Nya bostäder och lokaler vid Götgatan – tyck till!

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-13114 Planavdelningen 2025-12-11 Mats Jakobsson Sida 1 (2) Telefon 08-508 27 337 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Västergötland 21 och del av fastigheten Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm, S-Dp 2024-13114 Ett förslag till detaljplan för fastigheten Västergötland 21 och del av fastigheten Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, Dp 2024-13114, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att möjliggöra en varsam utveckling av fastigheten Västergötland 21 med en tillbyggnad inne på gården, nya entréer mot Repslagargatan samt nya fönster och takkupor på delar av befintlig bebyggelse. Detaljplanen bekräftar dagens markanvändning genom att tillåta kontors-, centrum- och bostadsändamål. Genom förslaget förbättras rörelser genom fastigheten, både för allmänheten på bottenplan och genom att länka samman bebyggelse inom kvarteret på flera våningsplan. Bebyggelsens kulturhistoriska värden skyddas genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Planförslaget visas under tiden 2026-01-13 – 2026-02-23 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på Tranströmerbiblioteket i Medborgarhuset, Götgatan 54, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har upprättats med standardförfarande och kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samrådsmöte kommer att hållas den 5 februari 2026 i form av öppet hus mellan 17.00 – 19.00 i Tekniska nämndhuset, lokal Gamla biblioteket. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 23 februari 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Stadsbyggnadskontoret Ange ärendets diarienummer: 2024-13114 Fleminggatan 4 Box 8314 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 boende om informationen i detta brev. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner 41131-4202 rnD ,20-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG Dnr 2024-13114 Sida 2 (2) Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Svensk Handel Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Södermalms stadsdelsförvaltning Katarina Hembygdsförening Samfundet S:t Erik Sakägare enligt fastighetsförteckning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 41131-4202 rnD ,20-10-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2024-13114 Mats Jakobsson 2025-12-19 Telefon 508 27 337 Sida 1 (41) Planbeskrivning för fastigheten Västergötland 21 och del av fastigheten Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm, S-Dp 2024-13114 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 2 (41) Sammanfattning Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra en varsam utveckling av fastigheten Västergötland 21 med en tillbyggnad inne på gården, nya entréer mot Repslagargatan samt nya fönster och takkupor på delar av befintlig bebyggelse. Genom förslaget förbättras rörelser genom fastigheten, både för allmänheten på bottenplan och genom att länka samman bebyggelse inom kvarteret på flera våningsplan. Detaljplanen syftar även till att tillåta kontors- och centrumsändamål vilket möjliggör en kombination av olika verksamheter som passar fastighetens centrala läge. Detaljplanen kommer även fortsättningsvis tillåta befintlig järnvägstunnel under mark samt tillåta bostäder i byggnaderna närmast Götgatan. Detaljplanen syftar även till att säkerställa att byggnadernas kulturhistoriskt värdefulla karaktärsdrag bevaras. Bestämmelserna avser främst de delar som är avgörande för byggnadernas arkitektoniska uttryck och tidstypiska gestaltning, såsom portiker, pardörrar, fönster, takutformning samt ursprungliga trapphus- och entrédetaljer. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen (PBL) eller Miljöbalken (MB) att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Detaljplanen upprättas med standardförfarande. Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Samråd januari 2026 – februari 2026 Granskning oktober – november 2026 Antagande februari 2027 Laga kraft, tidigast mars 2027 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 3 (41) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................4 Ärendeinformation..............................................................................................4 Planens huvuddrag............................................................................................5 Genomförandetid...............................................................................................6 Arkitektonisk idé.................................................................................................7 Allmän plats......................................................................................................11 Kvartersmark....................................................................................................11 Befintligt...........................................................................................................11 Motiv till detaljplanens regleringar.......................................................11 Användningsbestämmelser..............................................................................11 Egenskapsbestämmelser.................................................................................12 Genomförandefrågor..............................................................................17 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................17 Tekniska frågor................................................................................................17 Ekonomiska frågor...........................................................................................18 Organisatoriska frågor......................................................................................18 Kulturvärden.....................................................................................................19 Ändrad lovplikt..................................................................................................19 Planeringsunderlag................................................................................19 Utredningar......................................................................................................19 Planeringsförutsättningar......................................................................19 Kommunala......................................................................................................19 Riksintressen....................................................................................................20 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................20 Miljö..................................................................................................................21 Hälsa och säkerhet..........................................................................................21 Geotekniska förhållanden................................................................................23 Kulturmiljö........................................................................................................23 Fysisk miljö.......................................................................................................28 Sociala förhållanden.........................................................................................29 Teknik...............................................................................................................29 Service.............................................................................................................29 Trafik................................................................................................................29 Konsekvenser.........................................................................................30 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................30 Bostadsförsörjning...........................................................................................30 Miljö..................................................................................................................31 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................38 Hälsa och säkerhet..........................................................................................38 Social hållbarhet...............................................................................................40 Riksintresse......................................................................................................40 Trafik................................................................................................................40 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 4 (41) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra en varsam utveckling av fastigheten Västergötland 21 med en tillbyggnad inne på gården, nya entréer mot Repslagargatan samt nya fönster och takkupor på delar av befintlig bebyggelse. Genom förslaget förbättras rörelser genom fastigheten, både för allmänheten på bottenplan och genom att länka samman bebyggelse inom kvarteret på flera våningsplan. Detaljplanen syftar även till att tillåta kontors- och centrumsändamål vilket möjliggör en kombination av olika verksamheter som passar fastighetens centrala läge. Detaljplanen kommer även fortsättningsvis tillåta befintlig järnvägstunnel under mark samt tillåta bostäder i byggnaderna närmast Götgatan. Detaljplanen syftar även till att säkerställa att byggnadernas kulturhistoriskt värdefulla karaktärsdrag bevaras. Bestämmelserna avser främst de delar som är avgörande för byggnadernas arkitektoniska uttryck och tidstypiska gestaltning, såsom portiker, pardörrar, fönster, takutformning samt ursprungliga trapphus- och entrédetaljer. Ärendeinformation Detaljplan för Västergötland 21 i stadsdelen Södermalm, Stockholms stad, dnr 2024-13114, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 12 december 2024 § 17. Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Mats Jakobsson och Felix Staffanson. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 5 (41) Planens huvuddrag Planområdet omfattar fastigheten Västergötland 21 och en mindre del av fastigheten Södermalm 7:87. Planområdet är beläget centralt på Södermalm mellan Götgatan och Repslagargatan. Den totala arean för planområdet är cirka 3 000 kvm. Fastigheten Västergötland 21 ägs och förvaltas av Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv. Västergötland 21 markerad. Fastigheten ligger på centrala Södermalm med Götgatan till höger och Repslagargatan till vänster. Bild: SBK Planens ska möjliggöra en varsam utveckling av fastigheten Västergötland 21 genom en tillbyggnad på gården, nya entréer mot Repslagargatan samt nya fönster och takkupor i den befintliga bebyggelsen. Förslaget skapar bättre genomgående rörelser i kvarteret, både för allmänheten i bottenvåningen och genom länkade förbindelser mellan byggnaderna på flera våningsplan. Planen medger kontors- och centrumanvändning samt bevarar möjligheten till bostäder närmast Götgatan. Befintlig järnvägstunnel under mark tillåts fortsätta, och bebyggelsens kulturhistoriska värden skyddas genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 6 (41) Axonemetri som visar förslag till utveckling av kvarteret. Illustration: Fojab. Situationsplan som visar förslaget. Illustration: Fojab. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 7 (41) Arkitektonisk idé Förslaget innebär en om- och tillbyggnad genom förtätning och tillägg i det befintliga byggnadsbeståndet. Den arkitektoniska idén utgår från att föreslagen länkbyggnad ska underordna sig den övriga bebyggelsen i kvarteret, och att den historiska läsbarheten av kvarteret bibehålls. Detta uppfylls genom att länkbyggnaden får en trevåningsskala, som anpassar sig till befintlig tempelgavel i bredd och samtidigt underordnar sig i höjd, för att den äldre bebyggelsens synlighet från gatan ska bevaras. Den arkitektoniska idén är vidare att länkbyggnaden ska gestaltas för att samspela med den äldre bebyggelsen på fastigheten. Fasaden föreslås utföras i ljus puts, och fönstren placeras symmetriskt och med en stående proportion med låga bröstningar. Länkbyggnaden ges ett flackt sadeltak i mörk plåt. Takfoten samordnas med gatubyggnaden för ett enhetligt intryck. Den föreslagna länkbyggnaden sett från gården. Illustration: Fojab Sektion med föreslagna tillägg. Nya takkupor och hisstopp på huset till vänster mot Götgatan, ny länkbyggnad mellan befintliga byggnader sam ny takkupa på byggnaden till höger mot Repslagargatan. Illustration: Fojab. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 8 (41) Den nya länkbyggnaden ansluter mot befintliga fasader vilket påverkar ett antal fönster, blindfönster och reliefer. Dessa kommer att sparas så långt det är möjligt. I de fall inte fönstren kan bevaras föreslås istället blindfönster, öppningar eller avtryck i dess ursprungliga läge för att på så sätt bevara detaljer samt att läsbarheten i byggnaden fortfarande kan kvarstå. Blindering Bef takfot möts upp av en nytolkning Plåtuppvik alt inkläs Fönster byts ut hela trapphuset. till ett mindre för att möjliggöra Fönsteröppning utökas isolering i till dörröppning yttervägg Bef fönster täcks för men bevaras med Bef fönster täcks relief mot hus för men bevaras in mot huset Trapphusfönster bevaras Bef överljus bevaras Fönsteröppning smalnas av – bef tvåluftsfönster ersätts med enluftsfönster Bilderna ovan visar byggnaden mot Götgatan med dess gårdsfasad och hur den föreslagna länkbyggnaden ansluter. Länkbyggnaden möter gårdsfasaden med samma takfotshöjd. Det befintliga trapphuset kan i det stora hela bevaras genom att länkbyggnaden får en öppning i bjälklaget. Några fönster behöver byggas om, eller utökas till dörröppningar. Illustrationer: Fojab 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 9 (41) Blindering Listverk Relief Blindering bevaras – plåtuppvik anpassas Plåtuppvik Bef fönster täcks för men bevaras. Bef fönster täcks för. Fönsteröppning bevaras som relief. Bef relief täcks för men bevaras som ny mot hus 2 Ev bevaras bef fönster Ny dörr för brandutrymning Brandutlåtande behövs. Bilderna ovan visar byggnaden mot Repslagargatan med dess gårdsfasad och hur den föreslagna länkbyggnaden ansluter. Ett antal fönster byggs in eller sparas som relief. Illustrationer: Fojab 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 10 (41) Den befintliga norra gårdsbyggnaden med sluten brandgavel mot Götgatan föreslås få fönster. Fönstren föreslås placeras symmetriskt och för att bibehålla den slutna karaktären i viss utsträckning utförs fönsterna indragna, och lämnar plats åt större slutna partier i gaveln. På det högre befintliga huset mot Götgatan föreslås utbyggnad av vindsvåning där nya takkupor utförs i mörk plåt med en varsam placering, indragna från takfoten. Ambitionen är att tilläggen anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden och ansluter till det traditionella taklandskapet i Stockholm som är varierat, uppbrutet och i mörka kulörer. Förslaget med takkupor på byggnaden till vänster samt fönster på gårdshusets brandgavel mot Götgatan. Illustration: Fojab Mot Repslagargatan öppnas bottenvåningen upp genom att konvertera befintliga fönsteröppningar till entréer med en bibehållen valvgestaltning. Vidare föreslås en större entré med en stenomfattning, som är inpassad i den befintliga bebyggelsen. Taket föreslås få en längre sammanhållen takkupa. Vy från Repslagargatan med nya entréer i bottenvåningen och en ny huvudentré till gallerian. Illustration: Fojab. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 11 (41) Allmän plats En liten del av Götgatan närmast fastigheten ingår i planområdet. Staden är huvudman för allmän plats. Kvartersmark Detaljplanen medger centrumändamål (C) och kontor (K) vilket bekräftar befintlig markanvändning och möjliggör en kombination av olika verksamheter som passar fastighetens centrala läge såsom handel, hotell, kontor, kulturverksamheter, lättare vård och övrig service. Detaljplanen medger även bostäder (B) i byggnaderna närmast Götgatan i likhet med gällande detaljplan. Befintligt Kvarteret Västergötland som idag omges av Sankt Paulsgatan, Repslagargatan, Götgatan och Högbergsgatan är ett av de äldsta kvarteren på Södermalm och har troligen varit bebyggt sedan medeltiden. Fastigheten Västergötland 21 utgörs av tre byggnader varav två är placerade mot Götgatan och en mot Repslagargatan. Den låga byggnaden mot Götgatan uppfördes 1838 och byggdes senare på med ytterligare en våning 1867, den inrymmer kontor och i bottenvåningen finns kommersiella lokaler. Den högre byggnaden uppfördes som ett bostadshus på 1870-talet och inrymmer idag vårdverksamhet och i bottenvåningen finns kommersiella lokaler. På 1920-talet uppförde KF Fastigheter byggnaden mot Repslagargatan för sitt bageri, idag inrymmer byggnaden kontor. Brunogallerian som etablerades i fastighetens inre under tidigt 2000-tal binder samman byggnadernas bottenvåningar och har entréer både mot Götgatan och Repslagargatan Dagens bebyggelse i kvarteret representerar olika tidsskeden, där den klassiska stenstaden och den industriella staden är de mest framträdande. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser GATA [Gata] Motiv: Bekräftar befintlig markanvändning och att befintligt utfartsförbud från fastigheten finns kvar. K [Kontor] Motiv: Bekräftar befintlig markanvändning och möjliggör utbyggnad av ytor för kontor inom fastigheten. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 12 (41) C [Centrum] Motiv: Bekräftar befintlig markanvändning och möjliggör utbyggnad av ytor för centrumändamål inom fastigheten. B [Bostäder] Motiv: Säkerställer fortsatt planstöd för bostäder i byggnaderna närmast Götgatan i likhet med gällande detaljplan. Egenskapsbestämmelser Generell bestämmelse [Bostäder får inte finnas i bottenvåning.] Motiv: Säkerställer att bostäder inte får finnas i bottenvåningen mot Götgatan som är ett viktigt publikt centrumstråk. h1 [Högsta nockhöjd är 40.0 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. h2 [Högsta nockhöjd är 48.5 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. h3 [Högsta nockhöjd är 55.0 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. h4 [Högsta nockhöjd är 52.5 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. Takkupa ska möjliggöras med utformningsbestämmelse (f1). h5 [Högsta nockhöjd är 54.5 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. h6 [Högsta nockhöjd är 48.5 meter över angivet nollplan. Därutöver får hisstopp uppföras med en högsta totalhöjd om 48.8 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjder och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. Ny hisstopp möjliggörs till en högsta totalhöjd. Takkupor ska möjliggöras med utformningsbestämmelse (f1). h7 [Högsta nockhöjd är 52.5 meter över angivet nollplan. Därutöver får hisstopp uppföras med en högsta totalhöjd om 55.0 meter över angivet nollplan.] 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 13 (41) Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens nockhöjd och regleras för att bibehålla byggnadsvolymen likt befintlig volym. Befintlig hisstopp säkerställs med en högsta totalhöjd. h8 [Högsta totalhöjd är 34.0 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens totalhöjd. h9 [Högsta totalhöjd är 37.5 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens totalhöjd. h10 [Högsta totalhöjd är 39.0 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens totalhöjd. h11 [Högsta totalhöjd är 42.5 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens totalhöjd. h12 [Högsta totalhöjd är 45.3 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen reglerar totalhöjd för tillkommande länkbyggnad i syfte att byggnaden ska anpassa sig till de befintliga byggnadernas skala. h13 [Högsta totalhöjd är 49.5 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på den befintliga byggandens totalhöjd. h14 [Högsta totalhöjd på gårdsbjälklag är 35,2 meter över angivet nollplan. Lanternin får uppföras på gård med en högsta totalhöjd om 37 meter över angivet nollplan.] Motiv: Bestämmelsen är baserad på befintlig höjd för gårdsbjälklag samt att möjliggöra lanterniner på gård. t1 [Tunnelreservat för tunnelbana.] Motiv: Säkerställer befintligt tunnelreservat för tunnelbana. t2 [Tunnelreservat för tunnelbana. (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns)] Motiv: Säkerställer befintligt tunnelreservat för tunnelbana. r1 [Byggnad får inte rivas.] Motiv: Säkerställer att befintliga byggnader inte får rivas då den har höga kulturhistoriska värden. r2 [Portik får inte rivas.] Motiv: Syftar till att säkerställa att portiken inte rivs då den har ett högt kulturhistoriskt värde. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 14 (41) q1 [Portik och pardörr i trä ska bevaras.] Motiv: Syftet är att bevara den ursprungliga portiken och dörrparet. q2 [Byggnadens takutformning med flackt sadeltak utan takkupor mot gata och mansardtak med takkupor mot gård ska bevaras. Huvudtrapphus ska bevaras inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa, handledare i trä och glasat pardörrsparti.] Motiv: Syftet är att bevara byggnadens takutformning, fasad och detaljer både exteriört och interiört som är viktiga för det kulturhistoriska värdet. q3 Fasad mot gata inklusive äldre kopplade fönster ska bevaras. Putsad brandgavel utan fönster ska bevaras. Gårdsfasad och fönster som inte sammankopplas med tillkommande byggrätt ska bevaras. Fönsteraxel närmast söder om tillkommande byggrätt undantas bevarande. Huvudtrapphus ska bevaras, inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa och äldre trapphusfönster. Ursprungliga källarvalv och källartrappa ska bevaras.] Motiv: Syftet är att bevara byggnadens fasad och detaljer både exteriört och interiört som är viktiga för det kulturhistoriska värdet. q4 [Fasad mot gata ovan bottenvåning inklusive fönster ska bevaras. Fasad och fönster mot gård ska bevaras. Trapphusfasad och fönster som inte sammankopplas med tillkommande byggrätt bevaras. Huvudtrapphus ska bevaras, inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa, kakelbröstning, handledare i svart smide och glasade pardörrar.] Motiv: Syftet är att bevara byggnadens fasad och detaljer som är viktiga för det kulturhistoriska värdet. Utfartsförbud [Utfartsförbud mot Götgatan] Motiv: Säkerställer utfartsförbud mot Götgatan. f1 [Takkupor får uppföras till ett maxantal om sex stycken kupor mot Götgatan i öster och fem stycken kupor mot gård i väster. Varje kupa får vara högst 1,5 meter bred och ska placeras indragna minst 1,0 meter från takfot. Kupornas tak ska utformas i samma material och kulör som taket i övrigt.] Motiv: Möjliggör takkupor mot Götgatan samt mot gård och begränsar dessa i utbredning och antal med hänsyn till den befintliga byggnadens kulturhistoriska värde. f2 [Takkupor får uppföras mot Repslagargatan till en högsta totalhöjd om 50,9 meter över angivet nollplan. Takkupor får ej placeras närmare än 0,8 meter från fastighetsgräns. Takkuporna får 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 15 (41) vara sammanbyggda och bilda en förlängd takkupa. Material och kulör ska utföras som taket i övrigt.] Motiv: Möjliggör en längre sammanbyggd takkupa mot Repslagargatan längsmed hela taket. Begränsar takkupans höjd och säkerställer att material och kulör utförs likt omgivande byggnader. f3 [Fasad ska utföras i ljus puts utan skarvar och tak ska utformas med svart plåt. Fönster ska placeras symmetriskt och utformas med tunna profiler. Takfotshöjd ska anpassas till intilliggande byggnad i öster.] Motiv: Syftet är att hålla en god och hög arkitektonisk kvalitet och att den nya länkbyggnaden ska inordnas och anpassas till befintliga byggnader. b1 [Lägsta nivå för schaktning är 16.0 meter över nollplanet. (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns)] Motiv: Bekräftar befintlig begränsning gällande schaktning. k1 [Taktäckning ska utföras i skivtäckt mörk plåt. Fasad mot gata ska utföras med slätputsad fasad med enkel klassicistisk dekor och markerad takfot. Fönster mot gata ovanför bottenvåning ska utformas i trä med kopplade bågar och tvåluftsfönster med spröjsad ytterbåge. Ytterdörr ska utformas lika befintlig avseende material, utförande och detaljering. Ändring av interiör ska utföras med särskild hänsyn till bevarade äldre rum, dörrar, golv, snickerier och takstuckatur.] Motiv: Säkerställer takets material och kulör i utifrån byggnadens kulturhistoriska värden. Bestämmelsen skyddar och bevarar byggnadens kulturhistoriskt värdefulla exteriöra delar. Syftar till att hänsyn ska tas till byggnadens inre kulturhistoriska värde vid förändringar. k2 [Taktäckning ska utföras i skivtäckt mörk plåt. Ändring av fönsteraxel närmast söder om tillkommande byggrätt ska utföras med särskild hänsyn till befintlig fönsterutformning. Ändring av fasad som sammankopplas med tillkommande byggrätt ska utföras varsamt. Mot tillkommande byggrätt får högst tre håltagningar utföras genom förlängning av befintliga fönsteröppningar. Fasad och blinderingar ska utföras i puts lika befintlig. Ändring av övriga fönster utförs med särskild hänsyn till befintliga fönsternischer och fönsterbänkar. Befintliga fönster bibehålls i inflyttat läge. Ändring av interiör ska utföras med särskild hänsyn till bevarade äldre rum, dörrar, golv, snickerier och takstuckatur.] Motiv: Säkerställer takets material och kulör i utifrån byggnadens kulturhistoriska värden. Bestämmelsen skyddar och bevarar 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 16 (41) byggnadens kulturhistoriskt värdefulla exteriöra delar vid sammanbyggnad av ny länkbyggnad. Syftar till att hänsyn ska tas till byggnadens inre kulturhistoriska värde vid förändringar. k3 [Taktäckning ska utföras i mörk plåt. Ändring av gatufasadens bottenvåning, genom tillägg av entréer, får utföras. Högst sex håltagningar får utföras genom förlängning av befintliga fönsteröppningar. Utöver detta får ytterligare en håltagning utföras till en största bredd om 3,8 meter där entré markeras med breddad stenomfattning och rak överkant. Ändring av fasad som sammankopplas med tillkommande byggrätt ska utföras varsamt. Mot tillkommande byggrätt får högst en ny håltagning, utformad med särskild hänsyn till befintlig kakelbröstning, utföras. Fasad och blinderingar ska utföras i puts lika befintlig. Ändring av fönster utförs med särskild hänsyn till befintliga fönsternischer och fönsterbänkar. Befintliga fönster bibehålls i inflyttat läge. Nya fönster i brandgavel ska utföras i trä och placeras symmetriskt med maximalt fem fönster per våning i tre våningar. Fönster ska placeras centrerat på gaveln och minst 3,5 meter från hörn. Entrédörr till huvudtrapphus ska utformas lika befintlig avseende material, utförande och detaljering. Ändring av interiör ska utföras med särskild hänsyn till äldre bröstning i glaserat tegel, fönsterbänkar i marmor och äldre klinkergolv.] Motiv: Säkerställer takets material och kulör i utifrån byggnadens kulturhistoriska värden. Möjliggör nya entréer genom förlängning av befintliga fönster samt en ny huvudentré mot gata och att hänsyn tas till den befintliga byggnadens kulturhistoriska värde. Bestämmelsen skyddar och bevarar även byggnadens kulturhistoriskt värdefulla exteriöra delar vid sammanbyggnad av ny länkbyggnad. Möjliggör nya fönster i brandgavel och att hänsyn tas till den befintliga byggnadens kulturhistoriska värde. Syftar till att hänsyn ska tas till byggnadens inre kulturhistoriska värde vid förändringar. Generell bestämmelse [Bygglov krävs för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med skydds- och varsamhetsbestämmelser, exteriört och interiört.] Motiv: För de delar i kvarteret som har skydds- och varsamhetsbestämmelser gäller utökad lovplikt i syfte att ge möjlighet till stöd, diskussion och kontroll av underhåll och ändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att delar med höga kulturhistoriska värden inte förvanskas 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 17 (41) Genomförandefrågor Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheten Västergötland 21, som ägs av en privat aktör samt del av fastigheten Södermalm 7:87 som ägs av Stockholms stad. Rättigheter Inom planområdet finns en rättighet för tunnelbana som löper diagonalt över planområdet. Rättigheten fortsätter att gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner helt upphör att gälla inom planområdet. Det innebär att P2001-15050, Pl-4200A och Pl-7280 upphör att gälla inom planområdet. Förändrad fastighetsindelning För planens genomförande krävs ingen fastighetsbildning. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Fastigheten är idag ansluten till det befintliga ledningsnätet för den tekniska försörjningen. Det gäller vatten, avlopp, dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Utbyggnad allmän plats Inga ändringar föreslås i den del av detaljplanen som omfattar allmän plats med markanvändningen gata. Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheterna är ansluten till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 18 (41) Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Staden ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande tomträttsfastigheter. Byggaktör ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter med äganderätt. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Inga kostnader för genomförandet bedöms uppstå till följd av planläggning för staden. Planavgift Planavtal har tecknats med fastighetsägaren för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplan. Ersättningsanspråk Ersättning utgår inte som följd av rivningsförbud, skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Avtal upprättas mellan fastighetsägaren och staden innan detaljplanen går till antagande. Drift allmän plats Trafikkontoret i Stockholm stad ansvarar för drift av anläggningar inom allmän platsmark med användningen GATA. Drift vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall ansvarar för drift av vatten- och avloppsanläggningar i koppling till området. Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen upprättas med standardförfarande. Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Samråd januari 2026 – februari 2026 Granskning oktober – november 2026 Antagande februari 2027 Laga kraft, tidigast mars 2027 Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov och eventuella marklov. Byggaktören ansvarar för och bekostar uppförande, drift och skötsel av bebyggelse, anläggningar och utemiljöer på kvartersmark. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 19 (41) Kulturvärden Rivningsförbud Befintliga byggnader inom fastigheten Västergötland 21 får inte rivas. Även befintlig portik mot Götgatan har rivningsförbud. Planbestämmelse om rivningsförbud (r1 och r2) finns på plankartan. Bevarandekrav Plankartan har skydds- och varsamhetsbestämmelser för befintlig bebyggelse. Ändrad lovplikt Bygglov krävs även för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med skydds- och varsamhetsbestämmelser, exteriört och interiört. Planeringsunderlag Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning (TAM Group, 2025) - Brandtekniskt utlåtande (Brandkonsulten, 2025) - Dagvatten- och skyfallsutredning (WSP, 2025) - Kulturmiljöanalys (Tengbom, 2025) - Kulturhistorisk konsekvensanalys (Tengbom, 2025) - Dagsljusutredning (Fojab, 2025) Övrigt underlag - Solstudier (Fojab, 2025) Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Gällande plan P2001-15050 fick laga kraft 2003. Planen medger bostäder, kontor, handel och vård i gathusen mot Götgatan samt handel och kontor i byggnader på gård och mot Repslagargatan. Befintlig bebyggelse är belagd med rivningsförbud och skyddsbestämmelser. Ingen genomförandetid återstår. I en mindre del av planområdet som omfattar Götgatan finns gällande plan Pl 7280 (laga kraft 1981) och Pl 4200A (laga kraft 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 20 (41) 1954). Inom aktuellt område medges gatumark och genomförandetiden har gått ut. Översiktsplan Planområdet är beläget på Södermalm, nära Slussen, som är en centrumnod av betydelse för kollektivtrafik och stadsliv och är under utveckling. Fastighetens närhet till Slussen och Götgatan gör att det är av vikt hur den förvaltas för att bidra till stadsmiljön. Stadsbyggnadsmålet en god offentlig miljö är viktigt att beakta under planprocessen. Målet att stärka stadens attraktionskraft är också relevant för planen, där kulturmiljön i området bör nyttjas som en resurs att åstadkomma intressanta och identitetsstarka miljöer. Byggnadsordningen Kvarteret är en del i stenstaden, där ny bebyggelse enligt byggnadsordningen ska utformas så att stenstadens blandning av bostäder och verksamheter tas tillvara och utvecklas. Omvandling av befintliga lokaler i bottenvåningarna till bostäder ska undvikas. Nya byggnader ska utformas utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Kommunala beslut i övrigt Vid beslut om start-PM den 12 december 2024 beslutade stadsbyggnadsnämnden att planförslaget skulle redovisas för nämnd innan den skickades ut på samråd. Nämnden godkände redovisning innan samråd den 6 november 2025 § 22. Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården avseende Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. Planområdet ligger även inom riksintresseområde gällande hindersfritt område avseende Bromma flygplats samt inom Försvarsmaktens påverkansområde för väderradar. Stadsplanestrukturen vid Götgatan kan härledas till 1600-talet med bevarad gatusträckning och en gatubredd om 10-12 meter och delvis omgiven av äldre bebyggelse. Miljökvalitetsnormer Luft Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde mellan 24 – 30 μg/m³, miljökvalitetsnormen är att klara 60 μg/m³ i dygnsmedelvärde. För PM10 är årsmedelvärdet 10 – 15 μg/m³ och 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 21 (41) miljökvalitetsnormen att klara är 40 μg/m³ i årsmedelvärde. Det innebär att miljökvalitetsnormer för luft inte överstigs. Vatten Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren-Riddarfjärden (SE 658020-162623) för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Enligt VISS november 2025 har Mälaren-Riddarfjärden otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för Mälaren-Riddarfjärden är måttlig ekologisk status till 2027 och god kemisk ytvattenstatus till 2027. Undantag och tidsfrister från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Mälaren- Riddarfjärden beslutades år 2023. Inga åtgärder föreslås specifikt inom planområdet. Miljö Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Platsen är idag hårdgjord. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från både Götgatan och Repslagargatan. Ljudnivån är enligt stadens bullerkartering mellan 55-60 dBA ekvivalent ljudnivå vid befintliga fasader mot både Götgatan och Repslagargatan. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 22 (41) Bullerkarta över befintlig situation för väg och tåg, 2m ekvivalent ljudnivå från 2022, aktuellt planområde i röd ruta Risk för översvämning Skyfallsmodellering för Stockholms stad visar inte på någon omfattande översvämningsrisk eller instängda områden vid ett kraftigt skyfall. Skyfall vid 100-årsregn max vattendjup, aktuell fastighet markerat med rött Förorenad mark Inom planområdet har det tidigare funnits verksamheter som använt ämnen med risk för spridning av förorening. Enligt Länsstyrelsens EBH-stöd är denna klassad till riskklass 4 – liten risk. Länsstyrelsen bedömer detta vara verksamhet där hantering av lösningsmedel och petroleumprodukter varit aktuell. Norr om planområdet har det dessutom funnits en före detta textilindustri. Det finns sedan ett antal ej riskklassade verksamheter öster om och söder om av planområdet. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 23 (41) Luften i byggnaden samt porluften under betonggolv har undersökts inom fastigheten Västergötland 21. Genom detta har en översiktlig bedömning av föroreningssituationen tagits fram baserat på föroreningar associerade till klorerade lösningsmedel och petroleumprodukter. Resultaten visar på halter av lösningsmedel och petroleumprodukter men halterna underskrider aktuella riktvärden och även för de beräknade gränsvärden för inomhusluft och porgas. Geotekniska förhållanden Enligt stadens kartläggning av grundläggningsförhållanden ligger fastigheten inom ett område som består av fyllnadsmassor och isälvsediment. Området har varit en del av centrala staden under lång tid varför fyllnadsmassornas ursprung är oklar. Kulturmiljö Kvarterets historia sträcker sig tillbaka till 1600-talet, då gatunätet längs med Götgatan anlades och bebyggdes med stenhuskvarter. Dagens bebyggelse i kvarteret är uppförd under olika perioder och representerar olika tidsskeden, där den klassiska stenstaden och den industriella staden är de mest framträdande. I samband med planarbetet har en kulturmiljöanalys (Tengbom, 2025) tagits fram som beskriver kvarteret och redovisar de värdebärande karaktärsdragen exteriört och interiört. Indelning av fastighetens olika typer av bebyggelse. Bild: Tengbom Portiken mot Götgatan Mot Götgatan finns en portik som uppfördes under perioden mellan 1650-tal – 1750-tal och dess funktion är en rest av en äldre muromgärdad trädgårdsanläggning. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 24 (41) Värdebärande karaktärsdrag Stadsmiljö och exteriör • Hög äldre putsad 1600-1700-talsportik som sammanlänkar byggnaderna mot Götgatan och fungerar som entré till den inre gårdsmiljön/gallerian. • Klassicistiskt formspråk med pilasteromgärdad valvbåge, tympanongavel med avslutande dekorationer i form av klot på enkla baser. • Bevarad äldre pardörr i trä. Hus 1 mot Götgatan Den lägre byggnaden mot Götgatan uppfördes på 1830-talet och byggdes på med en våning på 1860-talet. Byggnaden representerar Foto 1885, fotograf Kasper salin. det tidig 1800-talets småskaliga stadsutveckling. I samband med Källa: Stadsmuseet ombyggnationen på 1860-talet fick byggnaden sitt flacka sadeltak och fasader i avskalad klassicism. Byggnaden har inhyst ett bageri. Den lägre byggnaden (hus 1) mot Götgatan. Foto: Tengbom Värdebärande karaktärsdrag Stadsmiljö och exteriör: • Bevarad äldre stadsskala i två plan som underordnar sig intilliggande byggnader, synliggör karaktärsskapande brandgavlar och möjliggör siktlinjer mot bakomliggande gårdsbebyggelse. • Långsträckt, horisontellt betonad byggnadsvolym med symmetriskt arrangerade fönsteraxlar. • Enkelt formspråk med låg sockel, slätputsade fasader med enkel klassicistisk dekor, markerad takfot, plåttäckt sadeltak och plåttäckta skorstenar. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 25 (41) • Huvudentréns enkla naturstensomfattning och bevarad äldre pardörr i trä med överljusfönster. Bevarat ursprungligt mansardtak i svartmålad plåt mot gården. Interiör: • Bottenvåning med bevarade delar av den ursprungliga entréhallen med ursprunglig/äldre ytterdörr med överljusfönster, äldre glasat pardörrsparti med spröjs och ovanförliggande bågformat spröjsat överljusfönster, ursprungligt kalkstensgolv, ursprunglig kalkstenstrappa, handledare i trä. • Våning 1 tr, med äldre fönsteromfattningar och fönsternischer med släta paneler mot gatan. Kopplade fönster med två spröjsade lufter i den yttre bågen enligt äldre förlaga. • Rum på våning 1 tr med bevarad äldre karaktär: pardörrar med speglar, profilerade dörrfoder, höga profilerade golvsocklar, brädgolv med fris, profilerade takstucklister. Hus 2 mot Götgatan Den södra högre byggnaden mot Götgatan uppfördes under tidigt 1870-tal i fyra våningar med underliggande källare. Arkitekturen präglas av en för 1870- och 80-talen tidstypisk nyrenässans med symmetrisk fasaduppbyggnad, kvaderrusticerad bottenvåning med pilasteromgärdad portik, slätputsade fasader med enkel klassicistisk dekor och plåttäckt sadeltak. Hus 2 mot Götgatan Ursprunglig entré Foto: Tengbom Foto: Tengbom 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 26 (41) Värdebärande karaktärsdrag Stadsmiljö och exteriör: • Byggnad i fyra våningar som inordnar sig i den klassiska stenstadens byggnadsskala. • Karaktärsskapande brandgavel mot Götgatan. • Enkelt klassicerande formspråk med kvaderrusticerad sockelvåning, ovanförliggande slätputsade fasader med klassicerande detaljer och markerad takfot. • Huvudentrén klassicerande portal och bevarad äldre pardörr i trä. • Bevarade äldre kopplade fönster med korspost och fyra lufter. • Enkel, slätputsad gårdsfasad med utskjutande trapphus. Interiör: • Källare med bevarad äldre stomme, muröppningar, tunnvalv och källartrappa med plansteg i kalksten. Bottenvåning: • Bottenvåning med bevarade delar av den ursprungliga entréhallens planlösning med ursprunglig ytterdörr och kalkstensgolv. • Kopplade fönster på våning 1-3 tr med spanjolett, fönsterbänk i trä och profilerade fönsterfoder. Fönstersmygpaneler med speglar eller släta paneler. • Rum på våning 1-3 tr med bevarad äldre karaktär: pardörrar med speglar, glasad pardörr mot trapphus/vilplan, profilerade dörrfoder, höga profilerade golvsocklar, brädgolv med fris samt profilerade takstucklister. • Trapphus med vilplan och plansteg i kalksten, valvformade fönsteröppningar med putsade nischer, fönsterbänkar i trä, dekorativt spröjsade ytterbågar, handledare i trä. Hus 3 mot Repslagargatan I början av 1920-talet förvärvades de två fastigheterna mot Götgatan (hus 1 och 2) samt bakomliggande fastigheter mot Repslagaregatan av Kooperativa förbundet (KF). Fastigheterna slogs samman och Västergötland 21 tillskapades. Syftet var att uppföra en ny modern industribyggnad för bageriverksamhet. De två byggnaderna mot Götgatan bevarades och integrerades i verksamheten. Hus 3 mot Repslagargatan uppfördes på 1920-talet och bestod av tre huvudplan, vindsplan och källarplan samt en gårdsöverbyggnad med lanternin. På 1930-talet genomfördes större om- och tillbyggnader mot gården. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 27 (41) Värdebärande karaktärsdrag Stadsmiljö och exteriör: • 1920-talets byggnadsvolym i fyra våningar som inordnar sig i den klassiska stenstadens byggnadsskala. • Formspråk i tidstypisk 1920-talsklassicism med putsade fasader, symmetriska fönsteraxlar, naturstensdetaljer kring entréer, valvformade fönster i bottenvåningen, höga spröjsade fönster i de två ursprungliga bagerilokalerna och lägre, spröjsade fönster i den tidigare mjölvinden vån 3 tr. • Trapphusflygel mot gården med ursprungligt entréparti med ekdörr och pilasteromfattning samt bröstning i natursten. Karaktärsskapande tempelgavel. • 1930-talets industritillbyggnad mot gården med putsade fasader och sammanhängande fönsterpartier i långa rader. Byggnaden mot Repslagatgatan. Foto: SBK Interiör: • Bevarat trapphus från 1920-talet med hög bröstning i kakel som följer med in i fönstersmygarna. Handledare i svart smide, vilplan och trappsteg i kalksten. Glasade pardörrar i ek. Kopplade, spröjsade fönster med spanjolett, fönsterbänk i kalksten. Industrihiss och våningsplansdörrar i stål. • Bevarat trapphus från 1930-talet med vilplan och plansteg i terrazzo, handledare i svart smide, wc-dörrar i ek och våningsplandörrar i stål. Bevarad industrihiss med ståldörrar. • Bevarad hög bröstning i glaserat tegel (ofta senare övermålat) längs ytterväggar och fönsternischer på byggnadens tre ursprungliga huvudvåningar (byggnaden från 1920-talet). 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 28 (41) • Fönsternischer med vinklad marmorbänkskiva och bevarat äldre klinkergolv (byggnaden från 1920-talet). • Bevarade kopplade, ospröjsade 1930-talsfönster med spanjolett, putsad fönsternisch och vinklad marmorbänkskiva (byggnaden från 1930-talet). Senare förändringar Från 1950-talet och framåt har en rad förändringar och ombyggnader inom fastigheten gjorts. Kring 2002 och 2003 byggdes kvarteret om till en galleria med nya och större butikslokaler, glastäckning av innergården och ny entrépassage från Götgatan. Värdebärande karaktärsdrag Gårdsmiljön • Ovanför gårdsbjälklaget öppet gårdsrum med omgivande byggnader i tidstypisk utformning som representanter för kvarterets historiska utveckling. Fornlämningar Västergötland 21 ligger inom ett fornlämningsområde som omfattar stora delar av Stockholms innerstad och angränsande vattenområden, stadslager L2015:7789 (RAÄ Stockholm 103:1). Inom området kan kulturlager från medeltid och 1600-tal påträffas. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950). Omfattar arbetsföretaget ingrepp i mark eller vatten ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen enligt 2 kap. 12 § kulturmiljölagen. Information om fornlämning finns på plankartan. Stadsmuseets klassificering Fastigheten inventerades av Stadsmuseet 1979. Byggnaderna närmast Götgatan är markerad med grönt på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Det betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Byggnaden mot Repslagargatan är markerad med gult, vilket betyder att byggnaden har en positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Inför samråd har en kombinerad kulturmiljöanalys och antikvarisk förundersökning tagits fram. Utredningen förespråkar en grön klassning av hela kvarteret. Stadsmuseet delar denna bedömning. Fysisk miljö Kvarteret har en två – fyra-våningsskala mot Götgatan, och en fyravåningsskala mot Repslagargatan. Bottenvåningen innefattar 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 29 (41) galleria, som löper genom fastigheten och kan nås både från Götgatan och Repslagargatan. Sociala förhållanden Götgatan är ett av Stockholms innerstads mest centrala urbana stråk med en rik blandning av bostäder, arbetsplatser, butiker, restauranger och service vilket ger ett varierat stadsliv. Förslagets länkbyggnad kopplas till den befintliga gatubyggnadens huvudentré mot Götgatan. Mot Repslagargatan föreslås flera entréer öppnas upp till den kommersiella bottenvåningens lokaler, vilket möjliggör nya flöden genom kvarteret. De nya entréerna och verksamheter i bottenvåningen annonseras i gatubilden och bidrar till att stärka Repslagargatans urbana karaktär. Teknik Planområdet är försett med all teknisk försörjning som vatten, avlopp, fjärrvärme och el. Service Planområdet ligger centralt på Södermalm med närhet till både kommersiell och offentlig service. Trafik Planområdet ligger centralt i Stockholms innerstad i direkt anslutning till Götgatans gångstråk och nära tunnelbanestationerna Slussen och Medborgarplatsen. Det innebär goda förutsättningar att nå planområdet till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Götgatan är tillgänglig för cykeltrafik och på Repslagargatan finns cykelbana markerad i båda riktningarna. För verksamma inom kvarteret finns cirka 50 cykelparkeringsplatser i källarplan som nås via lasthissen vid Repslagargatan. Hela fastigheten försörjs av ett gemensamt lastfar som nås via Repslagargatan. Här sker samtliga leveranser till de kommersiella lokalerna. I lastfaret ryms avfallshantering för hushållssopor och kylt soprum för matavfall. Ytterligare miljörum för sortering av wellpapp och övrig avfallssortering finns i källaren med direktaccess från lasthissen. Bilparkering saknas i fastigheten. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 30 (41) Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § i miljöbedömningsförordningen. Detaljplanen innebär viss påverkan på kulturvärden, men bevarar bebyggelsen inom kvarteret genom rivningsförbud, skydds- och verksamhetsbestämmelser. Nya entrépartier mot Repslagargatan bedöms ge förbättrad tillgänglighet och funktion utan att byggnadens historiska uttryck går förlorat. Nya fönster på brandgaveln mot Götgatan tillåts men bedöms inte påverka kulturvärden märkbart. Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Den tillkommande bebyggelsen ger endast marginell skuggspridning i ett redan tätbebyggt kvarter och medför inte överskridande av miljökvalitetsnormer för luft eller vatten. Dagvatten fördröjs lokalt och avleds via befintligt system utan tillförsel av föroreningar till Mälaren-Riddarfjärden, och skyfallsrisken hanteras genom anpassad byggnadskonstruktion och lokala åtgärder. Befintlig potentiell förorening i marken är låg och påverkar inte planens genomförande. Trafikbuller ligger under åtgärdsnivåer, vibrationsrisk saknas och översvämningsrisken är hanterbar utan påverkan på omgivningen. Förslaget bidrar dessutom positivt till social hållbarhet genom fler arbetsplatser, förbättrade flöden för gång- och cykeltrafik samt ökad upplevd trygghet, utan negativa effekter för barn, jämlikhet eller riksintressen. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Bostadsförsörjning Gällande detaljplan tillåter bostäder i de två husen mot Götgatan vilka idag endast inrymmer kontor, handel och lättare vård. Planförslaget ger fortsatt möjlighet att anordna bostäder i dessa hus. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 31 (41) Miljö Kulturhistoriskt värdefull miljö De föreslagna fysiska tilläggen består av en ny länkbyggnad på gården, nya entréer mot Repslagargatan, fönster på en brandgavel mot gården samt takkupor mot Repslagargatan och på ett av husen vid Götgatan. I samband med planarbetet har en kulturhistorisk konsekvensanalys (Tengbom, 2025) tagits fram. Den nya gårdsbyggnaden integreras varsamt med befintlig bebyggelse genom att bevara karaktäristiska gavlar och kulturhistoriska interiörer, trots att vissa fönsterfunktioner försvinner. Nya entréer och fönster på huset mot Repslagargatan bedöms bidra positivt till stadsmiljön och bevara byggnadens industriella karaktär. Takkupor mot Götgatan anses inordna sig i stadsmiljön och taklandskapet medans de takkupor kuporna mot gården och den långa sammanhängande takkupan mot Repslagargatan ger en negativ påverkan på taklandskapet och stadsmiljön, då dessa anses vara för omfattande och främmande för områdets karaktär. Stadsbyggnadskontorets samlade bedömning är att förslaget inordnar sig i stadsmiljön och som helhet innebär en god avvägning mellan olika intressen. Bild som visar föreslagna förändringar markerade i rött. Illustration: Fojab. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 32 (41) Nya takkupor på hus vid Götgatan Förslaget innebär att sex nya takkupor tillkommer mot gata och fem takkupor och hisstopp mot gård. Takkuporna föreslås placeras i takfallet och utformas med smäckra proportioner och att materialen ska vara lika befintligt tak. Från gatan och allmän plats bedöms takkuporna som tillägg som inordnar sig i taklandskapet och vara förenliga med byggandens kulturhistoriska värde. Bild som visar befintlig situation mot Götgatan samt föreslagna takkupor rosamarkerade. Illustrationer: Fojab. Mot gården framträder föreslagna takkupor som ett större tillägg i den befintliga byggnadens taklandskap. Det bredare gårdsrummet och det mindre avståndet mellan gårdsbjälklag och takfall gör att takkuporna upplevs som ett mer framträdande inslag i gårdsmiljön. I kombination med de från gården tydligt framträdande befintliga skorstens- och teknikhuvarna innebär tillkommande takkupor en markant ökning av antalet uppskjutande element i takfallet. Sammantaget bedöms föreslagna takkupor mot gatan inordna sig i stadsmiljön, taklandskapet och den befintliga byggnadsvolymen på ett medvetet sätt medan takkuporna mot gården bedöms medföra negativ påverkan på upplevelsen av taklandskapet och den befintliga byggnadsvolymen. Nya fönster på gårdshus med brandgavel mot Götgatan Föreslagna nya fönster innebär att den idag slutna gaveln ersätts av en uppglasad gavel och att karaktären av brandgavel försvinner. Den breda slutna gaveln, som i kombination med flackt sadeltak bryter stenstadens mer slanka byggnadsvolymer, får ett mer öppet 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 33 (41) uttryck. Utformningen avseende storlek, antal och placering skapar en medvetet avvägd balans mellan fönsteryta och murverkan. Föreslagen ändring bedöms vara positiv för stadsmiljön kring Götgatan. Ändringen bedöms inte påverka möjligheten att avläsa och uppleva 1930-talets industritillbyggnad. Föreslagna nya gårdsfönster bedöms vara förenliga med byggnadens kulturhistoriska värde. Fasaden mot Götgatan med förslagna fönster på gårdshusets brandgavel. Illustrationer: Fojab. Nya länkbyggnad på gården Den nya länkbyggnaden förbinder huset vid Repslagargatan med ett av husen vid Götgatan. Volym- och gestaltningsmässigt bedöms föreslagen ny gårdsbyggnad inordna sig i den befintliga stads- och gårdsmiljön. Länkbyggnaden får samma takfotshöjd som intilliggande hus mot Götgatan. De karaktärsbärande gavlarna bevaras. För de två byggnader som kopplas ihop innebär förslaget att delar av gårdsfasaderna byggs för. Fasaderna, trapphusen och fönstren bevaras så långt som möjligt och blir karaktärsskapande delar i den nya länkbyggnadens interiör. Möjligheten att avläsa och uppleva de befintliga byggnaderna som en del av gårdsmiljön bevaras men i reducerad form. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 34 (41) Föreslagna förändringar mot Repslagargatan Mot Repslagargatan föreslås nya entréer och en ny huvudentré i bottenvåningen samt en långsträckt takkupa längsmed hela takfallet. Förändringarna innebär ett nytt tidslager och möjliggör bland annat nya rörelser i området och en mer aktiv och levande bottenvåning vilket bedöms positivt. Öppningarna följer fasadens symmetri men skapar en ny rytm i byggnadens bottenvåning. Ändringen bedöms inte påverka möjligheten att avläsa och uppleva 1920-talets industritillbyggnad. Föreslagna nya entréer bedöms vara förenliga med byggnadens kulturhistoriska värde. Takkupans synlighet i Repslagargatans gaturum varierar beroende på var i gatumiljön man befinner sig. Att tillskapa sammanhängande taklyft i sadeltaket mot gatan innebär ett för den klassiska stenstaden och för den omgivande stadsmiljön främmande tillägg och bedöms medföra negativ påverkan på taklandskapet, gatumiljön och den övergripande stadsmiljön. Fasad mot Repslagargatan, befintlig situation. Illustration: Fojab. Förslaget med nya entréer mot Repslagargatan och en sammanhållen förlängd takkupa på taket. Illustration: Fojab Omgivningspåverkan, ljusförhållanden och lokalklimat Den föreslagna länkbyggnaden är placerad 4,5 meter från fastighetsgräns i söder. Avståndet från länkbyggnaden till gårdsfasaderna på fastigheterna Västergötland 19 och 20 är 13 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 35 (41) meter. Avståndet bedöms acceptabelt med hänsyn till kvarterets centrala läge och innerstadens kvartersstruktur. Sektioner västerut som visar befintlig situation samt med föreslagen länkbyggnad. Till vänster i bild ligger fastigheterna Västergötland 19 och 20. Bilder: Fojab. Bilderna ovan visar befintlig vy från gården (Västergötland 20) samt förändring med förslag på ny byggnad. Illustrationer: Fojab. Den tillkommande bebyggelsen ligger i fastighetens södra del vilket gör att merparten av den tillkommande skuggan hamnar på den egna gården inom Västergötland 21. Eftersom att fastigheten, inklusive de intilliggande fastigheterna är tätbebyggda så blir påverkan från tillkommande skugga liten. Problematik med insyn kan dock uppkomma på grund av närheten mellan varandra. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 36 (41) Skuggsituation under vårdagsjämning. Tillkommande skugga i rött. Källa: Fojab Skuggsituation under sommarsolståndet. Tillkommande skugga i rött. Källa: Fojab 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 37 (41) En dagsljusutredning har tagits fram i samband med planarbetet (Fojab, 2025) som har utrett tillgången till dagsljus för befintlig situation och med föreslagen förtätning. Utredningen visar att den planerade förtätningen kommer att påverka fastigheterna söder om planområdet. Mer specifikt de mittersta delarna av de norra fasaderna mot gården. De mest påverkade rummen är de som är belägna i mitten av fasaden mot gården, samt på våningsplan 1 och 2. Dessa rum kommer att uppleva en liten minskning i dagsljusfaktor, men minskningen medför inte att något rum hamnar under en dagsljusfaktor på 1 % (vilket för närvarande är minimikravet enligt BBR:s allmänna råd). Befintlig situation, norra fasaden (Västergötland 19 och 20) mot gården. Bild: Fojab, 2025 Resultat norra fasaden (Västergötland 19 och 20) mot gården med föreslagen förtätning på Västergötland 21. Bild: Fojab, 2025 Skillnad norra fasaden (Västergötland 19 och 20) mot gården med föreslagen förtätning på Västergötland 21. Bild: Fojab, 2025 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 38 (41) Miljökvalitetsnormer Luft Befintliga byggnader bevaras och tillägg tillåts i viss utsträckning. Bedömningen är att dessa förändringar inte påverkar luftkvalitén. Vatten Området är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren-Riddarfjärden för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs Mälaren-Riddarfjärden. Dagvatten från planområdet fördröjs inom fastigheten innan avledning sker till den kombinerade avloppsledningen. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i recipienten Strömmen via kulvert. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Hälsa och säkerhet Beräkning av omgivningsbuller De nivåer av trafikbuller som planområdet utsätts för är på sådana nivåer att inga åtgärder behöver vidtas för att det ska vara möjligt att uppföra bostäder. Platser inom innerstaden tidigare planlagda som bostad behålls alltid, om så möjligt, även om det inte planeras att byggas några bostäder inom överskådlig framtid. Dagvatten Detaljplanen innebär enbart påbyggnad på befintliga byggnader och ingen direkt ny exploatering. Därav bedöms det, i enlighet med Stockholms stads vägledning, att åtgärdsnivå för dagvatten inte behöver tillämpas. Planområdet har i dag ett instängt läge som efter genomförandet av detaljplanen kommer att bli två separata instängda områden, ett i norr och ett i söder. Eftersom omgivande bebyggelse och allmän platsmark inte förändras är det inte lämpligt att justera höjdsättningen eller ledningsnätet för att leda bort skyfallsvatten. Platsen är idag hårdgjord. Dagvattnet ska därför i första hand fördröjas inom planområdet tills det kan avledas via befintliga ledningar, och byggnadernas konstruktion ska anpassas till de vattennivåer som kan uppstå vid kraftiga regn. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 39 (41) Översvämningsrisker vid planerad situation. Instängda områden är markerade i rött, medan rinnvägarna är utmärkta med svarta pilar. Gröna rutor redovisar föreslagna extra regnbäddar. Källa: WSP Utredningen visar att det går att hantera dagvatten från delar av taken inom planområdet enligt stadens krav. Växtbäddar ska ta hand om vattnet från dessa ytor. De takytor som kan fördröja vatten behöver en total volym på 37 m³. Det uppfyller stadens krav på 36 m³ fördröjning (enligt 20 mm åtgärdsnivå). Idag är flödet 67 liter per sekund vid ett 10-årsregn. Med den nya bebyggelsen ökar flödet till 85 liter per sekund (med klimatfaktor 1,25). Men med de föreslagna åtgärderna minskar flödet till 56 liter per sekund, vilket minskar belastningen på ledningsnätet. En ny anslutningspunkt för dagvatten ska skapas vid Repslagargatan. Det innebär att dagvattnet leds till dagvattensystemet i stället för till spillvattensystemet. Beräkningar visar att föroreningsbelastningen minskar, vilket är bra för Strömmen. I den norra delen ska den nedsänkta ytan vid entrén omgärdas av en tröskel så att vatten från övriga takterrassen inte rinner ner. Marklutningen på den nedsänkta ytan ska anpassas så att vatten inte samlas mot entrén, och en invändig tröskel ska förhindra att vatten tränger in i byggnaden. Trösklarnas nivåer fastställs i kommande skeden utifrån takterrassens höjdsättning. I det södra instängda området ska byggnadens konstruktion anpassas till stående vattennivåer vid skyfall och nya brunnar anordnas för avvattning av takterrassen. Vid ett regndjup på 56 mm uppskattas det högsta vattendjupet till cirka 40 cm. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 40 (41) Förorenad mark Utifrån resultaten i markmiljöundersökningen (Iterio, 2025) bedöms det inte föreligga några miljö- eller hälsorisker för människor som idag visats inom fastigheten. Vidare bedömning är att uppmätta halter inte utgör några miljö- eller hälsorisker för den ändring av detaljplanen som nu för inom Västergötland 21. Vibrationer Det bedöms inte uppstå några risker sett till vibrationer i samband med genomförande av detaljplanen. Social hållbarhet Planförslaget bidrar till fler arbetsplatser i ett centralt läge på Södermalm. Det bidrar också till att stärka Götgatan som målpunkt och främja möten mellan människor. Detta genom en utveckling av fastigheten där rörelser genom kvarteret och inom fastigheten förbättras och nya ytor för centrumverksamhet tillskapas. Planförslaget bidrar också till att förbättra gatumiljön och den upplevda tryggheten på Repslagargatan genom att öppna upp fastigheten med flera entréer till lokaler som idag endast har entré in mot gallerian. Barn Planförslaget bedöms inte innebära några konsekvenser för barn. Jämlikhet Planförslaget har potential att bidra till fler arbetsplatser i ett centralt läge på Södermalm och främja möten mellan människor, vilket också främjar jämställdheten, med kapacitetsstark kollektivtrafik i nära anslutning till platsen. Riksintresse Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresse gällande hindersfritt område avseende Bromma flygplats eller Försvarsmaktens påverkansområde för väderradar. Riksintresse för kulturmiljövården avseende Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] bedöms enbart påverkas lite. Trafik Motortrafik Utökade ytor för kontor och handel kan innebära något ökade transporter till och från fastigheten. Förutsättningarna för angöring och lastning bedöms vara goda med hänsyn till det centrala läget. 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 41 (41) Gång- och cykeltrafik Förslagets länkbyggnad kopplas till den befintliga gatubyggnadens huvudentré mot Götgatan. Mot Repslagargatan föreslås flera entréer öppnas upp till den kommersiella bottenvåningens lokaler, vilket möjliggör nya flöden genom kvarteret. De nya entréerna annonseras i gatubilden och bidrar till att stärka Repslagargatans urbana karaktär. Tillgänglighet Förslagets länkbyggnad kopplas ihop med byggnaden mot Götgatan och angörs via dess tillgängliga entré. SLUT 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta samråd.pdf] PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. f Takkupor får uppföras mot Repslagargatan till en högsta 2 Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. totalhöjd om 50,9 meter över angivet nollplan. Takkupor får Endast angiven användning och utformning är tillåten. ej placeras närmare än 0,8 meter från fastighetsgräns. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet Takkuporna får vara sammanbyggda och bilda en förlängd inom respektive område. takkupa. Material och kulör ska utföras som taket i övrigt. GRÄNSBETECKNINGAR f Fasad ska utföras i ljus puts utan skarvar och tak ska 3 Planområdesgräns utformas med svart plåt. Fönster ska placeras symmetriskt och utformas med tunna profiler. Takfotshöjd ska anpassas Användningsgräns till intilliggande byggnad i öster. Egenskapsgräns Utförande Sekundär egenskapsgräns b Lägsta nivå för schaktning är 16.0 meter över nollplanet. 1 Får underskridas av tunnelreservat för tunnelbana. ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns) Allmän plats Varsamhet GATA Gata k Taktäckning ska utföras i skivtäckt mörk plåt. Fasad mot 1 gata ska utföras med slätputsad fasad med enkel Kvartersmark klassicistisk dekor och markerad takfot. Fönster mot gata B Bostäder ovanför bottenvåning ska utformas i trä med kopplade bågar och tvåluftsfönster med spröjsad ytterbåge. Ytterdörr C Centrum ska utformas lika befintlig avseende material, utförande och detaljering. Ändring av interiör ska utföras med särskild K Kontor hänsyn till bevarade äldre rum, dörrar, golv, snickerier och takstuckatur. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN k Taktäckning ska utföras i skivtäckt mörk plåt. Ändring av 2 PLATS fönsteraxel närmast söder om tillkommande byggrätt ska utföras med särskild hänsyn till befintlig fönsterutformning. Markreservat för allmännyttiga ändamål Ändring av fasad som sammankopplas med tillkommande t Tunnelreservat för tunnelbana under 16.0 meter över 1 byggrätt ska utföras varsamt. Mot tillkommande byggrätt angivet nollplan. får högst tre håltagningar utföras genom förlängning av G befintliga fönsteröppningar. Fasad och blinderingar ska h 10 A EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR utföras i puts lika befintlig. Ändring av övriga fönster utförs med särskild hänsyn till befintliga fönsternischer och T KVARTERSMARK h fönsterbänkar. Befintliga fönster bibehålls i inflyttat läge. 11 h A 4 t Byggnaders användning Ändring av interiör ska utföras med särskild hänsyn till 1 h 2 B C Bostäder får inte finnas i bottenvåning. bevarade äldre rum, dörrar, golv, snickerier och K takstuckatur. h 7 k Höjd på byggnadsverk k Taktäckning ska utföras i mörk plåt. Ändring av h 3 1 1 gatufasadens bottenvåning, genom tillägg av entréer, får r h Högsta nockhöjd är 40.0 meter över angivet nollplan. q 1 1 utföras. Högst sex håltagningar får utföras genom 2 h Högsta nockhöjd är 48.5 meter över angivet nollplan. b t 2 förlängning av befintliga fönsteröppningar. Utöver detta får 1 2 qr h Högsta nockhöjd är 52.5 meter över angivet nollplan. ytterligare en håltagning utföras till en största bredd om 3,8 r KC 1 2 3 meter där entré markeras med breddad stenomfattning och q h Högsta nockhöjd är 54.5 meter över angivet nollplan. k 1 4 4 rak överkant. Ändring av fasad som sammankopplas med 3 h Högsta nockhöjd är 55.0 meter över angivet nollplan. h C 5 tillkommande byggrätt ska utföras varsamt. Mot 14 K B h Högsta nockhöjd är 48.5 meter över angivet nollplan. tillkommande byggrätt får högst en ny håltagning, utformad 6 Därutöver får hisstopp uppföras med en högsta totalhöjd med särskild hänsyn till befintlig kakelbröstning, utföras. f h h f k 2 om 48.8 meter över angivet nollplan. Fasad och blinderingar ska utföras i puts lika befintlig. 3 12 1 h 6 5 h 13 q 3 r 1 h 7 Högsta nockhöjd är 52.5 meter över angivet nollplan. f Ä ö n n d s r t i e n r g n i a s v c h fö e n r s o t c e h r u fö tf n ö s r t s e r m b e ä d n k s a ä r r . s B k e ild fi n h t ä lig n a s y f n ö n ti s ll t e b r efintliga Därutöver får hisstopp uppföras med en högsta totalhöjd h \12:1\ 8 om 55.0 meter över angivet nollplan. bibehålls i inflyttat läge. Nya fönster i brandgavel ska h utföras i trä och placeras symmetriskt med maximalt fem 9 h Högsta totalhöjd är 34.0 meter över angivet nollplan. 8 fönster per våning i tre våningar. Fönster ska placeras f h 2 3 h Högsta totalhöjd är 37.5 meter över angivet nollplan. centrerat på gaveln och minst 3,5 meter från hörn. 9 Entrédörr till huvudtrapphus ska utformas lika befintlig h Högsta totalhöjd är 39.0 meter över angivet nollplan. 10 avseende material, utförande och detaljering. Ändring av h Högsta totalhöjd är 42.5 meter över angivet nollplan. 11 interiör ska utföras med särskild hänsyn till äldre bröstning i h Högsta totalhöjd är 45.3 meter över angivet nollplan. glaserat tegel, fönsterbänkar i marmor och äldre 12 klinkergolv. h Högsta totalhöjd är 49.5 meter över angivet nollplan. 13 h Högsta totalhöjd på gårdsbjälklag är 35.2 meter över Ändrad lovplikt 14 angivet nollplan. Lanternin får uppföras på gård med en Bygglov krävs även för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med högsta totalhöjd om 37 meter över angivet nollplan. skydds- och varsamhetsbestämmelser, exteriört och interiört. Markreservat för allmännyttiga ändamål Genomförandetid t Tunnelreservat för tunnelbana under 16.0 meter över 2 angivet nollplan. (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns) Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. laga kraft. Rivningsförbud r Byggnad får inte rivas. 1 r Portik får inte rivas. 2 Skydd av kulturvärden q Portik och pardörr i trä ska bevaras. 1 q Byggnadens takutformning med flackt sadeltak utan 2 takkupor mot gata och mansardtak med takkupor mot gård ska bevaras. Huvudtrapphus ska bevaras inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa, handledare i trä och glasat pardörrsparti. GRUNDKARTA q Fasad mot gata inklusive äldre kopplade fönster ska 3 bevaras. Putsad brandgavel utan fönster ska bevaras. Kvarter enligt detaljplan, Gårdsfasad och fönster som inte sammankopplas med Allmän plats-gräns tillkommande byggrätt ska bevaras. Fönsteraxel närmast Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns söder om tillkommande byggrätt undantas bevarande. Fastighetsområdesgräns) Huvudtrapphus ska bevaras, inklusive kalkstensgolv, Fastighetsutrymmesgräns 3D kalkstenstrappa och äldre trapphusfönster. Ursprungliga 2, 1:2Fastighetsbeteckning källarvalv och källartrappa ska bevaras. \ 2 \ Fastighetsbeteckning 3D q Fasad mot gata ovan bottenvåning inklusive fönster ska ga:1 alt (ga:1G)emensamhetsanläggning 4 bevaras. Fasad och fönster mot gård ska bevaras. Servitutsområde Trapphusfasad och fönster som inte sammankopplas med Ledningsrättsområde tillkommande byggrätt bevaras. Huvudtrapphus ska Byggnad bevaras, inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa, Väg/gångbanekant kakelbröstning, handledare i svart smide och glasade Staket pardörrar. Mur Träd Stängsel, utfart och annan utgång Markhöjd Utfartsförbud Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan och RH2000 i höjd. Utformning Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Aktualitetsdatum 2025-11-14 f 1 Takkupor får uppföras till ett maxantal om sex stycken kupor mot Götgatan i öster och fem stycken kupor mot gård Jenny Selin i väster. Varje kupa får vara högst 1,5 meter bred och ska kartingenjör placeras indragna minst 1,0 meter från takfot. Kupornas tak ska utformas i samma material och kulör som taket i övrigt. kliW araS :daC UPPLYSNINGAR Planen består av: -plankarta med bestämmelser Till planen hör: -planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. Planområdet ligger inom fornlämning Stockholm 103:1 där lämningar från medeltid och 1600-tal kan förväntas. Omfattar arbetsföretaget ingrepp i mark eller vatten ska särskilt tillstånd sökas hos Länsstyrelsen enligt 2 kap. 12:§ kulturmiljölagen (1988:950). SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för fastigheten Västergötland 21 och del av fastigheten Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor NORR Planavdelningen 2025-12-19 Wil li a m S t e p p Mats Jakobsson tf planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av 0 25m Laga kraft Skala 1:500, utskriftsformat A1 S-Dp 2024-13114 41131-4202 rnD ,91-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,ppetS mailliW - tnemukod tnäkdoG --- [Kulturmiljöanalys.pdf] KULTURMILJÖANALYS - VÄSTERGÖTLAND 21, SÖDERMALM, STOCKHOLM TENGBOM 2025-07-09 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPLÄGG AVGRÄNSNING KULTURMILJÖINTRESSEN, LAGRUM OCH DP Nationella kulturmiljöintressen Miljöbalken Kommunala kulturmiljöintressen Plan- och bygglagen Gällande detaljplan HISTORIK Den äldre stenstaden Den klassiska stenstaden Den industriella staden Den postindustriella staden Sammanställning tidslager NULÄGESBESKRIVNING/ KARAKTÄRISERING Stadsmiljö Exteriörer/Interiörer KULTURHISTORISK VÄRDERING Kulturhistoriska kärnvärden Sammanställning - kulturhistorisk värdering Värdebärande karaktärsdrag KÄNSLIG- TÅLIGHETSANALYS KULTURHISTORISKA RIKTLINJER INFÖR PLANARBETET KÄLLFÖRTECKNING UPPDRAGSGIVARE: SEB Trygg Liv/TAM UPPDRAGSANSVARIG: Anna Krus, byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig kulturvärden - K, Tengbom. Tengbomgruppen ab Hälsingegatan 49 Box 1230 111 82 Stockholm telefon: 08-412 52 00 www.tengbom.se 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AVGRÄNSNING Kulturmiljöanalysen omfattar fastigheten Västergötland 21 och omgivande stadsmiljö. Fokus ligger på fastighetens tre huvudbyggnader och deras funktion som källa till kunskap om olika tidsskeden i stadsutvecklingen och som miljöskapande funktion i omgivande gatumiljöer. HUS 1 HUS 3 HUS 2 Baskarta, Lantmäteriets digitala karttjänst. Baskarta, Lantmäteriets digitala karttjänst. VÄSTERGÖTLAND 21 VÄSTERGÖTLAND 21 FASTIGHETENS TRE HUVUDBYGGNADER 3 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NATIONELLA KULTURMILJÖINTRESSEN NATIONELLA KULTURMILJÖINTRESSEN 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, Diplomatstaden, Birkastan, Röda Bergen, Kungsgatan och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och bebyggelseutvecklingen RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN under århundradets inledande årtionden. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar och grönska, innerstadens koloniträdgår- Fastigheten ligger inom Stockholms innerstad med Djurgården som är riksintresse för dar. Uttryck för det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, så som Gärdet, Slussen och kulturmiljövården. I riksantikvarieämbetets formella riksintressebeskrivning motiveras och Hötorgscity. Smalhusområdet Abessinien i Hjorthagen. definieras riksintresset enligt nedan. Uttryck som bedöms relevanta för kulturmiljöanalysen har markerats med fet stil. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. MOTIVERING: Kontor, bankpalats, försäkringsbolag, varuhus och andra handelns och näringslivets byggnader. In- Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan dustrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland annat medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för Barnängen, Kungliga Myntet, Ludvigsberg, Almgrens sidenväveri och de många bryggerierna. handel, samfärdsel och försvar. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden till nutid väl representerade. Residensstad, Det vetenskapliga, intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. Observatoriet, den gamla domkyrko- och universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. (Stiftsstad, Skolstad). tekniska högskolan och byggnader och miljöer som hör samman med det gamla universitetsom- rådet. Byggnader för akademier och lärda samfund. Bibliotek, utställningslokaler och de många UTTRYCK FÖR RIKSINTRESSET: museerna. Institutionsbältet på Norra Djurgården. Bergianska trädgården. Nöjeslivets, samvarons och Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, men särskilt från rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjes- 1600-talet och framåt. Kungliga miljöer, byggnader för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutioner etablissemang. Anrika restauranger och värdshus, ordenshus och lokaler för olika sällskap, Skansen, och annan bebyggelse som sammanhänger med funktionerna som huvudstad och länsstad. Fåfängan, idrottsanläggningar, parker och flanörstråk. Djurgårdens bebyggelse och rekreationsland- skap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Utvärdshus, slott och villor med omgivande parker Den medeltida storstaden med tät stenbebyggelse. Staden mellan broarna, ”Gamla Stan” som i från 1600- och 1700-talen och senare. gatunät och bebyggelse främst speglar Stockholms uppkomst och utvecklingen under olika skeden av medeltiden och 1500-talet, med den äldsta delens planmönster av stora oregelbundna kvarter Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stock- innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” med små smala holms inlopp, både från Saltsjön och Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten gränder ner till vattnet. Kyrkorna och de många husen med medeltida murverk, gaturummens och med vattnet. De tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten. Stenstadens tydliga yttre gräns. Stads- torgens karaktär. Bevarade rester av det äldsta gatunätet på Södermalm. Kyrkor på malmarna, som siluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader genom läge, namn och till en del murverk bevarar minnet av medeltidens och 1500-talets stad. tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. 1600-talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga rummen och bebyggelsen. Gamla Stans yttre ”årsring”, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Riddarhol- UTTRYCK SOM BEDÖMS VARA RELEVANTA FÖR KULTURMILJÖANALYSENS FOKUSOM- men och Blasieholmen. Det stora reglerings- och utbyggnadsområdet på malmarna, med planstruk- RÅDE tur, kyrkor, offentliga byggnader och bostäder. Den förindustriella stadens spridning av verksamhe- ter och sociala skiktning i boendet. • 1600-talets starkt expansiva stad • Den förindustriellla stenstaden Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet, både för aristokratin, den • Den sena 1800-talets stadsbyggnad nya klassen av rika borgare och för ett lägre borgerligt skikt - stadspalats, malmgårdar, borgargår- • Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet. dar samt även äldre parker och inslag av grönska. De lägre samhällsklassernas småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter och otillgängliga delar. MILJÖBALKEN (MB) Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, Riksintressen omfattas av bestämmelserna i MB 3 kap 6§ som innebär att områden som är och byggnader i bestämda hushöjder. Villastaden, nya typer av offentliga byggnader, folkrörelse- av riksintresse för kulturmiljövården skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada byggnader och -miljöer, kommunaltekniska anläggningar och parker. Genombrottsgator och områ- kulturmiljön. den planlagda som ”ny stadsdel” i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen. 4 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KOMMUNALA KULTURMILJÖINTRESSEN KULTURHISTORISK KLASSIFICERING ENLIGT STADSMUSE- KULTURHISTORISK KLASSIFICERING ENLIGT REMISSVAR ETS KLASSIFICERINGSKARTA KULTURFÖRVALTNINGEN 2024-10-17 HUS 1 HUS 3 HHHUS 2 Karta från dpwebmap, kartor.stockholm.se. Karta från lantmäteriets digitala karttjänst. VÄSTERGÖTLAND 21 VÄSTERGÖTLAND 21 POSITIV BETYDELSE FÖR STADSBILDEN OCH/ELLER SÄRSKILT KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL AV VISST KULTURHISTORISKT VÄRDE SÄRSKILT KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL SYNNERLIGEN HÖGT KULTURHISTORISKT VÄRDE 5 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) GÄLLANDE DETALJPLAN Fastigheten omfattas av detaljplan för fastigheten Västergötland 21, lagakraftvunnen PBL innehåller ett antal generella hänsyns- och varsamhetsbestämmelser som reglerar för- 2003-01-13 utsättningar vid planläggning, nybyggnation, ändring och underhåll. De generella kravreg- lerna gäller all bebyggelse. Särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse omfattas dessutom För bebyggelsen gäller följande skyddsbestämmelser: av ett generellt förbud mot förvanskning. q1 Portiken får inte rivas eller förändras. HÄNSYN q2 Byggnaden får inte rivas eller till sin exteriör och volym förvanskas (Hus 1 och 2). Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en estetiskt tillta- q3 Byggnaden får inte rivas eller till sin exteriör förvanskas (Hus 3). lande utformning av bebyggelse (PBL 2 kap. 3-4§§). Planläggning och bebyggelse ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6§). HUS 1 UNDERHÅLL Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömäs- HUS 1 sig och konstnärlig synpunkt (PBL 8 kap 14 §). HUS 3 Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller HUS 2 konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. […] (PBL 8 kap 14 §). VARSAMHET Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar HUS 2 hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. (PBL 8 kap. 17 §). PORTIK HUS 1 FÖRVANSKNINGSFÖRBUD En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- närlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på […] bebyggelse- områden (PBL 8 kap 13 §). HUS 3 VÄSTERGÖTLAND 21 6 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1640-TALETS STADSPLAN DEN ÄLDRE STADEN 1640-TALETS STADSPLAN Södermalm har i viss utsträckning varit bebyggd sedan medeltiden. Bebyggelsen växte fram kring Slussen och området närmast Stadsholmen och utvidgades sedan successivt söderut mot sjön Fataburen och det som idag är Medborgarplatsen. Bebyggelse och markutnyttjande växte fram utan någon egentlig planering och det oreglerade ianspråks- tagandet av nya tomter blev under 1600-talet ett växande problem. På 1630-talet beslu- tades därför att malmarna skulle regleras och en ny stadsplan upprättas. Stadsplanen var ett led i strävan att utveckla Stockholm som representativ huvudstad. Genom att reglera den oorganiserade bebyggelse som vuxit upp på malmarna skulle staden ges ett mer re- presentativt yttre och tidigare obebyggda områden skulle planläggas för ny bebyggelse. Sveriges nya ställning som stormakt i Europa skulle manifesteras. Regleringsplanen hade en tidstypisk rutnätsform och gatunätet drogs utan hänsyn till befintlig bebyggelse. Det innebar att den befintliga bebyggelsen i många fall tvingades flyttas eller rivas. För Södermalms del innebar planen att Götgatans sträckning fastlades och på ömse sida om gatan planlades rätvinkliga kvarter. Kvarteret Västergötland och omgivande gator fastställdes i samband med 1640-talets stadsplanereglering. Sjön Fatburen Söder om Högbergsgatan låg fram till omkring 1860 sjön Fatburen, vil- ken fylldes igen i samband med att Södra bangården anlades. Dansk 1640-talskarta över Stockholm, Stockholmskällans digitala arkivtjänst VÄSTERGÖTLAND 21 7 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI GENOMFÖRANDE AV STADSPLANEN TOMTINDELNING 1679 I och med stadsplaneregleringen på 1640-talet inleddes en omfattande byggnads- verksamhet på hela Södermalm. På 1670-talet var området kring Fatbursjön reglerad och ianspråktagen, huvudsakligen för trädgårdsändamål. Regleringen av tomtmarken skapade förutsättningar för investeringar i trädgårdsanläggningar och malmgårdar, ibland också med mer påkostad bebyggelse. På den bördigaste och bästa marken, gärna i direkt anslutning till sjön, förlades stora trädgårdstomter som ägdes och brukades av Herr Johan de Gers Trädgård och Malmgård förmögna tjänstemän. Där uppfördes också under slutet av 1600-talet mer storslagna och Petter Repslagare Tomt och Gård monumentala huvudbyggnader. På den billigare marken intill bergsklackarna trängdes de fattigare samhällsklasserna i små stugor på trånga tomter. Kvarteret Västergötland till- hörde de delar som utvecklades med trädgårdstomter. På den tomtmark som idag utgör fastigheten Västergötland 21 låg på 1670-talet Herr Doktor Dÿries gård och i kvarterets övre del fanns en malmgård med trädgård tillhörande Herr Johan de Gers. Herr Doktor Dÿries Gård 1723 ÅRS BRAND OCH EFTERFÖLJANDE BYGGNADSORDNINGAR Salig Rådman Lars Francs 1723 drabbades Södermalm av en förödande brand som ödelade norra delen av Katarina församling inklusive kvarteret Västergötland. 1725 utfärdades Stockholms första bygg- nadsordning som bl a innehöll krav på bygglov samt krav på att byggnader vid torg och vissa större gator, bl a Götgatan, endast fick uppföras av sten. Återuppbyggnaden efter Johan Holms tomtbok från 1679. branden 1723 skedde dock till stora delar utan tillstånd. Brist på byggnadsmaterial och då- liga tider gjorde att uppbyggnadsarbetet gick mycket långsamt. Ofta ersattes de brunna trähusen med nya träbyggnader och detta skedde i vissa fall också efter 1736 då en ny VÄSTERGÖTLAND 21 byggnadsordning trädde i kraft med föreskrifter om i det närmaste totalförbud för trä- bebyggelse på malmarna. Bestämmelsen kom sålunda i realiteten att efterlevas mycket dåligt. I stadsarkivet finns endast enstaka bygglov från perioden 1720-1760-tal relaterade till kv Västergötland. Det är först på 1770-talet som bygglovsansökningarna i kvarteret ökar, både gällande nybyggnad och tillbyggnad. Bebyggelsen under perioden var i allmänhet i liten skala med i huvudsak en- och tvåvåningshus. De stora bränderna 1723 och 1759. Husen på mal- marna. En bok om Stockholm, s 28. KV VÄSTERGÖTLAND 8 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PORTIKEN MOT GÖTGATAN KARTA 1733 Portiken mot Götgatan uppfördes under perioden 1650-tal - 1750-tal och var ursprung- ligen kopplad till en muromgärdad trädgårdsanläggning. Portiken är putsad på murad tegelstomme. Den kan därmed ha klarat branden på 1720-talet. Historiken kring portiken är inte känd men dess funktion som rest av en äldre muromgärdad trädgårdsanläggning Herr Johan de Gers Trädgård och Malmgård är tydlig. Den murade konstruktionen och omsorgsfullt utförda gestaltningen vittnar om en Petter Repslagare Tomt och Gård ägare med status och ekonomiska resurser. Herr Doktor Dÿries Gård Salig Rådman Lars Francs På en karta från 1733 redovisas en struktur med huvudbyggnad och flygelbyggnader i kvarteret, Stockholmskällans digitala arkiv. KV VÄSTERGÖTLAND Foto 1885, fotograf: Kasper Salin, Digitala stadsmuseet SSMF003914S. 9 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DET TIDIGA 1800-TALETS STENSTAD NYBYGGNAD 1838 Under 1800-talets inledande decennium var nyproduktionen av byggnader i Stockholm ytterst låg. Staden präglades fortfarande av en ålderdomlig karaktär. Mer sammanhäng- ande stenhusbebyggelse fanns ännu huvudsakligen längs huvudgatorna på malmarnas centrala delar. De glesnade snabbt och övergick i en spridd, lantlig trähusbebyggelse. Många malmgårdar låg fortfarande kvar på stora trädgårdstomter. DET ÄLDRE HUSET MOT GÖTGATAN UPPFÖRS Den äldre byggnaden mot Götgatan (hus 1) representerar det tidiga 1800-talets småska- liga stadsutveckling. Byggnaden uppfördes i slutet på 1830-talet i 1 1/2 plan med enkla putsade fasader och mansardtak. Fastigheten ägdes då av Änkefru Bergdahl men över- togs senare av bagare Reisenhoff som från 1840-talet bedrev bageriverksamhet i huset. Den låga, långsträckta byggnadsvolymen speglar utvecklingen mot en mer stadsmässig men fortfarande småskalig bebyggelse med sammanhängande byggnader i tomtgräns mot gatan. Under 1860-talet genomfördes en ombyggnad som innebar att mansardtaket ersattes av ett flackt sadeltak och att byggnaden fick två hela våningsplan mot gatan. Mot gården bibehöll byggnaden den tidigare utformningen. I samband med ombyggnaden fick fa- saden en mer klassicerande utformning med rusticerad bottenvåning, profilerad gördel- list, enkla fönsteromfattningar samt takfot med tandsnittsfris. Av bygglovet framgår att bagare Reisenhoff övertagit fastigheten. OMBYGGNAD 1867 Ombyggnad av befintliga byggnader med mansardtak till fullhöga våningsplan var van- ligt förekommande kring mitten av 1800-talet och den arkitektoniska gestaltningen med flacka sadeltak och fasader i avskalad klassicism är typisk för perioden. Bygglovsritningar 1870, Stadsarkivets digitala arkiv. 10 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DEN KLASSISKA STENSTADEN Stadsbyggandet under senare delen av 1800-talet karaktäriseras av en allt större reglering ALT 1 ALT 2 kring planering och byggande vilket kom till uttryck i nationella stadgar, lokala byggnads- ordningar och stadsplaner som från 1870-talet präglar utvecklingen i de svenska städerna. Målsättningen var att skapa utrymme för den växande trafiken, förbättra bostadsförhål- landen för den växande befolkningen, föra in luft och ljus i staden och förebygga brandspridning. Influenserna kom från Paris, Berlin och Wien som några decennier tidi- gare omdanats enligt liknande ideal. Medan stadsplanerna i huvudsak reglerade uppdelningen mellan allmän platsmark (gator, torg, parker) och kvartersmark (kvartersindelningen med privata fastigheter) och därmed fastlade stadens grundläggande struktur, reglerades nybyggnation genom den nationellt gällande byggnadsstadgan i kombination med lokala byggnadsordningar. Byggnadsstadgan infördes 1874 och reglerade de övergripande principerna för nya stads- delar och byggnader medan de lokala byggnadsordningarna innehöll lokala föreskrifter. I stadgan reglerades gatubredder, hushöjder, gårdsrummens storlek, brandbeständigt material mm. I den lokala byggnadsordningen reglerades detaljerna kring nybyggnader med utgångspunkt från lokala förutsättningar. Det är dessa lagar och förordningar som, i kombination med rådande ideal inom arkitektur och form, gett stenstadens bebyggelse dess karaktär. Bygglovsritningar 1870, Stadsarkivets digitala arkiv. DEN HÖGRE BYGGNADEN MOT GÖTGATAN UPPFÖRS Intilliggande byggnad på Götgatan (hus 2) representerar denna period. Byggnaden uppfördes under tidigt 1870-tal i fyra våningar med underliggande källare. Beställare var bagare Reisenhoff som nu tituleras Herr Reisenhoff. Arkitekturen präglas av en för 1870- och 80-talen tidstypisk nyrenässans med symmetrisk fasaduppbyggnad, kvaderrusticerad bottenvåning med pilasteromgärdad portik, slätputsade fasader med enkel klassicistisk dekor och plåttäckt sadeltak. Foto1885. Till höger skymtar Kvitto från 1890-tal, Stockholmskällan digitala hus 1 spröjsade fönster, till arkiv. vänster hus 2 ursprungliga fönster med tvärpost och tre lufter. 11 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NYBYGGNADSRITNINGAR 1922 DEN INDUSTRIELLA STADEN I början av 1920-talet förvärvades de två fastigheterna mot Götgatan (hus 1 och 2) samt bakomliggande fastigheter mot Repslagaregatan av Kooperativa förbundet (KF). Fast- igheterna slogs samman och Västergötland 21 tillskapades. Syftet var att uppföra en ny modern industribyggnad för bageriverksamhet. De två byggnaderna mot Götgatan beva- rades och integrerades i verksamheten. Övrig bebyggelse på fastigheterna, inklusive all gårdsbebyggelse, revs. Bygglovsritningar för industribyggnaden inlämnades 1922 och var utförda av arkitekt Axel Sjöberg. Byggnaden uppfördes 1924-27 och bestod av tre huvudplan, vindsplan och källar- plan samt en gårdsöverbyggnad med lanternin. Bottenvåningen fungerade som expedi- tion med lastintag från gården. De två ovanförliggande våningsplanen var bagerilokaler och vinden fungerade som mjölvind. LANTERNIN LASTKAJ MJÖLVIND BAGERILOKAL BAGERILOKAL LASTNING EXPEDITION Repslagaregatan KÄLLARLOKAL Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. 12 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLARE VÅNING 1 & 2 TR BOTTENVÅNING VINDEN Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. 13 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUSEN MOT GÖTGATAN INTEGRERAS I INDUSTRIVERKSAMHETEN De två gathusen mot Götgatan integrerades successivt i industriverksamheten genom 1926 SAMMANKOPPLING HUS 1 & 2 kontorisering och sammanlänkningar. I början av 1920-talet byggdes båda husens bu- tikslokaler till mot gården. Syftet var att tillskapa lagerutrymmen och frigöra butiksytor. KONTORISERING Vid mitten av 1920-talet sammanlänkades byggnaderna mot Götgatan genom uppfö- TILLBYGGNAD rande av en passage på plan 1 tr. Våningsplanen nyttjades då som kontor. Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. 1921 TILLBYGGNADER HUS 1 HUS 2 BEFINTLIG BEFINTLIG BYGGNAD BYGGNAD Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. 14 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TILLBYGGNAD OCH PASSAGE 1930-TAL I början av 1930-talet uppfördes en länk mellan trapphuset i det högre gathuset (hus 2 ) och industribyggnadens trapphus (hus 3). Några år senare genomfördes en större om- och tillbyggnad mot gården. KF hade då startat ett eget arkitektkontor och arkitekt för tillbyggnaden var Eskil Sundahl. 1933 SAMMANKOPPLING HUS 2 & 3 HUS 2 HUS 3 1937 TILLBYGGNAD MOT GÅRDEN HUS 3 BEFINTLIG BEFINTLIG BYGGNAD BYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. Bygglovsritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv. 15 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÄNDRINGAR 1950-TAL • 1953 Ändring hisschakt gårdsfasad hus 3/Ändring fasad hus 1 • 1955 Ändring/Tillbyggnad 1 tr • 1955 Ändring bottenvåning • 1956 Ändring 1 tr • 1959 Återställande av vind och yttertak efter brand STADSMUSEETS INVENTERING 1972 Vid stadsmuseets innerstadsinventering 1972 nyttjades den lägre byggnaden (hus1) som kontor med lagerlokal i bottenvåningen, den högre byggnaden (hus 2) innehöll kontors- och lunchrum för Konsum och hus 3 nyttjades för bageriverksamhet. Med avseende på interiörer konstaterar stadsmuseet att det i hus 1 fanns delvis bevarad butiksinred- ning från 1880-talet medan det i hus 2 endast fanns enstaka bevarade snickerier från 1870-talet. Foto 1979-80, Stockholms stadsmuseum. NEDLÄGGNING OCH TRANSFORMATION 1975-1990-TAL 1976 Ombyggnad av industribyggnad vån 4 tr 1977 Inredning av lokal på plan 3 tr och övre källarplan 1979 Inr av snickeri och utställningsmaterialverkstad för stadsmuseet plan 1 tr 1982 Rivning av skorsten 1993 Ombyggnad av fläktrum och ventilationshuvar på tak och anordnande av vertikala fönster i takfallet 1993 Nya fönster i gavelfasad mot gård i plan 3 och 4 1994 Inredning av råvind till musikstudio vån 4 tr Foto 1972, Stockholms stadsmuseum. 1995 Inredning av befintlig vindslokal till syateljé 1995 Utförande av taklanternin lokal 603 1996 Nybyggnad av terrass på plan 7 takplan 1997 Fasadkomplettering med fönsterparti 1997 Ett igenmurat fönster återupptas Hus 1 & 2 mot Götgatan, Fasadelevationer 1972, Industribyggnad mot Repslagaregatan (Hus 3), Arbetsgruppen för Katarinaberget. Fasadelevation 1972, Arbetsgruppen för Katarinaberget. 16 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN OM- OCH TILLBYGGNAD TILL GALLERIA 2002-2003 OMBYGGNAD TILL GALLERIA • Glastäckning av innergård och entrépassage från Götgatan. • Hus 1: Utökning av butikslokaler. • Hus 2: Utökning av restauranglokal. • Hus 3: Inredning av butikslokaler i markplan. Om- byggnad källarplan. Ritningar från bygglovshandling 2003, Stadsbyggnadskontorets arkiv. Ombyggnad till Galleria markerad med rösa kulör. 17 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TIDSLAGER - ÖVERGRIPANDE DEN ÄLDRE STENSTADEN DEN KLASSISKA STENSTADEN DEN INDUSTRIELLA STADEN DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN PORTIK 1650-1750-TAL NYBYGGNAD 1870-TAL NYBYGGNAD 1920-TAL ÄNDRING 1990-2000-TAL DEN ÄLDRE STENSTADEN DEN INDUSTRIELLA STADEN DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN NYBYGGNAD 1830-TAL TILLBYGGNAD 1930-TAL GALLERIAN 2010-TAL DEN ÄLDRE STENSTADEN PÅBYGGNAD 1860-TAL Handritad 3D-vy från Fojab. 18 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TIDSLAGER KVARTERET DEN ÄLDRE STADEN 1800-1860-TAL DEN KLASSISKA STENSTADEN 1870-1920-TAL DEN MODERNA STADEN 1930-1960-TAL DEN INDUSTRIELLA STADEN 1850-1930-TAL 19 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGESBESKRIVNING OCH KARAKTÄRISERING STADSMILJÖ - TRE GATUMILJÖER Bebyggelsen utgör del av tre gatumiljöer: GÖTGATAN SVARTENSGATAN REPLAGARGATAN 20 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STADSMILJÖ - GÖTGATAN BEBYGGELSEN UTGÖR DEL AV GÖTGATANS VARIATIONSRIKA GATUMILJÖ MED BEBYGGELSE FRÅN OLIKA PERIODER GÅRDSBEBYGGELSE DEN ÄLDRE STENSTADSBYGGNADEN (HUS 1) • Bevarad äldre stadsskala i två plan som under- 1920-talsgavel (Hus 3A) • Den ursprungliga industribyggnadens gårds- ordnar sig intilliggande byggnader, synliggör flygelgavel i tidstypisk 1920-talsklassicism karaktärsskapande brandgavlar och möjliggör framträder i vissa vyer. siktlinjer mot bakomliggande gårdsbebyg- • Den arkitektoniskt gestaltade tempelgaveln gelse. Enkelt klassicierande formspråk. med profilerade listverk, cirkelformat fönster och sadeltak utgör ett karaktärsskapande DEN KLASSISKA STENSTADSBYGGNADEN (HUS 2) • Byggnad i fyra våningar som inordnar sig i motiv mot gatan och bidrar till Götgatans upplevelserika gatumiljö. den klassiska stenstadens byggnadsskala med karaktärsskapande brandgavel och 1930-talsgavel (Hus 3B) enkelt klassicierande formspråk. • Brandgaveln på 1930-talets industrigårdsfly- gel framträder i vissa vyer. ÄLDRE PORTIK MELLAN BYGGNADERNA • Hög äldre portik som sammanlänkar byggna- • Den breda byggnadsvolymen i kombination med flackt sadeltak och sluten putsad mur- derna mot Götgatan och fungerar som entré vägg avviker från den klassiska stenstadens till den inre gårdsmiljön/gallerian. mer slanka byggnadsvolymer. 21 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STADSMILJÖ - SVARTENSGATAN BEBYGGELSEN UTGÖR FONDMOTIV FÖR SVARTENSGATANS SMALA GATURUM • Den äldre låga byggnaden framträder i den nedre delen av vyn men domineras i de långa vyerna av den breda, slutna industrigaveln från 1930-talet. • I de mer nära vyerna blir byggnaden alltmer framträdande och den bakomliggande slutna industrigaveln får en mer tillbakadragen roll. • Byggnadens småskaliga, horisontellt betonade byggnadsvolym med flackt plåttäckt sadeltak och upp- stickande plåtklädda skorstenar har en positiv miljöskapande funktion som fondbyggnad. • Industribyggnadens höga, breda, slutna byggnadsvolym avviker från den äldre och den klassiska stensta- dens mer slanka byggnadsvolymer och ger i de nära vyerna ett ganska klumpigt uttryck. 22 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STADSMILJÖ - REPSLAGARGATAN BEBYGGELSEN UTGÖR DEL AV REPSLAGARGATANS GATUMILJÖ VARS SÖDRA DEL PRÄGLAS AV DEN KLASSISKA STENSTADENS HÖJDSKALA OCH NORRA DEL AV DEN ÄLDRE STADENS HÖJDSKALA • Industribyggnadens långsträckta volym löper längs hela fastigheten och bryter den klassiska stensta- dens mer småskaliga fastighetsindelning. Höjdskalan inordnar sig i den klassiska stenstadens enhetliga takfotshöjder. • På intilliggande fastighet ligger Almgrens sidenväveri med industribyggnader grupperade kring en inre gård. Väveribyggnaden mot gatan, uppförd 1862, är något lägre än KF-byggnaden. De båda byggna- derna bildar en sammanhängande industrimiljö mot gatan. • Fasaden präglas av en avskalad klassicism med slätputsad fasad, symmtriskt arrangerade fönsteraxlar, svagt utskjutande lisener och utskjutande takfot. Den släta fasaden kontrasterar mot bostadshusens utskjutande balkonger och burspråk på andra sidan gatan. • Senare dörrar, säkerhetsgaller och ventilationsgaller i bottenvåningen har tillkommit utan hänsyn till byggnadens arkitektoniska karaktär och ger, i kombination med den ganska slitna fasaden, en baksi- dekaraktär. 23 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 1 - DEN ÄLDRE STENSTADSBYGGNADEN EXTERIÖR DEN ÄLDRE STENSTADEN NYBYGGNAD 1830-TAL, OMBYGGNAD MOT GATA 1860-TAL. DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN OMBYGGNAD BUTIKS- OCH KONTORSLOKALER 2000-TAL HUS 1 HUS 3 HUS 2 Fasader hämtade från bygglovshandling 2003, Stadsbyggnadskontorets arkiv. Slätputsad fasad från 1860-talet med klassicerande Naturstensomgär- Butiksfönster och butiksdörr från 2000-ta- Butikslokaler mot galleriatorget med fönster Bevarat ursprungligt mansardtak från detaljer i målat trä: tandsnittsfris, slät list mellan de två dad huvudentré let med profilerad dörromfattning. och entré från 2000-talet i en på 1920-talet 1830-talet mot gården med takkupor från våningsplanen och profilerade fönster- och dörrom- med svagt indra- uppförd gårdstillbyggnad av huvudbygg- olika perioder med senare utförd enhetlig fattningar. gen pardörr med naden. plåtinklädnad från 2000-talet. Bottenvå- spegelindelning med ningens fasad, som är helt ombyggd och geometriska former integrerad i gallerian, döljs av en tillbygg- samt överljusfönster. nad från 1920-talet samt senare tillkommet gårdsbjälklag. 24 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 1 - TIDSLAGER OCH KULTURHISTORISKA KVALITETER INTERIÖRT DEN ÄLDRE STENSTADEN Ursprunglig/Äldre dörr Profilerad takstucklist DEN INDUSTRIELLA STADEN Naturstensgolv SENARE ÄNDRING EJ INVENTERAT KÄLLARVÅNING +27.80 +27.95 BOTTENVÅNING +30.30 +30.43 ++3300..6600 +30.60 +30.60 VÅNING 1 TR +34.20 25 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 2 - DEN KLASSISKA STENSTADSBYGGNADEN EXTERIÖR DEN KLASSISKA STENSTADEN NYBYGGNAD 1870-TAL DEN INDUSTRIELLA STADEN FÖNSTERBYTE 1920-TAL HUS 1 HUS 3 DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN OMBYGGNAD BUTIKSLOKALER 2000-TAL HUS 2 Fasader hämtade från bygglovshandling 2003, Stadsbyggnadskontorets arkiv Ursprunglig klassicistisk Butiksfönster och butiksdörrar i omålat trä från Kopplat fönster Butikslokaler mot gal- Gårdsfasad med enkla putsade fasader, portal med indragen 2000-talet. med fyra lufter och leriatorget med fönster utskjutande trapphus med ursprungliga, entré och bevarad ur- korspost, sanno- och entré från 2000-talet okopplade ytterbågar med spröjs i geome- sprunglig pardörr med likt uppförda på i en på 1920-talet uppförd triskt mönster. Bottenvåningens fasad, som Gatufasad med bevarad speglar och glasade 1920-talet. gårdstillbyggnad av är helt ombyggd och integrerad i gallerian, ursprunglig gestaltning: rustice- mittpartier. huvudbyggnaden. döljs av en tillbyggnad från 1920-talet samt rad bottenvåning, slätputsade senare tillkommet gårdsbjälklag. Till höger i ovanförliggande våningar med bild finns en senare tillkommen ventilations- klassicerande detaljer i form av kanal. tandstensfris, profilerade föns- teröverstycken och profilerade listverk. 26 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 2 - TIDSLAGER OCH KULTURHISTORISKA KVALITETER INTERIÖRT DEN KLASSISKA STENSTADEN Brädgolv Profilerad takstucklist Bröstpanel/hög golvsockel Naturstensgolv DEN INDUSTRIELLA STADEN Ursprunglig/Äldre dörr SENARE ÄNDRING Smygpaneler med speglar +27.80 +33.67 +++++33333333...444555 ++3300..1155 ++3300..1155 ++3300..1155 KÄLLARE MARKPLAN VÅN 1 TR ++3366..9955 ++4400..5555 ++4444..2255 Pardörr Ingen dörr VÅN 2 TR VÅN 3 TR VIND 27 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 3 - INDUSTRIBYGGNAD EXTERIÖR DEN INDUSTRIELLA STADEN DEN INDUSTRIELLA STADEN DEN POSTINDUSTRIELLA STADEN NYBYGGNAD 1920-TAL OM-, TILL- OCH PÅBYGGNAD 1920-1950-TAL OMBYGGNAD OCH GALLERIAUPPFÖRANDE 1990-2010-TAL HUS 1 HUS 3 HUS 2 Fasader hämtade från bygglovshandling 2003, Stadsbyggnadskontorets arkiv Slätputsad gatufasad med sym- Entréparti från 2000-ta- Trapphusentré från Industrihissdörr i stål. Hissen 1920-talsbyggna- Arkitektoniskt gestaltad Tillbyggnad från 1930-talet metriskt arrangerade fönsteraxlar, let utfört i glas och 1920-talet med ekdörr utvidgades mot gården dens gårdsfasad med tempelgavel med profilera- med slätputsade fasader svagt utskjutande lisener och eloxerad aluminium, och pilasteromfatt- under 1950-talet genom till- slätputsad fasad och de listverk och cirkelformat och sammanhängande utskjutande takfot som inordnar flankerat av ursprung- ning och bröstning i byggnad av det ursprung- symmetirskt arrangerade fönster. Till höger i bild anas fönsterrader i tidstypisk sig i den klassiska stenstadens liga naturstenspilastrar natursten. liga hissschaktet. fasader med utskjutande ett senare vidgat hissschakt funktionalistisk utformning. höjdskala. De tre nedre vånings- i den nedre delen och lisener. De två nedre vå- mot gården planen är ursprungliga. senare tillkommen ningarna uppfördes som betongomfattning i den bagerilokaler. övre delen. 28 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 3 - KULTURHISTORISKA KVALITETER INTERIÖRT Bevarat ursprungligt trapphus från 1920-talet med hög bröstning i kakel som följer med in i fönstersmygarna. Bevarat ursprungligt trapphus från 1930-talet med vilplan och plansteg i terrazzo, handledare i Handledare i svart smide, vilplan och trappsteg i kalksten. Glasade pardörrar i ek. Kopplade, spröjsade föns- svart smide, wc-dörrar i ek och våningsplandörrar i stål. ter med spanjolett, fönsterbänk i kalksten. Industrihiss och våningsplansdörrar i stål. Valvbågade Ursprungliga höga kopp- Kopplade, spröj- Ursprungliga kopplade, fönster i botten- lade 1920-talsfönster i de sade fönster med ospröjsade 1930-tals- våningen med ursprungliga bageriloka- spanjolett, putsad fönster med spanjolett, fyra lufter, vinklad lerna på vån 2 & 3 tr, med fönsternisch vinklad putsad fönsternisch och marmorbänkskiva spanjoletter, spröjs i de marmorbänkskiva. vinklad marmorbänk- och djupa, putsa- yttre bågarna, helglasad Fönstren tillkom i skiva. de fönsternischer ruta i de inre bågarna, samband med att med övermålat vinklad marmorbänkskiva den tidigare mjöl- glaserat tegel i och djupa, putsade föns- vinden utvidgades, den nedre delen. ternischer med glaserat sannolikt under tegel i den nedre delen. 1930-talet. Äldre klinkergolv. Klinkergolv från olika perioder. Industrihiss med ståldörrar, 1930-talstillbyggnaden. 29 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURHISTORISK VÄRDERING Bebyggelsen på fastigheten är uppförd under olika perioder och representerar olika tidsskeden kopplade till den övergripande samhälls- och stadsutvecklingen. Ur kulturhistorisk synvinkel är det bebyggelsens funktion som källa till kunskap om den äldre stenstaden, den klassiska stenstaden och den industriella staden som är kulturhistoriskt intressant. Galle- rian, som representant för den postindustriella staden, bedöms i detta sammanhang inte vara kulturhistoriskt relevant. DEN ÄLDRE STENSTADEN DEN KLASSISKA STENSTADEN 1600-talets expansiva stad Intilliggande byggnad på Götgatan (hus 2), uppförd i början av 1870-talet, represen- Den övergripande stadsstrukturen representerar 1640-talets stadsplanereglering då terar den klassiska stenstadens bebyggelse. Perioden präglas av en allt större regle- kvarteret Västergötland och omgivande gatunät tillskapades. Regleringen av tomt- ring av byggandet och resulterade i en mer enhetlig flerbostadshusbebyggelse med mark skapade förutsättningar för investeringar i trädgårdsanläggningar och malm- slutna kvartersstrukturer, enhetlig skala och enhetlig byggnadstypologi som successivt, gårdar men också för mer påkostad stenbebyggelse. Portiken mot Götgatan, sannolikt genom rivning och nybyggnad eller genom på- och ombyggnad av befintliga bygg- uppförd under perioden 1640- 1740-tal och ursprungligen kopplad till en hög mur norr nader, kom att prägla en stor del av bebyggelsen på malmarna. Hus 2 utgör ett tidigt om portiken, representerar den äldre stadens trädgårdsinriktade funktion. exempel från perioden och präglas av tidstypisk nyrenässans, med symmetrisk fasad- uppbyggnad, kvaderrusticerad bottenvåning med pilasteromgärdad portik, slätput- Den förindustriella staden sade fasader med enkel klassicistisk dekor och plåttäckt sadeltak. Den äldre byggnaden mot Götgatan (hus 1), uppförd på 1830-talet och ombyggd på 1860-talet, representerar 1800-talets förindustriella stenstadsbebyggelse. Den låga, DEN INDUSTRIELLA STADEN långsträckta byggnadsvolymen speglar utvecklingen mot en mer stadsmässig bebyg- Industribyggnaden mot Repslagargatan, uppförd för bageriverksamhet av KF på gelse med sammanhängande byggnader i tomtgräns mot gatan. Den ursprungliga 1920-talet, representerar den industrella staden och är utförd i tidstypisk 20-talsklas- byggnaden, uppförd i 1 1/2 plan med enkla putsade fasader och mansardtak, fick sicism. På 1930-talet expanderade verksamheten genom en tillbyggnad mot gården genom ombyggnaden mot gatan på 1860-talet en mer nyklassicistisk utformning med som utfördes i tidstypisk funktionalism. Tillsammans med intilliggande sidenväveriindu- flackt sadeltak och enkla klassicistiska detaljer. Den arkitektoniska omgestaltningen av stri från 1800-talet bildar industribyggnaderna en sammanhängande industrihistoriskt mansardtak till flacka sadeltak och fasader i avskalad klassicism var vanligt förekom- intressant miljö. mande kring mitten av 1800-talet och speglar en generell trend i kvarter Västergötland och omgivande kvarter. 30 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURHISTORISK VÄRDERING - SAMMANSTÄLLNING RIKSINTRESSET UTTRYCK FÖR DEN ÄLDRE STENSTADEN UTTRYCK FÖR DEN KLASSISKA STENSTADEN UTTRYCK FÖR DEN INDUSTRIELLA STADEN KOMMUNALT KULTURMILJÖINTRESSE SÄRSKILT KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL EJ KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL Underliggande 3D-vyer framtagna av Fojab 31 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG DEN ÄLDRE PORTIKEN DEN ÄLDRE STENSTADSBYGGNADEN (1830-1860-TAL) STADSMILJÖ OCH EXTERIÖR STADSMILJÖ OCH EXTERIÖR • Hög äldre putsad 1600-1700-talsportik som sammanlänkar byggnaderna mot Göt- • Bevarad äldre stadsskala i två plan som underordnar sig intilliggande bygg- gatan och fungerar som entré till den inre gårdsmiljön/gallerian. nader, synliggör karaktärsskapande brandgavlar och möjliggör siktlinjer mot • Klassicistiskt formspråk med pilasteromgärdad valvbåge, tympanongavel med bakomliggande gårdsbebyggelse. avslutande dekorationer i form av klot på enkla baser. • Långsträckt, horisontellt betonad byggnadsvolym med symmetriskt arrang- • Bevarad äldre pardörr i trä. erade fönsteraxlar. • Enkelt formspråk med låg sockel, slätputsade fasader med enkel klassicistisk dekor, markerad takfot, plåttäckt sadeltak och plåttäckta skorstenar. • Huvudentréns enkla naturstensomfattning och bevarad äldre pardörr i trä med överljusfönster. • Bevarat ursprungligt mansardtak i svartmålad plåt mot gården. INTERIÖR Källare: Ej inventerad Bottenvåning: • Bevarade delar av den ursprungliga entréhallen med ursprunglig/äldre ytter- dörr med överljusfönster, äldre glasat pardörrsparti med spröjs och ovanförlig- gande bågformat spröjsat överljusfönster, ursprungligt kalkstensgolv, ursprung- lig kalkstenstrappa, handledare i trä. Våning 1 tr • Äldre fönsteromfattningar och fönsternischer med släta paneler mot gatan. Kopplade fönster med två spröjsade lufter i den yttre bågen enligt äldre för- laga. • Rum med bevarad äldre karaktär: pardörrar med speglar, profilerade dörrfo- der, höga profilerade golvsocklar, brädgolv med fris, profilerade takstucklister. 32 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DEN KLASSISKA STENSTADSBYGGNADEN (1870-TAL) INDUSTRIBYGGNADEN (1920-1930-TAL) STADSMILJÖ OCH EXTERIÖR STADSMILJÖ OCH EXTERIÖR • Byggnad i fyra våningar som inordnar sig i den klassiska stenstadens byggnads- • 1920-talets byggnadsvolym i fyra våningar som inordnar sig i den klassiska stensta- skala. dens byggnadsskala. • Karaktärsskapande brandgavel mot Götgatan. • Formspråk i tidstypisk 1920-talsklassicism med putsade fasader, symmetriska föns- • Enkelt klassicerande formspråk med kvaderrusticerad sockelvåning, ovanförlig- teraxlar, naturstensdetaljer kring entréer, valvformade fönster i bottenvåningen, gande slätputsade fasader med klassicerande detaljer och markerad takfot. höga spröjsade fönster i de två ursprungliga bagerilokalerna och lägre, spröjsade • Huvudentrén klassicerande portal och bevarad äldre pardörr i trä. fönster i den tidigare mjölvinden vån 3 tr. • Bevarade äldre kopplade fönster med korspost och fyra lufter. • Trapphusflygel mot gården med ursprungligt entréparti med ekdörr och pilaster- • Enkel, slätputsad gårdsfasad med utskjutande trapphus. omfattning samt bröstning i natursten. Karaktärsskapande tempelgavel. • 1930-talets industritillbyggnad mot gården med putsade fasader och samman- hängande fönsterpartier i långa rader. INTERIÖR Källare: INTERIÖR • Bevarad äldre stomme, muröppningar, tunnvalv och källartrappa med plansteg i Trapphus: kalksten. • Bevarat trapphus från 1920-talet med hög bröstning i kakel som följer med in i föns- Bottenvåning: tersmygarna. Handledare i svart smide, vilplan och trappsteg i kalksten. Glasade • Bevarade delar av den ursprungliga entréhallens planlösning med ursprunglig yt- pardörrar i ek. Kopplade, spröjsade fönster med spanjolett, fönsterbänk i kalksten. terdörr och kalkstensgolv. Industrihiss och våningsplansdörrar i stål. Våning 1-3 tr: • Bevarat trapphus från 1930-talet med vilplan och plansteg i terrazzo, handledare i • Kopplade fönster med spanjolett, fönsterbänk i trä och profilerade fönsterfoder. svart smide, wc-dörrar i ek och våningsplandörrar i stål. Bevarad industrihiss med Fönstersmygpaneler med speglar eller släta paneler. ståldörrar. • Rum med bevarad äldre karaktär: pardörrar med speglar, glasad pardörr mot 1920-talsbyggnaden: trapphus/vilplan, profilerade dörrfoder, höga profilerade golvsocklar, brädgolv • Bevarad hög bröstning i glaserat tegel (ofta senare övermålat) längs ytterväggar med fris samt profilerade takstucklister. och fönsternischer på byggnadens tre ursprungliga huvudvåningar. Trapphus: • Fönsternischer med vinklad marmorbänkskiva. • Vilplan och plansteg i kalksten, valvformade fönsteröppningar med putsade ni- • Bevarat äldre klinkergolv. scher, fönsterbänkar i trä, dekorativt spröjsade ytterbågar, handledare i trä. 1930-talsbyggnaden: • Bevarade kopplade, ospröjsade 1930-talsfönster med spanjolett, putsad fönster- nisch och vinklad marmorbänkskiva. GÅRDSMILJÖN • Ovanför gårdsbjälklaget öppet gårdsrum med omgivande byggnader i tidstypisk utformning som representanter för kvarterets historiska utveckling. 33 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄNSLIG-TÅLIGHETSANALYS - ÖVERGRIPANDE HÖG KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRING KÄNSLIGT FÖR ÄNDRING TÅLIGT FÖR ÄNDRING 34 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄNSLIG-TÅLIGHETSANALYS - EXTERIÖRER HÖG KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRING KÄNSLIGT FÖR ÄNDRING TÅLIGT FÖR ÄNDRING HUS 2 HUS 1 PORTIK HUS 3 35 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄNSLIG-TÅLIGHETSANALYS - INTERIÖRER URSPRUNGLIG STOMME HÖG KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRING KÄNSLIGT FÖR ÄNDRING TÅLIGT FÖR ÄNDRING HUS 2 HUS 1 +27.80 +27.80 +27.95 ++3300..1155 ++3300..1155 ++3300..1155 KÄLLARE KÄLLARE BOTTENVÅNING +33.67 +++++33333333...444555 ++3366..9955 ++3300..3300 ++3300..4433 ++3300..6600 ++3300..6600 ++3300..6600 BOTTENVÅNING VÅN 1 TR VÅN 2 TR ++4400..5555 ++4444..2255 Pardörr ++3344..2200 Ingen dörr VÅN 1 TR VÅN 3 TR VIND 36 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HUS 3 URSPRUNGLIG STOMME HÖG KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRING +30.08 +30.17 +30.17 KÄNSLIGT FÖR ÄNDRING ++3300..1177 ++3311..0000 ++3300..1177 ++3300..1177 ++3311..0000 TÅLIGT FÖR ÄNDRING ++3300..1177 ++3311..0000 ++3344..5500 ++3300..8866 +34.74 ++3300..7711 BV (1/2 TR) VÅN 1 TR ++3300..1177 ++4400..2277 ++3399..2200 ++4433..9900 ++3399..7766 VÅN 2 TR ++3399..7766 VÅN 3 TR 37 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BEVARANDE OCH UTVECKLING - KULTURHISTORISKA RIKTLINJER INFÖR PLANARBETE PORTIKEN HUS 3 Portikens funktion som entré till fastighetens inre delar bibehålls. Möjligheten att avläsa och MOT REPSLAGARGATAN uppleva portiken i Götgatans gatumiljö respekteras och förstärks. Befintlig utformning och Befintlig fasad och ursprungliga/äldre byggnadsdelar och byggadsdetaljer bevaras. placering av skyltning/annonsering vid portalen ses över. Möjligheten att tillskapa en för porti- Utformning av lastintag, senare tillkomna dörrar, säkerhetsgaller och ventilationsgal- ken mer hänsynsfull placering och utformning utreds. ler ses över. Möjligheten att tillskapa en mer hänsynsfull utformning utreds. Vitmålade fönster i källarplan och markplan kan vid framtida underhåll med fördel inmålas i kulör HUS 1 lika ovanförliggande fönster. MOT GÖTGATAN Befintlig fasad och ursprungliga/äldre byggnadsdelar och byggnadsdetaljer bevaras. Det Möjligheten att tillskapa nya öppningar i markplan, t ex genom återupptagande av plåtklädda flacka sadeltaket och plåtklädda murade skorstenar bevaras. tidigare igensatta lastintag, kan utredas. Förutsättningen för en sådan åtgärd är att nya entréer utformas så att de inordnar sig i den befintliga fasaden på medvetet sätt. MOT GALLERIAN Genomförbarhet prövas mot varsamhet och förvanskningsförbud. Möjligheten att öka läsbarheten av byggnadens ursprungliga/äldre volym i markplan mot gal- lerian utreds. Bevarade äldre takfotslister i butikslokalen mot galleriatorget bibehålls. MOT GÅRDSMILJÖN - 1920-TALSBYGGNADEN Befintliga fasader och ursprungliga/äldre byggnadsdelar och byggnadsdetaljer MOT GÅRDEN bevaras. Befintligt mansardtak bevaras. Vid framtida byte av takplåt eftersträvas en mer ursprunglig utformning och utförande av takläggning och takkupornas plåtinklädnad. Ny planerad gårdsbyggnad placeras så att möjligheten att avläsa och uppleva den karaktärsskapande övre tempelgaveln bevaras. Sammankoppling till planerad ny Vid eventuell tillbyggnad mot hus 1 ska möjligheten att avläsa och uppleva mansardtaket res- gårdsbyggnad utförs så att möjligheten att avläsa och uppleva den befintliga trapp- pekteras. Genomförbarhet av tillbyggnad prövas mot respektfullt möte mot taket, påverkan husflygelns volym bibehålls. på vyer från gatumiljön samt krav på varsamhet och förvanskningsförbud. MOT GÅRDSMILJÖN - 1930-TALSBYGGNADEN HUS 2 Ursprungliga fasader med sammanhängande fönsterrader i tidstypisk funktionalistisk MOT GÖTGATAN utformning bevaras. Befintlig fasad och ursprungliga/äldre byggnadsdelar och byggnadsdetaljer bevaras. Det plåtklädda sadeltaket och plåtklädda murade skorstenar bevaras. Möjligheten att tillskapa nya fönster i gavelfasaden mot hus 1 och Götgatan kan utredas. Förutsättningen för en sådan åtgärd är att den inordnar sig i övriga fasaders Möjligheten att uppföra takkupor i något av takfallen kan utredas. Förutsättningen för en karaktär på ett medvetet och hänsynfullt sätt. Genomförbarhet prövas mot påverkan sådan åtgärd är att takkupor placeras och utformas så att de inordnar sig i takfallet på ett på vyer från Götgatan och Svartensgatan. medvetet sätt. Genomförbarhet prövas mot påverkan på vyer från gatumiljön samt krav på varsamhet och förvanskningsförbud. Möjligheten att uppföra en tillbyggnad på gaveln kan utredas. Genomförbarhet prö- vas mot påverkan på hus 1 och påverkan på vyer från Götgatan och Svartensgatan. MOT GALLERIAN Möjligheten att öka läsbarheten av byggnadens ursprungliga/äldre volym i markplan mot gal- NY GÅRDSBYGGNAD lerian utreds. Bevarade äldre takfotslister i butikslokalen mot galleriatorget bibehålls. Ugångspunkten för ny planerad gårdsbyggnad är att den utformas om ett nytt tids- lager som inordnar sig i den befintliga gårdsmiljön på ett medvetet sätt. Därutöver MOT GÅRDEN prövas ny gårdsbyggnad utifrån hantering av möten och sammankopplingar med Befintliga fasader och ursprungliga/äldre byggnadsdelar och detaljer bevaras. Samman- hus 2 och 3 samt påverkan på vyer från Götgatan. koppling till planerad ny gårdsbyggnad utförs så att möjligheten att avläsa och uppleva den befintliga gårdsvolymen bibehålls. 38 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR & RAPPORTER Björk, C. & Reppen, L., (2016), Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880-1980, Svensk byggtjänst. Holm, Johan (1679), Holms tomtbok. Södra förstaden västra 1679, SE/SSA/0071/01 Stockholms stadsingenjörskontor, Stads- ingenjörskontoret 1636-1954, serie D 1 a Tomtböcker, volym D 1 a:10 (NS 18), Stadsbyggnadskontorets digitala arkiv. Husen på malmarna. En bok om Stockholm, Prisma bokförlag i samarbete med Stockholms stadsmuseum 1985. Industrimiljöer i Stockholm: Innerstaden, Byggnadsinventering Stockholms stadsmuseum 1979-80. Katarinaberget: utredning och bevarandeförslag 1972. Arbetsgruppen för Katarinaberget, Stockholm 1972. INTERNET Digitala stadsmuseet, https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/ Lantmäteriverket, www.lantmateriverket.se Stockholmskällan, https://stockholmskallan.stockholm.se/ Stockholms stadsarkiv, https://stadsarkivet.stockholm/ Stockholms stadsbyggnadskontor, Bygg- och plantjänsten, https://etjanster.stockholm.se/ 39 41131-4202 rnD ,90-70-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Kulturhistorisk konsekvensanalys.pdf] FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR VÄSTERGÖTLAND 21 I STADSDELEN SÖDERMALM KULTURHISTORISK KONSEKVENSANALYS INFÖR PLANSAMRÅD 2025-12-15 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR VÄSTERGÖTLAND 21 I STADSDELEN SÖDERMALM KULTURHISTORISK KONSEKVENSANALYS INFÖR PLANSAMRÅD UPPDRAGSGIVARE SEB TRYGG/LIV & TAM UPPDRAGSANSVARIG Anna Krus, byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig kontrollant av kulturvärden - K, Tengbom. FOTO Tengbom där inget annat anges. UNDERLAG Fastigheten Västergötland 21. Samlad presentation. SEB, TAM, FOJAB 2025-12-03. Illustationer, sektioner och vyer är hämtade från detta dokument. Tengbomgruppen AB Hälsingegatan 49 Box 1230 111 82 Stockholm telefon: +46 010 - 30 30 600 www.tengbom.se org.nr. 56329-9113 Foto framsida: Tengbom 2 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL INLEDNING s 4 Bakgrund Underlag Kulturmiljöintressen och lagrum Gällande detaljplan Kulturhistoriska utgångspunkter FÖRESLAGEN UTVECKLING OCH KONSEKVENSANALYS s 9 Inledning Ny gårdsbyggnad - Övergripande - Möte/sammankoppling med den klassiska stenstadsbyggnadens gårdsfasad - Möte/sammankoppling med industribyggnadens trapphusfasad/gårdsfasad Klassiska stenstadsbyggnaden - Takkupor och hisstopp Industribyggnaden - Nya fönster på gavel mot Götgatan - Nya öppningar/entréer mot Repslagargatan - Ny sammanhängande takkupa mot Repslagargatan SAMMANSTÄLLNING KONSEKVENSANALYS s 24 3 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING UNDERHÅLL BAKGRUND Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska Stockholms stad bedriver detaljplanearbete för bevarande och utveckling av fastigheten Väster- egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karak- götland 21. Föreslagen utveckling har utarbetats av SEB Trygg Liv, Tam och Fojab i samarbete med tär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt staden. Inför detaljplanesamråd, som planeras till början av 2026, har Tengbom fått i uppdrag att (PBL 8 kap 14 §). bedöma kulturhistoriska konsekvenser av föreslagen utveckling. Bedömningen görs utifrån värden och värdebärande karaktärsdrag identifierade i det fördjupade kunskapsunderlag som utarbetats Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig som underlag för planarbetet: Kulturmiljöanalys - Västergötland 21, Södermalm, Stockholm, Teng- synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. […] (PBL 8 kap 14 §). bom 250709. VARSAMHET UNDERLAG Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till Fastigheten Västergötland 21, Samlad presentation, SEB/Tam/Fojab 2025-12-03. byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljö- mässiga och konstnärliga värden. (PBL 8 kap. 17 §). KULTURMILJÖINTRESSEN OCH LAGRUM FÖRVANSKNINGSFÖRBUD RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig Fastigheten Västergötland 21 ligger inom ”Stockholms innerstad med Djurgården” (AB115) som är synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på […] bebyggelseområden (PBL 8 riksintresse för kulturmiljövården. Uttryck som bedömts vara relevanta för planområdet är: kap 13 §). • 1600-talets starkt expansiva stad • Den förindustriella stenstaden • Det sena 1800-talets stadsbyggnad GÄLLANDE DETALJPLAN • Industrimiljöer som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet. Fastigheten omfattas av detaljplan för fastigheten Västergötland 21, lagakraftvunnen 2003-01-13 . MILJÖBALKEN (MB) Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön (MB 3 Kap 6§). För bebyggelsen gäller följande skyddsbestämmelser: q1 Portiken får inte rivas eller förändras. KOMMUNALA KULTURMILJÖINTRESSEN q2 Byggnaden får inte rivas eller till sin exteriör och volym förvanskas. (Hus 1 och 2.) q3 Byggnaden får inte rivas eller till sin exteriör förvanskas. (Hus 3). Fastighetens befintliga byggnader har bedömts vara särskilt kulturhistoriskt värdefulla. PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) PBL innehåller ett antal generella hänsyns- och varsamhetsbestämmelser som reglerar förutsätt- ningar vid planläggning, nybyggnation, ändring och underhåll. De generella kravreglerna gäller all bebyggelse. Särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse omfattas dessutom av ett generellt förbud mot förvanskning. HÄNSYN HUS 1 Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse (PBL 2 kap. 3-4§§). HUS 3 Planläggning och bebyggelse ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intres- HUS 2 set av en god helhetsverkan (PBL 2 kap. 6§). 4 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KULTURHISTORISKA UTGÅNGSPUNKTER - SAMMANSTÄLLNING SLUTSATSER KULTURMILJÖANALYS Text och illustrationer hämtade från Kulturmiljöanalys, Tengbom 250709. RIKSINTRESSET KULTURHISTORISKT VÄRDE Bebyggelsen på fastigheten är uppförd under olika perioder och representerar olika tidsskeden UTTRYCK FÖR DEN ÄLDRE STENSTADEN kopplade till den övergripande samhälls- och stadsutvecklingen. Ur kulturhistorisk synvinkel är det bebyggelsens funktion som källa till kunskap om den äldre stenstaden, den klassiska stenstaden UTTRYCK FÖR DEN KLASSISKA STENSTADEN och den industriella staden som är kulturhistoriskt intressant. Gallerian, som representant för den postindustriella staden, bedöms i detta sammanhang inte vara kulturhistoriskt relevant. UTTRYCK FÖR DEN INDUSTRIELLA STADEN DEN ÄLDRE STENSTADEN 1600-talets expansiva stad Den övergripande stadsstrukturen representerar 1640-talets stadsplanereglering då kvarteret Västergötland och omgivande gatunät tillskapades. Regleringen av tomtmark skapade förutsätt- ningar för investeringar i trädgårdsanläggningar och malmgårdar men också för mer påkostad stenbebyggelse. Portiken mot Götgatan, sannolikt uppförd under perioden 1640- 1740-tal och ursprungligen kopplad till en hög mur norr om portiken, representerar den äldre stadens träd- gårdsinriktade funktion. Den förindustriella staden Den äldre byggnaden mot Götgatan (hus 1), uppförd på 1830-talet och ombyggd på 1860-talet, representerar 1800-talets förindustriella stenstadsbebyggelse. Den låga, långsträckta byggnads- volymen speglar utvecklingen mot en mer stadsmässig bebyggelse med sammanhängande KOMMUNALT KULTURMILJÖINTRESSE byggnader i tomtgräns mot gatan. Den ursprungliga byggnaden, uppförd i 1 1/2 plan med enkla putsade fasader och mansardtak, fick genom ombyggnaden mot gatan på 1860-talet en mer nyklassicistisk utformning med flackt sadeltak och enkla klassicistiska detaljer. Den arkitektoniska omgestaltningen av mansardtak till flacka sadeltak och fasader i avskalad klassicism var vanligt SÄRSKILT KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL förekommande kring mitten av 1800-talet och speglar en generell trend i kvarter Västergötland EJ KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL och omgivande kvarter. DEN KLASSISKA STENSTADEN Intilliggande byggnad på Götgatan (hus 2), uppförd i början av 1870-talet, representerar den klassiska stenstadens bebyggelse. Perioden präglas av en allt större reglering av byggandet och resulterade i en mer enhetlig flerbostadshusbebyggelse med slutna kvartersstrukturer, enhetlig skala och enhetlig byggnadstypologi som successivt, genom rivning och nybyggnad eller genom på- och ombyggnad av befintliga byggnader, kom att prägla en stor del av bebyggelsen på mal- marna. Hus 2 utgör ett tidigt exempel från perioden och präglas av tidstypisk nyrenässans, med symmetrisk fasaduppbyggnad, kvaderrusticerad bottenvåning med pilasteromgärdad portik, slätputsade fasader med enkel klassicistisk dekor och plåttäckt sadeltak. DEN INDUSTRIELLA STADEN Industribyggnaden mot Repslagargatan, uppförd för bageriverksamhet av KF på 1920-talet, repre- senterar den industriella staden och är utförd i tidstypisk 20-talsklassicism. På 1930-talet expan- derade verksamheten genom en tillbyggnad mot gården som utfördes i tidstypisk funktionalism. Tillsammans med intilliggande sidenväveriindustri från 1800-talet bildar industribyggnaderna en sammanhängande industrihistoriskt intressant miljö. 5 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VÄRDEBÄRANDE BYGGNADER OCH KARAKTÄRSDRAG Text hämtad från Kulturmiljöanalys, Tengbom 250709. STADSMILJÖ OCH EXTERIÖR DEN ÄLDRE PORTIKEN DEN KLASSISKA STENSTADSBYGGNADEN (1870-TAL) HUS 2 • Hög äldre putsad 1600/1700-talsportik som sammanlänkar byggnaderna mot Göt- • Byggnad i fyra våningar som inordnar sig i den klassiska stenstadens byggnads- gatan och fungerar som entré till den inre gårdsmiljön/gallerian. skala. • Klassicistiskt formspråk med pilasteromgärdad valvbåge, tympanongavel med • Karaktärsskapande brandgavel mot Götgatan. avslutande dekorationer i form av klot på enkla baser. • Enkelt klassicerande formspråk med kvaderrusticerad sockelvåning, ovanförlig- • Bevarad äldre pardörr i trä. gande slätputsade fasader med klassicerande detaljer och markerad takfot. • Huvudentréns klassicerande portal och bevarad äldre pardörr i trä. DEN ÄLDRE STENSTADSBYGGNADEN (1830-1860-TAL) HUS 1 • Bevarade äldre kopplade fönster med korspost och fyra lufter. • Bevarad äldre stadsskala i två plan som underordnar sig intilliggande byggnader, • Enkel, slätputsad gårdsfasad med utskjutande trapphus. synliggör karaktärsskapande brandgavlar och möjliggör siktlinjer mot bakomlig- gande gårdsbebyggelse. • Långsträckt, horisontellt betonad byggnadsvolym med symmetriskt arrangerade INDUSTRIBYGGNADEN (1920-1930-TAL) HUS 3 fönsteraxlar. • 1920-talets byggnadsvolym i fyra våningar som inordnar sig i den klassiska stensta- • Enkelt formspråk med låg sockel, slätputsade fasader med enkel klassicistisk dekor, dens byggnadsskala. markerad takfot, plåttäckt sadeltak och plåttäckta skorstenar. • Formspråk i tidstypisk 1920-talsklassicism med putsade fasader, symmetriska • Huvudentréns enkla naturstensomfattning och bevarad äldre pardörr i trä med fönsteraxlar, naturstensdetaljer kring entréer, valvformade fönster i bottenvåningen, överljusfönster. höga spröjsade fönster i de två ursprungliga bagerilokalerna och lägre, spröjsade • Bevarat ursprungligt mansardtak i svartmålad plåt mot gården. fönster i den tidigare mjölvinden vån 3 tr. • Trapphusflygel mot gården med ursprungligt entréparti med ekdörr och pilaster- omfattning samt bröstning i natursten. Karaktärsskapande tempelgavel. • 1930-talets industritillbyggnad mot gården med putsade fasader och samman- hängande fönsterpartier i långa rader. GÅRDSMILJÖN • Ovanför gårdsbjälklaget öppet gårdsrum med omgivande byggnader i tidstypisk utformning som representanter för kvarterets historiska utveckling. 6 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KÄNSLIG-TÅLIGHETSANALYS Illustrationer hämtade från Kulturmiljöanalys, Tengbom 250709. HÖG KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRING ÖVERGRIPANDE KÄNSLIGT FÖR ÄNDRING TÅLIGT FÖR ÄNDRING HUS 3 HUS 2 HUS 1 EXTERIÖRER HUS 2 HUS 1 PORTIK HUS 3 7 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FÖRESLAGEN UTVECKLING OCH KONSEKVENSANALYS 8 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Föreslagen utveckling innebär: 1) Ny gårdsbyggnad mellan den klassiska stenstadsbyggnaden (hus 2) och industribyggnaden (hus 3). 3) Nya takkupor på hus 2. 4) Ny sammanhängande takkupa på hus 3. 5) Nya fönster på industribyggnadens gavel mot Götgatan (hus 3) 5) Nya öppningar/entréer på industribyggnadens bottenvåning mot Repslagargatan (hus 3). BEFINTLIGT UTVECKLINGSFÖRSLAG Ändringar markerade i röd kulör UTVECKLINGSFÖRSLAG HUS 3 RReeppssllaaggaarrggaattaann HUS 2 HUS 1 GGööttggaattaann 9 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MODELLVYER FRÅN GÖTGATAN BEFINTLIGT FÖRSLAGEN NY GÅRDSBYGGNAD FÖRSLAGEN NY GÅRDSBYGGNAD Synliga delar markerade med rosa kulör VY 1 VY 1 VY 1 VY 2 VY 2 VY 2 VY 3 VY 3 VY 3 Modellvyer från Götgatan. 11 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÖTE/SAMMANKOPPLING MED DEN KLASSISKA STENSTADSBYGGNADENS GÅRDSFASAD/HUS 2 BEFINTLIG FASAD Den klassiska stenstadsbyggnadens befintliga gårdsfasad består av tre fönsterrader på ömse sida av Befintliga fönster bevaras i inflyttat läge ett utskjutande trapphus. Gårdsfasadens bottenvåning är sedan tidigare överbyggd med ett bjälklag Befintliga fönster och fönsterkarmar nedmonteras och placeras längre in i fönsternischen (C1). och integrerad med gallerian. I fastighetsgräns mot söder finns en ventilationskanal med tillhörande Fönsteröppningar i fasad mot den nya gårdsbyggnaden sätts igen och byggs om till från fasadlivet in- teknikbyggnad. dragna blinderingar som putsas lika intilliggande fasad. Fönster mot interiören bevaras i inflyttat läge. Att ändring av fönster utförs enligt ovan säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k2. UTVECKLINGSFÖRSLAG GÅRDSFASAD BYGGS FÖR HANTERING UTSKJUTANDE TRAPPHUS/TRAPPHUSFÖNSTER Föreslagen utveckling innebär att den nya gårdsbyggnaden byggs samman med den klassiska Bjälklagshöjderna i gårdsbyggnaden följer befintliga bjälklagshöjder i den klassiska stenstadsbygg- stenstadsbyggnadens gårdsfasader på plan 1 - 3 tr. Det innebär dels att den nya gårdsbyggnadens naden. Det innebär att tillkommande bjälklag i den nya byggnaden hamnar mitt för det utskjutande södra yttervägg krockar med en befintlig fönsteraxel i den klassiska stenstadsbyggnadens gårdsfasad, trapphusets fönster. För att undvika ingrepp utförs gårdsbyggnadens bjälklag på plan 1-3 med släpp dels att trapphus och intilliggande fönsteraxlar, två norr om trapphuset och ett söder om trapphuset, och glasat schakt mot det befintliga trapphuset. byggs för och integreras i gårdsbyggnaden. Övriga delar av fasaden, dvs de två yttre fönsterraderna Bevarandet av trapphuset och trapphusfönster säkerställs genom skyddsbestämmelse q3. samt den slätputsade fasaden bevaras oförändrad (se illustration nästa sida). Bevarandet av gårdsfasadens yttre delar säkerställs genom skyddsbestämmelse q3. KONSEKVENSANALYS Föreslagen ny gårdsbyggnad innebär att ca 3/5 av den klassiska stenstadsbyggnadens gårdsfasad ÄNDRING AV FASAD SOM INTE BYGGS FÖR byggs för och integreras i gårdsbyggnaden. Den befintliga fasaden, trapphuset och trapphusfönstren Befintliga fönster närmast söder om den nya gårdsbyggnaden ersätts av nya, smalare fönster. bevaras och blir en karaktärsskapande del i den nya gårdsbyggnadens interiör. Ombyggnad av föns- Mötet mellan ny yttervägg och befintlig fönsteraxel (A) föreslås hanteras genom att fönster och föns- ter utförs med indragna putsade blinderingar som möjliggör läsbarhet av tidigare fönsteröppningar. terkarm nedmonteras och ersätts av ett smalare fönster. Nytt fönster utformas med en nedre högre Nya passager följer bredden på tidigare fönster. Ett glasat ljusschakt kring det utskjutande trapphuset fönsterluft och ovanförliggande lägre luft lika befintligt fönster. Material, gestaltning och detaljering möjliggör indirekt dagsljus till trapphuset via fönster i nya gårdsbyggnaden. av nytt fönster utförs lika befintligt fönster. Intilliggande tidigare fönsteryta byggs igen och putsas lika intilliggande fasadyta. Interiört innebär föreslagna åtgärder att samtliga fasadfönster mot den nya gårdsbyggnaden byggs Utformningen av nytt fönster säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k2. om på olika sätt. Några fönster samt en senare tillkommen dörröppning byggs om till nya öppna passager. Övriga fönster bevaras i inflyttat läge men dagsljusfunktionen och möjligheten till utblick HANTERING AV GÅRDSFASAD SOM INTEGRERAS MED TILLKOMMANDE BYGGNAD försvinner. För interiören i övrigt gäller att ändring ska utföras med särskild hänsyn till bevarade äldre Befintlig gårdsfasad som integreras med tillkommande byggnad inklusive utskjutande trapphus och rum, dörrar, golv, snickerier och takstuckatur. trapphusfönster bevaras men fönster och fönsteröppningar byggs om på olika sätt. Bevarande av den slätputsade fasaden säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k2. Sammantaget bedöms föreslagna åtgärder vara ett hänsynsfullt och varsamt sätt att hantera mötet mellan de två byggnaderna. Hanteringen säkerställs i detaljplanen genom specifika varsamhets- och Befintliga fönster byggs om till öppna passager skyddsbestämmelser. Åtgärderna bedöms vara förenliga med gårdsfasadens och gårdstrapphusets Befintliga fönsteröppningar söder om trapphuset på plan 2 - 3 tr (B1) förlängs och byggs om till öppna kulturhistoriska värde. passager/nya öppningar. Det nedre fönstret norr om trapphuset (C2) förlängs och byggs om till utrym- ningsväg. Befintlig dörr på plan 1 tr (B2) nedmonteras och öppningen byggs om till öppen passage. Utformning av inklädnad av öppningar och hantering av möten mellan den klassiska stenstadsbygg- nadens golv och gårdsbyggnadens golv utreds i kommande skede. Antalet nya håltagningar samt varsamhet vid ändring säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k2. 12 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÖTE/SAMMANKOPPLING MED INDUSTRIBYGGNADENS TRAPPHUSFASAD/GÅRDSFASAD (HUS 3) BEFINTLIG FASAD KONSEKVENSANALYS Berörd del av industribyggnaden består av en trapphusflygel vars slätputSade gårdsfasad är utfor- Föreslagen ny gårdsbyggnad innebär att den nedre delen av industribyggnadens trapphusfasad mad i ett klassicerande formspråk med tempelgavel, lisener, blinderingar, profilerad list med under- byggs för och integreras i gårdsbyggnaden. Den befintliga fasaden och trapphusfönstren bevaras och liggande runt fönster och runda blinderingar samt trapphusfönster på olika nivåer som följer det inre blir en karaktärskapande del i den nya gårdsbyggnadens interiör. Ombyggnad av fönster utförs med trapploppets vilplan. Gårdsfasaden är sedan tidigare överbyggd med ett bjälklag och integrerad i indragna putsade blinderingar som möjliggör läsbarhet av tidigare fönsteröppningar. Ny passage gallerian. Den ursprungliga trapphusentrén är bevarad och nås via galleriaplanet. Längs den norra utförs med särskild hänsyn till det välbevarade trapphuset. delen av fasaden finns en mindre tillbyggnad i form av ett utvidgat hisschakt som i exteriören tecknar sig som ett slätputsat fasadparti. I samband med schaktutvidgningen igensattes ursprungliga fönster. Interiört innebär föreslagna åtgärder att huvuddelen av befintliga trapphusfönster mot den nya Den ursprungliga fasaden var mer symmetrisk i sitt uttryck. gårdsbyggnaden bevaras i inflyttat läge men dagsljusfunktionen och möjligheten till utblick försvinner. Övriga delar av trapphuset bevaras, inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa, kakelbröstning, handle- UTVECKLINGSFÖRSLAG dare i svart smide och glasade pardörrar. TRAPPHUSFASAD BYGGS FÖR Föreslagen utveckling innebär att den nya gårdsbyggnaden byggs samman med trapphusets Sammantaget bedöms föreslagna åtgärder vara ett hänsynsfullt och varsamt sätt att hantera mötet gårdsfasad. Gårdsbyggnaden är utformad i tre våningar med flackt sadeltak och följer bredden på mellan de två byggnaderna. Hanteringen säkerställs i detaljplanen genom specifika varsamhets- och industribyggnadens trapphusflygel. Det innebär att hela den berörda delen av industribyggnadens skyddsbestämmelser. Åtgärderna bedöms vara förenliga med trapphusfasadens och trapphusets trapphusflygeln byggs för och integreras i gårdsbyggnaden. Ovanförliggande trapphusfasad och kulturhistoriska värde. trapphusfönster, inklusive befintligt runt fönster och två befintliga runda blinderingar, bevaras. Bevarandet av trapphusfasadens övre delar säkerställs genom skyddsbestämmelse q4. HANTERING AV GÅRDSFASAD SOM INTEGRERAS MED TILLKOMMANDE BYGGNAD Befintlig trapphusfasad som integreras med tillkommande byggnad bevaras, inklusive befintliga klas- sicerande detaljer, men huvuddelen av fönster och fönsteröppningar byggs om på olika sätt. För att säkerställa utrymning från den nya gårdsbyggnaden upptas en ny passage i trapphusfasaden. Bevarande av den befintliga fasaden säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k3. Trapphusfönster bevaras Befintligt trapphusfönster (A) vetter mot en i den nya gårdsbyggnaden planerad utrymningstrappa och bevaras oförändrad. Trapphusfönster bevaras i inflyttat läge. Befintliga fönster och fönsterkarmar nedmonteras och placeras längre in i fönsternischen mot trapphuset (B). Fönsteröppningar i fasad mot den nya gårdsbyggnaden sätts igen och byggs om till från fasadlivet indragna blinderingar som putsas lika intilliggande fasad. Några av dessa fönster (B1) krockar på olika sätt med den nya gårdsbyggnadens bjälklag. Hur detta hanteras i praktiken utreds i kommande skede. Att ändring av fönster utförs enligt ovan säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k2. Ny passage för utrymning Ny passage tas upp i trapphusets gårdsfasad. Ändringen utförs med särskild hänsyn till befintlig kakel- bröstning i trapphuset. Varsamhet vid ändring och särskild hänsyn till befintlig kakelbröstning säkerställs genom varsamhetsbe- stämmelse k3. 14 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INDUSTRIBYGGNADEN (HUS 3) - NYA FÖNSTER PÅ GAVEL FRÅN 1930-TALET BEFINTLIGT UTVECKLINGSFÖRSLAG Föreslagen utveckling innebär att den idag slutna gaveln mot Götgatan förses med nya fönster. Föns- ter utformas med två lufter i den övre delen och fyra lyfter i de två nedre våningsplanen. Höjd, material och kulör följer befintliga fönster mot gården medan bredden anpassas till gavelns funktion som del av stadsmiljön vid Götgatan. Befintliga fasader och fönster på övriga delar av 1930-talets industritillbygg- nad bevaras utan ändring. Bevarande av 1930-talets fasader och fönster mot gården säkerställs genom skyddsbestämmese q4. Placering och utformning av nya gavelfönster säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k3. KONSEKVENSANALYS Föreslagna nya fönster innebär att den idag slutna gaveln ersätts av en uppglasad gavel och att karaktären av brandgavel försvinner. Den breda slutna gaveln, som i kombination med flackt sadeltak bryter stenstadens mer slanka byggnadsvolymer, får ett mer öppet uttryck. Utformningen avseende FÖRSLAGNA NYA GAVELFÖNSTER storlek, antal och placering skapar en medvetet avvägd balans mellan fönsteryta och murverkan. Föreslagen ändring bedöms vara positiv för stadsmiljön kring Götgatan. Ändringen bedöms inte på- verka möjligheten att avläsa och uppleva 1930-talets industritillbyggnad. Föreslagna nya gavelfönster bedöms vara förenliga med byggnadens kulturhistoriska värde. BEFINTLIGT FÖRSLAGNA NYA GAVELFÖNSTER BEFINTLIGT FÖRSLAGNA NYA GAVELFÖNSTER Nya fönster markerade med rosa kulör 18 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MODELLVYER FRÅN GÖTGATAN BEFINTLIGT FÖRSLAGNA NYA GAVELFÖNSTER FÖRSLAGNA NYA GAVELFÖNSTER Nya fönster markerade med rosa kulör VY 2 VY 2 VY 2 VY 3 VY 3 VY 3 VY 4 VY 4 VY 4 VY 5 VY 5 VY 5 19 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INDUSTRIBYGGNADEN (HUS 3) - NYA ÖPPNINGAR/ÖPPNINGAR MOT REPSLAGARGATAN BEFINTLIGT UTVECKLINGSFÖRSLAG Föreslagen utveckling innebär att nya öppningar/entréer tas upp i industribyggnadens bottenvåning mot Repslagargatan. Huvuddelen av öppningarna tillskapas genom att befintliga fönsteröppningar förlängs och byggs om till entréer med intilliggande glasade partier. Ny huvudentré markeras genom breddad stenomfattad öppning med rak överkant lika befintliga entréer. Nya entréer och glaspartier placeras indragna från fasadliv lika befintliga entréer. Placering och utformning av nya entréer säkerställs genom varsamhetsbestämmelse k3. KONSEKVENSANALYS Föreslagna nya glasade öppningar och entréer innebär att ett nytt tidslager tillskapas i industribygg- nadens bottenvåning. Öppningarna följer fasadens symmetriskt arrangerade fönsteraxlar och skapar FÖRSLAGNA NYA ÖPPNINGAR I BV en ny rytm i byggnadens bottenvåning. Föreslagen ändring bedöms vara positiv för stadsmiljön kring Repslagargatan. Ändringen bedöms inte påverka möjligheten att avläsa och uppleva 1920-talets industritillbyggnad. Föreslagna nya entréer bedöms vara förenliga med byggnadens kulturhistoriska värde. BEFINTLIGT FÖRSLAGNA NYA ÖPPNINGAR I BV 20 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INDUSTRIBYGGNADEN (HUS 3) - NYA TAKKUPOR/SAMMANHÄNGANDE TAKKUPA MOT REPSLAGARGATAN BEFINTLIGT UTVECKLINGSFÖRSLAG Mot Repslagargatan möjliggör planen uppförande av takkupor som får vara sammanhängande och bilda en för- längd takkupa. Kupor/kupa placeras med indrag från fastighetsgräns och följer den nedanliggande fasadens yttre fönsteraxlar. I utvecklingsförlaget redovisas en förlängd takkupa som sträcker sig längs hela taket mot gatan. Kupan utförs i material och kulör lika befintligt tak. Tillåten totalhöjd ligger ca 1,5 m nedanför befintlig taknockshöjd. Placering, storlek och utformning säkerställs i hänsynsbestämmelse f2. KONSEKVENSANALYS Redovisat utvecklingsförslag innebär att befintliga takfönster i takfall mot Repslagargatan rivs och ersätts av en förlängd takkupa som i princip sträcker sig längs hela taket mot gatan. Takkupans synlighet i Repslagargatans ga- turum varierar beroende på var i gatumiljön man befinner sig. I modellvy från Repslagargatans södra del framträ- der den yttersta delen av takupan som ett tydligt nytt tillägg medan övriga delar inte är synliga i gatuvyn. I modellvy FÖR SLAG NA NYA ÖPPNINGAR I BV från Repslagargatans norra del framträder hela den förlänga takkupan som ett tydligt nytt tillägg. Sammantaget bedöms föreslagen förlängd takkupa vara alltför stor för att inordna sig i industribyggnadens takfall på ett varsamt och hänsynsfullt sätt. Att tillskapa sammanhängande takkupor i sadeltak mot gatan innebär ett för den klassiska stenstaden och för den omgivande stadsmiljön främmande tillägg. Föreslagen utformning bedöms medföra negativ påverkan på taklandskapet, gatumiljön och stadsmiljön. RIKTLINJER FÖR NÄSTA SKEDE Föreslagen möjlighet att uppföra en sammanhängande/förlängd takkupa ses över. Planunderlaget kompletteras med en fördjupad utredning för bedömning av lämplig storlek och placering av nya takkupor. FÖRS LA GNA NYA TAKKUPOR rosamarkerade 22 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANSTÄLLNING KONSEKVENSANALYS NY GÅRDSBYGGNAD SAMMANKOPPLING GÅRDSBYGGNAD - HUS 3 Volym- och gestaltningsmässigt bedöms föreslagen ny gårdsbyggnad inordna sig i den befintliga Föreslagen ny gårdsbyggnad innebär att den nedre delen av industribyggnadens trapphusfasad stads- och gårdsmiljön på ett medvetet sätt. Den klassiska stenstadsbyggnadens karaktäristiska byggs för och integreras i gårdsbyggnaden. Den befintliga fasaden och trapphusfönstren bevaras och takfotshöjd respekteras och de för Götgatan och innergården karaktärsbärande gavlarna - den blir en karaktärskapande del i den nya gårdsbyggnadens interiör. Ombyggnad av fönster utförs med klassiska stenstadsbyggnadens slutna brandgavel och industribyggnadens klassicistiska tempelgavel indragna putsade blinderingar som möjliggör läsbarhet av tidigare fönsteröppningar. Ny passage - bevaras. Möjligheten att avläsa och uppleva de befintliga byggnaderna som en del av gårdsmiljön utförs med särskild hänsyn till det välbevarade trapphuset. bevaras men i reducerad form. Den nya gårdsbyggnaden gestaltas som ett nytt läsbart tidslager vars medvetet avskalade gestaltning och ljusa, putsade fasader samspelar med intilliggande byggnader Interiört innebär föreslagna åtgärder att huvuddelen av befintliga trapphusfönster mot den nya på ett hänsynsfullt sätt. gårdsbyggnaden bevaras i inflyttat läge men dagsljusfunktionen och möjligheten till utblick försvinner. Övriga delar av trapphuset bevaras, inklusive kalkstensgolv, kalkstenstrappa, kakelbröstning, handle- SAMMANKOPPLING GÅRDSBYGGNAD - HUS 2 dare i svart smide och glasade pardörrar. Föreslagen ny gårdsbyggnad innebär att ca 3/5 av den klassiska stenstadsbyggnadens gårdsfasad byggs för och integreras i gårdsbyggnaden. Den befintliga fasaden, trapphuset och trapphusfönstren Sammantaget bedöms föreslagna åtgärder vara ett hänsynsfullt och varsamt sätt att hantera mötet bevaras och blir en karaktärsskapande del i den nya gårdsbyggnadens interiör. Ombyggnad av föns- mellan de två byggnaderna. Hanteringen säkerställs i detaljplanen genom specifika varsamhets- och ter utförs med indragna putsade blinderingar som möjliggör läsbarhet av tidigare fönsteröppningar. skyddsbestämmelser. Åtgärderna bedöms vara förenliga med trapphusfasadens och trapphusets Nya passager följer bredden på tidigare fönster. Ett glasat ljusschakt kring det utskjutande trapphuset kulturhistoriska värden. möjliggör indirekt dagsljus till trapphuset via fönster i nya gårdsbyggnaden. NYA TAKKPOR - HUS 2 Interiört innebär föreslagna åtgärder att samtliga fasadfönster mot den nya gårdsbyggnaden byggs I vyer från Götgatan framträder föreslagna kupor som ett mindre tillägg i den befintliga byggnadens om på olika sätt. Några fönster samt en senare tillkommen dörröppning byggs om till nya öppna taklandskap. Det smala gaturummet och avståndet mellan gata och takfall gör att takkuporna upp- passager. Övriga fönster bevaras i inflyttat läge men dagsljusfunktionen och möjligheten till utblick levs som ett diskret inslag i stadsmiljön. försvinner. För interiören i övrigt gäller att ändring ska utföras med särskild hänsyn till bevarade äldre rum, dörrar, golv, snickerier och takstuckatur. I vyer från gården framträder föreslagna takkupor som ett större tillägg i den befintliga byggnadens taklandskap. Det bredare gårdsrummet och det mindre avståndet mellan gårdsbjälklag och takfall Sammantaget bedöms föreslagna åtgärder vara ett hänsynsfullt och varsamt sätt att hantera mötet gör att takkuporna upplevs som ett mer framträdande inslag i gårdsmiljön. I kombination med de från mellan de två byggnaderna. Hanteringen säkerställs i detaljplanen genom specifika varsamhets- och gården tydligt framträdande befintliga skorstens- och teknikhuvarna innebär tillkommande takkupor skyddsbestämmelser. Åtgärderna bedöms vara förenliga med gårdsfasadens och trapphusets kultur- en markant ökning av antalet uppskjutande element i takfallet. historiska värden. Sammantaget bedöms föreslagna takkupor mot gatan inordna sig i stadsmiljön, taklandskapet och den befintliga byggnadsvolymen på ett medvetet sätt medan takkuporna mot gården bedöms med- föra negativ påverkan på upplevelsen av taklandskapet och den befintliga byggnadsvolymen. Riktlinjer för nästa skede: Föreslagna takkupor mot gården ses över och möjligheten att i stället pröva nya takfönster utreds. 24 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NYA FÖNSTER PÅ GAVEL MOT GÖTGATAN - HUS 3 Föreslagna nya fönster innebär att den idag slutna gaveln ersätts av en uppglasad gavel och att karaktären av brandgavel försvinner. Den breda slutna gaveln, som i kombination med flackt sadeltak bryter stenstadens mer slanka byggnadsvolymer, får ett mer öppet uttryck. Utformningen avseende storlek, antal och placering skapar en medvetet avvägd balans mellan fönsteryta och murverkan. Föreslagen ändring bedöms vara positiv för stadsmiljön kring Götgatan. Ändringen bedöms inte på- verka möjligheten att avläsa och uppleva 1930-talets industritillbyggnad. Föreslagna nya gårdsfönster bedöms vara förenliga med byggnadens kulturhistoriska värde. NYA ENTRÉER I BOTTENVÅNING MOT REPSLAGARGATAN - HUS 3 Föreslagna nya glasade öppningar och entréer innebär att ett nytt tidslager tillskapas i industribygg- nadens bottenvåning. Öppningarna följer fasadens symmetriskt arrangerade fönsteraxlar och skapar en ny rytm i byggnadens bottenvåning. Föreslagen ändring bedöms vara positiv för stadsmiljön kring Repslagargatan. Ändringen bedöms inte påverka möjligheten att avläsa och uppleva 1920-talets industritillbyggnad. Föreslagna nya entréer bedöms vara förenliga med byggnadens kulturhistoriska värde. NY SAMMANHÄNGANDE TAKKUPA MOT REPSLAGARGATAN - HUS 3 Redovisat utvecklingsförslag innebär att befintliga takfönster i takfall mot Repslagargatan rivs och ersätts av en förlängd takkupa som i princip sträcker sig längs hela taket mot gatan. Takkupans synlig- het i Repslagargatans gaturum varierar beroende på var i gatumiljön man befinner sig. I vy från Rep- slagargatans södra del framträder den yttersta delen av takkupan som ett tydligt nytt tillägg medan övriga delar inte är synliga i gatuvyn. I vy från Repslagargatans norra del framträder hela den förlänga takkupan som ett tydligt nytt tillägg. Sammantaget bedöms föreslagen förlängd takkupa vara alltför stor för att inordna sig i industribygg- nadens takfall på ett varsamt och hänsynsfullt sätt. Att tillskapa sammanhängande taklyft i sadeltak mot gatan innebär ett för den klassiska stenstaden och för den omgivande stadsmiljön främmande tillägg. Föreslagen utformning bedöms medföra negativ påverkan på taklandskapet, gatumiljön och den övergripande stadsmiljön. Riktlinjer för nästa skede: Föreslagen möjlighet att uppföra en sammanhängande/förlängd takkupa ses över. Planunderlaget kompletteras med en fördjupad utredning för bedömning av lämplig storlek och placering av nya takkupor. 25 41131-4202 rnD ,51-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagsljus.pdf] Upprättad av: Iason Bournas & Helena Bülow-Hübe Granskad av: Helena Bülow-Hübe Kv Västergötland 21 Stockholm Dagsljusutredning Uppdragsnummer: 12776,0420 Datum: 2025-05-28 41131-4202 rnD ,82-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI DAGSLJUSUTREDNING Kv Västergötland 21, Stockholm INLEDNING här måste det bli en tolkning av vad som kan Det finns således en osäkerhet i de studerade för dagsljustillgång i bostäder, med rumshöjder oavskärmad mulen himmel (CIE standard overcast Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg anses vara en rimlig försämring vid förtätning i rummens geometrier som gör att det finns en upp till 2,6 m och för dagens BBR-krav och är en sky). Den mulna himlen ger tre ggr mer ljus Liv (här förkortat SEB) äger fastigheten stadsmiljö. osäkerhet i resultaten. Den största osäkerheten vidareutveckling av arbete av (Olina och Zaimi, från toppen av himlen än från horisonten men Västergötland 21 på Södermalm i Stockholm. I gäller sannolikt fönstrens geometri vilket 2018)1. lika mycket ljus från alla väderstreck vilket gör fastigheten ligger bland annat Brunogallerian. SEB Vid nyproduktion anses BBR-kravet vara uppfyllt påverkar våra antaganden om glasdagmått. Övriga resultaten oberoende av väderstreck. vill se över möjligheterna att tillföra nya volymer om vistelserum uppnår dagsljusfaktor DF eller osäkerheter rör t. ex. rummens form och antagna punkt och värdefulla kvadratmetrar på fastigheten. DF ≥ 1,0%. Detta kan möjligen tas som någon ljusreflektansvärden. De absoluta nivåerna har Byggnadens s.k. vistelserum (rum där man vistas median form av riktvärde vid studie av dagsljustillgång således en inbyggd osäkerhet, medan den relativa mer än tillfälligt) ska uppfylla krav i BBR29 om Fojab arkitekter har tagit fram en volymstudie i befintliga byggnader. Även arbetsmiljöverket skillnaden mellan resultaten är intressant och mer god tillgång till direkt dagsljus. Enligt BBRs daterad 2025-05-19 med förslag till förtätning ställer krav på tillfredsställande dagsljus för korrekt. Vi redovisar därför även skillnaden före allmänna råd ska dagsljusfaktorn uppgå till minst (här kallat ”Förslaget”). I utredningen föreslås en arbetsplatser, dock utan siffersatta nivåer. och efter i separata bilder. 1% på halva rummets djup, 1 m från mörkaste ny volym i södra delen av kvarteret, vilken skulle sidovägg, 80 cm över golv, dvs i en enstaka punkt. kunna påverka dagsljustillgången i två befintliga I detta uppdrag har samtliga beräkningar utförts Vid resultat över ca 29% är dagsljustillgången En dagsljusfaktor på 1% motsvarar således 120 lux bostadshus belägna i Västergötland 19 resp METOD med Radiance via Ladybug Tools. Beräkningarna mycket god och avskärmningen liten. Vid ett i punkten om det samtidigt är 12.000 lux ute. 20, det vill säga i de två fastigheter som ligger Vi har genomfört beräkningar för två situationer: tar hänsyn till avskärmning från omgivande resultat av 22-29% är fasaden något avskärmad omedelbart söder om projeket, nedan kallade • Befintliga volymer byggnader och terräng visade i 3D-vyer. men BBRs krav förväntas uppnås med rumsdjup Idag är det vanligt att istället beräkna hur VG19 och VG20 (se nästa sida). Dessa fastigheter • Volymer med förslaget från 250519 på upp till ca 5 m. Vid VSC 15-22% är fasaden dagsljuset fördelas i hela rummet, genom att innehåller bostäder. VERTICAL SKY COMPONENT - VSC ytterligare något mer avskärmad. BBRs krav beräkna dagsljus i många punkter i ett mätplan Vi har i steg 1 studerat dagsljustillgång på fasad Vi har gjort beräkningar av Vertical Sky förväntas uppnås med rumsdjup upp till ca 4 m. i rummet och ur dessa ta fram medianvärdet för med metoden VSC (se nedan), dels inom det Component (VSC). VSC definieras som för- rummet, DF , vilket vi gjort i denna studie.Vi median SYFTE & KRAV PÅ DAGLJUS egna kvarteret och dels för gårdsfasaderna i hållandet mellan den direkta belysningsstyrkan Vid VSC-resultat under ca 15% är dagsljuset använder samma kravvärde, dvs att nå minst 1% Denna utredning syftar till att bedöma tillgången Västergötland 19 och 20 (VG19 & VG20). på en vertikal yta, till den samtidiga horisontella kraftigt begränsat och det är enligt vår erfarenhet även som medianvärde då detta korrelerar starkt till dagsljus för dagens situation samt för det belysningsstyrkan under en oavskärmad svårt till omöjligt att till fullo uppfylla BBRs med punktvärdet. nya förslaget till förtätning för att studera Vi har i steg 2 simulerat dagsljusfaktor mulen himmel. Ljuskällan är CIE standard dagsljuskrav vid normala rumshöjder (ca upp möjligheterna att utveckla kvarteret. Utredningen inomhus (DF) i ett urval av rum i de 2 befintliga overcast sky, vilken är densamma som för till 2,6 m). Vid VSC-resultat under 10% gör vi Det är vanligt att vissa rum i nyproduktion inte begränsas till gårdsfasader och gårdsytor som bostadshusen söder om vårt kvarter (VG19 & dagsljusfaktorberäkning inomhus. VSC- bedömningen att rum inte kommer klara dagens når 1,0% och resultat på 0,8-0,9% bör kunna berörs av förslag till nybyggnad. VG20). Detta har gjorts genom att bygga en beräkningen blir då oberoende av geografiskt läge, BBRs krav utan avvikelser måste accepteras. Detta betraktas som en mindre avvikelse. Det är dock volymmodell av byggnadernas övergripande väderstreck och årstider. Maxvärdet på en takyta gäller oavsett kulörval, som annars är en åtgärd upp till varje kommun att avgöra tolkningen Tillgång till dagsljus är en central egenskap i form, samt modellerat upp de utvalda rummen är 100% och knappt 40% på en vertikal vägg. som ökar dagsljustillgången något (genom större gentemot BBR. bebyggelsen och regleras i BBR resp. AFS. utifrån tillgängliga ritningar (tiff-bilder för planer, andel reflekterat ljus). Det gäller såväl invändiga Dagsljustillgång är en fråga om både hälsa och sektioner och fasader). Då fasader mot gården har VSC visar alltså dagsljustillgången mot fasader ytor som omgivande byggnaders fasader. trivsel. BBR ställer krav på god tillgång till direkt saknats har vi försökt uppskatta fönsterhöjder och vid mulet väder och metoden är lämplig som en dagsljus för rum eller avskiljbara delar av rum fönsterindelning ur fotografier och sektionsritning översiktlig analys i tidiga skeden. DAGSLJUSFAKTOR - DF där människor vistas mer än tillfälligt. Kravet för VG21, där delar av fasaderna skymtar fram. Se Vid illustrationerna av VSC används följande skala Med dagsljusfaktor menas mängden dagsljus gäller nya byggnader. BBR reglerar dock inte bild av modellerad fasad på nästa sida. med nedanstående riktlinjer kring tolkningen av inomhus från en mulen himmel i procent av 1 Olina, A & Zaimi, N. Daylight prediction based on the dagsljustillgång i befintliga byggnader, utan värdena. Skalan är framtagen för att ge riktlinjer den samtidiga belysningsstyrkan ute från en VSC - DF relation. Master thesis. Lund university, 2018. KV VÄSTERGÖTLAND 21, STOCKHOLM 2 12776,0420 2025-05-28 41131-4202 rnD ,82-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLUTSATS Våning 2 tr: Utifrån denna analys kan det fastställas att Vi får två rum med DF lägre än 1,0% i befintlig BASFALL (BEFINTLIG SITUATION) tillägget av byggnadsvolymen enligt förslaget situation, både i VG19. Det gäller de två rummen inte kommer att ha någon betydande påverkan på som vetter mot öst (med resultat på DF 0,5 % dagsljusnivåerna i de angränsande fastigheterna och 0,9 %). Övriga rum på våning 2 tr får resultat VG19 och VG20. mellan 1,1-2,4% i befintlig situation. VG19 De mest påverkade rummen är de som är Våning 3 tr: belägna i mitten av fasaden mot gården, samt Vi får ett rum med DF lägre än 1,0% i befintlig på våningsplan 1 och 2 tr. Dessa rum kommer situation, i VG19. Det gäller rummet som vetter VG20 VG21 att uppleva en liten minskning i dagsljusfaktor, mot öst och närmast VG21. (med resultat på DF men minskningen medför inte att något rum 0,7 %). Övriga rum på våning 3 tr får resultat hamnar under en dagsljusfaktor på 1 % (vilket mellan 1,2-4,0% i befintlig situation. för närvarande är minimikravet enligt BBR:s allmänna råd). FÖRSLAGET Förslaget ger ytterst liten effekt på dagsljuset G21 i bostadshusens rum. De rum som påverkas V SAMMANFATTNING - VSC uppfyller fortfarande kraven enligt BBR (DF ≥ VSC-resultaten visas på sid 4. Kommenterande 1 %). De rum som redan är mörka (rum i VG19) text återfinns på denna sida. Resultat från påverkas inte alls av volymtillägget i det nya den övergripande VSC-analysen visar som förslaget. förväntat att de centrala delarna av norrfasaden i bostadshusen berörs av nybyggnation i VG21. De rum som påverkas mest är de som ligger i den G20 Dock är påverkan av det nya förslaget liten (VSC centrala delen av fasaden, på våningarna 1 och 2 V sänkas med 2 - 6 procentenheter). tr, och främst i VG20. Dock kan minskningen av V G19 DF-median anses vara låg (minskning mestadels För de östra och västra fasaderna är resultaten mellan 0,1 och 0,5 procentenheter, se sista raden Basfall. Översiktsbild över befintlig situation. i befintlig situation nästan desamma som för ”Skillnad”). I dessa rum minskas DF-median det nya förslaget. Resultaten för dessa fasader aldrig till under värdet 1,1 %, vilket ligger över det STUDERAT FÖRSLAG är redan låg, då dessa fasader ligger kraftigt aktuella dagsljuskravet för nybyggnation (1,0 %). avskärmade från befintliga volymer vid sidan av och tvärs över gården. Förslaget till ny volym i VG21 ger därmed ingen VG19 nämnvärd förändring av VSC för de korta gårds- fasaderna inom kvarteren VG19 och VG20 medan det blir en viss påverkan på främst den centrala Kvarteret VG21 och de två befintliga delen av långfasaden mot gårdsrummet (fasad åt bostadshusen belägna i VG 19 resp 20. VG20 VG21 norr). SAMMANFATTNING - DF Dagsljusanalysen inomhus finns redovisad på sid 5. Här har vi modellerat upp 9 rum som är belägna mot norr- och västfasaden (enligt det ritningsunderlag som finns tillgängligt). BEFINTLIG SITUATION Våning 1 tr: Gårdsbyggnad Vi får tre rum med DF lägre än 1,0% i befintlig situation. Rummen ligger i VG19. Det gäller två Minskad lanternin rum som vetter mot öst (med resultat på DF 0,3 % och 0,6 %), och ett rum som vetter mot söder och beläget närmast trapphuset i VG19 med resultat på DF 0,9%. Övriga rum på våning 1 tr får resultat mellan 1,2-1,7% i befintlig situation. Nya volymer som använts för dagsljusberäkning i rött. Förslaget innehåller en ny gårdsbyggnad Uppskattning av fönsterhöjder och fönsterindelning ur fotografier och sektionsritning för fasaden i gränsen mot VG19 och VG20. Förslaget inkluderar även en del takkupor som inte visas ovan. VG19-20 mot innergården. De bedöms ej påverka grannfastigheterna och har därför utelämnats från denna studie. KV VÄSTERGÖTLAND 21, STOCKHOLM 3 12776,0420 2025-05-28 41131-4202 rnD ,82-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RESULTAT - VSC VSC FÖR BASFALL (BEFINTLIG SITUATION) På denna och nästa sida visas övergripande resultat från VSC-beräkningen i vyer vars läge framgår av illustrationerna. VG20 VG19 Både den nuvarande situationen (vy A) och för förslaget (vy A’) analyseras. Samtidigt redovisar Våning 3 tr vi den absoluta skillnaden i VSC (vy S) mellan den befintliga situationen och situationen efter att förslaget är byggt. A Våning 2 tr Beräkningarna har utförts utan balkonger på fasad. Vid illustrationerna av VSC används följande skala. Vid illustrationen av skillnaden Våning 1 tr VSC mellan den befintliga situation och förslaget används skalan som visas i motsvarade bild. Befintlig situation Vy A - Fasad mot norr, befintlig situation LITEN ELLER INGEN SKILLNAD VSC FÖR FÖRSLAGET Befintlig situation - Innergård VG19 & VG20 VG20 VG19 Innergården i Västergötland 19 och 20 ligger ca 5 m högre än gatunivå. Det betyder att bottenvå- Våning 3 tr ningen mot gatan i dessa byggnader inte har till- gång till dagsljus från innergårdens sida. Det finns A’ därefter tre våningar med bostäder med fasader mot innergården, vilka vi här kallat Våning 1 tr, Våning 2 tr Våning 2 tr resp 3 tr. Den långa fasaden mot norr (i VG19+20) har redan Våning 1 tr idag låg eller begränsad dagsljustillgång särskilt närmast innerhörnslägena på det lägst belägna planet, se Vy A (fasad mot norr, befintlig situa- tion). De centrala delarna av fasaden har något Förslaget Vy A’ - Fasad mot norr, med förslaget bättre dagsljustillgång med VSC 15-22% för Vå- ning 1 tr. Våning 2 tr har idag VSC ca 15-29%. SKILLNAD I VSC Inom det egna kvarteret (VG21) Skillnad VSC De två fasaderna som vetter mot öst (VG19) och är påverkan av volymförslaget (procentenheter) väst (VG20) är redan idag kraftigt avskärmade. relativt liten. Fasaden mot öst (VG19) har VSC mellan 10 % och > 8 VG20 VG19 29 %, medan den mot väst (VG20) ligger mellan 6-8 <10 % och 22 %. 4-6 Skillnad VSC (procentenheter) 2-4 Våning 3 tr Förslagets effekt - Innergård VG19 & VG20 0-2 > 8 Den nya volymen i förslaget minskar dagsljuset för S 6-8 befintliga gårdsfasader i kvarteren VG19 & VG20 4-6 Våning 2 tr på de centrala delarna (se vy S). Dock är påverkan 2-4 relativt liten (VSC minskar mestadels med ca 2 - 4 0-2 procentenheter). Fasaderna mot öst (VG19) och väst (VG20) påverkas inte av det nya förslaget. Våning 1 tr SKILLNAD MED 2% - 6% i VSC Förslagets effekt - Kvarter VG21 Inom det egna kvarteret (VG21) är påverkan av Skillnad (befintlig VSC minus VSC efter nybyggnationen) Vy S - Fasad mot norr, skillnad i VSC mellan befintlig situationen och förslaget volymförslaget relativt liten. KV VÄSTERGÖTLAND 21, STOCKHOLM 4 12776,0420 2025-05-28 41131-4202 rnD ,82-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RESULTAT - DAGSLJUSFAKTOR Förutsättningar Mätplan Material Skillnad mellan befintlig situation och förslag Kommentarer Dagsljus på våningar 1-3 tr har studeras i större Mätpunkter för DF har placeras i ett mätplan Schablonmässiga reflektansvärden för ytor och De första två raderna med resultat visar Det nya förslaget påverkar inte något rum så detalj genom beräkning av dagsljusfaktorn som läggs 0,5 m från rummets väggar, på höjd 0,8 ljustransmittans för fönsterglas har använts enligt dagsljusfaktorn för den befintliga situationen resp mycket att det inte uppfyller kravet för DF ≥ inomhus. Våning 1 tr i VG19 och VG20 är den m över golvet, i ett jämnt fördelat rutnät om ca följande: för förslaget. Den tredje raden visar den absoluta 1 %. De rum som redan är mörka (rum i VG19) nedersta våningen som har rum mot gårdsytan. 0,3x0,3 m mellan punkterna. skillnaden i dagsljusfaktor mellan de två. påverkas inte av volymtillägget i förslaget. Ytor reflektans LR Dagsljusfaktorn (DF) har beräknats med Radiance Medianvärdet anges i mitten av varje mätplan. Innertak (vitt) 90 % Denna skillnad är alltså differensen i rummens De rum som påverkas mest är de som ligger i den via Ladybug Tools. Kulörer för punkter enligt skalan nedan. Innerväggar (vitt) 85 % dagsljusfaktor mellan nuvarande situation och centrala delen av fasaden, på våningarna 1 och 2 Karm (ljus) 70 % med förslaget (enheten blir därmed procent- tr, och främst i VG20. Dock kan minskningen av BBRs allmänna råd anger DF min 1% som krav för Skala dagsljusfaktor [%] Golv (medelljust) 30 % enheter). Kulörer för punkter enligt skalan nedan. DF-median anses vara låg (minskning mestadels dagsljusfaktor vid nyproduktion. Detta kan tas Mark 20 % mellan 0,1 till 0,5 %-enheter, se sista raden Skillnad DF (procentenheter) som ett riktvärde att bibehålla, dock bör mindre Yttertak, balkongplatta 10% ”Skillnad”). I dessa rum minskas DF-median 0 0,1 0,20,30,40,50,60,70,80,9 1,0>1,0 > 1,00 avvikelser vara möjliga. Yttervägg & närliggande byggnader 30% aldrig till under värdet 1,1 %, vilket ligger över det 0,75-1,00 0,50-0,75 aktuella dagsljuskravet för nybyggnation (1,0 %). Glas transmittans LT 0,25-0,50 Fönsterglas (treglas antas) 74 % 0-0,25 DAGSLJUSFAKTOR FÖR BASFALL (BEFINTLIG SITUATION) Våning 1 tr Våning 2 tr Våning 3 tr Dessa rum är Dessa rum är Detta rum är redan mörka redan mörka redan mörkt VG20 VG20 VG20 VG19 VG19 VG19 DAGSLJUSFAKTOR FÖR FÖRSLAGET Våning 1 tr Våning 2 tr Våning 3 tr Samma DF med befintlig situation Samma DF med Samma DF med VG20 befintlig situation VG20 befintlig situation VG20 VG19 VG19 VG19 Här är minskningen som störst, men inget rum har en dagsljusfaktor lägre än 1 %. SKILLNAD I DAGSLJUSFAKTOR Våning 1 tr Våning 2 tr Våning 3 tr VG20 VG20 VG20 VG19 VG19 VG19 Skillnad DF Skillnad DF Skillnad DF > 1,00 > 1,00 > 1,00 0,75-1,00 0,75-1,00 0,75-1,00 0,50-0,75 0,50-0,75 0,50-0,75 0,25-0,50 0,25-0,50 0,25-0,50 0-0,25 0-0,25 0-0,25 KV VÄSTERGÖTLAND 21, STOCKHOLM 5 12776,0420 2025-05-28 41131-4202 rnD ,82-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solstudier.pdf] Fastigheten Västergötland 21 Solstudier 2025.11.06 41131-4202 rnD ,71-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG SOLSTUDIER Vårdagjämning Befintligt läge G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A N N VÅRDAGJÄMNING KL 9 VÅRDAGJÄMNING KL 12 G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A N N VÅRDAGJÄMNING KL 15 VÅRDAGJÄMNING KL 18 2025.11.06 Västergötland 21 N 41131-4202 rnD ,71-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG SOLSTUDIER Vårdagjämning Nytt förslag G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S LL LL A A G G A A R R G G A A T T A A N N VÅRDAGJÄMNING KL 9 VÅRDAGJÄMNIING KL 12 G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A NN NN Tillkommande skugga VÅRDAGJÄMNING KL 15 VÅRDAGJÄMNIING KL 18 2025.11.06 Västergötland 21 N 41131-4202 rnD ,71-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG SOLSTUDIER Sommarsolstånd Befintligt läge G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A N N SOMMARSOLSTÅND KL 9 SOMMARSOLSTÅND KL 12 G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A N N SOMMARSOLSTÅND KL 15 SOMMARSOLSTÅND KL 18 2025.11.06 Västergötland 21 N 41131-4202 rnD ,71-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG SOLSTUDIER Sommarsolstånd Nytt förslag G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A N N SOMMARSOLSTÅND KL 9 SOMMARSOLSTÅND KL 12 G G Ö Ö T T G G A A T T A A R N R N E E P P S S L L A A G G A A R R G G A A T T A A N N Tillkommande skugga SOMMARSOLSTÅND KL 15 SOMMARSOLSTÅND KL 18 2025.11.06 Västergötland 21 N 41131-4202 rnD ,71-21-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossbokaJ staM - tnemukod tnäkdoG --- [PM Markmiljö.pdf] Iterio AB | Ringvägen 100 | 118 60 Stockholm | 08 410 363 00 | info@iterio.se | www.iterio.se Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 Västergötland 21 TAM Group AB Uppdragsnummer: 8052 Upprättad av: Alan Wiech Granskad av: Mattias Lindgren Datum: 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 2 (25) Innehåll Sammanfattning ................................................................................. 4 1 Inledning .................................................................................. 5 1.1 Bakgrund och syfte .................................................................. 5 1.2 Underlag och bakgrundsuppgifter ............................................ 5 2 Områdesbeskrivning ................................................................ 5 2.1 Allmän information om objektet ............................................... 5 2.2 Gällande detaljplan .................................................................. 7 3 Planerade ändringar ................................................................ 7 4 Geologiska och hydrologiska förhållanden .............................. 8 4.1 Historik ..................................................................................... 8 4.2 Historiska flygfoton .................................................................. 9 5 Historisk inventering .............................................................. 11 5.1 Identifierade objekt inom och runt fastigheterna .................... 11 5.2 Föroreningsrisker inom fastigheten ....................................... 14 6 Föroreningsrisker baserad på bransch .................................. 16 6.1 Fyllnadsmaterial ..................................................................... 16 6.2 Ytbehandling med lack, färg eller lim ..................................... 16 6.3 Verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel ............ 17 6.4 Uppvärmning med petroleum eller koks ................................ 17 6.5 Färgindustri ............................................................................ 17 7 Tidiga slutsatser från den historiska inventeringen ................ 17 8 Föreslagen vidare utredning utifrån inventeringen ................ 17 9 Utförande av mätning och provtagning .................................. 18 9.1 Inomhusmiljöprovtagning ....................................................... 18 9.2 Porgasprovtagning ................................................................. 19 10 Riktvärden .............................................................................. 19 11 Analyser och resultat ............................................................. 20 11.1 Resultat från inomhusmiljö .................................................... 20 11.2 Porgas ................................................................................... 21 11.2.1 Fältundersökning ................................................................ 21 11.2.2 Resultat från porgas ........................................................... 21 Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 3 (25) 12 Jämförelsevärden .................................................................. 21 13 Bedömning av analysresultat och föroreningssituation ......... 22 13.1 Inomhusmiljö .......................................................................... 23 13.2 Porgas ................................................................................... 23 14 Slutsats .................................................................................. 24 Referenser ........................................................................................ 25 Bilagor Bilaga 1 Analysrapporter Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 4 (25) Sammanfattning För att bedöma fastigheten Västergötland 21:s lämplighet för planerad ändring av detaljplan har en historisk inventering och kompletterande miljötekniska undersökningar genomförts. Den historiska inventeringen påvisade att det tidigare funnits industriella verksamheter på platsen som har hanterat lösningsmedel. Eftersom fastigheten är helt bebyggd kunde inga mark- eller grundvattenprover insamlas. Istället har fokus legat på provtagning av inomhusluft och porgas under betongplattor för att säkerställa inomhusmiljön i byggnaden. Undersökningarna omfattade: § Inomhusluft: fyra provpunkter på strategiska platser i byggnaden. § Porgas: fyra provpunkter under betongplattor för att fånga upp flyktiga ämnen. Analyserna omfattade framför allt lösningsmedel och petroleumprodukter såsom trikloreten (TCE), tetrakloreten (PCE), tetraklormetan (TCM), toluen, n-hexan och n-heptan. Undersökningarna visade förekomst av vissa lösningsmedel och petroleumprodukter i både inomhusluft och porgas. Samtliga uppmätta halter låg dock klart under Naturvårdsverkets riktvärden samt Arbetsmiljöverkets jämförelsevärden. Bland annat påvisades låga halter av tetraklormetan, trikloreten och kloroform i inomhusluften, liksom spår av toluen, n-hexan och tetrakloreten i porgas. Resultaten från provtagningarna påvisat att dagens föroreningssituation är låg och inte medför några miljö- eller hälsorisker. Halter av samtliga ämnen underskred gällande gränsvärden med god marginal, vilket innebär att de inte bedöms utgöra någon risk för personer som vistas i byggnaden idag och inte heller vid den förändring som planeras. Fastigheten Västergötland 21 bedöms därmed som lämplig för den planerade detaljplanens ändamål, inklusive bostäder, kontor, hotell och centrumverksamheter. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 5 (25) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Fastigheten Västergötland 21 i Stockholm avser utreda möjligheten för om- och tillbyggnad för hotell- och kontorsändamål med centrumändamål i bottenvåningen samt bostäder. Inför detta har Iterio AB på uppdrag av TAM Group AB genomfört en historisk inventering med syfte att utröna om framtida förändring kan innebära några eventuella miljö- och hälsorisker. Iterio har även utfört inomhus- och porgasundersökning inom fastigheten i syfte att undersöka eventuell risk för exponering av flyktiga ämnen. 1.2 Underlag och bakgrundsuppgifter Underlag för föreliggande historiska inventering har varit följande dokument: • Ärenderapporter från Stockholms Stadsarkiv och Miljöförvaltningen • Underlag för miljö- och hälsofrågor: För detaljplan för fastigheten Västergötland 21 inom stadsdelen Södermalm i Stockholm, Dp 2001- 15050-54 • Startpromemoria för planläggning av Västergötland 21 i stadsdelen Södermalm (hotell, kontor, centrum, 5 bostäder), Dnr 2024-13114 • Presentation från TAM Group avseende projektet för Västergötland 21 • Utdrag från EBH-stödet för aktuella och närliggande områden • Historisk inventering genomförd av Iterio 2025-04-14 • Kontakt med Stockholm Lackcenter AB Bakgrundsuppgifter är hämtade från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Stockholms stad, Stockholmskällan, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU). 2 Områdesbeskrivning 2.1 Allmän information om objektet Fastigheten 21 ägs av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (publ) och är belägen på Södermalm i Stockholm. Fastigheten angränsar mot Repslagargatan åt väster och Götgatan åt öster. Fastigheten utgörs av tre byggnader varav två är placerade mot Götgatan och en byggnad är placerad mot Repslagargatan. Den låga byggnaden på Götgatan 34 uppfördes år 1838 och inrymmer kontor och kommersiella lokaler i bottenvåning. Den högre byggnaden på Götgatan 38 uppfördes år 1870 och inrymmer en verksamhet som stödjer människor som lever med psykisk ohälsa och bottenvåningen inrymmer kommersiella lokaler. Byggnaden som är placerad mot Repslagargatan uppfördes som ett bageri på 1920-talet och inrymmer idag kontor. Brunogallerian som etablerades under tidigt 2000-tal binder ihop de tre byggnadernas bottenvåningar och nås via entréer mot Götgatan och Repslagargatan. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 6 (25) Figur 1. Flygfoto över Södermalm. Aktuell fastighet markeras med blå linje (Lantmäteriet, 2025). Figur 2. Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning, lila markering (Stadsbyggnadskontoret, 2025). Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 7 (25) Figur 3. Snedbild mot nordväst, fastigheten Västergötland 21 markerad med streckad gul linje 2.2 Gällande detaljplan Gällande detaljplan, P2001-15050 som fick laga kraft 2003, medger en blandad användning för fastigheten. För byggnaden på Götgatan 34 medges kontor- och bostadsanvändning och för byggnaden på Götgatan 38 medges användningen bostäder och vård inom psykisk ohälsa. För byggnaden mot Repslagargatan medges kontorsanvändning. För de tre byggnadernas bottenvåningar medges handelsanvändning. Figur 4. Gällande detaljplan för fastigheten Västergötland 21. 3 Planerade ändringar Ändringen av detaljplanen syftar till att utöka byggrätten samt bredda användningen för fastigheter. Det innebär att alla byggnader kommer medges kontor-och centrumanvändning. Bostadsanvändningen i byggnaderna mot Götgatan 34 och Götgatan 38 kommer bestå. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 8 (25) 4 Geologiska och hydrologiska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta skala 1:25 000 – 1: 100 000 är fastigheten belägen inom ett område med främst fyllning ( ) med underliggande isälvssediment ( ), se Figur 5. En bit väster om aktuella objekt finns ett område med tunt lager morän ( ) med underliggande berg. Uttagningsmöjligheter för grundvatten inom fastigheterna bedöms vara mindre goda (SGU, 2025). Figur 5. SGU:s jordartskarta där aktuella fastigheten markeras med gul linje (SGU, 2025). 4.1 Historik Befintlig bebyggelse inom Västergötland 21 uppfördes, enligt gällande detaljplan, 1838 och bestod av en våning. Längan byggdes på med en våning 1867 och användes som bageri fram till 1922. Senare inrättades en matvarubutik i lokalerna medan ett nytt bageri i fyra våningar uppfördes längs Repslagargatan. Fastigheten kom senare även att omfatta en gårdsöverbyggnad som senare användes som garage och även en ytterligare tillbyggnad. Den högre byggnaden mot Götgatan fick sin nuvarande utformning på 1870-talet då tre hela bostadsvåningar kom till. Idag har kvarteret en 2-4 våningsskala mot Götgatan, och en 4-våningsskala mot Repslagargatan. Verksamheter inom fasigheten innefattar idag en galleria med klädbutiker, restaurang och andra butikslokaler. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 9 (25) Enligt Stadsbyggnadskontoret har byggnaden mot Repslagargatan en gul klassning (miljön bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller har kulturhistoriskt värde) och byggnaderna mot Götgatan en grön klassning (särskild värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt). Byggnaden norr om fastigheten har en blå klassning, vilket är den högsta klassningen och omfattar miljöer som bedömts ha synnerligen höga värden ur kulturmiljösynpunkt. 4.2 Historiska flygfoton Historiska flygfoton från Lantmäteriet från 1960-talet och 1975 visar ej på större förändringar inom fastigheten. Fram mot 2000 talet har vägen väster om Repslagargatan grävts ned och nya kvarter tillkommit. Från 2000 till dagsläget har inga större förändringar skett inom området. Se samtliga flygfoton i Figur 6, Figur 7 och Figur 8. Figur 6. Flygfoto över aktuella fastigheten markerad med blått. Från ~1960 (Lantmäteriet, 2025). Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 10 (25) Figur 7. Flygfoto över aktuell fastighet markerad med blått. Från ~1975 (Lantmäteriet, 2025). Figur 8. Satellitfoto över aktuell fastighet markerat med blått. Från 2023 (Lantmäteriet, 2025). Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 11 (25) 5 Historisk inventering 5.1 Identifierade objekt inom och runt fastigheterna Enligt Länsstyrelsen finns det 6 identifierade verksamheter med misstänkta eller konstaterade föroreningar i närområdet som är registrerade i EBH-stödet, se Figur 12. • Fastighet: Västergötland 21 ID 128063 (MIFO-ID F0180-0849) Stockholms Lackcenter AB, Svenska Emaljfabriken AB Driftstart runt 1978 Driftstopp: oklart Primär bransch: Ytbehandling med lack, färg eller lim Sekundär bransch: Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel Status: Inventering avslutad - ingen åtgärd Potentiella föroreningar baserat på verksamhet: färgrester, PAH:er, klorerade lösningsmedel, metaller, dioxiner, PFAS, BTEX, fenoler, organiska tennföroreningar, PCB, petroleumprodukter Bedömd risk för spridning av föroreningar: Hög Riskklass: 4 Stockholms Lackcenter AB är ännu verksamma men inom en annan ort. Iterio kontaktade verksamheten och fick uppgifter om verksamheten inom Västergötland 21. Enligt Tomas Jonasson (på Stockholms Lackcenter AB) bedrevs billackering mellan 1977 och 1980-talet, sedan utökades detta till industrilackering mellan 1980-talet till 2003 feb. Även våt- och pulverlackering genomfördes inom fastigheten. Enligt kontakten fanns det aldrig något läckage/spill av färg eller lösningsmedel. De nämnde även att det funnits flera andra företag inom fastigheten såsom tryckerier, smidesföretag, fotografer, bilverkstad, mässföretag, metallpolering, mekaniska bearbetningar osv. Äldre ritningar från Stockholms bygg- och plantjänst visar områden för tidigare verksamheter inom fastigheten Västergötland 21 och redovisas i Figur 9. Planritning för Källarplan undre från 1977. Vid detta tillfälle användes området ej för verksamheterna. Senare kom detta att användas som lager för Stockholms Lackcenter och pulverlackering.Figur 9, Figur 10 och Figur 11. I dessa markeras verksamheter med röd linje. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 12 (25) Repslagargatan Figur 9. Planritning för Källarplan undre från 1977. Vid detta tillfälle användes området ej för verksamheterna. Senare kom detta att användas som lager för Stockholms Lackcenter och pulverlackering. Repslagargatan Lackcenter Verkstad samt lager Figur 10. Planritning för Källarplan övre från 1977. Vid detta tillfälle användes endast en mindre del för att sedan expandera för att inkludera våtlackering och lager. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 13 (25) Repslagargatan Lackcenter Riddarfjärdens SHS-Service Elles rostfria Verkstad smide Verkstad Verkstad Verkstad Figur 11. Planritning för Bottenplan från (1976-77). I denna syns tidigare verksamheter. Inom området för Lackcenter bedrev bil och industrilackering. • Fastighet: Västergötland 6 ID 128641 (MIFO-ID F0180-1570) Almgrens sidenväveri Driftstart cirka 1830-talet Produktionsstopp: 1975 Primär bransch: Textilindustri Status: Identifiering avslutad – ingen åtgärd Potentiella föroreningar baserat på verksamhet: petroleum, oljor Bedömd risk för spridning av föroreningar: Låg Riskklass: 4 • Fastighet: Fiskaren Större 1 ID 179309 Primär bransch: Övrigt BKL 4 Bedömd risk för spridning: oklart Riskklass: ej klassad • Fastighet: Kejsaren 3 ID 176278 Primär bransch: Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Status: Identifierad Potentiella föroreningar som kan ha spridits under verksamhetstiden: klorerade alifater (lösningsmedel), krom, koppar, cyanider, fluorider, PFAs, PAH:er, PCB, petroleum, fenoler Bedömd risk för spridning: oklart Riskklass: ej klassad Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 14 (25) • Fastighet: Kejsaren 18 ID 179217 Primär bransch: Övrigt BKL 4 Bedömd risk för spridning: oklart Riskklass: ej klassad • Fastighet: Västergötland 19 ID 179601 Primär bransch: Övrigt BKL 4 Bedömd risk för spridning: oklart Riskklass: ej klassad 179309 128641 176278 128063 179217 179601 Figur 12. Länsstyrelsens EBH-karta över del av Södermalm där Västergötland 21 markeras med röd linje tillsammans med markerade identifierade objekt (Länsstyrelsen, 2025). 5.2 Föroreningsrisker inom fastigheten Enligt Länsstyrelsen har Svenska Emaljfabriken AB varit verksamma inom fastigheten mellan 1978 – 1983. Stockholms Lackcenter AB tog över under 1976 och avvecklades från fastigheten 2003 (enligt uppgifter från Stockholms Lackcenter AB – mailkontakt med Tomas Jonasson). Båda företagen har enligt länsstyrelsen haft ytbehandling med lack, färg eller lim där hantering av oljor, klorerade lösningsmedel och metaller samt restprodukter av dessa var vanliga. Svenska Emaljfabriken AB genomförde förmässing, försilvring och förgyllning där hantering av klorerade lösningsmedel, petroleumbaserade lösningsmedel, fluorider, eldningsolja, syror/baser cyanider och metaller kan ha använts. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 15 (25) Enligt Länsstyrelsen har Stockholms Lackcenter AB ansökt om dispens för användning av trikloretylen 1996. Vidare nämns även att 7 080 kg trikloretylen används under 1995 för avfettning av alla plåtdetaljer som skall lackas. Eventuella restprodukter från processerna (även mellanlagring) kan vara metaller, lösningsmedel, cyanider, fluorider, aromater, fenoler, PAH:er, PCB och oljeslam. Eftersom byggnaden inom fastigheten upprättades under 1800-talet har sannolikt uppvärmning skett med hjälp av eldning av koks eller olja. Dessa kan ha givit upphov till föroreningsskador med bland annat oljekolväten och PAH:er vid t.ex. lagringsytor i byggnaderna och i anslutning till eventuella cisterner. Identifierade riskområden är främst inom delar av fastighetens byggnad som ligger närmast Repslagargatan, se Figur 13 och Figur 14. Repslagargatan Verksamheter med lösningsmedel och lager för dessa Figur 13. Plan 08, -2 trappor. Riskområden markeras med röd linje. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 16 (25) Repslagargatan Verksamheter med lösningsmedel och lager för dessa Figur 14. Plan 09, -1 trappor. Riskområden markeras med röd linje. 6 Föroreningsrisker baserad på bransch Naturvårdsverket har 2020 upprättat en branschlista för identifiering och inventering av potentiellt förorenade områden. Denna innehåller bland annat branschnamn, -kommentarer, -klass (BKL), -specifika föroreningar samt andra relaterade föroreningar som kan påvisas i samband med undersökning och provtagning av områdena. Potentiella föroreningar som kan finnas inom de aktuella fastigheterna redovisas nedan och baseras på omkringliggande aktiva/nedlagda verksamheter. 6.1 Fyllnadsmaterial I fyllnadsmaterial av okänt ursprung påvisar ofta halter av tungmetaller av olika slag. Även halter av bland annat PCB, kopplat till gammalt rivningsmaterial, PAH:er, kopplat till inblandning av tjärasfalt, eller petroleumämnen, kopplat till tidigare läckage av drivmedel, kan påvisas i fyllnadsmaterial. 6.2 Ytbehandling med lack, färg eller lim Föroreningar som kan förekomma inom ytbehandling av lack, färg eller lim är PAH:er, klorerade alifater (tri- och tetrakloreten, dikloretan) och bly. Klorerade alifater bryts ned till flera nedbrytningsprodukter och kan både vara tyngre än vatten, med låg vattenlöslighet, samt lättflyktiga när de befinner sig i gasform. Detta gör att klorerade alifater kan spridas djup då de sjunker ned i akviferer tills de når en ogenomtränglig jordart. Exponeringsrisker för människor vid områden i närheten till dessa föroreningar är hög då dessa kan påvisas i Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 17 (25) inomhusmiljöer eftersom de kan diffusera igenom betonggrunder och betongrör. För PAH:er är de lättare PAH-föreningarna mer vattenlösliga och mer flyktiga. Med ökande molekylvikt minskar lösligheten i vatten och flyktigheten, medan fettlösligheten ökar. PAH:er har därmed en låg risk för spridning vid hög molekylvikt och större spridningsrisk vid låg molekylvikt. Bly är ofta hårt bundet till marken och har låg spridningsrisk från sin utsläppskälla. 6.3 Verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel Föroreningar som kan förekomma inom verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel är bland annat PAH:er, klorerade alifater (tri- och tetrakloreten, dikloretan), alifatiska kolväten, BTEX, fenoler, dioxiner, PFAS, metaller och PCB. Alifatiska kolväten har låg vattenlöslighet och kan bindas till organiskt material medan aromatiska har högre vattenlöslighet och binder sig inte lika lätt till organiskt material, detta gör dem mer mobila. Andra föroreningar som kan påvisas är BTEX. Föroreningarna sprids oftast genom läckage, spill eller skadade ledningar/cisterner. 6.4 Uppvärmning med petroleum eller koks Föroreningar som kan förekomma inom områden där uppvärmning skett inom fastigheten är PAH:er och petroleumprodukter. 6.5 Färgindustri Vanligt förekommande kemikalier som använts vid framställning av färger är PAH:er, alifatiska kolväten och bly. 7 Tidiga slutsatser från den historiska inventeringen Den nu genomförda historiska inventeringen visade på risk för förekomst av eventuell förorening inom Västergötland 21 då tidigare verksamheter använt klorerade lösningsmedel och petroleumprodukter. Fastigheten är helt bebyggd vilket begränsar möjligheten till utredningar av föroreningar. För att vidare utreda risken för exponering föreslogs därav undersökning av inomhusmiljö och porgas under betongplatta inom Västergötland 21 avseende klorerade lösningsmedel och petroleumprodukter. 8 Föreslagen vidare utredning utifrån inventeringen Eftersom detaljplanearbetet för Västergötland 21 planerar utreda möjligheten till om- och tillbyggnad behövde risken för exponering av flyktiga ämnen i inomhusmiljö utredas. Utifrån byggnadens läge och risker föreslog Iterio att detta skulle undersökas genom passiva diffusionsprovtagning av inomhusmiljön på olika platser av fastigheten (bottenplan och ytor som används av människor). Vidare föreslogs även mätning av porgas genom aktiv provtagning av luft under betongplatta i olika delar av byggnaden. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 18 (25) 9 Utförande av mätning och provtagning 9.1 Inomhusmiljöprovtagning För att undersöka eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel installerades 4 provtagare i 4 olika miljöer, 2 inom norra och 2 inom södra delen av byggnaden. Installationen av provtagarna genomfördes 30 april 2025 och inhämtades 13 maj 2025. Dessa provtagare analyserades av ALS Scandinaviums laboratorium med avseende på klorerade alifater. Lokalisering av provtagarna redovisas nedan samt i Figur 15 och Figur 16. • Provtagaren UM410 installerades i hissen för Repslagargatan 17B • Provtagaren ZW960 installerades i servicerummet för elsystem i 17B • Provtagaren ZW904 installerades i cykelrummet i 17A • Provtagaren UM251 installerades i förrådsrummet/pumpgropsrummet i 17A Repslagargatan Figur 15. Planritning över fastigheten Västergötland, PLAN 08, -2 Trappor. Provtagare för inomhusmiljö ses markerade med blå linje, provtagare för porgas under betongplatta markeras med röd linje. För hjälp med lokalisering – Repslagargatan passerar i bildens ovankant Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 19 (25) Repslagargatan Figur 16. Planritning över fastigheten Västergötland, PLAN 09, -1 Trappa. Provtagare för inomhusmiljö ses markerade med blå linje, provtagare för porgas under betongplatta markeras med röd linje. 9.2 Porgasprovtagning För att undersöka eventuell förekomst av underliggande flyktig förorening provtogs porgas under betongplatta. Fältundersökningen utfördes 2025-05-13 och omfattades av porgasmätning under betongplatta i 4 punkter. Inför porgasmätningarna borrades betongen igenom med hammarborr (betongens tjocklek bedömdes vara cirka 15 – 20 cm). I de borrade provpunkter installerades PEH-slang och runt borrhålet med införd slang placerades tätningsmassa för att förhindra läckage. Vid slangens mynning fanns en klämma för att förhindra in-/ utläckande luft. Med hjälp av PID-instrument (indikator för förekomsten av flyktiga kolväten) mättes porluften. Med hjälp av en SKC-luftpump omsattes porgasen i cirka 10 min för att ta bort eventuellt inkommande luft som inkommit i samband med borrningen. Efter omsättning insamlades porgasen med hjälp av SKC-luftpump och kolrör. Porgasen insamlades med ett flöde på 0,2 liter/min i 120 min för att insamla en volym på 24 liter. Efter utförd provtagning skickades kolrören till ALS Scandinavias laboratorium för analys med avseende på klorerade lösningsmedel (13 st) samt vinylklorid i samtliga prov samt petroleumprodukter i 2 prov från den södra delen av byggnaden (områden där tidigare uppvärmningssystem kan ha legat). Utförandet genomfördes på samma sätt i samtliga provpunkter (25IT01 – 25IT04). Lokaliseringen av punkterna redovisas i Figur 15 och Figur 16. 10 Riktvärden Uppmätta halter i inomhusmiljön jämförs med referenskoncentrationer i luft (RfC) samt riskbaserade acceptabla koncentrationer i luft (RISK ) som tagits inh fram av Naturvårdsverket i en vägledning för riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 20 (25) RfC-värden är framtagna för icke-genotoxiska ämnen med tröskeleffekter, det vill säga ämnen som anses ge negativa hälsoeffekter efter exponering av en viss dos av ämnet. Riskvärdena anger de halter i inomhusluft som bedöms vara ofarliga för alla människor att exponeras för under en hel livstid i en bostad (24h per dygn, 365 dagar per år). Dessa halter gäller vid markanvändning motsvarande känslig markanvändning (KM). För fastigheter där mark- användningen motsvarar mindre känslig markanvändning (MKM) är vistelsetiden betydligt kortare och således är de valda RfC-värdena för inomhusluft mycket konservativa. Då människor exponeras för föroreningar även på annat sätt än via förorenad mark baseras beräkningen av riktvärdena på att maximalt 50 % av den tolerabla exponeringen av aktuellt ämne får härstamma från det förorenade området. Övriga exponeringsvägar utgörs av till exempel livsmedel, dricksvatten och omgivningsluft. För genotoxiska cancerogena ämnen finns ingen tröskeldos i och med att även en låg exponering för ämnet kan ge en risk för cancer. För dessa ämnen har RISK tagits fram, vilket motsvarar maximalt ett extra cancerfall per 100 000 inh personer exponerade under en livstid. Ingen justering görs i detta fall för att exponering kan ske även från andra källor. Förutom dessa gränsvärden används även ett gränsvärde för korttids- exponering där RfC och RISK utspäds med en faktor på 20. Detta gäller inh främst områden som ej används som arbetsområden under längre än 30 min per arbetsdag. RfC- och RISK -värden anger acceptabla halter i inomhusluft och jämförs inh med de passiva provtagarnas analysresultat. För att de ska kunna jämföras med uppmätta halter i porgas har en justering av referensvärdena gjorts. Endast en liten del av den förorenade porluften bedöms spridas genom golvet och in i byggnaden. Därför justeras samtliga referenskoncentrationer för att ta hänsyn till utspädningseffekten. 11 Analyser och resultat Analysrapporter med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet presenteras i Bilaga 1. 11.1 Resultat från inomhusmiljö Totalt insamlades inomhusluft under cirka 19 000 min. Uppmätta halter över laboratoriets rapporteringsgränser redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Uppmätta halter för inomhusmiljön redovisas i µg/m3. Parameter Provpunkt Provpunkt Provpunkt Provpunkt UM251 ZW960 UM410 ZW904 Tetraklormetan 0,183 0,287 0,263 0,223 Trikloreten (TCE) 1,23 u.r.g. u.r.g. 0,201 Kloroform u.r.g. u.r.g. 0,2 u.r.g. *u.r.g=under laboratoriets rapporteringsgräns Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 21 (25) 11.2 Porgas 11.2.1 Fältundersökning Innan insamling av porgas påbörjades användes en PID för kontroll av volatila organiska ämnen i porluften. PID instrumentet gav lågt utslag i provpunkterna 25IT02 och 03, cirka 6,1 och 13 ppm i respektive provpunkt. Resterande provpunkter uppmätte inga värden >5 ppm. 11.2.2 Resultat från porgas Totalt insamlades porgas under 120 min för en total volym på 24 liter. Uppmätta halter över laboratoriets rapporteringsgränser redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Uppmätta halter för porgas redovisas i µg/m3. Parameter Provpunkt Provpunkt Provpunkt Provpunkt 25IT01 25IT02 25IT03 25IT04 Toluen 113 u.r.g. e.a. e.a. n-hexan 91 u.r.g. e.a. e.a. n-heptan 9 u.r.g. e.a. e.a. Trikloreten u.r.g. u.r.g. 10,5 24,6 Tetrakloreten 24 u.r.g. u.r.g. u.r.g. *u.r.g= under laboratoriets rapporteringsgräns *e.a.=ej analyserat 12 Jämförelsevärden Naturvårdsverket har riktvärden för tetrakloreten (PCE), trikloreten (TCE), tetraklormetan (TCM), kloroform och toluen från 2009. För värden insamlade från inomhusmätarna används RfC och Risk värden direkt medans värden inh från porgasen revideras för att uppskatta faktiska värden av förorening som sprids genom betonggolv till inomhusluft (för RfC tas 50% av riktvärdet tillsammans med en utspädningsfaktor på 100 och för Risk tas 100% av inh riktvärdet tillsammans med en utspädningsfaktor på 100). För att skatta halter i inomhusluft utifrån uppmätta halter i porluft har en konservativ nivå om 1/100 använts, vilket är en ofta använd halt vid en konservativa bedömning och som ofta använts. Grunden till denna konservativt valda modell kommer från Danmark - Miljøstyrelsen, 1998. Oprydning på forurenede lokaliteter – Appendikser, Vejledning fra Miljøstyrelsen No 7.Miljøstyrelsen, Danmark. För de andra uppmätta halterna används Arbetsmiljöverkets gränsvärden i arbetsmiljön som referensvärden från 2018. Nedan redovisas dessa jämförelsevärden i µg/m3 som används för bedömning av föroreningssituationen. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 22 (25) Ämne Naturvårdsverket Naturvårdsverket Arbetsmiljöverket gränsvärden i RfC/Risk (2009) - RfC*0,5*100/Risk *1*100 arbetsmiljön inh inh Inomhusmiljö (2009) - Porgas PCE (RfC) 200 µg/m3 10 000 µg/m3 70 000 µg/m3 TCE (Risk inh ) 23 µg/m3 2 300 µg/m3 54 000 µg/m3 TCM (RfC) 6,1 µg/m3 305 µg/m3 6400 µg/m3 Kloroform (RfC) 140 µg/m3 700 µg/m3 10 000 µg/m3 n-hexan - Beräknat värde: 72 000 µg/m3 2 880 µg/m3 n-heptan - Beräknat värde: 800 000 µg/m3 32 000 µg/m3 Toluen (RfC) 260 µg/m3 13 000 µg/m3 192 000 µg/m3 Referenskoncentrationer finns inte för samtliga ämnen, därför används istället Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden i arbetsmiljö som justeras för att få värden som skulle kunna representera Naturvårdsverkets riktvärden för RfC och Risk . För att få representativa riktvärden beräknas skillnaden mellan inh kända riktvärden från Naturvårdsverket (på lösningsmedel) och gränsvärden från Arbetsmiljöverket för att kunna räkna ut representativa gränsvärden som liknar nivåer för Naturvårdsverkets riktvärden. Ämne Naturvårdsverket Arbetsmiljöverket gränsvärden i Beräknad skillnad mellan RfC*0,5*100/Risk *1*100 arbetsmiljön Naturvårdsverket och inh (2009) - Porgas arbetsmiljöverket PCE (RfC) 10 000 µg/m3 70 000 µg/m3 14% av gränsvärdet = Naturvårdsverkets riktvärden TCE (Risk inh ) 2 300 µg/m3 54 000 µg/m3 4% av gränsvärdet = Naturvårdsverkets riktvärden TCM (RfC) 305 µg/m3 6400 µg/m3 5% av gränsvärdet = Naturvårdsverkets riktvärden Kloroform 700 µg/m3 10 000 µg/m3 7% av gränsvärdet = (RfC) Naturvårdsverkets riktvärden n-hexan Behöver beräknas 72 000 µg/m3 Behöver beräknas n-heptan Behöver beräknas 800 000 µg/m3 Behöver beräknas Toluen (RfC) 13 000 µg/m3 192 000 µg/m3 7% av gränsvärdet = Naturvårdsverkets riktvärden Tar man det lägsta värdet på beräkningarna ovan behöver vi ta 4% av gränsvärdet för att det ska snarlikt kunna representera Naturvårdsverkets riktvärden för RfC/Risk för de ämnen som saknar riktvärden. Detta ger ett inh beräknat porgasvärde för n-hexan som ligger på 2 880 µg/m3 (72 000 µg/m3 * 4%) och ett beräknat porgasvärde för n-heptan som ligger på 32 000 µg/m3 (800 000 µg/m3* 4%). 13 Bedömning av analysresultat och föroreningssituation Nedan följer en kort redogörelse på vilka ämnen som uppmätts från undersökningen tillsammans med info om tidigare användning samt miljö- och hälsoeffekter. Vidare beskrivs det kort om det föreligger en risk med hänsyn till dessa ämnen baserat på gränsvärden från Naturvårdsverket. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 23 (25) 13.1 Inomhusmiljö Tetraklormetan (TCM) är ett effektivt lösningsmedel som används inom kemisk industri för rengöring av utrustning. Tetraklormetan har hög kronisk giftighet och kan vara hormonstörande och samtidigt orsaka skada på organ och nervsystem. Uppmätta halter av TCM påvisades i samtliga punkter men underskrider Naturvårdsverkets riktvärden för RfC (6,1 µg/m3). Trikloreten (TCE) är ett lösningsmedel som tidigare använts för extraktion för fetter och är förbjudet att använda sedan 2016. Trikloreten kan i förhöjda halter påverka nervsystem, hjärta, lever och njurar. Det är även hormon- störande och cancerframkallande. Uppmätta halter av TCE påvisades i två punkter där bägge underskrider Naturvårdsverkets riktvärden för Risk (23 inh µg/m3). Kloroform (triklormetan) användes inom industrin som lösningsmedel. Ämnet är troligen cancerframkallande och kan medföra skador på lever, njurar och nervsystem. Uppmätta halter underskrider Naturvårdsverket riktvärden för RfC (140 µg/m3). Bedömningen är att uppmätta halter av tetraklormetan, trikloreten eller kloroform ej medför en risk för miljön eller för människor som vistas inom fastigheten. 13.2 Porgas Naturgasen n-hexan är ett neurotoxiskt lösningsmedel som i höga halter kan orsaka skador på nervsystemet. Uppmätta halter av n-hexan i 25IT01 ligger långt under aktuella hygieniska gränsvärdet för arbetsmiljö, 72 mg/m3 och underskrider även beräknade jämförelse värden, 2,88 mg/m3. n-heptan eller ”normalheptan” är en ogrenad kolkedja och kommer från petroleumprodukter. Höga halter kan orsaka skador på lungor och andningsproblem. Uppmätta halter av n-heptan i 25IT01 underskrider arbetsmiljöverkets gränsvärde för arbetsmiljö, 800 mg/m3 och underskrider även beräknade jämförelse värden, 32 mg/m3. Toluen finns i råolja men kan även användas som lösningsmedel i färger. Miljö- och hälsofarliga aspekter är att den kan vara dödlig vid förträning och kan även skada foster vid hög exponering. Vidare är den väldigt brandfarlig. Uppmätta halter av toluen underskrider Naturvårdsverkets riktvärden (13 mg/m3). Halter av trikloreten uppmättes i två provpunkter över laboratoriets rapporteringsgränser men bägge underskrider Naturvårdsverkets riktvärden (2,3 mg/m3). Tetrakloreten är ett lösningsmedel och användes för textiltvätt samt avfettning inom metallindustrin. Ämnet misstänks vara cancerframkallande och kan orsaka allvarlig ögon- och hudirritation samt allergiska reaktioner. Uppmätta halter av tetrakloreten i 25IT01 underskrider Naturvårdsverket riktvärden (10 mg/m3). Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 24 (25) Bedömningen är att uppmätta halter av n-hexan, n-heptan, toluen, trikloreten eller tetrakloreten ej medför en risk för miljön eller för människor som vistas inom fastigheten eftersom uppmätta halter underskrider Naturvårdsverkets riktvärden för RfC och Risk inh. 14 Slutsats Den historiska inventering påvisade att det tidigare funnits verksamheter som använt ämnen med risk för spridning av förorening. Enligt Länsstyrelsen bedöms dessa vara verksamheter där hantering av lösningsmedel och petroleumprodukter varit aktuell. Genom att undersöka luften i byggnaden samt porluften under betonggolv inom fastigheten Västergötland kan en översiktlig bedömning av föroreningssituationen tas fram baserat på eventuella föroreningar associerade till klorerade lösningsmedel eller petroleumprodukter. Resultaten visar på halter av lösningsmedel och petroleumprodukter men halterna underskrider aktuella riktvärden och även för de beräknade gränsvärden för inomhusluft och porgas. Utifrån resultaten från undersökningen bedöms det därmed ej föreligga några miljö- eller hälsorisker för människor som idag visats inom fastigheten. Vidare bedömning är att uppmätta halter inte utgör några miljö- eller hälsorisker för den ändring av detaljplanen som nu för inom Västergötland 21. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2025-06-02 Rev: 2025-06-25, 2025-09-08 samt 2025-10-08 25 (25) Referenser Arbetsmiljöverket, 2018: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1). Lantmäteriet, 2025: Lantmäteriet samt historiska flygfoton. Länsstyrelsen, 2025: EBH-stödet Webbkarta. Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket, SNV rapport 5976. SGU, 2025: Jordartskarta 1:25 000 - 1:100 000. Stockholms stad, 2025: Underlag från Stadsbyggnadskontoret. Miljøstyrelsen, 1998. Oprydning på forurenede lokaliteter – Appendikser, Vejledning fra Miljøstyrelsen No 7.Miljøstyrelsen, Danmark. Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning PM 2 ‒ Västergötland 21 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM2 – Historisk inventering samt inomhus- och porgasundersökning Västergötland 21 Uppdragsnummer: 8052 Bilaga 1 Analysrapporter 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2520391 Sida : 1 av 4 Kund : Iterio Projekt : 852 Tam Group Kontaktperson : Alan Wiech Beställningsnummer : 8052 Adress : Ringvägen 100 hus C Provtagare : ITERIO 118 60 Stockholm Provtagningspunkt : ---- Sverige Ankomstdatum, prover : 2025-05-13 13:00 E-post : alan.wiech@iterio.se Analys påbörjad : 2025-05-14 Telefon : 072-593 36 26 Utfärdad : 2025-05-26 11:29 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 4 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : ST2022SE-ITERIO0001 (OF221671) Antal analyserade prover : 4 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar - Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : info.ta@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 4 Ordernummer : ST2520391 Kund : Iterio Analysresultat Provbeteckning UM251 Laboratoriets provnummer ST2520391-001 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 18700 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.118 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.172 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan 0.183 ± 0.0550 µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten 1.23 ± 0.370 µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten <0.183 ---- µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.162 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR Provbeteckning ZW960 Laboratoriets provnummer ST2520391-002 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 18700 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.118 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.172 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan 0.287 ± 0.0862 µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten <0.156 ---- µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten <0.183 ---- µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.162 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 4 Ordernummer : ST2520391 Kund : Iterio Provbeteckning UM410 Laboratoriets provnummer ST2520391-003 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 18700 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.118 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform 0.200 ± 0.0599 µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.172 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan 0.263 ± 0.0790 µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten <0.156 ---- µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten <0.183 ---- µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.162 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR Provbeteckning ZW904 Laboratoriets provnummer ST2520391-004 Provtagningsdatum / tid ej specificerad Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1 µg-m3 (Radiello) Provtagningstid 18700 * ---- min 15 A-PSMP-RAD PR Halogenerade alifater Meny A1 µg-m3 (Radiello) 1,1-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR diklormetan <0.118 ---- µg/m³ 0.220 A-VOCGMS06 PR trans-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR cis-1,2-dikloreten <0.135 ---- µg/m³ 0.250 A-VOCGMS06 PR kloroform <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,2-dikloretan <0.140 ---- µg/m³ 0.260 A-VOCGMS06 PR 1,1,1-trikloretan <0.172 ---- µg/m³ 0.320 A-VOCGMS06 PR tetraklormetan 0.223 ± 0.0670 µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR trikloreten 0.201 ± 0.0604 µg/m³ 0.290 A-VOCGMS06 PR tetrakloreten <0.183 ---- µg/m³ 0.340 A-VOCGMS06 PR 1,2-diklorpropan <0.162 ---- µg/m³ 0.300 A-VOCGMS06 PR 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 4 av 4 Ordernummer : ST2520391 Kund : Iterio Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod A-PSMP-RAD* Radiello - provtagningsvillkor klienten specificerar A-VOCGMS06 Bestämning av masskoncentrationen av enskilda gasformiga organiska föreningar enligt SS-EN 13649 och NIOSH (1003, 1005, 1007, 1022, 1400, 1450, 1457, 1500, 1501, 1602, 1609, 2542). Mätning utförs med GC-FID och GC-MS och resultat omräknat till volymen av luft Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. PR Analys utförd av ALS Czech Republic s.r.o Prag, Na Harfe 336/9 Prag Tjeckien 190 00 Ackrediterad av: CAI Ackrediteringsnummer: 1163, CSN EN ISO/IEC 17025:2018 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2520381 Sida : 1 av 5 Kund : Iterio Projekt : 8052 Kontaktperson : Alan Wiech Beställningsnummer : 8052 Tam Group Adress : Ringvägen 100 hus C Provtagare : AW, TE 118 60 Stockholm Provtagningspunkt : ---- Sverige Ankomstdatum, prover : 2025-05-13 13:00 E-post : alan.wiech@iterio.se Analys påbörjad : 2025-05-14 Telefon : 072-593 36 26 Utfärdad : 2025-05-26 13:20 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 4 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : ST2022SE-ITERIO0001 (OF221671) Antal analyserade prover : 4 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar - Prov ST2520381/001-004, metod A-VOCGMS02 - fuktig sorbent - resultaten kan ha påverkats. Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : info.ta@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 5 Ordernummer : ST2520381 Kund : Iterio Analysresultat Provbeteckning 25IT01 Laboratoriets provnummer ST2520381-001 Provtagningsdatum / tid 2025-05-13 Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym 0.0240 * ---- m³ 0.00010 A-PSMP-VOL PR Organiska föreningar Meny A8 Petrolpack Plus (charcoal sorbent tube) bensen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR toluen 0.113 ± 0.0227 mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR etylbensen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR m,p-xylen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR o-xylen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR MTBE (metyl-tert-butyleter) <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR aromater >C8-C10 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR naftalen <0.167 ---- mg/m³ 1.00 A-VOCGMS02 PR n-hexan 0.0906 ± 0.0317 mg/m³ 0.200 A-VOCGMS02 PR alifater >C6-C8 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR n-heptan 0.0090 ± 0.0022 mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR n-oktan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR alifater >C8-C10 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR n-nonan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR n-dekan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR alifater >C10-C12 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR n-undekan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR n-dodekan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR Halogenerade alifater Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR diklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trans-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR cis-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR kloroform <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,1-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,2-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetraklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetrakloreten 0.0241 ± 0.0048 mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-diklorpropan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR vinylklorid <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 5 Ordernummer : ST2520381 Kund : Iterio Provbeteckning 25IT02 Laboratoriets provnummer ST2520381-002 Provtagningsdatum / tid 2025-05-13 Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym 0.0240 * ---- m³ 0.00010 A-PSMP-VOL PR Organiska föreningar Meny A8 Petrolpack Plus (charcoal sorbent tube) bensen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR toluen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR etylbensen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR m,p-xylen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR o-xylen <0.00417 ---- mg/m³ 0.0500 A-VOCGMS02 PR MTBE (metyl-tert-butyleter) <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR aromater >C8-C10 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR naftalen <0.167 ---- mg/m³ 1.00 A-VOCGMS02 PR n-hexan <0.0167 ---- mg/m³ 0.200 A-VOCGMS02 PR alifater >C6-C8 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR n-heptan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR n-oktan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR alifater >C8-C10 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR n-nonan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR n-dekan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR alifater >C10-C12 <0.42 ---- mg/m³ 5.00 A-VOCGMS02 PR n-undekan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR n-dodekan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR Halogenerade alifater Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR diklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trans-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR cis-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR kloroform <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,1-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,2-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetraklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetrakloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-diklorpropan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR vinylklorid <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 4 av 5 Ordernummer : ST2520381 Kund : Iterio Provbeteckning 25IT03 Laboratoriets provnummer ST2520381-003 Provtagningsdatum / tid 2025-05-13 Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym 0.0240 * ---- m³ 0.00010 A-PSMP-VOL PR Halogenerade alifater Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR diklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trans-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR cis-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR kloroform <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,1-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,2-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetraklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trikloreten 0.0105 ± 0.0026 mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetrakloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-diklorpropan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR vinylklorid <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR Provbeteckning 25IT04 Laboratoriets provnummer ST2520381-004 Provtagningsdatum / tid 2025-05-13 Matris LUFT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Kundinformation Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) provtagen volym 0.0240 * ---- m³ 0.00010 A-PSMP-VOL PR Halogenerade alifater Meny A1+VC mg-m3 (charcoal sorbent tube) 1,1-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR diklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trans-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR cis-1,2-dikloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR kloroform <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-dikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,1-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,1,2-trikloretan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetraklormetan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR trikloreten 0.0246 ± 0.0062 mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR tetrakloreten <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 1,2-diklorpropan <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR vinylklorid <0.0083 ---- mg/m³ 0.100 A-VOCGMS02 PR 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 5 av 5 Ordernummer : ST2520381 Kund : Iterio Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod A-PSMP-VOL* Provtagningsvolym uppgett av kund A-VOCGMS02 Bestämning och beräkning av flyktiga organiska ämnen enligt SS-EN 13649 och NIOSH. Mätning utförs med GC-MS. Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. PR Analys utförd av ALS Czech Republic s.r.o Prag, Na Harfe 336/9 Prag Tjeckien 190 00 Ackrediterad av: CAI Ackrediteringsnummer: 1163, CSN EN ISO/IEC 17025:2018 41131-4202 rnD ,80-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagvattenutredning.pdf] Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv VÄSTERGÖTLAND 21 PÅ SÖDERMALM Dagvatten- och skyfallsutredning 2025-08-25 10381929 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VÄSTERGÖTLAND 21 PÅ SÖDERMALM Dagvatten- och skyfallsutredning Uppdragsnamn Dagvatten- och skyfallsutredning, Västergötland 21 på Södermalm Uppdragsnummer 10381929 Författare Julia Markström, Zhuojun Li Datum 2025-08-25 Ändringsdatum Granskad av Kristina Arn Godkänd av Malin Eriksson Kund Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv Konsult WSP WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com Kontaktpersoner Malin Eriksson Uppdragsledare, WSP malin.a.eriksson@wsp.com +46 10 721 0947 Rebecca Kihlman Projektutvecklare, TAM group rebecca.kihlman@tamgroup.se +46 73 044 6572 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Fastigheten Västergötland 21 är belägen vid Götgatan 34–36 på Södermalm. Fastigheten omfattar cirka 0,3 hektar och inrymmer bland annat Brunogallerian, bostäder, kontor och vårdlokaler. Bebyggelsen är tät och området präglas av hårdgjorda ytor såsom gator och tak. WSP har fått i uppdrag av TAM Group, som företräder fastighetsägaren Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, att ta fram en dagvattenutredning som underlag för detaljplanearbetet för fastigheten Västergötland 21 som utgör planområdet. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en komplettering av fastigheten med nya tillbyggnader för kontor, hotell, centrumverksamhet och cirka fem bostäder. Syftet med denna utredning är att analysera hur den planerade förändringen påverkar dagvattenflöden, föroreningshalter och skyfall, samt att identifiera översvämningsrisker och föreslå lämpliga åtgärder för dagvatten- och skyfallshantering. Dagvatten från planområdet avleds via ledningsnät till Henriksdals avloppsreningsverk och recipienten Strömmen. Strömmen har klassats till otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Dagvattenutredningen har beräknat flöde och fördröjningsvolym för markanvändningen. Med den planerade markanvändningen ökar den reducerade arean marginellt från 0,296 ha till 0,297 ha. Den reducerade arean i den planerade situationen tillsammans med klimatfaktorn gör att flödet ökar något marginellt. Dessa ökningar är innan fördröjning sker i dagvattenanläggningar. Föroreningarna för området är beräknade med StormTac och visar på en förbättring för majoriteten av föroreningarna, även utan dagvattenåtgärder. Behovet av fördröjningsvolym enligt stadens åtgärdsnivå på omhändertagande av 20 mm nederbörd bedöms inte att behöva tillämpas på grund av att förändring inom planområdet är begränsad till påbyggnad (våning ovanpå befintligt tak). Det bedöms dock att möjlighet finns att hantera 20 mm nederbörd för en del av takytorna, vilket utgör fördröjningsvolym av 36 m3. Dagvatten planeras omhändertas i gröna lösningar i form av regnbäddar/växtbäddar. Kapacitet i dessa regnbäddar beräknas att vara cirka 37 m3. Med föreslagen dagvattenhantering minskar föroreningarna enligt beräkningar i StormTac vilket innebär en minskad belastning på recipient Strömmen, förutom att olja ökar, Att oljemängden ökar i StormTac beror på att modellen använder empiriska standardvärden och en inställning för lägsta utloppshalt, vilket i detta fall inte är representativt. Det bedöms därmed att genomförande av den planerade situationen för planområdet inte kommer att försämra förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormer. Det finns instängda områden inom planområdet både i den befintliga situationen och den planerade situationen. Eftersom planområdet omges av befintlig bebyggelse och allmän platsmark som inte ska förändras, är det inte lämpligt att justera höjdsättningen. Lokala lösningar för fördröjning och skydd mot inträngande vatten blir därför särskilt viktiga. Byggnadernas konstruktion bör anpassas till de vattennivåer som kan uppstå vid kraftiga regn. 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdragsbeskrivning 1 1.2 Tidigare utredningar 1 2 Riktlinjer för dagvattenhantering 1 2.1 Stockholms stad dagvattenstrategi 1 2.2 Åtgärdsnivå för dagvatten 2 3 Förutsättningar 2 3.1 Områdesbeskrivning 2 3.2 Geoteknik och hydrogeologi 3 3.3 Markföroreningar 3 3.4 Dagvattenhantering och avrinning 4 3.5 Markavvattningsföretag 6 3.6 Översvämningsrisker 6 3.7 Recipienter och miljökvalitetsnormer 7 3.8 Områdesskydd 8 3.9 Observationer vid platsbesök 8 3.10 Planerade förändringar 9 4 Beräkningar 9 4.1 Dimensionerande flöden 11 4.2 Fördröjningsvolymer 12 4.3 Föroreningsbelastning 13 5 Förslag till dagvattenhantering 17 5.1 Systemlösning 17 5.2 Beskrivning av anläggning: regnbäddar/växtbäddar 18 5.3 Föroreningsbelastning 18 6 Skyfallshantering 21 7 Konsekvenser av planens genomförande 22 8 Slutsatser 22 9 Fortsatt arbete 22 9.1 Behov av vidare utredning 22 10 Referenser 23 11 Bilagor 24 Bilaga 1. Dokumentation vid platsbesök 24 Bilaga 2. Befintlig Dagvattenhantering 0 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 BAKGRUND 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING WSP har fått uppdrag från byggaktörsombud TAM group för fastighetsägare Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv att ta fram en dagvattenutredning för detaljplan för Västergötland 21 i stadsdelen Södermalm. Detaljplanen föreslås att möjliggöra en komplettering av fastigheten Västergötland 21 med nya tillbyggnader för kontorslokaler, hotell, centrum och cirka fem nya bostäder, för att stärka och utveckla den kommersiella och sociala potentialen, bredda markanvändningen, förtäta gårdsbebyggelsen, skapa nya kopplingar, samt för att bevara och stärka kulturmiljön. Syftet med dagvattenutredningen är att utreda hur den planerade kompletteringen påverkar dagvattenflöden, föroreningar och skyfall. Utredningen ska även analysera översvämningsrisker och presentera förslag på hantering av dagvatten och skyfall. 1.2 TIDIGARE UTREDNINGAR Ingen tidigare relevant utredning har gjorts för planområdet. 2 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING Med en genomtänkt dagvattenhantering kan risken för översvämningar och föroreningar i sjöar och vattendrag minska. Vattendirektivet (2000/60/EG) syftar till att skydda och förbättra kvalitén i alla EU:s vattendrag och har varit delvis införd i svensk lagstiftning sedan 2004 med senaste ändring 1/1–2019. För att kunna mäta vattenkvaliteten i olika vattendrag har miljökvalitetsnormer som bygger på ett flertal olika parametrar införts, för vilka det ligger ett försämringsförbud av samtliga parametrar eller ämnen som påverkar miljö-kvalitetsnormen enligt Weserdomen. För att dagvattenhanteringen inom området ska kunna hjälpa till att uppnå rådande miljökvalitetsnormer är det viktigt att utreda recipientens status, samt vilka kvalitetsfaktorer som är relevanta för vattenförekomsten. Den parameter som främst rör dagvattenhantering är föroreningar. Detaljplanen ska ge möjlighet till en dagvattenhantering som bidrar till att beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna kan uppnås. 2.1 STOCKHOLMS STAD DAGVATTENSTRATEGI Stockholms stads dagvattenstrategi syftar till en hållbar dagvattenhantering som ska skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen. Dagvattenhanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar som placeras på allmän mark och kvartersmark (Stockholms stad, 2015). Mål för dagvattenhanteringen är: 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten. Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. För att nå målet ska åtgärder i första hand vidtas vid föroreningskällan så att dagvattnet inte förorenas. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med mer intensiv nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. För att uppnå målet ska infiltration eftersträvas och andelen genomsläppliga ytor maximeras. Dagvatten ska tas om hand och fördröjas lokalt på 1 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI kvartersmark och allmän mark så långt om möjligt innan det går vidare till samlad avledning från platsen. Nya dagvattensystem och byggnader ska anpassas till klimatförändringar genom bland annat höjdsättning för att minska risken för översvämningar. 3. Resurs- och värdeskapande för staden. Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. Målet ska uppnås genom att bland annat använda öppna dagvattenlösningar i parker och grönområden. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande. För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. 2.2 ÅTGÄRDSNIVÅ FÖR DAGVATTEN Stockholms stad har tagit fram en åtgärdsnivå som tillämpas vid ny- och större ombyggnation för att se till att miljökvalitetsnormer uppfylls. Syftet med åtgärdsnivån är att på ett tydligt och lättbegripligt sätt kunna konkretisera vilka dagvattenåtgärder som krävs för att både uppfylla lagkrav och målen i stadens dagvattenstrategi (Stockholms stad, 2016). För att miljökvalitetsnormer ska kunna uppfyllas i stadens vattenförekomster behöver föroreningsbelastningen från dagvattnet minska med 70 - 80 %. Detta leder till att 90 % av dagvattnets årsvolym måste fördröjas och renas för att målet ska kunna nås. Anläggningar som kan magasinera 20 mm nederbörd från en yta anses tillräckliga för att uppnå detta. Enligt åtgärdsnivån ska system då dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha mer långtgående rening än sedimentation. Våtvolymen ska utformas som en permanentvolym, eller en volym som avtappas under ca 12 timmar, och vattnet ska passera ett filtrerande material för att ge tillräcklig avskiljning av föroreningar. En mindre våtvolym kan accepteras i de fall anläggningen ändå kan uppnå syftet med åtgärdsnivån. (Stockholms stad, 2016). För denna detaljplan som endast omfattas av påbyggnad på befintliga byggnader bedöms det, i enlighet med Stockholms stads vägledning, att åtgärdsnivå för dagvatten inte behöver tillämpas (Stockholms vatten och avfall, 2025). Dagvattenhanteringen utvecklas dock i en hållbar riktning, då dagvatten som uppstår på hårdgjorda ytor i möjligaste mån hanteras inom planområdet efter planerad påbyggnad, vilket ligger i linje med Stockholms stads riktlinje för dagvattenhantering (Stockholms stad, 2016). 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet omfattas av fastigheten Västergötland 21 som är belägen mitt på Södermalm, vid Götgatan 34-36 längs Götgatsbacken, se Figur 1. Den rymmer bland annat Brunogallerian, som innehåller klädbutiker och en restaurang, samt ytterligare butikslokaler. Dessutom finns bostäder, vårdlokaler och kontor i byggnaden. Totalt omfattar planområdet cirka 3 000 kvadratmeter. Planområdet gränsar i norr till fastigheten Västergötland 6, i väster till Repslagargatan, i söder till fastigheten Västergötland 19 och Västergötland 20, samt i öster till Götgatan. Planområdet och grannfastigheter är tätbebyggda i en stadsmiljö med hög grad av hårdgjorda ytor såsom gator och tak. 2 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 1. Vänstra bilden visar placeringen av fastigheten inom Södermalm. Högra bilden visar en inzoomad bild över planområdet (röd markering). Bildkälla: Lantmäteriet (Lantmäteriet, 2025) och Scalgo Live (Scalgo Live, 2025). Fastigheten omfattas i dagsläget av fyra hus, se Figur 2. Hus 1 och 2 ligger på Götgatans sida, hus 4 består endast av entrévåning som möjliggör koppling mellan Götgatan och Repslagargatan, hus 3 ligger på Repslagargatan. Figur 2. Fastigheten och husens indelning. Källa: FOJAB. 3.2 GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI Planområdets markanvändning utgörs enbart av takytor och en innergård belägen på taknivå. Detta medför att det saknas möjligheter för infiltration av dagvatten i marken. Därför har inga geotekniska eller hydrogeologiska förutsättningar undersökts närmare. 3.3 MARKFÖRORENINGAR Enligt Länsstyrelsernas EBH-karta (2025) finns det ett potentiellt förorenat område inom planområdet, Figur 3. Området omfattas av hus 3 som har status ”inventering” och är klassat som riskklass 4 ”liten risk”, med primärbransch ytbehandling med lack, färg eller lim och sekundärbransch verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Det föreslås att detta beaktas vid påbyggnad av hus 3. 3 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3. Potentiellt förorenade områden inom planområdet (markerat i rött). Källa: Länsstyrelsen (Länsstyrelsen EBH-karta, 2025). 3.4 DAGVATTENHANTERING OCH AVRINNING I Figur 4 presenteras en översiktlig indelning av delavrinningsområden inom planområdet. Figuren visar även variationerna i taknivåerna för att ge en samlad bild av takytornas lutning och dess betydelse för avrinningen inom området. Figur 4. Delavrinningsområden inom området. 4 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvattenhanteringen inom området illustreras i Figur 5. Underlaget till Figur 5 baseras på observationer från platsbesöket 2025-04-07 (se Bilaga 1). En mer detaljerad figur över den befintliga dagvattenhanteringen presenteras i Bilaga 2. Eftersom ledningsunderlag saknas inom fastigheten har vissa antaganden behövt göras. Planområdet har anslutningar för dagvatten och spillvatten via en dagvattenservis och en spillvattenservis på Götgatan samt två kombiserviser på Repslagargatan (Stockholm vatten och avfall, 2025). Idag lutar delar av takytorna inom fastigheten mot Götgatan och Repslagargatan. Dagvattnet från dessa ytor (kryssmarkerade ytor i Figur 5) leds via stuprör direkt till respektive gata utan att gå via dagvatten-/kombiserviser och leds vidare till dagvattenledningar i gata. Delar av takytorna lutar även in mot takterrassen, innergården och tak på hus 4. På dessa ytor (streckmarkerade ytor i Figur 5) finns brunnar som sannolikt leds till kombiledningarna (bruna streckade pilar) på Repslagargatan via kombiserviser. På hus 4 finns även mindre takrör för avvattning av övriga ytor (prickmarkerade ytor i Figur 5), där vattnet antas ledas vidare till dagvattenledningen på Götgatan via dagvattenservisen. Figur 5. Översikt över befintlig dagvattenhantering och avrinning inom och omkring planområdet. Streckade gröna pilar redovisar avrinning till takrör som antagligen är kopplade till dagvattenservisen. Streckade brunna pilar redovisar avrinning till brunnar som antagligen är kopplade till kombiservisen. Blåa heldragna pilar redovisar ytlig avrinning på Götgatan och Repslagargatan. Gröna heldragna pilar redovisar vattnet rinner från takytor via stuprör direkt till kommunala dagvattenledningar i gata. Sammanfattningsvis, dagvattnet från det röda området i Figur 6 avleds till kombiserviserna på Repslagargatan till spillvattenhuvudledningen, och leds därefter vidare till Henriksdals avloppsreningsverk. Det gröna området avvattnas till dagvattenledningar på Götgatan, där vattnet som hamnar i Götgatans dagvattenledning söderut ansluter till kombinerat ledningsnät som slutligen når Henriksdals reningsverket. Efter Henriksdals avloppsreningsverk leds vattnet vidare till recipienten Strömmen. Dagvatten från det blå området i Figur 6 leds till dagvattenledning på Repslagargatan, som mynnar ut i recipienten Strömmen. 5 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Övergripande bild över vad som antas ledas till dagvattenledning och kombiledning. 3.5 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Det finns inga markavvattningsföretag inom eller i närheten av planområdet. 3.6 ÖVERSVÄMNINGSRISKER Planområdet omfattar flera olika takytor, en takterrass samt en innergård. Som beskrivs i avsnitt 3.4 lutar vissa takytor mot omkringliggande gator, vilket gör att takvatten kan rinna ut mot dessa. Andra delar lutar däremot inåt, mot takterrassen och taket på hus 4, vilket innebär ett instängt område inom planområdet. Vid kraftig nederbörd samlas stående vatten på taket till hus 4, takterrassen och innergården, vilket medför en översvämningsrisk i dagsläget. Planområdet påverkas inte av tillrinning från angränsande fastigheter, och bidrar inte heller med flöden till dessa, eftersom det avgränsas av murar i både norr och söder. Figur 7 illustrerar översvämningsriskerna inom området. Det instängda området är markerat i rött, medan rinnvägarna är utmärkta med svarta pilar. Vid ett regndjup på 56 mm uppskattas det högsta vattendjupet i det instängda området till cirka 30 cm i en förenklad analys genom Scalgo Live, ett webb-baserat verktyg för att utreda översvämningar och flödesvägar. (Scalgo Live, 2025). 6 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7. Översvämningsrisker inom planområdet. Instängt område är markerat i rött. Svarta pilar redovisar rinnvägar. 3.7 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER Planområdet avrinner via ledningsnät till recipienten Strömmen, se Figur 8, som är klassad som kust enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som skall uppfyllas. Miljökvalitetsnormer och statusklassning för Strömmen redovisas i Tabell 1 (VISS, 2025). Figur 8. Planområdets recipient Strömmen är markerad med turkos linje. Källa: VISS (2025). 7 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Aktuell status och klassificering av kvalitetsfaktorer för Strömmen (MS_CD: WA79755821) (VISS, 2025). Kvalitetsfaktorer som inte är klassificerade visas inte i tabellen. Aktuell status Kvalitetskrav Klassificering Kvalitetsfaktorer: Biologiska Växtplankton Otillfredsställande Näringsämnen Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande Fysikalisk-kemiska ekologisk status Särskilda förorenande ämnen Måttlig ekologisk status 2039 Konnektivitet i kustvatten Dålig Hydromorfologiska Hydrologiska villkor i kustvatten Dålig Morfologiskt tillstånd i kustvatten Dålig Prioriterade ämnen: Uppnår ej god Antracen Uppnår ej god Uppnår ej god God kemisk Bromerad difenyleter Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Bly och blyföreningar Uppnår ej god ytvattenstatus Kadmium och kadmiumföreningar Uppnår ej god Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god Fluoranten Uppnår ej god Hexabromcyklododekaner (HBCDD) God PFOS - Perfluoroktansulfonsyra och dess derivater Uppnår ej god Tributyltennföreningar Uppnår ej god Som det påvisas i tabellen uppnås inte god kemisk status eller god ekologisk status i Strömmen. God kemisk status ska uppnås, med undantag i form av senare målår för PFOS - Perfluoroktansulfonsyra och dess derivater, undantag i form av tidsfrist till 2027 för antracen, bly och blyföreningar, kadmium och kadmiumföreningar, fluoranten och tributyltenn föreningar samt undantag i form av mindre stränga för bromerad difenyleter och kvicksilver och kvicksilverföreningar (VISS, 2025). Kvalitetskravet för ekologisk status är otillfredställande ekologisk status 2039. Strömmen kommer att påverkas av en hamnanläggning för sjöfart vilket innebär att kvalitetskravet är ett undantag från att nå god ekologisk status. Det gäller de kvalitetsfaktorer som är kopplade till fysisk (hydromorfologisk) påverkan av hamnanläggningen som bedöms vara omöjligt att uppnå. All fysisk påverkan ska dock trots det mindre stränga kravet åtgärdas så långt det är möjligt. Ett kommungemensamt lokalt åtgärdsprogram (LÅP) håller på att tas fram av kommunerna kring Strömmen (Stockholms stad Miljöbarometern, 2024). 3.8 OMRÅDESSKYDD Det finns inget områdesskydd som skulle påverkas av dagvatten från planområdet. 3.9 OBSERVATIONER VID PLATSBESÖK Ett platsbesök till planområdet genomfördes 2025-04-07. Syftet med besöket var att observera den befintliga dagvattenhanteringen, inklusive hur avvattning sker från olika ytor, samt att identifiera potentiella förbättringsmöjligheter i samband med den nya detaljplanen. Gatuområden (Götgatan och Repslagargatan) och Brunogallerian (inkl. takterrassen inom fastighet Västergötland 21) besöktes. Vid platsbesöket noterades några observationer (se avsnitt 0 för bilaga 1). Observationerna omfattade bland annat ytornas lutning, förekomst av brunnar och rör, samt möjliga flödesvägar för dagvatten. Baserat på dessa observationer har vissa antaganden gjorts för att skapa en övergripande bild av avvattning inom planområdet, se avsnitt 3.4. Antagandena omfattar bland annat takavvattning för den norra sidan av hus 3 längs fastighetsgränsen, i och med att detta område inte besöktes vid platsbesök 8 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI på grund av begränsad tillgång, samt hur vattnet leds vidare via brunnar och takrör (se avsnitt 0 för bilaga 1). 3.10 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR Inom fastighetsgränsen planeras en ny tillbyggnad samt en omgestaltning av gården på takterrassen, där glastakets yta minskas och fler gröna inslag tillförs som ersätter en del av taket av hus 4. Den nya byggnaden kommer att binda samman de befintliga byggnaderna och skapa en ny gårdsmiljö. Byggnaden får ett sadeltak och en lägre byggnadshöjd än de omkringliggande taken, se planerad förändring i Figur 9. Figur 9. Planerad förändring inom fastigheten. Källa. FOJAB (2025-07-01). 4 BERÄKNINGAR Planområdet består idag av olika hårdgjorda ytor, bl. a. takytor, en takterrass och en innergård på takterrassen. Befintlig situation har ytkarterats i ArcGIS enligt underlag från FOJAB, daterad 2025-07- 07 samt observationer från platsbesök (WSP, 2025-04-07). I planerad situation kommer markanvändningen till stor del fortsatt bestå av takytor. Som underlag för kartering i ArcGIS för planerad markanvändning användes tillhandahållen situationsplan i DWG-format (FOJAB, 2025-07-07). Figur 10 och Figur 11 visar befintlig och planerad kartering vilket beräkningarna är baserade på. Tabell 2 redovisar karterad markanvändning och avrinningskoefficient för respektive markanvändning vilket är uppskattat utifrån koefficienter i Svenskt Vattens publikation P110. Vid planerad situation, finns det en del av ytor som är avsatta för dagvattenomhändertagande. Dessa ytor antas att ha en avrinningskoefficient på 1,0, då dagvattenavrinningen som ska fördröjas härstammar från själva ytan (Stockholms stad, 2017). Vidare redovisas areor och reducerade areor för befintlig och planerad situation. 9 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 10. Befintlig markanvändning. Fastighetsgränsen är markerad i svart heldragen linje. Figur 11. Planerad markanvändning. Fastighetsgränsen är markerad i svart heldragen linje. 10 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2. Areor för olika typer av markanvändning i befintlig och planerad situation, samt de avrinningskoefficienter som beräkningarna baseras på och resulterade reducerade areor. Befintlig situation Planerad situation Markanvändning Avrinningskoefficient Area Reducerad area Area Reducerad area [ha] [ha] [ha] [ha] Tak* 0,9 0,273 0,246 0,261 0,235 Glastak 0,9 0,029 0,026 0,013 0,012 Påbyggnad (tak) 0,9 - - 0,021 0,019 Innergård & 0,8 0,030 0,024 0,028 0,023 takterrass** Regnbädd*** 1,0 - - 0,009 0,009 Befintlig situation: 0,89**** Totalt 0,332 0,296 0,332 0,297 Planerad situation: 0,89**** * Omfattar tak, hus 4 (tak) och hus på takterrass. ** Det har antagits att vara marksten med fogar. *** Ytorna som kommer att användas för dagvattenhantering har avrinningskoefficient 1,0. **** Den totala avrinningskoefficienten beräknas genom att dela den reducerade arean med arean. 4.1 DIMENSIONERANDE FLÖDEN Beräkningar av dagvattenflöden har utförts för nuvarande markanvändning inom området och jämförs med beräknade dagvattenflöden generade med den planerade markanvändningen. Som grund för flödesberäkningar ligger Svenskt Vattens publikation P110 (2016) – ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” där flöden beräknats med rationella metoden (se ekvation 1). Avrinningskoefficienter för de olika typerna av markanvändning har valts med stöd av P110. Avrinningskoefficienten avger hur stor del av regnet som faller på ytan som behöver tas hand om och den varierar mellan 0-1, där en mer genomsläpplig yta får en lägre avrinningskoefficient. I enlighet med rekommendationer i Svenskt Vatten P110 har en klimatfaktor på 1,25 använts vid beräkningar av flöden generade från den planerade markanvändning för att ta hänsyn till förväntade klimatförändringar. WSP bedömer att planområdet kan betraktas som centrum- och affärsområde. En återkomsttid för nederbörd 10, 30 och 100 år har använts för beräkning av dimensionerat flöde, vilket är standard enligt P110 för områden med ”centrum- och affärsområden”. Återkomsttiden 10 år avser dimensionerande flöde för fylld ledning, 30 år avser dimensionerande flöde för trycklinje i marknivå och 100 år avser dimensionerande flöde för marköversvämning med skador på byggnader för centrum- och affärsområden. Med områdets storlek och befintlig markanvändning som grund uppskattas regnets varaktighet till 10 min, vilket tidsmässigt är den kortaste varaktigheten som används enligt P110. För att beräkna dimensionerande dagvattenflöden från området har rationella metoden använts enligt nedan. (Ekv. 1) där, 𝑄𝑄𝑑𝑑 𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑 =𝐴𝐴∙∅∙𝑖𝑖(𝑡𝑡𝑟𝑟)∙𝐶𝐶 = dimensionerande flödet (l/s), 𝑄𝑄 A𝑑𝑑 = 𝑑𝑑 𝑑𝑑a𝑑𝑑vrinningsområdets area (ha), = avrinningskoefficient, i(t) = dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha), ∅r t = regnets varaktighet (min), r C = klimatfaktor. 11 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3 visar intensiteten för olika regn med dess beräknande varaktigheter. För 10-års återkomsttid är regnintensiteten 228 l/s utan klimatfaktor och 285 l/s med klimatfaktor. För 30-års återkomsttid är regnintensiteten 328 l/s utan klimatfaktor och 410 l/s med klimatfaktor. Vidare är regnintensiteten för ett 100-års regn 489 l/s utan klimatfaktor och 611 l/s med klimatfaktor. Tabell 3. Intensiteten för regn med olika återkomsttider och varaktigheter (P110). Återkomsttid Intensitet utan klimatfaktor Intensitet med klimatfaktor l/s ha l/s ha 10-års regn (varaktighet 10 min) 228 285 30-års regn (varaktighet 10 min) 328 410 100 års regn (varaktighet 10 min) 489 611 Det beräknade dimensionerade flödet för befintlig och planerad situation redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden för befintlig och planerad situation. 10-årsflöde exkl. 10-årsflöde inkl. 30-årsflöde enligt 100-årsflöde* klimatfaktor klimatfaktor P110 inkl. [l/s] [l/s] [l/s] klimatfaktor [l/s] Befintlig situation 67 84 121 162 Planerad situation 68 85 122 203 * Anpassade avrinningskoefficienter, där hårdgjorda ytor är justerade till 1. För planerad situation tillämpas klimatfaktor 1,25. 4.2 FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Som nämns i avsnitt 2.2, har staden riktlinjer med en åtgärdsnivå på 20 mm nederbörd som tillämpas vid ny- och större ombyggnation (Stockholms stad, 2016). För denna detaljplan som endast omfattas av påbyggnad på befintliga byggnader bedöms det, i enlighet med Stockholms stads vägledning, att åtgärdsnivå för dagvatten inte behöver tillämpas (Stockholms vatten och avfall, 2025). Dagvattenhanteringen inom planområdet har dock en hållbar riktning och strävar efter att uppfylla åtgärdsnivån där det är möjligt. Det bedöms att det finns god möjlighet att hantera dagvattnet från takytorna som lutar mot taket på hus 4 och takterrassen (Figur 12). Fördröjningsbehovet för dessa ytor att uppnå 20 mm åtgärdsnivå är 36 m3 (Tabell 5). 12 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12. Det bedöms möjligt att omhänderta dagvattnet enligt åtgärdsnivå från ytorna som är markerad med streckad gul linje. Vattnet föreslås att ledas till regnbäddarna. Tabell 5. Beräknade erforderliga fördröjningsvolymer för ytorna som leds till regnbäddar. Area Erforderlig fördröjningsvolym Markanvändning [m2] [m3] Glastak 108 2 Påbyggnad 212 4 Tak 1504 27 Takterrass 209 3 Totalt 2033 36 4.3 FÖRORENINGSBELASTNING Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändning påverkar dagvattnets innehåll av föroreningsmängder, och därmed bedöma dess påverkan på recipienten. Dagvattnets föroreningsinnehåll måste beaktas vid utformning av detaljplanen för att uppnå en reningsgrad som behövs för att inte äventyra recipientens möjlighet att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer (MKN). Mängden föroreningar som planområdet genererar, i nuläget och enligt plan, har beräknats med verktyget StormTac version 25.2.2. Verktyget utgår från typiska värden för olika marktyper baserade på olika omfattande studier. Det bör noteras att schablonhalter i StormTac är baserade på studier för respektive markanvändning. Antalet studier varier kraftigt och varje enskild studie innehåller inte mätningar för alla ämnen, vilket gör att spridningen i data kan vara stor. Därmed bör resultatet från beräkningarna betraktas som en indikation och inte tolkas som exakta siffror. 13 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid föroreningsberäkningarna (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden. Detta för att det är årsvolymen och inte halten som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år (StormTac, 2025). Som indata till modell har en årsnederbörd på 600 mm/år används vilket är en korrigerad årsmedelnederbörd baserad på en uppmätt nederbördsvolym för Stockholmsområdet. Markanvändningskategorierna i StormTac har valts på en övergripande nivå och presenteras i Tabell 6. För att visa på situationen utan dagvattenhantering/rening, har ytor föreslagna som växtbäddar beräknats som övrig takterrass. Tabell 6. Använda markanvändning vid föroreningsberäkningar i StormTac version 25.2.2. Befintlig Planerad Volymavrinnings- Markanvändning Beskrivning situation (ha) situation (ha) koefficient (-) Takyta utan specificering av takmaterial, används om man vill beräkna takets belastning (flöden och/eller Takyta föroreningar) separat 0,302 0,295 0,9 från ett eller flera bostadsområden utan att inventera olika takmaterial. Markstenyta med fogar (av grov sand, grus eller dylikt) mellan Marksten med fogar stenarna som möjliggör viss infiltration av 0,030 0,037 0,68 dagvatten genom fogarna. Stensatt yta med grusfogar (P110) 14 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 7 och Tabell 8 visar föroreningsberäkningar inom planområdet i befintlig situation och planerad situation utan rening, samt dess totala förändring. Tabell 7. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i befintlig och planerad situation (utan rening), samt procentuell förändring av halter från befintlig till planerad situation (utan rening). Gröna siffror visar en minskning och röda siffror en ökning av halter. Befintlig Planerad Ämne Enhet Total förändring (%) situation situation Fosfor (P) µg/l 53 53 0% Kväve (N) µg/l 1700 1700 0% Bly (Pb) µg/l 4,9 4,9 0% Koppar (Cu) µg/l 21 21 0% Zink (Zn) µg/l 76 75 -1% Kadmium (Cd) µg/l 0,61 0,61 0% Krom (Cr) µg/l 2,5 2,4 -4% Nickel (Ni) µg/l 4,3 4,2 -2% Kvicksilver (Hg) µg/l 0,0047 0,0052 11% Suspenderad µg/l 21000 21000 0% substans (SS) Olja µg/l 13 17 31% Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,01 0,01 0% Antracen (ANT) µg/l 0,01 0,01 0% Fluoranten µg/l 0,14 0,14 0% PBDE 47 µg/l 0,0002 0,0002 0% PBDE 99 µg/l 0,00025 0,00025 0% PBDE 209 µg/l 0,015 0,015 0% TBT µg/l 0,002 0,002 0% 15 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 8. Beräknade föroreningsmängder (kg/år) i befintlig och planerad situation (utan rening), samt procentuell förändring av halter från befintlig till planerad situation (utan rening). Gröna siffror visar en minskning och röda siffror en ökning av mängder. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation Förändring (%) Fosfor (P) kg/år 0,094 0,093 -1% Kväve (N) kg/år 3 3 0% Bly (Pb) kg/år 0,0087 0,0086 -1% Koppar (Cu) kg/år 0,038 0,037 -3% Zink (Zn) kg/år 0,13 0,13 0% Kadmium (Cd) kg/år 0,0011 0,0011 0% Krom (Cr) kg/år 0,0043 0,0043 0% Nickel (Ni) kg/år 0,0075 0,0074 -1% Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0000083 0,000009 8% Suspenderad kg/år 37 37 0% substans (SS) Olja kg/år 0,023 0,029 26% Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,000018 0,000017 -6% Antracen (ANT) kg/år 0,000018 0,000017 -6% Fluoranten kg/år 0,00025 0,00024 -4% PBDE 47 kg/år 0,00000035 0,00000035 0% PBDE 99 kg/år 0,00000044 0,00000044 0% PBDE 209 kg/år 0,000026 0,000026 0% TBT kg/år 0,0000035 0,0000035 0% Föroreningsberäkningarna visar att föreslagna förändringar har en liten påverkan på områdets föroreningsbelastning. Flera av de studerade ämnena minskar något med planerad markanvändning jämfört med befintlig markanvändning även utan dagvattenåtgärder. Detta gäller såväl mängder som halter. Kvicksilver och olja beräknas öka, vilket beror på ökad andel takterrass. Föroreningsbelastning efter rening presenters i avsnitt 5.3. 16 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Som nämns i avsnitt 4.2, föreslås 20 mm nederbörd på takytorna som lutar mot tak av hus 4 och takterrassen omhändertas (Figur 12). Fördröjningsbehovet för att uppnå 20 mm åtgärdsnivå för dessa ytor är 36 m3. För omhändertagande av dagvattnet från dessa ytor föreslås det upphöjda växtbäddar för att kombinera dagvattenhantering med grönska. 5.1 SYSTEMLÖSNING Figur 13 illustrerar systemlösning för dagvattenhantering inom planområdet. Takytorna som lutar mot gatorna föreslås att avvattnas via stuprör till kommunal dagvattenledning även i fortsättningen. Som nämns i avsnitt 4.2, finns det möjlighet att omhänderta dagvatten från takytor och takterrassen inom planområdet i de planerade regnbäddarna. Utöver dessa regnbäddar föreslås en extra regnbädd i norr som kan ta emot takvatten från norra delen av taket på hus 3, samt en extra regnbädd i söder som tar emot takvatten från del av påbyggnaden och taket på hus 2. Det föreslås att nya brunnar anordnas på takterrassen i söder för avvattning av terrassytan. Dessa brunnar ersätter de befintliga brunnarna som försvinner vid påbyggnaden. Det föreslås att planområdet ansluter till kommunalt dagvattennät via en ytterligare ny dagvattenservis på Repslagargatan i stället för till det kombinerade systemet via de befintliga kombiserviserna. Figur 13. Föreslagen systemlösning för dagvattenhantering inom planområdet vid planerad situation. Gröna heldragna pillar redovisar takavvattning till gatorna även i fortsättning. Gröna streckade pilar redovisar takavvattning mot regnbäddarna på takterrassen vilka föreslås att ansluta till kommunal dagvattenledning. Genom att anlägga dagvattenlösningar som kan fördröja 20 mm kommer det resultera i en fördröjning av flödet. Flödet har beräknats genom att utöka regnets varaktighet med den tid det tar att fylla upp fördröjningsanläggningarna (Stockholms stad, 2017). Fyllnadstiden är beräknad till 26 minuter vid ett 17 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10-årsregn utan klimatfaktor, 14 minuter vid ett 10-årsregn med klimatfaktor och 7 minuter vid ett 30- årsregn med klimatfaktor 1,25. Det ger en total varaktighet på 36, 24 respektive 17 minuter. Utifrån denna varaktighet beräknas utflödet efter fördröjning med hjälp av rationella metoden som beskrivs i avsnitt 4.1. Dessa flöden presenteras i Tabell 9. Observera att detta flöde är det maximala flödet endast i det fall att dagvattenanläggningarna är tomma vid nederbördstillfällets start. I det fall nederbörden börjar vid ett tillfälle då anläggningarna redan är uppfyllda erhålls i stället ett icke-fördröjt flöde. Tabell 9. Beräknade dagvattenflöden (l/s) för befintlig och planerad situation, samt fördröjt flöde. 10-årsflöde exkl. 10-årsflöde inkl. 30-årsflöde enligt P110 inkl. klimatfaktor [l/s] klimatfaktor [l/s] klimatfaktor [l/s] Befintlig situation 67 84 121 Planerad situation 68 85 122 Planerad situation inkl. LOD 44 56 90 Beräkningarna i Tabell 8 visar att flödena minskar i planerad situation efter fördröjning jämfört med befintlig situation. Det innebär att flödena nedströms och till recipient inte bedöms öka av planerade förändringar. 5.2 BESKRIVNING AV ANLÄGGNING: REGNBÄDDAR/VÄXTBÄDDAR Ett plats- och reningseffektivt sätt att omhänderta dagvatten är att använda sig av regnbäddar (kallas även för växtbäddar). Växtbäddar kan beskrivas som en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltration och behandling av dagvatten. Det föreslås att takdagvattnet leds till de planerade växtbäddarna samt en extra växtbädd i norr som tar emot takvatten från den norra sidan av hus 3 samt en extra växtbädd i söder som tar emot takvatten från del av påbyggnaden och hus 2s tak (Figur 13). Vintertid kan reningseffekten av kväve och fosfor minska något. Växtbäddarna ska förses med bräddbrunnar i syfte att avleda regn som överskrider 20 mm. Om växtbäddarna dimensioneras med en reglervolym på 0,4 meter, ett filtermateriallager på 0,4 meter samt ett makadamlager på 0,45 meter – med antagna porositeten på 25 % respektive 40 % – erhålls en total fördröjningskapacitet på cirka 37 m3 (StormTac, 2025). I Tabell 10 redovisas fördröjningsbehovet och föreslagen kapacitet i regnbäddarna. Tabell 10. Sammanställning av fördröjningsbehov, anläggningsyta och kapacitet av regnbäddar. Avrinningsområde Fördröjnings- Dagvatten- Ytbehov [m2] Kapacitet i Tillgänglig behov, 20 mm lösning dagvatten- yta [m2] [m3] anläggning [m3] Streckmarkerade i 36 Regnbäddar/ 55 37 90 Figur 12 växtbäddar 5.3 FÖRORENINGSBELASTNING Föroreningarna har beräknats med föreslagna lösningar i form av växtbäddar. Notera att osäkerhet för de beräknade föroreningsmängderna och -halterna finns för samtliga ämnen i nedanstående tabeller. 18 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Eftersom data är begränsade och komplexiteten i naturliga system är hög, är osäkerheten svår att kvantifiera. Siffrorna bör därför användas som indikationer snarare än exakta värden. Se Tabell 11 för beräknade föroreningshalter och Tabell 12 för beräknade föroreningsmängder vid planerad situation med rening av 20 mm nederbörd från ytorna redovisas i avsnitt 4.2 via växtbäddar. Tabell 11. Beräknade föroreningshalter (µg/l) i befintlig och planerad situation (med rening inkluderad), samt procentuell förändring av halter från befintlig till planerad situation (med rening inkluderad). Gröna siffror visar en minskning och röda siffror en ökning av halter. Förändring från befintlig Befintlig situation Planerad situation Ämne Enhet situation till planerad utan rening med rening situation med rening (%) Fosfor (P) µg/l 53 39 -26% Kväve (N) µg/l 1700 1300 -24% Bly (Pb) µg/l 4,9 2,7 -45% Koppar (Cu) µg/l 21 14 -33% Zink (Zn) µg/l 76 39 -49% Kadmium (Cd) µg/l 0,61 0,29 -52% Krom (Cr) µg/l 2,5 1,8 -28% Nickel (Ni) µg/l 4,3 2,3 -47% Kvicksilver (Hg) µg/l 0,0047 0,0034 -28% Suspenderad µg/l 21000 14000 -33% substans (SS) Olja µg/l 13 19* 46%* Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,01 0,0059 -41% Antracen (ANT) µg/l 0,01 0,0068 -32% Fluoranten µg/l 0,14 0,095 -32% PBDE 47 µg/l 0,0002 0,00014 -30% PBDE 99 µg/l 0,00025 0,00017 -32% PBDE 209 µg/l 0,015 0,01 -33% TBT µg/l 0,002 0,0014 -30% * StormTac baseras på empiriska värden och har en inställning för lägsta möjliga utloppshalt, vilken är 19 µg/l för olja. Eftersom oljehalten vid inloppet (13 µg/l) är lägre än denna gräns, visar modellen en ökning av oljehalten efter rening. Detta speglar dock inte verkligheten, då oljehalten inte förväntas öka i den planerade situationen med rening. 19 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 12. Beräknade föroreningsmängder (kg/år) i befintlig och planerad situation (med rening inkluderad), samt procentuell förändring av halter från befintlig till planerad situation (med rening inkluderad). Gröna siffror visar en minskning och röda siffror en ökning av mängder. Förändring från befintlig Befintlig situation Planerad situation Ämne Enhet situation till planerad utan rening med rening situation med rening (%) Fosfor (P) kg/år 0,094 0,068 -28% Kväve (N) kg/år 3 2,3 -23% Bly (Pb) kg/år 0,0087 0,0048 -45% Koppar (Cu) kg/år 0,038 0,025 -34% Zink (Zn) kg/år 0,13 0,068 -48% Kadmium (Cd) kg/år 0,0011 0,00051 -54% Krom (Cr) kg/år 0,0043 0,0031 -28% Nickel (Ni) kg/år 0,0075 0,0041 -45% Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0000083 0,000006 -28% Suspenderad kg/år 37 24 -35% substans (SS) Olja kg/år 0,023 0,033* 43%* Benso(a)pyren (BaP) kg/år 0,000018 0,00001 -44% Antracen (ANT) kg/år 0,000018 0,000012 -33% Fluoranten kg/år 0,00025 0,00017 -32% PBDE 47 kg/år 0,00000035 0,00000024 -31% PBDE 99 kg/år 0,00000044 0,0000003 -32% PBDE 209 kg/år 0,000026 0,000018 -31% TBT kg/år 0,0000035 0,0000024 -31% * StormTac baseras på empiriska värden och har en inställning för lägsta möjliga utloppshalt, vilket motsvarar en föroreningsmängd på 0,033 kg/år för olja. Eftersom oljemängden vid inloppet (0,023 kg/år) är lägre än denna gräns, visar modellen en ökning av oljemängden efter rening. Detta återspeglar dock inte verkligheten, då oljemängden inte förväntas öka i den planerade situationen med rening. De grova föroreningsberäkningarna visar på möjligheter att minska föroreningsbelastningen från planområdet genom föreslagen dagvattenhantering för samtliga undersökta ämnen. På grund av att StormTac baseras på empiriska värden och har en inställning för lägsta möjliga utloppshalt från reningsanläggningar visar beräkningarna på en ökning av olja som dock inte förväntas ske. Halt och belastning av olja bedöms efter genomflöde i växtbäddar i stället minska. Eftersom empiriska data saknas för så låga halter som beräknas för planområdet kan denna minskning inte kvantifieras. Det bedöms att genomförande av den planerade situationen för planområdet inte kommer att försämra förutsättningarna att uppfylla MKN. 20 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 SKYFALLSHANTERING Som nämns i avsnitt 3.6 och redovisas i Figur 7 har planområdet ett instängt område i den befintliga situationen. I den planerade situationen delas det tidigare sammanhängande instängda området upp i två separata delar till följd av påbyggnaden. Det innebär att det nu finns två instängda områden inom planområdet – ett i norr och ett i söder. Eftersom planområdet är omgivet av befintlig bebyggelse som inte planeras att förändras, och då allmän platsmark såsom Götgatan och Repslagargatan inte ska byggas om, är det inte lämpligt att justera höjdsättningen eller ledningsnät inom planområdet för att leda bort vatten vid skyfall. Figur 14 visar översvämningsriskerna i den planerade situationen. Vid skyfall bör dagvattnet i första hand fördröjas inom planområdet tills det kan avledas vidare via ledningssystemet. Byggnadernas konstruktion bör anpassas till de vattennivåer som kan uppstå vid kraftiga regn. Figur 14. Översvämningsrisker vid planerad situation. Instängda områden är markerade i rött, medan rinnvägarna är utmärkta med svarta pilar. Gröna rutor redovisar föreslagna extra regnbäddar. I den södra delen av det norra instängda området finns en nedsänkt yta (streckad orange linje i Figur 14) med en entré (lila triangel). Ytan bör omgärdas av en tröskel för att hindra vatten från övriga delar av takterrassen att rinna ner. För att minska risken att vatten tränger in genom entrén bör marklutningen på den nedsänkta ytan anpassas till entréns nivå och justeras så att vatten inte samlas mot entrén. Vidare bör en tröskel placeras innanför entrén för att förhindra att vatten rinner in i byggnaden. Kravet på trösklarnas nivåer beror av höjdsättning av övriga takterrassen och studeras vidare i kommande skeden. I det södra instängda området bör byggnadens konstruktion anpassas till de stående vattennivåer som kan uppstå vid skyfall. Nya brunnar bör anordnas i detta område för avvattning av takterrassen. Vid ett 21 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI regndjup på 56 mm uppskattas det högsta vattendjupet i det södra instängda området till cirka 40 cm i en förenklad analys genom Scalgo Live (Scalgo Live, 2025). 7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Den planerade situationen förväntas inte medföra någon negativ förändring i föroreningsbelastningen. Påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN) i berörd recipient bedöms som obefintlig. Den föreslagna påbyggnaden medför att ett nytt instängt område uppstår, vilket innebär att ny bebyggelse behöver utformas med hänsyn till detta. Byggnaderna bör anpassas för att minimera risken för översvämning inom området. Den föreslagna dagvattenhanteringen förväntas dessutom bidra till ökad biologisk mångfald och tillföra rekreativa värden i området. 8 SLUTSATSER Dagvattenutredningen visar att det finns möjligheter att hantera dagvattnet från delar av takytorna inom planområdet i enlighet med stadens åtgärdsnivå, även om denna nivå inte bedöms behöva tillämpas för den aktuella detaljplanen (Stockholms vatten och avfall, 2025). Växtbäddar föreslås för att omhänderta dagvattnet från dessa ytor. Den totala erforderliga fördröjningsvolymen, för de takytor där det bedöms fördröjning är möjlig, uppgår till 37 m³, vilket uppnår fördröjningsbehov av 36 m3, enligt 20 mm åtgärdsnivå. Det beräknade flödet ökar från 67 l/s (befintlig situation 10-årsregn exklusive klimatfaktor) till 85 l/s (planerad situation 10-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25), men med föreslagen dagvattenåtgärd reduceras flödet till 56 l/s (planerad situation med LOD 10-årsregn inklusive klimatfaktor 1,25), vilket bidrar till minskad belastning på ledningsnätet. Det föreslås att skapa en ytterligare ny dagvattenanslutningspunkt till kommunalt dagvattennät vid Repslagargatan, för att leda dagvattnet till dagvattensystem i stället för spillvattensystem. Vidare bedöms att översvämningsrisker kvarstår i den planerade situationen, då två instängda områden uppstår inom planområdet. Ny bebyggelse bör därför utformas med hänsyn till dessa risker och anpassas för att minimera risken för översvämning. Beräkningar i StormTac visar att föroreningsbelastningen minskar, vilket innebär en reducerad påverkan på recipienten Strömmen. 9 FORTSATT ARBETE 9.1 BEHOV AV VIDARE UTREDNING Som nämns i avsnitt 3.4, baseras en del antaganden på platsbesök som har genomförts för att bedöma den befintliga dagvattenhanteringen inom planområdet. Det rekommenderas dock att det befintliga ledningssystemet inom fastigheten utreds närmare för att säkerställa en fungerande dagvattenavledning i den planerade situationen, särskilt med hänsyn till en eventuell ny anslutning till det kommunala dagvattennätet. Denna utredning bedöms lämpligen genomföras i ett senare skede, exempelvis under projektering. 22 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 REFERENSER Lantmäteriet. (2025). Hämtat från Min karta: https://minkarta.lantmateriet.se/ Länsstyrelsen EBH-karta. (2025). Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Scalgo Live. (2025). Scalgo Live. Hämtat från https://scalgo.com/live/sweden?res=16384&ll=16.807042%2C62.313269&lrs=sweden%3Abas emap%3A20250317%3Atopowebb_nedtonat Stockholm vatten och avfall. (2025). Hämtat från Tekniskt avrinningsområde: https://data- svoa.opendata.arcgis.com/ Stockholm vatten och avfall. (2025). Ledningsunderlag (beställningsnummer: PU25-007158). Stockholms stad. (2015). Dagvattenstrategi. Hämtat från https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/Stockholms_dagvattenstrategi_2015- 03-09.pdf Stockholms stad. (2016). Dagvattenhantering - Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Hämtat från https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/atgardsniva_v1- 1_fi.pdf Stockholms stad. (2017). Dagvatten - PM Beräkningsmetodik för dagvattenflöde och föroreningstransport. Stockholms stad Miljöbarometern. (2024). Hämtat från Rapporter och utredningar för Strömmen: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/strommen/rapporter-och-utredningar/ Stockholms vatten och avfall. (2025). Stockholm vatten och avfall - dagvattenwebben. Hämtat från Tillämpningsexempel mindre projekt: https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad-och- anvisningar/planera/tillampingar/ej/ 2025 StormTac. (2025). StormTac - Stormwater solutions, Version: 25.2.2. Hämtat från http://app.stormtac.com/ Svenskt Vatten. (2016). Publikation P110, Avledning och dag, drän- och spillvatten. VISS. (2025). Hämtat från Strömmen: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA79755821 23 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 BILAGOR BILAGA 1. DOKUMENTATION VID PLATSBESÖK Som nämns i avsnitt 3.9 genomfördes ett platsbesök till planområdet 2025-04-07 i molnigt väder. Några observationer har noterats och en övergripande bild över husens benämning visas i Figur 15 och husen illustreras i Figur 16. Dessa observationer utgör underlag för bedömningen av befintlig dagvattenhantering inom planområdet. Figur 15. Övergripande bild över husens benämning. Streckad svart linje redovisar plangränsen/fastighetsgränsen. Figur 16. Illustration av husen. Källa: FOJAB. 24 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Hus 1: Det finns två stuprör som avvattnar halvtakytan från hus 1 till Götgatan, se Figur 17. Vattnet rinner sedan vidare ytligt. Den andra halvtakytan från hus 1 avvattnas till takterrass av hus 4 via två stuprör. Vattnet rinner ner via takrör (Figur 18). Baserat på denna observation samt ledningsunderlag (Stockholm vatten och avfall, 2025), görs det ett antagande att vattnet leds vidare till kommunal dagvattenledning på Götgatan. Figur 17. Stuprör längs hus 1 på utsidan vid gatan, inringat i rött. Foto: WSP (2025). Figur 18. Stuprör (inringat i rött) längs hus 1 på insidan vid takterrassen och takrör ovanpå hus 4 tak (inringat i gult). Hus 2: Det finns två stuprör som avvattnar halvtakytan från hus 2 till Götgatan. Vattnet rinner sedan vidare ytligt. Den andra halvtakytan från hus 2 avvattnas till takterrass av hus 4 via två stuprör (Figur 19). Ena stupröret leder vattnet till tak av hus 4 och vidare i takrör. Baserat på denna observation samt ledningsunderlag (Stockholm vatten och avfall, 2025), görs det ett antagande att via takrör, leds vattnet vidare till fastighetens dagvattenservis och vidare till kommunal dagvattenledning på Götgatan. Det andra stupröret leder vattnet till takterrassen av hus 4 och vattnet rinner vidare till en avvattningsbrunn. Baserat på observationer från Figur 22 görs det ett antagande att vattnet rinner vidare till fastighetens kombiservis och vidare till kommunal spillvattenledning. 25 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 19. Stuprör längs hus 2 (inringat i rött) samt takrör och avvattningsbrunn (inringat i gult) på hus 4 tak. Det antas att ett till takrör på hus 4 tak finns, markerat i streckad gul linje. Hus 3: Det finns fyra stuprör som avvattnar delar av takytan från hus 3 till Repslagargatan. Vattnet rinner sedan vidare ytligt till gallerbrunnar på gatan vid kantsten och vidare till kommunal dagvattenledning på Repslagargatan. Övriga delar av takytan från hus 3 avvattnas till takterrass av hus 4 via stuprör (Figur 21). Den norra sidan av hus 3 besöktes inte på grund av begränsad tillgänglighet. Denna sida kan dock synas på Google map (Figur 20). Ett antagande görs att takytan vid denna sida avvattnas till hus 4s tak via stuprör och vattnet rinner vidare till takrör och till kommunal dagvattenledning på Götgatan via dagvattenservis. Figur 20. Den norra sidan av hus 3 besöktes inte. Avvattning av takytan antas att ske via stuprör till hus 3 tak. Hus 4: Det finns 11 avvattningsbrunnar på takterrass av hus 4 (Figur 21). Det observeras att vattnet från två avvattningsbrunnar (Figur 22) verkar att rinna ner till rören inomhus i hus 4. Eftersom ledningsunderlag inom fastighet Västergötland 21 saknas, antas det att samtliga avvattningsbrunnar på hus 4s tak leds vidare till rören i hus 4 som det visas i Figur 22. Av samma anledning kan det inte helt avgöras om vattnet sedan leds till kombinerad ledning eller dagvattenledning via avvattningsbrunnarna på takterrassen. Antagandet görs på ett värsta scenario att vattnet från dessa avvattningsbrunnar leds till kombinerad ledning. 26 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 21. Avvattningsbrunnar (inringat i gult) på takterrassen ovanpå hus 4. Figur 22. Stuprör längs hus 3 (inringat i rött) på insidan vid takterrassen. Två avvattningsbrunnar (inringat i gult) verkar att vara kopplade till ledningarna inomhus i hus 4. 27 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI BILAGA 2. BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 28 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande konsultbolag och rådgivare inom samhällsutveckling. Vi utvecklar allt ifrån städer och transportsystem till vattenförsörjning och höga hus. Med 67 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom transport och infrastruktur, fastigheter och byggnader, hållbarhet och miljö, energi och industri samt urban utveckling. Så tar vi ansvar för framtiden. WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10-722 50 00 Org nr: 556057-4880 wsp.com 41131-4202 rnD ,52-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Brandtekniskt utlåtande.pdf] Kv Västergötland 21 Stockholm Brandtekniskt utlåtande Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 Gabriella Ekemark Handläggande Civilingenjör i samhällsbyggnad, brand och risk Anders Karlsson Internkontrollerande brandingenjör/SAK 3 Brandkonsulten AB www.brandkonsulten.se Gävlegatan 12 B T - +46 8 505 344 00 113 30 Stockholm E -info@brandkonsulten.se 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 (7) 1 Allmän information Läsanvisning Avsnitt 1 redovisar de dimensionerande förutsättningarna tillsammans med allmän information. Avsnitt 2 utgör en sammanställning av bedömningen. Avsnitt 3 utgör en beskrivning av nuvarande fastighet och tänka ändringar i utformningen. Avsnitten därefter redogör för krav kopplade till berört område som utrymning, förutsättningar för räddningstjänstens insats o s v. De brandtekniska principerna som redovisas är primärt sådana som har betydelse för detaljplanearbetet. Dock så redovisas kortfattat även de grundläggande principerna för byggnadens brand- och utrymningsstrategier. Uppdragsgivare/Byggherre SEB Kontaktperson: Rebecca Kihlman, Tam group Objektsadress Repslagargatan 17A/B samt Götgatan 34, 36, 38 Versionshistorik Version Datum Upprättad av Kontrollerad av Samrådshandling, detaljplan 2025-08-11 GE AK Samrådshandling, detaljplan, 2025-06-17 GE AK granskningsutgåva Revideringar Detta utlåtande är upprättad som underlag för samråd avseende ny detaljplan. Endast mindre justeringar har utförts mellan versionerna varav de ej markeras i utlåtande. Myndighetskrav och regelverk PBL, Plan- och bygglag (2010:900). PBF, Plan- och byggförordning (2011:338). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7). Boverkets föreskrifter om krav på tomter m m (BFS 2024:13). Inga speciella risker i omgivningen som skulle påverka detaljplanearbetet är kända av Brandkonsulten AB. Underlag och ritningar Följande har utgjort underlag för handlingen: - Förutsättningarna för projektet beskrivs i Underlag inför samråd, upprättad av FOJAB Arkitekter, daterad 2025-07-08. - Beskrivning av brandskyddet, brandskiss och inventeringsprotokoll för hela byggnaden, upprättade av Brandkonsulten AB, senast daterade 2025-05-27. Västergötland 21, Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 (7) 2 Sammanställning av bedömning Utformning efter ändringar med tillbyggd huskropp på innergården, inredd vind och nya fönster/takkupor bedöms vara utformade så krav på utrymningssäkerhet, räddningstjänstens insats och skydd mot brand- och brandgasspridning kan uppfylls. Ändringarna i utformningen försämrar inte skyddet för befintliga delar. Utrymning från lokalerna kan ske via två oberoende utrymningsvägar. Generellt sker utrymning via två separata trapphus. Ifrån hus 1 och 2 kan alternativ utrymning från kontorslokaler ske via fönster med hjälp av räddningstjänsten. Lösningen förutsätter att räddningstjänsten har möjlighet att ställa upp på Götgatan. Räddningstjänstens insats kan ske via utrymningsvägarna. Fastigheten är nåbar från både Götgatan och Repslagargatan. Brandspridning mellan olika huskroppar mellan fastigheter och inom fastigheten/byggnaden kommer beaktas för att säkerställas genom brandvägg, brandcellsgränser, brandklassade fönster, skyddsavstånd och/eller sprinkler. Västergötland 21, Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 (7) 3 Byggnads- och verksamhetsbeskrivning Figur 1. Utformning av befintlig fastighet Figur 2. Utformning efter ändringar Befintligt utförande Befintlig byggnad består av huskroppar med varierande höjd och omfattar en till fem våningar ovan mark. Vidare finns två källarplan, och i hus 2 finns även en oinredd vind. Byggnaden är sammanbyggd med tre andra kvarter. Ändringar Nedan anges övergripande planerade ändringar: Hus 2 - Vind inreds och kompletteras med takkupor. Hus 2 - Ett av trapphusen rivs. Hus 3 - Vind kompletteras med takkupor. Hus 3 - Del av gårdshus kompletteras med fler fönster i den östra fasaden. Hus 4 - Utökas med ytterligare tre plan ovan mark, vilket kommer binda samman hus 2 och 3. Hus 4 - Interntrappa ned till gallerian från plan 2 (intill lanterninerna) tas bort. Verksamhetsbeskrivning Byggnaden planeras att fortsätta användas för olika verksamheter, såsom kommersiella lokaler i gatuplan och kontorsverksamhet i övriga våningsplan. Hus 2 och de tillbyggda delarna av hus 4 förbereds för att kunna anpassas till kontor alternativt hotellverksamhet. Västergötland 21, Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 (7) 4 Utrymning Figurerna nedan är övergripande illustrationer av Entréplan och normalplan med kontor. På nästa sida beskrivs utredningsstrategin mer detaljerat i text. - Gul skraffering är schematisk utbredning av hus 1. - Blå skraffering är schematisk utbredning av hus 2. - Orange skraffering är schematisk utbredning av hus 3. - Vit skraffering är schematisk utbredning av hus 4. - Grön skraffering är schematisk utbredning av utrymningsvägar. - Gallerian omfattar hela entréplan. Figur 2. Entréplan med övergripande illustration av utrymningsvägar. Figur 3 Normalplan med övergripande illustration av utrymningsvägar för kontor. Västergötland 21, Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 (7) Figur 4 Plan 11 med övergripande illustration av utrymningsvägar för hotell. Markplan Utrymning från lokaler i markplan sker via dörrar i fasad mot Götgatan och Repslagsgatan, samt via trapphus A och B med dörrar i fasad mot Repslagsgatan. Hus 1 Utrymning från kontor i våning 1tr sker primärt via trapphus D med dörr i fasad mot Götgatan. Alternativ utrymning sker likt befintligt via fönster mot Götgatan med hjälp av räddningstjänsten. Planet är nåbart med bärbar stege. Kontor med alternativ utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänsten begränsas till maximalt 200 m2 och maximalt 15 personer. Hus 2 och tillbyggda delar i hus 4 I hus 2 och tillbyggda delar i hus 4 kommer hotellrum och kontor ha tillgång till två separata trapphus. Från hotellrummen nås trapphusen via korridorer (i hus 4 är denna schematisk markerad i figur 4). De trapphus som nås är trapphus C, E och F. Trapphus C har dörr i fasad mot Götgatan, trapphus E direktansluter till trapphus A i hus 3 och trapphus F ansluter också till trapphus A i hus 3, men via en utvändig passage på våning 1tr. Samtliga hotellrum kan nå trapphus C eftersom trapphus E och F delar mynning. Kontorslokaler utformas så att två trapphus nås, men det finns även möjlighet att skapa lokaler i hus 2 där alternativ utrymning kan ske via fönster mot Götgatan med hjälp av räddningstjänsten. Översta planen kräver åtkomst med stegbil för att nås, vilket ställer krav på körbarhet fram till fastigheten. Takkupor kommer att anpassas med stigbryggor så utrymning med hjälp av räddningstjänsten är möjlig. Kontor med alternativ utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänsten begränsas till maximalt 200 m2 och maximalt 15 personer. Hus 3 Kontor i hus 3 har befintligt tillgång till minst två utrymningsvägar via två separata trapphus, trapphus A och B, med dörrar i fasad mot Repslagsgatan. Västergötland 21, Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 (7) 5 Förutsättningar för räddningstjänstens insats Fastigheten är placerad centralt i Stockholm. Räddningstjänstens dimensionerande insatstid understiger 10 minuter. Insatsvägar Avstånd från möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon till angreppsvägar ska ej överstiga 50 m, vilket bedöms uppfyllas då möjlighet finns att ställa upp bilen på både Götgatan och Repslagargatan. Insats kan ske via utrymningsvägarna som beskrivs ovan. Källarplan nås likt befintligt via de fyra trapphusen i hus 1-3. Insatsmöjligheterna till källarplanen försämras inte av ändringarna. Utrymning med hjälp av räddningstjänsten Kontor i hus 1 och 2 har alternativ utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänsten. Brandkonsulten förutsätter att kontor är nåbara från allmän gata, Götgatan, även om gatan vissa tider är avsedd enbart för gående. Brandvattenförsörjning Kommunen ansvarar för brandvattenförsörjning till berörd byggnad via markbrandposter. 6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Tillbyggda delar i hus 4 placeras 4 m från tomtgräns och generellt 8 m från andra byggnader. Byggnaden i den angränsande fastighet är generellt en våning ovan mark, vilket medför att tillbyggnaden inte medför någon ökad risk för spridning mellan byggnader. Byggnaden i den angränsande fastigheten som är högre är utförd med brandvägg. I de fall byggnaden i den angränsande fastigheten önskas byggas till inom 4 m från tomtgräns, behöver de beakta brandspridning mellan byggnader. Brandspridning mellan olika huskroppar inom fastigheten/byggnaden kommer beaktas för att säkerställas genom brandvägg, brandcellsgränser, brandklassade fönster, skyddsavstånd och/eller sprinkler. Detta för att säkerställa att det inte blir brandspridning mellan olika brandceller/verksamheter. 7 Brandtekniska installationer Byggnaden är och kommer fortsättningsvis att vara utförd med ett modernt brandskydd och med brandtekniska installationer såsom bl a sprinkler, nödbelysning, brandgasventilation och brand- och utrymningslarm i gallerian och kommersiella lokaler. Västergötland 21, Samrådshandling, detaljplaneskede 2025-08-11 41131-4202 rnD ,11-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI