Bromma District Council approves 2026 interim report and budget adjustments

Agenda: [(Godkänd - R 1) Tertialrapport 2 Bromma stadsdelsnämnd 2026.pdf] Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(94) 08-508 06 125 Tertialrapport Tertial 2 2026 för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut - Bromma stadsdelsnämnd godkänner tertialrapport 2 2026 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. - Nämnden ansöker om budgetjustering om 1,7 mnkr avseende avveckling och omstrukturering av Församlingshuset 6. - Nämnden ansöker om budgetjustering om 0,6 mnkr ersättning för merkostnader för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. - Nämnden ansöker om 0,2 mnkr för kompetensutveckling avseende utbildning i svenska språket på Mälarbacken 4B. - Nämnden anmäler minskade omslutningsförändringar om 5,8 mnkr. - Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet Susanna Halldin Olsson Stadsdelsdirektör Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: BRO 2026/391 2026-09-13 Handläggare Till Björn Dahlberg Bromma stadsdelsnämnd Telefon: Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(94) Bakgrund Tertialrapporterna är en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen ansvarar för. Uppföljningen baseras i huvudsak på prognostiserade avvikelser mot budget och verksamhetsmål. Rapporteringen ger kommunstyrelsen en samlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Ärendets beredning Ärendet har utarbetats av förvaltningsledningen i samverkan med chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(94) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .........................................................11 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................20 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................28 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................33 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................40 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................40 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................44 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................50 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................53 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................53 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................59 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................61 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(94) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................68 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......72 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................78 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................84 Uppföljning av driftbudget ...............................................................................................................84 Resultatenheter .................................................................................................................................91 Investeringar .....................................................................................................................................92 Försäljningar av anläggningstillgångar ............................................................................................92 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) .....................................................................................................92 Omslutningsförändringar ..................................................................................................................92 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................93 Medel för lokaländamål ....................................................................................................................93 Analys av balansräkning ...................................................................................................................93 Övrigt ................................................................................................................................................93 Intern kontroll .........................................................................................................................93 Övrigt .......................................................................................................................................94 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 1 - SDN 06 Bilaga 2: Bilaga 2 - UH018 706 T2 Bilaga 3: Bilaga 3 - Budgetavräkning SDN netto Bilaga 4: Bilaga 4 - Budgetavräkning SDN intäkter Bilaga 5: Bilaga 5 - Budgetavräkning SDN kostnader Bilaga 6: Bilaga 6 - Ansökan om budgetjusteringar drift T2 2026 Bilaga 7: Bilaga 7 - Ansökan om kompetensutvecklingsmedel - Utbildning i svenska språket Mälarbacken 4B Bilaga 8: Bilaga 8 - Underlag till förskolerapport Bromma SDN Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(94) Sammanfattande analys Bromma stadsdelsförvaltning gör bedömningen att stadsdelsnämnden bidrar till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att nås under året. Bedömningen grundar sig på att 15 av kommunfullmäktiges 16 mål för verksamhetsområden prognostiseras att uppnås. Grunder för bedömning av måluppfyllelsen samt en sammanfattning av vilka resultat nämnden uppnått beskrivs under respektive mål för verksamhetsområdena. För indikatorer vars årsmål inte bedöms uppfyllas helt, lämnas en kommentar under respektive indikator. Nedan följer ett urval av det arbete som beskrivs mer utförligt under respektive mål för verksamhetsområdena: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Bromma stadsdelsförvaltning bedömer sammantaget att nämnden bidrar till att kommunfullmäktiges inriktningsmål om en stark och jämlik välfärd kommer att uppfyllas. Utvecklingen under året präglas framför allt av en fortsatt förskjutning mot tidiga, förebyggande och mer lättillgängliga insatser, stärkt samverkan mellan verksamheter samt ett ökat fokus på delaktighet och jämlika livsvillkor. Arbetet omfattar hela livscykeln, från barns uppväxt och lärande till socialt stöd, omsorg, kultur och fritid samt förutsättningarna för ett tryggt och aktivt åldrande. För barn och unga har arbetet med att stärka skyddsfaktorer och förebygga social utsatthet fortsatt att utvecklas. Samverkan mellan fritidsverksamhet och socialtjänst har förstärkts genom kontaktsocialsekreterare och förberedelser för SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid), samtidigt som det våldsförebyggande arbetet inom fritidsverksamheten utvecklas genom Fritid fri från våld och Mentorer i våldsprevention. Fritidsverksamheterna har nått betydligt fler barn och ungdomar än föregående år och andelen flickor bland besökarna har ökat. Riktade aktiviteter, avgiftsfria lovaktiviteter och ett utvecklat ungdomsråd bidrar till att fler barn och unga får tillgång till en meningsfull fritid och möjlighet till inflytande. Öppnandet av Möjligheternas hus i Mariehäll innebär samtidigt en utbyggnad av såväl fritidsverksamhet som medborgarservice och skapar en ny lokal mötesplats med förutsättningar att samla flera av förvaltningens verksamheter. Även det familjecentrerade och tidigt förebyggande arbetet har stärkts. De öppna förskolorna är fortsatt välbesökta och erbjuder såväl öppen verksamhet som riktade insatser, exempelvis föräldrastödsprogram, BVC-grupper och stöd till ensamstående föräldrar. Familjecentral Bromma har etablerats och samverkan mellan bland annat förskola, socialtjänst, barnhälsovård och föräldrarådgivning fördjupas. Sammantaget skapar detta bättre förutsättningar att tidigt uppmärksamma behov, stärka föräldraskapet och erbjuda samordnat stöd innan problemen blivit mer omfattande. Parkleksverksamheten har samtidigt byggts ut genom verksamheten i Blackeberg och förberedelserna för en parklek i Abrahamsberg. Inom förskolan visar uppföljningen en fortsatt positiv utveckling av undervisningens kvalitet och barnens lärande. Undervisning i mindre grupper är etablerad och används för att skapa ökad delaktighet och bättre möjligheter till individuellt stöd. Språk, matematik, naturvetenskap, demokrati och social utveckling integreras i undervisningen och Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(94) förvaltningen bedömer att barnens progression är tydlig inom flera områden. Barnen deltar i högre grad i samtal, använder ett mer nyanserat språk och utvecklar sin förståelse för matematiska och naturvetenskapliga samband. Tillgängliga lärmiljöer, bildstöd och TAKK stärker möjligheterna för fler barn att delta utifrån sina förutsättningar. Samverkan med vårdnadshavare, socialtjänst och grundskolor har samtidigt fortsatt att utvecklas. Ett kvarstående utvecklingsområde är att öka likvärdigheten i dokumentation och analys av barnens lärande mellan förskolorna. Förskolans verksamhet visar samtidigt vissa strukturella utmaningar. Antalet barn per anställd och per barngrupp ligger över fastställda mål, även om extra resurspersonal och ett omfattande arbete i mindre grupper förbättrar förutsättningarna i den praktiska verksamheten. Andelen legitimerade förskollärare har däremot ökat och inskrivningsgraden är fortsatt hög. Arbetet med kompetens, organisation och en mer likvärdig fördelning av resurser behöver därför fortsätta parallellt med den pedagogiska utvecklingen. Inom socialtjänsten pågår en omfattande omställning mot en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad verksamhet i linje med den nya socialtjänstlagen. Fler vägar in till socialtjänstens stöd har skapats genom medborgarkontor, samhällsvägledning och olika lotsfunktioner. En särskild inriktning är att minska behovet av att den enskilde själv ska samordna kontakter mellan olika verksamheter. Insatser utan föregående behovsprövning har införts inom flera områden och efterfrågan på tidigt stöd till barn och familjer är hög. Förvaltningen förstärker därför bland annat föräldrarådgivningen. Parallellt utvecklas det systematiska kvalitetsarbetet genom deltagande i det nationella utvecklingsarbetet NUSO samt genom nya digitala stöd för processer, rutiner och avvikelsehantering. Barn och unga är fortsatt ett prioriterat område inom socialtjänsten. Kontakterna mellan socialtjänst, förskola, skola och fritidsverksamhet har stärkts och nya funktioner har införts för att underlätta tidig upptäckt och stöd. SSPF införs och SIG förbereds för personer med högre risk för fortsatt kriminalitet. Det skolsociala teamet arbetar med elever med problematisk skolfrånvaro och samverkan med skolorna förstärks genom en socialsekreterare med särskilt skolsamverkansuppdrag. Prognosen för familjehemsplacerade barns skolresultat har förbättrats. Samtidigt behöver arbetet med barns delaktighet i socialtjänstens utredningar fortsatt utvecklas. Även inom vuxenområdet utvecklas förebyggande och lättillgängligt stöd. Samverkan inom beroendeområdet har förstärkts, träffpunkten för personer med psykisk funktionsnedsättning har utökat sitt öppethållande och arbetet mot våld i nära relationer utvecklas genom bland annat Bryt upp, Relationsvåldscentrum och Snabbare lagföring. Inom funktionshinderområdet fortsätter arbetet med kompetensutveckling, pedagogiska arbetssätt, hälsofrämjande insatser och kultur- och fritidsaktiviteter. En ny gruppbostad förbereds också för öppnande. Äldreomsorgen utvecklas i huvudsak i önskad riktning, även om verksamhetsområdesmålet prognostiseras uppfyllas delvis. Det förebyggande arbetet har stärkts genom hälsofrämjande samtal, uppsökande insatser, samverkan med vårdcentraler och en ny äldrekurator. Ett särskilt fokus ligger på att motverka ofrivillig ensamhet och att nå äldre som ännu inte har kontakt med äldreomsorgen. Patientsäkerheten har stärkts genom digital läkemedelssignering och arbetet med genomförandeplaner har utvecklats. Inom hemtjänsten fortsätter arbetet för Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(94) mindre arbetsgrupper och ökad personalkontinuitet, bland annat genom Hållbar hemtjänst Bromma. Kompetensutveckling sker inom demens, psykisk ohälsa, nutrition och hygien och det fallförebyggande OPEN-konceptet har börjat införas. De främsta fortsatta utvecklingsbehoven gäller personalkontinuitet, informationsspridning och en likvärdig implementering av nya arbetssätt. Kultur, idrott, föreningsliv och attraktiva offentliga miljöer utgör samtidigt viktiga delar av välfärdsuppdraget. Kultur och rörelse integreras i förskolan, fritidsutbudet för barn och unga utvecklas och riktade aktiviteter ska nå grupper som deltar i mindre utsträckning. För personer med funktionsnedsättning utvecklas kultur- och fritidsaktiviteter och för äldre erbjuds aktiviteter som stärker hälsa och social gemenskap. Parker och aktivitetsytor rustas upp och föreningslivet involveras i utvecklingen av stadsdelen. Övergången till parkdrift i egen regi innebär dessutom ökad rådighet över skötsel, kvalitet och utveckling av parker och grönområden. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att nämnden sammantaget bidrar till att inriktningsmålet uppfylls. Klimat- och miljöarbetet är integrerat i den ordinarie verksamheten och omfattar minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, biologisk mångfald, hållbara inköp, transporter, kemikalier och vattenkvalitet. Arbetet med att minska verksamheternas klimatpåverkan sker bland annat genom hållbara måltider, minskad energianvändning och mer resurseffektiva inköp. Klimatpåverkan från livsmedel följs löpande och förskolorna arbetar med gemensamma matsedlar, minskat matsvinn och en hög andel mat som lagas från grunden. Förvaltningen deltar dessutom i forskningsprojektet PLATE, som syftar till att utveckla mer hållbara offentliga måltider. Solcellsprojekt utvecklas och verksamheterna arbetar med energieffektivisering i vardagen. Klimatanpassningen stärks genom bland annat trädplantering, solskydd och ökad kunskap om skyfall och värmeböljor. Cirkularitet och hållbara inköp har fått ökad betydelse. Förvaltningen följer upp inköp av plastprodukter och arbetar för att minska engångsmaterial, öka återbruket och använda miljöanpassade produkter. Stocket används för återbruk av inventarier och verksamheterna ser över möjligheter att ersätta engångsprodukter med flergångsalternativ. Samtidigt involveras brommaborna i klimatomställningen genom bland annat odlingsträffar och planerade medborgardialoger. Ett omfattande arbete genomförs för att stärka den biologiska mångfalden. Åtgärder har genomförts för större vattensalamander i Olovslundsdammen och naturvårdande insatser sker i bland annat Nockebyhov, Karsviks hage och Johannelund. Nya träd planteras, ängsmark och pollinatörsvänliga miljöer utvecklas och betesdjur används i Kyrksjölötens naturreservat. Förvaltningen har också varit delaktig i arbetet med nya naturreservat och biotopskyddsområden. Målet om ökad biologisk mångfald bedöms dock endast uppfyllas delvis, framför allt eftersom andelen ekologiska livsmedel totalt sett ligger under stadens målnivå. Förskolorna ligger över målet, medan äldreomsorgen och socialtjänstens verksamheter har lägre nivåer. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(94) Arbetet fortsätter därför med uppföljning, gemensamma inköpsrutiner, kunskapshöjande insatser och stöd till beställare. För att minska utsläppen prioriteras gång, cykel, kollektivtrafik och tåg vid tjänsteresor. Den nya parkdriften använder i största möjliga utsträckning eldrivna fordon och maskiner, samtidigt som beredskapen vid exempelvis längre strömavbrott måste säkerställas. Källsortering i större parker byggs ut enligt nya krav och hinder på gång- och cykelvägar åtgärdas skyndsamt. Arbetet med giftfria och hälsosamma miljöer sker bland annat genom Kemikaliesmart förskola, Chemsoft och Byggvarubedömningen. Förskolorna arbetar systematiskt med att minska plast och skadliga kemikalier, medan äldreomsorgen har genomfört insatser för korrekt användning av engångshandskar. Även socialtjänsten arbetar med minskad plastanvändning och miljöanpassade inköp. Vid Ängbybadet och Johannelundsbadet genomförs flera åtgärder för att förbättra badvattenkvaliteten, bland annat DNA-spårning, tillsyn, städning och åtgärder för att minska påverkan från fåglar. Sammantaget innebär detta att miljö- och klimatperspektivet i allt högre grad integreras i förvaltningens ordinarie verksamhetsutveckling. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer sammantaget att inriktningsmålet kommer att uppfyllas. Arbetet präglas av ekonomisk stabilitet, utvecklad kompetensförsörjning och beredskap samt insatser för egen försörjning, trygga boendeförhållanden, ökad trygghet och stärkt demokratiskt deltagande. Nämndens ekonomi prognostiseras vara i balans och resultatet efter resultatöverföringar ligger 50 mnkr över budget. Den ekonomiska styrningen bygger på kontinuerlig uppföljning, prognostisering och planering samt åtgärdsplaner vid strukturella avvikelser. Samtidigt konstateras att verksamheternas ekonomiska marginaler ofta är begränsade och att förändringar kräver omställningstid. En central buffert bidrar till ökad motståndskraft. Förvaltningens innovationsråd stödjer samtidigt utvecklingen av nya arbetssätt och ökad resurseffektivitet. Utvecklingen inom ekonomiskt bistånd är positiv. Andelen Brommabor med ekonomiskt bistånd har minskat från 0,77 procent i början av 2025 till 0,61 procent och även långvarigt bistånd har minskat. Arbetet inriktas på individuellt anpassat stöd och ökad aktivitet för personer som står långt från arbetsmarknaden. En särskild lotsfunktion har införts och arbetssätt prövas för att ge socialsekreterare större utrymme för klientkontakter. Samtidigt förstärks kontrollen mot felaktiga utbetalningar. Förvaltningen förbereder också införandet av det nya aktivitetskravet inom ekonomiskt bistånd. Feriejobb är en viktig del av arbetet med ungas etablering. Över 500 ungdomar har hittills erbjudits feriejobb och särskilda platser reserveras för ungdomar med sociala behov eller funktionsnedsättning. Bromma arbetsmarknadscenter utvecklar mer arbetsliknande aktiviteter och praktik samt verksamhetsförlagd utbildning erbjuds kontinuerligt. Näringslivsarbetet har förstärkts genom en ny näringslivsutvecklare och fortsatt lokal samverkan med företag och Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(94) företagarföreningar. Det vräkningsförebyggande arbetet fortsätter för att skapa stabila boendeförhållanden. Vräkningsförebyggare arbetar aktivt med hushåll som riskerar att förlora sin bostad och budget- och skuldrådgivningen erbjuder stöd för att motverka skuldsättning. Barnfamiljer i boenden för nyanlända får bostadsvägledning. För personer med funktionsnedsättning planeras pilotprojektet Flyttfärdig och för äldre utvecklas information och stöd kring framtida boendebehov och möjligheter att bo kvar hemma. Tillgänglighetsperspektivet förs också in i planeringen av nya bostadsområden. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö utgör ett omfattande utvecklingsområde. Förvaltningen arbetar långsiktigt för att attrahera, utveckla och behålla kompetens och samtidigt skapa hållbara förutsättningar för chefer och medarbetare. Den nya chefsstrukturen har följts upp och arbetet fortsätter med att utveckla förutsättningarna för närvarande och hållbart ledarskap. Stora chefsspann kvarstår dock inom framför allt förskola och hemtjänst. Inom förskolan fortsätter satsningen på fler legitimerade förskollärare och en enhetlig yrkestitulatur för barnskötare. Inom socialtjänsten anpassas kompetensförsörjningen till omställningen mot en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Äldreomsorgen genomför omfattande kompetensutveckling inom bland annat demens, psykisk ohälsa, nutrition och hygien. Övergången till parkdrift i egen regi har samtidigt inneburit rekrytering av en ny yrkesgrupp och utbildningar inom exempelvis maskinhantering, växtkunskap, trafiksäkerhet och lekplatssäkerhet. Rekryteringsprocesserna utvecklas genom kompetensbaserade metoder, tydligare kravprofiler och strukturerade intervjuer. Heltid som norm används för att stärka kontinuitet och minska beroendet av timavlönad personal. Arbetsmiljöarbetet fokuserar särskilt på organisatoriska och sociala faktorer samt de forskningsbaserade friskfaktorerna. Chefer erbjuds utbildning och stöd inom bland annat konflikthantering, misskötsamhet, rehabilitering och ledarskap i komplexa organisationer. Arbetet bedöms ha stärkt förvaltningens förmåga att möta nya kompetensbehov, men pensionsavgångar, demografisk utveckling och förändrade uppdrag innebär fortsatt långsiktiga utmaningar. Beredskapsarbetet utvecklas parallellt. Risk- och sårbarhetsanalyser genomförs, kontinuitetsplaner utvecklas och verksamheterna ska stärka sin övningsförmåga. Informationssäkerheten har fått ytterligare fokus genom en ny informationssäkerhetssamordnare. Förvaltningen utvecklar sin IT-styrning enligt PM3 och arbetar systematiskt med informationsklassning, personuppgiftsbehandlingar och riskanalyser. Arbetet visar samtidigt behov av fler kontinuitetsövningar och bättre kontroll över lokalt använda IT-tjänster. Trygghetsarbetet omfattar både social och situationell prevention. Den lokala samverkansöverenskommelsen med polis och utbildningsförvaltning ger struktur åt arbetet och kompletteras med platssamverkan, trygghetsvandringar och kontinuerliga lägesbilder. Blackeberg beskrivs som lugnt medan Mariehäll fortsatt har utmaningar kopplade till ungdomar som rör sig mellan olika områden. Möjligheternas hus ger nya förutsättningar för förebyggande arbete och lokal samverkan. I Alvik och Traneberg har konkreta Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(94) trygghetsåtgärder genomförts och arbetet med att avveckla öppna drogscener fortsätter. För barn och unga i riskzon utvecklas en mer sammanhållen struktur mellan förvaltningens allt brottsförebyggande arbete. Fältassistenter arbetar uppsökande och samverkar med polis och skolor. Arbetet mot våld i nära relationer fortsätter genom bland annat Bryt upp och Relationsvåldscentrum. För äldre genomförs brottsförebyggande informationsinsatser. Kontrollarbetet mot välfärdsbrott stärks genom stickprov inom ekonomiskt bistånd, intern kontroll av rekrytering och planerad rekrytering av en välfärdsbrottssamordnare. ANDTS- arbetet utvecklas samtidigt genom utbildning, samverkan och ett innovationsprojekt med fokus på ungas delaktighet. Stadsmiljön är också en viktig del av trygghetsarbetet genom belysning, röjning, mötesplatser och aktivitetsskapande åtgärder. Förvaltningens arbete för öppenhet, demokrati och mänskliga rättigheter har under året förstärkts genom ett mer systematiskt kommunikations- och delaktighetsarbete. Information om uppdrag, verksamheter och resultat sprids genom flera kanaler och medborgardialoger och medborgarbudget används för att skapa inflytande. Barnrättsperspektivet stärks genom barnrättssamordnare, barnrättsombud och barnkonsekvensanalyser. Jämställdhet, nationella minoriteter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning integreras i verksamheterna och arbetet med tillgängliga och inkluderande miljöer fortsätter. Samtidigt visar medborgarundersökningen att förtroendet för stadsdelsförvaltningen har minskat till 38 procent, jämfört med årsmålet på 45 procent. Detta är ett tydligt utvecklingsområde. Förvaltningen behöver därför fortsätta att stärka den strategiska och målgruppsanpassade kommunikationen, öka kännedomen om stadsdelsförvaltningens uppdrag och säkerställa att information når brommaborna i rätt tid och genom rätt kanaler. Det fortsatta arbetet med kommunikation, delaktighet och återkoppling blir därmed centralt både för förtroendet för förvaltningen och för möjligheten att nå invånare med de stöd, insatser och verksamheter som finns tillgängliga. Arbete utifrån direktiven för samtliga nämnder Hur nämnden arbetar utifrån direktiven beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs under mål 3.1, 3.4, 3.5 och 3.6. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs under mål 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.2, 3.4, 3.5 och 3.7. En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(94) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Kommunfullmäktige har fem verksamhetsområdesmål för inriktningsmålet. Stadsdelsnämnden har formulerat nio nämndmål som ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden. Förvaltningen prognostiserar att inriktningsmålet har uppfylls helt. Bedömningen grundas på att fyra av fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet prognostiseras uppfyllas helt. Hur nämnden har bidragit till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten, utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Trygga uppväxtvillkor Förvaltningen fortsätter arbetet med att stärka skyddsfaktorer och förebygga risk för utsatthet bland barn och unga. Inom fritidsverksamheten genomförs handlingsplanen Fritid fri från våld. En majoritet av medarbetarna har utbildats i Mentorer i våldsprevention (MVP) och ytterligare medarbetare utbildas under hösten. Samverkan mellan fritidsverksamheten och socialtjänsten har samtidigt stärkts i syfte att möjliggöra tidigare och mer samordnade insatser när riskfaktorer uppmärksammas. Två kontaktsocialsekreterare har utsetts som stöd för konsultation och kommer regelbundet att finnas på plats i fritidsverksamheten. Därutöver har en handlingsplan tagits fram för etableringen av SSPF-samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Andelen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd har minskat från 1,3 procent motsvarande period föregående år till 0,9 procent. För att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i handläggningen genomförs skrivarstugor med fokus på Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(94) barnkonsekvensanalyser. Under hösten planeras även en genomgång av barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd för att bedöma behovet av kompensatoriska insatser, exempelvis bistånd utöver norm . Inför sport-, påsk- och sommarlov har socialtjänsten informerat vårdnadshavare om tillgängliga lovaktiviteter. I maj fick berörda barnfamiljer information om stadens sommarlovspeng. Totalt beviljades 31 familjer biståndet. Inget barn i stadsdelen har berörts av vräkning under året. Fritid och kultur för barn och unga Fritidsverksamheten har under perioden haft cirka 5 200 besök av barn och unga, jämfört med cirka 2 800 motsvarande period föregående år. Andelen besök av flickor har ökat från 17 till 27 procent. Förvaltningen bedömer att riktade aktiviteter, bland annat tjejkvällar med olika teman, har bidragit till utvecklingen. Arbetet med att bredda deltagandet fortsätter genom anpassningar för unga med funktionsnedsättning samt genom HBTQI-diplomering och planerade riktade aktiviteter. Den 28 augusti invigdes fritidsverksamheten i Möjligheternas hus i Mariehäll. Lokalerna skapar förutsättningar för en bred verksamhet med bland annat datorspel, scenverksamhet, skapande aktiviteter, matlagning och projektarbete. Verksamheten utvecklas med en kulturprofil med inriktning mot bland annat konst, keramik, film och teater. Förvaltningen planerar även för utlåning av fritidsutrustning genom ett fritidsbibliotek eller en fritidsbank. Brommas ungdomsråd, som startade 2025, träffas månadsvis och arbetar för att rekrytera fler deltagare. Under hösten planeras bland annat dialog med stadsdelsnämndens politiker och studiebesök hos andra ungdomsråd. Ungdomsrådet deltar också i genomförandet av årets medborgarbudget för unga. Under sommarlovet deltog 74 barn och unga i förvaltningens avgiftsfria aktiviteter, jämfört med 46 föregående år. Aktiviteterna har bland annat omfattat friluftsliv, skapande verksamhet, minigolf, trampolinpark och Gröna Lund. Förvaltningen bedömer att lovverksamheten bidrar till mer jämlika förutsättningar för en meningsfull fritid och skapar möjligheter för barn och unga att pröva nya aktiviteter, etablera sociala kontakter och få kontakt med trygga vuxna. Familjecentrerat arbetssätt och öppna förskolor De öppna förskolorna på Tunnlandsvägen och i Blackeberg har fortsatt att vara välbesökta mötesplatser. Under perioden april–juni registrerades sammanlagt drygt 2 000 besök, fördelade ungefär lika mellan barn och vuxna. På Tunnlandsvägen tillkom 57 nya familjer. Verksamheterna har erbjudit såväl öppen verksamhet som riktade insatser, exempelvis sagostunder, musik, babymassage, ABC och Lilla ABC, BVC-grupper samt grupper för ensamstående föräldrar. På Tunnlandsvägen deltog totalt 82 familjer i riktade gruppverksamheter. Samverkan med bland annat BVC, barnmorskemottagningar, föräldrarådgivare, socialtjänst och specialpedagoger har fortsatt att utvecklas. Efterfrågan på BVC-gruppernas besök är hög och ytterligare grupptider planeras. Föräldrarådgivare finns regelbundet på plats och erbjuder stöd och enskilda samtal. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(94) Förvaltningen bedömer att de öppna förskolorna har en viktig funktion i arbetet med tidiga och förebyggande insatser genom att stärka föräldraskap, skapa sociala nätverk och minska risken för isolering. Under tertialen invigdes även Familjecentral Bromma, där den öppna förskolan utgör en central del i samverkan mellan staden och regionen. Det familjecentrerade arbetssättet fortsätter att utvecklas i stadsdelen, bland annat genom regelbundna möten med socialtjänsten och utsedda kontaktsekreterare. Parklekar Förvaltningen har parkleksverksamhet i Blackeberg och planerar för en parklek i Abrahamsberg. I början av januari påbörjade en fritidspedagog sin anställning i parkleken i Blackeberg och en barnskötare påbörjade sin anställning i mitten av juni. Den 30 maj 2026 hölls en officiell invigning för parkleken. Parkleken har även deltagit i eventet "Sommar i Bromma" i Blackeberg där olika aktiviteter anordnades, så som korvgrillning, äventyrsbana och tipspromenad. Parkleksverksamheten har befintliga bodar som har rustats upp i avvaktan på att en befintlig parkleksbyggnad som i nuläget står i Spånga ska flyttas till Blackeberg. Pågående planering sker för arbetet och parkleksbyggnaden bedöms kunna tas i bruk i slutet av år 2027. Besöksantalet i Blackeberg har uppgått till cirka 20-30 personer samtidigt. Vid besök från skolorna fritidshem har antalet besökare dock ökat markant och uppgått till cirka 70-90 personer vid samma tillfälle. Förvaltningen har fått tillgång till byggnaden i Abrahamsberg den 1 juli 2026. Efter tillträde har byggnaden rustats upp för att säkerställa att den är ändamålsenlig för verksamheten. I nuläget avvaktar förvaltningen besked på när parkleken kan startas upp. Kultur med fokus på nationella minoriteter i förskolan Under våren har samtliga förskoleområden erbjudits den tvåspråkiga föreställningen Känna, känna, känslor från Teatteri Sydänkäpy. Föreställningen genomfördes på svenska och finska och har varit en del i arbetet med att synliggöra det finska minoritetsspråket och den sverigefinska minoriteten. Förskolorna har i samband med detta även fått tillgång till Skolverkets nya material om den sverigefinska minoriteten och minoritetsspråket finska. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter 58 % 70 % 70 % 2026 Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,9 % 1,1 % 1,5 % 1,5 % 2,5 % Tertial 2 2026 Andelen nöjda besökare på stadens fritidsgårdar 98,41 % 90 % 90 % 2026 Antal vräkningar som berör barn 2 st 0 st Tas fram av nämnd 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antalet besök på stadens fritidsgårdar 6 432 st 5 000 st Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga i Bromma har jämlika uppväxtvillkor Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd verkar för att alla barn och unga ska ges jämlika uppväxtvillkor genom tidiga, samordnade och behovsanpassade insatser. Arbetet ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt med tydliga strukturer för ansvar, uppföljning och samverkan mellan förskola, socialtjänst och hälsofrämjande verksamheter. En första linjen-verksamhet utvecklas för att erbjuda tidigt stöd till barn och familjer, där nära samverkan med förskolan är central. Fokus ligger på att följa upp barns närvaro och analysera frånvaromönster i syfte att identifiera behov av stöd. Den öppna förskolan ska stärkas som en viktig del i det förebyggande arbetet genom att erbjuda barn pedagogisk verksamhet och föräldrar stöd och gemenskap. Stadens Program för öppen förskola och Program för barnhälsa implementeras för att säkerställa kvalitet, likvärdighet och fungerande rutiner för orosanmälan. Utbudet av föräldrastödsprogram ses över, och digitala lösningar prövas för att nå fler vårdnadshavare. Förväntat resultat - Tidigare upptäckt och stödinsatser för barn och familjer, genom stärkt samverkan mellan förskola, socialtjänst och hälsofrämjande verksamheter. - Etablering av en första linjen-verksamhet som ger barn och vårdnadshavare tillgång till samordnat och lättillgängligt stöd. - Utvecklad och likvärdig öppen förskoleverksamhet, med implementerat program och familjecentrerat arbetssätt som stärker föräldrastöd och delaktighet. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(94) på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska fortsätta utvecklingen med familjecentrerat arbetssätt 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska följa upp barns faktiska närvaro i förskolan 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska implementera stadens riktlinjer för öppen förskola 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska kartlägga antalet orosanmälningar som har inkommit från förskolan 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.1.2 Barn och unga i Bromma har en trygg och meningsfull fritid som är tillgänglig för alla Uppfylls helt Beskrivning Barn och ungdomar som växer upp i Bromma ska ges möjlighet till en trygg och rik fritid. De ska få kunskaper som gör dem redo att möta vuxenvärlden och kunna leva ett fritt liv med makt att påverka sitt eget liv. En meningsfull fritid främjar långsiktig hälsa, lärande och sociala förmågor. Nämnden planerar att etablera en ny parklek i Blackeberg som trygg mötesplats för barn och unga, med fokus på tillgänglighet, generösa öppettider och närvaro av trygga vuxna. Ett fritidsbibliotek införs för att ge fler barn möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Ungdomars inflytande stärks genom ett utvecklat ungdomsråd med medborgarbudget. Fritidsverksamheter ska bidra till att tidigt identifiera riskfaktorer för social utsatthet och kriminalitet i nära samverkan med socialtjänsten. Genom förebyggande arbete mot avhysningar och ekonomisk utsatthet ska alla barnfamiljer ges stabila och trygga uppväxtvillkor i Bromma. Förväntat resultat - Tryggare och mer inkluderande fritidsmiljöer, genom etablering av en ny parklek i Blackeberg, införande av fritidsbibliotek och stärkt ungdomsinflytande via medborgarbudget. - Minskad risk för social utsatthet och avhysningar, genom tidiga, förebyggande insatser och nära samverkan mellan nämndens verksamheter och berörda aktörer. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska börja utreda förutsättningarna för flera framtida parklekar 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska starta Möjligheternas hus i Mariehäll med fritidsverksamhet, medborgarkontor och daglig verksamhet. 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utveckla riktade aktiviteter till barn och unga som är underrepresenterade i fritidsverksamheten 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utveckla stadsdelens ungdomsråd för att stärka rådets möjlighet att bidra i förvaltningens utveckling 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska öppna en parklekslokal i Blackeberg och utreda möjligheten att starta ytterligare en parklek 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Utbildning och undervisning Under årets andra tertial har förskoleområdena fortsatt det långsiktiga och systematiska arbetet med att stärka kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten mellan förskolorna. Undervisning i mindre grupper är en etablerad arbetsform och bedöms bidra till ökad delaktighet, bättre möjligheter till individuellt stöd och goda förutsättningar för barns lärande. Språkutveckling har fortsatt varit ett prioriterat område. Förskolorna arbetar återkommande med högläsning, boksamtal och språkutvecklande aktiviteter där leken utgör en central arena för kommunikation, fantasi och samspel. Förvaltningen kan se en progression i barnens språkliga förmåga. Barnen deltar i högre utsträckning i samtal, använder ett rikare och mer precist ordförråd och uttrycker tankar, känslor och behov med ökad säkerhet. Ett växande intresse för skriftspråk och berättande kan också iakttas. Matematik integreras i undervisningen under hela dagen och synliggörs i såväl lek och rutinsituationer som i projekt och planerade aktiviteter. Barnen räknar, jämför, sorterar, skapar mönster och resonerar kring matematiska samband. Tillgängliga lärmiljöer, konkret material och pedagogernas aktiva närvaro och öppna frågor bedöms bidra till att fördjupa barnens matematiska förståelse. Barnen visar bland annat en ökad förståelse för antal, ordning, lägesrelationer och stabilitet och kan i större utsträckning använda sina kunskaper i olika sammanhang. Även inom naturvetenskap syns en positiv utveckling. Genom experiment, odling, utforskande av naturmiljöer och arbete med hållbar utveckling får barnen möjlighet att Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(94) formulera hypoteser, pröva idéer och resonera om resultat. Barnen använder i ökad omfattning naturvetenskapliga begrepp och visar förståelse för bland annat kretslopp, livscykler, energi och orsakssamband. Kunskaperna omsätts även i handling genom att barnen tar ansvar för sin närmiljö och deltar i aktiviteter med fokus på hållbarhet. Arbetet inom forskningsprogrammet kring förskolebarns förändrade kunnande har bidragit till att stärka medarbetarnas förmåga att observera och analysera. Förvaltningen bedömer samtidigt att analys- och dokumentationsarbetet behöver fortsätta utvecklas för att skapa större systematik och likvärdighet mellan förskolorna. Sammantaget visar uppföljningen att barnens lärande utvecklas i önskad riktning. Framgångsfaktorer är undervisning i mindre grupper, långsiktiga projekt, tillgängliga lärmiljöer, konkret material och pedagogernas aktiva närvaro. Förvaltningen bedömer att förskoleområdena har en stabil måluppfyllelse och att barnens progression är tydlig inom språk, matematik, naturvetenskap och social utveckling. Demokrati och jämlikhet Arbetet med demokrati, delaktighet och allas lika värde är en integrerad del av utbildningen. Barnen ges möjlighet att uttrycka åsikter, delta i gemensamma beslut och utveckla förmågan att lyssna till andras perspektiv. Förvaltningen ser att barnen i högre utsträckning uttrycker önskemål och åsikter, visar empati och använder gemensamma strategier för samspel och konflikthantering. Tillgängliga lärmiljöer samt stöd i form av exempelvis bildstöd och TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) bidrar till att fler barn kan göra sin röst hörd och agera självständigt. Ett konkret exempel på barns inflytande är planeringen inför Sommar i Bromma, där ett barnråd fick lämna önskemål om aktiviteter. Flertalet av barnens förslag kunde genomföras. Samverkan och tidiga insatser Samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer har fortsatt att utvecklas. Förskolorna arbetar med att synliggöra undervisningen och barnens lärande för vårdnadshavare, vilket skapar förutsättningar för samtal om barnens erfarenheter även utanför förskolan. Barnen återberättar projekt och aktiviteter och använder nyvunna begrepp i olika sammanhang. Det finns samtidigt variationer mellan förskolorna i hur lärandet dokumenteras. Ett fortsatt utvecklingsområde är därför att öka likvärdigheten i arbetet med lärloggar och dokumentation av barnens progression. Arbetet med övergången mellan förskola och förskoleklass fortsätter såväl på övergripande nivå som i samverkan med närliggande grundskolor. Överlämningar sker genom skriftlig och muntlig information, med särskild uppmärksamhet på barn där mottagande verksamhet behöver ytterligare kunskap för att skapa en trygg och väl förberedd övergång. Samverkan med socialtjänsten har fortsatt att stärkas under året. Parallellt fördjupas arbetet med det familjecentrerade arbetssättet och familjecentralen. Förvaltningen bedömer att en utvecklad samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra aktörer stärker förutsättningarna för tidig upptäckt och samordnade insatser för barn och familjer. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) 37,4 % 1,6 % 34,7 % 33,1 % 36 % 36 % Ökning Tertial 2 2026 Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 5,3 st 4,9 st 5 st 4,7 st 4,7 st Tertial 2 2026 Analys Förvaltningen har ett resultat på 5,3 och når därmed inte årsmålet. Det finns en variation mellan förskolorna och behoven mellan förskoleområdena ser olika ut. Avdelningen har tillsatt extra resurser i de förskolor som ingår i projekt hälsa samt för barn i behov av särskilt stöd. Vissa förskolor har även utökad sin bemanning med fasta vikarier på förskolorna vilket inte är inräknat i aktuell indikator. Inklusive resurspersonal har avdelningen ett resultat på 5,0. Antal barn per grupp 16 barn/avd. 16,3 barn/avd. 15,5 st 14,9 st 14,9 st Tertial 2 2026 Analys Årsmålet för perioden nås inte. Det finns en variation mellan förskolorna, i vissa förskolor når man målet på indikatorn. I nuläget ser avdelningen gemensamt över andra lösningar för att kunna organisera barngrupperna på ett annat sätt. Vidare arbetar samtliga avdelningen i mindre grupper med barnen under dagen och det är därför inte alltid i storgrupp. Antal barn per legitimerad förskollärare 14 st 15,8 st 14,9 st 14,9 st Minskni ng Tertial 2 2026 Inskrivningsgrad i förskola 98,1 % 97 % 97 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Nämndmål: 1.2.1 Barnen i Bromma har likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i förskolan Uppfylls helt Beskrivning Barnen i Brommas förskolor ska erbjudas en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barnens olika förutsättningar. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och präglas av en positiv framtidstro. Förskolan är en viktig del i det förebyggande arbetet och ska främja barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Förskolan har ett kompensatoriskt och ett lärande uppdrag och alla barn ska ges möjlighet att delta i förskolan. För att vidhålla och öka inskrivningsgraden ska förvaltningen fortsätta sitt uppsökande arbete genom att informera om förskolans verksamhet på Öppna förskolan, låta vårdnadshavare göra besök på förskolorna och skicka information till vårdnadshavare vars Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(94) barn inte är inskrivna i förskolan. Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet samt bedrivas med utgångspunkt från medvetna teoretiska ställningstaganden. I Nämnden ska säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är att undervisningen ska hålla hög kvalitet och att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar att nå läroplansmålen. Samtliga medarbetares kompetens ska stärkas kontinuerligt, och arbetet med att införa en enhetlig yrkestitulatur ska bidra till tydlighet, likvärdighet och en stärkt professionell identitet. Under året genomförs dessutom en bred språksatsning med fokus på personalens språkutvecklande arbetssätt för att främja barns språkliga förmåga, lärande och delaktighet. Förskolans organisation och undervisning ska skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn, med mindre barngrupper och högre personaltäthet i områden med större behov. Nämnden ska verka för att fler barn skrivs in i förskolan genom uppsökande arbete, riktad information och förstärkt kommunikation via sociala medier. Det språkutvecklande uppdraget prioriteras, med fokus på högläsning och språksamtal som del av kvalitetsarbetet. Förskolan ska vara en demokratisk, inkluderande och jämställd lärmiljö där pedagogernas förhållningssätt stärker barns inflytande och förståelse för rättigheter. Nämnden ska även intensifiera arbetet mot våld, extremism och hedersrelaterat förtryck. Samverkan med kulturskolan, bibliotek och hembygdsförening ska fördjupas för att integrera kultur och lokalhistoria i undervisningen. Stadens lekvärdesriktlinjer ska vägleda utvecklingen av trygga, tillgängliga och inspirerande lärmiljöer. Förskolan ska vidare bidra till barns hälsa genom tidiga, hälsofrämjande insatser enligt stadens barnhälsostrategi. Förväntat resultat - Högre kvalitet i undervisningen genom ett stärkt systematiskt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. - Ökad pedagogisk kompetens genom en högre andel förskollärare, kontinuerlig kompetensutveckling och enhetlig yrkestitulatur som stärker professionaliteten i verksamheten. - Förbättrad språkutveckling hos barn genom en samlad språksatsning och utvecklat språkutvecklande arbetssätt hos personalen. - Tryggare, mer inkluderande och jämställda lärmiljöer genom stärkt värdegrundsarbete, förbättrad fysisk miljö och fördjupad samverkan med kultur- och samhällsaktörer. - Tidigare upptäckt och stöd till barn med särskilda behov genom implementering av stadens barnhälsostrategi, utvecklat specialpedagogiskt stöd och användning av evidensbaserade metoder. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(94) Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som upplever att deras barns språkliga förmåga utvecklas (använder fler ord, ställer frågor och uttrycker tankar). 89 % 89 % 91 % 89 % 89 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska genom olika metoder synliggöra och förstå barns förändrande kunnande 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska implementera stadens program för barnhälsa 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska kartlägga behov av att stärka pedagogers yrkessvenska 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska påbörja en kartläggning för en enhetlig yrkestitulatur i förskolan 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån resultaten inom underliggande nämndmål, resultaten avseende indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Förebyggande och lättillgängligt stöd Förvaltningen fortsätter omställningen mot en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen och stadens arbete med Framtidens socialtjänst. Under tertialen har arbetet framför allt inriktats på att utveckla vägarna in till socialtjänsten, stärka lotsning och samordning samt öka tillgången till tidiga insatser utan föregående behovsprövning. Den 28 augusti invigdes Möjligheternas hus i Mariehäll. Vid öppnandet inrymmer huset fritidsverksamhet och medborgarkontor. Medborgarkontoret erbjuder stöd och Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(94) samhällsvägledning och lokalerna skapar även förutsättningar för andra delar av förvaltningen att möta invånare på plats. Budget- och skuldrådgivare, föräldrarådgivare, socialsekreterare och anhörigkonsulent är exempel på funktioner som kan använda verksamheten. Planering pågår för att successivt utveckla huset med ytterligare innehåll. Medborgarkontoren utgör en viktig väg in för personer som behöver stöd men som inte alltid vet vilken verksamhet de ska kontakta. En särskild lotsfunktion har därför utvecklats för att erbjuda mer praktiskt stöd och underlätta kontakten med rätt verksamhet. Medborgarkontor finns i dag i Möjligheternas hus, på biblioteket i Blackeberg och i förvaltningshuset vid Bromma Blocks. Förvaltningen ser samtidigt över om tillgängligheten behöver stärkas ytterligare geografiskt, exempelvis genom tillfälliga pop-up-verksamheter. Arbetet med en mer samlad väg in till socialtjänsten har fortsatt under perioden. Kontakterna mellan medborgarkontoren och förvaltningens verksamheter har stärkts och lotsning har definierats som ett tryggt, smidigt och obrutet stöd inom och mellan socialtjänsten och andra aktörer. Workshops med medarbetare har genomförts för att identifiera hinder och skapa en gemensam förståelse för arbetssättet. Förvaltningen har sedan tidigare flera riktade lotsfunktioner, bland annat case manager för personer med beroendeproblematik, socialpsykiatriska behov och samsjuklighet, vräkningsförebyggare, äldrelots samt stöd till personer utsatta för våld i nära relation. Under året har stödet kompletterats med samhällsvägledare vid medborgarkontoren och en särskild lotsfunktion för personer med ekonomiskt bistånd som står långt från arbetsmarknaden. Efter stadens beslut om den första fasen av insatser utan behovsprövning har förvaltningen säkerställt att berörda insatser finns tillgängliga lokalt. Det gäller bland annat vissa råd- och stödsamtal till barn och föräldrar, stöd till våldsutsatta och våldsutövare samt motiverande samtal. Utbudet kommer att utökas i takt med stadens fortsatta beslut om insatser utan behovsprövning. Förvaltningen har även sett över interna samverkansrutiner för personer som har behov av stöd från flera delar av socialtjänsten. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för samhandläggning och minska risken för att den enskilde behöver samordna kontakterna mellan olika verksamheter. Ett förslag har behandlats i workshops och planeras att beslutas och implementeras under hösten. Kunskapsbaserad socialtjänst Förvaltningen deltar i det nationella forsknings- och utvecklingsprojektet Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning, NUSO. Arbetet omfattar områdena beroende, ekonomiskt bistånd, våld i nära relation, socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Under perioden har förberedelser genomförts inför den planerade datainsamlingen våren 2027 och förvaltningen har deltagit i pilotarbete. Inom barn och unga har medarbetare även deltagit i nationella uppföljningsworkshops där resultat analyserats och möjliga verksamhetsåtgärder identifierats. Det interna kvalitetsarbetet utvecklas samtidigt genom digitala systemstöd. Systemet 2c8 prövas för att samla och tydliggöra processer, arbetssätt och rutiner, medan DF Respons testas för att effektivisera avvikelsehanteringen. Implementering har påbörjats inom socialtjänsten. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(94) Förvaltningen bedömer att systemen på sikt kan bidra till större systematik, bättre överblick och ökad möjlighet att använda uppföljning som grund för verksamhetsutveckling. Goda uppväxtförhållanden Arbetet för tidiga och förebyggande insatser till barn och familjer har fortsatt att utvecklas. Genom det familjecentrerade arbetssättet samverkar socialtjänsten med förskola och region vid familjecentralen och de öppna förskolorna. Varje förskola har en utsedd kontaktsekreterare inom socialtjänsten, vilket ska underlätta konsultation, stärka tilliten mellan verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för tidigt stöd när riskfaktorer uppmärksammas. Det utåtriktade arbetet mot barn och unga förstärks genom kontaktsekreterare kopplade till fritidsverksamheten och genom rekrytering av ytterligare två fältassistenter. Syftet är både att stärka skyddsfaktorer och att sänka tröskeln till socialtjänstens stöd. Sedan insatser utan behovsprövning infördes har sådana insatser dokumenterats vid 77 tillfällen inom barn- och ungdomsområdet. Det har bland annat handlat om individuellt föräldraskapsstöd, familjebehandling och stödsamtal till barn och anhöriga. Efterfrågan bedöms vara hög och förvaltningen har därför beslutat att förstärka verksamheten med ytterligare en föräldrarådgivare. Samverkan utvecklas också genom införandet av SSPF, där skola, socialtjänst, polis och fritid samverkar kring barn och ungdomar med risk för kriminalitet eller drogproblematik. En SSPF-koordinator har under perioden tagit fram och förankrat en handlingsplan för införandet. Parallellt planeras införandet av social insatsgrupp, SIG, för personer med högre risk för fortsatt kriminalitet eller en redan etablerad kriminell livsstil. En SIG-samordnare tillträder i september. Skolgång och barnperspektiv Prognosen för placerade barns skolresultat har förbättrats. Andelen familjehemsplacerade barn och unga som bedöms nå godkänt i grundskolans kärnämnen har ökat jämfört med föregående period och årsmålet bedöms kunna uppnås. Skolsamordnare, socialsekreterare och familjehemssekreterare arbetar tillsammans med barnets nätverk och skola för att tidigt identifiera behov och skapa rätt förutsättningar för skolgången. För institutionsplacerade barn planeras en särskild analys av vilka ytterligare insatser som krävs. Under året har en socialsekreterare med särskilt uppdrag inom skolsamverkan införts. Funktionen stärker kontakten med framför allt de kommunala grundskolorna i Bromma och ska bidra till tidigare upptäckt och stöd. Socialsekreteraren deltar bland annat i elevhälsoteam, erbjuder konsultation till skolpersonal och kan erbjuda vissa insatser utan behovsprövning, exempelvis stödsamtal till barn över tolv år. Det skolsociala teamet fortsätter arbetet med barn och unga med problematisk skolfrånvaro. Under perioden har 13 elever fått stöd. Samverkan omfattar samtliga 14 kommunala grundskolor och teamet har förstärkts med en skolsamordnare. Förvaltningen utreder även möjligheten att införa Skolsocialt team plus för elever med mer omfattande skolfrånvaro. En ny samtalsgrupp, Kompassen, för vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro har genomförts och kommer, mot bakgrund av positiva erfarenheter, att erbjudas igen under hösten. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(94) Barns delaktighet i den sociala barn- och ungdomsvården uppgår till 82 procent, vilket är en viss minskning. Analysen visar att utebliven delaktighet oftast har varit kopplad till barnets låga ålder, att barnet inte velat delta eller att vårdnadshavare inte samtyckt. Workshops genomförs för att stärka arbetet med bland annat bedömningar av ålder och mognad samt metoder för att skapa arbetsallians med vårdnadshavare. Förvaltningen har även tagit fram en handlingsplan för att fler barn vars föräldrar är aktuella inom socialtjänsten ska erbjudas BRA-samtal, Barns rätt som anhöriga. Samverkan mellan myndighetsutövning och familjebehandling har samtidigt stärkts för att familjer snabbare ska kunna erbjudas förebyggande stöd i hemmet. En översyn av den egna öppenvården pågår med målsättningen att utveckla det lokala stödet och där det är möjligt minska behovet av extern köpt vård. Beroende och socialpsykiatri För personer med skadligt bruk och beroende har samverkan med beroendemottagningen Magnus Huss utvecklats tillsammans med andra stadsdelsförvaltningar. Förutom kunskapsutbyte har medarbetare arbetat utåtriktat på mottagningen för att informera om socialtjänstens stöd. Motsvarande samverkan med psykiatrin övervägs inför hösten. Förvaltningen har även tagit fram en informationsfilm i syfte att öka kännedomen om tillgängliga insatser och sänka tröskeln för att söka hjälp. Träffpunkten för personer med psykisk funktionsnedsättning har utökat öppethållandet till samtliga vardagar och har cirka nio besökare per dag. Verksamheten erbjuder sociala, hälsofrämjande och praktiska aktiviteter. Ett ökande antal personer utan annan sysselsättning har hittat till verksamheten, vilket bedöms vara en positiv utveckling och bland annat kan kopplas till stärkt informationsspridning via handläggare, boendestöd och psykiatri. Nuvarande lokal har begränsningar ur tillgänglighetsperspektiv och alternativa lokaler undersöks. Den tidigare översynen av en gemensam öppenvård inom västerort har pausats med anledning av den kommande samsjuklighetsreformen och den förändrade ansvarsfördelning som planeras från 2028. Förvaltningen följer den fortsatta utvecklingen. Våld i nära relationer Arbetet mot våld i nära relationer utvecklas utifrån stadens arbetssätt Bryt upp. Fokus ligger bland annat på bättre samhandläggning, tydligare rutiner för att upptäcka våldsutsatthet samt på att stärka medarbetarnas kunskap. Ambassadörer har utsetts för att stödja implementeringen i verksamheterna. Relationsvåldscentrum erbjuder insatser utan behovsprövning i form av stödsamtal, praktiskt stöd och stöd i rättsprocesser. Det finns också stöd för personer som vill förändra ett våldsamt beteende. Förvaltningen har stärkt arbetet med att motivera och lotsa personer till dessa insatser och ser samtidigt över vilket kompletterande praktiskt stöd som bör kunna erbjudas lokalt. Det utåtriktade arbetet har förstärkts genom information vid bland annat psykiatrimottagningar, medborgarkontor och Sommar i Bromma. Under hösten planeras även närmare kontakter med barnavårdscentralerna. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(94) Förvaltningen deltar dessutom i arbetssättet Snabbare lagföring och har under perioden hanterat 33 ärenden i samverkan med polis och Kriminalvården. Arbetssättet skapar möjligheter att tidigare nå såväl våldsutsatta som våldsutövare med erbjudanden om stöd och behandling. Personer med funktionsnedsättning Stadsdelsnämndens råd för funktionshinderfrågor har sammanträtt under perioden och ytterligare tre sammanträden planeras under hösten. Bland annat har frågor om valet och tertialrapporteringen behandlats. Inom förvaltningens bostäder med särskild service fortsätter kompetensutvecklingen med utgångspunkt i stadens pedagogiska ramverk. Verksamheterna arbetar med handlingsplaner inför certifiering och utsedda ambassadörer driver utvecklingen lokalt. Särskilt fokus har lagts på hälsa och meningsfull fritid, där frågor om motivation, mat, måltider och fysisk aktivitet ingår. LSS-hälsan har också medverkat i arbetet med att utveckla det hälsofrämjande stödet. Kultur- och fritidsnätverket inom funktionshinderområdet fortsätter att utveckla gemensamma aktiviteter tillsammans med de boende. Under sommaren genomfördes bland annat en gemensam sommarfest för verksamheterna. En inventering av kompetensnivån visar att 68 av 146 medarbetare inom omvårdnad är stödassistenter, motsvarande 47 procent. Därutöver är 31 stödbiträden och 43 vårdare. Medarbetare erbjuds möjlighet att vidareutbilda sig till stödassistent inom ramen för stadens kompetensutvecklingssatsning. Förvaltningen förbereder samtidigt öppnandet av den nya gruppbostaden Utombordaren i oktober. Sammantaget bedömer förvaltningen att utvecklingen går i riktning mot en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst. Fler vägar till tidigt stöd har skapats, samverkan mellan verksamheter och externa aktörer har stärkts och flera nya funktioner har införts för att underlätta lotsning och samordning. Ett fortsatt utvecklingsområde är att säkerställa att de nya arbetssätten implementeras likvärdigt, följs upp systematiskt och leder till mätbara resultat för de personer som socialtjänsten är till för. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 18,9 % 18,1 % 19,8 % 15,6 % 20 % 20 % 23 % Tertial 2 2026 Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättni ng som inte upplever diskriminering 86 % 88 % 88 % Tas fram av nämnd 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering 94 % 85 % 85 % Tas fram av nämnd 2026 Andel brukare som är nöjd med sin insats (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 88 % 85 % 85 % 2026 Andel familjehemsplacer ade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 75 % 87,5 % 68,75 % 80,77 % 76 76 % 76 % Tertial 2 2026 Andel institutionsplacerad e barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 0 % 0 % 100 % 0 % 100 50 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 91 % 90 % 90 % 2026 Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 83 % 83 % 83 % 2026 Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått 86,79 % 85 % 85 % 85 % 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling 81,71 % 79,01 % 85,54 % 82,29 % 85 % 85 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Brukarens upplevelse av trygghet med personalen- LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 86 % 80 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.1 Brommaborna får stöd och insatser av hög kvalitet utformade utifrån sina behov och önskemål Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska utveckla en socialtjänst som är förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad, i enlighet med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Arbetet syftar till att säkerställa att stöd ges till dem som har störst behov, samtidigt som varje individ ges förutsättningar att utvecklas utifrån sina egna förmågor. Fokus ligger på tidiga och samordnade insatser som stärker människors trygghet, hälsa och självständighet. Socialtjänstens stöd ska vara enkelt att nå, bygga på evidens och präglas av delaktighet och rättssäkerhet. För att uppnå detta utvecklas samverkansformer inom nämndens egna verksamheter, mellan stadens olika förvaltningar och med externa aktörer. En helhetssyn på individens situation ska genomsyra arbetet, där insatser planeras, följs upp och anpassas utifrån lokala behov och vetenskapligt grundad kunskap. Tillgänglighet är ett övergripande mål, både genom fysiska mötesplatser och digitala lösningar. Arbetet med att skapa fler arenor för socialt stöd syftar till att minska trösklarna för Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(94) kontakt och nå invånare med sammansatta behov. Samordning av insatser, tydligare strukturer för samhandläggning och utvecklingen av digitala stödverktyg ska underlätta för invånare att få rätt hjälp i rätt tid. Arbetet med barn och unga har ett särskilt fokus på att främja goda uppväxtvillkor, förebygga kriminalitet och stärka skolnärvaron. Genom samverkan mellan socialtjänst, skola och polis ska riskfaktorer identifieras tidigt och stödinsatser samordnas för att motverka utanförskap. Barns rättigheter, delaktighet och inflytande ska alltid beaktas, och föräldrar ska erbjudas stöd för att stärka familjens gemensamma resurser. Inom vuxenområdet ska nämnden erbjuda kunskapsbaserat stöd till personer med psykisk ohälsa, samsjuklighet eller beroende, med syfte att främja återhämtning, delaktighet och vägen mot egen försörjning. Samverkan med regionen och andra stadsdelar ska bidra till en effektiv och likvärdig öppenvård. Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer ska stärkas genom tidig upptäckt, samordnade insatser och nära samarbete med Polisen. Personer med funktionsnedsättning ska ges större delaktighet och inflytande i sitt stöd, i linje med stadens program för tillgänglighet och delaktighet. Genom långsiktigt kvalitetsarbete, digital utveckling, kompetenshöjning och fördjupad samverkan ska socialtjänsten i Bromma präglas av tillit, kvalitet och hållbarhet. Förväntat resultat - En mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst, där invånare enkelt kan nå stöd i rätt tid och på rätt nivå, både fysiskt och digitalt. - Tidigare och mer samordnade insatser, genom stärkt samverkan mellan stadens verksamheter, regionen och externa aktörer. - Ökad kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen, genom ett systematiskt, kunskapsbaserat och evidensstyrt arbetssätt. - Förbättrade uppväxtvillkor för barn och unga, genom tidig upptäckt av riskfaktorer, samordnade stödinsatser och stärkt skolnärvaro. - Stärkt delaktighet och inflytande för barn och unga. - Ökad självständighet och förbättrad livskvalitet för personer med psykisk ohälsa, beroende eller funktionsnedsättning, genom rehabiliterande och hälsofrämjande insatser. - Minskad utsatthet och ökad trygghet för personer som utsätts för våld i nära relationer, genom tidig upptäckt och samordnat stöd i samverkan med Polisen. - En socialtjänst präglad av tillit, transparens och hållbar utveckling, genom långsiktigt kvalitetsarbete, digitalisering och kompetensförstärkning. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska analysera hur tillgängligheten inom socialtjänsten ska öka genom att testa hur en väg in för klienter med flera behov bör erbjudas 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska starta Möjligheternas hus i Mariehäll med fritidsverksamhet, medborgarkontor och daglig verksamhet. 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska säkerställa att insatser utan behovsprövning implementeras utifrån stadens krav 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska ta fram ett underlag för en gemensam öppenvårdsorganisation för vuxna med skadligt bruk och beroende i samverkan med Hässelby-Vällingby och Järva stadsdelsförvaltningar samt socialförvaltningen 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utreda behovet av fler medborgarkontor i Bromma 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls delvis Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras uppfyllas delvis. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Trygg och säker äldreomsorg Förvaltningen fortsätter arbetet med att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Hälsofrämjande samtal är en viktig del i arbetet med att tidigt nå äldre som kan ha behov av stöd, information eller vägledning. För att öka kännedomen om insatsen och nå fler äldre planeras under hösten ett riktat informationsutskick till Brommabor födda 1951. Det uppsökande arbetet utvecklas samtidigt genom stärkt samverkan med vårdcentralerna. Informationsmaterial om äldreomsorgens förebyggande insatser distribueras löpande och under perioden har ett informationsbesök genomförts vid Alviks vårdcentral. Ytterligare besök vid vårdcentraler planeras under hösten. Förvaltningen bedömer att en närmare samverkan med primärvården kan bidra till att fler äldre får kännedom om tillgängligt stöd i ett tidigare sked genom att biståndshandläggare ska finnas på vårdcentraler i Bromma under vissa tider. Det ska öka tillgängligheten och ge äldre möjlighet att få information och vägledning om äldreomsorgens stöd och insatser. Arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet fortsätter genom uppsökande verksamhet och olika former av sociala och hälsofrämjande aktiviteter. Under våren och sommaren har verksamheterna varit närvarande på flera platser i stadsdelen för att nå seniorer Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(94) som inte redan har kontakt med äldreomsorgen. Samverkan mellan äldrelots, anhörigkonsulent och andra förebyggande funktioner utvecklas vidare för att skapa mer sammanhållna kontaktvägar och underlätta för äldre och anhöriga att få rätt stöd. Under slutet av sommaren har en äldrekurator tillträtt. Funktionen innebär en förstärkning av det psykosociala stödet och ska kunna erbjuda stöd till såväl äldre som anhöriga. Äldrekuratorn ska även bidra till att utveckla samverkan mellan äldreomsorgens olika funktioner och andra relevanta aktörer. Förvaltningen bedömer att funktionen stärker förutsättningarna för att uppmärksamma och möta behov som inte enbart är kopplade till omsorgsinsatser. Patientsäkerheten har samtidigt stärkts genom fortsatt digitalisering av läkemedelshanteringen. Ett digitalt signeringssystem har införts på vård- och omsorgsboendena och 95 procent av de boende har fått sina läkemedel inom tidsram under rapporterande period. Användningen har även utökats till andra hälso- och sjukvårds-, rehabiliterings- och omsorgsinsatser. Förvaltningen bedömer att arbetssättet minskar risken för uteblivna eller felaktigt utförda insatser och bidrar till ökad spårbarhet och patientsäkerhet. Hög kvalitet och kompetens Inom hemtjänsten fortsätter utvecklingen mot mindre arbetsgrupper och team i syfte att öka personalkontinuiteten och skapa större trygghet för den enskilde. Kontinuitet är även ett prioriterat område inom projektet Hållbar hemtjänst Bromma och följs löpande. Nya hemtjänsttagare som har valt hemtjänst i egen regi erbjuds ett inledande besök tillsammans med samordnare för att öka delaktigheten i planeringen och skapa en gemensam förståelse för hur insatserna ska genomföras. Arbetet med genomförandeplaner har förstärkts inom flera verksamheter. Inom myndighetsutövningen har ett nytt arbetssätt för uppföljning och kvalitetssäkring införts. Sedan det nya arbetssättet infördes har antalet saknade genomförandeplaner minskat inom äldreomsorgen. Hemtjänsten i egen regi följer upp genomförandeplanerna inom ramen för egenkontrollen av den sociala dokumentationen. Dagverksamheter och vård- och omsorgsboenden arbetar med att upprätta och kontinuerligt uppdatera planerna utifrån den enskildes aktuella behov och önskemål. Förvaltningen bedömer att detta bidrar till en mer personcentrerad, likvärdig och uppföljningsbar omsorg. Kompetensutveckling är fortsatt ett prioriterat område. Utbildningsinsatser har genomförts eller planeras inom bland annat områden som demens, psykisk ohälsa och basala hygienrutiner. Inom myndighetsutövningen ingår demenskunskap i introduktionen och nya biståndshandläggare genomgår successivt Silviacertifiering. Samtliga biståndshandläggare genomför även utbildning om psykisk ohälsa. Förvaltningen bedömer att en stärkt kompetens inom dessa områden är central för att tidigt kunna identifiera förändrade behov och säkerställa ett professionellt bemötande. Arbetet med mat, måltider och nutrition har fortsatt under perioden. Dietister har genomfört utbildningsinsatser för flera verksamheter inom äldreomsorgen med fokus på bland annat nutrition, mellanmål och grundläggande kost för äldre. Dagverksamheterna har även fått stöd av kvalitetsobservatörer i arbetet med att utveckla måltidssituationen. Arbetet syftar både till Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(94) att minska risk för undernäring och till att stärka måltidens betydelse för välbefinnande och social gemenskap. Hållbar, likvärdig och rättssäker äldreomsorg Projektet Hållbar hemtjänst Bromma fortsätter under året med fokus på att utveckla en långsiktigt hållbar hemtjänst med hög kvalitet för den enskilde och goda förutsättningar för medarbetarna. Personalkontinuitet är ett av projektets centrala nyckelområden och följs löpande som en del i utvecklingsarbetet. Förvaltningen fortsätter också arbetet med att utveckla träffpunkterna och hitta former för att nå äldre på fler platser i stadsdelen. Under våren och sommaren har ett antal aktiviteter genomförts för att skapa möten, främja social gemenskap och sprida information om äldreomsorgens förebyggande verksamheter. Bland annat har seniorer och förskolebarn deltagit i ett gemensamt odlingsprojekt. Äldrelotsen har även medverkat vid Sommar i Bromma för att möta seniorer och informera om vilket stöd och vilka aktiviteter som finns tillgängliga. Förvaltningen bedömer att arbetet har bidragit till ökad synlighet för de förebyggande verksamheterna men att kommunikationsvägar och informationsspridning behöver fortsätta utvecklas. Ett särskilt fokus under hösten är därför att identifiera fler sätt att nå äldre som i dag inte tar del av befintliga verksamheter. Implementeringen av OPEN-konceptet har samtidigt påbörjats inom vård- och omsorgsboendena. OPEN är ett evidensbaserat fallförebyggande arbetssätt där man kartlägger risker och sätter in förebyggande åtgärder. Det handlar bland annat om att bevara den äldres fysiska funktion och arbeta med näringsrik samt proteinrik kost. Ett gemensamt arbetssätt har tagits fram och införandet fortsätter under hösten. Arbetet bedöms bidra till ökad likvärdighet mellan verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat kvalitetsarbete. Sammantaget bedömer förvaltningen att utvecklingen går i önskad riktning. Det förebyggande och uppsökande arbetet har stärkts, kompetensutvecklingen fortsätter och flera arbetssätt har införts för att öka kontinuitet, delaktighet och patientsäkerhet. Fortsatta utvecklingsområden är framför allt att nå fler äldre med information och tidiga insatser, ytterligare stärka personalkontinuiteten samt säkerställa en likvärdig implementering av nya arbetssätt i äldreomsorgens olika verksamheter. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda omsorgstagare 78 % 83 % 83 % 2026 Andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet 98 % 95 % 93 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten 85 % 87 % 87 % 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende 70 % 80 % 80 % 2026 Analys Resultatet för 2026 års brukarundersökning kommer under hösten. Prognosen baseras därför på föregående års resultat där avdelningen uppnådde årsmålet delvis. Andel sjuksköterskor inom särskilda boenden 9 % 6 % Tas fram av nämnd 2026 Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 61 % 69 % 69 % 2026 Analys Resultatet för 2026 års brukarundersökning kommer under hösten. Prognosen baseras därför på föregående års resultat där avdelningen uppnådde årsmålet delvis. Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperiod 14,1 st 10 st Max 10 person er 2026 Analys Mätningen sker i slutet av året och prognosen baseras därför på föregående års resultat som innefattar alla hemtjänstutförare som är aktiva i Bomma, såväl privat som kommunal regi. Nämndmål: 1.4.1 Äldre i Bromma har en trygg tillvaro med god vård och omsorg Uppfylls helt Beskrivning Brommas äldreomsorg ska vara likställd och jämlik och ska kännetecknas av en trygg tillvaro med god vård och omsorg av hög kvalitet. Brommas äldre har en hög livskvalitet genom stora möjligheter att vara delaktiga i utformningen av sin vård och omsorg. Nämnden ska arbeta långsiktigt och strategiskt för att möta framtidens demografiska och kompetensmässiga utmaningar. Arbetet utgår från ett helhetsperspektiv där kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet står i centrum. Omsorgen ska bygga på kunskap, professionell kompetens och god arbetsmiljö, samtidigt som verksamheten utvecklas i takt med förändrade behov och lagstiftning. Fokus ligger på förebyggande och tidiga insatser som stärker äldres hälsa, trygghet och delaktighet, samt på att skapa en samlad och samverkande organisation med effektiva arbetssätt. Äldreomsorgen Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(94) ska bidra till ett hållbart samhälle där äldre invånare upplever tillit, delaktighet och inflytande över sin vardag. Nämndens arbete ska säkerställa en rättssäker, likvärdig och tillgänglig omsorg där resurser används effektivt och kvaliteten systematiskt följs upp. Kompetensförsörjning och personalutveckling är centrala delar för att garantera hög kvalitet och kontinuitet i omsorgen, liksom ett tydligt fokus på språklig och kulturell tillgänglighet. Arbetet ska även stärka förtroendet för den kommunala äldreomsorgen genom öppenhet, transparens och ett aktivt värnande av rättssäkerhet och etik. Förväntat resultat - Ökad trygghet och livskvalitet för äldre, genom en omsorg som främjar självständighet, delaktighet och inflytande över den egna vardagen. - Hög och jämn kvalitet i vård och omsorg, genom ett systematiskt och kunskapsbaserat utvecklingsarbete med fokus på långsiktig hållbarhet. - Effektiv och samordnad verksamhet, där resurser används ändamålsenligt och samverkan mellan olika aktörer stärker helhetsperspektivet kring den äldre. - Stärkt kompetens och kontinuitet i personalgruppen, genom strategisk kompetensförsörjning, god arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. - Ökad tillgänglighet och rättssäkerhet, genom likvärdig omsorg av hög kvalitet där alla äldre bemöts med respekt och får stöd utifrån individuella behov. - Ökat förtroende för äldreomsorgen, genom tydligt fokus på kvalitet och trygghet. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel trygga omsorgstagare i hemtjänsten 82 % 82 2026 Andel trygga omsorgstagare i vård- och omsorgsboende. 88 % 88 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska införa hälsosamtal för äldre 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utveckla arbetssätt för att bryta ofrivillig ensamhet hos äldre 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utveckla arbetssätt och undersöker nya former för träffpunkter tillsammans med äldre i stadsdelen 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(94) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Kultur och rörelse för barn i förskolan Under årets andra tertial har förskoleområdena fortsatt arbetet med att integrera kultur, språk, estetiska uttrycksformer och rörelse i undervisningen. Barnen erbjuds varierade möjligheter att uttrycka sig genom skapande, musik, drama, dans, litteratur och tematiskt arbete. Samverkan med bland annat Kulturskolan, bibliotek och andra kulturaktörer bidrar till att bredda barnens erfarenheter och ge tillgång till kultur i olika former. Arbetet med flerspråkighet fortsätter genom bland annat litteratur på olika språk, högläsning och digitala verktyg. Kultur och språk används på så sätt som integrerade delar av undervisningen och skapar möjligheter för barnen att utveckla såväl kommunikation som kreativitet och förståelse för olika perspektiv och traditioner. Förskolorna arbetar samtidigt aktivt med rörelseglädje och motorisk utveckling genom utevistelse, hinderbanor, dans och andra organiserade rörelseaktiviteter. Uppföljningen visar att barnen utvecklar sin motorik och kroppskontroll och i högre grad tar egna initiativ i rörelselekar. Även inom de estetiska uttrycksformerna syns en progression. Barnen använder sång, musik, drama, skapande och litteratur för att uttrycka tankar och erfarenheter samt utvecklar sin förmåga att återberätta berättelser och själva skapa innehåll, exempelvis manus och scenografi. Förvaltningen bedömer att kultur och rörelse bidrar till ett inkluderande och lustfyllt lärande där barnen i hög grad blir aktiva medskapare. Samverkan med Kulturskolan fortsätter och utvalda förskolor ges möjlighet att delta i undervisning inom bland annat bild och form samt dans. Fritid och kultur för barn och unga Under perioden har cirka 5 200 besök gjorts i förvaltningens fritidsverksamheter. Verksamheterna erbjuder en kombination av öppen fritidsverksamhet, lovaktiviteter och riktade insatser för att nå grupper som i mindre utsträckning deltar i det ordinarie utbudet. Under sommaren har barn och unga kunnat delta i avgiftsfria aktiviteter, bland annat friluftsliv, skapande verksamhet, minigolf, trampolinpark och besök på Gröna Lund. Genom aktiviteterna ges fler barn och unga möjlighet att pröva kultur- och fritidsaktiviteter oberoende Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(94) av ekonomiska förutsättningar. I augusti öppnade en ny fritidsverksamhet i Möjligheternas hus i Mariehäll. Verksamheten innebär att tillgången till organiserad fritidsverksamhet stärks i området. Arbetet med att nå underrepresenterade grupper fortsätter och under hösten genomgår fritidsverksamheten stadens HBTQI-diplomeringsutbildning. Förvaltningen planerar även att utveckla samverkan med föreningslivet i syfte att skapa fler vägar för ungdomar vidare till organiserade kultur- och idrottsaktiviteter. Barns och ungas inflytande är en del av verksamhetsutvecklingen. Brommas ungdomsråd medverkar i årets medborgarbudget riktad till unga och inom fritidsverksamheterna genomförs gårdsråd där deltagarna kan påverka såväl innehåll som aktiviteter. Fritidsledarna genomför även skolbesök för att informera om verksamheten och nå nya målgrupper. Kultur och fritid för personer med funktionsnedsättning Förvaltningens kultur- och fritidsnätverk inom funktionshinderområdet fortsätter att utveckla gemensamma aktiviteter tillsammans med de boende. Under sommaren genomfördes bland annat en gemensam sommarfest med picknick, grillning och femkamp för verksamheterna. Förvaltningen planerar också för en mötesplats inom fritidsverksamheten med särskild inriktning mot unga personer med funktionsnedsättning. Arbetet syftar till att öka möjligheterna till delaktighet och skapa fler tillgängliga sammanhang för kultur, fritid och social gemenskap. Kultur och idrott för äldre De förebyggande verksamheterna inom äldreomsorgen fortsätter att utveckla kultur-, rörelse- och mötesaktiviteter som stärker social gemenskap och motverkar ofrivillig ensamhet. Under våren genomfördes pilotprojektet I gott sällskap av dietist, äldrelots och anhörigkonsulent. Tio seniorer deltog vid sex gemensamma lunchträffar med syfte att bryta social isolering och stärka deltagarnas nätverk. Deltagarna har efterfrågat fortsatta träffar och nya matgrupper planeras under hösten. Äldreomsorgen har även medverkat vid Sommar i Bromma med aktiviteter för seniorer, exempelvis akvarellmålning, samtidigt som biståndshandläggare informerat om äldreomsorgens stöd och verksamheter. Under hösten planeras en seniormässa och arbetet fortsätter med att utveckla aktiviteter utifrån synpunkter från besökare och civilsamhälle. För att nå fler äldre har informationsspridningen breddats. Aktiviteter publiceras på Senior i Stockholm, biståndshandläggare informerar om öppna verksamheter och informationsmaterial distribueras regelbundet till vårdcentralerna. Äldrelots och anhörigkonsulent har även deltagit vid arbetsplatsträffar inom primärvården. Förvaltningen bedömer att en fortsatt utvecklad samverkan med vårdcentralerna är viktig för att nå äldre som ännu inte har kontakt med verksamheterna. Förvaltningen deltar också i Stadsdelskampen tillsammans med Hässelby-Vällingby och Järva stadsdelsförvaltningar. Evenemanget kombinerar fysisk aktivitet och social gemenskap genom bland annat utegym och gåfotboll. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(94) På dagverksamheter och Pensionat Traneberg anpassas aktiviteter efter deltagarnas önskemål och förutsättningar. På vård- och omsorgsboendena erbjuds regelbundna kulturaktiviteter och utevistelse samt aktiviteter i samverkan med frivilligorganisationer. Deltagande och synpunkter dokumenteras som underlag för fortsatt utveckling. Ett av vård- och omsorgsboendena förstärks under hösten med en aktivitetssamordnare i syfte att skapa ett mer varierat och strukturerat aktivitetsutbud. Tillgänglighet Under våren påbörjades inventeringen av parkbänkar i stadsdelsområdet och kommer att fortsätta under resten av året. Medborgardialog och delaktighet Medborgardialog om upprustning av Kratsbodaparken genomfördes under 2025, två alternativa upprustningsförslag i form av inspirationsbilder och lekredskap har presenterats och röstning genomfördes under mars 2026. Ett slutgiltigt förslag på utformningen är under framtagande och kommer att anläggas under hösten. Naturupplevelser och aktivitetsytor Upprustning av Annedalsparken är uppdelad i etapper. Projektering av deletapp 2 inför kommande upprustning av Annedalsparken har utförts under våren och upprustning påbörjades i augusti. Medborgardialog är genomförd. Upprustningen sker tillsammans med Trafikkontoret. Upprustning av Olovslundsparken påbörjades under våren. Medborgardialog och projektering har genomförts, under våren har entreprenör upphandlats. Upprustningen sker tillsammans med Trafikkontoret. Reinvesteringar i Lillsjöns samt Åkeshovsspårets utegym planeras till hösten. Förutsättningar för ytterligare en utomhusscen undersöks. Invigning av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat samt Nockebyhovs och Åkeslunds biotopskyddsområden ägde rum i september. Föreningsliv och lokal samverkan Förvaltningen fortsätter dialogen med stadsdelens föreningsliv. Inom stadsmiljöområdet finns ett nära samarbete med Brommas koloniträdgårdsföreningar. Samverkan omfattar bland annat gemensamma platsbesök och stöd i frågor som rör den fysiska miljön, exempelvis beskärning, parkmöbler och jordförbättring. Förvaltningen deltar även i arbetet med att fördela föreningsstöd i Bromma. Under året har särskilda medel avsatts för föreningar som genomför miljö- och klimatåtgärder. Ett utvecklingsområde är att skapa en mer samlad bild av föreningslivet i stadsdelen. Förvaltningen bedömer att ett samlat register skulle underlätta såväl den egna samverkan med föreningarna som kontakter mellan föreningar. Parkdrift i egen regi Den 1 juni övergick parkdriften från entreprenad till egen regi. Målsättningen är att inledningsvis bibehålla kvaliteten och på längre sikt skapa förutsättningar för en mer effektiv och kvalitativ parkdrift. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(94) Inför övergången genomfördes omfattande förberedelser avseende bland annat rekrytering, lokaler, depåytor, maskiner och arbetssätt. Uppstartsperioden har inneburit vissa utmaningar genom kort introduktionstid, flytt av verksamheten och försenade leveranser av fordon och maskiner. Trots detta har verksamheten snabbt kommit igång och under sommaren genomfört bland annat renhållning, gräsklippning, ogräsrensning, beskärning och tillsyn av lekplatser. Ett fortsatt fokus är att bygga upp medarbetarnas lokalkännedom och utveckla effektiva rutiner. Förvaltningen bedömer att egenregin på längre sikt kan skapa bättre förutsättningar för flexibilitet, snabb återkoppling och ett sammanhållet ansvar för skötseln av stadsdelens parker. Badbuss till Ängbybadet Förvaltningen har under året verkat för förbättrade kollektivtrafikmöjligheter till Ängbybadet. I februari framfördes önskemål till trafikförvaltningen i Region Stockholm om busstrafik till badet under sommaren 2026. Frågan har även lyfts i stadsdelsnämndens yttrande över regionens planerade trafikförändringar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 91 % 90 % 77 % 2026 Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden 43 % 58 % 58 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 91 % 80 % 78 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden 74 % 79 % 79 % 2026 Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 71 % 70 % 67 % 2026 Nämndmål: 1.5.1 Brommaborna har tillgång till kultur, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska främja kultur, rörelse och delaktighet som en del av det livslånga lärandet och ett jämlikt samhälle. Förskolans utbildning ska ge barnen rika Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(94) möjligheter till skapande och uttryck genom olika estetiska former såsom bild, musik, dans, drama och rörelse. Genom samarbete med kulturplattformen Kulan, kulturskolan, biblioteken och lokala aktörer ska alla barn ges tillgång till professionell kultur. Implementeringen av lekvärdesriktlinjerna ska stärka kvaliteten i förskolans utemiljöer och främja barns rörelseglädje, motoriska utveckling och lek. Nya samarbeten med hembygdsföreningen och 4H-gården Björklunds Hage ska öka barns förståelse för natur, kulturarv och hållbarhet genom upplevelsebaserat lärande. Nämndens fritids- och kulturverksamheter ska bidra till jämlika uppväxtvillkor och erbjuda trygga, inkluderande och attraktiva mötesplatser för barn och unga. En ny fritidsgård i Mariehäll, ett fritidsbibliotek och ett stärkt ungdomsråd ska skapa delaktighet och ge unga inflytande över stadsdelens utveckling. Särskilda insatser ska öka deltagandet för underrepresenterade grupper, exempelvis flickor och ungdomar med funktionsnedsättning. Kultur- och idrottsaktiviteter för vuxna med funktionsnedsättning ska stärka delaktighet och självständighet. För äldre ska ett brett kultur- och friskvårdsutbud bidra till hälsa, gemenskap och livskvalitet, samtidigt som behovet av fler mötesplatser analyseras. Föreningsbidrag ska fortsatt stödja ett levande och inkluderande föreningsliv som främjar trygghet, delaktighet och social sammanhållning. Förväntat resultat - Ökad delaktighet och jämlikhet genom ett brett och tillgängligt kultur-, fritids- och rörelseutbud för barn, unga, vuxna och äldre. - Stärkt kreativitet, hälsa och välbefinnande hos barn och vuxna genom kultur, lek och fysisk aktivitet. - Fördjupad samverkan med föreningsliv och lokala aktörer, vilket leder till fler meningsfulla mötesplatser och ett starkare lokalsamhälle. - Ökat inflytande och engagemang bland unga, genom utvecklat ungdomsråd, medborgarbudget och fler möjligheter att påverka stadsdelens kultur- och fritidsutbud. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen inför ett fritidsbibliotek för att möjliggöra för fler att ha ett rikt fritidsliv 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska förstärka miljöerna kring fritidsverksamheten i Ungdomens hus 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska genomföra en översyn hur ungdomar bättre kan stöttas att ta del av stadsdelens och stadens idrottsaktiviteter, kulturutbud och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska stärka samarbetet med föreningslivet och näringslivet avseende kulturfrågor och kulturliv 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(94) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska uppdatera riktlinjerna och arbetssättet avseende föreningsstöd för att inkludera miljö- och klimatarbete 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utreda förutsättningarna för ytterligare en utomhusscen i Bromma 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utreda möjligheten till inrättande av en konstrunda 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utveckla samverkan med Hembygdsföreningen kring kulturarvet 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.5.2 Brommaborna har tillgång till välskötta parker och grönområden där det erbjuds aktiviteter Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ansvarar för att utveckla och sköta stadsdelens parker och naturområden så att de är tillgängliga, trygga och säkra för alla. Arbetet syftar till att skapa attraktiva mötesplatser som främjar rekreation, rörelse och social gemenskap. Nya naturstigar, motionsspår och ytor för spontanaktivitet ska utvecklas utifrån lokala behov och önskemål, samtidigt som parkerna ges pedagogiska värden som stimulerar lärande och naturupplevelse. För att öka kvaliteten, hållbarheten och rådighet över verksamheten ska nämnden till sommaren införa parkdrift i egen regi. Investeringar och upprustningar av parkmiljöer genomförs enligt parkförsörjningsplanen, där dialog och delaktighet från invånare, pensionärsråd och funktionshinderråd är en central del. Målet är att skapa inkluderande, tillgängliga och långsiktigt hållbara stadsmiljöer som bidrar till både socialt välbefinnande och biologisk mångfald. Förväntat resultat - Högre kvalitet, hållbarhet och rådighet i parkdriften, genom övergång till egen regi. - Trygga, tillgängliga och inkluderande parkmiljöer som främjar rekreation och möten mellan människor i olika åldrar. - Stärkt medborgardialog och delaktighet i planering och utveckling av Brommas park- och naturområden. - Stimulera rörelse och naturupplevelser i parker, naturstigar och aktivitetsytor. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brommabor som anser att det finns goda möjligheter till aktiviteter i parker och naturområden 71 % 71 71 81 % 81 % 2026 Analys Förvaltningen har fortsatt tillskapande ambitioner gällande aktiviteter i parker och naturområden. Under året påbörjas upprustningen av Annedalsparken, Olovslundsparken och Kratsbodaparken rustas upp under hösten och ett nytt utegym tillskapas i Annedal. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska arbeta för att en badbuss ska trafikera Ängbybadet sommaren 2026 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska inventera stadsdelens parkbänkar 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska tillskapa mötesplatser och spontanaktivitetesytor inom ramen för upprustningen av Annedalsparken förutsatt att medel beviljas 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(94) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Kommunfullmäktige har fyra verksamhetsområdesmål för inriktningsmålet. Stadsdelsnämnden har formulerat fem nämndmål som ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att tre av fyra mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt och ett delvis. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Delaktighet och inkludering i klimatomställningen Förvaltningen fortsätter att stärka arbetet med inkludering i miljö- och klimatarbetet tillsammans med invånare, bland annat genom en odlingsträff som bidrar till både hållbarhet och beredskap. Träffen ägde rum på Åkeshovs slott i april, där deltagarna fick enkla tips för att komma igång, inspiration för både små och stora odlingsytor samt idéer som passar alla åldrar. Under hösten planeras ytterligare en träff samt dialoginsatser för att involvera lokalsamhället i klimatomställningen. Klimatpåverkan från livsmedel Förvaltningen följer löpande verksamheternas klimatpåverkan från livsmedel genom systemet Tendmill. Månadsvisa rapporter skickas till verksamheter med storkök inom äldreomsorg och förskola. Som en del av utvecklingsarbetet deltar förvaltningen i forskningsprojektet PLATE. Under våren har uppstartsmöten genomförts i samarbete med förskoleverksamheten, där två av Brommas förskolor ingår. Möten har hållits både hos Miljöförvaltningen och vid Axfood Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(94) Foundations utvecklingscentrum på Torsåkers gård. Projektets syfte är att bidra till en normförskjutning inom offentliga måltider, i linje med Stockholms stads kommande matprogram – god mat för hälsa, klimat och miljö samt stärkt livsmedelsberedskap. Under hösten planeras en utvidgning av projektet till att även omfatta verksamheter inom äldreomsorgen. Samtliga förskoleområden arbetar med gemensamma matsedlar som följer stadens riktlinjer och främjar näringsrika samt klimatsmarta måltider. Kockar och kökspersonal deltar i gemensamma nätverk och arbetsplatsträffar (APT), vilket bidrar till kompetensutveckling och ökad likvärdighet mellan köken. Många förskolor lagar maten från grunden, bakar eget bröd och arbetar aktivt för att minska matsvinnet genom kontinuerliga mätningar, anpassade portionsstorlekar och rutiner för att ta tillvara överbliven mat. Vid vissa förskolor involveras även barnen i arbetet med att minska matsvinnet, vilket bidrar till ökad medvetenhet och delaktighet. Minskad elförbrukning Projektet med solceller vid Tranebergparkens plaskdamm fortsätter, och planering för montering av solceller i anslutning till Annedalsparkens plaskdamm pågår. Flera förskoleverksamheter deltar i projekt som Energiagenterna och Skogsmulle, där barn får möjlighet att utveckla kunskap om hållbarhet och miljöbra val. Medarbetare har informerats om vikten av att minska energianvändningen genom att släcka belysning samt stänga av datorer och skärmar när de inte används. Klimatanpassning Förvaltningen genomför klimatanpassningsåtgärder i syfte att stärka verksamheternas motståndskraft mot ett förändrat klimat. Åtgärderna omfattar bland annat trädplantering, skärmtak och anpassningar av lokaler. Flera förskolor har säkerställt ett gott skydd mot sol och värme genom tillgång till parasoller och luftkonditionering. Förvaltningens verksamheter ska ha beredskap för skyfall och värmeböljor. Under våren har förvaltningen deltagit i en stadsövergripande workshop arrangerad av Miljöförvaltningen med fokus på samverkan och stöd i arbetet med stadsgrönska och klimatanpassning kopplat till värme. Förvaltningen har även bjudit in stadens skyfallsfunktion i syfte att stärka den interna kunskapen om riskområden och åtgärdsbehov i Bromma, mötet ägde rum under våren. Hållbara inköp Förvaltningen har från årsskiftet tagit del av statistik från Miljöförvaltningen över inköpta plastprodukter, angivet i kilogram. Syftet är att möjliggöra uppföljning och minska inköp av plastprodukter i linje med stadens mål för förbrukningsartiklar. Statistiken bearbetas och delas med samtliga chefer i samband med tertialrapportering för analys. Samtliga verksamheter ska utgå från miljöförvaltningens tipslista för hållbara inköp och i första hand välja produkter i enlighet med denna vid inköp. Flera verksamheter använder gemensamma beställningslistor med miljövänliga alternativ, där administrativa funktioner samordnar inköp för att minska transporter, säkerställa kvalitet och undvika överbeställningar. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(94) Samtliga av förvaltningens verksamheter ser löpande över möjligheten att ersätta engångsmaterial med flergångsalternativ där det är möjligt och arbetar aktivt med miljömedvetna val vid inköp samt med att minska avfallsmängder genom återbruk. Vid behov av nytt material används i första hand befintliga resurser eller återbruk via Stocket, vilket bidrar till ett mer hållbart resursutnyttjande. Förskoleavdelningen ser över möjligheten i vilka verksamheter klädbytarskåp skulle kunna prövas. Vidare planering kommer att göras under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 25 % 0 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 40 ton 49,79 ton 525 ton 2026 Analys Den nya parkdriftsverksamheten i egen regi kommer att redovisa inköp av förbrukningsartiklar i plast vilket gör att den redovisade förbrukningen kommer att öka. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,6 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Köpt energi i stadens organisation 2,2 GWh 2,2 GWh 1 675 GWh 2026 Nämndmål: 2.1.1 Förvaltningens verksamheter är energi- och resurseffektiva med en låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska bedriva en verksamhet som är energi- och resurseffektiv med låg klimatpåverkan, i linje med Stockholms stads miljöprogram 2030 och Klimathandlingsplan 2030. Arbetet fokuserar på att minska utsläpp, stärka klimatanpassning och främja hållbara beteendeförändringar i hela organisationen. Ett viktigt mål är att involvera lokalsamhället i klimatomställningen, bland annat genom medborgardialoger under 2026. Förvaltningen ska bidra till ett hållbart samhälle genom konkreta åtgärder som stärker miljöhänsyn, resurseffektivitet och cirkulära flöden i den dagliga verksamheten. Miljömässigt hållbara inköp är ett prioriterat område. Användningen av engångsprodukter ska minska, plast ska fasas ut och återanvändning och återvinning ska öka. Utbildning av inköpare ska säkerställa att hållbara avrop blir en naturlig del av arbetet, och plattformen Stocket ska användas för återbruk av möbler och inventarier. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(94) För att minska energiförbrukningen genomförs olika effektiviseringsåtgärder, bland annat ska projektet med solceller vid Tranebergparkens plaskdamm fortsätta och under året ska även Annedals plaskdamm få solceller förutsatt att ansökan om klimatinvesteringsmedel beviljas. Projekten kommer följas upp och utvärderas. För att tillmötesgå den nya avfallsförordningen som börjar gälla från och med 1 januari 2026, behöver källsorteringsgraden öka i stadsdelsområdets parker. Förvaltningen planerar därför ett utbyte av vanliga papperskorgar till källsorteringskärl i stadsdelsområdets större parker. Detta bidrar till Klimathandlingsplan 2030, klimatnytta med materialåtervinning och resurseffektiv stad. Klimatpåverkan från livsmedel ska minska genom hållbara måltider inom förskola och äldreomsorg, där klimatsmarta val, resurseffektiva rutiner och medveten livsmedelshantering står i centrum. Förväntat resultat - Minskad klimatpåverkan och energianvändning genom systematiskt miljö- och klimatarbete i all verksamhet. - Ökad cirkularitet och resurseffektivitet genom hållbara inköp, återbruk och minskad användning av engångsprodukter. - Hållbara och klimatsmarta måltider som bidrar till minskade utsläpp och stärkt medvetenhet om matens klimatpåverkan. - Stärkt delaktighet i klimatomställningen, genom medborgardialoger och ett aktivt lokalsamhällsengagemang. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska fortsatt ha kor på bete i hagar i Kyrksjölötens naturreservat 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska fortsätta projekt med solceller vid Tranebergparkens plaskdamm och utöka till Annedal förutsatt att medel beviljas 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska genomföra försök med klädbytarskåp/klädbytarhyllor (TaGe-skåp) i utvalda verksamheter, där återanvända kläder/föremål kan lämnas och hämtas 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska genomföra övergången till parkdrift i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningens alla verksamheter ska arbeta för att finna arbetssätt och aktiviteter som inspirerar eller bidrar med ny kunskap på miljöområdet till medarbetare och organisationen 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningens ska delta i forskningsprojektet PLATE 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(94) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att delvis uppfyllas. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Parkdrift i egen regi Övergången från parkdrift på entreprenad till egen regi trädde i kraft 1 juni 2026. Parkdriftsenheten har en verksamhetslokal och depåyta på Bergslagsvägen. Under sommaren var det högsäsong för parkdriften och personalstyrkan förstärktes med säsongsarbetare och ferieungdomar. Maskinpark har införskaffats och består bland annat av gräsklippare, handhållna maskiner, flakbilar, traktor, redskapsbärare och servicebilar. Biologisk mångfald Förvaltningen har ansökt om och beviljats medel för åtgärder som syftar till att stärka den biologiska mångfalden. Under perioden har åtgärder genomförts för att förbättra livsmiljön för större vattensalamander i Olovslundsdammen. Insatsen syftar även till att gynna mindre vattensalamander och bidra till en mer funktionell livsmiljö i området. Naturvårdande insatser i Karsviks hage och Nockebyhov har påbörjats och slutförs under året. Fortsatta åtgärder utifrån skötselplan för värdefulla ekområden i Johannelund planeras i stadsdelen Traneberg. Åtgärderna omfattar återröjning av platser där tidigare åtgärder utförts samt fortsatt restaurering av ängsmark. Plantering av 30 björkar har genomförts vid Nockebyhov och Blackeberg. Ytterligare trädplantering kommer att genomföras under hösten. Under sommarsäsongen har fyra fjällkor varit på Snorreängen vid Kyrksjölötens naturreservat. Genom att beta, trampa och sprida frön bidrar de till ökad biologisk mångfald. Förvaltningen arbetar löpande med att gynna den biologiska mångfalden. Samtliga ansökningar om centrala medel för biologisk mångfald har beviljats och åtgärderna kommer genomföras under året. Nedan listas åtgärder som kommer genomföras under året: • Uppnå ökad biologisk mångfald i Annedalsparken genom att plantera pollinatörsvänliga växter, ställa om bruksgräsmattor till höggräs/äng, gynna insekter och fåglar med mera. I samband med anläggning av utegym på Dartanjangs gata kommer ängsytor anläggas samt träd och buskar planteras. • Bevattning och etableringsskötsel av träd som planterades under 2024 och 2025 på olika platser i Bromma bland annat i Traneberg, Ängbybadet, Ålsten, Stora Mossen. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(94) • Trädplantering har genomförts under både våren och fortsätter under hösten. 30 björkar har planterats i Nockebyhov och Blackeberg. En gammal björkallé har kompletterats med ersättningsträd. • Med hjälp av informationsskyltar vill stadsdelen informera allmänheten om den värdefulla natur och det rika djurliv som finns längs Ulvsunda strand, Johannesfred. På så vis kan man öka medvetenheten kring biologisk mångfald. Arbetet påbörjas under hösten. • Fortsatta skötselinsatser med restaurering och skapande av nya ängar pågår. Det viktigaste målet med skötseln är att gynna naturvärden och bevara fornminnesområde. Skötseln syftar också till att skapa rekreativa miljöer att vistas i. • Naturvårdande insatser i Nockeby har påbörjats och slutförs under året. Det viktigaste målet med skötseln är att gynna naturvärden genom att skapa och underhålla artrika miljöer med höga naturvärden. Skötseln syftar också till att skapa rekreativa miljöer att vistas i. • Naturvårdande insatser i Norra Ängby, Karsviks hage har påbörjats och slutförs under året. Det viktigaste målet med skötseln är att gynna naturvärden och bevara fornminnesområde genom att friställa ekmiljöer och öppna upp bryn samt öppna upp husgrunder/fornminnen. Skötseln syftar också till att skapa rekreativa miljöer att vistas i. • Befintliga beteshagar i Kyrksjölötens naturreservat används under sommaren av betesdjur. • Åtgärder för förbättring av livsmiljön för större vattensalamander i Olovslundsdammen har genomförts. Målet är att förbättra livsmiljön i dammen för större men även för mindre vattensalamander. • Fortsatta åtgärder utifrånSkötselplan för värdefulla ekområden i Johannelund planeras i stadsdelen Traneberg. Åtgärderna omfattar återröjning av platser där tidigare åtgärder utförts samt fortsatt restaurering av ängsmark. Beslut om nytt naturreservat i Ålstensskogen och Storskogen samt om Åkeslunds biotopskyddsområde har fattats av kommunfullmäktige under våren. Område stadsmiljö har varit delaktiga under processen och kommer vara ansvariga för skötsel av reservatet enligt skötselplanen. Ekologiska måltider och livsmedel – uppföljning och insatser Januari–juli 2026 uppgick förvaltningens andel ekologiska livsmedel till cirka 63 procent. Arbetet fortsätter under året med målsättningen att nå stadens mål om 70 procent ekologiska livsmedel av de totala inköpen. Förvaltningen har tagit fram en lathund för inköp av ekologiska livsmedel vid personalsammankomster och representation, i syfte att ytterligare öka andelen ekologiska produkter. Som stöd i arbetet skickas även månadsvisa uppföljningar till berörda verksamheter. Förskoleverksamheten arbetar löpande med frågan genom ett köksnätverk lett av förvaltningens måltidsstrateg. Avdelning förskola bedriver ett målmedvetet arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel och stärka hållbara inköpsrutiner. Samtliga förskoleområden visar en positiv utveckling med resultat över 70 procent, bland annat genom gemensamma Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(94) matsedlar, kollegialt lärande och samordnade inköp. Sammantaget bedöms utvecklingen inom området som god. Inom äldreomsorgen är måluppfyllelsen varierande. Totalt uppgår avdelningens andel ekologiska inköp till 55,8 procent. Flera enheter har fortsatt svårt att nå målet om andelen ekologiska livsmedel trots prioritering av just ekologiska livsmedel vid inköp. Tillgången till ekologiska alternativ är fortsatt en utmaning. Vissa produkter finns inte i önskade förpackningsstorlekar eller i leverantörernas sortiment. När ekologiska produkter saknas i lager kan de även ersättas med konventionella alternativ. Verksamheterna fortsätter att informera beställare om att ekologiska alternativ ska prioriteras och följer inköpen löpande. Inom socialtjänsten varierar andelen ekologiska inköp mellan verksamheterna. Totalt uppgår avdelningen ekologiska inköp till 33,6 procent. Arbetet präglas av en ambition att göra miljömedvetna val och öka kunskapen om ekologiska livsmedel.Verksamheterna behöver fortsätta arbeta aktivt och miljömedvetet med sina livsmedelsinköp. Som stöd finns stadens matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", och det underlag som tagits fram tillsammans med förvaltningens miljösamordnare med förslag på ekologiska alternativ. Exempel på åtgärder är att se över basvaror och återkommande inköpslistor, efterfråga ekologiska alternativ vid beställningar och ytterligare öka andelen ekologiska inköp för exempelvis dryck, snabbkaffe, bakverk och andra livsmedel. Frågan kan också lyftas på APT för att öka kunskapen hos beställare samt övriga medarbetare. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 58,44 % 70 % 70 % 2026 Analys Januari–juli 2026 uppgick förvaltningens andel ekologiska livsmedel till 62,87 procent. Arbetet fortsätter under året med målsättningen att nå stadens mål om 70 procent ekologiska livsmedel av de totala inköpen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 Brommaborna har tillgång till parker och grönområden som klarar nya klimatförutsättningar och bidrar till biologisk mångfald Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska stärka de ekologiska värdena i stadsdelens parker, naturområden och naturreservat i enlighet med stadens handlingsplan för biologisk mångfald. Arbetet Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(94) fokuserar på att bevara och utveckla livsmiljöer för prioriterade arter genom att identifiera och åtgärda ekologiskt kritiska områden och stärka spridningssamband. Om investeringsmedel för biologisk mångfald beviljas har förvaltningen ett flertal planerade projekt för nya åtgärder och restaurering av tidigare genomförda ärenden. Med utgångspunkt i stadens handlingsplan för klimatanpassning ansöker förvaltningen även om klimatinvesteringsmedel för att tillskapa skugga och anlägga dricksvattenutkast i parker. Fler träd, bärbuskar och fruktträd ska planteras för att gynna biologisk mångfald och fågelliv, och betande djur ska användas för att vårda gröna ytor. Genom trädvård och trädplantering bidrar förvaltningen till klimatanpassning och god resiliens vilket leder till renare luft, effektivare dagvattenhantering, behagligare sommartemperaturer samt grönare och trivsammare miljöer. Skyfallsåtgärder betraktas som en naturlig del av stadsmiljön där hänsyn tas till funktion, säkerhet, estetik och biologisk mångfald. Vid exploaterings- och stadsutvecklingsprojekt deltar förvaltningen i arbetet med framtagande av ekologiska kompensationsåtgärder. För att ytterligare stärka de ekologiska värdena i stadsdelsområdet samverkar förvaltningen med miljöförvaltningen i arbetet med Stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk mångfald. Förväntat resultat - Stärkt biologisk mångfald och klimatanpassning genom åtgärder i stadsmiljön. - Ökad krontäckningsgrad genom trädplantering. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal nya träd som förvaltningen planterar 70 40 2026 Nämndmål: 2.2.2 Förvaltningen köper in ekologiska livsmedel och måltider Uppfylls delvis Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska öka andelen ekologiska livsmedel och måltider i sina verksamheter i enlighet med stadens matprogram, miljöprogram 2030 och Klimathandlingsplan 2030. Arbetet ska bidra till minskad klimatpåverkan och en mer hållbar livsmedelskedja genom kunskapshöjande insatser och ett kontinuerligt fokus på kvalitet och miljö. Förskolans kök i egen regi fungerar som en kunskapsnod för utveckling, erfarenhetsutbyte Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(94) och inspiration kring klimatsmart matlagning, medan äldreomsorgen prioriterar ekologiska inköp och hållbara livsmedelsval som följs upp löpande för att säkerställa minskade utsläpp. Förväntat resultat - Ökad andel ekologiska och hållbara livsmedel i förskola och äldreomsorg, i linje med stadens miljömål. - Stärkt kompetens och engagemang för klimatsmarta måltider genom utveckling och erfarenhetsutbyte i förvaltningens köksnätverk. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet delvis kommer uppfyllas. Bedömningen grundas på uppnådda resultat samt att aktiviteterna genomförts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Resor Förvaltningens medarbetare uppmuntras att resa klimatsmart och följa Stockholms stads resepolicy. Vid kortare resor används i första hand kollektivtrafik, cykel eller om möjligt att promenera. Längre resor genomförs med tåg vid besök i tjänsten. Utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten Maskiner och fordon som köpts in till parkdriften som ska övergå i egen regi är i största möjliga utsträckning fossilfria. Område stadsmiljö har en elcykel som används vid exempelvis platsbesök, rondering, besiktning och kontroller. Handlingsplan för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 antogs av stadsdelsnämnden under 2025. Inom ramen för planeringen och genomförandet av parkskötsel i egen regi har förvaltningen i enlighet med vad som anges i planen: • Handlat upp eldrivna fordon och när det är möjligt eldrivna handhållna arbetsmaskiner i första hand och i andra hand med biodrivmedel. • Verkat för transportoptimering av avfallsinsamling och samlastning av andra transporter. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(94) • Har beredskap för kriser som till exempel större strömavbrott genom att ha fordon och redskap som inte enbart är eldrivna. Tillgänglighet Anmälningar om hinder på parkvägar som inkommit under perioden har handlat till största delen om nedfallna grenar och träd. Klagomål/felanmälningar om borttagning av hinder på gång- och cykelvägar på parkmark åtgärdas alltid skyndsamt. Källsortering i parker Enligt ny avfallsförordning ska det från 2026 finnas möjlighet att källsortera förpackningar i stadsdelsområdets parker som är över 2000 kvm och har betydande mängd förpackningsavfall (överstiger 150 kubik/år). Förvaltningen har erhållit klimatinvesteringsmedel för komplettering av befintliga kärl med nya fraktioner på vissa platser samt helt nya kärl till vissa platser med möjlighet till källsortering. Planering för utplacering av dessa pågår. Nämndmål: 2.3.1 Bromma ska vara ett stadsdelsområde där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska arbeta för en tillgänglig, framkomlig och hållbar utemiljö där alla invånare, oavsett funktionsförmåga, kan röra sig tryggt och självständigt. Tillgänglighetsåtgärder genomförs löpande i parker och naturreservat, och vid nyanläggningar och upprustningar integreras tillgänglighetsperspektivet redan i planeringsfasen. Arbetet syftar till att skapa välfungerande gång- och cykelvägar, samt god tillgång till kollektivtrafik, vilket främjar hållbara resvanor och ett inkluderande stadsdelsområde. För att minska klimatpåverkan och bidra till en grön omställning prioriteras hållbara transporter i förvaltningens verksamheter. Cyklar, elcyklar, elbilar och kollektivtrafik används i det dagliga arbetet, medan längre resor sker med tåg och flygresor undviks helt. I samband med övergången till parkdrift i egen regi under 2026 genomförs inköp av eldrivna fordon och maskiner enligt stadens fordonsstrategi och handlingsplan för utfasning av fossila bränslen till 2030. Genom ett långsiktigt och strukturerat arbete ska nämnden bidra till en mer hållbar, tillgänglig och klimatneutral stadsmiljö. Förväntat resultat - God tillgänglighet och framkomlighet i parker, naturreservat och offentliga miljöer för alla invånare. - Minskad klimatpåverkan genom fossilfria transporter och energieffektiva arbetsfordon. - Förbättrad hållbar mobilitet genom fler cykel- och gångmöjligheter samt god tillgång till kollektivtrafik. - En mer hållbar och klimatneutral parkdrift i egen regi. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(94) Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen Hälsosam miljö fri från skadliga kemikalier Under perioden har avdelning förskola fortsatt ett systematiskt och långsiktigt arbete med kemikaliesmart förskola samt minskad användning av engångs- och plastprodukter. Förskoleverksamhetens arbete med en giftfri förskola fortgår, där Chemsoft uppdateras regelbundet och materialinköp görs medvetet utifrån krav på giftfrihet och hållbarhet. Barnen har deltagit i aktiviteter kring källsortering, matavfall och hållbar utveckling, och flera förskolor har medverkat i Håll Sverige Rents skräpplockardag. Deltagandet i SISAB:s Energiagenterna fortsätter att stärka de äldres barns kunskaper om energi, klimat och hållbara val. Området arbetar löpande med att minska användningen av plastartiklar. Samtliga pedagoger har genomgått utbildningen om kemikaliefria förskolor och ytterligare rensningar samt hållbara inköp har genomförts. Den gemensamma inköpsrutinen säkerställer att klimat- och miljösmarta produkter väljs. Genom forskningsprogrammet Hållbar förskola samt genom Kemikaliesmart förskola har medarbetarnas kunskap om kemikalier stärkts. Kockarna arbetar vidare med att laga mat från grunden och använda ekologiska råvaror. Förskoleområdena har ett tydligt fokus på att minska engångs- och plastprodukter, bland annat genom att se över användningen av plasthandskar och säkerställa att de endast används när det är nödvändigt. Allt material som köps in är giftfritt och följer områdets riktlinjer. Parkdriften följer upp kemikalieanvändningen via Chemsoft, och hållbara materialval görs i så stor utsträckning som möjligt utifrån stadens upphandlade avtal. Under våren genomfördes workshops för medarbetare inom hemtjänst, dagverksamheter och vård- och omsorgsboenden med fokus på basal hygien. Syftet är bland annat att minska och säkerställa korrekt användning av plasthandskar. Workshops leds av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Uppföljning av användningen av Chemsoft visar att registreringsgraden varierar och behöver stärkas. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(94) Inom socialtjänstens verksamheter får chefer regelbunden information om inköp av plastartiklar och planerar för användningen i verksamheterna. Arbetet omfattar successivt minskat inköp av engångsartiklar samt utfasning av plast där det är möjligt. Kemikalier hanteras utifrån en produktlista framtagen i samråd med förvaltningens miljösamordnare, och kemiska produkter med utfasningsämnen används inte. Förvaltningens miljö- och klimatsamordnare har tagit fram en produktlista som stöd vid inköp och genomgång av kemiska produkter. Listan kan användas för att bedöma produkters miljö- och hälsofarlighet, identifiera produkter som innehåller utfasningsämnen och hitta mer miljöanpassade alternativ. Arbetet innebär därmed både att hålla Chemsoft aktuellt och att successivt fasa ut produkter som inte bör användas. Åtgärder för förbättrad badvattenkvalitet Arbetet med att förbättra Ängbybadets och Johannelundsbadets badvattenkvalitet fortsätter. I Ängbybadet har en sittmur anlagts som en barriär mot gässens rörlighet. En tillsyn kommer att genomföras av miljöförvaltningen gällande enskilda avlopp som mynnar ut i Mälaren. DNA- spårning har utförts för att kunna avgöra om det är bakterier från fågel, människa eller annat som orsakar dålig badvattenkvalitet. Vallning med hjälp av hundar pågår på båda badplatserna under badsäsongen 2026. Feriearbetare har funnits på badplatserna för att genomföra extra kontroller och städning av stränderna. Återrapportering ska ske till Miljöförvaltningen i oktober. Byggvarubedömning Vid ny- och ombyggnationer ställs krav på klimatsmart byggande och energieffektiva lösningar. Både förvaltningens och entreprenörernas användning av Byggvarubedömningen (BVB) kommer att fortsätta utvecklas då utvalda projekt kommer att loggas och följas upp. För större parkupprustningar så som Annedalsparken och Olovslundsparken ansvarar Trafikkontoret för registrering av anläggningsentreprenader i BVB. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 2.4.1 Brommabornas hälsa främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Beskrivning Nämnden i Bromma ska fortsätta arbetet med att minska användningen av skadliga kemikalier och plast inom sina verksamheter genom systematiskt arbete med Byggvarubedömningen Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(94) (BVB) och Chemsoft. Dessa verktyg används för att kartlägga, riskbedöma och successivt fasa ut miljö- och hälsofarliga ämnen i både drift och byggprojekt. Förvaltningen ska följa Miljöförvaltningens rekommendationer för att minimera spridningen av mikroplaster och skadliga ämnen, särskilt i samband med konstgräs och gummimaterial. Alla större parkupprustningar ska loggas i BVB för att säkerställa miljömässigt hållbara materialval. Rapportering i Chemsoft fortsätter enligt stadens rutiner för en trygg och spårbar kemikaliehantering. Arbetet med Kemikaliesmart förskola utvecklas vidare för att skapa en giftfri miljö för barnen. Förskolorna ska identifiera och byta ut material och produkter mot mer hållbara alternativ, både inomhus och på gårdarna. En särskild insats genomförs för att minska plastanvändningen i verksamheterna, bland annat genom arbete för att stödja barns rätt att bli blöjfria. Sammantaget ska insatserna bidra till minskad miljöpåverkan, bättre hälsa och en mer hållbar stadsmiljö. Förväntat resultat - Minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen genom systematisk kemikalieinventering och hållbara materialval. - Tryggare och mer hälsosamma förskolemiljöer genom kemikaliesmarta och plastreducerade arbetssätt. - Ökad miljöhänsyn i park- och byggprojekt genom användning av BVB och uppföljning via Chemsoft. - Minskad spridning av mikroplaster och skadliga ämnen genom följsamhet till stadens miljörekommendationer. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnåtts samt att aktiviteterna genomförts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska genomföra åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och vistelsevärden vid Johannelundsbadet 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utifrån åtgärdsplan genomföra åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och vistelsevärden vid Ängbybadet Östra 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningens verksamheter ska minska överanvändning av engångshandskar 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(94) KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Kommunfullmäktige har sju verksamhetsområdesmål för inriktningsmålet. Stadsdelsnämnden har formulerat nio nämndmål som ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Förvaltningen bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms uppfyllas helt. Hur nämnden bidrar till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppfylls helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Budget i balans Nämndens prognostiserade resultat för 2026 efter resultatöverföringar uppgår till 2 033,3 mnkr efter fondförändringar och nettobudgeten för 2026 uppgår till 2 083,9 mnkr. Det prognostiserade resultatet ligger 50,0 mnkr över budgeten som därmed är i balans. De senaste åren har omvärlden varit starkt föränderligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är av vikt för nämnden att kunna hantera en situation kostnaderna ökar och volymerna är osäkra. I denna hantering är förmågorna att av vara proaktiv och medveten central. För att vara detta genomför förvaltningen löpande ekonomisk uppföljning, prognostisering och planering. Detta sker i form av månadsrapporter, tertialrapportering, verksamhetsplanering och flerårsplanering. Om negativa avvikelser observeras vidtas åtgärder utifrån avvikelsens art. Strukturella och väsentliga avvikelser hanteras vanligen utifrån åtgärdsplaner. Negativa avvikelser av mer tillfällig karaktär eller mindre art hanteras fall till fall. Det är dock inte med enkelhet som förvaltningen kan hantera minskade intäkter eller ökade kostnader. De ekonomiska marginalerna inom verksamheterna är ofta marginella och ambitionerna höga. Förvaltningen strävar alltid efter effektiva ekonomiska lösningar och skulle en ekonomisk obalans uppstå är det inte alltid med lätthet en ännu mer ekonomisk Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(94) lösning kan tas fram. Att ändra ekonomiska lösningar kan också innefatta en omställningstid vilket också är en utmaning. Förvaltningen har därför en centralt avsatt buffert. Det finns normalt också en möjlighet att hantera mindre ekonomisk obalans genom nedprioriteringar. Innovationsråd För att stärka, utveckla och främja innovationsarbetet i hela organisationen har förvaltningen inrättat ett innovationsråd. Rådet består av representanter från olika verksamhetsområden vars uppgift blir att stödja verksamheterna i utvecklings- och innovationsarbetet. Under perioden har nya medlemmar tillförts rådet med anledning av att tidigare medlemmar till exempel har bytt tjänst. Rådet har även arbetat vidare med att sprida information samt att prova det arbetssätt som arbetas fram med utgångspunkt i några av de innovationsförslag som har kommit rådet till del. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 97,6 % 97,9 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 97,6 % 97,5 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 0 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Nämndmål: 3.1.1 Brommas ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska säkerställa att verksamheterna bedrivs inom beslutad budget med hög måluppfyllelse, vilket är centralt för ekonomisk hållbarhet och för att leva upp till kommunfullmäktiges inriktningsmål. En tydlig ekonomistyrning, säkra prognoser och kontinuerliga uppföljningar mellan chefer och controller skapar stabilitet. Vid prognostiserade underskott krävs handlingsplaner som följs upp månadsvis för att snabbt vidta nödvändiga åtgärder. I takt med Brommas utveckling ska förvaltningen delta tidigt i stadsbyggnadsprocesser för att säkerställa framtida behov av förskolor, omsorgsbostäder, fritidslokaler och grönområden. Arbetet omfattar även att bevaka ekologiska värden, rekreationsytor och lokalförsörjningsplaner. Ett särskilt uppdrag är att aktivt bidra till planeringen av Bromma Parkstad vid avvecklingen av Bromma flygplats. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(94) Förvaltningen ska optimera användningen av egna lokaler och undvika nyinvesteringar, samt stärka den interna och externa samverkan för att använda resurser mer effektivt. En struktur för innovationsarbete utvecklas för att främja nya arbetssätt och ökad resurseffektivitet. Förväntat resultat - Budget i balans och ökad ekonomisk stabilitet genom tydligare styrning, säkra prognoser och regelbundna uppföljningar. - Mer ändamålsenlig samhällsplanering genom tidigt deltagande i stadsutvecklingsprocesser och aktiv medverkan i utvecklingen av Bromma Parkstad. - Effektivare lokalnyttjande genom optimering av befintliga lokaler och minskade behov av nyinvesteringar. - Ökad resurseffektivitet och innovationsförmåga genom stärkt samverkan och utvecklade arbetssätt inom och mellan förvaltningens verksamheter. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska delta i evenemanget Årets företagare och utse årets trygghetsskapande företag i Bromma 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska prioritera arbetet med att delta i planeringsarbetet för utvecklingen av Bromma flygplats och återrapportera till nämnden 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Brommabor är självförsörjande Förvaltningen arbetar för att enskilda ges ett tidigt, behovsanpassat stöd med en individuell planering för att fler ska nå egenförsörjning. I början av år 2025 uppnåddes en topp av andelen personer i behov av ekonomiskt bistånd i Bromma 0,77 procent (639 personer) men har sedan dess kontinuerligt sjunkit till nu 0,61 procent (508 personer). Detsamma gäller Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(94) vuxna personer som har varit aktuella i över tio månader inom ekonomiskt bistånd som gått från 0,5 procent (262 personer) i början av år 2025 till nu 0,41 procent (221 personer). Riksdagen har beslutat om ett aktivitetskrav för personer som har beviljats ekonomiskt bistånd längre än tre månader. Aktivitetskravet innebär att kommunen ska säkerställa en meningsfull och utvecklande sysselsättning på heltid för målgruppen och kravet att delta i aktiviteter startar under hösten. För att uppfylla kravet sker kompetensutveckling, anpassning av handläggningsprocesserna samt dialoger med jobbtorg Stockholm som tillhandahåller merparten av aktiviteter. För att utveckla stödet till personer särskilt långt från arbetsmarknaden har en lotsfunktion rekryterats för målgruppen. Lotsen kommer att testa att erbjuda mer handgripligt stöd genom att motivera och stötta enskild i exempelvis kontakter med jobbtorg, arbetsförmedling, praktikplatser och vården i syfte att höja enskildas aktivitetsnivå och nå självförsörjning. För att förbättra stödet till klienter med ekonomiskt bistånd från sina ansvariga socialsekreterare har förvaltningen under en period testat att minska vissa delar i de administrativa kontrollerna till förmån för att ha fler kontakter med klienter genomförs utifrån upprättade förändringsplaner till självförsörjning. För att säkerställa att felaktiga utbetalningar (FUT) inte genomförs samt kunna bedöma testet har FUT-utredare haft i uppdrag att genomföra mer djupgående kontroller med stickprov där arbetssättet utvärderas vidare. Kompetensutveckling relaterat till FUT har även getts till medarbetare relaterat till bland annat att upptäcka felaktigheter, hur man driver ärenden för återkrav och till hösten planeras en utbildning relaterat till kryptovaluta. Feriejobb och arbetsmarknadsinsatser Feriejobb har hittills erbjudits till 504 ungdomar varav 48 getts till prioriterade målgrupper. Prioriterade målgrupper är bland annat ungdomar med sociala skäl eller funktionsnedsättning där medarbetare inom förvaltningen kan intyga behovet. Ett antal ungdomar kommer även erbjudas feriejobb till höstlovet. Inom förvaltningens sysselsättningsverksamhet Bromma arbetsmarknadscenter följs framtagen utvecklingsplan där verksamheten under hösten samlar verksamheten i fastigheten Rotundan. Verksamheten arbetar även för att aktiviteterna ska bli mer arbetsliknande i syfte att öka stödet att nå den öppna arbetsmarknaden. Inom funktionshinderområdet arbetar även handläggare för att stötta och motivera enskilda att formulera mål som medför steg närmare arbetsmarknaden och att målen framgår tydligare i uppdrag till utförare. Verksamhetsförlagd utbildning Förvaltningen erbjuder kontinuerligt verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser. Dessa insatser utgör en viktig del i kompetensförsörjningen och bidrar till att stärka verksamheternas attraktivitet som arbetsgivare. Samtidigt skapas möjligheter för deltagare att efter avslutad praktik övergå till anställning och egen försörjning. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(94) Näringslivsfrämjande arbete Kommunfullmäktige har under 2025 beslutat om en ny näringslivspolicy inklusive strategi för etableringsfrämjande arbete. Näringslivspolicyn definierar inriktning och på en övergripande nivå ansvarsområden för stadens näringslivsarbete. Policyn tydliggör hur samordning och samverkan ska ske för att alla gemensamt ska bidra till ett gott företagsklimat i Stockholm. Under 2026 kommer fyra näringslivsutvecklare att anställas i syfte att utveckla näringslivsarbetet i stadens olika delar. För Brommas del innebär det en delad tjänst med Järva och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar. Rekryteringen är genomförd och näringslivsutvecklaren påbörjade sin tjänst i augusti. Ett uppstartsmöte med Järva stadsdelsförvaltning är planerat. Förvaltningen verkar för ett gott företagsklimat bland annat genom platssamverkan, där näringslivet är en viktig part, samt genom övrig samverkan med den lokala företagarföreningen i trygghets- och stadsmiljörelaterade frågor. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 0,61 % 0,66 % 0,65 % 0,65 % 0,7 % 0,8 % 1,5 % Tertial 2 2026 Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,41 % 0,39 % 0,43 % 0,42 % 0,5 % 0,5 % 1,0 % Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för feriejobb 544 st 831 st 650 650 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 8 st 23 st 15 15 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 63 st 106 st 69 st 69 st Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 504 st 252 st 252 st 497 st 600 600 st 11 500 st Tertial 2 2026 Nämndmål: 3.2.1 Brommaborna försörjer sig genom eget arbete Uppfylls helt Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(94) Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska fortsätta stärka arbetet med ett kvalitativt och rättssäkert arbetssätt som stödjer invånare att nå egen försörjning. Arbetet ska präglas av tidiga och samordnade insatser, särskilt riktade till utrikesfödda kvinnor, då deras etablering på arbetsmarknaden är central för ekonomisk självständighet. Genom utökad uppsökande verksamhet och förstärkt myndighetsutövning ska fler nås av rätt stöd i rätt tid. Ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, regionen, Försäkringskassan och stadens arbetsmarknadsverksamheter är avgörande för att skapa sammanhängande kedjor av insatser som leder mot självförsörjning. Individuellt anpassade insatser inom ekonomiskt bistånd ska stärka motivation, hälsa och aktivitetsnivå och därigenom öka möjligheterna att etablera sig i arbete. Ett intensifierat arbetssätt testas för personer som står långt från arbetsmarknaden, med syfte att skapa en tydligare och mer samordnad väg till rätt stödinstans. Arbetet med att förebygga felaktiga utbetalningar fortsätter genom stöd vid ansökan, noggrannare kontroll och möjligheten till återkrav. Nämnden ska även bidra till ungas etablering genom fler feriejobb, särskilt riktade till unga med funktionsnedsättning eller sociala behov. Daglig verksamhet och sociala krav i upphandlingar ska ytterligare stärka möjligheterna till delaktighet och arbetsmarknadsintegration. Förväntat resultat - Ökad självförsörjning och stärkt etablering, särskilt för unga och personer som står långt från arbetsmarknaden. - Effektivare och mer samordnat stöd genom stärkt samverkan mellan myndigheter och aktörer. - Minskad risk för felaktiga utbetalningar genom tydligare rutiner och förstärkt kontroll. - Fler vägar till arbetslivet för unga och personer med funktionsnedsättning, genom feriejobb, sysselsättningsinsatser och sociala krav i upphandlingar. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås. Nämndmål: 3.2.2 I Bromma är samverkan med företagare god Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska stärka arbetet för ett attraktivt och tryggt lokalt företagsklimat i enlighet med stadens näringslivspolicy. Arbetet syftar till att stimulera tillväxt och företagande, förbättra service och myndighetsutövning, utveckla framkomliga och attraktiva miljöer samt bidra till kompetensförsörjning. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(94) Genom fördjupad samverkan med lokala företag, platssamverkan och riktad kommunikation ska fler kontaktytor skapas som främjar arbetstillfällen, praktikplatser och ökad trygghet. Nämnden ska upprätthålla nära dialog med stadsdelens breda företagsliv för att säkerställa kvalitet och goda förutsättningar för ett varierat lokalt utbud. Förväntat resultat - Stärkt lokalt företagsklimat genom tydligare kontaktvägar och förbättrad service. - Ökad trygghet och sysselsättning genom samverkan och platssamverkan med företag. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda resultaten samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Vräkningsförebyggande arbete Under perioden har 166 meddelanden från hyresvärdar inkommit som indikerar risk för uppsägning från bostaden samtidigt som Kronofogdemyndigheten verkställt sju avhysningar inom stadsdelsområdet. Det motsvarar ungefär samma nivå som föregående år då 167 meddelanden inkommit varav nio avhysningar verkställdes. Förvaltningens vräkningsförebyggare arbetar uppsökande och stödjande för att förhindra att avhysningar sker samt att ge stöd för att mildra konsekvenserna för berörda när avhysning inte kan undvikas. I de verkställda avsyningarna har stöd erbjudits men avhysningarna kunde inte avvärjas. För att bland annat förebygga avhysning genom skuldsättning finns förvaltningens budget- och skuldrådgivning som gett stöd vid 70 tillfällen under perioden samt erbjudit stöd till sju personer med spelberoende. Bostadsvägledning har erbjudits barnfamiljer på stadsdelens boende för nyanlända för att verka för mer långsiktiga boendelösningar innan kontrakten löpt ut. Tryggt och varaktigt boende Förvaltningen har påbörjat planeringen för test av stödet ”Flyttfärdig” som syftar till att på ett tryggt sätt stödja och ge trygghet till personer med funktionsnedsättning vid övergång till eget boende. Bromma har blivit en av de utvalda förvaltningarna att delta i pilotprojektet som drivs Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(94) av socialförvaltningen och en projektledare har utsetts av förvaltningen lokalt. I linje med stadens handlingsplan för en åldersvänlig stad beaktas tillgänglighetsperspektivet i planeringen av nya bostadsområden. Förvaltningen samverkar i detta arbete med stadsdelsnämndens pensionärsråd, som ges möjlighet att lämna synpunkter i samband med yttranden över planerade nybyggnationer. Syftet är att säkerställa att framtida bostäder utformas med god tillgänglighet och anpassning för äldre, vilket bidrar till ett mer inkluderande och hållbart samhälle. För att bidra till målet om att Brommas äldre har ett tryggt och varaktigt boende informeras äldre i ett tidigt skede om vilka boendealternativ som finns och om det egna ansvaret att se över sin boendesituation för att kunna bo kvar hemma längre. Genom insatser från Tryggt mottagande har äldre stöttats med enkla anpassningar och justeringar som kan göras för att kunna bo kvar hemma. I oktober planeras en medborgardialog med Brommaborna över 65 år. Syftet med dialogen är att få syn på vad Brommaborna behöver för att kunna planera sitt boende på ett sätt som ger möjlighet att bo tryggt, självständigt och med möjlighet att vara delaktig i samhället. Det finns ett väl upparbetat samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och vårdcentralerna i Bromma. Vårdcentralerna är behjälpliga med att lämna skriftlig information till äldre. Informationen handlar bland annat om vikten av att planera sitt boende. Förvaltningen ser dock att det finns utmaningar i att nå äldre som ännu inte är i behov av stöd då det kan vara svårt att tillgodogöra sig information om inga behov finns just nu. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avhysningar som kunnat avvärjas efter inkommet meddelande till förvaltningen från hyresvärden 96,04 % 95,74 % 94 % 94 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem 0 3 2 Tas fram av nämnd 2026 Nämndmål: 3.3.1 Brommaborna har ett tryggt och varaktigt boende Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd arbetar långsiktigt för att ingen invånare ska behöva leva i hemlöshet och för att alla ska ges möjlighet till stabila och hållbara boendelösningar. Ett centralt fokus är att tidigt identifiera risker för avhysning, där vräkningsförebyggande insatser och uppsökande arbete kan förhindra att situationer förvärras. Genom budget- och skuldrådgivning samt bostadsvägledning stärks individers ekonomiska handlingsutrymme och möjligheten att behålla eller etablera ett långsiktigt boende. För personer i akut hemlöshet Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(94) prioriteras barnfamiljer, och nämnden samverkar med stadens boendeinsatser för att möjliggöra stadigvarande boendelösningar. Arbetet utvecklas ytterligare genom att erbjuda Boskola för personer med funktionsnedsättning och genom öppnandet av en ny gruppbostad som förstärker utbudet av anpassade boendeformer. För äldre invånare ska information om alternativa boenden och vikten av planering ges i god tid, samtidigt som kvarboende möjliggörs genom behovsanpassade insatser och välfärdsteknik. Nämnden deltar även kontinuerligt i stadsövergripande samverkansforum för att säkerställa att framtida bostäder och verksamhetslokaler planeras utifrån Brommabornas behov. Förväntat resultat - Färre avhysningar och minskad hemlöshet genom tidiga vräkningsförebyggande insatser och stärkt ekonomiskt och praktiskt stöd till hushåll i riskzonen. - Stabilare och mer långsiktiga boendelösningar, särskilt för barnfamiljer och personer i akut hemlöshet, genom samordnade insatser. - Ökad självständighet för personer med funktionsnedsättning och äldre genom riktade stödinsatser, välfärdsteknik och bättre tillgång till anpassade boendeformer . - Mer ändamålsenlig bostadsplanering i Bromma genom kontinuerlig samverkan i stadsbyggnadsprocesser och tydlig integrering av lokala behov i nya områdes- och detaljplaner. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Organisering för ett hållbart arbetsliv Förvaltningen arbetar systematiskt för att analysera och stärka chefernas arbetsmiljö för att få ett hållbart arbetsliv. Staden har en tydlig chefsprofil, ledarskapsmodell och en ny chefsstruktur som stöder detta arbete. Den nya chefsstrukturen har utvärderats under våren Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(94) 2026 och hr-funktionen har genomfört en enkät som gått ut till samtliga chefer under april månad. Syftet var att utvärdera den nya chefsstrukturen och vilka förutsättningar cheferna har för att utöva sitt ledarskap i enlighet med uppdraget inom Stockholms stad. Information och dialog har skett i Förvaltningsgruppen och fortsätter nu inom respektive avdelning, där samtliga chefer ska involveras. Syftet är att ta fram en utvecklingsplan för hållbart ledarskap som liksom chefsstrukturen följs upp kontinuerligt inom samverkanssystemet. Förvaltningen arbetar för att följa stadens chefsstruktur kring antalet medarbetare/chef. Det finns dock fortsatta utmaningar inom förskola och utförarverksamheterna, främst hemtjänst, inom äldreomsorgen där antalet medarbetare/chef fortfarande är för högt. Uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet Förvaltningens arbete med kompetensförsörjning har under perioden fortsatt i enlighet med kompetensförsörjningsplanens inriktning. Arbetet har omfattat insatser för att utveckla och behålla befintlig kompetens, stärka kvaliteten i rekrytering och introduktion samt möta förändrade kompetensbehov i verksamheterna. Särskilt fokus har legat på yrkesgrupper och verksamheter där demografiska förändringar, förändrade uppdrag eller organisatoriska förändringar medför nya eller ökade kompetensbehov. Inom förskolan har arbetet med att långsiktigt öka andelen legitimerade förskollärare fortsatt. Sju barnskötare från flertalet förskoleområden deltar i erfarenhetsbaserad utbildning. Parallellt pågår arbetet med att säkerställa en enhetlig och kvalitetssäkrad yrkestitulatur för barnskötare. Utbildningsbevis samlas in och kartläggs tillsammans med HR för att identifiera medarbetare som behöver kompletterande utbildning eller kompetensutveckling. Arbetet ligger i linje med planens inriktning att stärka kompetensen inom förskolan och skapa tydligare och mer likvärdiga kompetenskrav. Förvaltningen bedömer att arbetet har kommit en bit på väg, men att det behöver fortsätta under kommande period. Inom socialtjänst och fritid har kompetensförsörjningsarbetet fortsatt med fokus på introduktion, verksamhetsförlagd utbildning, kompetensbaserad rekrytering och verksamhetsnära kompetensutveckling. Omställningen till en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst innebär samtidigt förändrade krav på kompetens, roller och arbetssätt. Arbetet med att anpassa kompetensförsörjningen till de nya uppdragen har därmed fått ökad betydelse under perioden. Förvaltningen bedömer att inriktningen är i linje med kompetensförsörjningsplanen, men att behovet av att tydliggöra kompetenskrav och utveckla befintliga medarbetares kompetens kommer att kvarstå i takt med att omställningen genomförs. Inom äldreomsorgen har flera kompetensutvecklingsinsatser genomförts för att möta såväl dagens behov som det långsiktigt ökande kompetensbehov som följer av en växande äldre befolkning och mer komplexa omsorgsbehov. Utbildningar har genomförts inom bland annat demens, psykisk ohälsa, nutrition, bemötande och basala hygienrutiner. Nyanställda i Silviahemscertifierade verksamheter erbjuds vid behov relevant utbildning och medarbetare som saknar undersköterskeutbildning uppmuntras att vidareutbilda sig genom Äldreomsorgslyftet. Dietister har genomfört utbildningar inom bland annat enklare matlagning och mellanmål i ordinärt boende. Utbildningar och föreläsningar om psykisk Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(94) ohälsa, bemötande och svåra samtal har genomförts och fortsätter under hösten. Förvaltningen bedömer att genomförda insatser ligger väl i linje med planens prioritering att stärka den verksamhetsnära kompetensen och bidrar till bättre förutsättningar för en trygg, personcentrerad och kunskapsbaserad äldreomsorg. Övergången till parkdrift i egen regi har under perioden inneburit ett omfattande rekryterings- och kompetensuppbyggnadsarbete inom stadsmiljöområdet. En ny yrkesgrupp har etablerats i förvaltningen och bemanningen kompletteras successivt. För att möta verksamhetens breda kompetensbehov har medarbetare genomgått utbildningar inom bland annat växt- och trädgårdskunskap, maskinhantering, trafiksäkerhet, lekplatssäkerhet, HLR och arbete på offentlig mark. Omställningen till i huvudsak eldrivna maskiner medför även behov av nya arbetssätt och teknisk kompetens. Arbetet följer kompetensförsörjningsplanens inriktning och bedöms vara en central del i att säkerställa en långsiktigt hållbar parkdrift i egen regi. På förvaltningsövergripande nivå har arbetet med att stärka kvaliteten i rekryteringsprocesserna fortsatt. Kompetensbaserad rekrytering utvecklas genom tydligare kravprofiler, arbetsprover och strukturerade intervjuer. Som en del av den utökade internkontrollen granskar HR bland annat annonser före publicering och stödjer verksamheterna vid framtagande av kravprofiler. HR genomför också intern kontroll för att säkerställa kompetensbaserade intervjuer, objektivt urval och verifiering av kandidater. BAS- utbildning i kompetensbaserad rekrytering har genomförts för nya chefer. Förvaltningen bedömer att insatserna har stärkt förutsättningarna för mer enhetliga och kvalitetssäkrade rekryteringsprocesser. Arbetet med heltid som norm har fortsatt som en del av förvaltningens långsiktiga arbete med att behålla medarbetare, minska beroendet av timavlönade och möta välfärdens rekryteringsutmaningar. Utvecklingen går i riktning mot att fler medarbetare erbjuds tillsvidareanställning på heltid. Arbetet behöver samtidigt fortsätta inom berörda verksamheter för att nå kompetensförsörjningsplanens ambition. Sammantaget bedömer förvaltningen att arbetet under perioden bedrivs i enlighet med kompetensförsörjningsplanens prioriteringar och att flera planerade insatser har genomförts eller pågår. Arbetet har särskilt bidragit till att utveckla befintlig kompetens, stärka rekryteringsprocesserna och möta nya kompetensbehov inom förskola, äldreomsorg och parkdrift. Samtidigt kvarstår långsiktiga utmaningar till följd av pensionsavgångar, demografiska förändringar och förändrade verksamhetsuppdrag. Det fortsatta arbetet behöver därför inriktas på att säkerställa rätt kompetens i verksamheter med förändrade behov, utveckla och behålla befintliga medarbetare samt stärka förvaltningens förmåga att attrahera och rekrytera inom yrkesgrupper där kompetensbehoven är särskilt stora. Arbetsmiljö och hälsa Förvaltningen fortsätter att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet i syfte att skapa förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv. Arbetet bedrivs inom ramen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete som ska bidra till en god, säker och hälsosam arbetsmiljö. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är fortsatt prioriterad och omfattar bland annat frågor om arbetsbelastning, återhämtning, ledarskap och samspel på arbetsplatsen. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(94) Ett centralt fokus i förvaltningens arbete är utvecklingen av så kallade friskfaktorer, med utgångspunkt i de åtta forskningsbaserade friskfaktorer som identifierats av Suntarbetsliv. Ett stödmaterial har tagits fram för chefer, och samtliga enheter ska under året prioritera minst två friskfaktorer i sitt lokala arbetsmiljöarbete, exempelvis inom ramen för arbetsplatsträffar (APT). Under hösten 2026 planeras en partsgemensam arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud, i samverkan med Suntarbetsliv. Syftet är att stärka kunskapen om arbetsmiljöfrågor och skapa gemensamma förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsmiljöarbete. Chefsstöd Förvaltningen arbetar systematiskt med att stärka ledarskapet inom förvaltningen genom utbildningssatsningar och dialogmöten. Syftet är att ge cheferna en stabil grund för sitt uppdrag i Bromma, med särskilt fokus på nya chefer och de förändringar som följt av den nya chefsstrukturen. Under våren har förvaltningen genomfört tre chefsforum med externa föreläsare kopplat till ledarskapet. I februari genomfördes ett chefsforum med fokus på friskfaktorer för att ge inspiration och skapa engagemang för det fortsatta arbetet. Temat var hövlighet på arbetet och föreläsare var Dan Hasson, forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet. Vid detta tillfälle deltog även stadsdelens fackliga representanter. I april var temat "Att möta människor med rättshaveristiskt beteende" och föreläsare var Jacob Carlander, leg.psykoterapeut. Vårens sista föreläsning skedde i juni där Åsa Lundquist Coey, doktor (Ph.D) i Management & Complexity, talade om att "Leda och chefa i ökande komplexitet-omdöme och spelskicklighet". I januari genomfördes en obligatorisk utbildning för samtliga nya chefer ”Att sätta rätt lön” med genomgång av aktuella löneavtal, löneprocessen i staden, förvaltningens löneanalys samt olika fallbeskrivningar. Utbildningssatsningen i konflikthantering har påbörjats, där två av fyra planerade grupper har genomfört den obligatoriska utbildningen, som totalt omfattar 1,5 dagar. Totalt har 23 chefer genomfört utbildningen under våren. Utbildningen riktar sig till enhetschefer, biträdande rektorer och administrativa chefer, och genomförs med stöd av en extern konsult. En ny utbildningssatsning kring misskötsamhet har genomförts av hr-funktionen vid fyra tillfällen. Totalt har 30 chefer genomfört utbildningen. Utbildningen behandlar chefens ansvar och roll, hantering av misskötsamhet och vikten av dokumentation. Genom dessa insatser har ett viktigt steg tagits mot att stödja cheferna i deras ledarskapsroll och bidra till en positiv och effektiv arbetsmiljö inom förvaltningen. För den nyinrättade rollen gruppledare, inom avdelning socialtjänst och fritid, har en utbildning på temat "Att leda utan att vara chef" genomförts med stöd av extern konsult. En utvärdering har tagits fram och presenterats för ledningsgrupp Socialtjänst och fritid och i samverkan. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(94) Genom insatserna har förvaltningen stärkt chefernas förmåga att hantera sitt uppdrag, med särskilt fokus på lönesättning, konflikthantering och misskötsamhet. Arbetet har även bidragit till att stödja den nya chefsstrukturen och rollen som gruppledare, vilket skapar förutsättningar för en mer effektiv och positiv arbetsmiljö. Arbetet med att stötta cheferna genom hela rehabiliteringsprocessen fortsätter att prioriteras, likaså det förebyggande arbetet med särskild uppmärksamhet på korttidsjukfrånvaron. Under senhösten 2026 planeras dialoggrupper för chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering och misskötsamhet. Syftet med dessa grupper är att chefer ska ges möjlighet att under lugna förhållanden få reflektera kring sin roll och ledarstil i rehabiliterings- och misskötsamhetsärenden genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 81 81 81 82 83 82 2026 Analys Respektive avdelnings resultat följs upp inom ramen för arbetet med medarbetarenkäten och ligger till grund för fortsatt dialog och utvecklingsarbete. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom omsorg om funktionsnedsatta 86 % 90 % 90% 2026 Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom äldreomsorgen 85,5 % 90 % 90% 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan 5 % 5,9 % 5 % 5,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng 20 % 21,7 % 20 % 20 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad 20,6 % 20,2 % 15 % 12,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg Analys Utfallet visar ett rullande tolvmånadersgenomsnitt och avser arbetade timmar av medarbetare inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Siffran är något lägre än förra rapporteringsperioden (21,1 procent i tertialrapport 1). För att minska andelen timavlönade arbetar avdelningen utifrån heltid som norm. Samtliga medarbetare ska erbjudas heltid/utökad tjänstgöringsgrad om de så önskar. Inom en verksamhet har ett resursteam, en form av vikariepool, inrättats och det används nu till 90 procent vilket gör att behovet av att ta in timavlönad personal minskar. Sjukfrånvaro 7,1 % 5,7 % 7,4 % 7,4 % 7,1 % 7,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 3 % 3 % 3 % 2,8 % 2,5 % 2,5 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1. Medarbetare i Bromma har goda förutsättningar att göra ett bra jobb med fokus på Brommaborna Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska säkerställa ett hållbart arbetsliv där medarbetarnas kompetens, engagemang och arbetsmiljö utgör grunden för kvalitet i välfärdens alla verksamheter. Arbetet ska präglas av en lärande kultur med fokus på respekt, öppenhet och tillit, där diskriminering motverkas och likvärdighet säkerställs. Kompetensförsörjningen är ett strategiskt fokusområde som kräver ett långsiktigt arbete med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Förvaltningen ska stärka en kunskapsdriven organisation där innovation, systematik och förbättringsarbete är en naturlig del av vardagen. Rekryteringsprocesser ska vara kompetensbaserade och bidra till rätt matchning, medan heltid som norm ska öka stabilitet, kontinuitet och attraktionskraft. En modern chefsstruktur fortsätter att implementeras och utvecklas för att möjliggöra närvarande ledarskap, tydliga mandat och hållbara chefsspann. Genom utbildningar, nätverk och stödinsatser ska chefer ges goda förutsättningar att leda i förändring, hantera komplexa uppdrag och säkerställa trygghet för medarbetare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska stärka både fysisk och organisatorisk arbetsmiljö, med särskilt fokus på friskfaktorer. Förskolan och socialtjänsten har särskilda handlingsplaner för att förbättra arbetsmiljön och Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(94) minska sjukfrånvaron. Förvaltningen ska även arbeta strategiskt med sitt arbetsgivarvarumärke för att möta framtidens kompetensbehov och attrahera nya generationer av medarbetare. Förväntat resultat - Utvecklad kompetensförsörjning genom heltid som norm, minskat beroende av timanställda och tydliga karriärvägar. - Högre kvalitet i verksamheterna genom kompetensbaserad rekrytering och systematisk kunskapsutveckling. - Bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro genom tydliga roller och stärkta friskfaktorer. - Mer hållbart och närvarande ledarskap genom utvecklad chefsstruktur och förbättrat stöd till chefer. - Ökad attraktionskraft som arbetsgivare genom riktad kommunikation och förbättrade utvecklingsmöjligheter. - Stärkt delaktighet och engagemang bland medarbetare genom dialog, tydliga mål och en lärande kultur. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas delvis. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som har identifierat och diskuterat minst två friskfaktorer vid APT 100 % 2026 Andel medarbetare som känner till rutinen om i vilken utsträckning de förväntas vara tillgängliga och nåbara 85 85 % 2026 Andel medarbetare som upplever balans mellan krav och resurser i arbetet 85 85 % 2026 Andel medarbetare som vet vart de kan vända sig och vilken hjälp de kan få om de känner sig utsatta 96 96 100 % 2026 Medelvärde avseende medarbetare som kan rekommendera sin 4 75 4,2 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period arbetsplats till andra Analys Resultaten för respektive avdelning följs upp inom ramarna för APT. Medelvärde avseende medarbetare som upplever att arbetet känns meningsfullt 4,5 88 4,6 2026 Analys Resultaten för respektive avdelning följs upp inom ramarna för APT. Medelvärde avseende medarbetare som är insatta i arbetsplatsens mål 4,5 89 4,6 2026 Analys Resultaten för respektive avdelning följs upp inom ramarna för APT. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska påbörja arbetet med att se över vilka utbildningar som erbjuds och ska erbjudas på utbildningsportalen 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska stärka arbetet med friskfaktorer genom att tillsammans med medarbetarna välja att prioritera arbetet minst två friskfaktorer under året 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Säkerhet Planeringen av risk- och sårbarhetsanalyser pågår och under perioden har två workshops genomförts där steg ett till fyra har behandlats av samtliga avdelningar. Planering pågår inför en övning som syftar till att inventera upprättade handlingar och förmågor om krisberedskap Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(94) inom förvaltningen. Förvaltningen avvaktar besked från Myndigheten för civilt försvar inför fortsatt planering av stadsdelsområdets trygghetspunkter. It, telefoni och informationssäkerhet Förvaltningen har tillsatt en nyinrättad tjänst som Informationssäkerhetssamordnare (ISAM) vilket kommer att leda till mer fokus på både informationssäkerhet men också frigöra tid för arbetet med it-strategier. Målet med att befästa och förbättra arbetet med PM3 i förvaltningen i syfte att It-tjänsterna ska förvaltas enligt vedertagen modell för effektivare och högre kvalitet har påbörjats. Under tertialet har en analys av hur Bromma stadsdelsförvaltning arbetar enligt PM3 genomförts. GAP-analys har genomförts och ett förslag till hur arbetet kan fortsätta och utvecklas har levererats till stadsdelsdirektören. Arbetet fortsatte genom en workshop med förvaltningsledningen. Beslut om samverkansområden väntas tas under hösten. I introduktionsprogrammet för nya chefer uppmanas nyanställd chef att boka in introduktionssamtal om it och telefoni genom att kontakta funktionsbrevlådan. På dessa introduktioner sker genomgång av behörigheter, sekretess, telefonirutiner, utrustning och teknik, regelverk och ansvar. Via informationssäkerhetsambassadörerna kan chefer få mer information som riktar sig mot den egna verksamheten. Informationssäkerhetsambassadörerna har träffats en gång sedan rapporteringen i tertialrapport 1 då en avstämning kring hur långt enheterna har kommit med dokumentation av registerförteckningen. En uppdaterad kartläggning av antalet it-tjänster har genomförts vilket resulterade i 125 stycken. Av dessa är 18 it-tjänster lokalt anskaffade där personuppgifter och dess behandling kartläggs och förtecknas. . Antalet personuppgiftsbehandlingar är 187 varav endast fyra är klarmarkerade av dataskyddsombud (DSO). Av de 18 lokala it-tjänsterna är samtliga förklassade. De tjänster som fått högt skyddsvärde har också genomfört en riskanalys. Att färdigställa handlingsplaner pågår. Avseende de anvisade it-tjänsterna arbetar staden med ett nytt verktyg (LIS2.0) för klassning av hela processer som ska matcha processerna i hanteringsanvisningarna. LIS2.0 är en ny modul i ILS. Underlaget som idag finns på samarbetsytor, gruppdiskar med mera kommer löpande att flyttas över till den nya modulen. En samlad översikt kommer att finnas tillgänglig i modulen som visar klassningsstatus, riskanalyser, baskrav med mera. I väntan på den nya ILS-modulen ska befintliga samarbetsytor uppdateras och gruppdiskar som administreras av stadsledningskontoret it-enhet eller säkerhetsavdelningen begränsas, vilket gör det svårt att ge återkoppling/status över de anvisade it-tjänster. Mer information kommer under hösten från staden centralt. För Bromma stadsdelsförvaltning betyder det nya arbetssättet fokus på processklassningar baserade på hanteringsanvisningarna snarare än på enskilda it-tjänster. Två utmaningar har identifierats: 1. Brist på övning av kontinuitetsplaner. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(94) 2. Det finns it-tjänster (så som appar och webbsidor) som inte är anmälda i inventeringslistan. Inventering bygger på manuell hantering, och att samtliga medarbetare berättar vad dom använder. Stadsdelsförvaltningen har ingått ett nytt avtal gällande DSO, vilket har inneburit nya rutiner vid bland annat anmälan till Integritetsmyndigheten (IMY). Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 59 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 Brommas verksamheter har en hög beredskap för oväntade händelser Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska bedriva ett samlat och systematiskt kris-, kontinuitets- och beredskapsarbete som säkerställer att verksamheterna kan upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid störningar och kriser. Den nya enheten för säkerhet och trygghet ska stärka samordning, skapa tydliga strukturer och utveckla rutiner som gör organisationen mer robust. Under 2026 genomförs första året i risk- och sårbarhetsanalysen, vilket innefattar att identifiera sårbarheter och ta fram åtgärder som minskar riskexponeringen. Kontinuitetsplaner uppdateras löpande utifrån nya krav och förändrade förutsättningar. Storkökets etablering förbättrar förskolornas beredskap genom minskat beroende av externa leverantörer och ökade möjligheter till omsättningslager. Inom äldreomsorgen stärks rutiner, kompetens och samverkan för att kunna hantera allt från elavbrott till personalbortfall och andra störningar. Åtgärder från risk- och sårbarhetsanalysen ska integreras i reservplaner och följas upp genom återkommande krisövningar. Ett strukturerat arbete med upphandling och avtalsuppföljning ska samtidigt säkerställa lagenliga inköp, motverka oegentligheter och stärka kvaliteten i leveranser. Förväntat resultat - Ökad krisberedskap genom uppdaterade kontinuitetsplaner och regelbundna övningar. - Minskad riskexponering genom systematiska risk- och sårbarhetsanalyser och tydliga åtgärder. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(94) - Tryggare och säkrare inköpshantering genom strukturerad avtalsuppföljning och stärkt kontroll. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som har utfört minst en övning vid APT med syfte att stärka förvaltningens beredskapsförmåg a 100 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska fortsätta med utredningen gällande möjligheten att övergå till lokalvård/städ i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska stärka beredskapen genom att minst en övning ska genomföras på varje enhet 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.5.2 Informationssäkerhetsarbetet i Bromma är effektivt och ändamålsenligt för Brommabornas trygghet Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska bedriva ett systematiskt informationssäkerhetsarbete som skyddar verksamhetens information och stärker invånarnas förtroende. Arbetet omfattar organisatorisk, teknisk och fysisk säkerhet och bygger på att hela förvaltningen har god kompetens i informationssäkerhet. Chefer ansvarar för att obligatoriska utbildningar genomförs och att kunskapen hålls aktuell. Alla IT-tjänster och processer ska informationsklassas och ingå i PM3-modellen, där varje tjänst ska ha utsedd objektägare och objektledare senast 2026. En strukturerad incidenthantering ska minska konsekvenser av inträffade händelser och bidra till ett systematiskt lärande och förbättringsarbete. Förväntat resultat - Stärkt informationssäkerhet och minskad risk för incidenter genom klassning, rutiner och utbildning. - Ökat förtroende för stadens informationshantering genom tydliga roller och säker Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(94) databehandling. - Utvecklad incidenthantering som säkerställer lärande. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska fortsätta stärka och utveckla informationssäkerhetsarbetet 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas delvis. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Samverkansöverenskommelse med polisen, utbildningsförvaltningen och trafikkontoret Förvaltningen har under perioden fortsatt att utveckla det trygghetsskapande arbetet genom samverkan inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen (SÖK) mellan förvaltningen, lokalpolisområdet och utbildningsförvaltningen. Arbetet syftar till att skapa en samlad och långsiktig struktur för trygghetsfrågor i stadsdelsområdet. Under våren har förvaltningen gjort både externa och interna kommunikationsinsatser om arbetet med SÖK, bl.a. om åtgärdsplanen inom SÖK. Ett chefssamråd där Ekerö, Hässelby-Vällingbys och Brommas stadsdelsförvaltningar samverkar har inrättats. Beredningsgruppen för chefssamrådet har under våren utfört en gemensam workshop med LPO Vällingby, Ekerö, Hässelby/Vällingby och Brommas stadsdelsförvaltningar med fokus på BOB-uppdraget med syfte att dela erfarenheter och lärdomar med varandra. Till hösten planeras gemensamma kommunikationsinsatser om våld i nära relation under uppmärksamhetsdagen Orange day. Samtliga grupper inom SÖK har prioriterad bland sina åtgärder samt påbörjat arbetet med åtgärdsplanen för 2026. Under november planeras en gemensam konferens för samtliga deltagare inom SÖK med fokus på uppföljning och orsaksanalys. Otrygga platser Sommar i Bromma har genomförts i Blackeberg och Mariehäll och utvärderas under hösten. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(94) Platssamverkan i Blackeberg har genomfört en lägesbild som visar att samtliga aktörer; polis, civilsamhällesaktörer och kommunala verksamheter upplever det väldigt lugnt i Blackeberg. Beslut om fast kamerabevakning är påskrivet och montering av kamera inväntas. I Mariehäll kvarstår utmaningar kopplade till ungdomar som rör sig mellan olika områden och över kommungränsen. Riktade fältinsatser fortsätter och öppnandet av Möjligheternas hus i augusti 2026 ger bättre förutsättningar för fortsatt förebyggande arbete och lokal samverkan. Under våren har en trygghetsvandring genomförts i Mariehäll, där identifierade brister främst rörde belysning och otrygga miljöer. Parkeringsövervakningen har vid tidigare uppföljning inte rapporterat några problem i Mariehäll. Ny återkoppling kring utmaningarna med felparkering har begärts. Möjligheten att införa en parkeringsfri zon för elsparkcyklar kan prövas vidare om en tydligt avgränsad plats pekas ut. I Alvik fortsätter trygghetsarbetet inom ramen för trygghetsforum som äger rum 9 september med syfte att dela lägesbild och ta fram gemensamma insatser för hösten. Trygghetsvandring har genomförts i Traneberg som bland annat ledde till gallring vid Runda vägen samt avveckling av en offentlig toalett vid Alvik C. Utvecklingen av de öppna drogscenerna bedöms som övergripande positiv, men behov kvarstår att följa utvecklingen. Målsättningen är att avveckla dessa platser senast 2027 inom ramen för samverkansgruppen för otrygga platser. Fältinsatser pågår på samtliga prioriterade platser och kontinuerliga lägesbilder tas fram i samverkansgruppen operativa brå/veckovis lägesbild. Unga i risk för destruktivt beteende och kriminella miljöer och livsstilar SSPF samordnare är rekryterad och arbetssätt, material och rutiner för SSPF är framtagna. Abrahamsbergsskolan och Nya Elementar har valts ut som pilotskolor för SSPF insatser. Första styrgruppsmötet för SSPF planeras till september, varpå arbetet med individärenden påbörjas. Arbetssättet ”risktrappan” har implementerats och används för att gemensamt med polis och socialtjänst bedöma ungdomars risknivå och planera fortsatta insatser (framförallt inom ramen för samverkansforumet Knatte OPC). SIG-samordnare tillträder i september därefter påbörjar implementering och rutiner kring SIG. Arbetet med På rätt väg fortsätter och möte är planerat i september för att ta fram rutiner för rekrytering och uppföljning av insatsen. Fältassistenterna har fortsatt sin närvaro i prioriterade områden och arbetat uppsökande mot ungdomar och samverkar med polis vid behov. Fältassistenterna har medverkat vid föräldraföreläsningar och föräldramöten samt genomfört sex ANDTS-lektioner i kombination med klassrumsbesök. Uppföljning av insatserna behöver utvecklas under hösten. En kartläggning av föräldrastödsgrupper och föräldra-/kvällsvandrare i Mariehäll har påbörjats. Under hösten utreds hur stadsdelsförvaltningen kan bidra med stöd och samverkan till föräldravandrarna. Inom ramen för BOB-samverkan, som syftar till att stärka samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet, genomförs aktiviteter i nära samarbete mellan socialtjänst, polis, skola och region. En samverkanskonferens har genomförts tillsammans med rektorer från Brommas kommunala skolor, socialtjänsten och polisen med fokus på informationsdelning. Under september genomförs även en uppföljande workshop tillsammans med Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(94) lokalpolisområdet, Ekerö, Hässelby-Vällingby och stadsdelsförvaltningen, med fokus på den fortsatta utvecklingen av BOB-arbetet och dess strukturer. I höst har BOB-rådet ett särskilt fokus på att skapa en mer sammanhållen struktur för de olika arbetsgrupper och samverkansformer som ingår i arbetet. Ett pågående utvecklingsarbete handlar om att tydliggöra hur SSPF, SIG, Knatte-OPC och det operativa BOB-rådet kan samordnas och kopplas samman med övriga delar av SÖK. Syftet är att skapa en tydligare helhet och minska risken för parallella processer. Arbetet fokuserar därmed både på att utveckla de enskilda insatserna och på att skapa en övergripande struktur som tydliggör roller, ansvar, informationsvägar och samordning mellan de olika samverkansgrupperna. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Arbetet med att förebygga våld och stärka kunskapen om våld i nära relationer hos medarbetare har fortsatt genom FREDA-kortfrågor och introduktionsutbildningar. Förvaltningen arbetar enligt stadens arbetssätt Bryt upp, bland annat genom utvecklad samhandläggning och ambassadörer i verksamheterna för att stärka förmågan att identifiera våldsutsatthet. Praktiskt stöd utan behovsprövning, exempelvis lotsning, har också börjat erbjudas. RVT har deltagit i Sommar i Bromma och planerar kommunikationsinsatser tillsammans med lokalpolisområdet inför Orange Day i november. Det brottsförebyggande arbetet riktat till äldre har fortsatt genom polisföreläsningar om brott och bedrägerier på Tunets och Tranebergs aktivitetscenter samt IT-café med digitala fixare. Uppföljning och utvärdering av insatserna påbörjas under hösten. En ytterligare föreläsning genomförs den 27 augusti i samverkan med Koloniföreningen Iris, med planerad utvärdering av deltagarnas kunskapsnivå före och efter. Systemhotande brottslighet En rutin för stickprovskontroller för felaktiga utbetalningar inom försörjningsstöd har tagits fram och etableringen av kontrollerna har påbörjats. Totalt 11 stickprovskontroller har genomförts varav två ärenden ledde till återkrav. HR har påbörjat arbetet med en internkontrollplan för rekrytering, där stickprovskontroller genomförs för att säkerställa att rekryteringsprocesserna följer gällande rutiner och krav. Arbetet innebär en förstärkt kontroll vid nyanställningar och bidrar till att minska risken för brister i rekryteringsprocessen kopplat till välfärdsbrott och otillåten påverkan. En översyn av rutiner gällande hot och kränkningar har påbörjats. Syftet är att identifiera utvecklingsområden och ta fram relevanta utbildningsinsatser till verksamheternas APT. Rekrytering av en välfärdsbrottssamordnare påbörjas i september. Alkohol, narkotika, dopning, tobak, nikotin och spel (ANDTS) Det ANDTS-förebyggande arbetet bedrivs i samverkan inom ramen för SÖK. Styrgruppen för prevention har beslutat om prioriterade insatser som implementeras i verksamheterna. Under perioden har rutiner för orosanmälan uppdaterats, och planering har inletts för att stärka samverkan mellan fritidsverksamhet och socialtjänst. Kontakter har tagits för att initiera arbete mot dopning. Vidare prioriteras utökad samverkan med externa aktörer såsom Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 75(94) Systembolaget, utbildningsinsatser för personal samt ökad delaktighet bland unga i det förebyggande arbetet. Målsättningen är att uppnå fastställda indikatorer inom området under året. Förvaltningen har skickat in en ansökan med en utmaning till OpenLab och fått besked om att utmaningen har blivit antagen. Problemformuleringen är ”Hur kan vi öka ungas delaktighet och inflytande i stadsdelsförvaltningens ANDTS-förebyggande arbete så att fler unga upplever att deras röster blir hörda och får betydelse?” OpenLab är en innovationsarena där Stockholms stad, Region Stockholm, KTH, Karolinska Institutet och Stockholms Universitet samarbetar för att utveckla lösningar på konkreta och komplexa samhällsutmaningar i stadens och regionens verksamheter. Under höstterminen kommer cirka fyra masterstudenter ta sig an förvaltningens innovationsutmaning. Med hjälp av design thinking-metodik kommer de att analysera nuläget, ta fram insikter om användarnas behov och utveckla idéer och prototyper för möjliga lösningar. Stadsmiljö Förvaltningen anlägger löpande olika typer av anläggningar såsom utegym, spontanaktivitetsytor och mötesplatser, vilket bidrar till ökad rörelse och därmed ökad trygghet. Även insatser med slyröjningar, förbättrad belysning, förbättrad tillgänglighet och trygghetspromenader ger en ökad känsla av trygghet. Framklippning av belysning samt borttagande av siktskymmande växtlighet på gång- och cykelvägar och vid lekparker pågår kontinuerligt för att öka tryggheten för gångtrafikanter, cyklister och parkbesökare. I samband med verksamhetsplan 2026 sökte och beviljades förvaltningen trygghetsmedel för bland annat tillskapande av fler mötesplatser i Annedalsparken med omnejd för alla åldrar, men med fokus på ungdomar. Åtgärderna syftar till att platsen ska befolkas även under dygnets senare/mörkare timmar. Belysningen i Annedalsparken ska förbättras då den idag upplevs som mörk och otrygg. Nya mötesplatser skapar en aktivering av ytorna. För att öka säkerheten och attraktiviteten har ett nytt utegym anlagts under sommaren. Nya platsbildningar förväntas bidra till aktivering av flera ytor och på så sätt kommer fler att uppehålla sig på platsen under längre tid. Exempel på åtgärder som planeras är grillplatser, plantering av buskar som skapar rumslig inramning samt möbler för vila men även kryp, hopp och lek för mindre barn. Förvaltningen har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att tillfälligt aktivera ytorna som ligger i en triangel vid Alpvägen, norr om Bällstavägen. Ytorna utgörs av fastigheterna Linaberg 25 samt Linaberg 36 och ägs av Stockholms stad respektive Stockholmshem. De är idag grusbelagda och avspärrade i avvaktan på att en ny park ska anläggas av exploateringskontoret. Stadsdelsförvaltningen ser ett behov av att flera förvaltningar i staden samverkar för att hitta en gemensam lösning till hur ytan ska aktiveras i avvaktan på exploatering. För att ytan ska kunna användas tillfälligt behövs ett nyttjanderättsavtal. Dessförinnan behöver förutsättningarna utredas avseende bland annat markföroreningar och kostnader kopplat till eventuella saneringsåtgärder samt behov av markförberedande åtgärder så att ytan blir säker att vistas på. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 76(94) Förebyggande insatser inom förskolan Under årets andra tertial har specialpedagogerna tagit fram nya dokument att använda i processen för ansökan om verksamhetsstöd. Detta har gjorts som en del i arbetet med att anpassa processen till likvärdiga bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd i Stockholms stad. Vidare har specialpedagogerna bland annat fokuserat på arbetet med projektet "Samspelsmodellen - en modell för samspel, lek och kommunikation för de yngsta". Det är en modell som bidrar med redskap att tidigt kunna uppmärksamma och stötta barn med försenad utveckling inom socialt samspel och kommunikation. Utvärderingen visar att en stor del av pedagogerna som varit med i utvecklingsarbetet tycker att Samspelsmodellen i stor utsträckning har gett dem ökad kunskap i att möta barn med kommunikation-- och samspelssvårigheter. Enligt den enkät som delats ut är det i stor utsträckning ett fungerande verktyg i den dagliga verksamheten. Bedömningen är att modellen har varit gynnsam för barnen. Arbetet med Samspelsmodellen kommer att fortsätta under hösten. Det familjecentrerade arbetet är nu i gång i samtliga Öppna förskolor. Familjecentral Bromma invigdes officiellt den 28 maj på Öppna förskolan Tunnlandsvägen, men redan innan det hade samverkan mellan BMM, BVC Brommaplan och Alvik, föräldrarådgivare och Öppna förskolan kommit igång. Det familjecentrerade arbetet i Blackeberg fortsätter. Trygg fritid För att stärka skyddsfaktorer som fritidsverksamheten erbjuder implementeras handlingsplanen fritid fri från våld där flertalet medarbetare är utbildade i Mentorer i våldsprevention (MVP) och fler utbildar sig till hösten. Vidare har samverkan stärkts mellan fritidsverksamheten och socialtjänsten för ett mer förebyggande arbete vid noterade riskfaktorer. Fritidsverksamheten har nu två kontaksocialsekreterare som blir en direkt väg för konsultation och som även kommer finnas på plats i verksamheten en gång i månaden. Vidare har en handlingsplan för etableringen av SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) samverkan upprättats. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 89 % 89 % 91 % 92 % 92 % 80 % 2026 Analys Årsmålet uppnås inte, utfallet är dock fortfarande högt. Avdelningen kommer att bistå enheten för trygghet och säkerhet vid behov i analyser som kommer göras när polisens regionala trygghetsmätning och stadens trygghetsmätning (som görs var 3e år) presenteras i september. Andel stockholmare som upplever trygghet på kvällen i det område där de bor 84 % 84 % 2026 Stockholmarnas nöjdhet med 73 % 76 % 72 % 79 % 79 % 73 % 2026 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 77(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period renhållning och städning Analys Förvaltningen har begränsad rådighet över renhållningen i stadsdelsområdet då ansvarsområdet endast omfattar parkmarken. På frågan om nöjdhet med renhållning i parker och grönområden har målvärdet uppnåtts. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 76 % 74 % 78 % 76 % 76 % 73 % 2026 Nämndmål: 3.6.1. Brommaborna är trygga genom förebyggande insatser Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd ska arbeta långsiktigt och samordnat för att stärka tryggheten i hela stadsdelsområdet. Arbetet grundas i både social och situationell prevention och förutsätter nära samverkan med polis, andra förvaltningar, regionen, näringsliv och civilsamhälle. Genom stadens trygghets- och säkerhetsprogram, ANDTS-program samt strategier för att motverka kriminalitet skapas en gemensam inriktning för förebyggande insatser. En välskött stadsmiljö är central, och insatser såsom belysningsförbättringar, slyröjning samt utveckling av mötesplatser och spontanaktivitetsytor ska bidra till ökad närvaro och minskad otrygghet. Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) sammanställer regelbundna lägesbilder som ligger till grund för riktade insatser i exempelvis Brommaplan och Blackeberg. Samtidigt utvecklas samarbetet med ideella aktörer och trygghetsarbetet förstärks digitalt genom riktad kommunikation och förebyggande insatser online. Förskolans barnhälsoarbete och samverkan med socialtjänsten är centrala delar i att upptäcka risker tidigt och stödja föräldrar genom bland annat digitala föräldrastödsinsatser. Det trygghetsskapande arbetet sker också inom ramen för lokal samverkansöverenskommelse med polisen, där riskmiljöer, brottsutsatta platser och unga i riskzon prioriteras. Platssamverkan och platsaktivering ska fortsätta att skapa positiva, livliga och trygga offentliga miljöer. Fältassistenter, skolsociala team och skolsamordnare arbetar aktivt för att motverka rekrytering till kriminalitet och minska skolfrånvaro. Arbetet mot systemhotande brottslighet och otillåten påverkan ska stärkas genom systematiska kontroller och tidig upptäckt. Förvaltningen intensifierar även stödet till brottsutsatta, särskilt vid våld i nära relation, och förstärker kunskapen om våldsbejakande extremism. Den öppna fritidsverksamheten fortsätter att vara en central skyddsfaktor genom att erbjuda trygga miljöer och tidiga insatser för barn och unga. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 78(94) Förväntat resultat - Ökad trygghet i offentliga miljöer genom platssamverkan, välskött stadsmiljö och fler aktiviteter. - Tidigare upptäckt av risker för barn och unga genom stärkt samverkan mellan förskola, skola, fritid och socialtjänst. - Minskad brottslighet och otrygghet genom gemensamma lägesbilder och riktade insatser med polis och andra aktörer. - Stärkt stöd till brottsutsatta, särskilt vid våld i nära relation, genom samordnade och snabba insatser. - Minskad risk för systemhotande brottslighet genom förstärkt uppföljning, kontroll och utbildning om otillåten påverkan. - Fler trygga fritidsmiljöer för unga genom utbyggd verksamhet och systematiskt våldsförebyggande arbete. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brommabor som känner sig trygga i stadsdelsområdets parker och grönområden 83 % 84 % 82 % 87 % 83 % 2026 Preventionsindex mini - indexvärde för nämndens ANDTS- förebyggande arbete 90 91 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska arbeta för att eliminera alla öppna drogscener i Bromma 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska se över vilka föräldrarprogram som kan erbjudas digitalt 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska stärka arbetet mot välfärdsbrott 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utveckla stadsdelens trygghetspunkter 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 79(94) Analys Bedömningen är att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet prognostiseras att uppfyllas helt. Bedömningen görs utifrån de uppnådda och prognostiserade resultaten, uppnådda och prognostiserade utfall för indikatorerna samt genomförda insatser och aktiviteter. Nedan följer i korthet de viktigaste insatserna som bidrar till den prognostiserade måluppfyllelsen. Tillit och förtroende för Bromma stadsdelsförvaltning För att höja förtroendet för Bromma stadsdelsförvaltning behövs en aktiv och kontinuerlig dialog med brommaborna om förvaltningens arbete för att öka kännedomen. Satsningen på att stärka kommunikationen med brommaborna har fortsatt under perioden. Detta genom inlägg på sociala medier, annonsering i lokaltidning, uppdatering av Stockholms stads webbplats, affischering på föreningsanslagstavlor samt genom medborgardialoger För att öka tilliten och förtroendet för stadens verksamheter arbetar förvaltningen för att informationen kommer ut i tid, har rätt budskap och förmedlas i rätt kanal. Brommabornas förtroende för förvaltningen förväntas öka genom att de känner till vad förvaltningen kan hjälpa till med och vilka uppdrag som ingår. Nämnden och förvaltningens arbete presenteras i en broschyr som har skickats ut till alla hushåll i Bromma. Broschyren innehåller även kontaktuppgifter och information om stadsdelsområdet samt information om hur man kan lämna medborgarförslag. Förvaltningen har under perioden arbetat med riktad information om valet för att stärka möjligheten till delaktighet och valdeltagande bland grupper som kan behöva särskilt stöd för att ta till sig information eller genomföra sin röstning. Insatser har riktats till äldre, personer med funktionsnedsättning och ungdomar. Inom äldreomsorgen har äldre som bor på vård- och omsorgsboenden fått information om valet och om möjligheterna att rösta. Syftet har varit att säkerställa att de boende får tillgång till relevant och tillgänglig information och stöd utifrån individuella behov. Inom funktionshinderomsorgen har informationen anpassats efter olika verksamheter och målgrupper. På Långskeppet påminner och informerar personalen om valet och följer med till vallokal för de personer som önskar det. Individuell ledsagning erbjuds vid behov. Personalen uppmärksammar även förvaltare på vikten av att röstkort når de personer de företräder. Brukare kan med stöd av personal använda en brukardator för att ta del av valkompassen, inklusive en lättläst version med bildstöd. Inom boendestöd och Förstärkt öppenvårdsteam ges stöd med ledsagning till förtidsröstning och vallokal samt information om var och hur röstning kan ske. Brukare får även vägledning kring hur de kan ta del av partiernas information och hänvisas vid behov till samhällsvägledarna på medborgarkontoren. Särskilt fokus läggs på att säkerställa att personer med särskild postadress får tillgång till sina röstkort i tid. Träffpunkten planerar också en särskild informationsträff om valet. Inom området personligt stöd har chefer och gruppledare informerat om valet på Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 80(94) verksamhetsmöten. Stödpersoner går, om den enskilde önskar, igenom vad valet innebär och vad de olika partierna står för med hjälp av samtal och bildstöd. Bemanningen anpassas utifrån behov av ledsagning till vallokal eller förtidsröstning. Förvaltningen har även riktat information om valet till ungdomar. Informationen har delgivits vid särskilda tillfällen på fritidsgårdarna, med syfte att öka kunskapen om valets genomförande och betydelse samt stärka intresset för demokrati och delaktighet. Mänskliga rättigheter Arbetet med mänskliga rättigheter stärks succesivt inom organisationen. Detta sker genom att kompetensen och medvetenheten inom organisationen ökar kring frågor kopplade till mänskliga rättigheter. Kunskap och information Förvaltningen bedriver ett långsiktigt och systematiskt arbete för att stärka tillit och förtroende för stadsdelsförvaltningens verksamheter genom ökad kunskapsspridning och tillgänglig kommunikation. Information om förvaltningens uppdrag, prioriteringar och resultat sprids genom flera olika kanaler, däribland sociala medier, annonsering i lokalpress, uppdateringar av stadens webbplats samt affischering på lokala anslagstavlor. Kommunikationsinsatserna anpassas utifrån olika målgruppers behov och syftar till att säkerställa att invånarna nås av relevant information i rätt tid och genom ändamålsenliga kanaler. Arbetet med barns rättigheter bedrivs med utgångspunkt i barnkonventionen och stöds av särskilda funktioner såsom barnrättssamordnare och barnrättsombud. Dessa bidrar till att stärka kunskap, tillämpning och uppföljning av barnrättsperspektivet i verksamheterna. Barnkonsekvensanalyser används vid behov och stödsamtal för barn vars vårdnadshavare har insatser från socialtjänsten har vidareutvecklats för att stärka barns delaktighet och trygghet. Förvaltningen arbetar även systematiskt med frågor om jämlikhet, jämställdhet, nationella minoriteter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa perspektiv integreras i planering, beslutsfattande och genomförande av verksamhet för att säkerställa likvärdighet, tillgänglighet och respekt för mänskliga rättigheter. Välfärd och service Inom förskoleverksamheten bedrivs undervisningen i en öppen, jämställd och demokratisk miljö där barnens tankar, behov och intressen utgör utgångspunkt för planering och genomförande. Arbetet i mindre grupper skapar goda förutsättningar för språkutveckling, delaktighet och individanpassad undervisning. Medvetet utformade lärmiljöer och gruppkonstellationer bidrar till inkluderande och stimulerande verksamheter. För barn i behov av särskilt stöd används alternativa och kompletterande kommunikationsformer, såsom bildstöd och TAKK. För flerspråkiga barn används digitala verktyg och litteratur på olika språk för att stärka tillgången till språk och berättelser. Specialpedagoggruppen har en central funktion i att identifiera behov i ett tidigt skede och stödja pedagogerna i arbetet med anpassningar och inkluderande undervisning. Förskolorna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor, barns inflytande och inkludering samt med Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 81(94) att synliggöra nationella minoriteter genom litteratur, samtal och tematiska arbeten. Vid oro för ett barn följs gällande rutiner för anmälan till socialtjänsten, och arbetet med att följa upp och analysera orosanmälningar fortsätter i syfte att stärka kvalitet och likvärdighet i hanteringen. Inom äldreomsorgen uppmärksammas nationella minoriteter bland annat genom högtidsfirande och tillgång till anpassat informations- och aktivitetsmaterial. En översyn av språkkompetenser inom nationella minoritetsspråk har genomförts för att säkerställa förutsättningar att erbjuda äldreomsorg på minoritetsspråk vid efterfrågan. Stadsmiljöarbetet har under året omfattat flera åtgärder för ökad tillgänglighet, bland annat genom förbättrad vinterväghållning och undanröjande av hinder på parkvägar. Upprustning av park- och lekytor har genomförts med särskilt fokus på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen arbetar även för att minska klimatpåverkan genom insatser inom ordinarie verksamhet. Arbetet omfattar bland annat återbruk, energieffektivisering, minskat matsvinn, minskad köttkonsumtion, förbättrad avfallssortering och minskad plastanvändning. Dessa åtgärder bidrar till ökad ekologisk hållbarhet och mer resurseffektiva arbetssätt. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande utgör centrala utgångspunkter i förvaltningens verksamheter. Inom förskolan ges barn möjlighet att påverka sin vardag genom val, gemensamma beslut och reflektion i grupp. Barnkonventionen används som ett konkret pedagogiskt verktyg för att stärka barns förståelse för demokrati, delaktighet och inflytande. För barn i behov av särskilt stöd säkerställs delaktighet genom anpassade miljöer, mindre grupper och individuella handlingsplaner där barnets perspektiv synliggörs och dokumenteras. Medborgardialog har genomförts inom ramen för medborgarbudget gällande upprustning av Kratsbodaparken. Detta bidrar till ökad delaktighet och förväntas öka förtroendet för stadsdelsförvaltningen. Ett led i arbetet med att stärka brommabornas förtroende för förvaltningen är att utveckla kommunikationen och dialogen med brommaborna i kring stadsmiljöverksamheten. Kommunikationsplaner har tagits fram för större stadsmiljöprojekt för att säkerställa ändamålsenliga kommunikationsinsatser, inhämtning av synpunkter och återkoppling till medborgarna. Område stadsmiljö annonserar månadsvis i lokaltidedningen, Mitt i Bromma, för att informera om pågående och kommande arbeten i stadsmiljön. Bland annat har annonsering skett gällande vårstädningen och salamanderspaningen. Förvaltningen informerar löpande om stadsmiljöverksamheten på sociala medier. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel med förtroende för stadsdelsförvaltnin gen i det område där man bor 38 42 34 43 45 % 41 % 2026 Analys Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 82(94) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Resultatet i medborgarundersökningen når inte upp till årsmålet för indikatorn och innebär en sänkning med fem procentenheter från föregående år. Anledningarna till det minskade förtroendet är många och komplexa. Arbetet med att åstadkomma en mer ändamålsenlig kommunikation genom ett strategiskt utvecklingsarbete behöver fortsätta utvecklas och intensifieras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Bromma är ett öppet, jämställt och demokratiskt stadsdelsområde Uppfylls helt Beskrivning Bromma stadsdelsnämnd arbetar för att stärka den lokala demokratin genom ökad öppenhet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgardialoger, medborgarbudget och utvecklade kontaktvägar ska göra det lättare för fler invånare att påverka lokala beslut. Öppna nämndmöten och strukturerade forum som pensionärsrådet och funktionshinderrådet säkerställer att grupper med olika behov ges inflytande. Civilsamhället och lokala företagare är viktiga samarbetspartners, och bidrag ges endast till aktörer som står bakom demokratiska värderingar. Nämnden ska stärka sin kommunikation både strategiskt och målgruppsanpassat för att öka transparens, tillgänglighet och förståelse för verksamhetens arbete. Ett långsiktigt kommunikationsarbete ska bidra till samsyn internt och ökat förtroende externt. Arbetet med mänskliga rättigheter och handlingsplanen mot rasism ska genomsyra alla verksamheter genom normkritik, kompetenshöjande insatser och individanpassat stöd inom förskola, socialtjänst, funktionshinder och äldreomsorg. Förskolan arbetar språkstärkande och identitetsstödjande, socialtjänsten prioriterar tidig upptäckt av våld och utsatthet, och äldreomsorgen stärker delaktighet, minoritetsspråk och inkludering. Nämnden ska också öka delaktigheten bland barn, unga och äldre genom utvecklat ungdomsråd, inkluderande verksamheter och tillgängliga mötesplatser. Arbetet med Agenda 2030 integreras i verksamheterna för att bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Målen rör bland annat jämlikhet, trygghet, klimat, biologisk mångfald, hälsa och demokrati. Genom fördjupad samverkan, riktade insatser och kontinuerlig utveckling ska förvaltningen säkerställa att rättigheter respekteras och att invånarna känner förtroende för stadens verksamheter. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 83(94) Förväntat resultat - Ökad delaktighet och demokratiskt inflytande genom fler och bredare former av medborgardialog samt utvecklad medborgarbudget. - Stärkt förtroende för förvaltningen genom bättre tillgänglighet, tydligare kommunikation och ökad transparens i beslut och processer. - Mer inkluderande verksamheter genom systematiskt arbete mot rasism och diskriminering samt normkritiska arbetssätt i alla verksamheter. - Ökad social gemenskap och minskad isolering för äldre genom fler mötesplatser, minoritetsspråkliga aktiviteter och stärker inflytandestrukturer. - Stärkt rättssäkerhet och jämlik service genom kompetenshöjande insatser om mänskliga rättigheter och tillgänglighet. - Tydligare koppling till Agenda 2030 med utvecklade samarbeten och mer systematiskt arbete för hållbarhet inom sociala, ekologiska och ekonomiska områden. Analys Förvaltningen prognostiserar att nämndmålet kommer uppfyllas helt. Bedömningen grundas på att förväntade resultat uppnås samt att aktiviteterna genomförs. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen ska arbeta för att kulturutövare, inte minst konst, bereds plats i lokalförsörjningen 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska genomföra ett projekt med medborgarbudget inom ramen för stadsmiljöarbetet 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska genomföra medborgardialog med invånare med olika hållbarhetsteman i syfte att informera och involvera lokalsamhället i klimatomställningen, och i syfte att minska brommabornas klimatpåverkande konsumtion 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska genomföra medborgardialog med äldre i stadsdelen 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska stärka kommunikationen med brommaborna för att öka förtroendet för förvaltningen 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska ta fram en rutin för hantering av kommunikation via sociala medier 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska uppdatera den lokala kommunikationsstrategin 2026-01-01 2026-03-31 Förvaltningen ska utreda förutsättningar och möjligheter till fler Medborgarkontor i Bromma 2026-01-01 2026-12-31 Förvaltningen ska utreda hur de förvaltningsövergripande funktionerna föreningssamordnare, näringslivssamordnare, kultursekreterare och MR-samordnare bör organiseras 2026-01-01 2026-12-31 Nämndens arbete inom ramarna för det inrättade planeringsrådet ska fortsätta 2026-01-01 2026-12-31 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 84(94) Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 2 068,9 1,7 12,7 2 032,8 50,5 Kostnader (+) 2 485,6 1,7 18,5 2 453,7 52,1 Intäkter (-) -416,7 -5,8 -420,9 -1,6 Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 50,5 Resultatenheternas överskott från 2025(+) 90,2 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -90,7 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 50,0 Årsprognosen för 2026 är positiv med 50,0 mnkr efter fond. Den positiva avvikelsen förklaras i huvudsak av en positiv prognos med 45,0 mnkr inom äldreomsorgen. Osäkerhetsfaktorer för den ekonomiska utvecklingen under året förväntas till följd av tidigare högt inflationsläge. Kostnadsökningarna kan löpande slå igenom då avtal prisregleras eller ingås. Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 58,0 58,5 58,5 -0,5 Individ- och familjeomsorg 190,3 1,7 193,9 194,0 -2,0 varav barn och ungdom 97,0 103,0 103,0 -6,0 varav vuxna 29,0 27,5 27,5 1,5 varav socialpsykiatri 38,5 36,9 37,0 1,5 varav nyanlända 0,0 -2,0 -2,0 2,0 Arbetsmarknadsåtgä rder 9,0 9,0 9,0 0,0 Ekonomiskt bistånd 63,0 64,3 64,3 -1,3 varav handläggare 15,0 16,3 16,3 -1,3 Stadsmiljö- verksamhet 43,8 43,8 43,8 0,0 Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 85(94) Avskrivningar 14,2 14,2 14,2 0,0 Internräntor 4,6 4,6 4,6 0,0 Förskole- verksamhet 440,7 440,7 440,7 0,0 Äldreomsorg 848,1 803,9 803,1 45,0 Stöd och service till personer med funktions- nedsättning 359,0 12,7 365,6 366,7 5,0 Barn, kultur och fritid 34,4 34,4 34,4 0,0 Övrig verksamhet 3,8 0,0 0,0 3,8 Totalt 2 068,9 1,7 12,7 2 032,9 2 033,3 50,0 Omfördelning I samband med tertialbokslut 2 omfördelas 6,1 mnkr från den centrala bufferten till verksamhet förskola. Nämnd och förvaltning Prognosen för nämnd- och förvaltningsadministration visar en negativ avvikelse med 0,5 mnkr. Socialtjänst och fritid Avdelning socialtjänst och fritid uppvisar ett överskott med 2,9 mnkr före resultatdispositioner och 1,7 mnkr efter resultatdispositioner. Ledning Avdelningsledningen prognostiserar ett underskott på 1,0 mnkr. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg inklusive verksamhetsledningen prognostiserar ett underskott på 1,9 mnkr före och 2,0 mnkr efter resultatdispositioner. Beställarverksamheten Verksamhetsområdet för barn och unga förväntas ha ett underskott på 6,0 mnkr medan flyktingverksamheten förväntas redovisa ett överskott på 2,0 mnkr. Detta innebär att verksamhetsområdena barn och unga, inklusive verksamhetsområdet för ensamkommande barn, förväntas ha ett underskott på 4,0 mnkr. Det prognostiserade underskottet inom verksamhetsområde för barn och unga beror främst på akuta och kostsamma institutionsplaceringar. Verksamhetsområdet för barn och unga signalerar om ett ökat antal ärenden kopplat till psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättningar hos barn och unga i Bromma som ibland leder till allvarliga relationskonflikter i hemmet och som leder till akuta institutionsplaceringar som blir svåra att avsluta. Osäkerhet i årets prognos hänförs främst till utveckling av institutionsknutna placeringskostnader. Verksamhetsområdet vuxna prognosticerar ett överskott med 1,5 mnkr och Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 86(94) verksamhetsområde socialpsykiatri prognostiserar också ett överskott på 1,5 mnkr. Årskostnader för institutionsvård förväntas ligga på strax under 13,0 mnkr motsvarande ett budgetunderskott på 0,7 mnkr mot årsbudget. Men i likhet med föregående år har verksamheten haft fortsatt stor utmaning av ett ökat inflöde av LVM-anmälningar. Utförare Långskeppets socialpsykiatriska boende är en resultatenhet inom individ och familjeomsorg och prognostiserar ett överskott på 0,1 mnkr före och 0,0 mnkr efter avsättning till fond. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognostiserar ett överskott med 6,1 mnkr före och 5,0 mnkr efter resultatdispositioner. Ledning Ledningen prognostiserar en budget i balans. Beställarverksamheten Myndighets- och beställarfunktionen prognostiserar ett överskott med 5,0 mnkr. Den positiva avvikelsen förklaras främst av ett något lägre behov av insatser än vad som budgeterats. Verksamhetens årsprognos påverkas i huvudsak av antalet beslutade insatser, efterfrågan på persontransporter samt prissättningen vid placeringar utanför valfrihetssystemet. Enheten arbetar aktivt med att se över placeringar utanför LOV för att hitta andra hållbara lösningar inom egen regi. Detta har bidragit till att hålla kostnaderna på en mer hållbar nivå. Samtidigt finns det fortfarande ekonomiska utmaningar i verksamheten, särskilt för insatser som finansieras med det fasta anslaget, det vill säga boenden enligt socialtjänstlagen, hemtjänst och personlig assistans. Prognososäkerheten är fortsatt hög och kopplad till svårigheter att bedöma efterfrågan på dessa insatser under de kommande månaderna. Det råder även osäkerhet i prognosen kring den ökade efterfrågan och de ökade kostnaderna för persontransporter till daglig verksamhet. Verksamheten arbetar aktivt med att granska sina turbundna fakturor, vilket har resulterat i korrekt debitering av utförda resor. Men på grund av en förväntad kostnadsökning för turbundna resor under andra halvåret höjs årets prognos för resor och persontransporter till 12,3 mnkr, vilket är strax under budget 2026. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 87(94) Ovan diagram visar kostnader för turbundna resor per månad avseende verksamhetsområdet funktionshinderomsorgen under period 2022 till 2026. Utförare Området för personligt stöd prognostiserar ett överskott på 1,1 mnkr innan och 0,0 mnkr efter resultatdispositioner. Ekonomiskt bistånd Enheten för ekonomiskt bistånd prognostiserar ett underskott om 1,3 mnkr avseende handläggningen. Underskottet beror till största del på grund av inhyrd konsult. Underskott kan komma att växa framöver på grund av pågående överlämning av familjer till Skärholmen, enheten bevakar utvecklingen. Kultur och fritid Verksamhetsområdet barn, kultur och fritid prognostiserar en budget i balans. Tilldelade medel finansierar fritidsverksamheten och medborgarkontoret inom socialtjänstavdelningen samt öppna förskolan, kulturuppdraget inom avdelningen förskola. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet arbetsmarknadsåtgärder prognostiserar en budget i balans. Stadsmiljö Verksamhetsområdet stadsmiljö prognostiserar en budget i balans. Avdelning förskola Avdelning förskola prognostiserar en nollavvikelse efter fond. Prognosen förutsätter att kostnadsutvecklingen kan täckas av prestationsersättningen. Risken för en negativ ekonomisk utveckling, bedöms dock som betydande framför allt till följd av osäkerheten kring barnantalet under hösten. Ett lägre barnantal än prognostiserat, innebär minskade intäkter samtidigt som kostnader för personal och lokaler inte kan anpassas i motsvarande takt. Det ställer krav på en kontinuerlig och långsiktig anpassning av organisation, bemanning och lokalkapacitet utifrån både barnantalets utveckling och dess geografiska fördelning. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 88(94) Ledning Verksamhetsledningen prognostiserar en nollavvikelse för perioden. Utförare Utförarna, som omfattar förskoleområdena är organiserade som resultatenheter. Förändringar i barnantal och ökade kostnader påverkar direkt förskoleområdenas ekonomi. Sammantaget prognostiserar resultatenheterna i nuläget en nollavvikelse för perioden. Den senaste utvecklingen indikerar att barnantalet under hösten kan bli lägre än vad som tidigare prognostiserats, vilket ökar risken för ett försämrat ekonomiskt resultat. Prognosen är därför förenad, med stor osäkerhet och behöver följas och revideras i takt med att utfallet för hösten blir tydligare. Även utvecklingen av sjukfrånvaron har betydelse för det ekonomiska resultatet. Utvecklingen av barnantalet ser samtidigt olika ut inom stadsdelen. I vissa områden minskar barnantalet, medan behovet av förskoleplatser kvarstår eller ökar i andra. Möjligheten att anpassa kostnaderna är därför begränsad eftersom ett minskat barnantal inte automatiskt innebär att lokaler kan avvecklas. Förskoleplatser behöver finnas där efterfrågan finns och inom ett rimligt geografiskt avstånd för vårdnadshavarna. Samtidigt behöver vissa befintliga lokaler ersättas eller utvecklas för att säkerställa ett ändamålsenligt och långsiktigt hållbart lokalbestånd. Sammantaget innebär detta att kostnader för personal och lokaler inte alltid kan anpassas i samma takt som intäkterna förändras. Sjukfrånvaron bedöms fortfarande vara en utmaning, vilket kan leda till stora kostnader för vikarier, övertid och inhyrd personal. Frånvaron beror dels på att barn i större utsträckning lämnas sjuka på förskolan men det är även att många medarbetare som nu får operationstider som tidigare sköts upp under pandemin. Ett aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron har påbörjats, och det går att se en liten förbättring kring sjukfrånvaron. För att möta situationen framåt behöver vi arbeta långsiktigt och strategiskt. Det innebär att aktivt främja frisknärvaro, bygga upp bemanningsteamet och stärka friskfaktorerna i organisationen. Samtidigt behöver vi säkerställa en hållbar arbetsmiljö där medarbetarna trivs, utvecklas och håller sig friska. En stabil ekonomi förutsätter även att barnantalet hålls på en jämn nivå vilket kräver ett kontinuerligt arbete med att behålla vårdnadshavarnas förtroende och vara lyhörda för förändringar i befolkningsutvecklingen. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 89(94) Äldreomsorg Verksamhetsområdet äldreomsorg prognostiserar en positiv avvikelse med 45,0 mnkr efter resultatdispositioner. Ledning Verksamhetsledningen prognostiserar ett överskott på 22,0 miljoner kronor. Det förklaras i huvudsak av outnyttjade reserver som finns centralt inom avdelningen som bland annat balanserar upp befarade underskott inom hemtjänsten. Område myndighet och förebyggande Alla beställarverksamhetens insatser tyder på en positiv prognos; insatser i ordinarie boende, vård- och omsorgsboenden, dagverksamhet, äldreomsorg för personer med funktionhinder samt LSS/LASS-insatser. Den positiva prognosen är 37,7 mnkr vilket inbegriper Pensionat Traneberg som är en kommunövergripande verksamhet för avlastning vid vård i hemmet. Denna verksamhet har en budget på 6,6 miljoner kronor och prognostiserar ett överskott på 1,1 mnkr. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 90(94) Utförare Den kommunala hemtjänsten i egen regi prognostiserar ett underskott på 16,7 miljoner kronor. Förklaringen till underskottet kan kort beskrivas som bristande produktivitet. Utförandegraden, det vill säga antalet utförda timmar i förhållande till beställda timmar, behöver öka. Ett sätt att uppnå det är att kontinuerligt stämma av varje brukares beställda timmar med de hittills utförda för att säkerställa att man planerar bättre i enlighet med beställningen. Detta är en uppgift för verksamheternas samordnare och handlingsplanen klargör att det ska finnas en enhetlig struktur för deras arbete. Samarbete mellan chef och samordnare kommer att intensifieras genom tätare uppföljningar. En del av hemtjänstens handlingsplan handlar om kvalitet. Under året har man lagt nytt fokus på kontinuitetsmåttet, antal personal en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod, med målet att närma oss stadens mål 10 mot årets slut. Ett antagande är att en brukare som känner och har förtroende för våra medarbetare är mer öppen för att vi stannar längre och mer sällan avböjer ett besök. Detta är ett sätt som förbättrad kvalitet kan bidra till ökade intäkter. Verksamheten har också sett att nyttjandegraden ökar när personalen görs delaktiga i planeringen. För att öka andelen tid hos kund, den tid vi får ersättning för- av medarbetarnas arbetade timmar, behöver vi minimera all slags spilltid. Man ser nu över lokalernas placering och kommer att flytta en av dessa för att komma närmare brukarna. Nyckeltalet tid hos kund ligger nu på 68 procent mätt som rullande 12. Förvaltningens egna vård- och omsorgsboenden är organiserade i två resultatenheter. Det större av dessa, Mälarbacken har i februari drabbats av en omfattande vattenskada vilket har inneburit att 15 lägenheter varit stängda för renovering. Det har medfört tappade intäkter för verksamheten. Personalplaneringen har dock anpassats under denna tid vilket har minskat behovet av timanställda. Resultatenheten prognostiserar ett överskott på 2,9 mnkr. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 91(94) De två mindre vård- och omsorgsboendena, Traneberg och Brommagården utgör tillsammans en resultatenhet som prognostiserar ett underskott med 0,9 mnkr efter resultatdispositioner. En utmaning för denna verksamhet är höga personalkostnader och en plan har utarbetats för att arbeta med en något lägre personaltäthet. Vidare genomförs sedan år 2023 en successiv omvandling av somatiska platser på Brommagården till platser för personer med demensdiagnos. Behovet av dessa platser är större än av platser för somatisk vård. Ersättningen för vård av personer med demensdiagnos är högre än för personer med somatiska vårdbehov, medan kostnaderna är ungefär likvärdiga. Samtliga vård- och omsorgsboenden arbetar intensivt för att bibehålla en hög beläggningsgrad. Liksom tidigare eftersträvar verksamheten att upplåta tillfälliga vakanta platser för kortare vårdbehov till exempel efter sjukhusvistelse. Verksamheten arbetar även aktivt för att korta ledtiderna mellan inflyttning och utflyttning, i dialog med stadens köhantering. Inom Mälarbackens vård och omsorgsboende har succesivt antalet medarbetare inom resursteamet utökats även under år 2025 till 13 medarbetare för att minska timavlönade. Resultatenheter Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Stöd till funktionsnedsatta Grupp och servicebostäder 173 034 -16 197 -1 100 17 297 Individ- och familjeomsorg Långskeppet 16 612 -1 564 -82 1 646 Förskola FSK Område 1 88 704 -8 715 0 8 715 FSK Område 2 104 053 -8 730 0 8 730 FSK Område 3 97 373 -9 446 0 9 446 FSK Område 4 101 166 -9 097 0 9 097 Äldreomsorg Brommagården och Traneberg 78 726 -7 714 771 6 943 Mälarbacken 288 366 -28 786 0 28 786 Summa resultatenheter -90 249 -411 90 660 Resultatenheterna har en samlad positiv nettoprognos med 0,4 mnkr. Mellan resultatenheterna Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 92(94) är resultatet ojämnt fördelat. Den ackumulerade fondförändringen prognosticeras till en ökning med 0,4 mnkr. Investeringar Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 7,4 0,0 7,4 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 14,5 0,0 14,5 0,0 varav reinvesteringar 4,2 0,0 4,2 0,0 Klimatinvesteringar 5,6 0,0 5,6 0,0 Trygghetsinvesteringar 4,0 0,0 4,0 0,0 Övriga investeringsmedel 21,7 0,0 21,7 0,0 Maskiner & inventarier 4,8 0,0 4,8 0,0 Totalt investeringar 58,0 0,0 58,0 0,0 Förvaltningen prognostiserar en investeringsbudget i balans för verksamhetsåret 2026. Förvaltningen erhöll i kommunfullmäktiges ursprungliga budget för 2026 en ram som uppgick till 26,7 mnkr. Kommunstyrelsen har tillfört ytterligare 31,3 mnkr, varför investeringsbudgeten uppgår till 58,0 mnkr. Investeringsverksamheten bedrivits inom ramen för budgeten. Investeringar belastar driftverksamheten långsiktigt och stor försiktighet tillämpas. Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Omslutningsförändringar Förvaltningen anmäler minskade omslutningsförändringar med totalt 5,8 mnkr enligt nedan: Omslutningsförändringar brutto, mnkr T1 2026 T2 2026 Avvikelse Individ- och familjeomsorg -28,1 -28,1 0,0 Äldreomsorg -284,1 -284,1 0,0 Funktionshinderomsorg -24,0 -28,0 -4,0 Förskola -10,9 -12,7 -1,8 Totalt -347,1 -352,9 -5,8 Individ och familjeomsorg förväntas få 10,5 mnkr från försäljning av platser. 5,5 mnkr i form av hyresintäkter, 10,0 mnkr i form av migrationsersättningar samt 2,1 mnkr i form av intäkter och bidrag. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 93(94) Äldreomsorg förväntas få 212,6 mnkr från försäljning av vård och omsorgsplatser samt hemtjänsttimmar utförda utanför stadsdelen. 41,3 mnkr i form av hyresintäkter från vård- och omsorgsboenden. 17,8 mnkr i form av kostersättningar samt 12,4 mnkr i form av bidrag. Omsorg om funktionsnedsatta förväntas få 14,8 mnkr från försäljning, 10,4 mnkr i form av hyresintäkter, 2,0 mnkr i form av assistansersättning samt 0,8 mnkr i form av intäkter och bidrag. Förskola förväntas få 1,1 mnkr i interkommunal ersättning och 11,6 mnkr i form av bidrag från skolverket. Budgetjusteringar Budgetjusteringar för driftsåtgärder Avveckling, omstrukturering Medel söks för Församlingshuset 6. Lokalen har fram till augusti 2025 varit en förskola som nu avvecklats. Området har varit expansivt med mycket nybyggnation och det har noterats behov av att erbjuda mer aktiviteter för ungdomar på fritiden samt samhällsinfo för medborgare vilket även bidrar till ökad trygghet. I lokalen finns plats för och behovs bedöms finnas av fritidsgård och medborgarkontor. Planering sker även för ytterligare en verksamhet i lokalen och analys av behov görs. Lokalen är tomställd från 2025-09-01 medan anpassningar görs för de nya verksamheterna. Tillträde till lokalen var 2026-07-13 och invigning av verksamhet för allmänheten hölls 2026- 08-28. Sökta medel 1,7 mnkr. Ersättning av merkostnader för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning Sökta medel 0,6 mnkr. Medel för lokaländamål Se budgetjusteringar under rubrik Budgetjusteringar ovan. Analys av balansräkning Övrigt Intern kontroll Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan. Bromma stadsdelsnämnd, Tertialrapport 94(94) I samband med tertialrapport 2 ska nämnden redovisa om arbetet med intern kontroll följer plan, om väsentliga avvikelser har upptäckts samt vilka åtgärder som vidtagits. Förvaltningen har, i enlighet med nämndens System för intern kontroll och identifierade utvecklingsområden, utvecklat arbetet med risk och kontroll under 2026. Nämnden konstaterar att det finns förebyggande hantering kring de risker som har identifierats i väsentlighets- och riskanalysen. Det genomförs systematiska kontroller, genom exempelvis stickprov och granskning av utbildningsmaterial. Sammantaget gör nämnden bedömningen att det interna kontrollarbetet i huvudsak har fortlöpt enligt plan och inga väsentliga avvikelser har identifierats. Övrigt Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanna Halldin Olsson, Stadsdelsdirektör 2026-09-15 --- [Bilaga 1 - SDN06.pdf] Stadsdelsnämnd Bromma Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Mnkr (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) kostnad intäkt kostnad intäkt datum datum datum datum Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. 1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m. 2025 för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. 17 och 18 Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Plan Prognos Plan Ack. t.o.m. 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Budget Prognos Plan Prognos Plan Prognos Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos Total Stadsdelsnämnd Bromma Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- Uppföljning av resultatenheter (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) Stöd till funktionsnedsatta 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) Grupp och servicebostäder 173 034 8 652 -16 197 -1 100 17 297 10,0% 17 303 0,6% 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet Individ- och familjeomsorg 0 0,0% 0 0,0% 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) Långskeppet 16 612 831 -1 564 -82 1 646 9,9% 1 661 0,5% 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid underskott gäller maximalt 5 % Förskola 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) FSK Område 1 88 704 4 435 -8 715 0 8 715 9,8% 8 870 0,0% 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) FSK Område 2 104 053 5 203 -8 730 0 8 730 8,4% 10 405 0,0% 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) FSK Område 3 97 373 4 869 -9 446 0 9 446 9,7% 9 737 0,0% FSK Område 4 101 166 5 058 -9 097 0 9 097 9,0% 10 117 0,0% Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. Äldreomsorg Brommagården och Traneberg 78 726 3 936 -7 714 771 6 943 8,8% 7 873 -1,0% Mälarbacken 288 366 14 418 -28 786 0 28 786 10,0% 28 837 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 948 034 -90 249 -411 90 660 94 803 2026-09-14 10:08 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Bromma Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti 2025 2026 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a PrognosVP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. 2026 2026 justeringavvik 2026 2027 avvik 2027 2028 avvik 2028 Genomf.Avvik Prognos 2025 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Annedalsparken 1,7 4,0 0,0 4,0 4,0 0,0 0,0 Olovslundsparken 0,2 3,4 0,0 3,4 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö Annedalsparken 1,3 0,0 1,3 0,0 0,0 0,0 Aktivitetsytor 2,0 0,0 2,0 2,0 0,0 0,0 Aktivitetsytor Annedal 2,5 0,0 2,5 2,5 0,0 0,0 Lekplatser + Kratsbodaparken 4,5 0,0 4,5 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 reinvesteringar Annedalsparken 0,0 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 Olovslundsparken 0,1 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Parkupprustning generell 0,1 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Trappor och parkvägar 2026 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Strandbad 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Källsorteringskärl 0,8 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 Skugga i Annedalsparken 0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 Dricksvattenutkast 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 Trädplantering 0,7 3,4 0,0 3,4 3,4 0,0 0,0 Klimatinvesteringar solceller 0,2 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Förstärkt belysning Annedalsparken, Lönnebergaparken mm 0,8 4,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Maskinpark/fording parkdrift egen regi 7,3 15,8 0,0 15,8 0,0 0,0 0,0 Informationsskyltar Biologisk mångfald 0,2 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 Biologisk mångfald i Annedalsparken 0,1 1,5 0,0 1,5 1,5 0,0 0,0 Etableringsskötsel  0,3 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 Ombudgetering från 2025, parkmiljö förskolegård 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 Ombudgetering från 2025 avseende biologisk mångfald 0,1 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,0 BJ Lokalvård, städutrustning 1,8 0,0 1,8 1,8 Klimatsäkra förskolorna i Bromma FSK 1,3 0,0 1,3 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 0,0 11,1 53,2 0,0 0,0 53,2 0,0 26,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 3,4 4,8 0,0 4,8 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 0,0 14,5 58,0 0,0 0,0 58,0 0,0 26,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 0,0 1,9 7,4 0,0 0,0 7,4 0,0 7,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 0,0 0,2 14,5 0,0 0,0 14,5 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,2 4,2 0,0 0,0 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 0,9 5,6 0,0 0,0 5,6 0,0 4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,8 4,0 0,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 7,5 21,7 0,0 0,0 21,7 0,0 5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar och omprioriteringar mellan projekt i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2027 2028 Totalt projektet 2026-09-14 10:08 Investeringar Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration 1. Individ- och familjeomsorg 3. Förskoleverksamhet och fritidshem 5. Äldreomsorg 6. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Övriga verksamhetsområdenTotalt Färre än 10 st A 1 1 B 0 B1 1 1 2 B2 1 3 3 1 8 C 1 1 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 2 2 B1 1 1 B2 1 1 1 3 C 2 11 10 15 6 2 46 C1 1 1 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 10 10 20 C1 0 C2 0 Antal chefer per verksamhetsområde TillvägagångssättNi ska utifrån denna excelmall fylla i antalet chefer som har ett visst intervall av underställda medarbetare per chefsnivå (A, B-B2 eller C-C2). Till antalet underställda medarbetare ska även eventuella underställda chefer inkluderas. Antalet chefer ska även delas in i det verksamhetsområde deras underställda medarbetare och/eller chefer i huvudsak arbetar, givet att det verksamhetsområdet finns specificerat i excelmallen. Annars summeras antalet chefer i kolumnen "Övriga verksamhetsområden".Intervallen av underställda medarbetare är:- Färre än 10 medarbetare- Mellan 10-30 medarbetare- Fler än 30 medarbetareExempelFinns det 1 st chef på nivå B som har färre än 10 underställda medarbetare inom verksamhetsområde 0. Politisk verksamhet och gemensam administraion ska detta fyllas i på följande sätt:Finns det inom samma förvaltning 7 st chefer på nivå C som har mellan 10 - 30 underställda medarbetare inom andra verksamhetsområden ska detta fyllas i på följande sätt: Fliken är frivillig att använda. Tabellerna nedan överensstämmer med de i ärendet i ILS och kan användas för att underlätta arbetet. Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Endast celler med vit bakgrund ska fyllas i. Celler med brun bakgrund har formler. Celler med grå bakgrund ska inte fyllas i. Se anvisningar för respektive tabell i ILS. Anslag för nämndens verksamhet (netto) 2 068,9 1,7 12,7 2 032,8 50,5 Kostnader (+) 2 485,6 1,7 18,5 2 453,7 52,1 Intäkter (-) -416,7 -5,8 -420,9 -1,6 Prognos/avvikelse före resultatdispositioner 50,5 Resultatenheternas överskott från 2025 (+) 90,2 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -90,7 Prognos/avvikelse efter resultatdispositioner 50,0 Mnkr Netto Budget Begärda budgetjusteringar Prestationsförändringar Prognos före resultat- överföringar Prognos efter resultat- överföringar Avvikelse Nämnd och administration 58,0 58,5 58,5 -0,5 Individ- och familjeomsorg 190,3 1,7 193,9 194,0 -2,0 varav barn och ungdom 97,0 103,0 103,0 -6,0 varav vuxen 29,0 27,5 27,5 1,5 varav socialpsykiatri 38,5 36,9 37,0 1,5 varav nyanlända 0,0 -2,0 -2,0 2,0 Arbetsmarknadsåtgärder 9,0 9,0 9,0 0,0 Ekonomiskt bistånd 63,0 64,3 64,3 -1,3 varav handläggning 15,0 16,3 16,3 -1,3 Stadsmiljöverksamhet 43,8 43,8 43,8 0,0 Avskrivningar 14,2 14,2 14,2 0,0 Internräntor 4,6 4,6 4,6 0,0 Förskoleverksamhet 440,7 440,7 440,7 0,0 Äldreomsorg 848,1 803,9 803,1 45,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 359,0 12,7 365,6 366,7 5,0 Barn, kultur och fritid 34,4 34,4 34,4 0,0 Övrig verksamhet 3,8 0,0 0,0 3,8 Totalt 2 068,9 1,7 12,7 2 032,9 2 033,3 50,0 Resultatenhetens namn Resultat-enhetens bruttobudget 2026 Resultatöverföring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Beräknat resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Beräknad resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Stöd till funktionsnedsatta Grupp och servicebostäder 173 034 -16 197 -1 100 17 297 Individ- och familjeomsorg Långskeppet 16 612 -1 564 -82 1 646 Förskola FSK Område 1 88 704 -8 715 0 8 715 FSK Område 2 104 053 -8 730 0 8 730 FSK Område 3 97 373 -9 446 0 9 446 FSK Område 4 101 166 -9 097 0 9 097 Äldreomsorg Brommagården och Traneberg 78 726 -7 714 771 6 943 Mälarbacken 288 366 -28 786 0 28 786 Summa resultatenheter -90 249 -411 90 660 Mnkr, netto Budget Begärda budgetjusteringar Prognos Avvikelse Parkinvesteringar 7,4 0,0 7,4 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 14,5 0,0 14,5 0,0 varav reinvesteringar 4,2 0,0 4,2 0,0 Klimatinvesteringar 5,6 0,0 5,6 0,0 Trygghetsinvesteringar 4,0 0,0 4,0 0,0 Övriga investeringsmedel 21,7 0,0 21,7 0,0 Maskiner & inventarier 4,8 0,0 4,8 0,0 Totalt 58,0 0,0 58,0 0,0 Avvikelse Mnkr Budget Begärda budgetjusteringar Prestations- och omslutningsförändringar Prognos --- [Bilaga 2 - UH018 706 T2.pdf] Period: 202600-202608 Förvaltning: 706 Kr Förändring IB 202600 202601-202608 Externt Stadens bolag Internt Totalt 209 420 808,13 -3 447 936,22 205 972 871,91 0,00 0,00 205 972 871,91 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 197 462 664,17 -3 186 106,84 194 276 557,33 0,00 0,00 194 276 557,33 12 Maskiner och inventarier 11 958 143,96 -261 829,38 11 696 314,58 0,00 0,00 11 696 314,58 100 667 965,10 72 939 026,32 108 238 117,04 10 156 682,68 55 212 191,70 173 606 991,42 15 Kundfordringar 55 932 428,74 -27 129 224,82 6 410 226,92 0,00 22 392 977,00 28 803 203,92 16 Diverse kortfristiga fordringar 2 020 807,49 68 278 216,76 70 299 024,25 0,00 0,00 70 299 024,25 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 315 926,45 31 976 009,99 31 316 039,06 10 156 682,68 32 819 214,70 74 291 936,44 19 Kassa och bank 398 802,42 -185 975,61 212 826,81 0,00 0,00 212 826,81 310 088 773,23 69 491 090,10 314 210 988,95 10 156 682,68 55 212 191,70 379 579 863,33 -124 157 088,75 -97 421 332,85 -131 329 440,60 0,00 -90 248 981,00 -221 578 421,60 20 Eget kapital -124 157 088,75 -97 421 332,85 -131 329 440,60 0,00 -90 248 981,00 -221 578 421,60 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -185 931 684,48 27 930 242,75 -119 500 333,25 -5 421 293,90 -33 079 814,58 -158 001 441,73 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -2 430 544,66 -118 743,71 -2 549 652,73 0,00 364,36 -2 549 288,37 25 Leverantörsskulder -101 488 291,92 62 569 292,14 -24 523 427,78 -1 130 075,00 -13 265 497,00 -38 918 999,78 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 -401 765,15 -401 765,15 0,00 0,00 -401 765,15 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -154 484,00 15 325,00 -139 159,00 0,00 0,00 -139 159,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -81 858 363,90 -34 133 865,53 -91 886 328,59 -4 291 218,90 -19 814 681,94 -115 992 229,43 -310 088 773,23 -69 491 090,10 -250 829 773,85 -5 421 293,90 -123 328 795,58 -379 579 863,33 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Eget kapital UB 202608 Balansräkning Summa Skulder & Eget kapital Kortfristiga skulder Summa Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Långfristiga skulder Avsättningar Bilaga 2 - UH018 706 T2.xlsx 1 (5) Utskrift: 2026-09-14 10:13 Period: 202601-202608 Förvaltning: 706 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt -164 566 800,25 -251,73 -171 199 016,16 -335 766 068,14 30 Försäljning av varor, material -15 046 633,21 0,00 4 893,00 -15 041 740,21 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -45 943 763,46 0,00 23 070,00 -45 920 693,46 34 Hyror och arrenden -32 280 980,17 0,00 -7 281 859,00 -39 562 839,17 35 Bidrag -39 408 120,47 0,00 -4 453 868,86 -43 861 989,33 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -31 887 599,01 -250,00 -159 491 252,23 -191 379 101,24 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 296,07 -1,73 0,93 295,27 1 179 357 651,16 85 909 785,33 362 946 918,01 1 628 214 354,50 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar713 591,95 61 600,00 7 325,00 782 516,95 45 Lämnade bidrag 33 516 727,65 0,00 16 782 519,00 50 299 246,65 46 Köp av huvudverksamhet 421 824 300,99 377 560,14 83 138 213,51 505 340 074,64 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 572 413 473,37 0,00 0,00 572 413 473,37 51 Löner ej arbetad tid 17 989 904,01 0,00 0,00 17 989 904,01 53 Andra ersättningar 145 000,00 0,00 0,00 145 000,00 54 Kostnader för naturaförmåner -4 373,68 0,00 0,00 -4 373,68 55 Kostnadsersättningar 2 500 512,86 0,00 0,00 2 500 512,86 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 231 957 112,84 231 957 112,84 57 Pensionskostnader 258 000,00 0,00 0,00 258 000,00 59 Övriga personalkostnader 4 896,34 0,00 0,00 4 896,34 60 Lokal- och markhyror 31 089 527,52 80 356 633,17 2 348 417,37 113 794 578,06 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 9 751 124,00 2 011 653,22 314 190,68 12 076 967,90 62 Bränsle, energi och vatten 2 283 907,59 191 948,70 22 566,50 2 498 422,79 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 4 829 846,58 16 241,50 2 410,00 4 848 498,08 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 32 905 350,74 33 756,19 155 526,00 33 094 632,93 65 Kontorsmateriel och trycksaker 589 681,75 0,00 0,00 589 681,75 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 873 503,21 37 731,75 37 807,00 949 041,96 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 1 245 641,50 2 084 176,77 48 367,00 3 378 185,27 69 Kostnader för transportmedel 1 807 082,07 0,00 28 750,00 1 835 832,07 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 13 535 930,34 359,70 24 797,55 13 561 087,59 71 Representation 297 108,22 0,00 1 216,00 298 324,22 72 Annonser, reklam och information 789 410,79 0,00 299 999,84 1 089 410,63 73 Försäkringar och riskkostnader 2 841 726,56 203 169,34 20 826,00 3 065 721,90 74 Övriga främmande tjänster 13 969 051,28 534 954,85 26 695 296,22 41 199 302,35 75 Tillfälligt inhyrd personal 9 926 505,47 0,00 656 617,50 10 583 122,97 76 Diverse kostnader 3 260 220,05 0,00 404 960,00 3 665 180,05 1 014 790 850,91 85 909 533,60 191 747 901,85 1 292 448 286,36 11 703 654,89 0,00 0,00 11 703 654,89 79 Avskrivningar 11 703 654,89 0,00 0,00 11 703 654,89 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 026 494 505,80 85 909 533,60 191 747 901,85 1 304 151 941,25 -128 068,51 0,00 0,00 -128 068,51 84 Finansiella intäkter -128 068,51 0,00 0,00 -128 068,51 6 544,80 0,00 3 234 856,28 3 241 401,08 85 Finansiella kostnader 6 544,80 0,00 3 234 856,28 3 241 401,08 1 026 372 982,09 85 909 533,60 194 982 758,13 1 307 265 273,82 0,00 0,00 0,00 0,00 1 026 372 982,09 85 909 533,60 194 982 758,13 1 307 265 273,82 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Verksamhetens resultat Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter (-) Verksamhetens kostnader (+) Generella stadsbidrag och utjämning (-) Skatteintäkter (-) Avskrivningar (+) Årets resultat Extraordinära poster Finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader (+) Resultat efter finansiella poster Bilaga 2 - UH018 706 T2.xlsx 2 (5) Utskrift: 2026-09-14 10:13 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 706 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 276 348 998,31 52 255 370,39 0,00 -331 733,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 924 533,75 2 258 253,53 0,00 0,00 UB Anskaffningar 0,00 277 273 532,06 54 513 623,92 0,00 -331 733,00 IB Avskrivningar 0,00 -110 054 756,66 -40 297 226,43 0,00 331 733,00 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 -9 183 571,98 -2 520 082,91 0,00 0,00 UB Avskrivningar 0,00 -119 238 328,64 -42 817 309,34 0,00 331 733,00 Summa bokfört värde 0,00 158 035 203,42 11 696 314,58 0,00 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 -8 259 038,23 -261 829,38 0,00 0,00 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 924 533,75 2 258 333,53 0,00 0,00 Tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 924 533,75 2 258 333,53 0,00 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 -9 183 571,98 -2 520 082,91 0,00 0,00 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 -2 314 689,17 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 2 314 689,17 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 -8 259 038,23 -261 749,38 0,00 0,00 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 -80,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 706 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 124 157 088,75 Drift Intäkter -335 894 136,65 Kostnader 1 643 159 410,47 Summa 1 307 265 273,82 Investering Inkomster 31 220,00 Utgifter 8 224 578,67 Summa 8 255 798,67 Totalt 1 315 521 072,49 Stadskassans konto Externa inbetalningar 313 420 583,76 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -898 638 373,78 Interna utbetalningar -819 468 816,65 Summa -1 404 686 606,67 Fordran/skuld stadskassan -97 421 332,85 Årets förändring av resultatfond 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -97 421 332,85 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 221 578 421,60 Anläggnings- och rörelsekapital Tips Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 706 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 4909 Reversering leverantörsfakturor 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) 1714 M4 Förutbetalda kostnader 20 627 232,92 2957 M4 Förutbetalda intäkter -20 627 232,92 . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -3 234 856,28 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv 5 971 780,45 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -559 453,00 9047 Nystartsjobb 2 036 496,00 9052 PO -231 231 982,20 9055 LISA-löner -592 450 801,62 SUMMA Konto 904x och 905x -819 468 816,65 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9893 Genomgångskonto kundreskontra IOF Paraplyet 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 585 217 790,02 585 217 790,02 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport 1 307 265 273,82 Summa drift enligt resultatrapport 1 307 265 273,82 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 8 255 798,67 Summa aktiverat (789x) -8 255 798,67 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 1 307 265 273,82 Summa drift enligt anl. & rör.kap 1 307 265 273,82 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -97 421 332,85 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) -97 421 332,85 SUMMA 0,00 Tillgångar 379 579 863,33 Skulder & Eget kapital -379 579 863,33 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202500-202514 IB 202600 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 197 462 664,17 197 462 664,17 12 Maskiner och inventarier 11 958 143,96 11 958 143,96 15 Kundfordringar 55 932 428,74 55 932 428,74 16 Diverse kortfristiga fordringar 2 020 807,49 2 020 807,49 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 380 926,45 42 380 926,45 19 Kassa och bank 398 802,42 398 802,42 SUMMA Tillgångar 310 153 773,23 310 153 773,23 201 Eget kapital, ingående värde -140 889 855,88 -124 157 088,75 202 Årets resultet 16 732 767,13 0,00 SUMMA Eget kapital -124 157 088,75 -124 157 088,75 23 Långfristiga skulder 0,00 0,00 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -2 430 544,66 -2 430 544,66 25 Leverantörsskulder -101 488 291,92 -101 488 291,92 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -154 484,00 -154 484,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -81 923 363,90 -81 923 363,90 SUMMA Skulder -185 996 684,48 -185 996 684,48 Summa drift Kontokontroller Summa konto Summa stadkonto --- [Bilaga 3 - Budgetavrakning SDN netto.pdf] Central Resultatrapport Drift [310) Budgetavräkning SDN netto] - AH11724, 2026-09-10 08:32 1 Verksamhet År: 2026 | Period: Augusti | Organisation: 706 - Bromma stadsdelsnämnd | Projekttyp: Drift | Ombudgeteringar: Exklusive ansökta | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive | Konto: Totalt | Enhet: Mnkr Verksamhet VB Ack 2026 Utfall 2026 (Jan -Aug) Avvikelse: VB Ack - Utfall (Jan-Aug) Budgetverksamhet 2 083.3 1 307.3 776.0 01 - Politisk verksamhet och administration 58.0 31.7 26.3 10 - Individ och familjeomsorg 192.0 114.3 77.7 100 - Individ och familjeomsorg 27.5 16.6 10.9 120 - Barn och unga IoF 97.0 60.1 36.9 130 - Vuxna IoF 29.0 16.2 12.8 160 - Flyktingverksamhet -2.5 2.5 190 - Socialpsykiatri IoF 38.5 24.0 14.5 17 - Arbetsmarknadsåtgärder 9.0 12.1 -3.1 18 - Ekonomiskt bistånd 63.0 41.3 21.7 180 - Ekonomiskt bistånd exkl handläggning 48.0 30.1 17.9 181 - Ekonomiskt bistånd handläggning 15.0 11.1 3.9 20 - Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 62.6 38.6 24.0 30 - Förskoleverksamhet 440.7 289.1 151.6 50 - Äldreomsorg 848.1 523.7 324.4 60 - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 371.7 241.3 130.4 70 - Fritid kultur/allmän kulturverksamhet 34.4 15.1 19.3 90 - Övrigt 3.8 3.8 Verksamhet saknas 0.0 0.0 Ursprunglig rapport --- [Bilaga 4 - Budgetavrakning SDN intakter.pdf] Central Resultatrapport Drift [311) Budgetavräkning SDN intäkter] - AH11724, 2026-09-10 08:37 1 Verksamhet År: 2026 | Period: Augusti | Organisation: 706 - Bromma stadsdelsnämnd | Projekttyp: Drift | Ombudgeteringar: Exklusive ansökta | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive | Konto: Intäkter | Enhet: Mnkr Verksamhet VB Ack 2026 Utfall 2026 (Jan -Aug) Avvikelse: VB Ack - Utfall (Jan-Aug) Budgetverksamhet -422.5 -335.9 -86.6 01 - Politisk verksamhet och administration -1.6 1.6 10 - Individ och familjeomsorg -30.2 -24.4 -5.8 100 - Individ och familjeomsorg -28.1 -1.9 -26.2 120 - Barn och unga IoF -1.0 -6.4 5.4 130 - Vuxna IoF -1.1 -1.3 0.2 160 - Flyktingverksamhet -2.4 2.4 190 - Socialpsykiatri IoF -12.3 12.3 17 - Arbetsmarknadsåtgärder -1.3 -1.0 -0.3 18 - Ekonomiskt bistånd -1.6 -6.0 4.4 180 - Ekonomiskt bistånd exkl handläggning -1.6 -1.1 -0.5 181 - Ekonomiskt bistånd handläggning -4.8 4.8 20 - Infrastruktur, stadsmiljö, skydd -2.1 2.1 30 - Förskoleverksamhet -47.1 -33.5 -13.6 50 - Äldreomsorg -312.3 -238.3 -74.0 60 - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning -30.0 -25.1 -4.9 70 - Fritid kultur/allmän kulturverksamhet -4.0 4.0 Ursprunglig rapport --- [Bilaga 5 - Budgetavrakning SDN kostnader.pdf] Central Resultatrapport Drift [312) Budgetavräkning SDN kostnader] - AH11724, 2026-09-10 08:37 1 Verksamhet År: 2026 | Period: Augusti | Organisation: 706 - Bromma stadsdelsnämnd | Projekttyp: Drift | Ombudgeteringar: Exklusive ansökta | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive | Konto: Kostnader | Enhet: Mnkr Verksamhet VB Ack 2026 Utfall 2026 (Jan -Aug) Avvikelse: VB Ack - Utfall (Jan-Aug) Budgetverksamhet 2 505.8 1 643.2 862.6 01 - Politisk verksamhet och administration 58.0 33.2 24.8 10 - Individ och familjeomsorg 222.2 138.6 83.6 100 - Individ och familjeomsorg 55.6 18.5 37.1 120 - Barn och unga IoF 98.0 66.4 31.6 130 - Vuxna IoF 30.1 17.5 12.6 160 - Flyktingverksamhet -0.2 0.2 190 - Socialpsykiatri IoF 38.5 36.3 2.2 17 - Arbetsmarknadsåtgärder 10.3 13.1 -2.8 18 - Ekonomiskt bistånd 64.6 47.2 17.4 180 - Ekonomiskt bistånd exkl handläggning 49.6 31.3 18.3 181 - Ekonomiskt bistånd handläggning 15.0 15.9 -0.9 20 - Infrastruktur, stadsmiljö, skydd 62.6 40.7 21.9 30 - Förskoleverksamhet 487.8 322.7 165.1 50 - Äldreomsorg 1 160.4 762.1 398.3 60 - Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 401.7 266.4 135.3 70 - Fritid kultur/allmän kulturverksamhet 34.4 19.1 15.3 90 - Övrigt 3.8 3.8 Verksamhet saknas 0.0 0.0 Ursprunglig rapport --- [Bilaga 6 - Ansökan om budgetjusteringar drift.pdf] Instruktion för ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål - drift Bilaga 3a I samband med verksamhetsplan och under året finns möjligheter att söka budgetjusteringar för vissa särskilda ändamål. Samtliga ansökningar om budgetjustering görs genom:1. Ansökan i denna excel-fil -Excel-filen ska biläggas ärendet i ILS-webb samt registreras i Hypergene enligt tidplan, dvs en vecka innan ärendet ska vara klarmarkerat i ILS-webb.2. Beslutssats i nämndens ärende- Det ska framgå att budgetjusteringen avser kostnader (drift) - Det ska framgå vilket ändamål budgetjusteringen avser (exempelvis Biologisk mångfald)- Det ska framgå vilket belopp budgetjusteringen uppgår till3. Kortfattad summering under rubriken Budgetjusteringar i ärendet- Det ska framgå att budgetjusteringarna som beskrivs avser drift4. Registrering i Hypergene görs enligt rutinbeskrivning som finns på intranätet Övergripande information- CM2 avser driftåtgärder- Notera att respektive flik kan ha egna specifika instruktioner. - Om nämnden ansöker om budgetjustering för flera projekt från samma CM-pott ska nämnden själv kopiera ytterligare flikar för det ansökningsförfarandet. - Flikar som inte fylls i ska tas bort - Ansökningarna ska vara fullständigt ifyllda- På fliken Sammanställning ansökningar finns stöd för att sammanställa totalt ansökt belopp med hjälp av referenser till de olika flikarna, raderna kan kopieras om flera ansökningar görs inom samma ändamål Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för driftåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp Lokala åtgärdsprogram, vatten Klicka här för att ange text. 0 Biologisk mångfald Klicka här för att ange text. 0 Högtider och evenemangsdagar Klicka här för att ange text. 0 Vård- och omsorgsboenden Klicka här för att ange text. 0 Grupp-, service-, stödbostäder 0 0 Avveckling omstrukturering Församlingshuset 6, Hagelstavägen 22, 168 66, Fastighets AB Församlingshuset 1,7 Detaljplanekostnader 0 Tomgångshyror 0 Parklekar drift Klicka här för att ange text. 0 Kommunalt bostadsbidrag Klicka här för att ange text. 0,6 Kapitalkostnader Klicka här för att ange text. 0 Demokrati och MR Klicka här för att ange text. 0 Övriga ansökningar drift Klicka här för att ange text. 0 Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för driftåtgärder 2,3 Lokalt åtgärdsprogram, vatten (drift) Samtliga nämnder kan ansöka om budgetjustering för genomförande av åtgärder i enlighet med de lokala åtgärdsprogrammen för vattenförekomster. Ansökan om budgetjustering i samband med: Sökande nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Roll: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Namn på projekt: Klicka här för att ange text. Sökt belopp (mnkr) 1. Projektbeskrivning Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den tänkta åtgärden med mål och syfte. 1.1   Projektets mål och syfte Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.2 Koppling till lokalt åtgärdsprogram för vattenförekomst Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.3 Effekter på vattenstatus Fyll i under de rubriker som är relevanta för ansökan. Effekten ska vara mätbar, och det är därför viktigt att så långt det är möjligt ha ett startmått så att den totala effekten kan beräknas. Finns ingen data behöver anledning anges samt beskrivning ges hur utsläppseffekten eller förbättringarna ska redovisas. Ett exempel kan vara att bedöma hur stor utsläppsminskningen av fosfor är. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.4   Andra nyttor Beskriv andra miljönyttor, effekter på trygghet, social hållbarhet etc. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.5   Nya arbetssätt eller innovation Beskriv eventuella nya arbetssätt eller inslag av innovation i projektet. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.6   Uppföljning och utvärdering Beskriv hur och när uppföljningen och utvärderingen av insatsen ska göras. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 2. Beskrivning av utgifter och eventuell medfinansiering Ansökan ska redovisa insatsens totala kostnad uppdelat på relevanta kostnadsposter. Eventuell egen medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Om insatsen till del ska genomföras av annan nämnd eller bolag ska denna del specificeras. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 3. Påverkan på framtida driftkostnader Av ansökan ska det framgå om insatsen påverkar nämndens eller annan nämnd/bolags framtida driftkostnader, inklusive kapitalkostnader. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 4. Projektansökan har stämts av med den strategiska samordningsgruppen för god vattenstatus Klicka här för att ange text. 4.1 Eventuell kommentar från samverkansgruppen Klicka här för att ange text. 5. Övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 6. Bilagor Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker Biologisk mångfald - driftmedel Stadsdelsnämnderna kan söka driftmedel för åtgärder som bidrar till genomförande av de stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk mångfald. Ansökan om budgetjustering i samband med: Sökande nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Roll: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Namn på projekt: Klicka här för att ange text. Sökt belopp (mnkr) Avrundat till närmsta hundratusental: 1. Projektbeskrivning Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den tänkta åtgärden med mål och syfte. 1.1 Projektets mål och syfte Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.2 Koppling till stadsdelsvist åtgärdsförslag för biologisk mångfald Beskriv koppling till stadsdelsvist åtgärdsförslag för biologisk mångfald och var åtgärden ligger. Bifoga gärna kartbild. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.3 Andra nyttor Beskriv eventuella andra miljö- eller klimatrelaterade nyttor, effekter på trygghet, social hållbarhet, platsutveckling, etc. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.4 Nya arbetssätt eller innovation Beskriv eventuella nya arbetssätt eller inslag av innovation i projektet. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 1.5 Uppföljning och utvärdering Beskriv hur och när uppföljningen och utvärderingen av insatsen ska göras. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 2. Tidplan Ansökan ska innehålla en tidplan med insatsens genomförande från start till uppföljning och slutredovisning . Insatsen ska vara genomförd under innevarande år. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 3. Beskrivning av utgifter och eventuell medfinansiering Ansökan ska redovisa insatsens totala kostnad uppdelat på relevanta kostnadsposter. Eventuell egen medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Om insatsen till del ska genomföras av annan nämnd eller bolagsstyrelse ska denna del specificeras. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 4. Påverkan på framtida driftkostnader Av ansökan ska det framgå om och/eller hur insatsen kan förväntas påverka nämndens eller annan nämnd/styrelses framtida driftkostnader, inklusive kapitalkostnader. Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 5. Projektansökan har stämts av med naturmiljöenheten på miljöförvaltningen Klicka här för att ange text. 5.1 Eventuell kommentar från naturmiljöenheten Klicka här för att ange text. 6. Övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker 7. Bilagor Klicka här för att ange text. Klicka här för att fylla i ytterligare text om fältet ovan inte räcker Högtider och evenemangsdagar i fokusområden Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, idrottsnämnden, kulturnämnden och trafiknämnden kan söka medel för åtgärder som bidrar till att uppmärksamma högtider och genomföra evenemangsdagar i översiktsplanens fokusområden: Farsta, Hagsätra-Rågsved, Järva och Skärholmen. Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Klicka här för att ange text. 1.2 Beskrivning av åtgärd Klicka här för att ange text. 1.3 Åtgärdens syfte Klicka här för att ange text. 1.4 Åtgärdens tidplan Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0mnkr Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar Bidrag till vård- och omsorgsboenden Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Referensgruppen för äldreboendeplanering ska ha bedömt och godkänt alla ansökningar inför beslut i nämnd. Ansökan sker i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Ansökan om medel i samband med: Klicka här för att välja alternativ. Begäran om budgetjustering i samband med: Klicka här för att välja alternativ. Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Information om objektet Objektets adress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare: Klicka här för att ange text. Skede Klicka här för att välja alternativ. Boendeform Klicka här för att välja alternativ. Inflyttningsklart (månad, år) Klicka här för att ange text. Lägenheter Antal lägenheter Klicka här för att ange text. Total area (kvm) Klicka här för att ange text. Lägenhetsarea (kvm) Klicka här för att ange text. Total hyra (kr/år) Klicka här för att ange text. Hyrestid (tillsvidare, antal månader/år) Klicka här för att ange text. Budget Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr varav förprojektering kr varav startkostnader kr varav merkostnader kr varav merkostnader för kortidsvård/boende kr Förändringen är godkänd av referensgruppen för äldreboedenplaneringen (ja/nej) Klicka här för att välja alternativ. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Bidrag till grupp-, service- och stödbostäder Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Socialnämndens beställarfunktion ska ha bedömt och godkänt alla ansökningar inför beslut i nämnd. Ansökan sker i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Ansökan om medel i samband med: Begäran om budgetjustering i samband med: Nämnd: Kontaktperson: Epost: Roll/Titel: Områdeschef Information om objektet Objektets adress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare: Skede Boendeform Inflyttningsklart (månad, år) Lägenheter Antal lägenheter Total area (kvm) Lägenhetsarea (kvm) Total hyra (kr/år) Hyrestid (tillsvidare, antal månader/år) Budget Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr Ange hela beloppet. kr Förändringen är godkänd av socialnämndens beställarfunktion (ja/nej) Eventuella övriga upplysningar Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning Stadsdelsnämnderna kan ansöka om budgetjustering för ersättning av eventuella merkostnader för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd: Bromma stadsdelsnämnd Kontaktperson: Stephanie Magnenat Epost: stephanie.magnenat@stockholm.se Telefon: Klicka här för att ange text. Ansökt belopp 0,6mnkr Utfall till och med T2 (jan-aug) 0,3mnkr Prognos sept-dec 0,3mnkr Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Avveckling omstrukturering Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Inför ansökan eller begäran om budgetjustering ska kontakt med lokalförsörjningsenheten på stadsledningskontoret ske. Ansökan och begäran i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd: Bromma stadsdelsnämnd Kontaktperson: Ludvig Jansson Epost: Ludvig.jansson@stockholm.se Roll/Titel: Verksamhetscontroller Ansökan Bakgrund (beskriv lokalsituationen som föranleder ansökan, fakta som är viktig för bedömningen) Lokalen har fram till augusti 2025 varit en förskola som nu avvecklats. Området har varit expansivt med mycket nybyggnation och det har noterats behov av att erbjuda mer aktiviteter för ungdomar på fritiden samt samhällsinfo för medborgare vilket även bidrar till ökad trygghet. I lokalen finns plats för och behovs bedöms finnas av fritidsgård och medborgarkontor. Planering sker även för ytterligare en verksamhet i lokalen och analys av behov görs. Motivering (t.ex. den stadsgemensamma nyttan) Att en verksamet försvinner medför ett tomrum för området vilket minskar platsaktiveringen och tryggheten. Vidare har ett behov noterats att erbjuda ytterligare samhällsservice i området. Det är viktigt att staden kan ställa om när behov minskar (förskola) och öppna ny verksamhet utifrån de förändrade behoven när områden utvecklas och expanderas. Detta är av vikt för tilltron till Stockholms stad. Medel för omstrukturering möjliggör för statdsdelsområderna att utvecklas utifrån medborgarnas behov. Objektets adress, fastighetsbeteckning och fastighetsägare: Församlingshuset 6, Hagelstavägen 22, 168 66, Fastighets AB Församlingshuset Löptid för kontraktet t.o.m. (datum) samt uppgift om ev. uppsägning 2035-12-31 Årshyra (kr) 3 170 000 Budget Totalt belopp för denna ansökan: 1,7 mnkr Ange hela beloppet. 1 684 877kr Det sökta beloppet avser: Ansökan/budgetjustering avser tomgångshyra under byggnation under år 2026 från 2026-01-01 till och med tillträde 2026-07-13. (3 170 000/365)*(31+28+31+30+31+30+13)=1 684 877 Detaljplanekostnader Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetens beteckning eller populärnamn Verksamhetsområd e grundskola eller gymnasium Motivering till detaljplan eller behov Behov uppstår (år) Påbörjat detaljplane- arbete (år) Total kostnad för detaljplan (mnkr) Kostnad år (år) Upparbeta d kostnad (mnkr) Kostnad 2025 (kostnad ansökan avser) (mnkr) Detaljplan laga kraft (år) Geografisk tillhörighet (stadsdelsområde) Totalt ansökt belopp 0 Kontaktperson vid stadsledningskontoret:Lokalförsörjningsenhetenfunktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Tomgångshyror Information om medel för lokaländamål finns på intranätet: Hyres- och lokalfrågor Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Roll/Titel: Klicka här för att ange text. Gatuadress eller fastighetsbeteckning Verksamhetens beteckning eller populärnamn Verksamhetsområd e (förskola, grundskola eller gymnasium) Motivering till tomgångshyra eller behov Lokalen är uppsagd (år-månad - ÅÅÅÅ-MM) Genomfört samråd med stadslednings- kontoret (ja/nej) Uppsägning kvalitetsgranskad av hyresfunktionen (ja/nej) Hyres- kostnad per år (mnkr) Tomgångshyra som faller ut 2025 (kostnad ansökan avser) (mnkr) Hyresavtal upphör/ projekt färdigställs (år-månad - ÅÅÅÅ-MM) Geografisk tillhörighet (UtbN) Totalt ansökt belopp 0 Kontaktperson vid stadsledningskontoret:Lokalförsörjningsenhetenfunktionsbrevlada.slk.lokalforsorjning@stockholm.se Höjd hyra till följd av upprustning av parklekar Stadsdelsnämnderna kan efter beställning från fastighetsnämnden söka driftsmedel motsvarande hyreshöjning till följd av upprustning av parklekar. Budgetjustering kan beviljas efter att upprustningen färdigställts och parkleken fått en ny hyra. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med T1 och T2. Medel beviljas för ett år i taget, ej retroaktivt för föregående år. Finansiering för kommande år förutsätter att det avsätts medel i budget för aktuella år. Ansökan om budgetjustering i samband med: Namn på projektet: Klicka här för att ange text. Nämnd: Klicka här för att ange text. Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om verksamheten 1.1 Objektets namn, adress och fastighetsbeteckning Klicka här för att ange text. 1.2 Fastighetsägare Klicka här för att ange text. 1.3 Beskrivning av utförd upprustning Klicka här för att ange text. 1.4 År och månad då upprustningen slutfördes Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp 0,0mnkr 2.1 Tidigare årshyra (tkr) 2.2 Årshyra efter utförd upprustning (tkr) 3. Eventuella övriga upplysningar om åtgärden Klicka här för att ange text. Lokalt arbete med demokrati och mänskliga rättigheter Stadsdelsnämnderna kan söka driftmedel som bidrar till att utveckla och förstärka det lokala arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter. Åtgärderna ska öka stockholmarnas delaktighet och inflytande i stadens verksamheter med fokus på att nå grupper som vanligtvis inte gör sina röster hörda. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med VP och T1. Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Klicka här för att ange text. 1.2 Beskrivning av åtgärd Klicka här för att ange text. 1.3 Åtgärdens syfte Klicka här för att ange text. 1.4 Åtgärdens tidplan Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2025 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0mnkr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr Klicka här för att ange varav-poster… kr 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Övriga ansökningar Ansökan om budgetjustering i samband med: Nämnd Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Klicka här för att ange text. 1.2 Beskrivning av åtgärd Klicka här för att ange text. 1.3 Åtgärdens syfte Klicka här för att ange text. 1.4 Åtgärdens tidplan Klicka här för att ange text. 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2024 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,0 mnkr Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… Klicka här för att ange varav-poster… 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Klicka här för att ange text. 3. Eventuella övriga upplysningar Kapitalkostnader - drift Stadsdelsnämnderna kan ansöka om budgetjusteringar för ökade kapitalkostnader inom stadsmiljöområdet. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Kontaktperson vid stadsledningskontoret: Sarah Chaara Nämnd: sarah.chaara@stockholm.se Kontaktperson: Klicka här för att ange text. Epost: Klicka här för att ange text. Telefon: Klicka här för att ange text. Ansökt belopp (Mnkr avrundat till närmsta hundratusental) BudgetUtfall T2 Progno s helår Avvikelse =sökt belopp Avskrivningar 0 Internränta 0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. --- [Bilaga 7 - Ansokan om kompetensutvecklingsmede.pdf] Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Ansökan Sida 1 (3) Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se Reviderad augusti 2023 Fylls i av stadsledningskontoret Diarienummer: KS 2023/138 Ansökningsnummer: Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan för varje kompetensutvecklingsinsats. Datum Ange din förvaltning Huvudansvarig kontaktperson på förvaltning Namn E-post Avdelning/enhet: Insatt controller på förvaltningen Namn E-post Avdelning/enhet: Egen rubrik på kompetensutvecklingsinsatsen (max 180 tecken) Ange önskad summa för insatsen kr. Ansökan Sida 2 (5) Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se Uppskattad fördelning av kostnader Utbildningens kostnad Vikarietäckning Totalt: kr. Kr/timme: alternativt Kr/månad: kr. kr. Antal timmar alternativt antal månader: Befattning Lokalkostnad: kr. Övriga kostnader: kr. Övriga kostnader ska täcka: Beskrivning av behov (max 1 000 tecken) kr. Ansökan Sida 3 (5) Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se Beskrivning av kompetensutvecklingsinsatsen (max 1 000 tecken) Tidplan för genomförandet av insatsen Vilka områden eller befattningar inom förvaltningen omfattas av insatsen Ansökan Sida 4 (5) Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se Antal medarbetare som omfattas av insatsen Beskriv insatsens förväntande effekt på kort och lång sikt (max 800 tecken) Finns möjlighet att sprida kunskap från insatsen vidare i organisationen? Om ja, på vilket sätt: (max 800 tecken) Ansökan Sida 5 (5) Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se Beskriv på vilket sätt denna insats stärker och kompletterar ordinarie kompetensutvecklingsinsatser: (max 500 tecken) Beskriv hur insatsen kommer att följas upp: (max 500 tecken) Om nämnden ansöker om pengar för flera insatser, var vänlig att prioritera dem i förhållande till varandra genom att ge dem en varsin siffra. Högsta prioritet har siffran 1. Denna insats har prioritet: Ansökan ska signeras av förvaltningsdirektör: --- [Bilaga 8 - Underlag till forskolerapport Bromma SDN.pdf] start.stockholm Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2026-08-31 Underlag till förskolerapport 2026 för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut Handläggare Till Bromma stadsdelsnämnd Telefon: Tjänsteutlåtande Sid 2 (12) start.stockholm Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................................4 2 Styrning och ledarskap ..........................................................................................................5 2.1 Bakgrund .......................................................................................................................................5 2.2 Förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap .....................................................................5 2.2.1 Hur skapar stadsdelsförvaltningen förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare? ............................................................................................................................5 2.2.2 Hur stärker stadsdelsförvaltningens organisation rektors pedagogiska ledarskap? ..............6 2.3 Insatser utifrån det socioekonomiska stödet .................................................................................6 2.3.1 Följer stadsdelsförvaltningen upp hur den socioekonomiska ersättningen används? Om ja, beskriv uppföljningarnas slutsatser, det vill säga dess effekter? ........................6 2.4 Införande av infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet ......................................6 2.4.1 Upplever ni att det förändrade arbetssättet i Infomentor har lett till ett ökat fokus på undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet? Om ja, beskriv hur. .......................7 3 Nationell måluppfyllelse ........................................................................................................8 3.1 Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger ...................................................................................8 3.1.1 Vilka delar i ert kvalitetsarbete kommer ni att fokusera på framåt utifrån kvalitetsdialogerna? Beskriv också varför ni lagt fokus på just dessa delar. .................8 3.2 Barngrupper utan förskollärare .....................................................................................................8 4 Förskolans kompensatoriska uppdrag ...............................................................................10 4.1 Utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket .................................10 4.1.1 Hur har ni arbetet med att stärka förskolans personals kompetens och kunskap i yrkesvenska under året? ...............................................................................................10 4.2 Barns närvaro i förskolan ............................................................................................................11 4.2.1 Hur har ni utvecklat ert arbete med närvarostatistik? .........................................................11 4.2.2 Har ni ändrat verksamheternas organisation utifrån den bild närvarostatistiken ger? Om ja, beskriv hur. .......................................................................................................11 4.2.3 På vilket sätt används er närvarostatistik för att främja barns närvaro? .............................11 4.3 Frågor om Kompetensutveckling ................................................................................................11 4.3.1 Vilka utvecklingsområden som föranleder utbildningsinsatser har ni identifierat under året ......................................................................................................................12 4.3.2 Vilka identifierade utbildningsinsatser har genomförts? ....................................................12 Tjänsteutlåtande Sid 3 (12) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (12) start.stockholm 1 Inledning På uppdrag av kommunfullmäktige tas en årlig stadsövergripande rapport fram i syfte att på ett överskådligt och lättillgängligt sätt beskriva utvecklingen och kvaliteten i stadens förskolor oavsett regiform. Rapportens innehåll fokuserar på: • strategiskt viktiga områden på övergripande nivå • kommunfullmäktiges budgetuppdrag för verksamhetsområdet förskola samt • områden kopplade till förskolans nationella uppdrag Stadsdelsnämnderna bidrar till rapportens innehåll med underlag kring frågeområden som berör den kommunala förskolan. Stadsdelsnämndernas underlag, tillsammans med andra relevanta underlag, ligger till grund för rapporten. Frågeområden i årets anvisningar finns under rubrikerna: • Styrning och ledarskap • Nationell måluppfyllelse • Förskolans kompensatoriska uppdrag Stadsdelsnämndernas underlag lämnas i samband med tertialrapport 2 via särskild rapport i ILS:n. Under varje rubrik i anvisningarna anges bakgrund till det berörda området samt ett antal frågor inom varje område. Anvisningarna anger även hur svaren ska redovisas. Underlaget kan komma att kompletteras med dialoger mellan förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningar i de frågor där en fördjupad förståelse behövs för att få helhetsbild av det som skrivs fram. Tjänsteutlåtande Sid 5 (12) start.stockholm 2 Styrning och ledarskap 2.1 Bakgrund Ledarskapets kvalitet är grundläggande för en välfungerande verksamhet och framgångsrik utveckling av verksamheten. Ledarskap och styrning handlar om att på olika sätt stärka förutsättningarna för verksamheten. Frågorna handlar om det pedagogiska ledarskapets förutsättningar, om det socioekonomiska stödets användning samt hur införandet av Infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. 2.2 Förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap Huvudmannen ansvarar för att ge rektorn förutsättningar att pedagogisk ledare. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och annan personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt genomförs i enlighet med de nationella målen. Att vara pedagogisk ledare innebär att i enlighet med läroplanen utveckla utbildningen. Det arbetet kräver till exempel resurser såsom avsatt tid eller stöd från huvudmannen. I det ingår vanligtvis även att huvudmannen tydliggör omfattningen av rektorns mandat, uppdrag och befogenheter. 2.2.1 Hur skapar stadsdelsförvaltningen förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare? En omorganisation har genomförts under 2025. Den nya organisationen består av en ny chefsstruktur i form av administrativa chefer, biträdande rektorer och rektorer. Den nya chefsstrukturen har bland annat syftat till att stärka rektors pedagogiska ledarskap och skapa tydligare ansvarsfördelning. Administrativa chefer ansvarar för lokalfrågor och andra administrativa processer, vilket frigör tid för rektorerna att fokusera på det pedagogiska uppdraget. Biträdande rektor har ansvar för personal, ekonomi och verksamhet, medan rektor har det övergripande ansvaret för att leda och driva dessa frågor. För att stärka förutsättningarna för rektor som pedagogisk ledare har även antalet ledningsgruppsmöten minskats från ett möte per vecka till två möten per månad. Syftet är att ge rektorerna bättre förutsättningar att genomföra fler verksamhetsbesök och vara närvarande i det dagliga arbetet. Förvaltningen har även under våren genomfört en riktad satsning på ledningsteamen och ledningsgruppen genom strukturerat ledningsgruppsstöd. Detta för att skapa utrymme för gemensamma dialoger om uppdraget, utifrån den nya chefsstrukturen, och hur omorganisationen bäst ska stödja verksamhetens behov. Tjänsteutlåtande Sid 6 (12) start.stockholm 2.2.2 Hur stärker stadsdelsförvaltningens organisation rektors pedagogiska ledarskap? Utifrån en ny chefsstruktur som den nya organisationen består av. Den nya chefsstrukturen är beskriven ovan. 2.3 Insatser utifrån det socioekonomiska stödet Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov. Samtliga huvudmän fördelar resurser till utbildningen i förskolan och rektorn ansvarar för att fördela resurser inom en förskoleenhet efter barnens olika förutsättningar och behov. Förskolans utbildning behöver utformas på olika sätt vilket gör att resursfördelningen blir olika för olika förskolor. För att skapa en förskola med utjämnande socioekonomiska effekter är det viktigt att vid resursfördelningen beakta de socioekonomiska förhållanden som barnen lever i. För barn som lever i socioekonomiskt utsatta miljöer kan till exempel barngruppens storlek, personalens utbildningsnivå och personalens språkkunskaper vara extra viktiga. 2.3.1 Följer stadsdelsförvaltningen upp hur den socioekonomiska ersättningen används? Om ja, beskriv uppföljningarnas slutsatser, det vill säga dess effekter? Stadsdelsförvaltningen följer upp hur den socioekonomiska ersättningen används bland annat i form av verksamhetsstöd. Inför varje ansökan om verksamhetsstöd träffar samordnaren för barn i behov av särskilt stöd verksamhetens rektor och specialpedagog för att gå igenom hur stödet som har betalats ut tidigare har använts och vilka resultat som har uppnåtts. Uppföljningen omfattar en genomgång av: Genomförda insatser – vad som har gjorts sedan föregående ansökan. Observerade effekter – vilka förändringar och resultat som insatserna har lett till för barn och verksamhet. Behov framåt – vilka stödinsatser som fortsatt behövs och hur ersättningen bör användas kommande period. Denna strukturerade uppföljning säkerställer att ersättningen används ändamålsenligt och att insatserna ger avsedd effekt för barn som är i behov av särskilt stöd. 2.4 Införande av infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet Infomentor infördes i Stockholms stads kommunala skolor inför höstterminen 2024 som ersättare för den tidigare Skolplattformen. För pedagoger och personal fungerar Infomentor som ett digitalt stöd för dokumentation och elevkommunikation. Tjänsteutlåtande Sid 7 (12) start.stockholm 2.4.1 Upplever ni att det förändrade arbetssättet i Infomentor har lett till ett ökat fokus på undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet? Om ja, beskriv hur. Avdelningen har ökat fokuset på likvärdigheten i det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskoleområdena. Genom att fokus har legat på gemensamma strukturer och ett mer enhetligt analysstöd i Infomentor har det skapat bättre förutsättningar för likvärdighet mellan förskolorna. Avdelningen har tagit fram en arbetsgrupp med representanter från respektive förskoleområde där det finns representanter bestående av förskollärare, biträdande rektor och rektor. Fokus i arbetsgruppen har legat på införandet av gemensamma mallar för lärloggar, reflektion och utvecklingssamtal. Gemensamt har arbetsgruppen även identifierat behov där det upplevs finnas glapp i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån Infomentor. När alla förskolor använder samma analysfrågor och samma struktur för dokumentation blir det lättare att jämföra, följa upp och identifiera mönster på enhets- och områdesnivå. Det ger ökade möjligheter att arbete mer samlat och långsiktigt i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta är dock ett pågående arbete för avdelningen och arbetsgruppen fortsätter att arbeta med frågorna under hösten. Tjänsteutlåtande Sid 8 (12) start.stockholm 3 Nationell måluppfyllelse Enligt skollagen ska förskolan säkerställa en trygg, likvärdig utbildning med hög pedagogisk kvalitet för alla barn. Frågorna handlar om Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger samt antal förskollärare i barngrupper. 3.1 Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger Skolverket och SPSM har genomfört kvalitetsdialoger med Stadsdelsförvaltningarna och Förskoleförvaltningen. Syftet med dialogerna är att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vilket ska leda till ökad kvalitet och likvärdighet i skola och förskola. Dialogerna utgår från områdena likvärdighet, kvalitet samt barns utveckling och lärande och frågor. 3.1.1 Vilka delar i ert kvalitetsarbete kommer ni att fokusera på framåt utifrån kvalitetsdialogerna? Beskriv också varför ni lagt fokus på just dessa delar. I kvalitetsdialogen med Skolverket och SPSM valde avdelningen att fokusera på det systematiska kvalitetsarbetet som fokusområde. Detta arbete fortsätter under hösten med flera konkreta utvecklingsinsatser: Gemensamma mallar i Infomentor för att skapa en enhetlig struktur i dokumentationen samt en gemensam riktning i det systematiska kvalitetsarbetet. Fokus på avgränsade verksamhetsplaner där fokus riktas mot förskolebarns förändrande kunnande. Tydligare rollfördelning i kommunikationen mellan rektor, biträdande rektor och pedagog. Syftet med dessa insatser är att stärka kvaliteten i dokumentation, kommunikation och uppföljning, samt att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet blir ett aktivt och användbart stöd i verksamheten. 3.2 Barngrupper utan förskollärare Förskoleförvaltningen har under flera år följt upp antalet barngrupper som saknar legitimerade förskollärare. Med antal barngrupper avses, i enlighet med Skolverkets definition, den konstellation som barn vistas i större delen av dagen. Enligt Skollagen 2 kap. 13, 15 §§ ska en legitimerad förskollärare ansvara för den undervisning som han eller hon bedriver. Mätdatum är tertialrapport 2, uppgifter kan hämtas via beräkningsmodellen. Tjänsteutlåtande Sid 9 (12) start.stockholm Tabell 1.1 2026 (halvår) Antal barngrupper totalt 147 Antal barngrupper som saknade legitimerad förskollärare 0 Tjänsteutlåtande Sid 10 (12) start.stockholm 4 Förskolans kompensatoriska uppdrag 4.1 Utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket Personalen i förskolan behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna samtala, läsa högt och introducera nya ord och begrepp för barnen på ett rikt och nyanserat sätt så att bestämmelserna i läroplanen uppfylls. Under åren har flera utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket har genomförts i alla stadsdelar. Under 2026 genomför Revisionskontoret i Stockholms stad en revison av förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska språket. 4.1.1 Hur har ni arbetet med att stärka förskolans personals kompetens och kunskap i yrkesvenska under året? Avdelningen har fortsatt att prioritera arbetet med att stärka förskolepersonalens kompetens i yrkessvenska. En ansökan om kompetensutvecklingsmedel i samband med verksamhetsberättelsen 2025 och tertialrapport 1 2026 har lämnats in med fokus på att stärka yrkessvenskan i förskolan. Ansökningarna har dock inte beviljats. Den föreslagna insatsen innebar att en handledare eller språkmentor med kompetens inom både språk och förskolepedagogik skulle arbeta direkt i förskolans miljö och modellera professionellt språkbruk i autentiska situationer Avdelningen fortsätter att kartlägga behov och planera kommande insatser för att stärka yrkessvenskan. Målet är att skapa mer likvärdiga och hållbara strukturer för hur yrkessvenskan kan stärkas i vardagen. Avdelningen deltar i projektet “yrkestitulatur barnskötare” som syftar till att säkerställa att barnskötarna i våra förskolor har en adekvat utbildning för uppdraget. Projektet drivs av förskoleförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Inom projektet kommer möjlighet till kompetensutveckling finnas för medarbetare med bristande kunskaper i yrkessvenska. Avdelningen har tidigare lyft ett behov av en stadsövergripande definition av yrkessvenska inom förskolan. I dag saknas en gemensam beskrivning av begreppet vilket försvårar att skapa en gemensam förståelse för vilka språkliga förmågor som krävs i det pedagogiska uppdraget. Avdelningen ser även ett behov av att utveckla gemensamma stadsövergripande kriterier för bedömning av medarbetares yrkessvenska som kan användas vid medarbetarsamtal och i kompetensutvecklingsplanen. En stadsövergripande definition och gemensamma kriterier skulle skapa bättre förutsättningar för likvärdig bedömning, tydligare förväntningar i medarbetarsamtal och mer träffsäkra kompetensutvecklingsinsatser. Tabell 1.2 Fråga 2024 2025 2026 Tjänsteutlåtande Sid 11 (12) start.stockholm Antal medarbetare som av rektor har bedömts behöva kompetensutveckling i svenska, totalt för stadsdelsområdet 20 20 32 Antal medarbetare som har genomfört någon form av kompetensutveckling inom svenska 21 16 0 4.2 Barns närvaro i förskolan I rapporten Förskola i Stockholm 2025 beskrevs hur stadsdelsförvaltningarna börjat använda sig av den statistik som finns att tillgå genom närvarosystemet Tempus. 4.2.1 Hur har ni utvecklat ert arbete med närvarostatistik? Avdelningen har en aktivitet i verksamhetsplanen för 2026 avseende att se över och gemensamt analysera barns faktiska närvaro i förskolan på en aggregerad nivå. Under året har avdelningen gemensamt sett över ett arbetssätt för att inhämta närvarostatistiken på områdesnivå i Tempus. Vi har nu etablerat en gemensam metod för hur statistiken ska tas fram. Under hösten kommer statistiken att analyseras gemensamt på avdelningsnivå. Syftet är att identifiera mönster, riskfaktorer och utvecklingsområden som kan kopplas till barns närvaro och trygghet. 4.2.2 Har ni ändrat verksamheternas organisation utifrån den bild närvarostatistiken ger? Om ja, beskriv hur. Avdelningen planerar att analysera närvarostatistiken på en aggregerad nivå under hösten. 4.2.3 På vilket sätt används er närvarostatistik för att främja barns närvaro? Avdelningen planerar att analysera närvarostatistiken på en aggregerad nivå under hösten. Därefter kommer eventuella behov att främja barns närvaro att ses över och vilka eventuella utvecklingsområden som finns. Dock ser förskolorna över närvarostatistiken och det används som ett verktyg för att uppmärksamma tidiga mönster på återkommande och oregelbunden frånvaro, stärka dialogen med vårdnadshavare och stödja trygghetsarbetet. Detta möjliggör tidiga dialoger och insatser. Avdelningen ser arbetet som en viktig del i att förebyggande eventuell framtida skolfrånvaro. Även om den aggregerade analysen genomförs först under hösten har statistiken redan en funktion i verksamheten genom att ge en första bild av mönster och tendenser som behöver följas upp. 4.3 Frågor om Kompetensutveckling Huvudmannen ska fortlöpande analysera personalens kompetensutvecklingsbehov. De behov som identifieras i utbildningen ska utgöra utgångspunkten för vilken kompetensutveckling som prioriteras. Huvudmannen behöver därför ge rektorn möjlighet till sådana organisatoriska Tjänsteutlåtande Sid 12 (12) start.stockholm förutsättningar som är nödvändiga för att rektorn ska kunna genomföra systematiska uppföljningar och analyser av utbildningen. 4.3.1 Vilka utvecklingsområden som föranleder utbildningsinsatser har ni identifierat under året Under året har avdelningen identifierat två centrala utvecklingsområden som föranleder riktade utbildningsinsatser. Det första utvecklingsområdet rör det pedagogiska arbetet kopplat till förskolebarns förändrande kunnande. Genom avdelningens deltagande i forskningsprogrammet Ifous har behovet av fördjupad kompetens inom analys, undervisningsutveckling och kollegialt lärande tydliggjorts. Programmet har redan visat positiva effekter, vilket framkommit vid verksamhetsbesök och lyfts som ett betydelsefullt bidrag till förskolornas utveckling. Det andra utvecklingsområdet handlar om att stärka språkstödjande arbetssätt i yngre barngrupper. Genom de språkobservationer som samordnare för barn i behov av särskilt stöd och förskolestrateg har genomfört har avdelningen identifierat behov av fortsatt kompetensutveckling inom språkutvecklande metoder, tidiga stödinsatser och strukturerade arbetssätt i vardagen. Sammanfattningsvis har avdelningen identifierat utvecklingsområden kopplade till förskolebarns förändrande kunnande samt språkstödjande arbetssätt i yngre barngrupper. Dessa områden har föranlett riktade utbildningsinsatser genom deltagande i Ifous-programmet och genomförda språkobservationer som grund för fortsatt kompetensutveckling. 4.3.2 Vilka identifierade utbildningsinsatser har genomförts? Avdelningen har haft fokus på deltagande i forskningsprogrammet Ifous, förskolebarns förändrande kunnande. Deltagandet i programmet har redan visat positiva effekter, vilket också har lyfts i verksamhetsbesök som ett betydelsefullt bidrag till verksamhetens utveckling. Ytterligare ett utvecklingsområde har varit att fördjupa kompetensen kring språkstödjande arbetssätt i yngre barngrupper. Som en del av detta har samordnare för barn i särskilt behov av stöd och förskolestrateg genomfört språkobservationer, vilket har gett underlag för fortsatt kompetensutveckling och riktade insatser i verksamheten. Sammanfattningsvis har följande utbildningsinsatser genomförts: Deltagande i forskningsprogrammet Ifous – med dokumenterade positiva effekter i kvalitetsdialogerna. Språkobservationer i yngre barngrupper – som grund för utveckling av språkstödjande arbetssätt.

Minutes: Tertialrapporterna är en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen ansvarar för. Uppföljningen baseras ihuvudsak på prognostiserade avvikelser mot budget och verksamhetsmål. Rapporteringen ger kommunstyrelsen ensamlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. [§2 den 24 september 2026, Bromma stadsdelsnämnd Tertialrapport 2 2026 för Bromma stadsdelsnämnd.pdf] Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 Protokoll 10/2026 fört vid Bromma stadsdelsnämnds sammanträde torsdagen den 24 september 2026 kl. 18:30-19:15, Alviks kulturhus Ledamöter Johan Heinonen (S) Ordförande Rose-Marie Rooth (V) 2:e vice ordförande Elin Sundin Svante Thorell (MP) Findel Madison (SD) Hanna Wistrand (L) Johan Duvdahl (C) Petter Jennervall (S) Mikael Valdorson (M) ersätter Mattias Keresztesi (M) Jörgen Linse (M) ersätter Alexander Saednia (M) Pelle Johansson (S) Magnus Ljungkvist (S) ersätter Laila Abdallah (S) Stefan Ennerfelt (L) ersätter Sara Emrooz (M) Ersättare Malin Adolfsson (S) Jeanette Frenkman (S) Albin Ringstad (S) Thomas Nicholas (V) Johanna Klamming (MP) Lena Preutz (SD) Erik Thonfors (C) Nils Garcia Grundström (KD) Övriga närvarande Susanna Halldin Olsson Stadsdelsdirektör Eva Runestig Avdelningschef Susanne Karlsdotter Avdelningschef Joel Färlin Avdelningschef Julia Davidsson Avdelningschef Timmie Aspelin Nämndsekreterare Justerare Johan Heinonen (S) och Mikael Valdorson (M) Datum för justering 2026-09-25 Paragraf §2 Sekreterare Timmie Aspelin Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 § 2 Tertialrapport 2 2026 för Bromma stadsdelsnämnd BRO 2026/391 Beslut 1. Bromma stadsdelsnämnd godkänner tertialrapport 2 2026 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Nämnden ansöker om budgetjustering om 1,7 mnkr avseende avveckling och omstrukturering av Församlingshuset 6. 3. Nämnden ansöker om budgetjustering om 0,6 mnkr ersättning för merkostnader för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. 4. Nämnden ansöker om 0,2 mnkr för kompetensutveckling avseende utbildning i svenska språket på Mälarbacken 4B. 5. Nämnden anmäler minskade omslutningsförändringar om 5,8 mnkr. 6. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet Sammanfattning av ärendet Tertialrapporterna är en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen ansvarar för. Uppföljningen baseras i huvudsak på prognostiserade avvikelser mot budget och verksamhetsmål. Rapporteringen ger kommunstyrelsen en samlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Framlagda förslag till beslut 1) Ordförande Johan Heinonen m.fl. (S), Rose-Marie Rooth (V), Svante Thorell (MP) och Findel Madison (SD) föreslår (se beslutet). 2) Mikael Valdorson m.fl. (M) föreslår: 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. Vi riktar ett tack till förvaltningen för en gedigen tertialrapport med många områden där utvecklingen är positiv. Vi står på stockholmarnas och brommabornas sida och har en tydlig målsättning med vår politik – att lösa de problem som stockholmarna upplever. Det är inte ett löfte om att politiken kan lösa alla problem. Men det är ett löfte om att vi ska lösa de problem som bara kan lösas genom politiska beslut. Servicen till stockholmarna ska vara utgångspunkten i stadens verksamheter. Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 Valresultatet i september visade också bland annat tydligt att brommaborna uppskattar Moderaternas prioriteringar i detta arbete. Tertialrapporten belyser att det finns områden i vår stadsdel där utvecklingen behöver följas närmare och där den politiska styrningen behöver vara tydligare. Det gäller bland annat trygghetsarbetet samt strävan att fler brommabor ska nå egen försörjning Målsättningen är att Stockholm – och Bromma - ska vara en stad och stadsdel som det är enkelt att leva i. Det ska vara lätt att hämta på förskolan, ta sig till och från arbetet, leva klimatsmart, hinna till barnens fritidsaktiviteter, handla eller träffa vänner. Oavsett vilken service det handlar om har stockholmarna och brommaborna rätt att förvänta sig att allt fungerar så att vardagen går ihop. Stadens verksamheter och medborgarservice ska kontinuerligt utvecklas för att underlätta för människor, företag och föreningar att vara verksamma i Stockholm. Stadens regelverk ska vara transparent, enkelt och tillåtande för att främja hållbara innovationer och initiativ på marknaden och inom civilsamhället. Ordning och reda i stadens ekonomi är en förutsättning för att verksamheterna i staden ska fungera. Låg skatt är en fråga om egenmakt och därigenom självbestämmande, så länge man värnar välfärdens kärna. Att människor känner delaktighet i samhället är en grund för att skapa sig ett gott liv och utveckla sin fulla potential. Skolan ska präglas av kunskap och höga förväntningar. Tertialrapporten visar att trygghetsarbetet fortsatt är helt centralt. Bland de positiva punkterna kan nämnas att förvaltningen under perioden fortsatt att utveckla det trygghetsskapande arbetet genom samverkan inom ramen för den lokala samverkansöverenskommelsen (SÖK) mellan förvaltningen, lokalpolisområdet och utbildningsförvaltningen. Under våren har förvaltningen gjort både externa och interna kommunikationsinsatser om arbetet med SÖK, bl.a. om åtgärdsplanen inom SÖK. Ett chefssamråd där Ekerö, Hässelby- Vällingbys och Brommas stadsdels-förvaltningar samverkar har även inrättats. Beredningsgruppen för chefssamrådet har under våren utfört en gemensam workshop med LPO Vällingby, Ekerö, Hässelby/Vällingby och Brommas stadsdelsförvaltningar med fokus på BOB-uppdraget med syfte att dela erfarenheter och lärdomar med varandra. Till hösten planeras gemensamma kommunikationsinsatser om våld i nära relation under uppmärksamhetsdagen Orange day. Samtidigt ser vi tydliga trygghetsutmaningar i Mariehäll kopplade till ungdomar som rör sig mellan olika områden och över Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 kommungränsen. De två öppna drogscenerna i Alvik och Blackeberg kvarstår. Barn och unga i riskzon behöver mötas av tidiga, samordnade och uthålliga insatser. Bland annat en omfattande nysatsning på ordningsvakter krävs, för att stärka det situationella preventionsarbetet. Vi vill bryta segregationen och bygga en stad där människor med olika bakgrund, livssituationer och åldrar möts i gemenskap. Tillit skapar trygghet, vilket ska vara vägledande för ett växande Stockholm. Stockholms stadsmiljöer ska vara trygga, gröna, levande och välskötta i hela staden. Vi ska värna och utveckla Stockholms unika karaktär och skönhet. Staden ska fortsätta utvecklas och växa, men alltid med varsamhet och samförstånd med de som bor här. Vi accepterar inte att människor i Stockholm får sin frihet begränsad på grund av diskriminering, rasism, antisemitism eller otrygghet. Vi står alltid på stockholmarnas och brommabornas sida. I övrigt hänvisar vi till Moderaternas senaste budgetreservation. 3) Hanna Wistrand m.fl. (L) föreslår: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag på åtgärder i enlighet med vad som anförs nedan. 3. Att därutöver anföra följande. Arbetet i Bromma stadsdelsnämnd tar sin utgångspunkt i Moderaternas, Liberalernas, Centerpartiets och Kristdemokraternas gemensamma vision för Stockholms framtid: En modern, frihetlig, trygg, hållbar, tillåtande och framtidsinriktad stad, med en mångfald av människor, företag och föreningar. Vi bejakar stadens styrkor och särart, och framförallt tror vi passionerat på stockholmarnas potential och möjligheter att var och en och tillsammans kan forma sina egen framtid och förverkliga sina drömmar. I vårt Stockholm bemöts utmaningar genom samarbeten mellan staden, företagen, akademin och det civila samhället. Hit ska forskare, turister, investerare och studenter från hela världen söka sig. Stockholm ska vara en stad för alla – barn och unga, vuxna och äldre, inflyttade och de som bott här hela livet, företagare och anställda. Vi tror på stockholmarnas förmåga och rätt att bestämma över sina egna liv och därför är det också viktigt att alla stockholmare är en del av samhällsbygget och både vill och kan bygga sig en bättre framtid. Stockholm ska fortsätta utvecklas i takt med vad stockholmarna önskar, behöver och drömmer om. Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 Vi står på stockholmarnas och brommabornas sida och har en tydlig målsättning med vår politik, att lösa de problem som stockholmarna upplever. Det är inte ett löfte om att politiken kan lösa alla problem. Men det är ett löfte om att vi ska lösa de problem som bara kan lösas genom politiska beslut. Vi ska värna och utveckla Stockholm och ta tillvara på dess unika karaktär och skönhet. När staden utvecklas ska det göras med samförstånd med de som bor här. Vi accepterar aldrig att människor får sin frihet begränsad på grund av diskriminering, rasism, antisemitism eller otrygghet. Vi arbetar målmedvetet för ökad frihet genom kraftfulla insatser mot den brottslighet som idag orsakar svåra problem i delar av staden och som begränsar människors frihet När det gäller uppföljningen av nämndens mål ser mycket riktigt bra ut. Men det finns några delar som bekymrar oss. Majoritetens sammanfattande analys beskriver att kommunfullmäktiges mål kommer att nås under året. Det finns dock ett område som inte ingår i de övergripande målen. Förtroendet för stadsdelsförvaltningen har minskat enligt medborgarundersökningen. Tolkningen av problemet är bristande information till medborgarna. Förbättringspotentialen ska därför nås genom rätt information, vid rätt tidpunkt, i rätt kanal. Det finns andra, både möjliga och troliga tolkningar. En sådan är att brommaborna faktiskt ser och vet vad som görs, men inte uppskattar den politik som drivs. Låt att lyfta ett exempel: hanteringen av område 25. Den frågan ligger knappast förvaltningen till last, men påverkar ändå förtroendet. Punkt 1.1. (Specifikt mätning: Antalet besök på stadens fritidsgårdar). Punkten beskriver summa besök. Den siffran är en del av sanningen. Men den skulle bli mer relevant om man ställde antalet besök i relation till antal unika besökare. Det skulle ge en uppfattning om hur ofta ungdomarna återkommer (=en form av kvalitativ nöjdhet). Om vi sedan kompletterar med en ungefärlig bedömning av hela målgruppens storlek skulle det hjälpa tolkningen och därmed förståelsen för hur bra man når ut till hela den tänkta målgruppen. Punkt 1.4 (Stockholm ska vara en bra stad att åldras i – med god omsorg) har fortsatt för låga värden. Mätpunkterna berättar a) att omsorgstagarna möter för många personer, b) att för få omsorgstagare upplever att de kan påverka sin situation och c) att man inte vet vart man ska vända sig. Sammantaget indikerar det att problemet kanske inte är mer effektivitet utan en bättre en omsorgsupplevelse som saknas. Det kan tolkas som att upplevd kvalitet ur omsorgstagarperspektivet ligger i ett annorlunda Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 arbetssätt. I ekonomirapporten finns det ytterligare en implikation på avvägningen omsorg och ekonomi (sid 91). ”En utmaning för denna verksamhet är höga personalkostnader (avser Traneberg som går med underskott 900 kkr) och en plan har utarbetats för att arbeta för en något lägre personaltäthet”. Ur ett strikt ekonomiskt resonemang är argumentationen som förs vattentät, men det vi inte kunnat hitta i rapporten är en diskussion om avvägningen mellan effektivitet, omsorg och arbetssätt. Vi återkommer till ekonomirapporten nedan. Punkt 3.4 (Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb). Majoriteten har beslutat att (minst) 90% av de inom omsorg om funktionsnedsatta ska vara heltidsanställda. Målet är grönt. Det är intressant på två sätt eftersom andelen arbetade timmar av timanställda är 20% (målet är 15%). I rimlighetens namn borde målet vara lägre än 10% eftersom de timanställda inte jobbar heltid. Å andra sidan öppnar det frågan om de 90%-en heltidsarbetande. Jobbar de bara 80%? När det gäller ekonomiredovisningen har den blivit tydligare. Vi tackar för det. När det gäller underskotten i hemtjänst i egen regi kvar står underskotten på ungefär samma nivå som tidigare år. De produktivitetsstärkande åtgärder som satts in kommer inte kunna lösa problemen då grunden till problemen beror på att prismodellen missgynnar stadsdelar med många villor. Transportvägarna blir kortare i bebyggda områden med flerfamiljshus. Liberalerna har i augustinämnden ställt en skriftlig fråga om hur den ökade produktiviteten/effektiviteten har påverkat omsorgstagarna. Vi ser den inbyggda konflikten i brytpunkten mellan produktivitet och omsorg. Därför är det olyckligt att prismodellen inte tar hänsyn till att olika typer stadsbildningar genererar olika ställtider. För ett år sedan skrev vi ”Det sorgliga är att även om man skulle nå 75%, så går man fortfarande med underskott. Man behöver nå cirka 85% för att nå balans räknat på helårssiffrorna 2024. Förvaltningens egen bedömning är att 85% inte går att nå.” Det gäller fortfarande. Det är sällan ”en storlek passar alla”. 4) Johan Duvdahl (C) föreslår: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande: Redovisningen i tertialrapporten utgår från den sittande majoritetens Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 mål och budget. Förvaltningens arbete och de goda resultat som redovisas förtjänar erkännande. Samtidigt ger systemet för uppföljning en bild av mycket hög måluppfyllelse, trots att flera indikatorer inte når årsmålen eller ännu saknar utfall. Stockholm står inför stora utmaningar, och rapporten visar att styret behöver göra mer för att möta dem. Varenda unge i Stockholm ska ha en trygg uppväxt och möjlighet till en meningsfull fritid. Centerpartiet vill stärka det tidiga och förebyggande arbetet genom en närmare samverkan mellan förskola, socialtjänst, polis och civilsamhälle. Familjer ska få stöd innan problemen vuxit sig stora. Vi vill bland annat se mindre barngrupper i förskolan, familjesociala team och fler trygga, ledarledda fritidsaktiviteter. Stadens lokaler bör också i högre grad öppnas för föreningslivet. Trygghetsarbetet måste bedrivas uthålligt och utifrån lokala förutsättningar. Centerpartiet vill stärka platssamverkan och trygghetsvandringar, motverka rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk samt utveckla stödet till avhoppare, även kvinnor. Arbetet mot våld i nära relationer behöver prioriteras och stödet till våldsutsatta måste vara tillgängligt oavsett var i staden man bor. Staden måste också ta bättre vara på kraften i lokalsamhället. Föreningar och företag bidrar till gemenskap, jobb och levande och trygga stadsdelar. Centerpartiet vill därför se näringslivsråd i samtliga stadsdelar, ett närmare samarbete med civilsamhället och ett större lokalt inflytande över stadsdelarnas utveckling. Särskilt inom miljö- och klimatområdet krävs större ambitioner. Stadsdelsnämnderna behöver öka takten i klimatanpassningen, bevara och rusta parker och grönområden samt minska verksamheternas utsläpp. Stadens måltider bör styras utifrån den samlade klimatnyttan och i högre grad prioritera närproducerade råvaror. Äldreomsorgen ska präglas av kvalitet, kontinuitet, valfrihet och ett värdigt bemötande. Arbetet mot ofrivillig ensamhet behöver stärkas tillsammans med civilsamhället, samtidigt som staden måste bli bättre på att behålla erfaren personal och ge anhöriga tydligt stöd. Centerpartiets budget för 2026 vill mer. Vi sätter stockholmarna först och vill bygga en stad som är grönare, tryggare, friare och roligare. I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation Beslutsgång Ordföranden Johan Heinonen (S) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 Reservation Mikael Valdorson m.fl. (M), Hanna Wistrand m.fl. (L) och Johan Duvdahl (C) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sina förslag. Särskilt uttalande Findel Madison (SD) lämnar särskilt uttalande enligt följande: ”Kompetensutvecklingssatsning” på Mälarbacken Förvaltningen ansöker om 204 088 kr från kompetensutvecklingssatsningen för att två undersköterskor få utbildning i grundläggande svenska som andraspråk. Målet är att insatsen ska kunna bidra till en ”mer patientsäker miljö” (inte kort och gott ”en patientsäker miljö”) och att medarbetarna ska kunna dokumentera SoL-insatser ”mer korrekt och detaljerat i enlighet med lagen” (inte kort och gott ”korrekt och detaljerat i enlighet med lagen”). För det första. Patientsäkerhet är inte en skala. Antingen är vården patientsäker, eller så är den inte det. Att verka för ”mer” patientsäker vård är en beklagligt slapp ambitionsnivå och påvisar att styret, trots återkommande incidenter och kritik, inte tagit dessa frågor på tillräckligt allvar. Därtill finns förhoppningar om att insatserna ska kunna leda till att medarbetarna framöver ska kunna dokumentera sina insatser ”mer korrekt” enligt socialtjänstlagen. Dessa insatser ska givetvis dokumenteras korrekt. Något annat borde vara skäl till uppsägning. För det andra. Grundläggande svenska som andraspråk kan omöjligtvis anses utgöra kompetensutveckling, utan borde utgöra det mest grundläggande kravet för att över huvud taget kunna vara anställningsbar. Det är svårt att se det rimliga i att skattebetalarna ska behöva skjuta till särskilda kompetensutvecklingspengar för att personal i den kommunala äldreomsorgen ska kunna klara en så grundläggande del av sitt uppdrag som att dokumentera utförda insatser på korrekt svenska och i enlighet med gällande lag. Dokumentation av genomförda SoL-insatser är inte någon extra kompetens eller utvecklingsambition – det är en grundläggande skyldighet som följer med arbetet. Som vi gång på gång har påtalat måste kommunen kunna ställa krav på att den som anställs i omsorgen har tillräckliga språkkunskaper för att förstå instruktioner, kommunicera med brukare och kollegor och dokumentera sitt arbete korrekt. Det är en orimlig ordning att skattebetalarna gång på gång ska behöva finansiera brister i grundläggande anställningskompetens. I en verksamhet som redan prognostiserar stora underskott är det särskilt anmärkningsvärt att ytterligare offentliga resurser behöver sökas för något som borde Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 vara en självklar förutsättning för att över huvud taget kunna utföra arbetet. Våra mest utsatta och sårbara äldre ska aldrig behöva bli en del av ett integrationsprojekt. När människor befinner sig i livets slutskede måste deras behov av trygghet, kontinuitet och möjligheten att göra sig förstådda väga tyngst – omsorgen får inte utformas så att de äldres rätt till en säker och värdig vård underordnas andra politiska eller organisatoriska hänsyn. Den som är i behov av vård- och omsorgsboende ska kunna känna sig trygg med att personalen förstår vad man säger och kan dokumentera korrekt. Allt annat är undermåligt ett välfärdsland som Sverige. Underskott inom äldreomsorgen Under den rödgröna majoriteten prognostiserar den kommunala hemtjänsten i egen regi ett underskott om 16,7 mkr. Orsaken beskrivs i rapporten som ”bristande produktivitet”. Det innebär att betydande skattemedel riskerar att behöva täcka upp för ineffektivitet i stället för att gå till en trygg och kvalitativ omsorg för kommunens äldre. Fortsatt missade mål inom förskolan Framtiden avgörs i förskolan. Små barngrupper och hög personaltäthet är viktigt för att varje barn ska få individuell uppmärksamhet, känna sig tryggt och ha möjlighet att utvecklas i sin egen takt, samtidigt som det skapar en bättre arbetsmiljö för personalen att kunna stötta barnens lärande och sociala utveckling. Därför är det beklagligt att styret missar, för vilken gång i ordningen vet jag inte, årsmålen för barngruppsstorlek och antal barn per anställd. När man dessutom behöver kartlägga behov av att stärka pedagogers yrkessvenska bekräftas det som vi påtalat i åratal om dokumenterad och långvarig problematik kring bristande svenskkunskaper hos delar av förskolepersonalen. Det tydligt att mycket mer måste göras för att säkerställa en god miljö för trygghet och lärande. Tillgången till parker och natur För invånarna i Bromma är tillgången till parker och naturområden avgörande för en hälsosam och aktiv livsstil. Gång på gång har stadsdelen missat målet om en 81 procentig nöjdhet kring goda möjligheter till aktiviteter i parker och naturområden. Trots detta förvaltningen uppskattat att målet kommer nås i närtid. Nu kom svaret, 71 procent nöjdhet. En delorsak till att målet än en gång inte nås kan vara den höga exploateringen av grönområden. För att nämna några pågående Bromma stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 exempel på exploateringsprojekt i gröna lungor och naturområden så föreslås den ack så nyttjade skogsdungen bredvid Alviksskolan få en ny ”entré” i ett 50 meter långt hyreshus, tre burdusa femvåningshus ska få sätta spiken i kistan för ädellövskogen och hassellunden mellan smalhusen i Åkeshov och den det omskriva skogsområdet vid Smedslättens Tennisförening ska bebyggas med, för området, burdusa hyreshus. Med det rödgröna styrets fortsatta förtätningsiver minskar givetvis Brommabornas tillgång till naturområden, vilket borde göra årsmålet succesivt allt svårare att nå. Handlingar i ärendet • 2823562 (Godkänd - R 1) Tertialrapport 2 Bromma stadsdelsnämnd 2026 • 2823551 Bilaga 1 - SDN06 • 2823552 Bilaga 2 - UH018 706 T2 • 2823553 Bilaga 3 - Budgetavrakning SDN netto • 2823554 Bilaga 4 - Budgetavrakning SDN intakter • 2823555 Bilaga 5 - Budgetavrakning SDN kostnader • 2823556 Bilaga 6 - Ansökan om budgetjusteringar drift • 2823557 Bilaga 7 - Ansokan om kompetensutvecklingsmede • 2823558 Bilaga 8 - Underlag till forskolerapport Bromma SDN Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Johan Heinonen 2026-09-25 Mikael Valdorson 2026-09-25