Alla ärenden

Per Rosencrantz (M) ifrågasätter Stockholms stads ökade skuldsättning, som närmar sig 100 miljarder kronor, och kritiserar särskilt förslaget att Familjebostäder ska låna över en miljard för att köpa AB Hjulstahem. Han menar att förvärvet av de 1 194 befintliga lägenheterna inte skapar några nya bostäder eller ger nytta för invånarna, utan snarare ökar stadens skulder och risker. Rosencrantz undrar vilken nytta förvärvet ger stockholmarna och när Socialdemokraterna tänker sluta låna pengar med tanke på de snabbt ökande räntekostnaderna.

En moderat politiker har ifrågasatt trafikborgarrådet om det "trafikkaos" som uppstått i södra Stockholm, speciellt runt Gullmarsplan, Hammarby och Skansbron, på grund av flera samtidigt pågående vägarbeten. Detta har lett till långa köer och längre restider. Politikern undrar vad rådet tänker göra för att minska problemen och hur samordningen av framtida projekt ska förbättras. Trafikborgarrådet svarar att vissa störningar är oundvikliga vid stadens utveckling och att säker arbetsmiljö ibland måste prioriteras, vilket ledde till enkelriktning av Skansbron. Trafikkontoret arbetar med samordning via systemet GSP och ställer höga krav på entreprenörer för att minimera trafikpåverkan, men vissa projekt måste tyvärr pågå samtidigt. Kapaciteten vid Johanneshovs trafikplats beräknas vara helt återställd i slutet av 2025 och Skansbron i båda riktningarna från 9 december 2025. Trafikkontoret mäter inte generellt trafikflöde, utsläpp och restider vid alla projekt, men kan göra det vid specifika fall.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat. Örbrink menar att stadens rankning i Svenskt Näringslivs undersökning har försämrats kraftigt och undrar vad som görs för att vända trenden, förbättra upphandlingar och främja ett livskraftigt företagsklimat. Karin Wanngård (S) svarar att hon inte delar bilden av ett sämre företagsklimat och hänvisar till andra rapporter som visar att Stockholm är attraktivt för företagande. Hon betonar att staden tar utmaningarna på allvar och arbetar med en ny näringslivspolicy, etableringsstrategi och satsningar som "en väg in" för företagare, lokala näringslivsutvecklare samt mer resurser till bygglov och upphandlingar.

En interpellation från Moderaterna lyfter oro över trafiksituationen och otryggheten runt Hässelby Villastads skola, där vägar smalnats av och parkeringsregler för personal förändrats, vilket skapar kaos vid lämning och hämtning. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att åtgärder för en säkrare närmiljö vid skolan, som gång- och cykelvägar, har utförts under hösten 2025 och att parkeringsplatserna för personal nu är återställda. Hon betonar också att många bilar vid skolan är ett generellt problem och uppmanar föräldrar att i möjligaste mån välja andra transportmedel och visa hänsyn i trafiken.

Nike Örbrink (KD) frågar äldreborgarrådet Torun Boucher (V) hur Stockholm ska hantera bristen på vård- och omsorgsboenden fram till 2040, då antalet äldre beräknas fördubblas. Örbrink kritiserar att staden endast tillåter 13 nya privata boenden och menar att kommunen nu får ett för tungt ansvar att bygga resten, med tanke på stadens stora skulder. Torun Boucher svarar att staden nu tar ett helhetsgrepp genom att bygga i egen regi och styra planeringen bättre för att säkerställa långsiktig kontroll och kvalitet i äldreomsorgen, och att de inte kommer att sälja ut strategiska fastigheter för kortsiktiga ekonomiska vinster.

Oppositionspolitikern Dennis Wedin (M) är kritisk till skötseln av Hötorgshallen och Hötorget, som han menar är nedgångna. Han undrar om bostads- och fastighetsborgarrådet Clara Lindblom (V) har en plan för att möta handlarnas behov och förbättra torghandeln, samt kritiserar att förslaget om uteserveringar avslogs. Clara Lindblom (V) svarar att Hötorgshallen inte är ett ”sorgebarn” utan har ökat besökare och försäljning, men medger att det finns underhållsbehov. Hon förklarar att omfattande utredningar pågår för att reda ut ägaransvaret för den komplexa fastigheten, och att staden arbetar med att anpassa torghandeln och vill skapa mer kultur och kvällsaktiviteter på Hötorget, dock i ett tempo styrt av fastighetens komplexa struktur.

