Nya förskolor: Bättre lokaler för barn och personal

I samband med budget 2024 beslutade kommunfullmäktige att ge förskolenämnden i uppdrag att i bred samverkan med berörda förvaltningar, nämnder och bolag, ta fram ett styrande stadsövergripande funktionsprogram för förskolelokaler.Syftet med förslaget till ett stadsövergripande funktionsprogram för förskolelokaler är att det ska bidra till en likvärdig och kvalitativ funktionalitet vid nybyggnation av förskolelokaler, i såväl friliggande fastigheter som i flerbostadshus.En tydlig struktur, ett gemensamt arbetssätt och gemensamma mallar inom staden skapar möjligheter för en bredare samverkan och en samsyn i arbetet, vilket är nödvändigt för att nå likvärdighet vid planering och i den vidare projekteringsprocessen.Funktionsprogrammet kommer, tillsammans med Lekvärdesriktlinjer, leda till en ökad likvärdighet gällande förskolornas utformning både inomhus och utomhus, men också till en mer kostnads- och tidseffektiv planering av nya förskolor liksom vid anpassningar i befintliga förskolor.Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden godkänner förvaltningens förslag till Funktionsprogram för förskolelokaler [Tjänsteutlåtande - Funktionsprogram för förskolelokaler.pdf] Förskoleförvaltningen Tjänsteutlåtande Avdelningen för stadsövergripande utveckling Dnr FÖF 2024/67 2025-12-03 Sida 1 (5) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Malin Segerlund Förskolenämnden Telefon: 08–50800976 2026-01-20 Funktionsprogram för förskolelokaler Förvaltningens förslag till beslut 1. Förskolenämnden godkänner Funktionsprogram för förskolelokaler och överlämnar programmet till kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. 2. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning I samband med budget 2024 beslutade kommunfullmäktige att ge förskolenämnden i uppdrag att i bred samverkan med berörda förvaltningar, nämnder och bolag, ta fram ett styrande stadsövergripande funktionsprogram för förskolelokaler. Syftet med förslaget till ett stadsövergripande funktionsprogram för förskolelokaler är att det ska bidra till en likvärdig och kvalitativ funktionalitet vid nybyggnation av förskolelokaler, i såväl friliggande fastigheter som i flerbostadshus. En tydlig struktur, ett gemensamt arbetssätt och gemensamma mallar inom staden skapar möjligheter för en bredare samverkan och en samsyn i arbetet, vilket är nödvändigt för att nå likvärdighet vid planering och i den vidare projekteringsprocessen. Funktionsprogrammet kommer, tillsammans med Lekvärdesriktlinjer, leda till en ökad likvärdighet gällande förskolornas utformning både inomhus och utomhus, men också till en mer kostnads- och tidseffektiv planering av nya förskolor liksom vid anpassningar i befintliga förskolor. Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden godkänner Förskoleförvaltningen förvaltningens förslag till Funktionsprogram för förskolelokaler. Administrativ avdelning Kaplansbacken 10 Box 12278 Bakgrund 102 27 Stockholm Växel Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget för 2024 att Fax ge förskolenämnden i uppdrag att i samarbete med https://start.stockholm/ Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2024/67 Sida 2 (5) kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, SISAB samt övriga berörda nämnden ta fram ett funktionsprogram för förskolelokaler. Funktionsprogrammet ska enligt anvisningarna vara styrande vid ny-, om- och tillbyggnation av förskolor som nyttjas av stadsdelarna. Programmet ska tillsammans med Lekvärdesriktlinjer sätta ramar för hur förskolor i Stockholm ska planeras och utformas, såväl invändigt som för utomhusmiljön. Programmet ska även bidra till att uppnå stadens mål för miljö- och klimatarbete. Förskoleförvaltningen har i samverkan med berörda förvaltningar, bolag och nämnder utarbetat ett förslag till Funktionsprogram för förskolelokaler. Ärendet Kvalitet i Stockholms stad innebär att leva upp till målgruppernas behov och förväntningar. Med barnen i fokus ska således alla förskolor i Stockholms stad hålla en hög kvalitet. Varje förskola behöver utformas utifrån det som är bäst för såväl dagens som morgondagens stockholmare samt för staden i sin helhet. Staden ska i normalfallet planera för förskolor med mellan 4–8 avdelningar Endast efter särskild prövning av alla tänkbara alternativ kan förskolor som har fler än 8 avdelningar planeras, detta ska i så fall beslutas av beställande nämnd och i tidigt skede. Väl utformade förskolelokaler skapar goda förutsättningar för barnens lärande samtidigt som de lägger grunden för en god arbetsmiljö. Förskolelokaler ska till exempel ge fysiska förutsättningar för trygghet och variation i arbetssätt. Lokalerna ska också vara flexibla och föränderliga för att kunna möta förskolans olika behov. Därtill ska lokalerna vara yteffektiva och hållbara över tid utifrån pedagogik, arbetssätt och förändringar i barnunderlaget. Varje förskoleprojekt är unikt utifrån dess olika förutsättningar, bland annat gällande planbestämmelser, upplåtelseform, efterfråga och behovssituation, projektekonomi med mera. Programmet anger övergripande funktioner som säkerställer lokalmässiga krav utifrån förutsättningarna oaktat lokalens storlek, förskolans geografiska placering, dess organisering eller regiform. Funktionskraven beskriver de kvaliteter och egenskaper som ska uppnås och utgår ifrån fem grundläggande parametrar som beskriver generella behov samt specifika behov i vissa delar av förskolan. Resultat av detta är en ökad likvärdighet när det gäller funktionalitet i Stadsövergripande funktionsprogram för förskolelokalerna. förskola Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2024/67 Sida 3 (5) Syftet med Stockholms stads Funktionsprogram för förskolelokaler är att ha en stadsövergripande samsyn vid planering av förskolor, så att de uppfyller funktionella krav på ändamålsenliga, säkra och trygga miljöer. Programmet och dess stödmaterial utgör tillsammans dokumentet Lekvärdesriktlinjer verktyg för planering och projektering av nya förskolor samt vid om- och tillbyggnad av befintliga förskolor. Detta för att säkerställa kvalitet och funktionalitet och bidra till en ökad likvärdighet gällande förskolornas utformning inomhus och utomhus. Därutöver ska programmet bidra till ökad effektivitet och tidsbesparing under projektprocessen, förenkla samspelet mellan beställare och utförare och därigenom minska kostnaderna för projekten. Vidare bidrar programmet till att uppnå stadens mål för miljö- och klimatarbete och vid nybyggnation ska staden projektera förskolor motsvarande lägst Miljöbyggnad Silver. Funktionsprogram för förskolelokaler är upplagt enligt samma struktur som Funktionsprogram för skollokaler. Detta med syfte att effektivisera lokalplaneringen och tillskapa ändamålsenliga tillika effektiva skol- respektive förskolelokaler. Dessa är möjliga att omvandla från skola till förskola och tvärtom utifrån skiftande behov och efterfrågan samt rådande ekonomiska förutsättningar. Funktionsprogrammet har ett tillhörande stödmaterial som presenteras och beslutas av förskolenämnden. Funktionsprogrammet beslutas av kommunfullmäktige. Programmets funktioner aktualitetsprövas och eller revideras vart femte år på initiativ av förskolenämnden och arbetet sker i samråd med kommunstyrelsen. Tillhörande stödmaterial hålls uppdaterat av förskoleförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Barnrättsanalys och jämställdhetsanalys Förvaltningens bedömning är att Funktionsprogram för förskolelokaler beaktar barnrättsperspektivet vid utformandet av förskolor lokaler. Barnen får goda förutsättningar för lek, utveckling och lärande. Funktionsprogrammet är könsneutralt och därmed inte innebär någon påverkan på barn utifrån könstillhörighet. Bedömningen är även att programmet inte medför några negativa konsekvenser för jämställdhet. Stadsövergripande funktionsprogram för förskola Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2024/67 Sida 4 (5) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen ekonomi och styrning i samverkan med avdelningen för stadsövergripande utveckling. Fackliga företrädare samt Rådet för funktionshinder har under arbetsprocessen fått möjlighet att ta del av utkast till program och lämna synpunkter. Fackliga företrädare ges ytterligare möjlighet att ta del av ärendet den 12 januari och rådet för funktionshinder får möjlighet att ta del av ärendet den 14 januari. Förvaltningens synpunkter och förslag Vid planering av både ny- och ombyggnad av förskolor, som sker på respektive stadsdelsförvaltning, är utgångspunkten alltid behovet och efterfrågan på förskoleplatser både i det aktuella området och i stadsdelsnämndsområdet generellt. Planmässiga och ekonomiska förutsättningarna är också viktiga faktorer vilka kan påverka uppförandet av en förskola. I processen med planering av ny förskola eller förändringar inom befintlig förskola ska det övergripande funktionsprogrammet som grund vara styrande. Tillsammans med lekvärdesriktlinjer, andra styrdokument och lokala program säkerställs också att de planerings- och projekthandlingar som tas fram uppfyller stadens intentioner och mål. Det övergripande funktionsprogrammets upplägg utgör, enligt förvaltningen, en lägsta nivå och en kvalitetssäkring av funktionerna, utan ska-krav utifrån att respektive förskoleprojekt är unikt. Utifrån projektens mycket olika förutsättningar kan avsteg