Boendeplan för personer med funktionsnedsättning i östra Söderort

Staden har sedan 2018 årligen tagit fram en stadsövergripande boendeplan för särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL.Socialförvaltningen har uppdraget att samordna arbetet i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ingår i region Östra söderort tillsammans med Skarpnäcks och Farstas stadsdelsförvaltning.Av Östra söderorts boendeplan för 2026–2036 framgår att det finns ett generellt fortsatt behov för staden att bygga fler särskilda bostäder. Region östra söderort uppskattar ett behov av framtida lägenheter om totalt 323 lägenheter fram till 2036. [Tjänsteutlåtande: Boendeplan Östra söderort 2026-2036.pdf] Enskede-Årsta-Vantörs Kontorsutlåtande stadsdelsförvaltning Dnr EÅV 2026/148 Avdelning funktionsnedsättning, 2026-03-06 socialpsykiatri, äldreomsorg Sida 1 (2) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Gustav Hjorth Tegman Enskede-Årsta-Vantörs Telefon: 08-50814644 stadsdelsnämnd 2026-04-23 Östra söderorts boendeplan för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026–2036 Kontorsutlåtande Förvaltningens förslag till beslut Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd lägger ärendet till handlingarna. Sammanfattning Staden har sedan 2018 årligen tagit fram en stadsövergripande boendeplan för särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL. Socialförvaltningen har uppdraget att samordna arbetet i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ingår i region Östra söderort tillsammans med Skarpnäcks och Farstas stadsdelsförvaltning. Av Östra söderorts boendeplan för 2026–2036 framgår att det finns ett generellt fortsatt behov för staden att bygga fler särskilda bostäder. Region östra söderort uppskattar ett behov av framtida lägenheter om totalt 323 lägenheter fram till 2036. Bakgrund Staden har sedan 2018 årligen tagit fram en stadsövergripande boendeplan för särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL. Socialförvaltningen har uppdraget att samordna arbetet i samverkan med stadsdelsförvaltningarna. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ingår i region Östra söderort tillsammans med Skarpnäcks och Farstas stadsdelsförvaltning. Syftet med boendeplanen är att öka möjligheterna att bättre planera Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och tillgodose alla brukares behov och önskemål vad gäller bostäder Avdelning funktionsnedsättning, socialpsykiatri äldreomsorg med särskild service inom valfrihetssystemet. Ett övergripande mål är att tillgodose behoven av bostäder med särskild service samt att Slakthusplan 8 A Box 81 minska antal icke verkställda beslut och antal placeringar utanför 121 22 Johanneshov valfrihetssystemet avseende dessa bostäder. Växel 08-508 14 000 Fax eav@stockholm.se start.stockholm Kontorsutlåtande Dnr EÅV 2026/148 Sida 2 (2) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Avdelning funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg. Anders Carstorp Leif Kananen Stadsdelsdirektör Avdelningschef Enskede-Årsta-Vantörs Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Kontorsutlåtande: Boendeplan Östra söderort 2026-2036 2. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 3. Swecos prognos 2026-2035 Behov av bostad med särskild service samt stödboende inom socialpsykiatrin Boendeplan östra söderort 2026-2036 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anders Carstorp, Stadsdelsdirektör 2026-04-07 Leif Kananen, Avdelningschef 2026-04-07 --- [Kontorsutlåtande: Boendeplan Östra söderort 2026-2036.pdf] Dnr Klicka här för att ange text. 2026-02-19 Sida 1 (9) Boendeplan för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026- 2036 östra söderort Region som omfattar följande stadsdelsförvaltningar: Enskede-Årsta-Vantör Farsta Skarpnäck Syfte och mål med boendeplanen Med hjälp av en stadsövergripande boendeplan kan Stockholms stad öka möjligheterna att bättre planera och tillgodose alla brukares behov och önskemål vad gäller bostäder med särskild service inom valfrihetssystemet. Möjligheten att skapa variation i utbudet av bostäder, planera för utbyggnad av särskilda profilbostäder och tillsäkra den geografiska placeringen av bostäder över hela staden ökar. Målet med den stadsövergripande boendeplanen är att tillgodose behoven av bostäder med särskild service samt att minska antal icke verkställda beslut och antal placeringar utanför valfrihetssystemet avseende dessa bostäder. Befintliga boenden I boendeplanen delas bostäder in i följande kategorier: A. Gruppbostad, LSS, som är ytkrävande. B. Gruppbostad, LSS, som bör vara friliggande. C. Gruppbostad, LSS, normal tillgänglighetsanpassning. D. Servicebostad, LSS eller SoL, normal tillgänglighetsanpassning. E. Gruppbostad, SoL, kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för SoL bostäder. Noteras bör att dessa boenden kan ha en annan gruppstorlek, cirka tolv lägenheter, jämfört med gruppbostad enligt LSS. F. Stödboende SoL. Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm och vad som besrivs i stadens funktionsprogram för SoL bostäder. Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 2 (9) Lägenheterna ligger utspridda bland de vanliga lägenheterna i området och utformas likt dem. Inom region östra söderort finns idag inom stadens regi inklusive verksamheter som drivs på entreprenad totalt 427 lägenheter inom kategori A-F: 191 lägenheter inom Enskede-Årsta-Vantör, 135 lägenheter inom Farsta och 101 lägenheter i Skarpnäck. Tabell 1 Befintliga boenden- antal lägenheter kategori A-D SDN Kategori Antal lägenheter Enskede-Årsta-Vantör A 0 B 5 C 101 D 26 Farsta A 11 B 5 C 57 D 29 Skarpnäck A 0 B 20 C 59 D 9 Tabell 2 Befintliga boenden- antal lägenheter kategori E-F SDN Kategori Antal Enskede-Årsta-Vantör E 38 F 21 Farsta E 8 F 25 Skarpnäck E 0 F 13 Under 2024-2025 har Stockholms stads brandförsvar genomfört flera brandskyddsinspektioner som har resulterat i beslut som påverkat flera verksamheter i Enskede-Årsta-Vantör. Besluten grundar sig i att det har funnits gruppbostäder som saknat två av varandra oberoende utrymningsvägar i händelse av brand. Totalt under 2025 har fem stycken gruppbostäder fått nedslag från brandförsvaret där utredning och åtgärder pågår för fortsatt drift. De aktuella gruppbostäderna har varit placerade i flerfamiljshus Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 3 (9) vilket innebär att möjligheterna till fler än en säker utrymningsväg har varit begränsade. Enskede-Årsta-Vantör önskar belysa att det kan finnas fler gruppbostäder i staden som saknar tillräckligt många utrymningsvägar enligt brandförsvaret. I Enskede Årsta Vantör finns två gruppbostäder där sekundär utrymningsväg saknas. Ett samarbete kring det är inlett med Socialförvaltningen. Tabell 3 Driftform befintliga boendena- antal lägenheter kategori A-D SDN Egen regi Entreprenad Privat LOV – avtal Enskede- Kategori 80 26 0 Årsta- A-C Vantör Kategori 26 0 0 D Farsta Kategori 57 0 12 A-C Kategori 29 0 0 D Skarpnäck Kategori 31 48 0 A-C Kategori 0 9 0 D Individuella avtal Stadsdelsnämnderna ansvarar för utredning, beslut och verkställighet av bostad med särskild service. Förmedling inom stadens valfrihetssystem (LOV) sker genom socialförvaltningens enhet för bedömning och förmedling. När behov inte kan tillgodoses inom LOV tecknar stadsdelsförvaltningarna individuella avtal med externa utförare. Region östra söderort har under flera år haft en ökning av placeringar utanför LOV. Detta har medfört högre kostnader och begränsade möjligheter till samlad uppföljning. Det har varit särskilt svårt att tillgodose behov hos personer med omfattande stödbehov, psykiatrisk tilläggsproblematik eller behov av en mer anpassad boendemiljö. Brist på barnboenden och socialpsykiatriska platser har också påverkat utvecklingen. Regionen har idag 163 individuella avtal utanför LOV. En betydande andel av dessa bedöms på sikt kunna erbjudas plats inom LOV, medan ett mindre antal personer har behov som i nuläget inte kan tillgodoses inom befintligt utbud. Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 4 (9) Redovisade sammanlagda dygnskostnader avser priser enligt 2025 års priser. Priser för 2026 är ännu inte fastställda. Region östra söderort ser positivt på att socialförvaltningen planerar att införa en intern samordning av inköpsprocessen genom en central placeringsfunktion. Syftet är att samordna individuella avtal, stärka avtalsuppföljningen och skapa en mer enhetlig hantering. Förändringen bedöms förbättra förutsättningarna för kvalitet, likvärdighet och kostnadskontroll samt på sikt kunna minska andelen placeringar utanför LOV. Tabell 4 Individuella avtal boende kategori A-D SDN Dygnsersättning Dygnskostnad Differens Enskede-Årsta- 244 123 259 890 14 767 Vantör Farsta 198 295 217 420 19 125 Skarpnäck 106 001 123 249 17 248 Summa 548 419 600 559 52 140 Uppskattat behov av boenden år 2036 Region östra söderort har uppskattat vilket behov som finns av lägenheter i bostad med särskild service SoL och LSS för vuxna personer inom prognosperioden. Lägenheter i befintliga bostäder med särskild service eller personer som är placerade på individuella avtal är inte medräknade. Region östra söderort har utgått från befintlig kö och kommande behov, exempelvis kända barn som kan förväntas ha ett behov av bostad med särskild service, befolkningsökning inom stadsdelsregionen och personer som idag är placerade i andra insatser men som skulle ha rätt till bostad med särskild service. Region östra söderorts uppskattade behov behövs som ett komplement till Swecos prognos där fördelningen av boendekategorier inte framkommer. Det ska noteras att region östra söderorts redovisade behov av framtida lägenheter (kategori A-F) inom stadsdelsområdena bygger på tidigare erfarenhet av aktuell målgrupp inklusive kända behov och ska ses som en kvalificerad uppskattning. I och med detta ska prognosen läsas med försiktighet. Region östra söderort uppskattar ett behov av framtida lägenheter om totalt 323 lägenheter fram till 2036. Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 5 (9) Uppskattat behov i Enskede-Årsta-Vantör är 148 lägenheter, i Farsta 96 lägenheter och i Skarpnäck 79 lägenheter. Tabell 5 Boende antal lägenheter kategori A-D SDN Uppskattat Individavtal Befintliga behov boenden Boen Grupp Service Grupp Service Grupp Service detyp bostad bostad bostad bostad bostad bostad Enske 80 28 45 10 106 26 de- Årsta - Vantö r Farsta 38 23 31 16 79 29 Skarp 53 26 21 7 79 9 näck Sum 248 130 328 ma Profilboende Med profilboende avses boende med särskild service som profilerar sig mot särskilda målgrupper utifrån gemensamma sjukdomsdiagnoser eller funktionsnedsättningar som kräver specialistkompetens. Behov av profilboende kan föreligga i de fall den enskilde har specifika behov som kräver särskild omvårdnad och kompetens. Region östra söderort ser ett behov av att fastställa vilka målgrupper som profilboende ska rikta sig till. Det är relevant att ta fram en distinktion för att klargöra skillnaden mellan vad som är ett profilboende och vad som är ett behov av kompetenshöjande insatser inom boendet. Om regionerna i sina boendeplaner lyfter fram sådana målgrupper som definierats ha behov av fastställda profilboende underlättas den stadsövergripande planläggningen. Region östra söderort ser ett behov av profilboende när det gäller yngre personer med demens som idag bara kan erbjudas en bostad inom äldreomsorgens boendeformer. Andelen äldre med intellektuell funktionsnedsättning växer. Boenden behöver vara anpassade efter de som bor där. Kompetens Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 6 (9) om åldrande och demens i kombination med tidigare diagnoser krävs. Barnboende Region östra söderort upplever en allmän brist på adekvata barnboenden i LOV, vilket leder till att förvaltningarna behöver upprätta individuella avtal. Första boendet för unga Målgruppen för bostad med särskild service enligt LSS har förändrats över tid och stadens utbud av riktade boendekoncept är i behov av utveckling för att följa med i målgruppens behov och efterfrågan. Antalet personer med autismspektrumtillstånd blir allt fler i servicebostäder enligt LSS. Insatsen behöver utvecklas i takt med målgruppens förändrade behov och efterfrågan. Region östra söderort vill återigen lyfta startboendekonceptet för unga vuxna som funnits i många år i flera kommuner. En sådan boendetyp skulle kunna prövas initialt som en kommunövergripande verksamhet. Boendet syftar till att ge den unga vuxna som flyttar till en första egen lägenhet en god start och utveckling mot självständighet under en period om några år för kartläggning och förberedelse. Den förändrade målgruppen men även beaktat den nya generation som vuxit upp i ett integrerat samhälle medför att staden behöver planera för nya former av bostäder vid nybyggnation. Denna målgrupp behöver sällan bo i ett gemensamt boende men har behov av ett anpassat stöd. Region östra söderort ser ett behov av någon typ av boende där unga vuxna kan pröva på att bo utanför föräldrahemmet med stöd. Detta blir ett sätt att bättre kunna bedöma om den unge vuxne kan bo i eget boende med eller utan stöd eller om den unge vuxne har behov av att bo i en bostad med särskild service. Region östra söderort ser detta behov när det gäller personer som omfattas av personkrets 1 inom LSS. Förmedlingsprocessen Region östra söderort ser också behov av utveckling när det gäller förmedling av bostäder med särskild service. Enheten för bedömning och förmedling i samarbete med stadsdelsförvaltningarna skulle kunna utveckla sina arbetssätt för att effektivisera och normalisera förmedlingsprocessen genom att erbjuda fler personer visning av en ledig lägenhet. Det skulle möjliggöra en ökad förståelse för hur stöd och serviceinsatserna ingår och tillhandahålls inom ramen för insatsen. Utifrån att funktionsvariationen generellt medför ett större behov av Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 7 (9) konkretisering är det sannolikt att anta att mer konkreta inslag för enskilda personer skulle möjliggöra större delaktighet och involvering inför ställningstagande till erbjudande om bostad med särskild service. Region östra söderort föreslår att man i samband med detta också tar fram och använder digitala lösningar som skulle göra förmedlingsprocessen mer tillgänglig och samtidigt mer effektiv. Swecos prognos Sweco tar på uppdrag av socialförvaltningen i Stockholms stad fram en årlig prognos för behovet av bostäder med särskild service inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri samt stödboende inom socialpsykiatri baserade på uppgifter i stadens sociala system den första oktober 2025. Prognosperioden sträcker sig tio år framåt i tiden och omfattar åren 2026-2036. Prognosen visar det uppskattade behovet av bostäder med särskild service både per stadsdelsregion och för staden totalt. Då behovsframskrivningen av behov i befolkningsprognosen i Stockholms stad är övergripande ger det svårigheter för stadsdelsförvaltningarna att ta fram prognoser. Detta då Swecos rapport innehåller prognos för hela staden, samt för respektive planeringsregion och inte redovisas på stadsdelsnivå. Tabell 6 SWECO Vuxna 18+ år med behov av boende kategori A-E ÅR Region östra Staden totalt söderort 2026 500 2027 2028 520 2110 2030 539 2187 2032 561 2262 Tabell 7 SWECO Barn 0-21 år med behov av barnboende LSS ÅR Region östra Staden totalt söderort 2026 20 73 2028 19 75 2030 18 75 2032 19 74 Slutsatser summering Region östra söderort har idag 163 individuella avtal utanför stadens LOV-avtal med insatsen bostad med särskild service. Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 8 (9) I sammanhanget ska noteras att det stora flertalet personer som får sina behov tillgodosedda genom individuella avtal bedöms kunna erbjudas boende inom LOV. Återstående personer bedöms inte kunna placeras inom LOV på grund av särskilt behov av stöd och/eller miljöfaktorer. Det uppskattade behovet av bostäder fram till år 2036, visar att det råder mer eller mindre brist på samtliga boendekategorier inom regionen. Region östra söderort upplever idag att det är en utmaning att kunna verkställa beslut om bostad med särskild service inom stadens LOV-avtal och det gäller exempelvis en viss målgrupp inom socialpsykiatrin, personer med högfungerande autism med psykiatrisk tilläggsproblematik, självskadebeteende, missbruk, psykisk ohälsa och/eller sexuellt utmanande beteende, unga personer med demens, personer med dövhet/ dövstumhet och barn med behov av bostad. Om staden fastställer till vilka målgrupper profilboende ska rikta sig till är förhoppningen att fler profilboenden startas. Region östra söderort ser ett behov av barnboende i egen regi i staden. Idag är stadsdelsförvaltningarna beroende av privata aktörer. Region östra söderort ser positivt på att socialförvaltningen planerar att införa en intern samordning av inköpsprocessen genom en central placeringsfunktion. Syftet är att samordna individuella avtal, stärka avtalsuppföljningen och skapa en mer enhetlig hantering. Förändringen bedöms förbättra förutsättningarna för kvalitet, likvärdighet och kostnadskontroll samt på sikt kunna minska andelen placeringar utanför LOV. Målgruppen för bostad med särskild service enligt LSS har förändrats över tid och stadens utbud av riktade boendekoncept är i behov av utveckling för att följa med i målgruppens behov och efterfrågan. Region östra söderort ser ett behov av ett nytt alternativ av första boende för unga personer med funktionsnedsättning som får möjlighet att pröva på att bo utanför föräldrahemmet med stöd för att både den unge, föräldrar och kommunen ska kunna få en uppfattning av vilket stödbehov personer har. Region östra söderort ser ett behov av utveckling när det gäller förmedling av bostäder med särskild service. Staden behöver utveckla sina arbetssätt för att effektivisera och normalisera förmedlingsprocessen, för att mer efterlikna den allmänna bostadsförmedlingens. En anpassad och mer tillgänglig förmedlingsprocess skulle möjliggöra större delaktighet och Boendeplan östra söderort för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036 Sida 9 (9) involvering inför ställningstagande till erbjudande om bostad med särskild service. Region östra söderort föreslår att man i samband med detta också tar fram och använder digitala lösningar. Bilagor 1. Excelformulär för boendeplan 2026 2. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 3. Swecos prognos 2026-2035 Behov av bostad med särskild service samt stödboende inom socialpsykiatrin --- [Vägledning boendeplan 2026.pdf] Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 Bostad med särskild service SoL och LSS samt stödboende SoL stockholm.se Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 2 (15) Sammanfattning Varje stadsdelsregion tar årligen fram en boendeplan för bostäder med särskild service SoL och LSS samt stödboende som tillsammans med Swecos prognos över behov av bostäder ligger till grund för den stadsövergripande boendeplanen. Detta dokument är en vägledning för att vara ett stöd för stadsdelsregionerna i sitt framtagande av boendeplan. Boendeplanerna skrivs i en wordmall med fasta rubriker där stadsdelsregionerna i fritext kan kommentera den data som redovisas i excelformuläret. Vid frågor om vägledningen kontakta Amanda Gordon amanda.gordon@stockholm.se Vägledning bostad med särskild service SoL och LSS 2026 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Amanda Gordon Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 3 (15) Innehåll Sammanfattning ....................................................................................... 2 Uppdrag Boendeplan ............................................................................... 4 Syfte och mål .............................................................................................. 4 Ansvarsfördelning....................................................................................... 4 Guide till framtagande av regional boendeplan .................................... 5 Skrivinstruktioner ........................................................................................ 6 Boendeformer med särskilt stöd .............................................................. 10 Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 4 (15) Uppdrag Boendeplan Syfte och mål Den stadsövergripande boendeplanen hjälper Stockholms stad att bättre planera och möta brukarnas behov av bostäder med särskild service. Den möjliggör variation i utbudet, planering av profilbostäder och en jämn geografisk fördelning. Målet är att tillgodose behoven av denna boendeform samt minska antalet icke verkställda beslut och placeringar utanför valfrihetssystemet. Ansvarsfördelning Sedan 2022 ansvarar socialförvaltningen för beställning av bostäder med särskild service enligt LSS och samordnar stadens boendeplanering för personer med funktionsnedsättning. Det råder ett underskott på denna boendeform. Boendeplanen baseras på Swecos prognoser och stadsdelsregionernas uppskattningar. Socialförvaltningen sammanställer regionernas planer och lämnar en gemensam boendeplan till socialnämnden, som sedan går vidare till kommunstyrelsen. Förvaltningen ansvarar också för beställning av bostäder inom funktionshinderomsorg och socialpsykiatri. Stadsdelsnämnderna tar årligen fram regionala boendeplaner som ligger till grund för stadens övergripande planering. Dessa godkänns av respektive stadsdelsnämnd. För bättre samordning och minskade kostnader är staden indelad i fyra stadsdelsregioner: • Västerort: Hässelby-Vällingby, Järva, Bromma • Innerstaden: Kungsholmen, Norra innerstaden, Södermalm • Östra söderort: Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta • Västra söderort: Hägersten-Älvsjö, Skärholmen Boendeplaner tas fram per region. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 5 (15) Guide till framtagande av regional boendeplan Boendeplanen består huvudsakligen av två dokument: Excel- formuläret, som är huvuddokumentet för stadsdelsförvaltningarnas uppskattningar, och en Word-fil som används för kompletterande resonemang som inte ryms i Excel-dokumentet. Tidshorisont Prognosperioden för boendeplanen är 10 år framåt: • Mätdatum för befintliga boenden och befintliga individuella avtal är 31 december 2025. • Uppskattat behov av bostäder redovisas för perioden första januari 2025 till och med 31 december 2035. • Pågåendeprojekt redovisas av socialförvaltningen. • För frågorna om nettohyreskostnad och tomgångshyra är det år 2025 som avses. Underlag För att underlätta framtagande av regionens boendeplan bifogar socialförvaltningen fyra arbetsdokument; 1. Excelformulär. Fylls i enligt instruktioner på separat flik i excelformuläret. 2. En mall i Word, i vilken boendeplanen ska skrivas. I wordmallen har regionerna möjlighet att kommentera sina svar från excelformuläret och lyfta synpunkter i text. 3. Vägledning för framtagande av boendeplan 2025 - 2035 (detta dokument) 4. Swecos prognos för bostäder med särskild service SoL och LSS och stödboende1 Tidplan för boendeplan 2025-2035 • 7 november 2024 uppstartsmöte med regionerna i syfte att gå igenom boendeplan 2024, utvärdering av arbetet med boendeplanen. • December 2025 Swecos prognos över behov av bostad med särskild service skickas ut. • 13 februari 2026 Regionernas och stadsdelsnämndernas påskriva tjänstutlåtande (kontorutlåtanden) lämnas till 1 Swecos prognos skickas ut 17 december 2025. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 6 (15) socialförvaltningen tillsammans med regionens boendeplan och excelformulär. • 17 april 2026 Respektive stadsdelsnämnds protokollsutdrag lämnas till socialförvaltningen. (Observera att det förutsätter att ärendet behandlas av nämnden senast i april). • Maj 2026 Boendeplanen behandlas av socialnämnden. • Höst 2026 Boendeplanen behandlas av kommunstyrelsen. Leverans Regionernas boendeplaner skickas till; socialforvaltningen@stockholm.se Skrivinstruktioner Allmänt I excelformuläret redovisas: • Befintliga boenden • Individuella avtal • Uppskattat framtida behov • Hyreskostnader, tomma lägenheter och eventuell avveckling Instruktioner för ifyllning finns i fliken ”Instruktioner” i excelfilen. Wordmallen: • Används för att kommentera eller utveckla uppgifter från excelformuläret • Samma uppgifter behöver inte upprepas i detta dokument. Om data skiljer sig mellan word och excel gäller excelfilen Redovisning per avsnitt 1. Befintliga boenden Syfte: Skapa överblick över samtliga befintliga boenden inom stadsdelen. Redovisa boenden med särskild service (SoL, LSS 9§9) och stödboenden inom stadsdelen (exklusive. LOV och privata aktörer2) 2 Socialförvaltningen ansvarar för redovisning av privata aktörer och verksamheter inom LOV för samtliga stadsdelar. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 7 (15) • Fyll i boendekategori (fråga 5–10) • Ange typ av byggnad (fråga 16 – friliggande/flerfamiljshus) • Ett boende = en rad i excelfilen • Socialförvaltningen ansvarar för att redovisa boenden utanför kommunen/i länet Se definitioner för beskrivning av olika boendetyper (sid 9-14). Barnboende enligt LSS Syfte: Synliggöra existerande platser för barn och unga. Alla sådana boenden ligger idag utanför kommunen. Redovisas av socialförvaltningen. 2. Stödboende LOV Stödboende rapporteras under kategori F. De två stödboende som ligger utanför kommunens gräns i länet rapporterar socialförvaltningen till boendeplanen. 3. Tomma boenden Syfte: Identifiera svåruthyrda boenden. Redovisa funktionella boenden som saknat hyresgäst mer än 3 månader. Ej de lägenheter som stått tomma t.ex. p.g.a. renovering. 4. Nettohyreskostnad per dygn och lägenhet Syfte: Möjliggöra jämförelser vid framtida byggprojekt. Ange endast kostnaden för bostäder med särskild service (ej stödboenden). Ange per enhet: • Total hyreskostnad (inkl. personalutrymmen) • Hyresintäkt vid full beläggning (hyran som boende betalar för sin lägenhet) • Total omsorgsmoms för 2025 (finns i LOIS) som bland annat lokalstrateger och lokalintendenter har behörighet till På Lokalärenden och samråd (stockholm.se) finns mall framtagen och stadens tillämpningsanvisningar rörande moms. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 8 (15) UTRÄKNING NETTOHYRESKOSTNAD (Fyll i de rosa rutorna) Total årshyra 1 100 000 krDen totala årshyran för gemensamhetslokaler och bostadslägenheter Bostadslägenheter 800 000 krKostnad som är föremål för omsorgsmoms Lokaler 300 000 krGemensamhetsarea och dylikt Antal bostäder 6 Dygn på året 365 Avdrag omsorgsmoms 144 000 kr18% omsorgsmoms av bostadslägenheternas årshyra Hyresintäkt 600 000 krTeoretisk hyresintäkt för bostadslägenheterna vid 100% beläggning Hyreskostnad 356 000 krStadsdelens totala hyra efter hyresintäkt och omsorgsmoms Nettohyreskostnad 163 krHyreskostnads dividerat med antalet lägenheter och dagar på året. 5. Avveckling av bostäder Syfte: Prognostisera framtida utbud av boenden. Redovisa i kolumn E om boendet planeras avvecklas inom 10 år. Avvecklingen behöver vara förankrad med socialförvaltningens beställarfunktion, som Emelie Nyström är ansvarig för. Större förändringar (≥6 lägenheter) ska godkännas av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott, KSEKTU. 6. Individuella avtal - vuxna Syfte: Uppskatta merkostnader och framtida behov för personer med funktionsnedsättning exempelvis kognitiv sjukdom. Redovisa individuella avtal (SoL, LSS 9§9, stödboende SoL) per stadsdelsförvaltning. • Kategori E delas upp per verksamhetsområde • Inkludera personer under 65 år på vård- och omsorgsboenden med potentiell rätt till LSS • Samlad ersättning per dygn = summerad nivåersättning Samlad ersättning per dygn Frågan syftar till att ta reda på hur stor merkostnaden är för de befintliga individuella avtalen i staden. Frågan gäller sammanlagd ersättningsnivå och besvaras i excelformuläret. Den sammanlagda ersättningen per dygn är summan av de nivåersättningar som varje person med individuellt avtal har. Socialförvaltningen kommer att inhämta uppgifter om särskild redovisning på annat sätt, därför ska den uppgiften uteslutas. Individuella avtal - barn Syfte: Kartlägga särskilda behov och kostnader. Gäller LSS 9§8. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 9 (15) Redovisa behov av friliggande gruppbostad (fråga 7) per stadsdelsförvaltning. • Samlad ersättning per dygn som för vuxna • Ingen fråga om boendekategorier Samlad ersättning per dygn Syftet med frågan är att ta reda på hur stor merkostnaden är för de befintliga individuella avtalen i staden. Frågan gäller sammanlagd ersättningsnivå och besvaras i excelformuläret. Den sammanlagda ersättningen per dygn är summan av de nivåersättningar som varje person med individuellt avtal har. Socialförvaltningen kommer att inhämta uppgifter om särskild redovisning på annat sätt, därför ska den uppgiften uteslutas. Uppskattat behov av boenden Syfte: Bedöma framtida bostadsbehov inom stadsdelen som ett lokalt komplement till Swecos stadsövergripande prognos. Gäller vuxna inom SoL/LSS samt stödboende. Gör uppskattning utifrån varje stadsdelsförvaltnings behov och utgå från: • Befintlig kö och kända kommande behov inom prognosperioden • Personer i andra insatser som borde ha rätt till bostad med särskild service på sikt • Befolkningsprognos inom stadsdelsregionen (Swecos prognos) OBS! Inkludera inte befintliga boenden eller individuella avtal. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 10 (15) Boendeformer med särskilt stöd Beskrivning av olika boendetyper utifrån Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). För info om planlösning och andra detaljer kring boendenas rumsliga utformning se funktionsprogram för bostäder med särskild service. Boendeformer enligt LSS Gruppbostad För vuxna med omfattande stödbehov som kräver nästan kontinuerlig personalnärvaro. Vanligtvis 3–5 boende med egna lägenheter i direkt anslutning gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad från personal ges dygnet runt. Servicebostad Fullvärdiga lägenheter samlade geografiskt med tillgång till gemensamma utrymmen och dygnet-runt-stöd av fast personal. Denna boendeform passar för personer som behöver stöd men inte så omfattande som i gruppbostad. Bostäderna är ofta smlade i samma eller kringliggande hus. Oftast fler boende än i gruppbostad, men boendemiljön ska vara integrerad i bostadsområdet för att undvika en institutionell boendemiljö. Bostad med särskild service för barn och ungdom LSS Bostad med särskild service för barn och ungdom är en insats som riktar sig till de barn som har ett speciellt behov av stöd. Det är i första hand ett stort omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan bli aktuell. Boende utanför det egna hemmet beslutas av stadsdelsnämnden med stöd av LSS. Anledningen till att barnet eller den unga beviljas insatsen kan också vara att han eller hon behöver gå i skola på annan ort och därför inte kan bo hos sina föräldrar. För att undvika en institutionsliknande miljö bör bostaden inrymmas i ett bostadshus i ett område avsett för bostäder och inte samlokaliseras med någon verksamhet enligt LSS eller socialtjänstlagen, till exempel korttidshem, bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet eller särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre3. En bostad med särskild service enligt 9 § 8 LSS bör utformas och utrustas så hemlikt som 3 SOFS 2012:6 Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 11 (15) möjligt. Barnen har ofta egna rum, men delar kanske vardagsrum och kök.4 Socialtjänstlagen, SoL Bostad med särskild service enligt Socialtjänstlag (2001:453), SoL, är en permanent boendeform och utgörs vanligen av gruppbostad eller servicebostad. Personer med funktionsnedsättning som inte omfattas av LSS men som på grund av sin funktionsnedsättning är i behov av bostad med särskild service kan bli beviljade insatsen enligt SoL. Gruppbostad Gruppbostad enligt SoL är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och stödbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen i direkt anslutning till varandra, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Servicebostad Servicebostad utgörs av fullvärdiga lägenheter med god tillgänglighet där stöd och service kan ges dygnet runt och som är geografiskt samlade. Personligt stöd ska ges i den omfattning den enskilde behöver. Stödet ska utgå från en fast personalgrupp. De som bor i en servicebostad bör ha tillgång till samvaro i en gemensamhetslokal eller träffpunkt. Lägenheterna ska vara spridda och inte lokaliserade till samma port/trappuppgång. Samtliga bostäder med särskild service omfattas av hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå och personal ska finnas att tillgå dygnet runt. Dessa två kriterier skiljer bostad med särskild service från t ex stödboende, som inte har dessa krav. Det är viktigt att boendet inte har en institutionell prägel. Inom Stockholms stad finns ännu inga servicebostäder som kan räknas som bostad med särskild service enligt SoL. Stödboende Stödboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Stödboende betraktas inte som ett permanent boende. Boendet består av ett antal 4 Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 12 (15) lägenheter spridda bland de vanliga lägenheterna i sinsemellan närliggande hus, som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. En grupp om cirka 15 boende har tillgång till gemensamhetslokal för samvaro och möte med personal. Personalen är tillgänglig till kockan 19:00 på vardagar och till klockan 14:00 på helger. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. I Stockholm stad tillämpas lagen om valfrihetsystem (LOV) för stödboende inom verksamhetsområdet socialpsykiatri. Profilboende Med profilboende avses boende med särskild service som profilerar sig mot särskilda målgrupper utifrån gemensamma sjukdomsdiagnoser eller funktionsnedsättningar som kräver specialistkompetens. Behov av profilboende kan föreligga i de fall den enskilde har specifika behov som kräver särskild omvårdnad och kompetens. I bostäder med särskild service SoL och LSS inom LOV finns inga profilboenden som det finns inom äldreomsorgen i Stockholm stad. Utifrån särskilt behov av stöd har det ändå skapats grupp och servicebostäder med inriktning. På stadens webbplats start.stockholm under hitta service presenterar gruppbostäderna och servicebostäderna det stöd som verksamheten erbjuder. Målgrupper Vuxna personer och barn och unga som tillhör någon av LSS tre olika personkretsar samt övriga vuxna med omfattande fysisk eller psykiatrisk funktionsnedsättning i behov av bostad med särskild service. De som ingår i LSS personkretsar är personer med: • utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1, LSS) • betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2 LSS), eller med • andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (personkrets 3, LSS). Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 13 (15) De personer i målgruppen som inte tillhör någon av LSS personkretsar kan vid en behovsbedömning bedömas ha behov av bostad med särskild service enligt Socialtjänstlagen (SoL). De befintliga bostäder med särskild service som finns i stadens valfrihetssystem riktar sig alla till personer med psykisk funktionsnedsättning. Definition av boenden Olika målgrupper har olika fysiska behov av boendet. För att skapa rimliga planeringsförutsättningar har en förenkling eller sammanslagning av olika typer av boenden gjorts. Detta avser endast boendenas fysiska utformning och inte verksamhetens inriktning. Bostad med särskild service för barn och unga LSS ingår inte i grupperingen (kategorier) då bostad med särskild service för barn och unga LSS inte har lägenheter. När det blir aktuellt att ta ett boende i bruk kommer detta att hanteras av Gruppen för bedömning och förmedling (BOF) på socialförvaltningen samt berörd stadsdelsförvaltning. Denna sammanslagning är ett sätt för att enklare kunna planera utbyggnaden. Vid framtagande av ovanstående behov/prognoser ska dessa i Boendeplanen grupperas i nedanstående sex grupper. A. Gruppbostad, LSS, som är ytkrävande Dessa boenden har stora ytkrav. Det gäller såväl hygienutrymmen, som lägenheten och de gemensamma utrymmena. Det finns också behov av förråd för hjälpmedel. Verksamheten har också ett stort personalbehov och arbetsplatser för dessa. Boendet ligger med fördel i bottenplan. Exempel på målgrupper • Personer med multifunktionsnedsättningar och stora omvårdnadsbehov. • Förvärvad hjärnskada, personkrets 2. • Personer med behov av geriatriskomvårdnad. B. Gruppbostad, LSS, som bör vara friliggande Dessa boenden bör ha hög säkerhet med flera in- och utgångar. Möjlighet att skärma av boenden. Ljudisolerat såväl för inkommande som utgående ljud. Verksamheten har ett stort personalbehov. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 14 (15) Exempel på målgrupper • Personer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autism med tilläggsdiagnoser inom psykiatri och/eller utagerande och utmanande beteende. C. Gruppbostad, LSS, normal tillgänglighetsanpassning Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm eller vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för LSS bostäder. Inga eller små individuella anpassningar kan förekomma. Detta avser endast boendenas fysiska utformning och inte verksamhetens inriktning. Exempel på målgrupper • Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. • Intellektuell funktionsnedsättning. • Intellektuell funktionsnedsättning och tilläggsdiagnoser inom psykiatri. • Intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism och är syn och/eller hörselskadade. • Unga med demenssjukdom, personkrets 2. D. Servicebostad, LSS eller SoL, normal tillgänglighetsanpassning Detta avser enskilda lägenheter som har en gemensamhetslokal i närområdet. Boenden kräver ingen annan anpassning utöver byggnorm och stadens funktionsprogram. (Behov av mindre individuella anpassningar kan finnas.) Exempel på målgrupper • I huvudsak samma målgrupp som C. Gruppboende som inte kräver någon anpassning ovan. • Psykiska funktionsnedsättningar. E. Gruppbostad, SoL Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för SoL bostäder. Noteras bör att dessa grupper kan ha en annan gruppstorlek, cirka 12 lägenheter, än boenden enligt LSS. Exempel på målgrupper • Psykiska funktionsnedsättningar. • Psykiska funktionsnedsättningar och har ett utagerande och utmanande beteende. Vägledning för framtagande av boendeplan 2026 15 (15) F. Stödboende, SoL Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för SoL bostäder. Lägenheterna ligger utspridda bland de vanliga lägenheterna i området och utformas likt dem. Exempel på målgrupper • Psykiska funktionsnedsättningar och mindre behov av stöd och service än målgrupp i kategori E. Gruppbostad, SoL. Bilagor: 1. Excelformulär för boendeplanen 2. Word-mall för boendeplanen 3. Swecos befolkningsprognos för bostäder med särskild service SoL och LSS och stödboenden --- [Swecos prognos 2026-2035 Behov av bostad med särskild service och stödboende inom socialpsykiatrin.pdf] Prognos 2026–2035 Bostad med särskilt stöd samt stödboende inom socialpsykiatrin Sweco Sverige AB 556767-9849 Uppdrag Prognos BmSS 2025 Kund Socialförvaltningen Stockholms stad Datum 2025-12-04 2/91 Innehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................................................ 6 1.1 Swecos uppdrag ................................................................................................. 6 1.2 Förhållanden som är grundläggande för prognosen ........................................... 7 1.2.1 Definition av bostad med särskilt stöd och stödboende ........................ 7 1.2.2 Förmedlingsprocessen .......................................................................... 7 1.2.3 Prognosens avgränsning och målgrupp ................................................ 8 2 Behov av bostad med särskilt stöd samt stödboende idag ......................................... 10 2.1 Personer med insats i BmSS respektive stödboende ....................................... 10 2.2 Ej verkställda beslut .......................................................................................... 11 2.3 Intresseanmälningslista ..................................................................................... 12 2.4 Hem för vård och boende (HVB) ....................................................................... 13 2.5 Boende i andra typer av SoL-boenden inom funktionsnedsättning .................. 15 2.6 Totalt uppskattat behov september 2025 .. ........................................................ 15 2.6.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL ......................... 16 2.6.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS ................................... 16 2.6.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL ........................................................... 17 2.6.4 Socialpsykiatri stödboende .................................................................. 18 3 Utvärdering av föregående års prognos ...................................................................... 19 3.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL ....................................... 19 3.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS ................................................. 20 3.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL ......................................................................... 20 3.4 Socialpsykiatri Stödboende ............................................................................... 22 4 Prognos 2026–2035 .................................................................................................... 24 4.1 Funktionsnedsättning BmSS ............................................................................. 24 4.1.1 Vuxenboende LSS/SoL ....................................................................... 24 4.1.2 Barnboende LSS ................................................................................. 28 4.2 Socialpsykiatri ................................................................................................... 32 4.2.1 BmSS LSS/SoL.................................................................................... 32 4.2.2 Stödboende.......................................................................................... 36 4.3 Bostadskategorier ............................................................................................. 42 4.3.1 Förutsättningar ..................................................................................... 42 4.3.2 Prognosmodell ..................................................................................... 44 4.3.3 Funktionsnedsättning ........................................................................... 45 4.3.4 Socialpsykiatri ...................................................................................... 47 4.3.5 Jämförelse mellan efterfrågan och tillgång till bostäder ...................... 49 5 Antaganden ................................................................................................................. 51 5.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL ....................................... 51 5.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS ................................................. 55 3/91 5.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL ......................................................................... 59 5.4 Socialpsykiatri stödboende ............................................................................... 62 6 Analys av matchning av bostäder ............................................................................... 67 6.1 Avböjda erbjudanden om BmSS respektive stödboende efter anledning ........ 67 6.2 Avböjda erbjudanden om BmSS efter bostadens geografiska läge ................. 68 6.3 Avböjda erbjudanden om stödboende efter bostadens geografiska läge ......... 70 Bilaga - Data och metod ........................................................................................................ 73 Bilaga - Tabeller ..................................................................................................................... 78 4/91 5/91 1 Inledning 1.1 Swecos uppdrag Socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande frågor, har ett årligt uppdrag att samordna arbetet med boendeplanen för personer med funktionsnedsättning. I uppdraget ingår att bearbeta stadsdelsnämndernas/ planeringregionernas boendeplaner samt att föreslå beslut om åtgärder utifrån en övergripande bedömning av behov och framtida trender. Sweco har under hösten år 2025 anlitats för att bidra till en analys kopplad till insatsen bostad med särskilt stöd samt stödboende inom socialpsykiatrin. I uppdraget ingår att ta fram en uppskattning av behovet idag samt att ta fram prognoser över det kommande behovet för perioden 2026–2035. Prognosen är uppdelad på följande verksamhetsområden; funktionsnedsättning respektive socialpsykiatri inom boende med särskilt stöd samt stödboende inom socialpsykiatrin. Ansvariga för studien hos Sweco är Linnea Fredriksson (uppdragsledare), Astrid Gustafsson, Fredrik Jonsson, Eva Andersson och Frida Saarinen. Sweco har sedan år 2017 årligen tagit fram prognoser för bostad med särskilt stöd. Sedan dess har prognosens omfattning och metod justerats ett antal gånger, vilket beskrivs mer ingående i bilagan Data och metod. I årets uppdrag har ett antal tillägg gjorts, däribland har ett nytt prognosalternativ tagits fram för funktionsnedsättning, i syfte att visa hur prognosen skulle påverkas av ett lägre inflöde av individer. Prognoserna för behov av bostäder inom funktionshinder respektive socialpsykiatri presenteras även nedbrutet på bostadskategorier, i avsnitt 4.3. Därtill har analyser gjorts av matchningsstatistik för att få djupare förståelse kring varför klienter tackar nej till bostäder som förmedlas, vilket redogörs för i avsnitt 6. En mer utökad analys har även gjorts av tillgänglig statistik av de som bor långvarigt på HVB, som presenteras i avsnitt 2.4. I årets uppdrag har även ett Excel-verktyg tagits fram för att förenkla analyser av behov och kapacitet under prognosperioden uppdelat på olika bostadskategorier. 6/91 1.2 Förhållanden som är grundläggande för prognosen 1.2.1 Definition av bostad med särskilt stöd och stödboende Bostad med särskilt stöd innebär ett boende med tillgång till omsorg, stöd och service. Biståndsbedömningen sker med stöd av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). LSS är en rättighetslag vilket innebär att en person som omfattas av lagen har rätt till insatser som anges i lagen, så länge behovet av insatsen inte tillgodoses på annat sätt. Insatserna ska möjliggöra goda levnadsvillkor för personen. På så sätt kan kommunen inte ange exempelvis resursbrist som ett skäl till att inte bevilja en LSS-insats som en person har rätt till. Detta gäller inte för en person som ansöker om bistånd enligt SoL. Här kan kommunen i stället föreslå en alternativ insats så länge den uppfyller en skälig levnadsnivå. Det finns tre typer av bostad med särskilt stöd för vuxna – gruppbostad, servicebostad samt annan särskilt anpassad bostad. I förarbeten till LSS anges att huvudformen för bostad med särskilt stöd ska vara servicebostad och gruppbostad. I dessa boenden ska det finnas fast personal som i huvudsak kan täcka de boendes hela stödbehov1. Det ska inte ha någon betydelse för utformningen av bostad med särskilt stöd om det regleras i LSS eller socialtjänstlagen2. Prognosen av bostäder med särskilt stöd i denna rapport omfattar de två förstnämnda boendeinsatserna, det vill säga gruppbostad och servicebostad. Bostad med särskilt stöd för barn och ungdom är en insats som riktar sig till de barn som har ett speciellt behov av stöd. Det är i första hand ett stort omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan bli aktuell. Boende utanför det egna hemmet beslutas av stadsdelsnämnden med stöd av LSS. Insatsen stödboende inom socialpsykiatrin är en boendeform för personer som behöver mer stöd än de kan få i ett eget boende med insatsen boendestöd. Insatsen ges vanligen inom Lag om valfrihetssystem (LOV) som innebär att den enskilde kan välja mellan godkända leverantörer av insatsen som är knutna till systemet. Stödboende är ett mellanboende mellan boende i egen lägenhet och bostad med särskilt stöd. Stödboende för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning är inte en lagreglerad boendeform på samma sätt som bostad med särskilt stöd. Utformningen följer av att kommuner har frihet att utforma insatser och bestämma vilken typ av boende som kommunen har behov av. 1.2.2 Förmedlingsprocessen Det är stadsdelsförvaltningarna som utreder och fattar beslut om en person har rätt till bostad med särskilt stöd eller stödboende. En person kan ha rätt till bostad med särskilt stöd enligt LSS om den har behov av det och har tillhörighet till någon av personkretsarna 1, 2 och vissa fall även 3. Om en person har andra psykiska funktionsnedsättningar som medför behov av en bostad med särskilt stöd kan personen beviljas det utifrån SoL. Stadsdelsförvaltningen är ansvarig för att insatsen verkställs. 1 Prop. 1992/93 159. s. 179 2 SOU 1999:33, Bo tryggt – betala rätt, s 46, Socialdepartementet, 1999 7/91 Enheten för bedömning och förmedling är den del inom socialförvaltningen som har uppdraget att förmedla boenden till utförare som är upphandlade inom ramen för Lag om valfrihetssystem (LOV). I de fall enheten inte kan hitta en lämplig utförare som motsvarar personernas behov så sker förmedlingen via stadsdels- förvaltningen själv. Det sker då till utförare som ligger utanför LOV. Enheten får information om vilka personer som är aktuella för bostad med särskilt stöd eller stödboende genom att stadsdelsförvaltningen registrerar den sökande på en intresseanmälningslista som sedan administreras av enheten för bedömning och förmedling. Det finns tre separata intresseanmälningslistor till bostad med särskilt stöd - två för funktionsnedsättning (FH) (en för servicebostad och en för gruppbostad) och en för socialpsykiatrin (PS). Hanteringen av listorna skiljer sig något åt, inom PS är stadsdelsförvaltningarna i regel mer restriktiva med vem som registreras – här ska den sökande vara redo att flytta relativt omgående för att den ska registreras på listan. Enligt bedömning och förmedling består listan inom PS av såväl personer som väntar på att få sitt beslut verkställt, som av personer som redan idag har ett verkställt beslut utanför LOV samt av personer som idag inte har något beslut. Personer som idag har ett verkställt beslut inom LOV och som önskar byta boende hanteras manuellt utanför listan. Inom FH kan personer registreras på en intresseanmälningslista, där stadsdelsförvaltningen gör bedömningen att behov kommer att finnas inom några månader eller år, även om det inte är aktuellt vid tidpunkten då intresseanmälan görs. Listorna inom FH omfattar såväl personer som väntar på att få sitt beslut verkställt, som personer som redan idag har ett verkställt beslut men önskar byta utförare/boende samt personer som idag inte har något beslut. Vid förmedlingssituationen finns i allmänhet endast ett erbjudande att ta ställning till för personen. LOV ger personerna rätt att tacka nej till ett erbjudande och invänta ett nytt. I de fall verkställigheten dröjer mer än tre månader efter att beslut om insats har fattats så ska stadsdelsförvaltningen redovisa för IVO hur de arbetat med att kunna erbjuda personen en bostad med särskilt stöd. Kan de inte redovisa att arbetsinsatsen varit tillräcklig så kan stadsdelsnämnden bli skyldig att betala en särskild avgift. Den särskilda avgiften motsvarar den kostnad som kommunen skulle haft under den period som boendet uteblivit plus en straffavgift. I Stockholms stad ligger kostnadsansvaret för de särskilda avgifterna på stadsdelsförvaltningarna. I årets arbete har en särskild analys av matchning av bostäder och anledningar till att vissa avböjer erbjudanden gjorts. Läs vidare om analysen och resultaten i avsnitt 6. 1.2.3 Prognosens avgränsning och målgrupp Prognosen omfattar personer med behov av bostad med särskilt stöd inom verksamhetsområdena Socialpsykiatri och Funktionsnedsättning samt stöd- boende enligt LOV. Sedan 2019 års prognos är ett 40-tal personer med beslutsdatum 2013-01-01 och Socialförvaltningen som beställande förvaltning inkluderade i underlaget. Denna grupp har tidigare år exkluderats från prognosen. Gruppen avser personer där Socialförvaltningen tagit över ansvaret från hälso- och sjukvården och där personen av olika skäl är placerade på ett boende utanför länet. För verksamhetsområdet funktionsnedsättning redovisas prognosen efter boende för barn och unga samt individer i åldrarna 18 år eller äldre. För verksamhetsområdet socialpsykiatri avser prognosen för bostäder med särskilt stöd åldrarna 18–64 år medan individer 18 år eller äldre ingår i prognosen över behovet av stödboende. Att prognosen för socialpsykiatri endast sträcker sig till 8/91 64 år kan förklaras av att denna grupp i huvudsak är beviljad insats med stöd av SoL. För personer som har fått sin insats beviljad med stöd av SoL övergår ansvaret till äldreomsorgen i samband med att de fyller 65 år. Detta innebär att dessa personer avslutas inom socialpsykiatri och funktionsnedsättning och i stället registreras hos äldreomsorgen. Det har dock inte varit möjligt att följa upp antalet boende i bostad med särskilt stöd tillhörande äldreomsorgen då respektive stadsdelsförvaltning registrerar dessa på olika verksamhetskoder/insatser. Av den anledningen har prognosen även begränsats till att endast omfatta de ovan nämnda verksamhetsområdena. Även om ansvaret för de som beviljats insats enligt SoL övergår till äldre- omsorgen när personen fyller 65 år, bor den boende generellt sett kvar i sin bostad även efter 65 års ålder. Av den anledningen är det viktigt att även ta hänsyn till denna grupp, vid planeringen av bostäder. I januari 2024 följde Social- förvaltningen upp hur stor andel av hyresgästerna som är över 65 år i bostad med särskilt stöd enligt SoL (gäller boenden inom LOV). Uppgifterna visar att 34 procent av de som bor i bostad med särskilt stöd enligt SoL är över 65 år och att 18 procent är 60–64 år. 9/91 2 Behov av bostad med särskilt stöd samt stödboende idag I detta kapitel beskrivs hur behovet av bostad med särskilt stöd (BmSS) samt stödboende ser ut idag, det vill säga vid prognosens startdatum den 30 september 2025. De grupper där Socialförvaltningen bedömer att det finns eller eventuellt kan finnas ett behov idag är följande: - Personer som idag redan bor i BmSS respektive stödboende - Personer som har ett ej verkställt beslut - Personer som saknar ett beslut om BmSS respektive stödboende men som finns uppskrivna på intresseanmälningslistan och bedöms ha ett aktuellt behov - Personer som bor på HVB och som bedöms ha ett långvarigt behov av ett boende - Personer som bor på andra typer av SoL-boenden inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning I följande avsnitt beskrivs de olika grupperna mer i detalj. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattande del som beskriver det totala behovet av BmSS respektive stödboende den 30 september 2025. 2.1 Personer med insats i BmSS respektive stödboende Den 30 september 2025 var det 2 424 personer som bodde i stödboende inom socialpsykiatrin eller i en BmSS. Av dessa var det 1 919 personer som tillhörde verksamhetsområdet funktionsnedsättning vuxenboende LSS/SoL och 65 barnboende LSS. För boende med insats inom socialpsykiatrin var motsvarande antal 175. Antalet boende med insats i stödboende uppgick till 265. I Tabell 1 redovisas antalet boende per sista september 2025 uppdelat på verksamhetsområde och stadens planeringsregioner inklusive individer registrerade på Socialförvaltningen. För barnboende LSS inkluderar uppgifterna alla med verkställd insats på verksamhetskoden 6410 och som är i åldrarna 0 till 21 år medan motsvarande för vuxenboende inom funktionsnedsättning är 6510 och 6515 och individer 18 10/91 år eller äldre. Uppgifterna för verksamhetsområdet socialpsykiatri omfattar alla personer som har en verkställd insats registrerad på verksamhetskoderna 1911 och 1912 och som är mellan 18 och 64 år. För stödboende är motsvarande 1932 och åldern 18+ år. Även om socialpsykiatrins målgrupp sträcker sig till och med 64 år finns det även äldre personer som är registrerade med insatsen BmSS inom verksamhets- området. Den sista september 2023 uppgick dessa till 33 personer, varav majoriteten var mellan 65 och 70 år. Detta beror troligen på att äldreomsorgen har tillgång till FH-modulen i paraplyet för att enklare kunna hantera vissa insatser. Flest antal 65 år eller äldre, 11 av 33, återfinns i Västerort. Uppgifterna för stödboende omfattar de med verksamhetskoden 1932 och som är 18–64 år. För stödboende inom socialpsykiatrin är det möjligt att särredovisa efter typ av boende, om det är boende inom eller utom Lag om valfrihetssystem (LOV). I slutet av september 2025 bodde drygt 165 av 265, eller 62 procent, i ett boende inom LOV. Andelen med boende inom LOV av samtliga med stödboende varierar mellan 57 procent (Västra söderort) och 78 procent (Innerstaden). Tabell 1. Antal med verkställda insatser BmSS respektive stödboende per 2025-09-30, redovisat efter verksamhetsområde och planeringsområde BmSS Barn- Vuxen- boende boende Socialpsyk Socialpsyk. varav inom Planeringsområde LSS LSS/SoL . LSS/SoL Stödboende LOV Totalt Innerstaden 11 547 31 58 45 647 Västerort 15 502 60 66 45 643 Västra söderort 19 367 37 28 16 451 Östra söderort 20 467 43 63 44 593 Socialförvaltningen 36 4 50 15 90 Staden totalt 65 1 919 175 265 165 2 424 2.2 Ej verkställda beslut Utöver de 2 424 personer med insatser inom BmSS och stödboende sista september 2025 fanns det ytterligare 101 personer som hade ett beslut om insats men som ännu inte har fått sitt beslut verkställt. Jämfört med sista september år 2024 var antalet ej verkställda beslut nästan 50 färre. I Tabell 2 nedan redovisas uppgifterna uppdelat på verksamhetsområde och stadens planeringsområden per den 30 september 2025. 11/91 Tabell 2. Antal ej verkställda beslut per 2025-09-30, redovisat efter verksamhetsområde och planeringsområde BmSS Barnboende Vuxenboende Socialpsykiatri Socialpsykiatri Planeringsområde LSS LSS/SoL LSS/SoL Stödboende Totalt Innerstaden 2 19 2 7 30 Västerort 2 12 6 3 23 Västra söderort 14 3 1 18 Östra söderort 23 1 1 25 Socialförvaltningen 3 2 5 Staden totalt 4 68 15 14 101 Uppgifterna om ej verkställda beslut är hämtade från stadens sociala system och avser antalet insatsbeslut som fattats under de senaste två åren och där rutan ”ej verkställt beslut” var förkryssat den 30 september 2025, det vill säga den dag då uppgifterna hämtades ur systemet. För att säkerställa att uppgifterna är så korrekta som möjligt har underlaget justerats mot Socialförvaltningens interna underlag. 2.3 Intresseanmälningslista Hänsyn tas även till personer som finns registrerade på intresseanmälningslistan för verksamhetsområdet socialpsykiatri BmSS respektive stödboende. Även för verksamhetsområdet funktionsnedsättning finns en intresseanmälningslista men den uppdateras inte löpande. Det gör att den inte används som underlag för att uppskatta och prognostisera behovet av BmSS för detta verksamhetsområde. Det innebär att personer som av olika anledningar inte längre har behov av BmSS eller som har behov längre fram finns med på listan. Hur många personer som det rör sig om är oklart. I samband med framtagande av 2021 års prognos bedömde handläggare på Enheten för bedömning och förmedling att omkring 15 procent av de som finns registrerade på listan inte längre var aktuella för BmSS. Inom socialpsykiatrin hanteras intresseanmälningslistan på ett annat sätt. Listan hålls aktuell och de som finns registrerade på listan har ett aktuellt behov och även möjlighet att flytta relativt omgående. Med anledning av att det framkommit att det finns personer på listan för socialpsykiatrin som saknar beslut är det av intresse att ta hänsyn till denna grupp när det totala behovet ska uppskattas. I september 2025 (då listan togs ut från stadens sociala system) fanns det 68 personer registrerade på intresseanmälningslistan för BmSS och 49 för stödboende, se Tabell 3 nedan. Totalt sett för BmSS är det färre än föregående år (77 registrerade) och det är till stor del andra personer som är registrerad på listan jämfört med för ett år sedan. Av de 68 personer som i september 2025 var registrerade på intresseanmälningslistan var det 28 personer som tillkommit på listan sedan september 2024. Resterande 40 personer fanns på listan redan för ett år sedan. För de registrerade på listan för stödboende är majoriteten nya på listan sedan föregående år, 39 nytillkomna av 49 totalt. 12/91 Tabell 3. Antal personer registrerade på intresseanmälningslistan inom socialpsykiatrin för boende med särskilt stöd respektive stödboende, 2025-09-30 BmSS inom socialpsykiatrin Stödboende inom socialpsykiatrin Varav: Varav: Har ej Har ej Har ett ett Har ett ett Totalt verkställt verkställt Saknar Totalt verkställt verkställt Saknar Planeringsområde antal beslut beslut beslut antal beslut beslut beslut Innerstaden 11 1 2 8 16 6 5 5 Västerort 26 8 5 13 17 10 2 5 Västra söderort 11 7 2 2 7 4 1 2 Östra söderort 16 2 1 13 6 2 0 4 Socialförvaltningen 4 1 2 1 3 0 1 2 Staden totalt 68 19 12 37 49 22 9 18 Av de 68 som var registrerade på listan i september 2025 hade 19 personer redan ett verkställt beslut om BmSS. Ytterligare 12 personer hade ett beslut om BmSS som ännu inte var verkställt. Resterande 37 personer som fanns registrerade på intresseanmälningslistan saknade beslut om BmSS. I och med att de finns registrerade på intresseanmälningslistan har handläggaren dock bedömt att behov föreligger samt att personerna kan flytta till BmSS relativt omgående. Av de 27 personerna som saknade beslut om BmSS var det 16 personer som hade ett verkställt beslut om HVB där HVB-beslutet omfattade minst 365 dagar. Inom stödboende hade 22 av 49 en verkställd insats medan 9 hade ett beslut som ej ännu inte verkställts. Antalet som saknade beslut uppgick till 18. 2.4 Hem för vård och boende (HVB) Enligt Socialförvaltningens uppfattning finns det personer som har insatsen HVB men som egentligen skulle behöva bo på BmSS. Bristen på bostäder att förmedla leder till att handläggarna inom socialpsykiatrin ofta avvaktar med att fatta beslut om BmSS. Som tidigare nämnts ger SoL kommunen utrymme att föreslå alternativa boendeinsatser så länge de uppfyller en skälig levnadsnivå. Detta resulterar i att den sökande i stället placeras inom andra boendeformer, inte minst på hem för vård eller boende (HVB). Det är dock inte alla som idag bor på HVB som bedöms ha behov av BmSS. Endast de personer som anses ha långvariga behov av boende antas ha behov av BmSS. Med långvariga behov avses här personer som har ett beslut om HVB som sträcker sig över minst ett år. I de fall personen har två eller flera beslut som följer direkt efter varandra och som tillsammans omfattar minst 365 dagar räknas de in i gruppen som bedöms ha långvariga behov. Även om denna grupp bedöms ha behov av BmSS så är vissa av dessa personer så rotade på sina HVB-hem att en flytt inte genomförs, även om det skulle finnas platser på BmSS SoL. I Tabell 4 redovisas antalet personer som idag bor på HVB och som bedöms ha långvariga behov uppdelat på stadens planeringsområden. Av tabellen framgår även att av de 55 personer som idag bor på HVB och bedöms ha långvariga behov är det 16 personer som antingen har ett ej verkställt beslut om BmSS och/eller står på intresseanmälningslistan till BmSS. 13/91 Tabell 4. Antal personer per 30 september 2025 som bor på HVB och bedöms ha långvariga behov Varav har ett ej verkställt beslut och/eller står på intresse- Planeringsområde HVB med långvariga behov anmälningslistan till BmSS Innerstaden 10 1 Västerort 17 9 Västra söderort 7 1 Östra söderort 16 4 Socialförvaltningen 5 1 Staden totalt 55 16 I Figur 1 redovisas hur länge de 55 personer som haft en lång HVB- placering varit placerade den 30 september 2025. Av de 55 personerna hade 32 haft sin placering upp till 3 år, vilket motsvarar 58 procent. 17 personer (31 procent) hade en placering som varat från tre till sju år och sex personer (11 procent) hade en placering som varat mellan sju och 13 år. Figur 1. Antal personer med en HVB-placering som varat längre än 365 dagar den 30 september 2025 efter längd på placeringen 35 30 r e 25 n o s 20 r e p 15 32 la tn 10 A 17 5 6 0 upp till 3 år 3- upp till 7 år 7-upp till 13 år Längd på placering i HVB Den yngsta personen som haft en lång placering i ett HVB-boende var 27 år och den äldsta var 64 år. I figur 2 nedan redovisas antal personer per åldersgrupp. Flest personer, 26 stycken, räknas till den äldsta åldersgruppen 55-64 år och minst antal, 6 stycken, räknas till den yngst åldersgruppen. 14/91 Figur 2 Antal personer med en HVB-placering som varat längre än 365 dagar den 30 september 2025 efter ålder. 30 25 r e 20 n o s r e 15 p la tn 10 A 5 0 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år Ålder Av de 55 personer som har haft en HVB-placering i mer än 365 dagar är 13 kvinnor och 42 män. 2.5 Boende i andra typer av SoL-boenden inom funktionsnedsättning En kartläggning som genomfördes i februari 2021 visade att det fanns 125 personer som bodde på olika typer av SoL-boende inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning. Siffran inkluderar de cirka 70 personer som då bodde på BmSS. Resterande 55 personer bor på annan typ av SoL-boende, framför allt särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Enligt Socialförvaltningen handlar det troligen om personer med demenssjukdom. I vissa fall kan en personkrets- bedömning enligt LSS ha gjorts för dessa personer och i de fall personerna tillhör personkrets 2 är bedömningen att de har behov av BmSS. Idag finns 17 BmSS- lägenheter inom LOV för målgruppen med personkrets 2. Ingen av enheterna vänder sig dock enbart till personer med demenssjukdomar. Socialförvaltningens bedömning är dock att om det funnits boenden uppfyller denna grupps behov så är det troligt att personerna hade placerats på BmSS i stället. Hur många av de som idag bor på andra typer av SoL-boende och som har behov av BmSS har inte varit möjligt att utreda inom ramen för detta uppdrag. Av den anledningen ingår inte denna grupp i prognosen över behovet av BmSS. 2.6 Totalt uppskattat behov september 2025 Följande avsnitt ger en samlad bild av hur behovet av boende inom BmSS och stödboende redovisat för verksamhetsområden inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri. 15/91 2.6.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL Inom verksamhetsområdet vuxenboende LSS/SoL funktionsnedsättning är bedömningen att antalet som bor i BmSS och antalet ej verkställda beslut sammantaget ger en relativt god bild av det aktuella behovet. Den 30 september 2025 bodde det totalt 1 919 personer i BmSS. Ytterligare 68 personer hade ett ej verkställt beslut. Det innebär att det totala behovet av BmSS inom verksamhetsområdet uppgår till 1 987 personer vilket är en ökning jämfört med de två föregående åren, se Figur 3. Figur 3. Behov av BmSS inom funktionsnedsättning vuxenboende för personer 18+ år, 30 september 2022–2025 2 500 Totalt 1 987 Totalt 1 944 2 000 Totalt 1 862 Totalt 1 871 67 68 64 53 re n1 500 Har ett ej o verkställt s re beslut p la Bor i BmSS idag tn A 1 000 1798 1818 1877 1919 500 0 2022 2023 2024 2025 Det har framkommit att det kan finnas personer inom verksamhetsområdet som idag har andra typer av boendeinsatser som har beviljats enligt SoL men som egentligen skulle ha behov av BmSS. I dagsläget saknas det dock tillräcklig information om denna målgrupp för att den ska omfattas av prognosen. Vidare är det även möjligt att det finns personer med behov registrerade på intresse- anmälningslistan men som inte har kunnat identifieras i och med att de saknar beslut om BmSS. 2.6.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS Behovet av BmSS mäts även för barn och unga genom antalet som är boende kombinerat med antalet ej verkställda beslut. Här avses barn och unga upp till 21 års ålder. Det totala behovet uppgick även i slutet av september 2025 till 69 personer, varav 65 boende i BmSS och 4 personer med ett ej verkställt beslut. Det totala behovet är således i nivå med samma period föregående år, se Figur 4. 16/91 Figur 4. Behov av BmSS inom funktionsnedsättning barnboende för personer i åldern 0–21 år, 30 september 2023–2025 90 80 3 70 7 4 re 60 Har ett ej n o s50 verkställt re beslut p la 40 79 Bor i BmSS idag tn A30 62 65 20 10 0 2023 2024 2025 2.6.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL Inom socialpsykiatrin är Socialförvaltningens bedömning att det inte räcker med att studera antalet verkställda och icke verkställda beslut för att få en uppfattning av det totala behovet av BmSS. Dels finns det personer som är registrerade på verksamhetsområdets intresseanmälningslista men som saknar beslut om BmSS, dels finns det personer som idag bor på HVB och som saknar beslut om BmSS trots att de bedöms ha ett långvarigt behov av boende. Om hänsyn tas till dessa fyra grupper uppgår det totala behovet idag till 266 personer, se Figur 5. Av det totala behovet är det 175 personer, motsvarande 66 procent, som idag bor på BmSS. I jämförelse med 2024 är det totala behovet något lägre, men i stort sett i nivå med 2023. Minskningen jämfört med 2024 förklaras till stor del av ett minskat antal individer med registrerat boende på HVB (långvariga behov), som saknar beslut och ej är registrerade på intresselistan. 17/91 Figur 5. Behov inom socialpsykiatrin (BmSS) för personer i åldern 18–64 år, 30 september 2023– 2025 350 300 r e n 250 o s 200 r e p 150 la tn 100 A 50 0 3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Bor i BmSS Har ett ej Intresselistan* Bor på HVB** Totalt idag verkställt beslut * Registrerade på intresselistan men saknar beslut ** Bor på HVB (långvariga behov), saknar beslut/är ej registrerad på intresselistan 2.6.4 Socialpsykiatri stödboende På samma sätt som för BmSS bedöms behovet av stödboende fångas in av en kombination av verkställda beslut, ej verkställda beslut och personer som saknar beslut men är registrerade på intresseanmälningslistan. Inom stödboende ingår dock inte personer med beslut om boende på HVB. Den 30 september 2025 hade 265 personer ett verkställt beslut om stödboende, vilket är nästan 50 färre än föregående år. Även antalet ej verkställda beslut minskade under det aktuella året till 14 personer. Tillsammans med 18 personer som är registrerade på intresseanmälningslistan och saknar beslut uppgår det totala behovet till 297 personer år 2025, se Figur 6. Figur 6. Behov inom socialpsykiatri (stödboende) för personer i åldern 18+ år, 30 september 2023– 20253 450 400 Totalt 362 Totalt 347 350 16 22 42 Totalt 297 Registrerade på 300 26 intresselistan men re n 1 1 4 8 saknar beslut o s250 re Har ett ej verkställt p la 200 beslut tn A150 299 304 265 Bor i Stödboende 100 idag 50 0 2023 2024 2025 * Registrerade på intresselistan men saknar beslut 3 År 2023–2024 gjordes ett metodtillägg i insamling av antalet ej verkställda beslut som resulterade i ett högre antal beslut dessa år. 18/91 3 Utvärdering av föregående års prognos I följande kapitel jämförs det faktiska utfallet av antal boende inom BmSS i september 2025 med vad som antogs i föregående års prognos. Här redovisas antal verkställda insatser samt beslut för boende inom de verksamhetsområden som ingå i prognosen. 3.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL I Tabell 5 redovisas antalet personer med behov av BmSS år 2025 enligt 2024 års prognos med det faktiska utfallet uppdelat på boende i BmSS respektive personer med beslut om BmSS, (det vill säga inklusive ej verkställda beslut). I 2024 års prognos beräknades det totala antalet personer med behov av BmSS uppgå till 1 978, att jämföras med det faktiska utfallet på 1 987 personer. Prognosen underskattade alltså utfallet med 9 personer (0,4 procent) vilket kan anses vara ett relativt litet prognosfel. Störst avvikelse mellan prognos och utfall återfinns i planeringsområdet Västerort där prognosen överskattade det totala antalet med behov med 14 personer (3 procent). Tabell 5. Beslut om BmSS inom vuxenboende funktionsnedsättning LSS/SoL september 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut Beslut Boende i om BmSS BmSS* Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens: Planeringsområde 2025 2025 Antal Procent 2025 2025 Antal Procent Innerstaden 547 541 -6 -1% 566 554 -12 -2% Västerort 502 500 -2 0% 514 528 14 3% Västra söderort 367 364 -3 -1% 381 379 -2 -1% Östra söderort 467 462 -5 -1% 490 479 -11 -2% Socialförvaltningen 36 38 2 5% 36 38 2 5% Staden totalt 1 919 1 905 -14 -1% 1987 1 978 -9 -0,4% * Inklusive ej verkställda beslut 19/91 3.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS Det totala behovet inom boende för barn och unga överskattades med 3 personer, motsvarande fyra procent se Tabell 1. I 2024 års prognos antogs att det totala behovet skulle minska från 2023 års nivåer. Riktningen i prognosen var rätt, men utfallet 2025 var ytterligare något lägre än prognostiserat. Störst överskattning skedde för Västerort, med ett utfall på 5 individer mindre än vad som prognostiserats. Tabell 6. Beslut om BmSS inom barnboende funktionsnedsättning LSS september 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut Beslut Boende i om BmSS BmSS* Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens: Planeringsområde 2025 2025 Antal Procent 2025 2025 Antal Procent Innerstaden 11 11 0 3% 13 12 -1 -9% Västerort 15 19 4 20% 17 22 5 24% Västra söderort 19 18 -1 -3% 19 19 0 -1% Östra söderort 20 18 -2 -14% 20 19 -1 -8% Staden totalt 65 66 1 2% 69 72 3 4% * Inklusive ej verkställda beslut 3.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL För att skatta behovet av BmSS inom socialpsykiatrin utvidgades prognosen år 2021 till att omfatta ytterligare målgrupper. Liksom tidigare års prognoser grundar sig prognosen dels på de som vid prognosens start (30 september) var boende i BmSS, dels på de som hade ett ej verkställt beslut om BmSS. I Tabell 7 redovisas boende i BmSS och beslut om BmSS (inkl. ej verkställda beslut) år 2025 enligt prognos 2024 och det registrerade utfallet per den 30 september 2025. Av tabellen framgår att i prognosen som togs fram år 2023 förväntades att det totala antalet personer med beslut om BmSS skulle uppgå till 187. Det var en underskattning med 3 personer. 20/91 Tabell 7. Beslut om BmSS inom socialpsykiatrin september 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut Beslut Boende i om BmSS BmSS* Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens: Planeringsområde 2025 Antal Procent 2025 Antal Procent Innerstaden 31 31 0 0% 33 36 3 8% Västerort 60 45 -15 -33% 66 60 -6 -9% Västra söderort 37 31 -6 -19% 40 37 -3 -7% Östra söderort 43 44 1 2% 44 45 1 3% Socialförvaltningen 4 5 1 20% 7 8 1 13% Staden totalt 175 156 -19 -12% 190 187 -3 -2% * Inklusive ej verkställda beslut Enligt Socialförvaltningen är behovet av BmSS betydligt större än vad som framkommer av att endast studera antalet verkställda och icke verkställda BmSS- beslut. Det är inte ovanligt att handläggare avvaktar med att fatta beslut om BmSS för gruppen tillhörande verksamhetsområdet socialpsykiatri då det är brist på bostäder att förmedla. Under väntetiden kan den sökande registreras på intresseanmälningslistan för BmSS och/eller placeras inom andra boendeformer som till exempel HVB. Mot bakgrund av detta omfattar därför prognosen sedan 2021 ytterligare målgrupper; personer som stod på intresseanmälningslistan till BmSS inom verksamhetsområdet socialpsykiatri samt personer som bor på HVB och som bedöms ha behov av ett långvarigt boende. I Tabell 8 redovisas dessa målgrupper år 2025 enligt 2024 års prognos samt registrerat utfall för år 2025. Tabell 8. Behov av BmSS år 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall år 2025 Differens: Utfall 2025 Prognos Antal Procent Intresseanmälningslistan 39 37 -2 -5% Verkställt HVB-beslut, saknar 39 53 14 26% beslut om BmSS och står ej på intresselistan Den 30 september 2025 fanns det 39 personer som stod på intresse- anmälningslistan men som saknade beslut om BmSS. Då det saknas tillräcklig information om hur personer tillkommer och faller ifrån listan görs inga specifika antaganden om in- och utflöde för denna grupp. I stället hålls gruppen konstant under hela prognosperioden. Av tabellen framgår dock att det skett en ökning, motsvarande 2 personer, av antalet personer som står på intresse- anmälningslistan och som saknar beslut om BmSS. Gruppen som antas ha beslut om HVB (som löper över minst 365 dagar) men som samtidigt inte står på intresseanmälningslistan eller har ett ej verkställt beslut om BmSS beräknades uppgå till 53 enligt föregående års prognos vilket var 14 personer fler än vad det faktiska utfallet visar för år 2025. 21/91 Då det är svårt att uppskatta det framtida in- respektive utflöde för gruppen som har beslut om HVB (som löper över minst 365 dagar) men som samtidigt inte står på intresseanmälningslistan eller inte har ett ej verkställt beslut om BmSS behöver detta utredas ytterligare. Tills dess kommer gruppen med beslut om HVB men som inte står på intresseanmälningslistan eller har ett ej verkställt beslut om BmSS att hållas konstant under prognosperioden. 3.4 Socialpsykiatri Stödboende I skattningen av behovet av stödboende innefattas verkställda beslut/insatser, ej verkställda beslut och personer som är registrerade på intresselistan utan att ha ett beslut. I Tabell 9 redovisas boende i stödboende och beslut om stödboende (inkl. ej verkställda beslut) år 2025 enligt prognos 2024 och det registrerade utfallet för år 2025. Av tabellen framgår det att i prognosen som togs fram år 2024 förväntades att antalet personer boende i stödboende skulle minska till 299. Det var en överskattning med 34 personer (11 procent), då det registrerade utfallet innebar en större minskning än väntat. Enligt föregående års prognos förväntades ett totalt antal beslut om stödboende på 346 personer, vilket var en överskattning med 67 personer (19 procent) i jämförelse med det faktiska utfallet om 279 personer. En faktor som har betydelse för utvärderingen av antalet beslut är tillägget som gjordes i beräkningarna av antalet ej verkställda beslut år 2024 som höjde prognosens utgångspunkt och därav ökade det förväntade utfallet för senare år. Tabell 9. Beslut om BmSS inom socialpsykiatrin september 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut Boende i Beslut om Stödboende stödboende* Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens: Planeringsområde 2025 2025 Antal Procent 2025 2025 Antal Procent Innerstaden 58 65 7 10% 65 73 8 12% Västerort 66 74 8 11% 69 95 26 28% Västra söderort 28 40 12 30% 29 44 15 35% Östra söderort 63 71 8 12% 64 75 11 14% Socialförvaltningen 50 49 -1 -1% 52 58 6 11% Staden totalt 265 299 34 11% 279 346 67 19% * Inklusive ej verkställda beslut I prognosen för totalt behov av stödboende ingår även personer som är registrerade på verksamhetsområdets intresselista och som saknar ett beslut om stödboende. Då det saknas tillräcklig information om hur personer tillkommer och faller ifrån listan görs inga specifika antaganden om in- och utflöde för denna grupp. I stället hålls gruppen konstant under hela prognosperioden. Av tabellen framgår att det skett en ökning 2 personer sedan föregående år. 22/91 Tabell 10. Behov av stödboende år 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall år 2025 Differens: Utfall 2025 Prognos 2025 Antal Procent Intresseanmälningslistan 18 16 -2 -13% 23/91 4 Prognos 2026–2035 I följande avsnitt presenteras 2025 års prognos för barn- och vuxenboende med särskilt stöd inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri samt stödboende inom socialpsykiatrin. Den största gruppen återfinns inom verksamhetsområdet vuxenboende inom BmSS. Prognoserna redovisas för staden totalt men även uppdelat efter stadens planeringsregioner. Prognoserna över det förväntade antalet beslut inom respektive verksamhetsområde jämförs med tidigare års prognoser. Huvudprognoserna avser det förväntade antalet beslut under ett år, med avsikten att ge en uppskattning om det aktuella behovet om alla som får ett beslut också flyttar in. Antalet ej verkställda beslut ingår som startvärde i prognosen och förändras sedan från år till år i linje med de observerade inflödesandelarna för de beslut som fattats. En del av de beslut som fattas förefaller dock aldrig verkställas. Av de som redan har ett verkställt beslut om HVB är det vanligt att bli kvar på ett HVB-hem. Beslutet om BmSS verkställs således aldrig. Beräkningen av det totala behovet leder sannolikt till en viss överskattning av det faktiska behovet, vilket framgår av analysen av matchningsstatistik som presenteras i avsnitt 6. Där framgår att vissa av besluten inte verkställs på grund av att personen inte är redo att flytta eller ännu inte har ett behov. Det är också värt att notera att åtminstone en viss del av besluten som inte verkställts beror på mer preferensartade anledningar snarare än att det saknas boenden eller erbjudanden från staden. 4.1 Funktionsnedsättning BmSS 4.1.1 Vuxenboende LSS/SoL Antalet med bifallsbeslut bland vuxna i BmSS inom funktionsnedsättning har ökat varje år sedan år 2020. Antalet har ökat med totalt cirka 13 procent sedan år 2019, från dåvarande 1 762 personer till 1 987 personer i september år 2025. Figur 7 visar historiskt antal med beslut om BmSS samt två olika prognosalternativ för perioden 2026–2035 varav det ena är prognosens huvudalternativ (ljus streckad linje) och den andra är benämns vidare som prognosens nulägesalternativ (mörk prickad linje). Läs mer om vad som skiljer alternativen åt i Bilaga - Data och metod. I redovisning av prognosen framöver avses huvudalternativet om inget annat fastställs. Under hela prognosperioden förväntas antalet beslut öka enligt bägge prognosalternativ. Huvudalternativet visar på en ökning av antalet beslut från 1 987 till 2 368 fram till år 2035, motsvarande 19 procent. Enligt 24/91 nulägesalternativet förväntas en något mindre ökning upp till 2 270 personer år 2035, motsvarande 14 procent. Skillnaden mellan alternativen växer med tiden, med en differens på endast 13 personer år 2026 men 98 personer år 2035. Figur 7. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med verkställd insats respektive beslut 2014–2025 och prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år. Obs. bruten skala i diagrammet. 2 400 Prognos 2 200 2 000 1 800 la tn A 1 600 1 400 1 200 1 000 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 År Verkställd insats Prognos Huvudalternativ Beslut Prognos Nulägesalternativ I Figur 8 visas antalet som väntas få beslut om boende i årets prognos (huvudalternativet) jämfört med prognoser från tidigare år. Diagrammet visar att årets prognos ligger nära och endast marginellt högre än föregående års beräkningar. Det beror till stor del på att utfallet för år 2025 blev något högre än väntat och att årets prognos därmed har ett högre startvärde (fler som väntas få beslut). Under tidigare år 2019–2023 har prognosen i regel blivit något lägre för varje år. 25/91 Figur 8. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med beslut 2019–2025 samt enligt prognos 2024, 2023, 2021 respektive 2019. Observera bruten skala. 2 500 2 400 2 300 2 200 2 100 la tn 2 000 A 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 0 år Utfall Beslut 2025 års prognos 2024 års prognos 2023 års prognos 2021 års prognos 2019 års prognos Hur antalet personer med bifallsbeslut utvecklas under prognosperioden beror både på hur åldersstrukturen ser ut idag och hur inflöde respektive utflöde ser ut i olika åldrar. Inflödet till vuxenboende sker främst i 20-årsåldern och i viss utsträckning bland personer i 60-årsåldern. Det är främst även i dessa åldrar individerna lämnar boendeformen. Se kapitel 5 Antaganden för mer information. Figur 9 visar antalet bifallsbeslut under år 2025 samt prognos 2026–2035 uppdelat efter åldersgrupper. Antal personer med bifallsbeslut i åldersgruppen 35–49 år förväntas även öka mest framöver, både i absoluta och relativa mått. Från 580 personer år 2025 förväntas antalet uppgå till 774 personer år 2035. Samtliga åldersgrupper förväntas öka, dock minst i åldersgruppen 18–24 år. Antalet 25–34 åringar förväntas minska något under första halvan av prognosperioden innan de blir fler. 26/91 Figur 9. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med bifallsbeslut redovisat efter ålder 2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år. 800 Prognos 700 600 500 la tn 400 A 300 200 100 0 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År 18-24 år 25-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år 4.1.1.1 Stadens planeringsområden I Figur 10 redovisas prognosens huvudalternativ och nulägesalternativ uppdelat efter stadens fyra planeringsområden (exklusive de med Socialförvaltning som biståndsbeslutande förvaltning). Historiken som presenteras år 2014–2025 motsvarar endast verkställda insatser, då det inte finns tillgång till information om ej verkställda beslut dessa år. Sedan år 2014 har antalet individer med insats ökat i stort sett för varje år inom varje planeringsområde, framför allt i Innerstaden (en ökning om totalt 44 procent sedan år 2014) och i Östra söderort (50 procent). Antalet beviljade beslut förväntas öka i samtliga planeringsområden under prognosperioden enligt huvudalternativet, med störst ökning i Innerstaden som har störst antal boende idag. Antal beslut i planeringsområdet förväntas öka från 547 personer år 2025 till 686 personer år 2035, motsvarande 139 personer eller 25 procent. I genomsnitt innebär det en tillväxttakt på 13 personer per år. Tillväxttakten för övriga områden förväntas i genomsnitt att vara 10, 7 och 11 personer per år i Västerort, Västra söderort respektive Östra söderort. Antalet bifallsbeslut om BmSS förväntas öka med 20–30 procent i samtliga planeringsområden fram till år 2035 då det totala antalet förväntas uppgå till 616, 448 och 593 i Västerort, Västra söderort respektive Östra söderort. Enligt nulägesalternativet väntas en något lägre utveckling under perioden, framför allt i Västerort. Där väntas antalet beslut uppgå till 569 år 2035, motsvarande en ökning om 67 personer eller 13 procent. I genomsnitt innebär det en tillväxttakt på 6 personer per år. 27/91 Figur 10. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med verkställd insats 2014–2025 samt prognos över bifallsbeslut 2026–2035 huvudalternativ (streckad linje) respektive nulägesalternativ (prickad linje). Mättidpunkt september respektive år 4.1.2 Barnboende LSS Antalet barn och unga boende med behov av BmSS låg åren 2021–2023 runt 80 personer för att i september 2024 minska till 69 personer. I september 2025 låg antalet beslut kvar på 69 personer. Prognosmodellen ger att antal personer med beslut ökar till 76 år 2029 för att sedan förväntas minska till 70 personer det sista prognosåret. 28/91 latnA latnA 7 6 5 4 3 2 1 7 6 5 4 3 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 02 0 1 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 02 0 1 4 2 0 V 2 0 In n e rs ta d e n P r o g n o s 1 8 2 0 2 2 2 0 2 6 2 0 3 0 Å r ä s tra s ö d e ro rt P ro g n o s 1 8 2 0 2 2 2 0 2 6 2 0 3 0 Å r 2 2 0 0 3 3 4 4 latnA latnA 7 6 5 4 3 2 1 7 6 5 4 3 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 02 0 0 0 0 0 0 0 02 0 0 1 1 4 4 2 2 0 1 Ö 0 1 V ä 8 2 s tra 8 2 s te ro rt P r o 0 2 2 2 0 2 6 Å r s ö d e ro rt P ro 0 2 2 2 0 2 6 Å r g 2 g 2 n 0 n 0 o 3 o 3 s 0 s 0 2 2 0 0 3 3 4 4 Figur 11. Antal personer 0–21 år inom barnboende LSS med verkställd insats respektive beslut 2018–2025 samt prognos för beslut 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år 100 Prognos 90 80 70 60 la tn 50 A 40 30 20 10 0 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 År Verkställd insats Beslut Anm: Data för beslut tillgängligt från år 2020 Figur 12 visar årets prognos över antalet förväntade beslut jämfört med föregående års prognos. I 2025 års prognos förväntas antalet beslut vara färre varje år jämfört med föregående års. Antal beslut som prognosen utgått ifrån var detsamma för både 2024 och 2025. Anledningen till ett lägre förväntat antal beslut är att befolkningsprognosen 2025 har ett lägre antal personer i de aktuella åldrarna jämfört med 2024 års befolkningsprognos. Figur 12. Antal personer 0–21 år inom barnboende med beslut 2021–2025 samt enligt prognos 2025 och 2024. 100 Prognos 90 Streckadlinje: Prognos 2024 80 70 Heldragenlinje: Prognos 2025 60 50 40 30 20 10 0 29/91 Figur 13 visar antalet personer under 21 år uppdelat i olika åldersgrupper. Flest barn och unga får sitt beslut verkställt i åldrarna strax under 20 år vilket innebär att många av de boende är i åldern 16–18 år. Antalet insatser i åldrarna 19–21 år är lägre vilket till stor del beror på de förhållandevis höga utflödesandelarna för dessa åldrar. Under prognosperioden förväntas antalet boende vara relativt lika från år till år för de flesta åldersgrupperna, med en något större prognososäkerhet i åldersgruppen 16–18 år baserat på det aktuella underlaget. Figur 13. Antal personer 0–21 år med beslut inom barnboende år 2025 och prognos för åren 2026– 2035. Mättidpunkt september respektive år 50 Prognos 45 40 35 30 la tn 25 A 20 15 10 5 0 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År 0-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-21 år 4.1.2.1 Stadens planeringsområden Flest, 20 barn, har beslut från stadsförvaltningar i Östra söderort följt av 19 barn i Västra söderort och 17 i Västerort. Lägst antal, 13 personer, har beslut hos stadsförvaltningar i innerstaden. Det minskade antalet boende för staden totalt kommer sig av ett minskat antal i Västerort och Västra söderort. Det är även i dessa två planeringsområden där det har förekommit stora variationer i antalet boende de senaste åren. För Västerort beror den senast minskningen på en högre andel utskrivna under 2024 än vad som förväntades i föregående års prognos. I prognosen antas för Västra söderort ett högre utflöde vilket leder till ett lägre antal förväntat boende i årets prognos jämfört med föregående år. I prognosen antas små förändringar vad gäller antalet i behov av BmSS i Innerstaden och Östra söderort. Antalet beräknas vara 1-3 färre personer år 2035 jämfört med idag. 30/91 Figur 14. Antal personer 0–21 år inom barnboende med verkställd insats 2018–2024 samt prognos 2026–2035 för beslut (prickad linje). Mättidpunkt september respektive år Innerstaden Västerort 30 Prognos 30 Prognos 25 25 20 20 la tn A 15 la tn A 15 10 10 5 5 0 0 2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034 År År Östra söderort Västra söderort 30 30 Prognos Prognos 25 25 20 20 la la tn 15 tn 15 A A 10 10 5 5 0 0 2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034 År År 31/91 4.2 Socialpsykiatri 4.2.1 BmSS LSS/SoL Figur 15 visar antalet boende i bostad med särskilt service (antalet verkställda insatser), antalet som väntas få ett beslut och det uppskattade behovet av BmSS. Antalet boende var knappt 170 år 2014. Efter att ha minskat till 2015 ökade antalet och under perioden 2016–2019 var antalet boende strax över 170. Åren därefter minskade antalet boende, från drygt 170 år 2019 till 150 år 2022, för att återigen öka till år 2023. I september 2025 var antalet boende något högre jämfört med föregående år, totalt 175 boende. Under prognosperioden förväntas en viss fortsatt ökning av behovet sett till antalet insatsbeslut. År 2035 förväntas antalet beslut om BmSS uppgå till 217. Figur 15. Antal personer 18–64 år inom socialpsykiatri BmSS med verkställd insats respektive beslut 2014–2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år 350 Prognos 300 266 250 190 200 la tn A 150 175 100 50 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 År Verkställd insats Beslut Behov av BmSS Anm: Data för beslut tillgängligt från år 2019 och behov från 2022. Inom verksamhetsområdet finns ytterligare grupper som är i behov av BmSS: personer som är registrerade på intresseanmälningslistan och personer som idag på bor i HVB som bedöms ha långvarigt behov av boende. När det gäller personer som är registrerade på intresseanmälningslistan saknas information om in- och utflöde och av den anledningen konstanthålls detta antal över prognosperioden. Det görs heller ingen separat prognos över personer med HVB-beslut4 som bedöms ha ett långvarigt behov av boende eftersom det saknas tillräcklig information för att beräkna in- och utflöden för denna grupp. Även här antas antalet vara konstant under prognosperioden. 4 Personer som inte har ett ej verkställt beslut eller står uppskrivna på intresseanmälningslistan för BmSS. 32/91 Om dessa grupper inkluderas i prognosen beräknas det totala behovet av BmSS uppgå till 266 personer i september 2025. Under prognosperioden väntas en gradvis ökning av det totala behovet av BmSS för att i slutet av prognosperioden antas vara 293 personer. I Figur 16 redovisas antalet som väntas få beslut om BmSS i årets prognos i jämförelse med tidigare års prognoser. På några års sikt är årets prognos något högre jämfört med två närmast föregående årens prognoser. Figur 16. Antal personer som med beslut om BmSS inom PS 2019–2025 samt enligt prognos 2025, 2024, 2023, 2021 och 2019. 300 250 200 la tn 150 A 100 50 0 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 år Beslut 2025 års prognos 2024 års prognos 2023 års prognos 2021 års prognos 2019 års prognos Boende inom BmSS för socialpsykiatrin består till stor del av personer i åldern 55–64 år. Därför beror prognosen för det totala antalet boende till stor del på den förväntade utvecklingen av denna åldersgrupp. Figur 17 visar antalet beslut i olika åldersgrupper 2025 samt prognos 2026–2035. Det är i absoluta tal främst besluten inom åldersgruppen 45–54 år som förväntas växa under prognosperioden. 33/91 Figur 17. Antal personer 18–64 år med beslut om BmSS socialpsykiatri BmSS redovisat efter ålder 2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år. 120 Prognos 100 80 60 40 20 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 4.2.1.1 Stadens planeringsområden I följande avsnitt presenteras resultatet för stadens fyra planeringsregioner; Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort5. Utöver stadens planeringsregioner finns det även ett antal personer som har Socialförvaltningen som biståndsbeslutande förvaltning. Den sista september 2025 uppgick dessa till 4 personer inom socialpsykiatrin. I diagrammen nedan redovisas, förutom antalet verkställda insatser under perioden 2014–2025, prognos för antalet som väntas få beslut (prickad linje) och antalet som väntas få beslut inklusive de som står på intresseanmälningslistan eller väntas få beslut om HVB (streckad/ prickad linje). Antalet boende inom BmSS i Innerstaden ökade från 17 personer år 2014 till strax över 30 år 2018 för att sedan vara stabilt fram till år 2025. Under prognosperioden förväntas antalet beslut om BmSS initialt öka något för att därefter stabiliseras. När hänsyn tas till de personer som står på intresseanmälningslistan eller väntas få beslut om HVB förändras inte förändringstakten i och med att dessa grupper antas vara oförändrade till antalet under hela prognosperioden. För Innerstaden handlar det om ytterligare 17 personer vilket gör att det totala antalet med behov av BmSS förväntas vara omkring 55 personer per år. I Västerort har antalet personer med verkställda insatser minskat varje år sedan 2014 för att sedan 2022 ligga på något höge nivåer. Under prognosperioden förväntas antalet personer beslut om BmSS minska något för att i slutet av prognosperioden uppgå till strax över 60. Att antalet antas minska beror till stor del på att de boende består av personer i 60-års åldern som åldras ut ur målgruppen för socialpsykiatrin. Om hänsyn även tas till anmälda på intresselistan samt beslut om långvarigt HVB var det totala antalet personer i 5 Se bilaga Data och metod för vilka stadsdelar som ingår i respektive planeringsområde. 34/91 behov av BmSS inom socialpsykiatrin 87 i september 2025 och år 2035 väntas motsvarande vara 82 personer. Även i Västra söderort har antalet boende först minskat över tid för att därefter öka under de senaste åren. Antalet insatsbeslut förväntas öka något under prognosperioden, från 40 år 2025 till 44 år 2035. Vad gäller intresseanmälnings- listan och boende i HVB uppgick dessa till 8 personer år 2025 vilket ger ett totalt behov av BmSS på 48 personer. Det totala behovet av BmSS i Västra söderort förväntas öka upp till 52 stycken år 2035. Antalet boende i Östra söderort har minskat sedan år 2017, från drygt 50 till 37 personer år 2022. I september 2023 var antalet boende 50 personer, en ökning som främst skedde av personer i åldrarna 30 till 49 år, för att i september 2025 uppgå till 43 personer. Antalet beslutade insatser fortsätter vara omkring 45 personer under början av prognosperioden men ökar därefter något upp till cirka 50 personer i slutet av prognosperioden. Liksom för Västra söderort var det förhållandevis få ej verkställda beslut år 2025. Det totala antalet personer med behov av BmSS (inkl. intresseanmälningslistan och HVB-beslut) uppgick till 69 i september 2025. I slutet av prognosperioden förväntas antalet ha ökat till 76 personer. 35/91 Figur 18. Antal personer 18–64 år med verkställd insats 2014–2025 samt prognos 2026–2035 för antalet med beslut (prickad linje) respektive beslut/intresseanmälningslistan/HVB-beslut (streckad/prickad linje). Mättidpunkt september respektive år. Innerstaden Västerort 100 100 Prognos 90 Prognos 90 80 80 Beslut/ 70 Intresseanm. lista/ 70 60 HVB 60 la tn A 50 Beslut la tn A 50 40 40 30 30 20 20 Verkställd insats 10 10 0 0 201420182022202620302034 201420182022202620302034 År År Östra söderort Västra söderort 100 100 Prognos Prognos 90 90 80 80 70 70 60 60 la la tn 50 tn 50 A A 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 201420182022202620302034 201420182022202620302034 År År 4.2.2 Stödboende Figur 19 visar två olika prognoser, en för förväntat antal bifallsbeslut om stödboende och en för det förväntade behovet av stödboende. Behovet inkluderar antalet med bifallsbeslut samt de som är registrerade på intresseanmälningslistan för stödboende och saknar ett bifallsbeslut. Dessa uppgick till 16 personer i september 2025. I diagrammet visas även historik över beslut och behov från och med år 2023, som är det första året då rapporten gjorts för stödboende inom socialpsykiatri. För att ge en mer långsiktig bild av historiken inkluderas även antalet verkställda insatser inom stödboende åren 2018–2025. 36/91 År 2025 skedde en minskning av antalet beviljade beslut från 346 till 279, motsvarande 67 beslut eller en minskning om 19 procent. Det är lägre än tidigare år. Det kan utläsas i Figur 19 att minskningen utgörs av både färre verkställda beslut och av färre ej verkställda beslut. Minskningen skedde spritt över samtliga fyra planeringsområden, se Figur 22. I prognosen antas att antalet beviljade beslut om stödboende ökar från 279 till 292 nästkommande år. Därefter förväntas antalet att successivt öka fram till år 2035 då antalet med bifallsbeslut förväntas uppgå till 327 personer. Prognosens utveckling speglas av den historiska utvecklingen men kan även härledas till historiska in- och utflöden (se kapitel 5 Antaganden), stadens befolkningsprognos samt åldersfördelningen bland personer med bifallsbeslut under det nuvarande året. När det gäller personer som är registrerade på intresseanmälningslistan saknas information om in- och utflöde och av den anledningen antas antalet vara konstant under prognosperioden. Inräknat dessa förväntas behovet av stödboende (grå linje) att öka i takt med besluten från 297 personer år 2025 till 345 personer år 2035. Figur 19. Antal personer 18+ år inom stödboende med verkställd insats år 2018–2025 och beslut6 respektive behov (inkl. intresseanmälningslista) år 2023–2025, samt prognos 2026–2035 för beslut och totalt behov. Mättidpunkt september respektive år 500 Prognos 450 400 350 300 la tn 250 A 200 150 100 50 0 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 År Verkställd insats Beslut Behov av Stödboende Prognosen över antalet beslut om stödboende gjordes för första gången år 2023. Figur 20 visar 2023 och 2024 års prognos tillsammans med den aktuella prognosen år 2025. Årets prognos ligger lägre jämfört med tidigare, vilket har sin förklaring i en lägre utgångspunkt av personer med beslut om stödboende idag. 6 År 2023–2024 gjordes ett metodtillägg i insamling av antalet ej verkställda beslut som resulterade i ett högre antal beslut dessa år. 37/91 Figur 20. Antal personer med beslut om stödboende inom PS 2018–20257 samt enligt respektive års prognos 2026–2035 500 Prognos 450 400 350 300 la 250 tn A 200 150 100 50 0 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År Prognos 2023 Prognos 2024 Prognos 2025 Figur 21 visar antalet med bifallsbeslut om stödboende i olika åldersgrupper år 2025 samt prognos 2026–2035. Åldersfördelningen inom stödboende är som högst bland de äldre mellan 50-64 år och har varit det under hela den observerade perioden (sedan år 2018). Dessa utgör cirka 44 procent av alla med beviljat beslut om stödboende. Den allra äldsta gruppen (65+ år) har historiskt varit mycket få till antalet sedan år 2020 och kommer enligt prognosen fortsätta hålla sig på en låg nivå. Den drastiska minskningen av boende i åldersgruppen 65+ år är en förklarande orsak till den historiska minskningen av bifallsbeslut som redovisats i Figur 19. Den yngsta gruppen i Figur 21 är personer 18-24 år som uppgick till knappt 10 personer år 2025. Det är en minskning från tidigare år, delvis eftersom inga 18- eller 19-åringar hade ett beslut år 2025. Det förväntas inga dramatiska förändringar av åldersstrukturen under prognosperioden. Den åldersgrupp som förväntas öka mest är personer 18-24 år, som förväntas öka från 8 personer år 2025 till 28 personer år 2035. Detta härleds till ett högre inflöde än utflöde av unga, se kapitel 5 Antaganden. 7 År 2023–2024 gjordes ett metodtillägg i insamling av antalet ej verkställda beslut som resulterade i ett högre antal beslut dessa år. 38/91 Figur 21. Antal personer 18+ år inom stödboende med beslut redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år. 160 Prognos 140 120 100 la tn 80 A 60 40 20 0 2025 2027 2029 2031 2033 2035 År 18-24 år 25-34 år 35-49 år 50-64 år 65+ 4.2.2.1 Stadens planeringsområden I följande avsnitt presenteras resultatet för stadens fyra planeringsområden; Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort8. Utöver stadens planeringsområden finns det även ett antal personer som har Socialförvaltningen som biståndsbeslutande förvaltning. Den sista september 2025 uppgick dessa till 52 personer inom stödboende. Ingen separat prognos görs för denna grupp utan antalet hålls konstant under hela prognosperioden. I Figur 22 nedan redovisas två prognoser för perioden 2026–2035. Dessa är en prognos över antalet som väntas få beslut (streckad linje) och en prognos över antalet som väntas få beslut inklusive de som står på intresseanmälningslistan (prickad linje). Den sista är vad som betraktas som totalt behov av stödboende i denna rapport. I diagrammen visas även historik för åren 2018–2025 vilket redovisar endast verkställda insatser, då information om antalet ej verkställda beslut ej finns tillgängligt. Under prognosperioden förväntas en svag ökning i Innerstaden från 65 beslut år 2025 upp till 69 personer år 2035, i kontrast till föregående års prognos där det förväntades en svag minskning. En bidragande faktor till detta är befolkningsprognosen för Stockholms stad som utgör ett betydande underlag i prognosen. Enligt befolkningsprognosen förväntas planeringsområdets befolkning i de aktuella åldrarna (18–80 år) att öka under de kommande 11 åren, till skillnad från föregående år då det förväntades en minskning. Det totala behovet i Innerstaden, inräknat 5 personer på intresseanmälningslistan, uppgår till 70 personer år 2025 och förväntas att öka till 74 personer fram till år 2035. Västerort är planeringsområdet med flest pågående bifallsbeslut år 2025 och förväntas vara det fortsättningsvis under prognosperioden. Enligt prognosen förväntas en ökning från 69 upp till 84 personer år 2035. Ökningen sker främst bland äldre mellan åldrarna 50–64 år som idag är den största åldersgruppen inom 8 Se Bilaga Data och metod för vilka stadsdelar som ingår i respektive planeringsområde. 39/91 stödboende i Västerort. Totalt behov av stödboende i Västerort, inklusive 5 personer på intresselistan, uppgår år 2025 till 74 personer och förväntas öka till 89 personer under prognosperioden. År 2025 minskade antalet beslut i Västra söderort till 29 personer. Enligt prognosen förväntas detta att öka till 48 personer år 2035, vilket gör Västra söderort till planeringsområdet där antalet bifallsbeslut inom stödboende förväntas öka mest. Den positiva utvecklingen kan härledas delvis till en ökande befolkning i planeringsområdet enligt befolkningsprognosen, och delvis till en åldersstruktur med ett stort och ökande antal personer mellan åldrarna 35–49. Det totala behovet, inklusive 2 personer på intresselistan, uppgår år 2025 till 31 personer och ökar till 50 personer år 2035. En historisk minskning har skett i Östra söderort, framför allt i åldersgruppen 50– 64 som enligt prognosen förväntas sakta vända uppåt under de kommande åren. Totalt väntas antalet bifallsbeslut att öka från 64 till 74 personer år 2035, och det totala behovet av stödboende, inklusive 4 personer på intresselistan, förväntas öka från 68 till 78 personer under prognosperioden. 40/91 Figur 22. Antal personer 18–64 år med verkställd insats år 2018–2025 samt prognos 2026–2035 för antal beslut (streckad linje) och totalt behov (prickad linje) Mättidpunkt september respektive år Innerstaden Västerort 120 120 Prognos Prognos Beslut+ 100 100 Intresseanm. lista 80 80 la la tn 60 tn 60 A A Beslut 40 40 20 20 0 0 2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034 År År Västra söderort Östra söderort 120 120 Prognos Prognos 100 100 80 80 la la tn 60 tn 60 A A 40 40 20 20 0 0 2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034 År År ’ 41/91 4.3 Bostadskategorier Bostäder med särskilt stöd delas upp i följande kategorier: • Kategori A - Gruppbostad LSS ytkrävande • Kategori B - Gruppbostad LSS friliggande • Kategori C - Gruppbostad LSS normal tillgänglighetsanpassning • Kategori D - Servicebostad LSS eller SoL • Kategori E - Gruppbostad SoL • Kategori F - Stödboende SoL Kategorierna A-D finns inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning, kategorierna D-E inom socialpsykiatrin och kategori F avser stödboenden inom SoL. I det är avsnittet redovisas prognoserna för behov av bostäder inom funktionshinder respektive socialpsykiatri nedbrutet på bostadskategorier. Då kategori finns inom båda verksamhetsområdena görs en uppdelning av kategorin för att möjliggöra redovisning av behov av bostäder inom respektive verksamhet. De bostäder inom kategori D som tillhör området funktionsnedsättning kallas i fortsättningen för D1 medan samma kategori inom socialpsykiatri kallas för D2. I det här avsnittet redovisas utgångsläget, på vilka grunder prognosen är framtagen och hur det prognostiserade behovet fördelas på de olika bostadskategorierna. 4.3.1 Förutsättningar I staden finns totalt 1 585 bostäder med särskilt stöd inom LOV i kategorierna A- E år 2025. Av dem tillhör 1 382 kategorierna A-D1 inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning medan 203 bostäder i kategori E tillhör socialpsykiatrin. Som beskrivits i tidigare avsnitt är antalet personer med beslut om BmSS betydligt fler än tillgången till bostäder. För att tillgodose befintliga behov har staden i vissa fall tecknat individuella avtal med leverantörer som inte anslutit sig till stadens valfrihetssystem. Av dessa hade vissa kunnat bo inom LOV om tillgången till bostäder varit större. Omkring hälften av stadens bostäder med särskilt stöd inom funktionsnedsättning finns i kategori C medan den näst största kategorin är D1 som omkring en tredjedel av bostäderna tillhör. Lite drygt var tionde bostad finns i kategori B medan endast en mindre andel tillhör kategori A. Bostäderna som det tecknats individuella avtal för tillhör i något högre utsträckning kategori A och B även om bostäder i kategori C och D är vanligast också i dessa fall. Att kategori A och B är vanligare inom individuella avtal än stadens bostäder inom LOV kan tyda på att det finns en brist och uppdämt behov av dessa typer av bostäder.9 Även om kategori D kan finnas inom båda de aktuella verksamhetsområdena är det i praktiken endast inom bostäder för funktionsnedsatta som kategorin finns år 2025 vid prognosperiodens start. 9 Boendeplan SoL och LSS 2024-2034, Maj 2024, s. 91, Stockholms stad 42/91 Figur 23 Fördelningar av befintliga boenden inom FH efter bostadskategori, åren 2020–2025 100% 90% 32% 31% 31% 33% 33% 34% 80% 70% 60% Kategori D1 50% Kategori C 40% 50% 52% 52% 51% 52% 51% Kategori B Kategori A 30% 20% 10% 11% 11% 11% 12% 12% 11% 0% 7% 7% 7% 4% 3% 3% 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: Socialförvaltningen Stadens ambition är att tillgången till olika kategorier ska vara ungefär densamma i alla områden men i praktiken finns relativt stora skillnader mellan stadens planeringsregioner vad gäller fördelning av bostadskategorier. Skillnaderna kan delvis bero på olika regioners förutsättningar att exempelvis skapa bostäder i kategori A eller B där bostäderna är friliggande eller ytkrävande. År 2025 fanns exempelvis inga bostäder i kategori B i Innerstaden medan omkring en femtedel av bostäderna i Västerort och Västra Söderort och en tiondel i Östra Söderort tillhörde kategorin. Figur 24 Fördelning av befintliga boenden inom FH efter bostadskategori per planeringsregion, år 2025. 100% 90% 20% 29% 34% 80% 41% 46% 70% 60% 50% 46% 67% Kategori D1 40% 51% 33% Kategori C 30% 55% Kategori B 20% 10% 11% 22% 9% 19% Kategori A 0% 0% 3% 4% 3% 3% 2% Källa: Socialförvaltningen 43/91 4.3.2 Prognosmodell Enligt stadens planeringsregioners bedömningar beräknas fler bostäder inom samtliga kategorier behövas inom den närmsta tioårsperioden. Generellt bedöms behovet av bostäder i kategori A och B behöva öka snabbare än i C och D1, vilket kan vara ett sätt att möta behovet av bostäder som idag täcks av individuella avtal. Den fördelning av bostadskategorier som totalt sett bedöms för hela staden är densamma som finns för samtliga bostäder idag om hänsyn tas till både bostäder inom LOV och individuella avtal. I den prognosmodell som har använts för att bryta ned bostadsbehoven inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning på bostadskategorier har stadens bedömning utgjort ett viktigt underlag. I prognosen antas den fördelning som fanns år 2025 successivt närma sig fördelningen i stadens behovsbedömning för år 2034. Fördelningen har sedan applicerats på den behovsprognos som presenterats i avsnitt 4.1 där samtliga beslut om BmSS inom funktionsnedsättning ingår. Prognosen täcker alltså in samtliga personer oavsett om deras beslut verkställs inom LOV eller genom individuella avtal eller om verkställigheten dröjer av något skäl. Figur 25 Stadens prognos för fördelning av bostadskategorier inom FH år 2034 100% 90% 22% 32% 30% 80% 37% 42% 70% 60% 50% 60% Kategori D1 40% 50% 50% 32% 51% Kategori C 30% 20% Kategori B 19% 10% 13% 5% 15% 13% Kategori A 0% 5% 6% 5% 5% 6% Källa: Socialförvaltningen De bostäder med särskilt stöd som år 2025 finns inom socialpsykiatri tillhör kategori E, men behov kan finnas av bostäder även inom kategori D2. Behovet av omfördelning framgår av stadens bedömning av det framtida bostadsbehovet där omkring 13 procent bedöms behövas inom kategori D2 år 2034. På motsvarande sätt som för bostäder inom funktionsnedsättning har stadens bedömning om framtida fördelning av bostadskategorier i staden totalt använts för att bryta ned den behovsprognos som redovisades i avsnitt 4.1. 44/91 Figur 26 Stadens prognos för fördelning av bostadskategorier inom socialpsykiatri år 2034. 100% 90% 80% 70% 72% 60% 80% 87% 93% 90% 50% 40% Kategori E 30% 20% Kategori D2 28% 10% 20% 13% 7% 10% 0% Som beskrevs under avsnittet om förutsättningar finns en ambition om att samtliga bostadskategorier ska vara tillgängliga i alla områden i staden. Samtidigt kan ambitionen vara svår att uppnå i praktiken då förutsättningarna för att tillhandahålla olika bostadskategorier skiljer sig åt mellan regioner. Därför har två alternativa versioner av prognosen för planeringsregioner tagits fram. I den första versionen har bostadsbehovet fördelats enligt planeringsregionernas behovsbedömningar fram till år 2034. I den andra versionen har regionernas behovsprognoser fördelats på kategorier på ett sådant sätt att fördelningen på sikt närmar sig hela stadens fördelning. På så sätt är det möjligt att beräkna vad som skulle krävas för respektive planeringsregion för att möjligheten att tillhandahålla bostäder i de olika kategorierna ska vara likvärdig i hela staden i framtiden. 4.3.3 Funktionsnedsättning Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning prognostiseras behovet av bostäder med särskilt stöd vara närmare 2 200 år 2030 och närma sig 2 400 år 2035. I prognosen är även de behov av bostäder som idag täcks av individuella avtal inräknade. En ökning av samtliga bostadskategorier inom verksamhetsområdet kommer att behövas under prognosperioden. Även i framtiden beräknas behovet av bostäder inom kategori C och D1 vara störst men procentuellt sett beräknas en större ökning av bostäder inom kategori A och B behövas. I Figur 27 visas antal bostäder som prognostiseras inom respektive kategori fram till år 2030 respektive 2035 i hela staden enligt prognosalternativen som presenterats i tidigare avsnitt. 45/91 Figur 27 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom FH fördelat på bostadskategorier åren 2025, 2030 och 2035. 2500 2000 759 728 721 702 677 677 1500 Kategori D1 Kategori C 1000 1181 1132 1017 1103 1017 1075 Kategori B 500 Kategori A 228 264 297 228 257 285 0 65 99 130 65 96 125 År 2025* År 2030 År 2035 År 2025* År 2030 År 2035 Huvudalternativ Lågalternativ *Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV. Observera att det finns planer på avveckling av vissa boenden, främst i kategori C och D, inom tio år. Även i vissa fall inom kategori E där det i dagsläget är ovisst om bostäderna kommer att finnas kvar eller inte. Vid beräkning av framtida behov jämfört med tillgången till bostäder vid prognosperiodens start behöver hänsyn till avvecklingarna tas. Det verkliga behovet av tillkommande behovet av bostäder kan alltså vara större än skillnader mellan befintliga bostäder idag och det framtida behovet. Observera också att den prognos för bostadsbehov som presenteras i det här avsnittet utgår ifrån det totala prognostiserade behovet där en person har en bostad men där inga bostäder står tomma. I praktiken kan ett visst antal tomma bostäder vid en given tidpunkt behövas för att möjliggöra omflyttning. För planeringsregionerna har två versioner av prognosens huvudalternativ beräknats enligt det som beskrevs sist i avsnittet om prognosmodell. I båda versionerna är det prognostiserade antalet bostäder detsamma per region men det finns relativt stora skillnader i hur behovet fördelar sig mellan olika kategorier. Exempelvis kan noteras att det skulle krävas fler bostäder i kategori B i Innerstaden än vad som skulle behövas för att regionen ska närma sig fördelningen i hela staden. Ett annat exempel är Västra Söderort där det i stället skulle behövas fler bostäder i kategori C. I Östra Söderort skulle det behöva tillkomma fler bostäder i kategori D1 och färre i kategori C om regionen ska närma sig stadens fördelning. De båda versionerna av prognoserna för planeringsregioner fördelade på bostadskategorier visas i Figur 28 respektive Figur 29. 46/91 Figur 28 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom FH fördelat på bostadskategorier per planeringsregion vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, åren 2030 och 2035. Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 800 700 600 255 500 246 170 184 114 132 233 151 97 400 189 2 3 0 0 0 0 309 333 352 238 278 310 330 341 354 176 1 1 3 8 5 2 145 126 100 0 204 3 18 4 4 3 3 5 1 1 1 4 1 1 2 0 2 3 2 9 8 4 1 4 7 6 2 6 3 1 2 7 9 7 7 8 1 1 7 9 8 2 8 9 5 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 Innerstaden Västerort Östra Söderort Västra Söderort *Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV. Figur 29 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom FH fördelat på bostadskategorier per planeringsregion vid fördelning enligt hela stadens fördelning, åren 2030 och 2035. Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 800 700 600 220 500 233 231 151 176 198 97 140 190 400 144 162 300 342 176 330 238 275 307 330 316 296 200 309 172 224 126 100 0 204 3 4 1 0 3 8 8 6 1 1 1 4 1 2 9 4 7 3 7 4 7 1 4 7 6 2 5 4 9 3 7 3 4 7 8 1 1 6 6 4 2 5 5 6 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 Innerstaden Västerort Östra Söderort Västra Söderort *Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV. 4.3.4 Socialpsykiatri Inom socialpsykiatrin prognostiseras det totala behovet av bostäder med särskilt stöd uppgå till cirka 260 år 2030 och till 270 år 2035. De prognostiserade antalen baseras på antagandet om att det inte ska behövas kompenserande platser inom HVB och att det även ska finnas plats för personer som finns på intresselistan. I framtiden beräknas kategori E fortfarande att vara dominerande inom socialpsykiatrin även om behovet av bostäder inom kategori D2 beräknas ökar snabbare. 47/91 Figur 30 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom socialpsykiatri fördelat på bostadskategorier åren 2030 och 2035. 300 250 200 150 234 Kategori E 242 259 Kategori D2 100 50 37 20 0 0 År 2025* År 2030 År 2035 *Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV. I samtliga av stadens regioner bedöms det finnas behov av nya bostäder inom både kategori E och D2 fram till år 2035. Prognosen över bostadsbehov fördelat på boendekategorier, baserat på fördelningen av regionernas egna bedömningar, redovisas i Figur 31. Även om fördelningarna av kategorier till viss del skiljer sig mellan regionernas bedömningar om framtida behov handlar skillnaderna i praktiken om relativt få lägenheter. Störst är skillnaden mellan regionens bedömning och fördelningen för hela staden för Innerstaden. Där beräknas behovet av bostäder i kategori D2 vara 16 med den fördelning som regionen själva bedömt, medan behovet med stadens fördelning skulle vara 8. Figur 31 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom PS fördelat på bostadskategorier per planeringsregion vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, åren 2030 och 2035. Kategori D2 Kategori E 100 90 80 70 60 50 40 87 82 76 67 40 69 65 30 47 42 50 48 43 20 10 0 0 8 16 0 3 6 0 4 9 0 5 10 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 Innerstaden Västerort Östra Söderort Västra Söderort *Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV. 48/91 4.3.5 Jämförelse mellan efterfrågan och tillgång till bostäder Vid prognosperiodens start är tillgången till bostäder med särskild service och stödbostäder inom LOV lägre än antal personer som har ett beslut om boende. I den statistik som funnits tillgänglig vid framtagande av behovsprognosen finns en fördelning av bostäder mellan de olika kategorierna. Däremot finns inte uppgifter om hur de personer som fått ett beslut om boende fördelar sig mellan olika bostadskategorier och hur många som har behov av respektive kategori i de fall de ännu inte flyttat in något boende. Under antagande om att det totala behovet av olika kategorier fördelar sig på samma sätt år 2025 som befintliga bostäder finns ett underskott på samtliga bostadskategorier. Störst underskott i antal räknat finns i kategori C som är den vanligaste boendeformen. I Figur 32 nedan visas det bedömda bostadsbehovet per kategori och tillgång till befintliga bostäder inom LOV år 2025. Figur 32 Prognostiserat bostadsbehov och tillgång till bostäder efter bostadskategori år 2025 1 200 Bedömda bostadsbehov 1 000 Tillgång till bostäder 800 600 400 200 0 Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Kategori F Under de förutsättningar för beräkning av framtida behov av olika bostadskategorier som beskrivits tidigare i kapitlet kommer behovet av bostäder i samtliga bostadskategorier utom kategori E att öka under prognosperioden. Det beräknat minskade behovet av bostäder i kategori E har att göra med att det vid prognosperiodens start inte finns några boende i kategori D inom socialpsykiatri även om bostadskategorin är tänkt även för denna grupp. År 2034 beräknas boende även inom socialpsykiatri bo inom kategori D vilket minskar trycket på bostadskategori E. Jämfört med det bostadsbehov som staden tidigare bedömt i respektive kategori kommer det att finnas underskott av framför allt bostäder i kategori B, C och D medan behovet av bostäder i kategori A och F beräknas vara ungefär i balans. Stadens bedömning av behov av bostäder i kategori E är något högre än det prognostiserade behovet. Resultatet gäller under förutsättning att personer med beslut inom socialpsykiatri i framtiden även i kategori D i den utsträckning som prognostiserats. 49/91 Figur 33 Prognostiserat bostadsbehov och tillgång till bostäder enligt stadens uppskattade behov till år 2034. 1 400 Bedömda bostadsbehov 1 200 Stadens bedömda behov år 1 000 800 600 400 200 0 Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Kategori F I Figur 34 visas skillnaderna per bostadskategori mellan bedömda behov enligt Swecos prognos och enligt faktiskt tillgång till bostäder år 2025 respektive enligt stadens bedömning år 2034. Figur 34 Skillnad mellan tillgång till bostäder och bedömt behov år 2025 samt prognostiserat behov år 2034. 150 År 2025 100 År 2034 50 0 -50 -100 -150 -200 -250 -300 -350 Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Kategori F 50/91 5 Antaganden Antalet boende i BmSS och stödboende varierar över tid och påverkas av flera faktorer. Den historiska utvecklingen är ett viktigt underlag för de antaganden som görs i respektive prognosmodell. Den aktuella prognosen bygger förutom på nuvarande behov även på antaganden om hur många nya personer som kommer ha ett behov i framtiden, och för hur många personer behovet kommer att upphöra. I detta avsnitt redovisas inflöde respektive utflöde över tid inom respektive verksamhets- område. 5.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL Inflöde I Figur 35 visas en serie diagram med inflödesandelar för stadens planerings- områden. Andelarna visar åldersspecifika antal per 10 000 av befolkningen totalt inom respektive planeringsområde som fått ett beviljat beslut om BmSS. Andelarna är ett genomsnitt av åren 2015–2024 och används för att avgöra hur många personer som kommer att få sitt beslut verkställt under respektive år under prognosperioden. Den vanligaste åldern för vuxna att få ett beslut om BmSS inom funktionsnedsättning är 20–21 år i samtliga planeringsområden. Det är en betydligt lägre andel av befolkningen som får ett beslut i åldrarna 30–50. Andelen ökar därefter bland personer som är omkring 60 år. Mönstret gäller i samtliga områden, om än i något olika nivåer. Högst inflödesandel återfinns bland 21- åringar i Västra söderort, med nästan 20 per 10 000 invånare (motsvarande 2 promille) med ett insatsbeslut. 51/91 Figur 35. Antal personer 18–85 år som fått beslut om BmSS inom FH per 10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2015–2024 Genom att studera genomsnittet över ålder för respektive kalenderår fås en överblick av hur inflödet har varierat mellan åren inom respektive planeringsregion. Utfallet redovisas i Figur 36 tillsammans med det genomsnittliga utfall som motsvarar den kommande prognosen. Prognosens genomsnitt baseras här på åren 2015–2024. De genomsnittliga inflödesandelarna har fluktuerat under perioden i alla planeringsregioner, men tenderar att ligga något lägre för Innerstaden än övriga regioner. Inflödesandelen var som högst i Västra söderort under år 2016 då i genomsnitt 4,8 per 10 000 av befolkningen i vuxen ålder (upp till 75 år) fick ett beslut om BmSS inom funktionsnedsättning. År 2024 ökade andelarna inom samtliga planeringsregioner och som mest i Västra söderort. Under prognosperioden förväntas de genomsnittliga inflödesandelarna vara högst i Västra- och Östra söderort omkring 3 per 10 000 och läst i innerstaden omkring 2 per 10 000. 52/91 000 01 rep latnA 000 01 rep latnA 2 1 1 2 1 1 0 5 0 5 0 0 5 0 5 0 1 1 5 5 2 V 2 In 5 ä s 5 n e rs 3 5 tra s 3 5 ta d e n 4 5 5 5 Å ld e r ö d e ro 4 5 5 5 Å ld e r rt 6 6 5 5 7 7 5 5 8 8 5 5 000 01 rep latnA 000 01 rep latnA 2 1 1 2 1 1 0 5 0 5 0 0 5 0 5 0 1 1 5 5 2 Ö 2 5 s 5 V ä 3 tra 3 s te r o r t 5 4 5 5 Å ld e s ö d e ro 5 4 5 5 Å ld e 5 r rt 5 r 6 6 5 5 7 7 5 5 8 8 5 5 Figur 36. Genomsnittliga inflödesandelar för personer 18–75 år som fått beslut om BmSS inom FH redovisat efter planeringsregion, 2015–2024 samt prognos 2025–2035. Antal per 10 000 Utflöde I takt med att antalet insatser har ökat i BmSS för vuxna inom funknedsättning har även antalet avslutade insatser ökat. Under år 2014 avslutades 84 insatser, jämfört med 120 insatser år 2023. Högst var utflödet år 2019 om 140 personer. Innerstaden och Västerort har haft högst genomsnittligt antal avslutade insatser under perioden 2014–2023 med omkring 32 per år, följt av Östra söderort, 28 per år, och Västra söderort, 22 per år. Ett genomsnitt av utflödesandelarna för åren 2014–2023 redovisas i Figur 37 där varje planeringsregion redovisas separat. Läs mer i Bilaga Data och metod om hur dessa tas fram och appliceras i prognosmodellen. I diagrammet innebär 100 procent att samtliga boende i denna ålder och region vid ett mättillfälle avslutat sin insats innan nästa mättillfälle, medan utflödesrisk 0 procent innebär att ingen insats avslutats i den specifika ålder och område (eller att ingen sådan person förekommit över huvud taget). Exempelvis kan det utläsas från Figur 37 att samtliga 85-åringar som varit boende i BmSS inom funktionsnedsättning under åren 2014-2023 i Innerstaden vid ett mättillfälle har avslutat sitt boende innan nästa års mättillfälle. Gemensamt för samtliga planeringsregioner är låga utflödesandelar i medelåldern, runt 30-50 år. För de flesta områden är utflödet större bland yngre mellan 18-22 år och äldre runt 65 och 85 år. 53/91 000 01 rep latnA 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,0 ,5 ,02 0 1 5 In n e 2 rs 0 1 ta 7 d e n 2 0 1 9 2 V 0 ä 2 s 1 te ro 2 0 rt 2 3 2 P 0 Å V ro g 2 5 r ä s n o 2 tra s 0 s 2 ö 7 d e 2 ro 0 2 rt 9 2 0 3 Ö 1 s 2 tra 0 s 3 ö 3 d e 2 ro 0 3 rt 5 Figur 37. Andel av de boende i åldrarna 18–85 vars insats avslutats till nästa årsskifte efter planeringsområde och ålder, genomsnitt för åren 2014–2023 Figur 38 visar de genomsnittliga utflödesandelarna per år för respektive planeringsområde år 2014–2023 samt prognos för 2024–2034. Utflödes- andelarna har i huvudsak legat mellan 5 och 10 procent för de flesta år och planeringsområden. Den högsta andelen noterades i Västra söderort år 2017 då 13 procent av insatserna avslutades i genomsnitt över de aktuella åldrarna 18-85 år. Innerstaden har historiskt haft de högsta utflödesandelarna, vilket speglas i prognosen där utflödesandelen per år förväntas vara något högre, omkring 9 procent, än övriga planeringsområden som ligger omkring 8 procent. 54/91 tnecorP tnecorP 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 % % % % % % % % % % % % 1 1 5 V 5 In n e rs 2 5 3 5 ä s tra s 2 5 3 5 ta d e n 4 5 5 Å ld e ö d e ro 4 5 5 Å ld e 5 r rt 5 r 6 6 5 5 7 7 5 5 8 8 5 5 tnecorP tnecorP 5 4 3 2 1 5 4 3 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 % % % % % % % % % % % % 1 1 5 5 Ö 2 s 2 V ä 5 tra 5 s te 3 5 s ö 3 5 r o r t 4 5 5 5 Å ld e r d e ro rt 4 5 5 5 Å ld e r 6 6 5 5 7 7 5 5 8 8 5 5 Figur 38 Genomsnittliga andelar av de boende 18-85 år vars insats inom BmSS inom FH avslutats till nästa årsskifte redovisat efter planeringsområde, 2014–2023 samt prognos 2024–2034 5.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS Inflöde I Figur 39 redovisas antal barn och unga som får ett beslut i förhållande till befolkningen. Det är vanligast att personer i åldern 15 år eller äldre får ett beslut samtidigt som det är relativt ovanligt att barn under 10 får ett beslut om BmSS- insats. 55/91 tnecorP 2 1 1 0 6 2 8 4 0 % % % % % % 2 0 1 4 In n e 2 0 rs ta 1 d 6 e n 2 0 1 8 V 2 ä 0 s 2 0 te ro 2 rt 0 2 2 P ro 2 0 2 Å r V ä g 4 s n o s 2 0 tra s 2 ö 6 d e 2 ro 0 rt 2 8 2 0 3 Ö 0 s 2 0 tra s 3 ö 2 d e 2 ro 0 rt 3 4 Figur 39. Antal personer 0-21 år som fått beslut om BmSS per 10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2018–2024 Innerstaden Västerort 15 15 0 0 0 0 0 0 0 10 0 10 1 1 r r e e p 5 p 5 la la tn tn A 0 A 0 0 5 10 15 20 0 5 10 15 20 Ålder Ålder Västra söderort Östra söderort 15 15 0 0 0 0 0 0 0 10 0 10 1 1 r r e e p 5 p 5 la la tn tn A 0 A 0 0 5 10 15 20 0 5 10 15 20 Ålder Ålder Det område som historiskt haft högst inflöde, som andel av befolkningen, är Västra söderort. Andelen har där gått från cirka 3 individer per 10 000 invånare år 2019 ner till 1,7 år 2021 för att sedan återigen öka året därefter. Den genomsnittliga utflödesandelen minskade under 2023 till 1 per 10 000. Under prognosperioden antas inflödet i genomsnitt vara strax under 1 per 10 000 av befolkningen. Även för Västerort och Östra söderort antas inflödet vara knappt 1 per 10 000 medan inflödet till Innerstaden antas vara ytterligare något lägre, knappt 0,6 individer per 10 000 invånare. 56/91 Figur 40. Genomsnittliga inflödesandelar för personer 0–21 år som fått beslut om BmSS inom FH redovisat efter planeringsområde, 2019–2024 samt prognos 2025–2035. Antal per 10 000 Utflöde Under närmast föregående tidsperiod, 2018–2023, har det totala antalet barn vars insatser avslutats årligen varierat mellan 17 och 27. På grund av det låga antalet insatser och avslut kan andelsskattningarna variera kraftigt från en ålder till nästa. I diagrammet nedan ställs det genomsnittliga antalet avslut för varje ettårsklass, inklusive närmaste föregående och efterföljande åldersgrupp, i relation till motsvarande genomsnittliga antal pågående insatser. Som visats ovan är det främst från 10 års ålder och uppåt som insatserna påbörjas. I 20-års ålder avslutas i princip samtliga insatser då man byter från barnboende till vuxenboende eller annat boendealternativ. 57/91 Figur 41. Andel av de boende 11–20 år vars beslut om BmSS inom FH avslutats till nästa årsskifte redovisat efter planeringsområde och ålder, genomsnitt för åren 2018–2023 Innerstaden Västerort 100% 100% 80% 80% tn 60% tn 60% e e c c o 40% o 40% rP rP 20% 20% 0% 0% 0 5 10 15 20 0 5 10 15 20 Ålder Ålder Västra söderort Östra söderort 100% 100% 80% 80% tn 60% tn 60% e e c c o 40% o 40% rP rP 20% 20% 0% 0% 0 5 10 15 20 0 5 10 15 20 Ålder Ålder I Figur 42 redovisas det genomsnittliga utflödet per år och stadsdelsområde. Den genomsnittliga utflödesandelen är högst för boende i Västerort, där 43 procent i genomsnitt antas avsluta sin insats under påföljande kalenderår, jämfört med 27- 28 procent i Inrenerstaden och Östra söderort. Figur 42. Genomsnittliga andelar av de boende 0–21 år vars insats avslutats till nästa årsskifte redovisat efter planeringsområde, 2018–2024, samt prognos 2025–2035 58/91 5.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL Inflöde Antalet som fått beslut om boende med särskilt stöd har minskat succesivt under åren 2015 - 2018, från knappt 35 till 20 per år. Fram till år 2021 har inflödet legat på omkring 20 beslut per år för att kraftig öka under 2022 då över 40 beslut togs. Den observerade ökningen mellan 2021 och 2022 skedde främst i Västerort och Östra söderort. I Västerort var det en ökning av beslut för personer i åldrarna över 60 år medan motsvarande för Östra söderort var i vissa specifika åldrar bland de över 50 år. Serien med diagram i Figur 43 visar genomsnittliga åldersspecifika inflödes- andelar för stadens fyra planeringsområden och det är dessa som används i prognosen för att bestämma ett framtida inflöde. Diagrammen baseras på hur många per 10 000 i befolkningen som historiskt har fått beslut om BmSS. I vissa åldrar har det inte varit någon som fått beslut men generellt för samtliga planeringsområden är att en större andel i de äldre åldrarna får beslut. I de två planeringsområdena i söderort är inflödesandelar något högre i många av åldrarna jämfört med Innerstaden och Västerort, det vill säga att det är vanligare bland befolkningen i dessa områden att få beslut om BmSS. Figur 43. Antal personer 18–64 år som fått beslut om BmSS inom socialpsykiatri, genomsnitt för åren 2015–2024, per 10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde För att få en samlad uppfattning om inflödet till BmSS i förhållande till befolkningen har ökat eller minskat över tid redovisas medelvärdet av det 59/91 åldersspecifika inflödet för respektive år nedan, även kallat genomsnittliga inflödesandelar. Dessa redovisas för stadens fyra planeringsregioner i Figur 44, hur de har sett ut historiskt och de antaganden som använts i årets prognos.10 De genomsnittliga inflödesandelarna för Innerstaden och Västra söderort har varit relativt stabila under perioden 2015–2024, omkring 0,2–0,4 per 10 000 i Innerstaden och 0,6 i Västra söderort. En nedgång observerades i Västra söderort år 2021 för att sedan öka år 2022. I prognosen antas den genomsnittliga inflödesandelen att vara 0,3 personer per 10 000 i Innerstaden och 0,6 i Västra söderort. I Västerort och Östra söderort har inflödet i förhållande till befolkningen varierat då det har skett en nedgång från år 2015 till stabila nivåer under ett antal år för att sedan öka kraftigt under år 2022. I Västerort ökade andelen redan under år 2021. Knappt 1,4 per 10 000 i Västerort och 1,1 per 10 000 i Östra söderort fick under år 2022 ett beslut om BmSS vilket är det högsta som noterats med tillgängliga data. De genomsnittliga inflödesandelarna för Västerort och Östra söderort sedan minskat under år 2023. I prognosen antas de genomsnittliga inflödesandelarna för befolkningen i Västerort vara drygt 0,7 per 10 000 medan motsvarande för Östra söderort är knappt 0,6. Figur 44. Genomsnittliga inflödesandelar för personer 18–64 år med beslut om BmSS inom socialpsykiatrin redovisat efter planeringsområde, 2015–2024 samt prognos 2025–2035 Utflöde För verksamhetsområdet socialpsykiatri inom BmSS används åldersspecifika utflödesandelar baserat på det totala antalet insatser som avslutats, det vill säga inga områdesspecifika utflödestal har tagits fram. Det beror på att utflödet är förhållandevis lågt för socialpsykiatrin och stadens olika planeringsområden. Läs mer i Bilaga Data och metod om hur dessa tas fram och appliceras i prognos- modellen. Antalet insatser som avslutats har varierat från år till år och varit drygt 24 personer i genomsnitt per år. I förhållande till antalet med verkställda insatser är det vanligast att lämna BmSS i åldrarna kring 20 för att sedan vara betydligt lägre i de äldre åldrarna, se Figur 45 nedan. En stor del av personer i 64 års ålder lämnar 10 Inflödesrisker mäts först vid årsskifte varav uppgifter för 2025 ännu ej är tillgängliga. 60/91 BmSS vilket innebär en hög utflödesandel, något som uttrycks för 63-åringar i diagrammet. Figur 45. Genomsnittliga andelar av de boende vars insats avslutats till nästa årsskifte redovisat efter ålder, baserat på historiska utfall 2014–2023. Liksom med inflödesandelarna redovisas nedan ett genomsnitt av åldersspecifika utflödesandelar för att få en uppfattning av hur utflödet har varierat över tid. Som tidigare nämnts har det varit förhållandevis få som lämnat BmSS och att det totala antalet boende också är få vilket kan göra andelsskattningar osäkra och innebära (stora) variationer trots små förändringar i absoluta tal. Figur 46 visar den genomsnittliga utflödesandelen för individer med insats per den 31 december 2014–2023 samt prognos för 2024–2035. Historiskt har andelen av de boende vars beslut om BmSS avslutats varierat mellan 8 och 23 procent av samtliga boende. I prognosen används genomsnittet för respektive ålder under perioden 2014–2022 vilket ger en genomsnittlig utflödesandel på drygt 15 procent under prognosperioden. Det är troligt att utflödesandelarna kommer att variera i framtiden men här har inga specifika försök gjorts för att fånga eventuella variationer. 61/91 Figur 46. Genomsnittlig årlig utflödesandel för personer 18–64 med insats per den 31 december 2014–2023 samt prognos 2024–2034. 5.4 Socialpsykiatri stödboende Inflöde Antalet som fått ett nytt bifallsbeslut om stödboende under år 2024 uppgick till 113 personer, en ökning med 3 personer från föregående år. Antalet nya beslut har under de senaste fem åren fluktuerat omkring 100 per år, med högst antal år 2021 (121 personer) och lägst antal år 2020 (79 personer). En förklaring till detta kan vara en rekyleffekt efter nedgången år 2020 som skulle kunna kopplas till särskilda omständigheter i och med covid-19. Inflödesandelarna som används i prognosen för stödboende inom social- psykiatrin beräknas utifrån det historiska inflödet av boende per år för respektive ålder och planeringsområde i relation till befolkningen. Ett genomsnitt av dessa inflödesandelar för åren 2019–2024 redovisas i Figur 47 per 10 000 invånare, med varje planeringsområde redovisat separat (exklusive Socialförvaltningen). Diagrammet visar att historiska inflödesandelar i olika åldrar skiljer sig mellan planeringsområden men har gemensamma mönster. För flera områden är inflödet relativt högt bland yngre personer (18-21 år) och äldre personer omkring 60 år, samtidigt som det är lägre i medelåldern omkring 30-50 år. I Östra Söderort är uppsvinget i äldre åldrar som tydligast, medan inflödet i de allra yngsta åldrarna är lägre. 62/91 Figur 47. Antal personer 18-79 år som fått bifallsbeslut om stödboende inom socialpsykiatrin per 10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2019–2024 För att få en samlad uppfattning om inflödet till stödboende över tid redovisas nedan medelvärdet av de åldersspecifika inflödesandelarna för respektive år 2019-202411, även kallat genomsnittliga inflödesandelar. De genomsnittliga inflödesandelarna har varierat för samtliga planeringsområden under perioden, med lägst i Innerstaden. I Östra söderort syns en positiv utveckling av inflödet i relation till befolkningen över tid, vilket bidrar till en mer positiv prognos för planeringsområdet. Under perioden har de genomsnittliga inflödesandelarna för alla områden fallit mellan 0,5 och 1,8 personer per 10 000 invånare. År 2024 ökade inflödesandelar för Innerstaden och Västra söderort och minskade i Västerort samt Östra söderort. Västerort antas i prognosen ha högst genomsnittlig inflödesandel runt 1,3 i jämförelse med Innerstaden som förväntas ha lägst runt 0,8. 11 Inflödesrisker mäts först vid årsskifte varav uppgifter för 2025 ännu ej är tillgängliga. 63/91 000 01 rep latnA 000 01 rep latnA 6 5 4 3 2 1 0 6 5 4 3 2 1 0 1 1 8 8 2 V 2 In 8 ä s 8 n e rs 3 8 tr a s 3 8 ta d e n 4 8 5 8 Å ld e r ö d e r o r t 4 8 5 8 Å ld e r 6 6 8 8 7 7 8 8 000 01 rep latnA 000 01 rep latnA 6 5 4 3 2 1 0 6 5 4 3 2 1 0 1 1 8 8 2 8 Ö 2 8 s V ä 3 tra 3 s te 8 Å s ö 8 Å r o r t 4 8 ld e r d e ro 4 8 ld e r 5 8 rt 5 8 6 6 8 8 7 7 8 8 Figur 48. Genomsnittliga inflödesrisker för personer 18–79 år som fått bifallsbeslut om stödboende inom PS redovisat efter planeringsområde, 2019–2024 samt prognos 2025–2035. Antal per 10 000 Utflöde Antalet avslutade insatser inom stödboende uppgick år 2023 till 117 personer, vilket är det högsta antalet per år under den observerade perioden. Antalet är en ökning med 25 personer från föregående år, vilket främst skett i Västra söderort. Som lägst var utflödet år 2020 om 91 personer. Även här kan det finnas en pandemieffekt som medfört större fluktuation än vanligt åren 2019 och 2020. Ett genomsnitt av utflödesandelarna för åren 2018–2023 redovisas i Figur 49 där varje planeringsområde redovisas separat (exklusive Socialförvaltningen). Läs mer i Bilaga Data och metod om hur dessa tas fram och appliceras i prognosmodellen. I diagrammet innebär 100 procent att samtliga personer i denna ålder och område vid ett mättillfälle avslutat sin insats, medan utflödesrisk 0 procent innebär att ingen insats avslutats i den specifika ålder och område (eller att ingen sådan person förekommit över huvud taget). Diagrammet visar gemensamma mönster mellan planeringsregioner. Historiskt har utflödesandelar varit allra högst för äldre personer, 65 år och uppåt. Även yngre personer har haft höga utflödesandelar, vilket tyder på en högre omsättning bland yngre än bland personer i medelåldern. 64/91 000 01 rep latnA 2 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 ,0 ,8 ,6 ,4 ,2 ,0 ,8 ,6 ,4 ,2 ,02 0 1 9 In n e 2 r 0 s 2 ta 1 d e n 2 0 2 3 V ä s P ro g 2 0 2 5 te r o r t n o s 2 0 Å 2 rV 7 ä s tr a 2 s 0 ö 2 d 9 e r o r t 2 0 3 1 Ö s 2 0 3 tr a s 3 ö d e r o 2 r 0 t 3 5 Figur 49. Antal personer 18+ år avslutad insats inom stödboende inom PS per 10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2018–2023 Liksom med inflödet används ett genomsnitt av åldersspecifika utflödesandelar för att få en uppfattning av hur utflödet har varierat över tid. Figur 50 redovisar den genomsnittliga andelen för åldrar 18-64 år vars insats avslutas till nästa årsskifte respektive år 2018–2023 samt hur de antas se ut under prognosperioden 2024–2034. Det finns inget tydligt mönster för de årliga genomsnittliga utflödesriskerna över tid. Historiskt har andelen varierat mellan 16 och 43 procent med en märkbar höjning det senaste året till 58 procent i Västra söderort. År 2019 var riskerna relativt höga för Innerstaden och Västra söderort (boende år 2019 vars insats avslutades under följande året kan eventuellt kopplas till effektier av covid-19) men minskade återigen åren 2020 och 2021. I prognosen antas Västra söderort ha något högre genomsnittlig utflödesandel, 37 procent, i jämförelse med de andra planeringsregionerna som antas ligga runt 30-33 procent. Det innebär att varje år antas i genomsnitt omkring en tredjedel av insatserna komma att avslutas. Det är troligt att utflödesriskerna kommer att variera i framtiden men här har inga specifika försök gjorts för att fånga eventuella framtida variationer. 65/91 tnecorP tnecorP 1 1 0 0 % 8 0 % 6 0 % 4 0 % 2 0 % 0 % 0 0 % 8 0 % 6 0 % 4 0 % 2 0 % 0 % 1 1 8 8 V In 2 8 ä s 2 8 n e 3 tra 3 rs 8 s 8 ta d e n 4 8 5 8 Å ld e r ö d e ro rt 4 8 5 8 Å ld e r 6 6 8 8 7 7 8 8 tnecorP tnecorP 1 1 0 8 6 4 2 0 8 6 4 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 % % % % % % % % % % % % 1 1 8 8 2 Ö 2 V ä s te 8 3 8 s tra s ö 8 3 8 r o r t 4 8 5 8 Å ld e r d e ro rt 4 8 5 8 Å ld e r 6 6 8 8 7 7 8 8 Figur 50. Genomsnittliga andelar av de boende 18-64 år vars insats inom stödboende inom PS avslutats till nästa årsskifte redovisat efter planeringsområde, 2018–2023 samt prognos 2024–2034 66/91 tnecorP 6 5 4 3 2 1 0 0 0 0 0 0 0 % % % % % % % 2 0 In 1 n 8 e rs ta 2 d 0 e 2 n 0 2 0 2 V 2 ä s te P 2 0 ro rt ro g 2 4 n o s 2 V 0 Å ä 2 r s 6 tra s 2 ö 0 d 2 e 8 ro rt 2 0 3 0 Ö s 2 tra 0 3 2 s ö d e ro 2 0 rt 3 4 6 Analys av matchning av bostäder År 2025 ingår totalt 101 personer i beräkningen av det totala behovet av BmSS och stödboende vilka har ett beviljat beslut men saknar en verkställd insats. Ett flertal av dessa kommer att få en verkställd insats inom det kommande året, medan en inflyttning i BmSS eller stödboende fortsatt kommer att dröja för en mindre del. En faktor som har betydelse för när och om personer med beviljade beslut flyttar in i aktuella boenden är matchningen av bostäder under förmedlingsprocessen. När en bostad frigörs för förmedling skickas erbjudanden ut till en klient i taget tills att en klient accepterar erbjudandet. Flera personer kan alltså tacka nej till en bostad, men bara en person kan tacka ja. Samma person kan också tacka nej till flera erbjudanden under en viss period. I detta avsnitt utreds i vilken omfattning erbjudanden om BmSS respektive stödboende nekas av klienter och varför. Läs mer om kategorisering av svar och övriga bearbetningar i Bilaga data och metod. 6.1 Avböjda erbjudanden om BmSS respektive stödboende efter anledning För de erbjudanden om bostad som ingår i analysen avböjdes 59 procent inom stödboende (SoL) och 47 procent inom BmSS (LSS och SoL). I Figur 51 redovisas avböjda svar uppdelat efter anledning. Diagrammet visar att för både BmSS och stödboende var den vanligaste anledningen (27 respektive 40 procent av alla avböjda erbjudanden) inte kopplat till själva boendet utan snarare att klienten av olika anledningar inte var redo att flytta eller hade behov av boendet som erbjöds. Detta bör därför tas i beaktning i analys av behovet, som skattas genom att summera både verkställda och icke-verkställda beslut, som nämns även i avsnitt 4. Troligtvis leder det till en viss överskattning av behovet, eftersom vissa av besluten bevisligen inte verkställs på grund av att alla med beslut i praktiken inte är redo att flytta och att personen ännu inte har ett behov. Det är också värt att notera att åtminstone en viss del av besluten som inte verkställts beror på mer preferensartade anledningar snarare än att det saknas boenden eller erbjudanden från staden. En dryg fjärdedel tackade nej på grund av preferens av ett annat geografiskt område. Exempelvis kan klienten önska bo i ett särskilt stadsdelsområde eller närmare dennes nuvarande sysselsättning. 8 respektive 15 procent angav ingen anledning alls till att de tackade nej till BmSS respektive stödboende. Därefter förekom anledningar kopplade till det specifika boendet; lägenhetens skick/planlösning/våning, boendets gemenskap eller övriga bosendespecifika skäl som exempelvis regler angående medtag av husdjur. Dessa tre kategorier totalt motsvarade 20 procent av avböjda bostadserbjudanden inom BmSS och 5 procent inom stödboende. Observera att 6 procent inom stödboende angav att boendet var olämpligt utan ytterligare specifikation, varpå denna kategori kan överlappa med andra. 67/91 En av tio erbjudanden om stödboende avböjdes på grund av att boendet inte erbjöd stöd eller anpassning som matchade klientens behov, så som exempelvis sovande jour eller handikappanpassning. Motsvarande inom BmSS var en av tjugo (5 procent). Figur 51. Avböjda erbjudanden år 2023–2025 fördelat efter anledningsgrupp och insatstyp, BmSS enligt LSS/SoL och stödboende enligt SoL. Observera att flera personer kan tacka nej till samma bostad och att samma personer kan tacka nej till flera bostäder Ej redo att flytta i nuläget/Ej aktuell Annan geografisk preferens Ingen uppgift Lägenhetens skick/planlös/våning Övriga boendespecifika skäl Boendets gemenskap Otillräckligt stöd/anpassning För hög hyra Inväntar annat boende eller beslut Olämpligt boende 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% BmSS Stödboende 6.2 Avböjda erbjudanden om BmSS efter bostadens geografiska läge Andelen erbjudanden som avböjdes varierade beroende på bostadens geografiska läge. I Figur 52 redovisas dessa skillnader i mörka staplar som tydliggör att det var vanligast att erbjudanden avböjdes för bostäder i Vallentuna (67 procent), Hässelby-Vällingby (60 procent) och Järva (54 procent). I Hässelby- Vällingby förmedlades 32 lägenheter under perioden, då flest inom Ekeby (9 bostäder) och Grönmyntan (7 bostäder). I Järva förmedlades 76 lägenheter varav flest inom Kista Äng och Elinsborgsbacken (13 bostäder vardera). Minst vanligt var det att tacka nej i Farsta (17 procent) och Skarpnäck (21 procent), vilket kan jämföras med genomsnittet på 47 procent. I diagrammet redovisas även andelen erbjudanden som avböjdes på grund av klientens preferens om boendes geografiska läge (ljusa staplar). I detta avseende utmärker sig Vallentuna, där andelen uppgick till 60 procent. Även i Hässelby- Vällingby (21 procent) och Järva (21 procent) var denna andel högre än genomsnittet på 12 procent. Observera att storleken på underlaget kan variera 68/91 kraftigt mellan stadsdelsområden, då fler lägenheter förmedlas i vissa stadsdelsområden. Endast 6 lägenheter förmedlades i Vallentuna. Figur 52. Andel erbjudanden om BmSS enligt LSS och SoL år 2023-2025 som avböjs (mörka staplar) samt andel erbjudanden som avböjs på grund av boendets geografiska läge (ljusa staplar) efter stadsdelsområde 80% 60% 40% 20% 0% Tackat nej Tackat nej på grund av områdesspecifika skäl I Figur 53 nedan redovisas andelen erbjudanden om BmSS som avböjdes uppdelat efter bostadens geografiska läge (Innerstaden respektive Ytterstaden12). Det kan utläsas att det var något vanligare att erbjudanden avböjdes då bostaden var placerad i Ytterstaden (47 procent) i jämförelse med Innerstaden (43 procent), se grå staplar. Denna skillnad kan dock anses vara liten och eventuella slutsatser bör därför dras med försiktighet. I diagrammet redovisas även om personen är knuten till samma stadsdelsförvaltning som bostaden ligger i (mörka staplar) eller inte (ljusa staplar). Analysen exkluderar svar från personer som är knutna till Socialförvaltningen som biståndsbeslutande förvaltning. Det kan utläsas att erbjudanden om boenden placerade i Ytterstadens stadsdelsområden avböjdes betydligt oftare av klienter som var knutna till andra stadsdelsområden (57 procent) i jämförelse med de som var knutna till samma stadsdelsområde som bostaden (34 procent). Ingen liknande skillnad observeras för bostäder placerade i Innerstadens stadsdelsområden. 12 Ytterstaden omfattar Västerort, Västra söderort och Östra söderort. Se Bilaga data och metod för mer detalj. 69/91 Figur 53. Andel erbjudanden om BmSS enligt LSS och SoL år 2023–2025 som nekas redovisat efter bostadens läge och huruvida klienten är knuten till samma stadsdelsområde som bostaden eller ej 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bostad i Innerstaden Bostad i Ytterstaden Erbjudande till samma sdf Erbjudande till annan sdf Totalt 6.3 Avböjda erbjudanden om stödboende efter bostadens geografiska läge Likt det som redovisats för BmSS ovan fanns variation i andelen erbjudanden om stödboende som avböjdes beroende på boendets geografiska läge. Figur 54 tydliggör att det var vanligast att erbjudanden avböjdes för bostäder i Hässelby- Vällingby (69 procent), Skärholmen (69 procent) och Södermalm (63 procent). I Hässelby-Vällingby förmedlades 47 lägenheter, då främst inom Shanar och Ibehandling. Vårberg var den enda utföraren i Skärholmen (13 lägenheter) och Hammarbysjöstad den enda i Södermalm (16 lägenheter). Inga lägenheter förmedlades i Bromma under perioden. Minst vanligt var det att tacka nej i Skarpnäck (40 procent) samt Järva och Norra innerstaden (44 procent vardera), vilket kan jämföras med genomsnittet på 59 procent. Observera att storleken på underlaget kan variera kraftigt mellan stadsdelsområden. I Skarpnäck och Järva förmedlades endast 3 respektive 6 boenden. I diagrammet redovisas även andelen erbjudanden som avböjs på grund av att klientens preferens om boendes geografiska läge (ljusa staplar). Det fanns inga som tackade nej av dessa skäl i Kungsholmen eller Skarpnäck, vilket beror främst på ett litet underlag i dessa stadsdelsområden. Störst var andelen i Hässelby- Vällingby (23 procent) vilket kan jämföras med genomsnittet om 15 procent. 70/91 Figur 54. Andel erbjudanden om stödboende enligt SoL år 2023-2025 som avböjs (mörka staplar) samt andel erbjudanden som avböjs på grund av boendets geografiska läge (ljusa staplar) efter stadsdelsområde 80% 60% 40% 20% 0% Tackat nej Tackat nej på grund av områdesspecifika skäl I Figur 55 nedan redovisas andelen erbjudanden om stödboende som avböjdes uppdelat efter bostadens geografiska läge (Innerstaden respektive Ytterstaden13). Det kan utläsas att det var ungefär lika vanligt att erbjudanden avböjdes för bostäder i Ytterstaden och Innerstaden, se grå staplar i Figur 45. I diagrammet redovisas även om personen har blivit biståndsbedömd av samma stadsdelsförvaltning som bostaden ligger i (mörka staplar) eller inte (ljusa staplar). Analysen exkluderar svar från personer som har Socialförvaltningen som biståndsbeslutande förvaltning. Det kan utläsas att erbjudanden om boenden placerade i Ytterstadens stadsdelsområden avböjdes oftare av klienter som blivit biståndsbedömd av en annan stadsdelsförvaltning jämfört med de som biståndsbedömts av samma stadsdelsförvaltning där bostaden låg (47 procent). Även för bostäder i Innerstaden syns en mindre skillnad, dock bör slutsatser dras med försiktighet på grund av ett mindre underlag (35 lägenheter förmedlades i Innerstaden under perioden). 13 Ytterstaden omfattar Västerort, Västra söderort och Östra söderort. Se Bilaga data och metod för mer detalj. 71/91 Figur 55. Andel erbjudanden om stödboende enligt SoL år 2023-2025 som nekas redovisat efter bostadens läge och huruvida klienten är biståndsbedömd av samma stadsdelsförvaltning som bostaden ligger i eller ej 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bostad i Innerstaden Bostad i Ytterstaden Erbjudande till samma sdf Erbjudande till annan sdf Totalt 72/91 Bilaga - Data och metod Rapportens syfte är att ge en bild av behovet idag och att beräkna det framtida behovet för åren 2026–2035. Behoven skrivs fram för verksamhetsområdena vuxenboende LSS/SoL och barnboende LSS inom stöd och service till personer med funktionshinder samt BmSS LSS/SoL och stödboende enligt LOV för socialpsykiatrin. Framskrivningarna görs var för sig då behov, inflöde och utflöde skiljer sig åt mellan de fyra verksamhetsområdena. Dataunderlag Underlag till analysen och prognosen hämtas från stadens sociala system: - Beslut om BmSS, stödboende och HVB - Verkställda insatser BmSS, stödboende och HVB (insatser registrerade på verksamhetskoder 1911, 1912, 1932, 1952, 6410, 6510 och 6515) - Intresseanmälningslista för socialpsykiatri BmSS respektive stödboende - Ej verkställda insatser om BmSS och stödboende Antalet beslut som ej har verkställts används som en delmängd av det totalt uppskattade behovet. Antalet ej verkställda beslut har hämtats från stadens sociala system och avser antalet insatsbeslut som fattats under de senaste två åren och där rutan ”ej verkställt beslut” var förkryssad den 30 september 2025. Under tidigare år har denna delmängd även reviderats av Socialförvaltningen varpå vissa tillägg har gjorts. En sådan revidering har inte gjorts år 2025. Förutom antaganden om startpopulation, in- och utflöde är utvecklingen av befolkningen i Stockholm en viktig faktor i bedömningen av den fortsatta utvecklingen. Årets prognos BmSS grundar sig på 2025 års befolkningsprognos för Stockholm stad som utgår från den folkbokförda befolkningen per den sista december 2024. Mer om prognosen går att läsa i rapporten Statistik om Stockholm – Befolkningsprognos 202514. Planeringsområden Sedan år 2019 beräknas behovet av BmSS uppdelat på stadens fyra planeringsregioner. De delar in stadsdelsförvaltningen i fyra områden – Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort – efter de stadsdelsförvaltningar som förväntas samplanera grupp och serviceboende. Indelningen utgår från den biståndsbeslutande (och därmed inte den utförande) förvaltningen, se Tabell 11. Tabell 11: Stockholm stads planeringsområden och stadsdelsförvaltningar Innerstaden Västerort Västra söderort Östra söderort Kungsholmen Järva Skärholmen Skarpnäck Norra innerstaden Hässelby-Vällingby Hägersten-Älvsjö Farsta Södermalm Bromma Enskede-Årsta-Vantör 14 https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/befolkning/ 73/91 Prognosmodell Sweco har årligen sedan år 2017 tagit fram prognoser för BmSS. Prognosmodellen för att prognostisera behovet av BmSS inom de båda verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri utarbetades av Sweco under år 2014. Därefter har prognosen uppdaterats varje år under perioden 2017–2024. Under årens gång har modellen utvecklats och justerats i flera omgångar. I den ursprungliga modellen som togs fram 2014 prognostiserades antalet verkställda insatser. Detta ändrades i samband med uppdateringen år 2017 och under perioden 2017–2020 prognostiserades i stället antalet personer som väntas få beslut om BmSS. Från år 2021 och framåt redovisas två olika prognoser, en som visar antalet som väntas få sin insats verkställd och en som visar antalet personer som väntas få beslut om BmSS. Sedan 2019 har behovet av BmSS inte bara prognostiseras för hela staden utan även för stadens fyra planeringsregioner: Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort. Sedan år 2021 har modellen justerats något när det gäller reglerna för utflöde. I 2023 års uppdrag utökades uppdraget med boenden för barn och unga enligt LSS samt stödboende enligt LOV. Prognoserna utgår från den stock av individer (startpopulation) med verkställda och ej verkställda beslut om BmSS eller stödboende inom socialpsykiatrin den 30 september år 2025. För boende med särskilt stöd och stödboende inom socialpsykiatrin ingår även de som finns registrerade på intresseanmälningslistan. För BmSS tas även hänsyn till personer med HVB- beslut (som löper minst 365 dagar) i stocken av personer som fanns 30 september. Dock saknas det tillräcklig information om hur dessa grupper förändras, dvs flödar in och ut, och därför antas antalet vara konstant under prognosperioden. I modellen antas startpopulationen i huvudsak bo kvar och åldras ett år för varje nytt prognosår. Till dessa tillkommer ett antal personer genom så kallade inflödesandelar, betraktat som en andel av befolkningen i respektive planerings- område uppdelat efter ålder (ettårsklasser). Dessa andelar hålls konstanta under hela prognosperioden. Den framtida folkmängden i respektive planeringsområde fås av befolkningsprognosen för Stockholms stad. Före varje nytt prognosår förväntas även en andel avsluta sitt boende (utflödesandelar), genom dödsfall, eller på grund av att insatsen avslutas av andra skäl. Utflödesandelarna är åldersspecifika, i vissa fall också områdesspecifika, men hålls konstanta över hela prognosperioden. De fyra verksamhetsområdena skiljer sig något åt vad gäller val av metod, beroende på insatsernas volym, åldersstruktur och hur vanligt det är att insatserna avslutas. I grunden handlar det dock om att andelen pågående insatser vid en given tidpunkt som beräknas ha avslutats inom nästföljande 12 månader uppskattas genom historiska utfall vad gäller de individer som vid ett givet årsskifte hade en insats för att nästföljande årsskifte inte längre ha det. Inflödesandelar Inflödesandelarna beräknas inom respektive planeringsområde uppdelat efter ettårsklasser. Det genomsnittliga antalet verkställda insatser (beslut) över en längre tidsperiod divideras då med det genomsnittliga antalet folkbokförda personer över motsvarande tidsperiod. De tidsperioder som här avses är 2015– 2024 för Funktionsnedsättning Vuxenboende och Socialpsykiatri BmSS respektive 2019–2024 för Funktionsnedsättning Barnboende och Socialpsykiatri Stödboende. 74/91 Utflödesansdelar Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL Utflödesandelarna tillåts vara såväl ålder- som områdesspecifika (baserat på historiska utfall inom respektive planeringsområde mellan åren 2015–2023). Det sätts först en övre åldersgräns inom respektive planeringsområde över vilken insatserna anses vara så ovanligt förekommande att effekten på prognosen ändå blir försumbar (mellan 85 och 89 år beroende på planeringsområde). Utflödes- andelarna bland 18-åringar skattas baserat på genomsnittet av antalet avslutade insatser bland 18 och 19-åringar i förhållande till motsvarande antal pågående insatser inom området och den aktuella tidsperioden. För ettårsklasserna däremellan skattas åldersspecifika utflödesandelar baserat på det genomsnittliga antalet avslutade insatser inom närmast föregående; aktuell åldersklass respektive närmast efterföljande åldersklass i förhållande till motsvarande antal pågående insatser inom dessa tre ettårsklasser. Utflödesansdelar Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS Från och med tio års ålder antas insatserna bli så pass vanligt förkommande att utflödesandelarna kan tillåtas vara såväl ålders- som områdesspecifika (baserat på historiska utfall inom respektive planeringsområde åren 2018–2024). I de yngre åldrarna skattas utflödesandelarna per ettårsklass med samma värden för varje planeringsområde, genom det genomsnittliga antalet under året avslutade insatser i förhållande till det genomsnittliga antalet pågående vid närmast föregående årsskifte, beräknat över åren 2018–2024. I de äldre åldrarna skattas utflödet per område och ettårsklass med hjälp av närmast föregående och närmast efterföljande ettårsklass över åren 2018–2024, genom det genomsnittliga antalet avslutade insatser i förhållande till det genomsnittliga antalet pågående insatser. Utflödesansdelar Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL För socialpsykiatrin inom BmSS skattas andelen insatser som antas avslutas under prognosperioden genom antalet under året avslutade insatser i förhållande till det genomsnittliga antalet pågående insatser vid närmast föregående årsskifte, beräknat över åren 2015–2024. De åldrar som ingår i beräkningarna är 18 till 64 år. I och med att denna prognos endast omfattar dessa åldrar görs inget antagande om utflöde för åldrarna 65 år och uppåt. Då utflödet från socialpsykiatrin inom BmSS är förhållandevis lågt används utflödesandelar för staden som helhet oavsett planeringsområde. Utflödesansdelar Socialpsykiatri Stödboende Liksom för de andra verksamhetsområdena används antalet avslutade insatser i relation till pågående insatser vid föregående årsskifte för att beräkna utflödes- andelar. Andelarna baseras på historiska data från år 2018–2023 och avser åldrarna 18–100. Prognos nulägesalternativ Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL Som redovisat ovan beräknas både in- och utflödesandelar för Funktionsnedsättning Vuxenboende baserat på historiska in- och utflöden under perioden 2015–2024. Det illustreras dock i Figur 7 i rapporten att tillväxten av insatser inom detta verksamhetsområde var särskilt hög under de första åren av 75/91 denna period och har därefter avtagit. Som ett alternativ till huvudalternativet utformas i år ett nulägesalternativ som tar hänsyn till historiska in- och utflöden under en kortare period. Genom att exkludera de tidigaste åren och beräkna in- och utflödesandelar endast utifrån åren 2019–2024 blir utvecklingen enligt nulägesalternativet något långsammare och visar ett lägre förväntat behov under de kommande åren även om utgångspunkten år 2025 (de nuvarande besluten) är densamma. Matchningsstatistik Statistiken som sammanställs i denna rapport är bearbetad utifrån tillgängliga listor hos Socialförvaltningen uppdelat per SoL och LSS. Dessa tillgängliggjordes 8 september 2025 för SoL respektive 25 september 2025 för LSS. I analysen ingår samtliga svar på erbjudanden som inkom mellan 1 januari 2023 och dagen då listan gjordes tillgänglig. I analysen ingår även svar på erbjudanden som inkom tidigare än 1 januari 2023 om bostaden förmedlades efter 1 januari 2023. I analysen ingår både personer som inte redan hade ett aktuellt boende och personer som var aktuella för byte. Sju lägenheter i analysen var ute för förmedling men hade ännu inte matchats och tre lägenheter som ingår i analysen har kommenterats ”ej förmedlingsbar” eller ”ingen att förmedla till” varpå dessa inte heller var förmedlade. Totalt består underlaget av knappt 550 bostäder som varit aktuella för förmedling inom LSS eller SoL under åren 2023–2025, och 1 100 svar. Anledningar som har angetts till att klienter tackat nej har grupperats in i större kategorier. I Tabell 12 följer exempel på kommentarer med information om anledningen till att klinter svarat nej för respektive kategori som redovisas i Figur 51. 76/91 Tabell 12. Exempel på kommentarer till svar ”nej” på erbjudanden om BmSS och stödboende uppdelat efter kategori Kategori Exempel på kommentar till svar ”nej” Ej redo att flytta i nuläget/Ej aktuell -Klienten är inte redo att flytta i nuläget -Klienten kan inte flytta på grund av försämrad hälsa -Klienten har redan flyttat -Klienten har fått en annan ordnad boendeform -Klienten trivs bra där den bor just nu -Klienten ska tas bort från listan Annan geografisk preferens -Fel område -Klienten vill bo i Innerstaden -För långt bort från anhöriga Ingen uppgift -Klienten var inte kontaktbar -Klienten angav ingen anledning till nej tack Lägenhetens skick/planlösning/våning -För litet badrum -Ingen balkong -Dåligt intryck av boendet -Endast bottenvåning Boendets gemenskap -För få gemensamma måltider -Klienten vill bo i en samlad grb -Klienten vill bo med personer i sin egen ålder Övriga boendespecifika skäl -Boendet tillåter inte medtag av husdjur -För mycket rörelse/trafik i bostadsområdet -Boendet är nyöppnat och har inte tillräckligt stadiga rutiner -Klienten vill bo i grb Otillräckligt stöd/anpassning -Ej handikappanpassat -Finns ej sovande jour -Boendet bedöms inte vara tillräckligt för klientens behov För hög hyra -För hög hyra Inväntar annat boende eller beslut -Klienten inväntar beslut om annan boendeform Olämpligt boende -Ej lämpligt boende -Ställföreträdare bedömer boendet som olämpligt -Kurator godkänner ej placering 77/91 Bilaga - Tabeller Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL Tabell 13. Antal personer 18+ år i behov av BmSS (beslut) vuxenboende LSS/SoL inom funktions- nedsättning redovisat efter planeringsområde, 2024–2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. Västra Östra Socialförvalt- Staden Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt Observerat 2024 541 519 374 471 39 1 944 2025 566 514 381 490 36 1 987 Prognos 2026 578 527 387 500 35 2 027 2027 592 539 394 510 33 2 068 2028 607 550 401 520 32 2 110 2029 620 562 408 530 30 2 149 2030 632 572 414 539 29 2 187 2031 643 582 422 550 28 2 226 2032 654 591 428 561 28 2 262 2033 665 599 435 571 27 2 298 2034 676 608 442 582 26 2 334 2035 686 616 448 593 25 2 368 78/91 Tabell 14. Antal personer 18+ år med beviljat BmSS-beslut vuxenboende LSS/SoL inom funktionsnedsättning redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. 18–24 år 25–34 år 35–49 år 50–64 år 65+ år Staden totalt Observerat 2025 171 525 580 454 257 1 987 Prognos 2026 177 523 606 451 271 2 027 2027 181 512 640 470 264 2 068 2028 186 511 670 472 270 2 110 2029 190 501 702 478 278 2 149 2030 192 510 713 491 282 2 187 2031 192 517 725 508 285 2 226 2032 193 521 749 511 287 2 262 2033 193 535 751 523 295 2 298 2034 193 551 759 535 297 2 334 2035 191 557 774 546 299 2 368 79/91 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS Tabell 15. Antal personer 0–21 år i behov av BmSS (beslut) barnboende LSS inom funktionsnedsättning redovisat efter planeringsområde, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. Västra Östra Socialförvalt- Staden Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt Observerat 2025 13 17 19 20 0 69 Prognos 2026 13 19 21 20 0 73 2027 13 20 22 19 0 74 2028 13 21 23 19 0 75 2029 13 22 23 18 0 76 2030 13 22 23 18 0 75 2031 13 21 23 18 0 74 2032 13 21 22 18 0 74 2033 12 21 22 18 0 73 2034 12 20 22 18 0 71 2035 11 20 21 17 0 70 80/91 Tabell 16. Antal personer 0–21 år med BmSS-beslut barnboende LSS inom funktionsnedsättning redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. 0–9 år 10–12 år 13–15 år 16–18 år 19–21 år Staden totalt Observerat 2025 3 8 17 26 15 69 Prognos 2026 3 8 18 30 14 73 2027 4 8 16 34 12 74 2028 3 6 18 33 14 75 2029 2 7 19 34 15 76 2030 2 7 18 32 16 75 2031 2 7 17 34 15 74 2032 2 6 17 34 15 74 2033 2 6 17 33 15 73 2034 2 6 17 32 15 71 2035 2 6 16 31 15 70 81/91 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL Tabell 17. Antal personer 18–64 år i behov av BmSS (beslut) inom socialpsykiatri redovisat efter planeringsområde, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. Västra Östra Socialförvalt- Staden Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt Observerat 2025 35 66 40 44 7 190 Prognos 2026 36 65 41 41 9 193 2027 38 66 39 42 12 196 2028 39 66 38 42 14 199 2029 38 65 38 43 16 201 2030 38 64 40 44 17 204 2031 38 62 41 45 18 206 2032 38 61 42 46 20 207 2033 39 60 43 48 21 210 2034 39 61 43 49 22 214 2035 39 61 44 51 22 217 82/91 Tabell 18. Antal personer 18–64 år i behov av BmSS (beslut) inom socialpsykiatri redovisat efter ålder 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. 18–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år Staden totalt Observerat 2025 1 21 34 41 93 190 Prognos 2026 2 19 34 46 90 193 2027 4 17 35 51 89 196 2028 4 15 37 51 92 199 2029 5 14 34 55 93 201 2030 5 14 34 57 94 204 2031 5 15 33 59 94 206 2032 5 15 34 59 95 207 2033 5 15 35 60 96 210 2034 5 15 34 61 98 214 2035 5 15 34 63 100 217 83/91 Socialpsykiatri stödboende Tabell 19. Antal personer 18+ år i behov av stödboende (beslut) inom socialpsykiatri redovisat efter planeringsområde, 2024–2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. Västra Östra Socialförvalt- Staden Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt Observerat 2024 76 98 40 73 59 346 2025 65 69 29 64 52 279 Prognos 2026 65 72 36 67 52 292 2027 66 75 40 68 52 300 2028 67 77 42 68 52 306 2029 67 79 44 68 52 310 2030 67 80 45 69 52 313 2031 68 81 46 69 52 316 2032 68 82 46 70 52 319 2033 68 83 47 71 52 322 2034 68 84 48 73 52 325 2035 69 84 48 74 52 327 84/91 Tabell 20. Antal personer 18–64 år med beviljat BmSS-beslut om stödboende inom socialpsykiatri redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september. 18–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år Staden totalt Observerat 2025 8 52 90 123 6 279 Prognos 2026 20 48 96 121 7 292 2027 25 44 101 121 9 300 2028 27 43 103 125 8 306 2029 27 43 105 127 7 310 2030 28 43 105 130 8 313 2031 28 43 105 133 7 316 2032 28 44 106 134 8 319 2033 28 44 106 136 8 322 2034 28 45 106 138 8 325 2035 28 46 107 139 8 327 85/91 Tabell 21: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i staden vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, perioden 2026–2035. Funktionsnedsättning Socialpsykiatri Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt 2025 65 228 1 017 677 1 987 0 259 259 2026 72 235 1 034 686 2 027 4 255 259 2027 78 242 1 052 696 2 068 8 253 261 2028 85 249 1 071 705 2 110 12 249 261 2029 92 257 1 087 713 2 149 16 244 260 2030 99 264 1 103 721 2 187 20 242 262 2031 106 271 1 120 729 2 226 24 238 262 2032 113 278 1 135 736 2 262 28 235 263 2033 121 286 1 149 742 2 298 32 234 266 2034 128 293 1 164 749 2 334 36 232 268 2035 130 297 1 181 759 2 368 37 234 271 86/91 Tabell 22: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Innerstaden vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, perioden 2026–2035. Funktionsnedsättning Socialpsykiatri Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt 2025 24 0 309 233 566 0 50 50 2026 26 3 313 236 578 2 51 53 2027 28 7 318 239 592 3 52 55 2028 30 10 324 242 607 5 51 56 2029 32 14 329 245 620 7 48 55 2030 34 18 333 246 632 8 47 55 2031 36 22 337 248 643 10 45 55 2032 38 26 340 249 654 12 43 55 2033 41 30 344 251 665 14 42 56 2034 43 34 347 252 676 16 40 56 2035 43 35 352 255 686 16 40 56 87/91 Tabell 23: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Västerort vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, perioden 2026–2035. Funktionsnedsättning Socialpsykiatri Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt 2025 14 111 238 151 514 0 87 87 2026 16 110 246 155 527 1 85 86 2027 17 108 255 159 539 1 86 87 2028 19 107 262 162 550 2 85 87 2029 20 105 270 166 562 3 83 86 2030 22 103 278 170 572 3 82 85 2031 23 101 285 173 582 4 79 83 2032 25 99 292 176 591 4 78 82 2033 26 96 299 179 599 5 76 81 2034 28 93 306 182 608 6 76 82 2035 28 94 310 184 616 6 76 82 88/91 Tabell 24: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Östra söderort vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, perioden 2026–2035. Funktionsnedsättning Socialpsykiatri Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt 2025 17 46 330 97 490 0 69 69 2026 18 49 333 101 500 1 65 66 2027 19 52 335 104 510 2 65 67 2028 20 55 337 107 520 2 65 67 2029 22 58 339 111 530 3 65 68 2030 23 61 341 114 539 4 65 69 2031 24 65 343 118 550 5 65 70 2032 26 69 345 122 561 6 65 71 2033 27 72 346 126 571 7 66 73 2034 29 76 348 130 582 7 67 74 2035 29 77 354 132 593 9 67 76 89/91 Tabell 25: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Västra söderort vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar, perioden 2026–2035. Funktionsnedsättning Socialpsykiatri Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt 2025 8 71 126 176 381 0 48 48 2026 10 72 127 177 387 1 48 49 2027 12 73 129 179 394 2 45 47 2028 15 75 131 180 401 3 43 46 2029 17 76 133 181 408 4 42 46 2030 19 78 135 182 414 5 43 48 2031 21 79 137 184 422 7 42 49 2032 24 81 139 185 428 8 42 50 2033 26 82 141 185 435 9 42 51 2034 29 84 143 186 442 10 41 51 2035 29 85 145 189 448 10 42 52 90/91 91/91