Kulturbudget 2027: Prioriteringar, bibliotek och nytt medeltidsmuseum

Kulturförvaltningen har identifierat tre centrala utmaningar inför den kommande treårsperioden. Utmaningarna kan sammanfattas i följande punkter:• Kulturlivets ekonomiska villkor försämras samtidigt som den kulturella infrastrukturen är ojämnt fördelad geografiskt.• Ojämlikheter i livsvillkor och det osäkra ekonomiska läget påverkar stockholmarnas kulturdeltagande.• Digitaliseringen ställer nya krav på tillgänglighet och deltagandeFör att möta de identifierade utmaningarna och samtidigt bygga vidare på styrkan i Stockholms kulturliv har kulturförvaltningen formulerat tre övergripande strategiska prioriteringar för kommande treårsperiod.1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv.2. Jämlik tillgång till kultur och ett breddat kulturdeltagande.3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället.Kulturnämnden står dessutom inför betydande kostnadsökningar för stora och komplexa lokalprojekt och omfattande hyresökningar beräknas ske från och med 2027. Detta kräver särskilda prioriteringar och långsiktig planering under den kommande treårsperioden. De största lokalprojekten under planperioden är:• Renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket vid Odenplan (Asplundhuset).• Etablering av nya Medeltidsmuseet i Börshuset vid Stortorget i Gamla stan.• Planering för upprustning och verksamhetsutveckling av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset) [Kulturförvaltningens underlag for budget 2027 med inriktning 2028-2029.pdf] Kulturförvaltningen Tjänsteutlåtande Administrativa staben Dnr: KUL 2026/105 Sid 1 (45) 2026-04-10 Handläggare Till Karin Rowland Kulturnämnden Telefon: 08-508 31 920 2026-04-21 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för kulturförvaltningen Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner kulturförvaltningens underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Maria Jansén Lena Nilsson Kulturdirektör Administrativ chef Ärendets beredning Ärendet har handlagts av administrativa staben i samarbete med verksamhetsavdelningarna och förvaltningens staber. Ärendet behandlas i förvaltningsgruppen den 13 april. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 2 ( 45) Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning ............................................................................................................. 3 2 Lokala utvecklingsbehov ...................................................................................................... 6 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden ...................................... 8 4 Sammanfattande ekonomisk analys .................................................................................. 31 4.1 Drift ........................................................................................................................................... 32 4.2 Investeringar .............................................................................................................................. 36 5 Lokalförsörjningsplan ........................................................................................................ 38 5.1 Sammanfattning ........................................................................................................................ 38 5.2 Planeringsförutsättningar ........................................................................................................... 39 5.3 Hyreskostnadsutveckling ........................................................................................................... 39 5.3.1 Kultur ................................................................................................................................ 40 5.4 Samverkan ................................................................................................................................. 40 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet .............................................................................. 41 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 ..................................................................................................... 42 5.5.2 Behov och planering av lokaler (första planeringsperioden) ............................................ 43 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) ............................................ 45 Bilagor Bilaga 1: Kompetensförsörjningsplan kulturförvaltningen 2027-2029 Bilaga 2: KuNkuf 2027-2029 start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 3 ( 45) 1 Strategisk inriktning Kultur berikar och stärker den enskilda människan och skapar samtidigt många olika värden som bidrar positivt till Stockholms utveckling. Kultur är idag ett självklart perspektiv i samarbeten inom näringslivsutveckling, utbildning, trygghetsskapande och stadsutveckling. Yttrandefrihet, en mångfald av röster och konstnärlig frihet är grunden för all kreativitet. Sverige har en lång historia av att värna det fria ordet, demokrati och alla människors lika värde. Dessa grundläggande demokratiska värden utmanas nu av oro i omvärlden och en polariserad samhällsdebatt, och är viktigare än någonsin att värna. Kulturförvaltningen verkar med dessa värden som grund i uppdraget att Stockholm ska växa med ett starkt och fritt kulturliv och att stockholmarna ska ha lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Kulturförvaltningens verksamheter är efterfrågade och når ut till många stockholmare. Kulturlivet blir allt viktigare för att skapa en levande och attraktiv stad. Ett levande kulturliv är grundläggande för invånarnas livskvalitet. Kultur stärker demokratin samt samhällets beredskap och motståndskraft mot olika utmaningar genom att främja bildning, kritiskt tänkande, nya perspektiv, dialog, tillit och sammanhållning mellan människor. För att värna demokratiska värden är det viktigt att människor kan urskilja trovärdiga källor från desinformation. Bibliotek, museer och arkiv har en central roll i att tillgängliggöra information, kunskap och originalkällor. De utgör fundament för att kunna tolka, bilda sig en egen uppfattning och förstå världen. Stadens kulturinstitutioner är platser för öppna samtal och idéutbyte samt viktiga arenor för att utforska stadens och samhällets historia, tillstånd och utveckling. Kulturlivet i Stockholm har betydande ekonomiska och lokalmässiga utmaningar. Kostnaderna för drift och investeringar har ökat och förväntas fortsätta ligga på en högre nivå än tidigare. Fastighetsmarknaden präglas av utmaningar där många lokaler har betydande renoveringsbehov som begränsar kulturverksamheters ekonomiska handlingsutrymme. Ett ökat fokus på beredskap medför ökade kostnader för säkerhet och trygghet som innebär mindre finansiering för kärnverksamheten samt riskerar att få en negativ påverkan på utbudet. En stark, långsiktig offentlig finansiering är avgörande för att garantera kulturens infrastruktur och frihet. Det statliga stödet till studieförbunden har minskat kraftigt. Det fria kulturlivet pressas av ökade kostnader och oförändrade stödnivåer samtidigt som kostnadsökningarna inte kan täckas av publikintäkter trots fulla salonger. Förändringar i statliga stöd påverkar särskilt små aktörer. Det försämrade ekonomiska läget har satt fokus på alternativa finansieringslösningar och att främja samspel mellan offentliga och privata aktörer ger möjligheter för kulturlivets egenfinansiering att växa. Samverkan inom staden kan utveckla flexibla arbetssätt och stöd som möter kulturlivets behov. Livsvillkoren i Stockholm har generellt förbättrats, men stora ojämlikheter kvarstår. Inkomsterna har ökat i alla stadsdelsområden samtidigt som skillnaderna mellan stadsdelar har vuxit. Låg ekonomisk standard påverkar barns hälsa, skolresultat och möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter samt riskerar att fördjupa klyftorna, särskilt för barn och unga. En ny demografisk situation med mindre barnkullar, marginellt fler i arbetsför ålder och en ansenlig ökning av äldre innebär stora utmaningar för staden och kräver omställning. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 4 ( 45) Den snabba digitaliseringen och teknikutvecklingen skapar förutsättningar för nya kulturuttryck och möjligheter för kulturen att nå en publik. De digitala plattformarna har skapat kulturvanor, där nya och snabbt föränderliga möjligheter påverkar framför allt barns och ungas sätt att konsumera, skapa, delta i och dela kultur. Den pågående teknologiska utvecklingen leder till genomgripande förändringar i samhällsstruktur, kommunikation och styrning. Mot denna bakgrund har kulturförvaltningen identifierat tre centrala utmaningar inför den kommande treårsperioden. Utmaningarna kan sammanfattas i följande punkter: • Kulturlivets ekonomiska villkor försämras samtidigt som den kulturella infrastrukturen är ojämnt fördelad geografiskt. • Ojämlikheter i livsvillkor och det osäkra ekonomiska läget påverkar stockholmarnas kulturdeltagande. • Digitaliseringen ställer nya krav på tillgänglighet och deltagande. Kulturnämnden står dessutom inför betydande kostnadsökningar för stora och komplexa lokalprojekt och omfattande hyresökningar beräknas ske från och med 2027. Detta kräver särskilda prioriteringar och långsiktig planering under den kommande treårsperioden. De största lokalprojekten under planperioden är: • Renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket vid Odenplan (Asplundhuset). • Etablering av nya Medeltidsmuseet i Börshuset vid Stortorget i Gamla stan. • Planering för upprustning och verksamhetsutveckling av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset) Strategiska prioriteringar för 2027-2029 För att möta de identifierade utmaningarna och samtidigt bygga vidare på styrkan i Stockholms kulturliv har kulturförvaltningen formulerat tre övergripande strategiska prioriteringar för kommande treårsperiod. 1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv. 2. Jämlik tillgång till kultur och ett breddat kulturdeltagande. 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället. 1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv Kulturlivet i Stockholm och kulturförvaltningens verksamheter påverkas av kostnadsökningar för drift och omfattande hyreshöjningar. En stark kulturell infrastruktur med ändamålsenliga lokaler och långsiktig finansiering är avgörande både för professionella kulturaktörers möjlighet att verka och för stockholmarnas tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud. Genom att stärka kulturens infrastruktur skapas förutsättningar för konstnärlig frihet och en mångfald av kulturuttryck. Kulturförvaltningen föreslår åtgärder för att • utveckla Stockholms stadsbibliotek i linje med biblioteksplanen. • utveckla Kulturskolan i linje med kulturskoleplanen. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 5 ( 45) • stärka stadens museiverksamhet. • utveckla kulturplatser på geografiskt strategiska platser. • utöka stöd till studieförbunden med inriktning på fokusområden och prioriterade målgrupper. • stärka kulturstödet till det fria kulturlivet med fokus på konstnärlig produktion inom dans och musik samt arrangörer inom alla konstområden. 2. Jämlik tillgång till kultur och breddat kulturdeltagande Det osäkra ekonomiska läget påverkar olika grupper olika mycket. Stockholmare i hushåll med lägre inkomster har sämre förutsättningar att delta i kulturlivet och skillnaderna mellan stadsdelsområden har ökat. För barn och unga riskerar ekonomiska faktorer att begränsa tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter vilket fördjupar befintliga klyftor. Genom att undanröja hinder för kulturdeltagande och rikta insatser mot underrepresenterade grupper kan kulturförvaltningen bidra till att minska klyftor och stärka sammanhållningen i staden. Kulturförvaltningen föreslår åtgärder för att: • förbättra stockholmarnas tillgång till stadens bibliotek. • stärka tillgången till kultur för äldre inom äldreomsorgen. • stärka barns tillgång till kultur i förskolan och skolan. • stärka barns tillgång till kultur på fritiden. • stärka barns och ungas möjlighet till en meningsfull fritid. • satsa på stora kostnadsfria publika evenemang som når många stockholmare. • satsa på kultur i stadsmiljön och offentlig konst i områden med lägre kulturdeltagande. 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället Digitaliseringen förändrar radikalt villkoren för såväl distribution av kultur som människors kultur- och medievanor. Den skapar förutsättningar för nya kulturuttryck – spelkultur och sociala medieplattformar når barn och unga i stor utsträckning och förändrar deras kulturvanor. Generativ AI förändrar hur vi skapar, delar och tolkar information, vilket kräver nya digitala färdigheter samt öppnar för nya former av kreativitet och inkludering. Samtidigt riskerar digitalt utanförskap att skapa nya klyftor där de som saknar tillgång till teknik eller digital kompetens utestängs från delar av kulturlivet. Genom att använda digitaliseringens möjligheter och ny teknik kan kulturförvaltningen tillgängliggöra kultur för fler. Biblioteken har en central roll som demokratiska arenor för digital inkludering genom att ge invånare tillgång till utrustning och kompetens. Den digitala omställningen kräver investeringar i verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och rekrytering samt utveckling av system, arbetssätt och samhällsservice för att möta både invånare och kulturaktörer mer effektivt. Kulturförvaltningen föreslår åtgärder för att • utveckla nytt logistiksystem inom Stockholms stadsbibliotek. • utveckla ett digitalt folkbildningscenter kopplat till Stockholms stadsbibliotek. • utveckla medborgarservice och kontinuerliga förbättringar utifrån medborgardialog. • utveckla en sammanhållen digital infrastruktur för museernas verksamhet och samlingar. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 6 ( 45) • vidareutveckla Kulturskolans digitala utbud utifrån barns och ungas intressen. • utveckla ett nytt system för hantering och uppföljning av Kulanpremien. • införa ett nytt verksamhetssystem för kollo. • använda digitalisering som verktyg i kompetensutveckling. 2 Lokala utvecklingsbehov Kulturförvaltningen har goda och regelbundna kontakter med stadsdelsförvaltningarna och samverkar inom flera uppdragsområden, till exempel meningsfull fritid för barn och unga. I enlighet med nytt arbetssätt ska stadsdelsförvaltningarna analysera lokala utvecklingsbehov och vid behov bjuda in berörda fackförvaltningar för att tillsammans identifiera gemensamma strategiska prioriteringar. Eftersom stadsdelsförvaltningarna har arbetat på olika sätt varierar omfattningen av kulturförvaltningens redovisning för respektive stadsdelsområde. Kulturförvaltningen har medverkat i stadsdelsförvaltningens arbete med att analysera lokala utvecklingsbehov i Skärholmen. Dessutom har förvaltningen haft dialog om lokala utvecklingsbehov med stadsdelsförvaltningarna i Farsta, Hägersten-Älvsjö, Hässelby- Vällingby och Järva. Farsta Kulturförvaltningen har haft dialog med Farsta stadsdelsförvaltning om lokala utvecklingsbehov i Farsta inom det tematiska området Demokrati och trygghet. Stadsdelsförvaltningen ser behov av stadsgemensamma satsningar för ett mer levande och tryggt Farsta centrum. Under perioden utreds en utveckling av biblioteket och kulturskolan i kulturhuset Fanfaren i Farsta centrum, som är en central del i detta arbete. Målet är att etablera en uppdaterad biblioteks- och kulturnod. Ett sammanhållet kulturhus i kulturförvaltningens regi med verksamhet för bibliotek, kulturskola samt civilsamhälle kan spela en avgörande roll i det förebyggande trygghetsskapande arbetet i stadsdelen samtidigt som de lika möjligheterna att ta del av och skapa kultur stärks. Stadens budget 2026 innehåller uppdrag om att utreda och föreslå utveckling och upprustning av kulturhuset Fanfaren. Kulturnämnden har 2025-10-21 gett kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för projektet. Förvaltningen tar fram underlag för inriktningsbeslut under 2026. I stadens budget 2026 finns också ett uppdrag om att ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö i dialog med boende och föreningsliv. Stadsdelsförvaltningen leder arbetet och kulturförvaltningen deltar vid behov tillsammans med andra berörda förvaltningar och bolag. Hägersten-Älvsjö Kulturförvaltningen har haft dialog med Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning om lokala utvecklingsbehov i Liljeholmen inom det tematiska området Demokrati och trygghet. Stadsdelsförvaltningen ser behov av att utveckla arbetssätt inom platssamverkan där invånare, civilsamhälle och lokala aktörer är aktiva medskapare samt stärka samverkan inom staden för bättre samsyn och handlingskraft i utveckling av till exempel Liljeholmen. Under perioden start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 7 ( 45) arbetar kulturförvaltningen med att utreda förutsättningarna för en nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum om 2 500–3 000 kvadratmeter med integrerad verksamhet mellan bibliotek, kulturskola och andra potentiella partners i samverkan. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning har aviserat intresse för potentiellt samutnyttjande av lokaler i en nyetablering. Kulturförvaltningen arbetar även för en fortsatt utveckling av Kulturpontonen i Liljeholmshamnen i samverkan med trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen samt i nära dialog med invånare och lokalt föreningsliv, med särskilt fokus på utveckling av platsen utifrån ungas perspektiv. Under perioden ska Kulturskolans lokaler i Hägerstensåsens medborgarhus genomgå en teknisk upprustning. Fastighetskontoret har startat en utredning. Kulturskolan kommer att behöva ersättningslokaler under upprustningstiden. I stadens budget 2026 finns ett uppdrag om att utreda möjlig publik verksamhet i panncentralen i Solberga. Stockholmshem och stadsdelsförvaltningen arbetar med frågan och kulturförvaltningen deltar vid behov. Hässelby-Vällingby Kulturförvaltningen har haft dialog med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning om lokala utvecklingsbehov i Hässelby Gård och har tillsammans identifierat behov av att: • Stötta etableringen av en samlingslokal i Hässelby Gård utifrån behov som stadsdelsförvaltningen har identifierat. • Undersöka förutsättningarna för mer ändamålsenliga lokaler för Stockholms stadsbiblioteks och Kulturskolans verksamhet i Bibblerian för fortsatt samlokalisering i Hässelby Gårds centrum. Järva Kulturförvaltningen har haft dialog med Järva stadsdelsförvaltning om lokala utvecklingsbehov i Järva inom de tematiska områdena Välbefinnande och hälsa, Uppväxtvillkor och utbildning, Boende och stadsmiljö samt Demokrati och trygghet. Välbefinnande och hälsa Stadsdelsförvaltningen ser behov av att öka tillgången och tilliten till hälsofrämjande välfärdsverksamhet för att stärka folkhälsan. Kulturförvaltningen bistår i detta arbete, bland annat genom att undersöka möjligheten att stärka tillgången till kultur för ensamma äldre i eget boende. Välbefinnande och hälsa samt Uppväxtvillkor och utbildning Stadsdelsförvaltningen ser behov av att öka flickors tillgång till kommunalt subventionerade fritidsaktiviteter samt fortsätta stärka barn och ungas förutsättningar för en meningsfull fritid. Kulturförvaltningen är en självklar och aktiv samarbetspart i detta arbete, bland annat genom ett systematiskt arbete för att öka antalet deltagare i Kulturskolan, öka antalet kollodeltagare samt öka antalet besökare på fritidsgårdar med särskilt fokus på tjejer. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 8 ( 45) Boende och stadsmiljö Stadsdelsförvaltningen ser behov av att skapa kvalitativa och multifunktionella offentliga platser. Kulturförvaltningen stöttar olika typer av kulturetableringar, däribland Tekniska museets filial i Tensta samt arbetar för att etablera nya ateljéer utanför innerstaden utifrån stadens ateljéstrategi. Under perioden utreder kulturförvaltningen i samarbete med Järva stadsdelsförvaltning förutsättningar för att etablera en kreativ nod i Kista. Demokrati och trygghet Stadsdelsförvaltningen ser behov av att utveckla formerna för dialog med civilsamhälle och invånare. Kulturförvaltningen bidrar i detta arbete dels genom bibliotekens verksamhet och utökade öppethållande samt genom stöd och dialog med studieförbunden som påbörjat satsningar för att nå fler stockholmare i ytterstaden. Skärholmen Kulturförvaltningen har medverkat i workshoppar om att ta fram strategiska prioriteringar i Skärholmen inom de tematiska områdena Demokrati och trygghet samt Välbefinnande och hälsa. Demokrati och trygghet Stadsdelsförvaltningen ser behov av trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser samt insatser för ökat förtroende och stärkt lokal demokrati. Kulturförvaltningen bistår i detta arbete. Under perioden prioriterar kulturförvaltningen att se över möjligheten att omlokalisera Bredängs bibliotek. Välbefinnande och hälsa Stadsdelsförvaltningen ser behov av att genomföra en långsiktig satsning på att erbjuda barn och unga i Skärholmen en aktiv och meningsfull fritid, för att förebygga psykisk ohälsa och framtida utanförskap. Kulturförvaltningen är en självklar och aktiv samarbetspart i detta arbete. 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden Kulturförvaltningen verkar för att Stockholm ska växa med ett starkt och fritt kulturliv och att stockholmarna ska ha lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Kulturförvaltningen utvecklar sina verksamheter i linje med de styrdokument som har antagits av kommunfullmäktige: Stockholms stads program för barns rätt till kultur (2025-06-16), Stockholms stads kulturskoleplan. Att växa med kultur (2025-12-01) samt Mer relevant än någonsin – Biblioteksplan för Stockholm (2026-02-16). Stadens kulturstrategiska program har reviderats för beslut 2026. För att Kulturskolan ska utvecklas i linje med sina åtaganden i kulturskoleplanen är det avgörande med en resursförstärkning under kommande treårsperiod. Kulturförvaltningen har identifierat tre övergripande strategiska prioriteringar för planperioden 2027-2029. I detta avsnitt redogör kulturförvaltningen för dessa prioriteringar. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 9 ( 45) 1. Stärkt kulturell infrastruktur för ett levande stad och ett fritt kulturliv. 2. Jämlik tillgång till kultur och ett breddat kulturdeltagande. 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället. Varje strategisk prioritering inleds med en analys av omvärldsfaktorer som följs av förslag på åtgärder och satsningar. De ekonomiska konsekvenserna av dessa förslag redovisas i tabeller i den sammanfattande ekonomiska analysen i avsnitt 4: • Nödvändiga basbehov redovisas i avsnitt 4.1 Drift: Kostnadsökningar 2027-2029 på nuvarande organisation. • Nödvändiga åtgärder och förslag på satsningar redovisas i tabeller i avsnitt 4.1 Drift: Tillkommande behov. En tabell per strategisk prioritering. Nödvändiga åtgärder är märka med prioritet 1. Förslag på satsningar är märkta med prioritet 1 respektive prioritet 2. • Förslag på satsningar som påverkar intäkter redovisas i avsnitt 4.1 Drift: Påverkan på intäkterna. • Investeringsbehov presenteras i tabell i avsnitt 4.2 samt i efterföljande punktlista i de fall kostnadsberäkningar inte kan lämnas. 1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv Kulturlivet i Stockholm och kulturförvaltningens verksamheter påverkas av kostnadsökningar för drift och omfattande hyreshöjningar. Kulturnämnden står inför betydande kostnadsökningar för stora och komplexa lokalprojekt och omfattande hyresökningar beräknas ske från och med 2027. Lågkonjunkturen har påverkat fastighetsmarknaden. Vakansgraden innanför tullarna har sjunkit till drygt tio procent medan vakanserna utanför tullarna, särskilt i Norrort, fortsätter öka. Hyresnivåer och ökade hyreskostnader begränsar kulturverksamheters ekonomiska handlingsutrymme. Många lokaler har betydande renoveringsbehov som driver upp hyrorna ytterligare. En stark kulturell infrastruktur med ändamålsenliga lokaler och långsiktig finansiering är avgörande både för professionella kulturaktörers möjlighet att verka och för stockholmarnas tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud. Genom att stärka kulturens infrastruktur skapas förutsättningar för konstnärlig frihet och en mångfald av kulturuttryck. Kulturlivet blir allt viktigare för att skapa en levande och attraktiv stad. Kulturförvaltningen arbetar med kulturdriven stadsutveckling som syftar till att utveckla säkra och trygga kulturplatser och lokaler för möten, produktion och kulturupplevelser. Samverkan inom staden för att platser för kultur ska prioriteras och integreras tidigt i stadsplaneringen är central. Genom att fånga upp kulturlivets initiativ och lotsa kulturaktörer till tomma lokaler stärks kulturlivets infrastruktur och en cirkulär användning av befintlig bebyggelse främjas. Detta är särskilt betydelsefullt för kulturhistoriska byggnader som genom nya kulturella användningar kan bli levande mötesplatser samtidigt som stadens gemensamma kulturarv bevaras. Stockholm har ett rikt kulturliv men den geografiska spridningen av platser för kultur är ojämn. Det finns behov av fler fysiska platser där kulturaktörer kan verka tillsammans. Ett start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 10 ( 45) aktivt arbete krävs för att tillgängliggöra stadens egna lokaler till skäliga hyror och uppmuntra privata fastighetsägare att upplåta lokaler för kulturverksamhet. Ett starkt och fritt professionellt kulturliv ger stockholmarna tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet. Kulturförvaltningens bedömning är att den ekonomiska situationen för flera delar av kulturlivet är utmanande och riskerar att påverkas ytterligare under den kommande treårsperioden om inte åtgärder vidtas. Främst gäller det aktörer med verksamhet i publika lokaler som är avgörande för stadens kulturella infrastruktur. Förändringar i statliga stöd slår särskilt mot små aktörer och kostnadsökningarna kan inte täckas av publikintäkter trots fulla salonger. Det statliga stödet till studieförbunden har minskat kraftigt de senaste åren och medför påtagliga konsekvenser för studieförbundens verksamhet i staden. För att stärka den kulturella infrastrukturen och möta de ekonomiska och geografiska utmaningarna föreslår kulturförvaltningen åtgärder för att: • utveckla Stockholms stadsbibliotek i linje med biblioteksplanen. • utveckla Kulturskolan i linje med kulturskoleplanen. • stärka stadens museiverksamhet. • utveckla kulturplatser på geografiskt strategiska platser. • utöka stöd till studieförbunden med inriktning på verksamhet i fokusområdena och prioriterade målgrupper. • stärka kulturstödet till det fria kulturlivet med fokus på konstnärlig produktion inom dans och musik samt arrangörer inom alla konstområden. Prioriterade projekt - lokaler och verksamhetsutveckling 2027-2029 Under planperioden planeras och genomförs följande lokalprojekt som även innebär omfattande verksamhetsutveckling. • Renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket Odenplan (Asplund). • Etablera nya Medeltidsmuseet i Börshuset i Gamla stan. • Planera för upprustning och verksamhetsutveckling av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset). • Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta. • Nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum. • Ombyggnation av Kungsträdgårdens scen. • Omlokalisera Bredängs bibliotek – Fokus Skärholmen. Renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket Odenplan (Asplund) Under perioden genomförs en nödvändig utökad renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket vid Odenplan (Asplundhuset) vilket skapar helt nya förutsättningar för stadens största bibliotek att möta stockholmarnas behov av relevanta bibliotekstjänster. Se 4.1 Drift: Kostnadsökningar 2027-2029 på nuvarande organisation. Etablera nya Medeltidsmuseet i Börshuset i Gamla stan Medeltidsmuseet hade årligen cirka 200 000 besökare i sina tidigare lokaler på Helgandsholmen och en uppskattad verksamhet med utställningar, publik verksamhet, butik start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 11 ( 45) och kunskapsuppbyggande arbete kring det medeltida Stockholm. Den beslutade omlokaliseringen av Medeltidsmuseet till Börshuset vid Stortorget i Gamla stan medför ökade kostnader för hyra och drift av museilokal samt verksamhetsutveckling från och med 2028. Omlokaliseringen beror på externa faktorer som kulturförvaltningen inte kan påverka. Om Storkyrkans likkällare ansluts till museets huvudlokal tillkommer hyra för cirka 260 kvadratmeter. Kulturförvaltningen måste kompenseras fullt ut för dessa ökade kostnader. Med Medeltidsmuseets nyetablering i Gamla stan skapas ett högkvalitativt museum om medeltiden i Stockholms äldsta kärna. Lokalerna förvaltas av fastighetskontoret och disponeras idag av Nobelprismuseet som flyttar till nya Nobel Center vid Slussen 2031. Därefter påbörjas renovering av Börshuset inför öppning 2034. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, tabell. Planera för upprustning och verksamhetsutveckling av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset) Liljevalchs konsthall presenterar en mångfald av konstnärliga uttryck för besökarna. Liljevalchs står för autenticitet, integritet och inkludering och lyfter frågor om konst, representation och tillgänglighet på ett sätt som skapar engagemang snarare än positionering. Under planperioden prioriterar Liljevalchs insatser för att bredda sin besökarbas utifrån publikinsikter och målgruppsanalyser samt att etablera Liljevalchs som en internationell destination för samtidskonst. Bergstenshuset har omfattande behov av teknisk upprustning. Kulturnämnden och fastighetsnämnden har fattat ett inriktningsbeslut för upprustningen. Utredningar indikerar en betydande investeringsutgift och högre hyror för kulturförvaltningen. Tidplan för genomförandebeslut tas fram i samråd med fastighetskontoret. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, punktlista. Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta Under perioden utreds en utveckling av biblioteket och kulturskolan i kulturhuset Fanfaren i Farsta. Målet är att etablera en uppdaterad biblioteks- och kulturnod i enlighet med stadens ambition samt tillvarata möjligheterna till ett utvecklat kulturhus. Ett sammanhållet kulturhus med verksamhet för bibliotek, kulturskola och civilsamhälle kan spela en avgörande roll i det förebyggande trygghetsskapande arbetet samtidigt som lika möjligheter att ta del av och skapa kultur stärks. Kulturhuset Fanfaren är i behov av omfattande verksamhetsanpassning och underhållsrenovering. Stadens budget 2026 innehåller uppdrag att utreda och föreslå utveckling och upprustning av kulturhuset Fanfaren. Kulturnämnden har 2025-10-21 gett kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för projektet. Förvaltningen tar fram underlag för inriktningsbeslut under 2026. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, punktlista. Nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum Stockholms stadsbibliotek har sedan länge haft en ambition att etablera biblioteksverksamhet i Liljeholmens centrum. Redan 1973 angavs en biblioteksetablering som särskilt angelägen. I start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 12 ( 45) samtliga strukturplaner (2008, 2012 och 2016) anges Liljeholmen som prioriterat för ett nytt större bibliotek. Stockholms stads biblioteksplan (beslutad i kommunfullmäktige 2026-02-16) lyfter fram behovet av att etablera ett nodbibliotek i varje stadsdelsområde, där verksamheten formas efter behoven i ett större närområde. Detta görs genom att rusta och utveckla större bibliotek med stort upptagningsområde, öka tillgänglighet och öppettider, bred programverksamhet och serviceutbud samt stärka det uppsökande och rörliga biblioteksarbetet. Ett nodbibliotek bör omfatta 1 000–3 000 kvadratmeter och erbjuda full bredd av bibliotekstjänster med generösa öppettider. Biblioteksnoder finns i samtliga stadsdelsområden utom Hägersten-Älvsjö. En etablering av kulturskoleverksamhet i Liljeholmen är i linje med kulturskoleplanens utvecklingsområden. Hägersten-Älvsjö är även det stadsdelsområde i Stockholm som förväntas öka sin befolkning i åldrarna 6–15 år mest fram till 2028. En testbädd för biblioteks- och kulturverksamhet etablerades i Liljeholmen 2024 för att identifiera prototyper för bibliotekstjänster genom medborgardialog. Projektet löper fram till och med 2027 och i samband med återöppnandet av Stadsbiblioteket vid Odenplan planeras utträde ur lokalen. Kulturnämnden har 2025-10-21 gett kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för nyetableringen. Kulturförvaltningen utreder och tar fram förslag på inriktnings- och genomförandebeslut för en biblioteks- och kulturskolenod om 2 500–3 000 kvadratmeter med integrerad verksamhet mellan bibliotek, kulturskola och andra partners. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning har aviserat intresse för samutnyttjande av lokaler. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, punktlista. Ombyggnation av Kungsträdgårdens scen Kulturnämnden har godkänt genomförandebeslut avseende teknisk upprustning av taket på stora scenen i Kungsträdgården. Preliminär start för projektet är hösten 2026. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, tabell. Omlokalisera Bredängs bibliotek – Fokus Skärholmen Fokus Skärholmen syftar till socialt hållbar stadsutveckling med trygga, levande stadsrum och bra service. Bredängs bibliotek är ett av stadens mest besökta i förhållande till ytan och behöver omlokaliseras. Nyetableringen bör omfatta 600–700 kvadratmeter. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, tabell. 1.1 Utveckla Stockholms stadsbibliotek i linje med biblioteksplanen 1.1.1 Återbemanna Stadsbiblioteket vid Odenplan i samband med återöppnandet Under perioden genomförs en nödvändig renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket vid Odenplan (Asplundhuset) vilket skapar nya förutsättningar att möta stockholmarnas behov av relevanta bibliotekstjänster. När biblioteket öppnar första kvartalet 2028 har den publika ytan utökats med 400 kvadratmeter med fokus på barn och unga samt programverksamhet. När Stadsbiblioteket vid Odenplan öppnar behöver en ny organisation vara på plats. Samtliga medarbetare är idag omplacerade till andra enheter och bidrar till att övriga bibliotek kunnat start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 13 ( 45) utöka öppettider. När Stadsbiblioteket ska bemannas behöver en ny basdimensionering med totalt 20 nya tjänster etableras för hela organisationen. Annars behöver tjänster flyttas från andra bibliotek, vilket resulterar i minskad verksamhet och öppettider över hela staden. Den nödvändiga upprustningen av Asplundhuset medför en omfattande hyreshöjning som redovisas under kostnadsökningar i avsnitt 4.1 Drift. Dessa hyreskostnader måste kompenseras för att bibehålla nuvarande biblioteksstruktur. Utan kompensation inför 2027– 2028 måste Stockholms stadsbibliotek minska sin verksamhet. Se 4.1 Drift. Kostnadsökningar på nuvarande organisation (hyreskostnader). Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1 (tjänster). 1.1.2 Fortsätt utveckla bibliotekens lokaler genom tillgänglighetsanpassningar och trygghetsskapande arbete Stockholms stadsbibliotek förhyr cirka 32 000 kvadratmeter fördelade på ett fyrtiotal adresser. För att skapa attraktiva bibliotek som lockar till fysiska besök behöver ett antal genomgå upprustningar. Det är fortsatt viktigt att säkerställa tillgängliga, funktionella och trygga biblioteksrum. Uppskjutet underhåll kan leda till högre renoveringskostnader. Samtidigt behöver biblioteksrummet utvecklas från ett rum orienterat kring samlingar och läsning till att även erbjuda ytor för aktivitet, möten och medskapande. Att skapa ändamålsenliga rum för kvalitativ, modern barn- och ungdomsverksamhet är centralt för bibliotekets fortsatta relevans. Det finns behov av att utveckla biblioteken för att skapa bättre ytor för kreativt läsfrämjande arbete med vidgat textbegrepp och medskapande aktiviteter. Att erbjuda barn och ungdomar tillgång till meningsfull fritid och kultur är en tydlig trygghetsskapande åtgärd. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, tabell. 1.2 Utveckla Kulturskolan linje med kulturskoleplanen 1.2.1 Etablera ny lokal för Kulturskolan i Norra innerstaden Kulturnämnden har 2026-02-17 gett förvaltningen i uppdrag att ta ram förslag för etablering av ny lokal för Kulturskolan i Norra innerstaden. Kulturförvaltningen kommer att ta fram underlag för ett genomförandebeslut under våren. Målet är en kulturskolelokal som kan erbjuda alla Kulturskolans ämnesinriktningar. Kulturskolan behöver lämna sin nuvarande lokal vid Odenplan. Se 4.1 Drift: Kostnadsökningar 2027-2029 på nuvarande organisation. 1.2.2 Ersättningslokal för Kulturskolan under renoveringen av Hägerstensåsens medborgarhus Fastighetsnämnden planerar att rusta upp Hägerstensåsens medborgarhus. Den innebär att Kulturskolan behöver ersättningslokaler för sina nuvarande lokaler i medborgarhuset under upprustningstiden. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.2.3 Implementera ny organisationsstruktur inom Kulturskolan Under 2026 inför Kulturskolan en ny chefs- och organisationsstruktur i enlighet med stadens riktlinjer och Stockholms stads kulturskoleplan. Förändringen innebär en utökning med sex chefstjänster. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 14 ( 45) Se 4.1 Drift: Kostnadsökningar 2027-2029 på nuvarande organisation. 1.3 Stärk stadens museiverksamhet Museernas utställningsverksamhet, programverksamhet samt pedagogiska verksamhet är en viktig nyckel för att skapa förståelse för Stockholms historia och utvecklingsmöjligheter. Museerna bidrar till hållbart samhällsbygge genom att synliggöra olika perspektiv på stadens historia och är viktiga platser för kultur, möten och kunskapsutbyte. Stadsmuseets basutställning blir tio år gammal vid planperiodens slut och behöver förnyas både på grund av föremålens skörhet och besökarnas efterfrågan på nya upplevelser. Stadens museisamlingar utgör en stor samhällstillgång och är en förutsättning för museernas verksamhet. Samlingarna innebär också en kostnadskrävande förvaltning av lokaler, vård och tillgängliggörande. Samlingarna utvecklas kontinuerligt genom förvärv och gallring men växer ofrånkomligt. Tillräckliga resurser behövs för att ordna och vårda stadens omfattande museisamlingar. 1.3.1 Ersättningslokal och försöksverksamhet för Medeltidsmuseet Innan etableringen i Börshuset i Gamla stan år 2034 behöver Medeltidsmuseet en större ersättningslokal för att testa funktioner som pedagogiskt utbud, butik, audioguide och teknisk infrastruktur. Detta minimerar uppbyggnadsfasen och möjliggör att verksamheten är testad vid invigningen. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.3.2 Framtidens stad: Stockholmsutställningens betydelse 1930–2030 Stockholmsutställningen 1930 var funktionalismens genombrott i Sverige och har haft enorm påverkan på det moderna Stockholm. År 2030 planerar Stadsmuseet ett stort jubileum om utställningens betydelse för Stockholm med fokus på framtidsfrågor för stadens utveckling. Jubileet omfattar utställningar, offentlig konst, gestaltad livsmiljö, kunskapsuppbyggnad och ett nytt praktverk. Stadsmuseets gård förvandlas till en utställningspaviljong som blir mötesplats för nyskapande verksamheter och diskussioner om framtidens stad, innovationer, design och arkitektur. Paviljongen utformas med inspiration från Stockholmsutställningen och är öppen under samma period, den 16 maj–29 september. Slussen blir ett naturligt nav som vägleder till och berättar om nyskapande arkitektur i olika delar av staden. Programläggning av paviljongen bör ske i nära samverkan mellan kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och Stockholm Business Region under ledning av en kvalificerad utställningskurator. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.3.3 Dokumentera och vårda stadens värdefulla kulturmiljöer – nyckeln till en hållbar och mänskligare stad Aktuell kunskap om stadens kulturmiljöer är en förutsättning för långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Stadsmuseet bygger upp, utvecklar och förmedlar kunskap om stadens kulturmiljöer samt klassificerar byggnader och miljöer. Stockholms klassificeringskarta synliggör kulturhistoriska frågor och används dagligen vid översiktsplanering, detaljplanering och bygglovsprövning på stadens förvaltningar. Kravet på att skydda kulturarvet i kris eller krig förstärker behovet av adekvata kunskapsunderlag. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 15 ( 45) Stadsmuseet bistår staden med stöd i kulturmiljöfrågor vid förvaltning och utveckling av byggnader och miljöer. Kunskapsuppbyggnaden är central för den nya översiktsplanen som påbörjades 2025. Omfattande insatser krävs för att identifiera samtliga värdefulla miljöer och ta fram kunskapsunderlag. Stora områden behöver inventeras, värderas och klassificeras, däribland stadsdelar, parker, koloniområden, begravningsplatser, torg och gaturum. Arbetet prioriteras utifrån stadens behov i samverkan med stadsbyggnadskontoret och berörda förvaltningar. Se 4.1 Drift: Kostnadsökningar 2027-2029 på nuvarande organisation. 1.3.4 Spjutspetsforskning om Stockholms historia i välrenommerad forskningsmiljö Avdelningen Museer och konst har beviljats stora anslag för forskning och forskningsförmedling med nationell och internationell räckvidd. Avdelningen organiserar ansökningshanteringssystemet Prisma för stadens alla ansökningar om forskningsmedel. En mikrohistorisk forskningsmiljö växer fram med omfattande nationella och internationella kontakter, vilket skapar förutsättningar för samverkan och externfinansierade projekt. Forskningen ligger till grund för utställningar och program som bidrar till aktuell historieskrivning. En permanent förstärkning behövs för långsiktig verksamhet. Stockholmia – forskning och förlag firar 90 år 2026. Publikationerna är en unik kunskapsbank över Stockholms historia. Flera böcker är slutsålda och medel har saknats för att digitalisera eller trycka om dem. En satsning på att tillgängliggöra alla publikationer är ett lämpligt firande av hundraårsjubileet. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 2. 1.4 Utveckla kulturplatser på geografiskt strategiska platser 1.4.1 Utöka stöd till kulturetablering samt satsa på prisvärda produktionslokaler för dans, konst och musik Nya kulturetableringar och kulturlotsning är avgörande för att långsiktigt garantera stockholmarnas tillgång till publika möten med en mångfald av konstnärliga uttryck samt för att bidra till ett attraktivt nattliv. För att Stockholm ska ha ett kulturliv i världsklass är det avgörande att det finns prisvärda produktionslokaler för professionell kultur. Kulturförvaltningen arbetar för att Stockholm ska ha kulturplatser inom alla konstområden, lokaliserade på geografiskt strategiska platser i alla stadsdelsområden, inte minst i fokusområdena. Under 2022–2025 har kulturförvaltningen stöttat tillkomsten av ett stort antal nya scener och mötesplatser, däribland Tekniska museets filial i Tensta, ungdomskulturhuset Turning Tables i Hässelby Gård, queerkulturhuset House of Q, kulturhuset Stadsgårdsterminalen och musikscenen Debaser Nova. Förvaltningen stöttar även kommande etableringar som kulturscenen K2, Cirkusnoden i Frihamnen och Ateljéhuset Husmossa. Dessa satsningar stärker stadens kulturella infrastruktur och bidrar till ett fritt, rikt och tillgängligt kulturliv. Stöd till kulturetablering och utveckling, i kombination med testbäddar och kulturlotsning, stärker kulturlivets infrastruktur i linje med stadens kulturstrategiska program. Stadens stöd är ofta avgörande för att kulturlivets initiativ ska realiseras och fungerar som hävstång för extern finansiering. En utökning av budget skulle öka möjligheterna att skapa nya scener, ateljéer start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 16 ( 45) och mötesplatser samt stärka befintliga kulturverksamheters utvecklingsmöjligheter. Utökat stöd för att möta behovet av produktionsplatser för dans Stockholm är ett nationellt och internationellt nav för svensk danskonst. Här finns hela utbildningskedjan från kulturskola och förberedande utbildningar till yrkesutbildningar av internationell klass. Med den kommande etableringen av Danskvarteret vid Dansens Hus finns möjlighet att stärka infrastrukturen för dansfältets konstnärliga processer och produktion, vilket bidrar till utveckling av dansutbudet i Stockholm. Med ett utökad stöd kan denna potential mötas och Stockholm förstärkas som dansstad. Värna prisvärda lokaler i de kommunala ateljéhusen Stockholm har ett tjugotal kommunala ateljéhus som möjliggör lägre hyror till konstnärer med lägst inkomstnivå av alla konstnärsgrupper. De första ateljéhusen grundades i början av 1960- talet, flera i kulturhistoriska byggnader. Verksamheten är en förutsättning för ett vitalt konstliv och bidrar till att bevara kulturhistoriska byggnader. De kommunala ateljéhusen har stort renoveringsbehov, vilket innebär att stora rörelser inom konstnärsfältet kan förväntas under kommande tre år när ateljéhus behöver flytta från sina lokaler. Samtidigt ökar hyran för privata och föreningsdrivna ateljéer, exempelvis i Beckershuset som inrymmer 250 konstnärer och 100 ateljéer. Det är prioriterat att ateljéverksamheten bevaras i de kommunala ateljéhusen och att renoveringar genomförs så att staden fortsatt kan erbjuda prisvärda lokaler till yrkesverksamma konstnärer. Säkerställ tillgång till replokaler och miljöer för musikproduktion Ett stort antal replokaler och studios försvinner i takt med att skyddsrum återgår till sitt ursprungliga ändamål. Det gör infrastrukturen för repetition och musikproduktion till ett sårbart område och riskerar att begränsa både återväxt och professionell utveckling inom musikfältet. Under kommande tre år behöver tillgången till replokaler och produktionsmiljöer säkerställas. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.4.2 Stötta etablering av två nya samlingslokaler och stärk kapaciteten hos befintliga samlingslokaler Samlingslokalerna har viktiga demokratiska och sociala funktioner, särskilt i ytterstaden. Behovet ökar särskilt kring Söderstaden och i Hässelby-Vällingby. Under 2026–2028 planeras två nya samlingslokaler, en i Slakthusområdet och en i Hässelby Gård. Etableringen i Slakthusområdet prioriteras enligt kulturförvaltningens Lokalbehovsanalys för Stockholms kulturliv 2031. Etableringen i Hässelby Gård prioriteras i samverkan med stadsdelsförvaltningen som har identifierat behov av en samlingslokal. Förstudien i Slakthusområdet pågår till april 2026. En förening för Hässelby Gård bildades hösten 2025 och söker lokal i samarbete med stadsdelsförvaltningen. Många samlingslokaler hanterar stora ökningar i lokalhyror, elkostnader och personella resurser är knappa. Det finns fortsatt behov av stöd från staden för investeringar och renoveringar. Stödsystemet behöver utvecklas för att stärka kompetens, utveckla hållbara arbetssätt och främja samarbeten. Samarbetet med studieförbunden bör stärkas för att effektivt nyttja gemensamma resurser. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 17 ( 45) Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.4.3 Tillgängliggör skollokaler för kultur- och föreningsliv Många av stadens skolor har potential att användas av kultur- och föreningsliv utanför skoltid. Kulturförvaltningen har under 2025 deltagit i ett utredningsarbete med idrottsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och SISAB om att tillgängliggöra skollokaler efter ordinarie verksamhetstid. Lokalerna kommer att kunna bokas via Idrottsportalen på samma sätt som idrottsanläggningar och gymnastiksalar. Lokalanpassningar behöver göras för att kultur- och föreningslivet enkelt ska kunna hyra skolornas lokaler. Utbildningsförvaltningen och styrgruppen för budgetuppdraget uppskattar att en till två skolor kan tillgängliggöras årligen. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 2. 1.5 Utöka stöd till studieförbunden med inriktning på fokusområden och prioriterade målgrupper Studieförbunden bidrar till en mer sammanhållen stad genom att utjämna utbildningsklyftor, ge fler stockholmare möjlighet att upptäcka ny kultur och vara aktiva i samhället. Kulturförvaltningen har fördjupat dialogen med studieförbunden, som påbörjat satsningar för att nå fler stockholmare i ytterstaden, ofta i samverkan med samlingslokaler. Studieförbundens ekonomi är kraftigt urholkad. Enligt rapporten "Vid vägs ände?"(Folkbildningsrådet, Svensk biblioteksförening och Studieförbunden i samverkan) har bidragen minskat drastiskt sedan 1992 – kommunala och regionala bidrag med 62 procent. Stockholms stads stöd har varit oförändrat i minst 15 år. De statliga neddragningarna 2024– 2026 om totalt 500 miljoner kronor nationellt förstärker urholkningen och riskerar påtagliga konsekvenser för studieförbundens verksamhet i staden. En ny treårsperiod för stöd inleds 2027, där riktningen fastställs under 2026 utifrån studieförbundens behov och stadens prioriteringar med fokus på utökad verksamhet i fokusområdena. Kulturförvaltningen föreslår att stödet till de åtta studieförbunden höjs med 20 procent för att säkra deras fortsatta kapacitet och roll i stadens kulturella och demokratiska infrastruktur. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.6 Stärk kulturstöd till konstnärlig produktion inom det fria dans- och musikfältet samt till arrangörer inom alla konstområden Kulturförvaltningen ser att stödet särskilt behöver stärkas för det fria dans- och musikfältet, kulturarrangörer inom alla konstområden samt barnkulturens förutsättningar att utvecklas i linje med nya generationers preferenser. Stockholm fungerar som nationellt och internationellt nav för svensk danskonst. Majoriteten av Sverigebaserade professionella danskonstnärer bor här, och här finns tongivande scener som Dansens Hus, MDT (Moderna Dansteatern), Weld och ZebraDans. Stockholm är en musikstad med potential. I april 2026 genomförs Stockholm Music Week, en ny internationell konferens och mötesplats för musikbranschen och andra aktörer, som även har en framtida publik potential. Musiklivet i Stockholm uppvisar stabila publiksiffror inom start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 18 ( 45) jazz, konstmusik och festivaler. Samtidigt präglas fältet av strukturella utmaningar. Kraftigt ökade lokalhyror, höjda internationella gager, ökade resekostnader och en svag krona har lett till hårt ekonomiskt tryck på arrangörerna. En central utmaning är minskad närvaro av unga i musik- och nattlivet. Prioriteringar bör ligga på att nå yngre målgrupper, utveckla infrastruktur för mellanstor akustisk musik och kammarmusik samt säkerställa tillgången till replokaler. Behov finns även av att bredda nattlivs- och musikalisk infrastruktur för HBTQ-personer. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 1. Prioritet 1. 1.7 Ökade kostnader för säkerhet i samband med öppna publika evenemang Kostnaderna för säkerhet fortsätter att öka på grund av ökade krav och de säkerhetsutmaningar som rör öppna publika evenemang, som Kulturfestivalen och Kulturnatten. Se 4.1 Drift: Kostnadsökningar 2027-2029 på nuvarande organisation. 2. Jämlik tillgång till kultur och breddat kulturdeltagande Det osäkra ekonomiska läget påverkar olika grupper olika mycket. Hushåll med lägre inkomster har sämre förutsättningar att delta i kulturlivet. För barn och unga riskerar ekonomiska faktorer att begränsa tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter vilket fördjupar befintliga klyftor. Genom att undanröja hinder för kulturdeltagande och rikta insatser mot underrepresenterade grupper kan kulturförvaltningen bidra till bättre livsvillkor och att stärka sammanhållningen i staden. Livsvillkoren i Stockholm har generellt blivit bättre för stora delar av befolkningen. Samtidigt kvarstår stora skillnader mellan stadsdelsområden, där socioekonomiska förutsättningar varierar kraftigt och påverkar bland annat skolresultat och tillgång till kultur och fritidsaktiviteter. Offentligt finansierad kultur kan bidra till att minska skillnader i kulturdeltagande mellan olika grupper. Kostnadsfria eller subventionerade kulturaktiviteter och fritidsverksamheter ger barn och unga med sämre ekonomiska förutsättningar möjlighet att delta i ett meningsfullt socialt sammanhang. Bibliotek, lokala kulturhus och andra publika kulturinstitutioner erbjuder tillgång till kultur oberoende av ekonomi och fungerar ofta som förlängda studie- och vardagsrum för människor som lever i trångboddhet. Attraktiva kulturverksamheter spridda över hela staden uppmuntrar invånare att röra sig och mötas över geografiska och sociala gränser. Barnfattigdomen har minskat något men varierar kraftigt mellan olika områden och påverkar barns hälsa, skolresultat och möjligheter till kultur och fritid. Låg ekonomisk standard med ökat antal vräkningar riskerar att fördjupa klyftorna, särskilt för barn och unga, och begränsa deras möjligheter till ett aktivt kulturliv. För att skapa en mer jämlik tillgång till kultur och möjliggöra ett breddat kulturdeltagande föreslår kulturförvaltningen åtgärder för att: • förbättra stockholmarnas tillgång till stadens bibliotek. • stärka tillgången till kultur för Stockholms äldre invånare. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 19 ( 45) • stärka barns tillgång till kultur i förskolan och skolan. • stärka barns tillgång till kultur på fritiden. • stärka barns och ungas möjlighet till en meningsfull fritid. • satsa på stora kostnadsfria publika evenemang som når många stockholmare. • satsa på kultur i stadsmiljön och offentlig konst i områden med lägre kulturdeltagande. 2.1 Förbättra stockholmarnas tillgång till stadens bibliotek Öppettiderna, särskilt i ytterstaden, är avgörande för att få fler stockholmare till biblioteken och skapar trygga, levande stadsdelar. Stockholms stadsbibliotek ökar tillgängligheten genom bättre öppethållande och erbjuder extraöppet och meröppet utan närvarande personal. Målet är att biblioteken ska vara öppna över hela året, särskilt i stadsdelar där många är kvar under sommaren. Bibliotek fungerar ofta som förlängda studie- och vardagsrum för människor som lever i trångboddhet. Satsningen på deltidsanställda biblioteksvärdar fortsätter för att utöka öppettider på kvällar och helger. Särskilda satsningar görs i stadens fokusområden. 2.1.1 Avgiftsfria bibliotek: Avskaffa förseningsavgifterna inom Stockholms stadsbibliotek Det är en stark internationell trend att avskaffa förseningsavgifter vid bibliotek. Reformen skulle öka tillgången till bibliotek och litteratur för stockholmarna samt underlätta regional samverkan. Förseningsavgifterna bedöms utgöra ett hinder för användning av bibliotekets medier och slår hårdast mot de med störst behov. Ett avskaffande skulle avsevärt minska den administrativa hanteringen och frigöra personalresurser för mer effektiv verksamhet. Ett avgiftsfritt bibliotek innebär ett inkomstbortfall som behöver kompenseras för budget i balans. När reservationsavgifterna togs bort 2022 ökade antalet reservationer och därmed tillgängligheten till litteratur över hela staden. Avskaffandet av förseningsavgifter bedöms inte påverka återlämningsviljan. Internationellt har de största amerikanska bibliotekssystemen som New York, Chicago, San Francisco, Boston och Los Angeles avskaffat alla avgifter kopplade till lån för att ta bort hinder för användning. Avgift för förkomna böcker kvarstår och utgör fortfarande en intäkt. Se 4.1 Drift. Påverkan på intäkterna, tabell. Prioritet 1. 2.2 Stärka tillgången till kultur för Stockholms äldre invånare Antalet stockholmare över 65 år uppgår till 168 000 och ökar i samtliga stadsdelsområden. På mindre än tio år väntas antalet stockholmare över 80 år öka med 50 procent (21 200 fler personer år 2034 jämfört med 2024). År 2029 väntas åldersgruppen 65–79 år ha ökat med sju procent och de över 80 år med 23 procent jämfört med 2024. Den demografiska utvecklingen kräver omställning. Samtidigt förändras förväntningar och den så kallade rekordgenerationen, födda 1945-1950, ställer högre krav på självständighet, livskvalitet och teknik. En åldrande befolkning skapar nya behov av social gemenskap, digital inkludering och omformade samhällsstrukturer. Målgruppen äldre blir allt viktigare för att ge alla stockholmare lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Vissa grupper, inte minst de allra äldsta, har särskilda utmaningar att ta sig till fysiska kulturplatser och ta del av digital kultur. Satsningar på kultur är en självklar del i start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 20 ( 45) arbetet med åldersvänlig stad för att bryta ofrivillig ensamhet. Biblioteken spelar en viktig roll för att äldre ska leva självständigt med god livskvalitet och för att motverka digitalt utanförskap. Kulturförvaltningen samarbetar sedan 2022 med stadsdelsförvaltningarna och äldreförvaltningen. Genom Kultur för äldre kan kulturaktörer från det fria kulturlivet beviljas stöd för att erbjuda kvalitativa kulturprogram till reducerat pris till verksamheter inom äldreomsorgen. Modellen bygger på samfinansiering (50/50) mellan kulturnämnden och stadsdelsnämnderna, och förutsätter att äldreomsorgens verksamheter i stadsdelarna har ekonomiska möjligheter och incitament för att planera och prioritera kultur för äldre. För att bidra till en åldersvänlig stad och stärka äldres tillgång till kultur inom äldreomsorgen föreslår kulturförvaltningen satsningar för att: • utöka stödmodellen Kultur för äldre. • stärka tillgången till kultur för äldre med hemtjänst i eget boende. • införa statistik- och uppföljningsverktyg som bidrar till ökad jämlikhet. 2.2.1 Utöka stödmodellen Kultur för äldre Antalet genomförda kulturprogram har ökat stadigt från 100 stycken 2023 till 700 år 2025. Bokningar sker främst inom vård- och omsorgsboenden följt av träffpunkter, medan dagverksamhet och servicehus bokar i lägre grad. Stadens arbete med Kultur för äldre har gett fler äldre inom äldreomsorgen möjlighet att ta del av kulturprogram inom flera genrer. Alla stadsdelar bokar och andelen återspeglar antalet äldre invånare per stadsdelsområde. Genom stödet skapas möjligheter för professionella kulturutövare att bredda sin arbetsmarknad. För att möta växande efterfrågan, bibehålla hög kvalitet samt utveckla utbudets bredd, spets och variation krävs stabil finansiering. Det finns även behov av satsningar på kulturutbud för icke svenskspråkiga målgrupper samt utbud på nationella minoritetsspråk. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.2.2 Stärk tillgången till kultur för äldre i ofrivillig ensamhet Ett betydande antal äldre stockholmare lever i ofrivillig ensamhet och isolering i sina hem. Under hösten 2025 genomfördes ett pilotprojekt inom hemtjänsten i Järva för att undersöka möjligheter att erbjuda sociala och kulturella aktiviteter som ökar livskvaliteten hos äldre i isolering. Projektet utvärderas våren 2026. Det saknas idag organisation och resurser inom Kultur för äldre för att nå ut till ensamma äldre i eget boende. En sådan organisation skulle öka möjligheten till kulturupplevelser och sociala aktiviteter för denna målgrupp. Det behöver undersökas hur utbudet inom Kultur för äldre kan kompletteras med uppsökande program och aktiviteter riktade till äldre i ofrivillig ensamhet. Arbetet kräver samordning och kompetensutveckling samt utökad samverkan med civilsamhället, studieförbund och relevanta insatser inom äldreomsorgen som arbetar för att motverka ensamhet bland äldre. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.2.3 Införa statistik- och uppföljningsverktyg för Kultur för äldre Webbplatsen Kultur för äldre presenterar det bokningsbara kulturutbudet för äldreomsorgen start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 21 ( 45) och underlättar bokningsprocessen. Uppföljning sker genom statusrapporter från kulturaktörerna samt enkäter till bokarna. För bättre löpande uppföljning, planering och anpassning av utbud efter efterfrågan samt fördelning över staden behövs ett digitalt statistik- och uppföljningsverktyg samt förstärkning till förvaltning som följd av investeringen. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.3 Stärkt tillgång till kultur och en meningsfull fritid för Stockholms barn och unga En femtedel av Stockholms invånare är under 18 år. Färre barn föds och om tio år beräknas staden ha 14 000 färre skolbarn, samtidigt som antalet förväntas öka i Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Älvsjö och Järva som har stor nybyggnation. Barnfattigdomen har minskat men varierar kraftigt mellan stadsdelsområden. Den demografiska förskjutningen ökar behovet av träffsäkra insatser som främjar ett jämlikt deltagande. Kulturförvaltningens samlade utbud når många barn och unga, men skillnader i kulturdeltagande kvarstår. Verksamheterna når olika målgrupper i olika hög utsträckning. Tid, ekonomi och tillgänglighet påverkar deltagandet. Det nationella Fritidskortet infördes 2025 och kan användas av barn och ungdomar mellan 7 och 16 år för Kulturskolans bokningsbara kurser. Kulturdeltagandet skiljer sig mellan flickor och pojkar samt mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Pojkar i alla åldrar, äldre barn och ungdomar, barn med funktionsnedsättning samt barn i hushåll med låga inkomster behöver prioriteras. Kulturförvaltningens verksamheter bidrar till att lägga grunden för kulturvanor i tidig ålder och utjämna skillnader i kulturdeltagande i framtiden. Stockholms stads kommunala och fristående förskolor och skolor har en central roll för barns möjlighet att lära känna stadens kulturliv, och har en avgörande kompensatorisk roll för de barn som inte har förutsättningar eller stöd hemifrån att delta i kulturlivet. För att stärka tillgången till kultur och en meningsfull fritid för Stockholms barn och unga föreslår kulturförvaltningen satsningar som: • stärker barns tillgång till kultur i förskolan och skolan. • stärker barns tillgång till kultur på fritiden. • stärker barns och ungas möjlighet till en meningsfull fritid. Satsningarna syftar till att nå ut mer jämlikt samt upprätthålla och utveckla god kvalitet i befintliga verksamheter. 2.3.1 Stärka barns tillgång till kultur i förskolan och skolan 2.3.1.1 Utöka utrymmet i Kulanpremien: kompletterande insatser för förskolor och skolor som inte tar del av kulturutbudet Kulanpremien underlättar för förskolor och skolor att köpa kulturprogram av hög kvalitet och stärker fria kulturaktörers möjlighet att få uppdrag. Användningen ökar men skiljer sig mellan stadsdelsområden och verksamheter. 2025 motsvarar kulturbesöken i åldersgruppen 1–15 år 78 procent av antalet invånare. 96 procent av de kommunala grundskolorna använder Kulanpremien jämfört med 50 procent av de fristående grundskolorna. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 22 ( 45) Under 2025 har kulturförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen prövat nya arbetssätt riktade till anpassad grundskola, skolor som sällan använder Kulanpremien samt skolor i fokusområden. Insatserna bidrar till ökad efterfrågan och att fler barn får ta del av kulturutbudet samt stärker både förskolor och skolor, och det fria kulturlivet. För att alla barn ska få möjlighet till minst ett kulturbesök per år behöver utrymmet för Kulanpremien öka. Kompletterande insatser krävs för att nå verksamheter som sällan eller aldrig använder tar del av utbudet. Med befintlig samfinansieringsprincip (50/50) behöver motsvarande medel för bokning av kulturprogram vara avsatta i förskolor och skolor. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. Utveckla Kulturskolans verksamhet i samverkan med skolan Kulturskolans verksamhet i samverkan med skolan når ut jämlikt och bidrar till att utjämna skillnader. Verksamheten ökar deltagandet i stadsdelsområden med lågt deltagande i de bokningsbara kurserna. I linje med kulturskoleplanen pågår ett utvecklingsarbete med högt ställda ambitioner. Målsättningen år 2030 är att Kulturskolan: • når 25 procent av alla elever i grundskolan (förskoleklass till årskurs 9). • har ökat antalet deltagare i samverkan med skolan till 25 000 varav 500 från anpassad skola. 2.3.1.2 Utöka Tvåornas kör med målsättningen att nå alla elever i årskurs 2 år 2030 Med årskursverksamheten Tvåornas kör möter Kulturskolan barn i skolor över hela staden. År 2025 deltog 3 142 elever i Tvåornas kör vilket motsvarar cirka 30 procent av alla elever i årskurs 2. För att nå samtliga klasser i årskurs 2 behöver antalet deltagare årligen öka med 1 800. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.3.1.3 Utöka Kulturskolans orkesterskola/El Sistema med verksamhet på två nya skolor årligen Kulturskolans orkesterskola/El Sistema bedrivs särskilt på skolor i områden där Kulturskolan har svårt att nå ut med de bokningsbara kurserna. Etablering av verksamhet på två nya skolor skulle innebära en årlig ökning med cirka 400 deltagare och totalt 2 700 deltagare år 2027. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 2. 2.3.1.4 Utveckla och utöka verksamheten i Liljevalchs skaparverkstad I Liljevalchs skaparverkstad får barn och unga utveckla sina egna tankar och idéer i eget skapande i möte med konst, utställande konstnärer och konstpedagoger. Skaparverkstaden tar emot både skolbesök och drop in-besök under helger och skollov. Under ledorden ”se konst, möt konstnär och skapa själv” blir Liljevalchs en plats där stadens unga får utforska sina individuella kreativa och konstnärliga uttryck. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov (kostnader), tabell 2. Prioritet 1. 2.3.1.5 Utveckla museernas uppsökande pedagogiska verksamhet i skolorna Stadsmuseets och Medeltidsmuseets pedagogiska verksamhet för barn och unga är en viktig nyckel till att skapa förståelse för Stockholms historia och utvecklingsmöjligheter. En museipedagog med uppdrag att arbeta uppsökande i skolor kan levandegöra stadens historia på plats och ger fler barn och unga kunskaper om stadens historia och utveckling, särskilt i start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 23 ( 45) områden där museerna har låg räckvidd. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 2. 2.3.1.6 Undanröj hinder för utplacering av offentlig konst i förskolor och skolor Konst formar och berikar människor. Elever i Stockholms stads förskolor och skolor har genom konst i skolmiljöerna möjlighet till bildning och förståelse för konstens uttryck. Genom att vara närvarande i elevers vardag är den offentliga konsten en viktig del i att skapa en mer jämlik tillgång till konsten. Idag räcker inte resurserna för att tillföra konst till alla pedagogiska miljöer. Kostnaderna gör att vissa verksamheter avstår från att beställa konstkollektioner. Kulturförvaltningen vill undersöka möjligheten för en ny finansieringsmodell för konst i skolorna. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 2. 2.3.1.7 Anpassa bibliotekens rörliga verksamhet för att nå förskolor med litteratur och läsfrämjande insatser Stockholms stadsbibliotek kommer under 2026 att investera i en ny bokbuss. Bokbussen har varit central i bibliotekets uppsökande arbete, särskilt gentemot förskolor. På sikt behöver Stockholms stadsbibliotek anpassa sitt erbjudande för den rörliga biblioteksverksamheten. För att bättre möta storstadens behov kan en framtida modell kombinera bokbuss med mer flexibla mobila lösningar. Målet är att säkra ett hållbart sätt att nå förskolor och andra prioriterade målgrupper med litteratur och läsfrämjande insatser. 2.3.2 Stärka barns tillgång till kultur på fritiden 2.3.2.1 Erbjud kulturskoleverksamhet under hela året År 2030 ska Stockholms barn och unga kunna delta i Kulturskolans verksamhet under hela året, inklusive lov, helger och kvällar. Lovverksamhet med korta kurser och öppen verksamhet skapar möjlighet för fler att delta och för Kulturskolan att nå nya målgrupper. För att kunna erbjuda verksamhet under sommarlovet behöver Kulturskolan anställa sommarpersonal då ordinarie personal har semester. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.3.2.2 Införliva Kulturskolans öppna verksamhet inom ordinarie budgetram Kulturskolan har sedan 2010 utvecklat öppen verksamhet med utvecklingsbidrag från Kulturrådet. Verksamheten når deltagare resurseffektivt; 15 407 barn och unga deltog 2025 (ej unika individer). Den öppna verksamheten når nya målgrupper som inte deltar i det bokningsbara kursutbudet och kan vara en brygga in i Kulturskolans övriga verksamhet. Den öppna verksamheten är nu en del av Kulturskolans basutbud. Kommande år föreslås arbetet bedrivas inom ordinarie budget, motsvarande de personalkostnader som idag finansieras via Kulturrådet. Samverkan med bibliotek, parklekar och fritidsgårdar i alla stadsdelsområden skapar förutsättning för ännu större räckvidd. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.3.2.3 Utöka Kulturskolans verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning Barn och unga med funktionsnedsättning är en prioriterad men underrepresenterad målgrupp för Kulturskolan. Kulturskolan erbjuder utbud inom samtliga kursformat: korta och långa bokningsbara kurser (336 deltagare 2025), öppen verksamhet (75 deltagare 2025) samt start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 24 ( 45) verksamhet i samverkan med skolan (368 deltagare 2025). Det finns ett brett utbud av anpassade kurser och möjlighet till anpassningar i det ordinarie utbudet. I linje med kulturskoleplanen driver Kulturskolan ett utvecklingsarbete med högt ställda ambitioner. Målsättningen år 2030 är att Kulturskolan: • ökar antalet deltagare i anpassade kurser till 750 (+ 414 jämfört med 2025). • ökar antalet deltagare i öppen verksamhet till 1 000 (+ 925 jämfört med 2025). • ökar antalet deltagare i anpassad grundskola till 500 (av totalt 1 274 elever). Kulturskolans Resurscenter i Linde är specialanpassad för de barn och unga som har störst behov av anpassningar. Majoriteten av deltagarna i bokningsbara kurser är bosatta i Söderort. Det finns behov av en motsvarande lokal i Västerort för att barn med omfattande funktionsnedsättningar ska ha tillgång till Kulturskolan. I ett första steg vill Kulturskolan utreda förutsättningar för att etablera en lokal för anpassad kulturskoleverksamhet i Västerort. För att möjliggöra ett ökat deltagande av barn och unga med funktionsnedsättning samt stärka kompetensutvecklingen inom Kulturskolan finns behov av att förstärka Kulturskolan med specialpedagogisk kompetens. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 2. 2.3.2.4 Öka underrepresenterade gruppers deltagande i Kulturskolan Pojkar, unga i åldern 15–22 år, barn och unga med funktionsnedsättning samt barn och unga i Farsta, Hagsätra-Rågsved, Järva, Skärholmen och Hässelby-Vällingby är underrepresenterade i Kulturskolans bokningsbara kursverksamhet. Målsättningen år 2030 är att Kulturskolan jämfört med 2025: • ökar andelen pojkar från 36 procent (2025) till 46 procent. • ökar antal deltagare i Farsta, Hagsätra-Rågsved, Järva, Skärholmen och Hässelby- Vällingby med 100 procent (+ 2 879 i Farsta, + 632 i Hagsätra-Rågsved, + 6 281 i Järva, + 3 187 i Skärholmen, + 3 789 i Hässelby-Vällingby). • ökar antal deltagare i åldersgruppen 15–22 år med 30 procent (+ 1 585 deltagare). Kulturskolan behöver förstärka verksamheten med pedagoger i populära ämnen samt i områden med lägst deltagande (Järva, Skärholmen och Norra innerstaden). Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 2. 2.3.2.5 Införa lägre kursavgifter inom Kulturskolan Den 1 augusti 2026 införs en ny avgiftsmodell och nya kursavgifter inom Kulturskolan (beslut i kulturnämnden 2026-03-24). Avgiftsmodellen utgår till stor del från ämnesneutrala avgifter som baseras på kursformat med sänkta avgiftsnivåer som är tydliga och jämlika över hela Kulturskolan. Fler hushåll får möjlighet att ansöka om och beviljas avgiftsfri kulturskola. Kulturskolan måste kompenseras för minskade intäkter och därmed den minskade rambudget som avgiftssänkningen innebär. Avgiftssänkningen får helårseffekt 2027. Se 4.1 Drift. Påverkan på intäkterna, tabell. Prioritet 1. 2.3.2.6 Stärk öppna förskolan som arena för kulturupplevelser Öppna förskolan efterfrågar att boka kulturprogram med Kulanpremien för att erbjuda kulturupplevelser som en integrerad del av verksamheten för barn som inte är inskrivna i start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 25 ( 45) förskolan. Insatsen stärker öppna förskolans roll som attraktiv mötesplats med kvalitativa aktiviteter samt integrationsuppdraget. Kostnaden omfattar två kulturprogram per år och öppen förskola. År 1 tillkommer webbutveckling. Kulanpremien bygger på samfinansiering och öppna förskolan behöver ha medel för att boka kulturprogram. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 2. 2.3.3 Satsningar för att stärka barns och ungas möjlighet till en meningsfull fritid Kulturförvaltningen har sedan 2021 samordningsansvar för fritidsgårdar och parklekar och sedan 2023 även för kolloverksamheten. Under planperioden är det prioriterat att utveckla och kvalitetssäkra stadens fritidsgårdar, parklekar och kolloverksamhet inom förvaltningens samordningsansvar för barn, kultur och fritid och i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Det är nödvändigt att stadsdelsnämnderna får budgetmedel för att kunna arbeta med uppdraget och föreslagna insatser. Kompetensutveckling av personal, funktionella lokaler och programutbud av hög kvalitet är i fokus för pågående insatser enligt de verksamhetsspecifika strategier och riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat. Det behövs nu ett övergripande visionsdokument som sätter verksamheterna i ett större sammanhang och formulerar ett gemensamt syfte. Satsa på kolloprojektledare och prova på-kollo för att locka nya deltagare Stockholms stad erbjuder cirka 6 600 kolloplatser. Drygt 9 000 barn söker årligen, en siffra som ökat senaste åren. För att fördela platserna mer jämlikt behöver antalet sökande från underrepresenterade grupper öka. En central utmaning är hushållens ekonomi. Den nya avgiftsmodellen från 2025 kompletteras nu med nya arbetssätt och stadsdelsförvaltningarna intensifierar arbetet med att öka vårdnadshavarnas tillit. Ett pilotprojekt med lokalt förankrade kolloprojektledare som arbetat relationsbyggande och tillitsskapande genomfördes 2025 och fortsätter 2026. I kombination med prova på-kollo, som hade drygt 400 deltagare från Hässelby-Vällingby, Järva, Skärholmen och Hagsätra-Rågsved, har det gett goda resultat i områden med tidigare lågt söktryck. 50 procent av deltagarna sökte till ordinarie kollo året därpå. Insatserna är viktiga för en jämlik kolloverksamhet med god prognos att kontinuerligt öka ansökningar från underrepresenterade områden. Inför en ny finansieringsmodell för kollo Kolloverksamheten finansieras dels genom intern budget och dels genom fakturering av stadens elva stadsdelsförvaltningar, en modell staden har haft under många år. Budgeten för 2026 är cirka 5 mnkr, men stödfunktioner och fulla systemkostnader ingår inte. Nuvarande modell medför omfattande administration genom manuell nyckling, fakturering och omfördelning av kostnader mellan flera förvaltningar. Modellen saknar formella beslut samt skapar otydlighet i ansvar och kostnadsfördelning. Kulturförvaltningen föreslår därför en samlad och indexuppräknad budget till kulturförvaltningen för att minska administrationen, öka transparensen och säkerställa en långsiktig, hållbar finansiering av kolloverksamheten. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet: 2. Stärk fritidsgårdarna med trygga lokaler, fler utbildade fritidsledare och programaktiviteter För att nå fler unga, särskilt tjejer, behöver fritids- och ungdomsgårdarna ha trygga och attraktiva lokaler samt relevanta programaktiviteter. Andelen fritidsledare med eftergymnasial start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 26 ( 45) utbildning, som idag varierar mellan 20 och 100 procent mellan stadsdelsförvaltningarna, behöver öka. Arbetet kräver långsiktiga utvecklingsinsatser. Kompetensutveckling kan ske genom ett vidareutbildningspaket för stadens fritidsledare, där en kurs på yrkeshögskola om 99 YH-poäng ingår (knappt 20 veckors heltidsstudier). En förutsättning för att genomföra en uppdragsutbildning är att Myndigheten för yrkeshögskolan antar kursen i sitt utbud. Detta medför kostnader i stadsdelsnämnderna för vikarier vid utbildningstillfällen, översyn av löneutveckling för utbildade fritidsledare samt utredning av yrkestitlar och karriärstrappa för fritidsledare som slutfört utbildningen. Stärk parklekarnas potential som mötesplats som erbjuder goda lekmiljöer och främjar fysisk aktivitet Stockholms parklekar, som funnits i 90 år, vilar på en stark tradition av fri lek, trygga vuxna och stimulerande miljö, och utgör en infrastruktur som bidrar till Stockholms identitet. Hållbara utemiljöer och ändamålsenliga byggnader är en förutsättning för att parklekarna ska främja utevistelse, fysisk aktivitet och social samvaro. Många parklekar har utvecklats i motsatt riktning med prefabricerad lekutrustning, hårdgjorda ytor och otydlig skyltning. Tre testbäddar initieras under 2026 tillsammans med utvalda stadsdelsförvaltningar för att förbättra utemiljön, öka lekvärden och undersöka hur parklekarna kan stärka sin potential som mötesplats som främjar fysisk aktivitet och erbjuder meningsfulla fritidsaktiviteter. Många fastigheter i parklekarna behöver upprustning för att uppfylla krav på tillgänglighet och arbetsmiljö samt bli mer attraktiva. Stadsdelsnämnderna behöver kunna möta högre hyresnivåer efter renoveringar. Personalens kompetens är avgörande för besökarens upplevelse. Kompetensutveckling medför ökade kostnader i stadsdelsnämnderna för löneökningar och karriärmöjligheter, i syfte att höja yrkets status och behålla utbildad personal. 2.4 Satsningar på stora kostnadsfria publika evenemang som når många stockholmare 2.4.1 Utveckla Kulturfestivalen till en större festival på internationell nivå Kulturfestivalen lockar fler besökare för varje år och den senaste festivalen i augusti 2025 hade 2 miljoner besök. Kulturfestivalen skapar möten mellan stockholmare i alla åldrar från olika delar av staden med ett genomtänkt utbud, strategiskt valda spelplatser och marknadsföring. Fri entré är avgörande för att alla ska kunna delta. Under 2026 expanderar festivalen geografiskt och fortsätter satsa på nya artister och unga talanger för att stärka Stockholm som ledande musikstad. Kostnaderna för säkerhet ökar på grund av ökade krav och de säkerhetsutmaningar som finns kopplat till öppna publika evenemang. Under kommande år finns potential att utveckla festivalen till internationell nivå. Genom internationella samarbeten och kulturella utbyten stärks stadens kulturaktörer och stadens attraktionskraft. Det är mer hållbart ekonomiskt samt mer strategiskt, både för stockholmarna och för turistnäringen, att satsa på att utveckla stadens egna evenemang. En utökad festival kräver större åtagande från staden samt samverkan och finansiering från näringslivet. Branschorganisationer och näringslivet har visat intresse i de dialoger som start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 27 ( 45) kulturförvaltningen har haft tillsammans med bland annat Stockholm Business Region under 2025. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.4.2 Utveckla Nobel Week Lights Intresset för Nobel Week Lights fortsätter att öka och lockar allt fler lokala och internationella besökare. Det finns potential att utöka evenemangets omfattning, både i tid och geografiskt, och på så sätt stärka bilden av Stockholm som huvudstad för Nobelpriset. Evenemanget genomförs under en period som gynnar Stockholms turistnäring och kan även kopplas till stadens arbete med forskning samt till den nationella STEM-strategin (science, technology, engineering, mathematics) kring utbildning inom naturvetenskap och teknik. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet: 2. 2.5 Satsningar på kultur i stadsmiljön och offentlig konst i områden med lägre kulturdeltagande 2.5.1 Utveckla arbetet med den offentliga konsten Det kommande programmet för offentlig konst slår fast riktningen för hur konsten kan ta plats i människors vardag på nya sätt samt bidra till samhällsutveckling och Stockholm som konststad. Stadens tillämpning av enprocentsregeln behöver revideras för att konsten ska ta plats där den behövs som mest. Genom att utveckla tillämpningen kan resurser tillgängliggöras för konst i delar av staden där ny offentlig konst är sällsynt. Den offentliga konsten kan öka trivsel och trygghet och vara ett viktigt fundament för positiv samhällsutveckling. Tack vare enprocentsregeln finns det mycket offentlig konst som stockholmare och besökare kan ta del av. Samlingen växer dock kontinuerligt, nya behov tillkommer och resurserna för att ta hand om konsten behöver justeras. Samlingen växer kontinuerligt. Konsten på allmän platsmark har vuxit med drygt tio procent under det senaste decenniet medan anslaget varit oförändrat. Resurser behövs för att upprätthålla och utveckla arbetet med att ta hand om och vårda den offentliga konsten. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 2. Prioritet 1. 2.5.2 Aktivera området kring Slussen med kultur Genom att låta kulturen ta plats i hjärtat av stadsutvecklingen förvandlas Slussen till en levande symbol för Stockholms identitet. Kulturförvaltningen samverkar med trafikkontoret, stadsdelsförvaltningar och externa aktörer från kulturlivet och civilsamhället för att levandegöra stadens kajer och vattennära platser med kultur. Stockholmarna involveras i samskapande processer för att aktivera och utveckla platserna, med särskilt fokus på stadens unga invånare. På så sätt blir Slussen en plats som speglar invånarnas egna berättelser och behov. Nu pågår arbete med att utveckla och aktivera området kring Slussen - inklusive Vattentorget, Mälartrappan och Södermalmstorg - till en levande mötesplats med kulturupplevelser där stad, vatten och kultur möts. Området kommer att bli en del av Kulturfestivalen och befäster Slussens position som en kulturell drivkraft, där stadsförnyelse möter en fördjupad och vitaliserad Stockholmsidentitet för både invånare och besökare. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 28 ( 45) 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället Digitaliseringen förändrar radikalt villkoren för såväl distribution av kultur som människors kultur- och medievanor. Den skapar förutsättningar för nya kulturuttryck – spelkultur och sociala medieplattformar når barn och unga i stor utsträckning och förändrar deras kulturvanor. Generativ AI förändrar hur vi skapar, delar och tolkar information, vilket kräver nya digitala färdigheter samt öppnar för nya former av kreativitet och inkludering. Samtidigt riskerar digitalt utanförskap att skapa nya klyftor där de som saknar tillgång till teknik eller digital kompetens utestängs från delar av kulturlivet. Genom att använda digitaliseringens möjligheter och ny teknik kan kulturförvaltningen tillgängliggöra kultur för fler. Här har biblioteken en central roll som demokratiska arenor för digital inkludering genom att ge invånare som saknar förutsättningar hemma tillgång till utrustning och kompetens. Biblioteken bidrar till jämlika levnadsvillkor genom tillgång till information, läsupplevelser och kultur samt säkerställer att besökare kan använda digitala tjänster för att få hjälp, kommunicera och delta i samhället. Det finns en digital klyfta som rör både informationsutanförskap och tekniskt utanförskap bland bibliotekets prioriterade målgrupper. I dagens informationsöverflöd är förmågan att ta till sig information, sätta den i sammanhang och avgöra om den är korrekt avgörande. Bibliotekens arbete med medie- och informationskunnighet är ett bidrag till folkbildning i vår tid. AI-kommissionen pekar ut folkbiblioteken som potentiell digital folkbildare men den digitala infrastrukturen saknas. Det råder underskott av offentligt tillgänglig IT-utrustning och bibliotekets digitala erbjudande behöver utvecklas vad gäller teknisk utrustning och kompetensutveckling. Stockholms stadsbibliotek behöver erbjuda hårdvara och tjänster som idag inte ryms inom ordinarie program samt hårdvara för lokala språkmodeller eller AI- tjänster. Redan idag sker cirka 250 000 datorsessioner och 1,3 miljoner utskrifter på bibliotekens datorer och användningen ökar. Bibliotekens fokus förskjuts från fysiska samlingar till biblioteksrummet som plats för studier, möten och samtal. Tjänster för ljudläsning och e-böcker behöver utvecklas samtidigt som efterfrågan på fysiska böcker är stor. Fortsatt satsning på digitala bibliotekstjänster är avgörande för bibliotekens framtida relevans. Bibliotekets digitala programscen, Biblioteket Play, är viktig för att tillgängliggöra kultur även för de som inte kan ta sig till ett fysiskt bibliotek, och gör program och litteratur tillgängliga utan geografiska begränsningar. Den digitala omställningen kräver investeringar i verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och rekrytering samt utveckling av system, arbetssätt och samhällsservice för att möta både invånare och kulturaktörer mer effektivt. Intern utvecklingskompetens bör fokuseras på integrationer och interoperabilitet före utveckling av egna tjänster. Övergången till fler digitaliserade processer leder på sikt till effektivare resursutnyttjande och frigör ytor för fysiska möten och mötesplatser på stadens bibliotek. 3.1 Utveckla nytt logistiksystem inom Stockholms stadsbibliotek Bokhantering utgör en omfattande logistikutmaning för Stockholms stadsbibliotek med cirka 50 000 medier under transport dagligen. Genom etableringen av ett bokhotell i Frihamnen har de första stegen tagits för att utveckla logistiken och införa intelligent materialstyrning. Genom att fokusera bibliotekens bestånd i bibliotekslokalerna till efterfrågat och aktuellt start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 29 ( 45) material frigörs ytor för samverkan, programutveckling och läsfrämjande. Intelligent materialstyrning innebär att ett lokalt biblioteks bestånd anpassas efter demografiska profiler, användning och personalens erfarenhet. Ett stockholmsgemensamt bestånd ger stockholmarna bättre och mer jämlik tillgång till samlingarna och resurserna inom biblioteksverksamheten nyttjas bättre. Intelligent materialstyrning är en nödvändig komponent i kommande verksamhetssystem för ett modernt stadsbibliotek. Bokhotellet, utbyggt till ett nav i bibliotekets logistikarbete, möjliggör en framtida utveckling av nya leveransmetoder ut till stockholmarna via ombud och till andra platser än biblioteken. Ett bokhotell tillsammans med ett system för intelligent materialstyrning medför ett effektivare resursutnyttjande av bibliotekets samlade resurser och finns idag implementerat i bland annat Köpenhamn, Helsingfors, Göteborg och Malmö. Ett nytt verksamhetssystem med tillhörande logistiksystem är nu under implementering och kommer uppta stort verksamhetsfokus fram till och med 2027. Samtliga medarbetare behöver utbildas i de nya systemen och samtliga arbetsprocesser ses över. Under kommande treårsperiod behövs investeringar i teknik och biblioteksrummet. Sorteringsverket i bokhotellet behöver byggas ut för att hantera in- och utflödet av litteratur. Se 4.2 Investeringar: Prioriterade investeringar under planperioden 2027-2029, tabell. 3.2. Utveckla ett digitalt folkbildningscenter kopplat till Stockholms stadsbibliotek Det finns behov av att utveckla ett digitalt folkbildningscenter kopplat till Stockholms stadsbibliotek som erbjuder jämlik tillgång till modern teknik och digital kompetensutveckling för alla stockholmare. Detta skapar en arena för teknik och lärande i linje med nationella mål om folkbildning och livslångt lärande samt AI-kommissionens rekommendationer om folkbibliotekens roll i demokratisk AI-utveckling. Ett digitalt folkbildningscenter kan skapas i anslutning till ett existerande bibliotek. Basarerna, i direkt anslutning till Stadsbiblioteket Odenplan, är en strategiskt belägen lokal som erbjuder optimala förutsättningar för att skapa en sådan publik digital mötesplats. Lokalen förvaltas av fastighetskontoret och användes tidigare för detaljhandel. En satsning på ett digitalt folkbildningscenter är i linje med Stockholms stads arbete med digital inkludering samt stadens ambitioner inom innovation och digitalisering. Genom att komplettera med ett digitalt centrum skulle Stockholms stadsbibliotek ta en ledande roll i nordisk jämförelse gällande digital infrastruktur för invånarna. Ett digitalt folkbildningscenter bedöms ha särskilt stor betydelse för Stockholms äldre invånare. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2025 använder 97 procent av svenskarna internet och 95 procent e-legitimation. Praktiskt taget alla som inte använder internet och e- legitimation är över 65 år. Bland internetanvändande pensionärer ligger AI-användningen på 11 procent, jämfört med 49 procent bland befolkningen under 65 år. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 3. Prioritet 1. 3.3 Utveckla medborgarservice och kontinuerliga förbättringar utifrån medborgardialog Stockholms stadsbibliotek får många frågor om hjälp med ärenden av start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 30 ( 45) medborgarservicekaraktär, som bankärenden, blankettfrågor och brev från myndigheter. Biblioteken söker samverkan med stadsdelsförvaltningarna kring medborgarservice. Samlokalisering och samarbete mellan medborgarkontor och bibliotek säkerställer effektivt nyttjande av stadens resurser och möter det stora behov av medborgarservice som stockholmare efterfrågar. Stockholms stadsbibliotek behöver utveckla metoder för att undersöka användares beteenden, motivation och drivkrafter. Utifrån dessa kan tjänster designas som möter användarnas önskemål. Satsningen på tjänstedesign/UX och utveckling av prototyper behöver upprätthållas genom fortsatta utbildningar. Detta sker systematiskt inom ram. Den nya socialtjänstlagen öppnar även för ökad samverkan med socionomer på biblioteken. Stockholms stadsbibliotek bedömer att det finns behov av tre socionomer med olika specialisering inom verksamheten. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 3. Prioritet 1. 3.4 Utveckla en sammanhållen digital infrastruktur för museernas verksamhet och samlingar Museer och konst väcker intresse och sprider kunskap om Stockholms historia och gör konsten till en angelägenhet för alla. Verksamheten behöver digitala tjänster som svarar mot människors intressen och förväntningar. Den digitala närvaron fungerar som en förlängning av museerna och för vissa är webben enda sättet att ta del av verksamheten. Vikten av att skydda kulturarvet i kris- och krigssituationer kräver digitisering och säker långsiktig lagring av samlingarna. För att nå denna utveckling behöver verksamheten en sammanhållen digital infrastruktur som omfattar: • System för förvaltning av samlingar och kunskap • Tjänster för olika användargruppers behov • Stöd för forskning och förmedling Avdelningen behöver tillföras kompetens och en tjänst med särskilt ansvar för systemförvaltning och systemutveckling. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 3. Prioritet 1. 3.5 Vidareutveckla Kulturskolans digitala utbud utifrån barns och ungas intressen Kulturskolan behöver etablera en hållbar organisation för digitalt utbud. Digitalt skapande och hybrida undervisningsformat är viktiga komplement. Utbudet behöver anpassas efter barns och ungas preferenser för att Kulturskolan ska fortsätta vara relevant. Kulturskolan kan ge barn och unga tillgång till digital utrustning, teknik och infrastruktur. Detta är särskilt betydelsefullt för barn som saknar förutsättningar för digitalt skapande hemma. Kulturskolan möjliggör digital inkludering genom trygga, ledarledda digitala sammanhang. Projektet Digital kulturskola 2025–2027 finansieras med utvecklingsbidrag från Kulturrådet för att möta ungas efterfrågan inom digitalt skapande. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 3. Prioritet 2. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 31 ( 45) 3.6 Utveckla ett nytt system för hantering och uppföljning av Kulanpremien Nuvarande administrativa system för hantering av Kulanpremien och uppföljning av förskolors och skolors kulturbesök är daterat och behöver ersättas. Utbildningsförvaltningen ansvarar för drift av det befintliga systemet. Finansieringen av Kulans IT-budget sker enligt fördelningsnyckel 40 procent utbildningsförvaltningen, 30 procent stadsdelsförvaltningarna och 30 procent kulturförvaltningen. En utredning ledd av utbildningsförvaltningen föreslår ett nytt system för att mer effektivt hantera processer och uppföljning av Kulanpremiens fördelning i förskola och skola samt prognos och uppföljning av kulturbesök. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 3. Prioritet 1. 3.7 Inför ett nytt verksamhetssystem för kollo Under 2026 upphandlas ett nytt verksamhetssystem för kolloverksamheten. Ett effektivt, uppföljningsbart och solitt system är en förutsättning för en jämlik tillgång till kollo. Införande påbörjas 2026 och målet är att lansera en första version i februari 2027. Se 4.1 Drift. Tillkommande behov, tabell 3. Prioritet 1. 3.8 Använd digitalisering som verktyg i kompetensutveckling Kulturförvaltningen tar tillvara på erfarenheter och lärdomar från projektet Digitalt kompetenslyft som förvaltningen har genomfört med stöd av Europeiska socialfonden under 2023–2025. Arbetet fortsätter under 2026 bland annat genom att förvaltningen utvecklar och implementerar AI-assistenter som effektiviserar administrativt arbete. Förvaltningen använder även AI-verktyg som stöd i arbetsprocesser för att göra analysarbetet mer effektivt och djupgående. En förvaltningsorganisation byggs upp under 2026 och förvaltningen fortsätter att prioritera kompetensutveckling. Ett projekt genomförs också med fokus på ökat administrativt stöd för förvaltningens chefer. 4 Sammanfattande ekonomisk analys Kulturförvaltningens kostnader kommer att öka under planperioden 2027–2029. Den ekonomiska analysen innehåller nödvändiga uppräkningar för att bedriva verksamhet i dess nuvarande form. Dessa är exempelvis lönerevision, ökade hyreskostnader, kulturstödet och övriga kostnader. Kapitalkostnader är beräknade på genomförda investeringar och på planerade investeringar som redovisas under avsnittet investeringar. Utöver nödvändiga uppräkningar redovisas även uppräkningar på både driftbudget och investeringsbudget som anses som prioriterade och nödvändiga för fortsatt utveckling av kulturförvaltningens verksamheter. Även intäktsnivåerna påverkas av verksamhetsförändringar, till exempel att verksamheter är tillfälligt stängda för renovering eller omlokalisering. Prognos på omslutningsförändringar redovisas separat. Budget Behov Behov Behov Drift, mnkr 2026 2027 2028 2029 Kostnader 1 374,0 1 608,3 1 706,9 1 790,2 - varav kapitalkostnader 20,5 19,9 20,3 23,6 Intäkter -90,3 -80,6 -76,2 -68,2 Netto 1 283,7 1 527,7 1 630,7 1 722,0 start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 32 ( 45) Budget Behov Behov Behov Drift, mnkr 2026 2027 2028 2029 KF:s plan 1 283,7 1 283,7 1 283,7 Differens mot KF:s plan 0,0 244,0 347,0 4.1 Drift Kostnadsökningar 2027–2029 på nuvarande organisation Kostnadsökningarna 2027–2029 beräknas på befintlig organisation, med utgångspunkt 2026. Kostnadsökningarna ses som nödvändiga för att bedriva verksamhet i dess nuvarande form. Ökning Ökning Ökning Kostnadsutveckling per avdelning, mnkr 2027 2028 2029 till 2027 till 2028 till 2029 Förvaltningsgemensamt och stab 1,7 69,8 2,2 72,0 1,8 73,7 Kommunikationsstaben 0,2 9,9 0,3 10,2 0,2 10,5 Kulturstrategiska staben 10,4 356,2 11,7 368,0 14,3 382,3 Evenemang 2,7 58,3 2,7 61,0 1,6 62,6 Liljevalchs konsthall -0,9 78,7 1,6 80,3 1,3 81,6 Kulturskolan 15,9 287,1 8,4 295,5 11,2 306,7 Museer och konst 3,4 184,1 4,2 188,2 7,6 195,9 Stockholms stadsbibliotek 35,2 478,9 32,0 510,9 38,2 549,1 Summa 68,6 1 523,0 63,2 1 586,2 76,3 1 662,5 Som underlag till beräkningarna används: • Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2027–2029: o 2027 - 3,0 procent o 2028 - 3,9 procent o 2029 - 3,0 procent • Uppräkning av löner - PKV • Uppräkning av hyror (Fastighetskontoret) - Stadens hyreskostnadsmodell, inklusive ersättningslokal för Asplundhuset. • Uppräkning av hyror (övriga fastighetsägare) - SCB:s fastighetsindex (4,5 procent per år), inklusive flytt av lokal i Norra innerstaden (Kulturskolan). • Internränta - 2,8 procent, beräknas på genomförda och planerade investeringar. • Uppräkning av övriga kostnader - PKV. • Kulturstödet räknas upp årligen enligt PKV: o 2027 - 7,7 mnkr o 2028 - 10,4 mnkr o 2029 - 8,3 mnkr • Efter genomförd renovering av Stadsbiblioteket Odenplan (Asplund) ökar hyran med: o 2027 - 17 mnkr (halvårseffekt) o 2028 - 34,0 mnkr (helårseffekt) start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 33 ( 45) • I kostnadsutvecklingen ingår Kulturskolans implementering av ny organisationsstruktur (sex nya chefstjänster). • I kostnadsutvecklingen ingår Stadsmuseets arbete med att ta fram kunskapsunderlag för stadens kulturmiljöer enligt plan- och bygglagen samt kommande ny översiktsplan. Kapitalkostnader Kapitalkostnader, mnkr 2027 2028 2029 Internränta 1,8 2,2 2,6 Avskrivningar 18,1 18,2 21,0 Summa 19,9 20,3 23,6 Omslutningsförändringar Prognosen för 2027–2029 bygger på antaganden utifrån hur omslutningarna har sett ut tidigare år. Omslutningarnas räknas upp årligen enligt PKV. Samtidigt finns flera faktorer som kan påverka utvecklingen, till exempel minskade bidrag från Kulturrådet samt att vissa verksamheter har stängts för renovering eller omlokalisering. Prognos på omslutningar per avdelning, mnkr 2027 2028 2029 Förvaltningsgemensamt och stab 0,0 0,0 0,0 Kommunikationsstaben 0,0 0,0 0,0 Kulturstrategiska staben 2,0 2,1 2,1 Evenemang 4,4 4,6 4,7 Liljevalchs konsthall 14,5 15,1 15,5 Kulturskolan 3,7 3,8 4,0 Museer och konst 41,8 43,4 44,7 Stockholms stadsbibliotek 10,0 10,4 10,7 Summa 76,4 79,4 81,8 Tillkommande behov Tillkommande behov är inte medtagna i beräkningarna ovan. Exempelvis lyfts behov som förstärkning i ram kopplat till återöppnandet av Stadsbiblioteket Odenplan (Asplund) samt renovering av Liljevalchs (Bergstenshuset) och omlokalisering Medeltidsmuseet som kommer att innebära ökade driftskostnader och behov av investeringsmedel. Kulturförvaltningens tillkommande behov är grupperade i tre övergripande strategiska prioriteringar: 1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv. 2. Jämlik tillgång till kultur och breddat kulturdeltagande. 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället. Nödvändiga åtgärder är märkta med prioritet 1. Förslag på satsningar är märkta med prioritet 1 respektive prioritet 2. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 34 ( 45) Tabellerna anger tillkommande behov i förhållande till budgetram 2026. Höjningarna gäller den totala budgetramen och ligger kvar kommande år. Det betyder att om ramen höjs med exempelvis 1,5 mnkr från 2027 så ligger den ökningen kvar även 2028 och 2029. Därför är ramjusteringen totalt 1,5 mnkr, inte 1,5 mnkr per år. 1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad Ref. Prio. Avdelning 2027 2028 2029 och ett fritt kulturliv Återbemanna Stadsbiblioteket vid Odenplan i Stockholms 1.1.1 1 samband med återöppnandet (ca 20 tjänster. 6,3 12,5 12,5 stadsbibliotek Halvårseffekt 2027). Ersättningslokal för Kulturskolan under renoveringen 1.2.2 1 Kulturskolan 0,5 0,5 0,5 av Hägerstensåsens medborgarhus. Ersättningslokal och försöksverksamhet för Museer och 1.3.1 1 Medeltidsmuseet. Omlokaliseringen beror på externa 5,0 5,0 konst faktorer som kulturförvaltningen inte har rådighet över. Framtidens stad: Stockholmsutställningens betydelse 1930–2030. 100-års jubileum. Totala kostnader Museer och 1.3.2 1 1,0 4,0 11,0 beräknas till 25 mnkr, vavar 16,0 mnkr är under konst planperioden Spjutspetsforskning om Stockholms historia i Museer och 1.3.4 2 1,5 1,5 1,5 välrenommerad forskningsmiljö konst Utöka stöd till kulturetablering samt satsa på prisvärda Kulturstrategiska 1.4.1 1 7,0 7,0 7,0 produktionslokaler för dans, konst och musik staben Stötta etablering av två nya samlingslokaler och stärk Kulturstrategiska 1.4.2 1 2,0 2,0 2,0 kapaciteten hos befintliga samlingslokaler staben Kulturstrategiska 1.4.3 2 Tillgängliggör skollokaler för kultur- och föreningsliv 2,0 2,0 2,0 staben Utöka stöd till studieförbunden med inriktning på Kulturstrategiska 1.5 1 4,2 4,2 4,2 fokusområden och prioriterade målgrupper staben Stärk kulturstöd till konstnärlig produktion inom det fria Kulturstrategiska 1.6 1 dans- och musikfältet samt till arrangörer inom alla 1,2 1,2 1,2 staben konstområden 2. Jämlik tillgång till kultur och breddat Ref. Prio. Avdelning 2027 2028 2029 kulturdeltagande Stärk äldres tillgång till kultur inom äldreomsorgen: Kulturstrategiska 2.2.1 1 1,0 1,0 1,0 Utöka stödmodellen Kultur för äldre staben Kulturstrategiska 2.2.2 1 Stärk tillgången till kultur för äldre i eget boende 1,0 1,0 1,0 staben Kultur för äldre - Inför statistik- och uppföljningsverktyg Kulturstrategiska 2.2.3 1 0,3 som bidrar till ökad jämlikhet staben Utöka utrymmet i Kulanpremien: kompletterande Kulturstrategiska 2.3.1.1 1 insatser för förskolor och skolor som inte tar del av 2,1 2,1 2,1 staben kulturutbudet start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 35 ( 45) 2. Jämlik tillgång till kultur och breddat Ref. Prio. Avdelning 2027 2028 2029 kulturdeltagande Utöka Tvåornas kör med målsättningen att nå alla 2.3.1.2 1 Kulturskolan 1,5 1,5 1,5 elever i årskurs 2 år 2030 Utöka Kulturskolans orkesterskola/El Sistema med 2.3.1.3 2 Kulturskolan 2,0 2,0 2,0 verksamhet på två nya skolor årligen Utveckla och utöka verksamheten i Liljevalchs 2.3.1.4 1 Liljevalchs 2,5 2,5 2,5 skaparverkstad Utveckla museernas uppsökande pedagogiska Museer och 2.3.1.5 2 2,0 2,0 2,0 verksamhet i skolorna konst 2.3.2.1 1 Erbjud kulturskoleverksamhet under hela året Kulturskolan 1,0 1,0 1,0 Införliva Kulturskolans öppna verksamhet inom 2.3.2.2 1 ordinarie budgetram, då medel från Kulturrådet Kulturskolan 3,0 3,0 3,0 minskar Utöka Kulturskolans verksamhet för barn och unga 2.3.2.3 2 Kulturskolan 1,8 1,5 1,5 med funktionsnedsättning: Öka underrepresenterade gruppers deltagande i 2.3.2.4 2 Kulturskolan 1,8 1,8 1,8 Kulturskolan Kulturstrategiska 2.3.2.6 2 Stärk öppna förskolan som arena för kulturupplevelser 0,6 0,5 0,5 staben Inför en ny finansieringsmodell för kollo (flytt av Kulturstrategiska 2.3.3 2 5,0 5,0 5,0 kostnad från andra förvaltningar) staben Utveckla Kulturfestivalen till en större festival på 2.4.1 1 Evenemang 5,0 30,0 30,0 internationell nivå, med start tidigast 2028 Utveckla Nobel Week Lights. 2 mnkr per år ligger i 2.4.2 2 budget, tillkommande kostnader uppskattas till 8,0 Evenemang 8,0 8,0 8,0 mnkr per år Undanröj hinder för utplacering av offentlig konst i Museer och 2.3.1.6 2 1,5 1,5 1,5 förskolor och skolor konst Museer och 2.5.1 1 Utveckla arbetet med den offentliga konsten 1,5 1,5 1,5 konst 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala Ref. Prio. Avdelning 2027 2028 2029 samhället Utveckla ett digitalt folkbildningscenter kopplat till Stockholms 3.2 1 4,0 4,0 4,0 Stockholms stadsbibliotek stadsbibliotek Utveckla medborgarservice och kontinuerliga Stockholms 3.3 1 förbättringar utifrån medborgardialog. Avser tre 1,8 1,8 1,8 stadsbibliotek socionomtjänster Utveckla en sammanhållen digital infrastruktur för Museer och 3.4 1 6,0 6,0 6,0 museernas verksamhet och samlingar konst Vidareutveckla Kulturskolans digitala utbud utifrån 3.5 2 Kulturskolan 2,0 2,0 2,0 barns och ungas intressen start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 36 ( 45) 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala Ref. Prio. Avdelning 2027 2028 2029 samhället Utveckla ett nytt system för hantering och uppföljning Kulturstrategiska 3.6 1 av Kulanpremien (kostnaden ska fördelas mellan 2,7 1,1 1,1 staben samverkande parter) Kulturstrategiska 3.7 1 Nytt verksamhetssystem för kollo 1,5 staben Påverkan på intäkterna Kulturförvaltningens intäktsnivåer påverkas av verksamhetsförändringar, pågående och planerade renoveringar samt av tillkommande satsningar. När ordinarie verksamhet inte kan bedrivas eller bedrivs i begränsad form så minskar intäkterna. Prio. Intäkter, mnkr Avdelning 2027 2028 2029 Avgiftsfria bibliotek - Avskaffa förseningsavgifterna inom Stockholms 1 Stockholms stadsbibliotek. Om förseningsavgifterna tas bort 3,0 3,0 3,0 stadsbibliotek innebär det ett intäktsbortfall hos biblioteken. Intäktsbortfall januari till mars 2027, avser ombyggnationen av 1 Kungsträdgårdens scen. Arbetet påbörjas hösten 2026 och Evenemang 1,0 avslutas under 2027. Museer och 1 Medeltidsmuseet Intäktsbortfall, ramjustering 4,0 4,0 4,0 konst Renoveringen av Bergstenshuset kommer att medföra 1 intäktsbortfall under tiden renoveringen pågår. Uppskattningen Liljevalchs 5,4 13,4 ger helårseffekt 2029 då endast L+ är tillgängligt. Kursavgifterna sänks från hösten 2026. Förslag på ytterligare 1 Kulturskolan 1,7 1,7 1,7 sänkning ger intäktsminskning med 1,7 mnkr per år. Summa 9,7 14,1 22,1 4.2 Investeringar Kommunfullmäktiges förslag till investeringsplan för 2027 och 2028 är antagen i samband med beslutet om verksamhetsplan 2026. Utöver beslutad investeringsplan identifierar förvaltningen flera investeringsprojekt som inte ryms inom investeringsplanen men som bedöms som nödvändiga för verksamheten. Förvaltningen har ett ökat fokus på kostnadsmedvetenhet och prioriterar investeringsprojekt för att begränsa utgifterna. Budget Plan Plan Investeringsplan, mnkr 2026 2027 2028 Utgifter 10,0 10,0 10,0 Utökad investeringsplan 13,3 0,0 0,0 Netto 23,3 10,0 10,0 start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 37 ( 45) Prioriterade investeringar 2027-2029 Prio. Investeringsbehov, mnkr Avdelning 2027 2028 2029 Medeltidsmuseet - Sammanlagda engångskostnaderna för etableringen Nya Medeltidsmuseet i Börshuset. Totala Museer och 1 kostnaderna beräknas till 79,2 mnkr för uppbyggnad av det nya 3,0 3,0 konst museet, utveckling av verksamhet, digitala resurser samt pedagogik. Ombyggnationen av Kungsträdgårdens scen. Arbetet kommer att starta 2026 och avslutas 2027. De totala kostnaderna för 1 Evenemang 8,0 projektet beräknas till 14,2 mnkr. Slutfakturering av projektet sker 2027. Omlokalisering av Bredängs bibliotek - Fokus Skärholmen. Stockholms 1 Kostnadberäkning kan inte lämnas i nuläget. stadsbibliotek Stockholms 1 Utveckla nytt logistiksystem inom Stockholms stadsbibliotek 3,5 stadsbibliotek Stockholms 1 Återinvesteringar i sorteringsverk 3,3 3,3 3,3 stadsbibliotek Fortsätt utveckla bibliotekens lokaler genom Stockholms 1 2,4 2,4 2,4 tillgänglighetsanpassningar och trygghetsskapande arbete stadsbibliotek Summa 17,2 8,7 8,7 Utöver kostnadsberäkningarna ovan finns prioriterade investeringsprojekt där kostnadsberäkningar inte kan lämnas i nuläget: • Liljevalchs - Planera för upprustning och verksamhetsutveckling av Bergstenshuset. I nuläget är det inte beslutat hur omfattande renoveringen blir. • Utveckla kulturhuset Fanfaren i Farsta till en uppdaterad biblioteks- och kulturnod (Stockholms stadsbibliotek och Kulturskolan). Kostnadsberäkningen tas fram under våren 2026. • Nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum. Kostnadsberäkningen tas fram under våren 2026. Möjligheten till ytterligare investeringar och fortsatt lokalutveckling begränsas av en snäv investeringsbudget men också av begränsad möjlighet att bära ytterligare kapitalkostnader som följer då investeringar görs. Underhållsinventeringar Lokalerna inom Kulturskolan och biblioteksverksamheten varierar kraftigt i standard, ålder och anpassning till dagens behov. Kulturskolans lokaler sträcker sig från nyrenoverade till fastigheter från mitten av 1900-talet med betydande brister, särskilt i tekniska installationer som elanläggningar där tidigare åtgärder inte alltid utförts fackmässigt. Bibliotekens lokaler är generellt i gott skick, med främst planerat underhåll framför sig, även om slitage och behov varierar utifrån nyttjandegrad och lokalernas förutsättningar. Även här innebär större åtgärder att lokaler behöver stängas och evakueras. Investeringar i underhåll och upprustning behöver vägas mot verksamheternas långsiktiga start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 38 ( 45) elevunderlag och nyttjandegrad. För Kulturskolan bör renoveringar prioriteras där efterfrågan är stabil eller växande, medan lokaler med minskande elevunderlag kan kräva omprövning. Motsvarande avvägning gäller biblioteken, där åtgärder bör dimensioneras utifrån lokalens roll och faktiska användning för att säkerställa effektiv resursanvändning. Ett återkommande problem i stadens egna fastigheter är avsaknaden av långsiktiga underhålls- och investeringsplaner. Detta försvårar verksamheternas planering och samordning med fastighetsägaren, och riskerar att leda till uppskjutet underhåll, ökade kostnader och brister i tekniska system. För en mer förutsägbar lokalförsörjning krävs att fastighetsägaren tar fram och upprätthåller strukturerade planer med tydliga prioriteringar och ansvarsfördelning. Uppskattade kostnader för underhåll samt avhjälpande av skador och brister under de kommande tre åren redovisas i tabellerna nedan. Underhållskostnader, mnkr 2027 2028 2029 Stockholms stadsbibliotek 2,1 0,8 2,7 Kulturskolan 4,3 8,1 Summa 6,4 8,9 2,7 5 Lokalförsörjningsplan Lokalförsörjningsplanen är ett verktyg för att kunna planera det långsiktiga behovet av lokaler i staden. Kulturnämndens och övriga nämnders lokalförsörjningsplaner ska tillsammans utgöra grunden för stadens övergripande lokalresursplan. 5.1 Sammanfattning Lokalförsörjningsplanen är ett styrdokument för respektive nämnds kort- och långsiktiga arbete med lokalplanering där nämndens totala behov av lokaler, planerade förändringar och lokalkostnader sammanställs. Kulturnämnden har drygt 90 hyresavtal i staden, med en total yta på cirka 70 000 kvadratmeter. Lokalerna används som bibliotek, kulturskolor, museer och administrativa kontorslokaler. Den totala hyreskostnaden uppgick till cirka 206 mnkr 2025 vilket är cirka 16 procent av kulturnämndens budget. För år 2026 uppskattas hyreskostnaderna ligga på ungefär samma nivå. Kulturnämnden står inför betydande kostnadsökningar för sina stora och komplexa lokalprojekt. Omfattande hyresökningar beräknas ske från och med 2027 och framåt. Stadsbiblioteket vid Odenplan genomgår en omfattande verksamhetsanpassad och teknisk upprustning vilket innebär avsevärt högre hyror för kulturförvaltningen från och med 2027. Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset) har omfattande behov av teknisk upprustning. De initiala utredningarna indikerar en betydande investeringsutgift för staden och betydligt högre hyror för kulturförvaltningen. Kommunstyrelsen har 2025-06-18 uppmanat kulturnämnden att bli förstahandshyresgäst i start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 39 ( 45) lokaler belägna i fastigheterna Pelarbacken Större 4 och Valutan 5. Pilotprojektet med att kulturnämnden ska vara förstahandshyresgäst kommer att innebära betydande hyresökningar för kulturnämnden från och med 2028. Medeltidsmuseet planerar att flytta till nya lokaler i Börshuset i Gamla stan. Omlokaliseringen är ett komplext projekt och kommer att innebära en betydande investeringsutgift för staden och avsevärt högre hyror för kulturnämnden. Under 2024 genomförde kulturförvaltningen en underhållsinventering av bibliotekens och Kulturskolans lokaler. Inventeringen visar på ett omfattande behov av inre underhåll. Det innebär höga kostnader för kulturnämndens underhållsskuld på längre sikt. 5.2 Planeringsförutsättningar Kulturförvaltningen har flera stora pågående och planerade lokalprojekt. Underlag för genomförandebeslut avseende Bergstenshuset ska tas fram. Därtill ska underlag tas fram inför inriktnings- och genomförandebeslut för pilotprojekten där kulturnämnden ska vara förstahandshyresgäst. Pilotprojekten gäller fastigheterna Pelarbacken Större 4 och Valutan 5. Kulturnämnden har 2025-10-21 gett kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för projektet Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta samt projektet Nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum. Förvaltningen kommer att under 2026 ta fram underlag inför inriktningsbeslut för båda projekten. 5.3 Hyreskostnadsutveckling Kulturnämndens totala hyreskostnader beräknas uppgå till 203 mnkr kronor 2026, vilket motsvarar cirka 16 procent av kulturnämndens totala budget. I förra årets lokalförsörjningsplan bedömde kulturförvaltningen att kulturnämndens hyreskostnader skulle uppgå till 20 procent av kulturnämndens nuvarande budget 2030. Med anledning av fastighetskontorets nya hyresmodell kan kulturförvaltningen inte göra en tydlig uppskattning av framtida hyreskostnader. Kulturförvaltningens bedömning är dock att hyreskostnaderna kommer att överstiga 20 procent innan 2030. För närvarande uppgår kulturnämndens internhyra till fastighetsnämnden till ungefär hälften (omkring 50 procent) av kulturnämndens totala hyreskostnader. Internhyran till fastighetsnämnden kommer att öka väsentligt från och med 2027. Kulturförvaltningen räknar med en betydande hyresökning från och med 2027. Anledning till detta är att då avslutas ett stort lokalprojekt, Stadsbiblioteket vid Odenplan. Biblioteket beräknas att öppna för allmänheten årsskiftet 2027–2028. Det innebär att kulturförvaltningen får en betydande ökning av hyreskostnaden från Q2/Q3 2027. I den bedömda hyreskostnadsutvecklingen ingår endast de hyror som är kända vid tidpunkten för analysen. Dessa har inte räknats upp med index eller schablon, i enlighet med anvisningar från stadsledningskontoret. Kommunstyrelsen har 2025-06-18 uppmanat kulturnämnden att bli förstahandshyresgäst i lokaler belägna i fastigheterna Pelarbacken Större 4 och Valutan 5. Pilotprojektet med att start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 40 ( 45) kulturnämnden ska vara förstahandshyresgäst kommer att innebära betydande hyresökningar för kulturnämnden från och med 2028. Det pågående projektet Upprustning av Bergstenshuset, del av Konsthallen 1, beräknas vara klart 2029–2030, och kommer att generera en betydande hyresökning för kulturnämnden. Kommunstyrelsen har 2025-06-18 uppmanat kulturnämnden att bli förstahandshyresgäst i lokaler belägna i fastigheterna Pelarbacken Större 4 och Valutan 5. Pilotprojektet med att kulturnämnden ska vara förstahandshyresgäst kommer att innebära betydande hyresökningar för kulturnämnden från och med 2028. Det pågående projektet Nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum beräknas också leda till betydande hyresökningar för kulturnämnden. Preliminär inflyttning i Liljeholms centrum är 2031–2033 beroende på placering och projektets framdrift. Det pågående projektet Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta beräknas också leda till betydande hyresökningar för kulturnämnden. Omkring 2034 uppskattas omlokaliseringen av Medeltidsmuseet vara avslutad. Även den kommer att innebära betydande hyresökningar för kulturnämnden. Lokaler som kan sägas upp inom tre år Inom en treårsperiod kan omkring 92 procent av kulturnämndens hyresavtal sägas upp eller omförhandlas, av kulturnämnden som hyresgäst eller av hyresvärden. I början av 2026 har kulturnämnden inga avtal som är uppe för omförhandling. 5.3.1 Kultur Bedömning hyreskostnad 208 403 383 Befintlig hyreskostnad 208 403 383 5.4 Samverkan Kulturförvaltningen önskar samutnyttja sina verksamhetslokaler med andra fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Idag finns det etablerade samarbeten mellan medborgarkontor och start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 41 ( 45) bibliotek i Tensta, Blackeberg, Björkhagen, Hässelby Gård och Älvsjö. Det finns även en samverkansöverenskommelse mellan kulturförvaltningen och utbildningsförvaltningen om att Kulturskolan ska få hyra befintliga skollokaler. Kulturskolan behöver fortsätta att fördjupa samverkan med utbildningsförvaltningen och etablera samverkan med fristående skolor och andra förvaltningar för att få tillgänglighet till lämpliga lokaler och för att effektivt nyttja stadens resurser. 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet Summerande analys av nuläge samt framtida planering Kulturnämnden befinner sig i en uppstartsfas med två stora lokalprojekt för Stockholms stadsbibliotek. Projekten heter Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta och Nyetablering av en kombinerad biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmens centrum. Stockholms stadsbibliotek har ett fullt pågående projekt gällande Stadsbiblioteket vid Odenplan. Kulturnämnden befinner sig i en uppstartsfas med ett stort lokalprojekt för Medeltidsmuseet, där museet ska omlokaliseras till annan lokal. Kulturnämnden och fastighetsnämnden har fattat ett inriktningsbeslut för teknisk upprustning av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset). Projektet ska nu ta fram underlag för genomförande beslut. Flera mindre lokalprojekt i form av hyresgästanpassningar kommer att genomföras under året, bland annat avseende meröppet på Enskede bibliotek. Under rubriken nuläge 31 januari 2026 hänvisas till alla aktuella lokalprojekt 2026. Lokalbehov för kulturförvaltningens verksamheter (renovering och underhåll) Kulturförvaltningen genomförde 2024 en kartläggning av kulturnämndens behov av inre underhållsarbeten för bibliotekens och kulturskolans lokaler. Förvaltningens uppskattning är att kostnaderna för att åtgärda brister i lokalernas inre underhåll uppgår till omkring 35 mnkr under perioden 2026–2028. Förvaltningen är väl medveten om att det bristande underhållet i lokalerna kan leda till höga renoveringskostnader på sikt, om underhållet fortsätter vara eftersatt. Underhållsplanen är ett levande dokument som uppdateras och används i lokalförsörjningen. Kulturnämndens arbete med behovsanalyser Kulturförvaltningens arbete med lokalförsörjning utgår från verksamheternas behov av ändamålsenliga, lättillgängliga, trygga och säkra verksamhetslokaler. Förvaltningen utgår bland annat från besöksunderlag och elevunderlag vid prioritering av nya lokaler. Därtill utgår förvaltningen från de styrdokument som finns för verksamheterna till exempel biblioteksplan och kulturskoleplan. Förvaltningens underhållsplan är också ett viktigt dokument för att prioritera behovet av investeringar och eventuella omlokaliseringar av lokaler. Kulturförvaltningens förvaltningskontor Kulturförvaltningens förvaltningskontor är en aktivitetsbaserad arbetsplats med 56 platser. Omkring 95 personer nyttjar förvaltningskontoret som sin arbetsplats. Kulturförvaltningen hyr start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 42 ( 45) även en studio för till exempel filminspelningar och poddar. 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Kapacitet Totalgruppering Area Hyreskostnad Summering arbetsplatser Administrativa lokaler Kultur och fritid Area Befintlig Hyreskostnad/area 71 590 hyreskostnad 2 911 208 403 383 Planerade projekt 2026 Stockholms stadsbibliotek Stadsbiblioteket vid Odenplan Verksamhetsanpassat och tekniskt upprustat Stadsbibliotek vid Odenplan. Omfattande renoveringar pågår och Stadsbiblioteket vid Odenplan beräknas öppna igen för allmänheten årsskiftet 2027/2028. Enskede bibliotek - meröppet Enskede bibliotek ska förberedas för att kunna erbjuda meröppet. Stockholm stadsbibliotek och Kulturskolan Biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmen Kulturförvaltningen tar fram underlag för inriktningsbeslut och genomförandebeslut av en större lokal. Lokalen ska omfatta omkring 2500–3000 kvadratmeter med integrerad verksamhet mellan bibliotek, kulturskola och andra potentiella samverkansparters. Fanfaren - Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta Kulturförvaltningen tar fram underlag för inriktningsbeslut avseende projektet Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i. Målet är att etablera en uppdaterad biblioteks- och kulturskolenod. Kulturhuset Fanfaren är i behov av en större verksamhetsanpassning och underhållsrenovering som bör sammanfalla med satsningen på ett utvecklat kulturhus. Pilotprojekt med fastighetskontoret – Pelarbacken Större 4 och Valutan 5 Kommunstyrelsen har 2025-06-18, § 21, uppmanat kulturnämnden att ingå hyresavtal med fastighetsnämnden avseende fastigheterna Pelarbacken Större 4 och Valutan 5. Bakgrunden är att de två fastigheterna står inför omfattande renoveringar och att de två lokalförvaltande organisationer som hyr lokaler i fastigheterna därmed står inför nya hyresförhållanden. Konstruktionen med att kulturnämnden ska vara förstahandshyresgäst i fastigheterna Pelarbacken Större 4 och Valutan 1 är ett pilotprojekt. För närvarande pågår ett budgetuppdrag där hyresupplägget utreds. I budget 2026 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om kulturnämnden ska agera start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 43 ( 45) förstahandshyresgäst hos fastighetsnämnden där externa hyresgäster är inom kulturnämndens intressesfär. Utredning sker i samråd mellan stadsledningskontoret, kulturförvaltningen och fastighetskontoret och ska återredovisas senast 2026-06-30. Kulturskolan Ny lokal i Norra innerstaden Kulturnämnden har 2026-02-17 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag för etablering av ny lokal för Kulturskolan i Norra innerstaden. Kulturförvaltningen kommer att ta fram underlag för ett genomförandebeslut under våren. Målet är en kulturskolelokal som kan erbjuda alla Kulturskolans ämnesinriktningar. Kulturskolan behöver lämna sin nuvarande lokal vid Odenplan. Ersättningslokal i Hägerstensåsen Fastighetsnämnden planerar att rusta upp Hägerstensåsens medborgarhus. Den innebär att Kulturskolan behöver ersättningslokaler för sina nuvarandelokaler i medborgarhuset under upprustningstiden. Se ovan om pilotprojekten med fastighetskontoret. Liljevalchs konsthall Teknisk upprustning av Bergstenshuset (Liljevalchs konsthall) Omfattande renovering av Bergstenshuset planeras. Tid för genomförandebeslut fastställs i samråd med fastighetskontoret. Museer och konst Omlokalisering av Medeltidsmuseet Fastighetskontoret arbetar med frågan om Storkyrkans likkällare kan omvandlas till en utställningslokal för Medeltidsmuseets räkning. Frågan beräknas vara utredd under första halvan av 2026. Medeltidsmuseets beräknas få tillgång till Börshuset först under Q1 2033 efter renovering av fastigheten. För att säkerställa Medeltidsmuseets möjligheter till publik verksamhet under åren utan utställningslokal ska frågan om en tillfällig publik lokal utredas under 2026. Evenemangsavdelningen Stora scenen i Kungsträdgården Genomförandebeslut har fattats i kulturnämnden avseende teknisk upprustning av taket på stora scenen i Kungsträdgården. Preliminär start för projektet är hösten 2026. Trygghetsskapande åtgärder Kulturnämndens (förvaltningens) verksamhetslokaler ska upplevas som trygga och säkra. Förvaltningen ska vidta åtgärder för att minska uppkomst av oväntade eller oönskade händelser som kan upplevas otrygga för besökare och medarbetare. Exempel på sådana åtgärder är kontinuerligt underhåll, lås, larm och passersystem, samt lokalanpassningar som motverkar risken för brottslighet. Ett projekt pågår under 2025 för att förenkla det systematiska brandskyddsarbetet ute på plats för verksamheterna. 5.5.2 Behov och planering av lokaler (första planeringsperioden) Stockholm stadsbibliotek start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 44 ( 45) Stadsbiblioteket vid Odenplan Verksamhetsanpassat och teknisk upprustat Stadsbibliotek vid Odenplan. Omfattande renoveringar pågår och Stadsbiblioteket vid Odenplan beräknas öppna igen för allmänheten årsskiftet 2027-2028. Bredäng Biblioteket är idag ett av Stockholms stadsbiblioteks mest besökta sett till yta, likaså är det prioriterat att se över möjligheten att utöka storleken på biblioteket. Lokaliseringen av Bredängs bibliotek bör därför ses över. Stora Essingens bibliotek Hyresvärden SISAB överväger att under 2029 renovera den fastighet där biblioteket hyr en lokal. Kulturförvaltningen kommer vid en renovering att se över lokalbehovet i stort för biblioteket. Biblioteket i Vällingby Biblioteket i Vällingby är beläget i en kulturhistoriskt viktig byggnad. Lokalerna behöver anpassas för att uppfylla dagens behov av modernt biblioteksrum. Kulturförvaltningen ska i samråd med fastighetsägaren diskutera möjligheterna till verksamhetsanpassningar i lokalen. Stockholm stadsbibliotek och Kulturskolan Bibblerian – biblioteket och Kulturskolan i Hässelby Gård Biblioteket, kulturskolan och stadsdelen ser över möjligheterna att hitta mer ändamålsenliga lokaler i Hässelby Gårds centrum. Kulturförvaltningens verksamheter ser positivt på fortsatt samlokalisering. Biblioteks- och kulturskolenod i Liljeholmen Kulturförvaltningen tar fram underlag för inriktningsbeslut och genomförandebeslut av en större lokal. Lokalen ska omfatta omkring 2500–3000 kvadratmeter med integrerad verksamhet mellan bibliotek, kulturskola och andra potentiella samverkansparters. Fanfaren - Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta Kulturförvaltningen tar fram underlag för inriktningsbeslut avseende projektet Verksamhetsutveckling av kulturhuset och biblioteksnoden Fanfaren i Farsta, utveckling av biblioteket och kulturskolan i Fanfaren i Farsta. Målet är att etablera en uppdaterad biblioteks- och kulturskolenod. Kulturhuset Fanfaren är i behov av en större verksamhetsanpassning och underhållsrenovering som bör sammanfalla med satsningen på ett utvecklat kulturhus. Kulturskolan Norra innerstaden Kulturskolan söker nya lokaler i Norra innerstaden. En ny lokal i Norra innerstaden med möjlighet att ha fler ämnen och som kan ersätta lokalen vid Odenplan, där endast en begränsad del av Kulturskolans ämnen kan erbjudas. Målet är en kulturskolelokal som kan erbjuda alla Kulturskolans ämnesinriktningar. Det skulle innebära en viss ökning av hyreskostnader från och med 2027. Hägerstensåsen Kulturskolans lokaler i Hägerstensåsens medborgarhus ska genomgå en teknisk upprustning. start.stockholm 08-508 31 920 Tjänsteutlåtande Sid 45 ( 45) Fastighetskontoret har startat en utredning. Kulturskolan kommer under en period behöva ersättningslokaler. Liljevalchs konsthall Teknisk upprustning av Bergstenshuset (Liljevalchs konsthall) Omfattande renovering av Bergstenshuset planeras. Tid för genomförandebeslut fastställs i samråd med fastighetskontoret. Museer och konst Omlokalisering av Medeltidsmuseet Medeltidsmuseets beräknas få tillgång till Börshuset först under Q1 2033 efter renovering av fastigheten. Ett inriktningsbeslut för renoveringen beräknas tas av fastighetsnämnden och kulturnämnden Q2 2028. Evenemangsavdelningen Stora scenen i Kungsträdgården Genomförandebeslut har fattats i kulturnämnden avseende teknisk upprustning av taket på stora scenen i Kungsträdgården. Preliminär start för projektet är hösten 2026. 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) Medeltidsmuseet beräknas öppna för publik i Börshuset under Q4 2034. start.stockholm 08-508 31 920 --- [Bilaga 1 - Kompetensförsörjningsplan kulturförvaltningen 2027-2029.pdf] Kulturförvaltningen Kompetensförsörjningsplan HR-enheten 2026-02-16 frida.stromberg@s1t6asrt3to0.cs8kt ohScopklmåhno.glsmea Inledning .................................................................................................... 2 Bakgrund ..................................................................................................... 2 Analys......................................................................................................... 3 Personalsammansättning............................................................................ 3 Omvärld ....................................................................................................... 5 Nuläge och aktuella utmaningar ................................................................. 6 Kompetensbehov – kort och lång sikt .................................................... 6 Utveckla ...................................................................................................... 7 Behålla ........................................................................................................ 9 Attrahera ................................................................................................... 10 Rekrytera ................................................................................................... 10 Introducera ................................................................................................ 11 Avsluta....................................................................................................... 11 Avdelningsspecifik kompetens .................................................................. 11 Summering av kompetensbehov .............................................................. 12 Aktiviteter i verksamhetsplan ................................................................ 13 Genomförda aktiviteter och dess resultat 2025 ........................................ 13 Aktiviteter i verksamhetsplan 2026 ........................................................... 16 Inledning Bakgrund Att jobba strategiskt med kompetensförsörjning innebär att säkerställa att det finns rätt kompetens i organisationen, på kort och lång sikt, för att nå uppsatta mål och möta framtida utmaningar. Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp för hur verksamheten utvecklar och säkerställer kompetensen hos medarbetarna. Stockholms stad definierar kompetensförsörjning som en process i organisationen för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. Det är en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Syftet med kulturförvaltningens kompetensförsörjningsplan linjerar med Stockholms stads strategier och mål. Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att stadens verksamheter ska nå uppsatta mål. Värdet med att ha ett strategiskt förhållningssätt i kompetensförsörjningsarbetet kan beskrivas utifrån tre perspektiv: - Samhällsperspektivet som innebär att det blir en tydligare koppling mellan verksamhetens mål och uppdrag, kompetensen i verksamheten och kvaliteten på samhällsservicen för dem vi är till för. - Chefsperspektivet som innebär att chefen kan synliggöra kompetenskraven och föra dialog om medarbetarens behov av kompetenshöjande åtgärder/aktiviteter med fokus på verksamhetens mål och uppdrag. - Medarbetarperspektivet där förhållningssättet bidrar till en god arbetsmiljö och underlättar förverkligandet av de förväntningar och krav som finns i personalpolicyn. Arbetet sker i fyra steg utifrån stadens kompetensförsörjningsprocess: 1. Kompetensanalys: utifrån nuläge och framtida utmaningar identifieras kompetensgap, det vill säga skillnaden mellan kompetensbehov (organisationens behov) och befintlig kompetens (den kompetens som finns) 2. Kompetensplanering: aktiviteter som ska säkra den kompetens som behövs, kompetensförsörjningsplaner på olika nivåer inom verksamheten samt individuella utvecklingsplaner 3. Genomförande av aktiviteter 4. Utvärdering: aktiviteter för att löpande utvärdera och följa upp kompetensförsörjningsarbetet Stadens modell för kompetensförsörjningsplan följer en UBARA-modell, vilket innebär att aktiviteterna i kompetensplaneringen utgår från områdena utveckla, behålla, attrahera, rekrytera och introducera samt avsluta/avveckla. Analys Personalsammansättning Nyckeltal per sista januari 2026 Antal anställda totalt Antal anställda ts 202601 202501 202401 K 712 68% 667 66% 663 66% M 337 32% 340 34% 337 34% 1 049 100% 1 007 100% 1 000 100% Antal tillsvidareanställda Antal anställda ts 202601 202501 202401 K 631 68% 602 67% 584 67% M 301 32% 296 33% 287 33% 932 100% 898 100% 871 100% Antal anställda visstid (exklusive arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser) Antal anställda ts 202601 202501 202401 K 81 69% 65 60% 79 61% M 36 31% 44 40% 50 39% 117 100% 109 100% 129 100% Personalomsättning Det lägsta talet av avgångar eller rekryteringar av tillsvidareanställningar under året ställs mot det genomsnittliga antalet tillsvidareanställningar per verksamhetsnivå under året. Definitioner: Rekr.väg 2 och avg.väg 2 = Till/från annan förvaltning Rekr.väg 3 och avg.väg 3 = Till/från externt Antal externa avgångar & rekryteringar Antal avgångar & rekryteringar externt och annan förvaltning AVG.VÄG 3 REKR.VÄG P-OMS. AVG.VÄG 2 OCH 3 REKR.VÄG PERS.OMSÄTTN. 3 Externt 2 OCH 3 (EXT(3) + ANNAN FÖRV(2)) 61 45 4,88% 66 54 5,86% Antal anställda per åldersgrupp: Avgångar med anledning av ålderspension 2026: 23 Jämställdhetsindex Kulturförvaltningens resultat när det gäller Nyckeltalsinstitutet jämställdhetsindex visar att förvaltningen totalt (157) ligger över median för både branschmedian (124) och median samtliga organisationer (130). Resultatet visar även en förbättring för förvaltningen från föregående års resultat (146). Kulturförvaltningen fick även utmärkelse som bäst i branschen 2024 (kommunal förvaltning). Detta innebär att Kulturförvaltningen har uppnått högsta resultat i Nyckeltalsinstitutets kartläggning av jämställda arbetsvillkor för män och kvinnor i svenskt arbetsliv i sin bransch. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) gällande mångfald Antal anställda efter kön och bakgrund, Kulturförvaltningen 2025: Kulturförvaltningen Kön Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Inrikes födda med en Inrikes födda med två Inrikes födda med två Totalt Utrikes födda inrikes och en utrikes utrikes födda föräldrar inrikes födda föräldrar född förälder Totalt Kvinnor 12,4% 4,4% 6,5% 43,5% 66,9% Män 5,9% 1,9% 3,2% 22,1% 33,1% Totalt 18,4% 6,4% 9,7% 65,6% 100,0% Antal anställda efter kön och grupperade födelseländer, kulturförvaltningen 2025: Kulturförvaltningen Kön Grupperade födelseländer Sverige Norden (utom Sverige) Europa (utom Norden) Övriga världen Totalt Totalt Kvinnor 54,4% 1,5% 4,4% 6,5% 66,9% Män 27,2% 0,6% 2,0% 3,3% 33,1% Totalt 81,6% 2,1% 6,4% 9,9% 100,0% Antal anställda efter kön och utbildningsnivå, kulturförvaltningen, 2025: Kulturförvaltningen Kön Utbildningsnivå Totalt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial ≥ 3 år Uppgift saknas Kvinnor 1,7% 6,1% 11,6% 47,2% 0,2% 66,9% Män 1,8% 6,5% 7,0% 17,8% 0,0% 33,1% Totalt 3,5% 12,7% 18,7% 65,0% 0,2% 100,0% Resultatet från SCB visar en liten skillnad från föregående år där andelen utrikes födda med två utrikes föräldrar har ökat från 5,1 % till 6,4 %. Andelen utrikes födda ligger kvar på 18,4% som föregående år. År 2024 fanns drygt 350 150 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 35,2 procent av befolkningen1. Utländsk bakgrund definieras som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Motsvarande siffra för anställda inom kulturförvaltningen är 24,7% vilket innebär att andelen anställda med utländsk bakgrund inom kulturförvaltningen är lägre än andelen invånare med utländsk bakgrund i Stockholms stad. Summering personalsammansättning Sammantaget visar nyckeltal gällande kulturförvaltningens personalsammansättning att det överlag finns goda förutsättningar för förvaltningens kompetensförsörjning de kommande tre åren. Förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att stärka kulturförvaltningen som attraktiv arbetsgivare samt en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för att ha förutsättningar för att attrahera och rekrytera rätt kompetens. Kulturförvaltningen använder metoden kompetensbaserad rekrytering som är en metod för att säkerställa att det är kompetensen som är avgörande vid rekrytering samt ska bidra till att vi behandlar alla sökande likvärdigt och att ingen diskriminering förekommer. Förvaltningen har även behov av att fortsätta arbeta med lika rättigheter och möjligheter. Särskilt fokus bör fortsätta att riktas på ökad mångfald samt aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. Omvärld Förvaltningen bevakar löpande rapporter och studier som ger insikt kring vilka kompetensområden som behövs framåt inom kulturområdet. Förvaltningen bevakar även trender på arbetsmarknaden överlag. Förvaltningen utgår specifikt i sin analys utifrån Sveriges kommuner och regioners rapport och strategier för att säkra kompetensförsörjningen2. Under de närmaste åren fokuserar kulturförvaltningen extra mycket på nedan strategier med konkreta aktiviteter i verksamhetsplanen som bidrar. - Stärk chefens förutsättningar att leda - Använd kompetensen rätt - Utnyttja teknikens möjligheter - Främja medarbetarnas utveckling och möjlighet till anställning - Arbeta med friskfaktorer 1 Befolkningsöversikt 2024 2 Nio strategier för att möta kompetensutmaningen Nuläge och aktuella utmaningar Kompetensförsörjningsplanen förhåller sig till de utmaningar som beskrivs i kulturförvaltningens treårsbudget. I nuläget för förvaltningens kompetensförsörjning omfattas nedan områden och styrdokument. - Stockholms stads kvalitetsprogram som är styrande dokument för förvaltningens kvalitetsarbete. Kvalitetsprogrammet innebär en förändring av kultur och arbetssätt i våra verksamheter och är en utgångspunkt i kulturförvaltningens kompetensförsörjningsarbete. - Stockholms stads personalpolicy som tillsammans med förhållningssätten i kvalitetsprogrammet bildar en helhet för att tydliggöra de förväntningar och krav staden som arbetsgivare har på såväl chefer som medarbetare. - Kulturförvaltningen eftersträvar utöver stadens personalpolicy och kvalitetsprogrammet ett aktivt medarbetarskap där våra beteenden utgår från att vara pålitlig, adaptiv och proaktiv (vilket är sammanfattat i forskning som gemensamt för ett gott medarbetarskap). - För kulturförvaltningens chefer finns även stadens chefsprofil och ledarskapsmodell Full Range Leadership Model som utgör en plattform för stadens syn på chefers ledarskap. - Som komplement till ledarskapsmodellen finns även stadens kommunikationsprogram som uttrycker att stadens chefer i sitt ledarskap har ett särskilt ansvar för att säkerställa ett kommunikativt perspektiv inom sitt verksamhetsområde. - Stockholms stads riktlinje för chefsstruktur. Riktlinjen är en fortsättning på stadens arbete med en gemensam chefsprofil och ledarskapsmodell och tydliggör ytterligare chefsrollen i staden och ser till att det finns förutsättningar för att uppfylla chefsprofilen och ledarskapsmodellen för alla chefer. Kompetensbehov – kort och lång sikt Avdelningarnas förutsättningar och behov ser delvis olika ut. Förvaltningen behöver överlag kompetens som matchar fortsatt verksamhetsutveckling och uppdrag samt nya satsningar. Kulturförvaltningen använder sedan 2024 ett digitalt verktyg för medarbetarsamtal och bedömningssamtal. Verktyget ger möjlighet att aggregera kompetensbehov inom områden där kompetensprofiler skapats samt möjlighet att aggregera behov i form av personliga mål i individuella utvecklingsplaner. En sammanställning på förvaltningsnivå visar att de flesta personliga mål kopplar till kompetensutveckling och digitalisering, kommunikation & samarbete samt verksamhetsbidrag. Förvaltningen har i nuläget kompetensprofiler inom digital kompetens och möjlighet att bygga på med fler kompetenser och kompetensprofiler framåt. De samlade kompetensbehoven för kulturförvaltningen kan delas in i följande områden, och redovisas under rubrikerna för stadens modell för kompetensförsörjningsplan UBARA (utveckla, behålla, attrahera, rekrytera och introducera samt avsluta/avveckla) Utveckla Verksamhetsutveckling och förändringsledning Kulturförvaltningen har genom två ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojekt år 2019–2022 samt år 2023-2026 erbjudit kompetensutveckling inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Förvaltningen ser att denna kompetens behövs fortsatt framåt för att förvaltningen ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Behov finns av kompetensförstärkning inom alla områden som är nödvändiga för att utvecklas inom området verksamhetsutveckling, digitalisering och digital transformation. Gemensamt för alla avdelningar är fortsatt behov av chefers kompetens inom förändringsledning och på längre sikt behov av ett ledarskap som kan fungera i en mer utvecklingsorienterad organisation med lättrörliga arbetssätt. Behov finns av att stärka och utveckla förhållningssättet för att leda komplex verksamhet. Avdelningarnas behov och förutsättningar när det gäller verksamhetsutveckling och förändringsledning befinner sig på olika nivåer och behöver anpassas utifrån detta. Fokus på att stärka ledarskap samt förändringsledning sker framförallt på enhetschefsnivå. Ökad digital kompetens Under 2025 genomförde kulturförvaltningen sin tredje mätning av digital mognad med hjälp av verktyget DiMiOS, digital mognad i offentlig sektor. Tack vare en satsning på digitaliseringskompetens inom ramen för Digitalt kompetenslyft ser vi positiv utveckling, även om resultatet fortfarande pekar på en låg digital mognad. Kulturförvaltningen har ett fortsatt behov av förstärkning av förmågor inom flera områden för att förvaltningen ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Prioriterade områden framåt är dels informationssäkerhet, och dels styrningen av systemförvaltning och digitaliseringsinitiativ. I det ESF-finansierade projektet Digitalt kompetenslyft har alla förvaltningens medarbetare och chefer genomfört en skattning gällande sin digitala kompetens. Resultatet visar att följande delkompetenser har flest antal identifierade kompetensbehov. Delkompetenserna är sorterade i ordning efter flest antal kompetensbehov: • 2.3 Engagera verksamhetens målgrupper med hjälp av digital Teknik • 1.2 Granska och hantera data, information och digitalt innehåll • 4.2 Skydda personuppgifter och integritet • 3.2 Upphovsrätt och licenser • 1.1 Söka, navigera och filtrera data, information och digitalt innehåll Resultatet är uppdelat per kompetensprofil, där det syns att rollen bibliotekarie samt medarbetare har flest antal kompetensbehov, men är också de roller med flest antal användare. Efter den första omgången av skattning av digital kompetens inom ramen för projektet hade systemansvarig, systemägare, verksamhetsutvecklare och bibliotekarie störst andel kompetensbehov i förhållande till antal användare som innehade rollen. Efter andra omgången av skattning av digital kompetens har andelen behov i procent minskat mest för rollen bibliotekarie, systemägare och verksamhetsutvecklare. Vissa roller har en större andel kompetensbehov i specifika delkompetenser. Det övergripande resultat i projektet visar en förbättring över alla kompetenser, både avseende minskning av kompetensbehov samt ökning av medelskattningen. Förvaltningen har beslutat att fortsätta skatta digital kompetens efter projektet Digitalt kompetenslyft är avslutat och fortsätter fokus på att utveckla den digitala kompetensen. Lärande organisation Förvaltningen har överlag fortsatt behov av att utveckla kompetenser och förutsättningar för att tänka nytt, att våga prova samt kollegialt lärande vilket även kräver en viss typ av organisationskultur och kopplar an till fokus på medarbetarskap och ledarskap. Det finns vinster med att samordna förvaltningsspecifika utbildningar och kompetensutvecklingsinsatser. Förvaltningen behöver fortsätta arbeta i samma inriktning, prova nya metoder för lärande samt säkerställa att framtagna verktyg och processer används inom verksamheten. Projektet digitalt kompetenslyft har både drivits förvaltningsövergripande samt utforskat nya former för lärande. Att ta vidare lärdomar och erfarenheter från projektet till förvaltningens fortsatta arbete är prioriterat. Förvaltningen har därför beslutat om att hr-enheten får i uppdrag framåt att ansvara för förvaltningsövergripande samordning av kompetensutveckling och lärande. En tjänst inrättas under 2026 för detta. Inom Stockholms stad rekommenderas metoden ”transfer of training” för att säkerställa att utbildningsinsatser ger effekt och leder till nya eller förändrade beteenden. Transfer of training handlar om i vilken omfattning lärande från någon form av lärandetillfälle blir överfört till arbetet och leder till meningsfulla förändringar av individens beteende. Förvaltningen ser behov av att fortsätta stärka kompetens inom detta för chefer och roller som arbetar med att skapa lärande inom för att säkerställa att kompetensutvecklingsinsatser ger så bra utfall som möjligt. Kompetens kring lokaler och säkerhet Utbildningsmaterial, inklusive underlag för praktiska övningar inom området Pågående dödligt våld (PDV), har utvecklats och gjorts tillgängligt för samtliga chefer. För att säkerställa en enhetlig och hög kompetensnivå bör utbildningen införas som ett obligatoriskt inslag i avdelningarnas årshjul för kompetensutveckling. Det systematiska brandskyddsarbetet följs upp centralt av lokal- och säkerhetsenheten genom ett digitalt kontroll- och rapporteringssystem. Brandskyddskontrollanter kompetensutvecklas kontinuerligt, med särskilt fokus vid de fyra årliga träffarna inom brandskyddsnätverket, där erfarenhetsutbyte och kunskapsfördjupning står i centrum. För att säkerställa kvalitet och likvärdighet i uppdraget ska en tydlig rutin samt utbildningsmaterial utarbetas, vilka brandskyddskontrollanter ska genomgå innan uppgiften tilldelas. Lokal- och säkerhetsenheten är förvaltningens kompetensnav för lokalförvaltning och löpande underhåll. Kompetensen utvecklas kontinuerligt och enheten ger stöd till chefer i frågor som rör funktionella, säkra och kostnadseffektiva lokaler, med syfte att avlasta chefer i det dagliga arbetet. Kommunikation Förvaltningen ser behov av bildredaktörskompetens, vilket gäller både inom kommunikationsstaben men även generellt för alla kommunikatörer inom förvaltningen. Inom kommunikationsområdet är även digital kompetens och kompetens för att använda AI viktigt, t.ex. hur man använder AI inom photoshop-AI som exempel. Förvaltningen har gjort insatser för kompetensutveckling inom AI redan och fortsätter inriktningen framåt. Förvaltningen ser även att kompetens kring storytelling behöver utvecklas framåt. Stockholms stad arbetar med storytelling och förvaltningen behöver stärka sin egna kompetens inom området. Ytterligare kompetensområden inom kommunikation är hospitality design (hur man gör i ett rum när man håller event så att det känns välkomnande och att man förstår att ämnet är viktigt) samt användarupplevelse (innan-under-efter). Behålla Ledarskap Förvaltningen