Farsta approves 2026 report and funds for parks and playgrounds

Agenda: [(Godkänd - R 1) Tertialrapport 2 2026 (Farsta stadsdelsnamnd).pdf] Tertialrapport Tertial 2 2026 för Farsta stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner tertialrapport 2 2026 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om 17,5 mnkr. 3. Nämnden ansöker om budgetjustering med 2,1 miljoner kronor för omstruktureringskostnader på Klockelund servicebostäder. (Drift) 4. Nämnden ansöker om budgetjustering med 4,4 miljoner kronor för avveckling- och omstruktureringskostnader Postiljonen vård- och omsorgsboende. (Drift) 5. Nämnden ansöker om budgetjustering med 1,7 miljoner kronor för omstruktureringskostnader på Klockelund förskola. (Drift) 6. Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,5 mnkr för kommunalt bostadsbidrag. (Drift) 7. Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,5 miljoner kronor för uppstartskostnader Klockelund Servicebostäder. (Drift) 8. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av nycklade investeringsmedel om 1,5 mnkr inom stadsmiljö från investeringsprojekt renovering av Starrmyrans ridanläggning, varav 0,5 mnkr omfördelas till parken Sunnanäng, 0,5 mnkr till Forsängens lekplats, 0,3 mnkr till trädplantering samt 0,2 mnkr till nya gungställningar Semlan och Starrmyran. 9. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av nycklade investeringsmedel om 0,8 mnkr inom stadsmiljö från investeringsprojekt Renovering bollplan Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(82) Farsta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: FAR 2026/446 2026-09-14 Handläggare Till Per Sandén Farsta stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 18 012 Farsta stadsdelsnämnd Storforsplan 36 08-508 18 012 per.sanden@stockholm.se start.stockholm Fagersjö, varav 0,7 mnkr omfördelas till Byggnation av vattenkiosk vid Drevviken och 0,1 mnkr till åtgärder vid Drevviken strandpromenad. 10. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av reinvesteringsmedel om 0,5 mnkr inom stadsmiljö från investeringsprojekt Renovering trappor, varav 0,4 mnkr omfördelas till Renovering parkvägar och 0,1 mnkr till Upprustning lekplatsen Persbergsbacken. 11. Nämnden beslutar att fatta inriktningsbeslut för projekten nya gungställningar vid Semlan och Starrmyran, vattenkiosk vid Drevviken, åtgärder vid Drevvikens strandpromenad samt upprustning av parkleken Persbergsbacken. 12. Beloppsgräns för periodiseringar (interimsbokföring) fastställs till ett belopp om 50 000 kr eller högre.   Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(82) Innehållsförteckning Sammanfattande analys...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål..........................................................7 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden.......................................................................................................................................... 7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid..................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan............................................................................ 12 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst.................................................................................................................. 16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet...................................................................................................... 22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv..................................................................................................26 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning............................................................................................................................. 30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring.............................................................................. 30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar.......................................................................................................................... 33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar......................................................................................................... 35 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.....................................................................................................37 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla................................................................................................................. 38 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd...................................................................................................... 40 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb.............................................................................................................................................. 43 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med............................................................................................................................. 45 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(82) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb............................................................................................. 47 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden................................................................................................................... 53 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser....... 57 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt........................................................................ 62 Uppföljning av ekonomi.........................................................................................................65 Uppföljning av driftbudget............................................................................................................... 65 Resultatenheter................................................................................................................................. 75 Investeringar..................................................................................................................................... 76 Försäljningar av anläggningstillgångar.............................................................................................77 Verksamhetsprojekt (driftprojekt).....................................................................................................77 Omslutningsförändringar..................................................................................................................77 Budgetjusteringar..............................................................................................................................77 Medel för lokaländamål....................................................................................................................78 Analys av balansräkning...................................................................................................................78 Övrigt................................................................................................................................................81 Intern kontroll.........................................................................................................................81 Övrigt.......................................................................................................................................82 Bilagor Bilaga 1: SDN 18 Bilaga 2: bilaga-3a---ansokan-om-budgetjusteringar-for-sarskilda-andamal---drift Bilaga 3: bilaga-3b---ansokan-om-budgetjusteringar-for-sarskilda-andamal---investeringar (2) Bilaga 4: uh018 260910 Bilaga 5: Underlag till forskolerapport (Farsta stadsdel (2) Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(82) Sammanfattande analys Nämnden bidrar genom sitt arbete till att kommunfullmäktiges inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och visioner kommer att uppnås under året. Under kommunfullmäktiges inriktningsmål respektive verksamhetsområdesmål redovisas grunder för bedömning av måluppfyllelsen samt en beskrivning av hur nämnden arbetat för att uppnå underliggande nämndmål och dess förväntade resultat. För indikatorer vars årsmål inte förväntas uppfyllas helt lämnas en kommentar under respektive indikator. I tertialrapport 2 beskriver nämnden sin verksamhet med fokus på avvikelser, goda exempel och status för planerade insatser i verksamhetsplanen. Nämndens arbete med direktiv för samtliga nämnder och bolagsstyrelser Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Årsprognosen prognostiseras med ett överskott om 3,9 miljoner kronor före resultatöverföring och ett överskott om 4,4 miljoner kronor efter resultatöverföring från fond. Övergripande ekonomiska påverkansfaktorer under året är utveckling av konjunktur, placeringar inom barn och ungdom, negativ utveckling av barnantal inom förskoleålder samt insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen. Åtgärdsplaner tas fram när större underskott inom förvaltningens verksamheter uppstår. Nämnden bedriver ett fortsatt utvecklingsarbete för att höja kunskap och kompetens vad gäller välfärdsbrottslighet. Arbetet mot välfärdsbrott har stärkts genom aktiv uppföljning av hemtjänst oavsett regiform, granskning av leverantörer och utveckling av rutiner för att förebygga och hantera oegentligheter. I enlighet med lokalförsörjningsplanen fortsätter arbetet för att hantera stadsdelens demografiska förutsättningar (minskade barngrupper samt ökat behov av grupp- och servicebostäder). Arbetet med likvärdig utbildning inom förskolan har stärkts genom gemensamma strukturer för dokumentation, analys och kollegialt lärande. Den språkutvecklande undervisningen har stärkts och är väl integrerad i verksamheten genom dialogisk högläsning, fokusord, litteratur och språkstödjande lärmiljöer. Barnen använder i allt större utsträckning språk och begrepp i lek, samtal och resonemang, vilket stärker deras kommunikativa förmåga och språkförståelse. Under tertialet har arbetet fortsatt för att stärka öppenvårdsinsatserna. Genom att erbjuda tidiga, tillgängliga och behovsanpassade stödinsatser kan behov av mer omfattande och kostnadskrävande insatser minska. På så sätt skapas bättre förutsättningar för en hållbar välfärd över tid. Arbetet med övergången av parkdriften till egen regi är i slutskedet inför övertagandet 1 oktober. Antalet anställda feriearbetare i stadsdelen har ökat jämfört med samma period 2025 till 770 (2025: 680). Digitaliseringen främjas via förberedelser för ledningssystem för informationssäkerhet 2.0 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(82) (LIS 2.0) och satsningar på välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Läs mer under mål 1.2, 1.3, 2.1, 2.2, 3.1, 3.3 och 3.5. En levande och hållbar stad Nämndens verksamheter arbetar på olika sätt med hållbarhet, klimatanpassning och biologisk mångfald. Under tertialet har ett nytt parklekshus invigts i Fagerlid i Hökarängen, som kommer att inrymma både parklek och öppen förskola. Mellan 1 500 och 2 000 personer uppskattas ha deltagit i invigningsfesten i augusti. Den nya parken Sunnanäng i Farsta öppnades för allmänheten i maj och invigdes i augusti. Ytan som tidigare var en grusplan har förvandlats till en ny stadspark med möjlighet till lek, spontanidrott, odling och samvaro. I parken har det även planterats nya träd vilket bidar till ökad krontäckningsgrad, biologisk mångfald, koldioxidlagring samt skugga vilket ger minskade värmeöar. En medborgardialog inför upprustningen av Forsängens parklek har genomförts. Upprustningen av parkleken kommer starta i september. Ett ökat antal barn och unga, 4 500 (2025: 3 000), deltog i 120 avgiftsfria lovaktiviteter under sommaren. Nämnden har samarbetat med föreningar och andra nämnder i syfte att få till en bredd i utbudet med såväl kultur och sport som friluftsliv. Utveckling av arbetet med att minska miljö- och klimatpåverkan från konsumtion har medfört att andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat och att inköp och förbrukningen av engångsartiklar i plast har minskat jämfört med 2025. Hälsosamma arbetsplatser där många vill arbeta är avgörande för att säkerställa en effektiv verksamhet med god kvalitet och kontinuitet. Samtliga chefer och skyddsombud i nämndens verksamheter har erbjudits en utbildning i incidentrapportering och arbetsmiljö. Samtliga chefer har genomgått en utbildningsinsats inför friskfaktorarbetet för att i nästa steg fortsätta dialogen med sina medarbetare. Läs mer under mål 1.1, 2.1, 2.2, 3.4 och 3.7. En trygg och säker stad som håller samman Den upplevda tryggheten i Farsta ligger i paritet med föregående år enligt den senaste medborgarundersökningen, vilket betyder en förbättring sedan 2023. Arbetet inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen har under perioden utökats med ytterligare en central aktör, Familjebostäder. En viktig del av det lokala förebyggande arbetet är nämndens trygghetsvärdar. Under perioden har ett nytt avtal för trygghetsvärdstjänsten undertecknats. Ny aktör börjar uppdraget 1 december. Under perioden har arbetet med Fokus Farsta fortsatt och i juni genomförde förvaltningen tillsammans med kulturförvaltningen ett möte med ett antal studieförbund för att diskutera lokala förutsättningar och utvecklingsområden i stadsdelsområdet. Nämnden fortsätter att utveckla medborgarkontoret genom satsningen med ett mobilt medborgarkontor. Genom ökad lokal närvaro skapas fler möjligheter för medborgarna att komma i kontakt med nämnden och Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(82) få information, vägledning och stöd utifrån sina behov. Under tertialet har budget- och skuldrådgivare, stadsdelsmammor och färdtjänsthandläggare deltagit i satsningen. Arbetet går linje med omställningen till ny socialtjänstlag och önskad effekt är ökad tillit och tilltro till nämndens arbete. Nämnden arbetar vidare för mer förebyggande, lättillgängliga och kunskapsbaserade insatser för att nå ut i ett tidigare skede i enlighet med den nya lagens intentioner. Utifrån fokusarbetet är Farsta, Järva och Skärholmen med i en pilot som under våren började med ett nytt arbetssätt för skolsociala team (SST) som formas till en sammanhållen, skolsocial kedja i nära samverkan med socialtjänst, förskola, fritidsverksamhet, polis och region. Under perioden har nämnden gjort en satsning på demokratiambassadörer som arbetar med demokrati och valstärkande arbete. Detta görs genom att skylta med information från Valmyndigheten i nämndens medborgarkontor, olika verksamheter och ge information till invånare om hur och vart man röstar, förtidsröstning och rösträtt på bland annat förvaltningsövergripande tillställningar som familje- och parkleksfester och trygghetsträffar. För att skapa en välskött, attraktiv och trygg utemiljö arbetar nämnden på olika sätt för att minska nedskräpning, bland annat genom ökad uppföljning och stärkt möjlighet till källsortering i de större parkerna. Övergången till egen regi kommer även att möjliggöra ett starkare samarbete mellan parkdriften och det trygghetsfrämjande arbetet. En språkombudsutbildning i egen regi pågår med deltagare från dagverksamhet, hemtjänst och vård- och omsorgsboende, ledd av en språkombudsutbildare anställd inom hemtjänsten. 1 juli infördes nya språkkrav inom äldreomsorgen. Verksamheten samverkar brett med andra stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar i omställningsarbetet. Läs mer under mål 1.3, 1.4, 3.3, 3.6 och 3.7 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att samtliga av KF:s verksamhetsområdesmål prognostiseras uppfyllas helt. Samtliga av de fem underliggande nämndmålen prognostiseras uppfyllas helt. Mål 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Mål 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(82) skolan förväntas uppfyllas helt. Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att målvärdet för fyra av fem av kommunfullmäktiges indikatorer förväntas uppnås helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt samt att majoriteten av aktiviteterna pågår enligt plan. Den indikator som förväntas uppnås delvis avser inskrivningsgraden i förskolan. För att öka inskrivningsgraden har en rutin inrättats att kontakta vårdnadshavare till barn som ska fylla två år, vilket förväntas ha positiv effekt. Mål 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att tio av elva av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Den indikator som förväntas uppnås delvis avser andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering. Resultatet följs upp med utförare för att se vilka åtgärder som behövs. Mål 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i – med god omsorg och stor trygghet förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att sex av sju av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Den indikator som förväntas uppnås delvis avser andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet, där nämnden satt ett något högre målvärde än staden, men där utfallet ligger på stadens målvärde. Mål 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Nedan beskrivs vart och ett av verksamhetsområdesmålen närmare, tillsammans med tillhörande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Öppna mötesplatser för barn, unga och föräldrar För att öka tillgängligheten har öppettiderna på parklekar och fritidsgårdar utökats under sommaren med totalt 224 timmar. En ökning från 1 192 timmar sommaren 2025 till 1 416 timmar sommaren 2026. Under sommarlovet har verksamheterna erbjudit ett sextiotal aktiviteter utöver det som anordnas på daglig basis med allt från straffsparkar i samband med fotbolls-VM till snickeriverkstad. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(82) Det nya parklekshuset i Fagerlid i Hökarängen invigdes 21 augusti. Det kommer att inrymma både parklek och öppen förskola. Mellan 1 500 och 2 000 personer uppskattas ha deltagit i invigningsfesten. Verksamheten öppnar 1 september. Stadsdelsnämndernas och utbildningsnämndens pilotprojekt med fritidslots har vidareutvecklats under perioden. Hittills i år har cirka 140 unga lotsats till aktiviteter som till exempel basket, fotboll, thaiboxning, dans, simskola, kulturskolan, parklekar och fritidsgårdar, Farsta sportscamp och fiske i Magelungen. Fritidsbiblioteket i Fagersjö och Hökarängen samarbetar för att anpassa sportartiklar utifrån efterfrågan för att minska resvägar och öka tillgängligheten för invånarna. Fritidsbibliotekets mobila pop-up verksamhet har under tertialet medverkat på familje- och parkleksfester som nämnden har anordnat. Mötesplatser ute Den nya parken Sunnanäng i Farsta öppnades för allmänheten i maj och invigdes i augusti. Redan från första dagen nyttjades parken flitigt av förskoleklasser, skolbarn och boende i närområdet. Ytan som tidigare var en grusplan har förvandlats till en ny stadspark med möjlighet till lek, spontanidrott, odling och samvaro. Upprustningen av parkleken Nybyggets utemiljö genomfördes under våren med ny släntrutschkana, planteringsytor och parkmöbler. Upprustning av lekplatserna på Hauptvägen och Stafettvägen har genomförts under sommaren och upprustningen av parkleken Forsängens utemiljö pågår. Starrmyrans djurverksamhet har under perioden utökats med två killingar. Upprustningen av ridanläggningen kommer dock att skjutas fram till 2027 på grund av ett behov av att omfördela medel till andra, mer akuta, projekt. Avgiftsfria sommarlovsaktiviteter Sammanlagt genomfördes under sommarlovet över 120 aktiviteter för mer än 4 500 skollediga barn och unga. En ökning med 1 500 aktiviteter jämfört med 2025 då 3 000 sommaraktiviteter genomfördes. Av deltagarna var 46 procent flickor och 54 procent pojkar. Nämnden har samarbetat med föreningar och andra nämnder i syfte att få till en bredd i utbudet med såväl kultur och sport som friluftsliv. Samtliga arrangörer genomför uppskattningar av deltagarnas nöjdhet. Årets uppföljning visar att nöjdheten ligger på i genomsnitt 9,3 på en tiogradig skala. Som en effekt av satsningen har fler barn och unga fått möjlighet till roliga, stimulerande och meningsfulla aktiviteter under sommaren. Exempel på avgiftsfria sommarlovsaktiviteter som erbjudits i Farsta är spontanfotboll, teaterkollo, föreställningar, konstworkshops, pyssel, schacktävlingar, festival, rugby, basket, sportskytte, snickeri, utflykter och friluftsläger. Kollo och dagkollo De sista två veckorna på sommarlovet genomfördes det mycket välbesökta daglägret Sportscamp med totalt 939 deltagande barn. Hela 17 olika idrotter i samarbete med lokala idrottsföreningar fanns på programmet. Särskilda aktiviteter genomfördes för att öka deltagandet från Fagersjö och Farsta strand, då dessa områden har varit underrepresenterade Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(82) tidigare år samtidigt som behoven bedöms som stora just där. Aktiviteterna föll väl ut och resulterade i att 111 deltagare från Fagersjö och Farsta strand deltog 2026 jämfört med 34 deltagare 2025. Intresset för kollo fortsätter att öka bland Farstas unga. I år har 831 barn från Farsta sökt en kolloplats (825 barn 2025, 820 barn 2024 och 761 barn 2023). Andelen deltagande på kollo från Fagersjö och Farsta Strand har samtidigt minskat något från 9 procent 2025 till 8 procent 2026. Deadline för anmälan till kollo löper ut några månader tidigare än deadline för anmälan till Farsta sportscamp. Nämnden hann därför i år inte göra samma mobiliseringsarbete inför kolloanmälan som inför sportscamp. Inför nästa år planerar nämnden att, med utgångspunkt i de goda erfarenheterna från årets arbete med att stärka rekryteringen till sportscamp, göra en liknande satsning på att öka anmälan till kollo. Arbete för en trygg uppväxt Inga barn har blivit vräkta under perioden. Andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har inte ökat under tertialet och ligger fortfarande under årsmålet. Goda exempel Nämnden arrangerade för första gången en evenemangsyta för sommarlovslediga barn och unga på Farsta torg under de första tre veckorna av sommarlovet. Arrangemanget genomfördes tillsammans med Farsta centrum under namnet Hej Sommarlov. Pyssel blandat med föreningsaktiviteter och föreställningar lockade över 800 barn och unga. Introduktionsförskolan och öppna förskolan i Fagersjö har genomfört en rad aktiviteter som till exempel föräldracafé, informationsmöten med förskolorna samt utflykter till Nordiska museet och Skansen. Verksamheten har ökat antalet besök med 50 procent jämfört med samma period förra året. Den öppna förskolan TilLiten för barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar fortsätter öka antalet besökare och fler kan erbjudas tidigt stöd i en trygg och inkluderande miljö. Regelbundna mejlutskick och inlägg på sociala medier har gjorts till besökare och verksamheter relevanta för målgruppen. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.1.1 I Farsta har barn och unga en jämlik, trygg uppväxt och en rik fritid Uppfylls helt Beskrivning En meningsfull fritid utgör en skyddsfaktor i många barn och ungas liv och bidrar på så sätt till en tryggare uppväxt. Nämndens fritidsverksamhet ska utjämna livsvillkor och föra samman barn och unga med olika bakgrund. Fritidsverksamheten ska därutöver stimulera och ta tillvara barns och ungas kreativitet och delaktighet. Nämnden har idag en väl utbyggd öppen fritidsverksamhet för barn, unga och deras familjer på tio olika platser som finns utspridda i stadsdelsnämndsområdet. Det är sex fritidsgårdar, sju parklekar och sex öppna förskolor. Därtill möjliggör nämnden för ett antal ytterligare öppna fritidsverksamheter genom samarbete med civilsamhället. Arbetet med fritidsgårdar och parklekar utgår från Stockholms stads strategier för fritidsgårdar samt för parklekar. Nämnden samarbetar även med idrottsnämnden, kulturnämnden och det lokala föreningslivet för att skapa ett rikt utbud av avgiftsfria aktiviteter och dagkollon under skolloven. Förutom ordinarie föreningsbidrag avsätter nämnden särskilda medel som bidrag till föreningar som vill skapa lovaktiviteter för Farstas flickor och pojkar. Nämnden har en fortsatt nollvision rörande vräkningar som berör barn och att andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd ska minska. Förväntat resultat - Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskar - Inga barnfamiljer blir vräkta - Antalet unga som besöker nämndens fritidsgårdar ökar - Andelen besökare som är nöjda med nämndens fritidsgårdar är mer än 90 procent Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(82) - Andelen besökare som är nöjda med nämndens parklekar är mer än 90 procent - Andelen besökare som är nöjda med nämndens öppna förskolor är mer än 90 procent - Antal barn och unga som deltar i nämndens avgiftsfria lovaktiviteter är fler än 15 000 - Andelen deltagande barn från Farsta strand och Fagersjö inom kolloverksamheten ökar Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att merparten av de förväntade resultaten uppfylls och att tre av fyra indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt samt att planerade aktiviteter fortlöper enligt plan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra kunskapshöjande insatser för fritidens medarbetare kring orosanmälningar 2026-01-01 2026-12-31 Utreda vilken organisation som är mest ändamålsenlig för fritidsverksamhetens förutsättningar att svara upp mot fritidsgårds- och parkleksstrategin samt program för öppen förskola 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla arbetet med att öka tillgängligheten och synligheten av fritidsbiblioteken 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(82) Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att målvärdet för fyra av fem KF- indikatorer förväntas uppnås helt och en delvis, underliggande nämndmål och förväntade resultat bedöms uppfyllas helt samt att största delen av aktiviteterna pågår enligt plan. Tre av fem nämndindikatorer förväntas uppnås helt och två delvis. Hög kvalitet i utbildning och lärande Arbetet med att stärka utbildningens kvalitet utvecklas genom gemensamma strukturer för dokumentation, analys och uppföljning, med stöd i forskningsprogrammet Ifous. Kompetensutveckling inom STEAM (naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst, estetiska ämnen och matematik) och språkutvecklande arbetssätt, såsom dialogisk högläsning, bidrar till att utveckla undervisningens kvalitet och barns lärande. Samtidigt skapar införandet av Infomentor och arbetet med likvärdiga lärmiljöer bättre förutsättningar för systematik, uppföljning och ökad likvärdighet mellan förskolor och avdelningar. Sammantaget stärker insatserna både undervisningens kvalitet och förmågan att följa barns utveckling över tid, även om fortsatt arbete krävs för att minska variationer mellan verksamheterna. Likvärdig, trygg och kompensatorisk förskola Förskolan fortsätter att stärka sitt kompensatoriska uppdrag genom riktade insatser för ökad inskrivningsgrad, barns delaktighet och ett systematiskt barnhälsoarbete. Trygghetsvandringar och medborgarbudget ger barnen inflytande över sin miljö samtidigt som verksamheten får underlag för förbättringar. Den socioekonomiska resursfördelningen bidrar till mer likvärdiga förutsättningar och stärker stödet till barn med olika behov. Arbetet med inkludering och åtgärder mot rasism utvecklas vidare och bidrar till en mer tillgänglig och jämlik utbildning. Förebyggande och främjande verksamhet Det förebyggande och främjande arbetet präglas av ett helhetsperspektiv på barns hälsa, trygghet och utveckling. Gemensamma satsningar kring rörelse, hälsosamma måltider och tidig potträning stärker barns välbefinnande och självständighet. Planerad kompetensutveckling inom NPF syftar till att förbättra verksamhetens förmåga att möta olika behov och skapa inkluderande lärmiljöer. Samtidigt utvecklas arbetsmiljö- och beredskapsarbetet genom gemensamma rutiner, ABC-planer och regelbundna övningar, vilket stärker verksamhetens förebyggande förmåga och robusthet. Goda exempel Likvärdig undervisning: Gemensamma arbetssätt för observation, dokumentation och analys av barns lärande har fördjupats vilket skapar mer likvärdiga förutsättningar för barns utveckling och lärande. Systematiskt trygghetsarbete: Trygghetsvandringar och barnskyddsronder genomförs i samtliga verksamheter och omsätts i konkreta förbättringsåtgärder. Barns perspektiv synliggörs även genom arbetet med medborgarbudget. Hälsofrämjande och hållbara rutiner: Daglig fysisk aktivitet, arbetet med blöjfria barn Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(82) tidigare samt klimatsmarta och ekologiska måltider bidrar till både barns hälsa och en hållbar utveckling.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Analys Nämnden är inte huvudansvarig för aktiviteten. Delredovisning av aktiviteten att kartlägga och analysera närvaron i förskolan presenterades för förskolenämnden i juni. I rapporten framgår att närvaromönstren är relativt stabila över tid och mellan stadsdelsområdena, men att det finns flera frågor om datakvalitet och tolkningen av datan. Arbetet inom stadsdelen med oregelbunden närvaro är implementerat. Aktiviteten avviker från plan då förskolenämndens delredovisning av närvarostatistiken skedde först i juni på grund av utmaningar i processen kopplat till GDPR. Nämndmål: 1.2.1 Barnen i Farsta leker och lär i en likvärdig, trygg och hållbar förskola Uppfylls helt Beskrivning Farstas förskolor bedriver utbildning och undervisning enligt förskolans läroplan och Stockholms stads styrdokument. Utbildningen och undervisningssituationerna ska bidra till att alla barn utvecklar en lust till att lära. Genom lek och undervisning utvecklar barn självreglering och exekutiva förmågor. Deras egen agens och röst tas tillvara och kreativitet, lust och nyfikenhet stimuleras. Förskolans utbildning ska vara rolig, trygg, lärande och likvärdig för alla barn, oberoende av socioekonomisk bakgrund, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(82) sexuell läggning eller ålder. Verksamheten ska bidra till en hög pedagogisk kvalitet för alla barn. Genom att erbjuda en trygg och stimulerande miljö kan förskolan fungera som en friskfaktor i barnens liv och bidra särskilt till dem som har störst behov av stöd. Ett systematiskt barnhälsoarbete är en central del i detta arbete och syftar till att främja barns psykiska hälsa och välbefinnande. Barns hälsa stärks genom en balanserad vardag där fysisk aktivitet varvas med vila, näringsrik kost och meningsfull social samvaro. Regelbundna aktiviteter i naturmiljöer ger barnen möjlighet att utveckla rörelseglädje och ett naturligt intresse för en hälsosam livsstil. Samtidigt spelar kultur en viktig roll i barnens vardag. Genom till exempel musik, dans, berättande och skapande får barnen möjlighet att utforska sin identitet och utveckla sin fantasi. Det skapar sammanhang, glädje och delaktighet – viktiga byggstenar för barns välmående och utveckling. Förväntat resultat - Barnens lärande har stärkts genom lek och undervisning - Barnens välbefinnande har ökat genom hälsofrämjande arbete - Förskolans trygghetsarbete har stärkts genom en ökad systematik - Andel vårdnadshavare är nöjda med samverkan ökar Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat prognostiseras att uppfyllas helt under året samt att planerade aktiviteter pågår enligt plan. Tre indikatorer förväntas uppfyllas helt och två delvis. Avseende de två senare så är en ny med ett årsmål som kan behöva justeras och den andra ligger mycket nära målet. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra kunskapshöjande insatser för medarbetare kring orosanmälningar 2026-01-01 2026-12-12 Implementera stadens nya program för barnsäkerhet 2026-01-01 2026-11-30 Implementera stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd 2026-01-01 2026-11-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att tio av elva av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Den indikator som delvis uppfyller målet avser andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering. Ny socialtjänstlag Socialtjänstens omställningsarbete enligt nya socialtjänstlagen med ökat fokus på tillgänglighet, förebyggande arbete, kunskapsbaserade insatser och ökade möjligheter att ge Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(82) insatser utan behovsprövning fortgår enligt plan för samtliga målgrupper inom socialtjänsten. Projektgruppen för omställningen har inventerat samtliga insatser som ges utan behovsprövning. Detta gjordes i två faser. Fas ett är klar och berörda insatser utan behovsprövning dokumenteras nu i det tillfälliga dokumentationssystemet DEBI. Fas två av inventeringen är genomförd och nämnden har lämnat in sina synpunkter gällande respektive insats och beslut väntas fattas i september av styrgruppen. Då arbetssättet redan är etablerat i Farsta kommer nämnden tillsammans med Södermalms stadsdelsförvaltning vara pilotstadsdelar för Våldspreventiv samtalsgrupp som vänder sig till personer med funktionsnedsättning i det stadsövergripande arbetet med omställningen till en ny socialtjänstlag. Förebyggande arbete riktat till barn och unga Socialtjänsten har under tertialet deltagit i nio förvaltningsövergripande aktiviteter för invånare i form av familje- och parkleksfester, trygghetsträffar samt andra tillställningar. Syftet med deltagandet är att ha dialog med invånare och berätta om socialtjänstens arbete. Det har även varit fokus på att vara mer synliga i miljöer där invånare befinner sig och öka tillgängligheten. Personal på samtliga förskolor har gått utbildningen Barnafrid – Våga se, höra och göra. Utbildningen höjer medarbetarnas kompetens i att snabbt kunna misstänka och uppmärksamma när barn far illa. Nya medarbetare introduceras i materialet och tar del av rutinen för orosanmälningar. Andel barn och unga som blir föremål för anmälan eller ansökan efter avslutad utredning har sjunkit till 23 procent och ligger på årsmålet. Detta är en sänkning från tertial 1 då resultatet låg på 24,4 procent. Resultatet bedöms bero på ökat fokus på motivationsarbete, arbete med familjers nätverk och kartläggning i ärenden. Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan har under perioden ett utfall på 75 procent och beräknas nå årsmålet på 76 procent. Samma indikator som berör andel institutionsplacerade barn har ett utfall på 25 procent men prognostiserar fortfarande att nå årsmålet. Förskolans specialpedagoger och psykolog är viktiga resurser i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Barnkonferenser är ett verktyg med syfte att identifiera enskilda barns behov samt besluta om tidiga insatser och åtgärder som en del i det främjande och förebyggande barnhälsoarbetet. Utifrån stadens fokusarbete är Farsta, Järva och Skärholmen med i en pilot som under våren började med ett nytt arbetssätt för skolsociala team (SST) som formas till en sammanhållen, skolsocial kedja i nära samverkan med socialtjänst, förskola, fritidsverksamhet, polis och region. Under året har SST mottagit 16 uppdragsförfrågningar där samtliga startats. Ärenden hos SST pågår i mellan fyra månader och upp till ett år. Socialförvaltningens granskning av eftervården för placerade ungdomar visar att arbetet är omfattande, med regelbundna uppföljningar och god delaktighet från ungdomarna. Samtidigt behöver eftervården planeras tidigare, med större fokus på meningsfull fritid, tätare stöd och Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(82) stärkta nätverk efter placeringen. Förebyggande arbete riktat till vuxna Arbetet med Viktig Intressant Person (VIP) är etablerat i samtliga utförarverksamheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med insatsen är att minska risken för att utsättas eller utsätta andra för våld genom att stärka självkänslan, öka kunskapen om våld och rättigheter samt utveckla verktyg för kommunikation och samtycke. Samtalen kan hantera områden som relationer, välmående och rättigheter. Förstagångsföräldrar och föräldrar som får sitt första barn i Sverige boende i Fagersjö, Hökarängen och Farsta strand erbjuds utökat hembesöksprogram som innebär föräldrarådgivning av socialtjänsten och sjuksköterskor från BVC. Under tertialet har 15 nya familjer tagit del av programmet och man har genomfört 75 hembesök. Nämndens digitala lots fungerar som en icke behovsprövad insats, praktiskt och pedagogiskt stöd till vuxna enskilda klienter för att skapa förutsättningar för att bryta ett digitalt och socialt utanförskap för målgruppen samsjukliga. Lotsen har gett längre stöd till 27 individer varav sju nya i år. Utöver detta sker många kortvariga stödinsatser veckovis, bland annat vid drop-in på olika verksamheter i närområdet som Convictus, Emma träfflokal, Söderledskyrkan samt på medborgarkontoret. Utöver detta sitter socialsekreterare från verksamhetsområdet skadligt bruk och beroende på öppenvård sydost för en ökad tillgänglighet i linje med ny socialtjänstlag. Vi använder koordinatorfunktionen för samordnade insatser i samverkan med regionen i minst åtta ärenden. Tre nya klienter har fått stöd av koordinatorfunktionen under året och totalt är det nio pågående processer. Ytterligare två ärenden är på väg in. Arbetet involverar även målgruppen äldre 65+. Samverkan med område äldre har påbörjats för att sprida kunskap mellan områdena. Staden arbetar med att motverka hälsorisker bland personer med funktionsnedsättning. Brukare i grupp- och servicebostäder enligt LSS har erbjudits gratis friskvårdskort till stadens simhallar. Nämnden arbetar aktivt med att informera, motivera och vid behov följa med brukare till simhallen. Hittills har 27 brukare tackat ja till friskvårdskortet vilket är en ökning mot förra året vid samma period. Nämndens LSS-verksamheter fortsätter säkerställa ett gott bemötande mot brukare genom att medarbetare kontinuerligt utbildas och certifieras i det pedagogiska ramverket. Ett flertal medarbetare är omcertifierade av projektledare från socialförvaltningen. Andelen anställda stödassistenter ökar i personalgrupperna och valideringsutbildningar hålls löpande. Alla verksamheter arbetar med omsorgskompassen. Anhörigperspektivet stärks genom anhörigombud och anhörigenkät. Den neuropsykiatriska föreläsningen I andras skor pågår och kommer att ges vid flera tillfällen under året till samtliga medarbetare inom avdelningen. Föreläsningen bidrar till implementering av programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 och handlar om praktiska tips för att anpassa och tillgängliggöra möten med brukare. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(82) Under perioden har flera insatser genomförts för att säkerställa stöd och omsorg där behoven är som störst till äldre. Hemtjänsten arbetar aktivt för att öka kontinuiteten. Under året pågår ett utvecklingsarbete med fokus på att definiera hela kedjan mellan slutenvård, primärvård, primärvårdsrehab, korttidsboende och hemmet. En rutin tas fram för att säkerställa likvärdig planering, överlämning och uppföljning av exempelvis medicinering, hjälpmedel och andra behov. Goda exempel Nämnden möter upp i omställningen till den nya socialtjänstlagen genom att utveckla det tidiga, icke behovsprövade stödet inom familjemottagningen Famnen. Efter den stora ökningen av efterfrågan under 2025 är prognosen för 2026 fortsatt på samma höga nivå. Fram till augusti har verksamheten redan haft 876 råd- och stödsamtal, och är uppe i samma nivå som man nådde på under hela förra året. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(82) Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.1 Farstas invånare får stöd och omsorg utifrån sina behov Uppfylls helt Beskrivning Socialtjänstens kunskapsbaserade insatser och förbyggande arbete utvecklas och nämnden deltar i stadens omställningsarbete med ny socialtjänstlag för att fler invånare tidigare ska få stöd och hjälp innan problem vuxit sig för stora. För en mer lättillgänglig socialtjänst och att fler ska kunna ta del av tidiga insatser ska nämnden tillsammans med socialnämnden utveckla digitala föräldraskapsstödsprogram och nya digitala arbetssätt för fältassistenter. Nämnden utvecklar det förebyggande arbetet för att fler personer ska få hjälp att ta sig ur eller undvika att hamna överskuldsättning. För att öka ungas skolnärvaro och skolresultat blir skolsociala team (SST) och SST+ en sammanhållen skolsocial kedja. Behovsprövning för insatser inom hemtjänst utformas enligt tillämpningsanvisningar för ramtid. Beställningen beskriver behov och syfte med insatsen, hur och när dessa genomförs definieras av utförare och kund gemensamt i genomförandeplan. Nämnden erbjuder anhörigstöd för att stärka livskvaliteten hos anhöriga samt att förebygga psykisk ohälsa och social isolering. Det uppsökande arbetet stärks för att hitta personer som lider av både missbruk och psykisk sjukdom. Förväntat resultat - Alla förstagångsföräldrar och föräldrar som får sitt första barn i Sverige har erbjudits utökat hembesöksprogram - Antalet föräldrar som deltar i nämndens föräldraskapsstödsprogram ökar Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(82) - Antalet barn och ungdomar återkommer inom ett år efter avslutad insats minskar - Antalet barn och unga är delaktiga i sin utredning och får återkoppling ökar - Antalet personer med missbruksproblem som söker stöd och hjälp fullföljer sin planering ökar - Antalet personer upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten ökar - Främjande och förebyggande insatser blir tillgängligt för fler - Andelen brukare som är nöjda med sina insatser ökar - Andelen äldre som ansöker om och beviljas insats upplever att de har insatser utformade efter sina behov ökar - Andelen äldre som ansöker om insats och upplever sig respektfullt bemötta ökar Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat prognostiseras att uppfyllas helt under året samt att planerade aktiviteter pågår enligt plan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kompetenshöjande utbildning gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF 2026-01-01 2026-12-31 Omställning till framtidens socialtjänst 2026-01-01 2026-12-31 Öppna en ny servicebostad  enligt LSS 2026-01-01 2026-11-30 Öppna en ny servicebostad enligt SoL 2026-01-01 2026-07-01 Analys Boendet klart och har öppnat. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att sex av sju av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Den indikator som förväntas uppnås delvis avser andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet ligger mycket nära målvärdet och är detsamma som stadens mål, men där nämndens årsmål är satt något högre. Värderingsstyrd äldreomsorg för fler, med fokus på kompetensförsörjning Nämnden arbetar aktivt för att stärka kompetensen och fortsatt säkerställa en god kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, med särskilt fokus på god kompetens i språk och dokumentation. Nämndens vård- och omsorgsboenden bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(82) stärka det kvalitativa demensinriktade omsorgsarbetet med hjälp av registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Samtliga verksamheter arbetar för att demenscertifieras genom Stjärnmärkning. Rekrytering har genomförts till ett nytt bemanningsteam med tillsvidareanställda som ska öka kontinuiteten och minska andelen timavlönade på nämndens vård- och omsorgsboenden. Förebyggande och hälsofrämjande äldreomsorg enligt den nya socialtjänstlagen Förändrings- och utvecklingsarbetet i omställning till ny socialtjänstlag pågår framför allt hos beställare och förebyggande verksamhet. Dagverksamheten och seniorverksamheten erbjuder aktiviteter som motverkar ensamhet och stärker livskvaliteten. Genom att dokumentera deltagarnas önskemål och behov i genomförandeplanerna har dagverksamheten kunnat anpassa insatserna bättre, vilket har lett till högre kvalitet i det dagliga arbetet. Samverkan mellan dagverksamheten och anhöriga har utvecklats genom nya anhörigträffar. Anhörigkonsult har närvarat och förtroendet har ökat för verksamheten. Digital stödjare erbjuder informations- och utbildningssatsningar i seniorverksamheterna. Andelen hemtjänstärenden med godkänd genomförandeplan uppgick under första halvåret 2026 till 88 procent vilket är en ökning från december 2025 då andelen var 85 procent. Trygg och inkluderande äldreomsorg i hemtjänst och på vård- och omsorgsboende Boende på nämndens vård- och omsorgsboenden har fått en omsorg av god kvalitet där fokus ligger på trygghet, delaktighet och individanpassning. Den personcentrerade vården gör att insatserna utgår från varje boendes behov och önskemål, vilket stärker upplevelsen av inflytande och välbefinnande. Ett nytt korttidsboende med inriktning demens med nio platser har öppnat på Edö vård- och omsorgsboende under perioden. Postiljonens vård och omsorgsboende bedriver ett utvecklingsarbete för att säkerställa en än mer meningsfull tillvaro och daglig utevistelse för alla, genom att sätta upp tydliga mål och implementera nya arbetssätt. Ett aktivt arbete görs för att höja kvaliteten på genomförandeplaner. Satsningar på att förebygga undernäring och för en god måltidsmiljö görs i alla verksamheter genom Matlyftet. Andel granskade ärenden med beställd ramtid i hemtjänsten ligger på 89 procent, en ökning från 87 procent vid slutet av 2025. Äldreomsorg i samverkan Nämndens samverkan med Region Stockholm utvecklas utifrån stadens handlingsplan och aktivitetsplan för en god och nära vård. En välfungerande vård- och omsorgskedja i samverkan med Region Stockholm säkerställs genom en strukturerad informationsöverlämning. Under året pågår ett utvecklingsarbete med fokus på att definiera hela kedjan mellan slutenvård, primärvård, primärvårdsrehab, korttidsboende och hemmet. En rutin tas fram för Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(82) att säkerställa likvärdig planering, överlämning och uppföljning av ex medicinering, hjälpmedel och andra behov. Nämndens verksamheter utvecklar arbetet med både ramtid och tryggt mottagande. Åldersvänlig stad Det långsiktiga arbetet med att förebygga bedrägerier riktat mot äldre, såväl som digital inkludering av äldre, har fortsatt under perioden. Nämnden arbetar aktivt med de demografiska utmaningar som finns i stadsdelen. För att stärka tillgängligheten i parker och grönområden är att vi har renoverat parkvägar på Farstanäset samt anlagt en helt ny park Sunnanäng där en tidigare grusyta omvandlas till park med sittplatser och grönska. Goda exempel En språkombudsutbildning har startat under perioden med deltagare från dagverksamhet, hemtjänst och vård- och omsorgsboende, ledd av en språkombudsutbildare anställd inom hemtjänst i egen regi. Medel har beviljats under perioden för ett nytt språkombudsnätverk som koordineras av Enskede-Årsta-Vantör. Kompetensutvecklingsmedel har beviljats från staden för att Stjärnmärka, en utbildningsmodell som tagits fram av Svenskt Demenscentrum, stora delar av verksamheten. Flera enheter har påbörjat arbetet under perioden. Verksamheten samverkar med HR, andra stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar i omställningsarbetet för att möta de nya språkkrav som infördes den 1 juli. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(82) Nämndmål: 1.4.1 Äldre i Farsta är trygga, självbestämmande och har en hög livskvalitet Uppfylls helt Beskrivning Äldre ses som en resurs och görs delaktiga genom inflytande och självbestämmande. Krav och behov styr kontinuerlig kompetensutveckling som ger medarbetare förutsättningar att utföra yrket på ett tryggt, säkert och professionellt sätt. De äldres hälsa främjas genom förebyggande arbete som ytterligare stärks i enlighet med nya socialtjänstlagen. Den ofrivilliga ensamheten samt sociala isoleringen bland äldre minskar. Sociala, kulturella och fysiska aktiviteter för äldre finns tillgängliga inom stadsdelsområdet. Personcentrerad omsorg, hög kontinuitet, ramtid inom hemtjänsten, stärkt medicinsk kompetens och samverkan med region Stockholm präglar nämndens arbete kopplat till aktuellt nämndmål. Vak i livets slutskede säkerställs i enlighet med individens behov och önskemål, oavsett boendeform. Alla äldre på vård- och omsorgsboenden erbjuds, samt har inflytande över, dagliga sociala aktiviteter liksom dagliga utevistelser. Ett äldreperspektiv genomsyrar stadsplaneringen i enlighet med Åldersvänlig stad. Arbetet med digital inkludering av äldre fortsätter och utvecklas. Förväntat resultat - Andelen äldre inom nämndens verksamheter som är nöjda ökar - Andelen äldre inom nämndens verksamheter som upplever sig ha inflytande och vara delaktiga i utformandet av sina insatser ökar - Andelen äldre inom nämndens verksamheter som upplever att hänsyn tas till önskemål och åsikter om hur hjälpen ska utföras ökar - Andelen äldre inom nämndens vård- och omsorgsboenden som är nöjda med måltidssituationerna ökar Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(82) - De äldre inom nämndens verksamhet har en god vård i livets slutskede i enlighet med uppföljning och analys i palliativa registret Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat och två av tre indikatorer prognostiseras att uppfyllas under året samt att planerade aktiviteter pågår enligt plan. Den indikator som kommer uppnås delvis avser andel nöjda omsorgstagare inom dagverksamhet egen regi, vilken ligger mycket nära årsmålet.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fördjupad språkförmåga inom äldreomsorgen för att trygga omsorgen och möta kommande språkkrav 2026-01-01 2026-12-19 Genom omsorgsmåltid skapa en lugn, stödjande och meningsfull måltidssituation 2026-01-01 2026-12-19 Implementera nya arbetssätt och digitala verktyg inom äldreomsorgens verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att alla kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(82) Föreningsstöd och föreningssamverkan Nämnden beslutade i början av året att fördela 1,9 mnkr föreningsbidrag. Detta innebär en kraftig ökning av föreningsbidraget jämfört med föregående år, då 1,3 mnkr fördelades. Det ordinarie föreningsbidraget uppgick till 1,1 mnkr och fördelades till 30 föreningar. Utöver det beviljades tio föreningar bidrag för högtider och evenemang om 258 000 kronor, nio föreningar beviljades bidrag för lovaktiviteter om 226 000 kronor och nio föreningar beviljas bidrag för miljö- och klimatarbete om 336 000 kronor. Nämnden har under perioden utvecklat och fördjupat de kontroller som görs av ansökande föreningar och deras handlingar. Högtider och evenemang i fokusområdet Nämnden har beviljats medel för att genomföra evenemang och högtidsdagar i syfte att bredda utbudet av kultur samt öka gemenskap och kollektiv förmåga i lokalområdet. Under perioden har nämnden samarbetat med ett flertal föreningar, som bland annat har arrangerat firanden av nationaldagen och midsommarafton, festivaler som Hökarängens dag, We love Farsta, Way out Farsta, Farsta folkfest. Samt en kulturfestival för brukare inom LSS och socialpsykiatri. Andra evenemang som ordnats är schackevent på Farsta torg, barnkulturveckan i Fagersjö samt ett flertal familjefester i parklekar och trygghetsträffar. Kultur inom nämndens verksamheter Nämnden har under perioden köpt in och arrangerat kulturprogram inom nämndens verksamheter. För Farstabor med insatser inom äldreomsorg, socialpsykiatri och funktionsnedsättning har det erbjudits allsång, högläsning och konserter på boenden och mötesplatser. Inom förskolan får varje barn årligen ta del av minst en kulturupplevelse. De äldsta barnen får tillsammans med Konsthall C vara delaktiga i konstnärliga processer och professionellt kulturskapande, vilket stärker fantasi, uttrycksförmåga och delaktighet. Rekreation och friluftsliv Nämnden har beviljats medel från Stockholm vid vatten att rusta upp en brygga i Fagersjö och har påbörjat planeringen av detta arbetet. Arbetet görs tillsammans med exploateringskontoret då de under året anlägger en ny park i anslutning till bryggan. Goda exempel Nämnden har under perioden arrangerat fyra familjefester vid stadsdelens parklekar. Den mest välbesökta var Forsängens familjefest den 7 maj som hade cirka 1 000 besökare. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(82) Nämndmål: 1.5.1 Farstas invånare deltar i ett rikt kultur-, idrotts-, och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Farsta är ett fokusområde i Stockholms stads översiktsplan, där staden satsar extra på kultur, högtider och evenemang i det offentliga rummet. I samverkan med andra nämnder och lokala aktörer genomför nämnden kulturprogram i parker och på torg. Nämnden arbetar även för att boende, besökare och brukare inom nämndens verksamheter får ta del av professionell kultur och eget skapande. Nämnden erbjuder, i samarbete med föreningsliv och andra nämnder i staden, organiserade idrottsaktiviteter som Sportscamp och Full fart Farsta men också goda möjligheter till spontanidrott och friluftsliv genom områdets många spontanidrottsplatser, utegym, motionsspår, strandbad och grönområden. Friskvårdskort erbjuds till boende på gruppbostäder enligt LSS. Nämndens främjar det lokala föreningslivet genom bland annat föreningsbidrag, idéburet offentligt partnerskap, möjlighet att upplåta möteslokaler samt genom samarbeten kring lokalt viktiga evenemang och andra arrangemang. Förväntat resultat - Andelen Farstabor som är nöjda med kulturlivet ökar - Andelen Farstabor som är nöjda med möjligheten att spontanidrotta ökar - Andelen barn i den kommunala förskolan som får uppleva professionella föreställningar är minst 85 procent Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(82) - Nöjdheten med kulturupplevelserna i nämndens verksamheter är mer än 90 procent - Fler och nya besökare deltar i den öppna seniorverksamheten Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat och tre av fyra indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt under året samt att planerade aktiviteter fortlöper enligt plan. Den indikator som kommer att uppfyllas delvis avser andel Farstabor som är nöjda med möjligheten att spontanidrotta. Utfallet är mycket nära målvärdet och visar därmed på en hög måluppfyllnad.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Uppdatera nämndens riktlinjer för föreningsbidrag 2026-01-01 2026-12-31 Uppstart och etablering av Aktivitetscenter inom äldreomsorgen 2026-01-01 2026-12-19 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(82) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att samtliga av KF:s verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Samtliga av de fyra underliggande nämndmålen prognostiseras att uppfyllas helt. Mål 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål uppfylls och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Mål 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikator prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas och att målets aktivitet pågår enligt plan. Mål 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas. Mål 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikator prognostiseras att uppfyllas helt och underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas. Nedan beskrivs vart och ett av verksamhetsområdesmålen närmare, tillsammans med tillhörande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Upphandling och hållbara inköp Upphandling och inköp är ett prioriterat område för att minska nämndens miljö- och klimatpåverkan lokalt och globalt. Under perioden har nämnden ställt klimat- och miljökrav i upphandling av bland annat tvätteritjänster och vinterväghållning. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(82) Den totala mängden inköpta engångs- och flergångsartiklar i plast har minskat med 1,8 procent för perioden januari till juli, jämfört med motsvarande period 2025. Minskningen motsvarar 0,33 ton plast. Ett systematiskt arbete med uppföljning av inköpta engångs- och flergångsartiklar i plast har fortsatt under tertialet där alla nämndens chefer får statistik månadsvis. Tips om mera hållbara alternativ har kommunicerats till chefer och beställare om till exempel flergångsartiklar istället för engångsartiklar som skoskydd och medicinbägare. För att minska resursförbrukning och säkerställa att personal på vård- och omsorgsboenden bara använder engångsartiklar när så krävs av hygienskäl så har personal genomfört webbutbildning i basala hygienrutiner. Nämndens stödboende Frimärket deltar i projektet Hållbara sociala stödboenden som startats upp av social- och miljönämnderna. Målsättningen med projektet är att ta fram vägledning, stödmaterial och goda exempel på hur verksamheter kan minska miljö- och klimatpåverkan genom att minska mängden avfall, hållbara inköp, återbruk, källsortering och hållbara transporter. Minskad klimatpåverkan från mat och måltider Arbetet med att minska klimat- och miljöpåverkan från mat och måltider har fortsatt under perioden, med inriktning på reducerade klimatutsläpp och att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Den totala andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 70,2 procent för perioden januari till juli vilket är en minskning med 4,4 procentenheter jämfört med utfallet för helåret 2025. Många förskolor har minskat inköp av kött och ersatt det med vegetariskt protein och många förskolor serverar vegetariska måltider två dagar i veckan vilket medfört lägre klimatpåverkan från livsmedel. Trädplantering samt återvätning av våtmarker För årets fördelade trädmedel har 31 nya träd planterats i parkleken Nybygget samt parken Sunnanäng vilket bidar till ökad krontäckningsgrad, koldioxidlagring samt skugga vilket medför minskade värmeöar. Planering för växtbäddsrenovering av lindarna vid Kroppaplan är påbörjad. Tillsammans med miljönämnden har stadsdelsnämnden beviljats medel från den lokala naturvårdssatsningen för att utreda möjligheten att återväta våtmarker vid och på Skönstaholmsfältet. Syftet med åtgärderna är att minska utsläppen av växthusgaser och återskapa livsmiljöer för en mängd olika växter, insekter, groddjur och fåglar. Arbetet startades upp i början av maj. Klimatanpassningsåtgärder På lekplatserna Byängen och Hauptvägen har, under perioden, solsegel satts upp på över sandlådor där de minsta barnen sitter still en längre stund och behöver skyddas mot solen. På Postiljonens vård- och omsorgsboende har markiser monterats utanför fönster för att skapa skugga och svalka för brukare, samtidigt som värmen hålls nere inomhus, och behovet av energikrävande kylning minskar. Vid anläggning av parken Sunnanäng har de hårdgjorda ytor som fanns där ersatts med gröngjorda ytor för att öka robustheten mot skyfall. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(82) Utökat stöd till invånare och civilsamhälle Under perioden har föreningar som beviljats bidrag från nämndens nya föreningsbidrag för klimat och miljö genomfört eller påbörjat genomförande av projekt om bland annat historisk odling, vassröjning av siktgluggar på Farstanäset, återbruk och hantverk, skräpplockardag, inköp av magnetfiskematerial, invigning av trollstig i Sköndal och aktiviteter kring hållbar odling. Goda exempel Postiljonens vård- och omsorgsboende har köpt in sodastreamer istället för att köpa kolsyrat vatten på flaska. Servering av kranvatten har medfört minskad resursförbrukning och minskad klimatpåverkan från tillverkning och transporter. Det har också medfört en bättre arbetsmiljö där personalen inte längre behöver bära tunga läskedrycksbackar. Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter minskar utsläpp och ökar koldioxidlagring Uppfylls helt Beskrivning Nämndens hållbarhetsarbete utgår från FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030), stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och tillhörande styrdokument. Nämnden arbetar systematiskt med effektivare energiförbrukning, minskad resursförbrukning och ökad cirkularitet. Nämnden bidrar till minskade utsläpp, ökad koldioxidlagring och anpassning till ett förändrat klimat. Vid lokala upphandlingar ställer nämnden klimat- och miljökrav. Verksamheterna förebygger uppkomst av avfall och genomför hållbara inköp. Inköp följs upp, analyseras och rapporteras. Stocket återbrukstjänster ska i första hand användas vid behov av möbler och inventarier och nämnden ska stödja återbruk. Miljö- och klimatpåverkan från inköp av livsmedel och engångsartiklar i plast ska minska. Matsvinnet ska minska i verksamheter som köper in livsmedel. Nämndens miljö- och klimatsamordnare driver och Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(82) håller ihop arbetet. Personal deltar i utbildningar och workshops för att få verktyg och ökad förståelse för sin roll i arbetet med att nå miljömålen. Förväntat resultat - Klimatpåverkan från livsmedel och måltider i verksamheterna minskar - Krav på cirkularitet ställs i minst hälften av alla genomförda upphandlingar - Matsvinnet inom nämndens verksamheter minskar Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat prognostiseras att uppfyllas helt under året samt att planerade aktiviteter fortlöper enligt plan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden genomför utbildningsinsatser för att öka beställares kompetens att ställa och följa upp hållbarhetskrav i upphandlingar 2026-01-01 2026-12-31 Analys En uppdragsutbildning håller på att arbetas fram tillsammans med serviceförvaltingen och planeras genomföras för nyckelpersoner under hösten/vintern 2026. Nämndens förskolor och vård- och omsorgsboenden tar i sina respektive enheters verksamhetsplaner fram åtgärder för hur matsvinnet ska minskas 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens verksamheter som använder engångshandskar i plast tar i sina respektive verksamhetsplaner fram åtgärder för hur inköp och förbrukning ska minska 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram en lokal miljö- och klimathandlingsplan 2026-01-01 2026-04-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikator prognostiseras uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och målets aktivitet pågår enligt plan. Inköp av ekologiska livsmedel Den totala andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat till 70,2 procent för perioden januari till juli vilket är en ökning med 4,4 procentenheter jämfört med utfallet för helåret 2025. Det innebär att nämnden når upp till nämndens årsmål om 70 procent. Chefer och beställare från vård- och omsorgsboenden har deltagit i uppföljningsworkshop om ekologiska livsmedel och delaktighet vilket medförde att den totala andelen inköpta ekologiska livsmedel för verksamhetsområdet ökade för tertialet. Många förskolor, verksamheter inom individ- och familj och staben har också ökat andelen inköpta livsmedel. Nämndens bedömning är att ökningen sker till följd av ett systematiskt uppföljningsarbete där nämndens chefer får Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(82) månadsvis återkoppling kring andelen ekologiska inköp vid sina respektive verksamheter och erbjuds stöd i arbetet av miljösamordnare, dietist och via förskolans nätverk för hållbara måltider. Arbete för att stärka den biologiska mångfalden Under sommaren har två kor och två kalvar betat på Farstanäset vilket har bidragit till att hålla skogen öppen. Detta leder till både ökad biologisk mångfald och upplevelser för besökare till området. Röjning av sly har påbörjats för att stärka och bibehålla goda ljusförhållanden i eksambandet mellan Magelungen och Drevviken. Andelen aktiva odlingslådor har utökats vid Sunneplan som är en temporär plats under projekteringen av parken Sunnanäng. För att stärka kommunikationen kring insatser för biologisk mångfald har nämnden beställt informativa skyltar som ska sättas upp på strategiska platser i stadsdelen. Syftet är att göra det lättare för invånarna att förstå och värdesätta den natur som finns i deras närhet, samt öka förståelsen för exempelvis varför död ved får ligga kvar och förmultna. Den nya parken Sunnanäng har färdigställts och öppnats under tertialet. På den yta som tidigare var hårdgjord har träd och buskar planterats för att ge skugga, bidra till sänkt temperatur och för att öka robustheten mot skyfall. Växtarter har valts ut som bidrar till resiliens och biologisk mångfald. Lekutrustning, parkbänkar, jord och material så som murelement och granitsten har återbrukats så långt det är möjligt. Därutöver har drygt två hektar klippt gräsyta ställts om till höggräsyta, vilket innebär att gräset har fått växa under denna säsong i syfte att främja den biologiska mångfalden. Fruktträd på Farsta gård har beskurits vilket på sikt leder till ökad livslängd samt ökad blomsättning vilket gynnar pollinatörer. Naturreservat och biotopskyddsområden Implementering av skötselplaner är påbörjad för det nya naturreservatet Majroskogen och biotopskyddsområdena Skönstavik och Gökdalen. Nämndens nya parkarbetare kommer att gå en teoretisk och praktisk utbildning i naturskötsel. Goda exempel Verksamheten Fritid yttre har ökat andelen inköpta ekologiska livsmedel från 49,2 procent 2025 till 72,4 procent för jan-juli 2026. Ökningen har möjliggjorts bland annat genom att gallra bort livsmedel som inte är ekologiska och istället laga mat och fika av ekologiska livsmedel tillsammans med besökare, när det saknats ekologiska alternativ. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 I Farsta ökar den biologiska mångfalden Uppfylls helt Beskrivning Nämnden stärker den biologiska mångfalden genom att implementera handlingsplanen för biologisk mångfald i stadsmiljöarbetet. När det gäller åtgärder för biologisk mångfald prioriteras förslag enligt stadsdelsvisa åtgärdsförslag (SÅF). Nämnden stärker de ekologiska värdena genom att friställa ekar, spara död ved och öka andelen höggräs. Genom att öka andelen ekologiska livsmedel gynnar den biologiska mångfalden. Farstas invånare erbjuds möjligheter att odla på parkmark. Förväntat resultat - Andelen inköpta ekologiska livsmedel ökar - Andelen höggräs ökar Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och indikator prognostiseras att uppfyllas helt under året. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt. Framkomlighet och tillgänglighet på Farstas parkvägar Nämnden har inventerat gång- och cykelvägar och påbörjat genomförande av åtgärder. Bland Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(82) annat har grusvägen på Farstanäset rustats upp. Upprustningen bidrar till bättre framkomlighet med cykel och till fots. Effektiva och hållbara transporter Nämnden har under tertialet fortsatt genomförande av åtgärder i enlighet med handlingsplanen för utfasning av fossila bränslen inom stadsmiljöverksamheten. Under sommaren har nämnden köpt in ett stort antal handhållna maskiner som ska användas i den nya driftverksamheten. Alla dessa maskiner är batteridrivna med undantag för en bensinmotorsåg som har köpts i beredskapssyfte. Nämnden har också beställt två arbetsfordon (en traktor och en åkgräsklippare) som drivs på HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja). Under tertialet har nämnden tagit fram riktlinjer för fordonsansvaret inom förvaltningen. Nämnden planerar för att byta ut tre biogasbilar mot elbilar och att påbörja leasing av flera elfordon under året vilket innebär att målet för nämndens indikator andel elfordon av den totala fordonsflottan kommer att uppnås. Nämndmål: 2.3.1 Transporter och resor sker hållbart och klimatsmart Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar för ökad framkomlighet och mer klimatsmarta transporter enligt stadens miljöprogram och stadens cykelplan. Nämnden rustar upp gång- och cykelvägar för att framkomligheten ska vara god. Medarbetare känner till stadens rese- och mötespolicy och går, cyklar och åker kollektivt när det är möjligt. Miljö- och klimatkrav ställs och följs upp vid upphandling av arbetsfordon och transporter. Förväntat resultat - Andelen elfordon i nämndens verksamheter ökar - Miljökrav på arbetsfordon och transporter ställs vid minst 90 procent av upphandlingar som genomförs av nämnden Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntade resultat och indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt under året. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(82)   Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period miljökrav på arbetsfordon och transporter ställts KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikator prognostiseras uppfyllas helt och underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt. Sjöar och vattendrag I enlighet med skötselplanerna för Magelungen och Drevviken har nämnden klippt vattenväxter i syfte att skapa bättre lekmiljöer för fisk, hindra igenväxning samt ökar de rekreativa värdena för besökare. Kemikalier i verksamheterna Stadsmiljöverksamheten har genomgått utbildning i byggvarubedömningen och arbetar med planering av ett investeringsprojekt där byggvarubedömningen tillämpas för att minska användandet av produkter som innehåller skadliga ämnen. Förskolan har påbörjat genomförandet av handlingsplanen i Vägledning för kemikaliesmart förskola med fokus på att säkerställa hållbara inköp, minskad kemikalieanvändning och återbruk. Förskolan arbetar med att minska användningen av engångshandskar och har tagit fram en rutin för rätt användning av engångshandskar som ska implementeras under hösten. Syftet är att minska resursförbrukning, minska exponering för kemikalier och stärka personalens medvetenhet. Källsortering i parker Under sommaren har källsorteringsstationer ställts ut vid Farstastrandsbadet samt Hökarängsbadet. Utöver detta har sorteringskärl för plast placerats ut vid de fem parklekar som inte har haft sortering sedan tidigare. Kärlen ger Farstaborna möjlighet att sortera sitt avfall även vid besök i parkmiljö och är sedan årsskiftet lagstadgat. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(82)   Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period ngen Nämndmål: 2.4.1 Farsta har en ren och giftfri miljö som främjar hälsa Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar till en giftfri miljö, minskade förekomster av kemikalier som innehåller utfasnings- och riskminskningsämnen samt arbetet med förbättrad vattenstatus i Farstas sjöar. Utgångspunkten för nämndens arbete med detta mål är stadens miljöprogram, lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster (LÅP) och stadens kemikalieplan. En annan utgångspunkt för arbetet är nämndens skötselplan för Magelungens stränder. Verksamheterna gör kemikaliesmarta val vid inköp av kemikalier och förbrukningsartiklar där syftet är att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen för brukare, medarbetare och den omgivande miljön. Verktyg som byggvarubedömning och Chemsoft används för att minska spridning av miljögifter. Förskolorna fortsätter arbetet med kemikaliesmart förskola och arbetar enligt kemikaliecentrums vägledning. Förväntat resultat - Vid samtliga avslutade bygg- och anläggningsentreprenader har de aktuella varorna miljöbedömts och loggats i byggvarubedömningen - Samtliga förskolor har genomfört handlingsplanen i Vägledning för kemikaliesmart förskola Analys Nämnden bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat prognostiseras att uppfyllas helt under året. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att samtliga av kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål prognostiseras uppfyllas helt. Sju av nio av de underliggande nämndmålen prognostiseras uppfyllas helt och två delvis. Mål 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att tre av tre av kommunfullmäktiges Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(82) indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Mål 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att fyra av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och två delvis samt att underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt. Indikatorn andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare ligger nära (1,22 %) målvärdet (1,2 %) och markeras därför som delvis uppfylld. Den andra indikatorn som förväntas uppnås delvis avser tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderande samt platser för verksamhetsförlagd utbildning. Det beror på att antalet VFU-studenter i förskolan har minskat eftersom betydligt färre personer söker och antas till förskollärarutbildningen. Mål 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Mål 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att sex av åtta av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt. Två indikatorer som avser andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta samt inom äldreomsorgen prognostiseras uppnås delvis. Underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas delvis eftersom några förväntade resultat förväntas uppnås delvis liksom nämndindikatorn. Alla aktiviteter pågår enligt plan. Mål 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och en aktivitet pågår enligt plan. Ett underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt och ett annat prognostiseras att uppnås delvis. En av tre aktiviteter under nämndmålen pågår enligt plan medan två är försenade. Mål 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att en av fyra av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och tre delvis. Indikatorerna andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor, stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning samt nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden förväntas uppnås delvis. Kommentarer kring indikatorerna framgår under målet. Underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt och alla aktiviteter pågår enligt plan. Mål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt förväntas uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikator prognostiseras att uppfyllas delvis, underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Indikatorn avser andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor. Resultatet har ökat 4 procentenheter jämfört med 2025. Nämnden kommer fortsätta att stärka dialogen med Farstaborna och ser Fokus Farsta och den nya socialtjänstlagen som en möjlighet att bygga ökat förtroende. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(82) Nedan beskrivs vart och ett av verksamhetsområdesmålen närmare, tillsammans med tillhörande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras att uppfyllas och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Årsprognosen prognostiseras med ett överskott om 4,4 miljoner kronor efter resultatöverföring från fond. Före resultatöverföring prognostiseras ett överskott om 3,9 miljoner kronor. Större underskott prognostiseras inom verksamhetsområde individ- och familjeomsorg (barn och unga) och äldreomsorgen (beställarenheten). Resultatenheterna prognostiserar ett underskott och beräknar att överföra 0,5 miljoner kronor från resultatfonderna. För investeringar prognostiseras ingen avvikelse mot budget. Prognosen bygger på ett periodiserat utfall till och med augusti 2026, prognos för kostnader och intäkter för resten av året samt prognos för årets budgetjusteringar och prestationsförändringar. Övergripande ekonomiska påverkansfaktorer under året är utveckling av konjunktur, kostsamma placeringar inom barn och ungdom, negativ utveckling av barnantal inom förskoleålder samt kostsamma insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen. Anpassa verksamheter till förändrade ekonomiska förutsättningar Analys av förändrade ekonomiska förutsättningar sker löpande i den dagliga driften och på övergripande nivå. Ett av verktygen för att anpassa verksamhet utifrån förändrade förutsättningar är att ta fram åtgärdsplan för att belysa hur utmaningarna ska hanteras både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Nämnden arbetar också med verktyget "Slå ring", där förvaltningsledning kan ta beslut om att slå ring kring en verksamhet för att lättare kunna tillsätta stödresurser och åstadkomma en snabbare förändring. Inom individ- och familjeomsorg pågår ett arbete med matchningsarbete i placeringsärenden för att undvika dyra omplaceringar och avbrott i placeringar. Här pågår också ett stort arbete för att säkra upp upphandling av boenden som är knutna till stora omkostnader. Inom förskoleavdelningen pågår ett aktivt arbete tillsammans med stödfunktionerna ekonomi och HR för att möta upp det snabbt minskade barnantalet i stadsdelsområdet. Främst handlar det om att budgetmedel går till de bästa lokalerna för förskoleverksamhet, att se över möjligheter att avveckla lokaler som är tomma eller sämre anpassade till förskoleverksamhet, samt att jobba regelbundet med bemanningsplaneringen när barnen är färre. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(82) Upphandling och inköp befinner sig fortsatt i ett utvecklingsskede. Avtalsuppföljning är ett mycket viktigt verktyg för att säkra upp kostnadsflödet, det vill säga att avtalet stämmer gentemot leverantör samt att verksamheterna får beställda varor och tjänster enligt avtal. Stödfunktionerna för ekonomi och upphandling jobbar kontinuerligt med att utbilda nyckelfunktioner, primärt godkännare av fakturor i nämndens olika verksamheter, för att ge bästa förutsättningar att granska det stora flödet av fakturor i förvaltningen och upptäcka eventuella felaktigheter. Lokalplanering Lokalförsörjningsplanen i flerårsbudgeten är styrande i nämndens planering av nya lokaler samt avveckling av lokaler. Planen är grundläggande för att nämnden ska kunna hantera även omställning från ett minskat barnantal och behov av lokaler samtidigt som behovet av exempelvis grupp- och servicebostäder ökar. Digitalisering Nämnden har fortsatt att fokusera på att vidareutveckla den lokala portföljorganisationen (PM3) för att möta digitaliseringsutveckling och möjliggöra effektivt mottagande och omhändertagande av centrala digitaliseringsinitiativ och -tjänster. Nämnden deltar aktivt i socialförvaltningens och äldreförvaltningens arbete med att hitta former för en organisation för socialtjänstens digitalisering. Inom äldreomsorgen har ett samarbete med äldrenämnden inletts för att pilottesta välfärdsteknik i form av bland annat digital nattillsyn i ordinärt boende för att öka tryggheten för den enskilde äldre och förbättra arbetsmiljön för personalen. Under perioden har nämnden arbetat med att sprida och implementera förvaltningens riktlinje för användning av AI som togs fram under årets första tertial, samt utforskat möjligheter som Svea GPT ger. Innovation De tre projekt som har beviljats medel utifrån ”innovationschecken” pågår enligt plan och utvärdering av konceptet innovationchecken kommer genomföras under hösten. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(82) Nämndmål: 3.1.1 Nämndens verksamheter bedrivs hållbart och långsiktigt inom givna ekonomiska ramar Uppfylls helt Beskrivning Resurser används effektivt och budgeten följs upp regelbundet med budgetansvariga chefer inför månads- och tertialrapporter för en kontinuerlig uppdatering av både ekonomisk och verksamheternas utveckling. Budgetansvariga chefer får stöd för att göra anpassningar utifrån behov för att säkerställa att verksamheterna får goda förutsättningar att uppfylla fastställda mål inom sin budget. Åtgärdsplaner inom verksamheter med negativ budgethållning tas fram löpande med olika åtgärder beroende på vilka utmaningar en enhet/verksamhet har. Digitalisering av processer och tjänster ska ske utifrån verksamheternas behov. Omhändertagande av den digitala utvecklingen sker enligt den lokalt beslutade förvaltningsstruktur avseende IT-system och -tjänster. Innovationsarbetet bedrivs i enlighet med nämndens innovationsstrategi. Innovationsinitiativ ska uppmuntras och utvecklas genom innovationschecken. Förväntat resultat - Nämnden har en budget i balans - Nämndens budgetföljsamhet uppgår till 100 procent efter resultatöverföringar - Nämndens prognossäkerhet avviker med max +/- 1 procent mellan tertialrapport 2 och bokslut - Andelen medarbetare som känner att de har kunskaper i innovationsmetodiken har ökat - Nämnden har stärkt sin förmåga att förvalta och utveckla it-system och tjänster Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat prognostiseras att uppfyllas helt under året och att aktiviteterna pågår enligt plan. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra innovationschecken för medarbetare och verksamheter som vill driva och utveckla innovationsprojekt 2025-12-01 2026-12-31 Utforska möjligheter och begränsningar när det gäller införandet av AI i nämndens egna verksamheter 2026-01-01 2026-08-31 Utveckla nämndens kvalitetsledningssystem i syfte att stärka det systematiska kvalitetsarbetet 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla organisationen för omhändertagande av it-system och tjänster 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndmålet uppfylls helt, att alla aktiviteter är genomförda enligt plan och att nämnden prognostiseras uppnå målen i fyra av sex av kommunfullmäktiges indikatorer. Indikatorn andel vuxna (1,22 %) med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare ligger nära målvärdet (1,2%) och markeras därför som delvis uppfylld. Den andra indikatorn som förväntas uppnås delvis avser tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderande samt platser för verksamhetsförlagd utbildning. Det beror på att antalet VFU-studenter i förskolan har minskat eftersom betydligt färre personer söker och antas till förskollärarutbildningen. Ekonomiskt bistånd Andelen invånare som erhåller ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen har ökat med 0,02 procent under tertialet och når nu 1,53 procent, fortfarande under årsmålet men visar på en ökande trend. Förberedelser inför det nya aktivitetskravet som träder i kraft under hösten, pågår både centralt och lokalt med flertalet pågående aktiviteter tillsammans med Jobbtorg Stockholm, Stockholmskraften samt med verksamheterna sysselsättning och daglig verksamhet. Genom arbetet med Stockholmskraften har flera långtidsarbetslösa klienter kommit ut i självförsörjning genom arbete och studier eller fått praktikplats. Feriearbete Under perioden har 770 feriearbetare anställts vilket kan jämföras med samma period förra året då förvaltningen hade 673 feriearbetare. Nämnden arbetar aktivt för att skapa feriejobbsplatser som ger ungdomar relevant arbetslivserfarenhet och möjlighet att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden. Näringslivs- och tillsynsarbete I augusti började den nya funktionen klustersamordnare för näringslivsfrågor. Klustersamordnaren är organisatoriskt placerad i Skarpnäck och kommer arbeta med näringslivsfrågor i stadsdelsområdena Farsta, Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäck. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(82) Praktikplatser Verksamheten bidrar till målet genom att erbjuda arbetsträning och praktik som skapar möjligheter till delaktighet, egen försörjning och ökad etablering i samhället. Ett arbetslag med personer som arbetstränar bidrar i olika uppdrag inom förvaltningen, vilket ger deltagarna möjlighet att utveckla arbetslivserfarenhet och kompetens samtidigt som det skapar värde för verksamheten. Goda exempel Under sommaren tog Postiljonens vård- och omsorgsboende emot ett stort antal feriearbetande ungdomar. Ungdomarna fick möjlighet att antingen arbeta på boendets avdelningar eller att planera, bygga upp och driva ett sommarcafé för de boende och deras anhöriga. Fyra ungdomar per period, totalt tolv ungdomar under sommaren, ansvarade för caféverksamheten, där de även planerade och genomförde olika aktiviteter. Caféet blev mycket uppskattat och välbesökt och skapade samtidigt en meningsfull arbetsuppgift med tydlig koppling till ordinarie verksamhet. Även flera ungdomar fick feriejobb inom förskoleverksamheten. Sammantaget är dessa feriejobbsplatser arbetslivsnära och ger ungdomarna erfarenhet av ansvar, bemötande, samarbete och arbetslivets villkor, samtidigt som de bidrar med ett mervärde för boende, barn, anhöriga och andra invånare i Farsta. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(82) Nämndmål: 3.2.1 Farstas invånare har jobb och kan försörja sig själva Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska tillhandahålla insatser för att fler invånare ska få ökade möjligheter till jobb och egenförsörjning genom exempelvis det nya aktivitetskravet för försörjningsstöd som träder i kraft 1 juli 2026. Genom individuellt utformade insatser ska klienter med ekonomiskt bistånd stöttas till att bli självförsörjande och undvika långvarigt behov av bistånd. Nämnden ska prioritera arbetet för att unga ska komma i sysselsättning samt se över nya områden för arbetsträningsplatser i syfte att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden, med särskilt fokus på kvinnor. Det uppsökande och mobila arbetet inom socialtjänsten ska utvecklas för att underlätta stöd och insatser till personer som är särskilt utsatta. Barns behov och situation ska särskilt uppmärksammas. Ungdomar och studenter ska erbjudas feriearbeten och praktikplatser i nämndens verksamheter. Näringslivsarbete bedrivs utifrån Stockholms stads näringslivspolicy. Fler unga och personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa får OSA-anställningar och Stockholmsjobb. Förväntat resultat - Antalet feriejobb ökar - Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor är minst 75 procent Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat prognostiseras att uppfyllas helt under året. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(82) uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Sammanhållen stad Under perioden har arbetet med Fokus Farsta fortsatt och drivs i stora delar i linjen. I juni genomförde förvaltningen tillsammans med kulturförvaltningen ett möte med ett antal studieförbund för att diskutera lokala förutsättningar och utvecklingsområden i Farsta stadsdelsområde. Kulturförvaltningen kommer att prioritera ansökningar om medel för folkbildning som kommer från studieförbund med verksamhet som genomförs i Farsta 2027– 2029 . Nämnden fortsätter att utveckla medborgarkontoret genom satsningen med ett mobilt medborgarkontor. Genom ökad lokal närvaro skapas fler möjligheter för medborgarna att komma i kontakt med nämnden och få information, vägledning och stöd utifrån sina behov. Under tertialet har budget- och skuldrådgivare, stadsdelsmammor och färdtjänsthandläggare börjat delta i satsningen. Arbetet går i linje med omställningen till ny socialtjänstlag och önskad effekt är ökad tillit och tilltro till nämndens arbete. Vräkningsförebyggande arbete Hittills under året har 344 meddelanden om risk för avhysning inkommit till nämnden. Av dessa har 8 lett till avhysning vilket innebär att nämnden lyckats avvärja 98 procent av alla inkomna ärenden. Nämndens fina resultat bygger på tydliga och implementerade rutiner kring behandling av inkommande information att någon riskerar att förlora sin bostad. Informationsbrev skickas samma dag, nämndens två hyresrådgivare kontaktar genast berörda personer och arbetar uppsökande i det fall det inte går att få kontakt. Hyresrådgivarna har även en väl etablerad samverkan med kommunala bostadsbolag i stadsdelen och i viss mån även privata. Nämnden har fortsatt öka antalet beviljade försöks- och träningslägenheter för hemlösa och en hög andel har lyckats hålla kvar sina kontrakt, 15 nya klienter har beviljats insatsen och flera personer har gått vidare till genomgångsbostad hos SHIS.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, 2026-01-01 2026-12-31 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv Nämndmål: 3.3.1 Behov av bostäder och lokaler möts genom hållbar stadsutveckling Uppfylls helt Beskrivning Arbetet med hemlöshet och att avvärja orsakerna till att människor blir hemlösa ska fortsätta genom såväl förebyggande som akuta insatser. Sociala lägenheter som genomgångsbostäder, Bostad Först-lägenheter och försöks- och träningslägenheter ska öka. Rätten till en fungerande bostad är ett fokusområde i Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och arbetet för det ska utvecklas nämndens verksamhet under året. Inom ramen för en sammanhållen stad samordnar och leder nämnden arbetet med lokal områdesutveckling. I det arbetet är samverkan och dialog med facknämnder, stadsledningskontoret, det lokala lokalsamhället och andra externa aktörer centrala. Förväntat resultat - Andelen personer som fullföljer insatserna försöks- och träningslägenhet samt Bostad först ökar. - Nollvision för antalet äldre i hemlöshet gäller - Prioriteringarna i Fokus Farsta är kända och etablerade bland förvaltningens chefer och berörda facknämnder Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att resultaten förväntas uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra medborgardialoger inom ramen för Fokus Farsta 2026-01-01 2026-11-30 Utreda de möjlighet och förutsättningarna för att tillsammans med Farstaborna utveckla nämndens medborgarkontor 2026-01-01 2026-11-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(82) uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att sex av åtta kommunfullmäktigeindikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och två delvis, underliggande nämndmål uppfylls delvis och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Trygga anställningar och goda anställningsvillkor Nämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda och trygga anställningsvillkor. Målsättningen om att minst 90 procent av medarbetarna i förvaltningen ska vara tillsvidareanställda på heltid uppfylls under tertialet – drygt 93 procent av medarbetarna har idag en tillsvidareanställning på heltid – men det varierar mellan olika verksamheter. Tidigare genomförda kartläggningar visar att det inte föreligger ofrivilligt deltidsarbete i nämndens verksamheter och att heltid som norm är implementerat i alla nya tillsvidareanställningar i verksamheterna. Andelen timavlönade medarbetare ska hållas på en låg nivå genom etablering av resursteam/bemanningsteam med tillsvidareanställd personal. Etablerade team finns inom området funktionsnedsättning och inom förskolan. Inom funktionsnedsättningen finns ännu inte resursteam/bemanningsteam i alla verksamheter men arbetet pågår för att utveckla dessa och ett resultat av detta är att andelen timavlönade minskar i verksamheterna och prognosen är att nämndens mål kommer att uppnås under året. Inom avdelning förskola finns bemanningsteam inom samtliga förskoleenheter vilket också har bidragit till en låg andel timavlönade och nämndens årsmål bedöms uppfyllas med god marginal under året. Inom avdelningen äldreomsorg pågår ett förberedelsearbete där planen är att införa resursteam/bemanningsteam inom nämndens vård- och omsorgsboenden och dagverksamheten under hösten och rekryteringar pågår till teamet. Hemtjänsten kommer i ett nästa steg. När dessa team är på plats förväntas detta bidra till att minska andelen timavlönade även här. Aktiv kompetensförsörjning - kompetensförsörjningsplanen En avgörande förutsättning för en tryggad kvalitet och kontinuitet i verksamheterna är kopplad till hur väl nämndens verksamheter lyckas med kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Aktiviteterna i nämndens verksamhetsplan och kompetensförsörjningsplan – som pågår enligt plan – syftar till att säkerställa detta. Den av staden initierade kompetenskartläggningen inom förskolan, i syfte att validera barnskötares utbildning och kompetens, genomförs också enligt plan. Inom såväl förskolan som äldreomsorgen genomförs språkstärkande insatser för medarbetare som har behov. Kompetensutvecklingsmedel har beviljats från staden för att stjärnmärka, en utbildningsmodell som tagits fram av Svenskt Demenscentrum, stora delar av äldreomsorgen. Flera enheter har påbörjat arbetet under perioden. Utöver planerade insatser genomförs ett utvecklingsarbete för att stärka den kompetensbaserade rekryteringsprocessen för att säkerställa kvaliteten i rekryteringarna, omhänderta språkkraven inom äldreomsorgen samt möta intentionerna i lönetransparensdirektivet. Stärkt systematiskt arbetsmiljö- och friskfaktorarbete Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(82) Hälsosamma arbetsplatser där många vill arbeta är avgörande för att säkerställa en effektiv verksamhet med god kvalité och kontinuitet. De planerade aktiviteterna i nämndens verksamhetsplan genomförs i syfte att stärka det systematiska arbetsmiljö- och friskfaktorarbetet. Samtliga chefer och skyddsombud i nämndens verksamheter har erbjudits en utbildning i incidentrapportering och arbetsmiljö och samtliga chefer har genomgått en kortare utbildningsinsats inför friskfaktorarbetet för att i nästa steg påbörja detta arbete i dialog med sina medarbetare och koppla detta samman med arbetet med medarbetarenkätens resultat. Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka det förebyggande arbetet mot hot och våld i arbetsmiljön vilket kommer att implementeras i verksamheterna under hösten. Den positiva trenden med en sjunkande sjukfrånvaro i nämndens verksamheter håller i sig. Idag är den totala sjukfrånvaron lägre än sjukfrånvaron innan pandemin och prognosen är att nämndens uppsatta årsmål för såväl korttidssjukfrånvaro som total sjukfrånvaro kommer att uppnås under året. Kvinnors sjukfrånvaro är fortsatt högre än mäns i nämndens verksamheter. Detta följer samma trend som på övriga arbetsmarknaden där sjukfrånvaron är högre i typiska kvinnodominerade kontaktyrken, vilket majoriteten av nämndens verksamheter utgörs av när drygt 80 procent av de anställda är kvinnor. Resultatet från årets medarbetarenkät visade att nämndens årsmål för AMI uppnåddes, vilket är positivt. En delförklaring till detta är sannolikt att den nya organisationen, med en ökad chefstäthet i enlighet med stadens chefsriktlinje, har börjat ge effekt. Vidare arbetar nämnden aktivt med handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten med fyra fokusområden: En god arbetssituation som präglas av trygghet, delaktighet och inflytande, Kompetens- och utvecklingsmöjligheter, Ett gott ledarskap och Digital utveckling och innovation. Organisering för ett hållbart arbetsliv Förvaltningen implementerade stadens chefsriktlinje i en sammanhållen process under förra året och en ny organisation började gälla from den 1 januari 2025. Under hösten genomfördes en uppföljning av den nya organisationen bland chefer och medarbetare för att se om intentionerna i chefsriktlinjen var uppfyllda. Arbetet med att omhänderta det som framkom i uppföljningen pågår fortfarande i respektive verksamhet. Merparten av förvaltningens chefer har idag personalgrupper som ligger inom det föreslagna spannet i chefsriktlinjen (10-30 medarbetare per chef). Undantaget är några verksamheter inom äldreomsorgen och förskolan. Inom avdelningen äldreomsorg fanns vid mättidpunkten några chefsvakanser och ett utvecklingsarbete pågår med att utveckla organisationen så att intentionerna i chefsriktlinjen uppfylls. Avdelningen förskola arbetar efter intentionerna i chefsriktlinjen men har störst utmaning kvar då avdelningen behöver förhålla sig till de demografiska förändringarna med färre antal barn i detta arbete. Några mindre justeringar i organisationen genomförs under året, dels för att möta upp den nya socialtjänstlagen och dels för att skapa förutsättningar för nya, eller utökade, verksamheter, vilket ytterligare kommer att bidra till minskade personalgrupper. Nedan visas antal underställda medarbetare per chef och verksamhetsområde per juli månad. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(82) Antal underställ da medarbet are inklusive underställ da chefer Antal chefer per verksamhetsområde Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhe t och gemensam administrat ion 1. Individ- och familjeoms org 3. Förskoleve rksamhet och fritidshem 5. Äldreomso rg 6. Stöd och service till personer med funktionsn edsättning Övriga verksamhe tsområden Totalt Färre än 10 st A 1 1 B 1 1 B1 1 1 1 3 B2 3 4 1 8 C 1 1 1 3 C1 0 C2 0 Mellan 10- 30 st A 0 B 1 1 B1 0 B2 1 1 2 C 1 11 4 9 2 27 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 12 6 18 C1 0 C2 0 Tot. Antal chefer 64   Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(82) Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Medarbetarna i Farsta har goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Beskrivning Chefer ges goda organisatoriska förutsättningar att tillämpa ett tydligt och närvarande ledarskap med tillgång till ändamålsenliga stödfunktioner. Medarbetare ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb genom en tillitsbaserad styrning som skapar förutsättningar för aktivt medarbetarskap och bra arbetsvillkor. Arbetet med kompetensutveckling utgår från nämndens kompetensförsörjningsplan. Medarbetare som önskar gå upp i arbetstid erbjuds möjlighet till detta så snart verksamheten medger det och andelen tillsvidareanställda ska öka. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska stärkas med ökat fokus på friskfaktorarbetet. Förväntat resultat - Andelen medarbetare som upplever att det finns en regelbunden dialog med chefen om arbetssituationen ökar - Andelen medarbetare som förstår vad som förväntas av dem och känner till verksamhetens mål ökar - Andelen medarbetare som upplever ett positivt arbetsklimat och ett gott samarbete inom verksamheten ökar - Fler medarbetare vet vart de ska vända sig vid upptäckta fel och brister i arbetsmiljön - Fler medarbetare utvecklar sin kompetens utifrån behoven i verksamheten Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas delvis under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat och indikator prognostiseras att uppfyllas delvis. Arbetet med aktiviteter pågår enligt plan. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(82)   Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period och medarbetare har en regelbunden dialog om arbetssituationen Analys Resultatet har förbättrats jämfört med föregående års resultat i medarbetarenkäten. Chef och medarbetare fortsätter föra en dialog i frågan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska införa arbetsskor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-11-30 Stadsdelsnämnden ska arbeta med Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnden ska fortsätta arbeta systematiskt med att stärka friskfaktorer och fortsätta genomföra utbildning i aktivt medarbetarskap i samtliga verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnden ska fortsätta arbetet med kartläggningen av yrkeskompetens och andra kompetensbehov i förvaltningens verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnden ska fortsätta stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att säkra en god arbetsmiljö fri från kränkningar, hot och våld samt otillbörlig påverkan 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnden ska fortsätta stärka medarbetardialogen och delaktigheten i samtliga verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnden ska fortsätta utveckla strategier för att öka andelen tillsvidareanställda och minska andelen timavlönade 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnden ska genomföra kompetensutvecklande insatser i syfte att stärka ett tydligt och närvarande ledarskap 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämndens ska implementera förskolans handlingsplan för förbättrad arbetssituation för förskollärare och barnskötare. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och en KF-aktivitet pågår enligt plan. Ett underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt. Två indikatorer under målet förväntas uppfyllas helt och aktiviteten pågår enligt plan. Ett nämndmål förväntas uppnås delvis eftersom två aktiviteter under målet är försenade. Upphandling och inköp Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(82) Förvaltningen följer nämndens plan för upphandling och har under året påbörjat genomförande av flera upphandlingar, exempelvis upphandling av trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, vinterväghållning och tvätteritjänster inom äldreomsorgen. Vidare har nämnden tillsammans med intilliggande stadsdelsnämnder genomfört en gemensam upphandling av lokalvårdstjänster, där nämnden är ansvarig upphandlande myndighet och där ramavtal, som löper med start från den 1 september, har tecknats för ingående nämnders räkning. Vid inköp och upphandling tillämpar nämndens samtliga verksamheter fastställda rutiner för inköp och upphandling inklusive nämndens riktlinjer för direktupphandling. Nämndens arbete med att höja beställarkompetensen inom samtliga verksamhetsområden fortgår. Som ett led i detta arbete planerar förvaltningen att genomföra en digital uppdragsutbildning, anordnad genom serviceförvaltningen, för nyckelpersoner inom nämndens olika verksamhetsområden under hösten/vintern 2026. Fokus kommer att vara att ställa och följa upp hållbarhetskrav i upphandlingar. Nämndens arbete med att höja systemutnyttjandegraden i stadens inköpssystem, Agresso, fortgår även det. Arbetet börjar ge goda resultat, exempelvis var systemutnyttjandegrad i juni månad 71 procent, inte långt ifrån kommunfullmäktiges målvärde för innevarande år. Sociala krav vid upphandlingar När det bedöms vara möjligt ställer nämnden sociala krav vid upphandling för att fler som står långt från arbetsmarknaden ska kunna få ett jobb. Exempelvis har nämnden ställt sociala krav i upphandling av tvätteritjänster inom äldreomsorgen, en upphandling där anbudstiden löper ut inom kort och där förmodade anbud ska utvärderas. Rådighet och beredskap En bärande utgångspunkt vid genomförande av stadens upphandlingar är att samma villkor som gäller för verksamhet i egen regi ska gälla för upphandlad verksamhet. Exempelvis ställer nämnden samma kvalitetskrav på upphandlad verksamhet som de krav som gäller för verksamhet som drivs i egen regi. I linje med Agenda 2030 och stadens målsättning ställer nämnden relevanta klimat-, miljö och cirkularitetskrav i upphandlingar som genomförs. Nämnden ställde bland annat krav på fossilfria fordon och arbetsmaskiner vid den upphandling av vinterväghållning som genomfördes i våras. När så bedöms befogat ställer nämnden krav på arbetsrättsliga villkor i linje med svenska centrala kollektivavtal. Exempelvis har nämnden i upphandling av lokalvårdstjänster under året ställt krav på arbetsrättsliga villkor i nivå med svenska centrala kollektivavtal. I syfte att stärka och säkerställa god kvalitet hos upphandlade privata utförare och leverantörer och för att säkerställa att ingångna avtal efterlevs, fortsätter nämnden arbetet med att utveckla och säkerställa en systematisk avtalsuppföljning. Planerade aktiviteter såsom utarbetande av checklistor för avtalsuppföljning pågår, om än något försenat, och bedöms vara klart innan årets slut. Inom äldreomsorgen har under året en ny rutin för avtalsuppföljning arbetats fram. Nämnden har under året genomfört fördjupade granskningar av privata utförare inom hemtjänsten, i syfte att upptäcka felaktigheter och flera företag har särskilt granskats för att förebygga, upptäcka och hantera potentiella välfärdsbrott. Effekterna av nämndens pågående arbete bedöms bidra till ökad avtalsefterlevnad. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(82) Inom förvaltningen fortgår arbetet med att föra över avtal inom området funktionsnedsättning till stadens nya centrala placeringsenhet vid socialförvaltningen. Arbetet bedöms kunna bidra till stärkt kvalitet, uppföljning och kostnadskontroll. RSA och civil beredskap Nämnden fortsätter att delta i stadens arbete med sektorsorganisation som för de södra stadsdelsnämnderna leds av Skärholmens stadsdelsnämnd. Samtliga avdelningar har i enlighet med stadens process under perioden genomfört risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och rapportering till stadsledningskontoret kommer ske i september. Under tertialet har fokus varit att stärka den strategiska förmågan och uthållighet i samhällsviktig verksamhet genom utbildning för avdelningarnas controllers i kontinuitetshantering. En uppdaterad organisation för systematiskt brandskyddsarbete har beslutats under våren och implementering håller på att genomföras. Informationssäkerhet Inom förvaltningen pågår förberedelser för implementering av stadens nya ledningssystem för informationssäkerhet 2.0 (LIS 2.0). Goda exempel För att stärka rådigheten och öka kvaliteten kommer nämnden att ta över drift och underhåll av park- och naturmark i egen regi från 1 oktober 2026. Arbetet inför övertagande har hittills i år fokuserat på iordningställande av den nya lokalen i Högdalen, både maskinhall, verkstad och förråd. Stort fokus har också varit på inköp av fordon och maskiner, rekrytering av personal samt att ta fram rutiner och checklistor kopplade till arbetsmiljö.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten- Älvsjö och Skarpnäck ska fortsätta sitt arbete med övergång till driften av natur och parkskötsel i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.5.1 Nämnden har en stark rådighet i alla verksamheter Uppfylls delvis Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(82) Beskrivning För att ha en hög rådighet och bidra till ökad resiliens bedriver nämnden i stor utsträckning kärnverksamhet i egen regi. Nämndens arbete utgår från stadens riktlinjer och tillämpar de lokala styrdokument för inköp och upphandling och riktlinjer för direktupphandling. För att öka kunskaperna ska nyckelpersoner utbildas med fokus på inköp och upphandling. Förväntat resultat - Ökad systemutnyttjandegrad i stadens inköpssystem Agresso - Samtliga verksamheter har en plan för att följa upp ingångna avtal - Ökad avtalsefterlevnad Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppnås delvis under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat kommer att uppfyllas. Aktiviteterna är försenade och arbetet fortsätter.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Plan för avtalsuppföljning tas fram för nämndens samtliga avtal 2026-01-01 2026-05-31 Analys Arbetet med att ta fram en plan för avtalsuppföljning för nämndens samtliga avtal har försenast. Arbete pågår dock och planeras bli klart under 2027. Utarbeta checklista för avtalsuppföljning 2026-01-01 2026-02-28 Analys Arbetet med att ta fram en checklista för avtalsuppföljning har försenast. Arbete pågår dock och planeras bli klart under hösten 2026. Nämndmål: 3.5.2 Nämnden har en hög beredskap för att hantera oväntade händelser Uppfylls helt Beskrivning Nämndens arbete utgår från Stockholms stads säkerhetsprogram och samordnas av nämndens säkerhetssamordnare. För att säkerställa en god beredskap arbetar nämnden utifrån de prioriteringar som framkommer i risk- och sårbarhetsanalyser. Beredskapen att hantera kriser och samhällsstörningar stärks också genom systematisk planering och övning. Vidare sker samverkan med ansvariga aktörer för att säkerställa att tillräckliga beredskapslager finns på verksamheter i egen regi. Nämndens arbete med informationssäkerhet utgår från stadens tillämpningsanvisningar för informationssäkerhet och stadens ledningssystem för informationssäkerhet. Förväntat resultat - Nämnden har en god beredskap, bland annat genom ett systematiskt RSA-arbete - Nämnden har en krisledningsorganisation som är trygg i metoder och arbetssätt, bland annat Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(82) genom återkommande övningar och ett aktivt lärande. - Ökad kunskap om hemberedskap och stadens beredskap hos allmänheten - Nämnden har ökat motståndskraften i sitt informationssäkerhetsarbete Analys Nämnden gör bedömningen att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat och indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt under året samt att den planerade aktiviteten fortlöper enligt plan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementering av NIS2-direktivet och den nya cybersäkerhetslagen 2026-01-01 2026-11-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att en av fyra av kommunfullmäktiges indikatorer prognostiseras att uppfyllas helt och tre delvis, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. Även nämndens indikator prognostiseras uppfyllas helt. Aktiviteterna pågår enligt plan. Lokal samverkansöverenskommelse med polisen Arbetet inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen har fortsatt under perioden. Samverkan sker mellan Farsta stadsdelsnämnd, utbildningsnämnden, trafiknämnden och Farsta lokalpolisområde. Under perioden har samverkan utökats med ytterligare en viktig aktör för samverkan i Farsta, Familjebostäder. Planering för genomförande av samverkansgrupper inom SÖK:en har skett under perioden. Våldsförebyggande arbete Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(82) Arbetet med att stödja våldsutsatta vuxna och barn samt att få fler våldsutövare att ta emot insatser har fortlöpt enligt plan inom ramen för omställningsarbetet med ny socialtjänstlag och extern samverkan inom samverkansöverenskommelsen. Arbete mot kriminalitet Tertialets utfall för bland annat sociala insatsgrupper för vuxna, storstadsutbytet som är ett samarbete mellan Stockholms stad, Göteborg och Malmö där kriminella individer byter kommun för att bryta en kriminell livsstil, Lokal samordning mot rekrytering till kriminalitet (LOSAM), föräldraskapsstödsutbildningar och Trefas visar på goda resultat och löper på enligt plan. Ungdomskoordinator för LOSAM har hittills haft 12 ärenden. Riktade föräldraträffar har genomförts med 36 vårdnadshavare där det funnits oro kring specifika grupper barn och ungdomar för att få en samlad bild, mobilisera vårdnadshavare samt ge lägesbild och kunskap om rekrytering. Koordinatorn har medverkat på öppna föräldraträffar genom skolor där 149 vårdnadshavare deltagit för att informera om insatsen, lägesbild, rekrytering och sociala medier. Situationell prevention I samband med verksamhetsplanen beviljandes nämnden trygghetsinvesteringsmedel för att förbättra sikt och öka tryggheten vid två gångtunnlar i Fagersjö samt vid Söderledskyrkan i Gubbängen. Planering av projekten pågår och genomförandet kommer ske under hösten. Trafiknämnden har under perioden genom trygghetsmedel genomfört utsmyckning av två gångtunnlar nära Farsta centrum. Unga berättar har tillsammans med ferieungdomar från stadsdelsområdet tagit fram konsten. Projektet påbörjades under sommarlovet och kommer avslutas under hösten. I samband med tertialrapport 1 ansökte nämnden om medel för ytterligare en trygghetsinvestering för ett staket runt Gubbängens fritidsträdgårdar. Ansökan beviljades inte. En viktig del av det lokala förebyggande arbetet är nämndens trygghetsvärdar. Under perioden har ett nytt avtal för trygghetsvärdstjänsten arbetats fram. Ny aktör börjar uppdraget 1 december. Dessförinnan planeras för introduktion samt utvärdering och uppföljning av nuvarande aktörs arbete i Farsta. Välskött, attraktiv och trygg utemiljö Nämnden arbetar på olika sätt för att minska nedskräpning, bland annat genom ökad uppföljning och stärkt möjlighet till källsortering i de större parkerna. Övergången till egen regi kommer även att möjliggöra ett starkare samarbete mellan parkdriften och det trygghetsfrämjande arbetet. Platssamverkan och platsaktivering Under våren genomfördes en trygghetsträff i Fagersjö i syfte att stärka kollektiv förmåga och bidra till en starkare gemenskap mellan boende samt större tillit till stadsdelsområdet och blåljusmyndigheter. En behovsinventering av platssamverkan i Fagersjö har genomförts under perioden, detta arbete kommer fortlöpa under hösten. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(82) Stadsdelsnämnden och Stadsrum Fastigheter AB som äger Farsta centrum har under perioden 15 juni och 3 juli aktiverat Farsta torg genom Hej Sommarlov! (se vidare 1.1). Välfärdsbrott Nämnden bedriver ett fortsatt utvecklingsarbete för att höja kunskap och kompetens vad gäller välfärdsbrottslighet genom den strategtjänst som inrättades på heltid under T1 (se vidare 3.5). Goda exempel Inom ramen för samverkans forumet SSPF har föräldraforum (riktat till föräldrar med barn på mellan- och högstadiet) genomförts för andra året i rad. Syftet med årets föräldraforum var att ge föräldrar kunskap, verktyg och stöd för att skydda sina barn från våldsbejakande extremism och kriminell rekrytering. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(82)   Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Analys Nämnden når inte upp till kommunfullmäktiges årsmål avseende nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden. Målet är satt till 73 % och årets siffra är 68 % vilket är en minskning med tre procentenheter sedan förra året. En förklaring till minskningen skulle kunna vara den snörika vintern som ledde till att stora mängder sand lades ut för att motverka halka. Under hösten tar förvaltningen över parkdriften i egen regi med ambitionen att det ska leda till en förbättrad renhållning. Nämndmål: 3.6.1 Farstas invånare lever i relationer fria från våld Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska fortsätta arbeta enligt Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld oberoende relationer 2021-2025, som revideras hösten 2025, för att stödja våldsutsatta vuxna och barn samt att få fler våldsutövare att ta emot insatser. Det ska vara enkelt för våldsutsatta att söka stöd och skydd vilket ska ske skyndsamt och genom ett sammanhållet stöd genom intern och extern samverkan. Nämnden ska även arbeta med att öka andel våldsutövare som tar emot insatser för att förändra sitt beteende. Kompetens hos medarbetare ska stärkas. Nämndens arbete med att uppmärksamma prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld inom ekonomiskt bistånd fortsätter utvecklas. Social oro och omsorgsbrist behöver uppmärksammas och barn ska få rätt stöd på förskolan. Ökad samverkan och fördjupat kunskapsutbyte ska säkra stöd till barn som upplever våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld. Kontakt med socialtjänsten ska ske vid minsta misstanke och anmälningar om oro ska göras av alla inom förskolan. Nämnden ska ge våldsutsatta personer ett samordnat stöd och stödet ska leda till önskad och varaktig förändring. Barn till våldsutsatta ska få stöd som leder till en trygg miljö. Genom stödinsatser och verksamheter underlättar nämnden för fler att lämna våldsamma och destruktiva relationer. Genom programmet Bryt upp- sammanhållet stöd till våldsutsatta får våldsutsatta ett sammanhållet stöd av bland annat skyddat boende, förskola och skola, psykiatri, beroendevård och sjukvård för att lämna våldsamma och destruktiva relationer. I arbetet med SÖK ingår Bryt-upp som en aktivitet i åtgärdsplanen, inom område sårbara brottsoffer fortsätter under 2026 och en satsning sker på informationsspridning. Förväntat resultat - Antal våldsutövare i en nära relation eller i en hederskontext som tar emot insatser ökar - Andelen våldsutsatta fullföljer insatsen ökar - Samtliga medarbetare och vårdnadshavare i förskolan är informerade om rutiner och tillvägagångssätt vid upprättande av en orosanmälan Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(82) Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att de förväntade resultaten förväntas uppnås helt. Nämndmål: 3.6.2 Farstas invånare är trygga i stadsdelsområdet Uppfylls helt Beskrivning Nämndens trygghetsarbete genomförs med ett långsiktigt perspektiv och utgår ifrån trygghetsprogrammet, den lokala samverkansöverenskommelsen med lokalpolisområdet (SÖK) samt strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna ska dras in i kriminalitet. Fokus ligger på de områden och platser som är i störst behov av insatser. Arbetet innefattar såväl tidiga förebyggande sociala insatser som situationella åtgärder i stadsmiljön. Utöver det pågår även insatser för att öka tilliten och förtroendet till stadens verksamheter samt invånare sinsemellan. Nämnden ska förebygga kriminalitet, identifiera och stödja personer i riskzon för kriminalitet samt verka för att fler barn, unga och vuxna lämnar kriminalitet genom bland annat Trefas, sociala insatsgrupper (SIG) och Lokal samordning mot rekrytering till kriminalitet (LOSAM) Förväntat resultat - Andelen Farstabor som tycker att Farsta stadsdelsområde är tryggt att bo i ökar - Andelen Farstabor som är nöjda med skötseln och städningen av park och grönområden ökar - Fler personer som befinner sig i eller riskerar att hamna i kriminalitet tar del av insatser för att lämna ett destruktivt beteende Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att nämndens indikator prognosticeras uppfyllas samt att aktiviteterna pågår enligt plan.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Delta i projektet ”samordnad tillsyn” som avser utveckla och stärka en sammanhållen tillstånds- och tillsynshanteringen i samverkan med fler statliga myndigheter i syfte att upptäcka, motverka och förhindra välfärdsbrott 2026-01-01 2026-12-31 Kompetenshöjande insatser för chefer och medarbetare gällande välfärdsbrottslighet 2026-01-01 2026-12-31 Skapa en tydligare struktur för arbetet inom samverkansöverenskommelsen och tydliggör informations- och 2026-01-01 2026-12-31 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse beslutsflödet mellan de olika trygghetsforumen Ta fram en gemensam väg in för välfärdsbrott lokalt i Farsta dit medarbetare och enheter kan vända sig för stöd internt samt för att tipsa om misstänkta välfärdsbrott 2026-01-01 2026-12-31 Upphandla ett nytt avtal för trygghetsvärdstjänser 2026-01-01 2026-12-31 Utvärdera och revidera nämndens handlingsplan mot välfärdsbrott 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att kommunfullmäktiges indikator prognostiseras att uppfyllas delvis, underliggande nämndmål prognostiseras uppfyllas helt och att alla aktiviteter pågår enligt plan. KF-indikatorn avser andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor. Resultatet har ökat 4 procentenheter jämfört med 2025. Nämnden kommer fortsätta att stärka dialogen med farstaborna och ser Fokus Farsta och den nya socialtjänstlagen som en möjlighet att bygga ökat förtroende. Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna Kunskap och information Nämnden har fortsatt att tillgängliggöra information och kunskap utifrån MR-programmet och tillhörande handlingsplaner för att underlätta för verksamheterna. Utbildnings- och kompetenshöjande insatser inom exempelvis rasism och HBTQI pågår eller planeras. Till exempel har utförarverksamheterna för barn och unga omcertifierat sig gällande HBTQI. Fritidsverksamheten, äldreomsorgen, verksamhetsområde främjande och förebyggande inom individ- och familjeomsorgen och olika delar inom förskolan arbetar med diplomutbildningen mot rasism. Vidare samarbetar beställarenheten och hemtjänsten inom äldreomsorgen kring att sprida kunskap om HBTQI-frågor och bemötande. Förskolorna arbetar systematiskt med barnrättsperspektivet och barnkonventionen. Barns inflytande synliggörs genom observationer, dialoger och beslut som utgår från barnens perspektiv. Barnombud och planerade aktiviteter som Barnkonventionens dag stärker arbetet ytterligare. Hittills i år har nämndens HBTQI-häng haft 16 stycken träffar. Enligt enkätsvar upplever ungdomarna att mötesplatsen ger ett meningsfullt socialt sammanhang. Forumet har genererat nya besökare under året. Verksamhetsområde barn och ungdom har utsedda HBTQI- och jämställdhetsambassadörer som har planerat för två workshops under hösten med fokus på den handlingsplan som togs fram i samband med HBTQI-diplomeringen. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(82) Välfärd och service Nämndens verksamheter har under perioden fortsatt att utveckla tillgängligheten till stöd och service och sänka trösklarna för invånare att ta del av välfärden. Inom socialtjänstens förebyggande och främjande arbete har fler kontaktvägar, uppsökande arbetssätt och stärkt samverkan fortsatt utvecklas. Exempelvis genom satsningen mobilt medborgarkontor (se avsnitt 3.3). Delaktighet och inflytande Under perioden har nämnden gjort en satsning på demokratiambassadörer som arbetar med demokrati och valstärkande arbete. Detta görs genom att skylta med information från Valmyndigheten i nämndens medborgarkontor, olika verksamheter och ge information till invånare om hur och var man röstar, förtidsröstning och rösträtt på bland annat förvaltningsövergripande tillställningar som familje- och parkleksfester och trygghetsträffar. Arbetet förstärks i de områden som under 2022 hade lägre valdeltagande exempelvis Fagersjö, Farsta och Farsta strand. Arbetet kommer även att målgruppsanpassas genom att exempelvis ge stöd till invånare med insats från äldreomsorgen eller för personer med funktionsnedsättning som kan ha svårigheter att ta sig till ett röstmottagningsställe. Inom verksamhetsområde utförare för personer med funktionsnedsättning har pärmar tagits fram med anpassad information om valet 2026. De har även planerat ett flertal tillfällen med ledsagning till vallokaler för förtidsröstning. I syfte att öka och stärka demokratin med och för unga samarbetar nämnden och Centrumkyrkan med Kristna Fredsrörelsen som driver det ettåriga projektet Peacelab. För att stärka ungas delaktighet, trygghet och framtidstro kombineras utbildning med praktiskt samhällsengagemang. Peacelab har under perioden arbetat för att stärka den kollektiva förmågan och lyfta demokratifrågor genom olika arrangemang; våffeldag, trygghetsträff i Fagersjö och Fredsfestival i Farsta C. Där har deltagare i projektet och invånare haft möjlighet att ta del av forskning, prata med aktörer som verkar för demokrati och interagera med politiker från nämnden. Goda exempel Skolsociala teamet (SST) har utvecklat ett strukturerat sätt att stärka barn och ungas delaktighet genom en digital enkät. Enkäten besvaras av elever i samband med att SST- insatsen påbörjas och vid insatsens avslut. Genom att samma frågor ställs vid både start och avslut skapas en möjlighet att följa elevers upplevelse över tid och eventuell förändring under insatsen. Ett dialogmöte inför upprustningen av Forsängen hölls i februari. Projektering har genomförts baserat på inkomna synpunkter. Arbetet i parkleken startar i september. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(82)   Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Resultatet har ökat 4 procentenheter jämfört med föregående år. Nämnden kommer fortsätta att stärka dialogen med Farstaborna och ser Fokus Farsta och den nya socialtjänstlagen som en möjlighet att bygga ökat förtroende.   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter är jämställda och inkluderande Uppfylls helt Beskrivning Nämndens målgrupper ska involveras i utvecklingen och medborgarbudget ska användas som en metod för att skapa delaktighet och inflytande bland Farstaborna. Brukar- och medborgardialoger med involvering av målgrupperna är viktiga i kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheterna. Nämndens arbete utgår från stadens program för mänskliga rättigheter samt tillhörande handlingsplaner. Arbetssättet ska genomsyra hela verksamheten vilket förutsätter att medarbetarna har tillräcklig kunskap i de aktuella frågorna. Barnkonsekvensanalyser ska göras i alla beslut som påverkar barnen i Farsta, därtill ska även en analys kopplat till hur andra mänskliga rättigheter tillgodoses genomföras i alla tjänsteutlåtanden som går till nämnden, med undantag för formaliaärenden. Förväntat resultat - Enheter har höjt kunskapen om hbtqi-frågor eller rasism genom att implementera stadens nya diplomutbildningar i sitt kompetensutvecklingsarbete - Alla avdelningar har planerat utifrån vilka insatser som antas ge störst effekt i verksamheten, med utgångspunkt i mr-programmets handlingsplaner och nämndens inventering - Nämnden har klar bild av vad skyldigheten att erbjuda samhällsservice på minoritetsspråken innebär - Synligheten av invånarnas och personalens mångfald har ökat genom att årskalender satts upp i verksamheterna - Medborgardialog har genomförts i alla avdelningars verksamheter - Analyser av besluts påverkan på MR-frågor har genomförts i alla tjut, med undantag för rena formaliaärenden - Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor har ökat Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att förväntade resultat delvis uppnås och att planerade aktiviteter pågår enligt plan. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(82)   Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla avdelningar arbetar med programmet för mänskliga rättigheter med utgångspunkt i dess handlingsplaner och den inventering som nämnden gjorde 2025. Fokus läggs på de aktiviteter som anses ge störst effekt 2026-01-01 2026-12-31 Enheterna ska påbörja genomförandet för en av de två nya diplomutbildningar om hbtqi-frågor respektive rasism. Samtliga enheter ska genomfört båda utbildningarna innan 2030 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra medborgardialog inför renoveringen av utemiljön vid  Forsängens parklek 2026-01-01 2026-12-31 I dialog med respektive facknämnd landa i vilka skyldigheter stadsdelen har kopplat till de nationella minoritetsspråken inom förskola, äldreomsorg och ärendehandläggning 2026-01-01 2026-12-31 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 2 145,8 9,2 8,6 2 159,7 3,9 Kostnader (+) 2 380,9 9,2 26,1 2 392,9 23,3 Intäkter (-) -235,1 -17,5 -233,2 -19,4 Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 3,9 Resultatenheternas överskott från 2025(+) 44,8 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -44,3 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 4,4 Totalt för 2026 prognostiseras ett överskott om 3,9 miljoner kronor före resultatöverföring och ett överskott om 4,4 miljoner kronor efter resultatöverföring. Större underskott prognostiseras inom verksamhetsområde individ- och familjeomsorg; barn och unga samt äldreomsorgen; beställarenheten. Prognosen bygger på ett periodiserat utfall till och med augusti 2026, prognos för kostnader och intäkter för resten av året samt prognos för årets budgetjusteringar och prestationsförändringar. Övergripande ekonomiska påverkansfaktorer under året är utveckling av konjunktur, kostsamma placeringar inom barn och ungdom (Trefas), negativ utveckling av barnantal inom förskoleålder samt kostsamma insatser för yngre äldre (under 80 år) inom äldreomsorgen. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(82) Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 100,0 0,0 0,0 100,0 100,0 0,0 Individ- och familjeomsorg 265,1 2,6 268,5 268,5 -0,8 varav barn och ungdom 160,5 164,5 164,5 -4,0 varav vuxna 42,5 42,5 42,5 0,0 varav socialpsykiatri 62,1 2,6 62,0 62,0 2,7 varav nyanlända 0,0 -0,5 -0,5 0,5 Arbetsmarknadsåtgä rder 18,6 18,6 18,6 0,0 Ekonomiskt bistånd 114,4 114,4 114,4 0,0 varav handläggare 26,5 26,5 26,5 0,0 Stadsmiljö- verksamhet 28,2 27,7 27,7 0,5 Avskrivningar 13,8 13,8 13,8 0,0 Internräntor 3,2 3,2 3,2 0,0 Förskole- verksamhet 387,1 1,7 -32,5 350,1 350,6 5,7 Äldreomsorg 742,0 4,4 750,4 749,4 -3,0 Stöd och service till personer med funktions- nedsättning 431,5 0,5 41,1 472,2 472,2 0,9 Barn, kultur och fritid 41,9 40,8 40,8 1,1 Övrig verksamhet 0,0 Totalt 2 145,8 9,2 8,6 2 159,7 2 159,2 4,4 Nämnd och administration Verksamhetsområdet prognostiserar en budget i balans. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområdet prognostiserar ett underskott om 0,8 miljoner kronor. Barn- och ungdom Barn och ungdom prognostiserar ett underskott om 4,0 miljoner kronor. Prognostiserat underskott beror på höga placeringskostnader. Det är ett lägre underskott jämfört med föregående månadsprognos. Det beror främst på att antalet placeringar på SiS under period 202601-202608 är något färre. Dygnskostnad på SiS har höjts med 7,3% jämfört med år 2025. Dyra HVB-placeringar och även svårighet med att hitta familjehem bidrar till ökade kostnader. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(82) (Antal placeringar inom barn- och ungdom, till och med augusti 2026) Antal inkomna anmälningar under de första åtta månaderna är högre jämfört med samma period 2025. Under augusti 2026 ligger antalet inkomna anmälningar på 299 stycken vilket är en ökning med 17 stycken jämfört med samma period 2025. Den 15 januari 2026 började nya lagändringar om orosanmälningar att gälla. De nya bestämmelserna innebär bland annat att fler myndigheter samt även ordningsvakter är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. De nya lagändringarna bidrar till fler inkomna anmälningar. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(82) (Antal inkomna anmälningar och inledda utredningar, till och med augusti 2026) Vuxna Vuxna prognostiserar en budget i balans. Nämnden följer löpande den ekonomiska utvecklingen. (Antal personer med insatser inom vuxna, till och med augusti 2026). Tabellförklaring: Tabell LVM – Ingen placering under period 202506–202507. Ingen placering under period 202602. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(82) Tabell HVB –Ingen placering under period 202507–202509. Ingen placering under period 202602-202603. Socialpsykiatri Socialpsykiatri prognostiserar ett överskott om 2,7 miljoner kronor. I prognosen ingår en prognostiserad budgetjustering om 2,1 miljoner kronor avseende omstruktureringskostnader servicebostad Klockelund. Medel söks i samband med tertialbokslut 2. Nämnden har även sökt 0,5 miljoner kronor för uppstartskostnader på Klockelund servicebostäder i tertialrapport 2. Medlen är medräknade i prognosen. (Antal personer med insatser inom socialpsykiatri, till och med augusti 2026) Nyanlända Nyanlända prognostiserar ett överskott om ca 0,5 miljoner kronor. Prognostiserat överskott beror på förändring av folkbokföring som medför intäkter i form av generalschablon i stadsdelen. De allra flesta av de nyanlända som är underlag till generalschablonsintäkten har inte någon riktad insats inom förvaltningens verksamheter. Detta då en stor del av etableringsinsatserna och introduktionen för nyanlända utförs av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Stadsmiljö Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 0,5 miljoner kronor. I överskottet ingår en förvaltningsgemensam reserv om 0,5 miljoner kronor. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(82) Oförutsedda merkostnader rörande uppstart av parkskötsel i egen regi, kraftiga snöfall och oväder i stadsdelsområdet, kan ha en inverkan på prognosen till årets slut. Förskola Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 6,2 miljoner kronor före resultatöverföring och ett överskott om 5,7 miljoner kronor efter resultatöverföring. I prognosen efter resultatöverföring ingår en förvaltningsgemensam reserv om 4,0 miljoner kronor. I prognosen ingår även en prognostiserad budgetjustering om 1,7 miljoner kronor avseende omstruktureringskostnader förskolan klockelund. Medel söks i samband med tertialbokslut 2. Resultatenheterna prognostiserar ett överskott om 0,5 miljoner kronor. Prognosen har förbättrats jämfört med juli månad när de fått en större tilldelning utav statsbidrag kvalitetshöjande åtgärder samt bibass medel. Prognos för barnantalet (prestationer) är lägre än kommunfullmäktiges budget. Negativ prestationsjustering påverkar främst avdelningsledningens budget som består av fasta kostnader såsom hyror, IT-kostnader och löner för övergripande personal. Den negativa prestationsförändringen prognostiseras till totalt 32,5 miljoner kronor. Utmaningarna inom förskolan kvarstår med att anpassa personalkostnader till lägre prognostiserade intäkter beroende på minskning av antal barn. Förskolorna förde med sig ett ackumulerat överskott om 26,3 miljoner kronor i resultatfond från 2025. Nämnden bedömer att platsgarantin kommer att uppfyllas under året. Behovet av platser inom förskolan ses kontinuerligt över och bedöms kunna tillgodoses inom stadsdelsområdet. Ersättning för platsgarantin förväntas bli 1,1 miljoner kronor. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(82) Antal inskrivna barn i kommunala förskolor 2024-2026 Äldreomsorg Verksamhetsområdet prognostiserar ett underskott om 4,0 miljoner kronor före resultatöverföring och ett underskott om 3,0 miljoner kronor efter resultatöverföring. I prognosen efter resultatöverföring ingår en förvaltningsgemensam reserv om 4,0 miljoner kronor. Nämnden har sedan tertialbokslut 1 tilldelats ytterligare statsbidrag avseende förändringsarbetet i och med ny socialtjänstlag. Äldreomsorgens andel av bidraget är medräknat i prognosen. Främsta anledningen till en förbättrad prognos jämfört med juli månad är lägre kostnader för hemtjänstinsatser. Verksamhetsområdet har avsatt 4,0 miljoner kronor för att täcka prognostiserade avvecklings- och omstruktureringskostnader på enheten Postiljonens vård- och omsorgsboende. Arbetsmiljöverkets inspektion och beslut om att tomställa sex lägenheter, på olika avdelningar där vård sker idag, medför stora intäktsbortfall. Micasa har undersökt olika varianter avseende ombyggnation, vilket skulle bli mycket kostsamt. Nämnden har sökt för dessa avvecklings- och omstruktureringskostnader i tertialrapport 2. Medlen är medräknade i prognosen. Antalet äldre i åldern 80+ ökar inte lika snabbt i Farsta som i staden i stort, samtidigt har nämnden fler insatser för yngre äldre (under 80 år) jämfört med staden i stort, vilket ger budgetutmaningar. Beställarenheten hanterar biståndsansökningar, beställer beviljat bistånd hos utförare samt har kostnaderna för utförarnas hyror. Budgetramen uppgår till 723,3 miljoner kronor. För året Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(82) 2026 prognostiserar beställarenheten ett underskott om 12,0 miljoner kronor och motsvarar cirka 1,6 procent av budgetramen. År 2025 redovisade beställarenheten ett underskott om 13,9 miljoner kronor, efter budgetjusteringar om 10,1 miljoner kronor. Antalet månadsinsatser inom det största verksamhetsområdet (ca 65%), vård- och omsorgsboende, ligger över budget. Budgeten räcker till 490 månadsinsatser och snitt för år 2026 är 516 och snitt för år 2025 var 512. Trenden för insatser inom vård- och omsorgsboende är uppåtgående i hela Stockholms stad. Månadsinsatserna för hemtjänst som är den näst största posten i budgeten (25%) har under våren och sommaren minskat i förhållande till budget och jämfört med föregående år. Det gör att område hemtjänst prognostiserar ett överskott inom beställarenheten. Även servicehusinsatser, demensdagverksamhet etcetera ligger något under budget. Antal månadsinsatser 2025-2026 Nämnden har tre vård- och omsorgsboenden i egen regi; Ängsö, Postiljonen samt Edö, som även är en resultatenhet. Edö öppnade en korttidsavdelning i maj månad och har haft kostnader för uppstart samt haft låg beläggning över sommaren, då efterfrågan på korttidsplatser minskade markant i hela staden. Enheten prognostiserar ett underskott om 1,0 miljoner kronor. Medlen tas från resultatfond. Ängsö prognosticerar ett underskott om 1,0 miljon kronor. Postiljonen prognostiserar ett överskott om 1,0 miljon kronor. Prognos innefattar medel som hålls centralt på avdelningen. Edö dagverksamhet är en resultatenhet och prognostiserar budget i balans. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(82) Nämnden har även tre resultatenheter inom hemtjänsten, Hemtjänst Centrum, Hemtjänst Norra och Hemtjänst Östra. Hemtjänstenheterna prognostiserar sammantaget en budget i balans. Verksamhetsområdet har även en förebyggande enhet som prognostiserar en budget i balans.   Stöd och service till personer med funktionsnedsättning   Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 0,9 miljoner kronor. I resultatet ingår en förvaltningsgemensam reserv om 2,0 miljoner kronor. I prognosen ingår prestationsförändring om 41,1 miljoner kronor varav 24,3 miljoner kronor motsvarar ersättning för särredovisning. Funktionsnedsättning har fått del av statsbidrag avseende förändringsarbetet i och med ny socialtjänstlag. Arbetet med detta pågår och medlen är medräknade i prognosen. Beställarenheten förväntas gå i balans. Förvaltningen har elva gruppbostäder, tre servicebostäder och två daglig verksamhet i egen regi idag. Utförarenheterna prognostiserar ett underskott om 1,5 miljoner kronor. Verksamheten har nu två dyra placeringar som tidigare har varit externa. Under 2026 planeras ytterligare en servicebostad att öppna. Den verksamhet som ska öppna har sju lägenheter med option på fem till som fylls upp i takt med att andra personer i området säger upp sin lägenhet och stadsdelen har möjlighet att ta in den i sitt bestånd för att nå tolv lägenheter. Dock bedöms det vara ett scenario som kan ta lång tid. Sammantaget är servicebostäder svåra att få en ekonomisk balans i om antalet lägenheter underskrider tolv lägenheter. Antal arbetade timmar av timanställda hos utförarna har minskat sedan årsbokslutet 2025 med 2,2% och ligger nu på 17,4%. Den totala lönekostnaden prognostiseras minska när timvikariat blir färre. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(82) Antal insatser inom funktionsnedsättning 2024-2026. Hemtjänst augusti 2026 saknas då ingen statistik fanns att tillgå vid rapporttillfället. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 1,1 miljoner kronor. I prognosen ingår en förvaltningsgemensam reserv om 0,5 miljoner kronor. I överskottet ingår även en utebliven hyreskostnad för den nya parkleken Fagerlid, enligt överenskommelse med Fastighetskontoret. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet prognostiserar en budget i balans. Inom verksamhetsområdet prognostiserar en budget i balans för både försörjningsstöd och handläggning. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd ligger på 688 i juli 2026 vilket är en ökning med 36 hushåll jämfört med juli 2025. Medelbidrag ligger på 10 844 kronor per hushåll i juli 2026 vilket är en minskning om 1 304 kronor jämfört med samma period 2025. Nämnden följer utveckling av antal hushåll med ekonomiskt bistånd löpande. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(82) Antal hushåll och utbetalt ekonomiskt bistånd. Observera att siffror för augusti är preliminära. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet prognostiserar en budget i balans. Resultatenheter Under 2026 har nämnden totalt nio stycken resultatenheter. Speciellt med resultatenheter är att de tar med sig sina resultat i bokslutet till kommande år i så kallade resultatfonder. Från 2025 hade resultatenheterna med sig en total fond om 44,8 miljoner kronor i överskott. I nedan tabell framgår ingående resultatfonder och prognostiserad förändring under året. Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Farsta Norra FSK 87 647,0 -7 476,0 0,0 7 476,0 Farsta Södra FSK 69 400,0 -6 399,0 0,0 6 399,0 Farsta Östra FSK 80 412,0 -6 991,0 0,0 6 991,0 Farsta Västra FSK 77 339,0 -5 436,0 -500,0 5 936,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hemtjänsten Centrum 25 845,0 -2 561,0 0,0 2 561,0 Hemtjänsten Norra 22 054,0 -2 199,0 0,0 2 199,0 Hemtjänsten Östra 33 550,0 -3 336,1 0,0 3 336,1 Edö Dagverksamhet 7 279,0 -720,2 0,0 720,2 Edö vård och omsorgsboende 86 755,0 -9 673,8 1 000,0 8 673,8 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 75(82) Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Summa resultatenheter 490 281,0 -44 792,1 500,0 44 292,1 Av resultatfonden vid årets början på 44,8 miljoner kronor prognostiseras 0,5 miljoner kronor behöva tas i anspråk under året. Förvaltningens samlade resultatfond beräknas minska till 44,3 miljoner kronor då en av nio resultatenheter prognostiserar ett underskott. Investeringar Nämndens stadsmiljöinvesteringsprojekt för året går i huvudsak som planerat. Budget, utfall och prognos för helåret för respektive projekt redovisas i särskild bilaga. I bilagan redovisas även förslag om omprioriteringar mellan olika projekt enligt nedan. Inom ramen för nycklade investeringsmedel föreslås renovering av Starrmyrans ridanläggning skjutas på till 2027 på grund av ett behov av att omfördela medel till andra, mer akuta, projekt. De 1,5 miljoner kronor föreslås omfördelas med 0,5 miljoner kronor till parken Sunnanäng, 0,5 miljoner kronor till Forsängens lekplats, 0,3 miljoner kronor till Träd(plantering) samt 0,2 miljoner kronor till Nya gungställningar Semlan och Starrmyran Renovering bollplan Fagersjö föreslås skjutas på till 2027 då nytt avtal för parkinvesteringar trätt i kraft och den kalkyl som erhållits för projektet inte överensstämmer med budgeterad kostnad. De 0,8 miljoner kronor föreslås omfördelas med 0,7 miljoner kronor till byggnation av Vattenkiosk vid Drevviken vilket möjliggör att till 2027 kunna använda Drevvikens vatten till bevattning av växter samt 0,1 miljoner kronor föreslås fördelas till åtgärder vid Drevviken strandpromenad. Fördelningen av reinvesteringsmedel föreslås omfördelas med 0,4 miljoner kronor från renovering trappor till renovering parkvägar då hela parkvägen på Farstanäset kräver åtgärder. Därutöver föreslås 0,1 miljoner kronor omfördelas från renovering trappor fördelas till upprustning lekplatsen Persbergsbacken där kostnader har tillkommit sedan förra året. Nämnden tar därmed inriktningsbeslut om de nya projekten Nya gungställningar Semlan och Starrmyran, Vattenkiosk vid Drevviken, åtgärder vid Drevviken strandpromenad samt Upprustning lekplatsen Persbergsbacken. Nämndens investeringar avseende maskiner och inventarier prognostiserar en budget i balans och går i huvudsak som planerat. Budget, utfall och prognos för helåret avseende maskiner och inventarier redovisas i särskild bilaga. Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 7,0 0,0 7,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 11,3 0,0 11,3 0,0 varav reinvesteringar 1,5 0,0 1,5 0,0 Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 76(82) Klimatinvesteringar 1,2 0,0 1,2 0,0 Trygghetsinvesteringar 0,8 0,0 0,8 0,0 Övriga investeringsmedel 10,8 0,0 10,8 0,0 Maskiner & inventarier 3,2 0,0 3,2 0,0 Totalt investeringar 34,3 0,0 34,3 0,0 Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Omslutningsförändringar Med omslutningsförändring avses en ökad eller minskad kostnad som har ett direkt samband med en motsvarande ökad eller minskad intäkt. En omslutningsförändring påverkar därför inte nämndens nettobudget. I kommunfullmäktiges budget har endast kostnader och intäkter för nämndens egen verksamhet tilldelats. Vid försäljning av verksamhet eller erhållande av exempelvis statsbidrag ökar nämnden sin omslutning på kostnads- och intäktssidan. Nettot av omslutningsförändringarna är alltid noll. Nämnden anmäler ökning av omslutning i tertialrapport 2 om totalt 17,5 miljoner kronor enligt tabell nedan: Verksamhetsområde Omslutningsförändring (mnkr) Kommentar Individ- och familjeomsorg Barn och ungdom 13,8 *Ökade statsbidrag 13,8 mnkr, ingår statsbidrag nya SoL (5,1), Statsbidrag för subventioner av placeringar BoU (1,5), Statsbidrag SST (2,4), Statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser- en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd (0,6), Statsbidrag för att förebygga och motverka brottslighet (2,3), Statsbidrag till BoU för att lämna kriminalitet (1,9). Äldreomsorgen 3,7 Ökat statsbidrag nya SoL Totalt 17,5   Budgetjusteringar Nämnderna kan inte ansöka om budgetjusteringar för den löpande verksamheten. Budgetjusteringar kan enbart sökas för särskilda ändamål som anges i kommunfullmäktiges budget. Drift Nämnden ansöker om budgetjusteringar för driftåtgärder om totalt 9,2 miljoner kronor, varav:  0,5 miljoner kronor för kommunalt bostadsbidrag Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 77(82)  0,5 miljoner kronor för uppstartskostnader på Klockelund servicebostäder  2,1 miljoner kronor för omstruktureringskostnader på Klockelund servicebostäder  4,4 miljoner kronor för avveckling- och omstruktureringskostnader Postiljonens vård- och omsorgsboende  1,7 miljoner kronor för omstruktureringskostnader på Klockelund förskola Medel för lokaländamål Analys av balansräkning Analys av balansräkning T2 2026 Jämförelse mellan 2025-08-01 och 2026-08-31 Förvaltningens balansomslutning har ökat med 13,7 mnkr, 5,6 %, jämfört med augusti 2025. Tillgångar  Förändringarna i de balanskonton som avser anläggningstillgångar avser främst ökade kostnader inom stadsmiljö.  Mark, byggnader och tekniska anläggningar har ökat med 9,8%, 9,8 mnkr, vilket beror på flera stora pågående investeringsprojekt inom Stadsmiljö, bl a Hästhagsparken och upprustning av Persbergsbacken.  Maskiner och inventarier har minskat med 20,3%, 2,7 mnkr. Minskningen beror på att avskrivningarna överskrider aktivering av nya inventarier.  Kundfordringarna har ökat med 20,7%, 3,6 mnkr vilket främst beror på fakturering mot SLK för gravidersättning under pandemin, samt uppräkning av schabloner i budget.  De kortfristiga fordringarna har minskat med 6,1%, 4,3 mnkr. Den största anledningen till minskningen är en förändring i konteringsprincip kommunicerad från SLK, vilket innebär att fordringar hos stat och Migrationsverket, samt riktade statsbidrag ska konteras på konto 178x från och med 2026.  Fordringar hos stat och Migrationsverket samt andra riktade statsbidrag ska konteras på 178x fr o m 2026. Erhållna statsbidrag har dock minskat jämfört med 2025. Framför allt från Migrationsverket.  Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat med 17,3%, 7,4 mnkr. Ökningen beror bl a på en uppbokning av kvartalshyror inkomna i augusti, men som avser oktober-december. Ökningen beror även på den ändrade redovisningsprincipen, från konto 165* gällande fordringar mot stat, till konto 178* vilket gör att det ser ut som en ökning, men egentligen har en minskning i statsbidrag skett, främst från Migrationsverket och UPH medel (Uppdrag psykisk hälsa) som erhölls 2025. Skulder  Leverantörsskulderna har ökat med 31%, 13,2 mnkr. Ökningen beror bland annat på fler fakturor i LP- körningen då fakturor hann komma in efter bryt och ej hann hanteras. Ökningen beror även på ökade interna leverantörsskulder på grund av fler stadsinterna placeringar framför allt inom Individ och Familj (IoF) Vuxen. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 78(82)  Övriga kortfristiga skulder har ökat med 12%, 0,4 mnkr. Anledningen är fler brukare med rätt till ersättning enligt LASS.  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har på totalen minskat med 7,1%, 8,1 mnkr. Detta beror främst på att 2025 bokades den upplupna lönerevisionen upp, något som inte skedde i år. De upplupna kostnaderna för bl a vårdfakturorna har dock ökat med 2,7 mnkr beroende på kostnadsuppräkningen. Analys resultaträkning T2 2026 Jämförelse mellan 2025-08-01 och 2026-08-31 Intäkter  Intäkterna har totalt sett ökat med 9,5%, 19,9 mnkr.  Konto 301* Försäljningsintäkter har minskat med 3,4%, 0,6 mnkr vilket beror på en extraordinär fakturering till Micasa 2025 gällande ersättning för el i samband med ombyggnad till Micasas nya seniorlägenheter. Minskningen beror dessutom på förändring i det sk förbehållsbeloppet, vid beräkning av avgift till brukare inom ÄO, vilket leder till lägre kostintäkter.  Konto 313* Övriga taxor och avgifter, har minskat med 5,5%, 2,3 mnkr, vilket beror på färre barn inom förskolan, samt nya avgiftsnivåer inom densamma som påverkar intäkterna. Förändrat förbehållsbelopp påverkar betalningsförmågan inom ÄO, vilket leder till minskade intäkter.  Konto 322* Av avdelningschef/enhetschef beslutade avgifter, har ökat med 44,3%, 0,2 mnkr, vilket bl a beror på fler deltagare samt höjd avgift för Sportscamp inom Fritiden.  Konto 351* Kostnadsersättningar och riktade bidrag (ej investeringsbidrag) har ökat med 36%, 13,2 mnkr. Ökningen beror främst på att statsbidrag gällande nya socialtjänstlagen SoL inkom 202509-202512, jämför med i år då de inkommit 202601- 202608. Ökningen beror även på att förvaltningen har fler personer med lönebidrag.  Konto 353* Driftbidrag från kommuner o regioner, SKR o kommunalförbund har ökat med 46,3%, 0,4 mnkr, ökningen beror på ökat bidrag från SKR avseende samsjuklighet.  Konto 355* Ersättning från Försäkringskassan, sjuklön har ökat med 358,3%, 0,5 mnkr vilket beror på fler personer inom förskolan som har särskilt högriskskydd.  Konto 359* Övriga bidrag har minskat med 31,4%, 7 mnkr. Minskningen beror på det stimulansbidrag, avseende att minska andel timavlönade i förvaltningen, som erhölls 2024 och periodiserades på två år har upphört.  Konto 361* Försäljning av verksamhet har ökat med 23,2%, 15 mnkr. Ökningen beror på högre beläggning inom utförarverksamheten Äldreomsorgen (ÄO), samt konvertering från demens till korttidsplatser. Den procentuella ökningen av dygnsschablon inom ÄO och Individ och Familj (IoF) påverkar också.  Konto 369* Övriga ersättningar har ökat med 13%, 0,4 mnkr. Ökningen beror bl a på ett vite för utebliven snöröjning 2026. Samt återbetalning inom ÄO för felaktigt registrerade antal timmar inom hemtjänsten. Kostnader Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 79(82) Verksamheternas kostnader har totalt sett ökat med 4,3%, totalt 68,4 mnkr jämfört med samma period föregående år.  Konto 453* Bidrag till föreningar, stiftelser, kommunalförbund, kommuner, landsting m.m. har ökat med 7,1%, 1 mnkr. Anledningen beror främst på fler utlämnade föreningsbidrag. Ökningen beror även på ändring i konteringsprincip för bidrag till Konsthall C, som förra året konterades på konto 4631, vilket bidrar till en ökning på 4531 i år på 0,4 mnkr.  Konto 463* Köp av huvudverksamhet har ökat med 4,1%, 27,4 mnkr. Den största kostnadsökningen återfinns inom IoF Funktionsnedsättning (Funk) med ca 17 mnkr vilket beror på fler brukare både inom gruppboende och korttidshem, samt fler som blivit beviljade daglig verksamhet. Äldreomsorgen har ökade kostnader med ca 12 mnkr vilket beror på kostnadsuppräkningen för VoB-platserna på 3,6%. På grund av ändrad konteringsprincip avseende inköp från Serviceförvaltningen har kostnaderna på 4631 minskat med ca 2 mnkr, som nu istället konteras på 745* Konsulttjänster och andra tjänster.  Konto 502* Löner till anställda har ökat med 6,5%, 27,1 mnkr. Största ökningen beror på årets lönerevision. Ökningen beror också på den gravidersättning som betalades ut under våren, utbetalningen härrör till pandemin. Hemtagning inom Funk med dubbelbemanning, samt ökning av antal heltidsanställda med anledning av heltidsresan, också inom Funk, bidrar till ökningen. Ökningen beror även på fler anställda inom Park i egen regi, Fritiden och nyöppnat korttidsboende inom ÄO.  Konto 503* Lön till beredskapsarbetare har ökat med 21,6%, 0,7 mnkr på grund av fler anställda med lönebidrag.  Konto 504* Ersättning till uppdragstagare har ökat med 5,5%, 0,4 mnkr. Detta beror på en ökning i antal kontaktpersoner inom familjehem, verksamhetsområde Barn och Unga.  Konto 505* Upplupna löner (bokslutskonton, ej via LISA) ser ut att ha minskat med 100%, 5,2 mnkr men beror på att 2025 bokades den försenade icke utbetalda lönerevisionen upp i tertialet.  Konto 512* Sjuklön har ökat med 3,5 %, 0,5 mnkr.  Konto 561* Lagstadgade arbetsgivaravgifter har ökat med 2,8%, 5,1 mnkr. Ökningen beror på fler anställda inom förvaltningen, bl a inom IoF Funk, Park i egen regi och nyöppnat korttidsboende inom ÄO.  Konto 575* Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension, ser ut att ha minskat med 100%, 0,5 mnkr, men beror på ändrad princip för uppbokning av pensionskostnad för feriearbetare, tidigare konto 5752, nu konteras det på 5192.  Konto 601* Lokalhyror har ökat med 2%, 1,9 mnkr vilket till största del härrör sig till årets indexuppräkning.  Konto 613* Städ- och renhållningstjänster har minskat med 3,5%, 0,4 mnkr, detta beror på färre lokaler inom förskolan.  Konto 615* Mindre reparationer o underhåll av fastigheter har ökat med 35,2%, 0,7 mnkr vilket bl a beror på upprustning av lokaler inom IoF, Funk.  Konto 619* Övriga fastighetskostnader har minskat med 112,2%, 0,8 mnkr. Detta beror bl a på att 2025 vidtogs åtgärder för belysning och skalskyddet i Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 80(82) förvaltningshuset, något som inte skett 2026.  Konto 621* El har minskat med 14,9%, 0,3 mnkr vilket beror på lägre el-priser jämfört med 2025.  Konto 632* Hyra inventarier har ökat med 21,6%, 1 mnkr. En av anledningarna är ändring i konteringsprincip inom ÄO. Det som 2025 konterades på 6452 Tekniska hjälpmedel, konteras nu på 6321 Inventarier, kortidshyra/leasing. Ökningen beror även på högre kostnader för leasing av mobiler, datorer och kringutrustning, främst inom IoF.  Konto 641* Förbrukningsinventarier har ökat med 81,3%, 0,9 mnkr. Ökningen beror på inköp av mattor till förskolan, utbyte av larmsystem inom delar av IoF samt inköp av utrustning till park i egen regi och inköp till nya Klockelunds servicebostad.  Konto 644* Livsmedel har ökat med 3,4%, 0,4 mnkr vilket beror på kostnadsökningarna generellt sätt i samhället, samt öppnade av tillagningskök inom förskolan.  Konto 646* Förbrukningsmaterial har ökat med 19,1%, 0,9 mnkr, ökningen beror på utbyte av leksaker mm inom förskolan, samt inköp av beredskapsmaterial både inom förskolan och IoF.  Konto 701* Transporter (ej personal) har ökat med 14,3%, 1,6 mnkr. Den främsta ökningen beror på fler brukare som nyttjar turbundna resor.  Konto 744* IT-system har ökat med 6,1%, 1 mnkr vilket beror på den generella prisökningen för IT-prislistan.  Konto 745* Konsulttjänster och andra tjänster har totalt sett ökat med 130,7%, 4,4 mnkr. Ökningen beror bl a på ändrad konteringsprincip av Serviceförvaltningens tjänster som tidigare lades på 4631. Ökningen beror även på ökat behov av handledningskonsulter inom IoF.  Konto 746* Kostentreprenader har minskat med 3,6%, 0,3 mnkr, vilket beror på färre barn inom förskolan, samt att förskolan har öppnat upp två tillagningskök.  Konto 751* Tillfälligt inhyrd personal har minskat med 21%, 0,5 mnkr. Anledningen är ett mindre behov av bemanning, främst inom förskolan, beroende på färre antal barn.  Konto 765* Avgifter för kurser m.m. ser ut att ha minskat med 61,8%, 0,5 mnkr, men beror på en miss i kontering och period gällande en faktura ställd till Socialförvaltningen från IoF Funk. Egentligen har utbildningskostnaden minskat med ca 0,2 mnkr vilket bl a beror en arbetsmiljöutbildning som genomfördes 2025, men ej 2026. Övrigt Intern kontroll Enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap 6 § ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan. Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 81(82) I samband med tertialrapport 2 ska nämnden redovisa om arbetet med intern kontroll följer plan, om väsentliga avvikelser har upptäckts samt vilka åtgärder som vidtagits. Förvaltningen har, i enlighet med nämndens System för intern kontroll och identifierade utvecklingsområden, utvecklat arbetet med risk och kontroll på enhetsnivå under 2026. Nämnden konstaterar att det finns förebyggande hantering kring de risker som har identifierats i väsentlighets- och riskanalysen. Det genomförs systematiska kontroller, genom exempelvis stickprov. Det finns vidare rutiner kring rapportering. Sammantaget gör nämnden bedömningen att det interna kontrollarbetet har i huvudsak fortlöpt enligt plan och inga väsentliga avvikelser har identifierats. Övrigt Farsta stadsdelsnämnd, Tertialrapport 82(82) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Kollberg, Stadsdelsdirektör 2026-09-14 --- [Bilaga 1 SDN 18 (1).pdf] Stadsdelsnämnd Farsta Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 -  Tertialrapport 2 per den 31 augusti Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. t.o.m. 2025 2026 2027 2028 2029 Budget Prognos Plan Prognos Plan Prognos Plan Prognos Mnkr (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras.  1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m. 2025 för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet.  17 och 18 Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet.  Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. 2030 Total Plan Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos (10) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) kostnad intäkt kostnad intäkt datum datum datum datum 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2029 Prognos Stadsdelsnämnd Farsta Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring 2026 bruttobudget  från 2025 Överskott (-) till 2027 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 Farsta Norra FSK 87 647 4 382 -7 476 0 7 476 Farsta Södra FSK 69 400 3 470 -6 399 0 6 399 Farsta Östra FSK 80 412 4 021 -6 991 0 6 991 Farsta Västra FSK 77 339 3 867 -5 436 -500 5 936 0 Hemtjänsten Centrum 25 845 1 292 -2 561 0 2 561 Hemtjänsten Norra 22 054 1 103 -2 199 0 2 199 Hemtjänsten Östra 33 550 1 678 -3 336 0 3 336 Edö Dagverksamhet 7 279 364 -720 0 720 Edö vård och omsorgsboende 86 755 4 338 -9 674 1 000 8 674 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2026-09-14  15:52 Resultatenheter  0 0 0 0 Summa resultatenheter 490 281 -44 792 500 44 292 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring 2026 bruttobudget  från 2025 Överskott (-) till 2027 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 2026-09-14  15:52 Resultatenheter  Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2027 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 %  2026 MAX 5 % 7 8 9 8,5% 8 765 0,0% 9,2% 6 940 0,0% 8,7% 8 041 0,0% 7,7% 7 734 0,6% 0,0% 0 0,0% 9,9% 2 585 0,0% 10,0% 2 205 0,0% 9,9% 3 355 0,0% 9,9% 728 0,0% 10,0% 8 676 -1,2% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-09-14  15:52 Resultatenheter  0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 0,0% 0 0,0% 49 028 Ackumulerad 10 % av Årets resultatöverföring resultat- resultat- till 2027 enheternas överföring % bruttobudget % MAX 10 %  2026 MAX 5 % 7 8 9 2026-09-14  15:52 Resultatenheter  Uppföljning av resultatenheter Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid  underskott gäller maximalt 5 % 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. 2026-09-14  15:52 Resultatenheter  Stadsdelsnämnd Farsta Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti 2025 2026 2027 2028 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Utfall Utfall Budget Budget S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos  VP 2026 S:a t.o.m. 2026 2026 justering avvik 2026 2027 avvik 2027 2028 avvik 2025 NY Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Sunnanäng (Hästhagsparken) 6,7 5,1 6,0 0,0 6,0 0,0 0,0 Farstaängen 0,3 1,0 0,0 1,0 5,0 6,0 5,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Renovering Starrmyrans ridanläggning 0,0 1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 9287 Iordningställande upplagsytor och depåer egen regi 0,1 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 9293 Reinvestering renovering parkväg 1,0 1,0 0,4 0,0 1,4 0,0 0,0 9295 Reinvestering renovering trappor 0,0 0,5 -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Medborgarförslag 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 Åtgärder plaskdammar 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 Renovering bollplan Fagersjö 0,0 0,8 -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 9294 Hökarängsbadet - ny dusch 0,1 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 9284 Forsängens lekplats - renovering samt utökning m klätterställning 0,1 3,0 0,5 0,0 3,5 0,0 0,0 9282 Renovering Nybygget - beläggning, asfaltsmålning, slänt 0,6 0,6 0,0 0,6 0,0 0,0 Renovering Oppundaparken - staket, kubbsarg 0,0 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 9283 Renovering Stafettvägen 2  - sarg (ink. Hauptv.) 0,0 0,2 0,1 0,0 0,3 0,0 0,0 9283 Renovering Lekplats Hauptvägen 7 (ingår i Stafettv.) 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 9296 + 9298 Träd, nycklade investeringsmedel 0,1 1,8 0,3 0,0 2,1 2,1 0,0 Upprustning lekplatsen Persbergsbacken 2025 2,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 Vattenkiosk vid Drevviken, ny 0,7 0,0 0,7 0,7 0,0 9299 Nya gungställningar Semlan och Starrmyran, ny 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 Drevviken strandpromenad, ny 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 Sunnanäng (Hästhagsparken) egna medel 0,5 0,0 0,5 0,5 0,0 varav reinvesteringar Reinvestering renovering parkväg 1,0 1,0 0,4 0,0 1,4 0,0 0,0 2026-09-14  15:52 Investeringar Reinvestering renovering trappor 0,0 0,5 -0,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 9291 Solskydd / skapa skugga (Solsegel Hauptvägen 7, Byängen ) 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 9297 Källsortering (Hökarängsbadet, Farsta strandbad, 5 plast) 0,3 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 Markiser till vård- och omsorgsboenden 0,2 0,5 0,0 0,5 0,5 0,0 Cyklar till Funken  0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Fri sikt Fagersjö (tunnlar under Ejdervägen och Havsörnsvägen) 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 9292 Söderledskyrkan 0,0 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Biologisk mångfald (skyltar och våtmark Skönstaholm) 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 Stockholm vid vatten (spång och brygga Fagersjö) 0,0 1,5 0,0 1,5 1,5 0,0 Egen regi (fordon, maskiner, småmaskiner, upplag) 0,4 9,1 0,0 9,1 9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 8,8 8,6 31,1 0,0 0,0 31,1 5,0 21,6 0,0 5,0 5,0 Maskiner & inventarier 0,6 3,2 0,0 3,2 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 8,8 9,2 34,3 0,0 0,0 34,3 5,0 21,6 0,0 5,0 5,0 Summa parkinvesteringar 6,7 5,5 7,0 0,0 0,0 7,0 5,0 6,0 0,0 5,0 5,0 2026-09-14  15:52 Investeringar Summa nycklade medel stadsmiljö 2,1 2,1 11,3 0,0 0,0 11,3 0,0 3,7 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 1,0 1,5 0,0 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 0,5 1,2 0,0 0,0 1,2 0,0 0,9 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 0,8 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 0,5 10,8 0,0 0,0 10,8 0,0 10,6 0,0 0,0 0,0 1     Investeringsnetto t.o.m. 2025 2     Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3     Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och          budgetjusteringar som KF beslutat om.  4     Nämndens begärda budgetjusteringar och omprioriteringar mellan projekt i aktuellt ärende. 6, 9 och 12  Nämndens prognos. 7,10  Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13   Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14   Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15   Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-09-14  15:52 Investeringar Totalt projektet (12) (13) (14) (15) Prognos 2028 Genomf. Avvik Prognos beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2028 2026-09-14  15:52 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-09-14  15:52 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3     Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och  2026-09-14  15:52 Investeringar Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Antal chefer per verksamhetsområde Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration 1. Individ- och familjeomsorg 3. Förskoleverksamhet och fritidshem 5. Äldreomsorg 6. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Övriga verksamhetsområden Färre än 10 st A 1 B 1 B1 1 1 1 B2 3 4 1 C 1 1 1 C1 C2 Mellan 10-30 st A B 1 B1 B2 1 1 C 1 11 4 9 2 C1 C2 Fler än 30 st A B B1 B2 C 12 6 C1 C2 Tot. Antal chefer Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C- C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C- C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C- C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C- C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C- C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Tillvägagångssätt Ni ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C- C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden". Intervallen av underställda medarbetare är: - Färre än 10 medarbetare - Mellan 10-30 medarbetare - Fler än 30 medarbetare Exempel Finns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt: Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se Totalt jul-26 1 1 3 8 3 0 0 0 1 0 2 27 0 0 0 0 0 0 18 0 0 64 Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet.  Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS.  Mnkr Budget Begärda budgetjusteringar Prestations- och omslutningsförändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 2 145,8 9,2 8,6 2 159,7 3,9 Kostnader (+) 2 380,9 9,2 26,1 2 392,9 23,3 Intäkter (-) -235,1 -17,5 -233,2 -19,4 Prognos/avvikelse före resultatdispositioner 3,9 Resultatenheternas överskott från 2025 (+) 44,8 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -44,3 Prognos/avvikelse efter resultatdispositioner 4,4  Mnkr Netto Budget Begärda budgetjusteringar Prestationsförändringar Prognos före resultat- överföringar Prognos efter resultat- överföringar Avvikelse Nämnd och administration 100,0 0,0 0,0 100,0 100,0 0,0 Individ- och familjeomsorg 265,1 2,6 268,5 268,5 -0,8 varav barn och ungdom 160,5 164,5 164,5 -4,0 varav vuxen 42,5 42,5 42,5 0,0 varav socialpsykiatri 62,1 2,6 62,0 62,0 2,7 varav nyanlända 0,0 -0,5 -0,5 0,5 Arbetsmarknadsåtgärder 18,6 18,6 18,6 0,0 Ekonomiskt bistånd 114,4 114,4 114,4 0,0 varav handläggning 26,5 26,5 26,5 0,0 Stadsmiljöverksamhet 28,2 27,7 27,7 0,5 Avskrivningar 13,8 13,8 13,8 0,0 Internräntor 3,2 3,2 3,2 0,0 Förskoleverksamhet 387,1 1,7 -32,5 350,1 350,6 5,7 Äldreomsorg 742,0 4,4 750,4 749,4 -3,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 431,5 0,5 41,1 472,2 472,2 0,9 Barn, kultur och fritid 41,9 40,8 40,8 1,1 Övrig verksamhet 0,0 Totalt 2 145,8 9,2 8,6 2 159,7 2 159,2 4,4 Resultatenhetens namn Resultat-enhetens bruttobudget 2026 Resultatöverföring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Beräknat resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Beräknad resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Farsta Norra FSK 87 647,0 -7 476,0 0,0 7 476,0 Farsta Södra FSK 69 400,0 -6 399,0 0,0 6 399,0 Farsta Östra FSK 80 412,0 -6 991,0 0,0 6 991,0 Farsta Västra FSK 77 339,0 -5 436,0 -500,0 5 936,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hemtjänsten Centrum 25 845,0 -2 561,0 0,0 2 561,0 Hemtjänsten Norra 22 054,0 -2 199,0 0,0 2 199,0 Hemtjänsten Östra 33 550,0 -3 336,1 0,0 3 336,1 Edö Dagverksamhet 7 279,0 -720,2 0,0 720,2 Edö vård och omsorgsboende 86 755,0 -9 673,8 1 000,0 8 673,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter 490 281,0 -44 792,1 500,0 44 292,1 Mnkr, netto Budget Begärda budgetjusteringar Prognos Avvikelse Parkinvesteringar 7,0 0,0 7,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 11,3 0,0 11,3 0,0 varav reinvesteringar 1,5 0,0 1,5 0,0 Klimatinvesteringar 1,2 0,0 1,2 0,0 Trygghetsinvesteringar 0,8 0,0 0,8 0,0 Övriga investeringsmedel 10,8 0,0 10,8 0,0 Maskiner & inventarier 3,2 0,0 3,2 0,0 Totalt 34,3 0,0 34,3 0,0 Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret --- [Bilaga 2_bilaga-3a---ansokan-om-budgetjusteringar-for- (1).pdf] Instruktion för ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål - drift Bilaga 3a I samband med verksamhetsplan och under året finns möjligheter att söka budgetjusteringar för vissa särskilda ändamål. Samtliga ansökningar om budgetjustering görs genom: 1. Ansökan i denna excel-fil - Excel-filen ska biläggas ärendet i ILS-webb samt registreras i Hypergene enligt tidplan, dvs en vecka innan ärendet ska vara klarmarkerat i ILS-webb. 2. Beslutssats i nämndens ärende - Det ska framgå att budgetjusteringen avser kostnader (drift) - Det ska framgå vilket ändamål budgetjusteringen avser (exempelvis Biologisk mångfald) - Det ska framgå vilket belopp budgetjusteringen uppgår till 3. Kortfattad summering under rubriken Budgetjusteringar i ärendet - Det ska framgå att budgetjusteringarna som beskrivs avser drift 4. Registrering i Hypergene görs enligt rutinbeskrivning som finns på intranätet Övergripande information -CM2 avser driftåtgärder -Notera attrespektive flik kan ha egna specifika instruktioner. -Omnämnden ansöker ombudgetjustering förflera projekt frånsamma CM-pottskanämnden själv kopiera ytterligare flikar fördetansökningsförfarandet. -Flikar som inte fylls i skatasbort-Ansökningarna skavara fullständigt ifyllda -Påfliken Sammanställning ansökningar finns stödförattsammanställa totaltansökt belopp med hjälp av referenser till de olika flikarna, raderna kan kopieras omflera ansökningar görs inom samma ändamål Samtliga ansökningar om budgetjustering görs genom: 1. Ansökan i denna excel-fil - Excel-filen ska biläggas ärendet i ILS-webb samt registreras i Hypergene enligt tidplan, dvs en vecka innan ärendet ska vara klarmarkerat i ILS-webb. 2. Beslutssats i nämndens ärende - Det ska framgå att budgetjusteringen avser kostnader (drift) - Det ska framgå vilket ändamål budgetjusteringen avser (exempelvis Biologisk mångfald) - Det ska framgå vilket belopp budgetjusteringen uppgår till 3. Kortfattad summering under rubriken Budgetjusteringar i ärendet - Det ska framgå att budgetjusteringarna som beskrivs avser drift 4. Registrering i Hypergene görs enligt rutinbeskrivning som finns på intranätet Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för driftåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp Lokala åtgärdsprogram, vatten Klicka här för att ange text. 0,0 Äldreboende stimulansbidrag Klicka här för att ange text. 0,0 Äldreboende evakueringsbidrag Klicka här för att ange text. 0,0 Grupp-, service-, stödbostäder Klicka här för att ange text. 0,5 Avveckling omstrukturering 8,2 UtbN detaljplanekostnader 0,0 UtbN tomgångshyror 0,0 UtbN skolidrottslokaler 0,0 Parklekar drift Klicka här för att ange text. 0,0 Kommunalt bostadsbidrag Klicka här för att ange text. 0,5 Kapitalkostnader Klicka här för att ange text. 0,0 Lokalt arbete för demokrati Klicka här för att ange text.  0,0 Övriga ansökningar drift 1 #REF! Övriga ansökningar drift 2 #REF! Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för driftåtgärder 9,2 Bidrag till grupp-, service- och stödbostäder Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Socialnämndens beställarfunktion ska ha bedömt och godkänt alla ansökningar inför beslut i nämnd. Ansökan sker i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Ansökan om medel i samband med: Terialrapport 2 Begäran om budgetjustering i samband med: Terialrapport 2 Nämnd: Farsta stadsdelsnämnd Kontaktperson: Noor Al-Najafi Epost: Noor.al-najafi@stockholm.se Roll/Titel: Controller Information om objektet Perstorpsvägen 205, Klockelund 2, hyresvärd fastighetskontoret, Fastighetsägare  Åke Sundvall AB Klicka här för att ange text. Skede Boendeform Servicebostäder Inflyttningsklart (månad, år) 26-jun Lägenheter Antal lägenheter 14 Total area (kvm) 799 Lägenhetsarea (kvm) 799 Total hyra (kr/år) 2 200 000 Hyrestid (tillsvidare, antal månader/år) 2026-06-01--2036-05-31 Budget Totalt belopp för denna ansökan: 0,5 mnkr 500 000 kr Förändringen är godkänd av socialnämndens beställarfunktion (ja/nej) Ja Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Avveckling omstrukturering Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Ansökan och begäran i samband med: Nämnd: Farsta stadsdelsnämnd Kontaktperson: Fredrik Karlsson Epost: fredrik.karlsson@stockholm.se Roll/Titel: Avdelningschef HR Ekonomi Ansökan Bakgrund (beskriv lokalsituationen som föranleder ansökan, fakta som är viktig för bedömningen) Avser omstrukturering av flera verksamheter. Motivering (t.ex. den stadsgemensamma nyttan) Objektets adress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare: Löptid för kontraktet t.o.m. (datum) samt uppgift om ev. uppsägning Årshyra för tomställda lgh (kr) Budget Totalt belopp för denna ansökan: 8,2 mnkr Ange hela beloppet. 