från programmen behöva göras. Frågeställningar kring olika avsteg bör, enligt förskoleförvaltningen, hanteras av beställaren under planerings- och projekteringsprocessen, det vill säga av berörd stadsdelsförvaltning som har delegation att besluta i frågan, enligt förvaltningen. De lokala funktions- respektive lokalprogrammen utgör i dagsläget planeringsunderlag i den dialog som stadsdelsförvaltningarna för med andra involverade aktörer. Under projektprocessen utarbetas en objektsspecifik bygghandling för respektive förskoleprojekt i nära samverkan med byggaktören. Denna handling kommer ha sin grund i övergripande funktionsprogram för förskola, andra styrdokument samt de lokala funktions- respektive lokalprogrammen. Förvaltningen föreslår att förskolenämnden hemställer om att kommunfullmäktige godkänner förslag till Funktionsprogram för förskolelokaler enligt bilaga till förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande. Vidare föreslår förskoleförvaltningen att Stadsövergripande funktionsprogram för förskolenämnden godkänner stödmaterialet till Funktionsprogram förskola Tjänsteutlåtande Dnr FÖF 2024/67 Sida 5 (5) för förskolelokaler enligt bilaga till förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande. Gunilla Davidsson Katarina Odén Ryhede Gunilla Davidsson Katarina Odén Ryhede Förvaltningschef Avdelningschef Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen Bilagor 1. Funktionsprogram för förskolelokaler 2. Stödmaterial Funktionsprogram för förskolelokaler Stadsövergripande funktionsprogram för förskola Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Gunilla Davidsson, Förvaltningsdirektör 2026-01-02 Katarina Odén Ryhede, Avdelningschef 2026-01-02 --- [Bilaga 1 Funktionsprogram för förskolelokaler.pdf] Förskoleförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande Dnr FÖN 2024/67 utveckling Sida 0 (20) 2025-12-03 Funktionsprogram för förskolelokaler 2025 Förskoleförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning stockholm.se Förskoleförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande Dnr FÖN 2024/67 utveckling Sida 1 (20) 2025-12-03 Funktionsprogram för förskolelokaler Inledning En bra start i livet börjar i förskolan. I förskolans verksamhet får barnen stimulans och möjlighet att utvecklas och lära, med leken som centralt verktyg. För att öka jämlikheten ska staden utveckla den pedagogiska verksamheten och höja likvärdigheten i stadens förskolor. Alla stockholmare ska kunna lita på att det finns en bra kommunal förskola och grundskola nära hemmet. Funktionsprogram för förskolelokaler ska bidra till att uppnå stadens mål för miljö- och klimatarbete. Det har höga ambitioner för materialval, utformning och syfte. Förskolornas fysiska utformning ska vara ändamålsenlig och främja pedagogiskt arbete, lek och rörelse, såväl inomhus som utomhus. Kvalitet i Stockholms stad innebär att leva upp till målgruppernas behov och förväntningar. Med barnen i fokus ska således alla förskolor i Stockholms stad hålla en hög kvalitet. De enskilda förskolorna behöver utformas utifrån det som är bäst för såväl dagens som morgondagens stockholmare samt för staden i sin helhet. Väl utformade förskolelokaler skapar goda förutsättningar för barnens lärande samtidigt som de lägger grunden för en god arbetsmiljö. Förskolelokaler ska bland annat ge fysiska förutsättningar för trygghet och variation i arbetssätt. Lokalerna ska också vara flexibla och föränderliga för att kunna möta förskolans olika behov, samtidigt som de ska vara yteffektiva och hållbara över tid utifrån pedagogik, arbetssätt och förändringar i barnunderlaget. Bakgrund Förskolenämnden har i kommunfullmäktiges budget 2024 fått i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, Förskoleförvaltningen SISAB samt övriga berörda nämnder ta fram ett styrande Avdelningen för ekonomi och styrning stadsövergripande funktionsprogram för förskolor. stockholm.se Sida 2 (20) Idag är det varje stadsdelsnämnd som var för sig tar fram de underlag som krävts för beställning av ett förskoleprojekt. Detta har inneburit att det inte funnits någon minsta gemensam nämnare för exempelvis stadens hyresvärdar att utgå från när de ska se vilka funktionen en förskola i staden ska ha. Genom detta funktionsprogram får staden en gemensam grund för vilka funktioner som alla förskolor förväntas uppfylla. Utifrån dessa funktioner kan lokalprogram och andra stöddokument anpassas både för att möta behov i det enskilda projektet men också för att möta de lokala förutsättningarna runt om i staden. Funktionsprogrammet för förskola delar uppbyggnad med stadens funktionsprogram för skola. Detta medför att lokaler för skola och förskola får bättre förutsättningar för samverkan och samnyttjande. Syfte Syftet med Stockholms stads Funktionsprogram för förskolelokaler är att ha en stadsövergripande samsyn vid planering av förskolor, så att de uppfyller funktionella krav på ändamålsenliga, säkra och trygga miljöer. Programmet anger övergripande funktioner som säkerställer lokalmässiga krav utifrån förutsättningarna oaktat lokalens storlek, förskolans geografiska placering, dess organisering eller regiform. Programmet utgör ett viktigt verktyg och ska användas vid planering och projektering av nya förskolor samt vid om- och tillbyggnad av befintliga förskolor. Resultat av detta är en ökad likvärdighet när det gäller funktionalitet i förskolelokalerna. Funktionsprogrammet ska stödja stadsdelsförvaltningar, byggaktörer, konsulter och entreprenörer i arbetet med att säkerställa kvalitet och funktionalitet som ställs på förskolelokaler i staden. Därutöver ska programmet bidra till ökad effektivitet och tidsbesparing under projektprocessen, förenkla samspelet mellan beställare och utförare och därigenom minska kostnaderna för projekten. Vidare bidrar programmet till att uppnå stadens mål för miljö- och klimatarbete och vid nybyggnation ska staden projektera förskolor motsvarande lägst Miljöbyggnad Silver. Tillämpning Funktionsprogrammet ska tillämpas vid ny-, om- och tillbyggnad av förskolor. Varje förskoleprojekt är unikt. Förutsättningarna för förskolorna i staden skiljer sig åt både lokal- och verksamhetsmässigt samt ur driftsynpunkt. Funktionsprogrammets Sida 3 (20) tillämpning i det enskilda projektet är således beroende av projektets specifika förutsättningar. I funktionsprogrammets tillämpning ingår att bedöma i vilken utsträckning det är lämpligt och möjligt att uppnå samtliga funktionskrav. Staden ska i normalfallet planera för förskolor med mellan 4–8 avdelningar. De lokala behoven av förskoleplatser, den aktuella tomten och tillgången till en variation av förskolor med olika storlekar i närområdet ska beaktas vid planering av nya förskolor. När större förskolor planeras ska särskild hänsyn vid utformningen tas till barns behov av mindre sammanhang. Endast efter särskild prövning av alla tänkbara alternativ kan förskolor som har fler än 8 avdelningar planeras, detta ska i så fall beslutas av beställande nämnd och i tidigt skede. Reglering av antalet barn per avdelning görs av kommunfullmäktige i samband med beslut om stadens budget. De miljö- och ventilationskrav som finns gällande barnantalet ska även följas. Vid om- och tillbyggnadsprojekt behöver prövning av tillämpbarheten av respektive funktionskrav också ske i relation till befintliga lokalers beskaffenhet. Bedömning av funktionsprogrammets tillämpning i det aktuella projektet hanteras under planerings- och projekteringsprocessen av respektive stadsdelsförvaltning eller huvudman. Programmet utgör planeringsunderlag för stadsdelsnämnderna tillsammans med stadens övriga styrdokument, där Lekvärdesriktlinjerna är särskilt betydelsefullt. Vid planering och projektering bör Byggvarubedömningen eller liknande system användas för att säkerställa att Stockholms stads miljöprogram avseende byggprodukter följs. Anvisningar och goda exempel från Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) kan också användas som vägledning för att säkerställa goda och långsiktiga bygg- och installationstekniska lösningar. Utöver detta gäller lagar, förordningar och föreskrifter avseende bygg, tillgänglighet, brand, arbetsmiljö och så vidare. Dokumentation gällande objektsspecifika detaljer, krav och önskemål, utarbetas och hanteras utifrån aktuella dokument och förordningar i varje specifikt byggprojekt. Sida 4 (20) Funktioner Funktionsprogrammet består av funktionskrav vilka beskriver de kvalitéer och egenskaper som ska uppnås. Funktionskraven utgår från fem grundläggande parametrar som beskriver generella behov samt ett antal särskilda parametrar för specifika delar av förskolan. Funktionerna är också fördelade under funktionsgrupper för att underlätta användningen av programmet. Inom parentes anges de bokstäver som tillsammans med löpnummer skapar en funktions unika identifikation. Parametrar Trygghet (T) Trygghet beskriver funktioner som bidrar till att verksamma i förskolan har överblick över verksamheten. Det bidrar till trivsel, lugn och ger förutsättningar för lärande och omsorg. Rörelser (R) Rörelser beskriver de fysiska förflyttningar som utförs i förskolemiljön och hur dessa påverkar och påverkas. Förflyttningarna utförs antingen av enskilda personer eller av grupper av personer. Förflyttningarna kan även gälla exempelvis inredning och utrustning. Effektivitet (E) Effektivitet beskriver graden av användbarhet och förutsättningar för att lokalerna ska används på rätt sätt. En effektiv förskolemiljö bidrar till en väl fungerande arbetsmiljö och underlättar arbetet i vardagen. Flexibilitet (F) Flexibilitet belyser verksamhetens möjlighet att med små medel förändra och anpassa miljön. Omställbarhet (O) Omställbarhet beskriver möjligheten till förändring över tid vid exempelvis förändrat antal barn eller ändrad användning. Särskilda parametrar för funktionsgruppen utomhusmiljö: Miljö (M) Rumslighet och variation (RV), Vegetation (V), Aktivitet (A), Samlingsplatser (S). Särskilda parametrar för funktionsgruppen kök: Hygien (H), Arbetsmiljö (AM) Sida 5 (20) Funktionsgrupper • Entréförhållanden (EN) • Kommunikation (KO) • Arbete (AR) • Avkoppling/rast (AV) • Utomhusmiljö (UT) • Kök (KÖ) Aktualitetsprövning • Funktionsprogrammets funktioner beslutas av kommunfullmäktige och är styrande för alla nämnder och bolagsstyrelser. Programmets funktioner aktualitetsprövas och/eller revideras vart femte år på initiativ av förskolenämnden och arbetet sker i samråd med kommunstyrelsen. Tillhörande stödmaterial hålls uppdaterat av förskoleförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Revidering sker vid behov. Stödmaterial Stödmaterialet förtydligar och ger en mer detaljerad bild av vad varje funktionskrav innebär i praktiken. Stödmaterialet tillämpas utifrån de enskilda projektens förutsättningar, exempelvis tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vanligtvis är förutsättningarna för att använda stödmaterialet goda i ett nybyggnadsprojekt, men begränsade i ett om- eller tillbyggnadsprojekt. Avvikelser behöver inte dokumenteras, men erfarenhetsåterföringen är ett viktigt inslag för att för att ta tillvara goda erfarenheter lokalt hos nämnden. Sida 6 (20) Innehåll Funktionsprogram för förskolelokaler 1 Inledning 1 Begreppslista 7 Förskolelokaler för framtidens lärande 8 EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN 11 EN: T Trygghet 11 EN: R Rörelser 11 EN: E Effektivitet 11 EN: F Flexibilitet 11 KO KOMMUNIKATION 12 KO: T Trygghet 12 KO: R Rörelser 12 KO: F Flexibilitet 12 KO: O Omställbarhet 12 AR ARBETE 13 AR: T Trygghet 13 AR: R Rörelser 13 AR: E Effektivitet 13 AR: F Flexibilitet 14 AR: O Omställbarhet 14 AV AVKOPPLING/RAST 14 AV: T Trygghet 14 AV: R Rörelser 15 AV: E Effektivitet 15 AV: F Flexibilitet 15 AV: O Omställbarhet 15 KÖ KÖK 15 KÖ: H Hygien 15 KÖ: AM Arbetsmiljö 15 KÖ: T Trygghet 16 KÖ: R Rörelser 16 KÖ: E Effektivitet 16 KÖ: O Omställbarhet 16 UT UTOMHUSMILJÖ 16 Sida 7 (20) UT: T Trygghet 16 UT: R Rörelser 17 UT: E Effektivitet 17 UT: F Flexibilitet 17 UT: M Miljö 17 UT: RV Rumslighet och variation 18 UT: V Vegetation 18 UT: A Aktivitet 18 UT: S Samlingsplatser 19 UT: KI Kultur 19 Begreppslista Friyta Med friyta menas den yta som det går att leka på och som är tillgänglig för barnen. Kommunikationsytor En kommunikationsyta har som mål att underlätta förflyttning, flöde av människor och att ge struktur i byggnaden, exempelvis korridorer. De är inte bara kommunikationsytor, de kan också vara ett karaktäriserande stråk igenom byggnaden. Det finns flera olika typer av korridorer; öppna kommunikationsytor, samlingsplatser eller en mer traditionell korridor, kanske försedd med kommunikationstavlor eller kaffeautomater. Ledstråk Ett ledstråk är en kontinuerlig följd av ledytor mellan start och målpunkt och kan finnas både utomhus och inomhus. Ledytorna bör utformas så att de är lätta att följa med en teknikkäpp, de bör också ha en ljushetskontrast mot omgivningarna så att personer med nedsatt syn se dem. Ledytorna kan vara "naturliga", till exempel väggar, kanter eller räcken som man kan följa. Ledstråk kan också bestå av taktila orienteringsplattor, så kallade konstgjorda ledstråk. Mer information finns t.ex. i den internationella standarden, ISO 23599:2012(E). Vattenutkast En vattenkran som är installerad på en byggnadsvägg utomhus för att bland annat underlätta bevattning och vattenlek på gården. Sida 8 (20) Förskolelokaler för framtidens lärande Förskolelokaler är långsiktiga investeringar och nya förskolor behöver klara såväl dagens som morgondagens organisatoriska och pedagogiska utmaningar. En central utgångspunkt för programmet är därför att förskolelokaler ska ge fysiska förutsättningar för trygghet och flexibilitet. Lokalerna ska skapa ett maximalt utbyte mellan pedagoger och barn. Lokalerna ska även möjliggöra ett effektivt nyttjande av ytor där alla lokaler används under hela dagen. Avdelning med variation av lärmiljöer Avdelningen är den plats där barnen tillbringar största delen av sin tid inomhus på förskolan. Det är på avdelningen barnen ska känna sin främsta tillhörighet. Inomhuslokalerna för utbildning och undervisning i förskolan kan benämnas lekrum, allrum, vilrum, torg eller ateljé. Därutöver innehåller förskolan lokaler såsom exempelvis hygienutrymmen, personalrum, kök, korridorer, torkrum och groventré. Förskolans olika avdelningar ska vara likvärdiga och innehålla en variation av rum som ger förutsättningar att skapa olika lärmiljöer. Variationen ska stödja olika moment för utbildning och undervisning. Variationen ska ge förutsättningar att tillgodose barns olika behov och utgöra ett stöd för barn med funktionsnedsättningar. Det ska även vara möjligt att anpassa avdelningen utifrån barns förändrade behov. Avdelningen ska ge förutsättningar för arbete såväl individuellt som i olika gruppstorlekar, i lugn och i mer aktiv miljö. Lokalerna ska medge samling i större grupper samtidigt som flexibilitet ska finnas för arbete i andra gruppkonstellationer. Flexibilitet För att möta framtida behov är det angeläget att bygga flexibelt och möjliggöra variation. Viktiga förutsättningar är att förskolans lokaler är användbara som pedagogisk yta och att de är flexibla i den betydelsen att de tillåter olika gruppstorlekar och arbetssätt. Pedagogisk yta handlar inte enbart om kvadratmeter och inredningsbarhet, utan även om att ha tillgång till väggyta och volymer för projicering och gestaltning. Till flexibiliteten hör god tillgång till elanslutningar och möjlighet att enkelt ändra belysningen. Sida 9 (20) Särskilda behov och individuellt stöd Alla barn har rätt till stöd och stimulans i förskolan för att, utifrån sina egna förutsättningar, nå så långt som möjligt i sin utveckling. Behovet av anpassningar eller särskilt stöd ska utgå från barnets behov. Anpassningar och särskilt stöd hanteras i första hand av verksamheten. Förskolans lokaler behöver ge förutsättningar för att åtgärderna kan genomföras. Med en god fysisk miljö kan behov av särskilda insatser i många fall minska. Variation, flexibilitet, trygghet och arbetsro är centrala aspekter i detta avseende. Lokalernas beskaffenhet ska inte vara ett hinder för att ta emot barn med en funktionsnedsättning i förskolan. Inomhusmiljöns betydelse Inomhusmiljön är av stor betydelse för alla barn. Därför ska luftkvalitet, ljus, ljud och termiskt inomhusklimat beaktas i planeringen vid om- och nybyggnation. Ljud- och ljusmiljön är särskilt viktiga aspekter för barn med funktionsnedsättning. Andra aspekter att ta hänsyn till är val av byggprodukter, vilket kontrolleras genom tillämpning av Byggvarubedömningen. Alla barn ska mötas av en trygg och säker förskolemiljö. Stadens kommunala förskolor arbetar i enlighet med riktlinjerna för Säker förskola, vilket ska tas i beaktande vid byggnation av förskola. Utomhusmiljöns betydelse Barns utemiljöer ska vara kreativa, hälsosamma, trygga, stimulerande och inbjuda till lek och rörelse. En välplanerad utemiljö ökar barnens möjligheter till social, motorisk och fysisk utveckling. För att skapa kvalitativa utemiljöer krävs att det finns en friyta i paritet med det antal barn som förskolan är dimensionerad för i enlighet med Lekvärdesriklinjerna. Grönska, som till exempel bärbuskar och träd som skuggar är kvalitativa inslag för att främja en hälsosam miljö och en mer variationsrik fri lek. Zoner bör planeras för samutnyttjande och innehålla flera funktioner. Utemiljön ska inbjuda till pedagogisk verksamhet. Gården behöver också ta hänsyn till klimataspekter som hantering av värmeböljor och stora vattenflöden. Sida 10 (20) Kök och måltider Måltiden i förskolan är en viktig och pedagogiskt integrerad del av dagen. En allsidig och hälsosam kost, samt möjlighet att äta i lugn och ro är centrala beståndsdelar. En grundläggande förutsättning för en god måltidsmiljö är funktionella och väl planerade lokaler, för såväl beredning som servering. Kökslokalerna ska bidra till en hög hygienisk hanterbarhet, samt en god arbetsmiljö för kökspersonalen. Köken i Stockholms stads förskolor är i huvudsak tillagningskök där måltidens komponenter lagas på plats för servering på förskolan. Vissa av dessa kök levererar även mat till förskolor, som har så kallade mottagningskök, där viss beredning av måltiden inför servering kan ske. För exempel på utformning av tillagnings- respektive mottagningskök hänvisas till SISAB:s rekommendationer och krav på byggteknik enligt framtagna projektanvisningar. Sida 11 (20) EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN EN: T Trygghet EN: T.1 Funktion: En tydlig, överblickbar, trygg och välkomnande entré där visst kläd- och skoombyte sker och barn och personal hänger av sig sina ytterplagg mm. EN: T.2 Funktion: Alla entréer ska ha god tillgänglighet. EN: T.3 Funktion: Lås- larm- och passagefunktioner på förskolan ska utformas så att personal enkelt kan kontrollera att obehöriga inte kommer in i lokalerna och lokalerna ska vara väl skyddade mot inbrott. EN: T.4 Funktion: Lås-, larm- och passagesystem ska kunna låsa upp/låsa samtliga utrymmen, sektioner eller enskilda celler oavsett tid. EN: R Rörelser EN: R.1 Funktion: Entréer och människor ska vara skyddade från väder och vind. EN: R.2 Funktion: Dörrmiljöer och entréhallar ska utformas för att undvika trängsel. EN: E Effektivitet EN: E.1 Funktion: Entréer utformas så att det förhindras att smuts dras in i förskolan. EN: E.2 Funktion: Barnens kläd-/sko-/förvaringshyllor ska vara tillräckligt stora för att kunna härbärgera ytterkläder och ombyten, skor/stövlar samt förvaring av personligt material. EN: F Flexibilitet EN: F.1 Funktion: Entrémiljöerna ska vara anpassade till förskolans behov. Sida 12 (20) KO KOMMUNIKATION KO: T Trygghet KO: T.1 Funktion: Lokalerna ska vara överblickbara och lätta att orientera sig i. KO: T.2 Funktion: Hög integritet i skötrum och hygienutrymmen. KO: R Rörelser KO: R.1 Funktion: Lokalerna ska väcka intresse och nyfikenhet. KO: R.2 Funktion: Lokalernas utformning ska underlätta arbete för de som är verksamma på förskolan och ge incitament för samverkan. KO: R.3 Funktion: Lokalernas utformning ska ge tydliga signaler till kroppens sinnen. KO: R.4 Funktion: Lokalerna ska färgsättas utifrån pedagogiska behov, och med hänsyn till tillgänglighet och orienterbarhet. KO: F Flexibilitet KO: F.1 Funktion: Alla ytor, exklusive till exempel kök- och personalutrymmen, ska vara möjliga att använda för pedagogisk verksamhet. KO: F.2 Funktion: Lokalerna ska ha god tillgång till trådlös datakommunikation, och god täckning för mobiltelefoni ska säkerställas i alla delar av lokalerna och på förskolegården. KO: O Omställbarhet KO: O 1 Funktion: Alternativa kommunikationsytor beaktas för att förskolan ska kunna utökas, delas upp eller minska sitt lokalbehov. Sida 13 (20) AR ARBETE AR: T Trygghet AR: T.1 Funktion: Alla lokaler ska vara anpassade för ändamålet och säkerheten ska vid användning vara tryggad. AR: T.2 Funktion: Hög städbarhet i alla utrymmen. AR: T.3 Funktion: Lokalerna innehåller de delar och funktioner som behövs för att genomföra ett effektivt lokalvårdsarbete i en god arbetsmiljö. AR: T.4 Funktion: Lokalernas utformning ska ge överblickbarhet. AR: T.5 Funktion: Glas kan användas för att skapa överblickbarhet eller ljusinsläpp. AR: T.6 Funktion: Lokalerna ska skapa trygghet och tillhörighet. AR: R Rörelser AR: R.1 Funktion: Möjlighet till förflyttning utan att störa de som verkar i lokalerna. AR: E Effektivitet AR: E.1 Funktion: Alla rumsytor inklusive korridorer ska vara inredningsbara, för att användas till pedagogisk verksamhet. AR: E.2 Funktion: Från kommunikationsytor och större lokaler ska det alltid vara förhållandevis kort sträcka till toaletter. AR: E.3 Funktion: Ventilationen ska planeras och/eller utformas så att flytt av mellanväggar underlättas. AR: E.4 Funktion: Konstruera väggar så att inredning enkelt kan hängas upp och så att skador kan minimeras vid nedmontering. Sida 14 (20) AR: E.5 Funktion: Driftsfunktioner ska vara lätta att nå och det ska inte vara svårt för personalen att kunna åtgärda enkla problem. AR: E.6 Funktion: Förskolans avdelningar ska vara likvärdiga och innehålla en variation av rum som ger förutsättningar att skapa olika lärmiljöer. AR: E.7 Funktion: Förskolan ska ha tillräckliga möjligheter att förvara arkiverade fysiska handlingar på ett säkert sätt. AR: E.8 Funktion: Lokalerna ska ha goda ljud- och ljusförhållanden samt ett bra termiskt inomhusklimat. AR: F Flexibilitet AR: F.1 Funktion: Lokalerna ska erbjuda en hög grad av föränderlighet. AR: F.2 Funktion: Lokalerna ska möta barn och personals behov genom att erbjuda variation i ljud och ljusmiljö. AR: F.3 Funktion: Lokalerna ska medge samling i större grupper om flera antal barn, samtidigt som flexibilitet ska finnas för aktiviteter i olika gruppkonstellationer. AR: O Omställbarhet AR: O.1 Funktion: Bärande väggar, stommar och schakt ska utformas så att framtida planlösningar inte begränsas. AV AVKOPPLING/RAST AV: T Trygghet AVKOPPLING/RAST Sida 15 (20) AV: T.1 Funktion: Lokalen ska utformas så att den ger barn och personal en känsla av tillhörighet och trivsel. AV: R Rörelser AV: R.1 Funktion: Kommunikationsytor dimensioneras så att personal- och barnflöden kan ske utan att det skapar friktion och trängsel. AV: E Effektivitet AV: E.1 Funktion: Plats för avskildhet och möten. AV: F Flexibilitet AV: F.1 Funktion: Generella planlösningar och öppna ytor anpassade för att genom förändrad inredning möjliggöra anpassning till nya behov. AV: F.2 Funktion: Välplacerade och väl dimensionerade installationer. AV: O Omställbarhet AV: O.1 Funktion: Vid behov av förändrad användning av lokalerna ska dessa kunna ändras. KÖ KÖK KÖ: H Hygien KÖ: H.1 Funktion: Lokalerna ska bidra till säker och hygienisk livsmedelshantering i alla utrymmen. KÖ: AM Arbetsmiljö KÖ: AM.1 Funktion: Alla lokaler ska möjliggöra en säker och ergonomisk arbetsmiljö. KÖ: AM.2 Funktion: Golven ska ha hög halksäkerhet. Sida 16 (20) KÖ: AM.3 Funktion: Lokalerna ska bidra till en god ljud- och ljusmiljö. KÖ: T Trygghet KÖ: T.1 Funktion: Mottagning och utlämning av gods ska kunna ske på ett tryggt och säkert sätt. KÖ: R Rörelser KÖ: R:1 Funktion: Golvytor ska utformas så att förflyttningar i och genom lokalerna underlättas. KÖ: R.2 Funktion: Lokalerna möjliggör funktionella och hygieniska flöden. KÖ: E Effektivitet KÖ: E.1 Funktion: Tillagningskök ska vara utformade och utrustade så att olika lunchrätter och sallader kan tillagas och beredas samt att frukost och mellanmål kan produceras. KÖ: E.2 Funktion: Mottagningskök ska vara utformade och utrustade så att lunchrätter samt frukost och mellanmål kan produceras/beredas. KÖ: E.3 Funktion: Lokalerna ska ha tillräckliga utrymmen för olika typer av förvaring och utrustning. KÖ: O Omställbarhet KÖ: O.1 Funktion: Kökets inplacering tar hänsyn till eventuella framtida förändringar av antal barn i verksamheten. UT UTOMHUSMILJÖ UT: T Trygghet UT: T.1 Funktion: Hämtning och lämning ska vara säker. Sida 17 (20) UT: T.2 Funktion: Varu- och avfallstransporter till verksamheten ska vara möjliga att utföra med hög säkerhet. UT: T.3 Funktion: Skyltning ska underlätta att hitta rätt och tydligt visa förskolans namn. UT: T.4 Funktion: Gården ska skapa tillhörighet och påvisa att den tillhör förskolan. UT: T.5 Funktion: Den yttre miljön ska vara tillgänglig för alla barn som går på förskolan. UT: T.6 Funktion: Utomhusmiljön ska vara överblickbar. Utomhusmiljön ska möjliggöra uppsikt över vad barnen gör. UT: T.7 Funktion: Ljusmiljön ska bidra till en trygg utomhusmiljö. UT: R Rörelser UT: R.1 Funktion: Utomhusmiljön ska möjliggöra förflyttningar av olika slag. UT: E Effektivitet UT: E.1 Funktion: Förskolegårdens utformning utgår från lekvärdesriktlinjerna och ska ha en tillräckligt stor friyta i paritet med antal barn förskolan är dimensionerad för. UT: E.2 Funktion: Möjlighet till effektiv skötsel och underhåll. UT: F Flexibilitet UT: F:1 Funktion: Tillgång till säker förvaring. UT: F.2 Funktion: Förskolan ska kunna bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. UT: M Miljö Sida 18 (20) UT: M.1 Funktion: Förskolegårdens utformning utgår från lekvärdesriktlinjerna och ska kunna hantera dagvatten och skyfall. UT: M.2 Funktion: Förskolegården ska mildra effekten av värmebölja. UT: M.3 Funktion: Funktionella och väl genomtänkta material ska användas och anpassas utifrån lekvärdesriktlinjerna. UT: M.4 Funktion: Förskolegården ska främja biologisk mångfald UT: RV Rumslighet och variation UT: RV.1 Funktion: Förskolegårdens utemiljö ska kunna delas upp i zoner för olika typer av aktivitet. UT: RV.2 Funktion: Möjlighet för vila och avkoppling ska finnas. UT: RV.3 Funktion: Den yttre miljön ska ge möjlighet att öva motorik. UT: RV.4 Funktion: Möjlighet till förändring och inflytande. UT: V Vegetation UT: V.1 Funktion: Bevara eller skapa grönska och olika terrängförhållanden. UT: V.2 Funktion: Möjligt att följa årstidsväxlingar. UT: V.3 Funktion: Möjlighet till odling UT: A Aktivitet UT: A.1 Funktion: Förskolegården ska locka alla barn till fysisk aktivitet. UT: A.2 Funktion: Förskolegården ska skapa förutsättningar för utomhusverksamhet. Sida 19 (20) UT: A.3 Funktion: Utemiljön ska främja hälsa, samvaro samt personlig och social utveckling. UT: S Samlingsplatser UT: S.1 Funktion: Det ska vara möjligt att samlas utomhus. UT: S.2 Funktion: Förskolegården ska ha tillräckligt med goda sittmöjligheter av olika slag. UT: KI Kultur UT: KI.1 Funktion: Förskolegården ska vara en arena för skapande och kultur. UT: KI.2 Funktion: Förskolegården ska vara en arena för idrott, lek och rörelse. Sida 20 (20) --- [Bilaga 2 Stödmaterial Funktionsprogram för förskolelokaler.pdf] Förskoleförvaltningen Stödmaterial Funktionsprogram för förskolelokaler 2025 Förskoleförvaltningen stockholm.se Förskoleförvaltningen Innehåll Stödmaterial Funktionsprogram för förskolelokaler 4 Inledning 4 EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN 6 EN: T Trygghet 6 EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN 7 EN: T Trygghet 7 EN: R Rörelser 8 EN: E Effektivitet 9 EN: F Flexibilitet 9 KO KOMMUNIKATION 10 KO: T Trygghet 10 KO: R Rörelser 10 KO: F Flexibilitet 11 KO: O Omställbarhet 12 AR ARBETE 13 AR: T Trygghet 13 AR: R Rörelser 15 AR: E Effektivitet 16 AR: F Flexibilitet 17 AR: O Omställbarhet 18 AV AVKOPPLING/RAST 19 AV: T Trygghet 19 AV: R Rörelser 19 AV: E Effektivitet 19 AV: F Flexibilitet 20 AV: O Omställbarhet 21 KÖ KÖK 22 KÖ: H Hygien 22 Förskoleförvaltningen KÖ: AM Arbetsmiljö 22 stockholm.se KÖ: T Trygghet 23 Sida 2 (33) KÖ: R Rörelser 23 KÖ: E Effektivitet 24 KÖ: O Omställbarhet 26 UT UTOMHUSMILJÖ 27 UT: T Trygghet 27 UT: R Rörelser 28 UT: E Effektivitet 29 UT: F Flexibilitet 29 UT: M Miljö 29 UT: RV Rumslighet och variation 31 UT: V Vegetation 31 UT: A Aktivitet 32 UT: S Samlingsplatser 32 UT: KI Kultur 32 Sida 3 (33) Sida 4 (33) Stödmaterial Funktionsprogram för förskolelokaler Inledning Stockholms stads Funktionsprogram för förskolelokaler utgör planeringsunderlag för stadsdelsnämnderna tillsammans med stadens övriga styrdokument, där Lekvärdesriktlinjerna är särskilt betydelsefullt. Funktionsprogrammet ska vara styrande vid ny-, om-, och tillbyggnation av förskolor som nyttjas av stadsdelsförvaltningarna och syftar till en stadsövergripande samsyn kring ändamålsenliga lokaler och utemiljöer i förskolan. Förskolelokaler behöver ge fysiska förutsättningar för trygghet och variation i arbetssätt. Lokalerna ska vara flexibla och föränderliga över tid för att kunna möta förskolans olika behov, men de ska samtidigt vara yteffektiva och hållbara över tid utifrån pedagogik, arbetssätt och förändringar i barnunderlaget. Stödmaterialet syftar till att underlätta användningen av programmet och för att beakta värden vid genomförande av vid ny-, om-, och tillbyggnation av förskolor, oavsett storlek, utgöra stöd i arbetet att omhänderta programmets intentioner. Stödmaterialet hanterar de funktioner som innefattar förskolans byggnad och angöring samt grundläggande förutsättningar för utomhusmiljö. För arbetet med förskolans undervisningsmiljöer utomhus, se Lekvärdesriktlinjer. Funktioner Funktionsprogrammet består av funktionskrav som beskriver vilka kvalitéer och egenskaper som ska uppnås. Funktionskraven utgår från fem grundläggande parametrar som beskriver generella behov samt ett antal särskilda parametrar för specifika delar av förskolan. Funktionerna är också fördelade under funktionsgrupper för att underlätta användningen av programmet. Inom parentes anges de bokstäver som tillsammans med löpnummer skapar en funktions unika identifikation. Sida 5 (33) Parametrar Trygghet (T) Rörelser (R) Effektivitet (E) Flexibilitet (F) Omställbarhet (O) Särskilda parametrar för funktionsgruppen utomhusmiljö: Miljö (M) Rumslighet och variation (RV), Vegetation (V), Aktivitet (A), Samlingsplatser (S). Särskilda parametrar för funktionsgruppen kök: Hygien (H), Arbetsmiljö (AM) Funktionsgrupper • Entréförhållanden (EN) • Kommunikation (KO) • Arbete (AR) • Avkoppling/rast (AV) • Utomhusmiljö (UT) • Kök (KÖ) Sida 6 (33) Stödmaterialet Materialet är upplagt utifrån varje funktionsgrupp och dess respektive parametrar i Funktionsprogram för förskolelokaler. Funktionsgrupperna är rubriker som följs av dess parametrar och de funktioner som ska uppnås. Därefter följer i punktform sådant som bör beaktas vid ny-, om, - och tillbyggnation i syfte att utgöra stöd/vägledande i arbetet att omhänderta programmets intentioner. Exempel: EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN EN: T Trygghet EN: T.1 Funktion: En tydlig, överblickbar, trygg och välkomnande entré där visst kläd- och skoombyte sker och barn och personal hänger av sig sina ytterplagg mm. • En entré är en plats för möten, information och kommunikation för såväl barn som vårdnadshavare och besökare bör anpassas till detta. • Vid entrén ska information om förskolan och dess verksamhet finnas. • Vid entrén ska information om förskolan och dess verksamhet finnas. Tillämpning Stödmaterialet kan användas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar oavsett storlek på förskola. Avvikelser behöver inte dokumenteras, men erfarenhetsåterföringen är ett viktigt inslag för att för att ta tillvara goda erfarenheter. Sida 7 (33) EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN EN: T Trygghet EN: T.1 Funktion: En tydlig, överblickbar, trygg och välkomnande entré där visst kläd- och skoombyte sker och barn och personal hänger av sig sina ytterplagg mm. • En entré är en plats för möten, information och kommunikation för såväl barn som vårdnadshavare och besökare bör anpassas till detta. • Vid entrén ska information om förskolan och dess verksamhet finnas. • Entrén är en plats för såväl barn som vårdnadshavare och besökare. • Leveranser till kök ska ske till särskild entré för kök. Övrigt material kan levereras genom annan entré (ej barnentré). • Driftutrymmen ska kunna nås utan att genomgång sker i verksamhetslokalerna. • Förskolans avdelningar bör ha separata entréer, kan dock delas mellan två avdelningar. Det ska finnas en separat personalentré för samtlig personal. EN: T.2 Funktion: Alla entréer ska ha god tillgänglighet. • Glasade partier ska vara anpassade för förskolans barn och för personer med funktionsnedsättning. EN: T.3 Funktion: Lås- larm- och passagefunktioner på förskolan ska utformas så att personal enkelt kan kontrollera att obehöriga inte kommer in i lokalerna och lokalerna ska vara väl skyddade mot inbrott. • Kanaldragning för framtida installation av övervakningskameror. • Låssystemet ska vara så beskaffat att fastigheten både kan inrymmas och utrymmas. • Lås- och larmfunktioner ska vara separerade. Sida 8 (33) • Entrédörrar och övriga ytterdörrar, inklusive branddörrar och brandtrappor, ska vara väl skyddade mot inbrott. • Förskolan ska ha goda möjligheter till säker förvaring av datorer och andra digitala enheter i anslutning till varje avdelning – antingen i säkert förrådsutrymme eller i säkerhetsskåp (båda motsvarande skyddsklass SSF3492). Om en lösning med säkerhetsskåp väljs behöver golvet anpassas för vikten av ett skåp med rätt säkerhetsklass och skåpet ska ha möjlighet till elanslutning för att ladda enheter. EN: T.4 Funktion: Lås-, larm- och passagesystem ska kunna öppna/låsa samtliga utrymmen, sektioner eller enskilda celler oavsett tid • Systemet ska om möjligt kunna låsa upp och låsa alla dörrar centralt från en plats per förskola. EN: R Rörelser EN: R.1 Funktion: Entréer och människor ska vara skyddade från väder och vind. • Entréer ska vara väderskyddade och utformade för att minska risk för isbildning. • Material i utsatta miljöer ska vara tåliga. EN: R.2 Funktion: Dörrmiljöer och entréhallar ska utformas för att undvika trängsel. • Entréhallar med kläd- och skohyllor, används av ett stort antal barn samtidigt och yngre barn har ofta behov av hjälp med på- och avklädning. Trängsel i entréhallar kan leda till konflikter. • Vid dörrautomatik ska det gå att justera till barnsäkert läge med öppningshjälp och stängningsbroms. • Entrédörrar och skärmtak dimensioneras för att minimera risk för trängsel. • Undvik avsmalnande ytor innanför entrén. Sida 9 (33) EN: E Effektivitet EN: E.1 Funktion: Entréer utformas så att det förhindras att smuts dras in i förskolan. • Entrén utformas med väl tilltagna ytor för skrapgaller och mattor för att undvika att smuts dras in. • Det ska vara en tydlig skogräns i entrén som markerar att ytan bortom gränsen är innemiljö. • Vatten i direkt anslutning till entrén är praktisk för rengöring av såväl och skor/stövlar som lekutrustning. • Entrén ska förses med en RWC, som även kan nyttjas som s k ”ute-wc” och är tillgänglig från gården. • Det bör finnas torkrum/torkskåp i eller i nära anslutning till entrén. EN: E.2 Funktion: Barnens kläd-/sko-/förvaringshyllor ska vara tillräckligt stora för att kunna härbärgera ytterkläder och ombyten, skor/stövlar samt förvaring av personligt material. • Varje barn ska kunna förvara ytterkläder, skor/stövlar, ombyte och övrigt material i en kläd-/sko- /förvaringshylla med klädhängare utan att det blir för trångt. • Klädhängare ska dimensioneras utifrån behovet på vintern eftersom vinterkläder tar mycket plats. • Det är ofta många barn som klär på eller av sig samtidigt, vilket kan störa pågående verksamhet i anslutande lokaler och ställer krav på tillräckliga ytor runt skåp/klädhängare. Yngre barn behöver ofta hjälp av personal med att klä på och av sig. EN: F Flexibilitet EN: F.1 Funktion: Entrémiljöerna ska vara anpassade till förskolans behov. • En ”ute-wc” i form av RWC direkt innanför lämplig entré rekommenderas. • Det bör finnas tillgång till dricksvatten inomhus i anslutning till entrén. Sida 10 (33) KO KOMMUNIKATION KO: T Trygghet KO: T.1 Funktion: Lokalerna ska vara överblickbara och lätta att orientera sig i. • Kommunikationsytor utformas, med beaktande av kravställning för utrymningsvägar, så att de kan användas i den pedagogiska verksamheten. • Prång och skymda utrymmen ska undvikas. • Avskärmade kapprum och förrum bör undvikas. KO: T.2 Funktion: Hög integritet i skötrum och hygienutrymmen. • Undanskymda ytor ska inte förekomma i närheten av hygienutrymmen. • Alla barn ska mötas av en trygg och säker förskolemiljö. Stadens kommunala förskolor arbetar i enlighet med riktlinjerna för Säker förskola, vilket ska tas i beaktande vid byggnation av förskola. • Personalens tillsynsansvar innebär särskilda krav på att förebygga tillbud och ha god överblick i både inne- och utemiljöerna. KO: R Rörelser KO: R.1 Funktion: Lokalerna ska väcka intresse och nyfikenhet. • Ljusförhållanden, siktlinjer och andra naturliga förutsättningar tas tillvara. • Flöden mellan rummen ska inte skapa friktion. • Kommunikationsvägar/korridorer är nödvändiga inslag i förskolemiljön. Med kreativ, väl avvägd utformning och möbleringsmöjligheter, kan även dessa utrymmen bidra kvalitativt till verksamheten. • Rumssambanden ska utformas så att störningar från exempelvis passerande barn, personal eller matvagnar inte utgör ett problem i verksamheten. Rummen bör inte utformas som genomgångsrum. Sida 11 (33) KO: R.3 Funktion: Lokalernas utformning ska underlätta arbete för de som är verksamma på förskolan och ge incitament för samverkan. • Administration placeras nära personalrummet. • För att främja samverkan ska personalrummet vara gemensamt för all personal på förskolan. • Personalrummet ska ligga i närheten av större rum för möten. KO: R.4 Funktion: Lokalernas utformning ska ge tydliga signaler till kroppens sinnen. • Planera för flexibilitet vad gäller ljusmiljö och belysning. • Glasdörrar och glaspartier ska ha tydlig kontrastmarkering i ögonhöjd för alla. KO: R.5 Funktion: Lokalerna ska färgsättas utifrån pedagogiska behov, och med hänsyn till tillgänglighet och orienterbarhet. • Kontraster i färg, material och logiska färgsystem underlättar orientering. KO: F Flexibilitet KO: F.1 Funktion: Alla ytor ska vara möjliga att använda för pedagogisk verksamhet. • Skapa plats för arbete i mindre grupper och samtal. • Beakta krav på akustik, belysning, eluttag och trådlöst nätverk för att möjliggöra pedagogisk verksamhet. • Material i kommunikationsutrymmen bör vara utformade så att anslag eller presentationer är lätta att fästa upp/ställa ut. • Riktbar belysning i kommunikationsutrymmen. • Möjlighet till forcerad ventilation vid behov i olika lokaler. Sida 12 (33) KO: F.2 Funktion: Lokalerna ska ha god tillgång till trådlös datakommunikation, och god täckning för mobiltelefoni ska säkerställas i alla delar av lokalerna och på gården. • Den tekniska grundlösning som används för att säkerställa mobiltelefoni ska vara operatörsoberoende fram till fastigheten. KO: O Omställbarhet KO: O 1 Funktion: Alternativa kommunikationsvägar beaktas för att förskolan ska kunna utökas, delas upp eller minska sitt lokalbehov. • Förbered för att möjliggöra entréer direkt till respektive avdelning på bottenvåningar. • Rum som begränsar förskolans kapacitet ska ha en plan för expansion. • Förbered för framtida justering av planlösning och rumsfunktioner. Sida 13 (33) AR ARBETE AR: T Trygghet AR: T.1 Funktion: Alla lokaler ska vara anpassade för ändamålet och säkerheten ska vid användning vara tryggad. • Förskolans avdelningar ska möjliggöra säker inrymning och utrymning. Avdelningarna ska kunna låsas inifrån. Det ska vara möjligt att skydda de som vistas på avdelningen från direkt insyn utifrån under en begränsad tid. • El- och nätverksuttag ska möjliggöra en flexibel användning av lokalen. • Driftutrymmen ska om möjligt vara helt separerade från verksamheten. AR: T.2 Funktion: Hög städbarhet i alla utrymmen • Överkant på fasta skåpinredningar bör förses med en överbyggnad upp till tak alternativt en lutande (utåt) toppskiva. Detta för att underlätta städning och förhindra dammhyllor. • Överväg vägghängd utrustning för ökad städbarhet. • Genom att täcka elstegar och ventilationsrör undviks dammsamlingar. • hygienutrymmen ska förses med tåliga material/ytskikt för att klara höga flöden (mycket rörelse) och hög belastning. • Toaletter och duschutrymmen ska utformade så att det är enkelt att hålla dem rena. Sida 14 (33) AR: T.3 Funktion: Lokalerna innehåller de delar och funktioner som behövs för att genomföra ett effektivt lokalvårdsarbete i en god arbetsmiljö. • Förskolan utrustas med städförråd utifrån lokalernas storlek och utformning. Förråden ska vara ventilerade och låsbara. Tillgång till städutrymme ska inte ske via en hemvist eller annan pedagogisk yta utan via en drifts- eller kommunikationsyta. • Städförrådet utrustas med golvbrunn och utslagsho. En större förskola ska ha plats för städmaskin och golvgrop för tömning av maskinen. Ett större huvudstädförråd kan kombineras med mindre städförråd med utslagsvask på övriga våningsplan. • Förrådet utrustas med vägghängda förvaringssystem som går att anpassa efter behov. Det ska finnas plats för skurhinkar för olika utrymmen, upphängningsanordning för moppar, hyllor för städmaterial, förbrukningsmaterial, rengöringsmedel med mera. Det ska också finnas låsbara skåp till kemikalier. • Tvättmaskin/torktumlare för mopptvätt ska placeras separat från förskolans tvättmaskin/torktumlare. Maskinerna kan dock vara placerade i samma utrymme. • För verksamhetens behov ska finnas separat tvättutrymme där till exempel madrassöverdrag, arbetskläder och leksaker kan tvättas. Antalet tvättpelare ska anpassas efter antalet barn på förskolan. Avsedda tvättutrymmen ska vara låsbara och inredas med utslagsvask, tvättmaskin, torktumlare och låsbart skåp samt förses med golvbrunn. AR: T.4 Funktion: Lokalernas utformning ska ge överblickbarhet. • Förskolans gemensamma personalrum, vilrum och expedition ska vara möjlig att skydda från insyn. • Förråd ska inte ha insyn. • Förrådsutrymmen placeras strategiskt så att rörelserna till och från dessa går smidigt. • Hög orienterbarhet stödjer överblickbarhet. Sida 15 (33) AR: T.5 Funktion: Glas kan användas för att skapa överblickbarhet eller ljusinsläpp • Stora glasade ytor ska normalt inte användas i lärmiljöer där det riskerar att skapa störningsmoment. • I eller intill dörrar kan långsmala glas användas för att skapa överblick, samtidigt som störning minimeras. Långsmala glas medför heller inte begränsningar för barn och rullstolsburna personer. • Frostat glas och högt sittande fönster är exempel på lösningar som kan användas för att släppa in ljus, skapa överblick eller bidra till en känsla av öppenhet utan att bidra till störning eller stjäla värdefull väggyta. AR: T.6 Funktion: Lokalerna ska skapa trygghet och tillhörighet. • Förskolans avdelningar ska vara likvärdiga. Förskolans avdelningar ska ge likvärdiga förutsättningar att skapa olika lärmiljöer. • Variation inom avdelningen skapas genom ljus, ljud och rumsvolymer. • Rumsvolymer skapas genom inredning. • Avdelningen ska vara föränderlig via rumsvariation, mer än omställbar via flytt av väggar. • Beakta att barns arbete sker enskilt, i små grupper och ibland i större grupper. AR: R Rörelser AR: R.1 Funktion: Möjlighet till förflyttning utan att störa de som verkar i lokalerna. • Säkerställ all ytas användbarhet för pedagogisk verksamhet. • Tyst öppning/stängning av dörrar för att rörelse mellan rum ska bli mindre störande. • Beakta möjlighet att minska störning genom val av golvbeläggning. Sida 16 (33) AR: E Effektivitet • Alla rumsvolymer inklusive korridorer ska vara inredningsbara, för att användas till pedagogisk verksamhet. • Från kommunikationsstråk och större lokaler ska det alltid vara förhållandevis kort sträcka till toaletter. • Ventilationen ska planeras och/eller utformas så att flytt av mellanväggar underlättas. • Konstruera väggar så att inredning enkelt kan hängas upp och så att skador kan minimeras vid nedmontering. AR: E.4 Funktion: Driftsfunktioner ska vara lätta att nå och det ska inte vara svårt för personalen att kunna åtgärda enkla problem. • El- tele- och datanischer ska placeras för att enkelt kunna kopplas om vid behov. AR: E.5 Funktion: Förskolans avdelningar ska vara likvärdiga och innehålla en variation av rum som ger förutsättningar att skapa olika lärmiljöer. • Likvärdighet innebär att avdelningarna har lika värde, inte att de nödvändigtvis är lika. • Elförsörjningen ska anpassas efter planerad utrusning. • Ett av avdelningens rum ska ha tillgång till vatten. • Ta särskild hänsyn till akustik och rörelsemönster i rum som innehåller gångstråk, vilket dock bör undvikas. AR: E.6 Funktion: Förskolan ska ha tillräckliga möjligheter att förvara arkiverade fysiska handlingar på ett säkert sätt. • Varje förskoleenhet ansvarar för arkivering av sina egna handlingar. • Beroende på förskolans storlek och förutsättningar krävs inga särskilda arkivlokaler utan behovet kan tillgodoses genom godkända arkivskåp. • Arkivskåp är tunga och därför behöver belastning på golv och bjälklag beaktas. • Arkiverade handlingar ska skyddas mot bland annat brand, fukt, stöld, skadegörelse och skadedjur. Sida 17 (33) AR: E.7 Funktion: Lokalerna ska ha goda ljud- och ljusförhållanden samt ett bra termiskt inomhusklimat. • Planera för goda grundförutsättningar vad gäller ljudmiljö. • God ljudisolering ska finnas mellan pedagogiska ytor och kommunikationsytor. • Förskolans akustiska förutsättningar ska ge en bra balans mellan ljuddämpning och taluppfattbarhet, som tar hänsyn till olika lärsituationer. • Planera för goda grundförutsättningar för ljusinsläpp, med bra balans mellan dagsljus/ljusinsläpp och bländning/blänk. • I första hand ska passiva lösningar som solavskärmning eller liknande användas för att undvika solinstrålning och höga inomhustemperaturer. • Aktiv kyla kan användas som kompensatorisk åtgärd i delar av lokalerna när passiva lösningar inte är tillräckligt för att uppnå ett bra termiskt inomhusklimat. Aktiv kyla ska kombineras med solavskärmning, annars värms den kylda luften snabbt upp. AR: F Flexibilitet AR: F.1 Funktion: Arbetslokaler ska erbjuda en hög grad av föränderlighet. • Mått, rumsfunktioner och installationslösningar ska planeras för enkel omställning i lokalen. • Att enkelt kunna påverka ljussättningen är viktigt. AR: F.2 Funktion: Lokalerna ska möta barn och personals behov genom att erbjuda variation i ljud och ljusmiljö • Variation i ljus kan uppnås genom riktad belysning och dimmer. AR: F.3 Funktion: Lokalerna ska medge samling i större grupper om flera antal barn, samtidigt som flexibilitet ska finnas för aktiviteter i olika gruppkonstellationer. • Vid samling i större grupper används avdelningarnas större rum. Sida 18 (33) AR: O Omställbarhet AR: O.1 Funktion: Bärande väggar, stommar och schakt ska utformas så att framtida planlösningar inte begränsas. • Schakt och installationsstråk bör utformas med reservutrymme för framtida ändringar och kompletteringar. • Installationer och driftutrymmen ska planeras så att förskolebyggnaden helt eller delvis ska kunna anpassa till annan verksamhet utan att detta har påverkan på att byggnaden i första hand är planerad för förskoleverksamhet. Sida 19 (33) AV AVKOPPLING/RAST AV: T Trygghet AV: T.1 Funktion: Fastigheten ska utformas så att det ger barn och personal en känsla av tillhörighet och trivsel. • Det ska vara lätt att orientera sig i förskolans miljöer. • Skapa platser där barnen kan se och synas. • Säkerställ möjlighet till säker förvaring. AV: R Rörelser AV: R.1 Funktion: Kommunikationsytor dimensioneras så att personal- och barnflöden kan ske utan att det skapar friktion och trängsel. • Identifiera flöden och kritiska punkter. • Trängsel i kommunikationsytor ökar risken för konflikter. • Kommunikationsytor utformas med hänsyn till att många barn ofta börjar eller slutar samtidigt under dagen. AV: E Effektivitet AV: E.2 Funktion: Plats för avskildhet och möten • Ett gemensamt personalrum ska finnas på alla förskolor. En projektor med duk ska kunna installeras. • Personalutrymmen är ytor för omklädning, raster, möten, samtal och administrativt arbete. Personalytorna ska vara avskilda från barnens ytor. Färgskalor, golv och materialval kan med fördel markera att det är ytor endast avsedda för vuxna. • Om möjligt ska personalen ha en egen entré till förskolan där privata kläder och personliga ägodelar förvaras. Det ska finnas tillgång dusch och toalett samt plats för ombyte. • Personalen ska ha ett eget kapprum/omklädningsrum. Sida 20 (33) • I kapprum/omklädningsrum ska det finnas krokar och hyllor för ytterkläder och skor. Det ska finnas låsbara skåp i halv-format för förvaring av kläder, handväskor/ryggsäckar/värdesaker. Skåpen förses med klinka där personalen kan använda sina egna hänglås. Det ska finnas minst en personaltoalett i anslutning till personalytorna som ska utformas som en RWC med dusch. • Utrymme för rast ska utrustas med pentry, som inkluderar köksinredning med över- och underskåp/lådor, diskbänk med vask, ett högskåp med halv kyl och halv frys, ergonomiskt monterad diskmaskin samt bänkyta med plats för kaffebryggare och vattenkokare. Det ska finnas två dubbla eluttag med timer. Det ska finnas plats för matbord och stolar samt soffgrupp. • Vilrum för personal bör vara separat och inte kombineras som samtalsrum. Det är viktigt att rummet går att skärma av från insyn och håller en ljudklass som innebär att samtal inte kan överhöras från kringliggande rum eller kommunikationsutrymmen. • Utrymmen avsedda för administrativt arbete ska vara utformade med plats för ergonomiska arbetsplatser och mötesbord, minst en arbetsplats per arbetslag. • Arbetsplatserna ska ha plats för bärbar dator och låsbar förvaring för dokumentation och digitala enheter. Det ska finnas utrymme för skrivare/skanner/kopiator, lamineringsmaskin och kontorsmaterial. Det är fördelaktigt om det också finns en större arbetsyta/bord. • För kökspersonalens administrativa arbete krävs en arbetsplats i köket eller i ett anslutande utrymme. • Kökspersonal ska ha förvaringsmöjlighet för att kunna separera arbetskläder från privata kläder samt övrig personals kläder. Detta säkras genom klädskåp med delningsvägg eller två separata skåp per person. Tillgång till dusch ska finnas på förskolan. AV: F Flexibilitet AV: F.1 Funktion: Generella planlösningar och öppna ytor anpassade för att genom förändrad inredning möjliggöra anpassning till nya behov. • Breda dörröppningar. • Möjlighet till praktisk förvaring. Sida 21 (33) • Knyt samman den inre och yttre miljön. AV: F.2 Funktion: Välplacerade och väl dimensionerade installationer • Kontrollera att uttag och dylikt är placerade enligt olika användningsscenarion. • Utformning av manöverpaneler och styrning ska vara lättbegriplig. AV: O Omställbarhet AV: O.1 Funktion: Vid behov av förändrad användning av lokalerna ska dessa kunna ändras. • Ge möjlighet att, i större utrymmen, bygga rum i rummet. Sida 22 (33) KÖ KÖK KÖ: H Hygien KÖ: H.1 Funktion: Lokalerna ska bidra till säker och hygienisk livsmedelshantering i alla utrymmen. KÖ: AM Arbetsmiljö KÖ: AM.1 Funktion: Alla lokaler ska möjliggöra en säker och ergonomisk arbetsmiljö. • Alla arbetsbänkar, hoar och avställningsytor i köks- och diskutrymmen ska vara höj- och sänkbara. • Köket ska planeras med plats för ergonomiska hjälpmedel, såsom liftar och höj- och sänkbara vagnar. • Utslagsvask med uppsamlingssil placeras med närhet till kokgryta, ugn och spis. • En automatisk förspolningsmaskin placeras i diskutrymmen. • In- och utmatningsbana för tunneldiskmaskin ska vara anpassad för antalet portioner som lagas, för att minimera lyft av tunga diskbackar. Särskilt utmatningsbanor för ren disk har i vissa nya kök varit för korta, vilket gör det svårt att hinna plocka undan den färdiga disken. • Beakta att alla inventarier ska vara kompatibla med kökets utrustning och vice versa. Exempelvis behöver ugnar och värmeskåp vara kompatibla med varandra. Stekbleck är en stor investering för verksamheten. Inköp av dessa kan behöva samordnas med projektet för att säkerställa kompatibilitet. Detta kan vara särskilt viktigt att bevaka vid ombyggnation av befintliga kök. KÖ: AM.2 Funktion: Golven ska ha hög halksäkerhet. 1. Halkfria golv kan, i viss mån, motverka hög städbarhet. 2. Gångytor ställer högre krav på halksäkerhet än exempelvis ytor under skåp. Sida 23 (33) KÖ: AM.5 Funktion: Lokalerna ska bidra till en god ljud- och ljusmiljö. • God arbetsbelysning skapas i alla utrymmen, även över arbetsbänkar. • Sträva efter låg bullernivå generellt i lokalerna. KÖ: T Trygghet KÖ: T.1 Funktion: Mottagning och utlämning av gods ska kunna ske på ett tryggt och säkert sätt. • För en säker och lätthanterlig leverans bör inlastning vid förskolan ske i gatunivå. • Livsmedel levereras normalt med lastbilar. Detta bör beaktas vid planering av exempelvis angöring och vändzon. • Risken för isbildning och halka minskas med skärmtak, värmeslingor eller liknande. • En tillräckligt bred dörröppning till varuintaget minskar risken för klämskador på händer. • Godsmottagning förses med dörröppnare och ringklocka. • Om hissar ska användas för godstransport behöver de vara anpassade för detta, bland annat avseende kapacitet och säkerhet. KÖ: R Rörelser KÖ: R:1 Funktion: Golvytor ska utformas så att förflyttningar i och genom lokalerna underlättas. 1. Köket utformas utan trösklar, då sådana försvårar framförande av exempelvis rullburar och vagnar. 2. Golvbrunnar ska ej placeras i kommunikationsstråk. KÖ: R.2 Funktion: Lokalerna möjliggör funktionella och hygieniska flöden. • Ytor i varumottagningen dimensioneras så att varor kan tas emot, kontrolleras och emballeras av. Detta innebär exempelvis tillräcklig plats för att hantera flera rullvagnar och återvinningskärl. Även plats för vagnar, liftar, våg och eventuell arbetsbänk behövs. Sida 24 (33) • Om köket ska leverera mat till andra förskolor behövs även plats för uppställning av kyl- och värmevagnar med eluttag i bra arbetshöjd. • Grönsaksberedning/renseri ska placeras i anslutning till kylrum för oberedda grönsaker och planeras med kylskåp/kylrum för rensade/beredda grönsaker. • Ett bra flöde från varumottagning via kylrum för grönsaker till grönsaksberedning/renseri bör eftersträvas. • Plats för ren disk ska finnas i diskutrymme. • Grovdiskmaskin placeras med bra flöden från beredningsutrymmen. • Avfallsutrymmen bör anordnas i ett separat miljöhus. • Avfallsutrymmen placeras på korrekt avstånd från angöringspunkt för sophämtning. Om avståndet mellan angöringspunkt och avfallsrum är för stort drabbas förskolan av extra kostnader för sophämtning. Vägen mellan avfallsutrymmen och angöringspunkt ska ha goda förutsättningar även i övrigt, avseende exempelvis jämnhet och lutning. KÖ: E Effektivitet KÖ: E.1 Funktion: Tillagningskök ska vara utformade och utrustade så att olika lunchrätter och sallader kan tillagas och beredas samt att frukost och mellanmål kan produceras. • Köksmaskiner och köksinredning ska vara anpassade till det antal portioner som ska produceras. Kök ska utrustas med ugn med stekbleck vid ny- och ombyggnation. Stekbord bör undvikas då de tar upp mycket yta och kräver kostsamma åtgärder för brandskydd och ventilation. KÖ: E.2 Funktion: Mottagningskök ska vara utformade och utrustade så att lunchrätter kan produceras/beredas och frukost och mellanmål kan produceras. Köksmaskiner och köksinredning ska vara anpassade till det antal portioner som ska produceras/beredas/tillagas. Kyl- och frysmöjligheter ska finnas i tillräckligt stor utsträckning. Sida 25 (33) • Mottagningskök utrustas med ugn för tillagning av exempelvis potatis, inte med kokgryta. Vid evakueringar