Frågor och svar om arbetslösheten i Stockholm

[Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm.pdf] Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm Den senaste rapporten från Arbetsmarknadsnämnden (mars 2025) visar att arbetslösheten i Stockholm har ökat sedan Socialdemokraterna tog över makten i staden. I december 2024 låg arbetslösheten på 7,3 procent, vilket motsvarar cirka 40 000 personer – högre än riksgenomsnittet på 7,1 procent. Arbetslösheten i Stockholms stad är också högre än i länet. Unga drabbas särskilt hårt, och ungdomsarbetslösheten har ökat. Arbetsförmedlingen klassar dessutom omkring 75 procent av de arbetssökande i Stockholm som tillhörande grupper med svag konkurrensförmåga. Många av dessa saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa eller har en funktionsnedsättning. Det rör sig om personer som ofta är långtidsarbetslösa och som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder. Cirka 40 procent av de arbetslösa i Stockholm är långtidsarbetslösa, en siffra som borde oroa stadens politiska ledning. En bidragande orsak till detta är den tidigare förda migrationspolitiken. Regeringen har nu lagt om kursen och genomför flera reformer som stärker arbetslinjen: införandet av ett bidragstak, successiv kvalificering till välfärden och ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd. Syftet är att öka drivkrafterna till arbete och förbättra möjligheterna till egen försörjning. Samtidigt genomgår den svenska arbetsmarknaden en genomgripande strukturomvandling. Efterfrågan på utbildad och kvalificerad arbetskraft ökar, medan enklare jobb blir färre. Det gynnar högutbildade men missgynnar lågutbildade och personer utan kunskaper i svenska. Här har vuxenutbildningen en avgörande roll: att rusta människor för nya yrken och möta arbetsgivarnas behov. Men flera av de utbildningar som leder till jobb, särskilt yrkesutbildningar, har alltför få sökande, ett problem som tycks vara lågt prioriterat av det rödgröna styret i Stockholm. Men det finns många personer som inte har förutsättningar att ta sig igenom en yrkesutbildning. Därför är det avgörande att Stockholm också värnar de branscher som kan erbjuda arbete med lägre krav på formella meriter, som restaurang- och besöksnäringen. Det är olyckligt att Socialdemokraterna i stället motverkar dessa branschers utveckling genom skattehöjningar och regelförsvåranden. Nu senast vid implementeringen av gårdsförsäljning – en reform som må röra ett mindre antal jobb, men där varje arbetstillfälle är viktigt om utanförskapet i Stockholm ska minska. Ekonomisk tillväxt, låg skatt och en tydlig arbetslinje är avgörande för att minska arbetslösheten. Att höja kommunalskatten minskar drivkrafterna att gå från bidrag till arbete och riskerar att fördjupa utanförskapet. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till ansvarigt borgarråd: 1. Hur förklarar borgarrådet den höga arbetslösheten i Stockholm? 2. Hur avser Socialdemokraterna att minska långtidsarbetslösheten bland personer med svag konkurrensförmåga? 3. Vilka konkreta åtgärder vidtar staden för att öka antalet sökande till yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen – särskilt de som leder till jobb? 4. På vilket sätt stärker styret i Stockholm de branscher som kan erbjuda jobb till personer med låg utbildning, exempelvis inom restaurang- och besöksnäringen? 5. Anser borgarrådet att den höga kommunalskatten i Stockholm är förenlig med målsättningen att fler ska gå från bidrag till arbete? 6. Ställer sig Socialdemokraterna i Stadshuset bakom regeringens paradigmskifte för att minska utanförskapet: reformerad migrationspolitik, bidragstak, kvalificering till välfärden och aktivitetskrav för försörjningsstöd? --- [Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm.pdf] Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm Dnr KS 2025/663 Nyckeln till att bryta segregation och utanförskap är att skapa möjligheter för människor som står långt ifrån egen försörjning att komma in på arbetsmarknaden. När både arbetslösheten och levnadskostnaderna ökar vet vi att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden är dem som drabbas hårdast. Baserat på den vetskapen driver