Budgetunderlag för Norra innerstaden 2027–2029

Kallelse: I underlaget beskrivs de kommande årens utveckling och prioriteringar för stadsdelsnämndens verksamheter samt nämndens strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov som bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och stadens vision. [Underlag for budget 2027 med inriktning 2028 och 2029.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: NI 2026/46 Sid 1 (79) 2026-03-19 Handläggare Till Andreas Evestedt Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 09 596 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 med tillhörande bilagor. 2. Nämnden överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Jesper Ackinger Maria Härenstam stadsdelsdirektör avdelningschef Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 2 ( 79) Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning..............................................................................................................4 2 Lokala utvecklingsbehov.......................................................................................................7 2.1 Välbefinnande och hälsa...............................................................................................................8 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning....................................................................................................10 2.3 Arbete och företagande...............................................................................................................10 2.4 Boende och stadsmiljö................................................................................................................10 2.5 Demokrati och trygghet..............................................................................................................12 2.6 Miljö och klimat.........................................................................................................................13 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden.....................................14 3.1 Förskoleverksamhet....................................................................................................................14 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid........................................................................................19 3.3 Äldreomsorg...............................................................................................................................23 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning...........................................................28 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri........................................................................30 3.6 Stadsmiljöverksamhet.................................................................................................................38 3.7 Ekonomiskt bistånd....................................................................................................................41 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder.............................................................................................................43 3.9 Övrigt..........................................................................................................................................45 4 Sammanfattande ekonomisk analys...................................................................................54 4.1 Drift.............................................................................................................................................54 4.2 Investeringar...............................................................................................................................61 4.3 Verksamhetsprojekt.....................................................................................................................63 5 Lokalförsörjningsplan.........................................................................................................63 5.1 Sammanfattning..........................................................................................................................63 5.2 Planeringsförutsättningar............................................................................................................65 5.3 Hyreskostnadsutveckling............................................................................................................66 5.3.1 Administrativa lokaler........................................................................................................68 5.3.2 Arbetsmarknad....................................................................................................................68 5.3.3 Förskolor.............................................................................................................................68 Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 3 ( 79) 5.3.4 Kultur..................................................................................................................................69 5.3.5 Särskilda boenden för äldre................................................................................................69 5.4 Samverkan..................................................................................................................................69 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet...............................................................................70 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026.......................................................................................................70 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden)........................................72 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden).............................................72 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder......................................................73 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026.......................................................................................................73 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden)....................................73 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden)....................................75 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre...........................................................................76 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026.......................................................................................................76 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden)........................................76 5.7.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden)....................................79 5.8 Övrig information.......................................................................................................................79 6 Övriga redovisningar...........................................................................................................79 Bilagor Bilaga 1: SDN 09 2026 Bilaga 2: Klimatinvesteringar utsläppsminskningar 2027-2029 Norra innerstaden Bilaga 3: Klimatanpassningsinvesteringar 2027-2029 Norra innerstaden Bilaga 4: Kompetensförsörjningsplan 2027-2029 Norra innerstaden Bilaga 5: Lokalförsörjningsplan 2026 Norra innerstaden Bilaga 6: Uppdaterad Parkleksplan Norra innerstaden Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 4 ( 79) 1 Strategisk inriktning I detta underlag beskrivs de kommande årens utveckling och prioriteringar för stadsdelsnämndens verksamheter samt nämndens strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov som bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och stadens vision. Demografisk utveckling Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har idag omkring 155 600 invånare och kommer enligt Swecos prognos växa till drygt 155 700 invånare 2028, 156 400 år 2029 och till 158 900 invånare 2034. Antalet personer över 80 år beräknas öka med cirka 3 800 personer eller 43,4 procent fram till år 2034. Antalet barn mellan 1-5 år beräknas att minska med cirka 500 barn eller 6,3 procent till 2034. Inom stadsdelsnämndsområdet finns stadsdelarna Hjorthagen, Norra Djurgården, Gärdet, Djurgården, Östermalm, Vasastan, Norrmalm och Skeppsholmen. Stadens resursfördelningssystem utgår endast från stadsdelsnämndsområdets befolkning och behov. Stora delar av resurserna riktas till förskolebarn samt äldre personer över 80 år. Under perioden 2026–2029 beräknas en minskning av antal förskolebarn med 5,5 procent medan gruppen över 80 år beräknas öka med 13,7 procent. Förskola De senaste åren har det skett en minskning av antal barn på förskolor inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde både i kommunal och enskilt driven regi. Detta har inneburit att en överkapacitet uppstått i förskolelokalerna och förskolor har avvecklats. Andel barn i kommunal förskola i förhållande till fristående förskola fortsätter att öka när fristående förskolor lägger ned sina verksamheter. Från och med juli 2026 placeras barn med en garantiplats endast på kommunala förskolor och inte längre även på fristående förskolor. Befolkningsprognosen för antalet barn i åldern 1-5 år visar på en minskning med 6,1 procent från år 2025 till år 2029 och 5,0 procent till år 2032 då kurvan för antalet barn förväntas börja öka igen. Socialtjänst De höga kostnaderna för persontransporter innebär en utmaning för att nå en budget i balans. Kostnaderna för persontransporter belastar idag det fasta anslaget trots att de i stor utsträckning är kopplade till att enskilda har insatser som daglig verksamhet inom LSS som tillhör det rörliga anslaget. Inom stadsdelsnämndsområdet finns en ungdomsmottagning som är en kommunövergripande verksamhet (KÖV) där anslaget varit detsamma sedan start. Anslagen för KÖV behöver uppräknas för att bibehålla en god verksamhet. Ungdomar har möjlighet att söka till valfri ungdomsmottagning varför förvaltningen vill lyfta att samtliga ungdomsmottagningar bör finansieras som kommunövergripande verksamhet. Äldreomsorg Andelen invånare över 80 år beräknas öka med 13,7 procent eller med 1 377 personer under planperioden. Dessa är i huvudsak målgruppen för insatser inom äldreomsorgen. För att möta Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 5 ( 79) ett ökande behov av omsorg ska två nya vård- och omsorgsboenden byggas som beräknas vara klara tidigast 2031. Delar av Micasas fastigheter behöver renoveras samt nya vård- och omsorgsboenden byggas vilket kommer innebära stora ökningar av hyreskostnader för berörda vård- och omsorgsboenden. Hyresökningen kommer inte fullt ut kunna debiteras hyresgästerna inom särskilda boendena vilket kommer medföra en ökad nettohyreskostnad efter färdigställandet av renoveringarna. Det är viktigt att planeringen av framförallt underhållsåtgärder sker i nära dialog med verksamheten. Övergripande utveckling i stadsdelsnämndsområdet Offentlig plats och vistelse Området kännetecknas av ett centralt geografiskt läge, många kollektivtrafikpunkter, arbetsplatser och större arrangemang. Invånarna i stadsdelsnämndsområdet har generellt goda levnadsvillkor vilket ligger till grund för befintliga fördelningsnycklar i resursfördelningssystemet. Inom området vistas dagligen betydligt fler personer som arbetar eller studerar. Ett stort antal unga i områdets skolor är inte bosatta i området utan kommer från hela staden och regionen. Inom stadsdelsnämndsområdet finns exempelvis 25 procent av stadens gymnasieskolor. Barn och unga som går i områdets skolor tar del av förvaltningens öppna verksamheter som parklekar, ungdomsgårdar och ungdomsmottagning. Förvaltningens fältverksamhet bedrivs både i lokalsamhället och i citymiljöer och möter ofta unga som bor inom ett annat stadsdelsnämndsområde eller bor i annan kommun. Det socialt förebyggande arbetet bedrivs på flera nivåer och handlar såväl om uppsökande arbete för alla unga som ett riktat individarbete för personer i behov av stöd. I linje med omställningen till Framtidens socialtjänst kommer mer tid och resurser framöver att läggas på lotsning av personer som är i behov av råd och stöd. För att lyckas i uppdraget krävs fungerande samverkan med berörda aktörer. Det handlar främst om skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. En utmaning för förvaltningen är att räcka till för det stora antal aktörer som berörs av samverkan utifrån de individer förvaltningen möter. I nuvarande resursfördelningssystem inkluderas inte den vistelsepopulation av unga som dagligen vistas i området (gäller såväl studerande som personer som återkommande vistas i citymiljöer och i förvaltningens öppna fritidsverksamheter). Förvaltningen strävar efter att möta de behov som finns, men konstaterar att en justering i stadens resursfördelningssystem bör ske för att bättre möta de faktiska behoven och undvika ojämlikhet i ungas tillgång till stöd. Geografiska områden/platser med särskilda utmaningar:  Klara och Sergels torg Kvarteren i Klara och Sergels torg anses vara en riskmiljö för unga att vistas i. De anmälda brotten i området är högre än i andra delar av Stockholm och området klassas som en öppen drogscen, det vill säga det säljs droger regelbundet och förhållandevis öppet. Klaraområdet är den sydvästra delen av Norrmalm, några kvarter runt Sergels Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 6 ( 79) torg och Centralstationen. Vid Sergels torg, mitt i Klaraområdet finns en lokal för platssamverkan som är en mötesplats för samverkande aktörer. Här genomförs trygghetsskapande platsaktivering med konst och kultur som verktyg. Den nya verksamheten Klaranavet startas upp våren 2026 i förvaltningens lokaler på Sergels torg. Klaranavet ska komplettera andra aktörer i att fånga upp unga/unga vuxna i behov av stöd och vägledning i frågor som rör den unges vardag. Visionen för Stockholms stads och polisens samverkan på platsen är att Klaraområdet ska vara en varaktigt trygg och trivsam plats för boende, besökare och verksamma.  Centralstationen/Cityterminalen Centralstationen och Cityterminalen är en allmän plats som är öppen större delen av dygnet där människor i utsatthet, varav många som befinner sig i hemlöshet, återkommande vistas. Förvaltningen har en samordnande roll i platssamverkan kring de utsatta personer som stadigvarande vistas på platsen. I platssamverkan ingår Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, socialförvaltningen, Capio Vård för hemlösa, Jernhusen och Region Stockholm. Målsättningen med samverkan är att ge målgruppen erbjudande om stöd eller lotsning till samhällets stödsystem och att personer i behov kommer vidare till vård och/eller stöd.  Odenplan, Vasaparken och Observatorielunden Odenplan är en viktig knutpunkt för pendeltåg, buss och tunnelbana. Alla dagar, året runt, passerar eller rör sig många människor i området. Vasaparken och Observatorielunden ligger i närheten av Odenplan och ingår i området för platssamverkan. Den upplevda tryggheten på och runt Odenplan är något lägre än i andra delar av stadsdelsnämndsområdet och antalet brott och ordningsstörningar är fler. Genom bland annat aktivering är målet att platserna ska bli tryggare, trivsammare och mer attraktiva att vistas på. När människor inte bara passerar utan stannar kvar på en plats bidrar den sociala kontrollen till att göra en plats tryggare. Största utmaningar inom stadsdelsnämndsområdet:  Utmaning: Hantering och utformning av förskolelokaler Höga lokalhyror inom stadsdelsnämndsområdet, lokaler som inte är anpassade för att bedriva förskola samt svårigheten att planera för mindre barngrupper samtidigt som förskolorna behöver fylla platserna är en tydlig utmaning. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 7 ( 79)  Utmaning: Ekonomiska incitament att öppna stödboenden och gruppbostäder Förvaltningen konstaterar att det i nuläget saknas tillräckliga ekonomiska incitament för stadsdelsnämnderna att öppna stödboenden eller gruppbostäder enligt LSS och SoL. Hyreskostnaderna i nyproduktion överstiger ofta den hyra den enskilde betalar i kombination med den ersättning som utgår genom resursfördelningssystemet.  Utmaning: Ökat behov av alla typer av äldreomsorgsinsatser Äldreomsorgsprognosen visar på ett ökat behov av alla insatser inom äldreomsorgen. När allt fler äldre med behov av omsorg bor hemma i sitt ordinarie boende kommer behovet av dagverksamhet och hemtjänst att öka. Största möjligheter inom stadsdelsnämndsområdet:  Möjlighet: Omställningen till Framtidens socialtjänst Arbetet med omställningen till Framtidens socialtjänst syftar till att möjliggöra en lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst som når ut med förebyggande arbete och stöd i ett tidigt skede. Etableringen av Klaranavet på Sergels torg är ett exempel på hur förvaltningen tar sig an omställningsarbetet.  Möjlighet: Gemensamt ansvar för hälsa och delaktighet i en åldervänlig stad En förutsättning för att klara de demografiska utmaningarna är en förbättrad folkhälsa, med hälsofrämjande arbete redan innan 65 års ålder, så att behovet av vård och omsorg minskar eller skjuts upp. I arbetet för en åldersvänlig stad är det hälsofrämjande centralt men det är också tydligt att detta inte enbart utförs av äldreomsorgen. Kultur, idrott, motion, föreningsliv, tillgång till parker och grönområden, inflytande och delaktighet bidrar också till stärkt folkhälsa.  Möjlighet: Digitalisering och AI Staden bör ta ett större centralt ansvar för att invånare och medarbetare kan ta del av en likställd digitalisering. Det bör enligt förvaltningen göras genom olika modeller för finansiering av testverksamhet, uppskalning och digitala investeringar, liksom former för samverkan mellan förvaltningar så att resurser och kompetens används mer effektivt. 2 Lokala utvecklingsbehov Här beskrivs stadsdelsnämndsområdets lokala utvecklingsbehov som bidrar till att främja hållbarhet och motverka stadens socioekonomiska segregation. Områdena rör övergripande frågor som kan komma att påverka budget och andra centrala styrdokument. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 8 ( 79) 2.1 Välbefinnande och hälsa Bakgrund och kännetecken Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde är ett av stadens mest befolkningstäta områden och väntas fortsätta växa, även om utvecklingen skiljer sig mellan stadsdelarna. Den socioekonomiska situationen är stark med högre utbildningsnivå, skolresultat, inkomster samt lägre arbetslöshet, ekonomisk utsatthet och ohälsa i jämförelse med resten av staden. Området kännetecknas också av en växande andel invånare över 65 år, där framför allt andelen personer över 80 år ökar stort kommande år och står ut i jämförelse med andra stadsdelsnämndsområden. Befolkningen i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har på gruppnivå goda förutsättningar att åldras med bibehållen hälsa. Hög ålder innebär dock i sig ökade risker för ohälsa. Med stigande ålder ökar den fysiska och psykiska skörheten. Risken för kognitiva sjukdomar, cancersjukdomar och hjärt-/kärlsjukdomar ökar också med stigande ålder, exempelvis fördubblas förekomsten av kognitiv sjukdom ungefär vart femte år efter 65 års ålder enligt Demenscentrum. Antalet personer över 80 år prognosticeras gå från cirka 10 000 år 2026 till omkring 15 000 år 2045 vilket innebär att antalet personer med kognitiv sjukdom/demens också kommer att öka vilket påverkar omsorgsbehoven. Därför är en strategisk satsning att arbeta enligt förvaltningens plan för att förbättra livskvaliteten för personer som lever med kognitiv sjukdom/demens. Kunskap om äldre personers levnadsvillkor inom stadsdelsnämndernas geografiska nivå (eller lägre) är svår att finna. Det finns information om befolkningen i stort (främst upp till 65 år) och om åldersfördelningen, men sällan information om äldre personer utifrån något annat än just ålder, kön och var de bor. För att kunna göra analyser kring befolkningens behov i de olika stadsdelsnämndsområdena skulle mer underlag behöva göras tillgänglig för stadsdelsförvaltningarna. Läs mer under 3.9 Övrigt - Digitalisering och AI. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 9 ( 79) Högre andel äldre äldre innebär ökat behov av stöd från äldreomsorgen Förvaltningen ser att befolkningsutvecklingen innebär att fler personer med kognitiv sjukdom och fler multisjuka äldre personer kommer att bo kvar i sin stadsdel och i sitt ordinarie boende. Detta beror dels på att platserna på vård- och omsorgsboende inte bedöms täcka det framtida behovet, dels på att mer vård och omsorg kan ges i hemmet genom utvecklade arbetssätt och digitala lösningar. En utbyggd och utvecklad dagverksamhet är en viktig förutsättning för att möjliggöra ett hållbart kvarboende och en fungerande livssituation för både den äldre i behov av stöd och för anhöriga. Ett ökat kvarboende ställer krav på tillgängliga, förebyggande och stödjande insatser som skapar trygghet i vardagen samt ett stöttande lokalsamhälle och en närmiljö som möjliggör självständighet. I framtiden kommer multisjuka äldre att bo hemma längre och sjukhusvistelser för denna grupp går inte att undvika helt. Att fler multisjuka bor i ordinärt boende påverkar primärvårdsbehovet. Det kan exempelvis leda till mer hemsjukvård, fler besök i primärvården och mer avancerad vård i hemmet. Detta ställer höga krav på samverkan mellan regionen och kommunen för att ge god och nära vård och omsorg. Hälsofrämjande och förebyggande insatser för en åldrande befolkning En förutsättning för att klara de demografiska utmaningarna är en förbättrad folkhälsa, med hälsofrämjande arbete redan innan 65 års ålder, så att behovet av vård och omsorg minskar eller skjuts upp. Primärvården har ett ansvar att förebygga ohälsa som också förtydligats med omställningen till en god och nära vård. I arbetet för en åldersvänlig stad, som syftar till att staden ska vara bra att åldras i, är det hälsofrämjande centralt men det är också tydligt att detta inte enbart utförs av äldreomsorgen. Kultur, idrott, motion, föreningsliv, tillgång till parker och grönområden, inflytande och delaktighet bidrar också till en stärkt folkhälsa. Omställningen till framtidens socialtjänst innebär ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete inom hela socialtjänsten, inklusive äldreomsorg. Förvaltningen ser också en potential i att utveckla arbetet med föreningsstöd och samverkan med föreningslivet för att bidra till ett folkhälsofrämjande arbete i vuxen ålder. Det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen syftar bland annat till att förebygga fallolyckor, undernäring, psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet och riskfaktorer för kognitiv sjukdom/demens. Äldreomsorgens förebyggande arbete behöver starta innan de första insatserna ges för att personen ska kunna bibehålla sina förmågor och självständighet så långt som möjligt. De öppna verksamheterna behöver fortsätta sitt arbete för att nå de som idag inte går på eller attraheras av de fasta aktiviteterna på träffpunkterna. Strategiska prioriteringar  Förebyggande arbete genom att arbeta enligt förvaltningens plan för att förbättra livskvaliteten för personer som lever med kognitiv sjukdom/demens, Livsstil för hjärnhälsa samt arbete med föreningsstöd och samverkan med föreningsliv för att vara del av det folkhälsostärkande arbetet bland vuxna.  Förvaltningen ser behov av en fortsatt utvecklad och prioriterad samverkan med Region Stockholm kring omställningen till en god och nära vård och omsorg utifrån ovan beskrivna faktorer. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 10 ( 79) 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning Bakgrund och kännetecken Unga personer som bor i stadsdelsnämndsområdet har på gruppnivå goda förutsättningar avseende uppväxtvillkor och utbildning. Förvaltningens statistik från januari 2026 visar att inskrivningsgraden i förskolan uppgår till 95,9 procent. Stadens framtagna Statistik för stadsdelsområden 2025 visar att behörigheten till gymnasiet hos niondeklassare boende i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde uppgår till 97,3 procent (2024). Statistiken visar även att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde uppgick till 6,1 procent, jämfört med 13,5 procent för hela staden (2023). Förvaltningen har för indikatorn Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd under de senaste tre åren rapporterat in ett värde på 0,3 procent.  Förvaltningen har inte identifierat något lokalt utvecklingsbehov inom området Uppväxtvillkor och utbildning 2.3 Arbete och företagande Bakgrund och kännetecken Det geografiska område som Norra innerstaden inbegriper har både flest antal anställda och antal arbetsställen i staden. Runt hälften arbetar inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, informations- och kommunikationsverksamhet samt finans- och försäkringsverksamhet. Bland de största arbetsgivarna finns universitet, högskola, kommun och banker. Utmärkande är flera stora arbetsgivare och huvudkontor kombinerat med en stor variation av ett flertal små branscher som sysselsätter 5-8 procent av områdets anställda vardera. Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har en lägre andel öppet arbetslösa än snittet för staden och lägst långtidsarbetslöshet. Sysselsättningsgraden är samtidigt sedan ett antal år lägre än för övriga innerstadsstadsdelar, 79,7 jämfört med 80,5 procent. Arbetet fortlöper under planperioden för att stärka etableringen till arbetsmarknaden med samordnade, långsiktiga och individanpassade insatser samt stöd till grupper med långvarig utsatthet i enlighet med rubrik Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden. Förvaltningen kommer i samverkan med Stockholm Business Region AB utveckla arbetet för det lokala näringslivet utifrån etableringen av funktionen näringslivsutvecklare. Förvaltningen kommer i detta utvecklingsarbete väga in de frågor om trygghet och säkerhet som är aktuella i stadsdelsnämndsområdets samverkan med näringslivet idag.  Förvaltningen har inte identifierat något lokalt utvecklingsbehov gällande område Arbete och företagande. 2.4 Boende och stadsmiljö Bakgrund och kännetecken Enligt Stockholms stads befolkningsprognos väntas antalet äldre öka kraftigt under de kommande åren, vilket medför ett betydande och växande behov av vård- och Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 11 ( 79) omsorgsboenden för äldre. Enbart för att möta behovet inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde beräknas 153 ytterligare platser behöva tillskapas under den kommande treårsperioden, enligt äldreomsorgsprognosen. Samordning av processerna för boendeplanering Från och med i år finns en ny process för boendeplaneringen, Samordnad äldreboendeplanering (SÄB), där förvaltningen kommer att lyfta mer preciserade behov. Förvaltningen ser med tillförsikt fram emot att denna nya process ska leda till mer konkreta resultat. Samtidigt vill förvaltningen lyfta behovet av att utveckla samordningen mellan stadens olika boendeplaneringsprocesser för att säkerställa en mer sammanhållen planering över tid. Utvecklingen av hälso- och sjukvård innebär att personer med funktionsnedsättning successivt lever allt längre. I takt med att personer med psykisk funktionsnedsättning inom socialpsykiatrins stödboenden åldras uppstår i ökande grad behov av omsorg, vilket kan fås på vård- och omsorgsboende. Kvarboendeprincipen innebär också att många väljer att bo kvar i stödboenden med mer omfattande omsorgsbehov, vilket påverkar boendemiljön och verksamhetens inriktning. Det medför samtidigt svårigheter för yngre personer att få tillgång till dessa bostäder och ålderssammansättningen kan upplevas mindre ändamålsenlig för den som nyligen flyttat hemifrån. Läs mer under Tillgång till ett varierat utbud av boenden under 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning och 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri. För att säkerställa att dessa olika behov kan mötas på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt behöver all boendeplanering omfattas av en sammanhållen och integrerad lokalförsörjningsprocess. En sådan helhetssyn skulle stärka den långsiktiga planeringen av boendeplatser som beviljas enligt såväl socialtjänstlagen som LSS. Öka ekonomiska incitament att öppna stödboenden och gruppbostäder Förvaltningen konstaterar att det i nuläget saknas tillräckliga ekonomiska incitament för stadsdelsnämnderna att öppna stödboenden eller gruppbostäder enligt LSS och SoL. Hyreskostnaderna i nyproduktion överstiger ofta den hyra den enskilde betalar i kombination med den ersättning som utgår genom resursfördelningssystemet. Detta riskerar att hämma utbyggnadstakten trots identifierade behov. Om staden i större utsträckning skulle driva LSS- bostäder i egenregi kan det på sikt minska stadens kostnader för LSS-utjämningen, som i dag uppgår till cirka 2 miljarder kronor. Genom att analysera varför stadens bidrag till utjämningen är så högt och därefter skapa tydliga ekonomiska incitament för stadsdelsnämnderna att utveckla stöd och service för personer med funktionsnedsättning kan staden både stärka verksamheten och förbättra sin ekonomi. Det skulle gynna såväl staden som de personer som är i behov av stöd. Strategiska prioriteringar  Lyfta behov av vård- och omsorgsplatser i den samordnade äldreboendeplaneringen (SÄB).  Lyfta behovet av att boendeplanering för personer med funktionsnedsättning i behov Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 12 ( 79) av stödboende eller gruppboende enligt SoL eller LSS integreras i den övergripande lokalförsörjningsprocessen, i likhet med SÄB. 2.5 Demokrati och trygghet Bakgrund och kännetecken Förvaltningen verkar i en av stadens mest intensiva och komplexa miljöer. Det geografiska områdesansvaret omfattar inte bara invånare utan även en betydande dagbefolkning, ett stort antal arbetsplatser och arbetstillfällen samt omfattande besöksnäring med hotellnätter och tillfälliga besökare. Det innebär att belastningen på det offentliga rummet är konstant - över dygnets alla timmar och årets alla säsonger. För att förstå nämndens uppdrag behöver förvaltningens storlek och ansvar belysas ur flera perspektiv: antal invånare, andel äldre, dagbefolkning, antal arbetsplatser, kollektivtrafikflöden och besöksintensitet. I relation till övriga staden och andra kommuner innebär detta ett ovanligt högt nyttjande av offentliga miljöer och en särskild komplexitet i trygghets- och demokratifrågor. Det geografiska områdesansvaret i en föränderlig demografi Den demografiska utvecklingen ställer nya krav. Vi lever längre och är friskare högre upp i åldrarna, men andelen äldre ökar samtidigt som fler lever med kroniska sjukdomar eller demens och är i behov av stöd i hemmet. Samtidigt minskar barnantalet. Sammantaget medför utvecklingen ett behov av att se över lekparksstruktur, tillgång till utegym, ytor för spontanidrott och att tillgängligöra ytor för äldres rörelse. Frågan är dock komplex, besöksintensiteten i området gör att trycket på exempelvis lekplatser kan kvarstå trots ett minskat lokalt barnantal. Planering behöver därför utgå från faktisk användning, inte enbart folkbokförd statistik. Trygghet i det offentliga rummet Det offentliga rummet i stadsdelsnämndsområdet används kontinuerligt och av många olika grupper. Det är en demokratisk grundprincip att människor ska kunna vistas i trygga offentliga miljöer utan att det kostar pengar. Att värna det demokratiska rummet är därför en kärnuppgift. Äldre uttrycker ofta oro för att ramla, både på grund av bristande väglag och på grund av trängsel eller risk att bli påkörda eller knuffade. Trygghetsarbetet behöver därför omfatta både fysisk utformning (belysning, halkbekämpning, separation av trafikslag) och social närvaro. Äldre personer är också en resurs i trygghetsarbetet och när äldre personer vistas på en plats upplevs den ofta som trygg även för andra. Förvaltningen har ett brottsförebyggande och trygghetsskapande ansvar, samtidigt som andra aktörer ansvarar för exempelvis trafik, belysning och kollektivtrafikmiljöer. För att åstadkomma effekt krävs samverkan, särskilt vid kollektivtrafikknutpunkter där många människor möts och där otrygghet riskerar att uppstå. Många aktörer på samma arena I stadsdelsnämndsområdet verkar många aktörer samtidigt, vilket medför en risk att arbetet Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 13 ( 79) blir fragmenterat snarare än samordnat. Civilsamhället är en viktig partner som kan komplettera nämndens verksamheter. Exempelvis möter församlingar äldre som bor i hyresrätter inom stadsdelsnämndsområdet som lever i ekonomisk utsatthet. Ofrivillig ensamhet är inte åldersbunden och kräver bred samverkan mellan offentliga aktörer och ideella krafter. Strukturen behöver stärkas för samarbete där olika aktörer kompletterar varandra. Strategiska prioriteringar  Värna och utveckla demokratiska offentliga platser - trygga, tillgängliga och kostnadsfria miljöer för alla.  Stärka tryggheten vid knutpunkter för kollektivtrafik genom samverkan med ansvariga för trafik, belysning och fastigheter, samt inspirera och möjliggöra aktivering vid kollektivknutpunkter likt verksamheten på Sergels torg. 2.6 Miljö och klimat Bakgrund och kännetecken Värmeproblematiken i stadsdelsnämndsområdet är bland de större i staden, samtidigt som antalet invånare över 85 år är högre än i övriga staden. Äldre personer är tillsammans med barn, personer med funktionsnedsättning och personer med underliggande sjukdomar särskilt känsliga för värme. Stärkt grönstruktur för motverkan av värmeöar Förvaltningen ser ett behov att stärka grönstrukturen genom att utveckla gröna gaturum, med fokus på skuggande trädstråk tillsammans med trafikkontoret. Det är viktigt att äldre personer kan promenera och ta sig till parker och grönområden för svalka och rekreation. Som grund för arbetet behöver förvaltningen tillsammans med trafikkontoret identifiera och prioritera platser där utveckling av gröna, skuggande stråk är möjlig och mest angelägen. Förutom att stärka grönstruktur behöver även befintliga träd värnas och utvecklas. I innerstaden är det ont om utrymme för teknisk infrastruktur som ledningar, vatten och avlopp. Förvaltningen hanterar många ansökningar om schakttillstånd och ser att dessa ofta hamnar i konflikt med mål om att värna och utveckla stadens träd. Det finns behov av utökade resurser för att skapa möjlighet att förbättra stadens arbete med att både utveckla och följa upp att kraven i stadens tekniska handbok efterlevs och att schakter sker korrekt så att värdefulla träd skyddas. Strategiska prioriteringar  Öka tillgång till svalka i stadsmiljön genom att stärka grönstrukturer och minska förekomsten av värmeöar genom samarbete med trafikkontoret.  Stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret samverkar vid externa ansökningar om schakttillstånd för att förbättra möjligheter att värna stadens träd vid schaktarbeten. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 14 ( 79) 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden Under respektive verksamhetsområde beskrivs omvärldsfaktorer, interna faktorer av betydelse och utmaningar som verksamheterna står inför och vilka prioriteringar som bedöms behöver göras de kommande tre åren. Här beskrivs även behov och förslag på effektiviseringar som sänker kostnader och/eller höjer kvaliteten i verksamheten. 3.1 Förskoleverksamhet Demografi och omvärldsfaktorer Förvaltningen har under en längre tid fokuserat på förskolans kompensatoriska uppdrag och hälsofrämjande lärmiljö som nu utgör en bra grund för fortsatt arbete. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetssättet måste fortgå samtidigt som ett skärpt fokus behöver riktas mot undervisningen. Förmågan att utvärdera, följa upp och analysera undervisningens effekter på alla nivåer i styrkedjan, från undervisningsnivå- till rektors- och huvudmannanivå, ska stärkas. Forskning visar att barns närvaro i förskolan bidrar till goda livschanser. Arbetet med att följa upp barns frånvaro och främja närvaro kommer därför att vara fortsatt prioriterat. Förskolan och socialtjänsten behöver gemensamt stärka förståelsen hos medarbetare och vårdnadshavare om att regelbunden närvaro i förskolan utgör en friskfaktor som främjar barns hälsa, lärande och sociala skyddsfaktorer. Flera verksamheter inom förvaltningen ser en ökad otrygghet i föräldrarollen hos nyblivna föräldrar. För att ge adekvat stöd till dessa föräldrar krävs en samverkan mellan förskola och socialtjänst som är tidig, tillgänglig och samordnad. Det kräver att verksamheterna identifierar gemensamma behov, utbyter erfarenheter och lägesbilder, vilket förvaltningens handlingsplan för samverkan mellan förskola och socialtjänst förväntas bidra med. Även en stärkt samverkan med barnavårdscentraler är önskvärd. Ändamålsenliga lokaler och hyreskostnader Befolkningsprognoserna och osäkerhet kring kommande nybyggnationer gör det svårt att planera för framtida behov av förskoleplatser. Förvaltningen behöver förbereda verksamheten på att antalet barn minskar, men vara försiktig med att ändra de faktiska förhållandena för att ha en kapacitet att vara flexibel. Processen från planering av byggprojekt till att lokalerna är färdiga att tas i bruk är lång och pågår ofta i flera år, vilket gör att behovet under tiden kan komma att förändras. Flexibilitet i planprocessen till skillnad mot det som varit behövs. En detaljplan bör ha fler användningsområden för flexibilitet. De senaste åren har det skett en minskning av antal barn på förskolor inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde, både i kommunal och enskilt driven regi. Detta har inneburit att en överkapacitet uppstått i förskolelokalerna och både kommunala och fristående förskolor har avvecklats och verksamheter slagit samman. När fristående förskolor har avvecklats har förvaltningen kunnat erbjuda platser på kommunala förskolor. Om denna trend fortgår som en konsekvens av ett sjunkande barnunderlag behövs en utökad beredskap och överkapacitet i antalet platser hos de kommunala förskolorna. Från och med den 1 juli 2026 kan garantiplatser i förskolan enbart erbjudas på kommunala förskolor. Detta kan komma att Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 15 ( 79) påverka fristående förskolors förutsättningar att bedriva kostnadseffektiva verksamheter om antalet barn i verksamheterna minskar som i sin tur ställer ytterligare krav på kommunala förskolors förmåga att kunna erbjuda plats. Förändringen behöver en noggrann bevakning framöver. För närvarande görs en genomgång av samtliga förskolelokaler för att få ett grepp om skick och underhållsbehov samt kapacitet för att anpassa lokalerna utifrån det framtida behovet av förskolor. Ett funktionsprogram för förskola har arbetas fram liksom typrumsbeskrivningar med bland annat färg och materialval. Planering av ytor ska vara i relation till kapacitet och att verksamhet tas in i ett tidigt skede för att inte ändringar behöver göras i ett senare skede som gör det kostsamt. Befolkningsprognosen för antalet barn i åldern 1-5 år visar på en minskning med 5,5 procent från år 2026 till år 2029 och 6,2 procent fram till år 2031, varefter kurvan för antalet barn förväntas börja öka igen. Hyreskostnader Stadens resursfördelningssystem tar inte hänsyn till de höga hyresnivåerna i innerstaden. Vid varje omförhandling av hyreskontrakt sker en marknadsanpassning av hyrorna och ansvar för inre underhåll övergår till stadsdelsnämnden, vilket medför betydande kostnadsökningar. Den kompensation som idag ges för höga hyror anses fortsatt nödvändig, även om den inte utgör en tillräcklig kompensation för innerstadens höga hyreskostnader. Hyreskostnaderna inom förskolan har ökat bland annat till följd av nybyggnation av förskolelokaler. Nya lokaler som tagits i bruk har högre hyresnivåer vilket ställer krav på effektivt lokalutnyttjande. Det är en utmaning att redan beslutade projekt kraftigt ökar i Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 16 ( 79) kostnad och att den summa nämnderna har fått beslutat inte längre överensstämmer med projektets kostnader. Det blir även ökade kostnader för investeringar i inventarier som uppstår vid etablering av nya förskolor. Förvaltningen arbetar med att nå ett effektivt lokalutnyttjande i förhållande till det sjunkande barnantalet i stadsdelsnämndsområdet. Utveckling av möjligheterna till lokalsamordning och att avveckla lokaler som inte behövs är ett led i effektiviseringsarbetet. Här ser förvaltningen en möjlighet i att använda skollokaler som står tomma om skolor lägger ner/slår samman sin verksamhet. Nya större lokaler skulle potentiellt kunna samutnyttjas med exempelvis en familjecentralsverksamhet, vilket förvaltningen har haft svårt att starta upp bland annat på grund av lokalbrist. Behovet av förskoleplatser påverkas av hur många bostäder som byggs i stadsdelsnämndsområdet samt hur befolkningsprognosen utvecklas. Årets prognos under planperioden visar en minskning med 564 barn, vilket är 86 färre barn än vad Sweco prognostiserade förra året, då prognosen visade en minskning med 478 barn under planperioden. Bostadsantagandet i befolkningsprognosen inkluderar endast de byggprojekt där detaljplanen har vunnit laga kraft. I exploateringskontorets tidplan finns flera byggprojekt planerade än vad som speglas i befolkningsprognosen. När tidplanerna för byggprojekten förskjuts innebär det ökad osäkerhet för planering av verksamheter. Utifrån barnantalets variationer behöver anpassningar göras för att nå en väldimensionerad och ekonomiskt hållbar organisation på både kort och lång sikt, både vad gäller förskola och öppen förskola. Förvaltningen prognostiserar ökade löner, fortsatt höga livsmedelspriser och höga hyror. Underhållet av verksamhetslokaler inom förskolan är eftersatt och underhållsarbetet kommer att belasta en redan ansträngd budget främst genom hyresökningar. Politiska styrsignaler beträffande barngruppers storlek, chefstäthet, personaltäthet och förskollärartäthet utgör målkonflikter när ekonomin är ansträngd och hyror som ska täckas trots minskat barnunderlag tar allt större del av ersättningen. Inskrivningsgrad Enligt stadens senaste mätning är 95,9 procent av barn i åldern 2-5 år boende inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde inskrivna i förskola, i dessa siffror är barn med tillfälligt personnummer inte inräknade. Detta är en ökning från 95,3 procent år 2024. Per den 31 januari 2026 var 6 865 barn inskrivna i förskola inom stadsdelsnämndsområdet, av dessa är 55,3 procent inskrivna i nämndens förskolor, vilket kan jämföras med 55,5 procent år 2025. Prognos för antalet förskoleplatser och planerade verksamhetsanpassningar beskrivs närmare i lokalförsörjningsplanen under avsnitt 5.6 Pedagogisk verksamhet. Undervisningen i fokus Barnens språkutveckling är ett fortsatt prioriterat område. Forskning visar att god språkutveckling är en skyddsfaktor och en förutsättning för fortsatt lärande. Det systematiska kvalitetsarbetet med undervisningen i fokus är fortsatt prioriterat under kommande planperiod. Förskolan har etablerat en stabil struktur för kvalitetsarbetet och utgår ifrån Skolverkets nationella kvalitetssystem med tillhörande mål och framgångsfaktorer. Det Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 17 ( 79) fortsatta utvecklingsarbetet behöver i högre grad rikta uppmärksamheten mot att följa upp undervisningens effekter samt kunna aggregera resultat från undervisningsnivån genom hela styrkedjan, från arbetslag till rektor och huvudman. I samband med införandet av Infomentor har gemensamma underlag för planering och uppföljning tagits fram. Underlagen kommer ge nya och förbättrade möjligheter för bedömning av progression i barns lärande och kunskap om hur utbildningen i förskolan bidrar till barns utveckling och lärande. Det är viktigt att nämndens arbete kan fortgå i linje med det arbete som också pågår på förskoleförvaltningen med att ta fram en gemensam modell för uppföljning av förskolornas kvalitet inom staden. Det blir fortsatt viktigt att beakta hur denna modell kan skapa nytta i hela styrkedjan och i den lokala kontexten utifrån förutsättningar och behov. Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan Stärkt samarbete med socialtjänsten Förskolan har en central roll i att stötta vårdnadshavare, både genom daglig kontakt och i samtal om barnets utveckling, trivsel och behov. Genom dialog, vägledning och ett tillgängligt bemötande ger förskolan direkt stöttning till föräldrar. Tidigt och förebyggande stöd behöver erbjudas barn och deras vårdnadshavare innan problem växt sig stora. Förskolan kan i sin kontakt med vårdnadshavare bidra till att uppmärksamma behov och slussa vidare till relevanta stödinsatser och öka vårdnadshavarnas kännedom om det stöd som finns att tillgå. För att kunna arbeta tidigt och förebyggande med de yngre barnen och deras familjer behövs både kunskap och redskap. Av vikt är att uppmärksamma barn som, tillfälligt eller varaktigt, har behov av särskilt stöd. För att öka möjligheten till tidig upptäckt av barn som lever med missförhållanden i hemmet finns ett behov av kontinuerliga kompetenshöjningsinsatser för att se och agera på tecken på omsorgsbrist, till exempel föräldrars missbruk eller barn som upplever våld i hemmet. Förvaltningen har arbetat fram en gemensam handlingsplan mellan förskola- och socialtjänst som ska stärka samarbetet under planperioden. Fokus för handlingsplanen och tillhörande aktiviteter är stärkt samverkan mellan avdelningarnas ledningsfunktioner, stärkt föräldrastöd samt tidiga insatser. I linje med god och nära vård och omsorg är även samarbetet med vårdaktörer på gruppnivå en prioriterad fråga. Förvaltningens samverkan med både regionens och privata aktörers barnavårdscentraler (BVC) och barnmorskemottagningar (BMM) är utmanande utifrån att det inte finns en tydligt etablerad samverkan. Både förskola och socialtjänst ser behov av exempelvis en huvudöverenskommelse med regionen, som möjliggör ökad samverkan med BVC och BMM för att stärka det tidigt främjande och förebyggande arbetet. Intressekonflikter i stadens arbete Nuvarande resursfördelningssystem gör det svårt för förvaltningen att möta förväntningarna i vissa av stadens indikatorer, det gäller framför allt barn per grupp och antal barn per medarbetare. Nämnden får ingen extra resurstilldelning för huvudmannaskapet mer än för köhandläggningen gällande förskolan. Det saknas ersättning som inkluderar den beredskap Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 18 ( 79) som förvaltningen behöver ha för att möta upp behovet av förskoleplatser när exempelvis fristående förskolor väljer att ha lägre barnantal än de har tillstånd för, eller stänger sin verksamhet. Något som blir mer aktuellt utifrån ett minskat behov av förskoleplatser till följd av ett minskat barnunderlag. Förvaltningen ser ett behov av att resurstilldelningen ses över, alternativt ge möjlighet till budgetjusteringar, med exempelvis stadsdelsanpassade indikatorer för detta ändamål. Konsekvenser av att förskolor i enskild regi stänger Utifrån det minskade barnantalet märker förvaltningen en tendens att antalet fristående förskolor minskar. Det kan komma att bli färre fristående förskolor i framtiden utifrån prognosen om fortsatt minskning av barnantal, osäker inflyttningsprognos samt eventuella framtida politiska beslut som kan komma att påverka fristående aktörers förutsättningar. Från och med juli 2026 får garantiplatser enbart erbjudas på kommunala förskolor vilket kan påverka fristående verksamheters förmåga att bedriva kostnadseffektiva verksamheter. Hur förändringen kommer att påverka fristående och kommunala förskolor behöver bevakas noggrant. När fristående förskolor stänger kan det innebära svårigheter för förvaltningen att på kort tid tillhandahålla förskoleplatser i närområdet till de barn som står utan. I arbetet med att säkerställa en väldimensionerad organisation utifrån det minskade barnunderlaget är det viktigt att inte enbart beakta det totala antalet platser utan även deras geografiska placering. Var barnen bor behöver vara en aspekt i planeringen så att tillgången till förskola är fortsatt god så att resvägen för barn och vårdnadshavare är rimlig. Kompetensförsörjning Förvaltningen har det senaste året haft en mycket låg extern personalomsättning utanför staden gällande förskollärare och barnskötare. Det kan i framtiden riskera att bli en övertalighet inom förskolans verksamheter om det fortsatt sjunkande barnantalet, som framkommer av den långsiktiga befolkningsprognosen, blir verklighet. Utifrån att efterfrågan minskat är tillgången till förskollärare just nu god och det tidigare ansträngda rekryteringsläget för barnskötare med rätt kompetens är inte längre lika relevant. Istället finns en risk för övertalighet då barnskötare som slutar inte ersätts i samma utsträckning som tidigare, vilket också innebär att förskollärartätheten ökar. Den eventuella framtida övertaligheten i förskolan kan leda till ett behov av omställning i kompetens, med fokus på äldre målgrupper, vilket förvaltningen kan behöva ta höjd för. En sådan omställning kan inte betraktas som enbart en förflyttning av arbetskraft då kompetensen och uppdragen skiljer sig åt avseende innehåll, ansvar och styrning utifrån olika lagar och regler. En sådan omställning behöver också beaktas utifrån medarbetarnas motivation och professionella identitet då uppdraget, arbetsvillkoren och målgruppen skiljer sig åt. Här kan staden stötta med skräddarsydda utbildningar för att underlätta omställningen. Idag är det många sökanden till de få förskollärartjänster som utlyses inom förvaltningen. En faktor som kan komma att påverka tillgången i framtiden, om det blir en fortsatt trend, är att bland annat Stockholms universitet ser en kraftig minskning av antalet sökande till förskollärarutbildningen mellan åren 2025-2026. Dessutom kommer beslutet, att det framöver Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 19 ( 79) kommer att kräva som lägst betyget D i svenska för att vara behörig till förskollärarutbildningen, sortera ut fler sökanden. Behov av kompetensutveckling Enligt förskolans läroplan har legitimerade förskollärare det pedagogiska ansvaret på förskolan och därmed ett särskilt ansvar i undervisningen som arbetslaget bedriver. Förskolläraren behöver således kunna leda arbetslaget i undervisningens genomförande. Då flera stadsdelsförvaltningar har liknande behov, ser förvaltningen gärna att staden samordnar och skapar förutsättningar för kompetenshöjning avseende förskollärares ledarskap. Förvaltningen kommer att bidra till praktiknära forskning med fokus på förskollärares ledarskap genom deltagande i ett treårig FoU-program som leds av forskningsinstitutet Ifous. När arbetssätt och verktyg digitaliseras behövs en kompetenshöjning inom medarbetargruppen. Andra utvecklingsbehov inom förskolan är att höja flerspråkig personals språkkompetens i yrkessvenska. Barnskötarnas kompetens är en fortsatt prioriterat område varför det gemensamma arbetet som pågår kring kartläggning av barnskötares kompetens och framtagandet av gemensam yrkestitulatur samt validering och kompetensutvecklingsinsatser anses betydelsefullt. Arbetsmiljö Förvaltningen fortsätter att arbeta med och följa upp den framtagna handlingsplanen för en förbättrad arbetsmiljö för förskollärare och barnskötare. Handlingsplanen fokuserar bland annat på ett närvarande ledarskap, förbättrade förutsättningar för att planera, genomföra, följa upp och utveckla undervisningen samt på minskad sjukfrånvaro. Förvaltningen ser gärna att underlaget för förbättrad arbetsmiljö (2017) ses över och förnyas. Systemstöd för synpunkter och klagomål Förvaltningen saknar ett enkelt och välfungerande systemstöd för inkommande synpunkter och klagomål och för ärenden gällande kränkande behandling i förskolan och klagomål mot utbildningen. Ett ändamålsenligt systemstöd skulle underlätta för förvaltningen både i hanteringen av synpunkter och klagomål, men också i uppföljningen och analysarbetet, vilket i sin tur skulle kunna förbättra barnrätts- och jämställdhetsarbetet. Prioriterade satsningar  Arbeta i enlighet med den plan för samverkan som finns mellan förskola och socialtjänst med fokus på stärkt samverkan mellan ledningsfunktioner, stärkt föräldrastöd och tidiga insatser.  Utveckla mer ändamålsenliga förskolelokaler samt öka lokalernas flexibilitet för att möjliggöra nyttjande av fler målgrupper.  Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på uppföljning och analys av undervisningens effekter. 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid Demografi och omvärldsfaktorer I takt med att stadsdelsområdet växer med byggandet av Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden behöver förvaltningen se över mötesplatser och behov hos målgruppen. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 20 ( 79) Stadsdelsnämndsområdets centrala läge med många kulturetablissemang och mötesplatser gör området unikt när det gäller genomströmning av personer som inte är bosatta i området. De öppna verksamheterna tar emot många besökare från andra delar av staden. En utmaning är att slitage och besöksantal ökar men att den ekonomiska fördelningsnyckeln inte tar hänsyn till besöksantal utan endast respektive stadsdelsnämndsområdes invånarantal. De öppna förskolorna är uppskattade och viktiga mötesplatser för familjer. Verksamhetens lärmiljöer bjuder in till lek och gemenskap och föräldrar erbjuds stöd i sin föräldraroll. Öppna förskolan är dessutom en viktig arena för att nå ut till föräldrar och skapa tillit till förskolans verksamhet och är för många en bra introduktion till att senare börja i förskola. Öppna förskolan har en god samverkan med biblioteket, regionen och socialtjänsten och öppna förskolan fungerar som informationskanal till föräldrar bland annat genom att informera om socialtjänstens tidiga stöd och förebyggande verksamhet. För att säkerställa en god och likvärdig kvalitet inom öppna förskolan behöver verksamheten följas upp och utvärderas. Under planperioden vill förvaltningen fokusera på att skapa en bättre bild av efterfrågan och behov av öppen förskola i enlighet med stadens gemensamma program för öppen förskola. Målet är att utifrån en lokal kontext i Norra innerstaden kunna säkerställa tillgängliga verksamheter med generösa öppettider. Uppföljningen och utvärderingen av verksamheten kommer att göras utifrån stadens nya Program för öppen förskola som ska implementeras under planperioden. Aktuell statistik och befolkningsprognoser visar att antalet barn och unga minskar vilket gäller såväl lokalt, i staden och i landet. Förvaltningen ser dock en ökning av besökare på nämndens ungdomsgårdar och i vissa parklekar. Förvaltningen saknar dock mer precisa underlag för att veta var besökarna i framför allt parklekarna bor, för att kunna analysera trenden mer detaljerat. Parklekarna i området används även ofta som skol- och förskolegårdar för verksamheter som inte har en egen gård. Att satsa på det främjande arbete i parklekar är långsiktigt brottsförebyggande. Verksamheten behöver anpassas för att möta behovet och attrahera låg- och mellanstadiebarn, bland annat genom att investera i parkleksbyggnader och verksamhetens innehåll. Ett resonemang om fördelar med eventuell samlokalisering med skolan kan behöva föras under planperioden. Förvaltningen ser även att det blir allt viktigare att möta barn och ungdomar på nya platser vilket kommer innebära ökade kostnader under planperioden. I och med att förvaltningens öppna fritidsverksamheter lockar besökare från hela staden och länet, utgör Norra innerstadens stadsdelsförvaltning en viktig aktör för att fånga upp även dessa ungdomar och ge dem en meningsfull fritid. Förvaltningen ser att senareläggande av öppettider i flera av nämndes parklekar bidrar till fler besökare bosatta utanför stadsdelsnämndsområdet, vilket kan kräva annan bemanning och ett annat säkerhetstänk än tidigare. För att ta höjd för detta har parklekarnas bemanning utökats med personal från nämndens ungdomsgårdar. Ytterligare en utmaning i mötet med unga generellt är den förändrade syn som finns på demokrati och mänskliga rättigheter. Organisatoriska mellanrum och behov av samverkan Både fältassistenter och ungdomsmottagningen har i uppdrag att samverka mer med skolorna. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 21 ( 79) En utmaning inom stadsdelsnämndsområdet är det stora antalet skolor och antalet olika huvudmän att samverka med. Ett nytt uppdrag i budget är att jobba mer med fristående skolor vilket inte varit prioriterat tidigare på grund av resursbrist. Idag får fältassistenterna ibland säga nej till att gå ut till skolor då det inte finns resurser att möta alla förfrågningar. Förfrågningar kommer redan från åk. 6, vilket är positivt men inte matchar förvaltningens arbete där fältassistenterna generellt gör skolbesök från åk 7. Intressekonflikter i stadens arbete Utbud av öppen förskola För öppen förskola behövs en översyn av utbud och efterfrågan kopplat till sjunkande barnantal. Förvaltningen upplever en utmaning i att planera verksamheten utifrån behovet av öppen förskola. Det finns inga tydliga direktiv i staden om vilken omfattning som ska erbjudas avseende antal platser samt öppettider på verksamhet. En tydligare vägledning för planeringen ger bättre förutsättningar att nå målet om att erbjuda en tillgänglig och likvärdig verksamhet inom staden. Här ser förvaltningen att det idag blir en intressekonflikt utifrån önskemål, behov och kostnad jämfört med tilldelad budget för verksamheten. Samverkan på offentlig plats På vissa platser är det många olika aktörer som ska samverka med uppsökande arbete vilket innebär ett stort behov av att klargöra vem som har vilken roll och vilket mandat. Inom fältverksamheten finns ramverket Stockholmsstandard för socialt fältarbete som säkerställer att stadens fältassistenter arbetar enhetligt, förebyggande och evidensbaserat, vilket underlättar samverkan. Förvaltningen ser att arbetet som läggs på ansvarsförtydligande och gränsdragningar i samverkansarbetet är viktigt för att få till en väl fungerande verksamhet. Förstärkningsuppdraget som stärker samverkan mellan stadens ungdomsjour och förvaltningens Klarafältare är ett gott exempel på samverkan och hur verksamheter kan komplettera varandra. Parklekarnas innehåll och utformning Parklekarna ska vara mötesplatser med trygga vuxna förebilder. Under planperioden kommer samverkan ske med kulturnämnden i implementeringen av stadens parkleksstrategi för utveckling av verksamheten. I vissa parklekar är merparten av besökarna yngre barn än den av parkleksstrategin prioriterade målgruppen, 6-12 år, vilket behöver tas i beaktande i planering av verksamhetens innehåll. Det saknas idag lämpliga inomhuslokaler för verksamhet riktad till 9-12 åringar förutom i Vasaparkens parklek. Om förvaltningen ska lyckas med uppdraget att nå den prioriterade målgruppen krävs andra förutsättningar och tillgång till lämpliga lokaler. Genom att stadens skolor har minskade elevunderlag skulle stadsdelsnämnden kunna samverka med utbildningsnämnden avseende lokaler för denna målgrupp. Verksamheter för barn i mellanstadieålder Från och med halvårsskiftet 2025 blev fritidsklubbarna som drivs av utbildningsnämnden avgiftsfria. Verksamheten riktar sig till delvis samma målgrupp som stadsdelsnämndens parklekar. Utbildningsnämnden konstaterar i sin verksamhetsberättelse 2025 att inskrivningsgraden på fritidsklubbarna har ökat efter förändringen. Under 2025 hade utbildningsnämnden även i uppdrag att ”i samråd med stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 22 ( 79) och kulturnämnden, utreda och föreslå åtgärder för hur stadens verksamheter för barn i mellanstadieålder kan samverka och komplettera varandra bättre för att säkerställa meningsfull och vuxenledd fritid under och efter skoltid”. Nämnden konstaterar att det är positivt att inskrivningsgraden på fritidsklubbarna ökat men efterlyser resultatet av utredningen för att staden gemensamt ska kunna ta ett helhetsgrepp och tydliggöra vad som blir parklekarnas huvudsakliga uppdrag när allt fler mellanstadiebarn deltar i fritidsklubbarna. Samverkan med föreningslivet Inom målgruppen barn och unga fördelar idrottsnämnden föreningsstöd främst till lagverksamhet. De har ett riktat stöd till drop in-verksamhet, men det fördelas enbart till prioriterade stadsdelsområden, exempelvis Järva, med krav på kostnadsfri träning. Sedan 2025 har Norra innerstadens stadsdelsnämnd fått in ett ökat antal ansökningar om stöd för drop in-verksamhet, med syfte att nå äldre tonåringar som antingen valt att sluta med lagsport eller aldrig börjat och här ser föreningslivet ett behov av låga trösklar. Att som ungdom få vara med baserat på krav om träningar tre gånger i veckan och matcher på det gör att många både barn och unga förlorar intresset. Syftet med drop in-verksamhet är att unga ska kunna spela för att det är kul utan krav på prestationer och därigenom möjliggöra ett ökat deltagande inom en åldersgrupp som slutar och har en underrepresentation av tjejer. Förslaget är att idrottsnämnden, som har den högsta sakkunskapen i idrottsfrågor, bör vara den nämnd inom staden som fördelar stöd för idrottslig drop in-verksamhet. Idag är det en otydlighet gentemot föreningslivet om vilket stöd de kan söka från vilken nämnd och staden uppvisar inte någon enhetlig strategi i frågan Kompetensförsörjning Över lag är det lätt att rekrytera medarbetare till förebyggande uppdrag. Dock anses det svårt att rekrytera till tjänsterna på ungdomsgårdar då löneläget ligger lägre än motsvarande tjänster inom skolorna. Då tillgängligheten till socialtjänstens förebyggande stöd ska öka kan allt fler antas komma att jobba utanför klassiska kontorstider och på flera platser, vilket kan bli svårare att rekrytera till. Det gäller även arbetsledande funktioner och chefer som i högre grad kan komma att behöva ha beredskap. Ska dessa tjänster bemannas och fungera över tid är det angeläget att formulera uppdrag och skapa en organisation som är hållbar över tid. Då fler medarbetare arbetar i offentliga miljöer uppstår också andra frågor som behöver hanteras kopplat till arbetsmiljö och säkerhet. Det handlar bland annat om larm och nära samverkan med bland annat ordningsvakter och ibland polis. Behov av kontinuerlig utbildning Öppna förskolan är en viktig del för att förvaltningen ska kunna arbeta främjande och förebyggande med tidiga insatser, i enlighet med omställningen till Framtidens socialtjänst. En god samverkan mellan öppna förskolan och socialtjänsten är därför fortsatt prioriterad och viktig för kunna erbjuda tidigt stöd innan problem växer sig stora. Ytterligare samverkan och kunskap om socialtjänstens föräldrastöd och BVC behövs för att kunna skapa tillit och motivera föräldrar till att ta emot stöd. Vidare krävs hög kompetens hos öppna förskolans personal för att möta behoven hos de barn som inte går i förskola, och vid behov kunna lotsa till lämpligt stöd och förebyggande insatser. Det finns generellt ett behov av att öka Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 23 ( 79) kunskapen hos medarbetare inom öppna fritidsverksamheten om vilket stöd som erbjuds inom nämndens verksamheter, för att lättare kunna informera och lotsa vidare. Arbete på ungdomsgård är ett genomgångsyrke med många kvällsarbetande timanställda. Det behövs kontinuerlig demokratifrämjande utbildning/kompetensutveckling för att kunna axla rollen som förebild och att arbeta utifrån stadens värderingar, vision och program. Rekrytering av lämplig personal till dessa tjänster är av största vikt. Prioriterade satsningar  Utveckla Öppen förskola utifrån stadens framtagna program  Utveckla Öppen förskola med fokus på ökad tillgänglighet samt ökat samarbetet med socialtjänstens föräldrastöd och BVC.  Utveckla en systematisk uppföljning av Öppna förskolan som ger en bild av besökstryck och behov, som i sin tur kan utgöra grund i planeringen av verksamheten och, i enlighet med stadens program, erbjuda "tillgängliga och generösa öppettider".  Med avstamp i stadens strategi för fritids- och ungdomsgårdar, arbeta med demokratifrämjande utbildningssatsningar för personal i den öppna fritidsverksamheten. Framtagande av evidensbaserade och effektiva arbetssätt kan med fördel göras i samverkan mellan andra stadsdelsförvaltningar och staden centralt.  Utifrån parkleksstrategin arbeta för tillgängliga och attraktiva parklekar med pedagogisk verksamhet av hög kvalitet.  Anpassning av parklekarnas miljö och verksamheter- utifrån ett våldsförebyggande perspektiv. 3.3 Äldreomsorg Demografi och omvärldsfaktorer Antalet invånare över 65 år inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde kommer att fortsätta öka. Behovet av äldreomsorg är störst för personer över 80 år och det är också inom den åldersgruppen där den största ökningen finns i stadsdelsnämndsområdet. Andelen invånare över 80 år beräknas öka med 20 procent eller med 1 939 personer under planperioden till år 2029. Invånare inom stadsdelsnämndsområdet har också en högre medellivslängd än staden i övrigt. Andelen kvinnor är högre i de äldre åldersgrupperna men männen blir också allt äldre. Bland de personer som är över 80 år är cirka 60 procent kvinnor och bland de som är över 90 år är cirka 70 procent kvinnor. Läs mer under lokalt utvecklingsområde Levnadsvillkor och hälsa. För inspel om digitalisering och AI, se rubrik 3.9 Övrigt - Digitalisering och AI. För inspel om välfärdsbrott, se rubrik 3.9 Övrigt - Välfärdsbrott Ökat behov av alla typer av äldreomsorgsinsatser Äldreomsorgsprognosen visar på ett ökat behov av alla insatser inom äldreomsorgen. När allt fler äldre med behov av omsorg bor hemma i sitt ordinarie boende kommer behovet av dagverksamhet och hemtjänst att öka. Enligt äldreomsorgsprognosen kommer 286 fler individer att vara i i behov av hemtjänst år 2029. Samtidigt är erfarenheten från Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 24 ( 79) biståndsbedömningen för äldre att när man nu ansöker om äldreomsorg, så har man mer omfattande behov än tidigare, vilket gör att antalet i behov av hemtjänst inte ger hela bilden av behovet. Förvaltningen vill även framhålla att behovet av de öppna förebyggande och hälsofrämjande verksamheterna ökar, läs mer under lokalt utvecklingsområde Levnadsvillkor och hälsa. Dagverksamheten är viktig inte bara för den enskilde utan innebär också en avlastning för den anhöriga. Önskemålen från invånarna är att dagverksamheten ska finnas lokalt, intresset för att åka till en dagverksamhet i andra stadsdelsnämndsområden är relativt lågt. För att möta ökade behov och en heterogen målgrupp behöver dagverksamheten utvecklas vad gäller öppethållande (dagar och tider) och innehåll så att den i högre grad kan anpassas efter individens behov, intressen och förmågor. För att genomföra denna utveckling och utökning krävs både resursförstärkningar och tillgång till lämpliga lokaler för dagverksamhet. Utifrån omställningen till framtidens socialtjänst är det också viktigt att personer med kognitiv sjukdom/demens får stöd tidigare, inom dagverksamhet eller på öppna träffpunkter Förvaltningen ser även att behovet av vård- och omsorgsboenden har ökat. Antalet ej verkställda beslut har också stigit. Cirka 90 personer har tackat nej till erbjuden plats eftersom de önskar bo på ett specifikt vård- och omsorgsboende inom den egna stadsdelsnämndens område. I innerstaden är det svårt att hitta mark och lokaler för att etablera nya boenden och antalet platser inom innerstaden kommer därför inte att motsvara antalet personer som beviljas plats för vård- och omsorgsboende. Det innebär en risk för att förväntningar på boende i närområdet inte kan infrias, vilket kan leda till besvikelse hos de enskilda och deras anhöriga. Förvaltningen ser ett stort behov av samverkan kring hur behovet av evakuering av boende inom äldreomsorgen vid renovering av fastigheter ska hanteras. Utmaningen berör samtliga stadsdelsnämnder och behöver hanteras gemensamt för staden så att inte varje stadsdelsnämnd måste hitta sina egna lösningar. Genom en gemensam hantering av frågan skulle samma evakueringslösning kunna användas för flera stadsdelsnämnder och därmed ge ekonomiska och tidsmässiga vinster för staden som helhet. Läs mer om boendeplanering under lokalt utvecklingsområde Stadsmiljö och boende. Ökning av personer med komplexa behov Norra innerstadens stadsdelsnämndsförvaltning möter utmaningen med en snabbt åldrande befolkning redan nu och ser att de äldre personer som ansöker om stöd har en mer komplex situation/behov som tar längre tid att motivera och utreda. Komplexiteten för den enskilde handlar om att personer över 65 år i ökad utsträckning har psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, skadligt bruk och beroende samt andra sociala problem i kombination med svårigheter att klara det dagliga livet på grund av sjukdom och ålderdom som äldreomsorgens insatser är inriktade mot. Framöver ser förvaltningen att mer tid kommer att behöva läggas på personer med mer komplexa behov och att handläggning av serviceinsatser kan förenklas. Tryggt mottagande Med en ökande äldre befolkning kommer insatsen tryggt mottagande med dagens utformning att bli ännu mer resurskrävande. För att kunna ge samma kvalitet i insatsen på längre sikt bör Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 25 ( 79) insatsen hemtjänst utvecklas så att ett tryggt mottagande kan ges hemtjänsten och erbjudas dygnet runt veckans alla dagar. Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan Socialtjänst för personer över 65 år Omställningen till en god och nära vård och omställningen till framtidens socialtjänst innebär ett perspektivskifte där den enskilda personen ska ses som en aktiv medskapare och insatser ges i tidigt skede och samordnas utifrån personens fokus. Utifrån detta bör personens behov och inte ålder vara avgörande för hur och av vilken del av socialtjänstens verksamhetsgrenar den äldre personen får stöd. Förvaltningen har under året arbetet kring de gemensamma målgrupperna för socialtjänst och äldreomsorg, läs mer under Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri. Palliativ vård och omsorg – samverkan med regionen Förvaltningen ser ett ökat antal fall där regionen i lägre grad vill ta hand om palliativa patienter, både inom slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Exempelvis skrivs äldre personer som bara har några dagar kvar i livet ut av slutenvården till vård- och omsorgsboenden. Även regionens palliativa enheter skriver ut patienter för att deras inskrivningstid blir för lång. I båda fallen blir det en kort tid med palliativ vård och omsorg på vård- och omsorgsboende. Förvaltningen ser att gränsdragningen mellan regionen och kommunen behöver förtydligas och att det nu sker en förskjutning av ansvars- och kostnadsansvar till kommunen. Detta bidrar inte till ett värdigt avslut för den enskilda personen eller för anhöriga. När den palliativa vården sker i hemmet, får den enskilde omsorg av hemtjänsten och eventuell vård av regionens utförare av ASIH, eller primärvården. Även om rollerna för hemtjänst och ASIH formellt är tydliga behöver förväntningarna på varandra i arbetet i hemmet stämma mer överens. Förvaltningen ser att regionens utförare av ASIH lägger över ett stort ansvar på hemtjänsten. Även informationskedjan behöver stärkas, så att hemtjänsten får information av vården när den enskilda personen är i ett palliativt skede. Avancerad geriatrisk vård – gränsdragning mellan kommun och region Vård- och omsorgboendena får idag ta emot allt fler äldre i behov av avancerad medicinsk och teknisk vård, vilket inte är i enlighet med den överenskommelse som finns mellan kommunerna och Region Stockholm. Även patienter med omfattande omvårdnadsbehov, som vid exempelvis ALS, riskerar att få en osäker vård- och omsorgssituation när det blir glapp mellan vård- och omsorgsboende, hospice, ASIH och slutenvård på sjukhus. Samverkan har förbättrats under året och förvaltningens vård- och omsorgsboenden har även blivit bättre på att kräva utbildning av regionen innan vård- och omsorgsboendet tar emot omsorgstagaren. Läkare har även kommit och föreläst för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden samt deltagit i träffar med närstående. Förvaltningens vård- och omsorgsboenden är bemannade med sjuksköterskor dygnet runt och tar därför emot en större andel av omsorgstagare i behov av avancerad geriatrisk vård, än verksamheter som enbart har sjuksköterskor på plats mellan klockan 08:00 till 16:30. Detta innebär att förvaltningen även tar ett större ekonomiskt ansvar för dessa äldre personer. I verksamheter som saknar sjuksköterska dygnet runt kommer sjuksköterska till boendet vid Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 26 ( 79) planerade insatser då den ska utföras, i annat fall måste omvårdnadspersonal kontakta sjuksköterska i tjänst som då har en inställelsetid på 30 minuter. Samverkan inom staden vid ombyggnad och evakuering av vård- och omsorgsboenden Det krävs en god framförhållning och långsiktig planering i samband med renoveringar av särskilda boenden, framför allt om det krävs evakuering av de äldre personerna som bor där. För att ha tillgång till evakueringslägenheter ska renoveringar samplaneras med nybyggnation. Staden behöver ta ett gemensamt ansvar för detta, både för evakueringsplatser och för kostnaderna som riskerar att vida överstiga tilldelad budget. Utevistelse Forskning visar att utevistelse bidrar till bättre hälsa och ökat välbefinnande hos äldre, och det ingår också i riktlinjer och uppdragsbeskrivningar för äldreomsorgens olika verksamheter. Detta är ett område där förvaltningen ser ett behov av att undersöka verksamheternas förutsättningar utifrån exempelvis inriktning, aktiviteter, lokaler och närmiljö. Vintertid kan oro för fall vara begränsande och under sommartid kan höga temperaturer påverka förutsättningarna för utevistelse. Samtidigt är tillgång till parker och grönområden särskilt viktig vid värme, eftersom de kan erbjuda svalka och återhämtning. Läs mer nedan under Fallförebyggande arbete och under lokalt utvecklingsområde 2.6 Miljö och klimat. Fallförebyggande arbete Fallförebyggande arbete är samhällsekonomiskt lönsamt och minskar både mänskligt lidande och kostnader för vård och omsorg. Fall kan förutom fysiska skador även leda till oro för att gå ut, med negativa konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Det fallförebyggande arbetet handlar både om att rusta de målgrupper som har störst risk för fall, och om utformning och underhåll av den fysiska miljön så att den är säker och tillgänglig året runt. Äldreomsorgens hälsofrämjande verksamheter och primärvården har en viktig roll i att rusta personer med fallrisk. Samtidigt behöver den fysiska miljön också vara säker och tillgänglig, och där är ansvaret fördelat mellan flera förvaltningar. Förvaltningen ser att det behövs en gemensam riktning och helhetssyn i staden för att det fallförebyggande arbetet i staden ska få större effekt. Underlag som statistik kring olyckor är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna vidta och följa upp åtgärder. Samtidigt är det viktigt att inte enbart fokusera på olyckor, utan att även ta med de äldre stockholmarnas perspektiv och upplevelser – finns det till exempel en oro för fall i vissa miljöer eller på särskilda platser? Intressekonflikter i stadens arbete Rätten till heltid riskerar att påverka ekonomin för hemtjänstverksamheterna när uppräkningen inte motsvarar kostnadsökningarna. Det förebyggande arbetet är grundläggande för att kunna skjuta upp och minska behov av äldreomsorg. Ersättningen för insatser i ordinärt boende, förebyggande och hälsofrämjande arbetet signalerar en åtstramning av verksamhet då inflation och löneökningar överskrider ersättningarna. Det behövs ett ökat antal platser på vård- och omsorgsboenden, samtidigt finns det ett behov av att renovera befintliga vård- och omsorgsboenden. Detta kommer innebära stora ökningar av hyreskostnader för berörda vård- och omsorgsboenden. Hyresökningen kommer inte fullt Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 27 ( 79) ut kunna debiteras hyresgästerna inom särskilda boendena vilket kommer medför en ökad nettohyreskostnad efter färdigställandet av renoveringarna. Vid renoveringen kommer platser på nya vård- och omsorgsboenden behövas för evakuering under renoveringen och det finns en risk att antalet tillgängliga platser är konstant, istället för att öka. En effekt av ökade kostnader för lokaler är att den ersättning som fördelas för respektive boendeplats i större utsträckning går till kostnadstäckning för hyra. Utrymmet för personal minskar vilket kan påverka kvaliteten i omsorgen. Staden bör utreda möjligheten till ersättning för hög hyra för att skapa likvärdiga förutsättningar för god vård oavsett lokalkostnad. Kompetensförsörjning Framöver kommer problemen med att rekrytera såväl medarbetare som chefer att öka inom alla verksamhetsområden. Hemsjukvården ser ut att även de närmaste åren vara regionens ansvar. Det innebär att arbetsuppgifterna för undersköterskor inom hemtjänsten kommer att vara omsorg och service men inga vårduppgifter, vilket kan försvåra rekryteringen. Ett sätt att göra anställningarna som undersköterska mer attraktiva är att öka andelen arbetsuppgifter som avser omsorgsinsatser. Genom att tydligare dela upp arbetsuppgifter i service- respektive omsorgsinsatser kan undersköterskors kompetens användas mer effektivt och yrkesrollen stärkas. Inom förskolan kommer behovet av personal att minska på längre sikt och en strategisk satsning från stadens sida skulle kunna vara att erbjuda omskolning för barnskötare till undersköterska. Med den nya chefsstrukturen har det blivit svårare att rekrytera enhetschefer. Genom att rollen biträdande enhetschef togs bort försvann möjlighet för medarbetare att stegvis växa in i ett ledaruppdrag. Utmaningen är särskilt påtaglig inom hemtjänsten, där uppdraget är komplext och chefsansvaret ofta omfattar stora personalgrupper. Därför finns det behov av att se över utbildning, karriärvägar och hur rätt kompetens attraheras till enhetschefstjänsterna. Kunskapsbrister trots utbildning Förvaltningen ser idag att sökanden trots formella meriter inte har den grundläggande kompetens som krävs för att klara ett uppdrag som sjuksköterska eller undersköterska inom äldreomsorgen. Det är därför svårt att använda de utbildningar som erbjuds av äldreförvaltningen, exempelvis genom äldreomsorgslyftet eftersom de fokuserar på personer som inte har de formella meriterna. Förvaltningen arbetar med att inventera kompetensnivån hos medarbetare anställda som undersköterskor för att kartlägga behov av kompletteringar och att motivera och stötta fler att ansöka om yrkesskyddad titel. Kunskaper i svenska är fortsatt ett utvecklingsområde och ett hinder för annan kompetensutveckling. Prioriterade satsningar  Utveckla det tidiga förebyggande arbetet för att skjuta upp behov av äldreomsorgens biståndsbedömda insatser, i linje med omställningen till Framtidens socialtjänst.  Stärka kompetensen; arbeta för att fler av medarbetarna får skyddad yrkestitel som undersköterska, öka medarbetares medicinska kompetens, öka kompetensen inom palliativ vård och omsorg, utveckla det språkstärkande arbetssättet. Göra undersköterskearbetet mer attraktivt genom att öka andelen omvårdnadsuppgifter. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 28 ( 79)  Stärka samverkan med regionen för att lyckas med omställningen till en god och nära vård. 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Demografi och omvärldsfaktorer Den nya socialtjänstlagen och omställningen till en god och nära vård och omsorg kommer att påverka förvaltningens arbetssätt, kompetensförsörjning och organisering. Att barn, vuxna och äldre med funktionsnedsättning finns i alla socialtjänstens verksamheter behöver vara tydligt i omställningsarbetet för att nå en mer förebyggande, lätt tillgänglig, kunskapsbaserad, jämlik och jämställd socialtjänst för alla. Personer födda med olika typer av funktionsnedsättning blir äldre än tidigare vilket ställer nya krav på rätt kompetens och insatser, läs mer under rubrik Tillgång till ett varierat utbud av boenden. Den befolkningsprognos Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde står inför innebär att samverkan med regionen behöver intensifieras även kring de målgrupper som omfattas av LSS då behovet av sjukhusvård ofta ökar med stigande ålder. Här behöver ansvarsfördelningen mellan regionen och staden ses över för de fall då regionen inte kan tillgodose de behov av stöd en person med funktionsnedsättning kan ha under sjukhusvistelsen. Arbetet med att bekämpa välfärdsbrott inom verksamheter inom LSS väcker behov av en bred och tvärprofessionell samverkan, läs mer under rubrik 3.9 Övrigt, Välfärdsbrott. Hälsofrämjande arbete och sysselsättning Det finns ett fortsatt behov av att stärka arbetet med hälsofrämjande insatser för unga och vuxna med funktionsnedsättning. Förvaltningen ser en utmaning att inom detta arbete också kunna satsa på de hälsofrämjande aspekter som handlar om kost, mat och måltider. De ekonomiska villkor som många med funktionsnedsättning lever under, med små inkomster, höga hyror och ökade priser på mat begränsar den enskildes möjlighet att köpa och laga hälsofrämjande måltider. Här ser förvaltningen behov av nya sätt att arbeta, exempelvis att vissa gemensamma måltider kan ingå i det verksamheten erbjuder. Fler personer beviljas daglig verksamhet vilket tillsammans med en höjd pensionsålder gör att staden behöver följa behov av antal platser och lokaler. Ett övergripande mål inom daglig verksamhet är att hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. Målgruppernas behov av insatser som stärker rätten till sysselsättning, arbete och försörjning ser olika ut. Det saknas stadsövergripande data över utvecklingen av övergång till arbete för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt visar forskning att det finns tydliga inslag av inlåsningseffekter i insatsen. Det är därför viktigt att staden och förvaltningen tar fram kunskap, gör den tillgänglig och följer utvecklingen noga. För att möta dessa utmaningar bör staden som arbetsgivare förstärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, samt öka samverkan med relevanta aktörer för att möjliggöra sysselsättning och arbete. En del i detta bör vara att se över den enskildes väg från motiverande arbete, identifiera rätt insatser, få ett biståndsbeslut om till exempel iWork och att sedan faktiskt få tillgång till detta stöd. Idag kan väntetiden ofta vara fyra till sex månader vilket inte är gynnsamt. Det handlar också om att stötta elever i övergången mellan anpassad gymnasieskola och arbetsmarknad. Eleverna i Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 29 ( 79) denna målgrupp behöver få kännedom om stadsdelsförvaltningens insatser och för barn som inte är aktuella inom socialtjänsten är skolan en lämplig arena för socialtjänsten att möta målgruppen och informera om det utbud som finns. En komplettering av samverkansöverenskommelsen mellan skola och socialtjänst genom att explicit inkludera barn med funktionsnedsättning kan vara ett sätt att komma framåt i detta arbete. Tillgång till ett varierat utbud av boenden Stadsdelsförvaltningen ser en fortsatt ökande utmaning i att verkställa placeringar både för barn och vuxna inom stadens valfrihetssystem. Det medför svårigheter att placera geografiskt nära hemort och risk för att kompenserande insatser behöver sättas in i avvaktan på boende och att behoven inte tillgodoses under dessa, ibland längre, perioder. Det leder också till ökad arbetsbelastning hos handläggare. Kostnader för individuella avtal är också en möjlig framtida ekonomisk utmaning. Då nuvarande utbud av upphandlade boenden och boenden i egen regi inte tillgodoser behoven kommer det fortsatt finnas behov av att upprätta individuella avtal. Om inte prisökningar för dessa avtal och ersättningarna i stadens utjämningssystem går i takt ser förvaltningen en risk att kostnaderna kommer att öka än mer då byggnation av bostäder inte sker i takt med behoven. En fortsatt viktig fråga är att det finns ett varierat utbud av bostäder för alla åldersgrupper. Detta beskrivs i detalj inom ramen för boendeplaneringen för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL. Förvaltningen vill dock även här särskilt lyfta bristen och behovet av utveckling av bostad med särskild service för barn och ungdomar (LSS). De barn och ungdomar som förvaltningen behöver placera har komplex problematik och det är särskilt viktigt för denna målgrupp att fortsatt bo i närheten av sina föräldrar, det vill säga i Stockholm stad eller angränsande kommun. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av bostäder inom samtliga kategorier. Behovet bedöms vara störst inom gruppbostad LSS med normal tillgänglighetsanpassning följt av servicebostad LSS. Förvaltningen ser också att fler personer i stadsdelsnämndsområdets grupp- respektive servicebostäder än tidigare har ett skadligt bruk och beroende samt psykiska sjukdomar där det stöd som går att få inom boendeformen är otillräckligt. Boendeformer som på grund av innerstadens täta bebyggelse är en utmaning att tillgodose och planerad produktion möter inte behoven. Personer födda med olika typer av funktionsnedsättning får mer adekvat vård idag än tidigare och förväntas ha en ökad livslängd. Då personer som bor i bostad med särskild service vanligtvis bor kvar hela livet kommer det att på dessa boenden finnas ett ökande stödbehov utifrån just de omständigheter som åldrande orsakar. Behovet av boenden med geriatrisk kompetens för personer med funktionsnedsättning och ett utbud av tillgänglighetsanpassade boenden för att kunna möta behov av hjälpmedel som exempelvis lift, rullatorer och rullstolar kommer därför att öka. Förvaltningen vill också lyfta att kvarboendeprincipen redan idag innebär att det i samma bostad med särskild service finns hyresgäster från ung vuxen till äldre senior. Med den befolkningsutveckling som väntas för Stockholms stad kan staden framöver behöva bevaka om och hur de blandade åldrarna i framtiden kan påverka möjligheterna för hyresgästerna att få sina behov tillgodosedda. Förvaltningen vill även lyfta att flera fastigheter kommer att behöva evakueras för större Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 30 ( 79) renoveringar och underhåll under eller i anslutning till planperioden. Under planperioden kommer ett arbete behöva ske kring att hitta hållbara evakueringslösningar. En effekt av ökade kostnader för lokaler är att den ersättning som fördelas för respektive boendeplats i större utsträckning går till kostnadstäckning för hyra. Utrymmet för personal minskar vilket kan påverka kvaliteten i omsorgen. Staden bör utreda möjligheten till ersättning för hög hyra för att skapa likvärdiga förutsättningar för god vård oavsett lokalkostnad. Detta skulle också tillskapa incitament att starta upp fler gruppbostäder i staden. För att säkerställa att stadens boendeplaneringar sker utifrån nuvarande och framtida behov, se medskick under rubrik Lokala utvecklingsområden, Boende och stadsmiljö. Personlig assistans, ledsagning och avlösarservice Försäkringskassan utreder förutsättningarna för att genomföra huvudmannaskapsutredningens ambitioner om att Försäkringskassan får ett samlat huvudmannaskap för beslut och finansiering av personlig assistans. Förslaget innebär stora förändringar där kommunerna fortsätter att utföra personlig assistans om den enskilde begär det. Förvaltningen ser därför positivt på utredningsuppdraget i Stockholms stads budget om att utreda förutsättningarna för en central eller regional utförarorganisation för personlig assistans, avlösarservice och ledsagning. En sådan krävs för att den enskilde ska kunna erbjudas personlig assistans på ett kvalitativt, säkert och effektivt sätt nu och i framtiden. Intressekonflikter i stadens arbete Hyran i bostad med särskild service är ofta hög och riskerar att bli än högre i de bostäder som behöver byggas framöver. Detta är en utmaning för målgruppen men också för förvaltningen, läs mer under rubrik Lokala utvecklingsområden, Boende och stadsmiljö. Kompetensförsörjning Se text under samma rubrik vid Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri. Prioriterade satsningar  Arbete inom ramen för omställning till en god och nära vård och omsorg och ny socialtjänstlag genom bland annat kompetensutveckling och ökad samverkan gällande personer med samtidigt autism, psykisk sjukdom och skadligt bruk och beroende.  Fortsatt stärka det hälsofrämjande arbetet i de verksamheter som barn, vuxna och äldre tar del av inom ramen för förvaltningens LSS-verksamheter.  Stärka medarbetares kompetens inom ramen för en kunskapsbaserad socialtjänst  Stärka medarbetares och målgruppens digital kompetens  Om välfärdsbrott, se 3.9 Övrigt, Välfärdsbrott. 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Demografi och omvärldsfaktorer Omställningen till Framtidens socialtjänst samt en God och nära vård och omsorg ska i det längre perspektivet åstadkomma en mer kvalitativ och resurseffektiv välfärd. Omställningen kommer också innebära en period av ökade kostnader som under en period kommer att kompenseras av statsbidrag. Ökade kostnader kan på sikt också komma ur behovet av Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 31 ( 79) anpassade arbetstider med ökad tillgänglighet på kvällar och helger. Omställningarna behöver fortsatt samordnas inom staden för att säkerställa likställighet och effektivitet. Förvaltningen behöver också jobba ihop och gå i takt med det som görs nationellt och i andra kommuner. Socialtjänstens uppdrag inom ramen för den nya lagen innebär också att nå ut till människor tidigt, innan problem vuxit sig stora. För att lyckas med omställningen behöver staden arbeta med tydlig information och kommunikation till socialtjänstens målgrupper men även gentemot allmänhet, samarbetsparter och medarbetare med syfte att stärka förtroende, tillit och kunskap om socialtjänstens uppdrag. Detta behöver ske både samordnat i staden och lokalt anpassat. Utifrån Norra innerstadens befolkningsprognos ser förvaltningen att behovet av stöd till personer över 65 år kommer att öka på sikt. Äldre personer är en förändrad målgrupp där ett ökat antal individer primärt inte kommer att ha behov av äldreomsorgsinsatser utan av andra insatser från socialtjänsten, till exempel med anledning av psykisk ohälsa, våld i nära relationer och/eller skadligt bruk och beroende. Det finns en risk att stadens resursfördelning, där äldreomsorgen tilldelas resurser för personer över 65 år, innebär att äldre personers behov av övrig socialtjänst inte synliggörs. För inspel om digitalisering och AI, se rubrik 3.9 Övrigt - Digitalisering och AI. För inspel om välfärdsbrott, se rubrik 3.9 Övrigt - Välfärdsbrott Barn och unga Föräldrastöd är en viktig del i socialtjänstens förebyggande uppdrag och arbetet med att möta den ökade efterfrågan av föräldrastödsprogram fortsätter. Föräldrar erbjuds även råd- och stödsamtal samt gruppverksamhet utan biståndsbeslut via föräldrarådgivare. Genom förvaltningens familjecentrerade arbete ökar förutsättningarna för att nå fler föräldrar med barn 0-5 år och erbjuda tidigt stöd till dem som behöver. Arbetet utifrån stadens ANDTS-program (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel om pengar) behöver fortsätta. Att arbeta med ANDTS-frågor är i sig brottsförebyggande och förvaltningen ser även ett behov av att tidigt informera vårdnadshavare om den negativa påverkan som föräldrars bruk av alkohol och narkotika har på barnen. Konflikten mellan intentionen i nya socialtjänstlagen och annan ny repressiv lagstiftning är en stor utmaning. En fråga som väcks är hur socialtjänsten ska kommunicera med medborgarna kring dessa motstridiga förflyttningar i lagstiftningen och ändå vara trovärdiga och bygga tillit. En utmaning i tillitsskapandet är också den desinformation samt hot och våld socialtjänsten behöver hantera. Antal inkomna anmälningar gällande oro för barn och unga fortsätter att öka. Förvaltningen ser en ökning av utredningar som inleds på grund av föräldrars konflikter. Föräldrars konflikter är en överrepresenterad aktualiseringsorsak i Norra innerstadens stadsdelsnämnd och andelen utredningar med föräldrars konflikt som aktualiseringsorsak sticker ut i jämförelse med övriga stadsdelar. Även inom familjerättsområdet märker förvaltningen av ett högt tryck på samarbetssamtal och en ökning av inledda vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Högkonfliktärenden och vårdnadstvister kan pågå i flera år och många barn lever i en pågående vårdnadstvist under stor del av sin uppväxt. Ökningen av ärenden Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 32 ( 79) inom denna målgrupp kräver resurser från flera av socialtjänstens verksamheter och här vill förvaltningen uppmärksamma att nyckeltalen för resursfördelning inte är kopplade till denna målgrupp. Vidare är problematisk skolfrånvaro en relativt vanlig anmälningsorsak och socialtjänsten ser en viss tendens till en ökning av anmälningar som rör yngre skolbarn. Ökningen av antal inkomna orosanmälningar avspeglar inte alltid motsvarande ökning av antal individer som aktualiseras då inkomna anmälningarna kan röra samma individ. Flera verksamheter, exempelvis skola och polis, skickar i större utsträckning än tidigare orosanmälan om samma barn utifrån samma identifierade problematik. Förvaltningen ser även en ökning av komplexiteten i ärenden, bland annat barn med NPF-diagnoser (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning). Ibland krävs det att barn och ungdomar med komplex problematik placeras utanför hemmet. Förvaltningen ser en viss ökning av placeringar, även om antalet placeringar fortsatt är relativt lågt. Placeringskostnaderna har dock ökat med 20 procent mellan år 2024 och 2025. Ökningen av placeringar och därmed placeringskostnader, beror på ökad komplexitet i kombination med regionens beslut om färre samplaceringar i dessa ärenden. Även stadens omfördelning av statliga subventionsmedel för SiS- och HVB-placeringar, till förmån för utsatta områden, påverkar det ekonomiska utfallet. Det finns få SiS och HVB-platser och det är svårt att hitta rätt placering för barn och unga med stora behov. Förvaltningen ser ett stort behov av bättre placeringsalternativ för de barn och unga som har stora och komplexa vårdbehov. För att tillgodose dessa behov behöver samarbetet och samordningen mellan staten (SiS), regionen och kommunen stärkas. Vuxna med skadligt bruk och beroende Antal personer som blir aktuella i förvaltningens stöd för skadligt bruk och beroende har varit stabilt över tid. Likaså har det under lång tid varit komplexa livssituationer med samsjuklighet och att de som i Norra innerstaden kommer i kontakt med socialtjänstens stödinsatser gör det sent. Istället får man stöd inom regionens beroendevård till exempel. Samtidigt har komplexiteten i hjälpbehoven hos de personer som kommer till socialtjänsten ökat. Det handlar främst om den växande gruppen personer i olika åldrar med samsjuklighet och för att kunna erbjuda adekvat stöd krävs ofta samtidiga insatser från socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Omställningen till ny ansvarsfördelning mellan regionen och stadsdelsnämnderna i enlighet med samsjuklighetsutredningen kommer att innebära betydande förändringar i vården av personer med psykiatriska diagnoser och skadligt bruk och beroende. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar blir uppsökande verksamhet, förebyggande arbete, olika sociala stödinsatser som stärker den enskildes resurser och funktionsförmåga samt stöd till anhöriga. Regionens hälso- och sjukvård tar över all behandling och tvångsvård för skadligt bruk och beroende. För stadsdelsnämnderna innebär detta ett ökat behov av att stärka och utveckla insatser inom sysselsättning och boendestöd för personer med beroende. Ökad samsjuklighet ökar också behovet av casemanagers. Staden behöver också se över framtida behov av stödboenden som kan ta emot när den enskilde är medicinsk färdigbehandlad inom regionens vård. Kommun och region blir i utredningens förslag skyldiga att driva en samordnad vård- Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 33 ( 79) och stödverksamhet vilket ställer krav på samverkan utifrån nya förutsättningar. Mot bakgrund av Norra innerstadens befolkningsprognos och vetskapen om att ohälsa kan kopplas till hög alkoholkonsumtion samt att antalet alkoholrelaterade dödsfall i äldre åldersgrupper ökar kan ett framtida scenario vara att antalet äldre personer med somatiska sjukdomar, kognitiva sjukdomar och samtidigt skadligt bruk och beroende kommer att öka. Detta tillsammans med att omställningen till framtidens socialtjänst ställer höga krav på uppsökande arbete, förebyggande insatser samt lätt tillgängligt och kunskapsbaserat stöd. Det innebär behov av utveckling av nya arbetssätt och kompetens i samarbete mellan socialtjänst, äldreomsorg och regionens primärvård och beroendevård. Behovet av boendeformer med anpassad miljö för äldre personer med psykisk ohälsa och skadligt bruk och beroende när målgruppen inte uppfyller kraven för en plats inom äldreomsorgen kan också öka. Socialpsykiatri Tillgång till ett varierat utbud av boenden Förvaltningen ser en ökning i antalet personer som behöver stöd inom socialpsykiatrin. Detta tillsammans med en åldrande befolkning innebär att det idag är det lång kö till boenden med stöd och service för personer med psykisk funktionsnedsättning. Kvarboendeprincipen gör att bristen på boenden riskerar att öka än mer för yngre personer. Konsekvensen av bristen på boendeplatser blir för den enskilde att man inte får ändamålsenligt stöd och insatser och för förvaltningen att man inte kan verkställa beslut och istället behöver göra kostsamma tillfälliga placeringar på HVB-boenden. Den utbyggnad som sker är inte i takt med behoven vilket också beskrivs inom ramen för stadens boendeplanering för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL. Förvaltningen vill också här lyfta att en ökad samsjuklighet hos personer med komplexa behov innebär att fler personer inte kan få sina behov av både beroende- och socialpsykiatriskt stöd tillgodosedda inom dagens utbud av boendeformer. Fler äldre personer med komplexa behov sedan tidigare får ökande omvårdnadsbehov vilket ställer krav på boendemiljöer med rätt tillgänglighetsanpassning och kompetens. För att säkerställa att stadens boendeplaneringar sker utifrån nuvarande och framtida behov, se medskick under rubrik Lokala utvecklingsområden, Boende och stadsmiljö. Utveckla och stärk boendestödet Utvecklingen med ökad samsjuklighet och pågående skadligt bruk ökar behovet av boendestöd med en breddad kompetens och ett utökat uppdrag för att kunna möta den enskildes behov. Ett sådant uppdrag skulle med fördel organiseras stadsgemensamt där socialförvaltningens samlarteam skulle kunna vara en förlaga. Förvaltningen ser behov av att ersättningen för boendestöd ses över då nuvarande system inte tar hänsyn till övrigt arbete med den enskilde utanför tiden för själva besöket, vilket medför att det faktiska behovet av bemanning är större än tilldelningen ger utrymme för. En ökad ekonomisk utsatthet och en allt mer orolig omvärld är faktorer som leder till sämre psykisk hälsa i målgruppen, där ökad risk för hemlöshet och suicid behöver lyftas. Det ställer ännu högre krav på fungerande samverkan och lägre trösklar för de allra mest utsatta. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 34 ( 79) Kravet på att som enskild kunna navigera i samhällets och välfärdens allt mer digitaliserade uppbyggnad får utestängande konsekvenser för många personer med psykisk funktionsnedsättning. Det märks inom ramen för boendestöd men också hos de personer som söker stöd hos personligt ombud där efterfrågan på stöd fortsatt ökat under flera år. De ser att målgruppen upplever ökade svårigheter att få sina behov tillgodosedda och en större andel stödsökande med autism, som är anhöriga och hemmasittare. Personligt ombud ser också att den enskildes situation ofta är allt mer komplex och därmed också mer tidskrävande att stötta i. Flera stödsökande har också boendestöd, vilket kan vara ett tecken på att behoven av vägledning och samordning inte alltid kan tillgodoses av utifrån de förutsättningar boendestöd har. Nyanlända Det finns inte längre några boenden för nyanlända i Norra innerstaden. Hemlöshet och vräkningsförebyggande arbete Förvaltningen ser ett kraftigt ökat inflöde av meddelanden om hyresskulder. Detta tillsammans med rådande lågkonjunktur, inflation och den bostadsmarknad som råder i Stockholmsområdet gör att förvaltningen ser en risk för fler personer med otrygga bostadsförhållanden och ökad framtida hemlöshet. Denna risk finns också bland personer över 65 år där hemlösheten ökat i staden över tid. För den äldre målgruppen är orsaken till otrygga bostadsförhållanden och hemlöshet ofta komplex och kan bero på flera olika faktorer, bland annat sviktande psykisk och kognitiv hälsa, samt ekonomiska svårigheter och ett bristande nätverk. Denna komplexitet medför ett större behov av samverkan mellan olika funktioner kring den äldre. Mot bakgrund av Norra innerstadens befolkningsprognos med en stor ökning av antalet äldre ser förvaltningen en ökad framtida risk för hemlöshet bland äldre. Behovet av att förebygga och motverka hemlöshet, från indirekt förebyggande stöd och insatser, förebyggande stöd och insatser till vräkningsförebyggande insatser kommer därför att öka. För att erbjuda relevant stöd behöver förvaltningen fortsätta utveckla det vräkningsförebyggande arbetet genom fler tidiga, förebyggande och uppsökande insatser för att fånga upp personer i alla åldrar med risk för hemlöshet och för att nå personer som förvaltningen inte redan har kännedom om. Det handlar till exempel om ökat behov av motiverande arbete och insatser som boendestöd, hemtjänst, stödboende och praktiskt stöd av bolots. Det handlar också bland annat om tätare samarbete mellan olika funktioner inom förvaltningen och samverkan med stadens verksamheter. Förvaltningen ser att staden gemensamt behöver säkerställa att lämpligt stöd, adekvata insatser och ett varierat utbud av boendeformer som motsvarar behoven i målgruppen erbjuds på ett likställt sätt. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Förvaltningen ser en kraftigt ökad efterfrågan på stöd inom stadsdelsnämndens relationsvåldsteam, där den vanligaste insatsen är att få insats hos relationsvåldscentrum. Om ökningen håller i sig kan en möjlig konsekvens av detta i kombination med utökade möjligheter till stöd hos relationsvåldscentrum utan behovsprövning vara att fler når relationsvåldscentrums insatser snabbare. Det är positivt men kräver förutsättningar hos utföraren. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 35 ( 79) Det är en utmaning att säkerställa att barn får stöd att bearbeta sina erfarenheter av utsatthet för våld i nära relationer. Bakgrunden kan vara att den våldsutsatta vårdnadshavaren är rädd för att repressalier eller att våldsutövande vårdnadshavaren inte vill samtycka till stödinsatser för barnet. För att effektivt bidra till våldets upphörande behöver arbetet med att nå och motivera våldsutövare att söka stöd utvecklas. Många våldsutövare har vuxit upp med egen utsatthet. Att de får stöd i att hantera sina erfarenheter är en del i det förebyggande arbetet. En del i detta är att stärka samarbetet mellan område barn och unga, förskola, skola och förvaltningens relationsvåldsteam då många våldsutövare också är föräldrar och kan motiveras genom sin vilja att vara en bra förälder. I det förebyggande arbetet behöver våldsutsatta och våldsutövare i unga relationer uppmärksammas i större utsträckning. Arbetsformer för att upptäcka och stötta unga till sunda relationer där våld inte förekommer behöver tas fram. Satsningarna på att förvaltningens medarbetare ska uppmärksamma tecken på våld i nära relationer i alla åldrar har inneburit att många fler våldsutsatta och våldsutövare över 65 år uppmärksammas. Staden behöver säkerställa att ett ökat antal personer över 65 år får möjlighet att ta del av det stöd som finns i staden. Ett sådant exempel är stödsamtal enskilt eller i grupp som få äldre personer idag tar del av. Ofta är svårigheter att fysiskt ta sig till den verksamhet där insatsen erbjuds ett hinder. Där kan nya arbetssätt som hembesök göra skillnad. Att de insatser staden erbjuder behöver ha ett tillgänglighetsperspektiv gäller också avsaknaden av skyddat boende anpassat för personer med omvårdnadsbehov och/eller funktionsnedsättning. Även stadens medarbetare kan utsättas för våld i nära relationer. Därför vill förvaltningen lyfta arbetsgivarens roll i att uppmärksamma och motverka våldsutsatthet, exempelvis genom kompetensutveckling för chefer. Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan Barn och unga I arbetet med barn och unga behövs ett extra fokus på målgruppen barn 0-6 år. För att kunna arbeta tidigt och förebyggande med de yngre barnen och deras familjer behövs både kunskap och redskap. Stöd till föräldrar med barn i förskoleåldern behöver ske i samverkan mellan förskola och socialtjänst och förvaltningens arbete kommer utgå från den nyss framtagna handlingsplanen förskola-socialtjänst. Svårigheten att samverka med regionen, utifrån att det är många aktörer, påverkar i förlängningen barnens framtid och utveckling. Ett fungerande och samordnat stöd för barn och deras föräldrar är viktigt och i linje med omställningen till en god och nära vård och nya socialtjänstlagen. Samverkan mellan olika aktörer kräver gemensamma problemformuleringar och kunskapsbaserade arbetssätt. Utifrån ökningen av problematisk skolfrånvaro ser förvaltningen ett behov av att stärka samverkan med både utbildningsförvaltningen på central nivå och skolor lokalt för att se över samverkansstrukturer, tydliggöra ansvarsområden samt se över vilka arbetssätt och insatser som hjälper barnet. Inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde finns många privata aktörer inom både öppen förskola, förskola och skola, vilket ställer höga krav på effektiva arbetssätt vid samverkan då det blir tidskrävande att upprätthålla och utveckla samverkan med många olika aktörer. Skolorna i sin tur har många elever som bor i andra Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 36 ( 79) stadsdelsnämndsområden och kommuner, vilket påverkar tiden som skolorna kan lägga på samverkan med olika parter. För yngre barn behöver stödinsatser kunna erbjudas till både barn och vårdnadshavare i ett tidigt skede, för att kunna möta upp och stötta utifrån individuella behov. Förvaltningens nyss framtagna handlingsplan för samverkan förskola- socialtjänst blir ett centralt styrdokument för den interna samverkan under de kommande åren. Utöver beslutade aktiviteter blir säkerställan av ändamålsenlig organisation, med styrgrupp och arbetsgrupper samt samsyn och uppföljning av stor vikt. Att komma in tidigt i barns liv och erbjuda förebyggande stöd kan minska tröskeln för föräldrar att söka stöd hos socialtjänsten senare i barnens liv. Tidiga insatser kan förebygga och minska behovet av mer omfattande insatser från socialtjänstens myndighetsutövning och på så sätt även vara resursbesparande för förvaltningen. Tilliten är dock en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna nå dem med tidiga och förebyggande insatser. Att stärka tilliten till socialtjänstens verksamhet är en utmaning och i detta behöver staden och förvaltningen jobba brett för att nå ut och föra dialog med stadens medborgare, men även kroka arm med exempelvis civilsamhället. Här behöver samverkan med exempelvis privata aktörer inom öppna förskolan inkluderas. Staden och stadsdelsförvaltningarna behöver gemensamt och var för sig nå ut till stockholmarna om vikten av att söka stöd tidigt, innan problem vuxit sig stora. Inför detta arbete behöver staden gemensamt definiera och exemplifiera vad som menas med begreppet "lätt tillgänglig" samt med gemensam information och kommunikation nå ut till alla invånare om det lätt tillgängliga stödet. Vidare behövs ett utvecklingsarbete i socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet. Arbetet med komplexa ärenden behöver utvecklas, där arbetet i tvärprofessionella team blir en nyckelfaktor för att lyckas möta behoven och utmaningarna hos varje individ. I omställningen till Framtidens socialtjänst behöver staden koppla ihop sig bättre med det som är nationellt, regionalt och kommunalt för att nå målsättningen med en kunskapsbaserad, jämställd och jämlik socialtjänst. Förvaltningen ser en ökning av komplexiteten i ärenden vilket kräver bättre samverkan både internt och externt, bland annat för barn med NPF-diagnoser. Det behövs ett ökat stöd till familjer med barn med komplex problematik, där är en sammanhållen socialtjänst och samverkan med regionen, BUP och habiliteringen, behövs för att erbjuda rätt stöd/insatser/placeringsformer. Arbetet utifrån regionens framtagna samverkansmodell BUP FACT, som testats i ett pilotprojekt tillsammans med två av stadens stadsdelsförvaltningar, lyfts som ett gott exempel på möjligt framtida utvecklingsarbete. Intressekonflikter i stadens arbete En ökad administration märks av inom socialtjänsten på alla nivåer. I och med ökad digitalisering har fler uppgifter hamnat på chef att hantera. Serviceförvaltningens arbetssätt har ändrats, där mycket av arbetet nu ska göras i olika och ofta långsamma verksamhetssystem där olika moduler inte samarbetar eller synkroniserar med varandra. Det ökade kontorsadministrativa arbetet behöver ses över, digitala system behöver utvecklas och förvaltningen behöver aktivt se över vilka system och arbetssätt som kan avslutas. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 37 ( 79) Kompetensförsörjning För att genomföra de förändringar som den nya socialtjänstlagen, god och nära vård och omsorg samt samsjuklighetsutredningen medför, behöver förvaltningen se över vilka kompetenser som krävs och hur de ska organiseras och samarbeta. Omställningen innebär exempelvis nya och utökade arbetsuppgifter för medarbetare inom förebyggande och öppna insatser samt behov av kompetensutveckling och nyrekrytering. Socialtjänsten behöver attrahera rätt medarbetare som vill jobba med omställningen till Framtidens socialtjänst. En potentiell utmaning ligger i hur socialtjänsten ska kunna vara en attraktiv arbetsplats för en ny generation socialarbetare, givet tung administration och repressiv politik från nationella beslutsfattare. Ökad uppföljning av verksamheten är positivt men kräver tid, exempelvis dokumentation av icke behovsprövade insatser. Att säkerställa tillräckliga personalresurser för att möta behoven är kostsamt. Förvaltningen ser ett behov av att gemensamt i staden utbilda medarbetare i vad som är tillräcklig dokumentation för att undvika onödig arbetsbelastning. Internt i staden behövs förtydligande om hur vi planerar att förverkliga den nya socialtjänstlagens intention om att socialtjänsten ska finnas tillgänglig på flera arenor. En utmaning under perioden blir att se över arbetstidsmåttet kopplat till framtidens socialtjänst. För att attrahera en ny generation medarbetare behövs därför en tydlighet med ett väl definierat syfte och mål när arbetssätt förändras. Bemanning inom Barn och unga Socialtjänsten behöver kompetensutveckla för att kunna möta förflyttningen från myndighetsutövning till förebyggande insatser, som kommer med omställningen till Framtidens socialtjänst. Många som arbetar med förebyggande insatser har vidareutbildningar och förvaltningen ser ett behov av att fortsätta vidareutbilda socialsekreterare i bland annat systemteori för att möta kraven i omställningen till framtidens socialtjänst. Förvaltningen behöver även säkerställa kompetens och kunskapsbaserad socialtjänst i förflyttningen till en mer förebyggande socialtjänst och tidiga insatser. Att höja medarbetares kunskap om systematisk uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete är en pusselbit för att kunna jobba mer kunskapsbaserat i socialtjänsten.  Framtidens socialtjänst kommer ställa högre krav på att socialarbetare är generalister, till skillnad från idag då många är specialister inom olika områden.  Svårare att rekrytera biståndshandläggare inom funktionshinderområdet med sökanden som har kortare erfarenhet.  Kompetens i att stötta/navigera personer med komplexa situationer – vem behöver kunna vad och när?  Digital kompetens inom LSS-verksamheter som motsvarar hyresgästernas Prioriterade satsningar Omställning till en god och nära vård- och omsorg samt den nya socialtjänstlagen genom att; En lätt tillgänglig socialtjänst  Breddinförande av stadens beslutade arbetssätt  Vara tillgängliga på fler platser, exempelvis genom uppsökande arbete för personer Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 38 ( 79) med skadligt bruk och beroende  Införa de insatser som staden beslutat ska erbjudas utan behovsprövning  Förenkla kontakten med socialtjänstens alla verksamheter oavsett ålder, med fokus på både fysiska och digitala kontaktvägar och närvaro på olika arenor.  Stärka arbetet med våld i nära relation (förbyggande, insats, samverkan) för särskilt prioriterade åldersgrupper, både våldsutsatta och våldsutövare. Se under rubriken Våld i nära relation. Samverkan  I samarbete med förskolan, arbeta för att öka antalet ansökningar om stöd till socialtjänsten inom barn och familj.  Förbättra samverkan med vårdgivare och andra myndigheter för att invånare inte ska hamna i de organisatoriska mellanrummen och för att undvika att personer inte får adekvat utredning/diagnos, vård/behandling, insats/stöd. Särskilt fokus på unga personer och de som har minderåriga barn samt personer med komplex problematik.  Samverka med fackförvaltningarna i omställningsarbetet till Framtidens socialtjänst.  Utarbeta en samverkansöverenskommelse och en tydlig organisation för det brottsförebyggande arbetet. Tydliggöra vilka beslut som fattas var. Jobba med strukturer och tydlig organisation och representation.  Samarbeta med äldreomsorg och andra relevanta aktörer om stöd och insatser för sociala problems till en åldrande befolkning. Kompetensutveckling  Definiera och utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst som präglas av systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten.  Ge utrymme för omställningen till framtidens socialtjänst i hela förvaltningen- för alla berörda medarbetare, chefer och stödprocesser.  Rusta medarbetare med den kompetens som framtidens socialtjänst kräver. 3.6 Stadsmiljöverksamhet Demografi och omvärldsfaktorer Stadsdelsområdets parker och grönområden har ett stort värde för invånare och besökare i ett växande Stockholm. I stadsdelsnämndsområdet pågår förtätningar av befintlig stadsmiljö samt större stadsutvecklingsprojekt där nya stadsdelar växer fram. Fler parkbesökare, efterfrågan på fler funktioner, ökade anspråk på ytorna samt insatser för att möta effekterna av klimatförändringar, ställer höga krav på skötsel och förnyelse av parkerna samtidigt som natur- och kulturvärden ska värnas. Den demografiska utvecklingen i Stockholm visar på ökad andel äldre, vilket ställer krav på att parkmiljöerna utvecklas med hänsyn till stadens handlingsplan för en åldersvänlig stad. Samtidigt sker en minskning av andel barn och förvaltningen behöver följa utveckling och konsekvenser av detta för att kunna avgöra om anpassningar behövs i parkerna för att möta förändringar, till exempel om förskolor eller skolor avvecklas. Trots detta ser förvaltningen att barn och unga, tillsammans med äldre och funktionsnedsatta, fortsatt är viktiga målgrupper Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 39 ( 79) och målet är att parker och grönområden ska vara attraktiva, trygga och tillgängliga för alla. En del i arbetet med att möta demografiska förändringar är att fortsätta sträva efter att ha dialog med en bred allmänhet, verksamheter samt andra förvaltningar i staden. Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan Utredning parkdrift egen regi Förvaltningen har i uppdrag att utreda möjlighet att samverka med andra stadsdelsnämnder inom innerstaden kring egen regi av parkdrift, och ser behov av att bland annat inhämta erfarenhet från de stadsdelsförvaltningar som gjort denna omställning. Vidare ser förvaltningen att det faktum att olika driftformer förekommer i staden kan påverka stadsmiljöverksamheterna som helhet och att dessa organisatoriska förändringar kräver andra former av samordning även med trafikkontoret. Planering av grönstruktur För att stärka ekosystemtjänsterna i parker och grönområden och för att uppnå målen kring klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald, ser förvaltningen att stadsbyggnadskontoret i samverkan med övriga förvaltningar behöver få möjlighet att arbeta med en förbättrad och stärkt områdesplanering genom ett stadsövergripande grönstrukturarbete. Ett sätt att stärka de gröna sambanden i innerstaden är att utveckla de gröna gaturummen i samarbete med trafikkontoret. En tydligare långsiktig systematisk planering efterfrågas. Det finns även ett behov av samverkan med fastighetskontoret och de kommunala fastighetsbolagen för att stärka de gröna sambanden inom staden. Läs även under rubrik 2.6 Miljö och klimat gällande trädvård. Klimatarbete Ökad och intensivare nederbörd medför större behov av utjämning och fördröjning av vattenflöden där vattnet tas om hand lokalt. Högre krav på lokalt omhändertagande av dagvatten vid ombyggnationer och exploatering innebär också att parkmark kan behöva tas i anspråk för rening och fördröjning. Detta ställer krav på samarbeten, nya avtal och diskussion om fördelning av medel mellan fackförvaltningarna, stadsdelsförvaltningarna och ledningsägare i drift- och förvaltningsskedet. I syfte att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser ställer förvaltningen de stadsgemensamma miljökraven i avtal gällande parkdrifts- och anläggningsentreprenader. Dessa innehåller bland annat krav på drivmedel till fordon och arbetsmaskiner. Förvaltningen ser ett behov av kompetensstöd i dessa frågor i samband med upphandling och uppföljning samt tydligare delmål för att stadens målsättning om en fossilbränslefri stadsmiljöverksamhet ska kunna uppnås. Förvaltningen ser ett behov av att långsiktigt säkra och öka tillgången till kommunaltekniska ytor. Detta för att förvaltningen ska kunna minska sina transporter, hantera omlastning samt fortsätta förbättra sitt arbete med återbruk, kompostering och lagring av material som använts vid upprustningar och skötsel av parker och grönområden. Förvaltningen efterfrågar en stadsövergripande diskussion om hur tillgången på denna typ av ytor ska säkras. Stadsutveckling Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 40 ( 79) När stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret planerar nya parker i stadsutvecklingsområdena är det angeläget att dialog förs med stadsdelsförvaltningen i ett så tidigt skede som möjligt. Eftersom förvaltningen tar över driften av nya parker behöver det säkerställas att parkytorna motsvarar stadsdelsområdets behov samt är möjliga att sköta både praktiskt och ekonomiskt, för att undvika höga drift- och reinvesteringskostnader. Förvaltningen anser att staden bör ta fram driftkostnadsanalyser för tillkommande allmänna platser i syfte att säkerställa att de anläggningar som planeras, och som stadsdelsförvaltningen tar över driften för, är möjliga att sköta ekonomiskt. I en stad som växer är ekologisk kompensation ett viktigt verktyg för att kunna värna och bibehålla de ekologiska funktioner som finns i grönstrukturen. Kompensationen ska vara i paritet till de värden som går förlorade i och med exploateringen. Stadens arbete med ekologisk kompensation bedrivs idag huvudsakligen inom ramen för enskilda exploateringsprojekt. Det saknas ett sammanhållet arbete med ekologisk kompensation på strategisk nivå där ny metodik kombinerat med innovativa finansieringsmodeller för kompensation tas tillvara och utvecklas. En tydligare beslutsgång efterfrågas där stadsdelsförvaltningen ges bättre möjlighet att delta i framtagandet av kompensationsåtgärder. En förutsättning för att kunna sköta nya parker är att garantiskötseln följs upp under de första åren och att parkytorna är väl etablerade när stadsdelsförvaltningen tar över dem. Vid övertagande behöver exploateringskontoret också se till att parkdatabasen är korrekt uppdaterad och relationshandlingar överlämnade. Det finns behov av ett förbättringsarbete avseende planering och överlämning av projekt från exploateringskontoret till stadsdelsförvaltningen. Exempelvis behöver rutinerna för när och hur ofta stadsdelsförvaltningen ska involveras i stadsutvecklingsprojekt efterlevas i enlighet med stadens verktyg för gemensamma rutiner i plan- och exploateringsprojekt (Ledstången). Då anspråken på parkmiljöerna stadigt ökar ser förvaltningen ett behov av att aktivt befästa och säkra viktiga parkmiljöer genom att se över gamla detaljplaner och justera så att ytor som i realiteten nyttjas som park även planläggs som detta. Förvaltningen efterfrågar att stadsbyggnadskontoret i dialog med berörda förvaltningar får möjlighet att arbeta med justering av befintliga detaljplaner så att de fungerar ändamålsenligt. Stockholm vid vattnet Staden arbetar för att utveckla möjligheterna för bad och här ser förvaltningen behov av samordning och förbättrad samsyn i staden, bland annat finns behov av gemensamma riktlinjer för bastu. Eftersom strandlinjerna i Norra innerstaden till stor del ligger under Kungliga Djurgårdsförvaltningens ansvar välkomnar förvaltningen att de involveras i stadens övergripande arbete med att utveckla möjligheterna till bad och bastu. Intressekonflikter i stadens arbete Högt tryck på parkerna Trycket på stadens parkmiljöer har ökat de senaste åren i takt med förtätningar och att nya bostadsområden byggs. Trots prognoser som visar på minskad andel barn i stadsdelsnämndsområdet ser förvaltningen att många förskolor och skolor i innerstaden fortsatt kommer ha begränsad tillgång till egna utemiljöer och vara beroende av parker för sin utomhusverksamhet. Förvaltningen ser att det behövs ett fördjupat samarbete med både Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 41 ( 79) kommunala och fristående aktörer för att hantera drift och underhåll av parker och lekplatser som påverkas av förskolors och skolors nyttjande. Förvaltningen ser ett grundläggande behov av att tillräckligt stora friytor, både på fastighetsmark och offentlig plats, prioriteras och värnas i stadsutvecklingen. Många arrangörer och näringsidkare vill nyttja parkmark för försäljning, servering och olika typer av evenemang. Till viss del kan detta bidra till ökad trivsel och trygghet i parkerna men det leder också till att parkerna slits hårt och riskerar att privatiseras. För att främja stadens mål om hållbara evenemang, värna natur-, kultur- och sociala värden samt säkra allmänhetens tillgång till parkerna, finns ett behov av att tydligare beskriva förutsättningarna för evenemang och andra upplåtelser på parkmark. Det behövs även tydligare ansvarsfördelning och fördelning av intäkter (eller kostnader) mellan trafikkontoret och stadsdelsförvaltningarna. Inkomster från avgifter för upplåtelser går direkt till trafikkontoret, utan att komma förvaltningen till del trots att det är stadsdelsförvaltningens ytor som används. Teknisk infrastruktur och stadens trädmål I innerstaden är det är det ont om utrymme för teknisk infrastruktur som ledningar, vatten och avlopp. Förvaltningen hanterar många ansökningar om schakttillstånd och ser att dessa ofta hamnar i konflikt med mål om att värna och utveckla staden träd. Det finns behov av att förbättra stadens arbete med att både utveckla och följa upp att kraven i tekniska handbok efterlevs och att schaktningar sker korrekt så att träden skyddas. Kompetensförsörjning Kraven på verksamhetsområdet ökar till följd av bland annat behov av högintensiv skötsel och underhåll av parkerna, klimatanpassningar samt omfattande arbetsinsatser avseende upphandlingar och avtalsuppföljning. Förvaltningen behöver arbeta för en hållbar kompetensförsörjning i takt med att kraven ökar och vara en attraktiv och välmående arbetsplats för såväl befintliga som nya medarbetare. Skulle förvaltningen gå över till parkdrift i egen regi kan det komma att bli utmaningar gällande kompetensförsörjning av parkpersonal. Förvaltningen kan bidra till att kompetensförsörja branschen genom att fortsätta skapa möjlighet att anställa studerande landskapsarkitekter/landskapsingenjörer som extrapersonal på sommaren samt ta emot praktikanter. Prioriterade satsningar  Vårda och värna gamla träd i linje med stadens trädpolicy.  Plantera nya träd. 3.7 Ekonomiskt bistånd Demografi och omvärldsfaktorer Ekonomiskt bistånd fortsätter att vara ett viktigt skyddsnät i Norra innerstaden i en tid med fortsatt lågkonjunktur och en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på utbildning, språkkunskaper och arbetsförmåga. I Stockholms stad uppgick kostnaderna för ekonomiskt bistånd till drygt en miljard kronor 2024, med en ökande andel hushåll med mycket långvarigt Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 42 ( 79) behov, vilket speglar både den ekonomiska situationen och den demografiska sammansättningen i stadens olika stadsdelar. Arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret, följt av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och sociala eller medicinska skäl, vilket understryker behovet av breda och individanpassade insatser. Behovet av bistånd hänger tätt samman med individens möjligheter att etablera sig i arbete eller andra försörjningsformer. I takt med att en större andel biståndsmottagare har komplex problematik, exempelvis psykisk ohälsa och samsjuklighet krävs längre utrednings- och handläggningstid samt tätare stödinsatser. Denna utveckling förstärker kraven på professionell kompetens och samordning med andra aktörer för att stödja steg mot egen försörjning. Staden genomförde till år 2026 en förändring av resursfördelningssystemet inom ekonomiskt bistånd. Detta påverkade Norra innerstaden genom en minskning av fördelning på 20 procent. Här efterlyser nämnden en uppföljning av hur fördelningsnyckeln slår utifrån behovet av ekonomiskt bistånd. Vid översyn av resursfördelningssystemet i framtiden bör dessa gå på remiss till nämnder som berörs så att förberedelse av effekterna kan genomföras i god tid. Bidragsreform och aktivitetskrav Bidragsreformen från 1 juli 2026 innebär aktivitetskrav, bidragstak och skärpta villkor för rätt till ekonomiskt bistånd. Kommunen får ett tydligare ansvar att erbjuda arbetsmarknadsaktiviteter, vilket ökar arbetsbelastningen för socialsekreterare genom fler uppföljningar, matchning och administrativt arbete under tidspress. Detta medför kostnader även utan att biståndsperioderna förlängs. För Norra innerstaden och Kungsholmen kan reformen på kort sikt ge ökade kostnader kopplat till boendesituationen. Skärpta krav på godkända hyresförhållanden kan innebära att personer i andrahandsboenden utan hyresvärdens tillstånd förlorar rätt till bistånd, vilket ökar behovet av tillfälliga boenden och akut logi. Vid avhysning kvarstår dessutom ansvaret för bistånd hos tidigare bosättningsstadsdel under en övergångsperiod. Aktivitetskravet ställer krav på att kommunen kan erbjuda arbetsmarknadsaktiviteter i tillräcklig omfattning. Om kapaciteten inte räcker riskerar mer kvalificerade insatser, som stöd för personer längst från arbetsmarknaden, att trängas undan. Administration och handläggning ökar innan reformens långsiktiga effekter, såsom minskat biståndsberoende, kan uppnås. Ändringar i nationella regler kan även påverka möjligheten att tillämpa Stockholmsnormen, vilket kan öka behovet av kompletterande stöd och fler individuella prövningar, med konsekventa ökade kostnader för stadsdelen. Sveriges Kommuner och Regioner har pekat på att reformen kan innebära ökade kostnader för kommunerna, särskilt om statliga ersättningar och andra trygghetssystem begränsas, vilket ytterligare kan belasta det kommunala ekonomiska biståndet. Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan Trots en stark professionell kompetens hos socialsekreterare kvarstår organisatoriska mellanrum mellan socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård samt stadens arbetsmarknadsaktörer. Det handlar inte om bristande samarbetsvilja, utan om olikheter i regelverk, målbild och uppdrag som ibland gör det svårare att skapa en helhetslösning för Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 43 ( 79) individen. För att bidra till att individer snabbare kan lämna ekonomiskt bistånd och etablera sig i egen försörjning krävs en fortsatt förbättrad samverkan, tydliga gemensamma målsättningar och uppföljning över myndighetsgränser. Samtidigt är förvaltningens egen verktygslåda för arbetsmarknadsinsatser relativt begränsad, och resurserna för sådana insatser ligger i sin helhet hos aktörer som stadens Jobbtorg. För att nå önskade resultat behöver denna samverkan fortsätta utvecklas med gemensamma indikatorer och uppföljning som visar hur insatserna bidrar till förbättring för den enskilde. Kompetensförsörjning En målgrupp med allt mer komplexa behov och utvecklingen i omvärlden innebär att socialtjänsten behöver attrahera och behålla medarbetare med bred och spetskompetens. För att möta dessa utmaningar behöver verksamheten vara en attraktiv arbetsgivare med fokus på utveckling, lärande och stöd till medarbetare i ett föränderligt uppdrag. Prioriterade satsningar  Utveckla nya arbetssätt som tidigt identifierar behov, stärker individens självständighet och säkerställer snabb lotsning till relevanta stödinsatser, i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen.  Kontinuerlig och strategisk kompetensutveckling – socialsekreterare ska stärkas i kunskaps- och evidensbaserat arbete för att säkerställa tidig identifiering av behov, förebyggande stöd och kvalificerat beslutsfattande i komplexa ärenden.  Stärka gemensamma arbetssätt, målbilder och indikatorer över verksamhetsgränser för att säkerställa att insatserna ger effekt och progression mot egen försörjning, samtidigt som resurser används effektivt.  Införa digitala verktyg för handläggning för att frigöra tid till kvalificerat socialt arbete. 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder Demografi och omvärldsfaktorer Återhämtningen på arbetsmarknaden bedöms bli utdragen och präglas av fortsatt relativt hög arbetslöshet. Konkurrensen om instegsjobb är fortsatt hård, vilket särskilt påverkar personer som står långt från reguljär arbetsmarknad. Långtidsarbetslöshet och komplexa hinder hos vissa biståndsmottagare ökar risken för att individer blir kvar utanför arbetslivet under längre perioder. I detta läge förstärks behovet av arbetslivsnära insatser som offentligt skyddad anställning (OSA) och feriejobb, som ger struktur, erfarenhet och kontakt med arbetslivet. Förändrade behov till följd av aktivitetskravet Det nya nationella aktivitetskravet innebär att kommunen får ett tydligare ansvar att erbjuda arbetsförberedande aktiviteter till personer med ekonomiskt bistånd. För Norra innerstaden innebär detta ett resurskrävande uppdrag: fler aktiviteter behöver planeras, matchas mot individers behov och följas upp, vilket ökar behovet av samverkan med Jobbtorg, handläggning, administration och arbetsbelastning under tidspress. Om kapaciteten inte räcker finns en risk att resurser flyttas från mer kvalificerade och långsiktiga insatser, såsom offentligt skyddade insatser (OSA) och subventionerade Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 44 ( 79) anställningar, vilket kan påverka personer som står längst från arbetsmarknaden. Även om lagen inte innebär automatisk sanktion mot kommunen, skapar kravet ett tydligt ekonomiskt och organisatoriskt ansvar som kan driva kostnader under införandeperioden innan de långsiktiga effekterna uppnås. Risken är också att konkurrensen om arbetslivsnära platser ökar i ett läge med begränsad kapacitet och hög efterfrågan. Detta kan påverka tillgången till OSA och feriejobb, som är särskilt viktiga för personer med svag eller ingen tidigare anknytning till arbetslivet. Det är därför angeläget att säkerställa att dessa insatser fortsatt kan prioriteras utifrån målgruppens behov och långsiktiga etablering i arbetslivet. Reformen innebär därmed en ekonomisk och organisatorisk risk för förvaltningen, särskilt under införandefasen, och understryker behovet av tillräckliga resurser och fungerande strukturer för arbetsmarknadsinsatser. Behov av arbetslivsnära insatser I Norra innerstaden består en stor del av målgruppen av personer med komplex problematik och långvarig eller ingen etablering på arbetsmarknaden och som behöver anpassat stöd för att kunna delta i arbetslivsinriktade insatser. I ett läge med hög arbetslöshet ökar risken att fler blir kvar utanför arbetslivet under lång tid, vilket innebär både ökad individuell utsatthet och högre samhällskostnader. Insatser som OSA fyller därför en viktig funktion genom att ge struktur, sammanhang och arbetslivserfarenhet, samtidigt som de bidrar till att minska biståndsberoendet över tid. För unga är tidig arbetslivserfarenhet särskilt viktig i ett svagt konjunkturläge. Feriejobb ger arbetsvana, motivation och referenser som stärker möjligheten till fortsatt etablering i utbildning och arbete. Insatsen är särskilt betydelsefull för ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden, där tidig kontakt med arbetslivet kan förebygga långvarig arbetslöshet och utanförskap. Kompletterande arbetsförmågeutredningar som strategiskt verktyg För personer som har genomgått OSA och där arbetsförmågan fortsatt är begränsad finns ett tydligt behov av kompletterande arbetsförmågeutredningar. Dessa utredningar ger ett viktigt underlag för att bedöma rätt fortsatt inriktning, exempelvis övergång till sjukersättning eller andra långsiktiga stödinsatser. Erfarenheten visar att arbetsförmågeutredningar är ett värdefullt komplement till stadsdelens arbetsmarknadsarbete. En stärkt kapacitet inom detta område bidrar till bättre planering, mer träffsäkra insatser och en effektiv användning av stadens resurser. I en situation där förvaltningens verktygslåda är begränsad är tillgången till arbetsförmågeutredningar särskilt viktig för att säkerställa att individer får rätt stöd och en långsiktigt hållbar väg vidare. Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan Se rubrik Ekonomiskt bistånd, Organisatoriska mellanrum och behov av samarbete/samverkan. Kompetensförsörjning Se rubrik Ekonomiskt bistånd, Kompetensförsörjning. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 45 ( 79) Prioriterade satsningar  Stärka tillgången till kompletterande arbetsförmågeutredningar som ett strategiskt verktyg för att säkerställa att rätt insats ges i rätt tid och möjliggör långsiktigt hållbara lösningar för personer med begränsad arbetsförmåga.  Säkerställa att personer som avslutat OSA kan få en smidig övergång till arbetslivet genom tillgång till subventionerade anställningsformer, vilket är avgörande för att insatsen ska ge effekt, stödja individer som står långt från arbetsmarknaden och samtidigt bidra till en hållbar utveckling av stadens samlade arbetsmarknadsarbete.  Bibehålla och utveckla feriejobb för unga, särskilt för ungdomar med svag etablering på arbetsmarknaden, i syfte att stärka möjligheter till framtida egen försörjning och bidrar till social hållbarhet.  Stärkt kapacitet för att kunna möta nationella aktivitetskravet. Detta inkluderar samverkan, planering, matchning, uppföljning av aktiviteter för personer med ekonomiskt bistånd. 3.9 Övrigt Civil beredskap Stadsdelsförvaltningen ingår fortsatt som en av tre stadsdelsförvaltningar i stadens sektorsorganisation för civil beredskap. Stadens sektorsarbete syftar till att gemensamt identifiera stadsövergripande behov och åtgärder inom sektorernas respektive område. Därutöver att ta fram strategier och planer för vidare hantering som kan integreras med stadens ordinarie budget- och beslutsprocesser. En utmaning i sektorsarbetet är att definiera vad som bör anses ingå i stadsdelsnämndernas geografiska områdesansvar kopplat till höjd beredskap och svårigheter att kommunicera ut till alla målgrupper. En annan utmaning är att förväntansbilden på staden skiljer sig markant mot vad kommunen är ålagd att ta ansvar för. I samhällsdebatten framförs att det finns en ökad förväntansbild på att kommunen ska ta ansvaret för bland annat evakuering av personer med funktionsnedsättning i ordinärt boende men även att kommunen i direkt anslutning till en samhällsstörning kommer bistå invånare med exempelvis mat och vatten. Ny och ändrad nationell lagstiftning inom civil beredskap utreds och etableras vilka kan ändra förutsättningarna för det redan befintliga arbetet som gjorts. En utredning har gett förslag på att det ska finnas en trygghetspunkt per 10 000 invånare vilket skulle ge förvaltningen stora utmaningar i bemanningsplaneringen då trygghetspunkterna är ett tillkommande uppdrag som aktiveras vid större samhällsstörningar då förvaltningens fokus samtidigt ska vara att bemanna och bedriva den dagliga kärnverksamheten. Förslagsvis ska trygghetspunkter ses som ett stadsövergripande ansvar där samtliga förvaltningar och bolag inkluderas. I förvaltningens lokala arbete ses utmaningar både arbetsrättsligt och ekonomiskt med att säkerställa bemanning och beredskap dygnet runt när det gäller det tillkommande uppdraget krisstöd. För att effektivisera stadens resurser ses möjligheten att socialförvaltningen kan ges ett större ansvar gällande beredskap för krisstöd. Vidare bör det även förtydligas vad som kommer att samordnas av staden centralt och vad som kan komma att uppdras åt stadsdelsnämnderna samt även tydligare definiera vilka aktörer Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 46 ( 79) det är rimligt att samordna. Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har en mängd nationella myndigheter, dagligen stora flöden av invånare och besökare och inom stadsdelsnämndsområdet finns verksamheter och knutpunkter som är kritiska för hela landets infrastruktur. Ett fortsatt utvecklingsområde är att stadsövergripande fastställa vad som avses med totalförsvarsviktig verksamhet och verka för en likställighet över staden. Som en del i att skapa robusta verksamheter i en allt mer orolig omvärld ser förvaltningen ett behov av uppföljande registerkontroller och bakgrundskontroller av redan anställd personal. Staden arbetar systematiskt med registerkontroller vid nyanställning men behovet av systematisk uppföljning finns. Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har stora dagliga flöden av invånare och besökare. Inom området finns även verksamheter och knutpunkter som är kritiska för hela landets infrastruktur. Omvärldsläget innebär ett ökat fokus på den civila beredskapen. Stadsdelsnämndsområdet är ur många aspekter ett av Stockholms tryggaste stadsdelsnämndsområden. I anslutning till stadsdelsnämndsområdets två stora kollektivtrafikknutpunkter, Centralstationen och Sergels torg respektive Odenplan, ligger dock otryggheten och den anmälda brottsligheten högre än i resten av stadsdelsnämndsområdet. Knutpunkterna ligger i anslutning till en öppen drogscen respektive en nyligen upphörd öppen drogscen, vilket medför att det lokala trygghetsskapande arbetet fokuseras till dessa platser. En utmaning är att det inom området återkommande vistas en hög andel utsatta människor i sociala miljöer och riskmiljöer som inte har sin tillhörighet inom stadsdelsområdet. Det gäller dels unga i city och dels vuxna och personer som stadigvarande vistas på Centralstationen och Cityterminalen. Stadsdelsförvaltningen har ett samordnande ansvar utifrån det trygghetsskapande arbetet och god och nära samverkan med socialförvaltningens aktörer som ansvarar för stadens uppsökande arbetet. Platssamverkan Under perioden fortsätter förvaltningen med platssamverkan på flera utpekade platser. Platssamverkan är ett lagarbete som kräver deltagande från berörda parter. Det är fortsatt ett utvecklingsarbete att få alla parter verksamma runt en plats att se sin roll i det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet samt medverka i platssamverkan. Sedan 2023 finns en formaliserad platssamverkan kring de utsatta personer som stadigvarande vistas på Centralstationen och Cityterminalen. I platssamverkan ingår Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, socialförvaltningen, Capio Vård för hemlösa, Jernhusen och Regionen. Vid vissa tillfällen deltar även berörda civilsamhällesaktörer. Samverkan fungerar väl och flera förbättringsområden har identifierats. Förvaltningen konstaterar dock att omfattningen av den utsatthet som råder och det antal personer som är i behov av stöd kräver fler arbetssätt och förslag på lösningar än vad som finns idag. Vidare är bedömningen att nuvarande ekonomiska läge riskerar att bidra till att målgruppen i utsatthet ökar. Förvaltningen föreslår en särskild satsning/ett uppdrag kring att i nära samverkan med andra berörda aktörer testa nya arbetssätt och erbjuda andra lösningar i syfte att fler personer ska ta emot stöd och färre Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 47 ( 79) personer befinna sig i utsatthet. Demokrati, inflytande och medborgarkontor Förvaltningen kommer att inrätta ett medborgarkontor. Medborgarkontoret syftar till att öka likställigheten över staden i den service som erbjuds och ökar invånarnas inflytande och delaktighet. Val av plats för medborgarkontoret kopplas till den pågående planeringen av ett gemensamt förvaltningskontor. Förvaltningen efterfrågar en stadsövergripande samordning kring medborgarkontoren och angränsande frågor för att öka likställigheten i vad som erbjuds invånarna i staden och att alla medborgarkontor finns till för alla invånare. Detta gäller också kanaler in till stadens stöd, service och verksamheter som underlättar för invånare i form av telefonnummer, e-tjänster och chattfunktioner bland annat. Miljö och klimat Förvaltningen prioriterar implementeringen av arbetssättet Hållbara verksamheter. Arbetssättet bygger på miljöförvaltningens koncept för Hållbar äldreomsorg som förvaltningen i samverkan med miljöförvaltningen anpassar till att nu även tillämpa inom förskoleverksamhet och även inom socialtjänstens utförarverksamheter. Förvaltningen fokuserar på att minska förbrukningsartiklar i plast såsom exempelvis blöjor och plasthandskar. Att förskolebarn slutar tidigt med blöja har i första hand en positiv hälsoaspekt. Därtill minskar även klimatpåverkan när en mindre volym blöjor och plasthandskar behöver användas inom förskoleverksamheten. Förvaltningen anser det vara prioriterat att de plastartiklar som staden upphandlar består av så hög andel återvunnet alternativt biobaserat material som möjligt. Gällande livsmedelsinköp fortsätter arbetet med att öka andelen ekologiska varor. Förvaltningen ser ett behov av att ytterligare förtydliga och förenkla i stadens inköpssystem så det blir lättare att göra rätt. En viktig aspekt är att stadens upphandlade livsmedel erbjuder ett brett sortiment av ekologiska artiklar inom samtliga produktgrupper där det finns tillgängligt på marknaden. Arbetet med energieffektivisering inom nämndens verksamheter behöver fortsätta. Förvaltningen saknar det tidigare sökbara investeringsstödet gällande utbyte till LED- belysning. Klimatinvesteringsmedel Kylbehovet av lokaler bedöms öka på grund av en ökad frekvens, styrka och varaktighet på värmeböljor samt ett ökande antal äldre människor inom stadsdelsnämndsområdet. Flera verksamheter har portabla AC-anläggningar vilka inte bedöms vara tillräckligt effektiva. Förvaltningen ser därför ett behov av att kunna söka klimatinvesteringsmedel för installation av mer permanenta lösningar för kylning av både delar av verksamhetslokaler, men även i träffpunkter för äldre i syfte att uppfylla budgetuppdraget gällande att erbjuda äldre invånare som inte annars har insatser från äldreomsorgen svalka under värmeböljor. Digitalisering och AI För att möta både stockholmarnas och förvaltningens framtida behov och utmaningar, finns ett fortsatt behov av att gemensamt inom staden arbeta samordnat i linje med Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 48 ( 79) kvalitetsprogrammets områden innovation, systematiskt kvalitetsarbete och digitalisering inklusive AI. Stadens och förvaltningens organisering och resurssättning I dag finns organisatoriska mellanrum i stadens arbete med digitalisering och AI utifrån ansvar, struktur, prioriteringar, kompetenser och resurssättning som hindrar utveckling och/eller skapar parallella spår. Centrala funktioner i staden behöver ta ansvar för att invånare och medarbetare kan ta del av en likställd digitalisering. Det bör enligt förvaltningen göras genom olika modeller för finansiering av testverksamhet, uppskalning och digitala investeringar, liksom former för samverkan mellan förvaltningar så att resurser och kompetens används mer effektivt. Det skulle möjliggöra utveckling på flera nivåer utan att satsningarna ”stör ut” varandra. Förvaltningen ser fram emot det arbete som görs under planperioden med att ersätta dagens två leveranser av gemensam it-service med en. I arbetet med den digitala omställningen kommer förvaltningen under planperioden att arbeta för en tydligare intern organisation, ansvarsfördelning och arbetssätt för verksamhetsutveckling. Dels för att möjliggöra utveckling och förvaltning av digitala system men också för att vara en kompetent mottagare av stadsgemensamma satsningar. Förvaltningen ska också verka för att möjliggöra säker och korrekt användning av AI-tjänster där så bedöms lämpligt. Digitalisering som del av omställning till framtidens socialtjänst Förvaltningen ser digitalisering och AI som del av omställningen till Framtidens socialtjänst, vilken beskrivits under ett flertal rubriker i detta dokument. Förvaltningen välkomnar särskilt utredningen och arbetet med en gemensam digital kontaktväg till socialtjänsten för stadens invånare. De vägval som görs i den pågående digitala omställningen behöver beakta såväl invånarnas behov som hur vi vill uppfattas av våra invånare och medarbetare. Det handlar till exempel om att digitala tjänster, verktyg och system ska ge invånare möjlighet till enklare och tidigare kontakt med socialtjänsten samt möjliggöra mer flexibla arbetssätt för medarbetare oavsett var man befinner sig. Ett exempel är tillgång till arbetsstöd och rutiner i mobiltelefon, vilket bland annat kräver en översyn av personliga inlogg samt VPN i mobila enheter. Digitala lösningar som bokning, bekräftelse av tid och med påminnelse skulle också underlätta för både invånare och verksamhet. Samtidigt kan ökad digitalisering skapa utestängningseffekter för vissa målgrupper. Personer med funktionsnedsättning, lägre inkomst- och utbildningsnivå samt högre ålder är de grupper som forskning lyfter fram bland de som sällan använder internet för att till exempel boka läkartid eller handla på nätet. Förvaltningen och staden behöver därför arbeta för digital delaktighet och trygghet inom exempelvis socialpsykiatri, LSS och för äldre invånare men också med kompletterande arbetssätt när vi ska åstadkomma exempelvis enklare kontakt med socialtjänsten. Omställningen till en mer digitaliserad verksamhet handlar också om system som möjliggör en kunskapsbaserad socialtjänst genom att möta behov av uppföljning på både individ- och gruppnivå. Detta för att se vilka arbetssätt och insatser som ger resultat både inom icke behovsprövade insatser och inom myndighetsutövning. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 49 ( 79) Förvaltningen ser fram emot den gemensamma portföljstyrning som arbetas fram av socialförvaltningen och äldreförvaltningen, med förhoppning om att den ger förutsättningar för att göra den skillnad i utvecklingstakt, utbud av kvalitativa tjänster och system samt likställighet som staden behöver. För att portföljstyrningen ska kunna bedrivas ändamålsenligt krävs att stadsdelsförvaltningarna har resurser som bidrar i att olika satsningar kan realiseras, implementeras och förvaltas. Underlätta analys genom lätt tillgängliga beslutsunderlag Det finns ett stort behov inom stadsdelsförvaltningens verksamheter av att på ett flexibelt sätt kunna ta fram statistik och beslutsunderlag för analys, verksamhetsutveckling och beslutsfattande. För att underlagen ska få genomslag behöver de vara lättillgängliga och presenteras på ett pedagogiskt och överskådligt sätt, exempelvis genom diagram eller tematiska kartor. Stockholms stad gör betydande satsningar på öppna data, men samtidigt saknar stadsdelsförvaltningarna tillgång till moderna analysverktyg. Detta begränsar möjligheten att omsätta data i praktisk verksamhetsutveckling och riskerar att analysarbetet inte utvecklas i takt med tiden. Det pågår ett intressant utvecklingsarbete kring statistik från Paraplysystemet och dess integrering i beslutsstöd. Samtidigt är behovet av analysverktyg bredare än socialtjänstens och äldreomsorgens verksamheter. I anvisningarna för fleråringen lyfts Huddingeanalysen fram som ett värdefullt analysverktyg, och förvaltningen ser stora utvecklingsmöjligheter i liknande lösningar och har också lyft detta till stadsledningskontorets stödfunktion för digitalisering. Det skulle underlätta för stadsdelsförvaltningarna om staden samverkade med andra aktörer i utvecklingen av sådana verktyg, så att stadens geografiska indelningar i stadsdelsnämndsområden och stadsdelar blir valbar och att staden ges möjlighet att påverka vilka variabler som inkluderas. I dag är den äldre befolkningens levnadsvillkor otillräckligt belysta i flera tillgängliga analysverktyg, vilket begränsar möjligheten till heltäckande analyser. Mot bakgrund av att Stockholms stad är en åldersvänlig stad och medlem i WHO:s nätverk för åldersvänliga städer finns goda förutsättningar att ta en mer aktiv roll i att driva utvecklingen av relevanta analysverktyg och indikatorer som även speglar äldre personers livsvillkor. AI och GDPR Användning av AI-lösningar innebär att förvaltningen behöver vara fortsatt vaksam på att följa de grundläggande principerna för personuppgiftshantering enligt GDPR. Principerna gäller redan men sammanhangen där risker kan uppstå kan bli fler. Ett exempel är principen om ändamålsbegränsning som innebär att personuppgifter bara får behandlas för det syfte man ursprungligen definierat. Flera AI-lösningar som skulle kunna effektivisera arbete och ge verksamheten mer kunskap skulle också kunna innebära risk för att använda personuppgifterna till andra ändamål. Även principen om uppgiftsminimering, att så få personuppgifter som möjligt ska behandlas, kan skapa utmaningar i en AI-lösning som bygger på att mycket uppgifter ska matas in. Personuppgiftshantering i kombination med AI ställer krav på kompetens för att rätt säkerhetsåtgärder ska kunna vidtas för att minska riskerna för de personer vars personuppgifter behandlas i lösningen. Det ställer också krav på att informera inblandade om Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 50 ( 79) hur personuppgiftsbehandling kommer ske på ett transparent och korrekt sätt. Förvaltningen behöver också kunna säkerställa att det går att uppfylla registrerades rättigheter i form av exempelvis tillgång till personuppgifter som behandlas och rätten till radering eller rättelse av personuppgifter som är felaktiga. Kompetensförsörjning Förvaltningen ser behov av en systematisk kompetensutveckling inom digitalisering och AI. Det gäller både för att kunna använda de lösningar och system vi har idag fullt ut men också vara redo för nya lösningar där även AI ingår. Det kan innebära att definiera en gemensam basnivå för digital kompetens och att tydliggöra när specialistkompetens krävs. Informationssäkerhet, dataskydd och etiska avvägningar är självklara delar av detta arbete. Här behöver stadens centrala funktioner ta ett helhetsansvar för att göra spetskompetens inom juridik, personuppgiftshantering men också kompetens inom upphandling av digitala verktyg och AI med mera tillgängliga. Digitalisering behöver göras med hänsyn till arbetsmiljö. De digitala lösningar som väljs ska underlätta för invånare, chefer och medarbetare och inte skapa ökad belastning i form av exempelvis ökad administration, exempelvis olika system som inte pratar med varandra. En effektiv digital omställning är också en del av att säkerställa framtida kompetensförsörjning där staden behöver vara en attraktiv arbetsgivare genom att ligga i framkant. Stockholms stad måste även växla upp sitt arbete med att använda AI för att minska administrativt betungande eller tidskrävande arbetsuppgifter. Två exempel är transkribering inom socialtjänsten respektive hantering av stora mängder synpunkter och klagomål om stadsmiljö. En effektivisering kan i detta fall bidra till att tid och resurser istället kan läggas på möten med klienter, brukare och invånare. Förvaltningen ser att invånares användning av AI i kontakt med bland annat förskola och ekonomiskt bistånd ökar. Det har lett till omfattande överklaganden och juridiskt komplexa skrivelser som kräver ökad tid för handläggning och hantering samt behov av mer juridiskt stöd. Informationssäkerhet och dataskydd Informationssäkerhet Den digitala utvecklingen blir allt mer komplex och har en hög förändringstakt samtidigt som omvärldsläget är fortsatt oroligt vilket förutsätter att det genomförs strategiska satsningar inom kultur, ledarskap, juridik, teknik och information. Vid införande och vidareutveckling av digitala stödtjänster behöver information som ska hanteras vara av god kvalitet. Efterfrågan av införande av AI, automatisering och robotik ökar inom förvaltningens verksamheter vilket kräver att det finns en samordnande funktion både centralt i staden och i förvaltningen som säkerställer styrdokument, informationssäkerhet, dataskydd, rättssäkerhet och resurser för en långsiktigt hållbar och säker informationshantering. I nuläget hanterar inte staden information som en central resurs i tillräcklig omfattning och samverkan behöver prioriteras. Bristen på gemensamma sätt att hantera information i staden bidrar till ineffektiva arbetssätt, sämre datakvalitet och sämre rättsskydd för den enskilde. Det behövs bra metodstöd för informationsklassningar, säkerhetsåtgärder samt förvaltning av informationsobjekt. För att säkerställa att informationssäkerhetsperspektivet vid upphandlingar och förnyelse av avtal för Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 51 ( 79) stadsgemensamma system och tjänster är det av stor vikt att normerande klassningar genomförs. Förvaltningen fortsätter att genomföra implementering av metodstödet pm3 och fördjupar samarbetet med lokal upphandlingsfunktion, arkiv, registratur och IT. Förvaltningen fortsätter även att genomföra nätverksträffar för dataskyddshandläggare och andra inbjudna funktioner inom informationssäkerhet och dataskydd för att få en djupare inblick i verksamheternas vardag för att exempelvis erbjuda stödinsatser för hantering av informationssäkerhetsincidenter. Nätverket bidrar även till att utveckla och förbättra informationssäkerhetskulturen inom förvaltningen. I och med att omvärldsläget är fortsatt oroligt och införande av nya lagkrav inom cybersäkerhet utvecklar staden sitt ledningssystem för informationssäkerhet med införande under 2026 och 2027. För att säkerställa att staden uppfyller lagkrav i Cybersäkerhetslagen (NIS2) förbättras och effektiviseras stadens processer i och med införandet av det nya ledningssystemet, LIS 2.0. Arbetet drivs av stadsledningskontoret och förvaltningen avser att delta. EU:s NIS2-direktiv inkluderades i och med att den nya Cybersäkerhetslagen trädde i kraft 15 januari 2026 i svensk lagstiftning. Lagen syftar bland annat till att nå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå för samhällsviktig verksamhet inom EU. Lagen gäller hela förvaltningen till skillnad från det tidigare NIS1-direktivet som endast berörda förvaltningens verksamheter inom hälso- och sjukvård. Förvaltningen arbetar med implementering av den nya lagstiftningen, dels på egen hand och dels i samråd med övriga staden genom olika nätverk. Dataskydd Ett mer samordnat arbete behöver ske i staden för att klargöra vilka leverantörer och underleverantörer som agerar biträden i personuppgiftsbehandlingar och säkerställa att det finns aktuella och säkerställda avtal som fastställer ansvarsfördelning och förutsättningar för personuppgiftsbehandlingar som sker i processer eller system som är lika för flera stadsdelsförvaltningar och/eller bolag i staden. Tydlig objektsförvaltning på central nivå behöver upprättas för att skapa effektivitet i detta och så att det ser lika ut över staden. Oriktiga eller brist på avtal skapar risker i sig vid personuppgiftsbehandlingar där ansvaret för säkerhetsåtgärder blir bristande och risk och omfattning av personuppgiftsincidenter ökar. Även risken för att tredjelandsöverföringar sker i strid mot GDPR ökar om det saknas aktuella och väl upprättade avtal mellan leverantör och stadsdelsförvaltning. EU-kommission har presenterat förslag på förändringar i GDPR vilket delvis kan komma att innebära förenklingar i att följa lagstiftningen men kan även komma att innebära högre risker för de registrerade. Förslaget är fortfarande under behandling. Upphandling och inköp Ett allt viktigare verktyg och ökade krav på verksamheten Genom löpande stöd och utbildning har förvaltningens behovsplanering och inköpsmognad successivt ökat. Det är av stor vikt för att kunna följa lagar och riktlinjer men också få hög kvalitet i kravställning och implementering. Detta kommer vara fortsatt aktuellt att jobba vidare med under kommande år då inköp blir ett allt viktigare verktyg för att nå stadens mål och att skapa förändring i samhället. Exempel på det är att ställa krav på miljö och Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 52 ( 79) klimathänsyn samt arbetsvillkor i upphandlingsförfarandet men också att under avtalstiden göra medvetna val; att välja miljömärkta varor även när de är dyrare eller att hyra eller återbruka istället för att köpa nytt. Därutöver tillkommer alltfler aspekter att ta hänsyn till som kräver mer tid under förberedelsefasen, exempelvis krisberedskap, medvetenhet kring riskbranscher och välfärdsbrott, samt informationssäkerhet och dataskydd. Allt detta ställer allt större krav på förvaltningen och på verksamheten, och innebär även att vikten av planering och framförhållning ökar ytterligare. Verksamheten, både beställare och expertfunktioner inom sakområden, behöver ges tillräckliga resurser för att kunna lägga den tid som krävs på förarbetet och ha möjlighet att i god tid beakta alla betydelsefulla aspekter inför en eventuell anskaffning. Ett område som kommer bli alltmer aktuellt kommande år är AI. Det handlar både om att många leverantörer har börjat använda sig av AI vid anbudsinlämning och att efterfrågan på att avropa/upphandla AI-tjänster börjar komma. Detta ställer höga krav på ett grundligt förarbete och att nödvändiga kompetenser kopplas in tidigt i processen, samt att stadens centrala avtal omfattar AI-tjänster och kompetens inom området. För att klara av ovanstående är det en förutsättning att samverka med andra förvaltningar och bolag kring upphandling och avtalsuppföljning så att resurser optimeras. Samordningsvinster kan på så sätt lättare nås och kvaliteten ytterligare höjas i upphandlingar och avtal. Förvaltningen ser det som fortsatt viktigt att samordningen ökar och att serviceförvaltningen tar ett större ansvar inom fler områden där upphandling och förvaltning kan ske övergripande, exempelvis inom bemanningstjänster och hantverkstjänster där detta till vis del påbörjats. Det finns även anledningar att hantera upphandlingar som rör parkdrift och lokalvård mer centralt då det finns en stort politiskt fokus i staden på att återta verksamheten i egen regi. Att återta verksamheter i egen regi leder oftast till behov av att upphandla fler mindre avtal vilket bör samordnas centralt. Förvaltningen ser på sikt risk för flera målkonflikter. När fler och skarpare krav ställs kan det leda till högre priser och kostnader. Det skapar en utmaning för de verksamheter som redan idag har ekonomiska utmaningar. Ett annat exempel är målkonflikt mellan miljökrav och krisberedskap, där krav på eldrivna produkter/fordon kan bli en utmaning i händelse av strömavbrott. Vikten av resurser till uppföljning av avtal och kategoristyrning För att säkerställa att avtalade villkor efterlevs och att upphandling som verktyg för förändring får effekt samt motverka välfärdsbrott och oseriösa aktörer blir vikten av att arbeta aktivt med att följa upp avtal, krav och leverantörer allt viktigare. Uppföljning får även ett allt större fokus i staden och behovet av uppföljning samt krav på uppföljning ökar. För att det ska vara möjligt att säkerställa strukturerade rutiner, att fördjupa arbetet samt ha möjlighet att leva upp till de allt fler och högre kraven måste förvaltningen ges tillräckliga resurser som motsvarar ett utökat uppdrag. Det är en utmaning hos flera stadsdelar att hinna följa upp i den utsträckning som man skulle vilja. Förvaltningen ser även att det kan finnas behov att köpa tjänsten för avtalsuppföljning från serviceförvaltningens för vissa större avtal, likt det man gjort för lokalvårdstjänster. Det behöver även finnas möjlighet att köpa tjänsten för platskontroller hos leverantörer och andra utökade kontroller när förvaltningen själva inte har Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 53 ( 79) möjligheten att genomföra detta. Ett ökat återtagande av verksamheter i egen regi får även det en påverkan på området på längre sikt och kräver också mer från verksamheten. Inköp som gjordes inom entreprenaden kommer efter ett återtag behöva hanteras av förvaltningens egen personal och egna avtal inom flera områden kommer troligtvis behöva upphandlas och löpande förvaltas. Stadens arbete med kategoristyrning är ett betydelsefullt verktyg för att optimera resurser, anpassa strategiskt viktiga områden och sätta användarnas och invånarnas behov i fokus. Frågan om tillräckliga resurser för att få effekt gäller även här. Som kategoriägare sedan 2023 har förvaltningen identifierat en stor utmaning i att bemanna kategoriteamet med den kompetens och personal som behövs. Staden behöver säkerställa att förvaltningar och bolag bidrar med personalresurser och kompetens för att kategoristyrningen ska få effekt. Kategoriägande förvaltning behöver därför ett tydligt mandat i att utse teammedlemmar, ett mandat som inte finns i dagsläget. Välfärdsbrott Förvaltningen fortsätter arbetet mot välfärdsbrott och ser positivt på det team mot välfärdsbrott som staden nu etablerar. För att effektivt motverka välfärdsbrott behövs breda och samordnade insatser som involverar flera professioner och kompetenser. Stadsdelsförvaltningarna och central förvaltning behöver samverka kring de resurser som behöver finnas i detta arbete. Förvaltningen ser att teamet mot välfärdsbrott behöver permanentas och ser även behov av ytterligare funktioner som är specialiserade på välfärdsbrott. För att arbetet ska kunna få effekt behöver kunskap i juridik, ekonomi och särskilt sårbara verksamhetsområden kombineras med tid att arbeta förebyggande, upptäckande och åtgärdande. Förvaltningarna behöver kunna få operativt stöd och vägledning i granskningsarbetet för att det ska bli effektivt och likställt över staden. Förvaltningen ser också att det är viktigt att integrera perspektivet på välfärdsbrott i våra ordinarie processer och verksamheter. Det kan handla om att beakta aspekterna i både i våra kärnuppdrag och i HR-frågor, digitalisering, upphandling och andra områden där risken för välfärdsbrott kan vara stor. För att identifiera och analysera avvikelser som kan indikera välfärdsbrott behöver vi utveckla möjligheten att arbeta effektivt i våra olika system och databaser. Detta skulle kunna vara gemensamma plattformar för datainsamling och analys, eller att verktyg som upptäcker och varnar för misstänkt aktivitet. Prioriterade satsningar  Inrätta ett medborgarkontor  Stärka intern organisation och ramverk för verksamhetsutveckling med stöd av innovation, digitalisering och AI, inklusive fortsatt införande av pm3  Stärka den digitala kompetensen både hos medarbetare och målgrupper inom stadens verksamheter  Verka för stadsgemensamma lösningar i omställningen till framtidens socialtjänst o Avvikelsehantering för samtliga verksamheter o System som möjliggör mindre administration och mer socialt arbete, Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 54 ( 79) exempelvis transkribering  Prioritera att minska inköp av förbrukningsartiklar i plast samt att styra mot mer klimatvänlig plast  Prioritera att öka andelen ekologiska livsmedel  Stärka ett systematiskt informationssäkerhetsarbete genom o kompetensutveckling inom informationssäkerhet och dataskydd o kompetenshöjande insatser för en kulturförändring där information ses som en strategisk och kritisk resurs där chefer och ledare agerar som förebilder. o implementera den nya Cybersäkerhetslagen. o medverka i framtagandet av stadens nya ledningssystem för informationssäkerhet, LIS 2.0 o kartlägga och vidareutveckla processerna inom informationssäkerhet och IT inom pm3 o öka förståelsen för hantering av informationssäkerhetsperspektivet i tidigt skede inför tekniska, organisatoriska och fysiska förändringar  Stärka arbetet med att förebygga och motverka välfärdsbrott genom fokus på ökad kompetens och särskilda riskområden. 4 Sammanfattande ekonomisk analys 4.1 Drift Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) cirkulär 25:59, Aktuell ekonomi – planeringsförutsättningar för åren 2025–2029, bedöms skatteunderlaget för kommuner och regioner öka med närmare fyra procent under 2026. Denna utveckling grundar sig på en gradvis uppgång i den inhemska efterfrågan och en förbättrad ekonomisk aktivitet efter flera år med svaghet i ekonomin. Även BNP-tillväxten väntas ta fart under 2026, vilket också förväntas leda till en starkare utveckling av sysselsättningen och därmed en positiv påverkan på löneinkomsterna framöver. Ökade arbetade timmar och högre produktion väntas bidra till ökade skatteintäkter för kommuner. Hushållens konsumtion utvecklades starkare än tidigare prognoser visade, vilket tillsammans med förbättrad export och investeringar tyder på en konjunkturuppgång. Detta bidrar till att den ekonomiska återhämtningen förstärks under 2026 och förväntas fortgå under planperioden. Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har idag omkring 155 600 invånare och kommer enligt Swecos prognos växa till drygt 155 700 invånare 2028, 156 400 år 2029 och till 158 900 invånare 2034. Antalet personer över 80 år beräknas öka med cirka 3 800 personer eller 43,4 procent fram till år 2034. Antalet barn mellan 1-5 år beräknas att minska med cirka 500 barn eller 6,3 procent till 2034. Inom stadsdelsnämndsområdet finns stadsdelarna Hjorthagen, Norra Djurgården, Gärdet, Djurgården, Östermalm, Vasastan, Norrmalm och Skeppsholmen. Stadens resursfördelningssystem utgår endast från stadsdelsnämndsområdets befolkning och behov. Stora delar av resurserna riktas till förskolebarn samt äldre personer över 80 år. Under perioden 2026–2029 beräknas en minskning av antal förskolebarn med 5,5 procent medan Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 55 ( 79) gruppen över 80 år beräknas öka med 13,7 procent. Allt mer resurser läggs även åt säkerhetsfrågor. I dagsläget finns inte någon resursfördelning utifrån det utmanande arbetet kring säkerhetsfrågor som bedrivs inom samtliga stadsdelsnämnder vilket gör att detta arbete bedrivs genom att andra verksamhetsområdens resursfördelning används. Nedan kommenteras stadsdelsnämndsområdets sammanlagda budget i plan. Budgetramarna för åren 2027-2029 är antagna av kommunfullmäktige i samband med beslutet om budget 2026. Planerna grundar sig på de prestationer som var aktuella våren 2025. Budgetramen som kommer gälla för Norra innerstadens stadsdelsnämnd är marginellt justerad under planeringsperioden. Inom verksamheterna äldreomsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning har budget för kommande år tagit hänsyn till befolkningsutvecklingen och framför allt att gruppen över 80 år ökar. Kompensation för kostnadsökningar till följd av lönerörelse och till exempel hyreshöjningar omfattas inte av ramarna. Nettobudget för driftverksamheten 2026 uppgår till 3 542,9 mnkr och fördelas enligt följande: Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 56 ( 79) Av bruttokostnader år 2025 uppgår personalkostnaderna till cirka 31 procent och lokalkostnaderna till cirka 10 procent. Kostnaderna för köp av verksamhet utgör 51 procent. Stora framtida underhållsbehov i fastigheter ägda av Micasa kommer ge fortsatta kostnadsökningar genom uppindexering av avtal och hyror som troligen överstiger det normala. De kommande kostnadsökningarna medför krav på effektiviseringar inom samtliga verksamheter. Arbetet inriktas på fortsatt minskning av sjukfrånvaro och ett effektivt lokalnyttjande. Kravet på civil beredskap samt trygghetsarbete ökar. Det finns ingen ersättning för dessa kostnader inbyggt i någon av de områden som stadsdelsförvaltningen får resursfördelning för. Det innebär att resurser tas från andra områden för att finansiera det trygghetsskapande arbetet i stadsdelsnämndsområdet. Förskola De senaste åren har det skett en minskning av antal barn på förskolor inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde både i kommunal och enskilt driven regi. Detta har inneburit att en överkapacitet uppstått i förskolelokalerna och förskolor har avvecklats. Det pågår en genomgång av samtliga förskolelokaler för att få ett grepp om skick och underhållsbehov samt kapacitet för att anpassa lokalerna utifrån det framtida behovet av förskolor. Andel barn i kommunal förskola i förhållande till fristående förskola fortsätter att öka när fristående förskolor lägger ned sina verksamheter. Från och med juli 2026 placeras barn med en garantiplats endast på kommunala förskolor och inte längre även på fristående förskolor. Detta kan komma att innebära både fler barn till kommunala förskolor men det ställer även krav på de kommunala förskolorna att hela tiden ha tillräckligt många lediga platser för att kunna garantera dessa barn en plats på någon av stadsdelsnämndsområdets kommunala förskolor. Detta i kombination med att fristående förskolor snabbt kan stänga sina verksamheter ställer höga krav på den kommunala förskoleverksamhetens flexibilitet, samtidigt som ett ökat intag av förskolebarn välkomnas. I dagens resursfördelningsmodell finns det inte utrymme att ge kommunala huvudmannen medel för att tillhandahålla denna extra kapacitet då bidrag på lika villkor gäller. Befolkningsprognosen för antalet barn i åldern 1-5 år visar på en minskning med 6,1 procent från år 2025 till år 2029 och 5,0 procent till år 2032 då kurvan för antalet barn förväntas börja öka igen. Anledningen till ökningen är främst att nybyggnationsområden börjar bli färdigställda då och fler familjer beräknas flytta in till stadsdelsnämndsområdet. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 57 ( 79) Under 2025 låg hyreskostnaden i snitt på 35 198 kronor per barn. De flesta av nämndens förskolor ägs av fristående fastighetsägare. Fastighetsägarnas hyreskostnadsindex för år 2026 utgår från konsumentprisindex i oktober månad 2025 som ökade med 0,92 procent vilket innebär den lägsta uppräkningen för hyror under flera år. Kommunfullmäktige har beslutat att av den schablon som ges per barn i budgettilldelning ska minst 80 procent av denna gå direkt till förskolorna som peng. Inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde är pengen 80,5 procent vilket innebär att mellanskillnaden om 19,5 procent ska finansiera bland annat hyror, avdelningsstöd och kostnader för gemensamma verksamhetssystem. Under 2025 utgick denna mellanskillnad på 30 150 kronor (barn 4-5 år) till 35 915 kronor (barn 1-3 år) per förskolebarn, vilket kan jämföras med tidigare nämnda hyreskostnad om 35 198 kr per barn under 2025. På grund av de höga hyreskostnaderna används i dagsläget en del av det socioekonomiska tilläggsbeloppet till att betala dessa. Förvaltningen omfördelar dessutom medel från äldreomsorgen. Förvaltningen upplever att det finns brister i samverkan med stadens fastighetsägande bolag och nämnder. Bristande helhetssyn leder till höga kostnader och högre hyror än vad som är skäligt. Hyresutjämningssystemet för stadsdelsförvaltningarna behöver även fortsättningsvis ses över. Ytterligare samverkan där verksamheternas behov och ekonomi styr mer vore fördelaktigt för staden som helhet. En ytterligare utmaning för nyetablering av förskolor utgörs av fördyrningar under byggprojektens gång. Detta ger i sin tur höga kostnader för förgävesprojekteringar om projekten inte godkänns alternativt höga framtida hyreskostnader vid godkända projekt. Förvaltningen hamnar på så sätt i svåra dilemman gällande kostnader och lokalbehov. Under planperioden fortsätter arbetet med att minska klimatavtrycket och insatser som främjar en kemikaliesmart och plastfri förskola, detta medför att extra medel för dessa ändamål är en Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 58 ( 79) förutsättning för fortsatt arbete. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel fortsätter vilket medför ökade kostnader för livsmedel. Barn, kultur och fritid I takt med att stadsdelsnämndsområdet växer med byggandet av Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden ökar behoven av medel för ungdomssatsningar så att till exempel parklekar, ungdomsgårdar och fältassistenter kan möta invånarnas behov av aktiviteter och bidra till en ökad trygghet i stadsdelsnämndsområdet. Förvaltningen ser att det blir allt viktigare att möta barn och ungdomar på nya platser vilket kommer innebära ökade kostnader under planperioden. Många ungdomar från andra stadsdelsnämndsområden samt kommuner i regionen åker till Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde på fritiden samt deltar i nämndens verksamheter. Förvaltningen utgör därmed också en viktig aktör för att fånga upp även dessa ungdomar och ge dem en meningsfull fritid för att stärka tryggheten i hela regionen. Någon extra tilldelning för detta utgår inte i nuvarande resurstilldelning. Äldreomsorg Andelen invånare över 80 år beräknas öka med 13,7 procent eller med 1 377 personer under planperioden. Dessa är i huvudsak målgruppen för insatser inom äldreomsorgen. För att möta ett ökande behov av omsorg ska två nya vård- och omsorgsboenden byggas som beräknas vara klara tidigast 2031. Förhoppningsvis kan även nya platser tillskapas vid renoveringar av befintligt bestånd. Delar av Micasas fastigheter behöver renoveras samt nya vård- och omsorgsboenden byggas vilket kommer innebära stora ökningar av hyreskostnader för berörda vård- och omsorgsboenden. Hyresökningen kommer inte fullt ut kunna debiteras hyresgästerna inom de särskilda boendena vilket kommer medföra en ökad nettohyreskostnad efter färdigställandet av renoveringarna. Det är viktigt att planeringen av framför allt underhållsåtgärder sker i nära dialog med verksamheten. En effekt av ökade kostnader för lokaler är att den ersättning som fördelas för respektive boendeplats i större utsträckning går till kostnadstäckning för hyra. Exempelvis kommer en ny lägenhet i det planerade vård- och omsorgsboendet i Hagastaden kosta nämnden cirka 33 tkr i månaden varav den boende betalar cirka 9 tkr i hyra. Totalt innebär det för 90 bostäder en kostnad om 27 mnkr i hyror som inte ersätts. Utrymmet för personal minskar vilket kan påverka kvaliteten i omsorgen. Staden bör utreda möjligheten till ersättning för hög hyra för att skapa likvärdiga förutsättningar för god vård oavsett lokalkostnad. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 59 ( 79) Gruppen äldre med psykosociala problem, missbruk och hemlöshet kommer öka enligt förvaltningens prognos. En farhåga är att effekter efter pandemin och händelseutvecklingen i världen bidrar till att denna grupp ökar ytterligare. Det förväntas också ske en ökning av personer som drabbas av stroke eller demenssjukdom. Vasaträffen är en kommunövergripande, öppen verksamhet (KÖV) och spelar en viktig roll för att motverka social isolering och ensamhet. Anslaget i stadens budget för denna verksamhet har varit detsamma sedan före år 2008. Anslaget för Vasaträffen har därför justerats med omfördelning av budget inom äldreomsorgen för att möta ökade kostnader som löner och hyror. Sammantaget innebär ett ökat behov av insatser för dessa grupper ökade kostnader för äldreomsorgen på längre sikt. Införandet och utveckling av välfärdsteknik kommer också att innebära högre kostnader på verksamhetsnivå i form av utbildningssatsningar och eventuellt ökade personella resurser. För att kunna möta den ökande gruppen äldre över 80 år behöver förvaltningen öka satsningarna inom de förebyggande och hälsofrämjande verksamheterna. Förutom de öppna verksamheterna har förvaltningen dagverksamheter med olika inriktningar. Ersättningsnivån behöver sättas så det blir en förstärkning till dagverksamheterna utan att de behöver göra åtstramningar på grund av låg höjning av ersättningsnivåerna. Hemtjänsten kommer också få en viktigare funktion i framtiden och behöva ta en större andel av äldre med behov av stöd. En utmaning med ersättningsökningen är att fortsätta göra yrket i hemtjänsten attraktivt. Med låga ersättningsökningar kan det innebära en påfrestning att hålla den linjen. Hemtjänsten har återkommande utmaningar med kunder som nekar utförande i dörren. En avgift för kund och en ersättning till utförare skulle kunna möta en del av kostnaden som utföraren har då tiden är planerad med personal. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 60 ( 79) Socialtjänst De höga kostnaderna för persontransporter innebär en utmaning för att nå en budget i balans. Kostnaderna för persontransporter belastar idag det fasta anslaget trots att de i stor utsträckning är kopplade till att brukarna har insatser som daglig verksamhet inom LSS som tillhör det rörliga anslaget. En lösning skulle kunna åstadkommas om medel för persontransporter fördelades via det rörliga anslaget. Inom stadsdelsnämndsområdet finns en ungdomsmottagning som är en kommunövergripande verksamhet (KÖV) där anslaget varit detsamma sedan start. Anslagen för KÖV behöver uppräknas för att bibehålla en god verksamhet. Ungdomar har möjlighet att söka till valfri ungdomsmottagning varför förvaltningen vill lyfta att samtliga ungdomsmottagningar bör finansieras som kommunövergripande verksamhet. Nya socialtjänstlagen innebär nya arbetssätt. Det går inte i dagsläget att uppskatta kostnaderna för att genomföra detta i ett inledningsskede. Det bör dock på längre sikt ge effekter genom färre placeringar. Regeringen har meddelat att de avsätter totalt åtta miljarder kronor fram till 2028 för kommuner att arbeta med kompetens- och bemanningssatsningar inför införandet av ny socialtjänstlag. Beskedet möjliggör för kommuner att långsiktigt kunna planera för insatser kopplat till införandet av den nya socialtjänstlagen under förutsättning att staden får ta del av detta statsbidrag. Behovet av ekonomiskt bistånd är till stora delar beroende på arbetsmarknadens utveckling. Enligt Sveriges kommuners och regioners analys kommer sysselsättningen och arbetade timmar att åter öka något under 2026. Under åren 2027-2028 prognostiseras en starkare återhämtning avseende sysselsättning. Då en stor del av målgruppen har komplex problematik och långvarig eller ingen etablering på arbetsmarknaden är vägen till ordinarie arbetsmarknad ofta lång. I processen krävs olika former av anpassat stöd för att kunna delta i arbetslivsinriktade insatser. Det kommer innebära fortsatt behov av ekonomiskt bistånd men att behovet beräknas minska under 2027 och 2028. Till år 2026 infördes nya variabler i resursfördelningsnyckeln för ekonomiskt bistånd. Förvaltningen efterlyser en uppföljning av hur denna förändring har slagit i förhållande till utfallet i staden. Innerstadens individer som är beroende av ekonomiskt bistånd har ofta en multiproblematik som gör att det tar tid för individerna att komma ut i arbete. Här måste samarbetet med Jobbtorg förstärkas så att rätt insats ger arbete och därigenom kan kostnaderna för ekonomiskt bistånd minska och individerna kan bli självförsörjande. Stadsmiljöverksamhet Högt tryck på parkerna På grund av att många förskolor och skolor saknar eller har begränsad tillgång på egna gårdar blir det ett mycket högt slitage på vissa parker och lekplatser. Förvaltningen ser att det behövs ett fördjupat samarbete med både kommunala och fristående aktörer för att hantera finansiering av drift och underhåll av parker som påverkas av förskolors och skolors nyttjande. Förvaltningen efterfrågar ett övergripande arbete med bland annat hur stadens inkomster från nyttjande av allmän mark ska fördelas. I dagsläget kommer inga inkomster från upplåtelser av parkmark stadsdelsförvaltningarna till dels, trots ett ökat behov av både parkunderhåll, Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 61 ( 79) administration och uppföljning. Ny lag om sortering och återvinning av skräp Från den 1 januari 2026 infördes en ny lag som innebär att kommunerna ska samla in vanligt förpackningsavfall separat på torg eller i parker som är över 2 000 kvadratmeter och där det förekommer betydande mängder förpackningsavfall. Lagen innebär bland annat att berörda förvaltningar, via Naturvårdsverket, ska få ersättning från förpackningsindustrin. Förvaltningen ser en osäkerhet kring hur och när denna ersättning ska tilldelas till förvaltningen, vilket påverkar möjligheten för en hållbar verksamhets- och budgetplaneringen. Implementering av lagstiftningen pågår. Oförutsedda kostnader Det osäkra världsläget kan påverka kostnadsbilden för olika varor och tjänster. Det finns också ett behov av medel för oförutsedda klimatkonsekvenser, till exempel hantering av nedfallna träd efter kraftiga vindar eller erosionsskador efter kraftiga regn. 4.2 Investeringar Nedan redovisas den sammanlagda investeringsbudgeten för Norra innerstadens stadsdelsområde. Investeringar totalt (mnkr) Prognos 2026 2027 2028 2029 Parkinvesteringar 12,5 12,0 14,0 16,0 Investeringar med nycklade medel 25,4 25,4 25,4 25,4 Inventarier och maskiner 8,5 9,5 8,5 10,5 Trädplantering 3,4 Klimatinvesteringar 0,5 9,9 3,9 2,9 Totalt 50,3 56,8 51,8 54,8 Parkinvesteringsmedel och reinvesteringar Innerstaden har ett stort reinvesteringsbehov eftersom besökstrycket och slitaget i parkerna är högt. Investeringsprojekt i innerstaden innebär ofta att upprusta redan befintlig miljö och inte nyanläggning då ytorna här till stora delar redan är tagna i anspråk. Reinvesteringar i innerstaden är kostsamma då upprustningarna behöver vara i samklang med de kulturhistoriska värdena på platsen vilket nästan uteslutande handlar om exempelvis naturstensbeläggningar och murar. Förvaltningen ser att nivåerna av investeringsmedel som fördelas genom trafikkontoret har minskat så pass mycket att man nu kan ifrågasätta den modellen, då det innebär mycket extra administration för alla inblandade förvaltningar. Klimatanpassning Utmaningar kopplat till klimatförändringar innebär ökade kostnader. Planering och åtgärder för att kunna möta både långa torrperioder och skyfall är kostnadsdrivande. Klimatinvesteringsmedel är ettåriga och ansöks årligen. För att få till en mer hållbar projektmodell efterfrågas ett flerårsperspektiv på klimatinvesteringarna, vilket skulle minska Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 62 ( 79) administration och ge bättre planeringsförutsättningar. Förvaltningen önskar därför att organisation och rutiner för klimatinvesteringar ses över samt även att möjligheten att öka de fasta anslagen utreds. Bevattningsanläggningar Förvaltningen ser att behovet av att på ett hållbart och effektivt sätt kunna bevattna delar av parker och nya planteringsytor, ökar i takt med ett förändrat klimat och i takt med att andelen nyplanterade träd ökar. Det kan exempelvis handla om att reinvesteringar i befintliga bevattningsanläggningar, installera nya spolposter, bygga pumpanläggningar för att kunna nyttja sjövatten och pröva nya metoder med anläggningar där vatten lagras och återbrukas. Förvaltningen har goda förutsättningar för att kunna minska andelen vattentransporter och minska förbrukning av färskvatten men det krävs tillskott av medel för detta. Marksaneringar På många håll i staden finns behov av sanering av miljögifter som finns i marken till följd av tidigare verksamheter på platsen. Förvaltningen ser behov av att centralt i staden utreda och tydliggöra ansvarsgränser, prioriteringar och hur detta ska bekostas. Projektspecifika ekonomiska utmaningar I Bellevueparken finns behov av renovering av befintliga strandskoningar i form av stenblock och murar vilka skyddar mot erosion av strandlinjen mot Brunnsviken. Åtgärden bedöms både vara kostsam och tekniskt komplicerad och därmed svår att rymma i ordinarie investeringsbudget. Klimatinvesteringar Sökta och beviljade klimatmedel för 2026 redovisas nedan, liksom planerade investeringar för 2027 till 2029. Klimatinvesteringar Prognos 2026 2027 2028 2029 Klimatanpassningsinvesteringar Skyfallsmagasin Humlegården 0,5 7 2 0 Hållbara bevattningssystem, dagvatten 0 2 0,5 0 Hållbara bevattningssystem, sjövatten 0 0 0,5 2 Motverka värmeöar 0 0,5 0,5 0,5 Klimatinvesteringar utsläppsminskning Utbyte av äldre vitvaror 0 0,2 0,2 0,2 Hållbara transporter 0 0,2 0,2 0,2 Totalt 0,5 9,9 3,9 2,9 Klimatinvesteringar i plan redovisas mer ingående i bilaga 3 och 4. Maskiner och inventarier På sikt ser förvaltningen behov av ytterligare investeringsbudget för inköp av inventarier i samband med uppstart av en ny förskola samt vid flytt till nytt förvaltningskontor. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 63 ( 79) Prognos Investeringar - Maskiner och Inventarier 2027 2028 2029 2026 Reinvesteringar 8,5 8,5 8,5 8,5 Nytt förvaltningskontor 0 0 0 2 Uppstartskostnader fsk 0 1 0 0 Totalt 8,5 9,5 8,5 10,5 På längre sikt ses även ett utökat behov av inventarieinköp i samband med övertagandet av Hjorthagens gamla skola samt vid öppnandet av Hagastadens vård- och omsorgsboende. 4.3 Verksamhetsprojekt 5 Lokalförsörjningsplan 5.1 Sammanfattning Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde har idag cirka 155 700 invånare och befolkningsantalet prognostiseras, utifrån Swecos befolkningsprognos, hålla en relativt jämn nivå växande nivå tills år 2044 då befolkningstillväxten ökar och uppnår cirka 166 000 invånare. Tabellen visar Norra innerstadens populationsutveckling mellan år 2000 till 2044: Prognoser gällande barnantalet är vikande mellan åren 2025 till 2036. Barnantalet minskar från 7 200 1-5 åringar år 2025 till 6 600 barn år 2032 för att sedan öka till 7 500 år 2044. Detta illustreras med följande tabell. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 64 ( 79) Personer över 80 år förväntas öka kraftigt från 9 500 personer år 2025, till 14 600 personer år 2044 enligt följande tabell. En viktig del i lokalplaneringen är att bevaka att tillräckligt med lämpliga verksamhetslokaler byggs i nya stadsutvecklingsområden. Bedömningar och analyser är gjorda utifrån de prognoser som finns tillgängliga och ser till behovet av verksamheter oavsett framtida regiform. Det är en utmaning att på förhand prognostisera ålder, familjekonstellationer samt behov hos de som flyttar in till Norra innerstadens stadsutvecklingsområden, vilket leder till Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 65 ( 79) en osäkerhet vid planeringen av verksamhetslokaler. Det finns behov av att utveckla samverkan med övriga förvaltningar, inte minst med utbildningsförvaltningen i syfte att effektivisera lokalnyttjandet. Kontinuerligt pågår arbete för bättre lokalsamordning och avveckling av lokaler som inte behövs. På grund av rådande lågkonjunktur står många byggprojekt still och medför också en osäkerhet kring när nya invånare förväntas flytta in. Kostnaderna för att etablera nya lokaler är resurskrävande ur flera perspektiv för en stadsdelsförvaltning och en förutsättning ur ett kostnadsperspektiv är att kunna fylla de nya lokalerna med verksamhet. Planering för framtiden behövs med att säkerställa verksamhetslokaler i stadsutvecklingsområdena, men det blir allt svårare att motivera nyproduktion när prognoserna visar på ett lägre behov av förskoleplatser. En utmaning inom stadsdelsnämndsområdet är lokalernas hyreskostnader som ligger över stadens rekommenderade högsta hyresnivåer. Hyresnivån i innerstaden är generellt högre än i andra delar av staden. Det finns även utmaningar kopplat till den befintliga utformningen på en del av de befintliga lokalerna som är kostnadsdrivande ur ett verksamhetsperspektiv. Bedömningen utifrån de prognoser som finns idag är att det inte behövs fler förskoleplatser inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde de närmaste åren, men behovet av förskoleplatser väntas öka i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden preliminärt 2028- 2032. Med den ökande gruppen äldre finns ett framtida behov av lokaler som kan inhysa fler sociala träffpunkter, dagverksamheter samt hemtjänst. 5.2 Planeringsförutsättningar Prognoser gällande barnantalet är sjunkande för Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 66 ( 79) mellan åren 2025 till 2032, då antalet barn minskar från 7 200 till 6 700. Ökningen i slutet av perioden beror framför allt på en ökad nybyggnation och inflyttning till området Norra Djurgårdsstaden vilket förväntas leda till att behovet av förskoleplatser ökar något. Det är en utmaning att på förhand prognostisera vilka invånare och grupper som förväntas flytta in till stadsutvecklingsområdena Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden samt kommande utvecklingsområde Sabbatsberg. Detta påverkar behovet av förskolor, parklekar, grupp- och servicebostäder, vård- och omsorgsboenden, lokaler för daglig verksamhet samt träfflokaler. Inom stadsdelsnämndsområdet som helhet förväntas gruppen äldre öka markant vilket innebär ett ökat framtida behov av lokaler som kan inhysa fler vård- och omsorgsboenden, sociala träffpunkter, dagverksamheter samt hemtjänst. Det finns också en inneboende problematik i att det tenderar att bli kostnadsdrivande att bygga nytt samt bedriva verksamhet i innerstadens stadsutvecklingsområden. Ofta blir det svårt att hålla sig inom stadens givna budgetramar och här ser förvaltningen gärna att dessa ramar ses över. Förvaltningen ser ett behov av ramar specifikt för nyproduktion av verksamhetslokaler i komplexa stadsutvecklingsområden där marken och tomträttsavgälden är dyr. Samtidigt är nybyggda förskolor ofta bättre anpassade för verksamheten. Behov av flexibel lokalplanering i stadsutvecklingsområden Analys- och prognosarbetet blir viktigt för att kunna ta fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. I stadsutvecklingsområden är behoven av förskoleplatser för åldersgruppen 1-5 initialt ofta stora, men behovet övergår efter cirka 3-5 år till behov av skolplatser. Därför bör skolor som planeras i dessa områden inrättas för förskoleverksamhet för att sedan kunna växla över till skola allt eftersom behov uppstår. För att stärka och effektivisera arbetet kring att skapa funktionella och resurseffektiva verksamhetslokaler inom förskola pågår ett samarbete med SISAB för att hitta lokaler i deras bestånd som kan användas mer effektivt och ändamålsenligt jämfört med nybyggnation i flerbostadshus. Ett exempel är utredningen om en möjlig förskola i Hjorthagens gamla skola. 5.3 Hyreskostnadsutveckling Hyreskostnaden för förvaltningen för år 2025 var 320 miljoner kronor. Bedömningen är att hyrorna under planperioden utan ordinarie hyresökningar kommer öka till 328 miljoner kronor. I tabellerna i detta ärende finns ingen ordinarie hyresökning med utan man utgår från oförändrad hyra. Många av stadsdelsnämndsområdets fastighetsägare är fristående och ökningen av hyror utgår från konsumentprisindex i oktober. Det har de senaste åren varit en hög inflation som nu avtagit. Om utvecklingen bibehålls under planperioden så är det positivt för hyresutvecklingen. Om hyrorna antas öka i snitt med två procent per år skulle hyrorna vid planperiodens slut ökat till 348 mnkr. Stadens resursfördelningssystem tar inte hänsyn till de höga hyresnivåerna i innerstaden där det vid varje omförhandling av hyreskontrakt sker en marknadsanpassning av hyrorna och ansvar för inre underhåll övergår till nämnden, vilket medför betydande kostnadsökningar. Hyreskostnader inom administrativa lokaler (5.3.1) Nämnden utreder möjligheten att flytta in i ett gemensamt förvaltningskontor i en fastighet Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 67 ( 79) som ägs av staden. Detta kommer troligtvis ske i slutet av planperioden. Eftersom processen är lång görs bedömningen utifrån försiktighetsprincipen det vill säga att hyresnivån bör ligga kvar på samma nivå som nu. Hyreskostnader inom förskola (5.3.3) Stadsdelsförvaltningar erhåller en förskoleschablon per barn för verksamheten enligt stadens resursfördelningssystem. Ersättningsmodellen ger dock inte full kostnadstäckning och inom nuvarande fördelning täcks förskolans totala kostnader inte inom tilldelad ram. Pågående uppbyggnad av förskolelokaler i stadsutvecklingsområden innebär också höga hyresnivåer. Hyreskostnaderna inom förskolan har ökat bland annat till följd av utbyggnad av förskolelokaler. Nya lokaler som tagits i bruk har högre hyresnivåer vilket ställer krav på effektivt lokalutnyttjande. Det blir även ökade kostnader för investeringar i inventarier som uppstår vid etablering av nya förskolor. Förskoleavdelningen arbetar med att nå ett effektivt lokalutnyttjande i förhållande till det nu sjunkande barnantalet i stadsdelsområdet. Utveckling av möjligheterna till lokalsamordning pågår och att avveckla lokaler som inte behövs är också ett led i effektiviseringsarbetet. Det är en utmaning att redan beslutade projekt kraftigt ökar i kostnad, och att den summa förvaltningarna har fått beslutat inte längre överensstämmer med projektets kostnader. Hyreskostnaderna för nyproduktion har ökat till följd av den höjda internräntan. I flertalet lokaler svarar förvaltningarna för underhåll av både lokaler och gårdsutrustning. Samtliga förskolor har underhållsplaner och arbete pågår med hålla dessa aktuella för samtliga kommunalt drivna förskolor i stadsdelsnämndsområdet. Behoven är särskilt stora inom ett antal förskolor vad gäller ventilation, slitna kök och ytskikt, vilket på sikt kan medföra höga underhållskostnader. Hyreskostnader inom kultur (5.3.3) Under året planeras att öppna en fritidsgård i Hjorthagen som förklarar hyresökningen inom området. Hyreskostnader inom särskilda boenden (5.3.4) Hyreskostnaderna inom planperioden bedöms som att inte öka dock kommer större ökningar från 2030 och framåt då renoveringar planeras inom befintligt bestånd samt även nytt vård- och omsorgsboende i Hagastaden planeras vara färdigställt. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 68 ( 79) 5.3.1 Administrativa lokaler Bedömning hyreskostnad 38 012 233 Befintlig hyreskostnad 38 012 233 5.3.2 Arbetsmarknad Inga tillgängliga data 5.3.3 Förskolor Bedömning hyreskostnad 130 903 219 Befintlig hyreskostnad 130 903 219 Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 69 ( 79) 5.3.4 Kultur Bedömning hyreskostnad 2 278 747 Befintlig hyreskostnad 2 278 747 5.3.5 Särskilda boenden för äldre Bedömning hyreskostnad 122 104 736 Befintlig hyreskostnad 122 104 736 5.4 Samverkan Samverkan pågår bland annat med utbildningsförvaltningen vid samplanering av lokaler i stadsutvecklingsområden. Samverkan bedrivs också med närliggande stadsdelsförvaltningar avseende platstillgång. Löpande samverkan sker även med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Bedömningen är att samverkan, inte minst med utbildningsförvaltningen, behöver förstärkas och utvecklas. I synnerhet gäller det i så kallade nybyggnationsområden där planeringen av förskola respektive skola bör ske i samråd för att kunna nyttja lokalerna effektivt över tid. Ytor som initialt inrättas för förskoleverksamhet ska vid senare skede kunna växla över till skola allt eftersom behov uppstår samt tvärt om då det Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 70 ( 79) behovet finns. Inom förvaltningen bedrivs flera verksamheter i samverkan med Kungsholmens och/eller Södermalms stadsdelsförvaltningar. Samverkan sker inom verksamhetsområdena försörjningsstöd, parkmiljö, budget- och skuldrådgivning, ungdomsmottagning, hemtjänst samt samhällsvägledning till nyanlända. Vid Sandhamnsgatan delar hemtjänstverksamheten en lokal med flera andra verksamheter, bland annat med hälsofrämjande verksamhet för personer över 65 år, RIO-träffen samt med Vuxenskolan Stockholm. Lokal för platssamverkan på Sergels torg är en samverkanslokal som nyttjas av aktörer som socialförvaltningen, stadens mobila ordningsvakter och polisen. Här sker även en samverkan med Kulturhuset/Stadsteatern kring bland annat skalskyddet. En platssamverkanslokal på Centralstationen drivs i samverkan med fastighetsägaren Jernhusen för att bättre stödja människor i utsatthet som stadigvarande uppehåller sig på Stockholms centralstation och Cityterminalen. Det finns även en lokal för öppen fritidsverksamhet i Vasastans ungdomsgård. 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Kapacitet Totalgruppering Area Hyreskostnad Summering arbetsplatser Administrativa lokaler Area Befintlig Hyreskostnad/area 7 645 hyreskostnad 4 972 38 012 233 Arbetsmarknad Kultur och fritid Area Befintlig Hyreskostnad/area 4 483 hyreskostnad 508 2 278 747 I arean för Kultur och fritid ingår arrende för bland annat en skatepark. Detta gör att hyreskostnaden är låg eftersom det inte avser en lokalkostnad utan kostnad för mark. Arbete med att strukturera och effektivisera hanteringen av det befintliga lokalbehovet pågår löpande. Nedan redogörs för nuläget av ett urval av nämndens befintliga lokaler som inte omfattas av äldreboendeplaneringen eller planeringen för bostäder inom omsorgen om personer med en funktionsnedsättning. Förvaltningskontor Inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde finns för närvarande två förvaltningskontor. Ett förvaltningskontor ligger på Sankt Eriksgatan 117 med cirka 140 kontorsarbetsplatser belägna i en öppen planlösning som samnyttjas av cirka 160 medarbetare, fördelat på 2 361 kvm. Lokalerna har omförhandlats och kan lämnas tidigast 31 december 2028. Det andra förvaltningskontoret är beläget vid Karlavägen 104. Ytan för de administrativa lokalerna uppgår till 3 484 kvadratmeter. I lokalerna finns reception, besöks- och mötesrum i en separat del samt cirka 220 arbetsplatser belägna i öppen planlösning. Lokalerna är nyligen ombyggda Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 71 ( 79) och togs i bruk januari 2020. Även dessa lokaler är omförhandlade och kan tidigast lämnas 31 december 2028. Bägge lokalerna har en uppsägningstid om nio månader. Ambitionen är att förvaltningen ska ha ett gemensamt förvaltningskontor. Behov finns av en lokal som rymmer cirka 380 medarbetare och mer publika delar samt möteslokaler för större grupper av medarbetare. Andra viktiga parametrar är närhet till kollektivtrafik samt en skälig hyresnivå. Närhet till kollektivtrafik är en viktig tillgänglighetsfråga ur ett invånarperspektiv men också viktig för förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. En viktig aspekt i formandet av ett nytt förvaltningskontor är att på ett bra sätt möta olika avdelningars och enskilda funktioners behov av miljö, teknik och arbetssätt. Lokal för platssamverkan Inom uppdraget för platssamverkan bedrivs en lokal inom ramen för Vision Klara och På Sergels torg, inom stadsdelen Klara. Både Vision Klara och På Sergels torg är verksamheter som bedrivs i samverkan med andra aktörer både inom Stockholms stad men även med andra myndigheter som polisen och fastighetsägare samt näringslivet. Båda verksamheterna samnyttjar en lokal, Sergelgången 33. Här finns ett antal kontorsarbetsplatser men lokalen nyttjas framför allt för gemensamma möten och utsättningar mellan de olika samverkande aktörerna. Den andra lokalen på Sergels torg ligger på Sergelsgatan 29, också den i fastigheten Skansen 23. Lokalen anpassades under 2025 för att rymma den nya verksamheten Klaranavet. Klaranavet ska via uppsök och drop in ta emot unga och unga vuxna för "en till en- vägledning" i syfte att hjälpa dem att hitta nya vägar. Parklekslokaler Inom stadsdelsnämndsområdet finns det totalt fem parklekar; Vasaparken, Humlegården, Gustav Adolf, Tessinparken samt Hjortgläntan belägen i Hjorthagen. Slitaget på parklekarna är stort då skolor och förskolor använder miljöerna som komplement till den egna utemiljön. Några av parklekarna är samlokaliserade med öppen förskola, som har andra krav på inomhusmiljön avseende till exempel ventilation. Det finns behov av upprustning av de befintliga parklekarna inom stadsdelsområdet. Det gäller såväl parklekarnas inomhusmiljö som utomhusmiljö. Humlegården och Vasaparkens parklekar har under 2025 upprustas. En upprustning av parklekarnas lokaler innebär höjda hyreskostnader men dessa kan man ansöka om medel för från staden. Individ- och familjeomsorg Det finns behov av en ny gemensamhetslokal inom omsorgen för personer med en funktionsnedsättning. Lokalen ska vara tillgänglighetsanpassad och ligga i nära anslutning till de boendes egna lägenheter. Hemtjänsten På grund av ökat behov av hemtjänst undersöks möjligheten att hitta en ny lokal i kollektivtrafiknära läge. Hemtjänsten kommer fortsätta att utöka sin verksamhet med bland annat nattinsatser vilket också innebär behov av en lokal i kollektivtrafiknära läge. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 72 ( 79) Övriga lokaler Det finns ett uppdrag att öppna en fritidsgård i Hjorthagen/Norra Djurgårdsstaden. Arbetet pågår. En lokal utreds men denna har stora underhållsbehov samt behov av anpassning utifrån tillgänglighet. Idag finns det tre lokaler i stadsdelsnämndsområdet som hyrs in som kontorsarbetsplatser för förskolan. 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) Det är en utmaning att på förhand prognostisera vilka invånare och grupper som förväntas flytta in till de nya stadsutvecklingsområdena. Förändringarna påverkas av faktorer som förändrade prognoser för till exempel antal barn och äldre inom stadsdelsnämndsområdet men även av nybyggnation i stadsutvecklingsområden och underhållsbehov samt driftskostnader i lokaler. Hagastaden I Östra Hagastaden, kvarter 13, planeras ett vård- och omsorgsboende med plats för 90 boende. Inom boendet planeras också en lokal som möjliggör till exempel dagverksamhet för personer med demens. Detaljplanen för Östra Hagastaden antogs av kommunfullmäktige i december 2023, överklagades men vann laga kraft den 28 februari 2025. Tidplanen är osäker men preliminärt kan byggstart av kvarter 13 ske 2029–2030. Hyreskostnaden beräknas till cirka 33 mnkr per år. Sabbatsbergsområdet Behov av verksamhetslokaler i de planerade kvarteren i Sabbatsbergsbyn bevakas. I den första av fyra detaljplaner byggs cirka 250 lägenheter men byggstart är ännu osäker. Norra Djurgårdsstaden När stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden är helt utbyggt beräknas cirka 12 000 nya bostäder ha uppförts. I de färdigbyggda etapperna i Hjorthagen har förvaltningen i planeringen utgått från ett behov motsvarande 10 förskoleplatser per 100 bostäder. I den kommande planeringen av förskolor i nya etapper av utbyggnaden är det svårare att avgöra det exakta behovet av antal förskoleplatser. Perioden av minskat antal förskolebarn pågår något längre än tidigare prognostiserat. Prognosen visar också att antalet barn minskar mest i de centrala delarna av stadsdelsnämndsområdet. Från 2028 börjar antalet barn sakta öka igen i stadsdelen Hjorthagen-Värtahamnen främst till följd av Norra Djurgårdsstaden. Följsamheten utifrån barnunderlag och efterfrågan på förskoleplatser är därmed mycket viktig för att säkerställa en rätt dimensionerad organisation. 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) Det finns inga idag kända lokalförändringar för övrig kommunal verksamhet inom denna planperiod. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 73 ( 79) 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare Pedagogiska lokaler som Area Total kapacitet Total kapacitet Hyreskostnad/area hanteras av 42 445 3 912 grupper 3 084 stadsdelsnämnder Bedömning av 387 Area/kapacitet behov Befintlig 11 3 508 hyreskostnad Kostnad/Plats Differens 130 903 219 33 462 404 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) Beskrivningen av lokalbehovet görs utifrån prognos med avräkning för befintlig kapacitet (både kommunal och enskilt driven förskola/fristående skola) och resulterar i ett totalt behov för förskola. Förvaltningarna planerar behov av förskoleplatser i egen regi med stöd av förskoleprognosen och förskoleframskrivningen kopplat till befintliga hyresavtal avseende förskolelokaler. Förvaltningarna räknar in fristående förskolor i sina prognoser samt bevakar eventuell nedläggning och etablering av fristående förskolor. I de fall en fristående verksamhet väljer att avveckla en förskola är hemkommunen skyldig att bereda plats för de barn som påverkas, varför nämnden alltid bör planera för en viss överkapacitet. Förskoleframskrivningen samt Sweco:s befolkningsprognos visar på en minskning av antalet barn i förskoleåldern inom stadsdelsnämndsområdet de närmaste åren. Enligt senaste prognosen beräknas antal barn i åldern 1-5 år att minska fram till 2032 för att därefter långsamt öka fram till 2044. Beräkningar visar på ett övergripande kapacitetsöverskott av förskoleplatser generellt i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde under perioden. Redan beslutade avvecklingar kommer inom de närmsta åren ge något lägre hyreskostnader för förvaltningen. I dagsläget har de enskilt drivna förskolorna inte alltid full täckningsgrad i sina verksamheter utan har ett beräknat överskott på platser. Det är flera olika faktorer som påverkar framtida behov. Exempelvis kan förseningar i nybyggnadsprocesserna innebära att förskolor uppförs innan de nya bostäderna, som utgjort underlag för förskolorna, är färdigställda. Det kan leda till att stadsdelsnämndsområdena får ett oväntat överskott på platser. Även demografiska faktorer och trender som den ökade utflyttning från staden kan leda till att efterfrågan på förskoleplatser minskar. Ett överskott av lokaler ska inte råda, samtidigt medför uppsägning av befintliga hyreskontrakt utmaningar avseende att återfå lokaler vid eventuellt framtida behov. Det är även kostsamt att avveckla lokaler då det påverkar verksamheten även utifrån andra perspektiv. Flera byggprojekt står still på grund av lågkonjunktur och detta medför också en osäkerhet kring när inflytt faktiskt sker i planerade bostäder. Eftersom barnantalet i sin helhet Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 74 ( 79) prognostiseras att minska under första planeringsperioden behöver det ske ett arbete kring vilken nybyggnation som behövs och en översyn av vilka lokaler i det övriga beståndet som kan sägas upp alternativt ställas om till annan verksamhet. Då barnantalet minskar men den äldre befolkningen ökar så behöver förvaltningen se över om till exempel en förskolelokal kan omvandlas till träffpunkt för äldre. Denna typ av omställning gör att lokalen skulle finnas kvar som förskolelokal igen om barnantalet skulle öka. Hagastaden Hagastaden förväntas vara helt etablerad år 2032. I planeringen av förskolor ser förvaltningen till stadsdelsnämndsområdet som helhet och hur Hagastadens behov och utbud påverkas av befintligt förskolebestånd. Förskoleprognosen samt förvaltningens egna beräkningar visar på en minskning av barn i förskoleålder inom stadsdelsnämndsområdet. I detaljplanen för Östra Hagastaden är en skola med idrottshall samt en förskola planerad i kvarter 14. Under 2024 meddelade dock utbildningsförvaltningen att det inte finns behov av den planerade skolan och att den nu stryks. Även prognoserna för antal förskolebarn visar på minskat behov vilket gör att även planeringen av förskolan är pausad. Prognoser är dock osäkra och kan ändras över tid. Förvaltningen följer därför befolkningsprognoserna och ser över behovet löpande. Behovet av idrottshall och idrottsytor är fortsatt stort och exploateringskontoret tillsammans med idrottsförvaltningen utreder nu hur kvarter 14 kan utvecklas med idrott, både permanent och tillfälligt. Norra Djurgårdsstaden Byggtakten i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden har bromsat in något jämfört med vad som tidigare planerats. I projekt Gasklocka 3 och 4, med ett förväntat bostadstillskott om 320 lägenheter. Förskolan kommer att uppföras och bedrivas i privat regi, beräknad starta vårterminen 2030 för totalt 80 platser. I kvarteret Ängsbotten uppförs cirka 520 nya bostäder, vilket beräknas innebära ett behov av cirka 80 förskoleplatser. Vidare uppförs nya bostäder både i kvarteret Hjorthagskransen och Elektriciteten där det sammanlagda behovet av platser också beräknas till cirka 80. Förvaltningen undersöker och planerar för olika alternativ till nyproduktion. De pågående bostadsprojekten under perioden 2028-2031, bland annat i området Ropsten om cirka 600 lägenheter och vid Kolkajen om cirka 1 500 lägenheter beräknas innebära ett behov av motsvarande 440 platser. Hittills har det planerats för totalt cirka 160 nya förskoleplatser i Norra Djurgårdsstaden, men bedömningen är att behovet förväntas uppgå till ytterligare cirka 280 platser. I området planeras Kolkajen med fem avdelningar samt Tjärkajen med fyra avdelningar. Dessa kommer tidigast bli aktuella cirka år 2035. Förvaltningen håller på att utreda möjligheten att inrymma en förskola om sex avdelningar i Hjorthagens gamla skola, kvarteret Hagelbössan 3 samt även tomställd fristående förskola på Jaktgatan som tidigare drivits av enskild aktör. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 75 ( 79) Sabbatsbergsområdet Sabbatsbergsområdet är uppdelat i fyra olika detaljplaner och närmast i planeringen ligger utvecklingen av fastigheten Silverskopan 3 (innefattar cirka 250 lägenheter). Det föräldrakooperativ som finns i fastigheten idag är fortsatt intresserade av att vara kvar och de har dialog med exploateringskontoret och fastighetsägaren om framtida förskola i kvarteret. Lokalbehovet under den första planeringsperioden Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Förskolor Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 behov 2030 3 508 3 373 3 334 3 334 3 292 Total kapacitet 3 912 Differens 404 Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Under perioden ses kontinuerligt antalet förskoleplatser över. Det sker en förflyttning av behovet mot nybyggnationsområdena som Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden. Där utreds möjligheten dels att hyra in bättre lämpade förskolelokaler för att lämna sämre lämpade förskolelokaler men de större förändringarna som planeras ske i nästa planperiod. Överskottsplatser finns främst på ett fåtal förskolor. Där ser förvaltningen kontinuerligt över om lokalen kan användas på annat sätt. Delvis sägas upp eller delas med annan verksamhet. Vidare finns det en osäkerhet då fristående aktörer kan stänga sina verksamheter och dessa barn snabbt ska få platser inom det kommunala alternativet. Garantiplatser fördelas numera endast ut till kommunala förskolor vilket också innebär att extra platser måste tillhandahållas. Under det senaste året har andelen barn i kommunal förskola ökat från 54 procent till 57 procent. 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) Lokalbehov under den andra planeringsperioden. Med utgångspunkt av den planerade tillväxten och förväntad fortsatt utbyggnadstakt i staden så bedöms behoven av platser inom förskola och skola fortfarande finnas. Behoven kommer dock växla över tid. Initialt är det behov av platser för åldersgruppen 1-5 år som sedan övergår till skolåldern. Det motiverar än mer till att öka samverkan och samarbetet mellan förskola och skola. Framtida lokaler inom förskola och skola behöver samnyttjas mer effektivt för att kunna möta de växlande behoven över tid. Nämnden ser i dagsläget inte att det finns lokalbehov under den andra planperioden som ännu inte omhändertagits. Centralstationen Genom en överdäckning av spårområdena mellan Kungsgatan och Klarabergsviadukten, Centralstationen och Vattugatan kan ny mark skapas som möjliggör för kontor, handel, bostäder och offentliga miljöer. Planeringen och eventuellt behov av verksamheter bevakas. Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 76 ( 79) City Enligt stadens Program för City är ambitionen att området bland annat utvecklas med fler bostäder. Bevakning pågår om nya detaljplaner innebär behov inom nämndens verksamheter. Sabbatsbergsbyn Inom Sabbatsbergsområdet finns planer på fler nya bostäder, men plan- och byggstart är ännu inte fastställd vilket är en osäkerhetsfaktor. Planeringen och eventuellt behov av verksamheter bevakas. Södra Värtan och Loudden Planering för förskoleplatser finns i båda områdena. Viss samverkan sker men bör utvecklas och förstärkas med utbildningsförvaltningen. Lokalförändringar enskilt driven förskola eller fristående skola Vid eventuell nedläggning eller etablering av fristående förskolor meddelar utbildningsförvaltningen detta. 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 Area och antal Lokalförändrin Totalgruppering Kapacitet Hyreskostnad Summering brukare gar Bostäder Area Total kapacitet Hyreskostnad/ 50 941 623 Befintlig area 1 346 hyreskostnad 2 397 Differens 122 104 736 Area/kapacitet -527 149 Kostnad/Plats 195 995 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Särskilda boenden för Bedömning av Bedömning av Bedömning av Bedömning av äldre behov behov 2027 behov 2028 behov 2029 1 346 1 374 1 402 1 213 Total kapacitet Total kapacitet Total kapacitet Total kapacitet 623 2027 2028 2029 Differens 623 623 623 -527 Differens 2027 Differens 2028 Differens 2029 -555 -583 -611 Varav 21 platser servicehus och 606 platser vård och omsorgsboende Nuvar År Gruppering ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 +10 år Dagverksamhet Bedö Bedö Bedö mnin mnin mnin g av g av g av Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 77 ( 79) Nuvar År Gruppering ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 +10 år beho beho beho v v v 217 2027 2028 217 217 Personer över 65 år inom grupp- och servicebostäder (LSS, SoL) Servicehus Total Total Total Total kapac kapac kapac kapac itet itet itet itet 21 2027 2028 2029 21 21 21 Vård- och Bedö Bedö Bedö Bedö omsorgsboende mnin mnin mnin mnin g av g av g av g av beho beho beho beho v v v v 1 129 2027 2028 2029 Total 1 157 1 185 1 213 kapac Total Total Total itet kapac kapac kapac 602 itet itet itet Differ 2027 2028 2029 ens 602 602 602 -527 Differ Differ Differ ens ens ens 2027 2028 2029 -555 -583 -611 Behovet är baserat på hela befolkningen inklusive externa placeringar. Stadsövergripande behovsanalys av vård- och omsorgsboenden 2027-2034 Enligt Stockholms stads befolkningsprognos ökar antalet äldre kraftigt under de kommande åren vilket medför ett ökat behov av vård- och omsorgsboenden. Stadens planering utgår från två planeringsperioder: år 2027–2034 och år 2035–2045. Under den första planeringsperioden beräknas antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende öka från cirka 6 300 personer till cirka 8 250 personer. Det innebär en ökning med omkring 1 950 äldre personer fram till år 2034. Ökningen bedöms vara särskilt tydlig i innerstaden under denna period. I nuläget finns cirka 4 850 platser i vård- och omsorgsboenden inom staden, varav cirka 2 650 drivs i kommunal regi och cirka 2 200 drivs i enskild regi. Därutöver finns cirka 2 800 platser utanför staden som är potentiellt möjliga inom ramen för valfrihetssystemet (LOV). Kapaciteten påverkas av renoveringsbehov inom stadens befintliga bestånd. Under den första Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 78 ( 79) planeringsperioden berörs cirka 240 servicehuslägenheter och 252 lägenheter i vård- och omsorgsboenden av renoveringar som kräver evakuering. I staden planeras för byggnation av cirka 430 platser i kommunal regi samt cirka 350 platser i enskild regi under perioden 2027–2034. Det nu planerade nytillskottet av vård- och omsorgsboenden bedöms inte möta det prognosticerade behovet. Med hänsyn till ökat behov, befintlig och planerad kapacitet, renoveringsrelaterade bortfall samt möjliga val inom LOV bedöms ett ytterligare tillskott om cirka 1 500 platser behövas fram till år 2034 vilket motsvarar cirka 18 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Kostnaden för nya platser påverkar det planerade tillskottet av nyproduktion och region innerstaden ser en stor risk att underskottet av platser i innerstaden kommer att bli ännu större än vad prognosen visar. Alternativ till nybyggnation, till exempel ombyggnationer av befintliga fastigheter behöver också ses över. Underlag för bedömning Totalgruppering Bostäder Nuvar Analysunderlag ande År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 år Framskrivning av 6 289 6 530 6 793 7 067 7 353 7 648 7 946 8 242 8 534 vård- och omsorgsboende – total Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Tjänsteutlåtande Sid 79 ( 79) Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden 5.7.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) Stadsövergripande behovsanalys av vård- och omsorgsboenden 2035-2045 Under den andra planeringsperioden 2035–2045 ökar enligt Stockholms stads prognos antalet äldre med behov av vård- och omsorgsboende från cirka 8 500 personer till cirka 11 000 personer. Den största ökningen av antalet äldre beräknas ske i Östra söderort och Västerort. Under första delen av planeringsperioden beräknas fortsatt renovering inom stadens bestånd av cirka 100 platser inom vård- och omsorgsboenden och drygt 200 servicehuslägenheter. I den planering av nybyggnation som fortfarande är i ett mycket tidigt skede förväntas i början av perioden ett nytillskott om cirka 300 platser vård- och omsorgsboende i kommunal regi. Sammantaget kommer att ytterligare omkring 2 500 äldre beräknas ha behov av vård- och omsorgsboende år 2045 vilket motsvarar ett behov av cirka 30 nya vård- och omsorgsboenden. Inriktning och behov för perioden kommer att preciseras inom ramen för Samordnad äldreboendeplanering (SÄB) i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. 5.8 Övrig information Gruppbostäder och LSS Bedömningen är att det fortfarande finns behov av lägenheter inom samtliga kategorier. Gemensamt bedömer region innerstaden att störst behov föreligger gällande gruppbostad med normal tillgänglighetsanpassning. Behov finns även för ytkrävande respektive friliggande gruppbostad LSS. Det råder också större behov av lämpliga boendeformer för personer med omfattande stöd- och omvårdnadsbehov inom den socialpsykiatriska målgruppen. 6 Övriga redovisningar Sankt Eriksgatan 117 start.stockholm 08-508 09 596 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Jesper Ackinger, Stadsdelsdirektör 2026-04-08 Maria Härenstam, Avdelningschef 2026-04-08 --- [Bilaga 1. SDN 09.pdf] Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Nämndens underlag till budget 2027 och kommande år 2028 och 2029 Kapitalkostnader för planperioden (löpande prisnivå, mnkr) Utfall 2025 Budget 2026 2027 2028 2029 Kapitalkostnader Kapitalkostnader på befintliga, ej avskrivna anläggningstillgångar. Internränta 8,1 7,8 6,9 6,1 5,3 Avskrivningar 41,7 32,5 30,1 27,4 24,7 Summa kapitalkostnader 49,8 40,3 37,0 33,5 30,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Pågående och beslutade projekt Internränta 0,0 0,4 0,4 0,3 0,3 Avskrivningar 0,0 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa kapitalkostnader 0,0 1,3 1,3 1,2 1,2 Kapitalkostnader på nya investeringar i Planeringsprojekt, uppbunden investeringsplan Internränta 0,0 1,2 2,5 3,6 4,7 Avskrivningar 0,0 1,0 3,3 5,5 7,7 Summa kapitalkostnader 0,0 2,2 5,8 9,1 12,4 Kapitalkostnader på nya investeringar i Nya planeringsprojekt Internränta 0,0 0,1 0,5 0,6 0,8 Avskrivningar 0,0 0,4 1,0 2,3 3,3 Summa kapitalkostnader 0,0 0,5 1,5 2,9 4,1 Totalt, inkl. kapitalkostnader på samtliga nya investeringar Internränta 8,1 9,5 10,3 10,6 11,1 Avskrivningar 41,7 34,8 35,3 36,1 36,6 Summa kapitalkostnader 49,8 44,3 45,6 46,7 47,7 kapitalkostnader Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Nämndens underlag till budget 2027 och kommande år 2028 och 2029 Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid välfärd Investeringsplan Utgifter (mnkr) T o m 2025 Pr 2 o ( 0 g 1 2 n ) 6 o s Plan (2 2 ) 027 Plan (3 2 ) 028 Plan (4 2 ) 029 Plan (5 2 ) 030 Plan (6 2 ) 031 Plan (7 2 ) 032 p P r l o a j n e ( t 8 i k l 2 ) l t 0 s 3 lu 3 t Investeringsprojekt Parkinvesteringar 0 12,5 0 0 0 0 0 0 0 Solvändan & Lilla Solvändan 5,5 Roslagsparken 3,5 Tegnérlunden och Vegaparken 2,0 Hälsingehöjden 1,5 Investeringar med nycklade medel 0 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 Vasaparken dagvattendamm 1,5 Observatorielunden 5,0 Kolarlunden 2,4 Kaknäs lekplats 3,0 Upprustning lekplatser 2,1 Inköp parkutrustning 3,0 Mindre upprustningar 5,1 Upprustning lekplatser 3,3 Varav reinvesteringar 0 15,1 0 0 0 0 0 0 0 Observatorielunden 4,0 Upprustning lekplatser 3,3 Övriga investeringar 0 3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvestering, Skyfallsmagasin Humlegården 0,5 Trädplanteringar 3,4 Summa investeringsprojekt 0,0 41,8 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 25,4 Summa maskiner och inventarier 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 Totalt uppbunden investeringsplan 0,0 50,3 33,9 33,9 33,9 33,9 33,9 33,9 33,9 BUDGET 2027-2030 ENL BUDGET 2026 (se not 9) ifylls ej ifylls ej ifylls ej ifylls ej ifylls ej Utgifter (mnkr) T o m 2025 Pr 2 o 0 g 2 n 6 os Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2032 p P r l o a j n e ti k l 2 l t 0 s 3 lu 3 t Planerade stadsmiljöprojekt (se not 10) 12,0 14,0 16,0 7,0 1,0 Solvändan & Lilla Solvändan 4,0 Tegnérlunden och Vegaparken 4,0 Bellevue 3,0 2,0 Observatorielunden, murar och lekplats 1,0 3,0 4,0 1,0 Vanadislundens lekplatsrenovering 1,0 3,0 Nationalstadsparken-strandskoningar (Bellevue och Djurgårdsbrunnskanalen) 4,0 10,0 10,0 Klimatanpassningsinvesteringar Skyfallsmagasin Humlegården 7,0 2,0 0,0 Hållbara bevattningssystem, dagvatten 0,0 2,0 0,5 0,0 Hållbara bevattningssystem, sjövatten 0,0 0,0 0,5 2,0 Motverka värmeöar 0,0 0,5 0,5 0,5 Klimatinvesteringar utsläppsminskningar Utbyte av äldre vitvaror 0,0 0,2 0,2 0,2 Hållbara transporter 0,0 0,2 0,2 0,2 Ytterligare behov maskiner och inventarier 0,0 1,0 0,0 2,0 Summa planerade projekt 0,0 22,9 17,9 20,9 7,0 1,0 0,0 0,0 1. Prognos 2026 2-5. Nämndens underlag för budget 2027-2030, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2026 6-8. Nämndens plan för 2031 och framåt 9. Hänsyn har ej tagits till ev justeringar i nämndernas VP 2026 samt årsredovisning 2025 10. Med planerade projekt avses projekt som saknar finansiering 50,3 56,8 51,8 54,8 40,9 34,9 33,9 33,9 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Specifikation av prestationsförändringar (-) = ökade kostnader Mnkr Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027 Prestationsförändring förskola 30,2 Prestationsförändring funktionsnedsättning 0,0 Summa prestationsförändringar 2027 30,2 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2028 2 023,0 Prestationsförändring förskola 4,4 Prestationsförändring funktionsnedsättning 0,0 Summa prestationsförändringar 2028 4,4 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2029 Prestationsförändring förskola 3,5 Prestationsförändring funktionsnedsättning 0,0 Summa prestationsförändringar 2029 3,5 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027-2029 Prestationsförändring förskola 38,1 Prestationsförändring funktionsnedsättning 0,0 Summa prestationsförändringar 2027-2029 38,1 --- [Bilaga 2. Klimatinvestering utsläppsminskningar 2027-2029.pdf] Planerade klimatinvesteringar som leder till utsläppsminskning Bilaga 5 Blanketten fylls i av arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, servicenämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Investeringsbehov per år Total investering Projektets ProjektetsDriftkostnadspåverkan Kvantifierbar effekt av åtgärden Andra nyttor Möjligheter till extern finansiering Övriga kommentarer Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår (om möjligt att uppskatta) Projektet syftar till att minska energiförbrukningen samt minska Utbyte av äldre vitvaror verksamhetsrisker som kan följa med icke fungerande vitvaror. 200 000 kr 200 000 kr 200 000 kr 600 000 kr 1 459 000 kr 2023 2029 Projektet syftar till att minska klimatpåverkan från verksamheternas Hållbara transporter transporter till och mellan brukare och/eller verksamheter. 200 000 kr 200 000 kr 200 000 kr 600 000 kr 1 100 000 kr 2023 2029 - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr - kr --- [Bilaga 3. Klimatanpassningsinvesteringar 2027-2029.pdf] Planerade klimatanpassningsinvesteringar Bilaga 6 Blanketten fylls i av exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Investeringsbehov per år Total investering Projektets ProjektetsDriftkostnadspåverkan Kvantifierbar effekt av åtgärden Andra nyttor Möjligheter till extern finansiering Övriga kommentarer Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår (om möjligt att uppskatta) Anläggande av skyfallsmagasin i Humlegården som fördröjer skyfallsvatten från Östermalm som samlas upp på Karlavägen. Skyfallsmagasin Humlegården Åtgärden avlastar vattenledningsnätet och Birger Jarlsgatan. 7 000 000 kr 2 000 000 kr - kr 9 000 000 kr 1 3 000 000 kr2021 2028 Samla in, lagra och nyttja regnvatten för bevattning i syfte att minska Hållbara bevattningssystem, dagvatten användandet av dricksvatten för bevattning. 2 000 000 kr 5 00 000 kr - kr 2 500 000 kr 2 500 000 kr2027 2028 Nyttja sjövatten för bevattning, omställning av befintliga Hållbara bevattningssystem, sjövatten konstbevattningssystem. 5 00 000 kr 2 000 000 kr 2 500 000 kr 4 000 000 kr2028 2038 Motverka värmeöar fysiska klimatanpassningsåtgärder såsom solavskrämning 5 00 000 kr 5 00 000 kr 5 00 000 kr 1 500 000 kr 2 300 000 kr2025 2029 - kr - kr - kr - kr - kr --- [Bilaga 4. Kompetensförsörjningsplan 2027-2029.pdf] Norra innerstadens kompetensförsörjningsplan 2027-2029 Utveckla Behålla Attrahera Rekrytera/introducera Avsluta Innehåll Inledning och nulägesanalys .................................................................. 2 Demografi och omvärldsbevakning ............................................................ 2 Varför behövs en kompetensförsörjningsplan? .......................................... 3 Strategisk inriktning och arbetsmetod ........................................................ 4 Förvaltningens övergripande arbete ...................................................... 5 Stärk chefens förutsättningar att leda - utveckla, behålla och attrahera .... 5 Främja medarbetarnas möjlighet till utveckling och omställning ................ 7 Friskfaktorer - en stor del av arbetet med UBARA ..................................... 8 Sammanfattning ....................................................................................... 10 Förskola ................................................................................................... 11 Socialtjänst ............................................................................................. 13 Äldreomsorg ........................................................................................... 14 Inledning och nulägesanalys Stockholms stad, likväl Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, ska vara ett föredöme som offentlig arbetsgivare med goda arbetsvillkor, en god arbetsmiljö samt stödja och organisera för lärande, kreativitet och utveckling. Kompetenta och engagerade medarbetare och chefer är därför en förutsättning för att staden ska kunna tillgodose stockholmarnas behov och förväntningar av likvärdig service. Stadens medarbetare ska vara ambassadörer som bidrar till att attrahera nya medarbetare till stadens verksamheter. Att arbeta aktivt, strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjning ger förutsättningar för att staden har rätt kompetens på både kort och lång sikt. Det är viktigt för att klara uppdraget, möta omvärldens utmaningar och nå våra fastställda mål. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning har funnits sedan 1 juli 2023 då stadsdelsförvaltningarna Norrmalm och Östermalm lades samman. Förvaltningen ger stöd och service till områdets cirka 155 600 stockholmare. Senaste tre åren återtogs tre stycken stora vård- och omsorgsboenden från privata utförare. Dessa drivs numera i egen regi vilket medför att Norra innerstaden har en av stadens största äldreomsorgsavdelningar. Demografi och omvärldsbevakning Befolkningsprognoser visar att antalet äldre i stadsdelen förväntas öka samtidigt som antalet barn minskar. Förvaltningen behöver därför analysera kompetensförsörjningsbehoven på både kort och lång sikt samt identifiera möjliga åtgärder, exempelvis omställning av medarbetare från förskolan till äldreomsorgen. De äldre har även mer komplexa behov och multisjukdom vilket kräver en bredare kompetens hos förvaltningens medarbetare. Det är också svårare att rekrytera erfarna biståndshandläggare samt socialsekreterare som har kompetensen att bedöma insatser till medborgare i komplexa livssituationer. På Norra innerstadens stadsdelsförvaltning arbetar i dagsläget totalt 2333 tillsvidareanställda medarbetare och cirka 150 visstidsanställda med månadslön. Utöver det finns även kortare timavlönade anställningar för att täcka oförutsedda behov. Under året som gått har Norra innerstaden utökat andelen heltidsanställningar då framförallt utförarsidan inom äldreomsorg och socialtjänst har sett över sina scheman och optimerat dessa. Av förvaltningens tillsvidareanställda är andelen heltidsanställda ca 91 % vilket gör att Norra innerstaden överträffar Kommunfullmäktiges mål på 90 %. De största yrkeskategorierna i Norra innerstadens stadsdelsförvaltning är barnskötare, undersköterska, förskollärare, vårdbiträde och socialsekreterare. Nästan 400 av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare är 60 år och äldre, merparten inom äldreomsorgen. I och med att pensionsåldern har höjts är det svårt att prognostisera kommande pensionsavgångar. Omkring en femtedel av förvaltningens medarbetare befinner sig i ålderskategorin 60 år och äldre och kan därmed sägas befinna sig i pensionsålder inom 3–9 år vilket innebär att Norra innerstaden behöver säkra både kompetensöverföring och nyrekrytering. Norra innerstadens AMI-medarbetarindex är generellt god och för närvarande på 80 vilket är på samma nivå som genomsnittet för samtliga stadsdelsförvaltningar. Förvaltningen har på de tre delindexen; motivation (80), ledarskap (78) och styrning (82). Förskolan är den som har högst AMI på 82. Varför behövs en kompetensförsörjningsplan? Arbetet med kompetensförsörjning ingår som en viktig del i den årliga verksamhetsplaneringen. Verksamheternas mål ska ligga till grund för kartläggning av befintlig kompetens samt kommande behov av kompetens. Huvudsyftet med verksamheternas arbete gällande kompetensförsörjning är att nå nämndens mål som i sin tur vilar på kommunfullmäktiges mål. Kompetensförsörjningsplanen ska stödja verksamhetsplanen och svara på följande frågor: • Vilka förändringar står vi inför? • Vilken kompetens behöver vi? • Vilken kompetens har vi? • Hur kan vi skaffa den kompetens vi saknar? • Är vi på rätt väg? Kommunfullmäktige har i budget gett samtliga nämnder i uppdrag att årligen upprätta en strategisk kompetensförsörjningsplan med sikte på tre år framåt. Kompetensförsörjningsplanen ska biläggas nämndernas arbete med underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Kompetensförsörjningsplanen ska beskriva nämndens strategiska inriktning och mål för att säkerställa kompetensförsörjningen till nämndens verksamheter. I årets anvisningar ska även den strategiska inriktningen vara kopplad till SKR:s nio strategier utifrån lägesanalys och riskbedömning. SKR står för Sveriges kommuner och regioner och är kommunala verksamheters arbetsgivarorganisation. Välfärdens kompetensförsörjning är en av de största utmaningarna för kommuner och regioner under det kommande decenniet. SKR har därför tagit fram nedan nio strategier som ger stöd i detta arbete. Strategisk inriktning och arbetsmetod Avdelningarna har varierande utmaningar och varierande kompetensförsörjningsaktiviteter kopplat till både lagändringar och mål. Förvaltningens strategiska inriktning är att stärka chefers förutsättningar att leda och främja medarbetarnas utveckling och möjlighet till omställning. Förvaltningen fortsätter även arbetet med friskfaktorer. Norra innerstaden har på en övergripande nivå valt att i nuläget fokusera på ovan tre av SKR:s strategier men samtliga av SKR:s nio strategier finns med i kompetensförsörjningsarbetet. Norra innerstaden arbetar utifrån strategin UBARA – Utveckla, Behålla, Attrahera, Rekrytera/introducera och Avsluta. UBARA är stadens arbetssätt för kompetensförsörjning. Det innebär fokus på befintliga medarbetares utveckling och förutsättningar så att de väljer att stanna kvar i vår organisation. Genom att vara en förebild som arbetsgivare är vi även attraktiv för arbetssökande. Och de som väljer att lämna oss ska göra det som ambassadörer. I nedan kompetensförsörjningsplan för Norra innerstaden beskrivs först förvaltningens övergripande arbete utifrån både UBARA och SKR:s strategier och därefter beskrivs arbetet inom avdelningarna äldreomsorg, socialtjänst och förskola. De verksamhetskritiska aktiviteterna kopplat till kompetensförsörjning finns med i förvaltningens verksamhetsplan. UBARA kan förklaras enligt nedan: Utveckla = Utveckla och motivera medarbetare. Medarbetarsamtal, löneprocess, verksamhetsutveckling, ledar- och medarbetarutveckling, samverkan mellan avdelningar, karriärvägar, att ständigt arbeta i enlighet med personalpolicyn. Behålla = Behålla genom engagemang. Arbetsmiljöarbete, medarbetarsamtal, löneprocess, samverkanssystemet - skapa förutsättningar för engagemang. Attrahera = Vara en förebild som arbetsgivare. Jobba med stadens arbetsgivarvarumärke, använda stadens budskapsplattform och kommunicera hur det är att jobba i Stockholms stad. Delta på mässor, erbjuda praktik och verksamhetsförlagd utbildning. Rekrytera/introducera = Rekrytera kompetensbaserat. Använda processen rätt för att säkra att vi rekryterar kompetensbaserat. Därefter säkerställa en god introduktion för nyanställda. Avsluta = Avsluta för ambassadörskap. Arbeta systematiskt med att fånga förbättringsområden och säkra kompetensöverföring i samband med att medarbetare och chefer avslutar sin anställning i staden. Planerad överlämning och avslutssamtal/exitsamtal. Förvaltningens övergripande arbete För att utveckla, behålla och attrahera nya medarbetare och chefer erbjuder förvaltningen adekvata kompetensutvecklingsinsatser utifrån uppdrag och mål. Förvaltningen ser kontinuerligt över metoder så att kompetensutvecklingsinsatser fortsätter leda till önskat resultat och utveckling av verksamheterna, vilket gagnar stockholmarna. En god arbetsmiljö är viktigt för att medarbetare ska göra ett bra jobb med stockholmarnas fokus. En diskussion gällande behov av kompetensutvecklingsinsatser på medarbetarnivå säkerställs genom medarbetarsamtal. En samlad bedömning av gemensamma kompetensförsörjningsbehov analyseras vid respektive avdelning och utgör grunden för förvaltningens kompetensförsörjningsplan. Ansvaret för att jobba med frågorna och att planen efterlevs är en del i chefsuppdraget på alla nivåer. Även en sammanhållen lönebildning är central för att stärka förmågan att utveckla, behålla, attrahera och rekrytera önskvärd kompetens samt för att uppnå tydlighet, stabilitet och undvika löneglidning. Stärk chefens förutsättningar att leda - utveckla, behålla och attrahera Chefsstrukturen och trygga anställningar Stockholms stad och Norra innerstaden ska eftersträva ett långsiktigt hållbart arbetsliv för alla anställda, chefer såväl som medarbetare. Stadens chefer har ett särskilt uppdrag att med sitt ledarskap, ansvar och sina befogenheter verka för att ge sina medarbetare de bästa förutsättningar för att verksamheten når sina mål och fullgör sitt uppdrag för stockholmarna. Hur vi är organiserade på arbetsplatsen har stor betydelse för vårt arbetsliv. Rimlig storlek på medarbetargruppen är en förutsättning för ett nära ledarskap och god kommunikation. Chefsstrukturen i Norra innerstaden är ett led i att främja ett hållbart ledarskap som även gynnar medarbetarna och de vi är till för. Implementeringen av den nya chefsstrukturen och de organisatoriska förändringar som det inneburit har skett etappvis och sker fortfarande etappvis, allt utifrån verksamheternas förutsättningar och behov. Andra faktorer så som minskande barngrupper, en ökande andel äldre samt en ny socialtjänstlag påverkar också. Inom äldreomsorgens utförarenheter samt inom förskolan är antalet medarbetare per chef fortfarande högre på vissa enheter än stadens riktmärke som är på 30. En utvärdering av genomförda förändringar och effekter av nya chefsstrukturen kommer genomföras på samtliga avdelningar med start 2026. Förvaltningen arbetar med budgetuppdraget trygga anställningar och arbetet kring heltid som norm som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen har lagt ner ett stort arbete på att erbjuda samtliga tillsvidareanställda en heltidsanställning och på så sätt även minimerat andelen behovsanställda. Samtliga enheter inom förskolan använder sig av enhetsvikarier för att minska behovet av timanställda vikarier. Inom äldreomsorgens utförarenheter finns resursteam/resurspersoner, likaså på en enhet inom LSS. Dessa hjälper till vid frånvaro kopplat till den enheten de tillhör. Förvaltningen har och kommer även fortsättningsvis att utbilda funktioner som arbetar med schemaläggning och bemanning vilket också påverkat det goda resultatet på 91 % heltidsanställda av de som har en tillsvidareanställning. Norra innerstadens egna ledarskapsprogram samt chefsutveckling Förvaltningen arbetar löpande med att utveckla och stärka chefernas ledarskap. Det som är unikt för Norra innerstaden är att förvaltningen tagit fram och genomfört ett ledarskapsprogram i egen regi. Programmet bygger på stadens chefsprofil, ledarskapsmodellen Full Range Leadership Model, stadens personalpolicy samt kvalitetsprogrammet. Utvärderingen har hittills visat att samtliga deltagare har utvecklat sina ledarskapsbeteenden. Ett långsiktigt mål är att samtliga av förvaltningens chefer ska genomgå programmet. Nya chefer ges även möjlighet att gå det stadsövergripande chefsprogrammet ”Chef i staden” med stockholmaren i fokus. I tillägg till detta erbjuds avdelningsspecifika chefsprogram inom staden. Till exempel erbjuder staden ett ledarutvecklingsprogram för chefer inom socialtjänsten. Programmet är en del av Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten. Inom äldreomsorgen finns en digital introduktionsutbildning för chefer. Den är uppdelad i tre delar där chefer får lära sig mer om bland annat valfrihetssystemet, demenssjukdom, ledning och styrning, språkstödjande arbetssätt och välfärdsteknik. Som ett led i stadens strategiska chefsförsörjning genomför personalstrategiska avdelningen ytterligare en omgång av det stadsgemensamma chefsförberedande programmet ”Framtida chef” där förvaltningarna får anmäla kandidater och Norra innerstaden har anmält deltagarintresse. Detta gör staden för att trygga försörjningen av framtida chefer i Stockholms stad genom att ge förutsättningar för samverkan, erfarenhetsutbyte och nätverkande i staden. Förvaltningen anordnar även chefsforum samt digitala träffar gällande chefsaktuellt. Chefsforum har olika teman årligen och framöver kommer temat vara omvärld i förändring och stockholmarnas fokus. Stödfunktionerna håller olika föredrag såväl på chefsforum som på chefsaktuellt. Parallellt med detta utförs specifika utbildningsinsatser. Hr-avdelningen håller bland annat utbildningar och workshops i kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Cheferna utbildas även inom arbetsmiljö, arbetslivsinriktad rehabilitering samt kompetensbaserad rekrytering. Främja medarbetarnas möjlighet till utveckling och omställning - utveckla, behålla och attrahera Tillitsbaserad styrning och lärande organisation Förvaltningen ska genomsyras av en tillitsbaserad styrning och det tillitsbaserade ledarskapet ger plats för professionskunskap och skapar delaktighet och inflytande för våra medarbetare. Det bidrar till en arbetsplats där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara vilket i sin tur bidrar till kvalitetshöjning. En god samverkan och ett kollegialt lärande mellan avdelningar och professioner är ett steg i detta, även samverkan med fackliga organisationer. Förvaltningen har en arbetsgrupp ”Fokus SKA-systematiskt kvalitetsarbete” med representanter från olika avdelningar och professioner som framöver ska skapa samsyn och erfarenhetsutbyte kopplat till systematiskt kvalitetsarbete. Ett annat arbetssätt som bidrar till nya idéer är stadens modell för att ”skugga en kollega”. Modellen innebär att medarbetare har möjlighet att följa en annan kollega en dag på jobbet. Modellen förväntas bidra till lärande för individen och verksamheten, ökat samarbete och en helhetssyn på stadens uppdrag. Det är ett viktigt steg i det långsiktiga arbetet med att skapa en kultur som bygger på nyfikenhet, öppenhet och tillit till varandra. I Norra innerstaden uppmuntras medarbetare till att skugga en kollega. Nya socialtjänstlagen - nya arbetssätt kommer att krävas Den nya socialtjänstlagen går i linje med stadens handlingsplan för en god och nära vård och omsorg. Lagen innebär ett perspektivskifte där insatser ges och samordnas utifrån den enskilda personens behov, det förebyggande arbetet blir centralt och barnperspektivet stärks. Den nya socialtjänstlagen och omställningen till framtidens socialtjänst innebär att alla inblandade parter behöver se över vilka kompetenser som behövs och hur de behöver organiseras och samarbeta. Inom förvaltningen finns en projektgrupp med representanter från socialtjänst, äldreomsorg, förskola, kvalitetsavdelning samt kommunikationsstrateg. En viktig del av det gemensamma arbetet är att nå en samsyn kring nuläget inom Norra innerstaden för att tydligare kunna styra arbetet mot det behov som finns hos medborgarna. För att kunna möta de nya förutsättningarna arbetar förvaltningens förskola och socialtjänst utifrån en gemensamt framtagen handlingsplan. Handlingsplanens intention är att skapa en strukturerad och medveten samverkan på samtliga nivåer för att stärka det förebyggande och åtgärdande arbetet. Handlingsplanen bygger på tre fokusområden; Stärkt samverkan mellan ledningsfunktioner inom förskola och socialtjänst, föräldrastöd samt tidiga insatser vid oro för barn. Attrahera genom att synas Förvaltningen attraherar potentiella kandidater genom ett professionellt och gott bemötande vid alla möten och samtal. Genom att utveckla och förbättra arbetsmiljön, erbjuda trygga anställningar, möjliggöra för karriärvägar samt en tydlig lönebildning får vi även medarbetare som blir goda ambassadörer för förvaltningen. Arbetet med ambassadörskap förstärks då förvaltningen arbetar som en lärande organisation, till exempel genom att uppmärksamma goda resultat, tillvarata idéer från medarbetarna samt lyfta fram positiva exempel ur verksamheterna. Förvaltningen har även ett nära samarbete med skolor och lärosäten gällande verksamhetsförlagd utbildning och praktik. Kvalitetsprogrammet - en del i att vara en attraktiv arbetsgivare Stadens verksamheter ska vara effektiva, innovativa och tillvarata digitaliseringens möjligheter samtidigt som kvalitén ska vara hög. Stockholms stads kvalitetsarbete utgår från kvalitetsprogrammet. Dagens och morgondagens utmaningar behöver mötas med ett utvecklat kvalitetsarbete som omfattar ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Verksamheter inom Stockholms stad kan till exempel delta i kvalitetsutmärkelsen. Kvalitetsutmärkelsen ska stimulera och uppmuntra systematiskt kvalitetsarbete och en långsiktigt hållbar utveckling. Utmärkelsen delas ut årligen för att uppmärksamma och belöna framgångsrika insatser i staden, och genom att delta får verksamheterna möjlighet att synliggöra och stärka sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsutmärkelsen leder både till högre kvalitet för stockholmarna samt ökar lärande, samarbete och engagemang bland medarbetarna. Utmärkelsen ger också staden möjlighet att lyfta fram förebilder och goda exempel. Under föregående år fick Gärdets gruppbostad ett hedersutnämnande. Motiveringen beskrev en verksamhet som med lyhördhet och ett innovativt arbetssätt möter varje individs behov. Genom att ha stockholmarnas fokus har de fördjupat sin förståelse för vad målgruppen verkligen värdesätter. Efter en omfattande målgruppsomställning har de framgångsrikt anpassat sina arbetssätt utifrån varje persons förutsättningar, med stöd av en tydlig värdegrund, etablerade metoder och ett personcentrerat synsätt. Genom att sprida kunskap och erfarenheter bidrar de samtidigt till utveckling i hela staden. Utmärkelsen är ett gott exempel som förstärker arbetsgivarvarumärket och gör Norra innerstaden till en mer attraktiv arbetsgivare. Digitala arbetssätt har senaste åren utvecklats i ett högt tempo. Förvaltningen tar till vara det som fungerat bra och fortsätter utveckla fler effektiva och innovativa arbetssätt som kommer verksamheten och stockholmarna till gagn. Förvaltningen ser fortsatt behov av gemensamma satsningar inom staden för att öka digitaliseringstakten. Det gäller särskilt för att kunna leverera effekterna av den nya socialtjänstlagen och god och nära vård och omsorg. Satsningar genomförs bland annat för att utforska hur nya digitala lösningar, artificiell intelligens (AI) och innovation kan ge bättre tillgänglig service. För att ytterligare stärka tillgängligheten till ledningssystemet och säkerställa god kvalitet inom utförarverksamheterna har förvaltningen undersökt hur ett AI-verktyg skulle kunna underlätta arbetet med att göra rutiner tillgängliga för medarbetare. Satsningen utvärderas just nu inför fortsatt arbete. Inom andra funktioner har AI-verktyget Svea GPT implementerats för att underlätta i det dagliga arbetet. Friskfaktorer - en stor del av arbetet med UBARA Norra innerstaden kommer även fortsättningsvis att stärka friskfaktorer i verksamheterna där förvaltningen strävar efter att erbjuda goda och trygga arbetsvillkor, kompetensutveckling och en god och jämställd arbetsmiljö som främjar hälsa och säkerhet, är fri från kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. En god arbetsmiljö är grundläggande för att utveckla, behålla och attrahera medarbetare. Medarbetare som har god hälsa, trivs och känner engagemang är grunden för en framgångsrik verksamhet med hög kvalitet. En viktig del i förvaltningens arbete med att säkra en god arbetsmiljö är introduktion av nyanställda chefer samt löpande stöd till chefer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen ska även arbeta förebyggande mot hot, våld och otillbörlig påverkan samt tillhandahålla såväl akut som långsiktigt stöd till medarbetare som utsatts för hot och våld i sitt arbete. Allt detta innebär fortsatta insatser inom det systematiska arbetsmiljöarbetet inklusive den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, i syfte att medarbetare upplever att de har en bra arbetssituation och ett öppet arbetsklimat. Norra innerstaden följer upp arbetsmiljön bland annat genom arbetsmiljöronder, medarbetarenkät, medarbetarsamtal och årlig uppföljning inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dialog förs löpande i samverkan gällande arbetsmiljöarbetet på förvaltningen. Arbetet med friskfaktorer inkluderas i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel i arbetet med personalpolicyn samt resultatet från medarbetarenkäten. Friskvårdsarbete Förvaltningens friskvårdsarbete är en del av en hälsofrämjande kultur där en god arbetsmiljö, känsla av delaktighet och sammanhang utgör en helhet. En av strategierna för att nå målen med friskvårdsarbetet är en årsvis planering av förvaltningens gemensamma friskvårdsaktiviteter vilket konkretiseras i en friskvårdsplan. Förutom det årliga friskvårdsbidraget innehåller även friskvårdsplanen olika aktiviteter som Blodomloppet, STAR-steget, Pop-up event som att prova på olika yogapass, stadspromenader, löpning i Hagaparken och inspirationsföreläsningar. Vissa föreläsningar spelas in för att medarbetare i efterhand ska kunna ta del av föreläsningen. Förvaltningen har ett nätverk för hälsocoacher med regelbundna träffar för information, inspiration och erfarenhetsutbyte. Det anordnas även seminarium för hälsocoacherna dit även chefer bjuds in. Hälsocoacherna ute på enheterna har en viktig roll genom att de är stadsdelsförvaltningens ambassadörer för friskvårdsarbete. Hälsocoacherna har till uppgift att inspirera och informera om friskvård till sina kollegor samt samordna de beslutade aktiviteterna i förvaltningens friskvårdsplan. Rekrytera och introducera En kvalitetssäkrad rekryteringsprocess är en förutsättning för att förse verksamheten med rätt kompetens. Det görs genom att förvaltningen arbetar i enlighet med stadens rekryteringsprocess och använder sig av kompetensbaserad rekrytering. Staden har en digital grundutbildning inom kompetensbaserad rekrytering som förvaltningens chefer behöver genomföra innan de får behörighet i rekryteringsverktyget. Hr kvalitetssäkrar samtliga jobbannonser genom att granska och korrigera dessa inför publicering. Inom Norra innerstaden erbjuds även chefer utbildning av Hr- avdelningen gällande kompetensbaserad rekrytering. Utvärderingen påvisar att utbildningen är uppskattad av cheferna. Till nyanställda medarbetare skickas ett ”pre-boarding” mail vilket bidrar till att nya medarbetare känner sig välkomna. Mailet innehåller information om vad det innebär att vara medarbetare i staden. Bland annat ges tillgång till en stadsövergripande introduktion, personalpolicyn samt information gällande förmåner för medarbetare. Till övriga kandidater skickas automatiskt en enkät från systemet med frågor gällande kandidaternas upplevelse av rekryteringsprocessen. Dessa svar är anonyma men det är en chans för förvaltningen att fånga upp förbättringsmöjligheter i kommande rekryteringar. För att nya medarbetare ska komma in i arbetet på ett bra sätt och snabbare kunna bidra till verksamhetens måluppfyllelse är en väl genomförd och genomtänkt introduktion viktig. Introduktionen ges på olika nivåer i organisationen och anpassas till medarbetarens tidigare erfarenhet av yrket och av Stockholms stad. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med utveckling av både det förvaltningsövergripande materialet kopplat till introduktion, en samordnad chefsintroduktion samt verksamhetsspecifika introduktioner. Avsluta Som en attraktiv arbetsgivare är ständiga förbättringar viktiga. Det innebär att identifiera förbättringsområden och sedan systematiskt genomföra dessa. Därför är det viktigt att avgångssamtal genomförs, analyseras och att förbättringsområden identifieras och åtgärdats. Sammanfattning Utveckla • Norra innerstadens egna ledarutvecklingsprogram. Ett långsiktigt mål är att samtliga av förvaltningens chefer ska ha gått denna. • Skugga en kollega- fortsätter att uppmuntra till detta. • Samarbete mellan funktioner och med fackliga organisationer är fortsatt viktigt. • Nya socialtjänstlagen kräver att arbetssätt ses över och förvaltningen säkerställer kompetensen kopplat till den nya lagen. • Fortsätta arbetet med en gemensam handlingsplan mellan förskolan och socialtjänsten. Behålla och attrahera • Fortsatt arbete med innovation, digitalisering och ständiga förbättringar för att vara en attraktiv arbetsgivare - Stadens kvalitetsprogram är en del i detta. • Fortsatt arbete med friskfaktorer och friskvårdsarbete, arbetsmiljön för medarbetarna är alltid viktig. • Kontinuerlig kompetensutveckling kopplat till uppdraget. Rekrytera och introducera • Fortsätta rekrytera kompetensbaserat och hålla oss uppdaterade med vad som händer i omvärlden. • Kandidatupplevelsen är fortsatt värdefull. • Introduktioner ses löpande över. Avsluta • Avslutssamtal hålls med de tillsvidareanställda som slutar sin anställning. Synpunkter bearbetas för fortsatt utveckling av verksamheten. Nedan aktiviteter kopplat till kompetensförsörjning är inlagda i Nämndens verksamhetsplan under nämndmål 3.4.1 och aktiviteterna kommer även att följas upp i verksamhetsplanen. Nämndmål: 3.4.1 Rätt kompetens, en god arbetsmiljö och trygga anställningar ger chefer och medarbetare förutsättningar att göra ett bra jobb Förskola En bra start i livet börjar i förskolan. Alla barn ska ges likvärdig förskola och utbildning av god kvalité. Förskolans kärnuppdrag är att ge varje barn möjlighet att utvecklas i riktning mot läroplanens samtliga mål. Medarbetarnas kompetens och yrkesskicklighet är avgörande för att hålla en hög pedagogisk nivå. Förskolnämnden har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram en samlad strategi och ett program för kompetensförsörjningen inom förskolan i Stockholms stad. Syftet är att säkerställa hållbara och långsiktiga förutsättningar för att stadens förskolor ska bemannas med efterfrågad kompetens i tillräcklig omfattning, något som även Norra innerstaden eftersträvar. Förskoleavdelningens systematiska kvalitetsarbete baseras på Skolverkets nationella kvalitetssystem. Kvalitetssystemet består av en nationell målsättning för förskolan, delmål som pekar ut viktiga områden som behöver följas upp för att nå de nationella målsättningarna och faktorer för framgångsrik skolutveckling, som kan främja att målsättningarna uppfylls. En enhetlig yrkestitelatur för barnskötare ska införas inom förskolan. Förvaltningen ska därför kartlägga befintliga barnskötares kompetenser och därefter validera och kompetensutveckla de barnskötare som inte har tillräcklig utbildningsnivå. Denna målsättning är strategiskt bra för kompetensförsörjningen men kan vara en utmaning vid rekrytering då många sökanden saknar barnskötarutbildning. Förvaltningen kommer fortsätta vara representerad i ett programråd för Midsommarkransens gymnasium i syfte att förbättra deras erfarenhetsbaserade barnskötarutbildning. Andelen legitimerade förskollärare i förskolan ska öka. Ett prioriterat område är att stärka ledarskapet hos förskollärare då dessa har ett särskilt ansvar för utbildningen i förskolan. Förskollärare ska leda arbetslaget i arbetet och säkerställa att undervisningen håller en hög kvalitet. Förskoleavdelningen planerar att delta i forskningsinstitutet Ifous kommande forsknings- och utvecklingsprogram som heter Förskollärares ledarskap. Det är ett treårigt FoU-program som syftar till att utveckla långsiktiga och forskningsbaserade arbetssätt så att förskolans medarbetare och chefer tillsammans utvecklar strategier och metoder för att stärka och förtydliga förskollärares ledarskap. Efter avslutat program ska det ha lett till en ökad kunskap om vad förskollärares ledarskap kan innefatta, och hur detta kan stödjas på olika nivåer. Deltagande i FoU-programmet innebär att delta i praktiknära forskning och är en del av Skolverkets professionsprogram för rektorer och förskollärare. Professionsprogrammet ska bidra till undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka skolyrkenas attraktionskraft, för att i förlängningen bidra till att öka likvärdigheten i utbildningen för barn och elever. Även kompetensutveckling för rektorer och meritering för förskollärare ingår i professionsprogrammet. Det finns även behov av att stärka den digitala kompetensen hos medarbetarna. Som ett led i detta har förskolan börjat använda den nya digitala lärplattformen Infomentor till pedagogiskt arbete, uppföljning och kommunikation. Utbildning i svenska för medarbetare med svaga språkkunskaper kommer fortsatt erbjudas. Syftet är att stärka medarbetaren både i den egna yrkesrollen samt i förmågan att arbeta språkutvecklande med barnen. Förskolan har ett organiserat nära samarbete med Stockholms universitet och Södertörns högskola för att ta emot förskollärarstudenter genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt centrum för professionsutveckling (CPU). Erfarenhetsbaserad utbildning till förskollärare respektive barnskötare, rekryteringsutbildning för blivande rektorer och rektorsprogrammet ska fortsatt prioriteras. Socialtjänst Socialtjänstens verksamheter ska ge stöd och skydd till de människor som behöver det. Verksamheterna möjliggör för stockholmare att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, känna sig trygga och ha en bra livskvalitet. Arbetet ska bedrivas rättssäkert, likvärdigt och tillgängligt, likväl som det ska vara jämställt och bygga på ett tydligt barnperspektiv. Det förebyggande arbetet med tidiga, kunskapsbaserade insatser prioriteras så att varje individ får de bästa förutsättningarna genom livet. De individer som lever i social utsatthet ska möta en socialtjänst som arbetar samordnat och personcentrerat. För ett framgångsrikt arbete är ett nära samarbete med andra nämnder, Region Stockholm, polisen, akademin och civilsamhället avgörande. Bristande tillit till socialtjänsten, hot och våld samt desinformationskampanjer är något som verksamheterna behöver beakta. Omställningen till nya socialtjänstlagen och framtidens socialtjänst är ett långsiktigt arbete som kommer att kräva nya arbetssätt. Socialtjänsten ska agera mer förebyggande, vara mer tillgänglig och kunskapsbaserad med fokus på att möta individens behov i ett tidigt skede. Det kommer att behövas mer utrymme till det sociala arbetet för verksamheternas medarbetare. Samtidigt som en förflyttning sker mot öppna insatser har socialtjänsten det yttersta ansvaret för att invånare i kommunen får den hjälp de behöver, vilket innebär att medarbetarna fortsatt kommer att jobba med myndighetsutövning och insatser som möter komplexa behov. Ett ökat fokus på förebyggande arbete och en lättillgänglig socialtjänst leder till att fler medarbetare kommer att verka på nya arenor och i vissa fall utanför kontorsarbetstid. Förändringen medför att frågor om arbetsmiljö, arbetstid och säkerhet aktualiseras för såväl medarbetare som chefer. Ett antal pilotstadsdelsförvaltningar är redan igång och förvaltningen följer noga arbetet och tar del av deras erfarenheter i förberedelserna inför implementering av arbetssätten i Norra Innerstadens verksamheter. Det kommer att vara nödvändigt att fortsätta verka för goda arbetsförhållanden och trygga arbetsplatser i enlighet med den stadsövergripande handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten. Dels för att behålla befintlig kompetens, dels för att attrahera nya medarbetare. En viktig del är avdelningens ständiga utveckling av introduktionen för nyanställda som rustar inför kommande utmaningar och säkerställer en bra ingång i uppdraget. Mer erfarna medarbetare erbjuds påbyggnadsutbildning där kompetensutveckling sker inom arbetssätt och insatser som utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. I avdelningens LSS-verksamheter pågår löpande arbetet med det pedagogiska ramverket vilket omfattar metoder för tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Kompetenshöjande insatser i enlighet med Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell ”Stjärnmärkt” fortsätter för att öka kunskapen om demenssjukdomar. För att ytterligare stärka arbetsgivarvarumärket och introducera framtida medarbetare i verksamheternas yrkesutövning, tar socialtjänsten även framöver emot praktikanter och studenter inom ramen för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under 2026 sker samarbetet med Stockholms Universitet och högskolan Marie Cederschiöld. Äldreomsorg Staden ska bedriva en högklassig äldreomsorg där äldres självbestämmande ska tas i beaktning i större utsträckning och medarbetarnas yrkesmässiga kompetens ska öka kvalitén i verksamheten. Äldreomsorgen ska rustas för att kunna möta den demografiska utmaningen med att antalet äldre i staden ökar och stå väl förberedd inför framtiden. Utbildad personal, ökad tillgång till medicinsk kompetens och det hälsofrämjande arbetet är centralt för äldreomsorgen. Ett stärkt förebyggande arbete är en del av omställningen till en god och nära vård och omsorg men också en del av omställningen till en mer förebyggande socialtjänst och bidrar till en åldersvänlig stad. Förvaltningen har drygt 64 procent undersköterskor med skyddad yrkestitel av andelen tillsvidareanställda undersköterskor. Detta är ett resultat av att äldreomsorgens intensiva arbete med kartläggning av den formella kompetensen har gett god effekt och arbetet med kartläggningen kommer fortsätta framöver. Det är idag stor konkurrens om utbildade undersköterskor. Förvaltningen har uppmärksammat att fler undersköterskor söker sig till vård- och omsorgsboenden jämfört med hemtjänsten. Orsaken bedöms vara att många utbildade undersköterskor vill arbeta med hälso- och sjukvårdsuppgifter och eftersom Stockholms län inte har kommunaliserad hemsjukvård är det Region Stockholm som ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser för personer med hemtjänst inom länet. Detta innebär att det även framöver kommer vara svårt att rekrytera utbildade undersköterskor till äldreomsorgen och i synnerhet till hemtjänsten. Arbetet med att stötta medarbetare som behöver stärka sin svenska fortsätter. I syfte att öka medarbetares kompetens inom det svenska språket har äldreomsorgen en plan för fler utbildningssatsningar framöver. Förvaltningen har ansökt om medel för att upphandla en tvåårig undersköterskeutbildning vid en folkhögskola samt för att starta en vårdbiträdesutbildning vid ett vuxengymnasium. Båda utbildningarna kommer att innehålla språkstödjande insatser. Utöver detta har förvaltningen blivit erbjuden att delta i ett ESF- projekt som riktar sig till medarbetare med stora svårigheter i det svenska skriftspråket. Projektet kommer att pågå under tre år och syftar till att stärka deltagarnas språkliga och yrkesmässiga förmågor. Inom alla verksamheter ska det finnas god kunskap om kognitiva sjukdomar/demens. Därför fortsätter förvaltningen sitt arbete med Svenskt Demenscentrums utbildningsmodeller. Förvaltningen möjliggör även att fler undersköterskor kan studera till Silviasyster. Kompetensutvecklingssatsningar inom MHFA – Mental Health First Aid (Första hjälpen till psykisk hälsa) kommer att fortsätta. Fokus i arbetet är att utveckla kompetensen gällande olika psykiska sjukdomar och tillstånd samt ge medarbetare verktyg till att bemöta och stödja personer till en god psykisk hälsa. Äldreomsorgen har utbildat egna medarbetare som instruktörer i modellen MHFA i syfte att öka kunskap om psykisk ohälsa. Framöver planerar förvaltningen att fortsätta utbildning av medarbetare och målsättningen på längre sikt är att 80 procent av äldreomsorgens medarbetare ska ha genomgått utbildningen. Biståndsbedömning har gjort en översyn av stadens handlingsplan för hållbar arbetssituation och en plan har tagits fram där det kommer att lyftas olika teman på enhetssamverkan. Med en ökande åldrande befolkning och en högre andel utrikesfödda har posttraumatiskt stressyndrom identifierats bland de äldre. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen ska därför erbjudas utbildning inom posttraumatiskt stressyndrom som ett led i att säkerställa kompetens. Norra innerstadens hemtjänstverksamheter har senaste två åren anordnat drop in-rekrytering av sommarvikarier med speedintervjuer. Satsningen har varit lyckad och lockade under förra året cirka 60 sökande. Även vård- och omsorgsboendena har gemensamma rekryteringsdagar. Detta koncept kommer vidhållas framöver. Äldreomsorgen kommer framöver även att anordna gemensamma introduktionsdagar för sommarvikarier inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Denna satsning syftar till att säkerställa god kvalitet och en likvärdig introduktion. Målet är att sommarvikarier ska få en bra start på sin anställning och att förvaltningens äldreomsorg upplevs vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen är en akademisk nod inom äldreomsorg - en akademisk nod samarbetar med högskolor och universitet för att utveckla äldreomsorgen. Genom att regelbundet ta emot elever och studenter stärks medarbetarnas pedagogiska kompetens och förvaltningen bedömer att det också kan vara en bra källa till rekrytering av nya medarbetare. Detta har bland annat resulterat i att äldreomsorgens verksamheter tagit emot en större andel studenter senaste året. Ett nära samarbete med högskolorna ger också en lättare ingång till verksamhetsnära forskning. --- [Bilaga 5. Lokalförsörjningsplan 2026.pdf] Statusredovisning av omställning av lokaler Tidplan Gatuadress eller fastighetsbeteckning Status (åååå-mm-dd) NÄMNDEN HAR INGET ATT RAPPORTERA UNDER NÅGON AV FLIKARNA I DENNA BILAGA Detaljplanekostnader för skollokaler (utbildningsnämnden) Påbörjat Total kostnad för Detaljplan laga Verksamhetsområde Behov uppstår detaljplanearbete detaljplan Upparbetad kostnadKostnad 2026 kraft Stadsdelsnämndso Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetsbeteckning eller populärnamn (grundskola/gymnasium) Motivering till detaljplan eller behov (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd) (mnkr) (mnkr) (mnkr) (år) mråde Tomgångshyror (utbildningsnämnden) Uppsägning är Samråd är genomfört kvalitetsgranskad av Tomgångshyra som Hyresavtal upphör / Verksamhetsområde Tidsbegränsat bygglov Lokalen är uppsagd med SLK hyresfunktionen Hyreskostnad per årfaller ut 2026 projekt färdigställs Stadsdelsnämndso Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetsbeteckning eller populärnamn (grundskola/gymnasium) Avtalsnummer i LOIS Motivering till hyresbidrag (ja/nej) (åååå-mm-dd) (ja/nej) (ja/nej) (mnkr) (mnkr) (åååå-mm) mråde Skolidrottslokaler (utbildningsnämnden) Ja Nej Lokal tillgänglig för Hyreskostnad per år Gatuadress eller Verksamhetsbeteckning eller Verksamhetsområde Avtalsnummer i Ansökt belopp föreningslivet 2026 fastighetsbeteckning populärnamn (grundskola/gymnasium) LOIS Motivering till bidrag (mnkr) (ja/nej) (mnkr) Stadsdelsnämndsområde Gemensamma ärenden med stadsdelsnämnder (socialnämnden) Planerat Samråd är genomfört Beslut Beslut i KSEKTU färdigställande med SLK Gatuadress eller fastighetsbeteckning Stadsdelsnämnd (inriktning/genomförande) (åååå-mm-dd) Antal boendeplatser (åååå-mm) (ja/nej) --- [Bilaga 6. Uppdaterad Parkleksplan Norra innerstaden.pdf] Parkleksplan, Norra innerstadens stadsdelsnämnd -med utgångspunkt i Stockholms stads parkleksstrategi 2024-2026 Dokumentinformation Gäller för: Typ av dokument: Norra innerstadens sdf Underlag för planering och beslut Upprättad av: Datum: 2024-06-15 Utvecklingsenheten inom kvalitetsavdelningen i samråd med förskoleavdelningen, ekonomiavdelningen samt avdelningen för stadsutveckling. Beslutad av: Jesper Ackinger Datum: 240831 Uppföljd av: Lena Zetterberg m fl Datum: 260310 Parkleksplan för Norra innerstaden, med utgångspunkt i Stockholms stads parkleksstrategi 2024-2026. Bakgrund Stadsdelsnämnderna har genom kommunfullmäktiges budget fått i uppdrag att ta fram parkleksplaner som ska visa behov av utveckling och upprustning för sina parklekar. Syftet är att parklekarna ska leva upp till verksamhetens- och målgruppernas behov, där parklekarnas primära målgrupp är barn i låg- och mellanstadieåldern (7-12 år). Parkleksplanerna ska redovisas till stadsdelsnämnderna. Fastighetskontoret ansvarar för att tillsammans med stadsdelsförvaltningarna, kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och exploateringskontoret ta fram en enhetlig plan för parklekarna i staden. Detta arbete ska inkludera frågor om detaljplan och bygglov. Stadsledningskontoret har även ett uppdrag att tillsammans med övriga utreda en långsiktig modell för driftbudgeten. Fastighetskontoret har genom frågeställningar kopplat till prioritering och utveckling, väglett stadsdelsförvaltningarna i vad parkleksplanen bör innehålla. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning har utgått från parkleksstrategin och identifierat vilka av strategins målområden som har bäring på parkleksbyggnaderna och närliggande omgivning. Utifrån de identifierade målområdena har parklekens nuläge och utvecklingsbehov beskrivits nedan. De identifierade målområdena är: Tillgängliga parker nära målgrupperna; • Fysiskt tillgängliga parklekar som ger möjlighet till fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning Attraktiva parklekar med verksamhet av hög kvalitet; • Ett attraktivt utbud som inspirerar till aktiv, stimulerande fritid samt möjlighet till rekreation och avkoppling samt • Välfungerande parkleksbyggnader- anpassade efter besökarnas ålder och behov Utöver ovanstående målområden bedöms även parklekarnas utvecklingsbehov utifrån Stockholms stads budget för 2024 som ålägger staden att öka tillgängligheten till återvinning, förbättra källsorteringen samt öka andelen insamlat matavfall. Avslutningsvis görs även en prioritering av vilka utvecklingsbehov som är mest angelägna att åtgärda. Då det centralt i staden ska tas fram en driftsbudget och nya hyresnivåer, görs i dagsläget ingen ekonomisk kalkyl kopplat till de identifierade behoven. Kartbild som visar geografisk spridning av alla stadsdelsområdets parklekar 1) Hjortgläntans parklek 2) Tessinparkens parklek 3) Gustaf Adolfs parklek 4) Humlegårdens parklek 5) Vasaparkens parklek 6) Observatorielundens parklek (används endast för öppen förskola, se rubriken Övrigt) Beskrivning av respektive parklek samt identifierade utvecklingsbehov Gustaf Adolfs parklek Parkleken består av en huvudbyggnad där det utöver parkleksverksamhet även finns ett kök, toaletter samt kontor och omklädningsrum. På området finns även ett förråd och en snickarverkstad. Utemiljön innehåller en gungställning, en klätterlek, sandlådor, lekhus och bandyplan. Bollplan samt plaskdamm finns i närheten. Ytterligare en lekpark med klätterlek och rutschkana finns inom 100 meters avstånd. Parkleksbyggnaden har en ramp för att möjliggöra för rullstolsburna besökare att komma in i lokalen. Det finns även toalett anpassad för rullstol (RWC). Parkleken nyttjas till största delen för rastverksamhet av närliggande förskolor och grundskola, med elever från förskoleklass till årskurs sex, som inte har egna ytor för barnens utevistelse. Utvecklingsbehov Det finns ingen tillfredsställande ventilation, endast forcerad frånluft. Verksamheten behöver möjlighet att kunna sortera kartong. Skalskyddet behöver ses över då verksamheten har haft problem med inbrott och klotter. Under 2024 ska belysningen på ytorna närmast byggnaden förbättras. Förvaltningen vill kunna skapa en mer attraktiv och anpassad miljö för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, där bland annat tillgängligheten till sandlådan behöver förbättras. Till följd av att parkleken till stor del nyttjas som skolgård är slitaget på miljö och inventarier stort. Tessinparkens parklek Huvudbyggnaden används som lokal för parklek, öppen förskola, kontor, omklädningsrum, toaletter och kök. På kortsidan av huvudbyggnaden finns även en mindre snickarverkstad. Parkleksbyggnaden har en ramp för att möjliggöra för rullstolsburna besökare att komma in i lokalen. Det finns även toalett anpassad för rullstol (RWC). Stora delar av parklekens utomhusmiljö genomgår en omfattande upprustning och parkleken återinvigs under 2024. I och med detta blir tidigare identifierade utvecklingsbehov av utemiljön tillgodosedda. I direkt anslutning till lekplatsen finns en bollplan, ett äldregym och inom 100 meters avstånd finns en plaskdamm. Utvecklingsbehov Det finns ingen tillfredsställande ventilation, endast forcerad frånluft. För att möta kravet på ventilation i förskoleverksamhet, sker vädring regelbundet när öppna förskolan använder lokalerna. Större problem med nedskräpning och i en mindre utsträckning klotter på väggar förekommer. Verksamheten behöver möjlighet att kunna sortera matavfall. Humlegårdens parklek Huvudbyggnaden används som lokal för parklek, öppen förskola, kontor, omklädningsrum, toaletter och kök. Det finns även förråd som förvarar lekmaterial och cyklar. Parkleksbyggnaden har en ramp för att möjliggöra för rullstolsburna besökare att komma in i lokalen. Det finns även toalett anpassad för rullstol (RWC). Närmast parkleken finns tre gårdar där lekutrustningen är fördelad så att en gård har mer lek inriktad mot de minsta barnen. Det finns sandlådor, klätterlek, rutschkana, minilek, fjäderlekar och grillplats med vindskydd. Ytterligare en lekyta med gungställning, klätterlek och bandyplan finns inom 100 meter till byggnaden. Inom 150 meter så finns det även en slängkälke under vintertid. Utvecklingsbehov Det finns ingen tillfredsställande ventilation, endast forcerad frånluft. Under 2025 har funktionskontroll av ventilationssystemet (OVK) utförts med godkänt resultat. Golven upplevs som väldigt kalla. Stockholm Stad har ställt ut mindre kärl för sopsortering i anknytning till huvudbyggnaden. Parkleken har behov av en större sorteringsstation och möjlighet att kunna källsortera matavfall. Verksamheten vill skapa en mer attraktiv och anpassad miljö för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Tillgängligheten till vissa av parklekens byggnader behöver förbättras. Det planeras för en investering i en gunga för barn och ungdomar som sitter i rullstol samt relevant lekmaterial. Hjortgläntans parklek Huvudbyggnaden består av två rum som används till öppen förskola. Även personalutrymmen såsom kök, omklädningsrum och toalett, som även nyttjas av öppen förskola, finns i byggnaden. Det finns hiss för varutransporter samt soprum. Parkleksbesökarna har en toalett med ingång från huvudbyggnadens utsida. Ett förråd med egen ingång finns i huvudbyggnaden. Förrådet används både för parkleksutrustning samt för snickerimaterial och verktyg. Parkleken upplevs till största del som välskött. Belysningen är bra och omgivningen upplevs trygg. Utomhusmiljön innehåller klätterställningar, en liten rutschkana, sandlåda med litet lekhus, pingisbord, minilek, fjäderlekar, liten grusplan för lek, kompisgunga samt smågungor. Bollplan samt Motalaparkens plaskdamm finns inom 20 respektive 100 meter från parkleken. Lekutrustningen är från 2020. Utvecklingsbehov Parkleken behöver ändamålsenliga inomhuslokaler för att kunna erbjuda verksamhet som intresserar barn i låg- och mellanstadieålder, vilket enligt parkleksstrategin är den prioriterade målgruppen. Verksamheten önskar lokaler för att kunna erbjuda snickeriverksamhet för barn i alla åldrar. Parkleken är tillgänglighetsanpassad för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen vill dock erbjuda en mer attraktiv och anpassad miljö för denna målgrupp. För att kunna skaffa in lekmaterial som tillgodoser flera olika behov, exempelvis en cykel för barn med funktionsnedsättning, behövs ett mindre förråd byggas. I dagsläget är förvaringsmöjligheterna i parkleken mycket begränsade. Trots att parkleken är relativt nybyggd finns behov av förbättringar i utemiljön. Det finns behov av mer solskydd och erosionsproblem behöver hanteras. När det blir dags att byta ut befintlig utrustning bör val av lekutrustning anpassas bättre till både äldre och yngre barn. Exempelvis mer varierande klätterställningar (med broar, torn, klätternät), rutschkana för äldre och yngre, fasta basketkorgar på grusplanen och till exempel hopp/trampolin i marken. Vasaparkens parklek Huvudbyggnaden används som lokal för parklek, kontor, omklädningsrum, toaletter finns förbesökare och en separat toalett finns för personal. Även dusch och tvättmaskinsrum och ett mindre förråd samt kök finns. Det finns också förråd som förvarar lekmaterial och cyklar samt ett förråd som används som snickeri och skridskoförråd. Parkleksbyggnaden har en ramp som möjliggör för rullstol att komma in i lokalen samt toalett anpassad för rullstol (RWC). Källsorteringsstation finns inom 40 meter från huvudbyggnaden. Nuvarande lekplats invigdes 2006 och stor del av utrustningen har bytts ut sen dess. Lekplatsen byggs om 2024-2026 och rivning kommer ske i etapper. I och med pågående upprustning av utemiljön tillgodoses identifierade utvecklingsbehov. I nära anslutning till parkleken finns bland annat grill, ej bokningsbar fotbollsplan och konstfrusen isbana vintertid. Utvecklingsbehov Det finns ingen tillfredsställande ventilation, endast forcerad frånluft. Under 2025 har funktionskontroll av ventilationssystemet (OVK) utförts med godkänt resultat. Lokalen saknar omhändertagande av takvatten vilket leder till skador på ytmaterial. Prioriteringar En diskussion om framtida behov av parklekar förs inom förvaltningen. I nuläget nyttjas inte parklekarna till fullo av den prioriterade målgruppen och flera parklekar används i stor utsträckning som skolgårdar. Behovet och efterfrågan på parklekar, exempelvis i stadsutvecklingsområden, bör övervägas. Vid ett eventuellt beslut om utökning av antalet parklekar, behöver geografisk placering vägas in. Det finns stort behov av att tillgänglighetsanpassa alla parkleksbyggnader, förutom den nybyggda parkleken Hjortgläntan. Det är oklart om de tillgänglighetsanpassningar som är gjorda i de äldre parkleksbyggnaderna lever upp till dagens krav. I viss mån behöver även utemiljön förbättras i form av investering i lekutrustning för personer med funktionsnedsättning. I framför allt Humlegårdens parklek finns ett stort behov av tillgänglighetanpassning av både inomhus- och utomhusmiljön. Humlegårdens parklek är också högst prioriterad då det var längre sedan den renoverades. Hjortgläntan har ett utvecklingsbehov av utemiljön trots att den är relativt nybyggd. För att få en bild av parklekarnas byggnadstekniska status och därmed kunna göra en helhetsbedömning om vilka renoveringar parkleksbyggnaderna behöver genomgå, bör en teknisk besiktning göras av alla parklekar utom Hjortgläntan. En besiktning utförd av fastighetskontoret har genomförts. Ovan beskrivna utvecklingsbehov och prioriteringar kommer att genomföras under förutsättning att ekonomiska möjligheter finns. Övrigt I Observatorielunden finns en parkleksbyggnad som i dagsläget endast används som öppen förskola. I en framtid, där parkleksverksamheten eventuellt kan behöva utökas, behöver eventuella upprustnings- och utvecklingsbehov för parkleksbyggnaden och dess närliggande miljö ses över.

Protokoll: I underlaget beskrivs de kommande årens utveckling och prioriteringar för stadsdelsnämndens verksamheter samt nämndens strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov som bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och stadens vision. [§4 den 23 april 2026, Norra innerstadens stadsdelsnämnd Underlag för budget år 2027 med inriktning för år 2028 och 2029.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 Protokoll 5/2026 fört vid Norra innerstadens stadsdelsnämnds sammanträde torsdagen den 23 april 2026 kl. 18:00-19:10, Väderkvarnens samlingssal, Brunnsgatan 26 Ledamöter Petter Martinsson (S) Ordförande Petra Gardos Ek (M) 1:e vice ordförande Maria Antonsson (MP) 2:e vice ordförande Anna Ekström (S) Bengt-Olov Tengmark (S) Tomas Dillén (V) Camille Gelfgren (V) Amelie Langby (M) Magnus Granat (M) Anders Lindman (SD) Alexander Zejlon (L) Daniele Fava (C) Sanna Eliasson (S) ersätter Noor Karim Löfgren (S) Ersättare Alexander Strehl (S) Ola Olsson (S) Jaime Barrios (V) Linnea Sandels (V) Maria Walter (MP) Fredrik Strömsten (M) Ann-Christine Carlberg (SD) Tomas Grönberg (L) Göran Råsmar (C) Övriga närvarande Jesper Ackinger Stadsdelsdirektör Adam Berglund Förvaltningssekreterare Karin Ekrin Avdelningschef Gosia Holmberg Avdelningschef Maria Härenstam Avdelningschef Karina Karlström Enhetschef Cornelia Schroeder Lundberg Avdelningschef Nina Svensson Kanslichef Helena Wiberg Avdelningschef Paragraf §4 Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 Sekreterare Adam Berglund Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 § 4 Underlag för budget år 2027 med inriktning för år 2028 och 2029 NI 2026/46 Beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag till underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 med tillhörande bilagor. 2. Nämnden överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet I underlaget beskrivs de kommande årens utveckling och prioriteringar för stadsdelsnämndens verksamheter samt nämndens strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov som bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och stadens vision. Yrkanden Petra Gardos Ek m.fl. (M), Alexander Zejlon (L) och Daniele Fava (C) yrkar: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag beslut 2. Att därutöver anföra följande: Underlaget för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 syftar till att identifiera strategiska prioriteringar för stadens utveckling. Moderaterna, Centern och Liberalerna delar bilden av att Stockholm står inför betydande utmaningar, inte minst kopplat till ekonomisk osäkerhet, kompetensförsörjning och behovet av en snabb klimatomställning. Det har vi en lösning på med vår politik. Moderaterna, Centern och Liberalerna vill staka ut en hoppfull väg framåt för ett Stockholm som håller ihop. Vi ser en stad som präglas av öppenhet, trygghet, företagsamhet, grön omställning och innovation. Det är vår politik som ger de bästa förutsättningarna för att göra visionen om framtidens Stockholm till verklighet. Det ekonomiska läget beskrivs som osäkert och kräver tydliga prioriteringar, men Moderaterna, Centern och Liberalerna saknar skarpa reformer och effektiviseringar eller ens idéer Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 om hur majoriteten avser att klara den utmaningen. Samtidigt ökar segregationen, byggandet har bromsat in kraftigt och skolan är hårt pressad. Vi anser att staden behöver aktivt driva reformer för att få igång byggandet, öka rörligheten och säkerställa en mer blandad stad på olika plan. I ett läge där skolresultat och likvärdighet fortsatt är stora utmaningar krävs tydligare prioriteringar. Stockholms skolor måste ges förutsättningar att leverera hög kvalitet. Vi vill prioritera särskilt stöd, särskilda undervisningsgrupper samt satsningar på gymnasiebehörighet samt att genom skarpa förslag få fler hemmasittare tillbaka till skolan. Tryggheten måste öka i hela staden. Särskilt fokus krävs på att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Moderaterna, Centern och Liberalerna saknar tydliga förstärkningar av det förebyggande arbetet. Tvärt om ser vi att majoriteten monterar ner tryggheten i staden. Insatser i samverkan med civilsamhället, socialtjänsten och lokalsamhället behöver ges större tyngd och resurser. Stockholm ska bli klimatpositivt senast 2030. Då krävs att arbetet med koldioxidavskiljning och lagring (BECCS/CCS) går från plan till verklighet. Det duger inte att staden inte ens sopar rent efter vintern så att vi ligger i topp vad gäller farliga partiklar i luften på grund av att majoriteten inte ser till att det är städat. Stadens klimatarbete behöver också inkludera matens klimatpåverkan och stärkt livsmedelsberedskap – något majoriteten hittills bortsett från. I övrigt hänvisar vi till Moderaterna, Centern och Liberalernas budgetreservation i kommunfullmäktige som underlag för planeringen för perioden 2027–2029. Anders Lindman (SD) yrkar: 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med ett underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 utifrån Sverigedemokraternas skuggbudget för 2026. 3. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna har i sin skuggbudget för 2026 redogjort för våra visioner, mål och inriktningar. För att genomföra detta skall förvaltningen återkomma till nämnden med ett omarbetat underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Protokoll nr 5/2026 2026-04-23 Beslutsgång Ordföranden identifierar tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, förslag från Petra Gardos Ek m.fl. (M), Alexander Zejlon (L), Daniele Fava (C) samt förslag från Anders Lindman (SD). Ordföranden ställer förslagen mot varandra, och finner att Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer Petra Gardos Ek m.fl. (M), Alexander Zejlon (L), Daniele Fava (C) och Anders Lindman (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Handlingar i ärendet • NI 2026/46-2 Underlag for budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 • NI 2026/46-3 Bilaga 1. SDN 09 • NI 2026/46-4 Bilaga 2. Klimatinvestering utsläppsminskningar 2027-2029 • NI 2026/46-5 Bilaga 3. Klimatanpassningsinvesteringar 2027-2029 • NI 2026/46-6 Bilaga 4. Kompetensförsörjningsplan 2027- 2029 • NI 2026/46-7 Bilaga 5. Lokalförsörjningsplan 2026 • NI 2026/46-8 Bilaga 6. Uppdaterad Parkleksplan Norra innerstaden Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Petter Martinsson 2026-04-23 Petra Gardos Ek 2026-04-23