har under de senaste åren arbetat med att stärka ledarskapet hos förvaltningens chefer i förhållande till stadens chefsprofil och ledarskapsmodell. Förvaltningen ser fortsatt behov av att stärka ledarskapet. Utveckling av ledarskapet sker genom kontinuerliga insatser på chefsforum, utbildningar och utvecklingsinsatser, verktygslåda för chefer kring personalhantering och mentorskap. För chefer som är i behov kan även coachning via upphandlad leverantör erbjudas. Påfyllnad för chefer sker även genom stadens chefsseminarium som alla chefer uppmanas att ta del av. Förvaltningen har särskilt identifierat ett behov av att förtydliga chefsrollen och vad som förväntas av cheferna inom förvaltningen när det gäller arbetsgivarrollen, stadens styrning samt komplexitet i uppdraget. Särskilda insatser på chefsforum har genomförts och fortsätter framåt. Riktlinjen för chefsstruktur skapar även en tydlighet kring ansvar och uppdraget som chef i och med utgångspunkten att chef har ett sammanhållet ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Det finns även kompetensutvecklingsbehov kopplat till ledning för andra roller än chefer såsom påfyllnad i projektledning, utbildning i hur man arbetar i team på ett bra sätt och kunskap kring arbetsledning. Medarbetarskap och tjänstepersonsrollen Kulturförvaltningen har även identifierat ett behov av att arbeta med ledarskap och medarbetarskap kombinerat med varandra för att nå större effekt. Förväntningarna kring både ledarskap och medarbetarskap behöver vara tydliga och är lika viktiga att arbeta med. Förvaltningen fortsätter med fokus på medarbetarskap och ledarskap för vinster i både resultat och arbetsmiljö. Förvaltningen har de senaste åren arbetat med medarbetarskap genom bland annat introduktion i medarbetarskap, övningar på APT och liknande forum samt fokus i medarbetarsamtal och bedömningssamtal. Förvaltningen ser fortsatt behov av utveckling gällande medarbetarskap i förhållande till stadens personalpolicy och förväntningar enligt ett aktivt medarbetarskap. Förvaltningen ser även behov av att tydliggöra tjänstepersonsrollen och vad det innebär att arbeta i en kommunal förvaltning. Förvaltning fortsätter med fokus på medarbetarskapet genom tillgång till gemensam digital introduktion, övningar och stödmaterial. För att ytterligare stärka medarbetarskapet arbetar förvaltningen även vidare med initiativ kring pulsmätningar, friskfaktorer och tjänstepersonens roll. Kompetens att samverka I och med fortsatt verksamhetsutveckling och att komplexiteten inom staden och omvärlden ökar finns det fortsatt ett generellt behov framåt av kompetensen att samverka och samarbeta med andra roller, avdelningar och organisationer. När vi förväntas arbeta mer tillsammans både inom förvaltningen samt inom och utanför staden blir behovet av en väl utvecklad samarbetsförmåga och förmåga att samverka tillsammans med andra större. Förvaltningsövergripande samarbete och nätverk har under projekt Digitalt kompetenslyft lyfts som mycket givande och är en av de saker som projektet föreslår bör tas vidare till implementering efter projektet. Kulturförvaltningen kan generellt bli bättre på att samverka både inom förvaltningen men även över förvaltningsgränser. Det finns också förbättringspotential i att samverka med externa aktörer och samarbetspartners, vilket gäller för alla nivåer inom förvaltningen. Kompetens gällande tillgänglighet och inkludering Kulturförvaltningen arbetar för att Stockholm växer med kultur och alla stockholmare ska ha lika möjligheter att ta del av och skapa kultur i såväl ytterstad som innerstad. Särskilt viktigt är det att nå ut till de grupper som idag inte tar plats i stadens kulturliv. Förvaltningen behöver för att nå inriktningen och målen kring jämställdhet och jämlikhet samt krav på tillgänglighet (såsom kulturrådets krav på tillgänglighet) ha kompetens för att arbeta med frågorna. Förvaltningen bedömer att kompetensen finns i hög grad redan idag. Det är viktigt att bevara kompetensen och att fortsätta utveckla fokus och arbetssätt. Att ha kompetens kring tillgänglighet handlar även om tillgänglighet i digitala kanaler. För att möta behoven bör det även finnas jämställdhet och mångfald i kulturförvaltningens medarbetargrupp, som bör spegla representation inom Stockholms stads befolkningsgrupp. Kulturförvaltningen som arbetsgivare ska även vara tillgänglig för att kunna möta olika medarbetares olikheter. Förvaltningen har under 2025 gjort uppföljning av aktiva åtgärder kopplat till diskriminering och har flera åtgärder planerade, bland annat att stärka kunskaperna kring kränkande särbehandling och diskriminering samt stadens program för mänskliga rättigheter. Attrahera Attraktiv arbetsgivare Samtliga avdelningar på kulturförvaltningen har fortsatt behov av att rekrytera nyckelkompetens framåt. Ett starkt arbetsgivarvarumärke och strategiskt rekryteringsarbete är därmed viktigt både för förvaltningen som helhet samt för avdelningarna var för sig. Förvaltningen ser behov på längre sikt av att tydliggöra interna karriärvägar som ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare samt att öka mångfalden inom personalgruppen. Stockholms stadsbibliotek har påbörjat arbete inom detta område (genom t.ex. ungdomsanställningar). Exempel på åtgärder som förvaltningen skulle kunna arbeta med på längre sikt är egna traineeprogram och program för potentiella chefer. Förvaltningen ser även att det finns vinster att tydliggöra tjänstepersonsrollen för arbetsgivarsvarumärket genom att lyfta vilka samhällsvärden man bidrar till när man arbetar i kommunal förvaltning. Rekrytera Kulturförvaltningen följer Stockholms stads rekryteringsprocess och metod för kompetensbaserad rekrytering för att motverka diskriminering samt öka mångfald. Förvaltningen arbetar för att säkerställa att metoden följs samt ser att förvaltningens rekryteringsarbete framåt kan stärkas ytterligare. Som exempel har förvaltningen arbetat med en pilot att rekrytera utan personligt brev under 2025. Kulturförvaltningen har sedan 1 maj 2024 mätt kandidatupplevelsen i förvaltningens rekryteringar. Förvaltningen har under perioden 250101 till 251231 ett CNPS (Candidate Net Promoter Score) på -32 av +100. Candidate Net Promoter Score (CNPS) mäter hur nöjda kandidater är med rekryteringsprocessen där ett högre värde är bättre. Förvaltningen ser fortsatt behov av att förbättra kandidatupplevelsen och arbetar vidare med åtgärder kring detta. Introducera Förvaltningen har under de senaste åren arbetat med att utveckla en förvaltningsgemensam ingång på utbildningsplattformen, kulturförvaltningens lärportal. Respektive avdelning har även en ingång i lärportalen där medarbetare ska hitta de utbildningar som är relevanta för ens uppdrag. Förvaltningen ser behov av att fortsätta inriktningen med att se till att det finns stöd för introduktion av nya medarbetare både inom respektive avdelning och på förvaltningsnivå. Avsluta Förvaltningens målsättning är att avveckla och avsluta anställningar på ett sådant sätt att den som väljer att sluta blir en ambassadör för kulturförvaltningen och Stockholms stad. Avslutningssamtal ska hållas av ansvarig chef för att fånga upp eventuella förbättringsförslag både för verksamheten men också för det egna ledarskapet. Avdelningsspecifik kompetens Respektive avdelning är ansvarig för att genomföra kompetensanalys och se till att säkra den verksamhetskompetens som behövs för att klara av avdelningens uppdrag nu och framåt. Respektive avdelning ansvarar för relevanta aktiviteter för avdelningens kompetensförsörjning. Museer och Konst För Museer och Konst är det framförallt behov att rekrytera spetskompetens som är viktigt, vilket avdelningen bedömer att det finns goda förutsättningar för. Avdelningen kommer på längre sikt behöva hantera ett antal pensionsavgångar vilket gör att avdelningen behöver arbeta med kunskapsöverföring samt rekryteringar. Avdelningen har de senaste åren rekryterat flest byggnadsantikvarier vilket avdelningen ser kommer vara ett viktigt område framåt också. Avdelningen ser även att digital kompetens är viktigt framåt och har sett goda effekter av projektet Digitalt kompetenslyft. Avdelningen har för avsikt att fortsätta med relevant kompetensutveckling inom digital kompetens. För de mindre avdelningarna är flexibilitet fortsatt avgörande när det gäller behov av kompetens framåt. Liljevalchs Konsthall och evenemangsavdelningen har behov av resurser för specifika projekt av olika tidslängd där många projekt är på kort sikt. Liljevalchs Liljevalchs bedömer att avdelningen överlag har den kompetens som behövs men att det behövs mer av kompetensen och arbetar fortsatt med att öka arbetstid från deltid till heltid där det är möjligt. Liljevalchs har arbetat med och kommer även fortsatt att arbeta mer aktivt med mångfaldsperspektivet och att öka kompetens kopplat till mångfald. Avdelningen har ett starkt arbetsgivarvarumärke och har lätt att rekrytera eftersom det finns få liknande jobb att söka. Det finns en naturlig medarbetarresa inom avdelningen och stabil personalomsättning vilket är positivt, men skapar utmaning för att få in mångfald och nya perspektiv till avdelningen. Liljevalchs ser behov av kompetens för att fortsätta jobba med mångfald, verksamhetsutveckling och digital utveckling. Avdelningen har även behov av att utveckla och stärka den pedagogiska kompetensen för att nå målgruppen barn och unga. Här finns potentiella vinster med att samverka med andra avdelningar inom förvaltningen, t.ex. Kulturskolan. Evenemangsavdelningen För evenemangsavdelningen kan projekt variera väldigt mycket i storlek där vissa projekt har flera hundra personer involverade. Avdelningen bedömer att det i nuläget finns bättre förutsättningar att få in kompetens inom teknik och säkerhet. Avdelningen bevakar utvecklingen framåt och har generellt lätt att få in rätt kompetens. En potentiell utmaning framåt är tillgång till senior projektledarkompetens för stora evenemang, men i nuläget finns god kompetens. Evenemangsavdelningen har behov av specialiserad kompetens och arbetar kontinuerligt med specialiserad fortbildning inom t.ex. säkerhet och arbetsmiljö. Avdelningen ser behov av att fortsätta utveckla digital kompetens och kompetens kring tjänstepersonsrollen framåt. Administrativa staben För administrativa staben finns framåt behov av en stor bredd av kompetenser och roller inom sina olika stödfunktioner, samtidigt som spetskompetens också behövs. Förstärkning behövs gällande kompetens inom informationssäkerhet, projektledning och upphandling. Lokal-och säkerhetsenheten ska kompetensutvecklas inom ämnet Krisstöd och krissamtal och bredda sin byggnadstekniska kompetens inklusive tillgänglighetslagstiftningen. Kulturstrategiska staben För Kulturstrategiska staben finns fortsatt ett identifierat behov av att på handläggarnivå övergå till ett mer kommunikativt fokus samt resultatfokus. Inom Kulturstrategiska staben finns även behov kring ökad strategisk kompetens och kompetens som samverkansledare. Att vara samverkansledare innebär att leda projekt och utvecklingsprocesser som spänner över och inkluderar olika avdelningar och externa aktörer/leverantörer. Vanligtvis omfattar projekt och processer medarbetare, chefer och resurser som andra förfogar över. Samverkansledarens roll är att få resurserna att samspela mot ett eller flera mål. Kompetens och förmåga behövs även för att arbeta i förhållande till politiken. Kulturstrategiska staben ser även ett behov att säkra kompetens inom IT-upphandlingar framåt. Staben har pensionsavgångar framåt där brist kring beställarkompetens kommer att uppstå. Staben ser en utmaning med att säkerställa denna kompetens inom staben och ser ett behov av kompetens centralt på förvaltningen. Kulturskolan och Stadsbiblioteket har egna kompetensförsörjningsplaner för 2025 där deras specifika uppdrag, utmaningar och behov av verksamhetsspecifika kompetenser beskrivs närmare. För Kulturskolan behöver kompetensförsörjningsarbetet anpassas utifrån Kulturskoleplanen framåt, för att säkerställa att avdelningen har rätt kompetens för att nå sitt uppdrag. I övrigt ser avdelningen att AI och förändrad omvärld påverkar samt att det är fortsatt viktigt att arbeta med tjänstepersonsrollen. Summering av kompetensbehov • Behov av fokus och fortsatt utveckling gällande ledarskap i förhållande till stadens chefsprofil, ledarskapsmodell samt arbetsgivarrollen. • Behov av fokus och fortsatt utveckling gällande medarbetarskap i förhållande till stadens personalpolicy, förväntningar enligt ett aktivt medarbetarskap samt tjänstepersonsrollen. • Behov av gemensamma förutsättningar för kompetensutveckling och att vara en lärande organisation. • Behov av verksamhetsutveckling, förändringsledning och ökad digital kompetens är fortsatt viktigt. • Förvaltningen har överlag ett gott arbetsgivarvarumärket och behöver aktivt arbeta för att behålla och ytterligare stärka arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. • Kompetens att samverka blir mer viktigt. • Kompetens kring lokal och säkerhetsfrågor är prioriterat. • Kompetens gällande tillgänglighet och inkludering behövs och förvaltningen behöver säkerställa att det finns jämställdhet och mångfald i kulturförvaltningens medarbetargrupp. Aktiviteter i verksamhetsplan Aktiviteterna i kompetensförsörjningsplanen utgår från den övergripande analysen kring vilken kompetens som behövs hos förvaltningen på kort och lång sikt. Kulturförvaltningen genomför redovisade aktiviteter vilket medför kostnader i form av till exempel utbildningstid, genomförandetid och utvecklande av processer och verktyg som bör ses som investeringar för att förvaltningen ska nå utsatt inriktning, uppdrag och mål. Genomförda aktiviteter och dess resultat 2025 Mål Aktivitet Måldatum Ansvarig Uppföljning Indikator Frågeområde Kulturförvaltningens enheter arbetar Utvecklas och lär aktivt med lärande och använder den 2026-12-31 Chefer på alla nivåer nytt i förvaltningsövergripande lärportalen. medarbetarenkät 2025: 79 (+1 förgående år) Deltagarstatistik webbutbildning Introduktion kulturförvaltningen för nya Kulturförvaltningens enheter använder medarbetare: 88 de obligatoriska webbutbildningarna genomförda (+36 som finns för medarbetare och chefer 2026-12-31 Chefer på alla nivåer föregående år). Stärka introduktion (introduktionsutbildningar samt för Deltagarstatistik och chefer även arbetsmiljö och webbutbildning kompetensutveckling kompetensbaserad rekrytering). Introduktion för förvaltningens kulturförvaltningen medarbetare och för nya chefer: 11 chefer. genomförd (+8 föregående år). Under 2025 har instruktioner för Vidareutveckling av lärportalen, och uppföljning, fortsatt kommunikation. Fokus 2025 automatiska på nätverk, genomgångar, uppföljningsrapport 2026-12-31 Hr-enheten instruktioner för uppföljning och er till förvaltningens förtydligande kring obligatoriska chefer samt utbildningar. förtydligande obligatoriska utbildningar införts. Olika utveckling för Vidareutveckling av lärportalen – 2026-12-31 Avdelningschefer avdelningar, avdelningsingångar. pågående arbete. Kulturförvaltningens chefer använder Indikator övningar kring medarbetarskap utifrån Medskapandeindex behov samt ser till att medarbetare får 2025-12-31 Chefer på alla nivåer i medarbetarenkät: ta del av introduktion kring 80 (+2 föregående medarbetarskap som finns. år) Kulturförvaltningens chefer använder Indikator ledarskapsutveckling och stöd som Ledarskapsindex i finns för chefer såsom verktygslåda 2025-12-31 Chefer på alla nivåer medarbetarenkäten: inom personalhantering, utbildningar 84 (+3 förgående och coachning utifrån behov. år) Utbyte och utveckling på chefsforum Tema Fokus på ledarskap (erfarenhetsutbyte och nya Kommunikationsstab tjänstepersonsrollen och medarbetarskap i 2025-12-31 kompetenshöjande insatser t.ex. AI och hr-enhet på chefsforum maj syfte att skapa bättre och tjänstepersonens roll). 2025. förutsättningar för Antal genomfört arbetsmiljö, Tillgängliggöra grundläggande utbildning samarbete, webbutbildning inom 2025-03-31 Hr-enheten konflikthantering: arbetsklimat och konflikthantering för alla chefer. 17 st resultat. Utvärdering har genomförts under året, förslag att fortsätta med Utvärdering av fokus medarbetarskap övningar och och ledarskap inklusive att ta fram 2025-06-30 Hr-enheten webbutbildning så förslag fortsatt arbetssätt efter 2025. länge och paketera ihop med tjänstepersonsroll, friskfaktorer och pulsmätning 2026. Genomfört. Indikator frågeområde Vårt Implementering och spridning av ny Kommunikationsstab gemensamma internkommunikationsplan samt 2025-12-31 och hr-enhet uppdrag i aktiviteter till planen. medarbetarenkät: 79 (+3 föregående år) Stärka arbetsgivar- Stärkt internkommunikation som utgår varumärke för både från stadens nya koncept för förvaltningen som arbetsgivarvarumärket med ett mer 2027-12-31 Kommunikationsstab Pågående arbete. helhet samt för visuellt och emotionellt tilltal än respektive avdelning. tidigare (”Huvud staden”). Kompetenshöjande aktiviteter för att nå ut till branschcommunities och 2027-12-31 Kommunikationsstab Pågående arbete. business to business-målgrupper på stadens Linkedin-konto. Aktiviteter för att bättre nå ut till målgruppen barn och unga samt 2027-12-31 Kommunikationsstab Pågående arbete. aktiviteter kring mångfald och inkludering 2025-2027. Utifrån resultat kandidatupplevelse: Pågående arbete in i Utvecklad och • Ta fram förvaltningsmallar 2026. kvalitetssäkrad för återkoppling till Indikatorer rekryteringsprocess kandidater. kandidatupplevelse med fokus att • Ta fram checklista för vad genomsnitt CNPS 2025-12-31 Hr-enheten kandidater har en man kan tänka på gällande (Candidate Net positiv upplevelse av återkoppling. Promoter Score) för kulturförvaltningen • Förse avdelningarna med sitt 2025 -32 av +100 som arbetsgivare. resultat för dialog inom (jmf -44 för del av respektive avdelning. 2024) Indikator antal Kulturförvaltningens enheter använder skattningar i Grade: verktyg och metod för 891 skattningar medarbetarsamtal och 2026-12-31 Chefer på alla nivåer 260130 (motsvarar kompetensinventering både på Stärka förvaltningens 80% av individnivå samt gruppnivå. arbete kring medarbetarna) kompetens- Vidareutveckling av verktyg och försörjning. Sker i metod för medarbetarsamtal och Pågående arbete in i samband med projekt 2026-12-31 Hr-enheten kompetensinventering till att omfatta 2026. Digitalt övriga kompetensområden. kompetenslyft. Pågående arbete in i Ta fram förslag för hur former och Projektledare projekt 2026. Slutrapport metoder för lärande som använts i 2026-12-31 Digitalt kompetenslyft projekt Digitalt projektet kan fortsätta användas. kompetenslyft. Kulturförvaltningens enheter ska Förvaltningens årligen lyfta lika rättigheter och 2025-12-31 Chefer på alla nivåer enheter rapporterat möjligheter på APT (APT-material genomfört i ILS. och övningar finns). Rutin och stödmaterial Implementera rutin och stödmaterial framtaget, kring aktiva åtgärder enligt 2025-06-30 Hr-enheten uppföljning aktiva diskrimineringslagen. åtgärder skedde våren 2025. Antal genomfört Kulturförvaltningens chefer har webbutbildning Stärka förvaltningens kunskap inom kompetensbaserad 2025-12-31 Chefer på alla nivåer stadens arbete inom området rekrytering (KBR) som metod och har rekryteringsprocess: lika rättigheter och genomfört webbutbildning inom KBR. 7 st möjligheter. Material gällande mall, kravprofil och Arbete för att säkerställa att det finns annonsmall tydliga befattningsbeskrivningar 2025-06-30 Hr-enheten framtaget och (gemensam mall), kravprofiler och kommunicerat till annonsmallar inom förvaltningen. förvaltningens chefer. Genomfört pilot. Hr-enheten och Beslut kring Pilot rekrytering utan personligt brev 2025-06-30 medverkande chefer i fortsättning lyfts piloten. under 2026. Indikator DiMiOS Alla på mätning: Digital Kulturförvaltningen Tillsammans med SLK IT och mognad 50,3% ska ha en bra leverantörer fortsätta arbeta för att alla Enhet Digitalisering (44,9% 2024), arbetsmiljö med 2025-12-31 anställda skall få fungerande och IT digitalt arv 50,6% fungerande arbetsplatsutrustning. (44,9% 2024) och arbetsplatsutrustning digital förmåga 50,0 och verktyg. (44,9% 2024)% Öka vår digitala förmåga inom förvaltningen, Slutrapport projekt genomföra en Digitalt nödvändig digital Projektägare kompetenslyft. transformation och nå Fortsatt genomförande av projekt 2026-03-31 administrativ chef Förvaltning nått en digital mognad i Digitalt kompetenslyft samt avdelningschefer över målet för antal syfte att möta interna deltagartimmar i och externa behov och projektet. nå uppsatta mål för att vara relevanta både nu och i framtiden. Digitala informations-och En hög kompetens utbildningsträffar för 2025-12-31 Lokal- och Genomfört inom systematiskt brandskyddskontrollanter fyra gånger säkerhetsenheten brandskyddsarbete i per år. alla förvaltningens verksamheter och en kännedom om En digital utbildning om rapportering Lokal- och 2025-12-31 Implementerat innebörden i vårt av brandskyddsronder i verktyget IA. säkerhetsenheten interna styrdokument ”SBA inom kulturförvaltningen" Erbjuda VR utbildning i hantering av Lokal- och 2025-12-31 Genomfört handbrandsläckare. säkerhetsenheten Digitala utbildningar, Lokal- och informationsmaterial och utbildningar 2025-12-31 Genomfört säkerhetsenheten p å plats ute i verksamheterna. Specifika insatser: • Fokus på utbildning pågående dödligt våld, En hög medvetenhet inrymning och utrymning om hur hot- och kulturskolan under 2025. våldssituationer kan Lokal- och • Föreläsning ekobrott och 2025-12-31 Allt genomfört förebyggas och säkerhetsenheten välfärdsbrott hanteras. kulturförvaltningens ledningsgrupp mars 2025 • Krisledningsövning oktober 2025 Veckorapporter om det rådande Lokal- och säkerhetsläget i staden skickas till 2025-12-31 Genomfört säkerhetsenheten ledningsgrupp. Aktiviteter i verksamhetsplan 2026 Vissa aktiviteter pågår flera år framåt. Mål Aktivitet Måldatum Ansvarig Uppföljning Indikator frågeområde Starta upp modell för Utvecklas och lär förvaltningsövergripande samordning 2026-12-31 Hr-enheten nytt i för kompetensutveckling medarbetarenkät samt statistik från lärportalen. Stärka introduktion och kompetensutveckling Indikator statistik Vidareutveckling av lärportalen, och för förvaltningens från lärportal fortsatt kommunikation. Under 2026 2026-12-31 Hr-enheten medarbetare och chefer. fortsatt fokus på uppföljning. gällande deltagande vid utbildningar. Vidareutveckling av lärportalen – Uppföljning i VB 2026-12-31 Avdelningschefer avdelningsingångar. Se över möjligheter för eget program Uppföljning i VB för potentiella chefer för 2026-12-31 Hr-enheten kulturförvaltningen Uppföljning i VB. Kulturförvaltningens enheter ska Indikator årligen lyfta medarbetarskap på APT 2026-03-31 Chefer på alla nivåer ledarskapsindex och (APT-material och övningar finns). medskapandeindex Fokus på ledarskap och i medarbetarenkät medarbetarskap i syfte att skapa bättre Ta fram paket kring medarbetarskap, förutsättningar för 2026-12-31 Hr-enheten Uppföljning i VB friskfaktorer och pulsmätningar. arbetsmiljö, samarbete, arbetsklimat och resultat. Ta fram plan för ytterligare utbildning kring tjänstepersonens roll (se över om Stockholms stadsbiblioteks 2026-12-31 Hr-enheten Uppföljning i VB webbutbildning kan användas/justeras för hela förvaltningen). Stärkt internkommunikation som utgår både från stadens nya koncept för arbetsgivarvarumärket med ett mer 2027-12-31 Kommunikationsstab Uppföljning i VB visuellt och emotionellt tilltal än Stärka arbetsgivar- tidigare. varumärke för Kompetenshöjande aktiviteter för att förvaltningen som nå ut till branschcommunities och 2027-12-31 Kommunikationsstab Uppföljning i VB helhet samt för business to business-målgrupper på respektive avdelning. stadens Linkedin-konto. Aktiviteter för att bättre nå ut till målgruppen barn och unga samt 2027-12-31 Kommunikationsstab Uppföljning i VB aktiviteter kring mångfald och inkludering 2025-2027. Utvecklad och kvalitetssäkrad Uppföljning i VB. rekryteringsprocess med Förse avdelningarna med sitt resultat Indikator statistik fokus att kandidater har och stöd för kandidatupplevelse för 2026-12-31 Hr-enheten från en positiv upplevelse av dialog inom respektive avdelning. rekryteringsverktyg. kulturförvaltningen som arbetsgivare. Förbereda möjlighet för avdelningarna att vidareutveckla verktyg och metod Stärka förvaltningens för medarbetarsamtal och 2026-12-31 Hr-enheten Uppföljning i VB arbete kring kompetens- kompetensinventering till att omfatta försörjning. Sker i övriga kompetensområden. samband med projekt Digitalt kompetenslyft. Ta fram förslag för hur former och Projektledare projekt Slutrapport projekt metoder för lärande som använts i 2026-03-31 Digitalt Digitalt kompetenslyft projektet kan fortsätta användas. kompetenslyft Kulturförvaltningens enheter ska årligen lyfta lika rättigheter och 2026-12-31 Chefer på alla nivåer Uppföljning i VB möjligheter på APT (APT-material och övningar finns). Tema stadens program för mänskliga rättigheter samt område lika rättigheter Stärka förvaltningens och möjligheter på chefsforum maj Kommunikationsstabe 2026-06-30 Uppföljning i VB arbete inom området 2025 för att ge kunskapspåfyllnad till n och hr-enheten lika rättigheter och chefer samt möjlighet att jobba vidare möjligheter. med området med sina enheter. Ta fram förslag för införande av 2026-06-30 Hr-enheten Uppföljning i VB rekrytering utan personligt brev Öka vår digitala Slutrapport projekt förmåga inom Projektägare Digitalt Fortsatt genomförande av projekt förvaltningen, 2026-03-31 administrativ chef kompetenslyft samt Digitalt kompetenslyft genomföra en samt avdelningschefer löpande uppföljning nödvändig digital av antal transformation och nå deltagartimmar på en digital mognad i förvaltningsnivå syfte att möta interna och avdelningsnivå. och externa behov och nå uppsatta mål för att vara relevanta både nu och i framtiden. En hög kompetens inom systematiskt Digitala informations-och brandskyddsarbete i alla utbildningsträffar för Lokal- och 2026-12-31 Uppföljning i VB förvaltningens brandskyddskontrollanter fyra gånger säkerhetsenheten verksamheter och en per år. kännedom om innebörden i vårt interna styrdokument ”SBA Erbjuda VR utbildning i hantering av Lokal- och 2026-12-31 Uppföljning i VB inom handbrandsläckare. säkerhetsenheten kulturförvaltningen" Utbildningar Pågående dödligt våld Lokal- och (PDV) vid behov på plats ute i 2026-12-31 Uppföljning i VB säkerhetsenheten verksamheterna. • Föreläsning ekobrott och En hög medvetenhet om välfärdsbrott hur hot- och kulturförvaltningens Lokal- och våldssituationer kan 2026-12-31 Uppföljning i VB ledningsgrupp 2026 säkerhetsenheten förebyggas och • Krisledningsövning 1-2 hanteras. gånger per år. Veckorapporter om det rådande Lokal- och säkerhetsläget i staden skickas till 2026-12-31 Uppföljning i VB säkerhetsenheten ledningsgrupp. --- [Bilaga 2 - KuNkuf 2027-2029.pdf] Kulturnämnden: kulturförvaltningen Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Utfall KF Nämndens Nämndens Prognos för Förändring Nämndens Prognos för Förändring Nämndens Prognos för Förändring mnkr budget vp underlag omslutnings- jämfört med underlag omslutnings- jämfört med underlag omslutnings- jämfört med 2025 2026 2026 2027 förändring budget 2028 förändring ndens unde 2029 förändring nämndens underlag exl 2027 2026 exl 2028 till budget exl 2029 till budget omslutnings- ( 4-2) omslutnings- 2027 omslutnings- 2028 förändring förändring (8-4) förändring (12-8) 1 2 3 4 5 7 8 9 11 12 13 15 Driftverksamhet Kostnader 1 461,8 1 469,2 1 469,5 1 608,3 76,4 139,1 1 707,0 79,4 98,7 1 790,2 81,8 83,2 Förvaltningsgemensamt och stab 69,7 71,1 73,1 69,8 0,0 -1,3 72,1 0,0 2,3 73,7 0,0 1,6 Evenemang 67,4 51,3 55,8 71,3 4,4 20,0 99,0 4,6 27,7 100,7 4,7 1,7 Kulturstrategiska avdelningen 330,8 341,0 345,9 386,8 2,0 45,8 395,1 2,1 8,3 409,4 2,1 14,3 Kommunikationsstaben 9,4 9,7 9,7 9,9 0,0 0,2 10,2 0,0 0,3 10,5 0,0 0,3 Liljevalchs konsthall 80,5 79,8 79,7 81,2 14,5 1,4 82,8 15,1 1,6 84,1 15,5 1,3 Kulturskolan 266,5 277,5 279,2 300,7 3,7 23,2 308,8 3,8 8,1 320,0 4,0 11,2 Stockholms stadsbibliotek 456,9 461,8 445,3 491,0 10,0 29,2 529,2 10,4 38,2 567,4 10,7 38,2 Museer och konst 180,7 177,0 180,9 197,6 41,8 20,6 209,7 43,4 12,1 224,4 44,7 14,7 Intäkter (-) -204,3 -170,5 -170,8 -80,6 -76,4 0,0 -76,2 -79,4 4,4 -68,2 -81,8 8,0 Förvaltningsgemensamt och stab -10,3 -0,9 -2,9 -0,9 0,0 0,0 -0,9 0,0 0,0 -0,9 0,0 0,0 Evenemang -25,0 -8,6 -13,1 -7,6 -4,4 0,0 -8,6 -4,6 -1,0 -8,6 -4,7 0,0 Kulturstrategiska avdelningen -5,8 -2,0 -6,9 -2,0 -2,0 0,0 -2,0 -2,1 0,0 -2,0 -2,1 0,0 Kommunikationsstaben 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Liljevalchs konsthall -24,5 -22,9 -22,8 -6,3 -14,5 0,0 -0,9 -15,1 5,4 7,1 -15,5 8,0 Kulturskolan -39,0 -32,6 -34,3 -24,6 -3,7 0,0 -24,6 -3,8 0,0 -24,6 -4,0 0,0 Stockholms stadsbibliotek -39,0 -43,5 -27,0 -25,0 -10,0 0,0 -25,0 -10,4 0,0 -25,0 -10,7 0,0 Museer och konst -60,7 -60,0 -63,9 -14,2 -41,8 0,0 -14,2 -43,4 0,0 -14,2 -44,7 0,0 Verksamhetens nettokostnader inkl kap kostnad 1 257,5 1 298,7 1 298,7 1 527,7 0,0 138,4 1 630,8 0,0 103,5 1 722,0 0,0 94,5 varav avskrivningar 24,6 18,5 18,8 18,1 0,0 -0,4 18,2 0,0 0,1 21,0 0,0 2,8 varav internräntor 1,8 2,1 1,7 1,8 0,0 -0,3 2,2 0,0 0,4 2,6 0,0 0,4 Summa kostnader 1 461,8 1 489,8 1 469,5 1 608,3 76,4 138,4 1 707,0 79,4 99,1 1 790,2 81,8 86,5 Summa intäkter -204,3 -170,5 -170,8 -80,6 -76,4 0,0 -76,2 -79,4 4,4 -68,2 -81,8 8,0 Netto 1 257,5 1 298,7 1 298,7 1 527,7 0,0 138,4 1 630,8 0,0 103,5 1 722,0 0,0 94,5 4, 8 och 12 I kommunfullmäktiges budget redovisas endast kostnader/intäkter för nämndens egen verksamhet. Beräknade omslutningsförändringar skall anges av nämnden i verksamhetsplanen och redovisas till kommunstyrelsen. 5, 9 och 13 Prognos för omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster mellan olika nämnder, externa transaktioner, kompetensfonden och miljömiljarden redovisas här. KF budget 2026 och plan för 2027 och 2028 2026 2027 2028 Summa kostnader inkl kapitalkostnader -1 374,0 -1 374,0 -1 374,0 Drift och underhåll -1 374,0 -1 374,0 -1 374,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Internränor 0,0 0,0 0,0 Intäkter 90,3 90,3 90,3 Netto -1 283,7 -1 283,7 -1 283,7 Kulturnämnden: kulturförvaltningen Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Specifikation av förändringar i driftverksamheten (-) = ökade kostnader/minskade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget 2026 -1 374,0 90,3 Justerad vp -80,2 Av kommunfullmäktige beslutad plan för 2027 -1 374,0 90,3 Av nämnden beräknade förändringar 2027 Ökade kostnader för: HBTQi-monument -1,0 Löneökningar -21,6 Hyresökningar -31,6 kapitalkostnader 0,6 Uppräkning av stöd och övriga kostnader -16,0 Omslutningar -76,4 Återbemanna Stadsbiblioteket vid Odenplan i samband med återöppnandet (ca 20 tjänster. Halvårseffekt 2027). -6,3 Ersättningslokal för Kulturskolan under renoveringen av Hägerstensåsens medborgarhus. -0,5 Framtidens stad: Stockholmsutställningens betydelse 1930–2030. 100-års jubileum. Totala kostnader beräknas till 25 mnkr, vavar 16,0 mnkr är under planperioden -1,0 Spjutspetsforskning om Stockholms historia i välrenommerad forskningsmiljö -1,5 Utöka stöd till kulturetablering samt satsa på prisvärda produktionslokaler för dans, konst och musik -7,0 Stötta etablering av två nya samlingslokaler och stärk kapaciteten hos befintliga samlingslokaler -2,0 Tillgängliggör skollokaler för kultur- och föreningsliv -2,0 Utöka stöd till studieförbunden med inriktning på fokusområden och prioriterade målgrupper -4,2 Stärk kulturstöd till konstnärlig produktion inom det fria dans- och musikfältet samt till arrangörer inom alla konstområden -1,2 Stärk äldres tillgång till kultur inom äldreomsorgen: Utöka stödmodellen Kultur för äldre -1,0 Stärk tillgången till kultur för äldre i ofrivillig ensamhet -1,0 Kultur för äldre - Inför statistik- och uppföljningsverktyg som bidrar till ökad jämlikhet -0,3 Utöka utrymmet i Kulanpremien: kompletterande insatser för förskolor och skolor som inte tar del av kulturutbudet -2,1 Utöka Tvåornas kör med målsättningen att nå alla elever i årskurs 2 år 2030 -1,5 Utöka Kulturskolans orkesterskola/El Sistema med verksamhet på två nya skolor årligen -2,0 Utveckla och utöka verksamheten i Liljevalchs skaparverkstad -2,5 Utveckla museernas uppsökande pedagogiska verksamhet i skolorna -2,0 Erbjud kulturskoleverksamhet under hela året -1,0 Införliva Kulturskolans öppna verksamhet inom ordinarie budgetram, då medel från Kulturrådet minskar -3,0 Utöka Kulturskolans verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning -1,8 Öka underrepresenterade gruppers deltagande i Kulturskolan -1,8 Stärk öppna förskolan som arena för kulturupplevelser -0,6 Inför en ny finansieringsmodell för kollo (flytt av kostnad från andra förvaltningar) -5,0 Utveckla Kulturfestivalen till en större festival på internationell nivå, med start tidigast 2028 -5,0 Utveckla Nobel Week Lights. 2 mnkr per år ligger i budget, tillkommande kostnader uppskattas till 8,0 mnkr per år -8,0 Undanröj hinder för utplacering av offentlig konst i förskolor och skolor -1,5 Utveckla arbetet med den offentliga konsten -1,5 Utveckla ett digitalt folkbildningscenter kopplat till Stockholms stadsbibliotek -4,0 Utveckla medborgarservice och kontinuerliga förbättringar utifrån medborgardialog. Avser tre socionomtjänster -1,8 Utveckla en sammanhållen digital infrastruktur för museernas verksamhet och samlingar -6,0 Vidareutveckla Kulturskolans digitala utbud utifrån barns och ungas intressen -2,0 Utveckla ett nytt system för hantering och uppföljning av Kulanpremien -2,7 Nytt verksamhetssystem för kollo -1,5 Minskade kostnader för Förtärkt kompetens inom lokalfrågor 1,0 Minskade intäkter genom att: Avgiftsfria bibliotek - Avskaffa förseningsavgifterna inom Stockholms stadsbibliotek. Om förseningsavgifterna tas bort innebär det ett intäktsbortfall hos biblioteken. -3,0 Intäktsbortfall januari till mars 2027, avser ombyggnationen av Kungsträdgårdens scen. Arbetet påbörjas hösten 2026 och avslutas under 2027. -1,0 Medeltidsmuseet Intäktsbortfall, ramjustering -4,0 Kursavgifterna sänks från hösten 2026 (helårsffekt 2027) -1,7 Ökade intäkter Omslutningar 76,4 Nämndens underlag till budget för 2027 -1 684,5 157,0 (ska överensstämma med av KF beslutad plan för 2027) Minskade kostnader för: Stärkt kompetens inom lokalfrågor m.m. 1,0 Ökade kostnader för: HBTQi-monument -1,0 Av nämnden beräknade förändringar 2028 Minskade kostnader för: Kultur för äldre - Inför statistik- och uppföljningsverktyg som bidrar till ökad jämlikhet 0,3 Utöka Kulturskolans verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning 0,3 Stärk öppna förskolan som arena för kulturupplevelser 0,1 Nytt verksamhetssystem för kollo 1,5 Utveckla ett nytt system för hantering och uppföljning av Kulanpremien 1,6 Ökade kostnader för: Löneökningar -20,0 Hyresökningar -22,8 kapitalkostnader -0,5 Uppräkning av stöd och övriga kostnader -19,8 Återbemanna Stadsbiblioteket vid Odenplan i samband med återöppnandet (ca 20 tjänster. Halvårseffekt 2027). -6,2 Ersättningslokal och försöksverksamhet för Medeltidsmuseet. Omlokaliseringen beror på externa faktorer som kulturförvaltningen inte har rådighet över. -5,0 Framtidens stad: Stockholmsutställningens betydelse 1930–2030. 100-års jubileum. Totala kostnader beräknas till 25 mnkr, vavar 16,0 mnkr är under planperioden -3,0 Utveckla Kulturfestivalen till en större festival på internationell nivå, med start tidigast 2028 -25,0 Omslutningar -3,0 Ökade intäkter för: Intäktsbortfall januari till mars 2027, avser ombyggnationen av Kungsträdgårdens scen. Arbetet påbörjas hösten 2026 och avslutas under 2027. 1,0 Omslutningar 3,0 Minskade intäkter genom att: Renoveringen av Bergstenshuset kommer att medföra intäktsbortfall under tiden renoveringen pågår. Uppskattningen ger helårseffekt 2029 då endast L+ är tillgängligt. -5,4 Näm ndens unde rlag ti ll p lan för 202 8 -1 786,1 155,6 Av näm nden b eräknade förändringar 2029 Minskade kostnader för: Ökade kostnader för: Löneökningar -15,9 Hyresökningar -43,3 kapitalkostnader -3,3 Uppräkning av stöd och övriga kostnader -13,8 Framtidens stad: Stockholmsutställningens betydelse 1930–2030. 100-års jubileum. Totala kostnader beräknas till 25 mnkr, vavar 16,0 mnkr är under planperioden -7,0 Omslutningar -2,4 Minskade intäkter genom att: Renoveringen av Bergstenshuset kommer att medföra intäktsbortfall under tiden renoveringen pågår. Uppskattningen ger helårseffekt 2029 då endast L+ är tillgängligt. -8,0 Ökade intäkter genom att: Omslutningar 2,4 Nämndens underlag till plan för 2029 -1 871,8 150,0 Kulturnämnden: kulturförvaltningen Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Kapitalkostnader i ett tioårsperspektiv E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se (löpande prisnivå, mnkr) Utfall 2025 Budget 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Kapitalkostnader Kapitalkostnader på befintliga, ej avskrivna anläggningstillgångar. Internränta 1,8 1,6 1,1 0,8 0,6 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 Avskrivningar 24,6 19,3 13,6 10,0 6,4 2,9 0,8 0,8 0,8 0,6 0,1 0,0 Summa kapitalkostnader 26,4 20,9 14,7 10,8 7,0 3,3 1,2 1,2 1,1 0,9 0,4 0,3 Kapitalkostnader på nya investeringar i Pågående och beslutade projekt Internränta 0,0 0,0 0,6 1,4 2,0 2,1 2,1 1,9 1,8 1,7 1,7 1,2 Avskrivningar 0,0 0,0 4,5 8,1 14,6 17,9 21,1 19,9 19,9 16,7 16,7 13,4 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 5,1 9,5 16,6 20,0 23,2 21,8 21,7 18,4 18,4 14,6 Kapitalkostnader på nya investeringar i Planeringsprojekt, uppbunden investeringsplan Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Nya planeringsprojekt Internränta 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt, inkl. kapitalkostnader på samtliga nya investeringar Internränta 3,6 1,6 1,8 2,2 2,6 2,5 2,5 2,3 2,1 2,0 2,0 1,5 Avskrivningar 24,6 19,3 18,1 18,2 21,0 20,8 21,9 20,7 20,7 17,3 16,8 13,4 Summa kapitalkostnader 28,2 20,9 19,9 20,3 23,6 23,3 24,4 23,0 22,8 19,3 18,8 14,9 kapitalkostnader Kulturnämnden: kulturförvaltningen Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Investeringsplan 2027 och kommande år Prognos (mnkr) Prognos Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2033-- Utfall 2025 Plan 2032(7) 2026 (1) (2) (3) (4) (5) (6) (8) Inventarier och maskiner 23,4 23,3 10,0 10,0 1. Prognos 2026 2-5. Nämndens underlag för budget 2027-2030, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2026. 6-8. Nämndens plan för 2030 och framåt 2026-04-01 12:11 Invent o maskiner Kulturnämnden: kulturförvaltningen Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelninge E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Nämnderna ska redovisa samtliga taxor och avgifter som nämnden beslutar om. Redovisningen ska innehålla en kortfattad beskrivning av bakgrunden för avgiftsuttaget, till exempel koppling till lagrum med mera, och grunderna för beräkning av avgifterna. Taxor och avgifter Total Nuvarande intäkt VP Grund för Grund för Beslut om Senast Planerad nivå 2026 avgiftsuttag (lagrum, beräkning av Eventuell taxa/avgift fattas Taxa/avgift (namn) justerad justering (kr) (mnkr) reglemente etc.) taxa/avgift indexreglering av Kommentar Anmälningsavgift Vårsalongen 2024 400 1,5 mnkr Inget index f Skolbesök Skaparverkstad - NY 2025 2025 1700 0 0,0 Från och med 1 aug 2025. Entréavgifter. Gratis på måndagar Avdelningsche och för barn upp till 18 år. 2018 0 0,0 Inget index f Entréavgifter. Tisdag till söndag. Avdelningsche Pensionärer och studerande. 2025 135 130 6,4 mnkr Inget index f Från och med 1 jan 2026 Entréavgifter övriga. Tisdag till Avdelningsche söndag. 2025 165 160 7,9 mnkr Inget index f Från och med 1 jan 2026 Visningsavgifter från skolvisningar 1100- 1100- Avdelningsche till vuxenvisningar 2023 4100 3900 1,7 mnkr Inget index f Från och med 1 jan 2026 Enheten för Samlingen & Kulturmiljöenheten Uppdrag inom det byggnadsantikvariska området Indexeras Avdelningsche pris/tim , intern inom staden 2025 1 105 årligen f Uppdrag inom det byggnadsantikvariska området pris/tim, övriga myndigheter och Indexeras Avdelningsche stiftet 2025 1 175 årligen f Uppdrag inom det arkeologiska Avdelningsche området, pris/tim 2025 1 175 Inget index f Fotografering av föremål, konsteverk eller Avdelningsche dokument, ej fotograferade tidgare 2024 1 660 Inget index f Högupplöst bildfil inkl enklare Avdelningsche retusch 2024 400 Inget index f Specialbeställning med mer omfattande retusch eller enl Avdelningsche överenskommelse 2024 1 260 Inget index f LÅN AV MUSEIFÖREMÅL Utställningar på museer och konsthallar inom Sverige - lån om högst 2 år Uppläggningsavgift 2023 2 100 Inget index f Pris per föremål 2023 1 500 Inget index f Förlängning, adm avgift 2023 1 500 Inget index f Förlängning, pris per föremål 2023 1 100 Inget index f Utställningar på museer och konsthallar utanför Sverige - lån om högst 2 år Uppläggningsavgift 2023 5 700 Inget index f Pris per föremål 2023 2 800 Inget index f Förlängning, adm avgift 2023 2 800 Inget index f Förlängning, pris per föremål 2023 1 500 Inget index f Utsmyckning av förvaltningsbyggnader - lån om 5 år Uppläggningsavgift 2023 5 700 Inget index f Pris per föremål 2023 800 Inget index f Förlängning, adm avgift 2023 2 800 Inget index f Förlängning, pris per föremål 2023 800 Inget index f Påminnelse - Återlämning av Avdelningsche utgånget lån 2023 1 500 Inget index f Byggnadsdetaljer, pågående lån om högst 5 år Förlängning, adm avg ift 2023 2 800 Inget index f byggnadsdetalj 2023 800 Inget index f Påminnelse - Återlämning av Avdelningsche utgånget lån 2023 1 500 Inget index f Konst och föremål, pågående lån till stadens förvaltningar och bolag samt övriga organisationer - lån om högst 2 år Förlängning, adm avgift 2023 1 500 Inget index f Förlängning, pris per Avdelningsche föremål/konstverk 2023 1 100 Inget index f Påminnelse - Återlämning av Avdelningsche utgånget lån 2023 1 500 Inget index f LÅN AV KONSTVERK UR STADENS KONSTSAMLING Gestaltning av förskolor & Avdelningsche gruppboenden 1-5 konstverk 2020 500 Inget index f Gestaltning av förskolor & Avdelningsche gruppboenden 6+ konstverk 2020 700 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - 1- Avdelningsche 5 konstverk 2020 500 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - 6- Avdelningsche 15 konstverk 2020 1 000 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - Avdelningsche 16-25 konstverk 2020 1 500 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - Avdelningsche 26-40 konstverk 2020 2 000 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - Avdelningsche 41-55 konstverk 2020 3 000 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - Avdelningsche 56-75 konstverk 2020 4 000 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - Avdelningsche 76-100 konstverk 2020 5 000 Inget index f Gestaltning i skolor, äldreboenden o andra kommunala verksanheter i såväl kommunal som privat regi - Avdelningsche 100+ konstverk 2020 6 000 Inget index f Gestaltning av SDF-kontor och fackförvaltningskontor samt bolag Avdelningsche 1-20 konstverk 2020 5 000 Inget index f Gestaltning av SDF-kontor och fackförvaltningskontor samt bolag Avdelningsche 21+ konstverk 2020 8 000 Inget index f Utställningar på museer och konsthallar inom Sverige - lån om högst 2 år from Uppläggningsavgift 2014 1 650 Inget index Enhetschef from Pris per konstverk 2014 1 100 Inget index Enhetschef from Förlängning, adm avgift 2014 1 100 Inget index Enhetschef from Förlängning, pris per konstverk 2014 850 Inget index Enhetschef Utställningar på museer och konsthallar utanför Sverige - lån om högst 2 år from Avdelningsche Uppläggningsavgift 2014 4 500 Inget index f from Avdelningsche Pris per konstverk 2014 2 200 Inget index f from Avdelningsche Förlängning, adm avgift 2014 2 200 Inget index f from Avdelningsche Förlängning, pris per konstverk 2014 1 100 Inget index f Stadsvandringar Stadsmuseet f filen från Avdelningsche Stadsvandring skola 2024 1 350 f Stadsvandring, dag 2025 3 190 f Stadsvandringar, kväll & helger 2025 4 125 Visningar i Stadsmuseet f Vardagar, dagtid 2025 1 850 f Kväll & helger 202 5 2 750 f filen från Skolvisningar 2024 950 Världsarvet Skogskyrkogården f Visning 2 h, dag 2025 3 410 f Visning 2 h, kväll & helger 2025 4 125 f Visning fördjupning 3 h, dag 2025 4 320 f Visning fördjupning 3 h, kväll & helger 202 5 5 400 World Heritage Woodland filen cemetery, 3 hours - från evening/weekend 202 4 5 400 filen World Heritage Woodland från cemetery, 3 hours - day 202 4 4 320 filen World Heritage Woodland från cemetery, 2 hours - day 202 4 3 100 World Heritage Woodland filen cemetery, 2 hours - från evening/weekend 2024 3 750 Visning av Stadsbiblioteket f filen från Avdelningsche Visning dagtid 202 4 2 900 f filen från Visning, kväll & helger 202 4 3 750 filen Asplund’s masterpiece: Stockholm från City Library - Day 202 4 2 900 filen Asplund’s masterpiece: Stockholm från City Library - Evening/Weekend 2024 3 750 Visningar av museilägenheter f Stuckatörens våning, vardag 2025 3 190 f Stuckatörens våning, kväll & helger 2025 4 125 f Banrikehuset, vardag 2025 2 750 f Banrikehuset, kväll & helger 2025 4 125 f Tensta 1969, vardag 2025 2 750 f Tensta 1969, kväll & helger 202 5 4 125 f filen från Avdelningsche Blockmakarenshus, vardag 202 4 2 750 f filen från Blockmakarenshus, kväll & helger 2024 4 125 Medeltidsmuseet f Medeltida vandring, 1,5 h dagtid 2024 3 190 f Medeltida vandring, kvällar & Avdelningsche helger 2024 4 125 f Visning av svartbrödraklostrets Avdelningsche källare, dagtid 1 h 2025 3 190 f Visning av svartbrödraklostrets Avdelningsche källare, kvällar & helger 2025 4 125 f Visning av Vindragarlagets Avdelningsche skrålokal, dagtid 1h 2025 3 190 f Visning av Vindragarlagets Avdelningsche skrålokal, kvällar & helger 2025 4 125 f Skolvisningar Medeltidsmuseet f Stadsvandring kort 1h 2024 950 f Stadsvandring 1,5 h 2024 1 350 f Svartbrödraklostret 2024 950 f Universitet, högskolor & privata skolaror på eftergymnasial nivå, Avdelningsche kväll 2024 1 750 f Hyra Stadsmuseets lokaler filen från Avdelningsche Sevenbomssalen, heldag 2024 19 500 f filen från Avdelningsche Sevenbomssalen, halvdag 202 4 11 500 f filen från Avdelningsche Sevenbomssalen, 2 h 2024 5 500 f Visning i samband med konferens 2025 1 815 Stadsvandring i samband med konferens 2025 4 125 Stockholms stadsbibliotek Nytt bibliotekskort om det första är Avdelningsche förkommet 2012 20 f Förseningsavgift oavsett medietyp eller mediets lånetid 10 kr per Avdelningsche påbörjad vecka 2012 10 f Maxgräns övertidsavgift/media: 100 Avdelningsche kr 2012 100 f Spärrgräns över vilken lån nekas: Avdelningsche 100 kr 2012 100 f Administrativ avgift vid räkningsutskick, skickas efter 10 Avdelningsche veckor efter förfallodatum: 50 kr 2012 50 f Förkomna medier ersätts enligt Avdelningsche följande: f bok, vuxen 2012 350 f bok, barn 2012 100 f pocket, vuxen 2012 100 f pocket, barn 2012 100 f bok & cd, vuxen 2012 350 f bok & cd, barn 2012 100 f ljudbok, vuxen 2012 350 f ljudbok, barn 2012 100 f musik-cd vuxen 2012 350 f musik-cd barn 2012 100 f dvd, vuxen 2012 600 f dvd, barn 2012 350 f tv-spel, vuxen 2012 600 f tv-spel, barn 2012 350 f vinyl, vuxen 2012 600 f vinyl, barn 2012 350 f språkkurs, vuxen 2012 600 f språkkurs, barn 2012 350 f tidskrift, vuxen 2012 100 f tidskrift, barn 2012 100 f musikinstrument 2012 600 f verktyg 2012 600 f Biblioteksavgifter sammanlagt 5,0 mnkr Kulturstrategiska staben Ateljéköavgift 2022 160 Nämndbeslut Kulturskolan Kulturskolans terminsavgift - Nya avgifter till hösten 2026, ej Deltagare från annan kommun 2020 2026 3 500 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift - Deltagare från annan kommun Nya avgifter till hösten 2026, ej kortkurs 2020 2026 1 750 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift - KAP (Kulturskolans avancerade Nya avgifter till hösten 2026, ej program) 2020 2026 2 800 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift - Nya avgifter till hösten 2026, ej Instrumentalundervisning, sång 2020 2026 950 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift Bild och form, dans, teater, cirkus, Nya avgifter till hösten 2026, ej musikal 2020 2026 750 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift - Bild Nya avgifter till hösten 2026, ej och form, dans, teater, utökad tid 2020 2026 950 Inget index beslutat i nämnd Nya avgifter till hösten 2026, ej Ensemble/orkester 2020 2026 500 Inget index beslutat i nämnd Kortkurser i olika ämnen. Sex Nya avgifter till hösten 2026, ej lektioner/tillfällen. 2020 2026 500 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift - Nya avgifter till hösten 2026, ej Nyfiken på (tre lektioner) 2020 2026 300 Inget index beslutat i nämnd Kulturskolans terminsavgift - Nya avgifter till hösten 2026, ej Instrumenthyra 2020 2026 300 Inget index beslutat i nämnd 20,5 Nya avgifter till hösten 2026, ej Total intäkt kulturskoleavgifter mnkr Inget index beslutat i nämnd