Kommunens skulder ökar: 85 miljarder och 2 miljarder i ränta

[(Godkänd - R 1) KS 2025/201 Tjänsteutlåtande -Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen per 31 december 2025.pdf] Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Finansavdelningen Dnr KS 2025/201 2026-01-13 Sida 1 (14) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Charlotta Rahm Kommunstyrelsens ekonomi- och Telefon: 08 - 508 29 274 trygghetsutskott den 21 januari 2025 Finansiell månadsrapport för kommunkoncernen per 31 december 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott beslutar följande. Finansiell månadsrapport för december 2025 godkänns. Sammanfattning Den finansiella månadsrapporten beskriver kommunkoncernen Stockholms stads finansiella ställning. Rapporten följer månadsvis upp ramar och finansiella risklimiter fastslagna i styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad. Uppdatering av Bilaga A till finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad gällande bolagsramar beslutades den 17 december 2025, men träder i kraft den 1 januari 2026. Kommunkoncernens externa upplåning per den 31 december 2025 (rapportdatum) uppgår till nominellt belopp motsvarande 84 756 miljoner kronor (mnkr), vilket är en minskning med 1 200 mnkr sedan november och en ökning med 1 287 mnkr under året. Finansiella placeringar på bankkonto om 3 147 mnkr syftar till att möta kommande skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser. Extern nettoupplåning uppgår därmed till 81 598 mnkr per rapportdatum, vilket är en ökning med 1 152 mnkr sedan november respektive 3 725 mnkr under året. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning uppgick till 2,34 procent i december. Stockholms stads finansiella nettotillgångar per rapportdatum uppgår till 15 899 mnkr, vilket är en minskning med 1 466 mnkr sedan november och en ökning med 872 mnkr under året. Under året har exploateringskontoret haft inkomster från fastighetsförsäljningar om cirka 1 246 mnkr. Utlåning från Stockholms stad till bolagen per rapportdatum uppgår till netto 97 497 mnkr, vilket är en minskning med 314 mnkr sedan Stadsledningskontoret Ragnar Östbergs Plan 1 november och en ökning med 4 597 mnkr under året. Ökningen är 105 35 Stockholm främst hänförlig till Stockholm Vatten och Avfalls lånefinansierade start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 2 (14) investeringar. Stockholms Stadshus AB har under december utbetalat aktieägartillskott till Stockholms Hamn AB om 1 000 mnkr samt aktieägartillskott till Mässfastigheter i Stockholm AB om 60 mnkr. Riskkontroll konstaterar att det inte föreligger några avvikelser från fastställda finansiella ramar och risklimiter under december 2025. Se nedan tabell över finansiella nyckeltal. Sammanställning över finansiella nyckeltal samt ramar och limiter Kommunkoncernen 2025-12-31 2025-11-30 2024-12-31 Limit Extern upplåning (mnkr)* 84 756 85 956 83 469 max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) * 81 598 80 446 77 873 Duration (år) ** 1,96 1,84 2,08 inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år 42,8% 43,2% 40,8% max 75% Kapitalförfall inom 1 år 17,3% 17,7% 19,4% max 30% Betalningsberedskap (mnkr) 20 147 22 498 22 583 min 10 000 Ej säkrade valutaflöden (mnkr) 0 0 0 max/flöde 25 mnkr Samlat kreditvärde enligt finanspolicy 527 880 891 max 3 500 Kreditexponering enligt finanspolicyn (mnkr) 3 147 5 498 5 583 Kreditexponering enligt särskilda beslut (mnkr) 12 12 13 Stockholms stad Finansiella nettotillgångar (mnkr) 15 899 17 365 15 027 Intern upplåning (mnkr) 3 396 4 566 4 586 Intern utlåning (mnkr) 100 946 102 430 97 532 max 130 000 varav koncernbolagen*** 100 893 102 377 97 486 max 118 710 varav borgen för koncernbolagen 53 53 46 Externa garantier och borgensförbindelser (mnkr) 999 999 957 * Nominellt utestående belopp justerat till säkrad valutakurs. ** Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat. *** Maximal ram enligt kommunfullmäktige uppgår till 130 000 mnkr, inom vilken kommunstyrelsen beslutar enskilda limiter. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets finansavdelning. Ärendet Enligt gällande styrdokument Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad ska det finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicyn. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad. Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Kommunkoncernen Styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicy) anger ramar och finansiella risklimiter enligt kommunfullmäktiges beslut den 19 november 2024 (Dnr KS 2024/762) och gäller från den 1 december 2024. Uppdatering beslutad av kommunfullmäktige i årets budgetärende den 19 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 3 (14) november 2025 (Dnr KS 2025/1042) träder i kraft den 1 januari 2026. Årets revidering medförde dock inga förändringar. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (bilaga A) fastställdes den 18 december 2024 (Dnr 2024/40) av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott (KS EKTU) och gäller till den 31 december 2026. Uppdatering gällande bolagsramar beslutades av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) och träder i kraft den 1 januari 2026. Utvecklingen av kommunkoncernens externa skuld beror på hur stor del av investeringarna som behöver lånefinansieras. Vidare information om investeringar och egenfinansieringsgrad för år 2025 återfinns i kommande årsredovisning. Kreditbetyg för Stockholms stad Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's Global Ratings (S&P) utvärderar Stockholms stads kreditvärdighet två gånger per år. Kreditbetyget (ratingen) ska återspegla förmågan att infria betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter de närmaste åren framåt. Stockholms stad har kreditbetyg AAA respektive A-1+ med stabila utsikter. Ratingbetyget bekräftades den 7 november 2025 av S&P. Bedömningen av stadens kreditvärdighet baseras på en förväntan om fortsatt robusta resultat genom god kostnadskontroll och ökade skatteintäkter. Enligt rapporten prognosticeras en gradvis stigande skuld som en effekt av fortsatt stora investeringar inom bland annat vatten- och avloppsrelaterad infrastruktur. Staden förväntas genom investeringsprioriteringar, resultat i verksamheten samt avyttringar av icke strategiska tillgångar tillse att skuldökningen begränsas. Tillsammans med stadens goda tillgång till likviditet och kvalificerade finansiella styrning motiveras fortsatt högsta möjliga kreditbetyg. Detta ger fördelaktiga räntevillkor för stadens upplåning. Fullständig analys och nyckeltal från S&P finns tillgänglig på Stockholms stads hemsida: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/sa-arbetar- staden/finansverksamhet/kreditbetyg/ Extern upplåning Enligt gällande finanspolicy och bilaga A sker skuldförvaltningen gemensamt för hela kommunkoncernen, vilket ger kostnadseffektivitet såväl som god riskkontroll. Ramen för kommunkoncernens externa upplåning uppgår till 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta sedan den 1 december 2024. Extern upplåning för kommunkoncernen per den 31 december 2025 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 4 (14) (rapportdatum) uppgår till motsvarande nominellt belopp om totalt 84 756 mnkr, vilket är en minskning med 1 200 mnkr sedan föregående månad och en ökning med 1 287 mnkr under året. Trenden är en fortsatt ökande skuld enligt prognosen för kommande år (se nedan Diagram 1). Finansiella placeringar (exklusive särskilda beslut i kommunfullmäktige) uppgick vid detta månadsskifte till totalt 3 147 mnkr på bankkonto. Dessa medel är tillfälliga med syfte att möta kommande externa skuldförfall och lånebehov enligt internbankens prognoser för kommunkoncernens kassaflöden. Extern nettoupplåning (bruttoskuld minus placeringar) uppgår därmed till totalt 81 598 mnkr, vilket är en ökning med 1 152 mnkr sedan föregående månad respektive 3 725 mnkr under året. Nettoskulden varierar beroende på in- och utbetalningar i kommunkoncernen, men trenden är stigande. Internbanken upprättar prognoser över kommunkoncernens samlade kassaflöden. Detta möjliggör en uppskattning av skuldutvecklingen och behovet av finansiering på kort och lång sikt. Prognoserna är en förutsättning för att internbanken ska kunna förse den kommunala koncernen med en kostnadseffektiv finansiering. Prognosen över kommunkoncernens externa skuld baseras i närtid på inrapporterade externa penningflöden och uppdateras löpande när ny information inkommer till internbanken från staden och bolagssektorn. För skuldutvecklingen därefter utgår prognosen från internbankens samlade bedömning av försäljningsinkomster, investeringsutgifter avskrivningar och resultat framöver, som är de faktorer som har störst påverkan på skuldutvecklingen. Beroende på utfall och tidpunkt för investeringar och försäljningar är osäkerheten i prognosen stor. Aktuell prognos per 31 december 2025 för nettoskulden enligt föregående rapport uppgick till ca 81 500 mnkr, vilket stämmer väl med utfallet. Initialt 2025 prognostiserades ett högre utfall på nettoskulden. För analys av skillnad mellan budget och utfall hänvisas till kommande årsredovisning. Aktuell prognos per 31 december 2026 för nettoskulden uppgår till ca 89 200 mnkr givet nuvarande antaganden. Framtida utfall för prognosen kan bli lägre eller högre beroende på hur stora investeringarna blir och i vilken utsträckning de lånefinansieras. Se diagram 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 5 (14) Diagram 1. Utfall och prognos över kommunkoncernens externa bruttoupplåning (mnkr) 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Extern upplåning Extern upplåning prognos (mnkr) Ram (mnkr) utfall (mnkr) Enligt budget är bolagens och nämndernas investeringar relativt stora, vilket är huvudorsaken till den ökande upplåningen i grafen ovan då betydande del av investeringarna planeras lånefinansieras. En ökad egenfinansieringsgrad av kommunkoncernens investeringar skulle därför medföra lägre skuldökning. Investeringarna består främst av pågående projekt avseende vatten- och trafikrelaterad infrastruktur samt byggnation av bostäder. Upplåningen genomförs i huvudsak genom Stockholms stads marknadsprogram för certifikat (KC och ECP) och obligationer (MTN och EMTN). Utöver finansiering via marknadsprogrammen görs upplåning från Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investeringsbanken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB). Under månaden förföll EMTN obligation om 1 000 mnkr samt kommuncertifikat om totalt 1 900 mnkr, vilket ersattes av nya kommuncertifikat om 1 700 mnkr. Nuvarande extern skuld utgörs av 71 procent EMTN obligationer, 18 procent EIB lån och 7 procent NIB lån. Rambelopp samt nyttjat belopp för respektive marknadsprogram redovisas i nedanstående tabell 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 6 (14) Tabell 1. Marknadsprogram och låneprogram (mnkr) 2025-12-31 2025-11-30 Tillgångar Konto 3 147 5 498 Marknadsprogram Nyttjad ram Depo 0 0 2025-12-31 Övrigt* 12 12 Valuta nominellt Ram Totalt 3 159 5 511 Kommuncertifikat mnSEK 1 700 12 000 Skulder Euro-Commercial Paper mnUSD 0 1 500 Konto 0 0 Medium Term Note mnSEK 0 10 000 Depo 0 0 Euro Medium Term Note mnEUR 5 399 8 000 KC 1 700 1 900 ECP 0 0 MTN 0 0 Övriga låneprogram Nyttjad ram EMTN 59 996 60 996 Valuta nominellt Ram EIB 15 000 15 000 Europeiska Investeringsbanken mnSEK 15 000 20 000 NIB 6 000 6 000 Nordiska Investeringsbanken mnSEK 6 000 6 000 CEB 2 061 2 061 Council of Europe Development Bank mnEUR 200 200 Övrigt 0 0 Totalt 84 756 85 956 Nettoupplåning 81 598 80 446 *) Enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige. Valuta- och räntederivat får användas för att hantera risker i den finansiella verksamheten. Derivat för valuta- och räntesäkring är kopplade till underliggande obligationslån. Per månadsskiftet uppgår utestående derivat till ett sammanlagt nominellt belopp brutto om oförändrat totalt 26 296 mnkr. En marknadsvärdering av utestående derivat estimeras till cirka - 2 018 mnkr per rapportdatum. Finansiellt resultat Finansiellt resultat per december tas fram i samband med bokslut för 2025, vilket ännu inte färdigställts. För det finansiella resultatet hänvisar vi därför till kommande årsredovisning. Prognosen för helåret 2025 för finansiellt resultat exklusive indexuppräkning uppgick i november till – 2 330 mnkr för kommunkoncernen. Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks enligt bilaga A som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen uppgick till 1,96 år (efter beaktande av räntesäkringar) per rapportdatum och ska enligt bilaga A inte understiga 1,25 år och inte överstiga 3,75 år. Den externa totala skuldportföljen, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent får förfalla inom 1 år. Per rapportdatum förföll 42,8 procent av räntorna inom 1 år. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 7 (14) Diagram 2. Duration (år) för extern skuldportfölj 5 4,5 4 3,5 Duration enligt 3 finanspolicy* 2,5 2 1,5 1 Limit 1,25-3,75 år 0,5 0 dec-20 dec-21 dec-22 dec-23 dec-24 dec-25 * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj, ska i möjligaste mån vara strukturerad på ett sådant sätt så att kapitalförfallen sprids över tid. Skuldportföljen ska ha en kapitalförfallostruktur där maximalt 30 procent får förfalla inom ett år. Per rapportdatum förfaller 17,3 procent av kapitalet inom ett år. Enligt bilaga A till finanspolicyn gäller maximal löptid om maximalt 15 år vid upplåningen i den externa skuldportföljen. Förfalloprofil för extern skuldportfölj framgår i nedan diagram. Ljusgrå stapel utgör specifika bilaterala lån (LTLN) som oftast enbart ränteomsätts. Förfallen är relativt jämnt fördelade över åren. Diagram 3. Extern upplåning förfalloprofil per år 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 - (5 000) (10 000) (15 000) (20 000) (25 000) Likviditetsrisk För att säkerställa upplåning, när annan finansiering inte är möjlig, ska kommunkoncernen alltid ha tillgång till en betalningsberedskap om minst 10 000 mnkr enligt bilaga A. Denna betalningsberedskap ska enligt finanspolicyn vara i form av tillgängliga likvida medel. KES renojliM Förfalloprofil ONLOAN KC ECP LTLN EMTN Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 8 (14) Omvärldsläget har ökat risken för olika former av störningar i det finansiella systemet enligt Finansinspektionen och aktörer behöver ha finansiell motståndskraft. Kommunkoncernen har en checkräkningskredit samt två tillgängliga kreditfaciliteter. Placering kan i övrigt ske på konto hos två banker. Innehav på konto uppgår för närvarande till totalt 3 147 mnkr. Totala ramar för betalningsberedskap uppgår till 17 000 mnkr. Staden har därmed ett fortsatt stabilt läge med mycket god betalningsberedskap och tillgång till