Tertialrapport 2 visar stadens budgetläge och projektkostnader
Tertialrapporten för januari–augusti 2026 redovisar stadens ekonomi och hur nämnder och kommunala bolag följer budgeten; stadsledningskontoret bedömer att stadens finansiella mål och övergripande mål kommer att nås. Kommunstyrelsen föreslår att rapporten godkänns och att nämnderna får budgetjusteringar, samtidigt som vissa uppmanas att minska kostnadsökningar i stora projekt, bland annat i Årstafältet och Blackebergsvägen.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-11-30. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter.Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden uppfylls helt år 2026.Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt år 2026. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2026.Vissa nämnder uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt.I Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 redovisas även de ärenden som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2.
[R1 Utl Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti.pdf]
1 (13)
Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2026/871)
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med
delårsbokslut per den 31 augusti
Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 2
Uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan
den 7 april 2017, dnr KS 2026/785
Framtidens ekonomi och inköpssystem, dnr KS 2026/932
Gemensam upphandling av systemstöd för schema- och
bemanningsplanering, dnr KS 2026/879
Upphandling pensionsadministration, dnr KS 2026/826
Upphandling företagshälsovård 2028, dnr KS 2026/680
Fortsatt finansiering av upphandlings- och utvecklingsprojekt för digital
arbetsplats i Stockholms stad (GSIT3), dnr KS 2026/994
Framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor, dnr KS 2026/993
Ansökan om sociala investeringar, dnr KS 2026/930
Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt framställan om
sociala merkostnader år 2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om
nyanlända (Stiftelsen Hotellhem), dnr KS 2026/601
2 (13)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Delårsrapport per den 31 augusti 2026 för Stockholms stad godkänns.
2. Redovisade avsättningar om 127 mnkr godkänns.
3. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns enligt bilaga 5 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
4. Stockholms stad avstår år 2026 utdelning från koncernen Stockholms
Stadshus AB, 556415-1727.
5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Kulturhuset
Stadsteatern AB planera och genomföra stadens uppmärksammande av
tioårsdagen sedan terrorattacken på Drottninggatan den 7 april 2017, (dnr
KS 2026/785), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
6. Stockholm Stadshus AB uppmanas ge Kulturhuset Stadsteatern AB i
uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen planera och genomföra
stadens uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på
Drottninggatan den 7 april 2017, (dnr KS 2026/785), i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
7. Kommunstyrelsen ska utveckla systemstödet koncerngemensamt
ekonomisystem, (dnr KS 2026/932) i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
8. Kommunstyrelsen medges finansiering om 30 mnkr för åren 2027-2029 för
utveckling av systemstödet koncerngemensamt ekonomisystem.
Finansiering hanteras i budgetprocessen genom att medel reserveras för
utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens
förfogande för oförutsedda behov, (dnr KS 2026/932) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
9. Kommunstyrelsen ska genomföra gemensam upphandling av systemstöd
för schema- och bemanningsplanering, (dnr KS 2026/879), i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
10. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument för systemstöd
för schema- och bemanningsplanering, tilldelning av kontrakt, avbrytande
av upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder,
samt hävning av avtal, (dnr KS 2026/879) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
11. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra central upphandling av
pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
3 (13)
12. Centralt upphandlade pensionsadministrativa tjänster ska användas av
samtliga nämnder och bolagsstyrelser, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
13. Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument för
pensionsadministrativa tjänster, tilldelning av kontrakt, avbrytande av
upphandling, avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder,
samt att häva avtal, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
14. Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera upphandlade
pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
15. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge fullmakt och
uppmanas att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag att ge fullmakt till
kommunstyrelsen för genomförande av upphandling av
pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
16. Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av
företagshälsovård (dnr KS 2026/680) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
17. Kommunstyrelsen ska i den centrala upphandlingen av företagshälsovård
(dnr KS 2026/680) besluta om upphandlingsdokument, tilldelning av
kontrakt, avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella
förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen
utifrån affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, enligt vad som sägs i
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
18. Bolagen inom Stockholms stad ska bjudas in att delta i den centrala
upphandlingen av företagshälsovård (dnr KS 2026/680), enligt vad som
sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
19. Kommunstyrelsen medges finansiering om 627 mnkr för 2027-2031 för fas
tre av projekt GSIT3 i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande. Finansiering hanteras, för den del som avser stadens
nämnder, i budgetprocessen genom att medel reserveras för
utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens
förfogande för oförutsedda behov, (dnr KS 2026/994) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansieringen för den del som
avser stadens bolag, 9 procent av respektive års upparbetade kostnader,
sker genom Stockholms stadshus AB.
4 (13)
20. Kommunstyrelsen ska genomföra ett centralt verksamhetsprojekt it för
framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta
grundförutsättningar för digitalisering (dnr KS 2026/993), i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
21. Kommunstyrelsen medges finansiering med 250 mnkr för åren 2027-2030
för genomförande av ett centralt verksamhetsprojekt för it för
framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta
grundförutsättningar för digitalisering. Finansiering hanteras i
budgetprocessen genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i
Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda
behov, (dnr KS 2026/993) i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande.
1. Stadsdirektören ska genomföra gemensam upphandling av systemstöd för
schema- och bemanningsplanering, (dnr KS 2026/879) i enlighet med
kommunfullmäktiges beslut.
2. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument för systemstöd
för schema- och bemanningsplanering, (dnr KS 2026/879) avbrytande av
upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal och löpande
avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder,
samt hävning av avtal, i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
3. Stadsdirektören får i uppdrag att genomföra central upphandling av
pensionsadministrativa tjänster, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
4. Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument för
pensionsadministrativa tjänster, avbrytande av upphandling, tilldelning av
kontrakt, tecknande av avtal, implementering av avtal och löpande
avtalshantering inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder,
samt att häva avtal, (dnr KS 2026/826) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
5. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, genomföra
central upphandling av företagshälsovård, (dnr KS 2026/680) i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
6. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, besluta om
upphandlingsdokument för upphandling av företagshälsovård, fatta
tilldelningsbeslut, ingå avtal och förlänga avtal med upphandlade
leverantörer, (dnr KS 2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
5 (13)
7. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, bjuda in
bolagsstyrelser att delta i upphandlingen av företagshälsovård, (dnr KS
2026/680) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
8. Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation, utifrån
affärsmässiga grunder, vid behov vidta förändringar såsom uppsägningar,
hävningar, kompletteringar och/eller tillägg till avtalen för
företagshälsovård, (dnr KS 2026/680) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
9. Stadsdirektören ges delegation för projekt GSIT3 (dnr KS 2026/994) att
fatta beslut om inköp inom ramen för avsatta medel för genomförande av
projektet, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
10. Stadsdirektören ska genomföra ett centralt verksamhetsprojekt it för
framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor och stärkta
grundförutsättningar för digitalisering (dnr 2026/993) i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del följande.
1. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 406,2
mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens
förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, bilaga 1 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader för
prestationsförändringar med 315,1 mnkr. Finansiering sker ur Central
medelsreserv 3: Till kommunstyrelsens förfogande för
prestationsförändringar i 2026 års budget, bilaga 1 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
3. Nämnderna medges budgetjustering för minskade nettoutgifter inom
investeringsplanen med 110,5 mnkr. Finansiering sker ur Central
medelsreserv 4: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda
investeringsutgifter i 2026 års budget, bilaga 1 till stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
4. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 473,3
mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 5: Till kommunstyrelsens
förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget, bilaga 1 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
6 (13)
5. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 19,6
mnkr. Finansiering sker genom att omdisponera för ändamålet budgeterade
medel under Kommunstyrelsen m.m. i 2026 års budget, bilaga 1 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
6. Nämnderna medges budgetjustering för omfördelning av internränta med
minskning om 1,2 mnkr. Finansiering sker via finansförvaltningen, bilaga
1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
7. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 338,0
mnkr för redovisade omslutningsförändringar samt övriga omfördelningar
och justeringar, bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
8. Nämnderna uppmanas att vidta åtgärder enligt vad som sägs i
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 4 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
9. Socialnämnden medges medel för sociala investeringar,
(dnr KS 2026/930) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
10. SHIS Bostäders underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029
samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS
kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända, (dnr KS 2026/601)
besvaras enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
11. Övriga framställningar från nämnderna avslås.
7 (13)
Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2026 -
Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 i enlighet med
kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal
bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.
I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska
utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och
bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och
bolagsstyrelsernas tertialrapporter.
Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden
uppfylls helt år 2026.
Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre
inriktningsmål helt år 2026. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs
bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2026.
Vissa nämnder uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat
gällande kostnadsökningar i stora projekt.
I Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
2026 redovisas även de ärenden som är diarieförda som eget ärende och beslutas av
kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2.
Beredning
Ärendet har beretts av stadsledningskontoret.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
2026 visar att Stockholms stad står starkt i en osäker omvärld: ekonomiskt, likväl
som i arbetet med att skapa ett Stockholm som håller samman, med en stark och
jämlik välfärd i hela staden, som är grönt, fossilfritt och leder klimatomställningen
samt som har utbildning, jobb och bostäder för alla.
Ekonomiskt visar stadens resultat på överskott. Tillsammans med avskrivningar och
försäljningsinkomster har detta möjliggjort att stadens investeringar under perioden
fullt ut kunnat finansieras med egna medel. Det goda ekonomiska resultatet har också
bidragit till att minska behovet av extern upplåning för att finansiera investeringar i
bolagskoncernen. Stadens starka ekonomiska ställning och finansiella styrning bidrog
sammantaget till att S&P Global Ratings den 8 maj 2026 återigen bekräftade stadens
högsta möjliga kreditbetyg.
8 (13)
Tertialrapporten visar också att kommunstyrelsens arbete bidrar till stadens mål inom
flera viktiga områden.
För skolan ser vi en positiv utveckling av elevernas kunskapsresultat.
Betygsresultaten i årskurs 6 har förbättrats jämfört med de senaste åren, och de
preliminära resultaten för årskurs 9 visar på en tydlig förbättring. Samtliga
resultatmått för årkurs 9 utvecklas positivt och når nu de högsta nivåerna sedan det
nuvarande betygssystemet infördes 2011.
Även arbetet med att öka tryggheten i staden har tagit viktiga steg framåt. I stadens
fokusområden fortsätter det gemensamma arbetet mellan nämnder och bolag för att
skapa tryggare och mer attraktiva stadsdelar. Under perioden har bland annat beslut
fattats om att förvärva parkeringsgaraget i Tensta centrum, länge en mycket otrygg
plats, som nu kan rustas upp. Samtidigt visar stadens medborgarundersökning att en
större andel invånare känner sig trygga jämfört med tidigare år. Resultatet är det
högsta som hittills uppmätts i undersökningen.
Den gröna omställningen fortsätter också, med målet att minska utsläppen och skapa
en mer hållbar stadsmiljö. Under perioden har nya naturreservat inrättats i
Majroskogen och Kyrkhamn/Riddersvik, liksom fem nya biotopskyddsområden.
Stockholm fortsätter därmed att ta viktiga steg för att värna naturen och stärka den
biologiska mångfalden.
Samtidigt visar klimatarbetet tydligt hur avgörande den nationella politiken är för
stadens möjligheter att nå sina klimatmål. Stockholm har höga ambitioner och ska
vara en föregångare i klimatomställningen, men utsläppen minskar inte i den takt som
krävs enligt stadens klimathandlingsplan och Parisavtalet. Det beror framför allt på
ökade utsläpp från transportsektorn till följd av regeringens transportpolitik. Det
understryker behovet av en ny regering som tar klimatutmaningen på allvar och ger
kommunerna bättre förutsättningar att genomföra den gröna omställningen.
Bilagor
0. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31
augusti 2026, dnr KS 2026/871-1.1
1. Budgetjusteringar, dnr KS 2026/871-1.2
2. Resultatprognos och prognos investeringsplan, dnr KS 2026/871-1.3
3. Ändringar av indikatorer och basnyckeltal, dnr KS 2026/871-1.4
4. Uppmaningar till stadens nämnder, dnr KS 2026/871-1.5
5. Basnyckeltal, dnr KS 2026/871- 1.6
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin
(alla M) enligt följande.
9 (13)
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att delvis godkänna förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra
Moderaterna har ett eget budgetalternativ för Stockholms stad. Vi vill se en annan
inriktning för politiken i Stockholm. Under den föregående mandatperioden har S-
styret höjt den samlade kommunalskatten höjts till rekordnivåer. Det gör inte bara
stockholmarna fattigare, det urholkar dessutom arbetslinjen. I moderaternas
Stockholm ska det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Vi måste stärka
arbetslinjen. Stockholm ska vara en stad där vägen från bidrag till jobb är kort, där
företagen kan växa och anställa, och där unga får en utbildning som öppnar dörren till
arbetsmarknaden.
Samtidigt måste Stockholm få kontroll över skuldsättningen. Räntekostnaderna
tränger undan resurser som borde ha gått till välfärdens kärna: bättre skolor,
äldreomsorg och tryggare gator. Vi ska inte lämna över räkningen för dagens
politiska beslut till nästa generation stockholmare.
Tryggheten måste också prioriteras högre. Ingen ska behöva planera sin väg hem
utifrån rädsla. Stockholm behöver kraftfulla insatser mot kriminalitet och fler
trygghetsskapande åtgärder, både här och nu och förebyggande åtgärder, som en
bättre skola.
När Stockholm utvecklas får det aldrig ske genom att vi bygger bort det som gör vår
stad unik. Vi ska bevara grönområden, skydda mer natur och bygga varsamt – med
respekt för dem som bor här.
Stockholm förtjänar mer. En politik med lägre skatt, starkare arbetslinje, minskad
skuldsättning, ökad trygghet och bevarade grönområden. I övrigt hänvisar vi till vår
budgetreservation.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 28 oktober 2026
Emilia Bjuggren
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Christofer Fjellner, Therese Lindström och Theréz Randquist (alla
M), Kristin Jacobsson (C) och Gulan Avci (L) som är likalydande med Moderaternas
reservation i borgarrådsberedningen.
Reservation av Kristin Jacobsson (C) enligt följande.
10 (13)
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis.
2. Att därutöver anföra följande:
Stockholm har stora möjligheter, men också stora utmaningar. Tertialrapporten visar
återigen att stadens ekonomi är stark, samtidigt som vänsterstyret inte förmår omsätta
de ekonomiska förutsättningarna i tillräckligt kraftfulla reformer för ett grönare,
tryggare, friare och mer företagsamt Stockholm.
Stadens helårsprognos för 2026 visar ett överskott på 3,6 miljarder kronor inklusive
försäljningsintäkter. En betydande del består av realisationsvinster och försäljningar,
men även nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott. Stockholm ska
självklart ha ordning och reda i ekonomin, men när staden återigen redovisar stora
överskott måste resurserna användas klokt och skattebetalarnas pengar värnas. Det
höga skatteuttaget måste alltid kunna motiveras av att stockholmarna får bättre
välfärd, större trygghet och en stad som fungerar bättre.
Bostadsmarknaden är fortsatt en av Stockholms största utmaningar. Det är positivt att
bostadsbyggandet ökar, men tertialrapporten visar samtidigt tydligt att viktiga delar
av bostadspolitiken inte når upp till målen. Målet om 1 500 markanvisade bostäder
till stadens allmännyttiga bostadsbolag väntas inte nås; prognosen är endast 900. Inte
heller målet för försöks-, tränings- och genomgångsbostäder samt Bostad först för
barnfamiljer väntas nås. Här finns mer att göra i ett Stockholm där barnfamiljer vräks
och relationsvåldsutsatta inte kan lämna sin våldsamma parter pga svårigheter att
skaffa en ny bostad. Stockholm behöver en betydligt mer offensiv bostadspolitik med
snabbare planprocesser, fler byggbara detaljplaner och bättre förutsättningar för såväl
hyresrätter som ägda bostäder. Konjunkturen och höga byggkostnader är en del av
förklaringen, men staden måste också använda sin egen rådighet bättre.
Stockholms stad har en avgörande roll i klimatomställningen och ska vara
världsledande i arbetet för minskade utsläpp. Tertialrapporten visar dock att staden
inte följer den utsläppskurva som krävs enligt klimathandlingsplanen och
Parisavtalet. Målet om att Stockholm ska bli klimatpositivt genom minskade utsläpp
och ökad koldioxidlagring bedöms bara uppnås delvis. Även målet om ökad
framkomlighet och minskade utsläpp bedöms endast uppnås delvis. Den nationella
regeringens sänkta reduktionsplikt har försvårat omställningen, men det befriar inte
vänsterstyret från ansvar för de delar som staden själv råder över. Centerpartiet vill se
ett högre tempo i elektrifieringen, energieffektiviseringen och omställningen av
transporterna samt bättre villkor för gång, cykel och kollektivtrafik.
Även stadens egen konsumtion behöver bli mer hållbar. Endast 57 procent av de
inköpta livsmedlen är ekologiska, jämfört med årsmålet på minst 70 procent, och
målet bedöms bara nås delvis. Andelen matavfall som går till biologisk behandling
bedöms inte heller nå årsmålet. Det behövs en klimatpolitik som kombinerar höga
ambitioner med sunt förnuft, där klimatnytta, biologisk mångfald, svensk
livsmedelsproduktion och stärkt beredskap kan gå hand i hand. Att
11 (13)
utbildningsnämnden särskilt uppmanas att stärka sitt strategiska miljö- och
klimatarbete visar dessutom att mer behöver göras i skolornas verksamheter.
Trygghetsutvecklingen innehåller glädjande tecken. Färre skjutningar och
sprängningar och en högre upplevd trygghet är positivt. Men det finns ingen
anledning att slå sig till ro. Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer,
den organiserade brottsligheten och välfärdsbrottsligheten kräver ett uthålligt arbete
och tät samverkan mellan skola, socialtjänst, polis, näringsliv och civilsamhälle.
Centerpartiet vill bland annat se fler ordningsvakter där de verkligen behövs, en
särskild avhopparverksamhet för kvinnor i kriminella miljöer och ett lämnaprogram
för våldsutsatta vuxna och barnfamiljer. Trygghet måste byggas både genom tidiga
sociala insatser och genom en närvarande stad som upprätthåller ordningen i det
offentliga rummet.
Stadens barn och unga har rätt till en skola med hög kvalitet och likvärdiga
förutsättningar. Det är positivt att de preliminära resultaten i årskurs 9 förbättras och
att andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen ökar. Samtidigt är skillnaderna
mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar fortsatt stora. I vissa skolor
är gymnasiebehörigheten fortfarande mycket låg. Dessutom når bara 90 procent av
eleverna kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3, jämfört med
stadens mål på 95 procent. Därtill kom uppgifter i somras om att hela 52% av
gymnasieungdomar med NPF-diagnos i Stockholm saknar gymnasieexamen. Ett
enormt misslyckande för staden, och en enorm uppfartsbacke i ungdomens vuxenliv.
Ett gott genomsnitt får aldrig bli ett argument för att acceptera att barns
framtidsutsikter avgörs av vilken skola eller stadsdel de råkar växa upp i. Resurserna
måste riktas dit behoven är störst och skolornas kärnuppdrag måste prioriteras.
En växande stad behöver också fler möjligheter till idrott och rörelse. Det är positivt
att investeringar görs i bland annat sim- och idrottsanläggningar, men kapaciteten
behöver fortsätta växa i takt med staden. Centerpartiet vill se fortsatta satsningar på
både bredd- och elitidrott, fler idrottsytor och bättre nyttjande av de lokaler som redan
finns. Skolornas idrottshallar ska i större utsträckning kunna användas av
föreningslivet när skolverksamheten är avslutad.
En trygg och grön stad måste också vara en rolig, öppen och företagsam stad. Därför
är utvecklingen av stadens företagsklimat oroande. Näringslivets nöjdhet med staden
som myndighet ligger under årsmålet, och särskilt bygglovshanteringen sticker ut
negativt. På ett år så har omdömet sänkts med 5 procentenheter, det är illavarslande.
Samtidigt så har betyget för bygglovshantering fallit kraftigt. Långa
handläggningstider hämmar investeringar, bostadsbyggande och företagande.
Samtidigt väntas målet för antalet företag i Stockholm inte nås. I en tid då
konjunkturen fortfarande är svag behöver staden göra det enklare, inte svårare, att
starta, driva och utveckla företag.
Stockholm behöver ett styre som ser företagen som en förutsättning för jobb, tillväxt
och välfärd. Kortare handläggningstider, bättre service, enklare regelverk och ett mer
levande stadsliv måste stå högt på dagordningen. Fler uteserveringar,
12 (13)
kulturupplevelser, evenemang och möjligheter för människor att mötas gör
Stockholm både attraktivare för stockholmare och starkare i konkurrensen om
företag, kompetens och besökare.
Centerpartiets budget för 2026 visar en annan väg. Vi sätter stockholmarna först och
tror på en stad som är grönare, tryggare, friare, mer företagsam och roligare. En stad
med höga klimatambitioner, starka skolor, fler bostäder, ett växande näringsliv och
ordning och reda i ekonomin.
I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation.
Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Kommunstyrelsen avslår borgarrådsberedningens förslag till beslut.
2. Därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna har lagt ett eget budgetförslag för 2026 med andra prioriteringar
än den rödgröna majoriteten. Då tertialrapporten och de föreslagna
budgetjusteringarna utgår från majoritetens budget kan vi inte ställa oss bakom
förslaget. Med Sverigedemokraternas budget hade såväl verksamhetens inriktning
som fördelningen av stadens resurser sett annorlunda ut.
Sverigedemokraterna vill se ett tryggt, vackert och välskött Stockholm där välfärdens
kärnverksamheter prioriteras. Vi förespråkar en politik med stärkt trygghet genom
fler ordningsvakter, högre kvalitet inom förskola, skola och äldreomsorg samt en
varsam stadsutveckling där parker, grönområden och kulturhistoriska miljöer bevaras.
Stockholm behöver även en trafikpolitik som värnar framkomligheten för samtliga
trafikslag och en ansvarsfull ekonomisk politik där stockholmarnas skattemedel
används effektivt.
Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) enligt följande.
Den gångna mandatperioden karaktäriserades av skenande kapitalkostnader och en
snabbt ökad skuldsättning. Genom ett överuttag av skattemedel maskerades dock
effekterna av den ohållbara politiken; för fjärde året i rad prognosticeras omfattande
miljardöverskott i stadens kärnverksamhet vilket används för att finansiera
olönsamma projekt. Välfärden får stryka på foten när kohandelsinvesteringar sätts i
första rum.
Det utökade ianspråktagandet av stockholmarnas löner som skattehöjningarna i
praktiken inneburit framstår mot denna bakgrund nonchalant och omotiverad. I det
socialdemokratiskt ledda Stockholm får invånarna mindre pengar kvar i plånboken
utan att det ger mer välfärd för den höjda skatt de betalar in.
Vi konstaterar att stadens prognosticerade överskott för 2026 uppgår till drygt 3,6
miljarder. I vår reservationsbudget för 2026 som vi presenterade parallellt med
13 (13)
vänsterstyrets budget förra hösten sänkte vi skatten med 1,8 miljarder, tillbaka till
2022 års skattesats. Det hade inneburit flera tusen mer kvar i plånboken för en
barnfamilj per år utan att det hade påverkat välfärden negativt. Med kristdemokratisk
politik hade alltså stockholmarna fått behålla mycket mer av sin lön och haft en bättre
välfärd där kärnverksamheten prioriterats.
---
[Bilaga - Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti 2026 - 27 okt.pdf]
Stadsledningskontoret Dnr KS 2026/871
Bilaga 0
Sida 1 (96)
2026-10-27
Finansavdelningen
Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2
med delårsbokslut per den 31 augusti 2026
Tjänsteutlåtande
Sida 2 (96)
Uppföljning av budget 2026 -
Tertialrapport 2 med delårsbokslut per
den 31 augusti 2026
Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 med
delårsbokslut per den 31 augusti .................................................. 1
Förvaltningsberättelse .................................................................... 4
Händelser av väsentlig betydelse ................................................. 4
God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ................. 6
Budgetavräkning ........................................................................ 15
Balanskravsresultat ..................................................................... 15
Väsentliga personalförhållanden ................................................ 16
Förväntad utveckling .................................................................. 18
Delårsbokslut ................................................................................ 23
Resultaträkning ........................................................................... 24
Balansräkning ............................................................................. 25
Kassaflödesanalys ...................................................................... 27
Noter ........................................................................................... 28
Drift- och investeringsredovisning .............................................. 32
Driftredovisning ......................................................................... 32
Investeringsredovisning .............................................................. 40
Budgetjusteringar ......................................................................... 49
Central medelsreserv 2 ............................................................... 49
Fördelning av centralt avsatta medel under kommunstyrelsen
m.m. ............................................................................................ 50
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ................................. 51
Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik
välfärd i hela staden .................................................................... 52
Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning ....................................................................... 64
Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med
utbildning, jobb och bostäder för alla ......................................... 71
Ärenden som sambehandlas ........................................................ 85
Uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på
Drottninggatan 7 april, dnr KS 2026/785 ................................... 85
Framtidens ekonomi och inköpssystem, dnr KS 2026/932 ........ 85
Gemensam upphandling av systemstöd för schema- och
bemanningsplanering, dnr KS 2026/879 .................................... 86
Upphandling pensionsadministration, dnr KS 2026/826 ........... 87
Tjänsteutlåtande
Sida 3 (96)
Uppföljning av budget 2026 -
Tertialrapport 2 med delårsbokslut per
den 31 augusti 2026
Upphandling företagshälsovård, dnr KS 2026/680 .................... 89
Fortsatt finansiering av upphandlings- och utvecklingsprojekt för
digital arbetsplats i Stockholms stad (GSIT3), dnr KS 2026/994
.................................................................................................... 91
Framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor, dnr KS
2026/993 ..................................................................................... 92
Ansökan om sociala investeringar, dnr KS 2026/930 ................ 94
Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 samt
framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS
kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända (SHIS Bostäder),
dnr KS 2026/601 ........................................................................ 95
Tjänsteutlåtande
Sida 4 (96)
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
I förvaltningsberättelsen ges en översiktlig presentation av den
kommunala koncernens verksamhet och utveckling hittills under
året.
Händelser av väsentlig betydelse
I avsnittet presenteras händelser av väsentlig betydelse för den
kommunala koncernen och kommunen, som har inträffat under
delårsperioden eller efter dess slut, men innan tertialrapport 2
upprättas.
Investeringsbeslut
Under perioden har tjugotre genomförandebeslut tagits för projekt
över 50 mnkr varav sju är reviderade beslut. Knappt hälften av
besluten omfattar utveckling eller ombyggnad av bostäder där fyra
av besluten avser investeringar inom stadens bolag. Tre genom-
förandebeslut avser investeringar i idrottsanläggningar i Järva och
Skärholmen. De reviderade genomförandebesluten som godkänts
gäller projekt som drivs av exploateringsnämnden, trafiknämnden
och SISAB. Under året har också genomförande-beslut om
renovering och ombyggnad av kvarteret Kämpinge 2 i Tensta för
nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, samt
Pelarbacken Större 4, på Götgatan fattats.
Kommunfullmäktige har godkänt tolv inriktningsbeslut varav tre är
reviderade beslut. De avser utveckling av bostäder,
idrottsanläggningar, återvinningscentral och samordning av
reinvesteringsprogram i det offentliga rummet.
Arbete gällande portföljstyrning med fokus på genomförbarhet
pågår. Under 2026 har sju projekt föreslagits pausas eller avbrytas.
Detta har genererat förgäveskostnader om 134 mnkr för perioden.
Försäljningar och förvärv
Försäljningar i utvecklingsområdena Norra Djurgårdsstaden,
Slakthusområdet, Hagastaden och nordvästra Kungsholmen har,
tillsammans med försäljningar i andra områden samt friköp av
tomträtter, bidragit till högre försäljningsinkomster. Både budget
och tidigare prognoser för försäljningsinkomster har överträffats,
och de totala inkomsterna uppgår till 2 621 mnkr.
AB Familjebostäder har förvärvat AB Hjulstahem från extern
säljare med tillträde 1 februari 2026.
Tjänsteutlåtande
Sida 5 (96)
Förvaltningsberättelse
Organisatoriska förändringar
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2026 att bilda ett nytt
kommunalt bolag, Kista Utveckling AB. Bolaget ska driva stads-
och fastighetsutveckling i Kista. Stockholms Stadshus AB har
förvärvat samtliga aktier i Stockholmsmässan AB från
Mässfastigheter i Stockholm AB samt avyttrat samtliga aktier i
Mässfastigheter i Stockholm AB till S:t Erik Markutveckling AB
(koncerninterna transaktioner).
Större rättstvister
Staden har ett antal pågående tvister i domstol avseende
tomträttsavgälder. För tomträtterna med kommersiell användning
hävdar staden en avgäldsränta om 3,25 procent. Med anledning av
Högsta domstolens dom i april 2025, som anger en avgäldsränta på
1,75 procent för bostadstomträtter, hävdar många tomträttshavare
att avgäldsräntan ska vara högst 2 procent. Ett samlat analysarbete
avseende kostnadsrisk genomförs 2026.
Händelse efter balansdagen
Exploateringsnämnden bedriver ett stort antal
stadsutvecklingsprojekt i olika skeden och med olika grad av
genomförandemognad. Förutsättningarna i projekten förändras över
tid, bland annat till följd av förändrade ekonomiska förutsättningar,
tekniska eller juridiska förutsättningar samt förändrade
prioriteringar. En aktiv portföljstyrning innebär att projekt som inte
längre bedöms vara genomförbara, eller där delar av projektet inte
längre bedöms kunna genomföras, behöver avslutas eller
omprövas. Detta beskrivs även under investeringsavvikelser längre
ner i ärendet.
Som ett led i portföljstyrningen kommer exploateringsnämnden vid
sitt möte den 5 november 2026 föreslås fatta beslut om att
resultatföra kostnader för 45 pågående investeringsprojekt, som
därmed avslutas. För dessa projekt uppgår den totala
investeringsvolymen till 1 346 mnkr som kommer, under
förutsättning att beslut fattas, påverka stadens resultat i samband
med årsbokslutet. Stadsledningskontoret ser positivt på att
nämnden genomfört en genomlysning och konstaterar att beloppet
nominellt är väsentligt, samtidigt som beloppet i relation till
exploateringsnämndens hela projektportfölj (knappt 120 mdkr)
utgör en mindre andel om drygt en procent.
Tjänsteutlåtande
Sida 6 (96)
Förvaltningsberättelse
God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
I avsnittet presenteras bedömningen av de mål och riktlinjer som
har betydelse för den kommunala koncernens ekonomiska
hushållning och ställning. Presentationen inkluderar kommun-
fullmäktiges mål för stadens verksamheter, den kommunala
koncernens finansiella mål, investeringar och finansiella
verksamhet.
Kommunfullmäktiges inriktnings- och
verksamhetsområdesmål
Kommunfullmäktige har i budget 2026 beslutat om tre
inriktningsmål som utgör ramen för stadens styrning och
16 verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen.