8 200 000 kr Det sökta beloppet avser: Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Lokalförsörjningsenheten funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se [Summeras automatiskt] Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning Stadsdelsnämnderna kan ansöka om budgetjustering för ersättning av eventuella merkostnader för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd: Farsta sdf Kontaktperson: Noor Al-Najafi Epost: noor.al-najafi@stockholm.se Telefon: 08-508 467 83 Ansökt belopp 0,5 mnkr Utfall till och med T2 (jan-aug) 0,3 mnkr Prognos sept-dec 0,2 mnkr Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Lokalt åtgärdsprogram, vatten (drift) Samtliga nämnder kan ansöka om budgetjustering för genomförande av åtgärder i enlighet med de lokala åtgärdsprogrammen för vattenförekomster. Ansökan om budgetjustering i samband med: Sökande nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Roll: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Namn på projekt: Klicka här för att ange text. Sökt belopp (mnkr) 1. Projektbeskrivning Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den tänkta åtgärden med mål och syfte. 1.1   Projektets mål och syfte Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.2 Koppling till lokalt åtgärdsprogram för vattenförekomst Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.3 Effekter på vattenstatus Fyll i under de rubriker som är relevanta för ansökan. Effekten ska vara mätbar, och det är därför viktigt att så långt det är möjligt ha ett startmått så att den totala effekten kan beräknas. Finns ingen data behöver anledning anges samt beskrivning ges hur utsläppseffekten eller förbättringarna ska redovisas. Ett exempel kan vara att bedöma hur stor utsläppsminskningen av fosfor är. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.4   Andra nyttor Beskriv andra miljönyttor, effekter på trygghet, social hållbarhet etc. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.5   Nya arbetssätt eller innovation Beskriv eventuella nya arbetssätt eller inslag av innovation i projektet. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.6   Uppföljning och utvärdering Beskriv hur och när uppföljningen och utvärderingen av insatsen ska göras. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 2. Beskrivning av utgifter och eventuell medfinansiering Ansökan ska redovisa insatsens totala kostnad uppdelat på relevanta kostnadsposter. Eventuell egen medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Om insatsen till del ska genomföras av annan nämnd eller bolag ska denna del specificeras. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 3. Påverkan på framtida driftkostnader Av ansökan ska det framgå om insatsen påverkar nämndens eller annan nämnd/bolags framtida driftkostnader, inklusive kapitalkostnader. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 4. Projektansökan har stämts av med den strategiska samordningsgruppen för god vattenstatus Klicka här för att ange text. 4.1 Eventuell kommentar från samverkansgruppen Klicka här för att ange text. 5. Övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 6. Bilagor Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker Bidrag till vård- och omsorgsboenden Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Referensgruppen för äldreboendeplanering ska ha bedömt och godkänt alla ansökningar inför beslut i nämnd. Ansökan sker i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Ansökan om medel i samband med: Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Klicka här för att välja alternativ. Lokalförsörjningsenheten Begäran om budgetjustering i samband med: funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Klicka här för att välja alternativ. Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Information om objektet Objektets adress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare: Klicka här för att ange text. Skede Klicka här för att välja alternativ. Boendeform Klicka här för att välja alternativ. Inflyttningsklart (månad, år) Klicka här för att ange text. Lägenheter Antal lägenheter Klicka här för att ange text. Total area (kvm) Klicka här för att ange text. Lägenhetsarea (kvm) Klicka här för att ange text. Total hyra (kr/år) Klicka här för att ange text. Hyrestid (tillsvidare, antal månader/år) Klicka här för att ange text. Budget Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr varav förprojektering kr varav startkostnader kr varav merkostnader kr varav merkostnader för kortidsvård/boende kr Förändringen är godkänd av referensgruppen för äldreboedenplaneringen (ja/nej) Klicka här för att välja alternativ. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Bidrag för dubbla hyror alternativt stängt äldreboende under byggnation Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Referensgruppen för äldreboendeplanering ska ha bedömt och godkänt alla ansökningar inför beslut i nämnd. Ansökan sker i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Ansökan om medel i samband med: Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Klicka här för att välja alternativ. Lokalförsörjningsenheten Begäran om budgetjustering i samband med: funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Klicka här för att välja alternativ. Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Information om objektet Objektets adress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare: Klicka här för att ange text. Ombyggnationstyp Boendeform Inflyttningsklart (månad, år) Klicka här för att ange text. Lägenheter Ordinarie hyra (kr/år) Klicka här för att ange text. Produktionstid med nedsatt hyra (antal månader/år) Klicka här för att ange text. Budget Nedsatt hyra (tomställningshyra) belopp för denna ansökan: mnkr Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Detaljplanekostnader Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetens beteckning eller populärnamn Verksamhetsområ de grundskola eller gymnasium Motivering till detaljplan eller behov Behov uppstår (år) Totalt ansökt belopp Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Lokalförsörjningsenheten funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Påbörjat detaljplane- arbete (år) Total kostnad för detaljplan (mnkr) Kostnad år (år) Upparbeta d kostnad (mnkr) Kostnad 2025 (kostnad ansökan avser) (mnkr) Detaljplan laga kraft (år) Geografisk tillhörighet (stadsdelsområde) 0 Tomgångshyror Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetens beteckning eller populärnamn Verksamhetsområd e (förskola, grundskola eller gymnasium) Motivering till tomgångshyra eller behov Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Lokalförsörjningsenheten funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Totalt ansökt belopp Lokalen är uppsagd (år-månad -  ÅÅÅÅ-MM) Genomfört samråd med stadslednings- kontoret (ja/nej) Uppsägning kvalitetsgranskad av hyresfunktionen (ja/nej) Hyres- kostnad per år (mnkr) Tomgångshyra som faller ut 2025 (kostnad ansökan avser) (mnkr) Hyresavtal upphör/ projekt färdigställs (år-månad - ÅÅÅÅ-MM) Geografisk tillhörighet (UtbN) 0 Skolidrottslokaler Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Anläggning Verksamhetsområde grundskola eller gymnasium Antal objekt Boknings- bara timmar (totalt) Boknings- bara timmar (per objekt) Totalt antal timmar som lokalerna kan nyttjas Andel av tiden som lokalerna är tillgängliga för uthyrning 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Lokalförsörjningsenheten funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% 1 0 89 0% Totalt ansökt belopp Hyreskostnad enl. kapacitets- verktyget (kr) Avdrags- grundande belopp (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,0 mnkr Höjd hyra till följd av upprustning av parklekar Stadsdelsnämnderna kan efter beställning från fastighetsnämnden söka driftsmedel motsvarande hyreshöjning till följd av upprustning av parklekar. Budgetjustering kan beviljas efter att upprustningen färdigställts och parkleken fått en ny hyra. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med T1 och T2. Medel beviljas för ett år i taget, ej retroaktivt för föregående år. Finansiering för kommande år förutsätter att det avsätts medel i budget för aktuella år. Ansökan om budgetjustering i samband med: Namn på projektet: Klicka här för att ange text. Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om verksamheten 1.1 Objektets namn, adress och fastighetsbeteckning Klicka här för att ange text. 1.2 Fastighetsägare Klicka här för att ange text. 1.3 Beskrivning av utförd upprustning Klicka här för att ange text. 1.4 År och månad då upprustningen slutfördes Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp 0,0 mnkr 2.1 Tidigare årshyra (tkr) 2.2 Årshyra efter utförd upprustning (tkr) 3. Eventuella övriga upplysningar om åtgärden Klicka här för att ange text. Lokalt arbete för ökad demokrati Stadsdelsnämnder kan söka medel för att utveckla och förstärka det lokala arbetet för ökad demokrati. Insatser kan handla om att öka valdeltagande, medborgardialoger och lokala ungdomsråd. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med VP och T1. Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Klicka här för att ange text. 1.2 Beskrivning av åtgärd Klicka här för att ange text. 1.3 Åtgärdens syfte Klicka här för att ange text. 1.4 Åtgärdens tidplan Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2026 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Kapitalkostnader - drift Stadsdelsnämnderna kan ansöka om budgetjusteringar för ökade kapitalkostnader inom stadsmiljöområdet. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Sarah Chaara Nämnd: sarah.chaara@stockholm.se Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Ansökt belopp (Mnkr avrundat till närmsta hundratusental) Budget Utfall T2 Prognos helår Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Avvikelse =sökt belopp 0 0 0,0 Kontaktperson vid stadsledningskontoret: sarah.chaara@stockholm.se --- [Bilaga 3_bilaga-3b---ansokan-om-budgetjusteringar-for-.pdf] Instruktion för ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål - investeringar Bilaga 3b I samband med verksamhetsplan och under året finns möjligheter att söka budgetjusteringar för vissa särskilda ändamål. Samtliga ansökningar om budgetjustering görs genom: 1. Ansökan i denna excel-fil - Excel-filen ska biläggas ärendet i ILS-webb samt registreras i Hypergene enligt tidplan, dvs en vecka innan ärendet ska vara klarmarkerat i ILS-webb. 2. Beslutssats i nämndens ärende - Det ska framgå att budgetjusteringen avser utgifter (investering) - Det ska framgå vilket ändamål budgetjusteringen avser (exempelvis klimatinvesteringar) - Det ska framgå vilket belopp budgetjusteringen uppgår till 3. Kortfattad summering under rubriken Budgetjusteringar i ärendet - Det ska framgå att budgetjusteringarna som beskrivs avser investering 4. Registrering i Hypergene görs enligt rutinbeskrivning som finns på intranätet Övergripande information - CM4 avser investeringsåtgärder - Notera att respektive flik kan ha egna specifika instruktioner. - Om nämnden ansöker om budgetjustering för flera projekt från samma CM-pott ska nämnden själv kopiera ytterligare flikar för det ansökningsförfarandet. - Flikar som inte fylls i ska tas bort - Ansökningarna ska vara fullständigt ifyllda - På fliken Sammanställning ansökningar finns stöd för att sammanställa totalt ansökt belopp med hjälp av referenser till de olika flikarna, raderna kan kopieras om flera ansökningar görs inom samma ändamål Samtliga ansökningar om budgetjustering görs genom: 1. Ansökan i denna excel-fil - Excel-filen ska biläggas ärendet i ILS-webb samt registreras i Hypergene enligt tidplan, dvs en vecka innan ärendet ska vara klarmarkerat i ILS-webb. 2. Beslutssats i nämndens ärende - Det ska framgå att budgetjusteringen avser utgifter (investering) - Det ska framgå vilket ändamål budgetjusteringen avser (exempelvis klimatinvesteringar) - Det ska framgå vilket belopp budgetjusteringen uppgår till 3. Kortfattad summering under rubriken Budgetjusteringar i ärendet - Det ska framgå att budgetjusteringarna som beskrivs avser investering 4. Registrering i Hypergene görs enligt rutinbeskrivning som finns på intranätet Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för investeringsåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp Trygghetsinvesteringar Klicka här för att ange text. 0 Inv. för drift i egen regi Klicka här för att ange text. 0 Parkmiljö nära förskolegård Klicka här för att ange text. 0 Övriga ansökningar investering Klicka här för att ange text. 0 Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för investeringsåtgärder 0 Trygghetsinvesteringar Samtliga nämnder kan ansöka om budgetjustering för investeringar som syftar till trygghetsskapande åtgärder. Åtgärderna ska avse fysiska investeringar på mark, anläggning eller fastighet och utgå ifrån en lokal behovsanalys av tryggheten. Ansökan om budgetjustering i samband med: Sökande nämnd: Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Eventuell samverkan med nämnd/bolagsstyrelse Om insatsen till del ska genomföras genom annan nämnd/bolagsstyrelse ska överenskommelse om detta ha skett med berörd part, ange i så fall detta nedan. Facknämnder som söker medel ska inför ansökan föra dialog med berörda stadsdelsnämnder. Klicka här för att ange text. Namn på insats Klicka här för att ange text. Koordinater Sökt belopp (mnkr) Avrundat till närmsta hundratusental 1. Beskrivning (mål och syfte) Ansökan ska innehålla en tydlig och detaljerad beskrivning av den tänkta åtgärden med övergripande mål och syfte. Underrubrikerna i beskrivningen ska ge en tydlig koppling mellan den lokala behovsanalys som gjorts och det resultat som förväntas. 1.1   Problembeskrivning Gör en platsspecifik och väl underbyggd problembeskrivning om varför en investering behövs. Det kan exempelvis utgå ifrån den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen, trygghetsvandringar, dialoger med berörda eller andra lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande sammanhang. Lägg in en karta med en markering av aktuell plats nedan. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker INFOGA EVENTUELL BILD I DENNA RUTA ENLIGT INSTRUKTIONEN I KOMMENTARSRUTAN 1.2   Berörd målgrupp Ange den/de målgrupper som insatsen riktar sig till. Både allmänna och särskilda målgrupper ska specificeras. Redogörelsen ska även skatta storleken på de målgrupper som berörs - exempelvis hur många unga som bor i ett område eller antalet personer som passerar en viss plats. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.3   Beskrivning av insatsen Beskriv vad insatsen består av och hur den ska genomföras. Insatsen ska vara logiskt kopplad till ovan beskrivna problembild och de resultat som förväntas. Innan ansökan lämnas in ska samråd ske med andra berörda förvaltningar om insatsernas genomförbarhet, vilket ska beskrivas här. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker INFOGA EVENTUELL BILD I DENNA RUTA ENLIGT INSTRUKTIONEN I KOMMENTARSRUTAN 1.4   Förväntat resultat Beskriv de positiva resultat och effekter som insatsen ska generera för målgruppen. Som exempel kan detta handla om ökad känsla av trygghet för kvinnor på ett torg vilket leder till fler kvinnor som rör sig på torget. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.5   Uppföljning och utvärdering Beskriv hur och när uppföljningen och utvärderingen av insatsen ska göras samt hur de avses dokumenteras och spridas. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 2. Organisation för insatsernas genomförande Beskriv kortfattat den organisation som ansvarar för att genomföra insatsen samt ansvarar för att följa upp dess effekter. Om samverkan sker med lokala aktörer i arbetet ska detta beskrivas under denna punkt, exempelvis fastighetsägare, civilsamhälle, polis. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 2.1 Avstämt med berörd stadsdelsnämnd 3. Tidplan Ansökan ska innehålla en tidplan med identifierade faser i insatsens genomförande från start till uppföljning och slutredovisning. Insatsen kan löpa under mer än ett år men kräver en tydlig tidplan med kostnader fördelade på respektive år. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 4. Beskrivning av utgifter och eventuell medfinansiering Ansökan ska redovisa insatsens totala investering uppdelat på relevanta kostnadsposter. Eventuell egen medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Om insatsen till del ska genomföras av annan nämnd eller bolagsstyrelse ska denna del specificeras. Totalt belopp för denna ansökan (mnkr) avrundat till närmsta hundratusental: 0,0 Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… 4.1 Eventuell övrig finansiering Eventuell egen medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Om insatsen till del ska genomföras av annan nämnd eller bolagsstyrelse ska denna del specificeras. Klicka här för att ange text. 5. Påverkan på framtida driftkostnader Av ansökan ska det framgå om och hur insatsen förväntas påverka nämndens eller annan nämnd/styrelses framtida driftutgifter/kostnader, inklusive kapitalkostnader. Kompensation för kapitalkostnader beaktas i särskild ordning i samband med kommande verksamhetsplaner. Klicka här för att ange text. 4. Bilagor Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker Natur- och parkskötsel i egen regi Stadsdelsnämnder där driften av natur- och parkskötsel eller lokalvård övergår från entreprenad till egen regi kan söka för ökade investeringsutgifter för maskiner och inventarier som är avsedda för övergången. Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. 1. Information om investeringen 1.1 Beskrivning av investeringen Klicka här för att ange text. 1.2 Investeringens syfte Klicka här för att ange text. 2. Ansökans omfattning 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr 2.2 Påverkan på framtida driftkostnader Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Sarah Chaara sarah.chaara@stockholm.se [Summeras automatiskt] Parkmiljö i anslutning till förskolegårdar Stadsdelsnämnderna och trafiknämnden kan söka investeringsmedel för för upprustning av allmän platsmark i anslutning till förskolegårdar med låga lekvärden. Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Lokalförsörjningsenheten Ansökan om budgetjustering i samband med: funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Nämnd: Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. 1. Information om investeringen 1.1 Befintligt lekvärde enligt lekytefaktorn Klicka här för att ange text. 1.2 Beskrivning av investering/åtgärder som förbättrar lekvärdet Klicka här för att ange text. 1.3 Investeringens mål Klicka här för att ange text. 2. Ansökans omfattning 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr 2.2 Påverkan på framtida driftkostnader Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. [Summeras automatiskt] Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Lokalförsörjningsenheten funktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Övriga ansökningar Ansökan om budgetjustering i samband med: Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Respektive nämndcontroller Nämnd Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om åtgärd 1.1 Namn på projektet/åtgärden/enheten Klicka här för att ange text. 1.2 Hyresvärd (om det avser investering i fastighet) Klicka här för att ange text. 1.3 Beskrivning av åtgärd Klicka här för att ange text. 1.4 Åtgärdens syfte Klicka här för att ange text. 1.5 Åtgärdens tidplan Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar [Summeras automatiskt] Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Respektive nämndcontroller --- [Bilaga 4_uh018 260910 (3).pdf] Balansräkning Period: 202600-202608 Förvaltning: 718 Förändring UB 202608 IB 202600 202601-202608 Externt Anläggningstillgångar 122 430 884,00 -2 507 326,10 119 923 557,90 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 109 630 085,20 -310 613,14 109 319 472,06 12 Maskiner och inventarier 12 800 798,80 -2 196 712,96 10 604 085,84 Omsättningstillgångar 75 018 920,91 62 696 623,86 87 444 421,23 15 Kundfordringar 31 969 028,73 -11 192 089,41 5 918 899,32 16 Diverse kortfristiga fordringar 2 245 080,50 64 377 066,51 66 622 147,01 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 40 498 968,44 9 481 824,34 14 567 709,24 19 Kassa och bank 305 843,24 29 822,42 335 665,66 Summa Tillgångar 197 449 804,91 60 189 297,76 207 367 979,13 Eget kapital -26 214 550,80 -65 583 770,98 -51 883 321,78 20 Eget kapital -26 214 550,80 -65 583 770,98 -51 883 321,78 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -171 235 254,11 5 394 473,22 -115 359 967,42 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -36 904,00 -153 777,09 -190 681,09 25 Leverantörsskulder -124 700 904,14 69 037 563,73 -31 791 123,41 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 -65 424,71 -65 424,71 28 Övriga kortfristiga skulder -2 636 699,00 -685 087,00 -3 321 786,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -43 860 746,97 -62 738 801,71 -79 990 952,21 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 1 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 Summa Skulder & Eget kapital -197 449 804,91 -60 189 297,76 -167 243 289,20 Ekonomichefens underskrift  den ……………………. Handläggarens underskrift  den …………………… Balansräkning Period: 202600-202608 Förvaltning: 718 Förändring UB 202608 IB 202600 202601-202608 Externt 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 2 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 Kr Stadens bolag Internt Totalt 0,00 0,00 119 923 557,90 0,00 0,00 109 319 472,06 0,00 0,00 10 604 085,84 9 569 644,69 40 701 478,85 137 715 544,77 44 400,00 14 813 640,00 20 776 939,32 0,00 0,00 66 622 147,01 9 525 244,69 25 887 838,85 49 980 792,78 0,00 0,00 335 665,66 9 569 644,69 40 701 478,85 257 639 102,67 0,00 -39 915 000,00 -91 798 321,78 0,00 -39 915 000,00 -91 798 321,78 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -2 052 006,67 -48 428 806,80 -165 840 780,89 0,00 0,00 -190 681,09 -1 601 497,00 -22 270 720,00 -55 663 340,41 0,00 0,00 -65 424,71 0,00 0,00 -3 321 786,00 -450 509,67 -26 158 086,80 -106 599 548,68 Balansräkning UB 202608 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 3 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 -2 052 006,67 -88 343 806,80 -257 639 102,67 Kr Stadens bolag Internt Totalt Balansräkning UB 202608 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 4 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 Resultaträkning Period: 202601-202608 Förvaltning: 718 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -135 417 015,51 -584 399,77 -93 869 252,56 -229 870 667,84 30 Försäljning av varor, material -16 045 018,07 0,00 -1 768 539,00 -17 813 557,07 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -40 220 604,68 0,00 0,00 -40 220 604,68 32 Övriga avgifter -560 163,50 -44 400,00 -67 880,00 -672 443,50 34 Hyror och arrenden -17 011 851,48 0,00 -3 169 417,00 -20 181 268,48 35 Bidrag, kostnadsersättningar och gåvor -55 184 814,00 0,00 -12 839 994,76 -68 024 808,76 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -6 394 234,01 -540 000,00 -76 023 421,80 -82 957 655,81 37 Intäkter från exploateringsverksamhet o försälj av omsättningstillgångar -329,77 0,23 0,00 -329,54 Verksamhetens kostnader (+) 1 181 171 610,57 77 161 306,10 383 344 861,14 1 641 677 777,81 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 33 635,70 0,00 0,00 33 635,70 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 3 876,53 0,00 0,00 3 876,53 45 Lämnade bidrag 69 518 510,65 0,00 13 049 879,00 82 568 389,65 46 Köp av huvudverksamhet 549 540 514,92 0,00 151 469 374,07 701 009 888,99 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 454 605 915,25 0,00 0,00 454 605 915,25 51 Löner ej arbetad tid 13 803 942,08 0,00 0,00 13 803 942,08 53 Andra ersättningar 150 000,00 0,00 0,00 150 000,00 54 Kostnader för naturaförmåner 304,32 0,00 0,00 304,32 55 Kostnadsersättningar 3 424 578,04 0,00 0,00 3 424 578,04 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 184 575 374,70 184 575 374,70 57 Pensionskostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 60 Lokal- och markhyror 18 007 047,99 73 103 244,84 5 905 326,61 97 015 619,44 61 Fastighets- och entreprenadskostnader 10 965 439,76 1 600 671,93 -15 745,00 12 550 366,69 62 Bränsle, energi och vatten 1 540 540,29 339 854,36 50 000,00 1 930 394,65 63 Operationell leasing/hyra (hyra/leasing av anläggntillg) 5 900 030,28 -20 843,95 76 440,00 5 955 626,33 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 20 977 007,02 104 160,74 103 962,00 21 185 129,76 65 IT- och kontorsmaterial samt trycksaker 544 415,37 0,00 56 950,00 601 365,37 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 782 175,35 84 545,03 0,00 866 720,38 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 1 221 059,44 1 812 674,68 884 047,35 3 917 781,47 69 Kostnader för transportmedel 719 423,82 0,00 5 227,00 724 650,82 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 1 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 70 Transporter och resor 13 327 304,47 0,00 86 187,01 13 413 491,48 71 Representation 69 435,18 0,00 0,00 69 435,18 72 Annonser, reklam och information 133 645,33 0,00 5 525,00 139 170,33 73 Försäkringar och riskkostnader 2 815 252,68 105 543,70 4 574,00 2 925 370,38 74 Övriga främmande tjänster 10 227 370,97 13 643,31 26 523 562,54 36 764 576,82 75 Tillfälligt inhyrd personal 1 472 129,71 0,00 255 148,50 1 727 278,21 76 Diverse kostnader 1 388 055,42 17 811,46 309 028,36 1 714 895,24 Verksamhetens nettokostnader 1 045 754 595,06 76 576 906,33 289 475 608,58 1 411 807 109,97 Avskrivningar (+) 11 665 892,58 0,00 0,00 11 665 892,58 79 Avskrivningar 11 665 892,58 0,00 0,00 11 665 892,58 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 1 057 420 487,64 76 576 906,33 289 475 608,58 1 423 473 002,55 Finansiella intäkter (-) -128 285,03 0,00 0,00 -128 285,03 84 Finansiella intäkter -128 285,03 0,00 0,00 -128 285,03 Finansiella kostnader (+) 2 836,77 0,00 1 979 562,12 1 982 398,89 85 Finansiella kostnader 2 836,77 0,00 1 979 562,12 1 982 398,89 Resultat efter finansiella poster 1 057 295 039,38 76 576 906,33 291 455 170,70 1 425 327 116,41 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 1 057 295 039,38 76 576 906,33 291 455 170,70 1 425 327 116,41 Resultaträkning Period: 202601-202608 Förvaltning: 718 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 2 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Resultaträkning Period: 202601-202608 Förvaltning: 718 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 7E8FD6B8B4FC4866A8081A0631E432DE.xlsx 3 (16) Utskrift: 2026-09-14 15:53 Anläggningsinformation 10 11 12 13 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar exkl. 117x Förvaltning: 718 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 200 095 050,06 56 022 834,64 0,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 4 824 805,58 615 564,40 0,00 UB Anskaffningar 0,00 204 919 855,64 56 638 399,04 0,00 IB Avskrivningar 0,00 -106 534 066,64 -43 222 035,84 0,00 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 -8 853 615,22 -2 812 277,36 0,00 UB Avskrivningar 0,00 -115 387 681,86 -46 034 313,20 0,00 Summa bokfört värde 0,00 89 532 173,78 10 604 085,84 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 -4 028 809,64 -2 196 712,96 0,00 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 4 824 805,58 615 564,40 0,00 Tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 4 824 805,58 615 564,40 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 -8 853 615,22 -2 812 277,36 0,00 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 -32 816,19 -309 827,20 0,00 Ändra dimension till 0,00 32 816,19 309 827,20 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 -4 028 809,64 -2 196 712,96 0,00 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 2381-2389 Inv.skuld Upplösningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 718 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 26 214 550,80 Drift Intäkter -229 998 952,87 Kostnader 1 655 326 069,28 Summa 1 425 327 116,41 Investering Inkomster 0,00 Utgifter 9 158 566,48 Summa 9 158 566,48 Totalt 1 434 485 682,89 Stadskassans konto Externa inbetalningar 224 067 061,27 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -1 061 577 579,48 Interna utbetalningar -653 400 369,18 Summa -1 490 910 887,39 Fordran/skuld stadskassan -65 583 770,98 Årets förändring av resultatfond 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -65 583 770,98 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 91 798 321,78 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 718 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -1 979 562,12 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv 5 573 285,49 9045 Skatt felaktigt betalad lön 2 712,00 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -344 335,00 9047 Nystartsjobb 2 733 622,00 9052 PO -185 227 907,38 9055 LISA-löner -474 158 184,17 SUMMA Konto 904x och 905x -653 400 369,18 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9134 Skatt felaktigt betalad lön 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9893 Genomgångskonto kundreskontra IOF Paraplyet 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 837 510 518,21 Summa konto 837 510 518,21 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 1 425 327 116,41 Summa drift enligt resultatrapport 1 425 327 116,41 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 9 158 566,48 Summa aktiverat (789x) -9 158 566,48 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 1 425 327 116,41 Summa drift enligt anl. & rör.kap 1 425 327 116,41 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -65 583 770,98 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) -65 583 770,98 SUMMA 0,00 Tillgångar 257 639 102,67 Skulder & Eget kapital -257 639 102,67 SUMMA 0,00   Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202500-202514 IB 202600 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 109 630 085,20 109 630 085,20 12 Maskiner och inventarier 12 800 798,80 12 800 798,80 15 Kundfordringar 31 969 028,73 31 969 028,73 16 Diverse kortfristiga fordringar 2 245 080,50 2 245 080,50 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 40 498 968,44 40 498 968,44 19 Kassa och bank 305 843,24 305 843,24 SUMMA Tillgångar 197 449 804,91 197 449 804,91 201 Eget kapital, ingående värde -50 930 245,06 -26 214 550,80 202 Årets resultet 24 715 694,26 0,00 SUMMA Eget kapital -26 214 550,80 -26 214 550,80 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -36 904,00 -36 904,00 25 Leverantörsskulder -124 700 904,14 -124 700 904,14 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -2 636 699,00 -2 636 699,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -43 860 746,97 -43 860 746,97 SUMMA Skulder -171 235 254,11 -171 235 254,11 --- [Bilaga 5_Underlag till forskolerapport (Farsta stadsdel (3).pdf] Underlag till förskolerapport 2026 för Farsta stadsdelsnämnd Förslag till beslut start.stockholm Handläggare Till Farsta stadsdelsnämnd Telefon: Farsta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (11) 2026-09-09 Tjänsteutlåtande Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning.................................................................................................................................4 2 Styrning och ledarskap..........................................................................................................5 2.1 Bakgrund.......................................................................................................................................5 2.2 Förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap.....................................................................5 2.2.1 Hur skapar stadsdelsförvaltningen förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare?............................................................................................................................5 2.2.2 Hur stärker stadsdelsförvaltningens organisation rektors pedagogiska ledarskap?..............5 2.3 Insatser utifrån det socioekonomiska stödet.................................................................................6 2.3.1 Följer stadsdelsförvaltningen upp hur den socioekonomiska ersättningen används? Om ja, beskriv uppföljningarnas slutsatser, det vill säga dess effekter?........................6 2.4 Införande av infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet......................................6 2.4.1 Upplever ni att det förändrade arbetssättet i Infomentor har lett till ett ökat fokus på undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet? Om ja, beskriv hur........................6 3 Nationell måluppfyllelse........................................................................................................7 3.1 Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger...................................................................................7 3.1.1 Vilka delar i ert kvalitetsarbete kommer ni att fokusera på framåt utifrån kvalitetsdialogerna? Beskriv också varför ni lagt fokus på just dessa delar..................7 3.2 Barngrupper utan förskollärare.....................................................................................................7 4 Förskolans kompensatoriska uppdrag.................................................................................9 4.1 Utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket...................................9 4.1.1 Hur har ni arbetet med att stärka förskolans personals kompetens och kunskap i yrkesvenska under året?.................................................................................................9 4.2 Barns närvaro i förskolan..............................................................................................................9 4.2.1 Hur har ni utvecklat ert arbete med närvarostatistik?...........................................................9 4.2.2 Har ni ändrat verksamheternas organisation utifrån den bild närvarostatistiken ger? Om ja, beskriv hur........................................................................................................10 4.2.3 På vilket sätt används er närvarostatistik för att främja barns närvaro?.............................10 4.3 Frågor om Kompetensutveckling............................................................................................... 10 4.3.1 Vilka utvecklingsområden som föranleder utbildningsinsatser har ni identifierat under året......................................................................................................................10 4.3.2 Vilka identifierade utbildningsinsatser har genomförts?....................................................10 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (11) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (11) 1 Inledning På uppdrag av kommunfullmäktige tas en årlig stadsövergripande rapport fram i syfte att på ett överskådligt och lättillgängligt sätt beskriva utvecklingen och kvaliteten i stadens förskolor oavsett regiform. Rapportens innehåll fokuserar på:  strategiskt viktiga områden på övergripande nivå  kommunfullmäktiges budgetuppdrag för verksamhetsområdet förskola samt  områden kopplade till förskolans nationella uppdrag Stadsdelsnämnderna bidrar till rapportens innehåll med underlag kring frågeområden som berör den kommunala förskolan. Stadsdelsnämndernas underlag, tillsammans med andra relevanta underlag, ligger till grund för rapporten. Frågeområden i årets anvisningar finns under rubrikerna:  Styrning och ledarskap  Nationell måluppfyllelse  Förskolans kompensatoriska uppdrag Stadsdelsnämndernas underlag lämnas i samband med tertialrapport 2 via särskild rapport i ILS:n. Under varje rubrik i anvisningarna anges bakgrund till det berörda området samt ett antal frågor inom varje område. Anvisningarna anger även hur svaren ska redovisas. Underlaget kan komma att kompletteras med dialoger mellan förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningar i de frågor där en fördjupad förståelse behövs för att få helhetsbild av det som skrivs fram. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (11) 2 Styrning och ledarskap 2.1 Bakgrund Ledarskapets kvalitet är grundläggande för en välfungerande verksamhet och framgångsrik utveckling av verksamheten. Ledarskap och styrning handlar om att på olika sätt stärka förutsättningarna för verksamheten. Frågorna handlar om det pedagogiska ledarskapets förutsättningar, om det socioekonomiska stödets användning samt hur införandet av Infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. 2.2 Förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap Huvudmannen ansvarar för att ge rektorn förutsättningar att pedagogisk ledare. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och annan personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt genomförs i enlighet med de nationella målen. Att vara pedagogisk ledare innebär att i enlighet med läroplanen utveckla utbildningen. Det arbetet kräver till exempel resurser såsom avsatt tid eller stöd från huvudmannen. I det ingår vanligtvis även att huvudmannen tydliggör omfattningen av rektorns mandat, uppdrag och befogenheter. 2.2.1 Hur skapar stadsdelsförvaltningen förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare? Stadsdelsförvaltningen skapar förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap genom gemensamma strukturer för systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetsdialoger, pedagogiska nätverk och kompetensutvecklingsinsatser. Rektorer och biträdande rektorer ges stöd i att följa upp utbildningens kvalitet genom gemensamma analysverktyg, lärloggar och årshjul för SKA och SAM. Förvaltningen möjliggör även deltagande i forsknings- och utvecklingsinsatser, bland annat genom Ifous-programmet Förskolebarns förändrade kunnande. Detta stärker rektorernas arbete med att utveckla undervisningen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 2.2.2 Hur stärker stadsdelsförvaltningens organisation rektors pedagogiska ledarskap? Organisationen stärker rektors pedagogiska ledarskap genom ett nära samarbete mellan rektorer, biträdande rektorer, specialpedagoger och avdelning förskola. Gemensamma utvecklingsområden beslutas på stadsdelsnivå och följs upp genom kvalitetsdialoger, verksamhetsbesök och analysmöten. Stadsdelsförvaltningen erbjuder också stöd inom ekonomi, HR, barnhälsa och specialpedagogik, vilket frigör tid för rektor att fokusera på undervisningens kvalitet och verksamhetens utveckling. Det gemensamma arbetet med likvärdiga lärmiljöer, start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (11) bibliotekskultur, språkutveckling och STEAM bidrar till en ökad samsyn mellan förskoleenheterna. 2.3 Insatser utifrån det socioekonomiska stödet Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov. Samtliga huvudmän fördelar resurser till utbildningen i förskolan och rektorn ansvarar för att fördela resurser inom en förskoleenhet efter barnens olika förutsättningar och behov. Förskolans utbildning behöver utformas på olika sätt vilket gör att resursfördelningen blir olika för olika förskolor. För att skapa en förskola med utjämnande socioekonomiska effekter är det viktigt att vid resursfördelningen beakta de socioekonomiska förhållanden som barnen lever i. För barn som lever i socioekonomiskt utsatta miljöer kan till exempel barngruppens storlek, personalens utbildningsnivå och personalens språkkunskaper vara extra viktiga. 2.3.1 Följer stadsdelsförvaltningen upp hur den socioekonomiska ersättningen används? Om ja, beskriv uppföljningarnas slutsatser, det vill säga dess effekter? Ja. Användningen av socioekonomisk ersättning följs upp inom ramen för verksamhetsuppföljning, kvalitetsdialoger och ekonomiska uppföljningar. Uppföljningen visar att resurserna främst används för att stärka det kompensatoriska uppdraget genom ökad personaltäthet, särskilda pedagogiska insatser, utveckling av tillgängliga lärmiljöer, tidiga stödinsatser samt arbete med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Sammantaget bedöms den socioekonomiska resursfördelningen bidra till ökad likvärdighet, förbättrade möjligheter att möta barns olika behov och stärkta förutsättningar för barns utveckling och lärande. 2.4 Införande av infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet Infomentor infördes i Stockholms stads kommunala skolor inför höstterminen 2024 som ersättare för den tidigare Skolplattformen. För pedagoger och personal fungerar Infomentor som ett digitalt stöd för dokumentation och elevkommunikation. 2.4.1 Upplever ni att det förändrade arbetssättet i Infomentor har lett till ett ökat fokus på undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet? Om ja, beskriv hur. I samband med byte av plattform har vi sett över och reviderat våra mallar kring det systematiska kvalitetsarbetet i Farsta. Det är först nu som arbetet påbörjas med att använda arbetssättet med denna gång större fokus på analysdelen och resultat av barns förändrade kunnande. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (11) 3 Nationell måluppfyllelse Enligt skollagen ska förskolan säkerställa en trygg, likvärdig utbildning med hög pedagogisk kvalitet för alla barn. Frågorna handlar om Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger samt antal förskollärare i barngrupper. 3.1 Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger Skolverket och SPSM har genomfört kvalitetsdialoger med Stadsdelsförvaltningarna och Förskoleförvaltningen. Syftet med dialogerna är att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vilket ska leda till ökad kvalitet och likvärdighet i skola och förskola. Dialogerna utgår från områdena likvärdighet, kvalitet samt barns utveckling och lärande och frågor. 3.1.1 Vilka delar i ert kvalitetsarbete kommer ni att fokusera på framåt utifrån kvalitetsdialogerna? Beskriv också varför ni lagt fokus på just dessa delar. Kopplingen mellan undervisningsnivå och rektorsnivå behöver systematiseras för att kvalitetssäkra arbetet så att det leder till att uppfylla våra mål. Vi kommer att ta fram en ”Rutin för systematiskt kvalitetsarbete i Farsta förskolor”, ett tydliggörande av SKA på de tre nivåerna - det finns idag för barnhälsa men det kommer även att involvera det kompensatoriska uppdraget och lärandeuppdraget. - Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus, och samsyn kring gemensam förståelse i hela styrkedjan och reflektioner över glappen i den egna styrkedjan. - Relevanta och riktade underlag för undervisningsnivån utifrån den "pedagogiska blicken" så att rektor och huvudman vet att verksamheten erbjuder varje barn i Farsta stadsdel en likvärdig förskola. - Den pedagogiska blicken ska riktas åt rätt håll och att dokumentationen ger underlag till alla nivåer i hela styrkedjan. - Att hitta balansen i styrningen och ge förutsättningar i organisationen att leda det systematiska kvalitetsarbetet genom andra. 3.2 Barngrupper utan förskollärare Förskoleförvaltningen har under flera år följt upp antalet barngrupper som saknar legitimerade förskollärare. Med antal barngrupper avses, i enlighet med Skolverkets definition, den konstellation som barn vistas i större delen av dagen. Enligt Skollagen 2 kap. 13, 15 §§ ska en legitimerad förskollärare ansvara för den undervisning som han eller hon bedriver. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (11) Mätdatum är tertialrapport 2, uppgifter kan hämtas via beräkningsmodellen. Tabell 1.1   2026 (halvår) Antal barngrupper totalt 127 Antal barngrupper som saknade legitimerad förskollärare 0 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (11) 4 Förskolans kompensatoriska uppdrag 4.1 Utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket Personalen i förskolan behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna samtala, läsa högt och introducera nya ord och begrepp för barnen på ett rikt och nyanserat sätt så att bestämmelserna i läroplanen uppfylls. Under åren har flera utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket har genomförts i alla stadsdelar. Under 2026 genomför Revisionskontoret i Stockholms stad en revison av förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska språket. 4.1.1 Hur har ni arbetet med att stärka förskolans personals kompetens och kunskap i yrkesvenska under året? Behov av kompetensutveckling inom yrkessvenska identifieras av rektor i dialog med medarbetare, framför allt genom medarbetarsamtal och uppföljningar av uppdragets genomförande. Behovet av riktade utbildningsinsatser i yrkessvenska kvarstår och har lyfts till förskoleförvaltningen. Förvaltningen ser fortsatt behov av ytterligare insatser för de medarbetare som bedömts behöva utveckla sina kunskaper i svenska språket. Tabell 1.2 Fråga 2024 2025 2026 Antal medarbetare som av rektor har bedömts behöva kompetensutveckling i svenska, totalt för stadsdelsområdet 5 20 18 Antal medarbetare som har genomfört någon form av kompetensutveckling inom svenska 5 0 0 4.2 Barns närvaro i förskolan I rapporten Förskola i Stockholm 2025 beskrevs hur stadsdelsförvaltningarna börjat använda sig av den statistik som finns att tillgå genom närvarosystemet Tempus. 4.2.1 Hur har ni utvecklat ert arbete med närvarostatistik? Statistiken används för att kontrollera oregelbunden närvaro. Pedagoger och biträdande rektorer kontrollerar faktisk närvaro och faktisk frånvaro en gång i månaden. Avdelning förskola gör stickprov terminsvis. Inför att Rutin för att främja närvaro infördes genomfördes start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 10 (11) en utbildning med chefer och ansvariga pedagoger. Arbetet med närvarostatistik har utvecklats genom systematiska uppföljningar med stöd av Tempus. Samtliga kommunala förskolor använder systemet för närvarorapportering. I och med det arbetet, med ett tydligare uppdrag för biträdande rektorer, så har den oregelbundna frånvaron minskat. Perioden mars till maj minskade antalet barn som varit närvarande färre än 15 dagar på tre månader från 16 till 10 stycken. 4.2.2 Har ni ändrat verksamheternas organisation utifrån den bild närvarostatistiken ger? Om ja, beskriv hur. 4.2.3 På vilket sätt används er närvarostatistik för att främja barns närvaro? Samtal mellan pedagoger och/eller biträdande rektor vid oregelbunden närvaro. Närvarostatistiken används för att tidigt identifiera barn med oregelbunden närvaro. När avvikelser upptäcks genomför pedagoger och biträdande rektorer dialoger med vårdnadshavare för att undersöka orsaker och erbjuda stöd vid behov. Det systematiska arbetet med närvaro bidrar till ökad medvetenhet om närvarons betydelse för barns utveckling, lärande och delaktighet i förskolans utbildning. Närvarostatistiken utgör därmed ett viktigt underlag i det förebyggande och främjande arbetet. 4.3 Frågor om Kompetensutveckling Huvudmannen ska fortlöpande analysera personalens kompetensutvecklingsbehov. De behov som identifieras i utbildningen ska utgöra utgångspunkten för vilken kompetensutveckling som prioriteras. Huvudmannen behöver därför ge rektorn möjlighet till sådana organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att rektorn ska kunna genomföra systematiska uppföljningar och analyser av utbildningen. 4.3.1 Vilka utvecklingsområden som föranleder utbildningsinsatser har ni identifierat under året De mest framträdande utvecklingsområdena är barns förändrade kunnande, STEAM, NPF och inkludering, barnhälsa och barnsäkerhet, arbete mot rasism, flerspråkighet, våldsförebyggande arbete samt medarbetarskap och krisberedskap. Dessa områden har identifierats som strategiskt viktiga för att stärka kvaliteten i utbildningen och verksamhetens måluppfyllelse. 4.3.2 Vilka identifierade utbildningsinsatser har genomförts? Under året har bland annat följande utbildningsinsatser genomförts: deltagande i Ifous-programmet Förskolebarns förändrade kunnande kompetensutveckling inom STEAM genom Förskoleforum utbildning och utvecklingsarbete kring dialogisk högläsning och fokusord kompetensutveckling inom barns psykiska hälsa start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 11 (11) arbete med självledarskap och aktivt medarbetarskap utbildning kring rasism och inkluderande arbetssätt fortbildning inom barnsäkerhet, krisberedskap och informationssäkerhet föreläsning och workshops kring lärmiljöer   start.stockholm

Minutes: § 3 Tertialrapport 2 år 2026 - Farsta stadsdelsnämnd FAR 2026/446 Beslut 1. Farsta stadsdelsnämnd godkänner tertialrapport 2 2026 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om 17,5 mnkr. 3. Nämnden ansöker om budgetjustering med 2,1 miljoner kronor för omstruktureringskostnader på Klockelund servicebostäder. (Drift) 4. Nämnden ansöker om budgetjustering med 4,4 miljoner kronor för avveckling- och omstruktureringskostnader Postiljonen vård- och omsorgsboende. (Drift) 5. Nämnden ansöker om budgetjustering med 1,7 miljoner kronor för omstruktureringskostnader på Klockelund förskola. (Drift) 6. Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,5 mnkr för kommunalt bostadsbidrag. (Drift) 7. Nämnden ansöker om budgetjustering med 0,5 miljoner kronor för uppstartskostnader Klockelund Servicebostäder. (Drift) 8. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av nycklade investeringsmedel om 1,5 mnkr inom stadsmiljö från investeringsprojekt renovering av Starrmyrans ridanläggning, varav 0,5 mnkr omfördelas till parken Sunnanäng, 0,5 mnkr till Forsängens lekplats, 0,3 mnkr till trädplantering samt 0,2 mnkr till nya gungställningar Semlan och Starrmyran. 9. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av nycklade investeringsmedel om 0,8 mnkr inom stadsmiljö från investeringsprojekt Renovering bollplan Fagersjö, varav 0,7 mnkr omfördelas till Byggnation av vattenkiosk vid Drevviken och 0,1 mnkr till åtgärder vid Drevviken strandpromenad. 10. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till omfördelning av reinvesteringsmedel om 0,5 mnkr inom stadsmiljö från investeringsprojekt Renovering trappor, varav 0,4 mnkr omfördelas till Renovering parkvägar och 0,1 mnkr till Upprustning lekplatsen Persbergsbacken. 11. Nämnden beslutar att fatta inriktningsbeslut för projekten nya gungställningar vid Semlan och Starrmyran, vattenkiosk vid Drevviken, åtgärder vid Drevvikens strandpromenad samt upprustning av parkleken Persbergsbacken. 12. Beloppsgräns för periodiseringar (interimsbokföring) fastställs till ett belopp om 50 000 kr eller högre. Sida 5 (30) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 9/2026 2026-09-24 Förslag till beslut Ordföranden Marre Mayr (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut. Olof Peterson m.fl (M), Camilla Bergman (L) och Christer Eriksson (C) anmälde ett gemensamt förslag till beslut (Bilaga) och föreslog att nämnden skulle besluta enligt det. Leif Söderström (SD) anmälde ett förslag till beslut (Bilaga) och föreslog att nämnden skulle besluta enligt det. Beslutsgång Ordföranden Marre Mayr (V) ställde förslagen mot varandra och kunde konstatera att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag till beslut. Reservationer Olof Peterson m.fl (M), Camilla Bergman (L) och Christer Eriksson (C) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt gemensamma förslag till beslut. Leif Söderström (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt egna förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet I tertialrapport 2 beskriver nämnden sin verksamhet med fokus på avvikelser, goda exempel och status för planerade insatser i verksamhetsplanen. Handlingar i ärendet • FAR 2026/446-1 (Godkänd - R 1) Tertialrapport 2 2026 (Farsta stadsdelsnamnd) • FAR 2026/446-1.1 Bilaga 1 SDN 18 (1) • FAR 2026/446-1.2 Bilaga 2_bilaga-3a---ansokan-om- budgetjusteringar-for- (1) • FAR 2026/446-1.3 Bilaga 3_bilaga-3b---ansokan-om- budgetjusteringar-for- • FAR 2026/446-1.4 Bilaga 4_uh018 260910 (3) • FAR 2026/446-1.5 Bilaga 5_Underlag till forskolerapport (Farsta stadsdel (3) Sida 6 (30) Farsta stadsdelsnämnd 24/9-2026 Ärende 3: Tertialrapport 2 för Farsta stadsdelsnämnd 2026 Dnr: FAR 2026/446 Olof Peterson m.fl (M) Camilla Bergman (L) Christer Eriksson (C) Förslag till beslut -Att godkänna förvaltningens förslag till beslut och därutöver anföra: Vi vill inledningsvis rikta ett tack till förvaltningen och alla medarbetare för det arbete som görs i Farstas verksamheter. Tertialrapporten visar att mycket fungerar väl. Det är positivt att årsprognosen visar ett överskott om 3,9 miljoner kronor före resultatöverföring och 4,4 miljoner kronor efter resultatöverföring. Samtidigt kvarstår ett betydande kostnadstryck inom framför allt barn och unga samt äldreomsorgen. Kostsamma placeringar, det minskande barnantalet i förskolan och kostnader för yngre äldre pekas ut som centrala ekonomiska utmaningar. För oss är ordning och reda i ekonomin, tydliga prioriteringar och ett konsekvent fokus på nämndens kärnuppdrag avgörande. Barn och unga prognostiserar ett underskott om 4,0 miljoner kronor och äldreomsorgen 3,0 miljoner kronor. Det understryker vikten av fortsatt kostnadskontroll, tidiga insatser och noggrann uppföljning. Tryggheten måste fortsatt stå i centrum. Rapporten bedömer målet om ökad trygghet som helt uppfyllt, samtidigt som tre av fyra kommunfullmäktigeindikatorer prognostiseras att endast uppfyllas delvis. Det gäller bland annat upplevd trygghet, renhållning och skötsel av parker och grönområden. Nöjdheten med skötsel och städning av parker och grönområden uppgår till 68 procent mot målet 73 procent och har minskat sedan föregående år. Vi hänvisar i övrigt till våra budgetförslag och budgetreservationer i kommunfullmäktige. Sida 7 (30) Farsta stadsdelsnämnd Förslag till beslut 2026-09-24 Ärende 3 Dnr FAR 2026/446 Tertialrapport 2 år 2026 - Farsta stadsdelsnämnd Förslag till beslut ● Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. ● Att därutöver anföra följande: Trots att nämnden övergripande prognostiserar ett överskott på 3,9 mnkr före resultatöverföring (och 4,4 mnkr efter överföring), finns det tydliga ekonomiska underskott i vissa verksamheter: ● Barn och ungdom: Verksamhetsområdet prognostiserar ett underskott på 4,0 mnkr. Detta drivs av höga kostnader för dyra HVB- och SiS-placeringar, svårigheter att hitta familjehem, samt att antalet inkomna orosanmälningar har ökat. ● Äldreomsorg: Avdelningen redovisar ett prognostiserat underskott på 3,0 mnkr efter resultatöverföringar, varav beställarenheten står för den största delen med ett eget underskott på hela 12,0 mnkr. Avvikelserna beror på kostsamma insatser för yngre äldre, fler månadsinsatser på vård- och omsorgsboenden än budgeterat, samt 4,0 mnkr i avvecklingskostnader för Postiljonens boende på grund av att Arbetsmiljöverket stängt sex lägenheter. ● Förskola: Förskolan har ett minskande barnantal i stadsdelen vilket leder till ett stort inkomstbortfall (negativ prestationsförändring) på 32,5 mnkr. Nämnden har därför ekonomiska utmaningar med att hinna anpassa lokaler och personalkostnader. ● Investeringar: För att kunna finansiera akuta åtgärder för parken Sunnanäng och Forsängens lekplats har nämnden fått skjuta upp planerade investeringar för Starrmyrans ridanläggning och Fagersjö bollplan till 2027. Ett antal indikatorer och aktiviteter uppnår inte sina uppsatta målvärden fullt ut: ● Välfärd: Inskrivningsgraden i förskolan når inte riktigt målet utan ligger på 95,3% (mål: 96%). Inom socialpsykiatrin är det endast 75% av brukarna som upplever sig fria från diskriminering, vilket missar målet på 90%. Även inom dagverksamheten för äldre missas det högt ställda lokala målet marginellt. Sida 8 (30) ● Arbetsmarknad och Personal: Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd ligger just över gränsen (1,22% jämfört med målet på 1,2%). Det rapporteras också en negativ avvikelse i antalet praktikplatser (VFU) eftersom färre studenter söker förskollärarutbildningen. Nämndmål 3.4.1 (Goda förutsättningar för medarbetare) uppfylls endast delvis, i synnerhet eftersom andelen heltidsanställda inom omsorg om funktionsnedsatta (85,6%) och äldreomsorg (88,6%) ligger under målet på 90%. ● Trygghet och Stadsmiljö: Andelen invånare som upplever trygghet i stadsdelen ligger på 77% och når därmed inte upp till målet på 80%. Förtroendet för stadsdelsförvaltningen uppmättes till 35%, vilket också är lägre än målet på 41%. Invånarnas nöjdhet med renhållning (64%) och parkskötsel (68%) missar också sina mål på 73%, delvis på grund av en snörik vinter och mycket utlagd halksand. ● Rådighet och avtalsuppföljning: Nämndmål 3.5.1 uppfylls endast delvis på grund av interna förseningar i arbetet med att ta fram en checklista och en genomgående plan för avtalsuppföljning av nämndens samtliga avtal. Leif Söderström (SD) Roine Löfgren (SD) Sida 9 (30) Farsta stadsdelsnämnd Protokoll nr 9/2026 2026-09-24