bedömt att Klövern AB har förmåga att genomföra sin del av bygget.

Kommunfullmäktige föreslås upphäva det övergripande beslutet för Fokus Skärholmen, ett stort stadsutvecklingsprojekt i Skärholmen med cirka 7 200 planerade bostäder. Anledningen är svårigheter att följa upp projektet när det sker stora förändringar och att flera nya projekt har tillkommit. Istället kommer uppföljningen att ske på projektnivå för fyra nya projekt: Ålgrytevägen, Kråksätra, Östra Bredäng och Sätra centrum. Projektet Ålgrytevägen, som planerar för cirka 900 nya bostäder och utvecklad campingverksamhet i Bredäng, bedöms vara lönsamt och får ett eget inriktningsbeslut för att möjliggöra fortsatt planering. Däremot har Kråksätra (radhus), Östra Bredäng (740 bostäder och utveckling av centrum) och Sätra centrum (nytt stadsdelscentrum och bostäder) bedömts som mindre lönsamma, men anses ändå viktiga för områdets utveckling och godkänns för fortsatt planering. Stadsledningskontoret ser positivt på att projektet har potential att påverka utvecklingen i Skärholmen positivt men lyfter att projektets låga lönsamhet ställer högre krav på stadens finansiering. Liberalerna kritiserar de rödgrönas styrning och menar att utvecklingen präglas av pausade projekt och försämrad ekonomi, och Kristdemokraterna anser att projektets täckningsgrad måste öka markant för att undvika att skuldsätta staden och att fler bostads- eller äganderätter bör byggas.

Stockholms stads funktionshindersombudsman har lämnat sin rapport för 2025 till kommunfullmäktige. Rapporten beskriver utmaningar, framgångar och förbättringsbehov för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället på jämlika villkor, med utgångspunkt i FN:s granskning av Sveriges efterlevnad av funktionsrättskonventionen. Majoriteten av kommunstyrelsen föreslår att rapporten godkänns. Flera oppositionspartier, däribland Moderaterna och Centerpartiet, reserverar sig och kritiserar rapporten för att inte tillräckligt lyfta problem med skolskjuts för barn med funktionsnedsättning, omsorg på obekväm arbetstid eller ekonomisk utsatthet. De föreslår bland annat en extern granskning av skolskjutsen och att staden aktivt tar sig an de identifierade bristerna med konkreta uppdrag och uppföljning.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att införa ett alkoholförbud dygnet runt i korsningen Fleminggatan/Sankt Eriksgatan på Kungsholmen. Detta görs för att öka tryggheten och minska nedskräpning, skadegörelse och konflikter i ett område som sedan 2017 klassats som en öppen drogscen. Vissa partier menar dock att ett förbud utan tillräckligt med ordningsvakter riskerar att bli en symbolhandling, medan andra anser att det inskränker på det öppna stadslivet och föredrar andra trygghetsskapande insatser.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB godkände ett intentionsavtal som fastställer principer för fartygstrafikering på Värtapiren och Frihamnspiren, markanvändning i södra Norra Djurgårdsstaden, samt marköverföring och elektrifiering av Frihamnspiren. Beslutet innebär att hamnverksamheten på Värtapiren prioriteras, medan stadsutveckling med bostäder prioriteras kring Frihamnspiren. Avtalet ska också bidra till minskade utsläpp och förbättrad luftkvalitet genom förstärkt landströmsförsörjning.

Stockholms stad har svarat på ett remissförslag från Justitiedepartementet om att reformera det svenska valsedelssystemet. Förslaget innebär bland annat att avskaffa partivalsedlar, att valadministrationen ensam får ansvar för distributionen av valsedlar och att det införs krav för partier att få delta med kandidatvalsedlar. Valnämndens kansli är positiv till förslagen men ser att det kommer innebära en ökad kostnad på minst en miljon kronor för Stockholms stad och en omfattande logistik att hantera. Kansliet avråder från att partier ska få beställa egna valsedlar för att undvika otillbörlig påverkan på väljare.

Valnämnden föreslår sin budget för 2027 med planer för 2028 och 2029 till kommunstyrelsen. De förbereder sig för Europaparlamentsvalet 2029 och riksdagsvalet 2030, vilket innebär att digitala röstkort och digitala röstlängder införs, samt att kommunen tar över ansvaret för valsedlar. Detta medför ökade kostnader för bland annat datasystem, lagerlokaler och personal för att säkerställa hög säkerhet och tillgänglighet för alla väljare i Stockholm.