I tertialrapport 2 med delårsbokslut bedöms måluppfyllelsen för
helåret. Bedömningen grundas huvudsakligen på nämnders och
bolagsstyrelsers bedömningar om måluppfyllelse av mål,
indikatorer och aktiviteter samt utfall för kommunfullmäktiges
indikatorer och aktiviteter. I bedömningen av måluppfyllelse
inkluderas även övrig väsentlig information angående
verksamhetsområdet.
Bedömning görs om respektive mål prognostiseras uppnås helt,
delvis eller ej. Tidsperspektivet är flerårigt. Målbedömningen som
görs ska därför ses som en bedömning av om staden är på rätt väg.
Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll, vid
delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå delvis åt rätt håll
och vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen huvudsakligen gå åt
fel håll.
Samtliga tre kommunfullmäktiges inriktningsmål bedöms uppnås
helt under året. Målbedömningen av kommunfullmäktiges
inriktningsmål och tillhörande mål för verksamhetsområdet
redovisas i tabellen nedan. För en mer detaljerad målbedömning se
längre ner under rubriken Uppföljning av kommunfullmäktiges mål.
Tjänsteutlåtande
Sida 7 (96)
Förvaltningsberättelse
KF:s inriktningsmål/verksamhetsområdesmål Kommunala koncernens
måluppfyllelse
1 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik
välfärd i hela staden Helt
1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika
uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Helt
1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i
förskolan och skolan Helt
1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som
störst
Helt
1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och
stor trygghet
Helt
1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och
föreningsliv
Helt
2 Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning Helt
2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och
ökad koldioxidlagring Delvis
2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Helt
2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och
utsläppen minskar
Delvis
2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och
giftfria miljöer
Helt
3 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med
utbildning, jobb och bostäder för alla Helt
3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en
jämlik välfärd Helt
3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Helt
3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd
med
Helt
3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra
ett bra jobb
Helt
3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla
verksamhetsområden
Helt
3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Helt
3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad
som samarbetar internationellt Helt
Tjänsteutlåtande
Sida 8 (96)
Förvaltningsberättelse
Finansiella mål för staden
Staden har satt upp finansiella mål för att garantera en gynnsam
ekonomisk utveckling över tid. Samtliga finansiella mål bedöms
uppfyllas helt år 2026. Det finansiella målet för stadens
ekonomiska resultat redovisas nedan under avsnittet
Balanskravsresultat.
I tabellen nedan redovisas måluppfyllelse för stadens finansiella
mål åren 2022 till och med delår 2026.
Måluppfyllelse
%
Utfall
T2 2026 Årsmål Prognos
2026
Utfall
2025
Utfall
2024
Utfall
2023
Utfall
2022
Nettokostnader/skatteintäkter,
utjämning, generella statsbidrag 92 100 Uppfylls helt 96 99 98 96
Soliditet inklusive pensionsskuld 36 34 Uppfylls helt 35 34 35 36
Nämndernas utfall i procent av
budget 99,3 100 Uppfylls helt 98,5 99,1 99,3 100
Årets ekonomiska resultat enligt
balanskravet (mnkr) 5 520 0,1 Uppfylls helt 1 652 1 968 3 184 2 250
Stadens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter,
generella statsbidrag och utjämning
Måttet fastställer att stadens nettokostnader, exklusive
jämförelsestörande poster, i ett långsiktigt perspektiv inte får vara
större än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.
Kortsiktigt kan finansnettot användas för att finansiera
verksamhetens nettokostnader. I delårsbokslutet utgör
verksamhetens nettokostnader 92 procent av skatteintäkter,
generella statsbidrag och utjämning. Målet är därmed uppfyllt.
Soliditet
Soliditet mäter hur stor del av stadens tillgångar som är
finansierade av eget kapital. Måttet räknas inklusive
pensionsskulden, som enligt gällande redovisningsregler till största
del ligger utanför balansräkningen. Målet är att soliditeten
långsiktigt inte ska understiga 34 procent. Kortsiktigt kan värdet
sjunka till 30 procent. Soliditeten i delårsbokslutet för staden
uppgår till 36 procent och för den kommunala koncernen till
48 procent. Målet är därmed uppfyllt. För fortsatt långsiktig
måluppfyllelse behöver kommunkoncernen ha en hög
egenfinansieringsgrad i syfte att begränsa skuldutvecklingen.
Budgetföljsamhet
En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande
ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning.
Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska styrningen
fungerar mot givna förutsättningar i budgeten.
Tjänsteutlåtande
Sida 9 (96)
Förvaltningsberättelse
För nämnderna görs uppföljningen för driftbudgeten inklusive
kapitalkostnader, resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens
tekniska justeringar, budgetjusteringar och resultatöverföringar.
Målet för budgetföljsamheten är att den före och efter tekniska
justeringar inte får överskrida 100 procent. Nämndernas utfall före
och efter tekniska justeringar uppgår till 99,3 procent av budget.
Målet är därmed uppfyllt.
Prognossäkerheten
Prognossäkerheten beskriver förmågan att bedöma avvikelser och
att vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten
mäts som avvikelsen mellan årets prognoser vid tertialrapport 2 och
utfall, inklusive kapitalkostnader och resultatenheternas resultat.
Prognossäkerheten bedöms i årsbokslutet och är därför inte aktuell
i tertialrapport 2.
Ekonomisk utveckling för den kommunala koncernen
Periodens resultat för den kommunala koncernen
Resultatet efter skatter och finansiellt resultat för kommun-
koncernen uppgår till 6 830 mnkr (4 713 mnkr), efter att koncern-
interna mellanhavanden, inklusive utdelning, har eliminerats. I
kommunkoncernens resultat ingår resultatet för staden, koncernen
Stockholms Stadshus AB, kommunalförbund samt resultatet för
stadens övriga bolag som inte ingår koncernen Stockholms
Stadshus AB. Delårsbokslutets resultat efter skatt för koncernen
Stockholms Stadshus AB uppgår till 1 267 mnkr (1 180 mnkr).
Bokslutsdispositioner i den kommunala koncernen
Delårsbokslutets resultat efter finansnetto för koncernen
Stockholms Stadshus AB uppgår till 1 452 mnkr (1 358 mnkr).
Kommunala koncernens interna mellanhavanden
Interna mellanhavanden, 2026-08-31 (mnkr)
Interna mellanhavanden, mnkr Belopp
Interna köp som har eliminerats 4 081
Interna försäljningar som har eliminerats 4 081
Interna fordringar, exkl. koncernkontot som har eliminerats 1 419
Interna skulder, exkl. koncernkontot som har eliminerats 1 419
Kommunala koncernens investeringar
Kommunkoncernens bruttoinvesteringar uppgår till 11 536 mnkr i
delårsbokslutet. Bruttoinvesteringarna för koncernen Stockholms
Stadshus AB uppgår till 7 872 mnkr. Bolagskoncernens
bruttoinvesteringar består främst av produktion av bostäder, skolor
och infrastruktur som anläggningar för va-verksamhet.
Tjänsteutlåtande
Sida 10 (96)
Förvaltningsberättelse
Pensioner
Förmånsbestämd ålderspension avser pensioner från och med 1998.
Det redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en
avsättning i balansräkningen. Den förmånsbestämda
ålderspensionen uppgår till 15 071 mnkr (15 146 mnkr) för
kommunkoncernen, vilket innebär att avsättning för pensioner har
minskat med 0,5 procent i jämförelse med årsskiftet. Låg
förändring av prisbasbeloppet 2026, och därmed blir uppräkningen
av pensionsunderlaget för den förmånsbestämda pensionen lägre.
Pensionsutbetalningarna är större än ökningen av skulden vilket gör
att skulden minskar.
Ekonomisk utveckling för staden
Periodens resultat för staden
Stadens resultat i delårsbokslutet uppgår till 5 662 mnkr
(3 632 mnkr).
Resultatet påverkas positivt jämfört med motsvarande period
föregående år främst av realisationsvinster från försäljning av
anläggningstillgångar och intäkter från försäljning av
exploateringsfastigheter. Dessa jämförelsestörande poster utgör en
väsentlig del av resultatet och uppgår till 2 330 mnkr (567 mnkr)
och har ökat med 1 763 mnkr jämfört med motsvarande period
föregående år. Skatteintäkterna inklusive slutavräkningarna har
ökat med 1 717 mnkr främst beroende på ett ökat skatteunderlag.
Nettot för generella statsbidrag och utjämning redovisar en
kostnadsökning på 184 mnkr. Finansnettot har förbättrats i
jämförelse med föregående år och uppgår till 217 mnkr
(-104 mnkr), främst på grund av lägre ränta på pensionsskulden då
inflationen är lägre, samt högre reavinster från försäljning av
bostadsrätter.
Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande intäkter
uppgår till 9 771 mnkr, och har ökat med 4,0 procent jämfört med
samma period föregående år. Den största ökningen står bidrag och
kostnadsersättningar från staten samt hyror och arrenden för.
Verksamhetens kostnader exklusive jämförelsestörande kostnader
uppgår till 46 038 mnkr och har ökat med 4,1 procent jämfört med
samma period föregående år. Personalkostnaderna står för den
största ökningen, till följd av löneutvecklingen och ökat antal
anställda. Kostnaderna för köp av verksamhet har också ökat vilket
främst beror på fler placeringar inom äldreomsorg och stöd och
Tjänsteutlåtande
Sida 11 (96)
Förvaltningsberättelse
service för personer med funktionsnedsättning. I övrigt är det
generella kostnadsökningar.
Delårsbokslutets resultat exklusive engångsintäkter från reavinster
och försäljningar av exploateringsfastigheter samt periodens
indexuppräkning av avsättningar uppgår till 3 402 mnkr
(3 302 mnkr). Överskottet visar det verksamhetsmässiga resultatet,
det vill säga den del av stadens löpande verksamhetskostnader som
finansierats med löpande intäkter som skatt, avgifter, statsbidrag
och utdelning. I nedan tabell presenteras stadens resultat exklusive
reavinster, utdelning och engångskostnad.
Resultat för perioden
Mnkr
2026
T2
2025
T2 2025 2024 2023 2022
Årets resultat 5 662 3 632 3 685 2 898 3 322 2 568
Avgår reavinster/förluster -2 387 -567 -950 -1 369 -2 286 -1 928
Återföring gjord avsättning/indexuppräkning 127 237 140 -341 1 008 1 325
Avgår utdelning från Stockholms Stadshus AB 0 0 0 -920 -1 440 -1 100
Aktieägartillskott 0 0 0 0 0 1 000
Resultat exklusive reavinster, utdelning
och engångskostnad 3 402 3 302 2 876 268 604 1 866
För helåret 2026 bedöms stadens resultat vara positivt och uppgå
till 3 583 mnkr. Nämnderna bidrar till prognosen genom att
prognostisera ett överskott, efter resultatöverföringar, på 433 mnkr,
varav 227 mnkr avser stadsdelsnämnderna och 206 mnkr
facknämnderna.
Stadens investeringar
Stadens investeringsutgifter uppgår brutto till 4 059 mnkr
(4 444 mnkr) inklusive finansiell leasing, vilket är en minskning
med 385 mnkr i jämförelse med samma period föregående år.
Investeringsinkomster för perioden uppgår till 370 mnkr
(516 mnkr).
Engångsintäkterna från försäljningar har, i enlighet med stadens
investeringsstrategi, använts till att finansiera stadens investeringar
och därmed minskat behovet av nyupplåning. Under perioden har
stadens investeringar fullt ut kunnat finansieras med egna medel,
det vill säga med resultat, avskrivningar samt försäljningar, när
utbetalningar till de infrastrukturprojekt som staden medfinansierar
är inräknade. För mer information om stadens investeringar se
avsnittet Investeringsredovisning, längre ner.
Tjänsteutlåtande
Sida 12 (96)
Förvaltningsberättelse
Pensioner
Stadens pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998
redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i
balansräkningen. Stadens avsättning uppgår till 14 836 mnkr
(14 908 mnkr). Det är en minskning med 0,5 procent i jämförelse
med årsskiftet. Prisbasbeloppets förändring var marginell 2026
vilket ger en lägre uppräkning av pensionsunderlaget för den
förmånsbestämda pensionen. Pensionsutbetalningarna är större än
ökningen av skulden vilket gör att skulden minskar.
Pensionsförpliktelser intjänade till och med 1997 redovisas i
ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen enligt blandmodellen.
Kostnaden redovisas i resultaträkningen det år som pensionen
utbetalas ut, och då minskar ansvarsförbindelsen. Stadens
ansvarsförbindelse uppgår till 15 052 mnkr (15 444 mnkr). Årets
minskning av ansvarsförbindelsen är förväntad och en fortsatt
minskning väntas då en stor del av skulden är under utbetalning.
Merparten av stadens medarbetare omfattas av tjänstepensionen
AKAP-KR. AKAP-KR är ett helt avgiftsbestämt pensionssystem
vilket innebär att staden löpande sätter av medel motsvarande en
viss procentsats av lönen till pensionsförsäkring. Kostnaden för den
avgiftsbestämda ålderspensionen för perioden uppgår till 942 mnkr
(805 mnkr). Kostnaden för den avgiftsbestämda pensionen har ökat
på grund av uppräkning av pensionsgrundande löner samt ökat
antal anställda.
Finansiell verksamhet
Stockholms stad har en central finansfunktion, internbanken, som
hanterar de aggregerade finansiella riskerna, säkerställer finansie-
ring av staden och de kommunala bolagen på kort och lång sikt
samt hanterar bank- och investerarrelationer. Det är
kostnadseffektivt och innebär samtidigt en minskad finansiell risk
och god intern kontroll.
Internbanken agerar inom ramen för den kommunala koncernens
finanspolicy. Ett gemensamt koncernkontosystem möjliggör att alla
flöden hos nämnder och bolag nettas internt innan externt kapital
lånas in via kapitalmarknaden av internbanken. Upplåning sker
primärt via olika marknadsprogram direkt på den finansiella
marknaden genom att ge ut finansiella instrument såsom certifikat
och obligationer. Därutöver sker upplåning via banklån hos
Europeiska Investeringsbanken (EIB), Nordiska Investerings-
banken (NIB) samt Council of Europe Development Bank (CEB)
samt depositlån (ONLOAN).
Tjänsteutlåtande
Sida 13 (96)
Förvaltningsberättelse
Den kommunala koncernens finansiella ställning
Den kommunala koncernen hade på balansdagen en extern skuld
om 86 769 mnkr (84 756 mnkr) och en nettoskuld om 82 405 mnkr
(81 598 mnkr). Nettoskulden har därmed ökat med 807 mnkr,
motsvarande 1,0 procent, under 2026. Fördelningen av skulder och
finansiella tillgångar inom den kommunala koncernen visas i bilden
nedan.
Skuldökningen beror på att årets investeringar delvis
lånefinansieras. Bolagskoncernens lånebehov i kombination med
förändringar i stadens finansiella nettotillgångar påverkar behovet
av extern upplåning för den kommunala koncernen. Utestående
belopp och förfalloprofil för skuldportföljen anges i tabellen nedan.
Marknadsprogram
(miljoner)
Rambelopp,
lokal valuta
Nyttjat,
lokal valuta
Nyttjat
SEK
Kommuncertifikat (KC), SEK 12 000 1 800 1 800
Euro commercial paper (ECP), USD 1 500 0 0
Medium term note (MTN), SEK 10 000 0 0
Euro medium term note (EMTN), EUR 8 000 5 566 61 908
Övrig lånefinansiering (miljoner)
Europeiska investeringsbanken (EIB), SEK 25 000 15 000 15 000
Nordiska investeringsbanken (NIB), SEK 8 000 6 000 6 000
Council of Europe Development Bank (CEB), EUR 200 200 2 061
Diagrammet på nästa sida visar lånens förfalloprofil. Låneförfallen
är relativt jämnt fördelade över åren. För år 2026 uppgår
återstående låneförfall till nominellt motsvarande 4 367 mnkr och
för år 2027 uppgår låneförfall till 13 367 mnkr, vilket motsvarar 5,0
procent respektive 15,4 procent av skuldportföljen.
Stockholms stad
Kommunala koncernen
Bolagskoncernen
Externa
motparter
Finansiella
nettotillgångar
19 575 mnkr
Extern utlåning
12 mnkr
Bolagen placerar
4 082 mnkr
Bolagen lånar
106 062 mnkr
Externa lån & placeringar
82 417 mnkr
Finansiella
marknader
Tjänsteutlåtande
Sida 14 (96)
Förvaltningsberättelse
Stockholms stad har högsta möjliga kreditvärdighet, så kallad
rating. Ratingen uppdateras halvårsvis och bekräftades av
kreditvärderingsinstitutet S&P Global Ratings den 8 maj 2026;
A-1+ respektive AAA med stabila kreditutsikter. För investerare
innebär detta att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut
kapital till Stockholms stad. Detta möjliggör att den kommunala
koncernen erhåller förmånliga lånevillkor.
Intern kontroll
Samtliga nämnder har i samband med tertialrapport 2 följt upp
arbetet med intern kontroll och merparten uppger att arbetet
bedrivits enligt plan utan väsentliga avvikelser.
Stadsledningskontoret har inför året tagit fram en ny
processbaserad modell för intern kontroll, som nämnderna har
implementerat.
Sammantaget bedöms nämnderna arbeta systematiskt med intern
kontroll enligt sina fastställda planer, där avvikelser har hanterats
och åtgärder vidtagits.
-
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035
Miljontal
Låneförfall per 31 augusti 2026
Tjänsteutlåtande
Sida 15 (96)
Förvaltningsberättelse
Budgetavräkning
En sammanställd budget för den kommunala koncernen upprättas
inte.
Stadens helårsprognos för 2026 års resultat visar ett överskott om
3 583 mnkr inklusive försäljningsintäkter. En väsentlig del av
avvikelsen mot budget utgörs av hittills realiserade reavinster/-
förluster och vinster från försäljning av exploateringsfastigheter
vilka inte finns budgeterade. Vid tertialrapporttillfället uppgår
dessa poster till 2 330 mnkr, en positiv budgetavvikelse.
Prognosen för pensionskostnaderna visar överskott om 623 mnkr
jämfört med budget. Överskottet beror främst på att uppräkning av
inkomst- och prisbasbelopp ger lägre kostnader än vad som
budgeterats.
Prognosen för skatter och generella statsbidrag och utjämning
baseras på SKR:s skatteunderlagsprognos i augusti. Prognosen för
skatt visar en positiv avvikelse mot budget 2026 om 477 mnkr. På
grund av en svagare utveckling av skatteunderlaget prognostiseras
en negativ slutavräkning för både 2025 och 2026 vilket ger lägre
intäkter i jämförelse med budget på 765 mnkr. Det beror främst på
ett svagare månadsutfall för lönesumman jämfört med den prognos
som budget 2026 baseras på. Samtidigt har staden en positiv
budgetavvikelse för generella statsbidrag och utjämning om
360 mnkr. Totalt visar därmed prognosen en positiv
budgetavvikelse om 73 mnkr för skatter och generella statsbidrag
och utjämning.
Stadens finansiella intäkter och kostnader visar en negativ
budgetavvikelse om 723 mnkr för året. Avvikelsen består främst av
att staden avstår budgeterad utdelning från koncernen Stockholms
Stadshus AB.
Totalt prognostiserar stadsdelsnämnder och facknämnder ett
överskott om 433 mnkr inklusive reglering mot resultatfonder
(422 mnkr). För mer information om stadens driftkostnader se
avsnittet Driftredovisning, längre ner.
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna
överstiger kostnaderna och balanskravsresultatet ska vara positivt.
Syftet med balanskravet är att visa att kommunens intäkter
överstiger kostnaderna. Balanskravsresultatet är även stadens
finansiella resultatmål. Huvudprincipen är att realisationsvinster
Tjänsteutlåtande
Sida 16 (96)
Förvaltningsberättelse
inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs.
Försäljning av exploateringstillgångar får undantas eftersom
exploateringsanläggningar räknas som omsättningstillgångar.
Stadens resultat justerat enligt kommunallagens krav visar att
staden uppfyller såväl kravet på en ekonomi i balans som stadens
finansiella resultatmål då balanskravsresultatet är positivt med
5 520 mnkr (3 484 mnkr), se tabell nedan. Även utifrån stadens
prognos för helåret görs bedömningen att balanskravet kommer att
uppnås för 2026.
Mnkr 2026 T2
Periodens resultat 5 662
Avgår realisationsvinster -143
Periodens balanskravsresultat 5 520
Väsentliga personalförhållanden
I avsnittet presenteras väsentliga personalförhållanden så som
sjukfrånvaro och antal anställda.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har minskat under perioden januari till augusti 2026
i jämförelse med samma period 2025.
Sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid, det vill säga enligt
den lagstadgade definitionen, uppmättes till 6,0 procent, vilket är
en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med samma period
2025. Sjukfrånvaron har minskat i alla redovisningsgrupper som
framkommer av tabellen nedan. Störst är minskningen bland
kvinnor med 0,6 procentenheter, medan minskningen bland män är
0,2 procentenheter. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen har
därmed minskat med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron hos
anställda i åldersgruppen 30–49 år minskade mer än hos anställda
yngre än 30 år och 50 år eller äldre.
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, enligt den lagstadgade
redovisningen
Jan – aug 2026 Jan – aug 2025
Kvinnor 6,6 7,2
Män 4,3 4,5
Yngre än 30 år 4,7 5,0
30–49 år 5,6 6,1
50 år eller äldre 6,7 7,1
Totalt 6,0 6,5
Tjänsteutlåtande
Sida 17 (96)
Förvaltningsberättelse
Långtidssjukfrånvaron, den andel av total sjukfrånvaro som varat
60 dagar eller mer, uppmättes till 44,6 procent. Jämfört med samma
period föregående år är det en minskning med 1,9 procentenheter.
Sjukfrånvaro enligt stadens mätmetod mätt med ett rullande
12-månadersgenomsnitt uppgick till 5,8 procent för perioden augusti
2025-juli 202 6 (6,3 procent under samma period föregående år) .
Prognosen över sjukfrånvaron för helåret 2026 är 5,8 procent.
Sjukfrånvaro, enligt stadens mätmetod (R12), tertial 2 1 år 2026
Utfall tertial 2 2026 Prognos helår2:
Totalt,
hela staden
5,8 %
(aug 2025 – juli 2026)
5,8 %
Medarbetarna i siffror
I slutet av augusti 2026 var totalt 47 367 personer anställda i
Stockholms stad. Av dessa var 43 796 månadsavlönade anställda i
stadens förvaltningar och 3 571 var anställda i stadens bolag.
Antal anställda (månadsavlönade) i stadens förvaltningar fördelade på
verksamhetsområden, 31 aug 2026 jämfört med 31 aug 2025
Verksamhetsområde 2026-08-31 2025-08-31 Förändring
mellan åren Kvinnor Män Totalt Totalt
Politisk verksamhet och gemensam
administration 1 564 627 2 191 2 035 156
Individ- och familjeomsorg 3 410 930 4 340 4 122 218
Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 927 687 1 614 1 462 152
Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 8 604 1 752 10 356 10 537 -181
Utbildning 9 135 3 846 12 981 12 967 14
Äldreomsorg 5 208 1 517 6 725 6 400 325
Stöd och service till personer med
funktionsnedsättning 1 996 717 2 713 2 626 87
Fritid och kultur/allmän fritidsverksamhet 1 204 938 2 142 2 068 74
Affärsverksamhet, näringsliv och bostäder 247 209 456 450 6
Övrig verksamhet, särskilda insatser 189 89 278 262 16
Summa anställa i förvaltningarna 32 484 11 312 43 796 42 929 867
Koncernen Stockholms stadshus AB 1 670 1 901 3 571 3 619 -48
Summa anställda inklusive bolagen 34 154 13 213 47 367 46 548 819
Fotnot: Övrig verksamhet, särskilda insatser inkluderar uppgift saknas.
Utöver den månadsavlönade personalen har timavlönad personal under januari-juli 2026
arbetat motsvarande 1 998 årsarbeten.
1 Tertial 2 omfattar ej augusti för det senaste året eftersom denna statistik har en
eftersläpning i staden.
2 Prognosen baseras på ett genomsnitt av utfallet för januari – juli 2026 samt en skattning
av sjukfrånvaron för augusti – december 2026.
Tjänsteutlåtande
Sida 18 (96)
Förvaltningsberättelse
Antalet månadsavlönade som slutat i stadens förvaltningar under
perioden januari till augusti 2026 var 5 316 vilket är en ökning med
13 månadsavlönade jämfört med samma period föregående år.
Förändringen består av att tidsbegränsade anställningar som
upphört har ökat medan anställda som slutat på egen begäran samt
till följd av pensionsavgångar m m har minskat. Övriga orsaker
som står för cirka 1 procent av avgångarna har ökat något.
Vanligaste avgångsorsaken var att tidsbegränsat arbete upphört, de
står för cirka 59 procent av avsluten. Andelen som slutat på egen
begäran under perioden var 30 procent jämfört med 33 procent
förra året. Pensionsavgångar m m stod för 10 procent, vilket är en
minskning med 3 procentenheter jämfört med samma period
föregående år. Nästan hela minskningen av pensionsavgångar
jämfört med 2025 avser ålderspension.
Antal månadsavlönade som slutat i stadens förvaltningar per avgångsorsak,
jan-aug 2026 och jan-aug 2025
Avgångsorsak Jan-aug 2026 Jan-aug 2025
Tidsbegränsad anställning upphör 3 146 (59%) 2 811 (53%)
Slutat på egen begäran 1 580 (30%) 1 766 (33%)
Pension (ålderspension, avtalspension
samt sjukersättning tillsvidare) 524 (10%) 677 (13%)
Övriga* 66 (1%) 49 (1%)
Totalt 5 316 (100%) 5 303 (100%)
*Övriga inkluderar: Verksamhetsövergång – ej avknoppning, Avliden, Enligt arbetsgivarens beslut,
Arbetsbrist samt Uppsägning efter avslutad rehabprocess.
Förväntad utveckling
I avsnittet ges en övergripande bild av den kommunala koncernens
förväntade utveckling utifrån de förhållanden som bedöms ha
väsentlig inverkan på verksamheten, direkt eller indirekt.
Omvärld och samhällsekonomiska förutsättningar
Den globala ekonomin fortsätter att växa trots kriget i Mellanöstern
och USAs oförutsägbara tullpolitik. Enligt Internationella
valutafonden (IMF) väntas den globala tillväxten uppgå till
3 procent 2026, samtidigt som de ekonomiska utsikterna fortsatt
präglas av betydande risker.
Sveriges konjunkturåterhämtning fortsätter. BNP beräknas öka med
2,4 procent 2026 och 2,8 procent 2027 enligt Konjunkturinstitutet i
augusti, främst drivet av stigande hushållskonsumtion.
Arbetslösheten väntas börja sjunka hösten 2026 men når först sin
jämviktsnivå på drygt 7 procent år 2028. Antalet arbetade timmar
Tjänsteutlåtande
Sida 19 (96)
Förvaltningsberättelse
vänder upp 2026 efter två års nedgång och bidrar till att
skatteunderlaget ökar nominellt med 3,5 procent i år. 2027 stärks
utvecklingen ytterligare när både arbetade timmar och lönesumma
ökar kraftigt, vilket lyfter skatteunderlagstillväxten till drygt
5 procent. År 2028 och 2029 beräknas skatteunderlaget öka med
drygt 4 procent per år, i linje med den historiska trenden.
Demografisk utveckling
Stockholms stad fortsätter att växa och under sommaren passerade
Stockholm 1 miljon invånare. Befolkningen växer även i riket som
helhet, även om ökningstaketen avtar både i Sverige och i
Stockholm.
Sveriges liksom Stockholms demografi befinner sig i förändring,
med färre barn och unga och ett växande antal äldre, samt ett
begränsat tillskott av personer i arbetsför ålder. Denna utveckling
innebär betydande utmaningar för välfärden, där resurser behöver
omfördelas från förskola och skola till äldreomsorg. Behovet av
vård- och omsorgsplatser ökar under kommande år.
Barnafödandet var 2025 det lägsta på 23 år i Sverige, och i
Stockholms stad föddes 11 350 barn. Under första halvåret 2026
kvarstår de låga födelsetalen, men jämfört med motsvarande period
2025 har antalet nyfödda i Stockholm ökat med 244 barn.
Befolkningsprognoserna visar samtidigt en långsiktig minskning av
antalet förskole- och skolbarn, Parallellt förväntas antalet invånare
över 80 år öka med cirka 44 procent mellan 2025 och 2035. Antalet
invånare i den förvärvsaktiva delen av befolkningen (20–64 år)
väntas däremot endast öka med 5 procent till år 2035.
Kompetensförsörjning
De demografiska förändringarna är utmanande för Stockholms stad
som arbetsgivare och kan på sikt få konsekvenser för både
verksamhet och ekonomi. För Stockholms stad är behovet särskilt
stort i äldreomsorgen, både inom hemtjänst och vård- och
omsorgsboende. I förskolan minskar personalbehoven på kort sikt
och i grundskola minskar behoven på längre sikt till följd av den
demografiska utvecklingen. Det innebär att staden aktivt behöver
arbeta med omställning för att så långt det är möjligt undvika
uppsägningar och långsiktigt säkra kompetensförsörjning och
kvalitet i verksamheterna.
Rekryteringsbehovet förväntas i början av prognosperioden uppgå
till närmare 5 400 individer per år och väntas sedan öka till cirka
5 600 individer i slutet av perioden 2026–2035.
Tjänsteutlåtande
Sida 20 (96)
Förvaltningsberättelse
Omkring 74 procent av rekryteringsbehovet förklaras av att
medarbetare lämnar staden på egen begäran medan
pensionsavgångar och volymförändringar i verksamheten förklarar
resterande 26 procent. Det pekar på vikten av proaktivt arbete för
att behålla och utveckla redan anställda för att minska
rekryteringsbehoven. Att rusta arbetslösa som idag står långt ifrån
arbetsmarknaden och öka sysselsättningsgraden bland utrikesfödda
är en annan möjlighet att öka tillgången till arbetskraft.
Klimatomställning
I Stockholms stad pågår ett omfattande arbete för att minska
växthusgasutsläppen och anpassa staden till ett förändrat klimat.
Stockholms ska senast år 2040 vara helt fossilbränslefri och stadens
egen organisation senast år 2030. Arbetet enligt
klimathandlingsplanen är ett viktigt verktyg för att uppnå detta.
Stadens investeringar för att minska utsläppen och för att anpassa
staden till klimatförändringarna kommer öka. Ett exempel på en
viktig åtgärd är Stockholm Exergis investering BECCS-
anläggningen3 som vid full drift förväntas kunna bidra med upp till
800 000 ton negativa utsläpp årligen.
Till följd av klimattullar och EU:s utsläppshandelssystem ökar
priserna på koldioxidintensiva byggmaterial såsom stål och betong,
vilket får inverkan på stadens investeringsverksamhet. Från 2031
föreslås avfallsförbränning inkluderas stegvis i EU:s utsläppshandel
med ökade kostnader för fossila koldioxidutsläpp som följd. För
Stockholms stads del förväntas lagstiftningen på kortare sikt leda
till ökade kostnader för omställning och investeringsbehov.
