Ny vägledning för stadens värdefulla byggnader och områden

Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.Denna vägledning syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen har gemensamt tagit fram vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden [Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen. Gemensamt tjänsteutlåtande.pdf] Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-03-25 Sida 1 (4) Stadsbyggnadskontoret Dnr 2025–17894 Kulturförvaltningen Dnr KUL 2025/1352 Handläggare Till Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadsnämnden Daniel Sjöborg Kulturnämnden Telefon: 08-508 21 171 Kulturförvaltningen Kristin Lindgren Telefon: 08-508 31 940 Signe Wirdby Telefon: 08-508 31 577 Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen Förvaltningarnas förslag till beslut 1. Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden godkänner förvaltningarnas förslag till Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 2. Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden hemställer hos kommunfullmäktige att godkänna Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 3. Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Sammanfattning Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, 49871-5202 rnD ,90-40-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ztiwroH adnamA - tnemukod tnäkdoG Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (4) samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Denna vägledning syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen har gemensamt tagit fram vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Bakgrund Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att krav på bygglov minskar som huvudregel, samtidigt som kraven skärps för vissa byggnadsverk, allmänna platser och områden. Utökad lovplikt gäller om en åtgärd avser byggnadsverk, allmänna platser eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla, då dessa omfattas av förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL och övrig bebyggelse. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Stadens nya översiktsplan beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med arbetet med en ny översiktsplan kommer Stadsmuseet att inventera och klassificera de stadsdelar som ännu inte har klassificerats. De nya kraven medför ett kortsiktigt behov av att tydliggöra de utgångspunkter och ställningstaganden som gäller för planering och lovprövning i Stockholms stad under övergångsperioden fram till att en ny översiktsplan är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Genom att tydliggöra de särskilda värdena och redovisa stadens syn på vilken hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena, ökar förutsägbarheten och transparensen för den enskilde. Under övergångsperioden tydliggör denna vägledning  underlag som redovisar särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som i dagsläget är identifierade.  hanteringen av det som ännu inte är inventerat och Vägledning för hantering av stadens särskilt klassificerat i stadens kulturhistoriska klassificeringskarta värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av eller skyddas genom annan lagstiftning, samt ändringar i plan- och bygglagen 49871-5202 rnD ,90-40-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ztiwroH adnamA - tnemukod tnäkdoG Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (4)  befintliga strategier, vägledningar och kunskapsunderlag som beskriver de hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. Ärendet Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, strategi- och utvecklingsenhet och kulturförvaltningen, avdelningen Museer och konst, enheten kulturmiljö. Referensgruppen har bestått av representanter från stadsbyggnadskontoret (stadsplanerare, jurist och bygglovshandläggare) och kulturförvaltningen (byggnadsantikvarier). Förvaltningarnas synpunkter och förslag Förvaltningarna bedömer att vägledningen (se bilaga) under en övergångsperiod tydliggör hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Förvaltningarna bedömer att vägledningen ska vara en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan har blivit heltäckande. Förvaltningarna föreslår att nämnderna godkänner vägledningen i enlighet med bilaga 1, och hemställer ärendet till kommunfullmäktige. Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen 49871-5202 rnD ,90-40-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ztiwroH adnamA - tnemukod tnäkdoG Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (4) Amanda Horwitz Maria Jansén Stadsbyggnadsdirektör Förvaltningschef Stadsbyggnadskontoret Kulturförvaltningen Bilagor 1.Rapport Vägledning för hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen. Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen 49871-5202 rnD ,90-40-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ztiwroH adnamA - tnemukod tnäkdoG --- [Bilaga 1 - Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen.pdf] VÄGLEDNING Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Med anledning av ändringar i plan- och bygglagen Villa på Molinvägen i Södra Ängby. Foto: Mattias Ek, 2025 2 Vägledning Förord Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked, men även i 3 kap. om översiktsplan och 4 kap. om detaljplaner och områdesbestämmelser. Den största förändringen rör en differen- tiering av lovplikten mellan särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden och övrig bebyggelse. Förändringen kopplas till ett nytt krav på översiktsplanen att peka ut de objekt och miljöer som omfattas av förvanskningsförbudet samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. Staden har beslutat att ta fram en ny översikts- plan, som beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med arbetet med en ny översiktsplan kommer Stadsmuseet under 2026– 2027 inventera och klassificera de stadsdelar som ännu inte har klassificerats, med målet att stadens kulturhistoriska klassificerings- karta ska bli heltäckande. Denna vägledning syftar till att bemöta det kortsiktiga behovet hos planeringen och lovprövningen av att tydliggöra de utgångspunkter, underlag och ställningstaganden som gäller fram till att en ny över- siktsplan finns på plats och den kulturhistoriska klassificeringskartan har blivit heltäckande. Vägledning 3 VÄGLEDNING Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Dnr Stadsbyggnadskontoret 2025–17894 Dnr Kulturförvaltningen KUL 2025/1352 Godkänd av kommunfullmäktige XXXX–XX–XX. Giltighetstid: Fram tills Stockholms stads kommande översiktsplan är antagen och kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. 4 Vägledning Innehåll Förord ...............................................................................................3 1. Bakgrund. ....................................................................................7 1.1 Målgrupp ......................................................................................7 1.2 Syfte ............................................................................................. 8 1.3 Avgränsning ............................................................................... 8 2. Utgångspunkter .................................................................... 10 2.1 Roller och ansvar .................................................................... 10 2.2 Regler ...........................................................................................11 3. Vägledning................................................................................22 3.1 Särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden ..........................23 3.2 Strategier och vägledningar som redovisar hänsyn .... 25 4. Definitioner ..............................................................................28 5. Käll- och litteraturförteckning ...........................................32 Bilaga .............................................................................................36 Stadens kulturhistoriska klassificeringskarta ........................36 Vägledning 5 Biografen Fontänen vid Vällingbytorg. Foto: Mattias Ek, 2016. 6 Vägledning 1 Bakgrund Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked men även i 3 kap. om översiktsplan och 4 kap. om detaljplaner och områdesbestämmelser. Av vikt för denna vägledning är de ändring- arna som innebär att utökad lovplikt gäller för särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden och som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § PBL. Vidare ska kommunen peka ut dessa samt redovisa sin syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena i översikts- planen. Staden har beslutat att detta ska ske inom det översiktspla- nearbete som redan har initierats.1. Den nya planen beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med arbetet med en ny över- siktsplan kommer Stadsmuseet under 2026–2027 inventera och klassificera de stadsdelar som ännu inte har klassificerats, med målet att stadens kulturhistoriska klassificeringskarta ska bli heltäckande. De ändrade bestämmelserna medför att staden redan nu behöver tydliggöra de utgångspunkter, underlag och ställningstaganden som gäller för planering och lovprövning under övergångsperioden fram till att en ny översiktsplan finns på plats, och den kultur- historiska klassificeringskartan är heltäckande. Under övergångs- perioden tydliggör denna vägledning hanteringen av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelse- områden med anledning av ändringarna i PBL. 1.1 Målgrupp Vägledningens primära målgrupp är stadsbyggnadsnämnden, som har myndighetsansvar för planprocess, detaljplaner, lovprövning och bygganmälan, samt kulturnämnden som stadens kompetens inom kulturmiljöfrågor och ansvarig för inventering, klassificering och urval av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Andra berörda nämnder och bolag inom Stockholms stad kan vara fastighetsnämnden, exploateringsnämnden, trafiknämnden, skön- hetsrådet, stadsdelsnämnderna och bolag inom Stockholms stadshus AB. Vägledningen är även relevant för fastighetsägare och sakägare, intresseorganisationer, andra kommuner, regionala och statliga myndigheter samt allmänheten. 1. Stadsbyggnadskontoret har i stadens budget 2025 i uppdrag att påbörja arbetet med en ny översiktsplan. Vägledning 7 1.2 Syfte Vägledningen syftar till att redogöra för: • underlag som redovisar särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som i dagsläget är identifierade. • hantering av fastigheter som ännu inte har inventerats eller klassificerats i stadens kulturhistoriska klassificeringskarta. • de strategier, vägledningar och kunskapsunderlag som redovisar stadens syn på vilken hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. 1.3 Avgränsning Denna vägledning avser att under en övergångsperiod samman- ställa och förtydliga Stockholms stads befintliga rutiner, underlag och ställningstaganden, som rör kraven på redovisning av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseom- råden i översiktsplanen. Vägledningen behandlar inte övriga förändringar av PBL som infördes den första december 2025. Vägledningen behandlar inte de krav på varsamhet vid ändring som gäller all bebyggelse. 8 Vägledning Villa i Gamla Enskede. Foto: Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret, 2021. Vägledning 9 2 Utgångspunkter I det här kapitlet beskrivs de utgångspunkter som är av betydelse för vägledningen; de mest relevanta aktörerna, deras ansvar eller uppdrag samt de regler som styr. 2.1 Roller och ansvar ENSKILD FASTIGHETSÄGARE Med de nya bestämmelserna i PBL har ett större ansvar riktats mot fastighetsägaren och byggherren (den som för egen räkning utför eller låter utföra en åtgärd). Lovpliktens koppling till förvansknings- förbudet enligt 8 kap. 13 § PBL medför ett omfattande undersök- ningsansvar när en åtgärd planeras och utförs. Den som ska utföra en åtgärd behöver informera sig om alla kända förhållanden som ger vägledning om fastigheten eller bebyggelseområdet har sådana särskilda värden som avses i förvanskningsförbudet. Undersökningsansvaret innebär att den enskilda behöver hämta information från olika källor som översiktsplanen, översiktsplanen för Nationalstadsparken, stadens kulturhistoriska klassificerings- karta, gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser, övriga kunskapsunderlag från stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet i Stockholm samt skydd eller anspråk enligt annan relevant lagstift- ning, som kulturmiljölagen (KML) och miljöbalken (MB). Ändringarna innebär även ett större ansvar för den enskilda i de fall en fastighet inte omfattas av förvanskningsförbudet och lovplikten är mindre omfattande. Eftersom fler åtgärder får utföras utan lov behöver fastighetsägaren/byggherren själv bedöma om åtgärden uppfyller varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL. Varsamhetskravet gäller alla ändringar av byggnader, även åtgärder som inte kräver bygglov. Den som utför en åtgärd ansvarar för att varje byggåtgärd planeras och genomförs på ett varsamt sätt, från projektering till utförande, med hänsyn till bygg- nadens karaktär och värden. STADSBYGGNADSNÄMNDEN Stadsbyggnadsnämnden har myndighetsansvar för planprocess, detaljplaner, bygglov, bygganmälan och namngivning. Nämnden ansvarar även för tillsyn, bland annat i de fall en åtgärd som är lovpliktig har utförts utan lov. KULTURNÄMNDEN Kulturnämnden är genom Stadsmuseet i Stockholm stadens kompe- tens i stadsbyggnadshistoriska frågor och är remissinstans i bygglovs- och detaljplaneärenden som kan förutses påverka eller förändra kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Kommunfullmäktige beslutade år 10 Vägledning 1990 att kulturnämnden ansvarar för inventering, klassificering och urval av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelse- områden. Urvalet redovisas i stadens kulturhistoriska klassificerings- karta. Klassificeringen är ett expertutlåtande som bland annat är ett underlag för stadsbyggnadskontorets plan- och bygglovsprocesser. STATLIGA MYNDIGHETER Länsstyrelsen ska samordna statens intressen och är första pröv- ningsinstans för överklaganden av byggnadsnämndens beslut om bland annat förhandsbesked, lov, startbesked och slutbesked. Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet för frågor som rör kultur- miljölagen (KML), bland annat fornlämningar, enskilda byggnads- minnen och kyrkliga kulturminnen. Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör bland annat byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering samt byggande och förvaltning av bebyggelse. Boverket tar fram föreskrifter och allmänna råd och ansvarar för utredningar, analyser och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsområde. De nuvarande föreskrifterna om lovgivning och lovplikt sätter ett ramverk för tolkningen av vad som utgör särskilda kulturhistoriska värden eller bedömningen av varsamhet och förvanskning. Boverkets föreskrifter förkortas BFS och är försedda med årtal och nummer. I denna skrift hänvisas i första hand till BFS 2024:8. Riksantikvarieämbetet är nationell kulturarvsmyndighet och har bland annat sektorsansvar för riksintressena för kulturmiljövården och Kungliga nationalstadsparken. Myndigheten har den nation- ella uppsikten över riksintressena och beslutar om nya eller ändrade anspråk. Riksantikvarieämbetet är även tillsynsmyndighet för statliga byggnadsminnen. Enligt myndighetens förordning ska Riksantikvarieämbetet särskilt verka för att kulturvärdena i bebygg- else och i landskapet tas till vara, samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. 2.2 Regler I detta avsnitt redovisas de övergripande regler som är utgångs- punkten för bedömning av hänsyn till kulturhistoriska värden. Kulturvärdena och kulturmiljön är ett allmänt intresse enligt miljö- balken och plan- och bygglagen. Kommunen ansvarar för skydd av, och hänsyn till kulturhistoriska värden genom bestämmelserna i PBL. Utöver utpekande av och hantering värdefulla byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser med stöd i plan- och bygglagstiftningen skyddas värdefulla kulturmiljöer genom miljöbalken, kulturmiljölagen och förordningen av statliga byggnadsminnen. Vägledning 11 • MILJÖBALKEN • Exploateringsföretag och andra I både miljöbalken (MB) (1998:808) och ingrepp i miljön får komma till stånd plan- och bygglagen konstateras att endast om kulturvärden och kulturmiljö är allmänna intressen. I MB framgår 1. det inte möter något hinder enligt detta i 3 kap. 6 §. 2–8 §§ och Vid prövningen av frågor enligt PBL 2. det kan ske på ett sätt som inte ska hänsyn tas till både allmänna och påtagligt skadar områdenas natur- enskilda intressen, se 2 kap. 1 § PBL. och kulturvärden. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska bestämmel- serna om hushållning med mark- och Bestämmelserna i första stycket 2 och i vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 2–6 §§ utgör inte hinder för utveck- §§ MB tillämpas, se utdrag ur lagtext lingen av befintliga tätorter eller av nedan. det lokala näringslivet eller för utfö- randet av anläggningar som behövs I 4 kap. 7 § MB finns även bestäm- för totalförsvaret. Om det finns melser om nationalstadsparken särskilda skäl utgör bestämmelserna Ulriksdal–Haga–Brunnsviken– inte heller hinder för anläggningar för Djurgården. För hanteringen av utvinning av sådana fyndigheter av Kungliga nationalstadsparken, se ämnen eller material som avses i 3 kap. Översiktsplan för Nationalstadsparken 7 § andra stycket. – Stockholmsdelen. 7 § Området Ulriksdal-Haga- MB innehåller även bestämmelser om Brunnsviken-Djurgården är en natur- och kulturreservat. nationalstadspark. 3 kap. Inom en nationalstadspark får ny 6 § Mark- och vattenområden samt bebyggelse och nya anläggningar fysisk miljö i övrigt som har betydelse komma till stånd och andra åtgärder från allmän synpunkt på grund av vidtas endast om det kan ske utan deras naturvärden eller kulturvärden intrång i parklandskap eller naturmiljö eller med hänsyn till friluftslivet skall så och utan att det historiska landskapets långt möjligt skyddas mot åtgärder natur- och kulturvärden i övrigt skadas. som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden Trots bestämmelsen i andra stycket får i tätorter och i närheten av tätorter en åtgärd som innebär ett tillfälligt skall särskilt beaktas. intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller 1. åtgärden höjer parkens natur- och friluftslivet skall skyddas mot åtgärder kulturvärden eller tillgodoser ett som avses i första stycket. annat angeläget allmänt intresse, och …och 4 kap. 1 § De områden som anges i 2–8 §§ är, 2. parken återställs så att det inte med hänsyn till de natur- och kultur- kvarstår mer än ett obetydligt värden som finns i områdena, i sin intrång eller en obetydlig skada. helhet av riksintresse. 12 Vägledning 7 kap 3. utförs gallring, röjning, slåtter, plan- 4 § Ett mark- eller vattenområde får av tering, betesdrift, avspärrning eller länsstyrelsen eller kommunen förklaras liknande åtgärder, eller som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara 4. genomförs undersökningar av värdefulla naturmiljöer eller tillgodose djur- och växtarter samt av mark- behov av områden för friluftslivet. och vattenförhållanden Ett område som behövs för att skydda, 9 § Ett mark- eller vattenområde får återställa eller nyskapa värdefulla förklaras som kulturreservat i syfte att naturmiljöer eller livsmiljöer för skydds- bevara värdefulla kulturpräglade värda arter får också förklaras som landskap. På ett sådant område ska naturreservat. bestämmelserna i 4-6 §§ tillämpas. Att det inom ett område finns en byggnad 5 § I ett beslut om att bilda naturre- eller anläggning som är skyddad som servat skall skälen för beslutet anges. byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fornlämning enligt kulturmiljö- I beslutet skall också anges de lagen (1988:950) hindrar inte att inskränkningar i rätten att använda området förklaras som kulturreservat. mark- och vattenområden som behövs […] för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, uppfö- rande av stängsel, upplag, schaktning, • PLAN- OCH BYGGLAGEN • täkt, uppodling, dikning, plantering, Plan- och bygglagens (PBL) bestäm- avverkning, jakt, fiske och användning melser är det grundläggande av bekämpningsmedel. En inskränk- ramverket för kulturmiljöhänsyn vid ning får innebära att tillträde till stadsbyggnadsnämndens myndighets- området förbjuds under hela eller utövning. I både MB och PBL konsta- delar av året. teras att kulturvärdena och kulturmiljön är ett allmänt intresse. I Om det senare visar sig finnas nya skäl PBL framgår det av 2 kap. eller behövas ytterligare inskränk- ningar för att uppnå syftet med Allmänna intressen skyddet, får länsstyrelsen eller Vid prövningen av frågor enligt PBL kommunen meddela beslut om detta. ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen, se 2 kap. 1 § PBL. 6 § Om det behövs för att tillgodose Enligt 2 kap. 2 § PBL ska bestämmel- syftet med ett naturreservat, får läns- serna om hushållning med mark- och styrelsen eller kommunen förplikta vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 ägare och innehavare av särskild rätt §§ MB tillämpas, se utdrag ur lagtext till fastighet att tåla sådana intrång nedan. som att det inom området Enligt 2 kap. 6 PBL ska bebyggelse och 1. anläggs vägar, parkeringsplatser, byggnadsverk utformas och placeras vandringsleder, raststugor, tält- på ett sätt som är lämpligt med hänsyn platser, badplatser, sanitära inrätt- till stads- och landskapsbilden, natur- ningar eller liknande anordningar, och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 2. bereds tillträde till mark för allmän- heten där allmänheten annars inte Kravet på att bebyggelseområdens har rätt att vistas, särskilda värden ska skyddas framgår Vägledning 13 också i 2 kap. 6 § PBL. Vid planläggning 6 § Vid planläggning, i ärenden om och i andra ärenden samt vid åtgärder bygglov och vid åtgärder avseende avseende byggnader som inte ingår i byggnader som inte kräver lov enligt ett ärende enligt PBL ska bebyggelse- denna lag ska bebyggelse och bygg- områdets särskilda historiska, kultur- nadsverk utformas och placeras på historiska, miljömässiga och den avsedda marken på ett sätt som är konstnärliga värden skyddas. lämpligt med hänsyn till Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga 1. stads- och landskapsbilden, natur- karaktärsdrag respekteras och och kulturvärdena på platsen och tillvaratas. intresset av en god helhetsverkan, […] Varsamhetskravet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket innebär att ändringar Första stycket gäller också i fråga om och tillägg i bebyggelsen ska göras skyltar och ljusanordningar. Vid plan- varsamt, så att befintliga karaktärs- läggning och i andra ärenden samt vid drag respekteras och tillvaratas. åtgärder avseende byggnader som Bestämmelsens inriktning på bebyg- inte ingår i ett ärende enligt denna lag gelsen medför att varsamhet ur andra ska bebyggelseområdets särskilda kapitlets perspektiv fokuserar på att historiska, kulturhistoriska, miljömäs- befintliga karaktärsdrag i miljön som siga och konstnärliga värden skyddas. helhet ska respekteras och tillvaratas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen Varsamhetskravet i åttonde kapitlet ska göras varsamt så att befintliga kan sägas bekräfta och precisera karaktärsdrag respekteras och kravet på byggnadsnivå. tillvaratas 2 kap. Översiktsplan 1 § Vid prövningen av frågor enligt Sedan den 1 december 2025 ställer denna lag ska hänsyn tas till både PBL krav på att översiktsplanen ska allmänna och enskilda intressen. redovisa sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och 2 § Planläggning och prövningen i bebyggelseområden som avses i 8 kap. ärenden om lov eller förhandsbesked 13 § samt kommunens syn på vilka enligt denna lag ska syfta till att mark- hänsyn som krävs för att tillvarata de och vattenområden används för det särskilda värdena. eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till Syftet med kraven på redovisning är beskaffenhet, läge och behov. att ge vägledning inför beslut i det Företräde ska ges åt sådan använd- enskilda fallet.2. Översiktsplanen ger ning som från allmän synpunkt medför tillsammans med övriga kunskapsun- en god hushållning. Bestämmelserna derlag vägledning i det enskilda fallet, om hushållning med mark- och vatten- men utgör däremot inte ett beslut om områden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ lovplikt. miljöbalken ska tillämpas. Översiktsplanen och övriga underlag 3 § Planläggning enligt denna lag ska är inte heller bindande, vilket medför med hänsyn till natur- och kultur- att det i samband med en prövning värden, miljö- och klimataspekter samt kan framkomma ytterligare underlag. mellankommunala och regionala förhållanden främja […] 2. Prop. 2024/25:169. 14 Vägledning Det innebär att ett byggnadsverk, en 4 kap. allmän plats eller ett bebyggelseom- 8 § I en detaljplan får kommunen råde kan ha ett sådant kulturhistoriskt bestämma värde att det omfattas av förvansk- ningsförbudet, utan att det framgår av 1. hur allmänna platser som är särskilt översiktsplanen eller andra underlag.3. värdefulla från historisk, kulturhis- torisk, miljömässig eller konstnärlig På motsvarande sätt kan ett utpe- synpunkt ska skyddas, och kande ha skett, men att det i efterhand visar sig att bedömningen är inaktuell 2. hur allmänna platser som har eller felaktig. huvudmannaskap ska användas och utformas. 3 kap. 5 § Av översiktsplanen ska även 9 § I en detaljplan får kommunen följande framgå: […] bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna 2. hur kommunen i den fysiska plane platser. ringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med rele- 10 § I en detaljplan får kommunen vanta nationella och regionala mål, bestämma om vegetation och om planer och program av betydelse för markytans utformning och höjdläge. en hållbar utveckling inom kommunen, […] 11 § I en detaljplan får kommunen bestämma 4. sådana särskilt värdefulla bygg- nadsverk, allmänna platser och bebyg- 1. bebyggandets omfattning över och gelseområden som avses i 8 kap. 13 § under markytan, samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda 2. byggnaders användning, och värdena, […] 3. andelen lägenheter av olika slag i Reglering med detaljplan och bostadsbyggnader och lägenhe- områdesbestämmelser ternas storlek. I plan- och bygglagens fjärde kapitel framgår att mark- och vattenområdens 16 § I en detaljplan får kommunen användning, bebyggelse och bygg- nadsverk inom en kommun får regleras 1. bestämma placering, utformning med detaljplaner eller och utförande av byggnadsverk områdesbestämmelser. och tomter, Kommunen kan i en detaljplan reglera 2. i fråga om byggnadsverk vad som krävs för att följa kraven på bestämma de preciserade krav varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje som behövs för att följa kraven på stycket och 8 kap. 17 och 18 §§. varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje Kommunen kan i en detaljplan eller i stycket och 8 kap. 17 och 18 §§, områdesbestämmelser bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla 3. bestämma om skydd för sådana byggnadsverk, tomter, bebyggelseom- särskilt värdefulla byggnadsverk, råden och allmänna platser som avses tomter, bebyggelseområden och i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §. allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §, 3. Prop. 2024/25:169, s. 436. Vägledning 15 4. bestämma att byggnadsverk som c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5. omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte I samband med en reglering enligt får rivas, och första stycket 2 eller 4 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt 5. i fråga om andra ändringar av värdefulla byggnadsverk, tomter och byggnader än tillbyggnader bebyggelseområden som avses i 2 kap. bestämma sådana krav på bygg- 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt nadsverk som avses i 16 kap. 2 och för sådan mark för gemensam använd- 5 §§ och bestämma undantag från ning som är särskilt värdefull från sådana krav. historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. 42 § Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera Bestämmelser om förbud mot förvanskning och krav på varsamhet 1. grunddragen för användningen av vid ändring mark- och vattenområden för Byggnader som bedöms vara särskilt bebyggelse, fritidsanläggningar, värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, kommunikationsleder och andra miljömässig eller konstnärlig synpunkt jämförliga ändamål, om det får enligt 8 kap. 13 § PBL inte behövs för att säkerställa syftet förvanskas. För att en byggnad ska med översiktsplanen eller för att betraktas som särskilt värdefull krävs tillgodose ett riksintresse enligt 3 det att byggnadens värde är så stort eller 4 kap. miljöbalken, att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse.4. 2. användningen och utformningen av mark för gemensam Detta gäller inte bara enskilda bygg- användning, nader av monumental karaktär eller stort historiskt värde, utan också bygg- 3. största tillåtna byggnads- eller nader och bebyggelsemiljöer som bruksarean för fritidshus och stor- representerar olika tidsepoker eller leken på tomter för sådana hus, något karaktäristiskt från skilda och sociala miljöer. Bestämmelsen gäller också enskilda byggnader som i sig 4. placering, utformning och utfö- kanske inte är så värdefulla men som rande av byggnadsverk och tomter blir det genom samhörigheten i en och i samband med det bestämma grupp, ett kvarter, en fasadräcka eller liknande. a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom ett Plan- och bygglagen innehåller område som är avsett för bebyggelse varsamhetskrav både enligt 2 kap. 6 § eller i närheten av en befintlig eller tredje stycket och enligt 8 kap. 17 och planerad anläggning för totalför- 18 §§. Varsamhetskravet enligt andra svaret, statlig flygplats, annan flyg- kapitlet är inriktat på bebyggelsemil- plats för allmänt bruk, kärnreaktor, jöer medan varsamhetskravet enligt annan kärnenergianläggning eller åttonde kapitlet är inriktat på bygg- annan anläggning som kräver ett nader och anläggningar.5. skydds- eller säkerhetsområde, 4. Prop. 1985/86:1, med förslag till ny plan- och b) om skyddsanordningar för att bygglag, s. 510 ff. motverka sådana störningar från 5. Adolfsson, Camilla, Björk-Werner, Joel och omgivningen som avses i 12 § 1, och Hjalmarsson, Johan, Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar, del 1-2, Norstedts Juridik, 2023. 16 Vägledning Varsamhetskraven gäller generellt, • LOV • oavsett lov- eller anmälansplikt eller De ändrade reglerna som trädde i om det pågår ett detaljplaneärende. kraft den 1 december 2025 medför en Varsamhetskraven enligt 8 kap. 17 och differentiering av lovplikten mellan 18 §§ innebär att byggnadens karak- åtgärder som berör byggnadsverk, tärsdrag ska tas tillvara, oberoende av allmänna platser och bebyggelseom- husens ålder och att varje ändring ska råden som har sådana särskilda ta sin utgångspunkt i den befintliga värden som avses i 8 kap. 13 § PBL och byggnadens värden och kvaliteter. övriga byggnadsverk, allmänna Kravet är inte begränsat till bygg- platser och bebyggelseområden. nader, utan gäller alla typer av bygg- nadsverk, samt även vid flytt av en 9 kap. byggnad. Bygglov för särskilt värdefulla byggna- der eller i särskilt värdefulla områden 8 kap.[…] 13 § En byggnad som är särskilt värde- 37 § Det krävs bygglov för nybyggnad, full från historisk, kulturhistorisk, miljö- tillbyggnad, inredning av ytterligare en mässig eller konstnärlig synpunkt får bostad i ett enbostadshus eller fasad- inte förvanskas. ändring, om Första stycket ska tillämpas också på 1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om 1. en annan anläggning än en skydd för särskilda värden i en byggnad, om anläggningen detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i omfattas av krav på bygglov, områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i 2. åtgärden avser en särskilt värdefull en detaljplan eller i byggnad enligt 8 kap. 13 § första områdesbestämmelser, stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, 3. allmänna platser, och 3. åtgärden vidtas inom en tomt, en 4. bebyggelseområden. […] allmän plats eller ett bebyggelse- område som omfattas av bestäm- 17 § Ändring av en byggnad och flytt- melser om skydd för särskilda ning av en byggnad ska utföras värden i en detaljplan enligt 4 kap. varsamt så att man tar hänsyn till 16 § 3 eller i områdesbestämmelser byggnadens karaktärsdrag och tar till enligt 4 kap. 42 § andra stycket, vara byggnadens tekniska, historiska, eller kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. 4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde 18 § Det som gäller i fråga om ändring som är ett sådant särskilt värdefullt och flyttning av en byggnad enligt 17 § område som avses i 8 kap. 13 § ska tillämpas också på ändring och andra stycket 3 eller 4 utan att flyttning av en annan anläggning än omfattas av sådana bestämmelser en byggnad, om anläggningen som avses i 3. omfattas av krav på bygglov. […] Vägledning 17 Bygglov för särskilt värdefulla I Boverkets föreskrifter (2024:8) om anläggningar eller i särskilt värdefulla skydd med hänsyn till hygien, hälsa områden och miljö samt hushållning med vatten och avfall preciseras kraven ytterli- 38 § Det krävs bygglov för gare.6. Precisering av utgångspunkter vid bedömning av varsamhet, förbud 1. att utomhus flytta eller väsentligt mot förvanskning, särskilt värdefull ändra en annan anläggning än en byggnad och miljö sker i kapitel 12. byggnad, om anläggningen omfattas av bestämmelser om 12 kap. skydd för särskilda värden i en Allmänt vid ändring av byggnader detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 Varsamhet kap. 42 § andra stycket, eller 4 § Vid en bedömning om kravet på varsamhet är uppfyllt ska hänsyn tas 2. en åtgärd som avses i 19-31 §§ men till hur åtgärden respekterar byggna- som enligt de bestämmelserna inte dens karaktär avseende kräver bygglov på grund av anläggningens storlek eller på 1. proportioner, form och volym, grund av undantag i 20, 23, 26 eller 29 §, och för att sätta upp, flytta 2. materialval och utförande, eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning, om 3. färgsättning, samt a) åtgärden avser en särskilt värdefull 4. detaljomsorg och detaljeringsnivå. anläggning enligt 8 kap. 13 § andra stycket 1 som inte omfattas av sådana Hänsyn ska också tas till om bestämmelser som avses i 1, eller 1. detaljer som är väsentliga för b) åtgärden vidtas inom en allmän byggnadens karaktär tillvaratas, plats eller ett bebyggelseområde som och är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 2. egenskaper som har betydelse för eller 4 och påverkar områdets boende- och brukarkvaliteter karaktär eller byggnadsverkets yttre bibehålls. karaktärsdrag. Förbud mot förvanskning 5 § För att en åtgärd inte ska anses • BOVERKETS FÖRESKRIFTER medföra en förvanskning av en särskilt OM SKYDD MED HÄNSYN TILL värdefull byggnad ska åtgärden HYGIEN, HÄLSA OCH MILJÖ SAMT HUSHÅLLNING MED VATTEN OCH 1. inte förändra byggnadens AVFALL (BFS 2024:8) • karaktärsdrag, 2. inte skada de egenskaper som De grundläggande kraven om skydd ligger till grund för byggnadens med hänsyn till hygien, hälsa och miljö eller områdets kulturvärden, och samt hushållning med vatten och avfall finns i PBL. Kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall utvecklas och förtydligas i PBF. 6. Boverket (2025). Nya regler - Hygien, hälsa och miljö. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/ regler-om-byggande/hygien-halsa-och-miljo/ Hämtad 2026-03-17. 18 Vägledning 3. vid utbyte av byggnadsdelar c) präglas av en stark arkitektonisk idé. utföras med material och hantverk- steknik som är anpassad till bygg- 3. Byggnaden i sig utgör en källa till nadens ålder och karaktär. kunskap om äldre material och teknik. Trots första stycket 3 ska en åtgärd inte 4. Byggnaden värderas högt i ett lokalt anses utgöra en förvanskning om en sammanhang genom att den har haft förändring av material eller teknik är stor betydelse en förutsättning för att kunna a) i ortens sociala liv, 1. tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven på b) för ortens identitet, eller en acceptabel nivå, eller c) i lokala traditioner. 2. upprätthålla funktionen hos de tekniska systemen på en accep- Byggnaden kan anses vara särskilt tabel nivå. värdefull från konstnärlig synpunkt genom att den uppvisar särskilda este- Särskilt värdefull byggnad tiska kvaliteter eller har en hög ambi- 6 § Vid bedömningen av om en tionsnivå med avseende på byggnad ska anses vara särskilt värde- full ska en prövning göras mot följande 1. arkitektonisk gestaltning, kriterier: 2. utförande och materialval, eller 1. Byggnaden tydliggör tidigare samhällsförhållanden genom att den 3. konstnärlig gestaltning och a) representerar en tidigare vanlig utsmyckning. byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt, Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från miljömässig synpunkt b) belyser tidigare bostadsförhål- genom att den utgör en del av en miljö landen, sociala och ekonomiska villkor, som uppfyller kriterierna i första arbetsförhållanden, olika gruppers stycket. livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar För att en byggnad ska anses vara och tankemönster, eller särskilt värdefull ska byggnaden särskilt väl belysa ett visst förhållande c) har representerat en för lokalsam- eller i sitt sammanhang ha få motsva- hället viktig funktion eller verksamhet. righeter som kan belysa samma förhållande. 2. Byggnaden tydliggör samhällsut- vecklingen genom att den Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin a) genom sin funktion illustrerar ett huvudsakliga karaktär bevarad, ska väsentligt skeende eller en väsentlig anses vara särskilt värdefulla om inte samhällsföreteelse, något talar däremot. b) har tjänat som förebild eller på annat sätt varit uppmärksammad i sin samtid, eller Vägledning 19 • ANNAN LAGSTIFTNING • Det kulturhistoriska värdet kan betraktas som klarlagt om fastig- heten skyddas genom annan lagstiftning än PBL och MB. Vanligt förekommande skydd enligt kulturmiljölagen (KML) är enskilda byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar. Statliga byggnadsminnen skyddas enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en tabell som i förenklad form redovisar olika typer av skydd av kulturvärden i lagstiftningen. Småstugor längs Tapetserarvägen i Olovslund. Foto: Mattias Ek, 2024. 20 Vägledning SKYDD AV KULTURVÄRDEN I LAGSTIFTNINGEN FORNMINNEN • Skydd för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. • Gäller fasta lämningar efter mänsklig aktivitet före cirka år 1850. • Ingrepp eller annan påverkan kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos länsstyrelsen. • Regleras i kulturmiljölagen. BYGGNADSMINNE • Skydd för byggnader, anläggningar eller parker. • Förändringar kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos länsstyrelsen. • Regleras i kulturmiljölagen. KYRKLIGT KULTURMINNE • Skydd för alla kyrkobyggnader, begravningsplatser och inventarier från före 1940 samt för yngre anläggningar med särskilda beslut. • Förändringar kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos länsstyrelsen. • Regleras i kulturmiljölagen. STATLIGT • Skydd för statligt ägda byggnader, anläggningar eller miljöer. BYGGNADSMINNE • Förändringar kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos Riksantikvarieämbetet. • Regleras i förordningen för statliga byggnadsminnen. RIKSINTRESSE FÖR • Område med kulturvärden av nationell betydelse med statliga anspråk. KULTURMILJÖVÅRDEN • Kommunen måste ta särskild hänsyn till riksintressen i sina plan- och byggprocesser. • Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. • Riksantikvarieämbetet ansvarar för att peka ut områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. • Regleras i miljöbalken. KULTURRESERVAT • Skydd för område med kulturhistoriskt värdefullt landskap. • Beslut om kulturreservat kan fattas av kommun eller länsstyrelse. • Länsstyrelsen har tillsynsansvar. • Regleras i miljöbalken. VÄRLDSARV • Unik natur- eller kulturhistorisk miljö som utpekats som en angelä- genhet för hela mänskligheten. • Beslut om att föras upp på världsarvslistan fattas av Unescos världsarvs kommitté. • Skyddet regleras genom plan- och bygglagens, kulturmiljölagens och miljöbalkens bestämmelser . BEBYGGELSE MED KULTUR- • Särskilt värdefulla byggnader, anläggningar eller bebyggelseområden får inte förvanskas. VÄRDEN MED I STÖD I PBL • Kulturvärden kan skyddas i detaljplan eller områdesbestämelser, till exempel genom skyddsbestämmelser eller rivningsförbud. • All bebyggelse ska hanteras varsamt och med hänsyn till dess kulturvärden. • Beslut fattas av kommunen. • Regleras i plan- och bygglagen. Tabell med kortfattad beskrivning av olika typer av skydd av kulturvärden i lagstiftningen. Källa: Riksantikvarieämbetets rapport Kulturvärden i översiktsplanen: en uppföljning av kommunernas redovisning av värdefulla byggnader och bebyggelseområden i översiktsplanen, 2026. Bearbetad av stadsbyggnadskontoret. Vägledning 21 Uppståndelsekapellet, Skogskyrkogården. Foto: Mattias Ek, 2023. 22 Vägledning 3 Vägledning Kunskap om ett byggnadsverks, en allmän plats eller ett bebyg- gelseområdes historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden finns i flera typer av underlag och rapporter. En betydande del av stadens kulturmiljöer är inventerade och klas- sificerade av stadsmuseet i stadens kulturhistoriska klassificerings- karta. Det medför att kunskapen om stadens särskilt värdefulla byggnadsverks och bebyggelseområdens kulturhistoriska värden generellt sett är god. De senaste åren har kunskapen kompletterats med faktablad om parker i ett flertal stadsdelar. Att kännedomen om stadens kulturmiljöer är väletablerad och förankrad är av vikt för arbetet med en ny översiktsplan. Förutom klassificeringskartan ansvarar Stockholms stad för ett flertal underlag, bland annat översiktsplanen, översiktsplanen för Nationalstadsparken, Stockholms byggnadsordning, Varsam utveckling av småhus- och villaområden – Strategi med vägled- ningar, stadsmuseets bebyggelsehistoriska inventeringar samt andra vägledningar och kunskapsunderlag från stadsmuseet och stadsbyggnadskontoret. De statliga anspråken genom riksintressena för kulturmiljövården samt Kungliga Nationalstadsparken indikerar också särskilda värden. I dessa fall ansvarar länsstyrelsen för att redovisa statens syn på hänsyn. Även stadens beslut med föreskrifter om natur- och kulturreservat signalerar att det kan finnas särskilda kulturhisto- riska värden. De allmänna hänsyn som krävs redovisas i dag i över- gripande vägledningar, områdesvägledningar och tematiska strategier eller vägledningar. Vägledningarna fungerar som ett stöd för tolkning av vilka hänsyn som krävs, men en bedömning behöver alltid göras i det enskilda fallet. I vissa fall är frågan om det kulturhistoriska värdet att betrakta som avgjord, till exempel om en byggnad omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser med bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud. Detta eftersom dessa bestäm- melser endast får införas om byggnadsverk eller områden omfattas av förvanskningsförbudet. Bestämmelserna kan på så vis sägas peka ut bebyggelse och områden som omfattas av förvanskningsförbudet, samtidigt som de redovisar vilken hänsyn som krävs för att ta tillvara de särskilda värdena. På motsvarande sätt kan ett byggnadsverks, en allmän plats och ett bebyggelseområdes kulturhistoriska värde ses som klarlagt i de fall länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet fattat beslut om ett enskilt byggnadsminne, ett statligt byggnadsminne eller ett kyrkligt kulturminne. Vägledning 23 I Stockholms stads kommande översiktsplan kommer särskilt värde- fulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden samt de hänsyn som krävs för att ta tillvara de särskilda värdena redovisas på en översiktlig nivå. Mer detaljerad information och vägledning kommer behöva redovisas i fördjupande underlag som i normalfallet inte är del av översiktsplanen. 3.1 Särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Vad som kan betraktas som en särskilt värdefull byggnad eller miljö framgår av Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) 12 kap. Allmänt vid ändring av byggnader, se kap 2 Regler. Ett särskilt värdefullt byggnadsverk, allmän plats eller bebyggelse- område får inte förvanskas, enligt 8 kap. 13 § PBL. Ett byggnadsverk eller ett område kan omfattas av förvanskningsförbudet utan att kommunen har gjort ett utpekande i översiktsplanen, eller tvärtom ha pekats utan att ha sådana värden.7. UNDERLAG FÖR BEDÖMNING AV SÄRSKILDA VÄRDEN Följande kriterier, anspråk, skydd och underlag utgör i normalfallet stöd för bedömning av särskilda värden: • Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, 12 kap. 6 § BFS 2024:8. Ett särskilt kriterium i BFS är att byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, som regel alltid ska anses vara särskilt värdefulla. I detta fall anses frågan om kultur- värdet avgjord på förhand om det inte finns något som talar däremot. • Grön och blå markering i kulturhistoriska klassificeringskartan betraktas som särskilt värdefulla om det inte finns synnerliga skäl som talar däremot. • Stadens värdefulla kulturmiljöer som redovisas i stadens över- siktsplan eller som sådana i stadens kulturhistoriska klassificeringskarta. • Stadsmuseets ställningstaganden om kulturhistorisk klassifice- ring som ännu inte införts i klassificeringskartan. • Stadsmuseets remissvar om bygglov och detaljplaner. • Stadsmuseets förhandsbedömningar om kulturhistoriskt värde. • Stadsmuseets faktablad om stadens parker. 7. Prop. 2024/25:169, s. 436 24 Vägledning • Natur- och kulturreservat enligt 7 kap. 4–9 §§ MB. • I detaljplan genom skydd (q), rivningsförbud (r), användning anpassad till byggnadens kulturhistoriska värde (Q) eller äldre kulturreservat (K) eller i tillhörande planbeskrivning. • I områdesbestämmelser. • Riksintressen för kulturmiljövården, enligt 3 kap. 6 § MB. • Inom Nationalstadsparken, enligt 4 kap. 7 § MB. • Statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. • Enskilda byggnadsminnen enligt KML. • Länsstyrelsens lista över anmälningspliktiga fastigheter i Stockholm. • Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar enligt KML. • Kyrkliga kulturminnen enligt KML. • Inom världsarv enligt konventionen om skydd för världens natur- och kulturarv. HANTERING NÄR STÄLLNINGSTAGANDE SAKNAS Fram till att stadens nya översiktsplan är antagen av kommunfull- mäktige och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäck- ande behöver eventuella särskilda värden klargöras för fastigheter som ännu inte är inventerade och klassificerade. Den enskilde behöver i dessa fall ta reda på om ”byggnaden, den allmänna platsen eller bebyggelseområdet har ett sådant skyddsvärde att bygglov krävs.”8. Under en övergångsperiod gör Stadsmuseet så kallade förhandsbedöm- ningar av fastigheters kulturhistoriska värden. Förhandsbedömningarna är ett expertutlåtande och en översiktlig bedömning av det kulturhis- toriska värdet. De är inte juridiskt bindande eller en slutgiltig kultur- historisk klassificering (motsvarande gul, grön och blå markering i klassificeringskartan), men syftet är att de fastigheter som bedöms ha särskilda värden får ett skyndsamt ställningstagande. Detta bidrar till ambitionen att ge god information till fastighetsägare och till en effektiv lovprövning samt på längre sikt till arbetet med att göra stadens klassificeringskarta heltäckande. Stadsmuseet gör inte förhandsbedömningar för redan klassificerad bebyggelse, det vill säga gul-, grön- eller blåmarkerade fastigheter i klassificeringskartan. 8. Prop. 2024/25:169, s. 436. Vägledning 25 Som regel är förhandsbedömningar inte nödvändiga om de särskilda värdena redan är kända genom att fastigheten: • Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, eller • särskilt värdefulla områden enligt stadens översiktsplan samt redovisning i stadens kartsystem, eller • natur- eller kulturreservat. • Har bestämmelser om skydd och hänsyn för kulturhistoriska värden (r, q, K eller Q) i plankarta, eller • omfattas av områdesbestämmelser för kulturhistoriska värden. • Är statliga eller enskilda byggnadsminnen, eller • kyrkliga kulturminnen. • Är uppfört de senaste 20 åren, cirka. • Om åtgärden oavsett det kulturhistoriska värdet ska prövas genom lov- eller anmälan. I dessa fall sker bedömningen av det kulturhistoriska värdet i samband med lovprövningen. Stadsmuseet gör endast en översiktlig bedömning av det kultur- historiska värdet. Det är stadsbyggnadskontorets ansvar att bedöma om en åtgärd kräver lov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. 3.2 Strategier och vägledningar som redovisar hänsyn ALLMÄNT OM HÄNSYN Vilka hänsyn som krävs i det enskilda fallet styrs av de särskilda värden som har legat till grund för utpekandet av ett byggnads- verk, en allmän plats eller bebyggelseområde. Följande kriterier ska, enligt Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8, 12 kap. Allmänt vid ändring av byggnader ligga till grund för att bedöma om en åtgärd ska anses uppfylla kraven på skydd mot förvanskning. 5 § För att en åtgärd inte ska anses medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad ska åtgärden 1. inte förändra byggnadens karaktärsdrag, 2. inte skada de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden, och 3. vid utbyte av byggnadsdelar utföras med material och hant- verksteknik som är anpassad till byggnadens ålder och karaktär. 26 Vägledning Trots första stycket 3 ska en åtgärd inte anses utgöra en förvanskning om en förändring av material eller teknik är en förutsättning för att kunna 1. tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven på en acceptabel nivå, eller 2. upprätthålla funktionen hos de tekniska systemen på en acceptabel nivå. Staden redovisar de allmänna hänsyn som krävs i övergripande vägled- ningar, områdesvägledningar och tematiska vägledningar. I de fall hänsyn regleras genom bestämmelser om varsamhet och skydd av kultur- värden i detaljplanen är dessa bestämmelser styrande. Vägledningarna fungerar som ett stöd för tolkning av vilka hänsyn som krävs, men en bedömning behöver alltid göras i det enskilda fallet. Vägledning om hänsyn redovisas i huvudsak i: • Översiktsplanen, inklusive bilaga om riksintressen. • Översiktsplan för Nationalstadsparken. • Stockholms byggnadsordning. • Varsam utveckling av småhus- och villaområden – Strategi med vägledningar. • Stockholms balkongvägledning. • Vägledning vindsinredning. • Skydd (q), rivningsförbud (r), användning anpassad till byggnadens kulturhistoriska värde (Q) eller äldre kulturreservat (K) i detaljplan, eller tillhörande planbeskrivning. • Områdesbestämmelser. • I föreskrifter för natur- och kulturreservat samt 7 kap. 4–9 §§ miljöbalken. • Stadsmuseets faktablad för ytterstadens stadsdelar. • Stadsmuseets ställningstaganden om kulturhistoriska värden. • Stadsmuseets vård- och underhållsplaner (framtagna för stadens blå- och grönklassificerade fastigheter). • Beslut om statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter. • Beslut om byggnadsminnesförklaring med skyddsföreskrifter. • Vård- och underhållsplan för enskilda och statliga byggnadsminnen. • För särskilt värdefulla kyrkomiljöer: Riksantikvarieämbetets vägled- ning – kyrkliga kulturminnen (4 kap.). • Vård- och underhållsplan för Skogskyrkogården. Vägledning 27 Tre liljor, Norrmalm. Foto: Mattias Ek, 2021. Stadsmuseet i Stockholm. 28 Vägledning 4 Definitioner Definitionerna nedan är främst hämtade från plan- och bygglagen, men även Boverkets PBL Kunskapsbanken, Riksantikvarieämbetets plattform för kulturhistorisk värdering och urval och Stockholms byggnadsordning. allmän plats – en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. bebyggelse – en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. bebyggelseområde – det finns ingen legal definition av bebyggel- seområde i PBL, men i förarbetena förs ett resonemang om vad som typiskt sett utgör ett bebyggelseområde.9. Stockholms stad tolkar förarbetena som att ett bebyggelseområde är ett område som förutom byggnader även innehåller andra element, som har betydelse för miljöns egenvärde, som vägar, broar, parkanlägg- ningar, och naturlandskap. Typiska exempel på bebyggelseom- råden är helhetsmiljöer som sammanhållna gaturum, specifika avsnitt inom en stadsdel, grupp- eller seriebyggda småhusom- råden, hela stadsdelar, städer och byar. Bestämmelserna om särskilt värdefulla bebyggelseområden i 2 kap. 6 § PBL kan bland annat avse samlade bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något typiskt från skilda sociala miljöer eller som värderas högt av en lokal opinion.10. Byggelse som berörs av bestämmelsen kan till exempel representera tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller ge en god uppfattning om tidigare sociala villkor för en viss samhällsgrupp. Bestämmelserna kan bland annat tillämpas på ett område i en tätort som har ett särskilt kulturhistoriskt värde som helhet utan att alla enskilda hus, sedda var för sig, behöver ha ett sådant värde. Se även kriterier enligt 12 kap. BFS 2024:8. byggnad – en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. byggnadsverk – en byggnad eller annan anläggning. gaturum – rum i staden som utgörs av gator och dess omgivande byggnader. 9. Prop. 1985/86:1, med förslag till ny plan- och bygglag, s. 480 ff. 10. Prop. 1985/86:1, med förslag till ny plan- och bygglag, s. 510 ff. Vägledning 29 hänsyn – begreppet ”hänsyn till” innebär enligt PBL kunskapsbanken att kännedom om följande har tagits fram: • vilka kulturvärdena är, • hur de påverkas av den föreslagna åtgärden, • vad som kan göras för att undanröja eller minska eventuella konflikter med motstående allmänna intressen och mellan allmänna och enskilda intressen. Prioriteras andra intressen på de kulturhistoriska värdenas bekostnad så bör skälen för detta redovisas, lämpligen i planbeskrivningens konsekvensbeskrivning.11. kulturarv – alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsut- vecklingen, t.ex. det biologiska kulturarvet, det industriella kultur- arvet eller modernismens kulturarv. kulturhistoriskt sammanhang – ett visst identifierat och avgränsat historiskt utvecklingsförlopp med ingående verksamheter eller aktiviteter som på olika sätt haft en präglande inverkan på en viss företeelse. En företeelses kulturhistoriska sammanhang och uttrycken för detta bildar utgångspunkter för bedömning av dess kulturhistoriska värden. Flera olika kulturhistoriska sammanhang kan tillskrivas en och samma företeelse. kulturhistoriskt värde – de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang − samt däri- genom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag kulturmiljö – hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som exten- sivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella förete- elser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. 11. Boverket (2023). Detaljplan och kulturvärden. https://www.boverket.se/ sv/PBL-kunskapsbanken/ teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/. Hämtad 2024-04-28. 30 Vägledning kulturvärde - samlingsbenämning för sådana värden som tillskrivs företeelser, med utgångspunkt i kulturhistoriska, sociala och este- tiska aspekter. nybyggnad – uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. ombyggnad – ändring av en byggnad som innebär att hela bygg- naden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. sammanhållen bebyggelse – bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. tillbyggnad – ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. tomt – ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, ändring av en byggnad – en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde Radhus i Vällingby Foto: Lennart Johansson, 2021. Vägledning 31 Fatbursparken, Södermalm. Foto: Mattias Ek, 2020. Stadsmuseet i Stockholm. 32 Vägledning 5 Käll- och litteratur- förteckning Regler SFS 1988:950. Kulturmiljölag. SFS 1998:808. Miljöbalk. SFS 2010: 900. Plan- och bygglag. SFS 2011:338. Plan- och byggförordning. BFS 2024:8. Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Stockholms stads strategier, vägledningar och underlag Staden har tagit fram flera strategier, planerings- och kunskapsunderlag som kan ge dig fördjupad kunskap och förståelse. • Översiktsplan för Stockholm Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Översiktsplan för nationalstadsparken Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen, Stockholms stads webbplats • Riksintressen enligt miljöbalken, bilaga till översiktsplan för Stockholms stad Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Stockholms byggnadsordning Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Varsam utveckling av småhus- och villaområden, Strategi med vägledningar, Stadsbyggnadsnämnden Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Stockholms balkongvägledning, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms balkongvägledning • Vägledning vindsinredning, Stadsbyggnadsnämnden Vägledning vindsinredning, Stockholms stads webbplats Vägledning 33 • Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering Stadsmuseets kulturhistoriska klassifiering, stadsmuseets webbplats • Stadsmuseets faktablad om stadsdelar Stadsmuseets webbplats • Stadsmuseets webbplatser: stadsmuseet.stockholm.se och digitalastadsmuseet.stockholm.se • Natur- och kulturreservat i Stockholms stad Naturreservat, Stockholms stads webbplats • Alla tiders Stockholm – riksintressen för kulturmiljövården. • Äldre miljöprogram, ett urval. Beställ miljöprogram för småstugeområden, Stockholms stads webbplats • Gärdet: Tidig funktionalism: Miljöprogram för ett riksintres sant område. • Röda bergen: Miljöprogram för ett riksintressant område. • Enskede – Miljöprogram och avgränsning av värdefull miljö. • Norra Ängby – Ett program för din närmiljö. • Olovslund – Ett program för din närmiljö. • Miljöprogram för Tallkrogens småstugeområde. • Södra Ängby – Miljöprogram för ett riksintressant område. • Stockholms stads småstugor 1927–57 – En sammanställning av hustyper, underlag för om- och till- byggnader, Stadsbyggnadskontoret Beställ miljöprogram för småstugeområden, Stockholms stads webbplats. • Stockholmskällan, databas med arkivmaterial Stockholmskällans webbplats. • Vård- och underhållsplan för skogskyrkogården – under framtagande 2026. 34 Vägledning Andra myndigheter och organisationer • Beslut om statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter. För kontakt: Riksantikvarieämbetet webbplats • Beslut om byggnadsminnesförklaring med skyddsföreskrifter. För kontakt: länsstyrelsens kulturmiljöenhet i Stockholm Länsstyrelsens webbplats • Boverket PBL Kunskapsbanken, handbok om plan och bygglagen Pbl kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen, Boverkets webbplats • Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och fornlämningsegister Riksantikvarieämbetets webbplats • Riksantikvarieämbetets vägledning för kyrkliga kulturminne Vägledning – kyrkliga kulturminnen (4 kap.), Riksantikvarieämbetets webbplats • Riksintressebeskrivningar PDF Riksintressebeskrivningar, Riksantikvarieämbetet Stockholm-AB_riksintressen.pdf • Riksintressen för kulturmiljövården – information och beskriv- ningar över riksintressen för kulturmiljövården i Stockholms län Riksintressen för kulturmiljövården, Länsstyrelsens webbplats • Skogskyrkogården, Svenska Unesco-rådet Skogskyrkogården, Svenska Unescorådets webbplats • Vård- och utvecklingsplan för Kungliga Nationalstadsparken Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken, Länsstyrelsens webbplats Övriga källor • Adolfsson, Camilla, Björk-Werner, Joel och Hjalmarsson, Johan, Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar, del 1-2, Norstedts Juridik, 2023. • Boverket (2023). Detaljplan och kulturvärden PBL kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i- plan-och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden, Boverkets webbplats Hämtad 2024-04-28. Vägledning 35 • Boverket (2025). Nya regler – Hygien, hälsa och miljö PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hygien-halsa-och- miljo, Boverkets webbplats Hämtad 2026-03-17. • Regeringens proposition 1985/86:1 med förslag till ny plan- och bygglag. • Regeringens proposition 2024/25:169, Ett nytt regelverk för bygglov. Ett nytt regelverk för bygglov (Betänkande 2025/26:CU2 Civilutskottet), Sveriges riksdags webbplats. Hämtad 2026-02-12. • Riksantikvarieämbetet, Plattform Kulturhistorisk värdering och urval Grundläggande förhållningssätt för arbete med att defi- niera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet, 2014. • Riksantikvarieämbetet, Kulturvärden i översiktsplanen: en uppföljning av kommunernas redovisning av värdefulla bygg- nader och bebyggelseområden i översiktsplanen, 2026. 36 Vägledning Vy över Stockholm Foto: Lennart Johansson, 2014. Vägledning 37 Stadens kulturhistoriska klassificeringskarta 38 Vägledning STADENS KULTURHISTORISKA KLASSIFICERINGSKARTA Arbete pågår med att kartan ska bli heltäck- ande. Den uppdateras löpande. Illustrationen ger därför en ögonblicksbild mars 2026. Kartan visar: Stadsmuseet har bedömt att fast- igheter markerade med blått har synnerligen höga kulturhistoriska värden. Stadsmuseet har bedömt att fast- igheter markerade med grönt är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadsmuseet har bedömt att fast- igheter markerade med gult har positiv betydelse för stadsbilden och/eller visst kulturhistoriskt värde. Särskilt värdefulla bebyggelseområden. Riksintressen för kulturmiljövården. Kungliga nationalstadsparken. Vägledning 39 40 Vägledning