Moderaterna, genom Dennis Wedin, vill att Stockholm ska återinföra Vattenfestivalen för att göra staden roligare och lyfta fram dess unika läge vid vattnet. De föreslår en modern version med exempelvis drönarshower istället för fyrverkerier och scener drivna av förnybar energi. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) menar att Stockholm redan är en levande evenemangsstad med ett brett utbud av kultur och idrott, som Kulturfestivalen och stora sportevenemang. Hon ser inte att en återgång till den gamla Vattenfestivalen skulle tillföra något nytt och föredrar att utveckla stadens kulturliv med moderna och hållbara inslag.

Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att avgifterna för torghandel i Stockholm höjs. Han menar att trots att Miljöpartiet utlovade lägre avgifter för småskaliga torghandlare i ytterstaden, blir det dyrare att sälja varor på 32 av nästan 40 torg, inklusive populära platser som Medborgarplatsen och Nytorget. Wedin anser att detta är fel timing och slår hårt mot småföretagare och gör staden tråkigare. Lars Strömgren svarar att avgiftshöjningen är en del av en översyn för att avgifterna ska spegla torgens attraktionskraft och kommersiella värde, då systemet inte uppdaterats sedan 2012. Han menar att den nya modellen skapar en mer transparent prissättning, bidrar till en mer hållbar torghandel och att torghandel fortfarande är ett förmånligt alternativ jämfört med att hyra lokal, vilket gör den tillgänglig för småaktörer.

Nike Örbrink (KD) frågar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) om en rapport från Hyresgästföreningen som föreslår förtätning av villaområden i Stockholm med 287 000 hyreslägenheter. Örbrink ifrågasätter varför välfungerande villaområden pekas ut för förtätning och undrar om detta är en ”tvångsblandning” för att korrigera oönskade olikheter snarare än att bekämpa segregation. Hon frågar om villaägare bidrar till segregation, om villaområden är ett problem för utsatta stockholmare, om styrets arbete skiljer sig från Hyresgästföreningens vision, och hur bevarandet av trädgårdsstäder ses. Jan Valeskog (S) svarar att Stockholms mål är att bygga blandat för att motverka segregation, vilket även Kristdemokraterna stöder. Han betonar att stadens styrdokument, som översiktsplanen och småhus- och villastrategin, vägleder utvecklingen och att förslag prövas noggrant. Valeskog lyfter fram att seniorbostäder nära kollektivtrafik i villaområden är ett exempel på önskvärd förtätning som gör att äldre kan bo kvar i sina områden.

Per Rosencrantz (M) frågar Emilia Bjuggren (S), utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarråd, om Socialdemokraternas integrationspolitik, som handlar om att "blanda befolkningen" för att motverka segregation. Han undrar hur detta ska genomföras, om det innebär förtätning av villaområden, och hur det påverkar individens frihet att välja bostad och skola, med tanke på höga hyror i nybyggda kommunala hyresrätter. Emilia Bjuggren (S) svarar att den socialdemokratiska integrationspolitiken syftar till att ge alla lika förutsättningar och att motverka segregation genom att bland annat bygga bort trångboddhet och öka bostadsbyggandet. Hon nämner stadens arbete i Järva och söderort med satsningar på skola, bostäder och trygghet, och att man i Stockholm redan har börjat bygga radhus i höghusområden för att skapa en blandad bebyggelse.

Moderaten Andréa Hedin har frågat skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om problem med betygssättning i Stockholms skolor. Hon undrar vilka åtgärder som vidtas för att skydda lärare från otillbörlig påverkan från föräldrar och skolledningar, samt hur staden informerar föräldrar om reglerna för betygssättning. Enligt Hedin upplever många lärare press att sätta högre betyg, och en undersökning visar att nära 60 procent har låtit påtryckningar påverka betygen. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren svarar att det inte är acceptabelt med påtryckningar och att skolledningen har en viktig roll i att skydda lärare. Hon uppger att skolorna har stödmaterial för att hantera hot och påverkan, men att grundskoleavdelningen inte ser detta som ett strukturellt problem i Stockholm, då det inte finns tecken på betygsinflation. Skolorna informerar föräldrar via möten och rektorsbrev.

Moderaten Per Rosencrantz har ställt frågor till borgarrådet Emilia Bjuggren (S) om långtidsarbetslösheten i Stockholm. Rosencrantz menar att arbetslösheten ökat sedan Socialdemokraterna tog makten och att många långtidsarbetslösa, särskilt unga, drabbas hårt. Han undrar hur staden ska agera för att minska långtidsarbetslösheten, få fler att söka yrkesutbildningar och hur man stöder branscher som kan anställa personer med låg utbildning, samt om kommunalskatten är förenlig med målet att få fler i arbete. Borgarrådet Emilia Bjuggren svarar att Socialdemokraterna satsar över 220 miljoner kronor på arbetsmarknadspolitik som stärkt vuxenutbildning och kommunala anställningar, särskilt för dem långt ifrån arbetsmarknaden. Hon menar att stadens vuxenutbildning samarbetar med branscher för att säkerställa jobb efter utbildning, vilket gett resultat i söktrycket. Bjuggren påpekar att ungdomsarbetslösheten sjunkit i hela staden, särskilt i fokusområden som Skärholmen och Farsta, och försvarar skattehöjningen med att den finansierar en politik som leder till att fler kommer i jobb och minskar utanförskapet.

Bromma stadsdelsnämnd har beslutat att hyra mark och uppföra en paviljong på Bergslagsvägen 49. Detta för att samla personal, fordon och utrustning för att sköta stadens parker och vintervägar i egen regi. Syftet är att öka kontrollen och kvaliteten på skötseln av Brommas grönområden och vägar. Den årliga hyreskostnaden uppgår till cirka 645 000 kronor, med engångskostnader på cirka 3,9 miljoner kronor för etableringen.

Oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna har ställt frågor till utbildningsförvaltningen om beslutet att lägga ner Observatorielundens skola och flytta eleverna till Vasa Real. De undrar varför nämnden inte informerades om att tidsplanen för avvecklingen ändrats och tidigarelagts. Utbildningsförvaltningen beklagar att kommunikationen brustit och meddelar att de nu inför tydligare rutiner för information och uppföljning till nämnden, samt att en samlad plan för information till personal, elever och vårdnadshavare har tagits fram i samarbete med fackliga representanter.

Liberalerna uttrycker oro över att det är svårt för Stockholms gymnasieskolor att hitta platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL) och undrar varför stadens verksamheter tar emot elever från andra kommuner. Utbildningsförvaltningen svarar att ansvaret för APL ligger hos skolorna själva, då de har bäst koll på sina utbildningar och kontakter. Förvaltningen ger stöd vid behov men anser inte att bristen på APL-platser är ett stort problem för majoriteten av skolorna.

Två politiker från SD har frågat utbildningsnämnden hur man hanterar anställda inom skolan som betett sig olämpligt eller begått brott, och sedan köps ut istället för att ställas till svars. De undrar hur man förhindrar att sådana personer återanställs och hur barn skyddas. Utbildningsförvaltningen svarar att de alltid följer lagar och rutiner, polisanmäler brott och att rektorer får stöd i svåra ärenden. De säger också att man inte får spara information om tidigare anställdas olämplighet efter att en anställning avslutats, men att man använder referenstagning och registerkontroller vid nyanställningar för att minimera risken att olämplig personal återvänder till skolorna.

Motionärerna Claes Nyberg och Ismail Ali (C) föreslår att Stockholm ska samarbeta med ideella föreningar för att erbjuda läxhjälp i trångbodda och socioekonomiskt utsatta områden, och att staden ska ställa lokaler till förfogande kvällar och helger. Utbildningsförvaltningen instämmer i behovet av läxhjälp men anser att skolan redan har ansvar för detta och avråder från denna typ av samarbete, då de anser att läxhjälp bör utföras inom skolans ramar. Förvaltningen nämner att skolor kan söka statsbidrag för läxhjälp i samarbete med ideella organisationer.

Stockholms stad har tagit fram ett program för barnhälsa i förskolan. Programmet syftar till att alla barn mellan 1-6 år, oavsett bakgrund eller var de bor, ska ha tillgång till en trygg och hälsofrämjande miljö. Målet är att minska skillnader i barns livsvillkor och främja deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom förebyggande och inkluderande insatser, samt att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter som möter barn.

Utbildningsnämnden har tagit fram en rapport om elevers trygghet, studiero, elevhälsa och frånvaro i Stockholms skolor under läsåret 2025-26. Rapporten visar att cirka 90 procent av grundskoleeleverna och 94 procent av gymnasieeleverna känner sig trygga i skolan, men färre vågar fråga om de inte förstår något på lektionerna, särskilt flickor i högre årskurser. Utbildningsförvaltningen fortsätter satsa på att stärka elevhälsan, bland annat genom fler psykologer i skolorna och att förbättra arbetet med närvaro och särskilt stöd.

Utbildningsnämnden har godkänt nya riktlinjer för att motverka korruption inom Stockholms skolor och förvaltning. Dessa riktlinjer förtydligar bland annat vad som gäller för så kallade pedagogiska måltider, när anställda får ta emot gåvor från elever och föräldrar (gåvor ska som huvudregel inte tas emot, men mindre gåvor vid till exempel skolavslutningar accepteras om de inte förväntar sig en motprestation), och regler för jäv vid rekryteringar och andra beslut. Utbildningsdirektören kommer att fastställa specifika beloppsgränser för representation och gåvor.