Samtidigt skapar regelverket nya intäktsmöjligheter genom
försäljning av negativa utsläpp.
Investeringar och stadsutveckling
Stockholms attraktivitet och stadskvaliteter ska fortsätta utvecklas
och investeringar genomföras för att möta nuvarande och
kommande behov hos stockholmare, näringsliv och besökare.
Investeringar i nya bostäder, samhällsservice och infrastruktur
binder samman staden och utbyggnadstakten anpassas för att möta
behov och efterfrågan utifrån både den demografiska utvecklingen
och konjunkturen. Stora delar av stadens byggnader och
infrastruktur såsom vägar, broar, vatten och avfall utvecklades
under det förra seklet vilket medför betydande reinvesteringsbehov
i underhåll och uppgradering för att framtidssäkra deras funktion.
3 BECCS – Bio Energy Carbon Capture and Storage – där koldioxid fångas och
komprimeras och lagras i underjordiska bergsformationer.
Tjänsteutlåtande
Sida 21 (96)
Förvaltningsberättelse
Den kommunala koncernens planerade investeringar uppgår de
närmaste åren till mer än 20 miljarder kronor årligen.
Prioriteringsarbete pågår för att stärka portföljstyrning med fokus
på genomförbarhet. Som ett led i detta pågår just nu en genomgång
av samtliga projekt hos Exploateringsnämnden i syfte att identifiera
de projekt som av olika anledningar bör pausas, ges ändrad
inriktning eller avbrytas. Det är sannolikt att detta arbete kommer
att leda till att kostnader för utredningar med mera i projekt som
inte går till genomförande kommer att resultatföras efter beslut.
Utökat ansvar inom beredskap och socialtjänt
Under de kommande åren förväntas kommunerna ta ett större
ansvar inom flera områden, bland annat till följd av ökade krav på
arbetet med civilt försvar och inom socialtjänsten.
Inom det civila försvaret har kommunerna en central roll med
ansvar för att samhället kan fungera även vid höjd beredskap och
krig. Kommunernas ansvar utökas successivt där viss ny
lagstiftning redan har trätt i kraft och ytterligare förändringar
väntas under de kommande åren. Uppbyggnaden av en robust civil
beredskap är långsiktig och kräver omfattande investeringar vilket
även medför ökade driftkostnader. Uppbyggnaden förutsätter en
väsenligt förstärkt statlig finansiering. Staden behöver fortsätta
utveckla beredskapen genom ett systematiskt arbete och
förmågehöjande åtgärder, bland annat inom ramen för RSA samt
sektorsorganisationen för civil beredskap.
Inom socialtjänstens område föreslås flera reformer, såsom
bidragsreformen och aktivitetskravet, vilka kräver omställning till
följd av förändrade roller, ansvar och arbetssätt och en nära
samverkan med region och statliga myndigheter. Samtidigt pågår
omställning till ny socialtjänstlag som ställer nya krav på
förebyggande, tillgängliga, jämlika och kunskapsbaserade
arbetssätt. Förändringarna medför ökade kostnader och behov av
ny kompetens. Staden behöver därmed fortsätta stärka den
långsiktiga planeringen och anpassa verksamheterna till ett bredare
och mer komplext uppdrag.
Lagen om offentlig säljverksamhet
Den 1 augusti 2026 trädde lagen om offentlig säljverksamhet
(LOS) ikraft. Lagen innebär ett förbud för offentliga verksamheter
att på ett otillbörligt sätt påverka möjligheterna för privata företag
att bedriva verksamhet på marknaden. Lagen ersätter dagens regler
om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i 3 kap.
konkurrenslagen. I LOS införs ett bakåtriktat generellt förbud mot
Tjänsteutlåtande
Sida 22 (96)
Förvaltningsberättelse
offentlig säljverksamhet, kombinerat med starkare
sanktionsmöjligheter för tillsynsmyndigheten Konkurrensverket.
Undantag finns för verksamhet som har lagstöd eller om
verksamheten är försvarbar utifrån allmän synpunkt. I likhet med
dagens regler ska förbudet därför inte gälla om säljverksamheten
faller inom den kommunala kompetensen. Genom LOS införs krav
på särskild redovisning och utvärdering av offentlig säljverksamhet
från den 1 januari 2027. Stadens nämnder kommer att omfattas av
kravet och har initierat ett arbete.
Tjänsteutlåtande
Sida 23 (96)
Delårsbokslut
Delårsbokslut
I avsnittet presenteras stadens och den kommunala koncernens
resultat och ekonomiska ställning genom delårsbokslutet som
omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och
upplysningar i noter. Redovisningsprinciper och definitioner till
delårsbokslutet presenteras i slutet av avsnittet.
Delårsbokslutet omfattar den kommunala koncernen Stockholms
stad. I den kommunala koncernen ingår staden och de kommunala
bolagen samt kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar.
Med de kommunala bolagen avses främst stadens majoritetsägda
bolag som finns samlade i koncernen Stockholms Stadshus AB.
Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad och fungerar som
en sammanhållande funktion för huvuddelen av stadens aktiebolag.
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2026 att bilda ett nytt
kommunalt bolag, Kista Utveckling AB.
För en mer utförlig beskrivning av aktiebolagen hänvisas till
delårsbokslutet för Stockholms Stadshus AB som kan beställas via
www.stadshusab.se.
I stadens delårsbokslut ingår alla nämnder, det vill säga den i
huvudsak skattefinansierade verksamheten, samt delårsbokslutet
för finansförvaltningen vilket bland annat omfattar stadens centrala
finansiering. De sammanställda räkenskaperna, som är den
kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, omfattar hela
den kommunala koncernen Stockholms stad. Syftet med de
sammanställda räkenskaperna är att ge en helhetsbild av hela den
kommunala koncernens ekonomi och åtaganden.
Beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt
och interna poster är eliminerade. Förklarande noter finns under
avsnittet Noter, nedan.
Tjänsteutlåtande
Sida 24 (96)
Delårsbokslut
Resultaträkning
I avsnittet redovisas resultaträkningen för staden och den
kommunala koncernen i tabellen nedan.
Resultaträkning Staden Den kommunala
koncernen
Mnkr 2026-08-31 2025-08-31 2026-08-31 2025-08-31
Verksamhetens intäkter 12 391,9 10 201,2 24 395,1 21 480,7
-varav jämförelsestörande intäkter 2 620,5 810,0 2 609,9 815,9
Verksamhetens kostnader -46 548,3 -44 641,9 -51 995,1 -49 902,4
-varav jämförelsestörande kostnader -510,7 -431,5 -489,3 -280,9
Avskrivningar -2 134,0 -2 025,9 -5 829,8 -5 494,5
Verksamhetens nettokostnader -36 290,4 -36 466,6 -33 429,8 -33 916,3
Skatteintäkter 45 969,1 44 252,2 45 969,1 44 252,2
Generella statsbidrag och utjämning -4 233,8 -4 050,1 -4 233,8 -4 050,1
Resultat från andelar i intresseföretag 0,0 0,0 197,2 246,3
Verksamhetens resultat 5 445,0 3 735,6 8 502,8 6 532,2
Finansiella intäkter 2 176,5 1 996,8 236,2 239,2
Finansiella kostnader* -1 959,3 -2 100,4 -1 909,2 -2 058,0
Resultat efter finansiella poster 5 662,2 3 632,0 6 829,8 4 713,4
Extraordinära poster
Årets resultat* 5 662,2 3 632,0 6 829,8 4 713,4
*Justering finansiella kostnader för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1.
Nedan presenteras stadens helårsprognos i jämförelse med budget
samt utfall i delårsbokslutet.
Stadens budget och prognos 2026 Budget Prognos Utfall Utfall
Mnkr 2026 2026 2026 T2 2025 T2
Verksamhetens intäkter 19 188 21 560 12 392 10 201
Verksamhetens kostnader -79 384 -77 485 -46 548 -44 642
Avskrivningar -3 477 -3 515 -2 134 -2 026
Verksamhetens nettokostnader -63 673 -59 440 -36 290 -36 467
Skatteintäkter 69 244 68 958 45 969 44 252
Generella statsbidrag och utjämning -6 726 -6 367 -4 234 -4 050
Verksamhetens resultat -1 155 3 150 5 445 3 736
Finansiella intäkter 4 006 3 282 2 177 1 997
Finansiella kostnader -2 850 -2 849 -1 959 -2 100
Resultat efter finansiella poster 0,1 3 583 5 662 3 632
Extraordinära poster
ÅRETS RESULTAT 0,1 3 583 5 662 3 632
Tjänsteutlåtande
Sida 25 (96)
Delårsbokslut
Balansräkning
I avsnittet redovisas balansräkningen för staden och den
kommunala koncernen i tabellen nedan.
Balansräkning Staden Den kommunala
koncernen
mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 86,9 103,4
Summa immateriella
anläggningstillgångar 86,9 103,4
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar 83 730,0 83 993,6 201 665,0 201 103,7
Maskiner och inventarier 1 018,8 1 055,8 23 226,3 22 037,3
Pågående ny-, till- och ombyggnader* 28 728,1 26 823,8 52 516,5 48 859,6
Summa materiella
anläggningstillgångar 113 476,9 111 873,2 277 407,8 272 000,7
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar 4 824,5 4 780,9 1 369,7 1 326,1
Kapitalandel intresseföretag 0,0 0,0 5 626,9 5 627,2
Långfristiga fordringar 1 427,5 1 389,1 1 431,0 1 396,9
Summa finansiella
anläggningstillgångar 6 252,0 6 170,0 8 427,5 8 350,1
Summa anläggningstillgångar 119 729,0 118 043,2 285 922,3 280 454,3
Omsättningstillgångar
Exploateringsfastigheter 1 623,7 1 464,4 1 623,7 1 464,4
Varulager och pågående arbete 3,1 2,9 53,6 53,2
Kortfristiga fordringar 111 400,0 106 949,5 7 263,9 7 056,2
Kortfristiga placeringar 0,8 0,8 131,0 115,4
Kassa och bank 4 361,7 3 159,4 4 538,3 3 319,6
Summa omsättningstillgångar 117 389,3 111 577,0 13 610,4 12 008,9
SUMMA TILLGÅNGAR 237 118,2 229 620,2 299 532,7 292 463,2
*Justering pågående projekt för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1.
Tjänsteutlåtande
Sida 26 (96)
Delårsbokslut
Staden Den kommunala
koncernen
PANTER OCH
ANSVARSFÖRBINDELSER 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31
mnkr
Ansvars- och borgensförbindelser 1 019,9 1 046,7 980,9 1 021,6
Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp
bland skulder eller avsättningar 15 052,4 15 444,0 15 052,4 15 444,0
Balansräkning Staden Den kommunala
koncernen
mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital*
Eget kapital vid årets början 95 364,9 91 679,9 150 541,4 146 417,9
-Varav resultatreserv 2 537,7 669,7 2 537,7 669,7
Årets resultat 5 662,2 3 685,0 6 829,8 4 123,2
Övrigt 0,0 0,0 0,3 0,3
Eget kapital vid årets slut 101 027,1 95 364,9 157 371,5 150 541,4
-Varav resultatreserv 2 537,7 2 537,7 2 537,7 2 537,7
Avsättningar
Pensioner och liknande förpliktelser 14 835,6 14 908,5 15 070,9 15 146,0
Uppskjuten skatteskuld 0,0 0,0 1 998,5 1 958,2
Övriga avsättningar 10 138,5 11 100,7 10 274,0 11 285,0
Summa avsättningar 24 974,1 26 009,1 27 343,4 28 389,3
Långfristiga skulder
Obligationslån 56 253,4 51 251,2 56 253,4 51 251,2
Reverslån 18 005,2 19 053,2 18 005,2 19 053,2
Övriga långfristiga skulder 8 537,1 8 209,3 13 221,3 12 694,2
Summa långfristiga skulder 82 795,6 78 513,6 87 479,9 82 998,5
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder 15 711,0 15 097,8 14 727,6 15 872,6
Kortfristiga lån 12 610,3 14 634,8 12 610,3 14 661,4
Summa kortfristiga skulder 28 321,4 29 732,6 27 337,9 30 534,0
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER 237 118,2 229 620,2 299 532,7 292 463,2
*Justering IB Eget kaptial och Årets resultat för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1.
Tjänsteutlåtande
Sida 27 (96)
Delårsbokslut
Kassaflödesanalys
I avsnittet redovisas kassaflödesanalysen för staden och den
kommunala koncernen i tabellen nedan.
Kassaflödesanalys Staden Den kommunala
koncernen
mnkr 2026-08-31 2025-12-31 2026-08-31 2025-12-31
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat* 5 662,2 3 685,0 6 829,8 4 123,2
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1 884,2 3 710,2 5 388,4 9 397,2
Minskning av avsättningar pga. utbetalningar -39,7 -0,1 -89,0 -51,9
Återläggning reavinster/reaförluster -2 386,6 -962,2 -2 397,4 -948,9
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital 5 120,1 6 432,9 9 731,8 12 519,7
Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 450,5 -2 802,2 -160,0 858,1
Ökning/minskning förråd och varulager -0,2 0,0 -0,4 -0,5
Ökning/minskning kortfristiga skulder 864,0 -566,5 -1 001,8 388,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 533,4 3 064,2 8 569,7 13 765,7
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 -33,3
Försäljning av dotterföretag 0,0 0,0 0,0 0,0
Investering i materiella anläggningstillgångar* -3 996,6 -7 959,2 -10 890,7 -19 033,3
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 445,1 1 231,1 2 513,9 1 273,5
Investering i finansiella anläggningstillgångar -45,3 -34,9 -60,9 -36,9
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 58,3 14,3 58,3 16,5
Erhållen utdelning 0,0 0,0 197,5 179,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 538,5 -6 748,7 -8 181,9 -17 634,0
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån 12 267,2 17 509,4 12 267,2 17 509,4
Amortering av långfristiga skulder -10 356,0 -16 230,9 -10 356,0 -16 230,9
Periodens investeringsinkomster 369,6 1 194,1 369,6 1 194,1
Ökning/minskning av långfristiga skulder 14,1 16,8 -362,3 218,5
Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,6 0,8 0,6 0,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 295,6 2 490,3 1 919,1 2 692,0
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG
INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statliginfrastruktur -1 088,3 -1 239,0 -1 088,3 -1 239,0
Årets kassaflöde 1 202,3 -2 433,2 1 218,6 -2 415,2
Likvida medel vid årets början 3 159,4 5 592,6 3 319,6 5 734,8
Likvida medel vid årets slut 4 361,7 3 159,4 4 538,3 3 319,6
*Justering Årets resultat och Investering i materiella anläggningstillgångar för den kommunala koncernen år 2025. Se vidare not 1.
Tjänsteutlåtande
Sida 28 (96)
Delårsbokslut
Noter
I avsnittet redovisas noter till delårsbokslutet.
För att undvika upprepning av tidigare lämnad information
förutsetts den som läser delårsrapporten också ha tillgång till
stadens senaste årsredovisning. Noter i delårsbokslut lämnas i
förenklad form, i enlighet med RKR:s rekommendation nr 17,
Delårsrapport.
Följande noter redovisas;
Not 1 Redovisningsprinciper
Not 2 Uppskattningar och bedömningar
Not 3 Ansvars- och borgensförbindelser
Not 4 Generella statsbidrag
Not 5 Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten
Not 1 Redovisningsprinciper
Lag om kommunal bokföring och redovisning
Delårsbokslutet har upprättats i enlighet med Lag (SFS 2018:597)
om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt Rådet för
kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer. Framgår inte
annat av nedan har samma redovisningsprinciper och
beräkningsmetoder samt uppskattningar och bedömningar använts i
denna delårsrapport som i årsbokslutet för 2025.
Rättelse av fel sammanställda räkenskaper
Under året har ett fel i tidigare års sammanställda räkenskaper
identifierats avseende räntekostnader hänförliga till pågående
investeringsprojekt i ett av koncernens bolag. Räntekostnaderna har
i bolagets redovisning inkluderats i anskaffningsvärdet. Enligt
LKBR ska räntekostnader redovisas som finansiella kostnader och
inte ingå i anskaffningsvärdet, och varför de ska justeras i de
sammanställda räkenskaperna.
Felet har rättats i delårsbokslutet genom att tidigare räntekostnader
har återförts från pågående investeringsprojekt och redovisats som
finansiella kostnader. Jämförelsetalen har räknats om i de
finansiella rapporterna. För år 2025 har resultatet justerats ned med
168 mnkr och balansräkningens justerats med avseende pågående
projekt och eget kapital om ett ackumulerat belopp om 728 mnkr.
Resultaträkning 2025-08-31
Mnkr
2025 innan
rättelse Rättelse 2025 efter
rättelse
Räntekostnader -1 889,89 -168,07 -2 057,96
Årets resultat 4 881,44 -168,07 4 713,37
Tjänsteutlåtande
Sida 29 (96)
Delårsbokslut
Balansräkning 2025-12-31
Mnkr
2025 innan
rättelse Rättelse 2025 efter
rättelse
Pågående 49 587,68 -728,03 48 859,65
Årets förändring av eget kapital 4 366,88 -243,67 4 123,21
Eget kapital IB 146 902,23 -484,36 146 417,87
Anskaffningsvärde investeringsprojekt staden
I samband med genomlysning av pågående projekt har ej
aktiverbara investeringsutgifter hänförliga till tidigare år
identifierats. Dessa uppgår till 227 mnkr och har i delårsbokslutet
kostnadsförts. Under perioden har även vissa projekt påverkats av
beslut om förändrad inriktning eller plan och till följd av det
konstaterats med förgäveskostnader. För perioden uppgår
förgäveskostnader inom projekt till totalt 134 mnkr.
Staden genomför rättelse över resultaträkningen då beloppet inte
bedöms som väsentligt i förhållande till stadens totala omsättning
Dessa kostnader redovisas som jämförelsestörande.
Under året fortgår arbete med att säkerställa goda processer och
korrekt redovisning avseende investeringsredovisning. Den
fortsatta genomgången av pågående projekt innebär risk för ökade
förgäveskostnader samt kostnader för ej aktiverbara
investeringsutgifter innevarande år.
Leasing och redovisning av hyresavtal
Enligt tidigare bedömning klassificeras stadens samtliga hyresavtal
avseende lokaler som operationell leasing. RKR har under våren
2026 uppdaterat rekommendation R5 Leasing, där det förtydligas
att vid koncernintern leasing av lokaler är huvudregeln att
hyresavtalet betraktas som finansiell leasing, om det inte finns
konkreta planer på att i närtid lämna lokalerna.
En analys av förändringen i rekommendationen och dess
tillämpning i stadens räkenskaper pågår och beräknas vara slutförd
inför årsbokslutet. Vid en eventuell förändrad klassificering skulle
detta inte påverka de sammanställda räkenskaperna för den
kommunala koncernen, utan enbart ge effekt på stadens
räkenskaper avseende främst balansomslutning.
I och med att Stockholms stad har en central finansfunktion,
internbanken, som säkerställer finansiering av staden och de
kommunala bolagen, gör detta frågan mer komplex. Den pågående
Tjänsteutlåtande
Sida 30 (96)
Delårsbokslut
analysen omfattar även bedömningen av hur rekommendationen
ska tillämpas utifrån krav på rättvisande bild.
Not 2 Uppskattningar och bedömningar
Jämförelsestörande poster
Som jämförelsestörande poster redovisas vinster och förluster vid
försäljningar samt poster av engångskaraktär, som inte tillhör den
normala verksamheten. Hit räknas reavinster/-förluster och vinster
från försäljning av exploateringsfastigheter, vilka uppgår till
2 330 mnkr (567 mnkr) i tertialbokslutet. Även årets intäktsföring
av icke offentliga investeringsbidrag, exploateringsersättning
redovisas som jämförelsestörande post och i tertialbokslutet uppgår
dessa intäkter till 188 mnkr (16 mnkr). Utöver dessa poster
redovisas även förgäveskostnader och ej aktiverbara
investeringsutgifter på 361 mnkr (159 mnkr) som
jämförelsestörande kostnader.
Enligt beslut i kommunfullmäktige tidigare år har en inteckning
gjorts av eget kapital till specifika åtgärder som är att betrakta som
framåtsyftande och av långsiktig varaktighet men inte går att
klassificera som investeringar. Variationen i kostnad är stor mellan
respektive år och följer inte den ordinarie verksamhetens
utveckling utan är sidoordnad, varför staden valt att redovisa dessa
46 mnkr (59 mnkr) som jämförelsestörande.
Avsättningar
För avsättningar som avser utgifter som beräknats i dagens
penningvärde och det förväntas ske en prisutveckling antas en årlig
prisutveckling enligt konjunkturinstitutets prognos på
konsumentprisindex.
Belopp som ska betalas senare än tre år från innevarande år
nuvärdesberäknas då tidsaspekten anses vara väsentlig.
Diskontering till nuvärde har gjort med stadens internränta som för
innevarande år är beslutade till 2,8 procent. Nettoutfallet för
nuvärdesberäkningen av avsättningen ger en finansiell kostnad om
125 mnkr.
Pensionsåtaganden
I samband med delårsbokslutet ändrade staden hanteringen av
pensionsförpliktelser för chefspensioner med intjänad pensionsrätt
PFA 98. Den ändrade hanteringen innebär att dessa chefspensioner
i sin helhet redovisas i ansvarsförbindelsen, jämfört med tidigare då
de redovisades som avsättning. Staden följer därmed
Tjänsteutlåtande
Sida 31 (96)
Delårsbokslut
blandmodellen. Förändringen omfattar totalt 55 mnkr och har ingen
påverkan på stadens soliditet.
Not 3 Ansvars- och borgensförbindelser
Stadens åtagande avseende borgen och ansvarsförbindelser
exklusive stadens ansvarsförbindelse för pensionsskulden uppgår
till 1 020 mnkr (1 047 mnkr).
Pensionsskulden inklusive särskild löneskatt intjänad till och med
1997 redovisas i ansvarsförbindelse och uppgår till 15 052 mnkr
(15 444 mnkr).
Not 4 Generella statsbidrag
För perioden januari-augusti har staden intäktsredovisat 37 mnkr
(150 mnkr) i generella statsbidrag. Medlen är erhållna 2026.
Resterande del av de generella statsbidragen, 2 mnkr redovisas med
jämn fördelning perioden september-december 2026. Inga nya
generella statsbidrag har beslutats och betalats ut under 2026.
Generella statsbidrag jan-aug sep-dec
Mnkr 2026 2026
Allmänna val 2026 32,8 0
Lagerhållning sjukvårdsprodukter 4,5 2,3
Summa 37,3 2,3
Not 5 Säsongsvariationer eller cykliska effekter som har
påverkat verksamheten
Stockholms stads verksamheter varierar över året i omfattning och
inriktning. Det gör att kostnader och intäkter varierar under ett år,
men på liknande sätt år från år. På samma sätt påverkar klimatet
stadens verksamheter över de olika årstiderna. Kommunstyrelsen
och nämnderna tar i arbetet med budget och prognoser hänsyn till
sådana variationer.
I staden finns verksamheter som har sin mest intensiva period
under sommarmånaderna. Detta är fritidsverksamhet i utomhusbad
och utomhusanläggningar, underhåll fastigheter, gator och vägar
samt parkverksamhet. Lägre verksamhet under sommarmånaderna
har de pedagogiska verksamheterna, måltidsverksamhet inom de
pedagogiska verksamhetsområdena, daglig verksamhet och
träffpunkter inom omsorgsverksamheterna. Under vinterhalvåret
ökar främst kostnader för vinterväghållning och uppvärmning av
fastigheter. Nivåer för kostnader med säsongsvariationer kan
påverkas av väderleken. Om det blir en extremt
snörik/snöfattig/kall vinter kan det påverka kostnaderna.
Tjänsteutlåtande
Sida 32 (96)
Drift- och investeringsredovisning
I delårsbokslut inkluderas samtliga sommarmånader vilka är den
stora semesterperioden för kommunkoncernen medarbetare. Även
skolans lov i form av jullov, sportlov och påsklov infaller under
perioden och är vanliga semesterperioder. Detta påverkar
semesterlöneskulden som minskat under semesterperioden för att
sedan växa under återstående månader av året. Semesterlöne-
skulden prognostiseras därmed var högre i årsbokslutet än i
delårsbokslutet.
Drift- och investeringsredovisning
I avsnittet presenteras nämndernas drift- och
investeringsredovisning samt den kommunala koncernens
investeringar och finansiella ställning. Även prognostiserade
avvikelser mot budget kommenteras.
Information om uppbygganden av stadens drift- och
investeringsbudget samt väsentliga principer för ekonomistyrning
och internredovisning avseende drift- och
investeringsredovisningar finns i Stockholms stads budget 2026.
Driftredovisning
I avsnittet redovisas hur utfallet för driftverksamheten förhåller sig
till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.
Driftredovisningen är en totalsummering av kostnader och intäkter
och innehåller även interna poster, och möjliggör därför jämförelse
mot slutlig budget. Slutlig budget innebär total budget efter de
budgetjusteringar som beviljats under året för stadens facknämnder,
stadsdelsnämnder och verksamhetsområden. Till skillnad mot
resultaträkningen innehåller driftredovisningen även stadsinterna
transaktioner. Redovisade intäkter och kostnader i
driftredovisningen innehåller även poster såsom avskrivningar,
finansiella intäkter och finansiella kostnader. I resultaträkningen
finns dessa poster redovisade på egna rader med delsummering av
olika resultatnivåer.
Driftredovisningen avslutas i avvikelse mot budget medan
resultaträkningen avslutas i årets resultat, det vill säga årets
förändring av eget kapital.
Tjänsteutlåtande
Sida 33 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Uppföljning av resultatbudget och resultatprognos
Resultatprognos
Resultatprognosen baseras på de prognoser som nämnderna lämnar
in till stadsledningskontoret i samband med tertialrapport 2.
I kommunfullmäktiges budget för 2026 har förutsatts att inga
nämnder begär tilläggsanslag för den löpande verksamheten under
året. Helårsprognosen för 2026 års resultat jämfört med budget
visar ett överskott på 3 583 mnkr, se tabell nedan.
Avvikelser mot budget utgörs främst av reavinster och vinster från
försäljning av exploateringsfastigheter, poster som inte budgeteras.
Vid tertialrapporttillfället uppgår dessa poster till 2 330 mnkr, en
positiv budgetavvikelse.
Prognosen för skatteintäkter, utjämning och regleringspost med
mera baseras på SKR:s skatteunderlagsprognos i augusti.
Prognosen visar en positiv budgetavvikelse om 73 mnkr.
Stadens finansiella intäkter och kostnader visar på en negativ
budgetavvikelse om 723 mnkr för året. Avvikelsen består främst av
att utdelning från koncernen Stockholms Stadshus AB fastställs till
0 mnkr.
Enligt beslut av fullmäktige dispositioneras medel ur eget kapital
riktade till projekt, som beräknas ha ett bestående värde för staden.
Dessa kostnader är inte budgeterade och ger därför en negativ
budgetavvikelse mot resultatbudgeten. Satsning på kompetens-
Avvikelser
Budget - prognos helårsutfall Budget efter Prognos årsutfall Avvikelse
mnkr tertialrapport 2 efter efter
resultat-
dispositioner
resultat-
dispositioner
Verksamhetens intäkter 19 178 19 220 42
Verksamhetens kostnader (-) -77 205 -75 930 1 275
Anslag pensioner/arbetgivaravgifter -2 169 -1 546 623
Avskrivningar -3 477 -3 515 -38
Verksamhetens nettokostnader -63 673 -61 771 1 903
Skatteintäkter och begravningsavgifter 69 244 68 958 -287
Utjämning och fastighetsavgift -9 090 -9 205 -115
Regleringspost och generellt statsbidrag 2 364 2 838 474
Verksamhetens resultat -1 155 820 1 975
Finansiellt resultat inklusive utdelningar 1 118 395 -723
Realisationsvinster/förluster 0 2 330 2 330
Disposition/avsättning begravningsfond 37 37 0
Resultat efter finansiella poster 0,1 3 583 3 583
Förändring av redovisat eget kapital 0,1 3 583 3 583
T2 2026
Tjänsteutlåtande
Sida 34 (96)
Drift- och investeringsredovisning
utveckling och sociala investeringar är dessa projekt och
kostnaderna uppgår vid tertialrapporttillfället till 46 mnkr och ger
en negativ budgetavvikelse.
Uppföljning av nämndernas budget och prognos
Nämnderna prognostiserar efter tillstyrka budgetjusteringar och
resultatöverföringar ett överskott om cirka 433 mnkr (422 mnkr)
jämfört med budget. Före resultatöverföringar prognostiseras totalt
en budgetavvikelse om cirka 417 mnkr. Nämndernas överförda
nettoöverskott från 2025 till 2026 uppgick till 1 497 mnkr. I
tertialrapport 2 har nämnderna beräknat överföra ett nettoöverskott
på 1 513 mnkr till 2027, varav stadsdelsnämnderna cirka 585 mnkr.
I tabellerna nedan redovisas prognoserna fördelat per facknämnd,
stadsdelsnämnd respektive verksamhetsområde. Längre ner i
avsnittet kommenteras prognosen för stadsdelsnämndernas
respektive verksamhetsområde och därefter nämnder som
prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens
budget eller där det finns andra skäl för kommentarer. Nämnder
som prognostiserar underskott uppmanas att vidta åtgärder för en
ekonomi i balans inför bokslut 2026.
I tabellen nedan framgår facknämndernas nettobudget, bokfört för
perioden samt avvikelser före och efter resultatdispositioner
fördelat per nämnd.
I tabellen nedan framgår stadsdelsnämndernas nettobudget, bokfört
för perioden samt avvikelser före och efter resultatdispositioner
fördelat per nämnd.
Mnkr
Budget efter
tertialrapport 2
2026
Utfall för
perioden
Prognos på
årsutfall
Avvikelse
före resultat-
dispositioner
Avvikelse
efter resultat-
dispositioner
Valnämnden -80,1 -2,9 -80,1 0,0 0,0
Kommunstyrelsen -1 756,1 -1 135,8 -1 680,1 47,0 76,0
Socialnämnden -1 633,3 -1 024,2 -1 623,3 10,2 10,0
Kulturnämnden -1 304,4 -869,9 -1 304,4 0,0 0,0
Stadsbyggnadsnämnden -215,5 -142,2 -215,2 0,3 0,3
Utbildningsnämnden -21 286,0 -13 642,6 -21 236,0 16,5 50,0
Stadsarkivet -71,1 -44,0 -71,1 0,0 0,0
Äldrenämnden -286,2 -182,7 -277,8 8,4 8,4
Överförmyndarnämnden -115,5 -78,9 -115,5 0,0 0,0
Revisorskollegiet -36,0 -19,7 -36,0 0,0 0,0
Idrottsnämnden -1 220,5 -752,9 -1 208,7 11,8 11,8
Kyrkogårdsnämnden -302,2 -127,5 -299,7 2,5 2,5
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -180,0 -102,4 -180,0 0,0 0,0
Fastighetsnämnden -93,7 -963,5 -130,7 -37,0 -37,0
Trafiknämnden -1 741,5 -963,5 -1 671,5 70,0 70,0
Exploateringsnämnden 213,0 91,6 213,0 0,0 0,0
Servicenämnden -26,8 -13,2 -26,8 2,8 0,0
Arbetsmarknadsnämnden -1 019,1 -596,5 -1 016,1 3,0 3,0
Förskolenämnden -3 003,6 -1 934,5 -2 993,1 10,5 10,5
Summa nämnder -34 159 -22 505 -33 953 146 206
*beloppen i tabellen är avrundade och stämmer därför inte exakt
Tjänsteutlåtande
Sida 35 (96)
Drift- och investeringsredovisning
I tabellen nedan framgår nettobudget för stadsdelsnämndernas
verksamhetsområden, bokfört för perioden samt avvikelser före och
efter resultatdispositioner.
Stadsdelsnämndernas verksamhetsområden
I avsnittet kommenteras prognosen för stadsdelsnämndernas
respektive verksamhetsområde.
Förskola
Prognosen visar ett underskott om 0,3 mnkr efter
resultatdispositioner. En stadsdelsnämnd prognostiserar överskott
och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Resterande
stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget.
Farsta stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 5,7 mnkr
som beror på anpassningar som har gjorts till följd av nya
förutsättningar med ett vikande barnantal samt att förvaltnings-
gemensamma reserver hålls. Järva stadsdelsnämnd prognostiserar
ett underskott om 5,0 mnkr och Kungsholmens stadsdelsnämnd
prognostiserar ett underskott om 1,0 mnkr. Underskotten beror dels
på minskat barnunderlag och dels på riktade satsningar för
förbättringar av pedagogisk lärmiljö.
Mnkr Budget efter Utfall Avvikelse före Avvikelse efter Prognos
tertialrapport 2 för resultat- resultat- avvikelse
2026 perioden dispositioner dispositioner Investeringsplan
Stadsdelsnämnd Järva -3 622 -2 355 -3 622 0 0 2
Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -2 511 -1 604 -2 492 18 10 0
Stadsdelsnämnd Bromma -2 089 -1 307 -2 038 50 50 0
Stadsdelsnämnd Kungsholmen -1 611 -1 017 -1 586 25 30 0
Stadsdelsnämnd Norra innerstaden -3 583 -2 306 -3 543 40 38 4
Stadsdelsnämnd Södermalm -3 234 -2 072 -3 169 65 53 27
Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -3 081 -1 972 -3 067 13 10 0
Stadsdelsnämnd Skarpnäck -1 450 -916 -1 430 20 20 0
Stadsdelsnämnd Farsta -2 200 -1 425 -2 196 4 4 0
Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö -3 417 -2 214 -3 401 16 11 0
Stadsdelsnämnd Skärholmen -1 538 -967 -1 520 19 1 0
0
Summa stadsdelsnämnder -28 334 -18 155 -28 063 271 227 32
Prognos på
årsutfall
Mnkr Budget efter Utfall Avvikelse före Avvikelse efter
tertialrapport 2 för resultat- resultat-
2026 perioden dispositioner dispositioner
Politisk verksamhet och administration -912 -623 -909 3 3
Individ och familjeomsorg -3 398 -2 119 -3 400 -2 -2
Individ och familjeomsorg -27 -12 -28 -1 -1
Barn och unga IoF -2 128 -1 402 -2 189 -61 -61
Vuxna IoF -588 -392 -605 -17 -17
Flyktingverksamhet -1 97 56 56 56
Socialpsykiatri IoF -654 -410 -634 20 20
Arbetsmarknadsåtgärder -241 -183 -240 1 1
Ekonomiskt bistånd -1 324 -861 -1 335 -12 -12
Ekonomiskt bistånd exkl handläggning -977 -631 -973 4 4
Ekonomiskt bistånd handläggning -347 -230 -362 -15 -15
Infrastruktur, stadsmiljö, skydd -756 -459 -767 -11 -11
Avskrivningar -221 -178 -223 -2 -2
Internränta -61 -38 -62 0 0
Förskoleverksamhet -5 405 -3 429 -5 402 3 0
Äldreomsorg -10 091 -6 527 -9 884 207 189
Stöd och service till personer med
funktionsnedsättning -5 574 -3 572 -5 522 51 30
Fritid kultur/allmän kulturverksamhet -598 -379 -598 -1 -1
Övrig verksamhet -37 0 -6 31 31
Summa verksamheter -28 334 -18 155 -28 063 271 227
Prognos på
årsutfall
Tjänsteutlåtande
Sida 36 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Barn, kultur och fritid
Prognosen visar ett underskott på 0,2 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av
nettobudgeten. Tre stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande
stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget.
Största överskott prognostiserar Farsta stadsdelsnämnd med
1,1 mnkr vilket beror på en förvaltningsgemensam reserv om
0,5 mnkr samt en utebliven hyreskostnad för en ny parklek. Största
underskott prognostiserar Skarpnäcks stadsdelsnämnd med
1,5 mnkr. Underskottet beror på återställningsarbeten i Kulturhuset
efter en vattenskada samt högre personalkostnader för utökad
fritidsbiblioteksverksamhet. Näst största underskott har Norra
innerstaden vilket förklaras av fler beviljade kolloplatser än
budgeterat samt kostnader i anslutning till öppnandet av en ny
fritidsgård.
Individ- och familjeomsorg
Prognosen visar ett underskott på 2,2 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,1 procent av
nettobudgeten. Fem stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
tre stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande
stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget.
Störst underskott prognostiserar Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd
med 38,5 mnkr. Underskottet beror främst på ett högt antal
orosanmälningar och många pågående ärenden. Störst överskott
prognostiserar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd med 18,5 mnkr.
Överskottet beror främst på ökade statsbidrag från
Migrationsverket för ukrainska familjer som kunnat folkbokföra sig
i stadsdelsområdet.
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Prognosen visar ett överskott på 29,6 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av
nettobudgeten. Sju stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot
budget. Störst överskott prognostiserar Hägersten-Älvsjö
stadsdelsnämnd med 11,7 mnkr samt Kungsholmens
stadsdelsnämnd med 8,7 mnkr. Överskotten beror främst på att
antalet insatser varit lägre än prognostiserat.
Stadsmiljö
Prognosen visar ett underskott på 11,1 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 1,5 procent av
nettobudgeten. Tre stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
tre stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande
Tjänsteutlåtande
Sida 37 (96)
Drift- och investeringsredovisning
stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget.
Största överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantörs
stadsdelsnämnd med 1,0 mnkr samt Skarpnäcks stadsdelsnämnd
med 0,8 mnkr. Överskotten beror främst på att en aktivering av
plats inte kunnat ske enligt planerad omfattning samt att rekrytering
av medarbetare har fördröjts.
Största underskott prognostiserar Hässelby-Vällingby
stadsdelsnämnd med 7,0 mnkr samt Norra innerstadens
stadsdelsnämnd med 4,0 mnkr. Underskotten beror främst på att
satsningar på underhåll har prioriterats när ekonomiskt utrymme
har funnits.
Äldreomsorg
Prognosen visar ett överskott på 188,5 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 1,9 procent av
nettobudgeten. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
fyra stadsdelsnämnder prognostiserar underskott och en
stadsdelsnämnd prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst
överskott prognostiserar Norra innerstaden stadsdelsnämnd med
55,0 mnkr samt Bromma stadsdelsnämnd med 45,0 mnkr.
Överskotten beror främst på färre insatser än budgeterat.
Arbetsmarknadsåtgärder
Prognosen visar ett överskott på 0,9 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av
nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
tre stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande
stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget.
Största överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantörs
stadsdelsnämnd med 2,5 mnkr samt Hägersten-Älvsjös
stadsdelsnämnd med 2 mnkr. Överskotten beror främst på
kostnader för beredskapsarbeten som inte har uppgått till den nivå
som ursprungligen planerades, att en lokal som skulle ha hyrts
under året inte kunnat genomföras enligt plan samt statsbidrag för
feriejobb vilket var högre än beräknat. Underskotten beror främst
på kostnader för feriejobb till ungdomar.
Ekonomiskt bistånd
Prognosen visar ett underskott på 11,9 mnkr efter
resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av
nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och
fyra stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande
stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget.
Största underskott prognostiserar Norra innerstadens
Tjänsteutlåtande
Sida 38 (96)
Drift- och investeringsredovisning
stadsdelsnämnd med 8,8 mnkr samt Hägersten-Älvsjö
stadsdelsnämnd med 4,1 mnkr. Underskotten beror främst på högre
antal bidragshushåll än budgeterat. Överskotten beror på sänkt pris
för SL-kort från och med den 1 juli 2026 samt färre antal
bidragshushåll än budgeterat.
Nämnder med budgetavvikelser
I avsnittet kommenteras de nämnder som prognostiserar större
avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens budget eller där det finns
andra skäl för kommentarer.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott om 76 mnkr efter
resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 4,6 procent av
nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på överskott inom
den politiska organisationen (65 mnkr).
Tjänstemannaorganisationen prognostiserar ett överskott om
11 mnkr till följd av vakanta tjänster och högre intäkter för
visningsverksamheten. Nettoöverskott före resultatöverföringar
prognostiseras till 47 mnkr jämfört med budget eftersom
resultatenheten it-prislistan avser att använda 29 mnkr av det
ackumulerade överskottet.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden prognostiserar ett underskott om 37 mnkr.
Avvikelsen motsvarar 27 procent av nämndens driftbudget netto.
Nämndens intäktsbudget har ett underskott om 2,2 mnkr,
motsvarande 0,1 procent av budgeten. Nämndens budget för
verksamhetens kostnader har ett underskott om 37 mnkr,
motsvarande 3 procent av budgeten. Inom nämndens budget för
kapitalkostnader redovisas ingen avvikelse.
Av det totala underskottet avser 12 mnkr ökade kostnader för
underhållsåtgärder. Resterande 25 mnkr förklaras huvudsakligen av
minskade intäkter för bland anat ökade vakanser samt ökade
kostnader för bland annat skadestånd och viten samt högre
förvaltningskostnader för utveckling av systemstöd.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott om 0,3 mnkr.
Avvikelsen motsvarande 0,01 procent av nämndens driftbudget.
Underskott inom främst bygglovsverksamheten kompenseras av
överskott till följd av lägre utbetalning av bostadsanpassnings-
bidrag om 5 mnkr. Exklusive bostadsanpassningsbidraget
prognostiseras ett underskott om 4,7 mnkr, motsvarande
3,9 procent av nettobudget.
Tjänsteutlåtande
Sida 39 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Trafiknämnden
Trafiknämnden prognostiserar ett överskott om 70,0 mnkr.
Avvikelsen motsvarar 4,0 procent av nämndens driftbudget.
Överskottet beror på ökade intäkter om 30,0 mnkr inom
parkeringsverksamheten och 20,0 mnkr inom upplåtelse-
verksamheten samt att kapitalkostnaderna beräknas minska med
20,0 mnkr.
Äldrenämnden
Äldrenämnden prognostiserar ett överskott på 8,4 mnkr.
Avvikelsen motsvarar 2,9 procent av nämndens driftbudget.
Överskottet beror främst på personalvakanser inom avdelningen för
stadsövergripande frågor samt ej utbetalda medel för arbetsskor.
Bromma stadsdelsnämnd
Bromma stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 50,0 mnkr
efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 2,4 procent av
nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser
inom stadsdelsnämndens äldreomsorg än budgeterat.
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Kungsholmens stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om
30 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar
1,9 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på
färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg och stöd och
service till personer med funktionsnedsättning än budgeterat.
Norra innerstadens stadsdelsnämnd
Norra innerstadens stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om
38,1 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar
1,0 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på
färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg än budgeterat.
Skärpnäcks stadsdelsnämnd
Skarpnäcks stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om
19,6 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar
1,4 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på
färre insatser inom äldreomsorg än budgeterat samt färre
placeringar inom individ- och familjeomsorg än budgeterat.
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om
53,2 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar
1,7 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på
färre insatser inom stadsdelsnämndens äldreomsorg och överskott
på grund av reserver som inte bedöms behöva nyttjas.
Tjänsteutlåtande
Sida 40 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Försäljningar
I avsnittet kommenteras prognostiserade och genomförda
försäljningar av mark och byggnader.
Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar (mark och
byggnader) ingår inte i nämndens resultat, utan redovisas direkt till
stadens centrala finansförvaltning. I stadens prognostiserade
resultat för helåret (3 583 mnkr) ingår av försiktighetsprincip
enbart hittills bokförda reavinster (2 330 mnkr).
Exploateringsnämnden
Försäljningsinkomsterna till följd av markförsäljningar i samband
med exploatering förväntas bli högre än tidigare prognostiserat.
Exploateringsnämnden ser, efter flera år av svårigheter, att
marknaden återhämtat sig. Nämnden bedömer att dessa inkomster
kan komma att uppgå till cirka 3 400 mnkr år 2026. Utfallet
per 31 augusti uppgår till 2 346,9 mnkr och är till stor del hänförligt
till en försäljning inom Norra Djurgårdsstaden som var planerad
under 2025 men som genomfördes under våren 2026.
Det så kallade försäljningsuppdraget, som avser försäljningar av
mark utanför kommungränsen och friköp av tomträttsmark,
prognostiseras uppgå till 150 mnkr, att jämföra med budgeterade
200 mnkr.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden planerar att avyttra bostadsrättslägenheter till
ett sammanlagt värde om 78 mnkr. Det är en ökning jämfört med
uppskattningen som var 33 mnkr i verksamhetsplan. Prognosen i
tertialrapport 2 är 35 mnkr högre än i tertialrapport 1, vilket
framförallt förklaras av högre försäljningspris samt tidigarelagda
försäljningar av bostadsrätter som varit LSS-boenden.
Investeringsredovisning
I avsnittet redovisas den kommunala koncernens investeringar och
finansiella ställning samt hur stadens investeringsverksamhet
förhåller sig till den budget som fastställts.
Bolagskoncernens investeringar
Årets investeringar beräknas uppgå till ca 13,2 mdkr.
Kommunfullmäktige beslutade inför 2026 om en
investeringsbudget om 13,0 mdkr. Efter att beslutet om budget
fattades har kommunfullmäktige tagit ett särskilt beslut om
AB Familjebostäders (Familjebostäder) förvärv av dotterbolaget
AB Hjulstahem med ett fastighetsvärde om drygt 1,4 mdkr.
Tillträde till bolaget och dess fastigheter skedde per 1 februari. I
Tjänsteutlåtande
Sida 41 (96)
Drift- och investeringsredovisning
investeringsprognosen redovisas också avvikelse för S:t Erik
Markutveckling AB, vilket följer av den av kommunfullmäktige
beslutade koncerninterna överföringen av Mässfastigheter AB, där
överföringen verkställdes under januari 2026. Denna överföring har
inga effekter på koncernnivå.
Övrig avvikelse gentemot budget är hänförlig till något lägre
investeringsnivåer i ett flertal bolag. Koncernens investeringsnivå
är som tidigare en följd av pågående nyproduktion av bostäder och
infrastruktur för att stödja stadens utveckling och behov.
Bostadsbolagens investeringar uppgår, exklusive förvärvet av
AB Hjulstahem, till cirka 3,4 mdkr av koncernens totala
investeringsvolym för året. Investeringarna avser både
nyproduktion, strategiska investeringar för att öka intäkterna och
investeringar som huvudsakligen är ersättningsinvesteringar. De
större projekten som bostadsbolagen bedriver under året är belägna
i Bromma och Farsta hos Familjebostäder, Södermalm och
Solberga hos AB Stockholmshem (Stockholmshem) samt i
Rinkeby hos AB Svenska Bostäder (Svenska Bostäder).
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) beräknar sina
investeringar till 1 150 mnkr. Till följd av justerade
befolkningsprognoser som påverkar behoven har projekt
omprioriterats vad avser tid och omfattning. Bolagets större
pågående projekt under året avser ombyggnad, renovering och
verksamhetsanpassning i Vällingby och Skärholmen.
Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) planerar investeringar
om cirka 5,4 mdkr för året. SVOAs projekt Stockholms framtida
avloppsrening fortsätter att utgöra koncernens största projekt som
fortsätter under flera år framöver. Projektets årsprognos uppgår till
2,3 mdkr, vilket är något över årsbudget till följd av snabbare
framdrift. SVOA har även omfattande investeringar i samband med
utbyggnad av stadsutvecklingsområden och i det befintliga
ledningsnätet.
Koncernledningen följer noggrant det ekonomiska läget, både
generellt i omvärlden och vad avser verksamheter koncernens
bolag verkar inom. Koncernledningen har också en nära samverkan
med stadsledningskontoret för att optimera koncernnyttan ur ett
helhets- och framtida driftkostnadsperspektiv, givet de olika
bolagens egna förutsättningar. I syfte att skapa optimala
ekonomiska förutsättningar ur ett kommunkoncernövergripande
Tjänsteutlåtande
Sida 42 (96)
Drift- och investeringsredovisning
perspektiv gör koncernledningen en kontinuerlig bedömning av
respektive bolags kapitalstruktur.
Stadens investeringar
Stadens investeringsutgifter uppgår brutto till 4 059 mnkr
(4 444 mnkr) inklusive finansiell leasing, vilket är en minskning
med 385 mnkr i jämförelse med samma period föregående år.
Investeringsinkomster för perioden uppgår till 370 mnkr
(516 mnkr). Netto uppgår investeringsutgifterna till 3 689 mnkr.
Stora investeringar pågår i några stadsdelar varav de största under
perioden har varit i Slussen, Norra Djurgårdsstaden och
Hagastaden.
Av investeringsutgifterna avser 550 mnkr investeringar i syfte att
uppnå kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggande. Drygt en
tredjedel av investeringsvolymen avser investeringar i stadens
infrastruktur. Stadens fortsatt största infrastrukturprojekt är
ombyggnation av Slussen.
I följande tabell redovisas ett antal större projekt med
genomförandebeslut som pågått under året (nettoutgifter).
Projektnamn Avser
Total
budget
Utfall
tom
20251231
Budget
2026
Utfall
tom
20260831
Kvar att
förbruka
2026
Hagastaden Bostäder -9 412,3 -6 677,4 -326,3 -308,4 17,9
Slussen Infrastruktur -12 630,0 -10 697,6 -755,5 -677,8 77,7
Norra Djurgårdsstaden
Bostäder/ kommersiella
lokaler -12 047,2 -9 112,5 -771,2 -350,4 420,8
Nordvästra Kungsholmen Bostäder -3 365,0 -2 724,1 -186,6 -72,7 113,9
Fokus Skärholmen Bostäder -2 288,0 -352,1 -70,1 -39,2 30,9
Årstafältet Bostäder -4 971,9 -2 775,9 -295,1 -241,7 53,4
Söderstaden Bostäder -3 186,0 -1 965,7 -321,2 -157,3 163,9
Investeringsutgifternas avvikelse jämfört med budget beror i många
fall på tidsförskjutning i investeringsprojekten, vars
genomförandetid sträcker sig över flera kalenderår. Projektens
utfall kommer att mätas först i samband med avslut och
redovisning.
I stadens investeringsstrategi benämns nya investeringar, som
medför större nytta än idag, strategiska investeringar. Investeringar
som genomförs för att bibehålla nyttan investeringen har i dag,
benämns ersättningsinvesteringar. Av periodens investeringar är
48 procent strategiska och 20 procent ersättningsinvesteringar. Det
Tjänsteutlåtande
Sida 43 (96)
Drift- och investeringsredovisning
är en förändring från tidigare år då andelen ersättningsinvesteringar
minskat. Återstående 32 procent är klassificerade som övriga
investeringar.
Investeringar bruttoutgifter per nämnd
Helårsprognosen för investeringar 2026 uppgår netto till
8 193 mnkr, vilket är cirka 305 mnkr lägre än budgeterat. Senare i
ärendet följer en redogörelse gällande avvikelse mot budget från
nämnder med stor investeringsverksamhet.
Tabellen nedan redovisar nettoutgifter, prognos och avvikelse
fördelat per nämnd, med stadsdelsnämnderna sammanräknade.
Ej aktiverbara utgifter
Avsatta medel i budget för ej aktiverbara utgifter kopplade till
investeringsprojekt uppgår till 820 mnkr. Upparbetat och beviljat i
tertial 2 uppgår till 473,3 mnkr. Stadsledningskontorets bedömning
är samtliga avsatta medel kommer att ianspråktas.
Exploateringsnämnden står för huvuddelen av de ej aktiverbara
utgifterna. Nämndernas investeringsramar justeras ned med
motsvarande belopp som driftramarna justeras upp.
Det är av största vikt att berörda nämnder fortsätter utveckla arbetet
med att identifiera och prognostisera dessa utgifter eftersom de
även påverkar stadens resultat och förutsättningarna för fördelning
av medel till andra verksamheter. Nämndernas beviljade
budgetjusteringar för detta framgår av bilaga 1.
Budget efter Bokfört Prognos på Avvikelse
Mnkr tertialrapport 2 för årsutfall budget/prognos
2026 perioden efter
budgetjusteringar
Kommunstyrelsen -3,3 -0,7 -3,3 0,0
Socialnämnden -2,0 -0,1 -1,5 0,5
Kulturnämnden -39,6 -7,3 -39,6 0,0
Stadsbyggnadsnämnden -3,0 0,0 -0,9 2,1
Utbildningsnämnden -92,1 -53,9 -92,1 0,0
Stadsarkivet -1,0 0,0 -0,7 0,3
Äldrenämnden -3,8 -3,6 -3,8 0,0
Överförmyndarnämnden -0,1 -0,1 -0,1 0,0
Idrottsnämnden -130,0 -22,9 -108,0 22,0
Kyrkogårdsnämnden -196,9 -100,4 -183,1 13,8
Miljö- och hälsoskyddsnämnden -1,3 -0,5 -0,9 0,4
Fastighetsnämnden -2 187,5 -1 046,0 -1 999,8 187,7
Trafiknämnden -1 842,3 -953,0 -1 797,6 44,7
Exploateringsnämnden -3 459,3 -1 340,4 -3 459,3 0,0
Servicenämnden -1,8 -0,7 -1,8 0,0
Arbetsmarknadsnämnden -6,4 -0,5 -5,0 1,4
Förskolenämnden -0,5 0,0 -0,5 0,0
Stadsdelsnämnderna -527,1 -142,0 -494,8 32,3
TOTALT -8 498 -3 672 -8 193 305
Tjänsteutlåtande
Sida 44 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Investeringsavvikelser
I avsnittet kommenteras de nämnder som prognostiserar större
avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens investeringsbudget och
där det finns skäl för kommentarer.
Exploateringsnämnden
Exploateringsnämndens investeringsbudget uppgår till netto
3 519,9 mnkr efter budgetjustering för klimatinvesteringar om
sammanlagt 30,8 mnkr och investeringsprogram prioriterade
ytterstadsområden om sammanlagt 26,9 mnkr i Avstämning av mål
och budget 2026 och 12,2 mnkr för trygghetsinvesteringar enligt
beslut av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott.
Nämnden prognostiserar ingen avvikelse.
De prognostiserade investeringsutgifterna uppgår till 5 057,9 mnkr
och nämnden redovisar ingen avvikelse förutsatt att budget justeras
med 554,9 mnkr i enlighet med kommunfullmäktiges beslut med
anledning av förvärv av fastigheten Grishuvudet 2 (Södra
Byggrätten) (dnr KS 2025/1333) som planeras att ske under hösten
och för minskade utgifter avseende ej aktiverbara utgifter som
bokförs som drift.
De prognostiserade investeringsinkomsterna uppgår till
1 090,6 mnkr, varav 160 mnkr utgörs av exploateringsinkomster
som är de bokförda värdena av försäljningar i samband med
exploatering. Övriga investeringsinkomster utgörs i huvudsak av
ersättning från exempelvis ledningsägare för utfört arbete inom av
exploateringsnämnden upphandlad entreprenad där nämnden har
motsvarande utgifter. Nämnden prognostiserar att både
exploateringsinkomsterna och övriga inkomster kommer att utfalla
i nivå med budget förutsatt att budget justeras med för minskade
inkomster om sammanlagt 69,4 mnkr avseende ej aktiverbara
inkomster som bokförs som drift.
Nämnden prognostiserar att årets projektutgifter som redovisas som
drift, så kallade ej aktiverbara utgifter, uppgår till 176,3 mnkr.
Utfallet till och med tertial 2 uppgår till 70,3 mnkr. Årets
prognostiserade ej aktiverbara inkomster prognostiseras uppgå till
69,4 mnkr, varav utfallet till och med tertial 2 uppgår till 9,7 mnkr.
Nämnden prognostiserar därutöver ej aktiverbara utgifter
hänförliga till tidigare år om 227,4 mnkr. Nämnden har därtill till
och med tertial 2 resultatfört förgäveskostnader om sammanlagt
133,6 mnkr exempelvis inom projekten Björnmossevägen, Program
Mellanbergsstråket, Lövsta Värmeverk och Brommaprogrammet
(Riksby). Sammantaget uppgår de prognostiserade
Tjänsteutlåtande
Sida 45 (96)
Drift- och investeringsredovisning
nettokostnaderna hänförliga till investeringsverksamheten till
468,5 mnkr, varav 361,0 mnkr avser historiska poster.
Inom ramen för nämndens portföljarbete genomförs en genomgång
av samtliga projekt i syfte att identifiera de projekt som av olika
anledningar bör pausas, ges ändrad inriktning eller avbrytas. Detta
arbete kommer att leda till resultatföring av ytterligare
förgäveskostnader när erforderliga beslut har fattats i nämnd och i
vissa fall kommunfullmäktige. Dialog förs mellan
stadsledningskontoret och exploateringsnämnden om hanteringen
av eventuella avvikelser hänförligt dessa förgäveskostnader inför
verksamhetsberättelsen.
Förskjutningar i tid och investeringsutgifter jämfört med
verksamhetsplan rapporteras för ett antal projekt. Större avvikelser
avser exempelvis projekten Slussen, Söderstaden och Hjorthagen
vars nettoutgifter för 2026 prognostiseras lägre än i
verksamhetsplan. Högre nettoutgifter än i verksamhetsplan
prognostiseras bland annat för projektet Södra Värtan.
Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter
för följande projekt överskrider kommunfullmäktiges beslutade
budget med mer än 15 procent och mer än 20 mnkr:
• Odde med genomförandebeslut 2023, avvikelse
127,6 mnkr, motsvarande 28 procent över beslutad budget
• Sport Hotels of Sweden med genomförandebeslut 2024,
avvikelse 46,9 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad
budget
• Ängsbotten med genomförandebeslut 2014, avvikelse
289,3 mnkr, motsvarande 92 procent över beslutad budget
• Årstafältet etapp 4 med genomförandebeslut 2024,
avvikelse 212,5 mnkr, motsvarande 20 procent över
beslutad budget
• Blackebergsvägen etapp 1 med genomförandebeslut 2017,
avvikelse 267,1 mnkr, motsvarande 119 procent över
beslutad budget
• Diabilden med genomförandebeslut 2019, avvikelse
39,2 mnkr, motsvarande 41 procent över beslutad budget
• Bergholmsbacken med genomförandebeslut 2022, avvikelse
135,8 mnkr, motsvarande 34 procent
• Gamla Tyresövägen med genomförandebeslut 2022,
avvikelse 28,3 mnkr, motsvarande 19 procent
Tjänsteutlåtande
Sida 46 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Exploateringsnämnden uppmanas vidta åtgärder för att sänka
kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till
kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto
uppgår till 1 956,3 mnkr, vilket är 187,7 mnkr lägre än budgeterat.
Avvikelsen förklaras av sänkta prognoser inom de utökade
investeringsramarna, huvudsakligen inom ramen för
idrottsanläggningar. Prognosförändringen beror främst på
tidsförskjutningar till följd av bland annat försenade upphandlingar,
tillståndsfrågor och reviderad produktionsplanering. Avvikelsen
avser bland annat projekten Vällingby sim- och idrottshall,
Brännkyrkahallen, Gränsbergets idrottshall och Bäverdalens
idrottshall. Inom övriga fastigheter avser avvikelsen främst ramen
för förvaltningslokaler, bland annat projekten Glasbruket 3 och
Klamparen 11.
Idrottsnämnden
Idrottsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till
108 mnkr, vilket är 22 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen
förklaras av tidsförskjutningar avseende framdragning av vatten
och avlopp i Ågesta friluftsområde samt lägre investeringsutgifter i
Ulvsunda idrottscenter då delar av utgifterna i stället hanteras
genom hyrestillägg.
Kyrkogårdsnämnden
Kyrkogårdsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto
uppgår till 183,1 mnkr, vilket är 13,8 mnkr lägre än budgeterat.
Avvikelsen förklaras med 8 mnkr av att projektet Ny skorsten till
Nya krematoriet har senarelagts till 2028. Återstående 5,8 mnkr
förklaras av att Norra begravningsplatsen 200-årsfirande
prognostiserar ett överskott om 2,8 mnkr och utredningsutgifter ett
överskott om 3 mnkr.
Trafiknämnden
Trafiknämndens investeringsplan netto uppgår till 1 842,3 mnkr,
efter budgetjustering -0,3 mnkr i samband med tertialrapport 1.
Nämndens prognos (inklusive begärd budgetjustering) för
investeringsutgifterna netto uppgår till 1 791,6 mnkr, vilket är
44,7 mnkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras i huvudsak av
försenat genomförande av renoveringen av Norra Danviksbron.
Vidare prognostiseras klimatinvesteringsmedel för byggmaterial
och fordon/arbetsmaskiner ge ett överskott med 10 mnkr och
trygghetsskapande åtgärder med 6,6 mnkr.
Tjänsteutlåtande
Sida 47 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Nämnden redovisar en prognosavvikelse över 15 procent från
kommunfullmäktiges beslutade budget för följande ännu ej
slutredovisade projekt:
• Västerbron, etapp 1: överskott med 145,7 mnkr,
motsvarande 47 procent av beslutad budget.
• Pålsundsbacken och Söder Mälarstrand,
förstärkningsåtgärder: överskott med 98,3 mnkr,
motsvarande 47 procent av beslutad budget.
• Kollektivtrafikåtgärd Bussens väg: överskott med
54,2 mnkr, motsvarande 68 procent av beslutad budget.
• Tegelbacken: överskott med 43,6 mnkr, motsvarande
20 procent av beslutad budget.
• Cykel Riddarholmskanalen: överskott med 33,3 mnkr,
motsvarande 24 procent av beslutad budget.
• Cykel S:t Eriksgatan (Vanadisplan – N. Stationsgatan):
överskott med 31,3 mnkr, motsvarande 52 procent av
beslutad budget.
Överskotten förklaras av att riskreserver inte behövt utnyttjas, att
indexpåslag varit för höga samt att ansökningar om externa bidrag
beviljats, vilket sänker nettoutgiften.
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnds investeringsplan netto uppgår till
66,8 mnkr, efter budgetjusteringar. Nämndens prognos (inklusive
begärd budgetjustering) för investeringsutgifterna netto uppgår till
40,2 mnkr, vilket är 26,6 mnkr lägre än budget. Avvikelsen
förklaras av försenat genomförande av upprustning av
Ansgarieparken vilket beror på att takvolymen i det befintliga
markentreprenadsavtalet är uppnått och att ett nytt avtal inte
kommer att vara på plats förrän i slutet av 2026.
Trygghetsinvesteringar vid Maria Prästgårdsgata, Droskan samt
Björns trädgård har blivit försenade, bland annat då projekten
behöver samordnas med andra aktörers projekt i samma område
vilket orsakat längre projekteringstider. Nämnden ämnar ansöka
om ombudgetering av medlen i samband med
verksamhetsberättelsen. Vidare uppvisar nämnden en avvikelse
avseende Sickla udde vilket beror på att staden har sett över
ansvaret för projektet och nämnden därmed inte kommer att
förbruka samtliga tilldelade investeringsmedel under året.
Medfinansiering
Staden har genom avtal åtagit sig att vara medfinansiär i ett antal
stora statliga och regionala infrastrukturprojekt för att angelägna
satsningar på väg- och spårtrafiken ska kunna genomföras.
Tjänsteutlåtande
Sida 48 (96)
Drift- och investeringsredovisning
Utbetalning av avtalat belopp till medfinansiering fördelas över
flera år. Prognosen för årets utbetalningar uppgår till 1,7 mdkr
vilket är lägre än prognosen i budget för 2026. Avvikelsen beror
främst på att utbetalningar för tunnelbaneutbyggnaden enligt
Stockholmsöverenskommelsen förskjutits. Till och med tertial 2
uppgår stadens utbetalningar till 1,1 mdkr.
Huvuddelen, cirka 1,5 mdkr, av de prognostiserade utbetalningarna
år 2026 avser utbyggnad av tunnelbanan enligt Stockholms-
överenskommelsen och Sverigeförhandling. Regionen har i sin
redovisning redovisat risker som fallit ut för tunnelbanan till
Arenastaden samt aviserat en risk för att finansieringen av
tunnelbaneprojekten inte täcker de utgifter som prognostiseras.
Utbetalning avseende medfinansiering till bussterminalen vid
Slussen avslutas i och med överlämnande till Trafikförvaltningen i
Region Stockholm i slutet av september.
Tjänsteutlåtande
Sida 49 (96)
Budgetjusteringar
Budgetjusteringar
I budget 2026 har kommunfullmäktige fördelat driftmedel till
nämnderna. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjusteringar om
1 194,6 mnkr för förändrade nettokostnader för driftverksamheten.
Medlen fördelas från central medelsreserv 2, 3 och 5 enligt tabell
nedan.
Budgetjusteringar 2026 (Mnkr)
Central medelsreserv 2:. Till kommunstyrelsens förfogande för
oförutsedda behov
406,2
Central medelsreserv 3:. Till kommunstyrelsens förfogande för
prestationsförändringar
315,1
Central medelsreserv 5:. Till kommunstyrelsens förfogande för
oförutsedda behov
473,3
Totalt 1 194,6
Därutöver har omfördelning av centralt budgeterade medel under
kommunstyrelsen m.m. skett med 19,6 mnkr.
I budget 2026 har kommunfullmäktige fördelat investeringsmedel
till nämnderna. Medlen fördelas från central medelsreserv 4.
Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjusteringar om minskade
utgifter för investeringsverksamheten om 110,5 mnkr.
Nedan beskrivs närmare ett urval av beviljade budgetjusteringar.
Specifikation av samtliga tillstyrkta budgetjusteringar framgår av
bilaga 1.
Central medelsreserv 2
Lokalkostnader
Utbyggnad av särskilda boenden för personer med fysisk och
psykisk funktionsnedsättning
I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts för utbyggnad av
särskilda boenden för personer med fysisk och psykisk
funktionsnedsättning. Nämnderna beviljas medel om 0,5 mnkr.
Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens
förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1.
För nybyggda gruppbostäder utgår bidrag för merkostnader för ny
gruppbostadsplats enligt LSS och SoL under tre år efter
färdigställande. Stadsledningskontoret fördelar medel via
budgetjustering för helåret i samband med tertialrapport 2.
Tjänsteutlåtande
Sida 50 (96)
Budgetjusteringar
Nämnderna beviljas medel om totalt 5,7 mnkr. Finansiering sker ur
Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för
oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1.
Utbyggnad av vård- och omsorgsboenden för äldre
I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts för utbyggnad,
ombyggnad och periodiskt underhåll av vård- och omsorgsboenden
för äldre. Nämnderna beviljas medel 2,7 mnkr. Finansiering sker ur
Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för
oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1.
För nybyggda vård- och omsorgsboenden utgår bidrag för
merkostnader för ny plats i vård- och omsorgsboende för äldre.
Stadsledningskontoret fördelar medel via budgetjustering för
helåret i samband med tertialrapport 2. Nämnderna beviljas medel
om totalt 0,4 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2:
Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och
fördelas enligt bilaga 1.
Förskolor med hög hyra
I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts till nämnder med
hög förskolehyra. Stadsledningskontoret gör avläsning två gånger
per år, mars respektive september, i stadens lokaladministrativa
system LOIS. Stadsledningskontoret fördelar medel via
budgetjustering för helåret i samband med tertialrapport 2.
Nämnderna beviljas medel om totalt 63,0 mnkr. Finansiering sker
ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för
oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1.
Fördelning av centralt avsatta medel under
kommunstyrelsen m.m.
Avveckling och omstrukturering av lokaler
I kommunfullmäktiges budget har medel avsatts för avveckling och
omstrukturering av lokaler. Finansiering sker ur centralt avsatta
medel under kommunstyrelsen. Nämnderna har beviljats bidrag om
19,6 mnkr.
Tjänsteutlåtande
Sida 51 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
I avsnittet presenteras uppföljningen och målbedömningen av
kommunfullmäktiges inriktningsmål och de underliggande
verksamhetsområdesmålen, vilka konkretiserar inriktningen för
stadens verksamheter.
Staden arbetar efter de tre inriktningsmål som beslutades i
kommunfullmäktiges budget 2026: Ett Stockholm som håller
samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, Ett grönt
fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning samt
Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning,
jobb och bostäder för alla. Till inriktningsmålen hör 16
underliggande verksamhetsområdesmål som konkretiserar
inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden.
Årsmålen för indikatorerna anger vilken nivå som ska uppnås
under året. För individbaserade indikatorer redovisas könsuppdelat
utfall där det finns tillgängligt. För övriga indikatorer redovisas
endast totalt utfall.
I tertialrapport 2 med delårsbokslut görs en bedömning av
måluppfyllelsen för helåret. Bedömningen av måluppfyllelsen av
kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål grundas på en
sammanvägning av målets indikatorer och aktiviteter, nämndernas
bedömningar och analyser samt övrig väsentlig information
angående verksamhetsområdet. Då inriktningsmålen och
verksamhetsområdesmålen sträcker sig över en mandatperiod, eller
åtminstone över flera år, ska målbedömningen som görs ses som en
bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det
aktuella målet bedöms nås under året snarare än om det långsiktiga
verksamhetsområdesmålet faktiskt uppnås.
Bedömning görs av om respektive mål prognostiseras uppnås helt,
delvis eller ej under året. Vid hel måluppfyllelse bedöms
utvecklingen gå åt rätt håll, vid delvis måluppfyllelse bedöms
utvecklingen gå delvis åt rätt håll och vid ej måluppfyllelse bedöms
utvecklingen huvudsakligen gå åt fel håll. Måluppfyllelsen
förutsätter god budgethållning och att nämnderna och bolagen
genomför planerat arbete och vidtar eventuella åtgärder.
Tjänsteutlåtande
Sida 52 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Ett Stockholm som håller samman med en stark och
jämlik välfärd i hela staden
Stockholm ska ha en välfärd som ger varje stockholmare de bästa
förutsättningarna att känna trygghet och utvecklas i vardagen.
Förskolan och skolan ska få de bästa förutsättningarna för att varje
barn ska kunna inhämta kunskaper och växa som människa. Barn
har rätt till vuxna som har möjlighet att se varje barn. Sociala
insatser ska ge förutsättningar till ett gott och självständigt liv även
när livet är som mest skört. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet,
god hälsa och leva ett självständigt liv och ska alltid kunna känna
trygghet i att de får den hjälp, omsorg och vård de behöver.
Stockholm ska vara en stad som håller samman.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för inriktningsmålet
kommer uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att målet
för fem av de fem underliggande verksamhetsområdesmålen
prognostiseras uppnås helt.
Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika
uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid
Stockholm ska vara en stad där ojämlikheten i barn och ungas
uppväxtvillkor ska brytas och där alla barn och unga ska ges
möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Barn och
unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar oavsett
kön, socioekonomi, funktionsnedsättning eller var i staden de bor.
En meningsfull fritid främjar såväl hälsa som lärandet och sociala
förmågor. Stadens öppna fritidsverksamheter är en del av det
trygghetsskapande arbetet och ska vara mötesplatser med
närvarande och trygga vuxna förebilder.
Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026.
Bedömningen grundas på att 26 av 26 nämnder prognostiserar att
målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 5 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms
Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt.
Staden har arbetat med en mängd olika aktiviteter vilka bedöms
bidra till måluppfyllelsen. Nedan ges en sammanfattning.
Jämlika uppväxtvillkor och trygghet
För att barn och unga ska få jämlika uppväxtvillkor arbetar de
kommunala bostadsbolagen vidare med det bostadssociala arbetet.
Barnrättsperspektivet framgår tydligt hos många nämnder och
bolag genom bland annat vräkningsförebyggande arbete. Alla
Tjänsteutlåtande
Sida 53 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
stadsdelsnämnder har målsättningen om noll avhysningar där barn
är inblandade.
Den senaste kvalitetsrapporten för uppföljning av Stockholms stads
strategi för fritids- och ungdomsgårdar 2026, visar på hög upplevd
trygghet på ungdoms- samt fritidsgårdar. För att stadens
verksamheter ska upplevas som öppna och trygga har olika
aktiviteter genomförs riktat till målgruppen HBTQi, exempelvis
HBTQi-certifiering bland personal samt specifika mötesplatser för
målgruppen.
Rik fritid
Arbete pågår för att barn och unga ska delta i fritidsaktiviteter.
Stadsdelsnämnderna har utvecklat arbetet med fritidslotsar och fler
lotsar har anställts för att hjälpa barn och unga att hitta lämplig
fritidsaktivitet.
Parklekarna har utökat sina bemannade öppettider och erbjuder fler
aktiviteter än tidigare år. Parkleken har funnits som koncept i
staden i 90 år vilket har firats.
I tertialrapport 1 fördelades en extra satsning på 10 miljoner kronor
till stadsdelsnämnderna för avgiftsfria sommarlovsaktiviteter.
Dessa beskrivs ha bidragit till att barn och ungdomar kunnat delta i
meningsfulla fritidsaktiviteter under sommarlovet. Satsningen
nådde cirka 70 000 deltagare, vilket är fler än föregående år.
6 691 barn åkte på årets sommarkollo. Totalt inkom drygt 10 000
ansökningar vilket är det högsta antalet sökande sedan 2011.
Orsaken till söktrycket bedöms bero på ett flertal insatser såsom
uppsökande arbete inom fokusområdena, annonsering,
informationsträffar och prova-på-kollo.
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall
T1
Utfall
T2
Prognos
helår
(helt/
delvis/ej)
Kommentar
Andel barn som lever
i familjer som har
ekonomiskt bistånd
2,5 % 1,9 1,9 Helt
Tjänsteutlåtande
Sida 54 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och
lärande i förskolan och skolan
En bra start i livet börjar i förskolan. Förskolans kompensatoriska
uppdrag är avgörande för att alla barn i Stockholm ska få jämlika
livsvillkor och livschanser oavsett var i staden de bor. Förskolans
pedagogiska verksamhet och skolförberedande uppdrag ger goda
möjligheter för fler barn att klara skolan och minska risken för
utanförskap. I Stockholm ska alla elever oavsett bakgrund ges
likvärdiga möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen i
skolan. Staden ska därför prioritera insatser som förbättrar
elevernas kunskapsresultat och bryter skolsegregationen.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. I tertialrapport 1 bedömdes
målet uppnås helt. Bedömningen grundas på att 23 av 25 nämnder
prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och 2 nämnder
delvis, däribland utbildningsnämnden. Årsmålet för 4 av 10 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 6
bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet
för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Indikatorer som delvis bedöms nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål är:
• Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare)
• Antal barn per grupp
• Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
matematik i årskurs 3
• Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
• Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen
• Andel elever som är behöriga till nationella program,
exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund
Stadsdelsnämnderna uppmanades i tertialrapport 1 att intensifiera
arbetet med att minska barngrupperna och verka för en hög
personaltäthet och i högre grad bidra till kommunfullmäktiges
årsmål. Stadsdelsnämnderna visar förbättrade utfall i tertialrapport
2 för de två indikatorerna Antal barn per anställd i förskolan
(årsarbetare) och Antal barn per grupp och uppmanas fortsätta det
arbetet.
Förskola
Stadsledningskontorets bedömning är att målet för
verksamhetsområdet uppfylls helt under året. Bedömningen
grundar sig på att tio av elva stadsdelsnämnder samt
Tjänsteutlåtande
Sida 55 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
förskolenämnden prognostiserar hel måluppfyllelse för
kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål.
Stadsledningskontoret gör bedömningen att två av fyra indikatorer
för förskolan uppfylls helt. Utfallet för samtliga indikatorer visar på
förbättring i jämförelse med tertialrapport 2 samt
verksamhetsberättelsen föregående år. Bedömningen grundar sig på
stadsdelsnämndernas prognoser per indikator och indikatorutfallens
utveckling över tid.
Indikatorerna Antal barn per anställd (årsarbetare) samt Antal
barn per grupp bedöms uppfyllas delvis, då utfallen för dessa inte
når kommunfullmäktiges mål. Barngruppernas storlek och
personaltätheten har betydelse för kvaliteten i förskolan och
stadsledningskontoret vill betona vikten av ett fortsatt arbete för
hög kvalitet i verksamheter, särskilt när omställning pågår utifrån
ett minskat barnantal. Stadsdelsnämnderna uppmanas fortsätta det
intensiva arbetet för att minska barngruppsstorlekarna och öka
personaltätheten.
Det språkutvecklande arbetet har fortsatt varit en prioritering för
verksamhetsområdet. Arbete har genomförts med brett fokus som
innefattar främjande och stödjande undervisning samt
språkutvecklande insatser för personal. Järva stadsdelsnämnd har
under perioden fortsatt att vidareutveckla förskolans arbete med
språkutveckling, bland annat genom en bred implementering av
lärdomar från forskningsprojektet De yngsta förskolebarnens
språkutveckling och ordförråd, vilket har genomförts i samarbete i
Stockholms universitet.
Grundskola och anpassad grundskola, fritidshem, fritidsklubb
samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Stadsledningskontorets bedömning är att målet för
verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig
främst på utfall för kommunfullmäktiges indikatorer, som avser
elevernas kunskaper och betyg, samt utvecklingen inom
grundskolan. Två av sex indikatorer prognostiseras att uppfyllas
helt och fyra indikatorer, samtliga för grundskolan, uppfylls delvis.
Skolresultat
Betygsresultaten i årskurs 6 har förbättrats i jämförelse med de
senaste åren. Både andelen behöriga till yrkesprogram och andelen
elever med godkänt betyg i samtliga ämnen har ökat något i år och
når den högsta nivån sedan 2017. Även meritvärdet har förbättrats
och är på en högre nivå än de senaste åren.
Tjänsteutlåtande
Sida 56 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Betygsresultat i årskurs 6 i Stockholms stads skolor
2022 2023 2024 2025 2026
Andel med resultat
motsvarande behörighet
till yrkesprogram (%)
Totalt 85,4 86,2 85,8 86,1 87,2
Flickor 87,0 87,1 86,0 87,2 87,8
Pojkar 84,5 85,5 85,6 85,1 86,6
Andel med godkänt
betyg i alla ämnen (%)
Totalt 75,8 77,2 77,3 78,1 79,3
Flickor 77,4 77,9 77,8 79,9 80,6
Pojkar 74,1 76,5 76,8 76,4 78,1
Genomsnittligt
meritvärde
(17 ämnen)
Totalt 238 240 241 240 244
Flickor 249 249 250 251 254
Pojkar 229 232 232 230 235
I jämförelse med 2025 framgår en positiv resultatutveckling för
både pojkar och flickor. Samtliga mått har förbättrats, men
förbättringen är något större bland pojkarna, vilket innebär att
skillnaderna mellan könen minskat något.
I nedan tabell framgår hur andelen behöriga till nationella program
i årskurs 6 varierar utifrån socioekonomiskt index.
Andel behöriga till nationellt program, årskurs 6, socioekonomiskt index
2022 2023 2024 2025 2026
Kvartil 1 lägst index 94,7 94,0 93,8 94,5 94,4
Kvartil 2 90,1 89,6 88,8 89,7 92,3
Kvartil 3 79,9 81,8 79,2 81,7 82,6
Kvartil 4 högst index 68,9 71,6 71,9 70,1 71,6
Skolorna i kvartil 1 och 2 har haft stabila resultat sedan 2022. I
kvartil 3 och 4 varierar resultaten mer mellan åren utan tydliga
trender under senaste femårsperioden. I jämförelse med 2025 har
andelen behöriga i årskurs 6 ökat något i alla kvartiler förutom i
kvartil 1, där det syns en marginell nedgång. I kvartil 4 är
resultatspridningen stor och andelen behöriga per skola varierar
från 35 procent till drygt 90 procent. Flera skolor i kvartil 4 ligger
på, eller över, stadens snitt på 87 procent. Även i kvartil 3 är
variationen mellan skolorna stor, från 58 procent till 100 procent
behöriga. Resultaten visar att skolor med liknande
socioekonomiska förutsättningar kan uppvisa stora skillnader i
behörighetsgrad.
Tjänsteutlåtande
Sida 57 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
De preliminära betygsresultaten för årskurs 9 visar en tydlig
förbättring jämfört med tidigare år. Samtliga resultatmått utvecklas
positivt och når de högsta nivåerna sedan nuvarande betygssystem
infördes 2011.
Betygsresultat i årskurs 9 i Stockholms stads skolor, alla elever
2022 2023 2024 2025 2026
Andel behöriga till
yrkesprogram (%)
Totalt 88,1 88,1 87,9 87,9 88,6
Flickor 89 88,4 88,1 87,6 88,6
Pojkar 87 87,7 87,7 87,0 88,7
Andel med godkänt
betyg i alla ämnen (%)
Totalt 80,2 79,3 79,1 78,9 82,1
Flickor 81 79,6 79,2 78,6 82,1
Pojkar 80 79,1 79,0 79,1 82,1
Genomsnittligt
meritvärde
(17 ämnen)
Totalt 249 248 248 250 256
Flickor 257 255 256 257 262
Pojkar 242 241 241 244 250
Andelen behöriga till yrkesprogram ökar tydligt bland pojkar
jämfört med Skolverkets officiella statistik för 2025. Även bland
flickor syns en positiv utveckling, men den är något mindre. Sett
över tid har könsskillnaderna minskat och behörigheten är nu i
princip lika hög för båda könen. I årets preliminära resultat har
pojkarna en marginellt högre behörighetsgrad än flickorna.
Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor med
olika socioekonomiska index, men har minskat i jämförelse med
tidigare år. Tabellen nedan visar hur resultaten varierar utifrån
socioekonomiska förutsättningar.
Socio-
ekonomiskt
index
Andel behöriga till
yrkesprogram
Andel elever med
godkänt betyg i alla
ämnen
Genomsnittligt
meritvärde
(17 ämnen)
2024 2025 2026 2024 2025 2026 2024 2025 2026
Kvartil 1
lägst index 94,9 95,1 95,6 90,0 89,9 92,5 268 270 276
Kvartil 2 91,2 92,5 93,0 85,1 85,9 88,7 258 267 266
Kvartil 3 84,8 82,9 84,5 75,0 71,2 75,7 235 230 242
Kvartil 4
högst index 73,3 74,4 76,8 56,4 56,3 62,3 210 212 220
Det syns en positiv utveckling i samtliga kvartiler jämfört med
2025. I kvartil 3 och 4 har resultaten ökat mest jämfört med
föregående år, vilket gäller samtliga resultatmått. Den största
Tjänsteutlåtande
Sida 58 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
variationen återfinns i kvartil 4, där andelen behöriga till gymnasiet
varierar från 53 procent till 98 procent. Samtidigt finns flera skolor
i kvartil 4 som når resultat i nivå med eller över stadens
genomsnitt.
I gymnasieskolan är resultaten i nivå med de senaste åren, vilket
framgår i tabellen nedan.
Betygsresultat i gymnasieskola
2024 2025 2026
Andel elever med examensbevis 89 89 89
Varav högskoleförberedande program 90 90 90
Varav yrkesprogram 77 72 77
Betygsgenomsnitt 16,2 16,1 16,1
Av eleverna från ett nationellt program erhöll i likhet med
föregående år 89 procent ett examensbevis. Inom
yrkesprogrammen uppnådde 77 procent kraven för en examen,
vilket är en förbättring med fem procentenheter. Samtidigt erhöll
47 procent av eleverna med examen från yrkesprogram
grundläggande behörighet till högskola. Från de
högskoleförberedande programmen examinerades ungefär 90
procent av eleverna, vilket är lika stor andel som föregående år.
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej)
Kommentar
T K M T K M
Andel
legitimerade
förskollärare
av totalt antal
anställda
(årsarbetare)
Ökning
(minst
36%)
36,7 34,7 2,0 37,2 35,1 2,0 Helt Utfallet i T2 2025 var
37,3.
Målet uppfylldes i VB
2025 med utfall 36,9.
Fördelningen mellan
kvinnliga och manliga
förskollärare är
fortsatt stor.
Andel elever
som nått
kravnivån på
det nationella
provet i
matematik i
årskurs 3
95 %
- - - 90 89 91 Delvis Resultaten är stabila
över tid.
Tjänsteutlåtande
Sida 59 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej)
Kommentar
T K M T K M
Andel elever
som nått
kravnivån på
det nationella
provet i
svenska/svens
ka som
andraspråk i
årskurs 3
95 %
- - - 91 93 89 Delvis Årets resultat på de
nationella proven i
svenska/svenska som
andraspråk ligger
kvar på samma nivå
som föregående läsår.
Andel elever i
årskurs 6 med
godkänt betyg
i alla ämnen
80 % - - - 79,3 80,6 78,1 Delvis Andel elever med
godkänt betyg i
samtliga ämnen har
ökat från 78,1
procent.
Andel elever i
årskurs 9 med
godkänt betyg
i alla ämnen
82 % - - - 82,1 82,1 82,1 Helt Andel elever med
godkänt betyg i
samtliga ämnen har
ökat från 78,9
procent.
Andel elever
som är
behöriga till
nationella
program,
exklusive
nyanlända och
elever med
okänd
bakgrund
95 % - - - 90,2 89,6 90,7 Delvis De preliminära
resultaten visar en
mindre ökning i
jämförelse med förra
årets preliminära
resultat. I ett längre
perspektiv, med
jämförelse mot 2022,
är behörigheten till
yrkesprogram något
lägre.
Antal barn per
anställd i
förskolan
(årsarbetare)
4,7 5,1 4,9 Delvis Utfallet i T2 2025 var
5,0.
Målet uppfylldes
delvis i VB 2025 med
utfall 5,0.
Antal barn per
grupp
14,9 16,4 15,2 Delvis Utfallet i T2 2025 var
15,4.
Målet uppfylldes
delvis i VB 2025 med
utfall 15,6.
Antal barn per
legitimerad
förskollärare
Minsk-
ning
15,4 14,1 Helt Utfallet i T2 2025 var
14,6.
Målet uppfylldes i VB
2025 med utfall 14,6.
Tjänsteutlåtande
Sida 60 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är
som störst
Alla stockholmare ska få de insatser och det stöd de behöver,
oavsett var i staden de bor. Tilliten till socialtjänsten ska öka, fokus
ska vara på förebyggande och tidiga kunskapsbaserade insatser.
Jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet
främjas genom ett systematiskt arbete för att förbättra
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt 2026. Bedömningen grundas på att 23 av
26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt, samt
på att årsmålet för 5 av 6 av kommunfullmäktiges indikatorer
bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms
Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer
att uppnås helt.
Den indikator som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål är Andel familjehemsplacerade barn som når målen i
svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i
grundskolan. Majoriteten av de placerade barnen har stora
utmaningar och har många gånger inte haft en fungerande skolgång
vid placeringen vilket, under en längre period, påverkar barnens
möjligheter att nå målen i skolan. För de barn som inte når målen
pågår ett riktat arbete med fördjupad kartläggning och dialog med
skola och familjehem kring behov av stöd.
Staden prioriterar och genomför en rad olika aktiviteter under året
som bedöms bidra positivt till utvecklingen av stadens socialtjänst
vilket bidrar till måluppfyllelsen. Från och med den 1 mars kan
stadens invånare få tillgång till ett antal insatser utan behovs-
prövning och under året kommer utbudet av sådana insatser
succesivt att utökas. Insatser utan behovsprövning har breddinförts
i flera stadsdelar vilket sänkt trösklarna för stöd. Flexibelt socialt
stöd, anhörigstöd och föräldrarådgivning har nått fler invånare
tidigt. Första linjens socialtjänst, med tydlig ingång, drop-in och
teambaserat arbete, finns i flera stadsdelar.
Det förebyggande arbetet för barn och unga har stärkts. Samverkan
mellan skola och socialtjänst har intensifierats genom skolsociala
team (SST) och SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid). Placerade
barns skolgång prioriteras genom skolsamordnare och insatser som
SkolFam. Föräldrastödet når fler, genom utökade hembesöks-
program för nyblivna föräldrar samt digitalt informationsmaterial
om föräldrastödsprogram.
Tjänsteutlåtande
Sida 61 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
För en kunskapsbaserad socialtjänst används bland annat NUSO
(Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning) för att
analysera verksamheternas kvalitet. Även workshops har
genomförts för att identifiera utvecklingsområden. Individbaserad
systematisk uppföljning (ISU) har införts för att följa insatsers
resultat inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden.
Evidensbaserade metoder såsom MST och FFT (funktionell
familjeterapi) används i staden och arbetet med MST-CAN
(Multisystemic Therapy – Child Abuse and Neglect) fortsätter.
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej )
Kommentar
T K M T K M
Andel barn och
unga som åter blir
föremål för
anmälan/ansökan
efter avslutad
utredning
23 % 22,7 22,0 23,3 21,9 21,5 22,3 Helt Nio stadsdelsnämnder
uppfyller indikatorns
målvärde helt i T2:an
och två delvis.
Andel
familjehemsplacer
ade barn som når
målen i
svenska/svenska
som andraspråk,
matematik och
engelska i
grundskolan
76 % 65,2 68,8 58,1 65,1 70,4 61,6 Delvis Sex stadsdelsnämnder
uppfyller indikatorns
målvärde helt och två
delvis. Fler flickor än
pojkar når målen.
Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god
omsorg och stor trygghet
Stadens äldre invånare ska vara trygga med att deras stadsdel och
stad är trivsam att leva, bo och åldras i, och att deras röster blir
hörda i alla aspekter som rör deras levnadsvillkor. Äldre ska kunna
ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv så länge
som möjligt oavsett funktionsförmåga och stadsdel. Stockholm ska
vara en åldersvänlig stad, med ett äldreperspektiv i
stadsplaneringen. Sociala och kulturella aktiviteter, liksom
möjligheter till fysisk aktivitet ska finnas i alla stadsdelar. Det
digitala stödet för äldre ska öka.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026.
Bedömningen grundas på att 24 av 26 nämnder prognostiserar att
målet kommer att uppnås helt och 2 nämnder delvis, samt på att
Tjänsteutlåtande
Sida 62 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
årsmålet för 5 av 6 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms
uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB
bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Den indikator som prognostiseras uppnås delvis är Antal personal
en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en
14-dagarsperiod. För att förbättra kontinuiteten arbetar flera
nämnder med att organisera hemtjänsten i mindre geografiska
områden och team, se över schemaläggning och bemanning samt
minska andelen timanställda. I tidigare jämförelser med rikets
kontinuitetsgenomsnitt inom hemtjänsten visar staden på en
betydligt högre kontinuitet än det nationella genomsnittet vilket
bekräftar att staden har högt ställda krav och mål för kontinuitet
inom hemtjänsten.
Staden prioriterar och genomför en rad olika aktiviteter under året
som bedöms bidra positivt till utvecklingen av stadens äldreomsorg
vilket bidrar till måluppfyllelsen. Bland dessa kan nämnas att det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet fortsätter att stärkas i
linje med framtidens socialtjänst. Flertalet samtalsgrupper,
hälsofrämjande samtal och fysiskt stärkande aktiviteter har
genomförts, exempelvis har aktiviteten Senior parkour testats och
idrottsevenemanget, Stadsdelskampen, arrangerats i söderort och i
västerort.
Stadens arbete för att öka äldres tillgång till kultur fortsätter genom
bland annat förmedling av uppsökande kulturprogram till
verksamheter inom äldreomsorgen och publika kulturaktiviteter
anpassade efter äldres förutsättningar.
I enlighet med handlingsplan för en åldersvänlig stad har antalet
varierade sittplatser i utomhusmiljön ökat på en rad olika platser i
samband med att fler sommargågator anlagts i staden.
Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts-
och föreningsliv
Stockholmarnas tillgång till kultur ska öka och stadens
kulturverksamheter stärkas. Genom kulturskolan ska alla barn och
unga själva kunna skapa och ta del av professionell kultur. Idrott
och motion ska vara tillgängligt för alla med god tillgång till
idrottshallar, spontanidrottsytor och friluftsliv. Föreningslivet ska
växa genom tillgängliga mötes- och samlingslokaler.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
Tjänsteutlåtande
Sida 63 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
26 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
och 2 nämnder delvis, samt på att årsmålet för 5 av 5 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms
Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer
att uppnås helt.
Samtliga av kommunfullmäktiges fem indikatorer för
verksamhetsområdet justerades i samband med tertialrapport 1.
Orsaken till justeringen är att skolenkäten, som är mätkälla till
verksamhetsområdesmålets samtliga indikatorer, reviderades 2025
vilket bedöms påverka utfallet. Justeringen bedöms öka
sannolikheten till att målvärdena på indikatorerna nås.
Staden har arbetat med en mängd olika aktiviteter vilka bedöms
bidra till måluppfyllelsen. Nedan ges en sammanfattning.
