Majroskogen blir naturreservat – skyddar natur och ger friluftsliv

I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen, i södra Stockholm. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. Enligt budget 2026 ska kommunfullmäktige kunna fatta beslut om inrättande senast juni 2026. I det budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har i ett gemensamt ärende gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Majroskogen som naturreservat med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning samt tillhörande skötselplan som upprättats.Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar, bergsbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. [R1_2_9 UTL Inrättande av Majroskogens naturreservat.pdf] Utlåtande Rotel I, Rotel II, Rotel IX (Dnr KS 2026/262) Inrättande av Majroskogens naturreservat i södra Stockholm Hemställan från exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Majroskogens naturreservat inrättas, i enlighet med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning och den skötselplan som framgår av utlåtandet och bilaga 1 till utlåtandet. Föredragande borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen, i södra Stockholm. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. Enligt budget 2026 ska kommunfullmäktige kunna fatta beslut om inrättande senast juni 2026. I det budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har i ett gemensamt ärende gjort en hemställan till kommunfullmäktige om att fatta beslut om inrättande av Majroskogen som naturreservat med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning samt tillhörande skötselplan som upprättats. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar, bergsbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. 1 (22) Beredning Ärendet har initierats av exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att det är positivt att det nu finns ett reservatsförslag som säkerställer områdets värden i linje med kommunfullmäktiges budget. Föredragande borgarrådens synpunkter Den rödgröna majoriteten arbetar målinriktat för att skydda mer natur inom staden. Under mandatperioden 2022 - 2026 kommer det att fattas beslut om flertalet nya naturreservat och biotopskyddsområden. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm, samtidigt som bostäder, infrastruktur och arbetsplatser kan utvecklas, skapas förutsättningar för en växande och hållbar stad. Majroskogen utgör ett betydelsefullt sammanhängande skogsområde i södra Stockholm med höga naturvärden och stor betydelse för rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald. Det föreslagna naturreservatet omfattar cirka 58,6 hektar och utgör ett kärnområde i stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla blågröna infrastruktur. Området är också en viktig del av Hanvedenkilen och bidrar till de regionala spridningssambanden i länet. Majroskogen präglas av ett variationsrikt landskap med barrblandskog, lövrika bergsbranter och flera våtmarker. Denna variation skapar goda livsmiljöer för en rad arter och bidrar till områdets höga naturvärden och den biologiska mångfalden. Samtidigt är Majroskogen ett mycket uppskattat rekreationsområde för boende i närliggande stadsdelar. Närheten till kollektivtrafik och bostadsområden gör att många stockholmare enkelt kan ta del av skogens möjligheter till motion, naturupplevelser och friluftsliv. I en växande stad är tillgången till tätortsnära natur av stor betydelse för hälsa, livskvalitet och barns möjligheter till lek och lärande i naturmiljöer. Genom att inrätta naturreservatet säkerställs att dessa värden kan bevaras och utvecklas över tid. Vi välkomnar att förslaget till reservat innehåller en tydlig skötselplan som både värnar naturvärdena och utvecklar områdets tillgänglighet. Åtgärder såsom tydliga entréer, informationsskyltar, märkta stigar och anläggande av rastplatser bidrar till att fler kan ta del av området samtidigt som besöksflöden kan styras på ett sätt som minimerar påverkan på känsliga naturmiljöer. Det är även positivt att processen har präglats av god samverkan mellan berörda förvaltningar och dialog med andra myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet visar på ett stort engagemang för Majroskogens framtid. De justeringar som gjorts efter samrådet, bland annat när det gäller reservatsgränsen och inkluderingen av en groddamm, visar att inkomna synpunkter har kunnat inarbetas och bidragit till att förbättra förslaget. 2 (22) Sammantaget bedömer vi att den föreslagna avgränsningen, föreskrifterna och skötselplanen ger goda förutsättningar för att långsiktigt bevara och utveckla Majroskogens natur- och rekreationsvärden. Naturreservatet stärker stadens blågröna struktur, bidrar till klimatanpassning och stärker den biologiska mångfalden samtidigt som stockholmarnas tillgång till natur och friluftsliv stärks. Bilagor 1. Förslag till beslut för Majroskogens naturreservat inklusive bilagor, dnr KS 2026/262-1.2 2. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/262-3.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att reservatgränsen utökas till att omfatta hela skogsområdet. 3. Att därutöver anföra följande Vi välkomnar ett inrättande av naturreservat i Majroskogen. Men precis som vid inrättandet av naturreservatet för Ålstensskogen/Storskogen, anser vi att reservatet ska gälla för hela skogsområdet. Vad gäller Ålstensskogen/Storskogen lyfte vi tidigt farhågor för kommande skövling till förmån för bostadsexploatering, vilket också ser ut att bli fallet efter att vänsterstyret markanvisat ett delområde i skogen till Svenska Bostäder. Samma sak ser vi tyvärr även i Majroskogen. I bilagan står det uttryckligen att delar av skogen undantas från reservatsbildning i syfte att kunna skövla och exploatera området för bostäder. Det säger Moderaterna nej till. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslaget till beslut 2. Att hela Majrosskogen, inklusive de områden som föreslås exkluderas, ska inkluderas i naturreservatet 3. Att därutöver anföra följande: Våra partier har länge drivit frågan om att inrätta Majroskogen som naturreservat och har varit tydliga med vikten av att skydda detta värdefulla gröna område för både natur och människor. Vi välkomnar att en majoritet nu tar steg mot ett naturreservat, men är kritiska till hur det rödgröna styret väljer att lämna delar av skogen utanför reservatsgränsen. Att exkludera områden längs Örbyleden, söder om grusvägen, 3 (22) väster om Herrhagsvägen samt längs förlängningen av Oppundavägen riskerar att undergräva syftet med naturreservatet och fragmentera skogens ekologiska sammanhang. Majroskogen utgör en viktig tätortsnära skog som erbjuder betydande rekreationsvärden för stockholmare. Skogen är en plats för promenader, motion, lek och naturupplevelser, och bidrar till invånarnas psykiska och fysiska hälsa. Den är också en livsviktig del av stadens grönstruktur, som hjälper till att minska buller, förbättra luftkvalitet och bidra till biologisk mångfald. Genom att lämna delar av skogen öppna för framtida exploatering riskerar man att minska dessa värden och göra området mindre tillgängligt och attraktivt för allmänheten. De områden som nu föreslås exkluderas har dessutom viktiga ekologiska funktioner. De fungerar som spridningskorridorer för både flora och fauna och är en integrerad del av skogens naturliga helhet. Att låta dessa delar falla utanför skyddet riskerar att fragmentera ekosystemet, vilket kan försvåra långsiktig naturvård och biologisk mångfald i Majroskogen. Vi menar därför att hela Majroskogen, utan undantag, bör inkluderas i naturreservatet. Ett fullständigt reservat säkerställer att både natur- och rekreationsvärden skyddas på ett långsiktigt sätt och att stockholmare även i framtiden kan njuta av ett sammanhängande, tryggt och välskött naturområde. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 25 mars 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Johan Paccamonti (M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo och Kristin Jacobsson (C) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla förslaget till beslut. 2. Att hela Majroskogen, inklusive de områden som föreslås exkluderas, ska inkluderas i naturreservatet. 3. Att därutöver anföra följande: 4 (22) Centerpartiet har under lång tid drivit på för att Majroskogen ska bli naturreservat. För oss är det självklart att värna Stockholms tätortsnära grönområden – både för naturens egen skull och för människors livskvalitet. Vi välkomnar därför att en majoritet nu tar steg i rätt riktning. Samtidigt är vi kritiska till att det rödgröna styret väljer att lämna betydande delar av skogen utanför reservatsgränsen. Att exkludera områden längs Örbyleden, söder om grusvägen, väster om Herrhagsvägen och längs Oppundavägens förlängning riskerar att urholka hela syftet med reservatet. För oss är det avgörande att skyddet är sammanhängande – annars fragmenteras både naturvärden och ekosystem. Majroskogen är en ovärderlig del av Stockholms gröna struktur. Den erbjuder utrymme för rekreation, rörelse och återhämtning i vardagen. Tillgången till natur nära hemmet är en fråga om både folkhälsa och livskvalitet. Samtidigt bidrar skogen till att rena luften, dämpa buller och stärka den biologiska mångfalden. De delar som nu föreslås undantas fyller dessutom viktiga funktioner som spridningskorridorer för växter och djur. Att bryta upp dessa samband riskerar att på sikt försvaga hela skogens ekologiska motståndskraft. Centerpartiet menar att hela Majroskogen ska skyddas utan undantag. Samtidigt är vi tydliga: staden ska fortsätta växa. Men den ska växa klokt. Genom att bygga högre och tätare i redan exploaterade områden kan vi både skapa fler bostäder och bevara våra värdefulla naturmiljöer. Det är så vi tar ansvar för både framtidens stockholmare och den natur som gör vår stad grönare och roligare. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att avslå förslaget, 2. Att utöka reservatsgränserna till att omfatta samtliga undantagna områden, 3. Att stoppa planerna på hyreshus i de anslutande villaområdena till Majroskogen, 4. Att därutöver anföra följande Kristdemokraterna välkomnar initiativ för fler naturreservat i områden som inte lämpar sig för exploatering. Genom detta naturreservat i Majroskogen ges ett långsiktigt skydd mot framtida exploatering samtidigt som det rika växt- och djurlivet lokalt bevaras. Men vi är kritiska till vänstermajoritetens beslut att undanta flera områden ur reservatet, bland annat längs Herrhagsvägen, Värmbolsvägens villaslinga samt Örbyleden för att möjliggöra exploatering i form av hyreshus. Precis som i fallet med Ålstensskogens och Storskogens naturreservat i Bromma ser vi än en gång socialdemokratisk förtätningspolitik praktiserad: hyreshus ska prompt byggas mitt i villaområden i syfte att stöpa om dem. Inte för att de utgör problem i sig utan för att kontrasten mellan dessa välfungerande och attraktiva områden starkt kontrasterar utanförskapsområden; något Socialdemokraterna försöker måla upp som segregation. Att flera av Stockholms villaområden har en högre andel invånare med 5 (22) utländsk bakgrund än exempelvis tätbebyggda Södermalm och Aspudden tycks de däremot ha missat. 6 (22) Ärendet I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen, i södra Stockholm. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. Enligt budget 2026 ska kommunfullmäktige kunna fatta beslut om inrättande senast juni 2026. I det budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har i ett gemensamt ärende gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Majroskogen som naturreservat med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning samt tillhörande skötselplan som upprättats. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar, bergsbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. 4. Exploateringsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Majroskogen som naturreservat, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 5. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Majroskogen som naturreservat, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 7 (22) 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 2. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L) och Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Majoroskogen som naturreservat, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Exploateringskontorets, stadsbyggnadskontorets och miljöförvaltningens gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 23 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning I det här ärendet redovisas förslag till beslut för Majroskogens naturreservat inklusive förslag till gränsdragning och skötselplan, i enlighet med uppdrag i budget 2025 i syfte att förklara Majroskogen till naturreservat. Ärendet innehåller vidare en beskrivning av naturreservatets syfte, föreskrifter, skälen för beslutet, en beslutskarta som visar reservatets avgränsning, en karta över föreskriftsområden (FO) samt en skötselplan. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 1 till detta ärende. Detta utgör tillsammans det underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat i Majroskogen. Förslag till beslut för Majroskogens naturreservat (bilaga 1) har tagits fram i samarbete mellan exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och Farsta stadsdelsförvaltning. Föreslagen yta för naturreservatet är cirka 58,6 hektar och omfattar stora delar av Majroskogen som ligger mellan Svedmyra i norr, Tallkrogen i öster, Gubbängen och Hökarängen i söder och Stureby och Bandhagen i väster. Majroskogen utgör ett kärnområde inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla blågröna infrastruktur (ESBO). Skogen har höga naturvärden och utgör ett välbesökt rekreationsområde. 8 (22) Att skydda området som naturreservat är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål samt flera av de nationella och kommunala miljömålen. Samråd om förslag till naturreservat hölls under oktober 2025. I detta tjänsteutlåtande redovisas en sammanfattning av samrådsredogörelsen. För stadsbyggnadsnämnden redovisas den i sin helhet i bilaga 2. Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget och ingen formell remissinstans har avstyrkt förslaget. Kontoren överlämnar därmed förslag till beslut för Majroskogens naturreservat (bilaga 1), till exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden för godkännande och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Majroskogen som naturreservat. Bakgrund I Stockholm finns många områden med höga natur-, kultur- och rekreativa värden vilket bidrar till stadens attraktivitet. Att det finns många sådana områden beror på Stockholms unika läge mellan Mälaren och Östersjön samt det variationsrika sprickdalslandskapet. Människor har sedan bronsåldern brukat marken men inget intensivt skogsbruk har bedrivits. Detta har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm och samtidigt bibehålla utvecklingspotentialen för bostäder och viktig infrastruktur kan staden planera långsiktigt för en växande och hållbar stad. Naturområden som skyddas bidrar till att stockholmarna får fortsatt tillgång till grönområden och bidrar samtidigt till den klimatanpassning som behövs för att möjliggöra en tätare och robustare stad. Skydd av kärnområden av tillräcklig storlek och kvalité är också en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. En rik biologisk mångfald lägger grunden för robusta och motståndskraftiga ekosystem som krävs för att kunna tillhandahålla viktiga naturnyttor (ekosystemtjänster). Ärendet I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen. Naturreservat kan tillämpas på alla naturtyper och kan variera i storlek. Ett naturreservat får även omfatta skydd och förvaltning av kulturmiljövärden. Både kommuner och länsstyrelser kan inrätta naturreservat. Ett område kan förklaras som naturreservat i syfte att: • Bevara biologisk mångfald • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer • Tillgodose behov av områden för friluftslivet 9 (22) • Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter I ett naturreservatsbeslut ska ingå: • förklarande av området som naturreservat • syftet med naturreservatet • skälen för beslutet • föreskrifter som reglerar inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet • skötselplan Skälen för beslut Majroskogen utgör ett kärnområde inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla blågröna infrastruktur (ESBO) och utgör en förlängning av en av Stockholmsregionens gröna kilar, Hanvedenkilen. 10 (22) Figur 1. Majroskogen utgör ett kärnområde inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla blågröna infrastruktur (ESBO)och utgör en förlängning av en av Stockholmsregionens gröna kilar. Området präglas av det för Mälardalen typiska sprickdalslandskapet med omväxlande höjdpartier och sprickdalar däremellan. Hällmarkstallskog och tallskog dominerar de många höjdpartierna. I dalgångarna/svackorna mellan höjdpartierna växer granskog och barrblandskog, med ett bitvis stort lövinslag. I den sydvästra delen finns en bergsbrant med lövrik trädslagsblandning och artrikt buskskikt. Området är även rikt på våtmarker av varierande karaktär. Områdets ekologiska värden är främst knutna till den sammanhängande barr- och hällmarksskogen med lång trädkontinuitet och mycket gamla tallar men även till den lövrika bergsbranten och till olika våtmarkstyper. Områdets skiftande karaktär och 11 (22) variation, långa trädkontinuitet, gamla tallar och relativt goda konnektivitet till närbelägna skogsområden i söder skapar flera förutsättningar för en relativt rik flora och fauna. Bland annat häckar mindre hackspett och olika barrskogsmesar i skogen. I området finns fyra registrerade nyckelbiotoper – dessa områden utgör reservatets värdekärnor tillsammans med det mycket gamla tallskogsparti och en äldre hällmarkstallskog som ligger i reservatets norra del. Figur 2. Majroskogen domineras av flerskiktad skog med lång trädkontinuitet. Majroskogen utgör ett värdefullt och välbesökt tätortsnära rekreationsområde som lätt nås till fots av närboende. Området nås med kollektivtrafik från flera håll och viss cykel- och bilparkering finns i anslutning till Gubbängens IP. Majroskogens storlek tillsammans med den variationsrika topografin och naturen skapar goda förutsättningar för ett flertal upplevelsevärden. Avgränsning Föreslaget naturreservat är cirka 58,6 ha stort och omfattar stora delar av Majroskogen som ligger mellan Svedmyra i norr, Tallkrogen i öster, Gubbängen och Hökarängen i söder och Stureby och Bandhagen i väster. Majoriteten av det sammanhängande skogsområdet mellan Majrovägen/Målkurvan, Herrhagsvägen och Oppundaparken föreslås ingå i reservatet. Vidare föreslås en cirka 100 meter bred korridor mellan Majrovägen och Örbyleden ingå i reservatet för att säkerställa kopplingen till den regionala grönstrukturen. Övriga skogsområden mellan Örbyleden och Majrovägen/Målkurvan samt tre mindre områden i utkanten av det sammanhängande skogsområdet föreslås lämnas utanför reservatet. 12 (22) Figur 3. Karta över föreslagen gräns och föreskriftsområden (FO) för Majroskogens naturreservat. Inom föreskiftsområden gäller särskilda föreskrifter och undantag. Naturreservatets syfte Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar, bergsbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. Området ger möjlighet till motion, lek och friluftsaktiviteter. Detta ska säkras och stärkas på ett hållbart sätt som inte äventyrar naturvärdena. Reservatsföreskrifter 13 (22) Reservatsföreskrifterna är centrala i reservatsbeslutet för att syftet med reservatet ska kunna uppnås och tillgodoses. Miljöbalken reglerar myndigheternas skyldigheter och möjligheter att besluta om föreskrifter för ett naturreservat enligt följande: • Föreskrifter som ska beslutas om de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet (A- föreskrifter). • Föreskrifter som får beslutas om det behövs för att tillgodose syftet med reservatet och som förpliktar ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla intrång (B-föreskrifter). • Föreskrifter som får beslutas om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet och som reglerar rätten att färdas och vistas i ett område och om ordningen i övrigt i området (C-föreskrifter). Föreskrifterna utformas vanligtvis som förbud för att skapa ett definitivt skydd. Dispens kan enbart ges om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte. Föreskrifter kan också innebära förbud mot att vidta en åtgärd utan tillstånd från Stockholms stad. Förslaget innefattar två föreskiftsområden (FO) där särskilda föreskrifter och undantag gäller. FO1 utgörs av Oppundaparken – här ger föreskrifterna större utrymme att utveckla service och anläggning för lek, rekreation och motion än i resterande område. I FO2 ska en ny entré till reservatet anläggas. Allmänheten kommer även fortsattvis kunna nyttja området som ströv- och motionsområde, för lek, bär- och svampplockning och hundpromenader men hundar kommer behöva vara kopplade utanför utpekade hundrastplatser. Majroskogens norra del utgör ett utpekat hundrastområde och på västra sidan av reservatet ligger en hundrastgård. Tältning kommer vara förbjuden och eldning kommer enbart vara tillåten på anvisade platser. Skötselplan för reservatet En skötselplan ska ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat. Skötselplaner är inte juridiskt bindande och kan uppdateras vid behov. Skötselplanen beskriver de åtgärder som behöver vidtas i området för att syftet med naturreservatet ska kunna uppnås och tillgodoses. Den beskriver även vilka åtgärder som får vidtas av förvaltaren inom ramen för dennes befogenheter och ansvar. Skötselplanen beskriver områdets värde och skötsel. Skötselplanen innehåller en redovisning av de engångsåtgärder som är en del av iordningställandet i samband med inrättandet samt kontinuerliga skötselåtgärder. Skötselplanen innehåller 7 skötselområden indelade i 28 delområden. För varje skötselområde beskrivs områdets nuvarande tillstånd, målbild samt åtgärder. Cirka 62 procent av skogen är avsatt för fri utveckling med möjlighet till punktinsatser vid behov. 14 (22) De mest prioriterade åtgärderna är de åtgärder som bör vidtas vid iordningställandet i samband med inrättandet: • utmärkning av reservatsgräns • anläggning av tydliga entréer med informationsskyltar • märkning av promenadstigar • anläggning av en grill- och rastplats samt utsiktsbänk • bekämpning av kanadensiskt gullris i och i direkt angränsning till föreslaget reservat • restaurering av groddammen i västra delen av reservatet Vidare behöver återkommande åtgärder som röjning av gran och aspsly i utpekade områden, tillskapande av död ved samt skötsel av groddammarna prioriteras. Intresseprövning Att skydda området formellt som naturreservat bedöms vara det mest effektiva sättet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets biologiska mångfald, ekologiska funktioner samt rekreativa och kulturella värden. Naturreservatsbildningen bedöms stärka områdets funktion som del av ett ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde med dess spridningsvägar och ekosystemtjänster. Avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga och potentiella naturvärden och rekreativa värden samt tagit hänsyn till stadsutvecklingsmöjligheter. Att inrätta ett naturreservat bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner. Avgränsningen skapar tillsammans med föreskrifterna och skötselplanen förutsättningar för att värdena avseende natur och rekreation ska kunna bevaras och stärkas, så att syftena med naturreservatet kan uppnås. Måluppfyllelse Föreslaget reservat stödjer det nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. Förslaget ligger även i linje med Stockholms stads miljöprogram 2023–2030 och bedöms bidra till ett flertal målområden: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm och En rättvis och inkluderande omställning. Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden kopplade till överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Föreslaget naturreservat ligger även i linje med den markanvändning som anges i den lokala stadsutvecklingskartan för Farsta. Ekonomi 15 (22) Kostnader vid planeringen för inrättandet av naturreservatet har utöver nedlagd tid på respektive kontor, utgjorts av utgifter för framtagande av utredningar, skötselplan och samråd och har uppgått till 1,3 miljoner kronor. Investeringsutgifter för iordningställande av naturreservatet i form av inmätning, utsättning och märkning av gräns, skyltning, åtgärder för att förbättra områdets rekreativa och ekologiska värden och kungörelse bedöms uppgå till cirka 7 miljoner kronor. Samtliga investeringsutgifter finansieras av exploateringsnämndens driftbudget. Genomförandebeslutet har tagits på delegation och redovisats i exploateringsnämnden. Drift och underhåll Driftkostnader åligger Farsta stadsdelsnämnd. Driftsmedel fördelas enligt fördelningsnyckel för naturreservat. Tillsyn Tillsyn enligt miljöbalken av reservatet åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendets beredning I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. Enligt budget 2026 ska kommunfullmäktige kunna fatta beslut om inrättande senast juni 2026. I samtliga budgetuppdrag ingick att arbetet med naturreservat skulle beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Under 2024 och 2025 har berörda förvaltningar i samarbete med Farsta stadsdelsförvaltning tagit fram nödvändiga underlag och utredningar, arbetat fram ett förslag till reservatsgräns och ett förslag till beslut samt ett förslag till skötselplan. Den 25 september 2025 beslutade stadsbyggnadsnämnden att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att samråda om förslag till naturreservat för Majroskogen. Samråd hölls under oktober 2025. Samrådskretsen innefattade berörda myndigheter och sakägare enligt miljöbalken samt berörda nämnder. Även intresseorganisationer och allmänheten fick möjlighet att lämna synpunkter. Den 14 oktober 2025 hölls ett öppet hus på Farsta Gård i huset Ladan där medborgare och föreningar hade möjlighet att ställa frågor kring förslaget. 16 (22) Under samrådet inkom 29 remissvar. Sveriges geologiska undersökning - SGU avstod från att yttra sig. Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget. Ingen formell remissinstans har motsatt sig förslaget dock har en privatperson motsatt sig reservatsförslaget. Synpunkter som har lämnats berör främst föreslagen reservatsgräns. Flera förvaltningar och privatpersoner, Naturskyddsföreningen och Skönhetsrådet önskade att även dammarna vid SL-depån skulle ingå i reservatet. Vidare lämnades synpunkter om detaljer i skötselplanen, iordningställande inklusive tillskapande av entréer och grillplats, märkning av stigar och skyltning samt regler som rör underhåll och utbyggnad av befintliga ledningar och anläggningar. Även redaktionella synpunkter har framförts. Vikten att tillräckliga medel för framtida skötsel av reservatet säkerställs framfördes av både Farsta stadsdelsnämnd och privatpersoner. Efter samrådet har mindre justeringar av reservatsgränsen gjorts. Även mindre ändringar i både förslag till beslut och skötselplanen har genomförts. Huvudsakliga ändringar jämfört med samrådsförslaget Naturreservatsgräns Reservatet har kompletterats med en entré intill Herrhagsvägen på områdes östra sida. På västra sidan intill SL-depån har en av tre anlagda groddammar inkluderats i reservatet efter inkomna samrådssynpunkter. Mindre justeringar har genomförts i samband med inmätningen av gränsen. Förslag till beslutsdokument I reservatsbeslutet har syftet förkortats något. Reservatsföreskrifterna har förtydligats och kompletterats bland annat med tillståndsplikt för ekodukt, dieselgenerator vid befintlig mast och åtgärder som syftar på att förnya eller förstärka transmissionsnätet för el. Värdebeskrivningen rörande kulturmiljön har kompletterats. I hela dokumentet har redaktionella ändringar genomförts. Förslag till skötselplan Skötseltyp för delområde L2 ändrades från fri utveckling till Lövskog med ädellövinslag. I samband med utvidgning av reservatet intill SL depån har ett nytt delområde (V3, groddammen) lagts till under skötseltyp skötsel av dammar. I samband med utvidgning av reservatet intill Herrhagsvägen har ett nytt delområde (G1) med skötseltyp gräsmarksskötsel lagts till. För delområde H2 har det alternativa skötselförslaget rörande återvätning tagits bort. I hela dokumentet har redaktionella ändringar genomförts. Kontorens förslag till beslut 17 (22) Kontoren föreslår att exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Majroskogen som naturreservat, enligt bilaga 1. Stadsbyggnadskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden att godkänna samrådsredogörelsen, enligt bilaga 2. Kontoren föreslår att exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Remissammanställning Ärendet har initierats av exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 5 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att inrättandet av Majroskogens naturreservat ligger i linje med kommunfullmäktiges budget 2026 där berörda nämnder gavs i uppdrag att överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta Majroskogen som naturreservat senast juni 2026. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Stadsledningskontoret konstaterar att detta har beaktats i förslaget. Beslut om skydd av området som naturreservat är förenligt med gällande översiktsplan och bidrar till att uppnå Stockholms stads miljömål ”Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem”. Stadsledningskontoret anser därför att det är positivt att det nu finns ett reservatsförslag som säkerställer områdets värden. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inrätta Majroskogens naturreservat med det syfte, föreskrifter och avgränsning som framgår av bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande. 18 (22) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) a) Att delvis avslå kontorets förslag till beslut. b) Att reservatgränsen utökas till att omfatta hela skogsområdet. c) Att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ett inrättande av naturreservat i Majroskogen. Men precis som vid inrättandet av naturreservatet för Ålstensskogen/Storskogen, anser vi att reservatet ska gälla för hela skogsområdet. Vad gäller Ålstensskogen/Storskogen lyfte vi tidigt farhågor för kommande skövling till förmån för bostadsexploatering, vilket också ser ut att bli fallet efter att vänsterstyret markanvisat ett delområde i skogen till Svenska Bostäder. Samma sak ser vi tyvärr även i Majroskogen. I bilagan står det uttryckligen att delar av skogen undantas från reservatbildning i syfte att kunna skövla och exploatera området för bostäder. Det säger Moderaterna nej till. Reservation av Gabriel Kroon (SD) Gabriel Kroon (SD) föreslår att nämnden beslutar att delvis bifalla kontorets förslag, samt att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna ställer sig bakom det föreslagna naturreservatet för Majroskogen. Den politiska erfarenheten av liknande naturreservat så som Ålstensskogen visar dock på en oroande trend där grönområden i direktanslutning till reservatsgränsen bebyggs med flerbostadshus. Sverigedemokraterna är emot alla byggnationer på värdefulla grön-och parkområden och föreslår därför att Majroskogens naturreservat ska utvidgas till anslutande grönområden Reservation av Peter Öberg (L) a. Att delvis bifalla förslaget till beslut. b. Att hela Majroskogen, inklusive de områden som föreslås exkluderas, ska inkluderas i naturreservatet. c. Att därutöver anföra följande: Liberalerna har länge drivit frågan om att inrätta Majroskogen som naturreservat och har varit tydliga med vikten av att skydda detta värdefulla gröna område för både natur och människor. Vi välkomnar att en majoritet nu tar steg mot ett naturreservat, 19 (22) men är kritiska till hur det rödgröna styret väljer att lämna delar av skogen utanför reservatsgränsen. Att exkludera områden längs Örbyleden, söder om grusvägen, väster om Herrhagsvägen samt längs förlängningen av Oppundavägen riskerar att undergräva syftet med naturreservatet och fragmentera skogens ekologiska sammanhang. Majroskogen utgör en viktig tätortsnära skog som erbjuder betydande rekreationsvärden för stockholmare. Skogen är en plats för promenader, motion, lek och naturupplevelser, och bidrar till invånarnas psykiska och fysiska hälsa. Den är också en livsviktig del av stadens grönstruktur, som hjälper till att minska buller, förbättra luftkvalitet och bidra till biologisk mångfald. Genom att lämna delar av skogen öppna för framtida exploatering riskerar man att minska dessa värden och göra området mindre tillgängligt och attraktivt för allmänheten. De områden som nu föreslås exkluderas har dessutom viktiga ekologiska funktioner. De fungerar som spridningskorridorer för både flora och fauna och är en integrerad del av skogens naturliga helhet. Att låta dessa delar falla utanför skyddet riskerar att fragmentera ekosystemet, vilket kan försvåra långsiktig naturvård och biologisk mångfald i Majroskogen. Liberalerna menar därför att hela Majroskogen, utan undantag, bör inkluderas i naturreservatet. Ett fullständigt reservat säkerställer att både natur- och rekreationsvärden skyddas på ett långsiktigt sätt och att stockholmare även i framtiden kan njuta av ett sammanhängande, tryggt och välskött naturområde Ersättaryttrande av Aron Modig (KD) 1. Att avslå förslaget. 2. Att utöka reservatsgränserna till att omfatta samtliga undantagna områden. 3. Att stoppa planerna på hyreshus i de anslutande villaområdena till Majroskogen. 4. Att därutöver anföra följande: Kristdemokraterna välkomnar initiativ för fler naturreservat i områden som inte lämpar sig för exploatering. Genom detta naturreservat i Majroskogen ges ett långsiktigt skydd mot framtida exploatering samtidigt som det rika växt- och djurlivet lokalt bevaras. Men vi är kritiska till vänstermajoritetens beslut att undanta flera områden ur reservatet, bland annat längs Herrhagsvägen, Värmbolsvägens villaslinga samt Örbyleden för att möjliggöra exploatering i form av hyreshus. Precis som i fallet med Ålstensskogens och Storskogens naturreservat i Bromma ser vi än en gång socialdemokratisk förtätningspolitik praktiserad: hyreshus ska prompt byggas mitt i villaområden i syfte att stöpa om dem. Inte för att de utgör problem i sig utan för att dessa välfungerande och attraktiva områden starkt kontrasterar utanförskapsområden; något Socialdemokraterna försöker måla upp som segregation. Att flera av Stockholms villaområden har en högre andel invånare med utländsk 20 (22) bakgrund än exempelvis tätbebyggda Södermalm och Aspudden tycks de däremot ha missat. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) a) Att delvis avslå kontorets förslag till beslut. b) Att reservatgränsen utökas till att omfatta hela skogsområdet. c) Att därutöver anföra följande: Vi välkomnar ett inrättande av naturreservat i Majroskogen. Men precis som vid inrättandet av naturreservatet för Ålstensskogen/Storskogen, anser vi att reservatet ska gälla för hela skogsområdet. Vad gäller Ålstensskogen/Storskogen lyfte vi tidigt farhågor för kommande skövling till förmån för bostadsexploatering, vilket också ser ut att bli fallet efter att vänsterstyret markanvisat ett delområde i skogen till Svenska Bostäder. Samma sak ser vi tyvärr även i Majroskogen. I bilagan står det uttryckligen att delar av skogen undantas från reservatbildning i syfte att kunna skövla och exploatera området för bostäder. Det säger Moderaterna nej till. Reservation av Björn Ljung (L) och Jonas Naddebo (C) a) Att delvis bifalla förslaget till beslut. b) Att hela Majroskogen, inklusive de områden som föreslås exkluderas, ska inkluderas i naturreservatet. c) Att därutöver anföra följande: Våra partier har länge drivit frågan om att inrätta Majroskogen som naturreservat och har varit tydliga med vikten av att skydda detta värdefulla gröna område för både natur och människor. Vi välkomnar att en majoritet nu tar steg mot ett naturreservat, men är kritiska till hur det rödgröna styret väljer att lämna delar av skogen utanför reservatsgränsen. Att exkludera områden längs Örbyleden, söder om grusvägen, väster om Herrhagsvägen samt längs förlängningen av Oppundavägen riskerar att undergräva syftet med naturreservatet och fragmentera skogens ekologiska sammanhang. Majroskogen utgör en viktig tätortsnära skog som erbjuder betydande rekreationsvärden för stockholmare. Skogen är en plats för promenader, motion, lek och naturupplevelser, och bidrar till invånarnas psykiska och fysiska hälsa. Den är också en livsviktig del av stadens grönstruktur, som hjälper till att minska buller, förbättra luftkvalitet och bidra till biologisk mångfald. Genom att lämna delar av skogen öppna för framtida exploatering riskerar man att minska dessa värden och göra området mindre tillgängligt och attraktivt för allmänheten. 21 (22) De områden som nu föreslås exkluderas har dessutom viktiga ekologiska funktioner. De fungerar som spridningskorridorer för både flora och fauna och är en integrerad del av skogens naturliga helhet. Att låta dessa delar falla utanför skyddet riskerar att fragmentera ekosystemet, vilket kan försvåra långsiktig naturvård och biologisk mångfald i Majroskogen. Vi menar därför att hela Majroskogen, utan undantag, bör inkluderas i naturreservatet. Ett fullständigt reservat säkerställer att både natur- och rekreationsvärden skyddas på ett långsiktigt sätt och att stockholmare även i framtiden kan njuta av ett sammanhängande, tryggt och välskött naturområde. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V) och Cecilia Obermüller (MP) Under den rödgröna majoritetens mandatperiod har staden tagit betydande steg för att skydda Stockholms värdefulla natur. Inrättandet av Majroskogens naturreservat är ännu ett konkret exempel på detta arbete och markerar ett viktigt steg för att långsiktigt bevara biologisk mångfald och rekreativa värden för kommande generationer. Reservatet omfattar cirka 58,6 hektar tätortsnära skog med höga naturvärden och utgör en viktig del av stadens blågröna infrastruktur. Skyddet stärker områdets biologiska mångfald och bevarar dess unika skogsmiljöer, våtmarker och bergsbranter. Majroskogen blir därmed en välbehållen kärna för flora och fauna, samtidigt som de ekologiska värdena och kulturmiljöerna långsiktigt skyddas och utvecklas. Majoriteten önskar också tydliggöra att det inte finns några aktuella planer på bebyggelse i de delar av skogsområdet som inte inkluderas i det föreslagna reservatet. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD) Sverigedemokraterna instämmer i att arbetet ska fortsätta för att inrätta fler naturreservat för att skydda Stockholms grönområden och låta stadsdelar i grönska fortsätta vara sådana. Vi har dock betänkligheter avseende gränsdragningen och anser att naturreservatets gränsområden ska vara fri från ny bebyggelse. Därför stör det oss att vänstermajoriteten hycklar med sin iver att skydda miljön. Det märktes tydligt i inrättande att naturskyddsområdet i Ålstensskogen där gränserna för skyddsområdet valts för att ge plats för byggande av allmännyttans hyresrättshöghus. Nu riskerar samma sak att ske i Majroskogen. Miljön är alltså förhandlingsbar när andra politiska prioriteringar går före. Viljan att tvångsblanda bostadsområden är viktigare än att skydda miljön. Men en sådan inställning till naturområden i stadens bostadsområden är det inget att undra över varför de förstör Stockholms gröna förorter. skydda miljön. Men en sådan inställning till naturområden i stadens bostadsområden är det inget att undra över varför de förstör Stockholms gröna förorter. 22 (22) --- [Bilaga - Förslag till beslut för Majroskogens naturreservat inklusive bilagor.pdf] Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 Förslag till beslut Majroskogens naturreservat Dnr: 2024-07968 Utgivningsdatum: Januari 2026 Utgivare: Stockholms stad Kontaktperson: Gundula Kolb Omslagsfoto: Gundula Kolb Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 3 (24) Innehåll Beslut ........................................................................................................ 4 Naturreservatets syfte ............................................................................. 5 Reservatsföreskrifter ............................................................................... 6 Skötsel och förvaltning ......................................................................... 10 Upplysningar .......................................................................................... 11 Skälen för kommunens beslut .............................................................. 13 Ärendets beredning ............................................................................... 17 Motivering av beslut .............................................................................. 18 Hur man överklagar ............................................................................... 22 Bilagor ..................................................................................................... 22 Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 4 (24) Administrativa data Naturreservatets namn: Majroskogens naturreservat Kommun, registerområde: Stockholm Stadsdelsnämndsområde: Farsta och Enskede-Årsta-Vantör Län: Stockholm Naturvårdsregister-ID: Lägesbeskrivning: Cirka 6 km söder om Stockholm city Areal: Cirka 58,6 hektar Fastigheter: Del av Gubbängen 1:1 del av Örby 4:1 del av Svedmyra 1:1 del av Tallkrogen 1:1 Markägare: Stockholms stad Reservatsförvaltare: Stockholms stad Beslut Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Stockholms stad den XX månad 20XX att förklara det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1), som naturreservat. Naturreservatets namn ska vara Majroskogens naturreservat. Beslutet träder i kraft tre veckor efter den dag då beslutet kungörs på stadens digitala anslagstavla samt i ortstidning. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 5 (24) Naturreservatets syfte Syftet med Majroskogens naturreservat Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar samt bergbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. Området ger möjlighet till motion, lek och friluftsaktiviteter. Detta ska säkras och stärkas på ett hållbart sätt som inte äventyrar naturvärdena. Syftet ska tryggas genom att • området skyddas från verksamheter och åtgärder som kan skada områdets naturvärden, ekologiska funktion, kulturvärden eller rekreativa värden • bevara och utveckla naturmiljöer med ändamålsenlig skötsel • gynna arter som är knutna till tallskog, hällmarkstallskog, barrblandskog, lövbrynsmiljöer, bergsbranter och våtmarksmiljöer • områdets ekologiska funktion och naturvärden utvecklas genom åtgärder som naturvårdande röjning, tillskapande av död ved samt anläggande av faunadepåer samt andra boplatser och födosöksmiljöer för fauna • gynna groddjur, till exempel genom att förbättra befintliga groddammar och återintroducera groddjur • stärka tillgängligheten för alla besökare genom tydliga entréer, vägvisare och markerade stigar. Promenad- och cykelstråk samt målpunkter ska hållas framkomliga och inbjudande. Området ska också erbjuda grundläggande service, som exempelvis sitt- och grillplatser • med hjälp av zonering och kanalisering av friluftsliv, genom till exempel markering av stigar, minska slitaget av känslig mark och möjliggöra en variation av naturupplevelser såsom skogskänsla och rofylldhet samt lek, motion och samvaro • erbjuda möjligheter för naturpedagogik samt vara tillgänglig för forskning och undervisning Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 6 (24) • förmedla information om reservatets ekologiska värden till allmänheten på ett lättillgängligt och förståeligt sätt. • bevara områden mörka som inte är belysta. Om det av trygghets- eller tillgänglighetsskäl bedöms finnas stort behov av belysning av enskilda platser eller stråk kan dock anpassade belysningslösningar vara möjliga. Ny belysning ska föregås en inventering av ljuskänsliga arter och en efterföljande intresseavvägning. Belysningen ska anpassas så att den har minsta möjliga påverkan på reservatets ekologiska värden. Prioriterade bevarandevärden • De sammanhängande barrskogsmiljöerna som domineras av äldre tall-, hällmarkstall- samt barrblandskog med lång kontinuitet, mycket gamla träd och en rik förekomst av rödlistade arter. • Skogen med sina våtmarker av skiftande karaktär vilka utgör eller kan utgöra en viktig uppväxtmiljö för groddjur. • Den sydvästvända bergsbranten med lövrik trädslagsblandning och artrikt buskskikt. • Den varierade topografin med rasbrantspartier, kuperad terräng och lodytor. • Områdets mångfald av upplevelsevärden såsom rofylld skogskänsla, variationsrika skogsmiljöer, utsiktsplatser samt möjligheter till lek och ett aktivt friluftsliv. Reservatsföreskrifter För att tillgodose syftet med reservatet beslutar kommunfullmäktige med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt 22 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna föreskrifter ska gälla i reservatet. A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområde I naturreservatet är det förbjudet att 1. avverka eller skada träd, buskar eller övrig vegetation eller utföra annan skoglig åtgärd. Föreskriften gäller inte vid åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A13 Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 7 (24) 2. avverka, skada, ta bort, flytta eller upparbeta döda träd, såväl stående som liggande 3. anlägga väg, cykelbana, bilparkering, uppställningsplats för fordon 4. asfaltera befintliga grusvägar och stigar 5. gräva, spränga, borra, schakta, dika, utfylla, tippa, hårdgöra eller utföra annan mekanisk markbearbetning som förändrar områdets topografi, infiltrations- eller avrinningsförhållanden. Föreskriften gäller inte vid åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A15-A18 och A20- A24 6. anordna alla typer av upplag, inklusive snöupplag 7. kalka skogsmark, använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel eller konstgödsel 8. plantera, så eller sätta ut för trakten främmande växt- och djurarter 9. uppföra byggnader, mast, torn, stängsel eller annan anläggning. Föreskriften gäller inte anläggning som beviljats tillstånd enligt A18, A20 och A22-A24 10. anlägga ny belysning som är inte biologisk anpassad eller byta belysning till en för djurlivet mer störande armatur eller tidsspann. Föreskriften gäller inte åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A19 11. dra fram ledning i mark, berg, eller luft. Föreskriften gäller inte åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A16 och A24 12. störa djurlivet under perioden 1 mars – 31 juli. Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att 13. avverka eller skada träd yngre än 80 år, samt skada buskar och övrig vegetation i samband med åtgärder som avses i A14, A15, A17, A18 och A20-A24. Tillstånd enligt denna föreskrift får endast ges om tillstånd ges till den huvudsakliga åtgärden 14. utföra rivning, om- eller tillbyggnad av byggnad eller anläggning samt att väsentligt ändra deras användningssätt 15. anlägga och markera ny stig samt förbättra och markera befintliga stigar eller grusvägar 16. dra fram nya ledningar i befintliga grusväg 17. sätta upp skylt, affisch eller liknande anordning 18. uppföra cykelparkering, rast- och grillplats eller vindskydd 19. anlägga ny biologiskt anpassad belysning med nattsläckning eller närvarostyrning i enlighet med Stockholms stad belysningsstrategi (2024) Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 8 (24) 20. uppföra anläggning för lek, motion eller friluftsliv, exempelvis förråd eller toalett (max 10 kvm och max 3 m nockhöjd) inom område FO1 21. anlägga en entré inom område FO2 22. anlägga en ekodukt eller motsvarande anläggning över eller under Örbyleden 23. anlägga dieselgenerator vid befintlig mast 24. inom området för riksintresse för totalförsvarets civila del i enlighet med 3 kap 9 § MB för att genomföra åtgärder och bedriva verksamheter som syftar på att förnya eller förstärka transmissionsnätet för el. B. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 § miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång Markägare, arrendator och annan innehavare av särskild rätt till marken förpliktigas att tåla följande anordningar och åtgärder för att tillgodose syftet med reservatet: 1. utmärkning av reservatets gränser samt uppsättning av reservatsskyltar och övriga informationsskyltar 2. natur- och kulturmiljövårdande skötselåtgärder i form av gräsklippning i FO1, ängsslåtter, frihuggning av träd, veteranisering av unga och medelålders träd, naturvårdande luckhuggning, gallring och röjning, skötsel av groddammar samt skötsel av anläggningar för lek, rekreation- och friluftsliv. Fällda träd, genar och kvistar som uppstår vid skötselåtgärder ska lämnas inom reservatsområdet så länge det inte skadar de naturvärden som reservatet är till för att skydda 3. plantering av inhemska träd och buskar 4. tillskapade och tillförande av död ved och tillskapande av bo- och övervintringsmiljöer för fauna 5. bekämpning av invasiva främmande arter 6. bekämpning av ej önskvärda arter som inte är klassade som invasiva 7. fällning eller kapning av träd som utgör risk för skada på människor eller egendom; åtgärdade träd lämnas inom naturreservatet 8. flytt av träd som fallit över väg, stig, parkering eller anläggning 9. flytt av vindfällen inom reservatet, i de fall de kan orsaka ett hot mot områdets naturvärden eller försvåra skötseln Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 9 (24) 10. skötsel och underhåll av befintlig gång- och cykelbro över Örbyleden och befintliga gång- och cykelvägar inklusive tillhörande diken 11. åtgärder i syfte att begränsa och förhindra storskaliga angrepp av åttatandad granbarkborre genom utplacering av fällor, utläggning av fångstvirke, fällning och barkning av färskt angripna granar samt rotkapning och barkning av vindfällda granar. Fällda träd ska i första hand lämnas i naturreservatet, men fällda färskt angripna träd kan i undantagsfall transporteras ut om områdets bevarandevärden påtagligt hotas 12. tillfälliga upplag i samband med skötselåtgärder 13. byte av befintliga belysningssystem för anpassning till djurliv 14. uppsättning och underhåll av sittplatser, soptunnor och fallskyddsstängsel 15. undersökningar av växt- och djurlivet samt övriga förhållanden avseende naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv i reservatet 16. anläggning av anordningar för lek, motion, rekreation och friluftslivet så som rast- och grillplatser, vindskydd, mindre förråd, ny entré, markerade stigar eller naturstig för barn. Observera att åtgärder enligt B16 är tillståndspliktig enligt A15, A18, A20 och A21. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet Föreskrifter under punkt C gäller såväl allmänheten som markägare och innehavare av särskild rätt. Undantag från föreskrifterna anges under punkt D nedan. I naturreservatet är det förbjudet att 1. fälla eller skada levande eller döda träd och buskar, samt att skada vegetation i övrigt genom att till exempel gräva upp växter, ta bort mossor, lavar eller vedlevande svampar 2. samla in död ved i form av stammar, stamdelar, genar och kvistar från marken annat än vid bygge av kojor i leksyfte inom reservatet 3. förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att gräva, hacka, borra, spränga, rista, måla eller liknande 4. göra upp eld annat än på anvisad plats. Medhavd grill, som placeras så att den inte skadar underlaget, får användas i Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 10 (24) reservatet även utanför anvisad plats om eldningsförbud ej råder 5. att störa eller skada djurlivet, till exempel genom att klättra i boträd eller störa bon och ungar 6. medföra hund som inte är kopplad. Föreskriften gäller inte utpekade hundrastplatser 7. sätta upp skylt, affisch eller dylikt. Snitslar, orienteringsskärmar och tipsfrågor får sättas upp om de tas ned omedelbart efter avslutat arrangemang 8. markera led eller stig genom att exempelvis måla eller spraya på träd eller annat naturföremål 9. använda musikanläggning eller annan ljudalstrande anordning på för djurliv och/eller människor störande sätt 10. tälta. Utan Stockholms stads tillstånd är det förbjudet att: 11. under perioden 1 mars-31 juli anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 100 deltagare 12. under perioden 1 augusti – sista februari anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 300 deltagare. D. Undantag från reservatsföreskrifterna Föreskrifterna under A och C ovan ska inte gälla följande: 1. Reservatsförvaltaren eller den som förvaltaren utser får utföra de åtgärder som anges i föreskrifterna B1 – B15. 2. Innehavaren av ledning, mast och dräneringsdiken får utföra normalt underhåll och reparation av befintliga ledningar, mast och tillhörande anläggningar samt övriga åtgärder som följer av befintliga ledningsrätter och avtal. Inför åtgärder ska ansvarig tillsynsmyndighet och reservatsförvaltaren informeras senast åtta veckor innan åtgärden utförs. Även vid akuta åtgärder vid driftstörningar ska tillsynsmyndighet och reservatsförvaltaren informeras snarast möjligt efter åtgärden. 3. Personal inom polisen, sjukvården, försvarsmakten och räddningstjänsten får vid insatser använda lös hund. Föreskrifternas ikraftträdande Föreskrifterna under A, B och D träder i kraft tre veckor efter den dag då naturreservatsbeslutet publicerats på kommunens digitala anslagstavla samt i ortstidning. Enligt bestämmelserna i 7 kap. 30 § miljöbalken andra stycket gäller ordningsföreskrifterna under C omedelbart. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 11 (24) Upplysningar I reservatet gäller också övriga bestämmelser till skydd för natur- och kulturmiljön. Bland dessa kan nämnas följande: Allemansrätt Allemansrätten ger tillgång till naturen under ansvar. Allemansrätten är grundlagsskyddad genom 2 kap. 15 § regeringsformen. Av 7 kap. 1 § miljöbalken framgår det att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. I ett naturreservat kan allemansrätten begränsas av reservatsföreskrifterna. Allemansrätten innebär att alla får vistas på annans mark för att komma ut och vistas i naturen, men inte störa eller förstöra. Hemfriden ska respekteras liksom ägarens ekonomiska intressen. Hänsyn ska också visas naturvärden och andra människor som ägnar sig åt friluftsliv. Förbudet att skräpa ned Förbudet mot nedskräpning enligt 15 kap. 26 § miljöbalken. Terrängkörningslagen (1975:1313) Enligt terrängkörningslagen är det förbjudet att köra motordrivna fordon inklusive elcykel på barmark i terrängen. All mark utanför väg, t.ex. park, åker, äng, skog och stränder, räknas som terräng. Också stigar är terräng i lagens mening. Generella undantag från förbudet finns i terrängkörningsförordningen (1978:594), bland annat för statlig och kommunal tjänsteman vid skötsel- och anlägg- ningsarbete, om åtgärden ej kan utföras på annat lämpligt sätt, samt för räddningstjänst, läkare och brandkår. Lokala trafikföreskrifter för Stockholm Stockholm stads lokala trafikföreskrifter innebär följande: I terräng är all fordonstrafik förbjuden om inte annat anges genom trafikföreskrift eller vägmärke. Som fordon betraktas även cyklar. Inom reservatet gäller förbudet inte cykel på de sträckor som anges i kartorna i Stockholms kommuns allmänna lokala trafikföreskrifter. Fordon i samband med underhållsarbete, väghållningsarbete eller liknande får om så erfordras framföras på parkväg. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 12 (24) Lokala ordningsföreskrifter om hundar och camping I lokala ordningsföreskrifter för Stockholms stad reglerar kommunen vad som gäller för att upprätthålla ordningen på offentlig plats. De delar av Majroskogen som är detaljplanelagda som allmän plats är en offentlig plats. Det som är aktuellt för dessa områden är följande: • Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats, med undantag av de områden där kommunen anordnat hundrastområde eller hundrastgård. • Tikar skall under löptid hållas kopplade när de vistas utanför inhägnade områden. • Camping får inte ske på offentlig plats. Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter Enligt 16 § Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt under tiden den 1 mars-20 augusti ska. Under den övriga tiden av året ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. Kulturmiljölagen Enligt 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950) är alla fornlämningar skyddade, vilket bl.a. innebär att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Om en fornlämning påträffas vid eventuella byggnationer eller andra arbeten inom reservatet så ska arbetet i enlighet med 2 kap. 10 § kulturmiljölagen omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Fridlysningsbestämmelserna Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259), med undantag för sådan jakt som är tillåten enligt samma lag. Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta. Fridlysningsbestämmelser för växter och djur finns i 8 kap. miljöbalken och i artskyddsförordningen (2007:845). Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 13 (24) Eldningsförbud Under perioder av generellt eldningsförbud gäller detta även vid anordnade eldplatser i naturreservatet. Skötsel och förvaltning Med stöd av 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. fastställer Stockholms stad bifogad skötselplan (bilaga 3) med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. Stockholms stad är förvaltare för naturreservatet i enlighet med 2 § samma förordning. Exploateringsnämnden står för investeringskostnader vid inrättande av naturreservatet. Enligt stadens reglemente ansvarar Farsta samt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltningar för skötsel och underhåll (KFS 2024:18). Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör stadens uppgifter enligt miljöbalken med tillhörande lagstiftning som tillsynsmyndighet och prövningsmyndighet (KFS 2020:12). Stadsbyggnadsnämnden handhar stadens inrättande och upphävande av naturreservat, kulturreservat, naturminne och biotopskyddsområde samt djur- och växtskyddsområde enligt miljöbalken. Stadsbyggnadsnämnden har även till uppgift att besluta om tillstånd, dispenser och kompensation i fråga om de inom kommunen beslutade områdena eller platserna för natur- och kulturreservat, naturminne och biotopskyddsområde samt djur- och växtskyddsområde enligt miljöbalken. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för fornlämningar och artskyddsförordningen. Skälen för kommunens beslut Beskrivning av området Naturmiljö Majroskogen utgör ett ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde inom stadens blågröna infrastruktur. Området utgör en förlängning av en av Stockholmsregionens gröna kilar, Hanvedenkilen. Naturreservatsbildningen bedöms bidra till att säkra Hanvedenkilens funktion. Reservatet är även en del av det regionala barrskogsambandet. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 14 (24) Området präglas av det för Mälardalen typiska sprickdalslandskapet med omväxlande höjdpartier och sprickdalar däremellan. Hällmarkstallskog och tallskog dominerar de många höjdpartierna. I dalgångarna och svackorna mellan höjdpartierna växer granskog och barrblandskog, med ett bitvis stort lövinslag. I den sydvästra delen finns en bergsbrant med lövrik trädslagsblandning och artrikt buskskikt. Området är även rikt på våtmarker av varierande karaktär. Områdets ekologiska värden är främst knutna till den sammanhängande barr- och hällmarksskogen, som har lång trädkontinuitet och mycket gamla tallar, och även till den lövrika bergs- och rasbranten och till olika våtmarkspartier. Områdets skiftande karaktär och variation, långa trädkontinuitet, gamla tallar och relativt goda konnektivitet till närbelägna skogsområden söderut skapar goda förutsättningar för en relativt rik flora och fauna. I området finns fyra registrerade nyckelbiotoper – dessa områden utgör reservatets värdekärnor tillsammans med det mycket gamla tallskogsparti som ligger i reservatets norra del. Den nordöstra delen av reservatet (Skogsstyrelsens objekt N 463-2015) består av mycket gammal hällmarkstallskog med senvuxna träd och små kärr. Här finns en mycket rik förekomst av tallticka (NT). Ett stort parti av skogens mellersta del utgörs av mycket gammal tallskog med inslag av äldre gran, björk och asp. Även här förekommer tallticka tämligen allmänt (Skogsstyrelsens objekt N 464-2015). I reservatets södra del dominera mycket gammal hällmarkstallskog med ett litet inslag av gran, asp och björk (Skogsstyrelsens objekt N 468-2015). I sydväst kantas Majroskogen av en bergsbrant med lövrik trädslagsblandning och artrikt buskskikt. Här förekommer senvuxen ek tämligen allmänt. Bergbranten har sprickor och sipperstråk vilket möjliggör en artrik mossflora. Den varma solbelysta miljön gör även fjärilsfaunan och kärlväxtfloran artrik. På hällarna ovanför växer gamla senvuxna tallar (Skogsstyrelsens objekt N 472-2015). I nordväst finns en äldre barrskog med senvuxna tallar på hällarna och med stort inslag av gran i de lägre belägna partierna (Skogsstyrelsens objekt med naturvärde N 474-2015). I Majroskogen södra centrala områden är trädskiktet något yngre med enstaka förekomst av äldre träd. I reservatets norra del finns en groddjursdamm som anlades år 2012. Inga groddjur har dock observerats i denna damm. Ytterligare tre anlagda dammar ligger i sydvästra delen av Majroskogen i anslutning till bussdepån. Dessa dammar anlades år 2011 av SL som en kompensation för ianspråktagande av befintliga Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 15 (24) våtmarkshabitat när bussdepån byggdes Två av dessa dammar ligger utanför reservatet. I dammen som ligger inom reservatet har vanlig groda och mindre vattensalamander tidigare lekt, vilket noterats inom ramen för stadens miljöövervakning. I samband med 2023 års groddjursinventering noterades dock ingen vanlig groda i dammen. De tre dammarna är i stort behov av förbättringsåtgärder. Reservatet utgör en del av groddjurens habitat i form av bland annat övervintringsmiljöer, även om två av lekvattnen ligger utanför reservatsgränsen. Den varierade skogsmiljön tyder på att området varit undantaget från intensivt skogsbruk. Troligtvis har det endast plockhuggits enstaka träd här tidigare, varför skogen har naturskogskaraktär med gott om strukturer för insekter, fåglar och fladdermöss i form av död ved och hålträd. Flera rödlistade svamparter knutna till gamla grova träd och död ved har påträffats i området såsom motaggsvamp (NT), rynkskinn (NT), tallticka (NT), ullticka (NT), vaddporing (NT) och vintertagging (NT). Det har gjorts flera fynd av reliktbock (NT), en insekt beroende av gamla levande, solbelysta tallar. Vidare häckar flera fågelarter som exempelvis tofsmes, svartmes, entita (NT), mindre hackspett (NT) och talltita (NT) i området. Fladdermöss förekommer också i området och gynnas av att merparten av området idag saknar belysning. Området i sin helhet utgör därför en värdefull livsmiljö som gynnar flera artgrupper. Stora delar av området hyser höga naturvärden. Därutöver finns det stor potential att ytterligare utveckla områdets naturvärden genom skötselåtgärder så som förbättring av befintliga groddammar, röjning av ung gran och asp i lövskogsmiljöerna, frihuggning av grova träd, tillskapande eller införande av död ved, kanalisering av friluftsliv m.m. Kulturmiljö I Majroskogen finns det en registrerad fornlämning, L2020:10414, en kvartsåder som tycks ha bearbetats. Området ligger på en relativt hög nivå, kvartsbrottet är registrerat på nivån + 53 m ö h, vilket innebär att det har varit tillgängligt från slutet av stenåldern, då kvarts användes till redskap. Kvarts har även brutits under historisk tid för att användas vid järn- och glastillverkning. Under tidigt 1700-tal tillhörde området som nu utgör Majroskogen Ersta gårds omfattande marker. Skogens namn härrör från torpet Majro som låg vid skogens södra ände under andra hälften av 1800- talet. På 1860-talet var området där Majroskogen nu ligger del av ett område som kallades Storskogen i Brännkyrka socken, Svartlösa Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 16 (24) härad. Storskogen bestod till största delen av bergsbunden skogsmark med flertalet större våtmarker. När tunnelbanan drogs fram på 1950-talet planerades bebyggelse, parker och naturområden kring stationerna. Större naturområden sparades, både som stadsindelande element och som områden för rekreation. Majroskogen är ett typiskt exempel på ett sådant område där den så kallade Stockholmstilens ideal inom parkplanering tillämpades. Rekreation Reservatet är välbesökt året runt. Eftersom området bjuder på många upplevelser och är tätortsnära beläget har det ett stort värde för många människors möjlighet till rekreation, motion och naturupplevelser. Det går att ta sig till området med kollektivtrafik, bil, cykel eller till fots. Fyra tunnelbanestationer (Gubbängen, Svedmyra, Tallkrogen, och Stureby) ligger inom 500–700 meters avstånd till reservatets olika entréer. Området besöks i första hand av närboende. Närliggande skolor och förskolor använder ofta området under idrottslektioner eller friluftsdagar. Även flera orienteringsklubbar använder skogen för sina träningar. Naturskyddsföreningen brukar anordna utflykter till Majroskogen. Skogen i sin helhet används för aktiviteter som promenader, terränglöpning, att ströva i obanad terräng, svampplockning, bärplockning, naturlek, orientering, finna lugn och ro, vila och picknick. I reservatets nordöstra del mellan Svedmyra och Tallkrogen ligger Oppundaparken som innehåller en lekplats, ett utomhusgym, en bollplan och en grillplats. Vid områdets västra entré finns en hundrastgård. Majroskogens storlek tillsammans med den variationsrika topografin och naturen skapar goda förutsättningar för ett flertal upplevelsevärden såsom skogskänsla, rofylldhet, trolsk miljö, variationsrikedom och naturpedagogik, utblickar samt aktivitet och utmaning. Bergsbranten på reservatets östra sida ger möjlighet till utsikt över Gökdalen och Högdalstopparna. Jättegrytan som ligger i områdets sydöstra del har ett starkt pedagogiskt värde som tydligt visar spår av hur landskapet formats. Trafikbuller påverkar upplevelsevärden negativt i områdets västra och södra delar. Det sammanhängande naturområdet genomkorsas i väst-östlig riktning av en grusad gång- och cykelväg som har anlagts på ett ledningsstråk. I områdets norra del finns några kortare asfalterade gång- och cykelvägar. Vidare löper ett tätt nät av upptrampade Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 17 (24) stigar genom hela området. Stigarna är omarkerade och går genom delvis starkt kuperad terräng. Tillgängligheten och orienterbarheten i området kan förbättras till exempel genom tydliga entréer med informationsskyltar, markerade stigar, vägvisare, och flera sittmöjligheter. Områdets rekreativa värden kan utvecklas i framtiden genom till exempel anläggande av flera grill- och rastplatser, en utsiktsplats samt en naturstig för barn. Ärendets beredning I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna med syfte att inrätta ett naturreservat i Majroskogen. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplaner, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. I budgetuppdraget ingår att arbetet ska beakta genomförandet av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Under 2024 och 2025 har stadsbyggnadskontoret i samarbete med exploateringskontoret, miljöförvaltningen samt Farsta stadsdelsförvaltning tagit fram nödvändiga underlag och utredningar samt arbetat fram ett förslag till reservatsgräns, beslut och skötselplan. Förslaget har samråtts under oktober 2025. Samråd har hållits med länsstyrelsen och berörda sakägare inom området, i enlighet med miljöbalken och tillhörande förordning om områdesskydd samt med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Farsta och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd, kulturnämnden, idrottsnämnden och trafiknämnden i enlighet med beredningskravet i kommunallagen. Vidare har ett frivilligt samråd hållits med skönhetsrådet samt berörda miljö- och intresseorganisationer och närboende. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 18 (24) Motivering av beslut Reservatsbeslutets förenlighet med mål, planer, program och befintliga verksamheter Nationella miljökvalitetsmål Reservatsbeslutet stödjer det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, vilket innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Beslutet stödjer även det nationella miljö- kvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, vilket innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas och människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. Vidare stödjer beslutet det nationella miljökvalitetsmålet Levande skog, vilket innebär att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Översiktsplan för Stockholm Reservatsbeslutet är förenligt med Stockholms stads översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige den 19 februari 2018. I översiktsplanen framhävs vikten av närhet till parker och natur, ett sammanhängande parknät, målpunkter i varje stadsdel, förbättrade gröna kvaliteter och en livskraftig grön infrastruktur. Bland planeringsinriktningar lyfts en livskraftig grön infrastruktur och blåstruktur med rik biologisk mångfald som ska upprätthållas och stärkas. Majroskogen ligger mellan Svedmyra i norr, Tallkrogen i öster, Gubbängen i söder och Stureby i väster och tillhör främst stadsdelen Farsta. En mindre del av skogen i nordväst sträcker sig in i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör. Gubbängens bebyggelse är främst från 1950-talet med stora kulturhistoriska värden och tydlig anpassning till topografin. Gubbängen har en blandad bebyggelse med flera uppskattade idrottsanläggningar på Gubbängsfältet och Gubbängens IP som angränsar till Majroskogen. Enligt översiktsplanen finns vissa stadsutvecklingsmöjligheter. Högdalstopparna och Majroskogen bör utvecklas som gröna målpunkter, med fler funktioner och tydligare entréer. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 19 (24) I den lokala stadutvecklingskartan för Farsta är Majroskogen utpekat som naturmark. Ett utvecklingsområde för kommunalt ekologisksamband sträcker sig från Gökdalen över Örbyleden in i Majroskogen. Att bilda ett naturreservat i Majroskogen bedöms ligga i linje med den i översiktsplanen föreslagna utvecklingen av området. Genom att bilda ett naturreservat med tydliga entréer, utmärkta stigar och anlagda grill- och rastplatser utvecklas Majroskogen som en grön målpunkt. Möjligheten till stadsutveckling i form av ny bebyggelse bevaras mellan Majrovägen/Målkurvan och Örbyleden. Vidare bevaras möjligheten att utveckla Örbyleden till ett urbant stråk. Stockholms miljöprogram Stockholms stads miljöprogram 2025-2030 anger stadens strategiska inriktning inom miljö- och klimatområdet och slår fast sju målområden för en hållbar stad. Bildandet av naturreservat för Majroskogen är i linje med ett flertal av dessa mål: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem – som anger att stadens växter och djur ska leva i livskraftiga populationer, att den biologiska mångfalden och den blågröna infrastrukturen ska stärkas, samt att mer natur ska skyddas. Ett klimatanpassat Stockholm - då naturen i Majroskogen tillhandahåller ekosystemtjänster som är avgörande för staden och dess invånare, såsom svalka, rekreation och skydd mot erosion, översvämningar och bullerdämpning. En rättvis och inkluderande omställning – då naturen erbjuder möjlighet till kostnadsfri rekreation och avkoppling. Grönare Stockholm Kommunfullmäktige har beslutat om Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden i styrdokumentet Grönare Stockholm. Bildandet av Majroskogens naturreservat bedöms ligger i linje med de tre övergripande riktlinjer som ges: • Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och natur med höga rekreations- och naturvärden • Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald • Ett effektivt resursutnyttjande och samspel mellan förvaltning och utveckling. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 20 (24) Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad Syftet med handlingsplanen är att ange inriktningen för arbetet med biologisk mångfald inom Stockholms stad. Handlingsplanen innehåller fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt. Inrättande av naturreservatet Majroskogen ligger i linje med dessa fem strategier: • Lyft fram prioriterade arter och natur kvaliteter • Uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer • Genomför ekologiska förstärkningsåtgärder • Utveckla kunskap och kommunikation • Utveckla verktyg som underlättar samverkan och genomförande Strategi för Stockholms utomhusbelysning Stockholms stads strategi för utomhusbelysning innebär att ljuset ska anpassas efter användarnas behov och platsens förutsättningar. Strategin behandlar utomhusbelysning i förhållande till fem fokusområden: • Ljusföroreningar • Biologisk mångfald • Energi- och resurseffektivisering • Gestaltning och anpassning till stadsbild • Trygghet och säkerhet Enligt strategin ska Stockholms stad aktivt arbeta för att minska negativ påverkan från belysning i områden värdefulla för biologisk mångfald. Undvik belysning i områden med höga naturvärden och viktiga ekologiska funktioner. Utveckla belysningen för att minska negativ påverkan i övriga grönområden där det kan finnas behov av att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald. Vidare ska staden aktivt arbeta för att tillämpa belysningslösningar som bidrar till ökad trygghet och säkerhet. Naturreservatets föreskrifter bedöms ligger i linje med strategin. Gällande detaljplaner Majroskogens centrala del är inte planlagd. Reservatets utkanter omfattas av ett stort antal olika stads- och detaljplaner. Samtliga stadsplaner anger allmän plats, park för de delar som ingår i naturreservatet. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 21 (24) Reservatets norra del omfattas av stadsplanen Pl.3178, laga kraft 1947, stadsplanen Pl.3955 laga kraft 1952 samt detaljplanen Dp 2009–16992, laga kraft 2014 som anger allmän plats, park. Områdets nordvästra del omfattas av PL 5451A, laga kraft 1960 samt stadsplan PL3389B, laga kraft 1948. Reservatets östra utkant omfattas av stadsplanen Pl.2630A, laga kraft 1941. I sydöst omfattas några meter av reservatet av stadsplanen Pl-3291, laga kraft 1946, samt av stadsplanen Pl-3007, laga kraft 1944. Delar av området mellan Målkurvan och Örbyleden omfattas av detaljplanen Dp 89025, laga kraft 1992, som anger allmän plats, natur. Samt av PL3613A, laga kraft 1949 som anger allmän plats, park. Området närmast bussdepån omfattas av detaljplanen P2004-18413, laga kraft 2008, som anger allmän plats, natur samt stadsplanen PL3613A, laga kraft 1950 som anger allmän plats, park. Att inrätta ett naturreservat bedöms vara förenligt med gällande planer. Intresseprövning och avgränsning Majroskogen utgör en viktig värdekärna i stadens grönblåa infrastruktur och är en förlängning av Hanvedenkilen, en av Stockholmsregionen gröna kilar. Cirka 58 procent av området bedöms även vara värdekärna för biologisk mångfald ur ett regionalt eller nationellt perspektiv. På grund av områdets relativt goda konnektivitet samt dess storlek, topografi, hydrologi, långa trädkontinuitet och rika förekomst av mycket gamla träd bedöms området hysa en relativ rik flora och fauna. Bland annat häckar duvhök, mindre hackspett och olika barrskogsmesar i skogen. Vidare utgör reservatet ett värdefullt och välbesökt rekreationsområde som erbjuder goda möjligheter till att uppleva skogskänsla samt till sociala möten, motion och lek. Områdets sammanhängande barrskogsmiljöer, kuperade terräng och variationsrikedom som utgörs av olika skogs- och våtmarkstyper samt bergsbranter bidrar till områdets attraktivitet. Området utgör även en viktig lokal kolsänka och områdets våtmarker bidrar till att balansera vattenflöden och magasinera vatten. Att skydda området formellt som naturreservat bedöms vara det mest effektiva sättet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets biologiska mångfald, ekologiska funktioner samt rekreativa värden. Naturreservatsbildningen bedöms stärka områdets funktion som del av ett ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde med dess spridningsvägar och ekosystemtjänster. Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 22 (24) Avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga och potentiella natur-, och rekreativa värden samt tagit hänsyn till framtida stadsutvecklingsmöjligheter. Stora delar av Majroskogen ingår i reservatet. Flera mindre skogsområden längs Örbyleden, en del av skogen söder om grusvägen och väster om Herrhagsvägen samt delar av skogen längs en förlängning av Oppundavägen i norra delen av Majroskogen har lämnats utanför reservatsgränsen för att möjliggöra framtida bostadsbebyggelse. Avgränsningen skapar tillsammans med föreskrifterna och skötselplanen förutsättningar för att värdena avseende natur och rekreation ska kunna bevaras och stärkas, så att syftena med naturreservatet ska kunna uppnås. Hur man överklagar Sakägare kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen i Stockholms län, inom tre veckor från den dag då beslutet kungörs i ortstidning. Så här gör man om man vill överklaga: • Tala om vilket beslut som överklagas, t.ex. genom att skriva kommunfullmäktiges beslutsdatum och paragrafnummer. • Tala om varför beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas. Skicka även med sådant som ni anser kan ha betydelse för ärendet. • Underteckna skrivelsen och uppge namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Om ombud anlitas kan ombudet underteckna skrivelsen. • Skicka skrivelsen till Stadsbyggnadskontoret, Box 8314, 104 20 Stockholm. Stadsbyggnadskontoret skickar sedan skrivelsen vidare till länsstyrelsen. Bilagor Bilaga 1. Beslutskarta Bilaga 2. Karta med föreskriftsområden (FO1-2) Bilaga 3. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 23 (24) Förslag till beslut Majroskogens naturreservat - Januari 2026 24 (24) Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat Bilaga 3 Januari 2026 Dnr: 2024-07968 Utgivningsdatum: Januari 2026 Utgivare: Stockholms stad Kontaktperson: Gundula Kolb (Stadsbyggnadskontoret) Omslagsfoto: Gundula Kolb Konsult: WSP Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 3 (48) Sammanfattning Denna skötselplan har utarbetats av WSP i samarbete med Stockholms stad inför bildandet av Majroskogens naturreservat. Planen är indelad i en beskrivning av området och en plan för reservatets skötsel. Skötselplanen är en bilaga till reservatsbeslutet och fastställs samtidigt som reservatet bildas. Naturreservatets syfte, reservatsföreskrifter samt grunden för reservatsbildningen återfinns i reservatsbeslutet. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar samt bergbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. Området ger möjlighet till motion, lek och friluftsaktiviteter. Detta ska säkras och stärkas på ett hållbart sätt som inte äventyrar naturvärdena. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 4 (48) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 3 Inledning .................................................................................................... 5 Beskrivning av områdets värde .............................................................. 5 Kort allmän beskrivning av området samt geografiskt läge ........................ 5 Geologi och topografi .................................................................................. 6 Historisk markanvändning & kulturmiljövärden .......................................... 8 Ekologiska värden .................................................................................... 11 Rekreativa värden ..................................................................................... 19 Plandelen – beskrivning av områdets skötsel ..................................... 21 Generella mål för områdets skötsel .......................................................... 21 Generella riktlinjer för områdets skötsel ................................................... 21 Iordningställande åtgärder ........................................................................ 22 Prioriterade åtgärder ................................................................................. 23 Planens disposition ................................................................................... 23 Fri utveckling: Blandskog .......................................................................... 26 Fri utveckling: Våtmark ............................................................................. 27 Fri utveckling: Granskog ........................................................................... 28 Fri utveckling: Hällmarkstallskog .............................................................. 29 Hassellundsskötsel: Hassellund ............................................................... 31 Hällmarkstallskogsskötsel: Hällmarkstallskog .......................................... 32 Lövskogsskötsel: Lövskog med ädellövinslag .......................................... 33 Lövskogsskötsel: Triviallövskog ............................................................... 34 Skötsel av damm: Anlagd groddamm ....................................................... 36 Gräsmarksskötsel: Slåtteräng .................................................................. 37 Övriga ytor ej naturmark ........................................................................... 38 Skötsel av gång- och cykelvägar, stigar, och övriga anordningar för friluftsliv, rekreation och lek ...................................................................... 39 Uppföljning och dokumentation ........................................................... 42 Referenser ............................................................................................... 43 Bilagor...................................................................................................... 44 Bilaga A Åtgärdsöversikt........................................................................... 44 Bilaga B Skötselkarta ................................................................................ 48 Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 5 (48) Inledning Denna skötselplan har utarbetats av WSP i samarbete med Stockholms stad inför bildandet av Majroskogens naturreservat. Planen är indelad i en beskrivning av området och en plan för reservatets skötsel. Skötselplanen är en bilaga till reservatsbeslutet och fastställs samtidigt som reservatet bildas. Naturreservatets syfte, reservatsföreskrifter samt grunden för reservatsbildningen återfinns i reservatsbeslutet. Beskrivning av områdets värde Kort allmän beskrivning av området samt geografiskt läge Området är cirka 58,6 hektar stort och utgörs främst av skogsklädd mark men det förekommer mindre hårdgjorda ytor så som en lekplats, gång- och cykelvägar och en grusad hundrastgård. Den dominerande naturtypen är skog, präglad av biotoptyperna hällmarkstallskog och tallskog. Stora delar av hällmarkstallskogen visar på lång kontinuitet med stor förekomst av gamla tallar och gott om naturvårdsarter, varav flera rödlistade och/eller fridlysta. I sänkorna förekommer granskog och barrblandskog, med ett bitvis stort lövinslag. I sydväst finns en bergbrant där det växer lövrik skog. Området är även rikt på olika typer av våtmarker. Generellt finns inslag av gamla träd i större delen av området. Området är ett välbesökt grönområde som boende i närområdet nyttjar för friluftsaktiviteter och promenader. Reservatet ligger i stadsdelarna Farsta och Enskede-Årsta-Vantör. Området angränsar i söder och väster mot Örbyleden. I övrigt angränsar det till stadsdelarna Stureby, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen och Bandhagen (Figur 1). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 6 (48) Figur 1. Majroskogens naturreservat i förhållande till omgivande landskap. Geologi och topografi Området präglas av det för Mälardalen typiska sprickdalslandskapet med omväxlande höjdpartier och sprickdalar däremellan. Av jordartskartan (Figur 2) framgår det att området helt domineras av urberg. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 7 (48) Figur 2. Jordarter i Majroskogens naturreservat (SGU 2025). Ungefär i mitten av reservatet, nordväst om Rubanksgränd finns en jättegryta skapad under senaste inlandsisen. Den är cirka 50-55 cm i diameter. Figur 3. Jättegrytan (Foto: Cecilia Persson). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 8 (48) Historisk markanvändning & kulturmiljövärden Skogens namn härrör från torpet Majro som låg vid skogens södra ände under andra hälften av 1800-talet, norr om nuvarande Majrovägen, se Figur 4. Det var en bondeskog där timmer och ved tagits ut för husbehov och där djuren släpptes ut på bete. Idag finns enstaka spår av tändvedstäckt. Växtligheten i våtmarkerna har sannolikt slagits och samlats ihop till hö. Det går att skönja några ställen som tidigare varit uppodlade. Figur 4. Torpet Majro har markerats med en orange ring på Topografiska corpsens karta 1861, reviderad 1893. I Majroskogen finns en registrerade fornlämning, L2020:10414, en kvartsåder som tycks ha bearbetats (Figur 5). Området ligger relativt högt, kvartsbrottet är registrerat på nivån + 53 m ö h, vilket innebär att det har varit tillgängligt från slutet av stenåldern, då kvarts användes till redskap. Kvarts har även brutits under historisk tid för att användas vid järn- och glastillverkning. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 9 (48) Figur 5. Inom naturreservatet finns en fornlämning (L2020:10414). Under tidigt 1700-tal tillhörde området som nu utgör Majroskogen Ersta gårds omfattande marker. På en karta från 1712 beskrivs skogen (markerad 44 i Figur 6) som uthuggen, men där fanns ved att hämta och någorlunda mulbete. Närmaste bebyggelse var torpen Svinmyran och Gubbängen. Figur 6. Del av karta över Ersta ägor, 1712. Här har norr vänts uppåt i bild. Nr 44 som markerats med en röd prick betecknar skogen. Överst till höger har texten Svinmyran markerats, nedan till höger Gubbängen. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 10 (48) På 1860-talet var Majroskogen en del av ett område som kallades Storskogen i Brännkyrka socken, Svartlösa härad. Storskogen låg under Örby säteri tillsammans med ägorna Gubbängen, Malmen, Lilla och Stora Tallkrogen, Sophemshagen och Herrängen. Figur 7. Häradsekonomiska karta med gräns Majroskogens naturreservat (Lantmäteriet 2025). Storskogen bestod till största delen av bergsbunden skogsmark med flertalet större våtmarker. Begreppet Storskogen fanns troligen kvar fram till 1960- och 70-talet då Örbyleden och Gubbängens sportanläggning byggdes och Majroskogen förlorade kontakten med skogsområdena i söder. Några hundra meter nordost om jättegrytan ligger en ”tandvärkstall” med inslagna stora gamla spikar mot tandvärk. Tallen har idag vält omkull, är i två delar och delvis sönderlekt. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 11 (48) Ekologiska värden Områdets ekologiska värden är främst knutna till den sammanhängande barr- och hällmarksskogen med lång trädkontinuitet och mycket gamla tallar men även till den lövrika bergsbranten och till olika våtmarkstyper. Områdets skiftande karaktär och variation, långa trädkontinuitet, gamla tallar och relativt goda konnektivitet till närbelägna skogsområden i syd skapar goda förutsättningar för en rik flora och fauna. I majoriteten av reservatet växer gamla och mycket gamla träd som har utvecklat viktiga strukturer som håligheter, vedblottor och solexponerad ved. Det finns en variation av livsmiljöer med solbelysta bryn, fuktpartier, hällmarker, branta lodytor samt anlagda groddammar. Detta bidrar sammantaget till att göra Majroskogen till ett mycket artrikt område med stor betydelse för biologisk mångfald. Naturtyper Naturreservatet domineras av skogsmark men även mindre partier av våtmarker och hårdgjorda ytor i form av vägar och rekreativa ytor förekommer. De dominerande skogstyperna är hällmarkstallskog och tallskog följda av barrskog och blandskog samt granskog som återfinns främst i dalgångarna/svackorna mellan höjdpartierna. I dessa skogstyper dominerar gran, tall, asp och björk, men även rönn och al. Även mindre partier av lövskog samt en hassellund finns i området. En bergsbrant med lövblandskog med ädellövinslag finns på reservatets sydvästra sida. Våtmarkerna är av varierande karaktär och är främst trädklädda, framförallt med lövträd. Längs grusvägen växer en yngre aspdominerad lövskog med inslag av björk, lönn, rönn och enstaka ek. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 12 (48) Figur 8. Kartan visar en grov indelning av förekommande naturtyper. Naturvärden & naturvårdsarter Områdets naturvärden har inventerats av CONEC (2007), Naturskyddsföreningen (2008), Ekologigruppen (2012 och 2022), Skogsstyrelsen (2015 och 2019) och WSP (2024) i samband med olika uppdrag. Sammantaget beskrivs Majroskogen som ett område med skiftande karaktär och variation vilket trots sin måttliga storlek skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurlivet. Överlag har skogen inte påverkats av modernt skogsbruk och delar av den har naturskogskaraktär. Skogen är flerskiktad, det vill säga träd finns i flera olika åldersklasser med varierande höjd och dimension. De äldsta träden återfinns på hällmarkspartierna där det finns allmänt med riktigt gamla tallar med en ålder på upp emot 300 år. På flera håll i skogen syns spår av tidigare skogsbränder. I delar av området är lövinslaget stort och flera krävande arter knutna till just äldre lövträd och död lövved är funna i området. Tillgången på död ved är generellt relativt sparsam även om det finns torrträd, lågor och högstubbar spridda i området. I sänkorna med större inslag av gran och lövträd samt i våtmarksområden är tillgång till död ved något bättre. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 13 (48) I reservatet finns fyra registrerade nyckelbiotoper – dessa områden utgör reservatets värdekärnor tillsammans med ett område som har pekats ut av Skogsstyrelsen som lämpligt biotopskyddsområde (Figur 9). De högsta naturvärdena bedöms vara knutna till delar av hällmarkstallskogen i nordost där skogen är mycket gammal och av tydlig naturskogskaraktär samt till den lövträdsdominerade bergsbranten i sydväst. Den nordöstra delen av reservatet (Skogsstyrelsens 2015, registrerad nyckelbiotop N 463-2015) består av mycket gammal hällmarkstallskog med senvuxna träd och små kärr. Delar av skogen har brunnit och det finns spår av brand i form av bränd död ved och flera träd med brandljud. Skogen beskrivs som urskogsartad naturskog. Här finns en mycket rik förekomst av tallticka (NT, nära hotad). Ett stort parti av skogens mellersta del utgörs av mycket gammal tallskog med inslag av äldre gran, björk och asp. Även här förekommer tallticka tämligen allmänt (Skogsstyrelsens 2015, registrerad nyckelbiotop N 464-2015). I reservatets södra del dominerar mycket gammal hällmarkstallskog med ett litet inslag av gran, asp och björk (Skogsstyrelsens 2015, registrerad nyckelbiotop N 468-2015). I sydväst kantas Majroskogen av en bergsbrant (förkastningsbrant) med lövrik trädslagsblandning och artrikt buskskikt. Förkastningsbrantens lodytor, sprickor, sipperstråk och blockrika partier med senvuxna ekar och tallar skapar mångformighet och ger förutsättningar för många arter. Den varma solbelysta miljön gör även fjärilsfaunan och kärlväxtfloran artrik. På hällarna ovanför växer gamla senvuxna tallar (Skogsstyrelsens 2015, registrerad nyckelbiotop N 472-2015). I reservatets norra del ligger ett mycket gammalt barrskogsparti med senvuxna tallar på hällmarkerna och inslag av gran, asp och björk i svackor och i sluttningar (Skogsstyrelsen 2019). I nordväst finns en äldre barrskog som domineras av hällmarkstallskog med senvuxen tall och med stort inslag av gran i de lägre belägna partierna (Skogsstyrelsens 2015, objekt med naturvärde N 474-2015). I väst, norr om grusvägen finns en hassellund där det förekommer vätteros, en parasitväxtart som är typisk för ek- och ädellövskog. I resterande delar av skogen är trädskiktet något yngre med enstaka förekomst av äldre träd. I området finns flera naturliga våtmarker av olika karaktär som exempelvis alkärr, mindre sumpskogsområden samt en trädklädd myr i sydost som sträcker sig utanför reservatsgränsen. Den utgörs i västra delen av en myr med mosskaraktär där det växer bl. a. hjortron, tranbär och odon. Den östra delen är mer kärrliknande och Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 14 (48) beväxt med björk och sälg. Inom reservatet finns även två anlagda groddammar. Majroskogens potential för återvätningsåtgärder har kartlagts 2025 i samband med miljöförvaltningens projekt ”Planeringsunderlag för mångfunktionella våtmarker". Skötselområde H2 har utretts närmare (Figur 15). Slutsatsen blev att nyttan av den föreslagna återvätningsåtgärden skulle vara ytterst liten och inte motiverad utifrån påverkan på befintliga ekologiska värden kopplade till hassellundmiljö. Figur 9. Reservatets värdekärnor, utvecklingsmark samt övriga områden. Enligt Naturvårdsverkets definitioner avses med värdekärna ett sammanhängande naturområde som bedömts ha stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad naturtyp. Utvecklingsmark är i första hand trädbärande marker som i dagsläget har ett ringa eller begränsat naturvärde men som bedöms ha förutsättningar att utveckla och förstärka värdekärnans naturvärden antingen på kort eller på längre sikt (Naturvårdsverket. Planering av naturreservat. Rapport 5788:2008.). I Majroskogen har under åren påträffats ett stort antal naturvårdsarter. Flera rödlistade svampar, lavar och insekter förekommer i reservatet, bland annat tallticka (NT, nära hotad), vedskivlav (NT), reliktbock (NT) och kandelabersvamp (NT). Under WSP:s inventering 2024 noterades exempelvis 27 naturvårdsarter varav tre fridlysta och elva rödlistade. Exempel på ytterligare rödlistade arter som förekommer i området är Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 15 (48) motaggsvamp (NT), rynkskinn (VU, sårbar), ullticka (NT), vaddporing (NT) och vintertagging (NT). Ingen artinventering har genomförts inom området men det bedöms finnas mycket lämpliga livsmiljöer för groddjur, fladdermöss och en rad rödlistade fågelarter. Möjlig eller säker häckning vid mer än ett tillfälle har rapporterats i Artportalen för 10 fågelarter. Lämpliga livsmiljöer för häckning och födosök bedöms finnas för bl.a. björktrast (NT), duvhök (NT), grönfink (EN, starkt hotad), grönsångare (NT), mindre hackspett (NT), svartvit flugsnappare (NT), talltita (NT) och ärtsångare (NT). Spillkråka (NT, direktivsart) och entita (NT) bedöms idag använda området främst för födosök. Två fladdermusarter som frekvent förekommer i stadsnära natur i Stockholm - nordfladdermus (NT) och dvärgpipistrell -finns rapporterat från området. Särskilt de delar av området som har våtmarkskaraktär eller en hög koncentration av hålträd bedöms utgöra lämpliga livsmiljöer för fladdermöss. Avsaknad av belysning i området skapar lämpliga jaktmiljöer även för särskilt ljuskänsliga fladdermusarter, till exempel längs grusvägen centralt i området. Majroskogen har fram till 2010 hyst en stor population av vanlig groda men i och med bygget av SL:s bussdepå i den sydvästra delen av skogen förstördes dessa reproduktionslokaler. I samband med anläggningen av bussdepån tillskapades tre stycken dammar som kompensation för de förlorade våtmarkshabitaten. Två av dessa dammar ligger utanför, dock i direkt anslutning till reservatet. Den tredje dammen ligger inom reservatet. Under senaste inventeringen 2023 kunde enbart ett fåtal mindre vattensalamandrar observeras. Dammarna är i stort behov av restaurering (Calluna 2023). Det finns inga observationer av lekande groddjur inrapporterade från dammen som anlades norr om grusvägen 2013. Åtgärder för att förbättra dammens funktion för groddjur behöver utredas närmare. Ekologiskt samband Majroskogen utgör en förlängning av en av Stockholmsregionens gröna kilar, Hanvedenkilen och naturreservatsbildning bidrar till att säkra Hanvedenkilens funktion. Reservatet är även en del av det regionala barrskogsambandet. Majroskogen är en viktig del av stadens sammanhängande blågröna infrastruktur och utgör ett kärnområde i stadens nätverk av ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) (Figur 10). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 16 (48) Figur 10. Majroskogen är en viktig del av stadens sammanhängande blågröna infrastruktur och utgör ett kärnområde i stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Reservatet ingår även i stadens habitatnätverk som ett område med livs- och spridningsmiljöer för följande artgrupper; barrskogsmesar, groddjur samt ädellövträdslevande insekter (sydvästra delen av reservatet) (Miljöförvaltningen, Stockholms stad 2023). De anlagda dammarna i och i anslutning till reservatet utgör potentiella lekmiljöer, vilket gör att hela Majroskogen fungerar som ett potentiellt hemområde för groddjur (Figur 11). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 17 (48) 1 2 Figur 11. Majroskogen ingår i stadens habitatnätverk groddjur (Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023). I reservatets centrala del finns en anlagd groddamm (1). I Majroskogens västra utkant intill SL depån ligger tre anlagda groddammar varav en ligger inom reservatet (2). Hela reservatet bedöms vara ett livsmiljöområde inom det kommunala nätverket för barrskogsmesar. Majroskogen är en särskilt viktig del av stadens barrskogssamband. Spridningssambanden till Fagersjöskogen i syd och Hemskogen i norr är särskilt viktiga att bevara (Figur 12). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 18 (48) Figur 12. Majroskogen är en särskilt viktig del av stadens barrskogssamband (Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023). Den sydvästra delen av Majroskogen ingår i stadens habitatnätverk för ädellövträdslevande insekter (Figur 13). Figur 13. Den sydvästra delen av Majroskogen ingår i stadens habitatnätverk för ädellövträdslevande insekter (Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 19 (48) Rekreativa värden Reservatet är välbesökt året runt. Eftersom området är tätortsnära beläget har det ett stort värde för många människors möjlighet till rekreation, motion och naturupplevelser. Det går att ta sig till området med kollektivtrafik, bil, cykel eller till fots. Fyra tunnelbanestationer (Gubbängen, Svedmyra, Tallkrogen, och Stureby) ligger inom 500–700 meters avstånd till reservatets olika entréer. Busshållplatsen Gubbängens idrottsplats ligger i direkt anslutning till Majroskogen. Skogen kan även nås från busshållplatserna Söråkersvägen, Postiljonsvägen och Stallarholmsvägen. Det finns ingen utpekad parkering för besökare till naturreservatet, men det finns parkeringsmöjligheter i närområdet. Området besöks i första hand av närboende. Närliggande skolor och förskolor använder ofta området under idrottslektioner eller friluftsdagar. Även orienteringsklubbar använder skogen för sina träningar. Naturskyddsföreningen brukar anordna utflykter till Majroskogen. Skogen i sin helhet används för aktiviteter som promenader, terränglöpning, att ströva i obanad terräng, svampplockning, bärplockning, naturlek, orientering, finna lugn och ro, vila och picknick. I reservatets nordöstra del mellan Svedmyra och Tallkrogen ligger Oppundaparken med en lekplats, ett utomhusgym, en bollplan och en grillplats. Vid områdets västra entré finns en hundrastgård. Majroskogens storlek tillsammans med den variationsrika topografin och naturen skapar förutsättningar för ett flertal upplevelsevärden såsom skogskänsla, rofylldhet, trolsk miljö, variationsrikedom och naturpedagogik, utblickar samt aktivitet och utmaning. Bergsbranten på reservatets västra sida ger möjlighet till utsikt över Gökdalen och Högdalstopparna. Jättegrytan som ligger i områdets sydöstra del har ett pedagogiskt värde som tydligt visar spår av hur landskapet formats. Trafikbuller kan påverka upplevelsevärdet, särskilt i områdets sydvästra och södra delar. Det sammanhängande naturområdet genomkorsas i väst-östlig riktning av en grusad gång- och cykelväg som har anlagts på ett ledningsstråk. I områdets norra del finns asfalterade gång- och cykelvägar. Vidare löper ett tätt nät av upptrampade stigar genom hela området. Stigarna är idag omarkerade och går genom delvis starkt kuperad terräng. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 20 (48) Figur 14. Karta över Majroskogens entréer, målpunkter och stigar. I samband med inrättande av reservatet anläggs entréerna och märks stigarna ut. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 21 (48) Plandelen – beskrivning av områdets skötsel Generella mål för områdets skötsel • Naturskogsartad hällmarkstallskog med inslag av barrblandskog, våtmarker, fuktskogar, ädellövmiljöer och hassellundar. • Områdets potential för ett rikt växt- och djurliv samt dess funktion som ekologisk spridningsmiljö ska bevaras och stärkas. • Skogens urskogsartade karaktär ska bibehållas och mängden död ved ska öka. • Skogen skall erbjuda goda möjligheter till rekreation och friluftsliv med markerade stigar och rastplatser medan vissa delar bevaras mer orörda. • Anordningar för friluftslivet ska i så stor utsträckning som möjligt tillgängliggöras utifrån målet att alla målgrupper ska kunna nyttja reservatet. Generella riktlinjer för områdets skötsel • Miljöförvaltningen bistår reservatsförvaltaren med rådgivning kring naturvårdsanpassad skötsel och tillgänglighetsåtgärder genom att föra en löpande dialog angående vilka åtgärder som behövs och hur de ska prioriteras. Detta kan göras exempelvis genom platsbesök. • Åtgärder som inbegriper gallring och röjning av träd och bus- kar/sly genomförs utanför fåglarnas häckningstid. Häckningstid infaller normalt mellan 1 mars och 31 juli. Detta gäller inte avlägsnande av riskträd. • Blommande och bärande buskar och träd främjas för att gynna fåglar och insekter. • Våtmarker i området ska bevaras och vid behov restaureras för att gynna groddjur och annan vattenlevande fauna samt för att skapa värdefulla födosöksmiljöer för fåglar och fladdermöss. • Träd som har potential att utvecklas till boträd för rovfåglar ska friställas vid behov. • Invasiva arter och icke inhemska arter med hög spridningsrisk bör bekämpas i de fall de riskerar att påverka de naturvärden som reservatet avser att bevara. I första hand bör arter på Naturvårdsverkets nationella förteckning över invasiva arter bekämpas, till exempel kanadensiskt gullris och spärroxbär. I andra hand bör arter på Artdatabankens utökade risklista bekämpas. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 22 (48) • Anordningar i form av exempelvis bänkar och grillplatser ska hållas i gott skick och reservatet ska regelbundet rensas på skräp och avfall. • Större stigar och gångvägar hålls tillgängliga genom att sly som hindrar framkomligheten glesas ut. • Större träd kan tas ned om det är nödvändigt för att undvika att träden eller större grenar faller och orsakar personskador eller skador på byggnader vid vägar, parkvägar och fastigheter. • Nedtagna stammar och större grenar bör då lämnas som död ved på lämplig plats då död ved är en viktig resurs för biologisk mångfald. Stammarna lämnas i sin helhet utan att kapas eller i så långa längder som möjligt. • Mindre rishögar efter gallring eller trädfällning kan lämnas kvar i skogen för att gynna t.ex. mindre däggdjur, fåglar, groddjur och kräldjur. • I syfte att begränsa och förhindra storskaliga angrepp av åttatandad granbarkborre som kan hota reservatets prioriterade bevarandevärden kan förvaltaren genomföra åtgärder såsom utplacering av fällor, utläggning av fångstvirke, fällning och barkning av färskt angripna granar samt rotkapning och barkning av vindfällda granar. Fällda träd ska i första hand lämnas i naturreservatet, men fällda färskt angripna träd kan i undantagsfall transporteras ut om områdets bevarandevärden påtagligt hotas. • Mötesplatser, stigar och promenadstråk i området upprätthålls genom regelbunden skötsel och underhåll. • Vid restaureringsarbete, naturvårdsgallring och frihuggning är det viktigt att expertis med lång erfarenhet av naturvård utför stämplingen, det vill säga angivelserna av vilka träd och buskar som ska fällas respektive sparas. Alla naturvårdsåtgärder inom reservatet ska utföras av aktör med kompetens inom naturvård. • Större skötselinsatser ska genomföras med specialanpassade maskiner som minimerar skador och påverkan på marken. Maskiner som ger ett så litet marktryck som möjligt bör an- vändas. Åtgärder utförs i första hand när det är tjäle i jorden eller under mycket torra perioder. Iordningställande åtgärder • Reservatets gränser ska märkas ut i samband med inrättandet av reservatet och senast inom ett år från det att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft. • Tydliga entréer ska anläggas och informationsskyltar ska sättas upp i samband med inrättandet av reservatet och senast inom ett år från det att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 23 (48) • Rast-, grill- och utsiktsplatser anläggs på anvisade platser och utpekade stigar märks ut i samband med inrättandet av reservatet och senast inom ett år från det att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft. • Röjning av aspsly (L3 och L4 i Figur 15) görs i samband med inrättandet av reservatet och senast inom ett år från det att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft • Kanadensiskt gullris vid västra entrén, intill bussterminalen, bekämpas i samband med inrättandet av reservatet och senast inom ett år från det att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft. Prioriterade åtgärder • Röjning av uppväxande gran utförs återkommande vid behov på utpekade platser för att gynna lövträd. • Röjning av sly vid parkmiljöer och gångvägar genomförs återkommande vart tredje år om behov finns. • Hantering av riskträd genomförs återkommande vid behov. • Veteranisering av unga lövträd och tillskapande av högstubbar utförs på utpekade platser inom tre år från reservatets bildande och därefter återkommande vid behov. • Rensning av groddamm utförs vart tredje år. Röjning kring dammen för att öka solinstrålning genomförs återkommande vid behov. • Informationsskyltar, entréer samt anlagda rast-, grill- och utsiktsplatser kontrolleras och underhålls löpande. • Kanadensiskt gullris vid västra entrén samt andra invasiva arter och icke inhemska arter med hög spridningsrisk bekämpas återkommande vid behov. Planens disposition I denna del beskrivs hur olika markområden och anordningar för friluftslivet ska skötas. Till skötselbeskrivningen av markområdena hör en skötselkarta (Figur 15). Varje yta har en beteckning för kategori och ett löpnummer. Beteckningen B1 står exempelvis för blandskogsområde 1. Området är indelat i skötselområden utifrån naturtyp, nuvarande tillstånd och behov av naturvårdande skötsel (Figur 15, Tabell 1). Målarter anges för respektive skötselområde utifrån naturtypens förutsättningar. Med målarter avses arter som har sina livsmiljöer i respektive skötseltyp och som kan användas vid uppföljning av naturvårdande skötsel i reservatet. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 24 (48) Tabell 1. Tabellen visar skötselområden med information om vilka naturtyper som ingår och vilka delområden som omfattas av skötseltypen. Skötselområden Naturtyper som Delområde ingår Fri utveckling Blandskog B1, B2 Våtmark V2 Granskog G1 Hällmarks- T1, T4, T6, T7, tallskog T8 Hassellundskötsel Hassellund H1, H2 Hällmarkstallskogsskötsel Hällmarks- T2, T3, T5, T9 tallskog Lövskogsskötsel Lövskog med L1, L2, L3, L4 ädellövinslag Triviallövskog L5, L6 Skötsel av damm Dammar V1, V3 Gräsmarksskötsel Gräsmark GR1 Skötsel övriga områden Gångväg Ö1 Lekplats Ö2 Hundrastgård Ö3 Entré sydöst Ö4 Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 25 (48) Figur 15. Skötselområden i Majroskogens naturreservat. Områdena visas utifrån natur- och skötseltyp. Områdesbeteckningarna anger naturyp (B = blandskog, G= granskog, H = hassellund, T = hällmarkstallskog, L = lövskog, V = våtmark, GR = gräsmark och Ö = övrig mark) med ett löpnummer. Skötselkartan kan ses i större format i bilaga 2 till skötselplanen. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 26 (48) Fri utveckling: Blandskog Delområden som avses: B1 och B2 Yta: 3,1 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Flerskiktad blandskog (B1 och B2) som utgör habitat och födosöksområde för fåglar, groddjur, insekter och fladdermöss. Trädskiktet är relativt ungt men strukturer som stående och liggande död ved av löv- och barrträd förekommer. Området har rekreativt värde med en känsla av skog och vildmark. Målbild Flerskiktad blandskog med stort lövinslag samt god tillgång på stående och liggande död ved. Ekologiskt viktiga element • Död ved • Naturvärdesträd Rekreativa värdeelement • Markerade stigar Målarter • Mindre hackspett • Grönsångare Åtgärder Området lämnas huvudsakligen för fri utveckling genom intern dynamik. Engångsåtgärder • Veteranisering och högstubbar av unga/klena lövträd för att öka mängden stående död ved inom 3 år från reservatets bildande. Punktåtgärder • Veteranisering och högstubbar av unga/klena lövträd för att öka mängden stående död ved vid behov. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 27 (48) Återkommande åtgärder • Inga återkommande åtgärder föreslås. Fri utveckling: Våtmark Delområden som avses: V2 Yta: 1,1 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Reservatets största våtmark kan i de västra delarna karaktäriseras som en trädklädd mosse med myrkaraktär, medan den i den östra delen övergår till mer kärrartad karaktär. Våtmarken domineras av spärrvitmossa i de västra delarna och här växer odon, skvattram, tranbär, tuvull och hjortron. I de östra delarna minskar inslaget av vitmossa till förmån för mossor vanliga i kärrmiljöer och olika starrarter. De västra delarna är relativt öppna med ett visst inslag av björk, medan de östra har ett tätare trädskikt med björk och sälg men även ung gran. Död ved finns i begränsad omfattning. Området utgör habitat och födosöksområde för fåglar, groddjur, insekter och fladdermöss. Området har rekreativt värde med en känsla av vildmark. Målbild Varierad våtmark med både myr- och kärrkaraktär och ostörd hydrologi. I östra delen flerskiktat trädskikt med förekomst av äldre björk och sälg. God tillgång på stående och liggande död ved. Ekologiskt viktiga element • Död ved • Ostörd hydrologi Rekreativa värdeelement • Markerade stigar tangerar i väst Målarter • Mindre hackspett • Grönsångare • Myrtypiska arter som tranbär, hjortron och skvattram Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 28 (48) Åtgärder Området lämnas huvudsakligen för fri utveckling genom intern dynamik. Engångsåtgärder • Inga engångsåtgärder föreslås. Punktåtgärder • Veteranisering och högstubbar av unga/klena lövträd för att öka mängden stående död ved vid behov. • Gynna lövträd – slyröja och gallra barrträd. Återkommande åtgärder • Inga återkommande åtgärder föreslås. Fri utveckling: Granskog Delområden som avses: G1 Yta: 2,2 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Äldre granskog med lång trädkontinuitet. Området har en viktig funktion för biologisk mångfald knuten till skogens naturskogsartade karaktär. Naturtypen är värdefull för exempelvis svampar, mossor, lavar, fåglar och insekter. Värdearter som förekommer i området är bland annat ullticka, rynkskinn och granbarkgnagare. Skogen har även stort rekreativt värde med skogs- och vildmarkskänsla. Målbild Naturskogsartad granskog med en rik förekomst av strukturer som gamla grova träd och död ved i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. Ekologiskt viktiga element • Död ved av gran • Gamla granar Rekreativa värdeelement • Markerade stigar Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 29 (48) Målarter • Ullticka • Granbarkgnagare Åtgärder Området lämnas för fri utveckling genom intern dynamik. Engångsåtgärder • Inga engångsåtgärder föreslås. Punktåtgärder • Inga punktåtgärder föreslås. Återkommande åtgärder • Inga återkommande åtgärder föreslås. Fri utveckling: Hällmarkstallskog Delområden som avses: T1, T4, T6, T7, T8 Yta: 29,4 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Flerskiktad hällmarkstallskog med inslag av mycket gamla och vidkroniga tallar och bitvis inslag av yngre ek. Hällmarkstallskogen utgör en viktig miljö för barrskogslevande arter, exempelvis vedsvampar, marksvampar, fåglar och vedlevande insekter. Förekommande värdearter är bland annat motaggsvamp, tallticka, grovticka och reliktbock. Området har inslag av stående och liggande död ved i olika nedbrytningsgrad. Stort rekreativt värde med skogs- och vildmarkskänsla. Inom område T4 finns en fornlämning i form av en brytningsyta/kvartsbrott. Målbild Västlig taiga (9010). Urskogsartad hällmarkstallskog med rikt inslag av äldre, vidkroniga tallar samt yngre tall som kan utgöra möjliga efterträdare. Riklig förekomst av stående och liggande död ved. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 30 (48) Ekologiskt viktiga element • Död ved av tall • Gamla tallar • Hålträd Rekreativa värdeelement • Markerade stigar • Fornlämning (T4) • Grillplats • Jättegryta Målarter • Reliktbock • Tallticka • Motaggsvamp Åtgärder Området lämnas huvudsakligen för fri utveckling genom intern dynamik. Fornlämningen är skyddad enligt 2 Kap. kulturmiljölagen och får inte komma till skada vid skötselåtgärder. Exempelvis får den inte övertäckas av död ved eller dyl. Råder osäkerhet kring en viss åtgärds påverkan på fornlämningar måste länsstyrelsen kontaktas. Engångsåtgärder • Inga engångsåtgärder föreslås. Punktåtgärder • Friställning av tallar för att skapa solbelyst ved samt möjliggöra utveckling av vidkroniga tallar som kan utgöra boträd för rovfåglar utifrån reservatsförvaltarens förutsättningar. • Utplacering av grov död ved i solbelysta lägen utifrån reservatsförvaltarens förutsättningar utan att förorsaka markskador eller skador på fornlämningen. • Bekämpning av invasiva samt icke inhemska arter med hög spridningsrisk som vresros i T1. Återkommande åtgärder • Inga återkommande åtgärder föreslås. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 31 (48) Hassellundsskötsel: Hassellund Delområden som avses: H1, H2 Yta: 1,1 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Skötseltypen utgörs av hassellundsmiljöer med inslag av äldre gran, asp och al. Viss kontinuitet av hassel förekommer. Naturtypen är värdefull för arter gynnade av lundmiljöer, exempelvis kärlväxter, fåglar och insekter. Förekommande värdearter är bland annat hasselticka, blåsippa och vätteros. Området närmast vägen vid H2 utgör en lågpunkt vid skyfall. Målbild Hassellund med äldre och vidväxta hasselbuketter samt med ett örtrikt lundartat fältskikt. Inslaget av uppväxande ung gran och asp i området ska vara sparsamt. Ekologiskt viktiga element • Gammal hassel Rekreativa värdeelement • Markerade stigar Målarter • Blåsippa • Vätteros Åtgärder Åtgärder för att stärka områdets hasselbestånd och gynna kärlväxtfloran genom exempelvis röjning av inväxande gran. Engångsåtgärder • Inga engångsåtgärder föreslås. Punktåtgärder • Inga punktåtgärder föreslås. Återkommande åtgärder • Röjning av inväxande gran vid behov, minst vart 10:e år. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 32 (48) Hällmarkstallskogsskötsel: Hällmarkstallskog Delområden som avses: T2, T3, T5, T9 Yta: 14,1 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Hällmarkstallskog med viss åldersspridning från unga till medelålders tallar. Enstaka hålträd och ett sparsamt inslag av död ved förekommer i området. Miljön är viktig för barrskogslevande arter exempelvis vedsvampar, marksvampar, fåglar och vedlevande insekter. Förekommande värdearter är bland annat motaggsvamp, tallticka och vintertagging. Målbild Hällmarkstallskog med inslag av äldre, vidkroniga tallar samt yngre tall som kan utgöra möjliga efterträdare. Riklig förekomst av stående och liggande död ved. Ekologiskt viktiga element • Åldersspridning bland tallar • Död ved av tall • Hålträd Rekreativa värdeelement • Huvudentré (T2) Målarter • Reliktbock • Motaggsvamp • Tallticka Åtgärder Åtgärder för att stärka områdets tallskogsvärden, öka andelen gamla, grova och vidkroniga träd samt inslaget av död ved i olika nedbrytningsstadier. Engångsåtgärder • Gynna enstaka tall genom friställning inom 10 år. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 33 (48) Punktåtgärder • Friställning av tallar för att skapa solbelyst ved samt möjliggöra utveckling av vidkroniga tallar som kan utgöra boträd för rovfåglar. Åtgärderna utförs utifrån reservatsförvaltarens förutsättningar. • Tillförsel av grov död ved i solbelysta lägen utifrån reservatsförvaltarens förutsättningar. Återkommande åtgärder • Inga återkommande åtgärder föreslås. Lövskogsskötsel: Lövskog med ädellövinslag Delområden som avses: L1, L2, L3, L4 Yta: 4,1 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Blandlövskog och lövskogsbryn med visst inslag av ädellövträd samt hassel. Trädslag som förekommer är asp, björk, sälg, rönn, ek, tall och gran. Området har ett visst inslag av döda och döende gamla lövträd och bitvis rikligt med lövsly av asp och sälg. Miljön är värdefull för exempelvis fåglar och fladdermöss. Område L2 ligger i anslutning till anlagda groddammar och kan fungera som födosöks- och övervintringshabitat för groddjur. Ett antal aspar med bohål förekommer i området. Målbild Flerskiktade lövskogsmiljöer och lövskogsbryn med varierat trädskikt och inslag av ädellövträd samt blommande och bärande träd och buskar samt örtrikt fältskikt. Förekomst av äldre lövträd och hålträd, stående och liggande död ved. Förekomst av strukturer för övervintrande groddjur såsom stensamlingar, högar med stammar och stockar (L2). Ekologiskt viktiga element • Bärande buskar och träd • Hålträd • Äldre äldellövträd Rekreativa värdeelement • Informationsskylt Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 34 (48) • Markerade stigar Målarter • Olika arter av fladdermöss • Olika arter av hackspettar • Olika arter av groddjur (L2) Åtgärder Inom dessa områden är det viktigt att ingen eller begränsad belysning tillkommer som kan störa djurlivet. Eventuell belysning ska anpassas så att den inte stör nattaktiva djur. Bärande buskar gynnas genom att dessa sparas vid eventuell röjning. Iordningställande åtgärder • Röjning av aspsly (L3 och L4) – inom 1 år. • Bekämpning av kanadensiskt gullris i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft (utanför L2 i direkt anslutning till reservatet). Engångsåtgärder • Gynna enstaka ek genom friställning inom 10 år. Punktåtgärder • Åtgärder för att öka tillgången på stående död ved, exempelvis veteranisering och tillskapande av högstubbar. Åtgärderna utförs utifrån reservatsförvaltarens förutsättningar. • Ytterligare bekämpning av kanadensiskt gullris vid behov (L2). Återkommande åtgärder • Röjning av inväxande gran vid behov, minst vart 10:e år. • Lätt röjning och gallring av lövträd vid behov. Gynna blommande och bärande träd och buskar vid röjning för att gynna insekter och fåglar. Eventuell ringbarkning av yngre aspträd (L4). Lövskogsskötsel: Triviallövskog Delområden som avses: L5, L6 Yta: 0,88 ha Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 35 (48) Beskrivning av nuvarande tillstånd Skötselområdet utgörs av triviallövdominerad skog som uppkommit genom igenväxning av före detta åkermark. I området finns även spår av äldre trädgårdsmark. Trädskiktet utgörs huvudsakligen av björk med visst inslag av asp. Markfloran är trivial och utgörs av arter knutna till igenväxningsmark och näringsrika förhållanden. Området genomkorsas av en kraftledningsgata utan högre naturvärden. Närmast Örbyleden i syd finns ett lövrikt skogsbryn som domineras av ung asp med inslag av sälg och apel. Målbild Flerskiktade lövskogsmiljöer med varierat trädskikt och med inslag av blommande och bärande träd och buskar. Välutvecklat lövskogsbryn mot Örbyleden. Ekologiskt viktiga element • Bärande buskar och träd Rekreativa värdeelement • Informationsskylt Målarter • Olika arter av pollinerande insekter Åtgärder Bärande träd och buskar, exempelvis sälg och apel, gynnas genom att dessa sparas vid eventuell röjning. För att gynna hålhäckande fåglar kan holkar sättas upp i området. Engångsåtgärder • Uppsättning av fågelholkar för att gynna hålhäckande arter. Punktåtgärder • Inga punktåtgärder föreslås. Återkommande åtgärder • Lätt röjning av lövträd vid behov. Gynna blommande och bärande träd och buskar vid röjning för att gynna insekter och fåglar. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 36 (48) Skötsel av damm: Anlagd groddamm Delområde som avses: V1, V3 Yta: 0,5 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Reservatets anlagda vattenmiljöer utgörs av två groddammar: Majrodammen och SL-dammen. Majrodammen anlades 2012 inom ramen för projektet "Groddjur i Stockholm" (2011-2013). Dammen är i dagsläget beskuggad och även torrlagd under delar av året och är därmed inte lämplig som lekmiljö för groddjur i sitt nuvarande tillstånd. Ett antal mindre, naturliga småvatten förekommer i reservatet men de omfattas av skogliga skötselområden. SL-damm är en av tre dammar som tillskapades som kompensation i samband med bygget av SL:s bussdepå. De andra två dammarna ligger i omedelbar närhet till denna, dock utanför reservatsgränsen. Samtliga dammarnas utformning är inte idealisk och uttorkning verkar vara huvudproblematiken. Groddjurspopulationen i detta område har minskat avsevärt. Under senaste inventeringen 2023 kunde enbart ett fåtal mindre vattensalamandrar observeras. Dammarna är i stort behov av restaurering (Calluna 2023). Målbild Groddjursdamm med solinstrålning som håller vatten större delen av året. Dammen med omgivande naturmiljö utgör en värdefull miljö för exempelvis groddjur, fåglar, insekter och fladdermöss. Viss förekomst av växtlighet och död ved som erbjuder skydd. Tillgång till övervintringsmiljöer i anslutning till dammen. Ekologiskt viktiga element • Småvatten Rekreativa värdeelement • Informationsskylt, spänger Målarter • Vanlig groda • Mindre vattensalamander Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 37 (48) Åtgärder Åtgärder för att stärka områdets funktion för arter knutna till våtmarksmiljöer, exempelvis groddjur, insekter, fåglar och fladdermöss. Engångsåtgärder • Säkerställ tillgång till övervintringsmiljöer i form av t.ex. död ved i nära anslutning till dammen inom 3 år från reservatets bildande. • Fördjupning av dammen för att förbättra hydrologin inom 5 år från reservatets bildande (V1) • Åtgärder för att säkra tillräcklig hydroperiod bör genomföras inom 2 år från reservatets bildande (V3). Möjlighet till återintroduktion av groddjur bör utvärderas för genomförande efter att dammens hydrologi förbättrats. Punktåtgärder • Röjning kring dammen för att öka solinstrålningen vid behov. Spara träd i norrläge närmast dammen för att ge vindskydd (V1) • Viss gallring/röjning av träd/vegetation längs depåns staket för att öka solinstrålningen österifrån vid behov (V3). Återkommande åtgärder • Röjning av inväxande gran vid behov, minst vart 10:e år. • Återkommande rensning av skräp i dammen enligt reservatsförvaltarens rutiner. • Rensning av växtlighet i dammen för att motverka igenväxning vart 3:e år eller vid behov. Gräsmarksskötsel: Slåtteräng Delområden som avses: G1 Yta: 0,1 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Skötselområdet utgörs av en slåtteryta med enstaka löv- och fruktträd. Genom området löper en gång- och cykelbana som leder upp till Oppundaparken. Målbild Blomrik äng med välskötta frukt- och lövtträd. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 38 (48) Ekologiskt viktiga element • Fruktträd • Ängsblommor Rekreativa värdeelement • Gång- och cykelbana • Informationsskylt Målarter • Olika arter av pollinerande insekter Åtgärder Punktåtgärder • Inga punktåtgärder föreslås. Engångsåtgärder Inga engångsåtgärder föreslås. Återkommande åtgärder • Årligen: Sen slåtter med upptag • Beskärning av fruktträd vid behov Övriga ytor ej naturmark Delområden som avses: Ö1, Ö2, Ö3, Ö4 samt vägar mm. Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområde Ö1 som utgörs av grusvägen som har anlagts på ett ledningsstråk och som i dag används som gång- och cykelväg. Delområde Ö2 utgörs av Oppundaparken med en lekplats, ett utomhusgym, en bollplan och en grillplats. Delområde Ö3 som är en hundrastgård. Delområde Ö4 som utgörs av sydöstra huvudentrén vid Getfotsvägen. Målbild Delområde Ö1 utgör en lättframkomlig gång- och cykelväg. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 39 (48) Delområde Ö2 utgör ett attraktivt och tryggt parkområde som utgör mötesplats och erbjuder möjlighet till lek och motion för olika åldersgrupper. Delområde Ö3 utgör en funktionell hundrastgård. Delområde Ö4 utgör en tydlig och inbjudande entré. Återkommande åtgärder: • Delområde Ö2 och Ö3: Skötsel enligt stadsdelsförvaltningens skötselanvisningar. Skötsel av gång- och cykelvägar, stigar, och övriga anordningar för friluftsliv, rekreation och lek Beskrivning av nuvarande tillstånd I reservatet finns gång- och cykelvägar, del av gång- och cykelbro över Örbyleden samt ett nätverk av stigar som löper genom skogen. Gång- och cykelvägar i form av en stor grusväg som har anlagts på ett ledningsstråk samt mindre asfalterade vägar och stigar möjliggör för besökare att enkelt ta sig runt i reservatet och ta del av den variation av naturmiljöer som finns där. Området som ska skötas utgörs av gång- och cykelvägar, gång- och cykelbro samt markerade stigar, markerat i Figur 14. Skötselområdet omfattar även sidoområdet 1-2 meter utanför gång- och cykelvägar (mätt åt båda hållen från vägens ytterkanter). I reservatet finns flera anläggningar för lek och motion såsom lekplats, bollplan och utegym samt anläggningar för social samvaro och vila såsom grill- och sittplatser. Målbild Tillgänglig information och lätt att hitta inom reservatet Tillgängligheten och orienterbarheten är goda genom tydliga entréer, skyltning och vägvisare. Vid de större entréerna finns tillgängliga informationstavlor om reservatets värden och föreskrifter och om anläggningar som cykelparkering och sittmöjligheter. Inom reservatet finns det tillgänglighetsanpassade alternativ för personer med funktionsnedsättning. Grusvägen/gång- och cykelvägen som har anlagts på ledningstråket är lättframkomliga. Längs den finns en tillgänglighetsanpassad rast- och grillplats. På Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 40 (48) sikt undersöks möjligheten att komplettera området med året-runt- toalett i Oppundaparken. Gång- och cykelvägar, gång- och cykelbro och stigar Det övergripande målet för skötseln av gång- och cykelvägarna, gång- och cykelbron och stigarna är att dessa ska vara framkomliga och kännas säkra, men att de ska skötas så lite som möjligt för att inte störa den naturmiljö som de går genom. Träd- och buskskiktet närmast gång- och cykelvägarna och gång- och cykelbron är luckigt och glest. Friluftsanordningar, lek- och motionsutrustning Friluftsanordningar, som sittplatser, rastplatser och grillplatser hålls i gott skick. Lek- och motionsutrustning uppmuntrar till rörelse samt hålls säkra och i gott skick. Hundrastgård Hundar ska vara kopplade inom reservatet utanför utpekade hundrastplatser. I hundrastgården vid reservatets västra entré får hundar vara utan koppel. Rekreativa värdeelement • Gång- och cykelvägar, stigar • Utegym • Bollplan • Lekplats • Grillplatser • Sittplatser • Informationsskyltar Åtgärder Iordningställande åtgärder • Uppsättning av reservatsskyltar och vägvisare (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). • Uppmärkning av stigar (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 41 (48) • Anläggning av entréer (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). • Anläggning av en tillgänglighetsanpassad grill- och rastplats intill grusvägen (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). Ytterligare grill- och rastplatser kan anläggas på lämpliga platser vid behov. • Anläggning av sittplatser vid utsiktspunkten (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). • Anläggning av rastplats på lämplig plats inom ett utvalt område (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). Ytterligare flera rastplatser kan anläggas vid behov. • Förbättra tillgänglighet av stigen som ansluter till Gubbängens IP (i samband med inrättande av reservatet men inte senare än inom ett år från att reservatsbeslutet har vunnit laga kraft). Engångsåtgärder • Anpassning av befintlig belysning för fladdermöss och andra nattaktiva djur görs i enlighet med stadens belysningsstrategi. Belysning som når skogsområden och bryn bör avskärmas, alternativt om möjligt vara helt släckt under dygnets mörka timmar, liksom gryning och skymning, under perioden 1 maj till 31 oktober. Andra åtgärder kan vara att utforma och rikta armaturer för att inte sprida ljus ut i naturmarken, hålla en låg ljusintensitet, tidsmässigt styra belysningen och ha långa våglängder (allra helst rött ljus). Rörelsedetektorer kan användas (vid byte av armaturer). • Förbättra underlaget på gång-och cykelvägen som sträcker sig genom området i öst-västlig riktning med exempelvis stenmjöl för jämnare underlag. Punktinsatser • Borttagande av riskträd. Det kan finnas skäl att ta ned träd som är på väg att falla för att undvika personskador eller skador vid gång- och cykelvägar och i Oppundaparken. Efter besiktning och riskbedömning kan slutsatsen vara att det är nödvändigt att fälla trädet eller göra en högstubbe. Fällda träd och borttagna delar placeras ut så nära platsen där de togs ned som möjligt, utan att de avgrenas. Målet är att fallna träd ska bevaras i så långa segment som möjligt och endast kapas upp i mindre delar om det krävs för att flytta träden. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 42 (48) • Avlägsnande av grenar och stammar som ligger över gång- och cykelvägar och utmärkta stigar. • Uppsättning av parkbänkar och liknande åtgärder för att öka tillgängligheten i området. Återkommande åtgärder • Lek- och motionsutrustning kontrolleras regelbundet fyra gånger per år enligt gängse standard så att funktion och säkerhet upprätthålls. • Gång-och cykelvägar inklusive gång- och cykelbron över Örbyleden ska hållas i gott skick. Tillsyn av stigar, stigmarkeringar och anläggningar utförs två gånger om året inom hela reservatet. • Selektiv röjning av sly längs gång- och cykelvägar och gång- och cykelbron över Örbyleden vid behov. Uppkommande blommande och/eller bärande träd och buskar så som slån, berberis, hagtorn, rönn, hassel och sälg sparas. • Anordningar som skyltar och gränsmarkeringsstolpar, grill- och sittplatser ska kontrolleras årligen och trasiga eller på annat sätt skadade delar byts ut eller rengörs. Tidsplan för att uppnå målbild Målbilden uppnås när skötseln implementeras. Uppföljning och dokumentation Naturvårdsförvaltaren bör dokumentera utförda åtgärder samt annat som kan vara av intresse för förvaltningen och skötsel av naturreservatet. Dokumentationen är väsentlig då den ska ligga till grund för fortsatta åtgärder inom området, eventuell justering av skötselåtgärder och som underlag för eventuell revidering av skötselplanen. Dokumentationen bör sammanställas årligen. Vid dokumentation bör bland annat anges: - Plats för skötselåtgärden, åtgärdens art och tidpunkt för utförande. - Notering om åtgärdens effekt. - Kostnader för åtgärden. Det är även av stort värde om åtgärder och förändringar dokumenteras fotografiskt. Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 43 (48) Referenser Tryckta källor Anders Jönsson Landskapsarkitekter AB, Ekologigruppen, 2012. Majroskogen. Underlag till frilufts- och rekreationsplan. Conec, 1995. Reviderad 2007. Skötselplan Majroskogen. Ekologigruppen, 2025. Våtmarker i Stockholms stad. Åtgärdsförslag för restaurering eller skapande av nya våtmarker på utvalda platser i kommunen. Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023. Habitatnätverk i Stockholms stad 2022. Landskapsekologiskt och metodisk fördjupande rapport. Ohlin, V., Granberg, M., 2023. Inventering av groddjur i Stockholms stad – Miljöövervakning 2023. Calluna AB. Skogsstyrelsen, 2015. Registrerad nyckelbiotop N463-2015. Skogsstyrelsen, 2015. Registrerad nyckelbiotop N464-2015. Skogsstyrelsen, 2015. Registrerad nyckelbiotop N468-2015. Skogsstyrelsen, 2015. Registrerad nyckelbiotop N472-2015. Skogsstyrelsen, 2015. Registrerad nyckelbiotop N474-2015. Skogsstyrelsen, 2019. Bedömning om biotopskydd som lämplig skyddsform på ett urval av Stockholms stads skogsområden. SLU ArtDatabanken, 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Tranberg, A., 2008. Majroskogen. Ett underskattat natur- och friluftsområde i Stockholms citys närhet. Stockholms naturskyddsförening. WSP Sverige AB, 2024. Naturvärdesinventering Majroskogen. Naturvärdesinventering inför inrättande av naturreservat. Digitala källor Lantmäteriet 2024. Historiska kartor, digitalt kartarkiv. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk- information/Historiska-kartor/ SGU 2024. Sveriges Geologiska Undersökning, kartvisaren. https://apps.sgu.se/kartvisare Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 44 (48) Bilagor Bilaga A Åtgärdsöversikt Tabell 1: Översikt över åtgärder för iordningställande Åtgärder Prioritet Delområde När Utmärkning av 1 Längs med Inom 1 år reservatsgräns reservatsgränsen Uppsättning av 1 I anslutning till Inom 1 år informationsskyltar entréer Anläggning av 1 På anvisade platser, se Inom 1 år rastplats och Figur 13 eldplatser Utmärkning av stigar 1 Utvalda stigar i hela Inom 1 år reservatet Förbättra 1 L3 (och L4 vid Inom 1 år stigunderlag vid entré behov) som ansluter till Gubbängens IP Bekämpning av 1 I anslutning till västra Inom 1 år kanadensiskt gullris entrén, vid bussterminalen. Röjning av aspsly 1 L3 och L4 Inom 1 år Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 45 (48) Tabell 2: Översikt över engångsåtgärder Åtgärder Prioritet Delområde När Veteranisering av 1 B1, B2 Inom 3 år lövträd och tillskapande av högstubbar Säkerställ tillgång till 1 V1 Inom 3 år övervintrings-miljöer vid groddamm Åtgärder för att säkra 1 V3 Inom 2 år tillräcklig hydroperiod Fördjupning av 2 V1 Inom 5 år groddamm för att förbättra hydrologin Gynna enstaka ekar 2 L1, L2, L3, L4 Inom 10 år genom friställning Miljöberikning av 2 Ö3 Inom 5 år hundrastgård Uppsättning av 2 L5, L6 Inom 5 år fågelholkar Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 46 (48) Tabell 3: Översikt över löpande/återkommande åtgärder Åtgärder Prio- Del- När Hur ofta ritet område Kontroll och 1 På anvisad Årligen Åter- underhåll av grill- plats, se Figur kommande och rastplatser 13 Tillsyn av stigar, 1 Hela 2 ggr/år Åter- stigmarkeringar och reservatet kommande anläggningar Underhåll av 1 Entréer Vid behov Åter- informations-skyltar kommande Städning av 1 Hela Enligt Åter- rastplatser reservatet reservats- kommande förvaltarens rutiner Slyröjning av 1 Ö1, Ö2, Ö3, Vart 3:e år Åter- parkmiljöer och Ö4 eller vid kommande gångvägar samt Hantering av behov hantering av riskträd sker riskträd vid behov i hela reservatet Bekämpning av 1 I anslutning Vid behov Punkt- kanadensiskt gullris till västra åtgärd entrén, vid bussterminale n. Röjning av 1 H1, H2, L1, Vid behov, Åter- inväxande gran för L2, L3, L4, minst vart kommande att gynna lövträd V1, V2 10:e år (Punktåtgär d i V2) Veteranisering av 1 L1, L2, L3, Vid behov Punkt- lövträd och L4 utifrån åtgärd tillskapande av reservats- högstubbar förvaltarens förutsättningar Rensning av 1 V1, V3 Vart 3:e år Åter- växtlighet i eller vid kommande groddamm behov Röjning kring damm 1 V1, V3 Vid behov Punkt- för att öka åtgärd solinstrålning Friställning av grova 2 T1, T2, T3, Vid behov Punkt- tallar och potentiella T4, T5, T6, åtgärd boträd för rovfåglar T7, T8, T9 Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 47 (48) Utplacering av grov 2 T1, T2, T3, Utifrån Punkt- död ved i solbelysta T4, T5, T6, reservats- åtgärd lägen T7, T8, T9 förvaltarens förutsättningar Lätt röjning av 2 L1, L2, L3, Vid behov Åter- lövträd. Gynna L4, L5, L6 kommande blommande och bärande träd och buskar vid röjning för att gynna insekter och fåglar Förslag till skötselplan Majroskogens naturreservat 48 (48) Bilaga B Skötselkarta --- [Bilaga - Samrådsredogörelse (enbart i SBN).pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2024-07968 Gundula Kolb Sida 1 (20) Telefon 2026-01-30 Samrådsredogörelse för Majroskogens naturreservat delar av Gubbängen 1:1, Tallskogen 1.1, Örby1:4 och Svedmyra 1:1 i stadsdelen Hökarängen, Dnr 2024-07968 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 2 (20) Innehåll Inledning....................................................................................................3 Förslagets syfte och huvuddrag.........................................................................3 Sammanfattning av samrådet............................................................................3 Föreslagna förändringar..........................................................................6 Sammanfattade synpunkter....................................................................8 Allmänt om samrådet.........................................................................................8 Allmänt om naturreservatsförslaget...................................................................8 Naturreservatsgräns...........................................................................................8 Föreskriftskarta................................................................................................11 Förslag till beslut..............................................................................................11 Skötselplan.......................................................................................................14 Genomförande.................................................................................................16 Skötsel.............................................................................................................17 Övriga frågor....................................................................................................18 Remissinstanser utan synpunkter........................................................20 Sammanvägt ställningstagande............................................................20 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 3 (20) Inledning Förslagets syfte och huvuddrag Föreslagen yta för naturreservat är cirka 58,6 hektar och omfattar stora delar av Majroskogen som ligger mellan Svedmyra och Stureby i norr, Tallkrogen i öst, Gubbängen och Hökarängen i syd och Bandhagen i väst. Majroskogen utgör ett kärnområde inom stadens ekologiskt särskilt betydelsefulla blågröna infrastruktur, även kallad ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Området är en skog med höga naturvärden som utgör ett välbesökt rekreationsområde. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar samt bergbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik. Området ger möjlighet till motion, lek och friluftsaktiviteter. Detta ska säkras och stärkas på ett hållbart sätt som inte äventyrar naturvärdena. Sammanfattning av samrådet Hur samrådet bedrivits Samråd för naturreservatet pågick mellan den 1 och 30 oktober 2025 med möjlighet till förlängning. Flera remissinstanser begärde förlängning av svarstiden. Det sista yttrande inkom 21 november 2025. Information om samrådet skickades ut till berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen, berörda myndigheter och nämnder samt ett urval av berörda föreningar och intresseorganisationer. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i Kulturhuset Fanfaren, Farstagången 14 C, Farsta och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i SVD den 1 oktober 2025, i DN den 2 oktober 2025 och i lokaltidningen Mitt i stadsdelarna Årsta- Enskede, Liljeholmen-Älvsjö och Farsta-Sköndal den 4 oktober 2025. Samrådsmöte hölls den 14 oktober 2025 kl. 16.30-18.30 på Farsta gård i huset Ladan där cirka 25 personer närvarade. Under samrådsperioden inkom det totalt 29 yttranden till stadsbyggnadskontoret. SGU och Tele2 avstod att yttra sig. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 4 (20) Efter samrådsperioden har fortsatt dialog förts med Tele2, en sakägare som dock valde att avstå från ett formellt yttrande. Dessutom kontaktade Tumba-Mälarhöjden OK kommunen efter samrådsperioden och lämnade synpunkter rörande reservatsföreskrifterna. Huvudsakliga synpunkter De inkomna yttrandena berörde framförallt avgränsning av reservatet, formulering av enstaka föreskrifter, formuleringar i skötselplanen, underhåll av ledningar och tillgängliggörande av reservatet. Länsstyrelsen tillstyrkte förslaget och lämnade några synpunkter som berörde formuleringen av ett fåtal föreskrifter, layout av föreskriftskartan och önskan om generell korrekturläsning. Skogsstyrelsen förordade att området får ett långsiktigt skydd som naturreservat och lyfte att frihuggning av naturvårdselement bör tillåtas i områden där fri utveckling föreslås. Från sakägarna (Ellevio, Svenska Kraftnät och SVOA), inkom synpunkter om hantering av elledningar som är utpekade som riksintresse för totalförsvarets civila del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i reservatsbeslutet samt om underhåll av befintliga ledningar. I dialog med Tele2 lyftes ett eventuellt framtida behov av att anlägga en dieselgenerator vid mobilmasten för att hålla igång mobilnätet vid kris. Exploateringskontoret svarade på remissen med delegation från exploateringsnämnden. Exploateringskontoret ser positivt på förslaget till inrättande av naturreservatet inklusive förslagen skötselplan och de åtgärder som förbättrar skogens tillgänglighet. Vidare lämnade kontoret en detaljsynpunkt kring skötseln av ett delområde. Kontoret upplyser om att den föreslagna gränsdragningen av naturreservatet i söder längs Målkurvans norra sida släcker ut möjligheterna att planlägga för bebyggelse längs gatan. Även övriga nämnder ser positivt på förslaget. Miljöförvaltningen önskade att alternativet om dämning och vätning av delområde H2 i skötselplanen ska utgå. Fastighetskontoret, idrottsförvaltningen, trafikkontoret och Farsta stadsdelsförvaltning lämnade synpunkter rörande avgränsningen av reservatet. Farsta stadsdelsförvaltning belyste vikten att tillräckligt medel för årliga driftkostnaden för skötseln av reservatet tilldelas stadsdelsförvaltningen samt önskade att den befintliga ledningsschakten som går genom området omvandlas till en gång- och cykelväg och finansieras i samband med reservatsinrättandet för att säkerställa tillgänglighet. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 5 (20) Stadsmuseet önskade några kompletteringar rörande kulturmiljön i både förslag till beslutet samt skötselplanen. Region Stockholm bedömde att förslaget till Majroskogens naturreservat är förenligt med den gällande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050). Region Stockholm förutsätter att inrättandet av Majroskogens naturreservat inte medför någon inskränkning i möjligheten att i framtiden utveckla depån för fler fordon inom befintlig yta, med eventuell påverkan på buffertzonen. Skönhetsrådet tillstyrkte förslaget till naturreservat men erinrade om en ytterligare analys av gränsdragningen, förtydligade entréer samt ett värnande av urskogskaraktären. Naturskyddsföreningen lämnade synpunkter kring avgränsning av reservatet, skötselplanen samt hur reservatet kan tillgänggöras. Vidare lyfte de behovet av att restaurera groddammarna vid bussdepån och att ta höjd för en framtida ekodukt i föreskrifterna. De lämnade även förslag på kompletterande utredningar. IFK Enskede ställde sig positivt på inrättandet av naturreservatet. Orienteringsklubben använder skogen främst för träning och ibland för mindre klubbtävlingar. Klubben ansåg att A11 behöver förtydligas för att inte begränsa nyttjande av skogen från allmänheten. Av de 13 privatpersoner som yttrade sig under samrådsperioden motsatte sig en person förslaget på grund av inskränkningar som reservatet medför såsom kopplingstvång för hundar. De övriga ställde sig positiva till reservatsförslaget. Flera synpunkter rörande avgränsning av reservatet lämnades. Vidare lämnades bland annat förslag på tillgängliggörande av reservatet, skyltning och skötsel. Sammanvägt ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att inrätta Majroskogens naturreservat. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet samt efterföljande dialog mellan berörda förvaltningar har samrådsförslaget reviderats något. Revideringar rör huvudsakligen: • mindre justeringar av reservatsgränsen • kompletteringar och förtydligande av reservatsföreskrifterna • mindre revideringar och kompletteringar i skötselplanen Sammanfattningsvis gör stadsbyggnadskontoret bedömningen att inga stora/väsentliga förändringar av förslaget till reservatsbeslut har behövts göras efter samråd. Därmed bedömer kontoret att inget nytt samråd krävs. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 6 (20) Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet och efterföljande dialog har följande ändringar gjorts: Reservatsgräns I väster intill SL-depån har gränsen utökats för att inkludera en av tre groddjursdammar i reservatet. I nordost har gränsen utökats för att inkludera en viktig entré på Herrhagsvägen i reservatet. På norra sidan har en elnätsstation lämnats utanför reservatet. Reservatsgränsen har finjusterats i sin helhet under inmätning i fält i dialog med miljöförvaltningen och exploateringskontoret. Föreskriftskarta Synligheten av föreskriftsområden på föreskriftskartan har förbättrats i enlighet med länsstyrelsens synpunkter. Förslag till beslut Syftet med naturreservatet Syftesformuleringen har förkortats något. Föreskrifter A föreskrifterna har kompletterats med tre tillståndspliktiga åtgärder rörande anläggning av ekodukt över Örbyleden, anläggning av dieselgenerator vid befintlig mast och åtgärder som syftar på att förnya eller förstärka transmissionsnätet för el inom området för riksintresset. Flera andra föreskrifter bl. a. om förbudet att fälla träd och skada vegetation, har förtydligats. B föreskrifterna har förtydligats rörande vissa skötsel- och underhållsåtgärder. Vidare har B15 kompletterats med en upplysning om att åtgärderna är tillståndspliktiga. Flera av C föreskifterna har förtydligats. Undantag för koppeltvång för hundar har ändrats från att gälla inom hundrastgård till att gälla inom utpekade hundrastplatser. Idag får man tälta i de delar av skogen som inte är planlagda. För att få samma regler för hela reservatet har en förbjud mot tältning lagts till. Tillståndsplikt för att 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 7 (20) anordna tävlingar, marknader, event eller liknande under perioden 1 augusti – sista februari har ändrats från att gälla arrangemang med flera än 100 deltagare till att gälla arrangemang med fler än 300 deltagare. Även flera undantag (D föreskrifterna) har förtydligats bland annat för att bemöta sakägarnas och privatpersonens synpunkter om underhåll av ledningar och anläggningar. Upplysningar Under Upplysningar har ett stycke om lag om tillsyn över hundar och katter lagts till. Även texten om hundar och camping under Lokala ordningsföreskrifter har kompletterats. Skälen för kommuns beslut Värdebeskrivningen för naturmiljö och kulturmiljö har kompletterats. I övrigt har en språkgranskning samt några redaktionella ändringar genomförts. Skötselplan Kartorna och bilagorna i skötselplanen har uppdaterats och en källförteckning har lagts till. Beskrivningen av naturvärden har kompletterats. Skötseltyp för delområde L2 ändrades från Fri utveckling till Lövskog med ädellövsinslag. I samband med utvidgning av reservatet intill SL depån har ett nytt delområde (V3, groddammen) lagts till under skötseltyp Skötsel av dammar. I samband med utvidgning av reservatet intill Herrhagsvägen har ett nytt delområde (G1) med skötseltyp Gräsmarksskötsel lagts till. För delområde H2 har det alternativa skötselförslaget rörande återvätningsåtgärder tagits bort. I övrigt har en språkgranskning samt några redaktionella ändringar genomförts. Ändringar som har genomförts bedöms inte som väsentliga och har skett i dialog med exploateringskontoret och miljöförvaltningen. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 8 (20) Sammanfattade synpunkter Nedan redovisas sammanfattningar av de synpunkter som inkom under samrådet ämnesvis. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Inkomna synpunkter i ärendet kan återfinnas på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4. Allmänt om samrådet En privatperson förslog att flytta samrådsmötet/öppet hus från Farsta gård till bibliotek i Gubbängen som ligger närmare Majroskogen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkten. Lokalen kunde dock inte bytas med kort varsel då information hade redan gått ut brett. Allmänt om naturreservatsförslaget En privatperson motsatte sig förslaget på grund av hon upplevde att reservatet medför många begräsningar. Som exempel lyfte hon att hundrastområdet kommer att försvinna i samband med reservatsbildningen på samma sätt som det har gjorts vid andra reservatsbildningar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten. Hundrastplatser regleras genom stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter, och beslut om sådana fattas separat. Idag finns både ett hundrastområde och en hundrastgård. Precis som i stadens andra naturreservat kommer hundar behöva hållas kopplade utanför särskilt utpekade hundrastplatser (C6). Detta för att visa hänsyn till växtlighet, djur och andra besökare. I samband med att både antal invånare och antal hundar ökar i staden ökar även konflikt kring lösa hundar i stadens natur- och grönområden. Det innebär att det kan finnas anledning att se över stadens hundrastplatser i framtiden. Naturreservatsgräns Flera yttranden rörde förslagen naturreservatsgräns. • Farsta stadsdelsförvaltning, trafikkontoret, naturskyddsföreningen, skönhetsrådet samt tre privatpersoner ansåg att gränsen intill SL bussdepån (1) borde ändras så att samtliga dammar ingår i reservatet. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 9 (20) • Två privatpersoner anser att hela skogsområde mellan tennishallen och koloniområdet mellan Örbyleden och Majrovägen (2) borde ingå i reservatet då den både hyser ekologiska värden och funktioner och är i behov av skötsel. • Naturskyddsföreningen ansåg att reservatet borde utökas vid ytterligare tre platser: Gammal skog i norr intill Svedmyra (3), gammal skog på reservatets östra sida mot Tallskogen (4) samt värdefull äng & entré på reservatets västra sida (5). Detta område lytes även av privatpersoner under det öppna huset. • Fastighetskontoret önskade att skogen mellan Majrovägen och Örbyleden (6) utgår från reservatet för att möjliggöra utbyggnad av tennishall. • En privatperson ansåg att bergsbranten öster om Målkurvan skulle lämpa sig för bostäder (7). • Svenska kraftnät (SVK) bedömde att förslaget till beslut om naturreservat i sin nuvarande utformning riskerar att påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av SVK:s anläggning som är av riksintresse. SVK bedömer därför att förslaget behöver justeras, och att detta behöver ske genom att riksintresseområdet undantas från föreslaget område för naturreservatet (8). Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkterna. Avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga och potentiella naturvärden och rekreativa värden samt tagit hänsyn till stadsutvecklingsmöjligheter i form av bostäder och andra verksamheter. 1) Intill SL bussdepån har gränsen justerats något så att en av de tre dammar nu hamnar inom naturreservatet. 2) Kontoret delar bedömningen att hela skogsområdet hyser ekologiska värden och funktioner. Kontoret bedömer att korridoren som skyddas i reservatet tryggar den viktig spridningskorridor söderut på en minimumnivå. Delen av skogen som har lämnats utanför reservatet bevaras som markreserv för framtida stadsutvecklingsprojekt. 3) Skogen intill Svedmyra har lämnats utanför reservatet för att i framtiden kunna pröva möjligheten till utveckling av bostäder nära befintlig infrastruktur. 4) Skogsområdet som har lämnats utanför reservatet bevaras som markreserv för framtida stadsutvecklingsprojekt. 5) Reservatsgränsen har anpassats så att en del av ängen samt GC-vägen ingår i reservatet. Resterande äng har lämnats utanför reservatet som markreserv för framtida stadsutvecklingsprojekt intill befintlig infrastruktur. 6) Området ingår i en mycket viktig spridningskorridor i sydöstlig riktning och bedöms därmed som särskilt viktigt att bevara långsiktigt. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 10 (20) 7) Branten utgör en nyckelbiotop och ingår därmed i reservatets värdekärna. Brantens dramatiska terräng skulle kräva omfattande sprängningar och markarbeten. Kontoret bedömer därför att natur är den lämpligaste markanvändningen för detta område. 8) Kontoret delar inte Svenska kraftnäts bedömning att riksintresseområdet ska undantas från föreslaget område för naturreservatet. Synpunkten har hanterats genom att komplettera A -föreskrifterna med en ny föreskrift: ”Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att nom området för riksintresse för totalförsvarets civila del i enlighet med 3 kap 9 § MB för att genomföra åtgärder och bedriva verksamheter som syftar på att förnya eller förstärka transmissionsnätet för el.” Kontoret bedömer att med denna ändringen naturreservatet inte påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av SVK:s anläggning Figur 1. Översikt över inkomna synpunkter rörande reservatsgränsen. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 11 (20) Föreskriftskarta Länsstyrelsen föreslog att markeringen av föreskriftsområdena skulle förtydligas med rastrering eller färg. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar synpunkten. Föreskriftsområdena har förtydligats i enlighet med länsstyrelsen förslag. Förslag till beslut Länsstyrelsen ansåg att en generell korrekturläsning skulle behövs i dokumentet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar synpunkten och en generell korrturläsning har genomförts. Syfte Stadsmuseet önskar att ”kulturvärden” läggs till under stycket Syftet ska tryggas genom. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret delar inte synpunkten. Eftersom kulturmiljön inte ingår i reservatets syfte bedömer kontoret inte att kulturvärden bör lyftas under kapitlet Syftet ska tryggas genom. Skälen till beslut - beskrivning av området Naturskyddsföreningen ansåg att Majroskogen är del av Hanvedenkilen. Stadsmuseet önskade att stycket kompletteras med ett stycke om Stockholmstilens ideal inom parkplanering. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkten. Kontoret delar Naturskyddsföreningens uppfattning att Majroskogen funktionellt är en del av Handvedskilen. Men eftersom Majroskogen i kartan över den regional grönstrukturen i gällande RUFS2050 inte ligger inom en grön kil har skrivningen ”Området utgör en förlängning av en av Stockholmsregionens gröna kilar, Hanvedenkilen” behållits. Texten har dock kompletterats med meningen ”Naturreservatsbildningen bedöms bidra till att säkra Hanvedenkilens funktion”. Texten har kompletterats i enlighet med museets förslag. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 12 (20) Föreskrifter A-föreskrifterna Naturskyddsföreningen ansåg att det är viktigt att reservatsförskrifterna är anpassade för en ekodukt vid Örbyleden. IFK Enskede ansåg att A11 behöver förtydligas för att inte begränsa nyttjande av skogen från allmänheten. Svenska kraftnät (SVK) bedömde att förslaget till beslut om naturreservat i sin nuvarande utformning riskerar att påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av SVK:s anläggning som är av riksintresse. SVK bedömer därför att förslaget behöver justeras, och att detta behöver ske genom att riksintresseområdet undantas från föreslaget område för naturreservatet. En privatperson önskade att få bekräftat att naturreservatsbildning inte påverkar framtida bygglov på befintliga fastigheter utanför reservatet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat Naturskyddsförenings synpunkt och kompletterat föreskrifterna i enlighet den ”Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att anlägga en ekodukt eller motsvarande anläggning över eller under Örbyleden”. Stadsbyggnadskontoret har noterat IFK Enskedes synpunkt A- förskrifter gäller inte för allmänheten och påverkar därmed inte allmänhetens nyttjande av skogen. Kontoret delar inte Svenska kraftnäts bedömning att riksintresseområdet ska undantas från föreslaget område för naturreservatet. Synpunkten har hanterats genom att komplettera A -föreskrifterna med en ny föreskrift: ”Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att inom området för riksintresse för totalförsvarets civila del i enlighet med 3 kap 9 § MB genomföra åtgärder och bedriva verksamheter som syftar på att förnya eller förstärka transmissionsnätet för el.” Kontoret bedömer att naturreservatet med denna ändringen inte påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av SVK:s anläggning Stadsbyggnadskontoret bekräftar att naturreservatsbildning inte påverkar framtida bygglov på befintliga fastigheter utanför reservatet. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 13 (20) B-föreskrifterna Länsstyrelsen önskade att B17 skulle förtydligas med vilka åtgärder som avses för återvätning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande B17 har tagits bort. C-föreskrifterna En privatperson önskar att camping och övernattning i tält eller vindskydd förbjuds inom reservatet utom på särskilt utpekade platser på grund av områdets höga naturvärden, markstruktur och djurliv. Efter samrådsperioden under januari kontaktade även Tumba- Mälarhöjden OK kommunen och lämnade synpunkter rörande reservatsföreskrifterna. Orienteringsklubben ansåg att föreslagna föreskrifter som innebär att det under perioden 1 mars-31 juli krävs tillstånd för tävlingar med mer än 100 deltagare och under resterande år för tävlingar med mer än 300 deltager avsevärt inskränker i orienteringsverksamhet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkten. Idag får man tälta i de delar av skogen som inte är planlagda. För att få samma regler för hela reservatet har en förbjud mot tältning lagts under C föreskrifterna. Stadsbyggnadskontoret ser positivt på orienteringsklubbars verksamhet och avser inte att försvåra deras verksamhet. Stockholms naturområden har ett mycket högt besökstryck. För att både kunna bevara och utveckla områdens natur- och rekreationsvärden behövs en kanalisation av olika aktiviteter till olika platser särskilt under djurens fortplantningsperiod. Därför vill staden kunna föra en dialog med arrangörerna kring banläggning och lokalisering av mål- och startplatser mm. Denna dialog sker i samband med tillståndsprövning. I Majroskogen genomförs främst mindre tävlingar oftast utanför fortplantningsperioden. Dessa tävlingar kommer fortsatt inte kräva reservattillstånd. D-föreskrifterna Länsstyrelsen undrade om det är meningen att D1 inte ska undanta samtliga B-föreskrifter. En privatperson ville försäkra sig att naturreservatsbildningen inte försvårar drift och underhåll av dränledningar. Även Ellevio och Svenska kraftnätet ville försäkra sig att underhåll av befintliga ledningar är undantaget från reservatsföreskrifterna. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 14 (20) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat länsstyrelsens fråga. Ja det är meningen. Det har förtydligats genom att följande meningen har lagts till ” Observera att åtgärder enligt B16 är tillståndspliktig enligt A15, A18, A20 och A21.” Stadsbyggnadskontoret har noterat inkomna synpunkter rörande underhåll av befintliga ledningar och har förtydligat föreskriften som reglera undantag för underhåll av ledningar mm. Skötselplan Länsstyrelsen ansåg att en generell korrekturläsning skulle behövas i dokumentet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten och en generell korrekturläsning har genomförts. Ekologiska värden Naturskyddsföreningen inkom med kompletterande artobservationer och lyfte att träddklädd myr borde nämnas. Vidare anser föreningen att Majroskogen är en del av Hanvedenkilen. Föreningen saknar även en ordentlig utredning om Majroskogens brandhistorik samt kulturhistoria. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har kompletterat texten som beskriver områdets ekologiska värden. Kontoret instämmer i föreningens bedömning att Majroskogen funktionellt är en del av Hanvedenkilen men kontoret håller sig till kartan som återfinns i gällande regionala utvecklingsplanen. Kontoret bedömer att befintliga underlag ger tillräcklig kunskap för formulering av föreskrifter och skötselplanen. Rekreativa värden Fastighetskontoret påminde om att parkeringsytan ligger inom R- idrottsmark i gällande detaljplan. Parkeringen är i första hand till för idrottsplatsens besökare. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Formulering har ändrats till ”Det finns ingen utpekad parkering för besökare till naturreservatet, men det finns parkeringsmöjligheter i närområdet”. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 15 (20) Underlag Naturskyddsföreningen ville uppmärksamma att skötselplanens källförteckning behöver kompletteras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Källförteckningen har kompletterats. Skötselåtgärder Skogsstyrelsen önskade att frihuggning av värdefulla naturvårdselement bör tillåtas vid behov i områden där fri utveckling nu föreslås. Miljöförvaltningen har under hösten studerat möjligheten att väta delområdet H2 närmare och bedömt att området inte lämpar sig för dämning och återvätning och önskar därför att alternativet tas bort från skötselplanen. Naturskyddsföreningen ansåg att det behövs en utredningsinsats och en åtgärdsplan för att friställning av tallar. Vidare föreslår föreningen att flera holkar sätts upp. Föreningen lyste även behov av bekämpning av vintergröna samt bortforsling av olovliga komposthögar. Stadsmuseet önskade att det läggs till att fornlämningen inte får täckas med nedfallna träd eller död ved. Exploateringskontoret ansåg att det bör övervägas att ge skötselområde L2 en skötsel som kan stärka lövträdsvärdena. En privatperson lämnade flera synpunkter rörande skötseln. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat Skogsstyrelsen synpunkt. Skötselplanen tillåter punktinsatser som frihuggning av träd i hällmarkstallskogar med fri utveckling. I enligt med miljöförvaltningens önskan har för delområde H2 det alternativa skötselförslaget rörande återvätningsåtgärder tagits bort. Stadsbyggnadskontoret har noterat Naturskyddsföreningens synpunkt. Skötselplanen tillåter punktinsatser såsom friställning av grova tallar och potentiella boträd för rovfåglar i samtliga delområden med naturtyp Hällmarkstallskog. En kontinuerlig dialog om planering av bl. a. sådana skötselåtgärder hålls mellan reservatsförvaltaren och ekologer på miljöförvaltningen. Stadsbyggnadskontorets har noterat stadsmuseets synpunkt. Skötselplanen har kompletterats i enligt med stadsmuseets önskan. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 16 (20) Stadsbyggnadskontoret delar exploateringskontorets bedömning och har ändrat områdets skötsel från fri utveckling till skötseltyp Lövskog med ädellövsinslag. Stadsbyggnadskontoret har noterat inkomna synpunkter rörande skötsel och bedömer att de ligger i linje med förslagen skötselplan. Genomförande Entréer I flera remissvaren lyfts behovet av tydliga entréer till reservatet med tillhörande skyltar, bänkar och cykelställ. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I samband med inrättade kommer entréer till reservatet iordningställas och skyltas. Gång- och cykelstråk, stigar, grill- och rastplatser och bänkar Farsta stadsdelsförvaltning ansåg att den grusade ledningsschakten som går rakt igenom området bör omvandlas till en tillgänglig gång- och cykelväg i samband med inrättandet av reservatet och att denna åtgärd bör finansieras av exploateringsnämnden. Två privatperson önskade att befintliga stigar sätts ihop till en stig/ett spår med tillhörande skyltar. En privatperson önskade att tysta platser markeras med en enkel sittplats. En privatperson önskade att grillplatser bör anläggas på lämpliga och väl avvägda platser, gärna en i norra delen och en i södra delen av reservatet. En privatperson önskade att lågpunktsområdet närmast bussgaraget utvecklas. Skönhetsrådet ansåg att områdets urskogskaraktär bevaras och iordningställande i form av gångvägar och belysning undviks. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Iordningställandet vid inrättandet av reservatet genomför exploateringsnämnden investeringar. Förbättring av den grusade ledningsschakten bedöms inte vara del av iordningställandet. Stadsbyggnadskontoret noterade synpunkterna rörande stigar mm. I samband med inrättande av reservatet kommer två sammanhängande promenadslingor att märkas ut. Reservatet 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 17 (20) kommer att skyltas med reservatsskyltar. I ett senare skede kan reservatet kompletteras med flera skyltar. I samband med inrättande kommer reservatet att kompletteras med en grill- och rastplats i reservatets centrala del. Lågpunktområdet närmast bussgaraget kommer enbart delvis att ingå i reservatet. Stigen som löper genom lågpunktsområdet kommer att märkas ut. Dammen som ingår i reservatet kommer att förbättras. Stadsdelsförvaltningen planerar även en översyn av skötsel av de två andra dammarna. Skötsel Död ved och ris En privatperson önskade att skogen städas, ris ska samlas in och skickas till fjärrvärmeverket och timmer borde läggas ihop. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar synpunkten. Död ved utgör ett viktigt substrat i våra skogar då den gynnar den biologiska mångfalden. En variation av både stående och liggande död ved i olika nedbrytningsstadier och med olika solexponeringsgrad ger livsmiljöer för en mängd olika arter. Rishögar kan utgöra skydd- eller övervintringsmiljöer för mindre djur såsom groddjur. Död ved i form av stubbar, stammar, lågor och rishögar lämnas därför kvar i naturreservatet. Anläggande av faunadepåer och så kallade benjeshäckar kan vara några av sätten att hantera död ved. Hantering av eventuella stora mängder ris eller ved kan komma att samrådas av reservatsförvaltaren med ekologer på miljöförvaltningen. Bekämpning av invasiva arter En privatperson önskade att kanadensiska gullriset som sprida sig allt mer ska rensas bort. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I samband med inrättande av reservatet planeras bekämpning av kanadensiskt gullris. Återkommande bekämpning beskrivs även i skötselplanen. Hundrastgård En privatperson lyfte behovet av försiktig röjning av vegetation runt staketet av hundrastgården samt önskade en flytt av belysningen närmare rastgården. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 18 (20) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har förmedlat inkomna synpunkter till stadsdelsförvaltningen. En flytt av belysningen kommer inte att genomföras i samband med inrättande av reservatet Översyn av riskträd En privatperson lyfte behovet av översyn av döda träd och riskträd. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har förmedlat inkomna synpunkter till stadsdelsförvaltningen. Stadsdelsförvaltningen arbetar löpande med hantering av riskträd. Under vintern har flera riskträd inom Majroskgoen tagits ned. Finansiering av årlig drift Farsta stadsdelsförvaltning uppskattar att den årliga driftkostnaden för skötseln av reservatet kommer att uppgå till cirka 500 000 kr och vill understryka att det är avgörande att medel för detta ändamål avsätts för nämndens räkning i kommunfullmäktiges budget för 2027 och framåt om syftet med reservatet ska kunna uppnås. En privatperson ansåg finansiering av skötsel och planerade åtgärder bör säkerställas under nästkommande budgetår, så att inte förvaltningsorganisationerna står utan möjlighet att genomföra de åtgärder och förbättringar som planeras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkterna rörande finansiering av driften. Medel för drift och särskilda medel för naturreservat fördelas till stadsdelsnämnderna årligen i budget. I iordningställandet vid inrättandet av reservatet genomför exploateringsnämnden investeringar. Stadsdelsnämnderna kan även söka egna investeringsmedel för naturreservaten. Ansvarig stadsdelsnämnd ska utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden. Övriga frågor En privatperson önskar att det förtydligas vads om kommer att förändras till följd av beslutet. Idrottsförvaltningen anser att det vore bra om en utredning för att visa på hur områdets möjligheter för friluftsliv och rekreation kan stärkas i samband med att reservatet bildas togs fram. En privatperson önskar att masten avvecklas. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 19 (20) En privatperson önskar mer information kring tidplanen mm och föreslår att staden tydligare kommunicerar varför naturreservatet inrättas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande För allmänheten kommer reservatsbildningen innebära att man kan vara säkert på att naturområdet kommer vara kvar långsiktig. Vidare kommer samtliga C-föreskrifter gäller (se nedan). I naturreservatet kommer det vara förbjudet att 1. fälla eller skada levande eller döda träd och buskar, samt att skada vegetation i övrigt genom att till exempel gräva upp växter, ta bort mossor, lavar eller vedlevande svampar 2. samla in död ved i form av stammar, stamdelar, genar och kvistar från marken annat än vid bygge av kojor i leksyfte inom reservatet 3. förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att gräva, hacka, borra, spränga, rista, måla eller liknande 4. göra upp eld annat än på anvisad plats. Medhavd grill, som placeras så att den inte skadar underlaget, får användas i reservatet även utanför anvisad plats om eldningsförbud ej råder 5. att störa eller skada djurlivet, till exempel genom att klättra i boträd eller störa bon och ungar 6. medföra hund som inte är kopplad. Föreskriften gäller inte utpekade hundrastplatser 7. sätta upp skylt, affisch eller dylikt. Snitslar, orienteringsskärmar och tipsfrågor får sättas upp om de tas ned omedelbart efter avslutat arrangemang 8. markera led eller stig genom att exempelvis måla eller spraya på träd eller annat naturföremål 9. använda musikanläggning eller annan ljudalstrande anordning på för djurliv och/eller människor störande sätt 10. tälta. Det kommer att krävas tillstånd för att 11. under perioden 1 mars-31 juli anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 100 deltagare 12. under perioden 1 augusti – sista februari anordna tävlingar, marknad event eller liknande verksamheter med fler än 300 deltagare. Stadsbyggnadskontoret har noterat idrottsförvaltningens synpunkt och ser positivt på att en sådan utredning tas fram framöver i dialog med berörda förvaltningar och intresseorganisationer. 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-07968 Sida 20 (20) Kontoret anser dock att en sådan utredning borde omfatta samtliga av Stockholms stads naturområden. Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkten rörande masten. Avveckling av en mast ligger dock utanför inrättande av t naturreservat. Masten regleras av ett gällande avtal. Stadsbyggnadskontoret tar med sig synpunkten kring kommunikation om inrättade av naturreservat. Kommunikationsinsatser planeras i samband med invigningen av reservaten. Remissinstanser utan synpunkter Följande remissinstanser har lämnat synpunkter utan erinran: • En privatperson som ställer sig positivt till förslaget. Sammanvägt ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att inrätta Majroskogens naturreservat. Sammanfattningsvis gör kontoret bedömningen att inga stora/väsentliga förändringar av förslaget till reservatsbeslut har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef Stadsbyggnadsstrateg 86970-4202 rnD ,50-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG