District Finances: Investing in Safety and Green Spaces

Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut som bildar underlag till stadens årsredovisning och uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Alla nämnder ska redovisa uppnådda resultat och analysera eventuellaverksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser jämfört med verksamhetsplan och förväntade resultat.Sammantaget bedöms nämnden fullt ut bidra till att uppnå ett avkommunfullmäktiges inriktningsmål och delvis bidra till att uppnå de två övriga. Bedömningen grundar sig på att 15 av kommunfullmäktiges 16 verksamhetsområdesmål helt eller delvis uppfylls. Verksamhetsområdesmålet 3.6,Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser, bedöms dock inte vara uppnått.Årets resultat visar ett överskott på 23,3 mnkr, främst till följd av lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre intäkter från statsbidrag för nyanlända.Bedömningen är att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen baseras på att samtliga kontrollaktiviteter som planerades att genomföras under året har genomförts, att majoriteten visar på goda resultat och att där brister identifierats så har åtgärder vidtagits. [(Godkänd - R 1) Verksamhetsberättelse 2025.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Avdelningen för administration och Dnr JÄRVA 2026/7 stadsmiljö 2026-01-21 Sida 1 (4) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Sara Rahm Järva stadsdelsnämnd Telefon: 08-50802121 Verksamhetsberättelse 2025, Järva stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för år 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Järva stadsdelsnämnd begär ombudgetering om 6,3 mnkr för trygghetsinvestering avseende motionsspår i Tensta- Rinkebydalen hos kommunstyrelsen. 3. Järva stadsdelsnämnd begär ombudgetering om 0,3 mnkr för biologisk mångfald avseende gemensamhetsodling hos kommunstyrelsen. 4. Järva stadsdelsnämnd begär hos kommunstyrelsen att ett ackumulerat netto om 62,9 mnkr avseende resultatenheterna överförs till 2026. 5. Nedskrivning av fordringar om 3 750 279 kr kronor godkänns. 6. Järva stadsdelsnämnd godkänner uppföljning av internkontroll 2025 7. Järva stadsdelsnämnd godkänner kvalitetsberättelse 2025 8. Järva stadsdelsnämnd godkänner GDPR-årsrapport 2025 9. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering Sammanfattning Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut som bildar underlag till stadens årsredovisning och uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Alla nämnder ska redovisa uppnådda resultat och analysera eventuella verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser jämfört med verksamhetsplan och förväntade resultat. Sammantaget bedöms nämnden fullt ut bidra till att uppnå ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål och delvis bidra till att uppnå Järva stadsdelsförvaltning de två övriga. Bedömningen grundar sig på att 15 av Avdelningen för administration och stadsmiljö kommunfullmäktiges 16 verksamhetsområdesmål helt eller delvis Elinsborgsbacken 3 uppfylls. Verksamhetsområdesmålet 3.6, Tryggheten ska öka genom Box 4066 163 04 Spånga förebyggande insatser, bedöms dock inte vara uppnått. Växel 08 508 01 000 Fax Årets resultat visar ett överskott på 23,3 mnkr, främst till följd av jarva@stockholm.se lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre intäkter från Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/7 Sida 2 (4) statsbidrag för nyanlända. Bedömningen är att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen baseras på att samtliga kontrollaktiviteter som planerades att genomföras under året har genomförts, att majoriteten visar på goda resultat och att där brister identifierats så har åtgärder vidtagits. Ärendet Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut som bildar underlag till stadens årsredovisning och uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Alla nämnder ska redovisa uppnådda resultat och analysera eventuella verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser jämfört med verksamhetsplan och förväntade resultat. Sammantaget bedöms nämnden fullt ut bidra till att uppnå ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål och delvis bidra till att uppnå de två övriga. Bedömningen grundar sig på att 15 av kommunfullmäktiges 16 verksamhetsområdesmål helt eller delvis uppfylls. Verksamhetsområdesmålet 3.6, Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser, bedöms dock inte vara uppnått. Årets resultat visar ett överskott på 23,3 mnkr, främst till följd av lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre intäkter från statsbidrag för nyanlända. Bedömningen är att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen baseras på att samtliga kontrollaktiviteter som planerades att genomföras under året har genomförts, att majoriteten visar på goda resultat och att där brister identifierats så har åtgärder vidtagits. Barnrättsperspektiv I verksamhetsberättelsen redovisas resultat som sammantaget tyder på att barnrättsperspektivet har stärkts inom nämndens verksamheter. Arbetet har haft ett tydligt fokus på att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor genom att barnets bästa i högre grad beaktats i planering, beslut och genomförande av insatser. Tidiga insatser till barnfamiljer med ekonomiskt bistånd har bidragit till ökad trygghet och minskad risk för ekonomisk och social utsatthet. Det förebyggande arbetet mot bostadslöshet har bidragit till att inga barnfamiljer har avhysts under perioden. Sammantaget bedöms de redovisade resultaten ha bidragit till ökad stabilitet i barnens vardag och till förbättrade förutsättningar för hälsa, utveckling och skolgång. Funktionshinderperspektiv Nämnden har under året arbetat för att stärka funktionshinderperspektivet. Detta sker bland annat genom stärkt Verksamhetsberättelse 2025 Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/7 Sida 3 (4) stöd att klara skola och få arbete, förbättrad tillgänglighet i den fysiska miljön, skapa förutsättningar för bättre hälsa och samvaro samt stärka förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning ska ha fungerande boenden. I verksamhetsberättelsen görs en särskild uppföljning kring hur arbetet fortlöpt i enlighet med stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen görs under kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst. Jämställdhetsperspektiv I verksamhetsberättelsen har resultaten analyserats utifrån olika målgrupper i syfte att synliggöra eventuella skillnader i utfall och behov. Där så är relevant och möjligt har resultatredovisningen kompletterats med könsuppdelad statistik för att möjliggöra en fördjupad analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bidrar till ett bättre underlag för uppföljning, bedömning av måluppfyllelse samt fortsatt utveckling av nämndens verksamheter. Under året har jämställdhetsperspektivet stärkts genom flera insatser, bland annat genom att främja ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor i stadsdelsområdet är överrepresenterade bland personer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Mot denna bakgrund har nämnden prioriterat kvinnor i arbetet med att stärka förutsättningarna för egen försörjning och minska ekonomisk utsatthet. Detta arbete kommer vara fortsatt prioriterat även under 2026. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för administration och stadsmiljö i samverkan med övriga avdelningar inom förvaltningen. Information om verksamhetsberättelsen till de fackliga organisationerna sker den 18 februari. Verksamhetsberättelse 2025 Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/7 Sida 4 (4) Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för år 2025 samt överlämnar dessa till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Vidare föreslås att nämnden begär ombudgetering av 6,3 miljoner kronor för trygghetsinvestering avseende motionsspår i Tensta- Rinkebydalen hos kommunstyrelsen, samt ombudgetering av 0,3 miljoner kronor för biologisk mångfald avseende gemensamhetsodling. Förvaltningen föreslår också att nämnden begär hos kommunstyrelsen att ett ackumulerat netto om 62,9 miljoner kronor avseende resultatenheterna överförs till 2026. Förvaltningen föreslår vidare att nedskrivning av fordringar om 3 750 279 kronor godkänns. Nämnden föreslås dessutom besluta att godkänna uppföljning av internkontroll för 2025, kvalitetsberättelse för 2025 samt GDPR-årsrapport för 2025 Toni Mellblom Jonas Eliasson Stadsdelsdirektör Avdelningschef Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Verksamhetsberättelse 2025, Järva stadsdelsnämnd 2. Uppföljning av Intern kontroll 2025, Järva stadsdelsnämnd 3. Kvalitetsberättelse 2025, Järva stadsdelsnämnd 4. GDPR Årsrapport 2025, Järva stadsdelsnämnd 5. Uppföljning åtgärdsplaner 2025 SÖK, Järva stadsdelsnämnd 6. Uppföljning av budget 2025, Järva stadsdelsnämnd 7. Bokslutsrapport Järva 8. Slutrapport klimatinvestering mobila växtkonstruktioner 9. Uppföljning trygghetsinvestering konst i tunnlar 2024 10. Uppföljning trygghetsinvestering konst i tunnlar 2025 11. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljö 2030 12. Nyckeltal 2025, Järva Verksamhetsberättelse 2025 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Toni Mellblom, Stadsdelsdirektör 2026-02-11 Jonas Eliasson, Avdelningschef 2026-02-11 --- [Bilaga 1 - Verksamhetsberättelse 2025.pdf] Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 2026-01-23 Handläggare Till Sara Rahm Järva stadsdelsnämnd Telefon: Verksamhetsberättelse VB 2025 för Järva stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för år 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Järva stadsdelsnämnd begär ombudgetering om 6,3 mnkr för trygghetsinvestering avseende motionsspår i Tensta- Rinkebydalen hos kommunstyrelsen. 3. Järva stadsdelsnämnd begär ombudgetering om 0,3 mnkr för biologisk mångfald avseende gemensamhetsodling hos kommunstyrelsen. 4. Järva stadsdelsnämnd begär hos kommunstyrelsen att ett ackumulerat netto om 62,9 mnkr avseende resultatenheterna överförs till 2026. 5. Nedskrivning av fordringar om 3 750 279 kr kronor godkänns. 6. Järva stadsdelsnämnd godkänner uppföljning av internkontroll 2025 7. Järva stadsdelsnämnd godkänner kvalitetsberättelse 2025 8. Järva stadsdelsnämnd godkänner GDPR-årsrapport 2025 9. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering Järva stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................7 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................9 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................15 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................44 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................49 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................50 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................57 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................63 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................66 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................69 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................71 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................73 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................79 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................83 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(130) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................91 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......96 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ......................................................................106 Uppföljning av ekonomi .......................................................................................................115 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ..................................................................115 Resultatenheter ...............................................................................................................................122 Investeringar ...................................................................................................................................123 Försäljningar av anläggningstillgångar ...........................................................................................125 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ..................................................................................................125 Ombudgeteringar ............................................................................................................................125 Medel för lokaländamål ..................................................................................................................125 Analys av balansräkning .................................................................................................................125 Övrigt ..............................................................................................................................................127 Särskilda redovisningar ........................................................................................................127 Bedömning av nämndens interna kontroll .........................................................................127 Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................127 Systematiskt arbetsmiljöarbete ...........................................................................................129 Checklista för årlig uppföljning ......................................................................................................129 Övrigt .....................................................................................................................................130 Bilagor Bilaga 1: Uppföljning av Intern kontroll 2025, Järva stadsdelsnämnd Bilaga 2: Kvalitetsberättelse 2025, Järva stadsdelsnämnd Bilaga 3:. GDPR Årsrapport 2025, Järva stadsdelsnämnd Bilaga 4: Uppföljning åtgärdsplaner 2025 SÖK, Järva stadsdelsnämnd Bilaga 5: Uppföljning av budget 2025, Järva stadsdelsnämnd Bilaga 6: Bokslutsrapport Järva Bilaga 7: Slutrapport klimatinvestering mobila växtkonstruktioner Bilaga 8: Uppföljning trygghetsinvestering konst i tunnlar 2024 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(130) Bilaga 9: Uppföljning trygghetsinvestering konst i tunnlar 2025 Bilaga 10: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljö 2030 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(130) Sammanfattande analys Bedömningen är att nämnden helt bidrar till att uppnå ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål och delvis till att uppnå de två övriga. Bedömningen grundar sig på att 15 av kommunfullmäktiges 16 verksamhetsområdesmål uppfylls helt eller delvis. Nämnden gör bedömningen att verksamhetsområdesmål 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser inte uppnås. Under respektive mål för verksamhetsområdena redovisas bedömning och analys av måluppfyllelsen. När årsmålet i indikatorerna inte uppnås kommenteras det särskilt. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedöms delvis bidra till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd. Arbetet har fokuserat på att stärka barn och ungas uppväxtvillkor, bland annat genom ett utvecklat barnrättsperspektiv, tidiga insatser för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd och förebyggande arbete mot bostadslöshet, vilket lett till att inga barnfamiljer avhysts. Inom förskola och utbildning har strukturer, personalresurser och systematik stärkts, med insatser för tidigt stöd, språkutveckling, barnhälsa och närvaro. Omställningen till ny socialtjänstlag har fortsatt med omställningsplan och invånardialoger för att utveckla förebyggande och kunskapsbaserade arbetssätt. För vuxna har stöd- och skyddsinsatser stärkts, bland annat mot våld i nära relationer och för personer med skadligt bruk och beroende, samtidigt som tillgången till personligt ombud ökat. Delaktighet och meningsfull fritid har främjats genom kolloverksamhet och lovaktiviteter för barn. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden bidrar delvis till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Arbetet med att implementera stadens miljöprogram har fortsatt genom att verksamheterna genomför analyser av åtgärder som bedöms ge störst effekt i relation till miljömålen. Under året har stödet till verksamheterna stärkts genom kompetenshöjande insatser och ökad vägledning för att tydliggöra hur verksamheterna kan bidra till Miljöprogram 2030. Nämnden har arbetat med att minska energianvändningen och öka energieffektiviteten genom olika energibesparande åtgärder, vilket har bidragit till minskad energiförbrukning. Samtidigt har plastanvändningen ökat, men arbete pågår för att minska användningen av engångsartiklar genom utvecklade rutiner och verktyg. Antalet registrerade kemikalieprodukter har ökat jämfört med föregående år, vilket till stor del bedöms bero på att fler verksamheter använder Chemsoft och att inventeringarna har blivit mer systematiska, snarare än på ökad användning av farliga ämnen i praktiken. Under året har insatser genomförts för att stärka biologisk mångfald samt för att främja hållbart resande och förbättrad tillgänglighet. Åtgärder har vidtagits i parker och naturområden och odling har utvecklats i stadsdelsområdet. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(130) Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bidrar helt till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål. Nämnden har arbetat för en långsiktigt hållbar ekonomi med fokus på kvalitet, kostnadseffektivitet och budget i balans. Årets resultat visar ett överskott på 23,3 mnkr, främst till följd av lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre intäkter från statsbidrag för nyanlända. Nämnden har verkat för ökade förutsättningar för arbete och långsiktig försörjning genom tidigt, förstärkt och samordnat stöd. Vidare har nämndens arbete bidragit till att antalet bostadslösa har minskat i stadsdelsområdet. Andelen personer i behov av ekonomiskt bistånd har fortsatt att minska. Nämndens arbete inom ramen för Fokus Järva utifrån årets fem prioriterade fokusområden har fortgått under året. Nämnden har bedrivit ett strukturerat trygghetsarbete med fokus på prioriterade grupper, platssamverkan, trygghetsvandringar och platsaktivering. Insatserna har bidragit till något förbättrade trygghetsnivåer för prioriterade grupper, exempelvis äldre och kvinnor, men den upplevda tryggheten i stort har minskat något. Resultatet varierar fortsatt mellan kön, ålder och geografiska områden. Nämnden kommer därför att fortsätta prioritera trygghetsskapande åtgärder under 2026, både på kort och lång sikt. Under året har en ny chefsstruktur med fullt ansvar för verksamhet, ekonomi och personal införts, och organisationen har anpassats efter identifierade behov. Kompetensutveckling har genomförts inom arbetsmiljö, arbetsrätt, rehabilitering och rekrytering, samtidigt som systematiskt arbetsmiljöarbete och friskfaktorer har fortsatt. Nämnden har fortsatt låg sjukfrånvaro. En fortsatt utmaning är en högre andel timanställda än målsättningen. Nämnden har arbetat med implementering av stadens program för mänskliga rättigheter i verksamheterna och verkar för att stärka delaktighet och lokal demokrati genom bland annat genomförande av medborgarbudget, dialogforum och samverkan med civilsamhället. Kommunfullmäktiges direktiv Nämnden följer de direktiv som ligger inom nämndens rådighet och uppdrag. Hur kommunfullmäktiges direktiv har hanterats beskrivs under nedanstående relevanta mål för verksamhetsområdet: • Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd beskrivs främst under mål 3.1, 3.4, 3.5 och 3.6. • En levande och hållbar stad beskrivs främst under mål 1.4, 1.5, 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. • En trygg och säker stad som håller samman beskrivs främst under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(130) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls delvis Analys Nämnden bidrar delvis till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål. Bedömningen grundar sig på att två av KF:s verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt och de övriga tre bedöms uppnås delvis. Barn och ungdomars uppväxtvillkor Förvaltningens arbete med barnrättsperspektivet har stärkt dialogen med barnfamiljer som får ekonomiskt bistånd, och fler föräldrar får frågor om sina barn än tidigare. Prioriterade insatser för barnfamiljer och ensamstående kvinnor har bidragit till att antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd minskat jämfört med föregående år. Förvaltningen arbetar också förebyggande mot bostadslöshet, med tidigt och individuellt stöd, och inga barnfamiljer har avhysts under året. Förskola och utbildning Under 2025 har nämnden stärkt strukturer, personalresurser och systematik i förskolan, vilket förbättrat förutsättningarna för barns lärande och delaktighet. Hög personaltäthet och behovsstyrd resursfördelning har gett möjlighet till kollegialt lärande och kvalitetsutveckling. Insatser som Öppen förskola, lekgrupper och språkverktyg har bidragit till tidigt stöd och språkutveckling, och barnhälsa och närvaro har stärkts. Variationer mellan områden kvarstår, men målbilden om likvärdiga förutsättningar för barns utveckling bedöms uppnås. Omställning till ny socialtjänstlag Under 2025 har arbetet präglats av omställningen till den nya socialtjänstlagen, med fokus på förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad verksamhet. Förvaltningen har tagit fram en omställningsplan för 2025–2028 som pekar ut mål, riktning och prioriteringar. Under året har invånardialoger genomförts för att omställningsarbetet ska överensstämma med invånarnas behov och önskemål. Barn Nämnden har under året arbetat för att barn och unga i stadsdelen ska få rätt stöd i rätt tid och växa upp i trygghet. Bedömningsinstrument används i allt fler utredningar för att möjliggöra individanpassade insatser, och utveckling av nya kunskapsbaserade insatser syftar till att stärka psykisk hälsa och minska återfall i kriminalitet. Verksamheterna har deltagit i Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO), vilket identifierat behov av ökad delaktighet för barn och mer systematisk uppföljning av insatser. Under året har antalet återaktualiseringar ökat något, och verksamheterna har fokuserat på Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(130) motiverande arbete under utredningar samt intensifierade utredningar i hemmiljö för att öka familjernas mottaglighet för insatser och minska risken för fortsatt behov av stöd. Vuxna Nämnden arbetar för att vuxna i stadsdelen ska få rätt stöd och skydd, med fokus på trygghet, förebyggande insatser och möjligheter till förändring. Under året har arbete för att upptäcka och stödja personer utsatta för våld, inklusive hedersrelaterat våld stärkts. Arbetssätt som motiverande samtal och Islandsmodellen har bidragit till att fler våldsutsatta och deras anhöriga kan få stöd, samtidigt som socialsekreterare på nya arenor som polishuset kan nå och motivera våldsutövare. Utveckling av gemensam öppenvård för vuxna med skadligt bruk och beroende har påbörjats, med syfte att skapa ett mer flexibelt och samordnat utbud av insatser. Tillgången till personligt ombud har ökat, särskilt bland unga vuxna, äldre och kvinnor, vilket bedöms bero på förstärkta informationsinsatser och närvaro på samhällsviktiga platser i stadsdelsområdet. Kultur och fritid Under 2025 har fler barn deltagit i stadens kolloverksamheter och lovaktiviteter, vilket lett till ökad fysisk aktivitet och stimulerande kultur- och fritidsupplevelser. Parklekar och fritidsgårdar har erbjudit aktiviteter med fokus på delaktighet, hälsa och kultur, där delaktigheten ökat och lokalerna uppskattas av besökarna. Framtidens Hus har motiverat ungdomar att driva egna projekt och stärkt ungas engagemang i lokaldemokrati, även om antalet besökare och andelen flickor har minskat något på grund av lokala begränsningar och att de mindre strukturerade helgaktiviteter har en tendens att tränga ute flickor. En samlad bedömning visar att insatserna bidrar till ökad delaktighet, rörelse och kulturmöjligheter för barn och unga, men att utmaningar kvarstår i att nå alla målgrupper jämnt och skapa långsiktig inkludering. Delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Nämnden arbetar för att stärka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Detta sker bland annat genom stärkt stöd att klara skola och få arbete, förbättrad tillgänglighet i den fysiska miljön, skapa förutsättningar för bättre hälsa och samvaro samt stärka förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning ska ha fungerande boenden. Nämnden når inte målvärdena som är satta på indikatorerna från brukarundersökningen, den största avvikelsen är på frågan om brukarens upplevelse av trygghet i LSS-boende. Nämnden kommer att fortsätta stärka tryggheten genom förbättrad kommunikation och ökad kontinuitet i personalstödet, och en handlingsplan för insatser inom gruppbostäder tas fram under 2026. Delaktighet för äldre Nämnden arbetar för ett tryggt, tillgängligt och delaktigt stadsdelsområde för äldre och främjar ett aktivt liv för personer över 65 år. Detta sker bland annat genom deltagande i anpassade trygghetsvandringar och förbättringar i den fysiska miljön, arbete för att bryta social isolering och digitalt utanförskap, deltagande i platsaktivering och evenemang som Nobel Week Lights i Tensta samt att deltagande i aktiviteter för fysisk, social och psykisk Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(130) hälsa. Inom nämndens vård- och omsorgsboende arbetar verksamheten med äldres delaktighet genom regelbundna boenderåd. Rådet avhandlar mat- och måltider, aktiviteter, delaktighet och de boende får möjlighet att vara med och påverka. Den totala andelen nöjda omsorgstagare inom äldreomsorgen något lägre än tidigare år, men det går att se att resultatet för omsorgstagare inom dagverksamhet har ökat. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att verksamhetsmålet har uppnåtts. Bedömningen grundar sig på att samtliga KF indikatorer uppnåtts, med undantag för nöjdheten med tillgången till fritidsaktiviteter som uppnås delvis, samt att underliggande nämndmål uppnås. Barn och ungdomars uppväxtvillkor Fortsatt utveckling av barnrättsperspektivet har stärkt dialogen och relationen med barnfamiljer som uppbär ekonomiskt bistånd. Ett konkret exempel är att ställa frågor till föräldrar om barn. Resultatet visar att 79 procent av barnfamiljerna som har försörjningsstöd fått frågor om barn vilket är en ökning jämfört med 59 procent i tertial två. Ökningen bedöms bero på en ökad medvetenhet om barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet. Barnfamiljer och ensamstående kvinnor med barn är fortsatt prioriterade i utredningar och arbetsmarknadsinsatser vilket har bidragit till att antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat och uppgår till 969 i genomsnitt per månad jämfört med 994 förra året, vilket är en minskning med 24 barn i genomsnitt per månad. Bostadslöshet Förvaltningen arbetar aktivt och förebyggande för att förhindra bostadslöshet och för att barn inte ska beröras av vräkningar. Barnfamiljer är en prioriterad målgrupp och får tidigt i processen individuellt anpassat stöd. Uppsökande arbete sker tillsammans med råd, stöd och insatser som syftar till att familjerna ska kunna bo kvar i sina bostäder. Inga barnfamiljer som är i behov av sin lägenhet har avhysts under året. Kollo och lovaktiviteter Under 2025 har förvaltningen i samarbete med kulturförvaltningen arbetat för att fler barn ska delta i stadens kolloverksamheter. Arbetet har bedrivits bland annat genom; prova på kollo, uppsökande arbete och öppna informationstillfällen där familjer fått stöd i ansökningsprocessen. Insatserna har gett resultat då antalet deltagande barn i kollo ökat från 264 (2024) till 403 barn (2025). Sommarlovs-, höst och julaktiviteter har lett till att fler familjer och barn fått aktiva lov där några av effekterna bedöms vara ökad fysisk aktivitet samt roliga och stimulerande Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(130) upplevelser genom kultur- och fritidsaktiviteter. Parklekar Parklekarna har haft lov- och schemalagda aktiviteter för barn och familjer under hela året med fokus på kultur och hälsofrämjande aktiviteter. Parkleken Rinken har genomgått en omfattande upprustning under året som ytterligare förbättrat tillgängligheten för barn med funktionsnedsättning. Arbetet med att etablera parklek i Nydal har försenats och beräknas istället vara klart under 2026. Ungdomsgårdar Under 2025 har förvaltningens fritidsgårdar arbetat aktivt med att stärka fritidsledarnas förmåga att upptäcka och agera kring barn och unga i riskzon. Arbetet har genomförts via kompetenshöjande insatser och systematisk uppföljning av tidiga orostecken. Detta arbete fortsätter att utvecklas under 2026. Andelen flickor är fortsatt hög på ungdomsgårdarna där vissa verksamheter periodvis har haft över 40 procentdeltagande flickor. De fina resultaten på enskilda fritidsgårdar beror bland annat på starkare målgruppsarbete samt att behovet av kompetens inom musik och estetiska uttryck inom personalgrupperna har uppmärksammats i kompetensförsörjningen. Bidragande orsaker till att vissa ungdomsgårdar har lägre andel flickor bedöms bland annat vara att enskilda besöksgrupper ibland tränger undan yngre flickor samtidigt som det finns ett aktivitetsutbud som ibland inte möter flickors intressen. Detta är ett utvecklingsarbete som kommer att pågå under 2026. Utvärderingen via den årliga Mötesplatsenkäten/KEKS visar att delaktighetsarbetet har stärkts inom samtlig fritidsverksamhet (inklusive Framtidens Hus) från 70 procent 2024 till 76 procent under 2025. För fritidsgårdarna bedöms resultatet dels bero på ett mer koordinerat sätt att uppmärksamma och ta tillvara ungdomars intressen, att personalen formar aktiviteter tillsammans med ungdomar samt att medarbetare använder olika typer av stormöten och metoder som gör att besökare får en möjlighet att samskapa verksamheternas innehåll. Resultatet från Mötesplatsenkäten visar också att besökare tycker att det finns roliga saker att göra samt att lokalerna upplevs bra (90 procent). Framtidens Hus Framtidens Hus delaktighetsarbete, baserat på RIM-metoden (Relation, inspiration, motivation), har sedan verksamhetsstarten motiverat över 100 ungdomar att ta initiativ och driva egna projekt, varav 15 startades under år 2025. En av årets höjdpunkter är att två flickor som deltagit i Framtidens Hus inkubatorprogram år 2023 och 2025 blev utsedda av Stockholms stad till årets unga kulturpristagare för arbetet med projektet Låt Konsten Tala. Deras framgång har inspirerat andra flickor i Järva att bli intresserade av konst och kreativa uttryck. Under året har Framtidens Hus även stärkt ungas kunskap och delaktighet i lokaldemokratin genom demokratiambassadörsprogrammet, där deltagarantalet fördubblades jämfört med föregående år. Under verksamhetsåret 2025 har Framtidens Hus noterat en minskning av antalet besökare Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(130) med 14 procent i jämförelse med föregående år. Minskningen av besökare bedöms bero på flera faktorer: ungdomar har slussats vidare till andra aktiviteter, vissa besökare har fyllt 20 år och kan därför inte längre delta, andelen flickor på helger har minskat samt att lokalen i Rinkeby är liten och har haft bristande ventilation. En åtgärdsplan finns och effekterna redovisas under 2026. Den totala andelen flickor på Framtidens Hus är 37 procent vilket är en minskning från föregående år. Minskningen anses huvudsakligen bero på att vardagsaktiviteterna såsom studiehjälp lockar fler flickor medan helgens mindre strukturerade verksamhet tenderar att tränga bort flickor. Som en åtgärd planerar verksamheterna under nästa år att fortsätta trygghetsarbetet och samtidigt intensifiera strukturerad verksamhet riktad mot flickor på kvällstid under helgerna. Agenda 2030 Nämndens verksamheter bidrar till att uppfylla hållbarhetsmål om mål 3 god hälsa och välbefinnande, mål 5 jämställdhet, mål 10 minskad ojämlikhet samt mål 16 fredliga och inkluderande samhällen. Barn och unga har tillgång till jämställda och inkluderande fritidsverksamheter där det finns vuxenstöd med fokus på att vägleda och stötta barn och unga i att växa och ta ansvar. Andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd fortsätter att minska från 5,1 procent 2024 till 4,9 procent i år. Inom mål 3 god hälsa och välbefinnande fortsätter parklekar, fritidsgårdar och framtidens hus att aktivera ungdomar genom en stor bredd av hälsoaktiviteter. Inom mål 16 fredliga och inkluderande samhällen har barn och unga med funktionsnedsättning fått ökad tillgång till fritidsgårdsverksamheten genom särskilt öppethållande i Bromstens fritidsgård. Framtidens Hus ökade antalet demokratiambassadörsprogram till två stycken under perioden och fördubblade samtidigt deltagarantalet till 44 ungdomar. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 58 % 62 % 55 % 71 % 69 % 69 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktivit eter Analys Resultatet baseras på andelen ungdomar i årskurs 6 och 9 som helt eller delvis instämmer i påståendena ”På min fritid kan jag besöka parklekar” respektive ”På min fritid kan jag besöka fritids- och ungdomsgårdar”. Jämfört med föregående år har resultatet minskat, men ligger fortsatt i nivå med stadens genomsnitt (59 procent). En möjlig förklaring till skillnaden mellan 2024 och 2025 är att målgruppen för undersökningen har förändrats. Föregående års resultat baserades på svar från elever i årskurs 5 och 8, medan årets undersökning omfattar elever i årskurs 6 och 9. Förändringen i undersökningsupplägg innebär att jämförbarheten mellan åren är begränsad och att resultaten bör tolkas med försiktighet. Järva har, i jämförelse med övriga staden, ett stort utbud av parklekar samt fritids- och ungdomsgårdar. Mot denna bakgrund finns behov av att närmare analysera ungdomars upplevda tillgång av fritidsverksamheterna. Ett utvecklingsområde som kommer prioriteras berör att mer strategiskt sprida information via olika kanaler om vad som erbjuds men också säkra tillgänglighet till verksamheter och aktiviteter, det ska vara lätt att delta. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 4,9 % 5,1 % 5,4 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd Analys Totalt lever 4,9 procent av barnen i Järva i familjer med ekonomiskt bistånd jämfört med 1,9 procent i staden som helhet. Könsskillnaderna visar sig genom att fler ensamstående kvinnor med barn har ekonomiskt bistånd jämfört med ensamstående män med barn. En del av barnen lever i familjer med långvarigt biståndsbehov, vilket är en riskfaktor som är kopplat till större social och ekonomisk utsatthet och risk för fler sociala problem över tid. Järvas resultat avspeglar strukturella skillnader i livsvillkor mellan stadens stadsdelsområden, där barn i Järva har sämre förutsättningar än barn i andra delar av staden. Nämndens arbete med barnfamiljer fokuserar därför både på ekonomiskt stöd och att förebygga långvarigt bistånd genom att stärka föräldrarnas väg mot självförsörjning samt säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. I arbetet mot självförsörjning för barnfamiljer prioriteras ensamstående kvinnor med barn till arbetsmarknadsinsatser. Ytterligare stöd och hjälp som erbjuds är avlastning i föräldraskapet och stöd vid våld och kriser. Barns trygghet och självkänsla stärks även genom olika typer av fritidsstöd. Andelen 91 % 92 % 91 % 90 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Antal 0 0 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Analys Inga barn har berörts av vräkningar under de senaste två åren. Eftersom inga barn har berörts framgår inga skillnader mellan målgruppernas levnadsvillkor och förutsättningar. Därför görs ingen fördjupad analys ur ett MR-perspektiv. Antalet 114 717 73 093 41 624 90 000 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga har jämlika och trygga uppväxtvillkor och en variationsrik fritid Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska stärka och förbättra barns och ungas uppväxtvillkor genom att erbjuda en varierad fritidsverksamhet som möjliggör förebilder, främjar olika aktiviteter och skapar trygga utemiljöer. Barn och unga kan påverka verksamheterna och aktiviteterna, föräldrar informeras om aktiviteter och kan låna utrustning i fritidsbiblioteket. Det ska finnas en aktiv samverkan mellan fritidsgårdar, parklekar, öppna verksamheter och kulturskolan. Ett viktigt fokus ska vara på informationsspridning om det utbud som finns att ta del av. Nämnden ska öka barns och ungas förmåga i att cykla och simma samt öka inkluderingen i kolloverksamheten. Parklekar ska fungera som attraktiva mötesplatser för familjer med barn och särskilt för barn i mellanstadieåldern. Trygg och jämställd fritid med fältassistenter, Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(130) ungdomsjour och läxhjälp i samarbete med civilsamhället fortsätter vara viktigt. Barn och unga vars föräldrar har kontakt med socialtjänsten ska särskilt uppmärksammas och ges möjlighet till BRA-samtal (Barns rätt som anhöriga). Vidare ska arbetet utgå ifrån ett barnrättsperspektiv där barnkonsekvensanalyser genomförs. Vuxna i barnfamiljer prioriteras till bland annat arbetsmarknadsinsatser för att minska antalet barnfamiljer i behov av ekonomiskt bistånd. Genom att erbjuda feriearbete samt i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen erbjuda stöd, skapas förutsättningar för att förebygga framtida behov av ekonomiskt bistånd. För att minska den höga andel unga vuxna 18-29 år som lever i socialt utanförskap och ekonomisk utsatthet, har nämnden fått finansiering till ESF-projektet Ung Kraft Järva, april 2024- maj 2027. Målet är att undanröja hinder för ungdomarna så att de aktivt tar del av samhällslivet, studier och arbete. Detta görs genom ett uppsökande arbete för att erbjuda individuella insatser, exempelvis vägleda individen till andra stödinsatser för att på sikt klara av studier eller arbete. Förväntat resultat - Andel flickor som besöker fritidsverksamheten >45% - Andelen barn och unga som upplever att fritidsverksamheten har ett bra fritidsutbud och gott bemötande >90% - Andelen barn och unga som upplever att fritidsverksamheten skapar delaktighet och inflytande >75% - Antal unika individer som varit inskrivna och eller deltagit i aktivitet inom ESF-projektet Ung Kraft Järva uppgår till minst 20 - Inga barnfamiljer vräks - Andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd minskar och uppgår till högst 5,4 % Analys Nämnden bedömer att målet uppnåtts. Bedömningen grundas på att fem av sex förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Nämndens verksamheter arbetar systematiskt för att säkerställa att barns behov, rättigheter och perspektiv beaktas i samtliga beslut där barn berörs. Barnkonsekvensanalyser har genomförts inom socialtjänsten. Utveckling av metoder och arbetssätt sker för att öka antalet barnkonsekvensanalyser inom nämndens verksamheter för ekonomiskt bistånd. Barns delaktighet har prioriterats, bland annat genom utveckling av kommunikationshjälpmedel för barn som saknar eller har begränsat verbalt tal samt införande av anpassade brev till barn med särskilda behov. Barn och ungdomars uppväxtvillkor och delaktighet Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet har större sannolikhet att utsättas för hälsorisker som kan påverka deras fysiska och psykiska hälsa både under uppväxten och senare i livet. Kvinnor med barn är fortsatt prioriterade i utredning- och förändringsarbetet samt till arbetsmarknadsinsatser i syfte att nå egen försörjning. Arbetet har givit positiva resultat, Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(130) vilket märks genom det goda resultatet som visar en minskning av antalet familjer i behov av ekonomiskt bistånd från 5,1 procent 2024 till 4,9 procent 2025. Nämnden bedriver ett aktivt och förebyggande arbete för att motverka bostadslöshet och säkerställa att barn inte drabbas av vräkningar. Barnfamiljer är en tydligt prioriterad målgrupp och erbjuds tidigt individuellt anpassat stöd. Genom uppsökande arbete i kombination med rådgivning, stöd och riktade insatser ges familjer goda förutsättningar att kunna bo kvar i sina bostäder. Arbetet har gett goda resultat och under året har inga barnfamiljer som varit i behov av sin bostad avhysts. För att säkerställa barns rätt till stöd, trygghet och delaktighet när en förälder eller annan närstående har problem som påverkar barnets liv till exempel psykisk ohälsa, missbruk eller allvarlig sjukdom, funktionsnedsättning eller våld erbjuder nämnden samtal för barn 7-17 år som är anhöriga. Totalt har 14 remitteringar om samtal för barn som anhöriga genomförts men endast ett fåtal samtal har genomförts. Den främsta orsaken till att samtal ej genomförts har varit svårigheten att inhämta samtycke från den förälder som är aktuell inom socialtjänsten. För att öka antalet BRA-samtal behöver information om syftet och nyttan med samtalen tydliggöras. ESF Ung Kraft Järva Antal unika individer som varit inskrivna och eller deltagit i en aktivitet inom ESF-projektet Ung Kraft Järva under år 2025 uppgår till 29 st och har därmed överstigit det förväntade resultatet (20). En utförlig analys går att finna under 3.2.1. Kvalitet och jämställdhet inom den öppna fritidsverksamheten Under 2025 har arbetet med delaktighet och bemötande stärkts inom ungdomsgårdar och framtidens hus genom ökat samskapande, dialog och metoder som ger unga reellt inflytande. Resultaten från den årliga Mötesplatsenkäten/KEKS visar att det förväntade resultaten avseende delaktighet (76 procent) och fritidsutbud (91 procent) uppnåtts. Andelen flickor är fortsatt hög i verksamheterna (36 procent), dels i en Stockholms kontext, men även i ett nationellt perspektiv, dock uppnås inte det förväntade resultatet på nämndnivå som är fortsatt högt ställt. Arbetet med jämställt deltagande fortsätter därför som ett prioriterat utvecklingsområde under 2026. Se utförligare analys om ungdomsgårdar och Framtidens hus under KF 1.1. Fritidsbiblioteket Fram till och med sista december registrerades 1089 utlån via fritidsbiblioteket. Utlånen har under året fördelats jämnt mellan könen, 46 procent flickor/kvinnor, 52 procent pojkar/män, 2 procent icke binära. Drygt 3 procent av lånen har gjorts av föreningar, fritidsverksamheter eller skolor, vilket ligger i linje med årets målsättning. Verksamheten har under året prövat olika öppettider för att bättre möta målgruppernas behov. Under en period har verksamheten haft samarbete med fritidslotsarna som möjliggjort att öppettiderna i vissa fall kunnat anpassas till barn och familjer med särskilda behov som behöver mer tid för att pröva och diskutera fritidsaktiviteter. Fritid för alla och Electric Stockholms stad har ett nätverk, Fritid för alla, där staden samarbetar för att utveckla Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(130) fritidsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättningar. Förvaltningen har en samordnare som planerar och leder aktiviteter för målgruppen 7–25 år, vilket kan innefatta skridskoåkning, skidskola och olika typer av utflykter. Förvaltningen har inom ramen för nätverket under året hållit ihop 18 lovaktiviteter i samverkan med civilsamhället och ökat antalet deltagarbesök från 392 år 2024 till 430 år 2025. Sammanfattningsvis visar verksamheten för helåret på ett breddat deltagande och ett utvecklat samverkansarbete som gett resultat. Under verksamhetsåret 2025 ökade antalet besök på Electric ungdomsgård samtidigt som andelen besökande flickor också ökade vilket visar att insatser för en mer breddad inkludering haft effekt. Den så kallade Funkis-enkäten visar också att ungdomarna upplever verksamheten Electric ungdomsgård som en trygg och välkomnande mötesplats. Verksamheten nominerades till S:t Julianpriset 2025, som erkännande för sitt arbete med tillgänglighet och inkludering. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla och implementera arbetssätt och rutiner för en mer 2025-01-01 2025-12-31 sammanhållen fritid Utveckla och stärka kompetensen hos fritidsledare i att tidigt 2025-01-01 2025-12-31 identifiera ungdomar i riskzon KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer har uppnåtts, med undantag för inskrivningsgraden där målvärdet bedöms uppnås delvis. Vidare har underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfyllts och samtliga aktiviteter har genomförts under året. Utfallet för kommunfullmäktiges indikatorer visar att nämnden under 2025 uppnår och i flera fall överträffar fastställda målvärden. Andelen legitimerade förskollärare, personaltäthet och gruppstorlekar ger sammantaget goda strukturella förutsättningar för barns utveckling och lärande. Utfallet förklaras delvis av ett minskat barnantal, men också av en medveten och behovsstyrd resursfördelning där bemanning prioriterats till verksamheter med större behov. Variationer mellan förskoleområden kvarstår och bedöms i huvudsak vara planerade och kopplade till lokala förutsättningar. Den höga personaltätheten har skapat ökad rådighet i verksamheten. I stället för att reducera personal vid förändrade demografiska förutsättningar har nämnden i möjligaste mån valt att behålla kompetens och använda utrymmet för att stärka organisering, stabilitet och utvecklingskapacitet. Där förutsättningar funnits har detta möjliggjort att förskollärare kunnat arbeta med kvalitetsutveckling, vilket har stärkt förmågan till uppföljning, kollegialt lärande och undervisningsutveckling. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(130) I en kontext med minskat barnunderlag har nämnden även haft fokus på inskrivningsgrad och tillgänglighet till förskoleverksamhet. Arbetet har inriktats på att stärka kontaktytor mot vårdnadshavare och nå familjer som ännu inte tagit del av förskolan, bland annat genom samverkan kring gemensamma rambudskap samt genom utvecklingen av Öppen förskola. Implementering utav Stadens program för Öppen förskola har påbörjats i syfte att skapa en lågtröskelverksamhet som når familjer tidigt och bidrar till ökad kunskap om förskolans uppdrag och betydelse för barns utveckling. Analysen visar att Öppen förskola fyller en viktig funktion som ingång till både förskolan och andra stödinsatser, men att effekter på inskrivningsgrad ännu är svåra att bedöma entydigt. Insatserna bedöms ha stärkt nämndens rådighet gentemot målgrupper som annars riskerar att stå utanför förskoleverksamheten. Den samlade bild som framkommer i uppföljningsrapporteringen visar att kvalitet och likvärdighet i hög grad hänger samman med hur struktur, systematik och verksamhetsnära ledning har tillämpats. Där gemensamma verktyg, tydliga ramar och återkommande uppföljning kombinerats med aktiv återkoppling från ledning har genomförandet stärkts. Mönstret återkommer inom flera områden, såsom språkutveckling, barnhälsa, närvaro och systematiskt kvalitetsarbete. Samtidigt visar analysen att insatser som saknar tydlig uppföljning eller praktisk förankring riskerar att få begränsat genomslag, trots god intention och tillgång till kompetensutveckling. Språkmatrisen har etablerats som ett gemensamt uppföljningsverktyg och bidragit till ökad medvetenhet om barns språkliga utveckling och behov. Där resultaten analyserats gemensamt och använts aktivt i undervisningsplaneringen har verktyget haft störst effekt. Samtidigt kvarstår variationer i hur systematiskt underlaget omsätts i praktiken. Även högläsning är i dag en etablerad del av undervisningen, men analysen visar att kvalitet och metodisk medvetenhet varierar, vilket påverkar det språkutvecklande utfallet. Lärdomar från utbildning, lärande, forskning (ULF)- projektet har stärkt de strukturella förutsättningarna för undervisning genom fredad undervisningstid, men behovet av fördjupad förståelse för metodval och undervisningens innehåll kvarstår. Barnhälsoarbetet har under året utvecklats genom tidigare upptäckt av familjers behov av stöd samt genom mer samordnade insatser, bland annat inom ett pilotprojekt i samverkan mellan BVC och Rinkebys förskolor, i syfte att möjliggöra tidigt stöd vid risk för ogynnsam utveckling. Lekgrupper, tydliggörande pedagogik och anpassningar i lärmiljön har i många fall bidragit till ökad trygghet och bättre förutsättningar för barns delaktighet. Samtidigt visar analysen att insatsernas effekt varierar beroende på hur väl de anpassats efter barns individuella behov och hur tydligt ansvar och uppföljning varit organiserade. Närvaro och barnhälsa är nära sammankopplade, och ökad närvaro under höstterminen bedöms i flera verksamheter ha samband med tydligare struktur och ett mer meningsfullt innehåll för barnen. Externa faktorer såsom sjukfrånvaro och familjers livssituation fortsätter dock att påverka utfallet. Det förebyggande arbetet kring barn som riskerar att fara illa har stärkts under året. Ett ökat antal orosanmälningar och fler tidiga kontakter med föräldrarådgivning indikerar sänkt tröskel för att agera vid oro. Samtidigt kvarstår variationer mellan förskoleområden i tillämpning av rutiner, vilket innebär att likvärdigheten i det förebyggande arbetet ännu inte är fullt Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(130) säkerställd. Avsaknaden av heltäckande statistik försvårar möjligheten att dra säkra slutsatser om omfattning och utveckling över tid. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom införande av gemensamma mallar för planering, uppföljning och utvärdering av undervisningen samt kvalitetsdialoger. Detta har stärkt kopplingen mellan identifierade behov, undervisning och uppföljning. Effekten har varit tydligast där mallarna kombinerats med konkret stöd, återkoppling och kollegial bearbetning. Samtidigt visar analysen att förmågan att omsätta krav på konkretisering och nivåanpassning i praktiken varierar, vilket fortsatt påverkar likvärdigheten inom stadsdelsområdet. Sammantaget visar analysen att nämnden under 2025 har stärkt de strukturella och organisatoriska förutsättningarna för att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Måluppfyllelsen bedöms vara hög, men fortsatt utveckling krävs för att minska variation i genomförande, stärka omsättningen av kompetens i praktiken och säkerställa att uppföljning och analys i högre grad används som grund för riktad undervisningsutveckling. Agenda 2030 Nämndens arbete under 2025 bedöms bidra till Agenda 2030, gällande målen om god hälsa och välbefinnande, minskad ojämlikhet samt fredliga och inkluderande samhällen. Detta sker genom tidiga och förebyggande insatser för barn i behov av stöd, stärkt barnhälsa, förbättrade förutsättningar för språkutveckling samt arbete för ökad närvaro och delaktighet i förskolan. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 41,5 % 1,8 % 39,6 % 38,7 % 37 % Ökning VB 2025 legitimerad e förskollärar e av totalt antal anställda (årsarbetar e) Analys Andelen legitimerade förskollärare överstiger årsmålet, utfallet förklaras främst av ett sjunkande barnantal i kombination med en medveten resursanpassning där bemanning i högre grad har kunnat hållas stabil i förskoleområden med störst behov. Det har skapat bättre strukturella förutsättningar för undervisning och bidragit till ökad likvärdighet, trots variationer mellan förskoleområden. Antal barn 4,6 st 4,7 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan (årsarbetar e) Analys Utfallet visar en högre personaltäthet än målsatt. Detta beror främst på sjunkande barnantal. Den ökade personaltätheten har bidragit till bättre förutsättningar för undervisning, samt utveckling utav av förskolornas kvalitet inom exempelvis språk och lek. Antal barn 14,3 14,2 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Analys Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Utfallet är en direkt följd av det minskade barnantalet och en planerad anpassning av verksamheten. Mindre grupper har stärkt förutsättningarna för barns utveckling, trygghet och undervisningens kvalitet, särskilt i områden med större behov. Antal barn 12,2 st 13,3 st 14 st Minskning VB 2025 per legitimerad förskollärar e Analys Utfallet förklaras av kombinationen av minskat barnantal och riktad resursfördelning till områden med störst behov. Detta har skapat goda förutsättningar för undervisningens kvalitet och för att alla barn ska ges likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Inskrivnings 88,3 % 88,6 % 89 % Tas fram av 2025 grad i nämnd förskola Analys Analysen visar att inskrivningsgraden för barn 2–5 år minskat något totalt, medan den ökat för barn 3–5 år, vilket kan kopplas till lokala insatser i samverkan med exempelvis öppen förskola. Efter fördjupad analys kan ingen tydlig orsak identifieras till den markanta nedgången inom en utav stadsdelarna, då varken beläggning eller etableringsförändringar ger någon förklaring. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Analys Två förskolegårdar har i samarbete med SISAB och förskolenämnden prioriterats för upprustning inför kommande år. Nämndmål: 1.2.1. Alla barn har likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i förskolan Uppfylls helt Beskrivning Under året fortsätter arbetet med framtagande och implementering av gemensamma ställningstaganden. Samtidigt vidtas åtgärder för att säkerställa en likvärdig basnivå för pedagogisk utvecklingstid, baserat på slutsatser från förskolenämndens pågående utredning. Nämnden kommer, i samverkan med förskolenämnden, att arbeta för ökad likvärdighet och enhetlighet i bedömningar enligt Skolverkets nationella kvalitetsledningssystem. För att resurserna ska fördelas utifrån barngruppernas behov och medarbetarnas kompetens utvecklas tydliga strukturer inom varje förskoleområde. Dessutom fördjupas och utvecklas barnhälsoarbetet inom alla förskoleområden som ett led i att systematisera uppföljning och säkerställa trygghet och välbefinnande för alla barn. Barnhälsa Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(130) Närvaro i förskolan är av stor betydelse för barns språkutveckling, särskilt för flerspråkiga barn som inte pratar svenska hemma. Studier visar att barn som går i förskola utvecklar starkare språkliga och matematiska färdigheter och har bättre fysisk och psykisk hälsa. De får en stabil grund för sitt fortsatta lärande och når högre resultat i skolan än barn som inte deltagit i förskolans verksamhet. Under året utvecklas arbetet med att främja närvaron i nämndens förskolor. Leken är avgörande för barns utveckling, lärande och välbefinnande genom att ge mening åt språk och begrepp samt främja sociala förmågor som är viktiga för barns fortsatta lärande. För att främja barns självkänsla, stärka samspel och kommunikation påbörjar nämndens förskolor utveckling av strukturerade arbetssätt med lek och lekgrupper. Samarbetet med föräldrarådgivare fördjupas för att tidigt nå ut till och stötta familjer i behov av stöd. Vidare ska förskolorna arbeta systematiskt för att säkerställa barns trygghet och välbefinnande genom åtgärder utifrån genomförd revision av orosanmälningar. Rektorerna ansvarar för att rutinerna för anmälan om oro är väl förankrade och att all personal, inklusive nyanställda, är införstådda med sin skyldighet att anmäla misstankar om att barn far illa. Ett nära samarbete med socialtjänsten säkerställer att förskolan bidrar aktivt vid förhandsbedömningar och uppföljningar där barnets bästa står i fokus. Under året utvecklas arbetssätt för att följa upp och analysera förskolornas orosanmälningar i syfte att ge barn tidigt stöd. Lärmiljö Arbetet med att utveckla gemensamma ställningstaganden fortsätter för att stärka likvärdighet och kvalitet inom lärmiljön i de kommunala förskolorna. En central del är en behovsinventering av både inomhus- och utomhusmiljöer, kartläggning av resurser, utrymmen och kompetens. Målet är att identifiera utvecklingsområden som bidrar till trygga, inspirerande och lärorika miljöer för alla barn. I arbetet beaktas Funktionsprogrammet för förskolelokaler och Programmet för Lekvärdesriktlinjer, som stödjer ett systematiskt och hållbart arbetssätt. Förväntat resultat - Alla barn har tillgång till tillgängliga lärmiljöer, som utifrån varje barns förutsättningar, stimulerar utveckling och lärande - Varje barns närvaro följs upp systematiskt i alla förskoleområden genom etablerade och implementerade rutiner -Vårdnadshavares nöjdhet avseende barns utveckling och lärande ökar Analys Nämndmålet bedöms som uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att samtliga förväntade resultat uppnås. Under 2025 har nämnden fortsatt att stärka förutsättningarna för likvärdighet genom ett mer sammanhållet arbete med systematiskt kvalitetsarbete, barnhälsa och utveckling av lärmiljöer. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(130) En central förflyttning under året är att kartläggningar, uppföljning och analys i större utsträckning används som grund för organisatoriska och pedagogiska beslut, snarare än som fristående moment. Detta har bidragit till ökad samsyn kring behov, prioriteringar och ansvar på både lednings- och verksamhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom gemensamma underlag och tydligare koppling till Skolverkets nationella kvalitetsledningssystem. Analysen visar att detta har stärkt strukturen för uppföljning och bidragit till en ökad förståelse för sambandet mellan förutsättningar, undervisning och barns utveckling. Samtidigt varierar graden av fördjupad analys mellan förskoleområden, särskilt när det gäller att konsekvent koppla uppföljning till barns faktiska lärande och utveckling. Det innebär att systematiken är etablerad, men att analysdjupet fortsatt behöver stärkas för att fullt ut stödja likvärdig utveckling. Arbetet med kartläggning av tillgängliga lärmiljöer har genomförts i samtliga förskoleområden och utgör en viktig del av detta systematiska arbete. Kartläggningarna har bidragit till ökad medvetenhet om hur fysiska och pedagogiska miljöer påverkar barns delaktighet, självständighet och trygghet. Vidare visar analysen att kartläggning i sig inte automatiskt leder till förändring. Där kartläggningarna kombinerats med tydlig uppföljning av ledningen, pedagogiskt stöd och gemensamma prioriteringar har de i högre grad omsatts i konkret utveckling av lärmiljöerna. I andra fall har genomslaget varit mer begränsat, vilket tydliggör att likvärdighet i hög grad är beroende av hur väl kartläggningar följs upp, prioriteras och omsätts i praktiskt arbete genom tydliga ledarhandlingar och pedagogiskt stöd. Barnhälsoarbetet har under året utvecklats med fokus på tidiga insatser, trygghet och kontinuitet. Förbättrade rutiner för uppföljning av närvaro har gjort det möjligt att tidigare identifiera barn med återkommande frånvaro. Utveckling av lekgrupper och stärkt specialpedagogiskt stöd har i sin tur bidragit till att barns behov av pedagogiska anpassningar och stöd i verksamheten kan uppmärksammas och hanteras i ett tidigt skede. Parallellt har samverkan med socialtjänst och föräldrarådgivare utvecklats i syfte att erbjuda tidigt stöd till vårdnadshavare och familjer, vilket stärker förutsättningarna för barnens trygghet och kontinuitet i förskolan. Analysen visar att dessa insatser sammantaget stärker barns möjligheter till utveckling och lärande, men också att effekterna är beroende av hur väl arbetssätten integreras i den ordinarie verksamheten. Variationen kvarstår i hur systematiskt barnhälsoinsatser följs upp och kopplas till undervisning och utveckling av lärmiljöer. Vårdnadshavarnas ökade nöjdhet avseende barns utveckling, lärande och stöd ger stöd för bedömningen att nämndens samlade arbete haft positiv effekt. Detta bekräftas bland annat av resultaten i förskoleundersökningen, där andelen nöjda vårdnadshavare har ökat över tid från 74 procent år 2023 till 83 procent år 2024 och vidare till 85 procent år 2025. Samtidigt kan nöjdhetsökningen inte entydigt kopplas till enskilda insatser, utan bör förstås som ett resultat av flera samverkande faktorer. Sammantaget visar analysen att likvärdigheten har stärkts under året, men att fortsatt arbete krävs för att säkerställa att gemensamma strukturer, kartläggningar och barnhälsoinsatser får ett mer likvärdigt genomslag i hela verksamheten. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(130) Nämndmål: 1.2.2. Alla barn utvecklar sitt språk och har goda förutsättningar till fortsatt utbildning Uppfylls helt Beskrivning Barns kommunikation och språkutveckling har en avgörande inverkan på deras övergripande utveckling, eftersom språket utgör en grund för lärande inom alla utbildningsområden. För att stödja varje barns språkutveckling är det viktigt att förskolan systematiskt identifierar framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder. Exempelvis utvecklas arbetssätt utifrån lärdomar av deltagande i Utbildning, lärande, forskning (ULF)-projekt för undervisningsutvecklande forskning om de yngsta barnens svenska ordförråd och språkutveckling. Vidare intensifieras arbetet med språkmatrisen för undervisningsutveckling i syfte att följa upp och utveckla undervisningen. Nämnden ska bidra till att stärka förskolans kompensatoriska roll för att förbättra alla barns förutsättningar inför skolstart. För detta ska nämnden, tillsammans med förskolenämnden, testa nya arbetssätt inom projektet "förstärkt förskola". Målet är att öka jämlikheten och säkerställa likvärdiga förutsättningar för barnen. Under året genomförs ett pilotprojekt med fokus på högläsning tillsammans med förskoleförvaltningen och i samarbete med forskare för att stärka språkutvecklingen under barnens sista år i förskolan. För att skapa en språkutvecklande utbildning för alla barn krävs rätt förutsättningar för pedagoger. Förskoleområdena ska, organisera språkutvecklande arbetsplatser där pedagoger kontinuerligt kan utveckla sina färdigheter i svenska språket, vilket också gynnar barnens språkutveckling. Vid behov kommer ytterligare insatser i svenska språket att genomföras för medarbetare, baserat på individuella medarbetarplaner. Förväntat resultat - Varje barns språkutveckling stärks genom ett intensifierat analysarbete med Språkmatris för undervisningsutveckling - Vårdnadshavares nöjdhet ökar avseende barns språkutveckling Analys Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen grundar sig på att samtliga förväntade resultat uppnås samt att aktiviteten har genomförts. Arbetet med barns språkutveckling har under året präglats av en tydlig inriktning mot ökad systematik, analys och långsiktighet. Språkmatrisen för undervisningsutveckling har implementerats i samtliga förskoleområden och används i varierande grad för att synliggöra barns språkliga utveckling, identifiera styrkor och uppmärksamma utvecklingsbehov. Analysen visar att språkmatrisen har stärkt verksamheternas analyskapacitet, men att användningen ännu inte är fullt integrerad i undervisningsutvecklingen i alla förskoleområden. Det innebär att matrisen i vissa fall fortfarande fungerar mer som ett Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(130) kartläggningsverktyg än som ett aktivt stöd för undervisningsutveckling. Utvecklingen av de arbetssätt som stödjer språkutveckling har även skett genom förstärkt fokus på högläsning, litteratur och att skapa språkrika miljöer. Inköp av böcker och etablering av strukturer för högläsning har skapat bättre förutsättningar för språklig stimulans i vardagssituationer. Analysen visar dock att kvaliteten i genomförandet varierar, och att effekten är störst där högläsning kombineras med medvetna didaktiska grepp, dialog och uppföljning av barns språkliga utveckling. Lärmiljöernas utformning och användning har haft en tydlig betydelse för barns språkliga möjligheter. Förbättrad tillgänglighet och ett ökat fokus på lek har skapat fler sammanhang där barn kan använda och utveckla språk i meningsfulla situationer. Samtidigt visar underlaget att fysiska förändringar i miljön inte är tillräckliga i sig. Språkutvecklingen stärks framför allt där miljöutvecklingen kombineras med pedagogisk närvaro, strukturerade arbetssätt och medvetna val av metoder. Arbetet med språkutvecklande arbetsplatser har bidragit till ökad medvetenhet om pedagogernas roll som språkliga förebilder. Förskoleområdena har prövat olika modeller för handledning och kompetensutveckling, vilket visar på engagemang men också på behov av tydligare struktur och uppföljning för att arbetet ska bli mer likvärdigt och långsiktigt. Här framträder ett tydligt utvecklingsområde i att säkerställa att kompetenshöjande insatser får genomslag i den dagliga praktiken. Vårdnadshavarnas ökade nöjdhet avseende barns språkliga utveckling indikerar att de samlade språkinsatserna upplevs som meningsfulla och relevanta. Detta bekräftas av resultaten i förskoleundersökningen, där andelen nöjda vårdnadshavare har ökat över tid från 77 procent år 2023 till 83 procent år 2024 och vidare till 85 procent år 2025.Samtidigt är det inte möjligt att entydigt fastställa i vilken utsträckning förändringarna i barns språkliga förmågor kan tillskrivas enskilda insatser, då flera utvecklingsprocesser pågår parallellt. Sammantaget visar analysen att förutsättningarna för barns språkutveckling har stärkts och att arbetet rör sig i positiv riktning, men att fortsatt fokus krävs på systematisk användning av analysunderlag, likvärdig implementering och koppling mellan kartläggning och undervisning för att säkerställa hög kvalitativ och likvärdig utbildning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ställningstagande för språkutvecklande arbetsplatser formuleras 2025-01-01 2025-12-31 och implementeras inom samtliga förskoleområden Analys Ett gemensamt ställningstagande för språkutvecklande arbetsplatser har tagits fram och beslutats på stadsdelsförvaltningsnivå och är känt i samtliga förskoleområden. Implementeringen har dock skett i olika grad. Vissa förskoleområden har omsatt ställningstagandet i lokala handlingsplaner och strukturer, medan andra ännu inte har konkretiserat detta i styrning och uppföljning. För att säkerställa uppföljning och likvärdighet behöver implementeringen stärkas och följas upp systematiskt över tid. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls delvis Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(130) Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorerna bedöms uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls delvis samt utifrån att aktiviteterna genomförs under året. Omställning till Framtidens socialtjänst Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft (2025:400), vilket medför en omställning av socialtjänstens arbete till att bli mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. För att stödja verksamheterna att ställa om har förvaltningen tagit fram Omställningsplan - vägar till framtidens socialtjänst i Järva. Planen gäller från 2025 - 2028 och pekar ut mål och riktning och anger vad verksamheterna behöver prioritera under omställningsperioden. Under året har invånardialoger genomförts för att omställningsarbetet ska överensstämma med invånarnas behov och önskemål. I syfte att öka socialtjänstens tillgänglighet utvecklar staden första linjens socialtjänst. Järva är en av fyra pilotstadsdelar i staden som ska testa och utforma arbetssätt för att förenkla invånarnas vägar till stöd. Under hösten 2025 har förberedelsearbete pågått för att kunna starta upp pilotverksamhet under 2026. Förvaltningen har under hösten även deltagit i de förberedelser som fortgått för ett breddinförande av insatser som staden planerar utifrån den nya lagstiftningen. Tidiga insatser I syfte att stärka tilliten till förvaltningens verksamheter och öka kunskapen om socialtjänstens uppdrag har förvaltningen under året arbetat med socionomer med fokus på dialog. Flera dialogmöten har genomförts och responsen från invånare har varit positiv. Nämnden har under året arbetat för att nå ut och stärka arbetet med tidiga insatser och ser att fler föräldrar har sökt stöd från föräldrarådgivningen. En bidragande orsak bedöms vara stärkt samverkan mellan förvaltningens förebyggande verksamheter, förskola och skola. Genom att teambaserade arbetssätt används har fler familjer som varit aktuella efter en orosanmälan, men där ingen utredning inletts, i stället fått stödkontakt med förebyggande verksamheter. Fältverksamhetens uppsökande arbete har utvecklats med resultatet att fler unga i riskzon har identifierats och fältassistenter har under året haft fler föräldrakontakter. En bidragande orsak till det bedöms vara samverkan med Ungdomsjouren samt att verksamheten under året arbetat med att utveckla rutiner och arbetssätt i det uppsökande arbetet. Barn och unga Resultatet för indikatorn "andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning" uppnås delvis och en något ökad andel återaktualiseringar kan ses jämfört med föregående år. Nämndens verksamheter inom barn och unga har haft fokus på att utveckla och fördjupa det motiverande arbetet under pågående utredningar samt att stärka barnens och familjernas mottaglighet för insatser. Ett kvalitativt arbetssätt som bedöms bidra till minskad risk för återaktualisering är den intensifierade utredningen i hemmiljö. Projektet avslutades i juni i år och implementeringsarbete har genomförts i syfte fler utredningar i hemmiljö genomförs. Socialtjänsten arbetar förebyggande, stödjande och behandlande med barn och unga som Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(130) befinner sig i eller är i riskzon för kriminalitet. Nämndens myndighetsutövande verksamheter inom socialtjänst barn och unga har utbildats i bedömningsinstrumenten Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) och Early Risk List Assessment (EARL). Under året har fler medarbetare fått kunskap och börjat använda bedömningsinstrumenten EARL och SAVRY. Andelen utredningar som genomförs med dessa bedömningsinstrument ökar vilket möjliggör ett förbättrat stöd för att utforma individanpassade insatser för barn och unga. Även utvecklingen av nya kunskapsbaserade och innovativa insatser har fortsatt under året i syfte att minska risken för återfall i kriminalitet respektive risk för fortsatt våld eller försummelse. Därför har en ansökan om projektmedel för en social investering har lämnats in. Syftet är att erbjuda en öppenvårdsinsats för häktade ungdomar med syfte att stärka psykisk hälsa, öka motivationen till fortsatt behandling, skapa en meningsfull placeringstid och minska risken för återfall i kriminalitet. Nämndens verksamheter har under året deltagit i ”Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning” (NUSO) för barn och unga. Uppföljningen har identifierat utvecklingsområden inom det förebyggande arbetet och icke biståndsbedömda insatser samt för biståndsbedömda insatser och utredningar. Prioriterade utvecklingsområden är ökad delaktighet för barn samt ett mer strukturerat arbete med val av insats och effekterna av dessa. Även ett fördjupat utvecklingsarbete har inletts genom att undersöka effekterna av familjebehandling i samverkan med Region Gävleborg, Forskning och Välfärd. Förbättrad uppföljning ska bidra till ett mer systematiskt, transparent och kvalitetssäkrat arbete inom socialtjänsten med barnets bästa i fokus. För att det ska gå bra för barn och unga som är placerade inom Statens Institutionsstyrelse eller hem för vård och boende när de flyttar hem deltar Järva i projektet "Eftervård med hög tillgänglighet för unga i riskzon för kriminalitet". Under året har en organisation skapats och arbetssätt, rutiner samt en uppföljningsstruktur etablerats. Totalt har åtta familjer tagit del av insatsen varav ett fåtal ungdomar har flyttat hem till sina familjer. Projektets arbetssätt är fortfarande i ett implementeringsskede. För att säkerställa att fler får tillgång till insatsen fortsätter arbetet med implementering och förankring under nästa år. Under året har sociala insatsgruppen för unga, i samverkan med polisen, haft ett särskilt fokus på barn under 15 år. Totalt har 18 ungdomar erbjudits insatsen, vilket är tre fler jämfört med 2024. Majoriteten av ungdomarna är pojkar, och av de 18 var 6 under 15 år. Fler yngre barn har tagit del av insatsen genom god samverkan med polisen, orosanmälningar samt uppsökande arbete av socialsekreterare i polishuset. Under året har även myndighetsutövningen haft ett särskilt fokus på att nå yngre barn i riskzon. Antalet individer som tar del av samtalsstöd för anhöriga kopplat till dödligt våld, kriminalitet och våldsbejakande extremism ökar och uppgår till 22. Det indikerar ett växande behov av stödinsatser för närstående som påverkas av dessa händelser. Vuxna I nämndens arbete mot en mer kunskapsbaserad socialtjänsten har en kartläggning av vilka bedömningsinstrument som används för att, identifiera och upptäcka personer som är utsatta för våld och utövar våld. Under året har rutiner tagits fram för att säkerställa att sådana instrument används i alla socialtjänstens verksamheter och genom hela arbetsprocessen, även Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(130) vid hedersrelaterat våld och förtryck. Identifierade utvecklingsområden är att ytterligare stärka tryggheten i att ställa frågor om våld, särskilt i ärenden om personlig assistans, samt att fortsatt implementera ”Motiverande samtal” som arbetssätt. Särskilt utsatta grupper för våld i nära relation är bland annat personer med funktionsnedsättning och äldre där 36 våldsutsatta under året har identifierats och erbjudits stöd. Arbetssätt och metoder utvecklas för att motivera våldsutsatta att ta emot stöd från exempelvis nämndens relationsvåldsteam och regionens Mikamottagning. Införandet av "Islandsmodellen" har bidragit till fler möjligheter att komma i kontakt med våldsutövare vilket underlättar för att våldsutsatta inklusive medföljande barn kan lämna våldsamma relationer. Modellen syftar till att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och polisen vid akuta våldshändelser i familjer. Totalt har 15 våldsutövare har erbjudits stöd. Ett nytt arbetssätt där socialsekreterare kommer att ha sin arbetsplats i polishuset i Rinkeby har påbörjats. Det innebär en ny arena och nya möjligheter att fånga upp fler våldsutövare och motivera till stöd. Sociala insatsgrupper och stöd till personer som vill lämna kriminella nätverk är fortsatt prioriterat. Under året har fler personer varit i kontakt med sociala insatsgruppen (SIG) för vuxna för att få hjälp att lämna kriminalitet. Totalt har 201 personer haft kontakt med SIG vuxna, vilket är 34 fler jämfört med 2024. För närvarande är 57 personer aktuella i SIG för vuxna, varav ett fåtal är kvinnor. Det är 35 fler jämfört med tertial 2 i år. För att nå och motivera fler kvinnor har verksamheten tagit fram nya bedömningsfrågor som ska hjälpa till att upptäcka kriminalitet. Detta kan bidra till att fler kvinnor med kriminell problematik uppmärksammas inom socialtjänsten. Arbetet med kvinnor i kriminella miljöer sker även i samverkan med polisen, som har delat information för att möjliggöra uppsökande arbete. Nämndens verksamhet ger också stöd till anhöriga i kris. Flera familjer har erbjudits och tagit emot praktiskt stöd i sin roll som anhöriga till personer i kriminalitet. Under året har arbetet med att utveckla en gemensam struktur för öppenvård riktad till vuxna med skadligt bruk och beroende inom stadsdelsförvaltningarna Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva påbörjats. En gemensam utredning har genomförts, där medarbetarnas erfarenheter och professionella kunskap har bidragit till att identifiera behov, framgångsfaktorer och utvecklingsområden för framtida samordning. Utredningens förslag syftar till att förbereda en samordnad öppenvård med tillgång till ett bredare och mer flexibelt utbud av insatser, i linje med omställningen till den nya socialtjänstlagen. Antalet invånare som har personligt ombud har ökat under året. Under 2025 har 142 personer fått stöd, jämfört med 122 under 2024. En ökning ses särskilt bland unga vuxna och personer över 65 år samt kvinnor, vilket bedöms bero på ett förstärkt och mer riktat informationsarbete. Ombuden har varit mer närvarande på samhällsviktiga platser såsom statens servicecenter, öppenvårdspsykiatri och medborgarkontor. En särskild informationsinsats har även genomförts för att nå fler kvinnor, i samverkan med budget- och skuldrådgivare. De mest resurskrävande ärendena rör personer med samsjuklighet, ofta i kombination med ekonomisk utsatthet. En tydlig ökning av tidskritiska ärenden, såsom akut ekonomisk kris och risk för Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(130) vräkning, har noterats. Samverkan med förvaltningens enheter, särskilt inom försörjningsstöd, har därför stärkts och bidragit till att flera vräkningar kunnat förhindras. Fortsatt utveckling av detta arbete bedöms vara prioriterad. Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Nämnden har fortsatt arbetet med att säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning i enlighet med stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029. Utgångspunkten för genomfört utvecklingsarbete är utifrån programmets samtliga fokusområden. Rätten till utbildning och att få det stöd som behövs för nå kunskapsmålen Elever med stora och sammansatta behov, till exempel funktionsnedsättningar och långvarig eller återkommande skolfrånvaro, får stöd genom insatsen "Skolsociala team plus". Det innebär att skolan och socialtjänsten samarbetar omkring eleven i gemensamma team. Rätten till arbete och försörjning Arbetet med att stärka självständighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning genom arbetsmarknadsinriktade insatser har fortlöpt bland annat genom samarbete med arbetsmarknadsinriktade aktörer. Nya samarbeten har etablerats med biblioteken i stadsdelsområdet. Kista vård och omsorgsboende medverkar i ett projekt i staden, Lärkedjan, som pågår till 2028. Syftet är att arbetslösa personer med intellektuell funktionsnedsättning ska komma närmare arbetsmarknaden och att de efter fyra år ska kunna söka jobb som vårdbiträde. För närvarande har tre personer med intellektuell funktionsnedsättning tjänster som servicebiträden inom boendet. Rätten att kunna ta del av den fysiska miljön och ha ett fungerande boende Tillgänglighetsperspektivet bevakas i alla investerings- och parkupprustningsprojekt liksom vid förvaltningens spontanidrottsytor såsom utegym i syfte att främja rörelse och rekreation för alla.Nämnden har genomfört ett flertal insatser för att öka framkomligheten och tillgängligheten i stadsmiljön. Förvaltningen har deltagit i trafikkontorets arbete med att se över skyltningen i stadsdelsområdet i syfte att bidra till ökad tillgänglighet och trygghet för gående genom förbättrad orienterbarhet, samt underlätta att nå både målpunkter på Järvafältet och i norra Järva samt hitta anslutande kollektivtrafik. Under 2025 har nämnden fortsatt att inventera kvarstående trappor i Järva gällande tillgängligheten. Nämnden har även rustat upp två gång- och cykelvägar i stadsdelsområdet. Nämndens dagliga verksamhet för personer med funktionsnedsättning har under året sökt fler ändamålsenliga lokaler för rullstolsburna brukare, ett arbete som kommer att fortsätta då efterfrågan finns. Under året fattade brandmyndigheten beslut om att endast 5 rullstolsbrukare i taget får vistas i den lokal som tidigare använts för målgruppen. En schemaändring för befintliga brukare i målgruppen har behövt ske och behovet av sysselsättning tillgodoses tills vidare på annat sätt. Nämnden bedriver ett aktivt arbete för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar att ha ett fungerande boende. Bedömningar och beslut gällande biståndsbedömda boenden för personer med funktionsnedsättning ska vara rättssäkra och utgå från individens individuella behov. Nämnden arbetar även med att erbjuda målgruppen Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(130) boendelösningar som främjar en boendekarriär genom boende i tränings- och försökslägenhet för att senare kunna få ett eget hyreskontrakt. Med uppvisande av goda boendereferenser och en stabil ekonomi ökar möjligheterna för enskilda att få ett eget hyreskontrakt. Rätten att delta i demokratin Nämndens funktionshinderråd representerar alla personer i stadsdelsområdet med funktionsnedsättning. Rådet har under året getts möjlighet att inkomma med synpunkter gällande de remisser och andra frågor som handlagts av förvaltningen i frågor som berör målgruppen. Rådet har regelbundet haft möten där de mött nämnd samt förvaltning och haft möjlighet att lyfta målgruppens frågor direkt med nämndens ledamöter eller förvaltningens tjänstemän. Nämndens dagliga verksamhet redovisar resultat av brukarundersökningen med hjälp av anpassat bildstöd för att de svarande ska kunna ta dela av resultatet för sin undersökning. På detta sätt kan deltagare tillsammans med medarbetare analysera resultat, se förbättringsområden och lägga förslag för verksamhetsutveckling. Rätten till information och kommunikation, tillgång till ny teknik samt rätten till individuellt stöd Socialtjänsten arbetar för att nå målen i programmet och för att enskilda ska få det stöd de behöver för att kunna delta i samhället på lika villkor. Nämndens verksamheter har uppmärksammat att många som söker ekonomiskt bistånd har svårt att förstå hur en ansökan om ekonomiskt bistånd ska fyllas i. Vilket leder till att utredningen ofta blir svår att genomföra på rätt sätt. Därför har Järva och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnder, fått lokala medel beviljat från staden för att ta reda på om klarspråk, digitalt och fysiskt bildstöd kan underlätta i handläggningsprocessen för enskilda. Målet är att skapa ett bra sätt att använda visuellt stöd i handläggningen av ekonomiskt bistånd, i syfte att personer med funktionsnedsättning kan vara delaktiga och komma närmare självförsörjning. Under året har visuella planeringsverktyg tagits fram för att stärka struktur och samarbete. Prototyper testas och projektet anpassas löpande till befintliga arbetssätt och system i samråd med socialnämnden. Rätten till bästa möjliga hälsa och en stimulerande fritid till exempel genom olika hälsofrämjande insatser inom kultur och motion Förvaltningens nätverk Fritid för alla samt Electric ungdomsgård har under 2025 erbjudit ett omfattande utbud av lovaktiviteter och dagläger. Samverkansinsatser riktade till barn och unga med funktionsnedsättning har resulterat i ett ökat deltagande. Genom förvaltningens samverkan med organisationen Pasalen har även antalet barn och unga med funktionsnedsättning som besöker de öppna fritidsverksamheterna, såsom Bromstens fritidsgård, ökat. Utöver det direkta arbetet med målgruppen har Pasalen under året genomfört utbildningstillfällen för fritidsledare i syfte att stärka kompetensen i att möta och inkludera barn och unga med funktionsnedsättning inom verksamheten. Fysiska, kulturella och sociala aktiviteter är viktiga hälsofrämjande inslag i nämndens LSS- verksamheter och brukarna deltar aktivt i planeringen av dessa, både för den verksamhet de befinner sig i och genom den egna genomförandeplanen. Stadens simhallskort har erbjudits alla deltagare och boende. Inom nämndens dagliga verksamhet anordnades en gemensam Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(130) idrottsdag på Spånga IP och brukare fick prova på olika sporter samt delta i ett lopp. Aktiviteterna planeras och följs upp i genomförandeplan och brukarråd. Vid behov beviljas ledsagare för fritidsaktiviteter i syfte att säkerställa trygghet och adekvat stöd för de personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att kunna delta i hälsofrämjande aktiviteter. Agenda 2030 Nämnden bidrar till att uppfylla hållbarhetsmålen mål 3 god hälsa och välbefinnande, mål 5 jämställdhet samt mål 10 minskad ojämlikhet. Nämnden erbjuder insatser, stöd och omsorg som bidrar till människors möjligheter att nå sin fulla kapacitet, leva ett självständigt liv och bidra till samhällets utveckling. Nämndens fokus är tillitsskapande åtgärder, förebyggande och tidiga insatser samt motverka kriminalitet och våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld. För att fler barn ska ha goda relationer med sina föräldrar och därigenom öka flickor och pojkars möjligheter till en god hälsa och ett gott liv erbjuder förvaltningens första linjens socialtjänst ett utvecklat förebyggande föräldraskapsstöd. Nämndens verksamhet för barn och unga har skolsamordnare som arbetar för att fler placerade flickor och pojkar ska ha god närvaro i skolan och klara av att uppnå gymnasiebehörighet. Nämndens utförarverksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri arbetar med att stärka brukarfokus och brukarinflytande oavsett kön. Detta sker bland annat genom regelbundna brukarråd som deltagare/boende håller och personal närvarar. Syftet är att öka brukarnas delaktighet och möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Nämndens socialtjänstverksamheter arbetar med att synliggöra och motverka normer och strukturer som bidrar till ojämlikhet. Det sker bland annat genom kompetensutveckling inom områdena HBTQI, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och romsk inkludering. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 21,6 % 21,3 % 22,1 % 21,2 % 19,5 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/an sökan efter avslutad utredning Analys Årsmålet nås delvis och andelen återaktualiseringar har ökat något jämfört med föregående år. Nämnden har haft en hög ambitionsnivå och satt ett högre årsmål jämfört med staden. Nämndens verksamheter inom barn och unga fortsätter att vidareutveckla det motiverande arbetet under pågående utredningar och att stärka mottagligheten för insatser hos aktuella barn och unga. Arbetssättet med bland annat intensifierad utredning i hemmamiljö fortsätter. Orsaken till den ökande graden av återaktualisering ska analyseras vidare under året. Fler flickor jämfört med pojkar har åter blivit föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning. Flera förklaringsfaktorer är möjliga och förvaltningen kommer under 2026 att analysera bakomliggande orsaker till skillnaden mellan pojkar och flickor. Andel 89 % 89 % 86 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor personer med funktionsne dsättning som inte upplever diskrimineri ng Analys Nämnden når nästan årsmålet med en avvikelse på 1 procent. Då någon jämförelsesiffra för 2024 saknas är möjligheterna till jämförelse begränsade. Den marginella avvikelsen gör det svårt att dra långtgående slutsatser om utfallet. Nämnden fortsätter sitt pågående arbete med frågor som rör bemötande och diskriminering samt särskilt fokus på kvinnors upplevelse. Andel 100 % 100 % 100 % 79 % 90 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskrimineri ng Andel 89 % 87 % 90 % 88 % 87 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats - Funktions nedsättning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 59 51,79 % 68,18 % 75 % 75 % VB 2025 familjehem splacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Betygen för höstterminen är satta men förvaltningen har ännu inte fått ta del av dem. Därför är utfallet detsamma som vid T2, 59 procent. Målet uppnås inte. Resultatet visar en tydlig skillnad i måluppfyllelse av skolresultaten mellan pojkar och flickor som är placerade i familjehem. Siffrorna indikerar att, pojkar i högre utsträckning riskerar att inte uppnå målen i skolämnena jämfört med flickor. För att stärka måluppfyllelsen i skolan för familjehemsplacerade barn ska nämndens verksamheter inom barn och unga genomföra en systematisk kartläggning av de barn som inte når skolans kunskapsmål samt fördjupa samverkan med familjehem och skolor. Andel 47,83 60 % 62,5 % 30 VB 2025 institutionsp lacerade Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Andel 89 % 89 % 88 % 89 % 90 % 90 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Nämnden når nästan årsmålet med en avvikelse på 1 procent. Nämnden uppnår samma resultat som 2024. Den marginella avvikelsen gör det svårt att dra långtgående slutsatser om utfallet. Nämnden fortsätter sitt pågående arbete med frågor som rör bemötande och kommunikation. Andel 83 % 82 % 85 % 84 % 85 % 80 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Det totala resultatet om 83 procent är tre procentenheter högre än kommunfullmäktiges årsmål men två procentenheter lägre än nämndens årsmål. 2024 hade nämnden en ökning på 5 procentenheter och hade önskat en fortsatt positiv utveckling men brukarundersökningen redovisar istället en minskning med en procentenhet. Utfallet följs upp i de egna utförarverksamheterna samt vid biståndshandläggares uppföljning i individärenden. Nämndens ambition är hög gällande brukarnas upplevelse av att de kan påverka insatsernas utformning, även ett arbete med genomförandeplaner pågår för att främja detta. Andel 88,1 % 86,36 % 93,55 % 92,31 % 85 % 85 % 2025 personer som själva Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänst en (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Andel 78,14 77,08 % 79,49 % 69,6 75 % Tas fram av VB 2025 utredningar nämnd av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkopplin g Brukarens 76 % 74 % 78 % 82 % 82 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Nämndens utfall gällande brukares upplevelse av trygghet uppgår till 76 procent, vilket är lägre än utfallet för 2024 och understiger kommunfullmäktiges mål. På individnivå följs frågan upp vid individuppföljningar av biståndshandläggare. Inom gruppbostäder i egen regi har enheter identifierats där arbetet med trygghetsfrågan behöver stärkas. Nämnden avser bland annat att se över kontinuitet i bemanning där samma stödperson erbjuds i möjligaste mån. Kontinuitet har identifierats som en bidragande faktor i verksamheter som uppvisar högre resultat inom brukares upplevelse av trygghet. Nämndmål: 1.3.1 Det förebyggande arbetet stärks och invånare får stöd och omsorg utifrån sina förutsättningar och behov Uppfylls delvis Beskrivning Nämnden arbetar förebyggande och kunskapsbaserat och med tidiga insatser. För att tidigt stöd ska tas emot behöver förtroendet för socialtjänsten öka. Samverkan med civilsamhälle, polis och skola är en förutsättning för att stödet ska nå dem som behöver det. För att nå fler barn och unga som befinner sig riskzon för kriminalitet och erbjuda stöd fortgår allvarssamtalen med polisen. Samverkan med polisen fortsätter genom att socialsekreterare finns på plats i polishuset i Rinkeby. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(130) Nämndens arbete med sociala insatsgrupper och avhopp från kriminella nätverk är fortsatt prioriterat. I samverkan med kriminalvården och frivården utvecklas arbetssätt för att ge unga som avslutar sin fängelsevistelse förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet och våld. Förväntat resultat - Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan uppgår till lägst 75% - Andel institutionsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan uppgår till lägst 30% - Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling uppgår till lägst 75% Analys Nämnden bedömer att målet uppnåtts delvis. Bedömningen grundas på att majoriteten av de förväntade resultaten nås samt att aktiviteterna har genomförts. Det förväntade resultatet om andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska i grundskolan uppnås inte. Uppföljningen av skolresultat för familjehemsplacerade barn visar på viktiga utvecklingsområden och ger ett värdefullt underlag för fortsatt förbättringsarbete. Resultaten visar skillnader i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar, där pojkar i högre grad riskerar att inte nå kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Årets resultat uppgår till 59 procent, jämfört med det förväntade resultat om 75 procent. Utfallet tydliggör behovet av riktade insatser och ger nämndens verksamheter inom barn och unga ett tydligt fokus framåt. För att stärka måluppfyllelsen kommer en systematisk kartläggning att genomföras av de barn som ännu inte når skolans kunskapsmål, samtidigt som samverkan med familjehem och skolor fördjupas. Genom dessa åtgärder skapas bättre förutsättningar för ökad likvärdighet och förbättrade skolresultat för familjehemsplacerade barn. Uppföljningen av skolresultaten för institutions placerade barn visar på goda resultat. Att fler placerade barn når skolans mål är ett tydligt tecken på att det långsiktiga och målmedvetna arbetet med placerade barns skolgång ger effekt. En viktig framgångsfaktor är det tydliga fokus som verksamheten har haft på både skolnärvaro och skolresultat. Nämndens fyra skolsamordnare spelar en central roll i detta arbete och ger stöd till barn och unga som är placerade i hem för vård och boende, vid Statens institutionsstyrelse, i stödboenden och i behandlingsfamiljer. Tillsammans med barnet, vårdnadshavare och ansvarig socialsekreterare planerar och följer skolsamordnarna upp en fungerande skolgång anpassad efter varje barns behov. Årets utfall uppgår till 48 procent, vilket överstiger det förväntade resultatet på 30 procent. Målet är därmed uppnått och resultaten visar att satsningen bidrar till ökade möjligheter för placerade barn att lyckas i skolan. Nämnden arbetar aktivt för att säkerställa att barn och unga som är aktuella för utredning får ett reellt inflytande och känner sig delaktiga genom hela processen. Barn och unga bjuds tidigt in att vara med och planera hur kontakten och utredningssamtalen ska genomföras, med målet att de tillsammans med sina familjer ska vara delaktiga i att ta fram en gemensam Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(130) utredningsplan. Möten och samtal anpassas utifrån barnens och de ungas behov och önskemål, exempelvis genom digitala möten eller samtal i andra miljöer än socialkontoret. Barn och unga får tydlig och anpassad information om vad en utredning innebär och vilka områden som kommer att beröras. För att underlätta samtal och stärka barns möjlighet att uttrycka sina upplevelser används barnanpassat material och olika samtalsverktyg, såsom Nallekort och Barnrättsboxen. Årets utfall uppgår till 78 procent, vilket överstiger det förväntade resultatet om 75 procent. Målet är därmed uppnått och resultaten bekräftar att arbetssättet bidrar till ökad delaktighet och kvalitet i utredningsarbetet. Nämndens socialtjänstverksamheter har under 2025 fortsatt utveckla en sammanhållen socialtjänst. Arbete pågår med att identifiera befintliga teambaserade arbetssätt vid samhandläggning. Syftet är att få en gemensam bild av brukarnas situation för att kunna tillgodose enskildas behov. Ett gott exempel är det arbete som pågår inom operativ individsamverkan. Ett antal samrådsmöten har genomförts under året. Effekten för brukaren är ett sammanhållet stöd utifrån sina behov. Det innebär att socialtjänstens samlade kompetens och resurser har nyttjats på ett effektivt sätt som säkerställer kontakterna med berörda verksamheter. Bedömningen är att teambaserade arbetssätt på sikt ska genomsyra nämndens socialtjänstverksamheter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Se över över strukturer och arbetssätt för en mer sammanhållen 2025-01-01 2025-12-31 socialtjänst Utarbeta en process för första och andra linjens socialtjänst 2025-01-01 2025-12-31 Nämndmål: 1.3.2 Personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa i behov av stöd och insatser möter en socialtjänst av god kvalitet med insatser som präglas av självbestämmande och trygghet Uppfylls delvis Beskrivning Nämnden bidrar till att personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa får stöd och omsorg som stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Samarbetet med Alfa (för personer inom socialpsykiatri) och Iwork (för personer inom LSS) utvecklas under 2025. Dessa verksamheter inom arbetsmarknadsförvaltningen riktar sig till personer med behov av extra stöd för att närma sig arbete eller studier. Daglig verksamhet ska öka andelen arbetsplatsförlagd praktik där deltagare vistas på arbetsplatser med stöd av handledare. Information till elever och föräldrar om socialtjänstens arbetsinriktade stöd utifrån LSS sker i samverkan mellan skolor och nämnden. Elever som går anpassad gymnasieskola erbjuds praktikplatser inom daglig verksamhet för att hitta rätt sysselsättning efter studenten. Nämnden ser över möjligheten att utveckla en mötesplats för personer över 65 år med funktionsnedsättning för att erbjuda ett socialt sammanhang när de slutat på daglig verksamhet. Mötesplatserna inom socialpsykiatri anpassar sin verksamhet att även tilltala en äldre målgrupp. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(130) Inom LSS-gruppbostäder säkerställs kompetensen hos medarbetarna för vilka omvårdnadsbehov de boende kan utveckla utifrån den åldrande målgruppen. De enheter som möter en åldrande målgrupp utvecklar arbetet för att kvarstå eller bli Stjärnmärkt vilket är en kvalitetssäkring då minst 80 % av medarbetarna ska ha genomgått utbildningsstegen inom demens. Deltagare och boende inom nämndens LSS- och socialpsykiatriverksamheter erbjuds olika typer av hälsofrämjande och rehabiliterande aktiviteter, exempelvis Stockholms stads simhallskort. Arbetet med digitalisering och välfärdsteknik utvecklas genom att öka kunskapen hos brukare och medarbetare kring digitala hjälpmedel och kommunikationsstöd. Förväntat resultat - Andel brukare som upplever att de blir väl bemötta av den personal de möter inom LSS är 90 % för verksamheter i förvaltningens regi - Andel brukares upplevelse av trygghet i LSS-boende är 70 % för boenden i förvaltningens regi - Andel personer inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering är 90 % för verksamheter i förvaltningens regi - Andel personer inom socialpsykiatrin som upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från boendestöd/ gruppboende i förvaltningens regi, är 70% Analys Nämnden bedömer att målet uppfyllts delvis. Bedömningen grundar sig på att ett förväntat resultat uppfylls och ett uppfylls inte. För två förväntade resultat finns ingen redovisning för året. Samtliga aktiviteter har genomförts. Resultat för andel brukare som upplever att de blir väl bemötta inom LSS-verksamheter i förvaltningens regi är 85 procent. I analys framkom behov av att utveckla kommunikationsverktyg för att stärka kommunikationen mellan brukare och personal som ett led i att brukare ska uppleva bättre bemötande. Medarbetare har utbildats i AKKtiv KomBo, vilket ger verktyg för att stödja brukarnas kommunikation och samspel samt öka medvetenheten om behovet av individanpassad och tillgänglig kommunikation. Målsättningen är att förbättra brukarnas upplevelse av att bli hörda, förstådda och delaktiga, arbetet fortsätter under 2026. Medarbetare har även deltagit i Språklyftet som är utbildning i yrkessvenska, i syfte att stärka språkfärdigheter för det dagliga arbetet. Resultat för andel brukares upplevelse av trygghet i LSS-boende i förvaltningens regi är 75 procent vilket är högre än målet men ett lägre resultat är förra året. Vissa gruppbostäder har identifierat att brukarnas upplevelse av trygghet behöver säkerställas och en handlingsplan ska tas fram under 2026. Frågan om diskriminering är inte ställd i årets brukarundersökning för boendestöd. Ett resultat för upplevd diskriminering inom socialpsykiatri finns därmed inte 2025. För socialpsykiatrins gruppbostad är diskrimineringsfrågan ställd i form av andel som inte upplever sig orättvist Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(130) behandlad/illa. Resultatet visar att 54 procent upplever att de inte blivit illa behandlade vilket är en förbättring mot 33 procent 2024. Nöjdheten med gruppboendet har ökat till 92 procent mot 75 procent år 2024. Förväntat resultat för andel personer som upplever förbättrad situation av insatsen boendestöd/ gruppboende i egen regi kan inte redovisas år 2025 då DUR-uppföljningsdel inte använts. Under året har kompetensutveckling inom demens och geriatrik samt palliativ vård genomförts för medarbetare i nämndens utförarverksamheter för socialpsykiatri och LSS. Syftet med dessa satsningar har varit att stärka medarbetarnas kompetens för att möta den åldrande målgruppen i verksamheterna där andra sjukdomstillstånd och behov tillkommer utöver det stödbehov som biståndsbeslutet avser utifrån funktionsnedsättning. Som ett led i det hälsofrämjande arbetet har samtliga brukare i nämndens LSS-verksamheter erbjudits friskvårdskort samt olika fysiska, kulturella och sociala aktiviteter genom bland annat stadens kultur- och fritidsprogram. Nämnden har hållit information för elever på anpassad gymnasieskola och resursgymnasium samt deras anhöriga, om stöd inför övergången till arbetsliv eller sysselsättning. Arbetet inom nämndens LSS-gruppbostäder med att motivera "hemmasittande" boende till sysselsättning har resulterat i att flera brukare fått ny eller mer ändamålsenlig sysselsättning. Detta har minskat isolering och förbättrat psykiskt mående hos de enskilda. Förvaltningen driver två mötesplatser för personer med psykisk ohälsa. Träffpunkten i Akalla delar lokal med RSMH (Riksförbundet för Social & mental hälsa) och har aktiviteter på förmiddagarna. På eftermiddagarna bedriver RSMH verksamhet för målgruppen. Träffpunkten Sesam i Rinkeby har under hösten flyttat närmare Rinkeby Centrum vilket uppskattats av besökare. Verksamheten har cirka 40 regelbundna besökare varav hälften är över 65 år. Verksamheten erbjuder dagligen hälsofrämjande aktiviteter och ett samarbete pågår med vuxenskolan för kamratcirklar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Bostad med särskild service enligt LSS och socialpsykiatrins 2025-01-01 2025-12-31 gruppboende tar fram arbetssätt för att utveckla stöd i syfte att nå ökad upplevelse av trygghet utifrån de boendes individuella behov. Den sociala dokumentationen utvecklas inom 2025-01-01 2025-12-31 verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri vilket följs upp i egenkontroller. Förvaltningens LSS- och socialpsykiatriverksamheter upprättar en 2025-01-01 2025-12-31 planering och genomför regelbundna hälsoaktiviteter för att främja en hälsosam livsstil där verksamheten särskilt beaktar äldre personers vardag. Tillgången till syn- och hörselkonsulenter marknadsförs till 2025-01-01 2025-12-31 målgruppen och kontinuerliga besök i lämpliga verksamheter införs. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(130) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att verksamhetsmålet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att två indikatorer uppfylls helt och fem indikatorer uppfylls delvis. Äldrevänlig stad Nämnden bidrar till en äldrevänlig stad genom att verka för ett tillgängligt, tryggt och inkluderande stadsdelsområde som främjar ett aktivt liv för personer över 65 år. Äldres trygghet både i den egna bostaden och i närliggande miljöer, är prioriterade områden där förvaltningen samverkar med andra samhällsaktörer som exempelvis polis och civilsamhälle för att öka tryggheten. På mötesplatserna har föreläsningar om bedrägerier mot äldre ägt rum. Nämnden har under året genomfört anpassade trygghetsvandringar i samverkan med pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor. Dessa vandringar är kortare än de ordinarie då synpunkter från råden inkommit om att de ordinarie vandringarna är för långa. Råden får också vara med och välja platsen för vandring utifrån förslag som förvaltningen presenterar. Ordinarie trygghetsvandringar är anpassade så att vandringen sker där det inte finns trappor. Det bidrar till att stärka äldres perspektiv i trygghetsarbetet i stadsdelsområdet. Under året har deltagare på förvaltningens mötesplatser för äldre varit delaktiga i att utforma programmet för Nobel Week Lights i Tensta. Riktade inbjudningar har gjorts till målgruppen äldre i syfte att nå en större andel ur målgruppen och skapa generationsöverskridande möten. Under året har mötesplatserna för äldre haft 11 124 besökare och aktiviteter har erbjudits för att stärka seniorers möjlighet att bibehålla och stärka fysisk, social och psykisk hälsa. Mötesplatserna för äldre arbetar med att uppmärksamma Sveriges nationella minoriteter som en del i ett inkluderande och äldrevänligt stadsdelsområde. Arbetet har utvecklats under året då samverkan har inletts med tornedalingar och samernas föreningar som hållit föreläsningar på mötesplatserna vilket var välbesökt och uppskattat. För finskspråkiga seniorer har det erbjudits träffar på måndagar med café och underhållning samt föreläsningar. Medarbetare har fortbildat sig för att få en djupare förståelse för nationella minoriteters historia, situation och rättigheter. Nämnden har även stärkt kompetensen inom HBTQI- och romsk inkludering inom äldreomsorgen, vilket bidrar till ett mer jämlikt och respektfullt bemötande av äldre. Under hösten har Järva Hemtjänst deltagit i ett projekt mot ofrivillig ensamhet vilket drivits av äldreförvaltningen. Äldre personer med hemtjänst som riskerat att hamna utanför sociala sammanhang har identifierats och erbjudits individuellt anpassat stöd. Projektet har fallit väl ut och de personer som ingått i projektet har lämnat positiva synpunkter. Projektet kommer att utvärderas av äldreförvaltningen. Äldres delaktighet Järva stadsdelsnämnds pensionärsråd företräder de äldre i stadsdelsområdet. Rådet involveras i nämndens arbete och tar del av ärenden som berör äldrefrågor. De äldres delaktighet främjas Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(130) i samtliga verksamheter. Rådet har regelbundna möten med förvaltningen under året. Äldres delaktighet har under året främjats genom nämndens arbete för att utveckla gruppens användande av välfärdsteknik på ett säkert sätt för att undvika att de hamnar i ett digitalt utanförskap. Bland annat har nämnden haft föreläsningar om brott mot äldre och erbjudit digital fixartjänst vid bokade och öppna tider. Insatserna är en del i det förebyggande arbetet för att stödja äldre att på ett säkert sätt ska ta del av de möjligheter som digitala hjälpmedel ger. Deltagandet och antalet besökare talar för att detta är stöd som nämnden bör fortsätta att ge. Inom nämndens vård- och omsorgsboende arbetar verksamheten med äldres delaktighet genom regelbundna boenderåd. Rådet avhandlar mat- och måltider, aktiviteter, delaktighet och de boende får möjlighet att vara med och påverka. Brukarenkät för Kista vård- och omsorgsboende som genomfördes i september visar att 81 procent känner sig delaktiga. Brukarenkäten visar även att 78 procent förstår vad personalen säger vilket är en ökning med nio procentenheter. Det förbättrade resultatet kan bero på den utbildningssatsning i svenska som pågår för vårdpersonal. Problem med att äldre boende inte känner sig förstådda uppstår inte sällan vid språkförbistring när de boende inte träffar personal som kan deras modersmål. Järvas äldreomsorg är mångkulturell och verksamheten eftersträvar att de äldre i så hög utsträckning som möjligt ska möta personal som både talar den äldres modersmål och svenska. Information Förvaltningen arbetar på olika sätt för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet samt stärka och upprätthålla fysiska, psykiska och sociala förmågor hos äldre. Regelbundna annonser i lokalpress, sociala medier, hemsidor samt anslag och material om olika verksamheter i stadsdelen på publika platser i stadsdelsområdet, informerar om nämndens utbud av stöd och aktiviteter för äldre och deras anhöriga. Det ökade antalet besökare på mötesplatserna har analyserats och bedöms bero på den breda marknadsföring som skett och de uppskattade evenemangen, vilket gör att tidigare besökare återkommer och tar med sina vänner. Även antalet klienter hos anhörigkonsulenter och personligt ombud har ökat vilket ses som ett resultat av ett ökat uppsökande arbete. Anhörigstöd Anhörigkonsulenterna för äldre samt personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa, har under året intensifierat arbetet med att nå ut med information om utbudet av anhörigstöd vilket har varit framgångsrikt. Under året har anhörigkonsulenterna haft kontakt med 900 personer fördelade på enskilda samtal, gruppverksamhet, informationsträffar och temadagar, antalet anhöriga som fått stöd har ökat. BRA-samtal (Barns rätt som anhöriga) har erbjudits till 20 familjer varav fem tackade ja och fyra genomfördes. Under året har 4 000 nyhetsbrev skickats ut till anhöriga, yrkesverksamma och föreningar för att nå anhöriga som inte söker stöd eller fått ta del av anhörigstödets utbud. Detta har förmodligen bidragit till ett ökat antal anhörigkontakter för anhörigkonsulenter men även ett utökat kvalitativt stöd för anhöriga av andra yrkesverksamma och civilsamhället. Anhörigkonsulenterna har ökat sin tillgänglighet genom att regelbundet finnas på träffpunkterna för äldre, medborgarkontoren och sedan november på Tensta vårdcentral. De Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(130) har haft utbildningstillfällen för hemtjänstpersonal och biståndshandläggare. För medarbetarna inom vård- och omsorgsboende har de hållit i möten med fokus på reflektion och vägledning i anhörigstödsarbetet. Syftet var att stärka kompetensen hos medarbetarna gällande vikten att uppmärksamma anhöriga och anhörigstöd. Som ett resultat av arbetet ses allt fler anhöriga söka kontakt och stöd. Agenda 2030 Nämnden bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030 om mål 3-god hälsa och välbefinnande, mål 5-jämställdhet, mål 10-minskad ojämlikhet och mål 11-hållbara städer och samhällen. Den äldres behov av insatser med och utan biståndsbeslut utreds, bedöms samt erbjuds utifrån behov oavsett kön. Nämnden samverkar med regionen och andra samhällsaktörer vilket främjar den äldres hälsa och bidrar till en individcentrerad och sammanhållen vård- och omsorg. För att äldre ska få insatser av god kvalitet med hög delaktighet måste kommunikation mellan äldre och personal fungera. För att upprätthålla en god kvalitet och säker vård- och omsorg är det viktigt med goda kunskaper i både talad och skriven svenska. Nämndens äldreomsorg tillhandahåller utifrån dessa behov en verksamhet med kompetens inom en mängd olika språk. Ett flertal medarbetare har under året deltagit i Språklyftet som är en utbildning i yrkessvenska. Äldreomsorgens verksamheter eftersträvar en hög grad av hållbar konsumtion och produktion i det dagliga arbetet och vid inköp. Verksamheterna har upprättade handlingsplaner för Hållbara kontor för att identifiera effektiva arbetssätt och åtgärder i miljö- och klimatarbetet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 77 % 77 % 77 % 83 % 82 % 81 % 2025 omsorgstag are Analys Underlag för uppföljning av indikatorn är andelen som svarat positivt på Socialstyrelsens frågor ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?” och ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?”. Resultatet är lägre än 2024 och kommer att analyseras och följas upp av både beställare och utförare i egen regi. Mätningen omfattar samtliga boenden och hemtjänstutförare där nämndens biståndsbeslut för insatserna utförs. Antalet utförare gör att nämnden inte kan identifiera vad minskningen beror på. Andel nöjda 94 % 93 % 95 % 93 % 93 % 2025 omsorgstag are i dagverksa mhet Andel 80 % 78 % 81 % 79 % 87 % 87 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänste n Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Frågan i brukarundersökningen 2025 är ställd på följande sätt: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Trots en ökning med 1 procent från 2024 nås inte årsmålet och resultatet kommer att följas upp av beställarenheten och förvaltningens hemtjänstenhet. Andel 82 % 88 % 80 % 83 % 84 % 80 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsbo ende Analys I brukarundersökningen 2025 ställs frågan på följande sätt: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Förvaltningen når ej upp till nämndens årsmål men har ett högre utfall än KF:s årsmål. Vård- och omsorgsboende i egen regi kommer arbeta vidare med frågan inom sin verksamhet under 2026. Biståndshandläggare följer upp frågan vid alla individuppföljningar hos samtliga utförare. Andel 0,09 0,09 0,07 Tas fram av 2025 sjuksköters nämnd kor inom särskilda boenden Andel äldre 58 64 69 % 69 % 2025 personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatse r Analys Resultatet hämtas från medborgarundersökningen vilken skickas till medborgare oavsett ålder och innehåller en mängd olika frågor. 42 % svarade nej på frågan men det framgår inte om den svarande någon gång eftersökt denna typ av information. Totalt har 88 personer i Järva besvarat medborgarundersökningen och resultatet går därmed ej att analysera. Stadsdelsförvaltningen har inte huvudansvar för att tillgodose behovet utan informationsansvaret delas av olika förvaltningar i staden. Äldreomsorgens beställarenhet skickar ut brev med information om bland annat detta till alla äldre medborgare i stadsdelsområdet det år de fyller 80 år. Från och med 2026 kommer det skickas ut till äldre mellan 76 år till 80 år. Antal 10 9,07 9 Max 10 2025 personal en personer hemtjänstta gare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperio d Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Indikatorn innefattar alla omsorgstagare som stadsdelsnämnden har fattat beslut om oavsett regiform. Både hemtjänst i egen regi och privat hemtjänst har ett höjt snitt gentemot 2024. Hemtjänst privat regi: 2024- 7,97 2025- 8,8 Hemtjänst egen regi: 2024- 12,01 2025- 14,1 Antalet personer inkluderar dubbelbemanning. Hemtjänst i egen regi kommer att följa upp resultatet och se över schemaläggning av personal för att minska antalet personal som en brukare möter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Nämndmål: 1.4.1 Äldre personer har en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande Uppfylls delvis Beskrivning Nämndens äldreomsorg har god kvalitet där äldre och anhöriga känner sig trygga, upplever ett gott bemötande i kontakten och vet vart de kan vända sig med frågor och synpunkter. Enheterna genomför under året olika informationssatsningar utifrån sina respektive målgrupper. Medarbetarnas breda språk- och kulturkompetens är en tillgång för att möta äldre och anhörigas behov. I så hög grad som möjligt möter den äldre personal som talar dennes språk. Äldre och anhöriga möter medarbetare med god kompetens inom verksamhetsområdet vilket bidrar till trygghet och delaktighet. Medarbetare erbjuds under året olika utbildningar bland annat i svenska, geriatrik och demens för att säkerställa en god vård och omsorg. Nämndens samtliga enheter inom äldreomsorg fortsätter arbetet för att kvarstå eller bli Stjärnmärkt alternativt få Silviahemscertifiering. Äldre känner sig trygga vid hemgång från sjukhus och får ett samordnat stöd utifrån uppdraget God och Nära vård. Användandet av tryggt mottagande i hemmet och samordnad individuell plan (SIP) för äldre i behov av fortsatta insatser från förvaltningen och Region Stockholm fortsätter att utvecklas. Vak i livets slutskede genom närvaro av personal ska erbjudas utan dröjsmål oavsett om den äldre bor i ordinärt eller särskilt boende. Möjligheten att erbjuda äldre som inte har stöd från kommunen svalka under värmeböljor, kommer att utredas under 2025. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(130) Nämnden verkar för att personer över 65 år och deras anhöriga har kännedom om äldreomsorgens öppna verksamheter. Äldreomsorgens verksamheter erbjuder ett varierat utbud av förebyggande och rehabiliterande aktiviteter för både fysisk och psykisk hälsa. För att främja välbefinnande ska vårddjur besöka verksamheterna och ett varierat utbud av kulturella aktiviteter erbjuds. Olika aktiviteter anordnas, utvärderas och utvecklas utifrån de äldres önskemål. Äldre har möjlighet att uppleva trevliga måltider i gemenskap med andra vilket motverkar ofrivillig ensamhet och social isolering samt stimulerar aptit och motverkar undernäring. Förväntat resultat - Andel kunder som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i förvaltningens hemtjänstenheter är 87 % - Andel boende i Kista samt Rinkeby vård- och omsorgsboende som upplever sig trygga är 90 % - Andel äldre personer i stadsdelsområdet som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser är 67 % Analys Nämndmålet bedöms ha uppfyllts delvis. Bedömningen grundar sig på att inget av de förväntade resultaten uppnåtts under året, men samtliga aktiviteter har genomförts. Andel kunder som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i förvaltningens hemtjänst är 80 procent för 2025 vilket är en ökning med en procentenhet från 2024. Detta är en förbättring men resultatet kommer att följas upp av verksamheten. Hemtjänsten arbetar aktivt med delaktighet och den äldres möjlighet till att påverka sina insatser och detta sker till stor del i utformandet av genomförandeplanen. Total andel boende på Kista- samt Rinkeby vård- och omsorgsboende som upplever sig trygga är 83 procent vilken är en minskning från 2024 då resultatet låg på 90,5 procent. Området för vård- och omsorgsboende har under året genomfört en egen enkät där resultatet blev att 76 procent av de boende upplever sig trygga vilket kan jämföras med 2024 då resultatet var 95 procent. Resultatet per verksamhet visar att tryggheten på Kista vård- och omsorgsboende uppgår till 89 procent och på Rinkeby vård- och omsorgsboende till 63 procent. Både det försämrade resultatet och skillnaden mellan verksamheternas resultat har analyserats och kommer att följas upp. En skillnad mellan verksamheterna som bedöms ha en betydande inverkan på resultatet är att verksamheten i Kista har funnits länge med stabil personalgrupp och gemensamma väl inarbetade arbetssätt. Verksamheten i Rinkeby har under 2025 fortfarande varit i uppstart med en konstant inflyttning och öppnande av nya avdelningar. Detta bedöms ha påverkat upplevelsen av trygghet hos de nyinflyttade boende som ofta befinner sig i en omfattande omställning i livet med en förändrad livssituation och ska känna trygghet i ny miljö och med personal som de ska lära känna. Svaret för indikatorn om äldre personer i stadsdelsområdet som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser är 58 procent vilket är en minskning från 67 procent 2024. Det Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(130) framgår inte av resultatet som utgår från stadens medborgarundersökning, om den svarande någon gång eftersökt denna typ av information eller om den svarande är en äldre person. Stadsdelsförvaltningen har inte ansvaret att tillgodose behovet av information till äldre utan informationsansvaret delas av olika förvaltningar i staden. Under 2026 kommer nämnden att skicka ut brev med information om äldreomsorgen till alla äldre inom stadsdelsområdet mellan 76- 80 år. Denna åtgärd kan förhoppningsvis höja resultatet för nästa år. Kompetens och evidensbaserat arbetssätt Medarbetare har genom språklyftet fått möjlighet att utveckla sin yrkessvenska i tal och skrift vilket upplevs ha lett till förbättrade språkkunskaper. Utbildningen avser att leda till förbättrade språkkunskaper användbara i det dagliga arbetet. Järva hemtjänst har utsett fem språkombud som stöttar kollegorna och arbetar för en språkfrämjande arbetsplats. Dessa satsningar har kompletterats med utbildning i dokumentation. Under året har egenkontroller av genomförts regelbundet där förvaltningen kan se att den sociala dokumentationen inom utförarverksamheterna har förbättrats. Förvaltningen har under året arbetat med utveckling av kvalitet i genomförandeplaner utifrån den revision som gjordes 2024, se nämndens kvalitetsberättelse 2025. Utbildningar inom bland annat demens, palliativ vård, HBTQI och Romsk inkludering har genomförts av äldreomsorgens medarbetare. Utbildningssatsningarna beskrivs i nämndens kvalitetsberättelse 2025. Vård- och omsorgsboende egen regi Under året har det hållits åtta boenderåd vardera på Kista- samt Rinkeby vård- och omsorgsboende. Dessa möten har varit mycket uppskattade av de boende och det samtalas bland annat om måltiderna, aktiviteter, delaktighet och välmående. Detta har ökat de boendes gemenskap och gett möjlighet att vara med och påverka verksamhetens planering. Aktiviteter inom båda verksamheterna bokas via ”kultur för äldre” och har under året bland annat varit clowner och digitala museibesök. Verksamheten har även haft uppskattade besök av vårddjur. De sommarjobbade ungdomarna är ett annat uppskattat inslag som ökat de äldres möjligheter till sällskap och flera promenader. Främja god hälsa och motverka ofrivillig ensamhet Under året har mötesplatserna för äldre haft 11 124 besök, vilket är en betydande ökning från 9 036 besök under 2024. Mötesplatserna för äldre i stadsdelsområdet ligger i Kista, Spånga, Akalla, Husby, Rinkeby och en ny mötesplats öppnade i Tensta i november. Det finns även två mötesplatser inom Järva för personer med psykisk ohälsa som har många äldre besökare. Mötesplatserna ska arbeta förebyggande, motverka ofrivillig ensamhet samt stärka en god fysisk och mental hälsa för de äldre. Utöver detta finns det två föreningsdrivna öppna mötesplatser i Rinkeby och Husby som erbjudit aktiviteter för äldre drivs i samverkan med förvaltningen. Järvas seniorer har erbjudits ett varierat av fysiska, sociala och kulturella aktiviteter för att möta behov och önskemål utifrån seniorernas intressen. Seniorerna är med och lämnar synpunkter och förslag på aktiviteter och en del av aktiviteterna leds av seniorer. Verksamheten har sett ett ökat intresse för fysiska aktiviteter från deltagarna och fått en positiv respons av seniorerna gällande ökat välmående. De sociala och kulturella aktiviteterna Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(130) har erbjudit ett varierat program med en mängd olika gruppverksamheter och föreläsningar. Under året har det även genomförts flera utflykter och två herrklubbar i Kista respektive Spånga har genomfört olika aktiviteter specifikt för män som i övrig verksamhet är en underrepresenterad målgrupp. Under året har mötesplatserna anordnat föreläsningar från den samiska föreningen och Tornedalingar vilket var välbesökt och uppskattat. Under Pride-veckan anordnades det egen filmvisning på Filmstaden i Kista, i december anordnades ett HBTQI-café tillsammans med RSFL. På samtliga mötesplatser erbjuds hälsosamtal och olika föreläsningar om hälsa en gång i månaden. Besök av vårddjur är mycket uppskattat och ett återkommande inslag i verksamheten. En ny del i verksamhetens uppdrag under året har varit ”svala rum” som finns på Träffpunkten i Spånga samt på Kista aktivitetscenter. Rummen där seniorer vid värmebölja erbjuds svalka, tillsyn och dryck är utrustade med fläktar och AC . På Kista servicehus erbjuds och anordnas det aktiviteter varje vecka som exempelvis bingo, handgymnastik och café. Dessa aktiviteter sker även kvällstid för att bryta isolering och ensamhet för de boende. Kista servicehus har det högsta resultatet i landet när det gäller nöjdheten med 92 procent vilket är en ökning med 12 procent sedan 2024. I början av året genomfördes en verksamhetsuppföljning på Kista servicehus med godkänt resultat. Verksamhet för äldre med demenssjukdom Nämndens två dagverksamheter för äldre med demenssjukdom har under året arbetat med att utveckla arbetssätt för att öka den äldres inflytande och trygghet. Fler aktiviteter i mindre grupper utifrån gästernas språkliga behov, förutsättningar och intressen är en del i denna utveckling. Under året har det bland annat erbjudits cykelturer i parcyklar, möten med vårddjur samt olika aktiviteter från Kultur för äldre vilket har varit mycket uppskattat. Veckobrev har skickats till anhöriga för att öka deras delaktighet samt insyn i verksamhetens arbete. Under året har det även anordnats välbesökta anhörigträffar vilket har varit mycket uppskattat. Brukarundersökningen visar att gästerna har en nöjdhet på 91 procent. Gästernas nöjdhet vid måltidssituationen på Minnesträffen uppgår till 100 procent vilket innebär en ökning med 33 procent sedan 2024. På Violen uppgår nöjdheten vid måltidssituationen till 90 procent vilket innebär en ökning med 15 procent sedan 2024. Gästernas nöjdhet med aktiviteter har minskat från 87,5 procent 2024 till 85 procent 2025 vilket blir utvecklingsområdet nästa år. Under året genomfördes verksamhetsuppföljning inom dagverksamheterna med godkänt resultat. Uppsökande arbete Under hösten har ett projekt startats där uppsökare tillsammans med anhörigkonsulent finns på Tensta vårdcentral en gång i månaden. Syftet är att nå medborgare över 65 år och deras anhöriga med information om äldreomsorgen. Redan vid första tillfället kom ett antal besökare och även information till personal förmedlades. Planeringen är att projektet ska utvecklas och omfatta fler vårdcentraler i stadsdelsområdet. Andra sätt att nå ut till medborgarna har varit för uppsökarna att besöka informationsträffar och öppna hus på aktivitetscenter och mötesplatser samt besök hos pensionärsföreningar. Varje vecka har uppsökande arbete bedrivits på stadsdelsområdets medborgarkontor. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(130) Uppsökare från äldreomsorgen och anhörigkonsulent har informerat, väglett och bokat individuella tider med besökare. Utbildning och nätverksskapande med medborgarkontorens personal är en viktig del i arbetet med att nå ut med information till äldre och anhöriga. Samverkan har även skett med civilsamhället och samhällsaktörer såsom hyresvärdar och andra enheter i förvaltningen som kan komma i kontakt med äldre. Detta är en viktig del i det vräkningsförebyggande arbetet samt för att nå äldre som lever i ekonomisk utsatthet. God och nära vård Samverkan har inletts med Tensta vårdcentral för att stadsdelsområdets invånare ska få en god och nära vård. Tensta vårdcentral har samordningsansvaret för både de regionala och privata vårdcentralerna i området som uppgår till 11 stycken. Ett närmare samarbete med biståndshandläggare har inletts under året. Regelbundna samverkansmöten hålls med vårdcentraler, primärvårds rehab och geriatriska avdelningar på Bromma- och St Görans sjukhus. Detta medför ökade kunskaper hos samtliga aktörer inom området. Syftet är att skapa en god kännedom om varandras verksamheter mellan de olika aktörerna. Detta ska bidra till stadsdelsområdets delaktighet i den nationella satsningen god och nära vård. Inga individeffekter mäts på annat sätt än i den nationella enkätundersökningar som olika myndigheter och regioner gör. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetet för god och nära vård samt förebyggande och 2025-01-01 2025-12-31 hälsofrämjande insatser för äldre, utvecklas under året utifrån behov som framkommer i olika samverkansforum med bland annat regionen. Den sociala dokumentationen utvecklas inom äldreomsorgens 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter vilket följs upp i egenkontroller. Nämnden inrättar en mötesplats för äldre i Tensta. 2025-01-01 2025-12-31 Nämnden utvecklar användandet av vårddjur i verksamheter för 2025-01-01 2025-12-31 äldre. Nämndens mötesplatser för äldre anordnar en hälsovecka för att 2025-06-01 2025-11-30 främja en hälsosam livsstil för äldre och deras anhöriga. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis har uppnåtts. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för två av fem KF-indikatorer har uppnåtts och tre indikatorer inte uppnåtts. Vidare har underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfyllts och samtliga aktiviteter har genomförts under året. Föreningsliv Utlysningen av föreningsbidrag för 2026 har kommunicerats brett i stadsdelsområdet. I samband med utlysningen har förvaltningen genomfört informationsträffar i Husby, Tensta Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(130) och Rinkeby samt hållit en digital informationsträff. I år har samtliga informationsträffar genomförts tillsammans med Studiefrämjandet inom ramen för nämndens IOP-samarbete med studieförbundet. Årets utlysning har resulterat i ett ökat antal ansökningar i jämförelse med föregående år. Barn och unga i Järva deltar i kultur- och idrottsaktiviteter på fritiden Nämnden har under året verkat för att göra kulturaktiviteter mer tillgängliga, relevanta och synliga för alla barn och unga i området. Både utbudet och sättet att nå ut med information så att fler får kännedom om möjligheterna som finns har utvecklats. Tillgängligheten har stärkts ytterligare genom öppna och kostnadsfria aktiviteter i parklekarna under årets alla skollov, där ett stort antal scenkonstföreställningar, workshops och familjeaktiviteter genomförts. Ett brett lovutbud har erbjudits i samarbete med andra aktörer, kompletterat med en omfattande sommarlovsbroschyr som nått ut brett till barn, unga och vuxna i stadsdelsområdet. Parallellt har formerna för ungas delaktighet genom kulturcrew utvecklats, där ungdomar får inflytande över programinnehåll och möjlighet att medverka i planering, teknik, genomförande och egna kreativa inslag vid större evenemang. Därtill har samverkan med kulturförvaltningen och Kulturhuset Stadsteatern Husby fördjupats, vilket lett till fler gemensamma kulturaktiviteter och en stärkt lokal närvaro. Tillsammans bidrar dessa insatser till att fler barn och unga i Järva får tillgång till kultur av hög kvalitet, både som deltagare och medskapare. Förskolebarn i Järva tar del av professionell scenkonst Nämnden har säkerställt att alla förskolebarn får ta del av kulturupplevelser och möter professionella kulturaktörer med målsättningen att varje barn tar del av minst en scenkonstupplevelse per termin. Nämnden har även fortsatt att utveckla ett språkutvecklande perspektiv i samverkan med kulturnämnden och stadsbiblioteket. Ett språkstärkande material har tagits fram kopplat till flera av årets scenkonstföreställningar. Detta fördjupar kulturupplevelsen och stärker barnens språkliga utveckling. Utöver besök med förskolan har målgruppen erbjudits ett varierat kulturprogram tillsammans med sina vuxna på fritiden. Under året har bland annat Söndagsteater arrangerats i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern Husby och Lördagsdans på Blå Huset. Tillsammans bidrar dessa insatser till att Järvas förskolebarn får högkvalitativa möten med scenkonst och kultur varje termin. Invånare i Järva har tillgång till ett rikt kulturliv Nämnden har arbetat för att säkerställa att alla invånare i området har tillgång till ett rikt och mångsidigt kulturliv året runt genom att arrangera, stödja och samverka kring en mängd större kulturevenemang så som Internationella kvinnodagen, Eid al-Fitr, Valborg, Prideveckan i Järva, världsmusikfestivaler, ljusfester och Nobel Week Lights. Under 2025 arrangerades programpunkter lokalt i Järva under Kulturnatt Stockholm för första gången. Förvaltningen samverkade med Stockholms stadsbibliotek i Husby och Husby Konst- och hantverksförening kring genomförandet. För att stärka tillgängligheten till kulturutbudet har nämnden under året påbörjat en utveckling av en mer strategisk kommunikation kring kulturaktiviteter, vilket ska göra det enklare för invånare att hitta och ta del av det rika kulturutbudet genom hela året. Den fördjupade Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(130) samverkan med kulturnämnden och Kulturhuset Stadsteatern Husby, genom exempelvis Söndagsbio, Söndagsteater, dansklasser och gästspel har ytterligare stärkt möjligheterna att erbjuda professionell och högkvalitativ kultur lokalt i Järva. Uppföljning av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv Förvaltningen har prioriterat ett stort utbud av idrottsaktiviteter via förvaltningens öppna fritidsverksamheter såväl som via nätverket Fritid för alla och ungdomsgården Electric, som är riktade mot barn och unga med funktionsnedsättning. Förvaltningens fritidsbibliotek har anpassat öppettiderna för att bättre möta invånarnas behov och projektet Aktiv Fritid Järva har utifrån önskemål delvis kunnat bemanna verksamheten och erbjudit anpassade insatser för att möta barn med funktionsnedsättning som behöver mer tid på sig för att pröva och utforska fritidsartiklar och möjligheterna att delta i lämpliga föreningsaktiviteter. Spontanfotbollen i Järva som startade under oktober månad har fortsatt att organiseras gemensamt med stadsdelsförvaltningen, idrottsförvaltningen och lokala föreningar i Rinkebyhallen, Ärvingehallen, Tensta sim- och idrottshall, samt Spånga fotbollshall. Aktiviteterna har bedrivits varje fredag och lördag mellan klockan 19-23 i Rinkebyhallen, Ärvingehallen samt Spånga fotbollshall. I Tensta sim- och idrottshall har spontanfotbollen arrangerats på lördagar klockan 19-23. Planen är att hålla igång spontanfotbollen fram till påsklovet. Antalet ungdomar som engageras på kvällarna uppgår till ca 70-120 personer i varje enskild hall, vilket innebär att flera hundra ungdomar engageras varje gång spontanfotbollen är öppen. Som en konsekvens skapar spontanfotbollen förutsättningar för ökad rörelse och förbättrad hälsa bland Järvas ungdomar. Agenda 2030 Nämndens verksamheter inom kultur, idrott och föreningsliv bidrar till att uppfylla målet i Agenda 2030 hållbarhetsmål om mål l 3 god hälsa och välbefinnande, mål 5 jämställdhet, mål 10 minskad ojämlikhet samt mål 16 fredliga och inkluderande samhällen. För att säkerställa detta har barn, unga och vuxna i stadsdelsområdet tillgång till jämställda och inkluderande aktiviteter. Nämndens stöd till lokala föreningslivet genom föreningsbidrag bidrar även till att uppfylla hållbarhetsmålen utifrån att stödet främjar möjligheten för kvinnor och flickor att organisera sig i föreningar, samt att föreningsbidrag beviljas till fritids- och lovaktiviteter för barn och unga som stimulerar rörelse. Nedanstående aktiviteter bidrar till måluppfyllelsen. Aktiviteterna följs upp under respektive nämndmål. Inom mål 3 god hälsa och välbefinnande inkluderas barn i strukturerade idrotts- och kulturaktiviteter genom ESF projektet Aktiv fritid Järva och föreningslivet. Inom mål 16 fredliga och inkluderande samhällen inkluderas förskolebarn i kulturen via professionella scenkonstföreställningar, kulturfestivaler genomförs för Järvas samtliga invånare, samt att samverkan inom förvaltningen och med kulturskolan och fritidsverksamheterna utvecklas. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 80 % 86 % 75 % 83 % 76 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivit Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor eter på fritiden Analys Staden 86% Andel barn 41 % 38 % 44 % 54 % 57 % 57 % 2025 och ungdomar som deltar i kulturaktivit eter på fritiden Analys Nämnden når inte det uppsatta årsmålet och ligger även under stadens totala resultat på 47 procent för 2025. Årets resultat har försämrats sedan föregående år och ligger i linje med 2023 års totala resultat för Järva. Frågan har endast ställts i undersökningen sedan 2023 och målgrupp för undersökningen har även ändrats till viss del från 2025 jämfört med tidigare år. Det framkommer för året vissa skillnader i resultatet utifrån kön, men det framkommer inga bestående skillnader utifrån kön över tid. Nämnden, i samverkan med kulturnämnden, har under året prioriterat att tillgängliggöra fler kulturaktiviteter för barn och unga i stadsdelsområdet. Järva och staden som helhet har genomgående ett svagt resultat på denna fråga i grundskoleundersökningen och förvaltningen behöver under 2026 genomföra fördjupad uppföljning och analys av resultatet. Vidare behöver förvaltningen utveckla en mer sammanhållen uppföljning där fler parametrar följs upp utifrån genomförande av kulturaktiviteter för barn och unga. Exempelvis ska barnrättsperspektivet stärkas under 2026, där arbetssätt ska utvecklas för att få ökad kunskap om vad barn och unga efterfrågar för kulturaktiviteter på sin fritid. Andel barn 78 % 84 % 73 % 74 % 77 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktivit eter Andel barn 62 % 56 % 69 % 73 % 79 % 79 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktivit eter på fritiden Analys Nämnden når inte det uppsatta årsmålet och ligger även under stadens totala resultat på 72 procent för 2025. Årets resultat har försämrats sedan föregående år. Det framkommer för året vissa skillnader i resultatet utifrån kön, men det framkommer inga bestående skillnader utifrån kön över tid. Förvaltningen behöver under 2026 genomföra fördjupad uppföljning och analys av resultatet som kommer ligga till grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. Andel 49 % 56 % 43 % 53 % 67 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Analys Nämnden när inte det uppsatta årsmålet och ligger även under stadens totala resultat på 63 procent för 2025. Årets resultat har försämrats sedan föregående år och ligger i linje med 2023 års totala resultat för Järva. Det framkommer skillnader utifrån kön, där fler pojkar svarat att de deltar i föreningsliv jämfört med flickor. Även om skillnaden är mindre jämfört med föregående år framkommer det en viss skillnad utifrån kön över tid. Detta innebär att förvaltningen under 2026 behöver göra Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor en fördjupad analys vad detta kan bero på och vad det kan innebära i det fortsatta utvecklingsarbetet att möjliggöra att ungdomar kan delta i föreningsliv. Nämnden har under 2025 genomfört flertalet insatser riktade till föreningslivet som bland annat föreningsmässa, samverkan utifrån IOP-överenskommelser, utdelning av föreningsbidrag, genomförande av dialogforum där målgruppen barn och unga varit en prioriterad målgrupp i genomförande av arbetet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd arbeta 2025-01-01 2025-12-31 för fler aktiviteter i Järva under Kulturnatten Nämndmål: 1.5.1 Invånarna har tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter sitt samarbete med kulturnämnden och idrottsnämnden inom ramen för Fokus Järva för att stärka kultur- och idrottsaktiviteter för alla åldrar. Ett brett utbud av aktiviteter, ledda av trygga vuxna, ger barn och ungdomar en meningsfull fritid och nya kunskaper. Samtidigt byggs nätverk som är viktiga för deras framtid. Trygga platser, fria från våld och droger, är avgörande för dessa aktiviteter. Nämnden verkar för ett starkt och mångsidigt föreningsliv där invånares engagemang tillvaratas. Genom tydliga och transparenta processer, beslut och kommunikation riktat till civilsamhället tillgängliggörs stödet. Föreningsbidrag ges till ideella föreningar i syfte att utveckla verksamhet och aktiviteter av god kvalitet riktade till stadsdelsområdets invånare. Vidare stödjer nämnden föreningslivet genom att ge anpassad och tillgänglig vägledning i syfte att lotsa föreningar till olika verksamheter och stödformer inom förvaltningen, staden och övriga aktörer. Nämnden verkar för tillgängliga möteslokaler genom riktad samverkan med de medborgardrivna mötesplatserna i stadsdelsområdet. Förväntat resultat - Det lokala föreningslivet uppfattar att nämnden är tillgänglig och att stödet är relevant -Tillgängliggöra kulturaktiviteter för fler barn och unga Analys Nämnden bedömer att målet uppnåtts. Bedömningen grundas på att de förväntade resultaten uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Nämnden har under året arbetat för att tillgängliggöra kulturaktiviteter för fler barn och unga i stadsdelsområdet. Informationssatsningar har genomförts för att nå barn och unga bland annat via föräldrar som har barn inom förskoleverksamheten, där ett brett utbud av professionella scenkonstprogram erbjudits. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(130) Under året har en enkätundersökning genomförts riktat till föreningslivet angående nämndens stöd och service. Bedömningen utifrån resultatet är att det lokala föreningslivet överlag är nöjda med förvaltningens kommunikation av föreningsbidrag. Aktiv Fritid Järva Projektet Aktiv Fritid Järva har sedan projektstarten och fram till 1 december lotsat 552 unika barn och unga (varav 285 flickor) till organiserade fritidsaktiviteter. Projektet som avslutas vid årsskiftet har under projektperioden arbetat med att kommunicera och nå ut till barn och unga i områdena Rinkeby, Husby och Tensta. Projektet har därefter matchat deltagande barn till fritidsaktiviteter och exempelvis sett hur majoriteten av deltagarna stannat kvar i de organiserade aktiviteterna minst tre månader efter aktivitetsstarten. Projektet gjorde en ny ESF-ansökan under hösten och beviljades projektmedel för ytterligare 2,5 år med start efter årsskiftet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stärka stödet till föreningslivet genom att utveckla samarbetet med 2025-01-01 2025-12-31 studieförbund aktiva i Järva Utveckla stöd och kommunikation riktat till föreningslivet utifrån 2025-01-01 2025-06-30 målgruppens perspektiv KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Nämnden gör bedömningen att inriktningsmålet har uppnåtts delvis under året. Bedömningen grundar sig på att ett av KF:s verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt och de övriga tre bedöms uppnås delvis. Implementering av stadens miljöprogram En central del i implementeringen av stadens nya miljöprogram är att samtliga verksamheter genomför välgrundade analyser av vilka åtgärder som bedöms ge störst effekt i arbetet mot miljömålen. Under året har stödet till verksamheterna stärkts genom kompetenshöjande insatser och ökat vägledningsarbete, i syfte att tydliggöra hur verksamheterna kan bidra till att uppfylla målen i Miljöprogram 2030. Energi- och plastanvänding Under året har nämnden arbetat för att minska energianvändning och öka energieffektiviteten. Förvaltningens energiförbrukning har minskat, även om mätning och jämförelse är svår på grund av lokalbeståndets förändringar. Energisparande åtgärder som LED-belysning, rörelsedetektorer och informationsinsatser har genomförts. Plastanvändningen har ökat, men insatser pågår för att minska engångsartiklar inom äldreomsorg, socialpsykiatri och förskola, med tydligare rutiner och verktyg. Giftfria miljöer Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(130) Antalet registrerade kemikalieprodukter har ökat jämfört med föregående år, vilket till stor del bedöms bero på att fler verksamheter använder Chemsoft och att inventeringarna har blivit mer systematiska, snarare än på ökad användning av farliga ämnen i praktiken. Att registrera kemikalieprodukterna bidrar till att nämnden får ökad kontroll över farliga ämnen. Biologisk mångfald Under 2025 har insatser för biologisk mångfald genomförts i parker, fornminnesområden och skog, med fagning, slåtter, röjning, fågelholkar och omvandling av gräsyta till slåtterängar. Trädplantering och mikroskogar har påbörjats, och kommunikationsinsatser har genomförts i syfte att öka allmänhetens kunskap och engagemang. Odlingen i stadsdelsområdet har utvecklats genom förnya brukaravtal med föreningar, pop- up-odling i Husby och pilotprojekt för barn. Andelen ekologiska livsmedel har ökat, med störst framgång inom förskolan, även om målet på 70 procent ännu inte nås. Hållbart resande och förbättrad tillgänglighet Under året har nämnden verkat för att implementerat stadens rese- och mötespolicy, med lokala rutiner för uppföljning av tjänsteresor. Utmaningar finns i att samla data manuellt, men exempelvis socialtjänsten följer detaljerad statistik över antal resor, färdsätt och kostnader. Bilpoolen används effektivt, fordon med fossila drivmedel har bytts ut och fler el- tjänstecyklar och laddstationer har införts. Parkdriften i egen regi använder i huvudsak eldrivna fordon och maskiner, ett tydligt steg mot fossilfri drift. Tillgängligheten har förbättrats genom uppdaterad skyltning, inventering och renovering av trappor, gång- och cykelvägar samt planering av vinterväghållning. Dessa insatser stärker trygghet, framkomlighet och hållbarhet i stadsdelsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnås delvis. Bedömningen grundas på att målvärdet för två av KF-indikatorerna uppnås helt och två uppnås delvis, att underliggande nämndmål uppfylls delvis samt utifrån att samtliga aktiviteter genomförts enligt plan. Implementering av miljöprogram och hållbara kontor Förvaltningen tagit fram ett avdelnings- och verksamhetsanpassat stödmaterial som konkretiserar vad respektive avdelning och verksamhet ska bidra med utifrån Miljöprogram 2030. Under året har stödmaterialet förankrats i avdelningsledningsgrupperna, vilket innebär att verksamhetscheferna fått ökade kunskaper inför verksamhetsplaneringen och fortsatta uppföljningen av sin verksamhet. Förvaltningen bedömer att genomfört arbete innebär bättre Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(130) förutsättningar för verksamheterna att göra prioriteringar av insatser som ger mest effekt för att nå mål och förväntade resultat. En central del i implementering av stadens nya miljöprogram är att samtliga verksamheter genomför välgrundade analyser kring de åtgärder som bedöms ge störst effekt för att bidra till miljömålen. Förvaltningens verksamheter har arbetat med framtagande av egna åtgärdsplaner inom ramen för vägledningen Hållbara kontor. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med framtagande av åtgärdsplaner och genomförande av åtgärder utifrån dessa. Ett gott exempel på framgångsrikt arbetssätt är verksamheter som utsett miljöombud som haft en viktig roll i att informera och engagera kollegor i miljörelaterade initiativ och hållbarhetsarbetet. Som en del i att stärka förvaltningens kommunikation i omställningsarbetet har en aktivitets- och kommunikationsplan tagits fram för det förvaltningsövergripande hållbarhetsarbetet, i syfte att stärka medarbetarnas engagemang i utvecklingsarbetet. Genomförande av årets kommunikationsaktiviteter har genomförts enligt plan med fokus på att sprida goda exempel i verksamheten. Energianvändning och -effektivisering Verksamheternas har under året arbetat med att minska energianvändningen och att energieffektivisera verksamheten. Förvaltningens energiförbrukning för 2025 ligger på 2,52 GWh vilket är ett resultat under årsmålet på 3 GWh. Förändring mellan 2024 och 2025 ligger på en minskning på 11,8 procent, men utifrån den förvaltningsövergripande statistiken är det svårt att bedöma om det under året har skett en minskning av energiförbrukningen, då statistiken för 2024 var påverkad av en felkopplad energiförbrukning till förvaltningens lokalbestånd (2,86 GWh för januari-december 2024). Vid jämförelse längre bak i tiden så låg energiförbrukningen för perioden januari-december 2023 på 2,55 GWh, vilket kan tyda på att förvaltningen minskat sin energiförbrukning. Dock förändras förvaltningens lokalbestånd i takt med att verksamheter startar och läggs ner, vilket gör det svårt att jämföra resultatet över tid. Analys på verksamhetsnivå behöver utvecklas för bättre förståelse av vad som påverkar ökning respektive minskning av energiförbrukningen från år till år. En grundläggande svårighet i arbetet med att minska energiförbrukningen är att många verksamheter inte får någon separat mätning på elförbrukning då elen ingår i hyran. Detta leder till begränsad insyn i verksamheternas energiförbrukning och möjlighet till minskning. Förskoleverksamheten, som nyttjar en stor del av nämndens lokalbestånd, ser utmaningar i arbetet då det i dagsläget saknas en tydlig metod för att mäta om energiförbrukningen faktiskt minskar. En framgångsfaktor framåt är att etablera en tydligare dialog inom förvaltningen kring vilka åtgärder förskolorna faktiskt kan och ska genomföra under ett verksamhetsår, samt hur dessa kan följas upp systematiskt. Flertalet av förvaltningens verksamheter har fortsatt att byta ut energikrävande utrustningar och vitvaror, exempelvis byta belysning till LED och installera rörelsedetektorer. Generellt råder det ett klimatsmart tänk och energibesparande beteenden i förvaltningens verksamheter Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(130) genom att verksamheter till exempel har rutiner, påminnelser om energismart beteenden samt genomför informationsinsatser för att stärka energibesparande beteenden hos både medarbetare och besökare. Överlag behöver dock mätning, analys och beteendeförändringar kring energiförbrukningen stärkas. Minskad och hållbar plastanvändning Arbetet med minskad och hållbar platsanvändning är en prioriterad fråga för nämnden när det kommer till miljö-och klimatarbetet. Trots det så visar årets resultat på en negativ utveckling. Inköpen av förbrukningsartiklar i plast under 2025 motsvarar en klimatpåverkan på 221,11 ton CO₂e, vilket innebär en ökning med 13,9 procent jämfört med 2024. Förvaltningen köper främst artiklar tillverkade av fossila råvaror. Fördelningen mellan fossil och återvunnen plast uppgår till cirka 34 respektive 5,3 ton. Jämfört med 2024 har inköpen av artiklar i fossilplast ökat, samtidigt som inköpen av återvunnen plast har minskat marginellt. Inköpen av biobaserad plast förekommer i väldigt lite utsträckning. Med utgångspunkt i manuellt bearbetad statistik har många verksamheter kunnat analysera och resonera kring sina inköp samt identifiera vilka artikelkategorier som är möjliga att arbeta med för att minska plastanvändningen, eftersom alla produkter inte kan reduceras utifrån verksamheternas förutsättningar och möjligheter. Under året har verksamheter inom äldreomsorgen, socialpsykiatrin och omsorgen för funktionsnedsättning arbetat med att implementera arbetssätt för minskad användning av engångshandskar, detta genom att visa och diskutera en instruktionsfilm om rätt användning av engångshandskar som förvaltningen tidigare tagit fram. Filmen har visats inom samtliga verksamheter och bedöms vara välkänd hos medarbetarna. Även tvättlappar i plast, haklappar, engångsunderlägg, engångsmuggar, plastfolie och aluminium har varit i fokus och ersätts med annat material eller flergångsalternativ inom berörda verksamheter. Förskoleverksamheten ser att en mer systematisk uppföljning av inköp av förbrukningsartiklar i plast bidragit till en ökad medvetenhet och kunskap hos rektorerna. Detta har lett till noggrannare granskning av inköp, tydligare rutiner för beställningar, och där flera förskoleområden har utvecklat en struktur med en särskilt utsedd beställare. Övriga verksamheter inom förvaltningen har inlett arbetet med att minska användningen av engångsartiklar i plast, men graden av genomförande varierar. För de verksamheter som ännu inte kommit lika långt lyfts behovet av utbildningsinsatser och ökad insyn i plastförbrukningen som viktiga faktorer för att kunna komma vidare i utvecklingen av arbetet. Detta arbete förväntas underlättas när uppföljningsverktyget Plastkollen tas i bruk. Återbruk, avfall och källsortering Nämndens verksamheter har lokaler hos ett flertal olika fastighetsägare vilket innebär olika förutsättningar och avtal för källsortering. En del av nämndens verksamheter använder fastighetsägarnas befintliga källsortering där samarbete med fastighetsägarna är avgörande för att säkerställa välfungerande källsortering. Många av verksamheterna som inte använder fastighetsägarnas befintliga källsortering har under året anslutit sig till ramavtalet med Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(130) PreZero för insamling och hämtning av verksamhetsavfall. Efterkontroller är genomförda för att säkerställa att inga inköp går via andra leverantörer än den som är upphandlad. Matavfallsinsamling finns på merparten av nämndens verksamheter. Många verksamheter har under året tagit fram eller så pågår arbete med att utveckla rutiner för källsortering. Här anses tätare möten och dialog med städbolaget viktiga för att säkerställa efterlevnaden av dessa rutiner. Inom vissa verksamheter fungerar inte avfallshanteringen optimalt än vilket kan åtgärdas framöver med anskaffning av fler sorteringsstationer. Under året har informationsinsatser genomförts gällande förvaltningshusen för att informera medarbetare om placering av källsorteringsfraktioner. Förvaltningen ser utmaningar kopplade till det nya kravet på utsortering av textilavfallet. I brist på möjlighet till insamling av trasiga/uttjänta arbetskläder lagras nu dessa i verksamhetslokalerna. Med anledning av detta har förvaltningen under året inlett en dialog med miljöförvaltningen (centrum för cirkularitet) som håller på att kartlägga textilflödena i staden. I samband med detta har förvaltningen haft möjlighet att medverka i framtagandet av stadsövergripande informationsunderlag kring hantering av textilavfall. Underlaget har ännu inte spridits i staden. Förvaltningens kännedom om Stocket som kanal för anskaffning och bortskaffning av inventarier, samt medvetenheten kring vikten av att återbruka befintliga resurser, bedöms vara relativt hög. Enligt statistik från Stocket har dock tjänsten använts i mycket liten utsträckning för bortskaffning av inventarier inom nämndens verksamheter, endast sex gånger under 2025 och främst avseende bord och soffor. När det gäller anskaffning av inventarier har Stocket använts i större utsträckning, totalt 32 gånger, huvudsakligen för bord, stolar och förvaringsmöbler. Sammantaget uppskattas återbruket av dessa inventarier ha bidragit till en besparing på cirka 2 925 kg koldioxid och 174 631 kronor. En möjlig förklaring till den begränsade användningen av Stocket kan vara att sortimentet inte alltid motsvarar verksamheternas behov, vilket leder till att nyinköp av inventarier fortfarande förekommer. Omfattningen av dessa nyinköp har dock inte kartlagts, och det bedöms att Stocket sannolikt skulle kunna användas i betydligt större utsträckning både för an- och bortskaffning. I arbetet med planeringen av det nya förvaltningshuset har inventariefrågan lyfts under hösten, då förvaltningen bedöms kunna ta med högst hälften av nuvarande inventarier in till det nya förvaltningshuset. Detta innebär att förvaltningen behöver planera för bortskaffning av en stor mängd inventarier inför flytten. För att begränsa antal möbler som kasseras i samband med flytten kommer förvaltningen behöva undvika nyköp av inventarier samt planera för successiv utfasning/bortskaffning av inventarier genom att öka intern återanvändning av inventarier och nyttja återbruksavtalet. Ekologiska livsmedel med låg klimatpåverkan Nämndens verksamheter visar medvetenhet för stadens ambition för ekologiska och klimatsmarta livsmedel och måltider. Vid inköp av livsmedel och enklare förtäring/fika väljs säsongsbaserade alternativ, samt frukt och vegetariska/veganska produkter kompenserar för ej Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(130) ekologiska/ej vegetariska produkter. Fokus ligger även på att minska icke-ekologiska spontanköp. Avvägning med ekonomi och en budget i balans lyfts som en utmaning för ökad måluppfyllelse. Här anses systematisk och kontinuerlig uppföljning, planering och samordning, ytterligare påminnelser inom verksamheterna samt användning av lathunden för kontering av livsmedel som viktiga faktorer för fortsatt arbete. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel Förvaltningens klimatpåverkan från livsmedel för 2025 ligger på 1,45 kg CO2 kg per livsmedel, vilket ligger under årsmålet om 1,5 kg CO2 per kg livsmedel. Detta innebär en marginell ökning sedan utfallet i samband med tertialrapport 2 (januari-juli) som låg på 1,42 kg CO2 per kg livsmedel. Dock har nya uppföljningsverktyget uppdaterats i samband med en samordning av klimatdata mellan nuvarande system och tidigare system med målet att få en mer enhetlig och rättvis bedömning av klimatdata mellan systemen. Detta medför att historiska värden kunde ändras något och det innebär att bäst bild av utvecklingen ska göras utifrån det värde som visas i systemet idag och inte det som tidigare exporterats. Som en följd av systemuppdateringen har det tidigare rapporterade utfallet för januari-juli ändrats från 1,42 till 1,43. Detta kan vara en indikation på att förvaltningen ökat sin klimatpåverkan per kg livsmedel på 0,2 kg, men analysen blir osäker om systemet inte levererar konsekvent och korrekt data över tid. Dessutom ingår nu fler avtal i uppföljningen av indikatorn och det är oklart när tillägget gjordes. Detta påverkar det övergripande utfallet och det är möjligt att en del av dessa inköp tidigare gjordes utanför avtal. Det är med andra ord möjligt att fler inköp nu följs upp, vilket är positivt. Dessa förändringar gör det svårt att jämföra utfall över tid och över åren. Agenda 2030 En lokal utmaning för nämnden är att få till en likställd hållbar förändring i omställningsarbetet i en så stor organisation som Järva stadsdelsförvaltning är. Utveckling av målgruppsanpassad kommunikation till både medarbetare och invånare har varit en prioriterad fråga för förvaltningen. Ytterligare en utmaning i arbetet är att Järvaborna ska ha en jämlik god livsmiljö som övriga invånare i staden, där stadsdelsområdet bland annat har ett större antal värmeöar. Nämndens genomförda miljö- och klimatarbete som bidragit till kommunfullmäktiges fyra verksamhetsområdesmål inom inriktningsmålet, bidrar även till att uppfylla främst mål 7 hållbar energi för alla, mål 10 minskad ojämlikhet, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringarna samt mål 15 ekosystem och biologisk mångfald inom Agenda 2030. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 75 80 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Analys Nämnden når inte det uppsatta årsmålet som är satt med utgångspunkt för de planerade upphandlingarna för året. Avvikelsen baserar sig på ett inkommet oplanerat uppdrag som gäller ett uppdrag om att upphandla fordon med förare till Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor flera stadsdelsnämnder i staden som bedriver egen regi gällande parkskötsel. Inköpta 39,29 35,01 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Analys Förvaltningens inköp av förbrukningsartiklar i plast ligger på 39,29 ton och når därmed inte årsmålet på 35,01 ton. Genomsnitt för inköpen av förbrukningsartiklar är 3,27 ton per månad, där de största inköpen skedde i mars, augusti, maj och januari. Inköpen av förbrukningsartiklar har ökat med 3,4 ton (9,5 procent) jämfört med 2024. I term av antal produkter motsvarar inköpen 3'925'751 produkter, vilket är en ökning på 8,9 procent jämfört med 2024 (3'603'311 produkter). Det finns tydliga månadsvisa skillnader, där inköpen under januari, mars och juni 2025 varit högre än motsvarande månader 2024. Tillsammans förklarar dessa månader i stort sett hela ökningen mellan åren. När det gäller typer av plastartiklar utgör blöjor, inkontinensprodukter, handskar och avfallspåsar förvaltningens största inköpskategorier, medan skyddsutrustning köps i mindre omfattning. Jämfört med 2024 har inköpen av blöjor, inkontinensprodukter och skyddsutrustning ökat markant, medan inköpen av handskar har ökat marginellt och avfallspåsar minskat marginellt. I nuläget är det svårt att på förvaltningsövergripande nivå fullt ut förklara vad ökningen beror på. Sammantaget visar uppföljningen att ökningen av plastinköp inte är jämnt fördelad över året eller mellan produktgrupper. Ett fåtal månader – främst januari, mars och juni – står i stort sett för hela ökningen jämfört med 2024, samtidigt som endast vissa produktgrupper (blöjor, inkontinensskydd, skyddsutrustning) uppvisar tydliga ökningar medan andra är relativt stabila eller till och med minskar. Detta indikerar att ökningen inte är strukturell för hela förvaltningen, utan snarare kopplad till specifika verksamheter, perioder eller förändrade behov, vilket ytterligare understryker vikten av att säkerställa uppföljning, analys och åtgärder på enhets- och områdesnivå. Klimatpåver 1,45 kg 1,33 kg 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från CO2 per kg CO2 per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Köpt energi 2,5 GWh 2,8 GWh 3 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(130) Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energieffektiva och hållbara med låg klimatpåverkan Uppfylls delvis Beskrivning Nämndens verksamheter bedriver ett aktivt miljö- och klimatarbete och känner ägandeskap för hållbarhetsarbetet. Förvaltningen arbetar för att utveckla den interna samverkan avseende planering, genomförande och uppföljning av hållbarhetsarbetet och har ett särskilt fokus på att utveckla arbetet med inköp och upphandling. Stadens e-utbildning, Hållbara kontor, genomförs av chefer och berörda stödfunktioner. Utbildningen stödjer verksamheterna i arbetet med att identifiera effektiva arbetssätt och åtgärder i sitt miljö- och klimatarbete. Åtgärdsplan upprättas med de åtgärder som bedöms ge störst effekt för ett hållbart kontor. Åtgärdsplanen innefattar åtgärder inom alla de områden som verksamheten kan bidra till för en ökad hållbarhetsanpassning av kontoret. I nämndens verksamheter görs aktiva val för minskad energianvändning, både när det gäller inköp av elutrustning och energiförbrukning i verksamheterna. Nämnden samverkar med berörda nämnder och fastighetsägare för ökad energieffektivisering i samtliga verksamheter och stadsmiljön utifrån nämndens rådighet. Arbetet med resurseffektiva kretslopp utifrån EU:s avfallshierarki fortlöper genom att förebygga, återanvända, sortera och återvinna avfall samt använda sig av Stocket återbruk. Verksamheterna uppmuntrar till beteendeförändringar för god avfallshantering och återbruk. Under året fortsätter nämnden att samverka med nämnder och fastighetsägare för att säkerställa att infrastrukturen för källsortering och matavfallsinsamling finns och att avfall sorteras. Nämndens verksamheter arbetar för en hållbar konsumtion med fokus på livsmedel med låg klimatpåverkan och minskad plastanvändning. Verksamheterna har ett helhetsperspektiv avseende arbetet med hållbara och ekologiska livsmedel med låg klimatpåverkan. Nämndens verksamheter som serverar måltider utvecklar arbetssätt och har god kunskap om klimatsmart mat och hur matsvinn kan minimeras. Förväntat resultat - Verksamheterna har upprättade åtgärdsplaner för ett hållbart kontor - Energiförbrukningen i förvaltningens verksamheter minskar - Förbrukningen av plast- och engångsprodukter minskar - Antal verksamheter som har matavfallsinsamling ökar - Antalet verksamheter som har avropat inom ramavtalet med PreZero för insamling och hämtning av verksamhetsavfall ökar - Klimatbelastningen från livsmedel minskar Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(130) Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls delvis. Bedömningen grundas på att majoriteten av de förväntade resultaten uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Det förväntade resultat som inte uppnås för året gäller att förbrukningen av plast- och engångsprodukter minskar, vilket det inte gjort under året. Minskad och hållbar plastanvändning är helt central i miljö- och klimatarbetet och därmed bedöms målet enbart uppnås delvis. Arbete med framtagande av åtgärdsplaner för respektive verksamhet utifrån vägledningen om Hållbara kontor har fortgått under året. Utifrån insatser genomförda i enlighet med åtgärdsplanerna har verksamheterna på olika sätt bidragit för att minska energiförbrukningen och plastanvändningen, öka matavfallsinsamling och verksamhetsavfall samt minska klimatbelastningen från livsmedel och öka andel ekologiska inköp. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla arbetet med att tillhandahålla och tillgängliggöra 2025-01-01 2025-08-31 information som vägledning för förvaltningens verksamheter i arbetet med miljö- och klimatmässig hållbarhet Utveckla arbetssätt gällande invånarnas delaktighet i 2025-01-01 2025-08-31 omställningsarbetet Utveckla hållbarhetsfokus inom feriejobb 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn uppnås delvis, att underliggande nämndmål uppfylls samt utifrån att aktiviteterna genomförts enligt plan. Uppföljning av medel för biologisk mångfald Nämnden har för 2025 beviljats medel för både investeringsåtgärder och driftåtgärder i syfte att öka den biologiska mångfalden. Stadsdelsvisa åtgärdsförslag (SÅF) för att förbättra biologisk mångfald Nämnden har beviljats medel för att öka förutsättningarna för biologisk mångfald. I det arbetet har förvaltningen utgått från stadsdelsvist åtgärdsförslag för ökad biologisk mångfald (SÅF) och arbetena som påbörjades 2024 i Sundby friområde har fortsatt. Fokus har varit att förbättra brynzoner, friställa hasselbuskage, göra högstubbar och lämna faunadepåer. 20 fågelholkar för att förbättra livsmiljöer har satts upp. Inom arbetsområdet finns även fornlämningen som förvaltningen i dialog med länsstyrelsen har valt att lyfta fram och tillgängliggöra för allmänheten. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(130) Solhemskogen utgör en annan plats inom SÅF där genomförda insatser har inkluderat selektiv röjning och gallring bland träd, skapande av högstubbar och ruiner, montering av mesholkar samt uggleholkar byggda av rovfågelplattformar i skogsområde. Syftet med insatserna är att öka tillgången på boplatser och föda för fåglar och insekter, vilket gynnar hela skogens ekosystem. Genomföra skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald i fornminnesområden Nämnden har även beviljats driftmedel för att öka biologisk mångfald genom skötselåtgärder i fornminnesområden med hjälp av hästar. De aktuella metoderna vid genomfört arbete omfattar fagning, naturvårdsröjning samt slåtter. Syftet med insatserna är att främja ett artrikt växt- och djurliv, bevara och synliggöra områdenas fornlämningar samt öka tillgängligheten för allmänheten. Områden där åtgärderna genomförts är gravfälten i Lunda–Skesta, Igelbäckens kulturreservat (Akalla by och Husby gård), Tenstadalen och Byvägen i Spånga. Nämnden har genomfört fagning och tidig slåtter vid gravfälten i Lunda–Skesta samt slåtter och naturvårdsröjning inom Igelbäckens fornminnesområden i syfte att gynna markfloran. Arbetet med gallring och återställande av det tidigare öppna landskapet bedrivs successivt och med försiktighet för att undvika negativa effekter såsom kraftig slyuppslagning eller utbredning av slånbuskage, vilka kan motverka önskade naturvårdsmål. Vid fagningen i Lunda-Skesta bjöds allmänheten in för att delta och få information om äldre metoder och biologisk mångfald. I de nyetablerade områdena vid Byvägen och i Tenstadalen inleddes arbetet under hösten 2025. På grund av långvarig bristande skötsel har gallringsåtgärder prioriterats för att återställa siktlinjer, friställa träd och återskapa brynmiljöer. Dessa åtgärder bidrar till ökad biologisk mångfald samt förbättrad synlighet av gravfälten för allmänheten. Arbetssättet har hittills visat goda resultat. Inom tidigare skötta områden har behovet av återkommande åtgärder minskat, vilket indikerar att de långsiktiga naturvårdsinsatserna haft avsedd effekt. Vid inventeringar har endast begränsade mängder sly noterats, och återväxten av slånbuskar har varit avsevärt mindre än förväntat. Anlägga ängsmark på ytor som bedöms lämpliga för ändamålet Nämnden har beviljats ytterligare medel för att öka den biologiska mångfalden som inneburit att förvaltningen ställt om 10 997 kvadratmeter bruksgräsyta till höggräsytor som slåtteräng och slåtter utan uppsamling. Det gäller fem slåtterytor i Lunda, Akalla och Spångadalen. Vidare har även ängar anlagts i Spånga, Husby, Tensta och Rinkeby med en total area om 2 388 kvadratmeter. Stadsdelsområdets totala yta slåtter utan uppsamling och slåtteräng var innan omställningen på 426 498,6 kvadratmeter och har nu ökat med 13 385 kvadratmeter, det innebär en ökning på 3,1 procent. Omställningsarbetet inleddes redan under föregående år då drygt 90 000 kvadratmeter Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(130) omvandlades från bruksgräsyta till höggräsyta. Det innebär att drygt 100 000 kvadratmeter (motsvarande cirka 14 fotbollsplaner) sedan två säsonger tillbaka inte längre sköts som bruksgräs, vilket bedöms vara en god omställning. Insatserna gör att ytan med höga värden för den biologiska mångfalden ökar och kan bidra till att öka den biologiska mångfalden i hela stadsdelsområdet. Gemensamhetsodling, utredning och projektering Nämnden har beviljats medel för att öka biologisk mångfald genom en ny gemensamhetsodling vilket inte kunnat genomföras. Osäkerhet kring den placering som bedömts vara bäst för gemensamhetsodlingen, en yta i anslutning till Hjulsta koloniområde, har försenat starten. Första steget i projektet 2026 kommer bli fortsatt utredning av möjliga platser och efter det en projektering av en gemensamhetsodling. Förvaltningen äskar därför i verksamhetsberättelsen om budgetering av medel till 2026. Träd Nämnden har beviljats medel för trädplantering och viss trädvård som har nyttjats till att plantera nya träd enligt trädmålet och anlägga mikroskog. Trädmål Under året har åtta träd tagits ned och 33 träd planterats, en ökning jämfört med förgående år, då 22 träd togs ned och 48 träd planterades. Förvaltningen har deltagit i stadsgemensamt arbete med en ny trädpolicy under ledning av trafikkontoret. Policyn ska vägleda arbetet med trädfrågor och tydliggöra tolkningen av trädmålet. Parallellt har stadsmiljöverksamheten arbetat vidare utifrån nuvarande tolkning av trädmålet och genomfört praktiska insatser för att stärka stadens trädbestånd. Genomföra pilot med successionsplantering/mikroskog Under året har nämnden påbörjat försök med en metod för grönområdesutveckling som kallas successionsplantering, eller mikroskog. Mikroskogar är naturlika planteringar där flera olika trädarter etableras i mindre storlekar på en begränsad yta. Genom att plantera arter tätt skapas ett samspel där de olika träden stärker varandras tillväxt och stabilitet. Syftet med metoden är att öka andelen krontäckning i stadsmiljön, vilket innebär att en större del av markytan täcks och skuggas av trädkronor. Denna effekt förväntas på sikt bidra till att sänka temperaturen i omgivningen, förbättra luftkvaliteten samt skapa värdefulla livsmiljöer för fåglar, insekter och andra organismer. Arbetet pågår och anläggningsarbetet för mikroskogen i Spångadalen är påbörjat och planteringarna är slutförda under december. Kommunikation av nämndens arbete med biologisk mångfald och grön omställning Förvaltningen har, inom ramen för stadens miljöprogram, påbörjat framtagandet av en kommunikationsplan för nämndens arbete med biologisk mångfald och grön omställning. Kommunikationsplanen syftar till att tydliggöra och synliggöra förvaltningens insatser för biologisk mångfald och klimatanpassning samt att stärka medarbetares, invånares och besökares delaktighet i omställningsarbetet. Exempel på informativa insatser som genomförts under året är montering av skyltar som beskriver värdefulla miljöer, hur Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(130) stadsmiljöverksamheten tar hand om dessa och information om arterna som bor där. Förvaltningen har under året deltagit i ett flertal evenemang såsom Biologiska mångfaldens dag och fagningsevent i Lunda-Skesta. Evenemanget Biologiska mångfaldens dag skapade en plattform för dialog mellan allmänheten, organisationer och kommunala aktörer samt ökade förutsättningarna för invånarna att lära sig om den biologiska mångfaldens betydelse. Den spontana responsen från deltagarna på fagningseventet Lunda-Skesta tyder på att arrangemanget inte bara fyller en funktion i att vårda kulturmiljön utan också stärker relationen mellan invånare och förvaltning, samt skapar förståelse för de värden som arbetet syftar till att bevara. Nya fornminneskyltar i Järva – kulturhistoria tillgänglig för fler I Järva stadsdelsområde har det sedan 2024 pågått ett omfattande arbete med att ta fram och sätta upp nya fornminneskyltar. Syftet är att synliggöra och tillgängliggöra Järva stadsdelsområdes rika kulturhistoria. Informationen, både genom skyltar och digital tillgänglighet med webbsidor, ger boende och besökare möjlighet att upptäcka mer om områdets rika forntida historia både direkt i natur- och parkområdena men också hemifrån. Projektet har genomförts i nära samarbete med Stadsmuseet och serviceförvaltningen, som tillsammans med förvaltningen utvecklat både nya fysiska skyltar som ska anläggas ute i stadsdelsområdet och digitala webbsidor med mer omfattande fornminnesinformation som ska kunna nås via QR-koder på de fysiska skyltarna. Skyltarna har blivit klara under året och utplacering av skyltarna slutfördes under december. Odling Utökade odlingsmöjligheter Nämnden har under året arbetat både med att utveckla befintliga odlingsplatser och med att skapa nya ytor och möjligheter för odling. Brukaravtal har förnyats med två föreningar som redan hade odlingar i stadsdelsområdet. I samband med avtalsförnyelse har arbete inletts med föreningarna för att göra odlingarna mer hållbara, samt för att förbättra och utöka odlingsytorna. Totalt har förvaltningen brukaravtal för odling med sex föreningar, vilket är en ökning med en förening sedan föregående år. Arbetet med att utveckla odling i Järva förväntas fortsätta även nästa år. Pop-up odling I Husby fortsätter utvecklingsarbetet med stadsodlingen i Sinnenas trädgård, som sköts med hjälp av Järvavärdar. En ny pop up-odling med ätbara växter har startats upp vid en yta angränsande till Kulturstråket i Husby. Insatsen har haft som mål att platsaktivera och öka den upplevda tryggheten på platsen, samtidigt som odling möjliggörs. Besökare uppmuntrades att plocka och smaka av det som odlas och information vid odlingarna informerar om hur besökarna kan gå tillväga om de vill odla på stadens mark. I samverkan med trafikkontoret har tillfällig trivselbelysning satts upp i form av klotslingor i intilliggande träd vid odlingen. Koloni- och fritidsträdgårdsföreningar Nämnden har beviljats medel för lokalt arbete för ökad demokrati där utvecklingsarbetet med koloni- och fritidsträdgårdarna ingått genom fortsatt dialog med föreningarna. I samarbete med Studiefrämjandet har ett försök initierats för att stärka föreningarnas föreningsstruktur Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(130) och deras förmåga att driva och utveckla sin verksamhet. Intresset för utbildningen har varit svalt och utvärdering av insatsen kommer genomföras efter årsskiftet. Nämnden beviljades även medel för åtgärder i naturreservat där renovering av staket kring två arrenderade odlingsområden omfattades. Arbetet påbörjades under sensommaren och planeras att färdigställas i början av 2026. Syftet är dels att stödja föreningarna i deras underhållsansvar och dels att säkerställa bevarandet av de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Åtgärden bedöms även stärka en finare och mer välskött livsmiljö och vistelse i reservatet. Genomföra en pilot att använda parklekar till att lära barn hur man odlar Ett pilotprojekt för odling med barn i parklekar har genomförts i samarbete med parklekarna Rinken i Rinkeby och Spånga by i Tensta. Syftet var att i samverkan med parkleksverksamheten öka intresset för natur, biologisk mångfald och maten vi äter genom ett pedagogiskt och lekfullt upplägg med odling som verktyg. Ungefär 60 barn deltog i projektet och målgruppen för insatsen var barn i årskurs 1–4 med temabaserade aktiviteter kopplade till odling, ekologi och kretslopp. Projektet pågick till och med september 2025. Alla barn och pedagoger gavs möjlighet att svara på en utvärderingsenkät om hur de upplevt odlingstillfällena. Både pedagoger och barn var mycket positiva till projektet och de ser gärna en fortsättning på odlingen under nästkommande år. Inköpta ekologiska livsmedel Förvaltningens utfall gällande ekologiska inköp bedöms ha en positiv utveckling angående andelen ekologiska livsmedel, i relation till totalen av inköpen, i förvaltningen. För 2025 har utfallet ökat till 62 procent jämfört med 53 procent som var det totala utfallet för 2024. Nämnden når dock fortsatt inte det uppsatta årsmålet. Förskoleverksamheten står för den största ökningen, där framgångsrika åtgärder genomförts såsom implementering av nya arbetssätt, översyn av menyer samt kommunikationsinsatser för att sprida goda exempel. Vid genomförda nämndkontroller under året visade dessa stickprover att majoriteten av förvaltningens verksamheter hade rutiner för ekologiska inköp och att det fanns en hög följsamhet gentemot rutinerna i verksamheterna. Vilket är en viktig grundläggande förutsättning för att systematiskt kunna utveckla inköpsarbetet. Förvaltningen fortsätter utreda begränsning av ekologiska alternativ som en del verksamheter uppger som skäl till att årsmålet på 70 procent andel ekologiska livsmedel inte nås. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 62,33 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Nämnden når fortsatt inte det uppsatta årsmålet men andelen ekologiska livsmedel i relation till totalen av livsmedelsinköpen har ökat, både jämfört med utfall i tertialrapport 2 och för året som helhet jämfört med föregående år. För perioden januari- Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor december 2024 låg andelen ekologiska livsmedel på 53,38 procent och för perioden januari-juli 2025 låg det på 60,46 procent. Detta innebär att andelen ekologiska livsmedel har ökat med 8,95 procent i jämförelse med 2024, samt ökat med 1,87 procent i jämförelse med januari-juli-perioden. Nämndens verksamheter kommer under 2026 fortsätta att genomföra insatser för att öka andelen ekologiska inköp. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Stadsdelsområdets offentliga miljöer och nämndens verksamheter främjar biologisk mångfald och stärker den klimatmässiga motståndskraften Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter att arbeta för minskad påverkan vid extremväder samt ökad biologisk mångfald. Träd som främjar pollinatörer, förbättrar luftkvalitén samt minskar påverkan vid extremväder planteras. Ökad andel ängsmark, samt förbättrade möjligheter till odling, ökar förutsättningarna för biologisk mångfald. Möjlighet till källsortering i välbesökta parker säkerställs i samarbete med trafiknämnden. Nämndens övertagande av drift i egen regi planeras med särskild hänsyn tagen till att skapa miljövänlig drift. Maskiner och arbetssätt som följer klimatmålen och främjar biologisk mångfald på ett cirkulärt och hållbart sätt är huvudfaktorer i utformandet. Skötseln av stadsdelens naturområden inriktas på att bevara deras karaktär som natur- och strövområden. I dialog med fritidsträdgårdsföreningarna och aktörer inom staden utvecklas nuvarande fritids- och koloniträdgårdar. Nämndens enheter har rutiner som följer stadens strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Verksamheterna arbetar utifrån förvaltningens lathund för kontering av ekologiska livsmedel. Genom att verksamheterna utvecklar arbetssätt samt följer upp och genomför egenkontroller ökar nämnden andelen ekologiska inköp. Förväntat resultat - Stärkt motståndskraft mot extremväder som skyfall och värmeböljor i stadsdelsområdet offentliga miljöer - Stärka förutsättningar för biologisk mångfald och pollinatörer i stadsdelsområdets offentliga Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(130) miljöer - God möjlighet till odling och väl fungerande fritidsträdgårdsföreningar - Andelen ekologiska livsmedel ökar i nämndens verksamheter Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås och att samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan. Nämndens arbete med att genomföra insatser för att stärka förutsättningarna för ökad biologisk mångfald på både kortare och längre har i stort pågått enligt plan under året. Förvaltningen har deltagit i framtagandet av stadens handlingsplan för klimatanpassning, vilket är ett viktigt styrdokument gällande stadens och nämndens fortsatta utvecklingsarbete med att genomföra åtgärder för att stärka motståndskraften mot extremväder som skyfall och värmeböljor i stadsdelsområdets offentliga miljöer. Nämnden har under året arbetat både med att utveckla befintliga odlingsplatser och med att skapa nya ytor och möjligheter för odling. Förvaltningen har fler brukaravtal för odling med föreningar efter i år jämfört med föregående år, vilket är en positiv utveckling. Andelen ekologiska inköp har ökat under året jämfört med föregående år gällande förvaltningens totala resultat för 2025. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra insatser för biologisk mångfald såsom omvandla 2025-01-01 2025-12-31 lämpliga ytor till långgräs eller äng Genomföra pop-ups i stadsodling för att öka möjligheten att odla i 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen grundar sig på att underliggande nämndmål uppfylls samt att aktiviteten har genomförts enligt plan. Hållbart resande i tjänsten Under året har en av nämndens prioriteringar varit att implementera stadens rese- och mötespolicy. Uppföljning av tjänsteresor behöver kunna göras utifrån flera aspekter såsom kostnadseffektivitet, minskad klimatpåverkan, trygg arbetsmiljö samt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Lokala förvaltningsövergripande rutiner för hållbart resande har upprättats under året. Uppföljning av hållbart resande har visat sig vara utmanande då uppföljningen behöver göras utifrån flera parametrar manuellt, både på verksamhetsnivå och förvaltningsövergripande nivå. Förvaltningen ser behov av att vidareutveckla uppföljningsarbetet för att svara upp mot ställda krav i stadens rese- och mötespolicy. Det Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(130) finns dock flera goda exempel där utvecklingsarbete bedrivits under året som innebär strukturerad uppföljning av verksamhetens resor. Främst gäller detta inom nämndens socialtjänstverksamhet där detaljerad statistik förs och följs upp kring antal resor, färdsätt och kostnader. En förvaltningsövergripande bilpool infördes under 2024 och utifrån genomförda kontroller för året bedöms bilpoolen nyttjats effektivt. Förvaltningen har utvärderat bilpoolen och hur den fungerar i syfte att säkerställa att bilpoolen kan användas i så hög utsträckning som möjligt. Förvaltningen har utifrån inkomna synpunkter genomfört kommunikationsinsatser kring ansvaret för fordonens skick och renhållning för att stärka nöjdheten. Utbyte av fordon med fossila drivmedel i förvaltningens fordonsflotta har genomförts. Vidare har fler el- tjänstecyklar införskaffats, rustats upp med vinterdäck samt laddstation anordnats vid förvaltningshuset i Tensta. Detta innebär att fler miljövänliga transportalternativ finns att tillgå än tidigare. Förbättrad skyltning i stadsdelsområdet Förvaltningen deltar i trafikkontorets arbete att se över skyltningen i stadsdelsområdet Järva. Målet är att ta fram en förbättrad vägvisning för gående till och från målpunkter på Järvafältet, samt mellan knutpunkter för kollektivtrafik, lokala centra och målpunkter i anslutning till stråket Ärvingegången - Edvard Griegsgången - Sibeliusgången. Gångvägsvisning bidrar till ökad tillgänglighet och trygghet för gående genom förbättrad orienterbarhet, samt underlättar att nå både målpunkter på Järvafältet och i norra Järva samt hitta anslutande kollektivtrafik. Arbetet har även innefattat att ta fram orienteringsskyltar vid Järvafältets entréer, som syftar till ökad gångvänlighet och tillgänglighet till fältets målpunkter. Dessa orienteringsskyltar finns sedan slutet av året på plats. Köpa in eller leasa fordon med låg klimatpåverkan till drift i egen regi Inför etableringen av den nya parkdriftsverksamheten har stadens fordonspolicy och miljöprogram varit vägledande i arbetet. I nämndens parkdrift, som bedrivs i egen regi sedan oktober, är majoriteten av alla fordon och maskiner eldrivna vilket är ett tydligt steg mot en fossilfri parkdrift och en hållbar verksamhet. Trappor I Järva finns det cirka 160 trappor totalt. Under 2023 och 2024 inventerades och renoverades hälften av dessa. Under 2025 har resterande trappors skick inventerats för att kommande år renoveras efter behov. I inventeringen bedöms skicket men också tillgängligheten. Arbetet görs för att öka framkomligheten och tillgängligheten för stadens invånare och besökare i området. Gång- och cykelbanor Underhåll av gång- och cykelvägar är ett långsiktigt arbete. Nämnden har rustat upp två gång- och cykelvägar i stadsdelsområdet där asfalten var eftersatt. Bland annat en yta i Kista, vilken även hade sättningar som orsakade översvämning och halka under vinterhalvåret. Genomfört arbete under året bedöms ha ökat tillgängligheten på gång-och cykelvägar i stadsdelsområdet. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(130) Vinterväghållning Under hösten har driften av parker och naturområden övergått i egen regi. Vinterväghållningen kommer dock fortsatt utföras av upphandlad entreprenör. Prioriteringen för snöröjningen av gångvägar och trappor för att öka tillgängligheten har setts över och baserat på inkomna synpunkter har trappor som tidigare spärrats av under vintertid, lagts till underlag för framtida vinterväghållning. Nämnden genomför löpande uppföljning av entreprenaden men utvärdering av vinterväghållningen för vintersäsongen 2025/2026 kan göras först under nästkommande år. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Trafiknämnden ska i samråd med Järva stadsdelsnämnd stärka 2025-01-01 2025-12-31 möjligheterna att cykla mellan Spånga och Kista över Järvafältet Nämndmål: 2.3.1. I stadsdelsområdet råder god framkomlighet där resor och transporter har låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Nämndens medarbetare nyttjar transportmedel som är klimatsmarta och har låg klimatpåverkan. Användningen av privata bilar i tjänsten förekommer inte och nämndens bilpool och cyklar nyttjas effektivt. Nämnden fortsätter att säkerställa en god framkomlighet på parkvägar för invånare i stadsdelsområdet. Förväntat resultat - Nämndens klimatpåverkan avseende transporter och tjänsteresor minskar - Nämndens bilar används effektivt Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås och att aktiviteten har genomförts enligt plan. Medarbetarna har uppmuntrats att gå, åka kollektivt, använda förvaltningens cyklar eller miljöklassade bilar. Förvaltningens verksamheter visar medvetenhet om vikten av att resa hållbart och följer stadens resepolicy i sina interna verksamhetsrutiner. Verksamheterna har prioriterat kollektivtrafik (både inom och utanför Stockholm), cykel och digitala arbetssätt. Framgångsrika åtgärder som lyfts fram är samordning av resor och framtagande av egna reserutiner, tillgång till SL-kort och tjänstecyklar, och även till exempel införskaffande av cykelpump som bedöms ha positiv effekt avseende resor till och från jobbet. Transporter med Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(130) privata bilar och flyg förekommer i undantagsfall. För att kunna följa upp tjänsteresor systematiskt utifrån ställda krav i stadens resepolicy kommer förvaltningen utveckla arbetssätt under kommande året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utfasning av fordon med fossila drivmedel 2025-01-01 2025-06-30 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn bedöms uppnås helt, att underliggande nämndmål uppfylls delvis och utifrån att aktiviteten har avvikelse då den bara delvis är genomförd under året. Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Inventeringen i Chemsoft visar att det totala antalet produkter i förvaltningen har ökat från 1 995 produkter år 2024 till 2 438 produkter i november 2025. Även antalet unika produkter har ökat något, från 425 till 457. Denna generella ökning hänger sannolikt samman med att fler verksamheter nu använder Chemsoft och genomför inventeringar jämfört med tidigare, samt att arbetet med inventeringen har blivit mer noggrant och systematiskt. Därmed speglar systemet sannolikt i högre grad den verkliga mängden kemikalier som används i verksamheterna. När det gäller produkter som innehåller utfasningsämnen ligger antalet unika produkter kvar på samma nivå som 2024 (22 stycken), men det totala antalet förekomster har ökat från 85 till 130. För produkter med riskminskningsämnen har både antalet totala produkter och antalet unika produkter ökat tydligt. Detta innebär att både förekomsten och bredden av produkter med dessa ämnen har ökat. Sammantaget visar utvecklingen att andelen produkter med utfasnings- och riskminskningsämnen är högre jämfört med föregående år. Det behöver dock sättas i relation till att inventeringsgraden har förbättrats och att fler verksamheter nu använder Chemsoft. Det är därför sannolikt att ökningen till stor del beror på en mer fullständig och korrekt registrering av de produkter som faktiskt används, snarare än att användningen av farliga ämnen har ökat i praktiken. En stor del av berörda verksamheter visar en tydlig medvetenhet om vikten av att använda Chemsoft som verktyg för utfasning av produkter med farliga och oönskade ämnen. I de flesta verksamheter finns utsedda Chemsoft-användare och arbetet med inventering, uppdatering och dokumentation av kemikalieförteckningar har utvecklats och blivit mer systematiskt. Detta möjliggör en effektiv spårning och kontroll av kemiska produkter, vilket bidrar till att alla farliga ämnen hanteras korrekt och i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter. Samtidigt kvarstår variationer mellan olika verksamheter i implementeringen av arbetet. Inom exempelvis förskoleverksamheten har samtliga områden rutiner för utfasning av produkter Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(130) med oönskade ämnen, och flera områden har organiserat arbetet så att en administrativ funktion ansvarar för kemikalieförteckningar och uppföljning. Detta ökar systematik och minskar sårbarhet vid personalförändringar. Skillnader i implementeringsnivå visar på behov av fortsatt uppföljning, utbildning, upprättande av lokala verksamhetsrutiner och tydlig ansvarsfördelning för att nå fullständig systematik och säker hantering av kemiska produkter i alla verksamheter. I samarbete med trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall se över möjligheter att öka antalet dricksvattenfontäner Under 2025 har en dricksvattenfontän placerats vid Tensta skate utöver de tre som redan fanns och därmed har stadsdelsområdet ökat sitt bestånd av dricksvattenfontäner med 33 procent. Under året har det pågått planering och projektering inför kommande upprustningar där ytterligare fontäner tagits med i beräkningen såsom följande: • Vid Trudelutten planeras att anlägga en dricksvattenfontän när arbetet med parken börjar anläggas 2026 • Vid plaskdammen i Rinken se över möjlighet till ny dricksvattenfontän • I Projektet Fornminnesparken utreds om det finns möjlighet att införa en dricksvattenfontän i parken. Projektet är i planeringsfas. • I Erikslund planeras det in en dricksvattenfontän, projektet är i planeringsfas. Stadsdelsnämnden samverkar i projekt med trafiknämnden för upprustning av torgytor. I planeringen finns dricksvattenfontäner med, bland annat på Ärvingegången/Vejlegatan intill Kista centrum, Hjulsta torg och Husby. Aktivering och upprustning av spontanidrottsytor Ett pilotprojekt inom ramen för förvaltningens platsaktivering Sommar i Järva utfördes under året för att utveckla platsaktivering på stadsdelsområdets spontanidrottsytor. Projektet syftade till att öka intresse och användning av stadsdelens spontanidrottsytor, samt få en bild av användning av dessa ytor och spontanidrott i området. Projektet fungerade väl samtidigt som det gav förvaltningen kunskap om utvecklingsområden. I projektet deltog ferieungdomar i arbetet och deras analys och utvecklingsförslag av de olika aktiviteterna och platserna var specifik, motiverad och tydlig, vilket ger förvaltningen möjlighet att öka initiativen till att fler nyttjar områdets spontanidrottsytor. Basketplanen i Husbyparken har upprustats. Upprustningen är ett resultat från inkomna önskemål från ungdomar och synpunkter som lyfts vid trygghetsvandringar. Upprustningen har inneburit nytt asfaltunderlag och utbytt utrustning av bland annat basketkorgar. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Nämndmål: 2.4.1 Nämndens verksamheter främjar en giftfri och hälsosam livsmiljö Uppfylls delvis Beskrivning Nämnden genomför åtgärder för att skapa en giftfri miljö för alla invånare och medarbetare med ett särskilt fokus på känsliga grupper. Medarbetare har kunskap kring farliga kemiska ämnen och mikroplaster i varor och material och gör välinformerade val vid inköp av kemikalier och förbrukningsartiklar. Förskoleverksamheten arbetar kontinuerligt utifrån vägledningen för kemikaliesmart förskola. Nämnden säkerställer att verksamheter som köper in kemikalier använder kemikaliehanteringssystemet Chemsoft samt att farliga kemiska ämnen inte köps in och/eller fasas ut. Nämnden planerar insatser utifrån den lokala åtgärdsplanen för att förbättra vattenstatusen i Igelbäcken och Bällstaån. Kärl med möjlighet till sopsortering placeras ut på strategiska platser i stadsmiljö och grönområden. Förväntat resultat - Samtliga verksamheter som köper in kemiska produkter har uppdaterade kemikalieförteckningar i Chemsoft - Kemiska produkter med utfasningsämnen används inte i nämndens verksamheter - Sopsortering i stadsmiljö och grönområden utökas Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls delvis. Bedömningen grundar sig på att aktiviteten inte är helt genomförd samt att två av tre förväntade resultat inte bedöms uppnås fullt ut för året. En positiv utveckling har skett under året när det gäller implementering av Chemsoft inom nämndens verksamheter, men kemiska produkter med utfasningsämnen används fortfarande till viss del och alla verksamheter har ännu inte fått till en tillräcklig systematik i arbetet som innebär att det finns en uppdaterad kemikalieförteckning. Verksamheterna har under året fortsatt att utveckla arbetet med att fasa ut farliga kemikalier och göra kemikaliesmarta inköp. Merparten av nämndens verksamheter har välfungerande rutiner och strukturer för att uppdatera inköp av kemiska produkter, likaså uppdaterade Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(130) kemikalieförteckningar i Chemsoft. Stadsdelsnämnden har under året, i samverkan med trafiknämnden, fortsatt att utveckla och säkerställa källsortering i välbesökta parker. Under året har förvaltningen utrett vilka platser som ska införa källsortering i enlighet med ny lagstiftning. Nämnden har sedan tidigare källsortering i fem parker och nu finns möjlighet till källsortering i elva parker. Möjligheten till källsortering i parker har därmed mer än fördubblats. Förvaltningen har följt trafikkontorets arbete med att teckna avtal om nyttjande av omlastningsstationer. Detta är en del i hanteringen av det avfall som uppstår genom källsorteringen och plastavfall där ett avtal ska finnas på plats sedan slutet av 2025. Eftersom nämnden har övertagit parkdriften i egen regi kommer nya rutiner tas fram 2026 för hur avfallet ska hanteras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera Chemsoft inom fritids- och ungdomsverksamheterna 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse samt stadsmiljö Analys Implementering av Chemsoft har genomförts enligt plan gällande fritids- och ungdomsverksamheterna samt inom stadsmiljö. Aktiviteten omfattar även medborgarservice som inte fullt ut implementerat Chemsoft under året. Det som främst kvarstår är framtagande av rutiner i arbetet för medborgarkontoren, vilket ska genomföras under 2026. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden bidrar helt till att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål. Bedömningen baserar sig på att fyra av sju av KF:s verksamhetsområdesmål bedöms uppnås helt, två delvis och ett bedöms inte uppnås Fokus Järva Nämndens arbete inom ramen för Fokus Järva utifrån årets fem prioriterade fokusområden fortgår. Ett tydligt exempel på arbetet är platssamverkan som under året har genomförts i Husby, Tensta och Rinkeby. Arbetet har stärkt trygghet, trivsel och utveckling i centrumområdena. I Husby har fokus legat på orienterbarhet, ungdomsdialog och trafiksäkerhet, samt förberedelser för torgupprustning 2026. I Rinkeby har insatser mot öppen drogscen, olovlig andrahandsförsäljning, belysning och fastighetsägarsamarbete förbättrat miljön. I Tensta har social och situationell prevention stärkts, trygghetsprojekt genomförts i Gullingeparken, och åtgärdsplaner för reparationer och renoveringar tagits fram. Ekonomisk hållbarhet och resurseffektivitet Nämnden arbetar med en långsiktigt hållbar ekonomi med fokus på kvalitet, kostnadseffektivitet och en budget i balans. Nämnden redovisar ett överskott om 23,3 mnkr efter resultatöverföring. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre intäkter från statsbidrag för nyanlända. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(130) Ekonomiskt bistånd, stöd till sysselsättning och motverka hemlöshet Arbetet under året har bidragit till minskat antal bostadslösa i stadsdelsområdet, särskilt för hushåll i utsatta situationer. Genom tidiga, samordnade och flexibla insatser har fler invånare kunnat behålla eller etablera ett tryggt och stadigvarande boende, med särskilt fokus på att förebygga vräkningar och skydda barnfamiljer och äldre. Utvecklade arbetssätt inom uppsökande arbete, mobil myndighetsutövning och samverkan med fastighetsägare har lett till att ett stort antal avhysningar kunnat förhindras och att nästan samtliga inkomna ärenden från hyresvärdar har avvärjts. Ingen barnfamilj har vräkts eller vistats i tillfälligt boende och antalet bostadslösa har minskat jämfört med föregående år. Sammantaget har insatserna lett till mer hållbara boendelösningar, ökad trygghet och förbättrade livsvillkor för invånare som riskerar eller befinner sig i hemlöshet. Nämnden har verkat för ökade förutsättningar för arbete och långsiktig försörjning genom tidigt, förstärkt och samordnat stöd. Andelen personer i behov av ekonomiskt bistånd har fortsatt att minska. Kompetensförsörjning och systematiskt arbetsmiljöarbete Under året har en ny chefsstruktur införts i hela förvaltningen i linje med stadens riktlinjer. Förändringen innebar att samtliga chefer i förvaltningen har fullt chefsmandat med verksamhet-, ekonomi- och personalansvar. Förvaltningen har följt upp organisationsförändringen både utifrån verksamhets- och arbetsmiljöperspektiv, och organisation har anpassats utifrån identifierade behov. Medarbetarundersökningen visar något lägre resultat på aktivt medskapandeindex än målvärdet, vilket bedöms ha samband med organisationsförändringen, men åtgärder har vidtagits genom handlingsplaner, arbete med friskfaktorer och fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaron är fortsatt låg i jämförelse med andra stadsdelsförvaltningar och har minskat något under året. Utifrån ny chefsstruktur med många nya chefer med fullt chefsansvar har flertalet utbildningar genomförts för att stärka kompetensen inom ekonomi och arbetsgivarfrågor såsom till exempel arbetsmiljö, arbetsrätt, rehabilitering och fördomsfri rekrytering. Förvaltningen arbetar aktivt med att minska andelen timavlönad personal och andelen har minskat inom förskolan men målvärdet nås inte fullt ut. Inom vård- och omsorgsverksamheter har andelen timavlönade ökat till följd av bland annat rekryteringsbehov, utbildningsinsatser och tillfälligt högre sjukfrånvaro. Inom förskolan har införandet av förstärkningsteam med tillsvidareanställd personal bidragit till minskad användning av timavlönade och bemanningsföretag. Motsvarande resursteam inom vård- och omsorgsverksamheterna utreds och planeras att införas under 2026 i syfte att stärka kontinuiteten och minska behovet av timavlönad personal. Beredskap Under året har nämnden stärkt sin beredskapsförmåga genom utveckling av krisorganisation, utbildning och övningar samt deltagande i stadsgemensamma och lokala krisövningar. Arbetet med trygghetspunkter, krisstöd i samverkan med civilsamhället och uppdaterade beredskapsplaner har fortsatt. Risk- och sårbarhetsanalyser har slutförts och omsatts i konkreta åtgärder i verksamheterna. Sammantaget bedöms nämndens förmåga att hantera Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(130) samhällsstörningar ha stärkts under året. Trygghet Trots omfattande insatser för att stärka tryggheten når nämnden inte målsättningen att öka den upplevda tryggheten i stadsdelsområdet. Under året har ett strukturerat trygghetsarbete bedrivits med fokus på prioriterade grupper, platssamverkan, trygghetsvandringar och platsaktivering. Insatserna har bidragit till något förbättrade trygghetsnivåer för vissa grupper, exempelvis äldre och kvinnor, men den upplevda tryggheten i stort har minskat något. Resultatet varierar fortsatt mellan kön, ålder och geografiska områden. Arbetet mot kriminalitet, våld i nära relation, unga i riskzon samt kriminella miljöer har stärkts genom ökad samverkan med polis och andra aktörer, utvecklade arbetssätt och fler förebyggande insatser. Renhållningen i parker och grönområden har delvis brustit under entreprenaddrift, vilket kan ha påverkat nöjdheten med renhållningen negativt. Övertagandet av parkdriften i egen regi under hösten bedöms ge bättre förutsättningar för kvalitet på sikt. Välfärdsbrott Arbetet mot välfärdsbrottslighet, arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar har intensifierats genom skärpta rutiner, kontroller och samverkan, vilket lett till stoppade utbetalningar, återkrav och polisanmälningar. Arbete för att stärka demokratin och tillgodose de mänskliga rättigheterna Nämnden arbetar med implementering av stadens program för mänskliga rättigheter i verksamheterna. Under året har nämnden genomfört en medborgarbudget kopplad till omgestaltningen av dansbanan i Akalla by, där invånare genom dialog fått lämna förslag och rösta om huruvida platsen ska behållas, bytas ut eller kompletteras. I december fattades beslut om att genomföra omgestaltningen i enlighet med röstningens resultat. Parallellt har nämnden genomfört fyra dialogforum med lokalt föreningsliv och invånare kring olika teman som rör lokalsamhällets utveckling, i syfte att ta tillvara deras perspektiv i det fortsatta utvecklingsarbetet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att verksamhetsmålet har uppfyllts helt. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga indikatorer och förväntat resultat uppfyllts. Nämnden redovisar sammantaget ett överskott om 23,3 mnkr efter resultatöverföring. Den positiva avvikelsen har i huvudsak varit oförändrad sedan tertialrapport 2. Avvikelsen mot Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(130) budget beror främst på lägre kostnader än budgeterat avseende ekonomiskt bistånd samt högre intäkter än budgeterat avseende statsbidrag för nyanlända. Nämnden har haft beredskap för att vid behov anpassa verksamheten till förändrade ekonomiska förutsättningar. Anpassningar har löpande gjorts utifrån ändrade volymer och omvärldsfaktorer som påverkar kostnads- och intäktsutvecklingen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 99,3 % 100 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 99,3 % 100 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens 0 % -0 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Nämndmål: 3.1.1 Nämnden har en budget i balans där resurser används effektivt och utifrån ett hållbart perspektiv Uppfylls helt Beskrivning Nämndens kostnader och intäkter analyseras noga i relation till uppsatta mål och uppdrag för att säkerställa förutsättningar för en budget i balans vid årets slut. Cheferna ges stöd för att under året göra rättvisande prognoser och vid befarade underskott vidtas snabbt åtgärder. Lokaler anpassas till verksamheternas behov och är kostnads- och energieffektiva. Genom att standardisera administrativa processer inom förvaltningen ges utrymme för effektivare styrning och uppföljning. Förväntat resultat - En budget i balans - God prognossäkerhet Analys Nämndmålet bedöms vara uppnått för året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat uppnåtts. Ekonomiavdelningen stöttar avdelningschefer under året i bedömningen av intäkter -och kostnader samt att tillhandahålla beslutsunderlag rörande verksamheterna på både kort - och lång sikt. Vid befarande av underskott vidtas åtgärder ur ett förvaltningsövergripande perspektiv. Förvaltningsövergripande processer ser löpande över för att öka kvalité och Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(130) effektivitet. Chefer stöttas i sitt ekonomiansvar genom löpande utbildningar avseende redovisning, upphandling/inköp samt budget/redovisning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att verksamhetsmålet har uppnåtts helt. Bedömningen grundar sig på att samtliga sex indikatorer har uppnåtts och att underliggande nämndmål uppnås. Ökade förutsättningar för arbete och långsiktig försörjning Nämnden har under året fortsatt utveckla arbetet med att fler invånare ska nå egen försörjning. I Järva stadsdelsområde har arbetslöshet varit hög även 2025. Arbetsförmedlingens statistik över andelen öppet arbetslösa av befolkningen visar på en förbättring, 5,1 procent i oktober 2025 jämfört med 5,5 procent 2024. Även andelen personer i behov av ekonomiskt bistånd fortsätter att minska och uppgår till 3.06 procent i år jämfört med 3,31 procent 2024. Resultatet beror på utvecklingen av nya arbetssätt för att tidigt, förstärkt och samordnat ge stöd på vägen till självförsörjning samt nämndens utökade samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen, Samordningsförbundet Finsam, Region Stockholm och Arbetsförmedlingen. Efter deltagande i program inom Aktivitetsplatsen har flera individer gått vidare från ingen sysselsättning eller insatser via Jobbtorg till arbete. Under 2025 har två program genomförts. Totalt har 26 deltagare varit inskrivna i Stockholmskraften varav fem fått arbete och fem har återremitterats till socialtjänsten. Totalt har 38 individer tagit del av insatsen Case manager varav 13 har avslutats mot egen försörjning. Årets satsningar har bidragit till att andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat till 2,22 procent i år jämfört med 2,32 procent 2024. För att säkra framtida kompetensförsörjning och underlätta rekrytering har nämnden förstärkt samarbetet med akademin. Under året har totalt 113 platser för verksamhetsförlagd utbildning tillhandahållits inom socialtjänstens myndighetsutövning samt utförande verksamheter inom äldreomsorgen, förskolan och socialpsykiatrin. Agenda 2030 Nämnden bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030 om mål 1 ingen fattigdom och mål 10 minskad ojämlikhet genom att verka för ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Fler kvinnor än män i stadsdelsområdet uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd. Ett led i jämställdhetsarbetet är att kvinnor är en del av förvaltningens prioriterade grupper i arbetet för att personer blir självförsörjande. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 3,06 % 2,51 % 3,5 % 3,21 % 3,5 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkninge n Andel 2,22 % 1,77 % 2,11 % 2,32 % 2,6 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt e konomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Analys Järva har en hög andel vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med övriga stadsdelsområden. Det visar att det finns socioekonomiska skillnader i staden. Utifrån målgruppens behov har arbetet fokuserat på att erbjuda olika aktiviteter och samordnade insatser för att minska behovet av ekonomiskt bistånd. Exempelvis inom språkutbildning, arbetsmarknadsinsatser, hälsa och psykosocialt stöd, samhällsinformation och praktisk bostadsvägledning. För att minska risken att fler hamnar i långvarigt ekonomiskt bistånd har nämndens verksamheter arbetat med tidig planering mot självförsörjning samt tätare uppföljning så att, individer inte stannar upp sin utveckling mot egen försörjning. Ur ett jämställdhetsperspektiv riskerar den höga andelen kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd att förstärka ojämställdhet och utanförskap. Många kvinnor står långt från arbetsmarknaden på grund av låg utbildning, språksvårigheter, ohälsa och omsorgsansvar. Detta begränsar deras möjligheter till arbete, studier och delaktighet i samhället. För att öka kvinnors möjligheter till egen försörjning krävs fortsatt fokus på riktade och samordnade insatser. 2026 förstärkts satsningen på barnfamiljer. Antal 3 223 st 3 120 st 2 500 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 94 st 129 st 80 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Antal 113 st 108 st 110 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Antal 2 828 st 1 415 st 1 413 st 2 691 st 2 450 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor stadens regi Nämndmål: 3.2.1 Invånarna är självförsörjande och vägen till arbete är kort Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar för att invånare får stöd att komma ut i egen försörjning med fokus på att erbjuda ett tidigt individuellt anpassat stöd. Syftet är att individen tidigare kan komma ut i egen försörjning i enlighet med omställningen till nya socialtjänstlagen. Arbetssättet med parallella insatser i praktiken ska användas och särskilt prioriterade målgrupper är personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd samt personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att möjliggöra för fler att komma in på arbetsmarknaden samt studier ska samverkan med Jobbtorg stärkas. Målgruppen unga vuxna, personer med funktionsnedsättning och kvinnor prioriteras i detta arbete. Vidare ska personer i behov av ekonomiskt bistånd samt missbruksvård ges möjlighet till IPS-projektet som är en effektiv metod för arbetsrehabilitering och syftar till att individen ska få stöd i att finna och sedan kunna behålla ett arbete eller studier. Medborgarservice ska fortsätta ge kvalificerat stöd till invånare genom bostadsvägledning, samhällsvägledning , konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning. Nämnden fortsätter verka för att stärka offentligt skyddade anställningar och prioriterar insatser för att stödja kvinnor som står långt från arbetsmarknaden tex via stadsdelsmammor och stadsdelssystrar. Förväntat resultat - Antalet ungdomar som erbjuds feriearbete under sommaren är högt -Tillgången till medborgarkontorens stöd och service ökar i Järva genom utbud av mobila medborgarkontor - Budget- och skuldrådgivningen samt konsumentrådgivningen når fler invånare - Andel personer med ekonomiskt bistånd som avslutas mot arbete och studier eller annan självförsörjning ökar och uppgår till minst 52% - Antal unga vuxna biståndstagare 18-29 år minskar och uppgår i genomsnitt till högst 275 personer per månad Analys Nämnden bedömer att målet har uppnåtts. Bedömningen grundas på att fyra av fem förväntade resultat för nämndmålet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Det förväntade resultatet för "andel personer med ekonomiskt bistånd som avslutas mot arbete och studier eller annan självförsörjning" har inte uppnåtts. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(130) Insatser för att minska behovet av ekonomiskt bistånd Utökad samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen, Samordningsförbundet Finsam, Region Stockholm och Arbetsförmedlingen har bidragit till ett minskat behov av ekonomist bistånd. Totalt har 1 681 hushåll i genomsnitt per månad uppburit ekonomiskt bistånd, vilket är i genomsnitt 40 hushåll färre per månad jämfört med förra året. Kvinnor utgör den största gruppen som får ekonomiskt bistånd och uppgår till 56 procent. Det visar på ojämlikheter för könen inom arbetsmarknad, familjeansvar och hälsa. Barnfamiljer, särskilt kvinnor, har därför prioriterats till insatser. Även unga vuxna som uppbär ekonomiskt bistånd har minskat under året. Antalet unga vuxna i åldern 18-29 år uppgår till 249 i genomsnitt per månad jämfört med 262 under 2024. Det är en minskning med 13 personer i genomsnitt per månad. Målet om högst 275 har uppnåtts. Ett resultat av täta kontakter och uppföljningar samt individuella planeringar. Under 2025 har ett arbetssätt för stegförlyttningar mot egen försörjning, en verktygslåda, utvecklats i arbetet med sjukskrivna. Genom kartläggning, fördjupad samverkan med vårdcentraler, användningen av förtroendeläkare och arbetsförmågeutredingar har 45 individer en plan för rehabilitering. Några av dessa har gått från sjukskrivning till insats via Jobbtorg. Under året har totalt 16 individer deltagit i insatsen IPS och därmed fått stöd i att finna och behålla arbete eller studier. Ett fåtal invånare har har erhållit insatsen OSA-anställning och ett par har deltagit i arbetsträning som ett steg mot arbete. Totalt 30,8 procent av alla hushåll har avslutats till arbete, studier eller sjuk- /aktivitetsersättning. Målet om 52 procent har inte har uppnåtts. Av de avslutade hushållen har 18 procent inte gått att nå, vilket innebär att den faktiska andelen som gått vidare till egen försörjning sannolikt är högre än vad statistiken visar. Arbetet med stegförflyttningar mot egen försörjning fortsätter. Nämnden har under året fortsatt arbetet för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetsliv, praktik eller studier på jämlika villkor som andra. Samverkan har skett med I-Work och Alfa vilket är enheter inom arbetsmarknadsförvaltningen vars målgrupp är personer med funktionsnedsättning. Det har under året varit svårt för nämndens dagliga verksamhet att hitta fler praktikplatser då handledning krävs. Nio brukare i daglig verksamhet har under 2025 påbörjat praktik eller studier, ingen har gått över till lönearbete. Detta kan vara ett resultat av att de allra flesta av brukarna har en lämplig insats utifrån sin nuvarande förmåga och att de i hög utsträckning efter gymnasiet hamnat rätt gällande insats/studier/arbete och därmed inte byter typ av sysselsättning. Feriearbete Förvaltningens hanterade under sommaren efter revideringar 2987 ansökningar varav samtliga erbjöds anställning, det förväntade resultatet uppnåddes i och med detta. Totalt anställdes 2 637 ungdomar av förvaltningen under sommarlovet. Under höstlovet erbjöd förvaltningen feriejobb till 179 ungdomar varav 146 anställdes (78 flickor och 68 pojkar). Till jullovet erbjöds 57 ungdomar feriejobb varav totalt 45 anställdes (22 flickor och 23 pojkar) av Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(130) förvaltningen. Under helåret 2025 så har totalt 3223 ungdomar erbjudits anställning och antalet anställda uppgår till 2828 varav (1413 flickor och 1415 pojkar). Mobilt medborgarkontor Under 2025 har det mobila medborgarkontoret nått ut till fler delar av Järva och därigenom möjliggjort fler medborgare att ta del av kommunal service i sin närmiljö. Genom närvaro på strategiskt utvalda platser och i samverkan med lokala aktörer har verksamheten ökat sin synlighet, vilket har resulterat i ett ökat antal besökare och en bredare målgrupp än tidigare. Resultaten har uppnåtts genom ett systematiskt arbetssätt där det mobila medborgarkontoret rör sig mellan olika områden och möter medborgarna där de befinner sig. Det förväntade resultatet bedöms därmed uppnått. Kompetensverkstan i samverkan med Jobbtorg Unga Kista Under helåret 2025 har Kompetensverkstans verksamheter fortsatt det uppsökande arbetet mot målgruppen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) samt ungdomar tillhörande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Mellan januari och november har cirka 2 100 personer nåtts genom verksamhetens uppsökande arbete, varav omkring 1 500 unga män och 600 unga kvinnor. Totalt har 819 personer deltagit i verksamhetens drop-in. Genom samarbetet med Arbetsmarknadsförvaltningen har 114 personer (68 procent unga män och 32 procent unga kvinnor) skrivits in på jobbtorgen och får på detta sätt utökat stöd och tillgång till jobbcoach. 50 KAA-ungdomar har också slussats vidare till stödinsatser. Kompetensverkstan öppnade under hösten ett nytt verksamhetskontor i Rinkeby som kommer bidra till att utveckla arbetet ytterligare under 2026. ESF Ung Kraft Järva Under 2025 har 29 deltagare skrivits in i ESF-projektet Ung Kraft Järva, vilket överstiger årets mål om 20 deltagare. Totalt har 145 unga vuxna deltagit i projektet mellan september 2024 och september 2025, vilket innebär att projektets övergripande mål om 120 deltagare redan har uppnåtts. Deltagarna har fått individbaserat stöd i nära samverkan med Jobbtorg, vuxenutbildning och andra relevanta aktörer. Efterfrågan på projektets insatser är hög. Projektet når en målgrupp med omfattande och ofta tidigare oidentifierade stödbehov, där många saknar fullföljd gymnasieutbildning och har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Flera deltagare har fallit mellan olika verksamheter och myndigheter, vilket tydliggör brister i befintliga samverkansstrukturer. Samtidigt visar projektets resultat på stora möjligheter att genom tidig identifiering, samordnat stöd och tydliga överlämningar minska dessa glapp. Det pågående arbetet med att ta fram en samverkansmodell skapar goda förutsättningar för hållbar implementering efter projektets avslut 2027. Stöd mot arbete och studier för unga via Framtidens Hus Förvaltningens verksamhet Framtidens Hus har under 2025 genomfört ett omfattande arbete för att stärka ungas väg mot arbete och studier. Rekryteringsträffarna som anordnades under året gav exempelvis 33 anställningar. Årets jobbmässa i Rinkeby lockade över 330 besökare och ledde till flera efterföljande rekryteringsprocesser samt erbjudande om tio truckutbildningsplatser för unga invånare i Järva. På studiesidan genomfördes gymnasie- och Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(130) studiemässor med cirka 70 deltagare vardera, en uppskattad studentmiddag och programmet studieguiden som syftar till att stärka studiemotivationen hos deltagare. Totalt har 239 körkortsaktiviteter genomförts under året med 913 besök, vilket har stöttat flera ungdomar på vägen mot körkort och ökad anställningsbarhet andra stödinsatser, såsom Ung Kraft Järva. Budget- och skuldrådgivningen Medborgarkontoret har under året hanterat 333 ärenden inom budget- och skuldrådgivning. Detta är nära föregående årsnivå på 342 ärenden. Antalet beviljade skuldsaneringar ökade något, från 25 till 27 personer. Många klienter har låg eller osäker inkomst, vilket gör att de inte uppfyller kraven för skuldsanering och har istället behövt stöd för att stabilisera sin ekonomi och skapa struktur i sin vardag. Sedan februari 2025 arbetar verksamheten helt med drop-in, där invånare registreras direkt, får en initial kartläggning och ett uppföljningsbesök inom en vecka. Den nya rutinen har i utvärderingar visat sig fungera väl. Det finns ingen kö, arbetssättet har skapat bättre tillgänglighet, lägre trösklar och effektivare handläggning. Under 2025 genomfördes 27 kunskapshöjande samverkans- och informationsinsatser om konsument-, budget- och skuldrådgivning inom Järva stadsdelsnämnd, vilket totalt nådde omkring 285 invånare. Det förväntade resultatet om att nå ut till fler invånare är därmed uppnått. Arbetet har under året präglats av samverkan med både lokala och regionala aktörer. En planering för att stärka ungdomars kunskap om privatekonomi via fritidsgårdar har tagits fram. Genomförandet sker under nästa verksamhetsår med fokus på äldre ungdomar, 16–19 år. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra pilot tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen för 2025-01-01 2025-12-31 att utveckla feriearbete för en yngre målgrupp Medborgarservice ska tillsammans med fritidsgårdarna stärka 2025-01-01 2025-12-31 ungdomars kunskap om privatekonomi Nämnden ska verka för att tillsammans med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden inrätta fler arbetsmarknadsinsatser för kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden i Järva stadsdelsområde. Arbetet ska ske inom ramen för modell för arbete och integration i Stockholm och göras i samverkan med trafiknämnden, fastighetsnämnden och bostadsbolagen. Nämndmål: 3.2.2 Det är attraktivt och tryggt för näringslivet att verka och växa i stadsdelsområdet Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar utifrån stadens näringslivspolicy, genom att bland annat lotsa frågor från näringsidkare till rätt instans i staden, sprida information om aktiviteter och åtgärder som staden vidtar, bevaka lokala intressen i stadsmiljö- och tillståndsfrågor, samt att arbeta för en trygg och trivsam miljö inom ramen för platssamverkan. Arbetet anpassas utifrån stadsdelsområdets kluster i Spånga, Lunda, Tensta, Akalla och Kista som ett ICT-kluster samt övriga stadsdelars specifika karaktär och behov. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(130) Järva stadsdelsområde har ett brett och mångfacetterat näringsliv. Det systematiska utvecklingsarbetet inom näringslivsuppdraget anpassas därför utifrån stadsdelsområdets kluster i Spånga, Lunda, Tensta, Akalla och Kista som ett ICT-kluster samt övriga stadsdelars specifika karaktär och behov. Nämnden fortsätter utveckla arbetet med trygghetsvandringar och platssamverkan för att skapa trygga, trivsamma miljöer för invånare och företag. Nämnden verkar för att stärka Järvas näringsliv genom näringslivsrådet för att främja kontakten mellan förvaltning och näringsliv samt göra området attraktivt för företag. Samarbetet med lokala företagarföreningar och nätverk ska intensifieras med stöd från Stockholm Business Region. Kommunstyrelsen ska tillsammans med Stockholm Business Region och Järva stadsdelsnämnd arbeta för att Kista fortsätter vara en attraktiv plats för befintliga företag och nya etableringar. Förväntat resultat - Det lokala näringslivet har kunskap om var de ska vända sig för vägledning i olika frågor - Det lokala näringslivets roll i platssamverkan och platsaktivering ökar Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås. Järva stadsdelsnämnds näringslivsråd har sammanträtt fyra gånger under året. Teman för årets sammanträden har varit trygghet, Fokus Järva och stadens kraftsamling kring Kista, Stiftelsen Järvaveckan samt Järvas parkplan. Företagarföreningarna finns representerade i rådet och har god möjlighet att väcka frågor som berör respektive förening och har i och med det också kunskap om var de kan vända sig för vägledning i frågor som berör det lokala näringslivet. Näringslivsperspektivet är en viktig del i förvaltningens arbete med platssamverkan. Frukostmöten har införts och ska fortsättningsvis hållas minst två gånger per år och stadsdel. Under året har två möten i Husby, Tensta och Rinkeby genomförts. Syftet med frukostmötena att skapa relation med småföretagare samt skapa förutsättningar för organisering av företagare i aktuella områden. Årets teman har varit trygghet och den fysiska torgmiljön. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(130) Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer har uppnåtts, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att aktiviteten har genomförts under året. Invånare som riskerar eller är bostadslösa har fått stöd och insatser som lett till trygga och stadigvarande boenden. För att stärka det vräkningsförebyggande har nämnden vidareutvecklat metoder och arbetssätt bland annat genom tidigt och intensivt uppsökande arbete, flexibel och mobil myndighetsutövning och lotsning och samordnat stöd samt samverkan med fastighetsägare. Detta i syfte att den enskilda ska kunna bo kvar i sin lägenhet. Ingen barnfamilj har berörts av vräkningar och ingen barnfamilj har befunnit sig på tillfälligt boende under året. Barnfamiljer i osäkra boenden har fortsatt varit en prioriterad målgrupp. Bland annat har en process för tätare uppföljning och samverkan för familjer boende via SHIS etablerats. Förvaltningen har under året förhindrat 515 avhysningar. Resultatet för indikatorn "andel avhysningar som kunnat avvärjas efter inkommet meddelande till förvaltningen från hyresvärden" uppgår till 96,8 procent. Målet om 90 procent har uppnåtts. Vid de 17 genomförda avhysningarna har hyresgästerna bedömds inte vara i behov av boendet då hyresgästen inte varit anträffbar och inte befunnit sig i boendet. Personligt ombud har under året haft kontakt med flera äldre som befunnit sig ett akut läge för avhysning samt där datum för avhysning har meddelats. I detta prioriterade arbete för att undvika att äldre hamnar i hemlöshet har akuta insatser kunnat beviljats i samarbete med äldreomsorgens uppsökare och genom ekonomiskt bistånd. Personligt ombuds uppdrag fortsätter i dessa fall vanligtvis med stöd för boende och försörjning. Sammanhållen stad Stadsutveckling och stadsmiljö Under året har arbetet med platssamverkan stärkt dialogen med invånare och lokala aktörer i syfte att bidra till förbättrad områdesutveckling och större delaktighet. Åtgärder har även ökat framkomlighet och tillgänglighet i stadsdelen, bland annat genom upprustning av gång- och cykelvägar samt planerade förbättringar av trappor. Ekologisk hållbarhet och klimaträttvisa Nämnden har utvecklat befintliga odlingsytor och skapat nya möjligheter för stadsodling. Nämnden har verkat för att stärka samarbeten med föreningar i syfte att skapa förutsättningar för långsiktig skötsel. Barn och ungas uppväxtvillkor Insatser för barn och unga har fokuserat på tidiga stödinsatser, jämlika lärmiljöer och främjande av språk och lärande. Socialtjänst, skola och civilsamhälle har fortsatt samverkan för att stödja barn och unga i riskzon för kriminalitet. Civilsamhälle och delaktighet Under året har nämnden genomfört en medborgarbudget kring omgestaltningen av dansbanan i Akalla by. Dialogarbete har genomförts där invånare fått lämna förslag och röstat på om den ska behållas, bytas ut eller kompletteras. I december fattade nämnden beslut om att genomföra en omgestaltning i enlighet med röstningens utfall. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(130) Nämnden har under året genomfört fyra dialogforum med det lokala föreningslivet och invånare med olika tema som berör lokalsamhället. Syftet har varit att tillvarata deras perspektiv i nämndens pågående utvecklingsarbete. Näringsliv och sysselsättning Nämnden har under året stärkt samverkan med lokala företag och nätverk med utgångspunkten att göra området attraktivt för företag. Fokus har legat på att skapa relationer med småföretagare och skapa förutsättningar för organisering av företagare i Tensta, Rinkeby och Husby. Agenda 2030 Nämnden verksamheter bidrar till att enskilda och familjer kan behålla sin bostad genom att förebygga vräkningar och hemlöshet. Samverkan mellan socialtjänst, bostadsbolag och andra aktörer stärker brukarnas möjligheter till hållbara boendelösningar. Antalet bostadslösa i stadsdelsområdet har minskat och uppgår till 46 hushåll i genomsnitt per månad vilket är lägre än 102 hushåll i genomsnitt per månad 2024. Det goda resultatet visar att nämnden bidrar till att uppfylla mål 11 i Agenda 2030 om ”Hållbara städer och samhällen”, genom att verka för invånarnas rätt till trygga boenden. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 96,8 % 97,48 % 90 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommet meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Analys Under året har fler meddelanden om risk för avhysning inkommit. Totalt har 532 meddelanden mottagits, en ökning med 49 jämfört med 2024. Det förebyggande arbetet har givit goda resultat, då antalet avhysningar som kunnat avvärjas har ökat till 515, vilket är 46 fler jämfört med 2024. Detta visar på ett välfungerande och effektivt vräkningsförebyggande arbete som bidrar till ökad trygghet och stabilitet för hushållen. Antal 0 13 15 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Enskede-Årsta-Vantörs, Farsta, Järva och Skärholmens 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnder ska i samarbete med kommunstyrelsen samordna och driva arbetet med lokal områdesutveckling i översiktsplanens fokusområden utifrån målsättningarna om en Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(130) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse sammanhållen stad och en rättvis klimatomställning samt med de lokala behoven som utgångspunkt. Arbetet ska ske i samråd med berörda nämnder och bolagsstyrelser Nämndmål: 3.3.1 Invånarna har trygga och långsiktiga boendelösningar Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen arbetar aktivt med att förebygga hemlöshet samt att stödja den enskilde mot en långsiktig boendelösning enligt stadens program för att motverka hemlöshet 2020-2025. Under året ska fortsatt implementering av lärdomar genomföras från projektet Praktisk bostadsvägledning som syftade till att ge personer individuellt anpassat stöd utifrån den enskilde individens stödbehov och förutsättningar. Vidare ska samverkan med SHIS vidareutvecklas med fokus på att effektivisera arbetet och möjliggöra att fler kan ta del av SHIS. Arbetet med hemlösa som har en komplex problematik och äldre i hemlöshet fortsätter genom uppsökande arbete av personer boende på härbärgen för att erbjuda stöd till en mer långvarig boendelösning där regionens psykiatri och beroendevård är viktiga samverkansparter. Äldre och personer med psykisk ohälsa som riskerar att hamna i hemlöshet är en prioriterad grupp i det förebyggande arbetet för uppsökare och personligt ombud som erbjuder stöd för att försöka att undvika att personer blir av med sin bostad. Förväntat resultat - Antalet genomsnittliga hushåll i tillfälliga boende minskar och uppgår till högst 100 hushåll per månad - Antal som beviljats sociala lägenheter i form av avtalat boende ökar och uppgår till minst 77 Analys Nämnden bedömer att målet har uppnåtts. Bedömningen grundas på att förväntade resultat för nämndmålet har uppnåtts. Totalt har 39 hushåll i genomsnitt per månad haft tillfälliga boenden vilket är lägre än målet om 100 hushåll per månad. Totalt har 100 hushåll fått hjälp till ett stadigvarande boende. De goda resultaten bedöms bero på utveckling av metoder och arbetssätt som tät klientkontakt, i form av uppföljningar och motivationsarbete. Nämndens verksamheter arbetar med att erbjuda boendelösningar som stärker individens förutsättningar att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Genom boende via stadens bostadssociala resurs, SHIS i stället för tillfälliga boendelösningar stödjer nämndens verksamhet individer att övervinna hinder till ett eget boende. Det görs bland annat genom att möjliggöra goda boendereferenser och en stabil ekonomi. Totalt har 85 hushåll beviljats avtalat boende varav 18 hushåll med barn och 67 ensamstående hushåll. Totalt 27 hushåll har fått eget kontrakt hos SHIS och ett fåtal hushåll har har flyttat från SHIS till ett stadigvarande boende. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(130) Nämnden har fortsatt arbetet med att främja brukares självständighet, särskilt övergång till självständiga boendeformer. Boendestöd inom försöks- och träningslägenheter beviljas bland annat i syfte att stärka individers förutsättningar för ett mer självständigt och långsiktigt boende. Boendestödet fokuserar på att stödja personer i att hantera och behålla sitt boende, med målet att de på sikt ska kunna ta över ett första handskontrakt eller få en bostad på ordinarie bostadsmarknad. Under perioden har några personer övergått till mer självständiga boendeformer. Ett fåtal personer har gått från försökslägenhet till eget hyreskontrakt och ett fåtal personer har gått från HVB till SHIS-boende. Det systematiska arbetet för att tidigt identifiera individer med potential att övergå till självständigt boende har haft positiva effekter i form av långsiktiga och stabila boendelösningar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnåtts delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorerna bedöms uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfyllts samt utifrån att aktiviteterna genomförts under året. Organisering av hållbart arbetsliv utifrån Riktlinje för chefsstruktur Förvaltningen implementerade en ny chefsstruktur, utifrån stadens nya riktlinje, inom samtliga verksamhetsområden den 1 januari 2025. Förändringen innebar att samtliga chefer i förvaltningen har fullt chefsmandat, med verksamhet-, ekonomi- och personalansvar. Förändringen innebar att befattningen områdeschef inrättades inom de större avdelningarna i förvaltningen. I och med den nya chefsstrukturen infördes även den nya befattningen gruppledare i verksamheter där nära stöd och arbetsledning i det dagliga arbetet behövs. Förvaltningen har under perioden följt upp organisationsförändringen både utifrån verksamhets- och arbetsmiljöperspektiv. Förändringar för att anpassa organisationen utifrån identifierade behov har genomförts, bland annat genom att inrätta fler chefstjänster eller gruppledare. Analysen av antal medarbetare per chef visar följande inom de olika verksamhetsområdena, se nedan. I beräkningen finns vikarier med vilket gör att siffrorna inte återspeglar det exakta antalet medarbetare per chef som finns på plats. Detta gör att fler enheter hamnar i spannet över 30 medarbetare fast att det faktiska antalet är färre. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(130) Antal understä llda Antal chefer medarbe uppdelat per tare verksamhetso inklusive mråde understä llda chefer Intervall Chefsn 0. Politisk 1. Individ- 3. 5. 6. Stöd och Övriga Tot ivå verksamhet och Förskoleverks Äldreom service till verksamhetso alt och gemensam familjeom amhet och sorg personer med mråden administration sorg fritidshem funktionsneds ättning Färre än A 1 1 10 st B 1 1 B1 2 1 3 B2 1 5 8 1 2 3 20 C 1 3 1 5 C1 1 1 C2 0 Mellan A 0 10-30 st B 0 B1 1 1 2 B2 2 3 1 6 C 5 25 5 8 9 4 56 C1 2 2 C2 0 Fler än A 0 30 st B 0 B1 0 B2 0 C 18 5 2 2 27 C1 0 C2 0 • Politisk verksamhet och gemensam administration: De chefer som har färre än 10 medarbetare har tunga strategiska områden med många specialister under sig vilket motiverar ett färre antal medarbetare per chef. • Individ- och familjeomsorg: Majoriteten av cheferna har, efter att organisationen setts över och justerats, mellan 10 och 30 medarbetare. De som har färre än 10 medarbetare är främst områdeschefer, de har dock nära 10 medarbetare. Utöver detta finns ett fåtal enheter som har strax under 10 medarbetare varav den ena är en Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(130) samlokaliserad verksamhet för stadsdelarna i Västerort vilket motiverar att det i dagsläget är en egen enhet. • Förskoleverksamhet och fritidshem: Den funktion som har färre medarbetare än 10 är framför allt rektorer vilket är kopplat till större geografiska ansvarsområden, uppdragets komplexitet och ett uttalat strategiskt ansvar för systematiskt kvalitetsarbete. Arbete pågår för ändamålsenlig uppdelning av chefsansvar som fungerar både utifrån geografiska förutsättningar och förskolornas storlek, samtidigt som variationer i barnantal kräver löpande anpassning av organisation och bemanning. Det finns därför fortsatt behov av att se över organisationen i syfte att se över antalet medarbetare per chef och säkerställa hållbara chefsuppdrag i linje med riktlinjen för chefsstruktur. I samband med att nya förskoleområden skapas under början av 2026 genomförs en översyn av chefsorganisationen, inklusive antalet medarbetare per chef. • Äldreomsorg: Organisationen har justerats, ett antal nya chefer har börjat under året och majoriteten av cheferna ligger inom rekommenderat spann om 10-30 medarbetare. Tre enhetschefer har över 30 medarbetare, så fortsatt översyn behövs inom de områdena. Dessutom har två ytterligare enhetschefer just nu fler än 30 medarbetare, men när vikariat går ut inom kort har även de cheferna under 30 medarbetare. • Stöd och service till personer med funktionsnedsättning: De geografiska förutsättningarna i området motiverar att områdeschefer har färre än 10 medarbetare. Tre enhetschefer har rekryterats vilket har gjort att ytterligare tre chefer som tidigare hade fler än 30 medarbetare nu ligger inom det rekommenderade spannet. Det är två enhetschefer som även fortsatt har fler än 30 medarbetare. • Övriga verksamhetsområden, Avdelning främjande och förebyggande sociala insatser: Majoriteten av cheferna har 10-30 underställda medarbetare. Tre områdeschefer har dock färre än 10 medarbetare. Verksamheterna är under utveckling och antal medarbetare bedöms öka över tid. Organisationen har setts över och rekrytering av ytterligare enhetschefer pågår. Det finns fortsatt en enhetschef som har fler än 30 medarbetare. Verksamheter som fortsatt avviker från riktlinjen för chefsstruktur följs upp. Bedömningen är att förvaltningens organisation under 2026 kommer att vara ändamålsenlig utifrån intentionen med stadens chefsstruktur. Utöver att säkerställa antal medarbetare per chef har förvaltningen under året även arbetat med att tydliggöra roller och kompetensutveckla chefer och stödfunktioner för att möjliggöra en effektiv och hållbar organisation. Arbetsmiljö Årets medarbetarenkät visar på ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 79, vilket är fyra indexpunkter lägre än uppsatt mål på 83. Indexet för ledarskap har minskat från 79 till 78 och styrning har minskat från 82 till 81. Den största minskningen syns i motivation där indexet har gått från 80 till 78. Förvaltningen har genomfört en omorganisation vid årsskiftet i och med införandet av en ny chefsstruktur som har inneburit att många medarbetare har fått nya chefer och kollegor. Under våren arbetade enheterna med att analysera resultatet från medarbetarenkäten utifrån förvaltningens stödmaterial. Utvecklingsområden och områden att bibehålla kopplat till friskfaktorer har identifierats och tagits med i enheternas Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(130) handlingsplaner för arbetsmiljö. En strategi för arbete med friskfaktorer har tagits fram och kommer att ingå som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En samlad uppföljning av förvaltningens utvecklingsområden sker inom ramen för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har arbetat aktivt utifrån stadens handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten. Utifrån den analys som gjorts har bland annat löpande individuella samtal för att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön införts, roller har förtydligats och utbildningar i att leda utan att vara chef har genomförts. Förvaltningens APT-material för hot-, våld- och annan otillåten påverkan har kompletterats med hänvisning till framtaget material av Socialförvaltningen. Ett aktivt arbete med uppföljning av sjukfrånvaro har pågått under året. Syftet har varit att sjukfrånvaron fortsatt ska ligga på rimliga nivåer. Chefer inom samtliga avdelningar har fått stöd att följa upp sjukfrånvaron och att sätta in lämpliga åtgärder. En extra resurs har tagits in för att ge extra stöd till chefer inom förskola samt äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri under hösten. Sjukfrånvaron i förvaltningen ligger även fortsatt bland de lägsta bland stadsdelsförvaltningarna och sjukfrånvaron har sjunkit med 0,1%-enhet sedan T2, från 6,9% till 6,8% till oktober 2025. Kompetensförsörjning Utifrån ny chefsstruktur togs en strategi för arbetet med ledarutveckling fram och flertalet insatser har genomförts. Under året har åtta Chefsforum genomförts med fokus på hållbart och framtida ledarskap, motivation och förändringsledning, konflikthantering och problemlösning, beredskap, det kommunikativa ledarskapet, tillsammans i samverkan, beslutsfattande och strategiskt tänkande samt medarbetarskap. Syftet var att skapa en gemensam grund och riktning för ledarskapet inom förvaltningen där respektive avdelnings- och områdesledningsgrupper arbetat vidare med varje tema. Chefer har haft individuella samtal med närmaste chef för att reflektera över det egna ledarskapet. Utifrån ny chefsstruktur med många nya chefer med fullt chefsansvar har flertalet utbildningar genomförts för att stärka kompetensen inom ekonomi och arbetsgivarfrågor såsom till exempel arbetsmiljö, arbetsrätt, rehabilitering och fördomsfri rekrytering. En förvaltningsgemensam introduktion för nya chefer har tagits fram genom samarbete mellan HR, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Introduktionen består av moduler och har genomförts under hösten. Den samlade introduktionen genomförs parallellt med Stadens centrala introduktion för nya chefer under hösten. Arbetet med att tydliggöra kompetensvägar pågår inom socialtjänsten, under året har detta tydliggjorts för socialsekreterare och arbete pågår för att tydliggöra kompetensvägar även för familjebehandlare. Avdelningen för förskola avvaktar utifrån förskolenämndens uppdrag att utreda förutsättningarna för inrättande av en enhetlig yrkestitulatur i förskolan. Uppföljning av heltid, tillsvidareanställda och timavlönade Förstärkningsteam bestående av tillsvidareanställda barnskötare har införts inom samtliga åtta förskoleområden. Hittills i år har andel arbetade timmar av timavlönade minskat från 4,7% i januari till 4,2% i oktober. Årsmålet om 4% för förskolan uppnås inte enligt aktuella siffror i Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(130) oktober, men då viss fördröjning sker vad gäller redovisad tid för timavlönade kan utfallet i januari komma att ändras. Effekten syns även på användandet av bemanningsföretag som har minskat. En utredning angående att införa resursteam inom utförare äldre, funktionsnedsättning socialpsykiatri har påbörjats under året med syfte att få till en kontinuitet i verksamheterna och minska andel arbetade timmar av timavlönad personal. Införandet kommer att ske 2026. Andelen arbetade timmar av timavlönad personal har ökat under året och det finns flera orsaker till det; semestervikarier som valde att inte påbörja sina anställningar, flertalet utbildningsinsatser har genomförts under året. Efterfrågan av förvaltningens vård- och omsorgsboenden har ökat och två nya enheter öppnas. Rekryteringar har pågått av tillsvidareanställd personal och i avvaktan det har enheterna i större utsträckning behövt komplettera med timavlönade anställningar. Utöver det har sjukfrånvaron varit högre i några av äldreomsorgens verksamheter vilket också har bidragit till att behovet ökat. Samtliga medarbetare som arbetar deltid har informerats om möjlighet att anmäla intresse för att arbeta heltid, men i dagsläget är det inga ytterligare medarbetare som önskar gå upp i tid. Under perioden har andel heltidsanställda ökat från 93,7 procent till 95,3 procent på förvaltningsnivå. Flest deltidsanställda återfinns i åldersgruppen 65+, av dessa är de flesta frivilligt deltidsanställda. I statistiken ingår medarbetare som har sjukersättning på deltid och som därmed inte kommer att kunna arbeta heltid, vilket också påverkar möjligheten att uppnå årsmålet i vissa verksamheter. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 79 77 79 80 83 83 2025 Medskapan deindex Analys Målet uppnåddes inte. Analyser genomfördes under våren på samtliga nivåer i förvaltningens verksamheter. En påverkansfaktor var omorganisationen som genomfördes med ny chefsstruktur från 1 januari som har inneburit att många medarbetare har fått nya chefer och kollegor. Andel 93,3 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom omsorg om funktionsne dsatta Andel 88,5 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom äldreomsor gen Analys Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Arbete med att erbjuda heltidstjänster till de som ofrivilligt arbetar deltid har pågått under året. Andel heltid har ökat under året och det är i dagsläget inga fler som önskar heltid. Trots åtgärder finns inte tillräckligt många som önskar att gå upp i tid inom äldreomsorgen för att årsmålet på 90% ska nås vid årets slut. Andelen 4,2 4,6 4 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan Analys Arbetet med att införa förstärkningsteam inom förskolan har pågått under året och parallellt med detta har det skett en kontinuerlig minskning av antalet timavlönade. Då de sista förskoleenheterna har slutfört arbetet under höstterminen och det är fördröjning på redovisning av arbetad tid för timavlönade kommer effekten troligtvis med viss fördröjning. Andelen 15,7 16,8 15 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsne dsättning Analys Under året har verksamheterna arbetat med att minska andelen arbetade timmar av timavlönad personal och andelen har successivt sjunkit från 17% i början av året till 15,7% i oktober 2025. Då det är viss fördröjning i redovisning av statistik för arbetad tid för timavlönade kan effekten av årets arbete med att minska andelen timavlönade komma något senare. Andelen 23,2 20,3 19 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsor g Analys Andelen arbetade timmar av timavlönad personal har ökat under året. Anledningarna till det är flera; omfattande utbildningsinsatser, sjukfrånvaro samt vikarier under pågående rekrytering vid pensionsavgångar. Öppnandet av två nya enheter inom Rinkeby vård- och omsorgsboende har påverkat behovet av timavlönade under pågående rekrytering. Sjukfrånvar 6,8 % 3,7 % 7,4 % 6,9 % 7 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Sjukfrånvar 2,5 % 2,5 % 2,1 % 2,5 % 3 % Tas fram av VB 2025 o dag 1-14 nämnd/styr else Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Nämndmål: 3.4.1 Medarbetare och chefer har god arbetsmiljö, trygga anställningar och möjlighet att utvecklas utifrån verksamhetens behov Uppfylls helt Beskrivning Genom ett proaktivt arbete med arbetsmiljöfrågorna i samverkan med arbetstagarorganisationerna främjas trivsel och hälsosamma arbetsplatser. Verksamheterna agerar förebyggande för att undvika att medarbetare utsätts för hot, våld eller annan otillåten påverkan och kompetens finns för att ge stöd om någon utsätts. Chefer och medarbetare har god kunskap om nämndens förebyggande arbete och rutiner kring kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering, repressalier och rasism. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning leder till att det finns goda förutsättningar för att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare och chefer utifrån verksamhetens behov. Chefer har en bra arbetssituation med tydliga mandat och befogenheter att kunna utöva ett närvarande ledarskap grundat i tillitsbaserad styrning. Heltid är norm vid nyanställning och andelen medarbetare som önskar öka sin sysselsättningsgrad följs upp kontinuerligt. Förväntat resultat - Järva stadsdelsförvaltning är en attraktiv arbetsgivare där antal tillsatta utannonserade tjänster uppgår till 95 % - Chefer och medarbetare har en samsyn och gemensamt förhållningssätt kring ledarskap, medarbetarskap, förvaltningens vägledande ord och verksamheternas uppdrag. Ledarskapsindex uppgår till minst 80 % - Samverkan med de fackliga organisationerna är god Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(130) Analys Nämnden bedömer att målet har uppnåtts. Bedömningen grundas på att två av tre aktiviteter har genomförts enligt plan och två av tre förväntade resultat bedöms vara uppfyllda. Bedömning att avvikelse på förväntat resultat om kompetensförsörjning om 5 procent avser de annonser som avbrutits pga. ändrat rekryteringsbehov och bör därmed inte få genomslag på bedömning av utfallet. Andel tillsatta utannonserade tjänster uppgår till 90 procent under 2025. Flertalet av tjänsterna som inte är tillsatta beror på förändrade förutsättningar i verksamheten, exempelvis förändrat behov utifrån minskat barnantal, och sällan på grund av svårighet att attrahera rätt kompetens. Ledarskapsindex uppgick till 78 i 2025 års medarbetarenkät i början av året. Målet om 80 i ledarskapsindex uppnåddes inte, men bedömningen är att effekten av de ledarutvecklingsinsatser som genomförts kommer synas i nästa års medarbetarenkät. Samverkan bedöms god utifrån att en undersökning av samverkan genomförts, där resultatet visar att de fackliga organisationerna sammantaget uppger att samverkan fungerar väl. Arbetsmiljö och samverkan Ett obligatoriskt APT-material har tagits fram kring säkerhetskultur som förväntas leda till en ökad kunskap om det förebyggande arbetet kring hot, våld och otillåten påverkan. Förvaltningens digitala introduktion har uppdaterats med hänvisning till utbildning i otillåten påverkan för att säkerställa att alla nyanställda får kunskap om området. Rutinen för kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier har setts över och förenklats. Under augusti togs rutinerna upp på samtliga APT i enligt med förvaltningens arbetsmiljöårshjul. I medarbetarenkäten framgår att 95 procent av alla som har svarat vet vart de ska vända sig om de upptäcker fel eller brister i arbetsmiljön. De framtagna stödmaterialen bör öka kännedomen om detta ytterligare. Utbildning om kränkande särbehandling har genomförts för skyddsombud under hösten, vilket också har bidragit till ökad kunskap. Överenskommelse om lokal tillämpning av samverkansavtalet har reviderats så att den följer den nya chefsstrukturen. Beslut fattades om att införa samverkansgrupper på områdesnivå inom ytterligare en avdelning. Utbildning för chefer och skyddsombud har genomförts inför uppstarten. En enkätundersökning har genomförts under december som visar på att förvaltningens fackliga samverkan är god. Kompetensförsörjning Utifrån ny chefsstruktur togs en strategi för arbetet med ledarutveckling fram och flertalet insatser har genomförts. Under året har åtta Chefsforum genomförts med fokus på hållbart och framtida ledarskap, motivation och förändringsledning, konflikthantering och problemlösning, beredskap, det kommunikativa ledarskapet, tillsammans i samverkan, beslutsfattande och strategiskt tänkande samt medarbetarskap. Syftet var att skapa en gemensam grund och riktning för ledarskapet inom förvaltningen där respektive avdelnings- och områdesledningsgrupper arbetat vidare med varje tema. Chefer har haft individuella samtal med närmaste chef för att reflektera över det egna ledarskapet. Utifrån ny chefsstruktur med många nya chefer med fullt chefsansvar har flertalet utbildningar genomförts för att stärka kompetensen inom ekonomi och arbetsgivarfrågor såsom till exempel arbetsmiljö, Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(130) arbetsrätt, rehabilitering och fördomsfri rekrytering. En upphandling av insats för utveckling av medarbetarskap har genomförts under hösten och implementering av insatsen påbörjades på Chefsforum i december 2025. Arbetet med utveckling av medarbetarskap kommer att fortsätta för medarbetare under 2026. Arbetsvillkor Arbete fortsätter med att identifiera och erbjuda ofrivilligt deltidsanställda heltid när möjlighet finns. I november 2025 hade 95,3% av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare en heltidsanställning. Motsvarande siffra i december 2024 var 93,7 procent vilket påvisar en positiv utveckling. Åldersgrupperna som främst arbetar deltid är 65+ år och därefter 20-29 år. Analysen visar att de allra flesta önskar arbeta deltid på grund av pension, studier eller att man har andra deltidsjobb. I statistiken ingår även medarbetare som har sjukersättning på deltid och därmed inte kan gå upp tid, vilket påverkar att vissa verksamheter inom t ex äldreomsorgen inte kan öka andelen heltidsanställda. I dagsläget finns inga ytterligare medarbetare som önskar heltid. Nämnden har medverkat i förskolenämndens arbete med översyn av yrkestitulatur samt i framtagandet av ett stadsgemensamt ramverk för pedagogisk utvecklingstid (PUT), i samråd med fackliga företrädare. Ramverket syftar till ökad likvärdighet och ger stöd för planering och användning av PUT med bibehållet lokalt inflytande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ledarutvecklingsinsatser genomförs för nämndens chefer 2025-01-01 2025-12-31 Säkerställa att utbildning om otillåten påverkan finns med i 2025-01-01 2025-12-31 nämndens introduktionsplaner för nyanställda Analys Utbildning om otillåten påverkan ingår i den förvaltningsövergripande introduktionen för nyanställda. Under 2025 har ambitionen varit att förvaltningens enheter ska lägga in en verksamhetsanpassad introduktion om otillåten påverkan, i de lokala introduktionsplanerna. Förvaltningen har inte kunna säkerställa att detta genomförts på samtliga enheter. Förvaltningen har för avsikt att följa upp detta under 2026. Undersöka möjlighet att erbjuda insatser kopplat till 2025-01-01 2025-12-31 medarbetarskap KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer har uppnåtts, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att samtliga aktiviteter har genomförts under året. Uppföljning av statligt anslag för krisberedskap Förvaltningen har, i syfte att höja stadens förmåga inom civil beredskap, använt det statliga anslaget till att bekosta delar av beredskapsstrategens lön. Genomförda insatser under året Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(130) redovisas under nedanstående rubrik om beredskapsarbete. Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Under 2025 har förvaltningen fortsatt att stärka sin krisorganisation, där funktionskorten har uppdaterats och samtliga funktionsägare har genomgått utbildning i stabsmetodik. Förvaltningen deltog även i den stadsgemensamma krisövningen STADSÖ25, där roller, samverkan och arbetsmetoder prövades. Den interna utvärderingen efter övningen visade att funktionsägarna har god förmåga att axla sina roller och en stärkt förståelse för stabsarbetet vid en större samhällsstörning. Under hösten har förvaltningen dessutom genomfört en krisövning tillsammans med stadsdelsförvaltningarna Bromma och Hässelby-Vällingby. Övningen gav värdefulla lärdomar om samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna, gemensamma processer och hur uthålligheten kan höjas i respektive krisorganisation. Övningen stärkte också förståelsen för hur förvaltningarna tillsammans hanterar lägesbild, rapportering, resursfördelning och koordinering av insatser vid en större störning. Under året har arbetet med att etablera en gemensam krisstödssamverkan mellan stadsdelsförvaltningen och civilsamhället inrättats. Samverkansmöten har genomförts med civilsamhällets aktörer för att skapa en gemensam struktur för psykosocialt stöd till invånare vid allvarliga händelser och vid höjd beredskap. Utvecklingsarbetet har stärkt samsynen och lagt grunden för ett mer effektfullt och inkluderade krisstöd för stadsdelsområdet. Gällande nämndens trygghetspunkter i stadsdelsområdet har nytillkomna medarbetare genomgått introduktion kring sina uppdrag. Utrustningen på trygghetspunkterna har kompletterats för att trygga en fungerande och uthållig drift vid en samhällsstörning. Trygghetsförråden har även inventerats för att säkerställa hög beredskap. Uppdateringarna har bidragit till att säkerställa att trygghetspunkterna har de praktiska förutsättningar som krävs för att kunna ta emot och stödja invånare när behov uppstår. Under Beredskapsveckan genomfördes en skrivbordsövning där samtliga medarbetare med en roll inom trygghetspunktsorganisationen deltog. Övningen stärkte både kunskapen om planens innehåll och den gemensamma förståelsen för hur trygghetspunkterna ska fungera i praktiken och hur ansvar och uppgifter ska hanteras när en samhällsstörning inträffar. Förvaltningen har bidragit till utveckling av stadens sektorsarbete för civil beredskap där framtagande av sektorns risk- och sårbarhetsanalyser (SRSA) genomförts. Vidare har sedan arbete bedrivits för att omsätta SRSA i konkreta åtgärder och tydliggöra prioriteringar genom att ta fram beredskapsplaner för varje sektor. Nämnden har under året slutfört arbetet i enlighet med stadens tvåårscykel för RSA- processen. I arbetet med att följa upp de krisledningsplaner och dokument som tagits fram av nämndens verksamheter framgår det att verksamheterna i mycket stor utsträckning har implementerat sina framtagna åtgärder. Exempel på åtgärder är att verksamheterna implementerat sina kontinuitetsplaner och Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(130) säkerställt att personalen har kännedom om dessa. Inom äldreomsorgen är åtgärderna att säkerställa att det finns personal på boenden och att elförsörjning är tryggad vilket bland annat sker genom samverkan med regionen. Verksamheter inom individ- och familjeomsorgen har säkerställt att placeringsärenden kan fungera utan störningar genom att säkerställa manuell handläggning för SOL, LVU och skyddade boenden. Det samma gäller för utbetalning av ekonomiskt bistånd. Förskoleverksamheten har tagit fram en evakueringsplan för särskilt utsatta förskolor och en plan för att säkerställa omsorg och utbildning för barnen i verksamheten. Inom HR har fokus varit på kompetensförsörjning inom samhällsviktiga verksamheter genom omfördelning av resurser till samhällsviktiga funktioner samt krisstöd. Förvaltningsövergripande funktioner som exempelvis kommunikation och krisledning samt IT, telefoni, arkiv, diarium samt posthantering har åtgärder identifierats för. Därutöver ska nämndens funktion som beslutsfattande organ säkerställas. Sammantaget har förvaltningen genomfört ett flertal insatser och aktiviteter som inneburit att nämndens beredskapsförmåga ökat. Systematisk informationssäkerhet Förvaltningen har haft fokus på införandet av pm3 som styrmodell. Pilotprojekt för införande av pm3 har genomförts och avslutats under året. Resultatet av pilotprojektet visade att den metod som valts för införandet innebar utmaningar för deltagarna att ta till sig styrmodellen och att ett annat angreppssätt skulle vara nödvändigt för breddinförandet. För att genomföra projektet att implementera styrmodellen i hela förvaltningen har ytterligare personalresurser tillsatts för att säkerställa tidplan för projektets genomförande 2026. Under året har rutiner för förvaltningsövergripande kontroller tagits fram, i syfte att säkerställa efterlevnaden av förvaltningens lokala tillämpningsanvisning samt att arbetet bedrivs enligt ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Vid uppföljning av genomförandegraden gällande staden obligatoriska grundutbildningar angående dataskydd och informationssäkerhet så har genomförandegraden ökat under året. Förvaltningen konstaterar dock vid samlad uppföljning gällande incidentrapporteringar, synpunkter och klagomål, inkomna lex Sarah-rapporter samt genomförandegrad gällande flertalet av stadens utbildningar inom området att fortsatta kompetenshöjande insatser i stor utsträckning är en nödvändighet under det kommande året. Detta för att säkerställa att en hög kompetens finns inom nämndens verksamhet och att det är inkluderande del i det systematiska kvalitetsarbetet. Systemutnyttjande Systemutnyttjandegraden (andelen inköp som görs via Agresso Inköp) ökade från 81 procent under 2024 till 86 procent under 2025. För att åstadkomma detta resultat har det under året genomförts anpassade utbildningsinsatser utifrån behovsanalys för respektive enhet baserat på stadens månatliga systemutnyttjanderapport. Det har även genomförts nätverksträffar med godkännare och rekvirenter där viktig, inköpsrelaterad information gåtts igenom. Vid dessa tillfällen har det även givits utrymme för utbyte av erfarenheter inom inköp. En annan viktig aktivitet under året har varit regelbunden kontakt med leverantörer för att Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(130) instruera dem om e-fakturering saknas eller om fakturainnehållet inte överensstämmer med gällande krav. Upphandlingar Under året har bland annat en större upphandling av regelmässig lokalvård för stadsdelsnämnderna Järva, Bromma och Hässelby-Vällingby genomförts. Det har under perioden även genomförts flera upphandlingar inom området park i egen regi. Nämnden har under året antagit en uppdaterad version av sin riktlinje för direktupphandling. Förvaltningen har även stärkt arbetet med leverantörskontroller samt tydliggjort vägledningar för upphandlings- och avtalsprocesserna. Agenda 2030 Nämnden har bidragit till att uppfylla målet om hållbara städer och samhällen i Agenda 2030 genom att ha genomfört flertal insatser för att öka nämndens beredskap att hantera oönskade händelser, kriser och allvarliga samhällsstörningar. En lokal utmaning för nämnden att nå kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål samt mål 11 inom Agenda 2030 om en hållbar stad är att nå ut med information gällande beredskap, både inom förvaltningen samt till Järvaborna vid exempelvis en kris eller allvarlig samhällsstörning. Nämnden har därmed stärkt kommunikationen och genomfört informationsinsatser gentemot invånarna för att uppnå en hög beredskap inom stadsdelsområdet och en hållbar stad. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 86,28 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 100 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Analys Ledsagning i egen regi finns sedan tidigare i Järva. Nämndmål: 3.5.1 I nämndens verksamheter är beredskapen hög och rådigheten stark Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(130) Beskrivning Nämnden fortsätter att medverka till stadens arbete med att höja den civila beredskapen genom att ha en fungerande krigsledningsplan, krisledning och krisberedskap i de egna verksamheterna och genom de etablerade trygghetspunkterna. Nämnden deltar även i den stadsövergripande sektorsorganisationen i egenskap av en av tre utpekade stadsdelsnämnder. Nämnden fortsätter att upprätthålla trygghetspunkternas funktionalitet genom att ta tillvara på lärdomarna från genomförd övning 2024. Nämndens krisstöd fyller en viktig funktion för att ge invånare psykosocialt stöd vid allvarliga händelser i stadsdelsområdet. Utbildning och övning sker regelbundet under året. Krisledningsövningar genomförs regelbundet för att upprätthålla en god handlingsförmåga. Basen för beredskapen i verksamheten är det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och de åtgärder som tas fram i samband med detta. Verksamheterna utvecklar arbetet med kontinuitetshantering utifrån gemensam förvaltningsövergripande struktur för ökad likställighet och kunskapsuppbyggnad. Nämndens verksamheter bedriver ett strukturerat och systematiskt informationssäkerhetsarbete. Beredskapsarbetet inom informationssäkerhetsområdet tydliggörs i införandet av NIS 2-direktivet. Nämnden säkerställer att förvaltningens lokala anvisning är implementerad och känd inom samtliga avdelningar. För att upprätthålla kunskapen kring informationssäkerhet ska medarbetare genomgå de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. Genom att verksamheterna följer upp och genomför egenkontroller av genomförda utbildningar säkerställs medarbetarnas kompetens och verksamhetens förutsättningar. Förväntat resultat - Förvaltningens krigsledningsplan är förankrad i alla verksamheter - Nämndens beredskapsförmåga ökar - Krisorganisationens funktionalitet har ökat utifrån lärdomar av genomförd krisövning (STADSÖ25) - Arbetet med dataskydd och informationssäkerhet sker systematiskt - Andel medarbetare som genomför de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet ökar Analys Nämnden bedömer att målet har uppnåtts. Bedömningen grundas på att samtliga förväntade resultat för nämndmålet har uppnåtts samt att merparten av aktiviteterna har genomförts. Förvaltningen har genomfört ett flertal kunskapshöjande insatser under året i syfte att öka nämndens beredskapsförmåga, exempelvis har informationsinsatser genomförts gentemot avdelningsledningsgrupperna om förvaltningens säkerhetsarbete. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att skapa en gemensam organisationsstruktur för att säkerställa det systematiska informationssäkerhetsarbetet inom nämndens verksamhet. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(130) Vid kontroll av genomförandegraden av stadens obligatoriska grundutbildningar i dataskydd och informationssäkerhet har medarbetare och chefer fortsatt låg genomförandegrad inom förvaltningens verksamheter. Dock har genomförandegraden av utbildningarna ökat under året, jämfört med föregående år. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anpassa upphandlings- och dokumentationsmallar för att stödja 2025-01-01 2025-12-31 cirkularitet inom upphandlingar Genomföra inventering av samhällsviktiga tjänster inom ramen för 2025-01-01 2025-12-31 NIS 2-direktivet Genomföra kompetenshöjande insatser och stärka det 2025-01-01 2025-06-30 Avvikelse förvaltningsövergripande stödet inom informationssäkerhet Analys Aktiviteten är inte genomförd enligt plan för året. Enkäten för behovsinventering har inte besvarats i tillräcklig hög utsträckning vilket innebär att underlag saknas för att kunna utveckla det förvaltningsövergripande stödet. Införa Pm3-modell gällande systemförvaltning 2024-01-01 2026-12-31 Inrätta Posom för stöd till invånare vid kriser och vid höjd 2025-01-01 2025-12-31 beredskap Utreda alla avtalsområden inom lokalvård i syfte att nämnden tar 2025-01-01 2025-12-31 över drift i egen regi KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls inte Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet inte uppfylls. Bedömningen grundas på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer inte uppfylls, att underliggande nämndmål uppfylls delvis samt utifrån att samtliga aktiviteter genomförts enligt plan. Invånarnas upplevda trygghet Stockholmarnas upplevda trygghet är avgörande för att måluppfyllelsen ska kunna anses vara uppfyllt för året. Under 2025 har ett flertal olika insatser och utvecklingsarbete genomförts för att inkludera och möjliggöra ökad delaktighet för prioriterade målgrupper i trygghetsarbetet. Prioriterade målgrupper kopplat till det trygghetsskapande arbetet är äldre, personer med funktionsnedsättning, barn och kvinnor. Detta utifrån förvaltningens bedömning om att behov finns av att synliggöra dessa målgrupper och stärka deras möjligheter till ökad delaktighet i arbetet. Det utökade arbetet med stadsdelsförvaltningens råd, som också representerar de grupper som upplever större otrygghet än andra, har gett rådsmedlemmarna och de invånare de representerar ett ökat inflytande i det lokala trygghetsarbetet vilket kan bedömas ha bidragit till att stärka invånarnas rättigheter. Det samlade trygghetsarbetet som görs inom ramen för stadens samverkansöverenskommelse Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(130) med polisen bedöms haft effekt då trygghetsresultatet på medborgarundersökningen och polisens regionala trygghetsmätning fortsätter på liknande nivåer som tidigare år. Bedömningen är att den förbättrade och strukturerade samverkan haft genomslagskraft genom bland annat en mer strukturerad platssamverkan på tre prioriterade platser och gemensamt arbete med trafikkontoret i att samordna arbetet med trygghetsinvesteringar, för att på så sätt hitta synergier och samverka kring geografiska prioriterade platser. Förvaltningen har genomfört workshoptillfällen med förvaltningens träffpunkter för seniorer i Spånga och Kista för att sprida kunskap om pågående trygghetsarbeten och inventera trygghetsbehov i Järvas offentliga rum. En effekt av detta skulle kunna läsas av i medborgarundersökningen som avspeglas i att personer 65 år och äldre upplever en ökad trygghet. Arbetet kommer också kunna leda till mer träffsäkra trygghetssatsningar i Järvas offentliga rum. Enligt resultaten i årets medborgarundersökning rapporterar kvinnor generellt en ökad trygghetskänsla jämfört med föregående år, även om deras upplevda trygghet fortsatt ligger på en lägre nivå än männens. Denna utveckling kan delvis kopplas till riktade trygghetsinsatser för kvinnor och flickor. Sammantaget pekar resultaten på en positiv utveckling men tryggheten är inte entydig och skiljer sig åt mellan kön, ålder och geografiska delområden. Trygghetsvandringar Årets trygghetsvandringar har genomförts enligt plan. Nämnden har under året genomfört elva ordinarie trygghetsvandringar i Hjulsta, Akalla, Kista, Spånga, Bromsten, Husby, Rinkeby och Tensta. Utöver det har nämnden genomfört en extrainsatt trygghetsvandring i Tensta samt genomfört två trygghetsvandringar i Kista företagarområde. För att bibehålla och öka deltagandet och bredden på målgrupper som deltar har inbjudningar särskilt skickats till skolor och föreningar i området samt nämndens verksamheter inom äldreomsorg, funktionshinderområdet och fritid. Nämnden har under året arbetat med att förbättra kommunikationen kring vandringarna för ökat deltagande. Deltagandet i trygghetsvandringarna har fortsatt varit stort under året. I Akalla, Hjulsta, Tensta, Husby, Kista och Bromsten har deltagandet ökat under året jämfört med 2024. I Rinkeby och Spånga var det stort deltagande men dock något färre än under hösten 2024. Det är svårt att dra en direkt slutsats kring vad detta beror på. Det kan vara väderberoende, kommunikationen eller att invånare innan noterat brister i samband med att en trygghetsvandring ska äga rum och då valt att delta. Det går dock att se en tydlig skillnad på deltagandet efter förändringen av kommunikation under slutet av 2024 och deltagandet bedöms vara på en god nivå. De särskilda inbjudningarna har resulterat i att det framförallt har blivit ett ökat ungdomsperspektiv under trygghetsvandringarna. Arbetet med pilotprojektet kring virtuella trygghetsvandringar i förskolan bedöms ha stärkt barns inflytande i det lokala trygghetsarbetet och bidragit till att säkerställa ett barnperspektiv i förvaltningens trygghetsarbete. Pilotprojektet visar att metoden effektivt lyfter fram barnens egna erfarenheter av trygghet, samtidigt som den ger dem ökad förståelse för vad som skapar trygga miljöer. Barnens konkreta förslag ger värdefull vägledning för kommande insatser. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(130) Under året har projektet genomförts på fyra förskolor och bidrar till en mer trygg och inkluderande stadsmiljö. Platssamverkan Platssamverkan har genomförts enligt plan på de tre prioriterade platserna i stadsdelsområdet; Husby, Tensta och Rinkeby. Under året har platssamverkansforumen ägt rum elva gånger per plats. Under hösten har förvaltningen deltagit i en granskning av platssamverkansforumet där syftet med granskningen är att bedöma om nämndernas arbete med platssamverkan bedrivs så att en långvarig förändring avseende trygghet och attraktivitet på en specifik plats uppnås. Utgångspunkten för granskningen är kommunstyrelsens modell för platssamverkan. Granskningen föranledde inga rekommendationer men pekar på vikten av fortsatt utvecklingsarbete kring uppföljning av effekterna med arbetet. Under året har arbetet inom platssamverkan i Husby, Rinkeby och Tensta fortsatt att stärka trygghet, trivsel och utveckling i respektive centrumområde. I Husby har fokus legat på ökad orienterbarhet, fortsatt dialogarbete med ungdomar samt mindre trafiksäkerhetsåtgärder. Förberedelser inför torgupprustningen 2026 har pågått, liksom dialog kring fastighetsägares renoveringar. Arbetet med kunskapshöjande insatser kring våldsbejakande extremism och klotter har fortsatt, och skadedjursfrågan har hållits aktuell efter ett större informationsprojekt 2024. I Rinkeby har insatserna främst rört den öppna drogscenen, där löpande samverkan mellan polis, uppsökande verksamheter och lokala aktörer varit central. Arbetet mot olovlig andrahandsförsäljning har fortsatt genom en särskild arbetsgrupp och gemensam kommunikationsinsats, samtidigt som belysningen förbättrats kring skola och gångstråk. Trafiksäkerheten har stärkts genom skyltning, hastighetsåtgärder och nya övergångsställen. Fastighetsägare har även arbetat med att öka insynen i butiker, och flera mindre underhållsåtgärder har genomförts i centrum. I Tensta har arbetet mot den öppna drogscenen och efterverkningarna av polisens insats 2024 fortsatt i nära samverkan med lokala aktörer. En workshop under 2025 har stärkt det fortsatta arbetet med både social och situationell prevention i centrum. Ett tvåårigt trygghetsprojekt har inletts i Gullingeparken, där flera förbättringar har genomförts kring belysning, papperskorgar och markunderhåll. I Tenstagaraget har en åtgärdsplan tagits fram inför reparationer 2026. Flera renoveringsinsatser, bland annat vid Blå Huset har genomförts. Förvaltningens samlade bedömning är att årets platssamverkansarbete lett till mer samordnade och effektiva insatser, förbättrat samarbete mellan aktörer samt en märkbar förbättring i både den fysiska och sociala miljön. Effekterna visar tydligt att långsiktig, strukturerad platssamverkan ger resultat och skapar bättre förutsättningar för trygghet, trivsel och utveckling. Platsaktivering Platsaktivering utifrån trygghet är en viktig del av arbetet med att skapa levande och inkluderande offentliga rum. Årets arbete med platsaktivering, inom ramen för Sommar i Järva, har fokuserat på att stärka platsernas identitet genom att förstärka stadens och Sommar i Järvas varumärkesnärvaro både i den fysiska och digitala miljön. Genom designen som tagits Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(130) fram har förvaltningen betonat en tydligare ägarskapssignalering som höjer känslan av trygghet när servicen och aktiviteterna inte är igång. Arbetet med Sommar i Järva pågick under sommaren i Tensta, Husby, Rinkeby och Spånga och bedöms ha uppfyllt syftet med att skapa en levande och trygg stadsmiljö. Under platsaktiveringen deltog cirka 3700 personer i aktiviteterna. Projektet bidrog vidare till att stärka gemenskapen i Järva och erbjöd meningsfulla aktiviteter för invånarna. En platsaktivering som genomfördes i december 2025 är Nobel Week Lights i Tensta, där ljussättning och konstinstallationer används för att göra torg och gator mer attraktiva och trygga. I samband med Nobel Week Lights har förvaltningen tagit fram ett eget program för utökad platsaktivering, riktat till olika målgrupper i området. Som en del av programmet har medarbetare funnits ute på plats för att möta medborgare, informera om aktiviteter och samtala om trygghet och platsaktivering. Syftet var att öka både den upplevda och faktiska tryggheten genom närvaro, dialog och engagemang, samt att skapa mötesplatser som stärker social gemenskap och delaktighet i Tensta. Temporära aktiviteter som Nobel Week Lights fungerar som verktyg för långsiktig trygghetsskapande planering. Genom platsaktivering skapas även normer kring respektfullt beteende, då besökare ser att platsen värdesätts och vårdas. Kommunikation och tydlig information om aktiviteter, rörelsemönster och tillgänglighet stärker den upplevda tryggheten ytterligare. Sammanfattningsvis visar Nobel Week Lights i Tensta hur platsaktivering utifrån trygghet kan fungera som både signal och praktiskt verktyg för att skapa levande, inkluderande och trygga offentliga rum. Våld i nära relation Samverkansområdet har under året arbetat fram och etablerat en strategisk och operativ struktur för samverkan samt genomfört en gemensam kick-off vilket har lett till att en kunskapshöjning om aktörernas uppdrag samt till en ökad informationsdelning på individnivå. Arbetet har lett till fler gemensamma aktiviteter för att förebygga och motverka våld samt har möjliggjort att fler invånare har erbjudits samordnade insatser. Dessutom har det våldspreventiva arbetet "I Järva pratar vi om våld" utvecklats genom framtagande och testning av en grundutbildning om våld och normer, vilket utgör ett konkret steg mot en bredare kunskapsspridning i civilsamhället. Unga i riskzon för destruktivt beteende Samverkansarbetet i de sex områdesbaserade naven har under året utvecklats och som en del i det har polis, fältverksamhet och föräldrarådgivningen under hösten haft föräldramöten för dialog kring utmaningar med sociala medier och tydliggöra föräldrars möjligheter till gränssättning. Förutsättningarna att inkludera fristående skolor i samverkansnaven har också fastställts och en gemensam konferens för navaktörer med fokus på hur kriminella nätverk rekryterar unga via sociala medier har genomförts. Kriminella miljöer och livsstilar Samverkan mot det dödliga våldet inom Trefas har fortlöpt under året. Beslut om nya arbetssätt har fattats inom staden och implementeringsarbetet lokalt har påbörjats. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(130) Förvaltningen har fortsatt samverkat med polisen och stadens avhopparsamordning för att fler ska ta del av insatsen. Förvaltningen har tillsammans med polisen utarbetat ett arbetssätt för att stärka stödet till brottsoffer och anhöriga i den kriminella miljön samt anhöriga till personer som har drabbats av skjutningar och dödligt våld. Utvecklingen av det uppsökande arbetet inom anhörigstöd har fortsatt under året och 22 anhöriga har erhållit stöd. Arbetet med att öka tillgängligheten till sociala insatsgrupper har under året, tillsammans med polisens metodstrategiska funktioner, fortsatt med informationsinsatser och uppsökande arbete. För att tidigt identifiera unga som involverats i kriminalitet och erbjuda stöd har den samverkan intensifierats, vilket har resulterat i ett ökat antal yngre personer som ansöker om fortsatt stöd. Under året har utvecklingsarbete med syfte att utforma arbetsstödjande kompletterande insatser till vuxna i målgruppen genomförts. Under året har samordnare för våldsbejakande extremism (VBE) från både förvaltningen och polisen inkluderats i samverkansgruppen för kriminella miljöer och livsstilar i syfte att utveckla det operativa och strategiska arbetet med VBE. Kunskapshöjande insatser riktade till deltagare inom de olika naven samt parkarbetare har genomförts. Detta har resulterat i ett ökat antal anmälningar kopplat till klotter med extremistiskt motiv. Utöver de riktade utbildningsinsatserna har medarbetare inom förvaltningen genomfört den stadsövergripande digitala utbildningen för att öka samt säkerställa kunskapsnivån kring våldsbejakande extremism. En ny förvaltningsövergripande rutin har fastställts under året och implementeringsarbete är pågående. Arbete mot välfärdsbrottslighet Inköp och upphandling (inkl. arbetet med att stärka avtalsuppföljningen och genomföra leverantörskontroller) Nämnden har antagit en ny riktlinje för direktupphandling där implementering påbörjats genom utbildningsinsatser. Vidare har förvaltningen tagit fram en vägledning för avtalsuppföljning med checklista för processens samtliga moment och roller. Förvaltningen har även skärpt kontrollerna av leverantörer samt identifierat ett antal riskområden som kommer att utgöra föremål för det fortsatta arbetet med arbetet mot välfärdsbrottslighet. Inköp av lokalvårdstjänster omfattar nämndens alla verksamheter. Under året har nämnden tillsammans med Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnder genomfört en ny upphandling där riskhantering mot välfärdsbrottslighet har varit ett viktigt perspektiv. Under året har förvaltningen genomfört en översyn av befintliga rutiner rörande biståndshandläggning för att integrera de riskprofiler som tagits fram inom ramen för stadens kraftsamling inom insatserna hemtjänst och personlig assistans. I arbetet har även inspiration och vägledning hämtats från det metodstöd som utvecklats i samarbete med Skatteverket och andra myndigheter inom projektet Cura. Individ- och familjeomsorgen har intensifierat arbetet utifrån framtagen handlingsplan genom Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(130) bland annat att ta fram en process för avvikelsehantering i syfte att rapportera och hantera upptäckta varningstecken på ett systematiskt sätt. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med socialförvaltningen för att garantera en rättssäker och effektiv hantering. Genomförande och uppföljning att kontroller inom ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har genomförts i syfte att säkerställa grundläggande utbildning och genomförande av arbetssätt för att upptäcka varningstecken hos leverantör. Viss fritidsverksamhet är upphandlad och förvaltningen har under året särskilt uppmärksammat behov av uppföljning vad gäller entreprenörens följsamhet mot avtalet avseende nyanställningar av personal. Miljöbrott Hittills har förvaltningen fått kännedom om potentiella miljöbrott via information från främst driftentreprenör, inkomna synpunkter och klagomål och delvis genom egna iakttagelser. Framöver förväntas information i högre utsträckning kunna inhämtas genom förvaltningens egen driftorganisation. En strukturerad uppföljning av anläggningsentreprenörer är en förebyggande åtgärd. Förekomst av misstänkta miljöbrott polisanmäls och kontakt tas med berörda fackförvaltningar inom staden. Felaktiga utbetalningar av olika slag Översynen av de befintliga rutinerna inom biståndsbedömning omfattar bland annat kontroller av utbetalningar samt hantering i godkännar- och attestantled. Framåt är målsättningen att skapa en tydligare struktur för kontrollarbetet, inkludera fler befattningar inom verksamheten samt dokumentera kontrollerna långsiktigt. Inom områdena barn och unga samt vuxna inom individ- och familjeomsorgen har implementeringen av socialförvaltningens stödmaterial påbörjats. Syftet med materialet har varit att möjliggöra en tidig och systematisk identifiering av varningstecken hos upphandlade leverantörer samt inom stadens egen regi. Inom ekonomiskt bistånd har kompetensutveckling av medarbetare genomförts i syfte att stärka den organisatoriska förmågan att förebygga och upptäcka felaktiga utbetalningar. Vidare inom ekonomiskt bistånd har ett nytt årshjul för kontrollmoment kopplade till att förebyggande och upptäcka felaktiga utbetalningar tagits fram. Det nya årshjulet planeras att införas i början av 2026. Löneprocessen finns med i nämndens väsentlighets- och riskanalys för året och det finns tydliga rutiner för löneutbetalning. Slumpmässiga och strukturerade kontroller genomförs för att upptäcka och motverka felaktiga löneutbetalningar. Arbetslivskriminalitet Förvaltningen har uppmärksammat välfärdsbrottslighet under ett chefsforum med förvaltningens samtliga chefer. Där informerade stadens funktion för samordnad tillsyn och förvaltningen har tagit fram en rutin för hur tips till funktionen ska hanteras. Inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och äldreomsorg har flera utredningar pågått under året, vilket har lett till att ett antal fakturor har parkerats eller bestridits samt att beslut om avslag på utbetalning av ersättning har fattats i vissa fall. I ett av dessa ärenden har Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(130) även en polisanmälan gjorts. Inom ramen för projektet Cura har verksamheten under året, i samverkan med andra aktörer såsom myndigheter och kommuner, deltagit i workshops och avstämningsmöten. Där har frågor om arbetslivskriminalitet och gemensamma kontroller diskuterats i syfte att stärka och vid behov utveckla mer effektiva och omfattande kontrollmetoder. Projekt Cura avslutas vid årsskiftet och kommer leva vidare inom andra samverkans forum där dessa frågor kommer att fortsättas behandlas. Rekryteringsprocessen har förtydligats rörande registerkontroll i samband med anställning. Under året har brister i dokumentationen av genomförda registerkontroller identifierats inom fritidsverksamheten, vilket har föranlett en intern översyn av arbetssättet med syfte att säkra att kontroller genomförs och dokumenteras. Resultat i form av stoppade utbetalningar, återkrav och polisanmälningar Förvaltningen kan inte på övergripande systemnivå ta fram uppgifter om i hur många fall som fakturor har stoppats och vad som ligger bakom dessa åtgärder. Inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och äldreomsorg har ett antal fakturor stoppats. Cirka 150 000 kr bedöms ha besparats genom att lyfta brister, bestrida och/eller begära kreditfakturor. I vissa fall har förvaltningen även lämnat avslag på ersättning på till exempel sjuklöner, tillfälliga utökningar och i ärenden där det finns misstankar om oegentligheter och på så sätt undvikit kostnader. Påbörjade utredningar, begäran om ytterligare underlag och konfrontation av utförare bedöms har lett till mindre utförandegrad i bland annat hemtjänsten vilket bedöms ha en förebyggande inverkan på risk för överdebiterar eller andra avvikelser. Stoppade utbetalningar inom verksamhetsområde ekonomiskt bistånd bedöms uppgå till ett inbesparat belopp under året om 30 908 kr. Inom verksamhetsområde individ och familjeomsorg bedöms stoppade utbetalningar uppgå till cirka 500 000 kr under år 2025 efter kontroller vid fakturahantering. Ekonomiskt bistånd har 39 öppna återkravsärenden hos kronofogdemyndigheten avseende felaktiga utbetalningar i december 2025. 2025 har 35 stycken beslut om återkrav av felaktigt utbetalat bistånd fattats. Inbetalat belopp avseende återkrav från privatperson eller kronofogdemyndigheten uppgår till 253 934 kr med stoppdatum 15 december 2025. Individ och familjeomsorgen har fattat beslut om återkrav motsvarande 33 600 kr. I samband med återrapportering till nämnden rörande föreningsbidrag och IOP har ett antal beslut om återkrav fattats som härrör från att förening som erhållit bidrag inte har förbrukat beviljat belopp. I ett fall upptäcktes avvikelser som ledde till beslut om ett mindre återkrav. En polisanmälan har gjort inom vård- och omsorg och en inom föreningsbidrag. Utredningarna pågår fortfarande och besparingar kan därmed inte beräknas. Inom ekonomiskt bistånd har 11 polisanmälningar gjorts. Det går inte att bedöma de ekonomiska effekterna av dessa anmälningar. Renhållning och skötsel av parker och grönområden För att nå målsättningen om en ren och välskött utemiljö har nämnden under året prioriterat Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(130) uppföljningen av driften som bedrivits på entreprenad stor del av året. Bedömningen är att uppdraget överlag förvaltats väl, men att renhållningen inte helt och hållet svarat upp mot de krav nämnden har haft på driftentreprenaden fram till övertagandet av parkdriften. Det visas bland annat i de stickprov som gjorts på renhållningen under året där majoriteten av genomförda kontroller inte var godkända. Enligt det gällande avtalet under året har det ålagt driftentreprenaden att hela tiden hålla parker och grönområden rena (funktionsavtal), till skillnad från tidigare avtal då delar av stadsdelsområdet städades enligt viss frekvens (frekvensavtal). Detta bedöms kunna vara en förklaring till att fler stickprovskontroller visar på brister. Sedan 1 oktober 2025 har nämnden tagit över parkdriften i egen regi. Inledningsvis har fokus legat på renhållning, lövupptagning, prioriterade felanmälningar och tillsyn. Förvaltningens bedömning är att renhållningsuppdraget hållit en hög kvalitet, medan lövupptagningen varit föremål för förseningar. Anledningen till förseningen beror på att verksamheten är ny och uppskattad tid för genomförande av olika uppdrag inte kunnat förutses. Det innebär att första halvåret beräknas i stor utsträckning innebära lärande och erfarenhetsinhämtning för att på sikt kunna ta fram en mer träffsäker och effektiv planering och utförande. Agenda 2030 Det finns skillnader inom stadsdelsområdet samt inom staden när det gäller stockholmarnas upplevda trygghet i det område där man bor. Nämnden har bidragit till att uppfylla målet i Agenda 2030 om mål 16 fredliga och inkluderande samhällen genom att medverkat till att bryta den organiserade brottslighetens inflytande i stadsdelsområdet och på så sätt minska förekomsten av våld. Nämnden har vidare bidragit till mål 5 jämställdhet och mål 10 minska ojämlikheten genom insatser som minskar kvinnors upplevda otrygghet samt genom att ta tillvara särskilt sårbara målgruppers perspektiv i det trygghetsskapande arbetet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 60 % 61 % 59 % 62 % 79 % 79 % 2025 stockholma re som u pplever trygghet i den stadsdel där man bor Analys Resultatet från årets medborgarundersökning visar att 60 procent av de svarande anser att Järva är en trygg stadsdel att bo i, vilket är en liten minskning mot föregående års resultat på 62 procent. Nämnden når därmed inte det uppsatta årsmålet och resultatet är lägre vid jämförelse för stadens totala resultat på 82 procent. Vid jämförelse utifrån stadens geografiska områden finns det en tydlig skillnad över tid där både Järva och Skärholmens stadsdelsområde inte når stadens uppsatta mål och skillnaderna inom staden varierar. Mäns upplevelse av trygghet har minskat med fem procent i Järva medan kvinnor istället upplever sig tryggare än föregående år, en ökning på tre procent. Tidigare år har resultatet överlag över tid visat att fler kvinnor än män upplever otrygghet i stadsdelsområdet. Resultaten i medborgarundersökningen för Järva visar inte på samma skillnader utifrån kön som tidigare år gällande trygghetsfrågorna. Förvaltningen har under året valt att prioritera målgruppen kvinnor i trygghetsarbetet vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till att skillnaderna utifrån kön minskat. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor 50 procent av personer 65 år och äldre känner sig trygga när de går ensamma hem på kvällen i stadsdelen de bor i vilket är en ökning mot föregående års resultat på 36 procent. 64 procent i samma åldersgrupp uppger att deras stadsdel är trygga att bo i vilket är en ökning mot föregående år då resultat på 60 procent. Även här har förvaltningen valt att prioritera trygghetsarbetet gentemot äldre genom att bland annat ha riktade trygghetsvandringar samt trygghetsinformation för nämndens pensionärsråd vid flera tillfällen för en ökad delaktighet för rådet i nämndens trygghetsarbete. 60 procent av de tillfrågade i medborgarundersökningen upplever sig trygga i stadsdelsområdets parker och grönområden vilket är en ökning mot föregående års resultat på 56 procent. Fler personer upplever också att renhållning, skötsel och snöröjning blivit bättre vilket kan vara parametrar som påverkar tryggheten positivt. De senaste åren har stadsdelsförvaltningen tillsammans med den lokala fastighetsägarföreningen tagit fram gemensamma rutter för de årliga trygghetsvandringarna med målet att utöka rutterna med mer parkmark. Detta bedöms ha förbättrat invånares möjlighet att påverka och förbättra parkmark ur ett trygghetsperspektiv. Det finns skillnader i den upplevda tryggheten utifrån kön, stadsdel och ålder utifrån samlat resultat av medborgarundersökningen och trygghetsmätningarna över tid. Förvaltningen genomför exempelvis riktade insatser utifrån geografiska områden och målgrupper under året samt finns det med i det strategiska och långsiktiga trygghetsarbetet. Barns egna röster görs inte hörda i stadens medborgarundersökning och därav genomförs virtuella trygghetsvandringar under året som en ny arbetsmetod i samverkan med förskoleverksamheten, där barnen själva får uttrycka sin åsikt. Stockholma 52 % 56 % 47 % 50 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med renhållning och städning Analys Resultatet i årets medborgarundersökning visar på att nöjdheten med renhållning och städning i stadsdelsområdet har ökat något från 50 procent föregående år till 52 procent 2025. Sedan oktober 2024 har förvaltningen en driftentreprenör som verkar i hela stadsdelsområdet, istället för två olika. Detta bedöms ha effektiviserat och underlättat uppföljningen av nuvarande driftentreprenad. Bedömningen är att uppdraget överlag sköts väl, men att renhållningen inte helt och hållet möter de krav förvaltningen har på entreprenaden. Det visas bland annat i de stickprov som gjorts på renhållningen sedan hittills under året. Förvaltningens arbetsmarknadsinsats Järvavärdar har som komplement till förvaltningens driftentreprenad under året utfört tillsynsrundor i Rinkeby, Akalla och Husby. En tillsynsrunda innebär bland annat skräpplockning, men även andra former av renhållning samt skötselåtgärder. Resultaten visar att skillnaden mellan kvinnor och mäns nöjdhet har ökat. Årets undersökning visar dessutom att andelen män som är nöjda med renhållning har ökat till 56 procent (jämfört med 47 procent föregående år) medan nöjdheten med renhållning och städning hos andelen kvinnor sjunkit till 47 procent (jämfört med 53 procent föregående år). Renhållning och städning är en viktig del i upplevd trygghet, där resultatet visar på en mindre skillnad mellan könen i den specifika frågan i undersökningen. Resultaten visar inte på bestående skillnader utifrån kön vid jämförelse över tid. Stockholma 59 % 64 % 53 % 58 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområd en Analys Resultatet i årets medborgarundersökning visar på att nöjdheten med skötsel och städning av parker och grönområden har ökat marginellt från 58 procent föregående år till 59 procent 2025. Utgångspunkten i analysen av resultaten är detsamma som för indikatorn om stockholmarnas nöjdhet med renhållning och skötsel. Fördjupad analys av resultaten för årets medborgarundersökning gällande stadsmiljö har genomförts under hösten där relevanta åtgärder för att öka nöjdheten har tagits med i verksamhetsplan för 2026. Resultaten visar att skillnaden mellan kvinnor och mäns nöjdhet har svängt om. Årets undersökning visar att andelen män Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor som är nöjda med skötsel och städning har ökat till 64 procent (jämfört med 52 procent föregående år) medan nöjdheten med renhållning och städning hos andelen kvinnor sjunkit till 53 procent (jämfört med 64 procent föregående år). Skötsel och städning är en viktig del i upplevd trygghet, där resultatet visar på en mindre skillnad mellan könen i den specifika frågan i undersökningen. Resultaten visar inte på bestående skillnader utifrån kön vid jämförelse över tid. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska stärka tillgängligheten till Järvafältet genom 2025-01-01 2025-12-31 trygghetsinvesteringar vid den så kallade ”Järvaporten” i samråd med Järva stadsdelsnämnd Nämndmål: 3.6.1 Förebyggande insatser ökar tryggheten och stadsdelsområdet är tryggt och välskött Uppfylls delvis Beskrivning Stadens trygghetsprogram är vägledande för nämndens brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Utgångspunkten i arbetet är verksamma insatser och åtgärder som planeras och genomförs i samverkan mellan nämndens verksamheter och polisen, fackförvaltningar, fastighetsägare, civilsamhälle samt övriga viktiga aktörer. Denna samverkan konkretiseras och följs upp inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen samt via arbetet inom nämndens lokala brottsförebyggande råd. Under året prioriteras arbetet med de nya samverkansområdena Systemhotande brottslighet samt Våld i nära relation. Nämnden genomför medborgardialoger och trygghetsvandringar med invånare för trygghetsskapande åtgärder och deltar i utsättningsmöten med fältassistenter, polis, nattvandrare och räddningstjänst för att skapa en gemensam lägesbild. Det våldspreventiva arbetet fortlöper genom metoden MVP (Mentorer i våldsprevention) högstadiet och mellanstadiet och riktas både till barn och unga under skoltid samt till deras föräldrar. Under 2025 utvecklas arbetet genom att testa metoder riktade till målgrupper som idag inte nås av MVP. Inom Järvamodellen utvecklas arbetssätt för att identifiera syskon till individer i den kriminella miljön. Fokus kommer vara på att öka samsynen om våld, dess konsekvenser och tillämpning av ny lagstiftning för att tidigt upptäcka barn och unga i behov av stöd och hjälp. Nämnden deltar i stadens arbete mot välfärdsbrott genom att förebygga, upptäcka och hantera. Under år 2024-2026 ska kunskapen öka om välfärdsbrott och otillåten påverkan och kvalitetssäkra upphandling, förvaltning och uppföljning av avtal. Ett utökat samarbete med civilsamhället och näringslivet inom platsaktiveringen ska leda till Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(130) ökad trygghet. Medel kommer att sökas för att utveckla deltagandet i högtider och event under 2025 samt för trygghetsinsatser i den fysiska miljön, såsom belysning. Platssamverkan genomförs på tre prioriterade platser i stadsdelsområdet; Husby, Tensta och Rinkeby. Nämnden kommer i nära samverkan med entreprenör arbete för ett välskött och attraktivt stadsdelsområde. Vid övertagandet av drift i egen regi kommer fokus fortsatt vara på invånarnas nöjdhet med renhållning, städning samt skötsel av park och grönområden. Förväntat resultat - Andelen invånare som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar - Andelen kvinnor som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar - Nöjdheten med skötsel och städning av parker och grönområden ökar - Nöjdheten med renhållning och städning ökar - Andel unga som känner sig trygga i stadens grundskolor ökar och uppgår till lägst 85 procent Analys Nämnden bedömer att nämndmålet uppfylls delvis. Bedömningen grundas på att majoriteten av de förväntade resultaten nås samt att aktiviteterna har genomförts enligt plan. Ett av de förväntade resultaten, såsom andelen invånare upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar, uppnås inte för 2025. Under de senaste åren har trygghetsmätningar och medborgarundersökning visat på en ökad upplevd trygghet bland de boende i stadsdelsområdet. Resultatet för Järva i årets medborgarundersökning gällande upplevd trygghet är på 60 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med 62 procent 2024. Förvaltningen har under året fortsatt att utveckla det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet med fokus på prioriterade målgrupper, där riktade insatser genomförts för att öka den upplevda tryggheten hos Järvaborna i stadsdelsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra medborgardialog med fokus på kvinnors trygghet 2025-01-01 2025-12-31 Utveckla arbetet mot välfärdsbrott genom att identifiera 2025-01-01 2025-12-31 riskområden inom verksamheterna för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott Utveckla nya arbetsmetoder för att kunna genomföra 2025-01-01 2025-12-31 trygghetsvandringar digitalt för grupper som annars inte kan delta i traditionella trygghetsvandringar Utveckla samverkansformer med civilsamhället inom ramen för 2025-01-01 2025-12-31 platssamverkan KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls delvis Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(130) Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls delvis. Bedömningen grundas på att målvärdet för KF-indikatorn uppfylls delvis, att underliggande nämndmål uppfylls delvis samt utifrån att samtliga aktiviteter, utom en, genomförts enligt plan. Agenda 2030 Under relevanta kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena beskrivs hur nämndens arbete bidrar till relevanta hållbarhetsmål i Agenda 2030, med fokus på utvecklingsarbete utifrån identifierade lokala utmaningar. Det finns behov av genomförande av många strategiska satsningar i Järva som bidrar till majoriteten av hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. Det mål som dock är helt centralt för nämnden är mål 10 minskad ojämlikhet, då målet är helt avgörande för bidragande till övriga mål inom Agenda 2030 samt stadens verksamhetsområdesmål. Det finns skillnader i levnadsvillkor och för att uppnå en hållbar och hälsosam livsmiljö när det gäller Järva och vid jämförelse i staden. Under året har nämnden därmed prioriterat genomförande av utvecklingsarbete för att minska ojämlikheten för Järvaborna. Inom socialtjänsten har fokus i det strategiska arbetet varit på att stödja barn, unga, våldsutsatta och våldsutövare samt familjer i social utsatthet. Kvinnor är underrepresenterade i sociala insatsgrupper mot kriminalitet, vilket kräver utvecklade metoder för ökad inkludering. Det är i nuläget fler män än kvinnor som söker behandling av beroendeenheten och socialtjänsten arbetar för att nå fler kvinnor och för att fler kvinnor ska söka stöd i ett tidigare skede. Inom socialtjänsten har även ett utvecklingsarbete inletts under året inom relationsvåldsteamet med att sprida information om insatser och stöd för att nå fler våldsutsatta och få fler våldsutövare att ta del av behandling. Majoriteten som söker stöd för våldsutsatthet är kvinnor och majoriteten av våldsutövare är män. Skolsociala insatser och samarbete mellan socialtjänst, förskola och skola har varit fortsatt prioriterat för att fler barn ska nå målen i grundskolan. Elevernas socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för skolresultaten. Vissa grupper av barn har större utmaningar att klara skolan. Det är bland annat barn vars föräldrar har en kortare utbildning liksom barn med funktionsnedsättningar. Förskoleverksamheten har fokuserat särskilt på de grupper som riskerar att lämnas utanför – exempelvis barn med låg närvaro och barn som behöver extra språkligt stöd – för att säkerställa att alla barn får möjlighet att utvecklas och delta på lika villkor i förskolan. Förskolan har arbetat med två prioriterade utmaningar under året. Det handlar dels om begränsade kunskaper i svenska bland medarbetare i förskolan som påverkar både kommunikationen i arbetslaget och möjligheterna att stödja barns språkutveckling. Förskolan arbetar därför aktivt med att erbjuda språkutbildning via Skolverkets språkutbildning och utveckla språkutvecklande arbetsplatser där personalen får stöd att öva och använda svenska i sin vardag. En annan utmaning handlar om barns närvaro i förskolan. Närvaro påverkar barns möjligheter att tillgodogöra sig förskolans utbildning. Barn med låg närvaro riskerar att Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(130) hamna utanför både lärmiljön och kamratgemenskapen. För att motverka detta arbetar förskolan strategiskt med att analysera närvarodata, utveckla gemensamma rutiner och stärka pedagogernas kompetens att tidigt upptäcka och agera vid oroande frånvaro. Arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna Förvaltningens arbete med att konkretisera och implementera stadens nya program för mänskliga rättigheter har påbörjats under året. Fokus har varit att stärka och utveckla den systematiska uppföljningen av förvaltningens arbete med mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är programmets tre fokusområden med koppling till stadens övriga styrdokument som ska genomsyra nämndens verksamhet såsom bland annat stadens kvalitetsprogram, kommunikationsprogram samt miljöprogram 2030. Kunskap och information En viktig fråga är att öka antalet hbtqi-diplomerade verksamheter inom förvaltningen. Under året beviljades nämnden statsbidrag från socialstyrelsen för att genomföra stadens hbtq- diplomering med målsättning att främja hbtq-personers situation. Under året har diplomering genomförts inom fritidsverksamhet, medborgarservice, äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Genom dessa insatser har antalet hbtqi-diplomerade verksamheter inom förvaltningen ökat. Under året har utbildningen I bemötandet tar framtiden form om romsk inkludering genomförts. Syftet med utbildningen var att överbrygga den förtroendeklyfta som enligt forskning och studier finns mellan den offentliga sektorn och målgruppen romer. Utbildningen ska skapa ömsesidig tillit mellan romska individer och myndigheter och ger fördjupad kunskap om stadens arbete med romsk inkludering, förebyggande arbete mot antiziganism samt minoritetslagstiftningen. Detta medför att medarbetarna får en ökad förståelse för den romska målgruppens specifika rättigheter och behov, vilket gör att de blir bättre rustade att erbjuda ett mer effektivt och relevant stöd. Cirka 30 medarbetare från nämndens socialtjänst och äldreomsorg deltog i utbildningen. Utvärderingen efter avslutad utbildning visade att samtliga antingen helt instämde eller delvis instämde på påståendet om utbildningen gett konkreta verktyg och insikter att använda i sitt arbete, samt på frågan om utbildningen inneburit att man reflekterat över sina egna eller verksamhetens normer gentemot romer och andra minoriteter. Ett arbete med att utveckla och anpassa arbetssätten för att stärka barns delaktighet i socialtjänstens handläggning har genomförts under året, bland annat genom att säkerställa att barn får relevant information, har möjlighet att uttrycka åsikter samt att dessa tillmäts betydelse. Därtill har socialtjänsten fortsatt med implementering av samtalsmodell BRA- samtal (barns rätt som anhörig). Vidare har socialtjänsten under året utvecklat ett introduktionspaket gällande barnrätt för nyanställda. Arbetet bedöms ha inneburit en högre grad av säkerställande att nya medarbetare har nödvändig kunskap om barnkonventionen och hur den ska tillämpas i praktiken. Välfärd och service Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 108(130) Under året har informations- och utbildningsinsatser genomförts till olika yrkes- och medarbetargrupper inom förvaltningens verksamheter där en central del i de kunskapshöjande insatserna handlat om ett likvärdigt och respektfullt bemötande. I stadsdelsområdets offentliga rum har insatser genomförts som både ökat tillgängligheten inom området, och den upplevda tryggheten i Järva med fokus på särskilda målgrupper i arbetet. Under året har förskoleverksamheten färdigställt handlingsplan för att säkerställa att barnkonventionen implementeras både strategiskt och i praktiken inom förskolan. Handlingsplanens syfte är att tydliggöra ansvar, arbetssätt och uppföljning av barnrättsperspektivet. I arbetet har stödmaterial, såsom barnchecklista och barnkonsekvensanalys, tagits fram för att stärka det systematiska arbetet inom nämndens förskoleverksamhet. Vidare har förskoleverksamheten förstärkt perspektivet nationella minoriteters rättigheter under introduktionsdagen för nya medarbetare inom förskolan. Under introduktionsdagen informeras det om pedagogernas särskilda skyldigheter att stödja de nationella minoriteternas språk. Förskoleverksamheten har även arbetat för att skapa systematik för att kunna kartlägga språkkunskaper bland medarbetare och möjliggöra språkfrämjande arbete för barn som tillhör de nationella minoriteterna. Nätverket för barnombud inom socialtjänsten har under året varit med i arbetet med att ta fram handlingsplan för att stärka socialtjänstverksamhetens arbete med barns rättigheter och livsvillkor. Under hösten har handlingsplanen färdigställts. Syftet med handlingsplanen är att hantera de lokala utvecklingsområdena som identifierats och att säkerställa att socialtjänsten arbetar i enlighet med MR-programmets fokusområden. Inom individ- och familjeomsorgen har jämställdhetsanalyser genomförts som visar att fler män än kvinnor är aktuella inom sociala insatsgruppen för vuxna. Under året har screeningfrågor för kriminalitet tagits fram som ska kunna användas för att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor som även har en kriminalitetsproblematik. Beställarverksamheterna inom områdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri har arbetat med att stärka barnrätts- och funktionshinderperspektivet i handläggning. De kollegiala granskningar som genomförts visade att samtliga ärenden där barn berördes av beslutet, innehöll en barnkonsekvensanalys. Delaktighet och inflytande Förvaltningen lägger stor vikt vid förankring hos invånare av investerings- och upprustningsprojekt där dialogarbetet utgör en viktig del. Exempelvis inom ramen för Fokus Järva har pågående och planerade stadsutvecklingsprojekt lyfts fram på torgen i Husby, Rinkeby, Kista och Tensta. Trots detta visar resultatet i årets medborgarundersökning på en negativ utveckling. Andelen av de svarande som bedömer att de vet hur de ska gå tillväga om de vill påverka beslut i sin stadsdel som rör parker, lekplatser, parklekar har sjunkit sedan förra årets undersökning. Under 2024 var det 45 procent som ansåg att de hade kännedom om Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 109(130) detta, till skillnad från årets undersökning där resultatet uppgår till 33 procent. Även resultaten för frågor kopplat till delaktighet i utveckling av parker, lekplatser och parklekar samt kännedom om hur man lämnar synpunkter på dessa har sjunkit i årets undersökning. Även om resultaten är lägre i årets undersökning ligger de i linje med stadens totala resultat. En möjlig förklaring kan vara att förvaltningen inte haft några områdesbaserade dialogtillfällen motsvarande de som arrangerades i sex stadsdelar under 2023, med återkoppling under 2024. En framgångsfaktor för dessa dialogtillfällen var att förvaltningen var synliga på arenor där invånare befinner sig som exempelvis torgen och det var därför ett enkelt sätt att fånga upp både synpunkter och idéer kopplat till stadsdelsområdets parker, lekplatser och parklekar. Även om förvaltningen vidtagit åtgärder för att göra tyck-till-appen mer känd, så bedöms fortfarande användningen av appen av stadsdelsområdets invånare vara begränsad. Förvaltningen ser behov av att i nästa år bland annat genomföra en översyn av användningen av kommunikationskanaler för att nå ut till invånare. Totalt under året har tio initiativ om IOP inkommit och handlagts enligt antagen process för IOP. Förvaltningen har gått vidare och arbetat med fyra IOP-processer med målet att ta fram nya överenskommelser. Tre av dessa innefattar samverkan gällande miljö och klimat, vilket är en prioriterad fråga för nämnden. Nämnden har genomfört fyra dialogforum under året. Under hösten har fokus varit på teman såsom Tryggare samhälle – kvinnors perspektiv i trygghetsarbetet och Lokal demokrati - valdeltagande. Deltagarnas förslag från årets genomförda dialogtillfällen ligger, tillsammans med annat underlag, till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet med att stärka ungas inflytande och delaktighet i nämndens beslutsprocesser, samt gällande utveckling av arbetet för att öka tryggheten och öka valdeltagande i nästa års val. En prioriterad fråga för nämnden är att utveckla arbetet med att skapa delaktighet och inflytande för förvaltningens råd för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet i nämndprocessen. Under året har förvaltningen påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka rådens delaktighet i nämndprocessen genom en högre grad av struktur för involveringen av råden. Förvaltningen har bland annat genomfört workshops med de två råden i syfte att undersöka hur rådens delaktighet kan öka. Rådens inspel handlade om behov av att delta tidigare i beslutsprocesser och ärendeberedningar, att genomföra utbildningar om förvaltningens processer och uppdrag samt kunskap om äldre- och funktionshinderperspektivet och förslag om att skapa referensgrupper. Utifrån underlagen som framkommit i workshoparna har ett antal aktiviteter planerats in under det kommande året som syftar till att stärka rådens delaktighet. Bland annat kommer kompetenshöjande insatser genomföras gentemot tjänstepersoner för att de ska få ökad kunskap om hur och varför råden ska involveras samt hur skriftliga handlingar som ska komma råden tillhanda ska tillgänglighetsanpassas. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 110(130) Medborgarkontoren har under året fortsatt att utveckla arbetssätt för att invånarna i stadsdelsområdet ska ha tillgång till information och kunskap om hur de kan delta och påverka utvecklingen i Järva. Medborgarkontoren har arbetat systematiskt med information om medborgarförslag, synpunkter och klagomål. Genom öppet hus, tematräffar, uppsökande arbete och invånardialoger har fler arenor för delaktighet skapats. Stadsdelsmammor och mobila medborgarkontor har nått målgrupper som annars riskerar att stå utanför. Tillgängligheten har ökat genom förbättrad bemanning, strukturerad samhällsvägledning och fler kanaler för synpunktslämning. Uppföljning av medel för demokrati och mänskliga rättigheter Nämnden har för 2025 beviljats medel avseende lokal demokrati och mänskliga rättigheter med 100 000 kr gällande konsultstöd och upphandling odlingsförening. Förvaltningen har bedrivit utvecklingsarbete med koloni- och fritidsträdgårdarna genom fortsatt dialog med föreningarna. I samarbete med Studiefrämjandet har ett försök initierats för att stärka föreningarnas föreningsstruktur och deras förmåga att driva och utveckla sin verksamhet. Intresset för utbildningen har varit svalt och upplägget har behövt reviderats i november. Förvaltningen och Studiefrämjande kommer utvärdera insatsen efter årsskiftet. Vidare har nämnden för året beviljats ytterligare medel för lokal demokrati och mänskliga rättigheter med 300 000 kr som avser arbete gällande genomförande av medborgarbudget. Under 2025 har nämnden arbetat med att utveckla den lokala demokratin genom att påbörja genomförandet av en medborgarbudget i Akalla by. Syftet är att ge invånarna större inflytande i den lokala stadsutvecklingen och möjlighet att påverka sin närmiljö. Det nya projektet avser att omgestalta den gamla dansbanan i Akalla by genom att funktionen dansbana byts ut, behålls eller kompletteras. Detta utifrån att det är en plats som många boende i kontakt med förvaltningen uttryckt att de upplever som otrygg och eftersatt. Under hösten har förvaltningen marknadsfört medborgarbudgeten och möjliggjort att invånare kunnat lämna förslag på hur funktionen dansbana kan bytas ut, behållas eller kompletteras. Därefter har invånare haft möjlighet att rösta på det förslag som man vill se ska genomföras. Nämnden har fattat beslut om det vinnande förslaget i december 2025, som innebär dansbana med tak, större scen, ljud och ljus. Anläggningen genomförs under nästkommande år. Arbetet har bidragit till ökad delaktighet och gett boende konkret inflytande över platsens framtida utformning. Erfarenheterna från processen kommer att tas tillvara i det fortsatta arbetet med att utveckla stadens modell för medborgarbudgetar. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel med 32 31 33 35 39 % 39 % 2025 förtroende för s tadsdelsfö rvaltningen i det område där man bor Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 111(130) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Nämndens utfall för året är 32 procent vilket är lägre än det uppsatta årsmålet för indikatorn och stadens genomsnitt på 37 procent. Nämndens utfallet har minskat med tre procentenheter sedan föregående år, då frågan om förtroende för stadsdelsförvaltningen ställdes i medborgarundersökningen för första gången. Även då låg resultatet för Järva något under årsmålet och stadens genomsnitt. Det är svårt att dra några egentliga slutsatser om förändringen i utfallet då minskningen är liten och ligger inom den statistiska felmarginalen för undersökningen. Även stadens totala utfall gällande förtroendefrågan har minskat något jämfört med 2024. Män och kvinnor har ungefär lika stort förtroende för stadsdelsförvaltningen i årets mätning. Den yngre målgruppen 18–34 år uppger i högre utsträckning än de andra åldersgrupperna att de har förtroende för stadsdelsförvaltningen. Den åldersgrupp som har lägst förtroende återfinns hos 65 år och äldre. Årets resultat behöver ses i relation till utfallen på frågorna i medborgarundersökningen om demokrati och inflytande avseende utveckling av parker, lekplatser och parklekar (kännedom om hur man påverkar beslut, lämnar synpunkter och idéer och kunskap om hur man är delaktig i utvecklingen). Även om utfallen har minskat något jämfört med föregående år ligger resultaten för Järva över stadens genomsnitt. Invånarnas förtroende för stadsdelsförvaltningen kan påverkas av en rad faktorer. En sådan faktor kan vara kännedomen om, och förståelsen för, stadsdelsförvaltningens ansvarsområden och roll. Den största andelen som svarat på fråga om förtroende för stadsdelsförvaltningen svarar att de varken har stort eller litet förtroende vilket kan tyda på att det är svårt för invånare att få kunskap om vad stadsdelsförvaltningen gör och ansvarar för. När kunskapen är låg ökar risken för missförstånd och felriktade förväntningar vilket i sin tur kan bidra till att förtroendet minskar. En annan bidragande faktor kan utgöras av effekterna av förvaltningens dialogbaserade och demokratistärkande arbete som utgår från nämndens handlingsplan för lokal demokratiutveckling. Under året har förvaltningen arbetat med medborgardialoger i form av dialogforum samt medborgarbudget, och andra större och mindre demokratistärkande insatser. Gemensamt för dessa insatser är att de endast når en begränsad del av invånarna i Järva, och till viss del utgörs deltagarna av återkommande individer. Det kan ha inverkan på invånarnas förtroende för stadsdelsförvaltningen, om informationen om insatserna inte når ut brett till befolkningen och invånarna inte upplever att de involveras i tillräcklig utsträckning. Nämndmål: 3.7.1 Invånarna har tillgång till en jämställd samhällsservice och är delaktiga i den lokala samhällsutvecklingen Uppfylls delvis Beskrivning Nämnden arbetar med att skapa förutsättningar för delaktighet i verksamheter och att stärka och utveckla lokal demokrati. Nämnden för en aktiv och kontinuerlig dialog med verksamheternas målgrupper. I medborgardialoger omhändertar och återkopplar resultat från genomförda dialoger. Medborgarbudget är ett verktyg för att involvera medborgarna och åskådliggöra en demokratisk process där prioriteringar görs. Genom dessa forum och arbetssätt stärks befolkningens tillit och förtroende för nämndens verksamheter och tilliten invånare emellan. Nämnden fortsätter sitt förstärkta demokratiarbete riktat mot ungdomar genom fortsatta satsningar på forum för demokratifrågor såsom gårdsråd och ambassadörskap. Fokus är att öka kunskap och förståelse för demokratifrågor och samtidigt öka förtroendet mellan unga och beslutsfattare. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 112(130) Civilsamhället är en viktig samarbetspartner för nämnden i flera avseenden. Nämnden använder samverkansformen idéburet, offentligt partnerskap tillsammans med idéburna och ideella organisationer som ett strategiskt verktyg för att finna lösningar på komplexa samhällsutmaningar i stadsdelsområdet. Nämnden arbetar för att bidra till ökad måluppfyllelse av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Nämndens verksamheter förebygger och motverkar diskriminering och rasism samt tillgodoser barnets rättigheter, hbtqi-personers rättigheter, jämställdhet, nationella minoriteters rättigheter, äldre personers rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nämnden arbetar med barnkonsekvensanalyser och jämställdhetsanalyser och vidtar åtgärder där det finns omotiverade skillnader avseende rättigheter och möjligheter. Arbetet med att stärka det romska inkluderingsarbetet fortsätter, specifikt inom budget och skuldrådgivningen. Förväntat resultat - Barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektivet beaktas i nämndens planering av verksamhet, vid beslutsfattande samt vid genomförande och uppföljning av insatser - Antalet verksamheter som är hbtqi-diplomerade ökar - Medarbetares kunskap om nationella minoriteters rättigheter ökar - Barn och unga har fler möjligheter till lokalt demokratiskt inflytande - Andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor ökar Analys Nämnden bedömer att målet uppfylls delvis. Bedömningen grundas på att majoriteten av förväntade resultat uppnås samt att samtliga aktiviteter, utom en, har genomförts enligt plan. Resultatet i årets medborgarundersökning visar att andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor inte når upp till det uppsatta årsmålet. Dessutom är resultatet för Järva lägre i år, 32 procent, jämfört med föregående år på 35 procent. Invånarnas förtroende för förvaltningen är av största vikt när det gäller demokratifrågor och lokal utveckling av stadsdelsområdet. Barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektivet En viktig utgångspunkt för att säkerställa att ett rättighetsbaserat perspektiv beaktas i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten är att denna aspekt beaktats vid nämndbeslut. Förvaltningen ser behov av att fortsätta vidareutveckla jämställdhets-, funktionshinders- och barnrättsanalyserna i nämndärenden. Som ett led i detta arbete har förvaltningen reviderat ärendehanteringsrutiner och stödmaterial för genomförande av rättighetsbaserade analyser har tagits fram. Syftet med utvecklingsarbetet är att stärka delaktighet och inflytande för särskilda målgrupper som annars riskerar att inte komma till tals i den politiska beredningen gällande nämndens verksamhet. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 113(130) Hbtqi-diplomerade verksamheter Nämnden har beviljats stadsbidrag från socialstyrelsen för att genomföra diplomeringsutbildning i syfte att främja hbtqi-personers situation och öka medarbetares kompetens inom området. Diplomeringen har genomförts för ett antal enheter inom fritidsverksamhet, medborgarservice, äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Kunskap om nationella minoriteters rättigheter Under året har kompetenshöjande åtgärder för att öka kunskapen om nationella minoriteters rättigheter genomförts, samt utveckling av introduktionsmaterial till vårdnadshavare inom förskoleverksamheten i syfte att tydliggöra målgruppens rättigheter. Lokalt demokratiskt inflytande Under året har nämnden inlett ett samarbete med valnämndens kansli för att identifiera åtgärder som kan leda till ett ökat valdeltagande i Järva under nästa års val. I december genomfördes ett dialogforum, där främst civilsamhället men även övriga Järvabor var inbjudna att delta, på temat Lokal demokratiutveckling och valdeltagande. Syftet var att få kunskap om vad förvaltningen och föreningslivet kan göra, både var och en för sig och tillsammans, för att fler personer i Järva ska rösta i kommande val. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomför projekt rörande medborgarbudget 2024-01-01 2026-12-31 Genomföra utbildningsinsats avseende romsk inkludering 2025-05-01 2025-12-31 Ta fram checklista för att säkerställa att nämndens evenemang 2025-01-01 2025-03-31 håller en hög grad av tillgänglighet för alla Ta fram handlingsplan för lokal demokratiutveckling 2025-01-01 2025-06-30 Ta fram plan för genomförande av HBTQI-utbildning inom 2025-01-01 2025-08-31 utförarverksamhet inom äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning Utveckla forum för ungas delaktighet 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse Analys Under året har arbetet fokuserat på att undersöka olika sätt att involvera barn och unga i beslutsprocesser. I maj 2025 anordnade förvaltningen ett dialogforum riktat till föreningsliv och civilsamhälle, öppet för alla intresserade. Dialogen lyfte hinder för ungas involvering, bland annat bristande tillgänglighet samt ojämnt engagemang från både politiker och tjänstepersoner, och betonade behovet av ett ungdomsråd eller annan plattform där unga kan bli hörda och få direktkontakt med förvaltning och politik. Arbetet med att utveckla forum för ungas delaktighet kommer att behöva fortsätta att utvecklas under 2026 för att identifiera och analysera vad som krävs för att för att skapa hållbara strukturer där unga blir lyssnade på och får inflytande över beslut som rör deras vardag. En sådan analys minskar risken för att förvaltningen etablerar forum som inte fungerar i praktiken eller som inte når representativa grupper av unga. Utveckla jämställdhets-, funktionshinders- och 2025-01-01 2025-12-31 barnrättsperspektiven i nämndprocessen Ökade insatser för ökad medvetenhet kring påverkansmöjligheter, 2025-01-01 2025-12-31 genom mobilt medborgarkontor, Tyck-till appen, synpunkter och medborgarförslag Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 114(130) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Nämnden redovisar ett sammanlagt överskott om 23,5 mnkr före resultatöverföring och 23,3 mnkr efter resultatöverföring. Resultatet innebär att målet om budgetföljsamhet är uppfyllt. Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 3 434,5 3 411,0 23,5 3 223,4 0,3 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 3 649,8 3 821,0 -171,2 3 604,2 -189,7 Intäkter (-) -215,3 -409,9 194,6 -380,8 190,0 Avvikelse före 23,5 0,3 resultatdispositioner Resultatenheternas 62,7 63,3 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -62,9 -62,7 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 23,3 0,9 resultatdispositioner Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och 110,7 0,0 110,7 117,6 117,6 -6,9 8,4 administration Individ- och 776,1 -64,3 711,8 695,6 695,6 16,2 4,1 familjeomsorg varav barn 552,7 -31,9 520,8 514,4 514,4 6,4 -10,1 och ungdom varav vuxen 124,9 -19,1 105,8 102,8 102,8 3,0 0,1 varav 86,5 -1,3 85,2 89,4 89,4 -4,2 -3,1 socialpsykiatri varav 12,0 -12,0 0,0 -10,9 -10,9 10,9 17,2 nyanlända Arbets- marknads- 47,4 -7,5 39,9 39,0 39,0 0,9 0,2 åtgärder Ekonomiskt 354,7 -9,3 345,4 322,1 322,1 23,3 4,2 bistånd varav 80,9 0,0 80,9 79,6 79,6 1,3 2,5 handläggning Stadsmiljö- 60,1 0,0 60,1 60,1 60,1 0,0 -0,1 verksamhet Avskrivningar 21,5 0,0 21,5 20,0 20,0 1,5 2,4 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 115(130) Internräntor 6,0 0,0 6,0 5,0 5,0 1,0 -0,3 Förskole- 644,5 -66,1 578,4 588,9 588,7 -10,3 3,6 verksamhet Äldreomsorg 795,9 -53,3 742,6 739,4 739,4 3,2 -23,0 Stöd och service till personer med 691,5 -14,8 676,7 678,9 679,3 -2,6 0,0 funktions- nedsättning Barn, kultur 141,4 0,0 141,4 144,5 144,5 -3,1 1,3 och fritid Övrig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 verksamhet Totalt 3 649,8 -215,3 3 434,5 3 411,0 3 411,2 23,3 0,9 Den av kommunfullmäktige beslutade driftbudgeten för 2025 uppgår till netto 3 434,5 mnkr inklusive budgetjusteringar. Utfallet före resultatöverföringar uppgår till 3 411,0 mnkr vilket motsvarar en positiv avvikelse mot budget om 23,5 mnkr. Efter uttag av resultatfond om 0,2 mnkr uppgår resultatet till 3 411,2 mnkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget om 23,3 mnkr. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnader än budgeterat för ekonomiskt bistånd samt högre intäkter än budgeterat avseende statsbidrag för nyanlända. Avvikelser per verksamhetsområde beskrivs närmare nedan. Nämnd och administration Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Nämnd- och 110,7 0,0 110,7 121,1 -3,5 117,6 -6,9 förvaltningsadministration Summa 110,7 0,0 110,7 121,1 -3,5 117,6 -6,9 Nettobudgeten för nämnd och administration uppgår till 110,7 mnkr. Kommunstyrelsen har till nämnden fördelat 1,0 mnkr för miljö- och klimatsamordnare och 1,4 mnkr för platssamverkan; åtgärder avseende trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande. Utöver det har kommunstyrelsen även fördelat 1,0 mnkr för projektet Fokus Järva. Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 6,9 mnkr vilket avser kostnader engångskaraktär för projektering av nytt förvaltningshus. Verksamhetsområdet innefattar nämnd- och förvaltningsövergripande administration, HR och ekonomi. Individ och familjeomsorg Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Barn och ungdom 552,7 -31,9 520,8 573,6 -59,2 514,4 6,4 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 116(130) Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 Vuxen 124,9 -19,1 105,8 130,0 -27,2 102,8 3,0 Socialpsykiatri 86,5 -1,3 85,2 106,4 -17,0 89,5 -4,3 Nyanlända 12,0 -12,0 0,0 7,5 -18,4 -10,9 10,9 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 776,1 -64,3 711,8 817,5 -121,9 695,7 16,1 Resultatenheternas 0,9 ingående överskott från 2024 Resultatenheternas -0,9 utgående överskott till 2026 Summa efter 16,2 resultatöverföring Verksamhetsområdet individ och familjeomsorg innefattar verksamhetsdelarna barn och ungdom, vuxen, socialpsykiatri och nyanlända. Det samlade utfallet visar på ett överskott om 16,1 mnkr efter resultatdispositioner. Ledning, utvecklingsenhet och skuldsanerare på medborgarkontoret är inkluderat i övergripande kostnader. Barn och ungdom Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 520,8 mnkr. Utfallet visar på ett överskott om 6,4 mnkr vilket motsvarar cirka 1,2 procent av nettobudgeten. Anledningen till budgetavvikelsen beror till stor del på erhållna budgetjusteringar som nämnden har erhållit under året. Ökningen av budget beror i huvudsak på ökade kostnader för ungdoms- och familjehemsplaceringar, förstärkt förebyggande arbete samt finansiering av prioriterade satsningar inom verksamhetsområdet såsom arbetet med införandet av nya socialtjänstlagen. Generellt har antal placeringar och kostnader ökat men främst för SiS och behandlingsfamilj, men den signifikanta ökningen skedde sent på året. Trots ökade kostnader blev utfallet lägre än budgeterat. Resultatenhet, Bromstensgården Bromstensgården har en ingående resultatfond om 0,9 mnkr. Resultatet för året visar budget i balans. Enheten är helt intäktsfinansierad och är verksamhetsområdets enda resultatenhet. Bromstensgården är ett utrednings- och akuthem med dygnetruntvård för barn i åldrarna 0-18 år med föräldrar samt ensamma ungdomar upp till 20 år. Vuxen Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 105,8 mnkr. Utfallet visar på en positiv avvikelse mot budget om 3,0 mnkr och följer årets prognos. Överskottet beror delvis på tilldelning av generalschablon till verksamhetsområdet och delvis Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 117(130) på lägre handläggningskostnader som följd av vakanser som uppstått mellan anställningar. Verksamheterna har haft utmaningar att rekrytera med efterfrågad kompetens. Placeringskostnader för RVT inryms inom årets budget. Kostnad för dessa uppgår till 9,3 mnkr vilket är 0,6 mkr lägre jämfört med föregående år. Placeringskostnader för missbruk och sociala insatsgruppen inryms inom årets budget och uppgår till 40,1 mkr vilket är oförändrat jämfört med 2024. Relationsvåldcentrum väst visar budget i balans. Verksamheten består av Beroendeteamet, Relationsvåldcentrum väst, Relationsvåldteamet, Sociala insatsgrupper samt Hemlöshetsteamet. Socialpsykiatri Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 85,2 mnkr. Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 4,2 mnkr. Inom verksamhetsområdet utreder och beslutar beställarenheten gällande insatser som bland annat bostad med särskild service, boendestöd, gruppboende, sysselsättning, ledsagning och kontaktperson. Ett stödboende, en servicebostad och ett boende med särskild service SoL drivs på entreprenad sedan hösten 2022 liksom en träffpunkt riktad till målgruppen. Nyanlända Verksamheten omfattar mottagande av ensamkommande barn och flyktingar samt statsbidrag bestående av generalschablon. Kostnader för insatserna som generalschablonen ska täcka redovisas under övriga berörda verksamhetsområden. Utfallet som redovisas under nyanlända avser motsvarande intäkter och uppgår till 10,9 mnkr. Stadsmiljöverksamhet Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Stadsmiljö 60,1 0,0 60,1 60,8 -0,8 60,1 0,0 Avskrivningar 27,5 0,0 27,5 25,1 0,0 25,1 2,4 och internränta Summa 87,6 0,0 87,6 85,9 -0,8 85,1 2,4 Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 87,6 mnkr, varav 27,5 mnkr avser avskrivningar och internränta. Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 3,4 mnkr avseende insatser för biologisk mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter samt platssamverkan. En positiv avvikelse mot budget om 2,4 mnkr redovisas. Verksamhetsområdet omfattar drift inom stadsmiljöområdet. Nämnden övertog driften av parker och grönområden i egen regi den 1 juli 2025. Övertagandet har inneburit rekrytering av personal och iordningsställande av ny lokal samt inköp av maskiner och inventarier. Nuvarande entreprenör har lämnat över driften per den sista september. Vägunderhåll under Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 118(130) vintermånaderna kommer fortsatt att ske via upphandlad entreprenör. Överskottet om 2,4 mnkr består huvudsakligen av avskrivningar och internränta, vilket går att härleda till lägre investeringar än prognostiserat. Förskola Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Verksamhetsledning 644,5 -66,1 578,4 658,8 -70,0 588,8 -10,4 & stödenheten Resultatenheter 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 -0,1 Summa 644,5 -66,1 578,4 658,9 -70,0 588,9 -10,5 Bokslutsdispositioner Resultatenheternas 47,5 ingående överskott från 2024 Resultatenheternas -47,4 utgående överskott till 2026 Summa efter -10,4 resultatöverföring Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 578,4 mnkr. Verksamhetsområdet visar ett underskott om 10,4 mnkr efter resultatdispositioner. Detta beror på försämrat barnunderlag samt på riktade satsningar för förbättring av den pedagogiska lärmiljön. Verksamhetsområdet tillhandahåller förskoleverksamhet i stadsdelsområdet för barn mellan 1-6 år inom totalt 53 förskolor fördelat på åtta resultatenheter. Inom avdelningen finns även en utvecklingsenhet med administration samt en enhet som ansvarar för öppna förskolor och introduktionsförskolor. Resultatenheternas överföring föreslås uppgå till 47,4 mnkr, se bilaga xx. Äldreomsorg Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Beställareneheten 635,3 -53,3 582,0 628,4 -59,4 569,0 13,0 och ledning Utförare 160,6 0,0 160,6 229,4 -59,0 170,4 -9,8 Summa 795,9 -53,3 742,6 857,8 -118,4 739,4 3,2 Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 742,6 mnkr. Utfallet visar på en positiv budgetavvikelse om 3,2 mnkr. Ledning och beställarenhet har ett sammantaget överskott om 13,0 mnkr vilket beror på lägre Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 119(130) volym än budgeterat. Utförarenheterna har ett sammantaget ekonomiskt underskott om 9,8 mnkr, vilket främst beror på underskott inom hemtjänstenheterna som redovisar en negativ budgetavvikelse om 9,6 mnkr. Hemtjänstens underskott beror på att personalkostnader ökade i högre grad än intäkterna. Huvudregeln kring dygnsvila har försvårat arbetet med schemaplanering vilket varit en bidragande faktor till ökade personalkostnader. Arbete med förbättrad schemaplanering och analys av nyckeltal har genomförts löpande under året för att öka effektiviteten. För vård -och omsorgsboendena redovisas ett underskott om 4,1 mnkr vilket i huvudsak avser Rinkeby vård- och omsorgsboende. Boendet är ännu inte fullbelagt vilket har en negativ påverkan på budget till dess att beläggningen vuxit ikapp. Servicehuset har en positiv budgetavvikelse om 4,3 mnkr vilket beror på full beläggning och god personalplanering. Verksamhetsområdet utreder, beslutar och verkställer insatser till personer från åldern 65 år och uppåt. Utöver ledning, utvecklingsenhet och beställarenhet finns det fyra utförarenheter. Insatser som tillhandahålls av enheterna är bland annat hemtjänst i ordinärt boende, nattpatrull, tryggt mottagande i hemmet, servicehus, vård och omsorgsboende, korttidsboende, dagverksamhet, aktivitetscenter, MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering), MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), syn-och hörselinstruktörer och fixartjänster. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Beställarenheten 691,5 -14,8 676,7 737,0 -57,9 679,1 -2,4 och ledning Utförare 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,2 0,2 Summa 691,5 -14,8 676,7 737,0 -58,1 678,9 -2,2 Bokslutsdispositioner Resultatenheternas 14,2 ingående överskott från 2024 Resultatenheternas -14,6 utgående överskott till 2026 Totalt efter -2,6 bokslutsdispositioner Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 676,7 mnkr. Budgeten baseras huvudsakligen på antalet prestationsbaserade LSS-insatser vid avläsningen i augusti 2024 och har justerats under hösten utifrån avläsningar genomförda i mars och augusti 2025. Årets budgetjustering är 35,7 mnkr. Utfallet visar på en negativ budgetavvikelse om 2,2 mnkr före bokslutsdispositioner. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 120(130) Inom verksamhetsområdet utreds, beslutas och verkställs stödinsatser till personer som har en funktionsnedsättning. Den mest kostsamma insatsen för beställarenheten är bostäder med särskild service för vuxna inom LSS. Antalet individer med bostäder med särskild service för vuxna har ökat jämfört med föregående år. Den näst mest kostsamma insatsen för beställaren är daglig verksamhet. Antalet individer med insatsen har blivit fler jämfört med föregående år. Kostnaden för turbundna resor till daglig verksamhet har ökat jämfört med 2024. Verksamhetsområdet har fyra resultatenheter, två inom bostäder med särskild service och två inom daglig verksamhet. Resultatenheterna hade en ingående fond om totalt 14,2 mnkr, 0,4 mnkr överförs till fonden som därmed ökar till 14,6 mnkr, se vidare i bilaga xx. Barn, kultur och fritid Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Barn, kultur 141,4 0,0 141,4 154,8 -10,3 144,5 -3,1 och fritid Summa 141,40 0,0 141,4 154,8 -10,3 144,5 -3,1 Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 141,4 mnkr. Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 0,9 mnkr avseende insatser för högtider och evenemang. Vidare har verksamhetsområdet erhållit budgetjustering om 0,8 mnkr för sommarkolloverksamhet. En negativ avvikelse mot budget om 3,1 mnkr redovisas, vilket främst kan hänföras till kostnader för uppstart och genomförande av den nya verksamheten vid Framtidens Hus i Tensta. Vidare har det även riktade satsningar för förbättringar inom verksamheten. Verksamheten omfattar medborgarservice, kollo, Framtidens hus, ungdomsgårdar, kultur med fokus på barn och unga, parklekar samt korttidstillsyn. Inom verksamhetsområdet finansieras även föreningsbidrag och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Arbetsmarknadsåtgärder Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Arbetsmarknadsåtgärder 47,4 -7,5 39,9 54,6 -15,6 39,0 0,9 Varav ferie 31,8 -5,0 26,8 36,6 -9,8 26,7 0,0 Varav OSA och 15,6 -2,5 13,1 18,0 -5,8 12,2 0,9 stockholmsjobb Summa 47,4 -7,5 39,9 54,6 -15,6 39,0 0,9 Verksamhetsområdets nettobudget uppgår till 39,9 mnkr. En positiv avvikelse mot budget om 0,9 mnkr redovisas. Matchning av kandidater och lämpliga arbetsplatser för offentligt skyddat arbete (OSA) är utmanande, vilket har lett till överskottet. Verksamhetsområdet innefattar verksamheterna offentligt skyddat arbete (OSA), Unga som Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 121(130) varken arbetar eller studerar (UVAS) och feriejobb. Verksamheten satsar på ungdomar genom feriearbete, uppdelat på sommar-, höst- och jullov. Arbetet med offentligt skyddade anställningar (OSA) i samverkan med arbetsförmedlingen fortsätter. Ekonomiskt bistånd Avvikelse Just budget 2025 Utfall 2025 2025 (Mnkr) Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Netto Ekonomiskt 354,7 -9,3 345,4 333,6 -11,5 322,1 23,3 bistånd Varav 80,9 0,0 80,9 80,6 -1,0 79,6 1,3 handläggning Summa 354,7 -9,3 345,4 333,6 -11,5 322,1 23,3 Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 345,4 mnkr varav 80,9 mnkr utgörs av budget för handläggning. I samband med tertialrapport 2 har kommunstyrelsen tilldelat verksamhetsområdet en budgetjustering om 6,6 mnkr avseende merkostnader för ekonomiskt bistånd. Utfallet visar på ett överskott om 23,3 mnkr. Avvikelsen består av 1,3 mnkr för handläggning och 22,0 mnkr för utbetalt bistånd. Det positiva resultatet beror främst på lägre utbetalt bistånd under året samt den tilldelade budgetjusteringen. Under året har i snitt 1684 hushåll erhållit försörjningsstöd. Jämfört med samma period föregående år är det en minskning med 36 hushåll. Medelbidraget per hushåll och månad uppgår i snitt till 12 373 kr vilket är en ökning med ca 900 kr per hushåll och månad. Antal barn i hushåll som erhållit försörjningsstöd uppgår i snitt till 1057 barn vilket är 23 barn färre jämfört med föregående år. Kostnader för akuta boenden har minskat kraftigt under året. Den främsta orsaken till detta är förändrat arbetssätt där praktiskt stöd erbjuds i ett tidigt skede till berörda hushåll för att säkerställa att det inte blir något glapp mellan det uppsagda och det nya boendet. Detta för att tiden på tillfälligt boende blir så kort som möjligt. Verksamhetens uppdrag är att hjälpa människor att komma tillrätta med försörjningshinder samt att pröva rätten till ekonomiskt stöd under tiden. De flesta som uppbär ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet, sjukskrivning eller socialmedicinska skäl. Resultatenheter Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Bromstensgården (IoF) 13 972,0 -896,0 28,5 867,5 Akalla förskolor 53 506,2 -4 858,3 -78,1 4 936,4 Husby förskolor 49 989,2 -4 407,7 -54,6 4 462,3 Kista förskolor 75 981,5 -7 370,0 -103,3 7 473,3 Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 122(130) Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Rinkeby förskolor 81 752,4 -7 878,8 -104,5 7 983,3 Centrala Spånga-Tensta 79 534,1 -6 995,7 624,0 6 371,7 Sundby-Bromsten 54 286,8 -4 613,6 -48,7 4 662,3 Solhem-Flysta 59 580,6 -5 312,7 -75,0 5 387,6 Östra Tensta 66 395,8 -6 110,0 -45,0 6 155,0 Bostäder med särskild service S-T 54 841,0 -5 014,0 -201,6 5 215,6 Fridagruppens dagliga verksamhet 61 240,0 -4 973,1 -90,1 5 063,2 Rinkeby-Kista dagliga verksamhet 22 080,0 -968,8 -50,1 1 018,9 Bostäder med särskild service R-K 52 978,0 -3 282,0 -20,8 3 302,8 Summa resultatenheter -62 680,7 -219,3 62 900,0 Resultatenheterna har totalt en ingående fond om 62,7 mnkr och en utgående fond om 62,9 mnkr. Resultatenheten Bromstensgården inom Barn och Ungdom har en ingående fond om 0,9 mnkr. Bromstensgården visar budget i balans. Fonden uppgår därmed till 0,9 mnkr. Resultatenheterna inom förskolan har en ingående fond om 47,5 mnkr. Det sammanlagda underskottet för år 2025 uppgår till ca 0,1 mnkr vilket betyder att man behöver plocka ut 0,1 mnkr från fonden. Därmed uppgår fonden till 47,4 mnkr. Resultatenheterna inom funktionsnedsättning har en ingående fond om 14,2 mnkr. Det sammanlagda överskottet för år 2025 avseende enheterna uppgår till ca 0,4 mnkr som förs över till fond. Fonden uppgår därmed till 14,6 mnkr. Investeringar Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 8,5 8,7 -0,2 -0,2 Nycklade medel 15,6 16,4 -0,8 -0,8 stadsmiljö varav reinvesteringar 2,0 1,8 0,2 0,2 Klimatinvesteringar 5,8 2,7 3,1 3,1 Trygghetsinvesteringar 9,9 2,3 7,6 1,7 Övriga 7,4 7,9 -0,5 -0,7 investeringsmedel Maskiner & inventarier 16,4 14,9 1,5 1,5 Totalt investeringar 63,6 52,8 10,8 4,6 Investeringsbudget för 2025 uppgår till totalt 63,6 mnkr där 24,1 mnkr avser tilldelad budget Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 123(130) för parkinvesteringar och 16,4 mnkr budget för maskiner och inventarier. Resterande budgetmedel avser investeringsprojekt där begäran om medel om 23,1 mnkr har gjorts för 2025. För investeringar redovisas totalt en avvikelse om 10,8 mnkr i överskott, varav 6,6 mnkr begärs ombudgeteras. Fördelningen av investeringsmedel redovisas i sin helhet i bilaga xx. Parkinvesteringar, reinvesteringar och investeringar med egna nycklade medel Parkinvesteringar, reinvesteringar och investeringar med egna nycklade medel redovisar totalt 1,0 mnkr i underskott. Avvikelsen beror främst på högre utgifter avseende nycklade medel än budgeterat. Klimatinvesteringar Nämnden har sammanlagt beviljats medel för klimatinvesteringar om 5,8 mnkr för 2025. På grund av långa handläggningstider för bygglov av ett nytt teknikhus vid plaskdammen har anläggningen inte hunnit färdigställas under året vilket innebär ett överskott om 2,3 mnkr. Klimatinvesteringsprojekt som avser multifunktionell växtkonstruktion om 0,8 mnkr har genomförts inom ramen för ett större markinvesteringsprojekt vilket innebär att projektet multifunktionell växtkonstruktion redovisas inom ramen för hela projektet avseende parkinvesteringar. Trygghetsinvesteringar Nämnden har sammanlagt beviljats budgetjusteringar för trygghetsinvesteringar om 9,9 mnkr. Samtliga projekt redovisar överskott av budgeterade medel där huvuddelen avser anläggning av ett motionsspår i Tensta -och Rinkebydalen. I planeringen har det framkommit att projekteringen tar längre tid än planerat och det bedömts därför vara nödvändigt att fördela projektet över två år för att säkerställa en god kvalitet på slutresultatet. Under år 2025 har projektering enbart genomförts, vilket uppgått till 0,6 mnkr. Detta har medför ett överskott för 2025 om 6,3 mnkr. Nämnden föreslås begära ombudgetering av dessa medel till 2026. Övriga projekt redovisar mindre överskott mot budget, se bilaga x. Ett av de övriga trygghetsinvesteringsprojekten som redovisar ett överskott för 2025, 0,3 mnkr avser Gullingeparken och torgytan i Tensta. Projektet har beviljats medel för två år, av den totala budgeten om 5,8 mnkr avser 0,8 mnkr år 2025 och resterande 5,0 mnkr år 2026. Övriga investeringsmedel Kommunstyrelsen har tilldelat nämnden budgetjusteringar om 7,9 mnkr avseende ett antal investeringsprojekt inom stadsmiljöområdet. Sammanlagt redovisas ett underskott om 0,5 mnkr vilket i huvudsak avser projekt avseende stadsodling. Investeringsprojektet gemensamhetsodling om 0,3 mnkr har inte kunnat genomföras under 2025. Ett program för stadsnära odling är under framtagande av trafikkontoret. Programmet kommer att ge vägledning kring lämpliga odlingsformer. Förvaltningen bedömer att denna vägledning behöver inväntas. Detta tillsammans med en pågående översyn av potentiella ytor för denna typ av odling ligger till grund för förskjutningen. Nämnden föreslås begära ombudgetering av dessa medel till 2026. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 124(130) Maskiner och inventarier Den justerade investeringsbudgeten för maskiner och inventarier uppgår till 16,4 mnkr varav 5,2 mnkr avser inventarier och 11,2 mnkr avser maskiner och fordon för drift av parker i egen regi. Nämnden redovisar ett överskott om 1,5 mnkr. Inköpen av maskiner påbörjades under hösten 2024 och har fortsatt under 2025 med förhoppning om att leveranser ska kunna ske under året vilket inte helt har infriats vilket inneburit ett överskott mot budget. Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Ombudgeteringar Nämnden begär ombudgetering om 6,3 mnkr av beviljade trygghetsinvesteringar 2025. Nämnden har beviljats 6,9 mnkr för anläggning av ett motionsspår i Tensta-och Rinkebydalen. Projekteringen tar längre tid än planerat och det bedöms därför vara nödvändigt att fördela projektet över två år för att säkerställa en god kvalitet på slutresultatet. Under år 2025 genomförs enbart projektering, vilket beräknas uppgå till cirka 0,6 mnkr. Nämnden begär ombudgetering om 0,3 mnkr av beviljade investeringar avseende biologisk mångfald. Investeringsprojektet gemensamhetsodling om 0,3 mnkr bedöms av förvaltningen inte kunna genomföras under 2025. Ett program för stadsnära odling är under framtagande av trafikkontoret. Programmet kommer att ge vägledning kring lämpliga odlingsformer. Detta tillsammans med en pågående översyn av potentiella ytor för denna typ av odling ligger till grund för förskjutningen. Medel för lokaländamål Analys av balansräkning Balansräkning, mnkr 2024-12-31 2025-12-31 Avvikelse Tillgångar Anläggningstillgångar 254,0 276,2 22,2 Mark, byggnader, tekniska 226,7 244,4 17,7 anläggningar Maskiner och inventarier 27,3 31,8 4,5 Omsättningstillgångar 118,1 111,3 -6,8 Kundfordringar 22,5 27,4 4,9 Diverse kortfristiga 11,9 11,2 -0,7 fordringar Förutbetalda kostnader & 82,7 71,6 -11,1 upplupna intäkter Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 125(130) Balansräkning, mnkr 2024-12-31 2025-12-31 Avvikelse Kassa och bank 1,0 1,1 0,1 Summa 372,1 387,5 15,4 Skulder och eget kapital Eget kapital -164,7 -134,5 30,2 Långfristiga skulder -1,9 -1,7 0,2 Kortfristiga skulder -205,6 -251,3 -45,7 Kortfristiga skulder till -0,9 -1,0 -0,1 kreditinstitut & kunder Leverantörsskulder 147,0 -184,4 -37,4 Övriga kortfristiga skulder -0,3 -0,9 -0,6 Upplupna kostnader & -57,4 -65,2 -7,8 förutbetalda intäkter Summa -372,1 -387,5 -15,4 Analys av balansräkning Nämndens balansomslutning i bokslutet 2025 har en förändring om 15,4 mnkr jämfört med samma period förra året. Tillgångar Anläggningstillgångarna är 22,2 mnkr högre jämfört med föregående år och avser aktiverade anläggningar av stora investeringsprojekt. Omsättningstillgångarna är 6,8 mnkr lägre jämfört med föregående år. Det beror på periodisering av stora förutbetalda kostnader i årsbokslut mot andra förvaltningar. Skulder och eget kapital Förändringen av eget kapital är 30,2 mnkr. Långfristiga skulder är 0,17 mnkr lägre jämfört med föregående år. Kortfristiga skulder är 45,7 mnkr högre jämfört med föregående år. Leverantörsskulder är 37,4 mnkr högre jämfört med föregående år. Övriga kortfristiga skulder Skulder till staten är 0,5 mnkr högre jämfört med föregående år och det beror främst på statsbidrag inom anhörigsstöd krim som inte användes under 2024. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader har ökat med 7,8 mnkr jämfört med föregående år. Överlag har fler leverantörsfakturor hunnit bokföras på rätt period 2025 jämfört med 2024, därav inte samma behov av att periodisera upplupna kostnader. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 126(130) Övrigt Nedskrivning av fordringar Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning, kapitel 3 paragraf 2 ska en obetald fordran skrivas ned i bokföringen efter det att alla inkassoåtgärder vidtagits eller senast ett år efter förfallodatum. Detta innebär enbart en bokföringsteknisk åtgärd. En gäldenär är fortfarande betalningsskyldig även om fordran avskrivits i bokföringen och avförts i räkenskaperna. Förvaltningen bedömer utifrån försiktighetsprincipen om gäldenärer inte har möjlighet att betala av sina skulder. Nämnden har utifrån försiktighetsprincipen skrivit ned fordringar om totalt 3 750 278, 94 kronor under året. Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Järva stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen baseras på att samtliga kontrollaktiviteter som planerades att genomföras under året har genomförts, att majoriteten visar på goda resultat och att där brister identifierats så har åtgärder vidtagits. Nämndens internkontrollplan för 2025 innehåller åtta kontrollaktiviteter som samtliga genomförts enligt plan under året. Av dessa har sex kontroller visat på goda resultat och två kontroller visat på behov av utveckling. Kontrollen avseende användningen av riskprofil/förenklad checklista vid placering av barn omfattade granskning av 19 placeringsföretag. Samtliga granskade företag uppvisade brister, av varierande allvarlighetsgrad. Användningen av checklistan har bidragit till ökad kunskap om vissa vårdgivare som tidigare inte uppmärksammats. Ett utvecklingsarbete har initierats för att säkerställa informationsspridning om vårdgivare med identifierade brister, i syfte att undvika framtida placeringar. Inom området vuxen har riskprofilen analyserats och testats samt en rutin tagits fram, med planerad implementering från januari 2026. Kontrollerna avseende att barnets rättigheter enligt barnkonventionen beaktas och tillvaratas visar överlag goda resultat. Samtidigt har vissa utvecklingsområden identifierats, bland annat gällande dokumentation av våld, bedömning av att den unge är skyddad samt barns delaktighet. För dessa områden har åtgärder vidtagits och fortsatt utvecklingsarbete pågår. Systematiskt kvalitetsarbete Nämnden arbetar med förverkligandet av stadens kvalitetsprogram inom ramen för det Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 127(130) systematiska kvalitetsarbetet, med målsättningen att säkerställa och utveckla service och tjänster utifrån invånarnas behov. Kvalitetsarbetet är en integrerad del av nämndens ordinarie arbete och bygger på uppföljning, analys och samverkan för att stärka kvaliteten i det stöd och den service som ges invånare i Järva. Fortsatt implementering av stadens kvalitetsprogram planeras att ske under 2026. Helhetssyn Nämnden bidrar till stadens helhetssyn genom en välutvecklad och långsiktig samverkan över organisatoriska gränser, både inom staden och med externa aktörer. Arbetet utgår från målgruppernas samlade behov och präglas av gemensamt ansvarstagande invånarnas livsvillkor i Järva. Ett tydligt exempel på helhetssyn och samverkan över organisatoriska gränser är platssamverkan. Platssamverkan har under året genomförts i Husby, Rinkeby och Tensta, Arbetet har präglats av samverkan med andra förvaltningar, polis, fastighetsägare och andra lokala aktörer i syfte att stärka trygghet, trivsel och attraktivitet i respektive centrumområde. Under hösten deltog förvaltningen i en granskning av platssamverkansarbetet utifrån kommunstyrelsens modell. Granskningen visade på goda resultat och ledde inte till några rekommendationer men betonade behovet av fortsatt utveckling av uppföljning av arbetets effekter. Genom samordnade insatser har gemensamma prioriteringar kunnat omsättas i åtgärder inom både sociala och fysiska miljöer. Förvaltningens samlade bedömning är att den tvärsektoriella samverkan inom platssamverkansarbetet har bidragit till mer samordnade och effektiva insatser samt förbättrade förutsättningar för långsiktig trygghet och utveckling i stadsdelsområdet. Handlingsutrymme Inom nämndens verksamheter är medarbetares delaktighet en integrerad del av det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet. Det finns inget förvaltningsövergripande arbetssätt, utan forum och arbetssätt för att skapa delaktigheten varierar i syfte att kunna anpassa sig till de olika verksamheternas uppdrag och behov. Dessa strukturer skapar förutsättningar för gemensam analys, erfarenhetsutbyte och prioritering av utvecklingsinsatser. För att stärka handlingsutrymme kommer nämnden framåt att arbeta med att förtydliga medarbetares roll i kvalitets- och utvecklingsarbetet. Kvalitetsberättelse I nämndens kvalitetsberättelse redovisas en övergripande sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom socialtjänsten under året. Rapporten beskriver arbetet med uppföljning och egenkontroll samt analys och utvecklingsarbete utifrån identifierade behov och resultat. Kvalitetsberättelsen innehåller även en sammanställning och analys av inkomna synpunkter och klagomål som rör nämndens socialtjänst. Vidare redovisas uppföljningar, granskningar och kvalitetsobservationer som genomförts av andra myndigheter och förvaltningar. Kvalitetsberättelsen redovisas som bilaga till verksamhetsberättelsen. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 128(130) Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Framgångsfaktorer – analys av utfall Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar att förvaltningen i stort bedriver ett aktivt och välfungerande arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljöfrågor är integrerade i det dagliga arbetet och kännetecknas av god samverkan och hög delaktighet. På förvaltningsövergripande nivå identifieras följande framgångsfaktorer: • Chefer, medarbetare och skyddsombud har goda kunskaper om förhållanden som skapar en god arbetsmiljö. • Företagshälsovården kontaktas i hög utsträckning vid behov av stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Man bedriver ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv. • Medarbetarna har i hög utsträckning möjlighet att medverka i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, t ex vid APT. • Man undersöker och riskbedömer arbetsmiljön i hög utsträckning kopplat till fysiska, sociala och organisatoriska faktorer. Förbättringsområden – analys av utfall Där utvecklingsområden har identifierats på områdes-/enhetsnivå finns åtgärder inplanerade. • Förvaltningen behöver arbeta vidare med att förtydliga skriftliga rutiner som beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet • Förvaltningen behöver följa upp förutsättningar för de chefer som tilldelats arbetsmiljöuppgifter på ett mer omfattande sätt. • Kunskap om utredningar av eventuella tillbud, arbetsskador eller ohälsa behöver öka. • Övergripande rutiner, t ex fördelning av arbetsmiljöuppgifter och årlig uppföljning kommer att uppdateras och tydliggöras. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning – analys av utfall De aktiviteter som beslutades inför 2025 och som nu har genomförts syftade till att förbättra samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud i frågor som rör verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, om mål följs kopplat till organisatorisk och social arbetsmiljö samt om det finns skriftliga rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. Samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud Inom ramen för aktiviteten har en mall för månadsplanering mellan chef och skyddsombud tagits fram, i syfte att skapa tydlighet och kontinuitet i samverkan. Vidare har dialogen kring arbetsmiljöfrågor aktivt främjats på arbetsplatsträffar (APT) genom mer fokus på diskussionsfrågor och gruppövningar och mindre fokus på information från chef till medarbetare. På övergripande förvaltningsnivå har även en undersökning av samverkan genomförts. Resultatet visar att de fackliga organisationerna sammantaget bedömer att samverkan fungerar väl, vilket indikerar att vidtagna åtgärder haft önskad effekt. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 129(130) Skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetet med att förtydliga skriftliga rutiner har pågått 2025, till exempel genom en uppdatering av rutinerna om kränkande särbehandling och diskriminering. Arbetet kommer att fortsätta under 2026 med att förtydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mål avseende organisatorisk och social arbetsmiljö Organisering för ett hållbart arbetsliv har följts upp i tertialrapport 2 och verksamhetsberättelse med utgångspunkt i förvaltningens implementering av ny chefsstruktur. Uppföljning av organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer fortsätter under 2026. Järva stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 130(130) --- [Bilaga 2 - Uppföljning av Intern kontroll 2025.pdf] Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (7) 2026-01-21 Handläggare Till Sara Rahm Järva stadsdelsnämnd Telefon: Uppföljning av Intern kontroll 2025, Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (7) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid .......................................................................... 4 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ................................................................................................ 5 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ............................................................................................................................... 5 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 6 Tjänsteutlåtande Sid 3 (7) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Järva stadsdelsnämnd bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen baseras på att samtliga kontrollaktiviteter som planerades att genomföras under året har genomförts, att majoriteten visar på goda resultat och att där brister identifierats så har åtgärder vidtagits. Nämndens internkontrollplan för 2025 innehåller åtta kontrollaktiviteter som samtliga genomförts enligt plan under året. Av dessa har sex kontroller visat på goda resultat och två kontroller visat på behov av utveckling. Kontrollen avseende användningen av riskprofil/förenklad checklista vid placering av barn omfattade granskning av 19 placeringsföretag. Samtliga granskade företag uppvisade brister, av varierande allvarlighetsgrad. Användningen av checklistan har bidragit till ökad kunskap om vissa vårdgivare som tidigare inte uppmärksammats. Ett utvecklingsarbete har initierats för att säkerställa informationsspridning om vårdgivare med identifierade brister, i syfte att undvika framtida placeringar. Inom området vuxen har riskprofilen analyserats och testats samt en rutin tagits fram, med planerad implementering från januari 2026. Kontrollerna avseende att barnets rättigheter enligt barnkonventionen beaktas och tillvaratas visar överlag goda resultat. Samtidigt har vissa utvecklingsområden identifierats, bland annat gällande dokumentation av våld, bedömning av att den unge är skyddad samt barns delaktighet. För dessa områden har åtgärder vidtagits och fortsatt utvecklingsarbete pågår. Tjänsteutlåtande Sid 4 (7) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Process: Göra barn och unga delaktiga samt ge information Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Prövning av barnets Kontroll av ärenden Kontroll av att stickprovskontroll gjorts gällande att barnets rättigheter enligt barnkonventionen beaktats och tagits tillvara bästa görs för att att barnets rättigheter bedöma behovet av enligt Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: information, stöd och barnkonventionen Inom avdelningen individ och familj har egenkontroller genomförts. Inom området barn och unga har kontrollen handlat om hjälp beaktats och tagits skyddsbedömningar och dokumentation. Av resultaten framgår att barnets bästa har tagits i beaktande i dokumentationen i tillvara journaler och beslutsunderlag. Ett identifierat utvecklingsområde är dokumentationen av våld samt bedömning av att den unge är skyddad. Barn och unga har påbörjat arbete med att barnrättsombuden tar fram ett arbetssätt gällande barns delaktighet, hur barn/ungdomar görs delaktiga i utredningar och i sin vård samt hur detta journalförs. Utvecklingsarbetet fortsätter under 2026. Inom område vuxen sker kontroller av att prövningar av barnets bästa har genomförts i ärendena. Kontrollerna sker genom individuella ärendedragningar och genom att chefer och gruppledare läser igenom utredningarna inför beslut av insats. Inom öppenvården barn och unga har egenkontroller genomförts av genomförandeplaner och journalföringen. Resultaten visar att genomförandeplaner skrivs och att delaktigheten hos barn och föräldrar är hög, medan det i vissa fall råder eftersläpning gällande journalföring. Därför har enheternas rutin för dokumentation förtydligats och det framgår att journal ska vara skriven inom tre arbetsdagar. Egenkontrollerna är dokumenterade i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Inom mottagningsenheten för barn och unga har två egenkontroller om barns delaktighet genomförts. Egenkontrollen i våras visade att 36 procent av barn och unga gjorts delaktiga. Egenkontrollen under hösten visade att 48 procent av barn och unga gjorts delaktiga. För att öka delaktigheten har en workshop i samtal med barn genomförts. Syftet är att utveckla arbetssätt och hur enheten i högre utsträckning kan involvera barnet i förhandsbedömningen. Enhetens Signs of Safety coacher har genomfört aktivitet med alla socialsekreterare för att inspirera i enhetens pågående Signs of Safety arbete för att öka användandet av olika verktyg och därmed möjliggöra barns delaktighet och möjlighet att komma till tals under förhandsbedömningen. Process: Skapa trygga mötesplatser för unga och medarbetare på de öppna fritidsverksamheterna Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 5 (7) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Strukturerad Rutiner för hantering Kontroll av rutiner för hantering av hot och våld samverkan med polis, av hot och våld fältverksamhet och uppdateras och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: övrig socialtjänst förankras regelbundet Förankring av hot och våldsrutiner har genomförts i samtlig fritidsverksamhet enligt årshjul. Förvaltningens samt hantering av bland medarbetare fritidsverksamheter på entreprenad har också kontrollerats med avseende på förankring av hot- och våldsrutiner. Protokoll oönskade händelser som validerar förankringsarbetet i respektive verksamhet har vidarebefordrats och kontrollerats av avdelningschef samt utredare. Nya uppdaterade hot och vålds-rutiner har vidarebefordrats och kontrollerats av avdelningschef samt utredare. Ny säkerhetsutbildning för samtlig personal inom fritiden planeras att genomföras under 2026. 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Process: Arbeta förebyggande för att identifiera barn som riskerar att fara illa Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Kompetenshöjande Rektor följer upp och Stickprovskontroller gällande rutiner kring orosanmälan insatser, strukturerad analyserar samverkan med orosanmälningar Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: socialtjänsten samt samt rutiner för Kontrollaktiviteten visar att rutiner för orosanmälan är etablerade och tillämpas i förskoleverksamheterna. Uppföljningen, befästa rutiner kring hänvisningar till som bygger på analysunderlag från förskoleområdena, indikerar att rektorer och arbetslag har kännedom om gällande orosanmälan föräldrarådgivarna rutiner och att dessa används för att tidigt uppmärksamma barn och familjer i behov av stöd. Samtidigt framkommer ett utifrån fortsatt behov av riktad kompetensutveckling samt ett förtydligande av hur dokumentation av orosärenden ska genomföras analysunderlag på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Kontrollen visar vidare att hänvisningar till föräldrarådgivare sker i ökad omfattning jämfört med tidigare år, vilket stärker förutsättningarna för tidiga och förebyggande insatser. Samverkan med socialtjänsten bedöms fungera väl på operativ nivå, med etablerade kontaktvägar och återkoppling i enskilda ärenden. 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Process: Handlägga barn och ungdomsärenden Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 6 (7) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Handläggningen av Egenkontroller och Kontroll att genomförda egenkontroller och ärendehandledningar tagits i beaktande inom området barn och uppföljningar att ungdomsärenden är handläggningen i Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: rättssäker barn och Egenkontroller har genomförts inom området barn och unga under våren och hösten. Av resultaten framkommer att alla ungdomsärenden är nya medarbetare får information om bakjoursrutinen. Vidare framkommer att förhands- och skyddsbedömningar görs inom rättssäker lagstadgad tid. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Arbeta mot våldsbejakande extremism Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Säkerställa arbetet Uppföljning av att Kontroll att medarbetare genomgått Stockholm stads utbildning mot våldsbejakande extremism med kompetens Stockholm stads gällande tendenser utbildning i Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: kopplat till våldsbejakande Enhetscheferna inom avdelningen har kontrollerat att medarbetare deltagit i stadens utbildning mot våldsbejakande våldsbejakande extremism extremism genom att ta del av statistik i utbildningsplattformen. Majoriteten av chefer och medarbetare har tagit del av extremism, både genomgåtts av utbildningen. Eftersom inte alla medarbetare är registrerade i utbildningsplattformen har det varit svårt att exakt veta vilka ifråga om utsatthet berörda medarbetare som deltagit. De som ännu inte genomgått utbildningen kommer genomföra den under 2026. och rekrytering Process: Förebygga otillåten påverkan Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Säkerställ att Agerande i enlighet Kontroll av att utbildningen genomförts och tagits upp på APT för otillåten påverkan på samtliga enheter medarbetare och med genomgången chefer har kunskap webb-utbildning i Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: kring otillåten otillåten påverkan HR har genom att granska APT-minnesanteckningar kontrollerat att den obligatoriska aktiviteten om otillåten påverkan påverkan genomförts på samtliga enheter. Samtliga APT minnesanteckningar som varit publicerade på förvaltningens samarbetsyta har granskats. Majoriteten av enheterna som granskats har på olika sätt beskrivit i APT- minnesanteckningarna att nyanställda ska genomföra web-utbildning om skydd mot otillåten påverkan och att man genomfört den obligatoriska APT-aktiviteten om hot, våld och annan otillåten påverkan. Det har varit svårt att redovisa exakt antal enheter som fullföljt APT-aktiviteten om otillåten påverkan, då minnesanteckningar i vissa fall inte laddats upp på samarbetsytan och i andra fall har enheterna uppgivit att aktiviteten skjutits fram av olika skäl. Tjänsteutlåtande Sid 7 (7) Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Säkerställa att privata Checklista Kontroll att egenkontroll genomförts avseende användandet av checklista för direktupphandling aktörer som används direktupphandling vid placeringar av används vid val av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: barn och unga samt placering Checklista för direktupphandling tillämpas inom område socialtjänst barn och unga. I de fall upphandling av placeringar vuxna drivs av sker utanför gällande ramavtal dokumenterar socialsekreterare avropet genom särskild blankett, inklusive en motivering till seriösa aktörer varför upphandlingen genomförs utanför ramavtalet. Inom verksamhetsområdet vuxen bedrivs direktupphandling i enlighet med sedan tidigare etablerade rutiner. Implementeringen av checklistan för direktupphandling planeras att påbörjas under inledningen av 2026. Riskprofil - förenklad Kontroll att egenkontroll genomförts avseende användandet av riskprofil - förenklad checklista checklista används under pågående Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: placering Området socialtjänst barn och unga har genomfört kontroller av de företag som anlitas vid placeringar av barn och unga. Kontrollerna har utförts med stöd av den riskprofil som har utarbetats av Socialförvaltningen. Granskningen har omfattat företag som är upphandlade både genom individuella avtal och genom ramavtal. Resultatet visar att samtliga granskade företag uppvisade någon form av brist, där vissa brister bedömdes som mer allvarliga än andra. Ett identifierat utvecklingsområde är behovet av att etablera strukturerade former för kunskapsdelning kring vårdgivare som uppvisar brister i sitt utförande, i syfte att minska risken för framtida placeringar hos dessa aktörer. Ett arbetssätt för sådan informationsspridning har därför utarbetats och avses tillämpas på både avdelningsövergripande och områdesövergripande nivå. Användningen av checklistan har även genererat ny kunskap om vissa vårdgivare, information som verksamheten tidigare inte haft tillgång till, då dessa aspekter inte varit föremål för systematisk uppföljning. Inom område socialtjänst vuxen har riskprofilen avseende varningstecken för välfärdsbrott behandlats under hösten. Verksamheten har därefter utarbetat en rutin för hur riskprofilen ska tillämpas i praktiken. Riskprofilen har genomgåtts och testats och implementering av riskprofilen i form av en förenklad checklista planeras att påbörjas i januari 2026. --- [Bilaga 3 - Kvalitetsberättelse 2025.pdf] Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 2026-01-21 Handläggare Till Järva stadsdelsnämnd Telefon: Kvalitetsberättelse 2025 för Järva stadsdelsnämnd Förslag till beslut Järva stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 3 Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 Kvalitetsarbete under året ....................................................................................................... 4 Resultat och analys ................................................................................................................... 9 Egenkontroll .....................................................................................................................................12 Synpunkter och klagomål .................................................................................................................15 Beröm .................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Från vem har klagomål eller synpunkt inkommit? ................ Fel! Bokmärket är inte definierat. Synpunkter och klagomål - som gäller verksamhet och personalFel! Bokmärket är inte definierat. Synpunkter och klagomål - ej personalrelaterade ................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Personuppgiftsincidenter ....................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Avvikelser ........................................................................................................................................16 Avvikelse - SOL/LSS ............................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. Avvikelse - Lex Sarah .................................................................................................................17 Avvikelse - Lex Maria .................................................................................................................18 Riskanalys ........................................................................................................................................18 Årlig uppföljning processer ..............................................................................................................19 Förbättringsarbete ................................................................................................................. 19 Uppföljning av åtgärder....................................................................................................................21 Förbättringsområden för kommande år ............................................................................................22 Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 2(23) Inledning Socialstyrelsen anger i föreskriften om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att varje vårdgivare inom socialtjänsten och enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS bör upprätta en årlig, sammanhållen kvalitetsberättelse. Av kvalitetsberättelsen ska det framgå hur verksamheten under det gångna året har arbetat systematiskt och fortlöpande med att utveckla och säkra kvaliteten. Vidare ska den redovisa vilka åtgärder som har vidtagits samt vilka resultat som har uppnåtts. Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar även ett kontinuerligt arbete med att uppdatera och vidareutveckla ledningssystemet så att det hålls aktuellt och levande. Ansvariga chefer ska löpande hålla sig informerade om kvalitetsarbetet på en strategisk nivå. En gång per år genomförs detta formellt genom ledningens genomgång, där kvalitetsberättelsen utgör ett centralt underlag för ledningens bedömning av ledningssystemets ändamålsenlighet. Kvalitet definieras som verksamhetens förmåga att konsekvent uppfylla eller överträffa förväntningar, behov och krav. Begreppet kvalitet omfattar samtliga egenskaper hos en tjänst eller produkt. Det handlar dels om kvalitet i utförandet – det vill säga vad brukaren faktiskt får och hur tjänsten genomförs – dels om hur brukaren upplever tjänsten. I detta ingår bland annat aspekter som bemötande, tillgänglighet och förtroende. Sammanfattning Det systematiska kvalitetsarbetet inom nämndens socialtjänst har fortlöpt enligt plan under 2025. Ett antal uppföljningar har genomförts såväl internt som externt vilka visat på både styrkor och utvecklingsbehov. Dessa utgör grund för fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet. Ej verkställda beslut rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg, IVO fyra gånger per år. Under perioden har en viss ökning av ärenden noterats, detta gäller framförallt verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Säkerställande av att fattade beslut verkställs och uppföljning av icke verkställda beslut är utifrån detta ett prioriterat område inom förvaltningen 2026. Avdelningen förebyggande och främjande socialtjänst Under 2025 har första linjens socialtjänst i Järva fortsatt arbetet med att möta barn, ungdomar och familjer tidigt och på ett rättssäkert sätt, med fokus på barns och ungdomars delaktighet, kvaliteten i handläggning av orosanmälningar, bemötande samt samverkan med skola, förskola, fritidsverksamheter och andra aktörer i området. Verksamheten har samtidigt utvecklat nya arbetssätt och samarbeten för att möjliggöra tidigare, mer samordnade och lättillgängliga insatser, samt gått från passiv hänvisning till aktiv lotsning av familjer. Avdelningen individ och familj Under året har avdelningens verksamheter haft ett tydligt fokus på att upprätthålla och utveckla kvaliteten i verksamheterna. Deltagande i olika forum och utbildningsinsatser, tillsammans med genomförandet av granskningar, revisioner och uppföljningar har bidragit till kunskapsutveckling och stärkt kvalitetsarbete. Samtidigt har kärnverksamheten bedrivits med fokus på hög kvalitet. Genomförda egenkontroller utgör en central del i det systematiska Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 3(23) kvalitetsarbetet och visar sammantaget på god kvalitet i verksamheterna, samtidigt som resultaten har bidragit till att identifiera områden med utvecklingsbehov. Bland förbättringsområdena framkommer bland annat behov av fortsatta kontroller för att motverka välfärdsbrottslighet. Egenkontrollerna visar även en positiv utveckling där genomförandeplaner i allt större utsträckning upprättas. Inkomna synpunkter och klagomål samt rapporterade avvikelser har hanterats strukturerat inom respektive enhet och har utgjort basen för riktade förbättringsåtgärder i syfte att stärka och utveckla verksamheternas kvalitet med fokus på brukarna. Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Under året har det bedrivits ett systematiskt arbete med på barns delaktighet vid handläggning av ärenden utifrån funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Satsningen har inneburit att kvalitetsarbetet inom frågan har utvecklats och barns delaktighet uppmärksammas nu på ett tydligare sätt även i dokumentationen. Järva hemtjänst har under hösten deltagit i ett projekt mot ofrivillig ensamhet med positiva resultat för berörda individer. Verksamhetsuppföljningar har genomförts inom utförarverksamheter avseende ledsagar- och avlösarservice enligt Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS respektive vård- och omsorgsboende för äldre samt dagverksamhet för äldre med demenssjukdom. Verksamhetsuppföljningarna görs utifrån stadens rutiner och följer stadens uppföljningsschema av Lagen om valfrihetssystem, LOV-verksamheter. Uppföljningar visar på god kvalitet med identifierade utvecklingsområden. Med anledning av en lex Sarah-rapport har en fördjupad verksamhetsuppföljning genomförts vid gruppbostad Gläntan. Fördjupade verksamhetsuppföljningar inom nämndens LSS-gruppbostäder kommer att fortgå under 2026 för att säkerställa en god och likvärdig kvalitet i verksamheterna. Genomförda egenkontroller inom dokumentation visar överlag goda resultat, men identifierar även förbättringsområden. Dessa avser bland annat behov av ökad tillgänglighet till biståndshandläggare. Vidare visar egenkontrollerna att genomförandeplaner i allt högre grad upprättas inom fastställda tidsramar. Inkomna synpunkter och klagomål samt avvikelser har hanterats inom respektive enhet och förbättringsåtgärder har vidtagits för att kvalitetssäkra hanteringen, ett arbete som kommer att fortgå även under 2026. Kvalitetsarbete under året Ej verkställda beslut Ej verkställda beslut inom socialtjänsten rapporteras till IVO fyra gånger per år. En viss ökning av ej verkställda beslut har noterats framförallt inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Säkerställande av att fattade beslut verkställs och uppföljning av icke verkställda beslut är därmed ett prioriterat område inom förvaltningen 2026. Under 2025 har en ny rutin införts för att stärka uppföljningen av beslut som inte verkställts inom tre månader. Rutinen ska stärka rättssäkerheten och säkerställa att insatser beviljas utifrån aktuella och faktiska behov. Handläggningen ska i ökad utsträckning säkra att behovsprövning sker i rätt tid och handläggare ska arbeta mer strukturerat med att bedöma om behovet av en insats föreligger vid tidpunkten för beslut. En tendens har funnits att bevilja insatser i förebyggande syfte utan ett tydligt och dokumenterat aktuellt behov. Det är av vikt Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 4(23) att utredningen tydliggör den enskildes nuvarande funktionsförmåga, livssituation och eventuella pågående stödinsatser samt hur dessa tillgodoser behovet i dagsläget. Om behovet ännu inte är aktuellt ska handläggaren istället informera den enskilde om möjligheten att ansöka om insats vid ett senare tillfälle, när behovet har uppstått, förändrats och önskemål om en insats finns. Genom att bevilja insatser först när behovet är reellt och aktuellt minskar risken för beslut som inte verkställs, samtidigt som resurser används mer effektivt och i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer. Arbetssättet bidrar även till ökad tydlighet gentemot den enskilde och stärker kvaliteten i handläggningsprocessen. Rutinen kräver en förbättrad uppföljning, tydligare ansvarsfördelning samt syftar till att säkerställa rättssäkerhet och god kvalitet. Avdelning individ och familjeomsorg Under våren 2025 genomförde stadens revisorer en revision av "Placering av barn och unga i familjehem" inom enheten för familjehemsvård. Revisionen visade på att handläggningen av familjehemsvårdens ärenden i delar brister. Det framkom bland annat att placeringar av barn och unga i familjehem överskred den tidsgräns som anges i socialtjänstlagen. Revisionen identifierade även brister i registerkontroll, referenstagning samt i upprättandet av genomförandeplaner. Utifrån revisionens rekommendationer har förvaltningen tagit fram åtgärder och aktiviteter. Åtgärderna syftar till att säkerställa att familjehemsplaceringar genomförs inom sex månader, att kontroller av familjehem görs och dokumenteras både före och under placeringen, att vård- och genomförandeplaner upprättas enligt gällande regelverk samt att fullständiga familjehemsutredningar genomförs. Vidare har IVO genomfört en nationell tillsyn inom området barn och unga med fokus på rättssäkerhet i den kommunala myndighetsutövningen. I tillsynen granskades socialnämndens handläggning och kontroll vid placeringar av barn och unga i privat drivna verksamheter, hantering av orosanmälningar, uppföljning av placeringar samt nämndens egenkontroller. I återkopplingen från IVO anser myndigheten att det finns behov av att utveckla arbetet med att genomföra kontroller inför placeringar, hantera orosanmälningar, följa upp placeringar och genomföra egenkontroller inom myndighetsutövning barn och unga. För flera av de rekommendationer som IVO framförde pågick redan ett arbete inom förvaltningen. Granskningen bidrog samtidigt till att identifiera ytterligare åtgärder, vilka bland annat består av utveckling av egenkontroller och breddning av rutiner. Under november och december i år granskade stadens revisorer om nämndens uppföljning av insatsen stödboende sker i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer för handläggning och Socialstyrelsen allmänna råd (SOSFS 2014:5). Rekommendationen från stadens revisorer visar att, nämnden ska säkerställa att det finns genomförandeplaner för insatsen stödboende och att uppföljningar av genomförandeplanerna ska säkerställas. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde under våren 2025 en oanmäld inspektion av Bromstensgårdens verksamhet med fokus på om verksamheten efterlevde kraven i lagstiftning och föreskrifter, särskilt med avseende på barns och ungas trygghet och säkerhet utifrån IVO:s nationella riskanalys om risk för hot, våld och övergrepp på boenden. Utifrån IVO:s återkoppling har förvaltningen reviderat rutinen för nyanställning och vidtagit åtgärder vid inhämtning av digitala polisregisterutdrag. Det innebär att Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 5(23) äkthetskontroller ska genomförs och att samtliga dokument ska förvaras i personakterna tillsammans med kopia på polisregisterutdrag. I beslut från IVO meddelas att ärendet avslutas och att alla krav är uppfyllda. Under året har verksamhetsuppföljningar genomförts i två verksamheter, öppenvården för barn och unga och Järva stöd och behandling. Utifrån genomförda verksamhetsuppföljningar är förvaltningens bedömning att verksamheterna håller en god kvalitet och bedrivs i enlighet med socialförvaltningens kravspecifikationer. En åtgärd som återstår inom öppenvården barn och unga är att information om verksamheten och de insatser som erbjuds saknas på Stockholms stads webbplats. Det ska åtgärdas snarast. Verksamheten har tagit fram informationen och vidtalat förvaltningens kommunikatör för vidare åtgärder. Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Barns delaktighet i handläggning av ärenden inom LSS Kvalitetsarbetet med barns delaktighet vid handläggning av ärenden utifrån funktionsnedsättning har bedrivits systematiskt och följts upp genom två kollegiala granskningar. Resultatet visar att barnperspektivet varit integrerat i samtliga ärenden samt att barnkonsekvensanalyser har gjorts i alla ärenden. Barn har erbjudits åldersanpassad och relevant information om barnet har funnits i beslutsunderlagen. Granskningarna omfattade både barn- och vuxenärenden. Av granskade barnärenden framkommer att det i begränsad omfattning framgår hur återkoppling till barnet har skett efter att beslut fattats. Som en utvecklingsåtgärd har enheten tagit fram en ny rutin som innebär att särskilda barnbrev skickas till barnet både före och efter utredningssamtal, i syfte att stärka barnets delaktighet genom hela utredningsprocessen. Parallellt har verksamheten arbetat med att utveckla verktygslådor med kommunikationshjälpmedel samt genomfört en satsning på BRA-samtal (Barns rätt som anhöriga). Kvalitetsrådet som finns inom beställarenheten funktionsnedsättning har även uppdaterat och omarbetat metodhandboken för området, vilket säkerställer en enhetlig handläggningsprocess och likvärdig introduktion för nyanställda. Våld i nära relation Särskilt utsatta grupper för våld i nära relation är bland annat personer med funktionsnedsättning och äldre, 36 våldsutsatta i dessa målgrupper har under året har identifierats och erbjudits stöd. Antalet identifierade våldsutsatta 2024 var 38 personer. Aktgranskning inom verksamhetsområde funktionsnedsättning och socialpsykiatri har visat behov av att i högre grad säkerställa att FREDA-frågor (en bedömningsmetod för socialtjänsten arbete mot våld i nära relation) ställs. Identifierade utvecklingsområden är att ytterligare stärka tryggheten i att ställa frågor om våld, särskilt i ärenden om personlig assistans, samt att fortsatt implementera ”Motiverande samtal” som arbetssätt. Dessa iakttagelser har diskuterats på enhetsmöten, där handläggarna gemensamt tagit fram förslag på förbättrade arbetssätt. Arbetssätt och metoder fortsätter att utvecklas för att motivera våldsutsatta att ta emot stöd från exempelvis nämndens relationsvåldsteam och regionens Mikamottagning. Kvalitetsobservationer Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 6(23) Kvalitetsobservationer har under våren 2025 genomförts av Äldreförvaltningen hos två enheter inom Järva hemtjänst, Norra Järva hemtjänst och Södra Järva hemtjänst. Fokus i observationerna var hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållningssättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Personal observerades i hur de samverkar och stödjer den äldre i stunden samt tekniska färdigheter. De äldre ska känna välbefinnande, trygghet och ha möjlighet att påverka sin vardag samt uppleva att livet är meningsfullt. Observationerna hade fokus på tre olika processer; personlig omvårdnad, mat och måltider, stimulans och vila. Förutom observationer genomfördes samtal med äldre samt med personal för att skapa tydlighet vid observerade situationer. Observatör lyfte styrkor som god kontinuitet och arbetsplanering utifrån fast omsorgskontakt efter den enskildes behov, engagerad och erfaren personal med god kompetens. Ett antal utvecklingsområden belystes, bland annat att säkerställa kunskapen om basal hygien, öka kunskapen i social dokumentation, säkerställa trygga och säkra förflyttningar både för de äldre och personal. Järva hemtjänst kommer fortsätta arbeta med de utvecklingsområdena under 2026. Under 2026 kommer en utbildningssatsning att ske för hemtjänstens medarbetare i salutogent förhållningssätt vilken finansieras med beviljade kompetensutvecklingsmedel. Måltidsobservationer Måltidsobservationer har genomförts på både Kista- och Rinkeby vård- och omsorgsboende av Äldreförvaltningen där det belystes både styrkor och förbättringsområden. Båda verksamheterna har inlett arbetet med att utveckla sina förbättringsområden. I Kista serveras hemlagad mat en till fyra gånger per månad och personalen har omsorgsmåltider vilket innebär att de sitter med som värd och äter tillsammans med de boende. I Rinkeby har det gjorts extra satsningar på att öka kunskapen hos sjuksköterskorna gällande kost för att kunna handleda övrig personal. Granskning av funktionshinderinspektörer Under 2025 var Järva stadsdelsnämnd en av de stadsdelsnämnder som granskades av stadens funktionshinderinspektörer. Granskningen avsåg beställarenheten funktionsnedsättning samt insatsen sysselsättning inom socialpsykiatrin. Resultatet av granskningen har ännu inte redovisats och förväntas återrapporteras under 2026. Verksamhetsuppföljning av utförare Ansvariga förvaltningar för stadens LOV-avtal är socialförvaltningen och äldreförvaltningen. Verksamhetsuppföljningar genomförs regelbundet i enlighet med Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2011:9 samt gällande LOV-avtal som tecknas mellan staden och privata utförare. Kommunala utförare följs upp på motsvarande sätt och med samma kontinuitet som privata utförare. Uppföljningarna fördelas till stadsdelsförvaltningarna och genomförs inom ordinarie budget. Inom respektive förvaltning kan flera olika funktioner ansvara för genomförandet. Under 2025 har tre av totalt sex planerade verksamhetsuppföljningar inom LSS genomförts. Uppföljningarna har avsett ledsagarservice och avlösarservice enligt SoL och LSS. Ingen av de genomförda uppföljningarna har avsett utförare i Järva stadsdelsnämnds regi. Tre av de sex utförare som var planerade att följas upp har utgått då deras avtal med staden har avslutats under året. Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 7(23) Inom äldreomsorgen har det genomförts åtta verksamhetsuppföljningar inom vård- och omsorgsboende där två är i Järva stadsdelsnämnds egen regi. Det har även genomförts åtta verksamhetsuppföljningar inom dagverksamhet för äldre där två är i Järva stadsdelsnämnds egen regi samt verksamhetsuppföljning av Kista servicehus. Verksamhetsuppföljningar lyfter styrkor och utvecklingsområden som ska ligga till grund för fortsatt utveckling. Inga brister har uppmärksammats i någon av verksamhetsuppföljningarna men Rinkeby vård- och omsorgsboende har ett flertal utvecklingsområden att arbeta med under 2026. Identifierade utvecklingsområden är bland annat; utveckla introduktionsplanen för nyanställda, arbeta med beskrivningen av enhetens värdegrund och se till att alla medarbetare har kännedom om den, arbeta med kontaktmannaskap och ta hänsyn till den enskildes intressen, språkkunskaper samt ta fram rutin för hur en delegering till medarbetare följs upp. Uppföljning av arbetet kommer ske under 2026. Utifrån uppgifter som framkom i samband med en lex Sarah-rapport har en fördjupad verksamhetsuppföljning genomförts på LSS gruppbostad Gläntan, som drivs i förvaltningens egen regi. I samband med att uppföljning inleddes skedde en sedan tidigare planerad verksamhetsförändring varpå intervjuer genomfördes med både tidigare- och nuvarande ledning. Verksamhetsuppföljningen visade att enhetens utvecklingsområden består i; att skapa struktur och ordning bland rutiner samt rutin att regelbundet revidera dessa, säkerställa medarbetarnas kännedom och efterföljsamhet för enhetens rutiner, säkerställa att löpande dokumentation och upprättandet av genomförandeplaner förbättras samt se till att enheten har ett närvarande ledarskap. Fortsatt fördjupad verksamhetsuppföljning av ytterligare LSS- gruppbostäder i egen regi kommer att ske under 2026 för att säkerställa en god och jämn kvalitet av verksamheten. Övriga uppföljningar och kvalitetsarbete Under 2025 har Kista vård- och omsorgsboende haft uppföljning av Miljöförvaltningen gällande hantering av livsmedel utan avvikelse. På båda verksamheterna, Kista och Rinkeby vård- och omsorgsboende har Apoteket under 2025 genomfört en granskning av hanteringen av läkemedel där det framkom synpunkter. Verksamheterna har efter granskningen tagit fram handlingsplaner tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för att förbättra arbetet. Planerad Apoteksgranskning hos gruppbostad LSS sköts upp. Vårdhygien genomförde våren 2025 en Vårdhygienisk egenkontroll på de båda vård- och omsorgsboendena. Utifrån kontrollen identifierades ett antal förbättringsområden som enheterna har arbetat med under året. Åtgärder bland annat i form av uppdaterade rutiner och handlingsplaner har skett. Som ett led i kvalitetsarbetet har det tagits fram årshjul på båda enheterna med tillhörande riskanalys och handlingsplan i kvalitetsinstrumentet Qusta (Quality, uppföljning, säkerhet, tillsyn och ansvar). Qusta är ett kvalitetsinstrument för självskattning av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet rörande särskilt boende enligt Socialtjänstlagen. Syftet med kvalitetsinstrumentet är att vara ett stöd för att säkerställa att alla patienter inom kommunens särskilda boenden får en säker och ändamålsenlig vård och behandling som håller god kvalitet. Under året har tre verksamheter inom gruppbostad LSS haft tillsynsbesök från Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 8(23) Arbetsmiljöverket med särskilt fokus på risker för hot och våld. Två ärenden avslutades utan anmärkning. En verksamhet fick en anmärkning och behöver komplettera riskbedömning för verksamheten, detta arbete pågår. Projekt mot ofrivillig ensamhet Under hösten har Järva Hemtjänst deltagit i ett projekt mot ofrivillig ensamhet vilket drivits av äldreförvaltningen. Äldre personer med hemtjänst som riskerat att hamna utanför sociala sammanhang har identifierats och erbjudits individuellt anpassat stöd. Projektet har fallit väl ut och de personer som ingått i projektet har lämnat positiva synpunkter. Projektet kommer att utvärderas av äldreförvaltningen. Resultat och analys Främjande och förebyggande socialt arbete Fältverksamheten har utvecklat sitt uppsökande arbete med fokus på barn och ungdomar i riskzon, fler överlämningar till andra delar av socialtjänsten och förbättrade metoder för selektivt förebyggande arbete. Under hösten testades ett nytt arbetssätt där fältassistenter deltar vid polisförhör som socialtjänstens representanter, vilket ger direkt stöd till ungdomar och familjer. Hittills har mottagningsenheten överlämnat över fyra ärenden, och arbetet planeras skalas upp under 2026. Mottagningsenheten har fortsatt arbetet med att minska antalet brev och öka återkoppling via telefon, vilket stärker dialogen med familjer och möjliggör komplettering av information. Samverkan med fältverksamheten och föräldrarådgivningen har stärkts, och över 220 ärenden har lotsats vidare. Anmälningsmöten kommer fortsätta vara en viktig del under 2026, och med stöd av föräldrarådgivare och fältassistenter kan fler möten genomföras där familjer får fortsatt stöd. Barns delaktighet har varit återkommande under året, bland annat via workshoppar och Signs of Safety-insatser. Auskultering mellan enheter planeras för att öka förståelsen för varandras verksamheter och ingå i introduktionen av nya medarbetare. Föräldrarådgivningen har under året nått drygt 165 samtalskontakter, cirka tio procent av det förväntade behovet. Verksamheten har öppnat upp stöd även till barn i samtal med föräldrar utan krav på biståndsbeslut, med möjlighet till upp till 15 samtal per familj. Struktur och metod för rådgivning har utvecklats med fokus på risk- och skyddsfaktorer samt föräldrarnas behov. Projektet Dialogsocionom har etablerat systematiska dialoger med externa aktörer om socialtjänstens uppdrag, vilket ger kontinuerlig återkoppling och utveckling. Detta arbete kommer fortsätter under 2026. Skolsocionomer och Skolsociala team Plus planerar under 2026 att bilda ett gemensamt skolsocialt team. Den nya modellen innebär att fler barn kan nås, stödinsatser kan erbjudas på fler arenor, och insatsen blir mer likvärdig mellan skolor. Skolsociala team Plus kommer dessutom kunna erbjudas utan biståndsbeslut, vilket möjliggör mer flexibelt stöd. Översyn av orosanmälningar från fritidsverksamheter har genomförts, och ett mer omfattande arbete i samverkan med fritidsgårdsverksamheter planeras under 2026. Det finns behov av gemensamma system för uppföljning på områdesnivå, för att kunna mäta antal kontakter, lotsningar till andra insatser och hur stödet upplevs av barn, ungdomar och familjer. Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 9(23) Smultronet, korttidsverksamhet enligt LSS för barn med funktionsnedsättning, har arbetat systematiskt med kvalitet och säkerhet, inklusive riskanalyser, dokumentation och egenkontroller av rutiner. Verksamheten har även utvecklat miljöarbete, föräldrasamverkan och stöd till barn och ungdomar med utmaningar i fritidsstruktur. Brukarundersökningar visar att deltagarna upplever verksamheten som trygg och strukturerad, och många vill fortsätta delta även vid skolbyte eller längre avstånd. Personligt ombud Personligt ombud har under året haft 142 klienter. Prioriterade områden har varit att nå fler yngre, fler äldre och fler kvinnor. Samtliga av dessa målgrupper har ökat i klientantal vilket tyder på att det målinriktade informations- och uppsökande arbetet har varit framgångsrikt. Det tyder också på att behovet av personligt ombud fortfarande finns och att det finns utrymme för att nå ännu fler med information om stödet. Stockholms stads årsrapport för personligt ombud 2024 presenterades i juni 2025 och av den framkommer att personligt ombud i Järva har ett avsevärt högre antal klientkontakter än andra stadsdelar. Detta har möjliggjorts utifrån den arbetsmetod som ombuden själva har utvecklat utifrån rådande identifierat behov hos målgruppen i Järva. Under året har ombuden upplevt en ökning av antalet nya klienter som sökt kontakt i akut situation av ekonomisk nöd eller vräkningshot. Mot bakgrund av en kartläggning av uppsökande arbete i förvaltningen som genomfördes sommaren 2025, samt stadsdelens uppdrag som pilot inom den nya socialtjänstlagen, initierade Personligt ombud under hösten en stadsdelsövergripande uppsökarträff. Träffen genomfördes i november och samlade totalt 21 deltagare från cirka 18 verksamheter som representerade olika uppsökande funktioner som är verksamma i stadsdelsområdet. Olika delar av stadens socialtjänst, utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser samt flera olika civilsamhällesaktörer närvarade. Syftet med träffen var att stärka samverkan, öka kännedomen om varandras uppdrag och lägga grunden för ett mer sammanhållet uppsökande arbetssätt med tydlig ingång och lotsning för vuxna invånare i Järva. Träffen mottogs positivt och flera deltagare har uttryckt önskemål om fortsatt samverkan. En uppföljande träff planeras till senvintern 2026 under ledning av Personligt ombud. Arbetet bedöms ha bidragit till ökad samordning och förbättrade förutsättningar att nå fler vuxna invånare utan tidigare stödinsatser. Individ och familjeomsorgen Inom området barn och unga ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på strukturerad bedömning och samverkan bedrivits under året. Ett särskilt viktigt kvalitetsområde är samverkan mellan socialtjänsten och polisen, som syftar till tidig identifiering av barn och unga i risk för kriminalitet. Kvalitetsutveckling sker kontinuerligt genom vidareutveckling av olika strukturer för samverkan, bland annat tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin för målgruppen barn och unga med allvarliga normbrytande beteenden samt genom samverkan med förskolan. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet har socialförvaltningen under våren initierat en ny händelseanalys, som följer upp tidigare analys från 2023–2024 med fokus på dödligt våld. Årets händelseanalys avser barn och ungdomar som utsatt andra genom kriminella aktiviteter, där Järva är ett av sex stadsdelsområden. Analysens syfte är att bedöma i vilken utsträckning socialtjänsten haft tidigare kännedom om dessa barn och unga samt att identifiera förbättringsområden i det förebyggande arbetet. Resultaten ligger till grund för Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 10(23) fortsatt utveckling av nya och mer träffsäkra arbetssätt för tidig upptäckt och prevention under 2026. Vidare har området barn och unga genomfört fördjupade genomlysningar av några ärenden med långvarig och återkommande aktualitet. Syftet har varit att kvalitetssäkra tidigare insatser, synliggöra lärdomar och identifiera behov av förändrade arbetssätt för att tidigt kunna tillgodose barnets eller den unges behov av stöd och omsorg. Arbetet har även lett till en Lex Sarah-anmälan, vilket utgör en del av verksamhetens ansvar för rättssäkerhet, lärande och kontinuerlig kvalitetsförbättring. Inom område vuxen har verksamheterna genomfört kvalitetsutveckling bland annat genom deltagande i studier, vidareutveckling av metoder och arbetssätt samt revidering av rutiner. Dessutom har kartläggningar av målgrupperna beroende och våld i nära relation genomförts i syfte att skapa en fördjupad och kvalitetssäkrad bild av målgruppernas behov, livssituation och problematik samt nuvarande insatser. Området ekonomiskt bistånd har under året genomfört ett omfattande förbättringsarbete med syfte att stärka kvaliteten i det sociala arbetet och säkerställa en rättssäker handläggning. En ny struktur har införts på mottagningsenheten för ekonomiskt bistånd, med tydligare ansvarsfördelning och specialisering av arbetsuppgifter. Förändringen har bland annat bidragit till ökad kompetens och enhetliga arbetssätt. Inom område Öppenvården har chefer och medarbetare deltagit i en utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) som ger kunskap för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. ISU handlar om att beskriva och mäta brukarnas behov, insatser och resultat för att sedan sammanställa dem på gruppnivå i syfte att analysera och utveckla verksamheten. ISU möjliggör även analys av resultat över tid och skapar underlag för förbättringsåtgärder, utveckling av arbetssätt och styrning av verksamheten. Användningen av ISU har påbörjas och ska under 2026 breddas till hela området. Anhörigkonsulenternas arbete Anhörigkonsulenternas arbete under 2025 har nått fler medborgare än tidigare med strukturerade insatser och ett utökat utbud i anhörigstödet. Under året har drygt 900 personer tagit del av nämndens anhörigstöd och 4000 nyhetsbrev har mailats ut med information om förvaltningens samt många andra aktörers aktiviteter som finns att ta del av för anhöriga. Ökningen påvisar att behovet av stöd för anhöriga i området är omfattande och behovet av stöd är ofta långvarigt. Det är vanligt att de anhöriga har flera närstående som är äldre, har en funktionsnedsättning eller lider av psykisk ohälsa. Detta kan innebära behov av olika typer av information, stöd samt återkommande kontakt när de närståendes tillstånd eller situation förändras. Anhörigkonsulenterna utgör en viktig kompensatorisk och stödjande funktion i stadsdelsområdet där tilliten till myndigheter är låg och många som bor i stadsdelsområdet har begränsad kunskap om befintligt samhällsstöd. Under året har en närmre samverkan mellan nämndens tre anhörigkonsulenter utvecklats. Detta är särskilt viktigt i anhörigstödet riktat mot personer där den närstående har en samsjuklighet och olika former av stöd och kompetens kan krävas av anhörigkonsulent. Under året har stödformerna utvecklats exempelvis med fler olika samtalsgrupper och Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 11(23) möjlighet till egen tid för avkoppling i sinnesrum. Anhöriga har även erbjudits aktiviteter i stadsdelsområdet under anhörigveckan samt stadsgemensam aktivitet på den nationella anhörigdagen vilket resulterade i en markant ökning av nya kontakter. Till anhörigdagens evenemang anordnades gemensam bussresa till och från aktiviteten i centrala Stockholm vilket bedöms ha bidragit till att Järva hade högst antal deltagande anhöriga vid detta tillfälle. Årets avslutades med en gemensam jullunch för anhöriga från hela västerort vilken var mycket uppskattad. Välfärdsfusk Under året har förvaltningen bedrivit ett aktivt och strukturerat arbete mot välfärdsfusk genom ett antal särskilda granskningar med anledning av misstänkta oegentligheter. Arbetet har präglats av systematik och kontinuitet, bland annat genom användning av checklistor samt regelbundna och systematiska kontroller av ansökningar och tidrapportering i syfte att upptäcka och förebygga felaktiga utbetalningar. Även ansökningar om sjuklön vid personlig assistans har granskats noggrant. Arbetet har genomförts i nära samverkan med andra stadsdelar, kommuner och berörda myndigheter. Såväl handläggare som ekonomiadministratörer genomför månatliga kontroller av tidrapporter inom personlig assistans och hemtjänst, vilket har resulterat i att felaktiga fakturor har bestridits. Som en följd av dessa fördjupade granskningar har ett antal utförare förlorat sina tillstånd och/eller avtal med staden. Förvaltningen ingår i fyra av stadens fem arbetsgrupper inom ramen för satsningen Krafttag mot välfärdsbrott. Arbetsgrupperna har tagit fram stadsövergripande stödmaterial som används i det dagliga arbetet samt som underlag vid särskilda granskningar. Nämnden bedöms ligga i framkant i arbetet mot välfärdsfusk och har även fungerat som testpilot för delar av detta stödmaterial. Förvaltningen har även ingått i flera riksövergripande nätverk och projekt med inriktning på att motverka välfärdsbrott inom verksamhetsområdena äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Medarbetare har genomgått utbildning ”Välfärdsbrott- ett hot mot demokratin” med syftet att få en förståelse vad välfärdsbrottslighet innebär. Egenkontroll Socialtjänstens verksamheter ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter bedriva kontinuerliga egenkontroller. Egenkontroll innebär en regelbunden och systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat samt vidtagna förbättringsåtgärder. Detta utgör en central del av kvalitetsarbetet och syftar till att säkerställa att verksamheten uppfyller gällande krav samt möjliggör uppföljning av verksamhetens utveckling över tid. Avdelningen främjande och förebyggande socialtjänst För att följa kvaliteten i arbetet har verksamheten under både vår och höst genomfört egenkontroller, kollegiala granskningar och tillitsundersökningar. Egenkontrollerna har granskat handläggning av orosanmälningar med fokus på rättssäkerhet, dokumentation, skyddsbedömningar och barns delaktighet. Kollegiala granskningar har särskilt uppmärksammat socialsekreterarnas förhandsbedömningar, barns delaktighet och anmälningsmöten med skola och förskola. Tillitsundersökningarna har genomförts via telefonintervjuer med vårdnadshavare och ungdomar, med cirka 50 deltagare, och visar att Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 12(23) majoriteten upplever gott bemötande, att de blivit lyssnade på och fått information om möjliga stödinsatser. Egenkontrollerna visar att handläggningen av orosanmälningar generellt sker på ett rättssäkert sätt, med dokumenterade motiveringar och skyddsbedömningar. Kontakt med vårdnadshavare sker i hög grad, men pappor kontaktas i lägre utsträckning än mammor. Barns och ungdomars delaktighet har ökat under året, men fortsatt arbete krävs för att stärka delaktigheten och tydligt dokumentera när delaktighet inte kan ske utifrån barnets bästa. Under höstens kollegiala granskning granskades 68 förhandsbedömningar med oro från skola och förskola. Endast elva anmälningsmöten genomfördes, och barn deltog i ungefär hälften av dessa. Analysen visar att antalet anmälningsmöten är för lågt och att barns deltagande behöver öka. När möten inte äger rum sker ändå kontakt med förskola eller skola i 60 procent av fallen. För att öka antalet anmälningsmöten ska rutiner och ansvar tydliggöras för att skapa förutsägbarhet och likvärdighet i arbetssättet. Frågan ska regelbundet lyftas på enhetsmöten för reflektion, lärande och uppföljning. Goda exempel och fungerande arbetssätt ska systematiskt spridas inom verksamhetens utvecklingsforum. I syfte att stärka motivation, samsyn och kvalitet i genomförandet av dessa möten. Parallellt förs kontinuerligt dialoger med skola, polis och fritidsverksamhet för att tydliggöra vikten av anmälningsmöten samt behovet av organisatoriskt stöd från respektive ledning för att möjliggöra deltagande i dessa möten. Uppföljning sker fortsatt genom egenkontroller och kollegial granskning där både genomförandet av anmälningsmöten och barns delaktighet följs upp. Utfallet analyseras och används som underlag i det fortsatta utvecklingsarbete under året. Avdelningen individ och familj Inom avdelningen individ och familj har egenkontroller bland annat genomförts av handläggningsprocessen och i arbetet med välfärdsbrott. Resultaten visar att genomförandeplaner och vårdplaner upprättas och följs upp inom egen regi inom barn och unga, skyddsbedömningar görs i tid. Det framgår även i journaler och beslutsunderlag att barnets bästa har tagits i beaktande. Ett utvecklingsområde inom flera områden inom avdelningen är dokumentation och journalföring i ärendena och speciellt hur dokumentationen av hur barn och unga upplever våld samt hur bedömning görs att den unge är skyddad. Kontrollen av välfärdsbrott och att tillhörande checklista används vid uppföljning av individavtal, fakturahantering och direktupphandling avseende privat aktör (barn och unga) visar att samtliga företag som anlitats har någon brist. Ett utvecklingsområde inom området barn och unga är att skapa sätt att sprida kunskap om de vårdgivare som brister i sitt utförande för att socialtjänsten inte ska placera hos dessa vårdgivare igen. Ett arbetssätt har skapats som ska gälla både på avdelnings- och områdesövergripande nivå. Utifrån användandet av checklistan har ny information om vissa vårdgivare framkommit, då dessa frågor inte uppmärksammats tidigare. Checklistan för direktupphandling och riskprofilen har under året färdigställts av staden och implementeringen inom område vuxen har påbörjats. Fortsatt implementering sker under 2026. Inom området ekonomiskt bistånd har kontroll av arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott genomförs. Arbetet har genomförts enligt plan och inga avvikelser redovisas. Kontroller har även genomförts av att planer mot självförsörjning har upprättats och följts upp. Resultatet visar att planer finns i 91 procent av alla nya ärenden. Under 2026 fortsätter Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 13(23) arbetet med att upprätta genomförandeplaner. Vidare har en kontroll av att rutinen för matrekvisioner följts upp och att fakturorna till ICA-butikerna har betalats i tid genomförts. Resultatet visar att medarbetarna följer rutinen och inga avvikelser har rapporterats. De flesta medarbetare inom avdelningen har deltagit i de obligatoriska utbildningarna om välfärdsbrott och otillåten påverkan. Enhetscheferna kontrollerar andelen som tar del av utbildningarna i utbildningsportalen. De medarbetare som ännu inte genomgått utbildningarna ska göra det 2026. Avdelningen äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Inom avdelningen äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri genomförs ett omfattande antal egenkontroller i enlighet med respektive enhets årshjul. Omfattning och inriktning varierar beroende på enheternas uppdrag, verksamhetsinnehåll samt de lagar och regelverk som respektive verksamhet omfattas av. Enheterna har, utifrån sina specifika uppdrag, ansvar för att genomföra egenkontroller samt att rapportera resultaten till relevanta uppdragsgivare, myndigheter och förvaltningar. Stödfunktioner på avdelningsnivå genomför löpande kontroller av arbetet med uppföljning för att säkerställa att kvalitetsarbetet bedrivs systematiskt, följs upp och vidareutvecklas inom prioriterade områden. Verksamhetsområdet har under året fortsatt att utveckla egenkontroller av dokumentation i syfte att stärka brukarinflytandet, barnperspektivet samt säkerställa en rättssäker handläggning. Genomförda granskningar visar överlag goda resultat, men även identifierade förbättringsområden. Dessa avser bland annat behov av ökad tillgänglighet till biståndshandläggare. Vidare visar egenkontrollerna att genomförandeplaner i allt högre grad upprättas inom fastställda tidsramar och att planerna innehåller mer specifika, mätbara och tydligt formulerade mål. Egenkontroller i kombination med riktade utbildningsinsatser har sammantaget bidragit till förbättrade resultat och kvalitet i den sociala dokumentationen. Dokumentationsgranskningarna som utförarenheterna regelbundet genomför via ett formulär i EsMaker ger en tydlig bild av både styrkor och utvecklingsområden i olika delar av den sociala dokumentationen. Arbetet med social dokumentation har förbättrats särskilt inom Järva hemtjänst där detta varit ett viktigt utvecklingsområde. Resultaten visar bland annat att fler genomförandeplaner är aktuella och godkända, målen är tydligare formulerade och journalanteckningarna stämmer bättre överens med planerna. Även dokumentationen av avvikelser och strukturen i journalerna har utvecklats. Vid granskning 2023 låg andelen genomförandeplaner inom hemtjänsten som var upprättade och godkända i rätt tid på 20 procent. I december 2025 låg antalet upprättade och godkända genomförandeplaner på 63,01 procent vilket är en avsevärd förbättring. Dock finns skillnader mellan de tre enheter som ingår i området. Detta kan bero på olika saker och behöver följas upp både av respektive enhet samt övergripande inom området. Den positiva utvecklingen bedöms bland annat på den språksatsning i yrkessvenska som fortgått under några år, utbildningssatsning i social dokumentation samt en tätare uppföljning och återkoppling till medarbetarna gällande vikten av en korrekt dokumentation. Statistik 2025-12-17: Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 14(23) • Mitt Järva: 162 totalt, 59 godkända (36,42 procent) • Norra Järva: 197 totalt, 132 godkända (66,99 procent) • Södra Järva: 133 totalt, 119 godkända (89,47 procent) • Totalt: 492 totalt, 310 godkända (63,01 procent) Synpunkter och klagomål Avdelningen förebyggande och främjande socialtjänst Under året har inga synpunkter eller klagomål inkommit till mottagningsenheten barn och unga. Avdelningen individ och familj Totalt har 47 synpunkter och klagomål samt beröm inkommit varav 45 klagomål och 2 beröm. Klagomålen har främst berört handläggning, bemötande och tillgänglighet med koppling till tekniska problem som deltagande på digitala möten och telefonin i kontakten med socialtjänsten. De flesta klagomålen har inkommit från brukare och vårdnadshavare. Berömmen har inkommit från samverkanspartners. Avseende synpunkter på handläggning och bemötande är det ofta brukare som är missnöjda med besluten. Avdelningen hanterar alla klagomål med stor noggrannhet och återkopplar alltid till den som lämnat in klagomålet. Utifrån inkomna klagomål har ingen tydlig trend kunnat identifieras och inte heller behov av åtgärder eller förbättringar i verksamheten. Avdelningen arbetar kontinuerligt med utbildning i bemötande och kommunikation i syfte att ge god service och vägledning. Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Inom avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri hanteras inkomna synpunkter och klagomål skyndsamt av respektive enhet. Arbetet med utveckling av hantering gällande synpunkter och klagomål kommer att fortgå under 2026 då det framkommer att uppkomna situationer hanteras och omhändertas men dokumentationen inom flera enheter brister. Verksamhetsområde äldre Under 2025 har det inkommit 17 synpunkter- och klagomål inom vård- och omsorgsboende. Flertalet handlade om utförande och om anhörigas upplevelse och om avsaknad av utförande av insatser samt bemötande. Inom utförare äldre, förebyggande, dagverksamhet och servicehus har det inkommit ett par synpunkter och klagomål. Det har handlat om klagomål på dåligt utfört städning inom servicehuset, att enskild inte får träffa sin kontaktperson eller att enskild vill byta kontaktperson. Enheten arbetar skyndsamt med detta och att de enskilda så långt det är möjligt får träffa samma personal för att minska antal personer i de enskildas hem. Om en enskild önskar byta kontaktperson så ordnas det omgående. Beställarenhet äldreomsorg har mottagit tre synpunkter och klagomål bland annat kring bemötande och kring missnöje med beslut. Åtgärder har vidtagits för att höja kvaliteten i form av uppdaterade och reviderade rutiner. Till exempel hur handläggarna ska återkoppla information till kund och på vilket sätt, hur funktionsbrevlådan ska bevakas och rutiner gås regelbundet igenom på APT och metodmöten inom enheterna. Inom Järva hemtjänst har det inkommit två synpunkter- och klagomål gällande uteblivna Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 15(23) besök och att personal ej har haft med sig nyckel till brukare som inte kan öppna dörren själv samt att personal ej har sett till brukarens bästa och den insats som behövts vid larm. Utifrån inkomna avvikelser, synpunkter och klagomål arbetar Järva hemtjänst med detta, samtal förs med kunder och anhöriga för att reda ut det inträffade, samtal förs med berörd personal och det lyfts på APT regelbundet och på reflektionsmöten om det behövs. Syftet är att stärka kvaliteten i verksamheten. Verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri Totalt inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri har 19 synpunkter och klagomål inkommit. Inom beställarenheten har 15 synpunkter och klagomål inkommit som rört rättssäker handläggning, långsam handläggning och bemötande. Enheten har hanterat ärendena och sett över sina rutiner kring skyndsam handläggning och att påbörja utredning i tid. Inom boendestödet har under året fyra klagomål inkommit. Dessa har huvudsakligen avsett missnöje i samband med personalfrånvaro och erbjudande om vikarie. Verksamheternas arbete med närvarande och uppmärksam personal i kombination med ett aktivt ledarskap, bedöms bidra till att förebygga klagomål och stärka kvaliteten i insatserna. Avvikelser Avvikelser avser fel och brister som uppmärksammas och rapporteras av medarbetare i verksamheterna. Avdelningen främjande och förebyggande socialtjänst Inga avvikelser har inkommit till första linjens socialtjänst under året. Avdelningen individ och familj Totalt har elva avvikelser rapporterats vara tre med koppling till välfärdsbrott i samband med placeringar av barn och unga och åtta med koppling till hot eller annan otillåten påverkan inom ekonomiskt bistånd. Avdelningen äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Under 2025 planerades systematisering av avvikelsehanteringen som ett prioriterat utvecklingsområde inom avdelningen äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Arbetet kommer att fortgå under 2026 då det framkommer att avvikelser och uppkomna situationer hanteras och omhändertas men dokumentationen inom flera enheter brister. Arbetssätt och rutiner för att säkerställa arbetet behöver tas fram och implementeras. Verksamhetsområde äldreomsorg Alla avvikelser som är upprättade inom äldreomsorgen har utretts och följts upp på respektive enhet och diskuteras i arbetsgrupperna och på avdelningsmöten för ett lärande. Åtgärderna följs upp kontinuerligt för att säkerställa att kvaliteten förbättras och bibehålls. På Kista vård- och omsorgsboende har det under 2025 upprättats tre avvikelser gällande bemötande, ekonomi/administration och genomförande av omsorgsinsatser. På Rinkeby vård- och omsorgsboende har det upprättats 26 avvikelser gällande personlig omvårdnad, bemötande dokumentation, genomförande av omsorgsinsatser, it/tele, samverkan och sekretess. Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 16(23) Kista servicehus har under året upprättat 19 avvikelser gällande brister i personlig omvårdnad, fallolycka, brist på mat hos brukare samt att genomförandeplan inte överensstämde med beslut på beviljade insatser. Inom beställarområde äldreomsorg har det upprättats 38 avvikelser under 2025 som handlar om rättssäker handläggning, utebliven information, handläggningstid med mera. Järva hemtjänst har upprättat 18 avvikelser. Det har handlat om missnöjda anhöriga som ansåg att schemaplaneringen var felaktig och att besök gjordes för tidigt hos den enskilde, att brukare inte vill ta emot beviljade insatser, kund får vänta på hjälp efter att ha larmat, att anhöriga ej släppt in hemtjänsten hos den enskilde för att utföra insatser samt problem med ladda verksamhetens elbilar. Verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri Under året har tre avvikelser avseende långsam handläggning identifierats och hanterats inom beställarområdet funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Dessa har utretts och följts upp i verksamhetsmöten, där analys och lärande har stått i fokus. Förbättringsarbete där medarbetarnas delaktighet har varit en central del i arbetet och har bidragit till fördjupad analys samt till genomförande av konkreta förbättringsåtgärder. Detta arbetssätt har stärkt verksamheternas förutsättningar för ett systematiskt och långsiktigt kvalitetsarbete. Avvikelse - Lex Sarah Syftet med lex Sarah är att säkerställa att den enskilde får insatser av god kvalitet samt att förebygga och motverka missförhållanden inom verksamheten. Med utgångspunkt i vad som framkommer i genomförda utredningar vidtar berörda enheter nödvändiga åtgärder för att förhindra att missförhållanden upprepas eller att nya uppstår. Genom en systematisk sammanställning och analys av inkomna lex Sarah-rapporter kan både enheter och förvaltning identifiera behov av kompetensutveckling, utbildningsinsatser eller andra kvalitetsförbättrande åtgärder, såväl på enhetsnivå som på förvaltningsövergripande nivå. Avdelningen främjande och förebyggande socialtjänst Inga rapporter om lex Sarah har inkommit till Första linjens socialtjänst under 2025. Avdelningen individ och familj Totalt har 17 lex Sarah rapporter upprättats inom avdelningen individ och familj. En lex Sarah har rapporterats till Inspektionen för vård och omsorg då utredningen visat att det inneburit allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för den enskildas liv, säkerhet eller fysiska/psykiska hälsa. Det som rapporterats handlar främst om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Åtgärder har tagits fram som följs upp genom egenkontroller i kvalitetsledningssystemet. Ofta handlar det om revidering av rutiner eller införande om nya arbetssätt samt kompetensutveckling. Avdelning äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Under året har 15 lex Sarah-rapporter upprättats inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Ingen av rapporterna har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), då utredningarna inte visat att missförhållandena inneburit ett allvarligt hot mot, eller medfört allvarliga konsekvenser för, den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. De rapporterade missförhållandena har huvudsakligen avsett brister i rättssäkerhet samt långsam handläggning, brister i bemötande och utförande av insats. Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 17(23) Då sex av femton Lex Sarah rapporter har rört personalärende har ledningen sett behov av provanställning för möjlighet att bedöma personlig lämplighet utifrån kravprofilen i rekryteringsprocessen. Åtgärder har vidtagits i samtliga avslutade ärenden. En lex Sarah- rapport är fortsatt under utredning. Inom verksamhetsområde äldreomsorg har det under 2025 upprättats fem lex Sarah-rapporter och ingen av rapporterna har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), då utredningarna inte visat att missförhållandena inneburit ett allvarligt hot mot, eller medfört allvarliga konsekvenser för, den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Samtliga upprättade lex Sarah-rapporter avser huvudsakligen brister i rättssäkerhet och brist i tillgänglighet. Avdelning äldreomsorg har vidtagit åtgärder i samtliga avslutade ärenden. Avvikelse - Lex Maria Syftet med Lex Maria är att höja patientsäkerheten och kvaliteten inom vården. Vårdgivare måste anmäla händelser där patient drabbats av eller riskerat allvarlig skada. Genom utredningar av dessa händelser, som kan gälla felbehandlingar, feldoseringar, förväxlingar och liknande, skapas nya rutiner och förbättrad säkerhet för att förhindra att det sker igen. Under 2025 har två lex Maria rapporterats in från Rinkeby vård- och omsorgsboende och som har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg. De upprättade lex Maria-rapporterna har handlat om brister i rutiner samt bristfällig kompetens vilket har medfört att vårdtagare har utsatts för risk för en allvarlig vårdskada. Åtgärder har satts in såsom samtal med personal, utbildning samt att rutiner har uppdaterats och reviderats för att förhindra att något liknande inte ska inträffa igen. Riskanalys Riskanalyser i nämndens socialtjänst utgår från att verksamheterna arbetar enligt lagar, riktlinjer och andra styrdokument. Riskanalyser och arbetet utifrån identifierade riskområden är en viktig beståndsdel för att säkra en hög kvalitet. Avdelningen individ och familj I förbättringsarbetet har avdelningen fokuserat på att identifiera risker, bland annat inom områdena handläggning och dokumentation samt välfärdsbrottslighet som har identifierats med höga riskvärden. Andra riskområden är genomförandeplaner mot självförsörjning, omedelbara skyddsbedömningar av barn och unga och att anmälningar eller ansökningar inte hanteras samt personalomsättning. För att förebygga riskerna har verksamheterna arbetat med egenkontroller vilka redovisas under rubriken "Egenkontroller". Avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Riskanalyser ingår för flera av avdelningens verksamheter och medarbetare i det dagliga arbetet. Riskanalyser i individärenden sker då skriftligt vid nytt ärende och uppdateras kontinuerligt samt vid behov. Detta är en viktig del i säkerhets- och kvalitetsarbetet både för klienter, medarbetare och verksamhet. Inom andra verksamheter sker riskbedömning för individärenden vanligtvis muntligt i samråd med chef eller enligt enhetsrutin och rutiner för medarbetares säkerhet exempelvis att inte gå ensam på hembesök samt att ta med personlarm Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 18(23) vid hembesök, finns inom enheterna. Kris och beredskap - RSA inom dygnetruntverksamheter Förvaltningen följer stadens planering och riktlinjer för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Inom ramen för kris- och beredskapsarbetet identifieras riskområden separat för varje verksamhet. För varje identifierad risk vidtas åtgärder och kontinuitetsplan upprättas för att säkerställa verksamhetens funktion även under en krissituation. Arbetet omfattar bland annat risker relaterade till brist på el, vatten och matleveranser för att säkra drift och trygghet för både boende och personal. Samtliga dygnetruntverksamheter har kontinuitetsplaner och krisutrustning. Kontinuitetsplanerna har följts upp vid två tillfällen under 2025 för att säkerställa bereskapen inom verksamheter med heldygnsomsorg för sina boende. Årlig uppföljning processer Förbättringsarbete Avdelningen främjande och förebyggande socialtjänst Inför 2026 behöver första linjens socialtjänst fortsätta utveckla barns och ungdomars delaktighet i förhandsbedömningar och tydligt dokumentera när delaktighet inte kan ske, samt motivera varför. Antalet och kvaliteten på anmälningsmöten med förskola och skola behöver öka, samtidigt som barns deltagande ska stärkas. Kontakten med båda vårdnadshavarna bör säkerställas för ett mer jämställt bemötande. Samverkan inom första linjens socialtjänst behöver fördjupas, med fler gemensamma möten, tydligare roller mellan mottagning, fält och föräldrarådgivning samt ökad kunskaps- och kvalitetsutvecklingen genom att följa, observera och ta del av andra medarbetares arbete i praktiken. Samverkan med förskola, skola och fritidsverksamheter ska utvecklas genom gemensam analys av orosanmälningar och förbättrad dialog. Gemensamma system för uppföljning och nyckeltal på områdesnivå behöver etableras för att förbättra verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Slutligen ska det gemensamma skolsociala teamet implementeras och säkerställa likvärdigt stöd på alla skolor. Avdelningen individ och familj Genomförda kartläggningar bland annat ”Nationell Uppföljning av Socialtjänstens Omställning” (NUSO) och händelseanalyser för barn och unga har givit en fördjupad och kvalitetssäkrad bild av målgruppernas behov, livssituation och insatser. Det utgör ett viktigt underlag för fortsatt utveckling och kvalitetsförbättringar under 2026. Ett utvecklingsområde är att fortsatt utveckla uppföljningar och analyser av resultaten på grupp- och individnivå. Öppenvårdens fortsätter arbete med individbaserad systematisk uppföljning. Ett prioriterat utvecklingsområde är att stärka kvaliteten i rapportering och uppföljning av avvikelser, klagomål, synpunkter och Lex Sarah. Från och med 2026 registreras avvikelser i stadens ärendehanteringssystem, vilket stärker spårbarhet, uppföljning och analys. Verksamheterna ska även vidareutveckla ett systematiskt arbete med egenkontroller. Ett kontinuerligt och strukturerat kvalitetsarbete genom samordnade och enhetliga kontroller skapar jämförbara resultat som möjliggör analys, uppföljning och bättre förutsättningar för kvalitetssäkring, rättssäkerhet och likvärdighet i utförandet av insatser. Avdelningens verksamheter fortsätter Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 19(23) att utveckla nya arbetssätt för att förhindra att barn och unga far illa. Under året har en stor satsning gjorts på implementering av bedömningsinstrumenten Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) och Early Risk List Assessment (EARL) som används i arbetet med att förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet. Dialoger om arbetssätt och rutiner har hållits i för att hålla kunskapen om bedömningsinstrumenten levande. Ett fortsatt förbättringsområde är att öka användningen av EARL och SAVRY. Implementeringsarbetet fortsätter under 2026. För att upptäcka fler våldsutsatta och våldsutövare kommer verksamheterna i enlighet med en kunskapsbaserad socialtjänst fokusera på att använda bedömningsinstrument. Kompetensutveckling Inom avdelning äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har det under året genomförts utbildningar som har stärkt personalens förmåga att ge kvalitativa och individanpassade stödinsatser som möter varje individs specifika behov. Då utbildning inom utförarverksamheter innebär behov av 100 procent vikarietäckning påverkar detta både verksamheternas budget samt redovisade vikarietimmar vilket mäts i indikator i verksamhetsberättelsen. För att kunna genomföra utbildningar så söker nämnden kompetensutvecklingsmedel. Personalen ska tillgodogöra sig kunskaper inom olika områden för att skapa en trygg verksamhet för enskilda, deras anhöriga och alla medarbetare. Utbildningar har inom demens fortgått för att samtliga utförarenheter i egen regi ska erhålla eller behålla Stjärnmärkning alternativt Silviahemscertifiering, i båda fallen behöver minst 80 procent av medarbetarna ha genomgått utbildningen. Detta gör att man vid personalförändringar ständigt behöver utbilda inom området för att hålla utbildningsnivå i syfte att säkra kvalitetsmärkning. Demensutbildning sker i verksamheter både inom äldreomsorg och LSS-verksamheter. Medarbetare har även fått kompetensutveckling inom palliativ vård för att möta personer med obotliga sjukdomar eller som befinner sig i livets slutskede. Med rätt kunskap kan personal erbjuda stöd till både den enskilde och anhöriga vilket bidrar till ett värdigt och omsorgsfull vård i livets slutskede. Flera verksamheter har säkerställt att de har palliativa ombud med särskild kompetens inom området som även kan vara ett stöd för kollegor. Inom flera utförarverksamheter har det med stöd av kompetensutvecklingsmedel satsats på utbildning inom hälso- och sjukvårdsområdet, HSL. Bland annat har utbildning i SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Resultat) genomförts för omsorgspersonal vilket är ett kommunikationsmetod för att kommunicera rätt vid larmsamtal. Syftet var att säkra kompetens gällande hur och vilken information som behövs när omsorgspersonal kontaktar joursjuksköterska. Detta bidrar till en skyndsam och korrekt bedömning av den enskildes tillstånd och personal på plats kan få korrekt vägledning. Förvaltningens utförarverksamheter har ett växande uppdrag för svårt sjuka äldre, att vårda, ge stöd, lindra symptom och förbättra livskvaliteten för dessa personer vilket kräver en allt högre kompetens inom HSL även av omsorgspersonalen. En enhet på Kista vård- och omsorgsboende har förberetts för att särskilt kunna ta emot äldre med mycket svår andningsproblematik, detta har inneburit specialistutbildning både för omvårdnadspersonal och HSL-personal (Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter). Andra utbildningar inom området har varit t.ex. Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 20(23) lyftteknik och hjärt- och lungräddning. HSL-arbetet beskrivs utförligare i nämndens Patientberättelse för 2025. Inom utförarverksamheter för funktionsnedsättning och socialpsykiatri har det under året gjorts en satsning på geriatrisk utbildning för personal. Detta utifrån att äldre personer inom målgruppen ökat markant, vilket medför nya och mer komplexa vård- och omsorgsbehov. Med stigande ålder ökar risken för samsjuklighet, åldersrelaterade sjukdomar, kognitiv svikt samt behov av anpassade omsorgsinsatser. För att säkerställa en god, säker och individanpassad omsorg krävs därför fördjupad kompetens inom geriatrik. Genom att stärka personalens kunskap om åldrandets fysiska, psykiska och sociala aspekter skapas bättre förutsättningar att tidigt upptäcka förändringar i hälsotillstånd, förebygga ohälsa samt anpassa insatser utifrån den enskildes behov. Kompetensutvecklingen bidrar till ökad kvalitet och kontinuitet i verksamheterna samt stärker personalens trygghet i arbetet med en åldrande målgrupp. Utbildningen finansierades med beviljade kompetensutvecklingsmedel. Under 2025 har Språklyftet för medarbetare inom avdelning, äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri pågått och kommer fortsätta under hela 2026. Utbildningen är en satsning på lärande i yrkessvenska för vård- och omsorgspersonal och genomförs av äldreförvaltningen med finansiering av beviljade kompetensutvecklingsmedel. Syftet är att stärka kvaliteten inom avdelningens utförarverksamheter genom bättre kunskaper i svenska hos medarbetarna. Då stadsdelsområdet är mångkulturellt finns ett omfattande behov av medarbetare inom vård- och omsorg som talar andra språk än svenska för att kunna kommunicera med enskilda som har insatser. Medarbetarna möte dock personer som talar olika språk. Språklyftet är ett sätt att säkra svenska-kunskapen då detta är arbetsspråket i samtliga verksamheter. Utbildningsinsatsen ska bidra till bättre kommunikation med brukare, anhöriga, kollegor och andra samverkanspartners. Det ska stärka den sociala dokumentationen i form av daganteckningar och upprättandet av genomförandeplaner samt säkerställa att medarbetare kan ta del av information och utbildningar som arbetsplatsen erbjuder Uppföljning av åtgärder Individ och familjeomsorgen Utifrån Lex Sarah har checklistan för omedelbart omhändertagande enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga reviderats och inkluderats i nyanställdas introduktion. En mall för riskanalys och umgänge har samt en rutin för posthantering av orosanmälningar upprättats. Effekterna av åtgärderna har ännu inte utvärderats vilket sker under året. Revisionsrapport genomförandeplaner Beställarenheten äldreomsorg fick i slutet av 2024 en slutrapport om den revision som gjordes gällande genomförandeplaner där det framgick åtgärder som behövde vidtas. Under 2025 har verksamheten bland annat arbetat med att säkerställa att samtliga brukare har genomförandeplaner och att de inkommer inom utsatt tid. Arbetet inkluderar även att säkerställa att beställning och genomförandeplan avseende beviljade insatser och beskrivning av brukarens behov överensstämmer. Verksamheten behövde även säkerställa att uppföljningar av biståndsbeslut genomförs minst årligen för samtliga brukare och att dessa uppföljningar dokumenteras. Även arbetet med att dokumentera hur brukarnas Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 21(23) hemtjänstinsatser har fungerat efter genomförd uppföljning av biståndsbeslut behövde förbättras. I december 2025 gjordes en uppföljning från revisionskontoret för att säkerställa att beställarenheten äldreomsorg har arbetat med de utvecklingsområden som identifierades under 2024. Underlag har skickats in till revisionskontoret men har ännu inte återkopplats och beställarenheten kommer även prioritera arbetet med genomförandeplaner under 2026. Förbättringsområden för kommande år Sociala investeringsprojekt En ansökan om projektmedel för en social investering har lämnats in. Syftet är att erbjuda en öppenvårdsinsats för häktade ungdomar med syfte att stärka psykisk hälsa, öka motivationen till fortsatt behandling, skapa en meningsfull placeringstid och minska risken för återfall i kriminalitet. Barn som utsätts för våld eller försummelse saknar i dag tillräckligt stöd. Därför har socialförvaltningen ansökt om medel för ett socialt investeringsprojekt med MST-CAN, som är en intensiv öppenvårdsinsats i familjens hem. Insatsen syftar till att minska risken för fortsatt våld eller försummelse och skapa en tryggare uppväxt för barn. Stadsdelsförvaltningarna Järva och Enskede-Årsta-Vantör kommer att ansvara för genomförandet av insatsen. Om medel beviljas förväntas båda insatserna starta 2026. Utbildningssatsningar med stöd av kompetensutvecklingsmedel. Geriatik munhälsa - Järva hemtjänst Salutogent förhållningssätt - Järva hemtjänst Silviahemscertifiering - Järva hemtjänst Stjärnmärkning - LSS gruppbostad samt Förebyggande enhet och servicehus Nutrition för äldre - utförarverksamheter äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri PTSD - utförarverksamheter äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Språklyftet - utförarverksamheter äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Kvalitetsledningssystem Kvalitetsledningssystem kommer att byggas upp i en ny digital plattform för utförarverksamheter inom avdelningen för äldre, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Syftet är att ledningssystemet ska vara lättillgängligt för alla medarbetare, även via mobiltelefon, så att rätt information finns nära tillhands oavsett var och när på dygnet arbetet utförs. Rutinerna ska vara enkla att hitta, förstår och följa i det daglig arbetet. Genom ett gemensamt och användarvänligt system skapar vi likställighet i arbetssätt, stärker kvaliteten och säkerställer att verksamheterna följer uppsatta krav och regler. Välfärdsbrott Ett identifierat utvecklingsområde för 2026 är att genomföra fördjupade kontroller av genomförandeplaner samt att se över och stärka kvaliteten i beställningsprocesserna inom insatserna hemtjänst och personlig assistans. Psykisk ohälsa och samsjuklighet Personligt ombud har identifierat ett utvecklingsbehov inom förvaltningen för klienter i målgruppen som hamnat hos dem men egentligen hade behövt ett annat stöd. Uppsökare för Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 22(23) målgrupp socialpsykiatri kan vara en del i detta utvecklingsarbete. Även särskild samverkan med försörjningsstöd gällande denna målgrupp samt att särskilt uppmärksamma gruppens behov i nämndens vräkningsförebyggande arbete kan vara utvecklingsområden för 2026. Personer i målgruppen kan exempelvis behöva ett förstärkt praktiskt stöd eller extra påminnelser för att klara det socialtjänstens stödinsatser kräver av den enskilde. Antalet personer med psykisk ohälsa befaras öka i stadsdelsområdet. En ökning av antalet äldre med psykisk ohälsa har redan uppmärksammats under ett antal år och väntas fortsätta öka. Boendestöd för målgruppen äldre kommer att fortsätta kvalitetssäkras för att kunna möta målgruppens specifika behov. En viktig del i stöd för personer med psykisk ohälsa är att säkerställa att hembesök gjorts av biståndshandläggare som en del i utredning inför att beslut om insats fattas. Därefter säkerställs insatsens kvalitet genom beställning och genomförandeplan samt kontinuerlig uppföljning. Även inom stadsdelsområdets äldre med hemtjänst ses en ökande samsjuklighet vilket ställer krav på noggrann utredning av behov som inkluderar hembesök samt en god samverkan mellan beställare och utförare. För utförare i egen regi kräver ökad samsjuklighet hos kunderna en bredare kompetens hos medarbetarna. Under året kommer flera utbildningssatsningar att genomföras bland annat utifrån detta förändrade behov, vilket kommer att synas i statistik för timvikarier 2026. Samsjuklighet kan kräva ökad bemanning av omsorgspersonal men även mer administrativt arbete i form av fler riskbedömningar samt fler kontakter med vårdkontakter och handläggare påverkar hemtjänstenheternas ekonomi. Anhörigstöd Ett fortsatt utvecklingsarbete kommer bedrivas under 2026 särskilt inom områdena uppsökande arbete, hälsofrämjande aktiviteter och digitala stödformer. Järva stadsdelsnämnd, Kvalitetsberättelse 23(23) --- [Bilaga 4 - GDPR Årsrapport 2025.pdf] Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Järva stadsdelsnämnd start.stockholm Dataskyddsombudets årsrapport 2025 Januari 2026 Dnr: JÄRVA 2026/41 Kontaktperson: Josefine Rogel Randin Konsult: Jessica Hillergård Dataskyddsombudets årsrapport 2025 3 (42) Sammanfattning I egenskap av ert Dataskyddsombud lämnar jag följande årsrapport. Dataskyddsåret som gått har varit präglat av arbete med flera stora konsekvensbedömningar, ny AI-förordning att ta hänsyn till och framförallt nya hot från och i omvärlden. I skrivandets stund vid årsskiftet, har kartan ritats om på vem som är allierad och inte vilket påverkar vilka tekniska val en organisation behöver ta och prioritera. Ett område som påverkas av omvärlden, är frågorna om tekniska säkerhetsåtgärder, AI och tredjelandsöverföringar. I årets dataskyddsraport lyfts tredjelandsöverföringar in som ett eget kapitel. Slutsatsen är att med övergång till fler molntjänster behöver beställaren vara än mer tydlig i sina krav på leverantörerna. Detsamma gäller tjänster med AI, där risken finns att nya oväntade personuppgiftsbehandlingar skapas och lagras osäkert. Där rekommenderar jag som DSO att det tas fram en AI-riktlinje och - strategi i staden så att stadsdelsförvaltningen kan luta sig mot dem hur nästa steg i digitaliseringen ska ske. En årsrapport 2025 kan inte utesluta den stora personuppgiftsincidenten i slutet av augusti och som utvecklades med nya vändningar under hela hösten. I dagsläget har IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, bestämt att inte inleda granskning mot Stockholm stad och dess stadsdelsförvaltningar, utan mot två kommuner, en region och leverantören. Det som är tydligt i min slutsats av årets incidenter, är att det behöver bli tydligare kommunikationsvägar när incidenter sker. DSO informeras sent och riskerar att sakna pusselbitar när rekommendationer ska ges. Miljödataincidenten kommer också bli vägledande vad som krävs innan personuppgiftsbehandlingar börjar, att det gäller även från implementationsstadiet och kan inte göras i efterhand. IMY har också omorganiserats vid årsskiftet och får en operativ avdelning som kommer arbeta med riskbaserad tillsyn och klagomål. Det tyder på att personuppgiftsansvarig behöver ha god kontroll på sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. Risker redovisas i ett eget kapitel som jag uppmanar dig som läsare att ta del av lite extra. Med förhoppning om ett spännande och säkert dataskyddsår! Jessica Hillergård Dataskyddsombud Dataskyddsombudets årsrapport 2025 4 (42) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................3 1. Inledning ....................................................................................6 1.1. Bakgrund .....................................................................................6 1.2. Beskrivning och förklaring av granskningsmetod och resultat ....6 1.3. Obligatoriska rapporteringsområden ...........................................8 2. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet ....................................................................................9 2.1. Registerförteckning .....................................................................9 2.1.1. Syftet med området .....................................................................9 2.1.2. Resultat .......................................................................................9 2.1.3. Sammanfattning ........................................................................10 2.1.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................10 2.2. Tekniska och organisatoriska åtgärder .....................................12 2.2.1. Syftet med området ...................................................................12 2.2.2. Resultat .....................................................................................12 2.2.3. Sammanfattning ........................................................................13 2.2.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................14 2.3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd ...........................15 2.3.1. Syftet med området ...................................................................15 2.3.2. Resultat .....................................................................................15 2.3.3. Sammanfattning ........................................................................16 2.3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................17 2.4. Den registrerades rättigheter .....................................................18 2.4.1. Syftet med området ...................................................................18 2.4.2. Resultat .....................................................................................18 2.4.3. Sammanfattning ........................................................................19 2.4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................19 2.5. Personuppgiftsincidenter ...........................................................20 2.5.1. Syftet med området ...................................................................20 2.5.2. Resultat .....................................................................................20 2.5.3. Sammanfattning ........................................................................21 2.5.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................22 2.6. Överföring till tredje land ...........................................................23 2.6.1. Syftet med området ...................................................................23 2.6.2. Resultat .....................................................................................23 2.6.3. Sammanfattning ........................................................................23 2.6.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................24 3. Genomförda granskningar under året ...................................25 3.1. Sammanfattning ........................................................................25 3.2. Syfte ..........................................................................................25 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 5 (42) 3.3. Genomförda granskningar och deras resultat ...........................25 3.3.1. Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor ......25 3.3.2. Granskning 1 Utbildning i dataskydd .........................................26 3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................27 4. Risker inom dataskydd ...........................................................28 4.1. Sammanfattning ........................................................................28 4.2. Syfte ..........................................................................................28 4.3. Resultatet av riskkartläggningen ...............................................29 4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA ............................33 5. Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret ...35 5.1. Sammanfattning ........................................................................35 5.2. Syfte ..........................................................................................35 5.3. Planerade granskningar ............................................................35 5.3.1. Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik .................................................................................35 5.3.2. Granskning 2 Utbildning i dataskydd .........................................35 5.3.3. Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) ...........................................36 6. Omvärldsbevakning ................................................................37 6.1. Tillsynsmyndigheten omorganiseras .........................................37 6.2. Kommande förändringar av Dataskyddsförordningen ...............37 6.3. Tillsyn av Miljödata incidenten ...................................................37 6.4. Övrigt .........................................................................................38 7. Övrigt att rapportera ...............................................................39 7.1. Interna arbetsgruppen ...............................................................39 7.2. Gemensamt arbete inom Trillingen ...........................................39 7.3. Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden ................39 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 6 (42) 1. Inledning 1.1. Bakgrund Dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft som lag i Sverige den 25 maj 2018. Syftet med förordningen var att skapa enhetliga dataskyddsregler inom EU avseende respekt för privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dataskyddsförordningen syftar även till att säkerställa det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna i EU. Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd och bolagsstyrelse inom Stockholms stad ansvarig för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen vid hantering av personuppgifter. Det innebär att nämnd eller styrelse behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd och bolagsstyrelse i Stockholms stad har i enlighet med dataskyddsförordningen utnämnt ett dataskyddsombud, DSO. Denna roll har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå. Denna årsrapport är således ett medel för personuppgiftsansvarig att ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet är skyldig att ge till ansvarig enligt dataskyddsförordningen. I rapporten får personuppgiftsansvarig insyn i vad dataskyddsombudets granskningar visat av verksamheten och status avseende integritet och dataskydd. Årsrapporten syftar till att personuppgiftsansvarig ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Detta samspel resulterar i att det blir enklare för ansvarig nämnd eller styrelse att visa hur de som personuppgiftsansvarig efterlever dataskyddslagstiftningen. Dataskyddsförordningen bygger på grundläggande principer och en av dessa principer är ansvarsskyldigheten. Den innebär att personuppgiftsansvarig ska kunna visa att verksamheten efterlever dataskyddsförordningen. Årsrapporten är en mycket viktig del av denna dokumenteringsskyldighet. Årsrapporten är även ett medel för personuppgiftsansvarigs uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 1.2. Beskrivning och förklaring av granskningsmetod och resultat Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har Dataskyddsombudets årsrapport 2025 7 (42) identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de risk registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera anmärka avseende denna del som kräver åtgärder. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 8 (42) 1.3. Obligatoriska rapporteringsområden Denna årsrapport spänner över sex obligatoriska rapporteringsområden som personuppgiftsansvarig, PUA, som ett minimum ska informera sig om årligen för att kunna anses leda och styra dataskyddsarbetet så som dataskyddsförordningen avser. De obligatoriska rapporteringsområdena är: • Registerförteckning • Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder i samband med personuppgifts behandling1 • Konsekvensbedömningar • Överföring till tredje land • Individens rättigheter • Personuppgiftsincidenter Utöver dessa obligatoriska områden rapporteras även om de fördjupade granskningar som skett under föregående år samt planerade granskningsaktiviteter för år 2026. Ett specifikt kapitel om risker och omvärldsbevakning är också prioriterat i rapporten för att underlätta beslut angående dataskyddsarbetet framåt för personuppgiftsansvarig. 1 I tidigare årsrapporter är denna punkt uppdelat i rubrikerna ”tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar” och ”styrdokument” Dataskyddsombudets årsrapport 2025 9 (42) 2. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 2.1. Registerförteckning 2.1.1. Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att beskriva om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. 2.1.2. Resultat Registerförteckningen finns i det digitala verktyget DraftIT. Det har funnits problem med användarvänligheten i verktyget då behörighetsnivåerna inte varit lämpliga. Under sommaren var det även problem med att granska och validera registerförteckningen. Men, hösten 2025 släpptes en ny version av plattformen och felen åtgärdades av leverantören. Det nya utseendet och behörighetsnivåerna kommer innebära nya möjligheter att ge läs- och ändringsbehörigheter på en mer detaljerad nivå. Järva har beslutat att gå över under vintern 2026 till den nya plattformen. Rekommendationen inför 2025 var att ge en kortare utbildning i DraftIT så att medarbetare lättare skulle kunna uppdatera registerförteckningen. Tidigare har detta skett genom att de korrigerat i en Excelfil vilket har varit rörigt. Under det gånga året har delar av dataskyddshandläggarna uppdaterat i sina behandlingar men det finns behov av att flera gås igenom och uppdateras. Dock var det som tidigare nämnt stora problem under sommaren med verktyget då flera signaler kom att det inte gick att skicka in behandlingar för granskningar/ slutföra dem och medarbetarna brukar ha tid att jobba med arbetsuppgiften. Ett positivt initiativ handläggarna och ISAM fokuserat på under året, är att finna personuppgiftsbiträden och dess underbiträden. 16 st. har identifierats och kartlagts vilka roller de har. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 10 (42) 2.1.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar 123 som är registrerade? Har verksamheten Verksamheten har rutiner och ändamålsenliga rutiner utpekat ansvar att uppdatera. för att registrera nya/förändrade behandlingar? Registreras/uppdateras Registerförteckningen saknar behandlingar i den uppdateringar på en del omfattning som krävs områden. Uppdateringar sker efter aktiviteter i årshjulet. för att registret ska innehålla de Det är bra att hänvisning till behandlingar som hanteringsanvisningen finns personuppgiftsansvarig kopplat till varje utför? personuppgiftsbehandling. Har de uppgifter som Registerförteckningar har är obligatoriska enligt identifierat de artikel 30 besvarats personuppgiftsbehandlingar kopplat till de som finns i organisationen och registrerade kopplat dem till behandlingarna? hanteringsanvisningen. Dock behöver vissa informationsluckor täppas till. Det kommer med sannolikhet lättare kunna göras i den nya plattformen som är mer användarvänliga och det går att fokusera bättre på obligatoriska frågor. 2.1.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Under vintern 2026 kommer den nya plattformen implementeras och under våren behöver dataskyddshandläggarna utbildas i det nya formatet. De som inom stadsdelsförvaltningen har rollerna systemägare behöver även de få en information om verktyget. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 11 (42) Initiativet att följa upp samtliga biträden och underbiträden är mycket bra. Kontrollen av personuppgiftsbiträden och leverantörsuppföljning kommer på det sättet bli mycket lättare att genomföra i och med detta. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 12 (42) 2.2. Tekniska och organisatoriska åtgärder 2.2.1. Syftet med området Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna, att uppgifterna förloras eller förstörs. Personuppgiftsansvarig behöver alltid bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, behörighetsbegränsning, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda all information inom verksamheten och ha rätt nivå på skyddsåtgärder, ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom att använda arbetssättet i metodhandboken värderas informationen utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Verktyget KLASSA hjälper sedan till att ta fram tekniska och organisatoriska krav att ställa internt och mot leverantörer. Detta innefattar även bedömning och värdering av personuppgifter. Genom att genomför riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att hantera riskerna. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Det görs genom att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner så att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Syftet med detta rapporteringsområde är att redogöra för huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser samt att rätt bedömningen för både tekniska och organisatoriska åtgärder är gjorda. Vidare bedömer DSO också huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 13 (42) 2.2.2. Resultat Tidigare år har jag noterat att det är svårt för medarbetare att hitta de lokala rutinerna för dataskydd och informationssäkerhet på intranätet. Den iakttagelsen kvarstår då det fortfarande är en hel del klickande och scrollande för att hitta rätt. Styrdokumenten som finns är bra och pedagogiska men behöver uppdateras och synliggöras 2026. Under 2025 har flera gemensamma informationssäkerhetsklassningar och dataskyddsworkshops skett. Några att flagga extra för är de inom ”Sociala system” som kopierat Trillingens modell för samarbete under året. Det har inneburit att stadsdelsförvaltningarna i staden delat upp sig i tre block och på det sättet bidragit med medarbetare ur olika kompetenser. Det har lett till mer korrekta analyser och underlag som sedan kunnat mer effektivt anpassas till varje respektive personuppgiftsansvarigs egna behov och rutiner. Det finns fortfarande brister inom andra verksamhetsområden från central förvaltning, där informationen sent kommer till ISAM och DSO så att det blir svårt att implementera tjänster för verksamheten. Ett exempel på det är Miljödata incidenten som omnämns i kapitel 2.5. Ett annat exempel på bra samarbete är förskolans arbete med Infomentor. Se kapitel 2.3.2. Som dataskyddsombud har jag återkommande avstämningar med ISAM från både hela Trillingen månadsvis, och enskilda veckomöten med varje respektive stadsdelsförvaltnings ISAM. Det som bland annat tas upp på dessa avstämningar är utförda informationssäkerhetsklassningar och resultat. DSO är också involverad i de informationsklassningar där de registrerade är i fokus som informationsmängd och konfidentialitetsnivån är bedömd som hög. 2.2.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov Verksamheten är bra på att på genomförda informationsklassa. Dock är det informationsklassningar, personberoende av nyckelmedarbetare. bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika Dataskyddsombudets årsrapport 2025 14 (42) kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande Styrande dokument är bra och dokument och rutiner pedagogiska, men behöver en om dataskydd (som mindre uppdatering. Bland finns skriftligt), annat saknas hur AI:n ska bedömer DSO att det behandlas. finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt Styrande dokument är svåra att styrande dokument och hitta för medarbetare på rutiner som finns, intranätet på grund av dess bedömer DSO att de är utseende att de publiceras tillräckligt långt ner på en sida som implementerade och innebär mycket scrollande. kända? 2.2.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Rekommendationen från tidigare år kvarstår att förbättra synligheten för de styrande dokumenten på intranätet. Rådet för informationssäkerhetsklassningar och arbetet med verktyget KLASSA är att fortsätta enligt den inslagna effektivare vägen och regelbundna avstämningar. Önskemålet är också att utbildning sker av samtliga chefer som kan bli föremål för att ta emot information om nya system och IT-tjänster så att de kan fånga upp och förmedla information när dem får det. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 15 (42) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 16 (42) 2.3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd 2.3.1. Syftet med området En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas samt korrekta och relevanta skyddsåtgärder identifieras i kravställning på leverantörerna. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. 2.3.2. Resultat Under det gånga året har IMY, Integritetsskyddsmyndigheten levererat mer vägledningar än bestraffningar. Det har bland annat syns genom ett mycket bra material innehållande vägledning och mallar för konsekvensbedömningar. Stadsdelsförvaltningen har anpassat sina mallar efter detta. Stadsdelsförvaltningen och samarbetet i Trillingen, har genomfört flera konsekvensbedömningar under året. En av dem är ersättaren till Skolplattformen kallad Infomentor. Ett av de området som fortfarande brister är de stadsgemensamma konsekvensbedömningarna som saknar process. I dagsläget är de dokument som tas fram alldeles för generellt hållna och har inte haft med verksamhetsrepresentanter eller dataskyddsombud. Det leder till att det blir merarbete lokalt och många frågetecken att försöka reda ut. Det förekommer också händelser där Dataskyddsombudets årsrapport 2025 17 (42) personuppgiftsansvarig tvingas använda en tjänst utan att den är färdigdokumenterad. 2.3.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga Det finns ett rutiner för att vid förklassningsprotokoll där nya/förändrade bland annat frågan om personuppgifter lyfts och personuppgiftsbehandlingar det ska bifogas en bilaga genomföra tröskelanalys? (ny 2025) som heter tröskelanalys. Bilagan behöver implementeras mer under 2026. Genomförs tröskelanalyser En diskussion har tidigare vid nya/förändrade genomförts och personuppgiftsbehandlingar? dokumentation i handlingsplan och förklassningsprotokoll om frågan om fullständig konsekvensbedömning ska göras. Dokumentationen i det nya protokollet som omnämns ovan behöver implementeras bättre under 2026. Finns det en ändamålsenlig Lokal nivå- JA mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Stadsgemensamma konsekvensbedömningar genomförs ad hoc och efter att det är nyckelpersoner som tar initiativ. Det behöver bli tydligare process och rollfördelning för att detta ska bli mer effektivt. Genomförs Lokal nivå- JA Dataskyddsombudets årsrapport 2025 18 (42) konsekvensbedömning Centrala system delvis avseende dataskydd i de fall det krävs? Har personuppgiftsansvarig Lokal nivå JA identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning Det finns brister som avseende dataskydd görs påtalats av lokala samt genomfört detta? medarbetare till centrala funktioner. 2.3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Rådet som personuppgiftsansvarig får är att fortsätta den inslagna vägen med samarbeten. Det är också en rekommendation att det tas fram en central process för metod och roller i referenskonsekvensbedömningarna så att de kan användas mer effektivt lokalt. Den nya bilagan för tröskelanalys behöver implementeras under 2026. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 19 (42) 2.4. Den registrerades rättigheter 2.4.1. Syftet med området Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns i dataskyddsförordningen. (För registerutdrag säger GDPR 30 dagar och för övriga begäran skyndsamt.) Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. 2.4.2. Resultat Stadsförvaltningen har interna rutiner för hur begäran ska omhändertas från registrerade. Under det gånga året har flera begäran om registerutdrag inkommit en dessa registreras inte i diariet enligt hanteringsanvisningen. Det är endast nekade beslut som diarieförs. En rättighet den registrerade har är att lämna klagomål och begära skadestånd. I samband med Miljödataincidenten inkom också krav på ersättning från tidigare anställda som fått sina personuppgifter röjda. (De handläggs av SLK juridiska avdelning.) Tydligt är att med hjälp av ex. AI-tjänster likt Chat GPT och Copilot, har boende inom stadsdelsförvaltningen utnyttjat sina rättigheter oftare. Klagomål har sänts in till stadsdelsförvaltningen vid tre tillfällen och omhändertagits enligt gällande rutin. Ett av förbättringsområden som kvarstår sedan tidigare år är informationen till de registrerade på externwebben start.stockholm. Ärendet har lyfts av samtliga stadsdelsförvaltningars DSO:er och är ett pågående område som vi försöker trycka på ska bli bättre. Det är svårt för en stadsdel att presentera sin egen information om personuppgiftsbehandlingar då det inte finns en hemsida att publicera det på. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 20 (42) 2.4.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det Det finns interna instruktioner ändamålsenliga mallar men är inte publicerade på samt rutiner för intranätet. besvarande av begäran från den registrerade? Hur många begäranden Antalet har inte diarieförts då de (om registerutdrag, raderas så fort begäran begränsning, radering inkommit och färdigställts. Endast nekande begäran etc.) har under året diarieföres enligt inkommit från de hanteringsanvisningen. registrerade? Hur många av de En avvikelse finns då inkomna begärandena besvarandet inte skedde inom har besvarats av 30 dagar. Detta var dock en verksamheten inom en komplicerad begäran om månad? radering efter Miljödataincidenten. Baserat på ett antal Ja stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? 2.4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Arbetet med att omhänderta registrerades begäran om rättigheter är bra och fungerar. Rådet är att se över rutinerna och sprida dem under 2026 samt påverka att informationen till den registrerade blir bättre på externwebben. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 21 (42) 2.5. Personuppgiftsincidenter 2.5.1. Syftet med området Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk/ konsekvens för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inom 72 timmar från att den upptäckts. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste individen informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Det görs i verktyget IA. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. 2.5.2. Resultat Det finns rutiner för hur personuppgiftsincidenter ska hanteras och utredas. Det fungerar bra lokalt, men kan bli svåra att hantera när incidenterna är stadsgemensamma. Främst är kommunikationsvägarna inte alltid tydliga och information kommer sent fram till DSO som får kunskap ofta flera steg från källan. Med det menar jag att en incident upptäcks eller förmedlas från central IT-förvaltning/ IT-leverantör, som i sin tur kontaktar sin kontakt på central förvaltning vid ex. SLK, Stadsledningskontoret. Därefter kontaktar de olika personer i verksamheten vid varje separat tillfälle, likt direktören, HR-chef, ISAM, IT-ansvarig osv. som i sin tur informerar ISAM och/eller DSO. (Ibland informeras ISAM först och därefter DSO vilket lägger till ett steg.) Då det är olika medarbetare som har olika intresseområden som får budskapet, riskerar informationen att bli förändrad av misstag och det blir svårt att ge korrekt råd som dataskyddsombud när delar av pusslet saknas. Miljödataincidenten I slutet av augusti 2025 spreds nyheten att IT-tjänsteleverantören Miljödata hade drabbats av en IT-attack. Det tog sedan ett par dagar innan det uppmärksammades för stadsdels- och fackförvaltningarna att även medarbetare där var drabbade. Detta då den centrala HR- avdelningen har påbörjat att implementera deras arbetsmiljöverktyg på delar av staden utan att information framkommit till DSO och Dataskyddsombudets årsrapport 2025 22 (42) ISAM om personuppgiftsbehandlingen. Under veckorna som följde och utredningen vidgades, klarnade också bilden för alla inblandade. Det som är problematiskt är att främst personuppgiftsansvaret inte var utrett, f.d. anställda och även vissa med skyddad ID har förts över i implementationsfasen. Anmälningar i ärendet har skett till IMY vartefter uppdateringar har framkommit i ärendet. Stadsdelsförvaltningen har försökt att följa incidenten och meddela sina medarbetare och omhändertagit de med skyddad ID som drabbats. En hel del frågor inkom initialt från oroliga medarbetare. När rapporten skrivs har ännu inte slutrapporten och lessons learned meddelats från SLK då utredning pågår. Integritetsskyddsmyndigheten har inte beslutat att i det första läget granska Stockholm stads användning av Miljödatas verktyg. Mer om granskningen kan läsas i kapitlet 6.3. Tydligt är att incidenten kommer leda till en klar syn på vad som behöver göras innan en sådan här personuppgiftsbehandling kan starta och att det gäller även innan man testar tjänster. 2.5.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att Samtliga medarbetare genomgår samtliga medarbetare har en digital dataskyddsutbildning den kunskap som behövs varje år. för att veta hur denne ska Dataskyddshandläggarna agera vid en påminns på varje kvartalsträff personuppgiftsincident? där ämnet är en stående informations- och diskussionspunkt. Finns det ändamålsenliga Lokalt följs de rutiner som rutiner för att hantera finns. händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? När incidenter sker med Följs dessa? personuppgifter i centrala system är inte kommunikationsvägarna tydliga och det blir en del förvirring. Det tar lång tid innan DSO och ISAM får information vilket försvårar arbetet. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 23 (42) Lessons learned kommuniceras inte från centrala funktioner med DSO:er utan oftast endast med ISAM eller andra medarbetare. Därav blir det svårt att bedöma hur hela staden och också i slutändan verksamheten i stort drar lärdom av incidenter och förbättras. Hur många 46 personuppgiftsincidenter har dokumenterats under -Antal incidenter där det har året? stulits information/personuppgifter (t.ex. dator): 5 -Antal incidenter gällande felregistreringar: 3 -Antal incidenter som rör brist på information/avsaknad av information (tillgänglighet): 8 -Antal incidenter gällande obehörig som har tagit sig in i stadsdelsförvaltningens lokaler: 1 -Antal incidenter där känsliga personuppgifter och sekretess har röjts: 22 -Antal övriga incidenter: 7 Hur många 4 personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? Dataskyddsombudets årsrapport 2025 24 (42) 2.5.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Som ett led av händelserna med Miljödataincidenten så är det tydligt att det är viktigt att öva och testa sina incidentrutiner. Kommunikationsvägar och förberedelser är A och O då det uppstår mycket snabba behov av beslut och åtgärder. Rådet är att under 2026 öva och testa organisationen med en personuppgiftsincident likt den som drabbade staden 2025. Rollerna i ett incidentteam behöver vara tydliga, kommunicerade och våga även att involvera personer utanför ordinarie kristeam. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 25 (42) 2.6. Överföring till tredje land 2.6.1. Syftet med området För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs, får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. 2.6.2. Resultat I tidigare rapporter har tredjelandsöverföringar angetts som en risk. Nytt för 2025 årsrapport är att detta är ett separat kapitel. Stadsdelen har en god insyn i vad tredjelandsöverföringar innebär och det är ett område som ofta diskuteras. Under 2025 har en utredning om sociala media och främst användning av META:s tjänster skett. Arbetet syftade till att se vad och hur man kan använda digitala kommunikationsverktyg och fortsätter under 2026. Tredjelandsöverföringar är problematiska om de inte analyseras korrekt och att rätt avtal finns för underbiträden som leverantörer använder sig utav. Tredjelandsöverföringar är fortsatt omnämnt som en risk av den anledningen. Stadsdelsförvaltningen använder sig av tredjelandsöverföringar, men omhändertas korrekt under 2025 genom analys och medvetenhet. 2.6.3. Sammanfattning Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har De tredjelandsöverföringar personuppgiftsansvarig som finns är identifierade i identifierat de verksamheten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 26 (42) tredjelandsöverföringar som utförs? Tillämpar När tredjelandsöverföringar personuppgiftsansvarig har varit aktuella finns det ett överföringsverktyg på omnämnt hur de de omhändertagits i tredjelandsöverföringar personuppgiftsbiträdesavtalets som utförs? instruktion. Har När tredjelandsöverföring är personuppgiftsansvarig aktuell efterfrågas TIA av gjort en nödvändig leverantören/ bedömning, ”Transfer personuppgiftsbiträdet. Denna Impact Assessment” bedöms sedan av ISAM och (TIA), avseende DSO som ger tredjelandsöverföringar? rekommendation om fortsatt progress eller inte med leverantören. 2.6.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Sannolikheten att tredjelandsöverföringar kommer öka, är stor i och med att flera IT-leverantörer flyttar sina tjänster från on-prem (egna servrar) till molntjänster. Under 2026 rekommenderas organisationen att arbeta aktivt med att informera utvalda medarbetare om tredjelandsöverföringar. Det finns också ett behov Dataskyddsombudets årsrapport 2025 27 (42) av att bestämma vilken riskaptit verksamheten har för tredjelandsöverföringar exempelvis genom en molnstrategi. Det är en utmaning att upphandla tjänster och förvirring finns hos leverantörerna om vad som gäller. Därför är det viktigt att verksamheten fortsätter vara en bra kravställare och kan fånga upp otydligheter med rätt frågeställningar till leverantörer Dataskyddsombudets årsrapport 2025 28 (42) 3. Genomförda granskningar under året 3.1. Sammanfattning Genomförda granskningar: • Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor, en ersättare till Skolplattformen • Granskning 2 Utbildning i dataskydd 3.2. Syfte En av dataskyddsombudets viktigaste uppgifter är att övervaka verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. En central del av det arbetet är att göra återkommande granskningar av hur väl dataskyddsförordningen efterlevs. Resultaten av granskningarna påverkar i stor utsträckning vilka beslut verksamheten kan fatta i fråga om dataskyddsåtgärder. För personuppgiftsansvarig är det därför av stor betydelse att få rapportering om vilka granskningar som gjorts under det gångna året och vad resultaten av granskningarna är. Granskningsområdena är planerade och aviserade vid 2024-års dataskyddsrapport. 3.3. Genomförda granskningar och deras resultat 3.3.1. Granskning 1 Granska förskolans införande av Infomentor Bakgrunden till granskningen är den sanktionsavgift som tilldelats Utbildningsförvaltningen2 år 2020 av IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, för den tidigare IT-tjänsten Skolplattformen. Sanktionsavgiften har fastställts till fyra miljoner. I årsrapporten redovisades granskning om det första steget i förnyelsen oh då modulen kallad Tempus. Det fanns brister i det införandet och farhågor att inte skyddade personuppgifter skulle omhändertas korrekt. Granskningen 2025 är av nästa steg i implementationen av en ny digital plattform som kallas Infomentor. Det är positivt att projektet har dragit lärdom och utvecklats sedan början av arbetet med Tempus. Det har varit lätt att hitta information och tidsplanen realistisk. Skyddad ID omhändertas bra och det har lett att risker 2 https://www.imy.se/nyheter/allvarliga-brister-i-skolplattformen-i-stockholm/ (2025-01-06) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 29 (42) omhändertagits korrekt. De frågeställningar som kvarstod i projektets slutskede var snabbt besvarade och vid behov åtgärdade. Under 2026 kommer en ny modul implementeras i Infomentor. Det är för specialpedagogik och kommer innehålla mycket känslig information om barn. Därför kommer jag att granska detta också då tidsramarna är snävare och personuppgifternas natur ännu mer känslig. 3.3.2. Granskning 1 Utbildning i dataskydd Det har tidigare identifierats att flera medarbetare inte har en egen dator eller saknar möjlighet att genomgå den digitala utbildningen. Tanken var att i Trilling-nätverket ta fram en icke-digital utbildning som skulle kunna användas på informationsträffar i organisationen. Under 2025 har detta fått nedprioriteras och rekommendationen kvarstår att utbildning behöver spridas i organisationen och då även till de utan egen dator. Det framkommer också i mailutskick till ISAM, att 2026 kommer inte certifieringen finnas kvar att medarbetaren klarat utbildningen. Det innebär också att inga automatiska påminnelser kommer skickas ut till medarbetare att genomgå utbildningen och det blir upp till organisationens chefer att påminna alla att gå utbildningen. I samband med årsrapporten 2024 erbjöds nämnden en utbildning i dataskydd och informationssäkerhet i syfte att underlätta förståelsen för området nämnden fattar beslut om. Ca. 8 deltagare deltog och det var bra samtal om ämnet. Digital grundutbildning i dataskydd3 Av cheferna har 52 procent genomfört utbildningen och 9 procent har påbörjat utbildningen men inte slutfört. 19 procent har inte genomfört utbildningen och av cheferna har 20 procent inte förnyat sitt certifikat. 3 Ledningens genomgång 2025 sid. 10-11 Dataskyddsombudets årsrapport 2025 30 (42) Chefer Utgått 20% Pågår 9% Certifierad 52% Ej certifierad Certifierad Ej certifierad Pågår Utgått Av medarbetarna är 38 procent certifierade och har genomfört utbildningen för dataskydd, och 11 procent har påbörjat utbildningen. 33 procent av dem har inte genomfört utbildningen och 18 procent har inte förnyat sitt certifikat. Medarbetare Utgått 18% Certifierad Pågår 11% 38% Ej certifierad Certifierad Ej certifierad Pågår Utgått 3.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA Vad som framkommer i granskningen av Infomentor så har lärdomar av tidigare implementationer av nya system inom förskolan, omhändertagits i projektet. Det är ett bra exempel på när samarbete där projektet har varit lyhört mot verksamhetsbehov och önskemål om metod från ISAM och DSO:er. Rekommendationen till personuppgiftsansvarig är att 80 procent av medarbetarna ska genomgå en utbildning i dataskydd under 2026. Riktvärdet är med tanke på medarbetare som kan vara långidsfrånvarande av olika anledningar. För att fortsätta ha ett gott systematiskt arbete med dataskydd är kunskap A och O för verksamheten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 31 (42) 4. Risker inom dataskydd 4.1. Sammanfattning Prioriterade risker inom verksamheten: 1. Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvarstår) 2. Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) 3. Tredjelandsöverföringar (Kvarstår) 4. Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstår) 5. Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) objektförvaltning (Kvarstår) 6. Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och annan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Kvarstår) 7. Användning av appar (Ny) 8. Lagringsytor utan kontroll (Ny) 4.2. Syfte Verksamheten har ansvar för att göra vissa typer av riskanalyser, så som konsekvensbedömningar och informationsklassningar, men dessa ger inte en heltäckande bild av personuppgiftsriskerna i verksamheten. Dataskyddsombudet behöver som underlag för sin egen planering och sitt löpande arbete ha kontinuerlig överblick över dessa risker, i verksamhetens samtliga personuppgiftsbehandlingar. Exempelvis krävs en sådan överblick för att kunna välja ut vilka områden som bör granskas under det kommande året eller för att avgöra vilka råd som dataskyddsombudet behöver lämna till verksamheten om dataskyddsåtgärder som behöver vidtas. Risk beräknas utifrån RISK= Sannolikhet x Konsekvens Sannolikhet (1 låg - 5 hög): Låg risk - Inte trolig att inträffa Hög risk - Kommer med all sannolikhet att inträffa Konsekvens (1 liten - 5 stor): Liten konsekvens - Ingen större påverkan Dataskyddsombudets årsrapport 2025 32 (42) Stor konsekvens - Omfattande, dyrt kan ändra förutsättningarna dramatiskt Riskvärde Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Hög > 15 (riskerna skall elimineras) 4.3. Resultatet av riskkartläggningen Risk 1 Osäker e-posthantering med personuppgifter (Kvarstår) Varje personuppgift som ska hanteras måste behandlas säkert. När en personuppgift e-postas med någon av stadens leveranser sker själva överföringen krypterat, men är okrypterad i in- och utboxen. Det är också inte säkert att maila externt då exempelvis en medborgares adress inte kan kontrolleras på ett tillräckligt bra sätt. Stadsledningskontoret har tagit fram en tjänst kallad ”Säkra meddelanden” eller ”TDialog”. Kvarstående aktivitet för verksamheten, är att se över och bedöma vad tjänsten kan användas till. Jag som DSO kan inte rekommendera i dagsläget att tjänsten används efter att jag tagit del av analysmaterialet. Samtidigt är behovet kvarstående från verksamheten att möjligheten att e-posta personuppgifter säkert och krypterat. Rekommendationen kvarstår att inte använda tjänsten utan att analysmaterialet finns färdigt. Riskerna har inte besvarats av central förvaltning, då ny tillsattes november 2025, och informationsmängderna som ska skickas i det är så pass känsligt och skyddsvärt. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 33 (42) Risk 2 Brister inom dokumentationen i informationssäkerhets- och GDPR-frågor (Kvarstår) Vid arbete med KLASSA, vilket har varit fokus för stadsdelsförvaltningen i år, framkommer det att det saknas dokumentation (både gemensam och lokal). Vid förfrågan kan sällan förvaltningsplan, systemdokumentation etc. tas fram av leverantören eller den egna förvaltningen. Denna brist är allvarlig och gemensamma mallar för hur och vad dessa dokument ska innehålla behöver tas fram centralt. Risken är att man idag förutsätter det finns dokumentation för att det ”borde finnas” eller man ”antar” att det är på plats. Under 2025 har tjänster införts utan att dokumentationen är färdigställd centralt vilket påverkar personuppgiftsansvarigs efterlevnad av GDPR. Positiva initiativ till förbättring finns i IT- projekt men det är på grund av handlingskraftiga nyckelpersoner. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 3 Tredjelandsöverföringar (Kvarstående) Vid tidigare årsrapporter har risken med tredjelandsöverföringar lyfts upp. Denna risk uppmärksammas så även i år. Detta beror på att flertalet leverantörer av IT-tjänster numera går över till att endast vara molntjänstbaserade och dessa oftast är kopplade till amerikanska företag. Att använda en tjänst som innefattar tredjelandsöverföringar behöver analyseras både ur konfidentialitetsperspektivet men också tillgänglighet. Organisationen måste vara beredd att med kort varsel inte kunna använda en tjänst. Med ökad osäkerhet i omvärlden är det här en risk som kvarstår som hög. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Dataskyddsombudets årsrapport 2025 34 (42) Risk 4 Skyddade personuppgifter inom förskolan (Kvarstående) Problem har uppdagats under år 2023 och 2024 att det finns brister inom hanteringen av skyddade personuppgifter inom förskolan. Det gäller både för personal och barn med vårdnadshavare. Eftersom ny modul ska införas under 2026 med snäva tidsramar behöver risken fortsatt bevakas. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) X Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 5 Central objektförvaltning har inte tillräckligt med resurs och kan inte svara mot lokal (Stadsdelsförvaltningens) objektförvaltning (Kvarstår) Som tidigare nämnt flera kapitel har det uppstått problem i införande av nya tjänster beroende på resursbrist hos central förvaltning. Detta påverkar implementation av nya gemensamma IT-tjänster och det systematiska arbetet som ska ske löpande i den egna lokala organisationen. Under slutet av 2025 tillfördes resurs men vid rapportens framställning har inte den kommit igång. Hög > 15 (riskerna skall elimineras) X Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 6 Ny teknik, t.ex. behandling av personuppgifter och annan information behandlas med AI utan korrekt analys och dokumentation (Ny) Under år 2024 startade efterfrågan på AI och möjligheten att effektivisera arbetet. År 2025 har det blivit än mer vardag och efterfrågan ökar konstant. Då området är nytt och så även lagstiftningen behövs tydlig och transparent dokumentation när en sådan tjänst ska införas. Tyvärr brister ofta dokumentationen från leverantörerna och den som upphandlar verktyget behöver utbilda dem genom kravställning och möten. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 35 (42) Integritetsriskerna är stora då effektiviteten och möjligheten att ta fram ”smarta lösningar” tenderar att gå först i hela samhället. Mitt arbete som dataskyddsombud blir då i dessa införanden än mer viktigt att agera ombud och skydda de registrerades intressen. En del i denna risk är också att nya funktioner införs i redan befintliga tjänster. Ett exempel på detta är en transkriberingstjänst vid digitala möten. Efter mötet är klart kommer direkt ett AI- genererat protokoll med sammanfattning, beslutspunkter och åtgärder. Det låter bra, men frågorna vi måste ställa oss då är vart sammanställdes informationen? Vem kan ta del av den? Hur känsligt blev materialet i det nya formatet? Osv. AI är ett oerhört bra och kraftfullt hjälpmedel som vi måste använda medvetet och till rätt saker. AI-förordningen har också tillkommit under 2025 vilket ställer högre krav på den som upphandlar tjänster att ha kontroll på sina informationsflöden. Staden saknar ett styrande dokument likt AI- riktlinje och AI-strategi. Det gör det svårt för stadsdelsförvaltningen att själva bestämma väg i frågorna. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 7 Vitlistning av appar och användning av digital utrustning Det går att ladda ner appar i tjänstetelefonerna och använda sitt eget AppleID utan begränsning när rapporten skrivs. Detta gäller dock ej förskolan som har teknisk lösning för detta på plats. Att lägga in sitt AppleID kan innebära att information riskerar att synkas felaktigt vilket har lett till sanktionsavgift för Tullverket4. Risk finns att appar laddas ner och används av andra än tjänstepersonen under privat tid. T.ex. ett barn använder tjänstemobiltelefonen för spel. 4 https://www.imy.se/nyheter/sanktionsavgift-mot-tullverket-for-bristande- rutiner/ Dataskyddsombudets årsrapport 2025 36 (42) X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) Risk 8 Lagringsytor utan kontroll I den nya plattformen Nordic for Zoom (ersätter ZoomX) kommer det finnas möjlighet att dela dokument och skapa egna grupper fritt för samarbete både inom den egna organisationen och med andra. En bra möjlighet, men i en gemensam mapp eller i en samarbetsyta på SharePoint kan administratörer med särskild behörighet följa upp och gallra information som inte längre är relevant. I Nordic for Zoom finns inte denna administrativa kontroll vilket gör att kraven i dataskyddsförordningen om transparens (registerutdrag) och lagringsminimering inte kan efterlevas. X Hög > 15 (riskerna skall elimineras) Medel 5-14 (riskerna skall hanteras eller elimineras) Låg < 4 (riskerna skall bevakas) 4.4. DSO ger råd och rekommendationer till PUA 1. Dataskyddsombudets rekommendation för att minimera risken att personuppgifter e-postas utan tillräckligt skydd, är att de risker som kommit fram under projektet att införa tjänsten ”Säkra meddelanden” åtgärdas. 2. Genom att ta fram, implementera och kommunicera tillämpningsanvisningarna för informationssäkerhet och dataskydd kommer ansvaret bli tydligare för vem som ska ta fram dokumentationen som i dag saknas. 3. Nämnden rekommenderas att ta höjd för risken och bestämma aptiten för vad man är villig att riskera när man ingår nya avtal med leverantörer där överföringar till tredjeland sker. Rådet är också att ha en tydlig exitplan och genomlysa marknaden i förstahand inom Sverige och Dataskyddsombudets årsrapport 2025 37 (42) EU/EES. Rutiner för att genomföra TIA, Transfer Impact Assessment, behöver också tas fram. 4. Vid införandet av nya tjänsterna inom förskolan behöver perspektivet skyddade personuppgifter omhändertas särskilt. 5. Att ge råd om hur den centrala organisationen ska få mer resurs att utföra sitt arbete är svårt. Men, vi kan belysa utifrån Stadsförvaltningens perspektiv att det blir svårt att arbeta effektivt när den brister och det tenderar att byggas flaskhalsar. 6. Som DSO rekommenderar jag att ni fortsätter vara nyfikna på ny teknik och våga satsa på den. Men, rekommendationen är att göra det med stor medvetenhet och arbeta efter den metod som finns framtagen för informationsklassning, riskanalys och konsekvensbedömning. Genvägar blir kostsamma både utifrån sanktioner (både GDPR och AI-förordningen kan ge sanktioner var för sig) men också individens rättigheter får aldrig förminskas eller glömmas bort. 7. Vitlistning och styrning av appar behöver implementeras på samtliga digitala kommunikationsverktyg. Det behöver också finnas en uppdaterad gemensam riktlinje för mobiltelefoner får användas privat. Det är stor skillnad på hur mobiler används mot hur det var för ett par år sedan och i dagsläget. Det är inte längre så att mobiltelefonen används för telefonsamtal, det är mer en dator i miniformat som kan innebära en sårbarhet om den används felaktigt. 8. Under arbetet med införande av Nordic for Zoom behöver risken omhändertas. En rekommendation är att minst skapa en organisatorisk åtgärd med rutiner och förbud, om det inte går att tekniskt stänga av filöverföring, begränsa lagringstiden eller på annat sätt kontrollera ytorna. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 38 (42) 5. Planerade granskningar under det nya verksamhetsåret 5.1. Sammanfattning Relevanta granskningsområden inom verksamheten: • Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik • Granskning 2 Utbildningar i dataskydd • Granskning 3: AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) 5.2. Syfte Som nämnts tidigare är det granskande arbetet en av dataskyddsombudets viktigaste uppgifter. Eftersom dataskyddsombudet ofta har begränsat med tid, behöver granskningsplanen för det nya året utformas med eftertanke. Som en tumregel bör två-tre granskningar ses som en rimlig granskningsinsats under ett verksamhetsår. Granskningsområdena bör lämpligen väljas utifrån ett riskbaserat synsätt, det vill säga att fokus bör ligga på områden där verksamhetens mest relevanta risker har identifierats i riskanalysen och i de övriga rapporteringspunkter i årsrapporten som visar på brister. Därigenom åstadkoms en röd tråd i dataskyddsarbetet från ett verksamhetsår till nästa samtidigt som de största riskerna elimineras eller åtminstone sänks till en mer acceptabel nivå. 5.3. Planerade granskningar 5.3.1. Granskning 1 Förskolans införande av Infomentors nya modul för specialpedagogik Under 2026 ska nästa modul i Skolplattformen ersättas med en ny del kallad Infomentor specialpedagogik. Tidsplanen är den här gången snäv och det gör att jag som DSO vill fortsätta hålla området extra under lupp. Granskningen syftar till att följa upp att de tidigare lärdomarna som drogs vid tidigare projektet. Det är betydligt mer integritetskänsliga uppgifter som kommer hanteras i denna modul vilket gör att området prioriteras även under år 2026. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 39 (42) 5.3.2. Granskning 2 Utbildning i dataskydd Den nya dataskyddsutbildningen som ska tas fram för medarbetare som inte har tillgång till egen dator behöver granskas kvalitativt och hur många som deltagit i den samt deras omdöme om den. 5.3.3. Granskning 3 AI (Styrdokument och metod för infoklassning och anpassning mot AI-förordningen och GDPR) Den nya tekniken är här för att stanna och det saknas styrande dokument för hur området ska omhändertas. Under 2026 kommer jag som DSO att följa upp kvalitet på styrande dokument, hur väl de efterlevs och hur användarvänliga de är. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 40 (42) 6. Omvärldsbevakning 6.1. Tillsynsmyndigheten omorganiseras Den 1:a januari 2026 omorganiserades Integritetskyddsmyndighetens, IMY:s, operativa del. Det har nu inrättats en avdelning för tillsyn och klagomål och en för vägledning, innovation och teknik. Syftet är att: • stärka myndighetens förmåga att genomföra riskbaserad tillsyn, • stärka myndighetens förmåga att ge tydlig och effektiv vägledning samt • effektivisera myndighetens hantering av klagomål Sannolikt kommer det här leda till fler tillsyner baserade på klagomål och som pressmeddelandet säger, genomföra riskbaserade granskningar av organisationer. Det innebär att organisationen behöver ha god kontroll över sina dataskyddsrisker och arbeta aktivt med dem. 6.2. Kommande förändringar av Dataskyddsförordningen Ett förslag har lämnats från Europakommissionen i november på förändringar i dataskyddslagstiftningarna inom EU. Förslaget syftar främst till att öka möjligheten för innovation och minska administrativa krav på mindre verksamheter. Förslaget var helt annorlunda än det som levererades som första utkast sex månader tidigare då fokus var att minska kravet på registerförteckning. Analysen jag som DSO gör är, att områdets fokusområden svänger fort men tydligt är att en organisation fortsatt behöver vara en tydlig beställare till leverantörer av IT-tjänster och ha kontroll på sina legala- och informationssäkerhetskrav. Behovet av att göra riskanalyser och tänka till före och ta medvetna risker är en viktig fortsatt nyckelaktivitet inom dataskyddsarbetet. 6.3. Tillsyn av Miljödata incidenten Under hösten 2025 skedde en större personuppgiftsincident hos leverantören Miljödata. Den berörde även delar av Stockholm stad då Stadsledningskontorets HR-avdelning hade beslutat att använda plattformen leverantören erbjöd. Stadsdelsförvaltningens medarbetare och tidigare anställda från och med januari 2024 har i och med läckan hamnat på Darknet. (Se vidare under kapitel 2.5.2) Med anledning av IT-angreppet och den efterföljande läckan av personuppgifter har Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, beslutat att inleda granskningar mot Miljödata samt två kommuner och en Dataskyddsombudets årsrapport 2025 41 (42) region som har använt företagets tjänster. (Göteborgs stad, Älmhults kommun och Region Västmanland) Urvalet av de granskade aktörerna har gjorts baserat på typ av verksamhet som bedrivs och indikationer på risker då det var många aktörer berörda. Det finns i nuläget inga planer på ytterligare granskningar från IMY men det är heller inte uteslutet att det kommer att ske. Granskningarna kommer bli vägledande i hur en organisation måste agera innan en personuppgiftsbehandling sker. 6.4. Övrigt IMY har mer fokus på vägledning än bestraffning sedan ett år tillbaka. Det innebär att en organisation kan söka delaktighet i regulatoriska sandlådor där man testar sig fram till ex. ett nytt AI skulle kunna användas. Under år 2025 lättades kamerabevakningslagen upp. Ett område som troligen kommer att granskas under 2026 av tillsynsmyndigheten är nog att efterlevnaden av lagen, dokumentationskrav och bedömningar. Dataskyddsombudets årsrapport 2025 42 (42) 7. Övrigt att rapportera 7.1. Interna arbetsgruppen Den interna arbetsgruppen för GDPR och informationssäkerhet med representanter från verksamheterna har fortsatt arbeta under året som gått. Sammankallande är ISAM och som också håller protokoll och att aktiviteter utförs enligt plan och årshjul. 7.2. Gemensamt arbete inom Trillingen Ett fortsatt samarbete med dataskydd och till viss del informationssäkerhet mellan stadsdelsförvaltningarna i Hässelby- Vällingby, Bromma och Järva har fortsatt under benämningen Trillingen. Synergieffekterna är fortfarande desamma och det blir särskilt tydligt när det sker en incident eller vid införanden av nya tjänster. När vi gick in i år 2025 hade vi som ambition att arbeta närmare varandra i Trillingen på informationssäkerhetssamordnarna, ISAM och DSO. Så har skett och resultatet har blivit mycket bra, så bra att det är en kvalitetsstämpel om deltagare från Trillingen varit med i framtagande av underlag. Under 2026 kommer fortsatt ett regelbundet arbete ske mellan stadsdelsförvaltningarnas informationssäkerhetssamordnare ISAM, en chefsrepresentant och dataskyddsombudet. Detta för att dra nytta av varandras arbete och kunskaper då respektive ISAM har helt olika bakgrund inom teknik, arkivkunskap osv. 7.3. Samarbete och kommunikation i dataskydd i staden Stadsdelsförvaltningarnas DSO:er har ett informellt nätverk kallat ”GUG, GDPR Utan Gränser”. Nätverkets syfte är att användas som bollplank och säkerställa att alla DSO:er inte ska gå på samma frågor som andra DSO:er redan arbetar med och minska belastningen på rådgivande verksamheter likt SLK juridiska avdelning. Nätverket är välfungerande och har även med DSO:er från fackförvaltningar och bolag samt arkivarie och ISAM. Det finns inget formellt nätverk för DSO:er sedan 2020 i Stockholm stad, därför är det här samarbetet än viktigare att vårda. --- [Bilaga 5 - Uppföljning åtgärdsplaner 2025 SÖK Järva.pdf] Åtgärdsplan 2025 Enligt lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen. Med lägesbilden som underlag, och utifrån genomförd orsaksanalys, ska åtgärder för att förebygga brott och öka tryggheten inom respektive prioriterat samverkansområde anges. Åtgärdsplanen utgår från de prioriterade samverkansområdena i dencentrala samverkanöverenskommelsen.Det finns en flik per prioriterat samverkansområde. Har stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet enats om ytterligaresamverkansområden så anges de även här. Infoga i så fall en ny flik, en mall på en sådan flik finns under punkt 6. Längst till höger bland flikarna finns en analysflik som anger antalet problemområden, identifierade orsaker och åtgärder under respektive prioriterat område. I åtgärdsplanen beskrivs det operativa arbetet som ska genomföras inom respektive prioriteratsamverkansområde. För att lyckas med att ta fram åtgärder som påverkar de identifierade utmaningarna, krävs att en väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål finns. Utgå från er lägesbild och orsaksanalys för att formulera åtgärder.Åtgärdsplanen förtydligar om det är en punktinsats eller en del av ordinarie arbete. Insatserna specificeras med en tydlig kortfattadbeskrivning av vad som ska göras, hur det ska utföras, vilka som är ansvariga och tidsplan. Åtgärderna som anges kan både vara sådana som genomförs i samverkan med polisen och på egen hand i den egna organisationen. Sortera i möjligaste mån i vilken ordning olika åtgärder ska genomföras. Börja med det som ger omedelbar effekt och bygg på med åtgärder som tar längre tid. Koppla operativa mål till respektive åtgärd. Arbeta med SMART:a mål (Specifika, Mätbara, Accepeterade, Realistiska, Tidsatta). Kolumnen gällande uppföljning fylls inte i vid upprättandet av åtgärdsplan men anges redan nu för att underlätta vid uppföljningen i slutet av året. I arbetet med lägesbild och åtgärdsplaner ska Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitetsamt arbetet mot våldsbejakande extremism integreras. Åtgärdsplaner ska beslutas av stadsdelsnämndernaoch lämnas inisamband med tertialrapport 1. Tagärna stöd av BRÅ:s material: Välj åtgärder som påverkar orsakerna -Brottsförebyggande rådet (bra.se) Brottförebyggande rådet (Brå) bra.se/erfarenhetsbank College of Policing College of Policing i England har tagit fram en verktygslåda för att minska brottslighet. Där beskriver de enkelt hur olika metoder fungererar och hur effektiva de är. Crimereductiontoolkit EUCPN Det europeiska brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN) sammanställer beskrivningar av lokala brottsförebyggande projekt runt om i Europa. www.eucpn.org EFUS Nätverket European Forum for Urban Security (EFUS) har praktiska verktyg och exempel på god praktik inom områdena trygghet och säkerhet. www.efus.eu ICPC International Centre for Prevention of Crime (ICPC) sprider erfarenheter från lokala brottsförebyggande projekt. www.crime-prevention-intl.org POP I USA finns Center for Problem-Oriented Policing som utvecklar problemorienterat polisarbete genom att tillgängliggöra kunskap om arbetsmetoder mot specifika brottstyper. www.popcenter.org Unga i riskzon för destruktivt Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning beteende Ange identifierat problemområde eller utmaning Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Barn i särskilt utsatta områden är i riskzonen för att Barn och ungdomar är extra Utforma en kunskapsöversikt Mål 1: Barn i riskzon upptäcks 2025 Avdelningschef IOF och En plan för kompetenshöjande insatser rekryteras och insocialiseras till den kriminella sårbara för att utveckla över tidiga tecken på i tidig ålder och får tidiga preventionssamordnare. togs fram i januari med åtgärder, tidsplan gängmiljön och benämns nationellt som potentiella normbrytande beteende och insocialisering och befintliga insatser. och förväntade kostnader kopplat till D-cylinderkatörer. Polisens bedömning är att insocialisering i kriminalitet utifrån verktyg för att motverka MVP, ANDTS-coach, antalet D-aktörer i LPO Järva är förhållandevis lika riskfaktorer i området. Detta i insocialisering samt utforma Förväntat resultat föräldrakommunikation och rekrytering i som förra året. kombination med frånvaron av plan för kompetenshöjande Tidiga tecken på risker för digitala kanaler. Planen har följts under tydliga hierarkier inom de insatser inom ramen för insocialisering av barn upp till året. Utformningen av en kriminella nätverken innebär en samverkan. 12 år kartläggs och utgör ett kunskpasöversikt över tidiga tecken på allvarlig riskfaktor för barn och bedömningsunderlag i insocialisering och befintliga verktyg är unga. samordnade insatser. inkluderat i den digitala verkygslådan. Rekrytering av barn förekommer Insatser för individen och för Utifrån uppdraget/åtgärden har en ny sida riktat mot elever på högstadiet och grupper sker snabbare och har lagts till under året med fokus på i vissa fall har mellanstadielever mer behovsanpassat ​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​"Uppmärksamma varningstecken på kontaktats. (kvalitativ utvärdering) normbrytande beteende." Fler främjande och förebyggande sociala insatser sätts in tidigare och utgår från aktuell och områdesbaserad lägesbild. (kvalitativ utvärdering). Stärka samverkan för att 2025 Avdelningschef Arbetet har pågått kontinuerligt inom identifiera D-aktörer så att IOF/grundskolechefer respektive nav samt genom en gemensam barn i riskzon upptäcks tidigt Järva/Spånga och träff för samtliga nav med fokus på hur och får tidiga insatser. preventionssamordnare. rekrytering av barn och unga sker i digitala miljöer. Utöka naven med 2025 Avdelningschef Två förskolerektorer har deltagit i en pilot representation från förskolan. IOF/avdelningschef i Tensta/Hjulsta-navet våren 2024-våren förskolan och 2025. En uppföljning av piloten sammankallande till genomfördes och presenteras för SVG navsamverkan. unga i riskzon i mars 2025. I och med att piloten TSI fortsätter i Tensta, fortsätter förskolerektorerna att bjudas in till det navet. 2025 Avdelningschef IoF och Under året har det tillfälliga navet för Fortsätta undersöka hur de grundskolechef fristående skolor fortsatt. En risk- och fristående skolorna kan Järva/Spånga och konsekvensanalys genomfördes på inkluderas i naven för en sammankallande samtliga navmöten under våren och effektivare samverkan. navsamverkan resultatet presenterades för SVG unga i riskzon i mars 2025. I september hölls ett möte tillsammans med huvudmännen för de fristående skolor som kontinuerligt deltagit i navsamverkan. Frågan finns med som beslutspunkt på dagordning SVG unga i riskzon 2 december 2025. Fortsätta utveckla den 2025 Avdelningschef IOF och Verktygslådan har reviderats kontinuerligt digitala verktygslådan för preventionssamordnare och möten har genomförts, med en förebyggande arbete och arbetsgrupp bestående av representanter involvera fler aktörer och från förskolan, IoF, jobba med dess preventionssamordnare och regionen, i implementering. syfte uppdatera verktygslådan med relevant och aktuellt underlag. Arbetet har skett enligt framtagen implementeringsplan. Ta nästa steg i metoden Ett gemensamt nätverk för 2025 Avdelningschef IOF, Ett nätverk för ANDTS-coacher är på plats ANDTS-coacher. Deltagande kunskaps- och grundskolechef och två nätverksträffar arrangeras under verksamheter som möter erfarenhetsutbyte i det drog- Järva/Spånga och 2025, plus två boosterträffar för barn och unga ska och brottsförebyggande preventionssamordnare inspiration. En gemensam rutin för skola, systematisera sitt arbetet finns på plats. socialtjänst, fält och fritid för tidigt förebyggande ANDTS-arbete Alla skolor och upptäckt av ANDTS hos barn och unga tas genom att t.ex. uppdatera fritidsverksamheter har två fram under hösten 2025. policyer och hålla i utbildade ANDTS-coacher per kunskapsbaserade insatser verksamhet. för barn, unga, föräldrar och Ökade kunskaper om ANDTS övrig personal. bland utbildade ANDTS- coacher. Ökad kännedom om vad det finns för hjälp och stöd bland utbildade ANDTS-coacher. Genomföra dialogmöten för Fler föräldrar deltar i 2025 Avdelningschef Upplägget för dialogmötena har haft olika att öka tilliten mellan anordnade dialogmöten. IoF/grundskolechef inriktning och upplägg under året. vårdnadshavare och Fler unga och deras Järva, ansvarig rektor Dialogmöten som erbjuder aktiviteter för myndigheter. föräldrar/anhöriga i riskzon och sammankallande till barn har lockat fler deltagare, även har ökad kunskap, tillit och navensamverkan. vårdnadshavare. Antalet vårdnadshavare förtroende för skola, vid dialogmötena ser ut som följer: socialtjänst och polis Tensta: 25 (jmfr med 45, 2024), Akalla; ca. (kvalitativ utvärdering). 75 (jmfr med ca 30, 2024), Kista; ca. 60 (jmfr med 6 på separat dialogmöte 2024 och 70-80 på kombinerat föräldramöte/dialogmöte 2024), Rinkeby; 20 (jmfr med 25, 2024), Husby; 5 (jmfr med 30, 2024). Det har de senaste åren blivit allt Stärka förmågan att tidigt 2025 Avdelningschef IoF och Kunskapshöjande insats till navaktörer om vanligare med rekrytering genom identifiera och erbjuda sammankallande till SVG tidig rekrytering i sociala medier och digitala kanaler som ex. TikTok, adekvat stöd till barn och unga i riskzon. spelplattformar, med föreläsare från Telegram, Discord samt andra unga som befinner sig i Polismyndigheten, i samband med årets sociala medier och spelplattformar destruktiva digitala miljöer. halvdag för navaktörer. där ungdomar vistas. Föreslå kunskapshöjande 2025 Avdelningschef IOF, En arbetsgrupp bildades som tog fram och aktiviteter kring digitala grundskolechef genomförde en kunskapshöjande insats kanaler som kan användas för Järva/Spånga och om sociala medier- och spelplattformar vårdnadshavare och sammankallande till på grundskolorna i Järva. Fokus låg på samverkanspartners i det navsamverkan. tidig rekrytering, hat och hot och riktades lokala civilsamhället. till vårdnadshavare och viktiga vuxna. Åk 4 var särskilt prioriterad. En del skolor erbjöd vårdnadshavare från fler årskurser att delta. Enligt uppföljning från november 2025 har hitintills 405 antal vårdnadshavare tagit del av föreläsningen. Här ingår Husbygårdsskolan, Akalla grundskola, Oxhagsskolan, Knutbyskolan, Gullingeskolan, Enbacksskolan, Elinsborgsskolan. I Spånga har inte den gemensamma föreläsningen genomförts, istället har "De tre bästa råden" tagits med på föräldramötena. Pass om sociala medier och spelplattformar planeras under november 2025- februari 2026. Barn och ungas deltagande i strukturerad Barn och föräldrar saknar kunskap ESF-projekt Aktiv fritid Järva, Mål 2: Barn och unga deltar i 2025 Avdelningschef Cirka 500 lotsningar har genomförts under vuxenledd fritidsaktivitet är låg. om vad som finns och projekt med medel från strukturerad vuxenledd stadsutveckling, projektperioden och 75 procent av barn förutsättningar att säkerställa europeiska socialfonden för verksamhet på fritiden. medborgarservice och och unga är fortsatt aktiva i en barns deltagande i strukturerad fritidslotsar. fritid samt projektledare fritidsaktivitet efter 3 månader. Nya vuxenledd fritidsaktivitet. Förväntat resultat: ESF. medel beviljade från ESF, vilket innebär Högre deltagande i att arbetet och stödet till verksamheterna regelbundna strukturerade fortsätter med start våren 2026. Det nya vuxenledda fritidsaktiviteter projektet pågår till 2028. bland barn och unga bosatta i Husby, Rinkeby och Tensta (måluppfyllelse i enlighet med ESF-projektet. Vidareutveckla metoder för Mål 3: Barn och unga växer 2025 Avdelningschef Från och med augusti 2025 finns ett nytt uppföljning och utvärdering upp i en vardag fri från våld IoF/grundskolechef mätverktyg som är framtaget av av den våldspreventiva och kränkningar Järva, ansvarig rektor organisationen MÄN och Karolinska utbildningen MVP. och MVP-samordnare. Institutet. Verktyget består av en digital Förväntat resultat: före- och eftermätning som är integrerad i 75 procent av eleverna som MVP:s grundpass i högstadiet. Frågorna i genomgått MVP-programmet enkäten fokuserar på MVP:s och svarat på enkät anger att förändringstrategier, dvs elevernas de lärt sig mer om våld. förståelse för våld och normer som bidrar 50 procent av eleverna som till våld samt förmåga att ingripa. Ett genomgått MVP-programmet första resultat av före- och och svarat på enkät anger att eftermätningen kan presenteras under de lärt sig fler sätt att 2026. agera/ingripa vid olika former av våld. Fler föräldrar utbildas parallellt i våldsprevention, jämfört med året innan. Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Tre särskilt utsatta områden, Husby, Tensta och Öppna drogscener •Gemensam årlig startegisk Rinkeby. planering med fokus på öppna * KickOff för platssamverkan ägde rum drogscener • Genomför och 30e januari med högt deltagande och stort • Genomför KickOff för prioritera platssamverkan i de engagemang. Analysen är att det gav en platssamverkansgrupperna tre särskilt utsatta områden skjuts till arbetet inom platssamverkan Husby, Tensta och Rinkeby. • som är identifierade i Järva; Kick-Off gjord i januari och ökat arbete av deltagare inom Gör årligen orsaksanalyser Samordnare för Husby, Tensta och Rinkeby. 2025 och övriga samverkan. * I början av 2025 Grundliga kopplat till platssamverkan. • trygghetsskapande Saknats engagemang och åtgärder löpande under orsaksanalyser gjordes skriftligen av parter Gemensam satsning av parter insatser förståelse kring vad året 2025 inom platsamverkansgrupperna som i samverkansgruppen med platssamverkan är för typ av resulterat i nya handlingsplaner. * Under fokus att jobba bort den forum och kunskap om SÖK. * året har extra fokus lagts på Tensta inom öppna drogscenen i Tensta. Prioriteringar görs utifrån platssaverkan för att fortsätta på den lokal operativ lägesbild. positiva utvecklingen. Kommunikationsmöten har genomförts en gång per månad. Det har under året varit ett arbete med att hitta tydliga arbetssätt att jobba tillsammans mellan parterna. Det har under året gjorts en kommuniktionsinsats kring återbruk- som * Genomför ett samordnat ett sätt att jobba mot den olovliga • Få en gemensam ökad kommunikationsmöte en andrahandsförsäljningen i Rinkeby. Det spridning på kommunikativa gång per månad och dela har även gjorts en aktivitet om Saknats en samordning av insatser kring sådant som Samordnare för minst 3-4 aktiviteter under trygghetsvandringar. Det pågår ett arbete Nå ut med kommunikation kommunikation tillsammans med åtgärder som görs i Under 2025 trygghetsskapande 2025. * Sprid information om kring hur man gemensamt ska samverkansaktörer. utemiljöer, mätningar, insatser. beviljade kommunicera ut info om platsaktivering osv. Sprid även trygghetsinvesteringar 2025 mätningar/statistik från NKI, resultat. och ansökningar för 2026. medborgarundersökningar osv. Då NIK inte är sammanställt för än i början av 2026 kommer den kommunikationsinsatsen under nästkommande år. Det planeras för att udner slutet av året kommunicera information om trygghetsinvesteringar. * Under årets trygghetsvandringar har målgrupperna särskilt bjudits in att delta. Riktade inbjudningar har gått ut till • Fortsätta beakta barns, föreningar, verksamheter inom kvinnors, äldres och * Målgrupperna bjuds särskilt äldreomsorgen, verksamheter riktade till personers med in till trygghetsvandringarna personer med funktionsnedsättningar, funktionsnedsättningar och möjliggörs att gå pensionärsrådet, rådet för perspektiv i arbetet för att vandringarna på egen hand. * funktionshinderfrågor och Mätningar visar på att barn, kvinnor, äldre och möjliggöra inhämtning av Samordnare för Är identifierade som särskilt utsatta Virtuella trygghetsvandringar ungdomsgårdar. Det har också personer med funktionsnedsättningar upplever en synpunkter i Under 2025 trygghetsskapande målgrupper. genomförs med två förskolor. möjliggjorts att verksamheterna kan större otrygghet än andra. stadsdelsområdet • insatser. * Särskilda genomföra vandringarna själva på annan Sammanställ ett gemensamt trygghetsvandringar tid och kortare rutt. * Virtuella underlag kring ex. genomförs med pensionärs- trygghetsvandringar har genomförts på genomförda och funktionshinderrådet. två förskolor, i Akalla och i Spånga. * undersökningar/workshops/tr Riktade trygghetsvandirngar/särskilda ygginsatser. trygghetsvandirngar har genomförst med råden en gång under våren och en gång under hösten. Under årets trygghetsvandringar har det fortsatt vart ett stort deltagande på trygghetsvandringarna. Trygghetsvandringarna som ägde rum både under våren och hösten i Rinkeby, Husby och Tensta har flest deltagare jämfört med andra områden i Järva. Under hösten 2024 skedde en markant ökning i deltagandet och under 2025 har det varit sig runt samma mängd deltagare med lite • Samverkansgruppen färre eller lite fler på vissa platser. Under behåller fokus på att Fler eller lika många deltar på året har det i Tensta varit mellan 25 Kan bero på att vi inte når möjliggöra invånarnas trygghetsvandringar under deltagare under våren och 33 deltagare målgrupperna eller att metoden för deltagande vid Samordnare för Lågt deltagande av medborgare i 2025 som under hösten 2024. under hösten , i Rinkeby har det varit 21 trygghetsvandringar inte är trygghetsvandringar, hitta Under 2025 trygghetsskapande trygghetsvandringar trots ökning under höst 2024. Kommunicera ut vad som deltagare under våren och 23 deltagare anpassad för alla målgrupper att alternativa metoder och insatser indentifierats/åtgärdats under hösten och i Husby 21 deltagare delta. gemensamt dela vad som har under året. under våren och 29 deltagare under indentifierats/åtgärdats hösten. under året. På resterande plaster i Järva har det under 2025 skett en generell ökning på deltagandet på trygghetsvandringarna mellan 14- 23 deltagare. 2024 var det mellan 11-14 deltagare. Kommunikation kring återkoppling från vandringarna planeras att göras under slutet av året 2025. • Etablera ett återkommande arbete och gemensamma dialoger om trygghetsbehov i Järvas offentliga rum tillsammans med SDF och TK. Det blir ett sätt att utveckla vårt arbete för att få till Samordning av trygghetsinvesteringar bättre analyser om lokala mellan TK och SDF har pågått under året. SDF och TK kan göra ansökningar om behov som kan ligga till grund Genomför två tillfällen för Två gemensamma workshoppar har trygghetsinvesteringar, men har inte haft en tydlig för exempelvis Första tillfället ska vara Samordnare för gemensamt arbete kring genomförts med syfte att identifiera återkommande struktur för samverkan och inte Saknats samordning. trygghetsinvesteringsmedel genomfört under våren trygghetsskapande trygghetsbehov i Järvas trygghetsbehov i Järvas offentliga rum. heller ett synk kring beviljade ansökningar eller eller andra projekt. • Då 2025 insatser och TK offentliga rum. Arbetet har bidragit till en fördjupad kommande ansökningar. fastighetsägare och polis inte förståelse och tydligare prioriteringar har möjlighet att ansöka om kring aktuella behov. trygghetsinvesteringsmedel synkas arbetet med dessa aktörer gällande kommande/ beviljade ansökningar inom ramen för platssamverkan och samverkansgruppen otrygga brottsutsatta platser. • Arbeta strukturerat med Analys av tillgänglig statistik utgör en uppföljning av statistik utifrån återkommande punkt i både stadens indikatorer och samverkansgruppens arbete. Då flera Saknat gemensam statistik som Titta årligen på statistik och Under året när ny SVG Otrygga Brist på mätningar/statistik kring tryggheten i Järva fastighetsägarnas NKI- mätningar publiceras under hösten och påvisar utveckling av trygghet analysera siffrorna. mätning kommit brottsutsatta platser indikatorer. • Ta fram ett NKI-sammanställningen färdigställs under årshjul över när mätningarna våren, planeras en samlad analys att sker genomföras under våren 2026. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Ekonomiskt stöd till föreningar Idag finns utvecklade Ta fram en lokal Det finns en gemensam dec-25SDF (sammankallande), I handläggning av bidrag till föreningar har kontrollmetoder hos samordningsmodell för struktur för Kulturförvaltningen och handläggare inom berörda förvaltningar förvaltningarna. Ett ytterst litet processer, arbetssätt och informationsutbyte och Idrottsförvaltningen kontakt med varandra när man ser behov antal felaktigheter upptäcks i uppföljningsmetoder i syfte gemensam föreningsbesök. av att stämma av innan förslag till beslut handläggningsprocessen. Dock finns att undvika felaktiga tas fram. Åtgärden syftar till att skapa en det risk att bidrag till föreningar utbetalningar. struktur för dessa informationsutbyten så beviljas för samma ändamål hos att de sker rutinmässigt. Åtgärden har inte flera aktörer (SDF, kunnat slutföras då Idrottsförvaltningen och stadsdelsförvaltningens samordnare är Kulturförvaltningen). Det finns risk tjänstledig. Under 2026 kommer SDF att få att kunskap och erfarenheter inte tillgång till ett digitalt system för delas mellan SDF, handläggning som också delas av Idrottsförvaltningen och idrottsförvaltningen. Åtgärden flyttas med Kulturförvaltningen. Det finns även till 2026. Risk att försök till fusk inte uppmärksammas. Felaktig folkbokföring Risk att felaktig folkbokföring ligger Undersöka förutsättningarna Det finns en gemensam dec-25FiJ (sammankallande) Fastighetsägare i Järva har sammankallat till grund för gynnande för systematisk samverkan struktur för SDF, Svenska bostäder, till möten gällande felaktig folkbokföring myndighetsbeslut. rörande uppgifter om informationsutbyte. polisen. för att etablera den struktur som ska folkbokföring och effektivisera informationsutbytet mellan boendeförhållanden utifrån SDF, polis sam fastighetsägare. Gruppen respektive parts uppdrag och kommer fortsätta sitt arbete under 2026, juridiska förutsättningar. med fokus på att byta information kring nya case av felaktig folkbokföring och följa upp de som man redan har identifierat. Polisen och skatteverket har ett samarbete, och en fastighetsägare har efterfrågat samarbete med polisen för dagbesök hos sina case. Samverkansmodell Samverkande parter saknar en Gemensam analys av Samsyn och ökad samverkan okt-25Samtliga samverkande Workshop genomfördes i tydlig bild av områden där förutsättningar för parter samverkansgruppen i oktober där samverkan kan utvecklas. gemensamma insatser. områden för lokal samverkan diskuterades. Följande teman kom upp: Handledning/instruktioner vid polisanmälningar, tips m m. ekobrott Felaktigfolkbokföring – rulla vidare, test och implementering Systematiskt infoutbyte i bidragsgivning – SDF, Idrottsförv., Kulturförvalt Info rörande tillsyn hos näringsidkare Nästa steg rörande otillåten påverkan – rutiner, rapportering m m. Påverkanskampanjer/desinformation Krafter i och utanför landet vill Linjearbete inom respektive linjearbete SDF Det har inte varit några större kampanjer skapa misstro och splittring organisation. Information kan under året men de kan blossa upp när delas på SVG när det enstaka händelser uppmärksammas. uppkommer situationer och Utifrån ny socialtjänstlag sker en finns behov. förflyttning av arbetssätt så att individ och familjeomsorgen kommer närmare invånarna och verkar på fler platser i stadsdelsområdet. Information kan delas i samverkansgruppen när det uppkommer situationer och finns behov. Kriminella nätverk Kriminella nätverk verkar i Gemensam tillsyn. Öka Minska de kriminella linjearbete Polisen Järva genomför i snitt 8 insatser per år där stadsdelsområdet antalet nätverkens ekonomiska vi utför arbetsplatsinspektioner i området myndighetsgemensamma förmåga, återta mer tillsammans med andra myndigheter. Det kontroller hos näringsidkare. brottsvinster och strypa resulterar i cirka 70–80 pengaflödet arbetsplatsinspektioner per år och har genomförts sedan 2018. I samband med dessa utförs även inre utlänningskontroller på utländska medborgare som arbetar på företagen. Finns ett regelbundet samarbete med PO SYD (LPO Södertälje & Botkyrka) inom ramen för Organiserad brottslighet satsningen. Syftet med arbetsplatsinspektionerna är att förebygga och motverka att arbetsgivare anställer utlänningar som inte har rätt att vistas eller arbeta i landet. Motverka osund konkurrens på arbetsmarknaden. Öka möjligheten att upptäcka arbetsgivare som utnyttjar utlänningar som är utsatta för människohandel. Att företagen ska ha en sund ekonomi i balans med lagstadgade anställningsvillkor. Vi ser det som en viktig del av arbetet i Järva för att skapa ett välfungerande samhälle och därmed en trygghet för medborgarna som bor här. Otillåten påverkan Risk att samverkande parter utsätts Kompetenshöjande insatser Stärkt förmåga att motverka linjearbete SDF Stadsdelsförvaltningen fortsätter att för försök till otillåten påverkan. otillåten påverkan och utbilda sina medarbetare rörande upptäcka kriminella otillåten påverkan och säkerställa att den möjliggörare digitala utbildningen finns i alla introduktionsplaner för nyanställda. Rekryteringsprocess vid anställningar Risk att kriminella möjliggörare Utveckla linjearbete SDF (hela Stockholm stad)Stadsdelsförvaltningen har utvecklat erhåller anställning rekryteringsprocessen för att stödet till chefer rekryteringsprocessen motverka rekrytering av för att minska risken att personer med personer med kriminella kriminella kopplingar erbjuds anställning. kopplingar. Särskilt utsatta och sårbara Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning brottsoffer Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. utmaning här gör då flera separata åtgärder. och hur det ska utföras. åtgärden ska vara för åtgärden. genomförd (alt Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. linjearbete). Införa Islandsmodellen som aktivitet under SÖK VINR för att öka Mål 1: Invånare på Järva lever ett liv fritt från våld i I o h s e c t h d a e d u r s t s s d r ä e e t l l t s a e o t r e n a r r a å n t d d v e r å a t l f d f i ö n o r n c v s h å i l n f d ö v r i å t n n r ä y a c r r a k e . r s e o l m at i b o l n ir e u r t o s c a h tt a * v g k å v r V u i l n d å n n l d o d o a c r i h r n o s f ä c i ö g r h r a t i m r r s y e ä t c l r n a k u . t ä k io r t u n e r e t e t r l s l o a o c m j h ä h m h ä e s l d l t s ä e p l r l r d s o r h e b e l l a e t t m m er e s a l o t la m n s m a o m t v iv e e r r k a a n ti l i l s s y tö ft d e . att nå fler våldsutsatta och våldsutövare och n M vå ä å l r d a l s 2 r f : ö e r l I a e n t b v io y å n g n g . a a re n d o e c . h yrkesverksamma agerar Under 2025 A Po vd lis elningschef IoF M E o b r å p f å d e a l e r e r a e t i t n n ä iv d h r i e g u v t r p i e d u p r ä p f r g p y e ä l . l n l t U l d a p n e p n d r e ä o t s c t a h a m n s d v t e e ra r t t k a e a v g n i o s i p n ka e o r m f a rå t r i g v a o m g r r e g u n ä p l p f la ö i n r n d I n s e e la b I n s ä l d a r s n n m s y m o s d o a e d m l e l v e ll e n e r n h k a a k n r a s n ly y f a t t a v s h m b a å e n d l d l e a la n i s a s . r o b c e ia t l s t g jä r n u s p t p o e c n h o p c o h l i i s där Införa Bryt upp programmet som aktivitet under SÖK VINR för att ge Förväntat resultat: * s re o I l c a s i t a t i a l o a d n s n d o o e c r l h s m o h e m e r d r s e å o d r m s e r t e l e f la i g n t i n e ti r a m a s t e k v r u a å l r t ld u v r å o e l c d l h la i f o n ö c ä r h r tr a y ck. våldutsatta ett samlat stöd för att kunna lämna en våldsam relation. K v m å u e l n d d s s a k f r ö a b r p e e o t b a m y r g e g o . a li n ka d e ty a p r e b r e a te v v ö å k l a d r o b c la h n d invånare och A Po vd lis elningschef IoF M O p p o r p å o l e i l g s e r r t a s a a t ä m i m v r m u g t p r e e u p t r p s b fy p j i u l n l o t d te c e h n r t s v io o å n c ld i e a s r l u s o t e s m k a r t e s t t a a e m e ra t h t r a e s n a i d m p lä o m g li g a s n n h i h u n å s g e l . l t e t ä r s t a ö r d b , e v t i s l s k ä e t t t ä s r o k m o n s k tä re rk t e a r a s r a b m et v s e ä r t k t a i n li n m je e l m la e n d s o B c ry ia t l t u jä p n p s t och Skapa en operativ grupp under SÖK VINR i syfte att stärka samverkan Medvetenheten om kulturella och sociala normer * u h n e K d d ö e e n r r s s s s r t t e ö e l l a j r e e t r e o r v t a y å t p l d v a å i a l n d t ä t i o r t a c y h d r e e fö r la r t o t i r o c y h n c k v o . ä c r h d eringar f i f ö u p r n o k a li t t s i t h o i u n d s e e e n n t . t k if a e n r a t i u ll t s s ä a t t t t a a s o o c c h h a in g v e e r n a t t e id ra ig v t. il k U a t r b e e d h a o h v u s r o s m o c f i i a n l n se s k f r ö e r t erare s m o e m d a s r t b ö e d t je a r r e v . å ld ökar bland invånare och A G gr v r u u d p p e p l p n c c i h h n e e g f s f L c B P h I O e N f o Io ch F M O p n å å p å b e f l ö l e r e t a r r j t ä a o iv r t c s u g h . p r f A u p ö p r f r b y p k l e o l b t t r e e t t a s t m t å i e d e n e d d n a e t t i t a l l t v i i n l g ls s r ä a u t t p t s t p . a c h so e c f i p al å s e B k IN re o te c r h a e re n h i p e o ts l c is h h e u f s p e å t h R a V r T p ä å r b s ö k r a ja p t a s d , i o s c y h f t s e a m att v e ti r l k lg a ä n n h g a lig r göra stöd, G s s a a e m m no v v e e m r r k k fö a a r n n s . e g n r u ge p m pe e n n s s a p m ar t k e ic r k i - s o y f f f t f e ö a r t a t t s t k d a e p l a a f k ö u r n u s t k s a ä p tt n o i m ng ar för S vå a l m ds v p e r r e k v a e n n m tiv e a ll a a n rb o e li t k e a t a st k ä t r ö k r s e . r kring det A Fa v s d t e ig ln h i e n t g s s ä c g h a e r f e I i o J F ärva M G ve e å r m k le s e t a n m ä s r a h u m e p t p e k f r ic y o k ll c - t o h f f f r g ä e m n j o a m sa fö m rd ve e r s k 2 a 0 n 2 . 5 D - e 0 l 9 ta -1 g 9 a . r n Sy a f u te p t p m le e v d d e k i k c i k c - k o -o ff f e f n en v a so r m at t k ö u k n a s k k a u p n h s ö k j a a p n e d n e o e m nl i p g a t r u te tv r ä n r a d s e ring. Järva stadsdelsförvaltning ska skapa ett avdelningsövergripande Informationsutbyte mellan polis och socialtjänst ökar Målet är uppfyllt arbetssätt för att genom bedömningsinstrument upptäcka gällande våldsutsatta och våldsutövare. Järva stadsdelsförvaltning har kartlagt befintligt arbete med att genom anvädning av bedömingsintrument våldsutsatthet, våldsutövande och utsatthet för hedersrelaterat våld Avdelningschef IoF upptäcka våldsutsatthet, utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck och våldsutövande samt skapat och förtryck i syfte att identifera fler utsatta och utövare för att aktivitetsplan för hur stegförflyttningar ska göras under 2026 i syfte att identifera fler utsatta och utövare för motivera till stöd. att motivera till stöd. Genomföra första året av satsningen I Järva pratar vi om våld i syfte att att öka kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer Målet är uppfyllt samt hedersrelaterat våld och förtryck samt att förändra inställningen Första året av satsningen I järva pratar vi om våld är genomfört. Under året har grundutbildning i t P i å ll b b ö e r g ja rä f n ra sa m n t d a e g a k n u e lt t u a r v e l v la å l o d c s h fö s r o e c b ia yg la g n an o d rm e e u r t . b ildningsinsatser för och A fr v ä d m e j l a n n in d g e s c o h c e h f v b å e l s d t s å p e r n e d v e e n a t v i v s t j u a r c b iv e i t ls e a r m ik h t ä ad lle m s o fö t r c e i n vi i l n s g a a m r. h ället tagits fram och testats tillsammans med referensgrupp med föreningar som möter barn och föräldrar. förebyggande sociala Påbörja arbetet med att skapa en samverkansmodell för att insatser systematiskt arbeta mot våld tillsammans med föreningslivet. G t u y p e p p n e n o r å m a e v fö t v t r å a j l ä d J m ä s r s a v t m ä a l t l f t r ö i s t p a t p m f n r h å a n ä u l l v p e å p l f d r f i ö t i t r s f y s r f a å t m e n t a v a t å l t l d o a . m t t s h p u r r i d v a i t k il u ls n a s m ka m p a o n m s k o a li n k a A f f in r ö v ä s r d m a e e t b j s l a y n e n g i r n g d g a e s n c o d h c e e h f s ociala M J ” ä v r å å v l l e d a t f i r ä d i r t i t g u i f p t r a p å l n a fy m v ll å t i l l d jö h e a r” r . genomförts i samverkan med andra förvaltningar och civilsamhället. Årets tema var Kriminella miljöer och livsstilar Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata respektive orsak. Beskriv varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. tydligt vad som ska göras genomförd (alt och hur det ska utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. I stadsdelsområdet förekommer brottslighet där Det kan antas att brottsligheten i Inkludera VBE-ansvarig från Mål 1: Individer radikaliseras 2025 Avdelningschef IoF, VBE- VBE-ansvariga från stadsdelsförvaltningen misstanke finns att brottet har kopplingar till området påverkas av att det finns polis och stadsdelsförvaltning och rekryteras in i ansvarig, och polisen ingår i samverkansgruppen våldsbejakande extremism. ett antal individer som förespråkar i samverkansgruppen. våldsbejakande sammankallande till och deltar i det strategiska och operativa våldsbejakande islamism i området. extremismmiljöer i mindre SVG. utvecklingsarbetet. Enstaka individer boende i utsträckning. stadsdelsområdet sympatiserar med den vänsterextrema och högerextrema miljön. Individerna är främst verksamma i grupperingar utanför Järva. Brottsligheten kan även härröra till individer bosatta utanför Järva. Kartlägga och ta fram en Förväntat resultat: 2025 och därefter Avdelningschef IOF/VBE- Polisen genomför en årlig lägesbild som lokal lägesbild med fokus på Kunskapen om VBE bland löpande. samordnare Järva SDF delas med förvaltningens VBE- våldsbejakande extremism medarbetare hos samtliga samordnare. I år har en ny nationell trend samverkanspartner ökar. noterats där våldsbejakande högerextremism ökar, särskilt genom radikalisering av pojkar och unga män som dras till så kallade aktivklubbar och andra högerextrema grupepringar. Utforma kompetenshöjande Hösten 2025. Avdelningschef IOF/VBE- Kunskapshöjande åtgärder kopplat till VBE insatser för medarbetare i anvarig Järva har genomförts under året. Åtgärder i syfte att stärka det SDF/Polismyndigheten urval: förebyggande arbetet/tidiga tecken på våldsbejakande • SDF och polisen har tillsammans extremism. genomfört utbildning inom ramen för Genomföra kunskapshöjande platssamverkan åtgärder. • Inom samtliga NAV (enligt årshjul) • Aktivitet under Järva fritt från våld • Särskild riktad insats mot parkarbetare • Polisen har särskilt fokuserat på islamism Uppföljning av genomförd utbildningssatsning för stadsdelen genomförs i samband med verksamhetsberättelse. Detta för att säkerställa att relevanta verksamheter har genomfört utbildning. Arbetet bedöms vara i fas. Skapa strukturer mellan 2025 Avdelningschef IoF, VBE- Inom ramen för SVG skapades en samverkanspartners för ansvarig SDF och polisen arbetsgrupp med syfte att skapa tydligare information och ett med stöd av strukturer för bland annat hantering av gemensamt lärande att sammankallande till SVG information. En del av arbetet var att hantera ärenden eller revidera förvaltningsövergripande rutin information avseende för VBE. Rutinen är färdigställd och våldsbejakande extremism. beslutad och implementeringsarbete är pågående. I staden finns unga och vuxna som verkar i I Järva utgör A-aktörer en liten Insatser för att öka Mål 2: Individer i kriminalitet 2025 Avdelningschef IoF/SIG Arbetet fortlöper inom arbetsgruppen kriminella miljöer vars livsstil har en påverkan på grupp medan ett stort antal B- och tillgängligheten till sociala och kriminella miljöer ges unga och SIG unga/SIG med polisens metodstrategiska såväl brottslighet som trygghet. Det påverkar även C-aktörer och tillika utförare insatsgrupper fortsätter möjlighet till stöd och vuxna. funktioner. Den interna samverkan hos de kriminellas anhöriga. återfinns i området. under året med insatser. stadsdelen mellan SIG och unga SIG vuxna informationsinsatser och fungerar bra, vilket har gett ett ökat antal uppsökande arbete. unga personer som söker stöd. Samverkan Tidigt identifiera unga som mellan båda SIG grupperna och polisen involverats i kriminalitet fungerar bra. SIG unga arbetar för att bli samt uppmärksamma och mer förebyggande och nå yngre barn, erbjuda dessa stöd. detta genom stärkt samverkan med barnenheterna. Arbetssätt ska Förväntat resultat 2025 Avdelningschef IoF, Under året har en gemensam rutin för vidareutvecklas för att stärka Andelen individer som sammankallande till stadsdelen och polisen tagits fram. stödet till brottsoffer och erbjuds insatser och stöd för SVG/TF gruppchef Rutinen är implementerad respektive anhöriga i den kriminella att lämna kriminalitet och BF/IGV LPO Järva. verksamhet. miljön samt anhöriga till andra destruktiva miljöer personer som har drabbats ökar. av skjutningar och dödligt våld. Fortsatt arbete enligt Antalet personskador eller 2025 Avdelningschef IoF, Arbetet anpassas efter stadsövergripande Trefasmodellen med möten i avlidna kopplade till enhetschef SIG och beslut. Anpassningsarbetet är pågående. operativ grupp om individer kriminella konflikter i Järva Biträdande LPO chef. och i styrgrupp för att minskar. undanröja eventuella strukturella hinder för samverkan. Identifiera en målbild för hur Mål 3: Individer lämnar en 2025 Avdelningschef IoF, Utvecklingsarbete har genomförts för att man säkerställer kriminell livsstil och etablerar enhetschef SIG. säkerställa tillgång till arbetsmarknadsperspektivet sig i samhället. arbetsmarknadsinsatser för målgruppen. och utforma arbetsstödjande Arbetet bedöms som integrerat i ordinarie kompletterande insatser till Förväntat resultat: verksamhet. målgruppen. Fler ska lämna en kriminell livsstil. Förtroendefull dialog och 2025 Avdelningschef IoF, En del av det löpande arbetet är att ge samverkan med enhetschef information om egen verksamhet. Dialog civilsamhället ska utvecklas. SIG/kommunpolis har genomförts vid behov, men särkskilt vid krissituationer. Polisen har inlett ett samverkansarbete med idrottsföreningar i området med målsättning att öka förtroendet. Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 2 3 10 Otrygga och brottsutsatta platser 6 6 6 Systemhotade brottslighet 7 7 7 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 1 3 7 Kriminella miljöer och livsstilar 2 2 9 Sammanställning av åtgärdsplan 12 10 8 6 4 2 0 Unga i riskzon för Otrygga och Systemhotade Särskilt utsatta och Kriminella miljöer och destruktivt beteende brottsutsatta platser brottslighet sårbara brottsoffer livsstilar Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 6 - Uppföljning av budget 2025.pdf] Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad Ackumulerad enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring resultatöverföring (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 till 2026 2025 bruttobudget från 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) % 2025 Överskott (-) Underskott (-) MAX 10 % tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 8 Bromstensgården (IoF) 13 972,0 698,6 -896,0 28,5 JA 867,5 6,2% Akalla förskolor 53 506,2 2 675,3 -4 858,3 -78,1 JA 4 936,4 9,2% Husby förskolor 49 989,2 2 499,5 -4 407,7 -54,6 JA 4 462,3 8,9% Kista förskolor 75 981,5 3 799,1 -7 370,0 -103,3 JA 7 473,3 9,8% Rinkeby förskolor 81 752,4 4 087,6 -7 878,8 -104,5 JA 7 983,3 9,8% Centrala Spånga-Tensta 79 534,1 3 976,7 -6 995,7 624,0 JA 6 371,7 8,0% Sundby-Bromsten 54 286,8 2 714,3 -4 613,6 -48,7 JA 4 662,3 8,6% Solhem-Flysta 59 580,6 2 979,0 -5 312,7 -75,0 JA 5 387,6 9,0% Östra Tensta 66 395,8 3 319,8 -6 110,0 -45,0 JA 6 155,0 9,3% Bostäder med särskild service S-T 54 841,0 2 742,1 -5 014,0 -201,6 JA 5 215,6 9,5% Fridagruppens dagliga verksamhet 61 240,0 3 062,0 -4 973,1 -90,1 JA 5 063,2 8,3% Rinkeby-Kista dagliga verksamhet 22 080,0 1 104,0 -968,8 -50,1 JA 1 018,9 4,6% Bostäder med särskild service R-K 52 978,0 2 648,9 -3 282,0 -20,8 JA 3 302,8 6,2% Summa resultatenheter 726 137,5 -62 680,7 -219,3 62 900,0 2026-01-27 12:40 Resultatenheter Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 10 % av Årets resultat- resultat- enheternas överföring bruttobudget % 2025 MAX 5 % 9 10 1 397 -0,2% Uppföljning av resultatenheter 5 351 0,1% 4 999 0,1% Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 7 598 0,1% 8 175 0,1% 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges). 7 953 -0,8% 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 5 429 0,1% 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 5 958 0,1% 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 6 640 0,1% 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 5 484 0,4% 6) Resultatenheterna ska föra över sitt resultat till följande år, både över- och underskott, som uppkommit 6 124 0,1% till följd av enhetens eget handlande med maximalt 5% av enhetens bruttobudget för året 2 208 0,2% 7) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget 5 298 0,0% 8) Kontroll av ackumulerad resultatöverföring (max 10 %) 72 613,8 9) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 10) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Om blanketten inte räcker till kan fler rader infogas i tabellen. 2026-01-27 12:40 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - Verksamhetsberättelse 2024 2025 2026 2027 Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Om- S:a Utfall VP 2025 S:a Prognos VP 2025 S:a Prognos t.o.m. 2025 2025 budget- avvik 2025 2026 avvik 2026 2027 avvik 2027 Genomf. Avvik Prognos 2024 ering VB beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Tensta skatepark 5,5 0,5 0,4 -0,1 0,5 0,0 0,0 0,0 Nidarosparken 0,5 6,0 6,6 0,6 6,0 0,0 0,0 0,0 Erikslunds lekplats 4,2 2,2 1,5 -0,7 2,2 0,0 0,0 0,0 Budget 2026 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Nycklade medel 8,8 16,4 15,6 0,0 -0,8 16,4 15,6 0,0 15,6 15,6 0,0 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar Rinkens plaskdamm 0,0 0,3 0,5 0,0 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 Fornminnesparken 0,0 1,5 1,5 0,0 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Multifunktionell växtkonstruktion 0,0 0,0 0,8 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Renovering av plaskdamm 0,0 2,7 5,0 0,0 2,3 2,7 0,0 0,0 0,0 Klimatinvestering Askeby Allé 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvestering Parkleken Rinken 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Motionspår 0,0 0,6 6,9 0,0 6,3 0,6 0,0 0,0 0,0 Ombudgetering begärs i VB. Vajerbelysning Svandammen 0,0 0,1 0,3 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Konstutsmyckning Nidarosparken i Husby 0,0 0,1 0,3 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Upprustning av Gullingeparken och torgyta i Tensta 0,0 0,3 0,8 0,0 0,5 0,3 5,0 5,0 0,0 0,0 Konstutsmyckning Rinkeby och Tensta 0,0 1,1 1,4 0,0 0,3 1,1 0,0 0,0 0,0 Utsmyckning av gångtunnel 0,7 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Biologisk mångfald; Ängar i Järva 2,1 2,1 2,1 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald; Gemensamhetsodling 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ombudgetering begärs i VB. Naturreservat; Koloni- och fritidsträdgårdarna inom Igelbäckens kulturreservat 2,0 2,0 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Naturreservat; Portabla toaletter inom Järva naturreservat, Akalla by 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Trädplanering och viss trädvård 1,1 1,1 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 Stadsodling 1,0 2,6 1,8 0,0 -0,8 2,6 0,0 0,0 0,0 2026-01-27 12:40 Investeringar Summa investeringsprojekt 27,8 37,9 47,2 0,0 9,3 37,9 28,6 5,0 15,6 15,6 0,0 15,6 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 10,8 14,9 16,4 1,5 14,9 5,2 0,0 5,2 5,2 0,0 5,2 0,0 SUMMA TOTALT 38,6 52,8 63,6 0,0 10,8 52,8 33,8 5,0 20,8 20,8 0,0 20,8 0,0 0,0 0,0 6,6 Summa parkinvesteringar 10,2 8,7 8,5 0,0 -0,2 8,7 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 8,8 16,4 15,6 0,0 -0,8 16,4 15,6 0,0 15,6 15,6 0,0 15,6 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 1,8 2,0 0,0 0,2 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 4,9 2,7 5,8 0,0 3,1 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,7 2,3 9,9 0,0 7,6 2,3 5,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 3,2 7,9 7,4 0,0 -0,5 7,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2024 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Ombudgeteringar mellan projekt. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2026-2027 i verksamhetsplan 2025, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-01-27 12:40 Investeringar Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-01-27 12:40 Investeringar Stadsdelsnämnd Järva Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Bidrag för merkostnader för nya enskilt drivna gruppbostäder FH, SP Utbetalade medel (anges exkl 6 % moms) Privat utförare, namn och adress berörd gruppbostad Summa 0,0 2026-01-27 12:40 stimbidr privat utf Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2025 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 Dagverksamhet för äldre invandrare 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 1,4 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget 2025 2026-01-27 12:40 KÖV Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret 2026-01-27 12:40 KÖV Stadsdelsnämnd Järva Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av Resultat och effekt av syfte och mål. satsningen, exempelvis, har den implementerats? Familjeresurs Erbjuda en praktisk utförare, Lärdomar från projektet tas familjeresurs, som med in i pilot för insatsen komplement till "Flexibelt socialt stöd". familjebehandling och Totalt har 38 familjer fått förebyggande insatsen Familjeresurs. föräldraskapsstöd. Insatsen Effektutvärdering syftar till att undanröja sociala genomförs av Ramböll och praktiska hinder för att konsulter, resultatet möjliggöra ett redovisas i en rapport förändringsarbete avseende våren 2026. föräldraskapet. Intensifierad utredning i hemmiljö (IUH) Arbetsmodellen innebär att Arbetssättet är utredningsarbetet implementerat i ordinarie intensifieras, förläggs till verksamhet. En hemmiljön och utförs processkarta samt en gemensamt av förtydligad beskrivning av socialsekreterare och IUH:s arbetssätt har tagits familjebehandlare. Effektmål fram. för barn 0-10 år är att de får tidiga och effektiva insatser utifrån sina behov, för att motverka återaktualisering i socialtjänsten både på kort och på lång sikt. Effektmålet avser att insatser som beviljas har givit en bestående förändring så att barnet utvecklas gynnsamt och ej återaktualiseras inom socialtjänsten med anledning av samma orsak/oro (jämfört med de barn som utreds på traditionellt sätt och inom ordinarie verksamhet). Omställning till nya socialtjänstlagen För att fler ska ta del av Den nya socialtjänstlagen förebyggande och icke trädde i kraft den 1 juli biståndsbedömnda insatser 2025 och ska inflödet från omställningsarbetet i Järva myndighetsutövningen till har påbörjats i enlighet första linjens socialtjänst öka. med den framtagna Syftet med projektet är att omställningsplanen Vägar med stöd av social och till framtidens socialtjänst i äldreförvaltningen och SKR:s Järva som gäller för nationella utvecklingsprojekt, perioden 2025–2028. utveckla och implementera en Implementeringen sker modell och arbetssätt för en stegvis. första och andra linjens socialtjänst samt utveckla Under 2025 har fokus legat tillgängliga och tidigt på förberedelsearbete, förebyggande insatser med både kopplat till utgångspunkt i Järvabornas utvecklingen av första behov utifrån bästa tillgängliga linjens socialtjänst och kunskap införandet av insatser utan individuell behovsprövning. Järva deltar som en av fyra pilotstadsdelar i stadens utveckling av första linjens socialtjänst, med målsättning att starta en konkret pilotverksamhet under 2026. Vissa insatser utan behovsprövning började gälla från den 1 juli 2025 efter beslut i kommunfullmäktige, Skolsamordnare för placerade barn Barn och unga som lämnar Projektet "Skolsamordnare samhällsvård uppnår för placerade barn och gymnasiebehörighet i unga" grundskolan. - Placerade har permanentas. unga fullföljer sin Arbetssättet leder till gymnasieutbildning. - förbättrade skolresultat för Socialtjänstens kunskaper om instutionsplacerade barn. hur man på bästa sätt stödjer barns skolgång och skolresultat fördjupas och sprids så att arbetssättet befästs och att även barn och unga som inte blir delaktiga i projektet ska gynnas av de lärdomar som dras. Arbetslivsinriktad rehabilitering för Syftet med denna insats är att Projektet pågår till och personer med missbruksproblemati k IPS pröva och utvärdera med 2028-12-31. arbetslivsinriktad rehabilitering Definitiva, heltäckande enligt IPS-modellen för resultat (t.ex. totalt antal personer med sysselsatta, jobbfrekvens) missbruksproblematik i tre av kommer först i projektets Stockholms stads slutrapportering. Under stadsdelsförvaltningar. hösten var åtta personer Samverkan kommer att ske aktuella. mellan Stockholms stad och regionen. Insatsen ska utvärderas för att förhoppningsvis visa att den är både kostnadseffektiv för samhället samt leder till snabbare och mer positiv utveckling för personer med missbruk jämfört med att inte ta del av IPS-insatsen. Skolsociala team (SST) plus Skolsociala team plus syftar Totalt har 28 elever och till att stötta elever i familjer fått kommunala grundskolor som stöd, varav 15 i Järva. SST har hög frånvaro och som plus har implementerats i riskerar att inte nå målen för ordinarie verksamhet. En utbildningen. Ansökan från sammanhållen stödkedja stadsdelens skolsociala team: ska testas med start 2026. När det skolsociala teamet har kontakt med eller arbetar med en elev som har så pass hög eller komplex frånvaro att de stödinsatser som det skolsociala teamet kan erbjuda inte räcker till kan en ansökan till SST plus göras. I Järva pratar vi om Förvaltning ska tillsammans I Järva pratar vi om våld våld med föreningar som fortlöper planenligt. möter barn och unga, samt föräldrar och Projektet är sedan den 1 vårdnadshavare och andra januari finansierat av viktiga vuxna öka Allmänna Arvsfonden. kunskapen om våld i Under året har en stadsdelsområdet. Satsningen grundutbildning om våld ska medvetandegöra och tagits fram och testats med förändra begränsande projektets normer, med ett särskilt fokus samarbetsorganisationer, på könsstereotypa totalt har 78 personer värderingar och attityder som deltagit i utbildningen. stödjer våld i nära relationer och hedersrelaterat Det förväntade resultatet våld och förtryck. enligt verksamhetsplanen Projektet ska även bidra till att ”Föreningar i Järva har fler förstår vad våld ökad kunskap och är, och arbetar förebyggande, medvetenhet i frågor om på samma sätt och våld och normer genom därmed vara en del av ökad samverkan mellan stadsdelsområdets satsning Järva stadsdelsförvaltning på och civilsamhället.” anses våldsprevention. Projektet ska uppfyllts med bakgrund av ta fram nedanstående resultat från utbildningsmaterial för utvärderingen av föreningar samt en utbildningen: samverkansmodell mellan - 74% av de som förvaltningen och utvärderade utbildningen föreningslivet. uppger att de helt håller med i påståendet ”utbildningen har gett mig mer kunskap om våld” Ung kraft Järva Minska den höga andel unga ESF Projektet fortgår vuxna 18-29 år som lever i planenligt. socialt utanförskap och ekonomisk utsatthet. Målet är Under 2025 har 29 att undanröja hinder för deltagare skrivits in i ESF- ungdomarna så att de aktivt projektet Ung Kraft Järva, tar del av samhällslivet, vilket överstiger årets mål studier och arbete. om 20 deltagare. Totalt har 145 unga vuxna deltagit i projektet mellan september 2024 och september 2025, vilket innebär att projektets övergripande mål om 120 deltagare redan har uppnåtts. Deltagarna har fått individbaserat stöd i nära samverkan med Jobbtorg, vuxenutbildning och andra relevanta aktörer. Efterfrågan på projektets insatser är hög. Behovshub Att skapa ett digitalt verktyg Pilotprojektet genomfördes och en agil arbetsprocess, där under januari till maj 2025. medarbetares delaktighet i förvaltningens utveckling är central. Att skapa förutsättning för medarbetares delaktighet att inkomma med förbättringsförslag som gynnar verksamhetsutveckling och innovation. Visuella hjälpmedel i handläggningen av Målet är att skapa en Under året har visuella ekonomiskt bistånd fungerande metod för att planeringsverktyg tagits producera och använda fram för att visuellt stöd i socialt arbete, stärka struktur och där arbetssätt, visuella verktyg samarbete. och en struktur för Prototyper testas och implementering ingår. projektet anpassas löpande till befintliga arbetssätt och system i samråd med socialnämnden. Vidare arbete pågår under 2026. Eftervårdsinsatser med hög tillgänglighet Genom att erbjuda ett Projektet fortgår till och för unga i riskzon för kriminalitet samordnat och kvalificerat med december 2027. stöd skall familjebehandlare Genomförande skapa förutsättningar till ett pågår.Totalt har åtta social fungerande liv för familjer tagit del av ungdomarna som lämnar insatsen. samhällsvården. Målgrupp ungdomar 13-17 år med normbrytande beteende Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) Vilka lärdomar har gjorts? På vilket sätt kan satsningen Kontaktperson, spridas i andra verksamheter i namn samt e-post staden? Arbetssättet har genererat Sprida goda exempel och hålla Titti Waern, positiva erfarenheter som workshops för andra områdeschef innebär att familjeresursen förvaltningar i staden och Öppenvården får god kontakt i familjen kommuner barn/unga och kan bidra till en titti.waern@ enklarae vardag. När stockholm.se familjen har fått en fungerande vardag läggs istället fokus på att stärka föräldrarnas resurser som bidrar till höjd motivation till förändring i föräldraskapet. Socialtjänstens Sprida goda exempel och hålla Anna-Karin utredningsarbete i workshops för andra Svensson, hemmiljö ger en mer förvaltningar i staden och områdeschef korrekt och nyanserad bild kommuner socialtjänst barn av barnets och familjens och unga vardag. Det möjliggör tidig anna.karin.svens identifiering av risker och son@ behov, samtidigt som det stockholm.se främjar tillit och en bättre relation mellan familjen och socialtjänsten. Arbetet skapar också en grund för mer anpassade insatser utifrån familjens verkliga situation och ökar familjens delaktighet i utredningsprocessen. Genom direkt observation minskar dessutom risken för missförstånd. Redan under Eftersom Järva ingår i stadens Ulrika Ytterberg förberedelsefasen har pilotarbete finns goda Sandberg flera viktiga lärdomar förutsättningar för spridning till ulrika.ytterberg.s identifierats. Deltagandet andra stadsdelsförvaltningar. De andberg@stockh som pilotstadsdel har arbetssätt som testas inom olm.se tydliggjort vikten av första linjens socialtjänst – samordnade arbetssätt, såsom tydliga ingångar, drop in- tydliga ingångar till verksamhet, teambaserat arbete socialtjänsten och ökad och samverkan med andra tillgänglighet, både fysiskt aktörer – kan dokumenteras och och digitalt. Arbetet med ligga till grund för breddinförande teambaserade arbetssätt i fler stadsdelar. lyfts fram som en central komponent för att minska Lärdomar från införandet av antalet kontakter för insatser utan behovsprövning invånaren och stärka samt erfarenheter från helhetsperspektivet kring invånardialoger kan användas för individens behov. att utveckla gemensamma stadsgemensamma modeller Invånardialogerna, särskilt och stödmaterial. Under 2027 genom feriearbetande planeras dessutom fler ungdomar och stadsdelsförvaltningar erbjudas Medborgarkontorens att ansluta som pilotstadsdelar, öppna hus, har gett vilket skapar strukturerade värdefull kunskap om hur möjligheter för socialtjänsten uppfattas kunskapsöverföring och och vilka hinder invånare spridning av fungerande upplever i kontakten med arbetssätt inom hela staden. socialtjänsten. Dialogerna har visat på betydelsen av ett mer välkomnande bemötande, tydligare kommunikation och nya Skolsamordnarnas arbete Sprida goda exempel och hålla Anna-Karin bidrar till att barn workshops för andra Svensson, och ungdomar med förvaltningar i staden och områdeschef särskilda behov får ett kommuner socialtjänst barn anpassat stöd i sin och unga skolgång. Genom nära anna.karin.svens samarbete med son@ vårdgivare, stockholm.se socialsekreterare och andra aktörer säkerställs att barnets behov blir tydliga och att målen med skolgången följs upp. De stödjer eleverna så att de kan nå godkända betyg i kärnämnen , och deras insatser anpassas kontinuerligt utifrån barnets situation. Arbetet skapar förutsättningar för en trygg och kontinuerlig skolgång även för barn som är placerade på HVB-hem, SiS-institutioner, stödboenden eller i behandlingsfamiljer. Genom att fokusera på Sprida goda exempel och hålla Özlem Schiroyi, arbete tidigt och ge workshops för andra områdeschef individuellt stöd ökar förvaltningar i staden och Ekonomiskt deltagarnas kommuner bistånd självständighet, motivation ozlem.schiroyi@ och framtidstro. Arbete stockholm.se bidrar till förbättrad psykisk hälsa, bättre Johanna struktur i vardagen och Holmqvist, kan minska risken för områdeschef återfall i missbruk. socialtjänst Samtidigt stärks den vuxna ekonomiska situationen johanna.holmqvis för individen, vilket innebär t@ minskat behov av stockholm.se ekonomiskt bistånd. Projektet främjar även bättre samverkan mellan socialtjänst, regionen och arbetsmarknadsaktörer. Ett stort fokus under Sprida goda exempel och hålla Titti Waern, projekttiden workshops för andra områdeschef har varit att utveckla en förvaltningar i staden och Öppenvården insats för kommuner barn/unga och målgruppen med målet att vuxna tillsammans med SST titti.waern@s utgöra en sammanhållen tockholm.se skolsocial stödkedja för elever med problematisk skolfrånvaro. Projektet bidrar till Projektet ska ta fram en Emilia Eriksson utvecklingen av nya samverkansmodell för Järva emilia.eriksson@ våldspreventiva stadsdelsförvaltning och stockholm.se arbetssätt. föreningar i frågor om universell våldsprevention. De material och Att projektet arbetar metoder som tas fram i projektet tillsammans med kommer efter projekttidens slut i föreningar bidrar till att december 2027 finnas till hands skapa långsiktigt hållbara för andra verksamheter i staden arbetssätt som har en och för andra stadsdelar som vill tydlig förankring i utveckla sitt våldspreventiva civilsamhällets arbete tillsammans med det förutsättningar. lokala föreningslivet. Projektets perspektiv kring våld, åskådare och normer engagerar både unga och vuxna och kan utgöra en grund för att åstadkomma förändring. Projektet når en målgrupp Det pågående arbetet med att ta Annelie med omfattande och ofta fram en samverkansmodell Hemström tidigare oidentifierade skapar goda förutsättningar för annelie.hemstro stödbehov, där många hållbar implementering efter m@stockholm.se saknar fullföljd projektets avslut 2027. gymnasieutbildning och har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Flera deltagare har fallit mellan olika verksamheter och myndigheter, vilket tydliggör brister i befintliga samverkansstrukturer. Samtidigt visar projektets resultat på stora möjligheter att genom tidig identifiering, samordnat stöd och tydliga överlämningar minska dessa glapp. Beslut om implementering Egenfinansierat projekt. Sandra Liljefors har ännu inte fattats. Möll, Pilotprojektet har bland verksamhetssekr annat resulterat i ökat eterare engagemang och sandra.liljefors.m delaktighet hos oll@ medarbetare samt stockholm.se transparens och Peter Hurtig, samarbete inom utredare förvaltningen. peter.hurtig@ stockholm.se Prototyper för bildstöd Sprida goda exempel och hålla Özlem Schiroyi, testas och projektet workshops för andra områdeschef anpassas löpande till förvaltningar i staden och Ekonomiskt befintliga arbetssätt och kommuner bistånd system i samråd med ozlem.schiroyi@ socialnämnden. Vidare stockholm.se arbete pågår. Under året har en Sprida goda exempel och hålla Anna-Karin organisation skapats workshops för andra Svensson, och arbetssätt, rutiner förvaltningar i staden och områdeschef samt en kommuner socialtjänst barn uppföljningsstruktur etable och unga rats. anna.karin.svens Projektets arbetssätt är son@ fortfarande stockholm.se i ett implementeringsskede. Fö r att säkerställa att fler får tillgång till insatsen fortsätter arbetet med implementering och förankring under nästa år. Stadsdelsnämnd Järva Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Prognos T2, Utfall 2024 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-01-27 12:40 Ej aktiverbara utgifter-inkomst Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. 2026-01-27 12:40 Ej aktiverbara utgifter-inkomst --- [Bilaga 7 - Bokslutsrapport Järva.pdf] Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 701 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar 253 980 392,28 22 208 105,76 276 188 498,04 0,00 0,00 276 188 498,04 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 226 698 414,84 17 659 266,44 244 357 681,28 0,00 0,00 244 357 681,28 12 Maskiner och inventarier 27 281 977,44 4 548 839,32 31 830 816,76 0,00 0,00 31 830 816,76 Omsättningstillgångar 118 134 673,47 -6 806 591,33 42 657 253,93 41 294 694,20 27 376 134,01 111 328 082,14 15 Kundfordringar 22 474 252,99 4 970 019,70 9 749 968,69 0,00 17 694 304,00 27 444 272,69 16 Diverse kortfristiga fordringar 11 932 700,26 -765 328,19 11 167 372,07 0,00 0,00 11 167 372,07 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 82 709 354,51 -11 084 568,74 20 648 261,56 41 294 694,20 9 681 830,01 71 624 785,77 19 Kassa och bank 1 018 365,71 73 285,90 1 091 651,61 0,00 0,00 1 091 651,61 Summa Tillgångar 372 115 065,75 15 401 514,43 318 845 751,97 41 294 694,20 27 376 134,01 387 516 580,18 Eget kapital -164 650 545,45 30 162 307,25 -71 588 269,20 0,00 -62 899 969,00 -134 488 238,20 20 Eget kapital -164 650 545,45 30 162 307,25 -71 588 269,20 0,00 -62 899 969,00 -134 488 238,20 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder -1 861 258,33 172 863,58 -1 688 394,75 0,00 0,00 -1 688 394,75 23 Långfristiga skulder -1 861 258,33 172 863,58 -1 688 394,75 0,00 0,00 -1 688 394,75 Kortfristiga skulder -205 603 261,97 -45 736 685,26 -193 158 674,81 -2 484 734,34 -55 696 538,08 -251 339 947,23 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -903 573,98 -49 845,06 -953 419,04 0,00 0,00 -953 419,04 25 Leverantörsskulder -146 978 970,60 -37 395 531,72 -138 713 314,82 -1 734 843,50 -43 926 344,00 -184 374 502,32 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -347 018,00 -512 301,00 -859 319,00 0,00 0,00 -859 319,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -57 373 699,39 -7 779 007,48 -52 632 621,95 -749 890,84 -11 770 194,08 -65 152 706,87 Summa Skulder & Eget kapital -372 115 065,75 -15 401 514,43 -266 435 338,76 -2 484 734,34 -118 596 507,08 -387 516 580,18 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Bilaga 6. Bokslutsrapport Jarva.xlsx 1 (10) Utskrift: 2026-01-27 14:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 701 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -279 909 082,29 2,31 -129 551 382,26 -409 460 462,24 30 Försäljning av varor, material -17 891 820,75 0,00 -1 836 298,49 -19 728 119,24 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -58 926 351,41 0,00 0,00 -58 926 351,41 32 Övriga avgifter -1 502 032,29 0,00 -5 167 752,00 -6 669 784,29 34 Hyror och arrenden -45 312 013,09 0,00 -5 377 271,10 -50 689 284,19 35 Bidrag -137 857 620,62 0,00 -43 960 141,61 -181 817 762,23 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -18 419 891,70 0,00 -73 209 920,00 -91 629 811,70 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 647,57 2,31 0,94 650,82 Verksamhetens kostnader (+) 2 846 183 290,25 187 974 050,79 750 423 553,10 3 784 580 894,14 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 11 479 020,58 3 027,25 12 800,00 11 494 847,83 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 1 118 481,38 0,00 0,00 1 118 481,38 45 Lämnade bidrag 275 045 744,22 7 914,00 68 228 127,00 343 281 785,22 46 Köp av huvudverksamhet 1 066 821 609,46 53 434,75 157 993 669,55 1 224 868 713,76 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 1 108 275 775,65 0,00 0,00 1 108 275 775,65 51 Löner ej arbetad tid 27 882 894,76 0,00 0,00 27 882 894,76 54 Kostnader för naturaförmåner -823,65 0,00 0,00 -823,65 55 Kostnadsersättningar 16 198 522,23 0,00 0,00 16 198 522,23 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 454 606 771,10 454 606 771,10 57 Pensionskostnader 1 102 319,06 0,00 0,00 1 102 319,06 60 Lokal- och markhyror 88 798 947,80 168 044 220,04 4 874 480,00 261 717 647,84 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 33 841 962,01 11 185 884,04 142 604,20 45 170 450,25 62 Bränsle, energi och vatten 4 820 149,82 2 403 974,45 86 947,00 7 311 071,27 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 14 639 401,39 51 303,12 13 138,00 14 703 842,51 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 64 989 593,66 135 795,08 1 200,00 65 126 588,74 65 Kontorsmateriel och trycksaker 2 799 863,70 0,00 0,00 2 799 863,70 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 1 812 518,05 143 534,60 12 554,00 1 968 606,65 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 3 550 407,19 5 105 747,33 22 740,00 8 678 894,52 69 Kostnader för transportmedel 1 720 154,05 0,00 1 700,00 1 721 854,05 Bilaga 6. Bokslutsrapport Jarva.xlsx 2 (10) Utskrift: 2026-01-27 14:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 701 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 30 518 227,00 0,00 161 111,99 30 679 338,99 71 Representation 2 833 371,18 0,00 8 650,00 2 842 021,18 72 Annonser, reklam och information 1 989 821,23 0,00 289 875,00 2 279 696,23 73 Försäkringar och riskkostnader 11 498 890,77 256 538,22 34 360,00 11 789 788,99 74 Övriga främmande tjänster 48 890 973,12 435 977,00 62 229 196,92 111 556 147,04 75 Tillfälligt inhyrd personal 12 979 114,83 0,00 1 090 018,00 14 069 132,83 76 Diverse kostnader 12 525 830,76 146 700,91 613 610,34 13 286 142,01 78 Realisationsförluster och diverse periodiseringskonton 50 520,00 0,00 0,00 50 520,00 Verksamhetens nettokostnader 2 566 274 207,96 187 974 053,10 620 872 170,84 3 375 120 431,90 Avskrivningar (+) 30 619 558,45 0,00 0,00 30 619 558,45 79 Avskrivningar 30 619 558,45 0,00 0,00 30 619 558,45 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 2 596 893 766,41 187 974 053,10 620 872 170,84 3 405 739 990,35 Finansiella intäkter (-) -488 958,85 0,00 0,00 -488 958,85 84 Finansiella intäkter -488 958,85 0,00 0,00 -488 958,85 Finansiella kostnader (+) 4 649,43 44,84 5 749 500,72 5 754 194,99 85 Finansiella kostnader 4 649,43 44,84 5 749 500,72 5 754 194,99 Resultat efter finansiella poster 2 596 409 456,99 187 974 097,94 626 621 671,56 3 411 005 226,49 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 2 596 409 456,99 187 974 097,94 626 621 671,56 3 411 005 226,49 Bilaga 6. Bokslutsrapport Jarva.xlsx 3 (10) Utskrift: 2026-01-27 14:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 701 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Bilaga 6. Bokslutsrapport Jarva.xlsx 4 (10) Utskrift: 2026-01-27 14:32 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 701 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 323 469 448,35 71 827 633,92 0,00 -2 453 063,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 42 364 727,51 14 183 680,48 0,00 0,00 UB Anskaffningar 0,00 365 834 175,86 86 011 314,40 0,00 -2 453 063,00 IB Avskrivningar 0,00 -156 521 002,03 -44 545 656,48 0,00 591 804,67 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 -20 984 717,29 -9 634 841,16 0,00 172 863,58 UB Avskrivningar 0,00 -177 505 719,32 -54 180 497,64 0,00 764 668,25 Summa bokfört värde 0,00 188 328 456,54 31 830 816,76 0,00 -1 688 394,75 Summa förändring i Huvudbok 0,00 21 380 010,22 4 548 839,32 0,00 172 863,58 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 42 416 539,76 14 351 298,74 0,00 0,00 Tillägg 0,00 -51 812,25 -167 618,26 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 42 364 727,51 14 183 680,48 0,00 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 -20 984 717,29 -9 634 841,16 0,00 172 863,58 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 -731 288,00 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 731 288,00 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 -1 581 961,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 1 581 961,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 21 380 010,22 4 548 839,32 0,00 172 863,58 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 701 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 164 650 545,45 Drift Intäkter -409 949 421,09 Kostnader 3 820 954 647,58 Summa 3 411 005 226,49 Investering Inkomster -60 020,00 Utgifter 52 887 684,21 Summa 52 827 664,21 Totalt 3 463 832 890,70 Stadskassans konto Externa inbetalningar 393 451 283,40 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -2 378 597 037,18 Interna utbetalningar -1 395 697 165,46 Summa -3 380 842 919,24 Fordran/skuld stadskassan 30 162 307,25 Årets förändring av resultatfond 219 268,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 30 381 575,25 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 134 488 238,20 Kontokontroller Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 701 Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -5 749 500,72 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv 21 902 748,60 9044 Moms 191 834 846,80 9045 Skatt felaktigt betalad lön 7 090,00 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -1 103 624,00 9047 Nystartsjobb 6 349 578,00 9052 PO -454 670 795,02 9055 LISA-löner -1 154 267 509,12 SUMMA Konto 904x och 905x -1 395 697 165,46 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9134 Skatt felaktigt betalad lön 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9893 Genomgångskonto kundreskontra IOF Paraplyet 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 1 985 145 753,78 Summa konto 1 985 145 753,78 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 3 411 005 226,49 Summa drift enligt resultatrapport 3 411 005 226,49 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 52 827 664,21 Summa aktiverat (789x) -52 827 664,21 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 3 411 005 226,49 Summa drift enligt anl. & rör.kap 3 411 005 226,49 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 30 381 575,25 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) 30 381 575,25 SUMMA 0,00 Tillgångar 387 516 580,18 Skulder & Eget kapital -387 516 580,18 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202400-202414 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 226 698 414,84 12 Maskiner och inventarier 27 281 977,44 15 Kundfordringar 22 474 252,99 16 Diverse kortfristiga fordringar 11 932 700,26 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 82 709 354,51 19 Kassa och bank 1 018 365,71 SUMMA Tillgångar 372 115 065,75 201 Eget kapital, ingående värde -127 035 082,09 202 Årets resultet -37 615 463,36 SUMMA Eget kapital -164 650 545,45 23 Långfristiga skulder -1 861 258,33 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -903 573,98 25 Leverantörsskulder -146 978 970,60 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -347 018,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -57 373 699,39 SUMMA Skulder -207 464 520,30 --- [Bilaga 8 - Slutrapport klimatinvestering mobila växtkonstruktioner.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (7) 9 januari 2026 Klätterstöd växtkonstruktioner Slutrapport Namn på projekt: Mobila växtstöd Sökande Nämnd: Kontaktperson: Järva stadsdelsförvaltning Sofie Östergren Epost: Telefon: sofie.ostergren@stockholm.se 08-508 03 428 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-01-12 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (7) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 4 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 5 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 5 1.3.3 Avgränsning 5 2 Resultat 5 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 5 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 6 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 6 3 Genomförande 6 4 Ekonomi 6 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 6 4.2 Påverkan på driftkostnader 7 5 Övriga erfarenheter 7 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (7) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund SMHI:s regionala klimatanalys för Stockholms län från år 2015 visar att årsmedeltemperaturen för Stockholms län beräknas öka med tre till fem grader till år 2100 och att antalet varma dagar blir allt fler (Källa: SMHI klimatologi Nr 21). I rapporten Temperaturanalyser från satellit över Stockholm stad från 2022 pekas delar av Järva stadsdelsområde ut som särskilt utsatt för värme-öar. Kista rankas som tredje största värme-ö område och Rinkeby- Tensta rankas som fjärde största värme-ö området i Stockholm. Värme-ö områdena beräknas till 174 hektar för Rinkeby-Tensta och 160 hektar för Kista Mörkgula markerade färgfält i kartutsnitten från Stockholm stad värmekartering visar värme-ö områden i Järva stadsdelsområde, där maxtemperaturer överstiger +35 grader Celsius: Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (7) Ett varmare klimat med en ökad risk för värmeböljor under sommarmånaderna ökar också risken för hälsoproblem bland befolkningen. Äldre, men också barn som har sämre förmåga att reglera sin kroppstemperatur, är extra utsatta vid värmeböljor. Det är främst genom att ta tillvarata och tillskapa vegetation, öka krontäckningsgraden och minska andel hårdgjord yta, som yttemperatur vid solinstrålning kan minskas (Källa: Temperaturanalyser från satellit över Stockholm stad från 2022). 1.3 Beskrivning av åtgärden Förvaltningen köpte under 2025 in tre mobila växtkonstruktioner under hösten 2025. Inför sommarmånaderna 2026 kommer konstruktionerna att planteras och ställas ut i stadsdelsområdet. Placeringen är tänkt att bidra till att mildra effekterna av värmeböljor genom att tillföra skugga på strategiskt utvalda platser med hög solinstrålning under sommarmånaderna. Tensta och Rinkeby har bland de högsta uppmäta temperaturzonerna och prioriteras i placeringen av växtstöden. På grund av avtalsbyte av anläggningsentreprenör och långa leveranstider på växtstöden så levererades växtstöden först under Q4 2025. Plantering och utplacering av växtstöden kommer ske under 2026. Inför planteringen är det viktigt att det välja snabbväxande klätterväxter som täcker in konstruktionen snabbt. För att gynna biologisk mångfald och att växtstöden blir ett estetiskt uppskattat inslag i stadsmiljön är det en fördel om växterna som planteras är blommande. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (7) 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Projektets mål och syfte var att tillföra grönska och därmed skugga och svalka, skulle mildra effekten av värmeböljor på platser särskilt utsatta för värme-öar, men också tillföra flera andra viktiga funktioner, stödjande och kulturella ekosystemtjänster. Fördelen med växtstöden är att de är mobila och kan flyttas till där behov finns, t.ex. för att tillfälligt öka till skuggning på en nyetablerad yta och sedan flyttas eller att placera växtstöden på hårdgjorda ytor där trädplantering inte är lämpligt 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Parkingenjör på Järva stadsdelsförvaltning. 1.3.3 Avgränsning - 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år)t FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Förbättrad lokal skuggning av mark som minskar värmeö- effekt lokalt på platsen. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 6 (7) Utöver markskuggning så bidrar växtkonstruktionerna till ökad biologisk mångfald och ökat välbefinnande som ökar platsens attraktivitet 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Varje växtkonstruktion har taket en diameter på 4,8 meter och en yta på 18 m2. Totalt yta för projektet är således 18x3= 54m2. Växtstöden kommer från Nola och modellen heter Ö20-20M Arbory, Klätterstöd. Fördelen med att använda klätterstöd och klätterväxter är att de växer snabbare än träd och kan således skugga marken effektivt, de kan också placeras på platser där plantering av träd är utmanande, men behovet av skuggning är stort. Vid nya temperaturmätningar kan effekt eventuellt mätas. Då växtstöden inte har varit utplacerade under en sommarsäsong ännu kan den fullskaliga bedömningen inte utvärderats förrän därefter, faktorer som är viktiga att väga in är till exemplet drift och etablering av växter. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Projektet har fungerat som ett pilotprojekt för Järva stadsdelsförvaltning, och tidigare har inte den här typen av mobila växtstöd funnits i stadsdelsområdet. Att kunna anpassa behov av krontäckning anser förvaltningen vara ett verktyg att mildra värmeö-effekten och bidra med andra ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och sociala inslag. 3 Genomförande . Ange text. År Aktiviteter 2025 Inköp av växtstöd 2026 Plantering och utställning av stöd 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel . Åtgärdens initiala budget 800 000 SEK Åtgärdens totala investering 660 434 SEK Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 7 (7) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 800 000 SEK Åtgärdens totala investering, utfall 660 434 SEK Driftkostnadspåverkan (+ - ) + Kostnader för växter, jord och utplacering kommer tillkomma under 2026 och finansieras med förvaltningens reinvesteringsmedel. 4.2 Påverkan på driftkostnader Det förväntas ökade driftkostnader i och med att växterna i pergolan behöver bevattning, det är att likställa med att utföra bevattning i urnor med säsongsväxter. 5 Övriga erfarenheter De kan vara bra att ta med sig att prefabricerade element kan ha långa leveranstider. Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 9 - Uppföljning trygghetsinvestering konst i tunnlar 2024.pdf] Uppföljning av trygghetsinvestering Fel! HitBtailar ginat 5e referenskälla.Sida 1 (9) Trygghetsskapande åtgärder genom konstnärlig gestaltning och utsmyckning av Projektnamn gångtunnlar och murar. - Tunneln Enbackaskolan och Tenstadalen Geografisk plats - Tunneln under Hidingbacke som förbinder delar av Hjulsta inkl en för investering mur söder om tunneln. - Utsidan av en mur i Lättingeparken/Rhodendronparken, Tensta. Projektets mål I stadens budget för 2024 lyfts stadens fortsatta arbete med och syfte trygghet upp som en central del i förvaltningarnas arbete. Av medborgarundersökningen 2023 framgår att andelen invånare i Järva stadsdelsområde till stor del känner sig trygga och besvarade frågan ’På det hela taget tycker jag att min stadsdel är trygg att bo i’ med 60 %. Andelen personer som på det hela taget tycker att sin stadsdel är trygg att bo i har ökat med 10 procentenheter sedan föregående år (från 50 till 60 procent). Trots detta uppnås inte årsmålet på 79 procent och arbetet med trygghetsskapande insatser fortsätter. En del av detta arbete innebär att genomföra olika insatser i den offentliga miljön. Förvaltningen har hittat ett uppskattat sätt att jobba med ökad trygghet genom konstnärlig gestaltnings och utsmyckning av gångtunnlar och murar. I samband med trygghetsinventeringar pekas ofta gångtunnlar ut som platser som upplevs otrygga och att en del invånare undviker att gå genom dem. Detsamma gäller för mörka och slitna ytor som exempelvis murarna som omfattas av ansökan. Förvaltningen avser att genomföra en trygghetsinvestering för att öka den upplevda tryggheten i anslutning till tunnlar och murar i Tensta och Hjulsta. Sida 2 (9) De tänkta åtgärderna innebär att befintliga gångtunnlar och murar förses med mosaikutsmyckning eller muralmålning med syfte att skapa attraktiva och trygga platser där barn och vuxna väljer att passera och därmed skapar en positiv närvaro. Arbetet med att utforma och uppföra utsmyckningarna genomförs av feriearbetande ungdomar från Järva under konstnärlig och pedagogisk ledning av exempelvis Unga Berättar, inom kulturförvaltningen, eller av annan extern aktör. Insatsen syftar till att öka tryggheten genom att platsen tas omhand men framför allt att ungdomar från området ges tillfälle att konstnärligt gestalta sin närmiljö där de involveras i hela processen på ett lustfyllt sätt. Att belysa barnens perspektiv och möjlighet att delta i utformningen av närmiljön, bidrar till delaktighet och till att öka platsens värde och den upplevda tryggheten. Erfarenheter från liknande projekt visar att skadegörelse av denna typ av projekt är låg. Insatserna innebär att en mer omhändertagen och gestaltad plats skapas med hjälp av barn och ungdomar som bor och vistas i området. Konstnärlig utsmyckning kan bidra till positiva effekter genom barn och ungas delaktighet samt att besökare kan bli glatt överraskade av hur fint det är och på så sätt kan den felaktiga bilden av stadsdelen förhoppningsvis påbörja en liten ändring i ögonen hos andra. Uppföljning sker genom trygghetsinventeringar hösten 2024, eller senast våren 2025. Likaså görs en utvärdering av projekten med de feriearbetande ungdomarna om deras upplevelser av resultatet. Slutredovisning Åtgärderna utfördes enligt plan. Beskrivning av Under sommarlovet och höstlovet 2024 har sammanlagt 55 slutresultat utifrån feriearbetande ungdomar arbetat med att skapa konst i offentlig investeringens mål, miljö på tre platser i Tensta och Hjulsta. syfte och platsens - Mosaikkonst i gångtunnel på Enbacksgången under behov av Tenstavägen. trygghetsskapande - Muralkonst på stödmör i Rhododendronparken åtgärd - Muralkonst i gångtunnel och tryckt konst på plåtformer stödmur på Harlingegången under Hidinge backe Projekten handleddes av Unga Berättar, kulturförvaltningen. Projekten är uppskattade och har bidragit till att göra platserna som tidigare upplevdes som otrygga och slitna till trevliga och Sida 3 (9) fina. Projektet har också bidragit till en stolthet av platsen, medskapandeprocess och sysselsättning för unga. Verken invigdes med närvaro av ungdomarnas vänner och familj, samt representanter från stadsdelsförvaltningen, nämnden ock kulturförvaltningen. Artikel: https://www.nyhetsbyranjarva.se/sommarjobb-for- gatukonsten/ Medborgarundersökning för Järva ger visar att upplevd trygghet i området sammantaget har ökat 2025 jämfört med 2024. Fler kvinnor upplever sig mer trygga i årets undersökning än föregående år. Svarsresultatet visar även att tryggheten i parker och grönområden har ökat och likaså trygghet när man går ensam hem på kvällen jämfört med föregående år. Däremot ger medborgarundersökningen inte en representativ bild då svarsfrekvensen är låg. Platserna passerades under trygghetsinvandring och vid egna besök hösten 2024 och våren 2025 utan anmärkningar. Beskrivning av Medel fanns kvar efter de tre sommarlovsprojekten. Därför eventuella avvikelser beslutats att även aktivera och utöka projektet i Hjulstatunneln i projektets under höstlovet 2024 med muralkonst på plåt som monterades genomförande på muren söder om tunneln. Utökad belysning för konstverket monterades 2025. Beskrivning av Kalkylerade utgifter: 1,500 mnkr ekonomiskt utfall och Ekonomiskt utfall: 1, 458 mnkr eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Sida 4 (9) Bilder Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. före Sida 5 (9) Bilder Infoga bilder från plats efter trygghetsinvestering. efter Mosaikkonst i gångtunnel på Enbacksgången under Tenstavägen: Sida 6 (9) Sida 7 (9) Muralkonst på stödmör i Rhododendronparken: Sida 8 (9) Muralkonst i gångtunnel och tryckt muralkonst på plåtformer på stödmur under Hidinge backe: Sida 9 (9) --- [Bilaga 10 - Uppföljning trygghetsinvestering konst i tunnlar 2025.pdf] Uppföljning av trygghetsinvestering Fel! HitBtailar ginat 5e referenskälla.Sida 1 (6) Trygghetsskapande åtgärder genom konstutsmyckning Rinkeby och Tensta. Projektnamn Konstutsmyckning med mural, mosaik, markmålning eller digital konst som trycks på plåt, samt ljusinstallation. • Gångtunnel på Kvarnbygången under Hjulstavägen. Geografisk plats • Gångtunnel på Tisslingegången under Tenstavägen. för investering • Gångtunnel på Elinsborgsgången under Elinsborgsbacken. Projektets mål Stockholm ska vara en jämlik och trygg stad för alla, där och syfte människor kan mötas. Staden ska prioritera lokala trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder för att uppnå målet om att inte ha något särskilt utsatt eller utsatt område inom Stockholms stad. Stadsdelsnämnderna ska fortsatt erbjuda ungdomar feriejobb under sommar-, höst- och vinterlov som är meningsfulla och erbjuder ett första steg in på arbetsmarknaden. Antalet feriejobb i Stockholms stad ska fortsatt vara på en hög nivå. I stadens budget för 2025 framgår att trygghet ska vara en central del i förvaltningarnas arbete. Av medborgarundersökningen 2024 framgår att andelen invånare i Järva stadsdelsområde som upplever trygghet i stadsdelen de bor i uppgår till 60 %, jämfört med 75 % för staden totalt. Siffran för Järva stadsdelsområde är ett av de lägsta i jämförelse med Stockholms resterande stadsdelar. Arbetet med trygghetsskapande Sida 2 (6) insatser fortsätter där en del av arbetet innebär att genomföra olika insatser i den offentliga miljön, särskilt viktigt är detta i de särskilt utsatta områdena som utsetts av polisen där Tensta, Rinkeby och Husby är utpekade. I samband med trygghetsinventeringar, platssamverkanmöten och dialog med verksamma och boende i områdena har gångtunnlarna utpekats som platser som upplevs otrygga och att en del invånare undviker att gå genom dem. Tunnlarna leder främst från bostadsområden till grön- och parkområdena och har byggts för att säkert kunna röra sig i det trafikseparerade området. Genom att tillskapa offentlig konst med en inkluderande metod där stadsdelsförvaltningen anställer feriearbetande ungdomar för att utforma konstverken från Järva bidrar förvaltningen till en mer omhändertagen plats/miljö och en känsla av ägandeskap som bidrar till ökad upplevd trygghet. - Plats 1 Rinkeby: Gångtunnel på Kvarnbygången under Hjulstavägen. Platsen har dålig belysning och används ibland under sommarhalvåret som bosättning/väderskydd/sovplats, vilket gör det otryggt att passera. Tidigare mosaikkonst på gångtunnelns vingar har fallit av och skapar en sliten känsla av platsen. - Plats 2 Tensta: Gångtunnel på Tisslingegången under Tenstavägen. Platsen kopplar ihop centrum och bostadsområde till Tenstadalen och sportanläggningar som många besöker. Tunnels upplevs som trist och sliten. Tensta skatepark är en ny målpunkt som många barn och unga besöker. - Plats 3 Tensta/Hjulsta: Gångtunnel på Elinsborgsgången under Elinsborgsbacken. Gångtunneln är kopplar samman två välbesökta parker och parklekar. Tunneln upplevs som trist och sliten. Förvaltningen avser att genomföra en trygghetsinvestering för att öka den upplevda tryggheten i och i anslutning till tre gångtunnlar i Rinkeby och Tensta. Tunnlarna utgör en trafiksäker passage men kan upplevas slitna, mörka, tråkiga och otrygga. En stor del människor passerar som ska ta sig mellan olika viktiga målpunkter. De tänkta åtgärderna innebär att befintliga förses med konstutsmyckning i form av exempelvis muralmålning, mosaik, markmålning eller digital konst som trycks på plåt, samt ljusinstallation. Syftet är att skapa attraktiva och trygga platser där barn och vuxna väljer att passera och därmed skapar en positiv närvaro. Arbetet med att utforma och uppföra utsmyckningarna genomförs under konstnärlig och pedagogisk ledning av enheten Sida 3 (6) Unga berättar inom kulturförvaltningen och utförs av feriearbetande ungdomar i stadsdelsområdet. Slutredovisning Åtgärderna utfördes enligt plan. Beskrivning av slutresultat utifrån Under sommarlovet 2025 har totalt 45 feriearbetande ungdomar investeringens mål, arbetat med att skapa konst i offentlig miljö för tre platser i syfte och platsens Rinkeby, Tensta och Hjulsta. Konstverken är skapade utifrån behov av ungdomarnas egna historier och upplevelser utifrån olika teman. trygghetsskapande En muralmålning målades direkt i gångtunneln på åtgärd Tisslingegången och två muralmålningar skapades på plywoodskivor som under hösten ramades in och monteras upp i gångtunnlarna på Elinsborgsgången och Kvarnbygången, med tillhörande personlig berättelse (storytelling) som går att lyssna till via QR-kod. Projekten handleddes av Unga Berättar, kulturförvaltningen. Projekten är uppskattade och har bidragit till att göra platserna som tidigare upplevdes som otrygga och slitna till trevliga och uppskattade. Projekten har också bidragit till en stolthet av platsen, medskapandeprocess och sysselsättning för unga. Konstprojekten förväntas bidra till ökad trygghet och förbättring av den offentliga miljön. Verken invigdes med närvaro av ungdomarnas vänner, familj, samt representanter från stadsdelsförvaltningen och kulturförvaltningen. Medborgarundersökning för Järva ger visar att upplevd trygghet i området sammantaget har ökat 2025 jämfört med 2024. Fler kvinnor upplever sig mer trygga i årets undersökning än föregående år. Svarsresultatet visar även att tryggheten i parker och grönområden har ökat och likaså trygghet när man går ensam hem på kvällen jämfört med föregående år. Däremot ger medborgarundersökningen inte en representativ bild då svarsfrekvensen är låg. Platserna passerades under trygghetsinvandring och vid egna besök hösten och vintern 2025 utan anmärkningar. Beskrivning av På grund av tidsbrist och långa leveranstider av mosaik så eventuella avvikelser testades en ny form där mural målades på plywoodskivor som i projektets sedan ramas in och sätts upp i tunnlar. Denna metod är genomförande fördelaktig då konstverken skyddas bakom inramningen. Sida 4 (6) Beskrivning av Kalkylerade utgifter: 1,400 mnkr ekonomiskt utfall och Ekonomiskt utfall: 1,073 eventuell avvikelse mot kalkylerade Belysning i respektive tunnel krävde mindre insatser än utgifter beräknat. Inramning av konstverk blev dyrare än kalkylerat. Bilde Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. r före Sida 5 (6) Bilde Infoga bilder från plats efter trygghetsinvestering. r efter Gångtunnel på Kvarnbygången under Hjulstavägen: Gångtunnel på Elinsborgsgången under Elinsborgsbacken: Sida 6 (6) Gångtunnel på Tisslingegången under Tenstavägen: --- [Bilaga 12 - Nyckeltal 2025 Järva.pdf] Nyckeltal till årsredovisningen 2025 Bilaga 3 Stadsdelsnämnd 701 Järva Data avser år 2025 Data för 2024 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Andel förskollärare 2025 2024 Andel förskollärare 41,5% 38,7% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kostnad (kr) per invånare 0-64 år 2025 2024 Funktionsnedsättning 7 959 7 775 Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn respektive dag inom stöd och service till personer med Stadsdelens snittkostnad (kr) per dygn/dag 2025 2024 Gruppbostad och boende för unga 3 725 3 591 Daglig verksamhet 1 301 1 252 Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Snittkostnad (kr) per timme 2025 2024 Assistansersättning FH* 544 532 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Äldreomsorg Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Andel av befolkningen med insats 65-79 år 80- år 65-79 år 80- år 2025 2025 2024 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 5,0% 22,6% 5,2% 22,9% Hemtjänst (ordinärt boende) 4,7% 20,9% 5,0% 20,6% Vård- och omsorgsboende 1,3% 8,7% 1,3% 8,8% Äldreomsorg totalt 8,9% 41,0% 9,1% 41,9% Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Genomsnittligt antal timmar per 202p5erson och måna2d024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 39,5 39,4 Hemtjänst (ordinärt boende) 38,9 38,8 Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per timme 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 519 518 Hemtjänst (ordinärt boende) 503 503 Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per vårddygn Vårddygn per person och månad 2025 2024 2025 2024 Vård- och omsorgsboende 2 937 2 559 29,4 29,5 Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med insats per 1000 Kostnad per vårdform Kr per invånare 20 år invånare 20 år och äldre kr/dygn och äldre 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 HVB 47 59 193 250 202 000 0,3 0,4 4 120 3 437 53 77 LVM / tvångsvård 58 70 847 857 651 167 0,1 0,1 14 547 9 347 82 55 Familjehemsvård 0,0 0,0 0 0 Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Andel beslut med genomfördandeplan 2025 2024 Andel beslut 73% 75% Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år och äldre Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 per 12000205 invånare 202 0å2r4 och Stöd och omvårdnads- boende 2 315 2 102 328 174 270 975 700 626 2,1 2,3 Andra boendeformer 368 521 77 965 108 497 151 235 1,9 2,2 Boendestöd 47 283 37 131 34 32 0,7 0,9 Nyckeltal 52 del 2 Socialpsykiatri: Boende och boendestöd- kostnad per insatsform, dygn, person och invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare över 19 år Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 per 12000205 invånare 2200-2644 år Bostad med särskild service 2 105 1 961 606 763 574 421 386 375 0,6 0,7 Familjevård/hvb inack. 2 558 2 375 695 708 551 960 279 237 0,4 0,4 Annat boende 187 012 157 804 269 250 1,4 1,6 Boendestöd /hemhjälp 48 121 47 448 344 348 7,2 7,3 Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Kr per person 2025 2024 Sysselsättning och arbetsträning 61 659 60 270 Nyckeltal 54. Antal hemlösa (mätning vartannat år) Hemlösa Hemlösa SDF 2025 2024 Kvinnor Ingen mätning 2025 51 Män Ingen mätning 2025 187 Totalt Ingen mätning 2025 238 Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Andelen försökslägenheter som ö2v0e2r5gått till eget kon2tr0a2k4t Kvinnor 40,0% 60,0% Män 19,2% 14,3% Totalt 26,8% 26,3% Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Dygn per barn/ungdom Kr per barn/ungdomar Antal barn per 1000 inv 0-19 år som Kr per dygn Kr/invånare 0-19 år 2025 2024 2025 2024 2025 placeras 2024 2025 2024 2025 2024 § 12HEM 114 112 2 436 087 1 531 241 1,0 1,2 21 418 13 697 2 397 1 899 HVB 94 124 796 500 1 052 131 2,7 2,6 8 448 8 511 2 180 2 745 Jourhem 159 168 546 267 498 746 8,3 8,4 3 425 2 971 4 556 4 203 Fam hem 285 272 446 254 432 846 6,1 5,6 1 565 1 589 2 711 2 407 Skyddat boende (för ungdomar som relaterar till kvinnofrids- problematik) 66 33 27 720 65 500 1,1 0,1 419 2 015 30 6 Skyddat boende (barn och unga) 97 97 143 870 68 000 1,0 1,2 1 487 702 142 84 Behandlingsfamilj 191 169 1 446 600 1 113 326 2,6 2,0 7 566 6 599 3 713 2 191 Stödboende 172 188 873 923 715 622 1,1 1,6 5 096 3 811 972 1 133 Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Antal familjer som saknar stadigvarande Antal barn 0-17 år i familjer som saknar stadigvarande bostad bostad 2025 2024 2025 2024 Saknar stadigvarande bostad 31 38 75 74 Ekonomiskt bistånd Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Andel biståndstagare i bef, 0- år 2025 2024 Andel biståndstagare 3,1% 3,2% Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Andel hushåll med bistånd som fått försörjning 2025 2024 Andel hushåll 10,3% 11,7% Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Medelbidrag per hushåll och månad, kr Medelbidrag per vuxen biståndstagare och månad, kr 2025 2024 2025 2024 Medelbidrag 12 368 12 075 11 261 10 984 Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Summa ekonomiskt bistånd per invånare 0 år och äldre 2025 2024 Ekonomiskt bistånd i relation till bef 2 621 2 660 Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Antal arbetslösa biståndstagare per 1000 invånare 18-64 år 2025 2024 Antal arbetslösa 13,9 14,32 Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Andel barn i biståndshushåll i befolkningen 0-17 år 2025 2024 Andel barn i biståndshushåll 4,9% 5,1% Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-64 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Andel ungdomar med ekonomiskt bistånd i befolkningen 18-24 år 2025 2024 Andel beroende av EB 1,1% 1,4% Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd, 2025 2024 Utredningar EB 1,6% 0,2% Stadsmiljö Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Kostnad per kvadratmeter vinterväghållen yta, kr 2025 2024 Vinterväghållen yta 20,0 22,7 Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för barmarksrenhållning per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 2,3 2,6 Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkdrift per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 18,0 23,1 Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 2,9 1,8 Kultur och Fritid Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler 2025 2024 2025 2024 Nettokostnad (kr) per öppethållandetimme 2 056 2 166 2 496 2 563 Nyckeltal för personalstatistik Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställningar 2025 2024 Andel tillsvidareanställda 94,9% 95,0% Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Andel heltidsanställningar 2025 2024 Andel heltidstjänster 95,8% 94,4% Nyckeltal 124: Personalomsättning Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättning 5,87% 4,6% Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Kvinnliga chefer (kvot) 2025 2024 Kvot kvinnliga chefer 1,02 1,01 Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Utrikes födda chefer (kvot) 2025 2024 Kvot utrikes födda chefer 0,51 0,53 Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel korttidssjukfrånvaro 2025 2024 Korttidsfrånvaro 2,41% 2,47% Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel långtidssjukfrånvaro 2025 2024 Långtidsfrånvaro 4,36% 4,41% Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Kostnad sjukfrånvaro per årsarbetare, kronor 2025 2024 Korttidssjukfrånvaro 11 017 8 540 Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet För in underlag i gulmarkerad ruta Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Antal förskollärare Antal anställda som arbetar i barngrupp (grundbemanning) omräknat till årsarbetare, exklusive resurspersonal Andel förskollärare av totalt antal anställda Andel förskollärare 278 670 41,5% Kommentarer: Förskolan har under året arbetat aktivt med att öka andelen förskollärare. Förändringen förklaras även med en medveten resursanpassning där bemanning i högre grad har kunnat hållas stabil i förskoleområden med störst behov. Handläggare: Foad Abdikarim Telefon nr: 08-508 02 133 Mejladress: foad.abdikarim@stockholm.se Nyckeltal för Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Totalt nettokostnad (tkr) - Invånare 0-64 år i Kostnad (kr) per invånare 0-64 år Stöd och service till stadsdelen personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning 662 046 83 184 7 959 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn respektive dag inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) för Antal dygn/dagar Stadsdelens snittkostnad (kr) per dygn/dag verksamheten Gruppbostad och boende för unga 294 693 79 108 3 725 Daglig verksamhet 149 449 114 876 1 301 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Stadsdelens Antal timmar inom Snittkostnad (kr) per timme bruttokostnad (tkr) för verksamheten verksamheten Assistansersättning FH* 16 782 30 843 544 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Kommentarer: Snittkostnaden var något högre i samband med sammanslagningen hösten 2023 (584 kr) för att därefter gått ner till 532 kr (2024). Handläggare: Sebastian Norrsken Telefon nr: (0) 8-508 03068 Mejladress: sebastian.norrsken@stockholm.se Nyckeltal för Äldreomsorg För in underlag i gulmarkerad ruta Uppgifterna i de förifyllda orangefärgade cellerna kan kontrolleras mot underlag i /beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Underlag Nyckeltal Antal personer Antal Total befolkning 65-79 år Total befolkning 80- år Andel av Andel av med insats 65- personer befolkningen 65-befolkningen 80- 79 år med insats 79 år med insats år med insats 80- år per månad per månad Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 484 700 9 761 3 098 5,0% 22,6% Hemtjänst (ordinärt boende) 461 647 9 761 3 098 4,7% 20,9% Vård- och omsorgsboende 123 271 9 761 3 098 1,3% 8,7% Äldreomsorg totalt 864 1 269 9 761 3 098 8,9% 41,0% Andel av befolkningen 65-79år med insats per månad har totalt minskat med 0,2 procenheter sedan föregående år vilket avser hemtjänst i ordinärt boende och servicehus, enbart ordinärt boende har Kommentarer: minskat med 0,3 procentenheter. Andel av befolkningen 80 år och äldre med insats per månad har minskat med 0,9 procentenhetersedan 2024 varav 0,3 procentenheter avser hemtjänst i ordinärt boende. Antal personer med (80år och äldre) med insats har ökat med 64 personer totalt där en stor ökning har skett för vård om omsorgsboende om 17 personer totalt. Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Underlag Nyckeltal Totalt antal Totalt antal Genomsnittligt antal timmar per person och månad bistånds- personer beslutade med timmar insatsen, brutto Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 46 713 1 184 39,5 Hemtjänst (ordinärt boende) 43 075 1 108 38,9 Kommentarer: Genomsnittligt antal timmar per person och månad för hemtjänst ordinärt och servicehusboende har ökat med 0,1 h per person och månad i jämförelse med 2024. Motsvarande siffra för endast ordinärt boende är en minskning om 0,1 h per person och månad i jämförelse med 2024. Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Underlag Nyckeltal Netto -kostnad Antal Nettokostnad (kr) per timme (tkr) biståndsbe- slutade timmar Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 291 167 560 554 519 Hemtjänst (ordinärt boende) 259 876 516 898 503 Kommentarer: Ökning avkostnader för ordinärt boende och servicehus med 7,7 mnkr sedan föregående år. Kostnader för endast ordinärt boende har ökat med 9,2 mnkr sedan 2024. Antalet biståndsbeslutade timmar har en ökning om 13 156 h för ord. och s-hus.sedan 2024 och 18 445 h för endast ordinärt boende sedan 2024. Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Vårdkostnad/vårddygn Vårddygn/person o månad Nettokostnad Antal Nettokostnad (kr) per vårddygn Biståndsbedömda vårddygn 12 mån Antal personer Vårddygn per (tkr) 12 mån vårddygn verkställt beslut person och under 12 12 mån månad mån Vård- och omsorgsboende 407 109 138 606 2937 11 551 393 29,4 Kommentarer: Nettokostnaden har ökat med 66,3 mnkr sedan 2024. Antalet inidivider har ökat med 17 personer sedan 2024. Nyckeltal 208 Nyckeltal 50, 52:1 Nyckeltal 55, 201 Foad Abdikarim Handläggare: Yasmine Ekman Munir Katarzyna Stachowska Dennis Peng 08-508 02 133 Telefon nr: 08-50801682 08-50802160 08-508 016 31 foad.abdikarim@stockholm.se Mejladress: Yasmine Ekman Munir katarzyna.stachowska@stockholm.se dennis.peng@stockholm.se År 0-19 år 20 år och äldre 20-64 år Antal invånare 2025 23 379 72 664 59 805 Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika personer Antal invånare 20 år och äldre Dygn per person Kr per person Antal personer med Kr per dygn Kr per insats per 1000 inv invånare 20 20 år och äldre år och äldre HVB 3 865 938 20 72 664 47 193 250 0,3 4 120 53 LVM / tvångsvård 5 935 408 7 72 664 58 847 857 0,1 14 547 82 Familjehemsvård 0 0 0 72 664 0,0 0 HVB:Antal dygn, kronor person och kronor per invånare samt antal personer per insats per 1000 invånare har minskat jämfört med 2024. LVM: Antal dygn per person är lägre jämfört med 2024. Kostnad per dygn och person har ökat och beror i stort sett på högre kostnader för gemensam administration samt prisökningar. Kommentarer: Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Underlag Nyckeltal Antal beslut med registrerad Antal beslut om insatser Andel beslut med genomförande- plan genomförandeplan Genomförandeplaner inom socialpsykiatrin* 44 60 73,4% * Avser medeltalet av antal beslut per månad under perioden december 2024-november 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr* Antal boende- Antal unika personer Antal invånare 20 år och äldre Kr /dygn Kr per personKr per invånare 20 år Antal personer dygn och äldre med insats per 1000 inv 20 år och äldre Stöd och omvårdnadsboende** 50 867 21 970 155 72 664 2 315 328 174 700 2,1 Andra boendeformer*** 10 993 29 910 141 72 664 368 77 965 151 1,9 Boendestöd 2 506 53 72 664 47 283 34 0,7 * För verksamheter i egen regi ska verksamhetens del av personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader ingå. ** Verksamhetskod 1310 har tillkommit år 2022. *** Verksamhetskod 1337 har tillkommit år 2022. Stöd och omvårdnadsboende. Antald dygn och därmed kostnad har ökat jämfört med 2024.antal unika personer har minskat med 8 därefter har kostnad per person ökat.Andra boendeformer: Minskade kostnader som följd av färre dygn och individer. Boendestöd: 8 personer färre än 2024, högre kostnader pga. prisökningar och mer konsekvent bokföring efter sammanslagningen. Kommentarer: Nyckeltal 52 del 2: Socialpsykiatri - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, per person och per invånare samt antal personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal boende-dygn Antal personer Antal invånare 20 -64 år Kr /dygn Kr per person Kr per invånare Antal personer per 1000 20-64 år med insats Bostad med särskild service 23 057 10 956 38 59 805 2 105 606 763 386 0,6 Familjevård/hvb inack. 16 697 6 528 24 59 805 2 558 695 708 279 0,4 Annat boende 16 083 86 59 805 187 012 269 1,4 Boendestöd /hemhjälp 20 596 428 59 805 48 121 344 7,2 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal personer Kr per person Sysselsättning och arbetsträning 8 324 135 61 659 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 54 Antal hemlösa (mätning vartannat år) Underlag Antal hemlösa Kvinnor Ingen mätning 2025 Män Ingen mätning 2025 Totalt Ingen mätning 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Underlag Tot antal Antal försökslägenheter som övergått Andelen försökslägenheter som övergått till eget försökslägenheter till eget kontrakt kontrakt Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Kvinnor 15 6 40,0% Män 26 5 19,2% Totalt 41 11 26,8% Andel lägenheter som övergått till eget kontrakt uppgår till 26,8% 2025 jämfört med 26,3% 2024. Det är en ökning med 1 eget kontrakt, 1 man och 0 kvinnor Förvaltningen har arbetat med boendestöd för att underlätta för boende i försökslägenhet eller till eget kontrakt. Målet är att skapa trygga och långsiktiga boendelösningar. Kommentarer: Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år (Obs i nettokostnaden ska även statsbidragsintäkter inkluderas) Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika barn o ungdomar Antal invånare 0-19 år Dygn per barn/ Kr per barn Antal barn per 1000 Kr /dygn Kr/invånare 0- ungdom /ungdomar inv 0-19 år som 19 år placeras § 12HEM 56 030 2 616 23 23 379 114 2 436 087 1,0 21 418 2 397 HVB 50 976 6 034 64 23 379 94 796 500 2,7 8 448 2 180 Jourhem 106 522 31 100 195 23 379 159 546 267 8,3 3 425 4 556 Familjehem 63 368 40 499 142 23 379 285 446 254 6,1 1 565 2 711 Skyddat boende (för ungdomar 693 1 654 25 23 379 som relaterar till kvinnofridsproblematik) * 66 27 720 1,1 419 30 Skyddat boende (barn och 3 309 2 226 23 23 379 unga) ** 97 143 870 1,0 1 487 142 Behandlingsfamilj 86 796 11 472 60 23 379 191 1 446 600 2,6 7 566 3 713 Övrigt boende för BoU 22 722 4 459 26 23 379 172 873 923 1,1 5 096 972 (stödboende) * Verksamhetskod 1213 ** Verksamhetskod 1215 och 1216 Kommentarer: §12HEM: Genomsnitt antal dygn per barn/ungdom har ökat från 112 under 2024 till 114 i 2025. Ökade kostnader beror även på SiS placeringar har blivit dyrare under 2025. HVB: Dennna form av vårdkostnad har minskat mest jämfört med 2024. Totala Antal vårddygn har minskat med 1507 samtidigt som Antal unika barn och ungdomar ökade med bara 3 st. Detta medför minskad nettokostnad på 256 tkr jämfört mot 2024. Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Nyckeltal Antal familjer som saknar Antal barn 0-17 år i familjer som saknar stadigvarande bostad stadigvarande bostad Saknar stadigvarande bostad 31 75 Kommentarer: Antal familjer som saknar stadigvarande boende har minskat med 7 och antal medföljande barn har ökat med 1 jämfört med 2024. Handläggare: Yasmine Ekman Munir Telefon nr: 08-50801682 Mejladress: Yasmine Ekman Munir År 0-17 år 0 år och äldre 18-65 år Antal invånare 2025 20 769 96 042 63 294 Nyckeltal för Ekonomiskt bistånd Förifylld uppgift Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Antal biståndstagare Befolkning 0- år Andel bistånds- tagare i bef Biståndstagare 2 934 95 951 3,1% Kommentarer: Andel biståndstagare har minskat från 3,2% 2024 till 3,1% 2025.Det motsvarar är en minskning med 63 biståndstagare. Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Underlag Nyckeltal Antal bistånds- Antal hushåll med Andel hushåll med bistånd som fått försörjning hushåll totalt bistånd som fått försörjning Biståndshushåll 2 452 252 10,3% Antal biståndshushåll totalt har minskat med 64 jämfört med 2024. Andel hushåll som avslutats till annan försörjning 2024 var 11,7 % Motsvarande för 2025 är 10,3% . Det är en minskning med 1,4 procent. Analysen är att flera hushålla har avslutats av okänd anledning. Andelen avslut mot självförsörjning kan därför vara högre. Utfallet påverkas även av att en större andel hushåll har avslutats på grund av flytt till annan ort. Vilket till stor del beror på områdets praktiska stöd till individer för att erhålla ett stadigvarande boende. Kommentarer: Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Underlag Nyckeltal Utbetalt bistånd per Antal bistånds- Antal vuxna biståndstagare per månad Medelbidrag per hushåll och månad, kr Medelbidrag per månad, tkr hushåll per månad vuxen biståndstagare och månad, kr Ekonomiskt bistånd 20 976 1 696 1 863 12 368 11 261 Medelbidraget per vuxen biståndstagare och hushåll har ökat jämfört med 2024. Medelbidraget per hushåll ämfört med 2024. Det kan förklaras av att riksnormen har räknats upp med 2,8 procent. Kommentarer: Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 0-w år Summa ekonomiskt Summa ekonomiskt bistånd per inv 0-w år, kr bistånd under året, tkr Ekonomiskt bistånd i relation till bef 96 042 251 718 2 621 Kommentarer: Summa ekonomiskt bistånd per invånare har minskat med 39 kronor jämfört med 2024. Förklaringen kan vara minskningen av biståndstagare och ökniingen av riksnormen. Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 18-65 år Antal arbetslösa Antal arbetslösa biståndstagare per 1000 med bistånd inv 18-65 år* genomsnitt per månad Antal personer 63 294 879 13,9 *På grund av nya pensionsregler år 2023 beräknas nyckeltalet för åldersgruppen 18-65 istället för som tidigare 18-64 Kommentarer: Antalet arbetslösa biståndstagare per 1000 invånare i åldersgruppen 18-65 år har minskat från 14,3 år 2024 till 13,9 2025. Nycketal 64 b Andel ungdomar, 18-24 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i befolkningen i genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Antal barn i hushåll Antal barn 0-17 år i Andel barn i biståndshushåll i befolkningen Antal ungdomar, A n t a l 18-24 år i Andel ungdomar med ekonomiskt befolkningen 18-24 år, med befolkningen med ekonomiskt bistånd per månad ekonomiskt bistånd bistånd i per månad befolkningen 18-24 år Andel beroende av EB 1 056 21 373 4,9% 111 9 780 1,1% Antal barn i hushåll med ekonomiskt bistånd per månad har minskat sedan 2024 med 0,2%.Andel ungdomar har minskat från 1,4 till 1,1% Kommentarer: Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll Underlag Nyckeltal Antal inledda Antal hushåll med Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av utredningar om ekonomiskt bistånd ekonomiskt bistånd, FUT felaktig utbetalning under året (netto) av ekonomiskt bistånd, FUT Utredningar EB 39 2 452 1,6% Kommentarer: Andel inledda FUT utredningar har ökst från 0,2% år 2024 till 1,6% år 2025 vilket är 34 fler. Handläggare: Ahmed Mohamud Telefon nr: 0850803364 Mejladress: ahmed.a.mohamud@stockholm.se Nyckeltal om Stadsmiljö För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad per kvadratmeter vinterväghållen yta, kr vinterväghållen yta, vinterväghållen yta tkr Vinterväghållning 4 652 232 677 20,0 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för barmarksrenhållning per kvadratmeter barmarksren-hållning, parkmark parkmark, kr tkr Parkmark 5 877 2 535 709 2,3 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för parkdrift, Kvadratmeter Kostnad för parkdrift per kvadratmeter parkmark, kr tkr parkmark Parkmark 45 639 2 535 709 18,0 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr parkunderhåll, tkr parkmark Parkmark 7 477 2 535 709 2,9 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal om Kultur och Fritid För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad per öppethållande-timme (kr) Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad per öppethållande- öppethållande- öppethållande- timmar timmar timme (kr) Lokaler för öppen fritidsverksamhet 78 501 38 174 2 056 95 301 38 174 2 496 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Handläggare: Ida Hagerum Telefon nr: 08-508 03 373 Mejladress: ida.hagerum@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Underlag finns i Beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställningar Underlag Nyckeltal Antal tillsvidare- Totala antalet anställningar anställningar Andel tillsvidare-anställningar Tillsvidareanställda 2 211 2 329 94,9% Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal Antal heltids- Totala antalet Andel heltids-anställningar anställningar tillsvidare- anställningar Heltidstjänster 2 118 2 211 95,8% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal Genomsnittligt Personalomsätt-ning (%) Det lägsta talet av antal tillvidare- antalet avgångar anställningar eller rekryteringar under året av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 128 2 182 5,9% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Underlag Nyckeltal Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor (%) Antalet kvinnor i chefsposition Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer kvinnor anställda chefer (%) (kvot) Kvinnliga chefer 1 928 2 329 82,8% 150 177 84,7% 1,02 Kommentarer: Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare* Underlag Nyckeltal Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes födda (%) Antalet utrikes födda chefer Totala antalet chefer Andel utrikes Utrikes födda som är utrikes anställda födda chefer c h e fer födda (%) (kvot) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i, underlag ges från Sweco 0,51 *Avser uppgifter per 30 september Kommentarer: Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel korttids- sjukfrånvaro sjukfrånvaro- dagar av avtalad dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 20 045 832 440 2,41% Kommentarer: Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel långtids-sjukfrånvaro sjukfrånvaro- dagar av avtalad dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 36 329 832 440 4,36% Kommentarer: Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalomkostnadspålägg (PO)) Underlag Nyckeltal Kostnad för Antalet Kostnad sjukfrånvaro per årsarbetare, kronor sjukfrånvaro- årsarbetare dagar dag 1-14 i tkr* Kostnad korttidsfrånvaro 27 029 2 453 11 017 *Kostnad för korttidssjukfrånvaro mäts från och med 2019 genom kostnad för sjukfrånvarodag 1-14 istället för dag 2-14. Kommentarer: