Stockholm's 2026 Budget: Goals for Welfare, Safety, Climate

Utifrån kommunfullmäktiges budget tar nämnder och bolagsstyrelser fram verksamhetsplaner med egna verksamhetsmål som konkretiserar kommunfullmäktiges mål, samt egna mål för indikatorer som de tilldelats.Avstämning av mål och budget för 2026 (avstämningsärendet) upprättas i syfte att stämma av att ambitionsnivån i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner bedöms som tillräcklig för att nå upp till kommunfullmäktiges mål för året. I de fall bedömningen görs att ambitionsnivån behöver höjas kan nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att vidta åtgärder.Avstämningsärendet innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2026. I ärendet presenteras stadsledningskontorets bedömning av stadens aggregerade måluppfyllelse för helåret samt risker som kan inverka på denna. I ärendet föreslås även fördelning av vissa medel reserverade i kommunfullmäktiges budget för 2026, i central medelsreserv till kommunstyrelsens förfogande för särskilda ändamål. [R1 PM Avstämning av mål och budget för 2026.pdf] PM Rotel I (Dnr KS 2025/1473) Avstämning av mål och budget för 2026 Samt ärenden som sambehandlas med avstämning av mål och budget för 2026 Fördelning av statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska 2026, dnr KS 2025/1544 Ansökan om sociala investeringar i samband med avstämning av mål och budget för 2026, dnr KS 2025/1573 Utökad delegation för tecknande av kommunövergripande licensavtal för geodataplattform, dnr KS 2025/1577 Storstockholms brandförsvar – Verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för år 2027-2028, dnr KS 2026/64 Förslag till beslut Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Avstämning av mål och budget för 2026, med tillhörande uppdrag och uppmaningar till berörda nämnder och bolagsstyrelser, godkänns i enlighet med vad som sägs i promemorian. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 357,9 mnkr i enlighet med bilaga 2 till promemorian. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget. 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade investeringsutgifter med 295,6 mnkr i enlighet med bilaga 2 till promemorian. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget. 4. Nämnderna medges budgetjustering för ökad internränta med 0,3 mnkr i enlighet med bilaga 2 till promemorian. Finansiering sker via finansförvaltningen. 1 (14) 5. Servicenämnden medges budgetjusteringar för ökade nettokostnader med 8,5 mnkr i enlighet med bilaga 2 till promemorian. Finansiering sker genom att omdisponera för ändamålet avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. i 2026 års budget. 6. Nämndernas driftbudgetar för år 2026 justeras för ökade kostnader och intäkter med 8 012 mnkr för redovisade omslutningsförändringar i enlighet med bilaga 2 till promemorian. 7. Nämnderna uppmanas och stadens bolagsstyrelser uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att justera indikatorers målvärden samt vidta åtgärder i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 3 till promemorian. 8. Nämndernas resultatenheter för år 2026 godkänns i enlighet med bilaga 4 till promemorian. 9. Stockholms stad deltar i klimatmanifestationen Earth Hour lördagen den 28 mars 2026 klockan 20:30-21:30 i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Fördelning av statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska 2026 godkänns (dnr KS 2025/1544) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, under förutsättning att staden erhåller medel från Sametinget. 11. Nämnderna medges medel för sociala investeringar i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (dnr KS 2025/1573). 12. Stadsdirektören ges utökad delegation att teckna avtal för kommunövergripande licens om 20,5 mnkr för geodataplattform (dnr KS 2025/1577). 13. Anmälan av Storstockholms brandförsvars verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för 2027-2028 godkänns (dnr KS 2026/64) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 5 till promemorian. 14. Övriga framställningar från nämnderna avslås. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Utifrån kommunfullmäktiges budget tar nämnder och bolagsstyrelser fram verksamhetsplaner med egna verksamhetsmål som konkretiserar kommunfullmäktiges mål, samt egna mål för indikatorer som de tilldelats. Avstämning av mål och budget för 2026 (avstämningsärendet) upprättas i syfte att stämma av att ambitionsnivån i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner bedöms som tillräcklig för att nå upp till kommunfullmäktiges mål för året. I de fall bedömningen görs att ambitionsnivån behöver höjas kan nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att vidta åtgärder. 2 (14) Avstämningsärendet innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2026. I ärendet presenteras stadsledningskontorets bedömning av stadens aggregerade måluppfyllelse för helåret samt risker som kan inverka på denna. I ärendet föreslås även fördelning av vissa medel reserverade i kommunfullmäktiges budget för 2026, i central medelsreserv till kommunstyrelsens förfogande för särskilda ändamål. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret i samråd med Stockholms Stadshus AB. Föredragande borgarrådets synpunkter I avstämningsärendet redovisar stadsledningskontoret nämnders och styrelsers arbete att, med utgångspunkt i genomförande av stadens budget, leverera en bra välfärd, en fungerande stad och minskade klimatutsläpp. De mål och aktiviteter som kommunfullmäktige beslutat om bedöms i stort kunna genomföras. Det är glädjande att Stockholms stad kan leverera en välfärd av god kvalitet och som fördelas rättvist samtidigt som staden leder arbetet med klimatomställningen. Detta i en svår ekonomisk tid med hög arbetslöshet, sänkta nationella klimatambitioner och där kostnader stiger utan att kommuner och regioner kompenseras med höjda statsbidrag i motsvarande grad. Stockholms stad får 300 miljoner kronor mindre under år 2026 från staten än år 2025. Motsvarande minskning fanns förra året och är ett resultat av en politik där skattesänkningar för de med högst inkomster prioriterats framför statsbidrag till en fungerande välfärd i kommuner och regioner. Samtidigt har kostnaderna stigit vilket innebär att effekten av de minskade bidragen från staten blir än större. Regeringens planer för kommande år visar att Stockholm i än större grad ska fortsätta bidra till att finansiera statens utgifter. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners beräkningar kommer Stockholms stads bidrag till staten att öka med 2,5 miljarder kronor under kommande mandatperiod. Då uppgår stadens bidrag till staten till mer än 10 miljarder kronor per år. Sällan har det varit tydligare att Stockholm behöver en ny svensk regering. I grunden fortsätter Stockholms stad nu en ansvarig ekonomisk politik vilket innebär både att alla ekonomiska mål som kommunfullmäktige formulerat uppnås och att Standard & Poor’s (S&P) fortsatt ger staden högsta kreditbetyg. I kreditvärderingen konstaterar S&P att stadens finansiella styrning fortsatt är en nyckelfaktor för den starka kreditvärdigheten och att denna understöds av en strikt budgetdisciplin och en sofistikerad finansförvaltning. Avgörande för att stadens ekonomi ska stå sig stark i framtiden är dock att arbetslösheten sjunker. Vi ser nu tvärtom historiskt höga tal i Stockholm och i hela 3 (14) Sverige för antalet personer utanför arbetsmarknaden. Det är resultatet av en otillräcklig nationell politik. Stockholms stad gör vad vi kan och i budget och i avstämningsärendet synliggörs de åtgärder som genomförs, inte minst för att unga ska komma in på arbetsmarknaden. Feriejobb, ungdomsanställningar samt utbildnings- och körkortssatsning för unga är bara några exempel på detta. Med det sagt finns det även därutöver betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar. Tydligast är kanske det inom trygghetsområdet där kostnaderna för socialt förebyggande arbete växer till följd av fortsatt höga nivåer av våldsdåd och kriminalitet som riskerar att bestå över tid. Staden höjer i år kraftigt budgeten för såväl förebyggande insatser som för att möta ett växande behov av placeringar och andra öppna sociala insatser. Samtidigt stärks budgeten för skola, förskola, kultur och fritidsaktiviteter. I ärendet fördelas också ekonomiska medel till nämnder och styrelser som därigenom förväntas få bättre förutsättningar att bidra till stadens måluppfyllelse – inte minst när det gäller trygghetsarbetet. Exempelvis fördelas medel till platssamverkan, informationssäkerhet samt stärkt arbete mot välfärdsbrottslighet. En central del i arbetet mot segregation och ökade klyftor sker inom ramen för arbetet med fokusområden. Det är ett arbetssätt där alla berörda nämnder och styrelser förväntas bidra till utvecklingen av området. Det behövs insatser såväl inom ramen för samhällsbyggnad som inom välfärd. En stor satsning som ligger i linje med det socialt förebyggande arbetet är att de stadsdelsnämnder som innefattar fokusområden vardera ges 10 miljoner kronor för riktade satsningar till barn och unga. Ytterligare en insats som kommer bidra till ökad trygghet är de åtgärder i stadsmiljö i prioriterade ytterstadsområden och som är ett resultat av omfördelning från lönsamma projekt. Det möjliggör nu insatser i exempelvis Järva, Fagersjö och Skärholmen. I avstämningsärendet beslutas också om stora investeringar i klimatomställning samt en livskraftig miljö. Det blir extra angeläget givet den nationella politikens misslyckande med ökande utsläpp som en konsekvens. Klimat- och miljöpolitiken är en av stadens mest prioriterade uppgifter. Vi måste göra allt vi kan för att minska vår belastning på klimatet och ställa om vår stad. I Stockholm finns det högt uppsatta mål om klimatpositivitet år 2030 och fossilbränslefrihet år 2040. Med ett nytt miljöprogram och en kommande ny klimathandlingsplan följer många uppgifter att implementera. Därför stärks nu stadsdelsnämndernas arbete genom en förstärkt budget för Miljö- och klimatsamordning. I ärendet föreslås också kommunstyrelsen tilldela nämnder och styrelser 10 miljoner kronor för en kemikaliesmart förskola och minskad plastanvändning och 15 miljoner kronor för konkreta insatser för biologisk mångfald, avseende driftskostnader. 4 (14) Även när det gäller investeringar beviljas nämnderna ytterligare 15 miljoner kronor för insatser i biologisk mångfald och 10 miljoner kronor för investeringar i naturreservat och biotopskyddsområden. I budgeten beslutades att trafiknämnden får 30 miljoner kronor för ökad trädplantering. Lika mycket fördelas nu till stadsdelsnämnderna. Stockholm blir därmed en allt grönare stad. Samtidigt anslås medel till det lokala arbetet för ökad demokrati och ökat valdeltagande. Det är viktigt att stadens nämnder och styrelser tar sig an uppgiften att låta fler röster höras i vår stad. Flertalet av de åtgärder som redovisas i avstämningsärendet hade inte kunnat genomföras om budgeten för central medelsreserv hade hårdbantats på det sätt som oppositionen föreslog i sina skuggbudgetar. Hade dessa blivit verklighet hade löften om skattesänkningar skett till priset av trygghetsinsatser samt klimat- och miljöinsatser. Avstämningsärendet visar på god måluppfyllelse och att stadens nämnder och styrelser bidrar till att de mål som formulerats i stadens budget kan bli verklighet. Stockholm den 11 februari 2026 Karin Wanngård Bilagor 0. Avstämning av mål och budget för 2026 (stadsledningskontorets tjänsteutlåtande), dnr KS 2025/1473-1.1 1. Driftbudget och investeringar, dnr KS 2025/1473- 1.2 2. Budgetjusteringar och projektmedel, dnr KS 2025/1473-1.3 3. Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser, dnr KS 2025/1473-1.4 4. Resultatenheter, dnr KS 2025/1473-1.5 5. Storstockholms brandförsvar – Verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för 2027-2028, KS 2026/64, dnr KS 2025/1473-1.6 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. att därutöver anföra Utifrån kommunfullmäktiges budget tar nämnder och bolagsstyrelser fram verksamhetsplaner med egna verksamhetsmål som konkretiserar 5 (14) kommunfullmäktiges mål, samt egna mål för indikatorer som de tilldelats. Moderaterna har ett eget förslag till budget 2026, därför vill se en annan inriktning för arbetet i nämnderna och bolagsstyrelserna. Under S-styret bevittnar vi en negativ utveckling inom flera välfärdsområden – trots att skatten är rekordhög. Skattehöjningarna urholkar arbetslinjen, ökar bördan för hushållen och försämrar huvudstadens tillväxtmöjligheter. Socialdemokraterna har bytt arbetslinjen mot bidragslinjen, med resultatet att arbetslösheten och bidragsberoendet är högt. Till detta kan en snabbt växande skuldsättning läggas. Skuldsättningen innebär mycket stora räntebetalningar för staden, som tränger undan nödvändiga satsningar på välfärden. Vi ser hur skolresultaten sjunker och trygghetsarbetet nedprioriteras med sparkade ordningsvakter och en socialtjänst som går på knäna. Företagsklimatet försämras och bostadspolitiken syftar till att bygga bort populära grön- och villaområden. Moderaternas ledstjärna är alltid ordning och reda i ekonomin. Dels för att det är nödvändigt för att kunna investera i Stockholm på lång sikt. Dels för att stockholmarna aldrig ska behöva ta smällen av en oansvarig ekonomisk politik. Genom att prioritera klarar vi av att satsa mer än Socialdemokraterna på viktiga välfärdsverksamheter, med mer pengar både till skolan och socialtjänsten. Vi satsar även mer än Socialdemokraterna på att öka tryggheten i hela Stockholm. Vi föreslår en lång rad åtgärder, både förebyggande och sådana som ökar tryggheten här och nu. Moderaterna lovar inte allt åt alla. Men vi lovar att prioritera de kommunala kärnuppgifterna, och att sänka skatten. När stockholmarna vänder på slantarna för att få ekonomin att gå ihop, krävs det ansvarstagande och prioriteringar också från politiken. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Att avslå föredragande borgarråds förslag till beslut 2. Att återinrätta Skyddsfonden för att kompensera stadsdelarnas faktiska placeringskostnader 3. Att därutöver anföra I ljuset av utvecklingen de senaste åren, och inte minst efter den 7 oktober 2023, är det oroande att det rödgröna styret såväl strök ordet antisemitism i sin första budget och fortsatt motsätter sig en Liberalernas förslag att ta fram en stadsövergripande strategi för att mota den stigande antisemitismen. Det är särskilt anmärkningsvärt att man inte vill genomföra en ny kartläggning av antisemitismens spridning i Stockholms skolor, utan i praktiken väljer att avvakta trots övertydliga varningssignaler från såväl judiska församlingen som civilsamhället. 6 (14) Ett trovärdigt trygghets- och demokratiarbete kräver att staden agerar proaktivt och kunskapsbaserat. När det gäller satsningar på lokalt demokratilyft är det samtidigt viktigt att offentliga medel inte tilldelas civilsamhällesorganisationer med kopplingar till politiska partier. Det finns en risk att partier eller partinära aktörer använder exempelvis lokala valskolor som verktyg för otillbörlig valpåverkan, och sådana initiativ måste därför granskas noggrant och stävjas för att säkerställa att demokrati- insatser förblir opartiska. En stark demokrati förutsätter både bred delaktighet och tydlig opartiskhet i hur skattemedel används. SISAB-koncernen redovisar i det preliminära årsbokslutet för 2025 ett resultat efter finansnetto på cirka 42 miljoner kronor. Samtidigt konstaterar stadsrevisionen att bolaget historiskt och även under senare år inte har nyttjat samtliga tillgängliga investeringsmedel för underhåll och ersättningsinvesteringar. Detta visar att det finns ekonomiskt utrymme i systemet samtidigt som många skolor står inför ökade kostnader, inte minst kopplade till säkerhet och trygghet i skolmiljön. Liberalerna menar därför att överskott och outnyttjade medel i högre grad bör komma verksamheten till del. En rimlig inriktning är att omfördela resurser så att skolorna får bättre förutsättningar att hantera sina växande säkerhetskostnader. Liberalerna har under lång tid verkat för att samverkansavtalet mellan utbildningsnämnden och SISAB ska revideras och fortsätter driva den frågan. Det är rimligt att hyresvärden tar ansvar för kostnader för inpasseringssystem, säkerhetsinventeringar och andra åtgärder kopplade till fastigheternas säkerhet och arbetsmiljö. Ett moderniserat samverkansavtal är en viktig del i att stärka både skolornas ekonomi och tryggheten i stadens skolmiljöer. Liberalerna har länge drivit på för att Stockholms stad ska genomföra en ny kartläggning av antisemitism i skolan. Den senaste kartläggningen genomfördes 2021, och mycket har förändrats sedan dess. Inte minst har situationen efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och den efterföljande konflikten i Mellanöstern lett till en tydlig ökning av rapporterade antisemitiska uttryck och incidenter, även i skolmiljö. Judiska elever och familjer vittnar om ökad otrygghet, och skolor behöver bättre kunskap och stöd för att kunna agera. Mot den bakgrunden menar Liberalerna att staden behöver en uppdaterad och fördjupad kartläggning av antisemitism i förskolor, skolor och annan pedagogisk verksamhet. En sådan kartläggning bör genomföras i dialog med den judiska minoriteten och relevanta expertorganisationer och fungera som grund för konkreta åtgärder i skolornas trygghets- och värdegrundsarbete. Stadens planering för feriejobb når inte når fullmäktiges årsmål om 11 500 feriejobb i stadens regi. Någon exakt prognos för det totala antalet platser redovisas inte, men bedömningen är att det aggregerade årsmålet från nämnder och bolag ligger under den nivå som krävs för att nå målet. Samtidigt konstateras att det planerade antalet feriejobbsplatser är svårbedömt, eftersom flera nämnders och bolags planerade mål skiljer sig från det faktiska utfallet 2025. 7 (14) Detta tyder på brister i samordning och genomslag för de politiska målen i verksamhetsplaneringen. Som stadsledningskontoret konstaterar är det nödvändigt med ytterligare åtgärder och en höjd ambitionsnivå i genomförandet. Liberalerna har satt målet om feriejobben lägre. Detta eftersom det är viktigt att de feriejobb som staden tilldelar faktiskt ska kunna ge ungdomar meningsfull sysselsättning. När nu nämndernas ambitionsnivå ligger lägre än vad den tilldelade budgeten möjliggör förstärker det vår tes ytterligare. Detta i sig innebär en risk för ineffektivt resursutnyttjande. När medel avsätts för feriejobb men inte omsätts i faktiska platser går staden miste om viktiga möjligheter att ge unga arbetslivserfarenhet och stärka vägen till arbete. Stadens resurser bör användas fullt ut för att skapa fler feriejobbsplatser där behovet är stort. Att det socialt förebyggande arbetet behöver stärkas är uppenbart och likaså måste särskilt fokus riktas mot de barn som placeras – innan, under och efter en placering. Målgruppen är en utpekad rekryteringsbas för de kriminella nätverken och därför är dessa barns vård en nyckel till att stoppa nyrekryteringen. Samhällsvården måste förbättras kraftigt och få kosta, med ett eftervårdsprogram som tar vid direkt efter en placering. Den förstärkning av budgeten för dessa områden som den rödgröna majoriteten lyfter fram är dels otillräcklig sett till stadsdelarnas faktiska underskott, och dels hade problemet inte uppstått från början om den skyddsfond som Liberalerna inrättade föregående mandatperiod funnits kvar – just för att placeringskostnader är svåra att budgetera för. Vidare är det helt centralt att staden tillämpar systematik i uppföljningen av placerade barns skolresultat, hälsa och tandstatus samt att eftervårdsarbetet kring unga som placerats på institution förbättras. Det behöver även möjliggöras för fortsatt stöd även efter att barnet fyllt 18. Eolshäll och de övergrepp som begicks där på placerade barn är en skamfläck i stadens historia. Som Liberalerna påtalat upprepade gånger så är det hög tid att Stockholms stad idag tar på sig det ansvar som staden hade då och grundligt utreder stadens inblandning och en eventuell kompensation till dem som utsatts. Den starka och jämlika välfärd som den rödgröna majoriteten säger sig stå för lyser med sin frånvaro för de barn - i samhällets vård placerade på Eolshäll - som utsattes för grova övergrepp och lever med konsekvenserna än idag som vuxna. Att skjuta ifrån sig ansvaret till regeringen håller inte och inte heller att svara med tystnad. Liberalerna har vid upprepade tillfällen lyft behovet av att oberoende granskare tillsätts vid större investerings- och byggprojekt som staden genom sina bolag och förvaltningar är involverad i. Det primära syftet med dessa granskningar är att säkerställa god ekonomisk hushållning, stärkt transparens samt ett tydligt ansvarsutkrävande i projekt som ofta omfattar betydande skattemedel och komplexa beslutsstrukturer. Trots detta har det rödgröna styret konsekvent valt att avstå från att införa en sådan ordning, vilket har bidragit till bristande insyn och svag uppföljning i flera större projekt. Samtidigt finns det ytterligare aspekter där externa granskare kan spela en viktig kompletterande roll inom ramen för större bygg- och investeringsprojekt. Dessa 8 (14) granskare kan bidra till att stärka stadens interna kontroll och säkerställa att fastställda krav, rutiner och processer efterlevs i praktiken. Detta är särskilt viktigt i komplexa projekt med många inblandade aktörer och långa ansvarskedjor. Externa granskare bör därför, utöver sitt huvudsakliga uppdrag att granska ekonomi, styrning och ansvarsfördelning, även ges i uppgift att uppmärksamma och rapportera brister i stadens system för intern kontroll och uppföljning. Detta handlar inte om att ersätta tillsynsmyndigheternas ansvar, utan om att säkerställa att staden fullt ut tar sitt beställar- och ägaransvar gentemot entreprenörer och underentreprenörer. Avsaknaden av oberoende granskning innebär i dag, till följd av det rödgröna styrets passivitet, en risk för att ekonomiska avvikelser och brister i styrning kan fortgå utan att uppmärksammas i tid. Brister i ekonomisk styrning, otydliga ansvarskedjor och otillräcklig uppföljning hänger nära samman och riskerar att leda till ineffektiv resursanvändning och försvagat förtroende för stadens investeringsverksamhet. Genom att införa externa och oberoende granskare vid större investeringsprojekt kan staden stärka kontrollen och uppföljningen. Detta är ett nödvändigt steg för att återupprätta förtroendet för stadens projektstyrning och säkerställa ett effektivt ansvarsutkrävande. Stadens tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för individens frihet och möjlighet att leva självständigt. När byggarbeten skapar hinder eller när snöröjningen brister begränsas människors rörelsefrihet i vardagen. Detta drabbar särskilt äldre personer och personer med funktionsnedsättning, för vilka trygg och tillgänglig framkomlighet är en grundförutsättning. Trots detta har det rödgröna styret under lång tid misslyckats med att säkerställa att tillgänglighets- och äldreperspektivet får tillräckligt genomslag i stadens praktiska arbete. Liberalerna menar att en tillgänglig stad är en fri stad. Om staden ska vara inkluderande krävs att tillgänglighet planeras, genomförs och följs upp systematiskt. I dag brister detta, inte minst vid ombyggnationer där omledningar av gångtrafik ofta utformas utan tillräcklig hänsyn till äldre och personer med funktionsnedsättning, vilket i praktiken gör delar av staden svår eller omöjlig att ta sig fram i. Även vintertid begränsas framkomligheten av otillräcklig snöröjning och halkbekämpning. Avsaknaden av tydliga prioriteringar utifrån funktionshinder- och äldreperspektivet innebär att många utestängs från det offentliga rummet under vintermånaderna. Informationsinsatser och möjligheten att anmäla brister i efterhand är inte tillräckligt. För att säkerställa verklig tillgänglighet krävs tydligare regler, regelbundna kontroller och ett stärkt ansvarstagande. Genom ett mer systematiskt arbetssätt kan staden undanröja hinder, stärka framkomligheten och säkerställa att alla stockholmare, oavsett ålder eller funktionsförmåga, kan röra sig fritt och tryggt i staden. Av avstämningsärendet framgår insikten att fritiden behöver uppmärksamma barn i riskzon mer. Vi vill här framhålla att förskolan kraftigt behöver öka andelen 9 (14) orosanmälningar. Tidiga insatser kräver att förskolan orosanmäler i tid. Ju tidigare socialtjänsten kan uppmärksammas på barn som far illa genom orosanmälningar desto tidigare kan insatser sättas in. Andelen orosanmälningar kring barn som far illa från förskolan idag är låg och det gäller i hela Sverige. Istället blir det i många fall grundskolans lågstadium som gör första orosanmälan. Samtidigt vet vi att ju tidigare socialtjänstens insatser sätts in, desto mindre ingripande insats behöver vidtas och desto bättre blir den långsiktigt förebyggande effekten. Trots att barnkullarna minskar och ger möjlighet att förbättra förskolans kvalitet ligger fokus i avstämningsärendet i stället starkt på ekonomi och anpassning – inte på hur man säkrar mindre barngrupper, hög personaltäthet och likvärdig kvalitet i hela staden. Det är oroande att målen inte uppnås vad gäller personalkontinuitet i hemtjänsten. I uppföljningen pekas en väsentlig risk ut för måluppfyllelsen, då målvärdena för två centrala indikatorer inom hemtjänsten inte uppnås. Under flera år har utvecklingen dessutom gått åt fel håll. Det gäller både antalet personal som en hemtjänsttagare med minst två besök per dag möter under en 14-dagarsperiod, samt andelen omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs. I Liberalernas budgetförslag för 2026 lyfte vi vikten av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Vi menar att en omsorgskontakt är avgörande för att skapa en mer kvalitativ hemtjänst, där den äldre får möta färre personer och där personalen får bättre förutsättningar att bygga relationer och ge god omsorg. En förbättrad personalkontinuitet bidrar inte bara till trygghet för hemtjänsttagaren utan också bättre arbetsvillkor och högre status för hemtjänstyrket. Att införa en fast omsorgskontakt skulle vara ett konkret steg i rätt riktning för att åtgärda den negativa utveckling som nu syns i stadens verksamheter. Kommunstyrelsen Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Paccamonti (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jan Jönsson (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Att delvis godkänna avstämning av mål och budget för 2026, med tillhörande uppdrag och uppmaningar till berörda nämnder och bolagsstyrelser 2. Att därutöver anföra följande Syftet med avstämningsärendet är att stämma av att ambitionsnivån i nämndernas och bolagsstyrelsernas samlade planering bedöms som tillräcklig för att nå upp till 10 (14) kommunfullmäktiges mål för året. Centerpartiet har lagt fram en egen budgetreservation i kommunfullmäktige med en annan politisk inriktning för stadens nämnder och bolagsstyrelser, varför vi enbart delvis godkänner denna redovisning. Givet de betydande utmaningarna Stockholm står inför, med djupt rotat utanförskap, segregation och en kriminalitet som håller sitt grepp om staden, är det kritiskt att vi agerar så tidigt som möjligt. Idrott och meningsfulla fritidsaktiviteter spelar en avgörande roll i detta arbete. Ändå väljer majoriteten att skjuta upp stora och viktiga idrottsinvesteringar. Centerpartiet vill istället prioritera fler idrottsanläggningar och ge ökat stöd till föreningslivet. För att inte öka skuldsättningen bör staden avyttra fler icke-strategiska tillgångar. Feriejobben är en viktig del att förbereda unga stockholmare på framtiden och ge de värdefulla erfarenheter. Vänsterstyret väntas inte lyckas med att nå årsmålet om antalet feriejobb. Centerpartiet anser att det är viktigt att staden arbetar med privata arbetsgivare för att säkra fler feriejobbplatser. Stockholms bostadskris är fortfarande akut. Trots det så väntas de allmännyttiga bolagen enbart bygga 198 bostäder. Det är ohållbart. Centerpartiet anser att staden ska vara fossilbränslefri senast 2035, istället för majoritetens mål om 2040. Som viktiga delmål är då att staden ska vara en fossilfri organisation senast 2030 samt att trafiken i Stockholms innerstad vara utsläppsfri senast år 2030. För att målen ska kunna nås behöver staden jobba på flera fronter samtidigt, dels med ny teknik genom bolaget Stockholm Exergi som kan fånga in och lagra koldioxid, dels fasa ut fossila bränslen genom kraftfulla incitament, beteendeförändringar och energieffektiviseringar. Det är oroande att staden riskerar att köpa in för mycket plastprodukter och producera för lite el från solceller. För Centerpartiet är de övergripande målen för Stockholms stad en fri, grön och rolig storstad med möjligheter för alla, en hållbart växande och dynamisk storstad och en innovativ stad med ansvarsfull och hållbar ekonomi. Vi tror på stockholmarnas potential att forma sin egen framtid och förverkliga sina drömmar. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att justera budget enligt Kristdemokraternas reservationsbudget, 2. Att därutöver anföra följande För Kristdemokraterna är verkligheten viktigare att förhålla sig till än ideologiska teorier och utopier. Politiken ska finnas till för att lösa problem och underlätta vardagen, säkerställa trygga stadsmiljöer samt stringent prioritera den kommunala service som stockholmarna har rätt att förvänta sig. Vi delar inte andra partiers uppfattning om att det råder konflikt mellan kommunalt och privat utförd välfärd, vilket alltför ofta gör det goda – ofta välfungerande – till det perfektas fiende. Vi noterar särskilt de dyra investeringar som nu följer övertagandet av parkskötsel i egen regi. 11 (14) Vi ser allvarligt på att vänstermajoritetens politik försämrar stadens ekonomi i ett redan känsligt ekonomiskt och finansiellt läge såväl nationellt som globalt. Mandatperiodens återgång till ökad skuldsättning i snabb takt för att finansiera ofantligt fördyrade projekt och allmännyttans höga mål, samtidigt som räntorna skenat, kommer drabba välfärden när driftmedel på sikt trängs undan av de ökade kapitalkostnaderna. I bilagorna till avstämningsärendet framgår det samtidigt att stadens nämnder och bolag inte lyckas uppnå de orealistiskt högt satta målvärdena för vare sig antalet feriearbeten, kommunala hyresrätter eller kommunalt producerad el. Dissonansen mellan verklighet och politisk styrning leder till att fokus riktas på måluppfyllelse snarare än kvalitet. Avslutningsvis ser vi allvarligt på att vänstermajoriteten under mandatperioden avvecklat stadens tidigare breddade trygghetsarbete och stringent återgått till ett ensidigt fokus på socialt förebyggande arbete. Anslaget till ordningsvakter har minskat med nästan tre fjärdedelar, arbetet med fordonshinder mot attentat på offentliga platser avbrutits och det politiska ansvaret för en tryggare stad skjutits vidare till stadsdelstjänstemännen. Därtill står socialtjänsten fortsatt inför stora utmaningar såväl organisatoriskt som ekonomiskt; inte ens en avskalad trygghetspolitik mäktar vänsterstyret med. En anmärkningsvärd reträtt och ett beklagligt kvitto på fyra förlorade år för Stockholm. 12 (14) Ärendet Utifrån kommunfullmäktiges budget tar nämnder och bolagsstyrelser fram verksamhetsplaner med egna verksamhetsmål som konkretiserar kommunfullmäktiges mål, samt egna mål för indikatorer som de tilldelats. Avstämning av mål och budget upprättas i syfte att stämma av att ambitionsnivån i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner bedöms som tillräcklig för att nå upp till kommunfullmäktiges mål för året. I de fall bedömningen görs att ambitionsnivån behöver höjas kan nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att vidta åtgärder. Avstämning av mål och budget för 2026 innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag samt bedömning av kommunfullmäktiges måluppfyllelse för året och risker som kan inverka på denna. I ärendet behandlas även nämndernas framställningar om omslutningsförändringar av budget och ansökningar om budgetjusteringar i den egna verksamhetsplanen. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Avstämning av mål och budget för 2026 (avstämningsärendet) innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2026. I ärendet presenteras stadsledningskontorets bedömning av stadens aggregerade måluppfyllelse för helåret samt risker som kan inverka på denna. I ärendet föreslås även fördelning av vissa medel reserverade i kommunfullmäktiges budget för 2026, i central medelsreserv till kommunstyrelsens förfogande för särskilda ändamål. Omvärlden har under 2025 fortsatt att präglas av osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter. Trots detta har världsekonomin utvecklats relativt stabilt och den svenska ekonomin har inlett en återhämtning under 2025. BNP-tillväxten har varit positiv både globalt och i Sverige. Återhämtningen i den svenska ekonomin förväntas fortsätta under 2026 och lågkonjunkturen ebba ut under det andra halvåret enligt Konjunkturinstitutets prognos i december 2026. Arbetslösheten bedöms sjunka något under året. Inom bostadsbyggandet förväntas en långsam återhämtning under 2026 och 2027. Den globala ekonomin förväntas växa under 2026 men präglas samtidigt av risker gällande bland annat kraftiga tullhöjningar och exportrestriktioner. För att möta behovet av en kvalitativ välfärd och samhällsservice och samtidigt säkerställa en hållbar utveckling, i en föränderlig omvärld, ställs höga krav på stadens nämnder och bolag. Med begränsade resurser och ett omfattande behov av omställning till följd av att befolkningen blir allt äldre är det nödvändigt att staden arbetar gemensamt för att nå kommunfullmäktiges mål och en ekonomi i balans. 13 (14) Nämnder och bolag fortsätter arbeta med prioriteringar och utveckling bland annat för att öka den externa finansieringen, vidareutveckla projektstyrning och samverka i investeringsprojekt för en god kostnadskontroll. Stadsledningskontoret bedömer att kommunkoncernen kommer att kunna uppfylla samtliga kommunfullmäktiges inriktningsmål under 2026. Det förutsätter att nämnder och bolag genomför det de beskrivit i sina verksamhetsplaner för 2026 samt höjer ambitionsnivån och vidtar åtgärder i enlighet med justeringar och uppmaningar i bilaga 3. 14 (14) --- [Bilaga - Avstämning av mål och budget för 2026.pdf] Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Finansavdelningen Dnr KS 2025/1473 Sida 1 (57) 2026-02-02 Till Kommunstyrelsen Avstämning av mål och budget för 2026 Samt ärenden som sambehandlas med avstämning av mål och budget för 2026 Fördelning av statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska 2026, dnr KS 2025/1544 Ansökan om sociala investeringar i samband med avstämning av mål och budget för 2026, dnr KS 2025/1573 Utökad delegation för tecknande av kommunövergripande licensavtal för geodataplattform, dnr KS 2025/1577 Storstockholms brandförsvar – Verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för år 2027-2028, dnr KS 2026/64 Stadshuset 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 stockholm.se Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 2 (57) Stadsledningskontorets förslag till beslut 1. Avstämning av mål och budget för 2026, med tillhörande uppdrag och uppmaningar till berörda nämnder och bolags- styrelser, godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 357,9 mnkr i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget. 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade investerings- utgifter med 295,6 mnkr i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsen förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget. 4. Nämnderna medges budgetjustering för ökad internränta med 0,3 mnkr i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker via finansförvaltningen. 5. Servicenämnden medges budgetjusteringar för ökade nettokostnader med 8,5 mnkr i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker genom att omdisponera för ändamålet avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. i 2026 års budget. 6. Nämndernas driftbudgetar för år 2026 justeras för ökade kostnader och intäkter med 8 012 mnkr för redovisade omslutningsförändringar i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Nämnderna uppmanas och stadens bolagsstyrelser uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att justera indikatorers målvärden samt vidta åtgärder i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 3. 8. Nämndernas resultatenheter för år 2026 godkänns i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 3 (57) 9. Stockholms stad deltar i klimatmanifestationen Earth Hour lördagen den 28 mars klockan 20:30-21:30 2026 i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Fördelning av statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska 2026 godkänns (dnr KS 2025/1544) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, under förutsättning att staden erhåller medel från Sametinget. 11. Nämnderna medges medel för sociala investeringar i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (dnr KS 2025/1573). 12. Stadsdirektören ges utökad delegation att teckna avtal för kommunövergripande licens om 20,5 mnkr för geodataplattform (dnr KS 2025/1577). 13. Anmälan av Storstockholms brandförsvars verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för 2027-2028 godkänns (dnr KS 2026/64) i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 5. 14. Övriga framställningar från nämnderna avslås. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 4 (57) Sammanfattning Avstämning av mål och budget för 2026 (avstämningsärendet) innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2026. I ärendet presenteras stadsledningskontorets bedömning av stadens aggregerade måluppfyllelse för helåret samt risker som kan inverka på denna. I ärendet föreslås även fördelning av vissa medel reserverade i kommunfullmäktiges budget för 2026, i central medelsreserv till kommunstyrelsens förfogande för särskilda ändamål. Omvärlden har under 2025 fortsatt att präglas av osäkerhet, främst till följd av geopolitiska spänningar och handelskonflikter. Trots detta har världsekonomin utvecklats relativt stabilt och den svenska ekonomin har inlett en återhämtning under 2025. BNP-tillväxten har varit positiv både globalt och i Sverige. Återhämtningen i den svenska ekonomin förväntas fortsätta under 2026 och lågkonjunkturen ebba ut under det andra halvåret enligt Konjunkturinstitutets prognos i december 2026. Arbetslösheten bedöms sjunka något under året. Inom bostadsbyggandet förväntas en långsam återhämtning under 2026 och 2027. Den globala ekonomin förväntas växa under 2026 men präglas samtidigt av risker gällande bland annat kraftiga tullhöjningar och exportrestriktioner. För att möta behovet av en kvalitativ välfärd och samhällsservice och samtidigt säkerställa en hållbar utveckling, i en föränderlig omvärld, ställs höga krav på stadens nämnder och bolag. Med begränsade resurser och ett omfattande behov av omställning till följd av att befolkningen blir allt äldre är det nödvändigt att staden arbetar gemensamt för att nå kommunfullmäktiges mål och en ekonomi i balans. Nämnder och bolag fortsätter arbeta med prioriteringar och utveckling bland annat för att öka den externa finansieringen, vidareutveckla projektstyrning och samverka i investeringsprojekt för en god kostnadskontroll. Stadsledningskontoret bedömer att kommunkoncernen kommer att kunna uppfylla samtliga kommunfullmäktiges inriktningsmål under 2026. Det förutsätter att nämnder och bolag genomför det de beskrivit i sina verksamhetsplaner för 2026 samt höjer ambitionsnivån och vidtar åtgärder i enlighet med justeringar och uppmaningar i bilaga 3. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 5 (57) Bakgrund Utifrån kommunfullmäktiges budget tar nämnder och bolagsstyrelser fram verksamhetsplaner med egna verksamhetsmål som konkretiserar kommunfullmäktiges mål, samt egna mål för indikatorer som de tilldelats. Ärendet Avstämning av mål och budget upprättas i syfte att stämma av att ambitionsnivån i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner bedöms som tillräcklig för att nå upp till kommunfullmäktiges mål för året. I de fall bedömningen görs att ambitionsnivån behöver höjas kan nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att vidta åtgärder. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret i samråd med Stock- holms Stadshus AB. Samtliga nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsplaner har granskats utifrån kommunfullmäktiges budget 2026. Ärendet Avstämning av mål och budget för 2026 innehåller stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag samt bedömning av kommunfullmäktiges måluppfyllelse för året och risker som kan inverka på denna. I ärendet behandlas även nämndernas framställningar om omslutningsförändringar av budget och ansökningar om budgetjusteringar i den egna verksamhetsplanen. Fredrik Jurdell Susanne Tiderman Stadsdirektör Ekonomidirektör Bilagor 1. Driftbudget och investeringar 2. Budgetjusteringar och projektmedel 3. Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser 4. Resultatenheter 5. Storstockholms brandförsvar – Verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för 2027-2028, KS 2026/64 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 6 (57) Stadsledningskontorets förslag till beslut ..................................... 2 Sammanfattning ..................................................................................... 4 Bakgrund ............................................................................................... 5 Ärendets beredning ................................................................................ 5 Ärendet .................................................................................................. 5 Bilagor ................................................................................................... 5 Direktiv för samtliga nämnder och bolagsstyrelser ..................... 8 Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd ........ 9 En levande och hållbar stad ................................................................... 9 En trygg och säker stad som håller samman ........................................ 10 Kommunfullmäktiges mål ............................................................ 12 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................... 12 Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 21 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla............................................................................. 28 Investeringar ................................................................................. 41 Exploateringsnämnden ........................................................................ 41 Fastighetsnämnden .............................................................................. 42 Idrottsnämnden .................................................................................... 43 Kyrkogårdsnämnden ............................................................................ 43 Trafiknämnden ..................................................................................... 43 Stadsdelsnämndernas investeringar ..................................................... 44 Stockholms Stadshus AB ..................................................................... 44 Medfinansiering ................................................................................... 45 Försäljningar ................................................................................. 46 Exploateringsnämnden ........................................................................ 46 Fastighetsnämnden .............................................................................. 46 Budgetjusteringar ......................................................................... 46 Central medelsreserv ........................................................................... 46 Resultatbudget ............................................................................... 51 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................... 512 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 7 (57) Nämndernas interna kontroll ...................................................... 53 Övrigt ............................................................................................. 53 Omslutningsförändringar ..................................................................... 53 Resultatenheter .................................................................................... 53 Deltagande i Earth Hour ...................................................................... 53 Ärenden som sambehandlas ................................................................ 54 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 8 (57) Direktiv för samtliga nämnder och bolagsstyrelser Omvärlden präglas fortsatt av geopolitisk oro och ett osäkert makroekonomiskt läge. Vändningen från lågkonjunktur mot ett mer balanserat konjunkturläge sker gradvis och tillväxten väntas ta fart 2026. Enligt Konjunkturinstitutets prognos i december 2025 förväntas BNP i Sverige öka runt 2,7 procent under 2026 men det dröjer till 2027 innan lågkonjunkturen är över. Planerade sänkningar av moms på livsmedel och skatt på el förväntas dämpa inflationstrycket under 2026. Kärninflationen prognostiseras ligga runt Riksbankens inflationsmål på två procent under år 2026. Väpnade konflikter i omvärlden och fortsatta hot om handelshinder ger ekonomiska osäkerheter för såväl företag som hushåll vilket kan påverka stadens ekonomi under 2026. Den utdragna lågkonjunkturen påverkar även arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Stockholms stad har minskat något under 2025. I november 2025 låg den på 7 procent, en nivå som fortfarande är något högre än riksgenomsnittets 6,7 procent. Långtidsarbetslösa och personer med svagare etablering på arbetsmarknaden är fortsatt särskilt utsatta, vilket ställer ökade krav på arbetsmarknadsinsatser, utbildningsåtgärder och samverkan med näringsliv. Stadens befolkningsstruktur fortsätter förändras i takt med att antalet äldre ökar och barnafödandet sjunker, vilket påverkar behoven av välfärdstjänster. Det ställer höga krav på stadens arbete med kompetensförsörjning, där samordning, helhetssyn och nya arbetssätt är en viktig del av omställningen. Regeringen beslutade den 17 december 2025 om budget för utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner. Större påverkan på nämnders verksamhet utifrån regeringens beslut avseende budget 2026 kommer hanteras i samband med rapportering tertial 1. I de gemensamma direktiven i stadens budget 2026 anges särskilt prioriterade områden där det finns behov av utvecklade processer och samverkan. God samverkan mellan nämnder och bolag är avgörande för att säkra en effektiv organisation som levererar en service av hög kvalitet samt för att minska stadens sårbarhet i förhållande till omvärldsfaktorer. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 9 (57) Nedan redovisas exempel på stadens planerade arbete utifrån direktiven. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Stockholms stad har ett stort reinvesteringsbehov samtidigt som nyinvesteringar behövs i takt med att staden utvecklas, växer och demografin förändras. Det totala investeringsutrymmet i staden är dock begränsat och genomförda investeringar leder till ökade drift- och kapitalkostnader som belastar resultatbudgeten. Ökade kostnader till följd av investeringarna måste mötas av ökade intäkter eller lägre driftskostnader. Det kommunkoncernövergripande ekonomiska utrymmet för investeringar kräver fortsatt noggranna prioriteringar för att begränsa stadens skuldutveckling. Projekt som behövs för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner och som ger störst nytta ska prioriteras. Stadsledningskontoret utvecklar tillämpningsanvisningar utifrån stadens styrdokument, projektstyrningsmetod och förändrade regelverk samt genomför insatser för att budgetföljsamhet, prioritering och styrning i investeringsprojekt ska stärkas. Det är fortsatt viktigt att stadens nämnder och bolag utvecklar samverkan, projektstyrning, prioritering och kostnadskontroll för att motverka behov av reviderade investeringsbeslut. Analys av investeringsverksamhetens ekonomiska, klimatmässiga och sociala konsekvenser fortsätter utvecklas med utgångspunkt i stadens övergripande ambitioner. Nämnder och bolag arbetar med att stärka kompetens och organisation för att öka extern finansiering genom bidrag från EU, staten eller andra finansiärer. Stadsledningskontoret utvecklar stödet och samordningen av arbetet för ökad externfinansiering, både för investerings- och driftprojekt. Staden fortsätter att främja arbetet med digitalisering och ett ansvarsfullt nyttjande av ny teknik, samt tillgängliggöra generativ AI för lärande och utveckling. Detta bidrar till att skapa goda förutsättningar för att möta stadens uppdrag. Arbetet med att optimera nyttjandet av stadens lokaler bidrar också till bättre förutsättningar. Genom bland annat detta utvecklingsarbete möjliggörs en hållbar ekonomi, på kort och på lång sikt. En levande och hållbar stad Prioriteringar av investeringar ska i större utsträckning utgå från lokala behovsanalyser och investeringsstyrningen ska möjliggöra en hög grad av stadskvalitet i alla delar av staden. I stadens Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 10 (57) fokusområden Farsta, Hagsätra-Rågsved, Järva och Skärholmen utvecklas det verksamhetsövergripande arbetet för att stärka samverkan och gemensamma prioriteringar. Alla nämnder och bolag skapar förutsättningar för stadens bostadsmål utifrån sina respektive uppdrag och stadens översiktsplan. Genom platsutveckling bidrar nämnder och bolag också till ökad attraktivitet och förbättrade förutsättningar för nya bostäder och ett bra företagsklimat i alla delar av staden. Nämnderna bidrar till att säkerställa sund konkurrens för stadens näringsliv bland annat genom att medverka i arbetet med samordnad och stärkt tillståndsgivning och tillsyn. Samverkan är en grundförutsättning för stadens mål om att vara en klimatpositiv stad senast år 2030 och fossilbränslefri år 2040. Genomförandet av stadens miljöprogram och klimathandlingsplan kräver omställning av teknik samt förändrade arbetssätt och konsumtionsmönster såväl inom organisationen som i samverkan med näringslivet, offentlig sektor, civilsamhället, akademin och stockholmarna. Inom ramen för svenskt och europeiskt klimatkontrakt 2030 arbetar staden med utvecklade samarbeten, innovativa arbetssätt och en ökad externfinansiering för att åstadkomma en snabbare klimatomställning. En trygg och säker stad som håller samman För att stärka barns möjligheter till likvärdiga livschanser och jämlika förutsättningar arbetar stadens nämnder med att så tidigt som möjligt identifiera barn i behov av stöd för att tillhandahålla effektiva insatser. Att säkerställa barns skolgång är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken att barn dras in i kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Skolan fokuserar därför på kunskapsuppdraget i syfte att öka andelen behöriga till gymnasieskolan. Nämnder och bolag arbetar för att fler barn och unga ska ha möjlighet att delta i idrott, kulturskola och andra fritidsaktiviteter, bland annat genom samverkan med idrottsföreningar och andra delar av civilsamhället. Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet är tvärsektoriellt och samverkan mellan nämnder och bolag sker på såväl strategisk som operativ nivå, med utgångspunkt i trygghetsprogrammet samt samverkansöverenskommelsen med Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 11 (57) polisregion Stockholm. Arbetet konkretiseras i åtgärdsplaner som tas fram utifrån de lokala lägesbilderna i respektive stadsdelsnämndsområde. För att nå målet om att inte ha något särskilt utsatt eller utsatt område deltar nämnder och bolag i samarbeten med exempelvis polisregion Stockholm, Region Stockholm, Kriminalvården, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Arbetet sker bland annat inom ramen för platssamverkan, arbetet mot välfärdsbrott samt arbetet med avhopparverksamhet och Trefas. En avgörande del i arbetet med att nå målet om att inte ha något särskilt utsatt eller utsatt område är att förskolan och skolan håller en hög kvalitet och att socialtjänsten är väl fungerande. Staden fortsätter utveckla det förebyggande arbetet och prioritera arbetet med en samordnad och hög krishanteringsförmåga samt stärkt civil beredskap. Arbetet sker bland annat genom att bygga upp beredskapslager och att arbeta för att kommunal verksamhet ska finnas inom alla områden staden ansvarar för. För att motverka välfärdsbrottslighet pågår ett arbete med tydligare krav vid upphandling, kartläggning av entreprenörer och kontroller inom inköpskedjan. Fördjupade leverantörskontroller och aktiv avtalsuppföljning genomförs utifrån upprättade riskprofiler. Ett annat viktigt arbete är stadens myndighetsutövning i form av tillståndsgivning och tillsyn samt att utveckla informations- delningen vad gäller tillsynen inom staden. En viktig förebyggande åtgärd är att staden inte beviljar tillstånd eller inleder engagemang med oönskade aktörer. Genom samordning och informationsdelning stärks stadens samlade förmåga att fatta korrekta beslut. Det team mot välfärdsbrott som inrättas under kommunstyrelsen ska utgöra ett kompetensnav i arbetet och säkerställa att oegentligheter upptäcks i högre grad. Särskilt prioriterade områden är riskbranscher, till exempel lokalvård. Teamet ska bland annat ge behovsanpassat stöd till nämnder och bolag samt samla och dela information om aktörer med konstaterade avvikelser. I syfte att öka förtroendet för staden och skapa tillit arbetar nämnder och bolag med olika typer av metoder för medborgarinflytande såsom medborgarbudget, samråd och medborgardialoger. Arbetet med att stärka de mänskliga rättigheterna prioriteras och integreras i nämndernas och bolagens arbete. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 12 (57) Kommunfullmäktiges mål I kommunfullmäktiges budget för 2026 fastställdes tre inriktningsmål som gäller för innevarande mandatperiod: - Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden - Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning - Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Inriktningsmålen är verksamhetsövergripande och utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna under mandatperioden. Kommunfullmäktige har även fastställt verksamhetsområdesmål för mandatperioden som konkretiserar inriktningsmålen för stadens verksamheter. Nedan följer en sammanvägning av nämndernas och bolagens bedömningar i sina verksamhetsplaner för 2026 av hur arbetet med kommunfullmäktiges mål kommer att bedrivas under året. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Stockholm ska ha en välfärd som ger varje stockholmare de bästa förutsättningarna att känna trygghet och utvecklas i vardagen. Förskolan och skolan ska få de bästa förutsättningarna för att varje barn ska kunna inhämta kunskaper och växa som människa. Barn har rätt till vuxna som har möjlighet att se varje barn. Sociala insatser ska ge förutsättningar till ett gott och självständigt liv även när livet är som mest skört. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv och ska alltid kunna känna trygghet i att de får den hjälp, omsorg och vård de behöver. Stockholm ska vara en stad som håller samman. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsplanerna för 2026 sammantaget innebär att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under förutsättning att nämnder och bolag genomför det de beskrivit i sina verksamhetsplaner samt vidtar åtgärder i enlighet med kommunstyrelsens uppmaningar. Bedömningen baseras på att samtliga fem underliggande årsmål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 13 (57) Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Stockholm ska vara en stad där ojämlikheten i barn och ungas uppväxtvillkor ska brytas och där alla barn och unga ska ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ha tillgång till meningsfulla fritidssysselsättningar oavsett kön, socioekonomi, funktionsnedsättning eller var i staden de bor. En meningsfull fritid främjar såväl hälsa som lärandet och sociala förmågor. Stadens öppna fritidsverksamheter är en del av det trygghetsskapande arbetet och ska vara mötesplatser med närvarande och trygga vuxna förebilder. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för fem av kommunfullmäktiges fem indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 26 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 1 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är om besökare eller anställda på stadens öppna fritidsverksamheter utsätts för våld eller hot om våld. Av Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar framgår att medarbetare i staden som möter barn och unga ska ha kunskap om risk- och skyddsfaktorer och hur dessa kan motverkas respektive främjas. För att skapa trygga gårdar för unga är det avgörande med tydliga rutiner kring samverkan med vårdnadshavare, skola, socialtjänst och polis samt rutiner för hur verksamheter ska agera om allvarlig händelse eller kris uppstår. Måluppfyllelsen kan även påverkas om kriminella möjliggörare anställs inom öppen fritidsverksamhet samt om personal vid öppen fritidsverksamhet saknar kunskap om deras anmälningsskyldighet till socialtjänsten, vilket kan medföra att orosanmälningar inte görs trots att behov finns och att barn riskerar att fara illa. En förutsättning för att verksamhetsområdesmålet ska uppnås är att Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 14 (57) samtliga berörda har kunskap om anmälningsskyldigheten samt att det finns kända rutiner avseende detta. Under året planerar nämnder och bolag för ett flertal aktiviteter som bidrar till att barn och ungdomar ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och en mångfald av fritidsaktiviteter oavsett var i staden de bor. Ett barnperspektiv ska fortsatt tillämpas i planeringen av det offentliga rummet, exempelvis genom att stärka barns delaktighet och inflytande samt att arbeta för att barn ska kunna ta del av det offentliga rummet på lika villkor som alla andra. Genom att verka för hyresrätter med fler rum i hela staden som barnfamiljer har råd med ska problem med trångboddhet motverkas. I det vräkningsförebyggande arbetet ska barnfamiljer prioriteras för att nå målet om att inga barnfamiljer ska vräkas. En aktiv vuxenledd fritid är en viktig skyddsfaktor för att barn och unga inte ska hamna i utanförskap. Under 2026 fortsätter arbetet med att erbjuda målgruppen en meningsfull fritid, exempelvis genom att ge elever möjlighet till ökad aktivitet under och i anslutning till skoldagen. För att ytterligare minska skillnader mellan olika områden i staden ska riktade fritidsaktiviteter erbjudas till unga i mer utsatta områden genom samarbete med lokala föreningar och aktörer. För att öka ungas deltagande i kulturaktiviteter ska särskilda insatser genomföras mot målgruppen, bland annat genom ett pilotprojekt där ungdomar från olika delar av staden, 13–18 år gamla, medverkar i planering och utvärdering av kulturaktiviteter samt identifierar vad de tycker saknas i kulturutbudet för åldersgruppen. Under 2026 fortsätter även arbetet för att skapa en meningsfull fritid för barn och unga genom stadens öppna fritidsverksamheter. För att öka utbudet av öppna fritidsverksamheter ska fler verksamheter öppna under året samtidigt som redan öppna verksamheter planerar för utökade öppettider. Ett gemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens öppna fritidsverksamheter ska införas. Stadens parklekar fyller 90 år under år 2026 vilket kommer att uppmärksammas för att synliggöra parklekarnas unika verksamhet. Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan En bra start i livet börjar i förskolan. Förskolans kompensatoriska uppdrag är avgörande för att alla barn i Stockholm ska få jämlika livsvillkor och livschanser oavsett var i staden de bor. Förskolans pedagogiska verksamhet och skolförberedande uppdrag ger goda Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 15 (57) möjligheter för fler barn att klara skolan och minska risken för utanförskap. I Stockholm ska alla elever oavsett bakgrund ges likvärdiga möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Staden ska därför prioritera insatser som förbättrar elevernas kunskapsresultat och bryter skolsegregationen. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för tio av kommunfullmäktiges tio indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 26 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 1 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Stadsledningskontoret ser att en väsentlig risk, som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet, är bristande likvärdighet i stadens förskolor och skolor. Att kompensera för barns och elevers olika förutsättningar är en utmaning, men centralt för att alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan. Förskoleverksamheten behöver fortsatt röra sig mot en ökad likställighet i kvalitet, hög personaltäthet och mindre barngrupper i omställningsarbetet utifrån ett minskat barnantal. För att uppnå kommunfullmäktiges mål för grundskolan behöver skolresultaten förbättras, framför allt för elever med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Fokus behöver därför även fortsatt ligga på att tidigt identifiera behov och kompensera för elevers olika förutsättningar i skolan. En annan väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är att såväl barnantalet i förskolan som elevantalet i grundskolan fortsätter att minska 2026 och de kommande åren. Den senaste befolkningsprognosen indikerar ännu färre barn än tidigare prognoser. Det är därför av stor vikt att nämnderna planerar för- och anpassar verksamheterna efter de nya förutsättningarna, för att undvika övertalig personal och ett ineffektivt lokalutnyttjande som innebär att resurser inte nyttjas till undervisning. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 16 (57) Under året kommer nämnderna att genomföra flertalet aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen, bland annat i arbetet med en förhöjd och likställig kvalitet. Förskolenämnden kommer, i samarbete med stadsdelsnämnderna, att intensifiera arbetet med framtagande av ett stadsövergripande system för kvalitetsuppföljning i förskolan. Som ett led i att öka likställighet i kvalitet i staden ska stadsdelsnämnderna, med stöd av förskolenämnden, implementera kommande styrdokument såsom Program för barnhälsa, Riktlinjer för Barnsäkerhet samt stadsgemensamma Bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd. Utbildningsnämnden ska fortsätta utveckla ett systematiskt och likvärdigt arbetssätt för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Skolorna ska dokumentera elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse på ett digitalt och enhetligt sätt, vilket möjliggör jämförelser och analyser på aggregerad nivå i syfte att höja kvaliteten. Matematik är fortsatt ett prioriterat område för stadens grundskolor. En utbildning i matematikmetodik ska därför erbjudas lärare som undervisar i ämnet på mellanstadiet. Urval av skolor och lärare som ska erbjudas utbildningen sker under vårterminen 2026 efter analys av kunskapsresultaten i matematik på samtliga grundskolor. Det närvarofrämjande arbetet ska intensifieras. Inom förskoleverksamheten genom att närvaron ska analyseras lokalt och stadsövergripande, för en ökad samsyn och förståelse i frågan. Inom grundskolan bland annat genom att införa närvaroombud inom elevhälsan och ta fram stödmaterial för vårdnadshavare som har barn med problematisk skolfrånvaro. Inom gymnasieskolan bland annat genom att ta fram nytt stödmaterial som syftar till att skolorna ska arbeta likvärdigt för att förebygga och hantera frånvaro. Stadens arbete med Kommunal samverkan för bästa skola, som är en satsning riktad till skolor som har låga kunskapsresultat, fortsätter och genomförs på tolv grundskolor under 2026. Utbildningsnämnden arbetar därutöver vidare för att tillgodose behovet av platser i särskilda undervisningsgrupper på olika nivåer. De pedagogiska verksamheterna ska fortsätta arbetet med att stärka och vidareutveckla samverkan mellan och inom skolformerna, men även med andra aktörer såsom socialtjänst och region i frågor som rör barnhälsa och lika möjligheter och rätt i utbildning. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 17 (57) Stockholm ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Alla stockholmare ska få de insatser och det stöd de behöver, oavsett var i staden de bor. Tilliten till socialtjänsten ska öka, fokus ska vara på förebyggande och tidiga kunskapsbaserade insatser. Jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet främjas genom ett systematiskt arbete för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för sex av kommunfullmäktiges sex indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 26 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 5 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är att det finns avvikelser mellan stadsdelsnämndernas årsmål och utfall 2025 för flera indikatorer. För indikatorn Andel brukare som är nöjd med sin insats har målvärdet höjts från 80 till 85 procent inför 2026 och för indikatorn Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (båda inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning) har målvärdet höjts från 80 till 83 procent. Det finns en risk att de höjda ambitionerna inte uppnås. Under 2026 fortsätter arbetet med omställningen till framtidens socialtjänst i samverkan mellan stadens berörda nämnder. Arbetet innebär att besluta vilka insatser som ska ingå i första och andra linjens socialtjänst och om vissa insatser bör avvecklas. Den nya lagen stärker stadens ansvar att planera socialtjänstens insatser utifrån invånarnas behov, vilket kräver insamling och analys av data. Dialog har inletts med Region Stockholm och Socialstyrelsen om relevant datainsamling och fortsätter under 2026. För att utveckla verksamheten utifrån bästa tillgängliga kunskap deltar Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 18 (57) staden i det nationella forsknings- och utvecklingsprojektet Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO). Arbetet för att motverka att unga dras in i kriminalitet är fortsatt prioriterat, det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas och stadens nämnder ska hitta arbetssätt och tidiga insatser för att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet. Socialtjänsten ska stärka samverkan med förskolan och skolan för att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd. Ett gemensamt stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst införs under 2026, i samarbete med förskolenämnden. Arbetet med att implementera rollen Skolsamordnare för placerade barn och unga i alla stadsdelsnämndsområden utvecklas under 2026. Från och med 1 juli 2026 övertar socialförvaltningen ansvaret för stadens regionala Relationsvåldscentrum. Under våren arbetar socialförvaltningen och berörda stadsdelsförvaltningar för en effektiv övergång med fokus på att säkerställa att våldsutsatta får sina behov tillgodosedda och våldsutövare får stöd i att bryta beteendemönster. Nämnder och bolag har beaktat programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 i planeringen av verksamheten och några nämnder har valt ett par av programmets fokusområden att arbeta extra med under 2026. Arbetet med hälsofrämjande insatser för personer med funktionsnedsättning fortsätter, bland annat genom hälsoaktiviteter, hälsoombud och friskvårdskort. Stadsdelsnämnderna arbetar aktivt med fortbildning av personal inom LSS, bland annat genom utbildning i det pedagogiska ramverket. Stockholm ska vara en stad att åldras i – med god omsorg och stor trygghet Stadens äldre invånare ska vara trygga med att deras stadsdel och stad är trivsam att leva, bo och åldras i, och att deras röster blir hörda i alla aspekter som rör deras levnadsvillkor. Äldre ska kunna ha hög livskvalitet, god hälsa och leva ett självständigt liv så länge som möjligt oavsett funktionsförmåga och stadsdel. Stockholm ska vara en åldersvänlig stad, med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen. Sociala och kulturella aktiviteter, liksom möjligheter till fysisk aktivitet ska finnas i alla stadsdelsnämndsområden. Det digitala stödet för äldre ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 19 (57) Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för sex av kommunfullmäktiges sex indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 26 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 3 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är att målvärdet inte uppnås för två indikatorer inom hemtjänsten. Under de senaste åren har målvärdet för indikatorerna inte uppnåtts och även försämrats. Risken avser följande indikatorer: Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod, Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten. Staden står inför en demografisk förändring med en växande andel äldre invånare. Nämnder och bolag arbetar aktivt för en åldersvänlig stad som skapar goda förutsättningar att möta denna utmaning. Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, trafiknämnden och bostadsbolagen arbetar för att skapa förutsättningar för nya bostäder som är anpassade för äldre och en trygg och säker stadsmiljö. Äldrenämnden och stadsdelsnämnderna arbetar för att möjliggöra för äldre att bo kvar hemma längre under trygga förhållanden. I linje med införandet av den nya socialtjänstlagen och för att möta den demografiska utvecklingen arbetar nämnder och bolag för att utveckla stadens hälsofrämjande, uppsökande och förebyggande arbete riktat mot äldre. Flera nämnder har aktiviteter och utvecklingsambitioner inom det hälsofrämjande arbetet där de bland annat kommer att erbjuda hälsosamtal och utgå ifrån den så kallade FINGER-modellen, en livsstil för förbättrad hjärnhälsa. För att öka antalet aktiviteter på fler platser och ge bättre information om utbudet samverkar idrottsnämnden och äldrenämnden med Kommunstyrelsens pensionärsråd, stadsdelsnämnderna och föreningslivet. Äldrenämnden och stadsdelsnämnderna utvecklar uppsökande arbetssätt som är en viktig del i det förebyggande arbetet. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 20 (57) Omställningen till en god och nära vård och omsorg fortgår inom äldreomsorgens verksamheter. För att förstärka och utveckla en samordnad vård och omsorg vid olika typer av övergångar mellan verksamheter inom Stockholms stad och Region Stockholm kommer bland annat biståndshandläggare finnas på plats på vårdcentraler och sjukhus. Arbetet med att stärka kontinuiteten för insatser i ordinärt boende fortsätter. Främst riktas detta arbete mot minskad andel timanställd personal, fler heltidsanställningar, förstärkt grundbemanning inom mindre geografiska områden och ökad samordning mellan områdena. Äldres delaktighet i, och inflytande över, hur deras insatser ska genomföras inom hemtjänsten stärks genom utveckling och uppföljning av genomförandeplaner samt att ramtid används inom hemtjänsten. Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Stockholmarnas tillgång till kultur ska öka och stadens kulturverksamheter stärkas. Genom kulturskolan ska alla barn och unga själva kunna skapa och ta del av professionell kultur. Idrott och motion ska vara tillgängligt för alla med god tillgång till idrottshallar, spontanidrottsytor och friluftsliv. Föreningslivet ska växa genom tillgängliga mötes- och samlingslokaler. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för fem av kommunfullmäktiges fem indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 27 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 6 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är om nämndernas aggregerade utfall för verksamhetsområdets indikatorer inte når upp till kommunfullmäktiges årsmål. Indikatorerna mäts genom Grundskoleundersökningen. Under 2025 har undersökningen Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 21 (57) reviderats vilket kan medföra skillnader i utfallet med anledning av att frågorna har omformulerats samt att enkäten besvaras av årskurs 6 och 9 istället för årskurs 5 och 8 som tidigare. Tillgång till idrott, motion och friluftsliv är av central betydelse för folkhälsan och bidrar till gemenskap och en meningsfull fritid vilket är viktiga skyddsfaktorer för barn och unga. För att tillgodose tillgång till idrottsanläggningar, spontanidrottsytor och ett aktivt föreningsliv fortsätter utvecklingen av stadens idrottsanläggningar, exempelvis genom byggnation av en ny is- och idrottshall på Hagsätra IP liksom uppförandet av nya Akallahallen samt utveckling av intilliggande Stenhagens BP. Stadens samarbete och samverkan med civilsamhället fortsätter att utvecklas. För att underlätta kontakten med staden och samtidigt förbättra möjligheterna för en ändamålsenlig handläggning och kontroll pågår implementering av digitala system för föreningsstöd. Under året kommer även arbetet med att tillgängliggöra fler skollokaler till föreningslivet utanför skoltid att fortsätta. En särskild översyn av hur idrottsföreningar ska kunna låna eller hyra utrustning i skolidrottshallar ska genomföras. Stadens arbete för att genom ökad fysisk aktivitet förbättra folkhälsan och minska ojämlikheter i hälsa fortsätter i enlighet med Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Arbetet med barn och ungas fysiska och psykiska hälsa fortsätter under 2026, exempelvis genom utbildning i första hjälpen till psykisk ohälsa samt genom att etablera fritidsbibliotek för att öka möjligheten för fler att vara fysiskt aktiva. I december 2025 beslutades Stockholms stads program för barns rätt till kultur av kommunfullmäktige. Under 2026 implementerar stadens verksamheter styrdokumentet för att öka deltagandet samt främja ett jämlikt och jämställt deltagande. Ett grönt fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholm ska vara världsledande i att minska utsläppen och leda omställningen och övergången till nya gröna jobb och hållbara levnadssätt. Stockholm ska vara klimatpositiv senast år 2030. Detta ska ske genom både utsläppsminskande åtgärder och koldioxidlagring. För att nå målet ska stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och utsläppsbudget implementeras. Konsumtionen orsakar stora utsläpp av koldioxid i andra delar av Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 22 (57) världen. Staden har som mål att konsumtionsutsläppen ska halveras till år 2030. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsplanerna för 2026 sammantaget innebär att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under förutsättning att nämnder och bolag genomför det de beskrivit i sina verksamhetsplaner samt vidtar åtgärder i enlighet med kommunstyrelsens uppmaningar. Bedömningen baseras på att samtliga fyra underliggande årsmål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt. Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Städer har en viktig roll i omställningsarbetet och Stockholm ska vara världsledande i att minska sina utsläpp och vara en förebild för andra. Stockholm ska ställa om till ett cirkulärt samhälle och vara klimatpositivt 2030 och fossilbränslefritt 2040. Stadens energianvändning ska minska och staden ska bidra till ökad lokal och regional elproduktion. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för fyra av kommunfullmäktiges sju indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 28 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Det aggregerade årsmålet för indikatorn Inköpta förbrukningsartiklar i plast överskrider kommunfullmäktiges årsmål om 525 ton. Samtliga nämnder som träffas av indikatorn uppmanas att, utifrån utfall i verksamhetsberättelse 2025, se över sina möjligheter att sänka årsmål på indikatorn i tertialrapport 1. Det aggregerade årsmålet för indikatorn Elproduktion baserad på solenergi inte uppnår kommunfullmäktiges mål om 10,7 GWh. Samtliga nämnder och bolag som träffas av indikatorn uppmanas att öka takten i arbetet med att producera el som baseras på solenergi Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 23 (57) och se över möjligheten att höja årsmål på indikatorn i tertialrapport 1. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är att utsläppsnivåerna ökar. Detta har sin grund i bland annat försvagningar av nationella styrmedel - framför allt kopplat till den förändrade reduktionsplikten som resulterat i lägre bränslepriser som leder till ett ökat trafikarbete och därmed högre utsläppsnivåer. Måluppfyllelse förutsätter en kraftig mobilisering i stadens klimatomställning. Stadens nämnder och bolag behöver stärka arbetet utifrån stadens miljöprogram med tillhörande handlingsplaner – där klimathandlingsplanens omställningsområden med åtgärder utgör väsentliga byggstenar. Inom stadens byggande nämnder och bolag planeras ett intensivt arbete med att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ska utreda hur staden kan införa högre krav på gränsvärden för klimatbelastning från nyproduktion - där staden ska föregå nationella krav. Exploateringsnämnden ska även arbeta med att minska klimatpåverkan genom att ställa klimatkrav i markanvisningar. AB Svenska Bostäder ska genomföra en utredning av biobaserade byggmaterial med finansiering av Carbon Neutral Cities Alliance (CNCA). Under 2026 kommer servicenämnden att etablera en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter. Driftsättningen av anläggningen Resursutvinning Stockholm innebär att mer plast kan sorteras ut från restavfallet. Anläggningen möjliggör därmed att den fossila plasten i fjärrvärmeproduktionen minskar samt materialåtervinning av det utsorterade materialet. För att tillmötesgå den nya avfallsförordningen utvecklas möjligheten att källsortera i stadens större parker och torg. Stadsdelsnämnderna planerar därför utbyten av papperskorgar till källsorteringskärl med flertalet fraktioner. Hos ett stort antal av stadens verksamheter planeras även för utvecklade källsorterings- möjligheter och återbruksinitiativ utifrån målsättningar om resurseffektivitet och cirkularitet. För att minska miljö- och klimatpåverkan från livsmedel och måltider pågår flera samarbeten med externa aktörer såsom PLATE, ett svenskt forskningscentrum för hållbara måltider. Utbildningsnämnden kommer att arbeta med bland annat kompetensutvecklingsinsatser genom projektet Hållbara måltider. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 24 (57) Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Arbetet för att stärka stadsnaturen, den biologiska mångfalden och den gröna infrastrukturen ska intensifieras och mer natur ska skyddas för dagens och morgondagens stockholmare. Staden ska bidra till biologisk mångfald i omvärlden, bland annat genom att välja ekologiska livsmedel. Handlingsplanen för klimatanpassning ska genomföras med fokus på skyfall och värmeböljor och krontäckningsgraden ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för tre av kommunfullmäktiges tre indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 25 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 8 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Det aggregerade årsmålet för indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel uppnår kommunfullmäktiges årsmål då samtliga nämnder har angivit ett mål om minst 70 procent. Årsmålet på indikatorn har tidigare år varit svår att uppnå och risker och utmaningar kopplat till indikatorns måluppfyllelse kvarstår, även om utvecklingen går åt rätt håll. Stadsledningskontoret konstaterar att det behövs fortsatt arbete inom samtliga delar av inköpsprocessen – från upphandling till kontering. Kommunstyrelsens arbete med Policy för skydd av natur ska slutföras. Kommunstyrelsen ska även, i samarbete med berörda nämnder, utreda vilka områden som lämpar sig för skydd enligt miljöbalken och utvärdera stadens samlade arbete för att i enlighet med stadens översiktsplan upprätthålla och stärka funktioner med regional betydelse för stadens blågröna infrastruktur. Stadens handlingsplan för klimatanpassning revideras för att stärka arbetet ytterligare. Den trädpolicy som är under framtagande ska implementeras och krontäckningsgraden öka genom plantering av träd på såväl gatumark som parkmark. Värmeöar ska motverkas Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 25 (57) genom ökad krontäckning och hanteras genom bland annat fler dricksvattenfontäner. Nämnderna och bolagen planerar åtgärder i enlighet med handlingsplan för biologisk mångfald och de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen för biologisk mångfald. Berörda nämnder kommer att ta fram och överlämna förslag på skötselplaner, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat i Ålstensskogen/Storskogen, Majroskogen och Kyrkhamn/Riddersvik senast juni år 2026. Arbete kommer även att bedrivas för att inrätta naturreservat i Bagarmossenskogen och i Fagersjöskogen. Andra exempel på arbete som bidrar till måluppfyllelse är Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB), Järva stadsdelsnämnds och Skärholmen stadsdelsnämnds arbete med konceptet lekotoper för barn, som är ytor där lek och natur vävs samman. Idrottsnämnden fortsätter övervakningen av fiskvandring i nya Slussen och under 2026 ska fiskvägen och dess funktion utvecklas. Flertalet nämnder utreder också tillsammans förutsättningarna för att starta upp en plantskola i egen regi. Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Framkomligheten för kapacitetsstarka färdmedel ska prioriteras. Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ska minska genom elektrifiering av fordonsflottan, minskad biltrafik, inblandning av biobränsle i drivmedel och ett transporteffektivt samhälle. Laddinfrastrukturen ska byggas ut i hela staden. Trafiksäkerheten ska öka och vinterväghållningen ska förbättras. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för sju av kommunfullmäktiges sju indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 27 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls, varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 12 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 26 (57) En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen är stadens begränsade rådighet över faktorer som har påverkan på val av transportmedel. Dels leder det låga priset på bensin och diesel till att trafikarbetet inte minskar, dels bedöms nationella styrmedel för en ökning av elektrifiering av fordonsflottan vara otillräckliga. Det medför att det blir svårare för staden att nå målet att utsläppen från transportsektorn ska minskas med 80 procent till 2030 jämfört med 2010. En ytterligare risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen är komplexiteten av frågor att hantera vid anläggandet av laddinfrastruktur, vilket påverkar utbyggnadstakten. Stadens samordningsgrupp för elektrifiering har utarbetat en stadsövergripande handlingsplan för en snabb och kostnadseffektiv elektrifiering, som bidrar till att minska riskerna. Trafiknämnden har en nyckelroll i stadens arbete för att uppnå ökad framkomlighet och minskade utsläpp. Nämnden fortsätter att planera och genomföra investeringsprojekt inom ramen för satsningen om 2 miljarder kronor 2023–2027, i syfte att förbättra framkomligheten för cykel-, gång- och kollektivtrafik, med ökat fokus på områdena Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen och Farsta. Även arbetet med att anpassa hastigheterna till de lokala förutsättningarna och få bättre hastighetsefterlevnad fortsätter. Under 2025 reviderades fyra stadsövergripande styrdokument: stadens parkeringsplan, godstrafikplan, kollektivtrafikplan och prioriterat gångvägnät. Dessa implementeras av nämnder och bolag under 2026 och bidrar till genomförandet av framkomlighetsstrategin. Exploateringsnämnden fortsätter arbetet med att minska behovet av parkeringsplatser vid nyproduktion och ska tillämpa de nya riktlinjerna för projektspecifika och gröna parkeringstal. Detta sänker kostnaderna för nyproduktion och gör det attraktivt för byggaktörer att prioritera hållbara mobilitetstjänster vid nybyggnation. Flera stadsdelsnämnder kommer i samband med övertagandet av parkdrift i egen regi att påbörja implementeringen av sina handlingsplaner för utfasning av fossila bränslen, vilket bland annat innebär att avveckla fossilbränsledrivna fordon och arbetsmaskiner. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 27 (57) Stockholms Hamn AB kommer att samarbeta med Region Stockholm för att öka andelen kollektivtrafik på vatten samt för att möjliggöra laddinfrastruktur för skärgårdstrafiken. Staden deltar i utvecklingen av Stockholms kollektivtrafiksystem. Under 2026 bedöms tunnelbanan Älvsjö-Fridhemsplan vara aktuell för ställningstaganden och beslut. Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Stockholm ska vara en stad där luften är hälsosam att andas. Stadens vatten ska vara rena och fulla av liv och vår miljö är rensad från skadliga kemikalier. Ingen ska riskera försämrad hälsa på grund av att bo och verka i staden. Luften och vattnet ska vara rent och arbetet med att långsamt avgifta staden från gamla miljöskulder, men även stoppa nytillkomna gifter, ska fortsätta. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för fem av kommunfullmäktiges fem indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 24 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 7 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Genomförandet av åtgärder enligt de lokala åtgärdsprogrammen för god vattenstatus är viktigt för att stadens vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status. Det finns flera utmaningar när de fysiska åtgärderna ska realiseras, vilket i vissa fall innebär att alternativa reningslösningar och platser undersöks och i andra fall att vissa åtgärder inte är genomförbara. Särskilt fokus behöver läggas på stärkt samverkan samt ökad genomförandegrad i närtid. Stockholm Vatten och Avfall AB uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att lämna en uppdaterad lägesredovisning för genomförandet av arbetet med åtgärder från lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus till styrelsen för Stockholm Vatten AB senast i samband med tertialrapport 1. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 28 (57) Förhöjda halter av grova partiklar (PM10) utgör en väsentlig risk som kan påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet. Halterna riskerar att ligga kvar på höga nivåer och överskrida kommunfullmäktiges årsmål eftersom utvecklingen i stor utsträckning påverkas av faktorer utanför stadens rådighet. För att bidra till ökad måluppfyllelse behöver nämnder och bolag fortsatt prioritera åtgärder och säkerställa en systematisk uppföljning av utvecklingen. Särskilt fokus bör ligga på årets inledande perioder då halterna av luftburna partiklar normalt är som högst. Flertalet aktiviteter planeras som bidrar till måluppfyllelse. Exempel är idrottsnämndens arbete inför EU:s kommande förbud mot plastbaserade granulat som träder i kraft 2031, bland annat genom planering inför förbudet och omställning till granulatfria alternativ i samverkan med berörda aktörer. Under 2026 genomförs en utvärdering av handlingsplanen för god vattenstatus samt dagvattenstrategin. Flera insatser planeras för att förbättra vattenkvaliteten i linje med de lokala åtgärdsprogrammen. Bland annat planerar trafiknämnden en snösmältningspilot som alternativ till tippning i vattenförekomster och exploateringsnämnden planerar att slutföra fosforfällning i Riddarfjärden för att minska fosforläckage. För att stärka stadens hantering av förorenad mark, både stadens mark och mark som ägs av annan part, ska exploateringsnämnden inrätta en stödfunktion för förorenad mark och sediment. För närvarande råder osäkerhet kring införandet av miljözon klass 3 då Transportstyrelsen har upphävt Länsstyrelsens beslut och återförvisat ärendet för fortsatt handläggning. Under 2026 avser trafiknämnden, beroende på rättsligt utfall, att föreslå en utökning av miljözonen samt genomföra en utvärdering av införandet. Genom minskad exponering för luft- och vattenföroreningar samt skadliga kemikalier stärks förutsättningarna för en mer jämlik folkhälsa. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Grunden för en väl fungerande stad är en stark ekonomi. Fler stockholmare i jobb skapar både individuellt och kollektivt välstånd. Staden ska konsekvent jobba för att Stockholm ska vara en region med tillväxt och som underlättar företagande och en växande arbetsmarknad. Grundläggande för en stark ekonomi är en Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 29 (57) fungerande kompetensförsörjning, bra infrastruktur och ett öppet och demokratiskt samhälle. Stockholm ska vara en internationellt konkurrenskraftig region med öppen handel. Staden behöver i grunden ha en bättre beredskap genom större rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Krav på verksamhetens kvalitet ska vara samma oavsett driftsform. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsplanerna för 2026 sammantaget innebär att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under förutsättning att nämnder och bolag genomför det de beskrivit i sina verksamhetsplaner samt vidtar åtgärder i enlighet med kommunstyrelsens uppmaningar. Bedömningen baseras på att samtliga sju underliggande årsmål för verksamhetsområdet bedöms uppfyllas helt. Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stockholms stads starka ekonomi borgar för en väl fungerande kommunal verksamhet. Utgångspunkten för den förda politiken är att välfärden, tryggheten och klimatomställningen ska ha de resurser som är nödvändiga för att Stockholms stads verksamheter ska fungera och utvecklas. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för tre av kommunfullmäktiges tre indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt samt på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 29 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Det utmanande ekonomiska läge som varit de senaste åren ser ut att lätta något under 2026 då konjunkturen återhämtar sig. Den geopolitiska osäkerheten är dock fortfarande stor och kan snabbt få inverkan på ekonomin. Det är därför av väsentlig betydelse att nämnder och bolag arbetar med fortsatt kostnadskontroll och planerar för hur de ska hantera eventuella kommande utmaningar och ändrade planeringsförutsättningar. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 30 (57) Inom stadens investeringsverksamhet syns de ekonomiska utmaningarna genom fallande bostadsbyggande och minskade markförsäljningar. Samtidigt finns ett stort reinvesteringsbehov och nyinvesteringar behövs i takt med att staden växer och demografin förändras. Det totala investeringsutrymmet i staden är dock begränsat vilket föranleder att nämnder och bolag noggrant måste prioritera och göra avvägningar rörande vilka projekt som ger störst samhällsnytta. Utöver detta ska nämnder och bolag systematiskt arbeta med styrning och uppföljning av investeringsprojekt i syfte att hålla tilldelad budget och begränsa investeringsutgifterna. Projektutgifter och -inkomster ska kontinuerligt prövas för att, om möjligt, bidra till stadens behov av minskad upplåning. För att möta stockholmarnas behov av en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet, nu och i framtiden, utvecklar stadens nämnder och bolag samverkan och prövar nya arbetssätt. Ett brett utvecklingsarbete bedrivs för att optimera utnyttjandet av stadens lokaler, till exempel ser idrottsnämnden över möjligheten att med hjälp av AI mäta aktivitetsnivåer i stadens idrottshallar. Stadens nämnder och bolag arbetar även för att öka möjligheterna till extern finansiering, både inom drift- och investeringsverksamheterna. I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Med ett jobb följer att vara behövd och att utvecklas tillsammans med andra. När fler arbetar blir samhället starkare och jämlikare samtidigt som välfärden får bättre förutsättningar. Långtidsarbetslösheten måste brytas. Genom en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik ska Stockholm utvecklas. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för fem av kommunfullmäktiges sju indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 29 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 31 (57) Det aggregerade årsmålet för indikatorn Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi uppnår inte kommunfullmäktiges årsmål på 11 500 stycken. Stadsdelsnämnder som har en låg ambitionsnivå i förhållande till tilldelad budget för feriejobb uppmanas därför att höja sitt årsmål och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderat årsmål. Det planerade antalet tillhandahållna platser för feriejobb inför 2026 är svårbedömt, då ett flertal nämnders och bolags planerade årsmål skiljer sig stort ifrån det verkliga antalet platser som har tillhandahållits under 2025. Nämnder och bolag som inte har höjt ambitionsnivån jämfört med utfallet för 2025 uppmanas därför att höja sitt årsmål och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderat årsmål. Gällande indikatorn Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet uppnår nämnderna sammantaget inte riktigt kommunfullmäktiges årsmål. Berörda nämnder behöver fortsatt verka för en ökad nöjdhet vid kontakt med näringslivet, vilket bidrar till att öka attraktiviteten som stad. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är omvärldsläget med ekonomisk och geopolitisk osäkerhet. Det förväntas påverka det ekonomiska läget även i Stockholm, med risk för långsam eller utebliven återhämning på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan leda till ett ökat behov av ekonomiskt bistånd. Ytterligare en risk är att andelen kursdeltagare inom vuxenutbildning inklusive SFI som uppnår godkänt betyg efter fullföljd kurs har sjunkit något, vilket riskerar att leda till försämrad möjlighet för målgruppen att få jobb efter avslutad utbildning. Ett flertal insatser som bidrar till måluppfyllelsen ska genomföras under året. Arbetsmarknadsnämndens arbete och insatser inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsområdet är av stor vikt för måluppfyllelsen. Under 2026 planeras bland annat för förstärkt närvaro i områden där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten är hög samt för framtagande av ett koncept för hur arbetsmarknads- insatser ska kunna kopplas på när staden övertar en större andel parkskötsel i egen regi. Flera utrednings- och utvecklingsuppdrag pågår under året för att stärka feriejobbsverksamheten. Feriejobbande ungdom ska erbjudas stöd för CV-skrivning på stadens jobbtorg efter avslutat feriearbete. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 32 (57) Inom vuxenutbildningen ska nya bristyrkesutbildningar införas och det elevnära stödet fortsätta utvecklas. En översyn av SFI- utbildningens upplägg ska genomföras och uppdragsutbildningar erbjudas stadens välfärdsverksamheter i egen regi. Utbildningsnämnden planerar aktiviteter för att förbättra ungas möjligheter att få jobb efter avslutad gymnasieutbildning, såsom utvecklingsinsatser gällande yrkesprogrammen, yrkes-SM, samverkan med lärosäten, näringsliv och branschorganisationer samt partnerskap med den ideella föreningen Ung företagsamhet. Nämnder och bolag planerar för att uppfylla stadens näringslivspolicy utifrån dess fokusområden. Stockholm Business Region AB arbetar med att främja investeringar och utveckla stadens attraktionskraft för innovation, besök och företags- etableringar. Berörda nämnder planerar för samordnat och systematiskt tillsynsarbete för att säkerställa att oseriösa aktörer och aktörer med kopplingar till organiserad brottslighet hålls borta från stadens näringsliv, för att gynna ett sunt företagsklimat. Arbetet med att tydliggöra den långsiktiga inriktningen för Kistas utveckling fortsätter med syftet att uppnå en väsentligt ökad attraktionskraft i Kista. I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Bostadsförsörjningen och stadens bostadsmål ska säkerställas genom en hög byggtakt, fler hyresrätter, fler bostäder med många rum, lägre hyror, blandade boendeformer samt vräkningsföre- byggande och bostadssociala insatser. Hemlöshet ska motverkas och trångboddheten ska minska särskilt för barnfamiljer. Stadsutvecklingen ska främja social och miljömässig hållbarhet. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för sju av kommunfullmäktiges sju indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 26 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 33 (57) måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Enligt kommunfullmäktiges budget ska minst hälften av de bostäder som byggs vara hyresrätter. De allmännyttiga bostadsbolagens byggande ska bidra till en stor del av dessa. Det aggregerade årsmålet för den obligatoriska nämndindikatorn Antal påbörjade hyresrätter av stadens bostadsbolag uppgår till 198 stycken vilket bedöms lågt i förhållande till kommunfullmäktiges mål. AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att höja sina ambitioner och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderade årsmål. Det svaga marknadsläget för bostäder är en väsentlig risk som bedöms påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet. Bostadsbyggandet prognostiseras öka under 2026, men kan förväntas hållas tillbaka av fortsatt höga byggkostnader och hushållens ekonomiska oro. Måluppfyllelse förutsätter att nämnder och bolag mobiliserar kring bostadsmål och bostadsförsörjning samt utvecklade behovs- och efterfrågebedömningar, arbetssätt, styrning och uppföljning. Särskilt fokus behöver läggas på en aktiv portföljstyrning och bostadsprojekt med hög genomförbarhet i närtid. Nämnder och bolag planerar för ett stort antal aktiviteter som främjar måluppfyllelse. De kommunala bostadsbolagen samverkar med exploateringsnämnden för att säkerställa ett hållbart och prisvärt boende bland annat genom Stockholmshusen och genom att verka för att lägenheter tillgängliggörs genom flyttningar inom befintligt bestånd. Utbyggnad av bostäder med särskild service enligt LSS och SoL behöver intensifieras men bedöms vara en utmaning utifrån det ekonomiska läget med risk för försenade byggstarter. Under året utreds möjligheten av blockförhyrning eller individuell uthyrning för LSS och gruppboende i stadens bostadsbestånd liksom möjlighet att reservera hyreslägenheter både via stadens bolag och hos SHIS för personer med funktionsnedsättning. För att möta utmaningen med ett ökat behov av bostäder för äldre utvecklas planeringen av vård- och omsorgsboenden genom en samordnad äldreboendeplanering (SÄB) som integreras i lokalförsörjningsplaneringen. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 34 (57) Stadens nya handlingsplan för bostadsförsörjningen med tillhörande behovsanalyser och åtgärdsförslag som implementeras under året utgör ytterligare stöd i stadens bostadsförsörjningsarbete. Att stadsutvecklingen bidrar till social hållbarhet säkerställs bland annat genom stadens samlade arbete kring översiktsplanens fokusområden och genom att stadsplaneringen bidrar till en mer blandad bebyggelse. Exempelvis ska radhus byggas i områden som idag domineras av flerfamiljshus. Under året ska koncepthus för stadsradhus tas fram, liksom en plan för förtätning genom stadsradhus. I samband med arbetet med en ny översiktsplan kommer arbetssätt och resultat utvärderas bland annat med avseende på det fortsatta arbetet med fokusområden. Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Staden ska vara en bra arbetsgivare med trygga anställningar, goda anställningsvillkor och stora möjligheter att utvecklas i yrket. En god arbetsmiljö ska säkerställas genom balans mellan tilldelade uppdrag och resurser, rimligt antal medarbetare per chef och god samverkan med fackliga organisationer. Antalet timavlönade ska fortsatt minimeras. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för tre av kommunfullmäktiges tre indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 29 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Det aggregerade årsmålet för indikatorn Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta och Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom äldreomsorgen överensstämmer med kommunfullmäktiges ambition. Samtidigt konstaterar stadsledningskontoret att det finns utmaningar i att nå målet fullt ut, även om arbetet går i önskad riktning. Det kan bland annat handla Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 35 (57) om effekter av tomställda lokaler vid renovering eller att verksamheter som återgår i stadens regi vid övergången från privat driven verksamhet har få heltidsanställda. Stadens nya riktlinje för chefsstruktur har till stora delar implementerats under 2025. Chefsstrukturen är av vikt för såväl chefers som medarbetares arbetssituation. Majoriteten av förvaltningarna planerar att följa upp effekterna av gjorda förändringar och vid behov göra justeringar under 2026. Flertalet nämnder beskriver att digitalisering och AI är prioriterade verktyg under de kommande åren, i syfte att driva förändring, vara en lärande organisation samt genomföra effektiviseringar inom nämnden. Exempel lyfts där medarbetare och chefer driver kvalitetsutveckling, kompetensutvecklar inom AI, prövar nya idéer, exempelvis AI-assistenter, och arbetssätt med stockholmarnas fokus. Med allt fler äldre i befolkningen och ett sjunkande barnafödande ändras befolkningsstrukturen och behoven av välfärdstjänster. Att säkra rätt kompetens är en av välfärdens största utmaningar. Det kommer inte att räcka att enbart rekrytera fler, utan det behövs även nya arbetssätt och att tillvarata och utveckla kompetensen hos de befintliga medarbetarna. Även omställningen till nya socialtjänst- lagen pågår som förutsätter nya arbetssätt. Det är därför prioriterat att fortsatt arbeta med insatser för att behålla medarbetare, säkerställa kompetens, ge goda möjligheter till yrkesväxling och omställning samt möjliggöra att medarbetare arbetar längre. Satsningen på en attraktiv äldreomsorg har startats upp och en genomförandeplan kommer att tas fram under våren 2026 Från och med 2026 upprättar stadens nämnder sina kompetensförsörjningsplaner i samband med att de tar fram underlag till budget med inriktning för följande år. Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Staden ska ha en hög beredskap genom att inneha rådighet över viktiga samhällsfunktioner och välfärden. Kommunal egenregiverksamhet bör finnas inom alla områden som staden har ansvar för och om en privat aktör fallerar ska staden ha beredskap att ta ansvaret. Kraven på verksamheternas kvalitet ska vara samma oavsett driftform. Beredskapen ska stärkas, med fokus på bland annat konsekvenser av internationella konflikter och effekterna av ett förändrat klimat. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 36 (57) Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för två av kommunfullmäktiges två indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 29 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. Bromma stadsdelsnämnd har lågt årsmål för indikatorn Andel elektroniska inköp. Nämnden uppmanas att höja sin ambitionsnivå och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderat årsmål, samt om nödvändigt ta fram aktiviteter som stödjer detta. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är att det allvarliga och osäkra omvärldsläget kan innebära att planerat säkerhets- och beredskapsarbete behöver omprioriteras. Ytterligare en risk är införandet av nationella styrmedel och planeringsförutsättningar inom civil beredskap som kan komma att ställa nya och ökade krav på organisationen. En ny cykel av stadens process för risk- och sårbarhetsanalys (RSA) inleds 2026 och ett särskilt fokus för samtliga nämnder och bolag är att stärka motståndskraften mot informationspåverkan och desinformation. Inom stadens sektorsorganisation för civil beredskap påbörjas arbetet enligt de sektorsvisa beredskapsplanerna, vilka innehåller prioriterade och förmågehöjande åtgärder som identifierats i tidigare analysarbete. Nämnder och bolag planerar kommunikationsinsatser om beredskap riktade till stadens invånare, exempelvis under beredskapsveckan. Nämnder och bolag beskriver ett fortsatt arbete för att stärka informationssäkerheten, bland annat med fokus på anpassning till den nya cybersäkerhetslagen som träder ikraft under januari 2026. Nämnder och bolag fortsätter arbetet med planering och övergång av vissa verksamheter till egen regi. Tre stadsdelsnämnder övergår till, att i samarbete, utföra parkdriften i egen regi under 2026. Ytterligare utredningar och genomföranden planeras i staden inom Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 37 (57) stadsmiljöverksamheten, exempelvis drift och underhåll av park- och naturmark samt vinterväghållning. Flera nämnder planerar att utreda möjligheterna att överta lokalvård i egen regi. Socialnämnden verkar för fler reserverade upphandlingar för att främja den idéburna sektorn. Under året fortsätter påbörjad upphandling av skyddade boenden genom reserverad upphandling. Servicenämnden kommer att genomföra fördjupad avtalsuppföljning för centrala och gemensamma ramavtal utifrån riskprofil. Därutöver ska nämnden utveckla tjänster för avtalsuppföljning inom nämnder och bolag. För att stärka stadens attraktionskraft som avtalspart genomförs marknadsdialoger med externa lokalvårdsleverantörer. I syfte att upptäcka och motverka välfärdsbrott fortsätter lokalvårdskategorin arbetet med fördjupade kontroller av arbetsrättsliga villkor hos stadens lokalvårdsleverantörer. Upphandling av en gemensam digital plattform för uppföljning av lokalvård fortsätter. Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Arbetet för ökad trygghet ska stärkas i hela staden och trygghetsarbetet ska vila på de två benen situationell och social prevention. Människors trygghet ska öka och staden ska verka för att försvåra och förhindra att faktiska brott sker i det offentliga rummet. Staden ska göra mer för att hindra att barn och unga rekryteras in i kriminalitet. Stadsmiljön ska vara ren, välskött och tillgänglig. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för fyra av kommunfullmäktiges fyra indikatorer uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 29 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är den fortsatt allvarliga situationen i Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 38 (57) samhället med gängkriminalitet och dödligt våld som påverkar staden som helhet. Även systemhotande brottslighet som välfärdsbrott bedöms vara en faktor som kan påverka måluppfyllelsen negativt. Kopplat till indikatorn som mäter stockholmarnas upplevelse av trygghet i den stadsdel där man bor finns en utmaning ur ett jämlikhetsperspektiv, där skillnaden mellan det stadsdelsnämndsområde som har högst respektive lägst utfall i medborgarundersökningen 2025 uppgår till 42 procentenheter. Även trygghetsmätningen 2025 visar betydande skillnader i utfall mellan stadsdelsnämndsområden. Ytterligare risker är kopplade till de indikatorer som mäter stockholmarnas upplevelse av renhållning och städning samt huruvida skötsel av parker och grönområden fungerar på ett tillfredställande sätt, där satta årsmål inte nåtts under 2025. Trenden är dock att stockholmarna blir nöjdare och att det arbete som sker i staden ger resultat. Nämndernas långsiktiga arbete med att utveckla arbetssätt och stärka arbetet med renhållning och städning samt skötsel av parker och grönområden behöver fortsätta. Under året kommer nämnder och bolag fortsätta det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet, där platssamverkan är en viktig samverkansform. En central utgångspunkt i arbetet är de lokala samverkansöverenskommelserna med polisen. Inom ramen för dessa finns fem prioriterade områden där samverkan är särskilt betydelsefullt. Samtliga stadsdelsnämnder har tagit fram lägesbilder som utgör grunden till de åtgärdsplaner som sedan tas fram. Det förebyggande arbetet för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet eller uppvisar andra typer av nedbrytande beteende fortlöper, bland annat i form av föräldrastödsprogram samt samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamhet. Även arbetet med att stötta individer som vill lämna en kriminell livsstil samt att samverka mot det dödliga våldet inom kriminella miljöer fortsätter. Arbetet är långsiktigt och bedrivs bland annat genom sociala insatsgrupper, stadens avhopparverksamhet samt en nära samverkan med polis och kriminalvård enligt modellen Trefas. Stadens nämnder och bolag fortsätter arbetet med att motverka välfärdsbrott, bland annat genom kontroll av leverantörer, Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 39 (57) uppföljning av föreningsbidrag och avtalsuppföljning. Det team mot välfärdsbrott som inrättats under kommunstyrelsen utgör ett kompetensnav i arbetet och ska säkerställa att oegentligheter upptäcks i högre grad. Särskilt prioriterade områden är riskbranscher, såsom lokalvård. Teamet ger bland annat behovsanpassat stöd till nämnder och bolag samt samlar och delar information om aktörer med konstaterade avvikelser. Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Stockholm ska vara en stad för alla vuxna och barn som präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. De nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas. Staden ska motverka diskriminering och alla former av rasism inklusive antisemitism, antiziganism, afrofobi, islamofobi, och rasism mot samer. Staden ska främja invånarnas och civilsamhällets delaktighet och inflytande och på så sätt stärka demokratiarbetet. Medborgardialog och medborgarbudget är exempel på verktyg som ska användas. Staden ska präglas av internationellt samarbete som bidrar till ökad handel, kulturella utbyten samt kunskap och forskning. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsområdets årsmål kommer att uppnås helt under 2026. Bedömningen grundas främst på att det aggregerade årsmålet för kommunfullmäktiges indikator uppnår kommunfullmäktiges årsmål helt, på nämndernas och bolagens plan för målet med tillhörande aktiviteter och underliggande nämndmål som är framtagna för att stödja måluppfyllelsen. Av 29 nämnder har 29 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls varav majoriteten även tagit fram nämndmål, indikatorer och aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Av 16 bolag har 16 angett på vilket sätt de bidrar till att verksamhetsområdesmålet uppfylls. En väsentlig risk som bedöms kunna påverka måluppfyllelsen för verksamhetsområdesmålet är att samhällsutvecklingen de senaste åren har inneburit ökade motsättningar. Ett konkret exempel på detta är den desinformationskampanj som under flera år drivits mot svensk socialtjänst. Krafter som motverkar tilliten och förtroendet för samhällets institutioner och som hotar de mänskliga rättigheterna påverkar stadens arbete. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 40 (57) Nämnder och bolag beskriver olika insatser som ska genomföras under året för att stärka den lokala demokratin och som bidrar till en jämlik, jämställd och sammanhållen stad. Exempelvis beskriver exploateringsnämnden en satsning på att stärka lokal förankring, förtroende och invånarnas inflytande i stadsutvecklingen, speciellt i stadens fokusområden. Ett annat exempel är att Norra Innerstadens stadsdelsnämnd planerar att under året öppna en ny verksamhet på Sergels torg – Klaranavet, en form av medborgarkontor för unga och unga vuxna 13–25 år. Valåret 2026 har stadsdelsnämnderna i uppdrag att intensifiera arbetet med lokal demokrati genom så kallade demokratiambassadörer. Ett exempel är att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd planerar att rekrytera demokratiambassadörer från lokala föreningar. Järva stadsdelsnämnd avser genomföra insatser för att höja valdeltagandet i de stadsdelsområden som hade lägst resultat vid förra valet, exempelvis genom medborgardialog i samarbete med valnämnden. Nämnder och bolag beskriver hur de kommer att implementera de nya handlingsplanerna som är kopplade till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna, bland annat kommer många verksamheter genomföra stadens diplomutbildningar om hbtqi-personers rättigheter och arbete mot rasism. Staden kommer under året påbörja införandet av en kommunövergripande äldreomsorgsverksamhet med inriktning på samiska och meänkieli. Flera stadsdelsnämnder beskriver att de ska skapa nya forum för ungas delaktighet. En annan insats som planeras är att Socialnämnden avser genomföra en studie av förekomsten av diskriminering i Stockholms uteliv, i samarbete med ett forskningsinstitut. Socialnämnden beskriver också att i det omfattande arbete som kommer bedrivas inom ramen för omställningen till den nya socialtjänstlagen ska ett mänskliga rättigheter perspektiv finnas med i uppföljningen av stadens verksamheter. Det innebär att synliggöra vilka individer och grupper som möter socialtjänsten, vilket stöd de får, vilka resultat som nås och hur stödet upplevs. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 41 (57) Investeringar Investeringsbudgeten för stadens nämnder uppgår netto till 8 719,3 mnkr för 2026, vilket är en ökning med 1 482,5 mnkr jämfört med 2025. Den totala investeringsramen är fortsatt hög vilket ställer krav på nämnderna att prioritera inom och mellan projekt samt hålla nere utgifterna i projekt för att begränsa stadens upplåningsbehov. Den största förändringen är en utökning av fastighetsnämnden investeringsbudget som främst utökats gällande idrottsinvesteringar. Exploateringsnämnden har en fortsatt hög nettobudget för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Trafiknämnden har en utökad nettobudget för att kunna möta behoven av reinvesteringar . Ej aktiverbara investeringsutgifter ingår inom ramen för exploateringsnämndens, fastighetsnämndens, kyrkogårdsnämndens och trafiknämndens investeringar. Nämnderna lämnar under året prognoser för dessa kostnader. Då dessa kostnader är svåra att prognostisera följer stadsledningskontoret dem särskilt. I samband med tertialrapport 2 och verksamhetsberättelsen söker nämnderna justeringar av budget, som en konsekvens av att investeringsutgifter omklassificeras till driftkostnader, från stadens centrala medelsreserv 5. Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens investeringsbudget uppgår till netto 3 450 mnkr och avser främst investeringar för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Med stadens satsning på ökat bostadsbyggande väntas investeringsvolymerna vara fortsatt höga. Investeringsutgifterna uppgår till 4 610 mnkr och investerings- inkomsterna uppgår till 1 160 mnkr, varav 160 mnkr utgörs av exploateringsinkomster som är de bokförda värdena av försäljningar i samband med exploatering. Övriga investeringsinkomster utgörs i huvudsak av ersättning från exempelvis ledningsägare för utfört arbete inom av exploateringsnämnden upphandlad entreprenad där nämnden har motsvarande utgifter. I nämndens utgiftsbudget för 2026 har ett besparingsbeting om 50 mnkr inkluderats som ska åstadkommas genom förbättrad lönsamhet i nämndens exploateringsprojekt. Syftet är att genom ökad portföljstyrning och kostnadskontroll stärka lönsamheten och frigöra resurser för investeringar i stadens särskilt prioriterade ytterstadsområden. I utgiftsbudgeten ingår också Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 42 (57) klimatinvesteringsmedel om 60 mnkr samt ej aktiverbara utgifter för detaljplanearbete om 20 mnkr för att möjliggöra att detaljplanearbete i ett inledningsskede drivs utan byggaktör. Exploateringsnämndens investeringsplan innehåller projekt omfattande cirka 124 000 bostäder. Av dessa har projekt omfattande 34 000 bostäder genomförandebeslut. Projekt omfattande 90 000 bostäder är i planeringsskede och har inriktnings- eller utredningsbeslut. De stora stadsutvecklingsprojekten Slussen, Norra Djurgårdsstaden, Årstafältet, Söderstaden och Hagastaden står för knappt 70 procent av nämndens planerade utgifter under år 2026. Drygt hälften av de förväntade investeringsinkomsterna hänförs till projekt Slussen. Nämnden har i samband med delgenomförandebeslut inom projekt Slakthusområdet avseende förvärv av fastigheten Grishuvudet 2 (Södra Byggrätten) sökt en budgetjustering om 554,9 mnkr (dnr KS 2025/1333). Kommunfullmäktige beslutade 15 december 2025 att medge en budgetjustering för ökade utgifter med 554,9 mnkr för förvärvet inklusive lagfartskostnad vid tillträdet till fastigheten. Beslut om utökad investeringsram fattas vid behov med anledning av detta i samband med tertialrapport 2 2026. Fastighetsnämnden Fastighetsnämndens investeringsbudget för 2026 uppgår netto till totalt 2 200 mnkr. Budgeten är fördelad på en långsiktig plan och en utökad plan. Respektive plan har även en indelning på idrottsanläggningar och övriga fastigheter. Den långsiktiga investeringsplanen uppgår till 940 mnkr, varav 440 mnkr avser övriga fastigheter och 500 mnkr idrottsanläggningar, vilket är i nivå med föregående år. Inom den långsiktiga investeringsplanen genomförs under 2026 bland annat renoveringar av Farsta och Kungsholmens brandstation samt ett flertal mindre reinvesteringsåtgärder. Inom idrott ingår bland annat upprustning av Älvsjöbadet och Gubbängsfältet. Dessutom genomförs ett flertal projekt vid stadens idrottsplatser omfattande både renovering och utveckling av idrottsplatser samt tillhörande servicebyggnader och omklädningsrum. Den utökade investeringsplanen uppgår till 1 260 mnkr, varav 460 mnkr avser övriga fastigheter och 800 mnkr avser idrottsanläggningar. Jämfört med 2025 har planen höjts med 420 mnkr, där 290 mnkr avser idrott och 130 mnkr övriga fastigheter. Detta förklaras främst av att flera projekt går in i mer Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 43 (57) intensiva faser, exempelvis upprustningen av Stadsbiblioteket, Vällingby sim- och idrottshall, Hagsätra IP ishall och idrottshall samt Brännkyrkahallen. En stor del av 2026 års volym inom utökad ram utgörs av prognoser för redan beslutade projekt. Idrottsnämnden Idrottsnämndens investeringsbudget uppgår netto till 130 mnkr och avser främst maskiner och inventarier samt investeringar i båtsport och underhåll. Under 2026 tillförs 70 mnkr för maskiner och inventarier i nya anläggningar samt 15 mnkr för investering i Ågesta motionsspår. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämndens investeringsbudget uppgår till netto 184 mnkr, varav 24 mnkr avser löpande underhållsåtgärder och 8 mnkr anskaffning av inventarier och maskiner. I utökad plan har nämnden tillförts 152 mnkr. Här ingår medel för renovering av Skogskrematoriet, ny skorsten till Nya krematoriet, upprustning av Norra Kyrkogården och utredningsutgifter. Trafiknämnden Trafiknämndens investeringsbudget uppgår till netto 1 795 mnkr, varav 1 335 mnkr avser det långsiktiga uppdraget och 460 mnkr avser ett antal preciserade projekt och åtgärdsområden som bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål på kort sikt (utökad plan). I nämndens planering ingår projekt med beräknade nettoutgifter om totalt 361,2 mnkr utöver den tilldelade budgeten, vilket motiveras av att det inte är ovanligt att förutsättningarna ändras under ett budgetår för flera projekt som i sin tur medför senareläggning och minskade utgifter. Dessa projekt inryms genom en nedrundningspost, som i kommande prognoser under året kommer att minska i takt med att förutsättningarna klarläggs. I nämndens planering för 2026 utgör satsningen på förbättrad framkomlighet för gående, cykel och kollektivtrafik netto 667,2 mnkr. Inkluderat utfallen för motsvarande åtgärder under 2023 och 2024 samt prognoserna för 2025 och 2027 uppgår den totala satsningen till 2 000 mnkr. I syfte att bevara funktionen i den befintliga infrastrukturen bedrivs särskilda reinvesteringsprogram inom områdena belysning, trafiksignaler, gatuytor, byggnadsverk, tekniska installationer och träd med mera. Utgifterna för dessa program planeras under året Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 44 (57) uppgå till 583,6 mnkr. Utöver programmen är det flera enskilda projekt som utgör reinvesteringar. Stadsdelsnämndernas investeringar Stadsdelsnämndernas totala investeringsbudget för 2026 uppgår till 275 mnkr. Av den totala budgeten är 50 mnkr avsatt för maskiner och inventarier och resterande 225 mnkr är medel för investeringar i stadsmiljön. Av medlen för investeringar fördelas 150 mnkr genom en fördelnings-nyckel som stadsdelsnämnderna beslutar om hur de ska användas. Resterande 75 mnkr är avsatta för parkinvesteringar och stadsdelsnämndernas arbete med parkinvesteringar och hanteras inom ramen för den etablerade processen mellan trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Trafiknämnden har i denna process ansvar för att föreslå fördelning av medel för projekt. Ambitionen är en likvärdig fördelning över tid, där bland annat stadsdels-nämndernas parkplaner är en viktig komponent. Två stadsdelsnämnder, Kungsholmen och Södermalm, prognostiseras under året fatta genomförandebeslut kring större investeringar på parkmark. Stadsdelsnämnderna redovisar utfall och avvikelser från plan i samband med månadsprognoser, tertialrapporter och verksamhetsberättelsen. Stockholms Stadshus AB Koncernens soliditet beräknas vid utgången av året uppgå till drygt 34 procent. Detta är lägre än tidigare och en följd av att koncernens investeringsnivå under senare år ökat successivt, samtidigt som resultatnivåerna sjunkit. Koncernens investeringsbudget uppgår för år 2026 till ca 13 mdkr. Till följd av den generellt höga kostnadsutvecklingen och stadens samlade finansiella skuldutveckling är det av yttersta vikt att bolagen fortsätter sin prioritering och uppföljning av investeringsprojekt så att risken för olönsamma projekt minimeras. I samband med de nya investeringsanvisningar som tillämpas i koncernen sedan 2024 gäller också särskild uppföljning för projekt över 1 mdkr. Bostadsbolagens investeringar omfattar 3,6 mdkr av koncernens totala investeringsvolym för år 2026. Nyproduktionen av bostäder är ett viktigt mål där kommunfullmäktiges mål för 2023–2026 innebär 3 500 påbörjade bostäder. Det är samtidigt viktigt att genomföra nödvändiga ersättningsinvesteringar i bostadsbolagens och fastighetsbolagens bestånd. God framför-hållning och adekvata underhållsplaner med varsam renovering innebär minskade Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 45 (57) kostnader för akuta reparationer och medför, förutom välskötta fastigheter, långsiktigt bättre ekonomiska förutsättningar. Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) är det enskilt största projektet i koncernens projektportfölj. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) uppmanas att fortsatt noga följa projektets kostnadsutveckling med både hög kvalitet på styrningen av projektet och god kostnadskontroll. Av de senaste lägesrapporterna framgår att projektet fortsätter i enlighet med budget, men hänsyn tagen till index. SVOA har också andra stora investeringar, både i samband med exploatering av nya stadsutvecklingsområden och för ersättningsinvesteringar i befintligt ledningsnät. I bolagets planerade investeringar under den kommande perioden ingår också Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV). Den samlade investeringsnivån för bolaget budgeteras för år 2026 till 5,6 mdkr. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har en budgeterad investeringsnivå om knappt 1,1 mdkr där investeringsnivån följer av stadens utveckling med nyproduktion och ombyggnad av skolor och förskolor. SISAB genomför även omfattande underhållsprojekt i befintliga skolor. Investeringsnivån är lägre än tidigare år då omprioritering skett av tid och omfattning av projekt till följd av uppdaterade behovsprognoser och demografiska förändringar. Med den höga investeringsnivån inom koncernens bolag krävs fortsatt stort fokus på styrning och kostnadsmedvetenhet i investeringsprojekten. Det är nödvändigt för den finansiella stabiliteten att projekten kan genomföras med hög grad av egenfinansiering för att minska risken för att kapitalkostnader tränger undan driftskostnader och för att begränsa den finansiella skuldutvecklingen. Medfinansiering Staden medfinansierar ett antal statliga och regionala infrastrukturprojekt som innebär angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken. Under perioden 2026–2028 beräknas utbetalningar för medfinansiering uppgå till cirka 1 800 mnkr per år. Merparten av de prognostiserade utbetalningarna år 2026 avser utbyggnad av tunnelbanan enligt Stockholmsöverenskommelsen samt kollektivtrafikobjekten Tunnelbanan Älvsjö-Fridhemsplan i Sverigeförhandlingen. Mindre utbetalningar kvarstår för buss- terminalen vid Slussen och projektet Stockholms Ström som syftar till förstärkning och förnyelse av elnätet i Stockholmsregionen. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 46 (57) De prognostiserade utbetalningarna för år 2026 är cirka 100 mnkr lägre jämfört med prognosen i tertialrapport 2 för 2025. Jämfört med underlagen till kommunfullmäktiges budget för 2026 är bedömd prognos för utbetalningar under åren 2027 och 2028 lägre, vilket främst beror på att Region Stockholm hävt avtal med en entreprenör vilket medför att planerade utbetalningarna för Tvärbana Norr har förskjutits till år 2029 och 2030. Försäljningar Exploateringsnämnden Försäljningsinkomsterna till följd av markförsäljningar i samband med exploatering förväntas ligga på en fortsatt jämförelsevis låg nivå. Exploateringsnämnden bedömer att dessa inkomster kan komma att uppgå till cirka 1 150 mnkr år 2026 i nivå med prognos för år 2025. Det så kallade försäljningsuppdraget, som avser försäljningar av mark utanför kommungränsen och friköp av tomträttsmark, är satt till 200 mnkr. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden planerar att under år 2026 avsluta ett antal försäljningsprojekt, detta inbegriper framförallt ett tiotal bostadsrättslägenheter som använts för LSS-boende samt en mindre fastighet som används som hyresbostad. Fastigheten är belägen i Vällingby. Den budgeterade köpeskillingen är totalt 33 mnkr. Nivån på köpeskillingen är osäker och kan behöva justeras under året. Budgetjusteringar Kommunfullmäktige har i budget för 2026 reserverat medel i central medelsreserv till kommunstyrelsens förfogande för särskilda ändamål. Dessa medel tilldelas eller beviljas av kommunstyrelsen i samband med avstämningsärendet, tertialrapporter eller i särskilda ärenden. Central medelsreserv Ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget har medgetts budgetjustering för ökade nettokostnader med 357,9 mnkr. Ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget har medgetts budgetjustering för ökade utgifter inom investeringsbudgeten med 295,6 mnkr. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 47 (57) Stadsledningskontorets förslag till samtliga budgetjusteringar framgår av bilaga 2. Nedan specificeras vissa budgetjusteringar. Platssamverkan Stadsdelsnämnderna tilldelas driftmedel om 30 mnkr för att fortsätta stärka samverkan för trygga och levande platser i samarbete med externa aktörer. I stadens intensifierade arbete med platssamverkan är det viktigt att även övriga berörda nämnder, trafiknämnden i synnerhet, deltar aktivt i samverkan. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Miljö- och klimatsamordning och samverkan Stadsdelsnämnderna tilldelas driftmedel om 20 mnkr för genomförande av miljöprogrammet med tillhörande handlingsplaner. Detta inkluderar att varje nämnd ska ha en miljö- och klimatsamordnare på heltid. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Lokal samordning Fokus Järva Järva stadsdelsnämnd tilldelas driftmedel om 1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Lokalt näringslivsarbete Stadsdelsnämnderna Järva, Norra innerstaden, Skarpnäck och Skärholmen tilldelas driftmedel om 4 mnkr för klustervisa näringslivssamordnare. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Stärkta insatser mot välfärdsbrottslighet Stadsdelsnämnderna tilldelas driftmedel om 11 mnkr för att stärka arbetet mot välfärdsbrott. Bland annat har nämnderna ansvar att säkerställa att upphandlingar inte göder organiserad brottslighet. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Yrkes-SM Utbildningsnämnden tilldelas driftmedel om 6 mnkr för ändamålet, som syftar till att stärka och uppmärksamma gymnasiala yrkesutbildningar och därigenom bidra till att säkra långsiktig kompetensförsörjning. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 48 (57) Förstärkt vuxenutbildning Arbetsmarknadsnämnden beviljas driftmedel om 80 mnkr. Under året ska en översyn av vuxenutbildningens finansiering genomföras. Innan en ny finansieringsmodell är implementerad behöver arbetsmarknadsnämnden kompenseras för att möta verksamhetens behov. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Informationssäkerhet Stadsdelsnämnderna tilldelas driftmedel om 7,7 mnkr för att finansiera en förstärkning av arbetet med informationssäkerhet. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Högtider och evenemangsdagar i fokusområden Nämnderna beviljas driftmedel om 3 mnkr. Prioritering av ansökningarna har gjorts baserat på viss prioritering av Järva som fokusområde och stadsdelsnämnd, sedan jämt fördelat mellan övriga fokusområden. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Lokalt arbete för ökad demokrati och ökat valdeltagande Stadsdelsnämnderna beviljas driftmedel om 4,7 mnkr för att stärka arbetet med delaktighet och inflytande genom exempelvis medborgardialoger och medborgarbudgetar. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov och fördelas enligt bilaga 2. Lokala åtgärdsprogram för vattenförekomster Nämnderna beviljas driftmedel om 6,9 mnkr samt investeringsmedel om 1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov samt ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Trädplantering och viss trädvård Stadsdelsnämnderna tilldelas investeringsmedel om 30 mnkr för förstärkning av arbete med träd. Fördelningen sker utifrån en nyckel baserad på krontäckningsgrad, värmeöar, nedtagna almar samt parkmark. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 49 (57) Klimatkompensation Trafiknämndens tilldelas investeringsmedel om 2 mnkr för att plantera träd till ett värde av klimatväxlingsavgiften för flygresor under föregående år. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Åtgärder i stadsmiljö i prioriterade ytterstadsområden Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden tilldelas investeringsmedel om totalt 45,4 mnkr för åtgärder i prioriterade ytterstadsområden. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Investeringarna ska avse stadsmiljö, allmän plats eller andra kompletterande åtgärder och ska inte tränga undan redan planerade satsningar. Berörda nämnder planerar att ta fram ett samordnat investeringsprogram för prioriterade ytterstadsområden, som gäller till 2030. Följande projekt bedömts uppfylla kriterierna för reserverade medel. I Farsta tilldelas medel till Fagersjö lekpark för upprustning och utbyggnad samt till Karlandaplan för att permanenta åtgärder för tidigare sommartorg i anslutning till Farsta centrum. I Hagsätra-Rågsved tilldelas medel till Hagdalen för upprustning av entréer och åtgärder under tunnelbanebron över Olshammarsgatan. I Skärholmen tilldelas medel till Stångholmsbacken- Lillholmsbacken. I Järva tilldelas medel för åtgärder längst Husby gångstråk, projekteringsmedel till projekt Spånga-Kyrkväg, samt attraktivitetshöjande åtgärder på stadens idrottsanläggningar. till. I Hässelby gård tilldelas Hässelängen medel för genomförande av pågående projekt i sin helhet. Naturreservat och biotopskyddsområden Nämnderna beviljas investeringsmedel om 10,3 mnkr för att utveckla och tillgängliggöra naturreservat och biotopskydds- områden. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Biologisk mångfald Nämnderna beviljas driftmedel om 15 mnkr samt investeringsmedel om 15,3 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov samt Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 50 (57) Stockholm vid vattnet Nämnderna beviljas investeringsmedel om 10 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Klimatinvesteringar Nämnderna beviljas investeringsmedel om 90,9 mnkr för klimatförbättrande åtgärder som bidrar till minskade växthusgasutsläpp och minskad sårbarhet orsakad av klimatförändringar. Prioritering har gjorts utifrån klimatnytta och klimatanpassningseffekt. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi Stadsdelsnämnderna beviljas investeringsmedel om 72,6 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Upprustning av parkmiljö i anslutning till förskolegårdar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beviljas investeringsmedel om 1,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Upprustning av parklekar Fastighetsnämnden beviljas investeringsmedel om 4 mnkr för åtgärder i parklekar i Kungsholmens stadsdelsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter och fördelas enligt bilaga 2. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 51 (57) Resultatbudget M n k r V e rk s a m h e te n s in tä k te r V e rk s a m h e te n s k o s tn a d e r (-) A v s k riv n in g a r (-) C e n tra l m e d e ls re s e rv (-) O fö ru ts e d d a b e h o v P re s ta tio n s re s e rv E j a k tiv e rb a ra in v e s te rin g s u tg ifte r A n s la g s fin a n s ie ra d d e l a v p e n s io n e r/ a rb e ts g iv a ra v g ifte r (-) V e rk s a m h e te n s n e tto k o s tn a d e r S k a tte r B e g ra v n in g s a v g ift In k o m s tu tjä m n in g K o s tn a d s u tjä m n in g R e g le rin g s p o s t F a s tig h e ts a v g ift L S S -u tjä m n in g V e rk s a m h e te n s re s u la t F in a n s ie llt re s u lta t (e x k l. u td e ln in g ) U td e ln in g S to c k h o lm S ta d s h u s A B D is p o s itio n /a v s ä ttn in g b e g ra v n in g s fo n d R e s u lta t e fte r fin a n s ie lla p o s te r F ö rä n d rin g a v re d o v is a t e g e t k a p ita l K F b u d g e t 2 0 2 6 1 0 1 5 1 -6 5 5 3 2 -3 2 6 8 -1 4 8 1 -5 3 0 -8 4 3 -2 1 6 8 -6 3 6 7 3 6 8 9 7 9 2 6 5 -7 3 2 7 -1 2 2 7 2 3 6 3 1 4 7 9 -2 0 1 3 -1 1 5 5 4 8 8 6 3 0 3 70 0 ,4,6,9 ,6,0,0 ,7,4 ,1,0,7,4,8,0,8,4,3,0,2,1 ,1 B e v ilja d e b u d g e t- ju s te rin g a -4 6 -3 1 10 3 5 700 00 0 0 0 r ,5,4,0 ,9,0,0 ,0,0 ,0 ,0 ,0 A v n ä m n d e n re d o v is a d e o m s lu tn in g s - fö rä n d rin g a r 8 0 1 2 ,0 -8 0 1 1 ,2 -0 ,8 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 N ä m n ju s te b u d 1 8 -7 3-3 -1 -2 -6 3 6 8 -7-121-2-1 d e n s ra d e g e t 1 1 6 ,9 8 5 5 ,2 2 6 9 ,7 1 2 3 ,7 -5 3 0 ,0 -8 4 3 ,0 1 6 8 ,7 6 7 3 ,4 9 7 9 ,1 2 6 5 ,0 3 2 7 ,7 2 2 7 ,4 3 6 3 ,8 4 7 9 ,0 0 1 3 ,8 1 5 5 ,4 4 8 8 ,3 6 3 0 ,0 3 7 ,2 0 ,1 0 ,1 Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 52 (57) Systematiskt kvalitetsarbete Nämnderna beskriver ett fortsatt och fördjupat arbete med systematiskt kvalitetsarbetet i linje med kvalitetsprogrammets förhållningssätt, med särskilt fokus på lärande. Ett behov som återkommer är att stärka styrkedjan från verksamhetsplanering och internkontroll till uppföljning och analys. Likaså återkommer behov av vidareutveckling av kvalitetsledningssystem, synpunkts- och klagomålshantering samt indikatorer för uppföljning och effekthemtagning. Flera nämnder lyfter gemensamma strukturer för analys och lärande, såsom kvalitetsdialoger, forum och portföljstyrning samt ett ökat fokus på tillitsbaserat ledarskap, aktivt medarbetarskap och kompetensutveckling. Innovation beskrivs främst som ett arbetssätt integrerat i kvalitets-, lärande- och digitaliseringsarbetet. Bolagen beskriver genomgående ett fortsatt arbete med att stärka styrning, struktur och systematik. Detta sker bland annat genom vidareutveckling av lednings- och styrsystem, reviderade styrmodeller samt införande av projekt- och portföljstyrning. Det systematiska kvalitetsarbetet betonas, med fokus på uppföljning, analys, internkontroll, avvikelse- och avtalsuppföljning samt kund- och NKI-undersökningar, som underlag för förbättringar. Lärande, digitalisering och innovation återkommer som integrerade delar av verksamhetsutvecklingen. Flera bolag lyfter strukturer för erfarenhetsutbyte och gemensam analys samt utveckling av digitala stöd och tekniska plattformar. Innovation beskrivs som ett löpande arbetssätt kopplat till kvalitet, kundnytta och effektivitet, inklusive prövning av nya metoder, tekniska lösningar och samverkan i externa utvecklings- och forskningssammanhang. Gällande digitalisering beskriver nämnder och bolag insatser för att effektivisera verksamheten samt höja kvaliteten genom digital utveckling. Digitalisering ses som ett medel för bättre service, ökad tillgänglighet och stärkt styrning, samtidigt som behovet av kompetensutveckling och strukturer för att driva förändring lyfts. Kommunstyrelsen har i uppdrag att samordna stadens införande av nationella tjänster, så som digital post och säker digital kommunikation (SDK). Flera nämnder lyfter arbetet med dessa stadsgemensamma initiativ, liksom satsningar inom AI, e-tjänster och processutveckling. Samtliga facknämnder behöver se över om digital post kan nyttjas för att ersätta postala utskick till invånare och företag. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 53 (57) Nämndernas interna kontroll Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt, effektivt och rättssäkert sätt samt att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter. Enligt tillämpningsanvisningarna ska samtliga nämnder i arbetet med intern kontroll utgå från nämndens väsentliga processer och delprocesser. Utöver de processer som är obligatoriska att hantera ska nämnden även identifiera väsentliga processer som är kopplade till det egna ansvarsområdet. Stadsledningskontoret har granskat att nämndernas system för intern kontroll, väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan följer stadens tillämpningsanvisningar. Förskolenämnden och socialnämnden uppmanas att till tertialrapport 1 säkerställa att deras väsentlighets- och riskanalyser är kompletta utifrån stadens tillämpningsanvisningar. Övrigt Omslutningsförändringar Nämnderna redovisar i sina verksamhetsplaner för 2026 omslutningsförändringar. Stadsledningskontoret tillstyrker att nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter om totalt 8 012 mnkr i enlighet med bilaga 2. Resultatenheter Enligt regler för ekonomisk förvaltning är huvudregeln att nya resultatenheter inrättas, förändras eller avvecklas i samband med nämndernas verksamhetsplaner. Samtliga nämnders resultatenheter 2026 godkänns enligt vad som framgår av bilaga 5. Deltagande i Earth Hour Earth Hour är en global klimatmanifestation arrangerad av Världsnaturfonden (WWF) som 2026 äger rum 28 mars. Staden har, efter beslut i kommunstyrelsen, deltagit i flera år. Kommunstyrelsen föreslås besluta om deltagande även år 2026. Stadens medverkan i Earth Hour visar stadens miljö- och klimatengagemang och att staden tar klimatförändringarna på allvar. I centrum för manifestationen står att släcka ljuset under en timme, 20.30 till 21.30. Nämnder och bolag medverkar i den utsträckning de bedömer är möjligt, tryggt och säkert. Preliminärt släcks ljuset under en timme i Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 54 (57) följande byggnader: Stadshuset, Kulturhuset, Tekniska Nämndhuset, af Chapman och obelisken vid Sergels torg. Ärenden som sambehandlas Fördelning av statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska för 2026, dnr KS 2025/1544 Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska och erhåller därför ett årligt statsbidrag enligt förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Från och med 2025 utgör stadens andel av statsbidraget 2 710 tkr per år. Staden lämnar årligen en ekonomisk redovisning till Sametinget av de utbetalda medlen och deras användning. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Enligt förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska staden tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli och samiska. Stadsledningskontoret har därför genomfört ett samråd med företrädare för de berörda nationella minoriteterna. Förslag om statsbidragets användning har beretts med berörda facknämnder och stadsdelsnämnder. Kommunstyrelsen har ett strategiskt och stadsövergripande ansvar för uppdraget, viket bland annat omfattar att besluta om fördelning av statsbidraget. Varje nämnd som tilldelas statsbidrag ska identifiera hur det används för att täcka merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Nämnderna ska redogöra för utvecklingsarbetet och hur medlen har använts samt internfakturera kommunstyrelsen för sina kostnader. De insatser och aktiviteter som bekostas av statsbidraget behöver tydligt ingå som ett led i en långsiktig planering för minoritetsarbetet. Staden har tillsammans med företrädare för de nationella minoriteterna identifierat en gemensam riktning för arbetet inom förvaltningsområdena, som ses över årligen. Statsbidraget ska i år i huvudsak gå till insatser inom områdena för förskola, äldreomsorg, mötesplatser, kultur, informationssatsningar Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 55 (57) och kompetenshöjande insatser. Insatser för att främja användningen av meänkieli och samiska behöver fortsatt prioriteras, samt samverkan med civilsamhället från planering till genomförande av insatser. Mot denna bakgrund föreslås följande fördelning av statsbidraget. Kulturnämnden tilldelas fortsatt en stor andel av statsbidraget. Ett livscykelperspektiv som möjliggör insatser för samtliga åldrar utgör ett nytt delområde. Insatserna ska i den utsträckning det är möjligt planeras och genomföras tillsammans med minoritetsföreträdare och en del av statsbidraget ska gå till kulturstöd till föreningar som företräder minoriteterna. Förskolenämnden tilldelas en del av statsbidraget för utbildnings- och kompetenshöjande insatser riktat mot förskolan. Äldrenämnden tilldelas en del av statsbidraget för stöd till väntjänst på berörda minoritetsspråk och för att sprida information om de nationella minoriteternas rättigheter. Återstående del av statsbidraget tilldelas stadsdelsnämnderna, som fortsatt bör fokusera på att tillgängliggöra och utveckla träffpunkter, informera om rättigheter i samband med aktiviteter samt genomföra språk- och kulturfrämjande aktiviteter. Stadsledningskontoret föreslår att 2026 års statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska om 2 710 tkr fördelas enligt följande: - Kulturnämnden: 1 610 tkr, - Förskolenämnden: 300 tkr, - Äldrenämnden: 400 tkr, - Kluster 1: stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Södermalm och Norra innerstaden 60 tkr, - Kluster 2: stadsdelsnämnderna Hägersten-Älvsjö och Skärholmen 80 tkr, - Kluster 3: stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck 100 tkr, - Kluster 4: stadsdelsnämnderna Bromma och Hässelby- Vällingby 80 tkr, - Kluster 5: stadsdelsnämnden Järva 80 tkr. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 56 (57) Kommunstyrelsen beslutar följande. Fördelning av statsbidrag för förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska 2026 godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, under förutsättning att staden erhåller medel från Sametinget. Ansökan om sociala investeringar i samband med avstämning av mål och budget för 2026, dnr KS 2025/1573 Syftet med sociala investeringar är att motverka utanförskap och social utsatthet. Genom sociala investeringar ska ekonomiska medel föras från kostsamma insatser när problem uppstått, till kostnadseffektiva förebyggande åtgärder. I den här ansökningsomgången (dnr KS 2025/1573) rekommenderas två projekt beviljas medel: Multisystemisk Terapi Child Abuse and Neglect (MST-CAN) (Socialnämnden med Järva stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd och Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd som medsökande). Projektet pågår i tre år med en budget om 55,4 mnkr. (dnr KS 2025/1575) Häktade barn och unga (Järva stadsdelsnämnd). Projektet pågår i tre år med en budget om 6,1 mnkr. (dnr KS 2025/1576) Kommunstyrelsen beslutar följande. Nämnderna medges medel för sociala investeringar i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utökad delegation för tecknande av kommunövergripande licensavtal för geodataplattform, dnr KS 2025/1577 Projektet Geodata i Stockholm syftar till att etablera ett gemensamt, geografiskt informationssystem för stadens förvaltningar och bolag. Systemet är ett modernt standardsystem från Esri (ArcGIS) som stödjer insamling, analys, visualisering och delning av geografiska data som kommer förbättra informationshantering, samverkan över förvaltningsgränser och kvaliteten i stadens beslutsunderlag. Systemet kommer att driftas och förvaltas via systemtjänsteavtalet. Staden behöver teckna ett kommunövergripande licensavtal som är utformat så att hela staden ska kunna använda det gemensamma systemet med samordnade och kostnadseffektiva villkor, i stället för separata avtal per förvaltning eller bolag. Genom att kommunstyrelsen ger stadsdirektören utökad delegation att teckna ett kommunövergripande licensavtal som köps in via avtalad licenspartner skapas förutsättningar för en långsiktig, strategisk och Tjänsteutlåtande Dnr KS 2025/1473 Sida 57 (57) ekonomisk fördelaktig utveckling av stadens framtida geografiska plattform. Licenskostnaderna för 2026 till 2028 fördelas enligt nedan per år och finansieras dels via projektet under införandet och sedan via it-prislistan enligt en behovsfördelning per förvaltning som tas fram inom projektet, dvs. totalt 20,5 mnkr: 2026: 1,9 mnkr 2027: 7,7 mnkr 2028: 10,9 mnkr Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsdirektören utökad delegation att teckna avtal för kommunövergripande licens om 20,5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar följande. Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsdirektören utökad delegation att teckna avtal för kommunövergripande licens om 20,5 mnkr för geodataplattform. Storstockholms brandförsvar – verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för år 2027-2028, dnr KS 2026/64 Storstockholms brandförsvars (SSBF) verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för 2027–2028 anmäls. Verksamhetsplan och budget för 2026 är framtaget i linje med förbundsordningen och SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024 och framåt. Planen omfattar även investeringsplan med tillhörande budget och prislista för tjänster förbundet tillhandahåller. SSBF ska ha en god ekonomisk hushållning och budgeterar årligen utifrån beslutade medlemsavgifter och övriga intäkter. Det innebär att arbetet med att nå målen i SSBF:s övergripande styrdokument utförs med de resurser som är avsatta i budget. SSBF ska redovisa en budget i balans med självfinansiering av investeringar. Ersättning per invånare (446 kr) och belopp per landyta uttryckt i kvadratkilometer (17 000 kr) ger intäkter från medlemsavgifter om totalt 719,1 mnkr år 2026. Kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan av Storstockholms brandförsvars verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för 2027-2028 godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 5. --- [Bilaga - Driftbudget och investeringar.pdf] Bilaga 1:1 Budgetjusteringar och omslutningsförändringar Driftbudget Avstämning av mål och budget för 2026 M n k r K o m m u n s ty re ls e n m .m . R e v is o rs k o lle g ie t S e rv ic e n ä m n d e n V a ln ä m n d e n S ta d s d e ls n ä m n d e rn a A rb e ts m a rk n a d s n ä m n d e n E x p lo a te rin g s n ä m n d e n F a s tig h e ts n ä m n d e n F ö rs k o le n ä m n d e n Id ro tts n ä m n d e n K u ltu rn ä m n d e n , k u ltu rfö rv a ltn in g K u ltu rn ä m n d e n , s ta d s a rk iv e t K y rk o g å rd s n ä m n d e n M iljö - o c h h ä ls o s k y d d s n ä m n d e n S o c ia ln ä m n d e n S ta d s b y g g n a d s n ä m n d e n T ra fik n ä m n d e n U tb ild n in g s n ä m n d e n Ä ld re n ä m n d e n Ö v e rfö rm y n d a rn ä m n d e n S U M M A A n m ä rk n in g : b e lo p p e n i ta b e lle rn a ä r a e v n ru in n d T ills ty r k ta b u d g e t- ju s te r in g a r k l k a p k o s tn . -1 2 ,8 0 ,0 -8 ,5 0 ,0 -1 4 8 ,6 -8 0 ,0 -3 ,7 -4 0 ,0 0 ,0 -0 ,5 -1 4 ,7 -0 ,3 0 ,0 -1 ,0 -2 ,5 0 ,0 -2 8 ,7 -1 6 ,9 0 ,0 0 ,0 -3 5 8 ,2 a d e o c h s u m m e T ills ty r k ta o m s lu tn in g s - fö r ä n d r in g a r k o s tn a d e r -8 6 2 ,1 0 ,0 -3 6 6 ,9 0 ,0 -3 3 0 9 ,3 -2 6 0 ,7 0 ,0 0 ,0 0 ,0 -4 4 ,0 -8 4 ,2 -3 3 ,6 -6 ,4 -4 1 ,1 -1 2 7 ,4 -1 0 ,2 -2 8 0 ,2 -2 5 8 5 ,9 0 ,0 0 ,0 -8 0 1 2 ,0 ra r d ä rfö r in te e x a N ä m n d e n s ju s te r a d e n e tto b u d g e t in k l k a p k o s tn . -1 5 4 4 ,1 -3 6 ,0 -8 ,5 -8 0 ,1 -2 7 9 6 1 ,0 -1 1 7 2 ,3 6 3 9 ,7 -3 3 ,6 -3 0 0 5 ,1 -1 2 2 0 ,5 -1 2 9 8 ,4 -7 1 ,4 -3 0 2 ,2 -1 7 9 ,8 -1 5 5 3 ,3 -2 1 5 ,5 -1 7 3 8 ,3 -2 1 1 7 3 ,6 -2 7 3 ,6 -9 2 ,5 -6 1 3 2 0 ,1 k t Bilaga 1:2 Investeringsbudget Avstämning av mål och budget för 2026 M n k r K o m m u n s ty re ls e n m .m . S e rv ic e n ä m n d e n S ta d s d e ls n ä m n d e rn a A rb e ts m a rk n a d s n ä m n d e n E x p lo a te rin g s n ä m n d e n F a s tig h e ts n ä m n d e n F ö rs k o le n ä m n d e n Id ro tts n ä m n d e n K u ltu rn ä m n d e n , k u ltu rfö rv a ltn in g K u ltu rn ä m n d e n , s ta d s a rk iv e t K y rk o g å rd s n ä m n d e n M iljö - o c h h ä ls o s k y d d s n ä m n d e n S o c ia ln ä m n d e n S ta d s b y g g n a d s n ä m n d e n T ra fik n ä m n d e n U tb ild n in g s n ä m n d e n Ä ld re n ä m n d e n Ö v e rfö rm y n d a rn ä m n d e n S U M M A A n m ä rk n in g : b e lo p p e n i ta b e lle rn a ä r a e v n ru n d a d T ju e ills ty r k ta b u d g e t- s te r in g a r 0 ,0 -0 ,8 -1 8 2 ,0 0 ,0 -5 7 ,7 -2 3 ,6 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 -1 2 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 -1 9 ,5 0 ,0 0 ,0 0 ,0 -2 9 5 ,6 o c h s u m m e ra T ills ty r k ta o m s lu tn in g s - fö r ä n d r in g a r u tg ifte r 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 r d ä rfö r in te e x a k t N ä m n d e n s ju s te r a d e n e tto u tg ifte -3-1 -4 5 7-6 -3 5 0 7 -2 2 2 3-0 -1 3 0 -2 3-1 -1 9 6-1-2-3 -1 8 1 4 -9 0-3-0 -8 4 6 4 r ,3,8 ,0,4 ,7,6,1 ,0,3,0 ,0,3,0,0 ,5,0,8,1 ,9 --- [Bilaga - Budgetjusteringar och projektmedel.pdf] Bilaga 2:1 Budgetjusteringar och projektmedel Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Platssamverkan Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 2,9 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 2,8 Stadsdelsnämnd Bromma 2,5 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 2,5 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 2,5 Stadsdelsnämnd Södermalm 2,5 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 2,9 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 2,8 Stadsdelsnämnd Farsta 2,9 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 2,8 Stadsdelsnämnd Skärholmen 2,9 Totalt 30,0 Miljö- och klimatsamordning och samverkan Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 1,9 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 1,9 Stadsdelsnämnd Bromma 1,7 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 1,7 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 1,7 Stadsdelsnämnd Södermalm 1,7 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 1,9 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 1,8 Stadsdelsnämnd Farsta 1,9 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 1,9 Stadsdelsnämnd Skärholmen 1,9 Totalt 20,0 Lokalt näringslivsarbete Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 1,0 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 1,0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 1,0 Stadsdelsnämnd Skärholmen 1,0 Totalt 4,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:2 Stärkt arbete mot välfärdsbrott Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 1,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 1,0 Stadsdelsnämnd Bromma 1,0 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 1,0 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 1,0 Stadsdelsnämnd Södermalm 1,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 1,0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 1,0 Stadsdelsnämnd Farsta 1,0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 1,0 Stadsdelsnämnd Skärholmen 1,0 Totalt 11,0 Informationssäkerhet Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 0,7 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 0,7 Stadsdelsnämnd Bromma 0,7 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 0,7 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 0,7 Stadsdelsnämnd Södermalm 0,7 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 0,7 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 0,7 Stadsdelsnämnd Farsta 0,7 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 0,7 Stadsdelsnämnd Skärholmen 0,7 Totalt 7,7 Högtider och evenemangsdagar i fokusområden Stadsdelsnämnd Järva: uppmärksamma olika högtider och evenemang av särskild betydelse för stadsdelsområdet 0,9 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: firande av högtider och evenemang i fokusområde Hagsätra-Rågsved 0,7 Stadsdelsnämnd Farsta: evenemangsdagar 0,3 Stadsdelsnämnd Farsta: högtider 0,2 Stadsdelsnämnd Farsta: festivaler 0,2 Stadsdelsnämnd Skärholmen: evenemangsdagar för barn och unga 0,1 Stadsdelsnämnd Skärholmen: festival för personer med funktionsnedsättning 0,1 Stadsdelsnämnd Skärholmen: VM-dagar 0,2 Stadsdelsnämnd Skärholmen: evenemangsserie 0,3 Totalt 3,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:3 Lokalt arbete för ökad demokrati och ökat valdeltagande Mnkr Stadsdelsnämnd Järva: lokalt program i anslutning till demokratidagarna i Tensta samt kommunikationsinsatser i stadsdelsområdet i samband med valet 2026 0,2 Stadsdelsnämnd Järva: stöd till koloni- och fritidsgårdsföreningar i utvecklingsarbete 0,5 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: minnesdagar Förintelsen 0,1 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: kommunikativa insatser kopplat till införandet av nya socialtjänstlagen 0,1 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: medborgardialog 0,3 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: feriearbetande valambassadörer 0,1 Stadsdelsnämnd Bromma: ungdomsråd som stödjer förvaltningen i prioriterade utvecklingsområden för ungdomar 0,5 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: fortsatt utveckling av en förvaltningsövergripande kompetensutveckling kring systematiskt dialogarbete 0,2 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: medborgarbudget i Hagsätra Rågsved 0,2 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: demokratiambassadörer för att öka valdeltagandet 0,3 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: medborgarbudget i stadsdelen Skarpnäcks Gård 0,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: forum för ungdomars inflytande och delaktighet 0,2 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: medborgardialog för att motivera till stadsodling 0,1 Stadsdelsnämnd Skärholmen: informationsinsats för ökat medborgardeltagande på nämndsammanträden 0,1 Stadsdelsnämnd Skärholmen: lokalt arbete med demokrati för barn och unga 0,1 Stadsdelsnämnd Skärholmen: riktat arbete för att främja ökat valdeltagande - "Skärholmen röstar!" 1,3 Kulturnämnden, Kulturförvaltningen: uppdrag kring minoriteter och minnesstunder för de judiska och romska minoriteterna 0,2 Totalt 4,7 Lokala åtgärdsprogram, vatten Mnkr Idrottsnämnden: vidareutveckling av fiskvägen i Slussen 0,4 Idrottsnämnden: risvasar i Stockholms vatten 0,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden: framtagande och uppföljning av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster 1,0 Exploateringsnämnden: fosforfällning Riddarfjärden och Årstaviken 3,7 Trafiknämnden: uppföljning av principlösningar för dagvattenrening på allmän platsmark- piloter 0,2 Trafiknämnden: pilotstudie, snösmältning 1,5 Totalt 6,9 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:4 Kemikaliesmart förskola och minskad plastanvändning Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 1,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 0,7 Stadsdelsnämnd Bromma 0,9 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 0,5 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 1,3 Stadsdelsnämnd Södermalm 0,9 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 1,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 0,5 Stadsdelsnämnd Farsta 0,8 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 1,8 Stadsdelsnämnd Skärholmen 0,4 Totalt 10,0 Särskilda insatser för barn och unga i fokusområden Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 10,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 10,0 Stadsdelsnämnd Farsta 10,0 Stadsdelsnämnd Skärholmen 10,0 Totalt 40,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:5 Biologisk mångfald Mnkr Stadsdelsnämnd Järva: ferieprojekt biologisk mångfald 0,3 Stadsdelsnämnd Järva: gemensamhetsodling + tillfällig biologisk aktivering vid Hjulsta 0,2 koloniområde Stadsdelsnämnd Järva: skötselåtgärder av fornminnesområden för att gynna biologisk mångfald 0,9 Stadsdelsnämnd Järva: slyröjningsplan i naturmark 0,5 Stadsdelsnämnd Järva: naturvårdsinsatser i skogsområden och brynzoner 0,6 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: naturvårdsgallring runt gamla träd i Riddersvik, 0,7 Tempeludden Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby; naturvårdsgallring runt tallar och ekar i Hässelby gård, 1,4 Vinsta och Nälsta Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: frihuggning av hagmarksträd samt gamla grova ekar och 1,3 tallar i Kyrkhamn Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: naturvårdsgallring runt ekar och tallar i Vällingby, Grimsta 1,0 och Råcksta Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: genomförande av stadsövergripande projekt inom lokala 0,1 utvecklingsbehov Stadsdelsnämnd Bromma: naturvårdande insatser i Karsviks hage 0,5 Stadsdelsnämnd Bromma: ekmiljöer och ängar i Johannelund 0,5 Stadsdelsnämnd Bromma: förbättrad livsmiljö för större vattensalamander i Olovslundsdammen 0,4 Stadsdelsnämnd Bromma: naturvårdande insatser vid Nockebyhov 0,5 Stadsdelsnämnd Kungsholmen: friställning ek och tall Kristineberg 0,5 Stadsdelsnämnd Södermalm: skötsel av groddamm, fladdermusinventering och förstärkning 0,5 eksamband Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: betesdjur i Vantör 0,8 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: naturvårdande insatser längs Magelungsvägen 0,6 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: förstärkning av ängsmiljö 0,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: perennplanteringar med åtgärder för pollinatörer 0,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: skötsel av biotoptak 0,1 Stadsdelsnämnd Farsta: gemensamhetsodling i Farsta 0,1 Stadsdelsnämnd Farsta: förstärkning av eksamband Magelungen-Drevviken 0,5 Stadsdelsnämnd Farsta: betesdjur Farstanäset 0,5 Stadsdelsnämnd Farsta: skötselplan och skötsel groddjursdammar 0,2 Stadsdelsnämnd Farsta: faunadepåer 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: betesdjur vid Sjöängen 0,4 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: friställning i ek- och tallmiljöer 1,0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: vassklippning och skötsel av groddammar 0,2 Stadsdelsnämnd Skärholmen: naturvårdande insatser Uddberget 0,2 Totalt 15,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:6 Övrigt Mnkr Ökade kostnader Kulturnämnden kulturförvaltningen: avveckling och omstrukturering av stadsbiblioteket Odenplan/Asplund 6,5 Kulturnämnden kulturförvaltningen: redovisning av stadens värdefulla kulturmiljöer 4,0 Utbildningsnämnden: hållbara skolmåltider och kemikaliesmart skola 10,9 Utbildningsnämnden: yrkes-SM 6,0 Trafiknämnden: modernisering cyberinfrastruktur och cybersäkerhet 22,5 Trafiknämnden: säkerhetsrum och resursförstärkning säkerhetsfrågor 4,5 Arbetsmarknadsnämnden: finansiering av kommunal vuxenutbildning 80,0 Stadsdelsnämnd Järva: lokal samordning Järva 1,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: kulturplats Snösätra 2,0 Stadsdelsnämnd Farsta: vasslåtter och borttagning vattenväxter i Magelungen, Forsån och Drevviken 0,4 Omdisponering som omfattar internränta 15,9 Kommunstyrelsen m.m.: hyresstöd Tekniska museet filial Tensta 1,3 Kommunstyrelsen m.m.: evakueringsbostäder äldreomsorg 20,0 Minskade intäkter Kulturnämnden: intäktsbortfall medeltidsmuseet 4,0 Socialnämnden: justerat intäktskrav 2,5 Fastighetsnämnden: minskade stadsinterna hyresintäkter med anledning av ny hyresmodell 40,0 Totalt Övrigt 221,5 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:7 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4: till kommunstyrelsens förfogande för investeringsutgifter Trädvård och trädplantering Mnkr Stadsdelsnämnd Järva 3,5 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 3,0 Stadsdelsnämnd Bromma 3,4 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 2,2 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden 3,4 Stadsdelsnämnd Södermalm 3,3 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 3,5 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 1,6 Stadsdelsnämnd Farsta 1,8 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 2,8 Stadsdelsnämnd Skärholmen 1,5 Totalt 30,0 Åtgärder i stadsmiljö i prioriterade ytterstadsområden Mnkr Fastighetsnämnden: attraktivitetsskapande åtgärder i Järva 8,0 Trafiknämnden: Karlandaplan 2,0 Trafiknämnden: Hässelängen 4,0 Trafiknämnden: Spånga kyrkväg 2,0 Trafiknämnden: Husby gångstråk 2,5 Exploateringsnämnden: Fagersjö lekpark 7,0 Exploateringsnämnden: Entréer Hagdalen 5,5 Exploateringsnämnden: Trygghetsåtgärder under tunnelbanebro Olshammargatan 4,4 Exploateringsnämnden: Stångholmsbacken - Lillholmsparken 10,0 Totalt 45,4 Naturreservat och biotopskyddsområden Mnkr Stadsdelsnämnd Järva: renovering av betesstaket i Akalla by 1,0 Stadsdelsnämnd Järva: portabla toaletter inom Järva naturreservat, Akalla by 0,1 Stadsdelsnämnd Järva: koloni- och fritidsträdgårdarna inom Igelbäckens kulturreservat 6,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: belysning elljusspår Grimsta 0,8 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: åtgärder vid Stugängen koloniträdgårdsförening i 0,5 Grimsta naturreservat Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: uppdatering av reservatsskyltar 0,5 Stadsdelsnämnd Skärholmen: äldrevänlig entré Skärholmsdalen 1,4 Totalt 10,3 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:8 Biologisk mångfald Mnkr Stadsdelsnämnd Järva: lekotop 0,5 Stadsdelsnämnd Järva: plantering av träd och bärbuskar med ätbara bär och frukter 0,5 Stadsdelsnämnd Järva: anläggning av ängar 0,9 Stadsdelsnämnd Järva: gemensamhetsodling Hjulsta 0,6 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: ängsplanteringar på utvalda platser längs Lövstavägen 4,3 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: naturpedagogisk lekslinga i Melonparkens våtmark 0,5 Stadsdelsnämnd Bromma: åtgärder för ökad biologisk mångfald i Annedalsparken 1,5 Stadsdelsnämnd Bromma: informationsskyltar om värdefull natur och djurliv 0,2 Stadsdelsnämnd Bromma: etableringsskötsel av planterade träd 0,3 Stadsdelsnämnd Södermalm: anläggning av ängsytor, plantering av träd och bärbuskar med ätbara bär och frukter och åtgärder för ekar och fauna 1,9 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: anläggning av ängsyta i Stureby 0,3 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: stadslandskapets tallar 0,2 Stadsdelsnämnd Farsta: informationsskyltar biologisk mångfald 0,1 Stadsdelsnämnd Farsta: återvätning av våtmark Skönstaholm 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: Bergtorpskärret, åtgärder för groddjur och pollinatörer 1,5 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: betesdjur vid Sjöängen II 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: förstärkning av ekologiska värden utifrån särskilt åtgärdsförslag för biologisk mångfald 0,5 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: död ved - anlägga benjeshäckar, faunadepåer och trädruiner 1,0 Stadsdelsnämnd Skärholmen: sandmiljö Vårbergstoppen 0,2 Totalt 15,3 Stockholm vid vattnet Mnkr Trafiknämnden: utveckling av Södermälarstrand 3,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: brygga för vinterbad 0,6 Stadsdelsnämnd Kungsholmen: Primusbadet och Fredhällsbadet 0,9 Stadsdelsnämnd Kungsholmen: brygga och vistelseytor vid Grubbensdammen 0,4 Stadsdelsnämnd Södermalm: förlängning av Tanto strandbad med en flytande sandyta 2,6 Stadsdelsnämnd Farsta: ökad vattenkontakt vid Magelungen i Fagersjö 1,5 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: Ekensberg - vattennära park med sittplatser 1,0 Totalt 10,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:9 Klimatinvesteringar Mnkr Kyrkogårdsnämnden: omställning till fossilfri drift 12,0 Fastighetsnämnden: Eriksdalsbadet byte av fläktar 3,5 Fastighetsnämnden: Pilträdet 11 hus 05 ventilationsaggregat 4,5 Fastighetsnämnden: elbilsladdare 11 anläggningar 7,6 Trafiknämnden: växthus egen regi 4,0 Exploateringsnämnden: Årstafältet uppbyggnad av laddinfrastruktur 18,1 Exploateringsnämnden: Slakthusområdet miljövänligt material E201 1,2 Exploateringsnämnden: laddstation flytt och utökning Hagastaden 3,5 Exploateringsnämnden: NDS Optisk sorteringsanläggning 8,0 Servicenämnden: återbrukscentral 0,8 Stadsdelsnämnd Järva: Tenstagången 0,5 Stadsdelsnämnd Järva: Erikslundsparken 2,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: skyfallsåtgärd vid Vällingbyskolan 3,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: asfaltering av gång- och cykelbanor med klimatsmart asfalt 0,6 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: källsorteringsmoduler vid populära platser 0,8 Stadsdelsnämnd Bromma: solceller på pergola 0,7 Stadsdelsnämnd Bromma: klimatanpassning i form av tillföra skugga i Annedalsparken 0,3 Stadsdelsnämnd Bromma: klimatsäkra förskolorna i Bromma 1,3 Stadsdelsnämnd Bromma: dricksvattenutkast klimatanpassning i park 0,4 Stadsdelsnämnd Bromma: källsorteringskärl 0,8 Stadsdelsnämnd Kungsholmen: källsorteringskärl i populära parker 1,0 Stadsdelsnämnd Kungsholmen: vattenutkastare Kristinebergs strandpark 1,0 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden: skyfallsmagasin i Humlegården 0,5 Stadsdelsnämnd Södermalm: inköp av ellastbil till servicegrupp för parkskötsel 1,2 Stadsdelsnämnd Södermalm: upprustning Ansgarieparken 1,5 Stadsdelsnämnd Södermalm: utbyte av papperskorgar till källsorteringskärl 1,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: källsorteringskärl för sex identifierade parker 2,5 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: dricksvattenpollare i Stamparken 0,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: ökad skugga, LSS 0,4 Stadsdelsnämnd Farsta: markiser till vård- och omsorgsboenden 0,5 Stadsdelsnämnd Farsta: solsegel för skugga i två lekparker 0,3 Stadsdelsnämnd Farsta: källsorteringskärl 0,4 Stadsdelsnämnd Farsta: elcyklar 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: omvandla konstgräsplan till naturgräsplan 1,7 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: dagvattenhantering vid fotbollsplan i Bergtorpskärret 2,5 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: källsorteringskärl i större parker 2,0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: mångfunktionell dagvattenlösning i Aspuddsparken 0,8 Stadsdelsnämnd Skärholmen: källsorteringsmoduler 0,5 Stadsdelsnämnd Skärholmen: solskydd till Stöd och service 0,3 Stadsdelsnämnd Skärholmen: Skyfallsåtgärd Branten 0,6 Totalt 90,9 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:10 Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi Mnkr Stadsdelsnämnd Järva: investering för drift i egen regi 7,0 Stadsdelsnämnd Bromma: lokalvård i egen regi 1,8 Stadsdelsnämnd Bromma: inköp av maskinpark och fordon för parkdrift i egen regi 15,8 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: inventarier lokal, gemensam Skarpnäck och Farsta 1,5 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör: maskiner, fordon och inventarier 15,5 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: inköp av åkgräsklippare med tillbehör 2,6 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: anpassningar av upplagsytor 1,0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: inköp eldrivna handhållna maskiner 0,5 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: inköp flakbilar 4,0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: inköp två redskapsbärare med tillbehör 5,5 Stadsdelsnämnd Skarpnäck: inköp av redskap och verktyg 0,7 Stadsdelsnämnd Farsta: upplag 0,5 Stadsdelsnämnd Farsta: maskiner 0,5 Stadsdelsnämnd Farsta: fordon 3,2 Stadsdelsnämnd Farsta: maskiner 3,5 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: Fordon, maskiner och inventarier 9,0 Totalt 72,6 Parkmiljö nära förskolegård Mnkr Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: multisportyta vid parken Skänkrummet 1,5 Totalt 1,5 Parklekar Mnkr Fastighetsnämnden: Brödkavelns parklek, upprustning 3,5 Fastighetsnämnden: Rålambshovsparkens parklekar, upprustning 0,5 Totalt 4,0 Större investeringar i parkmark Mnkr Stadsdelsnämnd Södermalm: Sicka Udde 3,6 Stadsdelsnämnd Kungsholmen: Karlbergskanalens strandpromenad 7,0 Totalt 10,6 Lokala åtgärdsprogram, vatten Mnkr Stadsdelsnämnd Kungsholmen: förläggning av vik/våtmark Fredhällsparken 1,0 Totalt 1,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:11 Inventarier och maskiner Mnkr Stadsdelsnämnd Södermalm: nya boenden funktionsnedsättning 0,7 Stadsdelsnämnd Södermalm: nya förskolor 1,0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: förskolan Ängen utemiljö 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: fritidsbanken Uppstart av verksamhet, inredning av lokal 0,3 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: Axelsbergs vård- och omsorgsboende Vårdsängar 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: förskolan Mineralen Ljuddämpande och säkerhetsåtgärder 0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: gruppbostäder Fredrika Bremer, Sturehill, Fastlagsvägen, Örnbacken Dörrautomatik p.g.a. brandinspektion 0,6 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö: Axgårdens vård- och omsorgsboende, vårdsängar 0,2 Totalt 2,0 Övrigt Mnkr Trafiknämnden: trädplantering som klimatkompensation för flygresor 2,0 Totalt 2,0 Budgetjusteringar som finansieras från KS m.m. Mnkr Servicenämnden: etablering och drift av centralt beredskapslager 3,0 Servicenämnden: hållbarhetsfunktion 2,5 Servicenämnden: operativt stöd till nämnder och bolag 2,0 Servicenämnden: en väg in för företagare genom stadens kontaktcenter 1,0 Övrigt 8,5 Budgetjustering internränta: finansieras via finansförvaltningen Internränta Mnkr Kulturnämnden kulturförvaltningen: konst 0,3 Total 0,3 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:12 Omslutningsförändringar Kommunstyrelsen m.m. (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Förvaltning GSIT utbildningsförvaltningen 6,2 -6,2 Sålda finanstjänster till Stadshus AB 4,7 -4,7 Andrahandsuthyrning inklusive it och telefoni 21,0 -21,0 Gemensamma it-lösningar, it-prislistan 727,8 -727,8 Visnings- och upplåtelseverksamhet 66,3 -66,3 Statsbidrag civilt försvar 36,1 -36,1 Summa kommunstyrelsen m.m. 862,1 -862,1 Socialnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter LSS och SoL-hälsan 8,3 -8,3 Vidarefakturering hyra 3,7 -3,7 Avveckling av boenden för nyanlända -11,7 11,7 Externt finansierade tjänster 6,8 -6,8 Tillsyns- och tillståndsavgifter, extern finansiering av tjänster och lokaler 65,9 -65,9 Nya boenden för hemlösa 11,2 -11,2 HVB barn och unga 36,4 -36,4 Förstärkningsteamen samt arbete med prostitution och människohandel 6,8 -6,8 Summa socialnämnden 127,4 -127,4 Kulturnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Stockholm konst och gestaltningsprojekt 45,8 -45,8 Liljevalchs - entré- och försäljningsintäkter 16,6 -16,6 Stockholms stadsbibliotek 15,5 -15,5 Kulturskolan, externa projektmedel från kulturrådet 6,3 -6,3 Summa kulturnämnden 84,2 -84,2 Stadsbyggnadsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter SGIS - Omkostnader GIS Staden 2,4 -2,4 KLM Konsultstöd förrättningar 0,6 -0,6 Detaljplanekonsulter, annonser, projektmedel 7,2 -7,2 Summa stadsbyggnadsnämnden 10,2 -10,2 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:13 Utbildningsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Datalicenser, utnycklad personal 35,2 -35,2 Systemlicenser 1,6 -1,6 Externa bidrag och IK ersättning 1 440,7 -1 440,7 KTT-ersättning 32,0 - 32,0 Externa bidrag och IK-ersättning 1 014,5 -1 014,5 Externa bidrag, IK-ersättning och KTT-ersättning 61,9 -61,9 Summa utbildningsnämnden 2 585,9 -2 585,9 Stadsarkivet (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Arkivarietjänster, förvaring statliga arkiv 4,1 -4,1 Anställningar arbetsmarknadsåtgärder, lokalsamverkan 3,0 -3,0 Projekt Swedpop, statliga arkivuppdraget 2,5 -2,5 e-arkivet IT-prislistan 9,5 -9,5 Avgifter utlämnande av arkiv 0,5 -0,5 eDok/Diabas IT-prislistan 14,0 -14,0 Summa kulturnämnden 33,6 -33,6 Idrottsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Ökade försäljningsintäkter sim- och idrottshallar -11,3 Ökade intäkter för tillfälliga lokalupplåtelser (planhyror) -16,4 Ökade hyres- och arrendeintäkter -5,5 Ökade övriga intäkter -10,8 Ökade personalkostnader 8,8 Ökade energikostnader 16,2 Ökade övriga kostnader 19,0 Summa idrottsnämnden 44,0 -44,0 Kyrkogårdsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Skötsel, fonduttag, återbetalning koldioxidskatt och avtalskremationer 6,4 -6,4 Summa kyrkogårdsnämnden 6,4 -6,4 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:14 Miljö- och hälsoskyddsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Ökade intäkter och kostnader gemensam verksamhet 0,2 -0,2 Ökade intäkter och kostnader inom tillsyn 12,0 -12,0 Ökade intäkter och kostnader miljöövervakning 15,9 -15,9 Ökade intäkter och kostnader energi och klimat 0,6 -0,6 Ökade intäkter för externfinansierade projekt, omslutning 12,4 -12,4 Summa miljö- och hälsoskyddsnämnden 41,1 -41,1 Trafiknämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Försäljning av nämndtjänster andra förvaltningar 2,2 -2,2 Försäljning av tjänster andra förvaltningar, IT, arkiv 18,1 -18,1 Externfinansierade projekt, bl.a. Vinnova och EU 7,8 -7,8 Kontroller och tillsyn, samlingskartan samt schaktavgifter m.m. 29,0 -29,0 Trafikskador 13,0 -13,0 Kostnader kopplat till reklam och drift vitriner/toalett 14,0 -14,0 Vidarefakturering markvärme till fastighetsägare 7,0 -7,0 Flytt av el-sparkcyklar 22,0 -22,0 Vidarefakturering av kostnader till externa parter och andra förvaltningar 165,2 -165,2 Vidarefakturering av kostnader till andra förvaltningar 1,9 -1,9 Summa trafiknämnden 280,2 -280,2 Servicenämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Verksamhetens kostnader 351,8 -351,8 Återbrukscentral 11,0 -11,0 Telefonistöd, upphandling kontaktcenterplattform m.m. 1,8 -1,8 Kostnader kontaktcenterplattform 2,1 -2,1 Kostnader försäljning internservicetjänster 0,2 -0,2 Avskrivningar 0,8 Avskrivningar, fördelad via oh till verksamhetsområdena -0,8 Summa servicenämnden 366,9 -366,9 Arbetsmarknadsnämnden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter EU-projekt inom nämnd/gemensam administration 10,8 -10,8 Stadsövergripande verksamhet för diverse projekt 0,7 -0,7 Statsbidrag från Migrationsverket samt intäkter från andra kommuner 10,2 -10,2 Jobbtorg, Arbetsförmedlingen, EU-bidrag samt intäkter avseende FINSAM 75,7 -75,7 Vuxenutbildningen 163,3 -163,3 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:15 Summa arbetsmarknadsnämnden 260,7 -260,7 Stadsdelsnämnd Järva (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget flyktingverksamhet Generalschablon 10,0 -10,0 Summa stadsdelsnämnd Järva 10,0 -10,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget förvaltning Hyra SLL, återv.kundfodr, försäljning 2,2 -2,2 Budget individ- och familjeomsorg Ersättning familjerätt, ungdomsmottagning, PPSS, SIG, föräldrastöd 29,5 -29,5 Hyresintäkter, SIG-medel 9,7 -9,7 Budget flyktingverksamhet Generalschablon 25,8 -25,8 Budget arbetsmarknadsåtgärder OSA ersättning från AF 3,0 -3,0 Budget stadsmiljö Avgifter, koloniträdgårdar 0,2 -0,2 Budget förskoleverksamhet Bidrag 12,0 -12,0 Budget Äldreomsorg Hyresintäkter, kostavgifter och försäljning 119,9 -119,9 Budget Omsorg för funktionshindrade Lass utf, taxor, hyresintäkter, fsg 22,0 -22,0 Budget barn, kultur, fritid Kolloavgifter och ersättning för STIS och hyresintäkter 6,0 -6,0 Summa stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 241,6 -241,6 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:16 Stadsdelsnämnd Bromma (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget individ- och familjeomsorg Övriga intäkter och bidrag 2,1 -2,1 MIG, EKB 6,5 -6,5 Försäljning 10,5 -10,5 Hyresintäkter 5,5 -5,5 Budget förskoleverksamhet Statsbidrag 10,0 -10,0 Försäljning av platser 1,1 -1,1 Budget Äldreomsorg Bidrag 12,4 -12,4 VoB och hemtjänst 212,6 -212,6 Hyresintäkter 41,3 -41,3 Kostintäkter 17,8 -17,8 Budget Omsorg för funktionshindrade Assistansersättning 6,5 -6,5 Utökning av platser i Björnssonsgatan serviceboende hyresintäkter 10,1 -10,1 Utökning av platser i Björnssonsgatan serviceboende försäljning 10,1 -10,1 Övriga intäkter och bidrag 0,8 -0,8 Summa stadsdelsnämnd Bromma 347,3 -347,3 Stadsdelsnämnd Kungsholmen (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget individ- och familjeomsorg Skolsocionom, föräldrastöd UPH 4,5 -4,5 FoT hyresintäkter 0,5 -0,5 Socpsyk 3,7 -3,7 Budget flyktingverksamhet Nyanlända 0,6 -0,6 Budget arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknad – OSA 1,0 -1,0 Budget ekonomiskt bistånd Försäkringskassan återkrav 1,7 -1,7 Budget förskoleverksamhet VFU, LLL, Erfbas utb, arbetsförmedlingen 3,5 -3,5 Budget äldreomsorg Hyresintäkter, kost och försäljning 314,0 -314,0 Budget Omsorg för funktionshindrade LASS, hyresintäkter och försäljning 38,3 -38,3 Budget Barn, kultur och fritid Kollointäkter 1,2 -1,2 Summa stadsdelsnämnd Kungsholmen 369,0 -369,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:17 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget förvaltning Administrativ ersättning Kungsholmens SDN, bidrag fackligt arbetande 4,0 -4,0 Budget individ- och familjeomsorg Försäljning av platser till andra stadsdelar och kommuner, boendehyror och egenavgifter 16,0 -16,0 Försäljning av platser till andra stadsdelar och kommuner, boendehyror och egenavgifter 23,0 -23,0 Budget flyktingversamhet Intäkter från Migrationsverket 8,0 -8,0 Budget arbetsmarknadsåtgärder Intäkter från Kungsholmen sdf för gemensam handläggning 7,0 -7,0 Budget ekonomiskt bistånd Intäkter från Kungsholmen sdf för gemensam handläggning 11,0 -11,0 Budget stadsmiljö Intäkter från Kungsholmen sdf för gemensam parkdrift 22,4 -22,4 Budget förskoleverksamhet Försäljning mot andra kommuner och statsbidrag 22,0 -22,0 Budget äldreomsorg Försäljning av platser till andra stadsdelar och kommuner, boendehyror och egenavgifter 276,7 -276,7 Budget Omsorg för funktionshindrade Försäljning av platser till andra stadsdelar och kommuner, boendehyror och egenavgifter 32,0 -32,0 Budget Barn, kultur och fritid Bidrag, statsbidrag samt extern finansiering för platssamverkan 5,0 -5,0 Intäkter för kollo 2,0 -2,0 Summa stadsdelsnämnd Norra innerstaden 429,1 -429,1 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:18 Stadsdelsnämnd Södermalm (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Stadsdelsarkivarie 2,0 -2,0 Budget Individ- och familjeomsorg Bidrag 6,9 -6,9 Försäljning av platser och hyresintäkter 7,1 -7,1 Hyror, försäljning 7,0 -7,0 Budget Flyktingmottagande Bidrag 4,5 -4,5 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Bidrag 5,8 -5,8 Budget Ekonomiskt bistånd Återkrav försörjningsstöd 0,1 -0,1 Budget Stadsmiljöverksamhet Avgifter koloniträdgårdar 1,1 -1,1 Budget Förskoleverksamhet Bidrag, försäljning av platser 24,0 -24,0 Budget Äldreomsorg Avgifter, hyresintäkter, bidrag, försäljning av platser 345,4 -345,4 Budget Omsorg för funktionshindrade Försäljning av platser, avgifter, hyror, bidrag 59,9 -59,9 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Avgifter, bidrag, försäljningsintäkter 4,8 -4,8 Summa stadsdelsnämnd Södermalm 468,6 -468,6 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:19 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Fackliga lönekostnader, lönebidrag, krisberedskapsmedel och försäljning av bilar 1,2 -1,2 Budget Individ- och familjeomsorg Försäljning av verksamhet till andra förvaltningar, hyresintäkter, statsbidrag, projektintäkter samt övriga bidrag (barn, unga) 46,6 -46,6 Försäljning av verksamhet till andra förvaltningar, hyresintäkter, statsbidrag, projektintäkter samt övriga bidrag (vuxna) 18,6 -18,6 Försäljning av verksamhet till andra förvaltningar, hyresintäkter, statsbidrag, projektintäkter samt övriga bidrag (socialpsykiatri) 24,6 -24,6 Budget Flyktingmottagande Statsbidrag från Migrationsverket (schablonintäkter för ensamkommande och generalschablon) 18,7 -18,7 Budget Ekonomiskt bistånd Statsbidrag från Migrationsverket (generalschablon) 3,3 -3,3 Statsbidrag från Migrationsverket (generalschablon) samt externa bidrag 4,3 -4,3 Budget Stadsmiljöverksamhet Tomträttsavgälder, försäljning av verksamhet och lönebidrag 2,1 -2,1 Budget Förskoleverksamhet Bidrag- och swishintäkter 0,9 -0,9 Budget Äldreomsorg Matavgifter, hyresintäkter och försäljningsintäkter 217,4 -217,4 Budget Omsorg för funktionshindrade Hyresintäkter, försäljning av verksamhet, assistansersättning och övriga intäkter 101,0 -101,0 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Försäljning av verksamhet till andra förvaltningar, hyresintäkter, externa bidrag samt föräldraintäkter från kollo 8,9 -8,9 Summa stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 447,6 -447,6 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:20 Stadsdelsnämnd Skarpnäck (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Hyresintäkter, stadsbidrag 1,7 -1,7 Budget Individ- och familjeomsorg Statsbidrag 5,3 -5,3 Hyresintäkter, försäljning av verksamhet 9,0 -9,0 Budget Flyktingmottagande Statsbidrag 2,0 -2,0 Budget Stadsmiljöverksamhet Intäkter arrende 3,9 -3,9 Budget Förskoleverksamhet Statsbidrag 4,0 -4,0 Budget Äldreomsorg Försäljning av verksamhet, hyresintäkter, avgifter 65,2 -65,2 Budget Omsorg för funktionshindrade Hyresintäkter, försäljning av verksamhet, assistansersättning 14,4 -14,4 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Hyresintäkter, försäljning av verksamhet m.m. 3,5 -3,5 Summa stadsdelsnämnd Skarpnäck 109,0 -109,0 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:21 Stadsdelsnämnd Farsta (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Ersättning SiS skolkostnad, SIG, preventionsmedel, statsbidrag 21,2 -21,2 Intäkt från hyror, SIG, digital lots 2,5 -2,5 Egen avgift, intäkter bostadshyror, försäljning verksamhet 10,2 -10,2 Budget flyktingverksamhet Generalschablon, ersättning från migrationsverket 5,0 -5,0 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Stockholmsjobb, OSA 0,6 -0,6 Budget Ekonomiskt bistånd Återkrav 0,6 -0,6 Budget Stadsmiljöverksamhet Trygghetssatsningar, kolonilotter 1,3 -1,3 Budget Förskoleverksamhet Försäljning av platser, ersättning för VFU, vikarieersättning etc., LLL, kvalitetshöjande åtgärder 12,0 -12,0 Budget Äldreomsorg Avgifter för omsorg, hyresintäkter för vob, försäljning, lönebidrag, stimulansbidrag 109,3 -109,3 Budget Omsorg för funktionshindrade HAB-ers (budget), MIG, hyresintäkter, brukarintäkter, LSS-hälsa, lokalschablon, stimulansbidrag, EA-poster 14,0 -14,0 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Avgifter kollo, Sportscamp, försäljning 2,5 -2,5 Summa stadsdelsnämnd Farsta 179,2 -179,2 Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Administrativ ersättning för familjerätt 5,0 -5,0 Hyresintäkter FOT-lgh 2,5 -2,5 Försäljning, boendehyror och egenavgifter 10,7 -10,7 Budget arbetsmarknadsåtgärder Stockholmsjobb, OSA 3,3 -3,3 Budget Stadsmiljöverksamhet Intäkter Marievik, förskolegårdar 2,0 -2,0 Budget Förskoleverksamhet Försäljning till andra SDN och kommuner 3,0 -3,0 Budget Äldreomsorg Försäljning till andra SDN och kommuner samt boendehyror 287,4 -287,4 Budget Omsorg för funktionshindrade Försäljning till andra SDN och kommuner, boendehyror 115,0 -115,0 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Sommarkoloniverksamhet 3,5 -3,5 Summa stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö 432,4 -432,4 Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 2:22 Stadsdelsnämnd Skärholmen (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Statsbidragsintäkter 2,0 -2,0 Budget Individ- och familjeomsorg Statsbidragsintäkter Nya SOL mm 16,0 -16,0 Bidragsintäkter från Socialförvaltningen 18,5 -18,5 Försäljning till andra SDN 4,6 -4,6 Försäljning till andra SDN, hyresintäkter 13,5 -13,5 Budget Flyktingverksamhet Statsbidrag MIG, Generalschablon 22,0 -22,0 Budget Ekonomiskt bistånd Återbetalningar Försäkringskassan, statsbidrag MIG 8,3 -8,3 Budget Stadsmiljö Lönebidragsintäkter 1,0 -1,0 Budget Förskoleverksamhet Försäljning till andra kommuner samt statsbidrag 17,7 -17,7 Budget Äldreomsorg Försäljning till andra sdf samt hyresintäkter 96,5 -96,5 Budget Omsorg för funktionshindrade Försäljning till andra sdf samt hyresintäkter 73,4 -73,4 Budget Barn, kultur och fritid Lönebidragsintäkter 2,0 -2,0 Summa stadsdelsnämnd Skärholmen 275,5 -275,5 Avstämning av mål och budget för 2026 --- [Bilaga - Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser.pdf] Bilaga 3:1 Uppmaningar till stadens nämnder och bolagsstyrelser Nämnderna uppmanas och stadens bolagsstyrelser uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att justera indikatorers målvärden samt vidta åtgärder enligt vad som sägs i denna bilaga. Intern kontroll Enligt stadens tillämpningsanvisningar ska samtliga nämnder i arbetet med intern kontroll utgå från nämndens väsentliga processer och delprocesser. Utöver de processer som är obligatoriska att hantera ska nämnden även identifiera väsentliga processer som är kopplade till det egna ansvarsområdet. Förskolenämnden och socialnämnden uppmanas att till tertialrapport 1 säkerställa att deras väsentlighets- och riskanalyser är kompletta utifrån stadens tillämpningsanvisningar. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Det aggregerade årsmålet för indikatorn Inköpta förbrukningsartiklar i plast överskrider kommunfullmäktiges årsmål om 525 ton. Samtliga nämnder som träffas av indikatorn uppmanas att, utifrån utfall i verksamhetsberättelse 2025, se över sina möjligheter att sänka årsmål på indikatorn i tertialrapport 1. Det aggregerade årsmålet för indikatorn Elproduktion baserad på solenergi uppnår inte kommunfullmäktiges mål om 10,7 GWh. Samtliga nämnder och bolag som träffas av indikatorn uppmanas att öka takten i arbetet med att producera el som baseras på solenergi och se över möjligheten att höja årsmål på indikatorn i tertialrapport 1. Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Genomförandet av fysiska åtgärder enligt de lokala åtgärdsprogrammen för god vattenstatus är viktigt för att stadens vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status. Stockholm Vatten och Avfall AB uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att lämna en uppdaterad lägesredovisning för genomförandet av arbetet med åtgärder från lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus till styrelsen för Stockholm Vatten AB senast i samband med tertialrapport 1. Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 3:2 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Det aggregerade årsmålet för indikatorn Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi uppnår inte kommunfullmäktiges årsmål på 11 500 stycken. Stadsdelsnämnder som har en låg ambitionsnivå i förhållande till tilldelad budget för feriejobb uppmanas därför att höja sitt årsmål och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderat årsmål. Det planerade antalet tillhandahållna platser för feriejobb inför 2026 är svårbedömt, då ett flertal nämnders och styrelsers planerade årsmål skiljer sig stort ifrån det verkliga antalet platser som har tillhandahållits under 2025. Nämnder och bolag som ej har höjt ambitionsnivån jämfört med utfallet för 2025 uppmanas därför att höja sitt årsmål och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderat årsmål. I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Det aggregerade årsmålet för den obligatoriska nämndindikatorn Antal påbörjade hyresrätter av stadens bostadsbolag uppgår till 198 stycken, vilket bedöms lågt i förhållande till kommunfullmäktiges mål. AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB uppmanas, genom Stockholms Stadshus AB, att höja sina ambitioner och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderade årsmål. Hög beredskap och stark rådighet ska råda inom alla verksamhetsområden Bromma stadsdelsnämnd har ett lågt årsmål för indikatorn Andel elektroniska inköp. Nämnden uppmanas att höja sin ambitionsnivå och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderat årsmål, samt om nödvändigt ta fram aktiviteter som stödjer detta. Avstämning av mål och budget för 2026 --- [Bilaga - Resultatenheter VP 2026.pdf] Bilaga 4:1 Resultatenheter I Budget för 2026 för Stockholms stad med inrikning för 2027 och 2028 framgår följande om resultatenheter i bilaga 8, Regler för ekonomisk förvaltning: Resultatenheter 9 § Huvudregeln är att respektive nämnd beslutar om nya resultatenheter ska inrättas, förändras eller avvecklas i samband med nämndens ordinarie verksamhetsplan. Nämnden ska i denna definiera vilka enheter som ska utgöra resultatenheter och hur resultatet ska mätas. Samtliga resultatenheter anmäls till kommunstyrelsen i samband med ärendet Avstämning av mål och budget. Varje nämnd har ansvar för att utforma interna överenskommelser med sina resultatenheter. För att skapa ett trovärdigt och långsiktigt stabilt system, bör nämnden inte upphäva eller ändra förutsättningarna för resultatenheterna under året. Det är viktigt att göra en helhetsbedömning, då en förändring av en resultatenhet kan påverka andra resultatenheter. Enheterna ska verka i enlighet med gjorda överenskommelser. Nämnden kan endast i undantagsfall upphäva eller ändra förutsättningarna under pågående år. Detta gäller då resultatenheten inte har verkat eller kunnat verka i enlighet med gjorda överenskommelser och detta inte kunnat förutses i samband med upprättandet av verksamhetsplanen. Nämnden kan under vissa speciella förutsättningar, till exempel om enheten genom upphandling i konkurrens övergår till så kallad intraprenad, korrigera sin verksamhetsplan med avseende på avvikelsen. Samråd ska alltid ske med stadsledningskontoret innan beslut tas om ändring. Ändring ska godkännas av kommunstyrelsen. Resultatenheter ska föra över hela sitt resultat, både över- och underskott, till följande år som uppkommer till följd av enhetens eget handlande, med maximalt 5 procent av enhetens bruttobudget för året. Resultatfonden får ha ett överskott med maximalt 10 procent av enhetens bruttobudget. En förutsättning för att resultatenheterna ska få föra över ett överskott är att åtaganden för enhetens verksamhet har uppfyllts. Verksamhet som upphandlas i konkurrens med externa entreprenörer, så kallade intraprenader, ska överföra 100 procent av sina resultat för att säkerställa konkurrensneutralitet under den tid som överenskommelsen gäller. Resultatenhet som avvecklats under innevarande år kan inte föra över resultat till nästkommande år. Enhetens utfall kommer därmed att ingå i nämndens samlade resultat för innevarande år. Om en resultatenhet visar över- eller underskott som ska föras mellan åren, ska nämnden i samband med bokslutet avsätta resultatet till en resultatfond. Uppkomna underskott ska täckas i samband med nästkommande års bokslut. Om underskottet inte har kunnat täckas under nästkommande år ska nämnden upplösa resultatenheten i samband med bokslut, varvid underskottet täcks i bokslutet av nämnden. Ansvaret att täcka underskottet ligger därmed ytterst på nämnden. Om en resultatenhet har vidtagit åtgärder för att eliminera ett underskott men inte helt lyckats med detta under nästkommande år, kan resultatenheten få vara kvar efter kommunstyrelsens prövning av åtgärdernas trovärdighet. Överfört överskott ska användas i verksamheten till kostnader av engångskaraktär och inte till löpande drift. Nämnden ska i samband med sin budget/verksamhetsplan redovisa hur planerade över- eller underskott från föregående år avses behandlas. Med över-/underskott avses bättre/sämre resultat än budgeterat. Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:2 Stadsledningskontoret utfärdar tillämpningsanvisningar för resultatfonder. I samband med Avstämning av mål och budget för 2026 anmäls därför nämndernas samtliga resultatenheter till kommunstyrelsen. Resultatenheterna framgår nedan: Stadsdelsnämnd Järva Förskola Akalla förskolor Husby förskolor Kista förskolor Rinkeby förskolor Centrala Spånga-Tensta förskolor Östra Tensta förskolor Sundby-Bromsten förskolor Solhem-Flysta förskolor Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Järva daglig verksamhet Bostäder med särskild service Rinkeby-Kista Bostäder med särskild service Spånga-Tensta Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Bromstensgården Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby Förskola Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Äldreomsorg Koppargården vård och omsorgsboende Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Grupp- och servicebostäder inom LSS. Stadsdelsnämnd Bromma Förskola Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Grupp- och servicebostäder Äldreomsorg Traneberg och Brommagårdens vård- och omsorgsboende Mälarbackens vård- och omsorgsboende Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Långskeppet Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:3 Stadsdelsnämnd Kungsholmen Individ- och familjomsorg Socialpsykiatri boendestöd och stödboende Förskola Kungsholmens södra förskoleenhet S:t Görans förskoleenhet Hornsbergs förskoleenhet Marieberg och Essingeöarnas förskoleenhet Äldreomsorg Pilträdets servicehus Fridhemmets servicehus Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende Serafens vård- och omsorgsboende Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kungsholmens dagliga verksamhet och personlig assistans Kungsholmens service- och gruppbostäder Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Förskola Sergel förskolor Vasa förskolor Vanadis förskolor Artemis förskolor Idun förskolor Flora förskolor Karla förskolor Verksamhet för barn, fritid och kultur Fritidsenheten Individ- och familjeomsorg Utförare socialpsykiatri Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Utförare LSS Stadsdelsnämnd Södermalm Förskola Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Verksamhet för barn, kultur och fritid Södermalms parklekar Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Utförarenhet FUNK Äldreomsorg Södermalms Dagverksamheter Område hemtjänst Kulltorps vård- och omsorgsboende Magdalenagårdens vård- och omsorgsboende Bergsunds vård- och omsorgsboende Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:4 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Förskola Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Äldreomsorg Stureby vård- och omsorgsboende Tussmötegårdens vård- och omsorgsboende Högdalens vård- och omsorgsboende Stureby hemtjänst Vantörs hemtjänst Hemtjänst Hagsätra-Rågsved Hemtjänst Enskededalen Hemtjänst Gullmarsplan Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Gruppbostäder och servicebostäder LSS Assistensenheten Daglig verksamhet LSS Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Utförarenheten för socialpsykiatri Stadsdelsnämnd Skarpnäck Förskola Norra Skarpnäcks förskolor Södra Skarpnäcks förskolor Stadsdelsnämnd Farsta Förskola Förskolor Farsta Norra Förskolor Farsta Södra Förskolor Farsta Östra Förskolor Farsta Västra Äldreomsorg Hemtjänst Centrum Hemtjänst Norra Hemtjänst Östra Edö dagverksamhet Edö Vård- och omsorgsboende Stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö Förskola Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Område 7 Omsorg om personer med funktionsnedsättning Område Hägersten-Älvsjös grupp- och servicebostäder Liljans dagliga verksamhet Örnsbergs dagliga verksamhet Glasade gångens dagliga verksamhet Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:5 Socialpsykiatri Boende socialpsykiatri Sysselsättning socialpsykiatri Stadsmiljö Enheten för stadsmiljö Stadsdelsnämnd Skärholmen Förskola Förskoleenhet 1 Förskoleenhet 2 Förskoleenhet 3 Förskoleenhet 4 Förskoleenhet 5 Förskoleenhet 6 Omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS Grupp- och Servicebostäder Daglig verksamhet Äldreomsorg Sätra VOB Kommunstyrelsen Visningsenheten Stadens gemensamma it-prislista Kulturnämnden: kulturförvaltningen Liljevalchs produktion Evenemangsplatsenheten Kulturnämnden: stadsarkivet eDok och e-arkivet IT-prislistan Socialnämnden Tillståndsenheten Servicenämnden Servicenämnden Utbildningsnämnden Grundskolor Abrahamsbergsskolan Adolf Fredriks musikklasser Adolfsbergsskolan Akalla grundskola Alviksskolan Askebyskolan Backluraskolan Bagarmossen-Brotorp skolor Beckombergaskolan Björkhagens skola Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan Björngårdsskolan Blackebergsskolan Blommensbergsskolan Bredängsskolan Bromstensskolan Bäckahagens skola Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:6 Eiraskolan Elinsborgsskolan Enbacksskolan Engelbrektsskolan Enskede skola Enskedefältets skola Eriksdalsskolan Fagersjöskolan Farsta Grundskola / Adolf Fredriks musikklasser Fruängens skola Grimstaskolan Gubbängsskolan Gullingeskolan Gustav Vasa/Karlbergs skolor Hammarbyskolan södra Herrängens skola Hjorthagens skola/Bobergskolan Hjulsta grundskola Husbygårdsskolan Hägerstenshamnens skola Hägerstensåsens skola Hässelby Villastads skola Hästhagsskolan Högalidsskolan Hökarängsskolan Johan Skytteskolan Johannes skola Katarina Norra skola Katarina Södra skola Kista grundskola Klastorp-Essinge skolor Knutbyskolan Konradsbergsskolan Kristinebergsskolan Kungsholmens grundskola Kvarnbackaskolan Kvarnbyskolan Kämpetorpsskolan Lilla Adolf Fredriks skola Lillholmsskolan Lindeskolan Loviselundsskolan Lugnets skola Långbrodals skola Magelungsskolan Maltesholmsskolan Mariaskolan Mariehällsskolan Matteusskolan Midsommarkransens skola Mälarhöjdens skola Norra Ängby skola Nya Elementar Nybohovsskolan Nälstaskolan Observatorielundens skola Olovslundsskolan Ormkärrskolan Oxhagsskolan Rinkebyskolan Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:7 Rågsveds grundskola Rålambshovsskolan Rödabergsskolan Sandåkraskolan Sjöstadsskolan Sjöviksskolan Sjöängsskolan Skanskvarnsskolan Skarpatorpsskolan Skarpnäcks skola Sköndalsskolan Skönstaholmsskolan Slättgårdsskolan Smedshagsskolan Smedslättsskolan Sofia Distans Sofia skola Solbergaskolan Solhemsskolan Spånga grundskola Sturebyskolan Sundbyskolan Sätraskolan Söderholmsskolan Södermalmsskolan Södra Ängby skola Tallkrogens skola Tellusborgsskolan Trollbodaskolan Tullgårdsskolan Vasa Real Vällingbyskolan Västertorpsskolan Ålstensskolan Årstadalsskolan Årstaskolan Äppelviksskolan Örbyskolan Östbergaskolan Östermalmsskolan Gymnasieskolor Anna Whitlocks gymnasium Bernadottegymnasiet Blackebergs gymnasium Bromma gymnasium ESS-gymnasiet Globala gymnasiet International School of the Stockholm Region Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium Kungsholmens västra gymnasium Midsommarkransens gymnasium Norra Reals gymnasium P A Fogelströms gymnasium RgRh Stockholm S:t Eriks gymnasium Skolslussen Stockholms hotell- och restaurangskola Stockholm Science & Innovation School Stockholms Transport och Fordonstekniska Gymnasium Avstämning av mål och budget för 2026 Bilaga 4:8 Södra Latins gymnasium Thorildsplans gymnasium Östra Reals gymnasium Övriga resultatenheter Bemanningsenheten Språkcentrum Elevhälsans medicinska insats Avstämning av mål och budget för 2026 --- [Bilaga - Storstockholms brandförsvar - Verksamhetsplan och budget 2026.pdf] Verksamhetsplan och budget 2026 med ekonomisk plan för år 2027– 2028 Vi skapar trygghet! 2025-10-24 3130/2025 3/30 Innehållsförteckning Innehållsförteckning .................................................................................. 3 1 Inledning ............................................................................................. 5 1.1 SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024-framåt ............................................................... 5 1.2 Förbundets uppgifter ....................................................................................... 6 1.3 Mål ................................................................................................................... 6 1.4 Uppföljning ...................................................................................................... 7 2 Mål för den förebyggande verksamheten ............................................. 8 2.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag för det förebyggande arbetet ................. 8 3 Mål för räddningstjänstverksamheten ................................................ 13 3.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag om effektiva räddningsinsatser ............ 13 3.2 Effektmål och verksamhetsuppdrag om uthålliga och hållbara räddningsinsatser ........................................................................................... 15 3.3 Effektmål och verksamhetsuppdrag om utveckling och utbildning ............... 15 3.4 Effektmål och verksamhetsuppdrag om aktörsgemensamma räddningsinsatser ...........................................................................................16 3.5 Effektmål och verksamhetsuppdrag om räddningstjänst under höjd beredskap ........................................................................................................ 17 4 Mål för den förutsättningsskapande verksamheten ........................... 18 4.1 Övergripande mål om följsamhet för kommunal myndighet ........................ 18 4.2 Övergripande mål om ansvarsfullt resursutnyttjande ...................................19 4.3 Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering ............................... 23 4.4 Övergripande mål om säkerhetsarbete .......................................................... 23 4.5 Övergripande mål om robusthet och förmåga............................................... 24 5 Ekonomi ............................................................................................ 25 5.1 God ekonomisk hushållning .......................................................................... 25 5.2 Medlemsavgifter budget 2026 (plan för 2027–2028)................................... 26 5.3 Finansiella mål ............................................................................................... 26 5.4 Investeringsbudget 2026 (plan för 2027 – 2028) ......................................... 28 5.5 Avgifter .......................................................................................................... 29 2025-10-24 3130/2025 5/30 1 Inledning Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund med elva medlemskommuner: Danderyds kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Solna stad, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Värmdö kommun och Österåkers kommun. Den politiska ledningen utgörs av en direktion med representanter från samtliga medlemskommuner. Storstockholms brandförsvar (SSBF) svarar för drygt 1,5 miljoner människors trygghet. Genom samarbetsavtal med omkringliggande räddningstjänster svarar vi också för larm och övergripande ledning av räddningsinsatser i totalt 32 kommuner i Uppland, Västmanland, Södermanland och på Gotland. Med unik expertis, lång erfarenhet och omtanke genomför vi såväl förebyggande arbete som skarpa insatser i akuta situationer – för att skapa ett tryggare samhälle. Johannes brandstation i centrala Stockholm är förbundets huvudkontor och där finns SSBF:s lednings- och stödfunktioner. Utöver det finns 16 brandstationer, varav 14 heltidsbrandstationer, en kombinerad heltids- och RiB-brandstation och en RiB- brandstation. SSBF har även Räddningscentral Mitt (RC Mitt), två utbildnings- och övningsanläggningar samt tio räddningsvärn. Brandstationerna i SSBF:s område är lokaliserade för att snabbt kunna nå fram vid en olycka med kapacitet att kunna göra en effektiv räddningsinsats. Vid behov ges förstärkningar från andra stationer och angränsande räddningstjänster. Vår vision är att Vi skapar trygghet. Genom att verksamheten bedrivs i form av ett kommunalförbund ger vi kommun- invånarna en kommunöverskridande service där kompetens och resurser kan nyttjas på ett effektivt sätt. SSBF verkar kontinuerligt för en ökad samordning av räddningstjänstverksamheten i regionen och för en samhällsservice där administrativa gränser inte tillåts försämra kvaliteten på servicen till de som bor, verkar och vistas i våra kommuner. 1.1 SSBF:s övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO 3 kap. 3 och 8 §§ för år 2024-framåt Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunen ha ett handlingsprogram för både det förebyggande arbetet samt för räddningstjänst. Handlingsprogrammet är dels ett politiskt styrdokument, dels ett sätt att informera allmänhet och samhällsaktörer om förbundets verksamhet. Handlingsprogrammets syfte är även att utgöra ett av flera underlag för statens tillsyn av SSBF:s medlemskommuner enligt LSO. SSBF har valt att ha ett övergripande styrdokument som omfattar hela organisationen. Detta dokument innehåller såväl handlingsprogrammet i enlighet med 3 kap. 3 och 8 2025-10-24 3130/2025 6/30 §§ LSO som övrig styrning av förbundet reglerad i annan lagstiftning samt SSBF:s egna ambitioner. Handlingsprogrammet utgår från den uppdatering av LSO som trädde i kraft 1 januari 2021. Strukturen för verksamhetsplanen 2026 utgår från SSBF:s övergripande styrdokument för åren 2024-framåt som gäller från och med 1 december 2024. 1.2 Förbundets uppgifter SSBF ska enligt förbundsordningen fullgöra de uppgifter för medlemskommunerna som är obligatoriskt för en kommun att utföra enligt LSO, men även enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 1.3 Mål LSO inleds med ett övergripande och nationellt mål om att det i hela landet ska upprätthållas ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa samt för egendom och miljö. Detta bryts ner till ett nationellt mål för räddningstjänstverksamheten och ett nationellt mål för den förebyggande verksamheten. SSBF har tagit fram övergripande mål, ett för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänstverksamheten som syftar till att uppfylla de nationella målen. Dessa har i sin tur brutits ner i effektmål som beskriver vilka effekter som SSBF avser att uppnå för att uppfylla de övergripande och nationella målen. SSBF har även tagit fram övergripande mål för den förutsättningsskapande verksamheten, dessa utgår inte från LSO och bryts inte ner i effektmål. I verksamhetsplanen anges de verksamhetsuppdrag som SSBF ska arbeta med under året för att uppfylla målen. Verksamhetsuppdragen konkretiseras ytterligare som aktiviteter i SSBF:s aktivitetsplan. Samtliga nivåer visualiseras i Figur 1. Figur 1. Översikt av den hierarkiska målstrukturen för SSBF:s verksamhet och styrning av LSO. 2025-10-24 3130/2025 7/30 1.3.1 Förbundsövergripande målsättningar SSBF:s mål är förbundsövergripande, oavsett om de riktar sig mot den förebyggande-, skadeavhjälpande-, eller den förutsättningsskapande verksamheten. Ofta arbetar flertalet avdelningar tillsammans i verksamhetsuppdrag. Verksamhetsuppdragen i verksamhetsplanen åtföljs av förkortningar som anger det interna avdelningsansvaret för uppdraget. Avdelning Förkortning Räddning Rä Riskhantering Ri Ledning och samverkan LoS Styrning och administration SA Verksamhetsstöd VS Analys och inriktning AI 1.4 Uppföljning Den politiska viljeinriktningen i det övergripande styrdokumentet bryts ned i årliga verksamhetsplaner. Både det övergripande styrdokumentet samt de årliga verksamhetsplanerna och budgeten beslutas av direktionen. Verksamhetsplanen tillsammans med budget är den gemensamma basen för att genomföra och uppnå intentionerna i det övergripande styrdokumentet. Uppföljning av verksamheten sker tertialvis och rapporteras till direktionen i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelser. SSBF följer upp verksamhetsuppdragen genom indikatorer där det är möjligt, men flertalet verksamhetsuppdrag följs upp genom en kvalitativ bedömning. Inom förbundet följs även verksamheten upp i den årliga revisionsrapporten och genom internkontrollarbetet. 2025-10-24 3130/2025 8/30 2 Mål för den förebyggande verksamheten Det övergripande målet (nivå 1) för den förebyggande verksamheten har brutits ner i två effektmål (nivå 2) som bidrar till att de nationella samt det övergripande målet uppnås inom den förebyggande verksamheten. SSBF:s övergripande mål för den förebyggande verksamheten är: SSBF verkar förebyggande mot bränder och andra olyckor, och bidrar därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador 2.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag för det förebyggande arbetet För att nå det övergripande målet för den förebyggande verksamheten ska följande deleffekter uppnås (effektmål): • SSBF:s förebyggandearbete bidrar till att förhindra uppkomsten av bränder och andra olyckor. • SSBF:s förebyggandearbete bidrar till att förhindra att människor omkommer till följd av bränder och att begränsa konsekvenserna av inträffade bränder och andra olyckor. Effektmålen för den förebyggande verksamheten tydliggör att SSBF måste påverka både sannolikheten för, och konsekvenserna av, inträffade bränder och olyckor. SSBF genomför därför verksamhetsuppdrag som bidrar till att uppnå dessa två effekter. Arbetet fokuserar både på nuläget och den framtida utvecklingen i samhället, samt på de tre perspektiven ur vilka man kan betrakta av ett olycksförlopp – före, under och efter branden eller olyckan. I SSBF:s förebyggande arbete är det särskilt viktigt med åtgärder som förhindrar att människor omkommer och begränsar allvarliga skador på människa, egendom och miljö till följd av brand. Underrubrikerna 2.1.1–2.1.10 redovisar de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med under 2026 för att uppfylla effektmålen. Verksamhetsuppdragen är i de flesta fall effektiva och verksamma mot båda effektmålen, och inte uteslutande det ena eller det andra. Till exempel är tillsynsverktyget effektivt såväl för att förhindra brand som för att begränsa konsekvenserna om en brand ändå skulle inträffa. Därför redovisas verksamhetsuppdragen samlade, snarare än listade under respektive effektmål. 2.1.1 Kontrollera den enskildes efterlevnad av LSO/LBE – utföra tillsyn (Ri) SSBF genomför tillsyn av att den enskilde lever upp till de krav som hen omfattas av enligt LSO 2 kap. 2§ och 2 kap. 4§. Tillsynen innebär kontroll av att fastighetsägare och nyttjanderättshavare efterlever lagen och att de vid behov vidtar åtgärder för att förebygga bränder samt för att hindra eller begränsa skador till följd av bränder. 2025-10-24 3130/2025 9/30 Förbundet genomför även tillsyn i enlighet med lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE), samt har vissa skyldigheter utifrån den så kallade Seveso- lagstiftningen (Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor) som syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Den planerade tillsynen beskrivs i den tillsynsplan som SSBF årligen upprättar, och som beslutas i särskild ordning av direktionen. Tillsynsplanen utformas utifrån ett längre strategiskt tidsperspektiv i enlighet med styrningar i föreskrift från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2.1.2 Stödja den enskilde – påverka genom strategisk kommunikation, rådgivning och utbildning (SA, Ri, VS, Rä) SSBF arbetar aktivt med kommunikation som ett strategiskt verktyg i syfte att öka medvetenheten kring olycksrisker och för att ge kunskap om hur man kan hantera riskerna samt agera i händelse av olycka. Detta arbete riktar SSBF till en bred skara aktörer; från myndigheter, fastighetsägare och verksamhetsutövare till enskilda personer som bor och vistas inom SSBF:s medlemskommuner. SSBF genomför kommunikationsinsatser via digitala kanaler som webbplats, sociala medier och kommunikationskampanjer, men också via personliga möten och genom samarbeten med influensers och public service. SSBF värnar om relationen med media genom att vara tillgängliga och tillhandahålla relevant information som bidrar till att skapa förtroende för räddningstjänstens förmåga och som även ökar allmänhetens förmåga att förebygga och hantera olyckor i samhället. En viktig del av kommunikationsinsatserna genomförs i samverkan med SSBF:s medlemskommuner som kan sprida och förstärka olycksförebyggande budskap via egna kanaler. SSBF arbetar även med uppföljningsbesök i byggnader där en brand har skett samt genomför utbildningar inom brandskyddsområdet riktat till medlemskommunerna. 2.1.3 Arbeta med riktade insatser mot riskgrupper (Ri, SA, VS) SSBF arbetar för att bidra till den nationella visionen om att ingen ska omkomma eller skadas till följd av brand. Förbundet genomför riktade insatser mot de utsatta riskgrupperna. Stor vikt läggs på samordnings-, kommunikations- och utbildningsinsatser mot de aktörer som i sin tur bedöms ha god möjlighet till påverkan på utformningen av brandskyddet för dessa riskgrupper. Särskilt riskutsatta grupper som t.ex. äldre och socioekonomiskt utsatta personer utgör extra viktiga målgrupper och under 2026 sätter SSBF ett ökat fokus på äldre med anledning av att vi har en åldrande befolkning som i allt större utsträckning bor kvar i sina hem. 2.1.4 Svara för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom medlemskommunerna (Ri) SSBF ansvarar för att planera och upprätthålla en sammanhållande sotningsverksamhet som säkerställer att rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 2025-10-24 3130/2025 10/30 utförs av alla aktiva sotningspliktiga objekt. För utförandet av sotningstjänster upphandlar SSBF sotningsleverantörer. Upphandling av leverantörer sker utifrån kvalitetskriterier för att ge den enskilda mesta möjliga mervärde och ett bra brandskydd. I enlighet med 5 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), 3 kap, 19 b, för att säkerställa de enskildas rätt till insyn i verksamheten, har SSBF tagit fram Program för uppföljning och insyn i sotningsverksamhet utförd av privata sotningsleverantörer. Uppföljning av fristuppfyllnad för sotningstjänster är SSBF:s viktigaste verktyg för att kontrollera om tjänsterna utförs enligt MSB och medlemskommunernas fastställda frister. SSBF har tagit hem registerhållningen (kontrollboken) för att nå full kontroll över sotningsverksamhetens omfattning samt för att kunna ta ut en verifierad statistik på fristuppfyllnad. SSBF handlägger även ansökan om egensotning, beslut om brandskyddskontroll i särskilt fall, följer upp imkanals- och eldstadsrelaterade bränder, bevakar sotningstaxor och kommunernas föreskrift för sotningstjänster och ger underlag till kommunerna inför revidering. 2.1.5 Stödja och stärka medlemskommunernas arbete med riskhänsyn i samhällsplanering (Ri, LoS) SSBF arbetar aktivt med riskhantering i samhällsplaneringen och samverkar med flera olika myndigheter och aktörer i olika samhällsprocesser. Målbilden är att tidigt identifiera risker och stödja olika aktörer att arbeta med rätt frågor i rätt processkede och att SSBF genom detta kan arbeta mer strategiskt med det olycksförebyggande arbetet. SSBF stödjer fram för allt medlemskommunerna med sakkunnigt stöd kring hantering av olycksrisker, byggnadstekniskt brandskydd samt räddningstjänstens insatsmöjligheter. SSBF stödjer och samverkar även med medlemskommunerna och myndigheter i enskilda remissfrågor från t.ex. socialförvaltningen och polisen avseende evenemang samt kommuner avseende alkoholservering. 2.1.6 Upprätthålla och vidmakthålla kommunal plan för räddningsinsats avseende Seveso-verksamhet (Ri, LoS, Rä) SSBF uppfyller skyldigheten om att upprätta och vidmakthålla en kommunal plan för räddningsinsatser vid verksamheter som omfattas av så kallad högre kravnivå enligt Sevesolagen. Förbundet uppfyller också skyldigheten enligt samma lag om att informera allmänheten om de Sevesoverksamheter som finns i medlemskommunerna. 2.1.7 Genomföra olycksutredning och omhänderta lärande efter insats (Ri, LoS, Rä) SSBF dokumenterar räddningsinsatser genom att skriva en händelserapport efter varje genomförd insats. Vid behov genomför SSBF även fördjupade utredningar, antingen som kompletterande händelserapporter eller som mer omfattande olycksutredningar. Systematisk insamling av data om olyckor och genomförda räddningsinsatser är nyckeln till SSBF:s kunskap om olyckorna i medlemskommunerna. Kommunerna och andra aktörer kan i sin tur använda denna kunskap i sina egna säkerhetsarbeten. Vid 2025-10-24 3130/2025 11/30 behov upprättar SSBF också sakkunnigutlåtanden efter inträffade bränder, som stöd till polis och rättsväsende. 2.1.8 Genomföra tillståndsprövning enligt LBE (Ri) SSBF är tillståndsprövande myndighet enligt LBE inom förbundets medlemskommuner. Tillståndsprocessen innebär bland annat att granska inkomna tillståndsansökningar, samverka med andra myndigheter, genomföra platsspecifika kontroller och pröva om den som söker tillstånd kan antas uppfylla de krav som ställs genom författningar och andra regler. Tillstånd kan också behöva uppdateras av olika skäl eller följas upp genom tillsyn. SSBF arbetar kontinuerligt med att utveckla arbetet med tillståndshantering, upprätthålla kompetens inom området LBE och att utveckla samverkan med polismyndigheten och andra berörda aktörer. 2.1.9 Analysera och kontinuerligt utveckla förebyggandearbetet (Ri) SSBF utreder och analyserar kontinuerligt samhällets riskbild, analyserar insatsstatistik samt tar fram andra kvalificerade analyser och underlag i syfte att ständigt utveckla förebyggandeverksamheten. 2.1.10 Samverka kring förebyggande med medlemskommuner och andra aktörer (Ri, Rä, LoS) SSBF samverkar med medlemskommunerna och andra aktörer kring brand- och olycksförebyggande frågor, bl.a. i syfte att effektivisera tillsynen. SSBF samverkar i förebyggandefrågor inom ramen för Räddningsregion östra Svealand (RRÖS) och förbundet har ett storstadsnätverk med Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd. 2025-10-24 3130/2025 12/30 2.1.11 Indikatorer SSBF verkar förebyggande mot Mått Målvärde/ bränder och andra olyckor, och bidrar indikator 2026 därigenom till att rädda liv och att förhindra eller begränsa skador Företagarnas nöjdhet med NKI (Öppna jämförelser) NKI-värde 70 eller högre myndighetsutövningen (brandskydd) Stockholm Business Alliance (SBA) Analys och värdering av tillsynsverksamheten • Uppfyllelse av åtagande • Volym i tillsynsplan • Antal och andel tillsynsbesök som föranlett åtgärd Analys och värdering av genomförda Effekt i form av påverkan på Kvalitativ bedömning, se kommunikationsinsatser och relation med målgrupp 2.1.2 Under verksamhetsåret ska samtliga Antal genomförda 90 % sotningsobjekt kontrolleras enligt tidsfrist brandskyddskontroller Under verksamhetsåret ska samtliga objekt Antal genomförda sotningar 90 % sotas/rengöras enligt tidsfrist Beslut om tillstånd av brandfarlig och explosiv Andel ”normala/okomplicerade” 100 % vara ärenden som besvarats inom tre månader från komplett ansökan Andel komplexa ärenden 100 % som besvarats inom sex månader från komplett ansökan 2025-10-24 3130/2025 13/30 3 Mål för räddningstjänstverksamheten Det övergripande målet (nivå 1) har för SSBF:s räddningstjänstverksamhet brutits ner i fem effektmål (nivå 2). Dessa effektmål bidrar till att uppnå det nationella målet samt det övergripande målet för SSBF:s räddningstjänstverksamhet. Effektmålen samt tillhörande verksamhetsuppdrag redovisas i avsnitt 3.1–3.5. SSBF:s övergripande mål för räddningstjänstverksamheten är: SSBF ingriper snabbt och effektivt och lindrar följderna av en olycka 3.1 Effektmål och verksamhetsuppdrag om effektiva räddningsinsatser I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla effektmålet: • SSBF planerar och genomför sina räddningsinsatser så att de påbörjas så snabbt som möjligt med rätt resurser vid varje enskild olycka. 3.1.1 Kontinuerligt utveckla rutiner och metoder för larm och ledning (LoS, VS) SSBF arbetar kontinuerligt med att utveckla både rutiner och metoder för att räddningsinsatser kan påbörjas så snabbt som möjligt med rätt resurser samt för att kunna ta tillvara information om infrastruktur och objekt som är av betydelse för räddningsinsatsers genomförande. För att möjliggöra snabba och effektiva räddningsinsatser utvecklar SSBF larm- och ledningsverksamheten genom lärande, erfarenhet och fackkunskap. SSBF arbetar även kontinuerligt med att larma geografiskt närmaste resurs/resurser med rätt kompetens och förmåga. Förbundet arbetar löpande med att leda och genomföra räddningsinsatser enligt LSO och andra operativa avtalsuppdrag. 3.1.2 Kontinuerligt arbeta för att genomföra effektiva räddningsinsatser (Rä, LoS, VS) SSBF arbetar kontinuerligt med att planera och genomföra insatser för att i ett tidigt skede bryta skadeförloppet och bidra till att mildra konsekvenserna av en inträffad olycka. Det görs genom att upprätthålla erforderlig kompetens, distriktskännedom samt övningsverksamhet hos personalen. Till stöd för detta behöver ett ändamålsenligt systemstöd finnas. Utöver det arbetar SSBF aktivt med personalplanering på lokal och central nivå för att ha rätt kompetens på plats. Samt att förbereda insatser genom insatsplanering. 2025-10-24 3130/2025 14/30 3.1.3 Indikatorer Responstid Mått Målvärde/ indikator 2026 Mediantiden av Medianen av responstiden ska bibehållas eller Medianen av responstiden* ska responstiden ska minska bibehållas eller minska bibehållas eller minska Responstiden vid olycka understiger i normala Andel olyckor där responstiden 85 % fall 15 minuter inom Danderyd, Lidingö, Solna, understiger 15 minuter vid fast Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vaxholm på vägförbindelse dagtid samt inom centrala delar av Nacka, Vallentuna, Värmdö och Österåker i 85 % av fallen, för de delar av kommunerna som har fast vägförbindelse - Responstid vid olyckor ska dock inte Andel olyckor där responstiden 95 % överstiga 30 minuter på platser med understiger 30 minuter vid fast fast vägförbindelse inom Vaxholm vägförbindelse under kvällar och helger - Responstid vid olyckor ska dock inte Andel olyckor där responstiden 95 % överstiga 40 minuter på platser med understiger 40 minuter vid fast fast vägförbindelse inom Nacka, vägförbindelse Vallentuna, Värmdö och Österåker i 95 % av fallen - Responstiden vid olycka på öar utan Andel olyckor där responstiden 95 % fast vägförbindelse understiger i understiger 60 minuter på öar normala fall 60 minuter i 95 % av utan fast vägförbindelse fallen *Vid beräkning av responstiden så är starttiden när SOS Alarm svarar på samtalet till dess att första resurs anländer till olycksplatsen. I responstiden ingår SOS Alarms larmbehandlingstid vilket är en tid som SSBF inte kan påverka. 2025-10-24 3130/2025 15/30 3.2 Effektmål och verksamhetsuppdrag om uthålliga och hållbara räddningsinsatser I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla effektmålet: • Vid räddningsinsatser är SSBF rätt dimensionerade, har god uthållighet och har hållbarhet i fokus. 3.2.1 Kontinuerligt arbeta för att skapa förutsättningar för uthållighet och effektivt arbete vid räddningsinsats (Rä, LoS) SSBF arbetar med att skapa lednings- och resursmässiga förutsättningar för effektivt resursutnyttjande, uthållighet och redundans. SSBF arbetar även kontinuerligt med att upprätthålla god kompetens hos medarbetare samt nyttja rätt resurser utifrån händelsetyp och identifierade behov. Vid längre insatser ska personal- och materialtillgång säkerställas i syfte att skapa uthållighet. 3.2.2 Skydda naturvärden och verka för att minska spridning av kemikalier och föroreningar vid räddningsinsatser (Rä, AI, LoS) Inom räddningstjänstverksamheten behöver hänsyn till miljön tas. Att skydda miljö och naturvärden blir tydligast när t.ex. dricksvattentäkter hotas att förorenas av utsläppet från en olycka. Många föroreningar och kemikalier hamnar till slut i yt- och grundvatten. Därför är det viktigt att SSBF kan göra åtgärder för att minimera spridningen av föroreningar och kemikalier vid en insats. 3.3 Effektmål och verksamhetsuppdrag om utveckling och utbildning I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla effektmålet: • SSBF utför ett noggrant arbete med rätt utbildad och övad personal där arbetet kontinuerligt ska anpassas efter erfarenheter och ny kunskap. 3.3.1 Kontinuerligt utbilda personal (LoS, Rä, VS) SSBF arbetar kontinuerligt med att utbilda personal avseende larm och ledning. Genom att utbilda och öva personal avseende ledning och utalarmering förbättras och kvalitetssäkras ledningsarbetet samt arbetet på räddningscentralen. SSBF utbildar även personal i tekniska system kopplat till genomförande av räddningsinsats. Utryckande personal utbildas och övas för att säkerställa kunskap, kompetens och förmåga. 3.3.2 Utvärdera och anpassa efter ny erfarenhet och kunskap (Los, Rä, VS) SSBF tillvaratar erfarenheter och kunskap samt förbättrar arbetet avseende teknik och metodval. Utvärdering, erfarenhetsåterföring och lärande efter genomförd insats är en 2025-10-24 3130/2025 16/30 del av SSBF löpande arbete. Det sker både för det operativa arbetet samt övergripande- och skadeplatsnära ledning. Vid identifierat behov implementeras nya utbildningar och övningar i verksamheten. 3.4 Effektmål och verksamhetsuppdrag om aktörsgemensamma räddningsinsatser I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla effektmålet: • SSBF har förmåga att tillsammans med andra aktörer planera och genomföra effektiva räddningsinsatser i det föränderliga och komplexa samhället. 3.4.1 Fortsatt utveckla lokal, regional och nationell samverkan (LoS, Rä) SSBF ska upprätthålla en hög grad av samverkan med andra samhällsaktörer. Detta för att effektivt nyttja samhällets samlade resurser samt minska konsekvenserna av olyckor. Detta görs bland annat genom att samordna och utveckla den övergripande- och skadeplatsnära ledningen tillsammans med nationella, regionala och lokala aktörer med fokus på det föränderliga och komplexa samhället. SSBF ska aktivt samverka med flertalet samhällsaktörer på nationell, regional och lokal nivå i både det operativa och det strategiska arbetet. 3.4.2 Kontinuerligt planera och öva i samverkan med andra aktörer (LoS, Rä, VS) För att effektivt kunna samverka med andra samhällsaktörer behöver SSBF kontinuerligt planera och öva tillsammans med andra. Avdelningen för ledning och samverkan arbetar löpande med framtagande av planering och larmplaner för räddningsinsatser med fokus på det föränderliga och komplexa samhället tillsammans med räddningsregionen. SSBF ska även utöka samarbetet med övriga räddningstjänster i regionen kopplat till övning och utbildning. 2025-10-24 3130/2025 17/30 3.5 Effektmål och verksamhetsuppdrag om räddningstjänst under höjd beredskap I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla effektmålet: • SSBF har förmåga att bedriva räddningstjänst vid höjd beredskap. 3.5.1 Vidareutveckla SSBF:s förmåga att leda och bedriva räddningstjänst vid höjd beredskap (AI, LoS, Rä, VS, Ri, SA) SSBF har sedan regeringens beslut att återuppta planeringen för totalförsvaret arbetat med att utveckla förmågan att leda och bedriva räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB). SSBF har en ständig bevakning avseende utvecklingen av hur det civila försvaret ska utformas i syfte att vara följsamma och förbereda organisationen i enlighet med nuvarande och kommande nationella och regionala inriktningar. Arbetet bedrivs i samverkan med SSBF:s medlemskommuner, andra kommunala räddningstjänstorganisationer, länsstyrelsen, Myndigheten för civilt försvar (f.d. MSB) och andra berörda statliga myndigheter. Återaktiveringen av civilplikten i Sverige har inneburit att SSBF är en av de räddningstjänstförbund som agerar värdorganisation i Stockholms län, vilket föranleder ett ökat arbete kring planering och förberedelser. 2025-10-24 3130/2025 18/30 4 Mål för den förutsättningsskapande verksamheten De tre avdelningarna för styrning och administration, analys och inriktning samt verksamhetsstöd ansvarar för förbundsövergripande processer inom förutsättningsskapande verksamhet. Avdelningen för styrning och administration omfattar kansli, registratur, arkiv, kommunikation, HR, ekonomi och upphandling. Avdelningen samordnar arbetet med uppföljning av verksamheten genom bland annat tertial- och årsredovisning. Avdelningen för analys och inriktning omfattar verksamhetsanalys, projektkontor, säkerhet, hållbarhet, kontinuitet och räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB). Avdelningen samordnar framtagandet av förbundets övergripande styrdokument inklusive handlingsprogram enligt LSO. Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar fastighet, IT och utbildning. Avdelningen skapar förutsättningar för att andra avdelningar på SSBF ska kunna bedriva sin verksamhet. Inom området hållbarhet ingår SSBF:s arbete med att bidra till de globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Flera av förbundets övergripande mål och aktiviteter bidrar till de mål som beskrivs i Agenda 2030. SSBF omvärldsbevakar och samlar systematiskt in fakta inom olika samhällsområden som kan påverka förmågan, både nu och i framtiden. Detta görs inom förbundets alla uppdrag. 4.1 Övergripande mål om följsamhet för kommunal myndighet I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla övergripande målet: SSBF uppfyller kraven för en kommunal myndighet med god följsamhet mot gällande lagstiftning 4.1.1 Utvecklad styrning och kontroll (SA, AI, VS) SSBF uppdaterar kontinuerligt styrning och arbetsprocesser i linje med gällande regelverk t.ex. dataskyddsförordningen och säkerhetsskyddslagen, samt lagar gällande offentlig förvaltning, ekonomi, inköp, miljö och arbetsrätt. SSBF ska kännetecknas av 2025-10-24 3130/2025 19/30 ordning och reda samt ha flexibilitet utifrån förändringar som sker i omvärlden eller internt i organisationen. Det förbundsövergripande analysarbetet kommer i första hand att omfatta förbundets inriktning utifrån handlingsprogrammet, förbundets samhällsuppdrag samt hållbarhet, säkerhet och kontinuitet. SSBF fortsätter att bevaka utvecklingen av de justerade kollektivavtalen, som följer av EU:s arbetstidsdirektiv, tillsammans med fackliga parter. 4.2 Övergripande mål om ansvarsfullt resursutnyttjande I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla övergripande målet: SSBF är en organisation med ansvarsfullt resursnyttjande som arbetar för hållbar utveckling 4.2.1 Kompetensförsörjning (SA, Rä, Ri, LoS, AI, VS) Kompetensförsörjning är en strategiskt viktig fråga för hela förbundet. SSBF ska attrahera och rekrytera medarbetare med stort engagemang och efterfrågad kompetens. Förbundet ska också skapa goda förutsättningar för befintliga medarbetare att utvecklas i linje med förbundets mål och uppdrag. Förbundet kommer under året att ytterligare utveckla arbetet med stöd till chefer och arbetsledare. Det finns såväl nuvarande som framtida utmaningar avseende rekrytering inom flera kompetensområden. Därför kommer arbetet avseende översyn och utveckling av de processer inom kompetensförsörjningen som vi har rådighet över att fortsätta. Förbundet kommer särskilt att se över krav och rutiner avseende rekrytering av brandmän. I samband med det kommer även den interna utbildningen till brandmän att ses över för att bättre spegla de krav som ställs. Förbundet fortsätter att arbeta utifrån metoden kompetensbaserad rekrytering fri från diskriminering. Samtliga chefer inom SSBF ges kontinuerligt utbildning och stöd avseende rekryteringsprocessen. Under kommande år kommer SSBF omhänderta resultaten av RRÖS- projektet Yrkesprofil brandman i syfte att implementera rätt ställda krav utifrån yrket brandman. Likabehandlingsplanen som även omfattar lönekartläggning kommer att revideras och behandlas i SSBF:s ledningsgrupp som har det övergripande ansvaret. I arbetsmiljöarbetet för samtliga medarbetare arbetar SSBF för att: • alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv dvs skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, • arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande dvs skapa förutsättningar för ett hälsosamt arbetsliv, • ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av arbetet dvs skapa förutsättningar för ett tryggt arbetsliv, 2025-10-24 3130/2025 20/30 • vi har jämställda arbetsvillkor, arbetsmiljö och anställningsvillkor dvs skapa förutsättningar för ett jämställt arbetsliv. Dialog sker regelbundet med företagshälsovården för ett proaktivt och strategiskt hälsoarbete. Arbetsgruppen Friskt yrkesliv riktar in sig mot den utryckande verksamheten och arbetar inriktat och analytiskt med att minska risken för yrkesrelaterade sjukdomar. 4.2.2 Skydda naturvärden och verka för att minska spridning av kemikalier och föroreningar och koldioxid (AI, VS, SA, Rä, LoS, Ri) SSBF vill verka för att skydda natur och miljö i det dagliga arbetet för att på så vis bidra till en hållbar utveckling. Genom samverkan med olika aktörer och representation i nätverk kan förbundet fånga upp tankar och idéer kring miljöfrågor i branschen men också lyfta räddningstjänstens komplexa utmaningar kopplat till miljöpåverkan. SSBF arbetar för att höja medarbetarnas kunskaper i miljö och skapar medvetenhet om miljöhänsyn. På så sätt kan SSBF bidra till att skydda naturvärden och miljö. Det är viktigt att minska användning och spridning av kemikalier, på skadeplats så väl som på station och i verksamheten i övrigt. Genom att arbeta systematiskt med rutiner som t.ex. hantering av kemikalier och avfall strävar SSBF efter att minska vår miljöpåverkan. Vår planering för resor och transporter ska ske på ett hållbart sätt där vi strävar efter det mest klimatsmarta alternativet. För att fortsatt minska miljöavtrycket ska förbundet även fortsätta att ställa relevanta krav i upphandlingar. SSBF:s miljöledningssystem ska under 2026 certifieras enligt SUSA:s kravstandard för organisationer - Svensk Miljöbas. 4.2.3 Förestående ombyggnationer och lokaliseringar (VS, Rä, SA) Under Q1 och Q2 2026 kommer en återflytt till brandstationerna Farsta och Kungsholmen att ske. Inför återflytten kommer verksamhetsspecifika system att installeras och prövas. Under verksamhetsåret 2026 kommer fastighetsavdelningen, tillsammans med Vaxholms kommun, att driva projektet kring en eventuell ny brandstation i Vaxholm. Arbetet omfattar hela projekteringsprocessen – från tidiga skeden till framtagande av förfrågningsunderlag inför upphandling av byggentreprenad. Förbundet och fastighetsavdelningen kommer under verksamhetsåret 2026 påbörja delar av arbeten och underhållsåtgärder som konstaterats efter den översyn av underhållsbehov som utfördes under 2025. De underhållsbehov som framkom kommer att få stor betydelse för våra framtida lokalhyror med en kraftig ökning under en tioårs period med start 2026. Förbundet och fastighetsavdelningen kommer under verksamhetsåret 2026 att analysera eventuella vakanser som kan uppstå inom en fem- till tioårsperiod. Detta 2025-10-24 3130/2025 21/30 med anledning av att våra nuvarande andrahandshyresgäster planerar att i framtiden driva verksamhet i egna lokaler. Därmed förväntas behovet av att hyra lokalyta avta avsevärt, vilket i sin tur kan leda till minskade hyresintäkter för förbundet. 4.2.4 Kontinuerlig samverkan med andra aktörer (SA, AI, VS, LoS, Rä, Ri) Administrativa gränser får inte ge negativa konsekvenser för invånarna i medlemskommunerna. SSBF arbetar därför aktivt för en ökad samverkan i regionen inom flera olika områden, exempelvis med närliggande räddningstjänster med syfte att tillvarata de områden där samarbete, samverkan eller samordning kan ge synergier. Under året kommer förbundet att fortsätta arbetet med att genomlysa alla verksamheter utifrån perspektivet tänkbar samverkan för att säkerställa att vår egen verksamhet planeras, bedrivs och kan följas upp med perspektivet medborgarnytta, god kvalitet och kostnadseffektivitet. 4.2.5 Kommunikation (SA) SSBF använder kommunikation som verktyg för att leda organisationen, driva utveckling och uppnå förbundets verksamhetsmål. Genom en värdegrundsstyrd, transparent och aktiv kommunikation som genomsyrar förbundets alla processer skapar SSBF förutsättningar för effektiv måluppfyllnad. SSBF arbetar kontinuerligt med externkommunikation i syfte att stärka de enskildas förmåga att förebygga och agera rätt vid bränder och olyckor. Genom proaktiva kommunikationsinsatser, dialog och hög grad av tillgänglighet bidrar förbundet till en ökad kollektiv riskmedvetenhet och förbättrad beredskap i samhället, och därmed färre olyckor som leder till en räddningsinsats. Under 2026 lägger SSBF särskilt fokus på att förmedla SSBF roll i det civila försvaret samt under höjd beredskap. Internkommunikativt arbetar SSBF operativt och strategiskt med att bygga förståelse för organisatoriska processer och beslut, sprida kunskap tvärfunktionellt och skapa förutsättningar för delaktighet, samhörighet och engagemang. SSBF:s chefer och medarbetare utgör de viktigaste budskapsbärarna för organisationen. Därför arbetar förbundet med att ständigt utveckla organisationens kommunikativa förmåga, till exempel genom att erbjuda rutiner och verktyg till stöd för chefers och ledares kommunikation, samt genom att genomföra medieutbildning och intervjuträning för talespersoner i hela organisationen. Under 2026 fortsätter arbetet med att bygga kommunikativ kapacitet och kompetens samtidigt som förbundet vidareutvecklar de kommunikationssystem som utgör internkommunikationens digitala nav. SSBF utgår från kunskapen att allt som förbundet gör kommunicerar och sänder signaler till omvärlden. Därför arbetar SSBF med kommunikation ur ett helhetsperspektiv där varumärkes- och arbetsgivarperspektivet fortlöpande vägs in i som en del i arbetet med att vårda den tillit och det höga förtroende som allmänheten har för förbundet. Under 2026 tydliggör SSBF arbetsgivarrollen och de möjligheter som finns inom förbundet. 2025-10-24 3130/2025 22/30 4.2.6 Indikatorer SSBF är en organisation med ansvarsfullt Målvärde/indikator 2026 resursnyttjande som arbetar för hållbar ut- veckling Extern revision i enlighet med kraven i Svensk Miljöbas Godkänt certifikat enligt Svensk Miljöbas Utbildningskvot miljöutbildning 90 % Andel egna upphandlingar där miljökrav följs upp 100 % SSBF ska vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar Arbetsgivarindex 110 utryckande nya medarbetare och utvecklar redan anställda med- (AVI) 120 icke- arbetare. utryckande Hållbart medarbetar- 4,2 index/ medarbetar- enkät Sammansättningen av SSBF:s medarbetare ska spegla Jämställdhetsindex 100 utryckande samhällets sammansättning utifrån kompetensbehovet (JÄMIX) 115icke- utryckande Den fysiska och psykiska hälsan hos SSBF:s med- Sjukfrånvaro- och Sjuktal: Lägre eller lika med 2025 arbetare ska öka. Riskerna för arbetsskador ska beaktas arbetsskadestatistik. och förebyggas. Hälsoindex 115 utryckande 130 icke-utryckande • Jämställdhetsindex (JÄMIX) mäter organisationens jämställdhet. • Hälsoindex mäter organisationens hälsa och ohälsa. • Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäter medarbetarnas engagemang i förhållande till uppdrag. • Arbetsvillkorsindex (AVI) mäter arbetsgivarens attraktivitet utifrån befintliga villkor för medarbetarna. 2025-10-24 3130/2025 23/30 4.3 Övergripande mål om SSBF:s process för digitalisering I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla övergripande målet: SSBF fortsätter den digitala transformationen av verksamhetens arbetsprocesser med målbild att bli en e-myndighet 4.3.1 Utveckling av digitala stödsystem och processer (VS) Fortsatt utveckling genom digitalisering är en allt mer viktig fråga. Arbetet med SSBF:s digitala utveckling fortlöper och kommer ha påverkan på alla förbundets processer. Förbundet kommer fortsatt behöva ha hög utvecklingstakt då det pågår många projekt som innehåller utveckling av verksamhetssystem och digitalisering av processer under 2026. Under året kommer förbundet införa ett nytt och förbättrat verksamhetsnära IT- stöd. 4.3.2 IT-drift i egen regi (VS) Under verksamhetsåret 2025 har förbundet förbättrat samt utvecklat IT-miljön med stort fokus på digitalt utvecklingsarbete och ökad IT-säkerhet, ett arbete som fortsätter under 2026. 4.4 Övergripande mål om säkerhetsarbete I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla övergripande målet: SSBF bedriver ett ändamålsenligt systematiskt säkerhetsarbete 4.4.1 Verksamhetsskydd (AI, SA, VS, Rä, LoS, Ri) SSBF arbetar kontinuerligt med att säkerställa ett systematiskt säkerhetsarbete i syfte att upprätthålla en god och ändamålsenlig säkerhet i samtliga verksamheter. Det systematiska säkerhetsarbetet bedrivs inom områdena fysisk säkerhet, informationssäkerhet, IT- och kommunikationssäkerhet, personalens säkerhet samt försäkringsskydd. SSBF sätter ramarna för nivån inom verksamhetsskyddet både avseende tekniska och administrativa säkerhetsåtgärder. Inom områdena informationssäkerhet samt IT- och kommunikationssäkerhet arbetar SSBF systematiskt för att säkerställa följsamhet till egen ambitionsnivå samt aktuella lagstiftningar och förordningar. 4.4.2 Säkerhetsskydd (AI, SA, VS, LoS, Ri) SSBF arbetar i enlighet med säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. 2025-10-24 3130/2025 24/30 Till skillnad från verksamhetsskydd som innefattar SSBF:s samtliga verksamheter så tar säkerhetsskyddet endast avstamp i det som har betydelse för Sveriges säkerhet. Grunden för säkerhetsskyddsarbetet fastställs i en säkerhetsskyddsanalys. I säkerhetsskyddsanalysen identifieras och bedöms SSBF:s skyddsvärden inom den säkerhetskänsliga verksamheten. I säkerhetsskyddsanalysen beskrivs även de säkerhetsskyddsåtgärder som SSBF behöver vidta och arbeta med kontinuerligt. 4.5 Övergripande mål om robusthet och förmåga I detta avsnitt listas de verksamhetsuppdrag som SSBF arbetar med för att uppfylla övergripande målet: SSBF har en robusthet och förmåga att verka även vid stora samhällsstörningar och kriser 4.5.1 Utveckla SSBF:s förmåga att upprätthålla verksamheten vid stora samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap (AI, SA, Rä, VS, LoS, Ri) SSBF är en samhällsviktig aktör som alltid behöver ha förmågan att utföra de samhällsuppdrag som förbundet ansvarar för, till exempel leda och genomföra räddningsuppdrag och bedriva myndighetsutövning. Förbundet ska vara förberett för att kunna hantera allt från incidenter och störningar till höjd beredskap och krig – och alla delar av hotskalan däremellan; omfattande olyckor, samhällskriser, klimatrelaterade naturolyckor och extraordinära händelser. Genom att analysera och hantera risker och sårbarheter, bedriva aktiv kontinuitetshantering och genom att beakta kritiska beroenden säkerställs förmågan att upprätthålla de kritiska funktionerna i verksamheten. Ett systematiskt krisberedskapsarbete med fokus på robusthet och kontinuitet kommer även att ge positiva synergieffekter för planeringen av räddningstjänst under höjd beredskap. SSBF samverkar kontinuerligt med andra aktörer inom ramen för utvecklingsarbetet kopplat till förmågan att hantera och agera vid samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. 2025-10-24 3130/2025 25/30 5 Ekonomi 5.1 God ekonomisk hushållning SSBF ska ha en god ekonomisk hushållning (GEH). Det innebär att arbetet med att nå målen i SSBF:s övergripande styrdokument utförs med de resurser som är avsatta i budget. SSBF ska redovisa en budget i balans med självfinansiering av investeringar. En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att förbundet ska använda de skattefinansierade medlemsavgifterna på ett sådant sätt att högsta samhällsnytta uppnås parallellt med att målen för SSBF:s verksamhet uppfylls. För att uppnå god ekonomisk hushållning bedrivs ett systematiskt arbete mellan förbundsledningen, avdelningar och ekonomiansvariga. Med stöd från ekonomi inom Styrning och administration, analyserar budgetansvariga det ekonomiska utfallet varje månad. Denna analys innefattar en jämförelse mellan faktiska intäkter och kostnader mot budgeterade belopp. Förbundet bedömer god ekonomisk hushållning utifrån en balanserad budget genom att använda kriterier som kostnadseffektivitet, effektivt resursutnyttjande och avkastning på investeringar, vilka är centrala för att upprätthålla ekonomisk hållbarhet. Prognoser för helåret, som uppdateras sju gånger per år, baseras på dessa analyser av historisk och förväntad ekonomisk utveckling. Vid eventuella avvikelser mot budget, tas riktade åtgärder fram som sedan följs upp månatligen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning upprätthålls och effektiviseras kontinuerligt. Enligt kommunallagen ska budget upprättas för verksamhetsåret med ekonomisk plan för de två därefter kommande åren. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Vid bokslutet görs sedan en bedömning av om god ekonomisk hushållning råder i förhållandet mellan uppfyllda åtaganden och finansiellt resultat. Verksamheten 2026 planeras utifrån en fortsatt stabil men återhållsam ekonomisk inriktning. Efter flera år med ekonomisk osäkerhet i omvärlden bedöms läget nu ha stabiliserats, men det höga kostnadsläget kvarstår och kräver fortsatt god ekonomisk hushållning. Förbundet fokuserar under året på att stärka den långsiktiga ekonomiska hållbarheten genom effektiviseringar, ökad digitalisering och utvecklade arbetssätt som stödjer kärnverksamheten. SSBF fortsätter att arbeta systematiskt för att uppnå hög samhällsnytta inom givna ekonomiska ramar och säkerställa att resurser används där de gör störst skillnad. Samtidigt bibehålls beredskap att anpassa verksamheten vid förändringar i omvärlden, i syfte att långsiktigt upprätthålla en god ekonomisk hushållning och en robust organisation. 2025-10-24 3130/2025 26/30 5.2 Medlemsavgifter budget 2026 (plan för 2027–2028) Medlemsavgifterna ska finansiera ett tydligt grunduppdrag enligt gällande lagstiftning. I förbundsordningen anges att medlemskommunernas avgifter till förbundet ska baseras på invånarantalet den 1 januari året före det år budgeten avser samt den vid samma tidpunkt gällande arealen i fast mark mätt i kvadratkilometer. Ersättning per invånare (446 kr) och belopp per landyta uttryckt i kvadratkilometer (17 000 kr) ger totalt en medlemsavgift för 2026 på 719,1 mnkr. Medlemsavgiftens förväntade ökning framåt bygger på att medlemskommunernas totala invånarantal under 2026 förväntas öka med 0,5 procent årligen. Direktionen fastställde vid sammanträdet 2025-06-03 medlemsavgiften för 2026. Medlemsavgifter Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Ersättning (kr) per invånare 446 446 446 Belopp (kr) per kvadratkilometer 17 000 17 000 17 000 Medlemsavgifter (mnkr) 719,1 722,6 729,5 5.3 Finansiella mål Enligt Kommunallag (2017:725) ska SSBF ha god ekonomisk hushållning och för att uppfylla lagkravet ska finansiella mål fastställas för verksamheten. SSBF har valt att följa upp verksamheten via följande fem finansiella mål: Budgetföljsamheten inom driftverksamheten Det är viktigt att säkerställa god budgetföljsamhet i driftverksamheten, vilket innebär att hålla oss nära den fastställda budgeten för att undvika över- eller underskridande av kostnader. Målet är att avvikelser inte ska överstiga 3%. Med strikt kontroll och regelbunden uppföljning av kostnader och utgifter kan vi effektivisera resursanvändningen och minimera risken för oväntade ekonomiska utmaningar. Likviditetskvot Likviditetskvoten är ett mått på förbundets förmåga att betala sina kortfristiga skulder med sina omsättningstillgångar. En likviditetskvot på 1,5 eller högre indikerar att förbundet har tillräckliga tillgångar för att täcka våra skulder, vilket minskar risken för betalningssvårigheter. Likviditetskvoten mäts varje tertial samt årsbokslut. Soliditet Soliditeten bör ligga på en nivå om minst 20% eller mer för att minska förbundets sårbarhet mot ekonomiska risker och säkerställa att det finns en tillräcklig buffert för att hantera svängningar i verksamheten. Avgiftstäckning Avgiftstäckning handlar om hur stor del av våra kostnader som täcks av medlemsavgifterna. Minst 70% av våra löpande kostnader ska täckas genom 2025-10-24 3130/2025 27/30 medlemsavgifterna, på så sätt kan förbundet se till att verksamheten är ekonomiskt stabil och att vi inte blir beroende av andra intäktskällor som kan vara osäkra eller varierande. Investeringar Investeringar ska vara självfinansierade. Självfinansieringen baseras på de två närmast föregående åren, plus budgetåret, d.v.s. 2023–2025. Avskrivningskostnaderna inkluderas i driftkostnaderna. Självfinansieringsgrad uppgår till 100 %. Driftbudget 2026 (plan för 2027–2028) Utfall & Storstockholms brandförsvar Utfall 2024 Prognos Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 (mnkr) T2 2025 Medlemsavgifter 660,1 687,3 663,5 719,1 722,6 729,5 Automatlarm inkl abonnemang 52,6 54,2 55,9 59,0 60,2 61,4 Övriga intäkter 61,3 63,8 55,4 61,7 63,0 64,9 Finansiella intäkter 57,7 18,5 17,8 17,4 18,5 18,5 Summa intäkter 831,7 823,7 792,6 857,2 864,3 874,3 Lönekostnader (inkl PF) 577,2 582,4 564,2 604,3 614,3 621,4 Varav pensionskostnader 100,6 80,4 79,4 67,9 73,2 75,0 Lokalhyror 44,2 46,3 45,9 64,2 69,5 70,3 Övriga kostnader 126,0 138,2 130,9 144,6 137,9 134,1 Avskrivningar 26,6 31,5 29,6 27,5 28,6 31,9 Finansiella kostnader 46,5 25,2 18,2 8,7 9,6 13,0 Summa kostnader 820,5 823,7 788,8 849,3 860,0 870,8 Balanskravsresultat 11,2 7,2)1 3,7 7,9 4,3 3,5 1)Orealiserade förluster avräknas med 7,1 mnkr redovisas i balanskravsresultatet Förbundets ekonomi bedöms vara stabil inför 2026, men påverkas fortsatt av ett osäkert och föränderligt omvärldsläge. Den ekonomiska utvecklingen präglas av hög volatilitet till följd av flera samtidiga osäkerhetsfaktorer såsom stigande kostnader inom centrala områden, lågkonjunktur, geopolitiska spänningar samt kvarstående effekter av den tidigare höga inflationen. Detta påverkar såväl verksamhetens kostnadsbild som intäktssida och motiverar fortsatt återhållsamhet och tydlig prioritering av resurser. Flera större investeringar pågår enligt plan. Renoveringarna av Kungsholmens och Farsta brandstationer fortskrider som planerat, och inflyttning beräknas ske under 2026. Detta innebär att de planerade hyresökningarna kan hanteras inom ramen för en stabiliserad driftsekonomi. 2025-10-24 3130/2025 28/30 Den 1 juli 2025 inträdde Nacka kommun som ny medlem i Storstockholms brandförsvar. Inträdet stärker den gemensamma räddningstjänstorganisationen och skapar förutsättningar för ökad samverkan och effektivare resursanvändning mellan medlemskommunerna. Eftersom inträdet skedde vid halvårsskiftet pågår fortfarande arbetet med att fullt ut analysera de ekonomiska effekterna. Det finns därför en viss osäkerhet kopplad till hur kostnader och intäkter kommer att fördela sig framöver, vilket motiverar försiktighet i den ekonomiska planeringen och en löpande uppföljning av utfallet under kommande år. De parametrar som styr medlemsavgiften föreslås ligga fast även för 2026. Därmed är 2026 års medlemsavgift 446 kronor per invånare samt 17 000 kronor per kvadratkilometer fast mark. Den dämpade inflationen bidrar till att hålla pensionskostnader och finansiella kostnader under kontroll, vilket skapar stabilitet i förbundets ekonomiska planering. SSBF har tidigare räknat med en årlig befolkningsökning på i snitt 1 procent, men den svagare befolkningsökningen som nu noterats kommer innebära minskade intäkter och långsiktiga utmaningar för förbundets ekonomi och resursplanering. Att befolkningen samtidigt blir äldre medför dessutom en mer spridd riskbild i samhället, vilket på sikt kan kräva anpassning av förbundets förmåga och resurser. Den långsiktiga inriktningen präglas av försiktighet och fokus på hållbarhet. Kommande planperiod omfattar förberedelser för framtida investeringsbehov inom fordon, utrustning och fastigheter. Genom en ansvarsfull ekonomisk styrning säkerställs att verksamheten kan fortsätta utvecklas i takt med medlemskommunernas behov och samhällets krav på beredskap. 5.4 Investeringsbudget 2026 (plan för 2027 – 2028) SSBF:s investeringar utgörs till huvudsak av fordon och materiel. Under perioden finns bland annat behov av nyanskaffning av fyra släckfordon, tre höjdfordon, utrustning för ny brandstation Kungsholmen och Farsta, träningsutrustning samt IT-utrustning. Nackas inträde i förbundet den 1 juli 2025 medför ett ökat investeringsbehov om cirka 23,1 mnkr för perioden 2026–2028. Effekten märks främst under planåren 2027–2028 till följd av tillkomna fordon och utrustning. Den långsiktiga effekten är en stabilisering på en något högre investeringsnivå jämfört med tidigare plan, samtidigt som förbundet fortsätter vara självfinansierat över hela perioden. 2025-10-24 3130/2025 29/30 Utfall Utfall T2 Budget Budget Investeringsbudget (mnkr) Plan 2027 Plan 2028 2024 2025 2025 2026 Fordon och materiel 26,8 15,8 26,0 33,3 40,2 33,3 Byggnader och 0,0 1,4 1,8 0,6 0,8 1,1 anläggningar IT 0,1 4,4 4,4 1,8 2,1 2,8 Summa 35,1 21,6 32,2(1) 35,7 43,1 37,2 1) Överflyttade medel om 3,0 mnkr från 2024 avseende laddstolpar samt tre transportfordon 5.5 Avgifter Avgifterna avser priser exkl. moms för tjänster och lokalhyra vid Storstockholms brandförsvar under 2026. 1. Rullbandstest Rullbandstest, momsbelagt Per tillfälle Rullbandstest vid nyrekrytering 400 kr 2. Veteranbil Hyra av veteranbil, momsbelagt* Veteranbil, extern kund 5 983 kr Priset avser de första 3 timmarna Från timme 4 debiteras per timme 1 263 kr *Anställda inom brandförsvaret enligt särskild överenskommelse. 3. Utbildning Utbildning, momsbelagt Brandskyddsutbildning på Ågesta övningsfält. Teori och 1 400kr/deltagare praktik. Lägsta avgift: 14 100 kr Brandskyddsutbildning. Teori och praktik hos kund. 530 kr/deltagare Lägsta avgift: 7 735 kr Systematiskt brandskyddsarbete, SBA. 2 115 kr/deltagare Lägsta avgift: 10 575 kr Brandskyddskontrollant 2 115 kr/deltagare Lägsta avgift: 10 575 kr Utrymningsövning med rökmaskin hos kund. 7 040 kr 4. Uthyrning av lokaler 4.1 Lokaler vid Okvista och Ågesta utbildningsanläggningar Lokaler Okvista och Ågesta utbildningsanläggningar, Pris per dag momsfritt Lektionssal Okvista 3 235 kr Alfasalen 2 110 kr 2025-10-24 3130/2025 30/30 Betasalen 2 315 kr Gammasalen 2 315 kr Deltasalen 2 315 kr Kemsalen 2 315 kr Konferensrum 2 110 kr Aulan 4 835 kr Lokaler Okvista och Ågesta utbildningsanläggningar, Pris per dag momsbelagt Brandövningshus exkl. gasol Ragnarök 7 365 kr Klimatanläggning exkl. gasol 6 740 kr Förevisningscontainer inkl. laddning 3 745 kr Trafikolycksplats inkl. mtrl 6 850 kr Kulisshus 4 125 kr Brandhall, kallhyra 7 385 kr T-platta, kallhyra 7 385 kr Brandhus, kallhyra 7 650 kr Övriga övningsplatser Enligt offert 4.2 Gymnastiksal inkl. styrketräningslokal Gymnastiksal inkl. styrketräningslokal, momsfritt Pris per timme Täby 535 kr 4.3 Idrottshallar Idrottshallar, momsfritt Pris per timme Brännkyrka, Farsta, Kista och Lidingö Vardagar 07.00–17.00 285 kr Vardagar 17.00–22.00 325 kr Lördag och söndag 07.00–22.00 325 kr Kungsholmen och Östermalm Vardagar 07.00–17.00 300 kr Vardagar 17.00–22.00 325 kr Lördag och söndag 07.00–22.00 370 kr 5. Uthyrning av personal Uthyrning av personal Pris per timme Uthyrning av personal 950 kr 6. Automatlarm Automatlarm, momsfritt Per larm Onödiga automatlarm* 14 174:62 kr *avgift för automatlarm 2026 justeras av SOS Alarm AB i november.