Miljöarbetet 2026: Planer för renare Stockholm och energismart boende
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit fram sin verksamhetsplan för 2026. Planen beskriver hur nämnden ska arbeta för att uppnå Stockholms stads miljömål, bland annat genom att stärka tillsynen mot miljöbrott, förbättra datainsamling för miljöanalys, minska stadens konsumtionsbaserade utsläpp och ge stöd till fastighetsägare för energieffektivisering och installation av solceller. Nämnden begär även extra medel för ökade kostnader och intäkter för tillsyn, miljöövervakning och externfinansierade projekt, samt för insatser kopplade till stadens vattenförekomster.
Från originalhandlingen
[07 2025-21650 Verksamhetsplan 2026 för MHN_master 20251216_slutversion.pdf]
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteutlåtande
Dnr: 2025-21650
Sid 1 (69)69
Handläggare Till
Emily Tjäder Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Telefon: 08-508 28 741 2026-01-20, p. 7
Verksamhetsplan 2026 för Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
Förslag till beslut
1. Godkänna förslag till verksamhetsplan 2026 samt
överlämna den till kommunstyrelsen
2. Hos kommunstyrelsen begära omslutningsförändring med
41,1 mnkr för ökade kostnader och intäkter för tillsyn,
miljöövervakning och externt finansierade projekt
3. Ansöka om budgetjustering med 2,2 mnkr ur central
medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för
driftåtgärder avseende underlag för färdigställande och
uppföljning samt åtgärdsförberedande insatser kopplat till
lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster
enligt bilaga 5
4. Godkänna förvaltningens förslag till tillsynsplan för
tillsyn enligt miljöbalken enligt bilaga 2
5. Godkänna förvaltningens förslag till kontrollplan för
livsmedelskontrollen enligt bilaga 3
6. Godkänna förvaltningens förslag till
miljöövervakningsplan enligt bilaga 4
7. Godkänna förvaltningens internkontrollplan med
väsentlighets- och riskanalys inklusive system för intern
kontroll enligt bilaga 6
8. Godkänna förvaltningens plan för upphandling enligt
bilaga 7
9. Godkänna förvaltningens förslag till Ledningens genom-
gång (avseende informationssäkerhet) enligt bilaga 8
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 2 (69)69
10. Justera beslutet omedelbart
Anna Hadenius
Förvaltningschef
Nämndens ekonomi och verksamhet
Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram för
miljö- och hälsoskyddsnämnden för 2026 som efter begärda
omslutningsförändringar uppgår till 322 mnkr i kostnader och
143,2 mnkr i intäkter, det vill säga en nettobudget om 178,8
mnkr. Förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2026
innebär en balanserad budget som framgår av bilaga 1, SLK:s
blankettset.
Bifalles nämndens begäran om budgetjusteringar om 2,2
mnkr kommer kostnadsbudgeten att uppgå till 324,2 mnkr,
avskrivningar inkluderat, och ge en nettobudget om 181
mnkr.
Verksamhetsplanens struktur
Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budget
med den övergripande inriktningen En öppen och demokratisk
stad för alla stockholmare. Budgeten har tre inriktningsmål;
● Ett Stockholm som håller samman med en stark och
jämlik välfärd i hela staden.
● Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning.
● Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med
utbildning, jobb och bostäder för alla.
Under var och ett av inriktningsmålen redovisas
kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Verksamhetsplanen är ett konkret planeringsdokument genom
redovisningen av de aktiviteter som ska genomföras under
respektive nämndmål. Insatser i linje med stadens program
och handlingsplaner är införlivade i den ordinarie
nämndmålsstrukturen och redovisas därför under olika
relevanta avsnitt i verksamhetsplanen.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 3 (69)69
Till verksamhetsplanen bifogas tillsynsplan för miljöbalken
och kontrollplan för livsmedelskontrollen. Därefter redovisas
en miljöövervakningsplan, en internkontrollplan inklusive en
väsentlighets- och riskanalys, en plan för upphandling samt
Ledningens genomgång (avseende informationssäkerhet).
Av kommunfullmäktige beslutade satsningar
Nedan redogörs för de områden som nämnden erhållit extra
medel för i budget.
● Samordnad tillsyn. Förvaltningen fortsätter arbeta
strukturerat för att motverka välfärdsbrottslighet och
annan organiserad brottslighet och deltar i stadens
arbete med samordnad tillsyn riktad mot verksamheter
som misstänks bryta mot lagar och föreskrifter för att
nå ekonomisk vinning.
● Geodataplattform. Förvaltningen fortsätter arbetet
med att förbättra hanteringen av information i syfte att
stärka den datadrivna styrningen, där förvaltningens
geodataplattform utgör en central del. Arbetet med
geodataplattformen förstärks vilket skapar förbättrade
förutsättningar för analys och insikter inom både stöd-
och tillsynsverksamheterna, som exempelvis
uppföljning av energiförbrukning och plastinköp men
också tillsynsavvikelser och förenklad
fastighetsägartillsyn. När stadens centrala
geodataplattform väl kommer på plats skapas
möjligheter till ökad data- och informationsdelning
inom staden, t.ex. avseende samordnade
tillsynsinsatser.
● Förstärkt analysförmåga för riskbaserad tillsyn.
Förvaltningen fortsätter utveckla lösningar och
metoder för att inhämta information och genomföra
dataanalyser, bland annat genom stadens arbete med
samordnad tillsyn. Detta arbete bidrar till ett än mer
tillförlitligt urval av tillsynsobjekt inom branscher som
inte har lagstadgade krav på återkommande tillsyn.
Exempel på det är miljöfarliga verksamheter som inte
är tillstånds- eller anmälningspliktiga, förorenade
områden samt flerbostadsfastigheter. En ökad
användning och delning av information förbättrar
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 4 (69)69
stadens förmåga till att motverka välfärdsbrottslighet
och annan organiserad brottslighet, och genom stärkt
förmåga avseende dataanalyser skapas också
förutsättningar att bättre bedöma effekt och prioritera
lämpliga insatser för att nå stadens miljö- och
klimatmål.
● Stärkt arbete för halverade konsumtionsbaserade
utsläpp. Förvaltningen fortsätter det prioriterade
arbetet med att stödja stadens bolags och
förvaltningars arbete. Redan utvecklade metoder för
kartläggning och uppföljning förfinas och
formaliseras, och ett arbete för ökad automatisering
och spårbarhet av data inleds. Syftet är att säkerställa
en likriktad och tidseffektiv uppföljning liksom en
harmonisering med bolagens CSRD-rapportering
(Corporate Sustainability Reporting Directive).
● Stärkt vägledning till fastighetsägare för
energieffektivisering och fler solceller. Förvaltningen
fortsätter arbetet med energirådgivning riktat till
bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare med
syfte att fler energieffektiviserande åtgärder ska
genomföras. Förvaltningen kommer att utreda på
vilket sätt rådgivningen kring solenergi kan bli mer
proaktiv och samtidigt kostnadseffektiv.
Möjligheterna att införa klimathandslag för att stärka
samverkan mellan staden och bostadsrättsföreningarna
i klimatomställningen ska utredas. En informations-
insats ska också genomföras för att uppmärksamma
fastighetsägare på möjligheten att installera solceller.
Dialog kommer att föras med stadsbyggnadskontoret.
● Implementering av det framtagna systemet för
minskad plastanvändning. Förvaltningen kommer
bidra till att det framtagna systemet för minskad
plastanvändning implementeras i berörda
förvaltningar. Verktyget ”Plastkollen”, som
automatiserar uppföljningen, är ett viktigt verktyg för
att nå en minskad plastanvändning samtidigt som det
effektiviserar uppföljningsarbetet.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 5 (69)69
● NVI i värdefulla vattenområden, fortsatt stöd till
åtgärdsarbetet för friskare vatten. Arbete med att
inventera särskilt värdefulla naturmiljöer i vatten
kommer att påbörjas under året. Resultatet förväntas
ligga till grund för prioriteringar av skötselåtgärder
och är ett viktigt underlag i arbetet med
översiktsplanen. Stödet till åtgärdsarbetet för friskare
vatten kommer utvecklas med ett särskilt fokus på
stadsdelsnämnderna.
● Utredning av luftföroreningarnas konsekvenser för
hälsan i Stockholm över tid. Förvaltningen kommer att
genomföra beräkningar av förtida dödsfall till följd av
stockholmarnas exponering av luftföroreningar.
Arbetet med att koppla de befolkningsviktade
exponeringsberäkningarna till hälsopåverkan kommer
ske i samarbete med hälsoexperter.
● Centrum för cirkularitet permanentas.
Permanentningen av Centrum för cirkularitet
möjliggör långsiktigt arbete. Inriktningen är att fortsatt
stötta i cirkulära frågor och etablera effektiva
arbetssätt med andra aktörer i staden.
● Omställningsledare klimat. Förvaltningen har rollen
som omställningsledare för tre av klimathandlings-
planens totalt fem omställningsområden. Arbetet sker i
nära samverkan med stadsledningskontoret som leder
det övergripande arbetet. Rollen har ett samordnande
och analytiskt uppdrag med fokus på att hålla ihop och
driva stadens arbete inom respektive omställnings-
område.
Aktiviteter beslutade av kommunfullmäktige
Nedanstående aktiviteter har beslutats av kommunfullmäktige
för miljö- och hälsoskyddsnämnden och ska leda till att
kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för
verksamhetsområdet uppnås. Aktiviteterna nedan är indelade i
aktiviteter som miljö- och hälsoskyddsnämnden har
huvudansvar för samt aktiviteter där andra nämnder eller
bolagsstyrelser har huvudansvar.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 6 (69)69
Aktiviteter där miljö- och hälsoskyddsnämnden har
huvudansvar;
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med
kommunstyrelsen undersöka möjligheterna till och
ansöka om finansiering för att tillsammans med
regionala aktörer starta upp en pilotverksamhet för att
testa etableringen av en storskalig återbrukscentral av
byggmaterial. Förvaltningen kommer att genomföra
arbetet i nära samarbete med stadsledningskontoret.
Finansiella och juridiska aspekter behöver tidigt bli
belysta. Det etablerade samarbetet med aktörerna
inom Klimatarena Stockholm ska nyttjas och
fördjupas. Möjligheter till externfinansiering kommer
att undersökas och ambitionen är att ansöka om
projektmedel tillsammans med regionala aktörer.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med
kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda
former för utvecklat samarbete med civilsamhället
inom miljö- och klimat utifrån lärdomar i tidigare
genomförda pilotprojekt. Förvaltningen ska,
tillsammans med berörda förvaltningar, fortsätta att
stödja de föreningar som påbörjat arbete inom
projektet Scale Stockholm (som avslutas i april), samt
utreda förutsättningar för att fler förvaltningar aktivt
ska kunna söka ökat samarbete med föreningar.
Utredningen kommer att ta i beaktande satsningen på
ökade föreningsbidrag kopplat till miljö- och klimat
och vilka konsekvenser det kan medföra för
miljöförvaltningen och övriga berörda förvaltningar.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med
Stockholm Vatten och Avfall AB utreda
stadsövergripande mått på avfallsmängder för de
materialflöden inom stadens organisation där det
saknas och skapa mätvärden för att kunna följa
effekter av cirkulära insatser. Förvaltningen kommer
utgå ifrån tidigare arbete med kartläggning av
materialflöden och fördjupa kunskapen gällande
tillgång och insamling av data kopplat till avfall och
cirkularitet, för de flöden där det bedöms relevant.
Förslag på mått för att följa effekter av cirkulära
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 7 (69)69
insatser kommer tas fram där det bedöms möjligt.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utveckla metoder
för riktad tillsyn av matavfallsinsamlingsobligatoriet
på restauranger i syfte att öka matavfallsinsamlingen.
Förvaltningen kommer under året genomföra olika
insatser för att öka matavfallsinsamlingen. Bland
annat kommer fortsatt tillsyn ske på verksamheter där
matavfall uppstår och uppmaningar kommer att
skickas till fastighetsägare där matavfallsinsamling
ännu inte införts. Vidare kommer förvaltningen i
samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB
analysera var i staden matavfallsinsamlingen brister,
och utifrån denna analys rikta tillsynen.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med
berörda nämnder och bolag påbörja genomförandet
av naturvärdesinventeringar av stadens vattenmiljöer.
Arbete med att inventera särskilt värdefulla
naturmiljöer i vatten kommer att påbörjas under året.
Resultatet förväntas ligga till grund för bedömning av
vilka vattenområden som lämpar sig för formellt
skydd samt för prioritering av skötselåtgärder.
Resultatet är ett viktigt underlag i arbetet med
översiktsplanen, samt för arbetet med att nå god
vattenstatus.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Stockholm Vatten
och Avfall AB ska i samarbete med exploaterings-
nämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och
i samråd med kommunstyrelsen utvärdera
handlingsplan för god vattenstatus och dagvatten-
strategin. Förvaltningen kommer tillsammans med
Stockholm Vatten och Avfall AB, i samarbete med
berörda nämnder och kommunstyrelsen utvärdera
handlingsplan för god vattenstatus och
dagvattenstrategin.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utifrån
genomförd kartläggning av luftföroreningshalter i
ytterstaden bedöma nyttan av en ny mätstation för
luftkvalitet och, om lämpligt, peka ut en plats för
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 8 (69)69
etablerande av en mätstation i ytterstaden.
Förvaltningen kommer utifrån genomförd
kartläggning av halter av partiklar PM10 och
kvävedioxid i staden år 2025 analysera nyttan med att
placera en mätstation i ytterstaden.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska, i samarbete med
berörda forskningsinstitutioner, genomföra en
utredning av utvecklingen över tid av förtida dödsfall i
Stockholm till följd av dålig luft. Förvaltningen
kommer att genomföra haltberäkningar kopplade till
befolkningsdata som kommer utgöra underlag för
beräkningar av förtida dödsfall. Arbetet med att
koppla de befolkningsviktade exponerings-
beräkningarna till hälsopåverkan kommer ske i
samarbete med epidemiologer.
Aktiviteter där andra nämnder eller bolagsstyrelser
har huvudansvar;
● Trafiknämnden ska i samarbete med
exploateringsnämnden, fastighetsnämnden,
idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och
Stockholms Hamn AB förbättra stadens ”en väg in”
för bastuförfrågningar, besluta om stadsövergripande
riktlinjer samt förutreda och peka ut lämpliga platser
för bastu. I det senare ska nämnden särskilt samråda
med stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsnämnderna.
Förvaltningen kommer att bistå med stöd och
expertkompetens gällande lämpliga platser och
riktlinjer för inrättande av nya bastur. Förvaltningen
kommer även fortsätta ingå i den förvaltnings-
övergripande samordningsgruppen för nya bastur och
bad.
● Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och
hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden,
kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden,
äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar
föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen
för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera
nämndernas riktlinjer. Förvaltningen kommer i
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 9 (69)69
samarbete med kommunstyrelsen stötta i framtagandet
av nya riktlinjer som inkluderar miljö- och
klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd.
Nämnder som delar ut föreningsstöd kan på detta sätt
stärka föreningars miljö- och klimatarbete.
● Servicenämnden ska i samarbete med
kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB, och
i samråd med arbetsmarknadsnämnden,
exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB
Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska
Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB
och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera en
återbrukscentral av byggmaterial för stadens
verksamheter och i första hand pröva att driva
verksamheten i egen regi. Förvaltningen medverkar
fortsatt i projektet, med sikte på en etablering av
verksamheten under första halvan av 2026.
Förvaltningen kommer i samarbete med övriga parter
verka för att organisation och affärsmodell säkerställer
långsiktig ekonomisk hållbarhet, samt att högsta
möjliga miljönytta nås.
● Kommunstyrelsen ska i samarbete med
exploateringsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden,
utifrån policyn för skydd av natur, utreda vilka
områden i staden som bör bli föremål för fördjupade
studier om de är lämpliga som naturreservat eller
biotopskyddsområden. Som ett led i det fortsatta
arbetet med skydd av stadens naturområden kommer
förvaltningen att bidra med expertkompetens i arbetet
kring vilka ytterligare områden som är lämpliga för
fördjupade studier.
● Kommunstyrelsen ska i samarbete med
fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden,
stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall
AB genomföra en kartläggning av dricksvattenpunkter
och identifiera var det finns behov av att etablera nya
dricksvattenpunkter utifrån värmeproblematiken.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 10 (69)69
Förvaltningen kommer att bidra i arbetet med att
identifiera lämpliga lägen för dricksvattenpunkter. Av
förvaltningen tidigare framtaget underlag utgör en bra
grund för fortsatt analys.
● Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och
hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden
genomföra en utvärdering av stadens samlade arbete
för att i enlighet med Översiktsplanen upprätthålla
och stärka funktioner med regionala betydelse för
stadens blågröna infrastruktur. Förvaltningen
kommer att bidra med kompetens och delta aktivt i
utvärderingen. Förvaltningens underlag utgör en bra
grund för fortsatt analys.
● Kommunstyrelsen ska i samarbete med trafiknämnden
samt i samråd med exploateringsnämnden,
kyrkogårdsnämnden och miljö- och
hälsoskyddsnämnden utreda förutsättningar för att
starta upp en plantskola i egen regi. Förvaltningen
kommer att bidra i arbetet genom expertkompetens
kopplat till ekologi.
● Exploateringsnämnden ska i samarbete med
kommunstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden
genomföra en utvärdering av hur arbetet med
ekologisk kompensation i samband med byggnation
fungerar. Förvaltningen kommer att bidra med
kompetens och delta aktivt i utvärderingen.
● Trafiknämnden ska i samråd med miljö- och
hälsoskyddsnämnden genomföra åtgärder utifrån
utredningen om hur Världshälsoorganisationens
(WHO) gränsvärden för luftkvalitet kan nås.
Förvaltningen kommer att stötta trafikkontoret i
arbetet med att välja ut och genomföra åtgärder som
har bäst potential att minska utsläppen av
luftföroreningar från vägtrafiken och bidra till att
WHO:s gränsvärden nås i Stockholm.
● Kommunstyrelsen ska i samarbete med
fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 11 (69)69
Stockholms Stadshus AB, AB Familjebostäder, AB
Stockholmshem, AB Svenska Bostäder och Micasa
Fastigheter i Stockholm AB utreda möjligheter till
införande av bonusvitesmodell för kravställning i
upphandling av byggentreprenader och i byggprojekts
utförandeskede i syfte att minska klimatpåverkan och
främja ökat återbruk. Förvaltningen kommer fokusera
på att stadsövergripande definitioner av
grundläggande begrepp etableras, samt att erfarenheter
från andra kommuner och branscher som helhet
nyttiggörs.
● Kommunstyrelsen ska i samråd med miljö- och
hälsoskyddsnämnden, servicenämnden,
socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden och Stockholm Business Region AB
samordna arbetet med att vidareutveckla
Kontaktcenter Stockholms service som en väg in för
företag. Förvaltningen fortsätter arbetet med att
förenkla för företag och deltar i arbetet med tydliga
och enkla kontaktvägar.
Samverkan
Verksamhetsplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026
har samverkats med arbetstagarorganisationerna den 26
november 2025. Arbetstagarorganisationerna förklarar att de
inte har något att erinra mot föreslagen verksamhetsplan för
2026.
Bilagor
1. SLK:s blankettset för VP 2026
2. Tillsynsplan för tillsyn enligt miljöbalken
3. Kontrollplan för livsmedelskontrollen
4. Miljöövervakningsplan
5. Underlag för äskande av medel från CM 2 för underlag
för färdigställande och uppföljning samt
åtgärdsförberedande insatser kopplat till lokala
åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster
6. Internkontrollplan och väsentlighets- och riskanalys
inklusive system för intern kontroll
7. Plan för upphandling
8. Ledningens genomgång
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 12 (69)69
9. Särskilt yttrande från Akademikerförbundet SSR
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 13 (69)69
Innehållsförteckning
Inledning ..................................................................................................................................14
KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i
hela staden ........................................................................................................................................16
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till
jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................16
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till
utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................17
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där
behoven är som störst ..................................................................................................................19
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med
god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................20
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt
kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................21
KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning .............................................................................................................................22
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom
minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................22
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska
mångfalden ökar ..........................................................................................................................26
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten
ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................30
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft,
rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................31
KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning,
jobb och bostäder för alla .................................................................................................................40
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger
grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................40
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget
jobb ..............................................................................................................................................45
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som
de har råd med .............................................................................................................................49
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda
förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................50
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 14 (69)69
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla
verksamhetsområden ...................................................................................................................52
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......54
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och
demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................56
Redovisning av ekonomi .........................................................................................................60
Nämndens ekonomiska förutsättningar ............................................................................................60
Investeringar .....................................................................................................................................62
Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ....................................................................................................62
Budgetjusteringar ..............................................................................................................................62
Omslutningsförändringar ..................................................................................................................63
Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................................63
Övrigt .......................................................................................................................................63
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 15 (69)69
Inledning
Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram för miljö- och hälsoskyddsnämnden
för 2026 som efter begärda omslutningsförändringar uppgår till 322 mnkr i kostnader och
143,2 mnkr i intäkter. Därmed uppgår nettobudgeten till 178,8 mnkr. Förvaltningens förslag
till verksamhetsplan för 2026 innebär en balanserad budget som framgår av bilaga 1, SLK:s
blankettset. En mer detaljerad redovisning av budgeten finns under kommunfullmäktiges mål
3.1 samt under avsnittet Redovisning av ekonomi.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en tillsynsmyndighet med tillsyn enligt livsmedels-
lagstiftningen, miljöbalken och därtill hänförlig lagstiftning. Den årligt reviderade
tillsynsbehovsutredningen fungerar som ett planeringsunderlag för kommande års tillsynsplan
för miljöbalkstillsynen och ligger till grund för hur tillsynen strategiskt bör utvecklas så att
den i ännu högre grad bidrar till att nå miljömålen. På motsvarande sätt beskriver
livsmedelskontrollens kontrollplan den kontroll som myndigheten ska bedriva under året,
baserat på riskklassningen av samtliga verksamheter för den kommande femårsperioden.
Fortsatt fokus kommer att läggas på att utveckla och effektivisera prioriterade
tillsynsområden. Det gäller bland annat arbetet för att motverka fusk inom avfallsbranschen,
där även hantering av massor ingår, samt tillsynsinsatser i syfte att minska användning av
farliga kemikalier. Förvaltningen kommer även vidareutveckla tillsynen för att motverka
utsläpp av skadliga ämnen till mark och vatten. Arbetet med förorenad mark intensifieras
både avseende handläggning av inkommande ärenden kopplat till exploatering och avseende
fortsatt utredning och kravställning på de mest förorenade områdena i staden. Förvaltningen
kommer att samverka med den nya samordningsfunktionen för det strategiska arbetet med
förorenad mark på exploateringskontoret.
Den riktade bostadstillsynen i stadens fokusområden är fortsatt prioriterad liksom tillsynen av
vård- och omsorgsboenden som ska utvecklas ytterligare under året.
Livsmedelskontrollen fortsätter arbetet med att stävja livsmedelsfusk i samverkan med andra
myndigheter, inte minst inom ramen för det stadsövergripande arbetet med samordnad tillsyn.
Vidare utvecklas kontrollen av material i kontakt med livsmedel samt animaliska biprodukter.
Förvaltningen bevakar även det fortsatta arbetet med den utredning som föreslår ett
förstatligande av livsmedelskontrollen. En eventuell proposition väntas presenteras våren
2026. Om förslaget i utredningen realiseras skulle det innebära stora konsekvenser för
nämnden, och betyda att den kommunala livsmedelskontrollen helt försvinner den 1 januari
2028 för att övergå i statlig regi. Stockholms stad har i sitt remissvar på utredningen lyft de
problem som förslaget innebär; framför allt att frågan är dåligt utredd och att alternativa
reformer inte övervägts, att förslaget innebär stora kostnadsökningar för både företag och
staten samt att det finns en övertro till nyttan med ett förstatligande. Den föreslagna tidsplanen
är även helt orimlig med den stora förändring som föreslås. Vidare skulle viktiga synergier
med annan kommunal tillsyn försvinna, inte minst avseende arbete mot välfärdsbrottslighet
och annan organiserad brottslighet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver också ett omfattande program- och projektarbete
med bland annat miljöövervakning av luft, vatten och biologisk mångfald, ett strategiskt
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 16 (69)69
klimatarbete med bland annat fokus på miljöfordon, cirkularitet, energieffektivisering och
minskning av utsläpp av växthusgaser samt ett strategiskt åtgärdsarbete vad gäller bland annat
kemikalier. Ett flertal funktioner på förvaltningen har i uppgift att inom sina respektive
expertområden vägleda och stödja stadens verksamheter så att arbetet leder till en rättvis
klimatomställning i linje med målen i stadens miljöprogram, klimathandlingsplan samt övriga
till miljöprogrammet kopplade handlingsplaner. Förvaltningen hjälper också andra
verksamheter i staden att ställa relevanta krav på cirkularitet, miljö och klimat vid
upphandlingar. Samverkan med andra förvaltningar och bolag i staden är centralt för en god
måluppfyllelse och för ett effektivt resursutnyttjande. Många av nämndens
verksamhetsområden tangerar andra förvaltningars sakkunskap och för bästa möjliga effekt
vid exempelvis åtgärdsarbete krävs en bred samverkan inom staden.
Förvaltningen driver aktivt de åtgärder som nämnden ansvarar för i klimathandlingsplanen.
Förvaltningen kommer att intensifiera arbetet med att utveckla mått och mätmetoder för de
konsumtionsbaserade utsläppen samt kartlägga konsumtionsmönster och utifrån detta utforma
åtgärder som effektivt minskar utsläppen.
Permanentning av centrum för cirkularitet ger långsiktiga förutsättningar för arbetet med en
minskad användning av resurser, mer hållbara och cirkulära val av produkter och tjänster samt
återbruk. Centrumet samverkar redan idag brett inom staden och samarbetet med
förvaltningar och bolag kan nu fördjupas långsiktigt. Nya insatser fokuserar på att fördjupa
kunskapen gällande tillgång och insamling av data kopplat till avfall. Förslag på mått för att
följa effekter av cirkulära insatser kommer tas fram där det bedöms möjligt.
Stadens kemikalieplan har reviderats och nu påbörjas arbetet med att stödja förvaltningar och
bolag i genomförandet av planen. Stockholm ska vara en föregångskommun och
förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att utreda att införa ett stopp för inköp av
produkter som innehåller PFAS, ftalater och bisfenoler.
Förvaltningen bidrar aktivt i arbetet med att utreda och inrätta nya biotopskyddsområden och
naturreservat. En viktig del i arbetet med att skydda och värna stadens blågröna infrastruktur
är att få bättre kunskap om naturvärden i vatten. Förvaltningen kommer därför att genomföra
naturvärdesinventeringar i stadens vattenmiljöer.
En stödfunktion för stadens arbete med att bygga motståndskraft mot värmeböljor har
inrättats. Funktionen kommer att starta ett nätverk i syfte att skapa samsyn och samverkan
mellan viktiga aktörer i arbetet med att hantera värmeböljor. Funktionen har även i uppdrag
att utveckla befintliga modeller och analyser och ta fram nya underlag utifrån de behov som
uppkommer i staden.
Miljöförvaltningens kommunikation ska fortsatt bidra till ökad miljö- och klimatnytta.
Förvaltningen ska underlätta implementering av miljöprogram och tillhörande
handlingsplaner. Exempel på insatser är fortsatt arbete med ”Mötesplats miljö- och klimat”
samt breddande av utbildningar och stödmaterial utifrån mottagande verksamheters behov.
Stöd ska ges till resten av staden i metoder och underlag för kommunikation i syfte att
involvera invånare i omställningen för hållbar konsumtion. Stadsdelars befintliga samarbeten
med föreningar ska fortsätta att stödjas och förutsättningar för en utökning av samarbeten ska
utredas.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 17 (69)69
Miljöförvaltningen bedriver ett kontinuerligt utvecklings- och förbättringsarbete, i linje med
stadens kvalitetsprogram, för att säkerställa effektiva processer med hög kvalitet.
Miljöförvaltningen har en tydlig strategi för digitalisering och datahantering med fokus att
ytterligare förbättra delning av information för stärkt analysförmåga inom olika områden.
Förvaltningen driver också fortsatt utveckling av nya e-tjänster för att förenkla för
verksamhetsutövare och för att kunna effektivisera handläggning. Denna utveckling ger också
ökade möjligheter till datadrivna analyser och insikter med stöd av bland annat AI.
Förvaltningens arbete med AI är en viktig del där ett antal AI-assistenter för olika
tillämpningar byggs. Dessa insatser är viktiga för att uppnå effektiviseringar, förbättra service
och stödja miljö- och klimatarbetet.
Genom att delta i olika internationella nätverk bevakar förvaltningen utvecklingen inom olika
miljö- och klimatfrågor på EU-nivå. Möjligheter till extern finansiering undersöks löpande, i
syfte att möjliggöra ytterligare insatser för att nå stadens miljö- och klimatmål. Under 2026
ska arbetet med att söka lämplig externfinansiering stärkas ytterligare.
Förvaltningen kommer även att fortsätta arbetet med civil beredskap, under året med särskilt
fokus på steg 1-4 i stadens process för risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), och
kontinuitetsplaneringen fortsätter utifrån de sårbarheter som identifieras i RSA.
KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en
stark och jämlik välfärd i hela staden
Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn och kontroll ska bidra till sunda livsvillkor och säkra
livsmedel i hela staden. Tillsynen och kontrollen syftar till att säkerställa att t.ex. bostäder,
äldreboenden, skolor, förskolor, offentliga anläggningar såsom bassängbad,
centrumanläggningar och plaskdammar i alla stadsdelar är sunda samt att utsläpp av farliga
ämnen till luft, mark- och vatten förebyggs. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bidrar också i
stadsplaneringen, för att säkerställa en hållbart växande stad.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges
möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid
Nämndens kontroll- och tillsynsarbete bidrar till en hälsosam uppväxtmiljö för barn och
ungdomar. Genom vägledning bidrar nämnden till en stadsutveckling där det finns utrymme
för både sunda bostäder och anläggningar för kultur- och idrottsevenemang. Nämnden stöttar
också fastighetsnämnden i arbetet med att utveckla och bevara befintliga parklekar.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 18 (69)69
Nämndmål: 1.1.1 Barnrättsperspektivet ska vara en naturlig del av
miljöförvaltningens verksamhet
Förväntat resultat
Barn växer upp i en sund miljö och har tillgång till sunda förskole- och skollokaler med
jämlika förutsättningar för alla barn i staden. Nämnden tillämpar anpassade rutiner och
checklistor som används för barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barns rättigheter med
avseende på förutsättningar för en god hälsa och uppväxt i en sund miljö.
Beskrivning
Vid myndighetsbeslut inom ramen för nämndens tillämpningsområden som innefattar
ställningstaganden som berör barns rättigheter, och det finns en risk att dessa inte fullt ut kan
beaktas i beslutet, görs en barnkonsekvensanalys. På förvaltningen finns rutiner och
checklistor för barnkonsekvensanalyser anpassade för myndighetsbeslut rörande skolor och
förskolor, bassängbad och plaskdammar. För skolor och förskolor har miljön i och runt
skolan, utöver hälsomässiga aspekter, betydelse för barnens möjlighet att tillgodogöra sig
skolarbetet på ett bra sätt. Vid beslut som innebär att barnens bästa inte tillgodoses ska
konsekvenserna redovisas i besluten. Checklistorna kan även anpassas till att användas inom
andra relevanta tillsynsområden om beslut inom området kan påverka barns rättigheter.
Nämnden belyser även i remissyttranden till stadsbyggnadsnämnden rörande nya detaljplaner
förhållanden som har betydelse för barns rätt till att växa upp i en hälsosam miljö.
Aktiviteter:
● Genomföra barnkonsekvensanalyser vid relevanta beslut som berör barns rättigheter.
● Belysa barns rättigheter med avseende på miljö och hälsa vid remissyttranden rörande
detaljplaner till stadsbyggnadsnämnden.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till
utveckling och lärande i förskolan och skolan
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver tillsyn på skolor och förskolor för att säkerställa att
barnen har en sund inomhusmiljö och säkra livsmedel när de är i skolan och förskolan.
Genom tillsynen tillgodoses barnens rätt till god inomhusmiljö, minskad kemikaliepåverkan
och säkra livsmedel. Tillsynen bidrar därmed till stadens arbete med att säkerställa alla barns
rätt att växa upp under goda livsvillkor och att uppnå kunskapsmålen i skolan.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 19 (69)69
Nämndmål: 1.2.1 Stockholms skolor och förskolor har en sund inomhusmiljö och
trygga livsmedel
Förväntat resultat
Tillsynen bidrar till att stadens förskolor och skolor har en sund inomhusmiljö och säkra
livsmedel. Tillsynen ska leda till att konstaterade brister åtgärdas, och en god egenkontroll hos
verksamhetsutövare och fastighetsägare vilket resulterar i färre brister. Alla skolor och
förskolor i staden ska vara kontrollerade avseende radon och ha radonvärden under
referensnivån 200 Bq/m3 luft.
Beskrivning
Miljön i skolor och förskolor är viktig för både hälsa och välbefinnande. Exempel på
hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa
och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Att vistas i en bullrande miljö kan leda till problem
med trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, blodtrycksförändringar och stress-
reaktioner. Hälsoskyddstillsynen 2026 kommer även inkludera pedagogisk omsorg och
idrottslokaler där undervisning bedrivs. Livsmedelskontrollen i skolor och förskolor har fokus
på allergikost.
Sedan flera år tillbaka har miljöförvaltningen både genom stödfunktioner och tillsyn gett
vägledning och utbildning till förskolor och skolor i staden om hur de kan minska
förekomsten av farliga ämnen i barnens vardagsmiljö. Innehållet i vägledningen ska fortsätta
att spridas, mottagandet utvärderas och innehållet på relevanta webbsidor ska vid behov
utvecklas. Förvaltningen ska fortsätta stärka sin samverkan med stadens förvaltningar och
bolag.
Aktiviteter:
● Genomföra inspektioner enligt plan på stadens skolor och förskolor samt inkludera
tillsyn av pedagogisk omsorg.
● Följa upp de brister som konstaterats i samband med föregående inspektion.
● Fokusera på allergikost i livsmedelskontrollen.
● Fortsatt fokus gällande utfasning av plast och skadliga kemikalier på förskolor och
skolor.
● Fokus på verksamheternas avfallshantering.
● Fortsätta bedriva tillsyn avseende att skolor och förskolor mäter radon.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 20 (69)69
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Andel förskolor och skolor 90 % År
som har kontrollerats
avseende radon och har
radonvärden under 200
Bq/m3 luft.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och
omsorg där behoven är som störst
Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbetar systematiskt med utbildning och ständigt förbättrade
rutiner för att säkerställa en rättssäker och effektiv handläggning av tillsynsärenden. Härvid
beaktar miljö- och hälsoskyddsnämnden principerna om likabehandling och opartiskhet.
Tillgänglighetsaspekter beaktas i handläggningen och miljöförvaltningen samverkar med
fastighetsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens gemensamma råd för
funktionshinderfrågor (rådet) i relevanta frågor. För 2026 har rådet tillsammans med
förvaltningen fastställt att särskild vikt ska läggas vid de två utpekade fokusområdena
Märkning och allergikost samt Kemikalier kopplat till miljö och hälsa. Aktiviteter för 2026
har formulerats och redovisas under respektive relevant nämndmål.
Riktad tillsyn av hyresfastigheter i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm leder till att
inomhusmiljön förbättras och att förutsättningarna i samtliga boenden i staden blir mer
likvärdiga.
Nämndmål: 1.3.1 Miljön i hyresbostäder ska vara likvärdigt sund i samtliga delar av
staden
Förväntat resultat
Alla flerbostadsfastigheter i staden ska vara kontrollerade avseende radon och ha radonvärden
under referensnivån 200 Bq/m3 luft.
Åtgärdade brister i flerbostadsbyggnader och bättre egenkontroll hos fastighetsägare i
socioekonomiskt utsatta områden leder till färre brister i inomhusmiljön och mer likvärdiga
förutsättningar för sunda boenden i samtliga delar i staden.
Beskrivning
Den av förvaltningen initierade riktade tillsynen av hyresfastigheter i socioekonomiskt utsatta
områden i Stockholm leder till att inomhusmiljön förbättras och att förutsättningarna i
samtliga boenden i staden blir mer likvärdiga, samt att medborgarna i dessa områden får en
ökad kännedom om möjligheter och rättigheter kopplat till sitt boende. Större delen av
miljöförvaltningens tillsyn i bostäder initieras annars genom klagomål. Från de
socioekonomiskt utsatta områdena är anmälningarna från boende fortsatt färre trots den
uppsökande tillsynen varför förvaltningen under 2026 fortsätter den uppsökande riktade
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 21 (69)69
bostadstillsynen mot flerbostadsbyggnader.
Aktiviteter:
● Miljöförvaltningen fortsätter under 2026 den riktade bostadstillsynen i
socioekonomiskt svagare områden, däribland i fokusområdena Järva, Hagsätra-
Rågsved, Farsta och Skärholmen.
● Handläggning av inkomna klagomål.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att
åldras i - med god omsorg och stor trygghet
Miljöförvaltningen bedriver fortsatt tillsyn på vård- och omsorgsboenden. Genom tillsynen
tillgodoses de äldres rätt till god inomhusmiljö och säkra livsmedel. Miljöförvaltningen är
också engagerad i arbetet med Äldrevänlig stad, bland annat avseende tillgänglighets-
anpassning av stadens naturreservat.
Nämndmål: 1.4.1 Stockholms äldreboenden har en sund inomhusmiljö och trygga
livsmedel
Förväntat resultat
Tillsynen bidrar till att stadens äldreboenden har en sund inomhusmiljö. Tillsynen ska leda till
att konstaterade brister åtgärdas, och en god egenkontroll hos verksamhetsutövare och
fastighetsägare vilket resulterar i färre brister. Livsmedel som serveras på Stockholms
äldreboenden ska vara säkra. Nämndens riktade tillsyn och handläggning av
klagomålsärenden leder till att konstaterade brister i inomhusmiljön åtgärdas.
Beskrivning
Säkra livsmedel och en sund inomhusmiljö i vård- och omsorgsboenden är viktigt för både
hälsa och välbefinnande. Vård- och omsorgsboenden ska ha en god egenkontroll med ett
förebyggande arbete och rutiner för att minimera riskerna för de boendes hälsa och miljön.
Samverkan med äldreförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och Micasa ska stärkas med
fokus på minskad användning av skadliga kemikalier och engångsartiklar i plast.
Tillsynen ska fortsätta ha fokus på att säkerställa att inomhustemperaturen inte påverkar de
boendes hälsa, varken vid höga eller vid låga inomhustemperaturer. För att skydda de boende
från kommande värmeböljor ska tillsynen utvecklas genom att säkerställa att verksamhets-
utövarna har rutiner för att ge de boende möjlighet till svalka.
Aktiviteter:
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 22 (69)69
● Genomföra tillsyn enligt plan på stadens vård- och omsorgsboenden.
● Följa upp de brister som konstaterats i samband med inspektion.
● Fokusera på allergikost i livsmedelskontrollen.
● Stärka arbetet med att minska användningen av skadliga kemikalier och
engångsartiklar i plast.
● Utveckla tillsynen avseende temperaturer inomhus och värmeböljor.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett
rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv
I en levande storstadsmiljö måste hela tiden avvägningar göras för att tillgodose invånarnas
olika behov och intressen. Det ligger i stadens intresse att det finns förutsättningar för ett rikt
kulturliv och möjligheter att bedriva restaurang- och barverksamhet samt kulturevenemang.
Detta vägs mot invånarnas rätt till lugn och ro i sin bostad och möjlighet till en fredad
nattsömn. Lika mycket som det ligger i stadens intresse att erbjuda ett rikt kulturliv, ska
staden även erbjuda möjligheter för rekreation, förskolor, skolor och idrottsplatser. Även barn
ska i enlighet med stadens program för barns rätt till kultur få möjlighet att ta del av stadens
kulturutbud. Miljöförvaltningen kan erbjuda vägledning och rådgivning för att skapa en stad
för allas behov och intressen.
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2026-01-01 2026-04-30
fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholms Hamn AB
förbättra stadens ”en väg in” för bastuförfrågningar, besluta om
stadsövergripande riktlinjer samt förutreda och peka ut lämpliga platser för
bastu. I det senare ska nämnden särskilt samråda med
stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsnämnderna
Nämndmål: 1.5.1 Stockholm har en hållbar lokalisering av evenemang och
idrottsplatser
Förväntat resultat
Staden växer och utvecklas hållbart så att störningar från kultur- och idrottsevenemang
minskar, samtidigt som antalet evenemang kan öka.
Beskrivning
I en levande storstadsmiljö måste avvägningar göras för att tillgodose invånarnas olika behov
och intressen. Staden måste planeras hållbart så att det finns förutsättningar för ett rikt
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 23 (69)69
kulturliv och möjligheter att bedriva restaurang- och barverksamhet samt idrottsevenemang
utan hälsorisker för närboende. Miljöförvaltningen bistår med vägledning om hur
musikverksamheter och idrottsarenor samt andra evenemang kan lokaliseras och bedrivas så
att störningar som innebär hälsorisker inte uppkommer för närboende.
Aktiviteter:
● Miljöförvaltningen bistår med råd vid användning av ”Vägledning för buller från
kulturscener i staden”. Vägledningen ska användas till att ge verksamheter stöd i sitt
arbete med lokalisering, planering och försiktighetsmått för att minska risker för
störningar i omgivningen och ge verksamheten en tryggare och säkrare möjlighet att
bedriva verksamhet i staden. Vägledningen kan även användas i
stadsplaneringsarbetet.
● I samband med remisser till socialförvaltningens tillståndsenhet informerar
förvaltningen berörd verksamhetsutövare med avseende på vägledningen om
musikbuller.
● Kommunikationsinsatser till berörda verksamhetsutövare t.ex. inför
sommarverksamheter med musik på uteservering och livevent.
KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder
en rättvis klimatomställning
Målet omfattar ett stort och mångsidigt arbete inom bl.a. biologisk mångfald, energi- och
materialhushållning, fordon och transporter, utsläpp som sker genom konsumtion samt
inlagring av koldioxid. Ett flertal funktioner på förvaltningen har i uppgift att inom sina
respektive expertområden vägleda och stödja stadens verksamheter så att arbetet leder till en
rättvis klimatomställning i linje med målen i stadens miljöprogram, klimathandlingsplan samt
övriga till miljöprogrammet kopplade handlingsplaner. Arbetet kopplar även till målen i
Agenda 2030. Under 2026 väntas också Stockholms stads matprogram (”God mat för hälsa,
klimat och miljö”) antas vilket kommer förstärka stadens miljö- och klimatarbete ytterligare.
Förvaltningen bevakar och lyfter miljö- och klimatfrågorna i tidigt skede i planering och
bistår i arbetet med att minska utsläppen från trafiken genom elektrifiering, biodrivmedel och
transporteffektivitet. Stadens inköp är ett viktigt verktyg för att nå uppsatta mål, där
förvaltningen har ett nära samarbete med stadsledningskontoret, serviceförvaltningen och
övriga förvaltningar och bolag kring såväl strategiska som operativa frågor. Energi- och
klimatrådgivning och tillsyn är andra verktyg där förvaltningen verkar för måluppfyllelse
utanför stadens organisation. Samverkan med näringsliv, akademi, region samt invånare i
staden sker löpande. Inom olika projekt testas dessutom nya innovationer, oftast i samverkan
med akademin.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 24 (69)69
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt –
genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring
Förvaltningen har rollen som omställningsledare för tre av klimathandlingsplanens totalt fem
omställningsområden. Nära samverkan sker också med stadsledningskontoret som ansvarar
för den övergripande styrningen. Omställningsledarna ansvarar för att följa upp pågående
insatser, tillsammans med verksamheterna identifiera nya klimatinsatser och vid behov
samordna relevanta verksamheter. Arbetet ska leda till ökad effektivitet och måluppfyllelse i
stadens klimatomställning.
Förvaltningen leder följande omställningsområden:
2. Utveckla ett klimatpositivt energisystem (med Stockholms Stadshus AB)
3. Driva på för hållbara och fossilfria transporter (med trafikkontoret)
5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation (med
stadsledningskontoret)
Förvaltningen har inför 2026 prioriterat de åtgärder som nämnden är ansvarig för i
klimathandlingsplanen. För alla åtgärder har en ansvarig för genomförande utpekats och de
med hög prioritet för genomförande under 2026 har resurssatts.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Andel upphandlingar 0 Tas fram av nämnd/styrelse År
som bidrar till cirkularitet
Kommentar
Enligt förvaltningens plan för upphandling kommer fyra upphandlingar med ett beräknat kontraktsvärde över 1 miljon kronor att
genomföras under 2026. Ingen av dessa upphandlingar bedöms relevanta för krav, tilldelningskriterier och/eller särskilda
kontraktsvillkor som bidrar till ökad cirkularitet.
Inköpta 525 ton 525 ton År
förbrukningsartiklar i
plast i stadens
verksamheter
Köpt energi i stadens 1 675 GWh 1 675 GWh År
organisation
Mängd byggavfall vid 35 kg/m2 Tas fram av nämnd/styrelse År
nyproduktion
Utsläpp per invånare (ton 0,9 ton CO2e/inv 0,9 ton CO2e/inv År
CO2e per invånare)
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-01-01 2026-12-31
ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden,
utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som
hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt
föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 25 (69)69
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen 2026-01-01 2026-12-31
och stadsdelsnämnderna utreda former för utvecklat samarbete med
civilsamhället inom miljö- och klimat utifrån lärdomar i tidigare genomförda
pilotprojekt
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen 2026-01-01 2026-12-31
undersöka möjligheterna till och ansöka om finansiering för att tillsammans
med regionala aktörer starta upp en pilotverksamhet för att testa
etableringen av en storskalig återbrukscentral av byggmaterial
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med Stockholm Vatten 2026-01-01 2026-12-31
och Avfall AB utreda stadsövergripande mått på avfallsmängder för de
materialflöden inom stadens organisation där det saknas och skapa
mätvärden för att kunna följa effekter av cirkulära insatser
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utveckla metoder för riktad tillsyn av 2026-01-01 2026-12-31
matavfallsinsamlingsobligatoriet på restauranger i syfte att öka
matavfallsinsamlingen
Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t Erik 2026-01-01 2026-12-31
Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden,
exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB
Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm
AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera en
återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första
hand pröva att driva verksamheten i egen regi
Nämndmål: 2.1.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll i att minska
Stockholms klimatpåverkan och energianvändning
Förväntat resultat
År 2030 är Stockholms transportsystem ett internationellt föredöme. Gång, cykel och
kollektivtrafik är normen. Både väg- och lokal sjöfartstrafik är i hög grad elektrifierade och
Stockholms innerstad är helt utsläppsfri. Vidare har Stockholm år 2030 ett robust och
förnybart energisystem. Genom innovativa energilösningar och effektivare energianvändning
bidrar staden till utvecklingen. År 2030 ska kvarvarande utsläpp i Stockholms geografiska
område inte vara högre än 0,6 ton koldioxidekvivalenter/invånare. Negativa utsläpp ska vara
större än de kvarvarande utsläppen, i första hand till följd av koldioxidlagringen i BECCS-
anläggningen i Värtan.
Beskrivning
Förvaltningen driver aktivt de åtgärder som nämnden ansvarar för i klimathandlingsplanen,
samt bidrar i arbetet med att identifiera nya eller kompletterande åtgärder.
Stadens konsumtionsbaserade utsläpp ska halveras till 2030. Förvaltningen fortsätter arbetet
med att utveckla mått och mätmetoder för de konsumtionsbaserade utsläppen, samt kartlägga
konsumtionsmönster i staden för att få ökad kunskap om var utsläppen är störst och utifrån
detta utforma åtgärder som effektivt minskar utsläppen.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 26 (69)69
Transportsektorn står för de största direkta utsläppen inom staden. Detta kräver i första hand
en förändring av hur vi rör oss och transporterar gods i staden. Trafiken i staden ska minska
med 30 procent till år 2030 jämfört med år 2017. Förvaltningen har fortsatt höga ambitioner
när det gäller att ge stöd till förvaltningar och bolag avseende miljöfordons- och
drivmedelskompetens vid upphandling, uppföljning av transport- och mobilitetstjänster samt
installation av laddinfrastruktur.
Ett effektivt, koldioxidfritt och robust energisystem är en förutsättning för att målen till 2030
ska nås. En förstärkning och utbyggnad av elnätet är en förutsättning för en storskalig
elektrifiering av transportsektorn. Förvaltningen bidrar med stadsövergripande analys och
uppföljning, samt med kompetens för att identifiera åtgärder för att minska
energianvändningen samt kostnaderna för el kopplat till beteenden och effektbehov.
Förvaltningen deltar även i arbetet med att utreda ett fossilfritt energisystem i Loudden, där
bland annat storskalig energilagring i bergrum ingår.
Aktiviteter:
● Aktivt delta med stöd och expertkompetens vid genomförandet av Miljöprogram 2030
och klimathandlingsplanen.
● Stödja stadens nämnder och bolag i arbetet med att kartlägga och redovisa utsläpp av
växthusgaser från inköp och bistå med expertis i syfte att ta fram åtgärder för att
halvera utsläppen till år 2030.
● Driva på arbetet med att minska utsläppen från konsumtion i samhället stort, med
fokus på grupper och sektorer med stor klimatpåverkan.
● Bistå kommunstyrelsen i arbetet med att kompetensutveckla medarbetare inom stadens
inköpsorganisation för att minska klimatpåverkan från inköp.
● Fortsätta stödja stadens verksamheter med expertkompetens vid upphandling av
fordon, drivmedel, transporttjänster, arbetsmaskiner och entreprenader.
● Fortsätta stödja stadens verksamheter med hjälp för energieffektivisering av
byggnader och anläggningar, samt tariffoptimerad elanvändning.
● Fortsätta bedriva energitillsyn på miljöfarliga verksamheter.
● Fortsatt energitillsyn på flerbostadsfastigheter.
● Fortsätta arbeta för utfasning av fossila energikällor från bostadsfastigheter.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 27 (69)69
Nämndmål: 2.1.2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska verka för ökade cirkulära
materialflöden och en bättre resurshushållning där plastens skadliga påverkan på
miljö och klimat minskar
Förväntat resultat
Resurseffektiva och cirkulära lösningar minskar utsläppen av växthusgaser. Giftfrihet ökar
förutsättningarna för cirkularitet. Hushållning med begränsade resurser bidrar till att värna
biologisk mångfald och livsmiljöerna för land- och vattenlevande arter. Resurser bevaras och
den långsiktiga försörjningen av varor och material säkerställs.
Förvaltningens arbete bidrar till en minskad förbrukning av resurser, mer hållbara och
cirkulära val av produkter och tjänster, samt återbruk och återvinning. Staden har uppnått en
hållbar konsumtion i den egna organisationen och underlättar för boende och verksamma i
staden att göra resurseffektiva val.
Genom samordning och ett aktivt arbete inom plastområdet minskar användningen av plast,
samtidigt som den plast som används har lägre miljö- och hälsopåverkan och cirkulerar i
större utsträckning
Beskrivning
Miljöförvaltningen erbjuder genom centrum för cirkularitet stöd och vägledning till stadens
förvaltningar och bolag i den cirkulära omställningen. Bygg- och anläggningsmaterial, plast,
elektronik och it-utrustning, möbler och textil är flöden som är särskilt prioriterade och där
stöd och vägledning successivt utarbetas.
Förvaltningen medverkar aktivt i etableringen av en återbrukscentral för byggnadsmaterial,
för invigning under 2026. Arbete med att utreda och i samarbete med externa aktörer söka
finansiering för en verksamhet för återbruk av stora stomdelar fortsätter.
Förvaltningen samordnar genomförandet av stadens handlingsplan för hållbar
plastanvändning och stödjer berörda verksamheter i genomförandet av åtgärder genom
vägledande material, kompetenshöjande aktiviteter och erfarenhetsutbyte. Förvaltningen
kommer fortsatt bedriva ett kontinuerligt arbete för att minska plastanvändningen, öka
plastens cirkularitet och minska klimatpåverkan, kemikalieexponering och spridningen av
mikroplaster. Förändringar i beteenden och arbetssätt i stadens verksamheter är kritiska
faktorer för att minska plastens skadliga miljöpåverkan.
Förvaltningen fortsätter att följa materialflöden, analysera inköp och avfallsstatistik i syfte att
skapa underlag för ökad cirkularitet och minskade behov av nyinköp.
Permanentningen av centrum för cirkularitet skapar stabila förutsättningar för långsiktig
kartläggning och analys av prioriterade materialflöden, stärkta samarbeten inom staden, samt
engagemang i externfinansierade utvecklingsinsatser när sådana möjligheter uppstår.
Aktiviteter:
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 28 (69)69
● Genom stöd och erfarenhetsdelning bidra till att etablera cirkulära arbetssätt och öka
återbruket i stadens olika verksamheter.
● Genomföra åtgärder handlingsplanen för hållbar plastanvändning, stötta
implementering av nya arbetssätt i stadens verksamheter och bidra i utvecklingen av
förbättrad uppföljning med stöd av inköpsdata (genom ”Plastkollen”, ett automatiserat
system för minskad plastanvändning). Planen ska också utvärderas under 2026.
● Genomföra de åtgärder i klimathandlingsplanen som rör cirkularitet samt fortsätta det
riktade arbetet mot ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan från elektronik, textil,
och möbler.
● Bidra med expertstöd i koncernbolagens rapportering enligt CSRD (Corporate
Sustainability Reporting Directive) område E5 (resursanvändning och cirkulär
ekonomi).
● Stötta stadens byggande verksamheter vid uppföljning av mängden genererat
byggavfall.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den
biologiska mångfalden ökar
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en stödjande och utredande roll gällande biologisk
mångfald i staden. Detta innefattar bl.a. implementering av handlingsplanen för biologisk
mångfald, stöttning vid implementering av belysningsstrategin, kommunikation och
förankring av stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk mångfald (SÅF) och
miljöövervakning. Arbetet ska leda till att miljöprogrammets mål Ett Stockholm med
livskraftiga ekosystem med tillhörande delmål ska uppnås. Arbetet kopplar också till bland
annat mål 11 (Hållbara städer och samhällen), 14 (Hav och marina resurser) och 15
(Ekosystem och biologisk mångfald) i Agenda 2030.
Nämnden bedriver också tillsyn av skyddade områden och ger rådgivning om skötsel och
åtgärder i naturområden, vilket syftar till att bibehålla och stärka den biologiska mångfalden
och en fungerande grön infrastruktur.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Andel inköpta ekologiska 70 % 70 % År
livsmedel i kronor
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Exploateringsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och miljö- 2026-01-01 2026-12-31
och hälsoskyddsnämnden genomföra en utvärdering av hur arbetet med
ekologisk kompensation i samband med byggnation fungerar
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 29 (69)69
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, miljö- och 2026-01-01 2026-12-31
hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, utifrån policyn för
skydd av natur, utreda vilka områden i staden som bör bli föremål för
fördjupade studier om de är lämpliga som naturreservat eller
biotopskyddsområden
Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, 2026-01-01 2026-12-31
idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden,
stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en
kartläggning av dricksvattenpunkter och identifiera var det finns behov av
att etablera nya dricksvattenpunkter utifrån värmeproblematiken
Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-01-01 2026-12-31
och stadsbyggnadsnämnden genomföra en utvärdering av stadens
samlade arbete för att i enlighet med Översiktsplanen upprätthålla och
stärka funktioner med regionala betydelse för stadens blågröna
infrastruktur
Kommunstyrelsen ska i samarbete med trafiknämnden samt i samråd med 2026-01-01 2026-06-30
exploateringsnämnden, kyrkogårdsnämnden och miljö- och
hälsoskyddsnämnden utreda förutsättningar för att starta upp en plantskola
i egen regi
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med berörda nämnder 2026-01-01 2026-12-31
och bolag påbörja genomförandet av naturvärdesinventeringar av stadens
vattenmiljöer
Nämndmål: 2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll i att stärka
Stockholms biologiska mångfald
Förväntat resultat
Miljö- och hälsoskyddsnämnden samordnar arbetet enligt handlingsplanen för biologisk
mångfald i syfte att ekologiska funktioner och artrikedom ska kunna värnas och stärkas
samtidigt som staden växer. Genom nämndens arbete med implementering av
handlingsplanen för biologisk mångfald och stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk
mångfald (SÅF) ges förutsättningar för en stärkt förvaltning och planering av stadens
grönområden som främjar den biologiska mångfalden. Ekologiska och rekreativa värden i
skyddade naturområden bibehålls, utvecklas och tillgängliggörs för medborgarna. Arbetet
syftar även till att säkerställa funktionen i Stockholms blågröna infrastruktur. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden ska också tillsammans med övriga berörda nämnder fortsätta att
utveckla arbetet inom Grönare Stockholm.
Stärkt miljöövervakning av biologisk mångfald ger kvalitetssäkrad data och underlag så att
staden kan prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå stadens mål. Resultatet
av de inventeringar och kartläggningar som tas fram ger underlag för tillsyn, fysisk planering,
skötsel, åtgärdsarbete och miljöövervakning.
Arbetet med biologisk mångfald kommuniceras internt inom staden och till stockholmarna för
att skapa engagemang i utvecklingen av en hållbar stad med ett rikt växt- och djurliv.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 30 (69)69
Beskrivning
Handlingsplanen för biologisk mångfald och stadsdelsvisa åtgärdsförlag för biologisk
mångfald skapar förutsättningar att inom stadens olika verksamheter värna och gynna
funktionerna i Stockholms blågröna infrastruktur.
Miljöförvaltningen planerar åtgärder inom naturvårdsområdet, bidrar med ekologisk
kompetens och utbildning gällande biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt bedriver
fortlöpande miljöövervakning av stadens natur. Förvaltningen bevakar också grönstruktur och
biologisk mångfald i stadsplaneringen (se nämndmål 2.4.1).
Övervakningen av naturmiljön på landskaps-, habitat- och artnivå enligt uppdaterat program
för miljöövervakning av biologisk mångfald fortsätter under 2026.
Miljöförvaltningen utvecklar arbetet med kommunikation kring biologisk mångfald i syfte att
sprida kunskap om åtgärdsarbete i parker och grönområden samt stötta andra förvaltningar
och bolag (se även nämndmål 3.7.2).
Miljöförvaltningen kommer fortsatt att delta i förvaltningsövergripande arbetsgrupper för att
genomföra budgetuppdragen om att utreda och inrätta naturreservat och biotopskydds-
områden. Förvaltningen kommer också att aktivt delta i att utreda vilka ytterligare områden i
staden som bör bli föremål för fördjupade studier om de är lämpliga som naturreservat eller
biotopskyddsområden. Arbetet med skydd av natur är en viktig strategisk del i arbetet med att
ta fram en ny översiktsplan.
Som ett led i arbetet med att ta ett helhetsgrepp kring natur- och grönfrågorna i staden
kommer förvaltningen att genomföra naturvärdesinventeringar av prioriterade vattenområden,
medverka i utvärderingen av hur arbetet med ekologisk kompensation i samband med
byggnation fungerar samt i utvärdering av stadens samlade arbete för att upprätthålla och
stärka funktioner med regionala betydelse för stadens blågröna infrastruktur.
I tillsynsarbetet enligt 7 kap. miljöbalken bevakas områden skyddade som Natura 2000, natur-
och kulturreservat, naturminnen samt strandskyddsområden. Med rådgivning, information och
samråd skapas förutsättningar för att syftena med de skyddade områdena uppnås.
Aktiviteter:
● Samordna, följa upp, implementera och kommunicera stadens arbete med biologisk
mångfald enligt handlingsplan för biologisk mångfald inklusive de stadsdelsvisa
åtgärdsförslagen för biologisk mångfald.
● I samverkan med andra utpekade förvaltningar delta i arbetet med att utreda och
inrätta nya naturreservat och biotopskyddsområden.
● Tillsammans med berörda stadsdelsnämnder samt andra berörda nämnder fortsätta
arbetet med Grönare Stockholm där fokus är att stärka arbetet med grön infrastruktur
och mångfunktionalitet i stadens parker och grönområden samt stärka gröna svaga
samband enligt översiktsplanen.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 31 (69)69
● Stötta stadens förvaltare av naturområden i arbetet med skötsel och åtgärder för att
gynna biologisk mångfald genom informationsspridning, rådgivning,
kunskapsunderlag och utbildning. Särskilt fokus kommer att ligga på Järvaområdet.
● Genomföra övervakning enligt miljöövervakningsprogram för biologisk mångfald.
● Fortsatt följa upp och redovisa utvecklingen över tid för stadens totala grönyta och
ekologiskt särskilt betydelsefulla områden samt utveckla metodiken för uppföljning av
prioriterade arter och naturkvalitéer identifierade i handlingsplan för biologisk
mångfald.
● I samarbete med stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden och andra berörda nämnder
arbeta vidare med att tillgängliggöra stadens naturreservat med rekreativa värden samt
tillgängliggöra naturreservaten för personer med funktionsnedsättning.
● I samarbete med exploateringsnämnden och kommunstyrelsen genomföra en
utvärdering av hur arbetet med ekologisk kompensation i samband med byggnation
fungerar.
● I samarbete med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden och stadsbyggnads-
nämnden, utifrån policyn för skydd av natur, utreda vilka områden i staden som bör bli
föremål för fördjupade studier om de är lämpliga som naturreservat eller
biotopskyddsområden.
● I samarbete med kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden genomföra en
utvärdering av stadens samlade arbete för att i enlighet med översiktsplanen
upprätthålla och stärka funktioner med regional betydelse för stadens blågröna
infrastruktur.
● I samarbete med berörda nämnder och bolag påbörja genomförandet av
naturvärdesinventeringar av stadens vattenmiljöer.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där
framkomligheten ökar och utsläppen minskar
Personbilstrafiken i Stockholm, liksom utsläppen, ska minska och framkomligheten ska öka
för andra transportslag (gång, cykel och kollektivtrafik). Förvaltningen har fortsatt höga
ambitioner när det gäller att ge stöd till förvaltningar och bolag med miljöfordons- och
drivmedelskompetens vid upphandling, uppföljning av transport- och mobilitetstjänster samt
installation av laddinfrastruktur.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 32 (69)69
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Minskade utsläpp från -40 % -40 % År
transporter, jämfört med
2010
Nämndmål: 2.3.1 Användningen av miljöfordon, förnybara drivmedel och effektiva
mobilitetslösningar ska öka
Förväntat resultat
Enligt Stockholms stads miljöprogram ska utsläppen från transportsektorn i Stockholms
geografiska område minska med 80 procent till 2030 (jämfört med 2010). Trafikarbetet ska
minska med 30 procent till år 2030 (jämfört med 2017) och innerstaden ska vara utsläppsfri år
2030. Dessutom ska utsläppen från konsumtion halveras. Fossila bränslen ska fasas ut ur
stadens egna och upphandlade verksamheter.
Beskrivning
Miljöförvaltningen arbetar för ett transporteffektivt samhälle där utsläppen från trafiken
minskar. Förvaltningen arbetar med att öka andelen miljöfordon, biodrivmedel, elbilsladdning
och olika mobilitetslösningar. Förvaltningen fortsätter arbetet med att ge råd och stöd vid
kravställning och uppföljning av upphandlingar där fordon och transporttjänster ingår. Inom
ramen för genomförandet av miljöprogrammet och klimathandlingsplanen kommer arbetet att
intensifieras i övriga staden, och förvaltningen kan bistå med expertkompetens i arbetet.
Förvaltningen arbetar för en ökad regional samverkan och sprider aktivt kunskap och
information till andra kommuner, företag och privatpersoner med syftet att öka andelen
miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm. Arbetet bedrivs i linje med målen i
Agenda 2030 om Hållbar energi för alla, Hållbara städer och samhällen och Bekämpa
klimatförändringar.
Aktiviteter:
● Ansvara för kommunkoncernens gemensamma fordonshantering och för
inköpskategorin fordon. Optimera hanteringen och användningen av stadens egna
fordon.
● Stödja nämnder och bolagsstyrelser med miljö- och klimatkrav vid upphandlingar som
inkluderar fordon och transporter (gäller bilar, lastbilar, entreprenadmaskiner,
arbetsfordon, parkskötselverktyg, cyklar, lastcyklar, laddinfrastruktur,
mobilitetstjänster med mera). Förvaltningen bistår vid såväl framtagande av krav som
vid uppföljning och utvärdering.
