Remissvar: Stärkt rektorskap – fokus på ledarskap och behörighet

Kommunstyrelsen har bett arbetsmarknadsnämnden yttra sig om Betänkandet Rektor i fokus - förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4).Syftet med utredningen är att stärka rektorernas ledarskap och minska omsättning av rektorer. I betänkandet föreslår utredningen att främja och freda rektorsrollen genom att förtydliga rektors pedagogiska ledarskap. Förslagen syftar till att förbättra dessa förutsättningar och göra rektorsuppdraget rimligt och hanterbart, något som ytterst bidrar till att säkra måluppfyllelse och likvärdighet i den svenska skolan.Betänkandet beskriver förtjänstfullt de komplexa uppdrag och utmaningar som rektorsrollen och skolväsendet har. Utredningen lämnar ett flertal förslag som avser att förbättra förutsättningarna för rektorer att genomföra sitt uppdrag.Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer i stort betänkandets förslag. Däremot är det några förslag som förvaltningen inte delar med utredningen.Förvaltningen avstyrker att rektors pedagogiska ledarskap ska definieras i skollagen. Det riskerar att inte bli tillräckligt dynamiskt. Utredningens alternativa förslag att Skolverket ges i uppdrag att utforma stödmaterial och rekommendationer ser däremot förvaltningen positivt på.Förvaltningen avstyrker även det nya skärpta behörighetskravet för rektorer och menar att det snävar in urvalet på ett olyckligt sätt. Det leder inte till att i framtiden kunna få fler kvalificerade rektorer med bredare perspektiv på verksamheten.Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 260410.Förslag till beslutOrdföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.BeslutsgångOrdföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.Särskilt uttalandeLedamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.När det gäller behörighetskravet är det normala i stora delar av världen att rektorer just är lärare. I det engelska skolsystemet heter rektorsrollen till och med ”Head teacher”. För förskolan och grundskolan har detta ett stort värde då rektorer som varit lärare har lättare att kommunicera med och förstå lärare, speciallärare och elevhälsoteam i deras arbete med att komma till bukt med elevernas lässvårigheter och matematikutmaningar.I gymnasieskolan kan situationen på exempelvis yrkesprogrammen förhålla sig något annorlunda. Ett exempel är Sjömansskolan, där det snarast kan vara en fördel med sjöbefälsutbildning istället.I vuxenutbildning kan bakgrund från näringsliv och erfarenheter om hur arbetsmarknaden fungerar vara väl så viktigt som en lärarexamen. Där har inte heller rektor samma centrala funktion för elevhälsa och insatser med särskilt stöd. Kravet bör således kunna vara mer flexibelt här.Gällande det pedagogiska ledarskapet bör det formuleras en nivådefinition av det pedagogiska ledarskapet som rektor förväntas uppfylla, men därutöver bör stor frihet råda utifrån den lokala skolans behov.En av de viktigaste förutsättningarna för att rektorer ska kunna ägna sig åt pedagogiskt ledarskap är att de kan avlastas administration och ansvar för till exempel egenkontrollprogram i kök, systematisk brandskydds- och arbetsmiljöarbete. Det är även viktigt att rektor får ett gediget stöd från huvudmannen i ekonomiska, juridiska och HR-relaterade ärenden.