Remiss om detaljplan för park, natur och idrott vid Högdalstopparna

Stadsbyggnadskontoret har sänt en remiss av ett förslag på detaljplan för Högdalstopparna, i stadsdelarna Högdalen och Hökarängen, till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. I förslaget planlägger stadsbyggnadskontoret större delen av planområdet som park- och naturmark, medan delar inom Farsta stadsdelsområde planläggs som idrottsmark och koloniområde.Stadsdelsförvaltningen ställer sig överlag positiv till inriktningen om att planlägga Högdalstopparna, men anser att det är en begränsande faktor att inte mer mark planläggs för idrottsändamål. Stadsdelsförvaltningen saknar en redovisning i planbeskrivningen om den utbredda förekomsten av invasiva arter. Vidare förespråkar stadsdelsförvaltningen att ett område med ej detaljplanelagd naturmark på andra sidan Magelungsvägen inkluderas i planområdet.Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. [Tjänsteutlåtande: Remiss av planärende på samråd - Detaljplan för Högdalstopparna: Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen.pdf] Enskede-Årsta-Vantörs Tjänsteutlåtande stadsdelsförvaltning Dnr EÅV 2026/256 Avdelning HR, stab och stadsmiljö 2026-03-05 Sida 1 (4) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Eskil Swerkersson Enskede-Årsta-Vantörs Telefon: 08-50814020 stadsdelsnämnd 2026-04-23 Remiss av planärende på samråd – Detaljplan för Högdalstopparna: Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret, dnr 2025-05912 Förvaltningens förslag till beslut 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har sänt en remiss av ett förslag på detaljplan för Högdalstopparna, i stadsdelarna Högdalen och Hökarängen, till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. I förslaget planlägger stadsbyggnadskontoret större delen av planområdet som park- och naturmark, medan delar inom Farsta stadsdelsområde planläggs som idrottsmark och koloniområde. Stadsdelsförvaltningen ställer sig överlag positiv till inriktningen om att planlägga Högdalstopparna, men anser att det är en begränsande faktor att inte mer mark planläggs för idrottsändamål. Stadsdelsförvaltningen saknar en redovisning i planbeskrivningen om den utbredda förekomsten av invasiva arter. Vidare förespråkar stadsdelsförvaltningen att ett område med ej detaljplanelagd naturmark på andra sidan Magelungsvägen inkluderas i planområdet. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har sänt en remiss av ett förslag på Enskede-Årsta-Vantörs detaljplan för Högdalstopparna, i stadsdelarna Högdalen och stadsdelsförvaltning Avdelning HR, stab och stadsmiljö Hökarängen, till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. Svar på remissen ska skickas till stadsbyggnadskontoret senast den 13 april Slakthusplan 8 A Box 81 2026. Stadsdelsförvaltningen har fått förlängd svarstid så att ärendet 121 22 Johanneshov kan beslutas vid nämndsammanträdet den 23 april. Växel 08-508 14 000 Fax eav@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/256 Sida 2 (4) Ärendet I förslaget till detaljplan planlägger stadsbyggnadskontoret större delen av planområdet som park- och naturmark, medan delar inom Farsta stadsdelsområde planläggs som idrottsmark och koloniområde. Stora delar av planområdet saknar idag planbestämmelser vilket försvårar drift och underhåll samt investeringar. Högdalstopparna består av de tre topparna Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängstoppen, och av dessa är det bara Högdalstoppen som ligger inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Avdelning HR, stab och stadsmiljö. Förvaltningens synpunkter och förslag Stadsdelsförvaltningen ställer sig överlag positiv till inriktningen om att planlägga Högdalstopparna. Större delen av planområdet ligger inom Farstas stadsdelsområde och stadsdelsförvaltningen har därför stämt av med Farsta stadsdelsförvaltning i beredningen av remissen. Det har under många år pågått diskussioner och utredningar inom staden kring möjlig utveckling av Högdalstopparna. Bland annat tog staden 2005 fram ett Program för utveckling av Högdalstopparna (Bilaga 3), där det finns förslag om att öka möjligheterna till idrott. Stadsdelsnämndernas uppdrag vad gäller idrott är inom staden avgränsat till ytor för spontanidrott, och därför anser stadsdelsförvaltningen att det är en begränsande faktor för topparnas utveckling att inte mer mark planläggs för idrottsändamål. Det står bland annat i planbeskrivningen att området på sikt kan kompletteras med längdskidsspår. Stadsdelsförvaltningen anser att detta är ett exempel på anläggning som naturligt faller inom idrottsnämndens ansvarsområde. Stadsdelsförvaltningen saknar en redovisning i planbeskrivningen om den utbredda förekomsten av invasiva arter. Inom stadsdelsområdet rör det sig framförallt om jätteloka och tysklönn. Stadsdelsförvaltningen bedömer att staden behöver hantera detta innan omfattande utveckling av topparna är möjlig. Att ansvarsfrågan för drift och underhåll historiskt har varit otydlig anser stadsdelsförvaltningen har lett till att hela planområdet är underhållsmässigt eftersatt. Med tanke på det är det svårt för Remiss av planärende på samråd – stadsdelsförvaltningen att finansiera en rimlig upprustning, i linje Detaljplan för Högdalstopparna: Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/256 Sida 3 (4) med detaljplanens intentioner, och staden behöver därför reda ut hur det ska hanteras. I närheten av planområdet, på andra sidan Magelungsvägen, ligger ett område med ej detaljplanelagd naturmark. Inom området ligger kulturhuset Cyklopen samt ett elljusspår och utegym som stadsdelsförvaltningen har anlagt. Stadsdelsförvaltningen förespråkar att området inkluderas i planområdet, för att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen drift och skötsel av Högdalens natur- och parkmark. Det skulle även förenkla stadens hantering av otillåtna boplatser inom området. Under 2026 kommer stadsdelsförvaltningen, såväl som Farsta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar, övergå till drift- och underhåll av parker i egen regi. Det råder idag brist på kommunaltekniska ytor och stadsdelsförvaltningen efterfrågar därför att stadsbyggnadskontoret ser över om det går att möjliggöra denna typ av markanvändning inom planområdet. Inom planområdet, i anslutning till Högdalendepån, finns en nyligen anlagd dagvattendamm som inte finns inritad i plankartan. Jämställdhetsperspektiv Enligt 2025 års medborgarundersökning känner sig kvinnor i stadsdelsområdet mindre trygga i parker och grönområden samt mindre trygga när de går ensamma hem på kvällen, jämfört med män. Stadsdelsförvaltningen bedömer att detaljplanens inriktning kan bidra till att aktivera och befolka området och på så sätt skapa en tryggare och mer jämställd stadsmiljö. Barnrättsperspektiv Stadsdelsförvaltningen kan konstatera att remissen berör barn och ungas möjligheter till aktivitet och rekreation, vilket ryms inom artikel 31 i barnkonventionen om att barn har rätt till lek, vila och fritid. Tillgänglighet Stadsdelsförvaltningen bedömer att det är viktigt att beakta tillgänglighetsperspektivet vid en framtida utveckling av Högdalstopparna. Stadens planering av målpunkter, aktivitetsytor och gångvägar behöver bidra till bästa möjliga förutsättningar för en god tillgänglighet givet de försvårande förutsättningar som finns på platsen med framförallt stora höjdskillnader. Äldreperspektiv Tillgänglighetsperspektivet för Högdalstopparnas utveckling Remiss av planärende på samråd – påverkar äldre invånares möjligheter att röra sig i området. Även Detaljplan för Högdalstopparna: Högdalstoppen, Fagersjötoppen och om Högdalstoppen är relativt väl försörjd med kollektivtrafik kan Hökarängtoppen Tjänsteutlåtande Dnr EÅV 2026/256 Sida 4 (4) avstånden till busshållplatser och Högdalens tunnelbanestation begränsa en del av den äldre befolkningens möjligheter att ta sig till området. Klimat- och miljöperspektiv Stadsdelsförvaltningen bedömer att detaljplanen förbättrar möjligheter till drift- och underhåll av park- och naturmark och bedömer att det kan främja ekologiska värden i området. Däremot finns det risk att växt- och djurliv påverkas negativt av att fler människor rör sig i området och om olika anläggningar för idrott eller liknande anläggs. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Anders Carstorp Carina Idenfors Stadsdelsdirektör Avdelningschef Enskede-Årsta-Vantörs Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Program för utveckling av Högdalstopparna Remiss av planärende på samråd – Detaljplan för Högdalstopparna: Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anders Carstorp, Stadsdelsdirektör 2026-04-08 Carina Idenfors, Avdelningschef 2026-04-08 --- [Plankarta.pdf] NATUR GRUNDKARTA Stadsdelsgräns Kvarter enligt detaljplan, NATUR Allmän plats-gräns Fastighetsindelningsbestämme Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) Fastighetsbeteckning Gemensamhetsanläggning Servitutsområde Ledningsrättsområde Fornlämningsområde Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Träd Nivåkurvor Markhöjd Transformatorbyggnad NATUR Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan och RH2000 i höjd. Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Aktualitetsdatum 2025-12-19 Gunnar Swahn kartingenjör L 1 A T A G PARK R PARK 1 R NATUR 2 h 1 NATUR NATUR NORR 0 100m Skala 1:2000, utskriftsformat A0 nhawS rannuG :daC PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GATA Gata NATUR Natur PARK Park Kvartersmark Koloniområde. Ett föreningshus på maximalt 50 L 1 kvadratmeter får uppföras inom området. R Idrott 1 R Idrott. Omklädningsrum med maximalt en våning får finnas. 2 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Höjd på byggnadsverk h Högsta nockhöjd på byggnad är 4 meter 1 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. Laga Kraft UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Örby 4:1 m.m. i stadsdelarna Fagersjö, Högdalen och Hökarängen i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen 2026-02-24 Pia Ö lv e b r o Nina Mjaaland planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2025-05912 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2025-05912 Nina Mjaaland 2026-01-30 Telefon 08-508 27 212 Sida 1 (27) Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Örby 4:1 m.m. i stadsdelarna Fagersjö, Högdalen och Hökarängen i Stockholm, S-Dp 2025-05912 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 2 (27) Sammanfattning Hela planområdet består idag av park och naturmark och används som frilufts- och rekreationsområde. Delar av planområdet är i dag inte detaljplanerat och området saknar därför tydligt huvudmannaskap. Detta nedför att det finns svårigheter kring utveckling och underhåll och påverkar möjlighet till långsiktig planering och investering. Exploateringskontoret har i Stockholms stadsbudget för 2025 fått i uppdrag att beställa detaljplan av Högdalstopparna i syfte att skapa ett attraktivt och öppet frilufts- och rekreationsområdet, samt inrättande av ett koloniområde. Exploateringsnämnden beslutade den 27 mars 2025 att skicka en begäran till stadsbyggnadsnämnden om att upprätta detaljplan för Högdalstopparna. Detaljplanens syfte Syftet med att detaljplanelägga Högdalstopparna som allmän plats för park och natur är att säkerställa pågående markanvändning, bekräfta idrottsanläggningens utbredelse och användning samt skapa förutsättningar för långsiktiga investeringar samt säkerställa drift och underhåll av hela detaljplanens utsträckning. Detaljplanen ska också utreda inrättande av ett koloniområde i syfte att främja stadsnära odling samt bidra till ökad trygghet i område. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Samråd mars 2026 Granskning september 2026 Antagande december 2026 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 3 (27) Innehåll Detaljplanens syfte .................................................................................. 4 Inledning ................................................................................................... 4 Detaljplanens huvuddrag .................................................................................. 4 Plandata ............................................................................................................ 4 Handlingar ........................................................................................................ 5 Medverkande .................................................................................................... 6 Planeringsunderlag ........................................................................................... 6 Riksintressen .................................................................................................... 7 Planeringsförutsättningar ....................................................................... 7 Landskapsbild ................................................................................................... 7 Befintlig bebyggelse .......................................................................................... 7 Kulturhistoriskt värdefull miljö ........................................................................... 7 Gator och trafik ................................................................................................. 8 Naturmiljö .......................................................................................................... 8 Sociala värden ................................................................................................ 11 Geoteknik ........................................................................................................ 11 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 12 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 13 Planförslag .............................................................................................. 15 Sammanfattning av planförslaget ................................................................... 15 Arkitektonisk idé .......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Park- och vattenområden ................................................................................ 17 Gator och trafik ............................................................................................... 17 Teknisk försörjning .......................................................................................... 19 Motiv till detaljplanens regleringar ................................................................... 19 Genomförandetid ............................................................................................ 20 Konsekvenser och avvägningar ........................................................... 21 Stads- och landskapsbild ................................................................................ 21 Kulturhistoriskt värdefull miljö ......................................................................... 21 Gator och trafik ............................................................................................... 21 Naturmiljö ........................................................................................................ 22 Sociala värden ................................................................................................ 23 Hydrologiska förhållanden .......................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 24 Riksintresse .................................................................................................... 25 Undersökning om betydande miljöpåverkan ................................................... 25 Genomförande ........................................................................................ 25 Organisatoriska frågor .................................................................................... 25 Fastighetsrättsliga frågor ................................................................................ 26 Ekonomiska frågor .......................................................................................... 26 Tekniska frågor ............................................................................................... 26 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 4 (27) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att detaljplanelägga Högdalstopparna som allmän platsmark för park eller natur för att säkerställa pågående markanvändning, klargöra huvudmannaskap, skapa förutsättningar för långsiktiga investeringar samt säkerställa drift och underhåll. Planen bekräftar omfattningen av existerande idrottsanläggning. Planen ska även pröva förutsättningarna för inrättande av ett koloniområde i anslutning till rekreationsområdet i syfta att främja stadsnära odling samt bidra till ökad trygghet i området. Inledning Detaljplanens huvuddrag Planering av området säkerställer pågående markanvändning, klargöra huvudmannaskap, bidrar till att skapa förutsättningar för långsiktiga investeringar samt säkerställa drift och underhåll. Planen är utformad med en hög grad av flexibilitet för att säkerställa att området kan utvecklas långsiktigt och organisk. Planen ger utrymme för att de frilufts- och rekreationsaktiviteter som bedrivs i dag kan fortsätta att bedrivas och utvecklas i samråd med relevanta förvaltningar och stadsdelsförvaltningar. Befintlig idrottsanläggnings omfattning, som innebär en något större utbredning än i befintlig plan, bekräftas i plan. Planen möjliggör även för anläggning av ett koloniområde samt angöring till detta. Plandata Planprocessen Detaljplan för del av fastigheten Örby 4:1 m.m. i stadsdelarna Fagersjö, Högdalen och Hökarängen i Stockholm, Dnr 2025-05912, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 25 september 2025 § 25. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Storlek och läge Planområdet består av Högdalstopparna som är ett samlingsnamn för tre olika toppar; Högdalstoppen, Fagersjötoppen och Hökarängtoppen. De tre topparna, gjorda av huvudsakligen schakt- och rivinigsmassor, är belägna inom stadsdelarna Högdalen och Fagersjö, och begränsas i söder och väster av Nynäsbanan, Magelungsvägen och Fagersjövägen samt i norr och öster av 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 5 (27) Högdalens industriområde, Örbyleden och bostadsbebyggelsen i Hökarängen. Fastigheterna som berörs är Fastighetensskötaren 1, kv Nattvakten, Örby 4:1, Gubbängen 1:1 och Farsta 2:1. Planområdet är cirka 570 000 kvadratmeter stort. Marken ägs av Stockholm stad. Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar delar av fastigheterna: - Örby 4:1, ägs av Stockholms kommun, - Gubbängen 1:1, ägs av Stockholms kommun, - Farsta 2:1, ägs av Stockholms kommun. - Fastighetsskötaren 1, ägs av Stockholm kommun. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. - Remissvar Gubbängen 1:1 Högdalstopparna (Kulturförvaltningen, 2025) - Miljö- och hälsounderlag (Miljöförvaltningen, 2025) - Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan för detaljplan för Högdalstopparna (Storstockholms brandförsvar, 2025) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Naturvärdesinventering (NVI) vid Högdalstopparna, Stockholms stad, inför detaljplan, 2025 (Calluna, 2025) 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 6 (27) - Högdalstopparna, Översiktlig miljöteknisk markundersökning och förenklad riskbedömning (Kemata, 2025) Övrigt underlag - Illustrationsplan, programplan, genomgång av tidigare utredningar m.m. (Karavan, 2025) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Nina Mjaaland och plankartan är ritad av kartingenjör Gunnar Swahn. Ansvarig chef har varit Pia Ölvebro. Planeringsunderlag Översiktsplanen Planområdet ligger inom stadsdelarna Högdalen och Fagersjö. Översiktsplanen anger att Högdalstopparna bör utvecklas som grön målpunkt, med fler funktioner och tydligare entréer. Rekreativa kvaliteter bör utvecklas för att berika närmiljön och den regionalt betydelsesfylla ekologiska infrastrukturen föreslås stärkas. Det ekologiska och rekreativa sambandet mellan Rågsveds friområde och Högdalstopparna ska enligt ÖP förbättras som en väsentlig del av den regionala Hanvedenkilen. Utklipp ur Översiktsplanen Stockholm stad (källa: Stockholm stad) Planområdets ekologiska funktion och regionala betydelse bekräftas i översiktsplanen (ÖP). Området berörs genom tre gröna pilar (figur 3) i ÖP, vilket betyder: ”Område där förstärkningar föreslås i den 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 7 (27) regionalt betydelsefulla ekologiska infrastrukturen. Samtidigt kan rekreativa kvaliteter utvecklas för att berika närmiljön.” ÖP visar att planområdet omges av barriärer i form av järnvägen, Magelungsvägen och verksamhetsområdet i Högdalen. Gällande detaljplan Delar av området är i dag oplanerad. I övrig berörs P88621 delar av natur, park samt idrott. Riksintressen Planområdet avgränsas av Nynäsbanan. Hela Nynäsbanan från Älvsjö till Nynäshamn är av riksintresse för kommunikation. Planeringsförutsättningar Landskapsbild Högdalstopparna anlades som deponi på 1960-talet, och Högdalstoppen är Stockholms högsta konstgjorda punkt (102 m ö.h.). Landskapet är kuperat med tydliga höjder och dalgångar. Högdalstopparna utgör ett karaktäristiskt inslag i stadslandskapet och erbjuder vidsträckta vyer. Området har en vild och delvis orörd karaktär med smala stigar, naturliga vegetationsridåer och öppna landskapsrum. Delar av området påverkas av buller, lukt från bland annat angränsande återvinningscentral och även visuellt av omkringliggande industri och infrastruktur, som värmeverk, en återvinningscentral, kraftledningar, Nynäsbanan och flera större vägar. Befintlig bebyggelse Inom området som är reglerat till Idrott finns en utbyggd BMX bana. Det finns även en byggrätt för omklädningsrum. Kulturhistoriskt värdefull miljö I samband med att rivningen av Klarakvarteren i Stockholm inleddes under 1960-talet fanns behov av att hantera stora mängder schakt- och rivningsmassor. Dåvarande stadsträdgårdsmästare föreslog att massorna skulle deponeras för att skapa konstgjorda bergstoppar. Högdalstoppen färdigställdes 1964 och är 72 meter över havsnivån. Östra sidan av toppen har tidigare använts som skidbacke och har en fallhöjd på cirka 40 meter. Högdalstoppen är idag till stor del bevuxen och har planterats med tydligt avgränsande geometrisk formade bestånd av olika trädarter. Mellan 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 8 (27) skogsdungarna har öppna gräsmarker lämnats som skulle bidra till rumsbildningar och variation i landskapsupplevelsen. Utöver planterade partier finns naturligt uppkommen vegetation, bland annat ek, tall och björk samt snår med sälg, rönn och nyponrosor. Vid ett tillfälle har betesdjur hållits vid Högdalstoppen. Hökarängtoppen färdigställdes 1997 och är 102 meter hög och är den högsta punkten i Stockholms stad. Fagersjötoppen är den yngsta av de tre topparna och uppfördes i slutet på 1980-talet. Den blev klar 2001 och har en höjd på 95 meter över havet. Fagersjötoppen uppfattas som öppen och kal. Spontana etableringar av glest stående buskar och snår har skett. Här finns också ett vattentorn som ägs av Stockholm Vatten och Avfall. Gator och trafik Det finns ett flertal naturstigar i området, en del asfalterade och grusade gång-och cykelstråk samt enstaka körbara vägar. Planområdet är ej tillgänglighetsanpassat. Det saknas ett sammanhängande gångvägsnät. Bristande kopplingar beror delvis på utvecklingen av intilliggande industrier samt på stora nivåskillnader. Bristen på körbara vägar innebär svårigheter för drift och underhåll av områdena. I anslutning till Stockholm BMX-bana i planområdets sydöstra del finns Hökarängstoppens parkeringsplats med infart från Fagersjövägen. Busslinjerna 143, 165,167,190 och 901 passerar utanför olika sidor av planområdet. Närmaste tunnelbanestation är Hökarängen cirka en kilometer öster om planområdet. Naturmiljö Mark och vegetation Området domineras av tre toppar med en höjd på mellan 72–102 m.ö.h. Topparna domineras av busk- och gräsmark med blommande buskar och fruktträd. Det finns även ängsytor, gräsytor och barr- och lövskog samt hällmarksskog. De öppna ytorna är av ängskaraktär med varierade örter, gräs och ruderatväxter. Landskapets höjdskillnader, våtmarkspartier och 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 9 (27) solbelysta sluttningar skapar goda livsmiljöer och bidrar till ekologisk mångfald för fåglar, insekter och mindre däggdjur. En BMX-bana finns även i området. Översikt över de landskapsområden som avgränsades vid naturvärdesinventeringen. L1: Infrastruktur och bebyggd mark, L2: Skogslandskap och L3 Mosaiklandskap. (Källa:Calluna) Skyddade områden Ur ett kommunalt ekologiskt perspektiv ingår planområdet i stadens blågröna infrastruktur, ESBO. Högdalstopparna har funktion som ekologisk särskilt betydelsefull livsmiljö inom Stockholms gröna infrastruktur och utgör även en viktig ekologisk förbindelselänk mellan Rågsved, Fagersjöskogen och Majroskogen. Skyddade arter Högdalstopparnas grässlänter, uppvuxna dungar av löv- och barrträd samt stora buskage utgör livsmiljö för skyddsvärda djur- 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 10 (27) och växtarter. På topparna växer ett flertal skyddsvärda, rödlistade arter som hör till ruderatfloran, dvs. växter som är anpassade till störd mark. Hit hör t.ex. grenigt kungsljus som är rödlistad och skyddad enligt 8 § artskyddsförordningen. Högdalstopparna drar till sig fåglar både som orienteringsmärke och som häcknings-, och födoplats. Under hösten är fågelrikedomen god och från slutet av augusti till slutet av oktober rastar småfåglar (både frö- och insektsätare) på sin flytt söderut. Ett stort antal rastande fågelarter har noterats i området, varav ett flertal är rödlistade. Gräs- och buskmarkerna utgör häckningsmiljöer för skyddsvärda, rödlistade fågelarter som ängspiplärka, ärtsångare och buskskvätta. Hela planområdet utgör mycket lämpliga livsmiljöer för duvhök och delar av planområdet utgör mycket lämplig livsmiljö för mindre hackspett, spillkråka, stare samt grönsångare. Våtmarks- och fuktstråket kring Gökdalen som löper fram till Örbyleden, är ett för regionen särskilt välutvecklat fuktstråk. I våtmarkerna finns noterat förekomst av mindre vattensalamander, vanlig groda och åkergroda, vilka samtliga är skyddade enligt artskyddsförordningen. Även andra, rödlistade arter knutna till fuktlövskog har noterats i området. Inom naturmarken runt Gökdalen finns hålträd och värdefull död ved, samt partier som är brandpåverkade, vilket bidrar till det ekologiska värdet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsterna Magelungen, Mälaren-Fiskarfjärden, och Drevviken. Recipienterna är vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas för vattenförekomsterna. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokala åtgärdsprogram för Magelungen och Drevviken beslutades år 2020 respektive 2021. Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-Fiskarfjärden är under framtagande. Inga LÅP-åtgärder föreslås inom planområdet. Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormen (MKN) för luft klaras för planområdet i dagsläget, enligt stadens kartläggning av luftkvalitet 2020. Halten av partiklar PM10 är 18–25 μg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 μg/m³. Halten av kvävedioxid (NO2) 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 11 (27) är 15–24 μg/m³ (dygnsmedelvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 μg/m³. Miljömålet Frisk luft uppnås. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Området är populärt för såväl närboende för vardagsrekreation, som för besökare som åker till området i syfte att utöva en särskild aktivitet, såsom frisbee-golf, nyttjande av BMX-banan, fågelskådning med mera. Barnperspektiv BMX banan utgör ett viktigt och populärt ställe för barnidrott. Planområdet i övrigt ämnar sig väl för både idrott som orientering, cykling och frisbee-golf samt spontanaktiviteter som till exempel pulkaåkning och är således viktig ur ett barnperspektiv. Rekreation och friluftsliv Då hela planområdet består av park och natur är potentialen för tillgången på rekreation och friluftsupplevelser god. Kringliggande industrier och områdets avskärmade läge och svåra terräng är begränsande faktorer. Analysplan av befintlig användning (Källa, Karavan,2025) Geoteknik Markförhållanden Planområdet består til största del av fyllnadsmassor. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 12 (27) SGU:s jordartskarta ”Jordarter 1:25 000 - 1:100 000” Vitrastrerat är fyllning, gult är glacial lera, rött är urberg och rödprickig är morän på urberg. Hydrologiska förhållanden Grundvattennivån ligger generellt mellan ca 1,0 m och 3,5 m under markytan i området kring Högdalstopparna. Grundvattennivåer indikerar att grundvattenströmningen inom området är sydvästlig, med högst nivåer längs den östra sidan, och lägst nivåer sydväst. Inget ytvatten går genom området och inga dricksvattenbrunnar finns inom området. Dagvatten Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. När det inte gäller ny- och större ombyggnation ska dagvatten hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. Vattenskyddsområde Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Magelungen (SE657041-163174). Enligt VISS november 2018 har Magelungen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten Magelungen är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 13 (27) Hälsa och säkerhet Planområdet är beläget i anslutning till flera miljöfarliga verksamheter i Högdalens industriområde. Exempel på dessa är: PreZero Högdalen (avfallshantering), ÅVC Vantör (avfallshantering), Högdalenverket (kraftvärmeverk), Högdalens sorteringsanläggning (avfallshantering, bl.a. matavfall) Ställverk. En luftburen kraftledning löper genom delar av planområdet. Ställverket och luftkraftledningen kan ge upphov till elektromagnetiska fält inom planområdet. Skräp, t.ex. plastavfall, blåser in i planområdet från avfallsverksamheterna. Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från Örbyleden och Nynäsbanan. I de delar av planområdet som ligger närmast vägen/järnvägen uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna till som mest 60–65 dBA enligt stadens bullerkarta. Stora delar av planområdet har ljudnivåer på 55 dBA eller lägre enligt stadens kartering. Bullerkarteringen har dock inte tagit hänsyn till eventuellt trafikbuller från tunnelbanedepåns spårområde. Utdrag ur Stockholms bullerkarta (miljöförvaltningen, 2022). Ungefärligt planområde inom röd markering. Planområdet utsätts för verksamhetsbuller från återvinningsverksamheten PreZero i Högdalen. Enligt bullerutredningar som gjordes 2021 uppgick verksamhetens bullerbidrag under dagtid till >70 dBA ekvivalent ljudnivå i den del av planområdet som angränsar till verksamhetsområdet. Även 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 14 (27) längre in i planområdet orsakade verksamheten ljudnivåer på upp till 55-60 dBA. Ekvivalent ljudnivå under dagtid från PreZeros återvinnings-verksamhet (2021). Planområdet utsätts även av verksamhetsbuller från andra verksamheter i industriområdet såsom kraftvärmeverket, återvinningscentralen, avfallsanläggningen på fastigheten Tippen 4 och troligen även från tunnelbanedepån. Förorenad mark Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden visar att det finns risk för markföroreningar i planområdet. Högdalstoppen består till största delen av rivnings- och schaktmassor, men även grovsopor, Hökarängstoppen består av rivingsmassor (som till exempel virke, tegel, stål och murbruk) samt slagg från förbränning i Högdalsverket och Fagersjötoppen är så gott som enbart schaktmassor från väg- och anläggningsarbeten. Det är inte helt säkert att alla toppar är helt sluttäckta. Vid markprovtagningar som genomfördes 2017 och 2018, i samband med anläggningen av en ny elledning, påträffades bland annat PAH, bly, kvicksilver, PCB, alifatiska kolväten, och aromatiska kolväten. I planområdets närhet finns eller har det funnits verksamheter som kan ha gett upphov till föroreningar inom planområdet. Lukt Verksamheterna orsakar störande lukt, t.ex. sorteringsanläggningen för matavfall samt rök från kraftvärmeverkets skorsten. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 15 (27) Översvämningsrisker Skyfallsmodellering för Stockholms stad (2018) visar att planområdet berörs av några lågpunkter och skyfallsstråk. Skyfallskartering – Maxdjup (övre bild) och flödesvägar (nedre bild; Stockholm Vatten och Avfall, 2018). Planförslag Sammanfattning av planförslaget Ej planlagd mark inom planområdet planläggs som park eller natur. Dom oplanerade områden består idag av naturmark samt naturstigar. Ett nytt koloniområde föreslås inom planområdet. Planerad markanvändning inom kolonilottsområdet är kolonilotter med tillhörande infrastruktur, såsom belysning och bevattning, gröna parkytor mellan kolonilotterna samt möjlighet för ett föreningshus. Gång- och cykelvägen söderut mot Fagersjövägen breddas för biltrafik. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 16 (27) Koloniområdets placering och storlek begränsas av den kuperade topografin och närheten till värdefulla naturmiljöer. I sydväst avgränsas koloniområdet av den utökade idrottsanläggningen för BMX, som har anpassats för att kunna ta emot större evenemang. Kolonilottsområdet avgränsas av GC-vägar i öst samt norr. Väster om området fortsätter Högdalstopparna och deponiområdet. Norr om området finns ett skogsområde. Söder om området finns en BMX-park och en skogsdunge samt öster om området är det ängsmark och bostadshus. Planen bekräftar utredningen av, samt möjliggör för en mindre utökning, befintlig idrottsanläggning. Illustrationsplan av utredningområdet med exepel på befintliga och föreslagna aktivitetsområden.(Källa: Karavan 2025) På grund av områdets geografiska förutsättningar med branta lutningar och begränsad tillgängligheten till stora delar av området är möjligt område för kolonilotter mycket begränsat. Koloniområdet utformas med ca 40-45 st odlingslotter om cirka 70 m², med möjlighet att anpassa storleken efter odlingsbehovet. Inom området medges generella byggrätter för mindre bodar, avsedda för förvaring men inte för övernattning. Ett föreningshus planeras i ett centralt läge intill en solitär ek, som blir en naturlig samlingsplats. Byggnaden föreslås få en storlek om cirka 5 x 10 meter. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 17 (27) Exempel på hur kolonilotter kan fördelas inom området. (källa:Karavan) Park- och vattenområden Området har till största delen planlagts som PARK och NATUR, med en indelning baserad på den naturvärdesinventering som genomförts. De mest värdefulla naturmiljöerna har i huvudsak planlagts som NATUR, medan områden som planläggs som PARK möjliggör framtida aktiviteter, rekreation och spontanidrott. Gator och trafik Gatunät För att säkerställa god åtkomst till koloniområdet breddas befintlig gång- och cykelväg från Fagersjövägen och planläggs som GATA. Detta möjliggör angöring för både sopbil och personbil samt tillgång till den planerade föreningsbyggnaden. Inom användningsgränsen inryms en gemensam körbana/gång- och cykelväg och plats för belysning. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 18 (27) Illustration av möjlig angöring till kolonilotter (Källa: Karavan, 2025) Parkering Inga nya parkeringsplatser tillkommer. Gång- och cykeltrafik Gångvägar inom koloniområdet föreslås utformas 1,5 meter breda. Allmänna gångvägar avser att integreras i koloniområdets struktur. Tillgänglighet Koloniområdet kan nås av räddningstjänst via nuvarande gång och cykelväg som breddas och regleras till gata. Det finns utrymme för räddningstjänst att stå i anslutning till BMX banan vid idrottsarrangemang. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 19 (27) Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Området förses med vatten till föreningshuset samt vattenposter för odling, med ungefär en vattenpost per åtta lotter. Toalett ska finnas inom området. El Belysning för koloniområdet kan kopplas på intilliggande elnätverk. Avfallshantering Avfallshanterings sker förslagsvis i anslutning till föreningshus. Räddningstjänst Kolonilottområdet samt idrottsanläggning nås med körbar väg från Fagersjövägen. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser Allmän platsmark GATA Planbestämmelsen säkerställer allmänhetens tillgänglighet till området och säkerställa åtkomst för räddningstjänst och sophantering till koloniområde. NATUR Bestämmelsen säkerställer att området bevaras som grönområde. PARK Bestämmelsen säkerställer att området bevaras som grönområde. Kvartersmark L Koloniområde 1 Bestämmelsen möjliggör för anläggning av kolonilotter. Ett föreningshus på maximalt 50 kvadratmeter får uppföras inom området. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 20 (27) R Idrott 1 Bestämmelsen möjliggör att idrottsanläggning får finnas. En mindre byggnad för omklädningsrum om maximalt en våning får finnas på området. Egenskapbestämmelser ”prickmark” Marken får inte forses med byggnadsverk. Bestämmelsen säkerställer att området inte bebyggs med byggnader. Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd på byggnad är 4 meter. Bestämmelsen säkerställer byggnadens högsta nockhöjd. Översikt över hur planområdet regleras. (Källa: Karavan 2025) Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 21 (27) Konsekvenser och avvägningar Sammantaget bedöms förslaget bidra till flera av stadens mål inom rekreation, ekologi och social hållbarhet. I översiktsplanen utpekas Högdalstopparna som del i en regional och kommunal betydelsefullt ekologisk infrastruktur där rekreativa kvaliteteter kan utvecklas för att berika närmiljön. En ny detaljplan för Högdalstopparna bidrar till översiktsplanens intentioner i området. Tydliggörande av ansvar och skötsel för området genom planläggning kan också främja områdets rekreativa värden samt bidra till socialt värdeskapande då det lägger grunden för att skapa en tryggare och säkrare plats som kan attrahera fler besökare. Anläggande av kolonilotter i direkt anknytning till högdalstopparna kan vara teknisk möjligt, men mycket kostsamt. De topografiska förutsättningarna gör det mycket svårt att säkerställa jordens lämplighet för odling över tid i detta området. Stads- och landskapsbild Områdets gröna karaktär samt de karakteristiska tre topparna kommer inte att ändras även om en etablering av kolonilotter kan göra att området känns mer programmerat. Ur ett naturperspektiv kan detta anses som negativt då naturligt förekommande växter får ge plats för odling, och ur ett socialt och trygghetsperspektiv kan en aktivering av området anses positivt. Kulturhistoriskt värdefull miljö Högdalstopparna ändras inte som följd av planförslaget och befintlig användning bekräftas och stärks genom detaljplaneläggning av hela området. Gator och trafik Delar av befintlig gång och cykelväg breddas och regleras till GATA. Detta kan medföra sporadisk ökad angöringstrafik samt ökad gång och cykeltrafik. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 22 (27) Naturmiljö Mark och vegetation Delar av en äng med höga naturvärden (Naturvärde klass 3 – påtaglig) försvinner till förmån för koloniområde. Delar av föreslaget område ligger inom naturvårdsområde klass 3. Beroende på hur ett eventuellt föreningshus placeras kan ett naturvärdeelement påverkas. Illustration av koloniområdets inverkan på naturvärden (Källa: Karavan 2025) Skyddade områden Planförslaget förhindrar inte etablering av till exempel biotopskyddsområde eller andra skyddande åtgärder. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Anordnande av kolonilotter kan eventuellt innebära en ökad andel hårdgjorda ytor, vilket kommer medföra ökade och förändrade dagvattenflöden och föroreningsmängder till recipienterna om inga dagvattenåtgärder vidtas. Högdalstopparna utgörs av schakt- och rivningsmassor och andra massor av okänt innehåll som deponerats på hög. Det är inte helt säkert att alla toppar är helt sluttäckta. Särskild hänsyn bör därför 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 23 (27) tas till hur dagvatten som rinner över och infiltrerar i de gamla tipparna omhändertas innan det når recipient. Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget bedöms inte påverka luftkvaliteten i området. Området har låga nivåer av luftföroreningar idag och planförslaget medger fortsatt god utvädring. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planområdet och dess omgivning har sammantaget stora rekreativa värden med en mångfald av olika typer av miljöer som skapar ett diversifierat utbud av aktiviteter, dock är finns påtagliga barriärer mellan dessa områden som kan göra dem svåra att röra sig emellan. Verksamhetsområdet i Högdalen kan innebära vissa begränsningar av hur planområdet kan användas och vilka rekreativa värden och funktioner som är möjliga att främja. Kolonilotter har potential att aktivera området mera vilket kan öka trygghetskänslan och medföra att flera använder området i rekreativa syften. Barnperspektivet Med mer aktivitet i området, och därigenom ökat trygghetskänsla, kan bidra till att fler unga väljer att använda området för sport och rekreation. Rekreation och friluftsliv Planförslaget syftar till att planlägga området för att skapa bättre förutsättningar för utveckling av områdets rekreativa värden. Förutsättningarna för idrott och aktivitet utvecklas genom att den befintliga BMX-anläggningen ges möjlighet att expandera. Stigcykling föreslås vara möjlig i hela området, med särskilt goda förutsättningar på Hökarängstoppens sluttningar. Den befintliga discgolfbanan på Högdalstoppen bevaras. På längre sikt finns det möjlighet att komplettera området med längdskidspår och elljusspår. Eventuell etablering av spåren bör anpassas till topografi, vegetation och naturvärden för att säkerställa att områdets rekreativa och ekologiska kvaliteter bevaras. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 24 (27) Detaljplanering av området säkerställer och möjliggör fortsatt utveckling av dom frilufts – och rekreations aktiviteter som bedrivs i området idag. Hälsa och säkerhet Förorenad mark Planförslaget innebär en ändrad markanvändning och kan leda till att fler människor kan komma att exponeras för markföroreningar om inte åtgärder vidtas. Baserat på de föroreningar som påträffats kan det finnas risker med planerad markanvändning som kolonilottsområde. Mot bakgrund av nuvarande kunskapsläge kan marken i dagsläget inte bedömas som lämplig för kolonilotter. För att möjliggöra en mer tillförlitlig bedömning av markens lämplighet samt vilka åtgärder som skulle krävas för att marken ska betraktas som lämplig för ändamålet, rekommenderas framtagande av platsspecifika riktvärden. För att möjliggöra anläggande av kolonilotter inom det aktuella området krävs marksanering, exempelvis genom att det översta jordlagret schaktas bort och ersätts med ren jord som är lämpligt för odling av ätbara växter. Åtgärden är dock kostnadsdrivande och garanterar inte att området förblir lämplig för odling av ätbara växter över tid. Frågan om hantering av markföroreningar behöver utredas vidare under kommande planarbete. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Eventuell tillkommande bebyggelse eller förändrade marknivåer, vid eventuellt terrassering av kolonilotter, skulle kunna leda till förändrade avrinningsförhållanden. Förändrade skyfalls- och dagvattenflöden över deponiområdet skulle kunna leda till urlakning av föroreningar. Översvämningsrisken kommer utredas vidare som del av dagvattenutredningen. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 25 (27) Riksintresse Detaljplanering har ingen negativ effekt på intilliggande riksintresse då befintlig markanvändning i huvudsak bekräftas och förblir oförändrat. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Samråd mars 2026 – april 2026 Granskning september 2026 Antagande december 2026 Laga kraft, tidigast januari 2027 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av den allmänna platsmarken. Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Avtal Nödvändiga avtal tecknas innan detaljplanens antagande mellan staden som markägare och berörda parter, till exempel kopplat till angöring eller nyttjande av mark. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 26 (27) Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. Rättigheter Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att del av befintlig detaljplan Dp88021upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Tillkommande driftkostnader Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Tekniska frågor Allmän plats Vid etablering av kolonilotter behöver befintlig gång och cykelväg från Fagersjövägen bräddas fram till kolonilotterna för att den skal bli lämplig för angöring och sophanteringsfordon. Staden står för kostnaderna för uppgradering av väg. 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-05912 Sida 27 (27) Vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för underhåll av vatten- och avloppsledningar fram till fastighetens förbindelsepunkt. Elnät Belysning för eventuella kolonilotter ansluter till befintlig elnät. SLUT 21950-5202 rnD ,42-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Bilaga 3. Program för utveckling av Högdalstopparna.pdf] Program för utveckling av Högdalstopparna Beskrivning Markkontoret, Stockholm stad Upprättad av Håkan Kjerstadius, SWECO VBB 2005.06.17 Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Programmets syfte och resultat 4 3 Tidigare inriktningsbeslut och utredningar 4 4 Vision och övergripande inriktning 4 5 Plandata 4 6 Förutsättningar 5 6.1 Topogra , markförhållanden och historia 6.2 Vegetation 6.4 Tillgänglighet 6.5 Be ntlig markanvändning 7 Programförslaget 8 7.1 Välkomnande offentlig miljö 7.2 Vägar, gångvägar och stigar 7.3 Vegetation 7.4 Skateboardanläggningar 7.5 Discgolf 7.6 Hoppbackar 7.7 Övriga sport- och hobby-anläggningar 7.8 Rekreation 7.9 Fågelskådning och övrig zoologi 7.10 Botanik 7.11 Kultur 8 Kon ikter mellan olika aktiviteter och markanvändningar 14 9 Markförhållanden 14 10 Drift och underhåll 14 Bilaga 1. Kostnadsbedömning 3 1 Bakgrund I utredningen Biologisk utveckling av Stockholm betecknas Högdalstopparna som ett särskilt intressant Stockholms stad avser att utveckla Högdalstopparna område för biologisk mångfald. till ett attraktivt och välbesökt rekreationsområde. Stadsledningskontoret har med anledning av full- 4 Vision och övergripande mäktiges uppdrag lett en projektgrupp med företrädare för Farsta och Vantörs stadsdelsförvaltningar, gatu- och inriktning fastighetskontoret, idrottsförvaltningen, renhållnings- Högdalstopparna har en unik potential att utvecklas förvaltningen och stadsbyggnadskontoret. I arbetet har till ett spännande och attraktivt rekreationsområde av re- också deltagit företrädare för lokala intressegrupper och gional betydelse. Det bör därför utvecklas i enlighet med föreningar av olika slag. intentionerna i översiktsplanen och Vision för Söderort. Detta arbete har resulterat i ett inriktningsförslag benämnt utveckling av Högdalstopparna daterat 2005- Stockholms stads vision för detta utvecklingsarbete 03-22. I detta inriktningsförslag redovisas en vision och föreslås vara: övergripande inriktning för områdets utveckling. Högdalstopparna utvecklas till ett attraktivt Detta inriktningsförslag ligger till grund för förelig- och välbesökt rekreationsområde med stora gande arbete med att upprätta ett program för utveckling möjligheter till spontanidrott, friluftsliv, natur- av Högdalstopparna. upplevelser och kulturella upplevelser. 2 Programmets syfte och För att nå denna vision skall: resultat -En välkomnande offentlig miljö iordningställas. -En mångfald av attraktiva aktiviteter skapas. Programmets syfte är att genomföra ett fördjupat -De ekologiska värdena ska tillvaratas och programarbete utifrån de förslag och synpunkter som utvecklas. framkommit under tidigare utvecklingsarbete och som -Framtida drift- och underhåll ska förstärkas. beskrivs i det ovan nämnda inriktningsförslaget till ut- veckling av Högdalstopparna. Arbetet skall resultera i ett program som på ett tydligt 5 Plandata sätt konkretiserar och gestaltar en önskvärd framtida ut- I föreliggande program begränsas området Hög- veckling av Högdalstopparna. dalstopparna av Högdalens industriområde i norr, Magelungsvägen i väster, Fagersjövägen i söder samt 3 Tidigare inriktningsbeslut bostadsområdena Fagerängen och Örbyleden i öster. och utredningar Området omfattas av fastigheterna Gubbängen 1:1, Örby 4:1,1 och Farsta 2:2,1. Programområdet är ca 50 hektar De delar av Hökarängstoppen som ligger närmast stort. De tre ingående topparna benämns efter närmast Högdalens kraftvärmeverk är detaljplanelagt som park. I liggande stadsdel som Högdalstoppen, Hökarängstoppen övrigt är området inte planlagt. samt Fagersjötoppen. I översiktsplan 1999 redovisas Högdalstopparna som natur och park och som en del av Stockholm övergripan- de grönstruktur. Planinriktningen är att grönstrukturen skall behållas och att tillgängligheten till området skall utvecklas. I översiktsplan 1999 är området närmast Högdalens kraftvärmeverk markerat som verksamhetsområde. Marken skall reserveras för återvinningsstationer och för anläggningar som utvinner energi ur avfall. Högdalstopparna är även en del av utvecklingsområdet Älvsjö-Vantör-Farsta i Vision för Söderort som antogs av kommunfullmäktige 2002. I denna vision anges att Hög- dalstopparna bör utvecklas som rekreationsområde bland annat genom förbättrad tillgänglighet. 4 6 Förutsättningar Hökarängstoppen Hökarängstoppen färdigställdes 1997 och består av rivningsmassor som virke, tegel, stål, murbruk och slagg 6.1 Topogra , markförhållanden och som restprodukt från förbränningen i Högdalens kraft- historia värmeverk. Höjd 102 meter över havet. När den stora omvandlingen av Klara inleddes i bör- jan av 1960 talet uppstod behov av att  nna en plats för Fagersjötoppen deponering av de enorma mängder rivnings- och schakt- Fagersjötoppen färdigställdes 2001 och består av massor som denna omvandling medförde. Dåvarande schaktmassor från väg- och anläggningsarbeten. Höjd 95 stadsträdgårdsmästaren Holger Blom föreslog en lösning meter över havet. som innebar att massorna skulle deponeras som konst- gjorda bergstoppar. Platsen blev det aktuella området vid Högdalen. Holger Blom såg topparna som väldiga 6.2 Vegetation skulpturer som skulle kontrastera mot det omgivande Högdalstoppen landskapet. Högalstoppen har försetts med ett jordlager över De tre topparna är till största delen utlagda på mark tippmassorna. I detta jordlager har tydligt avgränsade som bestod av berg i dagen omgivna av områden med och geometriskt utformade bestånd av olika trädarter morän. En mindre del av topparna är anlagda på lera. planterats. Varje bestånd består av en art vilket skänker toppen en gra sk karaktär som är speciellt tydlig vid löv- Högdalstoppen sprickning och blomning och när träden får höstfärger. Högdalstoppen färdigställdes 1964 och består till Exempel på arter är lönn och björk. Träden är planterade största delen av schakt- och rivningsmassor samt grovso- på 1960 talet och har idag utvecklats till skogsbestånd. por. Höjd 72 meter över havet. Buskar och snår av sälg, rönn och nyponrosor  nns Högdalstoppen 5 också på toppen. Längs den södra foten av Högdalstop- Dessa etableringar är ännu av ringa omfattning vilket gör pen  nns partier som inte är utfyllda. På dessa växer en att toppen uppfattas som öppen och kal. Exempel på ar- naturlig skogsvegetation bestående av främst tall med ter är rönn, vide och nyponrosor men även kulturväxter inslag av björk. Välvuxna ekar växer i kanten mot den som oxbär har etablerat sig. I övrigt är markytan täkt av öppna gräsmarken. en gles gräsvegetation och en rik förekomst av ruderat- Mellan skogsdungarna är det öppen gräsmark som växter. Dessa ruderatväxter har i sig ett stort botaniskt bidrar till att skapa rumsbildningar, variation i landskaps- värde men utgör också grunden för förekomsten av ovan- upplevelsen och utsikt över omgivningen. liga fågelarter i området. Hökarängstoppen 6.3 Djurliv Hökarängstoppen är till sin karaktär öppen men har Fagersjötoppen är den mest intressanta toppen för på vissa ställen planterats med lågväxande träd och grup- fågelskådning och av stort intresse för fågelskådare. per av buskar. En viss spontan etablering av glest stående Högdalstopparna är med sin öppna och fjällika karaktär träd och buskar har ägt rum. Markytan täcks av gräs och en ovanlig naturtyp i Stockholmsområdet och som därför partier av så kallade ruderatväxter. Det är växter som under sträcktider lockar till sig fåglar knutna till denna gynnas av öppen mark fri från konkurrerande vegetation. miljö. Toppen hyser också en rik ängs ora. Området är tillräckligt stort för att hysa bestånd av däggdjur. Exempelvis  nns hare och räv samt rikt med Fagersjötoppen sork som utgör föda för rovfåglarna i området. Intressanta insekter  nns också i området varav en del Fagersjötoppen har inte planterats. En viss spontan etablering av glest stående buskar och snår har ägt rum. är beroende av den speciella naturtyp som Högdalstop- parna erbjuder. Vy från Hökarängstoppen mot Fagerängen och Hökarängens bollplan 6 6.4 Tillgänglighet Till Fagersjötoppen  nns heller ingen anlagd gångväg. Området är i huvudsak tillgängligt från fem punkter. För att nå denna kan körvägen som användes när toppen I norr kommer man in i området via Kvicksundsvägen anlades användas. och Högdalens industriområde. I väster, från Högdalen, Det  nns inte heller någon gångväg som förbinder via Trollesundsvägen. I söder från Magelungsvägen/ de tre topparna. Stora nivåskillnader och till övervägande Snösätravägen och i öster från Hökarängens bollplan delen branta gångvägar och körvägar gör det svårt för samt bostadsområdet Fagerängen. För besökare med bil personer med funktionshinder att ta sig fram i området  nns parkering i anslutning till Hökarängens bollplan. Entréerna är inte särskilt tydligt annonserade. 6.5 Be ntlig markanvändning Från Trollesundsvägen  nns en asfalterad körväg och I området  nns idag Hökarängens bollplan samt en en bara delvis asfalterad gångväg som bägge leder upp discgolfbana som är under uppbyggnad. Rester av två till toppen av Högdalstoppen. Gångvägen nås även från stycken rodelbanor  nns också i området. Dessa har inte Magelungsvägen/Snösätravägen. använts på många år. I övrigt  nns inga anläggningar för Nordost om Hökarängstoppen  nns en asfalterad sport eller andra aktiviteter. Området används för jog- gångväg som går mellan Kvicksundsvägen och bostads- ging och promenader. Områdets speciella natur,  ora området Fagerängen och Hökarängens Bollplan. Någon och fauna gör det till ett intressant exkursionsmål för anlagd gångväg som leder upp till toppen på Hökaräng- fågelskådare och växtintresserade. stoppen  nns inte. Däremot  nns några stigar som leder upp till toppen. Körvägen från tiden när toppen anlades kan också användas. Fagersjötoppen 7 7 Programförslaget Belysning Områdets belysning är vandaliserad och i dagsläget därmed närmast obe ntlig. Belysningen i området bör ses Programförslaget har utformats och getts ett innehåll över och ett belysningsprogram bör upprättas i projekte- som ska möjliggöra att nå den vision som ligger till grund ringsskedet. I belysningsprogrammet bör även aspekten för arbetet: att Högdalstopparna utvecklas till ett attraktivt och attraktivt mörker, gäller främst Fagersjötoppen, beaktas. välbesökt rekreationsområde med stora möjligheter till spontani- drott, friluftsliv, naturupplevelser och kulturella upplevelser. 7.2 Vägar, gångvägar och stigar 7.1 Välkomnande offentlig miljö Siffrorna 1-9 hänvisar till numrerade vägar/ gångvägar på illustrationsplanen. Helhetsintrycket Körbara vägar Området är skräpigt och vandalism förekommer i Tre vägar inom området måste vara körbara. Samtliga området. För att området ska ge ett gott intryck måste tre är redan i dag körbara vägar. det städas upp. Bilvrak, byggrester och skräp måste av- 1. Vägen mellan Fagersjövägen och vattentornet för lägsnas. Området måste befolkas. Det kommer att ske transporter till och från vattentornet. automatiskt om  era attraktioner av vitt skilda karaktärer 2. Vägen som löper mellan återvinningscentralen och etableras och om de görs lättåtkomliga för så många män- fjärrvärmeverket och som leder upp till Hökarängstop- niskor som möjligt. pen. Denna väg behövs för transporter till och från de fö- reslagna hoppbackarna samt skateboardtävlingar och kul- Orienterbarhet - Skyltprogram turevenemang. Den bör förses med bom för att förhindra Orienterbarheten i området är dålig i dagsläget. Därför obehöriga bilister att ta sig upp till Hökarängstoppen. föreslås ett skyltprogram och eventuellt en logotyp för 3. Den be ntliga asfalterade vägen från korsningen området. Informationstavlor som visar området i helhet mellan Trollesundsvägen och Magelungsvägen som le- placeras vid entréerna till området. Inne i området sätts der upp till Högdalstoppen. Denna väg är avsedd som vägvisare upp. ambulansinfart men behövs även för transporter till de Vandalisering på Högdalstoppen 8 leder upp till den körbara vägen mot Högdalstoppen. Vidare leder gångvägen längs Återvinningscentralens västra sida och ansluter slutligen till gångvägen som an- passats för funktionshindrade. En gångbro över betong- rännan gör det enklare att ta sig mellan gångvägen och discgolfbanan. 8. Intill gångvägen som anpassats för funktionshin- drade upp på Fagersjötoppen föreslås en genväg längs den mest slingrande biten. 9. Den be ntliga körvägen upp till Fagersjötoppen utförs som gångväg. Den görs smalare än i dag för att hindra obehöriga fordon att ta sig upp på toppen. 10. Slutligen föreslås en förbindelse mellan gång- vägen anpassad för rörelsehindrade och körvägen upp till Hökarängstoppen. Via en hängbro och längs med downhillbanan kan man relativt enkelt ta sig upp på Hö- karängstoppen Trottoar skiljer longboardåkare och fotgängare åt. föreslagna anläggningarna på toppen. Eftersom denna väg även kommer att nyttjas för longboardåkning före- slås att en trottoar anläggs för att skilja fotgängare och longboardåkare åt. Gångväg anpassad för rörelsehindrade 4. En ny gångvägsförbindelse mellan korsningen Trollesundsvägen/Magelungsvägen och Hökarängen tillskapas. Den ska utformas så att den kan användas av personer med funktionshinder. Det innebär att delar av körvägen mot Högdalstoppen måste byggas om liksom Hängbro den be ntliga gångvägen mot samma topp. En helt ny gångväg måste byggas i avsnittet förbi Fagersjötoppen och ner till Hökarängens bollplan. Stora höjdskillnader Gångstigar gör att det vid några passager blir nödvändigt att bygga Som komplement till övriga föreslagna vägar föreslås gångvägen i omfattande serpentiner för att överbrygga ett antal stigar som i branta partier kompletteras med höjdskillnaderna. Gångvägen utförs med asfalt för att enklare trappor i trä. underlätta framkomligheten för rörelsehindrade. Av sä- kerhetskäl behövs ledräcken längs några avsnitt. Parksof- Parkering for bör placeras ut längs gångvägen så att det går att sitta Parkering  nns idag i områdets östra del vid Hö- ner och vila. karängens bollplan. Den rymmer ca 30 bilar. Denna parkering kommer inte att räcka till vid en ut- Övriga gångvägar byggnad av de aktiviteter som föreslås. I områdets västra 5. En ny gångväg som förbinder Hökarängstoppen del  nns ett område vid Magelungsvägen som tidigare med Örbyleden. varit en parkeringsplats. Läget på denna parkeringsyta 6. En ny gångväg mellan Kvicksundsvägen och Hö- är bra med tanke på närheten till Högdalstoppen dit de karängstoppen leds via höjdryggen på fjärrvärmeverkets aktiviteter som kommer att få  est besökare är förlagda. nordöstra sida. Den gamla rodelbanan rivs och den nya Parkering kan successivt och efter behov byggas ut till ca gångvägen kan anläggas i rodelbanans ställe. 300 platser. 7. Längs infarten till återvinningscentralen föreslås en trottoar som övergår i en gångväg vilken via trappor 9 7.3 Vegetation Ett genomförande av de föreslagna anläggningarna skulle ge en världsunik arena för skateboard, inlines och BMX. Den skulle bli en mycket attraktiv mötesplats för Be ntlig träd- och buskvegetation stadens ungdomar men också locka till sig långväga be- Den be ntliga träd- och buskvegetationen behålls. sökare. Internationella tävlingar och uppvisningar skulle kunna hållas. Behovet av en stor skateboardanläggning i Ny träd- och buskvegetation Stockholm är stort. Anläggningarna i Fryshuset, Björns Hökarängstoppen och Fagersjötoppens karga och Trädgård m. . räcker inte till för att täcka behovet. För öppna karaktär bör bevaras. Planteringar föreslås därför att få en uppfattning om storleken på Skateboardanlägg- endast i begränsad omfattning. De nya planteringarna är ningarna kan nämnas att det föreslagna poolområdet är främst till som avskärmning mot fjärrvärmeverket och tre gånger så stort som det i Björns Trädgård och att återvinningscentralen. Nya planteringar längs återvin- betongrännan (Banks) för utförsåkning är ca 15 m bred ningscentralen kan även hindra omkringblåsande sopor och 200 m lång att spridas i området. Växtvalet bör göras med tanke på fågellivet, t ex snår av nyponros, slån eller liknande samt Longboard med inslag lövträd. Körvägen mellan Trollesundsvägen och Högdalstop- pens topp används i dag för longboardåkning. Eftersom Insådd och plantering av örter vägen även fungerar som gångväg bör den utformas så att Nedre delen av slänten mellan återvinningscentralen den blir säker för gående. Därför föreslås att vägen delas och skateboardanläggningen besås med en ängsfröbland- i två delar, åtskilda av en kantsten, för att tydligt markera ning. gångvägen respektive longboardbanan. I diket mellan pendeltågsjärnvägen och gångvägen som anpassas för funktionshindrade föreslås plantering Downhill med vatten- och våtmarksväxter för att rena dagvattnet Den be ntliga serpentinvägen på Hökarängstoppens och skapa skönhet. södra sida har en lämplig lutning och form för downhill- åkning. Den föreslås asfalteras och kopplas samman med Skötsel den be ntliga vägen som leder mot återvinningscentralen Den planterade vegetationen på Högdalstoppen har och som idag är avstängd. Därigenom skapas en down- inte gallrats sedan mitten av 70-talet. För att bevara de hillbana som är separerad från gångvägnätet. ekologiska värdena och för att utveckla de planterade ytorna behövs ett skötselprogram. Pool/ friåkning/ scen Området är ett populärt exkursionsmål för växtintres- Dalen mellan Fagersjötoppen och Högdalstop- serade på grund av sin särpräglade  ora. Främst är det pen föreslås som en lämplig plats för huvuddelen av ruderatväxterna som är beroende av öppen mager mark skateboardanläggningarna. Pooler, i marken nedsänkta för sin överlevnad som lockar till besök. För att trygga kar, kopplas samman med en plan yta utan föremål för dessa ruderatväxters fortbestånd i området måste marken nybörjare. Exempel på pooler är de i Björns trädgård i fortsatt hållas öppen genom återkommande markbearbet- Stockholm. De utförs vanligtvis i betong som kan vara ning och röjning av slyvegetation. naturligt grå eller infärgade. Den plana ytan kan användas Skötselplanerna bör omfatta hela området, d v s alla för  er ändamål t ex som scen vid konserter eller skate- tre topparna, och behandla såväl gräs- och örtvegetatio- boarduppvisningar. Sluttningen framför scenytan blir en nen som träd och buskvegetationen. bra åskådarplats. Banks 7.4 Skateboardanläggningar Den ovan beskrivna skateboardfunktionerna inramas Nedan beskrivna anläggningar beskrivs som anlägg- i söder och väster av en s k banks. En banks är en ränna i ningar för skateboard. Men de är även tänkta och lämpliga betong för utförsåkning, slalom, storslalom och super G. att användas för inlines(rullskridsko)åkare och BMX- cy- Rännans botten skall vara plan och 6-8 m bred. Väggarnas klister. Den bärande idén med skateboardanläggningarna lutning skall vara ca 40° och djupet ca 2m. Betongrännan i området är att samla alla discipliner inom skateboardåk- förläggs till den be ntliga sluttningen mellan Fagersjötop- ningen vilket kan jämföras med en friidrottsarena där alla pen och Högdalstoppen. För att ge den en bra pro l för grenar kan utföras. 10 utförsåkning måste den nedre delen fyllas upp med som Skateplaza mest 3 m. Gångvägen upp till Högdalstoppen leds alldeles På Högdalstoppens nedre platå föreslås en så kallad intill rännans övre nivå vilket gör att gångvägen blir en bra ”skateplaza” i betong. Den kan t ex utformas som ett plats att beskåda åkarna ifrån. En gångbro anläggs över torg i olika nivåer som binds samman med trappor och rännan för att skapa en passage för discgolfspelare och små ramper. Bänkar och räcken som tål skateboardåkning andra. Den blir också en utmärkt åskådarplats. placeras också ut. Banks, USA Longboardtävling, Brasilien Pool i Barcelona Skateplaza, USA Pooler i Björns trädgård, Stockholm. Skateplaza; USA 11 7.5 Discgolf uthopp måste projekteras och byggas. Ny teknik gör att Discgolfbanan är lokaliserad runt Högdalstoppen. Ba- backarna kan utföras för åretruntbruk. Överbackarna för- nan är under utbyggnad till 18 hål och öppnas i juni 2005. ses med särskilda porslinsknoppar som ger liten friktion Discgolfbanan är en av få betalbanor i Sverige som är av och underbackarna med plastmattor. Ett utförande av sådan klass att den kan hålla internationella tävlingar. En hoppbackarna i åretruntutförande är en förutsättning för av de andra är discgolfbanan på Granholmstoppen på Jär- en livskraftig backhoppning i Stockholmsregionen. vafältet. Vid ett utförande av skateboardanläggningarna och gångvägen som anpassas för funktionshindrade kom- mer några av discgolfhålen att behöva  yttas. Alternativa 7.7 Övriga sport- och hobby- placeringsmöjligheter för dessa  nns inom området. anläggningar Mountainbike Området lämpar sig väl för mountainbikeåkning. Mountainbikeåkningen kan utövas fritt i området utan att särskilda spår behöver anläggas. Mountainbikeåkarna kommer själva att  nna sina vägar. Skulle det visa sig att det kommer att uppstå kon ikter med någon annan ak- tivitet eller markanvändning får detta lösas genom sam- råd med berörda parter. En så kallad dualbana, där två mountainbike åkare kan tävla mot varandra och cykla i bredd, kan förläggas till skogspartiet öster om Hökaräng- stoppen. Där skulle en omväxlande bana på ett bra sätt kunna integreras i skogsmarken. Rodelbanor De båda rodelbanorna är helt förfallna och föreslås rivas. Radiostyrda bilar Mellan återvinningscentralen och downhillbanans slut föreslås en yta för radiostyrda bilar. 7.8 Rekreation Utsiktsposter Discgolf Utsiktsposter föreslås på Högdalstoppen och Hö- karängstoppen. De förses med en panoramabild där olika byggnader, sjöar m m pekas ut. Eventuellt kan utsiktspos- 7.6 Hoppbackar terna förses med kikare och tak. Fyra hoppbackar i olika svårighetsgrad föreslås på Hö- karängstoppens östra sida. Hoppbackarnas dimensioneras Solgropar för hopplängder mellan 15 och 65 meter. En hopplängd på 65 meter innebär den längsta hopplängd som kan nås Ovala urgröpningar i Hökarängstoppens sydsida i de hoppbackar som  nns inom Stockholmsområdet. föreslås för picnic och solbad. Urgröpningarna gör att Hoppbackarnas underbackar förbereddes redan när man kan sitta någorlunda vindskyddat och ändå ha den Hökarängstoppen byggdes upp. Med smärre justeringar storslagna utsikten framför sig. kan dessa underbackar tas i bruk. Överbackarna med sina 12 Kafé m m 7.9 Fågelskådning och övrig zoologi Högdalstoppens plana toppyta föreslås kunna an- Fagersjötoppen är den mest intressanta toppen för få- vändas av alla som besöker området. Här uppe föreslås gelskådning och av stort intresse för fågelskådare. Denna ett kafé med uteservering och boulebanor samt någon topp föreslås därför även i framtiden bestå som en intres- enklare småbarnslek. Andra aktiviteter av allmängiltig sant fågellokal. Toppens kala karaktär och förekomsten karaktär kan också beredas plats på toppen. Kaféet bör av ruderatväxter måste därvid bibehållas. Detta säkerställs också inrymma toaletter för allmänheten. I anslutning till genom att utföra röjning och markbearbetning enligt sär- kaféet behövs några få parkeringsplatser för anställda och kilt utarbetat skötselprogram. funktionshindrade. Markbearbetningen och röjningen kan också bidra till att fortsatt kunna hysa insekter som är beroende av den speciella naturtyp som området erbjuder. Fagersjötoppen bör också lämnas fri från anläggningar och konstruktioner för att skapa bättre betingelser för djurlivet i stort. 7.10 Botanik Högdalstopparna är ett intressant och regelbundet besökt exkursionsmål i botanikkretsar. Utsiktspost De har en intressant  ora med några enligt artdataban- ken hotade eller sällsynta arter. Flera av dessa är så kal- lade ruderatväxter som för sin fortlevnad är beroende av mager och öppen mark. Speciellt Fagersjötoppen erbjuder bra förhållanden för sådana växter eftersom denna topp Solgrop 13 inte täckts med något jordlager utan har en markyta med ning med skateboard- och backhoppningsaktiviteter kan magra massor av sten och grus. För att i framtiden kunna behövas. behålla dessa sällsynta växter måste marken regelbundet I dalgången mellan Hökarängstoppen och Fagersjö- bearbetas så att markytan bli bar och fri från växtlighet. toppen och intill Återvinningscentralen har en yta för Hökarängstoppen har en rik ängs ora som också är körning med radiostyrda bilar lokaliserats. Med tanke på värd att bevara. För detta ändamål behöver en skötselplan att bilarna släpper ifrån sig buller är platsen bra eftersom upprättas som beskriver åtgärder som måste utföras för den ligger långt från bebyggelse och intill återvinnings- att kunna bevara och utveckla  oran. centralen som också släpper ifrån sig buller. Kullarna runt banan fungerar också som ett bullerskydd. 7.11 Kultur Högdalstoppen är den topp som föreslås få den hög- sta koncentrationen av aktiviteter och anläggningar och Kulturutövning kan betyda många olika saker. I om- därmed locka  est besökare. Den största kon iktrisken rådet har därför föreslagits platser av olika karaktärer  nns mellan utövarna av discgolf och personer som rör för att bereda plats för många olika typer av kulturella sig längs gångvägarna och kan träffas av discen. På hål evenemang. där denna risk föreligger kan risken undanröjas genom På Högdalstoppen  nns en cirkelformad yta omgär- skyddande planteringar och eller skyddsnät. En annan dad av träd. Efter uppstädning och avgrusning av planen kon iktrisk är den mellan fotgängare och longboardå- och komplettering med elförsörjning skulle den bli en kare på uppfartsvägen till toppen. För att minska denna perfekt yta för t ex Parkteatern. kon ikt och risk för olyckor föreslås att fotgängarna får I dalen nere vid skateboardanläggningen föreslås en trottoar. en stor plan yta. Den skulle kunna användas för större konserter och uppträdanden. Även här måste det  nnas tillgång till el. Hökarängstoppens plana toppyta skulle kunna användas för friare kulturella evenemang med olika 9 Markförhållanden kulturgrupper. En förutsättning är att el  nns att tillgå. Topparna är utfyllda med rivnings- och schaktmassor av olika slag. Exakt kunskap om vilka massor som ingår i topparna och var de ligger  nns inte. Den omgivande 8 Kon ikter mellan olika naturmarken uppvisar områden med berg i dagen, morän och lera i de lägst liggande partierna. aktiviteter och markanvänd- Det är främst utförandet av skateboardanläggningarna ningar och de nya och ombyggda gångvägarna som förorsakar schakt och utfyllnader. Lokaliseringen och utformningen av de olika aktivite- Före det att byggnadsarbetena startar är det lämpligt terna är bl a utförd med tanke på att undvika kon ikter att ta jordprover där schakt ska utföras i utfylld mark för mellan olika aktiviteter och markanvändningar. Fager- att få reda på om det  nns föroreningar i marken. Inom sjötoppen har lämnats fri från anläggningar för att vara områden där anläggningsarbetena medför ökad belastning tillgänglig för fågelskådning, växtstudier och andra av på markytan bör geotekniska undersökningar utföras för anläggningar oberoende aktiviteter. att få kunskap om behovet av eventuella markförstärk- Till Hökarängstoppen har hoppbackar och en down- ningar. hillbana för skateboard förlagts. Utformningen är sådan att kon ikter mellan dessa båda användningar inte skall behöva uppstå. Föreslagna gångvägar och stigar är 10 Drift och underhåll så lokaliserade att de inte skall komma i kon ikt med sportaktiviteterna. Hoppbackarnas lokalisering är mitt Behovet av framtida skötsel och underhåll av vegeta- emot ett radhusområde. Avståndet är ca 100m till de tionen i området kommer att mer exakt kunna fastställas närmast belägna husen. Med tanke på att backhoppning när skötselplaner upprättats för området. Klart är att för är en tyst sport borde det inte vara något problem ur bul- att kunna behålla de markförhållanden som är förutsätt- lersynpunkt för de boende i detta område. Den be ntliga ningen för den för Stockholmsområdet ovanliga före- Hökarängens bollplan ligger på ungefär samma avstånd. komsten av ruderatväxter på framförallt Fagersjötoppen Hökarängstoppens plana toppyta föreslås kunna använ- men även Hökarängstoppen kommer att kräva återkom- das av kulturgrupper för olika typer av aktiviteter. Vid mande markberedningsåtgärder. Dessa markberednings- vissa tillfällen kan det inträffa att samarbete och samord- åtgärder syftar till att blottlägga markytan och befria den 14 från växtlighet. Kontinuerlig slyröjning måste också utföras för att behålla den öppna karaktären på Hökarängs- och Fager- sjötopparna. Eventuellt kan återkommande slåtter av den öppna marken bli aktuell som en metod att hålla marken öp- pen. På Högdalstoppen är de trädbestånd som planterades på 60-talet i behov av ytterliggare gallring. Källor: Det störda landskapet –utformning och utveckling av postindustri- ella miljöer med fokus på tippar och deponier. Gestaltningsförslag för Högdalstopparna på uppdrag av Gatu- och Fastighetskontoret i Stockholm stad. Examensarbete 2002 av Susanna Udd, Institutio- nen för landskapsplanering Ultuna, Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Utveckling av Högdalstopparna – Inriktningsförslag 2005-03-22, Stadsledningskontoret  nansavdelningen Förslag till skötselplan samt eventuella ansökningar av medel ur miljömiljarden för Högdalstopparna ur miljövårds/ naturinriktning. Dan Andersson 2004-12-31. Minnesanteckningar från möten med Stadsdelsförnyelsens olika intressegrupper. 050202, 041019, 040929 Bildkällor: Miljöbilder från Högdalstopparna, SWECO VBB AB, Ingela Holm Fotomontage utförda av SWECO VBB AB, Anna Bergenstrand Skatebilder är inhämtade från www.sur ngvancouverisland.com 15