● Stödja stadens verksamheter i utvecklingsarbete och testverksamhet för att ställa om
entreprenadfordon till eldrift. Stötta med fordons- och drivmedelskompetens gällande
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 33 (69)69
omläggning av gods från lastbil till tåg, pråm och lastcykel samt gällande åtgärder för
att effektivisera masshanteringen.
● Samarbeta med trafiknämnden och utbildningsnämnden i arbetet med att påskynda
övergången till utsläppsfria transporter till skolor och förskolor genom godstransporter
off-peak (nattleveranser).
KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas
genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver ett omfattande program- och projektarbete med
bland annat miljöövervakning av luft, vatten och biologisk mångfald. Tillsyn och kontroll
bidrar till att undanröja risker avseende hälsovådliga miljöer och produkter samt säkerställer
säkra livsmedel för stockholmarna. Miljöförvaltningen utgör specialiststöd i arbetet med att
minska spridningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier samt i arbetet med vatten-
förvaltning. Arbetet har sin grund i stadens miljöprogram och i handlingsplanen för god
vattenstatus med tillhörande lokala åtgärdsprogram för vatten, samt i stadens kemikalieplan.
Arbetet kopplar bland annat till mål 3 (God hälsa och välbefinnande), 7 (Rent vatten och
sanitet för alla), 11 (Hållbara städer och samhällen) 14 (Hav och marina resurser) och 15
(Ekosystem och biologisk mångfald) i Agenda 2030.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Andel upphandlingar med 100 % 100% År
kemikaliekrav
Kommentar
Årsmålet avser upphandlingar inom prioriterade områden för staden i sin helhet (inte enbart miljö- och hälsoskyddsnämndens
upphandlingar).
Antal dygn över Max 35 dygn Max 35 dygn År
miljökvalitetsmålet för
dygnsmedelvärdet för
PM10
Antal förekomster i stadens 90 90 År
kemikaliehanteringssystem
av utpekade produkter med
utfasningsämnen
Antal timmar över Max 175 timmar Max 175 timmar År
miljökvalitetsmålet för
timmedelvärdet för
kvävedioxid
Vattenområden med 56 % 56 % År
förbättrad näringssituation
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 34 (69)69
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB ska i 2026-01-01 2026-06-30
samarbete med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden och i samråd med kommunstyrelsen utvärdera
handlingsplan för god vattenstatus och dagvattenstrategin
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utifrån genomförd kartläggning av 2026-01-01 2026-12-31
luftföroreningshalter i ytterstaden bedöma nyttan av en ny mätstation för
luftkvalitet och, om lämpligt, peka ut en plats för etablerande av en
mätstation i ytterstaden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska, i samarbete med berörda 2026-01-01 2026-12-31
forskningsinstitutioner, genomföra en utredning av utvecklingen över tid av
förtida dödsfall i Stockholm till följd av dålig luft
Trafiknämnden ska i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-01-01 2026-12-31
genomföra åtgärder utifrån utredningen om hur Världshälsoorganisationens
(WHO) gränsvärden för luftkvalitet kan nås
Nämndmål: 2.4.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll i en
stadsplanering som värnar miljön och människors hälsa samt säkerställer den
växande stadens behov
Förväntat resultat
Miljöförvaltningen medverkar i stadsplaneringen så att miljö- och hälsofrågor
uppmärksammas och integreras i ett tidigt skede. Nyproducerade bostäder, skolor och
förskolor ska vara hälsosamma. Negativ påverkan på miljö- och hälsa i samband med
exploatering ska förebyggas.
Förvaltningen bidrar till en utveckling av arbetet med vattenfrågor, luftkvalitet, buller,
markföroreningar, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, klimatanpassning och
klimatpåverkan inom stadsplaneringen. Nämndens arbete ger förutsättningar för bättre
vattenkvalitet i stadens sjöar och vattendrag samt utveckling av den biologiska mångfalden i
staden. Miljöförvaltningen medverkar också i stadens arbete med klimatanpassning där målet
är att skapa blågröna, mångfunktionella lösningar som bidrar till att hantera extrema
väderhändelser, såsom skyfall och värmeböljor.
Beskrivning
Förvaltningen kommer att delta i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Förvaltningen
verkar för att miljöfrågorna beaktas i den övergripande stadsplaneringen genom att bidra med
kompetens i planprocesser, samt genom att ta fram underlag i form av handlingsplaner,
åtgärdsprogram, kunskapsunderlag och geodata. Stadens verktyg för scenarioanalyser ska
användas som stöd i tidiga skeden. Genom att bidra med kunskap i ett tidigt skede i
detaljplaneringen möjliggörs en långsiktig hållbarhet, en hälsosam miljö, en robust
grönstruktur med biologisk mångfald och goda förutsättningar för mångfunktionella
ekosystemtjänster, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning samt uppfyllande av
miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Även den genomförda utredningen om stadens
kolförråd och kolsänkor kommer att vara ett viktigt underlag i arbetet med en ny översiktsplan
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 35 (69)69
för staden och inom plan- och exploateringsprocessen. Förvaltningen tar bl.a. fram underlag
till stadsbyggnadsnämndens beslut om betydande miljöpåverkan, vilket även innehåller en
utförlig beskrivning av för planen viktiga miljö- och hälsofrågor att utreda och beakta. I
planprocessen bidrar nämnden med expertkunskap om bl.a. buller, luftkvalitet, vattenkvalitet
och dagvattenhantering, markföroreningar, naturvärden och klimatanpassning.
Förvaltningen verkar för att störningar ska förebyggas vid lokalisering av bostäder, skolor och
förskolor i anslutning till olika typer av verksamheter. Förutsättningar för ett rikt kulturliv och
möjligheter att bedriva restaurangverksamhet samt kulturevenemang vägs mot invånarnas rätt
till lugn och ro i sin bostad och möjlighet till en fredad nattsömn. Möjligheter för
idrottsutövning vägs mot motsvarande risk för störningar.
Förvaltningens stödfunktion för värme kommer under året att fokusera på att samordna
stadens aktörer samt aktualisera och kommunicera framtagna planeringsunderlag.
Miljöövervakningen av grundvattennivåer kommer att fortsätta. Förvaltningen kommer också
att medverka i arbetet med att kartlägga och identifiera behov av dricksvattenpunkter utifrån
ett värmeperspektiv.
Förvaltningen ska också bistå med sin expertkompetens i arbetet med stadens träd. I
samarbete med övriga berörda förvaltningar kommer miljöförvaltningen att bistå med
kompetens för att utreda förutsättningarna att starta upp en plantskola i egen regi.
Förvaltningen bidrar även med kunskap i arbetet med hur staden ska återhämta sig från
historiska markföroreningar, samt i det förebyggande arbetet med att undvika att nya områden
förorenas. Särskilda arbetsinsatser görs för att förbättra kunskapsläget gällande åtgärder
avseende värmeböljor, med fokus på barn och äldre som är de som riskerar att drabbas mest,
där socioekonomiskt utsatta områden prioriteras.
Tillsyn av befintliga verksamheters miljö- och hälsopåverkan samt verksamhet kopplat till
exploatering är viktig för att säkerställa en god bebyggd miljö samt för att möjliggöra
stadsutveckling.
Aktiviteter:
● Bistå berörda nämnder i stadsplaneringen med underlag och bedömningar gällande
miljö- och hälsofrågor som t.ex. buller, luftkvalitet, markföroreningar,
dagvattenhantering, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, klimatpåverkan och
klimatanpassning.
● Utveckla arbetet med klimatanpassning utifrån stödfunktionen kring värme, med
särskilt fokus på aktualisering och kommunicering av planeringsunderlag kopplat till
sårbara grupper.
● I samarbete med kommunstyrelsen, fastighetsnämnden, idrottsnämnden,
trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra
en kartläggning av dricksvattenpunkter och identifiera var det finns behov av att
etablera nya dricksvattenpunkter utifrån värmeproblematiken.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 36 (69)69
● I samråd med kommunstyrelsen, trafiknämnden, exploateringsnämnden och
kyrkogårdsnämnden utreda förutsättningar för att starta upp en plantskola i egen regi.
Nämndmål: 2.4.2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll i att Stockholms
luftkvalitet förbättras och bullerstörningarna minskar
Förväntat resultat
Stockholms invånare utsätts inte för hälsorisker på grund av skadlig exponering av buller eller
luftföroreningar. Luften är så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas. Halterna av luftföroreningar klarar de målvärden som definieras av miljökvalitets-
målet Frisk Luft. Världshälsoorganisationens (WHO:s) hälsobaserade riktlinjer för luftkvalitet
klaras i huvudsak. Miljöprogrammets mål Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö, och
delmålen Trafikens påverkan på luftkvalitet minskar och Förbättrad ljudmiljö ska uppnås.
Exponeringen av buller och luftföroreningar minskar till följd av att förvaltningen i olika
sammanhang verkar för åtgärder i såväl befintlig som planerad miljö.
Beskrivning
Luftkvaliteten i Stockholm har blivit mycket bättre i och med att utsläppen av luftföroreningar
har minskat kraftigt. Strängare utsläppskrav på fordon och industrier, elektrifiering,
utbyggnad av fjärrvärme, renare bränslen, miljözoner, trängselskatt, dubbdäcksförbud m.m.
har bidragit till förbättringen av luftkvaliteten i staden. Miljökvalitetsnormer enligt
luftkvalitetsförordningen (2010:477) klaras numera nästan överallt i Stockholm, men för att
klara det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft till skydd för människors hälsa samt WHO:s
riktvärden krävs ytterligare åtgärder för att sänka halterna.
Under 2026 kommer miljöförvaltningen fortsätta att samarbeta med trafikkontoret i arbetet
med att välja ut och prioritera åtgärder som har bäst potential att minska utsläppen av
luftföroreningar från vägtrafiken och bidra till att WHO:s gränsvärden nås i Stockholm.
Miljöförvaltningen ska under 2026 även utreda ifall det finns ett behov av att utöka antalet
luftmätningsstationer, med fokus på ytterstaden och stora trafikleder.
Förvaltningen fokuserar i sin tillsyn avseende luft och buller på de aspekter som har störst
miljö- och hälsopåverkan, exempelvis det fortsatta arbetet med fönsteråtgärder, åtgärder på
skol- och förskolegårdar, bullerskärmar, lågbullrande vägbeläggning, spårnära åtgärder,
underhåll av spår, dubbdäcksfria zoner och gröna bullerskyddslösningar. De stora
infrastrukturprojekten, samt förtätningen av staden, genererar relativt många klagomål, som
handläggs inom tillsynen som säkerställer att riktvärden följs i bostäder.
Förvaltningen har en aktiv roll vid framtagande samt uppföljning av åtgärdsprogram för luft
och buller. Förvaltningen deltar aktivt i projekt och nätverk som syftar till förbättrad luft- och
ljudmiljö. Förvaltningen bevakar också luft- och ljudkvalitet i stadsplaneringen (se nämndmål
2.4.1).
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 37 (69)69
Aktiviteter:
● Kontinuerlig luftövervakning och utvärdering av miljökvalitetsnormer och
miljökvalitetsmålet Frisk luft.
● Utreda om det finns behov att utöka antalet mätstationer i staden med fokus på
ytterstaden.
● Beräkna antalet förtida dödsfall i Stockholm över tid kopplat till stadens luftkvalitet.
● Verka för genomförande av Åtgärdsprogram buller Stockholms stad 2024-2028 enligt
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller, i nära samarbete med trafikkontoret.
● Fortsatt tillsyn av väghållarnas egenkontroll gällande miljöstörningar i form av buller
och luftföroreningar från trafiken. Fortsatt tillsynsinsats gällande luftkvalitet vid
tunnelmynningar.
● Fortsatt tillsyn av väghållarnas arbete för att klara de nationella miljömålen för frisk
luft på platser där känsliga grupper vistas stadigvarande, som t.ex. skolor och
förskolor, samt minska bullerstörningar.
● I tillsynen av miljöfarliga verksamheter och byggverksamheter verka för att utsläpp till
luft och bullerstörningar reduceras så långt som möjligt.
Nämndmål: 2.4.3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll i att
miljökvalitetsnormerna för vatten följs
Förväntat resultat
Under året kommer handlingsplan för god vattenstatus och dagvattenstrategin utvärderas.
Arbetet med att stötta stadens förvaltningar och bolag i genomförandet av åtgärder enligt de
lokala åtgärdsprogrammen för stadens vattenförekomster kommer att intensifieras och
utvecklas. Kvarvarande lokala åtgärdsprogram för vatten, där staden har rådighet, kommer
färdigställas för politisk behandling. Genom deltagande i regionala vattensamarbeten och
forskningsprogram intensifieras arbetet för bättre vattenstatus i stadens vatten. Löpande och
kvalitetssäkrad miljöövervakning skapar underlag så att staden kan prioritera vilka åtgärder
som behöver vidtas för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Övervakningen bidrar
också till uppföljningen av utförda åtgärder. Tillsyn som verktyg för att följa
miljökvalitetsnormerna för vatten fortsätter att utvecklas.
Beskrivning
Miljöförvaltningen ansvarar för samordning av arbetet med vattenförvaltning i staden och för
framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Förvaltningen stöttar
och samverkar med stadens förvaltningar och bolag i arbetet med genomförande av operativa
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 38 (69)69
åtgärder enligt de lokala åtgärdsprogrammen och handlingsplanen för god vattenstatus.
Förvaltningen bedriver löpande miljöövervakning i syfte att ge underlag för tillsyn, fysisk
planering samt planering och uppföljning av åtgärder. Miljöförvaltningen kommer att
vidareutveckla arbetet med kommunikation och samverkan i syfte att sprida kunskap om
åtgärdsarbete i vatten och därmed öka möjligheterna för att nå miljökvalitetsnormerna för
vatten.
Förvaltningens tillsyn är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna både i
den befintliga staden och vid stadsutveckling. Förvaltningen bevakar också vattenfrågor i
stadsplaneringen (se nämndmål 2.4.1).
Aktiviteter:
● Utvärdera handlingsplan för god vattenstatus och dagvattenstrategin tillsammans med
Stockholm Vatten och Avfall AB och i samarbete med berörda nämnder och
kommunstyrelsen.
● Samordna, följa upp, implementera och kommunicera stadens vattenarbete enligt
handlingsplan för god vattenstatus och de lokala åtgärdsprogrammen med fokus på
genomförandet av åtgärder.
● Genomföra löpande miljögiftsövervakning för att följa utvecklingen av kemisk status
och särskilda förorenade ämnen samt övervakning av ekologisk status.
● Delta i kommunövergripande vattensamverkansgrupper och vattenvårdsförbund samt i
regionala samt internationella vattensamarbeten och samarbeta med olika
forskningsinstitut för att intensifiera vattenarbetet.
● Bistå exploateringsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden
och stadsdelsnämnderna i arbetet med att inrätta nya strandbad och vinterbadplatser.
● Intensifiera arbetet med tillsyn på verksamheter med utsläpp till vattenförekomster där
miljökvalitetsnormerna inte nås.
● Genomföra tillsyn av avloppsreningsverken, ledningsnätet och utföra tillsyn kopplat
till ombyggnationen av Henriksdals reningsverk och byggnationen av nya
avloppstunnlar.
● Genomföra tillsyn av industrier, verkstäder, kemtvättar, drivmedelsstationer,
fordonstvättar samt buss- och tågdepåer avseende avloppsutsläpp (dag- och spillvatten
inklusive vatten från fordonstvätt).
● Fortsatt tillsyn av befintliga trafikdagvattenanläggningar samt utföra tillsyn kopplat till
högtrafikerade vägar, samt spår utan rening av dag- och tunnelvatten. Ta fram
tillsynsutredning för dagvattenbrunnar och dagvattenledningsnätet.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 39 (69)69
● Utveckla tillsynen av nedlagda deponier med avseende på utsläpp och spridning av
miljögifter till mark och vatten. Arbetet sker i samverkan med exploateringskontoret.
Nämndmål: 2.4.4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll i att minska
spridningen av farliga kemikalier
Förväntat resultat
Stadens egna verksamheter liksom näringsliv och konsumenter ska få en ökad medvetenhet,
kunskap och tillgång till verktyg för att göra kemikaliesmarta val i sin vardag och kunna verka
för ett giftfritt Stockholm. Särskilt fokus är att minska barns, ungas och gravidas exponering.
Inom det förebyggande kemikaliearbetet kommer särskilt fokus läggas på att identifiera och
fasa ut produkter som innehåller PFAS liksom ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen.
Staden ska skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter i vilka innehållet av dessa
ämnen är känt och alternativ fria från dessa ämnen ska introduceras, med målsättning att
användningen av produkter innehållande ovanstående ämnen ska minimeras och på sikt
upphöra.
Tillsyn och kontroll bidrar till att undanröja risker avseende hälsovådliga miljöer och
produkter. Kosmetiska och kemiska produkter samt varor med kemiska ämnen i butiksledet är
korrekt märkta och förpackade. Kosmetiska produkter innehåller inte otillåtna ämnen, vilket
förebygger allergier och ohälsa hos stockholmarna. Företag som säljer kosmetiska och
kemiska produkter har kunskap om gällande bestämmelser.
Beskrivning
I kemikalieplanen beskrivs hur staden ska bedriva ett strukturerat arbete med att undvika
skadliga kemikalier (exempelvis hormonstörande eller svårnedbrytbara ämnen) i alla stadens
verksamheter och på så vis uppnå målen i miljöprogrammet. Miljöförvaltningen erbjuder
genom kemikaliecentrum verksamheterna stöd och vägledning. De vägledningar för bl.a.
förskolor, skolor och arbetsplatser som har tagits fram ska fortsätta implementeras i berörda
organisationer och i vissa fall revideras. Genom utredningar och analyser av material
identifieras effektiva arbetssätt, relevanta krav på produkter och vad som är kemikaliesmarta
val.
Under de senaste åren har kemikaliestödet i många fall samordnats med andra frågor som
resurseffektivitet och klimat. Denna utveckling kommer att fortsätta. Inte minst kommer
stödet till stadsdelarna samordnas utifrån olika verksamhetsområden så att exempelvis
förskolorna får en vägledning som hanterar inte bara kemikalier utan även andra frågor.
Vägledningen tas fram i nära samarbete med förskoleförvaltningen. Sex utvalda kommunala
och fristående förskolor ingår som piloter i framtagandet varav två ligger i fokusområdet
Hagsätra-Rågsved.
En utredning som genomförts under 2025 pekar ut olika användningsområden för köldmedier
som viktiga källor till PFAS i atmosfären. Dessa resultat kommer att tas vidare för att
identifiera förutsättningar för substitution i samarbete med berörda förvaltningar och bolag.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 40 (69)69
Förvaltningen bedriver även övervakning av miljögifter i inomhusmiljön, särskilt där barn
vistas, enligt ett särskilt övervakningsprogram.
Tillsyn av kemiska produkter och kemikalieintensiva verksamheter (som konstgräsplaner,
takblästring, klottersanering och spridning av bekämpningsmedel) bidrar till att minska
spridningen av mikroplaster och kemikalier till miljön. Tillsynen av kosmetiska produkter
kommer att fokusera på enskilda butiker i socioekonomiskt svagare områden som säljer
riskprodukter som t.ex. hudblekningskrämer samt e-handelsföretag och bygg- och
färghandeln. Vid tillsyn av märkning och innehåll kommer innehåll av PFAS-ämnen, ftalater,
kvicksilver och hydrokinon att kontrolleras. Verksamhetsutövarna kommer att informeras om
vilka restriktioner som finns för mikroplaster i kosmetiska produkter.
Tillsyn sker av förekomst av PCB i skolbyggnader där förvaltningen saknar uppgifter om
inventering eller sanering och där renovering eller ombyggnation skett under de år PCB
användes i byggmaterial.
Aktiviteter:
● Lansera den reviderade kemikalieplanen och stödja förvaltningar och bolag i
genomförandet av den.
● Revidera vägledningen för kemikaliesmart förskola och inkludera fler
hållbarhetsfrågor, exempelvis resurseffektivitet.
● Delta med kemikaliekunskap i utvecklingen av arbetet med återbruk av byggmaterial.
● I samarbete med utbildningsförvaltningen verka för kemikaliesmarta skolor och
fritidshem.
● Fortsätta identifiera användningsområden av PFAS, bisfenoler och ftalater och
möjligheter till substitution för att på sikt undvika dessa ämnesgrupper.
● I samverkan med berörda förvaltningar och bolag verka för utfasning av PFAS-
baserade köldmedier.
● Samarbeta med fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, kulturnämnden,
stadsdelsnämnderna och exploateringsnämnden kring hur förskolegårdar, skolgårdar,
lekplatser och parklekar kan utvecklas med icke-fossila markbeläggningar men med
fullgod tillgänglighet.
● Kontroll av användare och återförsäljare av växtskyddsmedel samt utifrån EU:s
kontrollförordning upprätthålla och uppdatera register över och riskklassning av
distributörer och användare av växtskyddsmedel.
● Delta i Naturvårdsverkets nationella tillsynskampanj om konstgräs.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 41 (69)69
● Utreda hur tillsynen kan arbeta för en minskning av oönskade ämnesgrupper i
detaljhandeln och bedriva omvärldsbevakning med särskilt fokus på lagstiftning och
tillsynsvägledning kopplat till PFAS, ftalater och bisfenoler.
● Utifrån fokusområdet Kemikalier kopplat till miljö och hälsa, som fastighetsnämndens
och miljö- och hälsoskyddsnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor har
fastställt tillsammans med miljöförvaltningen, kommer förvaltningen fokusera särskilt
på kontroll av barnskyddande förslutning på förpackningar med farliga kemiska
produkter som säljs till allmänheten i butik.
Nämndmål: 2.4.5 Avfallet i Stockholm hanteras så att det inte medför negativa
konsekvenser för miljö och hälsa
Förväntat resultat
Verksamhetsutövare har en effektiv och miljömässigt godtagbar avfallshantering där mängden
avfall minimeras och andelen avfall som omhändertas genom återanvändning och återvinning
ökar (vilket också är i linje med miljöprogrammets delmål 5.2). Minskad sammantagen
påverkan på stockholmarnas miljö och hälsa, bl.a. minskad nedskräpning och minskad
spridning av och exponering för farligt avfall. En ökad medvetenhet hos verksamhetsutövare
och allmänhet om vikten av att hantera sitt avfall korrekt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Beskrivning
I Stockholm uppkommer stora mängder avfall. Miljöförvaltningen arbetar med tillsyn för att
verksamhetsutövare ska följa avfallshierarkin genom att ha en god egenkontroll; i första hand
hushålla med råvaror, härefter återanvända och återvinna avfall samt även i övrigt följa
lagstiftningen. Tillsynen av avfallshantering bidrar även till stadens arbete med att motverka
välfärdsbrottslighet och annan organiserad brottslighet. Tillsynsinsatser sker både via
information och genom kontroll av efterlevnaden av avfallslagstiftningen. Utöver den
planerade tillsynen sker kontakt med verksamhetsutövare i de fall förvaltningen får kännedom
om klagomål på deras avfallshantering. Förvaltningen arbetar även med oplanerade kontroller
av avfallshantering inom ramen för Samordnad tillsyn. Tillsynen avser alla typer av
verksamheter såsom exempelvis restauranger och livsmedelsbutiker, avfallsanläggningar
(metallskrotar, återvinningscentraler och återvinningsstationer), byggverksamheter inklusive
hantering av rivningsavfall samt ägare av flerbostadsfastigheter. Verksamheters hantering av
avfall granskas även inom ramen för tillsyn av miljöfarliga verksamheter inom staden, såsom
verkstäder, kemtvättar, bensinstationer m.m. Förvaltningen besvarar även remisser från
länsstyrelsen avseende ansökan om tillstånd till transport av avfall samt hanterar inkommande
ansökningar om dispens, bland annat från kravet på insamling av matavfall.
Aktiviteter:
● Utveckla metoder för riktad tillsyn av matavfallsinsamlingsobligatoriet på restauranger
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 42 (69)69
i syfte att öka matavfallsinsamlingen i syfte att bland annat skapa cirkulära kretslopp.
● Utveckla tillsynen av farligt avfall inom samtliga tillsynsområden.
● Utveckla bygg-, ombyggnation- samt rivningstillsynen genom att bl.a. att säkerställa
att avfall omhändertas korrekt med ett ökat fokus på materialinventeringen samt
slutrapport.
● Fortsätta tillsynen av centrumanläggningar med fokus på de anläggningar som
misstänks misskötas.
● Genomföra tillsyn på avfallsanläggningar och avfallstransportörer, vilket också syftar
till att motverka illegal avfallshantering.
● Genomföra tillsyn av bygg- och rivningsavfall.
● Genomföra tillsyn av restauranger och andra verksamheter avseende separering av
olika avfallsfraktioner.
● Handlägga dispensansökningar avseende obligatorisk insamling av matavfall/bioavfall
samt andra typer av dispenser samt följa upp att införandet av obligatorisk
matavfallsinsamling efterlevs.
● Bedriva tillsyn av skötsel och städning av återvinningsstationerna inom staden.
KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar
ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla
Nämndens verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt där arbetssätten kontinuerligt
utvecklas och förbättras. Ett proaktivt utvecklingsarbete bedrivs och processer som kan vara
lämpliga för digitalisering identifieras löpande. Förvaltningen både deltar i och driver
utvecklings- och innovationsprojekt för att skapa och sprida nya lösningar som ger god
miljönytta. Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn och kontroll är rättssäker och opartisk
och genom likabehandlingsprincipen skapas förutsägbarhet för stadens företagare.
Förvaltningen samverkar också med akademin för att enklare kunna ta del av nya
forskningsrön samt som ett led i den framtida kompetensförsörjningen. Som en del av stadens
egen ekonomi kan nämnden uppvisa en god kostnadskontroll. Externfinansiering genom
projekt nyttjas där det är möjligt, och förvaltningen avser att under 2026 ytterligare stärka
arbetet med att hitta lämplig externfinansiering, särskilt inom områden som tidigare inte har
kunnat delfinansieras med externa medel.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 43 (69)69
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar
och lägger grunden för en jämlik välfärd
Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram för miljö- och hälsoskyddsnämnden
för 2026 som efter begärda omslutningsförändringar uppgår till 322 mnkr i kostnader och
143,2 mnkr i intäkter, det vill säga en nettobudget om 178,8 mnkr. Bifalles nämndens begäran
om budgetjusteringar om 2,2 mnkr kommer kostnadsbudgeten att uppgå till 324,2 mnkr,
avskrivningar inkluderat, och ge en nettobudget om 181 mnkr.
Tillsynen och kontrollen är nämndens kärnverksamhet och den årliga taxeöversynen
säkerställer att nämndens taxor motsvarar de faktiska kostnaderna samt att nämnden har rätt
intäktsnivå. Nämnden bibehåller en hög självfinansieringsgrad trots ett ökat fokus på tillsyn
inom områden med låg kostnadstäckning som samtidigt har stor miljö-, hälso- och
samhällsnytta; exempelvis arbete för att motverka illegal avfallshantering och livsmedelsfusk.
Genomförda satsningar inom digitalisering som initialt medför ökade kostnader, och där en
del av effektiviseringsresultaten väntas först senare, bedöms inte påverka
självfinansieringsgraden negativt.
Förvaltningens kostnader avser främst anställd personal respektive konsulter med specialist-
kompetens som tas in för olika uppdrag. Finansieringen består till lite mer än hälften av
skattemedel, följt av tillsyns- och kontrollavgifter som den näst största intäktskällan.
Förvaltningen har också flertalet projekt med externfinansiering och jobbar aktivt för att öka
andelen externa medel. Investeringsnivån är fortsatt låg, och avser utrustning för luftmätning.
Likt övriga nämnder har de senaste årens höga inflation haft påverkan på miljö- och
hälsoskyddsnämndens verksamhet. Prisökningarna väntas dock kommande år ligga på en
lägre nivå, varpå mer miljö- och klimatnytta kan åstadkommas per investerad krona.
Miljöförvaltningen driver ett effektiviseringsarbete i linje med stadens kvalitetsprogram i
form av digitalisering, ständiga förbättringar och där det är möjligt och önskvärt nyttjande av
innovativa lösningar. Administrativa rutiner förenklas och nya lösningar övervägs ständigt för
att minska kostnader samtidigt som lika mycket eller mer arbete utförs inom nämndens
uppdrag. Köp av tjänster övervägs när det är effektivt.
Extern finansiering genom bidrag
Miljöförvaltningen har i många år både deltagit i och drivit externfinansierade projekt inom
en rad områden. Den externa finansieringen har möjliggjort fler insatser i linje med stadens
mål, särskilt inom miljö- och klimatarbetet. Extern finansiering har också gett utrymme att
testa innovativa lösningar och stärkt kompetensen i förvaltningens organisation genom utbyte
med exempelvis forskningsinstitut eller andra städer.
Miljöförvaltningen följer upp pågående och presumtiva externfinansierade projekt genom
förvaltningens projektportfölj, och ansökningar för möjliga externfinansierade projekt skickas
in löpande. Portföljen används för att analysera vilka verksamhetsområden som oftast
externfinansieras, hur kostnadstäckningen varierar mellan finansiärer samt i vilken fas olika
projekt och ansökningar befinner sig. Under 2025 skickade förvaltningen in 21 ansökningar
om extern finansiering till olika finansiärer. Av dessa har fem beviljats, sju avslagits och för
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 44 (69)69
resterande nio ansökningar inväntas besked. Förvaltningen kommer under 2026 fortsatt söka
extern finansiering för insatser i linje med nämndens verksamhet och stadens mål.
Sedan halvårsskiftet 2025 har miljöförvaltningen, liksom flera andra fackförvaltningar och
bolag i staden, tillgång till Bidragsportalen. Portalen samlar bidrag och andra
finansieringsmöjligheter från statliga och regionala aktörer, privata företag,
branschorganisationer samt EU:s fonder och program.
Under 2026 stärker förvaltningen arbetet med externfinansiering ytterligare, för att identifiera
fler relevanta utlysningar och öka andelen extern finansiering – särskilt inom områden som
tidigare inte har kunnat delfinansieras med externa medel.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Nämndens 100 % 100 % Tertial
budgetföljsamhet efter
resultatöverföringar
Nämndens 100 % 100 % Tertial
budgetföljsamhet före
resultatöverföringar
Nämndens +/- 1 % +/- 1 % År
prognossäkerhet T2
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, miljö- och 2026-01-01 2026-12-31
hälsoskyddsnämnden, Stockholms Stadshus AB, AB Familjebostäder, AB
Stockholmshem, AB Svenska Bostäder och Micasa Fastigheter i
Stockholm AB utreda möjligheter till införande av bonusvitesmodell för
kravställning i upphandling av byggentreprenader och i byggprojekts
utförandeskede i syfte att minska klimatpåverkan och främja ökat återbruk
Nämndmål: 3.1.1 Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet är kostnadseffektiv
Förväntat resultat
Bibehålla en hög självfinansieringsgrad och utföra tillsyn enligt tillsynsplanen och
kontrollplanen.
Den tid som den enskilde verksamhetsutövaren har betalat för ska motsvaras av den tillsynstid
som ägnas denne. Det är särskilt viktigt att följa upp tillsyn för verksamhetsutövare med fast
årlig avgift, eftersom årsavgiften för dessa verksamhetsutövare faktureras efter en förbestämd
taxa och inte efter faktiskt utförda timmar som är fallet vid timdebitering. För mindre
verksamheter ska avgiften motsvara tillsynstiden över flera år.
Mer information om områden för tillsyn och kontroll återfinns också i bilaga 2 (tillsynsplan
för miljöbalken) och bilaga 3 (livsmedelskontrollens kontrollplan).
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 45 (69)69
Beskrivning
För tillsynens avgifter gäller den grundläggande principen att tid som verksamhetsutövarna
har betalat för ska återgäldas med tillsynstid. Detta är ett fundament för en legitim kommunal
tillsyn.
Stockholms tillsynstaxa bygger på en analys av tidigare års tillsynsbehov med en bedömning
av de kommande årens behov av tillsyn. Varje tillsynsobjekt besöks inte årligen, utan
tillsynen för många objekt sker med något eller några års mellanrum. Förvaltningen följer upp
detta på objektsnivå och per tillsynsområde. Detta är också en utgångspunkt i den årliga
taxeöversynen.
Bibehålla en hög självfinansieringsgrad
Förvaltningen gör årligen en taxeöversyn. Taxan är i linje med lagstiftarens intentioner om
självkostnadsfinansiering av tillsynen. I den årligt återkommande jämförelsen mellan
miljöförvaltningar i Stockholms län framgår att Stockholms miljöförvaltning har en hög
självkostnadsfinansiering både vad gäller miljöbalkstillsynen och livsmedelskontrollen. Av
tabellen nedan framgår självfinansieringsgrad för 2024, 2025 och den förväntade
självfinansieringsgraden för 2026.
VB 2024 VP 2025 T2 2025 VP 2026
Miljöbalkstillsyn (MB)
Självfin.grad MB 67,0% 62,2% 61,9% 60,6 %
Livsmedelskontroll
Självfin.grad Livsmedelskontroll 75,8% 71,2% 73,0% 76,1 %
MHN tillsyn 70,3% 65,5% 66,0% 65,7 %
Den förväntade självfinansieringsgraden för 2026 ligger sammantaget i nivå med den för
2025. Sänkningen inom miljöbalkstillsyn förklaras delvis av att taxan för miljöbalkstillsynen
inte höjs till 2026, även om kostnaderna till viss mån ökar. Antalet tillsyntimmar ökar dock
för 2026, men nämnden har också fler skattefinansierade uppdrag. Ökningen inom
livsmedelskontroll förklaras av ett lägre antal årsarbetare jämfört med 2025. För 2024 gjorde
förvaltningen ett ekonomiskt överskott vilket bidrog till att självfinansieringsgraden då var
ovanligt hög.
Det minskade intäktskravet för nämnden, för att möjliggöra ett ökat fokus på tillsyn inom
områden med låg kostnadstäckning som samtidigt har stor miljö-, hälso- och samhällsnytta,
påverkar också självfinansieringsgraden.
Antalet årsarbetare på miljöbalkssidan ökar i takt med att verksamheten växer, till följd av
ökat behov och ambitionshöjningar. Budgettillskott som nämnden får går i regel till antingen
anställningar eller konsultuppdrag. Däremot minskar antalet årsarbetare marginellt inom
livsmedelskontrollen.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 46 (69)69
Utifrån miljöförvaltningens utvecklingsplan ökar graden av digitalisering. Fortsatt utveckling
av digitala inspektioner medför initialt högre kostnader men förväntas framåt höja
effektiviteten inom tillsynen ytterligare.
Aktiviteter:
● Genomföra årlig taxeöversyn.
Nämndmål: 3.1.2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bidra till att Stockholms stads
upphandlingar är hållbara
Förväntat resultat
Stockholm ska vara i framkant när det gäller miljö- och klimatkrav vid inköp av varor och
tjänster, samt i uppföljningen av att kraven efterlevs. Miljö- och klimatkrav ska ställas så att
det blir möjligt att nå stadens mål om att halvera klimatpåverkan från konsumtionen, minska
resursanvändningen samt bidra till stärkt biologisk mångfald. Kraven på cirkularitet ska öka i
inköpsprocesser, och miljö- och hälsofarliga kemikalier fasas ut. Stockholms stad ska vara en
fossilfri organisation år 2030 vilket redan nu ska återspeglas i de upphandlingar som
genomförs. Elektrifiering ska vara utgångspunkten i stadens alla anläggningsentreprenader.
Beskrivning
Förvaltningen ska använda sin expertkunskap för att aktivt hjälpa andra verksamheter i staden
att ställa relevanta krav på cirkularitet, miljö och klimat vid upphandlingar, och att
implementera dessa under avtalstiden. Det gäller till exempel vid ny- och ombyggnationer,
förvaltning av grönområden, upphandling av solenergianläggningar, varor, livsmedel,
kemikalier, städtjänster samt fordon och transporter. Förvaltningen ska även stödja stadens
verksamheter i att göra hållbara val vid beställningar av varor, livsmedel och tjänster.
Aktiviteter:
● Genom förstärkt samordning bidra till att upphandling och inköp i hela staden görs
med större hänsyn tagen till miljö- och klimatpåverkan.
● Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bistå kommunstyrelsen i arbetet med
kompetensutveckling inom stadens inköpsorganisation för att minska miljö- och
klimatpåverkan från inköp.
● Delta med miljö- och klimatexpertis i stadens kategoriarbete, bl.a. inom mark, gata
och parkering, vitvaror och storkök, lokalvård, inredning, el samt måltider och
livsmedel.
● I samverkan med kommunstyrelsen och servicenämnden vidareutveckla och
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 47 (69)69
säkerställa att miljökrav inkluderas i inköpsprocessen för de centrala avtalsområdena
samt stödja nämnder och bolag att göra detsamma i gemensamma och lokala avtal.
● Delta med miljö- och klimatexpertis vid avtalsuppföljningar.
● Utreda att införa ett stopp för inköp av produkter som innehåller PFAS, ftalater och
bisfenoler, samt fasa ut dessa produkter och material som idag finns staden.
Nämndmål: 3.1.3 Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet är innovativ och
använder digitala verktyg
Förväntat resultat
Miljöförvaltningen har en tydlig strategi för digitalisering och datahantering utifrån
förvaltningens utvecklingsplan. Utvecklingsplanen fokuserar på förbättring av informations-
och datadelning, utveckling av e-tjänster och automation, digitalt stöd vid tillsyn och kontroll
samt integration av AI och ny teknik i förvaltningen. Dessa insatser är viktiga för att uppnå
effektiviseringar, för förbättrad service och för att stödja stadens miljö- och klimatarbete.
Beskrivning
Ett viktigt utvecklingsområde framöver utgörs av att stärka förmågan till informations- och
datadelning, både internt och externt. Detta kan t.ex. förbättra insatser inom klimatarbetet och
förebygga välfärdsbrottslighet. Det handlar också om att förenkla för verksamhetsutövare via
de e-tjänster förvaltningar fortsätter utveckla, men även genom befintliga e-tjänster.
Aktiviteter:
● Datahantering. Ökad delning av data internt och externt skapar möjligheter för bättre
stöd i t.ex. tillsyns- och tillståndsprocesser. Fortsatt utveckling av dataanalysförmåga
och visualisering inom flera områden.
● E-Tjänster, automation och AI. Fler e-tjänster som förenklar för företagare,
verksamhetsutövare samt stockholmare. Aktivt utforska AI-stöd för att effektivisera
förvaltningens verksamhet. Aktivt deltagande i utveckling av tillämpningar inom olika
nationella initiativ som t.ex. användning av digital post och säker digital
kommunikation.
● Digitalt stöd vid tillsyn och kontroll. Fortsatt utveckling av interna och externa
tillämpningar som förenklar och effektiviserar tillsynsverksamheten, men också i
större utsträckning skapar förutsättning för datadrivna analyser.
● Extern samverkan. Fortsatt medverkan i samverkansprojekt med olika
tillsynsvägledande myndigheter (t.ex. Naturvårdsverket) avseende utveckling av
digitalt stöd inom tillsynsområdet.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 48 (69)69
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett
eget jobb
Förvaltningen samverkar med arbetsmarknadsförvaltningen för att finna matchningar för
Stockholmsjobb och arbetar med att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda platser för
feriearbeten, examensarbeten och praktikplatser. Arbetet med feriearbeten fortsätter utvecklas
i syfte att utveckla kvaliteten i de jobb som erbjuds och bidra till den framtida
kompetensförsörjningen. Som ett led i kompetensförsörjningen utvecklar förvaltningen
kontinuerligt samverkan med akademin.
Näringslivs- och tillsynsarbete
Stadens näringslivspolicy är vägledande i förvaltningens utvecklingsarbete. En välfungerande
tillsyn och kontroll gynnar stadens näringslivsklimat. Det ska vara enkelt, både som
medborgare och som företag, att komma i kontakt med miljöförvaltningen.
Med utgångspunkt i arbetet med Rätt väg in arbetar förvaltningen kontinuerligt med att
förenkla och effektivisera processer, bl.a. genom digitalisering, i syfte att underlätta för
verksamheterna i kontakterna med nämnden. Rätt väg in har också som målsättning att fler
verksamheter i staden ska använda stadens kontaktcenter som den huvudsakliga vägen in när
företag vänder sig till staden. Här använder förvaltningen redan dessa tjänster i stor
utsträckning inom både tillsynen och kontrollen. Förvaltningen deltar även i stadens
gemensamma arbete med att utveckla en samordnad tillståndsgivning i syfte att förenkla för
företagarna.
Förvaltningen deltar i stadens arbete med samordnad tillsyn och bidrar med inspektörer inom
livsmedelskontrollen respektive miljöbalkstillsynen. För 2026 utökar nämnden omfattningen
av detta arbete. Nämnden arbetar även fortlöpande med kompetenshöjande insatser i syfte att
bibehålla en rättssäker och effektiv kontroll och tillsyn.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Antal tillhandahållna platser 20 st Tas fram av nämnd/styrelse Tertial
för feriejobb
Antal tillhandahållna platser 2 st Tas fram av nämnd/styrelse Tertial
för Stockholmsjobb
Antal tillhandahållna 10 st Tas fram av nämnd Tertial
praktikplatser för
högskolestuderande samt
platser för
verksamhetsförlagd
utbildning
Näringslivets nöjdhet vid 81 74 År
kontakter med staden som
myndighet
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 49 (69)69
Aktivitet Startdatum Slutdatum
Kommunstyrelsen ska i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden, 2026-01-01 2026-12-31
servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden
och Stockholm Business Region AB samordna arbetet med att
vidareutveckla Kontaktcenter Stockholms service som en väg in för företag
Nämndmål: 3.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet är effektiv med hög
professionalitet och god service
Förväntat resultat
Nämndens myndighetsutövning är effektiv, opartisk och rättssäker, och företag och allmänhet
som har kontakt med förvaltningens handläggare får ett gott bemötande och bra service.
Beskrivning
Nämnden prioriterar fortsatt en effektiv och rättssäker myndighetsutövning och god service
till företag och allmänhet. Målen följs framförallt upp genom punktlighetsmålen för
tidsåtgång vid vissa ärenden och genom den årliga NKI-undersökningen (Nöjd Kund Index)
som ger en bild av hur företagen uppfattar tillsyns- och kontrollverksamheten. Allmänheten
har lätt att komma i kontakt med förvaltningen genom särskilda kontaktcenter. Som
komplement finns ett antal e-tjänster som ständigt är tillgängliga.
Aktiviteter:
● Följa och analysera utvecklingen av NKI för miljö- och hälsoskyddsnämndens
verksamhetsområden.
● Utveckla informationen om tillsyn och kontroll i syfte att göra den än mer förutsägbar,
d.v.s. underlätta för företag och förbättra förståelsen för regelverken.
● Delta i den stadsövergripande samverkan ”Samordnad tillsyn”.
● Utveckla nämndens e-tjänster i syfte att förenkla för företag.
● Samverka inom Miljösamverkan Stockholms län (MSL) för ökad samsyn,
effektivisering och likabehandling inom tillsynen/kontrollen.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Behandla anmälningar 90 % Tertial
enligt miljöbalken inom sex
veckor
Företagen uppfattar 81 År
inspektörerna som
professionella
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 50 (69)69
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Handläggning av anmälan 90 % Tertial
om misstänkt matförgiftning
påbörjas senast
arbetsdagen efter
inkommen anmälan
Handläggning av 95 % Tertial
värmepumpansökningar
ska påbörjas senast efter 5
arbetsdagar.
Miljörapporter besvaras 95 % Tertial
senast 30 juni.
Nämndmål: 3.2.2 Miljö- och hälsoskyddsnämndens samverkan med universitet och
högskolor är god
Förväntat resultat
Kompetensutveckling inom spetsområden och ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan
universitet och Stockholms stad bidrar till verksamhetsutveckling och innovation.
Praktikplatser för universitets- och högskolestudenter tillgängliggörs, vilket ger fler studenter
möjlighet att upptäcka miljöförvaltningen som en attraktiv arbetsplats. Anställningar av
studentmedarbetare förväntas bidra till ökat inflöde av kvalificerade ansökningar till framtida
rekryteringar av miljö- och hälsoskyddsinspektörer.
Beskrivning
Miljöförvaltningens samarbete med universitet och högskolor utgör en strategiskt viktig
komponent i arbetet med att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning, både på kort och
lång sikt. Ett gott samarbete möjliggör också tillgängliggörandet av relevanta
forskningsresultat.
Efterfrågan på kompetens inom miljö- klimat- och hälsoskyddsområdet ökar samtidigt som
antalet studenter som söker sig till dessa utbildningar minskar vilket är en utmaning för
förvaltningens arbete med att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt. Samverkan med
relevanta utbildningsinstitutioner är därför central, liksom att utveckla arbetssätt och arbeta
vidare med strategier för att öka attraktiviteten till yrkesområdet. Förvaltningen har
intensifierat samarbetet med Stockholms universitet genom en arbetsintegrerad utbildning för
miljö- och hälsoskyddsinspektörer som startade hösten 2025. Syftet är att stärka övergången
från studier till arbete, ge ökad arbetslivsanknytning samt att verka för framtida rekrytering av
inspektörer och motivera fler att satsa på en karriär inom kommunal verksamhet. Samarbetet
med utbildningen för miljö- och hälsoskyddsinspektörer på Stockholms universitet kommer
att fortskrida och vidareutvecklas.
Samarbete med universitet och högskolor sker också inom bland annat vattenförvaltning,
kemikaliearbete, biologisk mångfald och luftföroreningar. Vidare erbjuder förvaltningen varje
år ett antal platser för examensarbeten och högskolepraktik. Förvaltningen anordnar även
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 51 (69)69
studiebesök, deltar i enkät- och intervjustudier samt föreläser för studenter.
Aktiviteter:
● Medverka på relevanta arbetsmarknadsdagar som organiseras av universitet och
högskolor.
● Medverka i kompetenscentrum för dagvatten (Drizzle) som leds av Luleå Tekniska
universitet.
● Fortsätta upprätthålla kontakt med ledande forskare i ett vetenskapligt råd för
kemikaliearbetet.
● I samarbete med forskare utveckla och genomföra övervakning av människors
exponering för farliga ämnen.
● I samarbete med andra tillsynsmyndigheter inom Stockholms län fortsätta det
strategiska partnerskapet med Stockholms universitets mastersprogram i miljö- och
hälsoskydd, för att öka intresset för yrkesområdet samt stärka förmågan att attrahera
kvalificerad arbetskraft.
● Samverka som partner med lärosäten och branschforskningsinstitut i nationella och
internationella projekt vilket är en viktig del för att uppnå målen i miljöprogrammet
för 2030 och tillhörande handlingsplaner.
● Fortsätta utveckla kunskapsdelning och samarbeten i Stockholms stads och KTH:s
vetenskapliga råd för klimatomställning.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra
boende som de har råd med
Tillsyn av fastighetsägares egenkontroll, riktad bostadstillsyn samt handläggning av klagomål
på störningar i bostäder leder till att inomhusmiljön för boende i staden kontinuerligt
förbättras. Miljöförvaltningen involveras också i ett tidigt skede i stadens planprocesser, för
att miljö- och klimatkrav ska kunna tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt.
Nämndmål: 3.3.1 Bostäder och andra vistelsemiljöer ska inte medföra risk för
människors hälsa
Förväntat resultat
Stadens verksamheter och fastighetsägare har en god egenkontroll vilket leder till sunda
bostäder och vistelsemiljöer samt minskad risk för smitta. Nämndens riktade tillsyn av
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 52 (69)69
flerbostadsfastigheter i socioekonomiskt svagare områden, däribland stadens fokusområden,
och handläggning av klagomålsärenden leder till att konstaterade brister i inomhusmiljön
åtgärdas.
Beskrivning
Nämndens tillsyn med avseende på hälsoskydd omfattar en rad områden, däribland skolor och
förskolor, flerbostadshus, vård- och omsorgsboenden, bassängbad och plaskdammar samt
strandbad. Tillsynen rörande inomhusmiljöer syftar till att förebygga risker för människors
hälsa såsom skadliga bullernivåer, bristande ventilation, fukt- och mögel, för låga eller för
höga inomhustemperaturer och luktstörningar. Hälsoskyddstillsynen omfattar även
smittspårning, förebyggande av smittspridning mellan kunder som nyttjar
hygienverksamheter, såsom tatuerare, fotvård, piercing m.m. Nämnden kontrollerar även
badvattenkvaliteten på stadens officiella strandbad, bassängbad och plaskdammar. Nämnden
kontrollerar även att radon mäts i skolor och förskolor samt flerbostadshus.
Aktiviteter:
● Tillsyn över att radon mäts i flerbostadsfastigheter.
● Mätning av bakgrundsstrålning var sjunde månad i fyra referenspunkter.
● Bedriva tillsyn över både anmälningspliktiga hygienverksamheter och ej
anmälningspliktiga verksamheter med risk för blodsmitta eller annan smitta. I tillsynen
kommer Socialstyrelsens nya allmänna råd och tillsynsvägledning att tillämpas.
● Uppsökande tillsyn för att upptäcka yrkesmässiga hygienverksamheter som bedrivs
utan att vara anmälda.
● Utveckla tillsynen av solarier genom att tillämpa de nya solarieföreskrifterna som
presenterades hösten 2025.
● Genomföra riktad bostadstillsyn i hyreshus i socioekonomiskt svagare områden.
● Genomföra tillsyn enligt plan på tillfälliga boenden i socioekonomiska svagare
områden.
● Handlägga klagomål på störningar i bostäder.
● Genomföra tillsyn på tillfälliga boenden.
● Genomföra tillsyn på LSS-boenden och särskilda gruppboenden för barn.
● Genomföra kommunikationsinsatser riktade till invånare inom stadens fokusområden,
med syfte att öka kunskapen om rättigheter kopplat till inomhusmiljö.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 53 (69)69
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Andel flerbostadsfastigheter 86 % År
i de kommunala
bostadsbolagen som har
kontrollerats avseende
radon och har radonvärden
under referensvärdet 200
Bq/m3 luft.
Kommentar
De kommunala bostadsbolagen har börjat mäta om i sina fastigheter. Vid ommätning så har vissa fastigheter, som tidigare haft
radonvärden under referensnivån nu radonvärden över referensnivån. Därför läggs årsmålssiffran lägre än för
flerbostadsfastigheter totalt i staden, där huvuddelen av de ingående fastigheterna bara är mätta och i förekommande fall
åtgärdade för första gången
Andel flerbostadsfastigheter 96 % År
i staden (totalt) som är
kontrollerade avseende
radon och har radonvärden
under referensvärdet 200
Bq/m3 luft i %.
Respons på klagomål 95 % Tertial
lämnas och kontakt med
utpekad störningskälla tas
inom två veckor.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda
förutsättningar att göra ett bra jobb
Miljöförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare med trygga anställningar, goda
anställningsvillkor och stora möjligheter att utvecklas i yrket. Genom närvarande ledarskap
baserat på tillit ökar medarbetarnas delaktighet, engagemang och trivsel i arbetet vilket bidrar
till en arbetsmiljö som uppmuntrar till lärande, samverkan och prestation.
Miljöförvaltningen genomförde 2024 en kartläggning och verksamhetsanalys av
förvaltningens chefsstruktur, utifrån stadens anvisningar om organisering för ett hållbart
arbetsliv. Verksamhetsanalysen visade att förvaltningens chefer har goda förutsättningar för
ett långsiktigt hållbart arbetsliv, med tydligt mandat och ansvarsfördelning i linje med stadens
rekommendationer. Förvaltningens chefer har definierade och välavgränsade chefsuppdrag
med ansvar för personal, budget och verksamhet. Sjukfrånvaron samt personalomsättningen
ligger på rimliga nivåer och det finns tillgång till välanpassade styrnings- och stödfunktioner.
Samtliga chefer ingår i minst en ledningsgrupp och det finns forum för dialog mellan olika
nivåer och funktioner inom organisationen.
Utifrån genomförd kartläggning och analys genomfördes inte någon justering av
chefsstrukturen. Förvaltningen bedömer att cheferna har goda organisatoriska förutsättningar
även framåt. Förvaltningen kommer att löpande utvärdera att chefsstrukturen även
fortsättningsvis är ändamålsenlig. När en chef slutar genomförs också alltid en
kompetensinventering samt en genomlysning av organisationen för att säkerställa att
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 54 (69)69
organisationen är väl anpassad utifrån uppdraget.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Aktivt 84 82 År
Medskapandeindex
Sjukfrånvaro 3,5 % Tas fram av nämnd Tertial
Sjukfrånvaro dag 1-14 1,5 % Tas fram av nämnd Tertial
Nämndmål: 3.4.1 Miljöförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare med en hälsosam
arbetsmiljö och gott ledarskap
Förväntat resultat
Miljöförvaltningen fortsätter vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade
medarbetare som känner sig motiverade och tillfreds i sin arbetsmiljö. Organisationens kultur
och arbetssätt kännetecknas av förtroendebaserat ledarskap och tillit till medarbetarnas
kompetens. Medarbetare och chefer har en bra arbetssituation och arbetsmiljön kännetecknas
av öppenhet, lärande, samarbete och handlingsutrymme. Organisationen och
organisationskulturen skapar goda förutsättningar för medarbetare och chefer att tillsammans
prova nya idéer och utveckla arbetssätt för att nå verksamhetens mål.
Beskrivning
Miljöförvaltningen fortsätter att utveckla och arbeta med kompetensförsörjningen i enlighet
med förvaltningens kompetensförsörjningsplan för 2025-2027. Genom att stärka
arbetsgivarvarumärket, utveckla nya arbetsmetoder och utforska nya sätt att attrahera
potentiella medarbetare, arbetar förvaltningen för att långsiktigt säkerställa sitt
kompetensbehov. Förvaltningen kommer fortsätta med insatser kopplat till digitalisering,
automatisering och AI, enligt förvaltningens utvecklingsplan för digitalisering, där digitala
former för lärande utvecklas och förstärks. Förvaltningen tillhandahåller attraktiva förmåner
och goda arbetsvillkor, inklusive flexibla arbetstider och moderna arbetsformer, vilket är
avgörande för att upprätthålla starkt engagemang och behålla kompetenta medarbetare.
Genom att arbeta aktivt med friskfaktorer och fortsatta satsningar på hälsa och friskvård blir
förvaltningen en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Förvaltningen fortsätter arbeta
för att behålla gott ledarskap och aktivt medarbetarskap genom utbildning inom relevanta
områden samt ledarutveckling i enlighet med stadens chefsprofil.
Aktiviteter:
● Fortsätta stärka lärandet mellan kollegor och samverkanspartners i organisationen,
exempelvis genom forum för erfarenhetsutbyte mellan inspektörer och
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 55 (69)69
sakområdesspecialister.
● Erbjuda utbildningar inom bland annat juridik och ärendehantering för förvaltningens
medarbetare och chefer.
● Erbjuda utbildningar för förvaltningens chefer inom ledarskap, lönebildning,
arbetsmiljö, arbetsrätt och kompetensbaserad rekrytering.
● Tillsammans med övriga tekniska nämnder erbjuda medarbetare möjlighet att delta i
utvecklingsprogrammet TN-akademin.
● Översyn och vidareutveckling av den förvaltningsövergripande introduktionen för nya
medarbetare.
● Säkerställa en god introduktion för nya chefer genom implementering av
utbildningspaket för nya chefer.
● Vidareutveckla rutiner för arbetsmiljöarbetet på avdelnings- och enhetsnivå med ökat
fokus på löpande riskbedömningar.
● Genomföra friskvårdssatsningar som att erbjuda gruppträning för medarbetare i
Tekniska nämndhuset, sponsrade löplopp och stegtävlingar, erbjuda friskvårdstimme
och friskvårdsbidrag.
● Arbeta för att säkerställa kontinuitet i kritiska kompetenser och minimera risken för
kompetensbortfall vid personalomsättning som pensionsavgångar och avslut.
● Kompetensutveckling för medarbetare i syfte att än bättre hantera försök till otillåten
påverkan.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska
råda i alla verksamhetsområden
Miljö- och hälsoskyddsnämndens samhällsviktiga verksamhet ska kunna bedrivas även om en
extraordinär händelse skulle inträffa. Detta förutsätter en god beredskapsplanering med bland
annat kontinuitetsplaner och åtgärder för att minimera risker som identifieras i förvaltningens
risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Arbetet med riskhanteringsåtgärder fortsätter under 2026
utifrån tidigare genomförda analyser.
Förvaltningen deltar i stadens övergripande beredskapsarbete genom sektorsorganisation för
civil beredskap, med representanter inom sektorerna Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
respektive Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.
Vid upphandling genomförs relevanta kontroller för att tillse att leverantörer lever upp till
gällande lagar och regler. Förvaltningen har ingen verksamhet i privat regi, och den
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 56 (69)69
samhällsviktiga verksamheten har idag endast ett mindre beroende av externa leverantörer.
Indikator Årsmål KF:s årsmål år 2026 Periodicitet
Andel elektroniska inköp 85 % 75 % År
Andel prioriterade avtal där 100 % 95 % År
uppföljning genomförts
Andel upphandlingar som 100 % Tas fram av nämnd/ År
innehåller krav på styrelse
arbetsrättsliga villkor
Nämndmål: 3.5.1 Miljö- och hälsoskyddsnämndens beredskapsplanering är god
Förväntat resultat
Förvaltningen ska ha en god beredskapsplanering med syfte att säkerställa att samhällsviktig
verksamhet kan bedrivas även om en extraordinär händelse skulle inträffa. Förvaltningen ska
delta i sektorsorganisation för civil beredskap för att bidra till att öka stadens förmåga inom
civil beredskap.
Beskrivning
Inom ramen för stadens process med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) kommer
förvaltningen att planera för och genomföra åtgärder i enlighet med steg 1–4. Risk- och
sårbarhetsanalyserna ligger till grund för förvaltningens fortsatta arbete med
kontinuitetsplanering.
Förvaltningen fortsätter öva sin krisorganisation, utifrån olika tänkbara scenarion, för att öka
krislednings- och krishanteringsförmågan.
Aktiviteter:
● Genomförande av RSA steg 1-4.
● Fortsatt arbete med kontinuitetshöjande åtgärder för samhällsviktig verksamhet.
● Deltagande i stadens sektorsorganisation för civil beredskap.
● Övning av förvaltningens krisledningsorganisation.
● Genomföra beredskapsövning i enlighet med livsmedelskontrollens beredskapsplan.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 57 (69)69
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom
förebyggande insatser
Nämnden bidrar i hög grad till tryggheten i staden eftersom stora delar av arbetet mer eller
mindre direkt bidrar till att förebygga och avhjälpa problem som kan påverka invånarnas
miljö och hälsa. Detta sker bl.a. genom den ordinarie tillsynen av exempelvis miljöfarliga
verksamheter, hygienverksamheter och kontroll av livsmedelsanläggningar, men även i
samarbete med andra myndigheter så som socialnämndens tillståndsenhet och polisen.
Välfärdsbrott
Under året kommer förvaltningen börja tillämpa den metod för att upptäcka signaler om
illegal verksamhet som tagits fram under 2025. Metoden ska tillämpas av alla medarbetare
som är ute och besöker olika typer av verksamheter, varför ytterligare kompetenshöjande
insatser måste genomföras. Syftet är att förvaltningen ska kunna bidra med relevant
information som kan ligga till grund för urval av tillsynsobjekt för samordnade tillsynsinsatser
tillsammans med andra myndigheter. När fler potentiella objekt för samordnad tillsyn
identifieras kan omfattningen av den samordnade tillsynen utökas.
Under 2025 har förvaltningen också genomfört ett arbete med att ytterligare utveckla
förvaltningens internkontroll, med syfte att bättre förebygga eller upptäcka oegentligheter.
Vid upphandlingar genomförs relevanta kontroller för att tillse att leverantörer lever upp till
gällande lagar och regler. Miljöförvaltningen gör dock få egna upphandlingar utan använder
huvudsakligen stadens centrala ramavtal.
Nämndmål: 3.6.1 Konsumenterna i Stockholm har säkra livsmedel och blir inte
vilseledda av felaktig märkning
Förväntat resultat
Miljöförvaltningen arbetar för att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda.
Detta sker genom att kontrollera att livsmedelsföretagare efterlever lagstiftningen och att
brister blir åtgärdade. Förvaltningen är rådgivande gentemot verksamhetsutövare och
allmänhet.
Beskrivning
Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför de planerade kontrollerna enligt kontrollplanen (bilaga
3) samt de händelsestyrda och de uppföljande kontroller som bedöms som nödvändiga. En
beredskapsplan för att bibehålla livsmedelssäkerheten finns upprättad och är tillämpbar vid
händelse av kris eller annan samhällsstörning.
Förvaltningen bevakar även det fortsatta arbetet med den utredning som föreslår ett
förstatligande av livsmedelskontrollen. En eventuell proposition väntas presenteras våren
2026. Om förslaget i utredningen realiseras skulle det innebära stora konsekvenser för
nämnden, och betyda att den kommunala livsmedelskontrollen helt försvinner den 1 januari
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 58 (69)69
2028 för att övergå i statlig regi. Stockholms stad har i sitt remissvar på utredningen lyft de
problem som förslaget innebär; framför allt att frågan är dåligt utredd och att alternativa
reformer inte övervägts, att förslaget innebär stora kostnadsökningar för både företag och
staten samt att det finns en övertro till nyttan med ett förstatligande. Den föreslagna tidsplanen
är även helt orimlig med den stora förändring som föreslås. Vidare skulle viktiga synergier
med annan kommunal tillsyn försvinna, inte minst avseende arbete mot välfärdsbrottslighet
och annan organiserad brottslighet.
Aktiviteter:
● Utföra cirka 7000 kontroller, inklusive planerade kontroller, första årliga kontroller
samt uppföljande extra offentliga kontroller vid konstaterade allvarliga avvikelser.
● Handlägga klagomål och anmälan om misstänkt matförgiftning.
● Utföra kontroll enligt kontrollplanen med angivna fokusområden.
● Utifrån fokusområdet Märkning och allergikost, som fastighetsnämndens och miljö-
och hälsoskyddsnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor har fastställt
tillsammans med miljöförvaltningen, kommer förvaltningen fokusera särskilt på
allergiinformation på restauranger.
Nämndmål: 3.6.2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbetar brottsförebyggande genom
att upptäcka och motverka livsmedelsbedrägerier och fusk
Förväntat resultat
Konsumenterna har säkra livsmedel och blir inte vilseledda, och företag kan konkurrera på
lika villkor.
Beskrivning
Livsmedelsbedrägerier eller fusk med livsmedel är avsiktliga överträdelser av
livsmedelslagstiftningen, som vilseleder konsumenterna, och som görs för ekonomisk
vinning. Nämndens uppgift är att upptäcka, motverka och förebygga livsmedelsfusk, vilket
bl.a. sker genom planerad och händelsestyrd kontroll, provtagningsprojekt och samverkan
med andra myndigheter.
Aktiviteter:
● Utöka arbetet i den särskilda utredningsgruppen för livsmedelsfusk. Gruppen
fokuserar på att upptäcka relevanta fall, utveckla riskmodellen och metodiken,
samverka med andra myndigheter och arbeta brottsförebyggande i fält.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 59 (69)69
● Kommunikationsinsatser ska genomföras för att nå verksamheter som inte registrerat
sig, men som är skyldiga att göra det.
KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd
och demokratisk stad som samarbetar internationellt
Alla kommunala verksamheter har en viktig uppgift i att säkerställa likabehandling och
tillgänglighet för kommunens invånare. Stockholms stads program för de mänskliga
rättigheterna (MR-programmet), med tillhörande handlingsplaner, utgör en viktig
utgångspunkt för förvaltningens arbete. I linje med MR-programmets fokusområde kunskap
och information arbetar miljöförvaltningen kontinuerligt med kompetensutvecklingsinsatser
för att främja ett gott bemötande både internt och externt, samt för att förebygga och förhindra
diskriminering och kränkande särbehandling. Klarspråk är en viktig del i förvaltningens
verksamhet - för att underlätta för alla, oavsett bakgrund, att på ett enkelt sätt ta del av
nämndens beslut och information. Utbildningar i klarspråk erbjuds regelbundet för
förvaltningens anställda. Miljöförvaltningen tillhandahåller även översättning av information
till de nationella minoritetsspråken när så efterfrågas.
I förvaltningens arbete med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering återfinns bland
annat kompetenshöjande insatser inom likabehandling, jämställdhet, mångfald och
inkludering, rasism och HBTQI-frågor. Det görs även en analys av svar från medarbetarenkät
och nyckeltal kopplat till lika rättigheter och möjligheter. För att säkerställa att
rekryteringsprocesser är fria från diskriminering erbjuds chefer utbildning i kompetensbaserad
rekrytering.
Jämställdhetsperspektivet tas i beaktande inom nämndens samtliga verksamhetsområden, och
eventuella skillnader mellan könen avseende insatsers utfall analyseras där det är relevant.
Likaså ska ingen lämnas utanför; principen om ickediskriminering och vikten av att ha ett
funktionshinderperspektiv ska belysas för att förverkliga målen i Agenda 2030.
Miljöförvaltningen har sedan länge arbetat med olika insatser inom jämställdhet- och
diskrimineringsområdet; exempelvis genomförs årligen en omfattande lönekartläggning för
att säkerställa att osakliga löneskillnader mellan könen inte förekommer och förvaltningen
bedriver ett omfattande likabehandlingsarbete utifrån diskrimineringslagstiftningen för att
främja lika rättigheter och möjligheter.
I linje med MR-programmets fokusområde välfärd och service ska förvaltningens service vara
god och likvärdig för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder. Inom tillsynen tillämpas ett humanperspektiv där åtskillnad inte görs mellan könen utan
lagstiftningen betonar likabehandling. Förvaltningens arbete kan således bidra till jämställd
och jämlik hälsa, där alla stadens medborgare ska ha lika möjligheter till exempelvis en god
boendemiljö. Därutöver kan riktad tillsyn bidra till att ytterligare stärka jämställdhet och
jämlikhet. Miljöförvaltningens strategiska arbete för ökad jämställdhet och lika rättigheter och
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 60 (69)69
möjligheter fokuserar på att det ska finnas ett jämställdhets- och ett inkluderande perspektiv i
det dagliga arbetet, i alla delar av organisationen.
Miljöförvaltningen bedriver också, i enlighet med stadens internationella strategi och miljö-
och hälsoskyddsnämndens riktlinjer för EU-policyarbete, ett aktivt påverkansarbete genom ett
antal europeiska nätverk för att driva stadens och nämndens intressen.
Nämndmål: 3.7.1 Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet bedrivs så att
mänskliga rättigheter respekteras och att ingen utsätts för diskriminering
Förväntat resultat
Ingen ska uppleva sig diskriminerad i kontakterna med miljöförvaltningen. Servicen ska vara
god och likvärdig för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder. Nolltolerans för diskriminering och trakasserier råder på förvaltningen. Förvaltningen
har ett gott samarbete med fastighetsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens
gemensamma råd för funktionshinderfrågor.
Beskrivning
Miljöförvaltningen fortsätter med kompetensutvecklingsinsatser kring diskriminering,
mångfald och likabehandling för såväl chefer som medarbetare. Målet är att säkerställa ett
respektfullt bemötande fritt från diskriminering för alla som arbetar inom eller kommer i
kontakt med förvaltningen. Anställda ska ha den kunskap och kompetens som krävs för att
motverka diskriminering. Förvaltningen arbetar med kompetensbaserad rekrytering som syftar
till att se till varje persons kompetens och därmed motverka diskriminering. Förvaltningen
arbetar systematiskt med aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla
anställda och motverka diskriminering i alla dess former. Stadens program för de mänskliga
rättigheterna (MR-programmet), med tillhörande handlingsplaner, är en utgångspunkt för
förvaltningens arbete med dessa frågor.
Aktiviteter:
● Kompetensutveckling med fokus på diskriminering, rasism, jämställdhet, normkritik
och HBTQI-frågor, inklusive stadens diplomeringsutbildningar inom HBTQI och
rasism, utifrån stadens program för de mänskliga rättigheterna med tillhörande
handlingsplaner.
● Stadens utbildning i kompetensbaserad rekrytering införs i introduktionsprogram för
nya chefer.
● Inkluderande kommunikation genom bl.a. utbildning i klarspråk.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 61 (69)69
● Analys av svar från medarbetarenkät och nyckeltal kopplat till lika rättigheter och
möjligheter.
● Tillsammans med fastighetsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens
gemensamma råd för funktionshinderfrågor (rådet) fortsätta arbetet inom rådets valda
fokusområden; Märkning och allergikost samt Kemikalier kopplat till miljö och hälsa.
● Utifrån av rådet valda fokusområden fokusera särskilt på följande aktiviteter;
allergiinformation på restauranger samt kontroller av barnskyddande förslutning.
● Involvera rådet i relevanta ärenden, i tidigt skede där så är möjligt.
Nämndmål: 3.7.2 Miljö- och hälsoskyddsnämndens kommunikation ska underlätta för
stadens verksamheter, näringsliv och invånare att agera i linje med gällande
regelverk och agera för att uppnå stadens miljömål
Förväntat resultat
Miljö- och hälsoskyddsnämndens kommunikation underlättar för målgrupperna och bidrar till
att öka kunskapen om vilka egna insatser som är möjliga att göra, öka förståelsen för
innebörden av regelverk och styrande dokument samt öka engagemang och
beteendeförändringar, och därmed påskynda takten i genomförandet av miljö- och
klimatarbetet.
Beskrivning
Kommunikationen stöttar kärnverksamhet som tillsyn, expertstöd och programarbete.
Förvaltningen kommunicerar med olika metoder och i olika kanaler. Målgrupperna finns både
inom stadens verksamheter, som andra nämnder och bolagsstyrelser, och utanför, som
civilsamhälle, näringsliv och invånare. Kommunikationen sker ofta i form av planerade
insatser, bland annat genom spridning av exempel som speglar målgruppernas vardag och
verklighet. Kommunikationen sker även när tillfällen ges, på andras initiativ, som exempelvis
genom förfrågningar från media. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och
Stockholm Vatten och Avfall AB har tillsammans med kommunstyrelsen ansvaret att leda
samordningen av stadens kommunikation inom miljö och klimat. Inriktningen under 2026 är
att genom kommunikation stödja implementeringen av miljöprogrammet och därmed arbetet
för ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 (där stadens egen
organisation är fossilbränslefri senast 2030). Information till verksamheter som får tillsyn ska
utvecklas liksom delaktigheten hos invånare i omställningen för hållbar konsumtion och
effektiv resursanvändning. Förvaltningen ska fortsätta stödja övriga staden avseende
involvering av föreningsliv. Dialogen med näringslivet ska utvecklas.
Aktiviteter:
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 62 (69)69
● Ytterligare utveckla ”mötesplats miljö- och klimat” för lärande inom staden.
Genomförande av aktiviteter sker under ledning av stadsledningskontoret och
tillsammans med övriga delar av staden som har funktioner för stöd. Ett antal e-
utbildningar och stödmaterial ska innehållsmässigt breddas så att mottagande
genomförandeorganisationer får mer samlad kunskap oberoende av område inom
miljö- och klimatarbete.
● Utveckla information så att respektive verksamhet som får tillsyn uppmärksammas på
möjligheten att ta del även av annan kunskap, än den som förmedlas via aktuell
inspektion/kontroll. Den kompletterande kunskapen ger förutsättningar för, hos
verksamheterna, ökat hållbarhetsarbete. En speciell insats ska genomföras för att
uppmana verksamheter inom livsmedelshantering att registrera sig.
● Fortsätta utveckla metoder för stadsdelar och andra fackförvaltningar att
medvetandegöra invånare på kopplingen mellan konsumtionsmönster och
klimatavtryck. Metoderna ska även inbegripa att medvetandegöra invånarna om
stadens arbete i samband med synliga förändringar i närmiljön.
● Evenemang om biologisk mångfald ska genomföras i Järva och insatser för att öka
kunskapen om rättigheter kopplat till inomhusmiljö kommer att ske inom stadens
fokusområden. Energispartips ska fortsatt aktivt spridas till bostadsrättsföreningar.
Även insatsen ”Kemismart” ska fortsätta för att upplysa ungdomar om koppling
mellan konsumtion och kemikalier. Spridningen av förvaltningens applikation
”Livsmedelskollen” ska öka.
● Tillsammans med aktuella förvaltningar fortsätta att stödja de föreningar som påbörjat
arbete inom projektet Scale Stockholm (som avslutas i april) samt utreda
förutsättningar för att fler förvaltningar aktivt kan söka ökad involvering av/samarbete
med föreningar. Utredningen kommer att ta i beaktande satsningen på ökat
föreningsbidrag och vilka konsekvenser det kan medföra för miljöförvaltningen och
andra berörda förvaltningar.
● Arrangera två dialogevents med företag inom Miljö- och klimatpakten och bistå
stadsledningskontoret i arbetet med att utveckla stadens samtliga pakter. Förvaltningen
ska även medverka i externa evenemang som arrangeras av andra delar av staden.
● Lansera en ny webblösning som visar data från miljöförvaltningens geodataplattform.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 63 (69)69
Nämndmål: 3.7.3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska på internationell nivå verka för
ett proaktivt miljöarbete som driver åtgärds- och utvecklingsarbete framåt
Förväntat resultat
Genom att delta i olika nätverk bevakar förvaltningen utvecklingen inom olika miljö- och
klimatfrågor på EU-nivå. Genom demonstrationsprojekt testas innovativa
hållbarhetslösningar, och med hjälp av erfarenheter från dessa projekt föreslås regel-
förändringar så att staden kan driva ett proaktivt miljö- och klimatarbete.
Beskrivning
Förvaltningen deltar bl.a. i Eurocities miljöforum (och därtill underliggande arbetsgrupper), i
transport- och mobilitetsnätverket POLIS, i arbetsgrupper inom C40 och europeiska
klimatkontraktets nätverk Net Zero Cities samt i Climate Neurtral City Aliance (CNCA).
Förvaltningen deltar även i Smart Cities and Communities, ett nätverk för städer som bedrivit
större EU-projekt. Förvaltningen har även en representant i EU-kommissionens ”Expert
Group on Urban Mobility”. Inom ovanstående lyfter förvaltningen frågor kopplade till
omställningen av transportsektorn, elektrifiering, energi- och materialhushållning, klimat,
biologisk mångfald samt utmaningarna i att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Genom att
medverka i olika samarbeten och på internationella konferenser lyfter förvaltningen även
kommuners möjligheter att arbeta strategiskt med kemikaliefrågan, vilket också ger ett viktigt
bidrag till EU:s kemikaliestrategi för en giftfri miljö. Förvaltningen bidrar också med
underlag till stadens svar på olika samråd som EU-kommissionen genomför.
Aktiviteter:
● Delta i stadens internationella samverkansytor samt samverka med kommuner, region,
näringsliv, akademi och andra relevanta aktörer för att bidra till att nå stadens miljö-
och klimatmål.
● Aktivt söka relevanta internationella sammanhang och samverkansytor för ökad
verksamhetsutveckling samt för att omvärldsbevaka och samordna synpunkter på
strategier och EU-lagstiftning.
● Aktivt söka extern finansiering för att möjliggöra ytterligare insatser i syfte att nå
stadens miljö- och klimatmål. Förvaltningen arbetar aktivt med idégenerering så att
projektförslag enklare och effektivare kan tas fram inför olika utlysningar.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 64 (69)69
Redovisning av ekonomi
Nämndens ekonomiska förutsättningar
Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram för miljö- och hälsoskyddsnämnden
för 2026 som efter begärda omslutningsförändringar uppgår till 322 mnkr i kostnader och
143,2 mnkr i intäkter. Därmed uppgår nettobudgeten till 178,8 mnkr. Jämfört med
kommunfullmäktiges budget för 2025 ökar nettobudgeten med 6,5 mnkr.
Bifalles nämndens begäran om budgetjusteringar om 2,2 mnkr avseende lokala
åtgärdsprogram för vatten kommer kostnadsbudgeten att uppgå till 324,2 mnkr, avskrivningar
inkluderat, och ge en nettobudget om 181 mnkr.
Mnkr Kostnader Intäkter Netto
KF budget 2026 280,9 -102,1 172,3
Sökt budgetjustering för lokala åtgärdsprogram 2,2 2,2
Sökt omslutningsförändring 41,1 -41,1 0
Sökt budget VP 324,2 -143,2 181,0
Nämndens resurser måste disponeras på effektivast möjliga sätt, vilket medför behov av
ständiga anpassningar och denna utveckling drivs på av den generella kostnadsutvecklingen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska 2026 fortsätta fokusera på kärnverksamheten, det vill
säga tillsynen och kontrollen, med en fortsatt hög självfinansieringsgrad.
Miljöförvaltningens intäkter och kostnader år 2026
Jämfört med föregående år ökar förvaltningens intäkter och det är framförallt hänförligt till
miljöbalkstillsynen. Förvaltningens tillsyntaxa för miljöbalken är oförändrad från 2025 till
2026 men tillsynsvolymerna ökar. Antalet planerade timmar ökar med cirka 6 procent från
106 285 timmar till 112 770 timmar.
För livsmedelskontrollen minskar tillsynsintäkterna marginellt på grund av något färre
årsarbetskrafter och förstärkt arbete med kontroll som inte genererar intäkter; exempelvis
arbete för att motverka välfärdsbrottslighet och livsmedelsfusk.
Det andra området där intäkterna bedöms bli något lägre är externfinansierade projekt, som
minskar till följd av att flera större projekt avslutades under 2025 och nya projektansökningar
inte har beviljats i motsvarande takt. Det är dock normalt att projektintäkterna varierar mellan
åren beroende på antal pågående projekt.
På kostnadssidan utgör personalkostnader förvaltningens i särklass största kostnadspost, på
drygt 77 procent av de totala kostnaderna. Personalkostnaderna för 2026 ökar framförallt till
följd av lönehöjningar enligt lönerörelse men även p.g.a. att antalet anställda ökar i takt med
att verksamheten växer. Personalkostnaderna ökar trots en marginell sänkningen av
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 65 (69)69
personalkostnadspålägget under 2026. Ökade kostnader ses också avseende förstärkningar
som är kopplade till budgetuppdragen inom bl.a. miljöövervakning och tillsyn inom områden
med låg kostnadstäckning som samtidigt har stor miljö-, hälso- och samhällsnytta. Övriga
personalkostnader avser bland annat friskvård, utbildning och konferenser för medarbetare,
som även det ökar med fler medarbetare.
Bland resterande kostnader minskar kostnader för konsulter från 2025 till 2026. En del
tidigare konsultuppdrag har omvandlats till tjänster, vars kostnader därmed återfinns under
personalkostnader istället. För IT- och telefonikostnader ökar däremot budgeten under 2026 i
förhållande till 2025 till följd av ökade kostnader för licenser och förändringar i stadens IT-
prislista. Lokalkostnaderna har i förhållande till 2025 ökat något med anledning av den årliga
hyresuppräkningen.
Uppdelning per verksamhetsområde för budget 2026 redovisas i bilaga 1.
Tabellen nedan visar förvaltningens fördelning av kostnader från 2024 till 2026.
Budgetjusteringar är exkluderade från budget 2025 och 2026.
Konto Utfall 2024 Budget 2025 T2 2025 Budget 2026
Tillsyns- och kontrollintäkter -108 180 -112 492 -113 587 -114 462
Intäkter projekt & bidrag -17 520 -16 499 -14 600 -13 548
Uppdragsintäkter -12 514 -14 408 -14 613 -14 199
Övriga intäkter -2 922 -403 -1 000 -990
Finansiella intäkter -3 -3 -2 -3
Intäkter -141 140 -143 805 -143 802 -143 202
Personalkostnader 220 948 241 056 238 086 247 519
Köp av verksamhet 200 160 151 150
Lokalkostnader inkl hyror 18 926 16 333 19 405 18 148
Bidrag 143 25 12 12
Övriga kostnader 56 649 57 341 57 146 54 972
Kapitalkostnader 1 134 1 190 1 297 1 200
Finansiella kostnader 1 5 1
Kostnader 298 001 316 105 316 102 322 002
Totalt 156 861 172 300 172 300 178 800
Investeringar
För år 2026 uppgår nämndens investeringsbudget till 1,3 mnkr. De planerade investeringarna
avser främst luftmätningsutrustning till SLB-analys (Stockholms Luft- och Bulleranalys).
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 66 (69)69
Verksamhetsprojekt (driftprojekt)
Nämnden har inga verksamhetsprojekt där kostnaderna bedöms överstiga 50 mnkr och som
har betydande påverkan på stadens ekonomi eller berör frågor som är av strategisk vikt.
Budgetjusteringar
Sammantaget ansöker miljöförvaltningen budgetjustering om kostnadsökning på 2,2 mnkr.
Ansökan om budgetjustering avseende God vattenstatus
Miljöförvaltningen ansöker inom ramen för VP 2026 om tilldelning av 2,2 mkr för 2026 ur
central medelsreserv 2 för driftåtgärder för det fortsatta arbetet med lokala åtgärdsprogram för
vatten. De extra resurserna ska användas till att utreda förslag till åtgärder samt uppföljning av
åtgärder.
Bifalles nämndens begäran om budgetjusteringar kommer kostnadsbudgeten att uppgå till
324,2 mnkr, vilket ger en nettobudget om 181 mnkr.
För mer detaljerad redovisning av ansökan om budgetjusteringen se bilaga 5.
Omslutningsförändringar
Totalt begärs 41,1 mnkr i omslutningsförändringar enligt nedan:
● Tillsyn/myndighetsutövning 12 mnkr; för ökade intäkter och kostnader inom tillsyn
och kontroll.
● Miljöövervakning 15,9 mnkr; för ökade intäkter och kostnader framförallt hänförligt
till nya uppdrag inom luftövervakning.
● Energi och klimat 0,6 mnkr; för ökade intäkter och kostnader framförallt hänförligt
till Fleet management.
● Gemensamma kostnader 0,2 mnkr; för ökade intäkter och kostnader kopplat till
vidarefakturering av mindre insatser.
● Externfinansierade projekt 12,4 mnkr; extern finansiering för miljöförvaltningens
kostnader för att medverka i externa projekt såsom EMDS, Persikan, EU-Fossilfritt del
2, Chemclimcircle 2, Taas, Refocus, GH2M, Energirådgivning, Scale, EU-Ascend,
Elvis och Eureka.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 67 (69)69
Systematiskt kvalitetsarbete
Portföljstyrningen är central för beslutsstöd och projektledning inom förvaltningen. Genom
kontinuerlig utveckling enligt Stockholms stads kvalitetsprogram – Utveckling genom
ständiga förbättringar, innovation och digitalisering och förvaltningens utvecklingsplan för
digitalisering kommer förvaltningen systematiskt utveckla sina digitala tjänster och verktyg. I
samverkan med stadsledningskontoret och andra förvaltningar söker förvaltningen
gemensamma lösningar som förbättrar service till företag och medborgare. Under 2026
kommer miljöförvaltningen testa och utveckla digitala tjänster samt utvärdera AI-
tillämpningar.
Övrigt
En sammanhållen stad – lokala utvecklingsbehov
I samband med framtagandet av Underlag för budget 2026 med inriktning 2027-2028 förde
miljöförvaltningen en dialog med stadens stadsdelsförvaltningar för att identifiera lokala
utvecklingsbehov och lämpliga strategiska prioriteringar att genomföra i samverkan.
I samband med framtagandet av verksamhetsplan för 2026 har dialog återigen förts med
stadsdelsförvaltningarna kring vilka av de strategiska prioriteringarna som de avser
genomföra under 2026. Nedan preciseras de aktiviteter som stadsdelsförvaltningarna avser att
genomföra i samverkan med miljöförvaltningen.
Bromma stadsdelsnämnd
Tematiskt område: Miljö och klimat
Strategisk prioritering (1): Stärka samarbetet för fortsatt utveckling inom staden för att minska
värmeöeffekten och risken för översvämning.
Strategisk prioritering (2): Genom riktade kommunikationsinsatser skapa och utveckla
förutsättningar för invånare i Bromma att vara delaktiga i omställningen och anta en
miljömässigt hållbar och cirkulär livsstil.
Aktivitet 2026: Fortsatt arbete med klimatanpassning samt kommunikationsinsatser gentemot
invånare. Miljöförvaltningen kommer att stötta i arbetet med klimatanpassning för att minska
och förebygga risker för verksamheter och invånare vid värmebölja samt vägleda i arbetet
kring involvering av lokalsamhället i klimatomställningen.
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd
Tematiskt område: Miljö och klimat
Strategisk prioritering: Åtgärder för minskad konsumtion och ökad cirkularitet, både inom
förvaltningen och bland invånare i samverkan med bland annat miljöförvaltningen och
Fritidsbanken.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 68 (69)69
Aktivitet 2026: Under 2026 planeras genomförande av aktiviteter och åtgärder för att bidra till
en mer sammanhållen stad och en rättvis klimatomställning. Fritidsbanken kommer att starta i
Vantör i syfte att möjliggöra för barn och unga att ta del av och prova på aktiviteter samt att
minska konsumtion och öka cirkulära flöden. Miljöförvaltningen avser att stötta i arbetet.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Tematiskt område: Miljö och klimat
Strategisk prioritering: Minska de värmeöar som ligger intill eller nära förskolor, bostäder och
särskilda boenden. Identifiera gång- och cykelvägar som går till och från bostäder och
förskolor, skolor och särskilda boenden som korrelerar med värmeöarna. För arbetet i och
kring Smedshagen sker samverkan med SISAB, Svenska Bostäder och trafikkontoret med
stöd från miljöförvaltningen.
Aktivitet 2026: Under året kommer en projektplan framarbetas kring klimatanpassning av
området Smedshagen. Miljöförvaltningen avser att bidra med kompetens i planeringsarbetet.
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Tematiskt område: Miljö och klimat
Strategisk prioritering: Information och rådgivning till stadsdelens medborgare genom de
samtalsarenor som stadsdelen etablerar. Miljöförvaltningen kommer att samarbeta med
stadsdelen inom olika frågor såsom exempelvis energi- och klimatrådgivning, kemikalier och
cirkularitet.
Aktivitet 2026: Fortsatt arbete med samtalsarenor med miljö- och klimattema för invånare på
biblioteket. Miljöförvaltningen avser att bidra till arbetet med metoder och kunskapsinnehåll.
Skärholmens stadsdelsnämnd
Tematiskt område: Miljö och klimat
Strategisk prioritering (1): Identifiera och genomföra energibesparande åtgärder i
stadsdelsförvaltningen, samt erbjuda klimat- och energirådgivning till lokalsamhället.
Samverkan kommer att ske mellan stadsdelsförvaltningen, miljöförvaltningen, SISAB och
Micasa.
Strategisk prioritering (2): Öka motståndskraften mot extremväder, med fokus på skyfall och
värmeöar. Samverkan kommer att ske mellan stadsdelsförvaltningen, miljöförvaltningen,
trafikkontoret, SISAB och Micasa. Miljöförvaltningen kommer att stötta i att hitta effektiva
och relevanta åtgärder som bidrar med flera nyttor samtidigt, såsom biologisk mångfald och
rekreation.
Aktivitet 2026: Arbetet med prioriteringar kopplat till energi är påbörjat och fortsätter under
2026. Stadsdelsnämnden avser söka klimatinvesteringsmedel för genomförande av
klimatanpassningsåtgärder.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 69 (69)69
Övriga insatser i stadens fokusområden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver tillsyn och genomför andra insatser inom nämndens
verksamhetsområde i stadens fokusområden. Vid sidan av ovan nämnda aktiviteter kommer
miljöförvaltningen under 2026 bland annat att genomföra följande i fokusområdena;
- Kommunikationsinsatser till boende för att öka kunskap om rättigheter i
inomhusmiljön (se även nämndmål 3.7.2 och 3.3.1).
- Inom ramen för Samordnad tillsyn genomföra insatser i köpcentrum i bl.a. Vårberg
(Skärholmen), Kista och Rågsved.
- Förvaltningen kommer under året fortsätta att stötta förvaltarna i och kring
Igelbäckens kulturreservat bland annat genom kompetenshöjande åtgärder och
gemensamma studiebesök (se även nämndmål 2.2.1).
- Arbete för att stärka fokusområdenas koppling till närliggande grönområden.
- Ett evenemang om biologisk mångfald ska genomföras i Järva.
- Två förskolor i Hagsätra-Rågsved ingår som piloter i framtagandet av stöd för Hållbar
förskola (se även nämndmål 2.4.4).
- Tillsynen av kosmetiska produkter kommer att fokusera på enskilda butiker i stadens
fokusområden som säljer riskprodukter som t.ex. hudblekningskrämer. Vid tillsynen
kontrolleras märkning och innehåll av förbjudna ämnen som t.ex. kvicksilver och
hydrokinon (se även nämndmål 2.4.4).
- Fortsatt arbete med riktad bostadstillsyn i stadens fokusområden (se även nämndmål
1.3.1).
start.stockholm
---
[07 2025-21650 Bilaga 1. MHN VP 2026.pdf]
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Nämndens budget/verksamhetsplan 2026
Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens budget Utfall Prognos
Mnkr ursprungliga redovisade begärda budget- efter omslutnings- 2024 2025
budget 2026 omslutnings- justeringar förändringar och (VB 2024) (Tertialrapport 2)
förändringar begärda
budgetjusteringar
(1+2+3)
1 2 3 4 5 6
Driftverksamhet
Kostnader 280,9 41,1 2,2 324,2 296,8 316,8
Tillsyn/myndighetsutövning 107,4 12,0 0,0 119,4 102,3 115,7
Miljöövervakning 67,7 15,9 2,2 85,8 76,3 82,9
Miljöbilar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Energi och klimat 25,2 0,6 0,0 25,8 20,3 21,8
Gemensam verksamhet 80,6 0,2 0,0 80,8 78,5 78,8
Externfinansierade projekt 0,0 12,4 0,0 12,4 19,4 17,6
Intäkter (-) -102,1 -41,1 0,0 -143,2 -141,1 -143,8
Tillsynsavgifter -92,7 -12,0 0,0 -104,7 -99,9 -102,9
Miljöövervakning -9,4 -15,9 0,0 -25,3 -23,3 -25,3
Miljöbilar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Energi och klimat 0,0 -0,6 0,0 -0,6 -1,4 -0,5
Gemensam verksamhet 0,0 -0,2 0,0 -0,2 -0,5 -0,5
Externfinansierade projekt 0,0 -12,4 0,0 -12,4 -16,0 -14,6
Verksamhetens nettokostnader exkl kap kostnad 178,8 0,0 2,2 181,0 155,7 173,0
avskrivningar 1,2 0,0 0,0 1,2 1,1 1,3
internräntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0
Summa kostnader 282,1 41,1 2,2 325,4 298,0 318,1
Summa intäkter -102,1 -41,1 0,0 -143,2 -141,1 -143,8
Netto 180,0 0,0 2,2 182,2 156,9 174,3
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret.
Investeringsbudget 2026 och kommande år E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se
Prognos (mnkr) Prognos
VP 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030
2025
Inventarier och maskiner
1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3
2025-12-18 10:58 Invent o maskiner
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Verksamhetsplan 2026
Nämnden/styrelsen ska redovisa pågående och planerade innovationssatsningar Vid frågor kontakta Johanna Persson, Strateg, Stadsledningskontoret
Inrapporterade uppgifter sammanställs och kommuniceras E-post: johanna.persson@stockholm.se
Om innovationssatsningen/projektet Finansiering Koppling till styrdokument Kontakt
Förvaltning eller bolag S r N a a a t m s m n e n i n n e p g f x ö å a t r r e i i n r s n n o n n t m o o f v v i r n a a e a t t d i n i o o o s n n v ie s i o s s r a a c a h s t t s / p s n e k r i l o a n le j g f e r a / k v l p t l a a r r o i a n j e o e k m t t t Kortfa o t c t h a d ö n b s e k s a k d ri v e n ff i e n k g t d fr ä a r m sy g f å te r , m å l Samverkansparter Tidsplan T s o a f t t ö a s l r n b h in u e g d la e g n e t Fö s r a v t a s l n t b n in u in g d g e g e n e n / t p s f / r ö b o r o j e la k g e e t ts Externa aktörer som beviljat medel St s o t c y k rd h o o k lm um s s e t n a t ds Agenda 2030 Eve w nt e u b e b ll p l l ä a n ts k till Kontaktperson
EU-fonder och nationella Andra aktörer (fritext)
Välj nedan Max 250 ord Bolag/förvaltningar i stadenAkademin Näringsliv Civilsamhället Start Slut Interna medel Externa medelmyndigheter
Portföljen är tillgänglig
internt för stadens
https://samarbete.stockholm.se/sites/adm- verksamheter. Vid frågor Björn Söderlund,
handbok-projekt- om innehåll - kontakta bjorn.soderlund@
Se miljöförvaltningens projektportfölj MHN/SitePages/Startsida.aspx angiven kontaktperson. stockholm.se
---
[07 2025-21650 Bilaga 2. Tillsynsplan för miljöbalken 2026.pdf]
Miljöförvaltningen
2025-11-07
Sida 1 (7)
Box 8136
104 20 Stockholm
miljoforvaltningen@stockholm.se
start.stockholm
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
Tillsynen är ett viktigt styrmedel för att säkerställa syftet med
miljöbalken och andra lagar och därmed främja en hållbar
utveckling utifrån miljömålen. Genom tillsyn kan avvikelser
identifieras och krav kan ställas på åtgärder som är av betydelse för
miljön och människors hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämndens
tillsynsplan och behovsutredning är kopplad till miljöbalken och
den nationella tillsynstrategin. Behovsutredningen identifierar
prioriterade utvecklingsområden utifrån ny lagstiftning, politiska
prioriteringar och miljö- och hälsonytta.
Den årliga planeringen är uppdelad i två delar. En del av tiden
faktureras medan övrig tid omfattar arbete som inte direkt kan
kopplas till ett tillsynsobjekt. Den indirekta tiden omfattar bl.a.
omvärldsbevakning, inläsning av nya tillsynsområden,
kompetensutveckling, samverkan med andra myndigheter,
informationsinsatser och statistisk uppföljning per bransch m.m.
Tillsynsplanen fastställs inför varje verksamhetsår, men
omprioriteringar kan göras under innevarande år. Vidare är en stor
del av förvaltningens arbete händelsestyrt. Av tillsynsplanen
framgår arbetsinriktningen för tillsynsområdena och deras
målsättning.
Tillsynen inom miljöbalkens område kommer 2026 fortsatt att
stärkas inom flera prioriterade områden. Fortsatt satsning görs även
på samordnad tillsyn för att motverka gynnande av organiserad
brottslighet och förhindra miljöbrott samt förstärkt analys av
riskbaserad tillsyn.
Totalt planeras drygt 112 000 tillsynstimmar för 2026, fördelade
enligt tabellen på nästa sida. På efterföljande sidor redovisas den
planerade tillsynen för 2026 övergripande med särskilda
fokusområden utifrån respektive lagrum/bransch.
Miljöförvaltningen
Box 8136
104 20 Stockholm
miljoforvaltningen@stockholm.se
start.stockholm
Sida 2 (7)
Antal planerade Varav direkt eller
Lagrum tillsynstimmar* indirekt debiterbara
timmar*
7 kap. MB Skyddade områden 2 600 2 500
9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet 20 590 18 220
(miljöskyddstillsyn)
9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet 47 790 39 920
(hälsoskyddstillsyn)
10 kap. MB Förorenade områden 11 250 10 500
14 kap. MB Kemiska produkter 13 810 12 450
15 kap. MB Farligt avfall och övrigt avfall 9 310 8 820
Totalt planerad tillsyn enligt miljöbalken 105 350 92 410
Strålsäkerhetslagen 6 340 5 600
Smittskyddslagen 800 600
Lagen om skydd mot internationella hot mot
människors hälsa 120 100
Tobakslagen 150 0
Lag om sprängämnesprekursorer 10 0
Totalt planerad tillsyn enligt annan 7 420 6 310
lagstiftning
Total tillsyn, all lagstiftning 112 770 98 720
* Avrundat till närmaste tiotal.
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
Sida 3 (7)
Tillsyn enligt 7 kap miljöbalken (skyddade områden)
Stockholm stad har en rik och varierande natur med hög biologisk
mångfald som förser stadens invånare med goda möjligheter för
rekreation och friluftsliv. En del i att säkerställa en
sammanhängande grönstruktur med en fortsatt hög biologisk
mångfald är tillsyn av stadens skyddade områden.
Miljöförvaltningen utövar operativ tillsyn i kommunala
naturreservat, biotopskyddsområden och andra områdesskydd som
inrättas av kommunen, samt i strandskyddsområden i syfte att
säkerställa en gynnsam bevarandestatus för reservaten samt
minimera negativ påverkan på stadens skyddade områden.
Länsstyrelsen har också delegerat tillsynen av stadens tre Natura
2000-områden som ligger inom reservaten.
I tillsynsarbetet kontrolleras efterlevnad av syften, föreskrifter,
dispenser, bevarandeplaner och andra beslut som fattats med stöd av
7 kap. miljöbalken. Med rådgivning, information och liknande
verksamhet skapas förutsättningar för att de skyddade områdenas
syften ska kunna tillgodoses.
Tillsyn enligt 9 kap miljöbalken (miljöskyddstillsyn)
Miljöfarliga verksamheter kan ge upphov till olika störningar,
såsom buller, vibrationer, utsläpp av partiklar och ämnen till luft
och vatten, farligt avfall samt omfattande transporter. Syftet med
miljöskyddstillsynen är att granska verksamhetsutövarnas
egenkontroll och säkerställa att verksamheterna följer gällande
regler och, vid behov, tillstånd med tillhörande villkor.
Det är verksamhetsutövarens ansvar att ha kunskap om sin
verksamhet och de risker den innebär för människor och miljö.
Inom ramen för egenkontrollen ska verksamhetsutövaren vidta
nödvändiga försiktighetsmått för att förebygga skador på hälsa och
miljö.
Nämnden bedriver tillsyn eller är prövningsmyndighet inom ett
brett spektrum av miljöskyddsområden. Dessa omfattar väg- och
spårtrafik, Bromma flygplats, hamnverksamheter,
fritidsbåtshamnar, exploateringsprojekt, energianläggningar,
avloppsreningsverk och enskilda avlopp, avfallsanläggningar,
bilvård, drivmedelsstationer, buss- och tågdepåer, stora och små
verkstäder, kemisk industri, laboratorier och sjukhus, grafisk
verksamhet, kemtvättar, krossverksamheter samt betong- och
asfaltsproducenter, livsmedelsindustri samt prövning av ansökan
om inrättande av värmepumpsanläggningar (berg-, sjö- och
jordvärme).
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
Sida 4 (7)
Tillsyn enligt 9 kap miljöbalken (hälsoskyddstillsyn)
Liksom för miljöfarliga verksamheter granskar nämnden i
hälsoskyddstillsynen bland annat verksamheters egenkontroll.
Nämnden utför också inspektioner för att identifiera brister,
exempelvis otillräcklig ventilation, fukt- och mögelskador samt
höga bullernivåer i lokaler för utbildning, vård och omsorg samt i
bostäder. En stor del av tillsynsobjekten är anmälningspliktiga,
såsom skolor och förskolor, bassängbad och plaskdammar samt
hygienverksamheter. Dessa granskas efter inkommen anmälan
innan verksamheten får starta.
Hälsoskyddstillsynen omfattar handläggning av klagomål på
olägenheter i bostäder, riktad bostadstillsyn i socioekonomiskt
utsatta områden, tillsyn av fastighetsägares egenkontroll samt tillsyn
av samtliga skolor, förskolor, vård- och omsorgsboenden och
tillfälliga boenden i staden. Den omfattar även tillsyn av strandbad,
kontroll av ljudnivåer vid konserter och evenemang, tillsyn av
bassängbad och plaskdammar samt tillsyn av anmälningspliktiga
hygienverksamheter för att förebygga smittspridning.
Utöver tillsyn utför nämnden provtagning av badvatten vid stadens
officiella strandbad, huvudsakligen på uppdrag av stadsdelarna.
Nämnden är dessutom prövningsmyndighet för tillstånd till hållande
av djur enligt stadens hälsoskyddsföreskrifter samt remissinstans
vid socialnämndens prövning av utskänkningstillstånd.
Under 2026 fortsätter den riktade bostadstillsynen i samma
omfattning. Den utförs i byggnader som bedömts ha förhöjd risk för
brister i underhållet, baserat på en inventering av bostadsfastigheter
i stadens socioekonomiskt utsatta områden, inklusive
fokusområdena.
Inom tillsynen avseende vård- och omsorgsboenden kommer under
2026 särskilt fokus fortsatt läggas på minskad användning av
skadliga kemikalier och engångsartiklar i plast. Tillsyn av vård- och
omsorgsboenden ska fortsatt prioriteras i stadens fokusområden.
Denna tillsyn ska även fortsätta utvecklas med stöd av
Folkhälsomyndighetens uppdaterade allmänna råd om temperatur
för att säkerställa att inomhustemperaturen inte påverkar de boendes
hälsa. För att skydda de boende från kommande värmeböljor ska
tillsynen även stärkas genom att säkerställa att verksamhetsutövarna
har rutiner för att ge de boende möjlighet till svalka.
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
Sida 5 (7)
Tillsyn enligt 10 kap miljöbalken (förorenade områden)
I Stockholm finns ett flertal områden både på land och i sediment
med potentiellt mycket stor eller stor risk för människors hälsa eller
miljön, så kallade riskklass 1 och 2 objekt. Tillsyn av förorenade
områden ska bidra till arbetet för att nå de nationella miljömålen
samt stadens mål ”Ett giftfritt Stockholm”. Tillsynen har som
övergripande mål att förorenade markområden åtgärdas och
används på ett sätt som inte innebär risker för hälsa och miljö.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsyn av förorenade
områden enligt miljöbalken där kommunen är tillsynsmyndighet.
Tillsynsarbetet avseende förorenade områden kan indelas i
händelsestyrda respektive egeninitierade/behovsprioriterade
ärendetyper.
Den händelsestyrda ärendehandläggningen har i många år varit
dominerande i tillsynsarbetet, mycket på grund av en hög
exploateringstakt i staden. Målsättningen för 2026 är att fortsatt ha
en effektiv handläggning i den händelsestyrda tillsynen och att en
proaktiv och behovsprioriterad tillsyn ska bedrivas.
Då många förorenade områden ligger vattennära kommer fortsatt ett
ökat fokus att ligga på förorenade områdens påverkan på
möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
Tillsyn enligt 14 kap miljöbalken (kemiska produkter)
Nämnden bedriver tillsyn för att kontrollera kosmetiska och
kemiska produkter samt miljögifter i varor. Tillsynen omfattar även
konstgräsplaner för att minska spridning av mikroplaster. Vidare
kontrolleras att anläggningar med köldmedier följer regler som ska
förebygga läckage av växthusgaser (f-gaser).
Nämnden säkerställer också att återstående oljecisterner i staden
kontrolleras enligt gällande regler och verkar för att fastigheter som
fortfarande värms med olja fasar ut denna användning till förmån
för andra uppvärmningsformer, såsom fjärrvärme eller värmepump.
Under 2026 ska kemikalietillsynen fortsätta i samma omfattning för
att minska spridningen av skadliga ämnen, exempelvis
växtskyddsmedel och PFAS. Tillsynen i förskolor och skolor ska
stärkas med fokus på att fasa ut skadliga ämnen i kemiska produkter
och varor.
F-gaser i köldmedieanläggningar bedöms vara en betydande källa
till PFAS-utsläpp. Dessa gaser är dessutom kraftfulla växthusgaser
som bidrar till utsläpp av CO₂e (koldioxidekvivalenter).
Förvaltningen ska fortsätta det förstärkta tillsynsarbetet utifrån
resultaten från det utredningsprojekt som genomfördes 2025 och
som syftade till att identifiera utsläppsvolymerna.
Det påbörjade utrednings- och utvecklingsarbetet för att minska
utsläpp av skadliga ämnen, inklusive PFAS, till mark och vatten
från miljöfarliga verksamheter kommer att fortsätta och förstärkas
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
Sida 6 (7)
ytterligare under 2026. Arbetet bedöms leda till att fler
utsläppskällor identifieras och högre krav ställs på verksamheter
som påverkar vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att
inte uppnå, god status.
Nämnden kommer även fortsatt att ha ökat fokus på
energianvändning i tillsynen av miljöfarliga verksamheter och
flerbostadsfastigheter.
Tillsyn enligt 15 kap miljöbalken (farligt avfall och övrigt
avfall)
Avfallslagstiftningen syftar i första hand till att förebygga att avfall
uppkommer. I andra hand ska avfall återanvändas, därefter material-
eller energiåtervinnas. I sista hand får avfall deponeras.
Avfallsområdet har blivit lukrativt för illegala verksamheter. Det
motverkar en hållbar resursanvändning och leder till att farliga
ämnen inte tas om hand på rätt sätt. I stället riskerar avfallet att
hamna i delar av världen där kunskap och resurser saknas, vilket
bidrar till spridning av gifter. Även lokalt kan felaktig hantering av
farligt avfall orsaka läckage till mark och vattendrag, till exempel
genom deponier som inte följer tillstånd eller olovlig dumpning i
mark- och vattenområden.
Avfallslagstiftningen är komplex och delvis svår att tillämpa.
Tillsynsmyndigheter måste hantera många avgränsningsfrågor,
exempelvis om ett material ska klassas som avfall eller biprodukt.
I staden bedrivs tillsyn av hantering av farligt avfall både hos
tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt 9 kap.
miljöbalken och hos verksamheter som inte omfattas av sådan plikt.
Tillsynen omfattar granskning av rutiner för hantering och sortering
av avfall, förpackningsavfall och farligt avfall. Särskilt fokus läggs
på avfallstransportörer, avfallshantering på centrumanläggningar
och dumpning av snö.
Utöver den planerade tillsynen hanteras klagomål på bristfällig
avfallshantering eller nedskräpning samt prövning av dispenser från
kravet på utsortering av matavfall och övriga dispenser från
renhållningsordningen.
Under 2026 kommer tillsynen fortsatt att fokusera på att motverka
illegal avfallshantering och nedskräpning. Arbetet med tillsyn av
masshantering ska utvecklas för att minska spridning av
föroreningar, främja resurseffektiv hantering och motverka fusk
inom branschen. Tillsynen av avfallshantering vid rivningsarbeten
ska också förstärkas.
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
Sida 7 (7)
Tillsyn enligt annan lagstiftning
Nämnden är även ansvarig tillsynsmyndighet avseende några andra
mindre lagar som också syftar till att skydda människors hälsa och
miljön. Dessa är tobakslagen, strålsäkerhetslagen, lagen om skydd
mot internationella hot mot människors hälsa, smittskyddslagen,
marknadskontrollförordningen och lagen om sprängämnes-
prekursorer. Nämnden delar tillsynsansvaret enligt dessa lagar med
ett flertal olika myndigheter.
Nämnden kontrollerar att radonmätning sker i bostäder, skolor och
förskolor m.fl. lokaler vid behov och att solarieverksamheter följer
reglerna enligt strålsäkerhetslagen. Nämnden arbetar även med
spårning av objektburen smitta vid utbrott av Legionella eller andra
allvarliga smittsamma sjukdomar.
Vidare har nämnden tillsynsansvar för kontroll av efterlevnad av
rökförbudet enligt tobakslagen samt kontroll av butiksledet som
säljer sprängämnesprekursorer och efterlevnaden av tillstånd till
enskilda att använda sådana.
Nämnden utför även mätning av bakgrundsstrålning för att ha
kunskap om hur strålningen varierar vid olika tidpunkter och på
olika platser i kommunen. Därmed kan man säkrare fastställa om en
förhöjd bakgrundsstrålning beror på en naturlig variation eller på ett
tillskott av radioaktiva ämnen från en extraordinär händelse i eller
utanför Sverige.
Bilaga 2. Tillsynsplan 2026 för tillsyn enligt
miljöbalken m.fl. tillsynsområden
---
[07 2025-21650 Bilaga 3. Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2026_master.pdf]
M iljöförvaltningen Anteckningar
Livsmedelskontrollen Sida 1 (12)
2025-11-19
Bilaga 3 Livsmedelskontroll 2026
1 Sammanfattning ....................................................................................2
2 Mål och framgångsfaktorer ..................................................................2
3 Ansvarsfördelning för livsmedelskontroll ..........................................5
4 Samordning ............................................................................................5
5 Befogenheter och resurser för kontrollen ..........................................5
6 Organisation och utförande av kontrollen ..........................................7
7 Åtgärder vid bristande efterlevnad av lagstiftningen ........................8
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen .........................................9
9 Beredskap ............................................................................................10
10 Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan ...................................11
11 Krav som ska kontrolleras (Fokus i kontrollen) .............................11
Anteckningar
Sida 2 (12)
1 Sammanfattning
Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs
på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625.
Kontrollplanen beskriver den kontroll som myndigheten ska bedriva under året, baserat på
riskklassningen av samtliga verksamheter.
2 Mål och framgångsfaktorer
Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd.
Gemensamma övergripande mål för myndigheterna inom livsmedelskedjan är att:
• Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerade och
hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. Alla
livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen går att spåra genom hela
kedjan från jord till bord.
• De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig
smittorisk.
• Aktörer i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar
deras eget ansvarstagande.
• De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan,
inklusive beredskap.
Anteckningar
Sida 3 (12)
2.1 Gemensamma effektmål för myndigheterna i livsmedelskedjan
Med utgångspunkt i de övergripande målen finns tre nationella fokusområden för
livsmedelskontrollen för perioden 2026-2029. Dessa kompletteras av mål och aktiviteter. De
nationella aktiviteterna tas om hand i nämndens aktiviteter, fokusområden och utbildningsplan.
Strukturen förändras från 2026 och det finns för närvarande endast ett fåtal nationella aktiviteter
men Livsmedelsverket avser att komplettera med fler 2027.
Riskbaserad och likvärdig kontroll
Mål 1: Livsmedelskontrollen i Sverige blir mer riskbaserad
Aktiviteter
• De kommunala kontrollmyndigheterna utför kontroll i enlighet med verksamheternas fastställda kontrollfrekvens. Varje
myndighet som utfört minst 90 % av de fastställda kontrolltillfällena anses ha utfört aktiviteten. Aktiviteten gäller 2026.
Mål 2: Livsmedelskontrollen i Sverige blir mer likvärdig
Mål 3: Avvikelser hanteras mer effektivt och enhetligt
Spårbarhet
Mål 1. Kontroll av spårbarhet utförs mer effektivt och ändamålsenligt som en naturlig del av kontrollen, med fokus
på att säkerställa livsmedelssäkerhet och konsumenters intressen.
Aktiviteter
• Minst en person från varje kontrollmyndighet har under 2026 genomfört e-utbildningen Kontroll av bedrägliga
och vilseledande ageranden, både som grundutbildning och som repetition. Gäller kommunala
kontrollmyndigheter, länsstyrelser och Livsmedelsverket.
Beredskap
Mål: Kontrollmyndigheterna har förbättrad förmåga att hantera samhällsstörningar, även i kris och krig.
Aktiviteter
• Kontrollmyndigheterna deltar i webbinarier om beredskap under 2026.
• Minst en person per kontrollmyndighet går e-utbildningen “Livsmedelskontroll vid kris och höjd beredskap” under 2026.
• Kontrollmyndigheterna uppdaterar sin beredskapsplan enligt Livsmedelsverkets handbok Livsmedelskontroll vid kris
och höjd beredskap. Gäller 2026-2029.
• Varje kontrollmyndighet utför minst en beredskapsövning per år, under åren 2026-2029.
Anteckningar
Sida 4 (12)
2.2 Stockholm stads mål för livsmedelskontroll
Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål för livsmedelskontrollen finns i verksamhetsplanen (VP):
3.6.1 Konsumenterna i Stockholm har säkra livsmedel och blir inte vilseledda av
felaktig märkning
3.6.2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbetar brottsförebyggande genom att upptäcka
och motverka livsmedelsbedrägerier och fusk
Beskrivning
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har utfört de planerade kontrollerna i kontrollplanen samt de
händelsestyrda och de uppföljande kontroller som bedömts som nödvändiga. Alla nyregistrerade
anläggningar har kontrollerats inom tre månader från det att verksamheten startats.
Livsmedelskontrollen arbetar för att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda,
samt att företag kan konkurrera på lika villkor.
Aktiviteter:
• Under 2026 kontrollera de anläggningar som enligt den operativa planen ska erhålla
planerad kontroll och utföra cirka 7000 kontroller. Planerade kontroller inklusive kontroll
av nya verksamheter samt uppföljande kontroller vid konstaterade avvikelser.
• Handläggning av klagomål och misstänkt matförgiftning påbörjas senast arbetsdagen
efter inkommen anmälan.
• Fortsätta arbetet i den särskilda grupp som arbetar med livsmedelsfusk. Gruppen
fokuserar på inkomna tips om livsmedelfusk och uppsökande verksamhet för att komma
åt de som inte står under förvaltningens vanliga kontroll.
2.3 Planerade kontroller
Nämnden tillämpar ”Livsmedelsverkets modell för fastställande av kontrollfrekvens för
regelbunden riskbaserad offentlig kontroll” (riskklassningsmodellen). Den riskklass som en
anläggning är placerad i avgör hur många kontroller de ska ha under en 5-års period. Planeringen
av vilka objekt som ska erhålla kontroll framgår av den operativa planen. Det faktiska utfallet
minskar beroende på hur många verksamheter som upphör under året.
Anteckningar
Sida 5 (12)
3 Ansvarsfördelning för livsmedelskontroll
3.1 Ansvarsfördelning i Sverige
Livsmedelsverket är central myndighet för livsmedelskontroll i Sverige. Kommunerna är behörig
myndighet för verksamheter som bedrivs i kommunen. För mer information om Sveriges
kontrollorganisation hänvisas till Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan.
3.2 Ansvarsfördelning i Stockholm
Miljö- och hälsoskyddsnämnden fattar beslut om resursfördelning och mål för
livsmedelskontrollen. De faktiska kontrollaktiviteterna utförs av personalen på
miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll.
3.3 Opartiskhet
Anställda och förtroendevalda i offentlig verksamhet har ett särskilt ansvar att bekämpa mutor
och andra former av korruption samt upprätthålla kravet på saklighet och opartiskhet. På så sätt
rubbas inte medborgarnas förtroende och rättssamhället försvaras och stärks. Vägledning för dig
som arbetar inom offentlig verksamhet finns på stadens intranät.
4 Samordning
Nämnden ska genom samverkan med andra myndigheter och organisationer stärka den egna
kontrollverksamheten, livsmedelskontrollen i Sverige som helhet, och bidra till att likrikta
kontrollen i landet. Här kommer några exempel på nätverk som bedöms som viktiga och som
nämnden har för avsikt att fortsätta med de kommande åren:
• SILK (Samverkan Inom Livsmedelskontrollen) – chefsnätverk inom Miljösamverkan
Stockholms län, för Stockholmsregionens chefer och samordnare inom
livsmedelskontroll. Ökar likheten i bedömningar mellan de olika kommunerna, genomför
gemensamma projekt och tar fram gemensam provtagningsplan.
• Storstad – samverkan mellan de stora kommunerna Göteborg, Malmö, Stockholm och
Uppsala. Livsmedelsverket brukar också delta vid träffarna.
• Sveriges Nätverk för Offentlig kontroll inom Livsmedelskedjan (SNOL) – nationellt
nätverk med bred representation från Sveriges kommuner. Arbetar främst med att bevaka
kommunernas intressen i kontrollen.
5 Befogenheter och resurser för kontrollen
5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter
Kontrollmyndigheterna har befogenheter att utföra offentlig kontroll av livsmedelsföretag.
Exempel på åtgärder som följer av lagstiftningen är myndigheternas rätt till tillträde och
upplysningar som regleras i livsmedelslagen, livsmedelsförordningen och förordning (EU) nr
2017/625.
Myndigheterna kan fatta tvingande beslut. Att beslutet är tvingande innebär att den det riktas till
måste följa det. Myndigheterna har även tillgång till verktyg som kan användas för att få en aktör
att följa ett beslut även om den motsätter sig det.
Anteckningar
Sida 6 (12)
5.2 Kontrollpersonal och utrustning
Behovet av kontrollpersonal utgår från antalet kontrolltimmar som ska utföras varje år. Eftersom
kontrollen är avgiftsfinansierad finns det inga finansiella hinder att anställa tillräckligt med
personal.
För att säkerställa att intressekonflikter undviks för kontrollpersonalen har nämnden rutiner för
jäv och bisysslor. Dessa återfinns på intranätet. Tack vare att myndigheten är så stor har vi goda
möjligheter att fördela arbetet så att ingen handläggare kontrollerar anläggningar där de har en
relation till företagets företrädare. I samband med introduktion av nyanställd personal på
avdelningen för livsmedelskontroll ges alltid anvisningar om detta.
Nämnden har tillräcklig tillgång till utrustning och utrymmen som krävs i form av bilar,
utrymme för förvaring av livsmedelsprover och omhändertagna livsmedel, skyddsutrustning
(arbetskläder).
Sammanställning resursbehov, inspektör
Tabellen nedan visar det uppskattade resursbehovet för kontrollverksamheten. Behovet kan
variera under året beroende på hur antalet verksamheter förändras och hur lång tid respektive
kontroll tar.
Uppskattat antal Timmar
kontroller
Deb Ej deb
Planerad kontroll 4500 18700
Kontroll av nyregistrerade 1000 2000
anläggningar
Uppföljande kontroll vid 1000 2400
avvikelser
Misstänkta matförgiftningar 200 200 500
Klagomål och information om 450 200 1 000
avvikelser
RASFF 200 800
Summa: Ca 7350 Ca 23 500 2 300
5.3 Finansiering av kontrollen
Livsmedelskontrollen finansieras med avgifter. Samtliga anläggningar riskklassas enligt
livsmedelsverkets riskklassningsmodell som framgår av planeringen i kapitel 2.3. Avgiften för
samtliga kontroller, både planerade och uppföljande kontroller samt kontroller i samband med
klagomål, tas ut för den faktiska nedlagda tiden.
Hur timtaxan har räknats ut framgår av det så kallade taxeärendet.
Anteckningar
Sida 7 (12)
5.4 Kompetenskrav och utbildning
Förvaltningen gör regelbundet inventering av personalens kompetens och gör en analys av
kompetensbehovet. Utifrån resultatet tas en plan för kompetensförsörjning fram.
Kompetensförsörjningen säkerställs i första hand genom utbildningsinsatser, men även
rekrytering kan vara aktuellt.
Livsmedelskontrollen planerar utbildningsinsatser för kommande år i en särskild
utbildningsplan. Här kan utpekade behov i den nationella kontrollplanen fångas upp, men även
behov på avdelningen.
6 Organisation och utförande av kontrollen
6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt
Register och resursbehov
Nämnden för ett register över anläggningar som nämnden har kontrollansvar för. Registret finns
i datasystemet Ecos. I registret framgår bland annat vilken verksamhet som bedrivs, vem som är
verksamhetsutövare, var verksamheten bedrivs eller om den är mobil utan fast adress,
verksamhetens riskklass och årliga kontrolltid samt praktisk information som öppettider.
Införande av anläggningar i registret
De allra flesta anläggningar som Stockholm stad har kontrollansvar för registreras utan krav på
godkännande. Det innebär att verksamhetsutövaren lämnar in en anmälan om verksamheten.
Anmälan kan lämnas in via e-tjänst för ändamålet eller på pappersblanketter. När anmälan
kommit in gör nämnden en bedömning av om verksamheten omfattas av krav på registrering, att
vi är rätt myndighet och att godkännandeprövning inte krävs för verksamheten. Därefter förs
verksamheten in i registret och verksamhetsutövaren faktureras en anmälningsavgift.
Riskklassning och beslut om avgift görs i allmänhet efter att anläggningen blivit besökt och
kontrollerad.
Så kallade animalieanläggningar ska godkännas innan verksamheten startar och innan de förs in i
registret. Det är Livsmedelsverket som godkänner anläggningarna. När anläggningen är godkänd
överlämnar Livsmedelsverket kontrollen av anläggningen till nämnden.
6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll
Kontrollen för de enskilda anläggningarna bestäms med stöd av livsmedelsverkets
riskklassningsmodell. Kontrollfrekvensen framgår av riskklassningen och den operativa planen.
Vad som ska kontrolleras för respektive anläggning, dvs vilka lagstiftningsområden, operativa
mål och eventuellt projekt som är aktuella, framgår av kap 11.
6.3 Instruktioner för utförande av kontroll
Avdelningen för livsmedelskontroll har sammanställt instruktioner för kontrollen i en
samarbetsyta på intranätet, kallad ”kontrollrummet”. Där framgår hur kontrollen ska utföras
praktiskt. Avdelningen har också ett dokument ”Frågor och svar” med ställningstaganden i olika
samsynsfrågor. Den uppdateras kontinuerligt till exempel i samband med kalibreringsmöten på
avdelningen. Därutöver används Livsmedelsverkets vägledningar och kontrollwiki.
Anteckningar
Sida 8 (12)
6.4 Provtagning och analys
Nämnden har ett avtal med laboratoriet SGS för analys och hämtning av prover. Provtagning
görs som en del av den planerade kontrollen, då oftast som verifierande provtagning, som en del
av utredning av klagomål i allmänhet och misstänkta matförgiftningar i synnerhet, och i
kartläggande syfte, ofta i projekt samordnade av Livsmedelsverket.
Provtagningsprojekt planeras tillsammans med flera andra kommuner i Storstockholm som en
del av SILK-samarbetet.
6.5 Rapportering av kontrollresultat
Resultatet av kontrollen registreras i Ecos. Resultatet sammanställs också i en rapport som
skickas till verksamhetsutövaren.
Efter varje kalenderår rapporteras kontrollerna till Livsmedelsverket, som vidarebefordrar en
sammanställning till EU-kommissionen. Den rapporteringen hämtas direkt ur Ecos med hjälp av
ett rapporteringsverktyg.
6.6 Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av tryckfrihetsförordningen och
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär det att alla myndigheter är
skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant
register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som
kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas
vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga
och sekretessbelagda handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän
handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa
handlingar kan dock innehålla uppgifter som är sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska
prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.
Resultatet från kontrollen redovisas för allmänheten dels på stadens webbplats, och i en app som
heter ”Livsmedelskollen”. För ge företagen en möjlighet att ha synpunkter på utförd kontroll där
avvikelser har konstaterats, fördröjs publiceringen av resultatet med två veckor.
7 Åtgärder vid bristande efterlevnad av lagstiftningen
När nämnden konstaterar att en verksamhet inte uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen
kommuniceras detta med företagets representanter muntligen och i en kontrollrapport. Beroende
på allvarlighetsgraden och på när anläggningen ska ha sin nästa planerade kontroll kan
företagarens åtgärder följas upp i en extra, kontroll eller vid nästa ordinarie kontroll. I vissa fall
med allvarliga avvikelser fattas beslut om sanktion direkt när avvikelsen har konstaterats. När
överträdelserna är allvarliga kan det också bli aktuellt med åtalsanmälan.
Anteckningar
Sida 9 (12)
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen
8.1 Uppföljning
Nämnden följer löpande upp att den verksamhet som planerats blir utförd, och att den blir utförd
på det sätt som avdelningsledningen beslutat. I nedanstående tabell sammanställs vilka
aktiviteter som görs för att uppfylla målen och hur vi följer upp dem.
Aktivitet Uppföljning
Under 2026 kontrollera de anläggningar som Följs upp löpande och redovisas i samband
enligt kapitel 2.3 ska erhålla planerad med VB.
kontroll.
Utföra cirka 7000 kontroller, inklusive Följs upp löpande och redovisas i samband
planerade kontroller, första årliga kontroller, med VB.
uppföljande extra offentliga kontroller vid
konstaterade allvarliga avvikelser.
Handläggning av klagomål och misstänkt Följs upp löpande och redovisas i samband
matförgiftning påbörjas senast arbetsdagen med VB.
efter inkommen anmälan. För misstänkt
matförgiftning genomförs inspektion normalt
inom 2 arbetsdagar.
8.2 Livsmedelsverkets indikatorer
Livsmedelsverket har infört ett antal indikatorer på nationell nivå för att säkerställa att kontrollen
är verkningsfull och har avsedd effekt.
Riskbaserad och likvärdig kontroll
Mål 1: Livsmedelskontrollen i Sverige blir mer riskbaserad
• Andel av de planerade riskbaserade kontrollerna som har utförts nationellt. Mål 90 %.
• Andel av de kontrolltillfällen som fastställts för högriskverksamheter som har utförts nationellt.
• Mål 90 %.
• Andel livsmedelsanläggningar som minst en gång under de senaste fem åren har kontrollerats med avseende
på spårbarhet. Indikatorn finns även under fokusområdet Spårbarhet. För kommunala kontrollmyndigheter
och Livsmedelsverket.
• Mål 90 %.
• Andel av de genomförda kontrollerna där området spårbarhet har kontrollerats. Indikatorn finns även under
fokusområdet Spårbarhet. För länsstyrelser. Mål 90 %.
• Andel av kontrollmyndigheterna som har utfört alla aktuella aktiviteter nedan under kalenderåret. Mål 100 %.
Mål 2: Livsmedelskontrollen i Sverige blir mer likvärdig
• Andel kontrollmyndigheter som ligger inom ±10 procentenheter från medianvärdet, när man tittar på andel
kontrollresultat för rapporteringspunkterna J03 och J08.
• Mål: Ökande från år till år.
Mål 3: Avvikelser hanteras mer effektivt och enhetligt
• Andel avvikelser som åtgärdas inom ett år från att de konstaterats. Mål 75 %.
Spårbarhet
Mål 1. Kontroll av spårbarhet utförs mer effektivt och ändamålsenligt som en naturlig del av
Anteckningar
Sida 10 (12)
kontrollen, med fokus på att säkerställa livsmedelssäkerhet och konsumenters intressen.
• Minst en person från varje kontrollmyndighet har senast under 2026 gått Livsmedelsverkets digitala utbildning Kontroll
av bedrägliga och vilseledande ageranden.
• Användningen av Livsmedelsverkets digitala vägledningsmaterial kopplat till spårbarhet används i ökande grad år för
år. Detta utvärderas genom att sammanställa och analysera besöksstatistik för texter med information om spårbarhet
på Kontrollwiki.
• Andel livsmedelsanläggningar som minst en gång under de senaste fem åren kontrollerats med avseende på
spårbarhet. Indikatorn finns även under fokusområdet Riskbaserad och likvärdig kontroll. För kommunala
kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket. Mål 90 %.
• Andel av de genomförda kontrollerna där området spårbarhet har kontrollerats. Indikatorn finns även under
fokusområdet Riskbaserad och likvärdig kontroll. För länsstyrelser. Mål 90 %.
Beredskap
Mål: Kontrollmyndigheterna har förbättrad förmåga att hantera samhällsstörningar, även i kris och krig.
• Kontrollmyndigheterna deltar i webbinarier om beredskap under 2026.
• Minst en person per kontrollmyndighet går e-utbildningen “Livsmedelskontroll vid kris och höjd beredskap”
under 2026.
• Kontrollmyndigheterna uppdaterar sin beredskapsplan enligt Livsmedelsverkets handbok Livsmedelskontroll
vid kris och höjd beredskap. Gäller 2026-2029.
• Varje kontrollmyndighet utför minst en beredskapsövning per år, under åren 2026-2029.
8.3 Revisioner av vår kontrollverksamhet
Länsstyrelserna utför normalt revisioner av livsmedelskontrollens verksamhet, men dessa är för
närvarande pausade.
Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera att kontrollmyndigheterna har planerade
verksamheter, att planerna följs, hur det praktiska arbetet utförs och om det ger resultat, det vill
säga att kontrollen är verkningsfull genom att avvikelser upptäcks och åtgärdas.
Avdelningen har även en revisionsgrupp, Kvalitetssäkringsgruppen (KSG) som utför
internrevisioner. KSG tar fram treårsplaner för revisonerna och mer detaljerade planer för varje
år. Planerna fastställs av avdelningens ledningsgrupp, ALG.
8.4 Utvärdering
I syfte att säkerställa att avvikelser fångas upp, att inspektören gör rätt bedömning och att man
följer nämndens rutiner och plan för kontrollen utförs kvalitetssäkrande kontroller löpande under
året.
9 Beredskap
Avdelningen har en beredskapsplan som ska användas när en allvarlig händelse inom
Livsmedelskontrollens ansvarsområde inträffat och bedöms behöva handläggning utöver
avdelningens ordinarie rutiner. Planen utgår ifrån de krav som finns i förordning (EU) 2017/625
där det anges att kontrollmyndigheten ska upprätta en beredskapsplan som stöd vid kriser som
rör dricksvatten och livsmedel. Planen innehåller de moment som föreskrivs i 3 h §
Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS 2005:21).
Anteckningar
Sida 11 (12)
10 Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan
I Sveriges fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga
kontrollen i hela livsmedelskedjan är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Där
finns även övergripande mål som är gemensamma för alla myndigheter som ansvarar för
offentlig kontroll i livsmedelskedjan samt operativa mål inom lagstiftningens olika områden och
aktiviteter för att nå målen.
Kontrollplanen finns på NKP-webben.
11 Krav som ska kontrolleras (Fokus i kontrollen)
Planeringen ska säkerställa att alla verksamheter blir kontrollerade i enlighet med sin beslutade
kontrollfrekvens, och att alla relevanta krav kontrolleras på alla anläggningar. För varje bransch
finns checklistor där nämnden pekar ut vilka relevanta krav som ska kontrolleras, och när eller
hur ofta. Generellt gäller att alla krav inte är relevanta för alla verksamheter i branschen, och
kontrollerna görs för de anläggningar där det är relevant.
11.1 Fokusområden
För att tydliggöra områden som är viktiga att prioritera under året pekas ett antal fokusområden
ut. Det kan t.ex. vara nationella aktiviteter, eller risker som är viktiga att kontrollera. Nedan
redovisas fokus i kontrollen samt specifika fokusområden 2026
Butik
• Spårbarhet
• Märkning egenförpackade livsmedel
• Ursprungsmärkning av nötkött
Storhushåll
• Spårbarhet
• Hantering av allergener
• Kontroll av allergiinformation (funktionshinderrådet)
• Information om ursprung (nya regler)
• Hantering av matavfall (projekt)
Skola och omsorg
• Spårbarhet
• Hantering av allergener, Specialkost
Grossist
• Spårbarhet
• Sann information/redlighet
Matmäklare
Anteckningar
Sida 12 (12)
• Spårbarhet
• Märkning, vin QR-kod
Huvudkontor
• Spårbarhet
• Märkning, kontroll av närings- och hälsopåståenden
• Provtagning – analys av funktionsdrycker med vitaminer och produkter med högt
proteininnehåll
Kosttillskott och hälsokost
• Reklam, sociala medier - kontrollpunkt vid revision
• Medicinska påståenden
• Osäkra/otillåtna ingredienser
• Receptur/ingrediensförteckningar/produktspecifikationer – verifiering
• Provtagning
Mobila
• Varmhållning
• Provtagning glass
• Rengöring, ATP-mätare
Tillverkningsanläggning
• Spårbarhet – utleverans av råvaror
• Provtagning – Rengöringsprovtagning av ytor med avseende förekomst av Listeria
• Ursprungsmärkning av kött – DNA-provtagning av köttfärs/hamburgare/sammansattkött
Dricksvattenanläggningar
• Säkerhet vid vattenverk och reservoarer
---
[07 2025-21650 Bilaga 4. Miljöövervakningsplan VP 2026 slutversion.pdf]
Bilaga 4. Miljöövervakningsplan 2026
I miljöövervakningsplanen redovisas prioriterad miljöövervakning och särskilda insatser
knutna till övervakningen under år 2026.
Bakgrund
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i uppdrag att genom en långsiktig miljöövervakning
följa miljötillståndet som underlag för tillsyn, åtgärder, programarbete samt övrigt
miljöarbete. Årligen tas en samlad plan fram över miljöövervakningsinsatser för det
kommande året.
Miljöövervakningen ger, genom insamling, bearbetning och analys av data, besked om
tillstånd och förändringar i miljön. Resultaten används som underlag för analys av källor till
miljö- och hälsopåverkan och för att bedöma vilka miljöförbättrande åtgärder som bör vidtas.
Resultaten utgör bland annat underlag för tillsyn och rådgivning och utgör stöd även för flera
andra nämnders arbete.
Prioriterad miljöövervakning utgår från lagstiftning, miljömål, miljöprogrammet, stadens
olika handlingsplaner samt behov som uttrycks inom tillsynen, liksom från andra
förvaltningar och bolag.
Miljöövervakningen styrs av EU-direktiv, nationell lagstiftning och uppsatta miljömål.
Lagstadgade miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, omgivningsbuller, ekologisk och
kemisk status i sjöar, vattendrag och hav samt badvatten. Flera aktiviteter i
miljöövervakningsplanen har koppling till Havs- och vattenmyndighetens
åtgärdsprogram. Miljöövervakningen är ett stöd för tillsyn och fysisk planering samt vid
framtagande av förslag till kompensationsåtgärder.
Miljöövervakningen finansieras i huvudsak med interna medel. Den övervägande delen
av aktiviteterna finansieras inom miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram. Ett mindre
antal miljöövervakningsinsatser finansieras helt eller delvis av andra nämnder och bolag
inom staden och/eller med externa medel. Resultatet från miljöövervakningen publiceras
kontinuerligt på förvaltningens webbapplikationer så att det är tillgängligt såväl internt
som externt.
Sammanfattning av förvaltningens miljöövervakning 2026
Miljöövervakningen struktureras utifrån följande övervakningsområden:
• Luft – kontinuerlig övervakning av luftkvalitet samt sammanställning av
energistatistik och emissionsfaktorer för beräkningar av växthusgasutsläppen inom
stadens gränser.
• Klimatförändringar och dess effekter – redovisning av meteorologiska och hydrologiska
mätdata genom årlig uppdatering av klimatindikatorer, samt framtagande av nya
indikatorer vid behov.
• Mark – kartläggning och analys av ett urval objekt som finns i länsstyrelsens inventering
av potentiellt förorenade områden, eller som av andra anledningar misstänks vara så
förorenade att de kan innebära en risk för människors hälsa samt för möjligheten att följa
miljökvalitetsnormerna för vatten.
1
• Biologisk mångfald och ekologisk kunskapsuppbyggnad – övervakning och verktyg
som följer upp och beskriver växt- och djurliv, ekologiska funktioner i landskapet
samt prioriterade naturtyper och arter.
• Miljöns inverkan på människors hälsa – övervakning och särskilda insatser som inriktas
på källor, exempelvis buller, och tillstånd i miljön som påverkar människors hälsa med
särskild inriktning på barns exponering av farliga ämnen.
• Vatten – övervakning av miljögifter, fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer och ekologisk
status.
MILJÖÖVERVAKNING LUFT
Miljöövervakning luftkvalitet
Referens nämndmål VP 2.4.2
Luftövervakningen i staden sker genom mätningar och modellberäkningar.
Övervakningen ger underlag för rapportering till EU, uppföljning av miljökvalitetsnormer
och miljökvalitetsmål samt uppföljning av genomförda åtgärder. Luftövervakningen gör
att utvecklingen av luftkvaliteten i staden kan följas – där målsättningen är att luften
ständigt ska förbättras.
I Stockholm mäts luftkvaliteten kontinuerligt på Hornsgatan, Sveavägen, S:t Eriksgatan,
Valhallavägen och Torkel Knutssonsgatan (urban bakgrundsluft). Sedan oktober 2024
finns en temporär mätstation på Norrlandsgatan som kontinuerligt mäter halter av
partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO i området för planerad miljözon klass 3. Under
2
2026 kommer förvaltningen fortsätta att utreda om det finns ett behov av att utöka antalet
luftmätningsstationer med fokus på ytterstaden.
Utöver mätningar används olika spridningsmodeller för att kunna beräkna halter av olika
luftföroreningar i stadsluften. Haltberäkningar är ett viktigt komplement till mätningar
när luftkvaliteten ska utvärderas mot gällande normer och mål samt då åtgärders effekter
ska utvärderas.
Aktiviteter
• Kontinuerlig luftövervakning och utvärdering av miljökvalitetsnormer och
miljökvalitetsmål.
• Utvärdering av åtgärder, samt uppföljning av åtgärder för att sänka halterna av
olika luftföroreningar med mål att klara miljökvalitetsmålet Frisk Luft. På lång
sikt är stadens målsättning att halterna av luftföroreningar ska sänkas till de
riktvärden som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar.
• Kontinuerligt ge stadens medborgare information om luftkvalitetssituationen.
2
Miljöövervakning inom ramen för klimatarbete
Referens nämndmål VP 2.1.1
För att följa utvecklingen av Stockholms klimatpåverkan sammanställs varje år de totala
växthusgasutsläppen inom kommungränsen från stadens energianvändning och omfattar
utsläpp från transportarbete, användning av el, värme, kyla och gas samt utsläpp från
avloppsreningsprocessen. Utsläppsrapporteringen baseras på tillgänglig statistik och
modellberäkningar där information om energianvändning och utsläpp i Stockholms stad
kommer från flera olika källor som till exempel SCB (Statistiska centralbyrån), RUS
(Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) samt olika bolags
miljörapporter. Rapportering av utsläppen sker årligen inom processen för
miljöprogramsrapporteringen.
Rapporteringen sker i linje med Green House Gas Protocol for Cities som även är en del
av stadsledningskontorets internationella rapportering till Carbon Disclosure Project
(CDP).
För uppföljning av stockholmarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser finns
en modell för att uppskatta utsläppen per postnummer samt DeSO-område1 för
Stockholms kommun. Modellen tillhandahåller data för åren 2019-2023. Modellen är
framtagen av Stockholm Environment Institute, SEI. Förvaltningen deltar i ett projekt för
en fortsatt utveckling av konsumtionskompassen.
Aktiviteter
• Sammanställning av växthusgasutsläpp och utsläpp per person.
• Sammanställning av andelen fossilt i Stockholms energianvändning.
• Sammanställning av växthusgasutsläpp i transportsektorn per person.
ÖVERVAKNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH DESS EFFEKTER
Referens nämndmål VP 2.4.1
Att övervaka klimatförändringar innebär att observera väder under lång tid, det krävs
därför tidsserier med väderdata för flera decennier (helst standardiserade 30-årsperioder).
Långa tidsserier gör det möjligt att analysera trender för hur olika klimatindikatorer har
förändrats i Stockholm. Tidsserierna ger även kunskap om den naturliga variationen, hur
vädret varierar från år till år. Genom ökad kunskap om dagens klimat kan prognoser om
framtida klimatförändringar också sättas in i ett sammanhang.
Ett viktigt syfte med övervakningen av klimatförändringar är att ge underlag för stadens
arbete med klimatanpassning. Särskilt förekomsten av extrema väderhändelser är
intressant att följa, såsom skyfall och värmeböljor. Övervakningen omfattar mätningar av
temperatur, nederbörd och hydrologi och redovisas i form av klimatindikatorer på
webben.
En förutsättning för klimatindikatorerna är tillgången och kvaliteten på data, liksom att
tidsserierna är sammanhängande. Arbetet omfattar insamling, kvalitetssäkring,
bearbetning och analys av mätdata. Viktiga datakällor är SMHI, SLB-analys vid
1DeSO står för demografiska statistikområden och är ett geografiskt indelningssystem som Statistiska centralbyrån (SCB)
i Sverige har tagit fram som delar in Sverige i nästan 6000 områden.
3
Miljöförvaltningen samt Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).
Aktiviteter
• Sammanställning, bearbetning och analys av meteorologiska, hydrologiska och
limnologiska mätdata.
• Uppdatera befintliga klimatindikatorer med data för det gångna året, samt
framtagande av nya indikatorer vid behov.
• Genomförande av övervakningsprogrammet för grundvattennivåer.
MILJÖÖVERVAKNING MARK
Referens nämndmål VP 2.4.1
Miljöövervakning av mark i staden utförs genom bland annat kartläggning och analys av
potentiellt förorenade områden. I Stockholms stad finns flertalet potentiellt förorenade
områden som har kartlagts och inventerats av länsstyrelsen. Staden behöver se över detta
underlag för att öka kunskapen om områdenas potentiella påverkan på människors hälsa
och miljön. Miljöövervakningen ger underlag för prioritering bland områden som kan
innebära en risk för människors hälsa och miljön samt för möjligheten att följa
miljökvalitetsnormerna för vatten.
Under 2026 kommer arbetet med kartläggning, analys och prioritering av potentiellt
förorenade områden att fortgå.
Aktiviteter
• Prioritering av förorenade områden för proaktiv tillsyn.
• Prioritering av förorenade områden för fortsatta utredning och undersökning.
MILJÖÖVERVAKNING BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOLOGISK
KUNSKAPSUPPBYGGNAD
Referens nämndmål VP 2.2.1
Naturmiljön övervakas på olika nivåer för att ge kunskap om tillstånd och trender som
stöd för miljöbedömningar, tillsyn, fysisk planering, programarbete, åtgärder,
naturvårdsskötsel m.m. 2026 fortsätter satsningar på aktiviteter enligt 2022 års program
för miljöövervakning av biologisk mångfald och ekologisk kunskapsuppbyggnad.
På landskaps- och biotopnivå fortsätter årlig förändringsanalys med satellitdata av
ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) och övriga grönytor. Värdefulla tallar
kartläggs i en databas och naturvärden i vattenmiljö karteras inför framtida uppföljning.
På artnivå fortsätter den årliga övervakningen av fågelfaunan samt av salamandrar i
Olovslund. Dessutom undersöks artinnehåll av groddjur i ett antal dammar. I samband
med tallkarteringen inventeras tallticka och reliktbock. Resultat från artövervakning
tillgängliggörs via digitala kartor och indikatorer tas fram.
Samverkan kring miljöövervakningen internt inom staden fortsätter att utvecklas, liksom
med externa aktörer såsom länsstyrelsen, kommuner, forskare och föreningar.
4
Aktiviteter
• Årlig uppföljning av förändringar inom ESBO (se ovan) och stadens totala
grönyta, samarbete med andra förvaltningar.
• Talldatabas byggs upp, tallticka och reliktbock inventeras.
• Fågelinventering med sommarpunktrutter.
• Uppföljning av vattensalamandrar i Olovslundsdammen i Bromma.
• Artinventering av groddjur med hjälp av e-DNA.
• Ajourhålla och fortsätta utveckla ArtArken, databas för skyddsvärda arter.
• Tillgängliggöra övervakningsresultat via geodata: gräsmarksflora, mossor och
lavar, fladdermöss, fåglar, groddjur och pollinatörer.
• Utveckla fler indikatorer för biologisk mångfald.
• Naturvärdesinventeringar av utvalda vattenmiljöer.
HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING
Hälsorelaterad miljöövervakning syftar till att långsiktigt följa miljöfaktorer som kan
påverka människors hälsa. Genom att uppskatta människors exponering för skadliga
ämnen i omgivningen, mäta biologiska markörer och analysera kopplingar mellan
miljöpåverkan och hälsoproblem, kan övervakningen ge viktig information om hur miljön
påverkar hälsan.
Exponering av hälsoskadliga ämnen sker dels vid användning av varor och produkter som
innehåller dessa ämnen, dels sekundärt genom att ämnena sprids till omgivningen och att
människor exponeras exempelvis via födan, dricksvattnet och luften. I stadens
kemikalieplan finns aktiviteter som syftar till att minska sådan exponering genom att
undvika hälsoskadliga ämnen, alternativt se till att användningen inte leder till
hälsorisker. Barn och andra känsliga grupper är prioriterade målgrupper.
Analys av material och innemiljöundersökningar
Referens nämndmål VP 2.4.4
Miljögiftsövervakning beskrivs i kapitel 6 i kemikalieplanen, där en av åtgärderna är att
övervakningen av inomhusmiljön ska genomföras enligt miljöförvaltningens
övervakningsprogram för inomhusmiljöer. Särskilt fokus ligger på inomhusmiljöer som
förskolor, där tidigare studier har visat att valet av material har stor påverkan på
kemikaliebelastningen. Hälsoskadliga ämnen från dessa material sprids till luft och
damm, som fungerar som viktiga indikatorer på den samlade kemikaliebelastningen i
inomhusmiljön.
För att följa utvecklingen kommer kontinuerliga mätningar av luft och damm att
genomföras. Långa mätserier är nödvändiga för att upptäcka förändringar, eftersom
effekterna ofta utvecklas långsamt. Dessutom ingår undersökningar av ämnesinnehållet i
de varor, material och produkter som används i staden, både sådant som nu köps in och
sådant som används eller finns i stadens byggnader. Information från övervakningen är
5
mycket användbar dels för att få underlag om vilka åtgärder som borde prioriteras och
dels för att följa upp effekterna av genomförda åtgärder.
Aktiviteter
• Utvärdering av metod för provtagning av suspenderade partiklar i luft och
modellering av gasfaskoncentration samt utvärdering av nya metoder för analys
av PFAS i ansamlat damm.
• Övervakning av inomhusmiljö i ett urval av förskolor med konventionell
provtagning av ansamlat damm respektive luft.
• Stickprovsrevisioner och kemiska analyser av bygg- och anläggningsmaterial i
pågående bygg- och anläggningsprojekt.
• Stickprovsrevisioner och kemiska analyser av varor, material och produkter som
köps från stadens centralupphandlade avtal.
Bullerrelaterad miljöövervakning
Referens nämndmål VP 2.4.2
Kartläggning av omgivningsbuller genomförs vart femte år i enlighet med EU:s
bullerdirektiv och förordningen om omgivningsbuller. Kartläggningen genomfördes
2022. Nästa genomgripande uppdatering ska vara färdig senast i juni 2027.
Kartläggningen omfattar bland annat uppgifter om antalet exponerade personer i olika
bullerintervall, exponerad yta samt kartor över bullersituationen. Kartläggningen görs i
EU-måtten Lden och Lnight, men även i det svenska måttet ekvivalent ljudnivå för dygn.
Det åtgärdsprogram mot buller som är kopplat till kartläggningen utarbetades under
hösten 2023 och fastställdes av kommunfullmäktige 17 juni 2024. Bullerkartläggningarna
och åtgärdsprogrammen ska i enlighet med förordningen (2004:675) om
omgivningsbuller inrapporteras till EU vilket sker via Naturvårdsverket.
Arbetet med stadens egen bullerkarta som används av staden och dess medborgare
kommer att utvecklas och uppdateras under 2026. Arbetet med att ta fram den nya
kartläggningen kommer att inledas hösten 2025. Huvudarbetet med kartläggningen
kommer att utföras under 2026 och avslutas 2027.
Kartläggningen är ett viktigt verktyg som underlag för nämndens tillsynsinsatser och för
att följa utvecklingen inom bullerområdet. Den möjliggör även nationella och
internationella jämförelser för utveckling och utbyte av erfarenheter och forskning.
Aktiviteter
• Förberedelser och arbete med ny bullerkartläggning till 2027.
• Uppföljning och framtagande av nya åtgärdsprogram mot buller, framförallt i
samarbete med trafikkontoret.
• Fortsatt uppdatering och utveckling av bullerdatabasen.
• Fasta mätstationer för buller, med ny mätpunkt i den planerade miljözon 3.
6
MILJÖÖVERVAKNING VATTENMILJÖN
Referens nämndmål VP 2.4.3
Löpande miljögiftsövervakning utförs i syfte att övervaka vattendirektivets prioriterade
ämnen (ingår i bedömning av kemisk status), nationella så kallade särskilda förorenande
ämnen (ingår i bedömning av ekologisk status) samt andra lokalt prioriterade ämnen.
Övervakningen bygger på miljöförvaltningens övervakningsprogram för kemisk status
och miljögifter. Övervakning av miljögifter i vatten och fisk bedrivs årligen i Årstaviken,
Magelungen, Drevviken, Brunnsviken, Bällstaån, Ulvsundasjön och Saltsjön där
fiskprover tas årligen och vattenprover månatligen. För att öka kunskapen om förekomst
och förändring av miljögifter i stadens vattenförekomster genomförs om möjligt
fortlöpande övervakning i alla de vattenförekomster där övervakning påbörjats.
Löpande övervakning av kvalitetsfaktorer som ingår i bedömning av ekologisk status
utförs enligt miljöförvaltningens övervakningsprogram för ekologisk status. Majoriteten
av stadens vattenförekomster ingår i programmet som innefattar bl.a. övervakning av
bottenfauna, vattenväxter och fisk. Övervakningen ger viktig kunskap om
vattenförekomsternas status, förändring av statusen över tid och fungerar som ett
underlag vid planering och utvärdering av genomförda åtgärder.
Miljögiftsövervakningen beskrivs i kapitel 6 i kemikalieplanen, där en av åtgärderna är
att genomföra miljögiftsövervakning i ytvatten och fisk samt i sediment, och en annan är
att utföra källspårning av skadliga ämnen och mikroplaster i miljön. Miljöövervakning i
vattenmiljön genomförs i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall och länsstyrelsen.
Aktiviteter
• Genomföra övervakning av kemisk status och miljögifter i stadens prioriterade
sjöar, vattendrag och kustvatten i enlighet med övervakningsprogram för kemisk
status och miljögifter.
• Genomföra undersökningar i stadens sjöar, vattendrag och kustvatten i enlighet
med övervakningsprogram för ekologisk status.
• Utföra källspårning av skadliga ämnen och mikroplaster i miljön.
7
---
[07 2025-21650 Bilaga 5. Ansökan om budgetjustering ur CM2_MHN_vattenåtgärder_drift.pdf]
Lokalt åtgärdsprogram, vatten (drift)
Samtliga nämnder kan ansöka om budgetjustering för genomförande av åtgärder i enlighet med de lokala
åtgärdsprogrammen för vattenförekomster.
Ansökan om budgetjustering i samband med:
Verksamhetsplan
Sökande nämnd:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Kontaktperson:
Christina Berglind
Roll:
Enhetschef
Telefon:
850828792
Epost:
christina.berglind@stockholm.se
Namn på projekt:
Lokala åtgärdsprogram - underlag för för färdigställande och uppföljning samt åtgärdsförberedande
Sökt belopp (mnkr)
2,2 mnkr
1. Projektbeskrivning
Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den tänkta åtgärden med mål och syfte.
1.1 Projektets mål och syfte
Arbetet syftar till att ge underlag till ett kostnadseffektivt sätt att nå en god vattenstatus i stadens
vattenförekomster. Arbetet är en förutsättning för stadens stadsutveckling samt medborgarnas möjlighet att
njuta av stadens vatten, nu och i framtiden.
1.2 Koppling till lokalt åtgärdsprogram för vattenförekomst
Ansökan är en del av pågående arbete med att ta fram lokala åtgärdsprogram för stadens vatten, utreda
förslag till åtgärder samt att följa upp arbetet med genomförda åtgärder i enlighet handlingsplanen för god
vattenstatus och stadens arbete med att följa miljökvalitetsnormer för vatten.
1.3 Effekter på vattenstatus
Fyll i under de rubriker som är relevanta för ansökan. Effekten ska vara mätbar, och det är därför viktigt att så
långt det är möjligt ha ett startmått så att den totala effekten kan beräknas. Finns ingen data behöver
anledning anges samt beskrivning ges hur utsläppseffekten eller förbättringarna ska redovisas. Ett exempel
kan vara att bedöma hur stor utsläppsminskningen av fosfor är.
Framtagandet av LÅP, utreda förslag till åtgärder samt uppföljningen av LÅP-arbetet ger möjligheter till ett
kostnadseffektivt åtgärdsgenomförande, vilket på sikt innebär en minskad negativ påverkan på stadens vatten
och möjlighet för staden att uppnå god vattenstatus. Detta innebär en minskning av näringsämnen som kväve
och fosfor samt miljögifter, men även förbättrande fysiska livsmiljöer för fisk och andra vattenlevande
organismer.
1.4 Andra nyttor
Beskriv andra miljönyttor, effekter på trygghet, social hållbarhet etc.
Arbetet med lokala åtgärdsprogram och uppnåendet av god vattenstatus bidrar till en hållbar stadsutveckling
med möjlighet till ökade rekreativa värden.
1.5 Nya arbetssätt eller innovation
Beskriv eventuella nya arbetssätt eller inslag av innovation i projektet.
Klicka här för att ange text.
1.6 Uppföljning och utvärdering
Beskriv hur och när uppföljningen och utvärderingen av insatsen ska göras.
Uppföljning och utvärdering görs inom löpande verksamhetsuppföljning
2. Beskrivning av utgifter och eventuell medfinansiering
Ansökan ska redovisa insatsens totala kostnad uppdelat på relevanta kostnadsposter. Eventuell egen
medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Om insatsen till del ska
genomföras av annan nämnd eller bolag ska denna del specificeras.
Miljöförvaltningen ansöker inom ramen för VP 2026 om tilldelning av 2,2 mnkr för 2026 ur CM 2 för det
fortsatta arbetet med lokala åtgärdsprogram (LÅP), utreda förslag till åtgärder samt uppföljning av åtgärder
fördelat enligt nedan.
Underlag för färdigställande samt uppföljning av antagna LÅP. Provtagning och analys: 0,9 mnkr
Arbetet med att färdigställa och lansera de lokala åtgärdsprogrammen kommer att pågå fram till dess att
samtliga åtgärdsprogram är politiskt behandlade. Under 2026 färdigställs lokalt åtgärdsprogram för Mälaren-
Fiskarfjärden. Löpande behöver de antagna åtgärdsprogrammen även följas upp.
Screening PFAS och Bisfenol A: 0,9 mnkr För
att få ökad kunskap om förekomsten av fler föroreningar i stadens vattenförekomster planeras under 2026
screening av bisfenol A och ultrakorta PFAS i ytvatten. Bisfenol A är ett så kallat särskilt förorenade ämne och
ett av de ämnen som ska fasas ut i produkter och material som används av staden. Ultrakorta PFAS är en
grupp PFAS-ämnen som visat sig förekomma vida spritt i miljön, många gånger i mycket höga halter.
Miljöförvaltningen vill undersöka hur situationen är i stadens vatten.
Utvärdering och trendanalys inkl. script 0,3 mnkr
Under 2024 och 2025 har miljöförvaltningen gjort särskilda satsningar på utvärdering och redovisning av
miljöövervakningsdata. Arbetet planeras fortsätta under 2026 då trendanalyser för fysikalisk-kemiska
parametrar ska tas fram för att på ett tydligt sätt kunna följa förändringar och följa upp utförda åtgärder i
stadens vattenförekomster. Särskilda script tas fram för att trenderna enkelt ska kunna uppdateras årligen av
förvaltningen.
Flödesmätningar inför LÅP-åtgärd 0,1 mnkr Under
2025 har Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) påbörjat förberedande arbete med LÅP-åtgärden meandrande
bäck mellan Trekanten och Riddarfjärden. Under 2026 planeras flödesmätningar i en kulvert mellan
Riddarfjärden och Trekanten för att se om kulverten kan öppnas upp till en meandrande bäck i samband med
exploatering av Lövholmen. Detta görs i samarbete mellan SVOA och miljöförvaltningen, kostnaden fördelas
50/50 mellan parterna och Miljöförvaltningen söker medel för sin del av finansieringen.
3. Påverkan på framtida driftkostnader
Av ansökan ska det framgå om insatsen påverkar nämndens eller annan nämnd/bolags framtida
driftkostnader inklusive kapitalkostnader.
Ej relevant för denna ansökan
4. Projektansökan har stämts av med den strategiska samordningsgruppen för god
vattenstatus
Ja, 2025-11-21
4.1 Eventuell kommentar från samverkansgruppen
Tillstyrker
5. Övriga upplysningar
Klicka här för att ange text.
Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker.
6. Bilagor
Klicka här för att ange text.
Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker.
---
[07 2025-21650 Bilaga 6. Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026.pdf]
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteutlåtande
Dnr: 2025-21650:
Sid 1 (17)
Handläggare Till
Johan Dykhoff Sternelius Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Telefon: 08-508 28 998
Väsentlighets- och riskanalys samt
internkontrollplan 2026 för Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 2 (17)
Innehållsförteckning
Inledning ....................................................................................................................................3
Risköversikt ...............................................................................................................................4
Internkontrollplan ..................................................................................................................15
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 3 (17)
Inledning
Miljö- och hälsoskyddsnämndens internkontrollplan för 2026 har tagits fram utifrån
väsentlighets- och riskanalyser som har genomförts tillsammans med utvalda
avdelningschefer och funktionssamordnare. Risker med ett riskvärde på 8 eller högre
inkluderas automatiskt i internkontrollplanen, i enlighet med stadens rutin. För vissa risker
med lägre riskvärde har direktåtgärder planerats.
Från och med 2026 har Stockholms stad ett nytt arbetssätt för internkontroll. I detta arbetssätt
kopplas risker till processer och delprocesser i stället för till mål, vilket var fallet tidigare. Det
finns ett antal obligatoriska stadsövergripande processer som samtliga nämnder ska ta
ställning till och analysera risker för. Det är processer som är väsentliga oavsett vilket
uppdrag och inriktning respektive nämnd har. Därutöver ska nämnden identifiera väsentliga
processer som är kopplade till det egna ansvarsområdet. I vissa fall kan samma risk och/eller
kontroll vara kopplade till flera delprocesser.
Uppföljning av internkontrollplanen görs i samband med tertialrapport 2 och
verksamhetsberättelsen. I verksamhetsberättelsen ska uppföljningen även innefatta en
bedömning av om nämndens interna kontroll under det året har varit tillräcklig.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 4 (17)
Risköversikt
Kritisk
Hög
Medium
4 Låg
3
2
start.stockholm
snevkesnoK
36 1 37 38
4 5 9 10 12 16 20 21 41 42 7 18 49 Konsekvens Sannolikhet
13 15 25 43 47 44 45 46 48
4 Allvarlig Mycket hög
3 Betydande Hög
2 Måttlig Medelhög
1 Försumbar Låg
8 11 14 22 23 2 3 6 17 19
24 27 28 29 30 33 34 40
31 32 35 39
26
1
1 2 3 4
Tjänsteutlåtande
Sid 5 (17)
Sannolikhet
6 Hög28 Medium15 Låg Totalt: 49
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Arbetsmiljöarbete Systematiskt 1 Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Hög (8)
arbetsmiljöarbete
Förebyggande hantering
Årshjul och inarbetade rutiner.
Ekonomistyrning Budget och uppföljning 2 Dålig prognossäkerhet
Medium (4)
Förebyggande hantering
Regelbundna ekonomiavstämningsmöten med
controllers och chefer. Cheferna har även tillgång
till Hypergene och Agresso för att själva kunna
följa upp ekonomin.
3 Felaktigheter i budgetering och redovisning av
Medium (4)
projekt
Förebyggande hantering
Budgetmöten och ekonomiska uppföljningsmöten
med projektledare.
4 Förvaltningen gör ekonomiskt underskott
Medium (3)
Förebyggande hantering
Regelbundna ekonomiavstämningsmöten med
controllers och chefer. Cheferna har tillgång till
Hypergene och Agresso för att själva kunna följa
sin ekonomi.
Penninghantering och 5 Betalning till fel mottagare när betalning görs
Medium (3)
medelsförvaltning inom EU-projekt
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 6 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Förebyggande hantering
Kontroller görs av utbetalningsunderlag.
6 Felaktig debitering av avgifter Ändring av rutiner i Ecos
Medium (4)
Förebyggande hantering
Inbyggda säkerhetsrutiner i Ecos som gör att
ärenden inte kan avslutas utan att ta ställning till
om debitering ska ske. Vid ekonomi- och
debiteringsuppföljning kan avvikelser i intäkter
upptäckas.
Redovisning 7 Felaktigheter i nämndens
Hög (9)
anläggningsredovisning
Förebyggande hantering
Dokumentation av anläggningstillgångar, samt
inventeringar.
8 Leverantörsfakturor betalas för sent
Låg (2)
Förebyggande hantering
Automatiska påminnelser om att fakturor finns att
hantera.
9 Regler för representation och andra
Medium (3)
förtroendekänsliga poster följs inte
Förebyggande hantering
Kontroll av leverantörsfakturor innan attest.
Information till fakturamottagare och chefer.
Energi- och klimatrådgivning Aktivt arbete med riktade 10 Minskat takt i energieffektiviseringen
Medium (3)
insatser
Förebyggande hantering
Kontinuerligt arbete inom det vanliga linjearbetet.
Inköp Avrop 11 Avtal läggs inte in i inköpssystemet varpå
Låg (2)
inköp körs hos icke upphandlade leverantörer
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 7 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Förebyggande hantering
Avtal kopplas i så stor utsträckning det går mot
systemet.
Avtal 12 Lagar och regler för upphandling och inköp
Medium (3)
tillämpas inte och det brister därför i följsamhet
mot ingångna avtal
Förebyggande hantering
Gällande avtal finns i Agresso Inköp.
Inköp med betalkort 13 Inköpskort kommer i orätta händer eller
Medium (3)
hanteras felaktigt
Förebyggande hantering
Regelbundna kontroller av kortinköp.
Kategoristyrning 14 Bristfälligt kategoristyrt inköpsarbete
Låg (2)
Förebyggande hantering
Rutin som säger att vi ska följa stadsgemensamma
avtal så ofta det går. För fordon, där nämnden är
kategoriägare, bedrivs arbete strukturerat i
kategoriråd och -team.
