District Council Report: Success and Surplus for Residents

Verksamhetsberättelsen innehåller ett fullständigt årsbokslut samt redogör för och analyserar årsutfall och avvikelser mot budget. Resultat 2025 Norra innerstadens stadsdelsförvaltning gör bedömningen att stadsdelsnämnden uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Bedömningen grundar sig på att kommunfullmäktiges mål för 16 verksamhetsområden bedöms ha uppfyllts helt för året. Ett verksamhetsområde bedöms ha uppfyllts delvis. [Verksamhetsberättelse 2025 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: NI 2025/1934 2026-01-30 Handläggare Till Andreas Evestedt Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 09 596 Verksamhetsberättelse VB 2025 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsberättelse med bokslut för 2025 med tillhörande bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Stadsdelsnämnden begär att ackumulerat resultat om 4,6 mnkr avseende resultatenheternas fonder överförs till 2026. 3. Nämnden begär ombudgetering av klimatinvesteringsmedel om 0,7 mnkr gällande anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Jesper Ackinger Maria Härenstam stadsdelsdirektör avdelningschef Norra innerstadens stadsdelsnämnd Sankt Eriksgatan 117 08-508 09 596 andreas.evestedt@stockholm.se start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 9 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................9 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................41 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv .................................................................................................54 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................59 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................65 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................67 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.....................................................................................................68 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................70 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................72 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................80 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................85 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................90 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 2(145) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .................................................................................................................100 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .....105 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ......................................................................114 Uppföljning av ekonomi ....................................................................................................... 127 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget..................................................................127 Resultatenheter ...............................................................................................................................133 Investeringar ...................................................................................................................................134 Försäljningar av anläggningstillgångar ..........................................................................................135 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ..................................................................................................135 Ombudgeteringar ............................................................................................................................135 Medel för lokaländamål..................................................................................................................135 Analys av balansräkning ................................................................................................................135 Övrigt .............................................................................................................................................136 Särskilda redovisningar ....................................................................................................... 136 Bedömning av nämndens interna kontroll ......................................................................... 136 Systematiskt kvalitetsarbete ................................................................................................ 137 Systematiskt arbetsmiljöarbete ........................................................................................... 143 Checklista för årlig uppföljning .....................................................................................................143 Övrigt ..................................................................................................................................... 145 Bilagor Bilaga 1: SDN 09 VB 2025 Bilaga 2: Uppföljning av intern kontroll 2025 Norra innerstaden Bilaga 3: GDPR årsrapport 2025 Norra innerstaden Bilaga 4: Rapport för årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2025 Norra innerstaden Bilaga 5: Lokal samverkansöverenskommelse - Uppföljning åtgärdsplan 2025 Norra innerstaden Bilaga 6: Samlad rapport äldreomsorgens verksamhetsuppföljningar 2025 Norra innerstaden Bilaga 7: Uppföljning av öppen fritidsverksamhet 2025 Norra innerstaden Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 3(145) Bilaga 8: Slutrapport klimatinvestering Dricksvattenfontäner Norra innerstaden Bilaga 9: Slutrapport klimatinvestering Humlegården skyfallsåtgärd Norra innerstaden Bilaga 10: Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamhet Norra innerstaden Bilaga 11: Uppföljning av Miljöprogram 2030 Norra innerstaden Bilaga 12: Nyckeltal 2025 Norra innerstaden Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 4(145) Sammanfattande analys Verksamhetsplanen för Norra innerstadens stadsdelsnämnd har angett inriktningen för nämndens verksamhet under 2025. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budget för 2025 med de tre inriktningsmålen: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Verksamhetsberättelsen innehåller ett fullständigt årsbokslut samt redogör för och analyserar årsutfall och avvikelser mot budget. Resultat 2025 Norra innerstadens stadsdelsförvaltning gör bedömningen att stadsdelsnämnden uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Bedömningen grundar sig på att kommunfullmäktiges mål för 16 verksamhetsområden bedöms ha uppfyllts helt för året. 1 verksamhetsområde bedöms ha uppfyllts delvis. Nedan redovisas nämndens resultat och utförda arbete under 2025 övergripande. Läs mer under respektive inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål. 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden • Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfallet gällande mål, indikatorer och aktiviteter enligt nedan sammanställning: o 5 av 5 underliggande verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts helt. o 15 av 33 indikatorer på kommunfullmäktigenivå har uppfyllts helt. 13 har delvis uppfyllts och 4 har ej uppfyllts. 1 indikator saknar data. o 2 av 2 aktiviteter på kommunfullmäktigenivå är klarmarkerade för året. o 5 av 5 underliggande nämndmål bedöms ha uppfyllts helt. o 10 av 13 indikatorer på nämndnivå har uppfyllts helt. 3 har delvis uppfyllts. o 24 av 25 aktiviteter på nämndnivå är klarmarkerade för året. 1 aktivitet saknar data. Nedan redovisas ett urval av utfört arbete inom nämndens verksamheter under 2025. Läs mer i underliggande inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål: • Den nya organisationen för barnhälsa har givit nämndens förskolor stärkta förutsättningar i att arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser. • Inom ramen för den nya socialtjänstlagen har förvaltningen arbetat med omställningen till en förebyggande, lätt tillgänglig, kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst genom att påbörja implementering av förändrade arbetssätt och förbereda för att ge insatser Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 5(145) utan föregående behovsprövning. • Den öppna träffpunkten Vasaträffen för personer över 65 år har infört utökade öppettider alla dagar på året. • Vård och omsorgen om personer med demenssjukdom/kognitiv svikt har utvecklats under året. Totalt är 12 av 19 verksamheter nu Stjärnmärkta enligt Demenscentrums modell eller har Silviahemscertifiering. • Nämnden har tilldelats 1,47 mkr från stadens satsning Matlyftet som syftar till att förebygga undernäring och social isolering. Medlen har möjliggjort över 30 större satsningar. • Nära 100 scenkonstevent har genomförts på Sergels torg under året i syfte att skapa en trevligare och tryggare plats. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning • Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfallet gällande mål, indikatorer och aktiviteter enligt nedan sammanställning: o 4 av 4 underliggande verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts helt. o 3 av 6 indikatorer på kommunfullmäktigenivå har uppfyllts helt. 2 har delvis uppfyllts och 1 har ej uppfyllts. o 6 av 6 aktiviteter på kommunfullmäktigenivå har klarmarkerats för året. o 4 av 4 underliggande nämndmål bedöms ha uppfyllts helt. o Inga indikatorer på nämndnivå finns. o 2 av 2 aktiviteter på nämndnivå har klarmarkerats för året. Nedan redovisas ett urval av utfört arbete inom nämndens verksamheter under 2025. Läs mer i underliggande inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål: • För 2025 har nämnden erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 20 nya träd planterats ut inom stadsdelsnämndsområdet. • För 2025 har nämnden erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på ett flertal platser. • Förvaltningen har utifrån erhållna klimatinvesteringsmedel installerat dricksvattenfontäner i Humlegården och Observatorielunden. • Under året har andelen återbrukat material inom nämndens parkupprustningar ökat. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 6(145) • Två av nämndens förskolor har ingått i projektet Hållbar förskola, som är ett samarbete mellan bland annat miljöförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningen. Projektets syfte är att minska förskolans miljöpåverkan och öka biologisk mångfald samt öka medvetenheten för att arbeta hållbart. 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla • Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfallet gällande mål, indikatorer och aktiviteter enligt nedan sammanställning: o 6 av 7 underliggande verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts helt. 1 verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts delvis. o 15 av 25 indikatorer på kommunfullmäktigenivå har uppfyllts helt. 7 har delvis uppfyllts och 3 har ej uppfyllts. o 2 av 3 aktiviteter på kommunfullmäktigenivå har klarmarkerats för året. 1 aktivitet har avvikelse. o 8 av 8 underliggande nämndmål bedöms ha uppfyllts helt. o 2 av 3 indikatorer på nämndnivå har uppfyllts helt. 1 har delvis uppfyllts. o 33 av 36 aktiviteter på nämndnivå har klarmarkerats för året. 3 aktiviteter har avvikelse. Nedan redovisas ett urval av utfört arbete inom nämndens verksamheter under 2025. Läs mer i underliggande inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och nämndmål: • Inventering av underhållsbehov har gjorts på samtliga förskolor inom stadsdelsnämndsområdet. Prioritetslistor för åtgärder har utarbetats och uppdaterats. • Förvaltningen har återtagit driften av planerade nattinsatser samt uttryckning vid larm inom nämndens äldreomsorgsverksamhet. Förvaltningen har under året även tagit över delar av lokalvården i egen regi för förvaltningskontoren samt inom äldreomsorgen. Förvaltningen har också påbörjat att utreda förutsättningarna till parkdrift i egen regi. • 486 ungdomar har anställts via feriejobb under sommar-, höst- och jullov. • För att stärka arbetet kring personer över 65 år har förvaltningen under året implementerat Nollvision - inga äldre ska leva i hemlöshet i Stockholms stad. • Nämndens förskoleverksamhet har startat ett introduktionsprogram för nya medarbetare. Genom den gemensamma introduktionen skapas en samsyn i organisationen vilket stärker kvaliteten och likvärdigheten i nämndens förskolor. • Nämndens äldreomsorgsverksamhet har under året haft särskilt fokus på att öka andelen utbildade undersköterskor och haft en särskild resurs som stöd i arbetet för att få fler medarbetare att nå en utbildningsnivå för skyddad yrkestitel som undersköterska. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 7(145) • Under året har förvaltningens krisledning deltagit i den stadsövergripande övningen STADSÖ25. Förskoleavdelningen och äldreomsorgsavdelningen har under året tagit fram övergripande dokument för kontinuitetshantering inom respektive avdelning, för att kunna upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid oönskade händelser och kris. • Kartläggning av riskområden och moment för välfärdsbrottslighet inom hemtjänsten har utförts. Funktionsbrevlåda har inrättats för inrapportering av välfärdsbrottslighet. • Invånare har bjudits in till trygghetsvandring för att kunna lämna synpunkter och förbättringsförslag för sitt närområde. Under året har tre trygghetsvandringar genomförts. Uppföljning av ekonomi Årets resultat för nämnden 2025 visar på ett överskott om 94,4 mnkr efter resultatöverföringar. Anledningen till överskottet är främst att antalet personer över 65 år med behov av äldreomsorg är lägre än den beräkning som gjorts utifrån stadens fördelningsnyckel. Detta beror på att äldre inom stadsdelsnämndsområdet lever längre, är friskare och mer självständiga än genomsnittet. Stadsdelsnämnden har även ett brett utbud av förebyggande och hälsofrämjande insatser som bedöms bidra till att behovet av hemtjänst och vård- och omsorgsboendeplatser kommer i allt högre ålder. Behovet av hemtjänst har också varit lägre än prognostiserat under hösten vilket förklarar avvikelsen från tidigare rapporter. Mindre överskott finns även inom myndighetsutövning för individ- och familjeomsorgen där behovet är lägre än fördelad budget. Däremot är behovet högre inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt ekonomiskt bistånd. Kostnaderna för underhåll av stadens parker samt planering och underhåll av inhyrda lokaler har också varit högre än budgeterat. Sammanfattning av nämndens prioriteringar för 2025 utifrån direktiv till samtliga nämnder och bolag I budget för 2025 framkommer direktiv till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Nämndens utförda arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål inom respektive verksamhetsområde. Nedan framgår under vilka verksamhetsområdesmål det utförda arbetet främst beskrivs: • Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Årets utförda arbete beskrivs främst under mål 3.1, 3.4, 3.5, 3.6 samt Redovisning av ekonomi. • En levande och hållbar stad Årets utförda arbete beskrivs främst under mål 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 och 3.7. • Trygg och säker stad som håller samman Årets utförda arbete beskrivs främst under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 8(145) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden är fem verksamhetsområdesmål insorterade: • Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid • Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan • Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst • Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet • Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv • Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfallet gällande mål, indikatorer och aktiviteter enligt nedan sammanställning: o 5 av 5 underliggande verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts helt. o 15 av 33 indikatorer på kommunfullmäktigenivå har uppfyllts helt. 13 har delvis uppfyllts och 4 har ej uppfyllts. 1 indikator saknar data. o 2 av 2 aktiviteter på kommunfullmäktigenivå har klarmarkerats för året. o 5 av 5 underliggande nämndmål bedöms ha uppfyllts helt. o 10 av 13 indikatorer på nämndnivå har uppfyllts helt. 3 har delvis uppfyllts. o 24 av 25 aktiviteter på nämndnivå har färdigställts. 1 aktivitet saknar data. Nedan redovisas ett urval av utfört arbete inom nämndens verksamheter under 2025. Läs mer i underliggande verksamhetsområdesmål och nämndmål: • Den nya organisationen för barnhälsa har givit nämndens förskolor stärkta förutsättningar i att arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser samt gör den specialpedagogiska kompetensen mer tillgänglig och verksamhetsnära. En handlingsplan för samverkan mellan förskola och socialtjänst har arbetats fram för att stärka det gemensamma arbetet med att främja jämlika uppväxtvillkor. • Inom ramen för den nya socialtjänstlagen har förvaltningen arbetat med omställningen till en förebyggande, lätt tillgänglig, kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst genom att påbörja implementering av förändrade arbetssätt och förbereda för att ge insatser utan föregående behovsprövning. En av de övergripande målsättningarna är att Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 9(145) socialtjänsten ska arbeta kunskapsbaserat. Förvaltningen har inom flera verksamhetsområden arbetat med aktiviteten individbaserad systematisk uppföljning och flera medarbetare har utbildats inom området. Förvaltningen har ingått i den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning. • Den öppna träffpunkten Vasaträffen för personer över 65 år har infört utökade öppettider alla dagar på året. Under året har i genomsnitt 35 seniorer per dag sökt sig till verksamheten. • Vård och omsorgen om personer med demenssjukdom/kognitiv svikt har utvecklats under året. Totalt är 12 av 19 verksamheter nu Stjärnmärkta enligt Demenscentrums modell eller har Silviahemscertifiering. Resterande 7 verksamheter har arbetat för att uppnå Stjärnmärkning kommande år. • Nämnden har tilldelats 1,47 mkr från stadens satsning Matlyftet som syftar till att förebygga undernäring och social isolering. Medlen har möjliggjort över 30 större satsningar inom hemtjänsten, öppna mötesplatser, dagverksamheter samt vård- och omsorgsboenden. • Nära 100 scenkonstevent har genomförts på Sergels torg under året i syfte att skapa en trevligare och tryggare plats. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Barns ekonomiska uppväxtvillkor Barn och unga som lever i familjer under osäkra boendeförhållanden eller med ekonomiskt bistånd är en prioriterad målgrupp. Under året har arbetet med att uppmärksamma barn i familjer som söker ekonomiskt bistånd fortgått. Barnkonsekvensanalyser genomförs när barnfamiljer berörs av el- och hyresskulder. Två barn har under året indirekt blivit berörda av avhysning då föräldern, som de inte var sammanboende med, blivit avhyst. Andelen barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd är fortsatt låg. Öppna förskolan Nämndens öppna förskolor har en betydande roll i det främjande och förebyggande arbetet och under året har ett flertal aktiviteter genomförts med fokus på att barn ska ges trygga och jämlika uppväxtvillkor. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 10(145) Personalen i öppna förskolan har under året haft en kontinuerlig samverkan med flera olika aktörer. Nämndens föräldrarådgivare har regelbundet besökt öppna förskolan för att erbjuda stöd och rådgivning på plats. I de fall behov har uppmärksammats, har öppna förskolans personal hänvisat vårdnadshavare vidare till föräldrarådgivningen. Föräldrarådgivarna har också genomfört tematräffar med fokus på bland annat gränssättning och jämställt föräldraskap. Öppna förskolornas samlade erfarenhet är att när föräldrarådgivarna finns på plats i verksamheten sänks tröskeln för vårdnadshavarna att ta kontakt och söka stöd hos socialtjänsten. Vidare har förvaltningens köhandläggare regelbundet besökt öppna förskolorna för att informera föräldrar om ansökningsprocessen till förskolan. Detta görs som ett led i att uppmuntra till inskrivning i förskolan och uppnå ökad inskrivningsgrad. Öppna förskolan har även haft ett nära samarbete med biblioteket. Biblioteket har bland annat besökt öppna förskolan för att ha pekboksklubb. Öppna förskolan har även erbjudit besökarna ABC-utbildning med fokus på barn i ålder 0-2 år. Det har under året varit en stor efterfrågan att delta i utbildningen. Personalens upplevelse är att utbildningen stärker vårdnadshavarna i deras föräldraroll och ger dem nya verktyg och strategier att använda i vardagen. Under året, inför implementeringen av stadens nya program för öppen förskola, har förskoleavdelningen genomfört verksamhetsbesök på samtliga öppna förskolor. Besöken utgör ett stöd i den fortsatta utvecklingen av nämndes öppna förskolor. Verksamhetsbesöken visade att samtliga öppna förskolor bedriver en verksamhet av god kvalitet och erbjuder ett likvärdigt utbud av aktiviteter. I och med den organisationsförändring som under året genomförts inom nämndens förskolor, läs mer under mål 1.2, har även organisationen för nämndens öppna förskolor ändrats. Samtliga öppna förskolor ingår nu i samma enhet och har därmed samma chef. Den nya organisationen skapar goda förutsättningar för att ytterligare stärka likvärdigheten genom gemensam styrning, planering och uppföljning av verksamheten. Parklekar Nämndens parklekar utvecklas i linje med parkleksstrategin och miljöerna är anpassade för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Parklekarna erbjuder ett pedagogiskt och kulturinriktat innehåll och fungerar som en av flera skyddsfaktorer för att förebygga utanförskap bland unga. Under året har parklekarna erbjudit aktiviteter såsom läxhjälp, tipsrundor, snickeriaktiviteter, traditionella lekar, grillning och firanden av både svenska traditioner såsom midsommar och internationella högtider. Under våren 2026 kommer parklekarna förlänga öppettiderna i syfte att erbjuda aktiviteter för låg och mellanstadiebarnen efter skola och fritidsklubb, då de är en prioriterad målgrupp utifrån stadens strategi för parklekar. Fysisk aktivitet är en central del av parklekarnas uppdrag och nämndens parklekar erbjuder både ledarledda och barninitierade aktiviteter som stödjer utvecklingen av motorik, samarbete och rörelseglädje. Under året har nämndens öppna fritidsverksamheter påbörjat arbetet med preventionsprofilen, ett verktyg för verksamhetsutveckling, som baserar sig på vetenskapligt belagda risk- och skyddsfaktorer. Initialt har en baslinjemätning tagits fram, som ger en bild Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 11(145) av var verksamheterna befinner sig idag. Tanken är att arbetet med preventionsprofilen ska generera tryggare verksamheter för fler barn och unga utifrån områdena Utarbetade rutiner för olika situationer i verksamheterna, Värdegrundsarbetet i personalgruppen, Inkluderande förhållningssätt, Samsyn kring förhållningssätt gentemot barn/ungdomar samt Tydliga och kända regler för verksamheterna. Under hösten har verksamheterna fokuserat på rutiner och värdegrund. Fokus för parklekarnas verksamhet ligger på utevistelse, men det finns även byggnader som bidrar till att göra verksamheten mer attraktiv och som möjliggör verksamhet året om. Parklekarna förstärker det ekologiska och hållbara perspektivet, bland annat genom att använda återbruk, miljösmarta material och odlingslådor. Lekvärdesfaktorn bidrar till utvecklingen av utemiljöerna. Ungdomsgårdar Nämndens öppna fritidsverksamheter har en viktig kompensatorisk roll i arbetet med ett Stockholm som håller samman då besökare kommer till verksamheterna från hela Stockholms stad. Ungdomsgårdarna utformas för att inkludera en bredd av målgrupper och erbjuder riktade verksamheter för flickor, barn och unga med funktionsnedsättning, nyanlända ungdomar samt barn och ungdomar som identifierar sig tillhöra målgruppen hbtqi (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och intersexpersoner). Humlegårdens ungdomsgård är diplomerad inom både funktionshindersperspektiv och hbtqi. Tre Liljor ungdomsgård riktar sig till unga med funktionsnedsättning. Mötesplatsen Lili som riktar sig till högstadie- och gymnasieelever, som identifierar sig inom hbtqi, har under året lagts ned på grund av för få besökare. Ungdomsgårdarna har under året haft verksamhet enligt plan. En medborgarbudget har genomförts på ungdomsgårdarna, där ungdomar varit delaktiga i planering och genomförande. Läs mer under mål 3.7. Inför loven har ungdomsgårdarnas besökare varit delaktiga i att bestämma aktiviteter, se mer under rubriken Avgiftsfria sommarlovsaktiviteter. Ungdomsgårdarna har tagit in aktivitetsförslag muntligt, via Instagram och under gårdsråd som hålls varannan vecka. Av de förslag som inkommit har ungdomsgruppen röstat fram vilka aktiviteter som ska utföras. Merparten av besökarna på stadens ungdomsgårdar är pojkar och nämndens ungdomsgårdar strävar efter en jämnare könsfördelning bland deltagarna. Detta har givit resultat framför allt vid vissa av aktiviteterna där könsfördelningen varit helt jämn. Ungdomsgårdarnas arbete med att inkludera och delaktiggöra ungdomarna i planering och genomförande av aktiviteter har bidragit till en mer relevant verksamhet som når en bredare målgrupp, fler återkommande besökare, fler kvinnliga besökare, fler besökare ur det yngre åldersspannet och generellt en större bredd av besökare som nyttjar verksamheterna. Sommarkollo Arbetet under året har pågått enligt plan. Förvaltningen har under året fått in 825 elektroniska ansökningar till kolloplatser. Pappersansökningar, för de med skyddade personuppgifter, är inte inräknade. Totalt tackade 572 barn ja till erbjuden kolloplats. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 12(145) Nämnden erhåller inga medel från donationsstiftelser avseende sommarkollo. Avgiftsfria sommarlovsaktiviteter Parklekarna har under sommarlovet erbjudit ett stort utbud av aktiviteter. Både en mängd fysiska aktiviteter och sporter men även möjlighet att delta i odlingsprojekt som stärker barnens kunskap om naturens kretslopp och hållbarhet. Det har varit en god könsfördelning vid de enskilda aktiviteterna. Förvaltningen har under sommaren samverkat med föreningarna Drömstort och Värtans IK. Drömstort erbjöd under nio sommarveckor aktiviteter vid Vasaparkens-, Humlegårdens- och Tessinparkens parklekar samt på Norra Bantorget. Aktiviteterna var kostnadsfria och ledarledda för barn och unga tre dagar i veckan. Aktiviteterna bestod av bland annat bollspel, idrott, pyssel, spel och kreativa tävlingar. Värtans IK har genomfört tre sommarfotbollsskolor med ungdomsledare från föreningens äldre lag. Ungdomsgårdarna har samverkat och tillsammans med besökare planerat och genomfört externa avgiftsfria sommarlovsaktiviteter, läs mer om tillvägagångssätt under rubriken Ungdomsgårdar. Aktiviteter som röstades fram och genomfördes var Gröna lund, äventyrsbad, Boda borg, höghöjdsbana och go kart. Det har varit en jämn könsfördelning, läs mer under aktiviteten Kostnadsfria sommarlovsaktiviteter erbjuds. Aktiviteterna har varit ett bra marknadsföringsverktyg för ungdomsgårdarna att nå nya ungdomar/ungdomsgrupper. Det har totalt varit cirka 125 unika deltagare med en könsfördelning 30/70 fördelning för flickors/pojkars deltagande sett till alla genomförda aktiviteter. Goda exempel • Öppna förskolan har haft ett nära samarbete med biblioteket. Biblioteket har bland annat besökt öppna förskolan för att ha pekboksklubb. • Förvaltningens köhandläggare har regelbundet besökt öppna förskolorna för att informera om ansökningsprocessen som ett led i att uppmuntra till inskrivning i förskolan för ökad inskrivningsgrad. • Föräldrarådgivarna har besökt öppna förskolorna och haft tematräffar kring bland annat gränssättning och jämställt föräldraskap. • Föräldrarådgivare har besökt öppna förskolor för att ge råd och stöd på plats, vilket även resulterat i att föräldrar senare sökt kontakt med familjerådgivningen. • Ungdomsgårdarnas inkludering av unga i planering och genomförande av verksamheter, har resulterat i en mer relevant verksamhet som nått ut till fler ungdomar och bredare målgrupper. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 54 % 53 % 56 % 71 % 71 % 69 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktivit Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 13(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor eter Analys Under 2025 ändrades målgruppen för grundskoleundersökningen, som utgör underlaget för indikatorn, från årskurs 5 och 8 till årskurs 6 och 9. Därmed är årets siffror inte helt jämförbara med föregående år. Det finns ingen heltäckande statistik för parklekarnas verksamhet som även visar ålder på besökarna. Parklekarna har organisatoriskt bytt avdelning från förskoleavdelningen till socialtjänstavdelningen i januari 2025 och under året har kontinuiteten i verksamheten påverkats av personalomsättning, både bland chefer och medarbetare. Detta i kombination med flertalet renoveringar och upprustningar av både byggnader och utemiljö, har påverkat både besöksantalet och möjligheten att kontinuerligt föra besöksstatistik. Ett omtag vad gäller besöksstatistik ska göras 2026 och verksamheten ska vidare analysera årets försämrade siffror för indikatorn, med målsättningen att förbättra dem under kommande år. En möjlig förklaring till årets försämrade resultat kan vara att barn i årskurs 6, till skillnad från barn i årskurs 5, upplever att de börjar bli för gamla för parkleken men fortfarande är för unga för att besöka fritidsgårdarna. Låg och mellanstadiebarn är parklekarnas prioriterade målgrupp utifrån stadens parkleksstrategi och aktiviteter behöver utvecklas för att tilltala hela åldersspannet. Förvaltningen ska under kommande år se över möjligheten att ytterligare anpassa en del av den öppna fritidsverksamheten för att attrahera de äldsta mellanstadiebarnen i årskurs 6. Under året har andelen besökare på nämndens ungdomsgårdar ökat under årets alla månader. Verksamheterna ser bland annat en tydlig ökning av tjejer som besöker ungdomsgårdarna. Påverkande faktorer är en uttalad målsättning om jämn könsfördelning på alla externa aktiviteter, klassrumspresentationer och uppsökande arbete i Bobergskolan/Hjorthagen samt rekrytering och tillsättning av kvinnlig personal. Andel barn 0,3 % 0,3 % 0,5 % 2,7 % VB 2025 som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd Andelen 90,29 % 89 % 90 % 90 % 90 % 2025 nöjda besökare på stadens fritidsgårdar Antal 2 4 0 Tas fram av 2025 vräkningar nämnd som berör barn Analys Två barn har under året blivit berörda av avhysning. Antalet 10 189 7 291 2 891 7 000 Tas fram av 2025 besök på nämnd stadens fritidsgårdar Analys Antalet besök på nämndens ungdomsgårdar har ökat under året vilket följer mönstret i staden som helhet. Stadsövergripande statistik från ”Kvalitetsrapporten kopplad till stadens strategi 2025” visar dock att flickors besöksstatistik har sjunkit något (två procentenheter) till 36 procent, medan den däremot har stigit väsentligt i nämndens verksamheter. Den stora ökningen gäller framför allt Humlegårdens ungdomsgård där flickors närvaro ökat från 16 till 23 procent. I faktiska siffror har flickors närvaro mer än dubblats från 338 besök under 2024 till 1 011 besök under 2025. Påverkande faktorer har bland annat varit en tydlig målsättning att uppnå jämn könsfördelning vid alla externa aktiviteter, tillsättning av kvinnlig personal samt klassrumspresentationer med regelbundet uppsökande arbete i Bobergskolan (läs mer under mål 1.1 rubrikerna Ungdomsgårdar samt Avgiftsfria sommarlovsaktiviteter). Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 14(145) Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga har en trygg och jämlik uppväxt och en meningsfull fritid Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är barn och unga som lever i familjer med osäkra boendeförhållanden och/eller med ekonomiskt bistånd och är invånare i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Verksamheter som omfattas och som har en kompensatorisk roll i barn och ungas uppväxt är öppen förskola, parklekar och fritidsverksamhet. De öppna fritidsverksamheterna har en viktig roll i arbetet med ett Stockholm som håller samman då besökare kommer till verksamheterna från hela Stockholms stad. Förvaltningen uppmärksammar barn i familjer som söker ekonomiskt bistånd och barnkonsekvensanalyser genomförs när barnfamiljer berörs av el- och hyresskulder. När vuxna med barn söker stöd beaktas särskilt barnets behov. Barnfamiljer i akut logi har en planering mot varaktigt boende Barn och unga görs delaktiga i utformningen och utvecklingen av fritidsverksamheten genom att deras synpunkter och önskemål efterfrågas. För att nå fler målgrupper utvecklar förvaltningen arbetet med mobila fritidsaktiviteter samt aktiviteter med fokus på fysisk aktivitet och utevistelse. Samverkan med civilsamhället sker i syfte att nå fler ungdomar samt utveckla och bredda utbudet av fritidsaktiviteter där bland annat studiehjälp samt fler kvälls- och nattidrottsaktiviteter riktat till ungdomar kan erbjudas. Nämnden erbjuder kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Fritidsverksamheten utformas för att inkludera flera målgrupper och erbjuder riktade verksamheter för flickor, barn och unga med funktionsnedsättning, nyanlända ungdomar, barn och ungdomar som identifierar sig tillhöra målgruppen hbtqi+. Öppna förskolan erbjuder en pedagogisk verksamhet som är rolig och stimulerande för barnen samt erbjuder vårdnadshavare stöd i föräldrarollen, bland annat genom föräldrastödsutbildningen ABC 0-2 år. Parklekarnas verksamhet utvecklas i linje med parkleksstrategin och miljöerna är anpassade för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Parklekarna erbjuder ett pedagogiskt och kulturinriktat innehåll och fungerar som en av flera skyddsfaktorer för att förebygga utanförskap bland unga. Fokus för parklekarna ligger på utevistelse men det finns även byggnader som bidrar till att göra verksamheten mer attraktiv och som möjliggör verksamhet året om. Parklekarna förstärker det ekologiska och hållbara perspektivet, bland annat genom att använda återbruk, miljösmarta material och odlingslådor. Lekvärdesfaktorn bidrar till utvecklingen av utemiljöerna. Förväntat resultat Förväntat resultat 2026 - Fritidsverksamheterna är trygga platser för alla barn och unga. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 15(145) - Fler barn och unga har en meningsfull fritid - Stärkt samverkan med föreningsliv och civilsamhälle som bedriver verksamhet för barn och unga, bland annat genom idéburet offentligt partnerskap (IOP). - Fler kvälls- och nattidrottsaktiviteter i samverkan med civilsamhället riktat till ungdomar. Förväntat resultat på längre sikt - Nämndens verksamheter har arbetssätt som bidrar till jämlika uppväxtvillkor för barn och ungdomar. - Parklekarna är välbesökta, har generösa öppettider och trygga vuxna förebilder. - Barn och unga påverkar de öppna verksamheternas innehåll. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Barn och unga i organiserad brottslighet, BOB - rådet (aktivitet i 2025-01-01 2025-12-31 SÖK) Analys BOB-rådet fortlöper som planerat. Under året har ett operativt samverkansforum mellan polis och socialtjänst bildats, där fokus för samverkan är barn och unga i riskzon. Flertalet funktioner från socialtjänsten och polisen deltar och träffas en gång i månaden för att på individnivå samverka runt berörda barn boende inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Form och organisation för fritidsbibliotek utreds. 2025-01-01 2025-12-31 Analys Förvaltningen kommer installera aktivitetsboxar på tre ställen inom stadsdelsnämndsområdet. Boxarna möjliggör att invånare kostnadsfritt kan låna lekmaterial och sportutrustning. Den första boxen har placerats ut i Värtahamnen, resterande boxar planeras komma på plats under början av 2026. Implementera stadens program för öppen förskola (aktivitet GNVO) 2025-01-01 2025-12-31 Kostnadsfria sommarlovsaktiviteter erbjuds. 2025-01-01 2025-12-31 Analys Parklek: Exempel på aktiviteter under sommarlovet är spontanidrott, cykelrace, hinderbanor, tramprally och olika former av lekar. Även basket, fotboll, pingis och innebandyturneringar har erbjudits. Barn har utöver detta fått möjlighet att delta i odlingsprojekt som stärker deras kunskap om naturens kretslopp och hållbarhet. Ungdomsgårdar: Ungdomsgårdarna har tillsammans med dess besökare planerat och genomfört externa kostnadsfria aktiviteter. Deltagande vid genomförda aktiviteter, totalt 125 ungdomar: • Gröna Lund, 14 tjejer, 16 pojkar • Boda borg, 20 tjejer, 20 pojkar • Kokpunkten äventyrsbad, 20 tjejer, 20 pojkar • Gokart, 20 tjejer, 20 pojkar • Höghöjdsbana, 3 tjejer, 7 pojkar Ung och Trygg på Östermalm och Norrmalm, UTÖN (aktivitet i 2025-01-01 2025-12-31 SÖK) Analys Styrgruppen för samverkansöverenskommelsen beslutade i februari att ändra upplägget för Ung och Trygg på Östermalm och Norrmalm. Nya strukturen för samverkan mellan polis, skola och förvaltningen utgår från två ”nav” istället för ett stormöte per termin som tidigare. I dialog med de kommunala rektorerna inom stadsdelsnämndsområdet beslutades att navens indelning ska utgå från grundskolans stadier. Två nav är igång, ett högstadienav som träffas två gånger per termin och ett låg- och mellanstadienav som träffas en gång per termin. I dagsläget är endast de kommunala skolorna inbjudna. Under 2026 fortsätter arbetet med att utveckla ett gymnasienav, där även de privata skolorna ingår. Unga i riskzon för destruktivt beteende (prioriterat område i SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 16(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analys I det prioriterade området Unga i riskzon för destruktivt beteende ingår arbetet och aktiviteterna "Barn och unga i organiserad brottslighet" (BOB), samlokalisering socialtjänst och polismyndighet samt navsamverkan (tidigare UTÖN). Läs mer under dessa aktiviteter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Förskoleundersökningen är stadens årliga brukarundersökning och besvaras av vårdnadshavare till barn i förskolan. Årets resultat för Norra innerstadens kommunala förskolor visar på en förbättring inom samtliga områden. Områdena Normer och värden, Utveckling och lärande samt Samverkan med hemmet har alla ökat med en procentenhet vardera. Området Kost, rörelse och hälsa har ökat med två procentenheter. 92 procent av vårdnadshavarna är övergripande nöjda med nämndens förskolor. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med 2024 och resultatet är högst av samtliga stadsdelsnämndsområden inom staden. Systematiskt kvalitetsarbete Under året har nämndes förskolor fortsatt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet utifrån framgångsfaktorerna i det nationella kvalitetssystemet (Förtroendefullt klimat, Hälsofrämjande lärmiljö, Kompensatoriska insatser, Kompetent ledarskap, Professionell utveckling, Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus samt Tydlig roll- och ansvarsfördelning). Under året har arbetet fokuserat på att utveckla metoderna för kvalitetsuppföljning från undervisnings-, rektors- och huvudmannanivå. Utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån den självvärdering som inkluderas i det nationella kvalitetssystemet. Självvärderingen planeras utgöra ett underlag för kommande satsningar och prioriteringar i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Under året har arbete lagts på att ta fram ett förvaltningsgemensamt underlag för planering och uppföljning i samband med införandet av det nya digitala stödet Infomentor. Det har varit en återkommande avdelningsövergripande utmaning att aggregera resultat från undervisningsnivån med fokus på utbildningens effekter, från undervisnings- till rektors- och huvudmannanivå. De gemensamma underlagen ska stärka förvaltningens förutsättningar att följa upp undervisningens effekter och arbetet med aggregerade analyser. Främjande och förebyggande arbete Under hösten genomfördes en organisationsförändring inom nämndens förskolor som innebar att organisationen för barnhälsa förändrats från en mer centraliserad modell till en mer verksamhetsnära struktur där varje rektorsområde nu har en egen specialpedagog. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 17(145) Förändringen innebär att specialpedagogerna kommer närmare verksamheten och barnen, vilket skapat förutsättningar för tidiga insatser och ett mer förebyggande arbetssätt. Läs mer under mål 1.3. En forskningscirkel har pågått i ett av nämndens rektorsområden med fokus på att identifiera orsaken till varför majoriteten av ansökningar av tilläggsbelopp avser pojkar med generella behov. Med generella behov avses exempelvis språkliga eller sociala förmågor. Forskningscirkeln startades till följd av den intersektionella analys som genomfördes på förvaltningsnivå avseende ansökningar om tilläggsbelopp i nämndens förskolor. Denna trend har kunnat konstaterats även under 2025. Läs mer under mål 3.7. Nämndens förskolor har sett en ökning av antalet upprättade ärenden avseende kränkande behandling efter en gemensam utbildningsinsats. Att antalet ärenden ökar ger möjlighet till bättre analyser för att förbättra den egna verksamheten och säkerställa en förskola fri från alla former av diskriminering och kränkande behandling. Läs mer under mål 3.7. Nämndens förskole- och socialtjänstverksamheter har under året färdigställt en gemensam handlingsplan. Handlingsplanen ska vara vägledande i samverkan under en längre period för att främja trygga uppväxtvillkor och tidigt stöd. Läs mer under mål 1.3 God och nära vård och omsorg. Inom ramen för handlingsplanen har den nya organisationen för barnombud startats upp. Barnombuden finns på alla förskolor och deras uppdrag är att främja och uppmuntra kollegialt lärande och stärka kvaliteten i det pedagogiska arbetet med barnhälsa samt lyfta barnens röster och stärka barnens rättigheter utifrån de lagar och styrdokument som reglerar barns rätt. Nämndens förskolor har under året intensifierat arbetet för att främja närvaro hos barn i förskolan. Förskolan och skolan har bjudit in medarbetare från båda verksamheter med fokus på frånvaro hos barn och dialogmötena har skapat större förståelse för hur verksamheterna arbetar med att främja närvaro. Vidare har förskolans barnhälsoteam arbetat fram gemensamma arbetssätt vid hög frånvaro. Rutinen tydliggör vilka former av frånvaro som är oroande och hur förskolorna ska agera i olika skeden för att säkerställa att barn och vårdnadshavare som behöver stöd får det i god tid, men också hur förskolan kan arbeta för att främja närvaro. Den nya rutinen implementerades innan sommaren och uppföljningen visar att förskolorna i högre grad än tidigare kontaktar vårdnadshavarna när förskolan noterar en hög frånvaro vilket också bidragit till en ökad medvetenhet hos vårdnadshavarna om vikten av närvaro i förskolan. Språkutvecklande arbetssätt Under året har nämndens förskolor arbetat med att ge barnen en stimulerande språkutveckling i enlighet med läroplanen. Språket har integrerats i hela den dagliga verksamheten som en grund för barnens lärande, kommunikation och delaktighet. Förskolorna har bland annat arbetat med högläsning, berättande, sång, samtal och lek som metoder för att barnen ska utveckla sitt ordförråd, sin begreppsförståelse och kommunikativa förmåga. En viktig del i det språkutvecklande arbetet är pedagogernas närvaro i leken där de stöttar barnen att sätta ord på sina handlingar, känslor och upplevelser. Flera förskolor har arbetat med dialogisk högläsning där högläsningen blir en dialog istället Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 18(145) för en monolog. Genom att strategiskt pausa högläsningen och ställa öppna frågor ges barnen utrymme att sätta ord på sina tankar. Arbetssättet har stärkt barnens förmåga att se mönster i och resonera kring handlingen i böcker. Barnen ställer fler följdfrågor, använder ett mer varierat ordförråd i spontana samtal och visar en ökad förståelse för att texter och bilder kan tolkas på flera olika sätt. Ett rektorsområde har fokuserat på individuell sagotering en gång i månaden. Sagotering är ett verktyg som gör det enklare att följa barnens språkutveckling. Exempelvis att se hur yngre barn utvecklas från att använda enstaka ord till att prata i meningar och hur de äldre barnen utvecklar förmågan att bygga en berättelse med en röd tråd, en tydlig början, handling och avslut. Förskolan har under året haft ett nära samarbete med biblioteket. Varje rektor har inom sitt område utsett ett kultur- och läsombud som representerar förskolan i mötet med biblioteket. Samarbetet ska främja läsning på förskolorna och ger även förskolan en större möjlighet att påverka bibliotekets aktiviteter och utbud för barnen. I samverkan med biblioteket genomfördes bland annat ett gemensamt projekt utifrån boken Chop Chop av Linda Bondestam. Syftet var att utifrån boken få barnen att fundera över teknikens utveckling, människans roll och hur barnen vill att framtiden ska se ut. Syftet var att via boken introducera tankar om fred och samarbete och att stimulera skapande och kreativitet genom konst. Utifrån boken gjorde barnen egna berättelser, tolkningar och konstverk om framtiden. Dessa ställdes ut vid gemensamma utställningar på samtliga bibliotek i stadsdelsnämndsområdet. Under året har förskolorna besökt biblioteken i stadsdelsnämndsområdet kontinuerligt. Att besöka biblioteket ger barnen möjlighet att möta ett större utbud av litteratur. Både i den egna verksamheten och via biblioteket har barnen deltagit vid sagostunder där högläsningen bidrar till ett lustfyllt lärande och skapar positiva associationer till böcker och språk för att ge barnen en stimulerande språkutveckling. Utbildning i svenska för medarbetare med svaga språkkunskaper i svenska har erbjudits under året. Syftet med utbildningen är att stärka kunskaperna i svenska språket och på så sätt stärkas både i sin egen yrkesroll och i förmågan att arbeta språkutvecklande med barnen. Under året har 28 medarbetare deltagit. Efter avslutad kurs gjordes en uppföljning av insatsen. Rektorerna ser effekter hos medarbetarna så som stärkt självkänsla och självförtroende i samtal med vårdnadshavare och kollegor, rikare ordförråd och ökad läsförståelse samt ökad aktivitet vid olika kollegiala forum. Effekterna ger tillsammans bättre förutsättningar för förskolorna att arbeta språkutvecklande. Fysisk aktivitet och rörelse Nämndens förskolor har erbjudit aktiviteter som uppmuntrar till fysisk aktivitet och rörelseglädje. Ett vanligt arbetssätt har varit att organisera olika rörelsestationer både utomhus- och inomhus, bland annat via dans, hinderbanor och grupplekar. Ett gott exempel under året är en förskola som fokuserat på att klättra tillsammans med barnen utifrån boken Aron klättrar i berg. Berättelsen grundar sig i författarens egna upplevelser från att vara ett rullstolsburet barn, men att inte låta det hindra honom från att genomföra de aktiviteter han vill. Författaren har även besökt förskolan för att klättra tillsammans med barnen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 19(145) Ett annat exempel är ett rektorsområde som fokuserat på Riskful Play, vilket resulterat i att områdets samtliga förskolor utvecklat en gemensam medvetenhet kring att utmana barnens fysiska förmågor genom riskfylld lek. Barnen uppmuntras till att testa sina gränser, fatta egna beslut och känna tillit till sin egen förmåga. Några förskolor har genomfört fältstudier i skogen där undervisningen i språk och barnens lekar kopplas ihop. Med hjälp av medtagen rekvisita återberättar och gestaltar barnen sagor genom att använda sina kroppar. Barnen klättrar, springer, kanar, bygger, släpar, mäter och jämför. Sammantaget har arbetet med fysisk aktivitet och rörelse utvecklat barnens motoriska förmåga, sin egen kroppsuppfattning och tilliten till sin egen förmåga. Uppföljning av erhållna medel för upprustning av parkmiljö i anslutning till förskolegårdar För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 2,0 mnkr avseende upprustning av gräsytor nära förskolegård. Medlen har använts för renovering av slitna gräsytor i anslutning till Gustav Adolfsparkens parklek. Ytorna har grävts ur och byggts upp på nytt med ett mer väldränerat sandmaterial för att göra gräset mer hållbart och tåligt att vistas på. Goda exempel • Ett rektorsområde har fokuserat på så kallad individuell sagotering, vilket gjort det enklare att följa barnens språkutveckling. • Efter en gemensam utbildningsinsats har en ökning skett gällande antalet upprättade ärenden avseende kränkande behandling. Detta ökar möjlighet till bättre analyser för att förbättra den egna verksamheten och säkerställa en förskola fri från alla former av diskriminering och kränkande behandling. • Uppföljningen av implementeringen av den nya rutinen för arbetet med att fånga upp barns frånvaro visar att förskolorna i högre grad kontaktar vårdnadshavarna när barnen är frånvarande. Detta ökar vårdnadshavarnas förståelse av vikten av närvaro i förskolan. • Den nya organisationen för barnhälsa har givit nämndens förskolor stärkta förutsättningar i att arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser samt gör att den specialpedagogiska kompetensen är mer tillgänglig och verksamhetsnära. • En handlingsplan för samverkan mellan förskola och socialtjänst har arbetats fram för att stärka det gemensamma arbetet med att främja jämlika uppväxtvillkor. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 36,9 % 34,2 % 36 % Ökning VB 2025 legitimerad e förskollärar e av totalt antal anställda (årsarbetar e) Antal barn 5 st 4,8 st 4,8 4,8 VB 2025 per anställd i förskolan Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 20(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor (årsarbetar e) Analys Indikatorn Antal barn per anställd beräknas på antalet timmar personalen arbetar och inte på antalet personer i förhållande till antalet barn. Alla barn i förskolan går inte heltid och förskolan planerar alltid personalens scheman utifrån när verksamheten har flest barn. Antal barn 15,7 15,3 14,9 14,9 VB 2025 per grupp barn/avd. barn/avd. Analys Den stora utmaningen för förskolan är att varje förskola behöver ha ett visst antal barn för att kunna finansiera lokalhyran. De höga lokalhyrorna inom stadsdelsnämndsområdet är den främsta utmaningen till varför målet är svårt att nå. Lokalerna är inte alltid ändamålsenliga för att organisera för mindre barngrupper. Förskolans arbetssätt är att under dagen dela upp barngruppen i mindre grupper och erbjuda barnen mindre sammanhang under stor del av dagen. Antal barn 15,1 st 15,7 st 15,4 st Minskning VB 2025 per legitimerad förskollärar e Inskrivnings 95,9 % 95,3 % 95,5 % Tas fram av 2025 grad i nämnd förskola Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med förskolenämnden, SISAB 2025-01-01 2025-12-31 och övriga relevanta aktörer inventera, prioritera och initiera upprustningar av befintliga förskolegårdar utifrån lekvärdesriktlinjerna Nämndmål: 1.2.1 Likvärdig förskola av hög kvalitet som förbereder för fortsatt utbildning, med goda möjligheter till lek, rörelse, utveckling och lärande Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är barn i åldern ett till sex år boende inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Förvaltningen utgår från Skolverkets nationella kvalitetssystem i det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen utvecklar förskollärares och skolledares ledarskap med fokus på det pedagogiska uppdraget. Alla barngrupper leds av en förskollärare som ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla undervisningen. Förskolorna stimulerar och utvecklar barnens språk i svenska samt arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Förskolan skapar förutsättningar för att flerspråkighet och modersmål utvecklas och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 21(145) integreras. Barnen tar del av kultur, både genom eget skapande och professionella kulturaktörer. Även samverkan med biblioteket bidrar till att tillgängliggöra kultur för barnen. Förskolornas lärmiljöer, inom- och utomhus, skall vara säkra och trygga samt stimulera och uppmuntra till utveckling och lärande utifrån uppdrag i läroplanen. Utifrån förskolans kompensatoriska uppdrag, fortsätter arbetet med att ta fram en gemensam handlingsplan för samarbetet mellan förskola och socialtjänst i syfte att hitta arbetssätt som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa, samt vid behov erbjuda individuellt stöd i rätt tid. Samverkan sker även med vårdaktörer som möter barn i förskoleåldern. Ett stärkt samarbete mellan förskolan och socialtjänstens preventiva- och myndighetsutövande verksamheter möjliggör individuellt stöd som stärker föräldrar i deras föräldraskap. Samverkan med grundskolan stärker förutsättningarna för trygghet och pedagogisk kontinuitet. Förskolan stärker arbetet med demokratiska förhållnings- och handlingssätt, bland annat genom att ha ett normmedvetet förhållningssätt, uppmuntra till ett utforskande lärande samt genom att sätta barns inflytande och delaktighet i centrum. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Hög pedagogisk kvalitet i undervisningen. - Barn i förskolan får det stöd de behöver. - Barn utvecklar goda lekstrategier utifrån sina förutsättningar. - Pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga lärmiljöer, som utifrån varje barns förutsättningar, stimulerar utveckling och lärande. - Strukturerat samarbete mellan förskola och socialtjänst - Barn tar del av kultur, både genom eget skapande och genom professionella kulturaktörer. Förväntat resultat på längre sikt - Barn har lika tillgång till utbildning. - Barn är i en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling, lärande samt lek och rörelse. - Barn får en utbildning som ger den ledning och stimulans de behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. - Barn i behov av stöd får det stöd de behöver. - Barns språkutveckling i svenska stimuleras och deras förmåga att kommunicera utvecklas. - Genom omställningen till en god och nära vård och omsorg får barn en sömlös och personcentrerad vård och omsorg, samt att den yngre befolkningens hälsa förbättrats. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 89 % 88 % 88 % 2025 vårdnadsha Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 22(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor vare som upplever att deras barn får det stöd som behövs i förskolan. Andel 92 % 91 % 91 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan. Andel 93 % 93 % 93 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att deras barn utvecklas och lär i förskolan. Andel 90 % 90 % 90 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att deras barns språkliga förmåga utvecklas i förskolan. Andel 92 % 92 % 2025 vårdnadsha vare som upplever att personalen visar omsorg om deras barn. Andel 92 % 91 % 91 % 2025 vårdnadsha vare som är nöjda med sitt barns förskola. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anordna en föreläsning för all pedagogisk personal inom 2025-01-01 2025-12-31 förskoleverksamheten En gemensam föreläsning för förskolans och skolans personal med 2025-01-01 2025-06-30 fokus på problematisk frånvaro I samverkan med biblioteken, anordna utställningar för och med 2025-01-01 2025-06-30 barn på bibliotek inom stadsdelsnämndsområdet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 23(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera stadens program för barnhälsa ( aktivitet GNVO) 2025-01-01 2025-12-31 Analys Aktiviteten är försenad/har avvikelse. Aktiviteten har ej genomförts då programmet återremitterades till förskolenämnden och fortfarande inte är beslutat i kommunfullmäktige. Ta fram en handlingsplan och en rutin för hur förskolan agerar när 2025-01-01 2025-12-31 barn har hög frånvaro Utbildningspilot om svåra samtal med barn genomförs i samarbete 2025-01-01 2025-12-31 med förskoleförvaltningen och BRIS KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Inom verksamhetsområdet utgör det systematiska kvalitetsarbetet och utfallet från individuppföljningar en central del i bedömningen av måluppfyllnad. Förskolans förebyggande arbete med barnhälsa Nämndens förskolor har under året samverkat med hemmen för att barnets vistelse på förskolan ska bli så trygg och bra som möjligt. En nära och god dialog med barnets hem bygger förtroende vilket förbättrar förutsättningarna för båda parter att dela frågor eller oro kring barnet. Det ger i sin tur ökade möjligheter att tidigt upptäcka förändringar i barns mående och beteende och att reagera på oroande frånvaro, läs mer under mål 1.2. Under hösten gjordes en organisationsförändring inom nämndens förskolor som innebär att organisationen för barnhälsa förändrats från en mer centraliserad modell till en mer verksamhetsnära struktur där varje rektorsområde nu har en egen specialpedagog. Förändringen syftar till att främja tidiga insatser och förebyggande arbetssätt samt till att skapa bättre möjligheter för ett mer tillgängligt, inkluderande och likvärdigt barnhälsoarbete. Organisationen ska också förbättra förutsättningarna att tidigt upptäcka barn som riskerar att fara illa. Det finns även en centralt placerad specialpedagog med uppdrag att stötta och säkerställa likvärdigheten i barnhälsoarbetet på områdesnivå. Effekterna av den nya organisationen kommer fortsätta att följas upp under 2026. Flera av nämndens förskolor deltar i ett pilotprojekt som leds av Bris och samordnas av förskoleförvaltningen. Projektet syftar till att stärka medarbetarna och ge dem verktyg och metoder för att kunna inleda samtal om svåra och känsliga ämnen tillsammans med vårdnadshavarna. I uppföljning med deltagande förskolor är det tydligt att den har varit uppskattad, men det är för tidigt att se några effekter av satsningen för barnen. Förskolan arbetar aktivt för ökad tillgänglighet och delaktighet för personer och barn med Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 24(145) funktionsnedsättning, läs mer under mål 3.7. Socialtjänstens arbete med barn och familjer Förvaltningen arbetar för att barn och ungdomar ska få sina grundläggande behov tillgodosedda genom trygga och stabila uppväxtförhållanden och förutsättningar som gynnar deras utveckling. Nämndens verksamheter inom området arbetar utifrån en systemteoretisk grund, för att så långt som möjligt stödja samspelet i samverkan med barnets familj och nätverk. Förvaltningen har under året haft ett fortsatt högt ärendeinflöde gällande barn och unga jämfört med föregående år. Även antalet inledda utredningar har ökat något jämfört med 2025. Ökningen avser orosanmälningar och inledda utredningar, främst bland de yngre barnen. För att bättre möta behoven hos de barn och unga som aktualiseras har en organisationsförändring genomförts inom nämndens område Barn och familj, vilket innebär att åldersindelningen för de tre utredarenheterna justerats. I samband med detta utökades Barn- och ungdomsenheten 0-20 år med en socialsekreterartjänst. Syftet med förändringen är att möjliggöra en jämnare arbetsfördelning mellan utredarenheterna, att kunna möta förändringar över tid, exempelvis ett ökat antal barn- eller ungdomsärenden och att förenkla samarbetet med andra myndigheter genom att organisationen blir tydligare. Metoder och arbetssätt utvärderas löpande utifrån målet att erbjuda barn, unga och deras familjer en än mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst utifrån intentionerna i nya socialtjänstlagen. Socialsekreterare hos polis Som en del i samverkan mellan socialtjänst och polis är en socialsekreterare stationerad hos polisområde city. Syftet är upptäcka unga i riskzon för kriminalitet och att kunna ge rätt stöd i rätt tid. Tjänsten delas mellan Kungsholmens och Norra innerstadens stadsdelsförvaltningar. Socialsekreteraren handlägger inkomna orosanmälningar och yttranden gällande brottsmisstänkta barn och ungdomar. Samtalsstöd enligt modellen På rätt väg erbjuds till alla föräldrar vars barn kommer i kontakt med socialsekreterare hos polis. Särskilt fokus läggs på de barn som tidigt visat tecken på att utveckla ett antisocialt beteende eller som riskerar att bli indragna i kriminella nätverk. Skolsamordnare för placerade barn Skolresultaten för placerade barn och unga ska förbättras, en åtgärd för att nå detta är inrättandet av en skolsamordnarfunktion. Skolsamordnarfunktionen har fokus på barnets/ungdomens skolgång inför, under och efter placeringstiden. Tjänsten som skolsamordnare tillsattes i juli och under året har tio barn fått stöd av skolsamordnaren. Det är ännu för tidigt att se effekt av satsningen men resultatet följs upp regelbundet och redovisas inom ramen för indikatorerna Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan respektive Andel institutionsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan. Unga i risk att rekryteras till kriminalitet och organiserad brottslighet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 25(145) Arbetet inom det lokala BOB-rådet (barn i organiserad brottslighet) pågår och kommer fortsätta utvecklas under kommande år. Arbetet innebär strukturerat samarbete mellan socialtjänst, polis och skola. Även representanter från regionen kommer framöver att delta i det lokala BOB-rådet. Sedan augusti har en operativ samverkansgrupp mellan socialtjänst och polis träffats en gång i månaden. Läs mer under aktiviteten Barn och unga i organiserad brottslighet, BOB-rådet. Föräldrarådgivning För att säkerställa att föräldrar som är i behov av stöd ges möjlighet att ta del av föräldrarådgivning och olika former av föräldrastödsprogram har föräldrarådgivningens medarbetare under året intensifierat och breddat det utåtriktade arbetet. Insatserna har syftat till att nå föräldrar i ett tidigt skede och att öka kännedom om nämndens stödinsatser. I det uppsökande arbetet har medarbetarna mött en bred och varierad grupp av föräldrar, vilket också avspeglat sig i föräldrastödsgruppernas sammansättning. Utöver ordinarie rådgivnings- och stödsamtal har verksamheten genomfört en omfattande utveckling och utvidgning av nätverket med samverkanspartners. Genom nära samverkan med barnavårdscentraler, öppna förskolor, föräldraföreningar, bibliotek, fältassistenter samt genom deltagande i olika föräldrastödsprogram har medarbetarna nått en avsevärt större grupp föräldrar än under föregående år. Den förstärkta samverkan har möjliggjort att stöd når ut till fler familjer och bidrar till att sänka trösklarna för att söka hjälp och därmed en mer lättillgänglig socialtjänst. Utifrån omställningen till Framtidens socialtjänst har arbetet med att etablera en huvudingång till förvaltningens förebyggande insatser för barn, unga och familj inletts. En utmaning, som kommer följas under omställningen, är att matcha utbudet av föräldrarådgivning till medborgarnas behov utifrån målet att det ska vara lättare att erbjudas insatser utan behovsbedömning och därmed erbjudas rätt stöd i rätt tid, innan problem blivit stora. Odenplans ungdomsmottagning De ungdomar och unga vuxna som besöker Odenplans ungdomsmottagning erbjuds råd och stöd i syfte att främja goda levnadsvillkor. Mottagningen eftersträvar balans mellan utåtriktad verksamhet, grupper och individuella samtalsinsatser och arbetet sker i nära samverkan med mottagningens hälso- och sjukvårdspersonal. För att nå målet jobbar kuratorerna på universell, selektiv och indikerad nivå. Under året har ungdomsmottagningen intensifierat arbetet i flera avseenden bland annat genom att öka tillgängligheten för barn och unga att besöka kuratorerna, både genom drop in på vardagar och lördagar samt fler tider för nybesök. Killmottagning erbjuds en timme per vecka. Samtliga nybesök har inkluderat frågeformulär kopplade till ANDTS (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel) samt våld för att synliggöra våldsutsatthet, främja psykisk hälsa och säkerställa korrekt vårdnivå. Samtliga kuratorer har utbildats i Response Based Practice (RBP), ett förhållningssätt som införts stadsgemensamt på alla ungdomsmottagningar inom staden med fokus på att stärka unga utsatta för våld i ungas nära relationer. Ungdomsmottagningens samordnare deltar i en stadsgemensam arbetsgrupp för implementering av RBP. Regelbunden metodtid har införts för att bland annat arbeta med utvärderingsverktygen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 26(145) Outcome Rating Scale (ORS) & Session Rating Scale (SRS). Metoderna används i individuella samtal i syfte att säkerställa att samtalen har avsedd effekt och för att möjliggöra ungdomarnas delaktighet i samtalens utformning. Två grupputbildningar för ungdomar med vulvasmärta har genomförts i samverkan med regionen (nio respektive sju deltagare). En tredje grupp startade i december. Två samtalsgrupper för transungdomar (så kallade Delta-grupper) har genomförts. Utåtriktat arbete i form av Projektet Ungdomsmottagning syftar till att sprida information om ungdomsmottagningens verksamhet. En satsning inom ramen för projektet är Möter åk 6 som genomförts i åtta klasser på fyra skolor. Utvärderingen visar att Möter åk 6 har breddat målgruppens kännedom om ungdomsmottagningens stöd inför att de fyller 13 år och tillhör ungdomsmottagningens målgrupp. Målgruppens kunskap om ungdomsmottagningens verksamhet stärker möjligheten att nå ut med tidiga och förebyggande insatser. Inom ramen för det utåtriktade arbetet har ungdomsmottagningen deltagit i temaveckor på högstadie- och gymnasieskolor, i undervisning om hbtqi samt deltagit vid Pride, föräldramässa, bokbord samt nätverksmöten med elevhälsa och skolsocionomer. En modell för samverkan i form av nätverksträffar med elevhälsan för skolor i upptagningsområdet har etablerats. Samverkan har även skett i ett nikotinavvänjningsprojekt med regionen. Ungdomsmottagningen har genomfört verksamhetspresentation tillsammans med förvaltningens mottagningsgrupp inom område Barn och unga. Utvecklingen avseende 2026 är att möta nya kraven i den nya socialtjänstlagen, att nå fler killar via killmottagningen samt att implementera en stadsgemensam app för att möjliggöra ökad tillgänglighet. Familjebehandling Samtliga ansökningar om familjebehandling har kunnat tillgodoses under året. Uppstart av familjebehandling har kunnat erbjudas inom två till tre veckor. Målet med familjebehandlingen är att stärka föräldrars förmåga och skapa en stabil och trygg hemsituation för barn, ungdomar och familjen som helhet. Arbetet utgår från målen i uppdraget från utredande socialsekreterare. Alla insatser följs regelbundet upp av socialsekreterare och mellan uppföljningar säkerställer familjebehandlarna fortlöpande att behandlingen har avsedd effekt och att den följer både del- och övergripande mål. Som en del av kvalitetssäkringen skickas en enkät ut vid avslutad behandling. Föräldrar och barn från 12 år erbjuds att lämna synpunkter på insatsen och resultatet följs upp halvårsvis. Den låga svarsfrekvensen innebär dock att underlaget i nuläget bedöms som otillförlitligt. Uppföljningsinstrumentet ska därför ses över under första kvartalet 2026. Under året har familjebehandling fortsatt vara en central insats för barn och ungdomar med problematisk skolfrånvaro. Arbetet har visat god effekt genom att stärka familjens förmåga att hantera de faktorer som bidrar till frånvaron, vilket underlättat återgången till skolan och bidragit till mer hållbara lösningar kring barnets skolnärvaro. I flera ärenden har familjebehandlingen även stärkt samarbetet mellan hem och skola vilket möjliggjort anpassade stödinsatser i skolmiljön. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 27(145) Under kommande år ligger fokus på att anpassa verksamheten till den nya socialtjänstlagen utifrån ökad tillgänglighet, förebyggande arbete och evidensbaserade insatser. Ett teambaserat arbetssätt, med fokus på barn som lever med föräldrar i konflikt, ska implementeras i nära samarbete mellan familjebehandlare och nämndens familjerätt. Skolsocionomer Skolsociala team har under året erbjudit stöd till elever i årskurs 4-9, deras föräldrar samt skolpersonal. Arbetet har bland annat omfattat individuellt stöd till elever och gruppbaserade insatser till föräldrar. Samverkan har skett med fältassistenter i samband med föräldrastödsgrupper, skolpersonal genom information och kompetenshöjande insatser samt skolor och andra kommunala aktörer med fokus på skolfrånvaro, samverkansrutiner och kartläggningsarbete. Under 2026 planeras ytterligare samverkan mellan familjebehandlare, fältassistenter, ungdomsmottagning och skolsocionomer. De genomförda samverkansinsatserna har bidragit till att stabilisera mängden inkommande förfrågningar och samtidigt stärkt samverkansstrukturerna. Samtidigt indikerar utfallet att målsättningen om en tydlig ökning av uppdragsförfrågningar ännu inte fullt ut realiserats, vilket väcker frågor om insatsernas räckvidd och eventuella behov av justeringar. Arbetet fortsätter under 2026. Stärkt stöd för anhöriga och rådgivning för en hållbar ekonomisk situation Under året har stadsdelsnämnderna Södermalm, Kungsholmen och Norra innerstaden fortsatt att erbjuda en gemensam organisation för budget- och skuldrådgivning. Verksamheten med råd och stöd relaterat till vardagsekonomi och skulder samt hjälp med skuldsanering har varit mycket efterfrågad med en tydlig ökning jämfört med tidigare år. 457 personer har fått stöd under året. Den ökade efterfrågan innebär att det är en omfattande kö till rådgivningen (172 personer vid årets slut). Då efterfrågan varit mycket stor har förvaltningen under året behövt prioritera rådgivning framför det utåtriktade arbetet till grupper med särskild risk för skuldsättning som initialt planerades. Utifrån denna situation kommer organisationen förstärkas med ytterligare en rådgivare under 2026. För att veta om stödet som ges lever upp till de sökandes behov har förvaltningen genomfört en brukarundersökning. Svarsfrekvensen var låg men resultatet visar på en positiv upplevelse av bemötandet, att bättre kunna hantera sin ekonomi efter rådgivningen och att man ser en större möjlighet att hitta en långsiktig lösning på sin ekonomiska situation. För att få mer underlag för verksamhetsutveckling utifrån stockholmarnas behov kommer nya arbetssätt för brukarundersökningen testas under 2026. Arbetet är en viktig del i förvaltningens arbete med att förebygga psykisk ohälsa, då en tydlig koppling finns mellan stora ekonomiska problem och psykisk ohälsa. Nämndens två anhörigkonsulenter erbjuder stödjande samtal till anhöriga utifrån evidensbaserade metoder samt vägledande samtal om bland annat anhörigas och närståendes rättigheter. Anhörigkonsulenterna har under året även fortsatt arrangera grupper där anhöriga kan mötas och träffa andra i liknande situationer. Grupperna utvärderas och resultatet används för planering av kommande grupper. För att möta olika behov anordnas grupper både fysiskt och digitalt. Under året har teman för grupper och föreläsningar varit bland annat existentiell hälsa, demenssjukdom i alla åldrar, övergången från ung till vuxen med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, självskadebeteende och kommunikationens roll som anhörig till person Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 28(145) med psykisk ohälsa och skadligt bruk och beroende då den kan stärka tillit och motivera till vård. För att möta olika behov anordnas aktiviteterna både fysiskt och digitalt. Inom ramen för förvaltningens arbete med Livsstil för hjärnhälsa har också en samtalsgrupp för anhöriga med fokus på deras hälsa och välmående med framgång etablerats under perioden. Läs mer under mål 1.4. Många funktioner inom förvaltningen möter anhöriga i det dagliga arbetet. Förutom att lyssna och ge stöd i stunden förmedlar också medarbetare kontakt med anhörigkonsulenterna och informerar om det stöd och utbud som finns. Under året har samarbetet mellan anhörigkonsulenter och verksamheter fortsatt för att stärka anhörigperspektivet i det dagliga arbetet genom bland annat möten, introduktion och workshops. Stöd ges utifrån den enskildes behov Stöd till personer med skadligt bruk och beroende och psykisk funktionsnedsättning Under året har samverkan med Convictus Odenplan stärkts för att kunna erbjuda personer som lever i hemlöshet med skadligt bruk och beroende och psykisk ohälsa närmare tillgång till stöd. Convictus är en ideell förening som stöttar målgruppen och under 2026 är planen att en socialsekreterare ska finnas tillgänglig på plats i deras lokaler en gång i veckan. Under året har stadsdelsnämnderna Södermalm, Kungsholmen och Norra innerstaden fortsatt att gemensamt erbjuda stödfunktionen personligt ombud, vilket är organiserat inom Norra innerstadens stadsdelsförvaltning. Personligt ombud vänder sig till personer från 18 år med psykisk funktionsnedsättning som behöver hjälp med att få samordnade insatser i enlighet med dennes behov, önskemål och rättigheter. Efterfrågan på personligt ombud är fortsatt hög. Drygt 200 personer har under 2025 fått hjälp av ett personligt ombud, vilket är i linje med föregående år. Ombuden har under året konstaterat att många ärenden är komplicerade i betydelsen att klienterna har stora svårigheter med begränsad egen förmåga. Ombuden har också noterat att många nya klienter redan har stödinsatser, exempelvis boendestöd eller kurator. Orsaken kan vara att andra aktörer upplever klienterna som alltför komplicerade och tidskrävande och att man bedömer att personligt ombud är mest lämpade för uppdraget. Personligt ombud har i uppdrag att lyfta systembrister som möter målgruppen. Dessa har tagits vidare i möten med olika verksamheter inom socialtjänst, myndigheter och vårdgivare. Ett exempel på hur samarbetet med ekonomiskt bistånd resulterat i ökad tillgänglighet per telefon och därmed möjlighet att stötta klienter med ekonomiskt bistånd. Arbetet med att motivera personer med psykisk funktionsnedsättning till sysselsättning har pågått under året. De två projekten Kultur och hälsa på boendena respektive Digital inkludering har genomförts med syfte att ge personer bättre förutsättningar att bryta isolering och att få möjlighet att komma ut, träffa andra och få utöva sina intressen. De flesta av deltagarna har ingen sysselsättning och går inte heller till någon av de öppna träfflokalerna. Projekten har lett till att fler individer är mer delaktiga i utflykter och arbetet kommer att utvecklas och fortsätta under 2026. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Under året har det hälsofrämjande arbetet för personer som har insatser enligt lagen om stöd Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 29(145) och service till vissa funktionshindrade (LSS) fortsatt utvecklas. Arbetet har omfattat ett breddat och behovsanpassat utbud av aktiviteter som erbjudits både individuellt och i grupp. Genom samverkan mellan flera verksamheter har hyresgästerna fått tillgång till fler och fler typer aktiviteter, möjlighet till nya kontakter och ökad social gemenskap. Utbudet har till exempel bestått av sociala, kulturella och fysiska aktiviteter som utflykter (Gröna Lund, Uppsala, Kolmården, Norrtälje) resor, kultur- och museibesök (Cosmonova, Skansen), friluftsaktiviteter (camping, läger), motion (simning, gym, bowling och promenader), gemensamma måltider, titta på och delta i Prideparaden, restaurangbesök samt firanden av högtider och traditioner. En daglig verksamhet har också gjort en film ("Vargen och grisarna" som tävlar i en filmfestival under 2026. Uppföljningar och dialoger med hyresgäster visar att aktiviteterna varit uppskattade och bidragit till ökad delaktighet, meningsfull fritid och förbättrat välbefinnande. Satsningen på att i projektform erbjuda ett vårdhundsteam har varit lyckad. Utvärderingen visar att personer boende i grupp- eller servicebostäder i högre utsträckning har kommit till sina vårdkontakter, exempelvis psykiatri och läkarkontakter med stöd av vårdhundsteamets motiverande insats för den enskilde. Vårdhundsteamet har även visat positiva effekter på att bryta isolering hos personer boende i våra verksamheter. Det framkommer även upplevd ökad psykisk och fysisk hälsa och välmående. Mot bakgrund av detta är vårdhundsteamet nu en permanent del av verksamheten. Parallellt har kompetenshöjande insatser genomförts för samtliga medarbetare inom LSS har under året ökat sin kunskap om mat och hälsa genom en halvdags föreläsning och workshop med nämndens dietister. Temat var Mat & måltider för personer med funktionsnedsättning. Det har stärkt verksamheternas förutsättningar att arbeta hälsofrämjande även i vardagliga stödinsatser. Personer i relationer där våld förekommer uppmärksammas och får stöd Medarbetarnas kunskap om våldets uttryck och särskilt sårbara gruppers utsatthet, till exempel barn, unga och personer över 65 år, är en förutsättning för att uppmärksamma våld och erbjuda stöd. För att arbeta mot våld i ungas nära relationer och att stärka ungas resurser och handlingsutrymme har ungdomsmottagningens kuratorer utbildats i Response Based Practice, se mer under ovanstående rubrik Ungdomsmottagningen. För att stärka den kunskapsbaserade verksamhetsutvecklingen har förvaltningen under året följt upp ärenden med fokus på våld i nära relation mellan 18 och 65 år. Undersökningen visar att bland de aktuella ärendena är nästan alla kvinnor, ett fåtal män. Förutom att undersökningen visar utsattheten för fysiskt våld visar den också att alla har varit utsatta för psykiskt våld. Det är i linje med att våld i nära relation ofta består av flera typer av våld som ofta inleds med just psykiskt våld. Verksamheten har uppmärksammat ett fåtal personer som varit utsatta för hedersrelaterat våld. Den vanligaste vägen till stöd är att personen ansökt själv följt av att ärendet aktualiserats via nämndens socialtjänst. De allra flesta har minderåriga barn och är i åldersgruppen 26 till 55 år medan enbart ett par aktuella personer är under 25 år. Att utveckla arbetet med att upptäcka och stötta våldsutsatta i unga parrelationer är därför en prioritering som bland annat ingår i förvaltningens arbete med att implementera metoden Bryt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 30(145) upp. Implementeringen av Bryt upp som är ett sammanhållet stöd för våldsutsatta har pågått under året och kommer att fortsätta under 2026. Syftet med Bryt upp är att hjälpa våldsutsatta att lämna destruktiva relationer och få stöd i det eftervåld personen ofta är utsatt för efter avslutad relation utifrån individens specifika behov och livssituation. Förvaltningens funktioner kommer då samarbeta genom samhandläggning och att ge individen praktiskt stöd. Med en gemensam helhetssyn skapas bättre förutsättningar att upptäcka de hinder som finns för respektive individ för att leva ett liv fritt från våld. För att upptäcka våldsutsatthet och våldsutövare bland äldre införde förvaltningen under 2024 det evidensbaserade screeningverktyget Reagera-S som är särskilt anpassat för äldre personers livsvillkor. Antalet personer (1 206) som fått frågor om våld har fördubblats jämfört med föregående år. Det har resulterat i att antalet identifierade våldsutsatta (36) ökat med en tredjedel medan antalet identifierade våldsutövare (26) mer än tredubblats. Det visar att satsningen på Reagera-S gett resultat och att fler personer kunnat erbjudas stöd. Medarbetarna inom hemtjänst och särskilt boende säkerställer kompetens i att uppmärksamma våldsutsatthet och behov av stöd hos personer över 65 år genom Socialstyrelsens webbutbildning Våld mot äldre. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet för likställighet genom att ta fram gemensamma övergripande rutiner och att alla nämndens öppna mötesplatser för äldre har broschyrer och anslag uppsatta i verksamheten med kontaktuppgifter dit den som är våldsutsatt eller har frågor kan vända sig. För att nå ut brett har förvaltningen till exempel annonserat i lokaltidningen. Hos Relationsvåldscentrum innerstaden (RVCI) kan personer från Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde som är utsatta för, eller utsätter andra för, våld i nära relation få stöd och insatser. Det sker antingen genom hänvisning från nämndens socialtjänst eller genom att själv ta kontakt. Under året har 96 personer (83 kvinnor, 12 män, 1 har ej angett kön/annan könsidentitet) från stadsdelsnämndsområdet påbörjat en kontakt för vidare stöd hos Relationsvåldscentrum. Samtidigt har 13 våldsutövare påbörjat en kontakt (fyra kvinnor och nio män). Av dessa är ett fåtal personer över 65 år men statistiken är osäker. Resultatet tyder dock på att det finns utvecklingspotential i att äldre personer får tillgång till den typ av stöd Relationsvåldcentrum erbjuder. Under året har biståndsbedömning för äldre träffat RVCI och nämndens relationsvåldsteam för att gemensamt utveckla kompetens och samverkan. RVCI erbjuder också stöd till barn som upplevt våld. Det är dock få barn som får en insats i jämförelse med antalet vuxna med insatser hos RVCI som har minderåriga barn. Uppföljning visar att det oftast beror på att en vårdnadshavare inte vill ge sitt samtycke samt att en vårdnadshavare inte vågar ansöka om stöd utifrån rädsla för reaktioner från våldsutövaren. Förvaltningen och RVCI samverkar i att motivera vårdnadshavaren i att se fördelarna med att barnet får ta del av eget stöd. Utifrån detta kommer RVCI från 2026 ta emot våldsutövare för krisstöd när deras partner och barn blivit placerade på skyddat boende. En förhoppning är att detta ska kunna öka antal barn som kan få stöd om deras vårdnadshavare tillstår att våld förekommit och då kan ge sitt samtycke till insats för barnen. Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Läs mer under mål 3.7 och tillhörande aktivitet Samtliga enheter genomför aktivitet som bidrar till tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 31(145) Framtidens socialtjänst Förvaltningen följer den centrala projektgruppens styrning för omställningen till framtidens socialtjänst. De övergripande målsättningarna för omställningen till framtidens socialtjänst är: • En socialtjänst som präglas av tidiga lösningar. • En socialtjänst som är lätt tillgänglig. • En socialtjänst som utgår från individens behov. • En socialtjänst där medarbetare har fokus på socialt arbete. • En socialtjänst som är kunskapsbaserad. Förvaltningsledningen har under året beslutat om en justerad projektorganisation. Projektledningen för förvaltningens omställning samordnas fortsättningsvis av kvalitetsavdelningen i nära samarbete med berörda avdelningar. Arbetet med att ställa om till en långsiktigt hållbar socialtjänst pågår. Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Inför ikraftträdandet uppdaterades delegationsordningen så att den stämmer överens med den nya lagstiftningen. Det har även gjorts förändringar i sociala system. Under våren beslutade den centrala styrgruppen om insatser utan individuell behovsprövning och arbetssätt för första linjen. Vissa insatser och arbetssätt kommer att breddinföras i samtliga stadsdelsförvaltningar. Förvaltningen planerar för hur det implementeras i organisationen. Ett förankringsarbete är påbörjat som involverar chefer, medarbetare och fackliga parter. En av de övergripande målsättningarna är att socialtjänsten ska arbeta kunskapsbaserat. Förvaltningen har inom flera verksamhetsområden arbetat med aktiviteten individbaserad systematisk uppföljning (ISU) och flera medarbetare har utbildats. Kunskapen bidrar till utveckling av verksamheterna med fokus på nyttan för målgruppen och för en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Förvaltningen ingår i den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning, NUSO. Uppföljningen handlar om att socialtjänsten behöver ställa om till nya förebyggande, tillgängliga, tillitsskapande, jämställda och kunskapsbaserade arbetssätt – både utifrån den nya socialtjänstlagen och för att möta samhällets utmaningar. Tidigare har en första uppföljning med fokus på barn, unga och familjer genomförts för att fastställa utgångsläget för omställningen. Under året har uppföljning även skett inom område funktionsnedsättning och vuxen. God och nära vård och omsorg Förvaltningens arbete med omställningen till en God och nära vård och omsorg (GNVO) fortsätter. Arbetet utgår från stadens handlings- och aktivitetsplan, där merparten av aktiviteterna följs upp inom ramen för förvaltningens verksamhetsplan. Dialoger med fokus på utveckling och utökat samarbete med regionen förs både inom förvaltningen och med övriga staden. Regeringens nya förordning, som från och med i år reglerar de statsbidrag som utbetalas som stöd i omställningsarbetet, har påverkat förvaltningens planering för det fortsatta omställningsarbetet. Den nya förordningen begränsar kommunernas möjligheter att ta del av stimulansmedlen, då de riktar sig till verksamheter som bedrivs inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Diskussioner pågår på flera nivåer i länet för att hitta konstruktiva vägar framåt samt för att möjliggöra att redan påbörjade omställningsprojekt som bedrivs inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) ska kunna fortsätta som planerat. Under året har nämndens förskole- och socialtjänstavdelningar samverkat i arbetet med att Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 32(145) färdigställa den gemensamma handlingsplanen för förskola och socialtjänst. Handlingsplanen har tagits fram i dialog med chefer och medarbetare inom berörda avdelningar och dess intention är att stärka det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Målet är att främja barns psykiska hälsa och trygga uppväxtvillkor genom bland annat stärkt föräldrastöd och arbete för tidiga insatser för den målgrupp verksamheterna finns till för. Handlingsplanen ligger till grund för kommande års arbete och gemensamma prioriteringar mellan förskolan och socialtjänsten. Implementeringsarbetet fortsätter under 2026 utifrån framtagen aktivitetsplan. Inom nämndens socialtjänstavdelning fortsätter arbetet med "Digital inkludering" inom socialpsykiatrins utförarverksamheter. Satsningen syftar till att lära klienter att använda en dator och stötta dem att själva våga börja använda den digitala tekniken. Kunskaperna hos deltagarna har varierat och undervisningen har anpassats och genomförts individuellt för att möta varje individs behov. En medarbetare träffar regelbundet enskilda klienter på boendena och stöttar dem i användandet av datorer. Läs mer under mål 1.3 Stöd och insatser - Socialpsykiatri Vårdhundsteamet inom nämndens utförarenheter inom Stöd och service funktionsnedsättning fortsätter sitt arbete med målet att stödja de boende i bryta isolering och möjliggöra kontakt med regionens vårdgivare. Under året har vårdhundsteamet även erbjudits som ett stöd under SIP-möten (samordnad individuell plan). Vårdhundsteamet har bedrivits i projektform under 2024 och 2025, men utifrån de goda resultat som arbetet visat kommer vårdhundsteamet nu att permanentas. Läs mer under rubriken Stöd till personer med skadligt bruk och beroende och psykisk funktionsnedsättning. Förvaltningens äldreomsorgsavdelning deltar i arbetet med omställningen till god och nära vård och omsorg med utgångspunkt i den nya modellen för samverkan med primärvården. Modellen innebär en struktur för samverkan på såväl strategisk som operativ nivå och under 2025 har möten hållits kontinuerligt med primärvården för att lyfta aktuella frågor. Under året har prioriteringsområden varit avvikelser i vårdkedjan, kvalitetssäkring av gemensamma processer samt trygga och samordnade utskrivningsprocesser. Biståndsbedömning för äldre har under 2025 följt upp resultat av projektet Tillsammans för trygg utskrivning som genomfördes föregående år. Med grund i analys av uppföljningen samt krav i den nya socialtjänstlagen har utvecklingsområden identifierats. Bland annat framkommer behov av att säkerställa att de äldre får information om äldreomsorgen och dess insatser i ett tidigt skede samt att representanter från förvaltningens biståndsbedömning behöver finns tillgängliga där de äldre vistas. Fortsatt arbete med de identifierade utvecklingsområdena planeras under 2026 med stöd av stimulansmedel kopplade till nya socialtjänstlagen. Den evidensbaserade modellen Livsstil för hjärnhälsa inom nämndens öppna mötesplatser för äldre är ett viktigt arbete då modellen leder till livsstilsförändringar för personer över 65 år med syfte att förebygga kognitiv ohälsa. Förvaltningen har kunnat se att modellen är eftertraktad hos seniorerna och att ett stort antal önskar delta. Arbetet med Livsstil för hjärnhälsa beskrivs närmre under mål 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 33(145) Goda exempel • Föräldrarådgivare har besökt öppna förskolor för att ge råd och stöd på plats, vilket även resulterat i att föräldrar senare sökt kontakt med föräldrarådgivningen. • Skolsocionomernas utåtriktade arbete har lett till att fler barn fått insats via skolsociala teamet och därmed förbättrat sin skolnärvaro. • Gruppverksamheten för ungdomar med vulvasmärta har effektiviserat stödet och frigjort resurser för individuellt arbete samtidigt som kompetens spridits i personalgruppen. • Effekten av att Ungdomsmottagningen möter åk 6 har breddat målgruppens kännedom om mottagningens stöd, vilket stärker tidiga och förebyggande insatser. • Utbildning i att samtala med barn, i syfte att öka barns delaktighet i bland annat utredningsarbetet, har bidragit till det förbättrade resultatet för indikatorn Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling. • Familjebehandling som en central insats för barn och ungdomar med problematisk skolfrånvaro har bidragit till att stärka familjens förmåga att hantera de faktorer som bidrar till frånvaron och stärkt samarbetet mellan hem och skola, vilket underlättat återgången till skolan och bidragit till mer hållbara lösningar kring barnets skolnärvaro. • Vårdhundsteam inom LSS-verksamheter har möjliggjort vårdkontakter, minskat isolering och erbjudit stöd under SIP-möten. • Implementeringen av screening-verktyget Reagera-S har gjort att fler våldsutsatta och våldsutövare personer över 65 år har kunnat erbjudas stöd. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 22,1 % 23,9 % 19,9 % 18,7 % 18 % 24 % VB 2025 och unga som åter blir föremål för anmälan/an sökan efter avslutad utredning Analys Det är ett högre uppsatt mål på denna indikator jämfört med KF:s årsmål. Resultatet för perioden är 22,1 procent vilket är lägre än staden som helhet (23,1 procent) och KF:s årsmål (24 procent). Andelen återaktualiserade barn och unga har ökat i staden som helhet jämfört med föregående period då stadens resultat var 22,2 procent. Det är främst brister i omsorgen som är orsak till att ett ärende återaktualiseras. Återkommande aktualiseringsorsaker är misstanke om relationsvåld inom familjen, relationskonflikter, alkohol- eller drogmissbruk hos föräldern samt vanvård. Andra orsaker till att ett ärende återaktualiseras är beteendeproblem, skolsociala problem eller psykisk ohälsa hos barnet. Områdets utvecklings- och kvalitetsgrupp har tagit fram checklistor med arbetssätt som stöd till handläggare när ett ärende återaktualiseras. Implementering av checklistorna pågår. Andel 91 % 90 % 93 % 80 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom omsorgen för personer med Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 34(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor funktionsne dsättning som inte upplever diskrimineri ng Andel 79 % 100 % 50 % 89 % 87 % Tas fram av 2025 brukare nämnd inom socialpsyki atrin som inte upplever diskrimineri ng Analys Förvaltningen når delvis årsmålet. Utfallet i indikatorn baserar sig på de svar 24 personer (14 män, 10 kvinnor) boende i socialpsykiatrins gruppbostäder eller stödboenden gett på frågan Har du blivit orättvist/illa behandlad under det senaste året? Boende uppger att de ibland känner sig orättvist behandlade av sjukvården, andra boende och av personal. Nämndens resultat ligger i linje med de studier som gjorts nationellt och som pekar på både individuell och strukturell diskriminering och att upplevelserna av att bli diskriminerad, kränkt eller orättvist behandlad på grund av psykisk ohälsa är mycket bredare än vad som ryms inom det juridiska lagrummet. Det ingår i personalens uppdrag på gruppbostad och stödboende att hjälpa klienterna att få sina rättigheter tillgodosedda och att kunna delta i samhället på lika villkor. Utfallet är en försämring jämfört med tidigare år men då resultatet baseras på så få personer är tillförlitligheten i förändringen låg. Förvaltningen kommer därför fokusera på att arbeta vidare med skillnaden i utfall mellan män och kvinnor. Andel 87 % 84 % 92 % 87 % 87 % 80 % 2025 brukare som är nöjd med sin insats - Funktionsn edsättning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 60 50 % 66,67 % 61,54 75 % 75 % VB 2025 familjehem splacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Under perioden har tio barn omfattats av målgruppen för indikatorn. Utfallet har förbättrats under året. Resultatet visar att de familjehemsplacerade flickorna i högre grad än pojkarna når kunskapsmålen. Underlaget utgörs dock av ett fåtal barn och skillnader i antal ger stora procentuella utslag. Flertalet av de barn som inte når målen i kärnämnena har stora utmaningar och saknat en fungerande skolgång vid placering. De har också, jämfört med barn som inte är placerade, en bakgrund som inte gynnat deras skolgång med Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 35(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor långvarig skolproblematik som följd. Placerade barns skolgång är prioriterad och följs upp kontinuerligt. Målet är att så många barn som möjligt ska slutföra grundskolan med behörighet att söka gymnasieutbildning. För barn som är familjehemsplacerade inom Stockholms län erbjuds insatsen Skolfam. Skolfam har nyligen utökat målgruppen och förhoppningen är att detta kommer att leda till att fler familjehemsplacerade barn når målen i grundskolan. Andel 50 Fastställs VB 2025 institutionsp 2025 lacerade barn som når målen i svenska/sv enska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskola n Analys Då underlaget är för litet (1-4 stycken) kan detta inte redovisas. Sedan juli 2025 är en skolsamordnare för placerade barn anställd inom förvaltningen, vars syfte är att öka förutsättningarna för en god skolgång för det individuella barnet/ungdomen. Andel 95 % 97 % 95 % 93 % 93 % 90 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 86 % 87 % 87 % 83 % 83 % 80 % 2025 personer med funktionsne dsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Andel 87,5 % 92,86 % 86 % 85 % 85 % 2025 personer som själva Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 36(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänst en (vuxna missbruk, socialpsyki atri, våld i nära relation) Andel 68,36 69,07 % 67,92 % 65,84 67 % Tas fram av VB 2025 utredningar nämnd av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkopplin g Analys Utredningar enligt SoL (Socialtjänstlagen) och FB (Föräldrabalken) Totalt 531 utredningar omfattas av mätningen, varav 240 är flickor och 291 pojkar. De allra flesta utredningarna sker enligt SoL 14 § 2 (505 st) och ett mindre antal är enligt Föräldrabalken/VBU (26 st). Indikatorn har tre stycken delmål och av resultat går att utläsa att barn i hög utsträckning får information (76 respektive 77 procent) och ges möjlighet att uttrycka sin åsikt under utredningen (78 respektive 81 procent) och att detta ökar med barnets ålder. Åldersgruppen 13-17 år får det högsta resultatet. Barn får enligt mätningen relativt sällan återkoppling i anslutning till avslutad utredning (53 respektive 19 procent), för den äldsta åldersgruppen (80 respektive 67 procent). För att få ett 100- procentigt positivt resultat på indikatorn krävs att samtliga tre delmål är uppfyllda vilket är en utmaning i vissa delar. Värt att lyfta är att det i de allra flesta fall finns en motivering till att barnet inte varit delaktig och endast i undantagsfall saknas motivering. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan pojkars och flickors delaktighet. Det sammanvägda resultatet för alla tre delmålen är 69 procent för utredning enligt Socialtjänstlagen och 59 procent enligt Föräldrabalken/VBU. Enheterna har arbetat med att öka inrapporteringen av indikatorn vilket gett resultat då det föregående år hade rapporterats in totalt 290 utredningar jämfört med 531 denna gång. Utredningar enligt LSS Underlaget utgörs av 67 utredningar (45 pojkar och 22 flickor) och i 41 fall har barnet varit delaktig och fått återkoppling. Inga könsskillnader kan utläsas. Årets resultat uppgår till 61 procent jämfört med förra årets 55 procent. Förra årets underlag utgjordes av 63 utredningar. Under 2025 har arbetet med barns delaktighet intensifierats och varit en stående punkt på enhetens ärendedragningar. Förvaltningen har dessutom renodlat barnhandläggning vilket förväntas innebära ett större fokus på barn och deras delaktighet. Brukarens 67 % 70 % 68 % 80 % 80 % Tas fram av 2025 upplevelse nämnd av trygghet - LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsne dsättning) Analys Förvaltningen når inte uppsatt årsmål och det är en försämring jämfört med tidigare år. Svarsfrekvensen är låg, 28 procent, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 37(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor vilket motsvarar 45 hyresgäster i bostad med särskild service enligt LSS. Förvaltningen kommer undersöka vad resultatet står för och därefter arbeta med orsakerna. Arbetet inleds med att resultatet presenteras på dialogmöten med hyresgästerna för att försöka förstå resultaten bättre. Nämndmål: 1.3.1 Stöd, omsorg och tidiga insatser ges utifrån den enskildes behov Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är barn, unga, personer med skadligt bruk och beroende, samsjuklighet och personer med funktionsnedsättningar. I arbetet mot våld i nära relationer är prioriterade målgrupper våldsutsatta, våldsutövare och barn som utsatts för eller bevittnat våld. Förvaltningen kommer att införa de nya arbetssätt som tas fram i processen med att ställa om till den nya socialtjänstlagen och till en god och nära vård och omsorg med fokus på förebyggande arbete, samarbete, en tillgänglig socialtjänst och individen i centrum genom verksamheter som präglas av delaktighet. Samarbete ska stärkas mellan förskola och socialtjänstens preventiva- och myndighetsutövande verksamheter, för att tidigt erbjuda stöd som stärker föräldrar i sitt föräldraskap och förebygger psykisk ohälsa hos barn. Förebyggande arbete sker även i samverkan med exempelvis barnavårdscentraler, förskolor, skolor, fritid- och fältverksamheten samt Polismyndigheten. Förvaltningen erbjuder föräldrar och vårdnadshavare stöd genom föräldrastödsprogram som ABC och Komet samt råd- och stödsamtal i det familjecentrerade arbetet. Genom stöd från de skolsociala teamen ska fler elever ges möjlighet att öka sin skolnärvaro och uppnå behörighet till gymnasiet. Förvaltningen ska utveckla det förebyggande arbetet med utgångspunkt i stadens ANDTS- program, där två utvecklingsområden under 2025 är att bidra till att ungas spel om pengar minskar samt att arbeta för att minska ungas användning av drivgas/lustgas. Ett socialt uppsökande och fältförlagt arbete bedrivs av bland annat fältassistenter och ungdomsmottagningens verksamhet bidrar till att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland unga. För att förebygga att invånare överskuldsätter sig kommer förvaltningen fortsätta att utveckla budget- och skuldrådgivning med särskilt fokus på grupper med högre risk för att skuldsättning. Förvaltningen erbjuder personer med skadligt bruk och beroende stöd och vid behov Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 38(145) behandling för att komma ifrån missbruket. Förvaltningen kommer att utveckla samverkan med vårdgivare för att erbjuda personer som lider av både psykisk sjukdom och skadligt bruk och beroende adekvat stöd. Förvaltningens arbete med att ge personer med funktionsnedsättning stöd som stärker förmågan till en fungerande vardag och ett självständigt liv kommer att utvecklas genom ett stärkt hälsofrämjande arbete för barn, unga, vuxna och äldre personer. Förvaltningen kommer också att utveckla det hälsofrämjande arbetet som riktar sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar som en del i att skapa en fungerande vardag och ett mer självständigt liv. Det hälsofrämjande arbetet utvecklas i dialog med målgrupperna med utgångspunkt i kvalitetsprogrammet och programmet för tillgänglighet och delaktighet. Förvaltningen kommer att arbeta för att öka möjligheterna för personer inom daglig verksamhet och socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet att få tillgång till arbetsmarknadsinsatser och på sikt ta steget vidare till arbete. Verksamheterna ska anpassas till den nya socialtjänstlagen och omställningen till en god och nära vård och omsorg genom att utveckla nya arbetssätt och processer. Nämndens verksamheter kommer att intensifiera arbetet med att uppmärksamma utsatthet för våld i nära relationer, särskilt bland barn, unga, äldre, personer med funktionsnedsättningar, individer med skadligt bruk och beroende samt de med samsjuklighet. Ett särskilt fokusområde är att nå våldsutövare i alla åldrar för att erbjuda stöd. Inom ramen för detta kommer förvaltningen också att stärka samverkan mellan stadens förvaltningar i innerstaden och Polismyndigheten för att förebygga upprepat partnervåld och för att motivera våldsutsatta och våldsutövare att ta emot insatser. Stödet till unga våldsutsatta ska stärkas, och riktade insatser kommer också att erbjudas unga som själva är våldsutövare. Utredningar om förekomsten av våld kommer att genomföras med ett barnrättsperspektiv, erbjudande om stödsamtal och för att säkra fortsatt skolgång eller förskola även när barn har behov av skyddat boende. Förvaltningen fortsätter utveckla stödet och skyddet till barn som bevittnat våld eller som själva varit utsatta för våld i familjen. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Barns, ungas och vuxnas behov av stöd uppmärksammas tidigt och erbjuds utifrån varje persons specifika situation. - Barn som far illa, eller riskerar att fara illa, uppmärksammas tidigt och samarbete sker mellan förvaltningens verksamheter samt med skolor, region Stockholm och Polismyndigheten. - Strukturerat samarbete mellan socialtjänst och förskola. - Barn ges förutsättningar att vara delaktiga i sin egen utredning. - Personer med funktionsnedsättning har tillgång till hälsofrämjande insatser. - Personer med psykisk funktionsnedsättning har tillgång till hälsofrämjande insatser. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 39(145) - Anhöriga får stöd utifrån behov. - Barn, unga och vuxna som utsätts för våld i en nära relation uppmärksammas och får stöd. - Personer som får en insats till följd av våld i nära relation upplever en förbättrad situation. - Våldsutövare motiveras till att ta emot stöd för att bryta sitt våldsamma beteende. - Vårdnadshavare till barn som upplevt våld motiveras till samverkan så barn får tillgång till rätt stöd. Förväntat resultat på längre sikt - Invånare lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar. - Den som utsätts för våld i en nära relation uppmärksammas och får stöd. - Den som utövar våld i en nära relation uppmärksammas och tar emot stöd. - Den enskilde får en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg, samt att invånarnas hälsa förbättrats. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 81,07 % 81 81 79,51 % 70 % 2025 våldsutsatt a där målet med insats från Relationsvå ldscentrum (RVCI) uppnåtts Analys Från Norra innerstaden är totalt 96 personer aktuella hos Relationsvåldscentrum, varav 83 är kvinnor, 12 män, 1 person med annan könsidentitet. Andel 72,41 % 68 86 75 % 70 % 2025 våldsutövar e där målet med insats från Relationsvå ldscentrum innerstaden (RVCI) uppnåtts Analys Från Norra innerstaden är totalt 13 personer aktuella hos Relationsvåldscentrum, varav 3 är kvinnor och 9 män. ANDT- 82 77 60 2025 förebyggan de arbete enligt Preventions index mini (PI-mini) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen implementerar Bryt upp-programmet (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 40(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analys Årets arbete har pågått enligt plan. Aktiviteten fortsätter i verksamhetsplan 2026, då med fler aktörer inblandade. Genomföra kompetenshöjande insatser inom området särskilt 2025-01-01 2025-12-31 utsatta och sårbara brottsoffer (aktivitet SÖK) Analys Varje berörd enhetschef säkerställer kompetenshöjande insatser till sina medarbetare vid behov, det kan exempelvis handla om våld i nära relation och bedrägerier. Som ett exempel har polis bjudits in till en planeringsdag inom området Stöd och service funktionsnedsättning, för att öka kunskapen hos medarbetarna om berörd målgrupp. Arbetet fortgår nästkommande år i samarbete över avdelningsgränserna. Implementera det av staden framtagna stödmaterialet förskola och 2025-01-01 2025-12-31 socialtjänst samt fortsätta arbetet med att ta fram en handlingsplan för samarbete mellan förskola och socialtjänst (aktivitet GNVO). Analys Stödmaterialet har varit vägledande i arbetet med att ta fram den gemensamma handlingsplanen mellan förskola och socialtjänst. Handlingsplanen har färdigställts under året och kommer ligga till grund för det gemensamma arbetet under 2026 och framåt. Implementera Islandsmodellen (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Medarbetare har genomfört stadens webbutbildning "Bryt myten" 2025-01-01 2025-12-31 om psykisk ohälsa. (aktivitet GNVO) Analys Aktiviteten har pågått under året och medarbetare inom framför allt äldreomsorg-, socialtjänst-, och kvalitetsavdelningen har genomfört utbildningen "Bryt myten", eller motsvarande utbildning inom ämnet psykisk ohälsa. Aktiviteten avslutas i ILS- webb, men de medarbetare som ännu inte genomfört utbildningen kommer ha möjlighet att genomföra den under kommande år. Riktade informationsinsatser mot särskilt utsatta och sårbara 2025-01-01 2025-12-31 brottsoffer (aktivitet SÖK) Analys Under året har förvaltningen bedrivit samordnade informations- och upplysningsinsatser för att förebygga våld i nära relationer och bedrägerier, med särskilt fokus på äldre och andra sårbara grupper. Samlokalisering socialtjänst och polismyndigheten (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer (prioriterat område SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Analys En arbetsgrupp med fokus på särskilt utsatta och sårbara brottsoffer har bildats under året. Arbetsgruppen, som består av representanter från äldreomsorgen, socialtjänsten och kvalitetsavdelningen, har tagit fram en åtgärdsplan med förebyggande aktiviteter. Trygghetssamordnaren är sammankallande och syftet med arbetsgruppen är att följa det förebyggande arbete som görs inom förvaltningen för målgruppen idag samt utveckla arbetet och samverkan framåt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Inom verksamhetsområdet utgör det systematiska kvalitetsarbetet och utfallet från Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 41(145) individuppföljningar en central del i bedömningen av måluppfyllnad. Tre indikatorer under verksamhetsområdesmålet och en under nämndmålet redovisar resultat från Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? För år 2025 ser förvaltningen ett resultat som generellt ligger nära de satta årsmålen på de tre indikatorerna Andelen nöjda omsorgstagare, Andelen omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende samt Andelen omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten. Undersökningen skickas till personer 65 år och äldre som bor i ordinärt boende med stöd av hemtjänst eller som bor på särskilt boende för äldre. Svarsfrekvensen för undersökningen inom hemtjänsten är i år 58 procent och för särskilt boende 44 procent. Den låga svarsfrekvensen försvårar arbetet med att analysera och bedöma dess resultat. En indikator avser personalkontinuiteten inom hemtjänsten under en 14-dagarsperiod vilket mäts på nationell nivå vid ett tillfälle per år. Vid mätningstillfället nådde förvaltningen inte upp till årsmålet men det är värt att notera att förvaltningens resultat är bland de tre bästa i staden. Vidare har en av nämndens hemtjänstverksamheter för första gången i år uppnått målvärdet vid mätningen. Förvaltningen mäter personalkontinuiteten utifrån samma mätmetod månadsvis i syfte att systematiskt följa upp detta och uppmärksamma trender och skillnader mellan enheterna. Resultatet av den interna mätningen visar att några enheter har förbättrat sitt resultat under året. Kontinuiteten är fortsatt ett prioriterat område och samtliga verksamheter vidtar fortsatta åtgärder för att höja den. Under nämndmålet finns två indikatorer som redovisar resultat från biståndshandläggarnas kvalitetsuppföljning på individnivå. För indikatorn om nöjdheten med aktiviteter på nämndens vård- och omsorgsboenden i egen regi noteras ett positivt resultat då 92 procent av de som har svarat på frågan uppger att de är nöjda med aktiviteterna. Detta tyder på att förvaltningens långsiktiga utvecklingsarbete för att stärka aktivitetsutbudet har gett önskade resultat. Den andra indikatorn avser andel äldre som upplever att det är ungefär samma personal som utför hjälpen inom nämndens hemtjänstverksamheter. Förvaltningen ser skillnader i resultatet mellan olika verksamheter och en verksamhet uppnår målet. Förvaltningen följer upp personalkontinuiteten månadsvis och fortsätter att arbeta med åtgärder på verksamhetsnivå. Hela äldreomsorgen arbetar hälsofrämjande Förvaltningen har under året arbetat med att stärka det hälsofrämjande arbetet inom nämndens verksamheter med fokus på att ge äldre personer förutsättningar för att bibehålla hälsa, förmågor och självständighet. Detta har skett genom att bland annat utveckla utbudet av riktade insatser som syftar till att förebygga ofrivillig ensamhet bland personer över 65 år. Sedan april har den kommunövergripande mötesplatsen Vasaträffen öppet 365 dagar om året. På helgerna erbjuder verksamheten numera möjlighet till social samvaro, samtal och fika som ett led i att bryta social isolering och nå ut till fler äldre som är ofrivilligt ensamma. Under året har i genomsnitt 35 seniorer per dag sökt sig till verksamheten vilket tyder på att det finns en efterfrågan och behov av att kunna besöka träffpunkten även på helgerna. I verksamhetens egen brukarundersökning till besökare visar resultatet att cirka 55 procent av de som besöker träffpunkten på vardagarna även nu besöker mötesplatsen på helgerna. Deltagande seniorer har även i undersökningen uppgett att de upplever att helgöppet bidrar till att motverka Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 42(145) ensamhet vilket pekar på att satsningen har gett önskad effekt. Förutom aktiviteter på de öppna mötesplatsernas lokaler har seniorerna även erbjudits aktiviteter på andra platser. Exempelvis besök på muséer, parker och historiska byggnader genom Aktiviteter på stan. Syftet är att främja användningen av stadens fysiska miljö och få omväxling i vardagen. Bland annat har seniorerna erbjudits guidad visning på Konstakademien, utflykt till julmarknad på Taxinge slott, samt boule med fika. Dessa aktiviteter är väldigt populära och välbesökta av seniorerna. Nämndens öppna mötesplatser för seniorer har även under året fortsatt att erbjuda aktiviteter med fokus på SKRÅ-modellen. Detta innebär att minst tre av fyra faktorer ska ingå i samtliga aktiviteter. Dessa faktorer är samvaro/samtal, kost, rörelse och återhämtning. Till exempel erbjuds deltagarna på yoga, samtal och fika efter genomförd aktivitet. En vecka i maj genomfördes årets Seniorvecka på nämndens öppna mötesplatser, vård- och omsorgsboenden samt dagverksamheter. Syftet inom de öppna mötesplatserna var att locka nya besökare med målsättningen att kunna nå seniorer som är ofrivilligt ensamma. Ett program togs fram specifikt för Seniorveckan med nya aktiviteter och tillfällen för att prova på aktiviteter utan förkunskaper. På vård- och omsorgsboenden erbjöds nya och inspirerande aktiviteter, framför allt med syfte att byta miljö och få en upplevelse utanför boendet som ger en guldkant i tillvaron. Exempelvis anordnades guidade bussturer och utflykter till Liljevalchs, Vaxholm och Artipelag. Även dagverksamheterna fick en guldkant i vardagen genom olika lunch- och fikautflykter. Utvärderingen av årets Seniorvecka visar generellt att aktiviteterna har varit uppskattade och att nya aktiviteter lockade många förstagångsbesökare till de öppna mötesplatserna. Därmed ser förvaltningen att satsningen har gett önskad effekt. Inom vård- och omsorgsboenden och dagverksamheter upplevdes utflykter, kultur och social samvaro ge extra ”guldkant” i vardagen. Ytterligare en viktig del i äldreomsorgens hälsofrämjande arbete avser insatser utan individuell behovsprövning utifrån nya socialtjänstlagen, något som förvaltningen under året aktivt arbetat med att erbjuda. Bland annat har förvaltningens två hälsopedagoger fortsatt med sitt uppsökande arbete för att nå ut till personer som är ofrivilligt ensamma. Hälsopedagogerna erbjuder enskilda samtal, hälsosamtal, mindre samtalsgrupper på öppna mötesplatser samt genomför uppsökande hembesök hos personer som upplever ofrivillig ensamhet. Hälsopedagogerna har fått positiv feedback från seniorerna och sett att satsningen har bidragit till att bryta social isolering samt till att utöka seniorernas nätverk. Vidare har demenskoordinator, gruppledare och hälsopedagoger deltagit i äldreförvaltningens och Äldrecentrums workshops. Detta för att bidra till framtagandet av manual för insatser utan individuell behovsprövning. Arbetet kommer att fortsätta nästa år och då även omfatta samtalsgrupper för personer med demens/kognitiv svikt samt fler hälsofrämjande samtal. Som ett led i det preventiva arbetet utifrån stadens Handlingsplan för suicidprevention har förvaltningen under flera år utbildat medarbetare i modellen första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA (Mental Health First Aid). Nytt för 2025 är att två medarbetare utbildats till instruktörer i modellen vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention på Karolinska institutet. Detta har inneburit utökade möjligheter att hålla i utbildningar samt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 43(145) sprida kunskap inom äldreomsorgens verksamheter. Under 2025 har förvaltningen genomfört två utbildningstillfällen för totalt 40 medarbetare i denna modell. Förvaltningens målsättning på längre sikt är att majoriteten av tillsvidareanställda medarbetarna inom äldreomsorgens utförarverksamheter oavsett yrkeskategori ska ha genomgått utbildningen. Sociala och kulturella aktiviteter Inom vård- och omsorgsboenden fortsätter arbetet med att utveckla aktiviteterna i samarbete med förvaltningens kultursamordnare. Aktivitetsutbudet tas fram med lyhördhet för de boendes önskemål och behov. Även gemensamma ansvarsbeskrivningar har tagits fram för aktivitetssamordnare och aktivitetsombud och det finns nätverk för respektive funktion som syftar till att utveckla verksamheterna, höja kompetensen och vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Nämndens samtliga vård- och omsorgsboenden har aktivitetsscheman där minst två aktiviteter erbjuds per dag efter önskemål från de boende. Utöver detta anordnar verksamheterna större aktiviteter med sociala och kulturella inslag flera gånger per vecka. Under 2025 har verksamheterna anordnat återkommande aktiviteter såsom allsång, operaklubb, måleriverkstad, höstmarknader, kräftskiva, "cykel utan ålder" och skördefest. Även veckovisa aktiviteter erbjuds i samverkan med externa aktörer, bland annat Seniorglädje, Röda Korset och besökshundteam. Verksamheterna har även fortsatt anordna gemensamma aktiviteter över generationsgränserna tillsammans med Ung Omsorg och även med närliggande förskolor. Förvaltningens systematiska arbete med att utveckla aktivitetsutbudet på nämndens vård- och omsorgsboenden har gett goda resultat då Socialstyrelsens brukarundersökning visar att de boendes nöjdhet med aktiviteterna har ökat med cirka 10 procentenheter i år jämfört med föregående års resultat. Dokumentation och språkstöd Arbetet med att vidareutveckla vård- och omsorgsdokumentationen har varit inriktad på olika insatser som utbildning och introduktion av legitimerad personal samt utbildning av dokumentationsombud och dokumentationsansvarig. Nytt stödmaterial samt ny granskningsmall för social dokumentation och genomförandeplan har implementerats under hösten på samtliga verksamheter i syfte att bidra till likställighet. Arbetet med att stötta medarbetare som behöver stärka sin svenska har fortsatt under året genom olika utbildningssatsningar. Bland annat har förvaltningen tilldelats medel inom ramen för kompetensutvecklingssatsning för att utbilda medarbetare som av olika skäl behöver mer stöd för att kunna genomföra sin undersköterskeutbildning. Det kan till exempel röra sig om språkliga hinder. Äldreomsorgens samlade arbete med kompetensutveckling inklusive nämnda satsningar beskrivs närmre under mål 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Ramtid i hemtjänsten Område biståndsbedömning för äldre har tillsammans med nämndens hemtjänstverksamheter arbetat med att implementera ramtiden fullt ut genom att utveckla kommunikationen sinsemellan, kommunikationen med den enskilde samt dokumentationen i beslut, beställning och i genomförandeplan. En del av arbetet avser implementering av de nya stadsgemensamma styrdokument och dessa har under året förankrats hos samtliga biståndshandläggare. Arbete Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 44(145) med att utveckla beställningsförfarandet och uppföljningen av genomförandeplan tillsammans med hemtjänsten har även varit i fokus under 2025 och arbetet har skett genom bland annat gemensamma samverkansmöten. Ytterligare en del av arbetet har varit att undersöka hur uppföljning av insatser kan vidareutvecklas. Arbetet syftar också till att utveckla tydliga och enhetliga informations- och kommunikationskanaler mellan hemtjänst, myndighetsutövningen och den enskilde. Under året har område biståndsbedömning för äldre påbörjat implementeringen av nya arbetssätt för individuppföljning, dokumentation av målformuleringar samt genomförandeplaner genom informationstillfällen, workshops samt en pilotverksamhet. Även nämndens hemtjänstverksamheter har under året fortsatt med att implementera ramtiden fullt ut genom olika arbetssätt. Målsättningen är att öka delaktighet och flexibilitet för den äldre i planeringen av insatser samt erbjuda möjlighet att ändra insatser utifrån den enskildes önskemål. Hemtjänstverksamheterna fortsätter arbeta med att det tydligt ska framgå av genomförandeplanen hur den äldre har varit delaktig i planeringen samt hur insatserna anpassas utifrån den äldres behov och önskemål. Kontinuitet i hemtjänsten Nämndens hemtjänstverksamheter mäter personalkontinuiteten månadsvis med grund i den nationella mätmetoden. Mätningen avser antal personal som besöker respektive omsorgstagare under en 14-dagarsperiod. Resultatet fluktuerar under året och ligger generellt på ett högre antal personal än stadens mål för indikatorn på max 10. Personalkontinuiteten försämras under sommarmånaderna på grund av en högre andel vikarier i verksamheterna som i sin tur leder till att antal medarbetare per omsorgstagare ökar. Däremot har vissa enheter förbättrat sitt resultat under året och en verksamhet når målet på 10 personal per omsorgstagare. Resultatet kommer att analyseras i syfte att hitta förbättringsåtgärder inför kommande år. Förvaltningen fortsätter också sitt arbete med effektiv schemaplanering i hemtjänst utifrån ramtid och för att stärka medarbetarkontinuiteten hos omsorgstagare. Arbetet beskrivs närmre under mål 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd. Utveckla arbetet med kognitiv sjukdom/demens Förvaltningen arbetar utifrån en framtagen treårig plan med att stärka kvaliteten av vård- och omsorg för personer med demenssjukdomar och kognitiv svikt. Arbetet leds av äldreomsorgsavdelningens demenskoordinator och omfattar hemtjänst, biståndsbedömning för äldre, vård- och omsorgsboende samt dagverksamhet. Totalt är 12 verksamheter av 19 numera Stjärnmärkta eller har Silviahemscertifiering och arbetar kontinuerligt med att upprätthålla sin märkning genom kompletterande utbildningsinsatser. Övriga 7 verksamheter arbetar för att uppnå Stjärnmärkning och beräknas slutföra detta under nästkommande år. Ett vård- och omsorgsboende har under slutet av året omcertifierats som en Sivliahemscertifierad verksamhet, vilket görs var tredje år. Förvaltningen har även arbetat med att intensifiera användandet av BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) inom nämndens vård- och omsorgsboenden. Målsättningen med att utveckla arbetet med BPSD-registret är att öka Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 45(145) välbefinnande genom att minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Flera steg har tagits under året för att stärka arbetet med detta; ny rutin och checklista för BPSD-arbetet har tagits fram, nätverksträffar, utbildningar och handledning har genomförts kontinuerligt. Under året har 36 medarbetare utbildats till BPSD-administratörer inom avdelningen. Dagverksamheterna har även påbörjat arbetssättet och tagit fram bemötande- och kommunikationsplaner samt vårdåtgärder utifrån BPSD-registrets modell. Nämndens öppna mötesplatser har under året fortsatt sin särskilda utvecklingssatsning med modellen Livsstil för hjärnhälsa. Modellen är baserad på vetenskapliga resultat från bland annat Finger-studien som visar att koordinerade livsstilsförändringar kan främja äldre personers kognitiva hälsa, samt på motivationspsykologi. Arbetet sker i samverkan med kognitionsforskare och senior rådgivare på Äldrecentrum. Under året har totalt 52 seniorer deltagit och förvaltningen ser att samtalsgrupperna är eftertraktade av seniorerna och flera har önskat delta i dessa. Satsningen fortgår nästkommande år. Samverkan med andra aktörer Förvaltningens arbete med att vidareutveckla strukturerade samverkansformer på olika nivåer tillsammans med Region Stockholm har fortgått enligt plan. Förvaltningen och regionens samordnare för Norrmalm och Östermalm arbetar med en gemensam modell för strategisk och operativ samverkan. Samverkan mellan parterna har utvecklats under året och bland annat har avvikelser i vårdkedjan, kvalitetssäkring av gemensamma processer samt trygga och samordnade utskrivningsprocesser prioriterats. Uppföljningar av arbetet visar att fortsatt utveckling krävs gällande tillgänglighet och dokumentation. Äldreomsorgen och regionen har under året identifierat gemensamma prioriterade områden för samverkan framöver. Vidareutveckling av arbetet med mat, måltider och nutrition Förvaltningens arbete med utveckling av mat, måltider och nutrition har fortsatt under 2025 med bland annat stöd av måltidsombud och dietister. Dietisternas uppdrag är att stärka medarbetarnas kompetens inom mat, måltider, måltidsmiljö och nutrition med syftet att förebygga undernäring och främja hälsa och trivsel. Förvaltningen har genomfört olika riktade kompetenshöjande insatser under året. Bland annat har legitimerad personal inom vård- och omsorgsboende utbildats kring nutritionsvårdsprocessen och måltidsombud har fått verktyg för arbetet med egenkontroller av nattfasta och måltidsobservationer. Inom hemtjänsten har förvaltningen under året tagit fram gemensamma rutiner för mat och måltider likväl som rutiner för att identifiera och förebygga undernäring. All personal inom äldreomsorgen som hanterar mat i arbetat har även fått utbildning i livsmedelshygien. Ytterligare satsningar under året för att utveckla arbetet med mat, måltider och nutrition har genomförts som exempelvis föreläsningar för samtliga chefer inom dysfagi (tugg-och sväljsvårigheter hos äldre), framtagande av film om nattfasta tillsammans med äldreförvaltningen samt anordnat en fokusvecka för att uppmärksamma undernäring. Nämnden har tilldelats 1,47 mkr från stadens satsning Matlyftet som syftar till att förebygga undernäring och social isolering. Medlen har möjliggjort över 30 olika riktade större satsningar inom hemtjänsten, öppna mötesplatser, dagverksamheterna samt vård- och omsorgsboenden. Hemtjänstverksamheterna har erbjudit måltidskassar med sommar- respektive julmat till omsorgstagare. Syftet har varit att omsorgstagaren ska få äta en god Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 46(145) måltid och få möjlighet till social samvaro och samtal. Även konceptet Aktivitetsvän har genomförts inom hemtjänsten där en medarbetare frikopplats för att hålla ofrivilligt ensamma äldre sällskap under måltider, följa med till öppna mötesplatser och därmed bryta social isolering. Vård- och omsorgsboendena har genomfört ett stort antal aktiviteter med de boende som exempelvis filmfestival, grillkvällar, höst- och skördefester, foodtruck och vagn med crèpes. Nämndens öppna mötesplatser har anordnat gemensamma lunchtillfällen för ofrivilligt ensamma, dietistföreläsningar samt mellanmål i samband med fysisk aktivitet. Även dagverksamheterna har anordnat aktiviteter inom ramen för Matlyftet genom bland annat bussutflykt med fika och temaveckor. Utvecklad hälso- och sjukvård För att stärka samverkan, gemensamt lärande och samordning mellan vård- och omsorgsboenden i egen regi har förvaltningen fortsatt med nätverk för verksamhetschefer enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen) under ledning av nämndens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Syftet är att utveckla gemensamma arbetssätt och processer kopplade till en patientsäker, jämlik och teambaserad hälso- och sjukvård inom nämndens vård- och omsorgsboenden. Förvaltningens MAR håller i ett forum för rehabiliteringspersonal från samtliga vård- och omsorgsboenden på Kungsholmens och Norra innerstadens stadsdelsförvaltningar i syfte att bidra till gemensamt lärande, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Förvaltningens MAS håller i ett likvärdigt forum för sjuksköterskor och palliativombud i Norra innerstadens stadsdelsförvaltning. Nätverken har bidragit till ökad sammanhållning för sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Fokus under året har bland annat legat på att utveckla inkontinensvårdsprocessen. Samtliga verksamheter har övergått till att genomföra riskbedömningar i kvalitetsregistret SeniorAlert. Syftet är att verksamheterna ska arbeta likvärdigt med riskbedömningar, öka antalet registreringar i SeniorAlert och minska administrationen för sjuksköterskor. Under året har förvaltningen även utbildat legitimerad personal i hjärt- och lungräddning (HLR) och instruktörer i HLR. Instruktörerna har utbildat personal på vård- och omsorgsboenden i egen regi och satsningen fortsätter under 2026. Förvaltningen har även köpt in hjärtstartare till verksamheter och lokaler. Förvaltningens AKA (Adjungerad klinisk adjunkt) samordnar ett nätverk för hygienombud inom nämndens vård- och omsorgsboende. Syftet är att stärka det gemensamma lärandet, sprida information och utveckla gemensamma arbetssätt och processer inom området vårdhygien. Bland annat har hygiensjuksköterska från Vårdhygien Stockholm deltagit under året 2025 med föreläsning och utbildningsmaterial. Under året har även en av nämndens hemtjänstverksamheter deltagit i en föreläsning om vårdhygien och flera enheter kommer att erbjudas möjligheten framöver. Förvaltningen har under 2025 fortsatt sin satsning på att säkra läkemedelshanteringen genom inköp av nya digitala och spårbara läkemedelsskåp, införande av digital signering genom systemet Appva samt digital delegeringsutbildning via Apoteket AB. Förvaltningen har även valt att lägga till ytterligare kontroller av läkemedelshantering i syfte att säkerställa att verksamheter arbetar säkert med läkemedel. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 47(145) Under 2025 har arbetet fortsatt enligt plan med att införa digital signering. Det innebär att samtliga fem vård- och omsorgsboenden i nämndens egen regi har genomgått utbildning och är numera i drift. Förvaltningen satsar även vidare på digitalisering och har infört mätvärden i signeringssystemet Appva. Arbetet har lett till att effektivisera den interna kommunikationen mellan baspersonal och legitimerad personal, stärka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön för medarbetare. Förvaltningens verksamheter i egen regi har även börjat använda Alisa, ett digitalt verktyg för kontroll och lagerhållning av medicinteknisk utrustning och medicintekniska produkter. Syftet med implementeringen är att säkerställa att använda produkter kontrolleras, servas och används på rätt sätt samt frigöra tid för arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjukgymnaster att arbeta med patientnära istället för administrativt. Under 2025 har förvaltningen implementerat GLIM (Global Leadership Initative on Malnutrition) inom nämndens vård- och omsorgsboenden. GLIM är ett verktyg för diagnosticering av undernäring och grad av undernäring. Förvaltningen har även infört en ny PPM (punktprevalensmätning) över vårdindikatorer med tillägg av bland annat GLIM, nutrition, medicinteknisk utrustning som används förebyggande. Syftet är bland annat att verksamheterna ska kunna belysa utvecklingsområden ur patientsäkerhetsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen är en akademisk nod inom äldreomsorg - en akademisk nod är en enhet som samarbetar med högskolor och universitet för att utveckla äldreomsorgen. Genom att regelbundet ta emot elever och studenter stärks medarbetarnas pedagogiska kompetens och förvaltningen bedömer att det också kan vara en bra källa till rekrytering av nya medarbetare. Detta har bland annat resulterat i att äldreomsorgens verksamheter tagit emot en större antal studenter i år än det som prognostiserats. Ett nära samarbete med högskolorna ger också en lättare ingång till verksamhetsnära forskning. Palliativ vård och omsorg Nämndens vård- och omsorgsboenden har fortsatt med att utveckla arbetet med vård och omsorg i livets slutskede. Detta har skett genom utbildningsinsatser som genomförs i samarbete med Palliativt kunskapscenter (PKC). Utveckling av arbetsprocesser omfattar samverkan med läkarorganisationerna, utveckling av hälso- och sjukvårdsdokumentationen samt arbete med verksamhetens rutiner. MAS håller samman verksamheternas palliativombud i nätverk. Under våren har fokus legat på hbtqi perspektivet i omvårdnad och palliativ vård och tidigt palliativt förhållningssätt. Verksamheterna har under hösten arbetat vidare med tidigt palliativt förhållningssätt med stöd av "dö-bra kort" och "tala om livet-kort". Under hösten har verksamheterna även tagit del av utbildningsmaterial från Betaniastiftelsen och PKC samt implementerat dessa hos personal i samband med reflektionstillfällen. Äldrevänlig stad Äldreomsorgens utvecklingsarbete och ansvarsområden som beskrivs ovan är en viktig del i förvaltningens arbete för att uppnå en äldrevänlig stad. Förvaltningens samlade arbete med äldrevänlig stad redovisas under en egen rubrik under mål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 48(145) Nationella minoriteter Äldreomsorgens arbete med nationella minoriteters rättigheter beskrivs under mål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt. Goda exempel • Den öppna träffpunkten Vasaträffen har infört utökade öppettider alla dagar på året. • Den hälsofrämjande verksamheten inom äldreomsorgen arbetar med arbetssättet Livsstil för hjärnhälsa. • Vård- och omsorgen om personer med demenssjukdom/kognitiv svikt har utvecklats genom att utbilda BPSD-instruktörer inom nämndens verksamheter och öka registrering och uppföljning i kvalitetsregistret. • Förvaltningen har inom ramen för "Matlyftet" genomfört över 30 riktade större satsningar kopplade till mat- och måltider samt för att bryta social isolering. • Biståndsbedömning för äldre har påbörjat implementeringen av nya arbetssätt för individuppföljning, dokumentation av målformuleringar samt genomförandeplaner. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel nöjda 78 % 81 % 77 % 83 % 81 % 81 % 2025 omsorgstag are Analys Indikatorn avser ett index för andel nöjda omsorgstagare inom äldreomsorgen. Underlaget är andelen som lämnat positivt svar på påståendet ”Jag är nöjd med min dagverksamhet” i stadens brukarundersökning samt andelen som svarat positivt på Socialstyrelsens frågor ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?” och ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?”. Resultatet är viktat och har räknats ut av stadsledningskontoret. Årets resultat når inte upp till det satta årsmålet men ligger i linje med stadens resultat på 78 procent. Svarsfrekvensen för Norra innerstaden är 51 procent och för staden totalt 48,5 procent. Andel nöjda 93 % 97 % 90 % 95 % 93 % 2025 omsorgstag are i dagverksa mhet Analys Resultatet utgår från stadens egen brukarundersökning för dagverksamhet inom äldreomsorgen. Förvaltningen uppnår inte årsmålet i år men resultatet är i linje med stadens resultat, 94 procent. I syfte att öka nöjdheten arbetar dagverksamheterna med åtgärder i form av förbättrad samverkan med område bistånd och köhanteringen samt förbättrad uppföljning av de aktiviteter och den utevistelse som erbjuds. Andel 85 % 87 % 85 % 86 % 87 % 87 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänste n Analys Indikatorn avser resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning. Årets resultat ligger nära årsmålet och är något högre än stadens resultat på 84 procent. Hemtjänstverksamheter arbetar fortsatt med att följa upp genomförandeplaner och tillämpa ramtid vilket kan ge den äldre större möjlighet att påverka utformningen av sin hjälp inom ramen för biståndsbeslutet. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 49(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 79 % 78 % 80 % 82 % 82 % 80 % 2025 omsorgstag are som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsbo ende Analys Indikatorn avser resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning. Årets resultat är lägre än förra årets resultat och förvaltningen uppnår därför inte målet i år. Resultatet ligger däremot något högre än stadens resultat på 78 procent. Vård- och omsorgsboendena arbetar fortsatt med att utveckla vården och omsorgen med fokus på den äldre genom att främja delaktighet i genomförandeplanen. Andel 0,05 0,05 0,05 Tas fram av 2025 sjuksköters nämnd kor inom särskilda boenden Andel äldre 61 64 69 % 69 % 2025 personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatse r Analys Indikatorn avser resultat från exploateringskontorets medborgarpanel som genomförts under hösten 2025. Förvaltningen når inte riktigt målet och ligger även något under stadens totala resultat på 64 procent. Resultatet ligger i linje med det totala utfallet för stadsdelsnämndsområdena inom innerstaden. Totalt för staden har 907 personer besvarat undersökningen vilket är ett litet urval om man ser till Norra innerstadens totala andel äldre invånare. Förvaltningen arbetar aktivt med att sprida information om det stöd och den hjälp som finns att få för äldre invånare. Detta sker bland annat genom samverkan mellan biståndshandläggare och de hälsofrämjande verksamheterna som bedriver uppsökande arbete. Antal 12,2 11,95 10 Max 10 2025 personal en personer hemtjänstta gare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperio d Analys Indikatorn utgår från stadsledningskontorets mätning som genomförs en gång per år. Årets mätning visar att Norra innerstadens hemtjänst ligger bland de tre bästa i staden samt att en enhet uppnår målet. Förvaltningen följer upp kontinuiteten månadsvis och ser generellt att siffran fluktuerar under året. Personalkontinuiteten försämras under sommarmånaderna på grund av en högre andel vikarier i verksamheterna som i sin tur leder till att antal medarbetare per omsorgstagare ökar. Däremot har vissa enheter förbättrat sitt resultat under året. Resultatet kommer att Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 50(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor analyseras i syfte att hitta förbättringsåtgärder inför kommande år. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att fortsatt stärka stadens arbete med ramtid, implementera och arbeta efter tillämpningsanvisningarna så att beställare och utförare får en bättre förståelse för varandras roller och uppdrag samt stärka samverkan mellan dem Analys Förvaltningen har under året implementerat de nya stadsgemensamma styrdokumenten. För att stärka arbetet med ramtid och få en ökad förståelse för varandras roller har samverkansmöten mellan biståndsbedömningen för äldre och hemtjänstutförare anordnats. Fokus för ett av tillfällena har varit rambeställningar och genomförandeplaner i syfte att kartlägga ett nuläge som kan följas upp nästkommande år efter vidtagna åtgärder. Hemtjänsten har under året fortsatt sitt arbete med att öka delaktighet och flexibilitet för omsorgstagaren i planeringen av insatser genom individanpassning av genomförandeplaner samt fast omsorgskontakt. Nämndmål: 1.4.1 Invånarna har tillgång till förebyggande stöd och en äldreomsorg med god kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är personer över 65 år boende inom Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Nya arbetssätt som tas fram i processen med att ställa om till den nya socialtjänstlagen och till en god och nära vård och omsorg kommer att införas. Det förebyggande arbetet är centralt och hela äldreomsorgen ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att minska fallolyckor, psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet, riskfaktorer för demens och öka äldre personers känsla av sammanhang och gemenskap. Handläggningsprocessen med den enskildes behov i fokus utvecklas så att beslut upplevs anpassat utifrån individuella behov. Nämndens verksamheter kommer att utveckla arbetet med att ge den äldre personen inflytande och delaktighet i utformandet av stöd och insatser, och utgå från den äldres perspektiv. Verksamheterna kommer att utveckla aktivitetsutbudet tillsammans med de äldre personerna och bland annat erbjuda kulturupplevelser och vårddjur i omsorgen. Verksamheternas utbud ska anpassas efter kunskap om riskfaktorer för kognitiv sjukdom/demens, och främja livsstilsförändringar för att minska dessa risker. Aktiviteter inom äldreomsorgen ska i hög grad vara individanpassade. Mat och måltider är fortsatt prioriterat. Förvaltningen kommer att utveckla hälso- och sjukvårdsprocesserna med särskilt fokus på att stärka teamarbetet, de rehabiliterande insatserna, höja kompetensen hos vårdbiträden och undersköterskor samt öka samarbetet med läkarorganisationen. Verksamheterna kommer att utveckla den palliativa vården och omsorgen. Förvaltningen kommer även att utveckla arbetet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 51(145) med att stötta medarbetare som behöver stärka sin svenska. Äldreomsorgen ska utveckla verksamheten i dialog med de äldre, i enlighet med kvalitetsprogrammet och handlingsplanen för äldrevänlig stad. Det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheterna bidrar till ökad kvalitet genom ständiga förbättringar, innovation och digitalisering. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Äldreomsorgen arbetar förebyggande och når de äldre med störst behov. - I verksamheten finns kunskap om hur riskfaktorer som kognitiv sjukdom/demens kan minskas, och hur aktiviteter kan utformas utifrån detta. - Anhöriga får stöd utifrån behov. - Handläggningsprocessen utvecklas med den enskildes behov i fokus och beslut upplevs anpassat utifrån individuella behov. - Samverkan sker kring individuella behov och samordnad individuell plan (SIP) upprättas vid behov. - Invånare med hemtjänst får omsorg utifrån ramtid och från ett fåtal medarbetare. - Det finns en bredd på aktiviteter inom äldreomsorgen och aktiviteterna är i stor utsträckning individanpassade. - Personer som får vård och omsorg i livets slutskede möter personal med kunskap om palliativ vård och omsorg. -Det finns en god patientsäkerhetskultur i hela verksamheten och god samverkan med andra hälso-och sjukvårdsaktörer. Förväntat resultat på lång sikt - Den enskilde får en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg, samt att den äldre befolkningens hälsa förbättrats. - Nämndens verksamheter mobiliserar kring den enskilde i ett tidigt skede för att den enskilde ska bibehålla sina förmågor och leva ett självständigt liv så länge som möjligt. - Nämndens verksamheter arbetar för att minska ofrivillig ensamhet så att personer som så önskar är en del av gemenskap och har en känsla av sammanhang. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel äldre 72 % 71 % 74 % 2025 med hemtjänst som upplever att biståndsha ndläggaren s beslut är anpassat efter deras behov Analys Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 52(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Resultatet har förbättrats något sedan föregående år och är högre än stadens totala resultat på 69 procent. Biståndsbedömning för äldre arbetar fortsatt med att utveckla rutiner och arbetssätt för att individanpassa besluten. Andel äldre 63,2 % 72,2 % 76 % 2025 som upplever att är ungefär samma personer som utför hjälpen inom hemtjänst Analys Indikatorn avser resultat från biståndshandläggarnas kvalitetsuppföljning på individnivå gällande nämndens hemtjänst egen regi. Förvaltningen ser skillnader i resultatet mellan olika enheter och en av enheterna uppnår målet på 76 procent. Förvaltningen följer upp personalkontinuiteten månadsvis och arbetar med åtgärder på verksamhetsnivå. Andel äldre 92 % 62 % 80 % 2025 som är nöjda med aktivitetern a som erbjuds på vård- och omsorgsbo ende Analys Indikatorn avser resultat från biståndshandläggarnas kvalitetsuppföljning på individnivå och avser nämndens boenden i egen regi och på entreprenad. Resultatet inhämtas från biståndshandläggare i direkt samtal med den boende. Värt att notera att i tidigare års mätningar har "vet ej/kan inte bedöma" räknas med i totala resultatet. Förvaltningen har uppmärksammat att resultatets validitet inte har varit säkerställd då en stor del av de svarande inte kan/förmår svara på frågan på grund av exempelvis demenssjukdom eller kognitiv svikt vilket blir missvisande. Därför har förvaltningen i år inte räknat med "vet ej/kan inte bedöma" som svarsalternativ i resultatet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anordna Seniorvecka inom samtliga äldreomsorgens verksamheter 2025-01-01 2025-12-31 Analys I maj genomfördes seniorveckan inom nämndens verksamheter enligt plan. Läs mer under avsnitt 1.4. På prov införa utökade öppettider på en träffpunkt utifrån 2025-01-01 2025-12-31 besökarnas behov och önskemål Analys Sedan april har den kommunövergripande mötesplatsen Vasaträffen öppet 365 dagar om året. På helgerna erbjuder verksamheten numera möjlighet till social samvaro, samtal och fika som ett led i att bryta social isolering och nå ut till fler äldre som är ofrivillig ensamma. Resultatet av verksamhetens brukarundersökning visar att ca 55% av de som besöker träffpunkten på vardagarna även nu besöker mötesplatsen på helgerna. Deltagande seniorer har även uppgett att helgöppet bidrar till att motverka ensamhet vilket tyder på att satsningen har gett önskad effekt. Utveckla arbetet med att fallprevention. 2025-01-01 2025-12-31 Analys Aktiviteten är pågående. På träffpunkterna har bland annat en träningsgrupp anordnats för funktionell träning och fallprevention, samt att broddar delas ut inför vintern. Inom vård- och omsorgsboende har legitimerad personal anordnat interna utbildningsinsatser avseende bland annat förflyttningsteknik, fallprevention och fallrisk. Avdelningen har även under året påbörjat planering för att starta upp ett pilotprojekt med utgångspunkt i OPEN-konceptet (Older Persons Excercise and Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 53(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nutrition study). Detta syftar till att främja äldres hälsa och förebygga ohälsa genom att arbeta evidensbaserat med fallprevention. Utveckla arbetet med kognitiv sjukdom/demens, bland annat 2025-01-01 2025-12-31 genom Stjärnmärkning Analys Totalt är 12 av 19 verksamheter Stjärnmärkta eller har Silviahemscertifiering och arbetar kontinuerligt med att upprätthålla sin märkning genom kompletterande utbildningsinsatser. Ett vård- och omsorgsboende har under året omcertifierats som en Sivliahemscertifierad verksamhet. Övriga sju verksamheter arbetar för att uppnå Stjärnmärkning och beräknas slutföra detta under nästkommande år. Utveckla samarbete med den regionfinansierade hälso- och 2025-01-01 2025-12-31 sjukvården exempelvis med husläkarmottagningar, SÄBO- läkare, rehab, akutsjukvård, geriatrikmottagningar. Analys Förvaltningen och regionens samordnare för Norrmalm och Östermalm arbetar kontinuerligt i enlighet med en framtagen gemensam modell för strategisk och operativ samverkan. Samverkansmodellen har följts upp under året och resulterade i att modellen har förenklats från tre till två samverkansnivåer. Förvaltningen och regionen har även under året identifierat gemensamma prioriterade områden för samverkan för nästkommande år avseende bland annat utskrivningsprocesser och SIP (Samordnad individuell plan). Vård- och omsorgsboendena har under året haft löpande samverkan med läkarorganisationerna och samverkansmöten på strategisk nivå har hållits i syfte att utveckla processer, informationsöverföring, dokumentation samt stärka patientsäkerheten. Samverkan med läkarorganisation behöver utvecklas vidare så att äldre personer upplever att det är lätt att få kontakt med läkare. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfyllt helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Parker- och grönområden Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med att värna och utveckla parker och grönområden med höga upplevelsevärden och plats för alla. Det ska finnas plats för såväl lek, motion och avkoppling, samtidigt som parker och grönområdens karaktärsdrag och gröna kulturvärden förvaltas. I enlighet med Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv har förvaltningen fortsatt att underhålla och utveckla parkerna för att öka möjligheterna till fysisk aktivitet. Både anlagda spontanidrottsytor och parkerna som helhet utgör fortsatt betydelsefulla platser för rekreation och motion. I syfte att möta behovet av attraktiva, trygga och tillgängliga lekmiljöer i Norra innerstaden har flera lekplatsupprustningar pågått under året. Den sista etappen av upprustningen av Vasaparkens lekplats har slutförts. Efter att stadsdelsnämnden godkände programmet för upprustning och förnyelse av parkerna Solvändan och Lilla Solvändan i februari har projektering och planeringsarbete pågått under året med leverans av bygghandling i december. Solvändans och Lilla Solvändans upprustning är planerad att påbörjas under hösten 2026. Upprustningen av Tessinparkens lekplats har slutförts och invigdes veckan före Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 54(145) midsommar. På Gärdeshöjden i området vid Troppstigen och Livryttarstigen har en ny liten lekplats byggts som svar på ett tidigare medborgarförslag. Tillverkning av lekutrustning till Kaknäs äventyrslekplats pågår enligt plan och anläggning planeras till våren 2026. Humlegårdens streetskateplan lades om med ny asfalt i början av sommaren och en upprustning av hindren planeras att utföras under 2026. Som följd av ett medborgarförslag har ett programförslag till boulebana och utegym med anpassning för äldre i parkerna Kolarlunden och kvarter Hagelbössan i Hjorthagen tagits fram. I september färdigställdes även Rödabergsbrinkens boulebana som tillkommit utifrån ett medborgarförslag. Renoveringen av Motalaparkens plaskdamm i Hjorthagen slutfördes under våren. I samband med detta förnyades de asfalterade ytorna vid dammen för att möta miljöförvaltningens krav. Samtidigt ersattes duschen med en ny. De hårdgjorda ytorna vid Tessinparkens plaskdamm förnyades också under våren för att möta miljöförvaltningens krav. Även här byttes duschen ut. Platsaktivering Genom platsaktivering bidrar förvaltningen till ett attraktivt och tryggt Stockholm samt ett inkluderande och tolerant samhälle. Platsaktivering genomförs inom ramen för långsiktig platssamverkan, men även genom tillfälliga satsningar på platser där behov uppstår ur ett trygghetsperspektiv. Platsaktiveringen sker till största del inom ramen för platssamverkan på Sergels torg. Andra prioriterade platser i trygghetsarbetet är Odenplan, Observatorielunden och Humlegården, där förvaltningen genomförde aktivering under sommaren. Det sociala perspektivet i utveckling av stadsmiljön är viktigt utifrån att städer utgör livsmiljöer för många människor. På en plats som Sergels torg, där tusentals människor dagligen passerar, blir det sociala perspektivet extra viktigt. Genom att tillföra konst erbjuds upplevelser som kan skapa förståelse, eftertanke och tillit samt tolerans mellan människor. Under året har förvaltningen erbjudit en bredd av kulturella uttryck som leder till inkluderande och kunskapsfrämjande dialoger och samskapande. Kultur- idrotts- och fritidsutbud inom nämndens verksamheter - Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 Förvaltningen arbetar för att erbjuda ett varierat och tillgängligt kultur-, idrotts- och fritidsutbud inom förskolor, parklekar, fritidsverksamheter, öppna mötesplatser och boenden. Arbetet bedrivs i egen regi och i samverkan med civilsamhället samt stadens förvaltningar och bolag i enlighet med stadens program för idrott, motion och friluftsliv. Det övergripande målet är att öka den fysiska aktiviteten, stärka folkhälsan och minska ojämlikheter i hälsa. Utifrån programmets ansvarsområden för stadsdelsnämnden har förvaltningen genomfört rörelsefrämjande insatser riktade till barn i förskoleålder, barn och unga i parklekar och fritidsverksamheter, personer boende i LSS-bostad samt personer över 65 år. Parallellt har insatser genomförts i de offentliga miljöerna, bland annat genom förbättrad tillgänglighet och framkomlighet längs motionsspår, åtgärder vid strandbad samt investeringar i tillgänglighetsanpassade redskap i utegym. Under året har nämnden även fördelat föreningsstöd till ett flertal föreningar som främjar idrott, motion och friluftsliv. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom parklekar och öppna verksamheter planeras för 2026. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 55(145) Inom ungdomsverksamheten har fritidsledare från ungdomsgårdarna i Vasastaden och Humlegården besökt samtliga högstadieklasser i årskurs 7-9 vid Bobergsskolan för att informera om Ung Fritids verksamhet. Genom samverkan med föreningslivet och Liljeholmens aktivitetshus ges ungdomar möjlighet att delta i kostnadsfria aktiviteter såsom klättring, pingis och innebandy både på ungdomsgårdarna och på andra platser. Ungdomarna erbjuds även lotsning till och från aktiviteterna av fritidsledare. Arbetssättet, som är nytt sedan hösten, följs löpande upp och utvärderas i syfte att möta ungdomar där de befinner sig och erbjuda ett brett och meningsfullt fritidsutbud. Föreningsstöd För 2025 har nämnden fördelat 2 miljoner kronor till 22 föreningar med verksamhet och aktiviteter inom stadsdelsnämndsområdet. Stöd har fördelats till verksamhet för barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, mötesplats för hbtqi-personer och mötesplatser som bidrar till civilsamhällets organisering. Bland beviljade föreningar finns: Drömstort, Norrtulls Sportklubb, Värtans IK, Stora Skuggans 4H-gård, Kultur och Kvalitet, ABF Stockholm, Frihamnens Kulturförening, Föreningen Folkkulturcentrum, Föräldravandring på Östermalm och pensionärsföreningar inom SPF samt PRO. Föreningarna inkommer med redovisning vilken går upp som ett ärende till stadsdelsnämnden i februari 2026. Goda exempel: • Under sommaren har konstpedagoger samskapat med förbipasserande varje vardag på Sergels torg. De workshops som genomförts har aktiverat personer med olika bakgrund och ålder. • Sju utställningar har genomförts i utomhusgalleriet vid Sergels torg, där de har spridit information och kunskap till förbipasserande. • Nära 100 scenkonstevent har genomförts på torget under året. Det längsta var en 2,5 timmes föreställning med Romeo och Julia och den mest välbesökta var The Herds - en klimataktion från Kongo-Kinshasa som gästade Sergels torg under sommarens varmaste dag. • Tillfälliga konstverk har dekorerat Sergels torg under hela året. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel barn 91 % 90 % 93 % 92 % 92 % 76 % 2025 och ungdomar som deltar i idrottsaktivit eter på fritiden Analys I 2025 års undersökning har frågan som ligger till grund för indikatorn förändrats jämfört med tidigare år. Undersökningen har 2025 besvarats av årskurs 6 och 9 istället för årskurs 5 och 8 som besvarat tidigare år. Nämnden når inte riktigt målvärdet men ligger över kommunfullmäktiges målvärde för indikatorn. Andel barn 54 % 64 % 44 % 62 % 62 % 57 % 2025 och ungdomar Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 56(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor som deltar i kulturaktivit eter på fritiden Analys 54 procent av ungdomar på mellanstadiet och högstadiet (årskurs 6 och 9) uppger att de deltar i kulturaktiviteter på fritiden. En högre andel tjejer (64 procent) uppger att de deltar än killar (44 procent). Resultatet har minskat från föregående år och en kommande åtgärd blir att med utgångspunkt i programmet Barns rätt till kultur verka för att öka andelen kulturaktiviteter och vidga bredden på vad som erbjuds. Andel barn 88 % 86 % 90 % 80 % 80 % 77 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktivit eter Andel barn 75 % 79 % 73 % 79 % 80 % 79 % 2025 och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktivit eter på fritiden Analys Resultatet har minskat från föregående år och kommer att analyseras vidare inom ramen för de aktiviteter som erbjuds målgruppen. Förvaltningens öppna fritidsverksamheter erbjuder idag lotsning till Liljeholmshuset vid två tillfällen per vecka för att säkerställa tillgång till kulturaktiviteter. Andel 69 % 67 % 72 % 69 % 69 % 67 % 2025 ungdomar som deltar i föreningsliv Nämndmål: 1.5.1 Rum finns för aktiviteter, återhämtning och kultur Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är alla invånare i samt besökare till Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. Parker och grönområden utvecklas och ger invånare och besökare möjlighet till fritidsaktiviteter och rekreation året om. Det finns plats för såväl lek, spontanidrott som avkoppling. Parkerna utvecklas utifrån ett jämställdhetsperspektiv och med särskild hänsyn till behov hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Synpunkter som kommer in från allmänheten, medborgarförslag och medborgardialoger är verktyg för kunskap om stockholmarens och besökarens behov och ökar möjligheten till delaktighet. Parker och grönområdens karaktärsdrag och gröna kulturvärden förvaltas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 57(145) Genom att arrangera och erbjuda kostnadsfria och inkluderande kulturaktiviteter som kan upplevas både genom att endast betrakta och genom att delta, bidrar nämnden till förutsättningarna för hållbara städer och ett Stockholm som håller samman. Alla har en likvärdig möjlighet att möta andra i det offentliga rummet som är inkluderande och förbättrar de demokratiska villkoren. Samverkan sker med det lokala kulturlivet som erbjuder olika evenemang. Platsaktivering sker på flera platser inom stadsdelsnämndsområdet. Inom platsaktiveringen samverkar förvaltningen med andra förvaltningar inom staden, näringsliv, lokala fastighetsägare och civilsamhället. Tillsammans skapas offentliga vardagsrum med konst och kultur med en bred variation av uttryck som är fritt för alla att ta del av. Invånare och besökare möts och delar gemensamma kulturupplevelser i det offentliga rummet. Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 är ett stadsövergripande program som pekar ut riktningen för hur fler ska vilja och ges möjlighet att aktivera sig. Det handlar om att det ska finnas förutsättningar för alla stockholmare, oavsett bakgrund, funktionsförmåga eller preferenser, att ha en aktiv fritid. I programmet lyfts samverkan, såväl internt mellan stadens nämnder och bolag som externt mellan staden och civilsamhället, som avgörande för att nå framgång. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Vasaparkens lekplats är färdigställd. - Tessinparkens lekplats är färdigställd. - Kaknäs lekplats är färdigställd. - Projektering av Solvändans lekplats. - Boulebana i Rödabergsbrinken är anlagd. - Invånare och besökare i alla åldrar har möjlighet att ta del av ett varierande kulturutbud i det offentliga rummet. - Föreningar med lokal verksamhet som kompletterar nämndens uppdrag främjas genom föreningsstöd. Förväntat resultat på längre sikt - Parker inom stadsdelsområdet är mångfunktionella och möjliggör ett rikt utbud av aktiviteter som främjar ett jämställt och jämlikt nyttjande. - I parker- och grönområden tillgodoses invånarnas och besökarnas behov av aktivitet och rekreation. - Det finns goda möjligheter till aktiv fritid och rörelse för alla, oavsett ålder och funktionsförmåga. - Det finns ett varierat utbud av motions- och idrottsmöjligheter inom stadsdelsområdet, där en del är anpassat för personer med olika funktionsnedsättningar. - Det finns tillgång till ett rikt och inkluderande kultur- och föreningsliv. - Alla barn och ungdomar har möjlighet att delta och vara delaktiga i föreningslivet utifrån sina förutsättningar och ambitioner. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 58(145) - Genom kultur och aktivering av de offentliga rummen främjas samskapande och dialog och olika målgrupper har lika möjlighet och tillgång till stadens gemensamma rum. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel som 46 45 50 2025 upplever att kulturupple velser och kulturutbud et på Sergels torg är bra. Analys Förvaltningen ser över tid en ökning av respondenterna som uppger att Sergels torg är en trivsam plats, trots det uppnås inte årsmålet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning är fyra verksamhetsområdesmål insorterade: • Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring • Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar • Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar • Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer • Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfallet gällande mål, indikatorer och aktiviteter enligt nedan sammanställning: o 3 av 4 underliggande verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts helt. 1 verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts delvis. o 3 av 6 indikatorer på kommunfullmäktigenivå har uppfyllts helt. 2 har delvis uppfyllts och 1 har ej uppfyllts. o 6 av 6 aktiviteter på kommunfullmäktigenivå har klarmarkerats för året. o 4 av 4 underliggande nämndmål bedöms ha uppfyllts helt. o Inga indikatorer på nämndnivå finns. o 2 av 2 aktiviteter på nämndnivå har klarmarkerats för året. Nedan redovisas ett urval av utfört arbete inom nämndens verksamheter under 2025. Läs mer Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 59(145) i underliggande verksamhetsområdesmål och nämndmål: • För 2025 har nämnden erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats ut i Humlegården. Två träd har planterats i Gustav Adolfsparken och ett träd har planterats i Nobelparken. • För 2025 har nämnden erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på Valhallavägen, i Humlegården och i Bellevue utmed Roslagsvägen. Platserna är utpekade prioriterade stråk i stadens stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald. • Förvaltningen har utifrån erhållna klimatinvesteringsmedel installerat dricksvattenfontäner i Humlegården och Observatorielunden. • Under året har andelen återbrukat material inom nämndens parkupprustningar ökat. • Två av nämndens förskolor har ingått i projektet Hållbar förskola som är ett samarbete mellan bland annat miljöförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningen. Projektets syfte är att minska förskolans miljöpåverkan inom områdena kemikalier, klimat, resursanvändning och öka biologisk mångfald samt öka medvetenheten för att arbeta hållbart. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Klimatsmarta verksamheter Stadsmiljö Förvaltningen har under året deltagit i stadsledningskontorets och miljöförvaltningens arbete med att ta fram en uppdaterad handlingsplan för klimatanpassning samt deltagit i stadens nätverk för klimatanpassning. Förvaltningen har även deltagit i Stockholm Vatten och Avfalls arbete med att se över kombinerade dagvatten- och skyfallsanläggningar samt deltagit i trafikkontorets arbete med att ta fram en ny trädpolicy för Stockholms stad. Utifrån den skyfallsutredning för Vasaparken som togs fram under 2024 har ett nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken anlagts. Detta med syfte att minska riskerna för översvämning i parken vid skyfall. Förvaltningen har utifrån beviljade klimatinvesteringsmedel installerat dricksvattenfontäner i Humlegården och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 60(145) Observatorielunden. Planerad utredning om renovering av Bellevues strandskoningar har inte utförts då gränssnittet mellan investering och drift inte är fastställt och behöver förtydligas. Detta då berört område inte är detaljplanelagt. Äldreomsorg Nämndens verksamheter inom äldreomsorgen har under året arbetat för att uppnå ett hållbart miljöarbete genom att bland annat nyttja så lite engångsmaterial som möjligt, sortera avfall och göra medvetna beställningar av förbrukningsvaror. Nämndens hemtjänstverksamheter källsorterar både i verksamheternas lokaler och i omsorgstagarnas hem om möjlighet finns. Personal får information om verksamhetens rutin för källsortering i samband med arbetsplatsträffar. Vård- och omsorgsboenden mäter och registrerar digitalt matsvinnet inom verksamheten. Uppföljning av detta visar att samtliga boenden ligger inom referensnivån. Både hemtjänstpersonal och biståndshandläggare har under året fortsatt att göra miljömedvetna val i arbetet. Arbetsrelaterade resor har främst gjorts med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. Resor med taxi och egen bil har undvikits när kollektivtrafik finns tillgänglig. Elcyklar har tillhandahållits av förvaltningskontoret för de medarbetare som önskat nyttja dessa i tjänsteärenden. Förskola Under året har arbetet fokuserat på att öka medarbetares medvetenhet om klimatpåverkan. Personalen i förskolan har erbjudits utbildning i kemikaliesmart förskola. Förskolornas verksamheter har använt en stor andel återbruksmaterial i skapandet tillsammans med barnen för att undvika onödiga inköp av förbrukningsmaterial. Förskolans köksnätverk har varit ett viktigt forum för att sprida inspiration och kunskap om hur förskolorna kan arbeta för att servera klimatsmart mat för att nå målet om en hög andel ekologiska livsmedel inom given budget. Insatserna förväntas leda till ökad kunskap och förändrat arbetssätt för att komma ännu längre i arbetet med att nå en hög andel ekologiska livsmedel och erbjuda klimatsmarta måltider. Inom förskoleverksamheten har funktionen köksansvarig inrättats. Rollen ansvarar för att planera och leda köksnätverket med samtliga kockar inom förskolan. Funktionen möjliggör en tydligare samordning och arbetet mot att gemensamt nå uppsatta mål. Uppföljning av klimatinvesteringar Norra innerstadens stadsdelsnämnd har ansökt och erhållit följande klimatinvesteringsmedel för 2025: • Skyfallsmagasin i Humlegården om 1,0 mnkr • Anläggning av dricksvattenfontäner om 0,5 mnkr • Hållbara transporter om 0,2 mnkr • Anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar om 0,8 mnkr • Tilläggsisolering av fönster om 0,4 mnkr (dessa medel har återlämnats i samband med Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 61(145) tertialrapport 2) Redovisning av ovan klimatinvesteringsmedel finns i texter nedan eller i bilaga till verksamhetsberättelsen. Uppföljning av erhållna medel gällande hållbara transporter För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende hållbara transporter. Erhållna medel har förbrukats i sin helhet under året. Medlen har använts till inköp av en fyrhjulig eldriven lastcykel, en eldriven moped klass 2 samt två sjuväxlade elcyklar. Fordonen används främst inom nämndens äldreomsorg. Uppföljning av erhållna medel gällande anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,8 mnkr avseende anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. Under året har 0,1 mnkr av de erhållna medlen förbrukats. Dessa medel har använts till att bygga en pergola i syfte att skapa skugga på gården till förskolan Hälsobrunnen. Övriga 0,7 mnkr har inte hunnit upparbetats under året. Uppföljning av Miljöprogram 2030 Norra innerstadens stadsdelsnämnd är utpekad som genomförandeansvarig för delmål i Stockholms stads miljöprogram. Uppföljningsrapportering för respektive delmål är bilagt verksamhetsberättelsen. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamhet Norra innerstadens stadsdelsnämnds handlingsplan för utfasning av fossila bränslen inom stadsmiljöverksamheten finns bilagt verksamhetsberättelsen. Goda exempel • Förvaltningen har utifrån beviljade klimatinvesteringsmedel installerat dricksvattenfontäner i Humlegården och Observatorielunden. • Generation Waste besökte förskolornas köksnätverk. Generation Waste strävar efter en framtid utan matsvinn. Kockarna fick ta del av idéer på hur smart teknologi, utbildning och hållbarhet kan omvandla matsvinn till mätbara insikter som gynnar både klimatet, verksamheten och budgeten. • Två förskolor ingår i projektet Hållbar förskola som är ett samarbete mellan bland annat miljöförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningen. Projektets syfte är att minska förskolans miljöpåverkan inom områdena kemikalier, klimat, resursanvändning och öka biologisk mångfald samt öka medvetenheten för att arbeta hållbart. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 66 66 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 62(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Inköpta 70 55 552 ton 2025 förbrukning sartiklar i plast i stadens verksamhet er Analys Nämndens utfall har analyserats tillsammans med miljöförvaltningen. Denna indikator är ny och årsmålet för 2025 har tagits fram utifrån en uppskattning som stadsdelsförvaltningen har gjort tillsammans med miljöförvaltningen utifrån basåret 2023. Den stora avvikelsen för utfall 2025 (70 ton) jämfört med målvärdet (55 ton) bedöms främst bero på att nämnden tagit hem ett flertal vårdverksamheter i egen regi under de senaste åren. Dessa vård- och omsorgsboenden har tillkommit i statistiken sedan basåret 2023. Vårdverksamheter är den typ av verksamhet som konsumerar allra mest förbrukningsartiklar i plast vilket förklarar indikatorns utfall för 2025. En ytterligare faktor som bedöms spela in, om än marginellt, är att statistikunderlaget som legat till grund för basåret 2023 togs fram manuellt inom staden. Utfallet för 2025 kommer från stadens nya digitaliserade verktyg "Plastkollen". Klimatpåver 1,39 kg 1,36 kg 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från CO2 per kg CO2 per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Köpt energi 4,79 GWh 4,76 GWh 4,76 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Analys Nämndens inköp av energi har ökat 0,03 GWh under 2025 jämfört med 2024. Ökningen är marginell och arbetet med att sänka nämndens energiförbrukning inom verksamheterna fortsätter enligt plan under 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna revidera 2025-01-01 2025-12-31 riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Stadsdelsnämnderna ska utifrån stadens styrdokument avseende 2025-01-01 2025-12-31 miljö och klimat redovisa hur de jobbar lokalt med implementeringen av programmen Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 63(145) Beskrivning För att uppnå förväntat resultat prioriterar förvaltningen att kartlägga verksamheternas klimatpåverkan och ta fram strategier för hur utsläppsminskningar ska ske. Samtliga verksamheter ska ha goda möjligheter att kunna analysera sitt klimatavtryck samt kunna agera handlingskraftigt i den gröna omställningen. Energianvändningen reduceras genom att byta ut energislukande vitvaror och belysning samt genom att säkerställa att rutiner för energibesparing finns implementerade i verksamheterna. Då nämndens största klimatbelastning kommer från livsmedel och måltider prioriteras arbetet inom förvaltningens måltidsverksamheter. Regelbunden uppföljning genomförs inom både verksamheter och köksnätverk. Stadens statistiksystem Tendmill används för att synliggöra livsmedlens individuella klimatpåverkan samt analysera effekter av vidtagna åtgärder. Utbildningsinsatser fortsätter kring klimatsmart mat och näringsberäkning av måltider. Åtgärdsplaner för minskning av matsvinn upprättas inom förvaltningens måltidsverksamheter. Matavfall som uppstår källsorteras. Uppkomst av avfall minskar genom återbruk och minimering av användningen av plast- och engångsartiklar. Arbetet med hållbar äldreomsorg implementeras i tillämpbara verksamheter i syfte att minska avfallet genom att minimera användandet av onödiga engångsartiklar och plastprodukter. Stocket används som förstahandsalternativ vid inköp av inventarier eller vid restaurering av befintliga inventarier. Klimataspekter beaktas vid utveckling av parker och grönområden. Biokol används i växtbäddar för att bidra till att binda kol och minska klimatpåverkan. Vid upphandlingar ställs höga miljö- och klimatkrav i syfte att minska klimatbelastning samt konsumtionsutsläpp. Förvaltningen samarbetar med drift- och anläggningsentreprenörer för en effektivare logistik, minskade transporter samt verka för användandet av fossilbränslefria maskiner och verktyg. Åtgärder för att minska klimatrelaterade risker vidtas i verksamheter, parker och grönområden som befinner sig i extra utsatta lägen utifrån stadens kartläggning av värmeböljor och skyfall. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 64(145) - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningens miljösamordnare genomför workshops för att 2025-01-01 2025-12-31 implementera Miljöprogram 2030 och klimathandlingsplan 2030 i förvaltningens utförarverksamheter under året. Analys Arbetet har pågått under året och kommer att fortsätta även under 2026 för att färdigställas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster stärks i parker och grönområden Förvaltningen har under året fortsatt arbeta med att stärka den biologiska mångfalden i parker och grönområden samt med att på olika sätt kommunicera dessa åtgärder för invånare och besökare. Uppföljning av erhållna medel gällande biologisk mångfald För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på Valhallavägen, i Humlegården och i Bellevue utmed Roslagsvägen. Platserna är utpekade prioriterade stråk i stadens stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald. Uppföljning av erhållna medel gällande trädplantering och viss trädvård För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats i Humlegården. Två av dessa ersätter träd som har blåst ned under året. Ytterligare två träd har planterats i Gustav Adolfsparken. Ett av dessa ersätter ett träd som blåst ned. Slutligen har ett träd planerats i Nobelparken. Andel ekologiska livsmedel Förvaltningen har under året medverkat i upphandlingar där miljö- och klimatkrav ställts i syfte att minska miljöpåverkan. Detta med utgångspunkt i stadsgemensamma mallar för upphandling som tillhandahålls av serviceförvaltningen. Verksamheterna har fortsatt sitt arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel genom täta dialoger med beställare av livsmedel inom verksamheterna. Utfallet för indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel uppnås dock inte för året. Ett fortsatt arbete krävs för att nämndens verksamheter ska kunna öka andelen ekologiska livsmedel trots rådande utveckling med ökande livsmedelspriser och minskat utbud av ekologiska produkter. Läs mer under indikatorns analys nedan. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 65(145) Goda exempel • Äng och höggräsytor har anlagts på ett flertal platser • 20 nya träd har planterats i parkmiljö Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 57,18 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Indikatorn har ändrats jämfört med tidigare år. Den innefattar från 2025 verksamheters inköp av ekologiska livsmedel i likhet med tidigare år, men omfattar nu även verksamheters inköp vid personalträffar och liknande. Samtidigt ingår inte längre verksamheters inköp av ekologiska måltider. Omkring 40 procent av nämndens inköp av livsmedel görs via stadens upphandlade kostentreprenader. Inom denna inköpsgrupp är andelen ekologiska livsmedel för 2025 74 procent. Gällande de inköp av livsmedel som nu ingår i indikatorn är andelen ekologiska varor lägre (57,18 procent). En faktor som även bedöms påverka andelen ekologiska livsmedel är att nämnden tagit hem ett flertal vårdverksamheter i egen regi under de senaste åren. Dessa verksamheter kan behöva mer tid för att helt implementera rutiner och anvisningar inom området. Därutöver har produktionen av ekologiska livsmedel minskat och det sker en fortsatt prisökning inom flera varuområden med en generell prisökning på 3,8 procent och en prisökning på ekologiskt med 8 procent. Underlag från serviceförvaltningen visar att endast 36 procent av anbudsvarorna i upphandlade avtal är ekologiska. Ett fortsatt arbete krävs för att nämndens verksamheter ska kunna öka andelen ekologiska livsmedel. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor 2025-01-01 2025-12-31 som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Biologiska mångfalden är rik och gynnar ekosystemtjänster Uppfylls helt Beskrivning För att uppnå förväntat resultat prioriterar förvaltningen att föryngra trädbeståndet på ett systematiskt sätt där träden först inventeras, besiktigas och mäts in och därefter ersätts. Parker sköts enligt framtagna skötselplaner för ökad biologisk mångfald. Förvaltningen arbetar för att andelen höggräs ska öka vid ytor som inte används för rekreation i syfte att öka biologisk mångfald, minska driftskostnader och minska klimatpåverkan från klippning. Höggräs erhålls antingen genom att anlägga ängsmark eller genom att i stor omfattning minska antalet klipptillfällen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 66(145) Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Höggräsytor används på strategiska platser för att stärka biologisk mångfald och minska skötselbehov. - Träd har återplanterats på strategiska platser inom stadsdelsnämndsområdet. - Utvalda åtgärder från de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen (SÅF) har genomförts. Förväntat resultat på lång sikt - Biologiska mångfalden är rik i parker och grönområden och stärker stadens gröna samband, vilket gynnar ekosystemtjänster. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster samt biologisk mångfald. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Miljövänliga transporter och resor De transporter som förvaltningen gör, eller ger upphov till, är huvudsakligen personaltransporter till eller mellan brukare, personaltransporter mellan verksamheter samt varutransporter till eller mellan verksamheter. Personaltransporter sker främst genom gång, cykel, elcykel, elsparkscykel eller kollektivtrafik. I undantagsfall används andra transportmedel. Digitala möten tillämpas i stor utsträckning i syfte att minska resande och restid samt främja effektivare arbetssätt och god framkomlighet. Förvaltningen har under året exempelvis använt elcyklar, el-lastcyklar och elmoped för att ytterligare förbättra verksamheternas klimatprestanda från transporter. Medarbetare som kör bil i arbetet har genomfört e-utbildningen Kör säkert och miljövänligt med stadens bilar. Under året har arbetet med drivmedeluppföljning för upphandlad anläggningsentreprenör varit i fokus. Aktuella fordonslistor har krävts in och andelen fossilfritt drivmedel har stadigt minskat i entreprenörens fordonsflotta. Förvaltningen har under året sålt nämndens gasbil i linje med stadens inriktning om att gamla bilar ska avvecklas. Goda exempel Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 67(145) • Stor bredd i alternativ av eldrivna fordon som används inom verksamheterna • Personal som kör bil i arbetet genomgår utbildningen Kör säkert och miljövänligt med stadens bilar Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska ta fram handlingsplaner för utfasning av 2025-01-01 2025-12-31 fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.3.1. Resor och transporter är klimatsmarta Uppfylls helt Beskrivning För att uppnå förväntat resultat prioriterar förvaltningen att främja klimatsmarta transportalternativ i nämndens verksamheter i enlighet med stadens kommande rese- och mötespolicy. Miljökrav ställs vid upphandling samt miljörevision används som verktyg för att bidra till effektivare logistik och mer hållbara drivmedel. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Tillgången till hållbara transportmedel är god för medarbetare. - Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp från transporter. - Transporter inom verksamheterna är klimatsmarta och fossilbränsleförbrukningen är låg. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens fordon är fossilbränslefria. - Entreprenörers fordon och arbetsredskap är fossilbränslefria. - Transporter till och från verksamheterna är fossilbränslefria. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Personer som kör förvaltningens fordon ska ha genomgått e- 2025-01-01 2025-12-31 utbildningen "Kör säkert och miljövänligt med stadens bilar" KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Hälsosam miljö Förvaltningen har under året fortsatt arbeta löpande med stadens analysverktyg Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 68(145) Byggvarubedömningen för att kontrollera material och varor innan de byggs in i stadsdelsnämndsområdets anläggningar. Detta för att bland annat undvika att ohälsosamma ämnen används. Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. I den planerade upprustningen av parkerna Solvändan och Lilla Solvändan har förvaltningen arbetat med att i högre grad nyttja återbruk där bland annat befintliga lekhus renoveras istället för att rivas och stenmaterial från förvaltningens upplag som blivit över i andra projekt nyttjas. I upprustningen av Solvändans och Lilla Solvändans lekplatser undviks konstgräs och gummiasfalt och istället används mer miljövänliga markmaterial så som stenmjöl, sand och träflis. Goda exempel • Hög andel avslutade bygg- och anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i stadens analysverktyg Byggvarubedömningen • Ökad andel återbruk inom nämndens parkupprustningar Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 100 % Tas fram av 2025 avslutade nämnd/styr bygg- och else anläggning sentrepren ader där varor miljöbedöm ts och loggats i Byggvarub edömninge n Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar invånarnas hälsa Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat. Nämndens verksamheter samt parker och grönområden bidrar till en hälsosam miljö genom användning Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 69(145) av miljövänliga och giftfria produkter, material samt skötselmetoder. Medvetna inköp sker och kontroller genomförs regelbundet för att fasa ut skadliga produkter och gammalt material. Byggvaror vid bygg- och anläggningsentreprenader är godkända i enlighet med stadens byggvarubedömning och loggböcker upprättas för tillämpbara projekt. Förbättrat lokalt omhändertagande av dagvatten bidrar till fördröjning och rening av dagvatten i parkerna. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Nämndens verksamheter har god kontroll på de kemikalier och kemiska produkter som används. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens verksamheter är giftfria. - Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. Miljövänligt, giftfritt och hållbart material används i parkerna. Materialvalet anpassas efter platsens förutsättningar. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Under kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla är sju verksamhetsområdesmål insorterade: • Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd • I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb • I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med • Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb • Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden • Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser • Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt • Förvaltningen gör bedömningen att inriktningsmålet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild inklusive utfallet gällande mål, indikatorer och aktiviteter enligt nedan sammanställning: o 6 av 7 underliggande verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts helt. 1 verksamhetsområdesmål bedöms ha uppfyllts delvis. o 15 av 25 indikatorer på kommunfullmäktigenivå har uppfyllts helt. 7 har delvis uppfyllts och 3 har ej uppfyllts. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 70(145) o 2 av 3 aktiviteter på kommunfullmäktigenivå har klarmarkerats för året. 1 aktivitet har avvikelse. o 8 av 8 underliggande nämndmål bedöms ha uppfyllts helt. o 2 av 3 indikatorer på nämndnivå har uppfyllts helt. 1 har delvis uppfyllts. o 33 av 36 aktiviteter på nämndnivå har klarmarkerats för året. 3 aktiviteter har avvikelse. Nedan redovisas ett urval av utfört arbete inom nämndens verksamheter under 2025. Läs mer i underliggande verksamhetsområdesmål och nämndmål: • Inventering av underhållsbehov i lokaler har gjorts på samtliga förskolor inom stadsdelsnämndsområdet. Prioritetslistor för åtgärder har utarbetats och uppdaterats. Inventeringen ligger till grund för lokalplaneringen de kommande åren. • Förvaltningen har återtagit driften av planerade nattinsatser samt uttryckning vid larm inom nämndens äldreomsorgsverksamhet. Förvaltningen har under året även tagit över delar av lokalvården i egen regi för förvaltningskontoren samt inom äldreomsorgen. Förvaltningen har också påbörjat att utreda förutsättningarna till parkdrift i egen regi. • 486 ungdomar har anställts via feriejobb under sommar-, höst- och jullov. Platserna har fördelats med en jämn könsfördelning bland ungdomarna. Bland feriejobbarna finns också de prioriterade målgrupperna ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar som avbrutit gymnasiestudier eller bedöms ha behov av språkstödjande insats. • För att stärka arbetet kring personer över 65 år har förvaltningen under året implementerat Nollvision - inga äldre ska leva i hemlöshet i Stockholms stad. • Nämndens förskoleverksamhet har startat ett introduktionsprogram för nya medarbetare. Genom den gemensamma introduktionen skapas en samsyn i organisationen vilket stärker kvaliteten och likvärdigheten i nämndens förskolor. • Nämndens äldreomsorgsverksamhet har under året haft särskilt fokus på att öka andelen utbildade undersköterskor och haft en särskild resurs som stöd i arbetet för att få fler medarbetare att nå en utbildningsnivå för skyddad yrkestitel som undersköterska. • Under året har förvaltningens krisledning deltagit i den stadsövergripande övningen STADSÖ 25. En prövande övning med fokus på lägesbildsdelning. Förskoleavdelningen och äldreomsorgsavdelningen har under året tagit fram övergripande dokument för kontinuitetshantering inom respektive avdelning, för att kunna upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid oönskade händelser och kris. • Kartläggning av riskområden och moment för välfärdsbrottslighet inom hemtjänsten Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 71(145) har utförts. Funktionsbrevlåda har inrättats för inrapportering av välfärdsbrottslighet. • Invånare har bjudits in till trygghetsvandring för att kunna lämna synpunkter och förbättringsförslag för sitt närområde. Under året har tre trygghetsvandringar genomförts. Till trygghetsvandringarna har även nämndens råd för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet bjudits in. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Ansvarsfull, långsiktig och hållbar ekonomi Resultatet för nämnden är ett överskott om 94,4 mnkr jämfört med budget efter överföring till resultatfonder. Anledningen till överskottet är främst att antalet äldre med behov av äldreomsorg är lägre än den beräkning som gjorts utifrån stadens fördelningsnyckel. Detta beror på att äldre inom stadsdelsnämndsområdet lever längre, är friskare och mer självständiga än genomsnittet. Anledningen till detta är dels socioekonomiskt men även omfattande förebyggande insatser som funnits länge i stadsdelsnämndsområdet. Dock börjar antalet äldre i behov av vård- och omsorgsboendeplatser öka. Antalet hemtjänsttimmar har dock blivit lägre än prognosen jämfört mot tertialrapport 2. Vidare är placeringar inom individ- och familjeomsorgen lägre än budgeterat. Inom området funktionsnedsättning är behovet dock större än budgeterat. Antalet personer i behov av ekonomiskt bistånd är relativt konstant medan medelbidraget ökar. En förklaring till detta är bland annat en ökad arbetslöshet och färre lediga jobb. Under året har extra underhållsinsatser genomfört i lokaler samt inom stadsmiljö. Resultat bör ses i ljuset av den övergripande utvecklingen inom den kommunala sektorn. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) senaste prognos präglas även de kommande åren av fortsatt lågkonjunktur med svag sysselsättning, låg löneutveckling och återhållsam konsumtion, vilket begränsar tillväxten i skatteunderlaget och därmed handlingsutrymmet för kommunerna. Först från 2026 bedöms en tydligare konjunkturåterhämtning och förbättrad arbetsmarknad, vilket på sikt kan stärka kommunernas ekonomi. Fram till dess präglas ekonomin av lägre skatteintäkter och fortsatt behov av anpassningar i verksamheterna. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen, att andelen äldre i behov av stöd ökar medan antalet barn i förskoleålder minskar, att rådande utmaningar på sikt förstärks. Arbetslöshet förblir sannolikt också fortsatt relativt hög vilket kan komma att påverka behovet av ekonomiskt bistånd. Detta kan sammantaget komma att påverka nämndens kostnadsnivåer på såväl kort som lång sikt. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 72(145) En effektiv och långsiktig lokalförsörjning Lokalprocessen har förtydligats och samtliga nya enhets- och områdeschefer har fått information över hur processen ser ut. Inventering av underhållsbehov har gjorts på samtliga förskolor inom stadsdelsnämndsområdet och prioritetslistor har utarbetats samt uppdaterats. Denna inventering ligger till grund för lokalplaneringen de kommande åren. Det finns en utmaning med minskad efterfrågan på förskola på grund av sjunkande barnantal samt att nybyggnadsområden behöver fler förskoleplatser, vilket kommer påverka lokalplaneringen. Det finns dock svårigheter i prognosunderlaget eftersom andelen barn som går i kommunal verksamhet ökar då fristående aktörer stänger sina förskolor. För att illustrera samt fatta rätt beslut över vilka förskolor som ska satsas på tas nyckeltal fram. Brandskyddsutbildningar för chefer samt brandskyddsansvariga har anordnats under hösten. Inköp, avtalsuppföljning och avtalstrohet Arbetet med att utveckla behovsplanering och framförhållning vid direktupphandlingar och omfattande avrop har pågått under året och en förbättring kring planeringen har märkts. Syftet har varit att skapa bättre förutsättningar för kvalitativa och genomtänkta inköp/upphandlingar, samt främja avtalstrohet och efterlevnad av regler och riktlinjer. För att ytterligare förtydliga ansvarsfördelning kommer framtagna rutiner och årshjul att ses över och kompletteras under nästa år. Flera verksamheter har under året jobbat aktivt med att öka andelen köp i inköpssystemet och enheter med lägre resultat har erbjudits stöd och vägledning. Förvaltningen har på helheten ökat systemnyttjandet från 67 procent föregående år till 78 procent under 2025 (perioden januari-november). Eftersom flera lokala och gemensamma upphandlingar har påbörjats och genomförts under 2025 har det varit ett upphandlingsintensivt år. Upphandling av matlådor till hemtjänsten samt lokalvård till flera verksamheter har färdigställts under året. Ett ökat fokus har även legat inför och under upphandlingsarbetet för att få med betydelsefulla aspekter så som riskanalys, plan för avtalsuppföljning, välfärdsbrott och krisberedskap. Vid upphandling har det även varit fortsatt fokus på sociala krav och att säkerställa affärer med seriösa aktörer. För att säkerställa exempelvis krav på sysselsättningsfrämjande och arbetsrättsliga villkor använder förvaltningen stadens centrala upphandlingsmallar. För att bidra till stadens miljömål nyttjas på samma sätt mallar samt gemensamt framtagna miljö- och klimatkrav i de upphandlingar där det är möjligt och lämpligt, exempelvis vid upphandling av matlådor och parkdrift. Verksamheter uppmanas även göra medvetna val vid inköp, som exempelvis att välja miljömärkta produkter i inköpssystemet eller nyttja Stocket som förstahandsalternativ vid behov av inventarier och möbler. Förvaltningen har under året samverkat mycket med andra förvaltningar och bolag vid både upphandlingar och uppföljning i syfte att uppnå samordningsvinster, effektivitet och utbyta erfarenheter. Detta sker bland annat genom deltagande i nätverk, arbetsgrupper och gemensamma upphandlingar. Förvaltningens arbete med avtalsuppföljning beskrivs närmare under 3.5 och det samlade arbetet kring välfärdsbrottslighet beskrivs under mål 3.6. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 73(145) Nämndens verksamheter i egen regi Förvaltningens arbete med att stärka rådigheten över nämndens verksamheter genom drift i egen regi har under året genomförts enligt plan. Inom äldreomsorgen har förvaltningen arbetat med att stärka hemtjänsten i egen regi över dygnets alla timmar, i syfte att stärka rådigheten och kontinuiteten för den äldre. Därför har förvaltningen återtagit driften av planerade nattinsatser samt uttryckning vid larm för samtliga enheter inom stadsdelsnämndsområdet. Förvaltningen har under året tagit över delar av lokalvården i egen regi för förvaltningskontoren. Innovation och digitalisering I arbetet med innovation och digitalisering har förvaltningen under året prioriterat att stärka verksamheternas innovationsförmåga där utvecklingsarbete sker med slutanvändarens behov i fokus. I digitaliseringsarbetet har förvaltningen prioriterat att stärka arbetssätt som stöds av digital teknik som skapar mervärde för verksamheten, vilka beskrivs närmare nedan. Metoder för användardriven utveckling stärker förvaltningens innovationsförmåga För att stärka nämndens innovationsförmåga har förvaltningen arbetat med metoder för användardriven utveckling med stockholmarens fokus. Tjänstedesign är ett arbetssätt som kan användas när verksamheten behöver göra mer innovativa förändringar utöver de ständiga förbättringar som alltid pågår. I tjänstedesign arbetas systematiskt med användarnas, det vill säga stockholmarnas, perspektiv när nya arbetssätt och lösningar tas fram. Förvaltningen har under året erbjudit medarbetare och chefer utbildning i tjänstedesign i egen regi utifrån Adda:s utbildningskoncept och hållit kurser i fyra omgångar. Förvaltningen har även tagit initiativ till samarbete med övriga utbildare inom staden för att utveckla utbildningsmaterial och utbyta erfarenheter. Deltagare på förvaltningens utbildningar har kommit från olika verksamheter; kommunikation, socialtjänst, äldreomsorg, förskola, kvalitetsavdelning och stadsutveckling. Verksamheten inom ekonomiskt bistånd har haft flera deltagare och använt metoderna i sitt arbete med att analysera sin målgrupp och inventera sina insatser. Fokusgrupper med medarbetare och intervjuer med enskilda har också utförts för att skapa en fördjupad förståelse för målgruppernas behov. Förvaltningen har också tagit hjälp av stadens innovationsparter Openlab som utifrån metoden design thinking bidrar med fler perspektiv i förvaltningens arbete med att inrätta medborgarkontor. Studenter från Openlab har under året arbetat med ett uppdrag att se över hur förvaltningens samhällsservice kan erbjudas och utformas på ett sätt som är meningsfullt för stockholmarna. Läs mer om detta under rubriken Medborgarkontor under mål 3.7. AI som drivkraft för utveckling och innovation Under året har förvaltningen utrett förutsättningarna för att genomföra ett test av en transkriberingsfunktion med hjälp av AI inom handläggning av ekonomiskt bistånd. Syftet är bland annat att öka kvaliteten i mötet med stockholmaren och att frigöra arbetstid till gagn för värdeskapande socialt arbete. Satsningen utvärderas just nu och kommer att ge lärdomar i förvaltningens arbete med att använda AI på ett ansvarsfullt sätt. Nämndens hr-funktion har deltagit i stadens tematräff ”AI som verktyg i hr-arbetet med Svea Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 74(145) GPT, en generativ AI-tjänst" (jämför ChatGPT) utvecklad av bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med AI Sweden. Tjänsten är anpassad för offentlig sektor och verksamheter uppmanas fortsätta testa, experimentera och använda Svea GPT i det dagliga arbetet. Förvaltningen har med stöd av detta genomfört en inspirationsdag på temat AI. Systemstöd för processkartläggning och AI bidrar till ökad tillgänglighet Ett systemstöd för processkartläggning (2c8) kommer att införas inom förvaltningen. Systemstödet införs för att stärka tillgängligheten till förvaltningens kvalitetsledningssystem utifrån bestämmelserna i Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för socialtjänst, äldreomsorg och LSS-verksamhet (SOSFS 2011:9), genom att underlätta arbetet med att kartlägga och göra processer tillgängliga för både chefer och medarbetare. Under året har en projektgrupp förberett införandet. Arbetet med att kartlägga processer inom socialtjänstavdelningen och äldreomsorgsavdelningen påbörjas under 2026. För att ytterligare stärka tillgängligheten till ledningssystemet och säkerställa god kvalitet i inom nämndens utförarverksamhet har förvaltningen också undersökt hur ett AI-verktyg skulle kunna underlätta arbetet med att göra rutiner tillgängliga för medarbetare. Under året har förvaltningen utrett förutsättningarna för att genomföra en pilot av ett AI-verktyg inom LSS- och hemtjänstverksamheten. Även denna satsning utvärderas just nu inför fortsatt arbete under 2026. Systemstöd för digital avvikelsehantering Möjligheten att ta in ett systemstöd för digital avvikelsehantering har utretts under året. Utgångspunkten var att säkerställa hanteringen av avvikelser utifrån kvalitet enligt bestämmelserna i SOSFS 2011:9, men utredningen har kommit att omfatta även förvaltningens övriga verksamhet som idag saknar ett funktionellt systemstöd. Detta då förvaltningen velat undersöka möjligheterna till en säkrare, mer effektiv och ändamålsenlig hantering av avvikelser även inom andra verksamhetsområden. Utredningen har pausats med anledning av äldreförvaltningens upphandling av nya sociala system för utförare, som genomförs inom ramen för projekt NU. Projektet har som mål att ge socialtjänsten, äldreomsorgen samt kommunal hälso- och sjukvård stabila, användarvänliga och säkra systemstöd för att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheterna. Ambitionen är att påbörja arbetet med införande av det nya systemet under 2026. Förvaltningen har valt att invänta resultatet av upphandlingen, då ett avvikelsehanteringssystem förväntas ingå i denna. Utredningen återupptas så snart resultatet av upphandlingen blir offentligt. Utveckling av digitala arbetssätt och effektiva processer Förvaltningens arbete med att utvecklas mot en mer digitaliserad organisation har under året handlat om att identifiera arbetssätt och processer som med fördel kan digitaliseras och har pågått inom flera verksamhetsområden. Inom äldreomsorgen har förvaltningens stärkt arbetet med en säker läkemedelshanteringen genom inköp av nya digitala och spårbara läkemedelsskåp, införande av digital signering och digital delegeringsutbildning inom samtliga vård och omsorgsboenden. Arbetet har bidragit till att stärka patientsäkerheten, samarbetet mellan yrkesgrupper och systematiska uppföljningar av delegerade insatser. Inom nämndens hemtjänstverksamheter har digitala och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 75(145) spårbara nyckelskåp införts för att stärka säkerheten kring nyckelhantering. För att ytterligare stärka säkerheten kring nyckelhantering fortsätter hemtjänstverksamheterna under 2026 fortsätter sitt samarbete med Stockholms Trygghetsjour kring nyckelfri hemtjänst. Inom förskolan har hanteringen av ansökan om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd digitaliserats. Insatsen ger bättre informationssäkerhet och en smidigare handläggning. Systemet Tempus som lanserades förra året har bidragit till flera förbättringar och effektivare processer för verksamheten, däribland frånvaro- och närvarohantering och planering av förskolans bemanning vilket lett till minskad administration och en mer optimerad resursplanering. Systemet är också ett stöd i arbetet med att se och uppmärksamma barns frånvaromönster och används i förskolans arbete med att främja barns närvaro. Vårdnadshavare uppfattar också systemet som mer användarvänligt. Under hösten påbörjade förskolan utbildningar i det nya digitala stödet för pedagogiskt arbete, uppföljning och kommunikation Infomentor. Systemet kommer att stärka förutsättningar för förskolans systematiska kvalitetsarbete. Arbetet fortsätter under 2026, när Infomentor också ska implementeras. Förvaltningens verksamhet inom ekonomiskt bistånd har under året arbetat med digitala ansökningar. Andelen digitala ansökningar har ökat under året och nu inkommer 50 procent av ansökningarna via e-tjänsten. Arbetet med digitala ansökningar har både stärkt tillgängligheten för invånarna och effektiviserat handläggningen. Inom stadsmiljöverksamheten har förvaltningen tillsammans med parkdriftsentreprenören genomfört test av robotgräsklippare i ett antal parker med högt besökstryck inom stadsdelsnämndsområdet under sommarsäsongen. Användningen av robotgräsklippana har sparat personella resurser och även bidragit till stadens miljömål då de är fossilbränslefria och tystare än vanliga gräsklippare. Testet kommer att fortsätta under 2026. Pm3 stärker förvaltningens styrstruktur för verksamhetsutveckling och digitalisering Förvaltningen har under året påbörjat implementeringen av stadens styr- och samverkansmodell för underhåll och utveckling av it-stöd, pm3. Införandet av pm3-modellen har under hösten påbörjats för förvaltning av lokala system, det vill säga de system där förvaltningen själv tecknar avtal, innehar objektägarskap och driver eventuell vidareutveckling. Arbetet fortgår under 2026. Ökad andel extern finansiering från EU, staten och andra finansiärer Finansiering från EU utgör en möjlighet för att stärka stadens utvecklings- och innovationsarbete. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet inom Scale Stockholm som bidrar till att nå stadens klimatmål 2030 och förbättra stockholmarnas hälsa. Projektet ingår i den europeiska satsningen NetZeroCities som finansieras inom EU:s program Horizon 2020. Nämndens socialtjänstverksamhet har deltagit i projektet Stockholmskraften som bedrivs av arbetsmarknadsförvaltningen med finansiering från Europeiska socialfonden (ESF). Läs mer om projektet under mål 3.2. Förvaltningen har däremot inte genomfört några nya aktiviteter för att öka den externa finansieringen under aktuell period. Förvaltningens arbete med att möjliggöra extern finansiering genom att aktivt och systematiskt söka de fonder och bidrag som finns behöver därför stärkas under 2026. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 76(145) Goda exempel • Förvaltningen har under året erbjudit medarbetare och chefer utbildning i tjänstedesign i egen regi och hållit kurser i fyra omgångar. • Inom äldreomsorgen har förvaltningens stärkt arbetet med en säker läkemedelshanteringen genom inköp av nya digitala och spårbara läkemedelsskåp. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 97,3 % 97,7 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 97,1 % 97,8 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens 1 % -0 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Nämndmål: 3.1.1 Ekonomin är långsiktigt hållbar Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är stadsdelsnämndens verksamheter och deras chefer. Nämndens lokalbestånd ses över kontinuerligt. Lokaler identifieras som kan samutnyttjas av flera verksamheter, eller om de är i så pass dåligt skick, dyra eller på andra vis inte ändamålsenliga att nyttjas eller samutnyttjas alls. Den centrala ekonomistyrningen över samtliga verksamheter fortsätter stärkas. Nytt budget- och prognossystem är infört i förvaltningens samtliga verksamheter. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar. - Chefer har god kunskap om förändringar i verksamheten och gör anpassningar inom sina ekonomiska ramar utifrån behov. - Alla verksamheter har ett ekonomiskt utfall i balans mot budget. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens ekonomi är långsiktigt hållbar. - Nämndens har en långsiktig och effektiv lokalplanering som bidrar till en långsiktigt hållbar ekonomi samt väl fungerande verksamhet. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 77(145) Nämndmål: 3.1.2 Resurser används väl med fokus på resultat för invånarna Uppfylls helt Beskrivning Prioriterad målgrupp är stadsdelsnämndens verksamheter. Arbetet med att utveckla kravställan för att nå seriösa leverantörer i upphandlingar avseende arbetsrättsliga villkor, skyldigheter kopplade till socialförsäkringsavgifter och skatter, ekonomisk stabilitet och icke- diskriminering fortsätter. Förvaltningen ställer även miljö- och klimatkrav. Arbetet med kontinuerlig avtalsuppföljning är en viktig del i att säkerställa att staden gör affärer med seriösa aktörer och under 2025 kommer en plan för prioriterad avtalsuppföljning att tas fram. Genom ett ökat användande av e-handelssystemet uppnås en högre avtalstrohet och kostnadseffektivitet. Under 2025 kommer förvaltningen fortsätta utveckla verksamheternas behovsplanering vid direktupphandlingar och omfattande avrop för att säkerställa att ett kvalitativt förarbete hinner göras inför upphandling. Det innefattar att avsätta tillräckligt med resurser och tid för behovsanalys, marknads- och riskanalys, kravställning och seriositetsprövning. Förvaltningen fortsätter att samverka, ha dialog och delta i nätverk med andra förvaltningar, bolag och externa aktörer samt följer det övergripande arbetet kring välfärdsbrott och leverantörskontroller. Stadsdelsnämnden kommer successivt under året att ta över natt- och larminsatser för hemtjänst i egen regi. Förvaltningen ska utreda möjlighet till parkdrift i egen regi samt lokalvård i egen regi inom äldreomsorgen samt förvaltningskontoren. I digitaliseringsarbetet prioriteras stadsgemensamma lösningar. Förvaltningen kommer att stärka styrstrukturen för verksamhetsutveckling och digitalisering genom styr- och samverkansmodellen pm3. Identifiering av processer som med fördel kan digitaliseras ska genomföras och utveckling av förvaltningens organisation för digitalisering med fokus på behovsdriven utveckling och samskapande ska ske. Även förvaltningens organisation för innovation kommer att utvecklas. Medarbetare ska få ökad kompetens i att kunna använda de digitala verksamhetsstöd som är relevanta för det dagliga arbetet och en satsning kommer att ske på kompetensutveckling för ökad innovationsförmåga hos chefer och medarbetare. Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Förvaltningen är kostnadseffektiv och har en hög avtalstrohet. - Chefer och anställda med inköpsansvar har god kunskap om regler och riktlinjer inom inköp och direktupphandling. - Förvaltningen tecknar avtal med seriösa leverantörer samt begränsar antalet underentreprenörer där det är relevant. - Förvaltningens upphandlade avtal följer kravställd kvalitet. - Digitaliseringens möjligheter tillvaratas och skapar mervärde för verksamheten. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 78(145) - Genom en tydlig organisation med stärkt struktur för ett framgångsrikt innovationsarbete ökar förvaltningens innovationskraft. - Digitalisering och innovation sker med slutanvändarens behov i fokus. Förväntat resultat på längre sikt - Inköp och upphandlingar hanteras på ett strategiskt sätt och har en god samverkan på området både internt och externt. - Genom kategoriägarskapet av kategorin bemanningskonsulter skapas förutsättningar för staden att över tid bedriva verksamhet av god kvalitet med extern bemanning, när behovet inte kan täckas av egen personal. - Utförarverksamhet bedrivs i större utsträckning i egenregi. - Verksamheterna genomsyras av en kultur där innovationsförmågan är hög och där verksamheters, målgruppers och medarbetares idéer tas tillvara. - Förvaltningens digitala mognad är hög och där så är lämpligt används digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet. - Förvaltningens arbete med digital teknik bidrar till att skapa en bättre välfärd där medarbetare i högre grad kan ägna sin arbetstid åt kärnuppgifterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Delar av lokalvården på förvaltningskontoren samt inom 2025-01-01 2025-12-31 äldreomsorgen tas över i egen regi. Analys Från mitten av september bedriver stadsdelsförvaltningen lokalvård i egen regi på båda förvaltningskontoren. Fastigheten Cedersdal 5, Sveaplan, utreds som nytt 2025-01-01 2025-12-31 förvaltningskontor. Analys Aktiviteten är pågående. Utredningen har pågått under året. Länsstyrelsen Stockholm har förklarat fastigheten för byggnadsminne. Under året har därför även alternativa lokaler utretts och förvaltningen har arbetat med att ta fram en fullständig beskrivning av verksamhetens behov. Hantverkstjänster kommer att erbjudas stadsdelsnämndens 2025-01-01 2025-12-31 verksamheter i egen regi. Analys Från september har stadsdelsförvaltningen bedrivit hantverksservice med hjälp av två hantverkare som åker ut till verksamheterna och hjälper till med mindre hantverksarbeten och underhåll. Implementera arbetssätt med årshjul för planering av inköp och 2024-01-01 2025-12-31 upphandling Analys Arbetssättet har kommunicerats till förvaltningsledning och chefer via chefsinfo. Plan för vårens och höstens inköpsbehov har delgivits verksamheterna och påminnelser har skett löpande. En ökad behovsplanering och framförhållning kring inköpsärenden har märkts under året vilket leder till mer kvalitativa inköp, högre avtalstrohet och ökad efterlevnad av upphandlingsregler. Införa e-signering av läkemedel inom flera vård- och 2024-01-01 2025-12-31 omsorgsboenden Analys Under året har implementeringen genomförts och samtliga sex vård- och omsorgsboenden är i drift med digital signering av läkemedel. Utbildning inom avtalsuppföljning, leverantörskontroller och 2024-01-01 2025-12-31 direktupphandling i syfte att säkerställa hög kvalitet och motverka Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 79(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse oseriösa leverantörer. Analys Digital utbildning inom avtalsuppföljning, leverantörskontroller och välfärdsbrott hölls i mars och utbildning inom direktupphandling i oktober. Genom utbildningarna har deltagarna bland annat fått en bättre bild av varför avtalsuppföljning är viktigt, hur vi kan motverka välfärdsbrott och vad man ska tänka på när man genomför en direktupphandling. Utreda förutsättningarna för att ta hem städning av parker i egen 2025-01-01 2025-12-31 regi. Analys Förvaltningen har under året följt arbetet med övergång till egen regi som pågått i andra stadsdelsförvaltningar och utrett förutsättningarna för att driva renhållningen i parkmiljöerna i egen regi. Återta utförande av natt- och larminsatser för hemtjänst i egen regi 2025-01-01 2025-12-31 Analys Inom äldreomsorgen har förvaltningen arbetat med att stärka hemtjänsten i egen regi över dygnets alla timmar, i syfte att stärka rådigheten och kontinuiteten för den äldre. Därför har förvaltningen återtagit driften av planerade nattinsatser samt uttryckning vid larm för samtliga enheter inom stadsområdet. Återtagandet har genomförts enligt plan och en ny arbetsgrupp Team Natt har upprättats. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Stöd till egen försörjning genom arbete Periodens utfall för andelen personer med behov av ekonomiskt bistånd respektive andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd ligger sammantaget under årsmålet. Det finns dock en skillnad i utfall mellan män och kvinnor där utfallet för män ligger strax över årsmålet, vilket går i linje med tidigare års resultat och speglar situationen både i Stockholms stad och i riket. Antalet personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd har inte minskat, vilket var ambitionen i nämndens förväntade resultat. Ovanstående sker mot bakgrund att arbetsmarknaden i Stockholm är försvagad med utdragen lågkonjunktur med svag återhämtning och hög osäkerhet, vilket påverkar både företag och hushåll negativt. Antalet arbetslösa har ökat och långtidsarbetslösheten är fortsatt hög, samtidigt som tillgången på lediga tjänster är begränsad, särskilt inom tjänstesektorn. Detta skapar större konkurrens om färre jobb och drabbar särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden. Då fler riskerar att hamna utanför trygghetssystemen, ökar behovet av det ekonomiska biståndet. Det innebär en större målgrupp med sammansatta behov där arbetslöshet ofta samverkar med psykisk ohälsa, bostadsproblematik och svag arbetsmarknadsanknytning. Utvecklingen kräver ett stärkt fokus på individanpassade, samordnade insatser och på behovet av skyddade arbetsformer och rehabiliterande bedömningar. Förvaltningen har därför under året arbetat med att utveckla stödet till egen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 80(145) försörjning inom ramen för nämndaktiviteten om fördjupad målgruppsanalys och inventering av insatser, se rubrik Hög tillgänglighet och förebyggande stöd nedan. Under året har förvaltningen arbetat systematiskt för att stärka förutsättningarna och utveckla arbetssätten för ökad självförsörjning och därmed minska behovet av ekonomiskt bistånd. Efterfrågan på offentligt skyddat arbete (OSA) har ökat och de 34 årsplatser Norra innerstadens stadsdelsförvaltning erbjudit under året har tillsatts. Förvaltningen ansvarar även för Kungsholmens OSA-årsplatser där antalet platser utökats från 9 till 14 med hjälp av extra medel och samtliga platser kommer att tillsättas. Målgruppen för OSA är personer med socialmedicinsk funktionsnedsättning, långvarig psykisk ohälsa eller omfattande behov av stöd, och har varit ett viktigt verktyg för att skapa kontinuitet och struktur i klienters väg mot arbetsförmåga. Fler exempel är de verktyg som tas fram inom det ESF-finansierade projektet Stockholmskraften där Stockholms stad, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet Stockholms stad ingår. Målet är att skapa förutsättningar för självförsörjning för personer med långvarigt bistånd genom riktade insatser och att erbjuda ett samordnat stöd i god tid. Ett andra exempel är Jobbtorgs nya organisering där Jobbtorg Nordväst skapat en stabil grund för stärkt samverkan, där fler klienter kan erbjudas relevanta insatser. Närvaron av en jobbcoach i stadsdelsnämndsområdet en dag i veckan har ökat tillgänglighet för jobbsökande och gemensamma ärendegenomgångar har gett stärkt samsyn och förbättrat uppföljning. Jobbtorgs chefer kommer att delta i planeringen inför 2026 för att bidra med sin kompetens inför fortsatt samverkan och kommande aktivitetskrav. Ett tredje exempel är förvaltningens stärkta satsning på arbetsförmågeutredningar och offentligt skyddade anställningar. Ett fjärde exempel är att förvaltningens deltagande i myndighetsgemensamt team, via samordningsförbundet Stockholm, inneburit att insatsen använts väl och att stödet har kommit rätt personer till del. I linje med den nya socialtjänstlagen har individbaserad systematisk uppföljning (ISU) använts för att följa effekterna av insatserna och skapa underlag för uppföljning och anpassning av stöd. Analys och slutsatser används löpande i verksamheten. Hög tillgänglighet och förebyggande stöd Under året har förvaltningen fokuserat på att få en ökad kunskapsgrund för hur man kan erbjuda rätt stöd på ett resurseffektivt sätt har både klienter och tjänstepersoner intervjuats om behov, upplevelsen av det stöd man får och ger, tillgång till insatser och hinder för självförsörjning. Analysen från denna tjänstedesignbaserade metod ligger till grund för prioriteringar under 2026 med fokus på att förbättra tillgänglighet och enkel kontakt, mer behovsdrivna och individanpassade insatser samt samordning med utgångspunkt i de nya kraven i socialtjänstlagen. För att ytterligare stärka arbetet införs under 2026 rollen som insatssamordnare med ansvar för samordnad individuell planering och insatsflöden. Under året har ett nytt telefonsystem och utveckling av drop-in service vid ansökan om ekonomiskt bistånd inneburit att förvaltningen sänkt trösklarna för kontakt, kunnat besvara samtliga samtal under nyansökningstid och erbjuda nybesök skyndsamt men också att handläggare avlastats. Förvaltningens mottagningsrum har samtidigt används för att snabbt kunna möta akuta behov och säkerställa att individer i utsatta situationer får stöd utan Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 81(145) dröjsmål. Under året har förvaltningen arbetat med att stärka teamarbetet. Medarbetarna har tillsammans genom reflektion och det tjänstedesignbaserade metoderna fått ökad förståelse för hur klienter upplever insatser och identifierat var arbetssätt som behöver fortsätta utvecklas under 2026. En processkartläggning har därför inletts för att tydliggöra arbetsflöden, stärka rättssäkerheten och utveckla än mer flexibla arbetssätt Den vräkningsförebyggande funktionen ingår från och med september 2025 i teamet som arbetar med ekonomiskt bistånd och olika frågor om osäkra boendeförhållanden. Funktionen arbetar förebyggande för att personer som riskerar hemlöshet ska kunna behålla sitt boende, vilket ytterligare stärker möjligheten att ge tidigt stöd och motverka hemlöshet i samverkan med andra aktörer. Praktikplatser för framtida kompetensförsörjning Under året har förvaltningen erbjudit 171 högskolestudenter praktik eller verksamhetsförlagd utbildning. Majoriteten av dessa var blivande sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, följt av blivande förskollärare. För de socionomstudenter som tagits emot och som kan arbeta både inom äldreomsorg och inom socialtjänstavdelning har förvaltningen tagit fram ett nytt gemensamt och uppskattat program med bland annat flera verksamhetsbesök och deltagande på stadsdelsnämnd och social delegation. Förvaltningen tar också emot ett större antal blivande undersköterskor och barnskötare på praktik. Arbetet är en del i att ta ansvar för framtida kompetensförsörjning men också ett sätt att utveckla våra verksamheter genom studenternas och elevernas insikter och bidrag. Feriejobb Förvaltningen har under året anställt 486 ungdomar via feriejobb under sommar-, höst och jullov. Det är något fler än årsmålet. Platserna har fördelats med en jämn könsfördelning bland ungdomarna. Bland feriejobbarna finns också de prioriterade målgrupperna ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar som avbrutit gymnasiestudier eller bedöms ha behov av språkstödjande insats. Utvärdering visar att de ungdomar och verksamheter som varit inblandade har feriejobben gett positiva erfarenheter som ökad arbetslivserfarenhet och mervärde för e personer som fått ta del av ungdomarnas insatser, exempelvis inom äldreomsorgen och förskolan. Näringslivsarbete Förvaltningens arbete för att främja det lokala näringslivet utgår från stadens näringslivspolicy. Huvuduppgiften är att säkerställa goda förutsättningar för företagande inom stadsdelsnämndsområdet genom att arbeta för ökad trygghet, välskötta parker samt god kommunal service. Förvaltningen har samverkat med näringsidkare och fastighetsägare inom ramen för platssamverkan (se mål 3.6) samt bidragit till att främja näringslivet genom att verka för tillgängliga, trygga och attraktiva stadsmiljöer vilket är avgörande för ett fungerande näringsliv i hela staden. Goda exempel • Förbättringsarbetet för hög tillgänglighet via telefon, drop-in och mottagningsrum samt förebyggande stöd genom en sammanhållen klientresa inom område Ekonomiskt bistånd och arbete. Läs mer under rubrik Stöd till egen försörjning genom arbete - Hög Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 82(145) tillgänglighet och förebyggande stöd Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 0,23 % 0,34 % 0,22 % 0,24 % 0,3 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkninge n Analys Målet nås totalt sett, dock överstiger andel män som biståndstagare målvärdet något. Detta går i linje både med resultaten för Stockholms stad och för riket och utfallet under många år. För att utveckla stödet till personer med ekonomiskt bistånd, se beskrivning under mål 3.3. Andel 0,18 % 0,22 % 0,14 % 0,18 % 0,2 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd j ämfört med samtliga vuxna invånare Analys Målet nås totalt sett, dock överstiger andel män som biståndstagare målvärdet något. Detta går i linje både med resultaten för Stockholms stad och för riket och utfallet under många år. För att utveckla stödet till personer med ekonomiskt bistånd, se beskrivning under mål 3.3. Antal 502 st 616 st 550 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Analys Årsmålet uppnås delvis. Bakgrunden är att förvaltningens verksamheter rapporterat in ett för lågt antal feriejobbplatser i verksamhetssystemet för feriejobb. Till år 2026 kommer förvaltningen stärka arbetet med att kommunicera och påminna verksamheter att rapportera in antalet erbjudna platser. Antal 4 st 8 st 12 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Stockholms jobb Analys Årsmålet nås inte. Förvaltningen kommer under 2026 utveckla arbetet med att tillhandahålla platser för Stockholmsjobb. Antal 171 st 121 st 119 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 83(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor utbildning Antal 486 st 228 st 258 st 480 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i stadens regi Nämndmål: 3.2.1 Invånarna har jobb och försörjer sig själva Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd och familjer med barn där huvudsaklig inkomst är ekonomiskt bistånd. Nya arbetssätt som tas fram i processen med att ställa om till den nya socialtjänstlagen och till en god och nära vård och omsorg kommer att införas. Effektiv samverkan, både internt och med externa aktörer, är centralt i arbetet med att utveckla arbetssätt för en lätt tillgänglig socialtjänst och tidigt stöd till personer i behov av ekonomiskt bistånd. Den interna samverkan samt samverkan med Jobbtorg stärks under året för att möjliggöra detta. Förvaltningen kommer att genomföra målgrupps- och insatsanalyser med utgångspunkt i genomlysningen från 2024. Syftet är att utveckla handläggningsprocesser, insatser och stöd utifrån den enskildes behov. Arbetet med att ge stöd till den enskilde att klara sin egen försörjning fortsätter och när vuxna med barn söker stöd beaktas särskilt barnets behov. Personer som står långt från arbetsmarknaden och som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd får stöd i samverkan med Samordningsförbundet Stockholms stad där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Jobbtorg och Region Stockholm ingår. Förvaltningen kommer också stärka arbetet med att erbjuda offentligt skyddade anställningar (OSA) för personer som står långt från arbetsmarknaden. Förvaltningen kommer att fortsätta att utveckla arbetet med att erbjuda feriejobb i samverkan med lokala föreningar och att erbjuda ungdomar från Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde feriejobb i andra stadsdelsnämndsområden och att samtidigt erbjuda ungdomar från andra stadsdelsnämndsområden feriejobb i Norra innerstaden. Arbetet med att nå ut med erbjudande om feriejobb till fler ungdomar inom de prioriterade målgrupperna; ungdomar med funktionsnedsättning, ungdomar som avbrutit gymnasiestudier eller bedöms ha behov av språkstödjande insats fortsätter att utvecklas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 84(145) Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - De är fortsatt få personer inom stadsdelsnämndsområdet som är i behov av ekonomiskt bistånd. - Antalet personer som har haft en långvarigt behov av ekonomiskt bistånd minskar. H - Fler personer erbjuds offentligt skyddad anställning (OSA-anställning). - Fler ungdomar erbjuds feriejobb - Det finns goda förutsättningar för näringslivet att bedriva verksamhet genom trygga, attraktiva och tillgängliga stadsmiljöer samt en god samverkan med förvaltningen. Förväntat resultat på längre sikt - Genom samverkan, förebyggande arbete och ett strukturerat arbetssätt har antalet personer i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd minskat. - Den enskilde får en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg, samt att invånarnas hälsa förbättrats. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialtjänstavdelningen stärker den interna samverkan samt 2025-01-01 2025-12-31 samverkan med Jobbtorg. Socialtjänstavdelningen tar fram åtgärder utifrån genomförd 2025-01-01 2025-12-31 målgrupps- och insatsanalys samt implementerar dessa. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Stöd till varaktigt boende Förvaltningen har under 2025 tagit emot dubbelt så många underrättelser från hyresvärd om vräkning jämfört med föregående år. Genom förvaltningens vräkningsförebyggande arbete har dock den absoluta majoriteten av vräkningar kunnat stoppas, se indikator om andel avvärjda avhysningar nedan. Centrala framgångsfaktorer i detta arbete är förvaltningens funktioner (bostrateg, bosamordnare och bolotsar) med särskilt uppdrag att erbjuda stöd till alla enskilda som riskerar hemlöshet och att samverka med olika aktörer för att hitta lösningar. Bland de vräkningar som inte kunde stoppas hade de flesta personer flyttat själva innan vräkningen skulle genomföras. Genom löpande möten med SHIS (Stiftelsen hotellhem i Stockholm), representanter från skadligt bruk och beroende, socialpsykiatri och ekonomiskt bistånd, tillsammans med förvaltningens bosamordnare och bostrateg, har en god samverkan och effektivt nyttjande av Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 85(145) tillgängliga boendelösningar säkerställts för klienter med behov. Bostadslösa barnfamiljer prioriteras i ansökningar till SHIS vilket bidragit till att endast två familjer behövt tillfälligt boende på hotell/vandrarhem, vilket är en tydlig förbättring jämfört med föregående år. Personer med skadligt bruk och beroende, psykiska eller allvarliga sociala problem kan ha svårt att få och behålla en egen bostad. Arbetet med att erbjuda stöd har fortgått under året. Försöks- och träningslägenheter kan beviljas personer som inte på egen hand blir godkända som förstahandshyresgäster och för personer i långvarig hemlöshet med komplexa stödbehov finns insatsen Bostad först. Förvaltningen har i samverkan med SHIS arrangerat ett webbinarie med högt deltagande både från Norra innerstadens och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar. Syftet var att stärka kompetensen och skapa samsyn kring boendeformer för personer som står utanför ordinarie bostadsmarknad. Samverkan har också fördjupats genom regelbundna möten mellan chefer från SHIS, inom skadligt bruk och beroende, socialpsykiatri och ekonomiskt bistånd, med fokus på att använda resurserna effektivt och hitta rätt boendelösning för varje individ. Delar av det vräkningsförebyggande arbetet i Norra innerstaden har under året organisatoriskt införlivats i mottagningsenheten inom område ekonomiskt bistånd. Detta innebär ökade förutsättningar för tidig upptäckt av riskfaktorer för vräkning och därmed ett mer effektivt förebyggande arbete för att undvika vräkning. Förvaltningens bolotsar för personer över 65 år har arbetat utifrån etablerade arbetssätt och rutiner med fyrtio personer i behov av vräkningsförebyggande insatser främst på grund av obetalda hyror eller samlarbeteende/störningar samt tio personer i hemlöshet. Samtliga har erbjudits insatser som stödboende via SHIS eller olika insatser i hemmet. En majoritet tar emot dessa medan motiverande arbete pågår i resten. För att stärka arbetet kring personer över 65 år har förvaltningen under året arbetat med att implementera styrdokumentet Nollvision - inga äldre ska leva i hemlöshet i Stockholms stad. Förvaltningen har tagit fram en rutin för nya samarbetsformer med ett nytt frågebatteri för att så tidigt som möjligt kunna kartlägga den enskildes situation och behov och koppla på rätt kompetenser och stöd tidigt. Det nya arbetssättet kommer att följas upp under 2026. Förvaltningen skapar också en stärkt grund för kommande verksamhetsutveckling genom uppdaterade metoder för att föra statistik om det vräkningsförebyggande arbetet. Arbetssättet grundas i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) där kartläggning av individens behov, insatser och resultat sedan kan sammanställas på gruppnivå i syfte att analysera och utveckla verksamheten. Under 2025 har förvaltningens vräkningsförebyggande arbete riktat mot personer över 65 år infört metoden med gott resultat i att underlätta sammanställning, uppföljning vilket i sin tur ger kunskap om vilka insatser som är träffsäkra på individ- och gruppnivå över tid. Förvaltningen har även ett samordnande uppdrag för platssamverkan på Stockholms Centralstation och Cityterminalen. Målsättningen är att alla personer i hemlöshet som stadigvarande vistas på platsen erbjuds stöd eller lotsning till samhällets stödsystem och att de som behöver vård eller stöd kommer vidare till rätt instans. Deltagande aktörer förutom stadsdelsförvaltningen är socialförvaltningen, Region Stockholm, Capio Vård för hemlösa och Jernhusen. Under hösten har en gemensam utbildning ägt rum med syfte att öka kunskapen Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 86(145) om varandras uppdrag, dela vad som idag fungerar väl i samverkan, vad som kan förbättras samt lyfta goda exempel. Under året har styrgruppen för platssamverkan beslutat om en utredning för att se över frågor om förbättrade hygienmöjligheter för målgruppen som vistas på platsen. Utredningen förväntas blir klar under våren 2026. Förvaltningen har under året arbetat för utveckla arbetssätt för att bostadsvägledning ska erbjudas fler målgrupper med syfte att möjliggöra stadigvarande boende. Arbetet har genom projektet Förstärkt bostadsvägledning resulterat i att förvaltningens medarbetare under början av 2026 kommer delta i utbildningstillfällen i början på 2026. Socialt hållbar stadsutveckling Förvaltningen har medverkat i arbetet med att ta fram regionala boendeplaner med beskrivning av innerstadens behov av och önskemål om bostäder med stöd och service till personer med funktionsnedsättning respektive bostäder för personer över 65 år. Sammanställningen visar att det finns ett prognostiserat behov inom samtliga kategorier av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade respektive socialtjänstlagen. Region innerstaden lyfter också behovet av bostäder för målgrupper med specifika behov, som personer med autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning och även yngre personer med demenssjukdom. Personer med olika typer av funktionsnedsättning som får mer adekvat vård idag än tidigare förväntas ha en ökad livslängd, vilket bör ingå i planeringen för bostäder med särskild service, då behovet av boenden med geriatrisk kompetens för personer med funktionsnedsättning sannolikt kommer att öka. Region innerstaden lyfter också de allt större behoven av lämpliga boendeformer för personer med omfattande stöd- och omvårdnadsbehov inom den socialpsykiatriska målgruppen. Förvaltningen ser också ett stort behov av vård- och omsorgsboenden för personer över 65 år. Den planerade nybyggnationen för denna boendeform är osäker och otillräcklig utifrån den prognostiserade demografiska utvecklingen. Innerstaden lyfter även behov av fler seniorbostäder, särskilda platser för åldersgruppen 65-80 år med demenssjukdom samt för äldre i hemlöshet, psykisk ohälsa eller skadligt bruk och beroende. Region innerstaden föreslår även att välfärdsteknik ska integreras i hemtjänstverksamheter samt vid ny- och ombyggnationer av äldreboenden för att öka trygghet, självständighet och effektivitet. Nämndens behov av att verksamheter och parkmiljöer bevakas tidigt i samhällsplaneringen Förvaltningen har fortsatt deltagit i stadsbyggnadskontorets och exploateringskontorets stadsutvecklingsprojekt. Förvaltningen arbetar för att det i stadsutvecklingsområdena ska planeras tillräckligt antal förskoleplatser och ändamålsenliga förskolegårdar, bostäder med särskild service, vård- och omsorgsboenden samt god tillgång till parker och grönområden. Under året har förvaltningen lämnat synpunkter på innehåll och utformning av grönytorna i den avslutande etappen av Norra stationsparken samt för Bellmansterrassen i Hagastaden. Förvaltningen har under året även svarat på en detaljplaneremiss för Centralstaden, där frågor om trygghet och trivsel är viktiga att beakta, samt lämnat granskningssynpunkter på systemhandlingen för Klara City View där planområdet ansluter mot parken Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 87(145) Blekholmsterrassen. Inom arbetet med stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden har förvaltningen svarat på detaljplaneremissen Hjorthagskransen, i den äldre delen av Hjorthagen. I svaret lyfte förvaltningen bland annat behovet av en förskola och boende med särskild service. Goda exempel • Förvaltningens webbinarie för socialtjänst och SHIS för att stärka kompetensen och skapa samsyn kring boendeformer för personer som står utanför ordinarie bostadsmarknad. • Införandet av individuell systematisk uppföljning inom förvaltningens vräkningsförebyggande arbete riktat mot personer över 65 år har gett gott resultat kring att underlätta sammanställning, uppföljning vilket i sin tur ger kunskap om vilka insatser som är träffsäkra på individ- och gruppnivå över tid. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 92,83 % 82,42 % 81 % Tas fram av VB 2025 avhysninga nämnd r som kunnat avvärjas efter inkommet meddeland e till förvaltninge n från hyresvärde n Antal 2 7 8 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Nämndmål: 3.3.1 Invånarnas boendeförhållanden är varaktiga och hållbara Uppfylls helt Beskrivning Prioriterade målgrupper är familjer med barn samt äldre personer utan stadigvarande boende. Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: Förvaltningen kommer att utveckla det vräkningsförebyggande arbetet med att erbjuda den som riskerar att förlora sin bostad individuellt stöd. Arbetet med att prioritera långsiktiga alternativ till placeringar på akutboenden och sänka trösklarna för att få en fast bostad Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 88(145) fortsätter. Det sker bland annat genom att tillsammans med socialförvaltningen, SHIS Bostäder och Bostadsförmedlingen AB utveckla arbetssätt för att säkerställa att barnfamiljer i akut hemlöshet inte placeras på vandrarhem utan får tillgång till en mer långsiktig och trygg boendelösning. Förvaltningen kommer att utveckla det stöd som erbjuds äldre personer i hemlöshet eller i risk för hemlöshet genom att ta fram arbetssätt med utgångspunkt i Nollvision för äldre i hemlöshet. Förvaltningen samordnar platssamverkan på Stockholms Centralstation och Cityterminalen. Målsättningen är att alla personer i hemlöshet som stadigvarande vistas på platsen erbjuds stöd eller lotsning till samhällets stödsystem och att de som behöver vård eller stöd kommer vidare till rätt instans. Deltagande aktörer förutom stadsdelsförvaltningen är socialförvaltningen, Region Stockholm, Capio Vård för hemlösa och Jernhusen. Förvaltningen kommer under året att utveckla arbetssätt för att bostadsvägledning ska erbjudas fler målgrupper med syfte att möjliggöra stadigvarande boende. I stadsutvecklingen bevakar förvaltningen nämndens behov av förskoleplatser, bostäder med särskild service, vård- och omsorgsboenden, seniorbostäder samt parker och grönområden. I arbetet ingår samarbete mellan förvaltningens berörda avdelningar samt samverkan med bland andra stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och trafikkontoret. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Det vräkningsförebyggande arbetet är individuellt anpassat och förhindrar att människor vräks från sina boenden. - Personer boende i försökslägenhet och personer i avtalat boende stöttas till eget bostadskontrakt. - Personer som lever i osäkra boendeförhållanden får stöd till ett långsiktigt boende. - Inga personer över 65 år (äldre personer) hänvisas till och placeras i akuta boendelösningar - Behov av specialbostäder, förskolor och parkmiljöer uppmärksammas och bevakas genom samverkan i olika stadsutvecklingsprocesserna. Förväntat resultat på längre sikt - Personer i osäkra boendeförhållanden har fått stöd till ett långsiktigt boende. -Antalet personer som stadigvarande vistas på Centralstationen och Cityterminalen minskar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen implementerar Nollvision för äldre i hemlöshet. 2025-01-01 2025-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 89(145) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis har uppfyllts för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling För att möta omvärldens utmaningar, klara uppdraget och nå fastställda mål arbetar förvaltningen strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjning. Verksamheterna arbetar aktivt och följer löpande upp sina kompetensförsörjningsplaner som bland annat handlar om utveckling av medarbetares kompetens, att attrahera ny kompetens, introduktion för nya medarbetare, ökad samverkan samt stärkta samarbeten mellan befintliga funktioner och kompetenser. Under året har förskolan startat ett introduktionsprogram för nya medarbetare. Genom den gemensamma introduktionen skapas en samsyn i organisationen vilket stärker kvaliteten och likvärdigheten i nämndens förskolor. Äldreomsorgsavdelningen har under året haft särskilt fokus på att öka andelen utbildade undersköterskor och haft en särskild resurs som stöd i arbetet för att få fler medarbetare att nå en utbildningsnivå för skyddad yrkestitel som undersköterska. I januari 2025 var det inga registrerade undersköterskor med skyddad yrkestitel i äldreomsorgen. Vid mätning i augusti hade cirka 50 procent erhållit bevis om skyddad yrkestitel undersköterska och vid helår har 328 undersköterskor av 515 stycken (66,2 procent) skyddad yrkestitel undersköterska. Värt att nämna är att av totalt 515 undersköterskor så är nästan 20 procent av medarbetarna nära pensionsålder och strävar därmed inte efter att uppnå skyddad yrkestitel. Socialtjänstavdelningen har under året främst arbetat med kompetensförsörjning genom att erbjuda platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) till studenter inom samtliga verksamhetsområden. Arbetet bidrar både till att utveckla framtida kompetens, genom att studenterna får en bred kunskap om socialtjänstens verksamhet och att stärka verksamheten som en attraktiv framtida arbetsgivare. Nedan följer i korthet exempel på genomförd kompetenshöjande insatser per avdelning. Förskoleavdelningen Förskolan har fortsatt möjliggjort för medarbetare att delta i studier för att uppnå kompetenskrav för barnskötare eller förskollärare. Flera medarbetare har deltagit i en språkutvecklande satsning för att stärka kunskaper i svenska språket. Satsningen har gett goda resultat i form av stärkt självkänsla i kontakt med vårdnadshavare och att aktivt delta under kollegiala sammankomster. Biträdande rektorer går rektorsprogrammet, två rektorer har deltagit i en fortbildning för Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 90(145) rektorer med fokus att leda i kris och en rektor har under perioden deltagit i en utbildning kring pedagogiskt ledarskap med fokus på att leda skolans normer och värden. Insikter och kunskaper från rektorernas deltagande i olika utbildningar förankras och sprids i förskolans ledningsgrupp. Förskolan har under perioden också genomfört en gemensam insats med skolan för att stärka förskolans arbete med barns närvaro. Äldreomsorgsavdelningen Äldreomsorgen har inom ramen för sitt arbete med kompetensutveckling av medarbetare som saknar behörighet till undersköterska påbörjat flera utbildningsinsatser. Totalt har 11 medarbetare inom avdelningen påbörjat utbildningarna under året som omfattar både undersköterskeutbildningar, kompletterande utbildningar och yrkessvenska. Utbildningarna innehåller även språkstödjande insatser. Utöver detta har äldreomsorgen under året påbörjat deltagande i ett ESF-projekt (Europeiska socialfonden) som riktar sig till medarbetare med stora svårigheter i det svenska skriftspråket. Projektet kommer att pågå under tre år och syftar till att stärka deltagarnas språkliga och yrkesmässiga förmågor. Äldreomsorgen har under året haft fokus på att skapa vårdnära lärmiljö för utbildning och övning, stärka baspersonals kompetens i att bedöma förändrat hälsotillstånd genom intern utbildning i vitala parametrar och utbildning i hjärt- och lungräddning. Äldreomsorgens dietister har under året hållit i kompetensutvecklingssatsningar inom mat och måltider, livsmedelshygien och nutrition enligt en gemensam plan för avdelningen. Äldreomsorgen har även genomfört utbildningssatsningar i modellen Mental Health First Aid (MHFA) vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention på Karolinska institutet. Vidare har även kompetensutveckling inom demens och kognitiv svikt varit ett prioriterat område under året. Socialtjänstavdelningen Under året har socialtjänstavdelningens LSS-verksamheter arbetat med Stjärnmärkt för att stärka kunskapen om demens. Arbete med att fördjupa kunskaperna inom olika typer av funktionsnedsättningar har genomförts. Trygga anställningar Förvaltningens arbete med trygga anställningar är en del i att säkra kompetensförsörjningen, kvaliteten i verksamheten samt attraktiviteten som arbetsgivare. Arbetet syftar till att öka andelen tillsvidareanställda medarbetare som har en anställning på heltid samt att minska andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar. Personalkontinuitet och bemanning inom förvaltningens utförarverksamhet är prioriterade områden och vid annonsering av nya tjänster är utgångspunkten heltidsanställningar. Andelen tillsvidareanställda medarbetare på förvaltningen som har en anställning på heltid har ökat från 82,8 procent i november 2024 till 91,2 procent i november i år. Förvaltningen bedömer att alla tillsvidareanställda som önskar heltid har erbjudits det. Det finns ett antal medarbetare som inte önskar arbeta heltid av privata skäl. Under året har förvaltningens vård- och omsorgsboenden infört nya optimerade scheman och erbjudit tillsvidareanställda medarbetare heltid. Inom äldreomsorgsavdelningen har åtgärden resulterat i en ökning med Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 91(145) 233 medarbetare som är tillsvidareanställda på heltid jämfört med november 2024, en ökning från 64,6 till 86 procent. Inom socialtjänstavdelningen och förskoleavdelningen har över 90 procent en tillsvidareanställning på heltid. För att minska andelen timavlönad personal inom förvaltningens vård- och omsorgsboenden finns en viss överanställning som används vid frånvaro på grund av sjukdom eller kompetensutveckling. Inom hemtjänsten fortgår arbetet med resurspersoner som täcker korttidsfrånvaro över flera enheter. Detta förväntas bidra till att stärka kontinuiteten och minska behovet av timavlönad personal. Inom förskolan används tillsvidareanställda enhetsvikarier för att hantera korttidsfrånvaro vilket skapar stabilitet för både barn och personal. Inom socialtjänstavdelningens LSS-verksamheter pågår ett arbete med bemannings- och schemaplanering. De medarbetare som arbetar med bemanning erbjuds kontinuerlig utbildning och kompetenshöjning. Ett resursteam bestående av tillsvidareanställd personal som vid behov kan ersätta ordinarie personal vid frånvaro kommer att starta upp på en enhet under nästa år. Det förväntas leda till att andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar kommer att sjunka ytterligare. Systematiskt arbetsmiljöarbete En god arbetsmiljö är grundläggande för att utveckla, behålla och attrahera medarbetare. En viktig del i förvaltningens arbete med att säkra en god arbetsmiljö är introduktion av nyanställda chefer samt löpande stöd till chefer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under perioden har cirka 40 chefer med utökat uppdrag inom ramen för arbetet med förändrad chefsstruktur fått en genomgång av ansvar och krav inom arbetsmiljöområdet samt innehållet i fördelningen av arbetsmiljöuppgifter. Förvaltningens arbete med friskfaktorer är också en viktig del i att skapa en god arbetsmiljö. Arbetet med friskfaktorer inkluderas i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel i arbetet med personalpolicyn samt resultatet från medarbetarenkäten. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är relativt stabil. Under hösten har förvaltningen genomfört en fördjupad kartläggning och analys av långtidssjukfrånvaron för att identifiera behov av insatser. Analysen visar att åtgärder på individnivå samt möjlighet till omställning behöver utredas. För att stärka chefers kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering har utbildning genomförts under året, en tredjedel av förvaltningens chefer att genomgått utbildningen. De som genomgått utbildningen erbjuds att delta i dialoggrupper kring svårigheter och dilemman inom rehab och på så sätt fördjupa sin kunskap genom kollegialt lärande. Medarbetarenkäten Förvaltningens resultat från medarbetarenkäten visar AMI (aktivt medskapande index) på 80, vilket är samma som föregående år. Detta är ett gott resultat i samma nivå som genomsnittet för samtliga stadsdelsförvaltningar. Resultatet visar dock att män har ett lägre AMI än kvinnor och att det sjunkit från förra året. Vid uppföljning av resultatet för 2026 års enkät kommer förvaltningen att bevaka om dessa skillnader kvarstår. Utifrån enkätresultatet har verksamheterna fortsatt att jobba med sina handlingsplaner som följts upp både på Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 92(145) arbetsplatsträffar och i samverkan med de fackliga organisationerna. Ledarskap och medarbetarskap Under året har förvaltningen arbetat med att utveckla och stärka chefernas ledarskap. Som en del av detta arbete har förvaltningen tagit fram och genomfört ett ledarskapsprogram. Programmet bygger på stadens chefsprofil, Full Range Leadership Model, stadens personalpolicy samt kvalitetsprogrammet. Pilotomgången av programmet avslutades i januari 2025 och utvärderingen visade att samtliga deltagare hade utvecklat sina ledarskapsbeteenden. Mot bakgrund av resultaten har förvaltningen beslutat att ledarskapsprogrammet ska omfatta samtliga chefer, och under hösten har två nya grupper genomfördes därför under hösten 2025. Under våren 2026 kommer deltagarna i pilotomgången erbjudas fortsatt utveckling med fokus på att leda i förändring. Därutöver har Stefan Söderfjäll, fil.dr i psykologi, vid tre tillfällen under året föreläst vid förvaltningens chefsforum och med teman som ledarskap, medarbetarskap och psykologiskt kapital i syfte att skapa en gemensam grund för alla förvaltningens chefer. Organisering för ett hållbart arbetsliv - ny chefsstruktur Implementering av den nya chefsstrukturen har skett etappvis under året, utifrån verksamheternas förutsättningar och behov. Andra faktorer så som minskande barngrupper, en ökande andel äldre samt en ny socialtjänstlag påverkar också. I och med att förskolan gick in i den nya organisationen i september har alla avdelningar nu implementerat den nya chefstrukturen. Förvaltningens arbete med att tydliggöra roller, ansvar och mandat mellan olika chefsnivåer samt att se över ett mer likvärdigt administrativt stöd för chefer fortsätter under 2026. Nedan presenteras en lägesbild gällande chefsnivåer och riktvärdet för antal medarbetare per chef. I tabellen redovisas antal medarbetare per chefsnivå samt verksamhet. I underlaget ingår både tillsvidareanställda som är tjänstlediga och vikarier (månadsavlönade) anställda i november. Detta kan ge en högre siffra än antalet medarbetare som är i tjänst. Antal understäl lda medarbet Antal chefer uppdelat are per inklusive verksamhetsområde understäl lda chefer Intervall Chefsni 0. Politisk 1. Individ- 3. 5. 6. Stöd och Övriga Tot vå verksamh och Förskoleverksa Äldreoms service till verksamhetsomr alt et och familjeoms mhet och org personer med åden gemensa org fritidshem funktionsnedsät m tning administra tion Färre än A 1 1 10 st B 0 B1 1 1 1 3 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 93(145) Antal understäl lda medarbet Antal chefer uppdelat are per inklusive verksamhetsområde understäl lda chefer B2 4 1 1 6 C 6 4 1 11 C1 0 C2 0 Mellan A 0 10-30 st B 2 2 B1 0 B2 1 7 3 11 C 1 13 4 11 5 1 35 C1 0 C2 1 1 Fler än 30 A 0 st B 0 B1 0 B2 0 C 21 17 38 C1 0 C2 0 Bokstäverna under kolumn "Chefsnivå" i tabellen ovan har följande betydelse: A Förvaltningschef, B Avdelningschef med underställda enhetschefer, B1 Avdelningschef med underställda områdeschefer, B2 Områdeschefer, C Enhetschef som saknar underställda chefer med fullt ledningsansvar, C1 Enhetschef med underställd gruppchef och C2 Gruppchef. Förskoleavdelningen Inom förskoleavdelningen har alla rektorer tidigare haft personalansvar för många fler medarbetare än 30. När de nya chefsnivåerna nu är införda och den justerade organisationen gällande förskoleavdelningen trätt i kraft i september har rektorerna ett medarbetarantal i linje med riktvärdet. En majoritet av de biträdande rektorerna har något fler medarbetare än riktvärdet. Socialtjänstavdelningen Inom socialtjänstavdelningen kan områdeschefer ha färre än 10 medarbetare. I analysen som genomfördes inför genomförandet framkom fler fördelar att ha mindre grupper och nära Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 94(145) ledning med mandat att fatta beslut. För att styra mot riktvärdet görs alltid en avvägning kring behovet av nyrekrytering i samband med att en chef avslutar sin anställning. Det finns fyra enheter inom socialtjänstens myndighetsutövning som har åtta eller nio medarbetare per chef. De två enheter som finns inom området barn och familj är komplexa och beslutstäta verksamheter och kräver nära ledarskap med fullt mandat. Inom området vuxen och funktionsnedsättning har de båda enheterna som ansvarar för myndighetsutövning gällande funktionsnedsättning en stor budget och behov av detaljkunskaper hos chef för att klara av att styra ekonomin. Den ekonomiska styrningen sker genom individbeslut i kombination med enskildes rättigheter. Avdelningen har aktivt valt att separera utförarverksamheterna inom socialpsykiatrin och LSS för att bibehålla god kvalitet och säkerställa att respektive målgrupp blir synlig och får sina behov tillgodosedda. Förutom antal medarbetare har antal olika typer av verksamheter och uppdrag per chef även vägts in i beslutet om organisation. Detta för att säkra önskad kvalitet i verksamheten. Äldreomsorgsavdelningen Totalt 17 enheter inom äldreomsorgens verksamheter har fler medarbetare än 30. Det gäller vård- och omsorgsboendena samt enheter inom hemtjänsten. Skillnader i antal medarbetare per chef på vård- och omsorgsboendena beror på den fysiska byggnaden/lokalen, olämplighet att dela arbetsgrupper och typ av verksamhet. Det finns vinster med att samla kompetens hos chef kring metoder och arbetssätt för att möta specifika målgrupper, exempelvis personer med demenssjukdom eller psykisk ohälsa. Lärandet inom respektive verksamhetsområde behöver fortsätta för att ta vara på goda exempel och sprida dessa inom organisationen. Inom förvaltningens vård- och omsorgsboenden har nya optimerade scheman med enbart heltider börjat gälla från 1 september respektive 1 oktober, vilket kan påverka antal medarbetare på längre sikt. Avdelningen har noterat att en del medarbetare vill jobba deltid på låga sysselsättningsgrader och det indirekt bidrar till fler medarbetare för att täcka rader. Framför allt har schemaändringen inneburit en schemalagd överbemanning som används för att täcka upp vid korttidsfrånvaro och kohort-arbete. Detta frigör tid för cheferna att kunna fokusera mindre på korttidsvikarier och mer på de tillsvidareanställda. Ett vård- och omsorgsboende har utökat med en enhetschef. Ytterligare en omorganisation pågår där två nya enheter för hälso- och sjukvårdspersonal med tillhörande enhetschefer startas upp under mars 2026. De kommer leda till att de befintliga enhetscheferna kommer få färre medarbetare. Utmaning med hemtjänsten där behov av personal fluktuerar över tid och är direkt beroende av behov av insatser hos individer. Den demografiska utvecklingen följs för att anpassa hemtjänstens verksamhet efter det växande antalet äldre inom stadsdelsområdet. Utifrån både den demografiska utvecklingen och antalet medarbetare per chef behöver områdesindelningen kontinuerligt ses över. Arbetet med att utreda, analysera samt vidta åtgärder för att än mer närma sig 30 medarbetare per chef fortgår under 2026. Goda exempel • Under 2025 har en särskild modell med inskolningsgrupp tagits fram och testats inom en hemtjänstenhet med fokus på att säkerställa struktur och kvalitet avseende Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 95(145) introduktion av nya medarbetare. Inskolningsgruppen har bidragit till ökad delaktighet hos medarbetarna och bidragit till snabbare inlärning och ökad trygghet för både kunder och den nya medarbetaren. Satsningen kommer att utvärderas och målsättningen är att sprida arbetssättet till övriga enheter. • Förskoleverksamheten har startat ett introduktionsprogram för nya medarbetare. Introduktionsprogrammet ska ge förskolans medarbetare en likvärdig grund inför arbetet i förvaltningens kommunala förskolor. Programmet innehållet bland annat information om förskolans organisation, arbetet med kränkande behandling, anmälningsplikt vid oro för barn som far illa, stödfunktioner och förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 80 78 80 80 83 83 2025 Medskapan deindex Analys Resultatet av årets medarbetarenkät är goda med ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 80, vilket är på samma nivå som genomsnittet för samtliga stadsdelsförvaltningar. Förvaltningen har samma resultat som 2024 både på totalindex och de tre delindexen; motivation, ledarskap och styrning. Det ses som positivt med tanke på att det varit ett år där arbetet med ny chefsstruktur har skapat en del oro. Jämförelse med stadsdelsförvaltningarna totalt så ligger index för ledarskap något under genomsnittet, motivation något över förvaltningarna totalt och styrning på samma värde som genomsnittet. Inom förvaltningens kärnverksamheter ligger förskoleavdelningen högst med ett AMI på 82 vilket är samma som förra året. Äldreomsorgsavdelningen har höjt sitt AMI från 76 till 78 vilket delvis kan bero på att saker börjar landa efter att förvaltningen återtagit tre vård- och omsorgsboenden i egen regi. Socialtjänstavdelningen har sänkt sitt AMI från 79 till 78 vilket kan handla om förändring av chefsstrukturen som upplevs kom snabbt inpå sammanläggningen. Resultat kom i april och verksamheterna har under året arbetat vidare med sina handlingsplaner utifrån enkätresultatet som följts upp både på arbetsplatsträffar och i samverkan. Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med ledarskapsutveckling samt kompetenshöjande insatser för cheferna inom bland annat arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Andel 82,6 % 84,8 % 81,6 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom omsorg om funktionsne dsatta Analys Andel heltidsanställda medarbetare har ökat under året. De medarbetare som anmält intresse för utökad arbetstid i LISA erbjuds detta så snart tillfälle ges. En del av de medarbetare som själva önskar arbeta deltid berättar att de har andra intressen de önskar lägga sin tid på. En del som arbetar natt upplever att det räcker med att arbeta deltid. Andel 86 % 81,7 % 87,1 % 90 % 90% 2025 heltidsanst ällningar av totalt antal tillsvidarean ställningar inom äldreomsor gen Analys Årsmålet uppfylls inte. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med nya optimerade scheman på vård- och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 96(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor omsorgsboendena och hemtjänst som en del i att öka andelen heltidsanställningar. Samtliga deltidsanställda medarbetare har under året erbjudits heltidsanställningar. En del medarbetare tackar nej till erbjudandet vilket dokumenteras och följs upp av enhetschef. I analys av de som tackat nej ser förvaltningen att de deltidsanställda i huvudsak valt deltidsarbete av personliga skäl (barnomsorg, vård av anhöriga, önskan om bättre balans mellan arbete och fritid) eller har tillfälliga tjänstledigheter för privata skäl. Andelen 3,1 3,9 3 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan Analys Förvaltningens resultat på 3,1 procent för rullande-tolv till och med oktober ligger bland de lägsta av alla stadsdelar där värdet totalt för stadsdelarna är 4,9 procent. Andelen 22,5 22 20 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsne dsättning Analys Förvaltningen fortsätter att arbeta med att skapa scheman som täcker verksamheternas behov samt att öka kompetensen gällande när och hur vikarier ska tas in. Enhet 4 kommer att börja med resursteam 2026 som vid behov kan ersätta ordinarie personal vid frånvaro. och räknar då med att andelen kommer att sjunka ytterligare. Andelen 20,4 19,5 13 Tas fram av VB 2025 arbetade nämnd/styr timmar av else timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsor g Analys Siffrorna visar "rullande-tolv" till och med oktober och ligger i samma nivå som stadsdelarna totalt på 20,2 procent för hemtjänst och vård- och omsorgsboende sammantaget. Förvaltningens vård- och omsorgsboenden har 20,7 procent (19,4 totalt för förvaltningen) och finns bland de stadsdelsnämndsområden som har en högre andel medan förvaltningens hemtjänst med 19,6 procent (21,8 totalt för förvaltningen) finns bland de stadsdelsnämndsområden som har en lägre andel. Resultatet för äldreomsorgens verksamheter avseende rullande-tolv 2025 visar på en försämring jämfört med föregående år. Förvaltningen kan se att resultatet har förbättrats under hösten då verksamheterna får ett förbättrat resultat i Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 97(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor månadsmätningen. Detta kan ha ett samband med nya schema med fler heltidstjänster där korttidsfrånvaro delvis täcks av tillsvidareanställda medarbetare. Förutom anpassning av schema och heltid som norm så fortsätter förvaltningen att erbjuda längre tidsbegränsade uppdrag med månadslön, men intresset och svarsfrekvensen från berörda medarbetare har varit låg, vilket bidrar till bemanningsutmaningar. Sjukfrånvar 7,9 % 6,4 % 8,2 % 8,3 % 8 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Analys Förvaltningens chefer arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering enligt stadens rehabiliteringsprocess. Under året har en fördjupad kartläggning och analys av långtidssjukskrivningar genomförts. Under hösten har en tredjedel av förvaltningens chefer genomgått en fördjupad en kompetensutvecklingsinsats i arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukfrånvar 3 % 2,8 % 3 % 3 % 3 % Tas fram av VB 2025 o dag 1-14 nämnd/styr else Analys Genom ett agera vid tidiga signaler men framförallt ha ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer minskar risker för ohälsa. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med äldrenämnden införa 2025-01-01 2025-12-31 arbetsskor inom äldreomsorgen för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer Analys Äldreomsorgsavdelningen under året har påbörjat införande av arbetsskor inom berörda verksamheter. Avdelningen har tagit emot synpunkter från medarbetare om att skoutbudet är begränsat och att det finns svårigheter att prova skorna i de utvalda butikerna. Vissa verksamheter har därför bjudit in leverantörerna till en visning av utbudet. Detta för att öka möjligheterna för medarbetare att testa och välja skor på ett smidigt sätt. Stadsdelsnämnderna ska ställa om vikarietillsättningen i förskolan, 2025-01-01 2025-09-30 där tillsvidareanställda vikarier på exempelvis enhetsnivå är utgångspunkten Nämndmål: 3.4.1 Rätt kompetens, en god arbetsmiljö och trygga anställningar ger chefer och medarbetare förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Beskrivning För att uppnå förväntat resultat prioriterar förvaltningen att stärka medarbetarnas inflytande och delaktighet på arbetsplatsen genom ett tillitsbaserat ledarskap, detta för att säkerställa en bra arbetssituation med högt förtroende för professionens kompetens. Förvaltningen ska arbeta i enlighet med rätten till heltid genom att erbjuda heltidsanställning till de som arbetar deltid och som vill ha utökad sysselsättningsgrad i det mån verksamhetens behov tillåter detta. I det systematiska arbetsmiljöarbetet prioriterar förvaltningen att utveckla friskfaktorer som kopplas till resultatet i medarbetarenkäten. Förvaltningen ska göra det enkelt för chefer och medarbetare att delta i kompetensutveckling som bidrar till ökad kvalitet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 98(145) i verksamheten. Förvaltningen ska arbeta systematiskt med kompetensförsörjning, såväl med kompetensutveckling av befintliga medarbetare som rekrytering av nya. Förvaltningen ska arbeta förebyggande mot hot och våld samt säkerställa kompetens för att kunna tillhandahålla stöd till medarbetare som utsatts för hot och våld i sitt arbete. Förvaltningen ska också säkra personalkontinuiteten i nämndens utförarverksamheter. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Ledarskapet är tillitsbaserat och medarbetarna uppmuntras att bidra till kvalitetsutveckling. - Förvaltningens medarbetare har inflytande, är delaktiga och bidrar till kvalitetsutveckling. - Medarbetare har trygga anställningar och möjlighet till heltid. - Det systematiska arbetsmiljöarbetet ger en god arbetsmiljö som bidrar till att den arbetsrelaterade ohälsan är låg inom alla verksamheter. - Förvaltningen är en arbetsgivare som främjar jämställdhet för sina medarbetare. - I nämndens verksamheter inom förskola och äldreomsorg har bemanningen stärkts och kontinuiteten i verksamheterna har ökat. Förväntat resultat på lång sikt - Förvaltningens verksamheter genomsyras av en tillitsbaserad styrning. - Ett gott medarbetarskap och handlingsutrymme för medarbetarna bidrar till utveckling av verksamheten. - Majoriteten av alla anställningar är trygga heltidsanställningar. - Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete utgör en friskfaktor i samtliga verksamheter. - Genom attraktiva villkor och jobb som upplevs som samhällsviktiga attraherar förvaltningen medarbetare med rätt kompetens. - Förvaltningen är en jämställd arbetsplats, fri från destruktiva maskulinitetsnormer och där mänskliga rättigheter beaktas. - Kontinuiteten inom förvaltningens verksamheter är hög och den strategiska bemanningsförmågan har ökat. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ser över och optimerar scheman för att minska 2025-01-01 2027-12-31 andelen timavlönad personal samt öka andelen heltidsanställningar. Analys Inom stöd och service för funktionsnedsättning pågår arbetet enligt plan. Enhetscheferna har både tidigare och under året sett över och justerat scheman för att minska timavlönad personal vilket är ett pågående arbete då behoven förändras över tid. De har även jobbat med att dela kunskap mellan varandra för att få mer hållbara scheman. Deltidsanställda har informerats om möjligheten att anmäla att de vill gå upp i tjänstgöringsgrad. De som anmält intresse har sedan erbjudits när behov har uppkommit. En del medarbetare vill inte arbeta heltid utan har själva valt att arbeta deltid. Enhet 4 arbetar med att skapa ett resursteam som startar 2026. Under året har optimerade scheman tagits fram inom både inom vård- och omsorgsboenden och för de två pilotenheter som deltagit inom hemtjänst. I utformning av nya optimerade scheman har verksamhetens behov tagits i hänsyn och medarbetare har fått ta del av dessa och lämna synpunkter i samband med APT. I samband med detta har samtliga deltidsanställda medarbetare erbjudits heltidstjänster inom de nya schemana. Förvaltningen ska stärka kompetensen gällande bemanning och 2025-01-01 2025-12-31 schemaläggning genom att utbilda funktioner som arbetar med Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 99(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse bemanning så att dessa har den kompetens som krävs för uppdraget. Analys Aktiviteten är försenad/har avvikelse. Inom stöd och service för funktionsnedsättning sker utbildning och kompetenshöjning löpande för de funktioner som bemannar och schemalägger. Områdets två samordnare skapar nya scheman efter att chef tagit fram resursbehov samt kriterier som schemat ska uppfylla. Chefen tar sedan beslutet om och när schemat ska börja gälla. Både hemtjänst och vård- och omsorgsboende har utsedda funktioner som bemannar och schemalägger och under året har de genomgått utbildning i schemaläggning. Detta arbete kommer att fortsätta under 2026 och nyanställda inom dessa funktioner kommer även utbildas vid behov. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Säkerhetsarbete, RSA och beredskap Förvaltningen bedriver ett systematiskt säkerhetsarbete utifrån Stockholms stads säkerhetsprogram som syftar till att kunna hantera samhällsstörningar oavsett scenario eller vilken verksamhet som drabbas. Att göra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är ett lagstadgat krav för kommuner och förvaltningens riskhantering genomförs i enlighet med stadens Handbok för arbete med RSA, där årets arbete inneburit att steg 5 och 6 har genomförts. Trots att det saknas stadsövergripande kontrollmoment för år två i RSA-cykeln har förvaltningens säkerhetssamordnare begärt in rapporter från samtliga avdelningar avseende steg 5 och 6. Inrapporteringen har inneburit att verksamheterna använt verktyget ”åtgärdslistan” för att presentera sin planering och rapporterat vilken typ av övning som genomförs för att följa upp en eller flera befintliga kontinuitetshöjande åtgärder. Övningarna har varit både lärande och prövande. De har genomförts som diskussioner, skrivbordsövningar och fysiska övningar. Under hösten genomförde bland annat socialtjänstverksamheten en övning där samtliga områden och dess ledningsgrupper deltog. I de fall där kontinuitetsplaner redan fanns lyftes dessa fram och diskuterats och där rutiner saknades har behovet av att upprätta rutiner identifierats – särskilt för situationer där exempelvis digitala system ligger nere. Vidare har ledningsgrupperna haft dialoger om vad RSA-arbetet och kontinuitetsplaneringen innebär, samt hur chefer tillsammans med sina medarbetare kommer att arbeta vidare med RSA inför 2026 med stöd från avdelningsstödet. Förskoleavdelningen och äldreomsorgsavdelningen har under året tagit fram övergripande dokument för kontinuitetshantering inom respektive avdelning för att kunna upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid oönskade händelser och kris. Framgent pågår nu ett arbete Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 100(145) med att informera medarbetare om tillvägagångssätt vid uppkomna oförutsedda händelser. Med ett gemensamt material främjas verksamheternas handlingskraft. Under hösten hölls en krisövning för förskoleavdelningens samtliga ledningsgrupper, inspirerad av övningen STADSÖ och på samma tema. Under övningen fick ledningsgrupperna träna på att hantera akuta situationer och att sortera stora mängder av information under begränsad tid. Övningen satte kontinuitetsplanerna på prov och ledningen fick öva sin förmåga att kommunicera och ta beslut i svåra och oväntade situationer. Under året har förvaltningens krisledning deltagit i den stadsövergripande övningen STADSÖ 25. En prövande övning med fokus på lägesbildsdelning. Övningen har utvärderats lokalt med gott resultat och ett stadsövergripande arbete pågår för att utveckla stadens samlade förmåga. Därtill har krisledningen återigen övat inkallning i förvaltningens gemensamma krisledningsverktyg. Det övningsmoment som planerades för hösten med utvalda funktioner i krisledningen har fått skjutas upp på grund av personalförändringar och planeras istället för 2026. Förvaltningens krisstöd har varit aktiverat vid två tillfällen under året, vilket medfört att den mentala förberedelsen för uppdragets komplexitet har stärkts. Som en del i att i högre grad möta den ambitionsnivå som finns i stadens tillämpningsanvisning för krisstöd har rollen som krisstödjare inkluderats vid viss rekrytering. Som en del av Sveriges totalförsvar har samtliga verksamheter inom förvaltningen haft som aktivitet under året att gå igenom MSB broschyren Om krisen eller kriget kommer på APT. Förvaltningen ingår fortsatt som en av tre utpekade stadsdelsförvaltningar i stadens sektorsorganisation för civil beredskap. Sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser (SRSA) har tagits fram och nu pågår ett arbete med att ta fram stadsövergripande åtgärdsplaner och ärenden för beredning. Systematiskt informationssäkerhetsarbete Förvaltningen bedriver ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete så att informationstillgångar hanteras och skyddas på ett tillfredsställande sätt genom att arbetet bedrivs i enlighet med Stockholms stads riktlinjer för informationssäkerhet samt lokal anvisning för informationssäkerhet. Informationsklassningar har genomförts löpande under året och förvaltningen har deltagit i 20 klassningar som avsett både lokala och normerande klassningar. 14 klassningar har fått status klar, 3 har pausats på grund av att det saknades rätt förutsättningar för att ta system eller tjänster i drift och 3 är normerande klassningar som vid årets slut fortfarande var pågående. Planeringen av informationsklassningar har tydliggjorts för att skapa bättre överblick över genomförda och kommande insatser. Samverkan med inköp- och upphandling har även fördjupats för att tidigt identifiera behov av informationsklassning vid införande av nya system och tjänster. Inga NIS-incidenter har rapporterats under året, däremot har bluffmeddelanden samt stölder av digitala enheter förekommit. Förvaltningen prioriterar att utveckla arbetet med informationssäkerhet för att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete genom att stärka medvetenheten hos medarbetare och chefer i frågor som rör informationssäkerhet och dataskydd. Under året har informations- och utbildningsinsatser genomförts med fokus på dataskydd och grundläggande Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 101(145) informationssäkerhet. Inför den nya cybersäkerhetslagen som träder i kraft den 15 januari 2026 har arbetet inletts för att anpassa rutiner för bland annat incidenthantering, behörighetshantering, informationssäkerhetsaspekter vid inköp och upphandling samt leverantörsuppföljning. Dataskydd Dataskydd är en central del av förvaltningens ansvar och ligger även till grund för trygg personuppgiftsbehandling inom ramen för GDPR. I början av året tog förvaltningens dataskyddsombud (DSO) fram ett årshjul för dataskyddsarbete utifrån resultaten från 2024. Dessa visade bland annat behov av tydligare och mer enhetliga rutiner, stöddokument samt förenklade instruktioner och mallar för registerförteckning. Arbetet inriktades därför initialt på att ta fram och utveckla skriftliga rutiner, mallar och processdokument för det grundläggande dataskyddsarbetet i enlighet med GDPR. Under året har rutiner och stöddokument tillämpats i verksamheten och löpande utvärderats samt reviderats när förbättringsbehov identifierats. För att säkerställa kännedom, efterlevnad och implementering har relevanta rutiner kommunicerats till medarbetare, bland annat i samband med hantering av personuppgiftsincidenter. I början av 2025 förenklades och förtydligades även instruktioner och mall för registerförteckningen, vilket vid den årliga revideringen visade på ökad enhetlighet mellan avdelningar. Samtidigt kvarstår ett behov av fortsatt kompetenshöjning i hur ändamål och behandlingar formuleras för att syftet ska vara tydliga och tillräckligt preciserade. Under året har ett tydligt fokus varit på kunskapshöjande insatser. DSO har genomfört ett flertal utbildningstillfällen för olika grupper av medarbetare och chefer, och kompetensutveckling har varit ett återkommande inslag i förvaltningens dataskyddsnätverk. Den ökade rapporteringen av personuppgiftsincidenter bedöms vara ett resultat av stärkt efterlevnad av dataskyddsregelverket samt ökad kunskap och medvetenhet i verksamheterna kring incidenthantering. Knappt hälften av de 47 anmälda incidenterna har bedömts vara så pass allvarliga att de även anmälts till Integritetsmyndigheten (IMY). En återkommande orsak till personuppgiftsincidenter är den mänskliga faktorn, där personuppgifter oavsiktligt röjts till obehöriga, exempelvis genom utskick till fel mottagare. I augusti drabbades systemleverantören Miljödata, som tillhandahåller det HR- och rehabiliteringssystem som används av många kommuner, regioner, universitet och organisationer, av en omfattande cyberattack. Angriparen fick obehörig åtkomst till Miljödatas system och personuppgifter om anställda och tidigare anställda läcktes och publicerades, vilket utgör en allvarlig personuppgiftsincident. Även personer med skyddade personuppgifter fanns bland de drabbade. Information till de registrerade och särskild hantering avseende drabbade med skyddade personuppgifter hanterades enligt GDPR och rutiner från serviceförvaltningen som samordnade information och arbetssätt mellan staden och leverantören. Förvaltningen inväntar resultat från IMYs granskning av incidenten för att ta del av vilka tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder de rekommenderar för att förebygga konsekvenser för de registrerade om något liknande skulle inträffa. Upphandling, uppföljning och kontroller Avtalsuppföljning har varit prioriterat under året, dels för att upprätthålla kravställd kvalitet i Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 102(145) upphandlad verksamhet men även som ett led i arbetet med att förebygga och upptäcka välfärdsbrott. Som en förebyggande insats har utbildning inom avtalsuppföljning, leverantörskontroller och välfärdsbrott hållits under våren och prioriterade lokala avtal har följts upp i enlighet med uppföljningsplaner och indikator. Utbildning inom direktupphandling har även hållits under hösten där seriositetsprövning och leverantörskontroller varit viktiga delar. Utifrån att lokalvård pekas ut som ett riskområde för välfärdsbrottslighet och flera lokaler tidigare haft upprepade brister i kvaliteten har stort fokus legat på uppföljning och utredning av gemensamt avtal. Fokus har även legat på planering och implementering av kommande lokalvårdsavtal för att förebygga brister under kommande år. Resursstöd från serviceförvaltningen har fortsatt varit en stor del av arbetet, likaså stöd från serviceförvaltningens samordnare av sociala krav. Läs mer om inköp, avtalsuppföljning och avtalstrohet under mål 3.1. Förvaltningens samlade arbete kring välfärdsbrottslighet beskrivs närmare under mål 3.6. Inköpskategori Bemanningskonsulter Förvaltningen är kategoriägare för kategorin bemanningskonsulter och under året har arbete pågått i strategifasen. Kategoriteamet har tagit fram tre övergripande strategier och en implementeringsplan som har beslutats av kategorirådet. Under hösten har fokus legat på arbete med en av strategierna som handlar om att förbättra stödet för beställare. Teamet är även involverade i kommande upphandling av bemanning inom äldreomsorg och funktionsnedsättning och har haft värdefulla erfarenhetsutbyten med regionerna och deras upphandling av vårdpersonal. Parallellt har arbete pågått med att uppdatera kategoriträdet och förbättra uppföljningen inom kategorin i stadens spendverktyg. Kategoriarbetet har lett till en bättre bild av hur och i vilken utsträckning staden köper bemanningskonsulter och flera förvaltningar och bolag har fått en ökad medvetenhet om sina kostnader. En av förvaltningarna med störst inköpsvolym har under året gjort flera åtgärder för att minska konsultköp och istället anställa fler personer, där syftet är bättre kontinuitet, minskat konsultberoende och minskade kostnader. Kategoriteamet ser flera samordningsmöjligheter inom både upphandling och uppföljning av bemanningskonsulter. Goda exempel • Kartläggning av äldreboendes behov vid längre elavbrott har lett till inköp av material och utrustning som ska minska konsekvenserna vid längre elavbrott. • Krisövning för förskolans rektorer, biträdande rektorer och avdelningsstöd som gav många insikter och lärdomar om förskolans kontinuitetsplanering och förmåga att upprätta och kommunicera lägesbild. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 79,71 % 67,21 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 103(145) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Förvaltningen når det uppsatta årsmålet med god marginal. 21 av 28 enheter ligger över målet. Under året har uppföljning skett med några enheter som legat lägre. I dessa fall har köp skett från upphandlad leverantör men fakturering har ej gått via inköpssystemet. Några enheter har fått genomgång om hur rapporten funkar och hur enheten kan analysera och förbättra sina siffror. Till sin hjälp kan enheterna också använda den framtagna guiden som finns på intranätet. Andel 100 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Analys Förvaltningen har i dagsläget 19 prioriterade avtal där man ansvarar för uppföljning. Plan för uppföljning finns för majoriteten av dessa. Uppföljningen ser olika ut beroende på avtalsobjekt, värde på avtalet och risker. Under året har uppföljning av samtliga avtal skett minst en gång. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har beredskap att hantera oönskade händelser Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen fortsätter arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genom kontinuitetshöjande åtgärder samt övningar. Krisledningsplan och krigsledningsplan övas och utvärderas kontinuerligt för ständig förbättring och beredskap för oönskade händelser. Även krisstödet övas och anpassas utifrån stadens tillämpningsanvisning. En stadsgemensam krisledningsövning planeras 2025 där förvaltningen kommer att delta. Arbetet med trygghetspunkter fortgår enligt beslutad trygghetspunktsplan. Förvaltningen ingår i sektorsorganisationen för civil beredskap och representerar stadsdelsförvaltningarna och den samhällsviktiga verksamhet som bedrivs lokalt. Medarbetare och chefer har god kännedom kring informationssäkerhet, dataskydd och GDPR. Inträffade incidenter anmäls, utreds och följs upp enligt rutiner. Informationsklassningar genomförs löpande enligt framtagen prioritering. Förvaltningen identifierar behov av åtgärder för att uppfylla nya regler och direktiv inom området för informationssäkerhet och GDPR. Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Samordningen av RSA har lett till ökad kunskap inom förvaltningen och en högre kvalitet på kontinuitetshöjande åtgärder. - Krisledningsplan och krigsledningsplan är kända av alla medarbetare. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 104(145) - Kunskapen om informationssäkerhet och dataskydd har ökat hos medarbetarna och chefer. - Informationsklassningar där prioriteringen har visat störst behov har genomförts. - Framtagen och kommunicerad incidenthanteringsprocess kring informationssäkerhet och GDPR. - Rutiner och åtgärder gällande informationssäkerhet är kommunicerade. - Verksamheterna hanterar negativa effekter till följd av skyfall och värmeböljor. - Förvaltningen har endast avtal med kvalitetsgranskade och seriösa leverantörer. Förväntat resultat på längre sikt - Verksamheterna har en hög beredskap kopplad till kontinuitet. - Förvaltningen har uthållighet och förmåga att hantera kärnuppdrag vid oönskade händelser. - Kunskapen kring krisberedskap och krigsorganisation är hög hos medarbetarna. - Trygghetspunkterna är väl kända av allmänheten. - Informationssäkerhetsarbetet är väl implementerat i samtliga verksamheter. - Informationssäkerhetsarbetet utgår från årlig revision av dataskyddsarbetet. - Medarbetare tar ansvar för och bidrar till hög informationssäkerhet. - Verksamheterna har god insikt i vilka behandlingar av personuppgifter de har - Verksamheterna har upprättade PUB-avtal i de fall personuppgifter behandlas av annan aktör. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Beredskapsveckan uppmärksammas 2025-01-01 2025-12-31 Etablera en förankringsprocess kring ansvarsuppdelning. 2025-01-01 2025-12-31 Genomgång av MSB-broschyr på APT 2025-01-01 2025-12-31 Process för incidenthantering informationssäkerhet 2025-01-01 2025-12-31 Ta fram en plan för tillsyn och kontroll av kommunala uppdrag på 2025-01-01 2025-12-31 entreprenad. Ta fram en struktur för upphandling, avtalsuppföljning och 2025-01-01 2025-12-31 leverantörskontroller. Upprätta ett årshjul för systematiskt och riskbaserat arbetssätt med 2025-01-01 2025-12-31 dataskydd Övning kopplad till verksamheternas kontinuitetsplaner 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 105(145) Förvaltningen bidrar till kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att stadsdelsnämndsområdet upplevs som tryggt, trivsamt och säkert att bo och vistas i. Arbetet görs i enlighet med Stockholms stads trygghetsprogram 2024-2027, lokal samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten och utifrån gällande lagstiftning samt riktlinjer beslutade av kommunfullmäktige. Arbetet med samverkansöverenskommelsen har fortlöpt enligt plan 2025. En ny lokal samverkansöverenskommelse för 2025 är framtagen och beslutad av styrgruppen. De stora skillnaderna i samverkansöverenskommelsen är aktiviteterna kopplat till att utveckla och förstärka samverkan mellan polis och socialtjänst samt polis, skola och stadsdelsförvaltningen. Arbete mot välfärdsbrottslighet Under året har förvaltningens arbete med att motverka oegentligheter och välfärdsbrott stärkts. Som ett led i att öka kunskapen och medvetenheten kring välfärdsbrott inom inköp och upphandling hölls under våren en utbildning kring avtalsuppföljning, leverantörskontroller och välfärdsbrott. Under hösten har även utbildning inom direktupphandling genomförts. Utbildningarna skapar en fördjupad förståelse och bättre förutsättningar att inom förvaltningen upptäcka och förebygga välfärdsbrott. Förvaltningen har under året även deltagit i externa och interna seminarier och nätverksträffar i kunskapshöjande syfte, så som exempelvis stadens avtalsuppföljningsnätverk där bland annat Skatteverket har bidragit med sin kunskap inom området. Utbyte av information och samarbete med andra förvaltningar, bolag och aktörer är fortsatt en viktig del i arbetet mot välfärdsbrott. Samverkan har under året bland annat skett inom lokalvårdsområdet där flera stadsdelsförvaltningar och kategorin för lokalvård medverkat. Förvaltningen har även nyttjat den framtagna mallen för riskanalys i samband med upphandling av lokalvård, och ser till att inarbeta rutiner som tas fram centralt i det lokala arbetet så som exempelvis funktionen för avvikelsehantering inom serviceförvaltningen och funktionen att flagga leverantörer i upphandlingsverktyget. Förvaltningens upphandlingsfunktion och säkerhetssamordnare samverkar även löpande kring aktuella frågor. Läs mer om inköp, avtalsuppföljning och avtalstrohet under mål 3.1 och 3.5. Stadsövergripande arbete mot välfärdsbrott Som en del av stadens ambition att stärka arbetet mot välfärdsbrott ingår samtliga stadsdelsförvaltningar i stadens fyra fackförvaltningars arbetsgrupper som syftar till att effektivisera kontrollen inom avtalsuppföljning. Fem riskområden har valts ut: • hemtjänst (leds av äldreförvaltningen) • lokalvård (leds av utbildningsförvaltningen) • HVB-hem (leds av socialförvaltningen) • personlig assistans (leds av socialförvaltningen) • daglig verksamhet (leds av socialförvaltningen) Socialtjänstavdelningen har under året deltagit i stadens kraftsamling mot välfärdsbrott genom att en av verksamheterna inom området vuxen funktionsnedsättning deltar i den Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 106(145) stadsövergripande arbetsgrupp som identifierar riskfaktorer vid utredning, verkställighet, utbetalning och uppföljning av insatsen personlig assistans. Arbetsgruppen har tagit fram checklistor som fungerar som stöd vid bedömning om det finns en förhöjd risk för felaktig utbetalning i ett ärende och om det därmed finns behov av fördjupad kontroll. Även inom ekonomiskt bistånd har fördjupade riskanalyser genomförts med åtgärder kopplade till identifierade risker. Inom äldreomsorgsavdelningen ingår biståndsbedömning för äldre i stadens arbete mot välfärdsbrott. Arbetsgruppen har tagit fram en checklista och under året har området genomfört en översyn av rutiner och arbetssätt utifrån checklistan. Inom hemtjänsten, där en stor del av ersättningar går till privata utförare, har en kartläggning av riskutsatta processer och moment påbörjats. De processer där det ofta förekommer fusk och bedrägerier är i samband med upphandling, handläggning och uppföljning. Syftet med att göra översynen var att identifiera vad området redan gör och vad som kan göras ytterligare för att motverka fusk och oegentligheter. Översynen resulterade i att styrdokument uppdaterats, att en lokal checklista för hembesök tagits fram samt framtagande av en plan för det fortsatta arbetet under 2026. Även inom avdelningen för stadsutveckling har fördjupande riskanalyser påbörjats inom områdena drift och entreprenad. Förvaltningen har påbörjat en pilot med en central kontrollfunktion där samordnare mot välfärdsbrott och samordnare för sociala system ingår. Syftet är att utreda ärenden samt bygga kunskap och struktur inför en framtida utredningsroll. En funktionsbrevlåda har etablerats för inrapportering av misstänkta välfärdsbrott. En rutin för inrapportering är framtagen, och enskilda ärenden har inkommit från hemtjänsten och hanterats av den central kontrollfunktionen. Förebygga otillåten påverkan Förvaltningen arbetar systematiskt med att förebygga, motverka och hantera otillåtna påverkanshandlingar, hot och våld mot medarbetare. Under året har verksamheter sökt stöd från trygghetssamordnare vid hotfulla situationer. De mest förekommande situationerna består av trakasserier (förtal och förolämpningar) inom socialtjänsten där det även förekommit enstaka fall av olaga hot. Flera polisanmälningar har genomförts under året. Ett stödmaterial med checklista används regelbundet och incidenter analyseras löpande. Stödmaterialet mot otillåten påverkan, checklistor och åtgärdslistor för ökad säkerhet och polisanmälan har under året uppdaterats och finns nu tillgängligt på intranätet. Platssamverkan När människor trivs och känner sig trygga rör de sig utomhus i sitt närområde, vilket leder till att staden blir mer levande. En mer levande stadsdel gör i sin tur att området upplevs som mer tryggt. För att förbättra utemiljön och öka den upplevda tryggheten ordnar förvaltningen trygghetsvandringar i stadsdelsområdet där boende och verksamma som har god kännedom om sitt närområde bjuds in. Under året har tre trygghetsvandringar genomförts. Arbetet med trygghetsvandringar, platssamverkan och platsaktivering har genomförts inom förvaltningen enligt plan. Mer om trygghetsvandring, platssamverkan och platsaktivering finns beskrivet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 107(145) under aktiviteter samt målområde 1.5 och 3.7. Vid ökad brottslighet eller otrygghet på specifika platser i stadsdelsnämndsområdet har förvaltningen möjlighet att starta platssamverkan där förvaltningen arbetar tillsammans med polismyndigheten, trafikkontoret eller andra lokala aktörer med trygghetsskapande, brottsförebyggande och trivselskapande åtgärder på platsen. Odenplan är en av Sveriges största pendelstråksområden och utgör ett kommunikationsnav för en stor andel människor som dagligen besöker området. Området har en relativt hög anmäld brottslighet och en upplevd otrygghet i vissa miljöer vid vissa tider på dygnet. Platssamverkan Odenplan har varit pausad under 2025, men efter platsbesök med olika aktörer har åtgärder genomförts i den fysiska miljön främst kring Gyldéngatan och Observatorielunden. Under sommaren har platsaktivering skett vid Observatorielunden och under 2026 kommer platssamverkan att utvecklas och utforma en mer operativ samverkan mellan bland annat Polismyndigheten och förvaltningens fältassistenter. Stureplan är dagtid ett område med många arbetsplatser och förvandlas kvälls- och nattetid till en utpräglad krogmiljö. Området är ett av de mest besökta inom krog- och näringsliv i Sverige och oavsett tid på dygnet rör sig ett stort antal människor i området. Platsen ska upplevas som trygg oavsett vilket tid på dygnet det är och platssamverkan Stureplan har fortlöpt enligt plan under året. Centralt placerat i Stockholms innerstad, vid landets största kollektivtrafikknutpunkt, ligger Sergels torg – en av Sveriges mest kända offentliga platser. Torget har stora och naturliga flöden av förbipasserande och besökare. Unga från hela staden och länet uppehåller sig på Sergels torg och i Klaraområdet. Även personer i hemlöshet, i missbruk och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig eller vistas stadigvarande i Klaraområdets offentliga miljöer. I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten hög och den upplevda tryggheten låg. Det finns en öppen drogscen i området och området utgör en riskmiljö för unga att vistas i. Platssamverkan Klara är en strategisk samverkan med aktörer i området som är av stor vikt för att Klaraområdet ska fortsätta att vara ett tryggt, säkert och trivsamt område för invånare, verksamma och besökare. Förvaltningen har ett samordnande uppdrag för platssamverkan på Stockholms Centralstation och Cityterminalen. Målsättningen är att alla personer i hemlöshet som stadigvarande vistas på platsen erbjuds stöd eller lotsning till samhällets stödsystem och att de som behöver vård eller stöd kommer vidare till rätt instans. Deltagande aktörer förutom stadsdelsförvaltningen är socialförvaltningen, Region Stockholm, Capio Vård för hemlösa och Jernhusen. Under hösten har en gemensam utbildning ägt rum för aktörerna i platssamverkan. Utbildningen syftade till att öka kunskapen om varandras uppdrag, dela vad som idag fungerar väl i samverkan och vad som kan förbättras samt lyfta goda exempel. Under året har styrgruppen för platssamverkan beslutat om en utredning kring målgruppen och deras behov. Utredningen startades under hösten 2025 och färdigställs under våren 2026. Förvaltningen har även drivit mobil platssamverkan i stadsdelsområdet Hjorthagen efter att boende och näringsidkare upplevde otrygghet. Arbetet har skett i samverkan med socialförvaltningen och polisen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 108(145) Platsaktivering Under året har förvaltningen arbetat med platsaktivering inom stadsdelsnämndsområdet i syfte att öka tryggheten i stadens offentliga miljöer. Platsaktiveringen har inneburit en bred och innehållsrik aktivering på Sergels torg, men även en insats i Humlegården och stöttning för den lokala grupperingen i Hjorthagen. Platsaktiveringen har skapat förutsättningar för att genomföra olika sociala och inkluderande aktiviteter som främjar möten mellan människor. Genom ökad närvaro och användning har de offentliga platserna blivit mer levande, attraktiva och inbjudande att vistas på, vilket bidrar till ökad trivsel och trygghet. Klaranavet Informationscentret Klaranavet utgör en del av förvaltningens förebyggande arbete vid Sergels torg. Verksamheten riktar sig till barn och unga vuxna i åldern 13-25 år och kommer att erbjuda vägledning genom förvaltningens ungdomscoacher. Stödet omfattar bland annat frågor kring studieval, arbete och fritidssysselsättning. För att säkerställa att verksamheten utformas utifrån målgruppens behov genomfördes en ungdomsdialog under våren. Dialogen har bidragit till en fördjupad förståelse för målgruppen och deras behov och har därmed lagt grunden för verksamhetens innehåll samt för utvecklad samverkan med andra förvaltningar. Under året har bland annat samarbete inletts med utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och arbetsmarknadsförvaltningen, med målsättning att ta fram ett gemensamt årshjul för att kunna erbjuda ungdomar rätt stöd vid rätt tid. Inför verksamhetens start har även verksamhetsstöd samt rutiner för coachning och lotsning tagits fram. Ombyggnationen av lokalerna, för att anpassa dem efter verksamhetens behov, befinner sig i slutskedet. Bedömningen är att målgruppen kan börja tas emot under januari-februari 2026. Klarafältare För att möta behovet av kontinuerlig närvaro trygga vuxna på Sergels torg har förvaltningen anställt fältassistenter med huvudsakligt uppdrag att arbeta uppsökande inom Klaraområdet. Under sommaren har Klarafältarnas samverkan med såväl mobila ordningsvakter som polis lett till insatser med positiva effekter för både individer som vistas i området och för platsen som helhet. Klarafältarna har fungerat som en viktig länk mellan ungdomar och polis, ordningsvakter samt socialförvaltningens verksamheter. I uppdraget har även ingått att upprätta orosanmälningar och ha kontakt med vårdnadshavare vid behov. Utifrån de erfarenheter som satsningen genererat under året bedömer förvaltningen att det finns ett behov av att stärka den egna förmågan att ta ansvar för Klaraområdet utifrån hela preventionstriangeln. Det innebär att Klarafältarnas uppdrag behöver förstärkas och byggas ut ytterligare. Under december påbörjades därför rekryteringen av ytterligare fältassistenter i syfte att skapa redundans och säkerställa en långsiktig kapacitet. Mot bakgrund av förvaltningens ambition att successivt stärka den egna förmågan att ta ett samlat ansvar för Klaraområdet utifrån hela preventionstriangeln, och med beaktande av att ungdomsjouren på socialförvaltningen sedan lång tid tillbaka har haft ett omfattande uppdrag i området, har behovet av tydliga former för fortsatt och förstärkt samverkan identifierats. Under hösten har därför former för ett förstärkningsuppdrag till socialförvaltningen, genom Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 109(145) ungdomsjouren, arbetats fram i dialog mellan förvaltningarna. Förstärkningsuppdraget planeras att genomföras under 2026 och omfattar bland annat kunskapsöverföring och metodutveckling. Syftet är även att utveckla och tydliggöra samverkansformer mellan ungdomsjouren och Klarafältarna, både under perioden för uppbyggnad av Klarafältarnas verksamhet och över tid vid behov av förstärkning från ungdomsjouren. Trygga parker och grönområden Upplevelsen av trygghet är en viktig förutsättning för att stadens invånare ska kunna leva ett allsidigt, jämlikt och jämställt liv och har även stor betydelse för hur människor i staden nyttjar parker och grönområden. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med att öka upplevelsen av trygghet genom att upprätthålla en hög kvalitet på skötsel, underhåll och investeringar som ger ett omhändertaget intryck. Vidare arbetar förvaltningen kontinuerligt med att skapa god orienterbarhet och uppsikt över viktiga platser och stråk samt med att skapa målpunkter och aktiviteter som bidrar till positiv närvaro i parkerna. Upprustningen av Karlavägens mittstråks sista etapp utanför Garnisonen har slutförts med dränering under grusgången och inramande låga stålräcken, likt tidigare etapper. Det har varit en samlad insats för att göra stråket mer omhändertaget och gångbanan torrare. Nya planteringsplaner har tagits fram och plantering har skett i Drejarparken och Sätertäppan i Vasastaden. Planteringarna ska ge ett blomrikt intryck under hela säsongen från tidig vår till sen höst. Perennplanteringen i Danderydsplans rondell som ligger strax ovanför före detta Arkitekturskolan har förnyats med nya lökväxter och perenner. Även Stureparkens planteringar renoverades under hösten. Förvaltningen har även sett över grindar och staket i parkerna. Grindar och staket till lekplatser lagas kontinuerligt då brister uppmärksammas och under året har även en extra översyn gjorts av bergskärningsstaket där risk finns för fall, bland annat i Observatorielunden. I början av året slutfördes renoveringen av trädgroparna runt spegeldammen i Observatorielunden mot Sveavägen med resultatet att träden fått bättre livsförutsättningar och att markbeläggningen blivit jämnare. I samband med arbetet upprustades parksoffor för att ge parken ett fräschare utseende. I Observatorielunden har också lekställningen ”Ballongen” byggts upp på nytt och gräskantskydd har satts upp i parkens nedre del för att skydda parkens gräsytor. Under våren genomfördes även förbyggande insatser med beskärning och kronreducering av träd i parkerna, vilket minskade skador av träd som uppkom under stormen i början på juli. Mot bakgrund av ett medborgarförslag om att förtydliga cykelförbudet i Vasaparken, sattes skyltar som aviserar om påbjuden gångtrafik upp i parkens större entréer. Utifrån tidigare genomförd dialog med allmänheten har även upprustningen av Tessinparkens södra entré pågått under hösten och beräknas vara slutförd under 2025. Effektbelysning tillsammans med nya träd och nyplanterade klippta häckar ska bidra till att platsen upplevs som tryggare och mer trivsam. Goda exempel • Kartläggning av riskområden och moment för välfärdsbrottslighet inom hemtjänsten • Funktionsbrevlåda för inrapportering av välfärdsbrottslighet Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 110(145) • Pilot av central kontrollfunktion för välfärdsbrottslighet • Rutiner för rapportering av välfärdsbrott • Genomarbetat stödmaterial för otillåten påverkan för chefer och medarbetare • Fungerande struktur för verksamheter att få stöd vid incidenter gällande otillåten påverkan. • På Sergels torg har konstpedagoger samskapat med förbipasserande varje vardag under sommaren. Workshops som genomförts har aktiverat personer med olika bakgrund och ålder. • Under höstlovet genomfördes en workshop med tillverkning av vindsnurror. Nästan 1 000 snurror tillverkades av förbipasserande. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 94 % 92 % 96 % 89 % 85 % 79 % 2025 stockholma re som upplever trygghet i d en stadsdel där man bor Stockholma 72 % 73 % 70 % 68 % 73 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med renhållning och städning Analys Årsmålet uppnås inte helt, men resultatet har förbättrats sen föregående år och ligger högre än resultatet för staden i stort som var 69 procent. Indikatorn mäter nöjdhet med rent och städat på både parkmark och gatumark, där stadsdelsnämnden endast ansvarar för skötseln av parkmark. Förvaltningen fortsätter arbetet med förbättring av uppföljning och kontroll av parkdriftsentreprenören för att nå högre måluppfyllelse. Stockholma 76 % 75 % 76 % 73 % 75 % 73 % 2025 rnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområd en Nämndmål: 3.6.1 Stadsdelsområdet är tryggt, trivsamt och säkert att bo och vistas i Uppfylls helt Beskrivning Det stora flödet av besökare till offentliga platser, parker och grönområden inom stadsdelsnämndsområdet, inte minst i anslutning till de större kollektivknutpunkterna, ställer höga krav på förvaltningens förmåga att upprätthålla ett aktivt förvaltande och en omfattande Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 111(145) platsaktivering året runt. För att stadsdelsnämndsområdet ska upplevas som tryggt, trivsamt och säkert analyseras löpande platsspecifika faktorer i den fysiska miljön som kan leda till brotts- eller ordningsproblem. Analyserna görs utifrån trygghetsvandringar, lägesrapporter och medborgarförslag och ligger sedan till grund för de åtgärder som sätts in i syfte att minska brottsnivån och öka tryggheten. Genom platsaktivering i offentliga miljöer, parker och grönområden skapas förutsättningar för att en mångfald av verksamheter och människor söker sig till platsen. En stor del av förvaltningens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete bedrivs inom ramen för samverkansöverenskommelsen med polisen, där lokala brotts- och trygghetsproblem analyseras löpande. Genom ett effektivt brottspreventivt arbete försvåras kriminellas möjlighet att verka och utöva makt i stadsdelsnämndsområdet. Förvaltningen arbetar systematiskt för att förebygga, motverka och hantera otillåtna påverkanshandlingar samt hot- och våld mot anställda. I kombination med den situationella brottspreventionen arbetar förvaltningen förebyggande med sociala insatser såsom tidigt föräldrastöd, uppsökande arbete och trygga vuxna i fritidsverksamheter för att stärka individers skyddsfaktorer och minska benägenhet att begå brott. Mot bakgrund av det höga besöksflödet inom stadsdelsområdet behöver förvaltningens arbete kring trygghet, säkerhet och social prevention även omfatta individer som varken är hemmahörande inom stadsdelsnämndsområdet eller staden. En del i det arbetet är att erbjuda stödinsatser till personer som uppehåller sig i de offentliga miljöerna i stadsdelsnämndsområdet och som av olika anledningar behöver samhällets stöd. Förvaltningen deltar i stadens kraftsamling mot välfärdsbrott genom att delta i en stadsgemensam arbetsgrupp. Därutöver har förvaltningen tydligt förankrade rutiner och arbetssätt, kompetensutvecklingsinsatser, kontroller och åtgärder för att förhindra och upptäcka oegentligheter. För att minska risken för att staden gör affärer med oseriösa aktörer arbetar förvaltningen aktivt med avtalsuppföljning och leverantörskontroller, genomför seriositetsprövningar inför direktupphandlingar samt håller en hög avtalstrohet. Förvaltningen arbetar strukturerat med uppföljning av egna avtal, verksamhetsuppföljningar för verksamheter inom valfrihetssystem och de som bedrivs på entreprenad. Förvaltningen arbetar även systematiskt för att motverka felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd och föreningsstöd. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Invånare, besökare och verksamma upplever att allmänna platser, parker och grönområden inom stadsdelsområdet är trivsamma, trygga, säkra och välskötta under hela året. - Offentliga platser upplevs som trivsamma miljöer där invånare och besökare vill vistas. - Fler platsspecifika behov av brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder är identifierade. - Färre utsätts för brott i den offentliga miljön. - Färre upplever att narkotikahandel eller narkotikabruk sker öppet inom Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 112(145) stadsdelsnämndsområdet. - Personer i behov av samhällets stöd som vistas i de offentliga miljöerna får insatser utifrån sina behov. - Unga som uppehåller sig i stadsdelsområdets riskmiljöer tar del av sociala insatser som stärker deras skyddsfaktorer. - Personer, eller anhöriga till personer, som har blivit utsatta för eller bevittnat brott får insatser och stöd utifrån behov. -Förvaltningen bedriver ett strukturerat arbete mot välfärdsbrott och otillåten påverkan. - Utvecklade arbetssätt för att kontrollera att förskoleplatser nyttjas av familjer som är folkbokförda i staden. - Förvaltningen har endast avtal med kvalitetsgranskade och seriösa leverantörer. Förväntat resultat på längre sikt - Brott och otrygghet inom stadsdelsnämndsområdet har minskat genom förebyggande sociala insatser i kombination med planering, skötsel och platssamverkan i den fysiska miljön. - Stadsdelsnämndsområdet har inga öppna drogscener. - Det finns en välfungerande samverkan och kommunikation med övriga staden kring välfärdsbrott. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 80 % 69 % 75 % 2025 invånare som känner sig trygga när de går hem ensamma på kvällen i stadsdelen de bor. Människor 12 % 11 % 15 % 2025 vistas gärna på Sergels torg Analys Även om det finns en mindre ökning av de som uppger att de gärna vistas på Sergels torg så uppnås inte årsmålet. Sergels 20 % 18 % 20 % 2025 torg är en trivsam plats Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Avhopparverksamhet (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Kriminella miljöer och livsstil (prioriterat område SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Otrygga och brottsutsatta platser (prioriterat område i SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 113(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Platsaktivering Norra innerstaden (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Platssamverkan Odenplan (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Platssamverkan Sergels torg/Klara (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Platssamverkan Stureplan (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Trygghetsvandring (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 Våldsbejakande extremism (aktivitet SÖK) 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Förvaltningens arbete utgår från Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) och programmets tre fokusområden: Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. Därtill arbetar förvaltningen bland annat utifrån Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt Handlingsplan för en äldrevänlig stad eftersom dessa program också handlar om mänskliga rättigheter. Arbete för mänskliga rättigheter, delaktighet och inflytande Nedan beskrivs hur förvaltningen arbetat med MR-programmets tre fokusområden. Kunskap och information I MR-programmet beskrivs att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter. Utöver grundläggande kunskap kan behoven vara olika beroende på verksamhet och målgrupp. Information avser i detta fokusområde att staden också behöver informera om de rättigheter stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. För att bidra till att medarbetare har kunskap om mänskliga rättigheter och att information når stockholmarna har förvaltningen under året genomfört flera insatser. Förskolorna har under året gemensamt kraftsamlat för att stärka verksamheternas förutsättningar att säkerställa en förskola fri från alla former av diskriminering och kränkande behandling. Alla rektorer, biträdande rektorer och förskolans avdelningsstöd har fått utbildning i diskriminering och kränkande behandling med fokus på förskolans uppdrag att arbeta förebyggande samt att anmäla, utreda och följa upp ärendena. Motsvarande utbildning gavs till förskolornas barnombud. Förskoleavdelningen har sett en direkt effekt av insatsen i form av en ökad anmälningsbenägenhet från förskolorna. Förvaltningen ser denna ökning som positiv då anmälningarna och utredningarna ska fungera som verktyg för att kunna planera för åtgärder i den egna verksamheten. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 114(145) Förvaltningen deltar i ett pilotprojekt som drivs på initiativ av förskoleförvaltningen i samarbete med BRIS. Pilotprojektet består av grupputbildning på utvalda förskolor och ska ge verktyg och kunskaper för att pedagogerna ska känna sig trygga i att hålla samtal om svåra och känsliga ämnen med vårdnadshavare. Rektorsområdena är av uppfattningen att det varit värdefullt för deltagarna att få träna på att hålla svåra samtal och att kursens innehåll har gett förskolan verktyg och metoder för att vara tryggare i svåra samtal med vårdnadshavare. Eftersom insatsen är så pass ny går inga tydliga effekter att utläsa ännu, uppföljning av insatsens effekter kommer därför att fortsätta under 2026. Under 2024 gjorde förskoleavdelningen en intersektionell analys av förskolornas ansökningar om tilläggsbelopp. Analysen visade att majoriteten av ansökningarna rörde pojkar med generella behov. Generella behov kan exempelvis vara behov utifrån barnens sociala eller språkliga förmågor. Resultaten följdes av en rad funderingar, bland annat om det finns anledning att tro att flickors stödbehov missas eller om verksamheten inte är anpassad efter pojkarnas behov. Under perioden har ett av nämndens förskoleområden haft en forskningscirkel i samverkan med Södertörns högskola för att djupdyka i resultaten och nå en större förståelse. Forskningscirkeln har identifierat att de behöver fördjupa arbetet med att tidigt ge specialpedagogiskt stöd, fortsätta driva ett gemensamt arbete mot kränkande behandling och utforska hur förskolan ännu mer kan erbjuda lekfulla sammanhang, rörelseglädje och fokus på att alla barn ska känna delaktighet och gemenskap. Genom implementeringen av riskful play har pedagogerna närmat sig en samsyn kring uppdraget att ge barnen förutsättningar att utveckla och stärka sin självkänsla, rörelseglädje och tron på sig själva. Som ett led i arbetet startades ett projekt under hösten med syftet att undersöka hur genus påverkar barns utelek. Förskolan och skolan har samverkat i arbetet med att främja närvaro i hela utbildningskedjan. Som en del av samverkan ordnades en föreläsning i april med fokus på problematisk frånvaro och arbetet med att främja närvaro där representanter från både förskolan och skolan bjöds in. Som en fortsättning i arbetet har både förskolan och Norra innerstadens närvaroteam vid efterföljande möten presenterat sitt arbete för att främja närvaro i förskolan respektive arbete med frånvaro på lågstadiet. Även Rödabergsskolan har presenterat sina närvarorutiner och arbetssätt för att främja närvaro. Dialogmötena har skapat större förståelse mellan förskolan och skolan om hur verksamheterna arbetar med att främja närvaro. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska kommuner informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter. I detta syfte informerar äldreomsorgens biståndshandläggare och förskolans köhandläggare om nationella minoriteters rättigheter och vad staden erbjuder. Äldreomsorgens aktivitetssamordnare på vård- och omsorgsboenden har under året gått stadsledningskontorets utbildning om Nationella minoriteters rättigheter och stadens rättighetsarbete och samtliga medarbetare inom biståndsbedömning för äldre har genomgått utbildning i Nationella minoriteter och deras rättigheter. Förvaltningen inväntar att handlingsplanerna som berör nationella minoriteter ska beslutas i kommunfullmäktige och senarelägger därför planerade utbildningsinsatser för medarbetare inom socialtjänstavdelningen till 2026. Detta för att utbildningarna ska gå i linje med stadens handlingsplaner. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 115(145) Förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska har under året anordnat ett utbildningstillfälle med extern föreläsare för att höja kunskap och kompetens om hbtqi- perspektivet i vården med extra fokus på transkompetens och vad medarbetare behöver tänka på när de vårdar äldre transpersoner. Cirka 30 medarbetare från vård- och omsorgsboende deltog. Föreläsningen var mycket uppskattad och verksamheterna har framfört önskemål om ytterligare tillfällen. En inspirationsföreläsning har hållits för samtliga biståndshandläggare inom äldreomsorgen med målet att öka kunskaper om normkritik, hbtqi kopplat till livsvillkor och inkluderande praktik i handläggning, bemötande och samtal. Som fortsättning på föreläsningen hölls en övning i normkritik med gruppdiskussioner utifrån olika case. Vidare har biståndshandläggarna under hösten tagit del av en föreläsning som syftar till att öka kunskap om normkritiskt förhållningssätt i bemötande av klienter och anhöriga samt att knyta an till relevant forskning inom området. Under hösten anordnades en utbildning om jämställdhetsanalys för förvaltningens utvecklingsenhet samt avdelningarnas stödfunktioner. Utbildningen hölls av stadsledningskontoret och syftet var att få en gemensam grundkunskap om jämställdhetsanalys och att tillsammans få öva på att tillämpa jämställdhetsanalys genom olika exempel på uppdrag som förvaltningen arbetar med. Deltagarna har efter utbildningen fått komma med inspel och förslag på hur förvaltningen kan vidareutveckla arbetet med jämställdhetsanalyser. Arbetet kommer att tas vidare inom ramen för arbetet att implementera Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna under 2026. Välfärd och service I MR-programmet beskrivs att stadens service och välfärd ska planeras och utformas för att bidra till jämlika livsvillkor för alla stockholmare. Detta fokusområde inkluderar stora delar av nämndens uppdrag inom förskola, socialtjänst och äldreomsorg vilket bland annat beskrivs inom mål 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4. Nedan lyfts ett urval av de insatser som genomförts inom fokusområdet Välfärd och service och som knyter an till MR-programmet och dess handlingsplaner. Förskolan har tagit fram en rutin för att främja närvaro i förskolan. Rutinen ska fungera vägledande i arbetet med att se och uppmärksamma oroande frånvaro hos barn i förskolan. Rutinen förväntas leda till att tidigt kunna ge stöd till barn som riskerar att fara illa. Att uppmärksamma oroande frånvaro i förskolan handlar om att säkerställa att barn och vårdnadshavare som behöver stöd får det i god tid, men också om att främja närvaro vilket ger barnen kontinuitet och delaktighet för likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i förskolan. Under hösten har Vasastans ungdomsgård och parklekarna hbtqi-diplomerats. Tre Liljor ungdomsgård riktar sig till unga med funktionsnedsättning. Inom ramen för arbetet mot välfärdsbrottslighet har förvaltningen ökat kontrollerna av utförare i syfte att säkerställa att individer får den omsorg de har rätt till. Att kommunala resurser används korrekt är av stor vikt för att invånarna ska kunna ta del av sina rättigheter samt för att främja förtroendet för det offentliga. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 116(145) Det allmänna ska, enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Mot bakgrund av detta har förskolebarn tillsammans med äldre sett och dansat till en föreställning med klezmermusik på Rioträffen. På Rioträffen finns även en aktivitetsgrupp för finska och förvaltningen har under hösten marknadsfört möjligheten att starta upp fler aktivitetsgrupper. På Rioträffen finns därtill ett etablerat samarbete med Golden Ladies i syfte att erbjuda hbtqi+- kvinnor möjlighet till att använda lokalen och ha samtalsgrupper. Delaktighet och inflytande Stadens verksamheter ska enligt MR-programmet erbjuda stockholmare möjligheter till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Att arbeta med delaktighet och inflytande är också ett utvecklingsområde i handlingsplan för en äldrevänlig stad, vilket beskrivs under rubrik Äldrevänlig stad. Inom förskolan arbetar förvaltningen för att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande på många olika sätt. Nedan följer tre exempel på detta arbete. • Barnens röster i planeringen. Pedagogerna har utgått ifrån barnens tankar, intressen och frågor vid planering av aktiviteter och projekt. Genom samtal, observationer och dokumentation har barnens idéer fångats upp och påverkat innehåll och arbetssätt. När barnen visar särskilt engagemang har pedagogerna fångat in detta och genom att fördjupa arbetet och låta barnens idéer leda utvecklingen av undervisningen. • Valmöjligheter i vardagen. Barnen har regelbundet fått göra val kring lek och material, aktiviteter. Att få vara med och påverka i vardagen har stärkt barnens känsla av inflytande och ansvar. • Demokratiska arbetssätt. Genom samtal, omröstningar och diskussioner har barnen fått öva på att uttrycka sina åsikter men också på att lyssna på varandra och fatta gemensamma beslut kring olika regler på förskolan, teman eller utflyktsmål. Under året har förvaltningen planerat och genomfört en medborgarbudget riktad till ungdomar i syfte att öka ungdomars inflytande inom ungdomsgårdsverksamheten, läs mer under rubrik Medel för demokrati och mänskliga rättigheter nedan. Inför uppstart av Klaranavet, ett informationscenter som riktar sig till barn och unga vuxna i åldrarna 13-25 år, genomfördes en ungdomsdialog under våren för att säkerställa att verksamheten utformas utifrån målgruppens behov. Dialogen har bidragit till en fördjupad förståelse för målgruppen och deras behov och har därmed lagt grunden för verksamhetens innehåll samt för utvecklad samverkan med andra förvaltningar. Läs mer under mål 3.6. Förvaltningen har genomfört en inventering av behov av vidareutveckling av arbetet med medborgardialog. Inventeringen har bland annat bidragit till en gemensam kunskapshöjning om vad medborgardialog är, hur det skiljer sig från andra typer av dialoger med invånare och i vilka situationer som det är en lämplig metod att använda. Läs mer under aktiviteten "Inventera behov av vidareutveckling av arbetet med medborgardialog". Invånare bjuds in till trygghetsvandring för att kunna lämna synpunkter och förbättringsförslag för sitt närområde. Synpunkterna som inkommer vid dessa tillfällen är viktiga för att staden ska kunna identifiera otrygga platser och brister i utemiljön. Under året Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 117(145) har tre trygghetsvandringar genomförts. Till trygghetsvandringarna har även nämndens råd för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet bjudits in. Invånare i Stockholms stad har möjlighet att lämna medborgarförslag till den stadsdelsförvaltning där man bor. Förvaltningen har under året skickat ut riktade inbjudningar till nämndsammanträden till de invånare som lämnat in medborgarförslag som ska behandlas av stadsdelsnämnden, för att främja deltagande och samtal på nämndsammanträdena. Under året har trafikkontoret skapat en rutin för hantering av de medborgarförslag som inkommer till stadsdelsnämnderna och som både rör stadsdelsnämndens och trafiknämndens ansvarsområden och rådighet. Förvaltningen har till följd av detta utformat interna rutiner och arbetssätt för att den gemensamma beredningen med trafikkontoret ska fungera optimalt i dessa ärenden. Förvaltningen har genomfört en medborgardialog riktad till seniorer i Hjorthagen och även genomfört seniordialoger på vård- och omsorgsboenden och dagverksamhet, läs mer om detta under rubrik Äldrevänlig stad. Medel för demokrati och mänskliga rättigheter Norra innerstadens stadsdelsnämnd har ansökt om 0,4 mnkr och erhållit 0,2 mnkr för 2025 avseende medborgarbudget inom ungdomsgårdsverksamheten. Förvaltningen har under året planerat och genomfört medborgarbudgeten med stöd av det metodstöd för medborgarbudget som stadsledningskontoret tagit fram. Mot bakgrund av att staden ska lägga särskilt fokus på att nå grupper som vanligtvis inte får sina röster hörda, har förvaltningen bedömt att en medborgarbudget riktad till ungdomar är relevant eftersom det finns få sammanhang i den kommunala verksamheten där ungdomar har möjlighet att påverka och ha inflytande. Syftet med medborgarbudgeten har därför varit att öka ungdomars inflytande i en verksamhet som är till för dem. En förhoppning inför att medborgarbudgeten genomfördes var även att deltagandet i medborgarbudgeten skulle kunna öka ungdomars intresse och engagemang för ungdomsgårdsverksamheterna, samt för den demokratiska processen. Information om medborgarbudgeten har spridits på ungdomsgårdarna, via sociala medier samt genom samverkan med skolor. Tack vare samverkan med skolorna har förvaltningen kunnat sprida information genom klassrumsbesök samt till vårdnadshavare via skolornas app Infomentor. Ungdomar har därefter kunnat lämna in förslag på aktiviteter och senare även rösta på vilka aktiviteter de vill ska genomföras. De aktiviteter som blivit framröstade är bland annat fotbollsturnering, drejning, DJ-workshop, en större FIFA-turnering, matfestival och tröjtryckning. Efter omröstningen har fritidsledarna stöttat och coachat ungdomarna i att genomföra aktiviteterna. Deltagare som lämnat snarlika förslag har fått stöd i att bilda en arrangörsgrupp och att göra en planering innehållande budget, tidplan och marknadsföring av aktiviteten. Genomförandet av aktiviteterna har skett tillsammans med fritidsledare och avslutats med en utvärdering. De aktiviteter som kräver mer tid för planering kommer att genomföras under 2026. Det steg i medborgarbudgeten som förvaltningen inte hunnit med att genomföra under året är utvärdering av medborgarbudgetprocessen, vilket därför kommer att göras under 2026. Det mervärde som identifierats hittills är delaktigheten hos ungdomarna, som bland annat visat sig genom att ungdomar uttryckt intresse för att engagera sig i och påverka även i andra frågor som berör ungdomar. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 118(145) Äldrevänlig stad Förvaltningens arbete för en äldrevänlig stad utgår från handlingsplanens utvecklingsområden Delaktighet och inflytande, Samverkan och partnerskap, Social inkludering, Bostäder och stadsmiljö samt Kommunikation och information. Delaktighet och inlyftande för äldre personer är grundläggande för arbetet med en äldrevänlig stad. För att stärka dialogen med nämndens pensionärsråd deltar förvaltningens samordnare för äldrevänlig stad på rådets möten sedan september månad. Inflytande och delaktighet stärks även genom de seniordialoger på vård- och omsorgsboenden och dagverksamhet som förvaltningen bjuder in till. Seniordialogerna är ett forum för dialog mellan seniorer, äldreomsorgens verksamheter och företrädare för stadsdelsnämnden och pensionärsrådet. Seniordialoger genomfördes för första gången i den här formen under 2024 och inför årets tillfällen har de utvärderats och en gemensam form tagits fram som inbegriper såväl gemensam aktivitet, gemensam fikastund med samtal och en separat del för information mellan verksamhetsledning och representanter från nämnd och pensionärsråd. I arbetet för en äldrevänlig stad har förvaltningen haft tre fokusområden under året: stadsmiljö, socialtjänst för personer över 65 år och ofrivillig ensamhet. När det gäller stadsmiljö har förvaltningen testat att genomföra en medborgardialog riktad till äldre som målgrupp. Medborgardialogen handlade om parkerna Kolarlunden och Hagelbössan i Hjorthagen och baserades på ett medborgarförslag om boulebana och utegym från seniorer i området men dialogen omfattade parkerna som helhet. Ett 20-tal seniorer deltog i vandring i parkerna och samtal på Hjorthagsträffen i augusti och vid presentationen och samtal kring förslaget i december. Parkerna kommer att upprustas under 2026 och dialogen bidrog även till att deltagande seniorer kände att de togs på allvar, blev lyssnade på och fick inflytande över sitt närområde. Förvaltningen samarbetar även med Openlab Stockholm, som tillsammans med flera europeiska städer sökt projektpengar genom Europauniversitetet CIVIS kring hur stadsmiljön kan bidra till hälsovänliga och åldersvänliga städer. Om ansökan beviljas planerar förvaltningen att medverka i ett tjänstedesignsprojekt kring äldre personer och utemiljö med start 2026. Förvaltningen har tillsammans med stadens äldreombudsman och representant från Openlab Stockholm deltagit i konferensen Ageing is living: building age-friendly communities in the Nordic-Baltic region som arrangerades av Nordens välfärdscenter, WHO Regional Office Europe och Sentret for et aldersvennlig Norge. Det gav ökad kunskap, goda exempel från andra åldersvänliga städer och stärkte samarbetet inför kommande utvecklingsarbete. Förvaltningen har arbetat förvaltningsövergripande med att kartlägga stödbehovet hos personer över 65 år, vilket kommer slutföras under 2026. Arbetet syftar till att få en tydligare bild av behov och kostnader för de gemensamma målgrupperna för förvaltningens socialtjänst och äldreomsorg samt förbättra prognoser inför en förväntad ökning av behoven. Dialog förs löpande med äldreförvaltningen och socialförvaltningen kring dessa frågor. För att motverka ofrivillig ensamhet arbetar förvaltningen med att tidigt nå ut med information om aktiviteter och forum för gemenskap. Hälsopedagogerna bedriver även ett uppsökande arbete för att nå ut till personer som är ofrivilligt ensamma och erbjuder enskilda samtal, hälsosamtal, mindre samtalsgrupper på öppna mötesplatser. Hälsopedagogerna har fått Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 119(145) positiv feedback från seniorerna och sett att satsningen har bidragit till att bryta social isolering samt till att utöka seniorernas nätverk. De hälsofrämjande verksamheterna fortsätter samtidigt med införandet av arbetssättet Livsstil för hjärnhälsa, baserat på Fingerstudien, i samarbete med forskare vid Äldrecentrum. Arbetssättet bygger på vikten av koordinerade livsstilsförändringar och omfattar fem områden – hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt kontroll av hjärt- och kärlhälsa. Utöver dessa fokusområden pågår utvecklingsarbete inom socialtjänst och äldreomsorg, bland annat pågår arbete för att förebygga vräkningar och stödja personer över 65 år i hemlöshet (se mål 3.3) och att flera gruppbostäder arbetar med Demenscentrums Stjärnmärkningsprocess (se mål 1.3). Äldreomsorgen utvecklar exempelvis aktiviteter på vård- och omsorgsboenden, arbetar för att förebygga ofrivillig ensamhet inom alla sina verksamhetsområden och utvecklar arbetet med fallprevention (se mål 1.4). Nämndens pensionärsråd Norra innerstadens stadsdelsnämnds pensionärsråd har under perioden sammanträtt åtta gånger, varav ett gemensamt möte med nämndens presidium och stadsdelsdirektören då föregående års seniordialoger utvärderades och en gemensam agenda för årets dialoger togs fram. Rådet har löpande lämnat synpunkter på aktuella nämndärenden och fått information om förvaltningens arbete med äldrevänlig stad, skyddad yrkestitel undersköterska, kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR), samt äldreombudsmannens uppdrag. Rådet har även deltagit i en workshop om hur förvaltningen kan nå fler och motverka ofrivillig ensamhet samt bidragit med synpunkter kring grupper som särskilt behöver uppmärksammas. Dessutom har en utbildning för nya förtroendevalda genomförts om stadens och förvaltningens organisation och beslutsprocesser. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning som bor och vistas i staden ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på jämlika villkor som alla andra i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen har under perioden arbetat med programmets fokusområden. För att personer med funktionsnedsättning ska få jämlika möjligheter till trygghet, självständighet och delaktighet i samhällslivet erbjuder förvaltningen individuellt anpassat stöd genom olika insatser där den enskilde formulerar sina mål med insatsen och väljer utförare. Genom olika forum, exempelvis boenderåd, dialogmöten, idébrevlådor, enskilda och gruppträffar, kan den enskilde göras delaktig i utvecklingen av den verksamhet de är del av. Genom att ge stöd inför och vid behov följa med på olika aktiviteter ute i samhället ges stöd för olika målgrupper att vara delaktiga i samhället. Här har också vårdhundsteamet bidragit till att bryta isoleringen för enskilda, läs mer under mål 1.3. Förskolan arbetar med att tillgängliggöra lärmiljön och anpassar miljö, material och aktiviteter på ett sätt som gör det möjligt för alla barn att delta utifrån sina förutsättningar. Utöver en tillgänglig lärmiljö handlar förskolans arbete om att planera undervisningen på ett sätt som möter alla barns olika behov. Det kan till exempel handla om variation i arbetssätt avseende lek och rörelse och alternativa sätt att visa kunskap. Avseende social tillgänglighet och delaktighet handlar förskolans arbete om att se och bekräfta alla barn och säkerställa att alla blir delaktiga i lek och gemenskap och känner trygghet under sin vistelse i förskolan. Det Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 120(145) betyder att pedagogerna är närvarande och stöttar och samspelar tillsammans med barnen. Förskolan utgår ifrån olikheter som en tillgång, att alla barn har rätt till utveckling och lärande och att ansvaret för tillgänglighet alltid ligger på förskolan och inte hos barnet. Detta möjliggörs genom att förskolan har ett inkluderande synsätt där alla barn ges förutsättningar att delta på lika villkor. En viktig del av förskolans arbete under året för att säkerställa delaktighet och tillgänglighet för alla är arbetet med att hantera ansökningar om tilläggsbelopp som söks av förskolorna. Att kunna söka tilläggsbelopp är viktigt utifrån att det kan säkerställa att barn som har omfattande eller varaktiga behov av särskilt stöd får de förutsättningar som krävs för att kunna ta del av utbildningen på lika villkor. Tilläggsbelopp ger ekonomiska förutsättningar att genomföra extraordinära stödinsatser. Under året beviljades totalt 94 ansökningar om tilläggsbelopp. Nämndens parklekar utvecklas i linje med parkleksstrategin och miljöerna är anpassade för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Humlegårdens ungdomsgård är diplomerad inom funktionshindersperspektiv och Tre Liljor ungdomsgård riktar sig specifikt till unga med funktionsnedsättning. I syfte att bidra till att personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter att uppnå bästa möjliga hälsa utvecklar förvaltningen det hälsoförebyggande arbetet på flera områden. När personer med stöd inom socialpsykiatriska verksamheterna lyfter önskemål gäller det ofta frågor om mat, måltider, aktiviteter och utflykter. Förvaltningen har därför med stöd av medel från Uppdrag psykisk hälsa bland annat bowlat, åkt på fisketurer, anordnat utflykter med vandring och köpt växter till trädgårdsgruppens arbete. Ett riktat arbete kring gemensamt ansvar för mat och måltider har startats där de boende en dag i veckan är delaktiga i att förbereda och laga middag. Även förvaltningens hälsofrämjande arbete riktat till personer med stöd enligt LSS har bland annat fokuserat på att stärka en hälsosam mathållning. För att öka medarbetares kunskap om mat och hälsa har förvaltningens dietister under perioden erbjudit en halvdags kompetenshöjning, föreläsning och workshop. Arbetet med offentligt skyddat arbete (OSA) bidrar till att personer med funktionsnedsättning erbjuds möjlighet till anpassade arbetsuppgifter, vilket ökar inkludering, motverkar utanförskap och skapar en väg till reguljärt arbete eller studier. Under året har förvaltningen utökat antal OSA som personer kan matchas gentemot. Norra innerstadens och Kungsholmens stadsdelsnämnder har ett gemensamt råd för funktionshinderfrågor. Rådets arbete har präglats av ett fokus på strategiska frågor om tillgänglighet och delaktighet. Under året har representanter från bland annat förskola respektive LSS och SoL-hälsan besökt rådet och berättat om sina respektive uppdrag. Under hösten genomfördes en workshop för rådet med fokus på att förverkliga programmet genom att ta fram tre nya fokusområden till verksamhetsplan för 2026 och aktiviteter som rådet önskar arbeta och följa upp under året. Utvecklingsarbetet har under året bestått i att utveckla arbetssätt för att rådet ska vara ett forum som bistår stadens arbete med att leva upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning vilket bland annat innefattat att inhämta råd och inspel på tillgänglighetsperspektivet för den inre och yttre miljö gällande nytt förvaltningskontor samt att rådet gjorts delaktiga i arbetet med omställningen av nya socialtjänstlagen. Rådet är också, tillsammans med nämndens pensionärsråd, alltid inbjudna Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 121(145) till förvaltningens trygghetsvandringar i syfte att kunna lämna synpunkter och förbättringsförslag kring otrygga platser och brister i utemiljön. Medborgarkontor Som ett led i att verka för att öka likställighet över staden i den service som erbjuds stockholmarna planerar förvaltningen att inrätta ett medborgarkontor. Inrättandet kopplas till den pågående planeringen av ett gemensamt förvaltningskontor och ska ske i två steg. Det första steget har påbörjats under året och har bestått i att erbjuda samhällsvägledning via mobila och digitala arbetssätt. Samhällsvägledning på Spelbomskan Under hösten har samhällsvägledning erbjudits vid två tillfällen per vecka på biblioteket Spelbomskan. Spelbomskan är ett tillfälligt bibliotek under tiden stadsbiblioteket är stängt för renovering. Till samhällsvägledningen kan invånarna vända sig om de behöver information, vägledning, samt råd och stöd i sitt vardagsliv. Uppföljningen visar att besökare uppskattar att på en fysisk plats ha möjlighet att ställa sina frågor, få vägledning och ha en dialog med förvaltningen. Utredning om uppdraget att etablera ett medborgarkontor Förvaltningen har under året utrett förutsättningarna för att etablera ett medborgarkontor inom stadsdelsnämndsområdet. Arbetet har bland annat omfattat dialoger med olika verksamheter inom förvaltningen, kartläggning av nuvarande kanaler in till förvaltningen samt identifiering av behov och möjligheter för ett medborgarkontor. Openlab, Stockholms stads samverkansparter för innovation, har också bidragit genom sitt arbete med tjänstedesignmetodik. I förvaltningens utredning lyfts behovet av samhällsvägledning på en fysisk plats kombinerat med mer flexibla arbetssätt för att underlätta för och ge stöd till de som bor och vistas i stadsdelsnämndsområdet. Behovet av flera kanaler, som inkluderar både digitala lösningar och fysiska möten, har också identifierats. I utredningen presenteras flera förslag för vidare arbete på kort och på lång sikt. Förslagen kommer att tas vidare för prioritering under 2026. Agenda 2030 FN:s globala mål, Agenda 2030, ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i världens alla länder. Förvaltningen bidrar genom att arbeta för genomförandet av flera mål i Agenda 2030. Nedan följer ett antal exempel på hur förvaltningen bidrar till agendan. Inom förskolan har barnen fått källsortera, använda återbruksmaterial för skapande och på flera förskolor har barnen fått testa på odling. Tillsammans har pedagoger och barn samtalat om vikten av att inte slösa på resurser såsom vatten och energi samt samtalat om djur och växter, vilket bland annat bidrar till mål 12, hållbar konsumtion och produktion. Förskolan ger även barnen förutsättningar att utveckla förståelse för alla människors ansvar för att ta hand om världen och att låna, dela och återanvända och skapa förståelse för att resurserna inte är oändliga. Arbetet inom äldreomsorgen med mat, måltider och nutrition för att säkerställa näringsbehov Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 122(145) och trivsel är kopplat till mål 2, ingen hunger samt mål 3, god hälsa och välbefinnande. Syftet är bland annat att förebygga undernäring och utveckla kvaliteten avseende mat och måltider inom äldreomsorgens verksamheter. Exempelvis har hemtjänsten inom ramen för matlyftet fortsatt sitt arbete med matkassar med tillhörande social samvaro för äldre som är ofrivilligt ensamma. Vård- och omsorgsboendena har under året fortsatt sitt utvecklingsarbete kopplat till måltidsmiljön som en trevlig stund på dagen samt kompetenshöjande insatser till omvårdnadspersonal. Förvaltningen har även under året implementerat GLIM (Global Leadership Initative on Malnutrition) som innebär metodstöd för sjuksköterskor vid diagnostisering av undernäring och möjliggör tidiga åtgärder för att förebygga och behandla undernäring vilket även svarar upp mot mål 2 och 3. I syfte till att bidra till att nå mål 3, god hälsa och välbefinnande arbetar äldreomsorgen bland annat med att stärka personalens kompetens om psykisk ohälsa genom att fortsätta utbilda och diplomera fler medarbetare i MHFA (Mental Health First Aid). Detta ger medarbetarna verktyg till att stödja individer och främja en god psykisk hälsa. Även arbetet inom ramen för Livsstil för hjärnhälsa svarar upp mot mål 3 eftersom det utgår från evidensbaserad kunskap för att förebygga kognitiv svikt samt främja psykisk och fysisk hälsa bland äldre. Vidare har öppna verksamheter under året erbjudit drop in-tider med syn- och hörselinstruktörer, hälsoföreläsningar med olika teman samt tillgänglighetsanpassade aktiviteter såsom promenad i långsamt tempo och sittande yoga. Mål 5, jämställdhet, främjas genom att, där det är möjligt, redovisa och analysera resultat av brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar könsuppdelat för att identifiera omotiverade skillnader och vid behov ta fram åtgärder. Inom äldreomsorgen arbetar förvaltningen vidare med att utveckla aktiviteterna på öppna verksamheter och mötesplatser i syfte att nå ut till fler män. Bland annat erbjuds en egen promenadgrupp för män. Biståndsbedömning för äldre arbetar för en mer jämställd verksamhet genom att ha svarsalternativ för "man", "kvinna" eller "vill ej svara" i områdets egen brukarundersökning. Årets resultat visar att män och kvinnor generellt är lika nöjda avseende samtliga frågor i områdets brukarenkät samt att lika många procent män som kvinnor har besvarat enkäten på egen hand. Detta skiljer sig från föregående års resultat då kvinnor generellt varit mer nöjda än männen samt att kvinnorna i högre grad besvarat enkäten på egen hand. Goda exempel • Två förskolor ingår i projektet "Hållbar förskola", ett samarbete mellan miljöförvaltningen, förskoleförvaltningen, stadsdelsförvaltningen och andra aktörer. Projektets syfte är att minska förskolans miljöpåverkan inom områdena: kemikalier, klimat, resursanvändning och öka biologisk mångfald samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos medarbetarna. • En satsning på blöjfria barn tidigt har drivits inom ett av förskoleområdena både utifrån att stärka barnets självständighet och kroppskännedom samt för att minska användning av engångsblöjor vilket innebär en positiv miljöpåverkan genom mindre avfall och resursförbrukning. • På öppna förskolan har föräldrarådgivarna haft tematräffar med fokus på jämställt föräldraskap. Jämställt föräldraskap ligger i linje med barnkonventionen och Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 123(145) mänskliga rättigheter där barnet bästa alltid ska komma först. • Flera förskolor har arbetat med materialet från Barnkonventionen i en låda från UNICEF. Materialet utgår ifrån vad ett träd, en hund och ett barn behöver. På så sätt ger barnen förslag, diskuterar och reflekterar över sina behov och rättigheter. • Rioträffen erbjuder Kom och umgås på finska varje månad i syfte att erbjuda en mötesplats för sverigefinnar. • Vård- och omsorgsboendena bedriver utvecklingsarbete och fortsatta insatser för att förebygga undernäring i form av kompetenshöjande tillfällen för personal samt metodstöd för diagnostisering av undernäring för legitimerad personal. • Medborgardialog med äldre för att öka inflytande och delaktighet kring utformning av parker. • Kartläggning av behov av socialtjänst bland personer över 65 år, både för att bättre kunna möta målgruppens behov och för att prognosticera och planera verksamheten på längre sikt. Det bidrar både till en mer äldrevänlig stad och till en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel med 42 37 47 55 56 % 39 % 2025 förtroende för stadsdelsfö rvaltningen i det område där man bor Analys Nämndens årsmål uppnås inte och resultatet är en försämring från 2024 års resultat. Däremot uppnås kommunfullmäktiges årsmål och resultatet ligger över stadens snitt. Resultaten kommer från medborgarundersökningen och antalet svarande i Norra innerstaden är 361 personer. Förtroendet för Norra innerstadens stadsdelsförvaltning ligger dock fortsatt bland de högsta i staden. Det är svårt att veta om de som svarat på enkäten har varit i kontakt med stadsdelsförvaltningen i någon form eller om svaren baseras på andra erfarenheter. Förvaltningen arbetar för att förtroendet för stadsdelsförvaltningens verksamheter ska vara högt och ser bland annat att arbetet som bedrivs inom ramen för nya socialtjänstlagen kan bidra. Detta genom att socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig med fokus på tidiga och förebyggande insatser. Förvaltningen ser även att arbetet med att inrätta ett medborgarkontor i förlängningen kan medföra att fler som behöver har lättare att komma i kontakt med förvaltningen. Detta kan sammantaget medföra ett högre förtroende. Utöver detta ser förvaltningen att den platsaktivering och de medborgardialoger som genomförs på sikt kan främja förtroendet för stadsdelsförvaltningen. Nämndmål: 3.7.1 Öppenhet, jämställdhet och demokratiska värderingar råder i alla verksamheter Uppfylls helt Beskrivning Insatserna inom nämndmålet riktas främst till invånare, besökare och civilsamhälle som kommer i kontakt med nämndens verksamheter. Förvaltningen prioriterar följande arbete för att uppnå förväntat resultat: Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 124(145) Alla verksamheter ska främja öppenhet, jämställdhet och demokratiska värderingar. Förvaltningen kommer under året att utveckla gemensamma arbetssätt och processer för att implementera verksamhetsöverskridande styrdokument inom området, bland annat det kommande programmet för mänskliga rättigheter med tillhörande handlingsplaner, Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och Handlingsplan för en äldrevänlig stad. Nya arbetssätt kommer även att utvecklas med fokus på att förbättra jämställdhetsanalyserna inom verksamheterna. Vidare kommer förvaltningen att inventera behoven av utveckling av arbetet med medborgardialog. Medarbetare ska erbjudas och genomgå utbildningar som är avgörande för att mänskliga rättigheter beaktas i den kommunala verksamheten. Som ett led i att verka för att öka likställighet över staden i den service som erbjuds stockholmarna kommer förvaltningen att inrätta ett medborgarkontor. Inrättandet kopplas till den pågående planeringen av ett gemensamt förvaltningskontor och sker i två steg. Det första steget påbörjas under året och består i att erbjuda samhällsvägledning via mobila och digitala arbetssätt. Förväntat resultat Förväntat resultat 2025: - Verksamheterna utgår från barn som rättighetsbärare och beaktar barnperspektivet vid beslutsfattande. - Verksamheterna främjar hbtqi-personers rättigheter. - Verksamheterna främjar nationella minoriteters rättigheter. - Verksamheterna främjar jämställdhet. - Verksamheterna främjar en äldrevänlig stad. - Verksamheterna främjar tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. - Verksamheterna motverkar rasism. - Medarbetare har ökat sin kompetens och kunskap om mänskliga rättigheter, normkritiska förhållningssätt och jämställdhet. - Försök med medborgarbudget är genomfört. - Medborgardialoger genomförs. -Samhällsvägledning erbjuds via mobila och digitala arbetssätt. Förväntat resultat på lång sikt: - Förvaltningen har en systematik i hur och när olika former av medborgardialoger ska användas som verktyg. Resultatet används som underlag för beslutsfattande. - Förtroendet för stadsdelsnämnden är högt hos invånarna. -Ett medborgarkontor inrättas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomgång av resultat och analys av verksamhetsuppföljningar av 2025-01-01 2025-05-31 grupp- och servicebostäder enligt LSS till rådet för funktionshinderfrågor Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 125(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inventera behov av vidareutveckling av arbetet med 2025-01-01 2025-12-31 medborgardialog. Analys Arbetet med inventeringen har bidragit till en gemensam kunskapshöjning om vad medborgardialog är, hur det skiljer sig från andra typer av dialoger med invånare och i vilka situationer som det är en lämplig metod att använda. Inventeringen har visat att medborgardialog, när det används rätt, kan vara meningsfullt att använda i flera av förvaltningens verksamheter. Områden som enligt inventeringen är särskilt lämpade för medborgardialog är till exempel park- och platsutveckling och trygghet. Samtidigt är det viktigt att överväga om andra metoder för dialog med invånare eller brukare är mer lämpade att använda. Val av metod beror på frågeställningen och syftet med dialogen. Förvaltningen har under inventeringen sett att det kan finnas behov av mer samarbete över avdelningsgränserna för att bättre lyckas nå specifika målgrupper, även samarbete med pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor lyfts fram. I inventeringen lyfts vidare att det är viktigt att hålla samtalet om medborgardialog levande och dela goda exempel inom förvaltningen, samt att det kan finnas behov av att synliggöra vilka synpunkter och förslag som förvaltningen mottar från invånare i syfte att höja kunskaperna inom förvaltningen. Medborgarbudget inom öppen ungdomsgårdsverksamhet 2024-01-01 2025-12-31 Analys Medborgarbudgeten har genomförts inom ramen för ungdomsgårdsverksamheten. Metodstöd för medborgarbudget, som tagits fram av stadsledningskontoret, har använts som stöd i arbetet. Syftet med medborgarbudgeten har varit att öka ungdomars inflytande i en verksamhet som är till för dem. Stor vikt har lagts vid att nå ut med information till ungdomar om medborgarbudgeten, vilket bland annat har gjorts på ungdomsgårdarna, via sociala medier och genom samverkan med skolor. Ungdomar har därefter kunnat lämna in förslag på aktiviteter och senare även rösta på vilka aktiviteter de vill ska genomföras. De aktiviteter som blivit framröstade är bland annat fotbollsturnering, drejning, DJ-workshop, en större FIFA-turnering, matfestival och tröjtryckning. Efter omröstningen har fritidsledarna stöttat och coachat ungdomarna i att genomföra aktiviteterna. Deltagare som lämnat snarlika förslag har fått stöd i att bilda en arrangörsgrupp och att göra en planering innehållande budget, tidplan och marknadsföring av aktiviteten. Genomförandet av aktiviteterna har skett tillsammans med fritidsledare och avslutats med en utvärdering. De aktiviteter som kräver mer tid för planering kommer att genomföras under 2026. Det steg i medborgarbudgeten som inte hunnit med att genomföras under året är utvärdering av hela medborgarbudgetprocessen, vilket därför kommer att göras under 2026. Samtliga enheter genomför aktivitet som bidrar till tillgänglighet och 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Analys Aktiviteten är försenad/har avvikelse. Aktiviteten bedöms vara delvis uppnådd. Detta eftersom samtliga enheter inte har genomfört en aktivitet som bidrar till tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Dock har en del av förvaltningens områden och enheter genomfört en sådan aktivitet. Bland aktiviteterna finns exempel som att område biståndsbedömning för äldre har arbetat med en översyn av befintliga rutiner för att säkerställa anhörigperspektivet, att aktivitetssamordnaren på Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende identifierar både generella och individuella behov utifrån de boendes egna förutsättningar, samt att område stöd och service funktionsnedsättning arbetar med dialogmöten där hyresgäster bjuds in till att ha dialog kring frågor som är viktiga för dem. Arbetet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning kommer att fortsätta under 2026. Ta fram gemensam process för implementering av 2025-01-01 2025-12-31 verksamhetsöverskridande styrdokument inom området. Analys En gemensam struktur för implementering av verksamhetsöverskridande styrdokument är framtagen. Under 2026 kommer strukturen att tillämpas för implementering av MR-programmet och handlingsplanen för åldersvänlig stad. Utreda möjligheterna för hur stadsmiljön kan utvecklas ytterligare 2025-01-01 2025-12-31 för en äldrevänlig stad Analys I arbetet med att utreda möjligheterna för hur stadsmiljön kan utvecklas ytterligare för en äldrevänlig stad har förvaltningen identifierat ett behov av olika tematiska kartor. Förvaltningen har fått hjälp av stadsbyggnadskontoret att ta fram kartor som visar befolkningsstruktur i relation till parker och grönområden, inklusive prognostiserad befolkningsförändring till 2034. Med ett förändrat klimat ökar risken för värmeböljor. Fastigheter där det är känt att sköra äldre bor är vård- och omsorgsboenden samt, i viss utsträckning, seniorboenden, och förvaltningen har därför tagit fram en karta där vård- och omsorgsboenden, seniorboenden samt värmeöar framgår. Inflytande och delaktighet är ett prioriterat område i handlingsplanen för äldrevänlig stad. Med utgångspunkt i ett inkommet medborgarförslag om boulebana och utegym beslutade nämnden att genomföra en medborgardialog för att närmare Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 126(145) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse undersöka vilka behov som finns hos målgruppen vid en utveckling av parkerna Kolarlunden och Hagelbössan. En medborgardialog om parkerna med seniorer som målgrupp har genomförts och upprustning av parkerna är planerad till 2026. Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Årsresultatet för stadsdelsnämnden visar på ett överskott om 94,4 mnkr efter resultatöverföringar. Nämndens driftsbudget uppgår till 3 970,3 mnkr för kostnader och 527,7 mnkr för intäkter, vilket ger en nettobudget om 3 442,6 mnkr. Nettoutfallet i redovisningen per sista december är 3 348,2 mnkr vilket motsvarar 97,3 procent av nettobudgeten. Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för 3 442,6 3 343,6 99,0 3 223,7 73,9 nämndens verksamhet (netto) Kostnader (+) 3 970,3 3 943,5 26,8 3 772,8 3,8 Intäkter (-) -527,7 -599,9 72,2 -549,1 70,1 Avvikelse före 99,0 73,9 resultatdispositioner Resultatenheternas 50,8 51,5 överskott från 2024 (+) Resultatenheternas -55,4 -50,8 överskott till 2026 (-) Avvikelse efter 94,4 74,6 resultatdispositioner Analys av årets resultat 2025 Årets resultat för 2025 för nämnden visar på ett överskott på 94,4 mnkr efter resultatöverföringar. Överskott finns inom verksamhetsområdena Äldreomsorg på 103,2 mnkr, Individ- och familjeomsorg på 13,9 mnkr, Barn, kultur och fritid på 4,6 mnkr, Arbetsmarknadsåtgärder på 1,5 mnkr samt Förskoleverksamheten på 0,2 mnkr. Underskott finns inom verksamhetsområdena Administration på 12,1 mnkr, Ekonomiskt bistånd på 7,0 mnkr, Stöd och service till personer med funktionsnedsättning på 5,7 mnkr samt Stadsmiljöverksamhet på 4,2 mnkr. I nedanstående tabell redovisas avvikelse per verksamhetsområde mot justerad budget. Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut före Budget Budget Budget efter 2025 efter 2024 efter Mnkr resultat- (kostnader +) (intäkter -) (netto) resultat- resultat- resultat- överföringar överföringar överföringar överföringar Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 127(145) Nämnd och 114,3 -2,0 112,3 124,4 124,4 -12,1 3,1 administration Individ- och 260,5 -36,9 223,6 209,7 209,7 13,9 23,0 familjeomsorg varav barn 127,0 -6,4 120,6 116,6 116,6 4,0 12,0 och ungdom varav vuxen 43,3 -1,5 41,8 38,8 38,8 3,0 2,2 varav 81,2 -23,0 58,2 58,2 58,2 0,0 3,9 socialpsykiatri varav 6,6 -6,0 0,6 -6,8 -6,8 7,4 4,9 nyanlända Arbets- marknads- 20,0 -7,1 12,9 11,4 11,4 1,5 -0,3 åtgärder Ekonomiskt 61,7 -12,7 49,0 56,0 56,0 -7,0 -3,4 bistånd varav 30,8 -11,5 19,3 19,3 19,3 0,0 0,0 handläggning Stadsmiljö- 76,7 -19,5 57,2 61,3 61,3 -4,2 -8,2 verksamhet Avskrivningar 30,8 30,8 32,4 32,4 -1,6 0,7 Internräntor 8,9 8,9 7,3 7,3 1,6 -0,1 Förskole- 716,1 -76,0 640,1 635,3 639,9 0,2 0,1 verksamhet Äldreomsorg 2 083,4 -328,3 1 755,1 1 651,9 1 651,9 103,2 49,0 Stöd och service till personer med 531,4 -31,2 500,2 505,9 505,9 -5,7 -0,5 funktions- nedsättning Barn, kultur 66,5 -14,0 52,5 47,9 47,9 4,6 11,1 och fritid Övrig 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 verksamhet Totalt 3 970,3 -527,7 3 442,6 3 343,6 3 348,2 94,4 74,5 Nämnd och förvaltningsadministration Verksamhetsområdet redovisar ett underskott på 12,1 mnkr. Underskottet förklaras bland annat av kostnader i samband med planerandet för ett nytt förvaltningskontor. Därtill har en satsning på att förbättra verksamhetslokalernas skick genomförts vilket bidrar till högre underhållskostnader än budgeterat. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen redovisar ett sammanlagt överskott om 13,9 mnkr. Anledningen är dels överskott för myndighetsutövning av nyanlända som redovisar ett överskott om 7,4 mnkr på grund av ökade intäkter för generalschablon. Myndighetsutövningen inom barn och unga redovisar ett överskott om 4,0 mnkr vilket beror på vakanser inom ungdomsmottagningen samt fältverksamheten. Överskott om 3,0 mnkr finns även inom Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 128(145) myndighetsutövning vuxna vilket förklaras av ett mindre vårdbehov än budgeterat samt vakanser både inom vuxenenheten samt inom verksamheten för budget och skuld. Inom myndighetsutövning socialpsykiatri redovisas en budget i balans. Även utförarenheten för socialpsykiatri redovisar en budget i balans. Stadsmiljö Driften av stadsdelsnämndsområdets parkmark redovisar ett planerat underskott på 4,2 mnkr. Driftavtalen inom verksamhetsområdet har blivit dyrare genom att de indexerats upp kraftigt de två senaste åren på grund av hög inflation. Prisökningarna i avtalen har i sin tur gett ett mindre utrymme i budget till drift- och underhållsåtgärder i stadsdelsnämndsområdets parker. Storleken på stadens anslag för stadsmiljö har inte räknats upp i den omfattning som krävts för att drift och underhåll ska kunna bedrivas på samma nivå som innan nuvarande lågkonjunktur. För att möjliggöra en fortsatt god parkdrift omfördelades i samband med tertialrapport 1 budget om 5,0 mnkr från verksamhetsområde äldreomsorg. Givet det i övrigt goda ekonomiska läget inom stadsdelsförvaltningen genomfördes även ytterligare förstärkt parkunderhåll om 4,2 mnkr under hösten, varvid ett planerat underskott uppstod. För avskrivningar och räntor redovisas sammantaget en budget i balans. Förskola Verksamhetsområdet redovisar ett överskott mot budget på 4,8 mnkr före resultatdispositioner och ett överskott på 0,2 mnkr efter resultatdispositioner. Därmed ökar förskolans fonder med 4,6 mnkr. I resultatet finns prestationsförändringar och budgetjusteringar i form av bland annat barnomsorgsgarantin samt kompensation för höga hyror. Överskottet före resultatdispositioner beror bland annat på högre intäkter än budgeterat då stadsdelsnämndsområdet haft fler barn än förväntat. Fördelningen mellan yngre och äldre barn avvek dessutom från budgeterat där stadsdelsnämndsområdet hade fler yngre barn vilka innebär högre ersättning. Lokalkostnaderna blev lägre än budgeterat till följd av återbetalningar för tidigare år då verksamhetsområdet blivit fakturerade för höga kostnader för fjärrvärme och avgifter. Under året har även en omorganisation skett inom verksamhetsområdet som inneburit att antalet områden minskat från nio till sju. Barnantalet har minskat successivt under de senaste åren. Under vårterminen syntes en tydlig minskning mot föregående år men under höstterminen har nivån i stort följt höstterminen 2024, vilket gav ett intäktsöverskott år 2025. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn för 2025 är 3 710, vilket är 47 barn färre än 2024. Enligt både Swecos och SCB:s befolkningsprognos kommer barnantalet fortsätta minska kommande år. Andel barn i kommunal förskola i förhållande till enskild förskola uppgår 2025 till 55,9 procent att jämföra med 55,0 procent 2024. En förklaring till den ökande andelen är att flera fristående förskolor stängt sina verksamheter vilket ger ett ökat intag till de kommunala förskolorna. I genomsnitt var det totalt 6 635 barn i de kommunala och fristående förskolorna i stadsdelsnämndsområdet, vilket är 195 barn färre än 2024. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 129(145) Äldreomsorg Resultatet för verksamhetsområde äldreomsorg är ett överskott på 103,2 mnkr. Överskottet finns inom ledning samt på beställarsidan och beror huvudsakligen på lägre behov av omsorg jämfört med budget. Jämfört mot tertialrapport 2 har överskottet ökat med 23,2 mnkr. Anledningen är främst att behovet av hemtjänst blivit betydligt lägre jämfört mot prognostiserat behov (se graf "Utförda snitt hemtjänsttimmar per dag för månad och år" nedan). Utöver detta redovisar ledningsfunktionen högre överskott än prognostiserat. Underskott finns på utförarsidan vilket också blivit lägre främst inom hemtjänsten än prognostiserat. Bokförda nettokostnader för året uppgår till 1 651,9 mnkr. Vid motsvarande period år 2024 uppgick de sammanlagda nettokostnaderna till 1 566,1 mnkr. Verksamhetsområde äldreomsorg har ökade kostnader med 85,8 mnkr eller 5,5 procent 2025. Kostnadsökningen beror till största del på prisökning men även på fler beviljade platser främst inom särskilt boende. Antal särskilda boendeplatser är 1 135 platser i snitt för 2025, vilket är en ökning mot 2024 då antal platser i snitt var 1 083. Anledningen till ökningen av boendeplatser är främst ett ökat antal äldre över 85 år. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 130(145) Antal utförda hemtjänsttimmar 2025 uppgår till 68 731 timmar per månad vilket är något högre jämfört med år 2024 så antalet var 68 352 hemtjänsttimmar per månad. Grafen nedan visar dagsnittet för utförda hemtjänsttimmar. Utförda hemtjänsttimmar 2025 per dag är 2 260 timmar. År 2024 var snittet 2 241 timmar per dag. Vård- och omsorgsboendena visar ett mindre underskott på 1,7 mnkr. En bidragande faktor till underskottet är för höga personalkostnader. Semestermånader och månader med sjukfrånvaro är extra utmanande för verksamheten vilket leder till att extra personal måste anlitas och därmed ökade personalkostnader. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 131(145) Efterfrågan för en plats på vård- och omsorgsboende är hög och det är kö till både demens och somatiska platser. Beläggningen på vård- och omsorgsboenden är i snitt 96,7 procent. Målet till 2026 är att de ska öka något då flera lägenheter renoverats under året vilket påverkar beläggningen negativt. Efterfrågan på profilplatser är lägre. Där är beläggning 80,4 procent. Under året har enheterna fått ett tillfälligt statsbidrag på 11,3 mnkr för att minska andelen timanställda. I november låg andelen timanställda på 14,2 procent (20,1 procent året 2024). Enheterna har även ökat andelen heltidsanställda till 87,6 procent (53,0 procent år 2024). Åtgärder ovan bidrar till förbättrade anställningsvillkor och bättre kontinuitet för de äldre. Dock så innebär det att de fasta personalkostnaderna ökar vilket behöver följas upp under 2026. Hemtjänstenheterna i egen regi redovisar ett underskott om 8,6 mnkr. Den största kostnaden för hemtjänsten är personalkostnaden. Årets lönerörelse med utfall på 3 procentenheter möter inte ersättningsnivån som ökade med 1 procentenhet till år 2025. Inom området för hälsofrämjande för äldre ingår fem träffverksamheter, aktivitetscenter, uppsökande verksamhet och digitala stödjare samt ledning. Hälsofrämjande redovisar ett överskott på 5,1 mnkr. Överskottet beror till största del på vakanser under året. Dagverksamhet för äldre redovisar ett överskott på 0,5 mnkr. I verksamheten ingår fyra dagverksamheter med biståndsbeslutade placeringar och ett anhörigstöd samt ledning. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamheten för stöd och service till personer med funktionsnedsättning redovisar ett underskott på 5,7 mnkr mot budget. Av underskottet står myndighetsutövning för 8,8 mnkr. Myndighetsutövningens underskott består av höga kostnader där placeringar görs på individavtal samt på SoL-boenden där prestationsjustering inte fås. Utförarenheten inom funktionsnedsättning redovisar ett överskott på 3,1 mnkr. Överskottet förklaras främst av servicebostäderna samt en ökning av brukare inom daglig verksamhet. Barn, kultur och fritid Verksamheten redovisar ett överskott på 4,6 mnkr. Överskottet förklaras främst av att planerade nya verksamheter på bland annat Sergels torg startade upp senare under året än budgeterat, samt vakanser inom flera verksamheter. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet arbetsmarknadsåtgärder redovisar ett överskott om 1,5 mnkr där det största överskottet finns inom feriearbeten, där förvaltningen har använt mindre extern handledning än budgeterat. 486 ungdomar har anställts via feriejobb under sommar-, höst- och jullov. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott på 7,0 mnkr, där hela underskottet finns inom utbetalt ekonomiskt bistånd. Enligt tilldelad budget bör utbetalt bistånd räcka till cirka 234 hushåll per månad. Antalet bidragshushåll till och med december (preliminär siffra) uppgår i snitt till 286 stycken, att jämföra med 283 stycken i snitt per månad 2024. Underskott har uppstått trots att Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 132(145) nämnden tilldelats budgetjustering om 0,9 mnkr för ökade kostnader. Resultatenheter Nämnden har nio resultatenheter. Sju inom förskolan, en inom verksamheten för fritid samt en i form av socialpsykiatrins utförarenhet. Enheterna inom förskolan ökar fonden med 4,6 mnkr till 2026. Socialpsykiatrins utförarenhet redovisar en budget i balans varvid ingen överföring sker. Fritidsenhetens resultatfond redovisar en budget i balans varvid ingen överföring sker. Resultatenheterna redovisar sammanlagt en ökning av sina fonder med 4,6 mnkr till 2026. Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Sergel förskolor 63 553,0 -3 024,0 -2 067,0 5 091,0 Vasa förskolor 89 464,0 -8 130,0 -416,0 8 546,0 Vanadis förskolor 87 254,0 -7 728,0 -561,0 8 289,0 Artemis förskolor 68 557,0 -7 258,0 403,0 6 855,0 Idun förskolor 82 608,0 -7 395,0 -524,0 7 919,0 Flora förskolor 91 349,0 -9 050,0 -84,0 9 134,0 Karla förskolor 62 863,0 -3 836,0 -1 349,0 5 185,0 Fritidsenheten 9 000,0 -900,0 0,0 900,0 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 133(145) Resultat- Resultatöver- Resultat- Resultat 2025 enhetens föring från 2024 överföring till Resultatenhetens namn Överskott (-) bruttobudget Överskott (-) 2026 Överskott Underskott (+) 2025 Underskott (+) (+) Underskott (-) Socialpsykiatrins utförarenhet 36 711,0 -3 498,0 0,0 3 498,0 Summa resultatenheter -50 819,0 -4 598,0 55 417,0 Investeringar Nämndens investeringsbudget uppgår till 55,7 mnkr, där 12,1 mnkr avser maskiner och inventarier, 37,9 mnkr avser parkinvesteringar, 2,5 mnkr avser klimatinvesteringar och 3,2 mnkr avser övriga investeringsmedel. Förvaltningen redovisar ett sammanlagt överskott om 2,2 mnkr mot budget. Förvaltningen redovisar en budget i balans inom verksamhetsområde stadsmiljö men omfördelningar mellan projekt har gjorts. Mindre upprustningar har ökat främst på grund av att planerade projekt fått ändrade förutsättningar där framförallt Kaknäs lekplats fått framskjuten entreprenadstart vilket möjliggjort mer omfattande upprustningsarbeten i Gustav Adolfsparken samt mer inköp av utrustning så som skräpkorgar och reservdelar till parkmöbler. För detaljerad förbrukning per projekt se bilaga 1. För klimatinvesteringar redovisas ett överskott om 0,7 mnkr avseende klimatanpassning värmeöar. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,8 mnkr avseende anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. Under året har 0,1 mnkr av de erhållna medlen förbrukats. Dessa medel har använts till att bygga en pergola i syfte att skapa skugga på gården till förskolan Hälsobrunnen. Övriga 0,7 mnkr har inte hunnit upparbetats under året. Budgeten för maskiner och inventarier lämnar ett överskott om 1,5 mnkr. Under 2025 har nämnden beviljats budgetjusteringar om 3,3 mnkr avseende inköp av nyckelskåp till nyuppstartad nattenhet inom hemtjänsten, samt 0,3 mnkr avseende inventarieinköp till nyöppnad verksamhet inom äldreomsorgen. Dessa medel har förbrukats i sin helhet. Överskottet förklaras istället främst av lägre kostnader för reinvestering i maskiner och inventarier än förväntat, inom övriga verksamheter. Avvikelse mellan Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 prognos T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 12,5 12,5 0,0 Nycklade medel 25,4 25,4 0,0 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 134(145) stadsmiljö varav reinvesteringar 7,3 7,3 0,0 Klimatinvesteringar 2,5 1,8 0,7 0,7 Trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Övriga 3,2 3,2 0,0 investeringsmedel Maskiner & inventarier 12,1 10,6 1,5 1,5 Totalt investeringar 55,7 53,5 2,2 2,2 Försäljningar av anläggningstillgångar Någon försäljning av anläggningstillgångar har inte varit aktuellt under år 2025. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Något verksamhetsprojekt har inte varit aktuellt hittills under år 2025. Ombudgeteringar I samband med Tertialrapport 1 2025 ansökte nämnden särskilda medel om 0,8 mnkr avseende anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. Medlen beviljades i samband med T1:ans avstämningsärende under sommaren. Under hösten har 0,1 mnkr av de erhållna medlen förbrukats. Dessa medel har använts till att bygga en pergola i syfte att skapa skugga på gården till förskolan Hälsobrunnen. Övriga 0,7 mnkr har inte hunnit upparbetas. Nämnden ansöker om ombudgetering av ej förbrukade klimatmedel om 0,7 mnkr till 2026. Medel för lokaländamål Har ej varit aktuellt under år 2025. Analys av balansräkning Förvaltningens balansomslutning har ökat med 29,3 mnkr. Endast större skillnader i både belopp och procent jämfört med förra årets bokslut kommenteras. Tillgångar 2025 2024 Mark, byggnader och tekniska 285,5 267,2 anläggningar Maskiner och inventarier 27,3 24,8 Kundfordringar 69,9 50,3 Diverse kortfristiga fordringar 2,7 2,6 Förutbetalda kostnader och upplupna 88,4 90,7 intäkter Kassa och Bank 0,3 0,2 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 135(145) Tillgångar • Maskiner och inventarier har ökat med 2,5 mnkr. Det beror på att fler inköp av denna typ av investeringar gjordes än avskrivningar. Bland annat har en stor investering gjorts av nyckelskåp i hemtjänsten. • Kundfordringarna har ökat med 19,7 mnkr. Det beror främst på att intern fakturering gjorts närmare bokslutet år 2025 än inför år 2024 varav 7,3 mnkr mer ligger som en kundfordring inom parkverksamhet mot Kungsholmens stadsdelsnämnd. Skulder och Eget kapital 2025 2024 Eget kapital -139,0 -130,7 Långfristiga skulder -5,7 -6,3 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och -0,1 -0,0 kunder Leverantörsskulder -196,7 -225,0 Övriga kortfristiga skulder -5,1 -3,7 Upplupna kostnader och förutbetalda -127,5 -79,1 intäkter Skulder och eget kapital • Eget kapital har förändrats utifrån övriga förändringar i balansräkningen • Leverantörsskulder har minskat med 28,3 mnkr. Detta beror främst på ett större belopp av leverantörsfakturor som hanterats senare vid bokslutet år 2025 än år 2024. • Skulder till staten har ökat med 1,5 mnkr. Det beror främst på att fler skulder med motpart staten har bokats upp på denna grupp av konto • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har ökat med 48,4 mnkr. Detta beror mycket på fler periodiserade fakturor till ett högre belopp år 2025 än 2024. Fakturor som periodiserats år 2023 påverkar också utfallet och därmed jämförelsen mellan åren. Alla ovanstående avvikelser anses vara av naturlig variation. Övrigt Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Förvaltningen bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Nedan följer de avvikelser som har uppmärksammats under året efter genomförda kontrollaktiviteter utifrån nämndens internkontrollplan för 2025: Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 136(145) • Processen Förebygga olyckor - Systematiskt brandskyddsarbete Inom processen har utförd kontrollaktivitet under året identifierat att mindre avvikelse finns. Läs mer i bilaga "Uppföljning av intern kontroll". • Processen Förebygga välfärdsbrott - Utbetalning av ersättning för insatsen personlig assistans Inom processen har utförd kontrollaktivitet under året identifierat att mindre avvikelse finns. Läs mer i bilaga "Uppföljning av intern kontroll". I övrigt har nämndens internkontrollplan inga avvikelser. Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsprogrammet Stadens kvalitetsprogram pekar ut den gemensamma riktningen för kvalitetsarbetet för stadens alla förvaltningar och bolag. Det systematiska kvalitetsarbetet består av ständiga förbättringar, innovation och digitalisering, där de två senare redovisas under mål 3.1. Prioriterade förhållningssätt att arbeta med under året har varit Helhetssyn och Handlingsutrymme vilket också vägleder förvaltningens arbete när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. För att få en helhetssyn och samlande riktning på förvaltningens kvalitetsarbete pågår olika utvecklingsarbeten så som införandet av processverktyget 2c8, utveckling av ett gemensamt kvalitetsledningssystem för socialtjänst, äldreomsorg och LSS enligt SOSFS 2011:9 samt utveckling av dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i ILS-webben för alla avdelningar. Förvaltningen har även i ett förvaltningsövergripande arbete sett över rapporteringen av det systematiska kvalitetsarbetet till nämnden under denna rubrik som nu har en ny struktur och delvis nytt innehåll. Arbetet har bidragit till ett lärande och till ökad samsyn kring arbetet med ständiga förbättringar. Förvaltningen har inrättat ett kvalitetsforum öppet för medarbetare och chefer på alla avdelningar för att stärka det gemensamma arbetet med kvalitet och utveckling inom förvaltningen. Teman under året har varit: Ständiga förbättringar, Stockholmarnas fokus och Hållbarhet – långsiktiga förflyttningar. Vid dessa tillfällen lyfts goda exempel fram från olika verksamheter för att inspirera och skapa lärande inom organisationen. Förhållningssätten återfinns också i de utvecklingsarbeten som pågår inom förvaltningens olika verksamheter. Ett exempel på detta är att förskolan tagit fram gemensamma underlag för uppföljning och planering som ska användas i nämndens samtliga förskolor i samband med införandet av Infomentor. Det har varit en återkommande gemensam utmaning att aggregera resultat från undervisningsnivån med fokus på utbildningens effekter- till rektors och huvudmannanivå. Genom att skapa en arbetsgrupp, bestående av flera olika professioner och funktioner, arbetades ett förslag fram. Processen har lett fram till ett konkret förslag på hur resultaten från undervisningsnivån ska följas upp på ett likvärdigt sätt. Ramarna för den gemensamma uppföljningen är utformade på ett sätt som skapar helhetssyn i organisationen men lämnar handlingsutrymme till det egna området och undervisningsnivån. Ett annat exempel handlar om ett utvecklingsarbete inom socialtjänsten i att förbättra det interna samarbetet för barn och familjer som är aktuella hos flera områden. Arbetet syftar till Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 137(145) att överbrygga organisatoriska mellanrum så att det inte ska skapar onödiga hinder för barnens och familjernas väg till information och adekvat stöd och hjälp. Arbetet har visat på ett behov av kompetenspåfyllnad som rör vissa grupper, då framför allt personer med NPF-diagnos. Det har också framkommit ett behov av regelbundet återkommande forum för organisatoriskt lärande mellan områdena till exempel genom samverkansdagar. Behoven som framkommer ligger i linje med intentionen att förflytta sig mot en kunskapsbaserad socialtjänst och en socialtjänst präglad av helhetssyn och samverkan. Ständiga förbättringar Ständiga förbättringar är grunden för det systematiska kvalitetsarbetet. I det dagliga arbetet strävar förvaltningen efter att optimera befintliga arbetssätt, processer, strukturer, ledning och kompetenser för att uppnå en god kvalitet. De olika verksamheterna inom förvaltningen styrs både av stadens olika styrdokument och av verksamhetsspecifika lagar och föreskrifter. Stadsutveckling - parker och grönområden för invånare och besökare Förvaltningens tre övergripande processer inom området är skötsel av parker och grönområden, investering och utveckling av parker och grönområden samt samhällsplanering. Skötsel av parker och grönområden Skötsel av parker och grönområden innebär främst att styra och kontrollera den upphandlade parkentreprenörens arbete mot uppställda mål avseende budget och resultat. Avtalsuppföljningen sker genom kontinuerlig rondering i parkerna. Renhållning och ogräsrensning är exempel på områden som har tagits upp vid de regelbundna avstämningar som hållits med entreprenören. Förvaltningen tar emot felanmälningar från allmänheten via Tyck till-appen, och dessa utgör ett viktigt underlag för att identifiera var brister och problem uppstår i parker och grönområden. Felanmälningarna används som en del av den löpande uppföljningen av parkdriften och bidrar även till analys och prioritering av planerat underhåll. Många av årets felanmälningar har rört nedskräpning i parker. Förvaltningen har därför fortsatt arbetet med omdisponering och komplettering av skräpkorgar, inklusive införande av nya typer av skräpkorgar, samt förstärkt uppföljning och kontroll av parkdriftsentreprenörens insatser. Många synpunkter under året har också rört nedfallna och skadade träd, vilket till stor del kan kopplas till på stormen i början på juli, då många träd och grenar föll ner. Parkdriftsentreprenör genomförde i anslutning till detta omfattande åtgärder för att skyndsamt röja bort nedfallna grenar samt ta ner skadade träd de efterföljande dagarna. Investering och utveckling av parker och grönområden Investering och utveckling av parker och grönområden innebär främst genomförandet av parkinvesteringsprojekt, där förvaltningen fungerar som beställare av anläggningsprojekt. Varje projekt har följts upp utifrån beställning och fastställda miljö- och kvalitetskrav, utöver detta följs ramavtalet upp. Under året har förberedande arbete genomförts inför upphandlingar av parkdrift och parkinvesteringar där miljökraven för entreprenörerna har skärpts ytterligare. För att stärka kvaliteten i förvaltningen av stadsdelsnämndens parker har förvaltningen under Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 138(145) året genomfört en utbildning i trädbesiktning och riskbedömning enligt gällande standarder. Utbildningen syftade till att säkerställa en gemensam kunskapsnivå kring trädens vitalitet, struktur, risknivå och ekologiska värden. Med anledning av nya nödåtgärder för den invasiva arten lövplattmask har kompetensutveckling genomförts och krav på entreprenörer skärpts för att förhindra spridning i parkmiljöer. Förvaltningen har även arbetat med att utveckla strategier för bevattningen för att säkerställa väl fungerande grönytor samtidigt som hushållningen med dricksvatten förbättras. I samband med genomförandet av de två större lekplatsupprustningsprojekten i Tessinparken och Vasaparken har synpunkter inkommit via Tyck till-appen om att tillfälliga avstängningar av delar av parkerna har försvårat tillgängligheten under pågående arbeten. Förvaltningen informerar kontinuerligt om större investeringsprojekt och dess tidplaner, både på plats i parkerna och genom andra kommunikationskanaler. Samhällsplanering Processen för samhällsplaneringen innebär att förvaltningen i tidigt skede för fram och bevakar stadsdelsnämndens behov av förskolor, specialbostäder, vård- och omsorgsboenden samt parker och grönområden till stadsbyggnadskontorets och exploateringskontorets planering av nya stadsutvecklingsområden. Processen fungerar väl både internt och i samverkan med andra förvaltningar, och inga särskilda utvecklingsbehov har framkommit. Förskola – utbildning för barn Det systematiska kvalitetsarbetet utgör kärnan i förskolans verksamhet då det säkerställer att utbildningen planeras, följs upp och utvecklas på ett medvetet, likvärdigt och långsiktigt sätt. Genom förskolans systematiska kvalitetsarbete skapas en tydlig struktur där barns behov och rättigheter samt personalens och organisationens förutsättningar står i centrum. Utifrån det nationella kvalitetssystemet har förskolan gemensamt arbetat fram prioriteringar. Genom att bygga det systematiska kvalitetsarbete med avstamp i det nationella kvalitetssystemet och de nationella delmålen för förskolan skapas en helhetssyn i organisationen då samtliga områden arbetar utifrån samma ramverk. Genom att det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan har tydliga mål och ramar tydliggörs också styrkedjans olika nivåer. Det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan har som mål att främja barnens utveckling, lärande, hälsa och välbefinnande. Det innebär att förskolorna kontinuerligt och systematiskt planerar och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen och höja kvalitén. Till det nationella kvalitetssystemet för skolväsendet finns tillhörande framgångsfaktorer, med dessa framgångsfaktorer som prioriterade områden har nämndens förskolor gemensamt arbetat fram prioriteringar tre år framåt i tiden. Arbetet och valda prioriteringar är ses med regelbundenhet över utifrån nya resultat och analyser och justeras vid behov. Under året har en revision avseende nämndens arbete för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling i nämndens förskolor genomförts. Efter de slutsatser som framkom av revisionen har förskolan bland annat beslutat om att ta fram gemensamma mallar för förskolornas plan mot kränkande behandling samt att revidera Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 139(145) underlagen för anmälan, utredning och uppföljning enligt skollagen. Vidare har förskolan beslutat att ändra i den interna rutinen avseende utredning om kränkande behandling så att en dialog alltid ska föras med skolchef i ärenden där personal varit inblandad i ärendet. Dialogen förväntas leda till att verksamheten kan ges ett objektivare stöd i utredningen om ärendets karaktär kräver det. Underlagen för utredning har också reviderats till att tydligare fånga barnets röst i ärendet. Analysen av inkomna synpunkter och klagomål visar inte på några återkommande mönster eller trender. Vanligt förekommande klagomål berör bemötande från personal samt personal- och gruppsammansättning. Det finns en variation kring antalet inkomna ärenden mellan olika förskoleområden, men någon tydlig förklaring till denna skillnad har inte kunnat konstaterats. Alla områden arbetar utifrån samma gemensamma rutin för klagomålshantering. Ett exempel på hantering av klagomål kommer från en av enheterna som har tagit emot flertalet synpunkter om brist på aktiviteter på gården. Synpunkterna har lett till att den berörda förskolan har en tydligare organisation av aktiviteter ute på gården och tydligare kommunikation till vårdnadshavare vilka aktiviteter barnen erbjuds. Förskolan har under perioden mottagit fem klagomål mot huvudmannen enligt skollagen. Ärendena har haft varierande karaktär varför inga tydliga trender kan konstateras. Socialtjänst för barn och vuxna, samt personer med funktionsnedsättning Fokus i det systematiska kvalitetsarbetet har legat på att stärka kvaliteten i vardagsarbetet, öka delaktigheten för målgruppen och medarbetare samt att skapa mer enhetliga arbetssätt. Arbetet med att utveckla det gemensamma kvalitetsledningssystemet för socialtjänst, äldreomsorg och LSS i ILS-webben har fortsatt under året. Arbetet med att riskbedöma kvaliteten i verksamheten och dokumentera detta i kvalitetsledningsmodulen i ILS-webben har inletts, där även egenkontroller och åtgärder kopplade till riskerna dokumenteras. För några av områdena har riskanalys- och egenkontroll visat på utvecklingsbehov, framför allt kring en mer enhetlig dokumentation och kvalitetssäkringen. Dessa insikter ger ett bra underlag för att stärka rättssäkerheten. Analysen av inkomna avvikelser visar på att det funnits otydliga rutiner eller att dessa ännu inte blivit förankrade samt brister i organisatorisk samverkan mellan enheter. Av de lex Sarah som rapporterats in har det främst handlat om brister i social dokumentation, bemötande, hot och våld och brist i utförande av insats samt brist i handläggning och rättssäkerhet. Lex Sarah- utredningarna har pekat på behov av långsiktiga åtgärder, som i flera fall redan inletts, eller på behov av uppdaterade och/eller nya arbetssätt att implementera. Det har också framkommit brister i lokaler för LSS-verksamheter som inte helt är anpassade efter målgruppernas behov. Detta försvårar utförandet av insatser på ett ändamålsenligt sätt. Utöver det har den administrativa gången kring hur LSS-bostäder (lägenheter) erbjuds visat sig ha brister som riskerar att drabba hyresgästerna. När samma typ av missförhållande eller risk för missförhållande återkommer i lex Sarah- rapporterna och tidigare åtgärder inte har hjälpt kan en fördjupad utredning göras för att identifiera bakomliggande faktorer och säkerställa att åtgärderna är tillräckliga. Fördjupade utredningar har gjorts kring långa utredningstider, med fokus på rättssäker handläggning samt gällande kompetensinventering. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 140(145) Nedan återfinns exempel på arbetet med ständiga förbättringar som rör målgrupperna barn och personer med funktionsnedsättning. Barn och familj Det systematiska kvalitetsarbetet kring stöd till barn och familj har fokuserat på att utveckla arbetet kring avvikelser och lex Sarah. Implementering av en ny rutin kring avvikelser har påbörjats för att tillsammans med medarbetare uppmärksamma och åtgärda brister där så behövs, och lyfta missförhållanden och risker för missförhållanden genom att rapportera lex Sarah. Personer med funktionsnedsättning Det systematiska kvalitetsarbetet kring stöd och service till personer med funktionsnedsättning, LSS, har fokuserat på åtgärder utifrån dokumentationsgranskning, social dokumentation och genomförandeplaner. För att skapa ett lärande och säkerställa en god kvalitet för målgruppen har ett kvalitetsråd startats med inspiration av äldreomsorgens struktur. Stadens funktionshinderinspektör har genomfört en granskning av barns delaktighet inom LSS. Sammantaget visade granskningen att barn bör göras mer delaktiga, bland annat genom att i högre utsträckning vara med på utredningsmöten men också genom att komma till tals mer i utredningar. Det systematiska kvalitetsarbetet kring stöd och insatser till personer inom socialpsykiatri har inneburit att gemensamma arbetssätt har setts över och uppdaterats utifrån vad som framkommit vid verksamhetsuppföljningar, egenkontroller och andra resultat. Kvalitetsgranskningen av Stockholms stads funktionshinderinspektörer (för SoL och LSS) visade på både styrkor och utvecklingsområden i de granskade verksamheterna. Det finns ett engagemang och en vilja att utveckla utbud av aktiviteter och innehåll i verksamheten. Dokumentation är ett gemensamt utvecklingsområde, där genomförandeplaner som baseras på beställningarna behöver utvecklas. Ytterligare ett gemensamt utvecklingsområde är förekomst av samtycken och hur dessa dokumenteras då det behöver vara tydligt vad den enskilde har godkänt för arbetssätt. Hedersomnämnande i kvalitetsutmärkelsen Gärdets gruppbostad (LSS) fick ett hedersomnämnande i årets kvalitetsutmärkelse med motivering att det är en verksamhet som med lyhördhet och ett innovativt arbetssätt möter varje individs behov. Genom att ha stockholmarnas fokus har de fördjupat sin förståelse för vad målgruppen verkligen värdesätter. Efter en omfattande målgruppsomställning har de framgångsrikt anpassat sina arbetssätt utifrån varje persons förutsättningar, med stöd av en tydlig värdegrund, etablerade metoder och ett personcentrerat synsätt. Genom att sprida kunskap och erfarenheter bidrar de samtidigt till utveckling i hela staden. Äldreomsorg – omsorg för personer över 65 år Arbetet med ständiga förbättringar stöttas av en struktur för kvalitetsråd på flera nivåer; enhets-, områdes- och avdelningsnivå som införts under året. Strukturen är grunden för en långsiktig satsning för att på ett systematiskt sätt säkerställa god kvalitet inom verksamheterna och bidra till förbättringar för våra äldre. Arbetet med att utveckla det gemensamma Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 141(145) kvalitetsledningssystemet för socialtjänst, äldreomsorg och LSS i ILS-webben har fortsatt under året. Avdelningen även påbörjat dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i modulen avseende riskbedömning av processer, sammanställning av synpunkter, klagomål och avvikelser samt rapportering i kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Ett större utvecklingsområde som har lyfts upp till avdelningens kvalitetsråd är avvikelsehantering. Dels att det rapporteras för få avvikelser, dels att det uppkommit utmaningar att sammanställa och få en helhetsbild. Förberedelser har gjorts inför implementering av en ny modul i ILS-webben där alla verksamheter från januari 2026 kan sammanställa och analysera synpunkter, klagomål och avvikelser. En halvdag med tema avvikelser och lex Sarah anordnades för avdelningens chefer i syfte att öka antalet avvikelser som rapporteras. Analysen av inkomna lex Sarah-rapporter under året visar att flera händelser har handlat om misstänkt stöld mot med den enskilde. Förvaltningen har bland annat identifierat ett behov av att ta fram en skriftlig rutin om förhållningssätt för medarbetare gällande den enskildes ekonomi, för öka tryggheten för både den äldre och medarbetarna. Ytterligare ett område som förekommit som orsak till flera lex Sarah rapporter är brister i hantering av rörelselarm inom vård- och omsorgsboende. Utifrån detta har en åtgärdsplan tagits fram som ska säkerställa hantering av larmen. Nedan återfinns exempel på arbetet med ständiga förbättringar som rör vård- och omsorgsboende, hemtjänst och biståndsbedömning för äldre. Vård och omsorgsboenden Samtliga vård- och omsorgsboenden har genomgått verksamhetsuppföljning under året och det övergripande resultatet har presenterats på kvalitetsrådet. Några förbättringsåtgärder utifrån genomförda granskningar och tillsyner är bland annat att området upprättat en handlingsplan i syfte att förbättra svenska språket, reviderat arbetssätt för dagplanering samt för informationsbrev till anhöriga. Vård- och omsorgsboendena har även utifrån tillsyn sett ett behov av att förtydliga uppdraget för kontaktmannaskapet. Hemtjänst Förvaltningen har under året återtagit utförandet av nattinsatser inom hemtjänst och trygghetslarm över hela dygnet i egen regi. Inledningsvis rapporterades flera avvikelser samt lex Sarah kring brister i nyckelhanteringen och processen för trygghetslarm. I analysen av dessa rapporter har framkommit ett behov av gemensamma rutiner, utbilda medarbetarna i att hantera såväl digitala nycklar som de digitala nyckelskåpen för fysiska nycklar, samt förtydliga arbetssättet kring trygghetslarm. Dessa åtgärder förväntas bidra till en säkrare hantering och öka tryggheten för de äldre. Det systematiska kvalitetsarbetet inom hemtjänst har lett till konkreta förbättringsåtgärder, exempelvis stärkt intern samverkan genom förbättrade arbetssätt för överlämning mellan arbetspass och förbättrad överrapportering. Det har under året genomförts kvalitetsgranskningar av förvaltningens hemtjänstteam, där en åtgärd är att ta fram en gemensam rutin som tydliggör anhörigperspektivet. Biståndsbedömningen för äldre Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 142(145) Inom biståndsbedömning för äldre har verksamheten under året haft fokus på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom kvalitetsgrupper bestående av medarbetare. Kvalitetsgrupperna har haft stort fokus på granskning av följsamheten till rutiner. Verksamheten har även arbetat strukturerat med att öka antalet rapporterade avvikelser, vilket har gett resultat och fler avvikelser rapporteras nu och kan då också utredas och åtgärdas. Större åtgärder som vidtagits utifrån analys av avvikelser är att förtydliganden har gjorts inom områdets styr- och stöddokument som exempelvis avseende inkomna orosanmälningar samt för avslut av insatser och/eller avaktualisering av ärenden. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Förbättringsområden - analys av utfall Uppföljningen omfattar alla enheter och områden på samtliga avdelningar i organisationen. Där utvecklingsområden har identifierats finns även åtgärder inplanerade i berörda verksamheter. Den nya chefsstrukturen har inneburit en utökning av antal chefer med budget-, verksamhet- och personalansvar. Förvaltningen har under året erbjudit chefer kompetensutveckling inom bland annat arbetsmiljöområdet för att rusta dem i sin roll. Det finns ett behov av att fortsätta erbjuda stöd och genomgångar i de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och informera om de rutiner som finns på på intranätet samt APT-årshjul och årshjul för samverkan. Nyhetsbrevet Chefsinfo samt Chefsaktuellt, en digital sändning från stödfunktionerna varje månad, ger chefer aktuell och relevant information bland annat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Grundläggande arbetsmiljöutbildning samt utbildning och workshops för chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering och kränkande särbehandling är inplanerade under våren 2026. Förvaltningsövergripande åtgärder: • Hr påminner om introduktion via chefsinfo, chefsaktuellt och vid utbildningstillfällen. Medarbetare som kommit åter efter en längre tids frånvaro ska introduceras i vilka arbetsmiljörisker, rutiner och instruktioner som finns på arbetsplatsen. • Förtydliga områdeschefens ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet såsom underökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning för direkt underställda medarbetare och chefer samt vilken samverkansnivå dessa frågor ska samverkas. • Ta fram en plan för utveckling av samverkan på enhetsnivå. Det finns ett behov av att skapa samsyn mellan parterna kring syftet och mål utifrån samverkansöverenskommelsen samt arbetssätt och förhållningssätt i samverkan. • Alla verksamheter ska ta fram en aktivitet med syfte att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Aktiviteten ska dokumenteras i VP och följas upp i T1, T2 och VB i ILS. Arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med konkreta aktiviteter samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 143(145) • Under året ska checklistor gällande arbetsmiljöronder flyttas över från IA till ILS i ett försök att samla fler handlingsplaner på ett ställe. Förvaltningen kan fortfarande se ett behov av att förenkla dokumentationen av eventuella åtgärder utifrån riskbedömningar och undersökningar som ska eliminera eller minska de risker som identifierats. Framgångsfaktorer - analys av utfall Resultatet visar på ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i Norra innerstaden där arbetsmiljöpolicyn tillika Stadens personalpolicy är känd i verksamheterna. Förutom löpande och vid enskilda samtal möjliggör APT en hög delaktighet från medarbetarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. APT-årshjul och årshjul för samverkan upplevs som ett stöd där även samverkan med skyddsombuden leder till en god arbetsmiljö för alla. När olika arbetsmiljötema lyfts på APT ökar medarbetarnas kunskap och medvetenhet kring att främja, förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön vilket leder till att medarbetarna blir trygga i hur de ska utföra arbetet säkert. På arbetsplatserna bedrivs i hög grad ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv. Många verksamheter arbetar aktivt med att stärka friskfaktorer och Norra innerstaden är stolta över sitt friskvårdsarbete med många engagerade hälsocoacher. En tidig insats kan även vara att chefer agerar direkt vid signaler på ohälsa genom hälsosamtal och tidiga åtgärder. Förvaltningens utbildning och workshop i arbetslivsinriktad rehabilitering lyfter vikten av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med arbetsmiljön samt agera tidigt. Finns behov av stöd kontaktas företagshälsovården. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning - analys av utfall Nedan åtgärder beslutades utifrån resultatet från den årliga uppföljningen av SAM 2024: • Kunskapen hos medarbetarna om de arbetsmiljöriskerna som finns på arbetsplatsen kan bli ännu bättre. • Ett utvecklingsområde som identifierats är att genomföra löpande riskbedömningar av verksamhetens arbetsmiljö. Där behöver kunskapen höjas kring hur dessa riskbedömningar ska ske och vid vilka tillfällen. • Det finns ett behov av att påminna om att de övergripande rutinerna finns på intranätet gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Dokumentationen av åtgärder i en handlingsplan samt uppföljning om dessa fått avsedd effekt, är den del i det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan utvecklas. • Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter behöver uppdateras i samband med att en ny chefsstruktur införs under 2025. Behov av att ytterligare förtydliga områdeschefens ansvar i arbetsmiljöarbetet och i vilket sammanhang dessa frågor ska samverkas. • Under 2025 ska arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med konkreta aktiviteter tydligare samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. Kunskap hos medarbetarna bygger delvis på att cheferna har kompetens. Den nya chefsstrukturen har inneburit en utökning av antal chefer med budget-, verksamhet- och personalansvar. Förvaltningen har under året erbjudit chefer kompetensutveckling inom bland annat arbetsmiljöområdet för att rusta dem i sin roll. Det finns ett behov av att fortsätta Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 144(145) erbjuda stöd och genomgångar i de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och informera om de rutiner som finns på på intranätet samt APT-årshjul och årshjul för samverkan. Nyhetsbrevet Chefsinfo samt Chefsaktuellt, en digital sändning från stödfunktionerna varje månad, ger chefer aktuell och relevant information bland annt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Grundläggande arbetsmiljöutbildning samt utbildning och workshops för chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering och kränkande särbehandling är inplanerade under våren 2026. Alla chefer har en skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Områdeschefer och avdelningschefer ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet såsom undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning för direkt underställda medarbetare och chefer. I vilken samverkansnivå dessa frågor ska samverkas fortsätter utredas under 2026. En struktur för hur förvaltningen ska kunna visa sitt arbete med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har tagits fram. Alla verksamheter ska från och med nu ta fram och dokumentera en eller flera aktiviteter med syfte att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i VP. Aktiviteten ska följas upp i T1, T2 och VB i ILS. Övrigt Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Verksamhetsberättelse 145(145) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Jesper Ackinger, Stadsdelsdirektör 2026-02-05 Maria Härenstam, Avdelningschef 2026-02-05 --- [Bilaga 1. SDN 09 VB 2025.pdf] Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 till 2026 enheternas överföring 2025 bruttobudget från 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) % bruttobudget % 2025 Överskott (-) Underskott (-) MAX 10 % 2025 MAX 5 % tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sergel förskolor 63 553,0 3 177,7 -3 024,0 -2 067,0 JA 5 091,0 8,0% 6 355 3,3% Vasa förskolor 89 464,0 4 473,2 -8 130,0 -416,0 JA 8 546,0 9,6% 8 946 0,5% Vanadis förskolor 87 254,0 4 362,7 -7 728,0 -561,0 JA 8 289,0 9,5% 8 725 0,6% Artemis förskolor 68 557,0 3 427,9 -7 258,0 403,0 JA 6 855,0 10,0% 6 856 -0,6% Idun förskolor 82 608,0 4 130,4 -7 395,0 -524,0 JA 7 919,0 9,6% 8 261 0,6% Flora förskolor 91 349,0 4 567,5 -9 050,0 -84,0 JA 9 134,0 10,0% 9 135 0,1% Karla förskolor 62 863,0 3 143,2 -3 836,0 -1 349,0 JA 5 185,0 8,2% 6 286 2,1% Fritidsenheten 9 000,0 450,0 -900,0 0,0 JA 900,0 10,0% 900 0,0% Socialpsykiatrins utförarenhet 36 711,0 1 835,6 -3 498,0 0,0 JA 3 498,0 9,5% 3 671 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 591 359,0 -50 819,0 -4 598,0 55 417,0 59 135,9 S:a nya Förskoleområden -46 421,0 Fördelning äldre förskoleområden Klara förskolor -2 105,0 Johannes förskolor -5 390,0 Karlbergs förskolor -5 257,0 Matteus förskolor -4 708,0 Odenplan Förskolor -2 643,0 Norra Djurgårdsstadens förskolor -7 258,0 Centrala Östermalms förskolor -6 174,0 Engelbrekt-/Gärdets förskolor -9 050,0 Hedvig Eleonora förskolor -3 836,0 S:a -46 421,0 2026-02-03 10:34 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Vid frågor kontakta slk-cont Uppföljning av budget 2025 - Verksamhetsberättelse 2024 2025 2026 2027 Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Ombudget- S:a Utfall VP 2025 S:a Prognos VP 2025 S:a Prognos t.o.m. 2025 2025 ering mellan avvik 2025 2026 avvik 2026 2027 avvik 2027 Genomf. Avvik Prognos 2024 projekt VB beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Vasaparkens lekplats 6,0 8,9 9,0 0,1 8,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kaknäs lekplats 0,4 1,4 2,0 0,6 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tessinparkens lekplats 15,0 2,2 1,5 -0,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Vasaparkens lekplats 0,0 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Kaknäs lekplats 0,0 2,5 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Tessinparkens lekplats 0,0 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Gärdets lekplats 0,5 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Tessinparkens grusyta 2,7 2,0 -0,7 2,7 0,0 0,0 0,0 Karlavägens gångstråk 1,0 1,3 0,3 1,0 0,0 0,0 0,0 Solvändan & Lilla Solvändan 1,1 2,0 0,9 1,1 0,0 0,0 0,0 Åtgärder växtförbättring, div parker 1,1 2,0 0,9 1,1 0,0 0,0 0,0 Observatorielunden övre 0,9 3,0 2,1 0,9 0,0 0,0 0,0 Vasaparken 1,6 1,1 -0,5 1,6 0,0 0,0 0,0 Plaskdammar 4,6 3,5 -1,1 4,6 0,0 Mindre upprustningar 11,9 6,0 -5,9 11,9 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar Plaskdammar 4,2 3,5 -0,7 4,2 0,0 0,0 0,0 Observatorielunden övre 0,9 2,3 1,4 0,9 0,0 0,0 0,0 Mindre upprustningar 2,2 1,5 -0,7 2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Humlegården skyfallsåtgärder 1,0 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Dricksvattenfontäner 0,5 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Klimatanpassning värmeöar 0,1 0,8 0,7 0,1 Hållbara transporter 0,2 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Trädplantering och trädvård 1,0 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald 0,2 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Parkmiljö nära förskolegård 2,0 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-03 10:35 Investeringar Summa investeringsprojekt 21,4 42,9 43,6 0,0 0,7 42,9 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 10,6 12,1 1,5 10,6 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 21,4 53,5 55,7 0,0 2,2 53,5 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 21,4 12,5 12,5 0,0 0,0 12,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 25,4 25,4 0,0 0,0 25,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 7,3 7,3 0,0 0,0 7,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 1,8 2,5 0,0 0,7 1,8 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 3,2 3,2 0,0 0,0 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2024 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2024” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda ombudgeteringar VB 2025. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2026-2027 i verksamhetsplan 2025, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2025 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. 2026-02-03 10:35 Investeringar Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bok Bidrag för merkostnader för nya enskilt drivna gruppbostäder FH, SP Utbetalade medel (anges exkl 6 % moms) Privat utförare, namn och adress berörd gruppbostad Summa 0,0 2026-02-03 10:36 stimbidr privat utf Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavde Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2025 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 Vasaträffen 2,6 0,0 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Ungdomsmottagning 2,8 0,0 2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 5,4 0,0 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-03 10:37 KÖV Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsa Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet. Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS. Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 Bokslut 2024 Avvikelse 2024 Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 442,6 3 343,6 99,0 3 223,7 73,9 Kostnader (+) 3 970,3 3 943,5 26,8 3 772,8 3,8 Intäkter (-) -527,7 -599,9 72,2 -549,1 70,1 Avvikelse före resultatdispositioner 99,0 73,9 Resultatenheternas överskott från 2024 (+) 50,8 51,5 Resultatenheternas överskott till 2026 (-) -55,4 -50,8 Avvikelse efter resultatdispositioner 94,4 74,6 Bokslut före Bokslut efter Avvikelse 2025 Avvikelse 2024 Budget Budget Mnkr Budget (netto) resultat- resultat- efter resultat- efter resultat- (kostnader +) (intäkter -) överföringar överföringar överföringar överföringar Nämnd och administration 114,3 -2,0 112,3 124,4 124,4 -12,1 3,1 Individ- och familjeomsorg 260,5 -36,9 223,6 209,7 209,7 13,9 23,0 varav barn och ungdom 127,0 -6,4 120,6 116,6 116,6 4,0 12,0 varav vuxen 43,3 -1,5 41,8 38,8 38,8 3,0 2,2 varav socialpsykiatri 81,2 -23,0 58,2 58,2 58,2 0,0 3,9 varav nyanlända 6,6 -6,0 0,6 -6,8 -6,8 7,4 4,9 Arbetsmarknadsåtgärder 20,0 -7,1 12,9 11,4 11,4 1,5 -0,3 Ekonomiskt bistånd 61,7 -12,7 49,0 56,0 56,0 -7,0 -3,4 varav handläggning 30,8 -11,5 19,3 19,3 19,3 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 76,7 -19,5 57,2 61,3 61,3 -4,1 -8,2 Avskrivningar 30,8 30,8 32,4 32,4 -1,6 0,7 Internräntor 8,9 8,9 7,3 7,3 1,6 -0,1 Förskoleverksamhet 716,1 -76,0 640,1 635,3 639,9 0,2 0,1 Äldreomsorg 2 083,4 -328,3 1 755,1 1 651,9 1 651,9 103,2 49,0 Stöd och service till personer med 531,4 -31,2 500,2 505,9 505,9 -5,7 -0,5 funktionsnedsättning Barn, kultur och fritid 66,5 -14,0 52,5 47,9 47,9 4,6 11,1 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 3 970,3 -527,7 3 442,6 3 343,6 3 348,2 94,4 74,5 Resultat- Resultat- Resultatöver- Resultat 2025 överföring till enhetens föring från 2024 Resultatenhetens namn Överskott (-) 2026 bruttobudget Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) 2025 Underskott (+) Underskott (-) Sergel förskolor 63 553,0 -3 024,0 -2 067,0 5 091,0 Vasa förskolor 89 464,0 -8 130,0 -416,0 8 546,0 Vanadis förskolor 87 254,0 -7 728,0 -561,0 8 289,0 Artemis förskolor 68 557,0 -7 258,0 403,0 6 855,0 Idun förskolor 82 608,0 -7 395,0 -524,0 7 919,0 Flora förskolor 91 349,0 -9 050,0 -84,0 9 134,0 Karla förskolor 62 863,0 -3 836,0 -1 349,0 5 185,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fritidsenheten 9 000,0 -900,0 0,0 900,0 Socialpsykiatrins utförarenhet 36 711,0 -3 498,0 0,0 3 498,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter -50 819,0 -4 598,0 55 417,0 Avvikelse mellan prognos Mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse 2025 T2 och bokslut 2025 Parkinvesteringar 0,7 12,5 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 25,4 25,4 0,0 varav reinvesteringar 7,3 7,3 0,0 Klimatinvesteringar 2,5 1,8 0,7 0,7 Trygghetsinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel 3,2 3,2 0,0 Maskiner & inventarier 12,1 10,6 1,5 1,5 Totalt investeringar 43,9 53,5 2,2 2,2 Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av Resultat och effekt av Vilka lärdomar På vilket sätt kan satsningen Kontaktperson, syfte och mål. satsningen, exempelvis, har gjorts? spridas i andra verksamheter i namn samt e-post har den implementerats? staden? Nämnden har flera satsningar inom innovationsområdet som befinner sig i planerings- eller genomförandefas. Några satsningar har delavslutats under året. Rapportering av innovationssatsningarna kommer att göras när respektive projekt är helt avslutat. Läs mer om status kring nämndens arbete med innovationssatsningar under verksamhetsområdet 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stadsdelsnämnd Norra innerstaden Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Prognos (mnkr) Prognos T2, Utfall 2024 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-02-03 10:39 Ej aktiverbara utgifter-inkomst --- [Bilaga 2. Uppföljning av intern kontroll 2025 Norra innerstaden.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: NI 2025/1934 Sid 1 (9) Handläggare Till Andreas Evestedt Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 09 596 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Sid 2 (9) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ............................................................................................................... 4 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd............................................................................................................. 4 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 5 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 8 Tjänsteutlåtande Sid 3 (9) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Förvaltningen bedömer att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Nedan följer de avvikelser som har uppmärksammats under året efter genomförda kontrollaktiviteter utifrån nämndens internkontrollplan för 2025: • Processen Förebygga olyckor - Systematiskt brandskyddsarbete Inom processen har utförd kontrollaktivitet under året identifierat att mindre avvikelse finns. Läs mer nedan under berörd process. • Processen Förebygga välfärdsbrott - Utbetalning av ersättning för insatsen personlig assistans Inom processen har utförd kontrollaktivitet under året identifierat att mindre avvikelse finns. Läs mer nedan under berörd process. I övrigt har nämndens internkontrollplan inga avvikelser. Tjänsteutlåtande Sid 4 (9) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Process: Föreningsstöd Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Handläggning av Rutin för Uppföljning av föreningsstöd föreningsstöd registerkontroll Beskrivning och resultat av kontrollaktiviet Kontrollen är genomförd i samband med tertial 2. I kontrollen framkom inga avvikelser. Utöver att Värtan IK blivit utsatta för en it-attack och därför behöver göra om sin kontroll av samtliga registerutdrag. Uppföljande kontroll av Värtans IK pågår som en del av handläggning av inkommen redovisning vars ärende går upp till nämnd i februari 2026. 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Process: Efterlevnad av god ekonomisk förvaltning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Uppföljning av Kontroll av samtliga Samtliga representationsfakturor kontrolleras årligen kostnader för verifikationer som representation bokförs på Underlag från löpande kontroller sparas. representation. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Kontroll på representationskonton har gjorts månatligen och ansvarig kontaktats för åtgärd. Ekonomifunktionen inom förvaltningen får underlag på gjorda kontroller månatligen samt följer och kontaktar ansvarig person om åtgärd ej är gjord. Nätverk för godkännare har startats upp där representationsrutiner gåtts igenom. Flertalet utbildningstillfällen har tillhandahållits för ny personal med ekonomiadministrativa uppdrag där rutiner för detta ingår. Samtliga nya chefer har fått information om rutiner kring ämnet i samband med introduktionsutbildning i samband med införandet av den nya chefsstrukturen. Tjänsteutlåtande Sid 5 (9) 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Direktupphandlingar Kontroll att Kontroll av uppföljningsfil genomförs enligt direktupphandlingar gällande riktlinjer. genomförts enligt Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: gällande riktlinjer. Kontroller har gjorts genom stickprov på direktupphandlingar flera gånger under året. Kontrollerna har dokumenterats i uppföljningsfil. Inga avvikelser noterade vid stickprov på direktupphandlingar. Utbildning inom direktupphandling hölls för förvaltningen i oktober. Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Implementering av inhämtning av Implementering av lokala anvisningen på förvaltningens verksamheter lokal anvisning information om lokal anvisning för Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: informationssäkerhet Information om den ”Lokala anvisningen för informationssäkerhet” har getts på informationstillfällen och har gåtts igenom introduktionstillfällen för chefer och medarbetare. Det har även funnits information på informationsplatser både på de båda under året förvaltningskontoren och hos övriga verksamheter. Stickprov via mejl till chefer (avdelningschefer och enhetschefer) har genomförts med syfte att ta reda på om det finns vetskap om den ”Lokala anvisningen” – att den finns, var den går att hitta och vilket syfte den har. Majoriteten av de svarande är medvetna om att den finns, var den finns och varför den finns. Dock svarade en liten andel chefer att de inte kände till den. Tjänsteutlåtande Sid 6 (9) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Incidenthantering Uppföljning av Uppföljning av rapporterade incidenter informationssäkerhets incidenter och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: personuppgiftsinciden 47 personuppgiftsincidenter har anmälts under året. 20 av dessa har även anmälts till IMY, 16 av dessa har anmälts inom ter 72 timmar. Ökningen av antalet anmälda incidenter i jämförelse med föregående år (24 st) tros bero på en ökad kunskap hos medarbetare och chefer om vad som utgör en personuppgiftsincident och vikten av att göra en anmälan. DSO har haft tretton separata utbildningstillfällen för medarbetare och chefer under året. Den vanligaste orsaken till att enskilda personuppgiftsincidenter skett är den mänskliga faktorn genom felaktiga utskick av underlag. Som förebyggande åtgärder för att detta inte ska ske igen uppges främst utökade kontroller inför utskick oavsett om det sker via e-post eller brevledes. ISAM och DSO har under året informerat om vikten av att incidentrapportera på Chefsforum, på olika verksamheters APT samt på ledningsgrupp. Förberedelser för att uppfylla kraven för den nya Cybersäkerhetslagen (NIS2) har pågått under året och en ny rutin för informationssäkerhetsincidenter kommer att implementeras och kommuniceras under 2026. NIS-incidenter: Inga incidenter har rapporterats. IT-säkerhetsincidenter: MStart (påverkat hela Stockholms stad) och åtgärdats under året. Åtta informationssäkerhetsincidenter (sex potentiella vid stöld och inbrott, en (1) gällande mobilsystem, en (1) systemintrång Miljödata) 10 bluffmejl/bluff-SMS är rapporterade. Övriga informationssäkerhetsavvikelser: Bluffmejl- och sms, stöld av digitala enheter. Informationsklassning Inventering av att Status informationsklassningar prioriterade system (stor mängd Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: information, stort Arbetet med informationsklassningar har pågått löpande under året, både normerande för staden och lokala för Norra antal registrerade, innerstadens stadsdelsförvaltning. Informationsklassningarna följer stadens riktlinjer. hög nivå på känslighet av Två lokala informationsklassningar har avbrutits på grund av osäkra förhållanden gällande systemet (Säkra meddelanden) information) är och avsaknad av lokal förvaltningsorganisation (Säkra digitala möten). informationsklassade Under året har 20 informationsklassningar genomförts: eller planlagda för Lokala: Åtta är klara, två är avbrutna samt fyra är pågående. informationsklassning . Centrala: Två klara, två normerande inför upphandling, fyra pågående normerande. Tjänsteutlåtande Sid 7 (9) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Informationssäkerhet Upprättade PUB-avtal Status PUB-avtal inom upphandlingsförfaran Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: de DSO har under året påbörjat en mer strukturerad inventering och granskning av förekomsten av PUB-avtal och stadsinterna instruktioner. I förvaltningens registerförteckning finns 332 personuppgiftsbehandlingar upptagna. Av dessa är det kontrollerat att det finns PUB-avtal alternativt stadsinterna instruktioner, vilket motsvarar PUB-avtal där personuppgiftsbiträde är ett bolag inom staden, i 221 personuppgiftsbehandlingar. I 66 behandlingar har det konstaterats att det inte finns behov av PUB- avtal då det inte råder något biträdesförhållande. Det kvarstår därmed 45 personuppgiftsbehandlingar där det saknas vetskap om det finns behov av att upprätta PUB-avtal, om detta finns sedan tidigare alternativt att det inte råder ett biträdesförhållande. Behov eller förekomst av PUB-avtal kontrolleras löpande i samband med att informationsklassningar görs i nya behandlingar eller vid uppföljning i en redan förekommande personuppgiftsbehandling. Registerförteckning Granskning av att Granskning av avdelningarnas registerförteckningar över behandlade avdelningarnas personuppgifter registerförteckningar Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: uppfyller Revidering av registerförteckningen skedde med stöd av avdelningarnas dataskyddshandläggare under vår och sommar. dataskyddsförordning DSO:s granskning efter genomförd revidering visar på en kvalitetsförbättring i jämförelse med föregående år genom att den ens krav. rensats från behandlingar som inte varit relevanta för förvaltningen och innehållet har med stöd av en uppdaterad mall blivit mer enhetligt mellan avdelningen. Det finns ett behov av kunskapshöjning i hur ändamål med behandling ska formuleras för att följa bestämmelserna i GDPR då dessa nu tenderar att bli för brett och oprecist beskrivna vilket gör det svårt att förstå det specifika syftet med den enskilda personuppgiftsbehandlingen. Tjänsteutlåtande Sid 8 (9) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga olyckor Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Systematiskt Uppföljning av Svaren sammanställs och åtgärder tas fram samt följs upp. brandskyddsarbete förvaltningens SBA Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Totalt har 90 svar inrapporterats. Utifrån inkomna svar konstateras sammanfattningsvis att det behövs planer samt information främst om vad man ska ha med i sin riskanalys. Vidare behöver säkerställas att rätt personer har rätt behörigheter i stödsystem samt hjälp med hur planer för arbetet tas fram. Vidare behövs eventuellt ett stödsystem för hur arbetet med SBA (systematiskt brandskyddsarbete) kan utföras på ett systematiskt sätt. • 61 svarar att verksamheter inte använder IA (incidentrapportering) i avsedd modul för att dokumentera SBA. Här saknas ett bra verktyg som är anpassat för att kunna utföra ett bra SBA-arbete. • 30 svarade att deras riskanalyser saknar information om vilka konsekvenser en brand kan få för verksamheten. Här kommer förvaltningen arbeta med att ta fram en plan. • 30 har svarat att verksamheten inte vet om det finns en fastställd och dokumenterad övningsplan samt om planen har följts. Här kommer förvaltningen arbeta med att alla planer finns framtagna. • 26 svarar att de inte har beaktat anlagd brand i sin riskanalys. Här behöver en informationsinsats göras. • 18 svarar att inte alla incidenter/brandtillbud har rapporterats i incidentrapporteringsverktyget IA. Det kan bero på att behörigheter i IA-verktyget saknas för vissa. Behörigheterna kommer därför att ses över. • 18 svarar "vet inte" angående om det finns dokumentation över brandfarliga varor inom sin verksamhet. Här behöver frågan fortsätta undersökas. • 18 svarat att de inte vet eller är osäkra på om de behöver tillstånd för brandfarliga varor. Här behövs en informationsinsats. • 16 har svarat att de inte vet vem som är trygghetssamordnare. Här behövs en informationsinsats. Under hösten har därför tillhandahållits utbildning i SBA-arbetet inom nämndens verksamheter och över 100 personer har deltagit. Vidare tillhandahålls även digital brandskyddsutbildning för andra året i rad till samtliga medarbetare inom förvaltningen. Över 700 personer har genomfört den digitala utbildningen under året. Tjänsteutlåtande Sid 9 (9) Process: Förebygga otillåten påverkan Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Förebygga och Uppföljning av Kontroll i samband med tertialrapportering motverka hot och våld inrapporterade hot- mot anställda och vålds incidenter i Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: IA-systemet Uppföljningen av hot-, vålds- och påverkanshandlingar har genomförts genom sökningar i IA (stadens system för incidentrapportering) på nyckelorden hot, våld, trakasserier, korruption och otillåten påverkan. Totalt har 48 incidenter med inslag av hot, våld, trakasserier samt oro/obehag rapporterats i IA under 2025 fram till och med 15 december. Motsvarande period uppgick antalet till 38 incidenter år 2024 och 45 incidenter år 2023. Sammantaget är bedömningen att förvaltningen inte utsätts för otillåten påverkan i någon större omfattning. I de fall där sådan påverkan ändå förekommit har ärendena hanterats i enlighet med fastställda rutiner. Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Utbetalning av Kontroll av leverantör Stickprovskontroller av att kontroll av utbetalningar till leverantörer genomförs. ersättning för görs i samband med insatsen personlig utbetalning av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: assistans ersättning. Stickprovskontroller har genomförts. Det förekommer leverantörer som inte har korrekta underlag. Dessa kontaktas och underlag krävs in innan utbetalning verkställs. Felaktigheter finns främst i tidrapporter samt fakturerad tid mot beslutad tid. Det förekommer också att leverantörer inte använder sig av stadens regel om 30 dagar innan fakturan betalas. --- [Bilaga 3. GDPR årsrapport 2025 Norra innerstaden.pdf] Bilaga 9 GDPR årsrapport År 2025 Norra innerstadens stadsdelsnämnd GDPR årsrapport Januari 2026 Dnr: NI 2025/1934 Utgivningsdatum: 2026-01-16 Kontaktperson: Marju Stenudd Sammanfattning GDPR syftar till att skydda individers rättigheter och friheter med fokus på rätten till skydd av personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Ett dataskyddsombud har i uppdrag att oberoende granska verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. I denna rapport redovisar dataskyddsombudet årets granskning av Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings dataskyddsarbete samt lämnar rekommendationer på åtgärder för att ytterligare stärka dataskyddet: Förvaltningens dataskyddsarbete har utvecklats i positiv riktning: De viktigaste styrdokumenten i form av rutiner, processbeskrivningar och mallar har formulerats, antalet anmälda personuppgiftsincidenter har dubblerats och kunskapshöjande insatser har skett. Konsekvensbedömningar sker systematiskt för att identifiera och förebygga riskfyllda personuppgiftsbehandlingar. Kommande arbete bör fokuseras på att: skapa en tydlig årsplanering för informationsklassningar där risker för de registrerade är en parameter för prioritering, fortsatt säkerställa att PUB-avtal finns upprättade som innebär tillräckliga skyddsåtgärder och att inga tredjelandsöverföringar sker. Riktade insatser bör också ske i syfte att upptäcka personuppgiftsbehandlingar som saknas i förvaltningens registerförteckning och säkerställa att dessa antingen sker i enlighet med GDPR eller upphör. De tre största riskerna enligt dataskyddsombudets bedömning Fråga/kontroll Risk Rekommenderad åtgärd/åtgärder Registreras/uppdateras De årliga revideringarna bör kompletteras med stickkontroller för behandlingar i den omfattning att upptäcka eventuella personuppgiftsbehandlingar som saknas i som krävs för att registret ska registerförteckningen. innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Kunskapshöjande insatser bör göras så varje medarbetare förstår risker för de registrerade när personuppgiftsbehandlingar sker i strid mot GDPR. Har personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbehandlingar som kan innebära hög risk för de identifierat samtliga registrerade och som saknar aktuell informationsklassning bör personuppgiftsbehandlingar prioriteras för kommande informationsklassningar. som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Har personuppgiftsansvarig Det saknas kunskap i ett flertal personuppgiftsbehandlingar om identifierat de tredjelandsöverföringar sker då aktuell informationsklassning tredjelandsöverföringar som saknas. utförs? Årsplan för informationsklassningar bör prioritera personuppgiftsbehandlingar där aktuell informationsklassning saknas. Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................... 3 Dataskyddsombudets uppgift ..................................................................... 3 Granskning av dataskyddsarbetet 2025 ................................................. 4 Kontroll av obligatoriska områden .............................................................. 4 Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet 5 Register över personuppgiftsbehandlingar................................................. 5 Säkerhet i samband med behandlingen ..................................................... 7 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ............................................ 9 Den registrerades rättigheter .................................................................... 11 Personuppgiftsincidenter .......................................................................... 12 Överföring till tredje land ........................................................................... 14 Bilagor ..................................................................................................... 15 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning ... 16 Bilaga 2 – Omvärldsbevakning ................................................................. 32 Inledning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. Dataskyddsreglerna (kallas GDPR fortsättningsvis) sätter tydliga ramar för hur personuppgifter får behandlas för att minimera risken för skada och säkerställa att hanteringen sker ansvarsfullt och rättvist. GDPR har sin grund i de mänskliga rättigheterna, där varje individ har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt skydd av sina personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Dataskyddsombudets uppgift Varje personuppgiftsansvarig (nämnd eller styrelse) ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter framgår direkt av lagstiftningen. Ombudets roll är att kontrollera att GDPR följs inom organisationen. Det innebär bland annat att ge råd, rekommendationer och informera om frågor som rör behandlingar av personuppgifter. Dataskyddsombudet har även i uppdrag att oberoende granska verksamheternas arbete med dataskyddsfrågor för att säkerställa att dataskyddslagstiftningen efterlevs. DSO ska rapportera direkt till högsta förvaltnings-/bolagsnivå. I Stockholms stad innebär det att dataskyddsombudet rapporterar till nämnder och styrelser. Dataskyddsombudet lämnar årligen en rapport om verksamhetens dataskyddsarbete till varje nämnd och styrelse. Genom rapporten kan nämnd och styrelse ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet lämnar. Årsrapporten syftar till att nämnd/styrelse ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Årsrapporten är ett medel för nämnds/styrelsens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. Granskning av dataskyddsarbetet 2025 Kontroll av obligatoriska områden Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att anmärka Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avseende denna del. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. Resultatsammanställning och centrala iakttagelser inom dataskyddsarbetet I detta avsnitt presenteras en sammanställning av den bedömda risknivån för verksamhetens dataskyddsarbete, grundat på kontrollfrågorna inom de sex obligatoriska områdena. Vidare redovisas dataskyddsombudets centrala iakttagelser, inklusive områden där verksamheten uppvisar goda resultat och bör upprätthålla sitt arbete, samt identifierade brister som kan utgöra dataskyddsrisker. Avsnittet innehåller även dataskyddsombudets rekommenderade åtgärder för att hantera dessa risker och stärka dataskyddsarbetet. En fullständig redovisning av dataskyddsombudets underlag och resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena finns att läsa i bilaga 1. Bilagan innehåller även en beskrivning av syftet och bakgrunden för varje område. Register över personuppgiftsbehandlingar Sammanfattning Utformning av registerförteckningen samt instruktioner för hur den ska fyllas i reviderades i början av året för att tydliggöra syftet med förteckningens beståndsdelar samt skapa bättre förutsättningar för en komplett och korrekt information om de personuppgiftsbehandlingar som sker inom förvaltningen. Registerförteckningens utformning uppfyller kraven i GDPR. Granskning visar på en kvalitetsförbättring i jämförelse med föregående år genom att behandlingar som inte var relevanta för förvaltningen uppmärksammats och raderats och enhetligheten av den information som förts in om behandlingarna har ökat. Ett förbättringsområde är hur ändamål med personuppgiftsbehandlingar formuleras för att de ska vara tillräckligt specifika och inte vara för allmänt och brett formulerade. Vidare behöver uppgifter om det finns befintliga gallringsrutiner kompletteras för ett flertal behandlingar för att säkerställa att förvaltningen följer principen om lagringsminimering i samtliga behandlingar som sker. Ett arbete bör göras med att granska om det sker personuppgiftsbehandlingar som inte ingår i ordinarie processer och därmed kan saknas i registerförteckningen. Förslagsvis görs detta i form av stickkontroller av enskilda medarbetares hantering av personuppgifter. Vidare bör interna utbildningar tydligare belysa konsekvenser för de registrerade vid felaktig behandling av personuppgifter samt vikten av att ta del av och följa förvaltningens lokala rutiner kopplade till området. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Kommentarer och rekommendationer Antal behandlingar som är Registerförteckningen innehåller efter årets registrerade? revidering 332 behandlingar vilket är i nivå med föregående år. Har verksamheten Rutin finns som steg för steg beskriver ändamålsenliga rutiner för att tillvägagångssätt för att säkerställa att nya registrera nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar sker i enlighet med GDPR samt vilka uppgifter om behandlingen behandlingar? som behöver föras in i registerförteckningen. Registreras/uppdateras De årliga revideringarna bör kompletteras med behandlingar i den omfattning stickkontroller för att upptäcka eventuella som krävs för att registret ska personuppgiftsbehandlingar som saknas i registerförteckningen. innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Kunskapshöjande insatser bör göras så varje medarbetare förstår risker för de registrerade när personuppgiftsbehandlingar sker i strid mot GDPR. Har de uppgifter som är Formuleringar av ändamål med obligatoriska enligt artikel 30 personuppgiftsbehandlingar behöver bli mer besvarats kopplat till de specifika. registrerade behandlingarna? Uppgifter om gallringsrutiner behöver kompletteras för att säkerställa att princip om lagringsminimering efterlevs. Strukturen i registerförteckningen möjliggör att samtliga obligatoriska uppgifter förs in om behandlingarna. Säkerhet i samband med behandlingen Sammanfattning Verktyget KLASSA används för de olika momenten i informationsklassningsarbetet. När objektet omfattar personuppgifter skickas mall för tröskelanalys till berörd verksamhet i samband med att första klassningstillfället bokas in för att bedöma behovet av konsekvensbedömning. Konsekvensbedömning av riskfyllda personuppgiftsbehandlingar sker parallellt med informationsklassningsarbetet med stöd av DSO. För tröskelanalyser och konsekvensbedömningar används IMY:s mallar framtagna i februari 2025. DSO deltar som regel i informationsklassningsarbetet i syfte att bevaka att risker med personuppgiftsbehandlingar uppmärksammas samt för att stötta i att utreda personuppgiftsansvar och eventuella biträdesförhållanden. Representanter från verksamheter som kommer nyttja/nyttjar tjänsten eller verktyget är alltid delaktiga i informationsklassning och konsekvensbedömning samt för att identifiera risker samt åtgärder för att minska risker med behandlingen. Det bör inför varje nytt år göras en preliminär helårsplan som sätter ramarna för vilka informationsklassningar som ska genomföras och vad som ligger till grund för prioritering. Antal registrerade och kategorier av personuppgifter som behandlas ska vara centrala faktorer vid bedömning av prioritering. När prioriteringsgrunderna är tydligt formulerade är det lättare att fatta beslut om behov av förändringar i årsplanen på grund av nya förfrågningar om informationsklassningar som inkommer. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Kommentarer och rekommendationer Efter ett antal stickprov på DSO och verksamhetsrepresentanter deltar i alla genomförda informationsklassningar som omfattar informationsklassningar, personuppgiftsbehandlingar. bedömer DSO att resultatet i Tröskelanalyser och konsekvensbedömningar av genomförda riskfyllda personuppgiftsbehandlingar genomförs informationsklassningar i systematiskt med stöd av DSO. tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande dokument Skriftliga rutiner med tillhörande mallar och och rutiner om dataskydd (som processbeskrivningar finns för hantering av finns skriftligt), bedömer DSO att personuppgiftsincidenter, registrerades rättigheter samt inför behandling av nya det finns tillräckligt mycket personuppgifter och uppdatering av reglerat och tillräckligt stöd? registerförteckning. Rutin för att initiera tröskelanalys och konsekvensbedömning sker strukturerat men muntligt och bör kompletteras med skriftlig rutin. Avseende de skriftligt styrande Rutin för hantering av personuppgiftsincidenter dokument och rutiner som finns, upplevs kända och implementerade till stor del. bedömer DSO att de är Riktade utbildningsinsatser bör göras till verksamheter som sällan anmäler incidenter. tillräckligt implementerade och kända? Rutin för registrerades rättigheter görs kända och implementeras löpande med översyn av DSO när förfrågningar inkommer. Rutin för vad som behöver klargöras inför ny behandling av personuppgifter samt vilka uppgifter som ska föras in i förvaltningens registerförteckning behöver göras mer kända. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Sammanfattning Sedan våren genomförs tröskelanalyser systematiskt i samband med att informationsklassning bokas om det inte redan är känt att konsekvensbedömning behöver göras. Konsekvensbedömningar och tillhörande riskanalyser genomförs med stöd av DSO för samtliga personuppgiftsbehandlingar som uppfyller kriterier enligt tröskelanalys. Förvaltningen använder IMY:s mallar och vägledningar för konsekvensbedömning som publicerades i februari 2025. Resultat av konsekvensbedömning där redogörelse görs av de främsta riskerna samt förebyggande åtgärder med utpekat aktivitetsansvar delges berörda avdelningschefer för eventuella synpunkter innan detta skickas för information till och godkännande av stadsdelsdirektör. Redan pågående behandlingar som saknar aktuell informationsklassning behöver prioriteras i årsplanering över kommande informationsklassningar för att säkerställa en högre säkerhetsnivå avseende behandling av personuppgifter. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Kommentarer och rekommendationer Finns det ändamålsenliga rutiner Underlag för tröskelanalys skickas till för att vid nya/förändrade verksamheten när informationsklassning bokas personuppgiftsbehandlingar in. genomföra tröskelanalys? Genomförs tröskelanalyser vid Tröskelanalyser genomförs alltid när nya/förändrade informationsklassning bokas in såvida det inte personuppgiftsbehandlingar? redan är känt att konsekvensbedömning behöver genomföras. Finns det en ändamålsenlig mall Förvaltningen använder IMY:s mallar för samt rutiner för genomförande konsekvensbedömning och riskanalys. av konsekvensbedömning ISAM och DSO stämmer av med varandra när i avseende dataskydd? processen för informationsklassning som konsekvensbedömning ska genomföras. Genomförs Konsekvensbedömning genomförs alltid när konsekvensbedömning avseende personuppgiftsbehandling som kan innebära dataskydd i de fall det krävs? hög risk för registrerad har identifierats. Har personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbehandlingar som kan innebära identifierat samtliga hög risk för de registrerade och som saknar personuppgiftsbehandlingar som aktuell informationsklassning bör prioriteras för kommande informationsklassningar. kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Den registrerades rättigheter Sammanfattning Det är fortsatt få personer som utövar sina rättigheter i enlighet med GDPR. I början av året reviderades rutinen för hantering av begäran och kompletterades med processbeskrivning som förtydligar ansvarsfördelning vid en förfrågan. Mallar togs fram för att säkerställa att förvaltningen besvarar förfrågan med kompletta uppgifter. Rutinen har utvärderats och reviderats efter varje förfrågan då förbättringar identifierats i samband med hantering. Syftet med och vikten av att tillgodose de registrerades rättigheter samt kännedom om förvaltningens lokala rutiner för att hantera begäran behöver spridas i högre grad för att säkerställa att förvaltningen uppfyller lagkrav. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Kommentarer och rekommendationer Finns det ändamålsenliga mallar Rutin har reviderats samt kompletterats med samt rutiner för besvarande av processbeskrivning och mallar. begäran från den registrerade? Rutinen har utvärderats och reviderats efter varje förfrågan då förbättringsområden identifierats. Hur många begäranden (om Fyra begäranden av registerutdrag har registerutdrag, begränsning, inkommit. I ett fall har även underlag på radering etc.) har under året personuppgiftsbehandlingarna begärts. inkommit från de registrerade? Hur många av de inkomna Samtliga begäranden har besvarats inom en begärandena har besvarats av månad. verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal stickprov Då det är så få inkomna begäranden har genomförda av samtliga granskats. dataskyddsombudet, uppfyller Samtliga svar uppfyller lagkrav. svaren till de registrerade lagkraven? Personuppgiftsincidenter Sammanfattning Antalet rapporterade personuppgiftsincidenter har fördubblats i jämförelse med föregående år. Detta kan vara ett positivt resultat av att det under året genomförts tretton utbildningstillfällen avseende dataskydd för olika medarbetar- och chefsgrupper. Under 2024 genomfördes ett fåtal utbildningsinsatser då DSO var ny i sin roll. Den enskilt mest omfattande personuppgiftsincidenten skedde i samband med cyberattack hos leverantören Miljödata där personuppgifter röjdes avseende nuvarande och tidigare anställda medarbetare. Incidenten hanterades enligt lokala rutiner, i linje med GDPR samt instruktioner från Stadsledningskontoret som var samordnande kontakt gentemot leverantör. Information till de drabbade skedde i enlighet med GDPR och målgruppsanpassat initierat både av förvaltningen samt Stadsledningskontoret. Resultat av IMY:s tillsyn av Miljödata samt tre av deras kunder med anledning av incidenten samt förvaltningens egna erfarenheter bör analyseras och förbättringsområden identifieras och tas om hand. Utbildning i vad som utgör en personuppgiftsincident behöver fortsatt prioriteras för att säkerställa att alla incidenter anmäls och förebyggande åtgärder hanteras. Särskilt fokus bör läggas på verksamheter som sällan anmäler incidenter. Den övergripande incidentprocess som tagits fram behöver kompletteras med rutiner och implementeras för att säkerställa att potentiella personuppgiftsincidenter upptäcks i ett tidigt skede samt även när de inte är orsakade av enskild medarbetare. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Kommentarer och rekommendationer Hur säkerställs det att samtliga DSO har hållit tretton utbildningstillfällen om medarbetare har den kunskap dataskydd under året för olika medarbetar- och som behövs för att veta hur denne chefsgrupper. ska agera vid en Rutin för personuppgiftsincidentshantering nås personuppgiftsincident? via stadsdelsförvaltningens samarbetsyta samt intranätet. DSO mailar länk till rutin när person gjort anmälan i IA. Kunskapshöjande insatser bör fokuseras på verksamheter som sällan eller aldrig anmäler incidenter. Finns det ändamålsenliga rutiner Rutiner finns för hantering av för att hantera händelser som kan personuppgiftsincidenter. utgöra potentiella Övergripande incidentrutin har tagits fram i syfte att exempelvis upptäcka potentiella personuppgiftsincidenter? Följs personuppgiftsincidenter. Denna behöver dessa? kompletteras med rutiner samt implementeras. Hur många 48 personuppgiftsincidenter har anmälts i år personuppgiftsincidenter har vilket är en dubblering från föregående år. dokumenterats under året? Hur många 20 av totalt 48 personuppgiftsincidenter har personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY. 16 av dessa har anmälts inom anmälts till IMY under året? 72 timmar. DSO erbjuder stöd i hur allvarlighetsgrad av en incident ska bedömas. Överföring till tredje land Sammanfattning I förvaltningens registerförteckning uppges att inga tredjelandsöverföringar sker. I samband med informationsklassningar utreds personuppgiftsansvaret och om behandlingen innebär ett personuppgiftsbiträdesförhållande (PUB). Befintliga eller upprättade PUB-avtal där eventuella underbiträden framkommer granskas. Inga tredjelandsöverföringar har framkommit i de behandlingar där informationsklassning genomförts under året. Då det finns personuppgiftsbehandlingar där det saknas aktuell informationsklassning går det inte att utesluta att det sker tredjelandsöverföringar. Förvaltningen är ansvarig för konton i sociala medier. Förvaltningen har beslutat att inga personuppgifter får förekomma i sociala medier då detta innebär tredjelandsöverföring. DSO har inte granskat om detta efterlevs. Årsplanering för informationsklassningar bör prioritera personuppgiftsbehandlingar där aktuell informationsklassning saknas för att få en aktuell bild av befintliga leverantörer och underleverantörer och att tillräckliga skyddsåtgärder har formulerats i PUB-avtal. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Kommentarer och rekommendationer Har personuppgiftsansvarig Det saknas kunskap i ett flertal identifierat de personuppgiftsbehandlingar om tredjelandsöverföringar som utförs? tredjelandsöverföringar sker då aktuell informationsklassning saknas. Årsplan för informationsklassningar bör prioritera personuppgiftsbehandlingar där aktuell informationsklassning saknas. Tillämpar personuppgiftsansvarig Förvaltningen innehar konton för sociala ett överföringsverktyg på de medier. Dessa omfattas av adekvansbeslut. tredjelandsöverföringar som utförs? Förvaltningen har beslutat att inga personuppgifter får förekomma i sociala medier. DSO har inte granskat om detta efterlevs. Har personuppgiftsansvarig gjort en Detta har hittills ej varit av relevans. nödvändig bedömning, ”Transfer Det behöver fastställas rutiner för att Impact Assessment” (TIA), genomföra TIA om behovet skulle uppstå. avseende tredjelandsöverföringar? Bilagor Bilaga 1: Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Bilaga 2: Omvärldsbevakning Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Denna bilaga innehåller en beskrivning av syftet med respektive obligatoriskt område samt en mer detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning och slutsatser. Här framgår vilka iakttagelser som gjorts och vilken information som samlats in under granskningsarbetet av de sex obligatoriska rapporteringsområdena. För varje område redovisas de underlag som har använts, de iakttagelser som har gjorts samt hur dessa har utgjort grunden för dataskyddsombudets riskbedömning och rekommenderade åtgärder. 1. Register över personuppgiftsbehandlingar Bakgrund och syfte I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. Resultat Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Antal behandlingar som är registrerade? Förvaltningen har sin registerförteckning över behandlade personuppgifter i en excelfil. Varje avdelning har en flik för behandlingar som sker inom processer som är unika för sin avdelning, behandlingar som sker inom förvaltningsövergripande processer som omfattar fler eller alla avdelningar ligger i en separat flik. Förteckningen följer samma processtruktur som stadsdelsförvaltningarnas hanteringsanvisningar. Registerförteckningen innehåller efter årlig revidering och granskning 332 behandlingar vilket är i nivå med föregående år (329). Korrigeringar har skett både genom att inaktuella behandlingar tagits bort likväl som att kompletteringar har skett av behandlingar som tidigare saknats i förteckningen. Revidering av registerförteckningen initieras av DSO och görs av avdelningarnas dataskyddshandläggare som kontrollerar och justerar uppgifterna med stöd av medarbetare med kunskap om respektive behandling. DSO genomför sin granskning när dataskyddshandläggare inkommer med reviderat underlag och återkopplar med förbättringsområden eller där uppgifter saknats eller varit otydliga. Resultatet ovan baseras på förteckningens utformning efter en korrigeringsomgång. Har verksamheten ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade behandlingar registreras? Förvaltningen har en lokal rutin som beskriver steg för steg vilka överväganden som behöver göras inför att en ny behandling av personuppgifter ska påbörjas för att säkerställa att bestämmelserna i GDPR följs. Rutinen beskriver vidare vilka uppgifter om behandlingen som behöver föras in i registerförteckningen samt under vilken kolumn i förteckningen. Registreras/uppdateras behandlingar i den omfattning som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Avdelningarnas dataskyddshandläggare gör en årlig revidering av registerförteckningen. I arbetet görs avstämningar med medarbetare som har kunskap om behandlingarna. Däremellan ska uppdateringar ske när förändringar avseende personuppgiftsbehandlingar sker. Frågor om uppdatering av registerförteckningen inkommer sällan till DSO vilket kan tyda på att kunskapen om behovet av löpande uppdatering av denna är begränsad. Vissa löpande uppdateringar sker i samband med informationsklassningar då avdelningarnas dataskyddshandläggare deltar i dessa. Det saknas kunskap i dagsläget om det sker personuppgiftsbehandlingar som inte är en del i verksamheternas ordinarie processer på enskilda medarbetares eget initiativ. Detta kan innebära att det sker personuppgiftsbehandlingar som inte är upptagna i registerförteckningen. Har de uppgifter som är obligatoriska enligt artikel 30 besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? Registerförteckningen är utformad så att alla obligatoriska uppgifter enligt artikel 30 ska kunna besvaras. Utformning av och instruktionerna för hur registerförteckningen ska fyllas i har förtydligats för att göra det lättare att förstå vilka uppgifter som efterfrågas samt för att skapa en tydligare logik i den ordning som uppgifterna fylls i. Granskning visar att det i ett flertal fall finns brister i hur ändamål med behandlingarna formuleras. Dessa tenderar att bli för generellt och brett beskrivna vilket gör att GDPR:s bestämmelse om uttryckligt och specifikt angivna ändamål med behandlingen inte uppfylls. Vidare saknas uppgifter om det finns befintliga gallringsrutiner för ett flertal behandlingar. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Identifierade brister redovisade i årsrapport för 2024 har hanterats enligt följande: Styrdokument och mallar I början av året reviderades strukturen i registerförteckningen med utgångspunkt från resultat av granskning redovisade i Årsrapport GDPR 2024. Kolumnerna sorterades i en mer logisk ordning och rullister med svarsalternativ skapades där det var ändamålsenligt för att skapa en enhetlighet i svarsformuleringar eller för att tydligare synliggöra var det saknas uppgifter. Vidare kompletterades den med kolumner för att fylla i förekomst av gallringsrutiner kopplade till varje behandling för att uppmärksamma om förvaltningen inte uppfyller principen om lagringsminimering. Den årliga revideringen av registerförteckningen genomfördes under vår och sommar av avdelningarnas dataskyddshandläggare. Inför revideringsarbetet formulerades och presenterades nya styrdokument i form av processbeskrivning och rutin över hur revidering av registerförteckningen ska ske och hur ansvarsfördelningen ser ut för roller involverade i detta arbete. I rutinen beskrivs steg för steg vilka överväganden som behöver göras innan en ny personuppgiftsbehandling påbörjas och vilka uppgifter som behöver föras in i registerförteckningen avseende behandlingen. Kompetenshöjning Kompetenshöjning avseende innebörden av GDPR:s artiklar har varit en återkommande punkt på agendan för årets dataskyddsnätverksmöten. För att skapa bättre förståelse inför årets revidering av registerförteckningen genomfördes därför gemensamt fem av IMY:s kunskapsfilmer om grundläggande principer i personuppgiftsbehandling i enlighet med GDPR. Inbjudningar till webbinarier avseende olika områden inom GDPR har även delats till dataskyddsnätverket för att möjliggöra fördjupade kunskaper. DSO har under året hållit tretton utbildningar för förvaltningens medarbetare och chefer om dataskydd samt förvaltningens lokala rutiner och arbetssätt. Utforska möjlighet till digitalt verktyg som inkluderar registerförteckning DSO har sett två presentationer avseende stödsystem för arbete med dataskydd inklusive underhåll av registerförteckning. Då det under hösten framkom att stadsledningskontoret påbörjat en förstudie kring att införa ett systemstöd för informationssäkerhet och dataskydd för hela staden inväntas resultat av detta. DSO har ingått som referensintervjuperson i kartläggningen av behov av systemstöd. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Det finns goda förutsättningar för förvaltningen att ha ett systematiskt arbetssätt för att upprätthålla en korrekt och aktuell registerförteckning över behandlade personuppgifter som uppfyller samtliga krav i GDPR. Styrdokument i form av rutiner, mallar och processdokument som tidigare saknats har formulerats och presenterats och finns tillgängliga för samtliga medarbetare och chefer via samarbetsytan för informationssäkerhet och dataskydd. Mallen för registerförteckningen har struktur utifrån GDPR:s krav och rutinbeskrivning inför hantering av personuppgifter beskriver vilka principer som behöver uppfyllas och varför och hur arbetet ska genomföras steg för steg. Granskning av registerförteckning efter revidering visar på en kvalitetsförbättring i jämförelse med föregående år med större enhetlighet i hur den fyllts i samt att inaktuella behandlingar tagits bort. Information har även kompletterats som tidigare har saknats. Om möjligheten till ett systemstöd ges bör detta prioriteras då ett mer användarvänligt sätt att hålla registerförteckningen uppdaterad förmodligen skulle resultera i ett mer korrekt register över personuppgiftsbehandlingar. Under året har flera kunskapshöjande insatser skett för de som ingår i förvaltningens dataskyddsnätverk: gemensamt har nätverket genomfört fem av IMY:s kunskapsfilmer om grundläggande principer i GDPR. DSO har förutom detta hållit tretton enskilda utbildningstillfällen om dataskydd för förvaltningens medarbetare och chefer. Kunskaperna behöver dock fördjupas ytterligare och medarbetare behöver få en större förståelse för konsekvenser för klienter, brukare och invånare av en bristande personuppgiftsbehandling. Ett större fokus bör läggas på att sprida och implementera rutinen för löpande uppdatering av registerförteckningen och att upptäcka eventuella personuppgiftsbehandlingar som sker hos enskilda medarbetare utanför verksamheternas ordinarie processer. Detta för att säkerställa att förvaltningen uppfyller sitt ansvar avseende samtliga personuppgiftsbehandlingar som sker. DSO:s rekommendationer på aktiviteter för 2026: • I utbildningar i dataskydd för medarbetare och chefer bör information om rutin för behandling av personuppgifter och uppdatering av registerförteckning få större utrymme • En workshop med avdelningens dataskyddshandläggare bör genomföras i syfte att öka kunskapen i hur ändamål med personuppgiftsbehandling ska formuleras för att bli tillräckligt avgränsade och specifika • Med stöd av avdelningarnas dataskyddshandläggare bör stickprov genomföras av ett antal medarbetares personuppgiftsbehandlingar för att upptäcka behandlingar som inte finns upptagna i registerförteckningen 2. Säkerhet i samband med behandlingen Bakgrund och syfte Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna eller att uppgifterna förloras. Personuppgiftsansvarig behöver bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att minska riskerna. Risker i samband med personuppgiftsbehandling är en typ av risk som informationsägaren behöver omhänderta i riskanalyser. Att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner medför att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. Syftet med detta rapporteringsområde är därmed att rapportera huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser. Vidare bedömer DSO huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? DSO gör bedömningen att olika kategorier av personuppgifter beaktas och att riskerna i personuppgiftsbehandlingen hanteras i klassningsprocessen genom nuvarande arbetssätt: DSO deltar som regel i samtliga informationsklassningar där informationsklassning inte tidigare genomförts, och även i vissa fall i uppföljande informationsklassningar, i syfte att bevaka vilka personuppgifter som behandlas, eventuellt behov av att genomföra konsekvensbedömning samt om behandlingen innebär ett biträdesförhållande och om det då finns ett befintligt PUB-avtal som reglerar hantering av personuppgifter mellan parterna eller om detta behöver upprättas. DSO deltar även regelbundet i normerande klassningsarbete och konsekvensbedömningar då detta tillför en mer nyanserad bild av förutsättningar och konsekvenser av personuppgiftsbehandlingar och bidrar till en större likställighet över staden samt ger ett värdefullt underlag och bättre helhetsbild att utgå ifrån till förvaltningens eget klassningsarbete. Klassninsgsledare använder verktyget KLASSA i samtliga moment i informationsklassningen och DSO stöttar genom att leda verksamheternas representanter genom materialet för konsekvensbedömningarna. För konsekvensbedömningar används IMY:s mallar och vägledningar. Representanter från berörda verksamheter med praktisk kunskap av den specifika personuppgiftsbehandlingen deltar alltid i informationsklassningarnas olika moment för att säkerställa en rättvis bedömning av risker och konsekvenser och en korrekt bild av hur behandlingen sker. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? DSO bedömer att det finns tillräckligt reglerat och stöd avseende styrande dokument och rutiner. Tydligt formulerade rutiner med tillhörande mallar och processbeskrivningar finns för hantering av personuppgiftsincidenter, registrerades rättigheter samt inför behandling av nya personuppgifter och uppdatering av registerförteckning. För att genomföra tröskelanalys, konsekvensbedömning samt riskanalys av personuppgiftsbehandlingar används stödmaterial från IMY som publicerades i februari 2025. Rutin för att initiera tröskelanalys och konsekvensbedömning sker i samråd mellan klassningsledare och DSO. Detta har hittills skett muntligt då det är ett för året nytt arbetssätt och en logisk och ändamålsenlig följd i de olika momenten har prövats fram. En skriftlig rutin med processbeskrivning över klassningsarbetets olika delmoment bör tas fram och kommuniceras till verksamheterna för att ytterligare förtydliga de olika delar verksamheterna behöver ha i beaktande när nya personuppgiftsbehandlingar ska införas. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? DSO:s bedömning är att skriftligt styrande dokument och rutiner är till viss del implementerade och kända. Under 2025 formulerades eller reviderades skriftliga rutinbeskrivningar, tillhörande mallar samt processbeskrivningar som förtydligar processflöde och ansvarsfördelning för: • Hantering av personuppgiftsincidenter • Begäran om tillgång till personuppgifter och registrerades övriga rättigheter enligt GDPR • Revidering av registerförteckning i enlighet med GDPR Rutinerna finns tillgängliga för samtliga medarbetare via samarbetsytan för informationssäkerhet och dataskydd som nås via Norra innerstadens samarbetsyta eller intranätets sidor för informationssäkerhet och dataskydd. Information om vilka lokala rutiner som finns samt var de finns tillgängliga har presenterats i samband med de utbildningstillfällen DSO hållit för verksamheterna samt i samband med utskick i chefsbrev. Länk till aktuell rutin har även bifogats i kommunikation med medarbetare och chefer när det uppstått situation där rutinen ska följas. Rutin för hantering av personuppgiftsincidenter upplevs till stor del känd och implementerad. Vissa verksamheter anmäler fortsatt få incidenter vilket kan tyda på att kunskaperna är bristfälliga avseende vad som utgör en personuppgiftsincident och vikten av att anmäla dessa. Rutin för uppdatering av registerförteckningen och grund för de uppgifter som behöver föras in i registerförteckningen är främst känd av dataskyddshandläggare och behöver spridas till övriga medarbetare och chefer. Begäran om tillgång till personuppgifter ska hanteras via registraturet. En tät kommunikation vid de fåtal begäranden som inkommit har säkerställt att de som berörs fått tydliga instruktioner om hur rutinen är formulerad. Rutinen har utvärderats efter varje enskild förfrågan och förfinats efter varje tillfälle för att säkerställa en rutin som är hållbar och uppfyller GDPR även om antalet förfrågningar skulle öka kraftigt. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Identifierade brister i årsrapport 2024 har hanterats enligt följande: Tydligare och mer överblickbar uppföljning av informationsklassningar Registerförteckningen har uppdaterats med information om för vilka personuppgiftsbehandlingar det genomförts informationsklassningar samt vilka moment inom klassningsarbetet som gjorts samt när. Det saknas fortsatt en tydlighet hur prioritering av informationsklassningar planeras in och genomförs vilket kan innebära risker för de registrerade. Övrigt utvecklingsarbete kopplat till säkerhet i samband med behandling av personuppgifter Under våren infördes ett systematiskt arbetssätt med att genomföra tröskelanalyser samt konsekvensbedömningar som en del av informationsklassningsarbetet. Detta har gjort att risker med personuppgiftsbehandlingar uppmärksammats i högre grad och att verksamhetens representanter engagerats i vilka förebyggande åtgärder de bör genomföra för att minska riskerna samt att ansvariga för att genomföra åtgärderna har utsetts. Kunskap om syfte med informationsklassningar samt varje medarbetares ansvar i behandlingen av personuppgifter är fortsatt begränsad då det ofta är samma medarbetare som deltar i informationsklassningarna som representanter för sin verksamhet. Ett flertal grundläggande rutindokument, mallar och processbeskrivningar för att uppfylla GDPR har upprättats eller reviderats under året vilket är en tydlig kvalitetshöjning sedan föregående år. Frekventa utbildningstillfällen under året för att sprida kunskap och innebörden av rutinerna har gjort att fler vänt sig till DSO för att få råd avseende behandling av personuppgifter vilket skapat tillfällen till fördjupande kunskapsspridning. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer De informationsklassningar som genomförs följer strukturen i verktyget KLASSA. För att säkerställa att riskfyllda personuppgiftsbehandlingar identifieras och förebyggs genomförs tröskelanalyser, konsekvensbedömningar och riskanalyser. Under informationsklassningarna deltar ISAM, DSO, representant från IT samt medarbetare från berörda verksamheter samt deras dataskyddshandläggare. Förvaltningens informationshantering är omfattande och trots att det genomförts ett antal informationsklassningar under året saknas det aktuella informationsklassningar i ett flertal system och tjänster. Det framgår inte vilka parametrar som ligger till grund för vilka informationsklassningar som prioriteras före andra vilket kan resultera i risker för de registrerade i de behandlingar där aktuell informationsklassning saknas. För att säkerställa att personuppgiftsbehandlingar sker på ett säkert sätt bör det inför varje nytt år tas fram en preliminär årsplanering av informationsklassningar som ska genomföras. I planeringen bör det tydligt framgå vilka parametrar som ligger till grund för de prioriteringar som görs för att enklare kunna ta ställning till eventuella behov av ändringar i årsplanen. Förekomst av personuppgifter ska vara en viktig parameter och då främst när det förekommer känsliga personuppgifter, en stor mängd personuppgifter och när många registrerade omfattas av behandlingen. Fler medarbetare bör inkluderas i arbetet med informationsklassningar för att bredda kunskaperna inom förvaltningen om syfte och mål med dessa. Detta kan med fördel ske genom att variera vilka verksamhetsrepresentanter som bjuds med till informationsklassningarna när verksamhetskompetensen innehas av flera personer. DSO:s rekommendationer på aktiviteter för 2026: • Inför nytt verksamhetsår ska årsplanering för informationsklassningar tas fram där parametrar för prioritet framgår. Förekomst av personuppgifter ska vara en tungt vägande parameter • Verksamheterna bör variera vilka medarbetare som bjuds in till informationsklassningar för att sprida kompetens om syfte och mål med dessa till fler inom förvaltningen • Dataskyddshandläggares ansvar i att sprida kunskaper till sina kollegor bör förtydligas för att få fler aktiva ambassadörer som hjälper till med att bredda kompetensen inom förvaltningen 3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Bakgrund och syfte En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en så kallad tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utförs för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga rutiner för att vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Sedan våren genomförs tröskelanalyser systematiskt i samband med att informationsklassning bokas om det inte redan är känt att konsekvensbedömning behöver göras. Detta har skett genom muntlig avstämning mellan ISAM och DSO och behöver formuleras till en skriftlig rutin som en del i informationsklassningsprocessen. Genomförs tröskelanalyser vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Tröskelanalyser genomförs alltid när informationsklassning bokats avseende objekt som innebär personuppgiftsbehandling såvida det inte redan är känt att konsekvensbedömning behöver genomföras. Finns det en ändamålsenlig mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Förvaltningen använder IMY:s mallar och vägledningsdokument för konsekvensbedömningar med tillhörande riskanalys. Då det systematiska arbetet med konsekvensbedömningar är nytt för året, samt behöver ske delvis parallellt med informationsklassningsarbetet, har ISAM och DSO valt att stämma av med varandra i varje enskilt fall var i processen det är lämpligt att genomföra konsekvensbedömningen. Detta behöver dock formaliseras i en skriftlig rutin nu när arbetssättet har satt sig. Genomförs konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Konsekvensbedömning genomförs alltid när resultat av tröskelanalys visar på att detta bör göras eller om det även utan tröskelanalys bedömts att behandlingen uppfyller kriterierna för att konsekvensbedömning behöver göras. Har personuppgiftsansvarig identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Behovet av att genomföra en konsekvensbedömning kontrolleras i samband med att en informationsklassning bokats in. Förvaltningen har en omfattande informationshantering och det saknas aktuella informationsklassningar i ett flertal av dessa. Detta gör att det saknas information om i vilken omfattning det saknas konsekvensbedömningar som borde ha genomförts. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Identifierade brister i årsrapport 2024 har hanterats enligt följande: Prioritera att genomföra konsekvensbedömningar Det systematiska arbetet med tröskelanalyser och konsekvensbedömningar infördes under våren. Från att inte ha genomfört några konsekvensbedömningar alls under 2024 har förvaltningen sedan april, när arbetssättet infördes, genomfört nio konsekvensbedömningar. Detta resulterar i en högre medvetenhet i vilka risker en personuppgiftsbehandling kan innebära och vilka förebyggande insatser verksamheten behöver genomföra för att minska riskerna och vilken funktion som är ansvarig för att aktiviteterna genomförs. DSO har agerat stöd genom att leda verksamheterna genom materialet i konsekvensbedömningarna och hjälpa verksamheterna att förstå vilken information som efterfrågas och ligger till grund för att bedöma om riskerna med personuppgiftsbehandlingen är godtagbara. Färdigt material har skickats till ansvariga avdelningschefer som information och eventuella synpunkter men även för att skapa en medvetenhet om vilka risker som behöver omhändertas av verksamheterna. Prioritera informationsklassningar utifrån konsekvenser för de registrerade Ett flertal informationsklassningar har genomförts under året och då det bedömts behövas har konsekvensbedömningar genomförts för att belysa risker för de registrerade och hur dessa kan förebyggas. För att säkerställa en högre säkerhetsnivå avseende behandling av personuppgifter krävs att en analys görs av vilka riskfyllda personuppgiftsbehandlingar som redan sker inom förvaltningen och prioritera dessa i en årsplan för kommande informationsklassningar. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Förvaltningens systematiska arbetssätt med tröskelanalyser och konsekvensbedömningar är ett stort steg i rätt riktning för att öka medvetenheten om vilka risker personuppgiftsbehandlingar kan innebära och göra verksamheterna aktiva i att förebygga identifierade risker. En årsplanering för informationsklassningar bör tas fram där det framgår vad som ligger till grund för prioriteringar. I detta bör en vägande parameter vara kategorier och omfattning av personuppgifter som behandlas samt antal registrerade som berörs av behandlingen. Detta skulle innebära att fler personuppgiftsbehandlingar som innebär en hög risk skulle uppmärksammas och att adekvata skyddsåtgärder som förebygger dessa risker skulle identifieras. För att synliggöra för vilka behandlingar det saknas konsekvensbedömning har ett tillägg gjorts i registerförteckningen där det för varje behandling behöver uppges om konsekvensbedömning genomförts eller om det gjorts en bedömning att detta inte behövs. DSO:s rekommendationer på aktiviteter för 2026: • Inför nytt verksamhetsår bör årsplanering för informationsklassningar tas fram där parametrar för prioritet framgår. Behandlingar som kan innebära hög risk för de registrerade där aktuell informationsklassning saknas ska ha en hög prioritet. • Skriftlig processbeskrivning över samtliga steg i informationsklassning bör formuleras och implementeras 4. Den registrerades rättigheter Bakgrund och syfte Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? I början av året reviderades rutin för begäranden som kompletterades med processbeskrivning samt mallar för att specificera avgränsat område för den registrerades förfrågan samt ge ett sammanställt svar till den registrerade. Rutin och arbetssätt har utvärderats efter varje enskild begäran och därefter reviderats för att steg för steg skapa en hållbar rutin som uppfyller de registrerades rättigheter enligt GDPR även om förfrågan är komplex och/eller om antalet förfrågningar ökar kraftigt i antal. Hur många begäranden (om registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Fyra begäranden av registerutdrag har inkommit. I ett fall har även underlag på personuppgiftsbehandlingarna begärts ut. Hur många av de inkomna begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Samtliga begäranden har besvarats inom en månad. Baserat på ett antal stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? Då det är så få inkomna förfrågningar har samtliga begäranden granskats. Samtliga svar uppfyller lagkrav. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Identifierade brister i årsrapport 2024 har hanterats enligt följande: Formulera process samt utveckla rutin för att hantera begäran från den registrerade enligt artikel 15-22 I början av året formulerades en reviderad rutin, processbeskrivning med ansvarsfördelning och mallar för en strukturerad hantering när en registrerad vill utöva sina rättigheter i enlighet med GDPR. Utformning och utvärdering av det nya arbetssättet har skett i nära dialog med kanslichef och registratur som är den funktion som är första mottagare av registrerads begäran. Det är fortsatt få personer som utövar sina rättigheter. Det har gjort det möjligt att efter varje begäran systematiskt utvärdera arbetssättet och genomföra justeringar för att skapa en långsiktigt hållbar rutin även om antalet begäranden ökar kraftigt och för att säkerställa att förvaltningen hanterar begäran utifrån sitt personuppgiftsansvar. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Behandling av personuppgifter ska ske med hänsyn tagen till mänskliga fri- och rättigheter. För att uppfylla detta behöver man som personuppgiftsansvarig kunna uppfylla de registrerades rättigheter genom att exempelvis kunna redogöra för vilka personuppgifter som behandlas och i vilket syfte. Den rutin och de mallar som i början av året formulerades och implementerades är en viktig del för att uppnå detta och gör att förvaltningen genomfört en kvalitetshöjning inom detta område i jämförelse med föregående år. Registerförteckningen ska fungera som ett uppslagsverk för verksamheten när en enskild inkommer med en begäran om registerutdrag. En väl underhållen registerförteckning är därför till stor hjälp för verksamheterna för att veta vilka behandlingar som behandlas inom vilka processer och var de förvaras. En löpande uppdatering av denna bör därför prioriteras. Ett fortsatt arbete med att utvärdera rutinen när förfrågningar inkommer, en kontinuerlig uppdatering av registerförteckningen samt att säkerställa att inga personuppgiftsbehandlingar sker som inte finns i registerförteckningen är delar som kombinerat skapar en respektfull behandling av personuppgifter och säkerställer att ett komplett underlag kan lämnas till den som efterfrågar detta. Hittills är det få som inkommer med förfrågan om vilka personuppgiftsbehandlingar som sker. Det går dock att anta att medvetenheten om vilka konsekvenser det kan innebära att ens personuppgifter behandlas av andra ökat generellt bland invånare med tanke på ökat antal incidenter och dataläckor som bevakas i media. Detta kan komma att resultera i att intresset av att begäran om registerutdrag och även prövningar av radering av personuppgifter kan komma att öka. Med ett krav att besvara dessa frågor inom 30 dagar är det viktigt att ha fungerande rutiner och processer och en bra ordning på de personuppgifter som behandlas. DSO:s rekommendationer på aktiviteter för 2026: • Fortsatt utvärdera rutin och styrdokument kopplat till rutinen när begäranden inkommer för att säkerställa att arbetssätt håller lagkrav även vid hög belastning • Fortsatt sprida kunskap om lagkrav och arbetssätt till förvaltningens medarbetare och chefer och koppla detta till vikten av en aktuell registerförteckning som omfattar samtliga personuppgiftsbehandlingar 5. Personuppgiftsincidenter Bakgrund och syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar från upptäckt. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste de informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Hur säkerställs det att samtliga medarbetare har den kunskap som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? DSO har hållit tretton utbildningstillfällen om dataskydd under året för olika medarbetar- och chefsgrupper främst i samband med APT. När en anmälan av personuppgiftsincident görs i IA skapas automatiskt ett mail till DSO med information om detta. När incidentrutinen var nyligen reviderad skickade DSO ett mail till anmälare samt händelseansvarig med länk till incidentrutinen samt påtalade tidsgräns för anmälan till IMY. Detta görs fortsatt när det inkommer anmälan från person som inte anmält tidigare för att säkerställa att rätt rutin följs. Rutin för personuppgiftsincidentshantering nås via samarbetsytan för informationssäkerhet och dataskydd som hittas via stadsdelsförvaltningens samarbetsyta. Avdelningarnas dataskyddshandläggare fungerar som ytterligare stöd när medarbetare eller chefer behöver stöd i hur personuppgiftsincidenter ska anmälas. Finns det ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Rutiner finns för hantering av personuppgiftsincidenter. Efterlevnad av dessa följs löpande upp av DSO vid varje incidentanmälan som sker. Det finns en övergripande incidentprocess framtagen för samtliga typer av incidenter som kan inkomma till IT-enhet och ISAM som kan innebära att även en personuppgiftsincident skett. Denna behöver kompletteras med rutiner. Hur många personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? 48 personuppgiftsincidenter har anmälts och dokumenterats under året. Hur många personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? 20 av totalt 48 personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY. 16 av dessa har anmälts inom 72 timmar. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Identifierade brister i årsrapport 2024 har hanterats enligt följande: Öka kunskaperna om vad som utgör personuppgiftsincidenter för att fler incidenter ska anmälas 48 personuppgiftsincidenter har anmälts under året vilket är en tydlig ökning från föregående år då 24 incidenter anmäldes. Detta tyder på att kunskaperna om vad som utgör en incident och när en incident behöver anmälas har ökat. DSO var ny i sin roll 2024 och höll då inga utbildningstillfällen. Under 2025 har DSO hållit tretton utbildningstillfällen för chefer och medarbetare avseende dataskyddsfrågor. Detta kan vara en bidragande orsak till det ökade antalet anmälda incidenter då det skapats forum för kunskapshöjning och tillfällen att ställa direkta frågor. Det har också gjort DSO synlig i organisationen vilket märkts genom att många medarbetare vänt sig direkt för att få råd i frågor kopplade till hantering av personuppgifter generellt men även om incidenter specifikt. Den obligatoriska utbildningen i dataskydd som finns tillgänglig på utbildningsplattformen ska genomföras av samtliga medarbetare årligen. Uthämtning av statistik av hur många som genomfört utbildning upplevs bristfällig. Medarbetare ha lyft att det inte registrerats som att de utfört utbildningen fast de genomfört samtliga moment och chefer har inte kunnat lägga in uppgifter på medarbetare som genomfört utbildningen om den genomförts gemensamt under exempelvis APT. Den uppgift som visar på att 16,5 % av medarbetarna genomfört utbildningen känns därför högst osäker. Öka det aktiva upptäckandet av incidenter genom att implementera en övergripande incidentprocess som inkluderar alla typer av incidenter som även kan resultera i en personuppgiftsincident En incidentprocess har formulerats. Denna behöver kompletteras med rutiner för att fungera i praktiken. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Förvaltningen har fungerande rutiner för anmälan och uppföljning av personuppgiftsincidenter. DSO följer löpande upp att anmälningar slutförs och klarmarkeras i IA och ger verksamheterna stöd i vad som ligger till grund för att göra bedömning av om anmälan även bör göras till tillsynsmyndigheten IMY. I de fall verksamhet gör bedömningen att anmälan till IMY inte behöver göras dokumenteras motiveringen antingen i IA-anmälan eller i den sammanställning DSO för över anmälda incidenter. DSO följer även upp IMY:s beslut av anmälda ärenden för att säkerställa om ytterligare åtgärder behövs. Inga ytterligare åtgärder har krävts av IMY i de beslut som inkommit vid skrivande av denna rapport. Antalet anmälda personuppgiftsincidenter har ökat tydligt i jämförelse med föregående år vilket tyder på att kunskaperna om vad som utgör en incident och vikten av att anmäla har ökat. Fortsatt är det dock verksamheter som sällan anmäler incidenter vilket tyder på att det finns kunskapsbrister i delar av förvaltningen. Perioden efter sommaren präglades av cybersäkerhetsincidenten hos Miljödata som drabbade anställda och till viss del personer som avslutat sin anställning. Utredning av omfattning av incidenten, information och instruktioner från Stadsledningskontoret följdes löpande och agerades på skyndsamt. DSO resonerade även i Stadens DSO-nätverk med kollegor om hur de hanterat instruktioner och eventuella frågor som uppstått för att gemensamt kunna återkoppla eventuella oklarheter till Stadsledningskontoret. När IMY slutfört sin tillsyn av Miljödata samt tre av deras kunder med anledning av incidenten bör resultatet tillsammans med förvaltningens erfarenheter av konsekvenser av incidenten analyseras och beslut fattas om aktiviteter som fungerar förebyggande vid eventuell liknande incident. DSO:s rekommendationer på aktiviteter för 2026: • Utbildningsinsatser i dataskydd bör riktas till de verksamheter som sällan anmäler incidenter • Rutiner bör formuleras och implementeras kopplat till övergripande incidentprocess för en mer proaktiv incidenthantering inom förvaltningen 6. Överföring till tredje land Bakgrund och syfte För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall.1 Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar 1 Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) Rekommendationer 01/2020 om åtgärder som komplement till överföringsverktyg för att säkerställa överenstämmelsen med EU-nivån för skydd av personuppgifter, Version 2.0, Antagna den 18 juni 2021. överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Har personuppgiftsansvarig identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? I förvaltningens registerförteckning finns möjlighet att för varje personuppgiftsbehandling uppge om tredjelandsöverföring sker. Inga tredjelandsöverföringar har uppgivits. Dock går det inte att säkert veta att detta är helt överensstämmande med verkligheten då det kräver en fullständig inventering av vilka personuppgiftsbiträden och eventuella underbiträden som finns och var de behandlar personuppgifter åt förvaltningen. För att skapa en systematik i att inventera och granska förekomst och utformning av befintliga PUB-avtal, samt behov av att upprätta PUB-avtal som saknas, görs detta i samband med informationsklassning. Som ett stöd har DSO upprättat ett separat dokument som utgår från ISAM:s lista över förvaltningens system och tjänster. Utifrån denna inventering saknas det kunskap om det finns eller behöver upprättas PUB-avtal på 82 system/tjänster av 159. Tillämpar personuppgiftsansvarig ett överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs? Förvaltningen har konton i sociala medier. Beslut finns dock att inga personuppgifter får förekomma i de konton som förvaltningen ansvarar för. Samtliga typer av sociala medier som nyttjas omfattas av gällande adekvansbeslut. Har nödvändig bedömning, ”Transfer Impact Assessment” (TIA), gjorts avseende tredjelandsöverföringarna? Inga bedömningar enligt TIA har behövt genomföras under året. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Identifierade brister i årsrapport 2024 har hanterats enligt följande: Granskning av PUB-avtal för att inventera vilka underleverantörer som anlitas Helhetsbild av om tredjelandsöverföringar sker samt om adekvata skyddsåtgärder finns för dessa växer i samma takt som informationsklassningsarbetet fortskrider. Nulägesbilden har därmed ökat i jämförelse med föregående år men det saknas fortsatt information i huvudparten av de personuppgiftsbehandlingar som sker. Inga tredjelandsöverföringar har hittills identifierats. För de PUB-avtal som upprättats under året har stadens reviderade mall för PUB-avtal använts där vikten av att ha en exit-strategi för tredjelandsöverföringar påtalas. Utan en heltäckande inventering av i vilka behandlingar det råder personuppgiftsbiträdesförhållande och var behandlingar sker hos leverantör går det inte att med säkerhet påstå att uppgifterna i registerförteckningen om att det inte sker tredjelandsöverföringar stämmer. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Även om bilden av hur aktuella leverantörsförhållanden och därmed eventuella tredjelandsöverföringar klarnar allteftersom informationsklassningar sker finns det fortsatt brister då det saknas aktuella informationsklassningar i ett flertal personuppgiftsbehandlingar. Detta kan innebära att tredjelandsöverföringar sker som inte finns upptagna i registerförteckningen. Med en tydlig årsplanering av informationsklassningar där prioriteringarna utgår från omfattning och kategorier av personuppgiftsbehandlingar säkerställs att eventuella riskfyllda behandlingar identifieras och att åtgärder för att förebygga risker hanteras. DSO:s rekommendationer på aktiviteter för 2026: • Inför nytt verksamhetsår bör årsplanering för informationsklassningar tas fram där parametrar för prioritet framgår. Behandlingar som kan innebära hög risk för de registrerade där aktuell informationsklassning saknas bör ha en hög prioritet. Bilaga 2 – Omvärldsbevakning Nedan följer resultatet av delar av den omvärldsbevakning som dataskyddsombudet genomfört under året. DSO bevakar fortsatt de delar som påverkar förvaltningens arbete med dataskydd och eventuella förändringar som behöver göras i arbetssätt och rutiner: EU-kommissionen föreslår ändringar i GDPR: EU-kommissionen presenterade i november 2025 förslag på ändringar i GDPR. Förändringarna motiveras med att de ska innebära förenklingar i att följa GDPR och avser bland annat: • Tydliggöra innebörden av olika begrepp såsom personuppgifter och särskilda kategorier av personuppgifter • Underlätta efterlevnad i form av informationskrav och anmälningar av personuppgiftsincidenter: Höja tröskeln för anmälan till IMY o Höja tidsgränsen från 72 till 96 timmar vid anmälan till IMY o Samma tillsynsmyndighet för anmälan av olika typer av incidenter som o exempelvis personuppgiftsincidenter och NIS-incidenter Förslaget behandlas av europeiska rådet och Europaparlamentet. EDPB (Europeiska dataskyddstyrelsen) kommer tillsammans med EDPS (Europeiska datatillsynsmannen) att yttra sig över förslaget. Adekvansbeslut vid överföring av personuppgifter till USA Nuvarande adekvansbeslut som gör det möjligt att överföra personuppgifter till USA beslutades 2023. I beslutet om adekvat skyddsnivå för USA lyfter EU-kommissionen särskilt fram PCLOB (Privacy and Civil Liberties Oversight Board). PCLOB övervakar bland annat amerikansk underrättelsetjänst för att säkerställa att individers rättigheter inte kränks när personuppgifter samlas in. Då president Trump avskedat ett flertal av ledamöterna i PCLOB och det därmed finns en osäkerhet i hur detta kan komma att påverka adekvansbeslutet är det än mer viktigt att ha kontroll över personuppgiftsbehandlingar som kan innebära överföring till USA samt en exitstrategi i händelse av att adekvansbeslutet upphävs. Registerkontroller vid anställning Regeringen har publicerat en lagrådsremiss i oktober 2025 om bland annat ökade möjligheter att göra registerkontroller av personer som ska arbeta inom kommunen i syfte att hindra personer med skadliga och brottsliga intentioner att ingå anställning: • Kommunen får ta del av utdrag av belastnings- och misstankeregister för hemtjänstpersonal • Kontroll av personer som ska arbeta med barn utökas med misstankeregister • Utdrag ur belastningsregister får tas för anställning i ledande befattningar. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 mars 2026. Växande intresse av att nyttja AI i ordinarie verksamhet som leder till behov av ökad kompetens Intresset av att undersöka möjligheter till att nyttja AI i verksamheternas utvecklingsarbete ökar. Detta gör att behovet av att ha ett utpekat ansvar inom förvaltningen att bevaka bestämmelser som AI-förordningen, hur ett införande kan genomföras utan att registrerades rättigheter äventyras och att arbetet sker i linje med stadens övergripande inriktning i införande ökar. Som en del i ansvaret bör även ingå att omvärldsbevaka det som framkommer inom området för att se hur detta påverkar eller kan dras nytta av i förvaltningens eget utvecklingsarbete såsom exempelvis: • Regeringen har presenterat förslag på budget för att stärka IMY:s regulatoriska sandlådor för att offentlig förvaltning i högre grad ska kunna testa AI under säkra former. Bland annat finns regulatorisk sandlåda för att testa transkribering inom socialtjänst i syfte att spela in och sammanfatta samtal som förs med klienter • Förslag på förändringar i AI-förordningen har presenterats av EU-kommissionen som kan komma att införas DSO:s rekommendation: • Förvaltningen bör fastställa ett övergripande ansvar för att hantera och bevaka frågor om AI och som fungerar som kontaktyta mot AI-samordnare i staden • En lokal riktlinje av utvecklingsarbete som inkluderar AI-lösningar som går i linje med stadens övergripande riktning bör formuleras, implementeras och göras känd för förvaltningens medarbetare och chefer Ny organisation IMY och IMY:s ambitioner för 2026: Från den 1 januari 2026 införs en ny organisation på Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Två nya avdelningar inrättas: avdelning för tillsyn och klagomål samt avdelning för vägledning, innovation och teknik. De nya avdelningarna ska bidra till att: • stärka myndighetens förmåga att genomföra riskbaserad tillsyn, • stärka myndighetens förmåga att ge tydlig och effektiv vägledning samt • effektivisera myndighetens hantering av klagomål. I samband med IMY:s DSO-konferens i december 2025 framfördes även att de har som ambition att genomföra mer tillsyn på eget initiativ vilket möjliggörs genom organisationsförändringen. Detta tyder på att det finns en syn att verksamheter efter snart åtta år efter att GDPR trädde i kraft anses ha haft tillräckligt med tid för att säkerställa att regelverket efterföljs och att detta nu kommer att kontrolleras i högre grad även utan att klagomål från enskilda inkommit. IMY – dataskydd för unga Den 10 december 2025 lanserade IMY en informationssida med fokus på dataskydd för unga. Informationen riktar sig både till unga (ca 8-13 år) och deras vårdnadshavare i syfte att på ett enkelt sätt förklara hur man kan skydda sina uppgifter på nätet och för att göra unga uppmärksamma på hur personuppgifter sprids på nätet och vilka rättigheter man har att tillse att ens personuppgifter inte delas på ett sätt man inte fått information om. DSO:s rekommendation: • Sprida kunskap om informationssidan till de verksamheter som möter unga samt deras vårdnadshavare Resultat av några av de tillsyner IMY genomfört under 2025: Spotify Spotify dömdes till att betala sanktionsavgifter på 58 miljoner kronor. Som grund för domen fastslogs att de brutit mot GDPR genom att de: • Inte gett tillräcklig tydlig information om hur registrerade kan tillvarata sina rättigheter • Brustit i information om lagringstider och kriterier för dessa • Inte gett tillräcklig information om skyddsåtgärder vid tredjelandsöverföringar. Moderaterna och Sverigedemokraterna Båda partierna genomförde direkta utskick via sms och e-post 2022 och 2024 till personer som inte var medlemmar i partierna. Bland annat nämndes personernas namn i en film som bifogades i utskicket via länk. Som rättslig grund för utskicket uppgavs intresseavvägning vilket IMY inte ansåg var berättigat. IMY ansåg efter tillsyn att: • Behandlingen skett utan rättslig grund • SMS och e-post utan samtycke (från mottagaren) är särskilt påträngande reklam • Partierna har begränsat utrymme att skicka politisk reklam till annan än medlem Sanktionsavgifter utfärdades inte men partierna fick reprimander för överträdelserna. Tele2 Tele2 anses ha överfört personuppgifter till USA i strid mot GDPR: • Tele2 har använt sig av Google Analytics • Uppgifterna har bedömts som personuppgifter då de kunnat sammankopplas med andra uppgifter som Google haft tillgång till • Tele2 har inte vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder som krävs vid tredjelandsöverföring Tele2 dömdes till sanktionsavgifter på 12 miljoner kronor. --- [Bilaga 4. Rapport för årlig uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete 2025 Norra innerstaden.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (11) 2026-01-21 Handläggare Till Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: Rapport för årlig uppföljning SAM 2025 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd Förslag till beslut Norra innerstadens stadsdelsnämnd start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 2 (11) Innehållsförteckning Checklista för Årlig uppföljning ............................................................................................. 3 Årlig uppföljning ................................................................................................................................3 Checklista för årlig uppföljning .........................................................................................................4 Arbetsmiljöpolicy ..........................................................................................................................4 Rutiner SAM .................................................................................................................................4 Uppgiftsfördelning och kunskaper ................................................................................................5 Medverkan och Samverkan ...........................................................................................................6 Risker i arbetet ..............................................................................................................................7 Främjande faktorer ........................................................................................................................7 Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp ........................................................................8 Riskbedömningar inför förändring ................................................................................................9 Tillbud, arbetsskador och ohälsa ...................................................................................................9 Årlig uppföljning ...........................................................................................................................9 Uppföljning av föregående års beslutade aktiviteter avseende SAM ................................ 10 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (11) Checklista för Årlig uppföljning Årlig uppföljning Årlig analys Skriv sammanfattande analys SAM- Analys VB Förbättringsområden - analys av utfall Uppföljningen omfattar alla enheter och områden på samtliga avdelningar i organisationen. Där utvecklingsområden har identifierats finns även åtgärder inplanerade i berörda verksamheter. Den nya chefsstrukturen har inneburit en utökning av antal chefer med budget-, verksamhet- och personalansvar. Förvaltningen har under året erbjudit chefer kompetensutveckling inom bland annat arbetsmiljöområdet för att rusta dem i sin roll. Det finns ett behov av att fortsätta erbjuda stöd och genomgångar i de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och informera om de rutiner som finns på på intranätet samt APT-årshjul och årshjul för samverkan. Nyhetsbrevet Chefsinfo samt Chefsaktuellt, en digital sändning från stödfunktionerna varje månad, ger chefer aktuell och relevant information bland annat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Grundläggande arbetsmiljöutbildning samt utbildning och workshops för chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering och kränkande särbehandling är inplanerade under våren 2026. Förvaltningsövergripande åtgärder: • Hr påminner om introduktion via chefsinfo, chefsaktuellt och vid utbildningstillfällen. Medarbetare som kommit åter efter en längre tids frånvaro ska introduceras i vilka arbetsmiljörisker, rutiner och instruktioner som finns på arbetsplatsen. • Förtydliga områdeschefens ansvar i det systematiska arbetsmiljöarbetet såsom underökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning för direkt underställda medarbetare och chefer samt vilken samverkansnivå dessa frågor ska samverkas. • Ta fram en plan för utveckling av samverkan på enhetsnivå. Det finns ett behov av att skapa samsyn mellan parterna kring syftet och mål utifrån samverkansöverenskommelsen samt arbetssätt och förhållningssätt i samverkan. • Alla verksamheter ska ta fram en aktivitet med syfte att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Aktiviteten ska dokumenteras i VP och följas upp i T1, T2 och VB i ILS. Arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med konkreta aktiviteter samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. • Under året ska checklistor gällande arbetsmiljöronder flyttas över från IA till ILS i ett försök att samla fler handlingsplaner på ett ställe. Förvaltningen kan fortfarande se ett behov av att förenkla dokumentationen av eventuella åtgärder utifrån riskbedömningar och undersökningar som ska eliminera eller minska de risker som identifierats. Framgångsfaktorer - analys av utfall Resultatet visar på ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i Norra innerstaden där arbetsmiljöpolicyn tillika Stadens personalpolicy är känd i verksamheterna. Förutom löpande och vid enskilda samtal möjliggör APT en hög delaktighet från medarbetarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. APT-årshjul och årshjul för samverkan upplevs som ett stöd där även samverkan med skyddsombuden leder till en god arbetsmiljö för alla. När olika arbetsmiljötema lyfts på APT ökar medarbetarnas kunskap och medvetenhet kring att främja, förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön vilket leder till att medarbetarna blir trygga i hur de ska utföra arbetet säkert. På arbetsplatserna bedrivs i hög grad ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv. Många verksamheter arbetar aktivt med att stärka friskfaktorer och Norra innerstaden är stolta över sitt friskvårdsarbete med många engagerade hälsocoacher. En tidig insats kan även vara att chefer agerar direkt vid signaler på ohälsa genom hälsosamtal och tidiga åtgärder. Förvaltningens utbildning och workshop i arbetslivsinriktad rehabilitering lyfter vikten av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med arbetsmiljön samt agera tidigt. Finns behov av stöd kontaktas företagshälsovården. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning - analys av utfall Nedan åtgärder beslutades utifrån resultatet från den årliga uppföljningen av SAM 2024: • Kunskapen hos medarbetarna om de arbetsmiljöriskerna som finns på arbetsplatsen kan bli ännu bättre. • Ett utvecklingsområde som identifierats är att genomföra löpande riskbedömningar av verksamhetens arbetsmiljö. Där behöver kunskapen höjas kring hur dessa riskbedömningar ska ske och vid vilka tillfällen. • Det finns ett behov av att påminna om att de övergripande rutinerna finns på intranätet gällande det systematiska start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (11) Skriv sammanfattande analys arbetsmiljöarbetet. • Dokumentationen av åtgärder i en handlingsplan samt uppföljning om dessa fått avsedd effekt, är den del i det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan utvecklas. • Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter behöver uppdateras i samband med att en ny chefsstruktur införs under 2025. Behov av att ytterligare förtydliga områdeschefens ansvar i arbetsmiljöarbetet och i vilket sammanhang dessa frågor ska samverkas. • Under 2025 ska arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med konkreta aktiviteter tydligare samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. Kunskap hos medarbetarna bygger delvis på att cheferna har kompetens. Den nya chefsstrukturen har inneburit en utökning av antal chefer med budget-, verksamhet- och personalansvar. Förvaltningen har under året erbjudit chefer kompetensutveckling inom bland annat arbetsmiljöområdet för att rusta dem i sin roll. Det finns ett behov av att fortsätta erbjuda stöd och genomgångar i de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och informera om de rutiner som finns på på intranätet samt APT-årshjul och årshjul för samverkan. Nyhetsbrevet Chefsinfo samt Chefsaktuellt, en digital sändning från stödfunktionerna varje månad, ger chefer aktuell och relevant information bland annt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Grundläggande arbetsmiljöutbildning samt utbildning och workshops för chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering och kränkande särbehandling är inplanerade under våren 2026. Alla chefer har en skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Områdeschefer och avdelningschefer ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet såsom undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning för direkt underställda medarbetare och chefer. I vilken samverkansnivå dessa frågor ska samverkas fortsätter utredas under 2026. En struktur för hur förvaltningen ska kunna visa sitt arbete med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har tagits fram. Alla verksamheter ska från och med nu ta fram och dokumentera en eller flera aktiviteter med syfte att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i VP. Aktiviteten ska följas upp i T1, T2 och VB i ILS. Checklista för årlig uppföljning Arbetsmiljöpolicy Fråga Svar Åtgärd Tidplan Är stadens Instämmer helt(Eget) Arbetsmiljöpolicy (tillika Personalpolicyn) känd på arbetsplatsen? Instämmer 62 (st) helt Instämmer 4 (st) delvis Ej 24 (st) besvarad Rutiner SAM Fråga Svar Åtgärd Tidplan Finns skriftliga rutiner Instämmer helt(Eget) Hr påminner chefer om Startdatum som beskriver hur det att de övergripande 2025-01-01 systematiska rutinerna om SAM finns på Slutdatum arbetsmiljöarbetet ska gå intranätet i chefsinfo och i 2025-09-30 till på arbetsplatsen? Instämmer 60 (st) chefsaktuellt samt på Skriftliga rutiner ska helt arbetsmiljöutbildning och finnas avseende: vid introduktion. - Årlig uppföljning av SAM Instämmer 8 (st) inklusive återkoppling till delvis Hr påminner om Startdatum nämnd Ej 22 (st) introduktion vid chefsinfo, 2026-01-01 - Fördelning och uppföljning besvarad chefsaktuellt och vid Slutdatum av arbetsmiljöuppgifter utbildningstillfällen. 2026-10-01 - Hur rapportering av Medarbetare som kommit start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (11) Fråga Svar Åtgärd Tidplan identifierade risker i åter efter en längre tids verksamheten går till frånvaro ska introduceras - Introduktion i i vilka arbetsmiljörisker, arbetsplatsens SAM för rutiner och instruktioner nyanställda samt de som som gäller på varit frånvarande en längre arbetsplatsen. tid från arbetsplatsen - Löpande undersökning, riskbedömning, vidtagande av åtgärder samt uppföljning - Riskbedömning inför förändringar i verksamhet - Utredning av tillbud, olycksfall och ohälsa Uppgiftsfördelning och kunskaper Fråga Svar Åtgärd Tidplan Finns en skriftlig Instämmer helt(Eget) Fördelningen av Startdatum uppgiftsfördelning för alla arbetsmiljöuppgifter uppdateras 2025-01-07 på arbetsplatsen som i samband med att en ny Slutdatum tilldelats chefsstruktur införs under 2025 2025-02-28 arbetsmiljöuppgifter? Ej relevant 5 (st) Förtydliga områdeschefens Startdatum ansvar i arbetsmiljöarbetet och i 2025-01-01 Instämmer 62 vilket sammanhang dessa frågor Slutdatum helt (st) ska samverkas 2026-03-31 Ej 23 besvarad (st) Följs förutsättningarna Instämmer helt(Eget) upp för de som tilldelats arbetsmiljöuppgifter utifrån: - Tillräcklig kunskap för Ej relevant 6 arbetsmiljöuppgifterna? (st) - Tillräcklig kompetens för arbetsmiljöuppgifterna? Instämmer 58 - Tillräckliga befogenheter helt (st) för arbetsmiljöuppgifterna? Instämmer 1 - Tillräckliga resurser för delvis (st) arbetsmiljöuppgifterna? Ej 25 besvarad (st) Har chefer, medarbetare Instämmer helt(Eget) och skyddsombud kunskaper om förhållanden som skapar en god arbetsmiljö? Instämmer 57 (st) helt Instämmer 8 (st) delvis Instämmer 1 (st) inte alls Ej 24 (st) besvarad Har medarbetarna Instämmer helt(Eget) Förtydliga i årshjulet för APT Startdatum kunskaper om de samt i introduktionsmallen att 2025-01-07 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (11) Fråga Svar Åtgärd Tidplan arbetsmiljörisker som löpande lyfta arbetsmiljörisker Slutdatum finns på arbetsplatsen? på arbetsplatsen 2025-09-30 Instämmer 60 (st) I syfte att förebygga att helt ohälsa och olycksfall inträffar skall arbetsgivaren Instämmer 7 (st) se till att ovanstående delvis uppfylls. Ej 23 (st) besvarad Har medarbetarna Instämmer helt(Eget) kunskaper om hur de ska utföra arbetet säkert? Instämmer 63 (st) helt Instämmer 3 (st) delvis Ej 24 (st) besvarad Kontaktas Instämmer helt(Eget) Företagshälsovården vid behov av stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet Instämmer 66 (st) (inklusive helt arbetsanpassning och rehabilitering)? Instämmer 1 (st) delvis Ej 23 (st) besvarad Medverkan och Samverkan Fråga Svar Åtgärd Tidplan Har medarbetarna Instämmer helt(Eget) möjlighet att medverka i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete (t ex Instämmer 67 (st) APT)? helt Ej 23 (st) besvarad Samordnas Instämmer helt(Eget) arbetsmiljöfrågorna med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete (t Vet ej 3 ex kompetensförsörjning-, (st) budget- och kvalitetsarbete)? Instämmer 58 helt (st) Instämmer 5 delvis (st) Ej 24 besvarad (st) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (11) Fråga Svar Åtgärd Tidplan Samverkar arbetsgivaren Instämmer helt(Eget) Ta fram en plan för Startdatum med skyddsombuden i utveckling av samverkan på 2026-01-01 frågor gällande enhetsnivå. Finns ett behov av Slutdatum verksamhetens att skapa samsyn mellan 2026-04-01 systematiska Instämmer 64 (st) parterna kring syftet och mål arbetsmiljöarbete (t ex helt utifrån arbetsmiljöronder, samverkansöverenskommelsen riskbedömningar)? Instämmer 2 (st) samt arbetssätt och delvis förhållningssätt i samverkan. Ej 24 (st) besvarad Risker i arbetet Fråga Svar Åtgärd Tidplan Finns skriftliga Instämmer helt(Eget) instruktioner när det gäller särskilt riskfyllda arbetsuppgifter/för de risker som bedömts som Ej relevant 15 allvarliga? (st) Instämmer 48 helt (st) Instämmer 4 delvis (st) Ej 23 besvarad (st) Främjande faktorer Fråga Svar Åtgärd Tidplan Bedriver vi på Instämmer helt(Eget) arbetsplatsen ett främjande arbete med tidiga insatser för ett hållbart arbetsliv? Instämmer 64 (st) T ex med fokus på helt hälsofrämjande faktorer/friskfaktorer. Instämmer 1 (st) delvis Ej 25 (st) besvarad Följs målen avseende den Instämmer delvis(Eget) Alla verksamheter ska Startdatum organisatoriska och ta fram en aktivitet med 2026-01-01 sociala arbetsmiljön upp (i syfte att förbättra den Slutdatum syfte att främja hälsa och organisatoriska och 2026-10-01 motverka ohälsa) på Instämmer 53 (st) sociala arbetsmiljön. förvaltnings- och/eller helt Aktiviteten ska arbetsplatsnivå? dokumenteras i VP och Instämmer 12 (st) följas upp i T1, T2 och VB i delvis ILS. Instämmer 1 (st) inte alls Arbetet med mål för Startdatum den organisatoriska och 2025-01-01 Ej 24 (st) sociala arbetsmiljön med Slutdatum konkreta aktiviteter 2025-09-30 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (11) Fråga Svar Åtgärd Tidplan besvarad ska tydligare samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp Fråga Svar Åtgärd Tidplan Dokumenteras planerade Instämmer helt(Eget) Checklistor gällande Startdatum åtgärder i en arbetsmiljöronder flyttas 2026-01-01 handlingsplan? över från IA till ILS i ett Slutdatum Är det inte möjligt att åtgärda försök att samla fler 2026-04-30 en identifierad risk Ej relevant 2 handlingsplaner på ett omedelbart ska den läggas i (st) ställe. en handlingsplan. Instämmer 58 Påminna om att Startdatum helt (st) dokumentera planerade 2025-01-01 Instämmer 7 åtgärder i samband med Slutdatum delvis (st) info inför 2025-09-30 arbetsmiljöronder samt Ej 23 resultat från besvarad (st) medarbetarenkät. Genomförs Instämmer helt(Eget) Öka kunskapen kring Startdatum riskbedömningar av hur löpande 2025-01-07 verksamhetens riskbedömningar ska ske Slutdatum arbetsmiljö löpande? och vid vilka tillfällen. 2025-09-30 Riskbedömning ska ske vid Instämmer 59 (st) nya eller förändrade helt förutsättningar i arbetsmiljön (t ex ny brukare i Instämmer 8 (st) verksamheten, utflykt i delvis förskolan). Ej 23 (st) besvarad Genomförs Instämmer helt(Eget) undersökningar av verksamhetens arbetsmiljö löpande (gällande fysisk, Instämmer 64 (st) organisatorisk och social helt arbetsmiljö)? Instämmer 3 (st) delvis Ej 23 (st) besvarad Har uppföljning av Instämmer helt(Eget) Förtydliga i årshjulet Startdatum vidtagna åtgärder för APT och samverkan att 2025-01-01 genomförts i syfte att uppföljning av åtgärder i Slutdatum kontrollera att de fått handlingsplan ska 2025-01-31 avsedd effekt? Ej relevant 4 genomföras (st) Instämmer 56 helt (st) Instämmer 6 delvis (st) Ej 24 besvarad (st) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (11) Riskbedömningar inför förändring Fråga Svar Åtgärd Tidplan Genomförs Instämmer helt(Eget) riskbedömningar inför förändring i verksamheten (förändringar som avses kan t ex röra Instämmer 64 (st) omorganisation, helt ombyggnation, nya arbetssätt)? Instämmer 2 (st) Syftet är att upptäcka om delvis den planerade förändringen Ej 24 (st) kan medföra risker för besvarad ohälsa eller olycksfall som behöver åtgärdas innan förändringen träder i kraft. Skyddsombud ska delta. Tillbud, arbetsskador och ohälsa Fråga Svar Åtgärd Tidplan Har utredningar av Instämmer helt(Eget) eventuella tillbud, arbetsskador eller ohälsa genomförts i syfte att undvika att fler kan Ej relevant 1 drabbas? (st) Instämmer 62 helt (st) Instämmer 3 delvis (st) Ej 24 besvarad (st) Årlig uppföljning Fråga Svar Åtgärd Tidplan Följs beslutade åtgärder Instämmer helt(Eget) upp i samverkan? Ej relevant 1 (st) Instämmer 61 helt (st) Instämmer 3 delvis (st) Ej 25 besvarad (st) Genomförs årlig Instämmer helt(Eget) uppföljning av SAM i samverkan? Instämmer 62 (st) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 10 (11) Fråga Svar Åtgärd Tidplan helt Instämmer 5 (st) delvis Ej 23 (st) besvarad Uppföljning av föregående års beslutade aktiviteter avseende SAM Nedan åtgärder beslutades utifrån resultatet från den årliga uppföljningen av SAM 2024. • Kunskapen hos medarbetarna om de arbetsmiljöriskerna som finns på arbetsplatsen kan bli ännu bättre. • Ett utvecklingsområde som identifierats är att genomföra löpande riskbedömningar av verksamhetens arbetsmiljö. Där behöver kunskapen höjas kring hur dessa riskbedömningar ska ske och vid vilka tillfällen. • Det finns ett behov av att påminna om att de övergripande rutinerna finns på intranätet gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Dokumentationen av åtgärder i en handlingsplan samt uppföljning om dessa fått avsedd effekt, är den del i det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan utvecklas. • Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter behöver uppdateras i samband med att en ny chefsstruktur införs under 2025. Behov av att ytterligare förtydliga områdeschefens ansvar i arbetsmiljöarbetet och i vilket sammanhang dessa frågor ska samverkas. • Under 2025 ska arbetet med mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med konkreta aktiviteter tydligare samordnas med andra aktiviteter i verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete. Kunskap hos medarbetarna bygger delvis på att cheferna har kompetens. Den nya chefsstrukturen har inneburit en utökning av antal chefer med budget-, verksamhet- och personalansvar. Förvaltningen har under året erbjudit chefer kompetensutveckling inom bland annat arbetsmiljöområdet för att rusta dem i sin roll. Det finns ett behov av att fortsätta erbjuda stöd och genomgångar i de olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och informera om de rutiner som finns på på intranätet samt APT-årshjul och årshjul för samverkan. Nyhetsbrevet Chefsinfo samt Chefsaktuellt, en digital sändning från stödfunktionerna varje månad, ger chefer aktuell och relevant information bland annt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Grundläggande arbetsmiljöutbildning samt utbildning och workshops för chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering och kränkande särbehandling är inplanerade under våren 2026. Alla chefer har en skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Områdeschefer och avdelningschefer ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet såsom underökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning för direkt underställda medarbetare och chefer. I vilken samverkansnivå dessa frågor ska samverkas fortsätter utredas under 2026. En struktur för hur förvaltningen ska kunna visa sitt arbete med mål för den organisatoriska start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 11 (11) och sociala arbetsmiljön har tagits fram. Alla verksamheter ska från och med nu ta fram och dokumentera en eller flera aktiviteter med syfte att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i VP. Aktiviteten ska följas upp i T1, T2 och VB i ILS. start.stockholm --- [Bilaga 5. Lokal samverkansöverenskommelse - Uppföljning åtgärdsplan 2025 Norra innerstaden.pdf] Unga i riskzon för destruktivt Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning beteende Ange identifierat problemområde eller utmaning Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Säkerställ att vi har en BOB har pågått enligt plan och en operativ Den grova kriminaliteten präglar Bob (Barn och unga i operativ samverkan och individsamverkan har startats upp mellan idag samhällsbilden och organiserad brottslighet) struktur på plats för att Kommunpolisen är stadsdelsförvaltningen (socialtjänst kriminaliteten går längre ner i vilket är ett möjliggöra sammankallande och enhetschef + handläggare, fält, fritid och åldrarna. Statistiken visar att regeringsuppdrag. BOB är en handlingsberedskap utifrån Barn och unga Under 2025 deltar gör chefer från trygghetssamordnare samt ungdomsbrottsligheten i samhället samverkansstruktur syfte att tillfälle och behov. Detta socialtjänsten och socialsekreterare hos polis) och polisen generellt går ner men den grova förhindra och förebygga att innefattar att vi har en grundskolechefen (FU-ledare, kommunpolis, yttre). kriminaliteten bland unga fortsätter barn och unga hamnar i samverkan på alla nivåer, Individsamverkan kommer läggas som att öka. organiserad brottslighet. strategisk, operativ samt på egen aktivitet 2026. individnivå. Socialsekreterare samsitter hos polis: Utveckla samverkan mellan socialtjänst Den grova kriminaliteten präglar och polis gällande unga Skapa effektiv och operativ idag samhällsbilden och lagöverträdare. samverkan mellan polis och kriminaliteten går längre ner i Socialsekreterare hos polisen socialtjänst, upptäcka och åldrarna. Statistiken visar att träffar ungdomar som begått Socialsekreterare hos Arbetet har löpt på enligt plan. Barn och unga fånga upp ungdomar i Linjearbete ungdomsbrottsligheten i samhället brott och deras föräldrar och polisen och polisen Socialsekreterare samsitter hos polis. riskzonen för en negativ generellt går ner men den grova deltar bland annat i förhör. I utveckling i syfte att tillsätta kriminaliteten bland unga fortsätter syfte att motverka att tidiga insatser. att öka. barn/unga dras in i kriminalitet eller att en pågående kriminell utveckling eskalerar. Ungas användning av nikotin, lustgas och alkohol är högt i NI. Narkotikaanvändningen ligger högt, i likhet med övriga innerstaden men har sjunkit i NI. Föräldrar i NI Navsamverkan stadsdel, är de mest tillåtande till sina barns skola och polis: Fyra lokala alkoholkonsumtion samt bjuder i områdesbaserade forum för Genom samverkan få ökad största utsträckning sina samverkan mellan kunskap om varandras minderåriga barn på alkohol. kommunala och fristående områden och agera som Riskerna för att utsättas eller skolor, polis och säkerhets- varandras ambassadörer, Trygghetssamordnare är utsätta andra för brott, prova och trygghetsenheten på skapa en effektiv samverkan sammankallande. Deltar narkotika och liknande riskfaktorer stadsdelen. Vid behov kan Navsamverkan har startats upp mellan mellan aktörerna och öka gör polis, ökar när unga är berusade. Det andra bjudas in. Naven ska skola, trygghet, fält, fritid och polis. kunskapen om lägesbilden. preventionssamordnare,fä finns även tydliga samband mellan arbeta förebyggande och 1 gång per termin samt Grundskolans samverkan påbörjad och Barn och unga Öka tryggheten för barn och ltare representanter från riskbeteenden bland unga såsom främjande, uppmärksamma vid behov. fortlöper. Utveckling av unga som bor eller besöker skolorna (rektor/Bitr. att de som använder nikotin i högre trender och utifrån en gymnasiesamverkan ska fortsätta under stadsdelsområdet samt rektor samt någon från utsträckning dricker alkohol, provar gemensam lägesbild 2026. förebygga att barn och unga elevhälsoteam), narkotika samt har en sämre samordna insatser på utsätts för brott eller själva grundskolesamordnaren psykisk hälsa. Tydliga samband syns universell- och gruppnivå. hamnar i kriminalitet eller ett även mellan ungas användning av Mötet genomförs i vardera socialt nedbrytande nikotin, alkohol och narkotika och Nav. I Naven delas lägesbild beteende. dålig anknytning till föräldrar samt och arbetet sker utifrån de föräldrars upplevda frånvaro i de utmaningar som finns inom ungas liv. de lokala navet. . Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här gör då flera separata åtgärder. orsak. Beskriv tydligt vad som varje åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Styrgrupp Vision Klara: I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten träffas en gång per termin och hög och den upplevda tryggheten låg, i syftet är att aktörer med jämförelse med staden i övrigt. Inom området beslutsmandat över finns också en öppen drogscen och platsen är en verksamheter som är av stor riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret vikt för måluppfyllnaden ska ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest säkerställa samverkan och kända offentliga platser. Centralt placerad i medverkan i övriga Stockholms innerstad, vid landets största Styrgruppen ska skapa arbetsgrupper från sina Stadsdelsförvaltningen Under året har inte något styrgruppsmöte kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och förutsättningar och mandat Klaraområdet respektive verksamheter. Mål 2 ggr/år tillsammans med genomförts. Behov har inte heller naturliga flöden av förbipasserande och för operativ samverkan enligt med aktiviteten är att polisen. förelegat. besökare. Unga från hela staden och länet åtgärder nedan. Klaraområdet är ett varaktigt uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. tryggt, säkert och trivsamt Också människor i hemlöshet, i missbruk område för invånare, och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, verksamma och besökare. eller vistas stadigvarande i klaraområdets Tryggheten ska öka och offentliga miljöer. Samtidigt finns det få individer som hanterar boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor narkotika i området och i utsträckning av kontors- och affärslokaler. övrigt begår brott ska minska. I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten hög och den upplevda tryggheten låg, i 10 mäten har genomförts. En mer jämförelse med staden i övrigt. Inom området strukturerad planering kring dagordning finns också en öppen drogscen och platsen är en har genomförts utifrån när planering av riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret Platssamverkan Klara: är en Stratgeiska gruppen ska skapa samverkan behöver ske i tid inför kända ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest strategiskt samverkan med förutsättningar och mandat behov som sportlov, påsklov, kända offentliga platser. Centralt placerad i aktörer i klaraområdet som är för operativ samverkan enligt skolavslutning, sommarperiod, höstlov och Stockholms innerstad, vid landets största av stor vikt för åtgärder nedan. Stragiska 11 gånger/år - sista Stadsdelsförvaltningen nyårsafton. Inför höstlovet och inför kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och måluppfyllnaden. Mål med Klaraområdet gruppen ska vidare kunna tisdagen i månaden tillsammans med nyårafton gjordes gemesnamma naturliga flöden av förbipasserande och aktiviteten är att planera strukturera och lyfta utom juli. polisen. tillbakablickar på tidigare års lägesbilder, besökare. Unga från hela staden och länet Klaraområdet är ett varaktigt behov av resurser för att samverkansplanering och utfall för att lära uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. tryggt, säkert och trivsamt operativ samverkan neligt och planera utifårn tidigare erfarenheter. Också människor i hemlöshet, i missbruk område för invånare, forum nedan ska fungera. Detta resulterade i mer kunskapsbaserade och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, verksamma och besökare. åtgärder kring samverkan och eller vistas stadigvarande i klaraområdets resursplanering. Höstlovet föll väl ut. offentliga miljöer. Samtidigt finns det få Planeringen för nyårafton pågår. boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor utsträckning av kontors- och affärslokaler. Fokusområde Klara: aktiviteten är ett operativt/strategiskt I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten samverkansforum för aktörer hög och den upplevda tryggheten låg, i verksamma i klaraområdet. jämförelse med staden i övrigt. Inom området finns också en öppen drogscen och platsen är en Möten med arbetsgruppen riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret ska kunna initieras vid behov ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest av att samla ett större antal Vid behov av operativ kända offentliga platser. Centralt placerad i aktörer i Klara för att Utifrån stratgeisk planering (se ovan) samverkan utöver de Stockholms innerstad, vid landets största informera och omhänderta genomfördes dagliga ordinarie inplanerade Stadsdelsförvaltningen kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och frågor kring kända kommande samverkansutsättning kring en Klaraområdet åtgärderna, ska dessa Löpande tillsammans med naturliga flöden av förbipasserande och händelser eller situationer. höstlovsinsats. En särskild nyårsutsättning åtgärder kunna planeras, polisen. besökare. Unga från hela staden och länet Exempel på tillfällen då möten och samverkan kring infromationsdelning struktureras och resurssättas uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. initieras är inför större kända planeras genomföras på nyårafton. av berörda aktörer. Också människor i hemlöshet, i missbruk demonstrationer, skollov, och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, festivaler, nyårsafton eller eller vistas stadigvarande i klaraområdets andra händelser då i första offentliga miljöer. Samtidigt finns det få hand polisens planering och boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor prioritering är av värde att utsträckning av kontors- och affärslokaler. dela, och frågor från lokala aktörer behöver omhändertas. Klara samverkansutsättning: I Klaraområdet är den anmälda brottsligheten aktiviteten är att ha ett hög och den upplevda tryggheten låg, i operativt samverkansforum jämförelse med staden i övrigt. Inom området genom systematisering av finns också en öppen drogscen och platsen är en gemensam utsättning för riskmiljö för unga att vistas på. I Klarakvarteret myndighetsanknutna aktörer ligger Sergels torg som är en av Sveriges mest som arbetar på fältet i Samverkansutsättningar har genomförts kända offentliga platser. Centralt placerad i klaraområdet. enligt planering, även på röda dagar. Ett Stockholms innerstad, vid landets största fötydligande kring hantering av sekretess Operativ samverkan i fält kollektivtrafikknutpunkt, har torget stora och Polisen håller i Polisen tillsammans med och respektive aktörs möjligheter och Klaraområdet mellan deltagande aktörer i 2 ggr/veckan, löpande naturliga flöden av förbipasserande och samverkansutsättning utifrån stadsdelsförvaltningen. begränsningar har genomförts i klaraområdet. besökare. Unga från hela staden och länet särskild dagordning som dagordningen och lyfts särskilt som uppehåller sig på Sergels torg och i närområdet. fångar upp gemensam förutsättningar för mötet i början av varje Också människor i hemlöshet, i missbruk målbild, samverkansbehov utsättning. och/eller med psykisk ohälsa uppehåller sig i, och lägesbild. eller vistas stadigvarande i klaraområdets offentliga miljöer. Samtidigt finns det få Skapar förutsättningar för boenden i området. Klaraområdet utgörs i stor daglig samverkan mellan utsträckning av kontors- och affärslokaler. aktörer som arbetar i fält. *kunskapshöjande insatser Platssamverkan Odenplan har legat på hos vårdnashavare om paus under 2025 gällande att ha fysiska Odenplan har tidigare klassats som öppen ANDTS. *Fånga upp unga med samverkansmöten. Åtgärder i den fysiska drogscen vilket upphörde under senaste Platssamverkan riskbeteenden * Att Stadsdelsförvaltningen miljön kring främst Gyldéngatan och karläggningen för 2023. Odenplan är en av platsaktivering med försäljning och bruk ska polis, trafikkontoret, Observatorielunden har genomförts efter Sveriges största pendelstråksområde och ugör situationella och minska * Tryggheten och fastighetsägare, platsbesök med olika aktörer. Odenplan ett kommunikationsnsav för en stor andel Löpande socialpreventiva åtgärder i trivseln i området ska öka. fastighetskontoret, Platsaktivering har skett på människor som dagligen besöker området. Det samverkan med berörda Brottsligheten och stadsutveckling, fält och Observatrielunden vid några tillfällen är en hög anmäld brottslighet och en viss aktörer. ordningsstörningarna ska ungdomsjouren m.fl. under sommaren 2025. Under 2026 ska utamning när det gäller den upplevda tryggheten minska. Öka flöden och platssamverkan utvecklas och utforma en på vissa platser och vissa tider på dygnet. människors vilja att uppehålla mer operativ samverkan mellan polis och sig på platserna fält bland annat. Området kring Stureplan är en av de mest Platssamverkan Stureplan: är besökta platserna inom krog- och näringslivet i ett strategiskt Sverige. Stureplan är en plats dagtid med många samverkansform med aktörer Platssamverkan Stureplan har fortlöpt arbetsplatser och en annan plats kvälls- och kring Stureplan för att Fördjupa samverkan mellan enligt plan. Några nya aktörer har kommit nattetid med krogmiljön men såväl dagtid, kvälls- tillsammans skapa deltagande aktörer och ta Stadsdelsförvaltningen med från hösten 2025. God samverkan Stureplan och nattetid rör det sig mycket människor i förutsättningar för att arbeta fram konkreta åtgärder för att 2 gånger/termin tillsammans med mellan polis och krögarna ger gott området. Platsen ska upplevas som trygg oavsett mot kriminalitet och öka tryggheten och minska polisen. resultat. TK har hjälpt till och med mobila vilken tid på dygnet det är. Utöver de stora krog- ordningsstörningar samt brottlisgheten i området. farthinder som polisen kan använda sig av. och näringslivet är det omfattande skapa trygga och säkra Trafiksäkerheten upplevs betydligt bättre. ombyggnationer i området som påverkar offentliga miljöer inom det framkomligheten. geografiska området. För att förbättre utemiljön och den upplevda tryggheten anordnas trygghetsvandringar i Trygghetsvandring: stadsdelsområdet där boende och verksamma Stadsdelsförvaltningen ska bjuds in. Boende och verksamheter i genomföra minst två Stadsdelsförvaltningen Förbättra utemiljön och tryggheten i stadsdelsområdet har god kännedom om sitt Förbättra utemiljön så att den Det har genomförts tre trygghetsvandringar per år 1 gång/termin tillsammans med stadsdelsområdet närområde. När människor trivs och känner sig upplevs som tryggare. trygghetsvandringar under 2025. tillsammans med polisen. polisen. trygga och gärna rör sig utomhus i sitt Boende, verksamheter och närområde, blir också staden mer levande. Med aktörer i staden bjuds in. en mer levande stadsdel upplevs förhoppningsvis området som mer tryggt. Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Särskilt utsatta och sårbara Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning brottsoffer Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Socialsekreterare samsittning hos polis: Utvecklat samarbete med polisen, 2 socialsekreterare samsitter med utredninssektion 1 ( BIN- Linjearbete: Våld i nära relation är en vanlig Socialsekreterare och vuxen) i syfte att effektivisera Socialsekreterare anmälningsorsak till socialtjänsten. Effektivisera samverkan polis har ett gemensamt Vuxna samverkan mellan socialtjänst samsitter och deltar Fortlöper enligt plan Polisen har även uppmärksammat mellan socialtjänst och polis. ansvar för daglig och polis. Socialsekreterare aktivt i det dagliga problematiken. samverkan deltar även vid polisens arbetet hos polisen. prioriteringsmöten där olika funktioner inom polisen är representerade för att rikta sina insatser. Socialsekreterare samsittning hos polis. Vid Polisen har ett ansvar att frihetsberövande och/eller motivera våldsutövaren Mäns våld mot kvinnor är ett stort förhör erbjuds våldsutövaren Alla våldsutövare ska erbjudas till samtal med samhällsproblem som får stora motiverande samtal med motiverande samtal och fler socialsekretare, Våldsutövare konsekvenser. För att kunna stoppa socialsekreterare i syfte att få Linjearbete Fortlöper enligt plan våldsutövare att ta emot socialsekreterare har ett våldet behöver vi nå fler våldsutövaren att ta emot behandling. ansvar att vara tillgänglig våldsutövare. behandling Alla våldsutövare samt genomföra ska erbjudas motiverande motiverande samtal. samtal med socialsekreterare.. Socialsekreterare samsittning hos polis: Polisen motiverar den våldsutsatta till samtal Polisen har ett ansvar att med socialtjänsten, detta kan motivera den ske innan polisanmälan, våldsutsatta till samtal Att fler våldsutsatta att Våld i nära relation och under utredningstid samt med socialsekretare, anmäla och stå för sin våldsutsatthet innebär stort lidande efter handläggning hos socialsekreterare har ett Våldsutsatta anmälan under hela Linjearbete Fortlöper enligt plan för den utsatta samt är ett polisen. Socialsekreterare ansvar att vara tillgänglig processen samt erbjudas stöd samhällsproblem. stöttar och motiverar den samt genomföra och motiverande samtal. våldsutsatta att göra anmälan motiverande samtal och samt stå för sin anmälan stötta den våldsutsatta i under hela processen. Alla kontakten med polisen. våldsutsatta erbjuds stöd och motiverande samtal. Barn som lever i och som växer upp Socialsekreterare samsittning i familjer där det förekommer våld hos polis: När vi träffar Att fånga upp fler barn som Polis och socialtjänst har Barn är en särskilt utsatt målgrupp som våldsutövare och våldsutsatta upplevt våld och ge dem de Linjearbete Fortlöper enligt plan gemensamt ansvar riskerar att fara illa och utvecklas ställer vi frågor om det finns stöd de behöver. negativt. barn i deras närhet. VINR-samordnare Bryt Upp:Bryt upp ska ansvarar för att implementeras i samordna Våld i nära relation och stadsdelsförvaltningen vilket implementeringen av Förvaltningen har formulerat våldsutsatthet innebär stort lidande är ett arbetssätt som bygger Bryt upp på en lokal process för Bryt upp för den utsatta samt är ett på samhandläggning internt förvaltningen. En Arbetet med att impelmenterar Bryt upp med tillhörande rutiner där samhällsproblem. Det är svårt att och samverkan med externa arbetsgrupp med pågår och fortsätter in i 2026. Då kommer Våldsutsatta vuxna fördelning av ansvar i Under 2025 bryta sig loss från en våldsam aktörer utifrån individens representanter från även Bryt upp att implementeras i förhållande till den relation och det krävs olika typer av specifika behov. berörda enheter äldreomsorgen. våldsutsatta framgår och är stöd för att kunna ta steget att Individen ska stöttas med kommer genomföra beslutad. lämna. målet att kunna leva ett liv förändringar i dagens fritt från våld. arbetssätt och rutiner för att uppfylla kriterierna i Bryt upp. Islandsmodellen: Vid akut Barn som lever i och som växer upp Ingripandepolis ingripande kontaktar polisen i familjer där det förekommer våld kontaktar socialtjänsten socialtjänsten när det finns är en särskilt utsatt målgrupp som Linjearbete: Akuta och informerar om barn närvarande och Effektivisera samverkan Islandsmodellen är implementerad i Barn riskerar att fara illa och utvecklas situationer med barn situationen, socialtjänsten kommer till mellan socialtjänst och polis. förvaltningen och fortlöper i linjearbetet. negativt. I akuta situationer är det närvarande. socialtjänsten gör platsen. Polis motiverar viktigt att socialtjänst och polis skyddsbedömning frihetsberövad våldsutövare samverkar. gällande barn/en till samtal med socialtjänst. Medarbetare hos både inom Kunskapsnivån om våld i nära socialtjänstavdelningen och relation behöver höjas. Internt kan Informationsdelning: Internt polismyndigheten ska ha det handla om information till arbetar vi med Polis och socialtjänst har Aktiviteten har inte genomförts under Kompetenshöjande insatser - internt kunskap om vardera Vid behov varandra om respektive informationstillfällen för att gemensamt ansvar 2025. Aktiviteten är behovsbaserad. organisation och rutiner och verksamhets metoder och effektivisera samverkan. arbetssätt kopplat till våld i arbetssätt, polis-socialtjänst. nära relation. Kunskapsnivån om våld i nära relation behöver höjas.I samhället Informationsdelning: Att nå ut med riktade Under året 2025 behöver medvetenheten och Utåtriktat mot medborgare informationsinsatser till kommer vi att anmälningsbenägenheten öka. Vi arbetar vi tillsammans med medborgare för att öka genomföra Informationsinsatser och gjorts och delats Kunskapshöjande insatser - externt har behov av att ta fram enkelt Polis exempelvis med kampanjer kunskapen om våld i nära informationstillfällen, till medborgarna. informationsmaterial som vi kan ge som " insats sluta slå" och relation och vart man kan samverka i insats sluta ut till våldsutövare och våldsutsatta "våld är inte en privatsak" vända sig om man blir utsatt. slå. i den motiverande kontakten med dem. Bedrägerierna har ökat markant de senaste åren och forsätter även i år att öka. Bedrägerier i hemmet, på nätet, exempelvis genom social Polisen och manipulation är ett problem som stadsdelsförvaltningen ofta kan drabba äldre personer och erbjuder informationsträffar Öka kunskapen hos Under året har informationsblad skickats personer med funktionsvariation då på boenden och öppna medborgare, särskilt de äldre, Kommunpolisen och ut med hemtjänste till äldre. Planering för kriminella utnyttjar deras sårbarhet. träffpunkter, distrubierar om hur man skydda sig mot trygghets- och informationsträffar 2026 har börjat Kompetenshöjande insatser - externt (bedrägerier) Löpande Polisen och stadsdelsförvaltningen broschyrer, annonserar i bedrägerier och hur man ska säkerhetssamordnare planeras in. Först ut är pensionärsrådet har uppmärksammat att allt fler blir lokalpress samt samverkan gå till väga om man blivit stadsdelsförvaltningen och funktionshinderrådet. Fler träffar ska drabbade i Norra innerstadens med drabbad. genomföras under 2026. stadsdelsområde. I stadsdelen finns pensionärsorganisationer och många äldre invånare som är en funktionsrättsorganisationer. prioriterad målgrupp för bedragare. I Norra innseratden är det av dessa äldre som utsätts. Bedrägerierna har ökat markant de senaste åren och forsätter även i år att öka. Bedrägerier i hemmet, på Enhetschefer ansvarar nätet, exempelvis genom social för att inkomma med manipulation är ett problem som behov till kommunpolis Informationsträffar/föreläsnin ofta kan drabba äldre personer och Öka kunskapen hos och/eller trygghets- och gar för medarbetare inom personer med funktionsvariation då medarbetare om bedrägerier, säkerhetssamordnare. Aktiviteten är behovsbaserad och har stadsdelsförvaltningen. Kompetenshöjande insatser - internt kriminella utnyttjar deras sårbarhet. hur de kan prata med Vid behov löpande Kommunpolis och/eller endast använts vid ett tillfälle under året. Polisen eller (medarbetare) Polisen och stadsdelsförvaltningen medborgare om hur de kan under året. trygghets- och Polisen har deltagit på planeringsdag för trygghetsamodnare bjuds in har uppmärksammat att allt fler blir skydda sig och hur man ska gå säkerhetssamordnare LSS. till APT, planeringsdag eller drabbade i Norra innerstadens till väga om man blir drabbad. ansvarar för att bidrag annat personalmöte. stadsdelsområde. I stadsdelen finns med kunskap och hålla många äldre invånare som är en informationsträffarna/fö prioriterad målgrupp för bedragare. reläsningarna. I Norra innerstaden är det av dessa äldre som utsätts. Kriminella miljöer och livsstilar Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Kriminella individer som själva vill lämna den kriminella livsstilen är i dagsläget få inom lokalpolispmrådet och Avhopparverksamhet: Arbeta stadsdelsförvaltningen. Med med den upparbetade utvecklingen som syns i samhället strukturen i respektive kring nätverkskriminella runt om i organisation för att hjälpa regionen så finns en sannolikhet att individer som vill lämna dessa ärenden kommer att öka. kriminell livsstil. Strukturen Effektivisera samverkan Avhopparverksamheten pågår i Staden har en enhet som hanterar för arbetsgången med en mellan polis och socialtjänst linjeverksamheten. Arbete med att Individer som vill lämna kriminell livsstil eller individer med en hög hotbild men avhoppare ska vara känd hos samt motivera fler till att Linjearbete Socialtjänten och polisen utveckla samverkan mellan socialtjänsten gruppering stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet samt lämna kriminaliteten samt ge och avhopparsamordnare vid polisen ska lokalpolisområdet behöver ha en berörda socialsekreterare på det stöd de behöver. utvecklas under 2026. fungerande struktur och hantering stadsdelsförvaltningen. Med för individer som vill lämna en gemensam struktur för kriminaliteten. avhopparverksamheten kan vi Avhopparverksamhetens syfte är stärka och utveckla att bidra till att minska det grova samverkan mellan stadsdelen våldet i samhället och öka och polisen. tryggheten, genom insatser som ska hjälpa personer att lämna sin kriminella situation. Odemokratiska strömningar ökar i Trygghets- och samhället och frågor om säkerhetssamordnare våldbejakande extremism blir allt ansvarar för att mer vanligt. Norra innerstaden är i informera avdelnings- dagläget rätt förskonade med och enhetschefer om Kompetenshöjande insats: våldbejakande extremism Medarbetare i Norra aktiviteten, Alla medarbetare i Information om stadens e-utbildningar har incidenter. Alla förebyggande innerstaden ska ha kunskap utbildningarna och stadsdelförvaltningen ska skickats ut till chefer inom förvaltningen insatser som riktas mot individer om stadens rutiner för informera om att genomföra de två e- samt information om att man kan använda Kompetenshöjande insatser gällande sker på lokal nivå där kommunen hantering av misstanke och möjligheten att bjuda in utbildningarna som staden sig av trygghetssamordnare för våldsbejakande extremism - internt hos har det yttersta ansvaret för att oro för våldsbejakande Linjearbete VBE-samordnaren finns. tagit fram om våldsbejakande informationsträff/föreläsning liksa så. stadsdelsförvaltningen enskilda får det stöd och den hjälp extremism. Medarbetarna ska Avdelnings - och extremism. Vbe-samordnaren Trygghetssamordnaren har under 2025 som de behöver. I den kommunala ha grundläggande kunskap enhetscheferna ansvarar ska bjudas in för föreläsning inte hållit någon utbildning. Arbetet med verksamheten behöver därför om de olika mijöerna som för att se till att till APT, planeringsdag eller VBE ska utvecklas under 2026. kunskapen öka i frågor som avser finns. medarbetarna genomför annat personalmöte. våldsbejakande extremism och e-utbildningarna om VBE förutsättningar skapas i berörda och bjuder in VBE verksamheter för att kunna möta samordnaren för de problem och utmaningar som informationsträffar om våldsbejakande extremism skapar. behov uppstår. [Eget prioriterat område] Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller Beskriv orsaken till problemet, kan Koppla åtgärd mot respektive Koppla operativa mål till varje Ange tid för när Ange vem som ansvarar Beskriv vad som har genomförts. Hur har utmaning här vara flera, gör då flera separata orsak. Beskriv tydligt vad som åtgärd. åtgärden ska vara för åtgärden. parterna uppfyllt sina åtaganden. åtgärder. ska göras och hur det ska genomförd (alt utföras. linjearbete). Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 1 1 1 Otrygga och brottsutsatta platser 7 7 7 Systemhotade brottslighet 0 0 0 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 10 10 10 Kriminella miljöer och livsstilar 2 2 2 Sammanställning av åtgärdsplan [Eget prioriterat område] 0 0 0 12 10 8 6 4 2 0 Unga i riskzon för Otrygga och Systemhotade Särskilt utsatta och Kriminella miljöer och [Eget prioriterat destruktivt beteende brottsutsatta platser brottslighet sårbara brottsoffer livsstilar område] Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 6. Samlad rapport äldreomsorgens verksamhetsuppföljningar 2025 Norra innerstaden.pdf] Sida 1 (18) 2024-12-01 Samlad ra pport över äldreomsorgsavdelningens verksamhetsuppföljningar 2025 Bilaga till verksamhetsberättelsen Rapport Sida 2 (18) Innehåll Arbetssätt .................................................................................................. 3 Dagverksamheter ...................................................................................... 0 Bo Bergmans dagverksamhet ..................................................................... 0 Husargårdens dagverksamhet .................................................................... 1 Klockhusets dagverksamhet ....................................................................... 2 Mimers dagverksamhet ............................................................................... 3 Vård- och omsorgsboenden .................................................................... 5 Kampementets vård- och omsorgsboende ................................................. 5 Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende .............................................. 6 Rio vård och omsorgsboende ..................................................................... 8 Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende ........................................... 9 Väderkvarnens vård- och omsorgsboende ............................................... 11 Linnégårdens vård- och omsorgsboende ................................................. 12 Riddargårdens vård- och omsorgsboende................................................ 13 Rapport Sida 3 (18) Arbetssätt Äldreomsorgsavdelningen avdelningsstöd genomför årliga uppföljningar av kvaliteten i verksamheter som drivs i egen regi och på entreprenad inom Norra innerstadens stadsdelsområde. Syftet med uppföljningen är att bedöma verksamhetens sammantagna kvalitet samt följsamhet till lagar, författningar och avtal eller uppdragsbeskrivning, utifrån nedan angivna underlag. Uppföljningarna belyser verksamhetens styrkor och utvecklingsområden för att stödja verksamheten i förbättringsarbetet. Uppföljningarna görs enligt en gemensam modell för Stockholms stad där information från flera källor används. 2024 genomfördes verksamhetsuppföljningar i hemtjänst och servicehus. Mer om stadens uppföljningsmodell för äldreomsorg och gällande avtal samt uppdragsbeskrivning hittas på Stockholm stads hemsida. Länk till sidan finns här bMan Sida 0 (18) 2024-12-01 Dagverksamheter Bo Bergmans dagverksamhet Regiform: Kommunal Inriktning: Demens Antal lägenheter: 28 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge gästerna en god och säker vård och omsorg. Utföraren har ett lokalt anpassat ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Norra innerstadens fyra kommunalt drivna dagverksamheter leds av en enhetschef sedan något år tillbaka. Den nuvarande enhetschefen började i augusti 2025 och berättar att alla fyra verksamheter under 2026 kommer att utveckla sitt arbete med mat, måltider och aktiviteter. Trygghet och säkerhet Bo Bergmans dagverksamhet är uppdelad i två våningsplan. Medarbetarna är utbildade undersköterskor och personalomsättningen är låg. Enhetschefen alternerar mellan verksamheterna och finns däremellan tillgänglig per telefon. Insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut tillgodoses i samarbete med Rio vård- och omsorgsboende. I början av 2026 startar ett gemensamt kvalitetsråd för alla dagverksamheter där man följer upp avvikelser, delar goda exempel och utvecklar kvaliteten i verksamheterna. Gästerna uppger i brukarundersökningen att de är trygga, får ett gott bemötande och har förtroende för personalen. Personalen berättar att de planerar dagen tillsammans och fördelar ansvaret för de olika arbetsuppgifterna sinsemellan. Meningsfullhet och delaktighet Gästerna uppger i brukarundersökningen att de är nöjd med de aktiviteter som erbjuds, maten är god och måltiderna är trevliga. Möjligheten att påverka vilka aktiviteter som erbjuds har försämrats jämfört med tidigare år, något som verksamheten planerar att utveckla under nästa år enligt både ledning och personal. De aktiviteter som uppskattas av många är sittgymnastik, sång, dans, frågesport och promenader. Rapport Sida 1 (18) På Bo Bergman har utvecklingsarbetet med mat och måltider påbörjats, dels genom att utveckla frukostinnehållet med fokus på högre proteininnehåll, dels genom att personalen fått utbildning i olika former av specialkost och livsmedelshygien. Utvecklingsarbetet sker med stöd av förvaltningens dietister. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Berit Johansson och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning under 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning mars 2023. • Brukarundersökning 2025 Husargårdens dagverksamhet Regiform: Kommunal Inriktning: Social Antal platser: 12 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge gästerna en god och säker vård och omsorg. Utföraren har ett lokalt anpassat ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Norra innerstadens fyra kommunalt drivna dagverksamheter leds av en enhetschef sedan något år tillbaka. Den nuvarande enhetschefen började i augusti 2025 och berättar att alla fyra verksamheter under 2026 kommer att utveckla sitt arbete med mat, måltider och aktiviteter. Trygghet och säkerhet Husargården har öppet måndagar och fredagar och vänder sig till personer som av olika anledningar har svårt att delta i aktiveter på de öppna träffpunkter som finns på flera platser inom staden. Medarbetarna är utbildade undersköterskor och personalomsättningen är låg. Alla medarbetare är delaktiga i att planera och genomföra de olika arbetsuppgifterna. Enhetschefen alternerar mellan verksamheterna och finns däremellan tillgänglig per telefon. Insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut tillgodoses i samarbete med Rio vård- och omsorgsboende. I början av 2026 startar ett gemensamt kvalitetsråd för alla dagverksamheter där man följer upp avvikelser, delar goda exempel och utvecklar kvaliteten i verksamheterna. Rapport Sida 2 (18) Meningsfullhet och delaktighet Gästerna uppger i brukarundersökningen att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds och måltiderna men mindre nöjda med hur maten smakar. I övrigt är resultatet högt i brukarundersökningen, gästerna får ett gott bemötande, har förtroende för personalen och upplever att dagverksamheten är på det sätt som önskas. På Husargården har utvecklingsarbetet med mat och måltider påbörjats, dels genom att utveckla frukostinnehållet med fokus på högre proteininnehåll, dels genom att personalen fått utbildning i olika former av specialkost och livsmedelshygien. Utvecklingsarbetet sker med stöd av förvaltningens dietister. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Berit Johansson och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning under 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning mars 2023. • Brukarundersökning 2024 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 Klockhusets dagverksamhet Regiform: Kommunal Inriktning: Demens Antal platser: 18 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten sammantaget ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge gästerna en god och säker vård och omsorg. Utföraren har ett lokalt anpassat ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Norra innerstadens fyra kommunalt drivna dagverksamheter leds av en enhetschef sedan något år tillbaka. Den nuvarande enhetschefen började i augusti 2025 och berättar att alla fyra verksamheter under 2026 kommer att utveckla sitt arbete med mat, måltider och aktiviteter. Trygghet och säkerhet Medarbetarna är utbildade undersköterskor och personalomsättningen är låg. Alla medarbetare är delaktiga i att planera och genomföra de olika arbetsuppgifterna och berättar att de vid dagens slut har en avstämning om hur dagen blev för gästerna. Syftet med avstämningen är att säkerställa att alla gäster får sina behov och önskemål tillgodosedda på ett bra sätt. Rapport Sida 3 (18) Enhetschefen alternerar mellan verksamheterna och finns däremellan tillgänglig per telefon. Insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut tillgodoses i samarbete med det vård- och omsorgsboende som finns i samma hus. I början av 2026 startar ett gemensamt kvalitetsråd för alla dagverksamheter där man följer upp avvikelser, delar goda exempel och utvecklar kvaliteten i verksamheterna. Under detta år har personalen fått utbildning i olika former av specialkost och livsmedelshygien. Meningsfullhet och delaktighet Gästerna uppger i brukarundersökningen att de är trygga, får ett gott bemötande och har förtroende för personalen. Däremot har resultatet försämrats något för hur maten smakar liksom utbudet av aktiviteter, något som verksamheten planerar att utveckla under nästa år. Utevistelse erbjuds dagligen på Klockhuset och Sinnenas trädgård som finns precis utanför används flitigt under sommarhalvåret. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Berit Johansson och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning under 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning mars 2023. • Brukarundersökning 2025 Mimers dagverksamhet Regiform: Kommunal Inriktning: Social Antal platser: 12 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten sammantaget ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge gästerna en god och säker vård och omsorg. Utföraren har ett lokalt anpassat ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Norra innerstadens fyra kommunalt drivna dagverksamheter leds av en enhetschef sedan något år tillbaka. Den nuvarande enhetschefen började i augusti 2025 och berättar att alla fyra verksamheter under 2026 kommer att utveckla sitt arbete med mat, måltider och aktiviteter. Trygghet och säkerhet Verksamhetens medarbetare har rätt kompetens och lång erfarenhet i yrket, personalomsättningen är låg. Verksamheten riktar sig till individer med psykisk ohälsa och personalen har kompetens att möta individer med dessa behov. Verksamheten arbetar utifrån fastställda rutiner och arbetssätt i ledningssystemet. Enhetschefen alternerar mellan verksamheterna och finns däremellan tillgänglig per telefon. Rapport Sida 4 (18) Insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut tillgodoses i samarbete med det vård- och omsorgsboende som finns i samma hus. I början av 2026 startar ett gemensamt kvalitetsråd för alla dagverksamheter där man följer upp avvikelser, delar goda exempel och utvecklar kvaliteten i verksamheterna. Under detta år har personalen fått utbildning i olika former av specialkost och livsmedelshygien. Meningsfullhet och delaktighet Resultatet i brukarundersökningen har förbättrats jämfört med föregående år, gästerna uppger att de är nöjda och trygga, får ett gott bemötande, har förtroende för personalen och att de lyssnar på deras önskemål. Däremot är de mindre nöjda med möjligheten att påverka veckodagar för sin vistelse och att påverka aktivitetsutbudet. Både ledning och personal berättar att de under 2026 kommer att utveckla genomförandeplaner så att gästernas behov och önskemål framkommer tydligare och att anpassa aktivitetsutbudet efter önskemålen. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Berit Johansson och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning under 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning mars 2023. • Brukarundersökning 2024 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 Rapport Sida 5 (18) Vård- och omsorgsboenden Kampementets vård- och omsorgsboende Regiform: Kommunal Inriktning: Somatisk och demens Antal platser: 96 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen är bedömningen att verksamheten till övervägande del uppfyller de krav som ställs för att ha goda förutsättningar att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet. Utföraren arbetar utifrån riktlinjer och lokala rutiner för att utveckla kvaliteten i verksamheten för både den sociala omsorgen och hälso- och sjukvårdsinsatser. Vid verksamhetsuppföljningen har det identifierats utvecklingsområden men inga brister. Trygghet och säkerhet Det finns en tydlig ledningsstruktur bestående av en områdeschef, tre enhetschefer varav en har ansvar för hälso- och sjukvården samt gruppledare. Sjuksköterska finns på plats dygnet runt, fysioterapeut och arbetsterapeut finns i verksamheten måndag till fredag och patientansvarig läkare finns på plats en gång i veckan. Majoriteten av omvårdnadspersonal har adekvat utbildning och personalomsättningen är låg vilket leder till hög kontinuitet för de boende. Verksamheten har under hösten 2025 implementerat nya scheman för personal som ett led i att ytterligare stärka kontinuiteten. Medarbetarna erbjuds utbildning och kompetenshöjande insatser internt och externt, bland annat pågår utvecklingsarbete kopplat till Stjärnmärkning enligt Svenskt demenscentrum samt utbildning kring mat- och måltider. Brukarundersökningen visar att de boende känner sig trygga i sitt boende samt känner högt förtroende för personalen. Uppföljningen visar att det finns utvecklingsområden kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten behöver säkerställa att egenkontroller av social dokumentation genomförs systematiskt samt att resultatet förankras hos medarbetare och tillvaratas i syfte att utveckla dokumentationen. Vidare behöver verksamheten utveckla arbetet med avvikelsehantering så att flera avvikelser kopplade till omvårdnaden uppmärksammas och hanteras systematiskt i syfte att höja kvaliteten. Meningsfullhet och delaktighet De boende uppger i brukarundersökningen att personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Däremot är de mindre nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet och med möjligheten att komma utomhus. Utföraren arbetar aktivt med att involvera de boende i planering av aktiviteter. De boende erbjuds större aktiviteter i gemensamutrymmen och möjlighet till utevistelse erbjuds dagligen. Utföraren har en aktivitetsansvarig som håller i och organiserar gemensamma aktiviteter som höstmarknad, sångstunder och måleriverkstad. Rapport Sida 6 (18) Verksamheten har under hösten tydliggjort ansvarsfördelningen för aktiviteter mellan personal och ledning för att skapa en bättre struktur. Varje enskild boende har en kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska med särskilt ansvar för att planera omsorgen. Verksamheten arbetar i team kring den enskilde för att anpassa insatserna till dennes önskemål och behov. I teamet ingår omvårdnadspersonal, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, närstående och den boende. Omvårdnadspersonal har god kännedom om vad som utgör ett gott bemötande och redogör tydligt för hur den äldres perspektiv genomsyrar deras dagliga arbete. Detta styrks även av brukarundersökningen som visar att de boende upplever ett gott bemötande från personal. Uppföljningen är gjord av: Julian Garcia och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning under 2025. Uppföljningsunderlag • Brukarundersökning 2024 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende Regiform: Kommunal Inriktning: Somatisk och demens Antal platser: 94 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge de boende en god och säker vård och omsorg. Utföraren arbetar utifrån riktlinjer och lokala rutiner för att systematiskt utveckla kvaliteten i verksamheten för både den sociala omsorgen och hälso- och sjukvårdsinsatserna. Vid verksamhetsuppföljningen har det identifierats utvecklingsområden men inga brister. Identifierade brister från föregående uppföljning år 2023 bedöms vara åtgärdade. Trygghet och säkerhet Verksamheten arbetar systematiskt med kvalitet- och utvecklingsarbete. Avvikelser, synpunkter och uppföljningar används för att utveckla rutiner och förbättra arbetssätt. Det finns även en tydlig ledningsstruktur bestående av en områdeschef, tre enhetschefer varav en har ansvar för hälso- och sjukvården samt gruppledare. Sjuksköterska finns på plats dygnet runt, en fysioterapeut och två arbetsterapeuter måndag till fredag, patientansvarig läkare en dag i veckan samt via telefon och jourläkare via telefon dygnets övriga timmar. Uppföljningen visar att det finns utvecklingsområden kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet med egenkontroller. Utföraren genomför löpande kontroller av social dokumentation men behöver säkerställa att resultatet av dessa sammanställs och analyseras på verksamhetsnivå i syfte att utveckla dokumentationen. För att utveckla arbetet med egenkontroller har utföraren tagit fram en handlingsplan och genomför tillämpliga åtgärder. Rapport Sida 7 (18) En övervägande majoritet av omvårdnadspersonalen har adekvat utbildning och cirka hälften har även fått bevis om skyddad yrkestitel undersköterska. Personalomsättningen är låg vilket leder till hög kontinuitet för de boende. Verksamheten erbjuder utbildning och kompetenshöjande insatser för att upprätthålla hög kvalitet och utveckla den egna verksamheten, bland annat inom ramen för Stjärnmärkt enligt Svenskt Demenscentrums modell. Sammantaget visar uppföljningen att Kattrumpstullen har en stabil personalgrupp med hög kompetens. Detta styrks även av brukarundersökningen då de boende upplever att de har förtroende för personalen samt att personalen har god kompetens och kunskap. Meningsfullhet och delaktighet De boende uppger i brukarundersökningen att personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De boende uppger även att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet. Verksamheten har aktivt arbetat med att involvera de boende och deras anhöriga i planeringen av aktiviteterna som erbjuds. I syfte att inhämta synpunkter och önskemål hålls boenderåd en gång i månaden och anhörigträffar minst två gånger per år. Det finns även aktivitetsansvarig inom verksamheten som håller i större gemensamma aktiviteter och ansvarar för den övergripande planeringen. Verksamheten erbjuder minst två aktiviteter per dag som gymnastik och bollspel utifrån önskemål från de boende. De boende erbjuds även gemensamma aktiviteter på entréplanet löpande såsom bingo, allsång, operaklubb och yoga en gång i veckan. Utöver dessa erbjuder verksamheten aktiviteter i samverkan med externa aktörer som exempelvis Röda Korset, Seniorglädje och en närliggande förskola. Utföraren planerar även för att införa aktiviteter med besökshund varje vecka med uppstart i januari 2026. Värt att notera är att resultatet av brukarundersökningen för 2025 visar en fortsatt ökning av andel boende som är nöjda med aktiviteterna. Detta styrker att verksamhetens arbete med att utveckla och tillgängliggöra aktiviteter har gett goda resultat. Varje enskild boende har en kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska med särskilt ansvar för att planera omsorgen. Verksamheten arbetar i team kring den enskilde för att anpassa insatserna till dennes önskemål och behov. I teamet ingår omvårdnadspersonal, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, anhöriga och den boende. Anhöriga har även möjlighet att få insyn och kan ta del av information genom omsorgsdagbok. Brukarundersökningen visar att de boende känner sig trygga på Kattrumpstullen. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Julian Garcia och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i november 2025. Rapport Sida 8 (18) Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning 2023. • Brukarundersökning 2024 • Brukarundersökning 2025 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 • Kvalitetsobservation 2024 Rio vård och omsorgsboende Regiform: Kommunal Inriktning: Somatisk, demens och korttidsplatser Antal platser: 88 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge de boende en god och säker vård och omsorg. Utföraren arbetar utifrån riktlinjer och lokala rutiner för att systematiskt utveckla kvaliteten i verksamheten för både den sociala omsorgen och hälso- och sjukvårdsinsatserna. Identifierade brister från föregående uppföljning år 2023 bedöms vara åtgärdade. Trygghet och säkerhet Verksamheten arbetar systematiskt med kvalitet- och utvecklingsarbete. Avvikelser, synpunkter och uppföljningar används för att utveckla rutiner och förbättra arbetssätt. Det finns även en tydlig ledningsstruktur bestående av en områdeschef, tre enhetschefer varav en har ansvar för hälso- och sjukvården samt gruppledare. Sjuksköterska finns på plats dygnet runt, fysioterapeut/sjukgymnast måndag till fredag, patientansvarig läkare två dagar i veckan samt via telefon och jourläkare via telefon dygnets övriga timmar. En majoritet av omvårdnadspersonalen har adekvat utbildning och de flesta har även fått bevis om skyddad yrkestitel undersköterska. Personalomsättningen är låg vilket leder till hög kontinuitet för de boende. Verksamheten erbjuder utbildning och kompetenshöjande insatser för att upprätthålla hög kvalitet och utveckla den egna verksamheten. Vidare är verksamheten Stjärnmärkt enligt Svenskt Demenscentrum och arbetar löpande med kompetensutveckling enligt modellen. Sammantaget visar uppföljningen att Rio har en stabil personalgrupp med hög kompetens. Detta styrks även av brukarundersökningen då de boende upplever att personalen har god kompetens och kunskap. Meningsfullhet och delaktighet De boende uppger i brukarundersökningen att personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Däremot är de mindre nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet. Därför arbetar utföraren aktivt med att involvera de boende i planeringen av aktiviteterna som erbjuds. I syfte att inhämta synpunkter och önskemål hålls boenderåd och närståendeträffar minst fyra gånger per år. Det finns även aktivitetsansvarig inom verksamheten som håller i större gemensamma aktiviteter och ansvarar för den övergripande planeringen. Rapport Sida 9 (18) Verksamheten har bland annat infört trivselstunder två gånger per dag med aktiviteter som gymnastik och bollspel utifrån önskemål från de boende. De boende erbjuds även aktiviteter kopplade till årstider och traditioner såsom höstmarknad och kräftskiva. Värt att notera är att Rio är även bland de få verksamheter i staden som erbjuder cykelturer inom ramen för ”cykel utan ålder” vilket är mycket uppskattat av de boende. Utöver detta tar verksamheten emot ferieungdomar för umgänge över generationer samt besök och aktiviteter med besökshund en gång per vecka. Varje enskild boende har en kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska med särskilt ansvar för att planera omsorgen. Verksamheten arbetar i team kring den enskilde för att anpassa insatserna till dennes önskemål och behov. I teamet ingår omvårdnadspersonal, sjuksköterska, fysioterapeut/ sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, närstående och den boende. Personal använder även omsorgsdagbok där närstående löpande kan ta del av information. Brukarundersökningen visar att de boende känner sig trygga på Rio samt att de har ett högt förtroende för personalen. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Julian Garcia och Ida Rupush, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i september 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning mars 2023. • Brukarundersökning 2024 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 • Inspektionsrapport maj 2025. Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende Regiform: Kommunal Inriktning: Somatisk och demens Antal kunder: 106 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge de boende en god och säker vård och omsorg. Utföraren arbetar utifrån riktlinjer och lokala rutiner för att systematiskt utveckla kvaliteten i verksamheten för både den sociala omsorgen och hälso- och sjukvårdsinsatserna. Trygghet och säkerhet Verksamheten arbetar systematiskt med kvalitet- och utvecklingsarbete. Avvikelser, synpunkter och uppföljningar används för att utveckla rutiner och förbättra arbetssätt. Rapport Sida 10 (18) Kvalitetsråd hålls kontinuerligt med syfte att främja ett verksamhetsnära utvecklingsarbete och stärka medarbetarnas ansvara för olika kvalitetsfrågor. Det finns även en tydlig ledningsstruktur bestående av en områdeschef, fyra enhetschefer varav en har ansvar för hälso- och sjukvården samt gruppledare. Sjuksköterska finns på plats dygnet runt, fysioterapeut och arbetsterapeut mellan måndag till fredag, patientansvarig läkare en till två dagar i veckan samt via telefon och jourläkare via telefon dygnets övriga timmar. En majoritet av omvårdnadspersonalen har adekvat utbildning och en stor del har även fått bevis om skyddad yrkestitel undersköterska. Verksamheten har implementerat nya scheman vilket har minskat andel timanställd omvårdnadspersonal markant och bidragit till att stärka kontinuiteten för de boende. Ett verksamhetsnära lärande genomsyrar verksamheten då legitimerad personal löpande handleder och utbildar omvårdnadspersonal i olika moment i vardagen. Vidare är verksamheten Stjärnmärkt enligt Svenskt Demenscentrum och arbetar systematiskt med kompetensutveckling enligt modellen. Sammantaget visar uppföljningen att Sabbatsbergsbyn har en stabil personalgrupp med hög kompetens. Detta styrks även av brukarundersökningen då de boende upplever högt förtroende för personalen samt att personalen har god kompetens och kunskap. De boende uppger även i kvalitetsuppföljning på individnivå att det i hög grad är ungefär samma personer som hjälper dem. Meningsfullhet och delaktighet De boende uppger i brukarundersökningen att personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Däremot är de mindre nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet. Därför arbetar utföraren aktivt med att involvera de boende i planeringen av aktiviteterna som erbjuds. I syfte att inhämta synpunkter och önskemål hålls närståendeträffar minst två gånger per år och verksamheten har implementerat en särskild enkät till de boende kopplad till aktiviteter. Verksamheten planerar även att starta boenderåd med aktiviteter och trivsel som stående punkt. Det finns aktivitetsansvarig inom verksamheten som håller i större gemensamma aktiviteter och ansvarar för den övergripande planeringen. Verksamheten erbjuder schemalagda aktiviteter två gånger per dag och de boende erbjuds större aktiviteter kopplade till årstider och traditioner såsom julmarknad, skördefest och grillning utomhus. Varje enskild boende har en kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska med särskilt ansvar för att planera omsorgen. Verksamheten arbetar i team kring den enskilde för att anpassa insatserna till dennes önskemål och behov. I teamet ingår omvårdnadspersonal, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, närstående och den boende. Brukarundersökningen visar att de boende upplever ett gott bemötande från personalen och samtliga boende uppger i kvalitetsuppföljningen på individnivå att de är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Rapport Sida 11 (18) Uppföljningen är gjord av: Julian Garcia, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i oktober 2025. Uppföljningsunderlag • Brukarundersökning 2024 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 Väderkvarnens vård- och omsorgsboende Regiform: Kommunal Inriktning: Somatisk, demens och profil äldrepsykiatri Antal kunder: 92 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som legat till grund för uppföljningen bedöms verksamheten ha goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och ge de boende en god och säker vård och omsorg. Utföraren arbetar utifrån riktlinjer och lokala rutiner för att systematiskt utveckla kvaliteten i verksamheten för både den sociala omsorgen och hälso- och sjukvårdsinsatserna. Identifierade brister från föregående uppföljning år 2023 bedöms vara åtgärdade. Trygghet och säkerhet Verksamheten arbetar systematiskt med kvalitet- och utvecklingsarbete. Avvikelser, synpunkter och uppföljningar används för att utveckla rutiner och förbättra arbetssätt. Verksamheten arbetar med att tydliggöra ansvarsfördelningen för egenkontroller så att dessa genomförs systematiskt. Det finns en tydlig ledningsstruktur bestående av en områdeschef, tre enhetschefer varav en har ansvar för hälso- och sjukvården samt gruppledare. Sjuksköterska finns på plats dygnet runt, fysioterapeut måndag till fredag, patientansvarig läkare två dagar i veckan samt via telefon och jourläkare via telefon dygnets övriga timmar. Verksamheten har även sjuksköterska med psykiatrisk specialistkompetens som ansvarar för de äldrepsykiatriska profilavdelningarna. En majoritet av omvårdnadspersonalen har adekvat utbildning och cirka hälften har fått bevis om skyddad yrkestitel undersköterska. Personalomsättningen är låg vilket leder till hög kontinuitet för de boende. Verksamheten erbjuder utbildning och kompetenshöjande insatser för att upprätthålla hög kvalitet och utveckla den egna verksamheten. Vidare är verksamheten Silviahemscertifierad och arbetar löpande med kompetensutveckling enligt modellen. Sammantaget visar uppföljningen att Väderkvarnen har en stabil personalgrupp med hög kompetens. Detta styrks även av brukarundersökningen då de boende upplever att personalen har god kompetens och kunskap. Meningsfullhet och delaktighet De boende uppger i brukarundersökningen att de upplever ett gott bemötande från personalen. Däremot är de mindre nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet. Därför arbetar utföraren aktivt med att involvera de boende i planeringen av aktiviteterna som erbjuds. Verksamheten anordnar anhörigträffar regelbundet och kommunicerar ut aktivitetsutbudet i Rapport Sida 12 (18) samband med anhörigbrev. De boende har även möjlighet att lyfta sina önskemål om aktiviteter i samband med välkomstsamtal samt löpande i samtal med kontaktperson. Det finns aktivitetssansvarig i verksamheten som anordnar större aktiviteter såsom opera, underhållning och målargrupp. Utöver detta tar verksamheten emot ferieungdomar för umgänge över generationer samt besök och aktiviteter med besökshund en gång per vecka. Varje enskild boende har en kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska med särskilt ansvar för att planera omsorgen. Verksamheten arbetar i team kring den enskilde för att anpassa insatserna till dennes önskemål och behov. I teamet ingår omvårdnadspersonal, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, närstående och den boende. Personal använder även omsorgsdagbok där närstående löpande kan ta del av information. Brukarundersökningen visar att de boende känner sig trygga på Väderkvarnen samt att de har ett högt förtroende för personalen. Verksamheten behöver åtgärda Det fanns inga åtgärdsbehov vid uppföljningstillfället. Uppföljningen är gjord av: Julian Garcia, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning i oktober 2025. Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning februari 2023. • Brukarundersökning 2024 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024. • Inspektionsrapport 2024. • Kvalitetsobservation 2024 Linnégårdens vård- och omsorgsboende Regiform: Entreprenad Inriktning: Somatisk och demens Antal kunder: 86 Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen är bedömningen att verksamheten uppfyller de krav som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet. Vardaga tog över verksamheten i början på år 2024 och bedöms ha ett stort fokus på utveckling av verksamheten samt kompetensutveckling av medarbetarna. Verksamheten genomför detta på ett systematiskt sätt. Socialstyrelsens brukarundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”, är en nationell undersökning som görs varje vår. Resultaten för 2025 visar att nöjdheten generellt är lägre jämfört med riket och Stockholms stads aggregerade svar. Svarsandelen var på mellan 20-40 procent för Linnégården. Andelen som anger att de är nöjda på den övergripande frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?”, var 48 procent att Rapport Sida 13 (18) jämföra med resultatet för Stockholm stad 80 procent och riket 79. Verksamheten har en handlingsplan utifrån resultatet från undersökningen. Ledningen uppger att resultatet av deras utvecklingsarbete bör synas i Socialstyrelsens brukarundersökning 2026. Trygghet och säkerhet Den samlade bedömningen är att verksamheten erbjuder en trygg och säker vård och omsorg. Verksamheten har ett fungerande ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. I samtal med ledningen hösten 2025 framkommer att ledningen har ett stort fokus på att utveckla verksamheten bland annat inom personcentrerad vård- och omsorg, dokumentation, mat och utevistelser samt ökad likställighet. För att utveckla detta satsar verksamheten på kompetensutveckling av medarbetarna. Verksamheter använder sig av handlingsplaner för att hantera utvecklingsfrågor vilket ger en god systematik och stöd för arbetet. För ett nära ledarskap finns gruppchefer på varje våningsplan och både medarbetare samt ledning uppger att samverkan och kommunikationen har förbättrats sedan övertagandet 2024. Tvärprofessionella teammöten genomförs kontinuerligt enligt framtagen struktur. Meningsfullhet och delaktighet Den samlade bedömningen är att verksamheten arbetar strukturerat med att de äldre ska vara delaktiga och ha en meningsfull tillvaro. Boenderåd samt anhörigråd genomförs för ökad delaktighet. Verksamheten har en god systematik kring utevistelser så det går att följa antal erbjudanden och hur många som kommer ut. Gällande aktiviteter anslås dessa veckovis och verksamheten uppger att de har ett stort deltagarantal på de gemensamma aktiviteterna för hela huset. Verksamheten behöver åtgärda Verksamheten behöver följa upp att utvecklingsarbetet leder till ökad nöjdhet hos de boende och sätta in åtgärder vid behov. Uppföljningen är gjord av: Elin Sundberg Kungsholmens stadsdelsförvaltning Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning 2023 • Socialstyrelsen brukarundersökning 2024 och 2025 • Äldreförvaltningens inspektion 2025 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 Riddargårdens vård- och omsorgsboende Regiform: Entreprenad Inriktning: Somatisk och demens Antal platser: 45 Rapport Sida 14 (18) Sammanfattande bedömning Utifrån de underlag som har legat till grund för uppföljningen är bedömningen att verksamheten uppfyller de krav som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet. Verksamheten drivs på entreprenad av Humana. Socialstyrelsens brukarundersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”, är en nationell undersökning som görs varje vår. Resultaten för 2025 visar att nöjdheten på flera frågor är högre eller på samma nivå jämfört med riket och Stockholms stads aggregerade svar. På några frågor är nöjdheten lägre i jämförelse med riket och Stockholm. Andelen som anger att de är nöjda på den övergripande frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?”, var 70 procent att jämföra med resultatet för Stockholm stad 80 procent och riket 79. Verksamheten uppger att de har åtgärder utifrån resultatet från undersökningen. Trygghet och säkerhet Den samlade bedömningen är att verksamheten erbjuder en trygg och säker vård och omsorg. Verksamheten har ett fungerande ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ledning och medarbetare uppger att teamsamverkan och kommunikationen fungerar väl och att ledningen är närvarande. Det är låg personalomsättning. Ett utvecklingsområde är att få igång arbetet med BPSD (beteendemässiga psykiska symptom vid demens) som inte är helt implementerat. Meningsfullhet och delaktighet Den samlade bedömningen är att verksamheten arbetar för att de äldre ska få vara delaktiga och ha en meningsfull tillvaro. Värdegrunden är utskriven och synlig för medarbetarna. Aktiviteter för hela huset erbjuds en gång per dag och 74 procent är nöjda med aktiviteterna i Socialstyrelsens brukarundersökning 2025 vilket är högre än Stockholm stad (66 procent nöjdhet) och riket (60 procent nöjdhet). Verksamheten saknar dock ett strukturerat arbetssätt för att erbjuda och genomföra utevistelser och det går inte att följa om de boende erbjuds utevistelser dagligen eller inte. Detta var även en brist som framkom i granskning av Norrmalms stadsdelsförvaltning 2023. Nöjdheten med möjligheten till utevistelser i brukarundersökningen 2025 visar en lägre nöjdhet på 47 procent att jämföra med Stockholm stad och riket som hade en nöjdhet på 59 procent. Uppföljningen är gjord av: Elin Sundberg, Kungsholmens stadsdelsförvaltning 2025 Uppföljningsunderlag • Verksamhetsuppföljning 2023 • Brukarundersökning 2024 och 2025 • Kvalitetsuppföljning på individnivå 2024 --- [Bilaga 7. Uppföljning av öppen fritidsverksamhet 2025 Norra innerstaden.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Handläggare Till Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2025 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd Förslag till beslut Norra innerstadens stadsdelsnämnd start.stockholm Innehållsförteckning Uppföljning öppen fritidsverksamhet .................................................................................... 4 Fritids- och ungdomsgårdar ................................................................................................................4 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................4 Kostnader och personal .................................................................................................................5 Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar .....................................................................................6 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet .................................................................7 Parklekar .............................................................................................................................................7 Bestånd och deltagare ....................................................................................................................7 Kostnader ......................................................................................................................................9 Verksamhet och aktivitet på parklekar ........................................................................................10 Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet ...............................................................10 Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 2(11) Anvisning Fyll i respektive fråga genom att klicka på pennan till höger om frågan. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 3(11) Uppföljning öppen fritidsverksamhet Följande dokument utgör underlag till en stadsgemensam uppföljning av Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar samt dess parklekar. Fritids- och ungdomsgårdar Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal fritidsgårdar och antal fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. 2025 Antal fritidsgårdar 4 Antal fritidsverksamheter riktad till unga med 1 (Tre liljor) funktionsnedsättning Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Verksamheten "Tre liljor" har under året gått från en verksamhet i samverkan med Kungsholmens Sdn till att efter årsskiftet 2025/2026 drivas i nämndens egen regi. Fråga 1c. Redovisa antalet besök på fritidsgårdar (13-19 år) och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. Som fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning räknas samtliga verksamheter oavsett omfattning. Observera att hemgårdar inte ska räknas med i denna redovisning. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Fritidsgård 13-19 år 7298 2891 0 Antal fritidsverksamheter 136 93 0 riktad till unga med funktionsnedsättning Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 4(11) Fråga 1d. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens fritidsgårdar. Andelen besökare på nämndens ungdomsgårdar har ökat under årets alla månader. Det har skett en ökning avseende tjejers besöksantal från 16 procent 2024 till 23 procent 2025. Den största ökningen har skett på Humlegårdens ungdomsgård där det totala besöksantalet mer än fördubblats och tredubblats vad gäller flickors närvaro i verksamheten och på externa aktiviteter. Några påverkande faktorer är en uttalad målsättning om jämn könsfördelning på alla externa aktiviteter, klassrumspresentationer och uppsökande arbete i Bobergskolan/Hjorthagen samt rekrytering och tillsättning av kvinnlig personal. Siffror för Humlegårdens Ungdomsgård: Totalt antal besök 2024: 2086. Totalt antal besök 2025: 4312 Totalt antal flickor 2024: 338 Totalt antal flickor 2025: 1011 Kostnader och personal Fråga 2a. Ange nettokostnaden för stadsdelens fritidsgårdar samt fritidsverksamhet riktat till unga med funktionsnedsättning OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Fritidsverksamheter riktad till unga Fritidsgård med funktionsnedsättning Nettokostnad 11 600 000 200.000kr Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för fritidsgårdar och fritidsverksamheter riktat till unga med funktionsnedsättning under det senaste året. Kostnaderna har följt prognosen under året. Eventuella kostnadshöjningar till följd av de upprustningar som genomförts under året kommer att märkas av i nästa års budget. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på fritids- och ungdomsgård inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 5(11) kön. Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på fritids- och ungdomsgårdarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Kvinnor Män Antal årsanställda 3,5 4,5 Fråga 2 d. Andel utbildade fritidsledare eller annan relevant utbildning Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på fritids- eller ungdomsgården (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Ange andel i procent 40% Verksamhet och aktivitet på fritidsgårdar Fråga 3a. Ange antal särskilt riktade verksamheter för att inkludera underrepresenterade grupper i fritidsgården. En riktad verksamhet definieras av att den är speciellt utformad för, eller att tid är speciellt avsatt till, en avgränsad målgrupp. Verksamheten som anges skall vara löpande och gäller alltså ej enskilda aktiviteter. Särskilt riktad till Särskilt riktad till Särskilt riktad till 16- Annat, ange tjejer hbtqi 19 år inriktning och antal Antal 1 NPF Fråga 3b. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som erbjuds besökarna. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som fritidsgården anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Varje dag som ungdomsgårdarna håller öppet erbjuds ledarledda aktiviteter. Under lov erbjuds flera ledarledda aktiviteter dagligen. Öppettider: Vasastadens UG är öppen tisdag-lördag, stängt söndag och måndag, dock inte under lov då de Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 6(11) har öppet måndag till lördag. Humlanhuset är öppet vardagar, även under lov. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande ungdomar. Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent 70% 85% 65% Parklekar Som en del i genomförandet av Stockholms strategi för parklekar ska ett antal områden följas upp på ett likvärdigt sätt över staden. Bestånd och deltagare Fråga 1a. Ange antal parklekar. Räkna även med eventuella verksamheter som är på entreprenad eller IOP-avtal. 2025 Antal parklekar 5 Fråga 1b. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet parklekar. Beskriv även eventuell förändring i driftsform. Om ingen förändring skett kan ni avstå från att svara på frågan. Fråga 1c. Öppettimmar per år. Ange det totala antalet bemannade öppettimmar per år för samtliga parklekar i stadsdelen. Totala antalet öppettimmar 2025: 9245 Hjortgläntan: 2000 timmar/år (öppet fem dagar/vecka 47 veckor/år) Humlegården: 2000 timmar/år (Öppet fem dagar i veckan, 47 veckor/år, Stora utdragna renoveringar på parklekshuset höll byggnaden stängd i närmare 6 månader. Vasaparken: 1520 timmar/år (öppet fem dagar i veckan, 35 veckor/år) Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 7(11) Stora renoveringar på ytterområde och parklekshuset gjorde att det hölls stängt i närmare 3 månader. Gustav Adolf: 1680 timmar/år (öppet fem dagar i veckan, 39 veckor/år) Stora renoveringar på markområdet höll parken stängd över sommaren. Tessinparken: 2045 timmar/år (öppet fem dagar i veckan 47 veckor/år) Ingen verksamhet har öppet röda dagar eller aftnar. Fråga 1d. Redovisa antalet besök på parklekar för barn 6-12 år samt totalt antal besök. Antalet besök ska redovisas uppdelat på kön. Här redovisas antalet besök och inte unika besökare. Mäts genom att personalen räknar besökare dagligen. Ett unikt barn ska endast räknas en gång per dag. Antal besök kan/vill ej Verksamhetsområde Antal besök killar Antal besök tjejer ange kön Totalt antal besök på stadsdelsförvaltningens parklekar år 2025 Varav besökare 6-12 år. Fråga 1e. Beskriv vilka faktorer som bidragit till eventuella förändringarna av antalet besökare på stadsdelsförvaltningens parklekar. Beskriv även om andra målgrupper prioriterats utifrån identifierade behov. Besöksstatistik för 2025 finns för två av fem parklekar (Hjortgläntan och Vasaparkens parklekar), men statistiken är inte uppdelad korrekt utifrån kön och ålder på det sätt som efterfrågas i denna bilaga. Parklekarna har organisatoriskt bytt avdelning från förskoleavdelningen till socialtjänstavdelningen i januari 2025 och under året har kontinuiteten i verksamheten påverkats av personalomsättning, både bland chefer och medarbetare. Detta i kombination med flertalet renoveringar och upprustningar av både byggnader och utemiljö, har påverkat möjligheten att kontinuerligt föra besöksstatistik. Ett omtag ska göras inför 2026. Dock ställer sig förvaltningen tveksam till själva insamlingen av statistik och hur tillförlitlig den kan bli. Ibland har parklekarna flera hundra besökare samtidigt, det kan vara tre till fyra förskoleklasser och övriga besökare, och att räkna alla och dela in utifrån ålder och kön är svårt och mycket tidskrävande för personalen. Frågan om statistikinsamlingens genomförande kommer därför att lyftas i stadens parkleksnätverk, för att få en samsyn på hur insamlingen praktiskt kan gå till för att också vara så likvärdig som möjligt mellan stadsdelarna. Hjortgläntan: Verksamhet har bedrivits som vanligt. Parkleken är mycket välbesökt och har i huvudsak yngre besökare (1-6 år) som parkleken anpassar verksamheten för att bemöta, i form av aktiviteter, material och evenemang. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 8(11) Tessinparken: Att parklekens lekplats renoverades 2024 har inneburit att besöksantalet ökat. Att parkleken även höll öppet alla veckor utom två under sommaren har gjort att besöksantalet varit högt under hela året. Både boende i staden, men även från stadens kranskommuner besöker parken. Gustav Adolf: Parken har varit stängd under juli och augusti på grund av vattenläcka. I övrigt har inte skett några större förändringar. Vasaparken: Renoveringar av parken/parkleken har pågått i etapper under året, fram till mitten av augusti. Till följd av renoveringarna bedrevs ingen parkleksverksamhet under juli och augusti. Detta har påverkat besöksantalet. Humlegården: Parklekshuset har renoverats under sommaren och hösten. Verksamhet har bedrivits och parkleken har bemannats, men parklekshuset har inte kunnat nyttjas. Exempelvis har det inte funnits toaletter att tillgå. Detta har påverkat besöksantalet avsevärt. Kostnader Fråga 2a. Ange nettokostnaden för parklekar. OBS! I nettokostnaden ingår samtliga kostnader kopplade till verksamheterna (personal, OH, ledning, lokaler mm). Parklek Nettokostnad, tkr 10 400 000 Fråga 2b. Beskriv vilka faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen för parklekar under det senaste året. Kostnaderna har följt prognosen under året. Eventuella kostnadshöjningar till följd av de upprustningar som genomförts under året kommer att märkas av i nästa års budget. Fråga 2c. Ange antal årsanställda på parkleksverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, uppdelat på kön Definition av årsanställda: Årsarbetare anger hur många anställda stadsdelsförvaltningen har på parklekarna. Den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summerades till heltidsanställningar. Exempel: Om ni har en anställd som arbetar 80 % och en annan som arbetar 20 % i verksamheten som timanställd räknas det som 1 årsanställd. Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 9(11) Kvinnor Män Antal årsanställda 4 6,5 Fråga 2d. Andel utbildade parkleksanställda Ange andel (%) av totala antalet årsarbetare på parklekarna (fast anställda, timanställda, deltid etc.) som har minst två år för arbetet relevant eftergymnasial utbildning. Relevant utbildning kan t.ex. vara inom pedagogik eller socialt arbete. Med relevant utbildning Antal årsanställda 6 Verksamhet och aktivitet på parklekar Fråga 3a. Ange det totala antalet planerade och ledarledda aktiviteter som år 2025 erbjöds till barn 6-12 år. Med aktivitet menas en annonserad och kommunicerad aktivitet som parklekarna anordnar på egen hand eller i samverkan med andra aktörer. Varje dag som parklekarna håller öppet erbjuds ledarledda aktiviteter, exempelvis snickeri, skapande aktiviteter, ledarledda lekar, plantering, traditionsbundna aktiviteter så som skapa midsommarkransar m.m. Under loven erbjuds aktiviteter som är kopplade till exempelvis julpyssel, påskfirande och olika nationaldagar. Öppettider: Alla parklekar, utom Humlegården, har öppet måndag-fredag kl. 09.00-17.00. Verksamheterna är stängda 2-5 veckor per år. Humlegårdens parklek har öppet alla dagar i veckan, dock ej helgdagar och aftnar. Fråga 3b. Erbjuder ni ledarledda aktiviteter riktade till barn 6-12 år med funktionsnedsättning? Om ja, på vilka parklekar? Ge gärna exempel på aktiviteter. Alla parklekar har material, exempelvis cyklar och gungor med mera, som är anpassade för att även vara tillgängliga för barn med funktionsnedsättning. Inga riktade aktiviteter har genomförts för målgruppen. Besökares upplevda nöjdhet, trygghet och delaktighet Fråga 4a. Ange deltagarnas nöjdhet, trygghet samt delaktighet. Detta mäts genom subjektiva skattningar via stadsdelsförvaltningarnas enkäter till besökande Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 10(11) ungdomar. Nöjdhet mäts genom frågan Det finns roliga saker att göra i parkleken. Trygghet mäts genom frågan Känner du dig trygg när du är på parkleken. Delaktighet mäts genom frågan Får du vara med och påverka parkleken? Nöjdhet Trygghet Delaktighet Andel nöjda/trygga/delaktiga i procent Ingen mätning har Ingen mätning har Ingen mätning har genomförts genomförts genomförts Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Uppföljning öppen fritidsverksamhet 11(11) --- [Bilaga 8. Slutrapport klimatinvestering Dricksvattenfontäner Norra innerstaden.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (5) [2026-01-15] Klimatinvestering dricksvattenfontäner Slutrapport Namn på projekt: Klimatinvestering för anläggning av dricksvattenfontäner Sökande Nämnd: Kontaktperson: Norra innerstadens SDN Fredrik Ekroth Epost: Telefon: fredrik.ekroth@stockholm.se 08-508 09 307 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-01-13 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (5) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 3 1.3.3 Avgränsning 4 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 5 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (5) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Förvaltningen beställde år 2024 fyra stycken dricksvattenfontäner vilka levererades under hösten samma år. Att placera ut dem i parkerna är förhållandevis kostsamt då det bland annat kräver att vattenledningar dras fram samt schakt för dessa och att vattenmätare och abonnemang för dem ordnas. 1.3 Beskrivning av åtgärden Fyra parker/platser sågs ut för placering av fyra dricksvattenfontäner. Humlegården, Observatorielunden, Tessinparken och Vanadislunden. De valda platserna är välbesökta och förvaltningen har bedömt att där kan finnas ett behov av att få tag på vatten främst under varma sommardagar. I åtgärden ingår schakt och nedläggning och inkoppling av vattenledningar. Dryckesfontänerna har även försätts med koppling för vattenslang så att de också har en funktion som spolposter. I åtgärden ingår tecknande av vattenabonnemang och vattenservis hos SVOA. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Syftet är att anpassa parkerna efter varmare och torrare vår- och sommarväder med höga temperaturer. Förvaltningen vill möjliggöra längre parkvistelser för medborgarna genom att erbjuda möjligheten till färskvatten i parkerna. Särskilt viktigt i närheten av lekplatser. Målet är att parkbesökarna enkelt ska kunna dricka vatten och svalka sig eller fylla på flaska att ta med sig eller fylla en skål till sin hund. Genom att kombinera dryckesfontänerna med spolposter så underlättar förvaltningen möjligheten att vattna planteringar och träd eller rengöra parkmöbler. Detta kan på sikt bidra till minskade transporter eller kortare transporter för bevattning. Vilket bedöms ge minskad energiförbrukning och utsläpp. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Ansökan om budgetjusteringsmedel: Fredrik Ekroth, landskapsarkitekt Projektledning och byggledning: Mattias Kelepeisz, parkingenjör Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (5) Entreprenör: Grön Stad AB, Konstantinos Angelopolous 1.3.3 Avgränsning 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Huvudmålet att erbjuda parkbesökarna en enkel tillgång till dricksvatten i fyra av Norra innerstadens parker har uppfyllts. Det skedde dock en ändring av platser då en fontän sattes upp i Gustav Adolfsparken istället för vid Vanadislundens lekplats. Samt att genomföra idén att komplettera var och en med spolpost/uttag för vattenslang till en låg extra kostnad. Beräkningar rörande minskade utsläpp har inte gjorts eftersom huvudmålet är kopplat till värmeeffekter snarare än energibesparing. Energibesparing är samtidigt svår att beräkna då behovet av att vattna planteringar eller att fylla vattentankar för bevattning av t.ex. träd varierar från år till år beroende på hur många träd som planterats och var. Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Klicka här för att ange text. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Klicka här för att ange text. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (5) 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Förvaltningen bedömer att de satta målen har blivit uppfyllda. Resultatet kommer dock att visa sig helt först i slutet av året efter det att anläggningarna har varit i bruk en hel säsong. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Att kombinera dricksvattenfontäner med spolposter är nytt. Det har inte gjorts i Stockholm tidigare vad förvaltningen har kännedom om. 3 Genomförande År Aktiviteter 2025 Entreprenad/Utplacering av dricksvattenfontäner i fyra parker med hjälp av klimatinvesteringsmedel. 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 0,50 mnkr Åtgärdens totala investering 0,48 mnkr Varav ev. extern nationell medfinansiering - Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) - Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 0,5 mnkr Åtgärdens totala investering, utfall 0,48 mnkr Driftkostnadspåverkan (+ - ) - 4.2 Påverkan på driftkostnader Kostnader för skötsel av fontänerna bedöms vara låga under de första åren. Kostnader tillkommer för vattenabonemang och vattenmätare samt för det förbrukade vattnet. Samtidigt bedöms den effektivisering som spolposterna medför att kunna bidra till minskade transporter, arbetsbelastning och därmed minskade kostnader. 5 Övriga erfarenheter Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 9. Slutrapport klimatinvestering Humlegården skyfallsåtgärd Norra innerstaden.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (7) [2026-01-16] Skyfallsåtgärd i Humlegården Slutrapport Namn på projekt: Skyfallsåtgärd i Humlegården Sökande Nämnd: Kontaktperson: Norra innerstadens Fredrik Ekroth stadsdelsnämnd Epost: Telefon: fredrik.ekroth@stockholm.se 08-508 09 307 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-01-22 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (7) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 4 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 4 1.3.3 Avgränsning 5 2 Resultat 5 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 5 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 5 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 6 3 Genomförande 6 4 Ekonomi 6 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 6 4.2 Påverkan på driftkostnader 7 5 Övriga erfarenheter 7 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (7) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☐ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☒ En höjd beredskap för klimatförändringar ☐ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund I de skyfallskarteringar som Stockholms stad tagit fram förutspås stora mängder vatten rinna genom Humlegården, passera rundeln i parkens mitt i samband med skyfall. Majoriteten av vattnet rinner in från Karlavägen i allén mitt för Floragatan mot Linnéstatyn och sedan vidare till parkens sydöstra hörn åt Stureplan till. I syfte att begränsa effekterna nedströms utreder stadsdelsförvaltningen möjligheten att fördröja skyfallsvatten i parken genom ett underjordiskt magasin. 1.3 Beskrivning av åtgärden Möjligheterna till att anlägga ett underjordiskt skyfallsmagasin centralt i parken i rundeln runt Linnéstatyn har utretts. Först genom en rapport och en kulturhistorisk utredning för den aktuella platsen i Humlegården. Utredningen visade att de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna finns för att anlägga ett magasin. Tillsammans med en ytligt fördröjd volym har kapacitet att fördröja vattenmängder motsvarande den volym som bedöms passera platsen vid ett 25-30-årsregn, det vill säga cirka 1 800 m2. Projektering av ett cirkelformat magasin av betong har sedan pågått med syftet att ta fram bygghandlingar och målet att anlägga. Provgropar som grävdes under sommaren 2024 visade dock på risker att äventyra Linnéstatyns grundläggning i samband med schakter för ett sådant magasin varpå projekteringen stoppades och hittills utfört arbete sammanställdes i en rapport. Ett förslag till ny inriktning finns istället för att genomföra en lösning med flera underjordiska rörmagasin i parkens gräsytor. Denna åtgärd kommer att samla mindre volymer av vatten men innebär mindre risker och bedöms enklare att genomföra. En systemhandling togs fram under 2025 gällande rörmagasin i Linnérundeln och i gräsytorna norr om rundeln. Våren 2026 kommer ett förfrågningsunderlag att tas fram för anläggning av Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (7) rörmagasin i gräsytorna ovanför rundeln tillsammans med en kalkyl för genomförande. Parallellt med projekteringen har en utredning utförts som ser till skyfallshantering i Humlegården i sin helhet. Den ger förslag till hur vatten kan ledas in i parken och fördröjas samt ledas till skyfallsmagasinen. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Slutmålet är att anlägga underjordiska skyfallsmagasin centralt i Humlegården vilket tillsammans med justering av markytorna bildar ytliga fördröjningsmagasin som samlar och leder vatten till de underjordiska magasinen. Åtgärderna ska även bidra till att förbättra dagvattenhanteringen centralt i parken och bidra till att gångytorna blir torrare än i dagsläget. Delmål är att upprätta ett kostnadsberäknad förfrågningsunderlag för anläggning av rörmagasin magasin kopplade till ytlig fördröjning. Syftet är att fördröja skyfallsvatten så att ledningsnät, parkytor, torg och gator avlastas nedströms för att minska de skador som kan uppstå i samband med skyfall. Åtgärderna ska även genom förbättrad dränering och avledning av vatten bidra till att parkens gångytor är torrare och mer lättillgängliga i samband med normala regnväder. 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Nedan redovisas projektdeltagarnas olika roller Projektledare: Landskapsarkitekt Norra innerstadens sdf Projektstöd: Parkingenjör, Norra innerstadens sdf Skyfallsspecialist, trafikkontoret Byggledare, Rockstore Engineering AB Konsult Sweco AB: Uppdragsansvarig Projekt administration Bitr. projektansvarig TA VA Hydrogeolog Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (7) Utredare Geotekniker Landskapsarkitekt x2 Konstruktör VA-projektör Granskare x2 1.3.3 Avgränsning 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Energianvändning (kWh/år) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. Effekt (kW) FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. och/eller Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Klicka här för att ange text. och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Klicka här för att ange text. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Hittills har inga fysiska åtgärder genomförts. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 6 (7) 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 3 Genomförande Utredningen har skett i flera steg. Först genom en rapport som bedömde möjligheten till att anlägga en kombinerad anläggning med ytlig fördröjning av vatten och ett underjordiskt magasin centralt i parken. Rapporten bedömde att förutsättningar fanns. En kulturhistorisk rapport togs fram i parallellt med rapporten. Därefter gjordes en fördjupad utredning för ett underjordiskt betongmagasin vilken stoppades med hänsyn till Linnéstatyns grundläggning, 2024. Utredningen inriktades istället mot att undersöka möjligheten för rörmagasin centralt i parken och i gräsytor, som omhändertar lägre volymer vatten men ändå kan ha en positiv effekt vid mindre skyfall. Rörmagasinen medför mindre omfattande schakter. En systemhandling togs fram 2025. Ett förfrågningsunderlag för rörmagasin i gräsytorna norr om Linnérundeln planeras att tas fram under 2026 tillsammans med kalkyl för utförande och kommande drift och underhåll. Målet är att gå vidare med anläggningsarbete under 2027. År Aktiviteter 2020-21 Utredning/rapport av förutsättningar för skyfallshantering i parken samt kulturhistorisk utredning. 2023-24 Projektering av underjordiskt skyfallsmagasin av betong. Avslutad och sammanställd 2024. 2025 Systemhandling för rörmagasin. 2026 Framtagning av förfrågningsunderlag och kalkyl för anläggning av rörmagasin. 2027- Anläggning av rörmagasin. 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 7,0 Åtgärdens totala investering 4,4 Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 4,0 Åtgärdens totala investering, utfall 4,4 Driftkostnadspåverkan (+ - ) Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 7 (7) Initialt söktes och beviljades 7,0 mnkr. Summan avsåg att förutom utredning och projektering ge utrymme till en påbörjad anläggning av ett magasin. Ett avtal tecknades även med Humlegårdens fastigheter AB om medfinansiering på 0,25 mnkr vilket ej ännu har nyttjats. Projektets långa process medförde att den beviljade summan sänktes 2024 till 4,0 mnkr för att inte låsa upp medel som kunde användas till andra projekt i staden. Orsaken var att det inte fanns avtal att tillgå för projektering av skyfallsanläggningar. Till den inledande rapporten och den kulturhistoriska utredningen (2020- 21) åtgick 1,3 mnkr. Till projekteringsarbetet (2023-24) har 1,5 mnkr åtgått. Till systemhandlingen (2025) har 1,4 mnkr åtgått fördelat på 1,0 mnkr beviljade klimatinvesteringsmedel och 0,4 mnkr egen medfinansiering. Totalt 4,4 mnkr. För 2026 har ansökan gjorts om 0,5 mnkr klimatinvesteringsmedel för förfrågningsunderlag och utförandekalkyl. 4.2 Påverkan på driftkostnader Uppskattning av driftskostnader har ej ännu tagits fram. Det planeras att göras i samband med kalkyleringsarbete i år 2026. Ansvarsfördelningen för bland annat underjordiska dagvatten- och skyfallsanläggningar utreds för närvarande an trafikkontoret, SVOA och stadsdelsförvaltningar men beslut har ej tagits ännu. Sannolikt kommer både SVOA och stadsdelsförvaltningen att beröras av ansvar för magasinen. 5 Övriga erfarenheter Projektet har i huvudsak gett kunskaper om platsen i Humlegården och dess förutsättningar, samt om Linnéstatyn och dess grundläggning. Slutrapport för klimatåtgärder --- [Bilaga 10. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamhet Norra innerstaden.pdf] Norra innerstadens Handlingsplan stadsdelsförvaltning 2025-10-24 Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (2) 104 51 Stockholm sofia.regnell@gmail.com start.stockholm Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Kungsholmen och Norra innerstaden I enlighet med vad som anges i stadens klimathandlingsplan ska Stockholm vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Staden ska vara en förebild och driva på utvecklingen för hållbara transporter och arbetsmaskiner. Det sker exempelvis genom en egen fossilfri fordonspark och genom att ställa krav på fossilfria drivmedel och fordon vid upphandlingar av transporter och arbetsmaskiner. Stadsdelsnämnderna ska, under 2025, ta fram en handlingsplan för utfasning av bränslen i stadsmiljöverksamheten, i så väl upphandlingar som egen regi, för att nå en fossilfri organisation 2030. Nuläge Idag sköts parkskötseln inom Kungsholmens och Norra innerstadens stadsdelsförvaltningar av upphandlad Entreprenör. Nuvarande parkentreprenad för parkskötsel, barmarksväghållning och vinterväghållning på parkmark är uppdelat i tre geografiska områden, tidigare Norrmalms och Östermalms stadsdelsområden samt Kungsholmens stadsdelsområde. Avtalet för Östermalm löper ut 2026-09-30, avtalet för Norrmalm löper ut 2027-09-30 och avtalet för Kungsholmen löper ut 2026-09-30. Förvaltningen har påbörjat arbetet med en ny upphandling för ett nytt parkdriftsavtal för Kungsholmen och ett nytt avtal för Norra innerstaden. I och med sammanläggningen av Östermalm och Norra innerstadens stadsdelsområden utgår det pågående upphandlingsarbetet utifrån att ha ett gemensamt avtal för hela Norra innerstadens stadsdelsområde. Då de befintliga avtalen löper ut vid olika tidpunkter kommer detta innebära att det ett nytt avtal börjar gälla 2026-10-01 på Östermalm och 2027-10-01 på Norrmalm. I de nuvarande avtalen ställs de stadsgemensamma miljökrav som var aktuella när avtalen tecknades. Utöver detta så har förvaltningen under sommarsäsongen 2025 testat användning av Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Avdelningen för stadsutveckling robotgräsklippare i utvalda parker inom Norra innerstadens stadsdelsområde, testet kommer fortsätta sommarsäsongen 2026. 104 51 Stockholm start.stockholm [Dokumenttyp] Dnr [Diarienummer] Sida 2 (2) Användningen av robotgräsklippare bidrar till stadens miljömål genom att de är fossilbränslefria och tystare än vanliga gräsklippare. Robotgräsklipparna sparar även på personella resurser. Förvaltningen samarbetar även med entreprenörerna för att skapa en mer effektiv logistik för minskade transporter samt inhämtar goda exempel genom omvärldsbevakning och arbetar för att inspirera entreprenörer att använda fossilbränslefria maskiner och verktyg. Gällande investeringar och anläggningsarbeten i stadsmiljön finns gemensamt avtal för Kungsholmen och Norra innerstaden. Upphandlingsarbete för ett nytt avtal pågår och förväntas starta under våren 2026. Åtgärdsplan utifrån verksamhetens kommande behov I de nya upphandlingarna för parkskötsel, skötsel av plaskdammar samt investeringar och anläggningsarbeten i stadsmiljön kommer förvaltningen att få stöd av Serviceförvaltningen att ställa de miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingen som anges i stadens program för inköp så långt det är möjligt och ändamålsenligt, utifrån de mål som miljöprogrammet anger. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Kungsholmen och Norra innerstaden --- [Bilaga 11. Uppföljning av Miljöprogram 2030 Norra innerstaden.pdf] Norra innerstadens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (39) Handläggare Till Norra innerstadens stadsdelsnämnd Telefon: Miljöprogram VB 2025 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd Förslag till beslut Norra innerstadens stadsdelsnämnd start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 2 (39) Innehållsförteckning Rapportering från verksamhetsberättelsen (skriv inte här) ................................................ 4 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ...........4 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ................................................5 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ...........................6 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................6 Mål 1: En rättvis och inkluderande omställning ................................................................... 7 Delmål: Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning ............................................................7 Taggad rapportering från nämndens VB .......................................................................................7 Delmål: Stockholmarna är delaktiga i omställningen ......................................................................10 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................10 Mål 2: Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck .............................................................. 13 Delmål: Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 ..........................................13 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................14 Delmål: En fossilfri organisation 2030 ............................................................................................15 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................16 Delmål: Halverad klimatpåverkan från konsumtion ........................................................................18 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................18 Delmål: Minskad klimatpåverkan från mat ......................................................................................19 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................20 Mål 3: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem .............................................................. 21 Delmål: Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur ..........................................................21 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................22 Delmål: Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer ................................................................22 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................23 Delmål: Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden ...................................................24 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................25 Mål 4: Ett klimatanpassat Stockholm .................................................................................. 25 Delmål: En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat ..........................................................25 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................26 Delmål: Stärkt motståndskraft vid extremväder ...............................................................................26 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (39) Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................27 Mål 5: Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm ............................................................ 27 Delmål: Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning ...........................................................27 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................28 Delmål: Cirkulära kretslopp av resurser ...........................................................................................31 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................32 Mål 6: Ett giftfritt Stockholm ............................................................................................... 35 Delmål: Minskad användning och spridning av skadliga ämnen .....................................................35 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................35 Delmål: Renare mark och sediment .................................................................................................36 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................37 Mål 7: Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö ...................................................... 37 Delmål: Förbättrad ljudmiljö ............................................................................................................37 Taggad rapportering från nämndens VB .....................................................................................38 KF-indikatorer och obl nämndindikatorer utfall ............................................................... 38 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (39) Rapportering från verksamhetsberättelsen (skriv inte här) Anvisning I detta avsnitt finns allt som nämnden/bolaget rapporterat under inriktningsmål 2 i verksamhetsberättelsen, som stöd till rapportering på miljöprogrammets delmål. Ni ska inte skriva något under "Rapportering från verksamhetsberättelsen" i den här rapporten. Ni ska bara skriva under rubrikerna som börjar med Delmål: längre ner i den här rapporten. 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Klimatsmarta verksamheter Stadsmiljö Förvaltningen har under året deltagit i stadsledningskontorets och miljöförvaltningens arbete med att ta fram en uppdaterad handlingsplan för klimatanpassning samt deltagit i stadens nätverk för klimatanpassning. Förvaltningen har även deltagit i Stockholm Vatten och Avfalls arbete med att se över kombinerade dagvatten- och skyfallsanläggningar samt deltagit i trafikkontorets arbete med att ta fram en ny trädpolicy för Stockholms stad. Utifrån den skyfallsutredning för Vasaparken som togs fram under 2024 har ett nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken anlagts. Detta med syfte att minska riskerna för översvämning i parken vid skyfall. Förvaltningen har utifrån beviljade klimatinvesteringsmedel installerat dricksvattenfontäner i Humlegården och Observatorielunden. Planerad utredning om renovering av Bellevues strandskoningar har inte utförts då gränssnittet mellan investering och drift inte är fastställt och behöver förtydligas. Detta då berört område inte är detaljplanelagt. Äldreomsorg Nämndens verksamheter inom äldreomsorgen har under året arbetat för att uppnå ett hållbart miljöarbete genom att bland annat nyttja så lite engångsmaterial som möjligt, sortera avfall och göra medvetna beställningar av förbrukningsvaror. Nämndens hemtjänstverksamheter källsorterar både i verksamheternas lokaler och i omsorgstagarnas hem om möjlighet finns. Personal får information om verksamhetens rutin för källsortering i samband med arbetsplatsträffar. Vård- och omsorgsboenden mäter och registrerar digitalt matsvinnet inom verksamheten. Uppföljning av detta visar att samtliga boenden ligger inom referensnivån. Både hemtjänstpersonal och biståndshandläggare har under året fortsatt att göra miljömedvetna val i arbetet. Arbetsrelaterade resor har främst gjorts med kollektivtrafik, till fots eller med cykel. Resor med taxi och egen bil har undvikits när kollektivtrafik finns tillgänglig. Elcyklar har tillhandahållits av förvaltningskontoret för de medarbetare som önskat nyttja dessa i tjänsteärenden. Förskola Under året har arbetet fokuserat på att öka medarbetares medvetenhet om klimatpåverkan. Personalen i förskolan har erbjudits utbildning i kemikaliesmart förskola. Förskolornas verksamheter har använt en stor andel återbruksmaterial i skapandet tillsammans med barnen för att undvika onödiga inköp av förbrukningsmaterial. Förskolans köksnätverk har varit ett viktigt forum för att sprida inspiration och kunskap om hur förskolorna kan arbeta för att servera klimatsmart mat för att nå målet om en hög andel ekologiska livsmedel inom given budget. Insatserna förväntas leda till ökad kunskap och förändrat arbetssätt för att komma ännu längre i arbetet med att nå en hög andel ekologiska livsmedel och erbjuda klimatsmarta måltider. Inom förskoleverksamheten har funktionen köksansvarig inrättats. Rollen ansvarar för att planera och leda köksnätverket med samtliga kockar inom förskolan. Funktionen möjliggör en tydligare samordning och arbetet mot att gemensamt nå uppsatta mål. Uppföljning av klimatinvesteringar Norra innerstadens stadsdelsnämnd har ansökt och erhållit följande klimatinvesteringsmedel för 2025: • Skyfallsmagasin i Humlegården om 1,0 mnkr • Anläggning av dricksvattenfontäner om 0,5 mnkr start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (39) • Hållbara transporter om 0,2 mnkr • Anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar om 0,8 mnkr • Tilläggsisolering av fönster om 0,4 mnkr (dessa medel har återlämnats i samband med tertialrapport 2) Redovisning av ovan klimatinvesteringsmedel finns i texter nedan eller i bilaga till verksamhetsberättelsen. Uppföljning av erhållna medel gällande hållbara transporter För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende hållbara transporter. Erhållna medel har förbrukats i sin helhet under året. Medlen har använts till inköp av en fyrhjulig eldriven lastcykel, en eldriven moped klass 2 samt två sjuväxlade elcyklar. Fordonen används främst inom nämndens äldreomsorg. Uppföljning av erhållna medel gällande anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,8 mnkr avseende anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. Under året har 0,1 mnkr av de erhållna medlen förbrukats. Dessa medel har använts till att bygga en pergola i syfte att skapa skugga på gården till förskolan Hälsobrunnen. Övriga 0,7 mnkr har inte hunnit upparbetats under året. Uppföljning av Miljöprogram 2030 Norra innerstadens stadsdelsnämnd är utpekad som genomförandeansvarig för delmål i Stockholms stads miljöprogram. Uppföljningsrapportering för respektive delmål är bilagt verksamhetsberättelsen. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamhet Norra innerstadens stadsdelsnämnds handlingsplan för utfasning av fossila bränslen inom stadsmiljöverksamheten finns bilagt verksamhetsberättelsen. Goda exempel • Förvaltningen har utifrån beviljade klimatinvesteringsmedel installerat dricksvattenfontäner i Humlegården och Observatorielunden. • Generation Waste besökte förskolornas köksnätverk. Generation Waste strävar efter en framtid utan matsvinn. Kockarna fick ta del av idéer på hur smart teknologi, utbildning och hållbarhet kan omvandla matsvinn till mätbara insikter som gynnar både klimatet, verksamheten och budgeten. • Två förskolor ingår i projektet Hållbar förskola som är ett samarbete mellan bland annat miljöförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningen. Projektets syfte är att minska förskolans miljöpåverkan inom områdena kemikalier, klimat, resursanvändning och öka biologisk mångfald samt öka medvetenheten för att arbeta hållbart. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt under året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster stärks i parker och grönområden Förvaltningen har under året fortsatt arbeta med att stärka den biologiska mångfalden i parker och grönområden samt med att på olika sätt kommunicera dessa åtgärder för invånare och besökare. Uppföljning av erhållna medel gällande biologisk mångfald För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på Valhallavägen, i Humlegården och i Bellevue utmed Roslagsvägen. Platserna är utpekade prioriterade stråk i stadens stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald. Uppföljning av erhållna medel gällande trädplantering och viss trädvård För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats i Humlegården. Två av dessa ersätter träd som har blåst ned under året. Ytterligare två träd har planterats i Gustav Adolfsparken. Ett av dessa ersätter ett träd som blåst ned. Slutligen har ett träd planerats i Nobelparken. Andel ekologiska livsmedel Förvaltningen har under året medverkat i upphandlingar där miljö- och klimatkrav ställts i syfte att minska miljöpåverkan. Detta med utgångspunkt i stadsgemensamma mallar för upphandling som tillhandahålls av serviceförvaltningen. Verksamheterna har fortsatt sitt arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel genom täta dialoger med beställare av livsmedel inom verksamheterna. Utfallet för indikatorn Andel inköpta ekologiska livsmedel uppnås dock inte för året. Ett fortsatt arbete krävs för att nämndens verksamheter ska kunna öka andelen ekologiska livsmedel trots rådande utveckling med ökande livsmedelspriser och minskat utbud av ekologiska produkter. Läs mer under indikatorns analys nedan. Goda exempel start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (39) • Äng och höggräsytor har anlagts på ett flertal platser • 20 nya träd har planterats i parkmiljö 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Miljövänliga transporter och resor De transporter som förvaltningen gör, eller ger upphov till, är huvudsakligen personaltransporter till eller mellan brukare, personaltransporter mellan verksamheter samt varutransporter till eller mellan verksamheter. Personaltransporter sker främst genom gång, cykel, elcykel, elsparkscykel eller kollektivtrafik. I undantagsfall används andra transportmedel. Digitala möten tillämpas i stor utsträckning i syfte att minska resande och restid samt främja effektivare arbetssätt och god framkomlighet. Förvaltningen har under året exempelvis använt elcyklar, el-lastcyklar och elmoped för att ytterligare förbättra verksamheternas klimatprestanda från transporter. Medarbetare som kör bil i arbetet har genomfört e-utbildningen Kör säkert och miljövänligt med stadens bilar. Under året har arbetet med drivmedeluppföljning för upphandlad anläggningsentreprenör varit i fokus. Aktuella fordonslistor har krävts in och andelen fossilfritt drivmedel har stadigt minskat i entreprenörens fordonsflotta. Förvaltningen har under året sålt nämndens gasbil i linje med stadens inriktning om att gamla bilar ska avvecklas. Goda exempel • Stor bredd i alternativ av eldrivna fordon som används inom verksamheterna • Personal som kör bil i arbetet genomgår utbildningen Kör säkert och miljövänligt med stadens bilar 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Analys Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt för året. Bedömningen grundas på en helhetsbild av verksamhetsområdet inklusive utfallet gällande underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Hälsosam miljö Förvaltningen har under året fortsatt arbeta löpande med stadens analysverktyg Byggvarubedömningen för att kontrollera material och varor innan de byggs in i stadsdelsnämndsområdets anläggningar. Detta för att bland annat undvika att ohälsosamma ämnen används. Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. I den planerade upprustningen av parkerna Solvändan och Lilla Solvändan har förvaltningen arbetat med att i högre grad nyttja återbruk där bland annat befintliga lekhus renoveras istället för att rivas och stenmaterial från förvaltningens upplag som blivit över i andra projekt nyttjas. I upprustningen av Solvändans och Lilla Solvändans lekplatser undviks konstgräs och gummiasfalt och istället används mer miljövänliga markmaterial så som stenmjöl, sand och träflis. Goda exempel • Hög andel avslutade bygg- och anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i stadens analysverktyg Byggvarubedömningen • Ökad andel återbruk inom nämndens parkupprustningar start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (39) Mål 1: En rättvis och inkluderande omställning Delmål: Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Klimathandlingsplan 2030 Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser som bland annat främjar jämlikhet och delaktighet. Genom Fritidsbiblioteket kan medborgare exempelvis låna gratis sport- och fritidsprylar för en möjlighet till en aktiv fritid och tillgång till hållbara alternativ oavsett livsvillkor och människors olika förutsättningar och behov. Förvaltningen kommer installera aktivitetsboxar på tre ställen inom stadsdelsnämndsområdet. Boxarna möjliggör att invånare kostnadsfritt kan låna lekmaterial och sportutrustning. Den första boxen har placerats ut i Värtahamnen under 2025, resterande boxar planeras komma på plats under början av 2026. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (39) - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 3.1.2 Resurser används väl med fokus på resultat för invånarna Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Förvaltningen är kostnadseffektiv och har en hög avtalstrohet. - Chefer och anställda med inköpsansvar har god kunskap om regler och riktlinjer inom inköp och direktupphandling. - Förvaltningen tecknar avtal med seriösa leverantörer samt begränsar antalet underentreprenörer där det är relevant. - Förvaltningens upphandlade avtal följer kravställd kvalitet. - Digitaliseringens möjligheter tillvaratas och skapar mervärde för verksamheten. - Genom en tydlig organisation med stärkt struktur för ett framgångsrikt innovationsarbete ökar förvaltningens innovationskraft. - Digitalisering och innovation sker med slutanvändarens behov i fokus. Förväntat resultat på längre sikt - Inköp och upphandlingar hanteras på ett strategiskt sätt och har en god samverkan på området både internt och externt. - Genom kategoriägarskapet av kategorin bemanningskonsulter skapas förutsättningar för staden att över tid bedriva verksamhet av god kvalitet med extern bemanning, när behovet inte kan täckas av egen personal. - Utförarverksamhet bedrivs i större utsträckning i egenregi. - Verksamheterna genomsyras av en kultur där innovationsförmågan är hög och där verksamheters, målgruppers och medarbetares idéer tas tillvara. - Förvaltningens digitala mognad är hög och där så är lämpligt används digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet. - Förvaltningens arbete med digital teknik bidrar till att skapa en bättre välfärd där medarbetare i högre grad kan ägna sin arbetstid åt kärnuppgifterna. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (39) Miljöprogram - Delmål 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Implementera arbetssätt med 2024-01- 2025-12- årshjul för planering av inköp 01 31 och upphandling Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har beredskap att hantera oönskade händelser Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Samordningen av RSA har lett till ökad kunskap inom förvaltningen och en högre kvalitet på kontinuitetshöjande åtgärder. - Krisledningsplan och krigsledningsplan är kända av alla medarbetare. - Kunskapen om informationssäkerhet och dataskydd har ökat hos medarbetarna och chefer. - Informationsklassningar där prioriteringen har visat störst behov har genomförts. - Framtagen och kommunicerad incidenthanteringsprocess kring informationssäkerhet och GDPR. - Rutiner och åtgärder gällande informationssäkerhet är kommunicerade. - Verksamheterna hanterar negativa effekter till följd av skyfall och värmeböljor. - Förvaltningen har endast avtal med kvalitetsgranskade och seriösa leverantörer. Förväntat resultat på längre sikt - Verksamheterna har en hög beredskap kopplad till kontinuitet. - Förvaltningen har uthållighet och förmåga att hantera kärnuppdrag vid oönskade händelser. - Kunskapen kring krisberedskap och krigsorganisation är hög hos medarbetarna. - Trygghetspunkterna är väl kända av allmänheten. - Informationssäkerhetsarbetet är väl implementerat i samtliga verksamheter. - Informationssäkerhetsarbetet utgår från årlig revision av dataskyddsarbetet. - Medarbetare tar ansvar för och bidrar till hög informationssäkerhet. - Verksamheterna har god insikt i vilka behandlingar av personuppgifter de har - Verksamheterna har upprättade PUB-avtal i de fall personuppgifter behandlas av annan aktör. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 10 (39) Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Ta fram en struktur för 2025-01- 2025-12- upphandling, 01 31 avtalsuppföljning och leverantörskontroller. Delmål: Stockholmarna är delaktiga i omställningen Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Klimathandlingsplan 2030 Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. Förvaltningen har exempelvis deltagit i projektet Scale Stockholm under året som letts av miljöförvaltningen och som involverar föreningar och företag för att accelerera klimatomställningen i Stockholm. Projektets syfte har varit att bidra till att stadens ambitiösa klimatmål till 2030 nås och att stockholmarnas hälsa förbättras. Projektets inriktningar har valts ut för bäst effekt och har delats in i områdena Miljöeffektiva transporter, Minskad energiförbrukning, Minskad plastanvändning, Cirkularitet, Hållbar mat samt Stadsodling. Stockholmarna inkluderas tydligt i arbetet inom projektet och utgör en central del i projektets upplägg. Förvaltningen har utfört ett antal investeringar i stadsmiljön där flera har sitt ursprung från inkomna medborgarförslag. Humlegårdens streetskateplan lades om med ny asfalt i början av sommaren och en upprustning av hindren planeras att utföras under 2026. Som följd av ett medborgarförslag har ett programförslag till boulebana och utegym med anpassning för äldre i parkerna Kolarlunden och kvarter Hagelbössan i Hjorthagen tagits fram. I september färdigställdes även Rödabergsbrinkens boulebana som också tillkommit utifrån ett medborgarförslag. Genom att erbjuda en ökad möjlighet till rörelse och träning inom stadsdelsnämndsområdet underlättas fysisk aktivitet utan att kräva längre resor inom staden, vilket kan medföra en positiv klimatpåverkan. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 11 (39) Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel med 42 55 56 % 2025 förtroende för stadsdelsförv altningen i det område där m an bor Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Miljö- och 2025-01- 2025-12- hälsoskyddsnämnden ska i 01 31 samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna, med fokus på involvering och delaktighet Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 12 (39) 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 3.1.2 Resurser används väl med fokus på resultat för invånarna Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Förvaltningen är kostnadseffektiv och har en hög avtalstrohet. - Chefer och anställda med inköpsansvar har god kunskap om regler och riktlinjer inom inköp och direktupphandling. - Förvaltningen tecknar avtal med seriösa leverantörer samt begränsar antalet underentreprenörer där det är relevant. - Förvaltningens upphandlade avtal följer kravställd kvalitet. - Digitaliseringens möjligheter tillvaratas och skapar mervärde för verksamheten. - Genom en tydlig organisation med stärkt struktur för ett framgångsrikt innovationsarbete ökar förvaltningens innovationskraft. - Digitalisering och innovation sker med slutanvändarens behov i fokus. Förväntat resultat på längre sikt - Inköp och upphandlingar hanteras på ett strategiskt sätt och har en god samverkan på området både internt och externt. - Genom kategoriägarskapet av kategorin bemanningskonsulter skapas förutsättningar för staden att över tid bedriva verksamhet av god kvalitet med extern bemanning, när behovet inte kan täckas av egen personal. - Utförarverksamhet bedrivs i större utsträckning i egenregi. - Verksamheterna genomsyras av en kultur där innovationsförmågan är hög och där verksamheters, målgruppers och medarbetares idéer tas tillvara. - Förvaltningens digitala mognad är hög och där så är lämpligt används digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet. - Förvaltningens arbete med digital teknik bidrar till att skapa en bättre välfärd där medarbetare i högre grad kan ägna sin arbetstid åt kärnuppgifterna. Miljöprogram - Delmål 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 3.7.1 Öppenhet, jämställdhet och demokratiska värderingar råder i alla verksamheter Uppfylls helt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 13 (39) Förväntat resultat Förväntat resultat 2025: - Verksamheterna utgår från barn som rättighetsbärare och beaktar barnperspektivet vid beslutsfattande. - Verksamheterna främjar hbtqi-personers rättigheter. - Verksamheterna främjar nationella minoriteters rättigheter. - Verksamheterna främjar jämställdhet. - Verksamheterna främjar en äldrevänlig stad. - Verksamheterna främjar tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. - Verksamheterna motverkar rasism. - Medarbetare har ökat sin kompetens och kunskap om mänskliga rättigheter, normkritiska förhållningssätt och jämställdhet. - Försök med medborgarbudget är genomfört. - Medborgardialoger genomförs. -Samhällsvägledning erbjuds via mobila och digitala arbetssätt. Förväntat resultat på lång sikt: - Förvaltningen har en systematik i hur och när olika former av medborgardialoger ska användas som verktyg. Resultatet används som underlag för beslutsfattande. - Förtroendet för stadsdelsnämnden är högt hos invånarna. -Ett medborgarkontor inrättas. Miljöprogram - Delmål 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Inventera behov av 2025-01- 2025-12- vidareutveckling av arbetet 01 31 med medborgardialog. Medborgarbudget inom 2024-01- 2025-12- öppen 01 31 ungdomsgårdsverksamhet Mål 2: Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck Delmål: Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 14 (39) delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Klimathandlingsplan 2030 Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. Exempelvis genom att bland annat ha ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende hållbara transporter. Medlen har använts till inköp av en fyrhjulig eldriven lastcykel, en eldriven moped klass 2 samt två sjuväxlade elcyklar. Fordonen används främst inom nämndens äldreomsorg. Förvaltningen har under året sålt nämndens gasbil i linje med stadens inriktning om att gamla bilar ska avvecklas. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för utfasning av fossila bränslen inom stadsmiljöverksamheten. Under året har arbetet med drivmedeluppföljning för upphandlad anläggningsentreprenör varit i fokus. Aktuella fordonslistor har krävts in och andelen fossilfritt drivmedel har stadigt minskat i entreprenörens fordonsflotta. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 15 (39) Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 2.3.1. Resor och transporter är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Tillgången till hållbara transportmedel är god för medarbetare. - Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp från transporter. - Transporter inom verksamheterna är klimatsmarta och fossilbränsleförbrukningen är låg. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens fordon är fossilbränslefria. - Entreprenörers fordon och arbetsredskap är fossilbränslefria. - Transporter till och från verksamheterna är fossilbränslefria. Miljöprogram - Delmål 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn 2.3 En fossilfri organisation 2030 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Delmål: En fossilfri organisation 2030 Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Klimathandlingsplan 2030 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 16 (39) Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. Bland annat genom att ha ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende hållbara transporter. Medlen har använts till inköp av en fyrhjulig eldriven lastcykel, en eldriven moped klass 2 samt två sjuväxlade elcyklar. Fordonen används främst inom nämndens äldreomsorg. Förvaltningen har under året sålt nämndens gasbil i linje med stadens inriktning om att gamla bilar ska avvecklas. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för utfasning av fossila bränslen inom stadsmiljöverksamheten. Under året har arbetet med drivmedeluppföljning för upphandlad anläggningsentreprenör varit i fokus. Aktuella fordonslistor har krävts in och andelen fossilfritt drivmedel har stadigt minskat i entreprenörens fordonsflotta. Taggad rapportering från nämndens VB Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Stadsdelsnämnderna ska ta 2025-01- 2025-12- fram handlingsplaner för 01 31 utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 17 (39) Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Förvaltningens 2025-01- 2025-12- miljösamordnare genomför 01 31 workshops för att implementera Miljöprogram 2030 och klimathandlingsplan 2030 i förvaltningens utförarverksamheter under året. Nämndmål: 2.3.1. Resor och transporter är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Tillgången till hållbara transportmedel är god för medarbetare. - Högt ställda krav vid upphandlingar bidrar till låga utsläpp från transporter. - Transporter inom verksamheterna är klimatsmarta och fossilbränsleförbrukningen är låg. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens fordon är fossilbränslefria. - Entreprenörers fordon och arbetsredskap är fossilbränslefria. - Transporter till och från verksamheterna är fossilbränslefria. Miljöprogram - Delmål 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn 2.3 En fossilfri organisation 2030 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Personer som kör 2025-01- 2025-12- förvaltningens fordon ska ha 01 31 genomgått e-utbildningen "Kör säkert och miljövänligt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 18 (39) Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m med stadens bilar" Delmål: Halverad klimatpåverkan från konsumtion Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Klimathandlingsplan 2030 Program för inköp Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. För att bidra till stadens miljömål nyttjas exempelvis mallar samt gemensamt framtagna miljö- och klimatkrav i de upphandlingar där det är möjligt och lämpligt, exempelvis vid upphandling av matlådor och parkdrift. Verksamheter uppmanas även göra medvetna val vid inköp, som exempelvis att välja miljömärkta produkter i inköpssystemet eller nyttja Stocket som förstahandsalternativ vid behov av inventarier och möbler. Uppkomst av avfall minskar genom återbruk och minimering av användningen av plast- och engångsartiklar. Arbetet med hållbar äldreomsorg implementeras i tillämpbara verksamheter i syfte att minska avfallet genom att minimera användandet av onödiga engångsartiklar och plastprodukter. Stocket används som förstahandsalternativ vid inköp av inventarier eller vid restaurering av befintliga inventarier. I den planerade upprustningen av parkerna Solvändan och Lilla Solvändan har förvaltningen arbetat med att i högre grad nyttja återbruk där bland annat befintliga lekhus renoveras istället för att rivas och stenmaterial från förvaltningens upplag som blivit över i andra projekt nyttjas. I upprustningen av Solvändans och Lilla Solvändans lekplatser undviks konstgräs och gummiasfalt och istället används mer miljövänliga markmaterial så som stenmjöl, sand och träflis. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 19 (39) Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Delmål: Minskad klimatpåverkan från mat Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner/strategier relevanta för det här delmålet: - Klimathandlingsplan 2030 - God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. Förskolans köksnätverk har varit ett viktigt forum för att sprida inspiration och kunskap om start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 20 (39) hur förskolorna kan arbeta för att servera klimatsmart mat för att nå målet om en hög andel ekologiska livsmedel inom given budget. Insatserna förväntas leda till ökad kunskap och förändrat arbetssätt för att komma ännu längre i arbetet med att nå en hög andel ekologiska livsmedel och erbjuda klimatsmarta måltider. Inom förskoleverksamheten har funktionen köksansvarig inrättats. Rollen ansvarar för att planera och leda köksnätverket med samtliga kockar inom förskolan. Funktionen möjliggör en tydligare samordning och arbetet mot att gemensamt nå uppsatta mål. Äldreomsorgens dietister har under året hållit i kompetensutvecklingssatsningar inom mat och måltider, livsmedelshygien och nutrition enligt en gemensam plan för avdelningen. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Klimatpåverk 1,39 kg CO2 1,36 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 an från per kg per kg per kg upphandlade livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Förskolenämnden ska i 2025-01- 2025-12- samråd med 01 31 stadsdelsnämnderna revidera riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Nämndmål: 2.2.1 Biologiska mångfalden är rik och gynnar ekosystemtjänster Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Höggräsytor används på strategiska platser för att stärka biologisk mångfald och minska skötselbehov. - Träd har återplanterats på strategiska platser inom stadsdelsnämndsområdet. - Utvalda åtgärder från de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen (SÅF) har genomförts. Förväntat resultat på lång sikt - Biologiska mångfalden är rik i parker och grönområden och stärker stadens gröna samband, start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 21 (39) vilket gynnar ekosystemtjänster. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster samt biologisk mångfald. Miljöprogram - Delmål 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Mål 3: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem Delmål: Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner/åtgärdsprogram relevanta för det här delmålet: - Handlingsplan för biologisk mångfald - Stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på Valhallavägen, i Humlegården och i Bellevue utmed Roslagsvägen. Platserna är utpekade prioriterade stråk i stadens stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats i Humlegården. Två av dessa ersätter träd som har blåst ned under året. Ytterligare två träd har planterats i Gustav Adolfsparken. Ett av dessa ersätter ett träd som blåst ned. Slutligen har ett träd planerats i Nobelparken. Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 22 (39) anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. Taggad rapportering från nämndens VB Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Stadsdelsnämnderna ska 2025-01- 2025-12- fortsätta öka andelen 01 31 höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning Nämndmål: 2.2.1 Biologiska mångfalden är rik och gynnar ekosystemtjänster Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Höggräsytor används på strategiska platser för att stärka biologisk mångfald och minska skötselbehov. - Träd har återplanterats på strategiska platser inom stadsdelsnämndsområdet. - Utvalda åtgärder från de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen (SÅF) har genomförts. Förväntat resultat på lång sikt - Biologiska mångfalden är rik i parker och grönområden och stärker stadens gröna samband, vilket gynnar ekosystemtjänster. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster samt biologisk mångfald. Miljöprogram - Delmål 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Delmål: Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer Anvisning start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 23 (39) Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner/åtgärdsprogram relevanta för det här delmålet: - Handlingsplan för god vattenstatus - Stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald - Lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på Valhallavägen, i Humlegården och i Bellevue utmed Roslagsvägen. Platserna är utpekade prioriterade stråk i stadens stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats i Humlegården. Två av dessa ersätter träd som har blåst ned under året. Ytterligare två träd har planterats i Gustav Adolfsparken. Ett av dessa ersätter ett träd som blåst ned. Slutligen har ett träd planerats i Nobelparken. Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar invånarnas hälsa Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Nämndens verksamheter har god kontroll på de kemikalier och kemiska produkter som start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 24 (39) används. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens verksamheter är giftfria. - Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. Miljövänligt, giftfritt och hållbart material används i parkerna. Materialvalet anpassas efter platsens förutsättningar. Miljöprogram - Delmål 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 6.2 Renare mark och sediment Delmål: Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner/strategier relevanta för det här delmålet: Handlingsplan för biologisk mångfald God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad Program för inköp Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,2 mnkr avseende omställning av gräsytor till äng. Under året har gräsmattor omvandlats till höggräsytor på Valhallavägen, i Humlegården och i Bellevue utmed Roslagsvägen. Platserna är utpekade prioriterade stråk i stadens stadsdelsvisa åtgärdsprogram för biologisk mångfald. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats i Humlegården. Två av dessa ersätter träd som har blåst ned under året. Ytterligare två träd har planterats i Gustav Adolfsparken. Ett av dessa ersätter ett träd som blåst ned. Slutligen har ett träd planerats i Nobelparken. För att bidra till stadens miljömål nyttjas mallar samt gemensamt framtagna miljö- och klimatkrav i de upphandlingar där det är möjligt och lämpligt, exempelvis vid upphandling av matlådor och parkdrift. Verksamheter uppmanas även göra medvetna val vid inköp, som start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 25 (39) exempelvis att välja miljömärkta produkter i inköpssystemet eller nyttja Stocket som förstahandsalternativ vid behov av inventarier och möbler. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel inköpta 57,18 % 70 % 2025 ekologiska livsmedel i kronor Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Förskolenämnden ska i 2025-01- 2025-12- samråd med 01 31 stadsdelsnämnderna revidera riktlinjer för mat, måltider och fysisk aktivitet i kommunala förskolor i Stockholms stad, i linje med stadens reviderade strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Riktlinjerna ersätter stadsdelsnämndernas befintliga riktlinjer Mål 4: Ett klimatanpassat Stockholm Delmål: En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Handlingsplan för klimatanpassning Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 0,8 mnkr avseende anpassning av verksamheter med särskilt fokus på värmeöar. Under året har 0,1 mnkr av de erhållna start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 26 (39) medlen förbrukats till att bygga en pergola i syfte att skapa skugga på gården till förskolan Hälsobrunnen. För 2025 har nämnden ansökt och erhållit särskilda medel om 1,0 mnkr avseende trädplantering och viss trädvård. För medlen har 17 nya träd planterats i Humlegården. Två av dessa ersätter träd som har blåst ned under året. Ytterligare två träd har planterats i Gustav Adolfsparken. Ett av dessa ersätter ett träd som blåst ned. Slutligen har ett träd planerats i Nobelparken. Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. Taggad rapportering från nämndens VB Delmål: Stärkt motståndskraft vid extremväder Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Frågor till stöd för rapportering: - Har verksamheter analyserat konsekvenser till följd av extremväder i ordinarie RSA- process? - Har verksamhetsanpassning eller andra åtgärder kopplat till väderhändelser genomförts? - Beaktas sårbara grupper i nämnden/bolagets arbete? - Finns exempel på extern eller intern samverkan med syfte att hantera större gemensamma klimatrisker? Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Handlingsplan för klimatanpassning Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 27 (39) Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. Under hösten genomförde bland annat socialtjänstverksamheten en övning där samtliga områden och dess ledningsgrupper deltog. I de fall där kontinuitetsplaner redan fanns lyftes dessa fram och diskuterats och där rutiner saknades har behovet av att upprätta rutiner identifierats – särskilt för situationer där exempelvis digitala system ligger nere. Vidare har ledningsgrupperna haft dialoger om vad RSA-arbetet och kontinuitetsplaneringen innebär, samt hur chefer tillsammans med sina medarbetare kommer att arbeta vidare med RSA inför 2026 med stöd från avdelningsstödet. Förskoleavdelningen och äldreomsorgsavdelningen har under året tagit fram övergripande dokument för kontinuitetshantering inom respektive avdelning för att kunna upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid oönskade händelser och kris. Framgent pågår nu ett arbete med att informera medarbetare om tillvägagångssätt vid uppkomna oförutsedda händelser. Med ett gemensamt material främjas verksamheternas handlingskraft. Under hösten hölls en krisövning för förskoleavdelningens samtliga ledningsgrupper, inspirerad av övningen STADSÖ och på samma tema. Under övningen fick ledningsgrupperna träna på att hantera akuta situationer och att sortera stora mängder av information under begränsad tid. Övningen satte kontinuitetsplanerna på prov och ledningen fick öva sin förmåga att kommunicera och ta beslut i svåra och oväntade situationer. Under året har förvaltningens krisledning deltagit i den stadsövergripande övningen STADSÖ 25. En prövande övning med fokus på lägesbildsdelning. Övningen har utvärderats lokalt med gott resultat och ett stadsövergripande arbete pågår för att utveckla stadens samlade förmåga. Därtill har krisledningen återigen övat inkallning i förvaltningens gemensamma krisledningsverktyg. Taggad rapportering från nämndens VB Mål 5: Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm Delmål: Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 28 (39) delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: - Klimathandlingsplan 2030 - Avfallsplan 2025-2030 - Handlingsplan för hållbar plastanvändning - Program för inköp Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. Uppkomst av avfall minskar genom återbruk och minimering av användningen av plast- och engångsartiklar. Arbetet med hållbar äldreomsorg har implementerats i tillämpbara verksamheter i syfte att minska avfallet genom att minimera användandet av onödiga engångsartiklar och plastprodukter. Stocket används som förstahandsalternativ vid inköp av inventarier eller vid restaurering av befintliga inventarier. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel 100 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Andel 66 66 % 2025 upphandlinga r som bidrar till cirkularitet Inköpta 70 55 2025 förbrukningsa rtiklar i plast i stadens verksamheter Köpt energi i 4,79 GWh 4,76 GWh 4,76 GWh 2025 stadens organisation Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Trafiknämnden ska i 2025-01- 2025-12- samarbete med 01 31 stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 29 (39) Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 3.1.2 Resurser används väl med fokus på resultat för invånarna Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Förvaltningen är kostnadseffektiv och har en hög avtalstrohet. - Chefer och anställda med inköpsansvar har god kunskap om regler och riktlinjer inom inköp start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 30 (39) och direktupphandling. - Förvaltningen tecknar avtal med seriösa leverantörer samt begränsar antalet underentreprenörer där det är relevant. - Förvaltningens upphandlade avtal följer kravställd kvalitet. - Digitaliseringens möjligheter tillvaratas och skapar mervärde för verksamheten. - Genom en tydlig organisation med stärkt struktur för ett framgångsrikt innovationsarbete ökar förvaltningens innovationskraft. - Digitalisering och innovation sker med slutanvändarens behov i fokus. Förväntat resultat på längre sikt - Inköp och upphandlingar hanteras på ett strategiskt sätt och har en god samverkan på området både internt och externt. - Genom kategoriägarskapet av kategorin bemanningskonsulter skapas förutsättningar för staden att över tid bedriva verksamhet av god kvalitet med extern bemanning, när behovet inte kan täckas av egen personal. - Utförarverksamhet bedrivs i större utsträckning i egenregi. - Verksamheterna genomsyras av en kultur där innovationsförmågan är hög och där verksamheters, målgruppers och medarbetares idéer tas tillvara. - Förvaltningens digitala mognad är hög och där så är lämpligt används digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet. - Förvaltningens arbete med digital teknik bidrar till att skapa en bättre välfärd där medarbetare i högre grad kan ägna sin arbetstid åt kärnuppgifterna. Miljöprogram - Delmål 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Implementera arbetssätt med 2024-01- 2025-12- årshjul för planering av inköp 01 31 och upphandling Utbildning inom 2024-01- 2025-12- avtalsuppföljning, 01 31 leverantörskontroller och direktupphandling i syfte att säkerställa hög kvalitet och motverka oseriösa leverantörer. Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har beredskap att hantera oönskade händelser Uppfylls helt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 31 (39) Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Samordningen av RSA har lett till ökad kunskap inom förvaltningen och en högre kvalitet på kontinuitetshöjande åtgärder. - Krisledningsplan och krigsledningsplan är kända av alla medarbetare. - Kunskapen om informationssäkerhet och dataskydd har ökat hos medarbetarna och chefer. - Informationsklassningar där prioriteringen har visat störst behov har genomförts. - Framtagen och kommunicerad incidenthanteringsprocess kring informationssäkerhet och GDPR. - Rutiner och åtgärder gällande informationssäkerhet är kommunicerade. - Verksamheterna hanterar negativa effekter till följd av skyfall och värmeböljor. - Förvaltningen har endast avtal med kvalitetsgranskade och seriösa leverantörer. Förväntat resultat på längre sikt - Verksamheterna har en hög beredskap kopplad till kontinuitet. - Förvaltningen har uthållighet och förmåga att hantera kärnuppdrag vid oönskade händelser. - Kunskapen kring krisberedskap och krigsorganisation är hög hos medarbetarna. - Trygghetspunkterna är väl kända av allmänheten. - Informationssäkerhetsarbetet är väl implementerat i samtliga verksamheter. - Informationssäkerhetsarbetet utgår från årlig revision av dataskyddsarbetet. - Medarbetare tar ansvar för och bidrar till hög informationssäkerhet. - Verksamheterna har god insikt i vilka behandlingar av personuppgifter de har - Verksamheterna har upprättade PUB-avtal i de fall personuppgifter behandlas av annan aktör. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Ta fram en struktur för 2025-01- 2025-12- upphandling, 01 31 avtalsuppföljning och leverantörskontroller. Delmål: Cirkulära kretslopp av resurser Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 32 (39) genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: - Klimathandlingsplan 2030 - Avfallsplan 2025-2030 - Handlingsplan för hållbar plastanvändning Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. För att bidra till stadens miljömål nyttjas exempelvis mallar samt gemensamt framtagna miljö- och klimatkrav i de upphandlingar där det är möjligt och lämpligt, exempelvis vid upphandling av matlådor och parkdrift. Verksamheter uppmanas även göra medvetna val vid inköp, som exempelvis att välja miljömärkta produkter i inköpssystemet eller nyttja Stocket som förstahandsalternativ vid behov av inventarier och möbler. Uppkomst av avfall minskar genom återbruk och minimering av användningen av plast- och engångsartiklar. Arbetet med hållbar äldreomsorg har implementerats i tillämpbara verksamheter i syfte att minska avfallet genom att minimera användandet av onödiga engångsartiklar och plastprodukter. Stocket används som förstahandsalternativ vid inköp av inventarier eller vid restaurering av befintliga inventarier. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är klimatsmarta Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Förvaltningens klimatprestanda är god. - Mat som serveras i verksamheterna är i hög grad klimatsmart och växtbaserad. - Användningen av engångsartiklar är låg. - Avfall som uppstår källsorteras och återvinns och matsvinnet är lågt. - Förvaltningens verksamheter gör klimatsmarta val och ställer höga krav vid inköp. - Mer återbrukat material vid underhåll och upprustning i parkerna. Förväntat resultat på lång sikt - Energianvändningen har minskat med i snitt 2 procent per år. - Mat som serveras i verksamheterna är klimatsmart. - Högt ställda krav vid upphandlingar och inköp bidrar till halverade konsumtionsutsläpp. - Parker och grönområden är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till stadens hantering av skyfall och värmeböljor. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 33 (39) Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Nämndmål: 3.1.2 Resurser används väl med fokus på resultat för invånarna Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Förvaltningen är kostnadseffektiv och har en hög avtalstrohet. - Chefer och anställda med inköpsansvar har god kunskap om regler och riktlinjer inom inköp och direktupphandling. - Förvaltningen tecknar avtal med seriösa leverantörer samt begränsar antalet underentreprenörer där det är relevant. - Förvaltningens upphandlade avtal följer kravställd kvalitet. - Digitaliseringens möjligheter tillvaratas och skapar mervärde för verksamheten. - Genom en tydlig organisation med stärkt struktur för ett framgångsrikt innovationsarbete ökar förvaltningens innovationskraft. - Digitalisering och innovation sker med slutanvändarens behov i fokus. Förväntat resultat på längre sikt - Inköp och upphandlingar hanteras på ett strategiskt sätt och har en god samverkan på området både internt och externt. - Genom kategoriägarskapet av kategorin bemanningskonsulter skapas förutsättningar för staden att över tid bedriva verksamhet av god kvalitet med extern bemanning, när behovet inte kan täckas av egen personal. - Utförarverksamhet bedrivs i större utsträckning i egenregi. - Verksamheterna genomsyras av en kultur där innovationsförmågan är hög och där verksamheters, målgruppers och medarbetares idéer tas tillvara. - Förvaltningens digitala mognad är hög och där så är lämpligt används digitala verktyg som stöd i det dagliga arbetet. - Förvaltningens arbete med digital teknik bidrar till att skapa en bättre välfärd där medarbetare i högre grad kan ägna sin arbetstid åt kärnuppgifterna. Miljöprogram - Delmål 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 34 (39) 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Implementera arbetssätt med 2024-01- 2025-12- årshjul för planering av inköp 01 31 och upphandling Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har beredskap att hantera oönskade händelser Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat för 2025 - Samordningen av RSA har lett till ökad kunskap inom förvaltningen och en högre kvalitet på kontinuitetshöjande åtgärder. - Krisledningsplan och krigsledningsplan är kända av alla medarbetare. - Kunskapen om informationssäkerhet och dataskydd har ökat hos medarbetarna och chefer. - Informationsklassningar där prioriteringen har visat störst behov har genomförts. - Framtagen och kommunicerad incidenthanteringsprocess kring informationssäkerhet och GDPR. - Rutiner och åtgärder gällande informationssäkerhet är kommunicerade. - Verksamheterna hanterar negativa effekter till följd av skyfall och värmeböljor. - Förvaltningen har endast avtal med kvalitetsgranskade och seriösa leverantörer. Förväntat resultat på längre sikt - Verksamheterna har en hög beredskap kopplad till kontinuitet. - Förvaltningen har uthållighet och förmåga att hantera kärnuppdrag vid oönskade händelser. - Kunskapen kring krisberedskap och krigsorganisation är hög hos medarbetarna. - Trygghetspunkterna är väl kända av allmänheten. - Informationssäkerhetsarbetet är väl implementerat i samtliga verksamheter. - Informationssäkerhetsarbetet utgår från årlig revision av dataskyddsarbetet. - Medarbetare tar ansvar för och bidrar till hög informationssäkerhet. - Verksamheterna har god insikt i vilka behandlingar av personuppgifter de har - Verksamheterna har upprättade PUB-avtal i de fall personuppgifter behandlas av annan aktör. Miljöprogram - Delmål 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m Ta fram en struktur för 2025-01- 2025-12- upphandling, 01 31 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 35 (39) Startdatu Slutdatu Status Aktivitet Kommentar m m avtalsuppföljning och leverantörskontroller. Mål 6: Ett giftfritt Stockholm Delmål: Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Kemikalieplan Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom att under året fortsatt arbeta löpande med stadens analysverktyg Byggvarubedömningen för att kontrollera material och varor innan de byggs in i stadsdelsnämndsområdets anläggningar. Detta för att bland annat undvika att ohälsosamma ämnen används. Taggad rapportering från nämndens VB Periodens Utfall VB Prognos Indikator Årsmål KF:s årsmål Period utfall 2024 helår Andel 100 % 100 % 100 % 2025 avslutade bygg- och anläggningse ntreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubed ömningen Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar invånarnas hälsa Uppfylls helt start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 36 (39) Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Nämndens verksamheter har god kontroll på de kemikalier och kemiska produkter som används. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens verksamheter är giftfria. - Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. Miljövänligt, giftfritt och hållbart material används i parkerna. Materialvalet anpassas efter platsens förutsättningar. Miljöprogram - Delmål 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 6.2 Renare mark och sediment Delmål: Renare mark och sediment Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner relevanta för det här delmålet: Kemikalieplan Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom flera insatser. Förvaltningen har under året fortsatt arbeta löpande med stadens analysverktyg Byggvarubedömningen för att kontrollera material och varor innan de byggs in i stadsdelsnämndsområdets anläggningar. Detta för att bland annat undvika att ohälsosamma ämnen används. Utredningen av skyfallshantering och skyfallsmagasin i Humlegården har fortsatt och en systemhandling har tagits fram. Utredningen har landat i att det är lämpligast att förlägga magasin i gräsytorna direkt norr om rundeln i parkens mitt. Detaljprojektering och förfrågningsunderlag planeras att utföras under början av 2026. Den regnbädd som planerats i Vasaparkens lågpunkt har skjutits till 2026 eftersom anläggandet av nytt utlopp med anslutning till det allmänna avloppsnätet från parken behöver ske först. Regnbädden ska ta hand om dagvatten som fördröjs och renas. Växter ska planteras start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 37 (39) som attraherar fåglar och insekter. Åtgärden sker utifrån förslag i det stadsdelsvisa åtgärdsförslaget för biologisk mångfald och Vasaparkens skyfallsutredning. Taggad rapportering från nämndens VB Nämndmål: 2.4.1 Giftfria miljöer, ren luft och rent vatten främjar invånarnas hälsa Uppfylls helt Förväntat resultat Förväntat resultat 2025 - Nämndens verksamheter har god kontroll på de kemikalier och kemiska produkter som används. Förväntat resultat på lång sikt - Nämndens verksamheter är giftfria. - Material i parkerna är miljövänliga och miljömässigt hållbara. Miljövänligt, giftfritt och hållbart material används i parkerna. Materialvalet anpassas efter platsens förutsättningar. Miljöprogram - Delmål 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 6.2 Renare mark och sediment Mål 7: Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Delmål: Förbättrad ljudmiljö Anvisning Här skriver ni en övergripande analys av hur nämnden/bolaget bidragit till delmålet under året. Texten ska vara kort och koncis och relatera till måltexten i miljöprogrammet samt till delmålet tillhörande handlingsplaner. Fokus ska ligga på de av nämnden/bolaget genomförda åtgärder, förändrade arbetssätt, konkreta resultat, samt analys utifrån framgångar och utmaningar. Som underlag till rapporteringen kan uppmärkta texter, indikatorer och aktiviteter i VB användas. Handlingsplaner/åtgärdsprogram relevanta för det här delmålet: - Klimathandlingsplan 2030 - Åtgärdsprogram mot buller 2024-2028 Deadline för rapportering i miljöprogramsrapporten är den 27 januari 2026 kl. 12.00. Norra innerstadens stadsdelsnämnd har under 2025 bidragit till målet genom att inom start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 38 (39) stadsmiljöverksamheten ha tillsammans med parkdriftsentreprenören genomfört test av robotgräsklippare i ett antal parker med högt besökstryck inom stadsdelsnämndsområdet under sommarsäsongen. Användningen av robotgräsklippana har sparat personella resurser och även bidragit till stadens miljömål då de är fossilbränslefria och tystare än vanliga gräsklippare. Testet kommer att fortsätta under 2026. Taggad rapportering från nämndens VB KF-indikatorer och obl nämndindikatorer utfall Progno Indikator Utfall Mål s 2.1 Ett Stockholm som är Utsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) 1,2 Ton klimatpositivt 2030 och CO2/inv fossilfritt 2040 2.2 Minskad klimatpåverkan Andel parkeringsplatser med laddinfrastruktur från transportsektorn 2.2 Minskad klimatpåverkan Antal publika laddplatser 8 075 st från transportsektorn 2.2 Minskad klimatpåverkan Minskade utsläpp från transporter, jämfört med 2010 -27 % från transportsektorn 2.2 Minskad klimatpåverkan Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017 -8 % från transportsektorn 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar 7.2 Förbättrad ljudmiljö 2.4 Halverad klimatpåverkan Klimatpåverkan från nyproduktion av byggnader från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel från mat 3.1 Stärkt biologisk Andel enskilda exploateringsprojekt som tar 50 % mångfald och blågrön ekologiska värden och funktioner i anspråk där infrastruktur ekologiska kompensationsåtgärder genomförs 3.2 Förbättrad vattenkvalitet Vattenområden med förbättrad näringssituation 67 och stärkta livsmiljöer 3.3 Staden bidrar till stärkt Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 53,42 % biologisk mångfald i omvärlden 4.1 En stadsmiljö mer Andel av stadens yta som omfattas av åtgärdsplaner anpassad till ett förändrat för skyfall klimat 5.1 Hållbar konsumtion och Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Elproduktion baserad på solenergi effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens effektiv resursanvändning verksamheter 5.1 Hållbar konsumtion och Köpt energi i stadens organisation effektiv resursanvändning start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 39 (39) Progno Indikator Utfall Mål s 5.1 Hållbar konsumtion och Mängd byggavfall vid nyproduktion effektiv resursanvändning 5.1 Hållbar konsumtion och Relativ energianvändning effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av Andel matavfall till biologisk behandling 50,6 % resurser 5.2 Cirkulära kretslopp av Restavfall per invånare som går till förbränning 173 resurser Kg/Inv 6.1 Minskad användning och Andel avslutade bygg- och spridning av skadliga ämnen anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen 6.1 Minskad användning och Andel upphandlingar med kemikaliekrav spridning av skadliga ämnen 6.1 Minskad användning och Antal förekomster i stadens 121 spridning av skadliga ämnen kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen 7.1 Trafikens påverkan på Antal dygn över miljökvalitetsmålet för luftkvaliteten minskar dygnsmedelvärdet för PM10 7.1 Trafikens påverkan på Antal timmar över miljökvalitetsmålet för luftkvaliteten minskar timmedelvärdet för kvävedioxid start.stockholm --- [Bilaga 12. Nyckeltal 2025 Norra innerstaden (rev. 2026-02-17).pdf] Nyckeltal till årsredovisningen 2025 Bilaga 3 Stadsdelsnämnd 709 Norra Innerstaden Data avser år 2025 Data för 2024 är med för att kunna se skillnad Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Andel förskollärare 2025 2024 Andel förskollärare 36,9% 34,2% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kostnad (kr) per invånare 0-64 år 2025 2024 Funktionsnedsättning 4 167 4 036 Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn Stadsdelens snittkostnad (kr) per dygn/dag 2025 2024 Gruppbostad och boende för unga 3 873 3 818 Daglig verksamhet 1 504 1 543 Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme Snittkostnad (kr) per timme 2025 2024 Assistansersättning FH* 0 0 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Äldreomsorg Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från Andel av befolkningen med insats 65-79 år 80- år 65-79 år 80- år 2025 2025 2024 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 2,8% 18,4% 2,8% 18,9% Hemtjänst (ordinärt boende) 2,7% 17,9% 2,7% 18,4% Vård- och omsorgsboende 1,3% 8,7% 1,3% 8,7% Äldreomsorg totalt 5,2% 34,2% 5,2% 35,2% Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom Genomsnittligt antal timmar per 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 40,9 42,0 Hemtjänst (ordinärt boende) 40,3 41,4 Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per timme 2025 2024 Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 379 386 Hemtjänst (ordinärt boende) 377 381 Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Nettokostnad (kr) per vårddygn Vårddygn per person och månad 2025 2024 2025 2024 Vård- och omsorgsboende 2 561 4 29,2 29,6 Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med insats per 1000 Kostnad per vårdform Kr per invånare 20 år och invånare 20 år och äldre kr/dygn äldre 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 HVB 95 65 386 000 267 800 0,0 0,1 4 072 4 101 15 21 LVM / tvångsvård 3 9 46 000 32 500 0,0 0,0 15 333 3 611 1 0 Familjehemsvård 0,0 0,0 0 0 Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Andel beslut med genomfördandeplan 2025 2024 Andel beslut 83% 81,6% Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år och äldre Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Stöd och omvårdnads- boende 1 759 1 834 244 494 222 344 159 164 0,7 0,7 Andra boendeformer 429 446 94 238 93 629 76 64 0,8 0,7 Boendestöd 625 0 0 0 0,1 0,1 Nyckeltal 52 del 2 Socialpsykiatri: Boende och boendestöd- kostnad per insatsform, dygn, person och invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare över 19 år Antal personer med insats 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Bostad med särskild service 1 402 1 211 451 167 429 227 109 95 0,2 0,2 Familjevård/hvb inack. 6 576 5 923 1 014 571 757 167 71 46 0,1 0,1 Annat boende 210 773 183 468 140 114 0,7 0,6 Boendestöd /hemhjälp 50 435 66 341 157 184 3,1 2,8 Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Kr per person 2025 2024 Sysselsättning och arbetsträning 30 531 27 153 Nyckeltal 54. Antal hemlösa (mätning vartannat år) Hemlösa Hemlösa SDF 2025 2024 Kvinnor Ingen mätning 2025 37 Män Ingen mätning 2025 78 Totalt Ingen mätning 2025 115 Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt 2025 2024 Kvinnor 33,3% 25,0% Män 18,2% 30,8% Totalt 26,1% 28,6% Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år Dygn per barn/ungdom Kr per barn/ungdomar Antal barn per 1000 inv 0-19 år som Kr per dygn Kr/invånare 0-19 år 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 § 12HEM 154 271 2 619 750 4 349 667 0,2 0,1 17 067 16 050 419 518 HVB 71 36 1 067 091 419 077 0,4 0,5 15 087 11 767 469 216 Jourhem 143 118 550 056 212 778 0,7 1,1 3 839 1 798 396 228 Fam hem 275 293 706 455 1 021 438 0,9 0,6 2 572 3 482 621 649 Skyddat boende 27 44 26 000 1 087 000 0,0 0,0 963 24 705 1 43 Skyddat boende (medföljande barn) 35 73 0 31 667 0,0 0,2 0 437 0 8 Behandlingsfamilj 292 231 2 139 500 1 181 500 0,2 0,2 7 321 5 115 342 188 Stödboende 155 175 621 000 445 444 0,3 0,4 3 997 2 539 199 159 Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Antal familjer som saknar stadigvarande Antal barn 0-17 år i familjer som saknar bostad stadigvarande bostad 2025 2024 2025 2024 Saknar stadigvarande bostad 6 6 12 13 Ekonomiskt bistånd Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Andel biståndstagare i bef, 0- år 2025 2024 Andel biståndstagare 0,2% 0,2% Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Andel hushåll med bistånd som fått försörjning 2025 2024 Andel hushåll 14,3% 13,8% Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Medelbidrag per hushåll och månad, Medelbidrag per vuxen biståndstagare 2025 2024 2025 2024 Medelbidrag 11 290 11 051 11 031 10 638 Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Summa ekonomiskt bistånd per invånare 0 år och äldre 2025 2024 Ekonomiskt bistånd i relation till bef 245 243 Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Antal arbetslösa biståndstagare per 1000 invånare 18-64 år 2025 2024 Antal arbetslösa 1,1 1,0 Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i befolkningen i Andel barn i biståndshushåll i 2025 2024 Andel barn i biståndshushåll 0,3% 0,3% Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-64 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i Andel ungdomar med ekonomiskt 2025 2024 Andel beroende av EB 0,2% 0,2% Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal Andel inledda utredningar om felaktig 2025 2024 Utredningar EB 2,1% 1,9% Stadsmiljö Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Kostnad per kvadratmeter 2025 2024 Vinterväghållen yta 16,9 24,5 Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för barmarksrenhållning per 2025 2024 Parkmark 6,4 4,8 Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkdrift per kvadratmeter 2025 2024 Parkmark 31,3 36,2 Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Kostnad för parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr 2025 2024 Parkmark 25,6 25,9 Kultur och Fritid Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per Exklusive lokaler Inklusive lokaler 2025 2024 2025 2024 Nettokostnad (kr) per öppethållandetimme 2 479 2 888 2 878 3 159 Nyckeltal för personalstatistik Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställningar 2025 2024 Andel tillsvidareanställda 93,9% 93,3% Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Andel heltidsanställningar 2025 2024 Andel heltidstjänster 91,1% 82,7% Nyckeltal 124: Personalomsättning Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättning 3,99% 7,8% Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Kvinnliga chefer (kvot) 2025 2024 Kvot kvinnliga chefer 1,09 1,06 Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Utrikes födda chefer (kvot) 2025 2024 Kvot utrikes födda chefer 0,41 0,41 Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel korttidssjukfrånvaro 2025 2024 Korttidsfrånvaro 2,94% 2,95% Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Andel långtidssjukfrånvaro 2025 2024 Långtidsfrånvaro 4,96% 5,33% Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Kostnad sjukfrånvaro per årsarbetare, 2025 2024 Korttidssjukfrånvaro 13 007 9 779 Nyckeltal för Pedagogisk verksamhet För in underlag i gulmarkerad ruta Förskola Nyckeltal 211: Andel förskollärare av totalt antal anställda Antal förskollärare Antal anställda som arbetar i barngrupp (grundbemanning) omräknat till årsarbetare, exklusive Andel förskollärare av resurspersonal totalt antal anställda Andel förskollärare 238 644 36,9% Kommentarer: Andelen legitimerade förskollärare har ökat vilket går i linje med förvaltningens ambitioner. De medarbete som under 2024 var under utbildning och väntade på att få sin legitimation har nu fått denna vilket bidrar till det förbättrade resultatet. Nyckeltal för Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 31: Kostnad per invånare och år i kronor inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Totalt nettokostnad (tkr) - Invånare 0-64 år i Kostnad (kr) per Stöd och service till stadsdelen invånare 0-64 år personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning 518 554 124 451 4 167 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 32 & 33: Stadsdelsnämndens snittkostnad per dygn respektive dag inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) för Antal dygn/dagar Stadsdelens verksamheten snittkostnad (kr) per dygn/dag Gruppbostad och boende för unga 297 992 76 941 3 873 Daglig verksamhet 112 995 75 128 1 504 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 34: Assistansersättning FH, bruttokostnad per timme inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Underlag Nyckeltal Stadsdelens Antal timmar inom Snittkostnad (kr) per bruttokostnad (tkr) för verksamheten timme verksamheten Assistansersättning FH* 5 286 0 0 * Benämndes tidigare Personlig assistans enligt LASS Kommentarer: Ingen verksamhet i egen regi, dvs 0 timmar. Kostnaden avser sjuklön till externa utförare samt gemensamma kostnader som fördelats via räkenskapssammandraget. Nyckeltal för Äldreomsorg För in underlag i gulmarkerad ruta Uppgifterna i de förifyllda orangefärgade cellerna kan kontrolleras mot underlag i /beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 37: Andel av befolkningen 65–79 år respektive 80 år och äldre som har insats från äldreomsorgen. Snitt av 12 månader Underlag Nyckeltal Antal personer Antal Total befolkning Total Andel av Andel av med insats 65- personer med 65-79 år befolkning befolkningen 65- befolkningen 80- 79 år insats 80- år 80- år 79 år med insats år med insats per månad per månad Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 588 1 813 21 273 9 840 2,8% 18,4% Hemtjänst (ordinärt boende) 583 1 762 21 273 9 840 2,7% 17,9% Vård- och omsorgsboende 269 854 21 273 9 840 1,3% 8,7% Äldreomsorg totalt 1 109 3 369 21 273 9 840 5,2% 34,2% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal nr 38: Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar (ordinärt boende och servicehus) inom äldreomsorgen per person och månad Underlag Nyckeltal Totalt antal Totalt antal Genomsnittligt bistånds- personer antal timmar per beslutade med person och timmar insatsen, månad brutto Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 98 077 2 401 40,9 Hemtjänst (ordinärt boende) 94 550 2 346 40,3 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal nr 39: Kostnad per timme för hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inom äldreomsorgen Underlag Nyckeltal Netto -kostnad Antal Nettokostnad (kr) (tkr) biståndsbe- per timme slutade timmar Hemtjänst (ordinärt och servicehusboende) 445 635 1 176 918 379 Hemtjänst (ordinärt boende) 427 608 1 134 595 377 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal nr 40: Kostnad per vårddygn i vård- och omsorgsboende inom äldreomsorgen Vårdkostnad/vårddygn Vårddygn/person o månad Nettokostnad Antal Nettokostnad Biståndsbed Antal personer Vårddygn per (tkr) 12 mån vårddygn (kr) per ömda verkställt beslut person och under 12 vårddygn vårddygn 12 12 mån månad mån mån Vård- och omsorgsboende 1 009 548 394 277 2 561 32 856 1 123 29,2 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! År 0-19 år 20 år och äldre 20-64 år Antal invånare 2025 25 008 130 557 99 444 Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri För in underlag i gulmarkerad ruta Förifylld uppgift Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika Antal invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med Kr per dygn Kr per personer 20 år och äldre insats per 1000 inv invånare 20 20 år och äldre år och äldre HVB 1 930 474 5 130 557 95 386 000 0,0 4 072 15 LVM / tvångsvård 92 6 2 130 557 3 46 000 0,0 15 333 1 Familjehemsvård 41 0 0 130 557 0,0 0 Kommentarer: Nyckeltal 51: Andel biståndsbedömda insatser med genomförandeplan inom socialpsykiatrin (egna insatser samt entreprenad) Underlag Nyckeltal Antal beslut med Antal beslut om insatser Andel beslut med registrerad genomförande- genomförandeplan plan Genomförandeplaner inom socialpsykiatrin* 36 44 82,5% * Avser medeltalet av antal beslut per månad under perioden december 2024-november 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad Antal boende- Antal unika personer Antal invånare 20 Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 år Antal personer tkr* dygn år och äldre och äldre med insats per 1000 inv 20 år och äldre Stöd och omvårdnadsboende** 20 782 11 813 85 130 557 1 759 244 494 159 0,7 Andra boendeformer*** 9 895 23 048 105 130 557 429 94 238 76 0,8 Boendestöd 10 16 130 557 625 0 0,1 * För verksamheter i egen regi ska verksamhetens del av personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader ingå. ** Verksamhetskod 1310 har tillkommit år 2022. *** Verksamhetskod 1337 har tillkommit år 2022. Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna t ! ruta! Nyckeltal 52 del 2: Socialpsykiatri - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, per person och per invånare samt antal personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal boende-dygn Antal personer Antal invånare K r /dygn Kr per person Kr per invånare Antal personer per 20 -64 år 1000 20-64 år med insats Bostad med särskild service 10 828 7 723 24 99 444 1 402 451 167 109 0,2 Familjevård/hvb inack. 7 102 1 080 7 99 444 6 576 1 014 571 71 0,1 Annat boende 13 911 66 99 444 210 773 140 0,7 Boendestöd /hemhjälp 15 635 310 99 444 50 435 157 3,1 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal personer Kr per person Sysselsättning och arbetsträning 4 946 162 30 531 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 54 Antal hemlösa (mätning vartannat år) Underlag Antal hemlösa Kvinnor Ingen mätning 2025 Män Ingen mätning 2025 Totalt Ingen mätning 2025 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Underlag Tot antal Antal Andelen försökslägenheter försökslägenheter försökslägenhete som övergått till r som övergått till Andelen försökslägenheter som eget kontrakt eget kontrakt övergått till eget kontrakt Kvinnor 12 4 33,3% Män 11 2 18,2% Totalt 23 6 26,1% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna t ! ruta! Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar Nyckeltal 55: Dygnetruntvård för barn och ungdomar - kostnad per dygn, per barn och per invånare 0-19 år, dygn per barn samt barn med insats som andel av befolkningen 0-19 år (Obs i nettokostnaden ska även statsbidragsintäkter inkluderas) Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika barn o Antal invånare Dygn per barn/ Kr per barn Antal barn per 1000 Kr /dygn Kr/invånare 0- ungdomar 0-19 år ungdom /ungdomar inv 0-19 år som 19 år placeras § 12HEM 10 479 614 4 25 008 154 2 619 750 0,2 17 067 419 HVB 11 738 778 11 25 008 71 1 067 091 0,4 15 087 469 Jourhem 9 901 2 579 18 25 008 143 550 056 0,7 3 839 396 Familjehem 15 542 6 042 22 25 008 275 706 455 0,9 2 572 621 Skyddat boende (för ungdomar 27 1 25 008 som relaterar till kvinnofridsproblematik) * 26 27 26 000 0,0 963 1 Skyddat boende (barn och 35 1 25 008 unga)** 0 35 0 0,0 0 0 Behandlingsfamilj 8 558 1 169 4 25 008 292 2 139 500 0,2 7 321 342 Övrigt boende för BoU 1 243 8 25 008 155 621 000 0,3 3 997 199 (stödboende) 4 968 * Verksamhetskod 1213 ** Verksamhetskod 1215 och 1216 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 201: Antal familjer och antal barn som saknar stadigvarande bostad Nyckeltal Antal familjer som Antal barn 0-17 år i saknar stadigvarande familjer som saknar bostad stadigvarande bostad Saknar stadigvarande bostad 6 12 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! År 0-17 år 0 år och äldre 18-65 år Antal invånare 2025 22 466 155 564 103 492 Nyckeltal för Ekonomiskt bistånd Förifylld uppgift Nyckeltal 56: Andel biståndstagare av befolkningen i genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Antal biståndstagare Befolkning 0- år Andel bistånds- tagare i bef Biståndstagare 357 155 584 0,2% Kommentarer: Nyckeltal 57: Hushåll med ekonomiskt bistånd avslutade till annan försörjning Underlag Nyckeltal Antal bistånds- Antal hushåll med Andel hushåll med hushåll totalt bistånd som fått bistånd som fått försörjning försörjning Biståndshushåll 469 67 14,3% Kommentarer: Nyckeltal 58: Medelbidrag för ekonomiskt bistånd för vuxen biståndstagare och hushåll per månad Underlag Nyckeltal Utbetalt bistånd per Antal bistånds- Antal vuxna Medelbidrag per Medelbidrag per månad, tkr hushåll per månad biståndstagare per hushåll och vuxen månad månad, kr biståndstagare och månad, kr Ekonomiskt bistånd 3 181 282 288 11 290 11 031 Kommentarer: Nyckeltal 59: Summa ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 0-w år Summa ekonomiskt Summa ekonomiskt bistånd under året, bistånd per inv 0-w tkr år, kr Ekonomiskt bistånd i relation till bef 155 564 38 171 245 Kommentarer: Nyckeltal 60: Vuxna biståndstagare med försörjningshinder arbetslöshet i relation till befolkningen Underlag Nyckeltal Antal inv 18-65 år Antal arbetslösa Antal arbetslösa med bistånd biståndstagare per genomsnitt per 1000 månad inv 18-65 år* Antal personer 103 492 109 1,1 *På grund av nya pensionsregler år 2023 beräknas nyckeltalet för åldersgruppen 18- 65 istället för som tidigare 18-64 Kommentarer: Nyckeltal 64 a: Andel barn som lever i hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd i Nyckeltal 64 b: Andel ungdomar, 18-24 år, med ekonomiskt bistånd i befolkningen i befolkningen i genomsnitt per månad genomsnitt per månad Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Obs! befolkningsunderlaget är detsamma som i indikatorn. Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Antal barn i hushåll Antal barn 0-17 år i Andel barn i Antal ungdomar, A n t al 18-24 år i Andel ungdomar med ekonomiskt befolkningen biståndshushåll i 18-24 år, med befolkningen med ekonomiskt bistånd per månad befolkningen ekonomiskt bistånd bistånd i per månad befolkningen 18-24 år Andel beroende av EB 65 23 166 0,3% 25 13 198 0,2% Kommentarer: Nyckeltal 67: Andel inledda utredningar om felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd i relation till antal biståndshushåll Underlag Nyckeltal Antal inledda Antal hushåll med Andel inledda utredningar om ekonomiskt bistånd utredningar om felaktig utbetalning under året (netto) felaktig utbetalning av ekonomiskt av ekonomiskt bistånd, FUT bistånd, FUT Utredningar EB 10 469 2,1% Kommentarer: Nyckeltal om Stadsmiljö För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 68: Kostnad per kvadrameter vinterväghållen yta Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad per vinterväghållen yta, vinterväghållen yta kvadratmeter tkr vinterväghållen yta, kr Vinterväghållning 1 283 75 987 16,9 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 69: Barmarksrenhållning, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för barmarksren-hållning, parkmark barmarksrenhållning tkr per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 6 662 1 045 060 6,4 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 70a: Parkdrift, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för parkdrift, Kvadratmeter Kostnad för parkdrift tkr parkmark per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 32 685 1 045 060 31,3 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 70b: Parkunderhåll, kostnad per kvadrameter parkmark Underlag Nyckeltal Kostnad för Kvadratmeter Kostnad för parkunderhåll, tkr parkmark parkunderhåll per kvadratmeter parkmark, kr Parkmark 26 703 1 045 060 25,6 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal om Kultur och Fritid För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal 80: Kostnad inklusive/exklusive lokalkostnad för öppen fritidsverksamhet per öppethållandetimme Exklusive lokaler Inklusive lokaler Underlag Nyckeltal Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad Nettokostnad (tkr) Antal Nettokostnad per öppethållande- per öppethållande- öppethållande- timmar öppethållande- timmar timme (kr) timme (kr) Lokaler för öppen fritidsverksamhet 29 612 11 945 2 479 34 378 11 945 2 878 Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal för personalstatistik för Underlag finns i Beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställningar Underlag Nyckeltal Antal tillsvidare- Totala antalet anställningar anställningar Andel tillsvidare- anställningar Tillsvidareanställda 2 336 2 488 93,9% Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar Heltidstjänster 2 127 2 336 91,1% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal Genomsnittligt Personalomsätt- Det lägsta talet av antal tillvidare- ning (%) antalet avgångar anställningar eller rekryteringar under året av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 92 2 303 4,0% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Underlag Nyckeltal Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer kvinnor anställda (%) chefsposition chefer (%) (kvot) Kvinnliga chefer 2 075 2 488 83,4% 96 106 90,6% 1,09 Kommentarer: Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare* Underlag Nyckeltal Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes Antalet utrikes Totala antalet chefer Andel utrikes Utrikes födda som är utrikes anställda födda f ö d da chefer födda chefer c h e fer födda (%) (%) (kvot) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i, underlag ges från Sweco 0,41 *Avser uppgifter per 30 september Kommentarer: Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 25 386 863 718 2,94% Kommentarer: Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal Antal Totala antalet Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 42 820 863 718 4,96% Kommentarer: Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalomkostnadspålägg (PO)) Underlag Nyckeltal Kostnad för Antalet Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare sjukfrånvaro per dagar dag 1-14 i årsarbetare, tkr* kronor Kostnad korttidsfrånvaro 32 859 2 526 13 007 *Kostnad för korttidssjukfrånvaro mäts från och med 2019 genom kostnad för sjukfrånvarodag 1-14 istället för dag 2-14. Kommentarer: