Skrivelse om demokratikriterier för kulturverksamhet i Stockholm
Två politiker från L och M har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden om Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet. De ifrågasätter hur kriterierna tillämpas och följs upp, med exempel som ryska band och BDS-bojkott, och undrar om kriterierna behöver justeras för att alla ska känna sig inkluderade. Kulturförvaltningen svarar att de nuvarande villkoren och rutinerna fungerar väl och är proportionerliga, och att de regelbundet följer upp aktörer och har återkrävt cirka 3 miljoner kronor årligen under 2022-2026 när villkor inte uppfyllts.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) har till kulturnämnden den 17 februari 2026 lämnat in en skrivelse där de efterfrågar en redogörelse för hur tillämpningen av stadens demokratikriterier sker i relation till kulturaktörer och vilken uppföljning staden gör. De vill också veta vilka behov man ser av att justera demokratikriterierna för att säkerställa deras syfte – en stad där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Kulturförvaltningen anser att dagens demokrativillkor, arbetssätt och rutiner fungerar väl och är proportionerliga i förhållande till stödsystemens syften.
[Svar på skrivelse om Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet.pdf]
Kulturförvaltningen Tjänsteutlåtande
Administrativa staben Dnr KUL 2026/362
2026-04-10
Sida 1 (4)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till
Stina Westerberg Kulturnämnden
Telefon: 08-50832040 2026-04-21
Skrivelse om Stockholms stads
demokratikriterier för kulturverksamhet
Svar på skrivelse från Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och
Kristina Lutz m.fl. (M)
Förvaltningens förslag till beslut
Skrivelsen besvaras genom kulturförvaltningens tjänsteutlåtande
Sammanfattning
Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) har till
kulturnämnden den 17 februari 2026 lämnat in en skrivelse där de
efterfrågar en redogörelse för hur tillämpningen av stadens
demokratikriterier sker i relation till kulturaktörer och vilken
uppföljning staden gör. De vill också veta vilka behov man ser av
att justera demokratikriterierna för att säkerställa deras syfte – en
stad där alla kan känna sig inkluderade och välkomna.
Kulturförvaltningen anser att dagens demokrativillkor, arbetssätt
och rutiner fungerar väl och är proportionerliga i förhållande till
stödsystemens syften.
Ärendet
Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) har till
kulturnämnden den 17 februari 2026 lämnat in en skrivelse där de
efterfrågar en redogörelse för hur tillämpningen av stadens
demokratikriterier sker i relation till kulturaktörer, och vilken
uppföljning staden gör. De vill också veta vilka behov man ser av
att justera demokratikriterierna för att säkerställa dem. Isabel
Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) ber att
kulturförvaltningen svarar på följande frågor:
• Hur sker arbetet hos kulturförvaltningen och i samarbete med
övriga förvaltningar för att säkra att stadens egna verksamheter
Kulturförvaltningen
Administrativa staben samt aktörer delfinansierade av staden uppfyller
demokratikriterierna för kulturstöd?
Askebykroken 13
Box 8100
163 08 Spånga • Hur sker arbetet hos kulturförvaltningen och i samarbete med
Växel 08-50831900
övriga förvaltningar för att säkra att stadens den verksamhet som
Fax
kultur@stockholm.se sker i av staden ägda lokaler uppfyller demokrativillkoren?
https://start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr KUL 2026/362
Sida 2 (4)
• Vilka brister eller utmaningar ser kulturförvaltningen i den
nuvarande tillämpningen av stadens demokratikriterier för
kulturstöd?
• Ser kulturförvaltningen ett behov av att revidera eller bredda de
befintliga demokratikriterierna för kulturstöd?
• Vilken dialog och granskning för kulturförvaltningen med de
aktörer som mottagit kulturstöd för att försäkra att de fortsätter
uppfylla stadens demokratikriterier?
• Kulturförvaltningen kan återkräva utbetalt kulturstöd ifall regler
och krav för det inte efterlevs. Har kulturförvaltningen använt sig
av den möjligheten den här mandatperioden?
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av kulturstödsenheten, kulturstrategiska staben
på kulturförvaltningen.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Kulturförvaltningen ingår i nätverk tillsammans med
stadsdelsförvaltningarna under ledning av stadsledningskontoret
gällande stöd till föreningar och kulturaktörer inom ramen för
kulturstödet. Utöver nätverket har förvaltningen regelbundna
kontakter med stadsdelarna i olika frågor.
Ansökningar om kulturstöd bedöms enligt de kriterier och villkor
som kulturnämnden har beslutat. Stockholms stads demokrativillkor
och kulturförvaltningens arbetssätt och rutiner fungerar väl och är
proportionerliga i förhållande till stödsystemens syften. Generella
villkor för kulturstöd fastställdes av kulturnämnden senast 2025-11-
11. Rutinerna omfattar kontroller och bedömningar av
ansökningarna. Ansökningarna granskas och bedöms av
handläggare, chefer och en extern referensgrupp utifrån olika
aspekter och kompetensområden.
Kulturförvaltningen följer också stadens demokrativillkor vid
upplåtelser av lokaler. Program och föreläsare meddelas till
förvaltningen innan en upplåtelse. Ageranden som har ett
konstnärligt ändamål och som sker inom kultursektorn, exempelvis
inom litteratur, film, teater, dans, musik eller annan scenkonst, bör
dock bedömas med tillämpning av armlängds avstånd, och i
enlighet med stadens demokrativillkor.
Det fria kulturlivet och civilsamhället har liksom den enskilde i
Sverige långtgående rättigheter att uttrycka sig fritt, att ha åsikter
och sympatier, och att organisera sig i föreningsliv. Dessa
rättigheter skyddas av grundlagarna.
Svar på skrivelse om Stockholms stads
demokratikriterier för kulturverksamhet
Tjänsteutlåtande
Dnr KUL 2026/362
Sida 3 (4)
Konstnärlig frihet är en förutsättning för konstnärlig verksamhet.
Armlängds avstånd från beslutande instanser är en viktig princip i
ett demokratiskt samhälle. Kulturförvaltningen ska inte bedöma en
verksamhets politiska åsikter och ställningstaganden. Inte heller ska
anställdas och individers politiska åsikter bedömas i ansökningarna.
Kulturförvaltningen kan kräva att kulturaktörer som beviljas
kulturstöd ska följa svensk lag som även omfattar
diskrimineringslagstiftning.
I de generella villkor för kulturstöd som fastställdes av
kulturnämnden senast 2025-11-11 anges det att:
• Sökande ska följa gällande svensk lagstiftning.
• Alla former av kulturstöd omfattas av Stockholm stads principer
och policyer gällande demokrati, mänskliga rättigheter och
jämställdhet mellan kvinnor och män samt våldsbejakande
extremism.
• Verksamheten ska särskilt beakta sitt arbetsmiljöansvar
beträffande hot, övergrepp och sexuella trakasserier.
De generella villkoren för kulturstöd är en viktig del av
kulturnämndens riktlinjer och rutiner för hantering av stöd till
civilsamhälle och yrkesverksamma kulturaktörer. I alla
ansökningsformulär intygar alla sökande kulturaktörer att de tagit
del av generella villkor och krav.
Ansökningar om kulturstöd bedöms enligt de kriterier och villkor
som kulturnämnden har beslutat. Rutinerna omfattar kontroller och
bedömningar av ansökningarna.
Kulturstöd för konstnärlig produktion och kulturarrangemang
beviljas för publika program utifrån bedömningsgrunderna
konstnärlig kvalitet, publikutveckling och kommunikation samt
ekonomi och andra resurser. Ansökningarna bedöms av en extern
referensgrupp utifrån de bedömningsgrunderna.
Kulturförvaltningen har regelbunden kontakt med kulturaktörer
genom besök, mail och telefon. Uppföljning sker genom
redovisningar av genomförda program, publiktillströmning och
ekonomi. Kulturförvaltningen gör årligen fördjupade analyser av
cirka 6–8 verksamheter med höga stöd. De organisationerna
genomlyses av extern konsult som granskar publikutveckling,
bedömning av ekonomi och demokrativillkor.
Kulturförvaltningen följer noggrant de aktörer som beviljats
kulturstöd. Uppföljning sker genom redovisningar och
statusrapporter av genomförda program, publiktillströmning och
Svar på skrivelse om Stockholms stads
ekonomi. Kulturförvaltningen kräver regelbundet tillbaka medel
demokratikriterier för kulturverksamhet
Tjänsteutlåtande
Dnr KUL 2026/362
Sida 4 (4)
enligt stödens generella villkor när förändringar av olika skäl skett i
program och aktiviteter sedan beviljande. Under budgetåren 2022 -
2026 har 163 beviljade medel om ca 3 mnkr/år återbetalats helt eller
delvis. Dessa medel har sedan kunnat beviljas till andra aktörer.
Maria Jansén Patrik Liljegren
Förvaltningschef Avdelningschef
Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen
Bilagor
1. Skrivelse från Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz
m.fl. (M) om Stockholms stads demokratikriterier för
kulturverksamhet
Svar på skrivelse om Stockholms stads
demokratikriterier för kulturverksamhet
---
[Skrivelse - Skrivelse inlämnad till kulturnämnden 20260217 om Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet.pdf]
Skrivelse kulturnämnden 2026-02-17
Kristina Lutz m.fl. (M)
Angående Stockholms stads demokratikriterier för kulturverksamhet
Stockholms kulturliv ska vara mångfacetterat, välkomnande och inkluderande. Då spelar
staden en ofrånkomligt viktig roll. Alla former av kulturstöd som betalas ut av
kulturförvaltningen omfattas av Stockholms stads regler för stöd, gällande demokrati,
mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt våldsbejakande
extremism.
I praktiken innebär det att inga kulturstöd ska betalas ut till en förening eller organisation
om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten: utövar våld, tvång
eller hot eller på annat sätt kränker, den enskildes grundläggande fri- och rättigheter
diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden eller motarbetar det
demokratiska styrelseskicket.
Men stadens demokratikriterier har visat sig vara en gråskala. Den politiska majoriteten
betalade ut studiestöd till Ibn Rushd – trots tydliga varningssignaler om att förbundet hade
problem med extremism. Proryska band som normaliserar rysk aggression och rappgrupper
som aktivt stödjer Hamas och Hizbollah tillåts uppträda i lokaler ägda av Stockholms stad.
Biografen Zita som får kulturstöd anslöt till BDS Israelbojkott. Detta bara för att nämna några
av de senaste årens incidenter där beslut från den politiska majoriteten kan antas stå i
konflikt med stadens demokratikriterier.
Vi undrar därför hur detta kunnat ske trots stadens demokratikriterier, vilken uppföljning
staden gör och vilka behov man ser av att justera demokratikriterierna för att säkerställa
deras syfte – en stad där alla kan känna sig inkluderade och välkomna.
Med anledning av ovanstående vill vi fråga kulturförvaltningen:
• Hur sker arbetet hos kulturförvaltningen och i samarbete med övriga förvaltningar
för att säkra att stadens egna verksamheter samt aktörer delfinansierade av staden
uppfyller demokratikriterierna för kulturstöd?
• Hur sker arbetet hos kulturförvaltningen och i samarbete med övriga förvaltningar
för att säkra att stadens den verksamhet som sker i av staden ägda lokaler
uppfyller demokrativillkoren?
• Vilka brister eller utmaningar ser kulturförvaltningen i den nuvarande
tillämpningen av stadens demokratikriterier för kulturstöd?
• Ser kulturförvaltningen ett behov av att revidera eller bredda de befintliga
demokratikriterierna för kulturstöd?
• Vilken dialog och granskning för kulturförvaltningen med de aktörer som mottagit
kulturstöd för att försäkra att de fortsätter uppfylla stadens demokratikriterier?
• Kulturförvaltningen kan återkräva utbetalt kulturstöd ifall regler och krav för det
inte efterlevs. Har kulturförvaltningen använts sig av den möjligheten den här
mandatperioden?"
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.