likviditet. Möjliga tillgängliga likvida medel uppgår per rapportdatum till totalt 20 147 mnkr. Tabell 2. Betalningsberedskap (mnkr) 2025-12-31 Ram Saldo Tillgängligt Limit Syndikerat kreditlöfte * 7 500 0 7 500 Bilateralt kreditlöfte ** 3 500 0 3 500 Checkräkningskredit 6 000 2 048 8 048 Kontoplacering A - 0 0 Kontoplacering B - 1 099 1 099 Totalt 17 000 3 147 20 147 10 000 * Revolving Credit Agreement inkl swingline 1 500 mnkr ** Revolving Credit Agreement Valutarisk Lån och placeringar ska enligt finanspolicyn valutasäkras till 100 procent. Samtliga lån och placeringar inom kommunkoncernen är valutasäkrade. Enligt finanspolicyn ska kontrakterade flöden i utländsk valuta för staden, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr rapporteras till internbanken. Internbanken fattar beslut om huruvida valutakurssäkring ska ske, vilket ska dokumenteras. Under månaden har inga osäkrade flöden över motsvarande 25 mnkr noterats. Kreditrisk Kreditrisken definieras som summan av exponeringar i placeringar och derivat. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta. Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde. Kreditrisken delas upp i två delar. Dels totalt för hela portföljen där den totala exponeringen anges som ett samlat kreditvärde och dels per motpart eller instrument, vilket anges i kronor. I kreditvärdet tas hänsyn till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet samt återstående löptid på kontraktet eller placeringen. Enligt bilaga A uppgår limiten för maximalt tillåtet Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 9 (14) kreditvärde till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Måttet på den totala kreditexponeringen kompletteras med en begränsning per motpart eller instrument för att diversifiera risken. Maximal kreditexponering per motpart eller instrument anges i kronor. Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning, rating, av Standard & Poor’s Global Ratings eller Moody´s. Det lägre betyget ska väljas om de två ratinginstituten har olika betygsnivåer. Den lägsta tillåtna rating vid kreditexponering är BBB+. Kreditvärdet uppgår till totalt 527, vilket är inom limit 3 500. Tabell 3. Kreditvärde enligt finanspolicy per rapportdatum Rating S&P /Moody's Kreditvärde Limit AAA / Aaa 0 AA+ / Aa1 0 AA/ Aa2 0 AA- / Aa3 307 A+/ A1 220 A / A2 0 A- / A3 0 BBB+ / Baa1 0 Totalt kreditvärde 527 3500 Kreditexponeringen är fördelad på placeringar genomförda i enlighet med finanspolicyn samt därutöver genomförda efter särskilda beslut. Tabell 4. Kreditexponering enligt finanspolicy per rapportdatum Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Maxbelopp per motpart Placering längre än 6 mån Placering kortare än 6 mån Svenska staten Obegränsat Svenska staten Obegränsat AAA / Aaa 6 000 A-1 / P-1 6 000 Nordea Bank Abp, filial i Sverige 2048 Swedbank AB 1099 AA- / Aa3 4 000 A-2 / P-2 4 000 A- / A3 2 000 BBB+ / Baa1 1 000 Totalt 0 3147 Rating S&P / Moody´s Belopp (mnkr) Svenska staten AAA / Aaa AA- / Aa3 0 A- / A3 0 BBB+ / Baa1 0 Övriga 12 Totalt 12 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 10 (14) Operativa risker Enligt finanspolicy ska förluster överstigande 200 000 kronor rapporteras till kommunstyrelsen. För den aktuella rapportmånaden finns inga förluster att rapportera för finansverksamheten. Stockholms stad Finansiella nettotillgångar Stockholms stads finansiella nettotillgångar uppgick till 15 899 mnkr per rapportdatum, vilket är en minskning med 1 466 mnkr sedan föregående månad och en ökning med 872 mnkr under året. Under året har exploateringskontoret haft inkomster från fastighetsförsäljningar om brutto cirka 1 246 mnkr, vilket bidrar till att stärka stadens finansiella