socialdemokraterna i Stockholm en aktiv arbetsmarknadspolitik som är målinriktad och individanpassad. Det är självklart att alla som kan jobba ska jobba. Under mandatperioden har vi därför satsat över 220 miljoner kronor på bland annat stärkt vuxenutbildning, kommunala arbetsmarknadsanställningar, feriejobb för unga och stärkt studie- och yrkesvägledningen. Arbetsmarknadspolitiken har särskilt stärkts gentemot målgrupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom ökade resurser och mer uppsökande arbete. Stadens kommunala vuxenutbildning jobbar branschnära för att möta kompetensbehoven samtidigt som vi får fler av huvudstadens invånare i jobb. Det förstärkta branschsamarbetet är ett resultat av den nya riktningen för stadens vuxenutbildning där mer utbildning nu drivs i egen regi. Genom att staden har större rådighet över vuxenutbildningen och ett nära samarbete med olika branscher blir det därför smidigare att starta upp yrkesutbildningar genom partnerskap med branscher som är redo att anställa när eleverna gått färdigt sin utbildning. Under den senaste perioden har staden ingått partnerskap med åtaganden om jobbgaranti med ett flertal branscher, särskilt inom den gröna näringen. Ett effektivt samarbete som lett till att söktrycket till yrkesutbildningarna gått upp. Svensk arbetsmarknad befinner sig i ett allvarligt läge med en arbetslöshet som är bland de högsta i Europa, det borde oroa Sveriges arbetsmarknadsminister. Regeringens kamp mot arbetslösheten har istället resulterat i en regelrätt nedbantning av Arbetsförmedlingen, avveckling av studiestartsstödet, försämrad tillgång och avveckling av statliga subventioner riktad mot människor långt ifrån jobb. Regeringens nedskärningar är ett straff mot de som står längst ifrån arbetsmarknaden. I Stockholm har vi länge haft områden med hög arbetslöshet, därför inledde vi fokusarbetet som innebär att vi stärker våra resurser där behoven är som störst. Och det fokuserade arbetet har också gett resultat. Mellan januari och april i år har ungdomsarbetslösheten i hela staden sjunkit med 10 procent. I Skärholmen minskar ungdomsarbetslösheten med 11,38 procent och i Farsta med 16,25 procent. Tillsammans med Järva, som vi redan sett en minskande ungdomsarbetslöshet i, är Farsta och Skärholmen två av stadens fokusområden där vi lägger extra mycket engagemang och resurser för att möta medborgarnas olika behov, bland annat den höga arbetslösheten. Det är så här man möter en lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Man stärker och rustar människor till jobb eller studier. Den moderata logiken är att människor, som är arbetslösa, ska lyckas hitta jobb på egen hand, i en lågkonjunktur. För det blir resultatet med mindre pengar till det uppsökande arbetet och aktiva insatser som leder till att människor kommer i jobb. Det om något möter inte branschernas behov. I Stockholm har vi höjt skatten för att värna välfärden och föra en offensiv politik som leder till att fler kommer i jobb. Att investera i människor, se till att minska utanförskapet och få fler att bli självförsörjande får kosta pengar. Att fler är i arbete gynnar samhället på flera olika nivåer och borde vara förenligt med moderaternas arbetslinje. En arbetslinje som det uppenbarligen tummats på. En högst prioriterad fråga för socialdemokraterna som parti är att minska utanförskapet och bryta segregationen. Det handlar om att Sverige behöver en ny riktning. När det rör migrationspolitiken kan jag bara konstatera att den nuvarande regeringen, till viss del, fortsatt med det arbete som socialdemokraterna startade med en mer reformerad migrationspolitik. I övrigt har regeringens så kallade paradigmskifte speglats av mycket piska och lite morot gentemot de mest utsatta i vårt samhälle. Arbetslösa människor möts av högre krav samtidigt som Svar på Interpellation av Per samhällets stöd begränsas. Om regeringen menar allvar med att Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm stärka arbetslinjen och få fler i jobb är det svårt att förstå varför de avvecklar en rad åtgärder som faktiskt rustar människor till jobb Stockholm den 11 juni 2025 Emilia Bjuggren Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm