Frågor och svar om arbetslösheten i Stockholm
Moderaten Per Rosencrantz har ställt frågor till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm. Rosencrantz menar att arbetslösheten ökat sedan Socialdemokraterna tog makten och att många långtidsarbetslösa, särskilt unga, drabbas hårt. Han undrar hur staden ska agera för att minska långtidsarbetslösheten, få fler att söka yrkesutbildningar och hur man stöder branscher som kan anställa personer med låg utbildning, samt om kommunalskatten är förenlig med målet att få fler i arbete.
Borgarrådet Emilia Bjuggren svarar att Socialdemokraterna satsar över 220 miljoner kronor på arbetsmarknadspolitik som stärkt vuxenutbildning och kommunala anställningar, särskilt för dem långt ifrån arbetsmarknaden. Hon menar att stadens vuxenutbildning samarbetar med branscher för att säkerställa jobb efter utbildning, vilket gett resultat i söktrycket. Bjuggren påpekar att ungdomsarbetslösheten sjunkit i hela staden, särskilt i fokusområden som Skärholmen och Farsta, och försvarar skattehöjningen med att den finansierar en politik som leder till att fler kommer i jobb och minskar utanförskapet.
Från originalhandlingen
[Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm.pdf]
Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om
långtidsarbetslösheten i Stockholm
Den senaste rapporten från Arbetsmarknadsnämnden (mars 2025) visar att arbetslösheten i
Stockholm har ökat sedan Socialdemokraterna tog över makten i staden. I december 2024 låg
arbetslösheten på 7,3 procent, vilket motsvarar cirka 40 000 personer – högre än riksgenomsnittet på
7,1 procent. Arbetslösheten i Stockholms stad är också högre än i länet. Unga drabbas särskilt hårt,
och ungdomsarbetslösheten har ökat.
Arbetsförmedlingen klassar dessutom omkring 75 procent av de arbetssökande i Stockholm som
tillhörande grupper med svag konkurrensförmåga. Många av dessa saknar gymnasieutbildning, är
födda utanför Europa eller har en funktionsnedsättning. Det rör sig om personer som ofta är
långtidsarbetslösa och som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder.
Cirka 40 procent av de arbetslösa i Stockholm är långtidsarbetslösa, en siffra som borde oroa stadens
politiska ledning.
En bidragande orsak till detta är den tidigare förda migrationspolitiken. Regeringen har nu lagt om
kursen och genomför flera reformer som stärker arbetslinjen: införandet av ett bidragstak, successiv
kvalificering till välfärden och ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd. Syftet är att öka
drivkrafterna till arbete och förbättra möjligheterna till egen försörjning.
Samtidigt genomgår den svenska arbetsmarknaden en genomgripande strukturomvandling.
Efterfrågan på utbildad och kvalificerad arbetskraft ökar, medan enklare jobb blir färre. Det gynnar
högutbildade men missgynnar lågutbildade och personer utan kunskaper i svenska. Här har
vuxenutbildningen en avgörande roll: att rusta människor för nya yrken och möta arbetsgivarnas
behov. Men flera av de utbildningar som leder till jobb, särskilt yrkesutbildningar, har alltför få
sökande, ett problem som tycks vara lågt prioriterat av det rödgröna styret i Stockholm.
Men det finns många personer som inte har förutsättningar att ta sig igenom en yrkesutbildning.
Därför är det avgörande att Stockholm också värnar de branscher som kan erbjuda arbete med lägre
krav på formella meriter, som restaurang- och besöksnäringen. Det är olyckligt att
Socialdemokraterna i stället motverkar dessa branschers utveckling genom skattehöjningar och
regelförsvåranden. Nu senast vid implementeringen av gårdsförsäljning – en reform som må röra ett
mindre antal jobb, men där varje arbetstillfälle är viktigt om utanförskapet i Stockholm ska minska.
Ekonomisk tillväxt, låg skatt och en tydlig arbetslinje är avgörande för att minska arbetslösheten. Att
höja kommunalskatten minskar drivkrafterna att gå från bidrag till arbete och riskerar att fördjupa
utanförskapet.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till ansvarigt borgarråd:
1. Hur förklarar borgarrådet den höga arbetslösheten i Stockholm?
2. Hur avser Socialdemokraterna att minska långtidsarbetslösheten bland personer med svag
konkurrensförmåga?
3. Vilka konkreta åtgärder vidtar staden för att öka antalet sökande till yrkesutbildningar inom
vuxenutbildningen – särskilt de som leder till jobb?
4. På vilket sätt stärker styret i Stockholm de branscher som kan erbjuda jobb till personer med
låg utbildning, exempelvis inom restaurang- och besöksnäringen?
5. Anser borgarrådet att den höga kommunalskatten i Stockholm är förenlig med målsättningen
att fler ska gå från bidrag till arbete?
6. Ställer sig Socialdemokraterna i Stadshuset bakom regeringens paradigmskifte för att minska
utanförskapet: reformerad migrationspolitik, bidragstak, kvalificering till välfärden och
aktivitetskrav för försörjningsstöd?
---
[Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm.pdf]
Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till
borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om
långtidsarbetslösheten i Stockholm
Dnr KS 2025/663
Nyckeln till att bryta segregation och utanförskap är att skapa
möjligheter för människor som står långt ifrån egen försörjning att
komma in på arbetsmarknaden. När både arbetslösheten och
levnadskostnaderna ökar vet vi att människor som står långt ifrån
arbetsmarknaden är dem som drabbas hårdast. Baserat på den
vetskapen driver socialdemokraterna i Stockholm en aktiv
arbetsmarknadspolitik som är målinriktad och individanpassad.
Det är självklart att alla som kan jobba ska jobba. Under
mandatperioden har vi därför satsat över 220 miljoner kronor på
bland annat stärkt vuxenutbildning, kommunala
arbetsmarknadsanställningar, feriejobb för unga och stärkt studie-
och yrkesvägledningen. Arbetsmarknadspolitiken har särskilt stärkts
gentemot målgrupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom
ökade resurser och mer uppsökande arbete. Stadens kommunala
vuxenutbildning jobbar branschnära för att möta kompetensbehoven
samtidigt som vi får fler av huvudstadens invånare i jobb. Det
förstärkta branschsamarbetet är ett resultat av den nya riktningen för
stadens vuxenutbildning där mer utbildning nu drivs i egen regi.
Genom att staden har större rådighet över vuxenutbildningen och ett
nära samarbete med olika branscher blir det därför smidigare att
starta upp yrkesutbildningar genom partnerskap med branscher som
är redo att anställa när eleverna gått färdigt sin utbildning.
Under den senaste perioden har staden ingått partnerskap med
åtaganden om jobbgaranti med ett flertal branscher, särskilt inom
den gröna näringen. Ett effektivt samarbete som lett till att
söktrycket till yrkesutbildningarna gått upp.
Svensk arbetsmarknad befinner sig i ett allvarligt läge med en
arbetslöshet som är bland de högsta i Europa, det borde oroa
Sveriges arbetsmarknadsminister. Regeringens kamp mot
arbetslösheten har istället resulterat i en regelrätt nedbantning av
Arbetsförmedlingen, avveckling av studiestartsstödet, försämrad
tillgång och avveckling av statliga subventioner riktad mot
människor långt ifrån jobb. Regeringens nedskärningar är ett straff
mot de som står längst ifrån arbetsmarknaden.
I Stockholm har vi länge haft områden med hög arbetslöshet, därför
inledde vi fokusarbetet som innebär att vi stärker våra resurser där
behoven är som störst. Och det fokuserade arbetet har också gett
resultat. Mellan januari och april i år har ungdomsarbetslösheten i
hela staden sjunkit med 10 procent. I Skärholmen minskar
ungdomsarbetslösheten med 11,38 procent och i Farsta med 16,25
procent. Tillsammans med Järva, som vi redan sett en minskande
ungdomsarbetslöshet i, är Farsta och Skärholmen två av stadens
fokusområden där vi lägger extra mycket engagemang och resurser
för att möta medborgarnas olika behov, bland annat den höga
arbetslösheten.
Det är så här man möter en lågkonjunktur med hög arbetslöshet.
Man stärker och rustar människor till jobb eller studier. Den
moderata logiken är att människor, som är arbetslösa, ska lyckas
hitta jobb på egen hand, i en lågkonjunktur. För det blir resultatet
med mindre pengar till det uppsökande arbetet och aktiva insatser
som leder till att människor kommer i jobb. Det om något möter
inte branschernas behov.
I Stockholm har vi höjt skatten för att värna välfärden och föra en
offensiv politik som leder till att fler kommer i jobb. Att investera i
människor, se till att minska utanförskapet och få fler att bli
självförsörjande får kosta pengar. Att fler är i arbete gynnar
samhället på flera olika nivåer och borde vara förenligt med
moderaternas arbetslinje. En arbetslinje som det uppenbarligen
tummats på.
En högst prioriterad fråga för socialdemokraterna som parti är att
minska utanförskapet och bryta segregationen. Det handlar om att
Sverige behöver en ny riktning. När det rör migrationspolitiken kan
jag bara konstatera att den nuvarande regeringen, till viss del,
fortsatt med det arbete som socialdemokraterna startade med en mer
reformerad migrationspolitik.
I övrigt har regeringens så kallade paradigmskifte speglats av
mycket piska och lite morot gentemot de mest utsatta i vårt
samhälle. Arbetslösa människor möts av högre krav samtidigt som
Svar på Interpellation av Per samhällets stöd begränsas. Om regeringen menar allvar med att
Rosencrantz (M) till borgarrådet
Emilia Bjuggren (S) om
långtidsarbetslösheten i Stockholm
stärka arbetslinjen och få fler i jobb är det svårt att förstå varför de
avvecklar en rad åtgärder som faktiskt rustar människor till jobb
Stockholm den 11 juni 2025
Emilia Bjuggren
Svar på Interpellation av Per
Rosencrantz (M) till borgarrådet
Emilia Bjuggren (S) om
långtidsarbetslösheten i Stockholm
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.