nettotillgångar. Ingen utdelning från Stockholms Stadshus AB har heller utbetalats under 2025, till skillnad från föregående åren. Diagram 4. Finansiella nettotillgångar (mnkr) 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 nov-20 nov-21 nov-22 nov-23 nov-24 nov-25 okt-26 Utfall Prognos Finansiellt resultat Finansiellt resultat per december tas fram i samband med bokslut för 2025, vilket ännu inte färdigställts. För det finansiella resultatet hänvisar vi därför till kommande årsredovisning. Prognosen för helåret 2025 indikerar ett finansiellt resultat exklusive utdelning och indexuppräkning för Stockholms stad om - 291 mnkr. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 11 (14) Ränterisk Durationen på Stockholms stads totala externa skuldportfölj var per rapportdatum 1,96 år. Stadens ränterisk motsvarar risken i kommunkoncernens externa skuldportfölj. Garantier och borgensförbindelser Alla borgen och garantier, med undantag för pensionsutfästelser enligt bilaga A, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Ökade borgensåtaganden för pensionsutfästelser anmäls till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. I tabell 5 nedan redovisas stadens samtliga befintliga tecknade åtaganden per rapportdatum som uppgår till oförändrat totalt 1 051 mnkr per rapportdatum. Utöver befintliga tecknade borgensåtaganden för Syvab om totalt 821 mnkr återstår därmed onyttjat belopp om 41 mnkr, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut (Dnr KS 2022/1104). Tabell 5. Garantier och borgen (mnkr) Motpart Åtagande Åtagande Onyttjad limit 2025-12-31 2025-11-30 2025-12-31 Koncernbolag Borgen för bolagens pensionsåtaganden 53 53 0 Summa borgen för koncernbolag 53 53 Övriga privata och juridiska personer Stockholms Stadsmission 55 55 0 Stiftelsen Stockholms Studentbostäder 42 42 0 Syvab* 821 821 41 Övriga 9 9 0 Summa borgen för lån 927 927 Kommunalt förlustansvar 0 0 0 Pensionsutfästelser för stiftelser m.m. 72 72 0 Summa övriga privata och juridiska personer 999 999 Summa garantier och borgen 1 051 1 051 41 * Sydvästra Stockholmsregionens va-verk AB (Himmersfjärdsverkets avloppsrening). Onyttjad limit finns om 41 mnkr enligt KF beslut (dnr KS 2022/1104) utöver befintligt tecknat åtagande om 821 mnkr. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 12 (14) Stockholms stads bolag och motparter Finansiella limiter för utlåning och borgensåtagande Stockholms stad har enligt gällande finanspolicy rätt att lämna lån och teckna borgen för kommunkoncerninterna motparter intill ett belopp om totalt 130 000 mnkr enligt finanspolicy. Varje enskild motparts ram fastställs i Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms Stad av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott (KS EKTU) utifrån respektive investeringsbudget och finansieringsplan. Borgensåtaganden ska enligt finanspolicy inte ingå i respektive bolags limit utan rapporteras separat. Summan av tillgängliga ramar för utlåning från Stockholms stad till enskilda motparter per rapportdatum uppgår enligt gällande bilaga A till 118 710 mnkr, varav 85,0 procent är nyttjat. Se tabell 7 nedan. Utlåning från Stockholms stad till kommunkoncerninterna motparter uppgår till netto 97 497 mnkr per rapportdatum, vilket är en minskning med 314 mnkr sedan föregående månad och en ökning med 4 597 mnkr under året. Bolaget Stockholm Vatten och Avfall har under månaden ökad skuld med 476 mnkr och har för helåret ökat skulden med 3 795 mnkr. Av de bolag som har en skuldökning under året kan nämnas S:t Erik Markutveckling (+474 mnkr), AB Stockholmshem (+411 mnkr) och Micasa (+375 mnkr). I övrigt förekommer skuldminskning för flertalet bolag. Stockholms Stadshus AB har under året en minskad inlåning med 1 196 mnkr, vilket främst förklaras av utbetalat aktieägartillskott till Stockholms Hamn AB om 1 000 mnkr samt aktieägartillskott till Mässfastigheter i Stockholm AB om 60 mnkr under december månad. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 13 (14) Tabell 7. Utlåning och borgensåtagande för motparter inom kommunkoncernen (mnkr) Kommunkoncerninterna motparter Utlåning Utlåning Utlåning Borgen (mn) Limit *) Nyttjat **) 2025-12-31 2025-11-30 2024-12-31 2025-12-31 2025-12-31 2025-12-31 AB Familjebostäder 9 384 9 415 9 607 3,2 10 600 88,5% AB Stockholmshem 14 026 14 150 13 615 0,0 15 500 90,5% AB Stokab 785 803 637 2,6 1 400 56,1% AB Svenska Bostäder 12 259 12 224 12 748 1,1 13 900 88,2% Micasa Fastigheter i Stockholm AB 5 509 5 645 5 134 4,8 6 500 84,7% Mässfastigheter i Stockholm AB 459 501 466 0,0 700 65,5% S:t Erik Markutveckling AB 2 333 2 320 1 859 0,9 3 800 61,4% Skolfastigheter i Stockholm AB 17 150 17 722 17 172 4,1 22 500 76,2% Stockholm Business Region AB 0 0 0 7,1 0 Stockholm Globe Arena Fastigheter AB ***) 0 0 0 1,7 0 Stockholm Vatten och Avfall AB 34 394 33 918 30 599 3,6 37 000 93,0% Stockholms Hamn AB 3 092 4 184 4 140 7,7 4 800 64,4% Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 0 0 0 3,8 0 Stockholms Stads Parkerings AB 1 505 1 495 1 508 5,4 2 000 75,2% Kulturhuset Stadsteatern ***) 0 0 0 0,0 0 Stockholms Stadshus AB 0 0 0 6,8 0 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 0 0 0 0,0 10 0,0% Totalt **) 100 893 102 377 97 486 118 710 85,0% TOTALT 100 893 102 377 97 486 53 130 000 77,6% Kommunkoncerninterna motparter Inlåning Inlåning Inlåning 2025-12-31 2025-11-30 2024-12-31 Stockholms Stadshus AB 2 691 3 810 3 887 St Erik Försäkrings AB 416 439 447 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 66 81 65 Stockholms Business Region AB 70 82 52 Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 151 153 134 Kaplansbacken AB 1 1 1 Svenska Teknologiföreningen 1 1 1 Totalt 3 396 4 566 4 586 *) Avser gällande ramar enligt Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad **) Borgensåtaganden ska enligt finanspolicy inte ingå i respektive motparts limit. ***) Direktutlåning sker via moderbolaget Stockholms Stadshus AB sedan den 1 januari 2016. Snitträntan för kommunkoncernens upplåning för december 2025 var 2,34 procent. Internbankens prognosticerade snittränta för december 2026 är 2,60 procent inom ett osäkerhetsintervall om 2,42 - 2,78 procent. Baserat på historiska utfall är sannolikheten 70 procent att framtida räntenivåer befinner sig inom internbankens osäkerhetsintervall. Marknadsmässiga kreditmarginaler anpassade till respektive motpart på löpande basis adderas sedan till snitträntan för erhållande av respektive motparts (bolags) låneränta. Inlåningsmarginal för bolagen uppgår för månaden till -0,20 procent och utlåningsmarginal för bolagen uppgår till en viktad medianmarginal om ca 0,32 procent. Ovan kreditmarginaler gäller från den 1 juli 2025 till den 31 december 2025 och uppdateras varje halvår. Susanne Tiderman Marcus Grönqvist Ekonomidirektör Tillförordnad finanschef Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/201 Sida 14 (14) Bilagor 1. Marknadskommentarer per 2025-12-31 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanne Tiderman, Ekonomidirektör 2026-01-13 Marcus Grönqvist, Tillförordnad finanschef 2026-01-13 --- [Bilaga 1 - Marknadskommentarer per 2025-12-31.pdf] Dnr KS 2025/201 Marknadskommentarer per 2025-12-31 Bilaga I Sammanfattning upplåningskostnader skapar ytterligare osäkerhet. BNP siffror för det tredje Snabbt sjunkande inflation som överraskar kvartalet visar en fortsatt god tillväxt, men på nedsidan. Framförallt internationellt, i princip hela tillväxten är hänförlig till liksom i Europa och Sverige. satsningar inom AI. Ökad internationell oro, främst till följd av USA:s tillfångatagande av Venezuelas geopolitiska spänningar och osäkerhet i president Nicolas Maduro har skapat omvärlden, vilket bidrar till osäkerhet på ytterligare oro för den globala marknaden. världsordningen och har fått oljepriset att fluktuera. Trots detta relativt goda tillväxtutsikter, framförallt i Sverige, med fallande I Japan räknar marknaden fortsatt med inflation och stabil efterfrågan vilket ger kommande räntehöjningar, Kinas tillväxt stöd åt ekonomin. överraskar på nedsidan samtidigt som inflationen är låg. De stora investeringarna i bostäder riskerar att ha skapat en fastighetskris som drar ned tillväxt och Internationellt utsikter. Fe deral reserve (FED) sänkte sin styrränta med 0,25 procentenheter på decembermötet. Den långa Europa nedstängningen av statsapparaten gör att marknaden fortsatt väntar på en klarare In flationen överraskade på nedsidan i bild över hur den amerikanska ekonomin både Tyskland och UK, samtidigt som mår och FED spås lämna räntan de tyska framåtblickande faktorerna oförändrad vid nästa möte i januari. för industrin visar försiktig tillväxt. De Amerikansk inflation för november kom in stora offentliga satsningarna på försvar och mycket lägre än förväntat, samtidigt som infrastruktur ökar risken för högre den förväntade avmattningen av långräntor på grund av större arbetsmarknaden inte har infriats. budgetunderskott och upplåning. De geopolitiska spänningarna och Europas ledare fortsätter sitt ekonomiska svårigheter att uppskatta den ekonomiska stöd till Ukraina, samtidigt som stora utvecklingen gör att börs och räntemarknad satsningar görs för att öka den egna var avvaktande under december. försvarsförmågan. När vi summerar året så Oklarheter om eventuella utbetalningar har de sydeuropeiska börserna visat bäst från staten och om stadsbudgeten, vilka tillväxt. Ränteskillnaden mellan Tyskland skulle kunna påverka USA:s Dnr KS 2025/201 och Frankrike är fortsatt hög på grund av Marknaden har börjat prisa in sänkningar svaga franska statsfinanser. från riksbanken under 2026. December var en stökig månad för upplåning, där Norge har fortsatta problem med en för hög inflation, där vi inte noterar samma referensräntor föll samtidigt som fall som i övriga Europa. investerarna krävde högre marginaler för kreditrisk. Statens lånebehov väntas öka, ECB bedömer att styrräntan på 2,0 % är vilket kan påverka långräntor. Detta lämplig för överskådlig tid och räntan tillsammans med förväntningar om lägre bedöms ligga still ett tag framöver. korträntor gör att ränteskillnaden mellan långa och korta bindningstider förväntas öka. Sverige Kronan stärktes 1,7 % under december mot en handelsviktad korg av valutor (KIX Sv ensk preliminär BNP för november index.). Kronan har under året stärkts visade en tillväxt på goda 2,7 %, kraftigt. Under året har euron blivit 5,9 % drivet av ökad konsumtion och bra billigare och den amerikanska dollarn har stämning i näringslivet. Inflationen faller tappat hela 17,9 %. dessutom snabbar än vad både riksbanken och marknaden har räknat med. Kronan har Stockholmsbörsen avkastade 2,6 % enligt under 2025 stärkts mot i princip samtliga SIX return index med återlagd utdelning. valutor, vilket sänker importkostnader. Under året har stockholmsbörsen enligt Räntor har också sänkts, vilket bidrar till samma index avkastat 12,7 %. ett lägre inflationstryck. Inflationen rapporterades för december med en KPI på 0,3 % och riksbankens målvariabel, KPIF som räknar bort ränteeffekter landade på 2,1 %. Inflationen väntas under 2026 falla med lägre matmoms. Dnr KS 2025/201