← Back to archive
Budget & Taxes City-wide Upcoming Kommunfullmäktige · Meeting 2026-11-30 · Summarized 2026-11-21

Stockholm’s January–August 2026 budget report and adjustments

The January–August 2026 interim report sets out the city’s finances and how committees and municipal companies are following their budgets; the City Executive Office expects the city to meet its financial and overall goals. The City Executive Board proposes approving the report and making budget adjustments for the committees, while urging some to curb cost increases in major projects, including Årstafältet and Blackebergsvägen.
This item is scheduled for the meeting on 2026-11-30. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.

Attachments

From the original document
Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter.Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden uppfylls helt år 2026.Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt år 2026. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2026.Vissa nämnder uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt.I Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 redovisas även de ärenden som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2. [R1 Utl Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti.pdf] 1 (13) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2026/871) Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 2 Uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017, dnr KS 2026/785 Framtidens ekonomi och inköpssystem, dnr KS 2026/932 Gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, dnr KS 2026/879 Upphandling pensionsadministration, dnr KS 2026/826 Upphandling företagshälsovård 2028, dnr KS 2026/680 Fortsatt finansiering av upphandlings- och utvecklingsprojekt för digital arbetsplats i Stockholms stad (GSIT3), dnr KS 2026/994 Framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor, dnr KS 2026/993 Ansökan om sociala investeringar, dnr KS 2026/930 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända (Stiftelsen Hotellhem), dnr KS 2026/601 2 (13) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Delårsrapport per den 31 augusti 2026 för Stockholms stad godkänns. 2. Redovisade avsättningar om 127 mnkr godkänns. 3. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns enligt bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stockholms stad avstår år 2026 utdelning från koncernen Stockholms Stadshus AB, 556415-1727. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Kulturhuset Stadsteatern AB planera och genomföra stadens uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017, (dnr KS 2026/785), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Stockholm Stadshus AB uppmanas ge Kulturhuset Stadsteatern AB i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen planera och genomföra stadens uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017, (dnr KS 2026/785), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Kommunstyrelsen ska utveckla systemstödet koncerngemensamt ekonomisystem, (dnr KS 2026/932) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Kommunstyrelsen medges finansiering om 30 mnkr för åren 2027-2029 för utveckling av systemstödet koncerngemensamt ekonomisystem. Finansiering hanteras i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, (dnr KS 2026/932) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Kommunstyrelsen ska genomföra gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, (dnr KS 2026/879), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument för systemstöd för schema- och bemanningsplanering, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, (dnr KS 2026/879) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra central upphandling av pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3 (13) 12. Centralt upphandlade pensionsadministrativa tjänster ska användas av samtliga nämnder och bolagsstyrelser, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument för pensionsadministrativa tjänster, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera upphandlade pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 15. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt och uppmanas att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av företagshälsovård (dnr KS 2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Kommunstyrelsen ska i den centrala upphandlingen av företagshälsovård (dnr KS 2026/680) besluta om upphandlingsdokument, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Bolagen inom Stockholms stad ska bjudas in att delta i den centrala upphandlingen av företagshälsovård (dnr KS 2026/680), enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Kommunstyrelsen medges finansiering om 627 mnkr för 2027-2031 för fas tre av projekt GSIT3 i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras, för den del som avser stadens nämnder, i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, (dnr KS 2026/994) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansieringen för den del som avser stadens bolag, 9 procent av respektive års upparbetade kostnader, sker genom Stockholms stadshus AB. 4 (13) 20. Kommunstyrelsen ska genomföra ett centralt verksamhetsprojekt it för framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar för digitalisering (dnr KS 2026/993), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Kommunstyrelsen medges finansiering med 250 mnkr för åren 2027-2030 för genomförande av ett centralt verksamhetsprojekt för it för framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar för digitalisering. Finansiering hanteras i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, (dnr KS 2026/993) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. 1. Stadsdirektören ska genomföra gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, (dnr KS 2026/879) i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. 2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument för systemstöd för schema- och bemanningsplanering, (dnr KS 2026/879) avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Stadsdirektören får i uppdrag att genomföra central upphandling av pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument för pensionsadministrativa tjänster, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal, implementering av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal, (dnr KS 2026/826) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, genomföra central upphandling av företagshälsovård, (dnr KS 2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, besluta om upphandlingsdokument för upphandling av företagshälsovård, fatta tilldelningsbeslut, ingå avtal och förlänga avtal med upphandlade leverantörer, (dnr KS 2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5 (13) 7. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, bjuda in bolagsstyrelser att delta i upphandlingen av företagshälsovård, (dnr KS 2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, utifrån affärsmässiga grunder, vid behov vidta förändringar såsom uppsägningar, hävningar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen för företagshälsovård, (dnr KS 2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Stadsdirektören ges delegation för projekt GSIT3 (dnr KS 2026/994) att fatta beslut om inköp inom ramen för avsatta medel för genomförande av projektet, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Stadsdirektören ska genomföra ett centralt verksamhetsprojekt it för framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar för digitalisering (dnr 2026/993) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 406,2 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader för prestationsförändringar med 315,1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 3: Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar i 2026 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter inom investeringsplanen med 110,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 4: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 473,3 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 5: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6 (13) 5. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 19,6 mnkr. Finansiering sker genom att omdisponera för ändamålet budgeterade medel under Kommunstyrelsen m.m. i 2026 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Nämnderna medges budgetjustering för omfördelning av internränta med minskning om 1,2 mnkr. Finansiering sker via finansförvaltningen, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 338,0 mnkr för redovisade omslutningsförändringar samt övriga omfördelningar och justeringar, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Nämnderna uppmanas att vidta åtgärder enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Socialnämnden medges medel för sociala investeringar, (dnr KS 2026/930) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. SHIS Bostäders underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända, (dnr KS 2026/601) besvaras enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Övriga framställningar från nämnderna avslås. 7 (13) Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §. I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter. Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden uppfylls helt år 2026. Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt år 2026. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2026. Vissa nämnder uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt. I Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 redovisas även de ärenden som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådets synpunkter Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 visar att Stockholms stad står starkt i en osäker omvärld: ekonomiskt, likväl som i arbetet med att skapa ett Stockholm som håller samman, med en stark och jämlik välfärd i hela staden, som är grönt, fossilfritt och leder klimatomställningen samt som har utbildning, jobb och bostäder för alla. Ekonomiskt visar stadens resultat på överskott. Tillsammans med avskrivningar och försäljningsinkomster har detta möjliggjort att stadens investeringar under perioden fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Det goda ekonomiska resultatet har också bidragit till att minska behovet av extern upplåning för att finansiera investeringar i bolagskoncernen. Stadens starka ekonomiska ställning och finansiella styrning bidrog sammantaget till att S&P Global Ratings den 8 maj 2026 återigen bekräftade stadens högsta möjliga kreditbetyg. 8 (13) Tertialrapporten visar också att kommunstyrelsens arbete bidrar till stadens mål inom flera viktiga områden. För skolan ser vi en positiv utveckling av elevernas kunskapsresultat. Betygsresultaten i årskurs 6 har förbättrats jämfört med de senaste åren, och de preliminära resultaten för årskurs 9 visar på en tydlig förbättring. Samtliga resultatmått för årkurs 9 utvecklas positivt och når nu de högsta nivåerna sedan det nuvarande betygssystemet infördes 2011. Även arbetet med att öka tryggheten i staden har tagit viktiga steg framåt. I stadens fokusområden fortsätter det gemensamma arbetet mellan nämnder och bolag för att skapa tryggare och mer attraktiva stadsdelar. Under perioden har bland annat beslut fattats om att förvärva parkeringsgaraget i Tensta centrum, länge en mycket otrygg plats, som nu kan rustas upp. Samtidigt visar stadens medborgarundersökning att en större andel invånare känner sig trygga jämfört med tidigare år. Resultatet är det högsta som hittills uppmätts i undersökningen. Den gröna omställningen fortsätter också, med målet att minska utsläppen och skapa en mer hållbar stadsmiljö. Under perioden har nya naturreservat inrättats i Majroskogen och Kyrkhamn/Riddersvik, liksom fem nya biotopskyddsområden. Stockholm fortsätter därmed att ta viktiga steg för att värna naturen och stärka den biologiska mångfalden. Samtidigt visar klimatarbetet tydligt hur avgörande den nationella politiken är för stadens möjligheter att nå sina klimatmål. Stockholm har höga ambitioner och ska vara en föregångare i klimatomställningen, men utsläppen minskar inte i den takt som krävs enligt stadens klimathandlingsplan och Parisavtalet. Det beror framför allt på ökade utsläpp från transportsektorn till följd av regeringens transportpolitik. Det understryker behovet av en ny regering som tar klimatutmaningen på allvar och ger kommunerna bättre förutsättningar att genomföra den gröna omställningen. Bilagor 0. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026, dnr KS 2026/871-1.1 1. Budgetjusteringar, dnr KS 2026/871-1.2 2. Resultatprognos och prognos investeringsplan, dnr KS 2026/871-1.3 3. Ändringar av indikatorer och basnyckeltal, dnr KS 2026/871-1.4 4. Uppmaningar till stadens nämnder, dnr KS 2026/871-1.5 5. Basnyckeltal, dnr KS 2026/871- 1.6 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. 9 (13) Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Moderaterna har ett eget budgetalternativ för Stockholms stad. Vi vill se en annan inriktning för politiken i Stockholm. Under den föregående mandatperioden har S- styret höjt den samlade kommunalskatten höjts till rekordnivåer. Det gör inte bara stockholmarna fattigare, det urholkar dessutom arbetslinjen. I moderaternas Stockholm ska det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Vi måste stärka arbetslinjen. Stockholm ska vara en stad där vägen från bidrag till jobb är kort, där företagen kan växa och anställa, och där unga får en utbildning som öppnar dörren till arbetsmarknaden. Samtidigt måste Stockholm få kontroll över skuldsättningen. Räntekostnaderna tränger undan resurser som borde ha gått till välfärdens kärna: bättre skolor, äldreomsorg och tryggare gator. Vi ska inte lämna över räkningen för dagens politiska beslut till nästa generation stockholmare. Tryggheten måste också prioriteras högre. Ingen ska behöva planera sin väg hem utifrån rädsla. Stockholm behöver kraftfulla insatser mot kriminalitet och fler trygghetsskapande åtgärder, både här och nu och förebyggande åtgärder, som en bättre skola. När Stockholm utvecklas får det aldrig ske genom att vi bygger bort det som gör vår stad unik. Vi ska bevara grönområden, skydda mer natur och bygga varsamt – med respekt för dem som bor här. Stockholm förtjänar mer. En politik med lägre skatt, starkare arbetslinje, minskad skuldsättning, ökad trygghet och bevarade grönområden. I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 28 oktober 2026 Emilia Bjuggren Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Therese Lindström och Theréz Randquist (alla M), Kristin Jacobsson (C) och Gulan Avci (L) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Kristin Jacobsson (C) enligt följande. 10 (13) Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Att därutöver anföra följande: Stockholm har stora möjligheter, men också stora utmaningar. Tertialrapporten visar återigen att stadens ekonomi är stark, samtidigt som vänsterstyret inte förmår omsätta de ekonomiska förutsättningarna i tillräckligt kraftfulla reformer för ett grönare, tryggare, friare och mer företagsamt Stockholm. Stadens helårsprognos för 2026 visar ett överskott på 3,6 miljarder kronor inklusive försäljningsintäkter. En betydande del består av realisationsvinster och försäljningar, men även nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott. Stockholm ska självklart ha ordning och reda i ekonomin, men när staden återigen redovisar stora överskott måste resurserna användas klokt och skattebetalarnas pengar värnas. Det höga skatteuttaget måste alltid kunna motiveras av att stockholmarna får bättre välfärd, större trygghet och en stad som fungerar bättre. Bostadsmarknaden är fortsatt en av Stockholms största utmaningar. Det är positivt att bostadsbyggandet ökar, men tertialrapporten visar samtidigt tydligt att viktiga delar av bostadspolitiken inte når upp till målen. Målet om 1 500 markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag väntas inte nås; prognosen är endast 900. Inte heller målet för försöks-, tränings- och genomgångsbostäder samt Bostad först för barnfamiljer väntas nås. Här finns mer att göra i ett Stockholm där barnfamiljer vräks och relationsvåldsutsatta inte kan lämna sin våldsamma parter pga svårigheter att skaffa en ny bostad. Stockholm behöver en betydligt mer offensiv bostadspolitik med snabbare planprocesser, fler byggbara detaljplaner och bättre förutsättningar för såväl hyresrätter som ägda bostäder. Konjunkturen och höga byggkostnader är en del av förklaringen, men staden måste också använda sin egen rådighet bättre. Stockholms stad har en avgörande roll i klimatomställningen och ska vara världsledande i arbetet för minskade utsläpp. Tertialrapporten visar dock att staden inte följer den utsläppskurva som krävs enligt klimathandlingsplanen och Parisavtalet. Målet om att Stockholm ska bli klimatpositivt genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring bedöms bara uppnås delvis. Även målet om ökad framkomlighet och minskade utsläpp bedöms endast uppnås delvis. Den nationella regeringens sänkta reduktionsplikt har försvårat omställningen, men det befriar inte vänsterstyret från ansvar för de delar som staden själv råder över. Centerpartiet vill se ett högre tempo i elektrifieringen, energieffektiviseringen och omställningen av transporterna samt bättre villkor för gång, cykel och kollektivtrafik. Även stadens egen konsumtion behöver bli mer hållbar. Endast 57 procent av de inköpta livsmedlen är ekologiska, jämfört med årsmålet på minst 70 procent, och målet bedöms bara nås delvis. Andelen matavfall som går till biologisk behandling bedöms inte heller nå årsmålet. Det behövs en klimatpolitik som kombinerar höga ambitioner med sunt förnuft, där klimatnytta, biologisk mångfald, svensk livsmedelsproduktion och stärkt beredskap kan gå hand i hand. Att 11 (13) utbildningsnämnden särskilt uppmanas att stärka sitt strategiska miljö- och klimatarbete visar dessutom att mer behöver göras i skolornas verksamheter. Trygghetsutvecklingen innehåller glädjande tecken. Färre skjutningar och sprängningar och en högre upplevd trygghet är positivt. Men det finns ingen anledning att slå sig till ro. Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer, den organiserade brottsligheten och välfärdsbrottsligheten kräver ett uthålligt arbete och tät samverkan mellan skola, socialtjänst, polis, näringsliv och civilsamhälle. Centerpartiet vill bland annat se fler ordningsvakter där de verkligen behövs, en särskild avhopparverksamhet för kvinnor i kriminella miljöer och ett lämnaprogram för våldsutsatta vuxna och barnfamiljer. Trygghet måste byggas både genom tidiga sociala insatser och genom en närvarande stad som upprätthåller ordningen i det offentliga rummet. Stadens barn och unga har rätt till en skola med hög kvalitet och likvärdiga förutsättningar. Det är positivt att de preliminära resultaten i årskurs 9 förbättras och att andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen ökar. Samtidigt är skillnaderna mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar fortsatt stora. I vissa skolor är gymnasiebehörigheten fortfarande mycket låg. Dessutom når bara 90 procent av eleverna kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3, jämfört med stadens mål på 95 procent. Därtill kom uppgifter i somras om att hela 52% av gymnasieungdomar med NPF-diagnos i Stockholm saknar gymnasieexamen. Ett enormt misslyckande för staden, och en enorm uppfartsbacke i ungdomens vuxenliv. Ett gott genomsnitt får aldrig bli ett argument för att acceptera att barns framtidsutsikter avgörs av vilken skola eller stadsdel de råkar växa upp i. Resurserna måste riktas dit behoven är störst och skolornas kärnuppdrag måste prioriteras. En växande stad behöver också fler möjligheter till idrott och rörelse. Det är positivt att investeringar görs i bland annat sim- och idrottsanläggningar, men kapaciteten behöver fortsätta växa i takt med staden. Centerpartiet vill se fortsatta satsningar på både bredd- och elitidrott, fler idrottsytor och bättre nyttjande av de lokaler som redan finns. Skolornas idrottshallar ska i större utsträckning kunna användas av föreningslivet när skolverksamheten är avslutad. En trygg och grön stad måste också vara en rolig, öppen och företagsam stad. Därför är utvecklingen av stadens företagsklimat oroande. Näringslivets nöjdhet med staden som myndighet ligger under årsmålet, och särskilt bygglovshanteringen sticker ut negativt. På ett år så har omdömet sänkts med 5 procentenheter, det är illavarslande. Samtidigt så har betyget för bygglovshantering fallit kraftigt. Långa handläggningstider hämmar investeringar, bostadsbyggande och företagande. Samtidigt väntas målet för antalet företag i Stockholm inte nås. I en tid då konjunkturen fortfarande är svag behöver staden göra det enklare, inte svårare, att starta, driva och utveckla företag. Stockholm behöver ett styre som ser företagen som en förutsättning för jobb, tillväxt och välfärd. Kortare handläggningstider, bättre service, enklare regelverk och ett mer levande stadsliv måste stå högt på dagordningen. Fler uteserveringar, 12 (13) kulturupplevelser, evenemang och möjligheter för människor att mötas gör Stockholm både attraktivare för stockholmare och starkare i konkurrensen om företag, kompetens och besökare. Centerpartiets budget för 2026 visar en annan väg. Vi sätter stockholmarna först och tror på en stad som är grönare, tryggare, friare, mer företagsam och roligare. En stad med höga klimatambitioner, starka skolor, fler bostäder, ett växande näringsliv och ordning och reda i ekonomin. I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation. Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna har lagt ett eget budgetförslag för 2026 med andra prioriteringar än den rödgröna majoriteten. Då tertialrapporten och de föreslagna budgetjusteringarna utgår från majoritetens budget kan vi inte ställa oss bakom förslaget. Med Sverigedemokraternas budget hade såväl verksamhetens inriktning som fördelningen av stadens resurser sett annorlunda ut. Sverigedemokraterna vill se ett tryggt, vackert och välskött Stockholm där välfärdens kärnverksamheter prioriteras. Vi förespråkar en politik med stärkt trygghet genom fler ordningsvakter, högre kvalitet inom förskola, skola och äldreomsorg samt en varsam stadsutveckling där parker, grönområden och kulturhistoriska miljöer bevaras. Stockholm behöver även en trafikpolitik som värnar framkomligheten för samtliga trafikslag och en ansvarsfull ekonomisk politik där stockholmarnas skattemedel används effektivt. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. Den gångna mandatperioden karaktäriserades av skenande kapitalkostnader och en snabbt ökad skuldsättning. Genom ett överuttag av skattemedel maskerades dock effekterna av den ohållbara politiken; för fjärde året i rad prognosticeras omfattande miljardöverskott i stadens kärnverksamhet vilket används för att finansiera olönsamma projekt. Välfärden får stryka på foten när kohandelsinvesteringar sätts i första rum. Det utökade ianspråktagandet av stockholmarnas löner som skattehöjningarna i praktiken inneburit framstår mot denna bakgrund nonchalant och omotiverad. I det socialdemokratiskt ledda Stockholm får invånarna mindre pengar kvar i plånboken utan att det ger mer välfärd för den höjda skatt de betalar in. Vi konstaterar att stadens prognosticerade överskott för 2026 uppgår till drygt 3,6 miljarder. I vår reservationsbudget för 2026 som vi presenterade parallellt med 13 (13) vänsterstyrets budget förra hösten sänkte vi skatten med 1,8 miljarder, tillbaka till 2022 års skattesats. Det hade inneburit flera tusen mer kvar i plånboken för en barnfamilj per år utan att det hade påverkat välfärden negativt. Med kristdemokratisk politik hade alltså stockholmarna fått behålla mycket mer av sin lön och haft en bättre välfärd där kärnverksamheten prioriterats. --- [Bilaga - Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 - 27 okt.pdf] Stadsledningskontoret Dnr KS 2026/871 Bilaga 0 Sida 1 (96) 2026-10-27 Finansavdelningen Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 Tjänsteutlåtande Sida 2 (96) Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti .................................................. 1 Förvaltningsberättelse .................................................................... 4 Händelser av väsentlig betydelse ................................................. 4 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ................. 6 Budgetavräkning ........................................................................ 15 Balanskravsresultat ..................................................................... 15 Väsentliga personalförhållanden ................................................ 16 Förväntad utveckling .................................................................. 18 Delårsbokslut ................................................................................ 23 Resultaträkning ........................................................................... 24 Balansräkning ............................................................................. 25 Kassaflödesanalys ...................................................................... 27 Noter ........................................................................................... 28 Drift- och investeringsredovisning .............................................. 32 Driftredovisning ......................................................................... 32 Investeringsredovisning .............................................................. 40 Budgetjusteringar ......................................................................... 49 Central medelsreserv 2 ............................................................... 49 Fördelning av centralt avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. ............................................................................................ 50 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ................................. 51 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden .................................................................... 52 Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ....................................................................... 64 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ......................................... 71 Ärenden som sambehandlas ........................................................ 85 Uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan 7 april, dnr KS 2026/785 ................................... 85 Framtidens ekonomi och inköpssystem, dnr KS 2026/932 ........ 85 Gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, dnr KS 2026/879 .................................... 86 Upphandling pensionsadministration, dnr KS 2026/826 ........... 87 Tjänsteutlåtande Sida 3 (96) Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 Upphandling företagshälsovård, dnr KS 2026/680 .................... 89 Fortsatt finansiering av upphandlings- och utvecklingsprojekt för digital arbetsplats i Stockholms stad (GSIT3), dnr KS 2026/994 .................................................................................................... 91 Framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor, dnr KS 2026/993 ..................................................................................... 92 Ansökan om sociala investeringar, dnr KS 2026/930 ................ 94 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända (SHIS Bostäder), dnr KS 2026/601 ........................................................................ 95 Tjänsteutlåtande Sida 4 (96) Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen ges en översiktlig presentation av den kommunala koncernens verksamhet och utveckling hittills under året. Händelser av väsentlig betydelse I avsnittet presenteras händelser av väsentlig betydelse för den kommunala koncernen och kommunen, som har inträffat under delårsperioden eller efter dess slut, men innan tertialrapport 2 upprättas. Investeringsbeslut Under perioden har tjugotre genomförandebeslut tagits för projekt över 50 mnkr varav sju är reviderade beslut. Knappt hälften av besluten omfattar utveckling eller ombyggnad av bostäder där fyra av besluten avser investeringar inom stadens bolag. Tre genom- förandebeslut avser investeringar i idrottsanläggningar i Järva och Skärholmen. De reviderade genomförandebesluten som godkänts gäller projekt som drivs av exploateringsnämnden, trafiknämnden och SISAB. Under året har också genomförande-beslut om renovering och ombyggnad av kvarteret Kämpinge 2 i Tensta för nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, samt Pelarbacken Större 4, på Götgatan fattats. Kommunfullmäktige har godkänt tolv inriktningsbeslut varav tre är reviderade beslut. De avser utveckling av bostäder, idrottsanläggningar, återvinningscentral och samordning av reinvesteringsprogram i det offentliga rummet. Arbete gällande portföljstyrning med fokus på genomförbarhet pågår. Under 2026 har sju projekt föreslagits pausas eller avbrytas. Detta har genererat förgäveskostnader om 134 mnkr för perioden. Försäljningar och förvärv Försäljningar i utvecklingsområdena Norra Djurgårdsstaden, Slakthusområdet, Hagastaden och nordvästra Kungsholmen har, tillsammans med försäljningar i andra områden samt friköp av tomträtter, bidragit till högre försäljningsinkomster. Både budget och tidigare prognoser för försäljningsinkomster har överträffats, och de totala inkomsterna uppgår till 2 621 mnkr. AB Familjebostäder har förvärvat AB Hjulstahem från extern säljare med tillträde 1 februari 2026. Tjänsteutlåtande Sida 5 (96) Förvaltningsberättelse Organisatoriska förändringar Kommunfullmäktige beslutade i maj 2026 att bilda ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB. Bolaget ska driva stads- och fastighetsutveckling i Kista. Stockholms Stadshus AB har förvärvat samtliga aktier i Stockholmsmässan AB från Mässfastigheter i Stockholm AB samt avyttrat samtliga aktier i Mässfastigheter i Stockholm AB till S:t Erik Markutveckling AB (koncerninterna transaktioner). Större rättstvister Staden har ett antal pågående tvister i domstol avseende tomträttsavgälder. För tomträtterna med kommersiell användning hävdar staden en avgäldsränta om 3,25 procent. Med anledning av Högsta domstolens dom i april 2025, som anger en avgäldsränta på 1,75 procent för bostadstomträtter, hävdar många tomträttshavare att avgäldsräntan ska vara högst 2 procent. Ett samlat analysarbete avseende kostnadsrisk genomförs 2026. Händelse efter balansdagen Exploateringsnämnden bedriver ett stort antal stadsutvecklingsprojekt i olika skeden och med olika grad av genomförandemognad. Förutsättningarna i projekten förändras över tid, bland annat till följd av förändrade ekonomiska förutsättningar, tekniska eller juridiska förutsättningar samt förändrade prioriteringar. En aktiv portföljstyrning innebär att projekt som inte längre bedöms vara genomförbara, eller där delar av projektet inte längre bedöms kunna genomföras, behöver avslutas eller omprövas. Detta beskrivs även under investeringsavvikelser längre ner i ärendet. Som ett led i portföljstyrningen kommer exploateringsnämnden vid sitt möte den 5 november 2026 föreslås fatta beslut om att resultatföra kostnader för 45 pågående investeringsprojekt, som därmed avslutas. För dessa projekt uppgår den totala investeringsvolymen till 1 346 mnkr som kommer, under förutsättning att beslut fattas, påverka stadens resultat i samband med årsbokslutet. Stadsledningskontoret ser positivt på att nämnden genomfört en genomlysning och konstaterar att beloppet nominellt är väsentligt, samtidigt som beloppet i relation till exploateringsnämndens hela projektportfölj (knappt 120 mdkr) utgör en mindre andel om drygt en procent. Tjänsteutlåtande Sida 6 (96) Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning I avsnittet presenteras bedömningen av de mål och riktlinjer som har betydelse för den kommunala koncernens ekonomiska hushållning och ställning. Presentationen inkluderar kommun- fullmäktiges mål för stadens verksamheter, den kommunala koncernens finansiella mål, investeringar och finansiella verksamhet. Kommunfullmäktiges inriktnings- och verksamhetsområdesmål Kommunfullmäktige har i budget 2026 beslutat om tre inriktningsmål som utgör ramen för stadens styrning och 16 verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen. I tertialrapport 2 med delårsbokslut bedöms måluppfyllelsen för helåret. Bedömningen grundas huvudsakligen på nämnders och bolagsstyrelsers bedömningar om måluppfyllelse av mål, indikatorer och aktiviteter samt utfall för kommunfullmäktiges indikatorer och aktiviteter. I bedömningen av måluppfyllelse inkluderas även övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet. Bedömning görs om respektive mål prognostiseras uppnås helt, delvis eller ej. Tidsperspektivet är flerårigt. Målbedömningen som görs ska därför ses som en bedömning av om staden är på rätt väg. Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll, vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå delvis åt rätt håll och vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen huvudsakligen gå åt fel håll. Samtliga tre kommunfullmäktiges inriktningsmål bedöms uppnås helt under året. Målbedömningen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och tillhörande mål för verksamhetsområdet redovisas i tabellen nedan. För en mer detaljerad målbedömning se längre ner under rubriken Uppföljning av kommunfullmäktiges mål. Tjänsteutlåtande Sida 7 (96) Förvaltningsberättelse KF:s inriktningsmål/verksamhetsområdesmål Kommunala koncernens måluppfyllelse 1 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Helt 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Helt 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Helt 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Helt 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Helt 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Helt 2 Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Helt 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Delvis 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Helt 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Delvis 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Helt 3 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Helt 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Helt 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Helt 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Helt 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Helt 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Helt 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Helt 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Helt Tjänsteutlåtande Sida 8 (96) Förvaltningsberättelse Finansiella mål för staden Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam ekonomisk utveckling över tid. Samtliga finansiella mål bedöms uppfyllas helt år 2026. Det finansiella målet för stadens ekonomiska resultat redovisas nedan under avsnittet Balanskravsresultat. I tabellen nedan redovisas måluppfyllelse för stadens finansiella mål åren 2022 till och med delår 2026. Måluppfyllelse % Utfall T2 2026 Årsmål Prognos 2026 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Nettokostnader/skatteintäkter, utjämning, generella statsbidrag 92 100 Uppfylls helt 96 99 98 96 Soliditet inklusive pensionsskuld 36 34 Uppfylls helt 35 34 35 36 Nämndernas utfall i procent av budget 99,3 100 Uppfylls helt 98,5 99,1 99,3 100 Årets ekonomiska resultat enligt balanskravet (mnkr) 5 520 0,1 Uppfylls helt 1 652 1 968 3 184 2 250 Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Måttet fastställer att stadens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, i ett långsiktigt perspektiv inte får vara större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Kortsiktigt kan finansnettot användas för att finansiera verksamhetens nettokostnader. I delårsbokslutet utgör verksamhetens nettokostnader 92 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Målet är därmed uppfyllt. Soliditet Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är finansierade av eget kapital. Måttet räknas inklusive pensionsskulden, som enligt gällande redovisningsregler till största del ligger utanför balansräkningen. Målet är att soliditeten långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Kortsiktigt kan värdet sjunka till 30 procent. Soliditeten i delårsbokslutet för staden uppgår till 36 procent och för den kommunala koncernen till 48 procent. Målet är därmed uppfyllt. För fortsatt långsiktig måluppfyllelse behöver kommunkoncernen ha en hög egenfinansieringsgrad i syfte att begränsa skuldutvecklingen. Budgetföljsamhet En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budgeten. Tjänsteutlåtande Sida 9 (96) Förvaltningsberättelse För nämnderna görs uppföljningen för driftbudgeten inklusive kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar, budgetjusteringar och resultatöverföringar. Målet för budgetföljsamheten är att den före och efter tekniska justeringar inte får överskrida 100 procent. Nämndernas utfall före och efter tekniska justeringar uppgår till 99,3 procent av budget. Målet är därmed uppfyllt. Prognossäkerheten Prognossäkerheten beskriver förmågan att bedöma avvikelser och att vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan årets prognoser vid tertialrapport 2 och utfall, inklusive kapitalkostnader och resultatenheternas resultat. Prognossäkerheten bedöms i årsbokslutet och är därför inte aktuell i tertialrapport 2. Ekonomisk utveckling för den kommunala koncernen Periodens resultat för den kommunala koncernen Resultatet efter skatter och finansiellt resultat för kommun- koncernen uppgår till 6 830 mnkr (4 713 mnkr), efter att koncern- interna mellanhavanden, inklusive utdelning, har eliminerats. I kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, koncernen Stockholms Stadshus AB, kommunalförbund samt resultatet för stadens övriga bolag som inte ingår koncernen Stockholms Stadshus AB. Delårsbokslutets resultat efter skatt för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 1 267 mnkr (1 180 mnkr). Bokslutsdispositioner i den kommunala koncernen Delårsbokslutets resultat efter finansnetto för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 1 452 mnkr (1 358 mnkr). Kommunala koncernens interna mellanhavanden Interna mellanhavanden, 2026-08-31 (mnkr) Interna mellanhavanden, mnkr Belopp Interna köp som har eliminerats 4 081 Interna försäljningar som har eliminerats 4 081 Interna fordringar, exkl. koncernkontot som har eliminerats 1 419 Interna skulder, exkl. koncernkontot som har eliminerats 1 419 Kommunala koncernens investeringar Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 11 536 mnkr i delårsbokslutet. Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms Stadshus AB uppgår till 7 872 mnkr. Bolagskoncernens bruttoinvesteringar består främst av produktion av bostäder, skolor och infrastruktur som anläggningar för va-verksamhet. Tjänsteutlåtande Sida 10 (96) Förvaltningsberättelse Pensioner Förmånsbestämd ålderspension avser pensioner från och med 1998. Det redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Den förmånsbestämda ålderspensionen uppgår till 15 071 mnkr (15 146 mnkr) för kommunkoncernen, vilket innebär att avsättning för pensioner har minskat med 0,5 procent i jämförelse med årsskiftet. Låg förändring av prisbasbeloppet 2026, och därmed blir uppräkningen av pensionsunderlaget för den förmånsbestämda pensionen lägre. Pensionsutbetalningarna är större än ökningen av skulden vilket gör att skulden minskar. Ekonomisk utveckling för staden Periodens resultat för staden Stadens resultat i delårsbokslutet uppgår till 5 662 mnkr (3 632 mnkr). Resultatet påverkas positivt jämfört med motsvarande period föregående år främst av realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och intäkter från försäljning av exploateringsfastigheter. Dessa jämförelsestörande poster utgör en väsentlig del av resultatet och uppgår till 2 330 mnkr (567 mnkr) och har ökat med 1 763 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna inklusive slutavräkningarna har ökat med 1 717 mnkr främst beroende på ett ökat skatteunderlag. Nettot för generella statsbidrag och utjämning redovisar en kostnadsökning på 184 mnkr. Finansnettot har förbättrats i jämförelse med föregående år och uppgår till 217 mnkr (-104 mnkr), främst på grund av lägre ränta på pensionsskulden då inflationen är lägre, samt högre reavinster från försäljning av bostadsrätter. Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande intäkter uppgår till 9 771 mnkr, och har ökat med 4,0 procent jämfört med samma period föregående år. Den största ökningen står bidrag och kostnadsersättningar från staten samt hyror och arrenden för. Verksamhetens kostnader exklusive jämförelsestörande kostnader uppgår till 46 038 mnkr och har ökat med 4,1 procent jämfört med samma period föregående år. Personalkostnaderna står för den största ökningen, till följd av löneutvecklingen och ökat antal anställda. Kostnaderna för köp av verksamhet har också ökat vilket främst beror på fler placeringar inom äldreomsorg och stöd och Tjänsteutlåtande Sida 11 (96) Förvaltningsberättelse service för personer med funktionsnedsättning. I övrigt är det generella kostnadsökningar. Delårsbokslutets resultat exklusive engångsintäkter från reavinster och försäljningar av exploateringsfastigheter samt periodens indexuppräkning av avsättningar uppgår till 3 402 mnkr (3 302 mnkr). Överskottet visar det verksamhetsmässiga resultatet, det vill säga den del av stadens löpande verksamhetskostnader som finansierats med löpande intäkter som skatt, avgifter, statsbidrag och utdelning. I nedan tabell presenteras stadens resultat exklusive reavinster, utdelning och engångskostnad. Resultat för perioden Mnkr 2026 T2 2025 T2 2025 2024 2023 2022 Årets resultat 5 662 3 632 3 685 2 898 3 322 2 568 Avgår reavinster/förluster -2 387 -567 -950 -1 369 -2 286 -1 928 Återföring gjord avsättning/indexuppräkning 127 237 140 -341 1 008 1 325 Avgår utdelning från Stockholms Stadshus AB 0 0 0 -920 -1 440 -1 100 Aktieägartillskott 0 0 0 0 0 1 000 Resultat exklusive reavinster, utdelning och engångskostnad 3 402 3 302 2 876 268 604 1 866 För helåret 2026 bedöms stadens resultat vara positivt och uppgå till 3 583 mnkr. Nämnderna bidrar till prognosen genom att prognostisera ett överskott, efter resultatöverföringar, på 433 mnkr, varav 227 mnkr avser stadsdelsnämnderna och 206 mnkr facknämnderna. Stadens investeringar Stadens investeringsutgifter uppgår brutto till 4 059 mnkr (4 444 mnkr) inklusive finansiell leasing, vilket är en minskning med 385 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Investeringsinkomster för perioden uppgår till 370 mnkr (516 mnkr). Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar och därmed minskat behovet av nyupplåning. Under perioden har stadens investeringar fullt ut kunnat finansieras med egna medel, det vill säga med resultat, avskrivningar samt försäljningar, när utbetalningar till de infrastrukturprojekt som staden medfinansierar är inräknade. För mer information om stadens investeringar se avsnittet Investeringsredovisning, längre ner. Tjänsteutlåtande Sida 12 (96) Förvaltningsberättelse Pensioner Stadens pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Stadens avsättning uppgår till 14 836 mnkr (14 908 mnkr). Det är en minskning med 0,5 procent i jämförelse med årsskiftet. Prisbasbeloppets förändring var marginell 2026 vilket ger en lägre uppräkning av pensionsunderlaget för den förmånsbestämda pensionen. Pensionsutbetalningarna är större än ökningen av skulden vilket gör att skulden minskar. Pensionsförpliktelser intjänade till och med 1997 redovisas i ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen enligt blandmodellen. Kostnaden redovisas i resultaträkningen det år som pensionen utbetalas ut, och då minskar ansvarsförbindelsen. Stadens ansvarsförbindelse uppgår till 15 052 mnkr (15 444 mnkr). Årets minskning av ansvarsförbindelsen är förväntad och en fortsatt minskning väntas då en stor del av skulden är under utbetalning. Merparten av stadens medarbetare omfattas av tjänstepensionen AKAP-KR. AKAP-KR är ett helt avgiftsbestämt pensionssystem vilket innebär att staden löpande sätter av medel motsvarande en viss procentsats av lönen till pensionsförsäkring. Kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen för perioden uppgår till 942 mnkr (805 mnkr). Kostnaden för den avgiftsbestämda pensionen har ökat på grund av uppräkning av pensionsgrundande löner samt ökat antal anställda. Finansiell verksamhet Stockholms stad har en central finansfunktion, internbanken, som hanterar de aggregerade finansiella riskerna, säkerställer finansie- ring av staden och de kommunala bolagen på kort och lång sikt samt hanterar bank- och investerarrelationer. Det är kostnadseffektivt och innebär samtidigt en minskad finansiell risk och god intern kontroll. Internbanken agerar inom ramen för den kommunala koncernens finanspolicy. Ett gemensamt koncernkontosystem möjliggör att alla flöden hos nämnder och bolag nettas internt innan externt kapital lånas in via kapitalmarknaden av internbanken. Upplåning sker primärt via olika marknadsprogram direkt på den finansiella marknaden genom att ge ut finansiella instrument såsom certifikat och obligationer. Därutöver sker upplåning via banklån hos Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investerings- banken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB) samt depositlån (ONLOAN). Tjänsteutlåtande Sida 13 (96) Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernens finansiella ställning Den kommunala koncernen hade på balansdagen en extern skuld om 86 769 mnkr (84 756 mnkr) och en nettoskuld om 82 405 mnkr (81 598 mnkr). Nettoskulden har därmed ökat med 807 mnkr, motsvarande 1,0 procent, under 2026. Fördelningen av skulder och finansiella tillgångar inom den kommunala koncernen visas i bilden nedan. Skuldökningen beror på att årets investeringar delvis lånefinansieras. Bolagskoncernens lånebehov i kombination med förändringar i stadens finansiella nettotillgångar påverkar behovet av extern upplåning för den kommunala koncernen. Utestående belopp och förfalloprofil för skuldportföljen anges i tabellen nedan. Marknadsprogram (miljoner) Rambelopp, lokal valuta Nyttjat, lokal valuta Nyttjat SEK Kommuncertifikat (KC), SEK 12 000 1 800 1 800 Euro commercial paper (ECP), USD 1 500 0 0 Medium term note (MTN), SEK 10 000 0 0 Euro medium term note (EMTN), EUR 8 000 5 566 61 908 Övrig lånefinansiering (miljoner) Europeiska investeringsbanken (EIB), SEK 25 000 15 000 15 000 Nordiska investeringsbanken (NIB), SEK 8 000 6 000 6 000 Council of Europe Development Bank (CEB), EUR 200 200 2 061 Diagrammet på nästa sida visar lånens förfalloprofil. Låneförfallen är relativt jämnt fördelade över åren. För år 2026 uppgår återstående låneförfall till nominellt motsvarande 4 367 mnkr och för år 2027 uppgår låneförfall till 13 367 mnkr, vilket motsvarar 5,0 procent respektive 15,4 procent av skuldportföljen. Stockholms stad Kommunala koncernen Bolagskoncernen Externa motparter Finansiella nettotillgångar 19 575 mnkr Extern utlåning 12 mnkr Bolagen placerar 4 082 mnkr Bolagen lånar 106 062 mnkr Externa lån & placeringar 82 417 mnkr Finansiella marknader Tjänsteutlåtande Sida 14 (96) Förvaltningsberättelse Stockholms stad har högsta möjliga kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av kreditvärderingsinstitutet S&P Global Ratings den 8 maj 2026; A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. För investerare innebär detta att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut kapital till Stockholms stad. Detta möjliggör att den kommunala koncernen erhåller förmånliga lånevillkor. Intern kontroll Samtliga nämnder har i samband med tertialrapport 2 följt upp arbetet med intern kontroll och merparten uppger att arbetet bedrivits enligt plan utan väsentliga avvikelser. Stadsledningskontoret har inför året tagit fram en ny processbaserad modell för intern kontroll, som nämnderna har implementerat. Sammantaget bedöms nämnderna arbeta systematiskt med intern kontroll enligt sina fastställda planer, där avvikelser har hanterats och åtgärder vidtagits. - 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Miljontal Låneförfall per 31 augusti 2026 Tjänsteutlåtande Sida 15 (96) Förvaltningsberättelse Budgetavräkning En sammanställd budget för den kommunala koncernen upprättas inte. Stadens helårsprognos för 2026 års resultat visar ett överskott om 3 583 mnkr inklusive försäljningsintäkter. En väsentlig del av avvikelsen mot budget utgörs av hittills realiserade reavinster/- förluster och vinster från försäljning av exploateringsfastigheter vilka inte finns budgeterade. Vid tertialrapporttillfället uppgår dessa poster till 2 330 mnkr, en positiv budgetavvikelse. Prognosen för pensionskostnaderna visar överskott om 623 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på att uppräkning av inkomst- och prisbasbelopp ger lägre kostnader än vad som budgeterats. Prognosen för skatter och generella statsbidrag och utjämning baseras på SKR:s skatteunderlagsprognos i augusti. Prognosen för skatt visar en positiv avvikelse mot budget 2026 om 477 mnkr. På grund av en svagare utveckling av skatteunderlaget prognostiseras en negativ slutavräkning för både 2025 och 2026 vilket ger lägre intäkter i jämförelse med budget på 765 mnkr. Det beror främst på ett svagare månadsutfall för lönesumman jämfört med den prognos som budget 2026 baseras på. Samtidigt har staden en positiv budgetavvikelse för generella statsbidrag och utjämning om 360 mnkr. Totalt visar därmed prognosen en positiv budgetavvikelse om 73 mnkr för skatter och generella statsbidrag och utjämning. Stadens finansiella intäkter och kostnader visar en negativ budgetavvikelse om 723 mnkr för året. Avvikelsen består främst av att staden avstår budgeterad utdelning från koncernen Stockholms Stadshus AB. Totalt prognostiserar stadsdelsnämnder och facknämnder ett överskott om 433 mnkr inklusive reglering mot resultatfonder (422 mnkr). För mer information om stadens driftkostnader se avsnittet Driftredovisning, längre ner. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och balanskravsresultatet ska vara positivt. Syftet med balanskravet är att visa att kommunens intäkter överstiger kostnaderna. Balanskravsresultatet är även stadens finansiella resultatmål. Huvudprincipen är att realisationsvinster Tjänsteutlåtande Sida 16 (96) Förvaltningsberättelse inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Försäljning av exploateringstillgångar får undantas eftersom exploateringsanläggningar räknas som omsättningstillgångar. Stadens resultat justerat enligt kommunallagens krav visar att staden uppfyller såväl kravet på en ekonomi i balans som stadens finansiella resultatmål då balanskravsresultatet är positivt med 5 520 mnkr (3 484 mnkr), se tabell nedan. Även utifrån stadens prognos för helåret görs bedömningen att balanskravet kommer att uppnås för 2026. Mnkr 2026 T2 Periodens resultat 5 662 Avgår realisationsvinster -143 Periodens balanskravsresultat 5 520 Väsentliga personalförhållanden I avsnittet presenteras väsentliga personalförhållanden så som sjukfrånvaro och antal anställda. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat under perioden januari till augusti 2026 i jämförelse med samma period 2025. Sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid, det vill säga enligt den lagstadgade definitionen, uppmättes till 6,0 procent, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med samma period 2025. Sjukfrånvaron har minskat i alla redovisningsgrupper som framkommer av tabellen nedan. Störst är minskningen bland kvinnor med 0,6 procentenheter, medan minskningen bland män är 0,2 procentenheter. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen har därmed minskat med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron hos anställda i åldersgruppen 30–49 år minskade mer än hos anställda yngre än 30 år och 50 år eller äldre. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, enligt den lagstadgade redovisningen Jan – aug 2026 Jan – aug 2025 Kvinnor 6,6 7,2 Män 4,3 4,5 Yngre än 30 år 4,7 5,0 30–49 år 5,6 6,1 50 år eller äldre 6,7 7,1 Totalt 6,0 6,5 Tjänsteutlåtande Sida 17 (96) Förvaltningsberättelse Långtidssjukfrånvaron, den andel av total sjukfrånvaro som varat 60 dagar eller mer, uppmättes till 44,6 procent. Jämfört med samma period föregående år är det en minskning med 1,9 procentenheter. Sjukfrånvaro enligt stadens mätmetod mätt med ett rullande 12-månadersgenomsnitt uppgick till 5,8 procent för perioden augusti 2025-juli 202 6 (6,3 procent under samma period föregående år) . Prognosen över sjukfrånvaron för helåret 2026 är 5,8 procent. Sjukfrånvaro, enligt stadens mätmetod (R12), tertial 2 1 år 2026 Utfall tertial 2 2026 Prognos helår2: Totalt, hela staden 5,8 % (aug 2025 – juli 2026) 5,8 % Medarbetarna i siffror I slutet av augusti 2026 var totalt 47 367 personer anställda i Stockholms stad. Av dessa var 43 796 månadsavlönade anställda i stadens förvaltningar och 3 571 var anställda i stadens bolag. Antal anställda (månadsavlönade) i stadens förvaltningar fördelade på verksamhetsområden, 31 aug 2026 jämfört med 31 aug 2025 Verksamhetsområde 2026-08-31 2025-08-31 Förändring mellan åren Kvinnor Män Totalt Totalt Politisk verksamhet och gemensam administration 1 564 627 2 191 2 035 156 Individ- och familjeomsorg 3 410 930 4 340 4 122 218 Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 927 687 1 614 1 462 152 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 8 604 1 752 10 356 10 537 -181 Utbildning 9 135 3 846 12 981 12 967 14 Äldreomsorg 5 208 1 517 6 725 6 400 325 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 1 996 717 2 713 2 626 87 Fritid och kultur/allmän fritidsverksamhet 1 204 938 2 142 2 068 74 Affärsverksamhet, näringsliv och bostäder 247 209 456 450 6 Övrig verksamhet, särskilda insatser 189 89 278 262 16 Summa anställa i förvaltningarna 32 484 11 312 43 796 42 929 867 Koncernen Stockholms stadshus AB 1 670 1 901 3 571 3 619 -48 Summa anställda inklusive bolagen 34 154 13 213 47 367 46 548 819 Fotnot: Övrig verksamhet, särskilda insatser inkluderar uppgift saknas. Utöver den månadsavlönade personalen har timavlönad personal under januari-juli 2026 arbetat motsvarande 1 998 årsarbeten. 1 Tertial 2 omfattar ej augusti för det senaste året eftersom denna statistik har en eftersläpning i staden. 2 Prognosen baseras på ett genomsnitt av utfallet för januari – juli 2026 samt en skattning av sjukfrånvaron för augusti – december 2026. Tjänsteutlåtande Sida 18 (96) Förvaltningsberättelse Antalet månadsavlönade som slutat i stadens förvaltningar under perioden januari till augusti 2026 var 5 316 vilket är en ökning med 13 månadsavlönade jämfört med samma period föregående år. Förändringen består av att tidsbegränsade anställningar som upphört har ökat medan anställda som slutat på egen begäran samt till följd av pensionsavgångar m m har minskat. Övriga orsaker som står för cirka 1 procent av avgångarna har ökat något. Vanligaste avgångsorsaken var att tidsbegränsat arbete upphört, de står för cirka 59 procent av avsluten. Andelen som slutat på egen begäran under perioden var 30 procent jämfört med 33 procent förra året. Pensionsavgångar m m stod för 10 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Nästan hela minskningen av pensionsavgångar jämfört med 2025 avser ålderspension. Antal månadsavlönade som slutat i stadens förvaltningar per avgångsorsak, jan-aug 2026 och jan-aug 2025 Avgångsorsak Jan-aug 2026 Jan-aug 2025 Tidsbegränsad anställning upphör 3 146 (59%) 2 811 (53%) Slutat på egen begäran 1 580 (30%) 1 766 (33%) Pension (ålderspension, avtalspension samt sjukersättning tillsvidare) 524 (10%) 677 (13%) Övriga* 66 (1%) 49 (1%) Totalt 5 316 (100%) 5 303 (100%) *Övriga inkluderar: Verksamhetsövergång – ej avknoppning, Avliden, Enligt arbetsgivarens beslut, Arbetsbrist samt Uppsägning efter avslutad rehabprocess. Förväntad utveckling I avsnittet ges en övergripande bild av den kommunala koncernens förväntade utveckling utifrån de förhållanden som bedöms ha väsentlig inverkan på verksamheten, direkt eller indirekt. Omvärld och samhällsekonomiska förutsättningar Den globala ekonomin fortsätter att växa trots kriget i Mellanöstern och USAs oförutsägbara tullpolitik. Enligt Internationella valutafonden (IMF) väntas den globala tillväxten uppgå till 3 procent 2026, samtidigt som de ekonomiska utsikterna fortsatt präglas av betydande risker. Sveriges konjunkturåterhämtning fortsätter. BNP beräknas öka med 2,4 procent 2026 och 2,8 procent 2027 enligt Konjunkturinstitutet i augusti, främst drivet av stigande hushållskonsumtion. Arbetslösheten väntas börja sjunka hösten 2026 men når först sin jämviktsnivå på drygt 7 procent år 2028. Antalet arbetade timmar Tjänsteutlåtande Sida 19 (96) Förvaltningsberättelse vänder upp 2026 efter två års nedgång och bidrar till att skatteunderlaget ökar nominellt med 3,5 procent i år. 2027 stärks utvecklingen ytterligare när både arbetade timmar och lönesumma ökar kraftigt, vilket lyfter skatteunderlagstillväxten till drygt 5 procent. År 2028 och 2029 beräknas skatteunderlaget öka med drygt 4 procent per år, i linje med den historiska trenden. Demografisk utveckling Stockholms stad fortsätter att växa och under sommaren passerade Stockholm 1 miljon invånare. Befolkningen växer även i riket som helhet, även om ökningstaketen avtar både i Sverige och i Stockholm. Sveriges liksom Stockholms demografi befinner sig i förändring, med färre barn och unga och ett växande antal äldre, samt ett begränsat tillskott av personer i arbetsför ålder. Denna utveckling innebär betydande utmaningar för välfärden, där resurser behöver omfördelas från förskola och skola till äldreomsorg. Behovet av vård- och omsorgsplatser ökar under kommande år. Barnafödandet var 2025 det lägsta på 23 år i Sverige, och i Stockholms stad föddes 11 350 barn. Under första halvåret 2026 kvarstår de låga födelsetalen, men jämfört med motsvarande period 2025 har antalet nyfödda i Stockholm ökat med 244 barn. Befolkningsprognoserna visar samtidigt en långsiktig minskning av antalet förskole- och skolbarn, Parallellt förväntas antalet invånare över 80 år öka med cirka 44 procent mellan 2025 och 2035. Antalet invånare i den förvärvsaktiva delen av befolkningen (20–64 år) väntas däremot endast öka med 5 procent till år 2035. Kompetensförsörjning De demografiska förändringarna är utmanande för Stockholms stad som arbetsgivare och kan på sikt få konsekvenser för både verksamhet och ekonomi. För Stockholms stad är behovet särskilt stort i äldreomsorgen, både inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. I förskolan minskar personalbehoven på kort sikt och i grundskola minskar behoven på längre sikt till följd av den demografiska utvecklingen. Det innebär att staden aktivt behöver arbeta med omställning för att så långt det är möjligt undvika uppsägningar och långsiktigt säkra kompetensförsörjning och kvalitet i verksamheterna. Rekryteringsbehovet förväntas i början av prognosperioden uppgå till närmare 5 400 individer per år och väntas sedan öka till cirka 5 600 individer i slutet av perioden 2026–2035. Tjänsteutlåtande Sida 20 (96) Förvaltningsberättelse Omkring 74 procent av rekryteringsbehovet förklaras av att medarbetare lämnar staden på egen begäran medan pensionsavgångar och volymförändringar i verksamheten förklarar resterande 26 procent. Det pekar på vikten av proaktivt arbete för att behålla och utveckla redan anställda för att minska rekryteringsbehoven. Att rusta arbetslösa som idag står långt ifrån arbetsmarknaden och öka sysselsättningsgraden bland utrikesfödda är en annan möjlighet att öka tillgången till arbetskraft. Klimatomställning I Stockholms stad pågår ett omfattande arbete för att minska växthusgasutsläppen och anpassa staden till ett förändrat klimat. Stockholms ska senast år 2040 vara helt fossilbränslefri och stadens egen organisation senast år 2030. Arbetet enligt klimathandlingsplanen är ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Stadens investeringar för att minska utsläppen och för att anpassa staden till klimatförändringarna kommer öka. Ett exempel på en viktig åtgärd är Stockholm Exergis investering BECCS- anläggningen3 som vid full drift förväntas kunna bidra med upp till 800 000 ton negativa utsläpp årligen. Till följd av klimattullar och EU:s utsläppshandelssystem ökar priserna på koldioxidintensiva byggmaterial såsom stål och betong, vilket får inverkan på stadens investeringsverksamhet. Från 2031 föreslås avfallsförbränning inkluderas stegvis i EU:s utsläppshandel med ökade kostnader för fossila koldioxidutsläpp som följd. För Stockholms stads del förväntas lagstiftningen på kortare sikt leda till ökade kostnader för omställning och investeringsbehov. Samtidigt skapar regelverket nya intäktsmöjligheter genom försäljning av negativa utsläpp. Investeringar och stadsutveckling Stockholms attraktivitet och stadskvaliteter ska fortsätta utvecklas och investeringar genomföras för att möta nuvarande och kommande behov hos stockholmare, näringsliv och besökare. Investeringar i nya bostäder, samhällsservice och infrastruktur binder samman staden och utbyggnadstakten anpassas för att möta behov och efterfrågan utifrån både den demografiska utvecklingen och konjunkturen. Stora delar av stadens byggnader och infrastruktur såsom vägar, broar, vatten och avfall utvecklades under det förra seklet vilket medför betydande reinvesteringsbehov i underhåll och uppgradering för att framtidssäkra deras funktion. 3 BECCS – Bio Energy Carbon Capture and Storage – där koldioxid fångas och komprimeras och lagras i underjordiska bergsformationer. Tjänsteutlåtande Sida 21 (96) Förvaltningsberättelse Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen. Prioriteringsarbete pågår för att stärka portföljstyrning med fokus på genomförbarhet. Som ett led i detta pågår just nu en genomgång av samtliga projekt hos Exploateringsnämnden i syfte att identifiera de projekt som av olika anledningar bör pausas, ges ändrad inriktning eller avbrytas. Det är sannolikt att detta arbete kommer att leda till att kostnader för utredningar med mera i projekt som inte går till genomförande kommer att resultatföras efter beslut. Utökat ansvar inom beredskap och socialtjänt Under de kommande åren förväntas kommunerna ta ett större ansvar inom flera områden, bland annat till följd av ökade krav på arbetet med civilt försvar och inom socialtjänsten. Inom det civila försvaret har kommunerna en central roll med ansvar för att samhället kan fungera även vid höjd beredskap och krig. Kommunernas ansvar utökas successivt där viss ny lagstiftning redan har trätt i kraft och ytterligare förändringar väntas under de kommande åren. Uppbyggnaden av en robust civil beredskap är långsiktig och kräver omfattande investeringar vilket även medför ökade driftkostnader. Uppbyggnaden förutsätter en väsenligt förstärkt statlig finansiering. Staden behöver fortsätta utveckla beredskapen genom ett systematiskt arbete och förmågehöjande åtgärder, bland annat inom ramen för RSA samt sektorsorganisationen för civil beredskap. Inom socialtjänstens område föreslås flera reformer, såsom bidragsreformen och aktivitetskravet, vilka kräver omställning till följd av förändrade roller, ansvar och arbetssätt och en nära samverkan med region och statliga myndigheter. Samtidigt pågår omställning till ny socialtjänstlag som ställer nya krav på förebyggande, tillgängliga, jämlika och kunskapsbaserade arbetssätt. Förändringarna medför ökade kostnader och behov av ny kompetens. Staden behöver därmed fortsätta stärka den långsiktiga planeringen och anpassa verksamheterna till ett bredare och mer komplext uppdrag. Lagen om offentlig säljverksamhet Den 1 augusti 2026 trädde lagen om offentlig säljverksamhet (LOS) ikraft. Lagen innebär ett förbud för offentliga verksamheter att på ett otillbörligt sätt påverka möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Lagen ersätter dagens regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i 3 kap. konkurrenslagen. I LOS införs ett bakåtriktat generellt förbud mot Tjänsteutlåtande Sida 22 (96) Förvaltningsberättelse offentlig säljverksamhet, kombinerat med starkare sanktionsmöjligheter för tillsynsmyndigheten Konkurrensverket. Undantag finns för verksamhet som har lagstöd eller om verksamheten är försvarbar utifrån allmän synpunkt. I likhet med dagens regler ska förbudet därför inte gälla om säljverksamheten faller inom den kommunala kompetensen. Genom LOS införs krav på särskild redovisning och utvärdering av offentlig säljverksamhet från den 1 januari 2027. Stadens nämnder kommer att omfattas av kravet och har initierat ett arbete. Tjänsteutlåtande Sida 23 (96) Delårsbokslut Delårsbokslut I avsnittet presenteras stadens och den kommunala koncernens resultat och ekonomiska ställning genom delårsbokslutet som omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och upplysningar i noter. Redovisningsprinciper och definitioner till delårsbokslutet presenteras i slutet av avsnittet. Delårsbokslutet omfattar den kommunala koncernen Stockholms stad. I den kommunala koncernen ingår staden och de kommunala bolagen samt kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar. Med de kommunala bolagen avses främst stadens majoritetsägda bolag som finns samlade i koncernen Stockholms Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad och fungerar som en sammanhållande funktion för huvuddelen av stadens aktiebolag. Kommunfullmäktige beslutade i maj 2026 att bilda ett nytt kommunalt bolag, Kista Utveckling AB. För en mer utförlig beskrivning av aktiebolagen hänvisas till delårsbokslutet för Stockholms Stadshus AB som kan beställas via www.stadshusab.se. I stadens delårsbokslut ingår alla nämnder, det vill säga den i huvudsak skattefinansierade verksamheten, samt delårsbokslutet för finansförvaltningen vilket bland annat omfattar stadens centrala finansiering. De sammanställda räkenskaperna, som är den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, omfattar hela den kommunala koncernen Stockholms stad. Syftet med de sammanställda räkenskaperna är att ge en helhetsbild av hela den kommunala koncernens ekonomi och åtaganden. Beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt och interna poster är eliminerade. Förklarande noter finns under avsnittet Noter, nedan. Tjänsteutlåtande Sida 24 (96) Delårsbokslut Resultaträkning I avsnittet redovisas resultaträkningen för staden och den kommunala koncernen i tabellen nedan. Resultaträkning Staden Den kommunala koncernen Mnkr 2026-08-31 2025-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Verksamhetens intäkter 12 391,9 10 201,2 24 395,1 21 480,7 -varav jämförelsestörande intäkter 2 620,5 810,0 2 609,9 815,9 Verksamhetens kostnader -46 548,3 -44 641,9 -51 995,1 -49 902,4 -varav jämförelsestörande kostnader -510,7 -431,5 -489,3 -280,9 Avskrivningar -2 134,0 -2 025,9 -5 829,8 -5 494,5 Verksamhetens nettokostnader -36 290,4 -36 466,6 -33 429,8 -33 916,3 Skatteintäkter 45 969,1 44 252,2 45 969,1 44 252,2 Generella statsbidrag och utjämning -4 233,8 -4 050,1 -4 233,8 -4 050,1 Resultat från andelar i intresseföretag 0,0 0,0 197,2 246,3 Verksamhetens resultat 5 445,0 3 735,6 8 502,8 6 532,2 Finansiella intäkter 2 176,5 1 996,8 236,2 239,2 Finansiella kostnader* -1 959,3 -2 100,4 -1 909,2 -2 058,0 Resultat efter finansiella poster 5 662,2 3 632,0 6 829,8 4 713,4 Extraordinära poster Årets resultat* 5 662,2 3 632,0 6 829,8 4 713,4 *Justering finansiella kostnader för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1. Nedan presenteras stadens helårsprognos i jämförelse med budget samt utfall i delårsbokslutet. Stadens budget och prognos 2026 Budget Prognos Utfall Utfall Mnkr 2026 2026 2026 T2 2025 T2 Verksamhetens intäkter 19 188 21 560 12 392 10 201 Verksamhetens kostnader -79 384 -77 485 -46 548 -44 642 Avskrivningar -3 477 -3 515 -2 134 -2 026 Verksamhetens nettokostnader -63 673 -59 440 -36 290 -36 467 Skatteintäkter 69 244 68 958 45 969 44 252 Generella statsbidrag och utjämning -6 726 -6 367 -4 234 -4 050 Verksamhetens resultat -1 155 3 150 5 445 3 736 Finansiella intäkter 4 006 3 282 2 177 1 997 Finansiella kostnader -2 850 -2 849 -1 959 -2 100 Resultat efter finansiella poster 0,1 3 583 5 662 3 632 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 0,1 3 583 5 662 3 632 Tjänsteutlåtande Sida 25 (96) Delårsbokslut Balansräkning I avsnittet redovisas balansräkningen för staden och den kommunala koncernen i tabellen nedan. Balansräkning Staden Den kommunala koncernen mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 86,9 103,4 Summa immateriella anläggningstillgångar 86,9 103,4 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 83 730,0 83 993,6 201 665,0 201 103,7 Maskiner och inventarier 1 018,8 1 055,8 23 226,3 22 037,3 Pågående ny-, till- och ombyggnader* 28 728,1 26 823,8 52 516,5 48 859,6 Summa materiella anläggningstillgångar 113 476,9 111 873,2 277 407,8 272 000,7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 4 824,5 4 780,9 1 369,7 1 326,1 Kapitalandel intresseföretag 0,0 0,0 5 626,9 5 627,2 Långfristiga fordringar 1 427,5 1 389,1 1 431,0 1 396,9 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 252,0 6 170,0 8 427,5 8 350,1 Summa anläggningstillgångar 119 729,0 118 043,2 285 922,3 280 454,3 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 1 623,7 1 464,4 1 623,7 1 464,4 Varulager och pågående arbete 3,1 2,9 53,6 53,2 Kortfristiga fordringar 111 400,0 106 949,5 7 263,9 7 056,2 Kortfristiga placeringar 0,8 0,8 131,0 115,4 Kassa och bank 4 361,7 3 159,4 4 538,3 3 319,6 Summa omsättningstillgångar 117 389,3 111 577,0 13 610,4 12 008,9 SUMMA TILLGÅNGAR 237 118,2 229 620,2 299 532,7 292 463,2 *Justering pågående projekt för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1. Tjänsteutlåtande Sida 26 (96) Delårsbokslut Staden Den kommunala koncernen PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 mnkr Ansvars- och borgensförbindelser 1 019,9 1 046,7 980,9 1 021,6 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar 15 052,4 15 444,0 15 052,4 15 444,0 Balansräkning Staden Den kommunala koncernen mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital* Eget kapital vid årets början 95 364,9 91 679,9 150 541,4 146 417,9 -Varav resultatreserv 2 537,7 669,7 2 537,7 669,7 Årets resultat 5 662,2 3 685,0 6 829,8 4 123,2 Övrigt 0,0 0,0 0,3 0,3 Eget kapital vid årets slut 101 027,1 95 364,9 157 371,5 150 541,4 -Varav resultatreserv 2 537,7 2 537,7 2 537,7 2 537,7 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 14 835,6 14 908,5 15 070,9 15 146,0 Uppskjuten skatteskuld 0,0 0,0 1 998,5 1 958,2 Övriga avsättningar 10 138,5 11 100,7 10 274,0 11 285,0 Summa avsättningar 24 974,1 26 009,1 27 343,4 28 389,3 Långfristiga skulder Obligationslån 56 253,4 51 251,2 56 253,4 51 251,2 Reverslån 18 005,2 19 053,2 18 005,2 19 053,2 Övriga långfristiga skulder 8 537,1 8 209,3 13 221,3 12 694,2 Summa långfristiga skulder 82 795,6 78 513,6 87 479,9 82 998,5 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 15 711,0 15 097,8 14 727,6 15 872,6 Kortfristiga lån 12 610,3 14 634,8 12 610,3 14 661,4 Summa kortfristiga skulder 28 321,4 29 732,6 27 337,9 30 534,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 237 118,2 229 620,2 299 532,7 292 463,2 *Justering IB Eget kaptial och Årets resultat för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1. Tjänsteutlåtande Sida 27 (96) Delårsbokslut Kassaflödesanalys I avsnittet redovisas kassaflödesanalysen för staden och den kommunala koncernen i tabellen nedan. Kassaflödesanalys Staden Den kommunala koncernen mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat* 5 662,2 3 685,0 6 829,8 4 123,2 Justering för ej likviditetspåverkande poster 1 884,2 3 710,2 5 388,4 9 397,2 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar -39,7 -0,1 -89,0 -51,9 Återläggning reavinster/reaförluster -2 386,6 -962,2 -2 397,4 -948,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 5 120,1 6 432,9 9 731,8 12 519,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 450,5 -2 802,2 -160,0 858,1 Ökning/minskning förråd och varulager -0,2 0,0 -0,4 -0,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder 864,0 -566,5 -1 001,8 388,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 533,4 3 064,2 8 569,7 13 765,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 -33,3 Försäljning av dotterföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar* -3 996,6 -7 959,2 -10 890,7 -19 033,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 445,1 1 231,1 2 513,9 1 273,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar -45,3 -34,9 -60,9 -36,9 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 58,3 14,3 58,3 16,5 Erhållen utdelning 0,0 0,0 197,5 179,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 538,5 -6 748,7 -8 181,9 -17 634,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 12 267,2 17 509,4 12 267,2 17 509,4 Amortering av långfristiga skulder -10 356,0 -16 230,9 -10 356,0 -16 230,9 Periodens investeringsinkomster 369,6 1 194,1 369,6 1 194,1 Ökning/minskning av långfristiga skulder 14,1 16,8 -362,3 218,5 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,6 0,8 0,6 0,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 295,6 2 490,3 1 919,1 2 692,0 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statliginfrastruktur -1 088,3 -1 239,0 -1 088,3 -1 239,0 Årets kassaflöde 1 202,3 -2 433,2 1 218,6 -2 415,2 Likvida medel vid årets början 3 159,4 5 592,6 3 319,6 5 734,8 Likvida medel vid årets slut 4 361,7 3 159,4 4 538,3 3 319,6 *Justering Årets resultat och Investering i materiella anläggningstillgångar för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1. Tjänsteutlåtande Sida 28 (96) Delårsbokslut Noter I avsnittet redovisas noter till delårsbokslutet. För att undvika upprepning av tidigare lämnad information förutsetts den som läser delårsrapporten också ha tillgång till stadens senaste årsredovisning. Noter i delårsbokslut lämnas i förenklad form, i enlighet med RKR:s rekommendation nr 17, Delårsrapport. Följande noter redovisas; Not 1 Redovisningsprinciper Not 2 Uppskattningar och bedömningar Not 3 Ansvars- och borgensförbindelser Not 4 Generella statsbidrag Not 5 Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten Not 1 Redovisningsprinciper Lag om kommunal bokföring och redovisning Delårsbokslutet har upprättats i enlighet med Lag (SFS 2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Framgår inte annat av nedan har samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder samt uppskattningar och bedömningar använts i denna delårsrapport som i årsbokslutet för 2025. Rättelse av fel sammanställda räkenskaper Under året har ett fel i tidigare års sammanställda räkenskaper identifierats avseende räntekostnader hänförliga till pågående investeringsprojekt i ett av koncernens bolag. Räntekostnaderna har i bolagets redovisning inkluderats i anskaffningsvärdet. Enligt LKBR ska räntekostnader redovisas som finansiella kostnader och inte ingå i anskaffningsvärdet, och varför de ska justeras i de sammanställda räkenskaperna. Felet har rättats i delårsbokslutet genom att tidigare räntekostnader har återförts från pågående investeringsprojekt och redovisats som finansiella kostnader. Jämförelsetalen har räknats om i de finansiella rapporterna. För år 2025 har resultatet justerats ned med 168 mnkr och balansräkningens justerats med avseende pågående projekt och eget kapital om ett ackumulerat belopp om 728 mnkr. Resultaträkning 2025-08-31 Mnkr 2025 innan rättelse Rättelse 2025 efter rättelse Räntekostnader -1 889,89 -168,07 -2 057,96 Årets resultat 4 881,44 -168,07 4 713,37 Tjänsteutlåtande Sida 29 (96) Delårsbokslut Balansräkning 2025-12-31 Mnkr 2025 innan rättelse Rättelse 2025 efter rättelse Pågående 49 587,68 -728,03 48 859,65 Årets förändring av eget kapital 4 366,88 -243,67 4 123,21 Eget kapital IB 146 902,23 -484,36 146 417,87 Anskaffningsvärde investeringsprojekt staden I samband med genomlysning av pågående projekt har ej aktiverbara investeringsutgifter hänförliga till tidigare år identifierats. Dessa uppgår till 227 mnkr och har i delårsbokslutet kostnadsförts. Under perioden har även vissa projekt påverkats av beslut om förändrad inriktning eller plan och till följd av det konstaterats med förgäveskostnader. För perioden uppgår förgäveskostnader inom projekt till totalt 134 mnkr. Staden genomför rättelse över resultaträkningen då beloppet inte bedöms som väsentligt i förhållande till stadens totala omsättning Dessa kostnader redovisas som jämförelsestörande. Under året fortgår arbete med att säkerställa goda processer och korrekt redovisning avseende investeringsredovisning. Den fortsatta genomgången av pågående projekt innebär risk för ökade förgäveskostnader samt kostnader för ej aktiverbara investeringsutgifter innevarande år. Leasing och redovisning av hyresavtal Enligt tidigare bedömning klassificeras stadens samtliga hyresavtal avseende lokaler som operationell leasing. RKR har under våren 2026 uppdaterat rekommendation R5 Leasing, där det förtydligas att vid koncernintern leasing av lokaler är huvudregeln att hyresavtalet betraktas som finansiell leasing, om det inte finns konkreta planer på att i närtid lämna lokalerna. En analys av förändringen i rekommendationen och dess tillämpning i stadens räkenskaper pågår och beräknas vara slutförd inför årsbokslutet. Vid en eventuell förändrad klassificering skulle detta inte påverka de sammanställda räkenskaperna för den kommunala koncernen, utan enbart ge effekt på stadens räkenskaper avseende främst balansomslutning. I och med att Stockholms stad har en central finansfunktion, internbanken, som säkerställer finansiering av staden och de kommunala bolagen, gör detta frågan mer komplex. Den pågående Tjänsteutlåtande Sida 30 (96) Delårsbokslut analysen omfattar även bedömningen av hur rekommendationen ska tillämpas utifrån krav på rättvisande bild. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster redovisas vinster och förluster vid försäljningar samt poster av engångskaraktär, som inte tillhör den normala verksamheten. Hit räknas reavinster/-förluster och vinster från försäljning av exploateringsfastigheter, vilka uppgår till 2 330 mnkr (567 mnkr) i tertialbokslutet. Även årets intäktsföring av icke offentliga investeringsbidrag, exploateringsersättning redovisas som jämförelsestörande post och i tertialbokslutet uppgår dessa intäkter till 188 mnkr (16 mnkr). Utöver dessa poster redovisas även förgäveskostnader och ej aktiverbara investeringsutgifter på 361 mnkr (159 mnkr) som jämförelsestörande kostnader. Enligt beslut i kommunfullmäktige tidigare år har en inteckning gjorts av eget kapital till specifika åtgärder som är att betrakta som framåtsyftande och av långsiktig varaktighet men inte går att klassificera som investeringar. Variationen i kostnad är stor mellan respektive år och följer inte den ordinarie verksamhetens utveckling utan är sidoordnad, varför staden valt att redovisa dessa 46 mnkr (59 mnkr) som jämförelsestörande. Avsättningar För avsättningar som avser utgifter som beräknats i dagens penningvärde och det förväntas ske en prisutveckling antas en årlig prisutveckling enligt konjunkturinstitutets prognos på konsumentprisindex. Belopp som ska betalas senare än tre år från innevarande år nuvärdesberäknas då tidsaspekten anses vara väsentlig. Diskontering till nuvärde har gjort med stadens internränta som för innevarande år är beslutade till 2,8 procent. Nettoutfallet för nuvärdesberäkningen av avsättningen ger en finansiell kostnad om 125 mnkr. Pensionsåtaganden I samband med delårsbokslutet ändrade staden hanteringen av pensionsförpliktelser för chefspensioner med intjänad pensionsrätt PFA 98. Den ändrade hanteringen innebär att dessa chefspensioner i sin helhet redovisas i ansvarsförbindelsen, jämfört med tidigare då de redovisades som avsättning. Staden följer därmed Tjänsteutlåtande Sida 31 (96) Delårsbokslut blandmodellen. Förändringen omfattar totalt 55 mnkr och har ingen påverkan på stadens soliditet. Not 3 Ansvars- och borgensförbindelser Stadens åtagande avseende borgen och ansvarsförbindelser exklusive stadens ansvarsförbindelse för pensionsskulden uppgår till 1 020 mnkr (1 047 mnkr). Pensionsskulden inklusive särskild löneskatt intjänad till och med 1997 redovisas i ansvarsförbindelse och uppgår till 15 052 mnkr (15 444 mnkr). Not 4 Generella statsbidrag För perioden januari-augusti har staden intäktsredovisat 37 mnkr (150 mnkr) i generella statsbidrag. Medlen är erhållna 2026. Resterande del av de generella statsbidragen, 2 mnkr redovisas med jämn fördelning perioden september-december 2026. Inga nya generella statsbidrag har beslutats och betalats ut under 2026. Generella statsbidrag jan-aug sep-dec Mnkr 2026 2026 Allmänna val 2026 32,8 0 Lagerhållning sjukvårdsprodukter 4,5 2,3 Summa 37,3 2,3 Not 5 Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten Stockholms stads verksamheter varierar över året i omfattning och inriktning. Det gör att kostnader och intäkter varierar under ett år, men på liknande sätt år från år. På samma sätt påverkar klimatet stadens verksamheter över de olika årstiderna. Kommunstyrelsen och nämnderna tar i arbetet med budget och prognoser hänsyn till sådana variationer. I staden finns verksamheter som har sin mest intensiva period under sommarmånaderna. Detta är fritidsverksamhet i utomhusbad och utomhusanläggningar, underhåll fastigheter, gator och vägar samt parkverksamhet. Lägre verksamhet under sommarmånaderna har de pedagogiska verksamheterna, måltidsverksamhet inom de pedagogiska verksamhetsområdena, daglig verksamhet och träffpunkter inom omsorgsverksamheterna. Under vinterhalvåret ökar främst kostnader för vinterväghållning och uppvärmning av fastigheter. Nivåer för kostnader med säsongsvariationer kan påverkas av väderleken. Om det blir en extremt snörik/snöfattig/kall vinter kan det påverka kostnaderna. Tjänsteutlåtande Sida 32 (96) Drift- och investeringsredovisning I delårsbokslut inkluderas samtliga sommarmånader vilka är den stora semesterperioden för kommunkoncernen medarbetare. Även skolans lov i form av jullov, sportlov och påsklov infaller under perioden och är vanliga semesterperioder. Detta påverkar semesterlöneskulden som minskat under semesterperioden för att sedan växa under återstående månader av året. Semesterlöne- skulden prognostiseras därmed var högre i årsbokslutet än i delårsbokslutet. Drift- och investeringsredovisning I avsnittet presenteras nämndernas drift- och investeringsredovisning samt den kommunala koncernens investeringar och finansiella ställning. Även prognostiserade avvikelser mot budget kommenteras. Information om uppbygganden av stadens drift- och investeringsbudget samt väsentliga principer för ekonomistyrning och internredovisning avseende drift- och investeringsredovisningar finns i Stockholms stads budget 2026. Driftredovisning I avsnittet redovisas hur utfallet för driftverksamheten förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Driftredovisningen är en totalsummering av kostnader och intäkter och innehåller även interna poster, och möjliggör därför jämförelse mot slutlig budget. Slutlig budget innebär total budget efter de budgetjusteringar som beviljats under året för stadens facknämnder, stadsdelsnämnder och verksamhetsområden. Till skillnad mot resultaträkningen innehåller driftredovisningen även stadsinterna transaktioner. Redovisade intäkter och kostnader i driftredovisningen innehåller även poster såsom avskrivningar, finansiella intäkter och finansiella kostnader. I resultaträkningen finns dessa poster redovisade på egna rader med delsummering av olika resultatnivåer. Driftredovisningen avslutas i avvikelse mot budget medan resultaträkningen avslutas i årets resultat, det vill säga årets förändring av eget kapital. Tjänsteutlåtande Sida 33 (96) Drift- och investeringsredovisning Uppföljning av resultatbudget och resultatprognos Resultatprognos Resultatprognosen baseras på de prognoser som nämnderna lämnar in till stadsledningskontoret i samband med tertialrapport 2. I kommunfullmäktiges budget för 2026 har förutsatts att inga nämnder begär tilläggsanslag för den löpande verksamheten under året. Helårsprognosen för 2026 års resultat jämfört med budget visar ett överskott på 3 583 mnkr, se tabell nedan. Avvikelser mot budget utgörs främst av reavinster och vinster från försäljning av exploateringsfastigheter, poster som inte budgeteras. Vid tertialrapporttillfället uppgår dessa poster till 2 330 mnkr, en positiv budgetavvikelse. Prognosen för skatteintäkter, utjämning och regleringspost med mera baseras på SKR:s skatteunderlagsprognos i augusti. Prognosen visar en positiv budgetavvikelse om 73 mnkr. Stadens finansiella intäkter och kostnader visar på en negativ budgetavvikelse om 723 mnkr för året. Avvikelsen består främst av att utdelning från koncernen Stockholms Stadshus AB fastställs till 0 mnkr. Enligt beslut av fullmäktige dispositioneras medel ur eget kapital riktade till projekt, som beräknas ha ett bestående värde för staden. Dessa kostnader är inte budgeterade och ger därför en negativ budgetavvikelse mot resultatbudgeten. Satsning på kompetens- Avvikelser Budget - prognos helårsutfall Budget efter Prognos årsutfall Avvikelse mnkr tertialrapport 2 efter efter resultat- dispositioner resultat- dispositioner Verksamhetens intäkter 19 178 19 220 42 Verksamhetens kostnader (-) -77 205 -75 930 1 275 Anslag pensioner/arbetgivaravgifter -2 169 -1 546 623 Avskrivningar -3 477 -3 515 -38 Verksamhetens nettokostnader -63 673 -61 771 1 903 Skatteintäkter och begravningsavgifter 69 244 68 958 -287 Utjämning och fastighetsavgift -9 090 -9 205 -115 Regleringspost och generellt statsbidrag 2 364 2 838 474 Verksamhetens resultat -1 155 820 1 975 Finansiellt resultat inklusive utdelningar 1 118 395 -723 Realisationsvinster/förluster 0 2 330 2 330 Disposition/avsättning begravningsfond 37 37 0 Resultat efter finansiella poster 0,1 3 583 3 583 Förändring av redovisat eget kapital 0,1 3 583 3 583 T2 2026 Tjänsteutlåtande Sida 34 (96) Drift- och investeringsredovisning utveckling och sociala investeringar är dessa projekt och kostnaderna uppgår vid tertialrapporttillfället till 46 mnkr och ger en negativ budgetavvikelse. Uppföljning av nämndernas budget och prognos Nämnderna prognostiserar efter tillstyrka budgetjusteringar och resultatöverföringar ett överskott om cirka 433 mnkr (422 mnkr) jämfört med budget. Före resultatöverföringar prognostiseras totalt en budgetavvikelse om cirka 417 mnkr. Nämndernas överförda nettoöverskott från 2025 till 2026 uppgick till 1 497 mnkr. I tertialrapport 2 har nämnderna beräknat överföra ett nettoöverskott på 1 513 mnkr till 2027, varav stadsdelsnämnderna cirka 585 mnkr. I tabellerna nedan redovisas prognoserna fördelat per facknämnd, stadsdelsnämnd respektive verksamhetsområde. Längre ner i avsnittet kommenteras prognosen för stadsdelsnämndernas respektive verksamhetsområde och därefter nämnder som prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens budget eller där det finns andra skäl för kommentarer. Nämnder som prognostiserar underskott uppmanas att vidta åtgärder för en ekonomi i balans inför bokslut 2026. I tabellen nedan framgår facknämndernas nettobudget, bokfört för perioden samt avvikelser före och efter resultatdispositioner fördelat per nämnd. I tabellen nedan framgår stadsdelsnämndernas nettobudget, bokfört för perioden samt avvikelser före och efter resultatdispositioner fördelat per nämnd. Mnkr Budget efter tertialrapport 2 2026 Utfall för perioden Prognos på årsutfall Avvikelse före resultat- dispositioner Avvikelse efter resultat- dispositioner Valnämnden -80,1 -2,9 -80,1 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -1 756,1 -1 135,8 -1 680,1 47,0 76,0 Socialnämnden -1 633,3 -1 024,2 -1 623,3 10,2 10,0 Kulturnämnden -1 304,4 -869,9 -1 304,4 0,0 0,0 Stadsbyggnadsnämnden -215,5 -142,2 -215,2 0,3 0,3 Utbildningsnämnden -21 286,0 -13 642,6 -21 236,0 16,5 50,0 Stadsarkivet -71,1 -44,0 -71,1 0,0 0,0 Äldrenämnden -286,2 -182,7 -277,8 8,4 8,4 Överförmyndarnämnden -115,5 -78,9 -115,5 0,0 0,0 Revisorskollegiet -36,0 -19,7 -36,0 0,0 0,0 Idrottsnämnden -1 220,5 -752,9 -1 208,7 11,8 11,8 Kyrkogårdsnämnden -302,2 -127,5 -299,7 2,5 2,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -180,0 -102,4 -180,0 0,0 0,0 Fastighetsnämnden -93,7 -963,5 -130,7 -37,0 -37,0 Trafiknämnden -1 741,5 -963,5 -1 671,5 70,0 70,0 Exploateringsnämnden 213,0 91,6 213,0 0,0 0,0 Servicenämnden -26,8 -13,2 -26,8 2,8 0,0 Arbetsmarknadsnämnden -1 019,1 -596,5 -1 016,1 3,0 3,0 Förskolenämnden -3 003,6 -1 934,5 -2 993,1 10,5 10,5 Summa nämnder -34 159 -22 505 -33 953 146 206 *beloppen i tabellen är avrundade och stämmer därför inte exakt Tjänsteutlåtande Sida 35 (96) Drift- och investeringsredovisning I tabellen nedan framgår nettobudget för stadsdelsnämndernas verksamhetsområden, bokfört för perioden samt avvikelser före och efter resultatdispositioner. Stadsdelsnämndernas verksamhetsområden I avsnittet kommenteras prognosen för stadsdelsnämndernas respektive verksamhetsområde. Förskola Prognosen visar ett underskott om 0,3 mnkr efter resultatdispositioner. En stadsdelsnämnd prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Farsta stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 5,7 mnkr som beror på anpassningar som har gjorts till följd av nya förutsättningar med ett vikande barnantal samt att förvaltnings- gemensamma reserver hålls. Järva stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott om 5,0 mnkr och Kungsholmens stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott om 1,0 mnkr. Underskotten beror dels på minskat barnunderlag och dels på riktade satsningar för förbättringar av pedagogisk lärmiljö. Mnkr Budget efter Utfall Avvikelse före Avvikelse efter Prognos tertialrapport 2 för resultat- resultat- avvikelse 2026 perioden dispositioner dispositioner Investeringsplan Stadsdelsnämnd Järva -3 622 -2 355 -3 622 0 0 2 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -2 511 -1 604 -2 492 18 10 0 Stadsdelsnämnd Bromma -2 089 -1 307 -2 038 50 50 0 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -1 611 -1 017 -1 586 25 30 0 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden -3 583 -2 306 -3 543 40 38 4 Stadsdelsnämnd Södermalm -3 234 -2 072 -3 169 65 53 27 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -3 081 -1 972 -3 067 13 10 0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -1 450 -916 -1 430 20 20 0 Stadsdelsnämnd Farsta -2 200 -1 425 -2 196 4 4 0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö -3 417 -2 214 -3 401 16 11 0 Stadsdelsnämnd Skärholmen -1 538 -967 -1 520 19 1 0 0 Summa stadsdelsnämnder -28 334 -18 155 -28 063 271 227 32 Prognos på årsutfall Mnkr Budget efter Utfall Avvikelse före Avvikelse efter tertialrapport 2 för resultat- resultat- 2026 perioden dispositioner dispositioner Politisk verksamhet och administration -912 -623 -909 3 3 Individ och familjeomsorg -3 398 -2 119 -3 400 -2 -2 Individ och familjeomsorg -27 -12 -28 -1 -1 Barn och unga IoF -2 128 -1 402 -2 189 -61 -61 Vuxna IoF -588 -392 -605 -17 -17 Flyktingverksamhet -1 97 56 56 56 Socialpsykiatri IoF -654 -410 -634 20 20 Arbetsmarknadsåtgärder -241 -183 -240 1 1 Ekonomiskt bistånd -1 324 -861 -1 335 -12 -12 Ekonomiskt bistånd exkl handläggning -977 -631 -973 4 4 Ekonomiskt bistånd handläggning -347 -230 -362 -15 -15 Infrastruktur, stadsmiljö, skydd -756 -459 -767 -11 -11 Avskrivningar -221 -178 -223 -2 -2 Internränta -61 -38 -62 0 0 Förskoleverksamhet -5 405 -3 429 -5 402 3 0 Äldreomsorg -10 091 -6 527 -9 884 207 189 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning -5 574 -3 572 -5 522 51 30 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet -598 -379 -598 -1 -1 Övrig verksamhet -37 0 -6 31 31 Summa verksamheter -28 334 -18 155 -28 063 271 227 Prognos på årsutfall Tjänsteutlåtande Sida 36 (96) Drift- och investeringsredovisning Barn, kultur och fritid Prognosen visar ett underskott på 0,2 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av nettobudgeten. Tre stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största överskott prognostiserar Farsta stadsdelsnämnd med 1,1 mnkr vilket beror på en förvaltningsgemensam reserv om 0,5 mnkr samt en utebliven hyreskostnad för en ny parklek. Största underskott prognostiserar Skarpnäcks stadsdelsnämnd med 1,5 mnkr. Underskottet beror på återställningsarbeten i Kulturhuset efter en vattenskada samt högre personalkostnader för utökad fritidsbiblioteksverksamhet. Näst största underskott har Norra innerstaden vilket förklaras av fler beviljade kolloplatser än budgeterat samt kostnader i anslutning till öppnandet av en ny fritidsgård. Individ- och familjeomsorg Prognosen visar ett underskott på 2,2 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av nettobudgeten. Fem stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och tre stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst underskott prognostiserar Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd med 38,5 mnkr. Underskottet beror främst på ett högt antal orosanmälningar och många pågående ärenden. Störst överskott prognostiserar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd med 18,5 mnkr. Överskottet beror främst på ökade statsbidrag från Migrationsverket för ukrainska familjer som kunnat folkbokföra sig i stadsdelsområdet. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Prognosen visar ett överskott på 29,6 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av nettobudgeten. Sju stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd med 11,7 mnkr samt Kungsholmens stadsdelsnämnd med 8,7 mnkr. Överskotten beror främst på att antalet insatser varit lägre än prognostiserat. Stadsmiljö Prognosen visar ett underskott på 11,1 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 1,5 procent av nettobudgeten. Tre stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och tre stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande Tjänsteutlåtande Sida 37 (96) Drift- och investeringsredovisning stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd med 1,0 mnkr samt Skarpnäcks stadsdelsnämnd med 0,8 mnkr. Överskotten beror främst på att en aktivering av plats inte kunnat ske enligt planerad omfattning samt att rekrytering av medarbetare har fördröjts. Största underskott prognostiserar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd med 7,0 mnkr samt Norra innerstadens stadsdelsnämnd med 4,0 mnkr. Underskotten beror främst på att satsningar på underhåll har prioriterats när ekonomiskt utrymme har funnits. Äldreomsorg Prognosen visar ett överskott på 188,5 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 1,9 procent av nettobudgeten. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och fyra stadsdelsnämnder prognostiserar underskott och en stadsdelsnämnd prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Norra innerstaden stadsdelsnämnd med 55,0 mnkr samt Bromma stadsdelsnämnd med 45,0 mnkr. Överskotten beror främst på färre insatser än budgeterat. Arbetsmarknadsåtgärder Prognosen visar ett överskott på 0,9 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och tre stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd med 2,5 mnkr samt Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd med 2 mnkr. Överskotten beror främst på kostnader för beredskapsarbeten som inte har uppgått till den nivå som ursprungligen planerades, att en lokal som skulle ha hyrts under året inte kunnat genomföras enligt plan samt statsbidrag för feriejobb vilket var högre än beräknat. Underskotten beror främst på kostnader för feriejobb till ungdomar. Ekonomiskt bistånd Prognosen visar ett underskott på 11,9 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och fyra stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största underskott prognostiserar Norra innerstadens Tjänsteutlåtande Sida 38 (96) Drift- och investeringsredovisning stadsdelsnämnd med 8,8 mnkr samt Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd med 4,1 mnkr. Underskotten beror främst på högre antal bidragshushåll än budgeterat. Överskotten beror på sänkt pris för SL-kort från och med den 1 juli 2026 samt färre antal bidragshushåll än budgeterat. Nämnder med budgetavvikelser I avsnittet kommenteras de nämnder som prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens budget eller där det finns andra skäl för kommentarer. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott om 76 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 4,6 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på överskott inom den politiska organisationen (65 mnkr). Tjänstemannaorganisationen prognostiserar ett överskott om 11 mnkr till följd av vakanta tjänster och högre intäkter för visningsverksamheten. Nettoöverskott före resultatöverföringar prognostiseras till 47 mnkr jämfört med budget eftersom resultatenheten it-prislistan avser att använda 29 mnkr av det ackumulerade överskottet. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden prognostiserar ett underskott om 37 mnkr. Avvikelsen motsvarar 27 procent av nämndens driftbudget netto. Nämndens intäktsbudget har ett underskott om 2,2 mnkr, motsvarande 0,1 procent av budgeten. Nämndens budget för verksamhetens kostnader har ett underskott om 37 mnkr, motsvarande 3 procent av budgeten. Inom nämndens budget för kapitalkostnader redovisas ingen avvikelse. Av det totala underskottet avser 12 mnkr ökade kostnader för underhållsåtgärder. Resterande 25 mnkr förklaras huvudsakligen av minskade intäkter för bland anat ökade vakanser samt ökade kostnader för bland annat skadestånd och viten samt högre förvaltningskostnader för utveckling av systemstöd. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott om 0,3 mnkr. Avvikelsen motsvarande 0,01 procent av nämndens driftbudget. Underskott inom främst bygglovsverksamheten kompenseras av överskott till följd av lägre utbetalning av bostadsanpassnings- bidrag om 5 mnkr. Exklusive bostadsanpassningsbidraget prognostiseras ett underskott om 4,7 mnkr, motsvarande 3,9 procent av nettobudget. Tjänsteutlåtande Sida 39 (96) Drift- och investeringsredovisning Trafiknämnden Trafiknämnden prognostiserar ett överskott om 70,0 mnkr. Avvikelsen motsvarar 4,0 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror på ökade intäkter om 30,0 mnkr inom parkeringsverksamheten och 20,0 mnkr inom upplåtelse- verksamheten samt att kapitalkostnaderna beräknas minska med 20,0 mnkr. Äldrenämnden Äldrenämnden prognostiserar ett överskott på 8,4 mnkr. Avvikelsen motsvarar 2,9 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på personalvakanser inom avdelningen för stadsövergripande frågor samt ej utbetalda medel för arbetsskor. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 50,0 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 2,4 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg än budgeterat. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 30 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,9 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning än budgeterat. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 38,1 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,0 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg än budgeterat. Skärpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 19,6 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,4 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser inom äldreomsorg än budgeterat samt färre placeringar inom individ- och familjeomsorg än budgeterat. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 53,2 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 1,7 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg och överskott på grund av reserver som inte bedöms behöva nyttjas. Tjänsteutlåtande Sida 40 (96) Drift- och investeringsredovisning Försäljningar I avsnittet kommenteras prognostiserade och genomförda försäljningar av mark och byggnader. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar (mark och byggnader) ingår inte i nämndens resultat, utan redovisas direkt till stadens centrala finansförvaltning. I stadens prognostiserade resultat för helåret (3 583 mnkr) ingår av försiktighetsprincip enbart hittills bokförda reavinster (2 330 mnkr). Exploateringsnämnden Försäljningsinkomsterna till följd av markförsäljningar i samband med exploatering förväntas bli högre än tidigare prognostiserat. Exploateringsnämnden ser, efter flera år av svårigheter, att marknaden återhämtat sig. Nämnden bedömer att dessa inkomster kan komma att uppgå till cirka 3 400 mnkr år 2026. Utfallet per 31 augusti uppgår till 2 346,9 mnkr och är till stor del hänförligt till en försäljning inom Norra Djurgårdsstaden som var planerad under 2025 men som genomfördes under våren 2026. Det så kallade försäljningsuppdraget, som avser försäljningar av mark utanför kommungränsen och friköp av tomträttsmark, prognostiseras uppgå till 150 mnkr, att jämföra med budgeterade 200 mnkr. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden planerar att avyttra bostadsrättslägenheter till ett sammanlagt värde om 78 mnkr. Det är en ökning jämfört med uppskattningen som var 33 mnkr i verksamhetsplan. Prognosen i tertialrapport 2 är 35 mnkr högre än i tertialrapport 1, vilket framförallt förklaras av högre försäljningspris samt tidigarelagda försäljningar av bostadsrätter som varit LSS-boenden. Investeringsredovisning I avsnittet redovisas den kommunala koncernens investeringar och finansiella ställning samt hur stadens investeringsverksamhet förhåller sig till den budget som fastställts. Bolagskoncernens investeringar Årets investeringar beräknas uppgå till ca 13,2 mdkr. Kommunfullmäktige beslutade inför 2026 om en investeringsbudget om 13,0 mdkr. Efter att beslutet om budget fattades har kommunfullmäktige tagit ett särskilt beslut om AB Familjebostäders (Familjebostäder) förvärv av dotterbolaget AB Hjulstahem med ett fastighetsvärde om drygt 1,4 mdkr. Tillträde till bolaget och dess fastigheter skedde per 1 februari. I Tjänsteutlåtande Sida 41 (96) Drift- och investeringsredovisning investeringsprognosen redovisas också avvikelse för S:t Erik Markutveckling AB, vilket följer av den av kommunfullmäktige beslutade koncerninterna överföringen av Mässfastigheter AB, där överföringen verkställdes under januari 2026. Denna överföring har inga effekter på koncernnivå. Övrig avvikelse gentemot budget är hänförlig till något lägre investeringsnivåer i ett flertal bolag. Koncernens investeringsnivå är som tidigare en följd av pågående nyproduktion av bostäder och infrastruktur för att stödja stadens utveckling och behov. Bostadsbolagens investeringar uppgår, exklusive förvärvet av AB Hjulstahem, till cirka 3,4 mdkr av koncernens totala investeringsvolym för året. Investeringarna avser både nyproduktion, strategiska investeringar för att öka intäkterna och investeringar som huvudsakligen är ersättningsinvesteringar. De större projekten som bostadsbolagen bedriver under året är belägna i Bromma och Farsta hos Familjebostäder, Södermalm och Solberga hos AB Stockholmshem (Stockholmshem) samt i Rinkeby hos AB Svenska Bostäder (Svenska Bostäder). Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) beräknar sina investeringar till 1 150 mnkr. Till följd av justerade befolkningsprognoser som påverkar behoven har projekt omprioriterats vad avser tid och omfattning. Bolagets större pågående projekt under året avser ombyggnad, renovering och verksamhetsanpassning i Vällingby och Skärholmen. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) planerar investeringar om cirka 5,4 mdkr för året. SVOAs projekt Stockholms framtida avloppsrening fortsätter att utgöra koncernens största projekt som fortsätter under flera år framöver. Projektets årsprognos uppgår till 2,3 mdkr, vilket är något över årsbudget till följd av snabbare framdrift. SVOA har även omfattande investeringar i samband med utbyggnad av stadsutvecklingsområden och i det befintliga ledningsnätet. Koncernledningen följer noggrant det ekonomiska läget, både generellt i omvärlden och vad avser verksamheter koncernens bolag verkar inom. Koncernledningen har också en nära samverkan med stadsledningskontoret för att optimera koncernnyttan ur ett helhets- och framtida driftkostnadsperspektiv, givet de olika bolagens egna förutsättningar. I syfte att skapa optimala ekonomiska förutsättningar ur ett kommunkoncernövergripande Tjänsteutlåtande Sida 42 (96) Drift- och investeringsredovisning perspektiv gör koncernledningen en kontinuerlig bedömning av respektive bolags kapitalstruktur. Stadens investeringar Stadens investeringsutgifter uppgår brutto till 4 059 mnkr (4 444 mnkr) inklusive finansiell leasing, vilket är en minskning med 385 mnkr i jämförelse med samma period föregående år. Investeringsinkomster för perioden uppgår till 370 mnkr (516 mnkr). Netto uppgår investeringsutgifterna till 3 689 mnkr. Stora investeringar pågår i några stadsdelar varav de största under perioden har varit i Slussen, Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden. Av investeringsutgifterna avser 550 mnkr investeringar i syfte att uppnå kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggande. Drygt en tredjedel av investeringsvolymen avser investeringar i stadens infrastruktur. Stadens fortsatt största infrastrukturprojekt är ombyggnation av Slussen. I följande tabell redovisas ett antal större projekt med genomförandebeslut som pågått under året (nettoutgifter). Projektnamn Avser Total budget Utfall tom 20251231 Budget 2026 Utfall tom 20260831 Kvar att förbruka 2026 Hagastaden Bostäder -9 412,3 -6 677,4 -326,3 -308,4 17,9 Slussen Infrastruktur -12 630,0 -10 697,6 -755,5 -677,8 77,7 Norra Djurgårdsstaden Bostäder/ kommersiella lokaler -12 047,2 -9 112,5 -771,2 -350,4 420,8 Nordvästra Kungsholmen Bostäder -3 365,0 -2 724,1 -186,6 -72,7 113,9 Fokus Skärholmen Bostäder -2 288,0 -352,1 -70,1 -39,2 30,9 Årstafältet Bostäder -4 971,9 -2 775,9 -295,1 -241,7 53,4 Söderstaden Bostäder -3 186,0 -1 965,7 -321,2 -157,3 163,9 Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många fall på tidsförskjutning i investeringsprojekten, vars genomförandetid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens utfall kommer att mätas först i samband med avslut och redovisning. I stadens investeringsstrategi benämns nya investeringar, som medför större nytta än idag, strategiska investeringar. Investeringar som genomförs för att bibehålla nyttan investeringen har i dag, benämns ersättningsinvesteringar. Av periodens investeringar är 48 procent strategiska och 20 procent ersättningsinvesteringar. Det Tjänsteutlåtande Sida 43 (96) Drift- och investeringsredovisning är en förändring från tidigare år då andelen ersättningsinvesteringar minskat. Återstående 32 procent är klassificerade som övriga investeringar. Investeringar bruttoutgifter per nämnd Helårsprognosen för investeringar 2026 uppgår netto till 8 193 mnkr, vilket är cirka 305 mnkr lägre än budgeterat. Senare i ärendet följer en redogörelse gällande avvikelse mot budget från nämnder med stor investeringsverksamhet. Tabellen nedan redovisar nettoutgifter, prognos och avvikelse fördelat per nämnd, med stadsdelsnämnderna sammanräknade. Ej aktiverbara utgifter Avsatta medel i budget för ej aktiverbara utgifter kopplade till investeringsprojekt uppgår till 820 mnkr. Upparbetat och beviljat i tertial 2 uppgår till 473,3 mnkr. Stadsledningskontorets bedömning är samtliga avsatta medel kommer att ianspråktas. Exploateringsnämnden står för huvuddelen av de ej aktiverbara utgifterna. Nämndernas investeringsramar justeras ned med motsvarande belopp som driftramarna justeras upp. Det är av största vikt att berörda nämnder fortsätter utveckla arbetet med att identifiera och prognostisera dessa utgifter eftersom de även påverkar stadens resultat och förutsättningarna för fördelning av medel till andra verksamheter. Nämndernas beviljade budgetjusteringar för detta framgår av bilaga 1. Budget efter Bokfört Prognos på Avvikelse Mnkr tertialrapport 2 för årsutfall budget/prognos 2026 perioden efter budgetjusteringar Kommunstyrelsen -3,3 -0,7 -3,3 0,0 Socialnämnden -2,0 -0,1 -1,5 0,5 Kulturnämnden -39,6 -7,3 -39,6 0,0 Stadsbyggnadsnämnden -3,0 0,0 -0,9 2,1 Utbildningsnämnden -92,1 -53,9 -92,1 0,0 Stadsarkivet -1,0 0,0 -0,7 0,3 Äldrenämnden -3,8 -3,6 -3,8 0,0 Överförmyndarnämnden -0,1 -0,1 -0,1 0,0 Idrottsnämnden -130,0 -22,9 -108,0 22,0 Kyrkogårdsnämnden -196,9 -100,4 -183,1 13,8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -1,3 -0,5 -0,9 0,4 Fastighetsnämnden -2 187,5 -1 046,0 -1 999,8 187,7 Trafiknämnden -1 842,3 -953,0 -1 797,6 44,7 Exploateringsnämnden -3 459,3 -1 340,4 -3 459,3 0,0 Servicenämnden -1,8 -0,7 -1,8 0,0 Arbetsmarknadsnämnden -6,4 -0,5 -5,0 1,4 Förskolenämnden -0,5 0,0 -0,5 0,0 Stadsdelsnämnderna -527,1 -142,0 -494,8 32,3 TOTALT -8 498 -3 672 -8 193 305 Tjänsteutlåtande Sida 44 (96) Drift- och investeringsredovisning Investeringsavvikelser I avsnittet kommenteras de nämnder som prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens investeringsbudget och där det finns skäl för kommentarer. Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens investeringsbudget uppgår till netto 3 519,9 mnkr efter budgetjustering för klimatinvesteringar om sammanlagt 30,8 mnkr och investeringsprogram prioriterade ytterstadsområden om sammanlagt 26,9 mnkr i Avstämning av mål och budget 2026 och 12,2 mnkr för trygghetsinvesteringar enligt beslut av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Nämnden prognostiserar ingen avvikelse. De prognostiserade investeringsutgifterna uppgår till 5 057,9 mnkr och nämnden redovisar ingen avvikelse förutsatt att budget justeras med 554,9 mnkr i enlighet med kommunfullmäktiges beslut med anledning av förvärv av fastigheten Grishuvudet 2 (Södra Byggrätten) (dnr KS 2025/1333) som planeras att ske under hösten och för minskade utgifter avseende ej aktiverbara utgifter som bokförs som drift. De prognostiserade investeringsinkomsterna uppgår till 1 090,6 mnkr, varav 160 mnkr utgörs av exploateringsinkomster som är de bokförda värdena av försäljningar i samband med exploatering. Övriga investeringsinkomster utgörs i huvudsak av ersättning från exempelvis ledningsägare för utfört arbete inom av exploateringsnämnden upphandlad entreprenad där nämnden har motsvarande utgifter. Nämnden prognostiserar att både exploateringsinkomsterna och övriga inkomster kommer att utfalla i nivå med budget förutsatt att budget justeras med för minskade inkomster om sammanlagt 69,4 mnkr avseende ej aktiverbara inkomster som bokförs som drift. Nämnden prognostiserar att årets projektutgifter som redovisas som drift, så kallade ej aktiverbara utgifter, uppgår till 176,3 mnkr. Utfallet till och med tertial 2 uppgår till 70,3 mnkr. Årets prognostiserade ej aktiverbara inkomster prognostiseras uppgå till 69,4 mnkr, varav utfallet till och med tertial 2 uppgår till 9,7 mnkr. Nämnden prognostiserar därutöver ej aktiverbara utgifter hänförliga till tidigare år om 227,4 mnkr. Nämnden har därtill till och med tertial 2 resultatfört förgäveskostnader om sammanlagt 133,6 mnkr exempelvis inom projekten Björnmossevägen, Program Mellanbergsstråket, Lövsta Värmeverk och Brommaprogrammet (Riksby). Sammantaget uppgår de prognostiserade Tjänsteutlåtande Sida 45 (96) Drift- och investeringsredovisning nettokostnaderna hänförliga till investeringsverksamheten till 468,5 mnkr, varav 361,0 mnkr avser historiska poster. Inom ramen för nämndens portföljarbete genomförs en genomgång av samtliga projekt i syfte att identifiera de projekt som av olika anledningar bör pausas, ges ändrad inriktning eller avbrytas. Detta arbete kommer att leda till resultatföring av ytterligare förgäveskostnader när erforderliga beslut har fattats i nämnd och i vissa fall kommunfullmäktige. Dialog förs mellan stadsledningskontoret och exploateringsnämnden om hanteringen av eventuella avvikelser hänförligt dessa förgäveskostnader inför verksamhetsberättelsen. Förskjutningar i tid och investeringsutgifter jämfört med verksamhetsplan rapporteras för ett antal projekt. Större avvikelser avser exempelvis projekten Slussen, Söderstaden och Hjorthagen vars nettoutgifter för 2026 prognostiseras lägre än i verksamhetsplan. Högre nettoutgifter än i verksamhetsplan prognostiseras bland annat för projektet Södra Värtan. Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter för följande projekt överskrider kommunfullmäktiges beslutade budget med mer än 15 procent och mer än 20 mnkr: • Odde med genomförandebeslut 2023, avvikelse 127,6 mnkr, motsvarande 28 procent över beslutad budget • Sport Hotels of Sweden med genomförandebeslut 2024, avvikelse 46,9 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget • Ängsbotten med genomförandebeslut 2014, avvikelse 289,3 mnkr, motsvarande 92 procent över beslutad budget • Årstafältet etapp 4 med genomförandebeslut 2024, avvikelse 212,5 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget • Blackebergsvägen etapp 1 med genomförandebeslut 2017, avvikelse 267,1 mnkr, motsvarande 119 procent över beslutad budget • Diabilden med genomförandebeslut 2019, avvikelse 39,2 mnkr, motsvarande 41 procent över beslutad budget • Bergholmsbacken med genomförandebeslut 2022, avvikelse 135,8 mnkr, motsvarande 34 procent • Gamla Tyresövägen med genomförandebeslut 2022, avvikelse 28,3 mnkr, motsvarande 19 procent Tjänsteutlåtande Sida 46 (96) Drift- och investeringsredovisning Exploateringsnämnden uppmanas vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut. Fastighetsnämnden Fastighetsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 1 956,3 mnkr, vilket är 187,7 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras av sänkta prognoser inom de utökade investeringsramarna, huvudsakligen inom ramen för idrottsanläggningar. Prognosförändringen beror främst på tidsförskjutningar till följd av bland annat försenade upphandlingar, tillståndsfrågor och reviderad produktionsplanering. Avvikelsen avser bland annat projekten Vällingby sim- och idrottshall, Brännkyrkahallen, Gränsbergets idrottshall och Bäverdalens idrottshall. Inom övriga fastigheter avser avvikelsen främst ramen för förvaltningslokaler, bland annat projekten Glasbruket 3 och Klamparen 11. Idrottsnämnden Idrottsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 108 mnkr, vilket är 22 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras av tidsförskjutningar avseende framdragning av vatten och avlopp i Ågesta friluftsområde samt lägre investeringsutgifter i Ulvsunda idrottscenter då delar av utgifterna i stället hanteras genom hyrestillägg. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 183,1 mnkr, vilket är 13,8 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras med 8 mnkr av att projektet Ny skorsten till Nya krematoriet har senarelagts till 2028. Återstående 5,8 mnkr förklaras av att Norra begravningsplatsen 200-årsfirande prognostiserar ett överskott om 2,8 mnkr och utredningsutgifter ett överskott om 3 mnkr. Trafiknämnden Trafiknämndens investeringsplan netto uppgår till 1 842,3 mnkr, efter budgetjustering -0,3 mnkr i samband med tertialrapport 1. Nämndens prognos (inklusive begärd budgetjustering) för investeringsutgifterna netto uppgår till 1 791,6 mnkr, vilket är 44,7 mnkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras i huvudsak av försenat genomförande av renoveringen av Norra Danviksbron. Vidare prognostiseras klimatinvesteringsmedel för byggmaterial och fordon/arbetsmaskiner ge ett överskott med 10 mnkr och trygghetsskapande åtgärder med 6,6 mnkr. Tjänsteutlåtande Sida 47 (96) Drift- och investeringsredovisning Nämnden redovisar en prognosavvikelse över 15 procent från kommunfullmäktiges beslutade budget för följande ännu ej slutredovisade projekt: • Västerbron, etapp 1: överskott med 145,7 mnkr, motsvarande 47 procent av beslutad budget. • Pålsundsbacken och Söder Mälarstrand, förstärkningsåtgärder: överskott med 98,3 mnkr, motsvarande 47 procent av beslutad budget. • Kollektivtrafikåtgärd Bussens väg: överskott med 54,2 mnkr, motsvarande 68 procent av beslutad budget. • Tegelbacken: överskott med 43,6 mnkr, motsvarande 20 procent av beslutad budget. • Cykel Riddarholmskanalen: överskott med 33,3 mnkr, motsvarande 24 procent av beslutad budget. • Cykel S:t Eriksgatan (Vanadisplan – N. Stationsgatan): överskott med 31,3 mnkr, motsvarande 52 procent av beslutad budget. Överskotten förklaras av att riskreserver inte behövt utnyttjas, att indexpåslag varit för höga samt att ansökningar om externa bidrag beviljats, vilket sänker nettoutgiften. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnds investeringsplan netto uppgår till 66,8 mnkr, efter budgetjusteringar. Nämndens prognos (inklusive begärd budgetjustering) för investeringsutgifterna netto uppgår till 40,2 mnkr, vilket är 26,6 mnkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras av försenat genomförande av upprustning av Ansgarieparken vilket beror på att takvolymen i det befintliga markentreprenadsavtalet är uppnått och att ett nytt avtal inte kommer att vara på plats förrän i slutet av 2026. Trygghetsinvesteringar vid Maria Prästgårdsgata, Droskan samt Björns trädgård har blivit försenade, bland annat då projekten behöver samordnas med andra aktörers projekt i samma område vilket orsakat längre projekteringstider. Nämnden ämnar ansöka om ombudgetering av medlen i samband med verksamhetsberättelsen. Vidare uppvisar nämnden en avvikelse avseende Sickla udde vilket beror på att staden har sett över ansvaret för projektet och nämnden därmed inte kommer att förbruka samtliga tilldelade investeringsmedel under året. Medfinansiering Staden har genom avtal åtagit sig att vara medfinansiär i ett antal stora statliga och regionala infrastrukturprojekt för att angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken ska kunna genomföras. Tjänsteutlåtande Sida 48 (96) Drift- och investeringsredovisning Utbetalning av avtalat belopp till medfinansiering fördelas över flera år. Prognosen för årets utbetalningar uppgår till 1,7 mdkr vilket är lägre än prognosen i budget för 2026. Avvikelsen beror främst på att utbetalningar för tunnelbaneutbyggnaden enligt Stockholmsöverenskommelsen förskjutits. Till och med tertial 2 uppgår stadens utbetalningar till 1,1 mdkr. Huvuddelen, cirka 1,5 mdkr, av de prognostiserade utbetalningarna år 2026 avser utbyggnad av tunnelbanan enligt Stockholms- överenskommelsen och Sverigeförhandling. Regionen har i sin redovisning redovisat risker som fallit ut för tunnelbanan till Arenastaden samt aviserat en risk för att finansieringen av tunnelbaneprojekten inte täcker de utgifter som prognostiseras. Utbetalning avseende medfinansiering till bussterminalen vid Slussen avslutas i och med överlämnande till Trafikförvaltningen i Region Stockholm i slutet av september. Tjänsteutlåtande Sida 49 (96) Budgetjusteringar Budgetjusteringar I budget 2026 har kommunfullmäktige fördelat driftmedel till nämnderna. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjusteringar om 1 194,6 mnkr för förändrade nettokostnader för driftverksamheten. Medlen fördelas från central medelsreserv 2, 3 och 5 enligt tabell nedan. Budgetjusteringar 2026 (Mnkr) Central medelsreserv 2:. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov 406,2 Central medelsreserv 3:. Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar 315,1 Central medelsreserv 5:. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov 473,3 Totalt 1 194,6 Därutöver har omfördelning av centralt budgeterade medel under kommunstyrelsen m.m. skett med 19,6 mnkr. I budget 2026 har kommunfullmäktige fördelat investeringsmedel till nämnderna. Medlen fördelas från central medelsreserv 4. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjusteringar om minskade utgifter för investeringsverksamheten om 110,5 mnkr. Nedan beskrivs närmare ett urval av beviljade budgetjusteringar. Specifikation av samtliga tillstyrkta budgetjusteringar framgår av bilaga 1. Central medelsreserv 2 Lokalkostnader Utbyggnad av särskilda boenden för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts för utbyggnad av särskilda boenden för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Nämnderna beviljas medel om 0,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. För nybyggda gruppbostäder utgår bidrag för merkostnader för ny gruppbostadsplats enligt LSS och SoL under tre år efter färdigställande. Stadsledningskontoret fördelar medel via budgetjustering för helåret i samband med tertialrapport 2. Tjänsteutlåtande Sida 50 (96) Budgetjusteringar Nämnderna beviljas medel om totalt 5,7 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Utbyggnad av vård- och omsorgsboenden för äldre I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts för utbyggnad, ombyggnad och periodiskt underhåll av vård- och omsorgsboenden för äldre. Nämnderna beviljas medel 2,7 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. För nybyggda vård- och omsorgsboenden utgår bidrag för merkostnader för ny plats i vård- och omsorgsboende för äldre. Stadsledningskontoret fördelar medel via budgetjustering för helåret i samband med tertialrapport 2. Nämnderna beviljas medel om totalt 0,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Förskolor med hög hyra I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts till nämnder med hög förskolehyra. Stadsledningskontoret gör avläsning två gånger per år, mars respektive september, i stadens lokaladministrativa system LOIS. Stadsledningskontoret fördelar medel via budgetjustering för helåret i samband med tertialrapport 2. Nämnderna beviljas medel om totalt 63,0 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Fördelning av centralt avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. Avveckling och omstrukturering av lokaler I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts för avveckling och omstrukturering av lokaler. Finansiering sker ur centralt avsatta medel under kommunstyrelsen. Nämnderna har beviljats bidrag om 19,6 mnkr. Tjänsteutlåtande Sida 51 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Uppföljning av kommunfullmäktiges mål I avsnittet presenteras uppföljningen och målbedömningen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och de underliggande verksamhetsområdesmålen, vilka konkretiserar inriktningen för stadens verksamheter. Staden arbetar efter de tre inriktningsmål som beslutades i kommunfullmäktiges budget 2026: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning samt Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Till inriktningsmålen hör 16 underliggande verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden. Årsmålen för indikatorerna anger vilken nivå som ska uppnås under året. För individbaserade indikatorer redovisas könsuppdelat utfall där det finns tillgängligt. För övriga indikatorer redovisas endast totalt utfall. I tertialrapport 2 med delårsbokslut görs en bedömning av måluppfyllelsen för helåret. Bedömningen av måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål grundas på en sammanvägning av målets indikatorer och aktiviteter, nämndernas bedömningar och analyser samt övrig väsentlig information angående verksamhetsområdet. Då inriktningsmålen och verksamhetsområdesmålen sträcker sig över en mandatperiod, eller åtminstone över flera år, ska målbedömningen som görs ses som en bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det aktuella målet bedöms nås under året snarare än om det långsiktiga verksamhetsområdesmålet faktiskt uppnås. Bedömning görs av om respektive mål prognostiseras uppnås helt, delvis eller ej under året. Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll, vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå delvis åt rätt håll och vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen huvudsakligen gå åt fel håll. Måluppfyllelsen förutsätter god budgethållning och att nämnderna och bolagen genomför planerat arbete och vidtar eventuella åtgärder. Tjänsteutlåtande Sida 52 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Stockholm ska ha en välfärd som ger varje stockholmare de bästa förutsättningarna att känna trygghet och utvecklas i vardagen. Förskolan och skolan ska få de bästa förutsättningarna för att varje barn ska kunna inhämta kunskaper och växa som människa. Barn har rätt till vuxna som har möjlighet att se varje barn. Sociala insatser ska ge förutsättningar till ett gott och självständigt liv även när livet är som mest skört. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv och ska alltid kunna känna trygghet i att de får den hjälp, omsorg och vård de behöver. Stockholm ska vara en stad som håller samman. Stadsledningskontoret bedömer att målet för inriktningsmålet kommer uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att målet för fem av de fem underliggande verksamhetsområdesmålen prognostiseras uppnås helt. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Stockholm ska vara en stad där ojämlikheten i barn och ungas uppväxtvillkor ska brytas och där alla barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar oavsett kön, socioekonomi, funktionsnedsättning eller var i staden de bor. En meningsfull fritid främjar såväl hälsa som lärandet och sociala förmågor. Stadens öppna fritidsverksamheter är en del av det trygghetsskapande arbetet och ska vara mötesplatser med närvarande och trygga vuxna förebilder. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 26 av 26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Staden har arbetat med en mängd olika aktiviteter vilka bedöms bidra till måluppfyllelsen. Nedan ges en sammanfattning. Jämlika uppväxtvillkor och trygghet För att barn och unga ska få jämlika uppväxtvillkor arbetar de kommunala bostadsbolagen vidare med det bostadssociala arbetet. Barnrättsperspektivet framgår tydligt hos många nämnder och bolag genom bland annat vräkningsförebyggande arbete. Alla Tjänsteutlåtande Sida 53 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål stadsdelsnämnder har målsättningen om noll avhysningar där barn är inblandade. Den senaste kvalitetsrapporten för uppföljning av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2026, visar på hög upplevd trygghet på ungdoms- samt fritidsgårdar. För att stadens verksamheter ska upplevas som öppna och trygga har olika aktiviteter genomförs riktat till målgruppen HBTQi, exempelvis HBTQi-certifiering bland personal samt specifika mötesplatser för målgruppen. Rik fritid Arbete pågår för att barn och unga ska delta i fritidsaktiviteter. Stadsdelsnämnderna har utvecklat arbetet med fritidslotsar och fler lotsar har anställts för att hjälpa barn och unga att hitta lämplig fritidsaktivitet. Parklekarna har utökat sina bemannade öppettider och erbjuder fler aktiviteter än tidigare år. Parkleken har funnits som koncept i staden i 90 år vilket har firats. I tertialrapport 1 fördelades en extra satsning på 10 miljoner kronor till stadsdelsnämnderna för avgiftsfria sommarlovsaktiviteter. Dessa beskrivs ha bidragit till att barn och ungdomar kunnat delta i meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet. Satsningen nådde cirka 70 000 deltagare, vilket är fler än föregående år. 6 691 barn åkte på årets sommarkollo. Totalt inkom drygt 10 000 ansökningar vilket är det högsta antalet sökande sedan 2011. Orsaken till söktrycket bedöms bero på ett flertal insatser såsom uppsökande arbete inom fokusområdena, annonsering, informationsträffar och prova-på-kollo. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej) Kommentar Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 2,5 % 1,9 1,9 Helt Tjänsteutlåtande Sida 54 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan En bra start i livet börjar i förskolan. Förskolans kompensatoriska uppdrag är avgörande för att alla barn i Stockholm ska få jämlika livsvillkor och livschanser oavsett var i staden de bor. Förskolans pedagogiska verksamhet och skolförberedande uppdrag ger goda möjligheter för fler barn att klara skolan och minska risken för utanförskap. I Stockholm ska alla elever oavsett bakgrund ges likvärdiga möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Staden ska därför prioritera insatser som förbättrar elevernas kunskapsresultat och bryter skolsegregationen. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. I tertialrapport 1 bedömdes målet uppnås helt. Bedömningen grundas på att 23 av 25 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 2 nämnder delvis, däribland utbildningsnämnden. Årsmålet för 4 av 10 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 6 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorer som delvis bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är: • Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) • Antal barn per grupp • Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 • Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 • Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen • Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund Stadsdelsnämnderna uppmanades i tertialrapport 1 att intensifiera arbetet med att minska barngrupperna och verka för en hög personaltäthet och i högre grad bidra till kommunfullmäktiges årsmål. Stadsdelsnämnderna visar förbättrade utfall i tertialrapport 2 för de två indikatorerna Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) och Antal barn per grupp och uppmanas fortsätta det arbetet. Förskola Stadsledningskontorets bedömning är att målet för verksamhetsområdet uppfylls helt under året. Bedömningen grundar sig på att tio av elva stadsdelsnämnder samt Tjänsteutlåtande Sida 55 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål förskolenämnden prognostiserar hel måluppfyllelse för kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål. Stadsledningskontoret gör bedömningen att två av fyra indikatorer för förskolan uppfylls helt. Utfallet för samtliga indikatorer visar på förbättring i jämförelse med tertialrapport 2 samt verksamhetsberättelsen föregående år. Bedömningen grundar sig på stadsdelsnämndernas prognoser per indikator och indikatorutfallens utveckling över tid. Indikatorerna Antal barn per anställd (årsarbetare) samt Antal barn per grupp bedöms uppfyllas delvis, då utfallen för dessa inte når kommunfullmäktiges mål. Barngruppernas storlek och personaltätheten har betydelse för kvaliteten i förskolan och stadsledningskontoret vill betona vikten av ett fortsatt arbete för hög kvalitet i verksamheter, särskilt när omställning pågår utifrån ett minskat barnantal. Stadsdelsnämnderna uppmanas fortsätta det intensiva arbetet för att minska barngruppsstorlekarna och öka personaltätheten. Det språkutvecklande arbetet har fortsatt varit en prioritering för verksamhetsområdet. Arbete har genomförts med brett fokus som innefattar främjande och stödjande undervisning samt språkutvecklande insatser för personal. Järva stadsdelsnämnd har under perioden fortsatt att vidareutveckla förskolans arbete med språkutveckling, bland annat genom en bred implementering av lärdomar från forskningsprojektet De yngsta förskolebarnens språkutveckling och ordförråd, vilket har genomförts i samarbete i Stockholms universitet. Grundskola och anpassad grundskola, fritidshem, fritidsklubb samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Stadsledningskontorets bedömning är att målet för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig främst på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer, som avser elevernas kunskaper och betyg, samt utvecklingen inom grundskolan. Två av sex indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och fyra indikatorer, samtliga för grundskolan, uppfylls delvis. Skolresultat Betygsresultaten i årskurs 6 har förbättrats i jämförelse med de senaste åren. Både andelen behöriga till yrkesprogram och andelen elever med godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat något i år och når den högsta nivån sedan 2017. Även meritvärdet har förbättrats och är på en högre nivå än de senaste åren. Tjänsteutlåtande Sida 56 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Betygsresultat i årskurs 6 i Stockholms stads skolor 2022 2023 2024 2025 2026 Andel med resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram (%) Totalt 85,4 86,2 85,8 86,1 87,2 Flickor 87,0 87,1 86,0 87,2 87,8 Pojkar 84,5 85,5 85,6 85,1 86,6 Andel med godkänt betyg i alla ämnen (%) Totalt 75,8 77,2 77,3 78,1 79,3 Flickor 77,4 77,9 77,8 79,9 80,6 Pojkar 74,1 76,5 76,8 76,4 78,1 Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) Totalt 238 240 241 240 244 Flickor 249 249 250 251 254 Pojkar 229 232 232 230 235 I jämförelse med 2025 framgår en positiv resultatutveckling för både pojkar och flickor. Samtliga mått har förbättrats, men förbättringen är något större bland pojkarna, vilket innebär att skillnaderna mellan könen minskat något. I nedan tabell framgår hur andelen behöriga till nationella program i årskurs 6 varierar utifrån socioekonomiskt index. Andel behöriga till nationellt program, årskurs 6, socioekonomiskt index 2022 2023 2024 2025 2026 Kvartil 1 lägst index 94,7 94,0 93,8 94,5 94,4 Kvartil 2 90,1 89,6 88,8 89,7 92,3 Kvartil 3 79,9 81,8 79,2 81,7 82,6 Kvartil 4 högst index 68,9 71,6 71,9 70,1 71,6 Skolorna i kvartil 1 och 2 har haft stabila resultat sedan 2022. I kvartil 3 och 4 varierar resultaten mer mellan åren utan tydliga trender under senaste femårsperioden. I jämförelse med 2025 har andelen behöriga i årskurs 6 ökat något i alla kvartiler förutom i kvartil 1, där det syns en marginell nedgång. I kvartil 4 är resultatspridningen stor och andelen behöriga per skola varierar från 35 procent till drygt 90 procent. Flera skolor i kvartil 4 ligger på, eller över, stadens snitt på 87 procent. Även i kvartil 3 är variationen mellan skolorna stor, från 58 procent till 100 procent behöriga. Resultaten visar att skolor med liknande socioekonomiska förutsättningar kan uppvisa stora skillnader i behörighetsgrad. Tjänsteutlåtande Sida 57 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål De preliminära betygsresultaten för årskurs 9 visar en tydlig förbättring jämfört med tidigare år. Samtliga resultatmått utvecklas positivt och når de högsta nivåerna sedan nuvarande betygssystem infördes 2011. Betygsresultat i årskurs 9 i Stockholms stads skolor, alla elever 2022 2023 2024 2025 2026 Andel behöriga till yrkesprogram (%) Totalt 88,1 88,1 87,9 87,9 88,6 Flickor 89 88,4 88,1 87,6 88,6 Pojkar 87 87,7 87,7 87,0 88,7 Andel med godkänt betyg i alla ämnen (%) Totalt 80,2 79,3 79,1 78,9 82,1 Flickor 81 79,6 79,2 78,6 82,1 Pojkar 80 79,1 79,0 79,1 82,1 Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) Totalt 249 248 248 250 256 Flickor 257 255 256 257 262 Pojkar 242 241 241 244 250 Andelen behöriga till yrkesprogram ökar tydligt bland pojkar jämfört med Skolverkets officiella statistik för 2025. Även bland flickor syns en positiv utveckling, men den är något mindre. Sett över tid har könsskillnaderna minskat och behörigheten är nu i princip lika hög för båda könen. I årets preliminära resultat har pojkarna en marginellt högre behörighetsgrad än flickorna. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor med olika socioekonomiska index, men har minskat i jämförelse med tidigare år. Tabellen nedan visar hur resultaten varierar utifrån socioekonomiska förutsättningar. Socio- ekonomiskt index Andel behöriga till yrkesprogram Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) 2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026 Kvartil 1 lägst index 94,9 95,1 95,6 90,0 89,9 92,5 268 270 276 Kvartil 2 91,2 92,5 93,0 85,1 85,9 88,7 258 267 266 Kvartil 3 84,8 82,9 84,5 75,0 71,2 75,7 235 230 242 Kvartil 4 högst index 73,3 74,4 76,8 56,4 56,3 62,3 210 212 220 Det syns en positiv utveckling i samtliga kvartiler jämfört med 2025. I kvartil 3 och 4 har resultaten ökat mest jämfört med föregående år, vilket gäller samtliga resultatmått. Den största Tjänsteutlåtande Sida 58 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål variationen återfinns i kvartil 4, där andelen behöriga till gymnasiet varierar från 53 procent till 98 procent. Samtidigt finns flera skolor i kvartil 4 som når resultat i nivå med eller över stadens genomsnitt. I gymnasieskolan är resultaten i nivå med de senaste åren, vilket framgår i tabellen nedan. Betygsresultat i gymnasieskola 2024 2025 2026 Andel elever med examensbevis 89 89 89 Varav högskoleförberedande program 90 90 90 Varav yrkesprogram 77 72 77 Betygsgenomsnitt 16,2 16,1 16,1 Av eleverna från ett nationellt program erhöll i likhet med föregående år 89 procent ett examensbevis. Inom yrkesprogrammen uppnådde 77 procent kraven för en examen, vilket är en förbättring med fem procentenheter. Samtidigt erhöll 47 procent av eleverna med examen från yrkesprogram grundläggande behörighet till högskola. Från de högskoleförberedande programmen examinerades ungefär 90 procent av eleverna, vilket är lika stor andel som föregående år. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej) Kommentar T K M T K M Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) Ökning (minst 36%) 36,7 34,7 2,0 37,2 35,1 2,0 Helt Utfallet i T2 2025 var 37,3. Målet uppfylldes i VB 2025 med utfall 36,9. Fördelningen mellan kvinnliga och manliga förskollärare är fortsatt stor. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 95 % - - - 90 89 91 Delvis Resultaten är stabila över tid. Tjänsteutlåtande Sida 59 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej) Kommentar T K M T K M Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svens ka som andraspråk i årskurs 3 95 % - - - 91 93 89 Delvis Årets resultat på de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk ligger kvar på samma nivå som föregående läsår. Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen 80 % - - - 79,3 80,6 78,1 Delvis Andel elever med godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat från 78,1 procent. Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen 82 % - - - 82,1 82,1 82,1 Helt Andel elever med godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat från 78,9 procent. Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 95 % - - - 90,2 89,6 90,7 Delvis De preliminära resultaten visar en mindre ökning i jämförelse med förra årets preliminära resultat. I ett längre perspektiv, med jämförelse mot 2022, är behörigheten till yrkesprogram något lägre. Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 4,7 5,1 4,9 Delvis Utfallet i T2 2025 var 5,0. Målet uppfylldes delvis i VB 2025 med utfall 5,0. Antal barn per grupp 14,9 16,4 15,2 Delvis Utfallet i T2 2025 var 15,4. Målet uppfylldes delvis i VB 2025 med utfall 15,6. Antal barn per legitimerad förskollärare Minsk- ning 15,4 14,1 Helt Utfallet i T2 2025 var 14,6. Målet uppfylldes i VB 2025 med utfall 14,6. Tjänsteutlåtande Sida 60 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Alla stockholmare ska få de insatser och det stöd de behöver, oavsett var i staden de bor. Tilliten till socialtjänsten ska öka, fokus ska vara på förebyggande och tidiga kunskapsbaserade insatser. Jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet främjas genom ett systematiskt arbete för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt 2026. Bedömningen grundas på att 23 av 26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt, samt på att årsmålet för 5 av 6 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Den indikator som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan. Majoriteten av de placerade barnen har stora utmaningar och har många gånger inte haft en fungerande skolgång vid placeringen vilket, under en längre period, påverkar barnens möjligheter att nå målen i skolan. För de barn som inte når målen pågår ett riktat arbete med fördjupad kartläggning och dialog med skola och familjehem kring behov av stöd. Staden prioriterar och genomför en rad olika aktiviteter under året som bedöms bidra positivt till utvecklingen av stadens socialtjänst vilket bidrar till måluppfyllelsen. Från och med den 1 mars kan stadens invånare få tillgång till ett antal insatser utan behovs- prövning och under året kommer utbudet av sådana insatser succesivt att utökas. Insatser utan behovsprövning har breddinförts i flera stadsdelar vilket sänkt trösklarna för stöd. Flexibelt socialt stöd, anhörigstöd och föräldrarådgivning har nått fler invånare tidigt. Första linjens socialtjänst, med tydlig ingång, drop-in och teambaserat arbete, finns i flera stadsdelar. Det förebyggande arbetet för barn och unga har stärkts. Samverkan mellan skola och socialtjänst har intensifierats genom skolsociala team (SST) och SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid). Placerade barns skolgång prioriteras genom skolsamordnare och insatser som SkolFam. Föräldrastödet når fler, genom utökade hembesöks- program för nyblivna föräldrar samt digitalt informationsmaterial om föräldrastödsprogram. Tjänsteutlåtande Sida 61 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål För en kunskapsbaserad socialtjänst används bland annat NUSO (Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning) för att analysera verksamheternas kvalitet. Även workshops har genomförts för att identifiera utvecklingsområden. Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) har införts för att följa insatsers resultat inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden. Evidensbaserade metoder såsom MST och FFT (funktionell familjeterapi) används i staden och arbetet med MST-CAN (Multisystemic Therapy – Child Abuse and Neglect) fortsätter. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej ) Kommentar T K M T K M Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 23 % 22,7 22,0 23,3 21,9 21,5 22,3 Helt Nio stadsdelsnämnder uppfyller indikatorns målvärde helt i T2:an och två delvis. Andel familjehemsplacer ade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan 76 % 65,2 68,8 58,1 65,1 70,4 61,6 Delvis Sex stadsdelsnämnder uppfyller indikatorns målvärde helt och två delvis. Fler flickor än pojkar når målen. Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Stadens äldre invånare ska vara trygga med att deras stadsdel och stad är trivsam att leva, bo och åldras i, och att deras röster blir hörda i alla aspekter som rör deras levnadsvillkor. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv så länge som möjligt oavsett funktionsförmåga och stadsdel. Stockholm ska vara en åldersvänlig stad, med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen. Sociala och kulturella aktiviteter, liksom möjligheter till fysisk aktivitet ska finnas i alla stadsdelar. Det digitala stödet för äldre ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 24 av 26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 2 nämnder delvis, samt på att Tjänsteutlåtande Sida 62 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål årsmålet för 5 av 6 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Den indikator som prognostiseras uppnås delvis är Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod. För att förbättra kontinuiteten arbetar flera nämnder med att organisera hemtjänsten i mindre geografiska områden och team, se över schemaläggning och bemanning samt minska andelen timanställda. I tidigare jämförelser med rikets kontinuitetsgenomsnitt inom hemtjänsten visar staden på en betydligt högre kontinuitet än det nationella genomsnittet vilket bekräftar att staden har högt ställda krav och mål för kontinuitet inom hemtjänsten. Staden prioriterar och genomför en rad olika aktiviteter under året som bedöms bidra positivt till utvecklingen av stadens äldreomsorg vilket bidrar till måluppfyllelsen. Bland dessa kan nämnas att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet fortsätter att stärkas i linje med framtidens socialtjänst. Flertalet samtalsgrupper, hälsofrämjande samtal och fysiskt stärkande aktiviteter har genomförts, exempelvis har aktiviteten Senior parkour testats och idrottsevenemanget, Stadsdelskampen, arrangerats i söderort och i västerort. Stadens arbete för att öka äldres tillgång till kultur fortsätter genom bland annat förmedling av uppsökande kulturprogram till verksamheter inom äldreomsorgen och publika kulturaktiviteter anpassade efter äldres förutsättningar. I enlighet med handlingsplan för en åldersvänlig stad har antalet varierade sittplatser i utomhusmiljön ökat på en rad olika platser i samband med att fler sommargågator anlagts i staden. Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Stockholmarnas tillgång till kultur ska öka och stadens kulturverksamheter stärkas. Genom kulturskolan ska alla barn och unga själva kunna skapa och ta del av professionell kultur. Idrott och motion ska vara tillgängligt för alla med god tillgång till idrottshallar, spontanidrottsytor och friluftsliv. Föreningslivet ska växa genom tillgängliga mötes- och samlingslokaler. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att Tjänsteutlåtande Sida 63 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 26 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 2 nämnder delvis, samt på att årsmålet för 5 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Samtliga av kommunfullmäktiges fem indikatorer för verksamhetsområdet justerades i samband med tertialrapport 1. Orsaken till justeringen är att skolenkäten, som är mätkälla till verksamhetsområdesmålets samtliga indikatorer, reviderades 2025 vilket bedöms påverka utfallet. Justeringen bedöms öka sannolikheten till att målvärdena på indikatorerna nås. Staden har arbetat med en mängd olika aktiviteter vilka bedöms bidra till måluppfyllelsen. Nedan ges en sammanfattning. Rikt kulturliv och föreningsliv Under perioden har ett flertal evenemang genomförts såsom Kulturnatt Stockholm samt Stockholms kulturfestival där sistnämnda preliminärt uppskattas haft cirka 2 miljoner besök. Arbetet med implementeringen av den nya e-tjänsten ”Föreningsportalen” fortgår. Samverkan med föreningslivet sker inom olika typer av frågor och sammanhang, exempelvis genom att föreningar erbjuder och genomför ledarledda kultur- och fritidsaktiviteter och evenemang ökad vuxennärvaro i anslutning till idrottsplatser för ökad trygghet. Rikt idrottsliv En regional samverkansmodell för parasport har tagits fram där flera kommuner och föreningar ingår. Idrottsnämnden är samordningsansvarig för Stockholm stad. Genom samverkan över kommungränserna skapas förutsättningar för regelbunden träning och deltagande i tävlingsverksamhet. Inriktningsbeslut har fattats för Västertorps sim- och idrottshall samt Husbybadet för att ersätta anläggningar med stora underhållsbehov och möta dagens behov av sim- och idrottsverksamhet. Ett genomförandebeslut har även fattats för en temporär idrottshall på Dalhagens BP som evakueringslösning för Husbyhallen. Staden fortsätter att utveckla möjligheterna till bad och rekreation vid Mälaren. Nya och utvecklade badbryggor vid Söder Mälarstrand och Norr Mälarstrand ger fler stockholmare möjlighet Tjänsteutlåtande Sida 64 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål att bada och vistas vid vattnet nära hemmet. Satsningarna bidrar till attraktiva, tillgängliga och levande vattennära miljöer. Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild i klimatomställningsarbetet. Stockholm ska leda omställningen och övergången till gröna jobb och hållbara levnadssätt. Stockholms stad ska vara klimatpositiv senast år 2030. Detta ska ske genom både utsläppsminskande åtgärder och koldioxidlagring. Stadsledningskontoret bedömer att målet för inriktningsmålet kommer att uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att målet för två av de fyra underliggande verksamhetsområdesmålen prognostiseras uppnås helt och två prognostiseras uppnås delvis. Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Städer har en viktig roll i omställningsarbetet och Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för andra. Stockholm ska ställa om till ett cirkulärt samhälle och vara klimatpositivt 2030 och fossilbränslefritt 2040. Stadens energianvändning ska minska och staden ska bidra till ökad lokal och regional elproduktion. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under 2026. Bedömningen skiljer sig från i tertialrapport 1, då verksamhetsområdesmålet bedömdes kunna uppnås helt under året. Bedömningen grundas på att 22 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 6 nämnder delvis, samt på att årsmålet för 1 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt, 4 bedöms uppnås delvis och 2 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. I bedömningen har hänsyn tagits till det intensiva arbete som pågår för att nå målsättningar inom verksamhetsområdet. I målbedömningen tas dock stor hänsyn till de kvantitativa mål som ryms inom verksamhetsområdet – och inom vilka de prognostiserade utfallen inte fullt ut når upp till målsättningarna. I takt med att målsättningarna höjs för att gå i takt med Sveriges åtagande inom EU-samarbetet och Parisavtalet – har staden allt svårare att nå dem. Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges mål för indikatorn Utsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) inte Tjänsteutlåtande Sida 65 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål kommer att nås. Prognosen är att utsläppsnivåerna ligger kvar på samma nivå eller minskar något jämfört med utfall i verksamhetsberättelsen 2025. Det innebär att staden inte följer den kurva över utsläppsminskningar som finns i klimathandlingsplanen och som baseras på Parisavtalet, vilket främst beror på ökade utsläpp från transportsektorn till följd av den nationella sänkningen av reduktionsplikten samt på högre utsläpp från energiproduktion. Indikatorn Andel matavfall till biologisk behandling bedöms ej uppnås. Eftersorteringsanläggningen i Högdalen bidrar till måluppfyllelse, men utöver sorteringsanläggningen krävs ytterligare åtgärder för att nå målet. En fortsatt satsning på införande av matavfallsinsamling i flerbostadshus och insatser för att öka andelen sorterande hushåll och andelen utsorterat matavfall i de fastigheter som redan infört systemet är centralt. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag genomför ett stort antal aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Flertalet handlar om att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggning genom att öka resurseffektivitet i ny- och ombyggnation. Staden arbetar med att utforma hur klimatpåverkan kan ingå i utvärderingen vid markanvisning, där ett projekt är identifierat som det första för ändamålet. Förslag på arbetssätt för att uppskatta och minska klimatbelastning i tidiga skeden har tagits fram, och ett verktyg för klimatberäkning för detaljplaner har prövats. Under tertialet invigdes stadens första återbrukscentral för byggmaterial i Frihamnen. Medel har även sökts och beviljats från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att utreda förutsättningar för storskaligt återbruk i Stockholmsregionen. Projektet kommer att pågå mellan 1 september 2026 och 31 maj 2027. Inom projektet kommer även återbrukscentralens framtida organisatoriska hemvist att utredas. En långsiktig plattform för omställningsarbetet håller på att byggas utifrån erfarenheterna från innovationssatsningen Stockholm Local Transitions (STOLT) som syftar till att utveckla nya lösningar och samarbeten för att minska biltrafikarbetet, öka elektrifieringen och skapa en attraktiv stadsmiljö. Under årets andra tertial har arbetet med att sammanställa lärdomarna från STOLT, som avslutas vid årsskiftet, påbörjats för att identifiera vilka insatser som bör skalas upp och på vilket sätt. Utbildningsnämnden uppmanas att inför nästa verksamhetsår stärka det strategiska miljö- och klimatarbetet. Åtgärder som vidtagits det senaste året, såsom arbetet kopplat till hållbara måltider, är ett steg i rätt riktning. Nämnden förväntas i större utsträckning än idag Tjänsteutlåtande Sida 66 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål bidra till stadens målsättningar inom miljö- och klimatområdet i stort. Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Arbetet för att stärka stadsnaturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen ska intensifieras och mer natur ska skyddas för dagens och morgondagens stockholmare. Staden ska bidra till biologisk mångfald i omvärlden, bland annat genom att välja ekologiska livsmedel. Handlingsplanen för klimatanpassning ska genomföras med fokus på skyfall och värmeböljor och krontäckningsgraden ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 19 av 27 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt, samt på att årsmålet för 2 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor bedöms delvis nå upp till kommunfullmäktiges årsmål om minst 70 procent inköpta ekologiska livsmedel. Indikatorns utfall för perioden är 57 procent, vilket är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år. Utmaningar kopplat till måluppfyllelsen kvarstår, bland annat ett bristfälligt utbud av ekologiska varor. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder genomför flera åtgärder för att stärka andelen. Under perioden har bland annat utbildningsnämnden genomfört en intern utredning som ligger till grund för arbetet framåt. Den visar att skolor med en tydlig handlingsplan, god inköpsplanering och menyer som anpassas efter tillgången på ekologiska råvaror når ett betydligt bättre resultat. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka stadens gröna infrastruktur och biologiska mångfald. En viktig del i arbetet är skötsel och utveckling av naturvärden. Detta görs bland annat i stadens parker samt genom att skydda värdefull natur. Under perioden har bland annat nya naturreservat inrättats i Majroskogen och Kyrkhamn/Riddersvik samt fem nya biotopskyddsområden. Staden har även tagit fram en modell för att stärka de ekologiska värdena och den biologiska mångfalden i staden som helhet. Tjänsteutlåtande Sida 67 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Som ett led i arbetet med utvecklade skötselmetoder har flera stadsdelsnämnder ställt om bruksgräsmattor till höggräsytor och slåtterängar för att gynna pollinerande insekter. Järva stadsdelsnämnd har ökat dessa ytor med 44 procent. Under sommaren har flera stadsdelsnämnder även haft kor och kalvar på sommarbete för att hålla landskapet öppet. Stockholm ska ligga i framkant när det gäller fiske- och vattenvårdsarbete. Idrottsnämnden arbetar bland annat i projektet Stockholms Havsöringsåar med biotopvård och inventering av vattendrag med förekomst av öring. Parallellt har skötseln av fiskodlingen på Spjutsund fortsatt och nämnden har under perioden fått tillträde till utrymmena under Slussen. Arbetet med att anpassa Stockholm till ett förändrat klimat fortsätter. Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till reviderad handlingsplan för klimatanpassning och tagit fram en lokal klimatanalys. I samband med att sju förskolegårdar utvecklades i syfte att öka lekvärden, förbättrades även möjligheten att omhänderta dagvatten. Hårdgjorda ytor som tidigare orsakat värmeöar omvandlades till grönytor, vilket sänker temperaturen och ökar krontäckningsgraden. Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Framkomligheten för kapacitetsstarka färdmedel ska prioriteras. Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ska minska genom elektrifiering av fordonsflottan, minskad biltrafik, inblandning av biobränsle i drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. Laddinfrastrukturen ska byggas ut i hela staden. Trafiksäkerheten ska öka och vinterväghållningen ska förbättras. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under 2026. Bedömningen grundas på att 25 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 3 nämnder delvis eller ej, samt på att årsmålet för fyra av sju av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås delvis och tre bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis. Indikatorerna Minskade utsläpp från transporter, jämfört med 2010 och Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017 bedöms ej uppnås. Det beror i huvudsak på faktorer utom stadens rådighet, såsom beslut om sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt, vilket har lett till att priset på fossila drivmedel har minskat. Stadens samlade Tjänsteutlåtande Sida 68 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål åtgärder inom verksamhetsområdet bidrar till att motverka effekten av detta, men inte tillräckligt för att uppnå målet helt eller delvis. Indikatorn Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, ytterstaden bedöms ej uppnås. Det beror på att i ytterstaden är andelen elbilar relativt låg och andelen markparkeringar hög, vilket innebär svårighet med att nå lönsamhet i investeringar i laddinfrastruktur. Indikatorn Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid bedöms uppnås delvis. Det beror på att efterfrågan på parkeringsplatser fortsatt är hög, trots de avgiftshöjningar som genomfördes 2025, samtidigt som antalet parkeringsplatser blir färre. Indikatorerna Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i innerstaden och Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i ytterstaden bedöms uppnås delvis. Det beror på att hastigheten påverkas negativt av att stadsmiljön är alltmer komplex med fler anspråk på gaturummet samt av trafikstörande arbeten och faktorer utom stadens rådighet. Stadens samlade åtgärder inom verksamhetsområdet bidrar till att motverka dessa effekter, men inte tillräckligt för att uppnå målet helt. Indikatorn Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, innerstaden bedöms uppnås delvis. Det beror på att ett av de tre berörda bostadsbolagen uppger att årsmålet inte kommer att uppnås. Bolaget har ett tätt samarbete med systerbolagen för att dra nytta av erfarenheter, genomförda piloter och utveckling av system, i syfte att hitta affärsmodeller och lösningar i arbetet med fortsatt installation av laddplatser. Årets medborgarundersökning visar på att nöjdheten med snöröjning och sandning av gator och gångvägar har minskat från 54 till 44 procent. I syfte att höja kvaliteten pågår ett utvecklingsarbete i flera delar av staden med fokus på att stärka samarbetet mellan trafiknämnden och stadsdelsnämnderna samt att tydliggöra ansvarsfördelning. Inom ramen för detta utvecklas även formerna för hur trafiknämndens snöröjningsarbete kommuniceras med aktörer som berörs, exempelvis stadens äldreomsorg, och ett utvecklingsarbete av arbetssätt för en förstärkt, samordnad externkommunikation vid kraftiga snöfall genomförs. Tjänsteutlåtande Sida 69 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Under tertial 2 har kommunfullmäktige fastställt detaljplanen som möjliggör utbyggnaden av en ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan. Den nya linjen kommer att förbättra kollektivtrafiken i områden med högt bilinnehav och ökar kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet. Stadsledningskontoret konstaterar att flera nämnder och bolag rapporterar om en utveckling som går i rätt riktning. Exempelvis har trafiknämnden lanserat konceptet Stockholms cykelbana med en utformning av cykelstråk som ska göra det tydligare och enklare att cykla. Cykellekplatser har anlagts på Nytorget och Taxingeplan, som har varit bemannade med personal och pedagoger under sommaren. Signalprioriteringen längs Spårväg City mellan T-centralen och Djurgårdsbron har förbättrats för att uppnå minskade väntetider vid röd signal. Tegelbacken har byggts om till ett grönskande torg med upprustad kaj och nya sittplatser och med en ny trafiklösning som gör det mer trafiksäkert att gå och cykla. Under perioden har installationen av 367 laddplatser påbörjats, med stöd av statliga medel från Klimatklivet. Laddplatserna kommer att installeras på åtta idrottsanläggningar, bland annat Grimsta IP och Enskedehallen, samt vid Sturehovs slott och Hägerstensåsens medborgarhus. En åtgärdsplan för godstrafik har tagits fram och beslutats av exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och Stockholms Hamn AB. Planen syftar till att konkretisera stadens Godstrafikplan, vilken antogs av kommunfullmäktige 2025. Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej) Kommentar Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, innerstaden 50 % 43 46 Delvis AB Svenska Bostäder och AB Familjebostäder bedömer att årsmålen nås. AB Stockholmshem bedömer att årsmålet ej nås. Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, ytterstaden 50 % 18 18 Ej AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem bedömer att årsmålen ej nås. Tjänsteutlåtande Sida 70 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Stockholm ska vara en stad där luften är hälsosam att andas. Stadens vatten ska vara rena och fulla av liv och vår miljö är rensad från skadliga kemikalier. Ingen ska riskera försämrad hälsa på grund av att bo och verka i staden. Luften och vattnet ska vara rena och arbetet med att långsamt avgifta staden från gamla miljöskulder, men även stoppa nytillkomna gifter, ska fortsätta. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 24 av 24 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt, samt på att årsmålet för 3 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt, 1 bedöms uppnås delvis och 1 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Två indikatorer bedöms inte nå upp till kommunfullmäktiges årsmål, Antal förekomster i stadens kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen bedöms delvis uppnås och Andel upphandlingar med kemikaliekrav bedöms ej uppnås. Utfasningen av varor och produkter som innehåller utfasnings- eller riskminskningsämnen som PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen behöver intensifieras. Stadens verksamheter behöver även öka förmågan att identifiera upphandlingar där det är prioriterat att ställa kemikaliekrav. Stadens stödfunktion kemikaliecentrum kan bidra i detta arbete. Stadens samlade åtgärder inom verksamhetsområdet bedöms bidra till att målet kommer uppnås även om vissa indikatorer inte bedöms uppnå kommunfullmäktiges årsmål. Stadens vattenvårdsarbete utgår från en handlingsplan för god vattenstatus och en dagvattenstrategi. Under perioden har dessa styrdokument utvärderats, och resultatet kommer att ligga till grund för det framtida arbetet. Arbetet med att förbättra luftkvaliteten i Stockholm fortsätter och staden ska implementera EU:s luftkvalitetsdirektiv. Under perioden har införandet av dubbdäcksförbud förberetts på Torsgatan, Vasagatan, Sveavägen och Birger Jarlsgatan. Utredningar pågår även om att införa förbud på ytterligare gator. Parallellt fortsätter arbetet med dammbindning, tidig vårstädning av gator, städning med ny teknik samt optimerad halkbekämpning. Tjänsteutlåtande Sida 71 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Ett flertal åtgärder pågår för att uppnå en giftfri miljö. Sanering av förorenade områden fortsätter i Riddersvik, samtidigt som förberedande arbete pågår i Rågsveds naturreservat. En stödfunktion för förorenad mark och sediment har inrättats på exploateringsnämnden, som nu utreder förvaltningarnas behov av stöd. Vidare arbetar flera stadsdelsnämnder med att rensa ut inventarier och material som kan innehålla gifter. Även kemikalier i stadens skolor inventeras fortlöpande och rensas ut för att förbättra säkerheten i kemiundervisningen. Under perioden har 800 kilo farligt avfall hämtats från 25 skolor. Slutligen fortsätter förberedelserna för skärpta lagkrav gällande läkemedelsrester i avloppsvatten. Utredningen av en läkemedelsreningsanläggning vid Henriksdals reningsverk pågår. En pilotanläggning har tagits i drift och planerade studier har startat. En miljöanalys och recipientbedömning har genomförts som slutrapporteras under året. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Grunden för en väl fungerande stad är en stark ekonomi. Fler stockholmare i jobb skapar både individuellt och kollektivt välstånd. Staden ska konsekvent jobba för att Stockholm ska vara en region med tillväxt och som underlättar företagande och en växande arbetsmarknad. Grundläggande för en stark ekonomi är en fungerande kompetensförsörjning, bra infrastruktur och ett öppet och demokratiskt samhälle. Stockholm ska vara en internationellt konkurrenskraftig region med öppen handel. Staden behöver i grunden ha en bättre beredskap genom större rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Krav på verksamhetens kvalitet ska vara samma oavsett driftsform. Stadsledningskontoret bedömer att målet för inriktningsmålet kommer att uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att målet för sju av de sju underliggande verksamhetsområdesmålen prognostiseras uppnås helt. Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stockholms stads starka ekonomi borgar för en väl fungerande kommunal verksamhet. Utgångspunkten för den förda politiken är att välfärden, tryggheten och klimatomställningen ska ha de resurser som är nödvändiga för att Stockholms stads verksamheter ska fungera och utvecklas. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att Tjänsteutlåtande Sida 72 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 28 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 9 av 9 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Den geopolitiska osäkerheten är stor och kan snabbt få en inverkan på ekonomin vilket kan komma att påverka budgetföljsamheten i stadens verksamheter och bolag. Det är därför av fortsatt stor betydelse att stadens nämnder och bolag upprätthåller en god kostnadskontroll, följer den ekonomiska utvecklingen och har beredskap för förändrade planeringsförutsättningar. Stadens investeringsverksamhet har de senaste åren präglats av ekonomiska utmaningar genom fallande bostadsbyggande och fortsatt förhållandevis låga intäkter från markförsäljningar. Detta ser nu ut att hämta sig något, även om det är från låga nivåer. Det samlade investeringsutrymmet är. En fortsatt hög investeringstakt förutsätter därför tydliga prioriteringar samt en god kostnadsstyrning och uppföljning av investeringsprojekten för att se till att beslutade budgetramar hålls. Nämnder och bolag behöver också säkerställa att investeringar genomförs där de ger störst nytta för stadens invånare och samtidigt bidrar till en hållbar utveckling av Stockholm. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. För att möta stockholmarnas behov av en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet, nu och i framtiden, utvecklar stadens nämnder och bolag samverkan och prövar ständigt nya arbetssätt. För att effektivisera lokalanvändandet i stadens verksamheter bedrivs ett samordnat arbete med att se över och optimera nyttjandet av stadens lokaler. Stadens nämnder och bolag arbetar även för att öka möjligheterna till extern finansiering, både inom drift- och investeringsverksamheterna. Stadsledningskontoret kan konstatera att fastighetsnämnden behöver stärka arbetet med ekonomisk styrning och uppföljning för att säkerställa budgetföljsamhet och en hög prognossäkerhet. Nämnden behöver granska och analysera orsakerna till återkommande avvikelser för att motverka dessa samt vid behov åtgärda avvikelser i ett tidigt skede. Tjänsteutlåtande Sida 73 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 99,7 99,3 Helt Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 99,8 99,3 Helt I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Med ett jobb följer att vara behövd och att utvecklas tillsammans med andra. När fler arbetar blir samhället starkare och jämlikare samtidigt som välfärden får bättre förutsättningar. Långtidsarbets- lösheten måste brytas. Genom en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik ska Stockholm utvecklas. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 25 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 2 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Antal företag i Stockholm samt Näringslivets nöjdhet med staden som myndighet. Rådigheten över indikatorn Antal företag i Stockholm bedöms vara begränsad. Indikatorer gällande ekonomiskt bistånd, kommunal vuxenutbildning och feriejobb tillmätts därför en större vikt i bedömningen om måluppfyllelse, då dessa anses centrala för att stärka stockholmarnas möjligheter till arbete och egen försörjning. I juli 2026 fanns 212 110 registrerade bolag i Stockholms stad, vilket innebär att årsmålet om 216 000 företag kan bli svårt att nå. Det då Stockholm, som resten av Sverige, har haft en svag ekonomisk utveckling i dagsläget. Utfallet för indikatorn Antal företag i Stockholm är däremot högre än motsvarande period föregående år (210 047 stycken). Stadsbyggnadsnämnden har ett utfall långt under fullmäktiges årsmål vad gäller indikatorn Näringslivets nöjdhet med staden som myndighet. Nämnden beskriver att resultatet är kopplat till utmaningar med en långa handläggningstider i bygglovsprocessen. Orsaken till det bedöms främst bero på att nämndens produktion Tjänsteutlåtande Sida 74 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål under 2025 inte kunde möta ärendeinflödet vilket skapat en ärendekö under 2026. Flera samverkande faktorer har bidragit till att situationen uppkommit, främst att effekterna av lågkonjunkturen på ärendeinflödet har felbedömts och att verksamheten har dimensionerats för ett lägre ärendeinflöde. Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen, bland annat i form av, särskilda visstidsanställningar och interna prioriteringar. Under 2026 har ärendekön kortats betydligt men inflödet visar inga tecken på att minska. Projektet "Bygglov i balans" fortskrider men det fokuserade arbetet för att minska den nuvarande ärendekön gör att årsmålet för handläggningstider inte kommer att kunna nås 2026. Detta då många ärenden med långa handläggningstider successivt blir föremål för beslut under året. Stadsledningskontoret konstaterar att stadsbyggnadsnämnden bedriver ett ambitiöst effektiviseringsarbete för att korta ärendekön men att målen inte nås fullt ut. Stadsledningskontoret vill därför betona vikten av att arbetet med att minska ärendekön vad gäller lovärenden fortsätter och att nämnden verkar för att ny köbildning inte uppkommer i framtiden. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag har, och kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Samtliga nämnder och en övervägande majoritet av stadens bolag bidrar med att tillhandahålla platser både för feriejobb och för Stockholmsjobb, vilket är en förutsättning för att stadens årsmål för indikatorerna Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi och Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb ska kunna nås. Arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna har fortsatt arbetet med samordnat stöd och parallella insatser för att stödja personer att bryta långvarigt biståndsbehov och hjälpa dem in på den ordinarie arbetsmarknaden. Goda exempel är bland annat insatser för utrikesfödda kvinnor och kvinnor med komplexa behov för att bryta social isolering och öka självförsörjningen samt en prioritering av ungdomar med sociala behov eller funktionsnedsättningar vid tillsättning av feriejobb. Inom stadens vuxenutbildningsverksamhet har studieresultaten förbättrats, på grundläggande och gymnasial nivå. Andel godkända betyg har ökat och avbrotten minskat. Tjänsteutlåtande Sida 75 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej ) Kommentar T K M T K M Andel kursdeltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs 81 % - - - 79,88 80,53 78,84 Helt Andelen kursdeltagare med godkänt betyg efter fullföljd kurs är lägre bland män än bland kvinnor. Bedömningen är att andelen godkända betyg ökat och avbrott minskat. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1,5 % 1,18 1,30 1,25 1,18 1,24 1,3 Helt Barn 0-17 inräknat i totalen, ej i utfall kvinnor/män. En stadsdel stadsdelsnämnder prognosticerar ej uppfyllt och två stadsdelsnämnder prognosticerar delvis uppfyllt. Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 1 % 0,87 0,85 0,89 0,88 0,9 0,86 Helt Två stadsdelsnämnder prognosticerar ej uppfyllt och tre stadsdelsnämnder prognosticerar delvis uppfyllt. Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb 1 000 535 306 229 713 319 394 Helt Arbetsmarknadsnä mnden bedömer tillgången till platser som god och därav även möjligheten till placeringar. Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 11 500 1 828 910 918 11 025 5 577 5 448 Helt Helårsprognos drygt 12 500 anställda ungdomar. Antal företag i Stockholm 216 000 - - Delvis I juli 2026 fanns 212 110 bolag registrerade i Stockholms stad. Tjänsteutlåtande Sida 76 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej ) Kommentar T K M T K M Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet 74 69 69 Delvis Serveringstillstånd ökar sitt betyg till 77 (71), medan bygglov gör ett tapp på tio steg till 43 (53). Miljö och livsmedel minskar något men får fortfarande höga betyg på 74. Stockholm väljer att även mäta servicen kopplat till markupplåtelse där staden ligger på 75, en ökning med 11 enheter från förra året. I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Bostadsförsörjningen och stadens bostadsmål ska säkerställas genom en hög byggtakt, fler hyresrätter, fler bostäder med många rum, blandade boendeformer samt vräkningsförebyggande och bostadssociala insatser. Hemlöshet ska motverkas och trångboddheten ska minska särskilt för barnfamiljer. Stadsutvecklingen ska främja social och miljömässig hållbarhet. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 26 av 27 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 1 nämnd delvis, samt på att årsmålet för 5 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 2 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Bostadsbyggandet ökar men många av förutsättningarna för byggandet är fortfarande utmanande. Byggkostnaderna är höga. Hushållens köpkraft återhämtar sig, men är fortsatt förhållandevis svag. En avvaktande marknad påverkar stadens förutsättningar att nå målen för markanvisningar, investeringsbeslut och godkända eller antagna detaljplaner liksom stadens möjligheter att klara bostadsförsörjningsansvaret för särskilda grupper såsom inom LSS och SoL, på kort och lång sikt. Tjänsteutlåtande Sida 77 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Måluppfyllelse förutsätter att nämnder och bolag mobiliserar kring bostadsmål och bostadsförsörjning, utvecklade behovsbedömningar, arbetssätt, styrning och uppföljning. Särskilt fokus behöver läggas på en aktiv portföljstyrning och bostadsprojekt med hög genomförbarhet och måluppfyllelse i närtid. Det också av högsta vikt att det befintliga bostadsbeståndet används effektivt. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag och Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer. Årsprognosen 900 markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag innebär en ökning jämfört med år 2025, men innebär att årsmålet 1 500 inte nås. Prognosen 400 förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer är i nivå med tidigare år. Årsmålet 600 stycken uppnås dock inte. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag under året genomför ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Under året utreds möjligheten av blockförhyrning eller individuell uthyrning för LSS och gruppboende i stadens bostadsbestånd liksom möjlighet att reservera hyreslägenheter för personer med funktionsnedsättning både via stadens bolag och hos stiftelsen SHIS Bostäder. De kommunala bostadsbolagen samverkar med exploateringsnämnden för att säkerställa ett hållbart och prisvärt boende bland annat genom Stockholmshusen. Att åstadkomma projekt som är ekonomiskt hållbara är dock fortsatt en utmaning. Bolagen verkar också för att det befintliga lägenhetsbeståndet används effektivt, exempelvis genom så kallade familjebostäder som tillgängliggörs specifikt för barnfamiljer. Ett koncepthus för stadsradhus har tagits fram och den första markanvisningen enligt konceptet beslutades i juni inom fokusområde Hagsätra-Rågsved. I stadens fokusområden drivs arbetet vidare i samverkan mellan stadens nämnder och bolag. Under perioden har bland annat beslut om förvärv av parkeringsgaraget i Tensta centrum beslutats och bedöms kunna bidra till ökad trygghet i området. Tjänsteutlåtande Sida 78 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej) Kommentar Antal påbörjade bostäder 4 000 1 141 2 561 Helt Antal markanvisade bostäder 3 000 935 2 500 Helt Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner 4 000 1 034 1 082 Helt Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer 600 133 241 Ej Årsprognos 400 är i nivå med tidigare år. Berörda lägenheter bedöms inte komma att efterfrågas i den omfattning som årsmålet anger. Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag 1 500 100 436 Ej Årsprognos 900 är högre en tidigare års utfall. Prognosen innebär 30 procent av total prognos för markanvisade bostäder. Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Staden ska vara en bra arbetsgivare med trygga anställningar, goda anställningsvillkor och stora möjligheter att utvecklas i yrket. En god arbetsmiljö ska säkerställas genom balans mellan tilldelade uppdrag och resurser, rimligt antal medarbetare per chef och god samverkan med fackliga organisationer. Antalet timavlönade ska fortsatt minimeras. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 23 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 6 nämnder delvis, samt på att årsmålet för 3 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Andel heltidsanställningar av total antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta och Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom äldreomsorg. Nämnderna beskriver hur de arbetar för att målet ska nås bland annat genom att erbjuda deltidsanställda heltid när vakanser uppstår och att arbeta med schemaoptimering och effektiviseringar i organisationen. Arbetet är långsiktigt och Tjänsteutlåtande Sida 79 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål statistiken påvisar en succesiv förbättring av nämndernas utfall 2026. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Bland annat genomförs satsningar på kompetensutveckling inom äldreomsorg och LSS. Resursteam/bemanningsteam prövas av flera nämnder för att minska behovet av timavlönade. Arbetet med chefsstrukturen är ett långsiktigt utvecklingsarbete där utvärdering och anpassning sker löpande. Inom facknämnderna finns generellt fler enheter med färre än 10 medarbetare vilket kan vara motiverat utifrån verksamhetens uppdrag och medarbetarnas specialistkompetens. I stadsdelsnämnderna pågår utvecklingsarbete inom framför allt förskola, äldreomsorg och LSS för att ytterligare anpassa organisations- och chefsstrukturen för att i större utsträckning uppnå spannet för riktvärdet för antal medarbetare per chef. Stadsdelsnämnderna beskriver att arbetet påverkas av den demografiska utvecklingen med ett minskande barnantal och en ökande andel äldre samt implementering av den nya socialtjänstlagen. Flera stadsdelsnämnder beskriver arbetet med heltid som norm och minskat antal timavlönade som viktiga förutsättningar för att uppnå chefsstrukturens intentioner. Arbetsmiljöarbetet och arbete med friskfaktorer är högt prioriterat. Sjukfrånvaron är lägre jämfört med samma period föregående år. Utfallet i augusti mätt som rullande tolvmånadersgenomsnitt är 5,8 procent. Prognosen för sjukfrånvaron är 5,8 procent för helåret 2026. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T2 Prognos helår (helt/delvis/ej) Kommentar T K M AMI 82 81 81 81 Delvis Utfallet är högt och har varit stabilt över tid Andel heltidsanställningar av total antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta 90 % 81,5 82,1 80,2 Delvis Nämnderna arbetar med insatser för att nå målet om 90 % heltid. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom äldreomsorg 90 % 82,9 84,1 79,1 Delvis Nämnderna arbetar med insatser för att nå målet om 90 % heltid. Tjänsteutlåtande Sida 80 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Staden ska ha en hög beredskap genom att inneha rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Kommunal egenregiverksamhet bör finnas inom alla områden som staden har ansvar för och om en privat aktör fallerar ska staden ha beredskap att ta ansvaret. Kraven på verksamheternas kvalitet ska vara samma oavsett driftform. Beredskapen ska stärkas, med fokus på bland annat konsekvenser av internationella konflikter. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 28 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för två av två av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Med utgångspunkt från ett statligt beredskapspaket, som syftar till att stärka kommunernas arbete med civilt försvar, pågår ett analys- och planeringsarbete för att vidareutveckla stadens förmåga inom ett antal samhällsviktiga verksamheter. Ett nytt ledningssystem för informationssäkerhet har färdigställts och implementering pågår. I beredskapssyfte fortgår arbete med dricksvattenförsörjning liksom kommunikationsinsatser kring egenberedskap till stadens invånare. Återtagande av verksamhet i egen regi fortsätter inom flera nämnder framförallt gällande lokalvård samt park- och markskötsel och i något fall även vinterväghållning på parkmark. Genom utvecklingen av krav och villkor i upphandlingar samt förbättrade rutiner för en fördjupad avtalsuppföljning ges större möjligheter att motverka oegentligheter av olika slag. Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Arbetet för ökad trygghet ska stärkas i hela staden och trygghetsarbetet ska vila på de två benen situationell och social prevention. Människors trygghet ska öka och staden ska verka för att försvåra och förhindra att faktiska brott sker i det offentliga rummet. Staden ska göra mer för att hindra att barn och unga rekryteras in i kriminalitet. Stadsmiljön ska vara ren, välskött och tillgänglig. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 24 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt Tjänsteutlåtande Sida 81 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och fyra nämnder delvis, samt på att årsmålet för en av fyra av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och två bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Målbedömningen görs utifrån en sammantagen bedömning av utfall avseende indikatorerna, pågående arbete med aktiviteter, nämnder och bolagsstyrelsers rapportering samt omvärldsfaktorer som har bärighet på målet. Flera parametrar visar på en utveckling i positiv riktning. Vad gäller antal skjutningar syns en tydligt sjunkande trend från år 2020 samt antalet sprängningar har hittills i år varit betydligt färre i jämförelse med 2025, både i länet och i staden. Utfallet för indikatorn Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor visar att en större andel invånare upplever trygghet än tidigare år. Utfallet är det högsta utfallet som uppmätts i stadens medborgarundersökning och ligger en procentenhet högre än förra årets utfall. Utfall från den regionala trygghetmätningen har ännu inte presenterats och kommer vara en del av bedömningen i samband med verksamhetsberättelsen då det kommer finnas utfall för indikatorn Andel stockholmare som upplever trygghet på kvällen i det område där de bor. Utfall från stadens egen trygghetsmätning som genomförs var tredje år har presenterats och visar en generell positiv utveckling gällande trygghet. Stadsdelsnämnderna har under perioden genomfört insatser för att öka tryggheten, däribland platssamverkan och trygghetsvandringar som leder till bland annat åtgärder såsom slyröjning och förbättrad belysning. Även arbetet med social prevention som insatser för barn och unga som i riskzon för kriminalitet och förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism har fortgått. För att stärka socialtjänstens arbete med unga som begår grova brott och bidra till att förebygga fortsatt kriminalitet pågår en analys av arbetssätt i samverkan mellan socialnämnden och flera stadsdelsnämnder. Stockholms stad deltar även i ett regionalt utvecklingsarbete som drivs av Länsstyrelsen, med syfte att möjliggöra regionalt utbyte av insatser och boenden för personer som vill lämna kriminella miljöer. Nämnderna har under perioden fortsatt utveckla stödet till personer som lämnat eller riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Arbetet omfattar bland annat avhopparverksamhet och Framtidsjobb. Fokus Tjänsteutlåtande Sida 82 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ligger på att stödja målgruppen till en varaktig livsstilsförändring och vidare till arbete eller studier. Staden fortsätter att arbeta långsiktigt för att utveckla trygga och säkra offentliga miljöer. Bland annat genom att bygga samman staden utifrån fokusområden och strategiska samband i syfte att minska segregationen. En pilot av en ny tjänst med syfte att minska risken för välfärdsbrott kopplade till föreningsbidrag har påbörjats. Piloten innebär att servicenämnden ger några av stadens verksamheterstöd i att göra en finansiell granskning av inkomna ansökningar, bland annat av den sökande föreningens redovisning och att föreningens pengar nyttjats för korrekta ändamål. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning och Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden. Årets utfall för dessa indikatorer ligger liksom tidigare år på höga nivåer och kan vara en indikation på att det långsiktiga arbetet med att öka nöjdheten med renhållning, städning och skötsel av parker och grönområden har gett resultat. Stadens nämnder behöver dock fortsätta utveckla arbetssätt och stärka arbetet med renhållning och städning. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej ) Kommentar T K M T K M Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 80 % 83 82 84 Helt Årets utfall är det högsta utfallet som uppmätts. Föregående års utfall uppgick till 82 %. Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning 73 % 68 68 69 Delvis Utfallet är en minskning med en procentenhet sedan förra årets utfall. Utfallet är dock ett av de högsta uppnådda. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 73 % 72 71 73 Delvis Utfallet är lika högt som föregående års utfall och ett av de högsta utfallen som uppnåtts. Tjänsteutlåtande Sida 83 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Stockholm ska vara en stad för alla vuxna och barn som präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas. Staden ska motverka diskriminering och alla former av rasism inklusive antisemitism, antiziganism, afrofobi, islamofobi, och rasism mot samer. Staden ska främja invånarnas och civilsamhällets delaktighet och inflytande och på så sätt stärka demokratiarbetet. Medborgardialog och medborgarbudget är exempel på verktyg som ska användas. Staden ska präglas av internationellt samarbete som bidrar till ökad handel, kulturella utbyten samt kunskap och forskning. Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 27 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 2 nämnder delvis, samt på att årsmålet för kommunfullmäktiges indikator uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhets- området kommer att uppnås helt. Kommunfullmäktiges mål för indikatorn Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor uppnås inte, trots att resultatet har ökat med två procentenheter jämfört med förra året. Positivt är också att skillnaden mellan den stadsdelsnämnd med högst resultat och den med lägst resultat har minskat med tre procentenheter i jämförelse med förra året. Utfallet för hela staden visar en könsskillnad på tre procentenheter, där män har det högre resultatet på totalen. Det ser dock olika ut i stadsdelsnämnderna och utfallet behöver analyseras närmare. Stadsledningskontoret gör bedömningen att indikatorn inte bör tillmätas avgörande betydelse för bedömningen av målets uppfyllelse då den mäter en begränsad del av målet. Staden prioriterar och genomför en rad olika aktiviteter under året som bedöms bidra positivt till utvecklingen för att stärka måluppfyllelse, exempelvis genom att göra stadsutvecklingsprocessen mer tillgänglig och genom att fortsätta genomföra medborgardialoger och medborgarbudgetar inom en mängd olika verksamhetsområden. Staden har också arbetat med riktad information om valet på medborgarkontoren och inom exempelvis äldreomsorgen, funktionshinderomsorgen och boendestöd. Webbplatsen ”Rösta i Stockholm” har tagits fram som stöd till väljare, särskilt för Tjänsteutlåtande Sida 84 (96) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål målgrupper i områden med lågt valdeltagande. I flera stadsdelsområden i ytterstaden har arbete med att öka valdeltagandet bedrivits. Skärholmens stadsdelsnämnd är ett lärande exempel med deras breda och samordnade arbete; Skärholmen röstar! Under perioden har samtliga handlingsplaner kopplade till stadens program för de mänskliga rättigheterna fastställts av kommunfullmäktige. Många nämnder och flera bolagsstyrelser beskriver ett arbete med insatser för att stärka MR-arbetet, exempelvis genomförande av stadens diplomutbildning för hbtqi- personers rättigheter och diplomutbildning mot rasism samt genom att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Utfall T2 Prognos helår (helt/ delvis/ej ) Kommentar T K M T K M Andel med förtroende för stadsdels- förvaltningen i det område där man bor 41 % - - - 40 38 41 Delvis Utfallet för hela staden är två procentenhet bättre än i fjol, men når inte KF:s årsmål. Fyra nämnders resultat når över årsmålet (Skarpnäcks sdn 47 %, Södermalms sdn 44 %, Kungsholmens sdn 43 % och Norra Innerstadens sdn 42 %). Järva sdn har ökat med sex procentenheter jämfört med i fjol, till 38 %. Könsskillnaden på totalen är tre procentenheter och behöver analyseras närmare. Tjänsteutlåtande Sida 85 (96) Ärenden som sambehandlas Ärenden som sambehandlas I avsnittet redovisas de ärenden, som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2. Uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan 7 april, dnr KS 2026/785 Staden har på olika sätt över åren uppmärksammat terrorattacken på Drottninggatan 2017 där fem människor miste sina liv. Minnesstunder har vid flertalet tillfällen arrangerats. Ett minnesmärke på Sergels torg invigdes den 7 april 2025. Åren 2019, 2021, 2024 och 2026 har staden i samband med årsdagen nedlagt blommor vid platsen för minnesmärket. För stadens uppmärksammande av tioårsdagen 2027 genomförs ett arrangemang vid Kulturhuset Stadsteatern till minne av händelsen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Kulturhuset Stadsteatern AB planera och genomföra stadens uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan 7 april 2017, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stockholm Stadshus AB uppmanas ge Kulturhuset Stadsteatern AB i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen planera och genomföra stadens uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan 7 april 2017, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Framtidens ekonomi och inköpssystem, dnr KS 2026/932 För att säkerställa ett tryggt, säkert och effektivt ekonomi- och inköpssystem inom kommunkoncernen har en förstudie genomförts (dnr KS 2024/972). Av beslutade medel om 35 mnkr har 5 mnkr nyttjats. Förstudien ledde till att ett nytt avtal med Unit4 AB (dnr KS 2026/130) avseende support, underhåll och utveckling av stadens befintliga systemstöd träder i kraft 2029. Inför avtalsstart behöver systemstödet vidareutvecklas och framtidssäkras. Utvecklingsarbetet omfattar bland annat digitalisering och automatisering av processer, analys av möjligheterna att använda AI samt framtagande av datastrategier för stärkt dataanalys och Tjänsteutlåtande Sida 86 (96) Ärenden som sambehandlas uppföljning, exempelvis inom välfärdsbrott och hållbarhet. Utvecklingen beräknas uppgå till maximalt 30 mnkr och pågå under perioden 2027 till och med 2029. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen ska utveckla systemstödet koncerngemensamt ekonomisystem, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen medges finansiering om 30 mnkr för åren 2027-2029 för utveckling av systemstödet koncerngemensamt ekonomisystem. Finansiering hanteras i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, dnr KS 2026/879 Upphandlingen av systemstöd för schema- och bemanningsplanering syftar till att erhålla ett användarvänligt systemstöd för att hjälpa stadens verksamheter med schemalagd personal att lägga funktionella och kostnadseffektiva scheman. Stockholms stads avtal med nuvarande leverantör Visma Enterprise löper ut 2027-12-18. Leverantören tillhandahåller schema- och bemanningssystemet Medvind WFM som idag har cirka 16 500 användare i staden. En gemensam upphandling föreslås därför genomföras avseende systemstöd för schema- och bemanningsplanering där stadens nämnder som, efter inbjudan, tackat ja till att delta i upphandlingen ingår. Upphandlingen påbörjas under 2026 där kommunens behov av systemstöd för schema- och bemanningsplanering inventeras och krav på leverantör specificeras. I upphandlingen är medarbetarperspektivet viktigt. Fullständiga upphandlings- dokument utarbetas för annonsering av upphandlingen kring kvartal 1/2027, för att ha erforderlig tid för implementering. Tjänsteutlåtande Sida 87 (96) Ärenden som sambehandlas Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen ska genomföra gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument för systemstöd för schema- och bemanningsplanering, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan följande. Stadsdirektören ska genomföra gemensam upphandling av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument för systemstöd för schema- och bemanningsplanering, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Upphandling pensionsadministration, dnr KS 2026/826 Stadens medarbetare har genom sin anställning rätt till kollektivavtalad tjänstepension. Administrationen av de förmåner som kollektivavtalet ger har sedan 2016 utförts av KPA Pension. Staden utvärderar och följer regelbundet upp följsamheten av avtalet. Nuvarande pensionsadministrationsavtal löper ut 2028-03-31 efter att staden åberopat tre förlängningar vilket påkallar ny upphandling av pensionsadministrativa tjänster. Hanteringen av offentliga pensionsavtal är extremt komplex och kräver specialiserad expertis. Tjänsten är mycket omfattande och kräver kvalificerat systemstöd både för beräkning och utbetalning av pension varför stadsledningskontoret föreslår att ny upphandling av pensionsadministrativa tjänster genomförs. Tjänsteutlåtande Sida 88 (96) Ärenden som sambehandlas I tjänsten pensionsadministration ingår bland annat beräkning och utbetalning av pensioner samt registerhållning av anställningsuppgifter för beräkning av pension. Vidare ingår beräkning och prognos för pensionsskuld och pensionskostnad samt tillhandahållande av kundtjänstservice till arbetsgivaren och de anställda. I tjänsten ingår även hantering av pensionsförmåner för förtroendevalda, kompletterande pensionsförmåner för stadens förvaltningschefer och bolags-VD:ar samt stadens ensidiga arbetsgivarutfästelse gällande särskild avtalspension. Upphandlingen omfattar stadens samtliga nämnder och bolag. Vidare är avsikten att de stiftelser och organ som har nära anknytning till staden, genom en från varje berörd stiftelse eller organ ställd fullmakt, omfattas av upphandlingen och de ramavtal som staden avser teckna efter genomförd upphandling. Respektive bolag har ett eget administrationsavtal och därmed eget kundnummer hos pensionsadministratören. Upphandlingen avses att genomföras i samverkan med Stockholms Stadshus AB som företräder berörda bolag inom koncernen. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra central upphandling av pensionsadministrativa tjänster, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Centralt upphandlade pensionsadministrativa tjänster ska användas av samtliga nämnder och bolagsstyrelser, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument för pensionsadministrativa tjänster, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera upphandlade pensionsadministrativa tjänster, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtande Sida 89 (96) Ärenden som sambehandlas Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt och uppmanas att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av pensionsadministrativa tjänster, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan följande. Stadsdirektören får i uppdrag att genomföra central upphandling av pensionsadministrativa tjänster, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument för pensionsadministrativa tjänster, avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal, implementering av avtal och löpande avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att häva avtal, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Upphandling företagshälsovård, dnr KS 2026/680 Arbetsgivaren ska enligt lag svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. En företagshälsovård ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Nuvarande avtal följs upp ett flertal tillfällen per år för att säkerställa att stadens chefer och medarbetare ska få det stöd som behövs när det gäller både det främjande, förebyggande och efterhjälpande arbetsmiljöarbetet på både individ, grupp och organisationsnivå. Den leverantör eller de leverantörer som staden tecknar avtal med ska på bästa sätt tillgodose stadens intressen. Upphandling av extern företagshälsovård säkerställer att stadens chefer och medarbetare får en oberoende, neutral och kompetensbaserad bedömning. Det ger ett ökat förtroende för de olika insatser som rekommenderas. Det minskar även sårbarheten, då staden kan ställa krav enligt avtalet. Tjänsteutlåtande Sida 90 (96) Ärenden som sambehandlas Nuvarande avtal löper ut 2027-12-31. Stadsledningskontoret avser att gå ut med en central upphandling av företagshälsovård för stadens förvaltningar och bolag. Stockholms stad har idag avtal med två leverantörer inom sex olika avtalsområden (tre avtalsområden per leverantör). Avtalsområden är geografiska och uppdelade på förvaltnings- och bolagsnivå. Upphandlingens syfte är att teckna avtal för olika områden inom företagshälsovården. Stadens nuvarande avtal med leverantören löper idag från 2024-2025 med möjlighet till förlängning med 1 + 1 år. Staden har valt att förlänga avtalen med ett år och väljer att förlänga hela avtalstiden tom 2027-12-31. Ett nytt avtal för företagshälsovård bör tecknas på två år med möjlighet till förlängning med ytterligare upp till ett + ett år. Med start 2028-01-01. Staden har önskemål om att fokusera upphandlingen främst på främjande och förbyggande, samt rehabiliterande åtgärder. Den leverantör eller de leverantörer som staden tecknar avtal med ska på bästa sätt tillgodose stadens intressen. Det är viktigt att stadens chefer ska ha och få stöd i sitt uppdrag i alla typer av frågor rörande arbetsmiljö. Baserat på historiska köp och användandet av liknande tjänster uppskattas kommande volym till cirka 35 miljoner SEK per år. Ramavtalet innebär dock inget åtagande från beställaren att köpa en viss volym under avtalstiden. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av företagshälsovård, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen ska i den centrala upphandlingen av företagshälsovård besluta om upphandlingsdokument, tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtande Sida 91 (96) Ärenden som sambehandlas Bolagen inom Stockholms stad ska bjudas in att delta i den centrala upphandlingen av företagshälsovård, enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan följande. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, genomföra central upphandling av företagshälsovård, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, besluta om upphandlingsdokument för upphandling av företagshälsovård, fatta tilldelningsbeslut, ingå avtal och förlänga avtal med upphandlade leverantörer, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, bjuda in bolagsstyrelser att delta i upphandlingen av företagshälsovård, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, utifrån affärsmässiga grunder, vid behov vidta förändringar såsom uppsägningar, hävningar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen för företagshälsovård, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Fortsatt finansiering av upphandlings- och utvecklingsprojekt för digital arbetsplats i Stockholms stad (GSIT3), dnr KS 2026/994 Kommunstyrelsen har tidigare fått i uppdrag att förbereda inför och genomföra upphandlingar av nästa generation digitala arbetsplats. Upphandling av ramavtal för produkter är genomförd, upphandling av digital arbetsplats och support pågår och beräknas vara klart 2027. Därefter ska införandet planeras och genomföras och den nuvarande leveransen ska avslutas. Projektet leds av stadsledningskontoret. Förvaltningar och bolag har representanter i olika referensgrupper, som sakkunniga, som mottagare av interna remissförfaranden och i verksamhetsdialoger. Den nya leveransen skapar förutsättningar för en modern, säker och ändamålsenlig digital arbetsmiljö i staden. Genom tillgång till moderna samarbetsverktyg och kontorsprogram kan stadens verksamheter arbeta mer effektivt och säkert samt ges bättre Tjänsteutlåtande Sida 92 (96) Ärenden som sambehandlas förutsättningar för digital samverkan och kommunikation över nämnd- och förvaltningsgränserna. Projektet har tidigare tilldelats 190 miljoner kronor för perioden 2024 till mars 2027. Kostnaden för projektets kommande fas, till och med 2031, beräknas till 627 miljoner kronor, vilket ger en total beräknad kostnad på 817 miljoner för projektet. Kommunstyrelsen föreslås medges finansiering om 627 mnkr för 2027-2031 för fas tre av projekt GSIT3. Finansieringen, för den del som avser stadens nämnder hanteras i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Finansieringen för den del som avser stadens bolag, 9 procent av respektive års upparbetade kostnader, sker genom Stockholms stadshus AB. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen medges finansiering om 627 mnkr för 2027-2031 för fas tre av projekt GSIT3 i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras, för den del som avser stadens nämnder, i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansieringen för den del som avser stadens bolag, 9 procent av respektive års upparbetade kostnader, sker genom Stockholms stadshus AB. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Stadsdirektören ges delegation för projekt GSIT3 att fatta beslut om inköp inom ramen för avsatta medel för genomförande av projektet, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor, dnr KS 2026/993 Förutsättningarna för stadens it-verksamhet förändras snabbt. Cyberhotbilden har utvecklats och kraven på stadens förmåga att förebygga, upptäcka och hantera it- och informations- säkerhetsincidenter har ökat. Samtidigt tillkommer och förändras Tjänsteutlåtande Sida 93 (96) Ärenden som sambehandlas lagstiftning och andra krav inom bland annat informations- och cybersäkerhet. Den tekniska utvecklingen medför också att staden successivt behöver modernisera sin it-miljö. Parallellt skapar utvecklingen inom artificiell intelligens (AI), data och digitalisering nya möjligheter att effektivisera stadens verksamheter och förbättra servicen till stockholmarna. Välfungerande gemensamma förmågor i stadens plattformar och infrastruktur är en förutsättning för nämnder och bolags digitalisering. Stadsledningskontoret har mot denna bakgrund identifierat ett antal prioriterade initiativ inom området plattformar och infrastruktur som behöver genomföras under perioden 2027–2030: • Informationssäkerhet • Systemintegrationer • Molntjänster • CRM • Systemåtkomst • Stadens it-nät • Systemkarta och driftrelaterad information • AI • Informationshantering • Digital service Att inte genomföra nödvändiga förändringar innebär enligt stadsledningskontorets bedömning en risk för ökade kostnader, större tekniska beroenden och svårigheter att upprätthålla en säker och ändamålsenlig it-miljö. Det kan även begränsa stadens möjligheter att använda digitalisering för att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till stockholmarna. De prioriterade initiativen har olika tidplaner och befinner sig i olika utvecklingsfaser. Samtidigt finns tydliga beroenden mellan initiativen. Stadsledningskontoret bedömer därför att initiativen bör genomföras inom ramen för ett gemensamt centralt verksamhetsprojekt it, snarare än som separata centrala verksamhetsprojekt. Tjänsteutlåtande Sida 94 (96) Ärenden som sambehandlas Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Kommunstyrelsen ska genomföra ett centralt verksamhetsprojekt it för framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar för digitalisering, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen medges finansiering med 250 mnkr för åren 2027-2030 för genomförande av ett centralt verksamhetsprojekt för it för framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar för digitalisering. Finansiering hanteras i budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättningar att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Stadsdirektören ska genomföra ett centralt verksamhetsprojektet it för framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar för digitalisering, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ansökan om sociala investeringar, dnr KS 2026/930 Syftet med sociala investeringar är att motverka utanförskap och social utsatthet. Genom sociala investeringar ska ekonomiska medel föras från kostsamma insatser när problem uppstått, till kostnadseffektiva förebyggande åtgärder. I den här ansökningsomgången (dnr KS 2026/930) rekommenderas ett projekt beviljas medel: • Individanpassat kvalificerat vardagsstöd till brukare (Socialnämnden). • Projektet pågår i tre år med en budget om 6,3 mnkr. (dnr KS 2026/835). Projektet innebär att en socialpedagogisk funktion inrättas inom stadens stödboendeverksamhet. Socialpedagogernas uppdrag ska vara att handleda och kompetensutveckla medarbetare i pedagogiska arbetssätt och metoder. Syftet är att stärka det Tjänsteutlåtande Sida 95 (96) Ärenden som sambehandlas pedagogiska arbetet för att främja individens utveckling och självständighet. Stadsledningskontoret bedömer att Socialnämndens ansökning är i linje med principerna för sociala investeringar. Vid övergång för individen till försökslägenhet istället för akutboende finns möjligheter till betydande sociala och ekonomiska vinster. Med relativt få positiva utfall förväntas insatsen bidra till en kostnadsbesparing. För att stärka utvärderingsmöjligheterna ser Stadsledningskontoret särskilt att det är av vikt att tydliggöra målgruppen och vilka det är som kommer att ta del av insatsen. Därtill att under projektgenomförandets gång undersöka förutsättningar för hur insatsen kan, vid lyckade resultat, efter projekttiden införas till andra stödboenden i staden. Kommunstyrelsen beslutar följande. Socialnämnden medges medel för sociala investeringar i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända (SHIS Bostäder), dnr KS 2026/601 SHIS Bostäder har inkommit med underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029, framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända. Under perioden fortsätter SHIS det grundläggande uppdraget som stadens bostadssociala resurs vilket utgör ett centralt och viktigt inslag i stadens arbete för en stark och jämlik välfärd. SHIS är en möjliggörare för en egen bostad på den reguljära bostadsmarknaden. I enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag till SHIS erhålles årligen två anslag för verksamheten, dels för den bostadssociala verksamheten, dels för nyanlända. Anslaget administreras av socialnämnden och utgör ersättning för drift och sociala merkostnader, förknippade med det bostadssociala åtagandet och uppdraget gällande nyanlända. Över tid tilkommer särskilda uppdrag som exempelvis mottagande av flyktingar från Ukraina som finansieras i särskild ordning med full kostnadstäckning vilket inte omfattas av den årliga anslagsframställan. SHIS bostäder anser att utgångspunkten med två anslag är en försvårande omständighet för flexibiliteten. SHIS anser vidare att Tjänsteutlåtande Sida 96 (96) Ärenden som sambehandlas det också innebär ett omfattande administrativt arbete, såväl vid budgetering som uppföljning som inte motsvaras av ett mervärde utan snarare blir ineffektivt. Detsamma gäller för nyttjande av personal, overhead och gemensamma funktioner. SHIS ansöker om 152,4 mnkr för den samlade verksamhet, bostadssocial verksamhet, nyanlända inklusive flyktingar från Ukraina. Detta innebär en minskad ram om 15,0 mnkr jämfört med år 2026, inkluderat ersättningen för flyktingar från Ukraina. Den minskade ramen är utifrån att antalet nyanlända minskar. SHIS anslag bestäms i samband med kommunfullmäktiges budget för 2027. Stadsledningskontoret kan konstatera att det är rimligt att delen för mottagandet av nyanlända minskar i takt med att mottagandet gått ned samt en genomströmning av boende som etablerar sig på ordinarie bostadsmarknad. SHIS Bostäder ska arbeta flexibelt och sammanhållet med genomgångsbostäder för samtliga målgrupper för att motverka tomgångshyror. Därtill hör möjligheter att disponera medlen utifrån verksamhetens behov. Stadsledningskontoret ser vidare att det finns en poäng med att fortsatt redovisa och följa kostnaderna för nyanlända respektive det bostadssociala uppdraget. Särskilt inom nyanlända är finansieringen kopplat till intäkter i form av statsbidrag som staden erhållit för ändamålet. SHIS Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända, har inkommit till kommunstyrelsen och besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen beslutar följande. SHIS bostäders Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända, besvaras enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. --- [Bilaga - Budgetjusteringar.pdf] Bilaga 1:1 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2 2 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 3 3 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4 4 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 5 5 Medel budgeterade under kommunstyrelsen 5 Internränta - omfördelning 5 Nämndernas redovisade omslutningsförändringar 6 Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:2 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Ökade kapitalkostnader Fastighetsnämnden Avskrivningar 19,8 Södermalms stadsdelsnämnd Minskade kapitalkostnader -2,5 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Ökadade kapitalkostnader 1,0 Summa 18,3 Medel för lokaländamål Järva stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 2,5 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 0,7 Bromma stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 0,7 Södermalms stadsdelsnämnd Merkostnader VoB 0,4 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Evakueringshyror för äldreboenden 2,7 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 1,1 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 0,7 Summa 8,8 Förskola hög hyra Järva stadsdelsnämnd 2,5 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 3,5 Bromma stadsdelsnämnd 4,6 Kungsholmens stadsdelsnämnd 4,4 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 13,6 Södermalms stadsdelsnämnd 6,9 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 5,4 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2,7 Farsta stadsdelsnämnd 4,0 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 13,8 Skärholmens stadsdelsnämnd 1,6 Summa 63,0 Ökade kostnader Kommunstyrelsen Mobila ordningsvakter 22,0 Kommunstyrelsen Utvecklingskostnader it 106,0 Kommunstyrelsen Informationssäkerhet 5,0 Socialnämnden Kostnader för nyanlända 38,0 Socialnämnden Statsbidrag för kommunal hyresgaranti 0,7 Socialnämnden Kostnader för utveckling av sociala system 5,3 Utbildningsnämnden Kompensation för skolidrottslokaler 31,4 Utbildningsnämnden Kompensation för tomgångshyror 72,0 Äldrenämnden Projekt Nu (utförarsystem) 12,6 Servicenämnden Särskilda uppdrag 3,0 Servicenämnden Etablering av återbrukscentral 7,6 Arbetsmarknadsnämnden Stadsövergripande uppdrag för förvaltarenheten 14,0 Arbetsmarknadsnämnden Kostnader hänförliga till nya aktivitetskravet 17,0 Farsta stadsdelsnämnd Merkostnader inom LSS och SoL 0,5 Ökade intäkter Arbetsmarknadsnämnden Ökade intäkter från Migrationsverket -20,0 Minskade intäkter Kulturnämnden Hyresintäktsbortfall 1,0 Summa 316,1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:3 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 3 Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Järva stadsdelsnämnd 28,1 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 21,2 Bromma stadsdelsnämnd 12,1 Kungsholmens stadsdelsnämnd 13,1 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 12,8 Södermalms stadsdelsnämnd 15,6 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 44,7 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 15,4 Farsta stadsdelsnämnd 41,1 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 7,0 Skärholmens stadsdelsnämnd 11,8 Summa 222,9 Arvode Överförmyndarnämnden 20,0 Summa 20,0 Kommunalt bostadsbidrag Järva stadsdelsnämnd 0,2 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 0,2 Bromma stadsdelsnämnd 0,6 Kungsholmens stadsdelsnämnd 0,5 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 2,0 Södermalms stadsdelsnämnd 1,7 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 0,5 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 0,2 Farsta stadsdelsnämnd 0,5 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 1,6 Skärholmens stadsdelsnämnd 0,2 Summa 8,2 Gymnasial vuxenutbildning Arbetsmarknadsnämnden 32,0 Summa 32,0 Familjerådgivning Socialnämnden 32,0 Summa 32,0 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:4 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi Skärholmens stadsdelsnämnd Återlämning av medel -0,6 Summa -0,6 Fastighetsnämnden Ej aktiverbara utgifter, utfall -38,1 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara inkomster, utfall 9,7 Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter, utfall -70,3 Summa -98,7 Inventarier Södermalms stadsdelsnämnd Brandåtgärder OB-omsorg 0,8 Södermalms stadsdelsnämnd Inköp av nyckelskåp till hemtjänst i egen regi 0,9 Summa 1,7 Klimatinvesteringar Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Spånga sim- och idrottshall -1,2 Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Spånga IP -2,8 Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Sjöstadshallen -0,1 Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Eriksdalsbadet -3,2 Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Beckomberga sim- och idrottshall -1,0 Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Stora Mossens IP -2,4 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Återlämning av medel, skyfallsåtgärd Vällingbyskolan -1,7 Summa -12,4 Parkmiljö nära förskolegård Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Återlämning av medel -0,3 Summa -0,3 Övrigt Kulturnämnden Teknisk upprustning av tak- och takkonstruktionen till Kungsträdgårdens scen 1,1 Utbildningsnämnden Tillgängliggöra idrottslokaler för uthyrning 2,1 Södermalms stadsdelsnämnd Återlämning investeringsmedel Sickla udde -3,4 Summa -0,2 Ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt – minskning av investeringsram Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:5 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 5 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt Kulturnämnden Rivningskostnader scen Kungsträdgården 1,2 Utbildningsnämnden Rivningskostnader 9,0 Fastighetsnämnden Utfall t om augusti, utgifter 38,1 Exploateringsnämnden Utfall t om augusti, utgifter 70,3 Exploateringsnämnden Förgäveskostnader 133,6 Exploateringsnämnden Utfall t om augusti inkomster -9,7 Exploateringsnämnden Historiskt utfall 227,4 Södermalms stadsdelsnämnd Förprojekteringskostnader Sickla Udde 3,4 Summa 473,3 Fördelning av centralt avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. Lokalkostnader Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Avveckling/omstrukturering lokaler Skolörten servicehus 9,7 Bromma stadsdelsnämnd Avveckling/omstrukturering lokaler Församlingshuset 6 1,7 Farsta stadsdelsnämnd Avveckling/omstrukturering lokaler 8,2 Summa 19,6 Internränta – omfördelning Finansieras via finansförvaltningen Fastighetsnämnden Ökad kapitalkostnad 0,2 Södermalms stadsdelsnämnd Minskad kapitalkostnad -1,4 Summa -1,2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:6 Omslutningsförändringar Kommunstyrelsen m.m. Kostnader Intäkter Beredskapsarbete 56,4 -56,4 Summa 56,4 -56,4 Socialnämnden Kostnader Intäkter Sociala investeringar, kompetensutvecklingsmedel och statsbidrag 25,0 -25,0 Summa 25,0 -25,0 Kulturnämnden Kostnader Intäkter Ökade kostnader och intäkter kopplat till uthyrning av Kungsträdgården, projekten fotbolls-VM samt Kungen och drottningens guldbröllopp 5,0 -5,0 Ökade intäkter och kostnader för projektet Digtalt kompetenslyft som finansierats av Europeiska socialfonden (ESF) 1,7 -1,7 Interna och externa projekt så som Nobel Week Lights, Stadsmiljö och Levande Stockholm 11,0 -11,0 Avser färre besökare under våren och lägre prognos för besökare under hösten på Liljevalchs -2,0 2,0 Ökade intäkter och kostnader som beror på att bidragen är högre än budgeterad nivå på kulturskolan 1,8 -1,8 Summa 17,5 -17,5 Stadsbyggnadsnämnden Kostnader Intäkter Minskade intäkter för detaljplanekonsulter -2,5 2,5 Summa -2,5 2,5 Stadsarkivet Kostnader Intäkter Skanningsuppdrag 0,4 Avgifter utlämnande arkivinformation 0,4 -0,4 -0,4 Summa 0,8 -0,8 Äldrenämnden Kostnader Intäkter Statsbidrag, hälsosamtal 0,2 -0,2 Statsbidrag, projekt God och nära vård 1,7 -1,7 Statsbidrag, minoritetsspråk 0,4 -0,4 Statsbidrag, nationella arbetet med nya socialtjänstlagen 1,2 -1,2 Bidrag från omställningsfodnen 1,5 -1,5 Summa 5,0 -5,0 Servicenämnden Kostnader Intäkter Etablering av återbrukscentralen -10,0 10,0 Inköp beredskapslagen -5,3 5,3 Summa -15,3 15,3 Förskolenämnden Kostnader Intäkter Statsbidrag, nationella minoriteter 1,0 -1,0 Summa 1,0 -1,0 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti (-) = minskade kostnader/ökade intäkter i mnkr Bilaga 1:7 Järva stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Förskoleverksamhet BAS-anställningar 3,0 -3,0 Kvalitetshöjande medel 1,0 -1,0 Interkommunala barn 2,0 -2,0 VFU+lärarlönelyftet 1,0 -1,0 Äldreomsorg Hyra servicehus 5,7 -5,7 Hyresintäkter 5,7 -5,7 Rinkeby och Kista vård- och omsorgsboende försäljning 5,7 -5,7 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Hyror LSS 2,0 -2,0 HAB 1,0 -1,0 Hyror GB 2,0 -2,0 Migrationsverket 1,0 -1,0 DV 3,0 -3,0 Summa 33,1 -33,1 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Politisk verksamhet och administration Krismedel, omställningsmedel 0,8 -0,8 Individ och familjeomsorg LUM-medel, NY sol medel, hembesöksprogrammet 1,4 -1,4 Senarelagt projektstart, EU-medel överförs till nästa år -0,4 0,4 Försäljning andra stadsdelar. Lönebidrag, hyresintäkter 5,1 -5,1 Arbetsmarknadsåtgärder Statsbidrag samt OSA anställningar 4,9 -4,9 Ekonomiskt bistånd Återkrav och statsbidrag SoL 2,7 -2,7 Förskoleverksamhet Försäljning, gravidersättning, ams-bidrag 6,3 -6,3 Äldreomsorg KUS, Matlyftet och AMS-bidrag 0,8 -0,8 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Försäljning andra stadsdelar, lönebidrag, hyresintäkter 9,6 -9,6 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet Kollolots 0,2 -0,2 Summa 31,4 -31,4 Bromma stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Förskoleverksamhet Statsbidrag, kvalitetshöjande medel och lärarlönelyftet 1,6 -1,6 Försäljning interkommunala barn -0,2 0,2 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Hyresintäkter -0,2 0,2 Försäljning ökat antal brukare från andra stadsdelar 4,2 -4,2 Summa 5,4 -5,4 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:8 Kungsholmens stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ- och familjeomsorg Statsbidrag nya socialtjänstlagen 7,8 -7,8 Statsbidrag bland annat God och nära vård 0,5 -0,5 Arbetsmarknadsåtgärder Offentligt skyddat arbete och fler ferieungdomar 0,9 -0,9 Ekonomiskt bistånd Försäkringskassan återkrav och migrationsintäkter 1,0 -1,0 Förskoleverksamhet Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder, försäljning till annan kommun 8,1 -8,1 Äldreomsorg Försäljningsintäkter flör utförare samt externa bidrag 24,2 -24,2 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Minskad intäkt pga färre brukare inom personlig assistans -0,9 0,9 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet Ökad försäljning inom parklekar 0,2 -0,2 Summa 41,8 -41,8 Norra innerstaden stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Äldreomsorg Bidrag och hyresintäkter 10,0 -10,0 Summa 10,0 -10,0 Södermalms stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Politisk verksamhet och administration Ökade statsbidrag 10,0 -10,0 Förskoleverksamhet Ökade statsbidrag 10,0 -10,0 Summa 20,0 -20,0 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Höga placeringskostnader, brottsförebyggande arbete och utökat hembesöksprogram 14,4 -14,4 Nya SoL och unga vuxna. Samsjuklighet. 4,3 -4,3 Statsbidrag från Migrationsverket (schablonintäkter för ensamkommande och generalschablon) 5,1 -5,1 Ekonomiskt bistånd Stadsbidrag, aktivitetetskrav 1,0 -1,0 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet Mellanstadieverksamhet, försäljning av verksamhet till utbildningsförvaltningen. 0,3 -0,3 Summa 25,1 -25,1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Bilaga 1:9 Skarpnäcks stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Ökade hyresintäkter 0,6 -0,6 Statsbidrag flyktingmottagande 5,0 -5,0 Hyresintäkter, försäljning av verksamhet, socialpsykriatri 1,0 -1,0 Förskoleverksamhet Statsbidrag 4,5 -4,5 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Hyresintäkter, försäljning av verksamhet, assistansersättning 4,0 -4,0 Summa 15,1 -15,1 Farsta stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Statsbidrag barn och unga 13,8 -13,8 Äldreomsorg Nya medel för Sol 3,7 -3,7 Summa 17,5 -17,5 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Politisk verksamhet och administration Statsbidrag krisberedskap 0,7 -0,7 Individ och familjeomsorg Statsbidrag barn och unga 27,2 -27,2 Försäljning till andra stadsdelar och kommuner, boendehyror och egenavgifter, socialpsykiatri 1,8 -1,8 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Försäljning till andra stadsdelar och kommuner, LASS, boendehyror och egenavgifter 3,0 -3,0 Summa 32,7 -32,7 Skärholmens stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Politisk verksamhet och administration Statsbidragsintäkter Nya Sol m.m. 4,0 -4,0 Individ och familjeomsorg Statsbidrag Migrationsverket generalschablon 2,0 -2,0 Arbetsmarknadsåtgärder Lönebidrag från Arbetsförmedlingen 2,0 -2,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Försäljningar till andra stadsdelsnämnder samt hyresintäkter 10,0 -10,0 Summa 18,0 -18,0 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti --- [Bilaga - Resultatprognos och prognos investeringsplan.pdf] Bilaga 2:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Resultatprognos – Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 per den 31 augusti KF KS Av nämnden Av SLK Budget Prognos på Avvikelse Resultat- Beräknad Prognos på Resultatprognos Budget justerad redovisade tillstyrkta efter årsutfall efter budget/prognos enheternas resultatöver- avvikelse helår 2026 budget omslutnings- budget- tertial- SLK:s korrigering efter korrigeringar resultat föring till 2027 efter resultat- förändringar justeringar rapport 2 och före och tillstyrkta från 2026 Överskott (-) dispositioner Mnkr resultat budgetjusteringar Överskott (+) Underskott (+) dispositioner Underskott (-) Verksamhetens intäkter 10 151 18 821 338 19 19 178 19 220 42 42 Verksamhetens kostnader (-) -65 533 -74 334 -338 -1 195 -75 867 -75 426 441 1 497 -1 513 425 Avskrivningar (-) -3 269 -3 459 -18 -3 477 -3 515 -38 -38 Central medelsreserv (-) Oförutsedda behov -1 482 -1 160 406 -754 -234 520 520 Prestationsreserv -530 -530 315 -215 115 330 330 Ej aktiverbara -843 -843 473 -370 -370 0 0 Anslag pensioner/arbetsgivaravgifter (-) -2 169 -2 169 -2 169 -1 546 623 623 Verksamhetens nettokostnader -63 673 -63 673 0 0 -63 673 -61 755 1 918 1 497 -1 513 1 903 Skatter 68 979 68 979 68 979 68 691 -288,4 -288 Begravningsavgift 265 265 265 267 1,8 2 Generellt statsbidrag 0 0 0 40 39,6 40 Inkomstutjämning -7 328 -7 328 -7 328 -7 407 -79,5 -80 Kostnadsutjämning -1 227 -1 227 -1 227 -1 271 -43,4 -43 Regleringspost 2 364 2 364 2 364 2 798 434,5 434 Fastighetsavgift 1 479 1 479 1 479 1 488 9,1 9 LSS-utjämning -2 014 -2 014 -2 014 -2 015 -1,2 -1 Verksamhetens resultat -1 155 -1 155 -1 155 835 1 990 1 975 Finansiellt resultat (exkl. utdelning) 488 488 488 395 -93 -93 Utdelning Stockholm Stadshus AB 630 630 630 0 -630 -630 Jämförelsestörande poster 0 0 0 2 330 2 330 2 330 Disposition/avsättning begravningsfond 37 37 37 37 0 0 Resultat efter finansiella poster 0,1 0 0 3 598 3 598 3 583 Förändring av eget redovisat kapital 0,1 0,1 0,1 3 598 3 598 3 583 Bilaga 2:2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Prognos investeringsplan – Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 per den 31 augusti Mnkr KF Justerad Av SLK Prognos på Avvikelse Budget investerings- tillstyrkta årsutfall efter budget/prognos 2026 plan budget- SLK:s korrigering efter korrigeringar 2026 justeringar och tillstyrkta T2 budgetjusteringar Utgifter -9 444 -9 763 120 -9 535 229 Inkomster 1 275 1 265 -10 1 342 77 Nettoinvesteringar (-) (exklusive centralt redovisade investeringsmedel) -8 169 -8 498 111 -8 193 305 Centralt redovisade investeringsmedel -550 -160 -111 0 0 Nettoinvesteringar (-) (inklusive centralt redovisade investeringsmedel) -8 719 -8 658 0 -8 193 305 Finansiering Förändring av eget kapital 0 0 3 583 Avskrivningar 3 269 3 459 Försäljningsinkomster 200 200 0 200 Upplåning/amort (-) /extra beting 5 250 8 458 0 952 Summa finansiering 8 719 8 658 0 8 193 Netto 0 0 0 0 --- [Bilaga - Ändringar av indikatorer och basnyckeltal.pdf] Bilaga 3:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Ändring av indikatorer och basnyckeltal mm Kommunfullmäktiges indikatorer och basnyckeltal fastställdes i budget 2026. Under året kan ändringar av kommunfullmäktiges indikatorer och basnyckeltal göras till följd av nya beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. För att ta bort en indikator krävs beslut i kommunfullmäktige. Förslag på ändringar av indikatorer 2026 KF:s mål för verksamhets- området Indikator Förslag till ändring med kommentar 2.1 Stockholm ska bli klimat- positivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxid- lagring Elproduktion baserad på solenergi Stockholmsmässan föreslås undantas indikatorn då produktionen av el från solenergi följs upp hos St Erik Markutveckling AB, som sedan den 9 januari i år äger byggnaden genom Mässfastigheter i Stockholm AB. --- [Bilaga - Uppmaningar till stadens nämnder.pdf] Bilaga 4:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Uppmaningar till stadens nämnder Nämnder uppmanas att vidta åtgärder enligt vad som sägs i denna bilaga. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Stadsdelsnämnderna uppmanades i tertialrapport 1 att intensifiera arbetet med att minska barngrupperna och verka för en hög personaltäthet och i högre grad bidra till kommunfullmäktiges årsmål. Stadsdelsnämnderna visar förbättrade utfall i tertialrapport 2 för de två indikatorerna Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) och Antal barn per grupp och uppmanas fortsätta det intensiva arbetet för att i högre grad bidra till kommunfullmäktiges årsmål. Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Utbildningsnämnden uppmanas att inför nästa verksamhetsår stärka det strategiska miljö- och klimatarbetet. Åtgärder som vidtagits det senaste året, såsom arbetet kopplat till hållbara måltider, är ett steg i rätt riktning. Nämnden förväntas i större utsträckning än idag bidra till stadens målsättningar inom miljö- och klimatområdet i stort. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter för följande projekt överskrider kommunfullmäktiges beslutade budget med mer än 15 procent och mer än 20 mnkr: • Odde med genomförandebeslut 2023, avvikelse 127,6 mnkr, motsvarande 28 procent över beslutad budget • Sport Hotels of Sweden med genomförandebeslut 2024, avvikelse 46,9 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget • Ängsbotten med genomförandebeslut 2014, avvikelse 289,3 mnkr, motsvarande 92 procent över beslutad budget • Årstafältet etapp 4 med genomförandebeslut 2024, avvikelse 212,5 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget • Blackebergsvägen etapp 1 med genomförandebeslut 2017, avvikelse 267,1 mnkr, motsvarande 119 procent över beslutad budget • Diabilden med genomförandebeslut 2019, avvikelse 39,2 mnkr, motsvarande 41 procent över beslutad budget Bilaga 4:2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti • Bergholmsbacken med genomförandebeslut 2022, avvikelse 135,8 mnkr, motsvarande 34 procent • Gamla Tyresövägen med genomförandebeslut 2022, avvikelse 28,3 mnkr, motsvarande 19 procent Exploateringsnämnden uppmanas vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut. --- [Bilaga - Basnyckeltal.pdf] Bilaga 5:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport med delårsbokslut per den 31 augusti Basnyckeltal – tertialrapport 2, 2026 Kommunfullmäktiges basnyckeltal som inte avrapporterats i verksamhetsberättel- sen för 2025 rapporteras nedan i samband med tertialrapport 2. Pedagogisk verksamhet Förskola Antal förskolebarn per anställd 2025 2024 Fristående verksamhet 4,9 4,9 Andel legitimerade förskollärare av anställda (%) 2025 2024 Fristående verksamhet 31,4 % 30,5 % Antal barn per grupp 2025 2024 Fristående verksamhet 14,0 14,0 Andel nöjda föräldrar (%) 2025 2024 Fristående verksamhet 91,0 % 89,0 % Fritidshem Antal inskrivna barn per anställd i fritidshem 2025 2024 Kommunala fritidshem, Stockholm 13,7 14,5 Fristående fritidshem, Stockholm 14,7 14,2 Totalt Stockholm 14,1 14,4 Totalt Riket 11,7 12,2 Grundskola Andel elever i fristående skolor (%) 2025 2024 Totalt Stockholm 26,0 % 26,0 % Totalt Riket 17,5 % 17,5 % Antal elever per lärare (heltidstjänst) 2025 2024 Kommunala skolor, Stockholm 12,5 12,7 Fristående skolor, Stockholm 12,4 12,5 Totalt Stockholm 12,4 12,6 Totalt Riket 11,9 12,0 Andel lärare (heltidstjänst) (%) med pedagogisk högskole- Examen 2025 2024 Kommunala skolor, Stockholm i.u 91,7 % Fristående skolor, Stockholm i.u 74,7 % Totalt Stockholm i.u 85,2 % Totalt Riket i.u 85,8 % Bilaga 5:2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti Gymnasieskola Andel elever i fristående skolor (%) 2025 2024 Totalt Stockholm 50,3 % 50,2 % Totalt Riket 31,5 % 31,7 % Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (%) 2025 2024 Kommunala skolor, Stockholm i.u 94,0 % Fristående skolor, Stockholm i.u 86,2 % Totalt Stockholm i.u 88,5 % Totalt Riket i.u 83,3 % Ekonomiskt bistånd Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning 2025 2024 Andel invånare 89,9 % 89,7 % Avfall Kostnad för avfallshantering 2025 2024 Kostnad för insamling, transport, återvinning och bortforslande av avfall under kommunalt ansvar (mnkr) 1 326 1 268 Kostnad för insamling, transport, återvinning och bortforslande av avfall under kommunalt ansvar, fördelat på antalet invånare i Stockholm (kr/inv) 1 254 1 282 Restavfall; kg/invånare, kronor/invånare och kronor/kg 2025 2024 Mängd restavfall invägt vid behandlingsanläggning (ton) 158 680 168 165 Mängd restavfall invägt vid behandlingsanläggning, per invånare (kg/inv) 150 170 Kostnad per invånare för invägt restavfall vid behandlingsanlägg- ning (kr/inv) 93 120 Kostnad per kg invägt restavfall vid behandlingsanläggning (kr/kg) 0,62 0,71 Mängd matavfall som går till biologisk behandling 2025 2024 Mängd matavfall som går till biologisk behandling (ton) 38 129 36 802 Mängd matavfall som går till biologisk behandling, per invånare (kg/inv) 36,1 37 Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insam- lingssystem 2025 2024 Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssy- stem (ton) 2 545 2 873 Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 2,5 2,9 Bilaga 5:3 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport med delårsbokslut per den 31 augusti Mängd grovavfall som samlats in via återvinningscentralerna 2025 2024 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem (ton) 59 972 66 169 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 60 67 Mängd grovavfall som samlats in via entreprenörerna 2025 2024 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem (ton) 21 794 21 445 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 21,8 22 Andel farligt avfall 2025 2024 Andel farligt avfall i restavfallet (%) 0,12 % 0,07 % Mängd returpapper som samlats in via kommunens insam- lingssystem 2025 2024 Mängd returpapper som samlats in via kommunens insamlingssy- stem (ton) 5 445 6 892 Mängd returpapper som samlats in via kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 5,5 7 Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insamlingssystem i kg/invånare 2025 2024 Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insam- lingssystem. (ton) 46 600 47 412 Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insam- lingssystem per invånare (Kg/inv) 46,7 48 Näringsliv Företagens nöjdhet 2025 2024 Företagens nöjdhet med information från staden 73 75 Företagens nöjdhet med tillgänglighet från staden 72 78 Företagens nöjdhet med bemötande från staden 78 81 Företagens nöjdhet med kompetens från staden 76 77 Företagens nöjdhet med rättssäkerhet från staden 74 79 Företagens nöjdhet med effektivitet från staden 70 74
The original document is available at meetingspublic.stockholm.se.