Stockholm budget 2026: First report, full-year forecast

Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2026 ska stadens nämnder upprätta tertialrapport 1 med helårsprognos med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och för att uppnå kommunfullmäktiges mål.I föreliggande ärende, Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per 30 april med helårsprognosuppföljning av budget för Stockholms stad, redogörs för stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter.Utifrån uppföljningen har stadsledningskontoret lämnat en helårsprognos och bedömt uppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för helåret. [R1 PM Uppföljning av budget 2026- Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos.pdf] 1 (8) PM Rotel I (Dnr KS 2026/467) Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 1 Publika visningar av VM i fotboll 2026, dnr KS 2026/635 Klimatinvesteringar – rapport, dnr KS 2026/627 SHIS Budget och verksamhetsplan 2026, dnr KS 2025/1652 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Tertialrapport 1 för år 2026 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjusteringar för minskade nettokostnader med 130,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjusteringar för ökade investeringsutgifter med 16,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stadsdelsnämnderna medges budgetjusteringar för ökade nettokostnader med 15,6 mnkr. Finansiering sker genom utdelning från donationsfonder och fördelas enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 407,6 mnkr för redovisade omslutningsförändringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Nämnderna uppmanas att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Nämnderna uppmanas att vidta åtgärder enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2 (8) 8. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns enligt bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämnden medges rätt att omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Trafiknämnden medges rätt att inom ramen för projektet Åtgärder i stadsmiljön i prioriterade ytterstadsområden omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Kommunstyrelsen tilldelas medel för publika visningar av VM i fotboll 2026 (dnr KS 2026/635), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. 12. Rapport om uppföljning av klimatinvesteringar 2023-2026 (dnr KS 2026/627) godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 6. 13. Anmälan av SHIS Bostäders budget och verksamhetsplan för 2026 (dnr KS 2025/1652) läggs till handlingarna. 14. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 1 från nämnderna. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2026 ska stadens nämnder upprätta tertialrapport 1 med helårsprognos med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och för att uppnå kommunfullmäktiges mål. I föreliggande ärende, Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per 30 april med helårsprognosuppföljning av budget för Stockholms stad, redogörs för stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter. Utifrån uppföljningen har stadsledningskontoret lämnat en helårsprognos och bedömt uppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för helåret. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. 3 (8) Föredragande borgarrådets synpunkter I en omvärld som är skakig ska Stockholms stad leverera trygghet, välfärd och en fungerande stad. Staden ska också bidra till långsiktig hållbarhet genom sammanhållning och intensifierad klimatomställning. Tertialrapport 1 visar en fortsatt god måluppfyllelse och stadsledningskontoret gör nu bedömningen att alla fullmäktiges inriktningsmål kommer uppfyllas helt. Med denna rapport visar Stockholms stad att vi kan höja kunskapsresultaten i skolan samtidigt som det ekonomiska resultatet är starkt. Vi visar återigen att vi tar ansvar för stockholmarnas rätt till en välfungerande välfärd som utjämnar skillnader och skapar jämlikare livsvillkor i hela staden. Vi visar att regeringspolitiken för ökade utsläpp inte är rätt väg. Tvärtom, det går att förena en bättre fungerande stad och starkare hushållsekonomi med ett aktivt arbete för minskade klimatutsläpp. Med denna rapport visar vi att sänkta avgifter för barn och unga i kulturskolan, fritidsklubb, kolloverksamhet och idrott inte bara gör att fler deltar i verksamheterna utan också är ett bättre och mer rättvist sätt att stärka hushållens ekonomi i svåra tider än att sänka skatterna för de med högst inkomster. I denna rapport redovisas också de många goda insatser som stadens verksamheter gör för att arbetslösheten ska minska och fler ska komma i jobb. Det sker samtidigt som den statliga arbetsförmedlingen lämnar tillbaka miljardbelopp som de inte kunnat använda trots en historiskt hög arbetslöshet. Tertialrapport 1 visar slutligen också att Stockholm fortsatt är en växande stad där behoven av ett öppet samhälle där möten människor emellan stärker vårt samhälle. Kultur är en förutsättning för en levande stad. Den rödgröna majoriteten visar återigen att det finns ett alternativ till den regeringspolitik som begränsar och besparar på denna sektor genom att istället satsa och rusta kulturlivet i staden. Ett exempel på det senare är att vi nu ger besked att vi kommer stärka bibliotekens roll som samhällsviktig aktör genom att gå vidare med planerna om ett digitalt folkbildningscenter i den ena av basarerna vid stadsbiblioteket i Odenplan. Ytterligare ett exempel i rapporten där politiken visar resultat är att stadens ökade fokus på konsumtionsbaserade utsläpp och utsläppen från byggsektorn ger resultat. Nu rapporteras arbetet med Klimatmiljarden, stadens särskilda klimatinvesteringsmedel, och där visas att utsläppen minskat med cirka 17 000 ton CO2 per år, främst tack vare elektrifiering inom byggsektorn. Trots detta är det tydligt att regeringens politik med slopad reduktionsplikt sätter krokben för utsläppsminskningar som därmed inte minskar i den takt som krävs för att nå Parisavtalets målsättningar. Listan på effekter av en aktiv politik i Stockholms stad kan göras längre. Likaså kan listan på de begränsningar som den nationella politiken medför göras längre. Kanske 4 (8) mest oroande på sikt är den sänkning av statsbidragen till kommuner och regioner som regeringen beslutat om. Tack vare en god ekonomi och ansvarsfulla beslut klarar Stockholms stad nu att hantera det men på sikt riskerar denna högerpolitik leda till stora besparingskrav och därmed sämre kvalitet i välfärden. Ytterst är det stadens medarbetare som avgör om stockholmarna kommer erbjudas en bra skola och omsorg. Det är därför viktigt att stärka förutsättningarna för stadens medarbetare och det är glädjande att Stockholm nu på en rad punkter kan vara en attraktiv arbetsgivare. Tillräcklig finansiering utan dolda sparkrav, riktlinjer för ett fungerande chefskap, en aktiv politik för fler heltider och fler tillsvidareanställningar och arbetsskor till personalgrupper med stora behov av sådana är bara några exempel på det som nu genomförs. Vi beslutar nu också om att förbättra arbetsvillkoren för anställda i äldreomsorgen genom att pröva kortare arbetstid, vid hemtjänsten i Skarpnäck och på Södermalm. I tertialrapporten föreslås kommunstyrelsen också besluta om viktiga insatser som finansieras ur Central medelsreserv. Flera av oppositionspartierna i Stockholms kommunfullmäktige anslog betydligt lägre anslag till reserven varför deras budgetar hade omöjliggjort de satsningar som den rödgröna majoriteten nu kan genomföra. Däribland kan nämnas: • 10 miljoner kronor till sommarlovsaktiviteter • 4,3 miljoner för lokala åtgärdsprogram för bättre vattenkvalitet i Stockholm • 8,8 miljoner kronor för platsutveckling i trygghetsskapande syfte • 2 miljoner kronor för piloter för kortare arbetstid och bättre arbetsvillkor i äldreomsorgen • 4 miljoner kronor för publika visningar av VM i fotboll • 5,3 miljoner kronor för centralt beredskapslager • 41 miljoner kronor för potthålslagning, underhåll av gång- och cykelleder, broar samt belysningsåtgärder m.m. • 2,4 miljoner kronor för etablering av återbrukscentral för byggmaterial • 1,3 miljoner kronor ytterligare för sänkta avgifter i kulturskolan Listan är längre och framgår av ärendet. Stockholm ska vara en stad för alla och som ligger i framkant när det gäller öppenhet, klimat och utveckling. Tertialrapport 1 visar att vi är på god väg. Stockholm den 10 juni 2026 Karin Wanngård 5 (8) Bilagor 0. Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognosuppföljning av budget för Stockholms stad, dnr KS 2026/467- 1.1 1. Budgetjusteringar beviljade av stadsledningskontoret, dnr KS 2026/467-1.2 2. Resultatprognos och prognos på investeringsplan, dnr KS 2026/467- 1.3 3. Ändringar av indikatorer och basnyckeltal, dnr KS 2026/467-1.4 4. Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser, dnr KS 2026/467-1.5 5. Basnyckeltal med utfall för år 2025, dnr KS 2026/467-1.6 6. Klimatinvesteringar 2023-2026, dnr KS 2026/467- 1.7 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Att delvis bifalla föredragande borgarråds förslag till beslut. 2. Att ärendet revideras för att svara upp mot vad som anförs nedan med tillhörande åtgärdsplaner. 3. Att därutöver anföra följande. Den föreliggande Tertialrapport 1 2026 följer inriktningen i majoritetens budget för staden. Liberalerna har återkommande under mandatperioden framfört vår oro kring stadens ekonomi och konstaterar att den i allt väsentligt varit korrekt, men inte tagits på tillräckligt allvar. Stockholmsliberalerna vill understryka att vi inte delar majoritetens målsättningar för stadens utveckling. Vår politik tar sin utgångspunkt i frihetens och möjligheternas Stockholm, i ett grönt och innovativt Stockholm som är ledande i klimatomställningen och samtidigt ger goda förutsättningar för ett fritt närings och kulturliv, samt i ett Stockholm med stark och ansvarsfull ekonomi som värnar mänskliga rättigheter, öppenhet och valfrihet. Stockholmsliberalerna är kritiska mot majoritetens passiva förklaring i tertialrapport 1 till att placerade barns skolresultat i svenska, engelska och matematik understiger fullmäktiges årsmål. Staden har under flera år krävt en proaktiv och systematisk uppföljning av omhändertagna barns hälsa, tandstatus och betyg i samtliga ämnen. Samhällets föräldraansvar innebär att kompenserande stöd måste sättas in direkt vid placeringen och inte först när barnet redan har misslyckats. Som huvudstad behöver vi gå före och se till att omhändertagna barn följs upp noga för att kunna sätta in åtgärder i tid. Att vi som förtroendevalda fortfarande efter en hel mandatperiod inte kan följa upp att så basala behov som hälsa, tandstatus och betyg tillgodoses är ett underbetyg till majoritetens socialpolitik. 6 (8) Stockholmsliberalerna noterar att ordet antisemitism återkommer enbart en gång i T1an. Arbetet med att kartlägga spridningen av antisemitism i stadens verksamhet stannade av när majoriteten inledningsvis på mandatperioden helt sonika strök ordet ur sin första budget för 2023. Vi hade velat se att det i Tertialrapport 1 återfanns redovisade åtgärder för att angripa frågan, men ordet antisemitism förekommer bara en gång. Det står att staden ska motverka diskriminering och alla former av rasism inklusive antisemitism, antiziganism, afrofobi, islamofobi, och rasism mot samer. Men inte hur. Föredragande borgarråd anför i sina synpunkter att staden med tertialrapport 1 visar att kunskapsresultaten i skolan höjs. Vi vill dock påpeka att sett över hela mandatperioden har skolresultaten stagnerat. De har i utsatta områden som Järva och Skärholmen fluktuerat betydligt. Skärholmen har hamnat på efterkälken med majoritetens ensidiga fokus på Järva. Majoriteten borde ha fortsatt Liberalernas Järvasatsning med en utökning till alla utsatta områden. Nu går skolresultaten delvis upp, men inte över alla delar i staden och inte där de som bäst behövs. Det underlag som finns om kunskapsresultat är verksamhetsberättelsen för 2025, och där är bilden betydligt mer sammansatt än vad finansborgarrådets ynpunkter ger sken av. Resultaten pekar åt olika håll och rör sig i de flesta fall marginellt. Det ska särskilt framhållas att utbildningsnämnden i sin egen samlade bedömning i verksamhetsberättelsen för 2025 fann att kommunfullmäktiges inriktningsmål endast uppfylls delvis, och att detta uttryckligen motiverades med att årsmålen för grundskoleelevernas resultat inte nås fullt ut. Även stadens revision har i årsrapporten för utbildningsnämnden konstaterat att skolresultaten inte nås på ett tillfredsställande sätt. Stockholmsliberalerna noterar att föredragande borgarråd i sina synpunkter riktar kritik mot oppositionspartiernas budgetförslag med hänvisning till finansiering via Centrala medelsreserverna. Men det är ett oppositionspartis roll att visa på fungerande alternativ. Liberalernas reservationsbudget är en helt igenom finansierad budget som visar på de nödvändiga prioriteringar staden hade bort göra. Mot denna bakgrund blir också budgetens interna prioriteringar intressanta. I stället för en mer aktiv utdelning från Stadshus AB, som för övrigt är rekordlåg i år, har Centrala medelsreserven fortsatt att växa. Den fungerar i praktiken som en slags intern väntsal i finansrotelns ekonomiska system, där medel kan parkera tills de får ett lämpligt syfte eller en tillräckligt politiskt attraktiv rubrik. En mer direkt väg via ordinarie budget hade sannolikt inneburit mindre flexibilitet, men också något färre möjligheter att vid behov upptäcka nya prioriteringar av valtaktiska skäl i efterhand. Stockholmsliberalerna vill i detta sammanhang framhålla att vi bland annat har: • föreslagit att den kommunala cykeljouren ska avvecklas • föreslagit minskade kostnader för reklaminköp • motsatt oss en skattehöjning till nuvarande nivå om 18 kronor och 22 öre • föreslagit minskade konsultkostnader i stadens verksamheter 7 (8) • motsatt oss kompensation för bristfälliga trafikavtal motsvarande cirka 109 mnkr årligen • föreslagit en återupprättad Skyddsfond om 50 miljoner kronor för kostnader kopplade till placerade barn • föreslagit införande av en laddstolpskvot i staden • föreslagit att Skottlandsmodellen för samverkan mellan skola och socialtjänst införs • föreslagit en oberoende utredning av de övergrepp som skedde på pojkhemmet Eolshäll Det är i sammanhanget värt att notera att liknande politisk ekonomisk fördelning kan utformas på olika sätt. 2018 valde Socialdemokraterna att i valårssammanhang i högre grad använda utdelning från Stadshus AB, då uppgående till 1,7 miljarder kronor. I årets upplägg har motsvarande utrymme i stället i betydande utsträckning placerats i Centrala medelsreserven, som i praktiken fungerar som finansrotelns interna buffert i syfte att generera rubriker under valåret. Skillnaden i konstruktion är tydlig, även om effekten i termer av tillgängligt politiskt utrymme näppeligen är det. Men precis som majoriteten antyder kan listan för Stockholmsliberalernas initiativ göras betydligt längre. I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation. Kommunstyrelsen Reservation av Gulan Avci (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Att föredragande borgarrådets förslag till beslut godkänns delvis. 2. Att därutöver anföra följande: Stockholm har stora utmaningar och det är tydligt i tertialrapporten att vänsterstyret gör för lite för att möta dessa. Staden står fortsatt mitt i en akut bostadskris. Företagen vittnar om stora svårigheter i sin kontakt med staden, samtidigt som Stockholms utsläpp ökar och majoriteten når bara 5 av 20 miljö- och klimatindikatorer. Segregationen och otryggheten breder ut sig. Centerpartiet vet att Stockholm kan mer. Vår budgetreservation för 2026 är mer ambitiös och tar bättre ansvar för de problem som Stockholm står inför. Vi kommer fortsatt sätta stockholmarna först och tror på en stad som är grönare, tryggare, friare och roligare. I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att hänvisa till Kristdemokraternas budgetreservation för år 2026, 8 (8) 3. Att därutöver anföra följande För Kristdemokraterna är verklighetens Stockholm viktigare att förhålla sig till än ideologiska teorier och dit tillhörande skygglappar. För oss handlar det om att säkra kvalitet och förbättra resultat utifrån lokala förutsättningarna i varje stadsdel, med hänsyn till såväl individen som familjen och samhället i stort. Genom ett mer stringent fokus på de kommunala kärnuppdragen och tillhörande verksamheter kan mer resurser frigöras åt välfärden och skattetrycket minska. Finansborgarrådet skriver i sina synpunkter att bland oppositionens reservationsbudgetar avsattes lägre summor till central medelsreserv jämfört med styret, samt att vi därför inte hade kunnat genomföra de satsningar som radas upp i synpunkterna. Det är inte bara helt felaktigt, det är dessutom ganska magstarkt av borgarrådet att betrakta överbudgetering som något positivt – särskilt när staden gör såna stora överskott. Jag vill därför informera finansborgarrådet om att med vår kristdemokratiska reservationsbudget hade alla de satsningarna hon nämner varit fullt finansierade, likaså vår föreslagna skattesänkning med god marginal. Istället för överskott på finansroteln hade stockholmarna fått behålla mer av sin lön. Avslutningsvis finner vi det anmärkningsvärt att finansborgarrådet efter 4 år på posten fortsatt bygger stadens politiska narrativ i relation till landets regering, snarare än de utmaningar Stockholm har och där kommunal rådighet finns. Det är tydligt att politiska poänger är viktigare att plocka än att ta sitt ansvar som högsta ansvariga ledare för stockholmarna. I övrigt hänvisar jag till vår budgetreservation. --- [Bilaga -Tertialrapport 1 2026.pdf] Stadsledningskontoret Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm start.stockholm Sida 1 (53) Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognosuppföljning av budget för Stockholms stad Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 1 Publika visningar av VM i fotboll 2026, dnr KS 2026/635 Klimatinvesteringar – rapport, dnr KS 2026/627 SHIS Budget och verksamhetsplan 2026, dnr KS 2025/1652 Handläggare Selma Musabasic Telefon: 08-50829269 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Finansavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 2026-06-02 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel .lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 2 (53) Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar följande: 1. Tertialrapport 1 för år 2026 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjusteringar för minskade nettokostnader med 130,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjusteringar för ökade investeringsutgifter med 16,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stadsdelsnämnderna medges budgetjusteringar för ökade nettokostnader med 15,6 mnkr. Finansiering sker genom utdelning från donationsfonder och fördelas enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 407,6 mnkr för redovisade omslutnings- förändringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Nämnderna uppmanas att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Nämnderna uppmanas att vidta åtgärder enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns enligt bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämnden medges rätt att omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Trafiknämnden medges rätt att inom ramen för projektet Åtgärder i stadsmiljön i prioriterade ytterstadsområden omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 3 (53) 11. Kommunstyrelsen tilldelas medel för publika visningar av VM i fotboll 2026 (dnr KS 2026/635), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. 12. Rapport om uppföljning av klimatinvesteringar 2023-2026 (dnr KS 2026/627) godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 6. 13. Anmälan av SHIS Bostäders budget och verksamhetsplan för 2026 (dnr KS 2025/1652) läggs till handlingarna. 14. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 1 från nämnderna. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 4 (53) Sammanfattning I Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per 30 april med helårsprognosuppföljning av budget för Stockholms stad (ärendet) redogörs för stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter. Utifrån uppföljningen har stadsledningskontoret lämnat en helårsprognos och bedömt uppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för helåret. Trots en orolig omvärld bedöms konjunkturen i Stockholms län vara i en återhämtningsfas där hushållen visar tecken på ökad framtidstro och minskad oro för arbetslöshet. Även arbetsmarknaden visar på en positiv utveckling med en minskad arbetslöshet och ett minskat antal inskrivna arbetslösa ungdomar. Långtidsarbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå och ökar i relation till samtliga arbetslösa. Skatteunderlaget förväntas öka under 2026, framförallt på grund av en ökning av antalet arbetade timmar, och förstärkas ytterligare 2027. Realt förväntas dock skatteunderlaget minska 2026 i jämförelse med 2025. De senaste årens geopolitiska spänningar och konflikter har skapat en ekonomisk osäkerhet med inflation och stigande räntor som följd. Priser på både livsmedel och råvaror, främst inom byggsektorn har drivits upp, vilket har lett till ett ekonomiskt ansträngt läge för stadens verksamheter. Det är därför nödvändig att stadens nämnder och bolag prioriterar sina resurser för maximal effektivitet, systematiskt arbetar med styrning och uppföljning, begränsar investeringsutgifterna och tillämpar generell återhållsamhet. Helårsprognosen för stadens resultat år 2026 visar ett överskott om 1 527 mnkr (1 007 mnkr, T1 2025) efter tillstyrkta budgetjusteringar och resultatdispositioner. Det prognostiserade resultatet beror framförallt på lägre pensionskostnader än budgeterat, ej budgeterade reavinster samt en generell återhållsamhet hos nämnderna. Nämnderna visar generellt en god budgethållning och prognostiserar, efter tillstyrkta budgetjusteringar och resultatdispositioner ett prognostiserat överskott om 180 mnkr (212 mnkr, T1 2025). Stadsledningskontoret gör bedömningen att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppnås helt under 2026: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 5 (53) hela staden, Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning och Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Nämndernas och bolagsstyrelsernas bedömningar stämmer överlag väl överens med kommunfullmäktiges ambitionsnivå. Majoriteten av årsmålen fastställda i budget 2026 prognostiseras att uppnås. Prognosen för måluppfyllelse förutsätter god budgethållning, att nämnder och bolagsstyrelser genomför de planer de föresatt sig och vidtar nödvändiga förändringar. I bilaga 4 anges uppmaningar till stadens nämnder. Bakgrund Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2026 ska stadens nämnder upprätta tertialrapport 1 med helårsprognos med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Samtliga nämnders tertialrapporter per den 30 april med helårsprognos har analyserats i förhållande till kommunfullmäktiges budget 2026. Bolagsstyrelsernas tertialrapporter har i relevanta delar legat till grund för analysen. Ärendet I ärendet redogör stadsledningskontoret för prognostiserat resultat för helåret samt för bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för innevarande år, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter, och föreslår i vissa fall uppmaningar till stadens nämnder och bolag att vidta åtgärder för en ökad ambitionsnivå. Syftet med ärendet är att genom samlad information om ekonomi och verksamhet ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. I ärendet fördelas även vissa medel. Fredrik Jurdell Susanne Tiderman Stadsdirektör Ekonomidirektör Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 6 (53) Bilagor 1. Budgetjusteringar beviljade av stadsledningskontoret 2. Resultatprognos och prognos på investeringsplan 3. Ändringar av indikatorer och basnyckeltal 4. Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser 5. Basnyckeltal med utfall för år 2025 6. Klimatinvesteringar 2023-2026 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 7 (53) Omvärld Sveriges ekonomi i lågkonjunktur Kriget i Mellanöstern fortsätter att skapa ekonomisk osäkerhet och dämpar den globala konjunkturen. Trots det försämrade omvärldsläget bedöms svensk BNP växa snabbare 2026 än under de senaste tre åren. Enligt regeringens uppdaterade ekonomiska prognos från den 6 maj väntas BNP öka med 2,3 procent 2026 och 2,7 procent 2027. Arbetslösheten har minskat under inledningen av 2026 och arbetsmarknaden väntas fortsätta stärkas under resten av året. Vid slutet av 2027 bedöms arbetslösheten ligga på 7,7 procent, mätt enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU), nära den uppskattade jämviktsarbetslösheten. I april uppgick KPIF‑inflationen till 0,8 procent jämfört med samma månad föregående år. Riksbanken lämnade därför styrräntan oförändrad på 1,75 procent i maj. Räntan har legat på samma nivå sedan september 2025 och väntas förbli oförändrad ytterligare en tid. Efter flera år av ekonomisk press visade kommunsektorn en tydlig återhämtning under 2025. De kraftiga kostnadsökningarna från hög inflation och snabbt stigande pensionskostnader har dämpats, vilket bidrar till att resultaten nu stärks i både kommuner och regioner. Samtidigt kvarstår ett svagare finansiellt utgångsläge, med försämrad soliditet och fortsatt höga investeringsbehov enligt Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) ekonomirapport i maj 2026. Skatteunderlagstillväxten stärks tydligt år 2026 och blir än högre 2027. Samtidigt begränsar den demografiska utvecklingen tillväxten av antalet arbetade timmar, som är en viktig faktor för skatteunderlagets reala utveckling. Konjunktur i Stockholm har stärkts Konjunkturen i Stockholms län befinner sig i en återhämtningsfas enligt Handelskammarens Stockholmsbarometer, som mäter hushållens och företagens samlade syn på ekonomin. Återhämtningen drivs framför allt av näringslivet där tjänstesektorn och tillverkningsindustrin stärkts, medan byggverksamheten fortsatt präglas av svag efterfrågan. Även hushållen visar tecken på ökad framtidstro och en minskad oro för arbetslöshet. Arbetsmarknadsstatistiken för inledningen på 2026 visar på en positiv utveckling, samtidigt som arbetslösheten i staden fortfarande ligger högre än i riket som helhet. Den relativa arbetslösheten i Stockholms stad har enligt Arbetsförmedlingens definition sjunkit till 6,8 procent i april 2026, jämfört med 7,1 procent i april 2025, Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 8 (53) den lägsta nivån sedan sommaren 2024. Det kan jämföras med den relativa arbetslösheten i Sverige som helhet som i april 2026 uppgick till 6,5 procent. Arbetslösheten i riket och i Stockholm har närmat sig varandra och Stockholm har legat högre än riksgenomsnittet de senaste tre åren. Särskilt problematiskt är det att långtidsarbetslösheten fortsätter att ligga kvar på en hög nivå och ökar i relation till samtliga arbetslösa. I april 2026 hade nära 16 425 personer i staden varit utan arbete i 12 månader eller mer, en ökning med 3,9 procent jämfört med samma period 2025. Antal inskrivna arbetslösa samt relativ arbetslöshet i Stockholms stad, till och med april 2026 Ungdomar tenderar att påverkas tidigt vid konjunkturförändringar och antalet inskrivna arbetslösa ungdomar (18–24 år) har börjat minska. I slutet av april 2026 var 2 847 ungdomar inskrivna som arbetslösa i Stockholms stad, vilket motsvarar en relativ ungdomsarbetslöshet på 6,4 procent. Motsvarande andel i riket var 6,7 procent. Ungdomsarbetslösheten i Stockholm är högre bland män än kvinnor. I april 2026 var den 8,1 procent för unga män och 4,9 procent för unga kvinnor. Skatter, slutavräkningar och utjämning Under år 2026 förväntas skatteunderlaget öka med 4,0 procent vilket drivs av en ökning av antalet arbetade timmar. Under 2027 förstärks skatteunderlaget ytterligare och bedöms öka med 4,7 procent, betydligt starkare än den historiska genomsnittliga ökningstakten på 4,3 procent. I tabellen nedan redovisas SKR:s senaste prognoser samt den prognos som regeringen presenterade i vårpropositionen. För hela perioden till och med 2029 visar regeringens prognos på en något lägre ökning av skatteunderlaget än SKR:s bedömning. Skillnaden förklaras till stor del av att regeringen antar lägre timlöneökningar. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 9 (53) Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2025 2026 2027 2028 2029 2025–2029 SKR apr 2026 3,3 4,0 4,7 4,3 4,2 22,3 SKR feb 2026 3,6 4,5 4,2 4,3 4,3 22,6 VÅPEN 2026 3,3 4,2 4,9 4,0 3,9 22,0 Källa: Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner Trots en starkare nominell utveckling år 2026 än 2025 bedöms den reala skatteunderlagstillväxten bli lägre. Den främsta förklaringen är kostnadsutvecklingen för de kommunala avtalspensionerna. Under 2025 beräknas den sammanvägda prisutvecklingen till och med ha minskat, vilket innebar att skatteunderlaget 2025 steg kraftigt i reala termer, trots en relativt svag nominell ökning. När prisutvecklingen normaliseras och inflationstakten ökar under kommande år bedöms den reala tillväxten avta gradvis 2026–2029. År 2026 är det ovanligt stor skillnad (–0,5 procentenheter) mellan det faktiska och det underliggande skatteunderlaget, det vill säga skatteunderlaget exklusive regeleffekter. Skillnaden förklaras bland annat av en ytterligare förstärkning av det förhöjda grundavdraget och av jobbskatteavdraget. Tabellen nedan visar prognosen för hur skatteunderlaget utvecklas nominellt och realt mellan år 2025 och 2029. Skatteunderlagsutveckling, nominellt och realt Procentuell förändring i jämförelse med föregående år 2025 2026 2027 2028 2029 Nominellt skatteunderlag 3,3 4,0 4,7 4,3 4,2 Regelförändringar -0,3 -0,5 0 0 0 Underliggande 3,6 4,4 4,7 4,3 4,2 Prisutveckling -0,3 2,2 2,7 3,8 3,4 Realt skatteunderlag 4,0 2,2 2,0 0,5 0,8 Källa: SKR Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 10 (53) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Staden arbetar efter de tre inriktningsmål som beslutades i kommunfullmäktiges budget 2026: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning samt Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Till inriktningsmålen hör 16 underliggande verksamhetsområdesmål som konkretiserar inriktningsmålen. I ärendet bedöms måluppfyllelsen för helåret. Då inriktningsmålen sträcker sig över en mandatperiod och verksamhetsområdesmålen lika länge, eller åtminstone över flera år, ska målbedömningen ses som en bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det aktuella målet bedöms nås under året snarare än om det långsiktiga verksamhetsområdesmålet faktiskt uppnås. Målbedömningen görs utifrån en sammantagen bedömning av nämnders och bolags rapportering, indikatorers utfall eller prognos, arbete med aktiviteter, omvärldsfaktorer och övriga eventuella faktorer som har bärighet på respektive mål. Bedömning görs av om respektive mål prognostiseras uppnås helt, delvis eller ej under året. Vid hel måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå åt rätt håll, vid delvis måluppfyllelse bedöms utvecklingen gå delvis åt rätt håll och vid ej måluppfyllelse bedöms utvecklingen huvudsakligen gå åt fel håll. Till respektive verksamhetsområdesmål finns indikatorer. För individbaserade indikatorer redovisas könsuppdelat utfall där det finns tillgängligt. För övriga indikatorer redovisas endast totalt utfall. Endast indikatorer med utfall i tertial 1 redovisas i tabell. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Stockholm ska ha en välfärd som ger varje stockholmare de bästa förutsättningarna att känna trygghet och utvecklas i vardagen. Förskolan och skolan ska få de bästa förutsättningarna för att varje barn ska kunna inhämta kunskaper och växa som människa. Barn har rätt till vuxna som har möjlighet att se varje barn. Sociala insatser ska ge förutsättningar till ett gott och självständigt liv även när livet är som mest skört. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv och ska alltid kunna känna trygghet i att de får den hjälp, omsorg och vård de behöver. Stockholm ska vara en stad som håller samman. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 11 (53) Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för inriktningsmålet kommer uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att årsmålet för samtliga fem underliggande verksamhetsområdesmålen prognostiseras uppnås helt. Måluppfyllelsen förutsätter god budgethållning och att nämnderna och bolagsstyrelserna genomför nödvändiga strukturella förändringar. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Stockholm ska vara en stad där ojämlikheten i barn och ungas uppväxtvillkor ska brytas och där alla barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar oavsett kön, socioekonomi, funktionsnedsättning eller var i staden de bor. En meningsfull fritid främjar såväl hälsa som lärandet och sociala förmågor. Stadens öppna fritidsverksamheter är en del av det trygghetsskapande arbetet och ska vara mötesplatser med närvarande och trygga vuxna förebilder. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 26 av 26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorn Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter mäts genom skolenkäten. Under 2025 gjordes skolenkäten om, med ändrade frågor och respondenter. Detta bedöms ha haft betydande påverkan på utfallet för indikatorn varför årsmålet för indikatorn föreslås justeras i tertialrapport 1 i enlighet med bilaga 3. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter som för att uppnå målet. Bland annat genom att inkludera ett barnrättsperspektiv i sin verksamhet, med ett aktivt arbete för att förebygga vräkningar, integrera barnrättsperspektivet i exploaterings- och stadsutvecklingsprocessen samt arbeta för att minska trångboddhet med särskilt fokus på de barnfamiljer som idag är trångbodda. Vidare beskriver flera nämnder hur de arbetar för att erbjuda barn och unga en meningsfull fritid. Staden arbetar i samverkan för att främja den psykiska hälsan genom fysisk aktivitet och kompetenshöjande insatser. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 12 (53) Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 2,5 % 1,9 Helt Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan En bra start i livet börjar i förskolan. Förskolans kompensatoriska uppdrag är avgörande för att alla barn i Stockholm ska få jämlika livsvillkor och livschanser oavsett var i staden de bor. Förskolans pedagogiska verksamhet och skolförberedande uppdrag ger goda möjligheter för fler barn att klara skolan och minska risken för utanförskap. I Stockholm ska alla elever oavsett bakgrund ges likvärdiga möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Staden ska därför prioritera insatser som förbättrar elevernas kunskapsresultat och bryter skolsegregationen. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 24 av 25 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt. Årsmålet för 3 av 10 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 7 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorer som bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål delvis är: • Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) • Antal barn per grupp • Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 • Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 • Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen • Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen • Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund Förskola Stadsledningskontorets bedömning är att målet för stadens förskoleverksamhet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att tio av elva stadsdelsnämnder samt förskolenämnden prognostiserar hel måluppfyllelse för kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 13 (53) För perioden finns utfall för fyra av fyra indikatorer. Utfallet för samtliga indikatorer, med undantag för Antal barn per grupp, visar på förbättrat utfall i jämförelse med tertialrapport 1 föregående år. Stadsledningskontoret gör bedömningen att två av förskolans indikatorer uppfylls helt under året och en delvis. Bedömningen grundar sig dels på stadsdelsnämndernas egen helårsprognos, dels på hur långt utfallet är från målet och dels av att ett väntat minskat barnantal ger utrymme för förbättrade indikatorsutfall. Förskoleverksamhetens indikatorer tenderar att visa mer positiva utfall under hösten, till följd av ett naturligt dalande barnantal under året. Kommunfullmäktiges mål avseende Antal barn per grupp samt Antal barn per anställd bedöms uppfyllas delvis då utfallen för dessa är längre ifrån årets målvärde. Senaste två åren har dessa indikatorer haft delvis måluppfyllelse. Stadsledningskontoret vill betona vikten av att förskoleverksamheten verkar strategiskt för att i högre grad bidra till kommunfullmäktiges mål. Stadsdelsnämnderna uppmanas att intensifiera arbetet med att minska barngrupperna och verka för en hög personaltäthet och i högre grad bidra till kommunfullmäktiges årsmål. Likt föregående år finns ekonomiska utmaningar inom förskoleverksamheten. Utmaningarna beror främst på ett minskat barnantal, som förväntas vara som störst under året samt kommande treårsperiod. En omställning utifrån nya förutsättningar är nödvändig samtidigt som kvalitet och likvärdighet fortsatt behöver värnas. Förskolerapporten, Förskola i Stockholm 2025, har sammanställts under våren i vilket utvecklingsbehov lyfts fram som stöd i ett gemensamt arbete för ökad kvalitet i Stockholms stads förskolor. Utvecklingsbehoven innefattar förskolans systematiska kvalitetsarbete och nationell måluppfyllelse, förutsättningar för att främja barns språkliga utveckling och förskolans kompensatoriska uppdrag. Grundskola och anpassad grundskola, fritidshem, fritidsklubb samt gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Stadsledningskontorets bedömning är att målet för verksamhetsområdet uppfylls helt under året. Bedömningen grundar sig främst på att utbildningsnämnden prognostiserar hel måluppfyllelse för kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål. Stadsledningskontoret ser en risk för att de fem indikatorerna som avser grundskolan kommer att uppfyllas delvis, vilket kan påverka Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 14 (53) utbildningsnämndens och därmed även stadsledningskontorets målbedömning i tertialrapport 2 och i verksamhetsberättelsen. Utfallen för dessa indikatorer är flera procentenheter från fastställda mål för 2026 de senaste åren. I nedan tabell framgår utfall för grundskolans indikatorer de senaste åren samt målvärde för 2026. Utfall för indikatorerna finns först i tertialrapport 2. Indikatorer, utfall 2023-2025 och målvärde 2026 2023 2024 2025 Mål 2026 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 89 92 90 95 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 89 90 91 95 Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen 77,4 77,3 78,1 80 Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen 79,4 79,1 78,9 82 Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 91,1 90,0 89,8 95 Stadsledningskontoret vill understryka att det pågår ett intensivt arbete i syfte att förbättra skolresultaten, inte minst i områden med större socioekonomiska utmaningar, men med hänsyn till historiska utfall är det inte sannolikt målvärdena kommer uppnås fullt ut. Ett exempel på en insats för att förbättra skolresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar är att utbildningsförvaltningen har startat upp Projekt Järva – Explicit skolutveckling, som ska pågå under 2026 och 2027 i områdets skolor. Syftet är att utreda och sammanställa en vetenskaplig grund som utgångspunkt för skolornas utvecklingsarbete. Projektet syftar även till att stärka likvärdigheten mellan Stockholm stads skolor. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar T K M Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) Ökning 36,7 34,7 2,0 Helt Utfallet i T1 2025 var 36,1 procent. Fördelningen mellan kvinnliga och manliga förskollärare är fortsatt stor. Andelen män har ökat något. Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 4,7 5,1 - - Delvis Utfallet i T1 2025 var 5,2. Antal barn per grupp 14,9 16,4 - - Delvis Utfallet i T1 2025 var 16,3. Antal barn per legitimerad förskollärare Minskning 15,4 - - Helt Utfallet i T1 2025 var 15,7. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 15 (53) Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Alla stockholmare ska få de insatser och det stöd de behöver, oavsett var i staden de bor. Tilliten till socialtjänsten ska öka, fokus ska vara på förebyggande och tidiga kunskapsbaserade insatser. Jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet främjas genom ett systematiskt arbete för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 23 av 26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 6 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Den indikator som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan. Majoriteten av de placerade barnen har stora utmaningar och har många gånger inte haft en fungerande skolgång vid placeringen vilket påverkar barnens möjligheter under en längre period att nå målen i skolan. För de barn som inte når målen pågår ett riktat arbete med fördjupad kartläggning och dialog med skola och familjehem kring behov av stöd. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Från och med den 1 mars kan stadens invånare få tillgång till ett stort antal insatser utan behovsprövning och under året kommer utbudet av sådana insatser succesivt utökas. Vissa arbetssätt prövas och följs upp i pilotform innan införande sker i övriga stadsdelsnämnder. I pilostadsdelarna etableras första linjens socialtjänst med en tydlig ingång och drop-in där invånare kan få rådgivning, vägledning och enklare stöd utan behovsprövning. Parallellt utvecklas insatsen Flexibelt socialt stöd. Socialnämnden och stadsdelsnämnderna arbetar med flera insatser för att förebygga kriminalitet samt stödja barn och unga under och efter häktningstid och/eller placering. Exempelvis samarbetar socialnämndens förstärkningsteam för barn och unga med polisen för att utveckla arbetet kring orosanmälningar för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. En förstudie med syfte att skapa en nulägesbild av livssituationer och digitala och fysiska riskmiljöer för rekrytering till kriminalitet för elever med funktionsnedsättning Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 16 (53) har genomförts inom ramen för Myndigheten för delaktighets projekt med modellkommuner. Därutöver har tre sociala investeringar startat. Arbetet med att införa MST-CAN (MST-Child Abuse and Neglect) med medel från Sociala investeringsfonden påbörjades i april 2026 och ska pågå under tre år och leds av socialnämnden. Projektet Häktade barn har initierats och innebär att behandlingsarbete påbörjas redan under häktestiden. Projekt Eftervård bidrar till att minska risken för återfall genom att ge stöd efter placering. Under våren har ett nytt kliniskt träningscentrum (KTC) öppnat som inriktar sig mot långsiktig och kvalitativ kompetensutveckling i omvårdnad hos medarbetare på stadens grupp- och servicebostäder. Bland annat erbjuds utbildningar kring åldrande och intellektuell funktionsnedsättning. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/ delvis/ej) Kommentar T K M Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 23 % 22,7 22,0 23,3 Helt Sex stadsdelsnämnder rapporterar att målvärdet nås och fem rapporterar delvis. Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan 76 % 65,2 68,8 58,1 Delvis Två stadsdelsnämnder rapporterar att målvärdet nås, sju rapporterar delvis och två rapporterar att målvärdet inte nås (Järva och Norra innerstadens stadsdelsnämnd). Fler flickor än pojkar når godkänt. Stockholm ska vara en bra stad att åldras i – med god omsorgs och stor trygghet Stadens äldre invånare ska vara trygga med att deras stadsdel och stad är trivsam att leva, bo och åldras i, och att deras röster blir hörda i alla aspekter som rör deras levnadsvillkor. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv så länge som möjligt oavsett funktionsförmåga och stadsdel. Stockholm ska vara en åldersvänlig stad, med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen. Sociala och kulturella aktiviteter, liksom möjligheter till fysisk aktivitet ska finnas i alla stadsdelar. Det digitala stödet för äldre ska öka. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 17 (53) Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 25 av 26 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 6 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Den indikator som prognostiseras uppnås delvis är Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod. För att förbättra kontinuiteten arbetar flera nämnder med att organisera hemtjänstens i mindre geografiska områden och team, se över schemaläggning och bemanning samt minska andelen timanställda. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Stadens förebyggande arbete fortsätter att stärkas genom fler hälsofrämjande insatser för äldre. Bland annat har stadens simhallar breddat och utökat sitt riktade och anpassade aktivitetsutbud till äldre, märkta senior, inom gruppträningen. Fler av stadens gyminstruktörer har även utbildats inom Målgruppsanpassad träning för seniorer. Arbetet med en åldersvänlig stad fortlöper med utgångspunkt i Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Bland annat samarbetar nämnderna för att utveckla de offentliga miljöerna och möjliggöra nära samhällsservice i hela staden. Omställningen till framtidens socialtjänst pågår och under tertialen har stadens invånare fått tillgång till flertalet insatser utan behovsprövning. Under året kommer utbudet av sådana insatser succesivt utökas. Exempel på insatser som berör målgruppen äldre är hälsofrämjande samtal, stödsamtal till anhöriga och samtalsgrupper med social inriktning för äldre. Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Stockholmarnas tillgång till kultur ska öka och stadens kulturverksamheter stärkas. Genom kulturskolan ska alla barn och unga själva kunna skapa och ta del av professionell kultur. Idrott och motion ska vara tillgängligt för alla med god tillgång till idrottshallar, spontanidrottsytor och friluftsliv. Föreningslivet ska växa genom tillgängliga mötes- och samlingslokaler. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 25 av 27 nämnder prognostiserar att Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 18 (53) målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Samtliga av kommunfullmäktiges fem indikatorerna för verksamhetsområdesmålet mäts genom skolenkäten. Under 2025 gjordes skolenkäten om, med ändrade frågor och respondenter. Detta bedöms ha haft betydande påverkan på utfallet för indikatorerna Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden, Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden, Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter, Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden samt Andel ungdomar som deltar i föreningsliv varför årsmålet för dessa föreslås justeras i tertialrapport 1 i enlighet med bilaga 3. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Bland dessa kan nämnas att arbetet med att utveckla stadens samverkan med föreningslivet har fortsatt under året. För att underlätta för föreningar att söka föreningsstöd implementeras ett digitalt system för handläggning av föreningsstöd. Det digitala systemet bedöms även underlätta för berörda nämnder att följa upp beviljat föreningsstöd. Under perioden har arbetet med att ta fram en föreningspolicy påbörjats, syftet är att skapa förståelse för vilka grundläggande förutsättningar som bidrar till ett gott föreningsklimat. Policyn ska bidra till utvecklingen av stadens organisation och arbetssätt samt stödja stadens verksamheter att prioritera insatser som underlättar för föreningslivet att starta, verka och utvecklas. Tillgång till idrott, motion och friluftsliv är av central betydelse för folkhälsan och bidrar till gemenskap och en meningsfull fritid vilket är viktiga skyddsfaktorer för barn och unga. För att tillgodose tillgång till idrottsanläggningar, spontanidrottsytor och ett aktivt föreningsliv fortsätter utvecklingen av stadens idrottsanläggningar, exempelvis genom utredningsbeslut avseende Eriksdalsbadets simhall samt utveckling av ett nytt idrottscenter i Ulvsunda. Under perioden har kommunfullmäktige fattat beslut om ny biblioteksplan för Stockholm. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 19 (53) Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholm ska vara världsledande i att minska utsläppen och leda omställningen och övergången till nya gröna jobb och hållbara levnadssätt. Stockholm ska vara klimatpositiv senast år 2030. Detta ska ske genom både utsläppsminskande åtgärder och koldioxidlagring. För att nå målet ska stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och utsläppsbudget implementeras. Konsumtionen orsakar stora utsläpp av koldioxid i andra delar av världen. Staden har som mål att konsumtionsutsläppen ska halveras till år 2030. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för inriktningsmålet kommer att uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att årsmålet för tre av fyra underliggande verksamhetsmål prognostiseras uppnås helt och ett prognostiseras uppfyllas delvis. Måluppfyllelsen förutsätter god budgethållning och att nämnderna och bolagsstyrelserna genomför nödvändiga strukturella förändringar. Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Städer har en viktig roll i omställningsarbetet och Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för andra. Stockholm ska ställa om till ett cirkulärt samhälle och vara klimatpositivt 2030 och fossilbränslefritt 2040. Stadens energianvändning ska minska och staden ska bidra till ökad lokal och regional elproduktion. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 22 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 3 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 2 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Måluppfyllelse är beroende av både stadens arbete och sådant som ligger utanför stadens rådighet. Att utsläppsnivåerna prognostiseras ligga kvar på ungefär samma nivå eller endast minska förklaras främst av den förändrade reduktionsplikten och bränslepriser. Sett till nämnder och bolags pågående och planerade arbete är bedömningen att stadens bidrag gör att målet bedöms uppnås helt. En annan avvägning som gjorts rör det faktum att nämnder som tar över verksamhet i egen regi får svårare att nå mål som rör inköp av till exempel el, livsmedel och plast. Inköp som tidigare gjorts av Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 20 (53) entreprenör tillkommer genom det utökade uppdraget vilket gör det svårare att nå satta mål. Samtidigt ökar stadens rådighet ökar i samband med att mer verksamhet bedrivs i egen regi vilket är positivt för måluppfyllelse. Indikatorn Andel matavfall till biologisk behandling bedöms ej uppnås. Eftersorteringsanläggningen i Högdalen bidrar till måluppfyllelse, men utöver sorteringsanläggningen krävs ytterligare åtgärder för att nå målet. En fortsatt satsning på införande av matavfallsinsamling i flerbostadshus och insatser för att öka andelen sorterande hushåll och andelen utsorterat matavfall i de fastigheter som redan infört systemet är centralt. Indikatorn Utsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) bedöms ej uppnås. Prognosen är att utsläppsnivåerna ligger kvar på samma nivå eller minskar något jämfört med utfall 2025. Det innebär att staden inte följer den kurva för utsläppsminskningar som finns i klimathandlingsplanen och som baseras på Parisavtalet. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Flertalet rör resurseffektivitet och cirkularitet. Kulturhuset Stadsteatern AB utvecklar Materialmagasinet som bidrar till att minska resursåtgången vid konstnärliga produktioner. Ett annat exempel är projektet Cirkulära måltidssjalar, i vilket kasserade arbetskläder och andra textilier från stadens verksamheter omvandlas till måltidssjalar som ersätter engångshaklappar i plast inom äldreomsorgen. Projektet bidrar även till meningsfulla aktiviteter för personer med försörjningsstöd inom arbetsmarknadsnämndens verksamhet. Bygg- och anläggningssektorns har stor klimatpåverkan och stadens byggande nämnder och bolag har stor betydelse för måluppfyllelse. Samtliga berörda nämnder och bolag arbetar utifrån reduktions- trappor med gränsvärden. Gränsvärden sänks varje år med målsättning att nå halverade utsläpp 2030 jämfört med 2019. Genom att ställa hårdare krav än den nationella lagstiftningen driver staden på omställningen till en klimatneutral byggsektor. Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Arbetet för att stärka stadsnaturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen ska intensifieras och mer natur ska skyddas för dagens och morgondagens stockholmare. Staden ska bidra till biologisk mångfald i omvärlden, bland annat genom att välja ekologiska livsmedel. Handlingsplanen för klimatanpassning Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 21 (53) ska genomföras med fokus på skyfall och värmeböljor och krontäckningsgraden ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 22 av 27 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 2 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 1 bedöms uppnås delvis. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor bedöms delvis nå upp till kommunfullmäktiges årsmål om minst 70 procent inköpta ekologiska livsmedel. År 2025 uppnåddes 53 procent och utfallet för perioden är 57 procent. Andelen ökar men utmaningar kopplat till måluppfyllelsen kvarstår, bland annat ett bristfälligt utbud av ekologiska varor. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder genomför flera åtgärder för att stärka andelen. Exempelvis tar kommunstyrelsen och servicenämnden fram en modell för samordning av hållbara offentliga måltider genom en funktion för operativt stöd i arbetet med mat. Kommunstyrelsen har även bidragit till att stärka det ekologiska utbudet inom ramen för den nya livsmedelsupphandlingen och stöttat nämnder i planeringen av måltidsverksamheten. En stark grön infrastruktur och rik biologisk mångfald förutsätter att stadens gröna värden sköts om och utvecklas. Det görs bland annat genom skötsel och reinvesteringar i parker samt genom att skydda stadens värdefulla natur. En utredning om en modell för att stärka de ekologiska värdena och den biologiska mångfalden i staden har slutförts. Under perioden har planeringen för tillskapande av flera nya naturreservat och biotopskyddsområden pågått, däribland Ålstensskogen/Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn/Riddersvik samt Bagarmossenskogen. Visionsarbeten kring Rågsveds Allé och i Fagersjö fortsätter. Arbetsmarknadsnämnden och Södermalms stadsdelsnämnd samarbetar genom Stockholmsjobb för att stärka den biologiska mångfalden. Arbetet har lett till att groddjursdammar restaurerats. en biodling anlagts på Långholmen och att invasiv björnloka bekämpats vid Bornsjön. Verksamhetsområdesmålet omfattar även arbetet med att anpassa staden till ett förändrat klimat. I detta arbete fyller stadens ekosystemtjänster en viktig funktion. Kommunstyrelsen arbetar med att revidera handlingsplanen för klimatanpassning samt med en klimatanalys för Stockholms geografi. Trafiknämnden fortsätter att ta fram åtgärdsplaner baserat på genomförd risk- och sårbarhetsanalys för skyfall. En konsekvensanalys avseende ansvar Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 22 (53) och drift av skyfallsanläggningar under mark har i huvudsak färdigställts. Trafiknämnden har även identifierat platser intill skolor och förskolor där trädplantering planeras under året, bland annat för att minska värmeproblematik. Arbetet med att stärka krontäckningen fortsätter. Skarpnäcks stadsdelsnämnd planerar att stärka sitt trädbestånd med fruktträd, barrträd och lövträd. AB Stockholmshem deltar i pilotprojektet Krontech, som är ett verktyg för automatisk identifiering av grönytor. Förhoppningen är att kunna identifiera vilka mätetal som är relevanta och möjliga att använda vid styrning och uppföljning. Stadens nämnder och bolag stärker arbetet med Agenda 2030 genom arbetet inom området. Arbetet bidrar främst till agendans Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald, och flera av aktiviteterna bidrar även till att stärka agendans övriga mål. Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Framkomligheten för kapacitetsstarka färdmedel ska prioriteras. Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ska minska genom elektrifiering av fordonsflottan, minskad biltrafik, inblandning av biobränsle i drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. Laddinfrastrukturen ska byggas ut i hela staden. Trafiksäkerheten ska öka och vinterväghållningen ska förbättras. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under 2026. Bedömningen grundas på att 28 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 1 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt, 3 bedöms uppnås delvis och 3 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis. Tre indikatorer bedöms delvis uppnå kommunfullmäktiges årsmål. Avseende indikatorn Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid görs bedömningen att efterfrågan på parkeringsplatser fortsatt är hög, trots de avgiftshöjningar som genomfördes 2025. Avseende indikatorn Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken i innerstaden görs bedömningen att hastigheten påverkas av att stadsmiljön är alltmer komplex med fler anspråk på gaturummet. Bedömningen kvarstår trots att trafiknämnden arbetar med ett flertal åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet. Avseende indikatorn Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 23 (53) baseras bedömningen på att ett av de tre berörda bostadsbolagen uppger att årsmålet inte kommer att uppnås. Tre indikatorer bedöms ej uppnå kommunfullmäktiges årsmål. Avseende indikatorn Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, ytterstaden baseras bedömningen på att andelen elbilar är relativt låg och att andelen markparkeringar är hög, vilket innebär svårighet att nå lönsamhet i investeringar i laddinfrastruktur. Avseende indikatorerna Minskade utsläpp från transporter, jämfört med 2010 och Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017 baseras bedömningen på att faktorer utom stadens rådighet, såsom beslut om sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt, har lett till att priset på fossila drivmedel har minskat vilket ökar trafikarbetet. Stadens samlade åtgärder inom verksamhetsområdet bidrar till att motverka effekten av detta, men är sannolikt inte tillräckliga för att uppnå målen. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter som bidrar till en utveckling i riktning mot att uppnå målet för verksamhetsområdet. Bland dessa kan nämnas att flera stadsdelsnämnder i samband med övergången till parkdrift i egen regi under 2026 genomför inköp av eldrivna fordon och maskiner enligt stadens fordonsstrategi och handlingsplan för utfasning av fossila bränslen till 2030. Inom området hållbart resande kommer gång-, cykel- och kollektivtrafik att främjas. Det sker bland annat genom utbyggnad och utveckling av cykelvägnätet. I april invigdes den nya cykelbanan längs Riddarholmskanalen, som har breddats för att göra det enklare och säkrare för de uppemot 15 000 cyklister som passerar där varje dag. Arbetet med planeringen för ett hållbart transportsystem fortsätter. Under första tertialet beslutade stadsbyggnadsnämnden om två detaljplaner, som syftar till att utveckla kollektivtrafiksystemet i Stockholm. Den ena möjliggör en ny tunnelbanelinje från Fridhemsplan till Älvsjö, via Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet och Östbergahöjden. Den andra möjliggör en depå i Älvsjö, som krävs för uppställning och underhåll av tågen i den nya tunnelbanan. En god vinterväghållning bidrar till områdets måluppfyllnad. De brister som framkom under vinterns stora snöfall har lett till att avtalsuppföljningen ska utvecklas för att säkerställa att den standard som avtalats efterlevs. För att minska vinterväghållningens miljöpåverkan ska alternativ till snötippning i Mälaren och Saltsjön tas fram. Under årets första tertial har ett snösmältningsverk i Högdalen tagits i drift som en pilotanläggning. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 24 (53) Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, innerstaden 50 % 43 Delvis AB Svenska Bostäder och AB Familjebostäder bedömer att årsmålen nås. AB Stockholmshem bedömer att årsmålet ej nås. Andel parkeringsplatser med tillgång till delad laddmöjlighet, ytterstaden 50 % 18 Ej AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem bedömer att årsmålen ej nås. Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Stockholm ska vara en stad där luften är hälsosam att andas. Stadens vatten ska vara rena och fulla av liv och vår miljö är rensad från skadliga kemikalier. Ingen ska riskera försämrad hälsa på grund av att bo och verka i staden. Luften och vattnet ska vara rena och arbetet med att långsamt avgifta staden från gamla miljöskulder, men även stoppa nytillkomna gifter, ska fortsätta. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 24 av 24 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 3 av 5 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt, 1 bedöms uppnås delvis och 1 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Två indikatorer bedöms inte nå upp till kommunfullmäktiges årsmål: Antal förekomster i stadens kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen samt Andel upphandlingar med kemikaliekrav. Bedömningen utgår från en låg utfasningstakt jämfört med fastställt mål samt att utfallet för upphandlingar med kemikaliekrav ligger långt från målvärdet. Stadens samlade åtgärder inom verksamhetsområdet bedöms bidra till att målet kommer uppnås även om vissa indikatorer inte bedöms uppnå kommunfullmäktiges årsmål. För att nå målsättningen om giftfria miljöer behöver stadens nämnder och bolag intensifiera arbetet med utfasning av varor och produkter som innehåller PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen för att bidra till giftfria miljöer och hög måluppfyllelse. Inom ramen för kemikaliearbetet är det viktigt att nämnder och bolag arbetar efter Kemikalieplan 2031 och tar del av kemikaliecentrums stöd. Idrottsnämnden och fastighetsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 25 (53) fortsätter arbetet med åtgärder för att minska spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner. Ett antal åtgärder pågår för bättre luftkvalitet och minskat buller. För att bidra till att nå Världshälsoorganisationens (WHO) nya gränsvärden för luftkvalitet har trafiknämnden lämnat förslag på fler gator med dubbdäcksförbud samt kvalitetssäkrat underlag för trafikstyrande investeringsåtgärder vid skolor och förskolor med bristande luftkvalitet. Andra exempel är Stockholms Hamn AB som fortsätter arbetet med att öka anslutningen av fartyg till landel vid kaj och kyrkogårdsnämnden ställer om tillfossilfria maskiner vid stadens begravningsplatser. Stadens nämnder och bolag genomför flera åtgärder för att bidra till god vattenstatus. Stockholm Vatten och Avfall AB arbetar för att styra mot uppsatta effektmål genom både investeringar i dagvattenreningsanläggningar och åtgärder i ledningsnätet. Bolaget har även utrett möjligheter till läkemedelsrening vid Henriksdals reningsverk som en del i arbetet med att möta kommande lagkrav för rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. En pilotanläggning är tagen i drift. Trafiknämnden har antagit ett investeringsprogram för åtgärder i lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster. Arbetet med sanering av förorenade områden fortsätter. Sanering pågår i Riddersvik samtidigt som förberedelser fortsätter i bland annat Snösätra industriområde och Söderskjutbanan i Rågsveds naturreservat. En stödfunktion för förorenad mark och sediment har inrättats för att stärka stöd och kunskap inom stadens verksamheter. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Grunden för en väl fungerande stad är en stark ekonomi. Fler stockholmare i jobb skapar både individuellt och kollektivt välstånd. Staden ska konsekvent jobba för att Stockholm ska vara en region med tillväxt och som underlättar företagande och en växande arbetsmarknad. Grundläggande för en stark ekonomi är en fungerande kompetensförsörjning, bra infrastruktur och ett öppet och demokratiskt samhälle. Stockholm ska vara en internationellt konkurrenskraftig region med öppen handel. Staden behöver i grunden ha en bättre beredskap genom större rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Krav på verksamhetens kvalitet ska vara samma oavsett driftsform. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för inriktningsmålet kommer uppnås helt för 2026. Bedömningen baseras på att årsmålet för samtliga fem underliggande verksamhetsområdesmålen prognostiseras uppnås helt. Måluppfyllelsen förutsätter god Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 26 (53) budgethållning och att nämnderna och bolagsstyrelserna genomför nödvändiga strukturella förändringar. Stockholms ekonomi är stark hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stockholms stads starka ekonomi borgar för en väl fungerande kommunal verksamhet. Utgångspunkten för den förda politiken är att välfärden, tryggheten och klimatomställningen ska ha de resurser som är nödvändiga för att Stockholms stads verksamheter ska fungera och utvecklas. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 28 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 9 av 9 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Den geopolitiska osäkerheten är stor och kan snabbt få en inverkan på ekonomin vilket kan komma att påverka budgetföljsamheten i stadens verksamheter och bolag. Det är därför av väsentlig betydelse att nämnder och bolag arbetar med fortsatt kostnadskontroll och planerar för hur de ska hantera eventuella kommande utmaningar och ändrade planeringsförutsättningar. Inom stadens investeringsverksamhet syns de ekonomiska utmaningarna genom fallande bostadsbyggande och fortsatt förhållandevis låga intäkter från markförsäljningar. Samtidigt finns ett stort reinvesteringsbehov och nyinvesteringar behövs i takt med att staden växer och demografin förändras. Det totala investeringsutrymmet i staden är dock begränsat vilket föranleder att nämnder och bolag noggrant måste prioritera och göra avvägningar rörande vilka projekt som ger störst samhällsnytta. Utöver detta ska nämnder och bolag systematiskt arbeta med styrning och uppföljning av investeringsprojekt, hålla tilldelad budget och begränsa investeringsutgifterna. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. För att möta stockholmarnas behov av en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet, nu och i framtiden, utvecklar stadens nämnder och bolag samverkan och prövar nya arbetssätt. För att effektivisera lokalanvändandet i stadens verksamheter bedrivs ett samordnat arbete med att se över och optimera nyttjandet av stadens lokaler. Stadens nämnder och bolag arbetar även för att öka Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 27 (53) möjligheterna till extern finansiering, både inom drift- och investeringsverksamheterna. Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 99,7 Helt Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 99,8 Helt Nämndens prognossäkerhet T2 +/- 1 % - Helt Endast utfall helår Stadens ekonomiska resultat (lägst) 0,1 mnkr - Helt Endast på stadsövergripande nivå och utfall helår Stadens nettodriftskostnader per skatteintäkter (max) 100 % - Helt Endast på stadsövergripande nivå och utfall helår Stadens soliditet inkl. pensionsåtaganden på kort sikt 30 % - Helt Endast på stadsövergripande nivå och utfall helår Stadens soliditet inkl. pensionsåtaganden på lång sikt 34 % - Helt Endast på stadsövergripande nivå och utfall helår I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Med ett jobb följer att vara behövd och att utvecklas tillsammans med andra. När fler arbetar blir samhället starkare och jämlikare samtidigt som välfärden får bättre förutsättningar. Långtidsarbetslösheten måste brytas. Genom en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik ska Stockholm utvecklas. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 27 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 2 bedöms uppnås delvis. För en indikator, Andel kursdeltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning med godkänt betyg efter fullföljd kurs, saknas utfall i T1. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Antal företag i Stockholm samt Näringslivets nöjdhet med staden som myndighet. Möjligheten att direkt påverka indikatorn Antal företag i Stockholm bedöms vara begränsad. Indikatorer gällande ekonomiskt bistånd, kommunal vuxenutbildning och feriejobb tillmätts därför en större vikt i bedömningen om Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 28 (53) måluppfyllelse, då dessa anses centrala för att stärka stockholmarnas möjligheter till arbete och egen försörjning. I mars 2026 fanns 211 186 registrerade bolag i Stockholms stad, vilket innebär att årsmålet om 216 000 företag kan bli svårt att nå. Det då Stockholm, som resten av Sverige, har en svag ekonomisk utveckling i dagsläget. Utfallet för indikatorn Antal företag i Stockholm är högre än motsvarande period föregående år (209 768 st). Stadsbyggnadsnämnden, vilken är en av de nämnder som prognostiserar ett utfall under fullmäktiges årsmål vad gäller indikatorn Näringslivets nöjdhet med staden som myndighet, beskriver att resultatet är kopplat till utmaningar med en längre handläggningstid i bygglovsprocessen. För att arbeta mot en minskad kötid genomförs projektet Bygglov i Balans, i samverkan med stadsledningskontoret. Projektet visar ett gott resultat med minskad kö av ärenden som väntar på handläggare från 678 ärenden till 68 stycken under första tertialet. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder och bolag har, och kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Samtliga nämnder och en övervägande majoritet av stadens bolag bidrar med att tillhandahålla platser både för feriejobb och för Stockholmsjobb, vilket är en förutsättning för att stadens årsmål för indikatorerna Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi och Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb ska kunna nås. Arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna har under perioden fortsatt att stärka stadens arbete för fler stockholmare i arbete och studier. Bland annat genom samordnat stöd och parallella insatser för att stödja personer att bryta långvarigt biståndsbehov och hjälpa dem in på den ordinarie arbetsmarknaden. Inom stadens vuxenutbildningsverksamhet har studieresultaten förbättrats, på grundläggande och gymnasial nivå. Andel godkända betyg har ökat och avbrott minskat. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 29 (53) Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/ delvis/ej) Kommentar T K M Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1,5 % 1,28 1,30 1,25 Helt Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 1,0 % 0,87 0,85 0,89 Helt Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb 1 000 st 535 306 229 Helt Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 11 500 st 1 828 910 918 Helt Många tillfällen för feriearbeten kvarstår under året. Antal företag i Stockholm 216 000 211 186 - - Delvis I mars 2026 fanns 211 186 bolag registrerade i Stockholms stad. Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet 74 62 - - Delvis I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Bostadsförsörjningen och stadens bostadsmål ska säkerställas genom en hög byggtakt, fler hyresrätter, fler bostäder med många rum, blandade boendeformer samt vräkningsförebyggande och bostadssociala insatser. Hemlöshet ska motverkas och trångboddheten ska minska särskilt för barnfamiljer. Stadsutvecklingen ska främja social och miljömässig hållbarhet. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 26 av 27 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 5 av 7 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och 2 bedöms ej uppnås. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Bostadsbyggandet har ökat men många av förutsättningarna för byggandet är fortfarande osäkra. Byggkostnaderna är höga men stabila, och utvecklingen i omvärlden osäker. Byggtakten bedöms också hållas tillbaka av hushållens ekonomiska oro. Flera av årsmålen har anpassats efter det rådande marknadsläget, men är fortfarande utmanande. En avvaktande marknad påverkar också stadens förutsättningar att nå målen för markanvisningar, investeringsbeslut och godkända/antagna detaljplaner liksom Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 30 (53) stadens möjligheter att klara bostadsförsörjningsansvaret för särskilda grupper såsom inom LSS och SoL, på kort och lång sikt. Måluppfyllelse förutsätter att nämnder och bolagsstyrelser mobiliserar kring bostadsmål och bostadsförsörjning, utvecklade behovsbedömningar, arbetssätt, styrning och uppföljning. Särskilt fokus behöver läggas på en aktiv portföljstyrning och bostadsprojekt med hög genomförbarhet och måluppfyllelse i närtid. För bostadsförsörjningen är det också av högsta vikt att det befintliga bostadsbeståndet används effektivt. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag och Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer. Årsprognosen 900 markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag innebär en ökning jämfört med år 2025, men årsmålet 1 500 bedöms ej nås. Prognosen 430 förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer är i nivå med tidigare år. Årsmålet 600 stycken uppnås dock inte. I Avstämning av mål och budget 2026 konstaterades att det aggregerade årsmålet för den obligatoriska nämndindikatorn Antal påbörjade hyresrätter av stadens bostadsbolag uppgår till 198 stycken, vilket är lågt i förhållande till kommunfullmäktiges mål. AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB uppmanades, genom Stockholms Stadshus AB, att höja sina ambitioner och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderade årsmål. Bolagen har sett över möjligheterna att tidigarelägga byggstart av projekt, men bedömt att det inte är möjligt utifrån rådande förutsättningar. Att bostadsprojekt ska kunna byggstarta förutsätter lönsamma investeringskalkyler. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder under året genomför ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. De kommunala bostadsbolagen samverkar med exploateringsnämnden för att säkerställa ett hållbart och prisvärt boende bland annat genom Stockholmshusen och genom att verka för att lägenheter tillgängliggörs genom flyttningar inom befintligt bestånd, exempelvis genomförs test med så kallade familjebostäder. Under året utreds också möjligheten av blockförhyrning eller individuell uthyrning för LSS och gruppboende i stadens bostadsbestånd liksom möjlighet att reservera hyreslägenheter för Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 31 (53) personer med funktionsnedsättning både via stadens bolag och hos stiftelsen SHIS Bostäder. För att möta utmaningen med ett ökat behov av bostäder för äldre utvecklas planeringen av vård- och omsorgsboenden genom samordnad äldreboendeplanering som integreras i lokalförsörjningsplaneringen. Stadens nya handlingsplan för bostadsförsörjning med tillhörande behovsanalyser och åtgärder implementeras under året och utgör ytterligare stöd i stadens bostadsförsörjningsarbete. Indikatorer Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar Antal påbörjade bostäder 4 000 1 567 Helt Antal markanvisade bostäder 3 000 935 Helt Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner 4 000 1 034 Helt Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade Bostad först-, försöks- och träningslägenheter samt genomgångsbostäder för barnfamiljer 600 133 Ej Årsprognosen uppgår till 430 och är i nivå med tidigare års utfall. Berörda lägenheter bedöms inte efterfrågas inte i den omfattning som anges i uppdraget. Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag 1 500 100 Ej Årsprognosen uppgår till 900 och är högre än tidigare års utfall. Prognosen innebär 30 procent av total prognos för markanvisade bostäder. Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Staden ska vara en bra arbetsgivare med trygga anställningar, goda anställningsvillkor och stora möjligheter att utvecklas i yrket. En god arbetsmiljö ska säkerställas genom balans mellan tilldelade uppdrag och resurser, rimligt antal medarbetare per chef och god samverkan med fackliga organisationer. Antalet timavlönade ska fortsatt minimeras. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 23 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 3 av 3 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås delvis. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 32 (53) Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Andel heltidsanställningar av total antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta och Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom äldreomsorg. Anledningarna till det är flera. Bland annat är det vanligt att verksamheter som övergår från privat till kommunal regi har fler deltidsanställda vilket tar tid att förändra. Nämnderna beskriver hur de arbetar för att målet ska nås bland annat genom att erbjuda deltidsanställda heltid när vakanser uppstår och att arbeta med schemaoptimering och effektiviseringar i organisationen. Arbetet är långsiktigt och statistiken påvisar en succesiv förbättring av nämndernas utfall 2026. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Implementeringen av den nya chefstrukturen fortsätter, bland annat planeras olika utbildningsinsatser för chefer och personer i arbetsledande roller. Arbetet är långsiktigt och utvärderas löpande för att säkerställa avsedd effekt. Arbetsmiljöarbetet och arbete med friskfaktorer är högt prioriterat. Sjukfrånvaron är lägre jämfört med samma period föregående år. Utfallet i mars mätt som rullande tolvmånadersgenomsnitt är 6,0 procent. Prognosen för sjukfrånvaron är 5,9 procent för helåret 2026. Indikatorer (T=totalt, K=Kvinnor, M=Män) Indikator KF:s årsmål Utfall T1 Prognos (helt/delvis/ej) Kommentar T K M AMI 82 81 81 81 Delvis Utfallet är högt och har varit stabilt över tid. Andel heltidsanställningar av total antal tillsvidareanställnin gar inom omsorg om funktionsnedsatta 90 % 81,0 81,3 80,3 Delvis Nämnderna arbetar med olika insatser för att nå målet om 90% heltid. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom äldreomsorg 90 % 82,4 83,6 78,5 Delvis Nämnderna arbetar med olika insatser för att nå målet om 90% heltid. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 33 (53) Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Staden ska ha en hög beredskap genom att inneha rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Kommunal egenregiverksamhet bör finnas inom alla områden som staden har ansvar för och om en privat aktör fallerar ska staden ha beredskap att ta ansvaret. Kraven på verksamheternas kvalitet ska vara samma oavsett driftform. Beredskapen ska stärkas, med fokus på bland annat konsekvenser av internationella konflikter. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 29 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för två av två av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter för att uppnå målet. Bland dessa kan nämnas att planering för att vidareutveckla förmågan inom flera av stadens samhällsviktiga verksamheter har fortgått mot bakgrund av regeringens beredskapspaket för att stärka kommunernas arbete med civilt försvar. Flera övningar har genomförts, däribland den stadsövergripande övningen Stadsö26. Nämnder och bolag har även arbetat med anpassningar till den nya cybersäkerhetslagen. Flera nämnder beskriver att de utreder och genomför övertagande av verksamhet i egen regi. Det rör sig framförallt om lokalvård och parkskötsel. Kommunstyrelsens uppdrag att vägleda nämnder och bolag att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor inkluderande tjänstepension i nivå med svenskt kollektivavtal pågår. Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Arbetet för ökad trygghet ska stärkas i hela staden och trygghetsarbetet ska vila på de två benen situationell och social prevention. Människors trygghet ska öka och staden ska verka för att försvåra och förhindra att faktiska brott sker i det offentliga rummet. Staden ska göra mer för att hindra att barn och unga rekryteras in i kriminalitet. Stadsmiljön ska vara ren, välskött och tillgänglig. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt 2026. Bedömningen grundas på att 26 av 28 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för 2 av 4 av kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppnås helt och två bedöms uppnås delvis. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 34 (53) Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är om den allvarliga situationen i samhället med gängkriminalitet och dödligt våld tilltar. Även systemhotande brottslighet som välfärdsbrott bedöms vara en faktor som kan påverka måluppfyllelsen negativt Indikatorer som inte bedöms nå upp till kommunfullmäktiges årsmål är Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning och Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden. Bedömningen grundar sig på historiska utfall som visar svårigheter att nå uppsatta mål. Arbetet med att öka nöjdheten med renhållning, städning och skötsel av parker och grönområden bedöms vara långsiktigt där olika aktörer har ansvar för olika delar. Föregående år utfall är dock högre än tidigare års och utvecklingen går i rätt riktning. Stadsledningskontoret konstaterar att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter som för att uppnå målet. Bland dessa kan nämnas att samtliga stadsdelsnämnder arbetar enligt plan med de lokala samverkansöverenskommelserna med polisen samt platssamverkan. Stadsdelsnämnderna tog i samband med sina verksamhetsplaner fram lägesbilder vilka i samband med tertialrapport ett har kompletterats med åtgärdsplaner. Berörda facknämnder har inkommit med handlingsplaner för arbetet mot våldsbejakande extremism. Antalet öppna drogscener i Stockholms stad har minskat från 21 stycken under 2025 till 20 stycken 2026. Ytan har även minskat för flera av scenerna. Två öppna drogscener i staden har försvunnit och en har tillkommit - Södra station i Södermalms stadsdelsnämndsområde. Stadsdelsnämnderna beskriver ett pågående arbete för att öka nöjdheten med renhållning, städning och skötsel av park- och naturmark. Arbetsmarknadsnämnden rapporterar att 54 unga hittills har deltagit i framtidsjobb under året. Av dem som avslutat insatsen har 65 procent gått vidare till arbete eller studier, vilket innebär att målet överträffas. Socialnämnden har under perioden genomfört en satsning på utbildning och övning i pågående dödligt våld (PDV), där förra årets arbete med Crew Resource Management (CRM) har Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 35 (53) integrerats. Tillsammans med stadsdelsnämnderna har socialnämnden även påbörjat arbetet med att ta fram en likställd modell för SSPF (samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid) i staden. Stockholm Vatten och Avfall AB redogör för insatser som syftar till att förebygga nedskräpning och dumpning vid stadens återvinningsstationer. Arbetet bedrivs inom ramen för ett innovationsprojekt i samarbete med Bloomberg Philanthropies och leds av kommunstyrelsen. Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Stockholm ska vara en stad för alla vuxna och barn som präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas. Staden ska motverka diskriminering och alla former av rasism inklusive antisemitism, antiziganism, afrofobi, islamofobi, och rasism mot samer. Staden ska främja invånarnas och civilsamhällets delaktighet och inflytande och på så sätt stärka demokratiarbetet. Medborgardialog och medborgarbudget är exempel på verktyg som ska användas. Staden ska präglas av internationellt samarbete som bidrar till ökad handel, kulturella utbyten samt kunskap och forskning. Stadsledningskontoret bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas på att 27 av 29 nämnder prognostiserar att målet kommer att uppnås helt samt att årsmålet för kommunfullmäktiges indikator bedöms uppnås helt. Stockholms Stadshus AB bedömer att årsmålet för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt. Indikatorns årsmål har höjts med två procentenheter sen i fjol och det kommer krävas att arbetet intensifieras för att öka stockholmarnas förtroende för den välfärd och service som staden erbjuder. Det arbete med delaktighet och inflytande, såsom medborgardialoger och medborgarbudgetar, samt det omställningsarbete som görs till den nya socialtjänstlagen är viktiga bidrag till ett ökat förtroende för staden. Stadsledningskontoret kan konstatera att stadens nämnder kommer att genomföra ett stort antal aktiviteter som bidrar till att uppnå målet. Bland dessa kan nämnas att stadsdelsnämnderna arbetar med demokratiambassadörer och andra insatser för att öka valdeltagandet i höstens val. I stadsdelsnämnder där valdeltagandet var lågt vid förra valet, såsom i Skärholmens och Järva stadsdelsområden, görs särskilda satsningar på uppsökande arbete, Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 36 (53) medborgardialoger och riktade informationsinsatser för att nå ut till invånare med information om valet. Stadens nämnder arbetar med genomförandet av program för de mänskliga rättigheterna och under perioden har exempelvis diplomutbildningar för att förebygga och motverka rasism och diskriminering av hbtqi-personer lanserats. Utbildningsnämnden har påbörjat arbetet med att bidra till att skolor kan genomföra diplomutbildningarna och arbetsmarknadsnämnden har genomfört en rad kunskapshöjande insatser, bland annat om rasism. Kommunstyrelsen har genomfört två välbesökta utbildningsinsatser, en konferens på temat åldersvänlig stad och en utbildningsdag om metoder och arbetssätt för att motverka olika former av rasism. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 37 (53) Ekonomi Resultatprognos och uppföljning av resultatbudget I kommunfullmäktiges budget 2026 har förutsatts att inga nämnder begär tilläggsanslag för den löpande verksamheten under året. Helårsprognosen för 2026 års resultat jämfört med budget visar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott på 1 527 mnkr. Resultatprognos Prognostiserad avvikelse redovisas efter resultatdispositioner. Tabellen nedan visar på budget efter stadsledningskontorets justeringar, helårprognos för året samt avvikelse mot budget. Beloppen i tabellen är avrundade och stämmer därför inte exakt Prognosen för helåret är ett resultat om 1 527 mnkr. Prognosen är en förbättring i jämförelse med prognosen i tertialrapport 1 år 2025 som uppgick till 1 007 mnkr. Det prognostiserade resultatet beror bland annat på lägre pensionskostnader än budgeterat, reavinster från försäljningar samt en generell återhållsamhet bland nämnderna. Skatteintäkter och bergravningasvgift samt utjämningssystem (inklusive statsbidrag) är beräknat på aprils skatteunderlagsprognos från SKR. Reavinsterna är beräknade på de försäljningar som skett 2026, tillkommande försäljningar under året finns inte med i prognosen. Prognosen visar att nämnderna trots ett ansträngt läge har en god budgethållning. De redovisar efter resultatdispositioner ett prognostiserat överskott, vilket beskrivs närmare nedan i avsnittet Uppföljning av nämndernas budget. Avvikelser Budget - prognos helårsutfall Budget efter Prognos Avvikelse mnkr tertialrapport 1 inkl. efter resultat- dispositioner resultat- dispositioner Verksamhetens intäkter 18 821 18 657 -164 Verksamhetens kostnader (-) -76 867 -75 969 897 Anslag pensioner/arbetgivaravgifter -2 169 -1 750 419 Avskrivningar -3 459 -3 489 -31 Verksamhetens nettokostnader -63 673 -62 551 1 122 Skatteintäkter och begravningsavgifter 69 244 68 950 -294 Utjämning och fastighetsavgift -9 090 -9 205 -115 Regleringspost och generellt statsbidrag 2 364 2 805 441 Verksamhetens resultat -1 155 -1 1 154 Finansiellt resultat inklusive utdelningar 1 118 1 152 34 Realisationsvinster/förluster 0 338 338 Disposition/avsättning begravningsfond 37 37 0 Resultat efter finansiella poster 0,1 1 527 1 527 Förändring av redovisat eget kapital 0,1 1 527 1 527 T1 2026 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 38 (53) Uppföljning av nämndernas budget Tabellerna nedan visar facknämndernas och stadsdelsnämndernas nettobudget, prognos och avvikelse på driftverksamheten. De senaste årens inflation och stigande räntor har lett till ökade priser på livsmedel och råvaror, främst inom byggsektorn. Den högre prisnivån ger ett ekonomiskt ansträngt läge i stadens verksamheter. Det är viktigt att stadens nämnder och bolag prioriterar sina resurser så de används effektivt och att generell återhållsamhet tillämpas. Nämnderna prognostiserar totalt sett efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott på 107,5 mnkr. Efter överföring av resultatenheternas resultat prognostiseras ett överskott på 180 mnkr. Mnkr Budget efter tertialrapport 1 2026 Utfall för perioden Prognos på årsutfall Avvikelse före resultat- dispositioner Avvikelse efter resultat- dispositioner Valnämnden -80,1 4,0 -80,1 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -1 642,7 -449,5 -1 602,7 9,0 40,0 Socialnämnden -1 557,3 -477,5 -1 555,3 2,0 2,0 Kulturnämnden -1 302,2 -425,0 -1 302,2 0,0 0,0 Stadsbyggnadsnämnden -215,5 -75,6 -223,5 -8,0 -8,0 Utbildningsnämnden -21 173,6 -6 748,3 -21 173,6 -27,7 0,0 Stadsarkivet -71,1 -24,9 -71,1 -0,9 0,0 Äldrenämnden -273,6 -81,4 -273,6 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden -95,5 -38,2 -95,5 0,0 0,0 Revisorskollegiet -36,0 -8,8 -36,0 0,0 0,0 Idrottsnämnden -1 220,5 -398,6 -1 220,5 0,0 0,0 Kyrkogårdsnämnden -302,2 -69,9 -302,3 -0,1 -0,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -179,8 -65,4 -179,8 0,0 0,0 Fastighetsnämnden -35,6 -52,6 -71,8 -36,2 -36,2 Trafiknämnden -1 742,5 -337,4 -1 702,5 40,0 40,0 Exploateringsnämnden 633,6 190,6 633,6 0,0 0,0 Servicenämnden -16,2 -27,8 -16,2 -5,9 0,0 Arbetsmarknadsnämnden -976,1 -300,6 -976,1 0,0 0,0 Förskolenämnden -3 003,6 -1 045,3 -2 998,6 5,0 5,0 Summa nämnder -33 291 -10 432 -33 248 -23 43 Mnkr Budget efter Utfall Avvikelse före Avvikelse efter tertialrapport 1 för resultat- resultat- 2026 perioden dispositioner dispositioner Stadsdelsnämnd Järva -3 588 -1 165 -3 588 0 0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -2 474 -782 -2 473 1 0 Stadsdelsnämnd Bromma -2 068 -621 -2 028 40 40 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -1 593 -493 -1 589 4 6 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden -3 553 -1 140 -3 530 23 25 Stadsdelsnämnd Södermalm -3 207 -988 -3 142 65 65 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -3 024 -956 -3 020 4 0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -1 430 -406 -1 430 0 0 Stadsdelsnämnd Farsta -2 144 -713 -2 150 -6 0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö -3 390 -1 083 -3 393 -2 1 Stadsdelsnämnd Skärholmen -1 524 -478 -1 522 3 0 Summa stadsdelsnämnder -27 995 -8 826 -27 865 130 137 Prognos på årsutfall Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 39 (53) Stadsdelsnämndernas verksamheter Tabellen nedan visar nettobudget, prognos och avvikelse på driftverksamheten för stadsdelsnämndernas verksamhetsområden. Kommentarer till prognoser Nedan kommenteras ekonomiska prognoser per verksamhetsområde. Vidare kommenteras de nämnder som prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens budget eller där det finns andra skäl för kommentarer. Nämnder som prognostiserar underskott uppmanas att vidta åtgärder för en ekonomi i balans bokslut 2026. Individ- och familjeomsorg Prognosen visar ett underskott på 39,1 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 1,2 procent av nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och fyra stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst underskott prognostiserar Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd med 42,4 mnkr samt Farsta stadsdelsnämnd med 8,0 mnkr. Underskotten beror främst på höga kostnader för placeringar. Barn, kultur och fritid Prognosen visar en budget i balans. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och en stadsdelsnämnd prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst underskott prognostiserar Norra innerstaden stadsdelsnämnd med 1,0 mnkr kopplat till öppnandet av en ny fritidsgård. Bromma stadsdelsnämnd och Farsta stadsdelsnämnd prognostiserar överskott med 0,5 mnkr vardera. Förskola Prognosen visar ett överskott om 12,2 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,2 procent av Mnkr Budget efter Utfall Avvikelse före Avvikelse efter tertialrapport 1 för resultat- resultat- 2026 perioden dispositioner dispositioner Politisk verksamhet och administration -906 -312 -904 3 3 Individ och familjeomsorg -3 379 -1 096 -3 417 -38 -39 Individ och familjeomsorg -26 -37 -26 -1 -1 Barn och unga IoF -2 124 -733 -2 205 -81 -81 Vuxna IoF -583 -174 -598 -15 -15 Flyktingverksamhet -1 49 47 48 48 Socialpsykiatri IoF -646 -201 -635 11 10 Arbetsmarknadsåtgärder -241 -37 -243 -2 -2 Ekonomiskt bistånd -1 324 -425 -1 357 -34 -34 Ekonomiskt bistånd exkl handläggning -978 -318 -995 -17 -17 Ekonomiskt bistånd handläggning -335 -107 -352 -17 -17 Infrastruktur, stadsmiljö, skydd -754 -204 -762 -8 -8 Avskrivningar -223 -68 -223 0 0 Internränta -64 -19 -64 0 0 Förskoleverksamhet -5 336 -1 725 -5 338 -1 12 Äldreomsorg -10 084 -3 145 -9 928 158 155 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning -5 343 -1 690 -5 327 16 14 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet -571 -168 -571 0 0 Övrig verksamhet -56 -24 -19 37 37 Summa verksamheter -27 993 -8 826 -27 865 130 137 Prognos på årsutfall Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 40 (53) nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott. Resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Farsta stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott om 10,0 mnkr och Hägersten-Älvsjö prognostiserar ett överskott om 2,2 mnkr. Överskotten beror anpassningar som har gjorts till följd av nya förutsättningar med ett vikande barnantal samt att förvaltningsgemensamma reserver hålls. Äldreomsorg Prognosen visar ett överskott på 156,6 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 15,5 procent av nettobudgeten. Åtta stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största överskott prognostiserar stadsdelsnämnderna Norra innerstaden 45,0 mnkr, Södermalm 43,0 mnkr, Hägersten-Älvsjö 38,0 mnkr och Bromma 30,0 mnkr. Störst underskott prognostiserar stadsdelsnämnderna Hässelby-Vällingby 7,0 mnkr och Farsta 5,0 mnkr. Överskotten och underskotten beror främst på att antalet beviljade insatser inte motsvarar omsorgsprognosen. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Prognosen visar ett överskott på 15,3 mnkr efter resultatdispositioner vilket motsvarar 0,3% av nettobudgeten. Fyra stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och en stadsdelsnämnd prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd med 8,8 mnkr och Skärholmens stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott om 2,5 mnkr. Överskotten beror i många fall på att behovet av insatser som bekostas av det fasta anslaget är lägre än vad som budgeterats. Underskott beror i hög utsträckning på höga kostnader för individuella avtal. Stadsmiljö Prognosen visar ett underskott på 7,6 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 1,0 procent av nettobudgeten. Två stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Farsta stadsdelsnämnd med 0,5 mnkr och Norra innerstadens stadsdelsnämnd prognostiserar det största underskottet med 5,0 mnkr. Överskotten beror på förvaltningsövergripande reserv samt överskott kopplat till avskrivningar och internränta. Underskotten beror främst på planerande underhållsåtgärder som innebär förbättringar kopplat till trygghet och framkomlighet. Åtgärderna är möjliga då underskotten Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 41 (53) inom detta verksamhetsområde vägs upp då andra verksamhetsområden visar prognostiserade överskott. Ekonomiskt bistånd Prognosen visar ett underskott på 33,6 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 2,6 procent av nettobudgeten. Fyra stadsdelsnämnder prognostiserar en budget i balans och sju stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Störst underskott prognostiserar Norra innerstaden med 9,8 mnkr, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd med 7,5 mnkr och Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd med 6,0 mnkr. Underskotten beror främst på en ökning av antal biståndshushåll. Arbetsmarknadsåtgärder Prognosen visar ett underskott på 2,2 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av nettobudgeten. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd prognostiserar överskott, två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott och resterande stadsdelsnämnder prognostiserar en budget i balans. Norra innerstadens stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott om 2,7 mnkr och Kungsholmens stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott om 0,5 mnkr. Underskotten beror främst på fler platser för feriearbeten samt förändring av semesterersättning inom offentligt skyddade arbeten. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott om 40,0 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 2,4 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på överskott inom den politiska organisationen som kan föra med sig över- och underskott mellan åren. Nettoöverskott före resultatöverföringar prognostiseras till 9,0 mnkr jämfört med budget eftersom resultatenheten it-prislistan avser att använda 31,0 mnkr av det ackumulerade överskottet. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden prognostiserar ett underskott om 36,2 mnkr. Avvikelsen beror främst på ökade kapitalkostnader samt minskade intäkter på grund av ökade vakanser och tomställda lokaler. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 8,0 mnkr Avvikelsen motsvarar 3,7 procent av nämndens driftbudget. Underskottet beror på att nämnden genomför en satsning för att arbeta bort bygglovskön. Nämnden prognostiserar ökade kostnader inom bygglovsverksamheten med 10,0 mnkr och ökade bygglovsintäkter med 2,0 mnkr på grund av den avgiftsreduktion som utgår om ärenden inte handläggs inom lagstadgad tid inte ger full kostnadstäckning. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 42 (53) Trafiknämnden Trafiknämnden prognostiserar ett överskott om 40 mnkr. Avvikelsen motsvarar 2,3 procent av nettobudgeten. Överskottet förklaras av ökade intäkter inom parkeringsverksamheten (30 mnkr) och viten inom vinterväghållningsverksamheten (10 mnkr). Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd prognostiserar ett överskott på 65,0 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 2,0 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på färre insatser inom äldreomsorgen än budgeterat samt avsatta medel för oförutsedda kostnader. Beräknad överföring av resultatenheternas resultat till 2026 Nämndernas överförda överskott från 2025 till 2026 uppgick till 1 497 mnkr. I tertialrapport 1 har nämnderna beräknat överföra ett nettoöverskott på 1 570 mnkr till 2026, Nämndernas totala uttag från resultatfonderna uppgår i tertialrapport 1 till 73 mnkr där stadsdelarna står för 7 mnkr. Investeringar Nämndernas investeringsplaner har en hög nivå och prognostiseras uppgå till 8 554 mnkr vilket är 63 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror främst på förskjutningar i projekt hos trafiknämnden och kyrkogårdsnämnden. Exploateringsnämndens prognos har ingen avvikelse förutsatt att nämndens budget justeras med 554,9 mnkr i samband med tertialrapport 2 i enlighet med kommunfullmäktiges beslut med anledning av förvärv av fastigheten Grishuvudet 2, Södra Byggrätten, (dnr KS 2025/1333). Förvärvet är kommunkoncerninternt och säljare är Stockholm Globe Arena Fastigheter AB Tabellen på nästa sida redovisar budget, bokfört, prognos och avvikelse gällande nettoinvesteringar fördelat per nämnd. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 43 (53) Beloppen i tabellen är avrundade och stämmer därför inte exakt Helårsprognosen för bruttoinvesteringarna uppgår till cirka 10 000 mnkr och inkomsterna till cirka 1 350 mnkr vilket är något högre än budgeterat. Nämnderna anger att arbetet med att stärka portföljstyrning, samplanering och prioritering fortsätter. Det rådande marknadsläget för bostadsproduktion har medfört att vissa projekt pausas och i andra fall diskuteras omställning från bostäder till vård- och omsorgsboende. Kostnadsutvecklingen medför att kalkylförutsättningarna förändras och de budgeterade medlen för infrastrukturåtgärder har inför år 2026 stärkts hos trafiknämnden. Behov av stora ersättningsinvesteringar kommer generera trafikstörningar och behöver därför noggrant samordnas och prioriteras. Utvecklingsarbete pågår också gällande arbetssätt och planering av underhållsinvesteringar hos fastighetsnämnden. Rådande konjunkturläge i förhållande till stadens inriktningsmål om en fortsatt stabil och hållbar ekonomi och en stärkt egenfinansiering gör att kostnadskontroll, styrning och uppföljning fortsatt måste prioriteras under året. För att bidra till finansieringen av nödvändiga investeringar är inkomster från försäljningar av mark och icke strategiska fastigheter fortsatt viktiga, liksom externa bidrag från EU eller staten. Under våren har utbildning, utveckling och anpassning av stadens gemensamma budget- och planeringssystem Hypergene fortsatt. Planering och uppföljning med hjälp av systemet möjliggör bättre och mer likvärdig investeringsrapporteringen från stadens nämnder Budget efter Bokfört Prognos på Avvikelse Mnkr tertialrapport 1 för årsutfall budget/prognos 2026 perioden efter budgetjusteringar Kommunstyrelsen -3,3 -0,7 -3,3 0,0 Socialnämnden -2,0 -0,1 -2,0 0,0 Kulturnämnden -38,5 -0,7 -38,5 0,0 Stadsbyggnadsnämnden -3,0 0,0 -3,0 0,0 Utbildningsnämnden -90,0 -9,1 -90,0 0,0 Stadsarkivet -1,0 0,0 -1,0 0,0 Äldrenämnden -3,8 -2,6 -3,8 0,0 Överförmyndarnämnden -0,1 -0,1 -0,1 0,0 Idrottsnämnden -130,0 -6,0 -118,0 12,0 Kyrkogårdsnämnden -196,9 -29,7 -188,9 8,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -1,3 0,0 -1,3 0,0 Fastighetsnämnden -2 237,9 -312,6 -2 237,9 0,0 Trafiknämnden -1 842,6 -175,2 -1 803,7 38,9 Exploateringsnämnden -3 519,9 -551,7 -3 519,9 0,0 Servicenämnden -1,8 -0,1 -1,8 0,0 Arbetsmarknadsnämnden -6,4 -0,1 -6,4 0,0 Förskolenämnden -0,5 0,0 -0,5 0,0 Stadsdelsnämnderna -537,6 -15,8 -534,0 3,6 TOTALT -8 617 -1 105 -8 554 63 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 44 (53) samt bidrar till arbete med att stärka portfölj- och investeringsstyrningen. Utbildningar och stöd inom redovisning och introduktion av nya ekonomer genomförs utifrån behov. En uppföljande rapport för investeringsprojekt över 300 mnkr redovisas för berörda nämnder och bolag som komplement till sedvanlig ekonomisk rapportering för att belysa förutsättningarna och eventuella avvikelser för stora projekt under genomförande. En sammanställning av denna rapportering föredras för kommunstyrelsens ekonomiutskott respektive koncernstyrelsen. Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara utgifter som är hänförliga till investeringar och ska redovisas som driftskostnader, bedöms uppgå till cirka 410 mnkr netto. Exploateringsnämnden står för huvuddelen, cirka 220 mnkr. Arbetet med att definiera, identifiera och prognostisera dessa utgifter behöver fortsätta utvecklas eftersom de har betydande påverkan på stadens resultat och förutsättningarna för fördelning av medel till andra verksamheter. Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens investeringsbudget uppgår till netto 3 519,9 mnkr efter budgetjustering för klimatinvesteringar om sammanlagt 30,8 mnkr och investeringsprogram prioriterade ytterstadsområden om sammanlagt 26,9 mnkr i Avstämning av mål och budget 2026 och 12,2 mnkr för trygghetsinvesteringar enligt beslut av kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Nämnden prognostiserar ingen avvikelse. Investeringsutgifterna uppgår till 4 679,9 mnkr och nämnden redovisar ingen avvikelse förutsatt att nämndens budget justeras med 554,9 mnkr i samband med tertialrapport 2 i enlighet med kommunfullmäktiges beslut med anledning av förvärv av fastigheten Grishuvudet 2 (Södra Byggrätten) (dnr KS 2025/1333). Investeringsinkomsterna uppgår till 1 160 mnkr, varav 160 mnkr utgörs av exploateringsinkomster som är de bokförda värdena av försäljningar i samband med exploatering. Övriga investeringsinkomster utgörs i huvudsak av ersättning från exempelvis ledningsägare för utfört arbete inom av exploateringsnämnden upphandlad entreprenad där nämnden har motsvarande utgifter. Nämnden prognostiserar att både exploateringsinkomsterna och övriga inkomster kommer att utfalla i nivå med budget. Nämnden prognostiserar att årets projektutgifter som redovisas som drift, så kallade ej aktiverbara utgifter, uppgår till 222,7 mnkr. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 45 (53) Nämnden prognostiserar därutöver ej aktiverbara utgifter i form av förgäveskostnader om 150 mnkr. Nämnden har till och med tertial 1 beslutat om resultatföring av förgäveskostnader om sammanlagt 25 mnkr hänförligt till projekten Björnmossevägen och Program Mellanbergsstråket. Förskjutningar i tid och investeringsutgifter jämfört med verksamhetsplan rapporteras för ett antal projekt. Större avvikelser avser exempelvis projekten Årstafältet etapp 1 och Slussen vars nettoutgifter för 2026 prognostiseras lägre än i verksamhetsplan. Högre nettoutgifter än i verksamhetsplan prognostiseras bland annat för projektet Södra Värtan, norra delen. Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter för följande projekt överskrider kommunfullmäktiges beslutade budget med mer än 15 procent och mer än 20 mnkr: • Odde med genomförandebeslut 2023, avvikelse 127,6 mnkr, motsvarande 28 procent över beslutad budget • Sport Hotels of Sweden med genomförandebeslut 2024, avvikelse 46,7 mnkr, motsvarande 19 procent över beslutad budget • Ängsbotten med genomförandebeslut 2014, avvikelse 289,5 mnkr, motsvarande 93 procent över beslutad budget • Årstafältet etapp 4 med genomförandebeslut 2024, avvikelse 212,3 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget • Blackebergsvägen etapp 1 med genomförandebeslut 2017, avvikelse 267 mnkr, motsvarande 119 procent över beslutad budget • Diabilden med genomförandebeslut 2019, avvikelse 34,5 mnkr, motsvarande 36 procent över beslutad budget • Nykroppagatan med genomförandebeslut 2021 avvikelse 100,3 mnkr, motsvarande 83 procent över beslutad budget • Gamla Tyresövägen med genomförandebeslut 2022, avvikelse 28,2 mnkr, motsvarande 19 procent Exploateringsnämnden uppmanas vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut. Exploateringsnämnden rapporterar om ett behov av att omdisponera 3,6 mnkr av de tilldelade 26,9 mnkr inom ramen för det gemensamma investeringsprogrammet för särskilt prioriterade ytterstadsområden. Exploateringsnämnden medges rätt att omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte inom samma stadsdelsområde med genomförbarhet under 2026. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 46 (53) Idrottsnämnden Idrottsnämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 118,0 mnkr, vilket är 12,0 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras av förskjutning av framdragning av vatten och avlopp i Ågesta friluftsområde. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämndens prognos för investeringsutgifterna uppgår till netto 188,9 mnkr, vilket är 8 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att byggandet av en ny skorsten på Nya krematoriet är fördröjd till följd av oklarheter om tillståndsgivning. Trafiknämnden Trafiknämndens investeringsplan netto uppgår till 1 842,6 mnkr, efter budgetjustering med 42,6 mnkr för klimat- och trygghetsåtgärder i samband med Avstämning av mål och budget 2026 samt ombudgetering med 5,0 mnkr i samband med beslut om Årsredovisning 2025 för åtgärder som inte avslutats under 2025. Nämndens prognos för investeringsutgifterna netto uppgår till 1 803,4 mnkr, vilket är 38,9 mnkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras i huvudsak av försenat genomförande av renoveringen av Norra Danviksbron. Trafiknämnden rapporterar om ett behov av att omdisponera 4,5 mnkr av de tilldelade 10,5 mnkr inom ramen för det gemensamma investeringsprogrammet för särskilt prioriterade ytterstadsområden. Trafiknämnden medges rätt att inom ramen för projektet Åtgärder i stadsmiljön i prioriterade ytterstadsområden omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte inom samma stadsdelsområde med genomförbarhet under 2026. Fastighetsförsäljningar Exploateringsnämnden Försäljningsinkomsterna till följd av markförsäljningar i samband med exploatering förväntas ligga på en fortsatt jämförelsevis låg nivå. Exploateringsnämnden bedömer att dessa inkomster kan komma att uppgå till cirka 1 150 mnkr år 2026. Det så kallade försäljningsuppdraget, som avser försäljningar av mark utanför kommungränsen och friköp av tomträttsmark, prognostiseras uppgå till 200 mnkr. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden planerar att avyttra fastigheter till ett sammanlagt värde om 43 mnkr. Det är en ökning jämfört med uppskattningen i verksamhetsplan som var 33 mnkr. Den Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 47 (53) prognostiserade ökningen hänförs till ökat förväntat försäljningsbelopp för bostadsrätter som varit LSS-boenden. Under år 2026 planeras även försäljning av Vigstugan Gästabudet 14. Medfinansiering Staden är medfinansiär i ett antal stora statliga och regionala infrastrukturprojekt för att angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken ska kunna genomföras. Prognosen inför 2026 uppgår till 1,7 mdkr vilket är ca 80 mnkr lägre jämfört med prognosen i samband med verksamhetsplanen inför år 2026. Det är främst utbetalningar för tunnelbaneutbyggnaden enligt Stockholmsöverenskommelsen som förskjutits. Huvuddelen, cirka 1,5 mdkr, av de prognostiserade utbetalningarna år 2026 avser utbyggnad av tunnelbanan enligt Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandling. Därutöver återstår en utbetalning gällande bussterminalen vid Slussen där avslutande installationsarbeten och provningar av anläggningen inför överlämnande till Trafikförvaltningen i Region Stockholm pågår. Stadens och Trafikförvaltningens gemensamma bedömning är att bussterminalens öppnar under andra halvåret 2026. Budgetjusteringar med mera I budget 2026 har kommunfullmäktige fördelat medel till nämnderna och reserverat medel i central medelsreserv till kommunstyrelsens förfogande. Det innebär att det inte finns några ytterligare resurser avsatta centralt för nämndernas löpande verksamheter utöver prestationsförändringar. Stadsledningskontoret tillstyrker nedan fördelning av medel ur centralmedelsreserver. Ur Centralmedelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget har medgetts budgetjustering för minskade nettokostnader för driftverksamheten med 130,9 mnkr. Ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget har medgetts budgetjustering för ökade utgifter inom investeringsplanen med 16,5 mnkr. Stadsledningskontoret förutsätter att samtliga medel ansökta ut Central medelsreserv 4 uppfyller stadens riktlinjer för investeringar och aktiveras i redovisningen. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 48 (53) Handläggning ekonomiskt bistånd Stadsdelsnämnderna tilldelas driftmedel om 11,0 mnkr för förstärkt handläggning av ekonomiskt bistånd. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Sommarlovsaktiviteter Stadsdelsnämnderna tilldelas driftmedel om 10,0 mnkr avseende förstärkning av sommarlovsaktiviteter riktade mot barn och unga. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Åtgärder i enlighet med lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster Nämnderna beviljas driftmedel om 4,3 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Lokalt arbete för ökad demokrati och ökat valdeltagande Stadsdelsnämnderna beviljas driftmedel om 2,3 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi Stadsdelsnämnderna beviljas investeringsmedel om 2,0 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 1. Förberedelser för avveckling av Bromma flygplats Nämnderna tilldelas driftmedel om totalt 2,0 mnkr för att förbereda för avveckling av Bromma flygplats och påbörja planering för drift och verksamhet som föregår stadsutvecklingen. I budget 2026 framgår att staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats i syfte att omvandla området till Bromma Parkstad. Stadens arbete med programförslag pågår och samråd planeras i höst. Regeringen har tillsatt en utredning Statens framtida roll som ägare och förvaltare av flygplatser samt Bromma flygplats funktion (Dir. 2025:55) som presenteras den 30 september 2026. Exploateringsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för avvecklingssamordning och trafiknämnden tilldelas 1,0 mnkr för samordning gällande planering för tillfällig användning och förberedelse inför stadsutveckling. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 49 (53) Platsutveckling i trygghetsskapande syfte Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Järva och Skärholmens stadsdelsnämnder samt trafiknämnden tilldelas driftmedel om totalt 8,8 mnkr. Medlen ska användas för förebyggande, främjande och utökade sociala insatser samt i stadsmiljöverksamheten i Rågsved, Farsta, Kista, Vårberg och övriga delar av Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Platsutveckling i trygghetsskapande syfte och fördelas enligt bilaga 1. Etableringsstöd kulturnämnden Kulturnämnden tilldelas driftmedel om 0,5 mnkr för att utöka möjligheten att bevilja ytterligare etableringsstöd under året. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Pilot arbetstidsförkortning Nämnderna tilldelas driftmedel om totalt 2,0 mnkr, avseende september-december 2026, för att genomföra en pilot med arbetstidsförkortning om 2 timmar per vecka i en hemtjänstenhet. Syftet är att skapa bättre arbetsmiljö, ökad kontinuitet och bättre förutsättningar för återhämtning för medarbetarna. Piloten genomförs med start hösten 2026. Skarpnäck stadsdelsnämnd tilldelas 1,1 mnkr och Södermalm stadsdelsnämnd tilldelas 0,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Fördelning av arv för romsk inkludering Arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden och Skarpnäcks stadsdelsnämnd tilldelas totalt 1,0 mnkr för att stärka romers rätt till utbildning och inkludering inom områdena: kultur och språk, utbildning och arbete samt civilsamhällets organisering. Vid fördelning har utgångspunkten varit förslag som lyfts fram vid samråd med den romska minoriteten samt genomförbarheten för de förslagen. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 1. Nämnd Belopp, tkr Kulturnämnden: Kulturstöd till det civila samhället 425 Kulturnämnden: Romska berättelser i vardagen 300 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: Kulturaktiviteter i Skarpnäcks kulturhus 100 Arbetsmarknadsnämnden: Stöd för att fullfölja gymnasiet 175 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 50 (53) Omslutningsförändringar Nämnderna redovisar omslutningsförändringar för ökade kostnader och intäkter med 407,6 mnkr, varav 275,5 mnkr inom stadsdels- nämnderna. Nämndernas budgetar justeras med motsvarande belopp enligt bilaga 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 51 (53) Ärenden som sambehandlas I avsnittet redovisas de ärenden, som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen i samband med Tertialrapport 1. Publika visningar av VM i fotboll 2026, dnr KS 2026/635 VM i fotboll för herrar 11 juni-19 juli är ett av världens största sportevenemang med 46 deltagande nationer och en mångmiljonpublik. Det svenska landslaget kvalificerade sig till turningen den 31 mars 2026. Under samordning av kommunstyrelsen arrangerar Järva och Skärholmen stadsdelsnämnder och kulturnämnden familjefester med publik visning av matcher. Stockholm Business Region ingår i samordningen. I anslutning till visningarna arrangeras enklare fotbollsaktiviteter för barn och unga i samverkan med föreningslivet (endast matcher kvällstid). De publika visningarna ger möjlighet för familjer och vänner att tillsammans med andra stockholmare uppleva fotbollsevenemanget. Stadens publika visningar bedöms inte vara konkurrerande till de näringslivsaktörer som på restauranger och i andra sammanhang arrangerar publika visningar. Kommunstyrelsen föreslås tilldelas 4,0 mnkr för publika visningar av VM i fotboll 2026. Samverkande nämnder och bolag fakturerar kommunstyrelsen för upparbetade kostnader avseende ändamålet. Förslaget omhändertar också kostnader för eventualiteten att Sverige går vidare efter gruppspel med ytterligare visningar i Kungsträdgården. Matcher Platser 15 juni kl 04.00 Sverige-Tunisien Norrmalm (Kungsträdgården) 20 juni kl 19.00 Nederländerna- Sverige Husby (Kvarnbacka bollplan), Tensta (Pilparken), Bredäng (Bredängsparken), Norrmalm (Kungsträdgården) 26 juni kl 01.00 Japan-Sverige Norrmalm (Kungsträdgården) 29/6 – 3/7 1 6-dels finaler Preliminärt Kungsträdgården vid Sveriges avancemang. 4-7 juli 8-dels finaler Preliminärt Kungsträdgården vid Sveriges avancemang. Final 19 juli Husby (Kvarnbacka bollplan), Tensta (Pilparken) Bredäng (Bredängsparken) Kommunstyrelsen beslutar följande. Kommunstyrelsen tilldelas 4,0 mnkr för publika visningar av VM i fotboll 2026 i enlighet stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 52 (53) Rapport om uppföljning av klimatinvesteringar 2023-2026, dnr KS 2026/627 Kommunfullmäktige har avsatt 250 mnkr investeringsmedel i central medelsreserv per år för klimatsatsningar för åren 2023–2026. Sedan 2023 har nämnderna beviljats cirka 876 miljoner kronor för investeringar i syfte att minska växthusgasutsläppen och bidra till klimatanpassning. Uppföljningen visar att den totala effekten på minskade utsläpp uppskattas till ca 17 000 ton koldioxid per år. Detta är en betydande reduktion jämfört med föregående mandatperiod då motsvarande minskning uppgick till cirka 2 000 ton per år. Orsaken till detta är dels den tekniska utvecklingen inom exempelvis elektrifiering, men också att kategorier med lägre klimatnytta ersatts av sådana med stor klimateffekt. De åtgärdskategorier som har störst effekt på utsläppen är byggmaterial samt fordon, arbetsmaskiner och logistik. Många av projekten leder till lägre driftkostnader och kan därför vara kostnadsneutrala över sin livstid. Projekt som syftar till klimatanpassning utgör cirka en fjärdedel av tilldelade medel och är främst inriktade på att hantera skyfall och dagvatten, minska sårbarhet för värmeböljor samt förbättra markens vattenupptagningsförmåga genom växtbäddar och biokol. Projekten är i högre grad än under föregående period baserade på analyser av klimatrisker och översvämningskarteringar, vilket förbättrar möjligheten att prioritera åtgärder där de gör störst nytta. Lärdomar från projekten är vikten av en tidig planering av drift och ansvarsfördelning, potentialen genom behovsstyrning för att ytterligare minska energianvändningen, samt hur innovativa pilotprojekt kan öka stadens efterfrågan på klimatsmarta lösningar och bidra till kunskapshöjning. Klimatinvesteringsmedlen har störst långsiktigt värde när projekten både ger effekt i sig och dessutom stärker stadens förmåga att genomföra fler och bättre klimatåtgärder framåt. Kommunstyrelsen beslutar följande. Uppföljning av klimatinvesteringar 2023-2026 godkänns enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, samt bilaga 6. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/467 Sida 53 (53) SHIS, Budget och verksamhetsplan för 2026, dnr KS 2025/1652 SHIS Bostäder har inkommit med budget och verksamhetsplan för 2026 till kommunstyrelsen. Under år 2026 fortsätter SHIS, utifrån sitt huvuduppdrag för social hållbarhet och i egenskap av stadens bostadssociala resurs att rusta hyresgäster för den reguljära bostadsmarknaden. En hållbar genomströmning är basen för arbetet. Metoderna inom ramen för Vägen till en egen bostad (bostadsvägledningen) är centrala. SHIS erhåller anslag för verksamhetsåret 2026 för den bostadssociala verksamheten med 63,7 mnkr och för verksamhetsområde nyanlända anslag med 93,7 mnkr. Därtill finns medel reserverade för tomställnings- och avvecklingskostnader inom nyanlända, för vilket SHIS kommer ansöka om i samband med tertialrapport 2. SHIS Bostäders Budget och verksamhetsplan för 2026 har inkommit till kommunstyrelsen och läggs till handlingarna. Kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan av SHIS Bostäders budget och verksamhetsplan för 2026 läggs till handlingarna. --- [Bilaga - Budgetjusteringar beviljade av stadsledningskontoret.pdf] Bilaga 1:1 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2 Lokala åtgärdsprogram vatten 2 Lokalt arbete för ökad demokrati och ökat valdeltagande 2 Sommarlovssatsning 2 Handläggning ekonomiskt bistånd 2 Platsutveckling trygghetsskapande syfte 2 Pilot arbetstidsförkortning 3 Övrigt 3 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4 Klimatinvesteringar 4 Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi 4 Övrigt 4 Finansieras via donationsstiftelser Finansieras via donationsstiftelser 5 Nämndernas redovisade omslutningsförändringar Valnämnden 6 Kulturnämnden 6 Överförmyndarnämnden 6 Trafiknämnden 6 Förskolenämnden 6 Järva stadsdelsnämnd 6 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 7 Bromma stadsdelsnämnd 7 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 7 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 7 Farsta stadsdelsnämnd 8 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 8 Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:2 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Lokala åtgärdsprogram vatten Exploateringsnämnden Fosforfällning Riddarfjärden 0,2 Exploateringsnämnden Fosforfällning Ulvsundasjön 3,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utredning fosforrening Långsjön 0,2 Summa 4,3 Lokalt arbete för ökad demokrati och ökat valdeltagande Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Dialogsocionomer för ökad tillit till socialtjänsten 0,5 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Pilotinsats för ökad delaktighet 0,4 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Utveckling av inflytandeforum i parklekar och på fritidsgårdar 0,2 Farsta stadsdelsnämnd Valstärkande arbete med demokratiambassadörer 0,8 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Arbete med metoden Unga ledare 0,4 Summa 2,3 Sommarlovssatsning Järva stadsdelsnämnd 1,9 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 1,1 Bromma stadsdelsnämnd 0,7 Kungsholmens stadsdelsnämnd 0,4 Norra innerstadens stadsdelsnämnd 0,9 Södermalms stadsdelsnämnd 0,8 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 1,2 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 0,4 Farsta stadsdelsnämnd 0,7 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 1,2 Skärholmens stadsdelsnämnd 0,7 Summa 10,0 Handläggning ekonomiskt bistånd Järva stadsdelsnämnd 1,0 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 1,0 Bromma stadsdelsnämnd 1,0 Kungsholmens stadsdelsnämnd 1,0 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 1,0 Södermalms stadsdelsnämnd 1,0 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 1,0 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 1,0 Farsta stadsdelsnämnd 1,0 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 1,0 Skärholmens stadsdelsnämnd 1,0 Summa 11,0 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:3 Platsutveckling i trygghetsskapande syfte Järva stadsdelsnämnd 0,3 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 0,8 Farsta stadsdelsnämnd 3,0 Skärholmens stadsdelsnämnd 2,5 Trafiknämnden 2,2 Summa 8,8 Pilot arbetstidsförkortning Södermalms stadsdelsnämnd 0,9 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 1,1 Summa 2,0 Övrigt Ökade kostnader Kommunstryrelsen Publika visningar av VM i fotboll 2026 4,0 Socialnämnden Ukrainakollo 1,5 Socialnämnden Aktivitetskravet 2,5 Kulturnämnden Mötesplats för unga transpersoner 1,0 Kulturnämnden Kulturstöd till det civila samhället 0,425 Kulturnämnden Romska berättelser i vardagen 0,3 Kulturnämnden Etableringsstöd 0,5 Överförmyndarnämnden Ny lagstiftning 3,0 Fastighetsnämnden Utredningar avseende fastighetsägaransvar inom projekt Beridarebanan 2,0 Trafiknämnden Förberedelser för avveckling av Bromma flygplats 1,0 Trafiknämnden Cybersäkerhet (NIS2) 6,0 Trafiknämnden Potthålslagning 5,0 Trafiknämnden Underhåll gång- och cykelleder 5,0 Trafiknämnden Underhåll av broar, övertagande av Slussen 23,0 Trafiknämnden Underhåll belysningsanläggning 8,0 Trafiknämnden Offentliga toaletter, aktivering stadsrummet m.m. 23,0 Trafiknämnden Vinterväghållning 30,0 Exploateringsnämnden Förberedelser för avveckling av Bromma flygplats 1,0 Servicenämnden Centralt beredskapslager 5,3 Servicenämnden Etablering av återbrukscentral för byggmaterial 2,4 Arbetsmarknadsnämnden Stöd för att fullfölja gymnasiet 0,175 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Pilot aktiviteter för personer över 65 år med funktionsnedsättning 0,2 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Äldreomsorg med inriktning samiska 1,5 Södermalms stadsdelsnämnd Hbtqi-kollo i enlighet med uppdrag i budget 0,4 Skarpnäcks stadsdelsnämnd Kulturaktiviteter i Skarpnäcks kulturhus 0,1 Ökade intäkter Trafiknämnden Ökade parkeringsintäkter -70,0 Trafiknämnden Ökade intäkter byggupplåtelser -30,0 Arbetsmarknadsnämnden Ökade intäkter för flyktingmottagande -89,0 Arbetsmarknadsnämnden Ökade intäkter Skolverket -107,4 Förskolenämnden Statsbidrag maxtaxa -1,5 Minskade intäkter Kulturnämnden Sänkta avgifter för kulturskolan 1,3 Summa -169,3 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:4 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter Klimatinvesteringar Södermalms stadsdelsnämnd Tantolunden, återlämning av medel -1,5 Summa -1,5 Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi Farsta stadsdelsnämnd Parkmaskin med klippaggregat 1,4 Skärholmens stadsdelsnämnd Lokalvård i egen regi inom förskoleavdelning 0,6 Summa 2,0 Övrigt Kulturnämnden Upprustning Kungsträdgårdens scen 7,1 Kulturnämnden Asplundshuset lås och larm 5,9 Förskolenämnden Möbler 0,4 Kungsholmens stadsdelsnämnd OB-förskola 0,7 Södermalms stadsdelsnämnd OB-förskola 0,4 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Återtagande av kök i egen regi 1,1 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Återtagande av kök i egen regi 0,4 Summa 16,0 Uppdaterad specifikation av vissa budgetjusteringar Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Betesdjur om 0,1 mnkr uppdateras enligt nämndens ansökan till 0 mnkr 0,0 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Sopkärl om 2,5 mnkr uppdateras enligt nämndens ansökan till 0,8 mnkr 0,8 Skärholmens stadsdelsnämnd Vårbergstoppen om 0,2 mnkr uppdateras enligt nämndens ansökan till 0,4 mnkr 0,4 Stadsdelsnämnder Justering av summan inventarier och maskiner 1,1 Förklaring: Uppdateringarna ovan avser poster i ärendet avstämning av mål och budget 2026 dnr KS 2025/1473 dessa har ingen påverkan på cm 4 i tertialrapport 1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:5 Finansieras via donationsstiftelser Sommarkollo Järva stadsdelsnämnd 0,8 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 1,3 Bromma stadsdelsnämnd 1,2 Kungsholmens stadsdelsnämnd 0,7 Norra innerstaden stadsdelsnämnd 1,3 Södermalms stadsdelsnämnd 2,2 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2,1 Skarpnäcks stadsdelsnämnd 1,3 Farsta stadsdelsnämnd 1,4 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2,6 Skärholmens stadsdelsnämnd 0,7 Utdelning från donationsfonder för detta ändamål -15,6 Summa 0,0 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:6 Nämndernas redovisade omslutningsförändringar (-) = minskade kostnader/ökade intäkter i mnkr Valnämnden Kostnader Intäkter Ökade intäkter och kostnader för genomförande av valet. 8,0 -8,0 Summa 8,0 -8,0 Kulturnämnden Kostnader Intäkter Interna projekt i staden såsom beredskapslagret, Levande Stockholm och Stadsmiljö kultur 4,5 -4,5 Ökade intäkter och kostnader för arbetsmarknadsinsatser samt inom Stockholm konst. 2,9 -2,9 Utebliven hyresintäkt på grund av den förestående renoveringen av Bergstenshuset -1,1 1,1 Externa medel från Kulturrådet 2,0 -2,0 Summa 8,3 -8,3 Överförmyndarnämnden Kostnader Intäkter Vidarefakturering av arvodekostnader till huvudmän med betalningsförmåga 0,5 -0,5 Summa 0,5 -0,5 Trafiknämnden Kostnader Intäkter Offentliga bidrag till investeringsprojekt 21,5 -21,5 Summa 21,5 -21,5 Förskolenämnden Kostnader Intäkter Statsbidrag 93,8 -93,8 Summa 93,8 -93,8 Järva stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Kostnad föräldraskapsstödjande insatser - förebygga kriminalitet 4,8 -4,8 MIG intäkter BoU 5,0 -5,0 Kostnad föräldraskapsstödjande insatser - ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd 2,0 -2,0 Kostnad FUT 0,6 -0,6 Kostnad för för insatser som avser barn som löper risk att begå brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet 5,8 -5,8 Kostnad SIS 4,3 -4,3 Kostnad placering barn och ungdom 5,4 -5,4 familjerätten, försäljning av verksamhet 0,7 -0,7 Kostnad egenavgifter vuxen 1,0 -1,0 Kostnad stockholms kraften 0,5 -0,5 Kostnad FOT 4,5 -4,5 Arbetsmarknadsåtgärder ICA banken 0,4 -0,4 Ekonomiskt bistånd Kostnad LUM medel 0,5 -0,5 Kostnad MIG 4,0 -4,0 Förskoleverksamhet Kostnad MIG 2,0 -2,0 Kostnad kvalitetshöjande 20,0 -20,0 Kostnad interkommunala barn 5,0 -5,0 Kostnad VFU+LLL 2,0 -2,0 Kostnad BAS-anställningar 2,0 -2,0 Äldreomsorg Kostnad lgh avgifter för hyra 10,7 -10,7 Kostnad MAR/MAS 0,6 -0,6 Kostnad servicehus försäljning 10,0 -10,0 Kostnad god och nära vård 5,0 -5,0 Kostnad Rinkeby och Kista VoB 48,0 -48,0 Summa 144,7 -144,7 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:7 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Politisk verksamhet och administration Arbetsmarknadsförvaltningen 0,1 -0,1 Individ och familjeomsorg Förlängt projekt samverkan FSK socialtjänst. Tackat nej till tidigare omslutet. Hembesöksprogram, subeventionering placeringar UPH 4,5 -4,5 Statsbidrag BROM, VINR och förstärkt föräldraskap 2,5 -2,5 Arbetsmarknadsåtgärder Förstärkt feriehandledning 0,7 -0,7 Ekonomiskt bistånd Ökade intäkter Glappet, Stockholmskraft och GS 4,9 -4,9 Förskoleverksamhet Statsbidrag inom förskolan samt AMS-bidrag 1,5 -1,5 Äldreomsorg KUS, Matlyftet och AMS-bidrag 9,2 -9,2 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet BAS anställningar, Förenings- och kultursamordnare, hyresintäkt 1,5 -1,5 Summa 24,9 -24,9 Bromma stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Kostnader för uppdragstagarna 3,5 -3,5 Förskoleverksamhet Interkommunala kostnader -0,2 0,2 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Assistans -4,5 4,5 Köp av huvudverksamhet 0,5 -0,5 Hyreskostnader 0,5 -0,5 Summa -0,2 0,2 Norra innerstaden stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Ökning förväntade statsbidrag till IoF 7,0 -7,0 Arbetsmarknadsåtgärder Ökning statsbidrag inom arbetsmarknadsåtgärder 2,0 -2,0 Infrastruktur, stadsmiljö, skydd Ökad försäljning av parkdrift 2,3 -2,3 Förskoleverksamhet Ökning statsbidrag inom förskola 6,0 -6,0 Äldreomsorg Ökade egenavgifter, ökade externa intäkter för nattverksamhet för hemtjänsten i egen regi 10,8 -10,8 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet Ökning statsbidrag inom Barn, kultur och fritid 2,5 -2,5 Summa 30,6 -30,6 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Politisk verksamhet och administration Bidrag från BRÅ för trygga avtal 1,0 -1,0 Individ och familjeomsorg Statsbidrag MFOF och BRÅ 9,6 -9,6 Statsbidrag Nya SoL oc Unga skuldsatta 3,9 -3,9 Arbetsmarknadsåtgärder Projektmedel AMF stärkt handledarskap 0,5 -0,5 Förskoleverksamhet Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder, Interkommunala barn, ers AMS och Migrationsverket, Försäkringskassa 21,1 -21,1 Äldreomsorg Bidrag 24,0 -24,0 Summa 60,1 -60,1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Bilaga 1:8 Farsta stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Individ och familjeomsorg Lägre OF ca 11 mnkr (särskilda insatser för BoU 10mnkr och prevention 1mnkr), nämnden fick dessa medel som budgetjustering -11,0 11,0 Prognostiserar högre intäkter från generalschablon på 2,5 mnkr jmf OF vp 2026 2,5 -2,5 Prognostiserar högre EA-intäkter hos social psyk utförarna 0,7 -0,7 Infrastruktur, stadsmiljö, skydd Intäkter från familjebostäder och stockholmshem -0,8 0,8 Förskoleverksamhet Prognostiserar mer i barnomsorgsavgifter och kvalitetmedel 0,9 -0,9 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Ökade EA-poster och högre HAB-ersättning -0,3 0,3 Fritid kultur/allmän kulturverksamhet Fritidslots och kulturstöd 0,6 -0,6 Summa -7,4 7,4 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Kostnader Intäkter Förskoleverksamhet Statsbidrag för kvalitetshöjande insatser 22,8 -22,8 Summa 22,8 -22,8 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos --- [Bilaga - Resultatprognos och prognos på investeringsplan.pdf] Bilaga 2:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Resultatprognos KF KS Av nämnden Av SLK Budget Prognos på Avvikelse Resultat- Beräknad Prognos på Resultatprognos Budget justerad redovisade tillstyrkta efter årsutfall efter budget/prognos enheternas resultatöver- avvikelse helår 2026 budget omslutnings- budget- tertial- SLK:s korrigering efter korrigeringar resultat föring till 2026 efter resultat- förändringar justeringar rapport 1 och före och tillstyrkta från 2025 Överskott (-) dispositioner Mnkr resultat budgetjusteringar Överskott (+) Underskott (+) dispositioner Underskott (-) Verksamhetens intäkter 10 151 18 117 408 297 18 821 18 657 -164 -164 Verksamhetens kostnader (-) -65 533 -73 782 -386 -166 -74 334 -74 039 295 1 497 -1 570 367 Avskrivningar (-) -3 269 -3 437 -22 0 -3 459 -3 489 -31 -31 Central medelsreserv (-) Oförutsedda behov -1 482 -1 029 -130,9 -1 160 -860 300 300 Prestationsreserv -530 -530 -530 -300 230 230 Ej aktiverbara -843 -843 -843 -843 0 0 Anslag pensioner/arbetsgivaravgifter (-) -2 169 -2 169 -2 169 -1 750 419 419 Verksamhetens nettokostnader -63 673 -63 673 0 0 -63 673 -62 624 1 050 1 497 -1 570 1 122 Skatter 68 979 68 979 68 979 68 683 -296 -296 Begravningsavgift 265 265 265 267 2 2 Generellt statsbidrag 0 0 0 7 7 7 Inkomstutjämning -7 328 -7 328 -7 328 -7 407 -80 -80 Kostnadsutjämning -1 227 -1 227 -1 227 -1 271 -43 -43 Regleringspost 2 364 2 364 2 364 2 798 434 434 Fastighetsavgift 1 479 1 479 1 479 1 488 9 9 LSS-utjämning -2 014 -2 014 -2 014 -2 015 -1 -1 Verksamhetens resultat -1 155 -1 155 -1 155 -73 1 082 1 154 Finansiellt resultat (exkl. utdelning) 488 488 488 522 34 34 Utdelning Stockholm Stadshus AB 630 630 630 630 0 0 Jämförelsestörande poster 0 0 0 338 338 338 Disposition/avsättning begravningsfond 37 37 37 37 0 0 Resultat efter finansiella poster 0,1 0 0 1 381 1 454 1 527 Förändring av eget redovisat kapital 0,1 0,1 0,1 1 381 1 454 1 527 Bilaga 2:2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Investeringsplan Mnkr KF Justerad Av SLK Prognos på Avvikelse Budget investerings- tillstyrkta årsutfall efter budget/prognos 2026 plan budget- SLK:s korrigering efter korrigeringar 2026 justeringar och tillstyrkta T1 budgetjusteringar Utgifter -9 444 -9 892 -17 -9 908 -16 Inkomster 1 275 1 275 0 1 354 79 Nettoinvesteringar (-) (exklusive centralt redovisade investeringsmedel) -8 169 -8 617 -17 -8 554 63 Centralt redovisade investeringsmedel -550 -160 17 0 0 Nettoinvesteringar (-) (inklusive centralt redovisade investeringsmedel) -8 719 -8 776 0 -8 554 63 Finansiering Förändring av eget kapital 0 0 1 527 Avskrivningar 3 269 3 437 Försäljningsinkomster 200 200 0 200 Upplåning/amort (-) /extra beting 5 250 8 576 0 3 390 Summa finansiering 8 719 8 776 0 8 554 Netto 0 0 0 0 --- [Bilaga - Ändringar av indikatorer och basnyckeltal.pdf] Bilaga 3:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Ändring av indikatorer och basnyckeltal mm Kommunfullmäktiges indikatorer och basnyckeltal fastställdes i budget 2026. Under året kan ändringar av kommunfullmäktiges indikatorer och basnyckeltal göras till följd av nya beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. För att ta bort en indikator krävs beslut i kommunfullmäktige. Förslag på ändringar av indikatorer 2026 KF:s mål för verksamhets- området Indikator Förslag till ändring med kommentar 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Andel barn och ungdomar som är nöjda med till- gången till fritidsaktivite- ter (årsmål 2026 70 %) Målvärdet för 2026 föreslås ändras till 59 %. Un- der 2025 gjordes skolenkäten om, jämfört med ti- digare år besvaras undersökningen av årskurs 6 och 9, istället för 5 och 8, samt att frågor har om- formulerats. Detta bedöms ha påverkat utfallet för indikatorn varför årsmålet föreslås justeras för att bättre överensstämma med faktiskt utfall. 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, id- rotts- och föreningsliv Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktivi- teter på fritiden (årsmål 2026 58 %) Målvärdet för 2026 föreslås ändras till 47 %. Un- der 2025 gjordes skolenkäten om, jämfört med ti- digare år besvaras undersökningen av årskurs 6 och 9, istället för 5 och 8, samt att frågor har om- formulerats. Detta bedöms ha påverkat utfallet för indikatorn varför årsmålet föreslås justeras för att bättre överensstämma med faktiskt utfall. 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, id- rotts- och föreningsliv Andel barn och ungdomar som är nöjda med till- gången till kulturaktivite- ter på fritiden (årsmål 2026 79 %) Målvärdet för 2026 föreslås ändras till 72 %. Un- der 2025 gjordes skolenkäten om, jämfört med ti- digare år besvaras undersökningen av årskurs 6 och 9, istället för 5 och 8, samt att frågor har om- formulerats. Detta bedöms ha påverkat utfallet för indikatorn varför årsmålet föreslås justeras för att bättre överensstämma med faktiskt utfall. 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, id- rotts- och föreningsliv Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktivi- teter på fritiden (årsmål 2026 77 %) Målvärdet för 2026 föreslås ändras till 86 %. Un- der 2025 gjordes skolenkäten om, jämfört med ti- digare år besvaras undersökningen av årskurs 6 och 9, istället för 5 och 8, samt att frågor har om- formulerats. Detta bedöms ha påverkat utfallet för indikatorn varför årsmålet föreslås justeras för att bättre överensstämma med faktiskt utfall. 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, id- rotts- och föreningsliv Andel barn och ungdomar som är nöjda med till- gången till idrottsaktivite- ter (årsmål 2026 78 %) Målvärdet för 2026 föreslås ändras till 86 %. Un- der 2025 gjordes skolenkäten om, jämfört med ti- digare år besvaras undersökningen av årskurs 6 och 9, istället för 5 och 8, samt att frågor har om- formulerats. Detta bedöms ha påverkat utfallet för indikatorn varför årsmålet föreslås justeras för att bättre överensstämma med faktiskt utfall. 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, id- rotts- och föreningsliv Andel ungdomar som del- tar i föreningsliv (årsmål 2026 67 %) Målvärdet för 2026 föreslås ändras till 63 %. Un- der 2025 gjordes skolenkäten om, jämfört med ti- digare år besvaras undersökningen av årskurs 6 och 9, istället för 5 och 8, samt att frågor har om- formulerats. Detta bedöms ha påverkat utfallet för indikatorn varför årsmålet föreslås justeras för att bättre överensstämma med faktiskt utfall. Bilaga 3:2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Förslag på ändringar av basnyckeltal 2026 KF:s mål för verksamhets- området Basnyckeltal Förslag till ändring med kommentar 1.2. Alla barn ska ges likvär- dig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 6. Andel elever i fri- stående grundskolor 6: Andel elever i fristående grundskolor och för- skoleklass Uppgifter om Andel elever i fristående grundsko- lor inkluderar numera även förskoleklass, vilket innebär att basnyckeltalets benämning behöver justeras. 1.2. Alla barn ska ges likvär- dig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 8. Andel lärare med pe- dagogisk högskoleexa- men i grundskolan 8: Andel lärare med lärarlegitimation och behö- righet i grundskolan Måttet Andel lärare med pedagogisk högskoleex- amen har utgått. Skolverket publicerar statistik som fokuserar på behörighet, vilket innebär att nyckeltalets benämning och innehåll behöver ju- steras. 1.2. Alla barn ska ges likvär- dig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 18. Andel lärare med pedagogisk högskoleex- amen i gymnasieskolan 18: Andel lärare med lärarlegitimation och behö- righet i gymnasieskolan Måttet Andel lärare med pedagogisk högskoleex- amen har utgått. Skolverket publicerar statistik som fokuserar på behörighet, vilket innebär att nyckeltalets benämning och innehåll behöver ju- steras. --- [Bilaga - Uppmaningar till stadens nämnder och stadens bolagsstyrelser.pdf] Bilaga 4:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser Stadens nämnder uppmanas att vidta åtgärder enligt vad som sägs i denna bilaga. Nämnder och bolagsstyrelser som inte har angett årsmål eller har årsmål som ska justeras ska redovisa dessa i tertialrapport 2. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Förskolans indikatorer riskerar att inte nå upp till kommunfullmäktiges mål under året. Stadsdelsnämnderna uppmanas att intensifiera arbetet med att minska barngrupperna och verka för en hög personaltäthet och i högre grad bidra till kommunfullmäktiges årsmål. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stadsledningskontoret konstaterar att prognostiserade nettoutgifter för följande projekt överskrider kommunfullmäktiges beslutade budget med mer än 15 procent och mer än 20 mnkr: • Odde med genomförandebeslut 2023, avvikelse 127,6 mnkr, motsvarande 28 procent över beslutad budget • Sport Hotels of Sweden med genomförandebeslut 2024, avvikelse 46,7 mnkr, motsvarande 19 procent över beslutad budget • Ängsbotten med genomförandebeslut 2014, avvikelse 289,5 mnkr, motsvarande 93 procent över beslutad budget • Årstafältet etapp 4 med genomförandebeslut 2024, avvikelse 212,3 mnkr, motsvarande 20 procent över beslutad budget • Blackebergsvägen etapp 1 med genomförandebeslut 2017, avvikelse 267 mnkr, motsvarande 119 procent över beslutad budget • Diabilden med genomförandebeslut 2019, avvikelse 34,5 mnkr, motsvarande 36 procent över beslutad budget • Nykroppagatan med genomförandebeslut 2021 avvikelse 100,3 mnkr, motsvarande 83 procent över beslutad budget • Gamla Tyresövägen med genomförandebeslut 2022, avvikelse 28,2 mnkr, motsvarande 19 procent Exploateringsnämnden uppmanas vidta åtgärder för att sänka kostnaderna i projekten och vid behov återkomma till kommunfullmäktige för reviderade genomförandebeslut. --- [Bilaga - Basnyckeltal med utfall för år 2025.pdf] Bilaga 5:1 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Basnyckeltal – tertialrapport 1, 2026 Kommunfullmäktiges basnyckeltal som inte avrapporterats i verksamhetsberättel- sen för 2025 rapporteras nedan i samband med tertialrapport 1. Pedagogisk verksamhet Förskola Antal förskolebarn per anställd 2025 2024 Fristående verksamhet 4,9 4,9 Andel legitimerade förskollärare av anställda (%) 2025 2024 Fristående verksamhet 31,4 % 30,5 % Antal barn per grupp 2025 2024 Fristående verksamhet 14,0 14,0 Andel nöjda föräldrar (%) 2025 2024 Fristående verksamhet 91,0 % 89,0 % Fritidshem Antal inskrivna barn per anställd i fritidshem 2025 2024 Kommunala fritidshem, Stockholm 13,7 14,5 Fristående fritidshem, Stockholm 14,7 14,2 Totalt Stockholm 14,1 14,4 Totalt Riket 11,7 12,2 Grundskola Andel elever i fristående skolor (%) 2025 2024 Totalt Stockholm 26,0 % 24,1 % Totalt Riket 17,5 % 16,9 % Antal elever per lärare (heltidstjänst) 2025 2024 Kommunala skolor, Stockholm 12,5 12,7 Fristående skolor, Stockholm 12,4 12,5 Totalt Stockholm 12,4 12,6 Totalt Riket 11,9 12,0 Andel lärare (heltidstjänst) (%) med pedagogisk högskole- examen 2025 2024 Kommunala skolor, Stockholm i.u 91,7 % Fristående skolor, Stockholm i.u 74,7 % Totalt Stockholm i.u 85,2 % Totalt Riket i.u 85,8 % Bilaga 5:2 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Gymnasieskola Andel elever i fristående skolor (%) 2025 2024 Totalt Stockholm 50,3 % 50,2 % Totalt Riket 31,5 % 31,7 % Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (%) 2025 2024 Kommunala skolor, Stockholm i.u 94,0 % Fristående skolor, Stockholm i.u 86,2 % Totalt Stockholm i.u 88,5 % Totalt Riket i.u 83,3 % Ekonomiskt bistånd Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning 2025 2024 Andel invånare 89,9 % 89,7 % Avfall Kostnad för avfallshantering 2025 2024 Kostnad för insamling, transport, återvinning och bortforslande av avfall under kommunalt ansvar (mnkr) 1 326 1 268 Kostnad för insamling, transport, återvinning och bortforslande av avfall under kommunalt ansvar, fördelat på antalet invånare i Stockholm (kr/inv) 1 254 1 282 Restavfall; kg/invånare, kronor/invånare och kronor/kg 2025 2024 Mängd restavfall invägt vid behandlingsanläggning (ton) 158 680 168 165 Mängd restavfall invägt vid behandlingsanläggning, per invånare (kg/inv) 150 170 Kostnad per invånare för invägt restavfall vid behandlingsanlägg- ning (kr/inv) 93 120 Kostnad per kg invägt restavfall vid behandlingsanläggning (kr/kg) 0,62 0,71 Mängd matavfall som går till biologisk behandling 2025 2024 Mängd matavfall som går till biologisk behandling (ton) 38 129 36 802 Mängd matavfall som går till biologisk behandling, per invånare (kg/inv) 36,1 37 Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insam- lingssystem 2025 2024 Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssy- stem (ton) 2 545 2 873 Mängd farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 2,5 2,9 Bilaga 5:3 Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Mängd grovavfall som samlats in via återvinningscentralerna 2025 2024 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem (ton) 59 972 66 169 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 60 67 Mängd grovavfall som samlats in via entreprenörerna 2025 2024 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem (ton) 21 794 21 445 Mängd grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 21,8 22 Andel farligt avfall 2025 2024 Andel farligt avfall i restavfallet (%) 0,12 % 0,07 % Mängd returpapper som samlats in via kommunens insam- lingssystem 2025 2024 Mängd returpapper som samlats in via kommunens insamlingssy- stem (ton) 5 445 6 892 Mängd returpapper som samlats in via kommunens insamlingssy- stem, per invånare (kg/inv) 5,5 7 Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insamlingssystem i kg/invånare 2025 2024 Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insam- lingssystem. (ton) 46 600 47 412 Mängd förpackningsavfall som samlats in via kommunens insam- lingssystem per invånare (Kg/inv) 46,7 48 Näringsliv Företagens nöjdhet 2025 2024 Företagens nöjdhet med information från staden 73 75 Företagens nöjdhet med tillgänglighet från staden 72 78 Företagens nöjdhet med bemötande från staden 78 81 Företagens nöjdhet med kompetens från staden 76 77 Företagens nöjdhet med rättssäkerhet från staden 74 79 Företagens nöjdhet med effektivitet från staden 70 74 --- [Bilaga - Klimatinvesteringar 2023-2026.pdf] Klimatinvesteringar 2023–2026 Erfarenheter och slutsatser Maj 2026 Dnr: KS 2026/627 Utgivningsdatum: Maj 2026 Ansvarig förvaltning: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Karin Dhakal och Björn Hugosson Konsult: Ramboll Management Consulting AB Klimatinvesteringar 2023–2026 3 (59) Sammanfattning Stockholms stad har som mål att Stockholm ska vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040, samt att stadens organisation ska vara fossilfri 2030. För att stödja detta har kommunfullmäktige avsatt särskilda investeringsmedel för klimatsatsningar under mandatperioden 2023-2026. Sedan 2023 har nämnderna beviljats cirka 876 miljoner kronor för klimatinvesteringar, varav 201 miljoner gäller klimatanpassningsåtgärder. Denna rapport redovisar det sammanlagda resultatet av de projekt som beviljats medel 2023– 2026. En del projekt har förskjutits i tid och ombudgeterats, andra har avbrutits av olika anledningar. Projekten som har avbrutits är inte med i redovisningen. En motsvarande redovisning har förelagts kommunstyrelsen för perioden 2019-2022 den 22 juni 2022, Dnr KS 2022/436. Totalt beräknas de beviljade projekten minska koldioxidutsläppen med cirka 17 000 ton CO2 per år. Detta är en kraftig ökning jämfört med föregående mandatperiod då motsvarande siffra uppgick till cirka 2 000 ton per år. Orsaken till detta är dels den tekniska utvecklingen inom exempelvis elektrifiering, men också att kategorier med lägre klimatnytta ersatts av sådana med stor klimateffekt. Ansökningarna har legat till grund för bedömningarna av åtgärdernas klimateffekter, kompletterade med information från inkomna slutrapporter. De åtgärdskategorier som har störst effekt på utsläppen är byggmaterial samt fordon, arbetsmaskiner och logistik. Investeringarna inom byggmaterial inkluderar bland annat klimatoptimerad asfalt, grön betong, återbruk och optisk sortering av schaktmassor, och flera projekt i denna kategori har hög beräknad klimatnytta i produktionsledet. Inom fordon, arbetsmaskiner och logistik har fokus flyttats från enskilda utbyten av fordon till elektrifiering av hela maskinparker, utbyggnad av laddinfrastruktur och krav på utsläppsfria entreprenader. Många investeringar leder även till minskade driftkostnader, främst genom lägre energianvändning. Exempelvis är LED-belysning och solceller åtgärder som bedöms vara självfinansierande över sin livstid. För vissa kategorier, såsom vitvaror och effektiv värme och kyla är kostnaden per kilo koldioxid högre. Rapportens jämförelser av kostnadseffektivitet bör tolkas med försiktighet eftersom underlagen varierar. Beräkningar av kostnadseffektivitet har därför Klimatinvesteringar 2023–2026 4 (59) gjorts endast där tillräckliga uppgifter funnits och redovisas i kronor per kilo koldioxid med anmärkningar om osäkerhet. Klimatanpassningsåtgärderna utgör cirka en fjärdedel av medlen under perioden 2023-2026. Åtgärderna i denna period är främst inriktade på att hantera skyfall och dagvatten, minska sårbarhet för värmeböljor samt förbättra markens vattenupptagningsförmåga genom växtbäddar och biokol. Projekten är i högre grad än under föregående period baserade på analyser av klimatrisker och översvämningskarteringar, vilket förbättrar möjligheten att prioritera åtgärder där de gör störst nytta. Åtgärder mot värmebölja har utvecklats till en egen kategori med fokus på skuggskapande lösningar riktade mot sårbara grupper och dricksvatteninstallationer. Effekterna av de klimatanpassningsåtgärder som beviljats investeringsmedel är ofta lokala och nyttan framträder i form av minskad belastning på dagvatten- och avloppssystem, lägre risk för skador på mark och fastigheter, förbättrade vistelsevärden och andra ekosystemtjänster. En viktig lärdom är att tidig planering av drift och ansvarsfördelning är avgörande för att realisera förväntad klimatnytta. Kompletterande funktioner – som styrning av LED- belysning eller behovsbaserade tömningsavtal för komprimerande skräpkorgar– bidrar till ytterligare energibesparing och bättre arbetsmiljö. Pilotprojekt inom byggmaterial och fordon, arbetsmaskiner och logistik visar hur innovation kan driva en ökad efterfrågan på klimatsmarta lösningar. På samma sätt har investeringar inom kategorierna för klimatanpassning möjliggjort tester av nya lösningar samt bidragit till en förhöjd kunskapsnivå om klimatanpassning och förbättrade arbetssätt inom staden. Klimatinvesteringsmedlen har störst långsiktigt värde när projekten både ger effekt i sig och stärker stadens förmåga att genomföra fler och bättre klimatåtgärder framåt. Klimatinvesteringar 2023–2026 5 (59) Innehåll Inledning .....................................................................................................6 Klimatinvesteringar i staden ........................................................................6 Syfte med rapporten ...................................................................................7 Metod ..........................................................................................................7 Klimatinvesteringar 2023–2026 ..................................................................9 Kriterier för ansökningarna .........................................................................9 Förändringar under perioden ....................................................................10 Fördelning på kategorier av åtgärder ........................................................10 Beskrivning av åtgärdskategorier .............................................................12 LED-belysning ..........................................................................................13 Elcyklar .....................................................................................................16 Avfallshantering ........................................................................................18 Solceller ....................................................................................................23 Vitvaror .....................................................................................................25 Effektiv värme och kyla .............................................................................27 Fordon, arbetsmaskiner och logistik .........................................................29 Byggmaterial .............................................................................................32 Skyfall .......................................................................................................35 Biokol, växtbäddar och trädplantering ......................................................39 Värmebölja ................................................................................................42 Erosion ......................................................................................................47 Övrigt ........................................................................................................48 Kostnadseffektivitet ...................................................................................50 Slutsatser ..................................................................................................53 Effekter på minskade utsläpp ...................................................................53 Effekter av åtgärder för ökad klimatanpassning .......................................55 Erfarenheter från projekten gällande utsläppsminskande klimatåtgärder .57 Erfarenheter från projekten gällande klimatanpassningsåtgärder ............58 Klimatinvesteringar 2023–2026 6 (59) Inledning Klimatinvesteringar i staden Staden har som mål att Stockholm ska vara en klimatpositiv stad till 2030 och fossilfri till 2040 samt ha en fossilfri organisation 2030. Utöver de klimatinvesteringar som sker i ordinarie stadsutveckling har kommunstyrelsen under perioden 2015–2026 förmedlat särskilda investeringsmedel till klimatsatsningar inom stadens nämnder. Under nuvarande mandatperiod, 2023–2026, uppgår dessa medel till cirka 1 miljard kronor. Den här rapporten avser att följa upp de projekt som finanseriats från 2023 till 2026. Genom ett ansökningsförfarande har nämnder kunnat beviljas dessa klimatinvesteringsmedel. Vissa medel har också fördelats inom ordinarie investeringsram. Nämnder och bolagsstyrelser har i sin ordinarie investeringsbudget också gjort betydande investeringar för klimatåtgärder. Exempelvis finns inom trafiknämndens investeringsbudget medel avsatta för åtgärder inom cykel- och gångplanen, men dessa redovisas inte i denna rapport och ingår inte i denna uppföljning. Exempel på större investeringar med klimatnytta som stadens bolag genomför under perioden 2023–2026 är följande. Dessa ingår inte heller i denna uppföljning. • Åtgärder i fjärrvärmesystemet, såsom intelligent styrning av värmen i fastigheter • Genomförandebeslut för anläggning för avskiljning av koldioxid, BECCS Stockholm, fattat under 2025. Anläggningen ska stå klar i slutet av 2028 och kommer kunna fånga in 800 000 ton koldioxid årligen. • Sorteringsanläggningar i Brista och Högdalen för matavfall, och de klimatviktigaste fraktionerna plast och metall • Energieffektivisering vid fastighetsrenoveringar, exempelvis frånluftsvärmepumpar • Solelsanläggningar på stadens tak • Elanslutning till fartyg vid kaj • Laddplatser vid stadens parkeringsanläggningar Bolagen kan söka statliga medel genom bland annat Klimatklivet vilket de också gjort i flera fall. Klimatinvesteringar 2023–2026 7 (59) För finansiering av skyfalls- och dagvattenåtgärder görs skillnad mellan befintlig miljö och exploatering. Grundregeln är att sådana vid exploatering finansieras inom exploateringsprojekten. Skyfalls- och dagvattenåtgärder i befintlig miljö kan tilldelas klimatinvesteringsmedel. Syfte med rapporten Denna rapport syftar till att redogöra för vilka klimatinvesteringar som finansierats av centrala medel inom ramen för den så kallade klimatmiljarden, och som har genomförts i Stockholms stad under perioden 2023–2026, samt vilka resultat som satsningen har bidragit till. I rapporten avser begreppet klimatinvesteringar genomgående investeringar finansierade inom ramen för dessa särskilt avsatta medel. Rapporten beskriver investeringarnas effekter på minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning, driftkostnader, andra miljöeffekter och övriga nyttor. Ett viktigt syfte är också att visa hur klimatinvesteringarna har utvecklats över tid. Rapporten jämför därför, där det är möjligt, investeringarna under perioden 2023–2026 med tidigare uppföljning för perioden 2019–2022. På så sätt kan rapporten bidra med kunskap om hur satsningen har förändrats mot föregående period och vilka åtgärder som gett störst effekt. Rapporten samlar även lärdomar från projekten. Det handlar bland annat om vad nämnderna har lärt sig om planering, genomförande, uppföljning, drift och samverkan. Särskilt för klimatanpassningsåtgärder är nyttan ofta bredare än en direkt mätbar effekt. Därför lyfter rapporten även erfarenheter som rör kompetenshöjning, innovation, mervärden i stadsmiljön och förbättrad förmåga att genomföra framtida klimatinvesteringar. Resultaten redovisas i huvudsak på aggregerad nivå per åtgärdskategori. Rapporten innehåller därför inte en detaljerad redovisning av varje enskilt projekt. Metod Rapporten har tagits fram av stadsledningskontoret med konsultstöd av Ramboll Management Consulting (härefter Ramboll). Rapporten baseras i första hand på Stockholms stads sammanställda projektdata, nämndernas slutrapporter och uppgifter från ansökningar om klimatinvesteringsmedel. Underlaget har Klimatinvesteringar 2023–2026 8 (59) kompletterats med information från projektuppföljningen för 2019– 2022 samt med intervjuer med nyckelpersoner inom staden. Arbetet har genomförts i tre huvudsakliga steg: uppstart och framtagande av analysram, datainsamling samt samlad analys och rapportering. Analysramen har använts för att säkerställa att rapporten besvarar frågor om resultat, effekt och lärande. I analysen har särskild vikt lagts vid klimatnytta, klimatanpassning, driftkostnader, innovation, andra samhällsnyttor och investeringarnas utveckling över tid. För att bedöma klimateffekten har rapporterade effekter från slutrapporterna använts. Där uppgifter saknats eller behövt kompletteras har uppgifter från ansökningar och projektdata använts. För åtgärder som minskar utsläppen redovisas effekterna i minskade utsläpp av koldioxid eller koldioxidekvivalenter. För vissa åtgärdskategorier har uppgifter om kostnadseffektivitet beräknats utifrån investeringskostnader, driftkostnadsförändringar och rapporterad klimatnytta. För klimatanpassningsåtgärderna skyfall, värmebölja, erosion, biokol, växtbäddar och trädplantering, är effekterna ofta svårare att kvantifiera. I dessa fall bygger bedömningen på projektens beskrivna effekter, förväntade nyttor och kvalitativa erfarenheter från slutrapporter och intervjuer. Under arbetet har projektdata kvalitetssäkrats genom genomgång av slutrapporter, ansökningar och sammanställda Excel-underlag. Rimligheten i rapporterade effekter och kostnader har kontrollerats där det har varit möjligt. I vissa fall saknas fullständiga uppgifter, exempelvis om utsläppsminskningar, driftkostnader eller uppföljning av genomförda åtgärder. Detta framgår i de delar av rapporten där det påverkar redovisningen. Klimatinvesteringar 2023–2026 9 (59) Klimatinvesteringar 2023–2026 Kriterier för ansökningarna Investeringsåtgärderna ska bidra till att nå stadens klimatmål och till genomförandet av stadens klimathandlingsplan eller handlingsplan för klimatanpassning. Åtgärderna kan antingen minska direkta eller indirekta koldioxidutsläpp, eller stärka stadens förmåga att hantera klimatförändringarnas effekter. Kriterierna för bedömning av ansökningarna är följande: 1. Klimateffekt i form av minskade direkta eller indirekta (konsumtionsbaserade) koldioxidutsläpp, eller klimatanpassningsåtgärder genom omhändertagande av skyfallsvatten, minskad sårbarhet vid värmebölja eller förebyggande av ras, skred och erosion med allvarliga konsekvenser. 2. Andra nyttor, till exempel energihushållning, biologisk mångfald och sociala värden. 3. Påverkan på driftkostnader. 4. Inslag av innovation eller ny teknik. 5. Extern medfinansiering. Exempel på investeringar som kan beviljas medel är merkostnader för klimatförbättrade material i bygg och anläggning, investeringar som möjliggör återbruk och delning, flergångsartiklar och minskad plastanvändning, fossilfria fordon, maskiner och logistik, fossilfri och effektiv värme och kyla, energieffektivisering med stor klimateffekt, solenergi samt åtgärder för skyfall, värmebölja och multifunktionella lösningar med flera parallella nyttor. De ansökande nämnderna kan få hjälp från stadens särskilda stödfunktioner i arbetet med ansökningar och beräkningar. Stöd ges bland annat kring klimatberäkningar, energirelaterade åtgärder, skyfallsåtgärder och andra klimatanpassningsåtgärder. Syftet är att stärka kvaliteten i ansökningarna och ge bättre underlag för bedömning av åtgärdernas klimatnytta, genomförbarhet och övriga effekter. Under perioden 2023–2026 har nämnderna beviljats cirka 876 miljoner kronor för klimatinvesteringar, varav 201 miljoner gäller klimatanpassningsåtgärder. Klimatinvesteringar 2023–2026 10 (59) Förändringar under perioden Under perioden 2023–2026 har metod och kriterier för tilldelning av klimatinvesteringsmedel utvecklats. Förändringarna baseras på utredningar som gjorts under 2024 och 2025. LED-belysning har för 2026 inte funnits med som klimatinvesteringskategori. Ett skäl är att de mest ineffektiva armaturerna redan är utbytta och att klimatnyttan av ytterligare byten avtar. Andra skäl är att LED-åtgärderna är enkla att genomföra under ett verksamhetsår och kan kopplas till ordinarie underhåll. Som ett led i strävan att utveckla stadens klimatanpassningsarbete har rena trädåtgärder inte beviljats medel under 2026, utan endast om de varit del i ett projekt med en tydlig anpassningsnytta. Dessutom har det funnits andra riktade medel i stadens budget för trädåtgärder för såväl trafiknämnden som stadsdelsnämnderna. Byggmaterial som kategori infördes under 2025 och utvecklades vidare 2026. Avsikten var att tydligare adressera konsumtionsbaserade utsläpp från byggsektorn. En viktig förändring som gjordes 2026 var att en del av klimatinvesteringsmedlen tilldelades i ordinarie investeringsram för vissa nämnder och för utpekade kategorier. Exploateringsnämnden tilldelades 60 mnkr för byggmaterial och fordon/arbetsmaskiner, fastighetsnämnden tilldelades 10 mnkr för byggmaterial och fordon/arbetsmaskiner, och trafiknämnden tilldelades 30 mnkr för byggmaterial och fordon/arbetsmaskiner, samt 10 mnkr för skyfallsåtgärder. Fördelning på kategorier av åtgärder Beviljade medel och bedömd klimateffekt redovisas per nämnd eller per typ av åtgärd och summeras per åtgärdskategori. Beräkningarna baseras på alla hittills beviljade projekt, inte bara de som slutrapporterats. Varje ansökan ska efter genomförd åtgärd följas upp med en slutrapport. Av hittills drygt 300 beviljade ansökningar under perioden har över 135 slutrapporter inkommit. I redovisningen ingår både slutrapporterade och pågående projekt. Kategorin dagvatten från 2019–2022 har i denna mandatperiod slagits ihop med kategorin skyfall då de innehåller samma typ av projekt. Byggmaterial är en ny kategori för 2023–2026 medan kategorin utfasning av olja har försvunnit i takt med att inga oljepannor längre finns kvar i stadens verksamhet. Även Klimatinvesteringar 2023–2026 11 (59) åtgärdskategorierna erosion och värmebölja är nya för den här perioden. Erosion omfattar två projekt och värmebölja 30 projekt. Under den här mandatperioden redovisas den tidigare kategorin skräpkorgar under det bredare namnet avfallshantering. Kategorin omfattar nu både skräpkorgar och källsorteringskärl eftersom investeringarna i denna period är mer omfattande än att enbart inkludera skräpkorgar. Av de medel som nämnderna erhållit fördelar sig investeringarna enligt följande. Tabellen redovisar fördelningen av medel under perioden 2019–2022 och 2023–2026 samt den bedömda effekten på minskade utsläpp. Tabell 1, beviljade medel och utsläppsminskning per kategoriområde och mandatperiod. Beviljade medel (mnkr) Minskade CO2-utsläpp (ton/år) Åtgärdskategori 2019-2022 2023-2026 2019-2022 2023-2026 Biokol, växtbäddar och trädplantering* 83,3 119,5 (Ej relevant) (Ej relevant) Byggmaterial - 46,7 - 8 120,4 Avfallshantering 11,9 15,1 217,3 291,2 Effektiv kyla och värme 22,8 19,5 115,0 40,0 Elcyklar 2,5 2,5 32,0 16,0 Erosion* - 1 - (Ej relevant) Fordon, arbetsmaskiner och logistik 75 158,1 770,4 7 646,8 LED-belysning 246 396 627,2 680,9 Skyfall* 102,3 58,2 (Ej relevant) (Ej relevant) Solceller 10,7 22,5 29,8 78,8 Utfasning av olja 8 - 120 - Värmebölja* - 22,2 - (Ej relevant) Vitvaror 14,6 2,7 58,4 8,8 Övrigt** 4,7 12 5,0 33,4 Totalt beviljade medel/Minskade CO2- utsläpp 582 876 1 975 17 000 *”Biokol, växtbäddar och trädplantering”, ”Skyfall”, ”Värmebölja” samt ”Erosion” ingår i klimatanpassningsåtgärder. **Posten ”Övrigt” innehåller tre projekt med byte av fläktar, ventilationsaggregat samt växthus. Klimatinvesteringar 2023–2026 12 (59) Beskrivning av åtgärdskategorier I de följande avsnitten beskrivs åtgärdskategorierna och deras bedömda effekter mer i detalj. Effekterna på minskade utsläpp och ökad klimatanpassning beskrivs sammantaget med andra effekter för staden. Satsningen på klimatinvesteringar bidrar till att tidigarelägga projekt som annars hade skjutits upp inom ordinarie budget. Satsningen ska även möjliggöra för stadens nämner att testa nya innovativa lösningar som kan leda till förändrade arbetssätt i linje med stadens beslutade styrdokument. För flera av investeringarna sker en minskning av driftkostnaderna till följd av lägre el- och energiförbrukning. Den ekonomiska effekten av investeringarna för nämnderna kan därför vara betydande. För investeringsåtgärder som minskar koldioxidutsläppen har kostnadseffektiviteten beräknats genom att ställa utsläppsminskningen mot totalkostnaderna, i den mån underlag varit tillgängligt. Kostnadseffektiviteten har beräknats i kronor per kilo koldioxid för projekt i åtgärdskategorierna LED- belysning, avfallshantering, solceller, fordon, arbetsmaskiner och logistik, effektiv värme och kyla, elcyklar samt vitvaror. Klimatanpassningsåtgärderna är i denna period uppdelade i fyra åtgärdskategorier: ”Skyfall”, ”Biokol, växtbäddar och trädplantering”, ”Värmebölja” samt ”Erosion”. Under perioden har det gällande klimatanpassning beviljats mest medel inom kategorin Biokol, växtbäddar och trädplantering. Åtgärderna som omfattas inriktas på att anpassa staden för kommande klimatförändringar. Majoriteten av de åtgärder som beviljats medel syftar till att reducera risken för konsekvenser till följd av häftiga regn och minska belastningen på dagvattensystemet. Detta mot bakgrund av att det i Stockholms stad, som till stor del består av miljöer med hårdgjorda ytor, förväntas ske en ökning av perioder av ihållande regn och att skyfall inträffar mer frekvent. Under perioden har även åtgärder mot värmebölja vuxit fram som en egen kategori, med projekt som syftar till att minska sårbarheten för höga temperaturer i stadens utemiljöer och verksamheter – särskilt för barn, äldre och andra känsliga grupper. Klimatinvesteringar 2023–2026 13 (59) LED-belysning Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Byte av äldre belysningsarmaturer till ny miljövänlig LED- belysning innebär en påtaglig energibesparing, men också att skadliga ämnen som ofta finns i äldre belysningsarmaturer försvinner från offentliga miljöer. Trafiknämndens belysningsanläggningar är en av de enskilt största konsumenterna av el i staden och den offentliga utomhusbelysningen dominerar elanvändningen. Trafiknämnden har tagit fram ett program för att minska förbrukningen av energi genom byte av cirka 14 000 armaturer årligen med prioritet på de armaturer som har högst klimatpåverkan. Bytet av gatubelysning innebär minskade utsläpp genom minskad elanvändning. Det resulterar även i färre transporter för underhåll och byte i och med att LED-belysningen har längre livslängd. Övriga verksamheter och anläggningar där det skett ett byte till ny miljövänlig LED-belysning är Stadshuset, förskolor, vård- och omsorgsboenden, motionsspår, gång- och cykelvägar, simhallar, idrottshallar, bibliotek, bollplaner och multiarenor. Klimatinvesteringar 2023–2026 14 (59) Tabell 2, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd och mandatperiod, LED-belysning. Nämnd Beviljade medel (mnkr) Antal arma- turer* Minskade CO2- utsläpp (ton/år) 2019– 2022 2023– 2026 2019– 2022 2023– 2026 2019– 2022 2023– 2026 Fastighetsnämnden 34,6 79,6 1 760 165,0 359,0 Järva SDN 2,5 1,0 3,3 1,2 Kulturnämnden 1,0 0,5 3,8 1,3 Kungsholmen SDN 0,5 0,8 130 200 0,9 1,8 Norra innerstaden SDN 9,7 4,8 600 43 4,6 Skärholmen SDN 0,6 11,2 0,4 12,6 Skarpnäck SDN 4,2 3,0 2,0 3,5 Södermalm SDN 4,7 5,1 13 2,2 4,0 Trafiknämnden 155,5 290,0 18 000 10 000 336,3 293,0 Kommunstyrelsen 1,3 Socialnämnden 19,0 3 000 28,5 Bromma SDN 0,5 104 4,3 Enskede-Årsta- Vantör SDN 2,5 421 12,2 Hägersten-Älvsjö SDN 9,0 600 24,2 Hässelby-Vällingby SDN 0,4 1,1 Totalt 246 396 22 868 11 960 627,2 681 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande LED-belysning är den enskilt största kategorin sett till antal projekt under perioden 2023–2026, med 84 beviljade projekt. Fastighetsnämnden dominerar med ett omfattande reinvesteringsprogram för idrottsanläggningar, bollplaner och kommunala lokaler som förskolor, vård- och omsorgsboenden och administrativa byggnader. Trafiknämnden svarar för de i särklass största enskilda investeringarna genom ett löpande program för byte av gatubelysningsarmaturer. Flera stadsdelsnämnder genomför därtill mindre LED-byten i verksamhetslokaler. Drift och kostnader LED-investeringarna är i praktiken självfinansierande genom lägre driftkostnader. Minskad elförbrukning och längre armaturlivslängd minskar de löpande kostnaderna i samtliga projekt. Trafiknämndens program 2025 beräknas ge besparingar på cirka 3,3 miljoner kronor per år i minskade elkostnader och underhållskostnader. Fastighetsnämndens byte av belysning på 27 bollplaner beräknas minska elkostnaderna med cirka 4,6 miljoner kronor per år. På Klimatinvesteringar 2023–2026 15 (59) projektnivå varierar driftkostnadsbesparingen från 27 000 kronor per år för mindre lokalbyten till 379 000 kronor per år för större idrottsanläggningar. Fastighetsnämnden lyfter i intervjuer att dimmer- och timerfunktioner på idrottsplaner bidrar till energibesparing genom att anpassa ljuseffekten efter faktiskt behov – exempelvis nattsänkning på idrottsplaner och ljusreglering i gatubelysning. Multifunktionalitet och mervärden Utöver energibesparingen ger LED-investeringarna flera sidoeffekter. Ökad trygghet lyfts i nästan samtliga projekt, framförallt vid idrottsanläggningar och bollplaner där nattsänkningsfunktion möjliggör anpassad belysning. Trafiknämndens gatubelysningsprogram möjliggör dessutom ljusreglering som minskar ljusförorening och gynnar biologisk mångfald, särskilt i park- och naturområden. Byte från äldre armaturer som innehåller skadliga ämnen till LED innebär även en miljövinst kopplad till materialhantering. I kulturlokaler, som af Chapman och Kulturhuset Skarpnäck, ger dimbara LED-system mervärden för verksamhetens konstnärliga och funktionella behov, vilket lyfts som en arbetsmiljöförbättring. Andra lärdomar En underskattad vinst är styrningsfunktionerna. Dimmer- och timerfunktioner på idrottsplaner och i gatubelysning bidrar mer till energibesparingen än LED i sig, och en teknisk anvisning för bollplaner har tagits fram baserat på erfarenheterna. LED ger dessutom en kvalitetshöjning i form av skarpare belysning. Klimatinvesteringar 2023–2026 16 (59) Elcyklar Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Investeringarna i elcyklar har fortsatt under nuvarande mandatperiod och lika mycket medel har beviljats under denna period som den förra perioden. Nytt inom åtgärdskategorin är att stadsdelarna utöver elcyklar även har köpt in elsparkcyklar och elmopeder. Totalt har sex stadsdelsnämnder köpt in 66 elcyklar, 38 elsparkcyklar, 17 cyklar, 5 elmopeder och 4 ellådcyklar för 2,5 miljoner kronor. Utöver detta har investeringarna också inkluderat extra lås, batterier och ett laddskåp för elcykelbatterier. Den beräknade utsläppsminskningen uppgår till cirka 16 ton koldioxid per år – hälften så mycket som föregående mandatperiod trots samma investeringsnivå. Detta beror sannolikt på viss överskattning av utsläppminskningseffekterna under föregående mandatperiod. Klimatnyttan är störst när elcykeln ersätter bil. Hemtjänsten är det tydligaste exemplet där korta biltransporter kan ersättas direkt. När elcykeln ersätter kollektivtrafik är klimatnyttan lägre. Tabell 3, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd och mandatperiod, elcyklar Klimatinvesteringar 2023–2026 17 (59) Nämnd Beviljade medel (mnkr) Antal elcyklar Beräknad utsläppsminskni ng (ton CO2/år) 2019– 2022 2023– 2026 2019– 2022 2023– 2026 2019- 2022 2023– 2026 Enskede-Årsta- Vantör SDN 0,2 0,6 5 25 3,7 Farsta SDN 1,0 0,1 30 5 1,0 Hägersten- Älvsjö SDN 0,4 0,5 7 8 29,4 5,7 Kungsholmen SDN 0,1 0,6 11 15 0,1 2,6 Norra innerstaden SDN 0,3 0,5 7 1,5 2,1 Skärholmen SDN 0,2 6 0,9 Skarpnäck SDN 0,2 2 Spånga-Tensta SDN 0,3 12 0,9 Totalt 2,5 2,5 67 66 31,9 16,0 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Flera stadsdelsnämnder har köpt in elcyklar, elsparkcyklar eller elmopeder till hemtjänstpersonalen. En återkommande erfarenhet är att indirekta kostnader, som lås, förvaring och laddning behöver planeras och budgeteras tidigt. Personalen behöver också involveras i processen för att cyklarna ska användas effektivt. Drift och kostnader När bil ersätts med elcykel försvinner kostnader för leasing, försäkring och parkering. Hemtjänstpersonalen upplever att cyklarna underlättar arbetet och förbättrar framkomligheten, även om förflyttningstiderna hittills är i nivå med tidigare – bland annat eftersom tid går åt till att låsa och hantera batterier vid kundbesök. Multifunktionalitet och mervärden Utöver klimatnyttan bidrar elcyklar till förbättrad arbetsmiljö, friskvård, minskat buller och bättre luftkvalitet. De främjar personalens fysiska och mentala hälsa och bidrar till att stadsdelsnämnderna agerar som klimatsmarta förebilder. Erfarenheterna visar också på praktiska mervärden: elcyklarna har ökat flexibiliteten i bemanningen eftersom hemtjänstpersonal utan körkort kan ta fler körscheman. Elcyklar används även i andra verksamheter. Norra innerstadens stadsdelsnämnd köpte in elsparkcyklar till fältassistenter, ett projekt Klimatinvesteringar 2023–2026 18 (59) som bedöms öka tryggheten för unga på kvällstid då fältassistenter får bättre transportmöjligheter. Hägersten-Älvsjö provade el- lådcyklar på en förskola för att möjliggöra skogsutflykter utan buss. Den direkta klimatnyttan är låg eftersom laddning av cykelbatterier bidrar till en något ökad driftkostnad, men projektet motiveras av lärande för hållbar utveckling hos barn. Avfallshantering Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Kategorin avfallshantering omfattar två typer av investeringar med olika klimatnytta: komprimerande skräpkorgar och källsorteringskärl i parker och på torg. Under 2023–2026 investerade nämnderna totalt 15,1 miljoner kronor totalt i kategorin, vilket beräknas bidra till en utsläppsminskning om cirka 291 ton koldioxid per år. Merparten av investeringarna har gjorts inom källsorteringskärl (se tabell 4). Klimatinvesteringar 2023–2026 19 (59) Komprimerande skräpkorgar – minskade transporter Det finns uppskattningsvis 11 000 skräpkorgar i Stockholm och tömning av dem sker året runt, vilket genererar omfattande transporter. Solcellskomprimerande skräpkorgar pressar samman avfallet och skickar automatiskt en signal när korgen behöver tömmas. Det betyder att tömning kan ske när korgen är full, istället för enligt ett fast schema. Eftersom varje tömning kräver en transport minskar antalet transporter i samma takt som tömningsfrekvensen – och därmed även utsläppen. Hägersten- Älvsjös stadsdelsnämnd rapporterar att transporterna minskat med 50 procent sedan komprimerande kärl infördes. Källsorteringskärl – ökad cirkularitet Källsorteringskärl på allmän plats möjliggör återvinning av förpackningsavfall som annars hade gått till förbränning. Klimatnyttan uppstår genom att material återförs i kretsloppet och att förbränning av restavfall minskar. Investeringar i källsorteringskärl är också den främsta förklaringen till att den beräknade utsläppsminskningen inom kategorin ökat jämfört med föregående period - det gäller framförallt Skärholmens stadsdelsnämnd. Från den 1 januari 2026 är källsortering på torg och i parker ett lagkrav enligt förordningen om producentansvar för förpackningar. Kommunen ska tillhandahålla separat insamling av pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar på torg och parker över 2 000 kvm. Klimatnyttan är svår att tillskriva den enskilda stadsdelsnämnden eftersom den beror på hur det sorterade materialet hanteras vidare i avfallskedjan, något nämnderna inte har rådighet över. Utöver klimatnyttan bidrar källsorteringen till ökad medvetenhet hos medborgarna om avfallssortering. Klimatinvesteringar 2023–2026 20 (59) Tabell 4, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd, skräpkorgar/källsortering Nämnd Beviljade medel (mnkr) Beräknad utsläppsminskning (ton CO2) Skräpkorgar Källsortering Skräpkorgar Källsortering 2023-2026 2023-2026 Trafiknämnden 3,9 1,7 Bromma SDN 0,8 53,9 Enskede- Årsta-Vantör SDN 1,3 1,5 Farsta SDN 0,3 4,6 Hägersten- Älvsjö SDN 5,0 4,0 Hässelby- Vällingby SDN 0,8 18,1 Kungsholmen SDN 1,0 18,1 Skärholmen SDN 0,5 172,6 Skarpnäck SDN 0,5 3,4 Södermalm SDN 1 13,3 Totalt 3,9 11,2 1,7 289,5 Tabell 5, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd, avfallshantering. Nämnd Beviljade medel (mnkr) Beräknad utsläpps- minskning (ton CO2) 2019– 2022 2023– 2026 2019– 2022 2023– 2026 Bromma SDN 1,0 0,8 16,6 53,9 Enskede-Årsta- Vantör SDN 1,3 1,5 Farsta SDN 0,3 4,6 Hägersten-Älvsjö SDN 0,3 5,0 5,5 4,0 Hässelby-Vällingby SDN 0,8 18,1 Kungsholmen SDN 1,1 1,0 13,0 18,1 Skärholmen SDN 0,5 172,6 Skarpnäck SDN 0,3 0,5 5,5 3,4 Södermalm SDN 1,7 1,0 27,6 13,3 Trafiknämnden 3,0 3,9 69,0 1,7 Spånga-Tensta SDN 3,7 63,5 Norra innerstaden SDN 0,8 16,6 Totalt 11,9 15,1 217,3 291,2 Klimatinvesteringar 2023–2026 21 (59) Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Uppföljningen visar att flera stadsdelsnämnder genomför liknande projekt parallellt utan samordning, vilket driver upp kostnader och försvårar kunskapsdelning. En viktig lärdom är att implementering av både komprimerande skräpkorgar och källsorteringskärl gynnas av samordning. Trafiknämndens investering i komprimerande skräpkorgar visar på utmaningarna med ny teknik – av planerade 100 korgar köptes slutligen 50 in på grund av leveransförseningar, tekniska problem och skadegörelse. Dessa placerades sedan ut i stadsdelsområdena Norra innerstaden, Södermalm, Järva, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. En specifik teknisk utmaning är att solcellen vid högt nyttjade platser inte hinner ladda batteriet mellan användningarna, vilket gör att komprimeringen slutar fungera. Utan fungerande komprimering minskar också kapaciteten att hålla skräp inuti kärlet. Kärlen rymmer upp till fyra gånger mer avfall när komprimeringen fungerar, vilket är avgörande för att optimera avfallstransporterna. Utanför satsningen på solcellsdrivna komprimerande skräpkorgar pågår parallella tester av enklare lösningar. I Farsta och Skarpnäcks stadsdelsnämnder monteras sensorer på vanliga skräpkorgar för behovsbaserad tömning med preliminärt goda resultat. Sensorerna är batteristyrda och monteras utanpå kärlen. Det är ännu inte utrett om komprimerande kärl ger tillräckliga fördelar jämfört med vanliga kärl utrustade med sensorer – något som bör analyseras innan fler stadsdelsnämnder investerar i tekniken. Utplaceringen av källsorteringskärl i parker är en helt ny företeelse för såväl invånare som parkdrift och kräver noggrann planering av logistiken. I samband med utplaceringen avlägsnas vanligtvis befintliga konventionella skräpkorgar. Glas kräver att hela kärlet byts ut mot ett tomt medan övriga fraktioner töms genom att påsar byts på plats. Fraktionerna transporteras sedan vidare till Stockholm Vatten och Avfalls uppsamlingsplats, varifrån förpackningsindustrin hämtar materialet. Enstaka stadsdelsnämnder upplevde förseningar i utplacering och kom igång med sorteringen först i början av 2026, vilket har begränsat nämndens möjlighet till en längre uppföljning. Drift och kostnader De komprimerande skräpkorgarna minskar transporterna kraftigt när systemet fungerar som avsett. Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd rapporterar att renhållningstransporterna minskat Klimatinvesteringar 2023–2026 22 (59) med 50 procent sedan de komprimerande kärlen installerades. Kärlen töms tre gånger per månad jämfört med dagligen eller varje vecka för konventionella skräpkorgar. Trots något högre underhållskostnader till följd av kommunikationstekniken bedöms kostnadseffektiviteten vara relativt hög genom färre transporter, minskad plockstädning och färre sopsäckar. Nyttan uteblir dock om driftavtalen inte tillåter behovsbaserad tömning. Trafiknämnden konstaterar i en projektrapport från 2023 att inget av deras nuvarande avtal medger tömning utifrån fyllnadsgrad, vilket gör att tömning sker i stället enligt fast schema oavsett om kärlen är fulla eller inte. Detta innebär att klimatnyttan inte kan realiseras förrän avtalen omförhandlas. Uppföljningen av projekten kan inte besvara hur utbredd denna problematik är. Driftkostnaderna för källsorteringskärl varierar mellan nämnderna. Generellt innebär fler kärl och fler fraktioner att tömma ökade kostnader, och flera nämnder anger högre driftkostnader. Brommas stadsdelsnämnd beräknar exempelvis en ökning med cirka 100 000 kronor per år. En nämnd lyckades hålla kostnaderna inom befintligt avtal med endast måttligt ökade kostnader. En annan nämnd lyfter att ett smart tömningssystem kan minska antalet onödiga tömningar, men att fler kärl ändå driver upp kostnaderna totalt. Hägersten- Älvsjös stadsdelsnämnd menar att källsorteringskärl gör det möjligt att hämta större mängd sopor vid samma körtillfälle, vilket kan ge en viss motverkande kostnadseffekt. Multifunktionalitet och mervärden Med hjälp av en app kan entreprenörer följa de solcellskomprimerande kärlen i realtid samt hämta ut statistik på antal tömningar och insamlad mängd skräp. De slutna kärlen förhindrar att skadedjur kommer åt innehållet och drar ut skräp, vilket minskar nedskräpning, plockstädningsbehov och därmed spridningen av mikroplast. Färre öppna och överfulla skräpkorgar bidrar också till en trevligare stadsmiljö. Arbetsmiljön för entreprenörer förbättras när konventionella skräpkorgar kan avlägsnas runtom de smarta kärlen, vilket minskar arbetsbelastningen och frigör tid som tidigare gick åt till tömning enligt fasta intervall. Källsorteringen på torg och platser är därtill ett sätt att uppmuntra allmänheten till att källsortera. Dock är klimatnyttan svår att isolera eftersom den beror på hur det sorterade materialet hanteras vidare i avfallskedjan. Andra lärdomar Källsortering på allmän plats innebär ny logistik för både personal och invånare. En operativ utmaning är att besökare kan felsortera, Klimatinvesteringar 2023–2026 23 (59) vilket kan leda till sanktionsavgifter från inlämningsställena. Detta är något som Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd lyfter som en risk att hantera i driften. Solceller Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Kategorin solceller omfattar installation av solcellsanläggningar på stadens fastigheter och idrottsanläggningar. Fastighetsnämnden och exploateringsnämnden dominerar kategorin. Simhallar och idrottshallar passar särskilt väl för solceller eftersom de har stora takytor och ett stort och kontinuerligt elbehov för belysning, ventilation och drift som till del kan täckas av solenergi. Klimatnyttan per investerad krona är begränsad i ett elsystem med redan låg koldioxidintensitet – det primära motivet för solcellsinvesteringar är ekonomiskt snarare än klimatmässigt. Störst klimatnytta uppnås när solcellsel ersätter fossil energi, till exempel när elfordon laddas med solel istället för fossila drivmedel. Exploateringsnämndens anläggning för laddning av elfordon och drift av sorteringsanläggning för schaktmassor är det tydligaste exemplet på detta. Anläggningen, som kombinerar solceller med batterilagring, producerar cirka 550 000 kWh årligen. Klimatinvesteringar 2023–2026 24 (59) Fastighetsnämndens renodlade takanläggningar på sim- och idrottshallar producerar mellan 48 000 och 160 000 kWh per år. En långsiktig klimatnytta uppnås också genom att solcellerna minskar belastningen på elnätet och frigör kapacitet för den elektrifiering som klimatomställningen kräver. Detta är särskilt relevant i Stockholm där eleffektbrist är en utmaning på sikt. Tabell 6, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd, solceller Nämnd Beviljade medel (mnkr) Minskning CO2- utsläpp (ton/år) 2019–2022 2023–2026 2019–2022 2023–2026 Bromma SDN 1,5 1,1 Exploateringsnämnden 12,0 58,6 Fastighetsnämnden 10,7 9,0 29,8 19,1 Totalt 10,7 22,5 29,8 78,8 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande De beviljade klimatinvesteringsmedlen har enligt fastighetsnämnden varit avgörande för att installationerna överhuvudtaget genomförts. Solceller är inte byggnadskritiska och kan nedprioriteras när budgeten är begränsad. Med beviljade medel blev det möjligt att genomföra installationerna utan att överskrida budgeten. En viktig praktisk lärdom är att takinstallationer bör genomföras i samband med andra planerade takåtgärder. Garantier och risken med att röra takkonstruktionen i efterhand kan annars bromsa eller fördyra insatserna. Drift och kostnader Det starkaste argumentet för solceller är ekonomiskt. Fastighetsnämndens anläggningar minskar driftkostnaderna med 86 000 – 260 000 kronor per år. Bromma stadsdelsnämnds pilotprojekt med solcellsdriven el vid plaskdamm beräknas vara återbetalt inom 12 år, varefter anläggningen genererar vinst under de resterande 13 åren av den 25-åriga livslängden. Vinsten kan användas till att finansiera den elförbrukning som inte kan täckas upp av solenergi. Exploateringsnämndens solcellsanläggning med batterilagring sparar cirka 270 000 kronor per år i elkostnader. Klimatinvesteringar 2023–2026 25 (59) En kostnad som ofta förbises är att solceller kräver årlig besiktning och underhåll. Eftersom fastighetsnämnden äger byggnaden bär de underhållskostnaderna, medan driftbesparingen i form av lägre elräkning tillfaller idrottsnämnden som använder lokalen. Den som investerar och underhåller ser alltså ingen besparing – något som riskerar att göra fastighetsnämnden mindre benägen att prioritera solcellsinstallationer. Multifunktionalitet och mervärden Solcellsinstallationer kan ge mervärden utöver elproduktionen när de integreras i befintliga strukturer. I Bromma stadsdelsnämnds projekt vid plaskdamm monterades solcellerna på skärmtak som även skapar skugga för parkbesökare. På liknande sätt installerades solceller på en pergola, där konstruktionen samtidigt fungerar som en skuggande utemiljö. Dessa exempel visar hur solcellsinvesteringar kan integreras i bredare stadsmiljöförbättringar. Klimatinvesteringar 2023–2026 26 (59) Vitvaror Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Utvecklingen av vitvaror har varit snabb de senaste 10–15 åren. Därför kan ett utbyte av gamla vitvaror till mer energismarta vitvaror spara mycket energi. Stadsdelsnämnderna har bytt ut kylar, frysar och torkskåp. Utbyte av vitvaror till mer energieffektiva alternativ minskar elanvändningen i stadens verksamheter. Under perioden 2023–2026 har Hägersten-Älvsjö investerat i 52 torkskåp med luftvärmepumpsfunktion. Norra innerstaden har investerat i 13 kylskåp och frysar samt ytterligare 51 vitvaror. En stadsdelsnämnd har genomfört ett bredare utbyte av äldre vitvaror men har inte uppgett antal, vilket innebär att det totala antalet utbytta varor i tabellen är underskattat. Klimatinvesteringar 2023–2026 27 (59) Tabell 7, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd och mandatperiod, vitvaror Typ av vitvara Beviljade medel (mnkr) Antal Minskade CO2- utsläpp (ton/år) 2019- 2022 2023- 2026 2019- 2022 2023- 2026 2019- 2022 2023- 2026 Kylskåp och frysar 193 13 2,5 0,3 Torkskåp 241 52 16,1 4,6 Vitvaror, ospec. 51 37,9 3,9 Totalt 15,0 2,7 434 116 56,5 8,8 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Vitvaruutbyten är enkla och skalbara åtgärder med kort beslutsväg. Klimatnyttan av att byta vitvaror varierar beroende på vilken typ av vitvara som byts ut och hur energieffektiv den befintliga utrustningen är. För en nämnd blev energibesparingen 38 procent lägre än prognostiserat när man skulle byta till mer energieffektiva vitvaror. Förklaringen är dels att budgeten inte räckte till alla planerade byten, dels att antalet utbytbara vitvaror överskattades i ansökan. En möjlig ytterligare faktor är att schablonmodellen överskattar besparingspotentialen om de befintliga vitvarorna redan är relativt energieffektiva Drift och kostnader Utbyte av vitvaror ger tydlig energibesparing när den ersatta utrustningen är äldre och ineffektiv. Norra innerstaden bedömer att driftkostnaden minskar med ca 800 kronor per kylskåp årligen. Övriga nämnder har inte angivit driftkostnad och/eller antal vitvaror och det är därför inte möjligt att uppskatta driftkostnadsbesparing per vitvara. Därför är kostnadseffektiviteten sannolikt underskattad och jämförelser mellan projekt försvåras. Multifunktionalitet och mervärden Torkskåp med värmepumpsteknik är en särskilt energieffektiv åtgärd, i synnerhet i verksamheter med hög tvättvolym som till exempel förskolor och vård- och omsorgsboenden. Hägersten- Älvsjö stadsdelsnämnds byte av 52 torkskåp med värmepumpsfunktion bedöms ha lett till 4,6 ton lägre koldioxidutsläpp årligen. Projektet bidrog dessutom till mervärden i form av minskat buller. Klimatinvesteringar 2023–2026 28 (59) Andra lärdomar Uppföljningen visar att livscykelperspektivet saknas ofta i projekten. Hässelby-Vällingby lyfter att fokus enbart på elbesparing är otillräckligt – tillverkning, transporter och återvinning av vitvaror behöver också vägas in i bedömningen av åtgärdernas faktiska klimatnytta. Effektiv värme och kyla Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Kategorin effektiv värme och kyla omfattar åtgärder som minskar energiförbrukningen i stadens fastigheter, främst byte från fossila pannor till värmepumpar, fönsterförbättringar och ventilationsåtgärder. Fastighetsnämnden dominerar kategorin och dess beviljade medel har ökat från 10,9 till 17,5 miljoner kronor, vilket visar att investeringsbehovet är intakt. Trots att ungefär lika mycket medel beviljats denna period som föregående – 19,5 miljoner kronor jämfört med 22,8 miljoner kronor – är klimateffekten betydligt lägre: 40 ton koldioxid per år mot 115 ton per år under 2019–2022. En förklaring kan vara att de mest klimateffektiva åtgärderna redan genomförts under tidigare perioder, eftersom projekt med hög klimatnytta prioriteras. En Klimatinvesteringar 2023–2026 29 (59) annan är att föregående period dominerades av kyrkogårdsnämndens investering på 11 miljoner kronor, som ensam stod för mer än hälften av mandatperiodens klimateffekt i kategorin. Det viktigaste klimatbidraget denna mandatperiod är utfasningen av gas- och oljepannor i Banmästarbostället och Spånga folkets hus – åtgärder som innebär en permanent utsläppsminskning, till skillnad från energieffektiviseringar som ger en gradvis minskande effekt över tid. Tabell 8, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd och mandatperiod, effektiv värme och kyla. Nämnd Beviljade medel (mnkr) Minskade CO2-utsläpp (ton/år) 2019–2022 2023–2026 2019–2022 2023–2026 Fastighetsnämnden 10,9 17,5 51,0 35,4 Järva SDN 1,0 0,7 Norra innerstaden SDN 0,4 0,4 2,1 0,98 Skarpnäck SDN 0,3 0,9 Utbildningsnämnden 0,3 2,0 Kyrkogårdsnämnden 11,0 58,5 Södermalm SDN 0,5 3,3 Totalt 22,8 19,5 115,0 40,0 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Fönsteråtgärder och värmepumpar är väl beprövade åtgärder men genomförs byggnad för byggnad snarare än samlat över fastighetsbeståndet. En återkommande lärdom är att åtgärderna bör samordnas med planerade underhålls- och renoveringsåtgärder. Norra innerstadens stadsdelsnämnd genomförde exempelvis tilläggsisolering av fönster i samband med att fastighetsägaren ändå skulle renovera fönstren, vilket minimerade störningar och kostnader. Utbildningsnämndens projekt med energimätning i storkök pekar på att systematisk mätning kan identifiera åtgärdsbehov och bedöms ha potential att skalas upp till fler verksamheter. Utmaningar och begränsningar Den största organisatoriska flaskhalsen anses vara bristen på projektledare. Värmepumpsbyten och fönsteråtgärder kräver betydligt mer samordning än exempelvis LED och solceller, vilket gör att större energiåtgärder lätt fastnar i organisationen. Klimatinvesteringar 2023–2026 30 (59) Budgetramen påverkar dessutom teknikvalet – i ett fall föredrogs en luft/vatten-värmepump men priset var för högt och kompromissen blev luft/luft, vilket ändå är bättre än direktverkande el. Fordon, arbetsmaskiner och logistik Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Under perioden 2023–2026 har investeringarna inom fordon, arbetsmaskiner och logistik breddats jämfört med föregående period. Tidigare mandatperiod låg fokus främst på enskilda utbyten av parkredskap, ismaskiner och ellastbilar inom exploateringsprojekt. Under denna period omfattar åtgärderna i större utsträckning elektrifiering av hela maskinparker, utbyggnad av laddinfrastruktur och krav på emissionsfria entreprenader i upphandlingar. Projekten beräknas minska utsläppen med cirka 5 790 ton koldioxid per år. Störst klimatnytta uppstår när dieseldrivna maskiner och fordon ersätts med eldrivna alternativ. Det gäller bland annat grävmaskiner, hjullastare, lastbilar och en pråm. Investeringarna har gjorts av exploateringsnämnden, kyrkogårdsnämnden, arbetsmarknadsnämnden och Södermalms stadsdelsnämnd. När el ersätter hydrerad vegetabilisk olja (HVO) blir den beräknade Klimatinvesteringar 2023–2026 31 (59) klimatnyttan lägre, eftersom HVO redan är ett fossilfritt bränsle. Exploateringsnämnden står för den största delen av investeringarna i kategorin, med drygt 105 miljoner kronor i beviljade medel. Arbetsmarknadsnämnden har exempelvis bytt ut fossildrivna maskiner på Långholmen mot eldrivna motsvarigheter, inklusive hjullastare, transportbil och handverktyg som grästrimmer och motorsågar. Fastighetsnämnden har installerat elbilsladdare vid åtta idrottsanläggningar med totalt 253 parkeringsplatser. Exploateringsnämnden har byggt ut laddinfrastruktur i Hagastaden och investerat i ett digitalt bokningssystem för att minska antalet transporter. Bokningssystemet beräknas minska utsläppen med cirka 500 ton koldioxid per år och är den enda åtgärden i kategorin som främst angriper transportefterfrågan snarare än drivmedlet. Klimatinvesteringsmedlen möjliggör också tester av mer innovativa lösningar med brett samhällsvärde – optisk sortering av byggmaterial är ett annat exempel på pilotprojekt som kan skalas upp och påverka stadens arbetssätt långsiktigt. Pråmprojektet för sjötransport av schaktmassor är ett av flera projekt inom exploateringsnämnden och ett tydligt exempel på en åtgärd med flera nyttor. Projektet minskar behovet av vägtransporter, kan sänka transportkostnaderna med upp till 50 procent, minskar vägslitage och gör det möjligt att återbruka material lokalt. Samtidigt estimeras projektet kunna minska koldioxidutsläppen med 3780 ton per år. Det visar hur klimatnytta kan uppstå genom förändrade logistiklösningar, inte enbart genom byte av fordon eller drivmedel. Klimatinvesteringar 2023–2026 32 (59) Tabell 9, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd och mandatperiod, fordon, arbetsmaskiner och logistik. Nämnd Beviljade medel (mnkr) Beräknad utsläpps- minskning (ton CO2) 2019–2022 2023–2026 2019–2022 2023–2026 Arbetsmarknadsnämnden 1,4 5,94 Exploateringsnämnden 62,1 104,7 354,3 5 790,30 Fastighetsnämnden 11,6 1202,1 Kyrkogårdsnämnden 16,8 192,9 Skarpnäck SDN 0,2 0,3 0,5 0,3 Södermalm SDN 1,2 5,1 Trafiknämnden 22,1 450,2 Idrottsnämnden 1,2 3,3 Enskede-Årsta-Vantör SDN 0,3 2,5 Norra innerstaden 10,3 400,5 Skärholmen SDN 0,9 8,1 Totalt 75,0 158,1 769,2 7 646,8 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Erfarenheterna visar att elektrifiering i större skala kräver mer än inköp av eldrivna fordon och maskiner. Laddinfrastruktur, eleffekt och ansvar för samordning behöver finnas på plats tidigt. Tillsättandet av en laddinfrastruktursamordnare i Hagastaden visar att elektrifiering kräver aktiv förvaltning för att fungera i praktiken. Utsläppsfria entreprenader innebär att staden ställer krav på fossilfri drift hos upphandlade entreprenörer. På så sätt kan klimatnyttan uppstå även när staden inte själv äger maskinerna. Trafiknämndens projekt Bussens väg är ett av de första projekten där krav på elektrifierade arbetsmaskiner ställdes i upphandlingen. I projektet har även en elektrifierad asfaltläggare testats. Modellen kräver dock tidig planering av laddmöjligheter och tillräcklig eleffekt. Laddinfrastruktur byggs också ut vid idrottsanläggningar och i anläggningsområden. I Årstafältet använder exploateringsnämnden mobila solpaneler för att möjliggöra laddning på platser som saknar anslutning till elnätet. Utmaningar och begränsningar Projekten visar också att elektrifieringstakten påverkas av den tekniska utvecklingen. Arbetsmarknadsnämnden behöll till exempel Klimatinvesteringar 2023–2026 33 (59) en dieseldriven redskapsbärare på Långholmen efter bedömningen att enbart eldrift skulle innebära för stor sårbarhet under svåra vinterförhållanden. Tekniska förutsättningar, särskilt batterikapacitet och driftssäkerhet, behöver beaktas och teknikutvecklingen följas i takt med att förutsättningarna förändras. Byggmaterial Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Kategorin byggmaterial är ny för mandatperioden 2023–2026 och omfattar investeringar som ersätter konventionella byggmaterial med klimatoptimerade alternativ. Exploateringsnämnden dominerar kategorin med 33,4 miljoner kronor av totalt 46,7 miljoner kronor. Projekten delas in i fyra typer: klimatoptimerad asfalt med alternativa bindemedel som lignin och tallolja, grön betong och CCS-betong där cement ersätts med masugnsslagg, återbruk av byggmaterial samt optisk sortering av schaktmassor. Den primära klimatnyttan uppstår i produktionsledet när utsläppsintensiva material ersätts. Enligt slutrapporterna motiveras flera projekt uttryckligen med dubbel nytta: de bidrar till direkta utsläppsminskningar samtidigt som de höjer efterfrågan på klimatoptimerade material och skapar förutsättningar för lägre priser och bredare tillämpning framöver. Klimatinvesteringar 2023–2026 34 (59) Servicenämndens återbrukscentral för byggmaterial har den högsta beräknade klimatnyttan med 3726 ton koldioxid per år. Utöver klimatnyttan inkluderar projektet också arbetsmarknadsinsatser. Nyttan uppstår dock indirekt hos andra nämnder och bolag genom minskade material- och investeringskostnader. Tabell 12, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd och mandatperiod, byggmaterial. Nämnd Beviljade medel (mnkr) Minskning CO2- utsläpp (ton/år) 2023-2026 2023-2026 Exploateringsnämnden 33,4 3354,1 Hässelby-Vällingby SDN 0,6 3,9 Trafiknämnden 1,9 1034 Servicenämnden 0,8 3726 Fastighetsnämnden 10,0 2,4 Totalt 46,7 8120,4 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Exploateringsnämndens projekt i Hagastaden visar ett arbetssätt där pilotresultat successivt skalas upp. Inledande tester med betongplattor och grön betong har kompletterats i omgångar med större volymer och fler materialtyper – senast med CCS-betong i brofästen och stödmurar. Om utvärderingen av betongplattorna faller väl ut beräknas utsläppen i Hagastaden kunna minska med ytterligare 150 ton koldioxid. Extern finansiering har en tydlig hävstångseffekt i kategorin. Klimatklivets delfinansiering på 9,2 miljoner kronor av den optiska sorteringen i Norra Djurgårdsstaden och Trafikförvaltningens delfinansiering av hälften av Danviksbrons kostnad – det första exemplet i staden på fossilfritt stål i en brokonstruktion - innebär att stadens egna medel räcker längre. Drift och kostnader De flesta projekten i kategorin saknar angiven driftkostnadsbesparing, vilket försvårar en samlad bedömning av kategorins ekonomiska värde. Livslängderna varierar dessutom kraftigt inom kategorin – från ett år för entreprenader till 44 år för betong – vilket gör projekten svåra att jämföra. Klimatinvesteringar 2023–2026 35 (59) Den optiska sorteringen i Norra Djurgårdsstaden är undantaget med specificerade driftkostnader: dessa beräknas öka med 0,5–0,8 miljoner kronor per år. Ökningen är delvis kompenserad av minskade elkostnader via en tillhörande solcellsanläggning. Återbrukscentralen för byggmaterial kan ge indirekta kostnadsbesparingar hos andra nämnder och bolag genom minskat behov av nyinköpta material, men dessa ingår inte i projektets egna beräkningar. Skyfall Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Åtgärder inom kategorin skyfall syftar till att hantera skyfallsmängder och fördröja dagvatten vid kraftiga regn. Målet är att minska risken för översvämningar i stadsmiljö och att avlasta dagvattensystemet. Åtgärdskategorin benämndes i uppföljningen från 2019–2022 som Dagvatten men benämns i denna rapport som Skyfall. Åtgärderna ligger i linje med miljöprogrammets mål om ett klimatanpassat Stockholm och Handlingsplan för klimatanpassning. I intervju med skyfallsstrateger framkommer att arbetet med skyfallsåtgärder har blivit mer strukturerat under perioden. Beslut och projekt utgår i större utsträckning från identifierade klimatrisker Klimatinvesteringar 2023–2026 36 (59) och bättre kunskap om var dessa finns. Tidigare beskrivs arbetet som mer ostrukturerat och projektidéerna som mer vaga, medan dagens projekt i högre grad bygger på analyser, planeringsunderlag och långsiktiga prioriteringar. För några projekt har detta inneburit utredning och projektering av åtgärder ett år som sedan genomförts följande år. En viktig förklaring till varför projekten anses ha förbättrats är att den samlade kompetensen i staden har ökat samtidigt som nya modeller, översvämningskarteringar och tydligare kartmaterial har tagits fram. Det har gjort det lättare att förstå problemen, kommunicera risker och motivera åtgärder. Skyfallsstrategerna bedömer därför att åtgärderna i dag har bättre förutsättningar att ge faktisk klimatanpassningseffekt än under tidigare perioder. Skyfallsåtgärderna under perioden kan delas in i två typer: • Tekniska lösningar för att fördröja, infiltrera och leda vatten: Flera projekt består av tekniska lösningar som stenkistor, dagvattenbrunnar, ränndalar, kulvertar och ledningar. Dessa används för att omhänderta dagvatten lokalt, styra vattenflöden och minska risken för översvämning eller erosion. Exempel finns bland annat i Enskedefältet, Tantolunden och vid strandpromenader där åtgärder tagits fram för att leda bort vatten mer kontrollerat. • Multifunktionella lösningar: Vissa projekt kombinerar skyfallshantering med andra funktioner, som grönstruktur, rekreation och biologisk mångfald. Exempel finns vid Farstavägen, Östermalmsgatan och i Aspuddsparken, där dagvattenlösningar integrerats med växtbäddar och biokol. Dessa lösningar kan både hantera vatten och bidra till bättre vistelsemiljöer. Effekter och nytta Flera projekt visar att dagvatten i större utsträckning kan tas om hand lokalt. Det minskar belastningen på dagvattensystemet och kan minska risken för översvämningar i närområdet. I vissa fall har åtgärderna också förbättrat funktionaliteten i parker och lekplatser genom att minska återkommande problem med stående vatten. För många projekt är det ännu för tidigt att bedöma effekterna. Uppföljning planeras i samband med framtida skyfall och bygger ofta på visuell kontroll av hur anläggningarna fungerar. Flera projekt lyfter även att mer kontrollerad dagvattenhantering kan minska behovet av återkommande underhåll, till exempel Klimatinvesteringar 2023–2026 37 (59) reparationer eller slamsugning. Dessa effekter är dock sällan kvantifierade. Tabell 10, beviljade medel per nämnd och mandatperiod, skyfall. Nämnd Beviljade medel (mnkr) 2019–2022 2023–2026 Enskede-Årsta-Vantör SDN 1,0 1,9 Farsta SDN 0,7 Hägersten-Älvsjö SDN 18,2 4,7 Hässelby-Vällingby SDN 3,5 Kungsholmen SDN 7,2 0,3 Norra innerstaden SDN 10,0 2,0 Skärholmen SDN 1,1 Södermalm SDN 0,8 4,4 Trafiknämnden 50,3 39,6 Fastighetsnämnden 0,5 Exploateringsnämnden 14,3 Totalt 102,3 58,2 Erfarenheter från projekten Planering och genomförande Några projekt har finansierats för utredning eller projektering ett år för att sedan söka genomförandemedel påföljande år. Detta speglar att det ibland är svårt att hinna med både utredning och anläggning under samma period. Vällingbyskolan illustrerar detta mönster: Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd genomförde en skyfallsutredning 2025 och sökte genomförandemedel för samma plats 2026. Humlegården utgör ett undantag där flera utredningar genomförts, men tekniska och platsrelaterade förutsättningar har påverkat möjligheten att gå vidare till genomförande. Drift och kostnader Flera projekt bedömer att driftkostnaderna inte ökar, och i vissa fall kan minska över tid. Samtidigt tillkommer behov av underhåll, exempelvis rensning av brunnar eller åtgärder med längre intervall. Driftaspekten lyfts som viktig i flera projekt, men det saknas ofta beräkningar. Multifunktionalitet och mervärden Projekt som kombinerar skyfallshantering med andra funktioner ger flera nyttor samtidigt. I vissa fall har extern finansiering via Klimatinvesteringar 2023–2026 38 (59) exempelvis Vinnova till trafiknämnden bidragit till att möjliggöra sådana lösningar, vilket visar på potential för samfinansiering i framtida projekt. Andra lärdomar Kvaliteten i projekten har utvecklats. Projekten är i större utsträckning baserade på analyser av klimatrisker och på förbättrade underlag, såsom översvämningskarteringar och mer detaljerade kartmaterial. Det har gjort det enklare att identifiera behov och motivera åtgärder. Uppföljningen visar att arbetet med klimatanpassning har blivit mer integrerat i verksamheterna. I intervju med skyfallsstrategerna framkommer att skyfallsfrågor tidigare ofta hanterades som ett tillägg i slutskedet av andra projekt medan de idag identifieras och beaktas tidigare i planeringsprocessen. Ett exempel på denna förbättring är att Kungsholmens stadsdelsnämnd genomförde en skyfallsanalys redan under programhandlingsskedet för Karlbergskanalens strandpromenad, snarare än som en separat åtgärd i efterhand. Att trafiknämnden nu får klimatanpassningsmedel inom sin ordinarie budgetram kan ses som ett tecken på samma utveckling. Det syns även en viss förändring i inriktning på stadens klimatanpassningsåtgärder. Under perioden 2019–2022 låg fokus i stor utsträckning på åtgärder spridda över staden. I den aktuella perioden finns exempel på ett ökat fokus på specifika platser där riskerna bedöms vara särskilt stora, även om det breda arbetet fortsatt är en viktig del. Flera projekt under perioden har också haft en mer tydlig roll i att testa och utveckla lösningar, till exempel olika typer av magasin eller sätt att leda vatten mellan hårdgjorda ytor och grönytor. Dessa projekt har i flera fall bidragit till ökad kunskap om lösningarnas funktion och framtida drift. Åtgärderna är dock vanligen små i relation till de avrinningsområden de ingår i, vilket påverkar möjligheten att i dagsläget se tydliga effekter. Utmaningar och begränsningar Det finns också exempel på projekt där utredningar inte har lett vidare till genomförande. Åtgärderna visar att arbetet med skyfall fortsatt behöver vara kontinuerligt och långsiktigt. Klimatinvesteringar 2023–2026 39 (59) Biokol, växtbäddar och trädplantering Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Biokol, växtbäddar och trädplantering är åtgärder som används för att förbättra stadens gröna infrastruktur och samtidigt minska klimatpåverkan. Biokol tillverkas genom pyrolys, där organiskt material som trä eller växtavfall värms upp utan syre, vilket skapar ett material som kan binda koldioxid och förbättra markens förmåga att hålla vatten och näring. Investeringarna inom åtgärdskategorin har ökat med drygt 40 miljoner i jämförelse med föregående projektperiod. Totalt sett har det beviljats 40 projekt inom åtgärdskategorin. Under föregående period ansökte nämnderna ofta om medel för trädplantering i park- och gatumiljö, utan att åtgärden alltid kopplades tydligt till dagvatten- eller värmehantering. Under denna period har växtbäddar och biokol i högre grad integrerats som lösningar för att hantera både värmeöar och dagvatten. Projekten framstår också som mer systematiskt planerade. Fokus har därmed skiftat från traditionell trädplantering till en bredare strategi för att förgröna stadsmiljön. Trädplantering används i större utsträckning som en del av klimatanpassningen och den övriga stadsutvecklingen, snarare än som en isolerad åtgärd. Klimatinvesteringar 2023–2026 40 (59) Samtidigt visar genomgången av projektens slutrapporter att nyttan ibland beskrivs brett och ambitiöst, samtidigt som dess effekter kan vara svåra att mäta. Det gäller särskilt långsiktiga effekter som svalka, koldioxidbindning och biologisk mångfald, där nyttan ofta beror på trädens etablering, skötsel och utveckling över tid. Exempel på genomförda projekt: • Hägersten-Älvsjö SDN: Trädplantering i Kristallparken för att öka krontäckningen och motverka värmeöar. Projektet bidrar också till att hantera dagvatten och förbättrar den biologiska mångfalden. • Trafiknämnden: Projekt vid Tegelbacken där växtbäddarna med biokol fungerar som kolsänka, samtidigt som de hjälper till att hantera dagvatten och minska belastningen på stadens ledningsnät. Tillkommande träd som planteras bidrar även i viss uträckning till förbättrat lokalklimat genom att ge skugga och minska temperaturen under varma dagar. • Hässelby-Vällingby SDN: Skuggande trädplantering vid förskolegårdar och lekparker för att minska värmeöar och ge ekologiska värden. Dessa träd binder koldioxid och absorberar dagvatten, samtidigt som de skapar bättre mikroklimat för barnen som vistas där. Effekter och nytta Trädplantering och växtbäddar har visat sig ha flera fördelar: • Förbättrad beredskap vid värmeböljor genom ökad krontäckning och skugga, särskilt på platser där många människor vistas. Detta är särskilt relevant för områden med höga temperaturer, där träd och växtbäddar kan bidra till att sänka lokala temperaturer, effekten stiger i takt med att träden etableras och växer. • Dagvattenhantering är en annan viktig nytta. Genom att använda växtbäddar och biokol som jordförbättringsmedel förbättras förmågan att fördröja och infiltrera dagvatten, vilket minskar risken för översvämningar vid skyfall. Enskild trädplantering har däremot begränsad effekt på översvämningsrisker vid skyfall. • Koldioxidbindning är en långsiktig nytta av trädplanteringar. Träden fungerar som kolsänkor genom att binda koldioxid. Bindningen per träd är dock liten i förhållande till investeringskostnaden. Klimatinvesteringar 2023–2026 41 (59) Flera projekt bedöms enligt slutsapporterna också haft positiva ekosystemtjänster, såsom ökad biologisk mångfald och förbättrade rekreationsmöjligheter för stadens invånare. Träden i park- och lekytor har ökat trivseln och användningen av dessa platser, vilket har varit särskilt viktigt för samhällsvärdena. Träd tillför många värden och gör staden mer robust på lång sikt, men som enskild klimatanpassningsåtgärd är nyttan begränsad. Tabell 11, beviljade medel per nämnd och mandatperiod, biokol, växtbäddar och trädplantering. Nämnd Beviljade medel (mnkr) 2019–2022 2023-2026 Bromma SDN 1 0,2 Enskede-Årsta-Vantör SDN 6,7 4,9 Farsta SDN 6,4 0,5 Hägersten-Älvsjö SDN 2,6 Hässelby-Vällingby SDN 0,5 Järva SDN 7,9 Norra innerstaden SDN 1,5 1,0 Skärholmen SDN 1,5 0,6 Södermalm SDN 14,5 25,0 Trafiknämnden 41,6 76,3 Kungsholmen SDN 0,5 Skarpnäck SDN 4,8 Totalt 78,5 119,5 Erfarenheter från projekten Fokuserade åtgärder Erfarenheterna visar att biokol och växtbäddar har fungerat väl i samband med trädplantering. Träd och växter som har fått goda förutsättningar att växa i dessa bäddar har haft en bättre överlevnad och utveckling än de som planterats utan sådana åtgärder. En viktig lärdom är att det finns viktiga processer att följa vid plantering. Flera nämnder har insett att det krävs särskild kompetens när det gäller att hantera växtbäddar, särskilt vad gäller att undvika markkompaktering och använda rätt material. Den erfarenheten har lett till att biokol nu används mer frekvent i nya växtbäddar, och detta är ett resultat av tidigare pilotprojekt som nu tillämpas i större skala. Långsiktig uppföljning och drift Flera projekt har också visat att det är viktigt att följa upp hur de anlagda träden och växtbäddarna utvecklas. Trädplantering kräver längre tid för att se effekterna, och det är en process som sträcker Klimatinvesteringar 2023–2026 42 (59) sig över flera år. Växtbäddarna behöver även underhållas och kontrolleras för att säkerställa att de fortsätter att fungera optimalt. Kompetens och samarbete Flera projekt har också dragit nytta av samarbete mellan förvaltningar och externa aktörer. Till exempel har trafiknämnden i sitt projekt vid Lysviksgatan samarbetat med Stockholm Vatten och Avfall för att förbättra dagvattenhantering och testa nya lösningar för vattenrening. Detta samarbete har bidragit till en ökad förståelse för hur olika åtgärder kan kombineras för att uppnå bästa resultat. Klimatinvesteringar 2023–2026 43 (59) Värmebölja Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Kategorin värmebölja är en ny åtgärdskategori som har vuxit fram i takt med att stadens arbete med klimatanpassning utvecklats. Åtgärder inom kategorin värmebölja syftar till att minska sårbarheten för höga temperaturer i stadens ute- och innemiljöer. Projekten handlar främst om att skapa skugga, förbättra tillgången till dricksvatten och göra platser mer användbara under varma perioder. Åtgärderna omfattar bland annat solskydd, pergolor, trädplantering, växtkonstruktioner, dricksvattenfontäner, vattenutkastare, markiser och gröna lösningar vid förskolor, lekplatser, parker och omsorgsverksamheter. Flera åtgärder riktas till grupper som är särskilt känsliga för värme, till exempel barn, äldre och personer inom LSS- och omsorgsverksamheter. Utöver att minska risken för uttorkning, brännskador och värmestress kan åtgärderna bidra till ökad vistelsekvalitet, bättre arbetsmiljö och stärkt biologisk mångfald. Projekten inom kategorin kan delas in i tre huvudsakliga typer. • Solskydd och beskuggning: Flera projekt har handlat om att skapa skugga på förskolegårdar, lekplatser och andra platser där barn vistas under längre tid. Det gäller exempelvis solskydd till förskolor i Enskede-Årsta-Vantör, Klimatinvesteringar 2023–2026 44 (59) solsegel i Farsta och solskydd på lekplatser på Kungsholmen. Åtgärderna omfattar bland annat pergolor, solsegel, markiser och trädplantering. • Dricksvatten och svalka: Flera stadsdelsnämnder har installerat dricksvattenfontäner eller vattenutkastare i parker och andra offentliga miljöer. Exempel finns i Norra innerstaden, Kungsholmen, Hägersten-Älvsjö och Skarpnäck. Syftet är att öka tillgången till vatten för människor och djur under varma perioder. I vissa projekt har dricksvattenfontäner kombinerats med spolposter eller vattenuttag, vilket även kan underlätta bevattning och parkskötsel. • Gröna lösningar och växtlighet Flera projekt använder vegetation för att minska värmeeffekter. Det gäller till exempel trädplanteringar, klätterstöd, växtklädda pergolor och åtgärder vid förskolor. I Järva har mobila växtkonstruktioner använts för att skapa lokal skuggning på platser där trädplantering är svår att genomföra. I Norra innerstaden och Skarpnäck finns exempel på åtgärder där växtlighet kombineras med svalka, biologisk mångfald och förbättrad utemiljö. Effekter och nytta Åtgärderna har framför allt bidragit till bättre förutsättningar att vistas utomhus vid höga temperaturer. Solskydd och pergolor minskar exponeringen för stark sol och kan därmed minska risken för uttorkning, brännskador och värmestress. På förskolor och lekplatser ger åtgärderna bättre möjlighet till lek och rekreation under varma månader. Dricksvattenfontäner och vattenutkastare stärker tillgången till vatten i parker och andra offentliga rum. Det kan öka tryggheten och göra det lättare för människor att vistas ute under värmeperioder. Tillgång till vatten på strategiska platser kan även ge nytta för parkskötsel och bevattning. Träd, buskar och annan växtlighet bidrar på längre sikt till svalka genom skugga och avdunstning. Effekten är dock ofta fördröjd, eftersom nyplanterade träd och växter behöver tid för att etablera sig. Växtlighet bidrar även till biologisk mångfald, förbättrad luftkvalitet och ökade vistelsevärden. Effekterna av flera åtgärder inom kategorin går inte att bedöma fullt ut direkt efter genomförande. Träd och växter behöver tid för att växa och fylla sin funktion, och flera projekt behöver följas upp efter en eller flera sommarsäsonger för att se hur de påverkat Klimatinvesteringar 2023–2026 45 (59) verksamheten eller invånare. I en intervju med en stadsdelsnämnd framkommer att investeringsmedlen i flera fall gjort det möjligt att genomföra åtgärder som annars inte hade rymts inom verksamheternas ordinarie budget. Det gäller särskilt åtgärder på förskolor och andra verksamhetsnära miljöer. Tabell 13, beviljade medel per nämnd och mandatperiod, värmebölja. Nämnd Beviljade medel 2023-2026 Bromma SDN 2,0 Enskede-Årsta-Vantör SDN 1,7 Farsta SDN 1,6 Hägersten-Älvsjö SDN 2,0 Järva SDN 5,8 Kungsholmen SDN 2,9 Norra innerstaden SDN 2,8 Skärholmen SDN 0,3 Skarpnäck SDN 2,8 Trafiknämnden 0,3 Totalt 22,2 Erfarenheter från projekten Planering och placering Flera projekt visar att placeringen av solskydd är viktig. För att ge god effekt behöver åtgärderna anpassas efter väderstreck, platsens användning och vilka grupper som vistas där. Vid förskolor är det viktigt att ha dialog med personalen innan ansökan, så att åtgärderna svarar mot faktiska behov. Åtgärderna visar att arbetet med värmebölja behöver planeras tidigt, gärna i samband med nybyggnation, renovering eller större ombyggnad av utemiljöer. Genomförande i befintliga miljöer Erfarenheter från lekplatser visar att det ofta är enklast att arbeta med solskydd och beskuggning i samband med större ombyggnader eller renoveringar. På befintliga lekplatser är ytorna ofta begränsade, vilket kan göra det svårt att lägga till träd, pergolor eller andra byggda solskydd utan att platsen behöver disponeras om. I en intervju framkommer också utmaningar kopplade till ansvar och rådighet inom åtgärdsområdet. Verksamheterna bedrivs i lokaler som nämnderna inte äger. Det kan försvåra genomförandet Klimatinvesteringar 2023–2026 46 (59) av åtgärder, särskilt när det rör fastigheter som förvaltas av privata aktörer. Val av lösning Träd ger god klimatnytta på sikt, men behöver tid för att växa. På vissa platser kan byggda solskydd eller växtkonstruktioner därför ge snabbare effekt, även om de generellt har kortare livslängd. I Järva lyfts klätterstöd och klätterväxter som ett sätt att skapa skugga på platser där trädplantering är svår. Samtidigt behöver sådana lösningar följas upp över tid, bland annat vad gäller drift, etablering och leveranstider. Uppföljningen visar att flera nämnder till följd av arbetet med klimatanpassningar i dag använder kartläggningar av höga temperaturer, värmeöar och översvämningsrisker som underlag för att prioritera åtgärder. Arbetet har också lett till mer samverkan mellan miljösamordnare, parkingenjörer, stadsmiljöfunktioner och verksamheter som förskola och omsorg. Drift och förvaltning Flera projekt pekar på vikten av att tidigt reda ut driftfrågor. Det gäller bland annat ansvar för underhåll, bevattning och kostnader. För solskydd på förskolor har nämnden lyft vikten av att se över kostnader med SISAB innan ansökan. Intervjuer visar också att arbetet inom stadsdelsnämnden ifråga nu i större utsträckning handlar om att förvalta genomförda åtgärder och följa upp hur de fungerar. Klimatinvesteringar 2023–2026 47 (59) Erosion Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Åtgärderna inom kategorin erosion syftar till att minska erosion vid stadens badplatser. Projekten har genomförts av Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd och omfattar kombinerade lösningar för vattenavrinning och vattenlek vid Lövstabadet och Allmänna badet. Åtgärderna ska leda bort dagvatten på ett mer kontrollerat sätt, så att sand inte spolas bort från stranden vid kraftiga regn. Det minskar behovet av återkommande sandpåfyllnad, vilket kan minska både kostnader och utsläpp från tunga transporter. Åtgärderna kan även bidra till att skydda livsmiljön på sjöbotten, eftersom mindre sand spolas ut i vattnen. Klimatinvesteringar 2023–2026 48 (59) Tabell 14, beviljade medel per nämnd, erosion. Nämnd Projekt Beviljade medel (mnkr) 2023-2026 Hässelby-Vällingby SDN Lövstabadet – Installera kombinerad vattenlek och vattenavrinning 0,5 Hässelby-Vällingby SDN Allmänna badet - Installera en kombinerad vattenlek och vattenavrinning 0,5 Totalt 1 Erfarenheter från projekten Projektet vid Lövstabadet genomfördes som ett pilotprojekt och har haft god effekt. Trots flera kraftiga regn under sommaren låg sanden kvar på stranden i betydligt större utsträckning än tidigare år. Förvaltningen bedömer därför att anläggningen kan minska behovet av återkommande sandpåfyllnad. Erfarenheterna från Lövstabadet låg till grund för en liknande åtgärd vid Allmänna badet. Där har resultatet varit mer begränsat. En förklaring är att vattnet vid Lövstabadet rinner mer samlat och därför var lättare att leda om, medan vattnet vid Allmänna badet rinner mer spritt. Efter vissa anpassningar har åtgärden ändå haft effekt, men ytterligare justeringar kan behövas. Projekten visar att kombinerade lösningar för vattenavrinning och vattenlek kan vara ett effektivt sätt att minska erosion, men att platsens förutsättningar har stor betydelse för resultatet. Övrigt Beskrivning av åtgärd och klimatnytta Klimatinvesteringsmedel har även beviljats till projekt som inte passar in i övriga åtgärdskategorier. Dessa redovisas under rubriken övrigt. Kategorin omfattar tre olika typer av åtgärder: byte av fläktar på Eriksdalsbadet, byte av ventilationsaggregat på Pilträdet 11 samt drift av växthus. Projekten är relativt avgränsade investeringar i befintliga fastigheter och verksamheter. Projekten är svåra att jämföra eftersom de har olika syften och förutsättningar. Den redovisade klimatnyttan är begränsad jämfört med flera andra åtgärdskategorier. Projektet med växthus beräknas minska Klimatinvesteringar 2023–2026 49 (59) utsläppen med cirka 1,5 ton koldioxid per år. Däremot kan projektet bidra till kunskapsuppbyggnad och utveckling av arbetssätt. För fläktbytet på Eriksdalsbadet anges att åtgärden minskar eleffektuttaget, men någon beräknad driftkostnadsbesparing redovisas inte. Ventilationsbytet på Pilträdet 11 är det enda projektet i kategorin med angiven driftkostnadsbesparing, beräknad till 172 000 kronor per år. Tabell 14, beviljade medel och utsläppsminskning per nämnd, Övrigt. Nämnd Projekt Beviljade medel (mnkr) Beräknad utsläppsminsk ning (ton CO2) 2023–2026 2023–2026 Fastighetsnämnden Eriksdalsbadet – Byte av fläktar 3,5 25,9 Fastighetsnämnden Pilträdet 11 – Hus 05 Ventilationsaggregat 4,5 6 Trafiknämnden Trafikkontorets växthus i egen regi 4 1,5 Totalt 12,0 33,4 Kostnadseffektivitet För investeringsåtgärder som minskar klimatpåverkande utsläpp kan kostnadseffektiviteten beräknas genom att ställa utsläppsminskningen mot totalkostnaden, inklusive förändringar i driftkostnader. Det ger en uppskattning av vilka åtgärder som ger stor klimatnytta i relation till kostnaden. Kostnadseffektivitet har beräknats för alla utsläppsminskande åtgärdskategorier utom elcyklar, där inga projekt har redovisat driftkostnadsbesparingar. Beräkningarna redovisas i kronor per kilo koldioxid för projekten inom vitvaror, solceller, LED-belysning, fordon, arbetsmaskiner och logistik, effektiv värme och kyla, avfallshantering samt byggmaterial, se figur 1. Klimatanpassningsåtgärder har inte analyserats utifrån kostnadseffektivitet. Beräkningarna tar hänsyn till driftkostnadspåverkan. Många investeringar innebär inte bara en engångskostnad, utan påverkar även de löpande driftkostnaderna, ofta genom minskade energikostnader. Kostnadseffektivitet med hänsyn till driftkostnad beräknas genom att addera investeringsbeloppet med den totala Klimatinvesteringar 2023–2026 50 (59) driftkostnadspåverkan över åtgärdens livstid och dividera med den totala beräknade utsläppsminskningen under samma period. Resultatet uttrycks i kronor per kilo koldioxid. När driftkostnader räknas in sjunker den effektiva kostnaden per kilo koldioxid, förutsatt att investeringen ger en lägre driftkostnad än innan investeringstillfället. I vissa fall blir värdet negativt, vilket innebär att investeringen går med vinst över sin livstid – den betalar alltså av sig själv. Andelen projekt som redovisat driftkostnader varierar dock mellan kategorierna. Beräkningen för vitvaror baseras exempelvis på 2 av 4 projekt och beräkningen för byggmaterial på 1 av 11 projekt. Resultat för kategorier där få projekt redovisat driftkostnader bör därför tolkas med försiktighet. Figur 1: Kostnadseffektivitet med hänsyn till driftkostnad, kronor per kilo koldioxid. Solceller, LED-belysning samt fordon, arbetsmaskiner och logistik uppvisar negativ kostnad per kilo koldioxid. Det innebär att investeringarna betalar av sig själva över sin livstid. Avfallshantering och byggmaterial uppvisar också låg kostnad per kilo koldioxid. Vitvaror samt effektiv värme och kyla uppvisar den högsta kostnaden per kilo koldioxid av alla kategorier. Jämförelser mellan kategorier bör göras med försiktighet. För det första skiljer sig åtgärderna mycket åt. Ett byte till LED-belysning ersätter en befintlig funktion och minskar energianvändningen direkt. En laddstolpe är däremot ett tillägg till befintlig 7,3 -3,5 -8,6 -1,7 7,9 0,9 3,3 Vitvaror (n=2/4) Solceller (n=7/9) LED-belysning (n=42/84) Fordon, arbetsmaskiner och logistik (n=3/18) Effektiv kyla och värme (n=9/15) Byggmaterial (n=1/11) Avfallshantering (n=1/13) -10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 Klimatinvesteringar 2023–2026 51 (59) infrastruktur, där klimatnyttan beror på hur och av vem den används. Den medför också en ökad driftkostnad. Sådana åtgärder är svåra att jämföra med ett enda nyckeltal. För det andra bygger beräkningarna på antaganden om livslängd, nyttjandegrad och utsläppsfaktorer. Dessa antaganden varierar mellan projekt och redovisas inte alltid på samma sätt. Flera projekt saknar uppgifter om driftkostnad eller livslängd. Där siffror saknats för livslängd har schabloner använts. En majoritet av projekten redovisar driftkostnadsförändringar i text – exempelvis ”lägre” eller ”högre” – utan att ange nuläget i kronor. Det gör att förändringen inte går att kvantifiera och därmed inte kan vägas in i kostnadseffektivitetsberäkningen. Kostnadseffektiviteten för projekten ska därför tolkas med försiktighet. För det tredje visar kostnadseffektiviteten inte alltid var den ekonomiska nyttan uppstår. En investering kan ge energibesparingar eller klimatnytta som tillfaller en annan aktör än den nämnd som finansierat åtgärden. Ett exempel är laddinfrastruktur, där klimatnyttan främst uppstår hos de fordon som laddar. I sådana fall kan beräkningen underskatta den faktiska samhällsekonomiska nyttan. Kostnadseffektivitet är därför ett användbart men ibland svårtolkat mått. När resultaten är tydliga, till exempel när en åtgärd är starkt lönsam eller mycket dyr per kilo koldioxid, ger måttet värdefull vägledning. När skillnaderna mellan kategorierna är små, eller när andelen projekt som redovisat driftkostnader är låg, behöver de metodmässiga begränsningarna vägas in. Detta gäller särskilt vid jämförelser mellan åtgärdskategorier. Klimatinvesteringar 2023–2026 52 (59) Slutsatser Effekter på minskade utsläpp Klimatinvesteringsmedlen har under perioden 2023–2026 beviljats till en bred grupp av projekt. Projekten är varierade och omfattar både stora och små investeringar samt investeringar med stora beräknade utsläppsminskningar, främst inom bygg- och transportområdet, och investeringar som bidrar till förändrade arbetssätt och beteenden i stadens verksamheter. Jämfört med tidigare mandatperiod har inriktningen delvis förändrats. Tidigare låg mycket av klimatnyttan i att byta ut äldre och mer koldioxidintensiv teknik, till exempel belysning, vitvaror och uppvärmningssystem. Under denna period har investeringarna i högre grad omfattat nya lösningar inom entreprenad, logistik och byggmaterial. Det visar att klimatinvesteringarna har följt marknadsutvecklingen och i högre grad riktats mot områden där större utsläppsminskningar kan uppnås. Den totala effekten av beviljade projekt uppskattas till cirka 17 000 ton koldioxid per år. Det är en stor ökning jämfört med perioden 2019–2022, då effekten uppskattades till cirka 2 000 ton koldioxid per år. Ökningen förklaras främst av den nya åtgärdskategorin byggmaterial, som uppskattas bidra med cirka 8 000 ton per år, och av nya typer av projekt inom fordon, arbetsmaskiner och logistik, som uppskattas bidra med cirka 7 500 ton per år. Investeringarna bidrar till utsläppsminskningar på fyra huvudsakliga sätt. Det första är elektrifiering av transporter, fordon och arbetsmaskiner. Det handlar bland annat om elbilsladdare, eldrivna arbetsfordon och redskap samt stöd till entreprenörer för att använda eldrivna lastbilar. Det andra är nya logistiklösningar och behovsstyrning, till exempel pråmen för transport av schaktmassor eller skräpkorgar som behöver tömmas mer sällan. Det tredje är energieffektivisering genom bland annat LED-belysning, vitvaror samt åtgärder inom värme och kyla. För dessa projekt är sambandet mellan investering, energibesparing och utsläppsminskning relativt tydligt. Det fjärde är byggmaterial där klimatnyttan uppstår i produktionsledet när utsläppsintensiva material ersätts. Kostnadseffektiviteten varierar mellan åtgärdskategorierna och bör tolkas med försiktighet. Kategorierna är svåra att jämföra rakt av eftersom projekten skiljer sig åt i syfte, livslängd, beräkningsmetod och vilken typ av utsläpp de påverkar. För vissa åtgärder uppstår Klimatinvesteringar 2023–2026 53 (59) klimatnyttan direkt, till exempel genom minskad energianvändning. För andra uppstår nyttan mer indirekt, till exempel genom krav i upphandling, påverkan på leverantörsmarknaden eller genom att nya material och arbetssätt testas och etableras. Kostnadseffektivitet bör därför användas som ett stöd för analys, men vägas samman med additionalitet, genomförbarhet, driftkostnader, innovationshöjd och andra nyttor. Utifrån investeringsprogrammets urvalskriterier visar uppföljningen att de mest värdefulla projekten ofta kombinerar flera nyttor. Pråmprojektet för sjötransport av schaktmassor är ett sådant exempel. Projektet har hög beräknad klimatnytta och bidrar samtidigt till minskat vägslitage, lägre bullernivåer och billigare materialtransporter. Det visar hur klimatnytta kan uppstå genom förändrade logistiksystem, inte bara genom byte av fordon eller drivmedel. Trafiknämndens projekt med växthus i egen regi visar en annan typ av nytta. Den direkta klimatnyttan är begränsad, men projektet kan bidra till kunskapsuppbyggnad och utveckling av arbetssätt. Det illustrerar att vissa projekt även bör bedömas utifrån lärande och kapacitetsutveckling, särskilt när de innehåller innovation eller ny teknik. Uppföljningen visar också att vissa arbetssätt har blivit mer etablerade under perioden. Inom transport- och maskinområdet ställs krav i upphandling, laddinfrastruktur byggs ut och erfarenheter från tidigare projekt används i nya projekt. Det tyder på att klimatinvesteringsmedlen har bidragit till ökad kapacitet i staden, inte bara till enskilda utsläppsminskningar. Framåt talar resultaten för att investeringar som tar bort fossila utsläppskällor fortsatt bör prioriteras. Energieffektiviseringar som LED-belysning och solceller kan fortfarande ge nytta, men den direkta klimatnyttan minskar i takt med att elsystemet får lägre klimatpåverkan. Samtidigt är klimatnyttan i vissa andra kategorier mer osäker, särskilt när beräkningar bygger på schabloner eller när det saknas uppgifter om vilken typ av färdmedel som ersätts. Ett exempel är elcyklar, där den uppskattade klimatnyttan denna period är ungefär hälften så stor som under föregående period trots att den beviljade summan är på ungefär samma nivå. En annan slutsats är att utöver utsläpp, innovationshöjd och beteendeförändringar bör även projektens additionalitet beaktas. Klimatinvesteringsmedlen gör störst nytta när de finansierar Klimatinvesteringar 2023–2026 54 (59) åtgärder som annars inte hade genomförts, tidigareläggs eller får högre klimatprestanda än vad som annars hade varit möjligt inom ramen för nämndernas ordinarie budget. Klimatinvesteringsmedlen har i vissa fall använts till åtgärder som även drivs fram av lagkrav eller andra styrande krav, exempelvis källsorteringskärl på torg och i parker samt vissa energieffektiviseringsåtgärder. Det har underlättat för staden att genomföra nödvändiga investeringar och kan ha bidragit till snabbare genomförande eller högre kvalitet. Samtidigt innebär det att medlens additionalitet blir mindre tydlig. Om åtgärderna ändå hade behövt genomföras inom ordinarie verksamhet är det svårare att bedöma vilken extra klimatnytta de särskilda klimatinvesteringsmedlen har skapat. Effekter av åtgärder för ökad klimatanpassning Totalt har 23 procent av de beviljade medlen under perioden 2023– 2026 gått till klimatanpassningsåtgärder. Det motsvarar 200,9 miljoner kronor. Andelen är lägre än under föregående mandatperiod, då klimatanpassningsåtgärder stod för 33 procent av investeringarna. Detta beror sannolikt på att det sedan 2025 funnits medel avsatta för trädplantering separat. Klimatanpassningsåtgärderna har främst bidragit till att stärka stadens förmåga att hantera skyfall, dagvatten, höga temperaturer och erosion. Effekterna är ofta lokala och uppstår på den plats där åtgärden genomförts. Det innebär att åtgärderna inte alltid ger en tydlig påverkan på stadens samlade risknivå på kort sikt, men att de bidrar till att bygga upp stadens motståndskraft stegvis. Åtgärder för skyfall och dagvatten har gjort att mer vatten kan tas om hand lokalt. Växtbäddar, regnparker och andra fördröjningslösningar minskar belastningen på dagvattensystemet och kan minska risken för översvämningar i närområdet. I vissa projekt har åtgärderna också förbättrat funktionaliteten i parker och lekplatser genom att minska återkommande problem med stående vatten. Åtgärder mot värmebölja har haft tydliga nyttor för verksamheter och invånare. Solskydd, pergolor, dricksvattenfontäner, vattenutkastare, träd och annan växtlighet har förbättrat möjligheten att vistas utomhus under varma perioder. Detta är särskilt viktigt på förskolor, lekplatser, i parker och vid omsorgsverksamheter där Klimatinvesteringar 2023–2026 55 (59) barn, äldre och andra sårbara grupper vistas. Intervjuerna visar att åtgärderna kan bidra till ökad vistelsetid ute, bättre trivsel, ökat välmående och säkrare utemiljöer. Träd, växtbäddar och gröna tak ger flera parallella nyttor. De kan bidra till svalka genom skugga och växternas avkylning genom avdunstning, stärka dagvattenhanteringen, förbättra luftkvaliteten och öka den biologiska mångfalden. Effekten av träd och annan växtlighet kommer ofta först på längre sikt, eftersom växterna behöver tid för att etableras och växa till. Erosionsåtgärderna visar hur klimatanpassning kan minska både skaderisk och återkommande driftbehov. Vid badplatserna i Hässelby-Vällingby har kombinerade lösningar för vattenavrinning och vattenlek använts för att styra dagvatten mer kontrollerat. Syftet är att minska erosion och behovet av återkommande sandpåfyllnad. Det kan även minska utsläpp från tunga transporter och skydda livsmiljön på sjöbotten genom att mindre sand spolas ut i vattnet. Flera investeringar ger också andra nyttor än den direkta klimatanpassningseffekten. Åtgärderna kan skapa bättre vistelsevärden, mer attraktiva offentliga miljöer och pedagogiska värden i verksamheter. Ett exempel är klimatanpassningsåtgärder på förskolegårdar, där gröna tak och växtlighet även har använts i pedagogiskt arbete. Ett annat exempel är Jarlaplan, där en skyfallsåtgärd samtidigt har bidragit till att förbättra en sliten plats och skapa ett mer attraktivt offentligt rum. Det finns samtidigt vissa begränsningar kopplat till åtgärdernas klimatanpassningseffekter. Flera åtgärder är småskaliga och har främst lokal effekt. Många effekter behöver också följas upp över längre tid, exempelvis hur träd etableras, hur solskydd fungerar under flera sommarsäsonger och hur skyfallsanläggningar fungerar vid kraftiga regn. Uppföljningen visar också att årliga klimatinvesteringsmedel är en sämre lämpad finansieringsform för mer komplexa projekt, där utredning och genomförande inte ryms inom samma period. För sådana projekt har medel sökts för utredning ett år och sedan en nya ansökan för genomförande påföljande år, vilket innebär att den fulla effekten av investeringen dröjer. Det kan också bli svårare att planera projekten effektivt eller lyckas genomföra mer komplicerade projekt under sådana premisser. För stadens fortsatta arbete innebär detta att klimatanpassningsåtgärder bör prioriteras där de svarar mot tydliga Klimatinvesteringar 2023–2026 56 (59) risker, där nyttan för invånare och verksamheter är stor och där åtgärderna kan ge flera parallella värden. Genomförbarhet, driftansvar och uppföljning behöver vara tydliga tidigt i processen, särskilt för åtgärder som kräver lång etableringstid eller samverkan mellan flera aktörer. Erfarenheter från projekten gällande utsläppsminskande klimatåtgärder Erfarenheterna visar att projektens resultat i hög grad beror på hur väl genomförandet är förberett. Åtgärder med kort beslutsväg, tydlig ansvarsfördelning och kända tekniska förutsättningar har ofta varit enklare att genomföra. Det gäller till exempel LED-belysning, vitvarubyten och elcyklar. Mer komplexa projekt kräver däremot mer planering, samordning och projektledning för att kunna genomföras inom ramen för klimatinvesteringsmedlen. En återkommande lärdom är att de praktiska förutsättningarna runt investeringen behöver vara på plats tidigt. Inköp och användning av elcyklar kräver exempvis planering för lås, förvaring, laddning och hur personalen ska använda dem i vardagen. Komprimerande skräpkorgar kräver driftavtal som tillåter behovsstyrd tömning. Eldrivna arbetsmaskiner kräver laddmöjligheter, tillräcklig eleffekt och samordning på etableringsplatsen. Om dessa förutsättningar saknas riskerar nyttan av investeringen att minska. Projekten visar också att teknisk mognad behöver bedömas löpande. Inom elektrifiering finns exempel där eldrivna lösningar har fungerat väl, men också ett exempel där verksamheten har behövt behålla fossildrivna arbetsmaskiner. Det gäller särskilt verksamheter med krävande driftförhållanden, till exempel vinterunderhåll. Staden behöver därför fortsätta testa ny teknik, men samtidigt väga innovationshöjd mot driftsäkerhet och genomförbarhet. Flera projekt har bidragit till organisatoriskt lärande. Genom att ta fram ansökningar, genomföra upphandlingar och följa upp resultat har nämnderna byggt upp erfarenhet om vad som fungerar i praktiken. Inom LED-belysning har erfarenheter lett till tekniska anvisningar för bollplaner, där styrning med dimmer och timer lyfts som en viktig del av energibesparingen. Inom byggmaterial har pilotprojekt i Hagastaden stegvis skalats upp till större volymer och fler materialtyper. Sådana erfarenheter gör att framtida investeringar kan planeras mer träffsäkert. Klimatinvesteringar 2023–2026 57 (59) Drift och livscykelperspektiv kan ges större utrymme i ansökningar och uppföljning. Flera projekt saknar uppgifter om driftkostnader, livslängd eller hur åtgärden används efter genomförande. Det försvårar bedömningen av projektens faktiska effekt. För vitvaror har flera nämnder lyft att elbesparing bör kompletteras med ett bredare livscykelperspektiv som även omfattar tillverkning, transporter och återvinning. För återbruk av byggmaterial kan nyttan dessutom uppstå hos andra nämnder eller bolag än den som genomför investeringen. En annan lärdom är att samordning mellan nämnder kan stärkas. Flera nämnder genomför liknande investeringar parallellt, till exempel elcyklar, vitvaror, källsorteringskärl och enklare energieffektiviseringsåtgärder, vilket tyder på att det finns potential för mer gemensam upphandling och strukturerad erfarenhetsdelning. Det skulle kunna ge bättre villkor, jämnare kvalitet och minska risken för att varje nämnd behöver lösa samma frågor på egen hand. Extern finansiering har i vissa projekt haft stor betydelse. När externa aktörer medfinansierar projekt kan stadens egna medel räcka längre och mer innovativa lösningar testas. Det gäller särskilt projekt med högt demonstrationsvärde, där erfarenheterna kan få betydelse för fler framtida investeringar. Att aktivt söka extern finansiering för projekt med högt innovations- och demonstrationsvärde bör därför vara ett prioriterat arbetssätt framöver. För stadens fortsatta arbete talar erfarenheterna för att ansökningar bör bedömas inte bara utifrån beräknad klimatnytta, utan också utifrån genomförbarhet, driftförutsättningar, ansvarsfördelning och möjlighet till uppskalning. Klimatinvesteringsmedlen har störst långsiktigt värde när projekten både ger effekt i sig och stärker stadens förmåga att genomföra fler och bättre klimatåtgärder framåt. Erfarenheter från projekten gällande klimatanpassningsåtgärder En tydlig lärdom är att stadens arbete med klimatanpassning har blivit mer kunskapsbaserat. Nämnderna använder i större utsträckning karteringar av värme och skyfall som underlag för att prioritera åtgärder. Det har gjort det lättare att identifiera behov, motivera investeringar och välja åtgärder som svarar mot platsens Klimatinvesteringar 2023–2026 58 (59) faktiska förutsättningar. Projekten beskrivs därför i högre grad än tidigare ha en tydlig koppling till risk, funktion och nytta. Klimatinvesteringsmedlen har också bidragit till ökad kompetens hos nämnderna. Genom att ta fram ansökningar, granska underlag och genomföra projekt har de blivit bättre beställare. Det gäller till exempel krav på skugga vid nybyggnation, användning av värme- och skyfallskarteringar samt bedömningar av vilka åtgärder som faktiskt ger effekt. Arbetet har också lett till mer samverkan mellan miljösamordnare, parkingenjörer, stadsmiljöfunktioner och verksamheter som förskola och omsorg. En återkommande erfarenhet är att åtgärder behöver beaktas tidigt i samband med renovering eller större ombyggnationer. Då är det ofta enklare att skapa skugga, hantera dagvatten eller bygga in skyfallslösningar. I befintliga miljöer kan begränsade ytor, tekniska förutsättningar, kulturmiljö och ansvarsfördelning göra genomförandet svårare. Erfarenheter från bland annat solskydd på lekplatser visar att åtgärderna behöver anpassas efter platsens användning, väderstreck och vilka grupper som vistas där. Projekten visar också att platsens förutsättningar har stor betydelse för resultatet. Åtgärder som fungerar väl på en plats kan behöva anpassas för att ge effekt på en annan. Det syns till exempel både i erosionsprojekten samt vid skyfallsåtgärder och växtbäddar som alla påverkas av lokala förhållanden, som markens egenskaper, vattenflöden och tillgängliga ytor. Flera projekt har haft en tydlig roll som pilotprojekt. De har gett staden kunskap om nya lösningar, till exempel reningsregnbäddar, olika typer av magasin, klätterstöd för skuggning och kombinerade lösningar för vattenavrinning och vattenlek. I flera fall har lyckade försök lett till att lösningen används på fler platser. Samtidigt visar projekten att nya lösningar behöver följas upp över tid för att bedöma funktion, drift och etablering. Drift och förvaltning kan ges större utrymme i planeringen. Flera åtgärder kräver uppföljning efter genomförande, till exempel etablering av träd, funktion hos solskydd, skötsel av gröna tak, underhåll av växtbäddar och rensning av brunnar. I vissa projekt kan driftkostnader minska på sikt, till exempel genom minskat behov av sandpåfyllnad eller färre återkommande reparationer. I andra projekt tillkommer nya underhållsbehov. En annan lärdom är att många klimatanpassningsåtgärder ger flera nyttor samtidigt med grönare stadsmiljöer, biologisk mångfald och Klimatinvesteringar 2023–2026 59 (59) bättre vistelsevärden. Dessa mervärden är viktiga för den samlade nyttan, även när den direkta klimatanpassningseffekten är svår att kvantifiera. En återkommande fråga är ansvar och rådighet. Flera projekt innebär att en nämnd i egenskap av hyresgärder initierat åtgärder på annans fastighet. I dessa fall är utrymmet för vad som kan genomföras begränsat och en tidig dialog mellan nämnd och fastighetsägare en förutsättning för att kunna välja ut, projektera och genomföra rätt åtgärder. En sådan dialog kan också resultera i att identifierade behov istället bör genomföras av fastighetsägaren. Erfarenheterna visar att klimatanpassning kräver ett löpande och långsiktigt arbete. Enskilda projekt kan ge tydlig lokal nytta, men stadens samlade motståndskraft byggs upp genom många åtgärder över tid. En förutsättning för det är att erfarenheter från genomförda projekt tas tillvara – både för att förstå vad som fungerar på olika platser och för att kunna tillämpa framgångsrika lösningar i nya sammanhang. Nämnderna vittnar också om att uppföljning av åtgärderna över längre tid är avgörande för att dra rätt slutsatser.