Upphandling 15 Felaktiga direktupphandlingar
Medium (3)
Förebyggande hantering
Behörighetsstyrd åtkomst till
upphandlingssystemet.
16 Kemikaliekrav vid upphandling
Medium (6)
Förebyggande hantering
Deltagande i och kontakt med kategoriteam.
17 Köp av reservdelar till mätinstrument görs Upphandla leverantör för
Medium (4)
utanför gällande avtal reservdelar till mätinstrument
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 8 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Förebyggande hantering
Rutiner finns på förvaltningen, men efterlevnaden
kan förbättras.
IT-funktionalitet Systemförvaltning 18 Väsentliga system har bristfällig prestanda och
Hög (9)
funktionalitet
Förebyggande hantering
Uppföljning i styrgrupp och förvaltningsgrupp vad
gäller driftstörningar i ECOS. Kontinuerliga möten
med systemleverantören.
Livsmedelskontroll Debitering 19 Felaktig eller ingen debitering sker
Medium (4)
Förebyggande hantering
Uppsatta rutiner för när debitering ska göras,
ekonomiuppföljning, uppföljning mellan chef och
medarbetare m.m.
Delegationsbeslut 20 Medarbetare fattar beslut som de enligt Genomgång av
Medium (6)
delegationsordningen inte har behörighet till delegationsbeslut
Förebyggande hantering
Tydliga rutiner och handläggningsordning som
säger vem som ska fatta beslut. Cheferna skriver
under besluten i de flesta fall.
Delgivning 21 Enskilda eller företag nås inte av delgivningen
Medium (6)
Förebyggande hantering
Rutiner för handläggning finns framtagna,
utbildningar i juridik och delgivning.
Lokalförsörjning Hyresavtalsvård 22 Miljöförvaltningens lokalhyra motsvarar inte
Låg (2)
nyttan av lokalerna
Förebyggande hantering
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 9 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Hyreskostnaden hanteras och bevakas i såväl
budget som ekonomiuppföljning.
Lokalförsörjningsarbete 23 Miljöförvaltningens lokaler är inte
Låg (2)
ändamålsenliga för verksamheten
Förebyggande hantering
Arbetsmiljöronder, lokalmöten m.m.
Lokalprojekt 24 Lokalförändringar får icke förutsedda negativa
Låg (2)
konsekvenser
Förebyggande hantering
Riskanalyser genomförs inför betydande
lokalförändringar.
Luftövervakning Analys och kvalitetssäkring 25 Felaktiga data
Medium (3)
av mätdata
Förebyggande hantering
I verkstaden servas och repareras mätutrustning,
vilket har gett god kunskap om instrument och
kringutrustning. SLB-analys kan snabbt åtgärda fel
som kan uppstå under daglig drift.
Lönehantering Attesträtt 26 Obehörig attestant skriver under t.ex.
Låg (1)
semesteransökan eller utlägg
Förebyggande hantering
Stickprovskontroller månatligen. Återkoppling vid
fel. Systemuppsättningar för att förhindra felaktiga
attester.
Behörigheter i stadens 27 Felaktiga behörigheter
Låg (2)
centrala lönesystem
Förebyggande hantering
Tertialvisa granskningar av behörigheter.
Felaktigheter justeras.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 10 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Löneskuldshantering 28 Löneskulder hanteras inte enligt rutiner
Låg (2)
Förebyggande hantering
Månadsvisa kontroller.
Omvandlad okompenserad tid 29 För många komptimmar ansamlas av Införande av ny rutin
Låg (2)
medarbetare
Förebyggande hantering
Förebyggande hantering saknas idag. Kommer att
läggas till.
Organisationsträd i LISA 30 Felaktigheter i organisationsträdet
Låg (2)
självservice
Förebyggande hantering
Årlig granskning av organisationsträd och roller.
Personalförteckning 31 Felaktigheter i personalförteckningen
Låg (2)
Förebyggande hantering
Månatlig kontroll.
Semesteruttag per år 32 Semesteruttag sker inte enligt semesterlagen
Låg (2)
Förebyggande hantering
Årlig kontroll, efter sommarsemestrarna.
Slumpmässig kontroll 33 Felaktiga underlag avseende resor och privata
Medium (4)
utlägg
Förebyggande hantering
Periodvisa kontroller av ekonomifunktionen.
Kontroll och godkännande av chef innan
utbetalning.
Utbetald lön 34 Felaktiga löneutbetalningar
Medium (4)
Förebyggande hantering
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 11 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Dels kontroll av enhetscheferna och dels kontroll
av HR-funktionen.
Övertidsjournal 35 Medarbetarna arbetar för mycket övertid
Låg (2)
Förebyggande hantering
Månatlig kontroll av HR-funktionen.
Motverka otillåten påverkan Förebygga otillåten påverkan 36 Anställda på förvaltningen missbrukar sin Utbildningar,
Medium (4)
ställning genom t.ex. mutbrott eller jäv informationsinsatser m.m.
Förebyggande hantering
Utbildningar/informationsinsatser, särskilt system
där incidenter ska rapporteras, löpande uppföljning
genom medarbetarsamtal och APT.
Hantera otillåten påverkan 37 Medarbetare som arbetar med tillsyn eller
Hög (8)
kontroll utsätts för otillåten påverkan, t.ex. våld
eller hot, i sin tjänsteutövning
Förebyggande hantering
Utbildningar/informationsinsatser, särskilt system
där incidenter ska rapporteras, löpande uppföljning
genom medarbetarsamtal och APT.
Motverka välfärdsbrott Förebygga välfärdsbrott 38 Inköp görs från oseriösa eller kriminella
Hög (8)
leverantörer
Förebyggande hantering
Kontroller av leverantörer i samband med
upphandling, samt kontroller av fakturor.
Hantera välfärdsbrott 37 Medarbetare som arbetar med tillsyn eller
Hög (8)
kontroll utsätts för otillåten påverkan, t.ex. våld
eller hot, i sin tjänsteutövning
Förebyggande hantering
Utbildningar/informationsinsatser, särskilt system
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 12 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
där incidenter ska rapporteras, löpande uppföljning
genom medarbetarsamtal och APT.
Upptäcka välfärdsbrott 38 Inköp görs från oseriösa eller kriminella
Hög (8)
leverantörer
Förebyggande hantering
Kontroller av leverantörer i samband med
upphandling, samt kontroller av fakturor.
Rekrytering Annonsering 39 Annonseringen når inte relevant målgrupp
Låg (2)
Förebyggande hantering
Bred annonsering i etablerade kanaler i syfte att nå
relevanta kandidater.
Kompetensbaserade 40 Ostrukturerade intervjuer
Medium (4)
intervjuer
Förebyggande hantering
Standardiserade intervjuguider, utbildning för
chefer i rekrytering.
Kravprofil 41 Felaktig kravprofil tas fram
Medium (6)
Förebyggande hantering
Granskning av kravprofil av HR i samband med
publicering av annons. Utbildning av chefer i
kompetensbaserad rekrytering. Möjlighet till stöd
av serviceförvaltningen.
Urval för intervju 42 Felaktigt urval till intervjuer
Medium (6)
Förebyggande hantering
Urvalsfrågor. Urval utifrån skallkrav och
meriterande krav. Utbildning till cheferna.
Verifiering 43 Bristfällig verifiering i samband med Översyn av rutin
Medium (3)
rekrytering
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 13 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Förebyggande hantering
ID-kontroll ska enligt rutin ske i samband med
intervju.
Systematiskt Fastställa krav genom 44 Informationssäkerhetsklassning genomförs
Medium (6)
informationssäkerhetsarbete informationsklassning inte
Förebyggande hantering
Dokumentation över vad som har klassats.
Befintliga kontroller i form av att aktivt söka upp
diarieförda klassningar och kontrollera om de är
aktuella.
Fastställa lokal anvisning för 45 Den lokala anvisningen för Fortsatta informationsinsatser
Medium (6)
informationssäkerhet informationssäkerhet följs inte inom befintliga kanaler
Förebyggande hantering
Chefer informeras om anvisningen och det finns
obligatoriska framtagna e-utbildningar.
Informationssäkerhet inom 46 Felaktigt genomförda upphandlingar
Medium (6)
upphandlingsförfarande
Förebyggande hantering
I stadens rutiner (mallar och processer) är hänsyn
taget till att informationssäkerhetsaspekten ska
vägas in vid upphandlingar. Risken finns således
snarare i att rutinerna inte följs.
Lokal rutin för 47 Den lokala rutinen för behörighetshantering
Medium (3)
behörighetshantering följs inte
Förebyggande hantering
Utsedda ansvariga personer per system,
blankettförfarande som kräver chefs
underskrift/godkännande m.m.
Rutin för incidenthantering 48 Den lokala rutinen är inte känd alternativt följs
Medium (6)
medvetet inte
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 14 (17)
Process Delprocess Nr Risk Risknivå Direktåtgärder
Förebyggande hantering
Utbildningar (t.ex. GDPR-utbildningar), information
till nya chefer, nyhetsbrev m.m.
Tillsyn inom miljöbalken och Tidsredovisning 49 Brister i tidsredovisningen
Hög (9)
andra lagar
Förebyggande hantering
Enligt rutin ska medarbetarna tidsredovisa
skyndsamt efter utförd tid. Ecos utvecklas
kontinuerligt vad gäller möjligheter till uttag av
statistik.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 15 (17)
Internkontrollplan
Process Delprocess Nr Risk Riskvärde Kontroll
Arbetsmiljöarbete Systematiskt 1 Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet Stickprovskontroll
Hög (8)
arbetsmiljöarbete Stickprovskontroll av att skriftliga
Förebyggande hantering riskbedömningar görs inom det
Årshjul och inarbetade rutiner. systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ekonomistyrning Redovisning 2 Felaktigheter i nämndens Kontroll av
Hög (9)
anläggningsredovisning anläggningsregistret
Genomgång av
Förebyggande hantering anläggningsregistret för att
Dokumentation av anläggningstillgångar, samt säkerställa att alla tillgångar
inventeringar. finns kvar i förvaltningens ägo
och därmed att redovisningen är
korrekt.
IT-funktionalitet Systemförvaltning 3 Väsentliga system har bristfällig prestanda och Kontroll av att nytt arbetssätt
Hög (9)
funktionalitet för dokumentation av
driftstörningar har införts
Förebyggande hantering En utveckling av rapporteringen
Uppföljning i styrgrupp och förvaltningsgrupp vad av driftstörningar till
gäller driftstörningar i ECOS. Kontinuerliga möten systemleverantören och
med systemleverantören. styrgruppen ska göras.
Dokumentationen ska göras mer
detaljerad, vilket i sin tur ligger
till grund för rapporteringen.
Detta stärker bevakningen av
driftstörningar och prestanda.
Motverka otillåten påverkan Hantera otillåten påverkan 4 Medarbetare som arbetar med tillsyn eller Kontroll av att planerade
Hög (8)
kontroll utsätts för otillåten påverkan, t.ex. våld aktiviteter har genomförts
eller hot, i sin tjänsteutövning samt att antalet rapporterade
incidenter ökar
Förebyggande hantering Under 2026 planeras flera
Utbildningar/informationsinsatser, särskilt system aktiviteter på förvaltningen i
där incidenter ska rapporteras, löpande uppföljning syfte att öka kunskapen om
genom medarbetarsamtal och APT. otillåten påverkan men också att
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 16 (17)
Process Delprocess Nr Risk Riskvärde Kontroll
säkerställa att incidenter
rapporteras i IA-systemet.
Motverka välfärdsbrott Förebygga välfärdsbrott 5 Inköp görs från oseriösa eller kriminella Kontroll av leverantörer
Hög (8)
leverantörer Kontroll av samtliga leverantörer
som förvaltningen har betalat
Förebyggande hantering fakturor till. Kontroll av
Kontroller av leverantörer i samband med leverantörernas namn och
upphandling, samt kontroller av fakturor. organisationsnummer görs mot
Svensk Handels varningslista.
Hantera välfärdsbrott 4 Medarbetare som arbetar med tillsyn eller Kontroll av att planerade
Hög (8)
kontroll utsätts för otillåten påverkan, t.ex. våld aktiviteter har genomförts
eller hot, i sin tjänsteutövning samt att antalet rapporterade
incidenter ökar
Förebyggande hantering Under 2026 planeras flera
Utbildningar/informationsinsatser, särskilt system aktiviteter på förvaltningen i
där incidenter ska rapporteras, löpande uppföljning syfte att öka kunskapen om
genom medarbetarsamtal och APT. otillåten påverkan men också att
säkerställa att incidenter
rapporteras i IA-systemet.
Upptäcka välfärdsbrott 5 Inköp görs från oseriösa eller kriminella Kontroll av leverantörer
Hög (8)
leverantörer Kontroll av samtliga leverantörer
som förvaltningen har betalat
Förebyggande hantering fakturor till. Kontroll av
Kontroller av leverantörer i samband med leverantörernas namn och
upphandling, samt kontroller av fakturor. organisationsnummer görs mot
Svensk Handels varningslista.
Tillsyn inom miljöbalken och Tidsredovisning 6 Brister i tidsredovisningen Kontroll av att nya arbetssätt
Hög (9)
andra lagar har införts för att tillse
Förebyggande hantering rättvisande underlag för
Enligt rutin ska medarbetarna tidsredovisa prognos
skyndsamt efter utförd tid. Ecos utvecklas Tillsättning av arbetsgrupp eller
kontinuerligt vad gäller möjligheter till uttag av motsvarande för att utreda vilka
statistik. arbetssätt som behövs.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Sid 17 (17)
Process Delprocess Nr Risk Riskvärde Kontroll
Utveckling av verktyg och vyer
för se utförda timmar i Ecos.
start.stockholm
---
[07 2025-21650 Bilaga 6.1. System för intern kontroll för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026.pdf]
Bilaga 6.1 System för intern kontroll för miljö- och hälsoskyddsnämnden
Inledning
En tillräcklig intern kontroll skapar förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv användning av skattemedel samt för att upprätthålla en
service av hög kvalitet till kommuninvånarna. Genom god intern kontroll skapas också förutsättningar att förebygga och upptäcka fel och brister
samt att förhindra förluster och oegentligheter.
Intern kontroll ska vara en del av det löpande arbetet, där såväl den politiska ledningen som tjänstemannaledningen och medarbetare samverkar.
Den interna kontrollen ska utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå:
• att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv
• att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig och rättvisande
• att lagar, förordningar, föreskrifter och styrdokument följs.
Nämndernas ansvar för den interna kontrollen regleras i 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725). I Stockholms stad definieras nämndernas ansvar
för den interna kontrollen i Regler för ekonomisk förvaltning och Tillämpningsanvisningar för nämndernas interna kontroll.
Alla nämnder i Stockholms stad ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas. Systemet ska ge förvaltningsövergripande riktlinjer för
hur internkontrollarbetet ska bedrivas.
Nämndernas internkontrollarbete
Varje nämnd i Stockholms stad ansvarar för att upprätta och besluta om ett system för intern kontroll som tydliggör roller, ansvarsfördelning och
rapporteringsrutiner vid fel och brister. Nämnderna ska årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) och utifrån denna fastställa en
internkontrollplan. I internkontrollplanen anges de kontroller som ska genomföras för att säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig för att
förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, samt att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Internkontrollplanen ingår
som en bilaga till nämndens verksamhetsplan. Uppföljning av internkontrollplanen görs i tertialrapport 2 och i verksamhetsberättelsen. I
verksamhetsberättelsen ska även en bedömning av nämndens interna kontroll göras, i enlighet med en stadsgemensam anvisning.
Ansvar och roller avseende internkontrollarbetet inom miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljöförvaltningens arbete med intern kontroll sker löpande under året, samt vid vissa tillfällen då väsentlighets- och riskanalyser respektive
kontroller genomförs. För att säkerställa en god intern kontroll behöver ansvaret vara tydligt fördelat och finnas på alla nivåer inom
förvaltningen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar är att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt
samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig
för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta görs genom att
nämnden:
• ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas
• årligen fastställer en väsentlighets- och riskanalys och en internkontrollplan
• tillförsäkrar sig att kontrollerna i internkontrollplanen genomförs och följs upp
• vid behov beslutar om förbättringsåtgärder som säkerställer att den interna kontrollen är tillräcklig
Förvaltningschef
Förvaltningschefen ska upprätta förslag till internt kontrollsystem för nämnden och se till att konkreta regler och anvisningar tas fram för att
upprätthålla en god intern kontroll inom alla verksamhetsområden. Förvaltningschefen ansvarar också för att en väsentlighets- och riskanalys
genomförs och dokumenteras samt att en internkontrollplan upprättas utifrån vad som har framkommit i väsentlighets- och riskanalysen.
Förvaltningschefen ska också:
• rapportera till nämnden hur internkontrollplanen genomförs och hur den interna kontrollen fungerar
• omgående informera nämnden och revisionskontoret om det hos förvaltningen uppdagas förhållanden som medför misstanke om att brott
av förmögenhetsrättslig karaktär föreligger samt informera nämnden och revisionskontoret om de åtgärder som vidtagits
Övriga chefer
Chefer på alla nivåer i organisationen ska:
• se till att medarbetarna har förståelse för vad tillräcklig intern kontroll innebär i verksamheten
• skapa förutsättningar för ett arbetsklimat som främjar tillräcklig intern kontroll
• verka för att de arbetssätt som används bidrar till tillräcklig intern kontroll
• upprätta kontroller i handläggningsrutinerna för att säkerställa att lagar och förordningar, stadsgemensamma regler och anvisningar samt
nämndens/förvaltningens beslut och direktiv följs
• snarast möjligt rapportera brister och avvikelser i enlighet med nämndens system för intern kontroll
Avdelningschefer ska bidra med inspel till väsentlighets- och riskanalysen samt ansvara för att vidta åtgärder vid avvikelser i den löpande interna
kontrollen och rapportera till förvaltningschefen. Samtliga chefer ansvarar för att arbetsmetoder och arbetsrutiner överensstämmer med kravet på
god intern kontroll inom sitt område och rapporterar eventuella avvikelser till överordnad chef.
Medarbetare
Samtliga medarbetare:
• ansvarar för att följa de lagar, riktlinjer, föreskrifter och rutiner som gäller för arbetet
• ansvarar för att rapportera brister och avvikelser i enlighet med nämndens system för intern kontroll
• ansvarar för att bidra aktivt med sin kompetens i arbetet med intern kontroll
Styrdokument
På ett övergripande plan regleras nämndens verksamhet av bland annat förvaltningslagen och kommunallagen, samt GDPR och offentlighets-
och sekretesslagen. Utöver detta finns sektorslagstiftning som är relevant för nämnden, t.ex. miljöbalken med följdlagstiftning, livsmedels- och
foderlagstiftningen och strålskyddslagstiftningen.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet följer också ett antal styrdokument och riktlinjer, både stadsövergripande och lokalt framtagna.
Bland dessa kan nämnas;
• Delegationsordning och handläggningsordning
• Riktlinjer för upphandling och inköp
• Riktlinjer om representation, gåvor, mutor och jäv
• Hanteringsanvisningar för miljöförvaltningens information
• Riktlinje för informationssäkerhet i Stockholms stad
• Vägledning för personuppgiftincidenthantering
Planer och strategiska styrdokument antas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Styrdokument såsom riktlinjer och anvisningar fastställs av
miljöförvaltningens ledningsgrupp.
Planering och uppföljning av intern kontroll
Nämndernas internkontrollarbete ska, som ovan nämnts, bestå av ett aktuellt system för intern kontroll, en väsentlighets- och riskanalys (VoR),
en internkontrollplan baserad på väsentlighets- och riskanalysen samt uppföljning av internkontrollplanen. Internkontrollplanen ingår som en
bilaga till nämndens verksamhetsplan. Uppföljning görs i tertialrapport 2 och verksamhetsberättelsen.
System för intern kontroll är detta dokument. Nedan beskrivs övriga steg.
Väsentlighets- och riskanalys (VoR)
Varje år genomförs en väsentlighets- och riskanalys för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområden. Analysen sker rent praktiskt i
form av möten med verksamhetsansvariga på olika nivåer, t.ex. verksamhetschefer. I regel är en och samma person mötesledare och ansvarig för
dokumentation vid alla dessa möten.
Fokus i analysen ligger på att identifiera relevanta risker inom nämndens processer och delprocesser, samt inom obligatoriska stadsövergripande
processer och delprocesser. Nämndens processer kan ofta likställas med sådant som omnämns som nämndens ansvarsområden i
nämndreglementet. När risker identifieras ska hänsyn tas till t.ex. anmärkningar från revisorer, synpunkter från allmänheten eller medarbetare,
mål eller kvalitetsindikatorer som visar bristfälliga resultat, brister som har uppmärksammats i motsvarande verksamheter i andra kommuner och
frågor som är särskilt aktuella inom ens fält. Väsentlighets- och riskanalysen dokumenteras i ILS.
Riskerna värderas utifrån parametrarna konsekvens och sannolikhet. För respektive parameter ges ett värde mellan 1 och 4. Dessa värden
multipliceras och genererar ett riskvärde. Risker med att riskvärde på 8 eller mer tas med i internkontrollplanen.
Inom ramen för väsentlighets- och riskanalysen kan det beslutas om direktåtgärder som behöver vidtas för att avhjälpa brister i processer. Dessa
dokumenteras också i ILS.
Internkontrollplan
Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys värderas och prioriteras riskerna och därigenom upprättas en internkontrollplan. I
internkontrollplanen planeras och dokumenteras de mest relevanta processerna, delprocesserna och riskerna samt hur kontroller av de
bakomliggande rutinerna ska genomföras. Syftet är att bedöma hur väl processerna och delprocesserna fungerar och ge nämnden underlag för att
bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Kontrollerna genomförs sedan under det aktuella verksamhetsåret.
Internkontrollplanen upprättas, i likhet med väsentlighets- och riskanalysen, enligt stadens modell och dokumenteras i ILS.
Uppföljning
Resultatet av genomförda kontroller dokumenteras och delrapporteras i tertialrapport 2. I samband med verksamhetsberättelsen görs en
fullständig rapportering. I samband med rapporteringen i verksamhetsberättelsen görs också en bedömning om nämndens interna kontroll är
tillräcklig, delvis tillräcklig eller otillräcklig.
Upptäcks allvarliga brister i samband med internkontrolluppföljningen ska det omedelbart rapporteras till närmast icke berörda chef. Vid
misstanke om brott som kan leda till rättsliga påföljder ska nämnden omgående informeras och åtgärder vidtas. Stadens visselblåsarfunktion kan
användas vid oegentligheter och allvarliga missförhållanden.
---
[07 2025-21650 Bilaga 7. Planerade upphandlingar 2026-2028.pdf]
Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 169 - Miljö- och hälsoskyddsnämnden
RDaaptapboarstuktotapgia f rfårånn A Kgoremsmsoe:r s2/0D2a5ta-1M1a-r1t:4 2025-11-14
Inköpskategori Beskrivning Planerad start av upphandlingen Avtalsstart Uppskattat värde kr Ansvarig Organisation Ansvarig upphandlare Kontraktstyp Avtalstyp Inköpskategori kod Samtliga inköpskategorier Upphandlingens omfattning Diarienr Klient
Tekniska konsulter Upphandling av NVI inkl skötselplan för vatten 2026-01-01 2026-03-01 3 000 000 Miljöförvaltningen AE30922@stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1027;102713; Tekniska konsulter;Övriga tekniska konsulter; MF 2025/171 169
TMMTET e exe aa t k k ke ss n n n kk r i i in ii s s s nn k k ka ee a a a t rr j k k k ä && o o on n n n FF s s sts oo e u u u rr r l l l dd t t t e e e oo r r r nn K ALP LR a o r o enbo gs n aeg vol s yr t r r u v a s a a l g t dr tP t o n e jt F ä r i i lA l n a i nl e rs g ms t , t jy a s ä eä t v et n r v ri y as no v tt t sm i ev tct er re a f u n a lt a it m v t e v t s a n e m m nn fe d ö ät d e t r fiö e n p ml rs r oi tlo l ur cj j ö uf h kt g m ef vi öt f e a l t re n st o t d a tr e n n fe n ö a inn r l i y g nl s s ugs fat t örfö d r , o te re k n n i i n sk g a s r töd samt klimat och energitekniskt stöd 2 2 2 2 2 2 00 0 000 2 2 2 2 2 2 77 8 666 - - - - - - 1 10 0 11 4 41 00 0 - -- -- - 00 00 0 0 111 11 1 222 22 2 0 0 00 0 0 222 22 2 9 788 77 --- -- - 0 10 0 0 0 4 15 111 - -- --- 0 03 00 01 11 11 1 6 31 22 2 0 0 00 00 00 00 0 0 0 00 00 0 0 0 00 00 0 00 00 0000 00 00 M MM MM M i ii ii i l ll ll l j jj jj j ö öö öö ö f ff ff f öö öö ö ö rr r r rr vv v v vv aa a a aa l l l l l l t t t t t t n nn n nn i ii iii n nn nnn ggg gg g eee ee e n nnn nn A AAA AA A DAE DA 38 8 477 71 1 944 87 7 722 10 0 933 23 3 922 @@ @ @ @@ ss s s ss tt t ttt oo o ooo cc c ccc kk k kkk hh h h hh oo o o oo ll l l ll mm m m mm .. . . .. ss s s ss ee e e ee T T TV T T jj jj ja ää ä ä är n n n n no s s s s sr t t t t t e e e e e r r r r r R R R R RR a a a a a am m m m m ma a a a a a v v v v vv t t t t tt a a a a aa l l l l ll L L L L LL o o o o ook k k k k k a a aa a a l l ll l l t t t t t t 1 1 1 1 11 0 0 0 0 0 0 2 22 22 17 5 7 5 3 7 ; ; ;; ; ; 1 1 11 1 1 0 0 0 0 00 2 2 2 2 1 2 7 7 5 3 57 1 1 1 1 1 1 3 3 0 5 03 ; ; ; ; ; ; T M T M E T e ex eaa tk k k e ss n n n k r k i i i ns i si snnk k k a ee a a a t rr jk k k ä && o o o n aa n n n s mm s st s eu u u pp rl l l t t t ; ;; e eS e FF rpr r oo ; ; ; eÖ Ö Ö rr c dd v v v ia oo r r r li i i nn ug g g ;; a at a MM r t te t e e aae d sk k sk n kk n n n i ii ni i i nn s s s gk k eek aa a rra ,, r k k k ; RR o o o ee n n n ss s s ees u u u rrvv l l l t t t dd e e e ee r r r ; ; ; llaarr &&aammpp;; UUnnddeerrhhåållll;; Planerad år 2027. Upphandling avser Laboratorietjänster till Miljöförvaltningen i Stockholms stad som avser bla vattenprover och liMM M M MM vsFF F F FF m 22 2 2 22 e00 0 00 0 d22 2 2 22 e55 5 5 55 l.// / / // 11 1 1 11 66 7 766 69 0 7 28 11 1 1 11 66 6 6 66 99 9 9 99
---
[07 2025-21650 Bilaga 8. Ledningens genomgång MF 2026.pdf]
Dnr
Dnr 2025-21650
Ledningens genomgång 2026
Miljöförvaltningen
2025-11-07
Ledningens genomgång
Kontaktperson: Jonas Arnqvist
2 (5)
1 Sammanfattning
Fokus på informationssäkerhet har under året 2025 ökat mycket på
grund av en kombination av ökat beroende av digitala system och
ökade risker för oönskade störningar.
Miljöförvaltningen har länge arbetat med objektförvaltning av
system men i takt med att antalet digitala system och tjänster ökat
har behovet av en ny och tydligare systematiserad objektförvaltning
blivit aktuell. Ett utkast till ny övergripande modell har tagits fram
med förtydligande om ansvar.
Miljöförvaltningens dataskyddsgrupp har genomfört 11 ordinarie
möten under året där informationssäkerhetsfrågor med särskilt
fokus på dataskydd (GDPR) avhandlats löpande.
Kontinuitetsplanering inklusive krisledningsövning har genomförts
i olika grupper och dokumenterats.
Personuppgiftsincidenter har hanterats löpande och skyndsamt i tät
samverkan med dataskyddsombudet. En av incidenterna har
uppmärksammats särskilt, den s.k. miljödataincidenten. Det kunde
dock konstaterats att individer knutna till miljöförvaltningen inte
drabbats av allvarliga konsekvenser.
3 (5)
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning .............................................................................2
1.1 Faktorer som påverkar verksamhetens Ledningssystem för
informationssäkerhet ........................................................................4
1.1.1 Omvärldsbevakning – hot, trender och lagstiftning .....................4
1.1.2 Stadens övergripande riktlinjer ....................................................4
1.1.3 Vad har verksamheten identifierat i RSA-arbetet ........................4
1.1.4 Resultatet från egen uppföljning (VoR och IKP) ..........................4
1.2 Förbättringar som föreslås för verksamhetens LIS ..........................5
4 (5)
1.1 Faktorer som påverkar verksamhetens
Ledningssystem för informationssäkerhet
Ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) omfattar stadens
systematiska arbete för styrning av informationssäkerhetsarbetet.
1.1.1 Omvärldsbevakning – hot, trender och lagstiftning
Ökat fokus på kontinuitetsplanering vid risk för större avbrott i
verksamheten. Förvaltningen följer utvecklingen på
lagstiftningsområdet och anpassar riskanalysen efter denna.
NIS2-direktivet är en EU-reglering som ska stärka cybersäkerheten.
I Sverige blir det en ny lag, cybersäkerhetslagen, som väntas börja
gälla 15 januari 2026.
1.1.2 Stadens övergripande riktlinjer
Stadens riktlinje för informationssäkerhet består dels av
övergripande mål och principer för informationssäkerhetsarbetet,
dels av följande sju fördjupade tillämpningsanvisningar:
• Ansvar och roller inom informationssäkerhet
• Kartläggning och klassning av information
• Identitet och åtkomst
• Anskaffning och utveckling av varor och tjänster
• Drift och förvaltning av it-tjänster
• Incidenthantering och kontinuitetshantering
• Loggning och spårbarhet.
1.1.3 Vad har verksamheten identifierat i RSA-arbetet
Tillgången till IT-system, främst handläggningssystemet Ecos har
identifierats som en sårbarhet. En handlingsplan för systemet finns
upprättad. Möjliga lösningar för att skyndsamt kontakta
medarbetare om stadens IT-system är otillgängliga har diskuterats.
1.1.4 Resultatet från egen uppföljning (VoR och IKP)
Väsentlighets- och riskanalys (VoR) och Internkontrollplan (IKP)
revideras årligen och bifogas till nämndens verksamhetsplan.
Internkontrollplanen följs upp i samband med tertialrapport 2 och
verksamhetsberättelsen (VB). Nytt för 2026 är att
stadsledningskontoret tar fram stadsövergripande processer och
delprocesser som är obligatoriska för nämnderna att riskanalysera,
dels inom informationssäkerhet och dels inom andra områden.
Därutöver kan nämnderna ta fram egna processer och delprocesser
och identifiera risker inom dem.
Systematiskt informationssäkerhetsarbete är en stadsövergripande
och obligatorisk process. Där ingår delprocesserna fastställa krav
5 (5)
genom informationssäkerhetsklassning, fastställa lokal anvisning
för informationssäkerhet, informationssäkerhet inom
upphandlingsförfarande, lokal rutin för behörighetshantering och
rutin för incidenthantering. Inga av riskerna som identifierades här
bedömdes allvarlig nog att ta med i internkontrollplanen.
Den lokala process som har identifierats är IT-funktionalitet och
delprocessen systemförvaltning. Risken som har identifierats
relaterar till Ecos prestanda och funktionalitet, där ett nytt arbetssätt
för dokumentation av driftstörningar ska införas. Denna risk ingår i
internkontrollplanen 2026.
1.2 Förbättringar som föreslås för
verksamhetens LIS
• Uppdatera Lokal anvisning för förvaltningens
informationssäkerhetsarbete, årligen.
• Informera om rutinen för personuppgiftincidenter, årligen.
• Genomföra inventering och klassning (se nedan).
2026
Fortsätta att inventera och klassa prioriterade verksamhetsprocesser
och system (egna och centrala system där normerande klassningar
genomförts av objektägare i staden).
Genomföra en förändring av objektstyrningen med
objektstyrgrupper.
Konsolidera och dokumentera rutiner i anslutning till nya
cybersäkerhetslagen (NIS2).
2027 – fortsätta att klassa prioriterade verksamhetsprocesser
2028 – fortsätta att klassa prioriterade verksamhetsprocesser
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.