Alla ärenden

Destiny Zandi Lindgren (KD) har lämnat in en motion som föreslår att Stockholm utreder att använda ljusare färger på asfalt och trottoarer. Syftet är att göra staden mer attraktiv, motverka höga temperaturer vid värmeböljor och spara energi på belysning. Flera förvaltningar, inklusive stadsledningskontoret och trafiknämnden, är tveksamma till att infärgad asfalt är en generell lösning för hela staden, med hänvisning till kostnader, trafiksäkerhet för synskadade och att ökad grönska anses vara en effektivare klimatanpassningsåtgärd. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det befintliga arbetet med klimatanpassning och att mer grönska prioriteras.

Motionärer Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) föreslår att kommunstyrelsen ska utreda och ta fram en stadsgemensam strategi för Facility Management (FM). En sådan strategi ska effektivisera förvaltningen av stadens byggnader och lokaler för att sänka kostnader, förbättra arbetsmiljön och öka servicekvaliteten. Stadsledningskontoret och fastighetsnämnden ser behovet av att effektivisera men menar att arbetet redan pågår inom befintliga inköpskategorier, samtidigt som en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten.

Motionärerna Annika Elmlund och Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta fram en åtgärdsplan för att omvandla outnyttjade ytor som platta tak, ytor under broar, nya kajer och fasader till gröna oaser och miniparker. Kommunstyrelsen föreslår dock att motionen besvaras med hänvisning till att liknande arbete redan pågår i stadens förvaltningar och bolag, men flera nämnder och även Moderaterna reserverar sig och vill bifalla motionen och utveckla en särskild åtgärdsplan.

Motionärer från Moderaterna, Annika Elmlund och Johan Nilsson, föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder. De menar att det finns ett behov av större bostäder, särskilt för barnfamiljer, och att fler radhus kan öka variationen i bostadsutbudet. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Karin Wanngård, föreslår dock att motionen avslås då staden redan arbetar med dessa frågor inom ramen för befintliga planer och budget, men delar åsikten om att staden behöver arbeta strukturerat med att skapa förutsättningar för fler radhus.

Tom Hedrup (M) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige som föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen, för att öka intresset för högre studier, särskilt bland elever från studieovana hem. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras, då man menar att stadens gymnasieskolor redan idag samarbetar med olika lärosäten, som Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus för att erbjuda besök och väcka intresse.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens svar på en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor om utökade lovskolor och stödgrupper för så kallade "gråzonsbarn". Dessa barn riskerar att inte nå kunskapsmålen men omfattas inte av omfattande stödinsatser. Nämnden informerades om att Stockholms stads grundskolor redan erbjuder lovskola för elever i riskzonen och extra studietid, men att förvaltningens uppdrag inte omfattar fristående skolor. Vice ordförande Andréa Hedin (M) och Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog att en handlingsplan för gråzonsbarn skulle tas fram.

Utbildningsnämnden beslutade att skicka en skrivelse från Liberalerna och Moderaterna om skolsamordnare och övergång för placerade barn till gymnasiet vidare till utbildningsförvaltningen för beredning. Detta innebär att förvaltningen nu ska utreda förslagen vidare.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens svar på en skrivelse från Jan Jönsson (L) med flera om skolsociala team. Förvaltningen meddelade att de utvecklar skolsociala team plus för grundskolor i ett pilotprojekt i fem stadsdelar för att stärka trygghet och studiero, men att de inte planerar att införa dessa team på gymnasieskolor på grund av organisatoriska svårigheter. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet lämnade ett särskilt uttalande där de efterlyste en utökning till alla skolor, långsiktig finansiering och en utredning om skolsocialt stöd även för gymnasieelever.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens svar på en skrivelse från Jan Jönsson (L) om att stärka elevers förmåga att hantera krav och motgångar. Förvaltningen konstaterade att stadens skolor redan arbetar aktivt med detta utifrån lokala behov, som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Jan Jönsson (L) uttryckte dock i ett särskilt uttalande att svaret var otillfredsställande och att det behövs mer systematik och likvärdighet i arbetet.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände utbildningsförvaltningens yttrande angående en motion från Andréa Hedin (M) om att skydda elever i anpassade skolor från våld. Förvaltningen ansåg att en egen kartläggning av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering inte behövdes, då nationella studier finns, och att ett nytt trygghetsprogram var överflödigt då befintligt stödmaterial täcker alla skolformer. Däremot var förvaltningen positiv till att fortsätta öka personalens kunskaper, men utan ytterligare obligatoriska utbildningar. Beslutet reserverades av Andréa Hedin (M) och Jan Jönsson (L), som ville bifalla motionens förslag om kartläggning, ett specifikt trygghetsprogram och obligatorisk utbildning för personalen.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en motion från Sverigedemokraterna. Motionen föreslog att kött, fågel eller fisk alltid skulle vara ett alternativ vid offentliga måltider, bland annat i skolor. Nämnden avslog motionen och svarade att varje skola själv bestämmer vilka måltider som serveras utifrån lokala förutsättningar och befintliga regelverk, och att det saknas förutsättningar att styra skolorna till att alltid erbjuda kött, fågel eller fisk. Mats Johnsson (SD) reserverade sig mot beslutet.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens yttrande som svar på en motion om att göra Stockholms stads konstsamling mer tillgänglig, särskilt för skolor. Förvaltningen var positiv till att digitalisera konsten, involvera elever i att skapa pedagogiskt material och placera ut mer konst i skolor, samt se över uthyrningsmodellen. Motionen föreslog också en inventering av stadens 32 000 konstverk, varav cirka 12 400 är magasinerade och 4 000-7 000 försvunna, samt att konsten ska placeras ut i välfärdsverksamheter som skolor och äldreboenden. Vice ordföranden Andréa Hedin (M) och Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet och ville att motionen skulle bifallas istället för att bara besvaras, för att säkerställa att arbetet prioriterades och genomfördes.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som en redovisning till Skolinspektionen. Detta skedde efter en kvalitetsgranskning av Stockholms stads gymnasieskolor som visade att staden delvis säkerställer att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men att det behövs utvecklingsarbete för att systematiskt följa upp detta och sprida goda arbetssätt. Förvaltningen har bland annat inlett ett samarbete med Stockholms universitet som omfattar skolledare vid stadens 27 gymnasieskolor, med syfte att stärka deras förmåga att leda undervisningsutveckling. Jan Jönsson (L) och Claes Nyberg (C) lämnade ett särskilt uttalande där de påpekade att olikheter i förutsättningar mellan skolor riskerar att förstärka skillnader och krävde att huvudmannen aktivt säkerställer stöd och resurser till skolor i utsatta områden.

Utbildningsnämnden godkände att Bredängsskolan anmäls som tävlande i klassen Skola för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Kvalitetsutmärkelsen syftar till att uppmärksamma och belöna verksamheter som arbetar framgångsrikt med kvalitetsutveckling och hållbarhet, vilket i sin tur ska gynna stockholmarna. Beslutet justerades omedelbart på grund av tidplanen för anmälan.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens yttrande om ett reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad och skickade det till kommunstyrelsen. Yttrandet var positivt till programmet, som ska stärka kulturens roll och tillgång i staden, men betonade att skolans roll för barns och ungas möten med kultur behövde förtydligas, liksom relationen mellan det nya programmet och det befintliga programmet för barns rätt till kultur. Vice ordförande Andréa Hedin (M) och Mats Johnsson (SD) reserverade sig mot beslutet med egna förslag.

Utbildningsnämnden i Stockholm godkände delvis förvaltningens förslag om att utöka den mobila naturskoleverksamheten med en ny enhet, särskilt riktad mot sydvästra Stockholm. Detta innebär att fler elever kommer att få naturupplevelser i sin närmiljö. Nämnden beslutade också att förvaltningen ska fortsätta söka efter lämpliga, lediga lokaler för att i framtiden kunna inrätta en fast naturskola i området. Flera partier reserverade sig mot beslutet, med argument om att en fast naturskola inte var en ansvarsfull prioritering i nuvarande ekonomiska läge.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens förslag till att revidera Funktionsprogram för skollokaler. Denna revidering innebär att det nu finns nya funktionskrav och en mer detaljerad text om lokaler för anpassad grundskola, vilket ska säkerställa en mer likvärdig utformning av dessa lokaler i Stockholm. Nämnden delegerade även till förvaltningen att besluta om mindre ändringar i programmet framöver. Vice ordförande Andréa Hedin (M) och Claes Nyberg (C) gjorde ett särskilt uttalande där de välkomnade ändringarna för anpassad grundskola men betonade behovet av att anpassa funktionsprogrammet till vikande elevunderlag och fokusera på kostnadseffektivitet.

Utbildningsnämnden godkände utbildningsförvaltningens yttrande över stadsrevisionens årsrapport för 2025. Revisionen konstaterade att nämndens verksamhet delvis bedrivits ändamålsenligt, men att kommunfullmäktiges mål för kunskapsresultat, trygghet och frånvaro i skolan inte uppnås helt. Ekonomin var i huvudsak tillfredsställande, men åtgärder behövs för att säkerställa tillräcklig intern kontroll vid alla skolenheter, särskilt gällande skolmåltidsservice och biträdande rektorers roll. Vice ordförande Andréa Hedin (M) och Claes Nyberg (C) reserverade sig till förmån för ett förslag om en konkret åtgärdsplan med tydliga tidsgränser.

Utbildningsnämnden godkände förvaltningens tertialrapport 1 för 2026, som följer upp verksamhet och ekonomi per den 30 april 2025. Rapporten bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål om en stark och jämlik välfärd samt en stabil ekonomi kommer att uppnås helt, medan målet om ett grönt och fossilfritt Stockholm bara delvis uppnås då de flesta skolor inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen ekologiska livsmedel. Minoritetspartierna (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna) reserverade sig och menade att rapporten ger en för optimistisk bild av skolläget, med oro för hög skolfrånvaro, sviktande kunskapsresultat och otydlighet kring upplevd trygghet.

Utbildningsnämnden godkände sin månadsprognos för maj 2026. Detta innebär att nämnden gick igenom och bekräftade den ekonomiska uppskattningen för skolverksamheten i Stockholm under den månaden.