eller ombyggnationer på små enheter kan, under tiden evakuering/ombyggnation pågår, enklare lösningar av typen serveringskök inklusive diskutrymme prövas. Ett sådant kök planeras för att endast ta emot färdiglagad mat (inklusive tillbehör). KÖ: E.3 Funktion: Lokalerna ska ha tillräckliga utrymmen för olika typer av förvaring och utrustning. • Montering av utrustning bör koordineras/säkerställas inom projektet för att undvika felaktig montering som kan innebära skador på exempelvis ytskikt och utrustning. Förvaringsutrymmen för rullburar bör tillskapas. Betänk att förvaring inomhus tar stor plats och att förvaring utomhus kräver möjlighet till säker förvaring. • Vid om- eller nybyggnation av tillagningskök med leveransfunktion samt mottagningskök ska förvaringsutrymme för kyl- och värmevagnar med möjlighet till elanslutning skapas. I detta utrymme bör möjlighet till rengöring av vagnar finnas. • Utrymme för mindre maskinell utrustning (exempelvis mikrovågsugnar och skalmaskin) samt kantiner, bleck och köksredskap (exempelvis knivar, slevar) bör skapas. • Separata förvaringsutrymmen skapas för exempelvis linne, kemtekniska varor, porslin, kantiner, engångsmaterial och så vidare. • Plats för förvaring av ytterkläder. Personalutrymmen ska innehålla separata förvaringsmöjligheter för privata kläder respektive arbetskläder • Förvaring av avfall bör planeras och placeras i separat miljöhus för att minska risken för angrepp av skadedjur. • Utrymmet ska dimensioneras för de avfallsfraktioner som sorteras ut enligt stadens avfallsplan. Sida 26 (33) KÖ: O Omställbarhet KÖ: O.1 Funktion: Kökets inplacering tar hänsyn till eventuella framtida förändringar av antal barn i verksamheten. • Säkerställ att kökets yta kan byggas ut och/eller expandera inne i förskolan vid ökat barnantal, exempelvis att inte trapphallar förhindrar framtida expansion. Sida 27 (33) UT UTOMHUSMILJÖ UT: T Trygghet UT: T.1 Funktion: Hämtning och lämning ska vara säker. • Ta hänsyn till vårdnadshavares hämtning och lämning av barn även om lämnings- och hämtningszoner inte planeras. Undvik återvänds- eller vändzoner intill förskolan. • Ta hänsyn till närhet till kollektiva transportmedel. • Passage från bil till gård, gång- och cykelbana eller trottoar anordnas så att barn inte behöver korsa trafikerad körbana. • Situationer där barn måste passera backande bilar ska undvikas. • Cykelparkering förläggs till plats med god uppsikt. UT: T.2 Funktion: Varu- och avfallstransporter till verksamheten ska vara möjliga att utföra med hög säkerhet. • Förskolan ska ha ett varuintag/lastkaj. • Vid gods/varumottagning ska det vara möjligt att nå kökspersonal. • Ytterdörrar till lastkajer och varumottagningar ska vara utformade för att ge möjlighet till in- och utlastning av bredare gods. Dörrar för varumottagning ska vara uppställningsbara och tröskelfria om möjligt. • Vägen till och från varuintag ska vara så fri från ojämnheter som möjligt. • Varuintag/lastkaj ska vara väderskyddade. • Varuleveranser ska skiljas från förskolegårdens friytor samt från zoner för hämtning och lämning. • Utrymmen för källsortering och avhämtning av avfall/sopor bör anordnas i särskilda sophus/miljöhus i nära anslutning till platser för avhämtning. • Säkerställ att snöröjning kan utföras för att klara transporter till förskolan. Sida 28 (33) UT: T.3 Funktion: Skyltning ska underlätta att hitta rätt och tydligt visa förskolans namn. • Placering och utformning av skyltar anpassas efter Stockholms stads formspråk, arkitektur och skyltprogram. UT: T.5 Funktion: Gården ska skapa tillhörighet och påvisa att den tillhör förskolan. • Förskolans identitet bör synas, vara enhetlig och tydlig. UT: T.6 Funktion: Den yttre miljön ska vara tillgänglig för alla barn som går på förskolan. UT: T.7 Funktion: Utomhus miljön ska möjliggöra uppsikt över vad barnen gör. UT: T.8 Funktion: Ljusmiljön ska bidra till en trygg utomhusmiljö. • Förskolans entréer ska belysas extra tydligt. • Övrig belysning på gården bör vara både funktionell och social • De delar av förskolan där risk för skadegörelse och inbrott föreligger ska belysas extra. • Belysningens kapacitet och placering generellt, ska utgå från ljusförhållanden nattetid under vinterhalvåret. UT: R Rörelser UT: R.1 Funktion: Utomhusmiljön ska möjliggöra förflyttningar av olika slag. • Förskolegården ska vara tillgänglig för alla och ha säkra markmaterial. • Ytor utanför entréer och mellan entréer och angöringsytor är zoner som ska klara hög kapacitet och slitage. • Ytor för varutransport, godsmottagning och dylikt är zoner med extra krav på säkerhet. • Det ska vara möjligt att cykla fram till cykelparkeringen. Sida 29 (33) UT: E Effektivitet UT: E.1 Funktion: Förskolegården ska ha en tillräckligt stor friyta i paritet med antal barn förskolan är dimensionerad för i enlighet med Lekvärdesriklinjerna. UT: E.4 Funktion: Möjlighet till effektiv skötsel och underhåll. • Undvik material och utformning som ställer höga krav på underhåll och skötsel. • Vattenutkast och eluttag ska planeras in på ett sätt som underlättar förskoleverksamhetens skötsel. • Planering och utformning av förskolegården ska ta hänsyn till behovet av drift och underhåll, exempelvis markskötsel, infartsväg mm. • Materialval och utformning av installationer ska minimera skadegörelse. UT: F Flexibilitet UT: F:1 Funktion: Tillgång till säker förvaring. • Säkerställ en effektiv, låsbar och säker förvaring av möbler, utrustning för undervisning och lek utomhus samt förvaring av vagnar för verksamhet och vårdnadshavare. UT: F.3 Funktion: Förskolan ska kunna bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. • Säkerställ tillgång till el och vatten utomhus. • Säkerställ tillgång till datakommunikationsnätverk utomhus. • Transport av pedagogiskt material ska kunna utföras enkelt. UT: M Miljö UT: M.1 Funktion: Förskolegården ska kunna hantera dagvatten och skyfall. • Genomsläpplighet är en viktig aspekt att ta hänsyn till där vattnet samlas. • Öppna dagvattenlösningar ska inte anläggas på förskolegården med hänsyn till barnens säkerhet. Sida 30 (33) UT: M.2 Funktion: Förskolegården ska mildra effekten av värmebölja. • Det är positivt om svalkande åtgärder är mångfunktionella och även kan användas för lek, rekreation och pedagogisk aktivitet. • Grönska och natur kan bidra med att reglera temperaturen på förskolegården. • Förskolegården ska erbjuda skugga i olika typer av aktivitetszoner. • Höga träd kan med rätt placering även ge effekt på inomhustemperaturen. • Hänsyn ska tas till olika ytskikt och markmaterials värmekapacitivitet, dvs. förmågan att ta upp värme och därefter avge denna. Temperaturhöjande material bör undvikas där barnen kommer i direkt kontakt med markmaterialet eller ytskikt. UT: M.3 Funktion: Funktionella och väl genomtänkta material ska användas. • Giftfria material och färger ska användas. • Material ska tåla ett högt slitage. • Naturliga material och miljöer ska låtas spela en större roll i utformningen av förskolegårdar. UT: M.4 Funktion: Förskolegården ska främja biologisk mångfald • Bevara eller tillskapa vegetation som ger hög artrikedom och uppskattas av fåglar/ insekter. Sida 31 (33) UT: RV Rumslighet och variation UT: RV.1 Funktion: Förskolegårdens utemiljö ska kunna delas upp i zoner för olika typer av aktivitet. UT: RV.2 Funktion: Möjlighet för vila och avkoppling ska finnas. UT: RV.3 Funktion: Den yttre miljön ska ge möjlighet att öva motorik. UT: RV.4 Funktion: Möjlighet till förändring och inflytande. • Det finns stora pedagogiska värden i att kunna utveckla gården över tid. En ständig utveckling av gården ger barnen större möjlighet att anknyta till miljön på ett positivt sätt. UT: V Vegetation UT: V.1 Funktion: Bevara eller skapa grönska och olika terrängförhållanden. • Bevara befintlig vegetation och terräng • Där naturlig vegetation saknas ska det planeras för en varierad vegetation som går att leka i samt ger skugga och trivsel. • Nyplantering ska bestå av tålig vegetation som klarar av slitage och lek. Hänsyn till skötsel ska tas i val av vegetation. • Växtlighet på fasad eller tak kan vara ett sätt att få in mer växtlighet. UT: V.2 Funktion: Möjligt att följa årstidsväxlingar. • Huset bör planeras så att det ger möjlighet till utsikt över grönska och natur från så många rum som möjligt. UT: V.3 Funktion: Möjlighet till odling • Använd flexibla odlingslådor som går att flytta vid behov och kan fungera för annat bruk om odlingen skulle upphöra. Sida 32 (33) UT: A Aktivitet UT: A.1 Funktion: Förskolegården ska locka alla barn till fysisk UT: A.2 Funktion: Förskolegården ska skapa förutsättningar för utomhusverksamhet. UT: A.1 Funktion: Utemiljön ska främja hälsa, samvaro samt personlig och social utveckling. • Väderstrecken ska beaktas vid planering av gestaltning och placering av aktivitetsytor och samlingsplatser. UT: S Samlingsplatser UT: S.1 Funktion: Det ska vara möjligt att samlas utomhus. UT: S.2 Funktion: Förskolegården ska ha tillräckligt med goda sittmöjligheter av olika slag. UT: KI Kultur UT: KI.1 Funktion: Förskolegården ska vara en arena för skapande och kultur. • Inslag som har ett kultur- eller naturhistoriskt värde ska i möjligaste mån bevaras. • Lekvänliga skulpturer eller andra konstverk på gården kan vara ett uppskattat inslag och vara identitetsskapande för förskolan. UT: KI.2 Funktion: Förskolegården ska vara en arena för idrott, lek och rörelse. Sida 33 (33)