Rikt kulturliv och föreningsliv
Under perioden har ett flertal evenemang genomförts såsom
Kulturnatt Stockholm samt Stockholms kulturfestival där
sistnämnda preliminärt uppskattas haft cirka 2 miljoner besök.
Arbetet med implementeringen av den nya e-tjänsten
”Föreningsportalen” fortgår. Samverkan med föreningslivet sker
inom olika typer av frågor och sammanhang, exempelvis genom att
föreningar erbjuder och genomför ledarledda kultur- och
fritidsaktiviteter och evenemang ökad vuxennärvaro i anslutning
till idrottsplatser för ökad trygghet.
Rikt idrottsliv
En regional samverkansmodell för parasport har tagits fram där
flera kommuner och föreningar ingår. Idrottsnämnden är
samordningsansvarig för Stockholm stad. Genom samverkan över
kommungränserna skapas förutsättningar för regelbunden träning
och deltagande i tävlingsverksamhet.
Inriktningsbeslut har fattats för Västertorps sim- och idrottshall
samt Husbybadet för att ersätta anläggningar med stora
underhållsbehov och möta dagens behov av sim- och
idrottsverksamhet. Ett genomförandebeslut har även fattats för en
temporär idrottshall på Dalhagens BP som evakueringslösning för
Husbyhallen.
Staden fortsätter att utveckla möjligheterna till bad och rekreation
vid Mälaren. Nya och utvecklade badbryggor vid Söder
Mälarstrand och Norr Mälarstrand ger fler stockholmare möjlighet
Tjänsteutlåtande
Sida 64 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
att bada och vistas vid vattnet nära hemmet. Satsningarna bidrar till
attraktiva, tillgängliga och levande vattennära miljöer.
Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning
Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och
vara en förebild i klimatomställningsarbetet. Stockholm ska leda
omställningen och övergången till gröna jobb och hållbara
levnadssätt. Stockholms stad ska vara klimatpositiv senast år 2030.
Detta ska ske genom både utsläppsminskande åtgärder och
koldioxidlagring.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för inriktningsmålet
kommer att uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att
målet för två av de fyra underliggande verksamhetsområdesmålen
prognostiseras uppnås helt och två prognostiseras uppnås delvis.
Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp
och ökad koldioxidlagring
Städer har en viktig roll i omställningsarbetet och Stockholm ska
vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för
andra. Stockholm ska ställa om till ett cirkulärt samhälle och vara
klimatpositivt 2030 och fossilbränslefritt 2040. Stadens
energianvändning ska minska och staden ska bidra till ökad lokal
och regional elproduktion.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås delvis under 2026. Bedömningen skiljer sig
från i tertialrapport 1, då verksamhetsområdesmålet bedömdes
kunna uppnås helt under året. Bedömningen grundas på att 22 av
28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt och
6 nämnder delvis, samt på att årsmålet för 1 av 7 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt, 4 bedöms
uppnås delvis och 2 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB
bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
I bedömningen har hänsyn tagits till det intensiva arbete som pågår
för att nå målsättningar inom verksamhetsområdet. I
målbedömningen tas dock stor hänsyn till de kvantitativa mål som
ryms inom verksamhetsområdet – och inom vilka de
prognostiserade utfallen inte fullt ut når upp till målsättningarna.
I takt med att målsättningarna höjs för att gå i takt med Sveriges
åtagande inom EU-samarbetet och Parisavtalet – har staden allt
svårare att nå dem.
Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges mål för
indikatorn Utsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) inte
Tjänsteutlåtande
Sida 65 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
kommer att nås. Prognosen är att utsläppsnivåerna ligger kvar på
samma nivå eller minskar något jämfört med utfall i
verksamhetsberättelsen 2025. Det innebär att staden inte följer den
kurva över utsläppsminskningar som finns i klimathandlingsplanen
och som baseras på Parisavtalet, vilket främst beror på ökade
utsläpp från transportsektorn till följd av den nationella sänkningen
av reduktionsplikten samt på högre utsläpp från energiproduktion.
Indikatorn Andel matavfall till biologisk behandling bedöms ej
uppnås. Eftersorteringsanläggningen i Högdalen bidrar till
måluppfyllelse, men utöver sorteringsanläggningen krävs
ytterligare åtgärder för att nå målet. En fortsatt satsning på
införande av matavfallsinsamling i flerbostadshus och insatser för
att öka andelen sorterande hushåll och andelen utsorterat matavfall
i de fastigheter som redan infört systemet är centralt.
Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag
genomför ett stort antal aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse.
Flertalet handlar om att minska klimatpåverkan från bygg- och
anläggning genom att öka resurseffektivitet i ny- och
ombyggnation. Staden arbetar med att utforma hur klimatpåverkan
kan ingå i utvärderingen vid markanvisning, där ett projekt är
identifierat som det första för ändamålet. Förslag på arbetssätt för
att uppskatta och minska klimatbelastning i tidiga skeden har tagits
fram, och ett verktyg för klimatberäkning för detaljplaner har
prövats.
Under tertialet invigdes stadens första återbrukscentral för
byggmaterial i Frihamnen. Medel har även sökts och beviljats från
Europeiska regionala utvecklingsfonden för att utreda
förutsättningar för storskaligt återbruk i Stockholmsregionen.
Projektet kommer att pågå mellan 1 september 2026 och 31 maj
2027. Inom projektet kommer även återbrukscentralens framtida
organisatoriska hemvist att utredas.
En långsiktig plattform för omställningsarbetet håller på att byggas
utifrån erfarenheterna från innovationssatsningen Stockholm Local
Transitions (STOLT) som syftar till att utveckla nya lösningar och
samarbeten för att minska biltrafikarbetet, öka elektrifieringen och
skapa en attraktiv stadsmiljö. Under årets andra tertial har arbetet
med att sammanställa lärdomarna från STOLT, som avslutas vid
årsskiftet, påbörjats för att identifiera vilka insatser som bör skalas
upp och på vilket sätt.
Utbildningsnämnden uppmanas att inför nästa verksamhetsår stärka
det strategiska miljö- och klimatarbetet. Åtgärder som vidtagits det
senaste året, såsom arbetet kopplat till hållbara måltider, är ett steg
i rätt riktning. Nämnden förväntas i större utsträckning än idag
Tjänsteutlåtande
Sida 66 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
bidra till stadens målsättningar inom miljö- och klimatområdet i
stort.
Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden
ökar
Arbetet för att stärka stadsnaturen, den biologiska mångfalden och
den gröna infrastrukturen ska intensifieras och mer natur ska
skyddas för dagens och morgondagens stockholmare. Staden ska
bidra till biologisk mångfald i omvärlden, bland annat genom att
välja ekologiska livsmedel. Handlingsplanen för klimatanpassning
ska genomföras med fokus på skyfall och värmeböljor och
krontäckningsgraden ska öka.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
19 av 27 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt,
samt på att årsmålet för 2 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer
bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms
Stadshus AB bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer
att uppnås helt.
Indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor bedöms
delvis nå upp till kommunfullmäktiges årsmål om minst 70 procent
inköpta ekologiska livsmedel. Indikatorns utfall för perioden är
57 procent, vilket är en ökning jämfört med motsvarande period
föregående år. Utmaningar kopplat till måluppfyllelsen kvarstår,
bland annat ett bristfälligt utbud av ekologiska varor.
Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder genomför
flera åtgärder för att stärka andelen. Under perioden har bland
annat utbildningsnämnden genomfört en intern utredning som
ligger till grund för arbetet framåt. Den visar att skolor med en
tydlig handlingsplan, god inköpsplanering och menyer som
anpassas efter tillgången på ekologiska råvaror når ett betydligt
bättre resultat.
Det pågår ett omfattande arbete för att stärka stadens gröna
infrastruktur och biologiska mångfald. En viktig del i arbetet är
skötsel och utveckling av naturvärden. Detta görs bland annat i
stadens parker samt genom att skydda värdefull natur. Under
perioden har bland annat nya naturreservat inrättats i Majroskogen
och Kyrkhamn/Riddersvik samt fem nya biotopskyddsområden.
Staden har även tagit fram en modell för att stärka de ekologiska
värdena och den biologiska mångfalden i staden som helhet.
Tjänsteutlåtande
Sida 67 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Som ett led i arbetet med utvecklade skötselmetoder har flera
stadsdelsnämnder ställt om bruksgräsmattor till höggräsytor och
slåtterängar för att gynna pollinerande insekter. Järva
stadsdelsnämnd har ökat dessa ytor med 44 procent. Under
sommaren har flera stadsdelsnämnder även haft kor och kalvar på
sommarbete för att hålla landskapet öppet.
Stockholm ska ligga i framkant när det gäller fiske- och
vattenvårdsarbete. Idrottsnämnden arbetar bland annat i projektet
Stockholms Havsöringsåar med biotopvård och inventering av
vattendrag med förekomst av öring. Parallellt har skötseln av
fiskodlingen på Spjutsund fortsatt och nämnden har under perioden
fått tillträde till utrymmena under Slussen.
Arbetet med att anpassa Stockholm till ett förändrat klimat
fortsätter. Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till reviderad
handlingsplan för klimatanpassning och tagit fram en lokal
klimatanalys. I samband med att sju förskolegårdar utvecklades i
syfte att öka lekvärden, förbättrades även möjligheten att
omhänderta dagvatten. Hårdgjorda ytor som tidigare orsakat
värmeöar omvandlades till grönytor, vilket sänker temperaturen
och ökar krontäckningsgraden.
Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och
utsläppen minskar
Framkomligheten för kapacitetsstarka färdmedel ska prioriteras.
Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ska minska genom
elektrifiering av fordonsflottan, minskad biltrafik, inblandning av
biobränsle i drivmedel och ett transporteffektivt samhälle.
Laddinfrastrukturen ska byggas ut i hela staden. Trafiksäkerheten
ska öka och vinterväghållningen ska förbättras.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås delvis under 2026. Bedömningen grundas på att
25 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
och 3 nämnder delvis eller ej, samt på att årsmålet för fyra av sju av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås delvis och tre
bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis.
Indikatorerna Minskade utsläpp från transporter, jämfört med 2010
och Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017 bedöms ej uppnås.
Det beror i huvudsak på faktorer utom stadens rådighet, såsom
beslut om sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt, vilket har lett till
att priset på fossila drivmedel har minskat. Stadens samlade
Tjänsteutlåtande
Sida 68 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
åtgärder inom verksamhetsområdet bidrar till att motverka effekten
av detta, men inte tillräckligt för att uppnå målet helt eller delvis.
Indikatorn Andel parkeringsplatser med tillgång till delad
laddmöjlighet, ytterstaden bedöms ej uppnås. Det beror på att i
ytterstaden är andelen elbilar relativt låg och andelen
markparkeringar hög, vilket innebär svårighet med att nå lönsamhet
i investeringar i laddinfrastruktur.
Indikatorn Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i
innerstaden, dagtid bedöms uppnås delvis. Det beror på att
efterfrågan på parkeringsplatser fortsatt är hög, trots de
avgiftshöjningar som genomfördes 2025, samtidigt som antalet
parkeringsplatser blir färre.
Indikatorerna Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i
innerstaden och Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i
ytterstaden bedöms uppnås delvis. Det beror på att hastigheten
påverkas negativt av att stadsmiljön är alltmer komplex med fler
anspråk på gaturummet samt av trafikstörande arbeten och faktorer
utom stadens rådighet. Stadens samlade åtgärder inom
verksamhetsområdet bidrar till att motverka dessa effekter, men
inte tillräckligt för att uppnå målet helt.
Indikatorn Andel parkeringsplatser med tillgång till delad
laddmöjlighet, innerstaden bedöms uppnås delvis. Det beror på att
ett av de tre berörda bostadsbolagen uppger att årsmålet inte
kommer att uppnås. Bolaget har ett tätt samarbete med
systerbolagen för att dra nytta av erfarenheter, genomförda piloter
och utveckling av system, i syfte att hitta affärsmodeller och
lösningar i arbetet med fortsatt installation av laddplatser.
Årets medborgarundersökning visar på att nöjdheten med
snöröjning och sandning av gator och gångvägar har minskat från
54 till 44 procent. I syfte att höja kvaliteten pågår ett
utvecklingsarbete i flera delar av staden med fokus på att stärka
samarbetet mellan trafiknämnden och stadsdelsnämnderna samt att
tydliggöra ansvarsfördelning. Inom ramen för detta utvecklas även
formerna för hur trafiknämndens snöröjningsarbete kommuniceras
med aktörer som berörs, exempelvis stadens äldreomsorg, och ett
utvecklingsarbete av arbetssätt för en förstärkt, samordnad
externkommunikation vid kraftiga snöfall genomförs.
Tjänsteutlåtande
Sida 69 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Under tertial 2 har kommunfullmäktige fastställt detaljplanen som
möjliggör utbyggnaden av en ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och
Fridhemsplan. Den nya linjen kommer att förbättra
kollektivtrafiken i områden med högt bilinnehav och ökar
kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet.
Stadsledningskontoret konstaterar att flera nämnder och bolag
rapporterar om en utveckling som går i rätt riktning. Exempelvis
har trafiknämnden lanserat konceptet Stockholms cykelbana med en
utformning av cykelstråk som ska göra det tydligare och enklare att
cykla. Cykellekplatser har anlagts på Nytorget och Taxingeplan,
som har varit bemannade med personal och pedagoger under
sommaren. Signalprioriteringen längs Spårväg City mellan
T-centralen och Djurgårdsbron har förbättrats för att uppnå
minskade väntetider vid röd signal. Tegelbacken har byggts om till
ett grönskande torg med upprustad kaj och nya sittplatser och med
en ny trafiklösning som gör det mer trafiksäkert att gå och cykla.
Under perioden har installationen av 367 laddplatser påbörjats, med
stöd av statliga medel från Klimatklivet. Laddplatserna kommer att
installeras på åtta idrottsanläggningar, bland annat Grimsta IP och
Enskedehallen, samt vid Sturehovs slott och Hägerstensåsens
medborgarhus.
En åtgärdsplan för godstrafik har tagits fram och beslutats av
exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och Stockholms Hamn AB.
Planen syftar till att konkretisera stadens Godstrafikplan, vilken
antogs av kommunfullmäktige 2025.
Indikatorer
Indikator KF:s
årsmål
Utfall
T1
Utfall
T2
Prognos helår
(helt/ delvis/ej)
Kommentar
Andel
parkeringsplatser
med tillgång till delad
laddmöjlighet,
innerstaden
50 % 43 46 Delvis AB Svenska Bostäder och AB
Familjebostäder bedömer att
årsmålen nås.
AB Stockholmshem bedömer att
årsmålet ej nås.
Andel
parkeringsplatser
med tillgång till delad
laddmöjlighet,
ytterstaden
50 % 18 18 Ej AB Svenska Bostäder, AB
Familjebostäder och AB
Stockholmshem bedömer att
årsmålen ej nås.
Tjänsteutlåtande
Sida 70 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent
vatten och giftfria miljöer
Stockholm ska vara en stad där luften är hälsosam att andas.
Stadens vatten ska vara rena och fulla av liv och vår miljö är rensad
från skadliga kemikalier. Ingen ska riskera försämrad hälsa på
grund av att bo och verka i staden. Luften och vattnet ska vara rena
och arbetet med att långsamt avgifta staden från gamla
miljöskulder, men även stoppa nytillkomna gifter, ska fortsätta.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
24 av 24 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt,
samt på att årsmålet för 3 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer
bedöms uppnås helt, 1 bedöms uppnås delvis och 1 bedöms ej
uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Två indikatorer bedöms inte nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål, Antal förekomster i stadens kemikaliehanteringssystem av
utpekade produkter med utfasningsämnen bedöms delvis uppnås
och Andel upphandlingar med kemikaliekrav bedöms ej uppnås.
Utfasningen av varor och produkter som innehåller utfasnings- eller
riskminskningsämnen som PFAS, ftalater, bisfenoler och
svårnedbrytbara ämnen behöver intensifieras. Stadens
verksamheter behöver även öka förmågan att identifiera
upphandlingar där det är prioriterat att ställa kemikaliekrav.
Stadens stödfunktion kemikaliecentrum kan bidra i detta arbete.
Stadens samlade åtgärder inom verksamhetsområdet bedöms bidra
till att målet kommer uppnås även om vissa indikatorer inte bedöms
uppnå kommunfullmäktiges årsmål.
Stadens vattenvårdsarbete utgår från en handlingsplan för god
vattenstatus och en dagvattenstrategi. Under perioden har dessa
styrdokument utvärderats, och resultatet kommer att ligga till grund
för det framtida arbetet.
Arbetet med att förbättra luftkvaliteten i Stockholm fortsätter och
staden ska implementera EU:s luftkvalitetsdirektiv. Under perioden
har införandet av dubbdäcksförbud förberetts på Torsgatan,
Vasagatan, Sveavägen och Birger Jarlsgatan. Utredningar pågår
även om att införa förbud på ytterligare gator. Parallellt fortsätter
arbetet med dammbindning, tidig vårstädning av gator, städning
med ny teknik samt optimerad halkbekämpning.
Tjänsteutlåtande
Sida 71 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Ett flertal åtgärder pågår för att uppnå en giftfri miljö. Sanering av
förorenade områden fortsätter i Riddersvik, samtidigt som
förberedande arbete pågår i Rågsveds naturreservat. En
stödfunktion för förorenad mark och sediment har inrättats på
exploateringsnämnden, som nu utreder förvaltningarnas behov av
stöd. Vidare arbetar flera stadsdelsnämnder med att rensa ut
inventarier och material som kan innehålla gifter. Även kemikalier
i stadens skolor inventeras fortlöpande och rensas ut för att
förbättra säkerheten i kemiundervisningen. Under perioden har
800 kilo farligt avfall hämtats från 25 skolor. Slutligen fortsätter
förberedelserna för skärpta lagkrav gällande läkemedelsrester i
avloppsvatten. Utredningen av en läkemedelsreningsanläggning vid
Henriksdals reningsverk pågår. En pilotanläggning har tagits i drift
och planerade studier har startat. En miljöanalys och
recipientbedömning har genomförts som slutrapporteras under året.
Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med
utbildning, jobb och bostäder för alla
Grunden för en väl fungerande stad är en stark ekonomi. Fler
stockholmare i jobb skapar både individuellt och kollektivt
välstånd. Staden ska konsekvent jobba för att Stockholm ska vara
en region med tillväxt och som underlättar företagande och en
växande arbetsmarknad. Grundläggande för en stark ekonomi är en
fungerande kompetensförsörjning, bra infrastruktur och ett öppet
och demokratiskt samhälle. Stockholm ska vara en internationellt
konkurrenskraftig region med öppen handel. Staden behöver i
grunden ha en bättre beredskap genom större rådighet över viktiga
samhällsfunktioner och välfärden. Krav på verksamhetens kvalitet
ska vara samma oavsett driftsform.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för inriktningsmålet
kommer att uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att
målet för sju av de sju underliggande verksamhetsområdesmålen
prognostiseras uppnås helt.
Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för
en jämlik välfärd
Stockholms stads starka ekonomi borgar för en väl fungerande
kommunal verksamhet. Utgångspunkten för den förda politiken är
att välfärden, tryggheten och klimatomställningen ska ha de
resurser som är nödvändiga för att Stockholms stads verksamheter
ska fungera och utvecklas.
Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
Tjänsteutlåtande
Sida 72 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
28 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
samt att årsmålet för 9 av 9 av kommunfullmäktiges indikatorer
bedöms uppnås helt och Stockholms Stadshus AB bedömer att
årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Den geopolitiska osäkerheten är stor och kan snabbt få en inverkan
på ekonomin vilket kan komma att påverka budgetföljsamheten i
stadens verksamheter och bolag. Det är därför av fortsatt stor
betydelse att stadens nämnder och bolag upprätthåller en god
kostnadskontroll, följer den ekonomiska utvecklingen och har
beredskap för förändrade planeringsförutsättningar.
Stadens investeringsverksamhet har de senaste åren präglats av
ekonomiska utmaningar genom fallande bostadsbyggande och
fortsatt förhållandevis låga intäkter från markförsäljningar. Detta
ser nu ut att hämta sig något, även om det är från låga nivåer. Det
samlade investeringsutrymmet är. En fortsatt hög investeringstakt
förutsätter därför tydliga prioriteringar samt en god
kostnadsstyrning och uppföljning av investeringsprojekten för att
se till att beslutade budgetramar hålls. Nämnder och bolag behöver
också säkerställa att investeringar genomförs där de ger störst nytta
för stadens invånare och samtidigt bidrar till en hållbar utveckling
av Stockholm.
Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att
genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. För att
möta stockholmarnas behov av en kostnadseffektiv verksamhet
med hög kvalitet, nu och i framtiden, utvecklar stadens nämnder
och bolag samverkan och prövar ständigt nya arbetssätt. För att
effektivisera lokalanvändandet i stadens verksamheter bedrivs ett
samordnat arbete med att se över och optimera nyttjandet av
stadens lokaler. Stadens nämnder och bolag arbetar även för att öka
möjligheterna till extern finansiering, både inom drift- och
investeringsverksamheterna.
Stadsledningskontoret kan konstatera att fastighetsnämnden
behöver stärka arbetet med ekonomisk styrning och uppföljning för
att säkerställa budgetföljsamhet och en hög prognossäkerhet.
Nämnden behöver granska och analysera orsakerna till
återkommande avvikelser för att motverka dessa samt vid behov
åtgärda avvikelser i ett tidigt skede.
Tjänsteutlåtande
Sida 73 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Indikatorer
Indikator KF:s
årsmål
Utfall
T1
Utfall
T2
Prognos
(helt/delvis/ej)
Kommentar
Nämndens
budgetföljsamhet efter
resultatöverföringar
100 % 99,7 99,3 Helt
Nämndens
budgetföljsamhet före
resultatöverföringar
100 % 99,8 99,3 Helt
I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb
Med ett jobb följer att vara behövd och att utvecklas tillsammans
med andra. När fler arbetar blir samhället starkare och jämlikare
samtidigt som välfärden får bättre förutsättningar. Långtidsarbets-
lösheten måste brytas. Genom en aktiv arbetsmarknads- och
näringspolitik ska Stockholm utvecklas.
Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026.
Bedömningen grundas på att 25 av 29 nämnder prognostiserar att
målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 7 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och
2 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att
årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål är Antal företag i Stockholm samt Näringslivets nöjdhet med
staden som myndighet. Rådigheten över indikatorn Antal företag i
Stockholm bedöms vara begränsad. Indikatorer gällande
ekonomiskt bistånd, kommunal vuxenutbildning och feriejobb
tillmätts därför en större vikt i bedömningen om måluppfyllelse, då
dessa anses centrala för att stärka stockholmarnas möjligheter till
arbete och egen försörjning.
I juli 2026 fanns 212 110 registrerade bolag i Stockholms stad,
vilket innebär att årsmålet om 216 000 företag kan bli svårt att nå.
Det då Stockholm, som resten av Sverige, har haft en svag
ekonomisk utveckling i dagsläget. Utfallet för indikatorn Antal
företag i Stockholm är däremot högre än motsvarande period
föregående år (210 047 stycken).
Stadsbyggnadsnämnden har ett utfall långt under fullmäktiges
årsmål vad gäller indikatorn Näringslivets nöjdhet med staden som
myndighet. Nämnden beskriver att resultatet är kopplat till
utmaningar med en långa handläggningstider i bygglovsprocessen.
Orsaken till det bedöms främst bero på att nämndens produktion
Tjänsteutlåtande
Sida 74 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
under 2025 inte kunde möta ärendeinflödet vilket skapat en
ärendekö under 2026. Flera samverkande faktorer har bidragit till
att situationen uppkommit, främst att effekterna av lågkonjunkturen
på ärendeinflödet har felbedömts och att verksamheten har
dimensionerats för ett lägre ärendeinflöde.
Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen, bland annat
i form av, särskilda visstidsanställningar och interna prioriteringar.
Under 2026 har ärendekön kortats betydligt men inflödet visar inga
tecken på att minska. Projektet "Bygglov i balans" fortskrider men
det fokuserade arbetet för att minska den nuvarande ärendekön gör
att årsmålet för handläggningstider inte kommer att kunna nås
2026. Detta då många ärenden med långa handläggningstider
successivt blir föremål för beslut under året. Stadsledningskontoret
konstaterar att stadsbyggnadsnämnden bedriver ett ambitiöst
effektiviseringsarbete för att korta ärendekön men att målen inte
nås fullt ut. Stadsledningskontoret vill därför betona vikten av att
arbetet med att minska ärendekön vad gäller lovärenden fortsätter
och att nämnden verkar för att ny köbildning inte uppkommer i
framtiden.
Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag
har, och kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att
uppnå kommunfullmäktiges mål. Samtliga nämnder och en
övervägande majoritet av stadens bolag bidrar med att
tillhandahålla platser både för feriejobb och för Stockholmsjobb,
vilket är en förutsättning för att stadens årsmål för indikatorerna
Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi och Antal
aspiranter som fått Stockholmsjobb ska kunna nås.
Arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna har fortsatt
arbetet med samordnat stöd och parallella insatser för att stödja
personer att bryta långvarigt biståndsbehov och hjälpa dem in på
den ordinarie arbetsmarknaden. Goda exempel är bland annat
insatser för utrikesfödda kvinnor och kvinnor med komplexa behov
för att bryta social isolering och öka självförsörjningen samt en
prioritering av ungdomar med sociala behov eller
funktionsnedsättningar vid tillsättning av feriejobb.
Inom stadens vuxenutbildningsverksamhet har studieresultaten
förbättrats, på grundläggande och gymnasial nivå. Andel godkända
betyg har ökat och avbrotten minskat.
Tjänsteutlåtande
Sida 75 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej )
Kommentar
T K M T K M
Andel
kursdeltagare
inom
grundläggande
och gymnasial
vuxenutbildning
med godkänt
betyg efter
fullföljd kurs
81 % - - - 79,88 80,53 78,84 Helt Andelen
kursdeltagare med
godkänt betyg efter
fullföljd kurs är
lägre bland män än
bland kvinnor.
Bedömningen är att
andelen godkända
betyg ökat och
avbrott minskat.
Andel personer
som har
ekonomiskt
bistånd i
förhållande till
befolkningen
1,5 % 1,18 1,30 1,25 1,18 1,24 1,3 Helt Barn 0-17 inräknat i
totalen, ej i utfall
kvinnor/män. En
stadsdel
stadsdelsnämnder
prognosticerar ej
uppfyllt och två
stadsdelsnämnder
prognosticerar
delvis uppfyllt.
Andel vuxna
med långvarigt
ekonomiskt
bistånd jämfört
med samtliga
vuxna invånare
1 % 0,87 0,85 0,89 0,88 0,9 0,86 Helt Två
stadsdelsnämnder
prognosticerar ej
uppfyllt och tre
stadsdelsnämnder
prognosticerar
delvis uppfyllt.
Antal aspiranter
som fått
Stockholmsjobb
1 000 535 306 229 713 319 394 Helt Arbetsmarknadsnä
mnden bedömer
tillgången till
platser som god och
därav även
möjligheten till
placeringar.
Antal ungdomar
som fått
feriejobb i
stadens regi
11 500 1 828 910 918 11 025 5 577 5 448 Helt Helårsprognos
drygt 12 500
anställda ungdomar.
Antal företag i
Stockholm
216 000 - - Delvis I juli 2026 fanns
212 110 bolag
registrerade i
Stockholms stad.
Tjänsteutlåtande
Sida 76 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej )
Kommentar
T K M T K M
Näringslivets
nöjdhet vid
kontakter med
staden som
myndighet
74 69 69 Delvis Serveringstillstånd
ökar sitt betyg till
77 (71),
medan bygglov gör
ett tapp på tio steg
till 43 (53). Miljö
och
livsmedel minskar
något men får
fortfarande höga
betyg på 74.
Stockholm väljer att
även mäta servicen
kopplat
till markupplåtelse
där staden ligger på
75, en ökning med
11 enheter från
förra året.
I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd
med
Bostadsförsörjningen och stadens bostadsmål ska säkerställas
genom en hög byggtakt, fler hyresrätter, fler bostäder med många
rum, blandade boendeformer samt vräkningsförebyggande och
bostadssociala insatser. Hemlöshet ska motverkas och
trångboddheten ska minska särskilt för barnfamiljer.
Stadsutvecklingen ska främja social och miljömässig hållbarhet.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
26 av 27 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
och 1 nämnd delvis, samt på att årsmålet för 5 av 7 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 2
bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Bostadsbyggandet ökar men många av förutsättningarna för
byggandet är fortfarande utmanande. Byggkostnaderna är höga.
Hushållens köpkraft återhämtar sig, men är fortsatt förhållandevis
svag. En avvaktande marknad påverkar stadens förutsättningar att
nå målen för markanvisningar, investeringsbeslut och godkända
eller antagna detaljplaner liksom stadens möjligheter att klara
bostadsförsörjningsansvaret för särskilda grupper såsom inom LSS
och SoL, på kort och lång sikt.
Tjänsteutlåtande
Sida 77 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Måluppfyllelse förutsätter att nämnder och bolag mobiliserar kring
bostadsmål och bostadsförsörjning, utvecklade
behovsbedömningar, arbetssätt, styrning och uppföljning. Särskilt
fokus behöver läggas på en aktiv portföljstyrning och
bostadsprojekt med hög genomförbarhet och måluppfyllelse i
närtid. Det också av högsta vikt att det befintliga bostadsbeståndet
används effektivt.
Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål är Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga
bostadsbolag och Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade
Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt
genomgångsbostäder för barnfamiljer. Årsprognosen 900
markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag
innebär en ökning jämfört med år 2025, men innebär att årsmålet
1 500 inte nås. Prognosen 400 förmedlade Bostad först-, försöks-
och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer
är i nivå med tidigare år. Årsmålet 600 stycken uppnås dock inte.
Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag
under året genomför ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet.
Under året utreds möjligheten av blockförhyrning eller individuell
uthyrning för LSS och gruppboende i stadens bostadsbestånd
liksom möjlighet att reservera hyreslägenheter för personer med
funktionsnedsättning både via stadens bolag och hos stiftelsen
SHIS Bostäder.
De kommunala bostadsbolagen samverkar med
exploateringsnämnden för att säkerställa ett hållbart och prisvärt
boende bland annat genom Stockholmshusen. Att åstadkomma
projekt som är ekonomiskt hållbara är dock fortsatt en utmaning.
Bolagen verkar också för att det befintliga lägenhetsbeståndet
används effektivt, exempelvis genom så kallade familjebostäder
som tillgängliggörs specifikt för barnfamiljer.
Ett koncepthus för stadsradhus har tagits fram och den första
markanvisningen enligt konceptet beslutades i juni inom
fokusområde Hagsätra-Rågsved.
I stadens fokusområden drivs arbetet vidare i samverkan mellan
stadens nämnder och bolag. Under perioden har bland annat beslut
om förvärv av parkeringsgaraget i Tensta centrum beslutats och
bedöms kunna bidra till ökad trygghet i området.
Tjänsteutlåtande
Sida 78 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Indikatorer
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår (helt/
delvis/ej)
Kommentar
Antal påbörjade
bostäder
4 000 1 141 2 561 Helt
Antal markanvisade
bostäder
3 000 935 2 500 Helt
Antal bostäder i
godkända/antagna
detaljplaner
4 000 1 034 1 082 Helt
Antal av
Bostadsförmedlingen
förmedlade Bostad
först-, försöks- och
träningslägenheter samt
genomgångsbostäder
för barnfamiljer
600 133 241 Ej Årsprognos 400 är i nivå
med tidigare år. Berörda
lägenheter bedöms inte
komma att efterfrågas i den
omfattning som årsmålet
anger.
Antal markanvisade
bostäder till stadens
allmännyttiga
bostadsbolag
1 500 100 436 Ej Årsprognos 900 är högre en
tidigare års utfall. Prognosen
innebär 30 procent av total
prognos för markanvisade
bostäder.
Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att
göra ett bra jobb
Staden ska vara en bra arbetsgivare med trygga anställningar, goda
anställningsvillkor och stora möjligheter att utvecklas i yrket. En
god arbetsmiljö ska säkerställas genom balans mellan tilldelade
uppdrag och resurser, rimligt antal medarbetare per chef och god
samverkan med fackliga organisationer. Antalet timavlönade ska
fortsatt minimeras.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
23 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
och 6 nämnder delvis, samt på att årsmålet för 3 av 3 av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås delvis.
Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål är Andel heltidsanställningar av total antal
tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta och
Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar
inom äldreomsorg. Nämnderna beskriver hur de arbetar för att
målet ska nås bland annat genom att erbjuda deltidsanställda heltid
när vakanser uppstår och att arbeta med schemaoptimering och
effektiviseringar i organisationen. Arbetet är långsiktigt och
Tjänsteutlåtande
Sida 79 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
statistiken påvisar en succesiv förbättring av nämndernas utfall
2026.
Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att
genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Bland
annat genomförs satsningar på kompetensutveckling inom
äldreomsorg och LSS. Resursteam/bemanningsteam prövas av flera
nämnder för att minska behovet av timavlönade.
Arbetet med chefsstrukturen är ett långsiktigt utvecklingsarbete där
utvärdering och anpassning sker löpande. Inom facknämnderna
finns generellt fler enheter med färre än 10 medarbetare vilket kan
vara motiverat utifrån verksamhetens uppdrag och medarbetarnas
specialistkompetens.
I stadsdelsnämnderna pågår utvecklingsarbete inom framför allt
förskola, äldreomsorg och LSS för att ytterligare anpassa
organisations- och chefsstrukturen för att i större utsträckning
uppnå spannet för riktvärdet för antal medarbetare per chef.
Stadsdelsnämnderna beskriver att arbetet påverkas av den
demografiska utvecklingen med ett minskande barnantal och en
ökande andel äldre samt implementering av den nya
socialtjänstlagen. Flera stadsdelsnämnder beskriver arbetet med
heltid som norm och minskat antal timavlönade som viktiga
förutsättningar för att uppnå chefsstrukturens intentioner.
Arbetsmiljöarbetet och arbete med friskfaktorer är högt prioriterat.
Sjukfrånvaron är lägre jämfört med samma period föregående år.
Utfallet i augusti mätt som rullande tolvmånadersgenomsnitt är
5,8 procent. Prognosen för sjukfrånvaron är 5,8 procent för helåret
2026.
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T2 Prognos helår
(helt/delvis/ej)
Kommentar
T K M
AMI 82 81 81 81 Delvis Utfallet är högt och har
varit stabilt över tid
Andel heltidsanställningar av
total antal
tillsvidareanställningar inom
omsorg om funktionsnedsatta
90 % 81,5 82,1 80,2 Delvis Nämnderna arbetar med
insatser för att nå målet
om 90 % heltid.
Andel heltidsanställningar av
totalt antal
tillsvidareanställningar inom
äldreomsorg
90 % 82,9 84,1 79,1 Delvis Nämnderna arbetar med
insatser för att nå målet
om 90 % heltid.
Tjänsteutlåtande
Sida 80 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla
verksamhetsområden
Staden ska ha en hög beredskap genom att inneha rådighet över
viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Kommunal
egenregiverksamhet bör finnas inom alla områden som staden har
ansvar för och om en privat aktör fallerar ska staden ha beredskap
att ta ansvaret. Kraven på verksamheternas kvalitet ska vara samma
oavsett driftform. Beredskapen ska stärkas, med fokus på bland
annat konsekvenser av internationella konflikter.
Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för
verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026.
Bedömningen grundas på att 28 av 29 nämnder prognostiserar att
målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för två av två av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms
Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt.
Med utgångspunkt från ett statligt beredskapspaket, som syftar till
att stärka kommunernas arbete med civilt försvar, pågår ett analys-
och planeringsarbete för att vidareutveckla stadens förmåga inom
ett antal samhällsviktiga verksamheter. Ett nytt ledningssystem för
informationssäkerhet har färdigställts och implementering pågår. I
beredskapssyfte fortgår arbete med dricksvattenförsörjning liksom
kommunikationsinsatser kring egenberedskap till stadens invånare.
Återtagande av verksamhet i egen regi fortsätter inom flera
nämnder framförallt gällande lokalvård samt park- och markskötsel
och i något fall även vinterväghållning på parkmark. Genom
utvecklingen av krav och villkor i upphandlingar samt förbättrade
rutiner för en fördjupad avtalsuppföljning ges större möjligheter att
motverka oegentligheter av olika slag.
Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser
Arbetet för ökad trygghet ska stärkas i hela staden och
trygghetsarbetet ska vila på de två benen situationell och social
prevention. Människors trygghet ska öka och staden ska verka för
att försvåra och förhindra att faktiska brott sker i det offentliga
rummet. Staden ska göra mer för att hindra att barn och unga
rekryteras in i kriminalitet. Stadsmiljön ska vara ren, välskött och
tillgänglig.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
24 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
Tjänsteutlåtande
Sida 81 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
och fyra nämnder delvis, samt på att årsmålet för en av fyra av
kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och två
bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att målet
för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt.
Målbedömningen görs utifrån en sammantagen bedömning av
utfall avseende indikatorerna, pågående arbete med aktiviteter,
nämnder och bolagsstyrelsers rapportering samt omvärldsfaktorer
som har bärighet på målet. Flera parametrar visar på en utveckling i
positiv riktning. Vad gäller antal skjutningar syns en tydligt
sjunkande trend från år 2020 samt antalet sprängningar har hittills i
år varit betydligt färre i jämförelse med 2025, både i länet och i
staden.
Utfallet för indikatorn Andel stockholmare som upplever trygghet i
den stadsdel där man bor visar att en större andel invånare
upplever trygghet än tidigare år. Utfallet är det högsta utfallet som
uppmätts i stadens medborgarundersökning och ligger en
procentenhet högre än förra årets utfall. Utfall från den regionala
trygghetmätningen har ännu inte presenterats och kommer vara en
del av bedömningen i samband med verksamhetsberättelsen då det
kommer finnas utfall för indikatorn Andel stockholmare som
upplever trygghet på kvällen i det område där de bor. Utfall från
stadens egen trygghetsmätning som genomförs var tredje år har
presenterats och visar en generell positiv utveckling gällande
trygghet.
Stadsdelsnämnderna har under perioden genomfört insatser för att
öka tryggheten, däribland platssamverkan och trygghetsvandringar
som leder till bland annat åtgärder såsom slyröjning och förbättrad
belysning. Även arbetet med social prevention som insatser för
barn och unga som i riskzon för kriminalitet och förebyggande
arbete mot våldsbejakande extremism har fortgått. För att stärka
socialtjänstens arbete med unga som begår grova brott och bidra till
att förebygga fortsatt kriminalitet pågår en analys av arbetssätt i
samverkan mellan socialnämnden och flera stadsdelsnämnder.
Stockholms stad deltar även i ett regionalt utvecklingsarbete som
drivs av Länsstyrelsen, med syfte att möjliggöra regionalt utbyte av
insatser och boenden för personer som vill lämna kriminella
miljöer.
Nämnderna har under perioden fortsatt utveckla stödet till personer
som lämnat eller riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Arbetet
omfattar bland annat avhopparverksamhet och Framtidsjobb. Fokus
Tjänsteutlåtande
Sida 82 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
ligger på att stödja målgruppen till en varaktig livsstilsförändring
och vidare till arbete eller studier.
Staden fortsätter att arbeta långsiktigt för att utveckla trygga och
säkra offentliga miljöer. Bland annat genom att bygga samman
staden utifrån fokusområden och strategiska samband i syfte att
minska segregationen.
En pilot av en ny tjänst med syfte att minska risken för
välfärdsbrott kopplade till föreningsbidrag har påbörjats. Piloten
innebär att servicenämnden ger några av stadens verksamheterstöd
i att göra en finansiell granskning av inkomna ansökningar, bland
annat av den sökande föreningens redovisning och att föreningens
pengar nyttjats för korrekta ändamål.
Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges
årsmål är Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning
och Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och
grönområden. Årets utfall för dessa indikatorer ligger liksom
tidigare år på höga nivåer och kan vara en indikation på att det
långsiktiga arbetet med att öka nöjdheten med renhållning, städning
och skötsel av parker och grönområden har gett resultat. Stadens
nämnder behöver dock fortsätta utveckla arbetssätt och stärka
arbetet med renhållning och städning.
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej )
Kommentar
T K M T K M
Andel
stockholmare som
upplever trygghet
i den stadsdel där
man bor
80 % 83 82 84 Helt Årets utfall är det
högsta utfallet som
uppmätts. Föregående
års utfall uppgick till
82 %.
Stockholmarnas
nöjdhet med
renhållning och
städning
73 % 68 68 69 Delvis Utfallet är en
minskning med en
procentenhet sedan
förra årets utfall.
Utfallet är dock ett av
de högsta uppnådda.
Stockholmarnas
nöjdhet med
skötsel och
städning av park
och grönområden
73 % 72 71 73 Delvis Utfallet är lika högt
som föregående års
utfall och ett av de
högsta utfallen som
uppnåtts.
Tjänsteutlåtande
Sida 83 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk
stad som samarbetar internationellt
Stockholm ska vara en stad för alla vuxna och barn som präglas av
öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. De nationella
minoriteternas rättigheter ska stärkas. Staden ska motverka
diskriminering och alla former av rasism inklusive antisemitism,
antiziganism, afrofobi, islamofobi, och rasism mot samer. Staden
ska främja invånarnas och civilsamhällets delaktighet och
inflytande och på så sätt stärka demokratiarbetet. Medborgardialog
och medborgarbudget är exempel på verktyg som ska användas.
Staden ska präglas av internationellt samarbete som bidrar till ökad
handel, kulturella utbyten samt kunskap och forskning.
Stadsledningskontoret bedömer att målet för verksamhetsområdet
kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att
27 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt
och 2 nämnder delvis, samt på att årsmålet för
kommunfullmäktiges indikator uppnås delvis.
Stockholms Stadshus AB bedömer att målet för verksamhets-
området kommer att uppnås helt.
Kommunfullmäktiges mål för indikatorn Andel med förtroende för
stadsdelsförvaltningen i det område där man bor uppnås inte, trots
att resultatet har ökat med två procentenheter jämfört med förra
året. Positivt är också att skillnaden mellan den stadsdelsnämnd
med högst resultat och den med lägst resultat har minskat med tre
procentenheter i jämförelse med förra året. Utfallet för hela staden
visar en könsskillnad på tre procentenheter, där män har det högre
resultatet på totalen. Det ser dock olika ut i stadsdelsnämnderna
och utfallet behöver analyseras närmare. Stadsledningskontoret gör
bedömningen att indikatorn inte bör tillmätas avgörande betydelse
för bedömningen av målets uppfyllelse då den mäter en begränsad
del av målet.
Staden prioriterar och genomför en rad olika aktiviteter under året
som bedöms bidra positivt till utvecklingen för att stärka
måluppfyllelse, exempelvis genom att göra
stadsutvecklingsprocessen mer tillgänglig och genom att fortsätta
genomföra medborgardialoger och medborgarbudgetar inom en
mängd olika verksamhetsområden.
Staden har också arbetat med riktad information om valet på
medborgarkontoren och inom exempelvis äldreomsorgen,
funktionshinderomsorgen och boendestöd. Webbplatsen ”Rösta i
Stockholm” har tagits fram som stöd till väljare, särskilt för
Tjänsteutlåtande
Sida 84 (96)
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
målgrupper i områden med lågt valdeltagande. I flera
stadsdelsområden i ytterstaden har arbete med att öka
valdeltagandet bedrivits. Skärholmens stadsdelsnämnd är ett
lärande exempel med deras breda och samordnade arbete;
Skärholmen röstar!
Under perioden har samtliga handlingsplaner kopplade till stadens
program för de mänskliga rättigheterna fastställts av
kommunfullmäktige. Många nämnder och flera bolagsstyrelser
beskriver ett arbete med insatser för att stärka MR-arbetet,
exempelvis genomförande av stadens diplomutbildning för hbtqi-
personers rättigheter och diplomutbildning mot rasism samt genom
att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i stadens
verksamheter.
Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män)
Indikator KF:s
årsmål
Utfall T1 Utfall T2 Prognos
helår
(helt/
delvis/ej )
Kommentar
T K M T K M
Andel med
förtroende för
stadsdels-
förvaltningen i det
område där man
bor
41 % - - - 40 38 41 Delvis Utfallet för hela
staden är två
procentenhet bättre än
i fjol, men når inte
KF:s årsmål. Fyra
nämnders resultat når
över årsmålet
(Skarpnäcks sdn 47
%, Södermalms sdn
44 %, Kungsholmens
sdn 43 % och Norra
Innerstadens sdn 42
%). Järva sdn har ökat
med sex
procentenheter
jämfört med i fjol, till
38 %.
Könsskillnaden på
totalen är tre
procentenheter och
behöver analyseras
närmare.
Tjänsteutlåtande
Sida 85 (96)
Ärenden som sambehandlas
Ärenden som sambehandlas
I avsnittet redovisas de ärenden, som är diarieförda som eget
ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i
samband med tertialrapport 2.
Uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken
på Drottninggatan 7 april, dnr KS 2026/785
Staden har på olika sätt över åren uppmärksammat terrorattacken
på Drottninggatan 2017 där fem människor miste sina liv.
Minnesstunder har vid flertalet tillfällen arrangerats. Ett
minnesmärke på Sergels torg invigdes den 7 april 2025. Åren 2019,
2021, 2024 och 2026 har staden i samband med årsdagen nedlagt
blommor vid platsen för minnesmärket. För stadens
uppmärksammande av tioårsdagen 2027 genomförs ett
arrangemang vid Kulturhuset Stadsteatern till minne av händelsen.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med
Kulturhuset Stadsteatern AB planera och genomföra stadens
uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på
Drottninggatan 7 april 2017, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Stockholm Stadshus AB uppmanas ge Kulturhuset
Stadsteatern AB i uppdrag att i samverkan med
kommunstyrelsen planera och genomföra stadens
uppmärksammande av tioårsdagen sedan terrorattacken på
Drottninggatan 7 april 2017, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Framtidens ekonomi och inköpssystem, dnr KS 2026/932
För att säkerställa ett tryggt, säkert och effektivt ekonomi- och
inköpssystem inom kommunkoncernen har en förstudie genomförts
(dnr KS 2024/972). Av beslutade medel om 35 mnkr har 5 mnkr
nyttjats.
Förstudien ledde till att ett nytt avtal med Unit4 AB
(dnr KS 2026/130) avseende support, underhåll och utveckling av
stadens befintliga systemstöd träder i kraft 2029. Inför avtalsstart
behöver systemstödet vidareutvecklas och framtidssäkras.
Utvecklingsarbetet omfattar bland annat digitalisering och
automatisering av processer, analys av möjligheterna att använda
AI samt framtagande av datastrategier för stärkt dataanalys och
Tjänsteutlåtande
Sida 86 (96)
Ärenden som sambehandlas
uppföljning, exempelvis inom välfärdsbrott och hållbarhet.
Utvecklingen beräknas uppgå till maximalt 30 mnkr och pågå
under perioden 2027 till och med 2029.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen ska utveckla systemstödet
koncerngemensamt ekonomisystem, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen medges finansiering om 30 mnkr för åren
2027-2029 för utveckling av systemstödet
koncerngemensamt ekonomisystem. Finansiering hanteras i
budgetprocessen genom att medel reserveras för
utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till
kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, i
enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Gemensam upphandling av systemstöd för schema- och
bemanningsplanering, dnr KS 2026/879
Upphandlingen av systemstöd för schema- och
bemanningsplanering syftar till att erhålla ett användarvänligt
systemstöd för att hjälpa stadens verksamheter med schemalagd
personal att lägga funktionella och kostnadseffektiva scheman.
Stockholms stads avtal med nuvarande leverantör Visma Enterprise
löper ut 2027-12-18. Leverantören tillhandahåller schema- och
bemanningssystemet Medvind WFM som idag har cirka 16 500
användare i staden.
En gemensam upphandling föreslås därför genomföras avseende
systemstöd för schema- och bemanningsplanering där stadens
nämnder som, efter inbjudan, tackat ja till att delta i upphandlingen
ingår.
Upphandlingen påbörjas under 2026 där kommunens behov av
systemstöd för schema- och bemanningsplanering inventeras och
krav på leverantör specificeras. I upphandlingen är
medarbetarperspektivet viktigt. Fullständiga upphandlings-
dokument utarbetas för annonsering av upphandlingen kring
kvartal 1/2027, för att ha erforderlig tid för implementering.
Tjänsteutlåtande
Sida 87 (96)
Ärenden som sambehandlas
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen ska genomföra gemensam upphandling
av systemstöd för schema- och bemanningsplanering, i
enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument
för systemstöd för schema- och bemanningsplanering,
tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling,
avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån
affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan följande.
Stadsdirektören ska genomföra gemensam upphandling av
systemstöd för schema- och bemanningsplanering, i
enlighet med kommunfullmäktiges beslut.
Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument
för systemstöd för schema- och bemanningsplanering,
avbrytande av upphandling, tilldelning av kontrakt,
tecknande av avtal och löpande avtalshantering inklusive
beslut om eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån
affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Upphandling pensionsadministration, dnr KS 2026/826
Stadens medarbetare har genom sin anställning rätt till
kollektivavtalad tjänstepension. Administrationen av de förmåner
som kollektivavtalet ger har sedan 2016 utförts av KPA Pension.
Staden utvärderar och följer regelbundet upp följsamheten av
avtalet.
Nuvarande pensionsadministrationsavtal löper ut 2028-03-31 efter
att staden åberopat tre förlängningar vilket påkallar ny upphandling
av pensionsadministrativa tjänster. Hanteringen av offentliga
pensionsavtal är extremt komplex och kräver specialiserad expertis.
Tjänsten är mycket omfattande och kräver kvalificerat systemstöd
både för beräkning och utbetalning av pension varför
stadsledningskontoret föreslår att ny upphandling av
pensionsadministrativa tjänster genomförs.
Tjänsteutlåtande
Sida 88 (96)
Ärenden som sambehandlas
I tjänsten pensionsadministration ingår bland annat beräkning och
utbetalning av pensioner samt registerhållning av
anställningsuppgifter för beräkning av pension. Vidare ingår
beräkning och prognos för pensionsskuld och pensionskostnad
samt tillhandahållande av kundtjänstservice till arbetsgivaren och
de anställda. I tjänsten ingår även hantering av pensionsförmåner
för förtroendevalda, kompletterande pensionsförmåner för stadens
förvaltningschefer och bolags-VD:ar samt stadens ensidiga
arbetsgivarutfästelse gällande särskild avtalspension.
Upphandlingen omfattar stadens samtliga nämnder och bolag.
Vidare är avsikten att de stiftelser och organ som har nära
anknytning till staden, genom en från varje berörd stiftelse eller
organ ställd fullmakt, omfattas av upphandlingen och de ramavtal
som staden avser teckna efter genomförd upphandling. Respektive
bolag har ett eget administrationsavtal och därmed eget
kundnummer hos pensionsadministratören.
Upphandlingen avses att genomföras i samverkan med Stockholms
Stadshus AB som företräder berörda bolag inom koncernen.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra central
upphandling av pensionsadministrativa tjänster, i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Centralt upphandlade pensionsadministrativa tjänster ska
användas av samtliga nämnder och bolagsstyrelser, i
enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen ska besluta om upphandlingsdokument
för pensionsadministrativa tjänster, tilldelning av kontrakt,
avbrytande av upphandling, avtalstecknande, eventuella
förlängningar, förändringar, kompletteringar och/eller
tillägg till avtalen utifrån affärsmässiga grunder, samt att
häva avtal, i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera
upphandlade pensionsadministrativa tjänster, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Tjänsteutlåtande
Sida 89 (96)
Ärenden som sambehandlas
Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del ge
fullmakt och uppmanas att ge alla bolagsstyrelser i uppdrag
att ge fullmakt till kommunstyrelsen för genomförande av
upphandling av pensionsadministrativa tjänster, i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan följande.
Stadsdirektören får i uppdrag att genomföra central
upphandling av pensionsadministrativa tjänster, i enlighet
med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Stadsdirektören ska fatta beslut om upphandlingsdokument
för pensionsadministrativa tjänster, avbrytande av
upphandling, tilldelning av kontrakt, tecknande av avtal,
implementering av avtal och löpande avtalshantering
inklusive beslut om eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån
affärsmässiga grunder, samt att häva avtal, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Upphandling företagshälsovård, dnr KS 2026/680
Arbetsgivaren ska enligt lag svara för att den företagshälsovård
som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med
företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena
arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering. En
företagshälsovård ska särskilt arbeta för att förebygga och
undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt ha kompetens att
identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö,
organisation, produktivitet och hälsa. Nuvarande avtal följs upp ett
flertal tillfällen per år för att säkerställa att stadens chefer och
medarbetare ska få det stöd som behövs när det gäller både det
främjande, förebyggande och efterhjälpande arbetsmiljöarbetet på
både individ, grupp och organisationsnivå. Den leverantör eller de
leverantörer som staden tecknar avtal med ska på bästa sätt
tillgodose stadens intressen.
Upphandling av extern företagshälsovård säkerställer att stadens
chefer och medarbetare får en oberoende, neutral och
kompetensbaserad bedömning. Det ger ett ökat förtroende för de
olika insatser som rekommenderas. Det minskar även sårbarheten,
då staden kan ställa krav enligt avtalet.
Tjänsteutlåtande
Sida 90 (96)
Ärenden som sambehandlas
Nuvarande avtal löper ut 2027-12-31. Stadsledningskontoret avser
att gå ut med en central upphandling av företagshälsovård för
stadens förvaltningar och bolag.
Stockholms stad har idag avtal med två leverantörer inom sex olika
avtalsområden (tre avtalsområden per leverantör). Avtalsområden
är geografiska och uppdelade på förvaltnings- och bolagsnivå.
Upphandlingens syfte är att teckna avtal för olika områden inom
företagshälsovården.
Stadens nuvarande avtal med leverantören löper idag från
2024-2025 med möjlighet till förlängning med 1 + 1 år. Staden har
valt att förlänga avtalen med ett år och väljer att förlänga hela
avtalstiden tom 2027-12-31.
Ett nytt avtal för företagshälsovård bör tecknas på två år med
möjlighet till förlängning med ytterligare upp till ett + ett år. Med
start 2028-01-01. Staden har önskemål om att fokusera
upphandlingen främst på främjande och förbyggande, samt
rehabiliterande åtgärder. Den leverantör eller de leverantörer som
staden tecknar avtal med ska på bästa sätt tillgodose stadens
intressen. Det är viktigt att stadens chefer ska ha och få stöd i sitt
uppdrag i alla typer av frågor rörande arbetsmiljö.
Baserat på historiska köp och användandet av liknande tjänster
uppskattas kommande volym till cirka 35 miljoner SEK per år.
Ramavtalet innebär dock inget åtagande från beställaren att köpa en
viss volym under avtalstiden.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen ska genomföra central upphandling av
företagshälsovård, i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen ska i den centrala upphandlingen av
företagshälsovård besluta om upphandlingsdokument,
tilldelning av kontrakt, avbrytande av upphandling,
avtalstecknande, eventuella förlängningar, förändringar,
kompletteringar och/eller tillägg till avtalen utifrån
affärsmässiga grunder, samt hävning av avtal, enligt vad
som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Tjänsteutlåtande
Sida 91 (96)
Ärenden som sambehandlas
Bolagen inom Stockholms stad ska bjudas in att delta i den
centrala upphandlingen av företagshälsovård, enligt vad
som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan följande.
Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation,
genomföra central upphandling av företagshälsovård, i
enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation,
besluta om upphandlingsdokument för upphandling av
företagshälsovård, fatta tilldelningsbeslut, ingå avtal och
förlänga avtal med upphandlade leverantörer, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation,
bjuda in bolagsstyrelser att delta i upphandlingen av
företagshälsovård, i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
Stadsdirektören ska, med möjlighet till vidaredelegation,
utifrån affärsmässiga grunder, vid behov vidta förändringar
såsom uppsägningar, hävningar, kompletteringar och/eller
tillägg till avtalen för företagshälsovård, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Fortsatt finansiering av upphandlings- och
utvecklingsprojekt för digital arbetsplats i Stockholms
stad (GSIT3), dnr KS 2026/994
Kommunstyrelsen har tidigare fått i uppdrag att förbereda inför och
genomföra upphandlingar av nästa generation digitala arbetsplats.
Upphandling av ramavtal för produkter är genomförd, upphandling
av digital arbetsplats och support pågår och beräknas vara klart
2027. Därefter ska införandet planeras och genomföras och den
nuvarande leveransen ska avslutas. Projektet leds av
stadsledningskontoret. Förvaltningar och bolag har representanter i
olika referensgrupper, som sakkunniga, som mottagare av interna
remissförfaranden och i verksamhetsdialoger.
Den nya leveransen skapar förutsättningar för en modern, säker och
ändamålsenlig digital arbetsmiljö i staden. Genom tillgång till
moderna samarbetsverktyg och kontorsprogram kan stadens
verksamheter arbeta mer effektivt och säkert samt ges bättre
Tjänsteutlåtande
Sida 92 (96)
Ärenden som sambehandlas
förutsättningar för digital samverkan och kommunikation över
nämnd- och förvaltningsgränserna.
Projektet har tidigare tilldelats 190 miljoner kronor för perioden
2024 till mars 2027. Kostnaden för projektets kommande fas, till
och med 2031, beräknas till 627 miljoner kronor, vilket ger en total
beräknad kostnad på 817 miljoner för projektet.
Kommunstyrelsen föreslås medges finansiering om 627 mnkr för
2027-2031 för fas tre av projekt GSIT3. Finansieringen, för den del
som avser stadens nämnder hanteras i budgetprocessen genom att
medel reserveras för utvecklingskostnader IT i Central
medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda
behov. Finansieringen för den del som avser stadens bolag,
9 procent av respektive års upparbetade kostnader, sker genom
Stockholms stadshus AB.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen medges finansiering om 627 mnkr för
2027-2031 för fas tre av projekt GSIT3 i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering
hanteras, för den del som avser stadens nämnder, i
budgetprocessen genom att medel reserveras för
utvecklingskostnader IT i Central medelsreserv 2: Till
kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov, i
enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Finansieringen för den del som avser stadens bolag,
9 procent av respektive års upparbetade kostnader, sker
genom Stockholms stadshus AB.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande.
Stadsdirektören ges delegation för projekt GSIT3 att fatta
beslut om inköp inom ramen för avsatta medel för
genomförande av projektet, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Framtidssäkring av stadens gemensamma it-förmågor,
dnr KS 2026/993
Förutsättningarna för stadens it-verksamhet förändras snabbt.
Cyberhotbilden har utvecklats och kraven på stadens förmåga att
förebygga, upptäcka och hantera it- och informations-
säkerhetsincidenter har ökat. Samtidigt tillkommer och förändras
Tjänsteutlåtande
Sida 93 (96)
Ärenden som sambehandlas
lagstiftning och andra krav inom bland annat informations- och
cybersäkerhet.
Den tekniska utvecklingen medför också att staden successivt
behöver modernisera sin it-miljö. Parallellt skapar utvecklingen
inom artificiell intelligens (AI), data och digitalisering nya
möjligheter att effektivisera stadens verksamheter och förbättra
servicen till stockholmarna.
Välfungerande gemensamma förmågor i stadens plattformar och
infrastruktur är en förutsättning för nämnder och bolags
digitalisering. Stadsledningskontoret har mot denna bakgrund
identifierat ett antal prioriterade initiativ inom området plattformar
och infrastruktur som behöver genomföras under perioden
2027–2030:
• Informationssäkerhet
• Systemintegrationer
• Molntjänster
• CRM
• Systemåtkomst
• Stadens it-nät
• Systemkarta och driftrelaterad information
• AI
• Informationshantering
• Digital service
Att inte genomföra nödvändiga förändringar innebär enligt
stadsledningskontorets bedömning en risk för ökade kostnader,
större tekniska beroenden och svårigheter att upprätthålla en säker
och ändamålsenlig it-miljö. Det kan även begränsa stadens
möjligheter att använda digitalisering för att effektivisera
verksamheten och förbättra servicen till stockholmarna.
De prioriterade initiativen har olika tidplaner och befinner sig i
olika utvecklingsfaser. Samtidigt finns tydliga beroenden mellan
initiativen. Stadsledningskontoret bedömer därför att initiativen bör
genomföras inom ramen för ett gemensamt centralt
verksamhetsprojekt it, snarare än som separata centrala
verksamhetsprojekt.
Tjänsteutlåtande
Sida 94 (96)
Ärenden som sambehandlas
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.
Kommunstyrelsen ska genomföra ett centralt
verksamhetsprojekt it för framtidssäkring av stadens
gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar
för digitalisering, i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen medges finansiering med 250 mnkr för
åren 2027-2030 för genomförande av ett centralt
verksamhetsprojekt för it för framtidssäkring av stadens
gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar
för digitalisering. Finansiering hanteras i budgetprocessen
genom att medel reserveras för utvecklingskostnader IT i
Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande
för oförutsedda behov, i enlighet med
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättningar att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande.
Stadsdirektören ska genomföra ett centralt
verksamhetsprojektet it för framtidssäkring av stadens
gemensamma it-förmågor och stärkta grundförutsättningar
för digitalisering, i enlighet med stadsledningskontorets
tjänsteutlåtande.
Ansökan om sociala investeringar, dnr KS 2026/930
Syftet med sociala investeringar är att motverka utanförskap och
social utsatthet. Genom sociala investeringar ska ekonomiska
medel föras från kostsamma insatser när problem uppstått, till
kostnadseffektiva förebyggande åtgärder.
I den här ansökningsomgången (dnr KS 2026/930) rekommenderas
ett projekt beviljas medel:
• Individanpassat kvalificerat vardagsstöd till brukare
(Socialnämnden).
• Projektet pågår i tre år med en budget om 6,3 mnkr.
(dnr KS 2026/835).
Projektet innebär att en socialpedagogisk funktion inrättas inom
stadens stödboendeverksamhet. Socialpedagogernas uppdrag ska
vara att handleda och kompetensutveckla medarbetare i
pedagogiska arbetssätt och metoder. Syftet är att stärka det
Tjänsteutlåtande
Sida 95 (96)
Ärenden som sambehandlas
pedagogiska arbetet för att främja individens utveckling och
självständighet.
Stadsledningskontoret bedömer att Socialnämndens ansökning är i
linje med principerna för sociala investeringar. Vid övergång för
individen till försökslägenhet istället för akutboende finns
möjligheter till betydande sociala och ekonomiska vinster. Med
relativt få positiva utfall förväntas insatsen bidra till en
kostnadsbesparing. För att stärka utvärderingsmöjligheterna ser
Stadsledningskontoret särskilt att det är av vikt att tydliggöra
målgruppen och vilka det är som kommer att ta del av insatsen.
Därtill att under projektgenomförandets gång undersöka
förutsättningar för hur insatsen kan, vid lyckade resultat, efter
projekttiden införas till andra stödboenden i staden.
Kommunstyrelsen beslutar följande.
Socialnämnden medges medel för sociala investeringar i
enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029
samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för
SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända
(SHIS Bostäder), dnr KS 2026/601
SHIS Bostäder har inkommit med underlag för budget 2027 med
inriktning 2028 och 2029, framställan om sociala merkostnader år
2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända.
Under perioden fortsätter SHIS det grundläggande uppdraget som
stadens bostadssociala resurs vilket utgör ett centralt och viktigt
inslag i stadens arbete för en stark och jämlik välfärd. SHIS är en
möjliggörare för en egen bostad på den reguljära
bostadsmarknaden.
I enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag till SHIS erhålles
årligen två anslag för verksamheten, dels för den bostadssociala
verksamheten, dels för nyanlända. Anslaget administreras av
socialnämnden och utgör ersättning för drift och sociala
merkostnader, förknippade med det bostadssociala åtagandet och
uppdraget gällande nyanlända. Över tid tilkommer särskilda
uppdrag som exempelvis mottagande av flyktingar från Ukraina
som finansieras i särskild ordning med full kostnadstäckning vilket
inte omfattas av den årliga anslagsframställan.
SHIS bostäder anser att utgångspunkten med två anslag är en
försvårande omständighet för flexibiliteten. SHIS anser vidare att
Tjänsteutlåtande
Sida 96 (96)
Ärenden som sambehandlas
det också innebär ett omfattande administrativt arbete, såväl vid
budgetering som uppföljning som inte motsvaras av ett mervärde
utan snarare blir ineffektivt. Detsamma gäller för nyttjande av
personal, overhead och gemensamma funktioner.
SHIS ansöker om 152,4 mnkr för den samlade verksamhet,
bostadssocial verksamhet, nyanlända inklusive flyktingar från
Ukraina. Detta innebär en minskad ram om 15,0 mnkr jämfört med
år 2026, inkluderat ersättningen för flyktingar från Ukraina. Den
minskade ramen är utifrån att antalet nyanlända minskar.
SHIS anslag bestäms i samband med kommunfullmäktiges budget
för 2027. Stadsledningskontoret kan konstatera att det är rimligt att
delen för mottagandet av nyanlända minskar i takt med att
mottagandet gått ned samt en genomströmning av boende som
etablerar sig på ordinarie bostadsmarknad. SHIS Bostäder ska
arbeta flexibelt och sammanhållet med genomgångsbostäder för
samtliga målgrupper för att motverka tomgångshyror. Därtill hör
möjligheter att disponera medlen utifrån verksamhetens behov.
Stadsledningskontoret ser vidare att det finns en poäng med att
fortsatt redovisa och följa kostnaderna för nyanlända respektive det
bostadssociala uppdraget. Särskilt inom nyanlända är
finansieringen kopplat till intäkter i form av statsbidrag som staden
erhållit för ändamålet.
SHIS Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029
samt framställan om sociala merkostnader år 2027 för SHIS
kärnverksamhet samt uppdraget om nyanlända, har inkommit till
kommunstyrelsen och besvaras med hänvisning till vad som sägs i
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Kommunstyrelsen beslutar följande.
SHIS bostäders Underlag för budget 2027 med inriktning
2028 och 2029 samt framställan om sociala merkostnader år
2027 för SHIS kärnverksamhet samt uppdraget om
nyanlända, besvaras enligt vad som sägs i
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
---
[Bilaga - Budgetjusteringar.pdf]
Bilaga 1:1
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2 2
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 3 3
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4 4
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 5 5
Medel budgeterade under kommunstyrelsen 5
Internränta - omfördelning 5
Nämndernas redovisade omslutningsförändringar 6
Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret tillstyrkta
budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade
omslutningsförändringar
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:2
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2
Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov
Ökade kapitalkostnader
Fastighetsnämnden Avskrivningar 19,8
Södermalms stadsdelsnämnd Minskade kapitalkostnader -2,5
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Ökadade kapitalkostnader 1,0
Summa 18,3
Medel för lokaländamål
Järva stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 2,5
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 0,7
Bromma stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 0,7
Södermalms stadsdelsnämnd Merkostnader VoB 0,4
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Evakueringshyror för äldreboenden 2,7
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 1,1
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Merkostnad LSS och SoL 0,7
Summa 8,8
Förskola hög hyra
Järva stadsdelsnämnd 2,5
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 3,5
Bromma stadsdelsnämnd 4,6
Kungsholmens stadsdelsnämnd 4,4
Norra innerstaden stadsdelsnämnd 13,6
Södermalms stadsdelsnämnd 6,9
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 5,4
Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2,7
Farsta stadsdelsnämnd 4,0
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 13,8
Skärholmens stadsdelsnämnd 1,6
Summa 63,0
Ökade kostnader
Kommunstyrelsen Mobila ordningsvakter 22,0
Kommunstyrelsen Utvecklingskostnader it 106,0
Kommunstyrelsen Informationssäkerhet 5,0
Socialnämnden Kostnader för nyanlända 38,0
Socialnämnden Statsbidrag för kommunal hyresgaranti 0,7
Socialnämnden Kostnader för utveckling av sociala system 5,3
Utbildningsnämnden Kompensation för skolidrottslokaler 31,4
Utbildningsnämnden Kompensation för tomgångshyror 72,0
Äldrenämnden Projekt Nu (utförarsystem) 12,6
Servicenämnden Särskilda uppdrag 3,0
Servicenämnden Etablering av återbrukscentral 7,6
Arbetsmarknadsnämnden Stadsövergripande uppdrag för förvaltarenheten 14,0
Arbetsmarknadsnämnden Kostnader hänförliga till nya aktivitetskravet 17,0
Farsta stadsdelsnämnd Merkostnader inom LSS och SoL 0,5
Ökade intäkter
Arbetsmarknadsnämnden Ökade intäkter från Migrationsverket -20,0
Minskade intäkter
Kulturnämnden Hyresintäktsbortfall 1,0
Summa 316,1
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:3
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 3
Till kommunstyrelsens förfogande för prestationsförändringar
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Järva stadsdelsnämnd 28,1
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 21,2
Bromma stadsdelsnämnd 12,1
Kungsholmens stadsdelsnämnd 13,1
Norra innerstaden stadsdelsnämnd 12,8
Södermalms stadsdelsnämnd 15,6
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 44,7
Skarpnäcks stadsdelsnämnd 15,4
Farsta stadsdelsnämnd 41,1
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 7,0
Skärholmens stadsdelsnämnd 11,8
Summa 222,9
Arvode
Överförmyndarnämnden 20,0
Summa 20,0
Kommunalt bostadsbidrag
Järva stadsdelsnämnd 0,2
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 0,2
Bromma stadsdelsnämnd 0,6
Kungsholmens stadsdelsnämnd 0,5
Norra innerstaden stadsdelsnämnd 2,0
Södermalms stadsdelsnämnd 1,7
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 0,5
Skarpnäcks stadsdelsnämnd 0,2
Farsta stadsdelsnämnd 0,5
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 1,6
Skärholmens stadsdelsnämnd 0,2
Summa 8,2
Gymnasial vuxenutbildning
Arbetsmarknadsnämnden 32,0
Summa 32,0
Familjerådgivning
Socialnämnden 32,0
Summa 32,0
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:4
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4
Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter
Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi
Skärholmens stadsdelsnämnd Återlämning av medel -0,6
Summa -0,6
Fastighetsnämnden Ej aktiverbara utgifter, utfall -38,1
Exploateringsnämnden Ej aktiverbara inkomster, utfall 9,7
Exploateringsnämnden Ej aktiverbara utgifter, utfall -70,3
Summa -98,7
Inventarier
Södermalms stadsdelsnämnd Brandåtgärder OB-omsorg 0,8
Södermalms stadsdelsnämnd Inköp av nyckelskåp till hemtjänst i egen regi 0,9
Summa 1,7
Klimatinvesteringar
Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Spånga sim- och idrottshall -1,2
Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Spånga IP -2,8
Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Sjöstadshallen -0,1
Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Eriksdalsbadet -3,2
Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Beckomberga sim- och
idrottshall
-1,0
Fastighetsnämnden Återlämning av medel, Stora Mossens IP -2,4
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Återlämning av medel, skyfallsåtgärd Vällingbyskolan -1,7
Summa -12,4
Parkmiljö nära förskolegård
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Återlämning av medel -0,3
Summa -0,3
Övrigt
Kulturnämnden Teknisk upprustning av tak- och takkonstruktionen till
Kungsträdgårdens scen
1,1
Utbildningsnämnden Tillgängliggöra idrottslokaler för uthyrning 2,1
Södermalms stadsdelsnämnd Återlämning investeringsmedel Sickla udde -3,4
Summa -0,2
Ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt – minskning av
investeringsram
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:5
Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 5
Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov
Ej aktiverbara kostnader hänförliga till investeringsprojekt
Kulturnämnden Rivningskostnader scen Kungsträdgården 1,2
Utbildningsnämnden Rivningskostnader 9,0
Fastighetsnämnden Utfall t om augusti, utgifter 38,1
Exploateringsnämnden Utfall t om augusti, utgifter 70,3
Exploateringsnämnden Förgäveskostnader 133,6
Exploateringsnämnden Utfall t om augusti inkomster -9,7
Exploateringsnämnden Historiskt utfall 227,4
Södermalms stadsdelsnämnd Förprojekteringskostnader Sickla Udde 3,4
Summa 473,3
Fördelning av centralt avsatta medel under kommunstyrelsen m.m.
Lokalkostnader
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Avveckling/omstrukturering lokaler Skolörten
servicehus 9,7
Bromma stadsdelsnämnd
Avveckling/omstrukturering lokaler
Församlingshuset 6 1,7
Farsta stadsdelsnämnd Avveckling/omstrukturering lokaler 8,2
Summa 19,6
Internränta – omfördelning
Finansieras via finansförvaltningen
Fastighetsnämnden Ökad kapitalkostnad 0,2
Södermalms stadsdelsnämnd Minskad kapitalkostnad -1,4
Summa -1,2
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:6
Omslutningsförändringar
Kommunstyrelsen m.m. Kostnader Intäkter
Beredskapsarbete 56,4 -56,4
Summa 56,4 -56,4
Socialnämnden Kostnader Intäkter
Sociala investeringar, kompetensutvecklingsmedel och statsbidrag 25,0 -25,0
Summa 25,0 -25,0
Kulturnämnden Kostnader Intäkter
Ökade kostnader och intäkter kopplat till uthyrning av Kungsträdgården, projekten fotbolls-VM
samt Kungen och drottningens guldbröllopp 5,0 -5,0
Ökade intäkter och kostnader för projektet Digtalt kompetenslyft som finansierats av Europeiska
socialfonden (ESF) 1,7 -1,7
Interna och externa projekt så som Nobel Week Lights, Stadsmiljö och Levande Stockholm 11,0 -11,0
Avser färre besökare under våren och lägre prognos för besökare under hösten på Liljevalchs -2,0 2,0
Ökade intäkter och kostnader som beror på att bidragen är högre än budgeterad nivå på
kulturskolan 1,8 -1,8
Summa 17,5 -17,5
Stadsbyggnadsnämnden Kostnader Intäkter
Minskade intäkter för detaljplanekonsulter -2,5 2,5
Summa -2,5 2,5
Stadsarkivet Kostnader Intäkter
Skanningsuppdrag 0,4
Avgifter utlämnande arkivinformation 0,4
-0,4
-0,4
Summa 0,8 -0,8
Äldrenämnden Kostnader Intäkter
Statsbidrag, hälsosamtal 0,2 -0,2
Statsbidrag, projekt God och nära vård 1,7 -1,7
Statsbidrag, minoritetsspråk 0,4 -0,4
Statsbidrag, nationella arbetet med nya socialtjänstlagen 1,2 -1,2
Bidrag från omställningsfodnen 1,5 -1,5
Summa 5,0 -5,0
Servicenämnden Kostnader Intäkter
Etablering av återbrukscentralen -10,0 10,0
Inköp beredskapslagen -5,3 5,3
Summa -15,3 15,3
Förskolenämnden Kostnader Intäkter
Statsbidrag, nationella minoriteter 1,0 -1,0
Summa 1,0 -1,0
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
(-) = minskade kostnader/ökade intäkter i mnkr
Bilaga 1:7
Järva stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Förskoleverksamhet
BAS-anställningar 3,0 -3,0
Kvalitetshöjande medel 1,0 -1,0
Interkommunala barn 2,0 -2,0
VFU+lärarlönelyftet 1,0 -1,0
Äldreomsorg
Hyra servicehus 5,7 -5,7
Hyresintäkter 5,7 -5,7
Rinkeby och Kista vård- och omsorgsboende försäljning 5,7 -5,7
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Hyror LSS 2,0 -2,0
HAB 1,0 -1,0
Hyror GB 2,0 -2,0
Migrationsverket 1,0 -1,0
DV 3,0 -3,0
Summa 33,1 -33,1
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Politisk verksamhet och administration
Krismedel, omställningsmedel 0,8 -0,8
Individ och familjeomsorg
LUM-medel, NY sol medel, hembesöksprogrammet 1,4 -1,4
Senarelagt projektstart, EU-medel överförs till nästa år -0,4 0,4
Försäljning andra stadsdelar. Lönebidrag, hyresintäkter 5,1 -5,1
Arbetsmarknadsåtgärder
Statsbidrag samt OSA anställningar 4,9 -4,9
Ekonomiskt bistånd
Återkrav och statsbidrag SoL 2,7 -2,7
Förskoleverksamhet
Försäljning, gravidersättning, ams-bidrag 6,3 -6,3
Äldreomsorg
KUS, Matlyftet och AMS-bidrag 0,8 -0,8
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Försäljning andra stadsdelar, lönebidrag, hyresintäkter 9,6 -9,6
Fritid kultur/allmän kulturverksamhet
Kollolots 0,2 -0,2
Summa 31,4 -31,4
Bromma stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Förskoleverksamhet
Statsbidrag, kvalitetshöjande medel och lärarlönelyftet 1,6 -1,6
Försäljning interkommunala barn -0,2 0,2
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Hyresintäkter -0,2 0,2
Försäljning ökat antal brukare från andra stadsdelar 4,2 -4,2
Summa 5,4 -5,4
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:8
Kungsholmens stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Individ- och familjeomsorg
Statsbidrag nya socialtjänstlagen 7,8 -7,8
Statsbidrag bland annat God och nära vård 0,5 -0,5
Arbetsmarknadsåtgärder
Offentligt skyddat arbete och fler ferieungdomar 0,9 -0,9
Ekonomiskt bistånd
Försäkringskassan återkrav och migrationsintäkter 1,0 -1,0
Förskoleverksamhet
Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder, försäljning till annan kommun 8,1 -8,1
Äldreomsorg
Försäljningsintäkter flör utförare samt externa bidrag 24,2 -24,2
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Minskad intäkt pga färre brukare inom personlig assistans -0,9 0,9
Fritid kultur/allmän kulturverksamhet
Ökad försäljning inom parklekar 0,2 -0,2
Summa 41,8 -41,8
Norra innerstaden stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Äldreomsorg
Bidrag och hyresintäkter 10,0 -10,0
Summa 10,0 -10,0
Södermalms stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Politisk verksamhet och administration
Ökade statsbidrag 10,0 -10,0
Förskoleverksamhet
Ökade statsbidrag 10,0 -10,0
Summa 20,0 -20,0
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Individ och familjeomsorg
Höga placeringskostnader, brottsförebyggande arbete och utökat hembesöksprogram 14,4 -14,4
Nya SoL och unga vuxna. Samsjuklighet. 4,3 -4,3
Statsbidrag från Migrationsverket (schablonintäkter för ensamkommande och generalschablon) 5,1 -5,1
Ekonomiskt bistånd
Stadsbidrag, aktivitetetskrav 1,0 -1,0
Fritid kultur/allmän kulturverksamhet
Mellanstadieverksamhet, försäljning av verksamhet till utbildningsförvaltningen. 0,3 -0,3
Summa 25,1 -25,1
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Bilaga 1:9
Skarpnäcks stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Individ och familjeomsorg
Ökade hyresintäkter 0,6 -0,6
Statsbidrag flyktingmottagande 5,0 -5,0
Hyresintäkter, försäljning av verksamhet, socialpsykriatri 1,0 -1,0
Förskoleverksamhet
Statsbidrag 4,5 -4,5
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Hyresintäkter, försäljning av verksamhet, assistansersättning 4,0 -4,0
Summa 15,1 -15,1
Farsta stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Individ och familjeomsorg
Statsbidrag barn och unga 13,8 -13,8
Äldreomsorg
Nya medel för Sol 3,7 -3,7
Summa 17,5 -17,5
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Politisk verksamhet och administration
Statsbidrag krisberedskap 0,7 -0,7
Individ och familjeomsorg
Statsbidrag barn och unga 27,2 -27,2
Försäljning till andra stadsdelar och kommuner, boendehyror och egenavgifter, socialpsykiatri 1,8 -1,8
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Försäljning till andra stadsdelar och kommuner, LASS, boendehyror och egenavgifter 3,0 -3,0
Summa 32,7 -32,7
Skärholmens stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter
Politisk verksamhet och administration
Statsbidragsintäkter Nya Sol m.m. 4,0 -4,0
Individ och familjeomsorg
Statsbidrag Migrationsverket generalschablon 2,0 -2,0
Arbetsmarknadsåtgärder
Lönebidrag från Arbetsförmedlingen 2,0 -2,0
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning
Försäljningar till andra stadsdelsnämnder samt hyresintäkter 10,0 -10,0
Summa 18,0 -18,0
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
---
[Bilaga - Resultatprognos och prognos investeringsplan.pdf]
Bilaga 2:1
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Resultatprognos – Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 per den 31 augusti
KF KS Av nämnden Av SLK Budget Prognos på Avvikelse Resultat- Beräknad Prognos på
Resultatprognos Budget justerad redovisade tillstyrkta efter årsutfall efter budget/prognos enheternas resultatöver- avvikelse helår
2026 budget omslutnings- budget- tertial- SLK:s korrigering efter korrigeringar resultat föring till 2027 efter resultat-
förändringar justeringar rapport 2 och före och tillstyrkta från 2026 Överskott (-) dispositioner
Mnkr resultat budgetjusteringar Överskott (+) Underskott (+)
dispositioner Underskott (-)
Verksamhetens intäkter 10 151 18 821 338 19 19 178 19 220 42 42
Verksamhetens kostnader (-) -65 533 -74 334 -338 -1 195 -75 867 -75 426 441 1 497 -1 513 425
Avskrivningar (-) -3 269 -3 459 -18 -3 477 -3 515 -38 -38
Central medelsreserv (-)
Oförutsedda behov -1 482 -1 160 406 -754 -234 520 520
Prestationsreserv -530 -530 315 -215 115 330 330
Ej aktiverbara -843 -843 473 -370 -370 0 0
Anslag pensioner/arbetsgivaravgifter (-) -2 169 -2 169 -2 169 -1 546 623 623
Verksamhetens nettokostnader -63 673 -63 673 0 0 -63 673 -61 755 1 918 1 497 -1 513 1 903
Skatter 68 979 68 979 68 979 68 691 -288,4 -288
Begravningsavgift 265 265 265 267 1,8 2
Generellt statsbidrag 0 0 0 40 39,6 40
Inkomstutjämning -7 328 -7 328 -7 328 -7 407 -79,5 -80
Kostnadsutjämning -1 227 -1 227 -1 227 -1 271 -43,4 -43
Regleringspost 2 364 2 364 2 364 2 798 434,5 434
Fastighetsavgift 1 479 1 479 1 479 1 488 9,1 9
LSS-utjämning -2 014 -2 014 -2 014 -2 015 -1,2 -1
Verksamhetens resultat -1 155 -1 155 -1 155 835 1 990 1 975
Finansiellt resultat (exkl. utdelning) 488 488 488 395 -93 -93
Utdelning Stockholm Stadshus AB 630 630 630 0 -630 -630
Jämförelsestörande poster 0 0 0 2 330 2 330 2 330
Disposition/avsättning begravningsfond 37 37 37 37 0 0
Resultat efter finansiella poster 0,1 0 0 3 598 3 598 3 583
Förändring av eget redovisat kapital 0,1 0,1 0,1 3 598 3 598 3 583
Bilaga 2:2
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Prognos investeringsplan – Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 per den 31 augusti
Mnkr KF Justerad Av SLK Prognos på Avvikelse
Budget investerings- tillstyrkta årsutfall efter budget/prognos
2026 plan budget- SLK:s korrigering efter korrigeringar
2026 justeringar och tillstyrkta
T2 budgetjusteringar
Utgifter -9 444 -9 763 120 -9 535 229
Inkomster 1 275 1 265 -10 1 342 77
Nettoinvesteringar (-)
(exklusive centralt redovisade
investeringsmedel) -8 169 -8 498 111 -8 193 305
Centralt redovisade investeringsmedel -550 -160 -111 0 0
Nettoinvesteringar (-)
(inklusive centralt redovisade
investeringsmedel) -8 719 -8 658 0 -8 193 305
Finansiering
Förändring av eget kapital 0 0 3 583
Avskrivningar 3 269 3 459
Försäljningsinkomster 200 200 0 200
Upplåning/amort (-) /extra beting 5 250 8 458 0 952
Summa finansiering 8 719 8 658 0 8 193
Netto 0 0 0 0
---
[Bilaga - Ändringar av indikatorer och basnyckeltal.pdf]
Bilaga 3:1
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Ändring av indikatorer och basnyckeltal mm
Kommunfullmäktiges indikatorer och basnyckeltal fastställdes i budget 2026.
Under året kan ändringar av kommunfullmäktiges indikatorer och basnyckeltal
göras till följd av nya beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. För att
ta bort en indikator krävs beslut i kommunfullmäktige.
Förslag på ändringar av indikatorer 2026
KF:s mål för verksamhets-
området
Indikator Förslag till ändring med kommentar
2.1 Stockholm ska bli klimat-
positivt – genom minskade
utsläpp och ökad koldioxid-
lagring
Elproduktion baserad på
solenergi
Stockholmsmässan föreslås undantas indikatorn då
produktionen av el från solenergi följs upp hos St
Erik Markutveckling AB, som sedan den 9 januari
i år äger byggnaden genom Mässfastigheter i
Stockholm AB.
---
[Bilaga - Uppmaningar till stadens nämnder.pdf]
Bilaga 4:1
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Uppmaningar till stadens nämnder
Nämnder uppmanas att vidta åtgärder enligt vad som sägs i denna bilaga.
Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd
i hela staden
Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i
förskolan och skolan
Stadsdelsnämnderna uppmanades i tertialrapport 1 att intensifiera arbetet med
att minska barngrupperna och verka för en hög personaltäthet och i högre grad
bidra till kommunfullmäktiges årsmål. Stadsdelsnämnderna visar förbättrade
utfall i tertialrapport 2 för de två indikatorerna Antal barn per anställd i
förskolan (årsarbetare) och Antal barn per grupp och uppmanas fortsätta det
intensiva arbetet för att i högre grad bidra till kommunfullmäktiges årsmål.
Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis
klimatomställning
Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad
koldioxidlagring
Utbildningsnämnden uppmanas att inför nästa verksamhetsår stärka det
strategiska miljö- och klimatarbetet. Åtgärder som vidtagits det senaste året,
såsom arbetet kopplat till hållbara måltider, är ett steg i rätt riktning. Nämnden
förväntas i större utsträckning än idag bidra till stadens målsättningar inom
miljö- och klimatområdet i stort.
Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning,
jobb och bostäder för alla
Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik
välfärd
Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter för följande
projekt överskrider kommunfullmäktiges beslutade budget med mer än
15 procent och mer än 20 mnkr:
• Odde med genomförandebeslut 2023, avvikelse
127,6 mnkr, motsvarande 28 procent över beslutad budget
• Sport Hotels of Sweden med genomförandebeslut 2024, avvikelse
46,9 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget
• Ängsbotten med genomförandebeslut 2014, avvikelse
289,3 mnkr, motsvarande 92 procent över beslutad budget
• Årstafältet etapp 4 med genomförandebeslut 2024, avvikelse
212,5 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget
• Blackebergsvägen etapp 1 med genomförandebeslut 2017, avvikelse
267,1 mnkr, motsvarande 119 procent över beslutad budget
• Diabilden med genomförandebeslut 2019, avvikelse
39,2 mnkr, motsvarande 41 procent över beslutad budget
Bilaga 4:2
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
• Bergholmsbacken med genomförandebeslut 2022, avvikelse
135,8 mnkr, motsvarande 34 procent
• Gamla Tyresövägen med genomförandebeslut 2022, avvikelse
28,3 mnkr, motsvarande 19 procent
Exploateringsnämnden uppmanas vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i
projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade
genomförandebeslut.
---
[Bilaga - Basnyckeltal.pdf]
Bilaga 5:1
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport med delårsbokslut per den 31 augusti
Basnyckeltal – tertialrapport 2, 2026
Kommunfullmäktiges basnyckeltal som inte avrapporterats i verksamhetsberättel-
sen för 2025 rapporteras nedan i samband med tertialrapport 2.
Pedagogisk verksamhet
Förskola
Antal förskolebarn per anställd 2025 2024
Fristående verksamhet 4,9 4,9
Andel legitimerade förskollärare av anställda (%) 2025 2024
Fristående verksamhet 31,4 % 30,5 %
Antal barn per grupp 2025 2024
Fristående verksamhet 14,0 14,0
Andel nöjda föräldrar (%) 2025 2024
Fristående verksamhet 91,0 % 89,0 %
Fritidshem
Antal inskrivna barn per anställd i fritidshem 2025 2024
Kommunala fritidshem, Stockholm 13,7 14,5
Fristående fritidshem, Stockholm 14,7 14,2
Totalt Stockholm 14,1 14,4
Totalt Riket 11,7 12,2
Grundskola
Andel elever i fristående skolor (%) 2025 2024
Totalt Stockholm 26,0 % 26,0 %
Totalt Riket 17,5 % 17,5 %
Antal elever per lärare (heltidstjänst) 2025 2024
Kommunala skolor, Stockholm 12,5 12,7
Fristående skolor, Stockholm 12,4 12,5
Totalt Stockholm 12,4 12,6
Totalt Riket 11,9 12,0
Andel lärare (heltidstjänst) (%) med pedagogisk högskole-
Examen 2025 2024
Kommunala skolor, Stockholm i.u 91,7 %
Fristående skolor, Stockholm i.u 74,7 %
Totalt Stockholm i.u 85,2 %
Totalt Riket i.u 85,8 %
Bilaga 5:2
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti
Gymnasieskola
Andel elever i fristående skolor (%) 2025 2024
Totalt Stockholm 50,3 % 50,2 %
Totalt Riket 31,5 % 31,7 %
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (%) 2025 2024
Kommunala skolor, Stockholm i.u 94,0 %
Fristående skolor, Stockholm i.u 86,2 %
Totalt Stockholm i.u 88,5 %
Totalt Riket i.u 83,3 %
Ekonomiskt bistånd
Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning 2025 2024
Andel invånare 89,9 % 89,7 %
Avfall
Kostnad för avfallshantering 2025 2024
Kostnad för insamling, transport, återvinning och bortforslande av
avfall under kommunalt ansvar (mnkr) 1 326 1 268
Kostnad för insamling, transport, återvinning och bortforslande av
avfall under kommunalt ansvar, fördelat på antalet invånare i
Stockholm (kr/inv) 1 254 1 282
Restavfall; kg/invånare, kronor/invånare och kronor/kg 2025 2024
Mängd restavfall invägt vid behandlingsanläggning (ton) 158 680 168 165
Mängd restavfall invägt vid behandlingsanläggning, per invånare
(kg/inv) 150 170
Kostnad per invånare för invägt restavfall vid behandlingsanlägg-
ning (kr/inv) 93 120
Kostnad per kg invägt restavfall vid behandlingsanläggning
(kr/kg) 0,62 0,71
Mängd matavfall som går till biologisk behandling 2025 2024
Mängd matavfall som går till biologisk behandling (ton) 38 129 36 802
Mängd matavfall som går till biologisk behandling, per invånare
(kg/inv) 36,1 37
Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insam-
lingssystem 2025 2024
Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssy-
stem (ton) 2 545 2 873
Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssy-
stem, per invånare (kg/inv) 2,5 2,9
Bilaga 5:3
Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport med delårsbokslut per den 31 augusti
Mängd grovavfall som samlats in via återvinningscentralerna 2025 2024
Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy-
stem (ton) 59 972 66 169
Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy-
stem, per invånare (kg/inv) 60 67
Mängd grovavfall som samlats in via entreprenörerna 2025 2024
Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy-
stem (ton) 21 794 21 445
Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy-
stem, per invånare (kg/inv) 21,8 22
Andel farligt avfall 2025 2024
Andel farligt avfall i restavfallet (%) 0,12 % 0,07 %
Mängd returpapper som samlats in via kommunens insam-
lingssystem 2025 2024
Mängd returpapper som samlats in via kommunens insamlingssy-
stem (ton) 5 445 6 892
Mängd returpapper som samlats in via kommunens insamlingssy-
stem, per invånare (kg/inv) 5,5 7
Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens
insamlingssystem i kg/invånare 2025 2024
Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insam-
lingssystem. (ton) 46 600 47 412
Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insam-
lingssystem per invånare (Kg/inv) 46,7 48
Näringsliv
Företagens nöjdhet 2025 2024
Företagens nöjdhet med information från staden 73 75
Företagens nöjdhet med tillgänglighet från staden 72 78
Företagens nöjdhet med bemötande från staden 78 81
Företagens nöjdhet med kompetens från staden 76 77
Företagens nöjdhet med rättssäkerhet från staden 74 79
Företagens nöjdhet med effektivitet från staden 70 74
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.