Järva’s 2026 interim report approved; funds returned for exercise trails

Agenda: Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden maj till och med augusti. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. [(Godkänd - R 1) Tertialrapport 2 2026, Järva stadsdelsnämnd.pdf] Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för administration och stadsmiljö Elinsborgsbacken 3 Box 4066 163 04 Spånga Växel 08 508 01 000 Fax jarva@stockholm.se Sida 1 (4) Tertialrapport 2 2026, Järva stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. Tertialrapport 2 för år 2026 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Järva stadsdelsnämnd godkänner Underlag till förskolerapport 2026, Järva stadsdelsnämnd, se bilaga 3. 3. Ansökan om medel för kommunalt bostadsbidrag om 0,2 mnkr görs hos kommunstyrelsen, se bilaga 4. 4. Investeringsmedel om 6,2 mnkr avseende projektet motionsspår återredovisas till kommunstyrelsen. 5. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om totalt 33,1 mnkr. Sammanfattning Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden maj till och med augusti. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. Bakgrund Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden maj till och med augusti. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. Ärendet Prognosen är att nämnden kommer bidra helt med att uppnå två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och ett delvis. Bedömningen grundar sig på att nio av kommunfullmäktiges 16 mål prognostiseras att uppnås helt och de övriga sju prognostiseras att uppnås delvis. Handläggare Sara Rahm Telefon: 0850802121 Till Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsförvaltning Avdelningen för administration och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/400 2026-09-03 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/400 Sida 2 (4) Tertialrapport 2 2026 Nämnden prognosticerar sammantaget en budget i balans efter resultatöverföring. Ekonomiskt bistånd prognosticerar ett överskott om 5 mnkr medan förskola prognosticerar ett underskott om 5 mnkr. Barnrättsperspektiv Under perioden har arbetet med att stärka barnrättsperspektivet utvecklats inom nämndens verksamheter. Barns rätt till delaktighet och att komma till tals har stärkts inom individ- och familjeomsorgen, där andelen utredningar där barnet varit delaktigt och fått återkoppling har ökat jämfört med föregående år. Även inom ekonomiskt bistånd har barns situation fått ökad uppmärksamhet. Barnrättsperspektivet har också fått ett tydligare genomslag i nämndens ärendeberedning, med en tydlig förbättring av hur perspektivet beaktas i beslutsunderlagen. Samtidigt kvarstår utmaningar exempelvis när det gäller barns och ungas möjligheter att delta i kultur-, fritids- och föreningslivet. Deltagandet och nöjdheten med tillgången till kulturaktiviteter ligger lägre än stadens genomsnitt, och det finns även skillnader i deltagande utifrån kön. Nämnden genomför därför insatser för att stärka tillgången till aktiviteter och skapa mer jämlika möjligheter till delaktighet, bland annat genom utvecklad samverkan med kulturskolan, biblioteken och lokala föreningar samt genom föreningsbidrag och olika aktiviteter för barn och unga. Sammantaget visar uppföljningen en positiv utveckling av barnrättsarbetet, samtidigt som det finns områden där skillnader kvarstår. Funktionshinderperspektiv I tertialrapport 2 redovisas genomförda insatser som haft till syfte att stärka funktionshinderperspektivet inom nämndens verksamheter. Under året har delaktigheten för rådet för funktionshinderfrågor stärkts, med syfte att öka rådets möjlighet att bidra med kunskap och synpunkter i beredningen av nämndärenden. Uppföljningen visar att samtliga ärenden som berör personer med funktionsnedsättning har passerat rådet innan beslut i nämnden. Arbetssättet utvecklas fortsatt för att säkerställa att rådets synpunkter kan beaktas i beredningen. Vidare har trygghetsvandringar genomförts i syfte att identifiera förbättringsområden i den offentliga miljön och stärka förutsättningarna för en trygg och tillgänglig utemiljö. Arbetet med att stärka rättighetsperspektivet i nämndens ärendehantering har fortsatt och visar en positiv utveckling, vilket bidrar till en mer systematisk beaktning av funktionshinderperspektivet i beslutsprocesser. Insatser har också genomförts för att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att närma sig arbetsmarknaden Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/400 Sida 3 (4) Tertialrapport 2 2026 genom praktik, studier och arbete i samverkan med relevanta aktörer. Sammantaget bedöms insatserna bidra till stärkt delaktighet och inflytande, ökad tillgänglighet och mer jämlika förutsättningar för personer med funktionsnedsättning i nämndens verksamheter. Jämställdhetsperspektiv I tertialrapport 2 har resultaten analyserats utifrån olika målgrupper i syfte att synliggöra eventuella skillnader i utfall och behov. Där så är relevant och möjligt har resultatredovisningen kompletterats med könsuppdelad statistik för att möjliggöra en fördjupad analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bidrar till ett bättre underlag för uppföljning, bedömning av måluppfyllelse samt fortsatt utveckling av nämndens verksamheter. Uppföljningen visar flera positiva resultat ur ett jämställdhetsperspektiv, exempelvis inom trygghetsarbetet. Kvinnor har varit en prioriterad målgrupp i nämndens trygghetsarbete, eftersom tidigare resultat i medborgarundersökningen visat att kvinnor upplevt lägre trygghet än män. Årets uppföljning visar nu en tydlig förbättring. Kvinnors trygghet har ökat jämfört med föregående år, och i årets resultat framträder inga betydande skillnader mellan kvinnor och män. Även tryggheten i parker och grönområden har förbättrats för både kvinnor och män, med en något större ökning bland kvinnor. Resultaten indikerar att nämndens långsiktiga och riktade trygghetsarbete har bidragit till en positiv utveckling och till att skillnader mellan kvinnor och män har minskat. Samtidigt kvarstår utmaningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom ekonomiskt bistånd utgör ensamstående kvinnor med barn 64 procent av barnfamiljerna som är aktuella för ekonomiskt bistånd. Nämnden genomför därför riktade insatser för målgruppen, bland annat genom ett teambaserat arbete med Jobbtorg Vuxna och fördjupade målgruppsanalyser, i syfte att stärka möjligheterna till egen försörjning och förebygga långvarigt biståndsberoende. Arbetet med att stärka rättighetsperspektivet i nämndens ärendehantering har fortsatt och visar en positiv utveckling, vilket bidrar till en mer systematisk beaktande av jämställdhetsperspektivet i beslutsprocesser. Sammantaget bedöms dessa insatser bidra till mer likvärdiga förutsättningar mellan kvinnor och män samt en stärkt jämställdhet i verksamheternas resultat. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för administration och stadsmiljö i samverkan med övriga avdelningar inom förvaltningen. Tjänsteutlåtande Dnr JÄRVA 2026/400 Sida 4 (4) Tertialrapport 2 2026 Information om tertialrapporten till de fackliga organisationerna sker 23 september. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tertialrapport 2 för år 2026 och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. I samband med tertialrapporten föreslås även att Järva stadsdelsnämnd godkänner Underlag till förskolerapport 2026 samt anmäler omslutningsförändringar om totalt 33,1 mnkr. För att finansiera kommunalt bostadsbidrag föreslås att en ansökan om medel om 0,2 mnkr görs hos kommunstyrelsen. Vidare föreslås att investeringsmedel om 6,2 mnkr avseende projektet motionsspår återredovisas till kommunstyrelsen. Toni Mellblom Jonas Eliasson Stadsdelsdirektör Avdelningschef Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltning Bilagor 1. Tertialrapport 2 2026, Järva stadsdelsnämnd 2. SDN 01 3. Underlag till förskolerapport 2026, Järva stadsdelsnämnd 4. Bilaga 3a ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål drift 5. UH018 T2 2026 Järva SDF Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Toni Mellblom, Stadsdelsdirektör 2026-09-16 Jonas Eliasson, Avdelningschef 2026-09-16 --- [Bilaga 1. Tertialrapport 2 2026, Järva stadsdelsnämnd.pdf] Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(104) Tertialrapport Tertial 2 2026 för Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 2026-09-10 Handläggare Till Sara Rahm Järva stadsdelsnämnd Telefon: 08-50802121 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(104) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan .............................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................18 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................36 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................41 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................41 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................51 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................53 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................56 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................57 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................63 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................66 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(104) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................72 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......77 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................86 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................92 Uppföljning av driftbudget ...............................................................................................................92 Resultatenheter .................................................................................................................................98 Investeringar .....................................................................................................................................99 Försäljningar av anläggningstillgångar ...........................................................................................100 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ...................................................................................................100 Omslutningsförändringar ................................................................................................................100 Budgetjusteringar ............................................................................................................................101 Medel för lokaländamål ..................................................................................................................101 Analys av balansräkning .................................................................................................................101 Övrigt ..............................................................................................................................................102 Intern kontroll .......................................................................................................................102 Övrigt .....................................................................................................................................103 Bilagor Bilaga 1: 1. SDN 01 Bilaga 2: 2. Underlag till förskolerapport 2026, Järva stadsdelsnämnd Bilaga 3: 3. Bilaga 3a ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål drift Bilaga 4: 4. UH018 T2 2026 Järva SDF Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(104) Sammanfattande analys Prognosen är att nämnden kommer bidra helt med att uppnå två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och ett delvis. Bedömningen grundar sig på att nio av kommunfullmäktiges 16 mål prognostiseras att uppnås helt och de övriga sju prognostiseras att uppnås delvis. Inriktningsmål 1: Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden kommer uppnås helt under året. Nämndens arbete bidrar till ett Stockholm som håller samman genom att stärka tillgången till välfärd, fritid och kultur och skapa bättre förutsättningar för delaktighet och jämlika uppväxtvillkor. Utvecklingen visar en positiv förflyttning mot ett bredare utbud, ökad tillgänglighet och starkare samverkan. Fler barn och unga nås av fritids-, kultur- och sommarlovsaktiviteter, samtidigt som förebyggande och uppsökande arbetssätt har stärkts. Även inom socialtjänst, förskola och äldreomsorg har tillgängligheten till stöd och möjligheten till tidiga insatser och delaktighet förbättrats. Samtidigt kvarstår skillnader mellan grupper och områden, och vissa målgrupper är fortsatt svåra att nå. Den fortsatta utvecklingen behöver därför handla om att omsätta ett bredare utbud och ökad tillgänglighet i ökad delaktighet och användning av stöd. Det finns också behov av att stärka likvärdigheten mellan verksamheter och följa upp effekterna av utvecklingsinsatserna mer systematiskt. Fokus framåt är att omsätta den positiva utvecklingen i ökad likvärdighet och tydligare effekter för invånarna. Det innebär att befästa fungerande arbetssätt, stärka samverkan och rikta insatser mot de grupper och områden som fortsatt nås i lägre grad. Parallellt behöver uppföljning och analys utvecklas för att bättre kunna bedöma om insatserna leder till ökad delaktighet och tillgång till stöd. På så sätt kan nämndens utvecklingsarbete i högre grad bidra till en stark och jämlik välfärd i hela staden. Inriktningsmål 2: Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning kommer uppnås delvis under året. Miljö- och hållbarhetsarbetet visar sammantaget en positiv utveckling. Flera insatser har gett konkreta resultat, bland annat genom minskad plast- och energianvändning, ökad andel ekologiska livsmedel och en klimatpåverkan från livsmedel som ligger under målvärdet. Arbetet med biologisk mångfald har stärkts genom fler naturvårdande insatser, ökade ytor som sköts med alternativa metoder samt planering för fler träd, mikroskogar och grönytor. Även arbetet med hållbara resor utvecklas, med minskad användning av privat bil i tjänsten och förbättrad nöjdhet med cyklisters trafiksäkerhet och vinterväghållningen. Investeringar i plaskdammar och utveckling av parkmiljöer bidrar samtidigt till en mer attraktiv och klimatanpassad livsmiljö. Samtidigt finns utvecklingsområden som behöver prioriteras för att den positiva utvecklingen Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(104) ska kunna fortsätta och målen nås. Uppföljningen behöver bli mer systematisk och bygga på tydligare och mer jämförbara mätmetoder, bland annat inom energianvändning, matsvinn, biologisk mångfald och kemikalier. Det finns även behov av att ytterligare utveckla inköpsrutiner och öka användningen av hållbara alternativ. Inom resandet behöver fokus fortsatt ligga på att minska flygresornas klimatpåverkan och öka användningen av elfordon. Sammantaget är utvecklingen positiv, men fortsatt arbete med uppföljning, styrning och integrering av hållbara arbetssätt är avgörande för att säkerställa långsiktig måluppfyllelse. Inriktningsmål 3: Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla kommer uppnås helt under året. Den tydligt ökade tryggheten i Järva är en av periodens viktigaste framgångar och visar på resultatet av ett långsiktigt och gemensamt arbete. Även om målvärdena ännu inte nås är utvecklingen mycket positiv och en viktig bekräftelse på att det trygghetsskapande arbetet ger effekt. Genom trygghetsdialoger, platsaktivering, trygghetsvandringar och stärkt samverkan med bland annat polis, fastighetsägare och civilsamhälle har nämnden utvecklat ett mer kunskapsbaserat, förebyggande och inkluderande arbetssätt. Parallellt har arbetet stärkts för att öka invånarnas självständighet och delaktighet. Samordnade och individanpassade insatser för att nå egen försörjning har utvecklats, samtidigt som det förebyggande arbetet mot hemlöshet har stärkts. Tillgängligheten till stöd och service har förbättrats genom uppsökande arbetssätt och fler vägar in till välfärden. Arbetet med mänskliga rättigheter och invånarnas inflytande har också fått en tydligare plats i både verksamhet och beslutsprocesser. En viktig förutsättning för den fortsatta utvecklingen är en hållbar och motståndskraftig organisation. Arbetet med arbetsmiljö, kompetensförsörjning, beredskap och ökad rådighet har därför fortsatt. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov, bland annat när det gäller kompetensförsörjning och informationssäkerhet. Sammantaget präglas perioden av en tydlig positiv förflyttning mot ett mer förebyggande, samordnat och invånarnära arbetssätt. Den fortsatta utmaningen är att bygga vidare på den positiva utvecklingen och omsätta etablerade arbetssätt i långsiktiga och jämlika effekter för Järvas invånare. Kommunfullmäktiges direktiv Nämnden följer de direktiv som ligger inom nämndens rådighet och uppdrag. Hur kommunfullmäktiges direktiv har hanterats beskrivs under nedanstående relevanta mål för verksamhetsområdet: • Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd beskrivs främst under mål 3.1, 3.4, 3.5 och 3.6. • En levande och hållbar stad beskrivs främst under mål 1.4, 1.5, 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(104) • En trygg och säker stad som håller samman beskrivs främst under mål 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6 och 3.7 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer uppnås helt under året. Bedömningen baseras på att en majoritet av de underliggande KF-målen prognostiseras uppnås. Av KF-målen är prognosen att tre uppnås helt och två delvis. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för fyra av fem KF-indikatorer bedöms nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppnås samt att planerade aktiviteter genomförs. Avvikelsen för indikatorn avseende ungdomars nöjdhet med tillgången till fritidsaktiviteter bedöms i huvudsak bero på att kännedomen om fritidsgårdar och parklekar inte nått samtliga målgrupper, trots att det i grunden finns ett brett och tillgängligt utbud. Informationsinsatser bedöms bidra till ett förbättrat resultat, även om målvärdet inte fullt ut nås. Mot denna bakgrund gör nämnden bedömningen att målet som helhet kommer att uppnås. En tillgänglig och meningsfull fritid för alla Arbetet med tillgänglighetsanpassning av fritidsgårdarna har påbörjats med Grottan i Spånga som prioriterad insats. Bedömningen är att verksamheten behöver flytta till en ersättningslokal. En översyn av lokalbeståndet i Spånga pågår, men utbudet av lämpliga lokaler är mycket begränsat. Ungdomsverksamheten Electric med särskild inriktning på ungdomar med funktionsnedsättning har under perioden fortsatt arbetet för att öka kännedomen om verksamheten, bland annat genom fritidsmässor, besök i anpassade skolformer samt gemensamma aktiviteter med Fritid för Alla, såsom grillkvällar, Eid-firande och öppet hus. Insatserna har bidragit till ökad kännedom och nya ungdomar har hittat till verksamheten, men erfarenheten visar att ökad kännedom inte alltid leder till ökat deltagande, då andra Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(104) faktorer som ledsagning och stöd från vårdnadshavare påverkar möjligheten att delta. Under hösten anställs därför en fritidsledare med särskilt lotsuppdrag för att stärka det uppsökande arbetet. Trygga mötesplatser Arbetet med att öka kunskapen om socialtjänstens uppdrag inom den öppna fritidsverksamheten har fortsatt under perioden. Fritidsgårdarna har stärkt sitt samarbete med förebyggande socialtjänst bland annat genom gemensamma dialog- och samverkansmöten samt kunskapshöjande insatser. Arbetet med att knyta föräldrarådgivare närmare verksamheterna, särskilt till parklekar, har också initierats och kommer att fortsätta utvecklas. Ett antal insatser har redan genomförts, bland annat en intern utbildning kring orosanmälningar. Under andra tertialen har fritidsgårdarna och parklekarna fortsatt utveckla arbetet med mentorer i våldsprevention genom workshops för personal, med fokus på normer, våldsförebyggande arbete, HBTQI och bemötande för att skapa trygga och inkluderande verksamheter för alla barn och unga. Attraktivt utbud och lovaktiviteter Totalt ansökte 510 barn från Järva till sommarkollo 2026, en ökning med 34 procent jämfört med 2025. Fram till den 9 juni hade 434 barn tackat ja till sin kolloplats, den högsta siffran sedan år 2011. Insatserna för att stärka intresset för kollo har bland annat innefattat prova på- kollo och uppsökande arbete på skolor och lokala mötesplatser i Järva. En identifierad utmaning är att flera vårdnadshavare missat att ansöka eller tacka ja i tid, vilket pekar på fortsatt behov av stöd i ansökningsprocessen, alternativt att ansökningssystemet ses över för att öka användarvänligheten. Arbetet med att etablera Framtidens hus i Tensta har fortskridit enligt plan. Medarbetare och gruppledare är rekryterade, invigning genomfördes under augusti. Under juli månad genomfördes en utomhuslansering av Framtidens hus i Tensta på Tensta Parkour Park, över 200 ungdomar närvarade. Ett flertal föreningar och organisationer var även på plats och hjälpte till med kvällen. Under juli har utomhusaktiviteter hållits en gång i veckan för att skapa intresse och väcka engagemang hos ungdomar i Tensta. Upprustningen av parkleken Nydal i Tensta har fortsatt enligt plan. Förutsatt att tidsplanen håller förväntas verksamheten kunna flytta in i de nya lokalerna under 2026. Avgiftsfria sommarlovsaktiviteter Familjebussarna genomfördes under fyra veckor sommaren 2026, en vecka mer än tidigare år, med utflykter till Tom Tits, Skansen och Kärsön för barnfamiljer i Järva. Totalt deltog 657 personer (215 vuxna och 442 barn) vid 16 utflyktstillfällen, jämfört med nio bussresor samma period föregående år. Samarbetet med Tensta simhall under Kärsöveckan bidrog till ökad vattenvana och trygghet. En tydligare kontaktväg för reservlistan förbättrade administrationen och minskade antalet tomma platser. Det höga söktrycket och enkätsvaren, där 47 av 52 svarande var mycket nöjda, visar på ett stort behov av aktiviteterna. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(104) Fritidsgårdar och parklekar i Järva erbjöd under sommaren ett brett utbud av avgiftsfria aktiviteter för barn och unga, bland annat kultur- och rörelseaktiviteter, utflykter, läger och pop up-verksamhet i Bromsten och Husby. Totalt genomfördes 517 ledarledda och drop-in- aktiviteter med drygt 11 500 deltagartillfällen mellan 1 juni och 12 augusti. Därutöver genomfördes 11 teaterföreställningar och parklekarna hade närmare 14 500 besök. Det innebär cirka 1 500 fler deltagartillfällen än föregående sommar, vilket tyder på ett ökat intresse. Det avgiftsfria utbudet har gett fler barn och unga möjlighet till en innehållsrik sommar, oberoende av familjens ekonomi. Barn och ungdomars uppväxtvillkor och delaktighet Arbetet med att stärka barnrättsperspektivet inom ekonomiskt bistånd fortsätter genom utbildning, barnombudens arbete och kvalitetsgranskning. Under andra tertialet ökade antalet barnfamiljer med ekonomiskt bistånd något, främst bland ensamstående kvinnor med barn, som utgör 64 procent av barnfamiljerna. För att förebygga långvarigt biståndsberoende planeras riktade insatser, bland annat teambaserat arbete med Jobbtorg Vuxna och fördjupade målgruppsanalyser. Inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning används barnkonsekvensanalyser för att stärka barnperspektivet i beslutsprocesser. Egenkontroller visar en positiv utveckling, men behov kvarstår av att säkerställa perspektivet i alla relevanta ärenden. En uppsökare/föräldrakoordinator har också tillkommit för att ge individuellt stöd och samordna kontakter mellan familjer och berörda aktörer. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter 58 % 70 % 70 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 58 procent, vilket var lägre än årets uppsatta mål på 70 procent och lägre än genomsnittet för staden i stort. Analys och prognos för 2026 utgår från föregående års utfall och målet bedöms nås delvis. För att öka måluppfyllelsen fokuserar verksamheterna på att sänka trösklarna genom ett aktivt uppsökande arbete. Genom stärkt samverkan med skola och föreningsliv, samt ökad närvaro i ungdomars egna miljöer, förbättras synligheten och tillgängligheten. Vidare bedöms en aktiv närvaro i sociala medier bidra till att nå målet. Dessa informationsinsatser är avgörande för att nå nya besökare och säkerställa att fler unga känner till och kan delta i utbudet. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 4,9 % 4,9 % 5,2 % 5,2 % 2,5 % Tertial 2 2026 Andelen nöjda besökare på stadens fritidsgårdar 90 % 90 % 2026 Antal vräkningar som berör barn 0 st 0 st 0 st Tas fram av nämnd 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antalet besök på stadens fritidsgårdar 114 717 st 90 000 st Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under våren har staden efter dialog med representanter från stadens fritidsgårdar beslutat om ett stadsgemensamt systemstöd för dokumentation och uppföljning inom den öppna fritidsverksamheten. Beslutet föll på det uppföljningssystem som nämnden redan använder sig av. Staden planerar för övergripande utbildningsinsatser för personal på fritidsgårdar och parklekar . Som en del av införandet har kulturförvaltningen tagit fram ett förslag till samverkansöverenskommelse som nu går ut på remiss inför slutlig signering av respektive stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Analys Verksamheterna arbetar med att implementera stadens handlingsplan mot rasism och har inlett förberedande planering inför stadens diplomutbildning. Under hösten 2026 planeras personalträffar med kunskapshöjande genomgångar avseende rasism. Genomförandet av diplomutbildningen kommer också att påbörjas under hösten. Fritidsgårdarna avser även att komplettera ovanstående med andra kunskapshöjande aktiviteter kring mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunderna. Nämndmål: 1.1.1 Barn och unga har jämlika och trygga uppväxtvillkor och en variationsrik fritid Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska stärka och förbättra barns och ungas uppväxtvillkor genom att erbjuda en varierad fritidsverksamhet som möjliggör förebilder, främjar delaktighet, trygghet och jämlikhet. Barn och unga kan påverka verksamheterna och det finns en aktiv samverkan mellan förvaltningens öppna fritidsverksamhet samt kulturskolan. Förväntat resultat - Andel flickor som besöker fritidsverksamheten ökar - Andelen barn och unga som upplever att fritidsverksamheten skapar delaktighet och inflytande ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet kommer att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(104) Andel flickor som besöker fritidsverksamheten ökar Antalet besök av flickor på ungdomsgårdar och Framtidens Hus ökade med cirka 4 500 mellan januari och juli i år jämfört med samma period föregående år. Eftersom pojkarnas besök ökade mer har andelen flickor dock minskat marginellt, från 35,8 till 35,6 procent. Verksamheterna fortsätter att genomföra riktade insatser för att nå fler flickor, bland annat tjejkvällar, spontanidrott och breddad kommunikation mot skolor. Kreativa kultur- och skapandeaktiviteter har visat sig särskilt attraktiva, samtidigt som trygghet och relationsskapande lyfts fram som avgörande för deltagandet. Insatserna kan ha bidragit till den positiva utvecklingen under vår och sommar. Mellan april och juli ökade andelen flickor på totalnivå från 35,3 till 35,7 procent jämfört med samma period föregående år. Framtidens Hus i Rinkeby ökade exempelvis från 37,5 till 42,4 procent och Husbys verksamhet från 33,2 till 35,9 procent. Även Rädda Barnens fritidsgårdsverksamheter ökade, från 31,9 till 32,5 procent. Nämnden bedömer att målet om en ökad andel flickor för helåret fortsatt är möjligt att nå, förutsatt att den positiva tendensen håller i sig och planerade insatser får effekt. Andelen barn och unga som upplever att fritidsverksamheten skapar delaktighet och inflytande ökar Arbetet med delaktighet och inflytande har fortsatt genom bland annat gårdsråd, ungdomsforum och aktiviteter som ungdomar planerar och genomför tillsammans med personalen. Tech Tensta redovisar ett särskilt positivt resultat, där 140 ungdomar varit producenter av aktiviteter under perioden, varav 40 procent flickor. Flera verksamheter utvecklar även nya former för ungas inflytande, bland annat genom möjligheter att söka projektmedel för egna idéer. Erfarenheterna visar att delaktighet och kultur-, musik- och skapandeaktiviteter bidrar till ökat engagemang och bredare deltagande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Påbörja processen i att återföra fritidsgårdar på entreprenad till egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden har fortsatt arbetet med att återta Rädda Barnens fritidsgårdsverksamhet i egen regi. Den initiala utredningen som färdigställdes före sommaren pekar på att återtagandet kommer betraktas som en verksamhetsövergång. En aktivitetsplan är framtagen och de första informationsträffarna med personal har genomförts. Processen pågår fram till 1:a april 2027 när återtagandet är klart. Strategisk samverkan mellan medborgarservice och förvaltningens öppna fritidsverksamhet för att stärka unga invånares (16-19 år) kunskap om privatekonomi 2026-01-01 2026-12-31 Analys Budget- och skuldrådgivningen samt konsumentvägledningen har i samverkan med Framtidens Hus genomfört workshops om vardagsekonomi för unga, med ytterligare tillfälle inplanerat i augusti. Totalt har 71 ungdomar deltagit under sommaren, jämnt fördelat mellan tjejer och killar, och självskattad kunskap har ökat från tre till fyra på en femgradig skala. Genom Rookie Startup har feriearbetande ungdomar bidragit med förslag på hur verksamheten mer träffsäkert kan nå målgruppen. Antalet unga som söker kontakt med budget- och skuldrådgivare är fortsatt lågt (18–25 år utgör 4,9 procent av alla ärenden), och det saknas fullständig statistik över åldersgruppen hos konsumentvägledningen, vilket ska ses över. Under hösten planeras drop-in med budget- och skuldrådgivare samt konsumentvägledare på Framtidens Hus för att öka tillgängligheten. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(104) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att samtliga aktiviteter har genomförts under året. Samtliga indikatorer uppnås utifrån tertialutfallen och senast tillgängliga resultat. Andelen legitimerade förskollärare har ökat från 40,7 procent föregående år till 42,5 procent i år och överstiger årsmålet om 39 procent. Även antalet barn per anställd, per barngrupp och per legitimerad förskollärare ligger på nivåer som är bättre än årsmålen. Helårsprognoserna är något försiktigare eftersom antalet barn vanligtvis ökar under hösten och därmed kan påverka personaltäthet och gruppstorlek. Under 2025 ökade exempelvis barnantalet från 2 662 vid tertial 2 till 2 763 vid verksamhetsberättelsen. Vid tertial 2 har nämndens förskolor 2 733 barn, jämfört med 2 662 vid motsvarande tidpunkt 2025 och 2 823 år 2024. Barnantalet har därmed ökat det senaste året men är fortfarande lägre än 2024. Utvecklingen visar behovet av fortsatt anpassning av organisation, bemanning och barngrupper utifrån förändringar i efterfrågan. Inskrivningsgraden, uppgår till 90,2 procent för barn 2–5 år och överstiger årsmålet om 89 procent. Antalet inskrivna barn i åldersgruppen har minskat från 4 050 till 4 021, men eftersom befolkningen 2–5 år minskat mer, från 4 586 till 4 458 barn, har inskrivningsgraden ökat med 1,9 procentenheter. Skillnaderna mellan delområdena motiverar ett fortsatt lokalt anpassat arbete för att nå barn och familjer. Organisationsutvecklingen har bidragit till mer ändamålsenliga ledningsstrukturer, ökad geografisk närhet mellan förskolorna och bättre förutsättningar för ett närvarande ledarskap och verksamhetsnära stöd. Den ökade andelen legitimerade förskollärare och det lägre antalet barn per legitimerad förskollärare har samtidigt stärkt möjligheterna att tillvarata förskollärarnas kompetens i hela förskoleområdet. Förskollärare kan exempelvis ges riktade uppdrag eller avsatt tid för handledning och kollegialt stöd, vilket bidrar till intern kompetensutveckling och ökad likvärdighet. Förskoleområdenas förstärkningsteam fungerar i huvudsak väl och bidrar till kontinuitet genom att verksamheterna kan använda vikarier som är kända av barn och medarbetare. Utbildningsförvaltningens vikariepool har också använts, men motsvarar inte fullt ut verksamheternas behov eftersom exempelvis samma vikarie inte kan säkerställas vid frånvaro under flera dagar samtidigt som kostnaden ligger i nivå med andra vikariealternativ. Flera områden fortsätter därför att utveckla de egna förstärkningsteamen. Utifrån stadens ramverk för pedagogisk utvecklingstid (PUT) har en lokal överenskommelse samverkats med de fackliga organisationerna. Överenskommelsen anger en basnivå om fem Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(104) timmar per vecka och förskollärare. Det finns en systematiserad och etablerad samverkan med föräldrarådgivarna både inom förskoleområdena och på övergripande nivå. Detta skapar förutsättningar för att analysera arbetssättets effekter samt för att upprätthålla och utveckla samverkan. Förskolans medarbetare hänvisar aktivt vårdnadshavare till föräldrarådgivare och andra stödinsatser när behov identifieras. Riktade informationsinsatser har också genomförts för att synliggöra vilket stöd föräldrarådgivarna kan erbjuda. Förskolorna använder stödstrukturerna i olika utsträckning. För att stärka likvärdigheten behöver kunskapen om när och hur samverkan kan initieras fördjupas och följas upp i ledningsgrupper, arbetslag och tillsammans med specialpedagoger. Samverkan med barnavårdscentraler (BVC) har gått från planering till ett mer aktivt genomförande. Insatserna har bland annat omfattat information om förskolans uppdrag i föräldragrupper och gemensamma möten mellan förskola och BVC för att utveckla det förebyggande arbetet. Detta stärker möjligheterna att tidigt nå familjer, uppmärksamma behov och hänvisa till relevanta stödinsatser. Kompetensinsatser om svåra samtal har samtidigt genomförts för att stärka medarbetarnas förmåga att föra tidiga och tydliga dialoger med vårdnadshavare. Den gemensamma närvarorutinen är implementerad i samtliga förskoleområden och har bidragit till att barn med hög eller oregelbunden frånvaro identifieras tidigare. Närvarostatistiken används även för att anpassa mötestider och tillfälligt omfördela resurser utifrån faktisk barnnärvaro. Flera områden redovisar förbättrad närvaro och färre barn med mycket låg närvaro. Tekniska begränsningar och den administrativa belastningen vid sammanställning innebär dock att den samlade effekten för Järvas förskolor ännu inte kan bedömas. Arbetet fortsätter därför främst på individ- och gruppnivå. Arbetet inom prioriterade områden har fortsatt med fokus på att befästa och kvalitetssäkra tidigare påbörjade processer. Den digitala lärplattformen InfoMentor är infört i samtliga förskoleområden och används tillsammans med gemensamma mallar för planering, uppföljning och analys. Det har skapat en mer enhetlig struktur och flyttat fokus från beskrivningar av aktiviteter till analys av undervisningens kvalitet och barns förändrade kunnande. Verksamheterna har dock kommit olika långt i omställningen och systemets begränsningar innebär att den administrativa bördan ännu inte har minskat i den omfattning som förväntats. Förberedelser har genomförts inför kompetensutvecklingssatsningen med Uppsala universitet som startar i augusti. Insatsen pågår under tre terminer och samtliga förskollärare kommer att delta under någon av terminerna. Fokus ligger på att utveckla förskollärarnas kompetens främst inom undervisning och ledarskap. Förskollärarna deltar i utbildningen samtidigt som arbetslagen involveras i det verksamhetsnära utvecklingsarbetet. Rektorerna har förberett deltagarna genom planering, samtal och tydliggörande av förväntningar, medan nämnden har utvecklat former för samordning och uppföljning. Samtliga rektorer har även fått individuell coachning och biträdande rektorer har deltagit i gruppcoachning. Rektorerna har genomfört bedömningar av lärmiljöer och påbörjat utvecklingsinsatser på Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(104) majoriteten av förskolorna. Arbetet har bland annat omfattat lärmiljöronder, kvalitetsdialoger, kollegial reflektion och komplettering av basmaterial. Flera förskoleområden rapporterar ökad delaktighet, självständighet och engagemang hos barnen, men effekterna behöver följas upp mer enhetligt. Samtliga förskoleområden arbetar med delar som ligger i linje med lärdomarna från tidigare projektet om de yngsta förskolebarnens språkutveckling och ordförråd. Arbetet omfattar bland annat relationer, lek, språkande, organisatoriska förutsättningar och lärmiljöernas utformning. Genomförandet varierar mellan områdena, vilket gör det svårt att samlat bedöma effekterna på barnens språkutveckling. Samtliga förskoleområden arbetar även med att stärka medarbetarnas yrkessvenska genom bland annat språkhandledning, gemensamma ordlistor och stöd i ordinarie arbetsuppgifter. Det är ett långsiktigt och komplext arbete som behöver fokusera på att befästa arbetssätt som kan integreras långsiktigt i verksamheten. Under våren har samtliga förskolegårdar inventerats genom platsbesök utifrån stadens lekvärdesriktlinjer. Inventeringen visar betydande variationer och utgör underlag för fortsatt analys och prioritering av insatser där behoven är störst. SISAB har under tertialet även påbörjat åtgärder på utvalda gårdar inom stadens satsning på grönare, klimatanpassade och pedagogiskt utvecklade förskolemiljöer. Inom öppna förskolan fortsätter implementeringen av Program för öppen förskola genom att verksamheterna reviderar och utvecklar sitt systematiska kvalitetsarbete. Lärdomar från SKR- projektet Öppen förskola – tillsammans för jobb och integration integreras i arbetet för att bli en systematiserad del av verksamheten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) 42,5 % 2,2 % 40,3 % 41,5 % 39 % 39 % Ökning Tertial 2 2026 Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 4,4 st 4,6 st 4,7 st 4,7 st 4,7 st Tertial 2 2026 Antal barn per grupp 13,9 barn/avd. 14,3 barn/avd. 14,5 st 14,5 st 14,9 st Tertial 2 2026 Antal barn per legitimerad förskollärare 11,4 st 12,2 st 13 st 13 st Minskni ng Tertial 2 2026 Inskrivningsgrad i förskola 90,2 % 88,3 % 89 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd utforma och inrätta ett samarbete med civilsamhället för att öka inskrivningsgraden 2026-01-01 2026-12-31 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analys Under perioden har budgetuppdraget om att utveckla samverkan med civilsamhället för att öka inskrivningsgraden i förskolan påbörjats. En projektplan har tagits fram och rekrytering av en förskollärare med särskilt fokus på uppdraget har genomförts. Insatsen genomförs inom öppen förskolas verksamhet och utgår från tidigare kartläggning av aktörer inom civilsamhället där det finns potential att stärka kontaktytor till vårdnadshavare som ännu inte tagit del av förskolan. Under perioden har förberedelser genomförts för uppsökande arbete, etablering av nya samverkansformer samt framtagande av former för uppföljning och utvärdering. Fokus under kommande period är att etablera kontakt med identifierade aktörer och utveckla arbetssätt som långsiktigt kan integreras i ordinarie verksamhet för att bidra till ökad inskrivningsgrad. Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Analys Nämnden har tagit del av rapporten Oregelbunden närvaro i förskolan – möjliga orsaker och konsekvenser, som redovisar en pilotstudie genomförd i samarbete mellan Stockholms stad, Skärholmens stadsdelsförvaltning och Stockholms universitet. Resultaten visar att oregelbunden närvaro kan påverka undervisningens kontinuitet och barnens möjligheter till lärande, delaktighet och samhörighet. Studien betonar vikten av en tillitsfull dialog med vårdnadshavare om närvarons betydelse, med hänsyn till familjers olika livssituationer. Slutsatserna ligger i linje med nämndens tidigare analyser av tillitsfulla relationer och kontinuerlig dialog med vårdnadshavare. Flera förskoleområden har utvecklat arbetssätt för att stärka pedagogernas relationsskapande kompetens, bland annat genom att minska digital kommunikation till förmån för personliga möten. Nämndens förskolor har infört ytterligare ett återkommande enskilt möte med vårdnadshavare i början av läsåret för att stärka relationen, ge utrymme för dialog om barnets närvaro och uppmärksamma närvarons betydelse. Nämnden kommer även att fördjupa sig i rapportens resultat för att bedöma hur de kan bidra till att vidareutveckla arbetet med att främja barns närvaro i förskolan. Utbildningsnämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd förstärka samverkan i arbetet med att lotsa elever i övergången från förskola till skola 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden är inte huvudansvarig för aktiviteten. Arbetet bevakas och nämnden deltar utifrån instruktion. Nämndmål: 1.2.1. Alla barn har likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande i förskolan Uppfylls helt Beskrivning Under 2026 fokuserar arbetet på att befästa och vidareutveckla strukturer som stärker likvärdigheten i förskolans utbildning och omsorg. Genom utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och införandet av stadens digitala system skapas en enhetlig grund för planering, uppföljning och analys. Arbetet med lärmiljöer, både ute och inne, samt barnhälsa fortsätter med fokus på att säkerställa trygga, tillgängliga och stimulerande lärmiljöer där alla barn ges förutsättningar att delta och utvecklas. Inom barnhälsa ligger fokus implementera stadens program för barnhälsa samt att systematisera rutiner för närvaro och vidareutveckla samverkan med socialtjänsten genom tidiga insatser. Arbetet med social hållbarhet i förskolan stärks genom relationsskapande arbete, lek och tillgängliga lärmiljöer, samt genom att befästa barnrättsperspektivet och utveckla arbetet med Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(104) planer mot diskriminering och kränkande behandling. Det inkluderar även ökad medvetenhet om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering och tydliga rutiner vid anmälan om kränkande behandling. Förväntat resultat - Stadens nya digitala system är infört i samtliga förskoleområden och används i planering och uppföljning. - Samtliga förskolor har påbörjat utveckling av den fysiska lärmiljön inomhus utifrån resultaten i bedömningen av strukturkvalitet - Rutiner för uppföljning av närvaro är implementerade och systematiserade i samtliga förskoleområden - Samtliga förskolor fördjupar arbetet med att alla barn får tidigt stöd efter behov. Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer att uppnås. Bedömningen grundas på att samtliga förväntade resultat prognostiseras att uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras. Stadens nya digitala system är infört i samtliga förskoleområden och används i planering och uppföljning. Infomentor är implementerat i samtliga förskoleområden och används för nyhetsbrev samt för planering, uppföljning och utvärdering av utbildningen och undervisningen. Utbildningar har erbjudits i systemet och i de gemensamma mallar som ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Införandet har skapat en gemensam struktur men också synliggjort skillnader i analysförmåga. Uppföljningarna stannar fortfarande i vissa fall vid beskrivningar av genomförda aktiviteter. Nästa steg är därför att utveckla uppföljningen och stärka kopplingen mellan planering, analys och utveckling. Den kommande utbildningen i samarbete med Uppsala universitet förväntas ge förskollärarna ytterligare stöd i detta arbete. Samtliga förskolor har påbörjat utveckling av den fysiska lärmiljön inomhus utifrån resultaten i bedömningen av strukturkvalitet Majoriteten av förskolorna har genomfört bedömningen och påbörjat utvecklingsinsatser. Några har försenats av renoveringar och rekrytering, men slutför arbetet under hösten. Arbetet har bland annat omfattat lärmiljöronder, kvalitetsdialoger, kollegial reflektion och komplettering av basmaterial. Förståelsen och det professionella språket kring lärmiljöernas betydelse har utvecklats, men förskolorna och arbetslagen har kommit olika långt i att omsätta kunskapen i praktiken. Ökad delaktighet, självständighet och engagemang rapporteras, men effekterna för barnen och likvärdigheten behöver följas upp tydligare. Rutiner för uppföljning av närvaro är implementerade och systematiserade i samtliga förskoleområden Gemensamma rutiner för närvarouppföljning är implementerade och omfattar avstämningar, analys av statistik och kontakt med vårdnadshavare vid oanmäld, hög eller oregelbunden frånvaro. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(104) Arbetet har gett en mer strukturerad uppföljning och bättre möjligheter att tidigt uppmärksamma barn med hög frånvaro. Flera områden rapporterar ökad dialog med vårdnadshavare, men tillämpningen är ännu inte systematisk överallt. Under hösten stärks arbetet genom tydligare ansvar, regelbundna avstämningar och analys av närvarodata på förskolenivå. Flera områden ser förbättrad närvaro och färre barn med mycket låg närvaro. Tekniska utmaningar med jämförbar statistik gör dock att den samlade effekten i Järvas förskolor ännu inte kan bedömas. Samtliga förskolor fördjupar arbetet med att alla barn får tidigt stöd efter behov Samtliga förskoleområden arbetar med att tidigt identifiera barns behov genom kartläggningar, barnhälsomöten och regelbundna avstämningar mellan arbetslag, ledning och specialpedagog. Områdena rapporterar att behov uppmärksammas tidigare och att beslut, anpassningar och uppföljning kan genomföras snabbare. Tidiga insatser omfattar både stöd till familjer och anpassningar inom utbildningen, exempelvis föräldrarådgivning, anpassad introduktion, tillgängliga lärmiljöer och lekgrupper. I vissa verksamheter har lekgrupperna stärkt barnens kommunikation och delaktighet. Nämnden följer även hänvisningar till föräldrarådgivningen och orosanmälningar för att identifiera behov av kompetensutveckling eller andra åtgärder. Analysen av insatsernas effekter och likvärdigheten mellan förskolorna behöver fortsätta utvecklas. Jämställdhetsperspektiv Arbetet utgår från att alla barn ska erbjudas likvärdiga möjligheter oavsett kön. Inom arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling kartlägger förskolorna även risker för diskriminering och begränsningar i barns deltagande. Underlagen som samlas in till tertialrapporten innehåller inte könsuppdelade resultat som gör det möjligt att bedöma om arbetets effekter skiljer sig mellan flickor och pojkar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I syfte att stärka barns rätt till delaktighet och likvärdig tillgång till utbildning implementeras rutin för att främja närvaro i nämndens förskolor 2026-01-01 2026-12-31 Analys Samtliga förskolor har implementerat nämndens rutin för att främja närvaro och arbetar aktivt utifrån den. Rutinen skapar ett gemensamt arbetssätt för att uppmärksamma och följa upp barns frånvaro, med syftet att stärka barns rätt till likvärdig tillgång till förskolans utbildning. Aktiviteten har därmed genomförts enligt plan. Implementering och utbildning i stadens digitala system (Infomentor) samt mallar för systematiskt kvalitetsarbete i syfte att minska administrativ börda och stärka det systematiska kvalitetsarbetet i linje med Stockholms stads Kvalitetsprogram 2026-01-01 2026-06-30 Analys Arbetet med implementeringen av InfoMentor och förvaltningens gemensamma mallar för det systematiska kvalitetsarbetet har slutförts under perioden. I samband med införandet har gemensamma mallar utvecklats för att skapa en mer sammanhållen struktur för dokumentation, analys och uppföljning inom förskolans systematiska kvalitetsarbete. Implementering och utbildningsinsatser är genomförda. Det reviderade arbetssättet har bidragit till ett ökat fokus på analys av undervisningens kvalitet och barns förändrade kunnande, snarare än enbart på beskrivningar av genomförda aktiviteter. Arbetssättet bedöms även bidra till ökad likvärdighet mellan verksamheter och stärka kvalitetsarbetet i linje med stadens kvalitetsprogram. Efter implementeringen fortsätter verksamheterna att utveckla arbetet med de nya strukturerna. Framåt ligger fokus på att Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse befästa arbetssättet och stärka analyskompetensen, så att InfoMentor och de gemensamma mallarna används på ett sätt som ytterligare utvecklar kvaliteten och samtidigt minskar den administrativa belastningen. Rektor genomför en bedömning av lärmiljöernas strukturkvalitet i samtliga förskolor samt tar fram områdesvisa åtgärder utifrån resultaten. 2026-01-01 2026-06-30 Analys Majoriteten av förskoleområdena har genomfört bedömningen av lärmiljöernas strukturkvalitet. I några områden återstår delar av kartläggningen till följd av bland annat organisationsförändringar, pågående rekryteringar, dubbla ledningsuppdrag och renovering. Aktiviteten är därför inte avslutad till tertialrapport 2, men beräknas vara slutförd till verksamhetsberättelsen. I de förskoleområden där kartläggningen är genomförd har utvecklingsområden identifierats och åtgärder tagits fram. Nämndmål: 1.2.2. Alla barn utvecklar sitt språk och har goda förutsättningar till fortsatt utbildning Uppfylls helt Beskrivning Under 2026 ligger fokus på att vidareutveckla förskolornas språkfrämjande och språkstödjande undervisning genom att i högre grad använda analysresultat som grund för planering och utveckling. Språkmatris för undervisningsutveckling utgör ett stöd för att följa varje barns förändrade kunnande. Erfarenheter från tidigare genomfört ULF-projekt, De yngsta förskolebarnens språkutveckling och ordförråd, integreras i utbildning och undervisning. Detta sker genom fokus på relationer, lek, språkande och social hållbarhet i mötet mellan barn och vuxna. Arbetet med språkutvecklande arbetsplatser fortsätter utifrån ställningstaganden inom samtliga förskoleområden och inom öppna förskolan. Förväntat resultat - Språkutvecklande arbetssätt för de yngsta barnen utifrån lärdomar från ULF-projektet är implementerade i samtliga förskoleområden - Arbetssätt för språkutvecklande arbetsplatser är implementerade och följs upp inom samtliga förskoleområden Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet prognostiseras att uppnås samt att aktiviteterna kommer genomföras. Språkutvecklande arbetssätt för de yngsta barnen utifrån lärdomar från ULF-projektet är implementerade i samtliga förskoleområden Samtliga förskoleområden arbetar med delar som ligger i linje med projektet vilket omfattar organisatoriska förutsättningar, relationer, lek, språkande och lärmiljöernas utformning. I vissa förskoleområden har lärdomarna från ULF-projektet integrerats eller förmedlats genom forum för förskollärare och barnskötare, medan andra har genomfört närliggande utvecklingsinsatser. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(104) Arbetet har skapat bättre förutsättningar för medveten språkundervisning, men lärdomarna har omsatts på olika sätt utifrån lokala förutsättningar. Detta medför en utmaning i att säkerställa en likvärdig implementering och att samlat bedöma effekterna på de yngsta barnens språkutveckling. Arbetssätt för språkutvecklande arbetsplatser är implementerade och följs upp inom samtliga förskoleområden Arbetssätt för språkutvecklande arbetsplatser har påbörjats och samtliga förskoleområden arbetar med att stärka medarbetarnas yrkessvenska. Insatserna omfattar bland annat ordlistor, språkhandledning, stöd i skriftlig information och språkträning i det dagliga arbetet. Nämnden bedömer att det långsiktiga arbetet behöver fokusera på att upprätthålla och utveckla arbetssätt som kan integreras i ordinarie verksamhet. Behovet av stärkt yrkessvenska är inte unikt för Järva. Det nationella betänkandet Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola lyfter frågan och föreslår ett tydligare huvudmannaansvar, vilket understryker behovet av ett mer systematiskt och långsiktigt arbete. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Pilotprojektet Förstärkt förskola; Språkutveckling hos förskolebarn genom dialog och högläsning, genomförs i Rinkeby och följs upp med fokus på språkstödjande och kompensatoriska arbetssätt 2026-01-01 2026-12-31 Analys Pilotprojektet fortlöper enligt plan. Genomförandet inom studien med barn och förskollärare är avslutat, och förskoleområdets arbete fortsätter. Under hösten följs projektets språkstödjande och kompensatoriska arbetssätt upp, och en rapport sammanställs som nämnden tar del av när den publiceras. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorerna bedöms uppnås delvis, att ett av två underliggande nämndmål prognostiseras att uppnås delvis samt utifrån att aktiviteterna kommer att genomföras under året. Omställning till en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst Nämnden har fortsatt utveckla en tydlig ingång till socialtjänsten för att öka tillgängligheten och erbjuda stöd i ett tidigare skede. På Medborgarkontoret i Husby erbjuder socialsekreterare rådgivning via drop-in och bokade besök. Sedan starten i mars har 132 personer fått stöd. Arbetssättet bedöms förbättra möjligheten att tidigt identifiera behov och erbjuda rätt stöd utan väntetid. Dialogsocionomernas arbete har stärkt invånarnas kunskap om socialtjänstens uppdrag och sänkt trösklarna till stöd. Dialoger har genomförts med civilsamhällesaktörer och lokala föreningar. Drygt 90 procent av deltagarna uppger att dialogerna har ökat deras kunskap om socialtjänstens uppdrag. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(104) Flexibelt socialt stöd är ett projekt som erbjuder praktiskt stöd och vägledning utan behovsprövning och har sedan starten i mars 2026 nått omkring 25 personer. Stödet anpassas efter individens behov och omfattar främst rådgivning, stödsamtal, lotsning och praktiskt stöd. Uppföljningen visar att flertalet som avslutat insatsen enligt plan är nöjda och särskilt uppskattar stödets flexibilitet och tillgänglighet. För att öka kunskapen om vad som hindrar invånare från att söka stöd har invånardialoger om socialtjänstens tillgänglighet genomförts i två omgångar. Feriearbetande ungdomar har intervjuat invånare i Husby och Kista med fokus på hur socialtjänsten bättre kan nå grupper som nämnden har svårt att nå. Resultaten från båda dialogerna pekar i samma riktning: rädsla för och fördomar om socialtjänsten kan utgöra hinder för att söka stöd. Invånarna efterfrågar tydligare och mer tillgänglig information om vilket stöd som finns, på fler platser, i olika format och på olika språk. De lyfter även behovet av ökad synlighet i lokalsamhället samt betydelsen av ett personligt och lyhört bemötande. Att resultaten återkommer i båda dialogerna stärker bilden av att bemötande, synlighet och tillgänglig information är centrala för att sänka trösklarna till socialtjänsten. Utveckling av förebyggande insatser Budget- och skuldrådgivningen visar fortsatt hög tillgänglighet med 1317 besök under januari–juli, fler än samma period föregående år då antalet var 1242. Drop-in-formatet fungerar väl och det finns inga köer. Under perioden har flera utåtriktade insatser genomförts, bland annat mot vuxenutbildning, vårdcentraler, externa aktörer och unga vuxna via Framtidens Hus, samt medverkan på Järvaveckan tillsammans med Kronofogden och Skatteverket. Det är svårt att bedöma om ökad kunskap och stärkt ekonomisk situation uppnås. Verksamheten planerar därför en invånarundersökning till hösten för att få mer kunskap om invånarnas upplevelse av insatserna. Behovet av stöd med skuldsanering fortsätter att öka, med 134 ansökningar under januari–juli jämfört med 105 samma period föregående år. Bostadsvägledningen visar fortsatt behov, med 191 besökare under januari–juli. Jämförelse med föregående år är inte möjlig då statistik från Rinkeby saknas, men Husby och Tensta har haft fler besök. Samverkan har stärkts genom tydligare lotsningsvägar, framför allt till budget- och skuldrådgivning och socialsekreterare, vilket gett kortare vägar till rätt stöd och fler spontanbesök. Under resten av året fortsätter arbetet med att kvalitetssäkra arbetssätten och stärka samverkan. Prognosen är att målet att stärka invånarnas möjligheter att få och behålla en bostad uppnås. Förebyggande socialtjänst har tillsammans med Framtidens hus, ungdomsgårdar och parklekar utvecklat samverkan genom kontaktpersoner, regelbundna besök samt gemensamma aktiviteter och tematräffar. Arbetet har stärkt socialtjänstens närvaro i miljöer där målgrupperna redan befinner sig och förbättrat förutsättningarna för tidig upptäckt och tillgängligt stöd. Fältverksamheten har fortsatt utveckla det uppsökande arbetet för att tidigare nå barn och unga som brukar narkotika, spelar om pengar eller uppvisar andra riskfaktorer. Närvaron har stärkts på bland annat fritidsgårdar, Framtidens hus, skolor och i offentlig miljö. Kartläggning av iakttagelser, fältrapporter och lokala lägesbilder har utvecklats för att identifiera riskmiljöer Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(104) och rikta insatser utifrån behov. Det förebyggande arbetet med alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel om pengar (ANDTS) har fortsatt under perioden. Samverkan mellan fältverksamheten, Mottagningsenheten barn och unga och polisen har bidragit till att fler barn och unga kunnat lotsas till tidigt stöd. Under perioden har Mottagningsenheten lotsat 93 ärenden vidare, en ökning med drygt 30 procent jämfört med föregående år. Omkring 80 procent har lotsats till föräldrarådgivningen och fältverksamheten. Samverkan möjliggör tidig kontakt med barn, unga och vårdnadshavare och en väg från identifierad oro till fortsatt stöd utifrån den unges behov. Det våldsförebyggande arbetet inom projektet I Järva pratar vi om våld fortsätter tillsammans med civilsamhällesorganisationer. Projektet genomför utbildningar och arbetar vidare med att engagera fler föreningar. Ökad tillgång till stöd genom nya och utvecklade arbetssätt Nämnden har fortsatt utveckla arbetssätt för att barn, unga och familjer lättare ska få samordnat stöd utifrån sina behov. Mottagningsenheten barn och unga har vidareutvecklat anmälningsmöten med skolor och infört en samverkansmodell med kommunala förskolor i Tensta. Socialsekreterare och föräldrarådgivare kan där gemensamt identifiera behov, erbjuda tidigt stöd och planera fortsatt kontakt. Genom att flera kompetenser deltar från början kan familjens behov bedömas samlat och familjer lotsas vidare utan onödiga övergångar. Efter Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn av nämndens myndighetsutövning inom barn och unga 2025 har ett riktat förbättringsarbete genomförts för att stärka barns delaktighet, tillgång till information och rättssäkerhet. En granskning av 196 ärenden visar att barn och unga har kontakt med sin socialsekreterare och får information om sina rättigheter och vart de kan vända sig med synpunkter eller klagomål. Samtidigt varierar arbetssätten, bland annat vad gäller enskilda samtal, telefonkontakt och anpassning av information till barnets behov. Resultatet visar en positiv utveckling, men också behov av fortsatt fokus på individuella behov och uppföljning för att säkerställa likvärdig kvalitet och delaktighet genom hela placeringsprocessen. Under 2025 genomförde stadens revisorer en granskning av rättssäkerheten inom familjehemsvården, vilket ledde till flera kvalitetsförbättrande åtgärder. Utvecklingsområdena rör ökad systematik, förbättrad uppföljning och kvalitet i arbetsprocesser och insatser. Nya rutiner har tagits fram för att säkerställa att familjehemsplaceringar genomförs inom sex månader, med syfte att skapa ett mer enhetligt arbetssätt och en likvärdig handläggning. Systematiska avstämningar och kontinuerlig uppföljning genomförs även i rekryteringen av familjehem, särskilt vid övergången från jour- till familjehem. Åtgärderna har stärkt kvaliteten, uppföljningen och rättssäkerheten i verksamheten. Andelen barn under 15 år som erbjudits sociala insatsgruppen (SIG) unga har ökat. Ökningen är ett resultat av ett stärkt samarbete mellan socialtjänsten och polisen. Det har skett genom ett ökat fokus på barn under 15 år samt ett kontinuerligt arbete där SIG-samordnare deltar i socialtjänstens identifiering av aktuella ärenden. Dialogen med polisen om vikten av tidiga orosanmälningar har också bidragit till att fler yngre barn har uppmärksammats och blivit aktuella för samordnade insatser. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(104) Öppenvårdens kapacitet att möta barn, unga och familjer med omfattande och komplexa behov har stärkts genom utökade evidensbaserade behandlingsinsatser. Parallellt har Eftervård med hög tillgänglighet för unga i riskzon för kriminalitet utvecklats för att ge sammanhållet stöd när unga lämnar samhällsvård. Efter ett lägre inflöde under projektets första år har efterfrågan ökat och fler unga tar nu del av insatsen. Samverkan med regionen har utvecklats mot ett mer strukturerat och samordnat arbetssätt för att säkerställa att barn och unga med särskilda behov (BUS) får ett samordnat stöd. Den gemensamma handlingsplanen tydliggör ansvar och gemensamma mål, samtidigt som fokus har flyttats från reaktiva till tidiga och förebyggande insatser med särskilt fokus för barn och unga med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Tillsammans med PRIMA Barn- och Ungdomspsykiatri fortsätter enligt plan en satsning för att tidigare erbjuda rätt stöd till målgruppen som är aktuell för sociala insatsgruppen unga samt barn och unga i riskzon för kriminalitet. Arbetet med att identifiera våldsutsatta har stärkts genom tydligare samverkansstrukturer, ökad kunskap och mer systematiska arbetssätt. ”Bryt upp-programmet” har bidragit till att fler personer, särskilt personer med funktionsnedsättning eller socialpsykiatrisk problematik, uppmärksammas och får stöd. Under perioden har 17 personer fått vägledning till rätt insats, samtidigt som samverkan mellan socialtjänsten och polisen har utvecklats. Övertagandet av Relationsvåldscentrum den 1 juli 2026 skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling av ett mer sammanhållet stöd. Framåt är det strategiskt viktigt att tydliggöra ansvar och samverkansformer samt att säkerställa att fungerande arbetssätt blir långsiktiga och når fler våldsutsatta och våldsutövare. Antalet våldsutsatta som beviljats boendeinsatser inom Stiftelsen SHIS Bostäder uppgår till tio personer under perioden, vilket är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Arbetet har inriktats på att skapa långsiktiga boendelösningar och stärka individernas övergång till självständighet. Underlaget ger dock inte tillräckligt stöd för att bedöma om boendelösningarna faktiskt har blivit mer hållbara jämfört med föregående period. Arbetet med att motivera våldsutövare till behandling har samtidigt vidareutvecklats mot ett mer strategiskt och förebyggande arbetssätt genom fördjupad samverkan mellan socialtjänsten och polisen. Socialtjänstens närvaro i polishuset skapar förutsättningar för ett teambaserat arbete, tidig upptäckt och snabbare lotsning till stöd och behandling. Ett fortsatt behov är att bibehålla och utveckla samverkansformerna, följa upp effekterna av insatserna samt säkerställa att både våldsutsatta och våldsutövare får tillgång till rätt stöd i rätt tid. Sammantaget visar perioden på en stabil utveckling med stärkt samverkan, förbättrad upptäckt av våldsutsatthet och fortsatt fokus på hållbara och samordnade insatser. Nämnden har intensifierat samverkan med regionens psykiatriska öppenvård i arbetet med målgruppen samsjukliga (beroende och psykisk ohälsa). Bland annat har en gemensam workshop genomförts med representanter från nämndens socialtjänst, regionens psykiatriska öppenvård samt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) för att fördjupa det teambaserat arbetssätt. Syftet är att brukarna ska erbjudas en sammanhållen vårdkedja samt för att ställa om inför samsjuklighetsreformens införande 1 januari 2028. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(104) Inom LSS-gruppbostäder ökar andelen brukare som helt eller delvis saknar daglig sysselsättning eller har gått i pension. För flera beror bristen på lämpliga lokaler för daglig verksamhet, särskilt för rullstolsbrukare, där behovet kvarstår. Detta medför ett ökat behov av stöd och aktiviteter i bostaden för en aktiv och meningsfull vardag. Under perioden har individuellt anpassade aktiviteter erbjudits, liksom aktiviteter inom Fritid för dig som bor i LSS-gruppbostad på mötesplatsen för seniorer i Kista. Arbetet med att utbilda hälsocoacher har påbörjats och samtliga brukare har erbjudits gym- och simhallskort, som många använder. Samtidigt kvarstår behovet av långsiktig planering för att säkerställa tillgängliga lokaler för daglig verksamhet och mötesplatser för en växande äldre målgrupp inom LSS Utvecklingen av välfärdsteknik inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning sker på olika sätt. En utvecklad användning av digitala och visuella kommunikationshjälpmedel har stärkt brukarnas möjligheter till delaktighet och självständighet. Genom bildstöd, appar, tecken som stöd och Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) har de fått bättre förutsättningar att förstå information, uttrycka sina önskemål och påverka hur stödet utformas. Fler medarbetare har utibildats i AktivKombo som ger kunskap i hur kommunikationshjälpmedel kan användas för att stärka brukarnas möjlighet att kommunicera med personalen. Brukarråd och kommunikationsstöd har bidragit till att fler brukare kunnat göra sin röst hörd och vara delaktiga i beslut som rör den egna vardagen och verksamhetens utveckling. Nämndens verksamheter erbjuder fortsatt stöd till anhöriga. Inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri har antalet anhörigkontakter uppgått till 816 stycken vilket är en ökning med 216 kontakter jämfört med samma period föregående år. Ökningen bedöms bero fler hälsofrämjande aktiviteter, ökad närvaro på vårdcentraler och ett uppsökande arbetssätt där fler anhöriga fått stöd i ett tidigt skede. Ökningen påverkas också av en ökad psykisk ohälsa inom målgruppen, mer komplexa livssituationer och ett ökat omsorgsansvar hos anhöriga vilket gör att fler söker kontakt. Anhörigstödet har bidragit till ökad delaktighet, minskad social isolering och förbättrat välbefinnande hos de som sökt stöd. Stödet till anhöriga till personer i kriminella miljöer samt personer som drabbats av skjutningar och dödligt våld har fortsatt under perioden. Fler anhöriga är inskrivna i stödet jämfört med föregående år, vilket bland annat bedöms bero på ett ökat fokus på målgruppen samt stärkt information och samverkan. Uppföljningen visar att stödet har bidragit till ökat välbefinnande bland deltagarna. Sammantaget når insatsen fler anhöriga och bidrar positivt för dem som tar del av stödet. Arbete mot välfärdsbrott inom socialtjänsten Rutiner och arbetssätt har utvecklats och implementerats för att systematiskt förebygga, upptäcka och hantera bedrägeriförsök samt motverka otillåten påverkan. Kontroller vid inledande av placeringsavtal och avtalsuppföljning av individärenden har fördjupats och integrerats i ordinarie arbete. Hantering av avvikelser samt uppföljning genom statistik och analys har fortsatt, liksom den obligatoriska utbildningen om välfärdsbrott. Arbetet inom ekonomiskt bistånd fortsätter med fokus på kontroller, tydliga processer och stöd för att identifiera brister i underlagen och motverka felaktiga utbetalningar. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(104) Ett systematiskt arbetssätt för årshjulskontroller har tagits fram för att förebygga och upptäcka välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar (FUT) samt hantera upptäckta felaktigheter. Framöver ligger fokus på att revidera processen för uppföljning av FUT för att göra den mer träffsäker. En uppföljande revision av stadens revisorer inom barn och ungdom visar förbättringar, men också behov av att följa upp genomförandeplaner hos externa aktörer och kontinuerligt granska direktupphandlingar. Utifrån detta har nya arbetssätt tagits fram med systematiska kontroller, tydlig ansvarsfördelning, stärkt kunskap om rutiner och aktiv avvikelsehantering. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 20 % 20,4 % 19,7 % 23 % 23 % 23 % Tertial 2 2026 Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättni ng som inte upplever diskriminering 89 % 89 % Tas fram av nämnd 2026 Andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering 76 % 67 % 100 % 100 % 90 % Tas fram av nämnd 2026 Analys Resultatet för indikatorn presenterades i augusti och har ännu inte analyseras. Resultat av analys presenteras i verksamhetsberättelsen. Andel brukare som är nöjd med sin insats (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 89 % 89 % 85 % 2026 Andel familjehemsplacer ade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 57,14 % 50 % 67,57 % 59 % 57 76 % 76 % Tertial 2 2026 Analys Andelen familjehemsplacerade barn som uppnår godkända betyg i samtliga kärnämnen är 57 procent (104 barn), vilket är lägre än målvärdet på 76 procent. Samtidigt är det positivt att sju av nio barn som avslutade grundskolan under vårterminen var behöriga till gymnasiet. Resultatet visar att det finns förutsättningar att nå goda skolresultat, men att måluppfyllelsen varierar och att en stor andel barn fortfarande har betydande kunskapsluckor. Den lägre måluppfyllelsen bedöms framför allt höra ihop med att många barn placeras efter flera år av bristande skolgång och ackumulerade kunskapsluckor. Förutsättningarna att på relativt kort tid kompensera för tidigare skolmisslyckanden är Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period därför begränsade. Bedömningen grundar sig på barnens skolhistorik, deras kunskapsnivå vid placering samt uppföljningen av skolresultaten. Resultatet behöver även ses i relation till att skolframgång kräver kontinuitet över tid och att stödinsatser behöver sättas in tidigt för att få full effekt. Eftersom många av de familjehemsplacerade barnen redan är kända av socialtjänsten kommer nämndens verksamhet för barn och unga under hösten att kartlägga hur barnens skolgång har uppmärksammats och följts upp i tidigare utredningar och öppenvårdsinsatser. Syftet är att utveckla arbetssätt som gör att barnens skolgång uppmärksammas tidigare och följs upp på ett systematiskt sätt. För att förbättra måluppfyllelsen ska verksamheten förstärka det systematiska arbetet med barnens skolgång. Socialsekreterarnas deltagande vid skolmöten ska kombineras med en tydlig uppföljning av att beslutade stödinsatser faktiskt genomförs och leder till kunskapsutveckling. Det ska också säkerställas att varje barn har en aktuell bild av sina kunskapsluckor och en konkret plan för hur dessa ska tas igen. Samverkan mellan socialtjänst, skola och familjehem utvecklas till att vara kontinuerlig, särskilt vid skolbyten och övergångar. Skillnaden mellan flickor och pojkar är tydlig. Totalt 50 st (74 procent) flickor jämfört med 54 st (50 procent) bland pojkarna. Skillnaden bör därför följas upp särskilt. Den bör dock inte automatiskt tolkas som att kön i sig är orsaken, utan behöver analyseras utifrån exempelvis skolnärvaro, tidigare skolresultat, stödbehov och andra individuella förutsättningar. Verksamheten ska därför analysera pojkarnas skolresultat och progression närmare och säkerställa att stödinsatserna är tillräckliga och anpassade efter deras behov. Sammantaget bedöms verksamheten gå från ett fokus på vilka stödinsatser som erbjuds till ett tydligare fokus på vilken faktisk kunskapsutveckling insatserna leder till. Tidig identifiering av tydliga individuella mål, tät uppföljning och förstärkt samverkan med skolan är centrala utvecklingsområden för att öka måluppfyllelsen och minska könsskillnaden. Resultaten ska jämföras över tid och analyseras utifrån kön, närvaro och identifierade stödbehov för att bedöma om insatserna ger effekt och om ytterligare förändringar bör genomföras. Andel institutionsplacerad e barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 23,53 % 23,08 % 25 % 47,83 % 25 35 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Analys Måluppfyllelsen är 23,53 procent, vilket innebär en avvikelse på 11,47 procentenheter från målet på 35 procent. Avvikelsen bedöms främst vara kopplad till långvarig skolfrånvaro, kunskapsluckor och bristande kontinuitet i tidigare stödinsatser. Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska svårigheter förstärker i vissa fall problemen. Matematik har särskilt låg måluppfyllelse, vilket indikerar behov av riktade insatser för att minska kunskapsluckor. Skillnaden mellan flickor och pojkar är liten och bedöms inte ge grund för särskilda könsspecifika åtgärder. För att minska avvikelsen ska tidig upptäckt av skolsvårigheter, ökad skolnärvaro och individanpassade stödinsatser prioriteras. Skolsamordnarnas uppföljning av närvaro, kunskapsutveckling och stödbehov intensifieras och tydliga skolmål ska säkerställas i vårdplanen. En kartläggning ska genomförs av hur skolsvårigheter tidigare har identifierats och hanterats, med syfte att identifiera brister och tidigarelägga insatser. För barn med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska svårigheter ska samverkan med relevanta vårdgivare säkerställas och samordnade individuella planer användas vid behov. Effekten ska följas genom skolnärvaro och måluppfyllelse i kärnämnena, särskilt matematik. Resultaten ska analyseras över tid och utifrån närvaro, kön och identifierade stödbehov för att bedöma effekten av åtgärderna och behovet av ytterligare förändringar. Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 89 % 90 % 90 % 2026 Andel personer med funktionsnedsättni 83 % 83 % 83 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period ng som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) 88,1 % 88 % 88 % 85 % 2026 Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling 77,82 % 76,78 % 78,62 % 78,14 % 77 % 77 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Brukarens upplevelse av trygghet med personalen- LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 76 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med att införa SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid) har fortsatt under perioden. Två SSPF-koordinatorer har rekryterats för att stödja införandet och samordningen kring barn och unga i riskzon. Som en del av implementeringen kommer årets gemensamma träff för NAV-aktörer i Järva att ha SSPF som tema, med fokus på att öka samsynen kring det gemensamma uppdraget och stärka den gemensamma kunskapsbasen om barn och unga i riskzon. Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under perioden har insatsen nått fler skolor och fler elever, vilket bidrar till en successiv förstärkning av den skolsociala stödkedjan i enlighet med nämndens uppdrag. Nämndmål: 1.3.1 Det förebyggande arbetet stärks och invånare får stöd och omsorg utifrån sina förutsättningar och behov Uppfylls delvis Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(104) Beskrivning Nämndens stöd och insatser ska bidra till att enskilda lever ett värdigt liv och känner välbefinnande. Ett systematiskt kvalitetsarbete genom ständiga förbättringar som grundar sig i forskning är väsentligt för att uppnå målen inom socialtjänsten. Sammanhållning, helhetssyn och tillgänglighet ska forma verksamheterna vilket ska uppnås genom teambaserat arbetssätt, samverkan, kunskapsbaserade insatser och lätt tillgängliga kontaktytor för att tillgodose målgruppernas behov. För att nå fler barn och unga som befinner sig riskzon för kriminalitet fortsätter samverkan med polisen genom att socialsekreterare finns på plats i polishuset i Rinkeby. Nämndens arbete med sociala insatsgrupper och avhopp från kriminella nätverk är fortsatt prioriterat. Förväntat resultat - Utveckla teambaserade arbetssätt som säkerställer att invånare får samordnat stöd som motsvarar deras behov. - Fler vuxna upplever en förbättrad situation av insatsen - Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan ökar - Andel institutionsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan ökar - Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling ökar -Tillgängligheten till medborgarkontorens stöd och service ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundas på att fyra av sex förväntade resultat för målet kommer uppnås samt att aktiviteten har genomförts. Utveckla teambaserade arbetssätt som säkerställer att invånare får samordnat stöd som motsvarar deras behov Teambaserade arbetssätt har utvecklats genom stärkt samverkan mellan verksamheter kring barn och familjer med behov av stöd. Mottagningsenheten barn och unga samverkar med skolor och kommunala förskolor i Tensta, där socialsekreterare och föräldrarådgivare gemensamt kan identifiera behov och erbjuda tidigt stöd. Inom familjerättens samverkansteam har 16 familjer aktualiserats och sex lotsats vidare till andra verksamheter. Arbetssättet stärker förutsättningarna för att tidigt uppmärksamma familjers samlade behov och samordna stödet. Fler vuxna upplever en förbättrad situation av insatsen Under perioden har uppföljningen av vuxnas (missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) resultat av insatserna utvecklats för att bättre kunna följa om stödet leder till en förbättrad livssituation. Individuell och systematisk uppföljning har införts där den enskildes situation följs och resultat återkopplas till brukaren. Personer som har genomfört en insats får även själva skatta hur deras livssituation har förändrats. Placerade barns skolgång Resultatet för andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan är lägre i jämförelse med samma period Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(104) förra året. Det förväntade resultatet bedöms inte uppnås. Genom ett mer systematiskt och resultatinriktat arbete är målsättningen att andelen familjehemsplacerade barn som når godkända resultat i kärnämnena ska öka. Mer information om resultat och analys framgår under avsnitt 1.3 Andel institutionsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan är lägre än samma period föregående år. Det förväntade resultatet bedöms inte uppnås. För att öka andelen barn som når målen i kärnämnena ska arbetet inriktas på att tidigare identifiera skolsvårigheter och säkerställa att rätt stöd sätts in i tid. Mer information om resultat och analys framgår under avsnitt 1.3 Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling ökar Resultatet visar en positiv utveckling av barns delaktighet och återkoppling i utredningar. Totalt har 565 barn, motsvarande 77,82 procent, varit delaktiga och fått återkoppling, vilket är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Det förväntade resultatet bedöms uppnås. Ökningen bedöms vara en effekt av ett mer strukturerat och barnrättsbaserat arbetssätt, där minst tre strukturerade barnsamtal genomförs under utredningstiden. Tillgängligheten till medborgarkontorens stöd och service ökar Under perioden har tillgängligheten till medborgarkontorens stöd i Järva ökat genom utåtriktade aktiviteter med mobila medborgarkontor, uppsökande arbete och lotsning av medborgarvärdar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomför pilotprojektet för "Första linjens socialtjänst" 2026-01-01 2026-12-31 Analys Pilotprojektet för “Första linjens socialtjänst” pågår med bland annat arbetssätt kring tydlig ingång, teambaserat arbetssätt och flexibelt socialt stöd. Uppföljning av arbetssätten sker i samverkan med Socialnämnden. Nämndmål: 1.3.2 Personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa i behov av stöd och insatser möter en socialtjänst av god kvalitet med insatser som präglas av självbestämmande och trygghet Uppfylls delvis Beskrivning Förvaltningen ska arbeta med att stärka kvaliteten i beviljade insatser samt bidra till att fler ges möjlighet till arbetsliv och meningsfull sysselsättning. Målet är att öka individens delaktighet, självständighet och livskvalitet genom att insatser utformas utifrån individens egna behov och önskemål. Brukarna ska ha inflytande över hur insatsernas utförs och en utveckling av arbetet med beställningar av insatser och upprättande av genomförandeplaner ska ske för att främja detta. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(104) Arbetet för att de boende ska känna sig trygga i förvaltningens LSS- och socialpsykiatriboenden utvecklas bland annat genom systematiska uppföljningar. Arbetet med att säkerställa metoder för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa kommer att fortsätta. Hälsofrämjande arbetssätt utvecklas där särskild vikt läggs vid levnadsvanor, tillgång till fysisk/social aktivitet och psykiskt välbefinnande. Vid behov sker arbetet i samverkan med hälso- och sjukvården. Kompetens hos medarbetare kring psykisk ohälsa hos äldre, antirasism och HBTQI stärks. Då medelåldern bland både LSS och socialpsykiatrins klienter ökar kommer en grundkurs inom nutrition för äldre att genomföras för medarbetare. Daglig verksamhet ska identifiera personer till deltagande i arbetsinriktade insatser eller till ett reguljärt arbete. Inom verksamhetsområdet ska fokus ligga på psykisk hälsa, social gemenskap och att minska ensamhet i synnerhet för äldre inom målgruppen. Antalet personer med psykisk ohälsa ökar. Personligt ombud arbetar för att nå fler personer i behov av stöd bland annat genom att regelbundet besöka medborgarkontoren tillsammans med anhörigkonsulenter och äldreomsorgens uppsökare. De arbetar även aktivt för att stärka samarbetet med andra aktörer i stadsdelsområde som kan komma i kontakt med målgruppen. Syftet är att tidiga insatser eller stöd erbjuds för att minska behovet av akuta åtgärder. Anhörigstödet ska utveckla gruppverksamheten för att kunna erbjuda grupper med fler olika inriktningar samt stärka samarbetet med frivilligorganisationer och Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. Förväntat resultat - Andel brukare inom LSS-servicebostäder i förvaltningens regi som känner sig trygg med boendepersonalen ökar - Andel brukare inom LSS-servicebostäder i förvaltningens regi som blir väl bemötta av personalen är ökar - Andel brukare inom socialpsykiatrins boenden i förvaltningens regi som känner sig trygg med boendepersonalen ökar - Andel brukare som känner sig respekterade inom socialpsykiatrins boenden i förvaltningens regi ökar - Andel brukare med rullstol ökar i förvaltningens dagliga verksamhet LSS - Andel brukare som förstår vad personalen säger ökar inom daglig verksamhet LSS -Antalet besökare på förvaltningens mötesplatser för personer inom socialpsykiatrins målgrupp ökar -Antalet klienter med stöd av personligt ombud ökar - Antalet anhöriga med stöd av förvaltningens anhörigkonsulent utifrån närstående med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa ökar Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(104) Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås delvis. Bedömning grundas på att fem av de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås, två prognostiseras att uppnås delvis och två prognostiseras att inte uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras under året. Andel brukare inom LSS-servicebostäder i förvaltningens regi som känner sig trygg och blir välbemötta med boendepersonalen ökar Brukarundersökningen för LSS-servicebostäder redovisas i verksamhetsberättelse 2026 då resultat presenteras under hösten. Andel brukare inom socialpsykiatrins boenden i förvaltningens regi som känner sig trygg med boendepersonalen ökar Resultatet av årets brukarundersökning visar att målet nås delvis då en verksamhet har fortsatt goda resultat, den andra har ett behov av fortsatt utvecklingsarbete. Arbetet för stärka klienternas trygghet och delaktighet utgår från metoden ESL (Ett självständigt liv). Den boendes genomförandeplan används för att säkerställa ett individuellt anpassat stöd. Scheman har anpassats och antalet vikarier minimerats för att höja personalkontinuiteten vilket avser att bidra till att att öka tryggheten. Regelbundna husmöten har genomförts där brukarna har möjlighet att prata om trygghet och trivsel samt påverka verksamhetens innehåll. Riktade insatser för att stärka bemötande och delaktighet för att öka brukarnas upplevelse av trygghet kommer att fortsätta. Andel brukare som känner sig respekterade inom socialpsykiatrins boenden i förvaltningens regi ökar Brukarundersökningens resultat visar att det förväntade resultatet nås delvis och skiljer sig mellan de två verksamheterna. För en har 100 procent av de svarande uppgett att de känner sig respekterade av personalen. För den andra svarar 63 procent att upplever sig respekterade av personalen, jämfört med 75 procent föregående år. Detta boende har en lägre svarsfrekvens varpå resultatet behöver tolkas med viss försiktighet och analyseras tillsammans med andra kvalitetsunderlag. Verksamheten kommer att arbeta vidare för att stärka brukarnas upplevelse av ett respektfullt bemötande och likvärdig behandling. Andel brukare med rullstol ökar i förvaltningens dagliga verksamhet LSS Nämnden fortsätter arbetet med att hitta tillgängliga och ändamålsenliga lokaler för att kunna ta emot fler rullstolsburna deltagare inom daglig verksamhet. Efterfrågan på platser är hög, både i Järva och i övriga staden, men kan idag inte tillgodoses. Bristen på lämpliga lokaler begränsar målgruppens möjlighet att ta del av insatsen och nämndens möjlighet att verkställa gynnande beslut, vilket medför risk för vite vid ej verkställda beslut. I dagsläget kan endast ett fåtal rullstolsburna erbjudas plats. Eftersom färdtjänst kräver tillgängliga transportmöjligheter bedömdes den planerade lokalen i Tensta som olämplig. Arbetet med att hitta en tillgänglig lokal fortsätter. Andel brukare som förstår vad personalen säger ökar inom daglig verksamhet LSS Brukarna i daglig verksamhet har under perioden fått ökat stöd för att förstå information och kommunicera utifrån sina individuella behov. Medarbetarnas kompetens har stärkts inom olika alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder (AKK). Delaktighetsmodellen Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(104) har använts för att skapa strukturerade samtal där brukarna får ökad möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i frågor som rör deras vardag. Insatserna har förbättrat brukarnas förutsättningar att förstå information, kommunicera utifrån sina förutsättningar och vara delaktiga i planering och genomförande av sina insatser. Antalet besökare på förvaltningens mötesplatser för personer inom socialpsykiatrins målgrupp ökar På mötesplatserna kan personer med psykisk ohälsa delta i sociala, kulturella och hälsofrämjande aktiviteter. Antalet besökare är stabilt och lokalernas begränsning har påverkat möjligheten att välkomna fler. Mötesplatsen i Rinkeby har genom att dela lokal med äldreomsorgens mötesplats börjat erbjuda ett utökat aktivitetsutbud och vid dessa tillfällen även kunnat välkomna fler besökare. Boendestödets närvaro i verksamheten har varit positiv och sänkt tröskeln för nya besökare. Det har samlats in synpunkter och önskemål för aktiviteter från nuvarande besökare och från personer med boendestöd vilket utgör grund för höstens aktiviteter. Antalet klienter med stöd av personligt ombud ökar Personligt ombud hjälper personer med psykisk ohälsa att få rätt stöd. Ett förändrat sätt att mäta antalet klienter som fått stöd påverkar jämförelsen med tidigare år. Det totala antalet klienter som fått stöd har ökat. Klienter som kunnat lotsats direkt och de som har pågående kontakt mäts nu på olika sätt. Antalet pågående ärenden hos personligt ombud har minskat något jämfört med samma period 2025. Minskningen bedöms främst bero på ett förändrat arbetssätt i samband med den nya socialtjänstlagen där fler klienter har kunnat lotsas direkt till rätt verksamhet. Detta beror på inrättandet av nya funktioner och arbetssätt i andra delar av stadsdelsförvaltningen. För många klienter har detta varit betydelsefullt då långa processer kan skapa försämrat mående utifrån individens svårigheter. Behovet blir en kortare och mer målinriktad kontakt med personligt ombud. Personer med behov av ett mer omfattande ombudsstöd har fortsatt erbjudits detta. Antalet anhöriga med stöd av förvaltningens anhörigkonsulent utifrån närstående med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa ökar Antalet anhörigkontakter har ökat till 816, vilket är 216 fler än samma period 2025. Ökningen bedöms bero på ett mer tillgängligt stöd genom bland annat fler anhöriggrupper och hälsofrämjande aktiviteter, ökad närvaro på vårdcentraler samt stärkt samverkan med frivilligorganisationer och andra aktörer. Det uppsökande arbetet har nått personer som annars inte skulle ha sökt stöd. Stödet bedöms bidra till ökad delaktighet, minskad social isolering och förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt stärka anhörigas förmåga att orka i sin omsorgsroll över tid. Kvinnor utgör fortsatt majoriteten av kontakterna. Ett utvecklingsbehov är att nå fler män och barn som anhöriga samt att utveckla målgruppsanpassade stödinsatser för en jämlik tillgång till stöd. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare inom LSS och socialpsykiatri utbildas i nutrition för äldre. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Under perioden har medarbetare inom LSS-gruppbostäder genomfört en nutritionsutbildning med fokus på äldre brukares behov. Övriga verksamheter har planerat att genomföra utbildningen under hösten för att stärka kompetensen och förebygga risk för undernäring hos äldre brukare. Verksamhetsområdena inom LSS och socialpsykiatri ska under året bidra till stadens mål om digitaliseringsutveckling med fokus på att införa och använda digitala verktyg som stärker brukarens självständighet. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Brukarna har fått ökad tillgång till välfärdsteknik och alternativa kommunikationsstöd som bildstöd, iPads, appar, pictogram och tecken som stöd. Verksamheterna inom LSS utvecklat användningen av AKK och medarbetare har genomgått AktivKombo-utbildning. Fler brukare har fått stöd att skaffa BankID. Under perioden har socialpsykiatriverksamheterna säkerställt tillgång till datorer för brukarna samt att Stockholm Surf finns installerat på samtliga enheter. Insatserna har förbättrat brukarnas förutsättningar att ta del av digitala tjänster, förstå information, kommunicera sina önskemål och vara delaktiga i beslut som rör den egna vardagen. Verksamhetsområdena LSS och socialpsykiatri ska främja brukarens delaktighet i planering av sina insatser samt stärka samverkan med regionen, som ett led i detta arbete ska antal SIP mätas och följas upp två gånger per år. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Verksamhetsområdena har under tertial 2 medverkat i 55 SIP-möten, vilket är något färre än under tertial 1. Minskningen bedöms främst bero på att uppföljningsperioden varit kortare sedan föregående mätning samt att semesterperioden har påverkat antalet genomförda möten. Verksamheten har fortsatt att använda SIP som ett viktigt verktyg för att säkerställa samordning och samverkan utifrån den enskildes behov. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås, att underliggande nämndmål med förväntade resultat kommer uppnås samt utifrån att samtliga aktiviteter kommer genomföras under året. Äldreomsorgen bedriver förebyggande och uppsökande arbete för att minska ensamhet och stärka äldres fysiska, psykiska och sociala förmågor. Information om stöd och insatser förmedlas till äldre och anhöriga via bland annat annonser, medborgarkontor och sociala medier. Anhörigstödet erbjuder varierade stödformer och har stärkt samverkan med vårdcentraler, frivilligorganisationer och stadens enheter. Arbetet med metodstöd och kunskapsunderlag genom Nationellt kompetenscentrum för anhöriga fortsätter. Träffpunkterna främjar hälsa och välbefinnande genom ett brett aktivitetsutbud och har utökats med mer personal och längre öppettider. För att stärka äldres digitala delaktighet erbjuds drop-in för IT-stöd samt information om bedrägerier. Insatserna bidrar till ökad digital kompetens och minskat digitalt utanförskap och risken för brott. Satsningar har gjorts för att öka äldres trygghet, välbefinnande och delaktighet genom kontinuerlig kompetensutveckling inom nämndens äldreomsorgsverksamheter. Under perioden har utbildningar inom bland annat nutrition och yrkessvenska genomförts för att Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(104) stärka medarbetarnas kompetens och skapa förutsättningar för ett professionellt bemötande. Verksamheterna är certifierade via Silviahemmet eller Stjärnmärkta, vilket säkerställer en hög kompetens inom demensvård. Silviasystrar och Stjärninstruktörer bidrar med specialistkunskap och handleder kollegor i det dagliga arbetet. Sammantaget har satsningarna bidragit till en omsorg av högre kvalitet, där de äldre möts med ökad kunskap, större lyhördhet och ett mer individanpassat bemötande. Antalet samordnade individuella planer (SIP) har ökat under perioden, vilket skapat bättre förutsättningar för att äldre vara delaktiga i planeringen av sin vård och omsorg. Genom en gemensam planering mellan socialtjänst och region kan insatserna i högre grad anpassas utifrån den äldres individuella behov, vilket förväntas leda till mer träffsäkra och samordnade insatser. Nämnden följer utvecklingen genom att mäta antalet upprättade SIP. Arbetet mot välfärdsbrott har förstärkts genom inrättandet av ytterligare en heltidstjänst till att nu omfatta en heltidstjänst för respektive verksamhetsområde inom äldreomsorg respektive funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Uppdraget omfattar att förebygga, upptäcka och utreda misstänkta oegentligheter samt säkerställa att insatser ges utifrån fattade beslut och att nämndens medel används korrekt. Fokus ligger främst på att granska och följa upp inom insatserna hemtjänst och personlig assistans samt att utveckla en långsiktigt hållbar struktur för kontroll och förebyggande arbete i syfte att motverka välfärdsfusk. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda omsorgstagare 77 % 83 % 83 % 2026 Andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet 94 % 93 % 93 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten 80 % 87 % 87 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende 82 % 82 % 80 % 2026 Andel sjuksköterskor inom särskilda boenden 8,73 % 7 % Tas fram av nämnd 2026 Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 58 % 69 % 69 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperiod 10 st 10 st Max 10 person er 2026 Nämndmål: 1.4.1 Äldre personer har en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande Uppfylls helt Beskrivning Det uppsökande arbetet riktat till personer över 65 år eller äldre ska utvecklas tillsammans med äldrenämnden och stadens bolag. Syftet är att bryta ofrivillig ensamhet och social isolering. Fokus i det uppsökande arbetet är att nå personer som i mindre utsträckning är representerade eller deltar i aktiviteter, såsom utrikes födda, nationella minoriteter, män och ensamboende. Gruppen äldre med psykisk ohälsa ökar i stadsdelsområdet var på nämnden utvecklar arbetssätt för att söka upp och möta målgruppens behov. Nämnden deltar i stadens utvecklingsarbete med digitalisering inom äldreomsorgen. Den digitala kompetensen bland äldre ska fortsätta stärkas genom fixartjänst för att underlätta för den äldre att hantera digitala verktyg. Äldre på vård- och omsorgsboende ska ha en vardag med hög livskvalitet. De boende erbjuds daglig utevistelse och olika sociala aktiviteter. Nämnden utvecklar i samverkan med Micasa aktiviteter för äldre i anslutning till seniorboendet i Tensta. Arbetet för att erbjuda ett varierat kulturutbud inom äldreomsorgen ska fortsätta. Matlyftet fortsätter vilket bidrar till kunskap om en god och näringsrik kost för äldre. Verksamheterna erbjuder regelbundet umgänge med vårddjur. Kompetensen om psykisk ohälsa bland äldre behöver öka hos nämndens medarbetare. Samverkan och samplanering kring äldre med komplexa behov ska fortsätta och samverkan med primärvård stärkas. I samarbete med Region Stockholm ska arbetet med avancerad sjukvård i hemmet, den palliativa vården på vård- och omsorgsboenden samt samverkan med hemsjukvården fortsätta. För att främja den äldres hälsa ska nämnden arbeta evidensbaserat med fallprevention och implementera OPEN-koncept på vård- och omsorgsboenden (Older person’s exercise and nutrition study). Arbetet med säkerställa metoder för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott inom verksamheter för äldre kommer att fortsätta. Förväntat resultat - Andel kunder som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i förvaltningens hemtjänstenheter ökar Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(104) - Andel boende i Kista samt Rinkeby vård- och omsorgsboende som upplever sig trygga ökar - Öka antalet aktiviteter inom dagverksamhet för äldre med demenssjukdom - Andel äldre personer i stadsdelsområdet som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser ökar - Antalet besökare på förvaltningens mötesplatser för äldre ökar - Antalet äldre klienter med stöd av personligt ombud ökar - Antalet anhöriga till en äldre närstående, med stöd av förvaltningens anhörigkonsulent ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömning grundas på att de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras Andel kunder som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i förvaltningens hemtjänst enheter ökar Järva hemtjänst arbetar för att äldre ska kunna påverka hur hemtjänstinsatserna utförs. En fast omsorgskontakt bidrar till trygghet, kontinuitet och individanpassning. Under perioden har andelen genomförandeplaner ökat där den enskilde varit delaktig i utformningen av sina insatser. Mindre arbetsgrupper har skapat bättre förutsättningar för att viktig information om de äldres behov och situation fångas upp, vilket skapar bättre kontinuitet och ökad trygghet för de äldre. Järva hemtjänst har Silviahemscertifierats vilket gett medarbetarna inom hemtjänsten en ökad kunskap om demens. Genom detta ska hemtjänstkunder med demenssjukdom och deras anhöriga få ett bättre bemötande för att öka tryggheten i hemtjänstinsatsen. Andel boende i Kista samt Rinkeby vård- och omsorgsboende som upplever sig trygga ökar Resultatet från årets brukarundersökning redovisas i verksamhetsberättelse 2026. Verksamheterna stärker äldres trygghet bland annat genom att säkerställa flerspråkig och mångkulturell kompetens bland medarbetarna för att möta äldre och anhörigas behov. Nämndens vård- och omsorgsboenden är Stjärnmärkta, vilket säkerställer grundläggande kompetens inom demensvård. Öka antalet aktiviteter inom dagverksamhet för äldre med demenssjukdom Dagverksamheterna har förutom ordinarie aktiviteter erbjudit ett utökat utbud genom Stockholms stads program Kultur för äldre. Verksamheterna har haft regelbundna besök av vårddjur vilket bidrar till ökad livskvalitet och välbefinnande för de äldre genom att skapa trygghet och social gemenskap. Brukarundersökningen 2026 visar att 96 procent av gästerna är nöjda med aktiviteterna som erbjuds, jämfört med 95 procent 2025. Andel äldre personer i stadsdelsområdet som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser ökar För att öka kännedomen om vart äldre kan få information och ansöka om hjälpinsatser har biståndshandläggare under perioden delat ut informationsmappar om nämndens och stadens äldreomsorg. Uppsökare och anhörigkonsulent har under perioden regelbundet funnits på medborgarkontor och Tensta vårdcentral för att nå ut till äldre och kollegor med informationen. Resultat för medborgarundersökning ännu inte redovisats utan presenteras i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(104) verksamhetsberättelse 2026. Antalet besökare på förvaltningens mötesplatser för äldre ökar Under perioden registrerades 12 905 besök på mötesplatserna, jämfört med 6 848 motsvarande period 2025. Det ökade intresset har lett till utökade öppettider och aktivitetsutbud. I Tensta har en större lokal möjliggjort fler besökare och ett bredare utbud. Under Husbys sommarstängning erbjöds besökarna alternativa aktiviteter i stadsdelsområdet. Besökarna använder i allt högre grad flera mötesplatser utifrån sina intressen, i stället för främst den lokala mötesplatsen. Kvinnor står för merparten av besöken. För att öka mäns deltagande erbjuds riktade aktiviteter, bland annat herrklubbar, och utbudet utvecklas utifrån deras önskemål. Mötesplatserna bidrar till att minska ensamhet och stärka seniorers förmågor genom sociala, kulturella och fysiska aktiviteter. Seniorerna deltar i planeringen, vilket bidrar till ett utbud utifrån deras behov och intressen. Antalet äldre klienter med stöd av personligt ombud ökar Antalet äldre med psykisk ohälsa som sökt stöd hos personligt ombud har minskat jämfört med samma period 2025. Minskningen bedöms bero på ett förändrat arbetssätt i samband med den nya socialtjänstlagen samt stärkt samverkan med äldreomsorgens uppsökare, anhörigkonsulenter och budget- och skuldrådgivare. Fler äldre har kunnat identifieras och lotsas direkt vidare till rätt verksamheter och stödformer utan att först behöva stöd av personligt ombud. Detta innebär att fler äldre har fått stöd utifrån sina individuella behov. Utökade öppettider och ett förstärkt stöd på medborgarkontoren bedöms också ha bidragit till utvecklingen. Antalet anhöriga till en äldre närstående, med stöd av förvaltningens anhörigkonsulent ökar Antalet anhörigkontakter ligger på en stabil nivå, där telefonkontakt är vanligt. Anhöriga får vägledning och stöd i sin situation, för ökad trygghet, minskad belastning och bättre förutsättningar att hantera sin roll som anhörig. Ett breddat utbud av stödinsatser och hälsofrämjande aktiviteter, ökad närvaro på vårdcentraler samt stärkt samverkan med frivilligorganisationer har gjort stödet mer tillgängligt. Det uppsökande arbetssättet bidrar till att fler anhöriga nås och får tillgång till rätt stöd i tid. Majoriteten av dem som söker stöd är kvinnor och ett fortsatt utvecklingsområde är riktade insatser för att nå fler män. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Biståndshandläggare och anhörigkonsulent ska regelbundet finns på vårdcentraler i stadsdelsområdet. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Biståndshandläggare och anhörigkonsulent har besökt Tensta vårdcentral varannan vecka. En gång i månaden är biståndshandläggare från äldreomsorgen på plats och en gång i månaden biståndshandläggare från funktionsnedsättning/socialpsykiatri tillsammans med anhörigkonsulent. Planering har fortgått för att under hösten utöka samarbetet med flera vårdcentraler i området. Den äldres delaktighet ska stärkas i planering av sina insatser. Vid utskrivning från sjukvård ska hemtjänst erbjudas enligt samordnad individuell plan, SIP. Som ett led i detta arbete ska antal SIP mätas och följas upp två gånger per år. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under tertial 2 har verksamhetsområdet medverkat i 16 samordnade individuella planer (SIP). Genom SIP blir den äldre Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse delaktig i planeringen av sin vård och omsorg samt att insatserna samordnas och anpassas utifrån den äldres individuella behov. Semesterperioden har påverkat antalet genomförda möten, men årsmålet är redan uppnått. Utbildningssatsning, Grundkurs i Nutrition för den äldre genomförs till medarbetare inom äldreomsorgen. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under tertialen har medarbetare inom äldreomsorgen genomfört nutritionsutbildning med fokus på äldres behov. Övriga verksamheter planerar att genomföra utbildningen under hösten. Syftet är att stärka medarbetarnas kompetens inom nutrition och förebygga risk för undernäring hos äldre. Detta ska bidra till att äldre får en näringsriktig kost och förbättrad hälsa. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis kommer att uppnås under året. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för två av fem KF- indikatorer bedöms kunna nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppnås samt att planerade aktiviteter genomförs. Idrott Spontanfotbollen, som under vintern och våren haft många besökare, bedöms ha genomförts med färre incidenter än tidigare år. Nämnden bedömer att detta bland annat beror på nya rutiner för samverkan mellan fältgruppen, fritiden, polisen och Framtidens hus, samt en förstärkt bemanning från Framtidens hus utöver föreningarnas egna ledare. Planering inför kommande säsong pågår, där trygghet och säkerhet fortsatt är prioriterat. Som ett led i att bredda spontanidrottandet bland ungdomar i Järva har Framtidens Hus fortsatt utveckla arbetet med utomhusträningar, bland annat genom att ungdomar från Rinkeby och Husby bildat enskilda träningslag som tränar veckovis. Under sommaren startade även projektet Spontanidrottsplatser, som aktiverat utomhusytor främst i Husby och Tensta, med Kvarnbacka IP och Pilparken som centrala platser. Hittills har 12 spontanidrottskvällar genomförts med omkring 629 deltagare, och det interna årsmålet för antalet unga deltagare har redan överträffats. Parallellt har fritidsgårdarna och parklekarna fortsatt att förlägga delar av sin verksamhet utomhus under sommarhalvåret, vilket bidragit till ett ökat nyttjande av spontanidrottsytorna genom fotboll, basket, pingis, multisport och andra rörelsefrämjande aktiviteter i samverkan med föreningslivet. Föreningsliv Arbetet med implementeringen av den nya e-tjänsten Föreningsportalen fortgår. Tillfällen för öppna workshops, där föreningar kan få stöd att registrera sig i systemet, har planerats in och kommunicerats brett i nämndens olika kommunikationskanaler. Kommunikationen om Föreningsportalen kommer intensifieras ytterligare inför att utlysningsperioden startar i höst. Sammantaget bedöms förberedelserna inför höstens utlysningsperiod av föreningsbidraget i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(104) den nya e-tjänsten vara tillräckliga för att föreningslivet fortsatt ska ha goda möjligheter att ansöka om medel för sin verksamhet. Nämnden har som mål att öka antalet ansökningar om föreningsbidrag inom miljö- och klimatområdet inför kommande ansökningsperiod. Den föreningsmässa på temat Ett hållbart föreningsliv som genomfördes under föregående period syftade till att inspirera föreningar i Järva att utveckla sin verksamhet inom miljö och klimat. Utvärderingen visade att majoriteten av de svarande hade fått nya idéer för sitt miljö- och klimatarbete. Särskilt uppskattades möjligheten att ta del av andra föreningars erfarenheter, knyta nya kontakter och skapa samarbeten. När ansökningsperioden för föreningsbidrag 2027 öppnar kommer informationsträffar att genomföras, där möjligheten att söka bidrag för miljö- och klimatinriktade insatser kommer att lyftas Kulturliv Nämnden har fortsatt haft fokus på att utveckla arbetet med att stärka barns rätt till kultur. Inriktningen på årets utvecklingsarbete är på att stärka samverkansstrukturerna mellan nämndens fritids- och kulturverksamhet, Kulturskolan och biblioteken i Järva. Arbetet syftar till att utveckla ett mer samordnat och tillgängligt kulturutbud utifrån barns och ungas behov. Under hösten inleds arbetet med barnrättsanalyser för att identifiera målgrupper som i nuläget inte nås av stadens kulturutbud. Samtidigt har kulturutbudet stärkts genom ett brett program av professionella kulturaktiviteter, bland annat inom Sommar i Järva och parklekarnas 90- årsjubileum. Fler kulturaktiviteter än tidigare har denna sommar förlagts till Bromsten och Akalla genom Sommar i Järvas pop-up verksamhet. Vidare har arbetet fortsatt med att säkerställa att alla förskolegrupper i nämndens förskoleverksamhet erbjuds minst en professionell kulturupplevelse per termin. Under perioden har förskolebarnen erbjudits ett varierat kulturutbud anpassat efter ålder och geografiskt område. Genom föreställningar från flera professionella kulturaktörer inom musik, teater, dockteater och musikteater har barnen fått ta del av musik- och teaterföreställningar. Nämnden har även stärkt utbudet av återkommande kulturaktiviteter för familjer i samverkan med Kulturhuset Stadsteatern Husby, såsom söndagsteater och söndagsbio, samt erbjudit öppna dansföreställningar i Tensta. Kulturutbudet har även kompletterats med besök på Kungliga Operan för flertalet femåringar inom nämndens förskoleverksamhet samt ett stort antal öppna kulturprogram i stadsdelsområdets parker och uterum. Under våren har förskolor i området i högre utsträckning än tidigare besökt nya spelplatser i stadsdelsområdet. Nämndens genomförda kulturinsatser bedöms ha bidragit till att barns och ungas tillgång till kultur i staden har ökat samt skapat bättre förutsättningar för ett ökat deltagande i kulturaktiviteter. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i 80 % 77 % 77 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period idrottsaktiviteter på fritiden Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden 41 % 58 % 58 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 41 procent vilket var lägre än årets uppsatta årsmål på 58 procent samt utifrån staden i stort. Analys och prognos för året utgår ifrån nämndens utfall från föregående år och utfall över tid, samt utifrån att det i Järva finns utmaningar med ett jämlikt deltagande i kulturlivet. Barn och unga i Järva deltar i lägre utsträckning i organiserade ledarledda kulturaktiviteter än stadens genomsnitt. Ansvaret för att höja andelen barn och unga som deltar i kulturaktiviteter på fritiden är delat mellan stadsdelsförvaltningen, kulturförvaltningen genom kulturskolan och folkbiblioteken samt utbildningsförvaltningen. Nämnden ser ett behov av en förstärkt samverkan mellan stadsdelsförvaltningen, kulturskolan och de lokala biblioteken i Järva för att nyttja gemensamma resurser och inventera behov hos målgruppen i syfte att stärka tillgången till det lokala kulturutbudet. Förvaltningen har tagit initiativ till att införa samverkansforum med kulturskolan och folkbiblioteken i Järva. En inledande workshop, med fokus på gemensamma utmaningar och behov av samverkan samt nya arbetssätt har genomförts. Nämnden genomför under året många insatser som bedöms bidra till att barn och unga deltar i kulturaktiviteter som förväntas att resultera i bättre resultat för 2026. Arbetet är långsiktigt och resultatet bedöms kunna öka men målet bedöms inte nås fullt ut. Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 78 % 78 % 78 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden 62 % 79 % 79 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 62 procent vilket var lägre än årets uppsatta årsmål på 79 procent samt utifrån staden i stort. Analys och prognos för året utgår ifrån nämndens utfall från föregående år och utfall över tid, samt utifrån att det finns skillnader mellan barn och unga i Järva och staden i stort gällande nöjdheten med möjligheten att delta i kulturaktiviteter på fritiden. Ett stort antal kulturaktiviteter för barn, unga och familjer har genomförts under sommaren i samband med att stadens parklekar firat 90 år samt Sommar i Järva. Arbetet med att genomföra barnrättsanalyser för att ta reda på vilka målgrupper som nås av kulturaktiviteter och den nya samverkansstruktur mellan nämndens kultur- och fritidsverksamhet, kulturskolan och biblioteken i Järva kommer att påbörjas under hösten. Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 49 % 67 % 67 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån grundskoleundersökningen redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens utfall för 2025 var 49 procent vilket var lägre än årets uppsatta årsmål på 67 procent samt utifrån staden i stort. Analys och prognos för året utgår ifrån nämndens utfall från föregående år och utfall över tid, samt utifrån att det där betydligt färre i Järva som uppger att de är med i en idrottsförening jämfört med staden och att det finns tydliga skillnader utifrån kön. Några av nämndens målsättningar med föreningsbidraget är att stödja verksamhet för barn och unga som främjar jämlika uppväxtvillkor samt att unga görs delaktiga i utvecklingen av sitt närområde och formandet av mötesplatser. Genom dessa målsättningar möjliggör nämnden för ett brett utbud av föreningsdrivna aktiviteter för barn och unga genom fördelning av Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period föreningsbidrag. IOP-samverkan mellan nämndens verksamheter och lokala föreningar bidrar även till att öka aktivitetsutbudet. Stadsdelsnämnden har, utöver detta, inte rådighet över andelen unga som deltar i föreningsliv. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samråd med Järva stadsdelsnämnd utreda förutsättningar för att etablera en kreativ nod i Kista 2026-01-01 2026-12-31 Analys Järva stadsdelsnämnd har bidragit till kulturnämndens utredning av förutsättningar för att etablera en kreativ nod i Kista. Nämndmål: 1.5.1 Invånarna har tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter att fördjupa samarbetet med kulturnämnden och idrottsnämnden inom ramen för Fokus Järva, med målet att stärka och utveckla kultur- och idrottsaktiviteter för människor i alla åldrar. Ett mångsidigt utbud av aktiviteter, ledda av engagerade och trygga vuxna, ger barn och unga meningsfulla fritidsmöjligheter och bidrar till nya erfarenheter och lärande. Med utgångspunkt i program för barns rätt till kultur tillgängliggör nämnden kulturupplevelser och eget skapande för barn och unga inom förskolan, fritidsverksamheterna och i stadsmiljön. Riktade kommunikationsinsatser genomförs för att skapa kännedom om och intresse för stadens kulturutbud. Nämnden verkar för ett starkt och mångsidigt föreningsliv där invånares engagemang tillvaratas. Genom tydliga och transparenta processer, beslut och kommunikation riktat till civilsamhället tillgängliggörs stödet. Nämnden stödjer föreningslivet genom att ge anpassad och tillgänglig vägledning i syfte att lotsa föreningar till olika verksamheter och stödformer inom förvaltningen, staden och övriga aktörer. Under året ska ett särskilt fokus läggas på att informera om möjligheterna för föreningslivet att ansöka om föreningsbidrag för att främja och utveckla miljö- och klimatarbetet. Förväntat resultat -Antal utlån av fritidsutrustning via fritidsbiblioteket ökar -Antal lotsningar till organiserad fritid via projektet ESF Aktiv Fritid Järva överstiger 100 st -Andelen barn och ungdomar som är nöjda med tillgången av kulturaktiviteter på fritiden ökar -Andelen lokala föreningar som uppfattar att nämnden är tillgänglig och att stödet är relevant ökar -Antalet ansökningar om föreningsbidrag kopplade till miljö- och klimatarbete ökar Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(104) Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Antal utlån av fritidsutrustning via fritidsbiblioteket ökar Fritidsbiblioteket har fortsatt bidra till ökat deltagande i fritidsaktiviteter genom kostnadsfri utlåning av utrustning till barn, unga och familjer. Under perioden januari till juli 2026 genomfördes totalt 1 266 utlån, vilket innebär att helårsmålet om minst 1 100 utlån redan har överträffats. Som jämförelse genomfördes 998 utlån under hela 2025, vilket motsvarar en ökning på cirka 27 procent före halvårsskiftet. Genom samverkan med bland annat Sommar i Järva, Sommar på Torget, Järvabadet, skolor och föreningar har verksamheten nått fler målgrupper, och utlåningen till skolor och föreningar har ökat med 128 samverkansutlån, vilket överstiger helårsmålet om 50 utlån. Den prioriterade målgruppen barn och unga 7–19 år står för cirka 60 procent av samtliga utlån, vilket innebär att målsättningen om minst hälften uppnåtts med marginal. Verksamhetens strategiska placering intill Järvas multisportplaner samt förstärkt bemanning bedöms ha bidragit till den ökade efterfrågan. Parallellt har etableringen av en ny filial i Spånga By fortskridit enligt plan och öppnades under augusti 2026. Förväntningarna är att den nya verksamheten kommer stärka tillgängligheten ytterligare för barn och unga i området. Antal lotsningar till organiserad fritid via projektet ESF Aktiv Fritid Järva överstiger 100 st Under andra tertialet 2026 har projektet Aktiv fritid Järva fortsatt bygga vidare på de strukturer som etablerades i projektets uppstartsfas. Under perioden januari till juli har totalt 73 lotsningar genomförts, där majoriteten av deltagarna fick stöd med att hitta idrottsaktiviteter och de uppföljningar som varit möjliga att genomföra visar att cirka 72 procent fortfarande är aktiva i en organiserad fritidsaktivitet efter tre månader. Samtliga deltagare har erbjudits stöd och vägledning kring finansiering genom fritidskortet, varav flertalet också fått stöd att göra ansökan. Samverkan med förvaltningar, skolor och föreningsliv har stärkts under perioden. Det förväntade resultatet om minst 100 lotsningar under året bedöms kunna uppnås. Andelen barn och ungdomar som är nöjda med tillgången av kulturaktiviteter på fritiden ökar Nämnden har genomfört ett stort antal kulturinsatser för att öka tillgången av kulturaktiviteter för barn och unga, där exempelvis teater-, dans- och cirkusföreställningar anordnats. Andelen lokala föreningar som uppfattar att nämnden är tillgänglig och att stödet är relevant ökar Nämnden har fortsatt gett stöd till föreningslivet genom föreningsbidrag och genom stöd och vägledning. Under perioden har beslut om återrapportering av föreningsbidrag för 2025 fattats för 26 föreningar. För fem föreningar har beslut om återrapportering senarelagts till september. Detta beror på att vissa föreningar har genomfört sina årsmöten så sent att de inte Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(104) kunnat ingå i granskningen, medan andra har behövt hålla extra årsmöten för att kunna lämna in en fullständig återrapportering. En enkätundersökning riktad till föreningslivet som undersöker nämndens stöd, service och kommunikation om föreningsbidraget kommer genomföras under hösten. Enkätundersökningen genomfördes föregående år och visade då att föreningslivet överlag var nöjda. Nämnden har gett stöd till föreningar genom bland annat öppna informationsträffar, kommunikation via annonsering samt genom det föreningsstödjande samarbetet med Studiefrämjandet. Bedömningen är därför att nämndens förväntade resultat om att nämnden är tillgänglig och ger ett relevant stöd kommer att uppnås. Antalet ansökningar om föreningsbidrag kopplade till miljö- och klimatarbete ökar Vad gäller målsättningen om att antalet ansökningar om föreningsbidrag kopplade till miljö- och klimatarbete ökar så utgår det ifrån kommunikationsinsatser som genomförs under året inför höstens utlysning av föreningsbidrag för 2027. Under våren har en föreningsmässa genomförts med tema miljö och klimat i syfte att inspirera föreningslivet att arbeta hållbart och informera om möjligheten att ansöka om föreningsbidrag inom detta tema. Nämnden bedömer att de kommunikationsinsatser som har och kommer genomföras under året innebär att andel ansökningar gällande föreningsbidrag kopplat till miljö och klimat kommer öka. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra föreningsmässa med särskilt fokus på miljö- och klimatfrågor inom föreningslivet 2026-01-01 2026-09-30 Analys Föreningsmässa med tema Hållbart föreningsliv genomfördes under april enligt plan. Syftet var att ge inspiration och tips till föreningar om hur de kan utveckla sitt arbete med ekologisk hållbarhet och lyfta goda exempel. Vidare har utvärdering av föreningsmässan genomförts där majoriteten av de svarande på undersökningen var nöjda med aktiviteten. Stärka den målgruppsanpassade kommunikationen om stadens och stadsdelsområdets kulturutbud 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden har fortsatt att utveckla den målgruppsanpassade kommunikationen om stadens och stadsdelsområdets kulturutbud. Nämnden ser över möjliga kommunikationsvägar för att nå olika målgrupper och identifierar platser och sammanhang där information om kulturaktiviteter kan spridas, exempelvis läxhjälp, språkcaféer, medborgarkontor, föreningar och deras träffpunkter. Samtliga kulturaktiviteter har publicerats i stadens kalendarium för att informationen ska vara samlad och lättillgänglig för Järvas invånare. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer uppnås delvis. Bedömningen baseras på ett av de underliggande KF-målen prognosticeras att uppnås och de övriga tre prognostiseras uppnås delvis. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(104) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga av KF-indikatorerna utom en bedöms uppnås helt, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls samt utifrån att aktiviteterna genomförs under året. Strategiskt miljö- och klimatarbete En uppföljning av arbetet med åtgärdsplaner utifrån stadens vägledning om hållbara kontor har genomförts under perioden. Den visar att en stor andel av verksamheterna har upprättat åtgärdsplaner och att arbetet på flera håll har omsatts i konkreta aktiviteter och integrerats i det ordinarie arbetssättet. Samtidigt finns variationer i hur vägledningen används och följs upp, vilket innebär att det fortsatt finns behov av att stärka den systematiska uppföljningen och användningen av åtgärdsplanerna. Invånarnas delaktighet i miljö- och klimatomställningen Nämnden verkar för invånarnas delaktighet i klimatomställningen genom att synliggöra verksamheternas miljö- och klimatarbete, skapa möjligheter för unga att delta i omställningen genom feriejobb samt genom IOP med fokus på miljö och klimat. Informationen om nämndens öppna mötesplatser på stadens hemsida har setts över under perioden. Översynen har identifierat utvecklingspotential bland annat när det gäller hur verksamheternas arbete med ekologisk hållbarhet synliggörs. Dialog har förts med berörda chefer kring identifierade utvecklingsområden och ett stödmaterial har tagits fram. För att stärka ungas delaktighet har ett förslag på ett nytt upplägg för feriejobb med hållbarhetsperspektiv tagits fram. Förslaget syftar till att öka kvaliteten och meningsfullheten i feriejobben och samtidigt ge unga möjlighet att bidra till omställningen. Under perioden har nämnden även inlett tre IOP med hållbarhetsfokus som syftar till ökad delaktighet i omställningen. Insatserna omfattar bland annat återbruk, hållbar konsumtion och cykelkunskap. Minskad och hållbar plastanvändning Plastanvändningen i nämndens verksamheter minskar. Inköpen av förbrukningsartiklar i plast har minskat med 8,3 procent under perioden januari–juli jämfört med motsvarande period 2025. Minskningen syns även i andra mått, såsom antal produkter, inköpskostnad och klimatavtryck. Framför allt har inköpen av avfallspåsar och handskar minskat. Samtidigt varierar utvecklingen mellan olika produktgrupper och en viss ökning av andelen fossilbaserade plastartiklar kan noteras. Inköpsstatistiken behöver också tolkas med viss försiktighet, eftersom inköpsvolymen inte nödvändigtvis motsvarar faktisk förbrukning och kan påverkas av lagerhållning. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(104) Arbetet med att minska användningen av plastförbrukningsartiklar har fortsatt och blivit mer integrerat i verksamheternas inköpsrutiner. Flera verksamheter har ersatt plastprodukter med alternativa material och arbetat för att öka medvetenheten kring produktval och användning. Inom förskolan har inköpsprocesserna strukturerats ytterligare, bland annat genom tydligare ansvar för beställningar och uppföljning. Inom äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri har användningen av vissa engångsprodukter minskat till förmån för flergångsalternativ. Trots den positiva utvecklingen bedöms målvärdet inte nås vid årets slut. Förutsättningarna för att minska plastanvändningen varierar mellan verksamheterna och påverkas bland annat av hygienkrav och tillgången till lämpliga alternativ i stadens upphandlade sortiment. För att ytterligare minska plastanvändningen behövs fortsatt utveckling av inköpsrutiner, ökad kunskap om alternativa produkter samt ett fortsatt arbete med att identifiera och ersätta plastprodukter där det är möjligt. Energieffektivisering Nämndens energiförbrukning har minskat med 2,4 procent under perioden januari–juni jämfört med motsvarande period 2025. Minskningen sker samtidigt som arbetet med energieffektivisering fortsätter i verksamheterna, främst genom beteendebaserade åtgärder i det dagliga arbetet, såsom att släcka belysning, stänga av utrustning, använda resurser mer effektivt och digital dokumentation. Uppföljningen visar att flera verksamheter har etablerade arbetssätt där medarbetare aktivt bidrar till att minska energiförbrukningen genom dagliga rutiner vilka kontinuerligt lyfts via personalmöten. I vissa verksamheter förekommer även arbete med mer tekniska lösningar, som innebär successiv övergång till mer energieffektiv utrustning. Samtidigt är arbetet i begränsad utsträckning systematiserat och följs sällan upp på verksamhetsnivå med stöd utav mätbara data, vilket försvårar analys och utveckling av arbetet. Detta hänger i flera fall samman med strukturella förutsättningar, såsom delade lokaler eller beroende av externa fastighetsägare. Livsmedel med låg klimatpåverkan och minskat matsvinn Nämndens klimatpåverkan från upphandlade livsmedel uppgår till 1,43 kg CO2e per kg livsmedel under januari–juni 2026. Det är en marginell ökning från 1,41 kg under samma period 2025, men fortfarande under målvärdet på högst 1,5 kg CO2e per kg. Arbetet med att minska klimatpåverkan pågår genom bland annat klimatsmarta inköp, säsongsanpassning och minskat matsvinn. Förskolan arbetar bland annat med erfarenhetsutbyte mellan kockar, klimatdata och menyplanering, medan äldreomsorgen har etablerade strukturer för uppföljning och kravställning. Möjligheten att påverka klimatpåverkan begränsas samtidigt av verksamheternas förutsättningar, exempelvis brukarnas fria val och begränsad egen matlagning. Uppföljningen av matsvinn behöver också utvecklas, eftersom gemensamma definitioner, mätmetoder och jämförbara värden saknas. Ett strategiskt utvecklingsområde för 2027 och framåt tas nu fram med fokus på ett helhetsperspektiv på måltider. Syftet är att samla frågor som kvalitet, medvetna beställningar och minskat matsvinn samt skapa bättre förutsättningar för uppföljning och prioritering av Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(104) åtgärder som minskar klimatpåverkan. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 75 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 39,29 ton 33,42 ton 525 ton 2026 Analys Resultatet redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Nämndens inköp av förbrukningsartiklar i plast har minskat under perioden januari–juli jämfört med motsvarande period 2025. Inköpen uppgår till 20 833,4 kg, jämfört med 22 710,1 kg samma period föregående år, vilket innebär en minskning med cirka 1,87 ton, motsvarande 8,3 procent. Minskningen ligger därmed fortsatt på en liknande nivå som vid uppföljningen föregående period, som avsåg januari-mars, då minskningen uppgick till 8,8 procent. Arbetet med inköp av förbrukningsartiklar är långsiktigt och nämnden har ett högt uppsatt årsmål i linje med staden. Åtgärder kommer fortsatt att genomföras under hösten för att förbättra resultatet men dessa kommer inte vara tillräckliga för att nå årsmålet om 33,42 ton inköpta förbrukningsartiklar. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,45 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Köpt energi i stadens organisation 2,5 GWh 2,6 GWh 1 675 GWh 2026 Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter är energieffektiva och hållbara med låg klimatpåverkan Uppfylls helt Beskrivning Nämndens verksamheter bedriver ett aktivt miljö- och klimatarbete utifrån stadens miljöprogram och klimathandlingsplan. Förvaltningen arbetar för att utveckla den interna samverkan avseende planering, genomförande och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Verksamheterna har ett särskilt fokus på att utveckla arbetet med inköp, systemnyttjande, upphandling och avtalsuppföljning. Verksamheterna fortsätter arbeta utifrån sina framtagna åtgärdsplaner för Hållbara kontor. I nämndens verksamheter görs aktiva val för minskad energianvändning, både när det gäller inköp av elutrustning och energismarta beteenden i verksamheterna. Verksamheterna arbetar för en hållbar konsumtion med fokus på livsmedel med låg klimatpåverkan och minskad användning av förbrukningsartiklar i plast. Verksamheterna har ett helhetsperspektiv avseende arbetet med hållbara och ekologiska livsmedel med låg klimatpåverkan. Nämndens verksamheter som serverar måltider utvecklar arbetssätt och har Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(104) god kunskap om klimatsmart mat och hur matsvinn kan minimeras. Nämndens verksamheter främjar cirkularitet och arbetar med resurseffektiva kretslopp utifrån EU:s avfallshierarki. Verksamheterna gör medvetna inköp, förebygger onödig konsumtion och återbrukar befintliga resurser, där Stocket används som förstahandsval. Det avfall som ändå uppkommer ska sorteras och återvinnas. Verksamheterna samverkar med andra förvaltningar och bolag för att säkerställa god infrastruktur för källsortering. Verksamheterna ökar förståelse för cirkularitet bland medarbetare och främjar invånarnas möjligheter att leva mer cirkulärt. Möjlighet för delaktighet i omställningen skapas genom att dels synliggöra för invånarna hur verksamheten arbetar med ekologisk hållbarhet, dels utvecklar ett hållbarhetsperspektiv i utformningen av feriejobb. Förväntat resultat -Verksamheterna ska ha upprättade åtgärdsplaner för sitt strategiska arbete utifrån Hållbara kontor -Energiförbrukningen i förvaltningens verksamheter minskar -Inköp av förbrukningsartiklar i plast minskar -Möjligheterna till källsortering i stadsmiljön ökar -Klimatbelastningen från livsmedel minskar -Andelen ekologiska livsmedel ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet kommer uppnås samt att aktiviteterna kommer genomföras. Verksamheterna ska ha upprättade åtgärdsplaner för sitt strategiska arbete utifrån Hållbara kontor En betydande del av nämndens verksamheter har upprättade åtgärdsplaner utifrån sitt strategiska arbete med hållbara kontor. Under året bedöms att samtliga verksamheter kommer ha åtgärdsplaner. Energiförbrukningen i förvaltningens verksamheter minskar Nämndens energiförbrukning har minskat med 2,4 procent under perioden januari–juni jämfört med motsvarande period 2025. Arbetet fortgår med att minska nämndens energiförbrukning med fokus på beteendebaserade åtgärder i det dagliga arbetet, såsom effektivare användning av belysning och utrustning. Utöver det genomförs också en successiv övergång till mer energieffektiv utrustning inom vissa av verksamheter. Inköp av förbrukningsartiklar i plast minskar Uppföljningen visar att inköp av förbrukningsartiklar i plast minskar jämfört med tidigare år. Under perioden har arbetet utvecklats genom mer strukturerade inköpsrutiner, ökad uppföljning och kunskapshöjande insatser. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(104) Möjligheterna till källsortering i stadsmiljön ökar Möjligheterna till källsortering i stadsmiljön har ökat under året. Det finns nu elva källsorteringsstationer samt fyra stationer för plastförpackningar, jämfört med fyra kompletta källsorteringsstationer föregående år. Klimatbelastningen från livsmedel minskar Uppföljningen visar att klimatpåverkan från upphandlade livsmedel har ökat marginellt jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen påverkas bland annat av ökad inköpsvolym till följd av förändringar i verksamheternas omfattning och antal brukare. Verksamheternas olika förutsättningar och det upphandlade sortimentet påverkar också resultatet. Under perioden har arbetet fortsatt att utvecklas genom bland annat klimatsmarta inköp, säsongsanpassning, menyplanering och planering av inköp för att minska matsvinnet. Ett arbete pågår med att utveckla ett nytt strategiskt utvecklingsområde för 2027 och framåt med fokus på måltider, medvetna beställningar och minskat matsvinn. Arbetet förväntas på sikt bidra till minskad klimatpåverkan genom bättre förutsättningar att prioritera effektiva åtgärder. Andelen ekologiska livsmedel ökar Uppföljningen visar att andelen ekologiska livsmedelsinköp uppgår till 68,4 procent, vilket är en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Fler verksamheter visar en positiv utveckling och arbetet fortsätter med att öka andelen genom uppföljning, erfarenhetsutbyte och utvecklade inköpsrutiner. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utforma gemensamma arbetssätt för minskad och rätt användning av engångshandskar i plast i förskoleverksamheten 2026-01-01 2026-12-31 Analys Som grund för förskoleverksamhetens arbete med gemensamma arbetssätt för minskad och mer ändamålsenlig användning av engångshandskar i plast har verksamheten arbetat med att ta fram en indikator på enhetsnivå. Indikatorn följer upp antalet engångshandskar per yngre barn. Gemensam och likställd statistik är en förutsättning för att kunna följa upp verksamheten och införa arbetssätt som är mest effektiva för att minska plastanvändningen. Uppföljningsstrukturen har stärkt förutsättningarna för verksamheterna att kunna analysera sina egna inköp och identifiera utvecklingsområden. För att stärka verksamheternas förmåga att analysera underlag har informationsinsatser genomförts. Utreda möjligheten att inrätta en intern delningstjänst för ökat återbruk 2026-01-01 2026-08-31 Analys Utredning om förutsättningarna för en intern delningstjänst har genomförts. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i flytt till nytt gemensamt förvaltningshus för nämndens verksamhet och behovet av en mer hållbar och cirkulär hantering av möbler och inventarier. Utredningen innefattar kartläggning av nuläget och identifierade utvecklingsområden kopplade till inventering, ökad intern delning, återanvändning och återbruk. Förslag på långsiktiga målsättningar och strategisk inriktning för ett mer cirkulärt nyttjande av förvaltningens inventarier har tagits fram, där det finns potential för ett mer samordnat arbetssätt, med en central funktion för inventariehantering och -inköp, överblick över befintligt bestånd, återbruk och reparationer. Beslut om fortsatt arbete utifrån genomförd utredning fattas under hösten. Utreda möjligheterna att anlägga en återbrukspark i stadsdelsområdet 2026-01-01 2026-12-31 Analys En utredning avseende möjligheten att anlägga en återbrukspark pågår enligt plan. Arbetet med att identifiera lämpliga ytor för ändamålet är påbörjat och utredningen förväntas färdigställas innan årets slut. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(104) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att prognosen är att målvärdet för KF-indikatorn uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att samtliga aktiviteter kommer genomföras under året. Stärkta förutsättningar för biologisk mångfald Arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och anpassa parker och grönområden till nya klimatförutsättningar har fortsatt under perioden. Ytor med höga värden för biologisk mångfald bedöms öka genom bland annat ökad areal höggräs, anläggande av ängar, träd- och buskplantering, naturvårdande insatser och åtgärder i samband med parkupprustningar. Vid upprustningen av Gullingeparken har exempelvis cirka 180 kvadratmeter pollinatörsvänliga planteringar anlagts. Nämnden har som ett led i att öka stadsdelsområdets grönytegrad påbörjat inventering av hårdgjorda ytor som på sikt kan omvandlas till grönytor. Inventeringen kommer vara ett underlag inför nya investeringsmöjligheter inför 2027. Budgetjustering i form av klimatinvestering har beviljats för 2026 för en yta vid Tenstagången där arbetet påbörjats. I nuläget är platsen helt hårdgjord, solexponerad och saknar grönska. Den är därmed värmeutsatt och markerad som en värmeö i stadens värmeökarta. Nämnden har beviljats medel för att främja biologisk mångfald genom utveckling av en lekotop som är en naturbaserad lekmiljö. Lekotopen planeras att anläggas i ett naturområde i anslutning till Porkalaparken i Akalla och arbetet pågår enligt plan. Arbetet med stadens trädmål fortsätter med ambitionen att plantera två träd för varje träd som tas bort på parkmark. Nämnden har beviljats medel för trädplantering och trädvård från centrala medelsreserven med målet att öka krontäckningsgraden i stadsdelsområdet. Ett arbete för att identifiera lämpliga platser och planering av plantering har påbörjats. Även planering för mikroskogar och ett mer varierat trädbestånd pågår. Arealen gräsytor som sköts med alternativ till regelbunden klippning har ökat med cirka 44 procent under perioden. Naturvårdande insatser genomförs även i skog och fornminnesområden, bland annat genom naturvårdsanpassad röjning, slåtter och åtgärder som gynnar värdefulla träd och ängsflora. I områden där återkommande skötsel har genomförts under flera år syns positiva effekter på naturvärden och biologisk mångfald. Metoderna för att följa upp utvecklingen av ytor med höga värden för biologisk mångfald är fortfarande begränsade, men en uppskattning av utvecklingen kan göras vid årets slut utifrån tillgängliga kartunderlag Cirkulär skötsel av parkdrift i egen regi Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(104) Utveckling av arbetsmetoder vad gäller parkdriften i egen regi har fortsatt för att arbetet ska bedrivas på ett sätt som aktivt gynnar den biologiska mångfalden. Under året har slyröjningar genomförts inom driftområdet. Inför uppdraget har en selektiv röjning genomförts i syfte att främja nyckelarter såsom hassel, hagtorn och ek. Friställning av alm och ek och också genomförts. Metoder att finfördela nedklippta växtdelar och låta dessa brytas ned på plats har tillämpats, vilket är metoder som bidrar till en förbättrad miljö. Nämnden har beviljats medel för att ta fram en slyröjningsplan. Denna ska fungera som ett praktiskt arbetsverktyg för parkdriften vid planering och genomförande av slyröjningsinsatser. Ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 68,4 procent av de totala livsmedelsinköpen under perioden januari–juni 2026. Det innebär en ökning jämfört med motsvarande period 2025 och att andelen ligger nära målet på 70 procent. Utfallet visar samtidigt en viss säsongsvariation, där andelen ekologiska inköp tenderar att minska under sommarmånaderna. Måluppfyllelsen varierar mellan verksamheterna, vilket delvis kan förklaras av olika uppdrag och inköpsmönster. Verksamheter med mindre inköp till exempelvis möten, utbildningar och café- eller serveringsverksamhet har andra förutsättningar än verksamheter med regelbundna livsmedelsinköp. Även tillgången till ekologiska alternativ i det upphandlade sortimentet samt brister i kontering och uppföljning påverkar resultatet. För att öka andelen ekologiska inköp ligger fokus på uppföljning och analys av inköpsmönster, översyn av beställningsrutiner samt ökad kunskap om ekologiska och kostnadseffektiva alternativ. Erfarenhetsutbyte och spridning av fungerande arbetssätt behöver fortsatt stärkas, liksom dialogen med inköp och upphandling för att öka tillgången till ekologiska alternativ och förbättra kvaliteten på befintligt sortiment. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 62,33 % 70 % 70 % 2026 Analys För perioden januari-juni 2026 ligger andelen ekologiska livsmedel på 68,37 procent, Resultatet innebär en minskning med 0,99 procentenheter jämfört med utfallet för januari–mars 2026 (69,36 procent), men en ökning med 7,91 procent jämfört med motsvarande period 2025 (60,46 procent). Andelen ekologiska livsmedel ligger därmed fortsatt på en hög nivå men når inte helt upp till målet om 70 procent. Resultatet visar en viss säsongsvariation, där andelen ekologiska livsmedelsinköp tenderar att minska under sommarmånaderna, vilket kan bidra till variationer i utfallet under året. Genomförda insatser hittills under året har gett positiva resultat men förvaltningen bedömer att det inte är sannolikt att årets uppsatta årsmål uppnås under 2026. Det finns flera skäl till att målvärdet inte nås men en avgörande faktor är tillgången till ekologiska alternativ där exempelvis social hållbarhet behöver beaktas som påverkar utfallet negativt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Järva stadsdelsnämnd ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden tydliggöra långsiktiga förutsättningar för koloniområden i stadsdelsnämndsområdet 2026-01-01 2026-12-31 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analys Syftet med uppdraget under året är att ta fram en gemensam bild av behov och utmaningar för koloni- och fritidsträdgårdarna i Järva och utifrån lägesbild utforma en handlingsplan som tydliggör framtida arbete och ansvar. En styrgrupp och arbetsgrupp har tillsatts. Den framtagna projektplanen för uppdraget är godkänd av styrgruppen. I projektplanen lyfts fem prioriterade arbetsområden fram; föreningskunskap och föreningsstruktur, arrendeavtal, detaljplaner och bygglov, investeringar i infrastruktur inklusive ansvarsfördelning samt miljö och hållbar odling, som tydliga förutsättningar för koloni- och fritidsträdgårdarna i Järva, samt för att möjliggöra en samordnad hantering mellan stadens nämnder. Utkast till handlingsplan har påbörjats och kommer presenteras för styrgruppen under hösten. Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning 2026-01-01 2026-12-31 Analys En kartläggning genomfördes i början av året och implementeringen av högvuxna gräsytor har påbörjats. Verksamheten ansvarar för cirka 2,1 miljoner m2 gräsyta, varav omkring 70 procent utgörs av regelbundet klippta gräsytor. Gräsytor som sköts med andra metoder utgör cirka 635 000 m2, ca 30 procent. I slutet av 2025 utgjorde gräsytor som sköttes med andra metoder än regelbunden gräsklippning ca 440 000 kvadratmeter vilket innebär att en ökning med cirka 195 000 m2 eller 44 procent av gräsytor lagts om till höggräs. I samband med säsongens inledande gräsklippning har ytterligare ytor identifierats där klippning inte kan genomföras av arbetsmiljöskäl. Detta innebär att arealen högvuxna gräsytor blir större än vad som ursprungligen planerades. Planering för anläggning av ängsytor, delvis med nya anläggningsmetoder, på tre platser inom stadsdelsområdet: i Lunda, intill Tenstadalen och Solhöjden, samt i Akalla finns framtagen. Den sammanlagda planerade ytan omfattar cirka 9 000 m². Det är mer än föregående år då knappt 2 400 m² äng anlades. Ängarna anläggs under hösten. Trafiknämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd utveckla Grönlandsgatan som ett grönt stråk, genom en fortsättning på Grönlandsgången och Grönlandsparken till Kymlinge naturområde 2026-01-01 2026-12-31 Analys Trafiknämnden och stadsdelsnämnden har gemensamt tagit fram en programhandling för Grönlandsgatan samt den fortsatta sträckningen längs Kistavägen. Syftet är att utveckla stråket till ett mer attraktivt och sammanhängande grönt stråk mellan Grönlandsgatan och Kymlinge naturområde. Förslaget förväntas öka trivsel och trygghet samt främja biologisk mångfald och en hållbar dagvattenhantering. Dialog har förts med berörda aktörer med verksamheter som angränsar till stråket, och inkomna synpunkter har beaktats i framtagandet av programhandlingen. Nämndmål: 2.2.1 Stadsdelsområdets offentliga miljöer och nämndens verksamheter främjar biologisk mångfald och stärker den klimatmässiga motståndskraften Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter att arbeta med klimat- och miljöanpassningar utifrån stadens miljöprogram och genomför insatser som främjar den biologiska mångfalden. Det stadsdelsvisa åtgärdsprogrammen för biologisk mångfald (SÅF) tillämpas i arbetet. Arbetet med att skapa höggräsytor som gynnar pollinatörer fortsätter. I syfte att öka krontäckningsgraden planteras nya träd i enlighet med trädmålet, föryngring av befintliga trädbestånd genomförs och nämnden tillämpar stadens kommande trädpolicy. Naturliga kolsänkor skapas genom bland annat trädplanteringar, höggräs och biokolsbäddar i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(104) perennodlingar. Plaskdammar underhålls och upprustas i enlighet med långsiktig investeringsplan. Dricksvattenfontäner och vattenutkastare tas i så hög grad som möjligt i beaktan vid parkupprustningar. Nämnden samverkar med trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall för att få en så god geografisk spridning som möjligt. Grönska och solskydd är prioriterat i alla upprustningar. Nämndens enheter har rutiner som följer stadens strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Verksamheterna arbetar utifrån förvaltningens lathundar för kontering av ekologiska livsmedel och för inköp av ekologiska livsmedel och måltider. Verksamheterna säkerställer arbetssätt och kunskap inom inköp som främjar systemnyttjande och hållbara val. Genom fortsatt uppföljning och egenkontroller ökar nämnden andelen ekologiska inköp. Förväntat resultat -Andelen ytor med höga värden för den biologiska mångfalden ökar -Åtgärder i parker och grönområden ska i högre utsträckning vara anpassade till nya klimatförutsättningar -Andelen ekologiska livsmedel ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet kommer uppnås samt att aktiviteterna har genomförts. Andelen ytor med höga värden för den biologiska mångfalden ökar Bedömningen är att ytor med höga värden för biologisk mångfald ökar genom bland annat nya träd- och buskplanteringar, ängar, höggräs och naturvårdande insatser. Under perioden har även nya pollinatörsvänliga planteringar anlagts i Gullingeparken. Åtgärder i parker och grönområden ska i högre utsträckning vara anpassade till nya klimatförutsättningar Parker och grönområden anpassas till nya klimatförutsättningar genom bland annat ökad trädplantering, investeringar i plaskdammar, åtgärder mot värmeöar och nya dricksvattenutkast. Andelen ekologiska livsmedel ökar Uppföljningen visar att andelen ekologiska livsmedelsinköp uppgår till 68,4 procent, vilket är en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Fler verksamheter visar en positiv utveckling och arbetet fortsätter med att öka andelen genom uppföljning, erfarenhetsutbyte och utvecklade inköpsrutiner. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inventera hårdgjorda ytor som kan omvandlas till grönytor 2026-01-01 2026-08-31 Analys En inventering av hårdgjorda ytor med potential för omvandling till grönytor har genomförts. Syftet är att identifiera ytor som Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse kan bidra till att stärka grönstrukturen, öka den biologiska mångfalden, förbättra dagvattenhantering, samt skapa ökad attraktivitet och förbättrade vistelsevärden i stadsmiljön. Inventeringen har genomförts genom kartstudier i stadens GIS- verktyg, platsbesök samt bedömning av ytors användning, funktion och omgivande förutsättningar. Totalt identifierades sex olika ytor som bedöms ha potential att omvandlas från hårdgjorda ytor till grönytor på sikt. Resultatet utgör ett arbetsunderlag för framtida investeringar och fortsatt utveckling av stadsdelsområdets gröna miljöer. Utreda möjligheterna att anlägga lekotop i stadsmiljöområdet 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden har utrett möjligheten att anlägga en lekotop som kombinerar ökade lekvärden med stärkta ekologiska värden. Syftet är att främja barns nyfikenhet på natur och biologisk mångfald samt tillgång till attraktiva och utvecklande utemiljöer. En ny lekmiljö planeras i ett naturområde intill lekplatsen i Porkalaparken i Akalla. Workshops har genomförts med äldre förskolebarn för att involvera dem i utformningen, och ytterligare uppföljningar genomförs under hösten. Resultatet används som underlag för omgestaltningen. Den kuperade terrängen och användningen av naturmaterial innebär vissa tillgänglighetsutmaningar som behöver analyseras. Projektet finansieras med medel för biologisk mångfald och anläggningen påbörjas under året. Utvecklingen av lekmiljön väntas fortsätta även under 2027. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att underliggande nämndmål med förväntade resultat bedöms uppnås delvis. Hållbara resor Nämnden arbetar för att öka andelen hållbara resor i tjänsten genom att främja resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Information om hållbart resande och rese- och mötespolicyn ges löpande i verksamheterna. Samordning av resor och samverkan mellan beställar- och utförarverksamheter sker också för att minska antalet bomkörningar och effektivisera resandet. Under perioden har nämnden tagit fram en struktur för uppföljning av tjänsteresor. Syftet är att följa utvecklingen över tid, säkerställa att resorna genomförs i enlighet med rese- och mötespolicyn samt identifiera avvikelser och förbättringsområden. Uppföljningen visar att antalet flygresor har minskat något jämfört med motsvarande period 2025, från 44 till 40. Samtidigt har de genomförda flygresorna varit längre, vilket innebär att både den totala klimatpåverkan och den genomsnittliga reslängden har ökat. Flygresor står för en stor andel av klimatpåverkan från förvaltningens flyg- och tågresor, trots att de utgör en liten andel av det totala antalet resor. Kostnaderna för hyrbilar har ökat kraftigt jämfört med motsvarande period föregående år. I de stickprov som genomförts har en stor andel av de hyrda bilarna varit bensin- eller hybridbilar, vilket kan tyda på ett behov av att tydliggöra att elbil ska efterfrågas när det är möjligt. Samtidigt har användningen av privat bil i tjänsten minskat. Kostnaden för milersättning har minskat med 39 procent och antalet resor där milersättning betalats ut har minskat från 55 till Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(104) 30. Sammantaget har uppföljningen gett nämnden ett bättre underlag för att identifiera utvecklingsområden inom hållbara resor. Fokus framåt är bland annat att minska onödiga flygresor, öka användningen av elbilar och säkerställa att rese- och mötespolicyn följs. Tillgänglighet och framkomlighet i stadsdelsområdet Under perioden har arbetet med att säkerställa tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet i stadsdelsområdet fortsatt. Resultatet från årets medborgarundersökning visar att nöjdheten med trafiksäkerheten för cyklister har ökat med 10 procentenheter jämfört med föregående år, medan nöjdheten med trafiksäkerheten för gående har minskat marginellt. Trafiknämnden har under året arbetat med flera cykelstråk och genomfört extra driftinsatser på prioriterade gång- och cykelvägar. Under perioden har vårstädning genomförts och framkomligheten på parkvägar i anslutning till parker och grönområden har säkerställts. Nämnden har förstärkt uppföljningen av entreprenörens arbete med sandupptagning och identifierade brister har följts upp och åtgärdats. Sammantaget bedöms genomförda driftåtgärder ha bidragit till god framkomlighet och trafiksäkerhet på parkvägar. Årets medborgarundersökning visar att nöjdheten med vinterväghållningen på gator och gångvägar har ökat med 7 procentenheter till 64 procent, vilket är högre än stadens genomsnitt på 44 procent. Vintern 2025–2026 var samtidigt mer snörik än föregående vinter, vilket innebar högre belastning på verksamheten och fler inkomna synpunkter, framför allt om sandupptagningen. Nämnden har följt upp kvaliteten i vinterväghållningen tillsammans med entreprenören och identifierade brister har åtgärdats inom korta tidsfrister. Nämnden deltar i en stadsövergripande arbetsgrupp för förstärkt samverkan vid särskilda väderhändelser. Arbetsgruppen arbetar med att ta fram förslag på utvecklade arbetssätt för att stärka samordningen och förmågan att använda resurser över förvaltnings- och bolagsgränser. Nämndmål: 2.3.1. I stadsdelsområdet råder god framkomlighet där resor och transporter har låg klimatpåverkan Uppfylls delvis Beskrivning Verksamheterna följer stadens rese- och mötespolicy och förvaltningens rutiner och anvisningar samt genomför egenkontroller kring efterlevnaden av policyn. Medarbetare nyttjar transportmedel som är fossilfria och har låg klimatpåverkan. Användningen av privata bilar i tjänsten förekommer inte och förvaltningens bilpool och cyklar nyttjas effektivt. Tillgänglighet i stadsmiljön är ett prioriterat perspektiv som lyfts fram i ett tidigt skede i alla parkupprustningar i stadsdelsområdet. Tillgänglighetsfrågor fångas upp i dialogarbetet och lyfts in i den programhandling som tas fram. Därutöver förs dialoger med nämndens pensionärsråd och funktionshinderråd och på de öppna mötesplatserna för seniorer för att säkerställa god framkomlighet. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(104) Nämnden fortsätter att säkerställa en god framkomlighet på parkvägar för invånare i stadsdelsområdet. Parkvägar underhålls och dålig markbeläggning åtgärdas på årlig basis. Parkvägar hålls fria från växtlighet som skymmer sikt och kan försämra trafiksäkerheten. En inventering av tillgängligheten på stadsdelsområdets utegym ska genomföras. Vinterväghållning utförs av upphandlad entreprenör och följs upp via före- och efterrapporter från entreprenör och genom stickprovskontroller. Förväntat resultat -Nämndens klimatpåverkan avseende transporter och tjänsteresor minskar -Framkomlighet och trafiksäkerheten på parkvägar ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att ett av två förväntade resultat kommer uppnås. Nämndens klimatpåverkan avseende transporter och tjänsteresor minskar Nämnden har tagit fram en ny struktur för att följa upp förvaltningens tjänsteresor. Syftet är att följa utvecklingen över tid, säkerställa efterlevnaden av rese- och mötespolicyn samt identifiera avvikelser och förbättringsområden. Uppföljningen visar att antalet flygresor och resor med privat bil har minskat, men flygresornas totala klimatpåverkan har ökat till följd av längre ressträckor. Även kostnaderna för hyrbilar har ökat och fossila drivmedel används fortsatt i vissa fordon som kan drivas med förnybara alternativ. Underlaget ger en tydligare bild av förvaltningens resmönster och ska ligga till grund för åtgärder som minskar klimatpåverkan från transporter och tjänsteresor. Framkomlighet och trafiksäkerheten på parkvägar ökar Genom genomförda driftåtgärder, såsom extra rengöring av gång- och cykelvägar, förbättrad uppföljning av sandupptagning samt beskärning av vegetation som påverkat siktlinjer, har framkomlighet och trafiksäkerhet på parkvägar stärkts. Arbetet med cykelstråk och asfaltsunderhåll fortsätter under året. Sammantaget bedöms åtgärderna ha bidragit till ökad framkomlighet och trafiksäkerhet på parkvägar. Resultatet i medborgarundersökningen visar att upplevd trafiksäkerhet för cyklister har förbättrats med tio procentenheter, medan upplevd trafiksäkerhet för gående har minskat marginellt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(104) uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn har uppnåtts, att underliggande nämndmål med förväntade resultat har uppfyllts samt utifrån att aktiviteten har genomförts under året. Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Nämnden arbetar med att minska användningen av skadliga ämnen genom uppföljning av kemikalier och implementering av stadens kemikalieplan. På grund av organisationsförändringar är det fortsatt svårt att säkerställa att samtliga verksamheter som gör egna kemikalieinköp finns registrerade i Chemsoft, förvaltningens system för registrering och uppföljning av kemiska produkter. Det finns därför behov av fortsatt uppdatering av verksamheternas kemikalieförteckningar och information om användningen av Chemsoft. Mellan mars och juli 2026 har antalet registrerade produkter i Chemsoft minskat marginellt, från 2 540 till 2 522. Antalet unika produkter med utfasningsämnen har minskat från 24 till 22. Förändringen behöver dock tolkas med viss försiktighet eftersom resultatet påverkas av hur aktuella och fullständiga verksamheternas kemikalieförteckningar är. Produkter med utfasningsämnen behöver fortsatt ses över och alternativa produkter identifieras där det är möjligt. Ögonskölj och desinfektionsmedel inom äldreomsorgen utgör godkända avvikelser där bättre alternativ för närvarande saknas. Inom ramen för implementeringen av stadens kemikalieplan pågår flera utvecklingsinsatser. Under 2026 genomförs bland annat inventering av fallskyddsunderlag och konstgräsytor. Nämnden har även fastställt en rutin för dokumentation enligt Byggvarubedömningen i drift- och investeringsprojekt som omfattas av stadens materialkrav. Därutöver planeras fortsatt arbete för att minska användningen av bekämpningsmedel och miljöföroreningar i mark. Plaskdammar och dricksvattenfontäner Utifrån föregående års inventering har en investeringsplan för upprustning av plaskdammar tagits fram och arbetet fortgår enligt plan. Plaskdammen i Trudelutten är färdigställd och upprustningen av plaskdammen i parkleken Rinken fortsätter under året och första delen av 2027. Upprustningarna förlänger plaskdammarnas livslängd och säkerställer en trygg och fungerande drift. Plaskdammarna bidrar samtidigt till attraktiva utemiljöer och till att minska effekterna av värmeöar vid värmeböljor. I samband med pågående parkupprustningar utreds även möjligheten att anlägga dricksvattenfontäner. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(104) Nämndmål: 2.4.1 Nämndens verksamheter främjar en giftfri och hälsosam livsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Åtgärder genomförs för att skapa en giftfri miljö för invånare och medarbetare med särskilt fokus på känsliga grupper. Medarbetare har kunskap kring farliga kemiska ämnen och mikroplaster i varor och material. Verksamheterna gör välinformerade val vid inköp av kemikalier och förbrukningsartiklar. Nämnden säkerställer att verksamheter som köper in kemikalier använder kemikaliehanteringssystemet Chemsoft samt att farliga kemiska ämnen inte köps in och/eller fasas ut. Förskoleverksamheten arbetar kontinuerligt utifrån vägledningen för kemikaliesmart förskola. Vid såväl parkupprustningar som inköp av material och utrustning till parkdriften görs hållbara materialval och materialet loggas i byggvarubedömningen. För att det ska vara tryggt att bada i plaskdammar renas vattnet enligt stadens föreskrifter och vattenprover tas regelbundet under säsong. Möjlighet till källsortering i välbesökta parker säkerställs, där strukturen för avfallshanteringen utformas i samarbete med trafiknämnden. Förväntat resultat -Antalet produkter med utfasningsämnen i nämndens verksamheter minskar -Möjligheten till källsortering i stadsdelsområdets parker ökar -Inköp av hållbart material till drift och parkupprustningar ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteten har genomförts. Antalet produkter med utfasningsämnen i nämndens verksamheter minskar Mellan mars och juli 2026 har antalet unika produkter med utfasningsämnen minskat från 24 till 22, medan antalet registrerade förekomster ökat marginellt från 50 till 51. Resultatet behöver tolkas med viss försiktighet eftersom kemikalieförteckningarna kan vara olika aktuella i verksamheterna. Arbetet med att uppdatera kemikalieförteckningarna fortsätter och produkter med utfasningsämnen ses över. Där behov finns identifieras alternativa produkter med stöd av kemikaliecentrum. Sammantaget visar uppföljningen en viss positiv utveckling. Möjligheten till källsortering i stadsdelsområdets parker ökar Möjligheterna till källsortering i stadsdelsområdets parker har ökat under året. Det finns nu elva källsorteringsstationer samt fyra stationer för plastförpackningar, jämfört med fyra kompletta källsorteringsstationer föregående år. Inköp av hållbart material till drift och parkupprustningar ökar En grundläggande rutin för hållbara inköp och registrering i Byggvarubedömningen har tagits fram och implementerats. Arbetssättet utvecklas löpande och inköp genomförs med hållbarhet Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(104) som utgångspunkt. Driftverksamheten är samtidigt under uppbyggnad och jämförbara nyckeltal för hållbara inköp saknas ännu. Det är därför ännu för tidigt att bedöma utvecklingen över tid, men arbetet med uppföljning och rutiner fortsätter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inventera fallskyddsunderlag och konstgräsytor 2026-01-01 2026-12-31 Analys Inventeringen av fallskyddsytor och konstgräs pågår enligt plan. Syftet är att skapa en samlad överblick över förekommande material och utgöra underlag för eventuella åtgärder kopplade till en giftfri och hälsosam miljö. Inventeringen kommer även kunna användas i planering och prioritering av framtida investeringar. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer uppnås. Bedömningen baseras på att en majoritet av de underliggande KF-målen prognostiseras uppnås. Av KF-målen är prognosen att sex uppnås helt och två delvis. Ekonomisk hållbarhet och resurseffektivitet Nämnden arbetar med en långsiktigt hållbar ekonomi med fokus på kvalitet, kostnadseffektivitet och en budget i balans. Nämnden prognostiserar sammantaget en budget i balans. Avvikelse återfinns inom ekonomiskt bistånd samt förskola där ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott om 5 mnkr samt förskola som redovisar ett underskott om 5 mnkr. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för de tre KF-indikatorerna bedöms uppfyllas helt och att förväntade resultat för underliggande nämndmål bedöms uppnås för året. Nämnden prognosticerar sammantaget en budget i balans efter resultatöverföring. Nämnden har haft beredskap för att vid behov anpassa verksamheten till förändrade ekonomiska förutsättningar. Anpassningar har löpande gjorts utifrån ändrade volymer och omvärldsfaktorer som påverkar kostnads- och intäktsutvecklingen. Nämnden prognosticerar sammantaget en budget i balans efter resultatöverföring. Ekonomiskt bistånd prognosticerar ett överskott om 5 mnkr medan förskola prognosticerar ett underskott om 5 mnkr. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(104) Nämnden har haft beredskap för att vid behov anpassa verksamheten till förändrade ekonomiska förutsättningar. Anpassningar har löpande gjorts utifrån ändrade volymer och omvärldsfaktorer som påverkar kostnads- och intäktsutvecklingen. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 99,3 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 100 % 99,3 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 0 % 0 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Nämndmål: 3.1.1 Nämnden har en budget i balans där resurser används effektivt och utifrån ett hållbart perspektiv Uppfylls helt Beskrivning Nämndens kostnader och intäkter analyseras noga i relation till uppsatta mål och uppdrag för att säkerställa förutsättningar för en budget i balans vid årets slut. Cheferna ges stöd för att under året göra rättvisande prognoser och vid befarade underskott vidtas snabbt åtgärder. Medel används på ett effektivt sätt där både verksamhetens bästa och det förvaltningsövergripande perspektivet omhändertas. Genom benchmark och utvecklande av processer möjliggörs ett effektivt användande av nämndens resurser. Kompetensutveckling inom ekonomi- och budgetstyrning prioriteras för att stärka chefernas förutsättningar och förmåga att planera och ta ansvar för att uppnå målen för verksamheten. Förväntat resultat - En budget i balans - God prognossäkerhet Analys Nämnden bedömer att målet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för nämndmålet uppnås. En budget i balans och god prognossäkerhet Ekonomiavdelningen stöttar chefer i bedömningen av intäkter -och kostnader samt att Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(104) tillhandahålla beslutsunderlag rörande verksamheterna på både kort -och lång sikt. Vid befarande av underskott vidtas åtgärder ur ett förvaltningsövergripande perspektiv. Förvaltningsövergripande processer ser löpande över för att öka kvalitet och effektivitet. Chefer stöttas i sitt ekonomiansvar genom löpande utbildningar avseende redovisning, upphandling/inköp samt budget/redovisning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer bedöms kunna nås vid årets slut, att underliggande nämndmål med förväntade resultat delvis uppnås samt att planerade aktiviteter genomförs. Parallella insatser för att uppnå egen försörjning Under andra tertialet har arbetet med att öka tillgängligheten och utveckla arbetssätten i linje med framtidens socialtjänst fortsatt. Det har bland annat inneburit förändrade arbetssätt vid mottagande av behov av ekonomiskt bistånd och fler hembesök. Teambaserat arbete och samverkan har stärkts, med fokus på långtidsarbetslösa, barnfamiljer och unga vuxna i behov av ekonomiskt bistånd. Samordnade insatser erbjuds bland annat genom Stockholmskraften och Aktivitetsplatsen Järva. Samverkan utifrån aktivitetskravet har också fördjupats, bland annat genom en arbetsgrupp med vårdcentraler, psykiatri, Jobbtorg vuxna och ekonomiskt bistånd. Den 1 juli trädde aktivitetskravet i kraft för personer som uppbär ekonomiskt bistånd. För att stödja omställningen har målgruppsanalyser genomförts utifrån individbaserad systematisk uppföljning, som underlag för verksamhetsutveckling och prioriteringar. Riktade arbetssätt har utvecklats för att minska långvarigt ekonomiskt bistånd, tillsammans med förstärkt samverkan med olika aktörer. Informationsinsatser och kompetensutveckling har också genomförts. Under året ska arbetssätt och dokumentation granskas, bland annat utifrån planering mot självförsörjning och omställning till framtidens socialtjänst. Under andra tertialet har ärendedragningar och metodträffar behandlat vad en planering ska innehålla för att uppfylla kraven kopplade till omställningsarbetet och BIP-studien (Beskæftigelses Indikator Projekt). BIP-kriterierna handlar om att mäta progression mot arbete eller studier för personer med komplexa behov. Detta som ett led i att ge invånare stöd till självförsörjning. Stockholmskraften och Aktivitetsplatsen Järva är två arbetsmarknadsinriktade insatser för personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Stockholmskraften erbjuder samordnat och individanpassat stöd genom ett team med socialsekreterare, arbetsförmedlare och jobbcoacher. Under andra tertialet deltog 30 personer, där språkliga begränsningar identifierades som ett Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(104) vanligt hinder för självförsörjning. Antalet deltagare förväntas öka framöver. Under hösten startar även nya grupper inom Aktivitetsplatsen Järva, med fokus på att stärka arbetsförmågan och möjliggöra övergång till arbete, studier eller ordinarie insatser. Det teambaserade arbetssättet mellan Jobbtorg Vuxna och ekonomiskt bistånd för barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd har fortsatt och utvecklats genom gemensamma möten, kartläggningar och nya planeringar. Ett gemensamt reflektionsmöte har också genomförts för att utvärdera arbetet och enas om gemensamma mål, med fokus på att stärka individens väg mot sysselsättning och självförsörjning. Ferie Inför sommarperioden erhöll nämnden totalt 3198 ferieansökningar från ungdomar boende i stadsdelsområdet varav 3101 ansökningar hanterades av nämnden. Övriga ansökningar tillhörde inte målgruppen för feriejobb, eller hanterades av annan nämnd. Av de ferieansökningar som hanterades av Järva stadsdelsnämnd erbjöds samtliga anställning inför sommarlovet. Totalt anställdes 2 737 ungdomar vilket är 100 fler ungdomar än föregående års sommarperiod . Könsfördelningen hos de anställda var relativt jämn, 1376 flickor och 1361 pojkar. Nämnden samarbetade med både stadens verksamheter och civilsamhället för att hitta arbetsplatser, vid utgången av augusti månad uppgick dessa till 2766 arbetstillfällen från 248 arbetsplatser. Under perioder 1 januari till 10 augusti uppgår det totala antalet anställda ferieungdomar som inkluderar sportlovets anställningar till 2896, varav 1436 pojkar och 1460 flickor. Ung kraft Järva Projekt Ung kraft Järva har under andra tertialet 2026 fortsatt visa god progression mot målen, med tolv deltagare som gått vidare till sysselsättning sedan januari, samtliga i form av arbete, studier, praktik eller annan stödinsats. Antalet inskrivna uppgår till 20, varav ungefär hälften har lotsats till Jobbtorg. Projektet närmar sig därmed målet om totalt 30 deltagare för året. Fokus på att stärka deltagandet av kvinnor har gett resultat, bland annat genom karriärkvällen Forma din framtid och mässan 4 HER, och antalet kvinnliga deltagare uppgår nu till nio av målet tio. Sammanfattningsvis är projektet på god väg att uppnå målen för både deltagarantal, könsfördelning och övergång till sysselsättning. Framtidens fritidsmentorer Projektet Framtidens Fritidsmentorer, som startade i oktober 2025, bedrivs i samverkan med utbildningsnämnden och de kommunala gymnasieskolorna Spånga gymnasium, Thorildsplans gymnasium och Kungsholmens västra gymnasium. Under tertialen har ett samarbete med Järva gymnasium påbörjats. Totalt i projektet har 17 gymnasieelever hittills matchats med en fritidsmentor, vilket är en ökning jämfört med tidigare period men fortfarande lågt i förhållande till målet om 30 elever på helårsbasis. Projektet visar tidiga positiva resultat, bland annat i form av förbättrade skolresultat och stärkt motivation hos flera deltagare. Näringslivsarbete Nämndens arbete med att främja ett gott företagsklimat i enlighet med stadens näringslivspolicy fortsätter. Arbetet omfattar bland annat att lotsa lokala företag rätt både Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(104) inom och utanför Stockholms stad samt att utveckla mer lättillgänglig och lättbegriplig information till lokala näringsidkare. Det lokala näringslivet är en viktig del av nämndens trygghets- och platsaktiveringsarbete genom bland annat trygghetsvandringar, Sommar i Järva och publika evenemang. Årets trygghetsvandringar har genomförts enligt plan och företagarna involveras genom särskilda inbjudningar. Arbetet bedöms bidra till ett gott företagsklimat, där trygghet och trivsel är viktiga förutsättningar. Staden förstärker under året näringslivsarbetet genom fyra nya tjänster som näringslivsutvecklare, kopplade till olika kluster. Förvaltningens näringslivsutvecklare ansvarar för Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma och tillträdde sin tjänst i augusti. Satsningen ska skapa en tydligare lokal väg in för näringslivsfrågor och stärka förutsättningarna att genomföra den reviderade näringslivspolicyn. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 2,96 % 2,44 % 3,53 % 3,06 % 3,4 % 3,4 % 1,5 % Tertial 2 2026 Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 2,19 % 1,74 % 2,69 % 2,22 % 2,5 % 2,5 % 1,0 % Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för feriejobb 3 294 st 3 223 st 3 400 2 550 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Analys Utfallet inkluderar platser från sportlovet. Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 44 st 94 st 80 80 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 158 st 113 st 107 st 107 st Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 2 896 st 1 436 st 1 460 st 2 828 st 3 050 2 500 st 11 500 st Tertial 2 2026 Analys Inkluderar ferieanställningar från sportlovet Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(104) Nämndmål: 3.2.1 Invånarna är självförsörjande och vägen till arbete är kort Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ska fortsätta prioritera arbetet med att nå unga invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden genom verksamheten kompetensverkstan. Arbetet med att stärka möjligheterna till offentligt skyddade anställningar samt insatser som stöttar kvinnor som står långt från arbetsmarknaden fortgår. Ekonomiskt bistånd ska öka sin tillgänglighet för invånare i behov av stöd och intensifiera det strukturerade arbetet med långvariga biståndsmottagare för att stärka deras förutsättningar till självförsörjning. Målsättningen är att erbjuda ett mer lättillgängligt stöd och successivt minska antalet långvariga biståndsmottagare. Förväntat resultat -Ökad tillgänglighet för invånare som vill komma i kontakt med ekonomiskt bistånd i syfte att minska den ekonomiska utsattheten -Invånare som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska -Öka antalet lotsningar av unga (16–29 år) som varken arbetar eller studerar (UV AS) till arbetsmarknadsförvaltningens jobbtorg Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömning grundas på att de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras Ökad tillgänglighet för invånare som vill komma i kontakt med ekonomiskt bistånd i syfte att minska den ekonomiska utsattheten Nämndens arbete med att öka tillgängligheten till ekonomiskt bistånd har fortgått under perioden. Mottagandet för ekonomiskt bistånd har stärkt sin tillgänglighet och har under andra tertialet besvarat 94 procent av samtalen på sin mottagningstelefon. Resultatet närmar sig årsmålet som är 95 procent. Detta kan jämföras med en svarsfrekvens på cirka 90 procent under första tertialet. Resultatet visar på en god tillgänglighet, samtidigt som det finns fortsatt möjlighet till förbättring när det gäller att öka andelen besvarade samtal. En förstärkt bemanning och en struktur för en första bedömning av samtalen har bidragit till förbättrade resultat under perioden. Framledes är fokus på fortsatt bemanning och uppföljning av arbetssätt och rutiner för att ytterligare stärka tillgängligheten och uppnå måluppfyllelse helt. Invånare som uppbär långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Andelen hushåll som varit aktuella i mer än tio månader och därmed bedöms ha ett långvarigt ekonomiskt bistånd fortsätter att minska och ligger nu på 82,33 procent (1407 stycken). För att fortsätta minska andelen sker ett arbete kopplat till det nya aktivitetskravet samt omställningen till framtidens socialtjänst, tillsammans med riktade arbetssätt för att minska långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Stärkt möjlighet till egen försörjning för personer med funktionsnedsättning Brukarna inom nämndens LSS- och socialpsykiatriverksamheter har under perioden fått Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(104) individanpassat stöd för att stärka möjligheten till arbete eller praktik utifrån sina förutsättningar. Genom regelbundna uppföljningar, arbetslivsinriktade insatser och samverkan med arbetsgivare har sex brukare gått vidare till arbete varav fem har gått till lönebidragsanställning och en till anställning efter insats via IWork. Myndighetsutövningen har utvecklats i syfte att stärka förutsättningarna för arbete och uppmärksammar nu på ett tyligare sätt arbetsinriktade insatser i utredningarna. Den enskildes förmågor och möjligheter för arbete dokumenteras. Kontakt har även etablerats med stadsdelens anpassade gymnasieskolor för att informera om möjliga stödinsatser. Arbetet har bidragit till att brukare utifrån sina individuella förutsättningar fått stärkt stöd mot arbete och ökad självständighet. Öka antalet lotsningar av unga (16–29 år) som varken arbetar eller studerar (UV AS) till arbetsmarknadsförvaltningens jobbtorg Antalet unga invånare i gruppen unga som varken arbetar eller studerar (UV AS) som motiverats till inskrivning på Jobbtorg fortsätter att öka, och helårsmålet bedöms uppnås. Under januari–juli har 102 ungdomar lotsats vidare (varav 86 tillhör UV AS), vilket motsvarar 75 procent av föregående års helårsresultat för målgruppen. Det uppsökande och relationsskapande arbetssättet bedöms därmed ge resultat, även om processen ofta kräver flera kontakter. Det är fortsatt en utmaning att nå och skriva in kvinnor, då män utgör 76 procent av de inskrivna. Många kvinnor tar del av råd och stöd, men färre tar steget till inskrivning. Att en kvinnlig ungdomskonsulent anställts bedöms stärka arbetet att nå kvinnor. Under sommaren ersattes drop-in med en QR-kodssatsning som genererade cirka 100 intresseanmälningar. Detta visade att digitala kontaktvägar är ett effektivt komplement till det fysiska arbetet. Verksamheten har även tagit över Jobbtorgets Instagramkonto för att stärka sin digitala närvaro, och QR-anmälningar kommer framöver att prövas som ett återkommande inslag. Framtidens hus - stärka ungdomars studie- och arbetsinkludering Framtidens hus har under januari–juli fortsatt arbetet med ungdomars studie- och arbetsinkludering. Totalt genomfördes 69 jobbsöksaktiviteter för 248 ungdomar, i nivå med 2025. Årsmålet om sex rekryteringsträffar är redan uppnått och har hittills samlat 54 ungdomar. Insatserna har lett till 37 anställningar, och fler väntas tillkomma under hösten. Körkortsutbildningen omfattade 151 aktiviteter och 669 deltagartillfällen, jämfört med 598 föregående år. Sju ungdomar har hittills tagit körkort, mot årsmålet 15. Utfallet bedöms delvis bero på att processen från aktivitet till godkänt prov tar flera månader. Studiestödet hade 729 deltagare, en minskning med 134 jämfört med samma period 2025. Nedgången syns i både Husby och Rinkeby och analyseras vidare i verksamhetsberättelsen. Nämndmål: 3.2.2 Det är attraktivt och tryggt för näringslivet att verka och växa i stadsdelsområdet Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(104) Beskrivning Nämnden arbetar utifrån stadens näringslivspolicy genom att lotsa frågor från näringsidkare till rätt instans i staden, sprida information om aktiviteter och åtgärder som staden vidtar, bevaka lokala intressen i stadsmiljö- och tillståndsfrågor, samt att arbeta för en trygg miljö inom ramen för platssamverkan. Nämnden fortsätter utveckla arbetet med trygghetsvandringar och platssamverkan för att skapa trygga och trivsamma miljöer för invånare och företag. Nämnden utvecklar arbetet med att involvera det lokala näringslivet i dialoger och forum kring frågor som är angelägna lokalt. Nämnden verkar för att stärka Järvas näringsliv genom näringslivsrådet för att främja kontakten mellan förvaltning och näringsliv samt göra området attraktivt för företag. Ett särskilt fokus läggs på Tensta, Rinkeby och Husby genom företagarnätverk. Förväntat resultat - Det lokala näringslivet uppfattar att de har kunskap om var de ska vända sig för vägledning i olika frågor - Det lokala näringslivet involveras i stadsdelsområdets trygghetsarbete genom att särskilda forum riktade mot lokala näringslivet är genomfört under året Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteten har genomförts. Det lokala näringslivet får vägledning och involveras i trygghetsarbetet De riktade näringslivsdialogerna är under planering och genomförs under hösten. Under årets dialogmöten kommer trygghetsrelaterade frågor var en stående punkt men också informationsdelning om kontaktvägar till stadsdelsförvaltningen. Verksamheten kommer under året att utveckla en metod för uppföljning av i vilken omfattning lokala näringsidkare uppfattar att de får nödvändig information om aktuella kontaktvägar till förvaltningen. Revidering av befintligt informationsmaterial pågår i syfte att nå ut med lättillgänglig och lättbegriplig information till lokala näringsidkare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra riktade näringlivsdialoger i Tensta, Rinkeby och Husby 2026-01-01 2026-11-30 Analys Planering för de riktade näringslivsdialogerna pågår och ska genomföras under hösten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(104) Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås, att underliggande nämndmål med förväntade resultat kommer uppfyllas samt utifrån att samtliga aktiviteter har genomförts under året. Förebyggande arbete för att motverka hemlöshet Det förebyggande arbetet mot hemlöshet bedöms fortsatt fungera väl utifrån ett aktivt arbete där många olika individanpassade arbetssätt tillämpas samt att avhysningar avvärjs. Samtidigt finns behov av att ytterligare stärka det tidiga och förebyggande arbetet. Analysen visar att det finns potential att i större utsträckning identifiera risk för bostadslöshet i ett tidigt skede, exempelvis genom informationsöverföring och uppsökande arbete, och att därefter ge stöd för att förebygga vräkning och/eller att ordna ett eget boende. Avseende målgruppen personer som uppbär ekonomiskt bistånd ligger fokus framledes på fortsatt samverkan, tydligare interna processer samt tidiga insatser. Nämnden arbetar aktivt för att förebygga hemlöshet på flera sätt och med flera målgrupper, exempelvis genom uppsökande arbete mot äldre personer och arbetet med att avvärja avhysningar utifrån information från hyresvärdar. Under perioden har tio äldre fått stöd utifrån hemlöshetsproblematik. Vidare stöttar nämnden personer som lever i hemlöshet samt ger individanpassat stöd för att kunna bo så självständigt som möjligt. Det sistnämnda sker till exempel genom att möjliggöra övergångar till mer självständiga boenden för personer som bor i LSS- och socialpsykiatriska verksamheter. Under perioden har nio brukare i sådana boenden flyttat till en mer självständig boendeform. Slutligen analyserar och stärker nämnden processer kopplat till boendefrågor. Under perioden har arbetet bland annat utvecklats genom en pågående utveckling av en sammanhållen boprocess och förstärkt samverkan avseende personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avhysningar som kunnat avvärjas efter inkommet meddelande till förvaltningen från hyresvärden 58,82 % 96,8 % 95 % 95 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Analys Under tertialen inkom 17 avhysningsmeddelanden, varav 10 resulterade i verkställda avhysningar. De avhysningar som inte har gått att avvärja har verkställts då lägenheterna varit övergivna och/eller på grund av att kontraktsinnehavaren inte har gått att nå. Detta har påverkat möjligheterna att arbeta förebyggande. För att ytterligare stärka det vräkningsförebyggande arbetet kommer en utveckling ske kring arbetssätt och rutiner, med fokus på informationsöverföring och samverkan, vilket bedöms kunna leda till att socialtjänsten kan komma in tidigare och arbeta mer proaktivt. Inga vräkningar har berört barn. Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem 7 0 14 Tas fram av nämnd 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med att ta fram en plan för Kistas framtida utveckling pågår och leds av stadsledningskontoret. Planen kommer innehålla en vision för Kista på sikt och mer konkreta mål och strategier med en tillhörande handlingsplan för berörda bolag och nämnder. Presentation av arbetet och ett utkast till plan har under perioden skickats till berörda bolag och nämnder. Förvaltningen har återkopplat synpunkter och förslag. Den information som nämnden tagit del av är att planen beräknas skickas ut på remiss till berörda aktörer med ambitionen att den lyfts i kommunfullmäktige under hösten. Nämndmål: 3.3.1 Invånarna har trygga och långsiktiga boendelösningar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden arbetar aktivt med att förebygga hemlöshet samt att stödja den enskilde mot en långsiktig boendelösning enligt stadens program för att motverka hemlöshet 2020-2025 samt det kommande reviderade programmet för perioden 2026 och framåt. Under året ska fortsatt arbete av lärdomar genomföras från Praktisk bostadsvägledning som syftar till att ge personer individuellt anpassat stöd utifrån den enskilde individens stödbehov och förutsättningar. Vidare ska samverkan med SHIS vidareutvecklas med fokus på att effektivisera arbetet och möjliggöra att fler kan ta del av SHIS. Arbetet med hemlösa som har en komplex problematik och äldre i hemlöshet fortsätter genom uppsökande arbete på härbärgen för att erbjuda stöd till en mer långvarig boendelösning där regionens psykiatri och beroendevård är viktiga samverkansparter. Äldre och personer med psykisk ohälsa som riskerar att hamna i hemlöshet är en prioriterad grupp i det förebyggande arbetet för uppsökare och personligt ombud som erbjuder stöd för att undvika att personer blir av med sin bostad. Förväntat resultat - Antalet genomsnittliga hushåll i tillfälliga boende minskar - Antal som beviljats sociala lägenheter i form av avtalat boende ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet prognostiseras att uppnås samt att aktiviteterna kommer genomföras. Antalet genomsnittliga hushåll i tillfälliga boende minskar I slutet av juli månad erhöll 37 hushåll bistånd i form av tillfälligt boende, vilket är en ökning från föregående period. Sju av tertialens hushåll under perioden var barnfamiljer, varav majoriteten är unika för perioden. Antalet hushåll som fått bistånd i form av tillfälligt boende har varierat under andra tertialet och var som lägst 21 hushåll. Variationer i ärendeinflöde är naturligt, därmed bedöms ökningen inte föranleda åtgärder och prognosen är att det förväntade resultatet kommer att uppnås under året.. Vidare har 37 hushåll fått stöd i att hitta Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(104) ett stadigvarande boende under andra tertialet. Framöver kommer arbetet att fokusera på att fortsätta utveckla en sammanhållen boprocess. Nämnden har även infört en möjlighet att vid behov koppla in stöd att ordna ett eget boende innan bostadslöshet uppstår som ett sätt att arbeta mer förebyggande i frågan. Utveckling av samverkan är fortsatt en viktig faktor kopplat till hållbart boende. Antal som beviljats sociala lägenheter i form av avtalat boende ökar I slutet av andra tertialet har sammanlagt 92 hushåll avtalat boende på Stiftelsen SHIS Bostäder (SHIS). Under perioden har 25 hushåll beviljats SHIS, vilket är en ökning från föregående period då 20 hushåll beviljades insatsen. Under nuvarande tertial har 21 hushåll tagit över sina kontrakt vilket också är en ökning från föregående period. En process för övertagande av kontrakt samt en struktur för uppföljning har färdigställts och kommer att följas upp under nästa period. Enligt analysen beror ökningen av antalet hushåll som tagit över sina kontrakt på ett mer strukturerat arbetssätt, vilket har lett till en mer sammanhållen process för att stötta personer i övergången till genomgångsbostad. Även uppföljning av hushåll boendes på SHIS och stöd till medarbetare i boenderelaterade frågor har bidragit. Slutligen är en sammanhållen boprocess, i vilken tillfälliga boenden, SHIS och vräkningsförebyggande arbete ses som delar av samma helhet, en viktig resurs. Självständiga boendeformer Brukare i nämndens LSS- och socialpsykiatriverksamheter har fått fortsatt stöd i att stärka sin självständighet med fokus på att möjliggöra övergångar till mer självständiga boendeformer. Genom regelbundna uppföljningar och anpassning av boendeinsatserna har totalt nio brukare gått vidare till en mer självständig boendeform. Av dessa har fem brukare tagit över förstahandskontraktet för sina försökslägenheter och fyra brukare har flyttat till mindre stödintensiva boendeformer. Resultatet visar att brukare, när förutsättningarna har funnits, har kunnat ta nästa steg mot ett mer självständigt boende. Förebygga hemlöshet bland äldre Nämndens uppsökande verksamhet har fortsatt arbetet med att motverka hemlöshet bland äldre. Samverkan har skett med civilsamhället, hyresvärdar och andra aktörer. Under perioden har sju äldre personer med risk för avhysning identifierats och åtgärder vidtagits för av stävja vräkning. Ytterligare tre äldre personer har bedömts vara bostadslösa och beviljats korttidsboende som en tillfällig boendelösning. Det uppsökande arbetet präglas av ett långsiktigt och motiverande förhållningssätt, där samverkan är en central förutsättning för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet bland äldre. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Nämnden gör bedömningen att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för åtta av åtta KF-indikatorer bedöms uppnås helt, Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(104) och att förväntade resultat för underliggande nämndmål uppnås samt att samtliga aktiviteter kommer att genomföras under året. Indikatorn andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg uppnås inte under perioden men bedöms uppnås under året. Organisering för ett hållbart arbetsliv Intensifiering av arbetet utifrån stadens rutiner kring hot och våld och annan otillåten påverkan har påbörjats, bland annat har förvaltningens skyddsrond kompletterats med ett avsnitt som innehåller frågor om hot, våld och annan otillåten påverkan. Utifrån intentionen i stadens riktlinje om chefsstruktur har en process för utvärdering fastställts i förvaltningen och genomförts under perioden. Analysen nedan redovisar chefers organisatoriska förutsättningar utifrån antal medarbetare (månadsavlönade) per chef. Totalt har förvaltningen 124 chefer. I redovisningen ingår både tillsvidareanställda som är tjänstlediga och deras vikarie (månadsavlönade) anställda i juli. Eftersom det är en sommarmånad har förvaltningen flera månadsavlönade vikarier som täcker upp när ordinarie medarbetare har semester. Detta kan ge en högre siffra än antalet medarbetare som är i tjänst vilket behöver beaktas. • Politisk verksamhet och gemensam administration: Fyra chefer har färre än tio direkt underställda medarbetare, vilket främst beror på att de har underställda chefer där färre än tio i en ledningsgrupp bedöms rimligt. • Individ- och familjeomsorg: De som har färre än tio medarbetare är två avdelningschefer, fem områdeschefer och två enhetschefer, dock har de nära tio medarbetare vilket bedöms vara inom riktlinjens intervall. Majoriteten av enhetscheferna har antal medarbetare inom intervallet 10-30 medarbetare. • Förskoleverksamhet och fritidshem: Antalet medarbetare per biträdande rektor varierar utifrån praktiska och geografiska förutsättningar samt förändringar i barnantalet under året. Mätperioden i juli påverkar att flertalet biträdande rektorer enligt statistiken har fler än 30 medarbetare. Analysen behöver också ta hänsyn till ett större organisatoriskt sammanhang, att till varje förskoleområde finns stödfunktioner, exempelvis administratör och specialpedagog. Samtliga rektorer har färre än tio medarbetare, vilket motiveras av deras pedagogiska och organisatoriska uppdrag samt ansvar för stora geografiska områden. Sammantaget motsvarar avdelningens genomsnitt riktlinjen för antal medarbetare per chef. • Äldreomsorg: De sju enhetschefer som har fler än 30 medarbetare beror bland annat på att utförarverksamheterna i Järva har en hög tillväxtgrad utifrån stadsdelsområdets förändrade demografi. Antalet medarbetare ökar kontinuerligt i befintliga enheter till följd av ökat antal brukare och förändrade behov som ska verkställas. Enheternas konstruktion komplicerar möjligheten att dela upp verksamheten på flera chefer, inom vård och omsorg finns också ett antal medarbetare som inte arbetar heltid vilket gör ett ökat antalet medarbetare/chef. Flera utökningar av chefer har redan skett men exempelvis hemtjänstområden och vård- och omsorgsboenden är svåra att dela upp i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(104) för hög utsträckning. • Stöd och service till personer med funktionsnedsättning: De geografiska förutsättningarna i området motiverar att några av områdescheferna har färre än tio medarbetare. • Övriga verksamhetsområden: Tre enhetschefer redovisar mer än 30 medarbetare, varav två enhetschefer har medarbetare som är tjänstlediga som lett till anställning av vikarier samt tidsbegränsade anställningar över sommaren. Den tredje enhetschefen har bland annat flera säsongsanställda vilket under en begränsad period innebär fler än 30 medarbetare per chef. Verksamheter som avviker från riktlinjen för chefsstruktur följs upp. Uppföljning av kompetensförsörjningsarbetet Arbetet pågår enligt inriktningen i nämndens kompetensförsörjningsplan. Rekryteringsprocessen har stärkts genom en checklista för verifiering vid ingående av anställningar. Två rekryteringskonsulter har under hösten anlitats för att stödja chefer i rekryteringsprocessen. Samtliga avdelningar fortsätter att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter som ett sätt i att attrahera och rekrytera medarbetare. Vidare följs kompetensförsörjningsarbetet under rubrikerna ledarskap och medarbetarskap, arbetsvillkor samt under målet 3.4.1. Ledarskap och medarbetarskap Enheterna arbetar utifrån förvaltningens årshjul för APT och har under perioden genomfört två moduler i programmet Medarbetarskap. Programmet syftar till att stärka friskfaktorer och bidra till en bättre arbetsmiljö, ökad delaktighet och ett ökat ansvarstagande, där varje medarbetare bidrar till verksamhetens mål, kvalitet och utveckling. Handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten är fortsatt prioriterad. Arbetsgivaren har under perioden sammanträtt med den nyinrättade fackliga referensgruppen för dialog om det pågående arbetet. Arbetsvillkor Införandet av resurs/förstärkningsteam fortsätter inom verksamheterna för att erbjuda trygga anställningar och öka personalkontinuiteten. Målet är bland annat att minska andel timavlönade, att fler ska erbjudas tillsvidareanställningar på heltid samt möjliggöra att vid ordinarie medarbetares frånvaro säkerställa vikarietäckning med befintliga medarbetare. Det är dock en fortsatt utmaning att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 82 80 81 79 82 82 2026 Andel heltidsanställningar 93,3 % 92 % 90% 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom omsorg om funktionsnedsatta Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom äldreomsorgen 88,5 % 90 % 90% 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan 3,4 % 4,2 % 4 % 4 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng 15,6 % 15,7 % 15 % 15 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg 24,5 % 23,2 % 19 % 19 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Analys Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg ligger något högre än tidigare perioder, förra året vid samma period 21,2 procent. Hemtjänsten har en fortsatt ökning av antal brukare vilket innebär behov av nyanställningar men i avvaktan på att ordinarie tillsvidareanställda tillträder finns behov av timanställda. Inom vård- och omsorgsboende håller nya avdelningar på att öppnas upp vilket också påverkat att timanställda behövts tas in under tiden, eftersom också beläggningen gått snabbare än väntat. Prognosen att nå målet om andelen arbetade timmar av timavlönad personal bedöms god då bedömningen är att införandet av resursteam kommer ge effekt under hösten. Sjukfrånvaro 6,5 % 6,8 % 7 % 7 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 2,4 % 2,5 % 2,7 % 2,7 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Analys Nämnden har förberett att från hösten 2026 erbjuda medarbetare i förskolan möjligheten att få arbetsskor som personalförmån. Införandet sker enligt förskoleförvaltningens tillämpningsanvisningar för arbetsskor i kommunal förskola. Nämndmål: 3.4.1 Medarbetare och chefer har god arbetsmiljö, trygga anställningar och möjlighet att utvecklas utifrån verksamhetens behov Uppfylls helt Beskrivning Målet ska nås genom att utifrån arbetsgivarperspektivet ha fokus inom områdena kompetensförsörjning, arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar som möjliggör kontinuitet i verksamheterna och ett närvarande ledarskap. Dessa prioriteringar bedöms leda till att sjukfrånvaron fortsätter att bibehållas på en låg nivå och att förvaltningens AMI i medarbetarenkäten höjs. Arbetet fortsätter för att förebygga risker för att medarbetare utsätts för otillåten påverkan. Förvaltningen tillhandahåller såväl akut som långsiktigt stöd till medarbetare som utsatts för hot och våld i sitt arbete. Chefer ges goda förutsättningar att bedriva ett nära och stödjande ledarskap samt ha tillgång till ändamålsenligt stöd. Ett aktivt arbete med kompetensförsörjning leder till att det finns goda förutsättningar för att behålla och utveckla medarbetare och chefer utifrån verksamhetens behov. Medarbetare ges goda och likvärdiga möjligheter att göra ett bra jobb genom tillitsbaserad styrning, bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö där inflytande och delaktighet är viktiga delar. Under året genomförs en särskild satsning på medarbetarskap med tydliga kopplingar till friskfaktorer och hållbarhet. God samverkan mellan chefer och skyddsombud på alla nivåer i organisationen är viktig då arbetstagarorganisationerna och skyddsombuden spelar en central roll i samverkan för att arbetsgivaren ska kunna säkerställa en god arbetsmiljö i nämndens verksamheter. Förväntat resultat - Förvaltningens arbete med medarbetarskap och friskfaktorer ökar medarbetarnas motivation, delaktighet och inflytande. - Medarbetarenkätens aktivt medskapandeindex (AMI) ökar. - Medarbetarenkätens delindex Motivation ökar. - Arbetsmiljöincidenter rapporteras i incidentrapporteringssystemet i högre utsträckning. - Andel heltid i förvaltningen uppgår till minst 95 procent. - Kompetensen gällande riskbedömningar i arbetsmiljöarbetet ökar hos chefer och skyddsombud. - Den totala sjukfrånvaron bibehålls på en låg nivå. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(104) Analys Nämnden bedömer att målet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för nämndmålet uppnås samt att aktiviteterna kommer att genomföras. Förvaltningens arbete med medarbetarskap och friskfaktorer ökar medarbetarnas motivation, delaktighet och inflytande. Nämndens program för medarbetarskap fortsätter där två moduler av fyra genomförts enligt arbetsmiljöårshjulet under perioden. Medarbetarskapsprogrammet förväntas leda till ökad motivation, delaktighet och inflytande för medarbetare. Medarbetarenkätens aktivt medskapandeindex (AMI) ökar Medarbetarenkätens delindex Motivation ökar Årets medarbetarenkät visar på ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 82 vilket är tre indexpunkter högre än förra året som då var på 79. Årsmål för AMI är 82 vilket förvaltningen uppnått. Delområdet motivation har ökat jämfört med föregående år från 78 till 82, styrning har ökat från 81 till 84 och ledarskap har ökat från 78 till 82. Bidragande faktorer, som kan ha påverkat det förbättrade resultatet av AMI, är den nya chefsstrukturen med nära och tillgängligt ledarskap och förra årets satsning på chefsforum, med tema ledarskap. Under perioden har enheterna arbetat utifrån medarbetarenkäten och fastställt åtgärder för att utveckla enhetens arbetsmiljö. Arbetsmiljöincidenter rapporteras i incidentrapporteringssystemet i högre utsträckning För att öka rapporteringen av arbetsmiljöincidenter i incidentrapporteringssystemet (IA) har två utbildningar hållits för chefer under maj månad, och ett utbildningstillfälle är planerat till hösten för skyddsombud. En högre rapporteringsgrad av arbetsmiljöincidenter förebygger och stärker det systematiska arbetsmiljöarbetet samt förebygger allvarligare olyckor i verksamheterna. För närvarande bedöms en viss underrapportering av incidenter, vilket gör att arbetsgivaren under året har ett särskilt fokus på att öka rapporteringen av arbetsmiljöincidenter. Under perioden har 198 arbetsmiljöincidenter rapporterats i IA. För samma period föregående år rapporterades 98 arbetsmiljöincidenter, vilket innebär ett högre antal av rapporterade arbetsmiljöincidenter. Bedömningen är att utbildningsinsatser i viss mån kan ha bidragit till en minskad underrapportering. Andel heltid i förvaltningen uppgår till minst 95 procent Andel heltid i förvaltningen uppgår i maj månad till 95,5 procent vilket är en förbättring mot föregående år där siffran var 95 procent, vilket påvisar en positiv utveckling. Arbete fortsätter med att identifiera och erbjuda ofrivilligt deltidsanställda heltid när möjlighet finns. Kompetensen gällande riskbedömningar i arbetsmiljöarbetet ökar hos chefer och skyddsombud En planering har fastställts för att öka kompetensen gällande riskbedömningar hos chefer och skyddsombud. Under mars månad hölls en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud där riskbedömning ingick i utbildningen. Den totala sjukfrånvaron bibehålls på en låg nivå Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(104) Den totala sjukfrånvaron är fortsatt låg. Riktade utbildningsinsatser för chefer har genomförts under perioden. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsskor införs inom förskola samt utförare inom socialpsykiatri och stöd och service till personer med funktionsnedsättning. 2026-01-01 2026-12-31 Analys En inventering inom förvaltningen har gjorts under perioden kring hur många som har rätt till arbetsskor inom avdelningarna förskola samt utförare inom socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Utprovning av arbetsskor har påbörjats under perioden. Förvaltningen arbetar vidare med att tydliggöra roller i den nya chefsstrukturen 2026-01-01 2026-12-31 Analys Utifrån intentionen i stadens riktlinje om chefsstruktur har en process för utvärdering fastställts i förvaltningen och genomförs under perioden Förvaltningen påbörjar implementeringen av det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Under tertialen har arbetet med professionsprogrammet gått från introduktion till genomförande. Rektorerna har skapat förutsättningar för förskollärare att delta i uppdragsutbildningen, kursen "Undervisning i förskolan, 7,5 hp", i samverkan med Uppsala universitet. Utbildningen ger deltagarna möjlighet att stärka sin undervisningskompetens och meritera sig inom professionsprogrammet. Månadsplanering mellan chef och skyddsombud implementeras. 2026-01-01 2026-06-30 Analys Implementering av stödmaterial för månadsplanering mellan chef och skyddsombud har genomförts under perioden genom information i chefsbrev, aktivitet i förvaltningens APT- årshjul och inom ramen för utbildningsinsatser för chefer och skyddsombud. Resursteam införs i äldreomsorgen och inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Resursteam har införts inom äldreomsorgen och funktionsnedsättning där tillsättningar av tjänster pågår. Samtliga enheter genomför förvaltningens program om medarbetarskap. 2026-01-01 2026-12-31 Analys Enheterna arbetar i linje med förvaltningens årshjul för APT och har i enlighet med detta genomfört två moduler i programmet medarbetarskap. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för samtliga KF-indikatorer prognostiseras att uppnås, att underliggande nämndmål prognosticeras att uppnås samt att majoriteten av aktiviteterna genomförs under året. Rådighet och beredskap Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(104) Under andra tertialet genomfördes 85 procent av nämndens inköp från anslutna leverantörer via stadens inköpssystem. Inklusive första tertialet var andelen 87 procent för helåret. Resultatet har uppnåtts genom anpassade stödinsatser till enheterna utifrån stadens månatliga rapport om systemutnyttjande. Leverantörer har även instruerats när e-fakturering saknats eller fakturainnehållet inte uppfyllt gällande krav. Arbetet med att återta Rädda Barnens fritidsgårdsverksamhet i egen regi har fortsatt. Den initiala utredningen visar att återtagandet bedöms innebära en verksamhetsövergång, vilket innebär att verksamheten och berörd personal övergår till nämnden. En aktivitetsplan är framtagen och de första informationsträffarna med personal har genomförts. Processen pågår till den 1 april 2027, då återtagandet är klart. Nämnden beslutade i maj 2026 att förvaltningen ska överta receptionens bemanning i förvaltningshuset i Tensta från första kvartalet 2027. Nuvarande väktartjänster via bevakningsföretag ersätts då av egenanställda trygghetsvärdar. Arbetssättet införs i Tensta och kan därefter utvärderas inför framtida beslut om receptionens organisering i Kista. Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Sammanfattningsvis bedöms tydliga framsteg gjorts inom flera centrala områden som innebär att nämnden ökat sin beredskapsförmåga. Samtidigt är beredskapsarbetet långsiktigt och kräver kontinuerlig utveckling. De huvudsakliga utvecklingsbehoven framåt handlar om att ytterligare stärka implementering, förankring och praktisk tillämpning i hela organisationen, samt att säkerställa uthållighet i bemanning och funktioner vid kris och höjd beredskap. Sektorsorganisation Arbetet inom den stadsövergripande sektorsorganisationen har under perioden främst fokuserat på att omsätta resultaten från de sektorsvisa risk- och sårbarhetsanalyser som färdigställdes föregående år. Nämnden har deltagit i arbetet med att ta fram och bereda sektorsspecifika ärenden, vilket har bidragit till att konkretisera identifierade risker, beroenden och utvecklingsbehov inom respektive sektor. Under perioden har även informationsdelningen mellan de stadsdelsnämnder som deltar i sektorsarbetet och de som inte ingår i respektive sektor utvecklats och systematiserats. Detta har stärkt kunskapsspridningen och skapat bättre förutsättningar för ett mer likvärdigt beredskapsarbete inom staden. Arbetssättet har även bidragit till ökad förståelse för hur sektorsorganisationen fungerar och hur stadsdelsnämndernas verksamheter påverkas av de frågor som hanteras inom respektive sektor. Kris- och krigsorganisation Under första halvåret har arbetet med att utveckla och stärka förvaltningens kris- och krigsorganisation fortsatt enligt plan. Introduktioner för nya medarbetare med funktioner i organisationen har genomförts och den årliga krisövningen har bidragit till att pröva organisationens arbetssätt, roller och beslutsvägar. Övningen visade på en god grundläggande förmåga att hantera en allvarlig samhällsstörning samtidigt som den identifierade utvecklingsområden kopplade till lägesbildsarbete, informationsdelning och samordning mellan funktioner. De lärdomar som framkommit har omhändertagits och integrerats i det Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(104) fortsatta utvecklingsarbetet. Sammantaget bedöms arbetet ha stärkt organisationens beredskap och ökat förvaltningens förmåga att agera samlat vid kriser och höjd beredskap. Trygghetspunkter Arbetet med trygghetspunkterna har under perioden fokuserat på att säkerställa bemanning och genomföra planering kring utbildning och praktiska förutsättningar för aktivering vid en samhällsstörning. Genom uppdatering av bemanningslistor, dialog med berörda verksamheter samt genomförd tillgänglighetsanalys har nämnden fått en tydligare bild av trygghetspunkternas styrkor och utvecklingsbehov. Analysen visar att de aktuella lokalerna har god fysisk tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och att personalens samlade språkkompetens skapar goda förutsättningar att möta områdets språkliga mångfald. Samtidigt har behov identifierats av förbättrad skyltning, vägvisning och kommunikationsstöd för personer med syn-, hörsel- eller kognitiva funktionsnedsättningar. Arbetet har därmed bidragit till ökad kunskap om trygghetspunkternas förmåga inför fortsatt utveckling. Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Arbetet med RSA har fortlöpt enligt plan, där arbete med steg 1–4 genomförts i enlighet med stadens årsplanering och handbok för RSA-processen. Under innevarande år har nämndens verksamhet identifierat samhällsviktig verksamhet och bedömt förmågan att hantera olika typer av kriser. Förslag på åtgärder har tagits fram utifrån dessa analyser. Kunskapsnivån har höjts genom att i större utsträckning koppla verksamhetens specifika och löpande dagliga arbete till beredskapsarbetet i stort samt genom deltagande i Länsstyrelsens nya utbildningar i kontinuitetshantering. Systematisk informationssäkerhet Pm3-projektet är pausat i avvaktan på ställningstagande om fortsatt upplägg och införandet kommer inte att kunna genomföras under 2026. Oavsett styrmodell kvarstår behovet av tydlig ansvarsfördelning för förvaltning och utveckling av stadsdelsförvaltningens it-tjänster för att säkerställa en säker och korrekt informationshantering. Genomförandegraden för stadens obligatoriska utbildningar inom dataskydd och informationssäkerhet har minskat sedan föregående uppföljning. Samtidigt har genomförandegraden bland chefer ökat något under året, även om en hög andel chefer ännu inte har genomfört utbildningen i informationssäkerhet. Kompetenshöjande insatser är därför fortsatt prioriterade. Under hösten genomförs riktade kommunikationsinsatser och egenkontroller för att öka genomförandegraden. Stödmaterial och utbildningsmaterial för egenkontroller kommer också att kommuniceras. Genom dessa insatser förväntas genomförandegraden öka under hösten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där 100 % 95 % 95 % 2026 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 75(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period uppföljning genomförts Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 3.5.1 I nämndens verksamheter är beredskapen hög och rådigheten stark Uppfylls helt Beskrivning Nämnden fortsätter att medverka till stadens arbete med att höja den civila beredskapen genom att ha en fungerande krigsledningsplan, krisledning och krisberedskap i de egna verksamheterna samt genom de etablerade trygghetspunkterna. Nämndens krisstöd fyller en viktig funktion för att ge invånare psykosocialt stöd vid allvarliga händelser i stadsdelsområdet. Utbildning och övning sker regelbundet under året. Krisledningsövningar genomförs regelbundet för att upprätthålla en god handlingsförmåga. Basen för beredskapen i verksamheten är det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och de åtgärder som tas fram i samband med detta. Verksamheterna utvecklar arbetet med kontinuitetshantering utifrån gemensam förvaltningsövergripande struktur för ökad likställighet och kunskapsuppbyggnad. Nämnden verkar för ökad rådighet genom att utreda förutsättningarna för att ta över viss lokalvård i egen regi och att undersöka förutsättningarna att bemanna förvaltningshusens receptioner med egenanställd personal. Nämndens verksamheter bedriver ett strukturerat och systematiskt informationssäkerhetsarbete genom att implementera förvaltningens lokala tillämpningsanvisning för informationssäkerhet. Beredskapsarbetet inom informationssäkerhetsområdet tydliggörs i införandet av NIS 2-direktivet. För att upprätthålla kunskapen kring informationssäkerhet ska medarbetare genomgå de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet. Genom att verksamheterna följer upp och genomför egenkontroller av genomförda utbildningar säkerställs medarbetarnas kompetens och verksamhetens förutsättningar. Chefer genomgår även e-utbildningen Informationssäkerhet för chefer. Verksamheterna informationsklassar sina digitala system. Välfärdsbrottslighet är en kostnad för samhället ur ett ekonomiskt perspektiv men ger också negativa konsekvenser genom att minska förtroendet för välfärdssystemet. Nämnden medverkar i stadens samlade kraftsamling mot välfärdsbrott och bidrar till utvecklingen inom Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 76(104) berörda verksamhetsområden. Arbetet inriktas särskilt mot verksamheter inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt upphandling. Förebyggande arbete omfattar allt från kravställning och riskanalys vid upphandling, till uppföljning av utförare samt kontroll av fakturor och utbetalningar. För att öka kunskapen om välfärdsbrott och hur oegentligheter kan förebyggas ges kontinuerligt utbildningar inom inköp och upphandling. Nämnden genomför upphandlingar och uppföljning av lokala avtal i enlighet med lagstiftning, stadens vägledningar och lokala styrdokument. Arbetet med att förstärka medvetenhet, följsamhet, struktur och intern kontroll rörande avtalsuppföljning fortsätter under året. Förväntat resultat -Nämndens beredskapsförmåga ökar -Arbetet med dataskydd och informationssäkerhet sker systematiskt där verksamheterna implementerat förvaltningens lokala tillämpningsanvisning -Andelen medarbetare som genomför de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet ökar -Andelen chefer som genomför utbildningen om informationssäkerhet för chefer ökar - Medvetenhet, följsamhet och intern kontroll stärks rörande avtalsuppföljning Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att de förväntade resultaten prognostiseras att nås samt att majoriteten av aktiviteterna prognosticeras att genomföras. Den aktivitet som inte förväntas genomföras enligt plan är: Införa Pm3-modell gällande systemförvaltning. Nämndens beredskapsförmåga ökar Arbetet med att stärka nämndens beredskap fortgår och bedrivs brett inom flera områden inklusive krisorganisation, krigsorganisation, trygghetspunkter, sektorssamverkan samt samverkan med civilsamhälle och näringsliv. Fortsatt har fokus legat på att genomföra övnings- och utbildningsinsatser samt utveckla strukturer och arbetssätt. Den årliga krisövningen har genomförts, vilket har bidragit till att stärka organisationens förmåga att agera samordnat och strukturerat vid en samhällsstörning. Flera insatser befinner sig även i genomförande- eller planeringsfas, däribland kommunikationsaktiviteter kopplade till beredskap, med särskilt fokus på beredskapsveckan. Arbetet med dataskydd och informationssäkerhet sker systematiskt där verksamheterna implementerat förvaltningens lokala tillämpningsanvisning Implementeringen av förvaltningens lokala tillämpningsanvisning för dataskydd och informationssäkerhet fortgår till stor del enligt plan. Kommunikationsinsatser behöver dock intensifieras under hösten för att säkerställa att de lokala tillämpningsanvisningarna är implementerade. En avvikelse i arbetet är pm3-projektet, som under perioden har pausats. Detta innebär att implementeringsarbetet med införandet av pm3-modellen har försenats och inte kommer att kunna slutföras under året enligt plan. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 77(104) Andelen medarbetare som genomför de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet ökar Andelen medarbetare som genomför de obligatoriska utbildningarna i dataskydd och informationssäkerhet har under perioden minskat vid jämförelse med det totala utfallet för 2025 och föregående period. Genomförandet förväntas öka under hösten, då ytterligare kommunikationsinsatser och andra åtgärder genomförs för att uppmuntra fler medarbetare att genomföra utbildningarna. Prognosen är att andelen kommer att öka under hösten och att det förväntade resultatet därmed kommer att uppnås. Andelen chefer som genomför utbildningen om informationssäkerhet för chefer ökar Andelen chefer som genomför utbildningen om informationssäkerhet för chefer har ökat vid jämförelse med det totala utfallet för 2025 och föregående period. Genomförandet förväntas öka under hösten, då ytterligare kommunikationsinsatser och andra åtgärder genomförs för att uppmuntra fler chefer att genomföra utbildningarna. Prognosen är att andelen kommer att öka under hösten och att det förväntade resultatet därmed kommer att uppnås. Medvetenhet, följsamhet och intern kontroll stärks rörande avtalsuppföljning I linje med målsättningen att stärka medvetenhet, följsamhet och intern kontroll rörande avtalsuppföljning har under perioden arbetet med löpande leverantörskontroller fortsatt. En ny roll som avtalscontroller har under perioden tillsatts i syfte att ytterligare stärka arbetet med avtalsuppföljning i enlighet med gällande rutiner. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra aktiviteter riktade gentemot civilsamhället i syfte att öka kunskap och medvetenhet kring egen beredskap 2026-04-01 2026-11-30 Analys Genomförande av aktiviteter riktade till civilsamhället har ej påbörjats enligt plan. Planering av kommunikationsinsatser inom beredskapsområdet har dock påbörjats där fokus har varit på att ta fram en struktur och inriktning för aktiviteter som ska genomföras under hösten, med särskilt fokus på beredskapsveckan som är en årlig temavecka. Aktiviteten bedöms genomföras under året inom tidsramen för aktiviteten och därav ingen avvikelse. Genomföra kommunikations- och utbildningssatsningar mot verksamheterna rörande rutin för avtalsuppföljning 2026-01-01 2026-12-31 Analys Avtalscontroller kommer under hösten att hålla genomgångar med verksamheterna rörande uppföljning av befintliga avtal och gällande rutin för avtalsuppföljning. Genomföra riktade utbildningssatsningar kring beredskap för det lokala näringslivet 2026-01-01 2026-11-30 Analys Nämnden har genomfört en riktad informations- och dialoginsats på näringslivsrådet. Under mötet presenterades förvaltningens arbete med krisberedskap och civilt försvar samt vikten av att företag och verksamheter har en egen beredskap för att kunna hantera samhällsstörningar. Insatsen har bidragit till ökad kunskap och medvetenhet om beredskapsfrågor hos det lokala näringslivet samt stärkt förutsättningarna för fortsatt samverkan mellan nämndens verksamhet och näringslivet i frågor som rör krisberedskap och civilt försvar. Införa Pm3-modell gällande systemförvaltning 2024-01-01 2026-12-31 Avvikelse Analys Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 78(104) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Införandet av pm3-modellen i förvaltningen har pausats och nytt ställningstagande kring fortsatt införande ska göras. Införandet kommer dock inte slutföras enligt plan under 2026. Kommunikationsinsatser riktad till de samhällsviktiga verksamheterna om NIS 2-direktivet 2026-05-01 2026-12-31 Analys Kommunikationsinsatser har inte påbörjat genomföras i maj enligt plan. Kommunikationsinsatser kommer dock genomföras under hösten och därav ingen avvikelse då aktiviteten kommer genomföras innan slutdatum. Utreda förutsättningarna för att bemanna förvaltningshusens receptioner med egenanställd personal. 2026-01-01 2026-03-31 Analys Förvaltningen har genomfört utredningen och Järva stadsdelsnämnd beslutade i maj 2026 att ge förvaltningen i uppdrag att överta bemanningen av receptionen i förvaltningshuset i Tensta i egen regi från och med första kvartalet 2027. Förändringen innebär att nuvarande väktartjänster via bevakningsföretag ersätts med egenanställda trygghetsvärdar, vilket bedöms ge bättre service och informationsflöde samt ökad tillgänglighet. Övertagandet genomförs i nuläget i Tensta med möjlighet att utvärdera arbetssättet inför framtida beslut om organisering av receptionen i Kista. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorerna bedöms uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls samt utifrån att aktiviteterna kommer genomföras under året. Invånarnas delaktighet och upplevda trygghet Medborgarundersökningen visar på en tydlig ökning av tryggheten i bostadsområdena. Andelen som upplever sitt område som tryggt når inte upp till målvärdet på 80 procent, men har ökat med 13 procentenheter, från 60 till 73 procent. Ökningen syns i samtliga åldersgrupper. Järva tillhör fortsatt de stadsdelar i staden med lägre uppmätt trygghet, men ligger högre än Skärholmen och Hässelby-Vällingby. Resultatet bör tolkas med viss försiktighet då antalet svarande är begränsat. Under perioden har nämnden stärkt det kunskapsbaserade och förebyggande trygghetsarbetet genom trygghetsdialoger, trygghetsvandringar, platsaktivering och utvecklade samverkansforum med bland andra Polismyndigheten, fastighetsägare och civilsamhället. Arbetet med att utveckla strukturer för trygghetsdialoger med olika målgrupper har påbörjats. Flera målgrupper, särskilt kvinnor, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning, bedöms få större inflytande i trygghetsarbetet, vilket förväntas bidra till ökad trygghet för dessa målgrupper. Ett första dialogtillfälle har genomförts tillsammans med deltagarråden inom de kommunala dagliga verksamheterna för att stärka dialogen och inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Åtta trygghetsvandringar har genomförts under året i Rinkeby, Tensta, Husby, Hjulsta och Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 79(104) Spånga. Kommunikationen kring vandringarna har utvecklats för att öka deltagandet, bland annat genom information på torg. Vandringarna har stärkt dialogen mellan invånare, lokala aktörer och förvaltningen och skapat bättre förutsättningar för att identifiera lokala trygghetsutmaningar och förbättringsområden. Platsaktivering har fortsatt utvecklats som en del av det förebyggande trygghetsarbetet och bidragit till ökad social närvaro, delaktighet och aktivitet i det offentliga rummet. Under perioden har insatser genomförts i Tensta, Husby, Rinkeby, Akalla och Spånga, bland annat inom Sommar i Järva och genom mobila pop-up-aktiviteter. Det nya konceptet Mitt Sommartorg har gett ungdomar möjlighet att vara delaktiga i planering och genomförande av aktiviteter i det offentliga rummet. Som en del av platsaktiveringen genomfördes även två publika visningar av fotbolls-VM i Husby och Tensta. Matcherna visades på storbildsskärm och kombinerades med aktiviteter för barn och unga, musik samt kostnadsfri mat och dryck. Visningarna genomfördes i samverkan med lokala aktörer och skapade välbesökta och inkluderande mötesplatser med ökad aktivitet, social gemenskap och trygghet. Även utvecklingen av gemensamma lägesbilder och nya analysmetoder bidrar till mer träffsäkra och förebyggande insatser. Även om effekterna på tryggheten bedöms uppstå över tid har arbetet under perioden skapat bättre förutsättningar för ett stärkt, kunskapsbaserat och inkluderande trygghetsarbete. Samverkan i trygghetsarbetet och ökad närvaro i stadsdelsområdet Otrygga brottsutsatta platser Platssamverkan har under perioden bedrivits enligt plan på de tre prioriterade platserna i stadsdelsområdet; Husby, Tensta och Rinkeby och under perioden även etablerats i Kista. Tensta har tagits bort från Länsstyrelsens lista över öppna drogscener, vilket bedöms vara ett resultat av långsiktigt och samordnat arbete mellan berörda aktörer. Arbetet har utvecklats mot ett större fokus på samordnade åtgärder och platsaktivering som en del av det trygghetsskapande arbetet. Insatser har genomförts inom bland annat stadsmiljö, trafik, renhållning och trygghet, parallellt med socialt förebyggande arbete i samverkan med polis och uppsökande verksamhet. Genom en etablerad samverkansstruktur har aktörerna stärkt sin förmåga att gemensamt identifiera behov, planera insatser och följa upp åtgärder. Arbetet bidrar till en mer samordnad och träffsäker hantering av trygghetsutmaningar. Det skapar förutsättningar för ökad trivsel och trygghet i de prioriterade områdena. Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Inom ramen för samverkansöverenskommelsen (SÖK) fortsätter stärkt samverkan och utvecklingen av att lokalisera socialsekreterare i polishuset. Arbetet sker tillsammans med polisens grupp Brott i nära relation (BIN). Syftet är att öka tillgängligheten till stöd och insatser, nå fler våldsutsatta och våldsutövare samt möjliggöra tidigare insatser. Arbetssättet skapar även förutsättningar för ett mer teambaserat samarbete med polisen. Arbetet med Islandsmodellen har samtidigt stärkt samverkan med polisen och förbättrat möjligheterna att tidigt identifiera och nå målgruppen. För att skapa synergier och hålla samman arbetet på den universella nivån har alla våldspreventiva delar flyttats från samverkansgruppen Våld i nära Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 80(104) relation till Unga i riskzon för kriminalitet. Kriminella miljöer och livsstilar Arbetet mot kriminella miljöer har utvecklats genom stärkt samverkan mellan socialtjänsten, Polismyndigheten och Kriminalvården. Inom sociala insatsgrupper (SIG) deltar Kriminalvården nu i ordinarie samverkansmöten, vilket möjliggör planering av stöd redan under verkställigheten. Trefasmodellen har samtidigt vidareutvecklats med tydligare ansvar, arbetsformer och övergångar före, under och efter frigivning. Fram till den 31 juli har 92 personer haft kontakt med SIG, varav 50 har inlett kontakten under året. Informations- och motivationsbesök på häkten och anstalter möjliggör kontakt redan före frigivning, och flera personer har därefter ansökt om fortsatt stöd. Sammantaget bidrar den tidiga kontakten till att motivera till fortsatt stöd och möjliggör planering inför återgången till samhället. Unga i riskzon för destruktivt beteende Samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och fritid har fortsatt genom de områdesbaserade samverkansnaven. Under våren har överenskommelser tecknats med fristående skolor om deltagande i NA V-samverkan, vilket stärker förutsättningarna för ett likvärdigt förebyggande arbete oavsett huvudman. Implementeringen av SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) har också påbörjats för att tidigare kunna samordna insatser kring barn och unga med riskfaktorer som kriminalitet och normbrytande beteende. Arbetet med coacher inom det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) har fortsatt, med fokus på att stärka den tidiga upptäckten av ANDTS-problematik bland barn och unga. En gemensam rutin har tagits fram för att verksamheter inom socialtjänst, skola och fritid ska kunna identifiera tidiga tecken och agera mer enhetligt vid oro. Arbetet ska bidra till att barn och unga med tecken på ANDTS- problematik uppmärksammas tidigare och kan erbjudas stöd i ett tidigare skede. Systemhotande brottslighet Samverkan i samverkansgruppen Systemhotande brottslighet fortgår med en arbetsgrupp som arbetar med felaktig folkbokföring och ett planerat arbete rörande föreningsbidrag. Operativ samverkan mellan lokalpolisområdet och nämnden rörande fritidsträdgårdar är upprättad vilket bedöms kunna ge samordningsvinster och stöd till nämndens verksamhet. Trygga, välskötta och tillgängliga parker och grönområden Nöjdheten med tryggheten i parker och grönområden har ökat från 60 procent 2025 till 68 procent 2026 i Medborgarundersökningen, en ökning med åtta procentenheter. Resultatet närmar sig stadens totala resultat på 78 procent. Resultatet bör tolkas med viss försiktighet mot bakgrund av den låga svarsfrekvensen i medborgarundersökningen, men utvecklingen visar en positiv riktning. Förbättringen syns hos både kvinnor och män, där kvinnors nöjdhet med tryggheten ökat från 59 till 70 procent och männens från 61 till 67 procent. Den positiva utvecklingen kan ha påverkats av flera genomförda trygghetsskapande åtgärder i parker och grönområden. Under perioden har bland annat parker rustats upp genom utbyte av möbler och lekutrustning, belysningsinsatser och andra åtgärder som förbättrar Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 81(104) orienterbarheten. Trafiknämndens arbete med tydligare vägvisningsskyltning samt genomförda trygghetsvandringar i parker och grönområden kan också ha bidragit till utvecklingen. Även nöjdheten med renhållning och skötsel i parker och grönområden har ökat, från 59 procent 2025 till 68 procent 2026 i Medborgarundersökningen, en ökning med nio procentenheter. Resultatet är det bästa sedan 2016 och närmar sig stadens totala resultat på 72 procent. Utvecklingen ligger i linje med minskningen av inkomna felanmälningar. Under perioden 1 maj–31 juli minskade antalet felanmälningar kopplade till renhållning från 501 till 271, vilket innebär att renhållningens andel av samtliga felanmälningar minskade från cirka 58 till 40 procent. En komplett modell för kvalitetssäkring av driftverksamheten i egen regi håller på att utvecklas och implementeras. Systematisk uppföljning av felanmälningar är en del av kvalitetsarbetet och bidrar till bättre planering och effektivare hantering. Verksamheten arbetar fortsatt till stor del med analoga arbetssätt för egenkontroller, driftrutter och kvalitetsuppföljning. Under perioden har ett arbete påbörjats för att utreda möjligheterna till digitala metodstöd och verktyg för parkdriften, i dialog med andra stadsdelsnämnder och Trafiknämnden. Sedan parkdriften togs över i egen regi i oktober 2025 har kontroll, flexibilitet och operativ närvaro stärkts. Renhållningen har kunnat prioriteras och genomföras med god kvalitet trots högsäsongens ökade belastning. Utmaningar kvarstår dock inom gräsklippning, trimning och ogräsrensning, där begränsad kapacitet och fordons- och maskinproblem har påverkat produktionen. Arbetsplaneringen har förbättrats under perioden och produktionen har successivt stabiliserats. Ansvarsfördelningen för renhållning i offentlig miljö är komplex och omfattar flera aktörer. Förbättrad samordning är därför viktig. Samarbetet med trafiknämndens drift har utvecklats sedan övertagandet av parkdriften, bland annat kring ansvarsfördelning, samordning och gemensamma städinsatser. Välfärdsbrott Chefer och andra nyckelpersoner inom nämndens verksamheter genomför under året stadens digitala utbildning Välfärdsbrott – ett hot mot demokratin. Utbildningen syftar till att öka medvetenheten om välfärdsbrott och riskområden samt stärka nämndens förmåga att förebygga och upptäcka dem. Nämnden medverkar även i stadens nollmätning inom relevanta områden. Resultaten används i en intern analys som underlag för kommande års prioriteringar. Nämndens interna nätverk kompletteras under året med fler funktioner för att stärka kunskapsdelning, öka samverkan mellan verksamheter och ge en samlad bild av arbetet och utvecklingsbehoven. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 82(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 73 % 74 % 72 % 60 % 80 % 80 % 2026 Analys Enligt medborgarundersökningen 2026 har andelen som upplever sitt område som tryggt ökat med 13 procentenheter jämfört med resultatet år 2025 (från 60 till 73 procent). Även om tryggheten i Järva har haft en positiv utveckling över en längre period är utvecklingen från föregående år betydligt större än den genomsnittliga ökningen de senaste åren. Att antalet svarande är begränsat innebär däremot att resultatet bör tolkas med viss försiktighet. Resultatet visar dock en tydlig positiv utveckling och det finns flera andra parametrar i uppföljningen av det övergripande trygghetsarbetet som styrker det positiva resultatet och att de insatser som görs på trygghetsområdet börjar ge resultat. Inom alla ålderskategorier har det skett en ökning som svar på frågan om man känner sig trygg att gå hem på kvällen. Kvinnors upplevda trygghet har ökat jämfört med 2025 där det får i år inte framträder betydande skillnader utifrån kön. Järva tillhör enligt mätningen fortfarande till de områden i staden med lägre uppmätt trygghet, men ligger högre än Skärholmen och Hässelby-Vällingby. Järva uppnår fortfarande inte kommunfullmäktiges förväntade resultatet på 80 procent vad gäller trygghet. Fördjupad analys av resultatet kommer genomföras i samband med nämndens verksamhetsplan för 2027 där relevanta åtgärder och trygghetsskapande insatser beslutas om inför nästkommande år. Andel stockholmare som upplever trygghet på kvällen i det område där de bor 84 % 84 % 2026 Analys Resultatet för året utifrån den regionala trygghetsmätningen redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Indikatorn är ny för 2026. Föregående års resultat för stadsdelsnämnden var lägre än årets uppsatta årsmål för indikatorn för 2026 som är 84 procent. Tryggheten i Järva har överlag förbättrats de senaste åren, även om andelen som upplever sitt område som tryggt minskat något mellan 2024 och 2025. Samtidigt visar bland annat resultatet i medborgarundersökningen för 2026 att fler invånare känner sig trygga ute på kvällstid, detta gäller alla åldrar, och även kvinnor upplever en ökad trygghet. Resultatet visar en ökning från föregående år där nämndens resultat närmar sig det samlade resultatet för staden som helhet. Nämnden genomför under året flertalet insatser för att öka invånarnas trygghet på kvällstid, exempelvis flera av pågående parkupprustningar innehåller förbättrad belysning och andra åtgärder som bidrar till en god orienterbarhet i parker. Arbetet är långsiktigt och utvecklingen pekar mot en fortsatt försiktig förbättring. Bedömningen är att resultatet kan förbättras för året men att det uppsatta årsmålet inte kommer att uppnås. Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning 62 % 66 % 59 % 52 % 73 % 73 % 2026 Analys Resultatet i årets medborgarundersökning visar på att nöjdheten med renhållning och städning i stadsdelsområdet har ökat med tio procentenheter jämfört med föregående år. Resultatet bedöms kunna bero på flera faktorer. Dels har nämnden stärkt samverkan med exempelvis trafiknämnden, fastighetsägare, näringsliv i centrumnära områden och polis i platssamverkan. Tät samverkan mellan nämndens driftverksamhet och trafiknämnden har bidragit till snabba och mer flexibla driftinsatser som bedöms ha bidragit till mindre skräp och ett mer välskött stadsdelsområdet där stadens gränsdragningar inte varit ett hinder i genomförandet av uppdraget. Trafiknämndens mer omfattande vårstädning (nollställning) av alla torg och omkringliggande ytor bedöms ha haft en god effekt, då många uppehåller sig just på torgen. Därtill har har trafiknämnden under perioden intensifierat driftarbetet i form av extra plockstädning i bland annat Tensta och mer frekvent använt maskinsug på torgytorna även vid andra tillfällen än vårstädningen. För att utveckla och stärka resultatet ytterligare ser nämnden att en intensifierad samordning, projekt Samordnad städning, med trafiknämnden och fastighetsägare kan ge resultat liksom att fortsätta med vårstädningar/nollställningar. Samtidigt inleder nämnden, inom ramen för ett IOP, ett samarbete med Järvas gemensamma krafter som förväntas underlätta kommunikationen med invånare om nedskräpning och möjligheterna att slänga rätt. Resultaten visar att skillnaden mellan män och kvinnor är relativt oförändrat för 2026 jämfört med föregående år. Den största förflyttningen har gjorts av kvinnor som nu är mer nöjda, 59 procent 2026 jämfört med 47 procent 2025. Renhållning och städning är en viktig del i upplevd trygghet, där resultatet visar på en mindre skillnad mellan könen i den specifika frågan i Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 83(104) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period undersökningen. Resultaten visar inte på bestående skillnader utifrån kön vid jämförelse över tid. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 68 % 72 % 64 % 59 % 73 % 73 % 2026 Analys Resultatet i årets medborgarundersökning visar på att nöjdheten med skötsel och städning av parker och grönområden har ökat med nio procentenheter jämfört med föregående år. Driften av parker och grönområden i egen regi har prioriterat renhållning med tydliga rutiner och uppföljning, större flexibilitet samt snabbare uppföljning av felanmälningar mot föregående år. För att utveckla och stärka resultatet ytterligare bedöms implementeringen av modell för kvalitetssäkring av driften innebära ytterligare kvalitetshöjning. Organisationen kommer att ha stabiliserats ytterligare inför nästa säsong och en ökad samordning med andra aktörer som trafiknämnden, centrumägare och fastighetsägare bedöms kunna ge större effekt även på stadsdelsområdets ytor genom ett bättre helhetsintryck. Resultaten visar att skillnaden mellan män och kvinnor är relativt oförändrat för 2026 jämfört med föregående år. Den största förflyttningen har gjorts av kvinnor som nu är mer nöjda, 64 procent 2026 jämfört med 53 procent 2025. Mäns nöjdhet låg 2025 på 64 procent och ligger på 72 procent 2026 vilket motsvarar stadens totala utfall. Skillnaderna i nöjdhet bedöms kunna bero på bland annat de olika rese- och rörelsemönster som finns mellan män och kvinnor. Män åker mer bil medan kvinnor är mindre bilburna och rör sig mer i parker och grönområden. Dessutom visar undersökningar, såsom FN:s klimatpanel IPCCC, även att kvinnor prioriterar miljöfrågor i högre grad än män, både värderingsmässigt och genom handling. Renhållning och städning är en viktig del i upplevd trygghet, där resultatet visar på en mindre skillnad mellan könen i den specifika frågan i undersökningen. Resultaten visar inte på bestående skillnader utifrån kön vid jämförelse över tid. Att antalet svarande är begränsat innebär vidare att resultatet utifrån kön bör tolkas med viss försiktighet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd utreda trygghets- och attraktivitetsåtgärder i Brandesgången 2026-01-01 2026-12-31 Analys Fortsatt arbete har bedrivits för att utveckla Brandesgången som grönt stråk. Platsbesök har genomförts och programhandlingen är i huvudsak färdigställd. En dialogpromenad genomfördes i projektets startskede med närliggande fastighetsägare vars synpunkter togs i beaktande som underlag för det fortsatta arbetet. Arbetet har fokuserat på att stärka stråkets helhetsgrepp och skapa en mer sammanhållen och attraktiv parkmiljö. Utvecklingen av Brandesgången syftar bland annat till att göra stråket mer lättorienterat och grönt samt förbättra tillgänglighetsanpassningen på platsen. Arbetet har även innefattat en utredning kring den befintliga gångbron över Isafjordsgatan som ingår i stråket. Det som utreds är dess framtida funktion kopplat till framtida behov och hur den påverkar stadsbilden vid eventuellt bevarande eller borttagande. Delen närmast Kista Galleria planeras att bli den första etappen i projektet där viss anläggning kan komma att ske redan under hösten. Arbetet följer planerad tidplan. Trafiknämnden ska i samråd med Järva stadsdelsnämnd stärka tillgängligheten till Järvafältet genom trygghetsinvesteringar vid den så kallade ”Järvaporten” 2026-01-01 2026-12-31 Analys Trafiknämnden har i samråd med Järva stadsdelsnämnd tagit fram en bygghandling för Järvaporten. Byggstart planeras efter sommaren. Diskussion pågår om ansvar för drift och skötsel av ytor inom området. Projektet syftar till att stärka kopplingen mellan Spångadalen och Järvafältet med grönska och vistelseytor. Projektet bedöms bidra till ökad trivsel/upplevd trygghet samt bättre tillgång till grönområden. Detta stärker jämlik tillgång till stadens offentliga rum, särskilt för grupper med begränsad tillgång till alternativa rekreationsmiljöer såsom exempelvis barn och äldre. Platsen är komplex med flera aktörer och otydlig ansvarsfördelning, särskilt avseende drift vilket har utgjort en utmaning. Området omfattas även av begränsningar kopplade till Trafikverkets krav. Buller från intilliggande trafik samt risk för nedfallande material påverkar platsens användbarhet. Nedskräpning och otillåten parkering som förekommer på platsen påverkar trygghet och funktion, men förhoppningen är att det minskar i och med att projektet färdigställs. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 84(104) Nämndmål: 3.6.1 Förebyggande insatser ökar tryggheten och stadsdelsområdet är tryggt och välskött Uppfylls helt Beskrivning Stadens trygghetsprogram är vägledande för nämndens brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Prioriterat under året är att fortsätta utveckla arbetet inom den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen med fokus på de fem samverkansområdena. Platssamverkan genomförs på tre prioriterade platser i stadsdelsområdet; Husby, Tensta och Rinkeby. Medborgardialoger och trygghetsvandringar genomförs för att säkerställa att invånarperspektivet tas tillvara vid genomförande av trygghetsskapande åtgärder. Arbetet med platsaktivering utvecklas för ökad trygghet och delaktighet i det offentliga rummet. Driftuppdraget med renhållning och grönyteskötsel i egen regi ska nyttja möjligheten till ökad kontroll och större flexibilitet där insatser genomförs skyndsamt och effektivt. Skötsel- och underhållsplaner tas fram. Modell för kvalitetssäkring av driftverksamhet i egen regi ska implementeras. För att säkerställa att verksamhetsutvecklingen resulterar i att invånarnas nöjdhet med renhållning inom stadsdelsområdet ökar finns en systematisk uppföljning av inkomna felanmälningar. För att förebygga användningen och skadeverkningarna av alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar, förstärker nämnden ANDTS-arbetet genom att arbeta med förebyggande och uppsökande arbete mot olika målgrupper. ANDTS-coachmetoden stärker yrkesverksammas kunskaper om ANDTS-förebyggande arbetssätt. Förväntat resultat -Andelen invånare som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar -Andelen kvinnor som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar -Platsaktivering på fler platser och vid fler tillfällen i stadsdelsområdet är genomfört under året -Andelen invånare som upplever nöjdhet med skötsel och städning av parker och grönområden ökar -Andelen invånare som upplever nöjdhet med renhållning och städning ökar -Andelen felanmälningar kopplat till renhållning minskar -Preventionsindex (PI-mini) ökar Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet har uppnåtts samt att aktiviteterna har genomförts. Två aktiviteter är försenade men kommer genomföras innan årets slut och bedöms inte påverka att de Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 85(104) förväntade resultaten uppnås eller måluppfyllelsen negativt. Andelen invånare som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar och andelen kvinnor som upplever att stadsdelsområdet är tryggt att bo i ökar Medborgarundersökningen visar på en ökad trygghet i bostadsområdena. Andelen som upplever sitt område som tryggt har ökat med 13 procentenheter jämfört med resultatet år 2025 (från 60 till 73 procent) och även resultatet för kvinnor har ökat. Även om tryggheten i Järva har haft en positiv utveckling över en längre period är utvecklingen från föregående år betydligt större än den genomsnittliga ökningen de senaste åren. Att antalet svarande är begränsat innebär däremot att resultatet bör tolkas med viss försiktighet. Platsaktivering på fler platser och vid fler tillfällen i stadsdelsområdet är genomfört under året Platsaktivering har genomförts på fler platser och vid fler tillfällen under året. Under perioden har insatser genomförts i Tensta, Husby, Rinkeby, Akalla och Spånga, bland annat inom ramen för Sommar i Järva och genom mobila pop-up-aktiviteter. Arbetet har även utvecklats genom det nya konceptet Mitt Sommartorg, där ungdomar ges möjlighet att vara delaktiga i planering och genomförande av aktiviteter i det offentliga rummet. Sammantaget har insatserna bidragit till ökad social närvaro, fler mötesplatser och stärkta möjligheter till delaktighet. Andelen invånare som upplever nöjdhet med skötsel och städning av parker och grönområden ökar Resultatet visar en tydlig förbättring av stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden. Nöjdheten har ökat med nio procentenheter, från 59 procent 2025 till 68 procent 2026, vilket är det högsta resultatet under den senaste tioårsperioden. Förbättringen bedöms bland annat bero på ett ökat fokus på renhållning, tydligare rutiner och uppföljning samt snabbare hantering av felanmälningar. Även prioriterad gräsklippning, ökad synlighet i driften, fler Järvavärdar och insatser efter trygghetsvandringar har bidragit. Kommunikation om genomförda driftåtgärder har också ökat och flera parker har rustats upp under de senaste åren, vilket bidrar till ett mer välskött intryck. Andelen invånare som upplever nöjdhet med renhållning och städning ökar Andelen invånare som upplever nöjdhet med renhållning och städning i medborgarundersökningen visar en tydlig förbättring. Nöjdheten har ökat med 10 procentenheter, från 52 procent 2025 till 62 procent 2026, vilket är det högsta resultatet under den senaste tioårsperioden. Förbättringen bedöms bland annat vara ett resultat av stärkt samverkan mellan nämnden, trafiknämnden, fastighetsägare, näringsliv och polis samt mer samordnade och flexibla driftinsatser. Trafiknämndens vårstädning och utökade plockstädning, tillsammans med ett ökat fokus på renhållning inom drift av parker och grönområden, bedöms ha bidragit till resultatet. Även Järvavärdarnas ökade närvaro och utökade möjligheter till källsortering har bidragit till ett mer välskött stadsdelsområde. Andelen felanmälningar kopplat till renhållning minskar Andelen felanmälningar kopplade till renhållningsuppdraget har under perioden minskat med Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 86(104) cirka 18 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Preventionsindex (PI-mini) ökar Mätresultaten från PI-mini kommer att presenteras i november och återrapporteras i verksamhetsberättelsen (VB) 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera modell för kvalitetssäkring av driften av parker och grönområden 2026-01-01 2026-08-31 Avvikelse Analys Arbetet med att ta fram en modell för kvalitetssäkring av driften av parker och grönområden har fortsatt. Arbetet är ännu inte slutfört och implementeringsarbetet kommer därmed att pågå under hela året. Som en del av kvalitetssäkringen genomförs löpande egenkontroller inom återkommande arbetsmoment. Syftet är att säkerställa kontinuitet i arbetet och skapa en tydlig uppföljning av genomförda insatser. Utöver egenkontrollerna genomförs fördjupade kvalitetskontroller i fält. Arbetet har identifierat behov av en mer strukturerad metod för dessa kontroller, bland annat avseende vilka platser som ska följas upp, i vilken omfattning och med vilken frekvens. En viktig del i den fortsatta utvecklingen är att genomföra en mer systematisk analys av inkomna felanmälningar. Målsättningen är att kunna identifiera geografiska områden och typer av driftfrågor där flest synpunkter inkommer, för att stärka prioriteringar, uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheten. Sammantaget bedöms en grundläggande struktur för kvalitetsarbetet vara etablerad, samtidigt som flera delar behöver utvecklas innan modellen är helt implementerad. Utreda kompletterande insatser för att öka tryggheten och servicen i stadsdelsområdets offentliga miljöer och i förvaltningens publika lokaler 2026-01-01 2026-08-31 Avvikelse Analys Planeringen och genomförande av aktiviteten är kopplad till införande av befattningen trygghetsvärdar. I augusti tillträdde den nyinrättade tjänsten säkerhetssamordnare. Denne kommer att ha huvudansvaret för genomförandet av utredningen. Förseningen beror på att den fackliga samverkan och beslut rörande inrättande av tjänsten säkerhetssamordnare och sedan inrättande av trygghetsvärdar tog längre tid än planerat. Utveckla strukturer för att genomföra trygghetsdialoger med särskilt fokus på grupper som sällan kommer till tals 2026-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med att utveckla strukturer för trygghetsdialoger fortgår enligt plan. Under perioden har ett första dialogtillfälle tillsammans med de kommunala dagliga verksamheternas deltagarråd genomförts. Det är planerat att genomföra minst ett tillfälle till under hösten. Syftet är att inleda ett gemensamt arbete för att stärka dialogen med målgruppen personer med funktionsnedsättning. Arbetet som påbörjats med ungdomsgården i Tensta för att utveckla dialogen med tjejer i åldern 14-18 år planeras fortsätta under hösten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls delvis Analys Nämnden gör prognosen att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis. Bedömningen grundar sig på att målvärdet för KF-indikatorn bedöms uppnås delvis, att underliggande nämndmål med förväntade resultat uppfylls samt utifrån att aktiviteterna genomförs under året. Arbete för att tillgodose de mänskliga rättigheterna Kunskap och information Under perioden har stadens program för mänskliga rättigheter och nämndens övergripande Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 87(104) prioriteringar presenterats på chefsforum för att skapa en gemensam bild av styrning och prioriteringar samt stärka ett samordnat och långsiktigt arbete med social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Inom fritidsverksamheten har arbetet utvecklats genom stärkt struktur, metodstöd, normmedvetna samtal, temakvällar och workshops. Planeringen av en utbildningsdag i mänskliga rättigheter har fortsatt i samverkan med Uppsala universitet. Utbildnings- och kompetenshöjande insatser inom mänskliga rättigheter, rasism, HBTQI och romsk inkludering har genomförts inom flera verksamheter. Inom förskolan har diplomutbildningen mot rasism fortsatt att implementeras och kopplats till det befintliga arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Inom äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning, socialpsykiatri samt individ- och familjeomsorg har kunskaperna omsatts genom handlingsplaner, APT-reflektioner och arbete med konkreta situationer. Sammantaget har fler verksamheter genomfört utbildningar och diplomeringar jämfört med tidigare uppföljning, och arbetet har blivit mer strukturerat och verksamhetsnära. Välfärd och service Nämndens verksamheter har under perioden fortsatt att utveckla tillgängligheten till stöd och service och sänka trösklarna för invånare att ta del av välfärden. Inom socialtjänstens förebyggande och främjande arbete har fler kontaktvägar, uppsökande arbetssätt och stärkt samverkan fortsatt utvecklas. Mobila medborgarkontor, närvaro i skolor och fritidsverksamheter samt riktade insatser för grupper som riskerar att inte nås av ordinarie verksamhet har bidragit till att fler personer kan nås tidigt och erbjudas stöd utifrån sina behov. Arbetet med flexibla kontaktformer och individanpassade arbetssätt har också fortsatt. Arbetet med universell utformning har fortsatt i syfte att säkerställa att information, tjänster och verksamheter kan användas av så många som möjligt. Det har bland annat skett genom visuella hjälpmedel inom ekonomiskt bistånd för att underlätta kommunikation och stärka individens förståelse och delaktighet. Inom daglig verksamhet har fokus också legat på tillgänglig fysisk miljö samt information, kommunikation och tillgång till ny teknik. Arbetet med rättighetsperspektiv i ärendeberedningen har utvecklats genom ett nytt arbetssätt för att stärka barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektiven i nämndens beslutsunderlag. Medarbetare med centrala roller erbjuds stöd och uppföljningen visar förbättrad följsamhet till rutinen. Under januari–mars 2026 hade 84 procent av relevanta ärenden ett ställningstagande, jämfört med drygt 73 procent 2025. Under april–juni ökade andelen till 95 procent, jämfört med knappt 48 procent samma period 2025. Det fortsatta arbetet fokuserar på att ytterligare integrera rättighetsperspektiven i analys och beredning, så att de får genomslag i bedömningar och beslutsunderlag. Inom individ- och familjeomsorg har barnrättsperspektivet fortsatt att stärkas. Under året har en introduktionsutbildning i barnkonventionen tagits fram och ska hållas av barnombud inom verksamheten två gånger per år. Andelen utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling uppgick till 79 procent under perioden, vilket är en ökning med tre procentenheter under jämfört med samma period föregående år. Inom ekonomiskt bistånd har andelen barnfamiljer där frågor om barn har ställts ökat från 12,73 procent i tertial 1 till 44 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 88(104) procent i tertial 2. Ökningen visar att barns situation i högre grad uppmärksammas systematiskt i utredningsarbetet. Invånarnas delaktighet i stadsutvecklingen har stärkts genom torgdialoger, dialoger inför upprustningar och riktade insatser för grupper som tidigare varit underrepresenterade. Andelen invånare som känner till hur de kan påverka beslut om parker, lekplatser och parklekar har ökat till 43 procent, jämfört med 33 procent föregående år och 27 procent i staden som helhet. Dialoger har bland annat genomförts om dansbanan i Akalla by, Soltunet och en lekotop i Akalla. Torgdialogerna inom Låt oss berätta har utvecklats genom bredare samverkan och informationen om parker på stadens webbplats har fortsatt att uppdateras. Sammantaget har invånarnas möjligheter att få information, lämna synpunkter och påverka den lokala stadsmiljön stärkts. Delaktighet och inflytande I Medborgarundersökningen är nämndens utfall för andel med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor 38 procent. Det innebär en ökning med sex procentenheter jämfört med föregående års mätning och med tre procentenheter sedan 2024, då frågan om förtroende för stadsdelsförvaltningen ställdes för första gången. Utfallet är fortfarande lägre än årsmålet på 41 procent och stadens genomsnitt på 40 procent. Under perioden har informationsinsatser inför valet genomförts i samverkan med valnämnden. Insatserna har bland annat omfattat information om förtidsröstningslokaler, stöd kring de nya digitala röstkorten samt information vid lokala evenemang och genom demokratiambassadörer. En första informationsinsats genomfördes i samband med nationaldagsfirandet i Rinkeby. Nämnden har även samverkat med civilsamhället genom informations- och dialogaktiviteter om valet och demokratifrågor via Rinkeby Folkets Hus och Folkets Husby. Unga feriearbetande demokratiambassadörer inom Framtidens hus har under perioden tagit fram kampanjidéer för att öka valdeltagandet bland unga. Några av idéerna kommer att genomföras i en valkampanj riktad till unga förstagångsväljare under slutet av augusti och början av september. Under året har delaktigheten för pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor stärkts, med syfte att öka rådens möjlighet att bidra med kunskap och synpunkter i beredningen av nämndärenden. Ett nytt arbetssätt har tagits fram och sedan mars erbjuds stöd till handläggare för att identifiera relevanta ärenden för respektive råd. Uppföljningen visar att samtliga ärenden som berör äldres levnadsförhållanden respektive personer med funktionsnedsättning har passerat råden innan beslut i nämnden. Arbetssättet utvecklas fortsatt för att säkerställa att råden får ärendena i tillräckligt god tid och att deras synpunkter kan beaktas i beredningen. Under perioden har en översyn av arbetsprocessen för medborgarförslag påbörjats. Syftet är att förenkla och tydliggöra processen för invånare och skapa bättre förutsättningar för fler att lämna medborgarförslag och följa hur förslagen hanteras. Arbetet med medborgarbudgeten kring dansbanan i Akalla by har gått vidare. En referensgrupp har bildats och ett dialogtillfälle har genomförts. Synpunkterna från dialogen Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 89(104) har tillsammans med det framröstade förslaget gett underlag för fortsatt projektering. Anläggningsarbetet planeras att påbörjas under hösten. En utmaning är att balansera invånarnas önskemål med projektets ekonomiska och tekniska förutsättningar. Projektets tidplan kan även påverkas av förslagets omfattning och eventuella tillståndsprocesser. Arbetet med tre IOP-överenskommelser med inriktning på miljö och klimat beslutades i aprilnämnden. Samverkan har påbörjats med bland annat remakeverkstäder, cykelkurser och hållbarhetsaktiviteter i samband med Stockholm Vatten och Avfall (SVOA), Pop-up återbruk, Returrundan och Återbruket. Syftet är att tillsammans med civilsamhället skapa fler möjligheter för invånare att delta i omställningsarbetet. En av överenskommelserna omfattar även utvecklad samverkan med Järva HUB ungdomsråd, med målet att etablera rådet som en strukturerad dialogpart till nämnden och stärka ungas delaktighet och inflytande i nämndens utvecklings- och beslutsprocesser. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel med förtroende för stadsdelsförvaltnin gen i det område där man bor 38 37 38 32 41 % 41 % 2026 Analys Nämndens utfall är 38 procent, vilket är lägre än årsmålet och stadens genomsnitt på 40 procent. Samtidigt har förtroendet ökat med sex procentenheter sedan föregående år och något jämfört med 2024. Inga betydande könsskillnader framträder över tid. Högst förtroende uppger åldersgruppen 50–64 år, medan 65 år och äldre har lägst, trots en ökning med nio procentenheter. Bland 18–34-åringar har förtroendet minskat med sex procentenheter. Resultaten kan relateras till frågor om demokrati och inflytande i medborgarundersökningen. Järva ligger över stadens genomsnitt och 48 procent uppger att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och idéer om parker, lekplatser och parklekar, jämfört med 33 procent i staden. Äldre är den grupp som i störst utsträckning uppger att de vet hur de kan påverka och vara delaktiga. Förtroendet kan bland annat påverkas av invånarnas kännedom om förvaltningens ansvar och verksamhet. Den stora andelen som varken har stort eller litet förtroende kan tyda på begränsad kännedom, vilket kan leda till missförstånd och felaktiga förväntningar. En fördjupad analys genomförs inför verksamhetsplanen 2027 och ska ligga till grund för åtgärder för att öka invånarnas förtroende. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Analys Implementeringen av handlingsplanen mot rasism fortsätter med fokus på fritids- och förskoleverksamheten. Kunskapshöjande insatser är en viktig del av arbetet och flera verksamheter har genomfört stadens nya diplomutbildning mot rasism. Implementeringen av övriga handlingsplaner som beslutades under våren inleds under hösten. I verksamhetsplaneringen identifieras behov av kunskapshöjande insatser och hur handlingsplanerna ska integreras i verksamheten. En viktig utgångspunkt är att välgrundade analyser med rättighetsperspektiv ska genomsyra planeringen och bidra till ett helhetsperspektiv i implementeringen. Förskolan har fortsatt anpassa utbildningsmaterialet till sin verksamhet inför diplomutbildningarna. Anpassningen tydliggör hur frågor om rasism, hbtqi, normer och inkludering kan omsättas i undervisning, lärmiljöer och det dagliga arbetet. Utbildningen kopplas även till förskolornas befintliga arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 90(104) Nämndmål: 3.7.1 Invånarna har tillgång till en jämställd och likvärdig samhällsservice och är delaktiga i den lokala samhällsutvecklingen Uppfylls helt Beskrivning Verksamheterna arbetar för att bidra till ökad måluppfyllelse av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Med utgångspunkt i stadens program för de mänskliga rättigheterna arbetar nämndens verksamheter utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Nämndens verksamheter antar ett rättighetsbaserat arbetssätt och vidtar åtgärder där det finns omotiverade skillnader avseende rättigheter och möjligheter. Nämndens verksamheter fokuserar på att säkerställa de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, att motverka rasism, tillgodose barnets rättigheter och jämställdhet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer, äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Nämndens verksamheter implementerar handlingsplanen mot rasism under året. Verksamheterna har ett helhetsperspektiv och gör prioriteringar utifrån de förväntningar som anges för verksamhetsområdet i handlingsplanen. Under året är nämndens fritids- och förskoleverksamheter särskilt prioriterade i implementeringsarbetet. Arbetet med romsk inkludering fortsätter inom nämndens socialtjänstverksamheter. Inom nämndens öppna verksamheter ska hållbarhetsperspektivet i kommunikationen till invånare synliggöras när det gäller hur verksamheterna arbetar med social och ekologisk hållbarhet. I utvecklingen av arbetet ska fokus vara att förbättra tillgängligheten i kommunikationen, synliggöra verksamheten för specifika målgrupper och eventuell genomförd diplomering samt hur verksamheten arbetar med ekologisk hållbarhet. Genom att skapa förutsättningar för delaktighet i nämndens verksamheter och i utvecklingen av lokalsamhället bidrar nämnden till att stärka och utveckla lokal demokrati i stadsdelsområdet. Nämnden för en aktiv och kontinuerlig dialog med verksamheternas målgrupper. Medborgardialoger är välbesökta och når grupper som annars inte gör sina röster hörda. Nämnden fortsätter sitt förstärkta demokratiarbete riktat mot ungdomar genom satsningar på forum såsom gårdsråd, ambassadörskap och andra former för involvering. Inför valet 2026 genomför nämnden insatser för att höja valdeltagandet med fokus på Rinkeby, Husby och Tensta. För att skapa engagemang kring valet och öka andelen unga som röstar för första gången arbetar nämnden med demokratiambassadörer. Under året kommer samverkan för att främja cykling och delaktighet i klimatomställningen särskilt beaktas i framtagandet av IOP-överenskommelser med idéburna parter. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 91(104) Förväntat resultat -Andelen tjänsteutlåtanden där barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektivet finns med ökar -Antalet verksamheter som genomgått diplomutbildning om alla former av rasism och hbtqi ökar -Andelen invånare med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor ökar -Minst ett IOP ska ha en tydlig riktning mot miljö- och klimat och bidra till att främja delaktighet i omställningen Analys Nämnden gör prognosen att målet kommer uppnås. Bedömningen grundas på att förväntat resultat för målet kommer uppnås samt att aktiviteterna har genomförts. Andelen tjänsteutlåtanden där barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektivet finns med ökar Andelen tjänsteutlåtanden där barnrätts-, funktionshinders- och jämställdhetsperspektiven finns med har ökat tydligt. I den senaste uppföljningen hade 95 procent av ärendena ett ställningstagande till de obligatoriska rättighetsperspektiven, jämfört med knappt 48 procent under motsvarande period 2025. Antalet verksamheter som genomgått diplomutbildning om alla former av rasism och HBTQI ökar Fler verksamheter inom nämnden har under året genomgått diplomutbildningar inom HBTQI och arbete mot rasism. Ett flertal verksamheter har genomgått diplomutbildning i HBTQI, bland annat samtliga utförarverksamheter inom socialpsykiatri. Även diplomutbildning mot rasism har genomförts av handläggare inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Parallellt har utbildningar inom rasism och romsk inkludering genomförts och arbetet med att omsätta kunskaperna i verksamheterna har stärkts genom handlingsplaner, APT-reflektioner och andra verksamhetsnära insatser. Andelen invånare med förtroende för stadsdelsförvaltningen i det område där man bor ökar Invånarnas förtroende för stadsdelsförvaltningen har ökat med sex procentenheter i Medborgarundersökningen för 2026 och uppgår 2026 till 38 procent. Förvaltningen har fortsatt stärka invånarnas delaktighet och inflytande genom bland annat val- och demokratiinsatser, medborgarförslag och medborgarbudgeten i Akalla by. Samverkan med civilsamhället och unga demokratiambassadörer har också utvecklats. Kommunikativa insatser har samtidigt ökat kännedomen om förvaltningens verksamhet och skapat fler vägar för invånare att få information, ställa frågor och lämna synpunkter. Tydlig och målgruppsanpassad kommunikation i olika kanaler bidrar därmed till ökad delaktighet och möjlighet att påverka utvecklingen i stadsdelsområdet. Minst ett IOP ska ha en tydlig riktning mot miljö- och klimat och bidra till att främja delaktighet i omställningen Under perioden har arbetet med tre IOP-överenskommelser med inriktning mot miljö och Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 92(104) klimat fortsatt. Överenskommelserna beslutades av nämnden i april. Samverkan inleds under augusti med aktiviteter som bland annat remakeverkstäder, cykelkurser och hållbarhetsaktiviteter kopplade till återbruk. Syftet är att tillsammans med civilsamhället skapa fler möjligheter för invånare att delta i omställningen. En av överenskommelserna har även en tydlig inriktning mot att stärka ungas delaktighet och inflytande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomför projekt rörande medborgarbudget 2024-01-01 2026-12-31 Analys Arbetet med genomförande av medborgarbudget kring dansbanan i Akalla by fortgår. Inom projektet har en referensgrupp bildats där personer som lämnat in förslag om en dansbana samt verksamheter i Akalla by har bjudits in att delta. Utifrån det framröstade förslaget och de synpunkter som framkommit under dialog pågår arbetet med att ta fram ett förslag som ska resultera i färdiga handlingar för genomförandet av anläggningsarbetet, vilket planeras att påbörjas under hösten. En utmaning i arbetet är att den ursprungliga tidplanen togs fram innan det vinnande förslaget var fastställt. Förslagets omfattning i projektering, samt eventuella tillståndsprocesser, kan medföra påverkan på projektets tidplan. I samarbete med valnämnden och föreningslivet sprida tillgänglig information om valet 2026-01-01 2026-09-30 Analys Planeringen av informationsinsatser för att öka valdeltagandet fortgår. Inriktningen på informationsinsatserna är att synliggöra lokalerna för förtidsröstning att ge stöd till invånare kring de nya digitala röstkorten på medborgarkontoren och mobila medborgarkontoren, att informera om valet på lokala event samt att sprida information om valet via demokratiambassadörerna. Kommunikationsinsatser påbörjades i augusti inför uppstart av förtidsröstningen och fortsätter fram till valet i september. Nämnden samverkar därutöver med civilsamhället genom upphandling av informations- och dialogaktiviteter om valet och demokratifrågor via Rinkeby Folkets Hus och Folkets Husby. Ta fram checklista för extern kommunikation gällande hur de öppna verksamheterna arbetar med social och ekologisk hållbarhet 2026-01-01 2026-08-31 Analys En översyn har genomförts av samtliga permanenta webbsidor för öppna mötesplatser. Översynen visade på utvecklingsmöjligheter avseende verksamheternas beskrivning av tillgänglighetsanpassningar, information om genomförda diplomeringar (hbtqi och mot rasism), verksamhet för specifika målgrupper och verksamhetens arbete med ekologisk hållbarhet. Verksamheterna har fått en sammanställning över utvecklingsmöjligheterna och ett förvaltningsövergripande stödmaterial som stöd för berörda chefer i det fortsatta utvecklingsarbetet med att stärka den externa kommunikationen gentemot invånarna gällande social och ekologisk hållbarhet. Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3 588,7 0,2 4,1 3 593,0 0,0 Kostnader (+) 3 827,6 0,2 37,2 3 865,0 0,0 Intäkter (-) -238,9 0,0 -33,1 -272,0 0,0 Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 0,0 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 93(104) Resultatenheternas överskott från 2025(+) 62,9 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -62,9 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 0,0 Budgetförutsättningar Den av kommunfullmäktige beslutade driftbudgeten för 2026 uppgår för nämnden till netto 3 561,1 mnkr. Under februari har kommunstyrelsen i ärendet Avstämning av mål och budget för 2026, beviljat nämnden budgetjusteringar om totalt 23,6 mnkr i ökade driftmedel. I samband med tertialrapport 1 har det fattats beslut om ytterligare 4,0 mnkr i ökade driftmedel. Därmed blir den justerade driftbudgeten netto 3 588,7 mnkr. Se vidare i tabellen nedan och under respektive verksamhetsområde. Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 116,4 0,0 0,0 116,4 116,4 0,0 Individ- och familjeomsorg 728,8 0,0 0,0 728,8 728,8 0,0 varav barn och ungdom 524,7 0,0 0,0 524,7 524,7 0,0 varav vuxna 111,3 0,0 0,0 111,3 111,3 0,0 varav socialpsykiatri 92,8 0,0 0,0 92,8 92,8 0,0 varav nyanlända 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgä rder 44,1 0,0 0,0 44,1 44,1 0,0 Ekonomiskt bistånd 344,2 0,0 0,0 344,2 339,2 5,0 varav handläggare 84,5 0,0 0,0 85,5 85,5 0,0 Stadsmiljö- verksamhet 54,3 0,0 0,0 54,3 54,3 0,0 Avskrivningar 23,0 0,0 0,0 23,0 23,0 0,0 Internräntor 6,0 0,0 0,0 6,0 6,0 0,0 Förskole- verksamhet 635,8 0,0 -24,0 611,8 616,8 -5,0 Äldreomsorg 799,5 0,0 0,0 799,5 799,5 0,0 Stöd och service till personer med funktions- nedsättning 689,6 0,2 28,1 717,9 717,9 0,0 Barn, kultur och fritid 146,9 0,0 0,0 146,9 146,9 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 94(104) Totalt 3 588,7 0,2 4,1 3 593,0 3 593,0 0,0 Nämnd och administration Den justerade nettobudgeten uppgår till 116,4 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Kommunstyrelsen har till nämnden fördelat 1,9 mnkr för miljö- och klimatsamordnare, 1,0 mnkr för samordning av Järvaområdets utveckling och 2,9 mnkr för platssamverkan, det vill säga arbete med trygghetsskapande-, brottsförebyggande- och trivselskapande åtgärder, 1,0 mnkr för lokalt näringslivsarbete, 1,0 mnkr för stärkt arbete mot välfärdsbrott, 0,7 mnkr för informationssäkerhet och 0,2 mnkr för demokratidagar. Området innefattar nämnd- och förvaltningsövergripande administration, HR och ekonomi. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 728,8 mnkr. Prognosen visar på en budget i balans. Verksamhetsområdet innefattar verksamheterna barn och ungdom, vuxen, socialpsykiatri samt nyanlända. Barn och ungdom Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 524,7 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Placeringskostnader för barn och ungdomar bedöms i nuläget rymmas inom fastställd budget. Antalet ungdomar som placerats på grund av risk för inblandning i kriminella konflikter ökade under det andra halvåret 2025 och ligger fortsatt på en hög nivå vid innevarande års början. Antal placeringar och kostnader har ökat i jämförelse med samma period föregående år. Denna trend märks också baserat på ett ökat antal orosanmälningar. Eventuella volymökningar, som tenderar att ske under senare delen av året, är inräknade i prognosen. Verksamheten säkerställer att varje individ erhåller en ändamålsenlig placering. Uppföljning sker löpande, och möjligheterna till hemtagning utreds. Dygnskostnader förhandlas med berörda leverantörer. Verksamheten består av tre områden. Området Socialtjänst Barn och Unga ansvarar för utredningar, uppföljningar av insatser samt placeringar för barn upp till respektive över 12 år. De ansvarar även för placeringar av barn och ungdomar i familj- och jourhem samt kontaktverksamhet. Området Öppenvård erbjuder råd, stöd och utbildning för föräldrar. Området Tidigt socialt stöd ansvarar för mottagning av barn och unga, fältverksamheten, föräldrarådgivning och familjerätt. Vuxen Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 111,3 mnkr. Prognosen visar på en budget i balans. Antal ärenden och därmed kostnader kopplade till relationsvåld har visat på en något ökande trend under året. Kostnader för relationsvåld bedöms i dagsläget inrymmas inom årets budget under förutsättning att nuvarande volymer kvarstår under resterande del av året. Kostnader för placeringar inom beroendevård följs på förvaltningen i tre kategorier: missbruk, Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 95(104) dubbeldiagnoser och unga vuxna. Kostnader för skadligt bruk och beroende visar en ökande trend utifrån bred komplexitet i brukarnas problematik medan kostnader för unga vuxna visar på låga nivåer. Verksamheten jobbar aktivt för att nå fler individer inom målgruppen unga vuxna. Verksamhetsområdet innefattar verksamheterna skadligt bruk och beroende, relationsvåld, hemlöshetsfrågor, sociala insatsgrupper, öppenvård samt RVC väst. Socialpsykiatri Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 92,8 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Utförarenheten boendestöd i egen regi är en personalintensiv verksamhet. Ökade lönekostnader som överstiger enhetens intäkter innebär att enheten behöver arbeta för att optimera schemaläggningen. Inom verksamhetsområdet utreds och verkställs insatserna bostad med särskild service, boendestöd, gruppboende, sysselsättning, ledsagning och kontaktperson. Nyanlända Verksamheten omfattar mottagande av nyanlända. Prognosen visar en budget i balans. Stadsmiljö Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 83,3 mnkr, varav 29,0 mnkr avser avskrivningar och internränta. Prognosen visar en budget i balans. Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 3,0 mnkr avseende insatser för biologisk mångfald, vilket bland annat avser stöd till utveckling av koloni- och trädgårdsföreningar, ferieprojekt inom biologisk mångfald, gemensamhetsodling och tillfälliga biologiska aktiviteter, skötselåtgärder av fornminnesområden, framtagande av slyröjningsplan i naturmark samt naturvårdsinsatser i skogsområden. I samband med tertialrapport 1 så har verksamhetsområdet tilldelats medel om 0,3 mnkr för platsutveckling i trygghetsskapande syfte. Verksamhetsområdet omfattar drift inom stadsmiljöområdet. Nämnden övertog driften av parker och grönområden i egen regi den 1 juli 2025. Vägunderhåll under vintermånaderna sker via upphandlad entreprenör. Förskola Verksamhetsområdets justerade nettobudget prognostiseras till 611,8 mnkr. Prognosen visar ett underskott om 5 mnkr efter resultatdispositioner. Detta beror på försämrat barnunderlag samt på riktade satsningar för förbättring av den pedagogiska lärmiljön. Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 1,0 mnkr avseende kemikaliesmart förskola. Förvaltningen arbetar aktivt med att öka inskrivningsgraden och följer och analyserar barnantalsprognoser då barnantalet sjunkit i relation till antalet barn som ligger till grund för årets budget. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 96(104) Verksamhetsområdet tillhandahåller barnomsorg i stadsdelsområdet för barn mellan 1-5 år inom totalt 54 förskolor fördelat på sju resultatenheter. Inom avdelningen finns en resursenhet med administration som ansvarar för öppna förskolor och introduktionsförskolan. Äldreomsorg Verksamhetsområdets justerade nettobudget är 799,5 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Ledningen prognostiseras redovisa överskott på grund av förväntade statsbidrag och intäkter under året. Beställarenheten har haft stora volymökningar inom insatserna vård- och omsorgsboende samt hemtjänst under senaste åren. Enheten har fått en högre budgettilldelning i år, för att täcka kostnaderna för årets volymökningar och prisuppräkningar. Beställarenheten prognosticerar ett överskott. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 97(104) Antal utförda timmar inom hemtjänst i ordinärt boende har ökat med 1938,4 timmar under januari-juli 2026 i jämförelse med genomsnittet för helåret 2025. Antalet helårsplatser för vård- och omsorgsboendena har ökat med 23,8 platser. Somatiska platser har ökat med 17,6 platser, demensplatser har ökat med 8,4 platser och profilboende har ökat med 1,0 platser. Hemtjänstenheterna har fortsatt höga personalkostnader och prognostiseras redovisa underskott vid årets slut. Enheterna arbetar med förbättrad schemaplanering och analys av nyckeltal för att öka effektiviteten kontinuerligt Verksamhetsområdets två vård- och omsorgsboende visar en negativ budgetavvikelse, vilket i huvudsak avser Rinkeby vård- och omsorgsboende som ännu inte är fullbelagt. Under året sker arbete för att nå högre beläggningsgrad än föregående år. Verksamhetsområdet utreder, beslutar och verkställer insatser till personer från åldern 65 år och uppåt. Utöver ledning, utvecklingsenhet och beställarenhet finns det fem utförarenheter. Insatser som tillhandahålls av enheterna är bland annat hemtjänst i ordinärt boende, nattpatrull, tryggt mottagande i hemmet, servicehus, vård och omsorgsboende, korttidsboende, dagverksamhet, aktivitetscenter, MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering), MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), syn-och hörselinstruktörer och fixartjänster. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdets justerade nettobudget prognosticeras till 717,9 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Budgeten baseras huvudsakligen på antalet prestationsbaserade LSS-insatser. Inom verksamhetsområdet utreds, beslutas och verkställs stödinsatser till personer som har en funktionsnedsättning. Insatser som verkställs i egen regi organiseras i fyra resultatenheter, bestående av två gruppbostäder och två daglig verksamhet. Utöver dessa finns även en utförarenhet med ansvar för personlig assistans, avlösning och ledsagning. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 146,9 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 98(104) Kommunstyrelsen har beviljat nämnden 0,9 mnkr avseende insatser för högtider och evenemang. I samband med tertial 1 så har verksamhetsområdet tilldelats medel om 1,9 mnkr för sommarlovssatsning samt 0,8 mnkr för sommarkollo. Verksamheten omfattar medborgarservice, kollo, Framtidens hus, ungdomsgårdar, kultur med fokus på barn och unga, parklekar samt korttidstillsyn. Inom verksamhetsområdet finansieras även föreningsbidrag och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdets nettobudget uppgår till 44,1 mnkr. Prognosen visar en budget i balans. Nämnden tillhandahåller sport-, sommar- och höstlovjobb riktat till ungdomar inom stadsdelsområdet. Nämnden har en hög ambition vad gäller att erbjuda fler ungdomar feriejobb. Verksamhetsområdet består även av offentligt skyddade anställningar. Nämndens arbetsmarknadsinsatser erbjuder arbetsförmågebedömning samt aktivitetsförmågebedömning med individanpassat arbete som mål. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdets justerade nettobudget uppgår till 344,2 mnkr. Prognosen visar på ett överskott om 5,0 mnkr. Det förväntade överskottet beror i sin helhet på sänkt pris för SL-kort from 1 juli 2026. Kostnaden för dessa uppgår till ca 950 tkr per månad. Verksamhetsområdet har i samband med tertialrapport 1 tilldelats medel om 1,0 mnkr för handläggning av ekonomiskt bistånd. Under perioden januari-juli har i snitt 1 717 hushåll erhållit försörjningsstöd vilket är en ökning med 31 hushåll jämfört med samma period föregående år. Medelbidraget per hushåll för perioden januari-juli uppgår till 12 295 kr vilket är en Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 99(104) minskning med 109 kr jämfört med snittbidraget för samma period föregående år. Medelbidraget i Järva överstiger stadens snitt med 750 kr och beror främst på skillnader i hushållens storlek och graden av självförsörjning. Prognosen innefattar en mindre ökning av kostnader under årets återstående månader. Den prognostiserade ökningen beror delvis på ökat antal hushåll under året samt ökade kostnader för handläggning utifrån nya regler för aktivitetsstöd. Mot bakgrund av de förändringar som följer av det nya förstärkta aktivitetskravet inom ekonomiskt bistånd, bedöms behovet av socialsekreterare öka. Aktivitetskravet innebär högre krav på uppföljning, planering och individanpassade insatser, vilket medför en ökad arbetsbelastning och ett mer komplext myndighetsutövande. Verksamhetens uppdrag är att hjälpa människor att komma tillrätta med försörjningshinder samt att pröva rätten till ekonomiskt stöd under tiden. De flesta som uppbär ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet, sjukskrivning eller socialmedicinska skäl. Resultatenheter Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Bromstensgården (IoF) 13 972,0 -867,5 0,0 867,5 Akalla förskolor 53 506,0 -4 936,4 0,0 4 936,4 Husby förskolor 52 589,2 -4 462,3 0,0 4 462,3 Kista förskolor 76 961,5 -7 473,3 0,0 7 473,3 Rinkeby förskolor 80 252,4 -7 983,3 0,0 7 983,3 Sundby-Bromsten 70 283,9 -6 786,2 0,0 6 786,2 Solhem-Flysta 79 577,1 -7 511,5 0,0 7 511,5 Östra Tensta 105 935,8 -8 278,9 0,0 8 278,9 Bostäder med särskild service S-T 56 541,1 -5 215,6 0,0 5 215,6 Fridagruppens dagliga verksamhet 63 138,4 -5 063,2 0,0 5 063,2 Rinkeby-Kista dagliga verksamhet 22 764,5 -1 018,9 0,0 1 018,9 Bostäder med särskild service R-K 54 620,3 -3 302,8 0,0 3 302,8 Summa resultatenheter -62 900,0 0,0 62 900,0 Resultatenheterna har en ingående fond om 62 900 tkr. • Resultatenheten inom individ- och familjeomsorg, Bromstensgården har avvecklats under året. Den ingående fonden kommer att resultatföras 2026. • Resultatenheterna inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognostiserar en budget i balans. • Resultatenheterna för förskola prognostiserar sammantaget en budget i balans. Se mer i bilaga 1. Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 100(104) Investeringar Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 8,0 0,0 8,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 15,6 0,0 15,6 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar 2,5 0,0 2,5 0,0 Trygghetsinvesteringar 17,9 -6,2 10,6 1,1 Övriga investeringsmedel 13,4 0,0 12,8 0,6 Maskiner & inventarier 12,2 0,0 12,2 0,0 Totalt investeringar 69,6 -6,2 61,7 1,7 Investeringsbudget för 2026 uppgår till totalt 69,6 mnkr där 23,6 mnkr avser tilldelad budget för parkinvesteringar och 12,2 mnkr budget för maskiner och inventarier. Resterande avser investeringsmedel som beviljats i samband med avstämningsärendet samt beviljade ombudgeteringar. En positiv avvikelse om 1,7 mnkr prognosticeras varav 1,1 mkr avser ett trygghetsprojekt som nämnden kommer föreslås begära ombudgetering för i samband med verksamhetsberättelse. Fördelningen av investeringsmedel redovisas i sin helhet i bilaga 1. Parkinvesteringar, reinvesteringar och investeringar med egna nycklade medel Nämnden har i budget för 2026 tilldelats parkinvesteringsmedel om 8,0 mnkr samt nycklade medel inkl reinvesteringar om 15,6 mnkr. Budget i balans prognosticeras. Klimatinvesteringar Kommunstyrelsen har i samband med avstämningsärendet beviljat nämnden budgetjustering om 2,0 mnkr avseende klimatinvestering i Erikslundsparken samt 0,5 mnkr för klimatinvestering i Tenstagången. Budget i balans prognosticeras. Trygghetsinvesteringar Motionsspår om 6,3 mnkr samt trygghetsskapande åtgärder genom upprustning av Gullingeparken om 5,0 mnkr har beviljats. Stadsdelsnämnden blev även beviljad budgetjusteringar om totalt 6,6 mnkr för trygghetsinvesteringar som innefattar 3,5 mnkr avseende medborgarbudget dansbanan Akalla by, 0,5 mnkr för upprustning av parkyta vid Edvard Griegsgången i Husby, 1,1 mnkr för upprustning av Tisslingegången i Tensta, 1,5 mnkr för trygghetsskapande åtgärder genom belysning i Gullingeparken samt torgytor vid och kring Tensta centrum. Projektet avseende motionsspår är pausat och kommer inte att innebära några ytterligare utgifter 2026. Nämnden kommer att föreslås begära medel hos kommunstyrelsen 2027. Projektet avseende dansbanan prognosticeras delvis förskjutas till 2027 vilket innebär att nämnden föreslås begära en ombudgetering om 1,1 mnkr i samband med verksamhetsberättelse. Övriga investeringsmedel Kommunstyrelsen tilldelade även nämnden budgetjusteringar om 0,5 mnkr för ätbara träd och trädbuskar i Järva, 0,9 mnkr för att anlägga ängar i Järva stadsdelsområde, 0,5 mnkr för Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 101(104) lekotop i Järva och 0,6 mnkr avseende gemensamhetsodling i Hjulsta. Vidare tilldelade kommunstyrelsen nämnden 6,0 mnkr för insatser avseende koloni -och fritidsträdgårdarna inom Igelbäckens kulturreservat, 0,1 mnkr för portabla toaletter inom Järva naturreservat samt 1,0 mnkr för renovering av betesstaket i Akalla by. Vidare tilldelade kommunstyrelsen nämnden 3,5 mnkr avseende trädplantering samt viss trädvård samt ombudgetering för gemensamhetsodling om 0,3 mnkr. Den positiva avvikelsen avser projektet gemensamhetsodling i Hjulsta som är pausat. Maskiner och inventarier Den justerade investeringsbudgeten för maskiner och inventarier uppgår till 12,2 mnkr varav 7,0 mnkr avseende inköp av maskiner och inventarier till parkdrift i egen regi har beviljats stadsdelsnämnden i samband med avstämningsärendet. Budget i balans prognosticeras. Försäljningar av anläggningstillgångar Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Omslutningsförändringar Nämnden redovisar omslutningsförändringar om totalt 33,1 mnkr som preciseras i tabellen nedan. Mnkr Kostnader Intäkter Nämnd och administration 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg 0,0 0,0 varav barn och ungdom 0,0 0,0 varav vuxen 0,0 0,0 varav socialpsykiatri 0,0 0,0 varav nyanlända 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 0,0 0,0 avskrivningar 0,0 0,0 internräntor 0,0 0,0 Förskoleverksamhet 7,0 -7,0 Äldreomsorg 17,1 -17,1 Stöd och service tillpersoner med funktionsnedsättning 9,0 -9,0 Barn, kultur och fritid 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 0,0 0,0 Ekonomiskt bistånd 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 Totalt 33,1 -33,1 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 102(104) Budgetjusteringar Nämnden föreslås hos kommunstyrelsen begära budgetjusteringar om sammanlagt 0,2 mnkr avseende driftmedel och 6,2 mnkr avseende investeringsmedel. Driftmedel • budgetjustering om 0,2 mnkr avseende kommunalt bostadsbidrag. Se mer detaljer i bilaga 1. Investeringsmedel • budgetjustering om 6,2 mnkr avseende trygghetsprojektet motionsspår. Se mer detaljer i bilaga 1. Medel för lokaländamål Analys av balansräkning Balansräkning, mnkr 2025-08-31 2026-08-31 Avvikelse Tillgångar Anläggningstillgångar 250,2 268,6 18,4 Mark, byggnader, tekniska anläggningar 219,5 237,5 18,0 Maskiner och inventarier 30,8 31,1 0,3 Omsättningstillgångar 207,3 210,1 2,8 Kundfordringar 14,2 13,4 -0,8 Diverse kortfristiga fordringar 123,7 113,5 -10,2 Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter 68,4 82,2 13,8 Kassa och bank 1,1 1,0 -0,1 Summa 457,5 478,7 21,2 Skulder och eget kapital Eget kapital -235,0 -263,8 -28,8 Långfristiga skulder -1,7 -1,6 0,1 Kortfristiga skulder -220,8 -213,3 7,5 Kortfristiga skulder til kreditinstitut & kunder -0,9 -0,8 0,1 Leverantörsskulder -71,8 -77,5 -5,7 Övriga kortfristiga skulder -0,2 -0,2 0,0 Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter -147,9 -134,8 13,1 Summa -457,5 -478,7 -21,2 Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 103(104) Analys av balansräkning Nämndens balansomslutning i tertialrapport 2, 2026 har en förändring om 21,2 mnkr jämfört med samma period förra året. Tillgångar Anläggningstillgångarna är 18,4 mnkr högre jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på att pågående ny-, till- och ombyggnad har ökat ned 38,1 mnkr under perioden september 2025 till augusti 2026. Flertalet av dessa projekt kommer att aktiveras under årets sista tertial. Avskrivningarna har ökat med 21,3 mnkr, varav publika fastigheter står för 19,9 mnkr. Ökningen förklaras även av aktiverade anläggningstillgångar kopplade till större färdigställda investeringsprojekt inom stadsmiljö. Inköp och aktivering av maskiner och inventarier uppgår till 11,3 mnkr under perioden september 2025 tom augusti 2026. Även avskrivningarna ökar med 10, 6 mnkr pga. fler tillgångar som skrivs av. Omsättningstillgångarna har ökat med 2,8 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på statsbidrag avseende sommarjobb för ungdomar med 1,0 mnkr, ersättning för gravida som förbjudits att arbeta under covid 1,9 mnkr samt ökade intäkter för sålda platser (Paraplyet). Ingående mervärdesskatt har minskat med 0,9 mnkr. Skulder och eget kapital Förändringen av eget kapital uppgår till 28,8 mnkr. De kortfristiga skulderna har minskat med 7,5 mnkr jämfört med föregående år. Leverantörsskulderna har ökat med 6,7 mnkr. Ökningen beror på att fler fakturor är ankomstregistrerade och ej reglerade på bokslutsdagen jämfört med föregående år. Upplupna löner och sociala avgifter har totalt minskat med 14,4 mnkr. Detta beror främst på att de retroaktiva lönerna under 2025 periodiserades 2026 års löneöversyn är reglerad, så ingen periodisering har gjorts för detta i tertialbokslutet. Förutbetalda intäkter har ökat med 5,1 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror bland annat på förutbetalda statsbidrag med 4,4 mnkr. Övrigt Intern kontroll Järva stadsdelsnämnd ska inom sitt område se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnden ansvarar för att utforma och organisera den interna kontrollen och säkerställa effektiva system för uppföljning. Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att det finns systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Sex stycken direktåtgärder i väsentlighets- och riskanalysen är avslutad enligt plan, fyra är pågående enligt plan, fyra kommer påbörjas under hösten och två är försenade. De aktiviteter som är försenade är att ta fram en rutin för incidenthantering och att implementera den lokala Järva stadsdelsnämnd, Tertialrapport 104(104) rutinen för tips till samordnad tillsyn. Dessa kommer genomföras under året. I internkontrollplanen har två av sex kontroller genomförts under året. Övriga kontroller kommer genomföras under hösten. Den ena genomförda kontrollen avser att säkerställa att förvaltningens enheter har implementerat den lokala rutinen för tips till Samordnad tillsyn. Kontrollen är kopplad till risken ”Företag, föreningar och enskilda som verkar i stadsdelsområdet missbrukar välfärdssystemet”, inom processen Välfärdsbrott och delprocessen Upptäcka välfärdsbrott. Bedömningen är att kontrollen visar på mindre brister då implementeringen är försenad i förhållande till tidplan och uppges i vissa verksamheter slutföras senare under 2026. Utifrån utfallet bör en ytterligare kontroll göras under november/december 2026. Den andra genomförda kontrollen avser att säkerställa att den förebyggande hanteringen genomförs. Kontrollen är kopplad till risken Hot och våld mot besökare och personal inom processen Öppen fritidsverksamhet. Kontrollen visar inga brister i det att verksamheterna arbetar aktivt med frågorna och har planering för samtliga moment. En uppföljande kontroll genomförs i samband med verksamhetsberättelsen, då aktiviteterna förväntas vara genomförda. Övrigt --- [Bilaga 2. SDN 01.pdf] Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- Uppföljning av resultatenheter (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) Bromstensgården (IoF) 13 972,0 699 -867,5 0,0 867,5 6,2% 1 397 0,0% Akalla förskolor 53 506,0 2 675 -4 936,4 0,0 4 936,4 9,2% 5 351 0,0% 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) Husby förskolor 52 589,2 2 629 -4 462,3 0,0 4 462,3 8,5% 5 259 0,0% 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet Kista förskolor 76 961,5 3 848 -7 473,3 0,0 7 473,3 9,7% 7 696 0,0% 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) Rinkeby förskolor 80 252,4 4 013 -7 983,3 0,0 7 983,3 9,9% 8 025 0,0% 6) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget, vid Sundby-Bromsten 70 283,9 3 514 -6 786,2 0,0 6 786,2 9,7% 7 028 0,0% underskott gäller maximalt 5 % Solhem-Flysta 79 577,1 3 979 -7 511,5 0,0 7 511,5 9,4% 7 958 0,0% 7) Kontroll av ackumulerad resulatöverföring (max 10 % vid överskott och max 5 % vid underskott) Östra Tensta 105 935,8 5 297 -8 278,9 0,0 8 278,9 7,8% 10 594 0,0% 8) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) Bostäder med särskild service S-T 56 541,1 2 827,1 -5 215,6 0,0 5 215,6 9,2% 5 654 0,0% 9) Kontroll av årets överföring (max 5 %) Fridagruppens dagliga verksamhet 63 138,4 3 156,9 -5 063,2 0,0 5 063,2 8,0% 6 314 0,0% Rinkeby-Kista dagliga verksamhet 22 764,5 1 138,2 -1 018,9 0,0 1 018,9 4,5% 2 276 0,0% Bostäder med särskild service R-K 54 620,3 2 731,0 -3 302,8 0,0 3 302,8 6,0% 5 462 0,0% Om blanketten inte räcker till kan flera rader infogas i tabellen. 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 730 142,2 -62 900,0 0,0 62 900,0 73 014,2 2026-09-11 08:28 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Järva Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti 2025 2026 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. 2026 2026 justering avvik 2026 2027 avvik 2027 2028 avvik 2028 Genomf. Avvik Prognos 2025 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Rinkens plaskdamm 0,3 0,1 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Nidarosparken 6,0 0,7 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Erikslund 2,2 0,5 5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö (inkl. reinvesteringar) Nycklade medel 16,4 2,3 15,6 0,0 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Erikslundsparken 0,0 0,0 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Tenstagången 0,0 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2027 2028 Totalt projektet 2026-09-11 08:28 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Medborgarbudget dansbanan Akalla 0,0 0,1 3,5 1,1 2,4 1,1 1,1 0,0 0,0 Ombudgetering begärs i VB. Upprustning parkyta Edvard griegsgången 0,0 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Upprustning Tisslingegången 0,0 0,0 1,1 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 Belysning Gullingeparken 0,0 0,1 1,5 0,0 1,5 0,0 0,0 0,0 Upprustning Gullingeparken 0,0 0,3 5,0 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Motionsspår 0,0 0,1 6,3 -6,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Biologisk mångfald: Ätbara träd och buskar 0,0 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Anlägga ängar 0,0 0,0 0,9 0,0 0,9 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Lekotop 0,0 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Gemensamhetsodling 0,0 0,0 0,6 0,6 0,0 0,6 0,6 0,0 0,0 Ombudgetering begärs i VB. Biologisk mångfald: Gemensamhetsodling 0,0 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 Naturreservat: Insatser inom koloni och fritidsträdgårdarna 0,0 1,7 6,0 0,0 6,0 0,0 0,0 0,0 Naturreservat: Portabla toaletter 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Naturreservat: Renovering betesstaket 0,0 0,5 1,0 0,0 1,0 0,0 Trädplanering och viss trädvård 3,5 0,0 3,5 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 24,8 6,6 57,4 -6,2 1,7 49,5 17,3 17,3 0,0 15,6 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 14,9 7,5 12,2 0,0 12,2 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 39,7 14,1 69,6 -6,2 1,7 61,7 17,3 17,3 0,0 15,6 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 8,4 1,2 8,0 0,0 0,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 16,4 2,3 15,6 0,0 0,0 15,6 15,6 15,6 0,0 15,6 15,6 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 0,0 2,5 0,0 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 0,0 0,7 17,9 -6,2 1,1 10,6 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 0,0 2,3 13,4 0,0 0,6 12,8 0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar och omprioriteringar mellan projekt i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 15 Nämndens prognos. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2026-09-11 08:28 Investeringar Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Vid frågor kontakta Utvecklings- och hr-avdelningen, stadsledningskontoret, e-post: Funktion.personalstatistik.SLK@stockholm.se Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration 1. Individ- och familjeomsorg 3. Förskoleverksamhet och fritidshem 5. Äldreomsorg 6. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Övriga verksamhetsområden Totalt Färre än 10 st A 1 1 B 0 B1 1 2 1 4 B2 1 5 6 3 3 1 19 C 1 3 1 1 1 7 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 0 B1 1 1 B2 3 1 1 5 C 5 26 3 6 10 2 52 C1 4 4 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 17 7 4 3 31 C1 0 C2 0 124 Antal chefer per verksamhetsområde 2026-09-11 08:28 Chefstruktur Sdn --- [Bilaga 3.Underlag till förskolerapport 2026, Järva stadsdelsnämnd.pdf] start.stockholm Järva stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Underlag till förskolerapport 2026 för Järva stadsdelsnämnd Förslag till beslut Handläggare Till Järva stadsdelsnämnd Telefon: Tjänsteutlåtande Sid 2 (13) start.stockholm Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................................ 4 2 Styrning och ledarskap ......................................................................................................... 5 2.1 Bakgrund ......................................................................................................................................5 2.2 Förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap .....................................................................5 2.2.1 Hur skapar stadsdelsförvaltningen förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare? ............................................................................................................................5 2.2.2 Hur stärker stadsdelsförvaltningens organisation rektors pedagogiska ledarskap? ..............6 2.3 Insatser utifrån det socioekonomiska stödet .................................................................................6 2.3.1 Följer stadsdelsförvaltningen upp hur den socioekonomiska ersättningen används? Om ja, beskriv uppföljningarnas slutsatser, det vill säga dess effekter? ........................6 2.4 Införande av infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet ......................................7 2.4.1 Upplever ni att det förändrade arbetssättet i Infomentor har lett till ett ökat fokus på undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet? Om ja, beskriv hur. .......................7 3 Nationell måluppfyllelse ....................................................................................................... 9 3.1 Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger ...................................................................................9 3.1.1 Vilka delar i ert kvalitetsarbete kommer ni att fokusera på framåt utifrån kvalitetsdialogerna? Beskriv också varför ni lagt fokus på just dessa delar. .................9 3.2 Barngrupper utan förskollärare ....................................................................................................9 4 Förskolans kompensatoriska uppdrag .............................................................................. 10 4.1 Utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket .................................10 4.1.1 Hur har ni arbetet med att stärka förskolans personals kompetens och kunskap i yrkesvenska under året? ...............................................................................................10 4.2 Barns närvaro i förskolan ........................................................................................................... 11 4.2.1 Hur har ni utvecklat ert arbete med närvarostatistik? ......................................................... 11 4.2.2 Har ni ändrat verksamheternas organisation utifrån den bild närvarostatistiken ger? Om ja, beskriv hur. .......................................................................................................12 4.2.3 På vilket sätt används er närvarostatistik för att främja barns närvaro? .............................12 4.3 Frågor om Kompetensutveckling ...............................................................................................12 4.3.1 Vilka utvecklingsområden som föranleder utbildningsinsatser har ni identifierat under året .....................................................................................................................12 4.3.2 Vilka identifierade utbildningsinsatser har genomförts? ....................................................13 Tjänsteutlåtande Sid 3 (13) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (13) start.stockholm 1 Inledning På uppdrag av kommunfullmäktige tas en årlig stadsövergripande rapport fram i syfte att på ett överskådligt och lättillgängligt sätt beskriva utvecklingen och kvaliteten i stadens förskolor oavsett regiform. Rapportens innehåll fokuserar på: • strategiskt viktiga områden på övergripande nivå • kommunfullmäktiges budgetuppdrag för verksamhetsområdet förskola samt • områden kopplade till förskolans nationella uppdrag Stadsdelsnämnderna bidrar till rapportens innehåll med underlag kring frågeområden som berör den kommunala förskolan. Stadsdelsnämndernas underlag, tillsammans med andra relevanta underlag, ligger till grund för rapporten. Frågeområden i årets anvisningar finns under rubrikerna: • Styrning och ledarskap • Nationell måluppfyllelse • Förskolans kompensatoriska uppdrag Stadsdelsnämndernas underlag lämnas i samband med tertialrapport 2 via särskild rapport i ILS:n. Under varje rubrik i anvisningarna anges bakgrund till det berörda området samt ett antal frågor inom varje område. Anvisningarna anger även hur svaren ska redovisas. Underlaget kan komma att kompletteras med dialoger mellan förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningar i de frågor där en fördjupad förståelse behövs för att få helhetsbild av det som skrivs fram. Tjänsteutlåtande Sid 5 (13) start.stockholm 2 Styrning och ledarskap 2.1 Bakgrund Ledarskapets kvalitet är grundläggande för en välfungerande verksamhet och framgångsrik utveckling av verksamheten. Ledarskap och styrning handlar om att på olika sätt stärka förutsättningarna för verksamheten. Frågorna handlar om det pedagogiska ledarskapets förutsättningar, om det socioekonomiska stödets användning samt hur införandet av Infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. 2.2 Förutsättningar för rektorns pedagogiska ledarskap Huvudmannen ansvarar för att ge rektorn förutsättningar att pedagogisk ledare. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och annan personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt genomförs i enlighet med de nationella målen. Att vara pedagogisk ledare innebär att i enlighet med läroplanen utveckla utbildningen. Det arbetet kräver till exempel resurser såsom avsatt tid eller stöd från huvudmannen. I det ingår vanligtvis även att huvudmannen tydliggör omfattningen av rektorns mandat, uppdrag och befogenheter. 2.2.1 Hur skapar stadsdelsförvaltningen förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare? Stadsdelsförvaltningen skapar förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare genom en organisationsstruktur som syftar till att frigöra tid och kapacitet för det pedagogiska ledarskapet. Inom Järva förskolor finns en etablerad ledningsstruktur där rektor har ett tydligt fokus på det övergripande pedagogiska ledarskapet och leder verksamhetens pedagogiska utveckling, bland annat genom förskollärarforum och andra pedagogiska ledningsmöten. Biträdande rektor har i större utsträckning ansvar för den operativa driften av verksamheten, exempelvis genom att säkerställa bemanning och andra organisatoriska förutsättningar för att utbildning och undervisning ska kunna genomföras med god kvalitet. Därutöver finns kompletterande stödfunktioner i form av administrativt stöd och specialpedagogisk kompetens som avlastar rektor i delar av det ansvar som annars riskerar att begränsa möjligheten att operativt leda kvalitet och verksamhetsutveckling i utbildning och undervisning. Förvaltningen har under året haft ett särskilt fokus på att tydliggöra ledarskapet på samtliga nivåer i organisationen. Arbetet har bland annat omfattat framtagande och förtydligande av roller, mandat och ansvarsfördelning kopplat till olika funktioner inom organisationen, i syfte att skapa större tydlighet kring uppdrag och ansvarsfördelning. För att ytterligare stärka ledarskapet har riktade kompetensutvecklingsinsatser genomförts under året. Samtliga rektorer har erhållit individuell coachning medan biträdande rektorer deltagit i gruppcoachning. Under hösten fortsätter arbetet genom coachning riktad till rektor Tjänsteutlåtande Sid 6 (13) start.stockholm och respektive ledningsgrupp. 2.2.2 Hur stärker stadsdelsförvaltningens organisation rektors pedagogiska ledarskap? Stadsdelsförvaltningens organisation stärker rektors pedagogiska ledarskap bland annat genom stöd från utvecklingsenheten i analys, uppföljning och utvecklingsarbete. Utvecklingsenheten, som består av medarbetare med olika professioner och expertkompetens, bidrar även till att kvalitetssäkra verksamheten i relation till nationella mål och kommunfullmäktiges uppdrag. Förvaltningen ser även fördelar med större och mer geografiska förskoleområden, då det skapar bättre förutsättningar att organisera stödfunktioner såsom biträdande rektor, administrativt stöd och specialpedagogisk kompetens. Rektorns uppdrag är komplext och omfattas av samma ansvar enligt skollagen oavsett organisationens storlek, vilket gör tillgång till stödfunktioner betydelsefullt. Under året har arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsatt. Fokus har varit att stärka måluppfyllelse och skapa en mer sammanhållen struktur, vilket ger rektor bättre underlag för analys och utveckling av utbildningens kvalitet. Som en del i detta pågår även en översyn av dokumentationen för det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer i organisationen, i syfte att skapa en mer sammanhållen, ändamålsenlig och tydlig struktur. Förvaltningen arbetar också för att stärka det kollegiala ledarskapet och utvecklingsarbetet nära verksamheten, bland annat genom möjlighet att införa arbetsplatsledare. 2.3 Insatser utifrån det socioekonomiska stödet Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov. Samtliga huvudmän fördelar resurser till utbildningen i förskolan och rektorn ansvarar för att fördela resurser inom en förskoleenhet efter barnens olika förutsättningar och behov. Förskolans utbildning behöver utformas på olika sätt vilket gör att resursfördelningen blir olika för olika förskolor. För att skapa en förskola med utjämnande socioekonomiska effekter är det viktigt att vid resursfördelningen beakta de socioekonomiska förhållanden som barnen lever i. För barn som lever i socioekonomiskt utsatta miljöer kan till exempel barngruppens storlek, personalens utbildningsnivå och personalens språkkunskaper vara extra viktiga. 2.3.1 Följer stadsdelsförvaltningen upp hur den socioekonomiska ersättningen används? Om ja, beskriv uppföljningarnas slutsatser, det vill säga dess effekter? Ja. Den del av ersättningen som avser det socioekonomiska stödet följs upp genom kommunfullmäktiges indikatorer, ordinarie kvalitetsuppföljning samt genom uppföljning av hur resurserna används för att stärka personaltäthet och möjliggöra rekrytering av fler specialpedagoger och förskollärare. Tjänsteutlåtande Sid 7 (13) start.stockholm Uppföljningen visar att den förstärkta bemanningen har skapat bättre förutsättningar för tidiga stödinsatser, anpassningar utifrån barns olika behov och ett mer kompensatoriskt arbete. Den del av den socioekonomiska ersättningen som avser verksamhetsstöd följs upp årligen i januari. Uppföljningen för 2025 visar att resurserna i hög grad bidragit till bättre organisatoriska och pedagogiska förutsättningar. Verksamheterna beskriver att stödet möjliggjort ökad anpassning utifrån barns behov, bland annat genom mindre barngrupper i vissa situationer, ökad personaltäthet, större möjlighet till individuellt stöd samt ett mer strukturerat arbete med tydliggörande pedagogik och kommunikationsstöd. Vidare visar uppföljningen att resurserna skapat bättre förutsättningar för riktade pedagogiska insatser, exempelvis arbete i mindre lekgrupper, högläsning och stärkt samverkan med externa aktörer vid behov av särskilt stöd. När det gäller effekter för barnen beskriver verksamheterna återkommande positiva utvecklingstendenser, framför allt kopplat till barns kommunikation, socialt samspel, självständighet och delaktighet. Uppföljningen indikerar sammantaget att den socioekonomiska ersättningen stärker verksamheternas möjligheter att möta barns olika behov och skapa mer tillgängliga och kvalitativa lärmiljöer. 2.4 Införande av infomentor i relation till det systematiska kvalitetsarbetet Infomentor infördes i Stockholms stads kommunala skolor inför höstterminen 2024 som ersättare för den tidigare Skolplattformen. För pedagoger och personal fungerar Infomentor som ett digitalt stöd för dokumentation och elevkommunikation. 2.4.1 Upplever ni att det förändrade arbetssättet i Infomentor har lett till ett ökat fokus på undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet? Om ja, beskriv hur. I dagsläget är det för tidigt att dra tydliga slutsatser kring i vilken utsträckning det förändrade arbetssättet i Infomentor har bidragit till ett ökat fokus på undervisningen inom det systematiska kvalitetsarbetet. Implementeringen pågår fortfarande och verksamheterna befinner sig i olika faser av omställningen. Arbetet under perioden har därför främst handlat om att skapa förutsättningar för förståelse, implementering och kompetensutveckling hos personalen. Parallellt med införandet av Infomentor utvecklade förvaltningen egna gemensamma mallar för det systematiska kvalitetsarbetet. Det rör sig om en halvårsövergripande mall för undervisningsplanering samt en månadsvis mall för metodplanering. Undervisningsplaneringen syftar till att planera och följa upp undervisningen utifrån identifierade utvecklingsbehov, medan metodplaneringen konkretiserar hur arbetslaget organiserar och genomför arbetet för att skapa förutsättningar för undervisningen. För att skapa en gemensam förståelse för mallarnas syfte och användning har förvaltningen även tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur de ska användas och hur de olika delarna hänger samman i det systematiska kvalitetsarbetet. Tjänsteutlåtande Sid 8 (13) start.stockholm Mallarna har inneburit ett förändrat arbetssätt där fokus i större utsträckning förflyttas från beskrivningar på genomförda aktiviteter till analys av undervisningens kvalitet samt barns förändrade kunnande. Det förändrade arbetssättet ställer andra krav på personalens kompetens, bland annat förmågan att analysera undervisningens effekter utifrån både individens och gruppens utveckling samt att identifiera samband mellan undervisning, lärmiljö och barns lärprocesser. Förvaltningen ser att omställningen är tidskrävande och att det krävs fortsatta insatser för att stärka analyskompetensen i verksamheterna. Som en del i detta genomförs bland annat riktade kompetensutvecklingsinsatser, däribland kompetensutvecklingsinsatsen, Ledarskapsutveckling, i samverkan med Uppsala universitet. De framtagna mallarna bidrar samtidigt till en mer sammanhängande undervisningsprocess där reflektion och analys i högre grad fungerar som grund för kommande planeringar. Arbetssättet stödjer ett mer integrerat synsätt där exempelvis lärmiljö, barnhälsa och utbildning behöver förstås som delar av en helhet i undervisningen och inte som separata områden. Det innebär exempelvis ett ökat fokus på att analysera hur undervisningsmiljön behöver utformas utifrån barnens olika förutsättningar och behov, snarare än att utgå från barnens förmåga att anpassa sig till befintliga miljöer. Samtidigt kvarstår vissa utmaningar kopplade till Infomentors systemfunktionalitet. Begränsningar i systemet påverkar möjligheten att skapa ett sammanhängande och pedagogiskt överskådligt flöde i det systematiska kvalitetsarbetet. Exempelvis är det idag svårt att tydligt koppla det kontinuerliga arbete som genomförs i verksamheten till den övergripande undervisningsplaneringen och att visuellt följa progressionen från genomförda arbetssätt, reflektion och analys till utveckling av kommande undervisning. Detta riskerar att försvåra helhetssynen i kvalitetsarbetet och erfarenheterna från implementeringen behöver därför tas med som viktiga inspel inför kommande upphandling av systemstöd. Det kan samtidigt konstateras att de verksamheter och medarbetare som utvecklat en större systemförståelse i Infomentor i högre grad har kunnat navigera i samtliga delar av kvalitetsprocessen och därmed tidigare identifiera utvecklingsområden kopplade till undervisningens kvalitet. Tjänsteutlåtande Sid 9 (13) start.stockholm 3 Nationell måluppfyllelse Enligt skollagen ska förskolan säkerställa en trygg, likvärdig utbildning med hög pedagogisk kvalitet för alla barn. Frågorna handlar om Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger samt antal förskollärare i barngrupper. 3.1 Skolverkets och SPSM:s kvalitetsdialoger Skolverket och SPSM har genomfört kvalitetsdialoger med Stadsdelsförvaltningarna och Förskoleförvaltningen. Syftet med dialogerna är att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vilket ska leda till ökad kvalitet och likvärdighet i skola och förskola. Dialogerna utgår från områdena likvärdighet, kvalitet samt barns utveckling och lärande och frågor. 3.1.1 Vilka delar i ert kvalitetsarbete kommer ni att fokusera på framåt utifrån kvalitetsdialogerna? Beskriv också varför ni lagt fokus på just dessa delar. Utifrån kvalitetsdialogerna ser förvaltningen ett fortsatt behov av att hålla i och hålla ut i pågående utvecklingsarbete samt säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet präglas av tydligare prioriteringar och avgränsningar. Fokus framåt ligger därför på att stärka förmågan att prioritera de utvecklingsområden som bedöms ha störst betydelse för barns utveckling och lärande, snarare än att bedriva flera parallella utvecklingsinsatser samtidigt. Arbetet kommer även att präglas av ett fokus på långsiktighet och hållbarhet, där redan påbörjade utvecklingsinsatser ges förutsättningar att implementeras, befästas och följas upp innan nya utvecklingsområden initieras. Vilket bland annat kommer att konkretiseras och följas upp under förvaltningens kvalitetsdialoger. 3.2 Barngrupper utan förskollärare Förskoleförvaltningen har under flera år följt upp antalet barngrupper som saknar legitimerade förskollärare. Med antal barngrupper avses, i enlighet med Skolverkets definition, den konstellation som barn vistas i större delen av dagen. Enligt Skollagen 2 kap. 13, 15 §§ ska en legitimerad förskollärare ansvara för den undervisning som han eller hon bedriver. Mätdatum är tertialrapport 2, uppgifter kan hämtas via beräkningsmodellen. Tabell 1.1 2026 (halvår) Antal barngrupper totalt 196 Antal barngrupper som saknade legitimerad förskollärare 0 Tjänsteutlåtande Sid 10 (13) start.stockholm 4 Förskolans kompensatoriska uppdrag 4.1 Utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket Personalen i förskolan behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna samtala, läsa högt och introducera nya ord och begrepp för barnen på ett rikt och nyanserat sätt så att bestämmelserna i läroplanen uppfylls. Under åren har flera utbildningsinsatser för att höja personalens kunskaper i svenska språket har genomförts i alla stadsdelar. Under 2026 genomför Revisionskontoret i Stockholms stad en revison av förskolepersonalens kompetens och kunskapsnivå i svenska språket. 4.1.1 Hur har ni arbetet med att stärka förskolans personals kompetens och kunskap i yrkesvenska under året? Flera förskoleområden arbetar med verksamhetsnära insatser för att stärka medarbetares språkliga kompetens i svenska. Arbetet fokuserar främst på att skapa trygghet i att våga använda språket aktivt i vardagen samt att successivt utveckla ett mer funktionellt yrkesspråk i andra arbetsrelaterade sammanhang. Exempel på arbetssätt är framtagande av ordlistor i samband med implementering av nya styrdokument eller arbetssätt för att skapa gemensam förståelse för centrala begrepp. I vissa verksamheter har språkhandledare fått en aktiv roll i att stötta medarbetare i vardagliga arbetssituationer, exempelvis genom att uppmärksamma när information på APT eller i andra sammanhang behöver förtydligas eller anpassas. Handledare har även i vissa fall stöttat medarbetare i att läsa och bearbeta skriftlig information från ledningen. Andra verksamheter har arbetat med konkreta språkstärkande arbetssätt i det dagliga arbetet, exempelvis genom att låta medarbetare skriva protokoll vid möten som ett sätt att utveckla det skriftliga språket och samtidigt ge ledningen en bild av språkförståelse och progression. Det finns även exempel på verksamheter som infört svenska som gemensamt språk i personalrum och andra gemensamma sammanhang för att skapa fler naturliga tillfällen för språkutveckling samt stärka inkludering och trygghet i personalgruppen. Samtidigt kvarstår utmaningar. Trots att flera förskoleområden fortsatt beskriver bristande språkkunskaper hos delar av personalgruppen har inga anmälningar inkommit till de språkstärkande insatser som erbjudits. En förklaring är att berörda medarbetare redan deltagit i en eller fler kompetensutvecklingsinsatser, vilket påverkar motivationen hos medarbetarna och verksamhetens vilja att prioritera ytterligare insatser. Förvaltningen ser ett behov av att fortsätta prioritera arbetet då språklig kompetens hos samtliga medarbetare är en viktig förutsättning för utbildningens kvalitet, kommunikation inom arbetslagen samt barns språk- och kunskapsutveckling. Förvaltningen ser ett behov av att fortsätta prioritera arbetet då språklig kompetens hos samtliga medarbetare är en viktig Tjänsteutlåtande Sid 11 (13) start.stockholm förutsättning för utbildningens kvalitet, kommunikation inom arbetslagen samt barns språk- och kunskapsutveckling. Fokus framåt är att identifiera och etablera hållbara, långsiktiga arbetssätt där mindre förändringar i den dagliga praktiken kan genomföras och bibehållas över tid, i stället för tidsbegränsade eller resurskrävande insatser. Som ett led i att pröva nya arbetssätt planerar förvaltningen att initiera ett pilotprojekt inom ett förskoleområde riktat till en avgränsad grupp medarbetare, lett av förvaltningens språk-, läs- och skrivutvecklare samt utsedde språkutvecklare inom förskoleområdet. Pilotprojektet ska tydligt avgränsas inför uppstart så att arbetssätt och effekter kan följas upp systematiskt. Frågan om språkutvecklande arbetsplatser kommer att aktualiseras på nytt från och med augusti, med fortsatt dialog kring hur verksamheterna kan skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att integrera språkstärkande insatser. Tabell 1.2 Anvisning Fyll i tabellen Svara utifrån stadsdelsövergripande nivå. Om uppgifter inte finns lämna fältet tomt. Fråga 2024 2025 2026 Antal medarbetare som av rektor har bedömts behöva kompetensutveckling i svenska, totalt för stadsdelsområdet Antal medarbetare som har genomfört någon form av kompetensutveckling inom svenska 31 31 0 4.2 Barns närvaro i förskolan I rapporten Förskola i Stockholm 2025 beskrevs hur stadsdelsförvaltningarna börjat använda sig av den statistik som finns att tillgå genom närvarosystemet Tempus. 4.2.1 Hur har ni utvecklat ert arbete med närvarostatistik? På grund av de tekniska begränsningar som finns i systemet har arbetet utvecklats med fokus på analys av närvarostatistik främst på individ- och gruppnivå. Arbetet omfattar både analys och uppföljning av närvaro utifrån gemensam rutin samt utveckling av arbetssätt för att tidigt identifiera mönster i frånvaro. En viktig del är att rektorer skapar organisatoriska förutsättningar för att förskollärare systematiskt ska kunna identifiera barn med hög eller oregelbunden frånvaro samt följa upp bakomliggande orsaker. I vissa förskoleområden har analysen vidareutvecklats till att även identifiera familjer som Tjänsteutlåtande Sid 12 (13) start.stockholm återkommande lämnar barn sent, i syfte att skapa bättre förutsättningar för kontinuitet i utbildningen och säkerställa att barnen ges möjlighet att ta del av planerad undervisning. Analysen av statistik på övergripande nivå begränsas, då de tekniska förutsättningarna i systemet medför en administrativ belastning som i nuläget inte bedöms stå i proportion till den nytta som sammanställningen ger på förskoleområdes- eller förvaltningsnivå. 4.2.2 Har ni ändrat verksamheternas organisation utifrån den bild närvarostatistiken ger? Om ja, beskriv hur. Ja, närvarostatistiken har i vissa verksamheter använts som underlag för att göra organisatoriska anpassningar i det dagliga arbetet. Ett exempel är att analys av närvaromönster lett till att reflektionstid och andra gemensamma mötestider i högre grad förläggs utifrån dagar då barnnärvaron faktiskt är lägre. I ett förskoleområde har analysen exempelvis visat att måndagar, snarare än fredagar, har lägre närvaro, vilket utmanat tidigare antaganden och möjliggjort en organisering som i mindre grad påverkar undervisningen. Närvarostatistiken används även som underlag för tillfällig resursfördelning mellan avdelningar utifrån variationer i barnnärvaro och aktuella bemanningsförutsättningar, exempelvis vid sjukfrånvaro eller andra förändringar under dagen. Det befintliga systemstödet har bidragit till att förenkla denna mer flexibla organisering av verksamheten. 4.2.3 På vilket sätt används er närvarostatistik för att främja barns närvaro? Samtliga förskoleområden har implementerat förvaltningens gemensamma rutin för att främja barns närvaro. Rutinen har bidragit till att barn med oregelbunden eller hög frånvaro (30 procent eller mer under en månad), identifieras tidigare och mer systematiskt än tidigare. Rutinen tydliggör vilka åtgärder och insatser som ska vidtas, i vilken ordning dessa ska genomföras samt ansvarsfördelningen i processen. Syftet är att skapa ökad tydlighet och trygghet för förskollärare i arbetet med att uppmärksamma frånvaro, initiera dialog med vårdnadshavare och vid behov sätta in tidiga insatser för att främja kontinuitet i utbildningen. 4.3 Frågor om Kompetensutveckling Huvudmannen ska fortlöpande analysera personalens kompetensutvecklingsbehov. De behov som identifieras i utbildningen ska utgöra utgångspunkten för vilken kompetensutveckling som prioriteras. Huvudmannen behöver därför ge rektorn möjlighet till sådana organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att rektorn ska kunna genomföra systematiska uppföljningar och analyser av utbildningen. 4.3.1 Vilka utvecklingsområden som föranleder utbildningsinsatser har ni identifierat under året Under föregående år gjordes en nulägesanalys som ligger till grund för en flerårig kompetenssatsning i samverkan med Uppsala universitet. Analysen bygger på kvalitetsdialoger, uppföljningar samt förskoleområdenas verksamhetsplaner och har Tjänsteutlåtande Sid 13 (13) start.stockholm identifierat följande centrala utvecklingsområden som föranleder satsningen: Analysen visar att det finns behov av att stärka förskollärares kompetens i att planera, genomföra och följa upp undervisning med fokus på barns förändrade kunnande. Det har även identifierats ett behov av att utveckla förmågan att analysera undervisningens kvalitet som grund för fortsatt planering. Vidare har analysen identifierat behov av att stärka förskollärares pedagogiska ledarskap, tydliggöra uppdrag och mandat i arbetslagen samt skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att leda kollegialt lärande och målstyrda processer. Vidare har också utvecklingsområden kopplade till förskollärares ansvar för kartläggningar, handlingsplaner och inkluderande lärmiljöer identifierats. Här framkommer ett behov av att förflytta arbetet från individfokuserade åtgärder till en mer verksamhetsnära analys av undervisning och basmiljöer. Slutligen visar analysen att det finns behov av att stärka ett mer vetenskapligt förhållningssätt, där undervisning, metoder och arbetssätt i högre grad vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 4.3.2 Vilka identifierade utbildningsinsatser har genomförts? Under perioden har arbetet främst fokuserat på förberedelser inför en kommande kompetensutvecklingssatsning i samverkan med Uppsala universitet. Insatsen planeras att starta i augusti 2026 och pågå under tre år. Satsningen riktar sig till hela arbetslaget, förskollärarna ska delta i utbildningen, samtidigt som hela arbetslagen involveras i det verksamhetsnära utvecklingsarbetet för att omsätta kunskaperna i undervisningen. Arbetet har under året omfattat verksamhetsnära planering och utveckling av strukturer för uppföljning, i syfte att säkerställa att satsningen får genomslag i det dagliga arbetet. Fokus har legat på att skapa hållbara arbetssätt för kontinuerlig uppföljning och analys, vilket ska bidra till att maximera effekterna av insatsen och möjliggöra en långsiktig utveckling i verksamheterna. --- [Bilaga 4. Bilaga 3a Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamal drift.pdf] Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning Stadsdelsnämnderna kan ansöka om budgetjustering för ersättning av eventuella merkostnader för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 2 Nämnd: Kontaktperson: Foad Abdikarim Epost: foad.abdikarim@stockholm.se Telefon: 08-508 02 133 Ansökt belopp 0,2 mnkr Utfall till och med T2 (jan-aug) 0,1 mnkr Prognos sept-dec 0,1 mnkr Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. --- [Bilaga 5. UH018 T2 2026 Järva SDF.pdf] Period: 202600-202608 Förvaltning: 701 Kr Förändring IB 202600 202601-202608 Externt Stadens bolag Internt Totalt 276 188 498,04 -7 578 637,86 268 609 860,18 0,00 0,00 268 609 860,18 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 244 357 681,28 -6 857 531,63 237 500 149,65 0,00 0,00 237 500 149,65 12 Maskiner och inventarier 31 830 816,76 -721 106,23 31 109 710,53 0,00 0,00 31 109 710,53 111 328 082,14 98 769 852,64 152 365 420,46 15 241 218,58 42 491 295,74 210 097 934,78 15 Kundfordringar 27 444 272,69 -14 089 176,14 5 513 746,55 0,00 7 841 350,00 13 355 096,55 16 Diverse kortfristiga fordringar 11 167 372,07 102 349 525,59 113 516 897,66 0,00 0,00 113 516 897,66 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 71 624 785,77 10 563 057,25 32 296 678,70 15 241 218,58 34 649 945,74 82 187 843,02 19 Kassa och bank 1 091 651,61 -53 554,06 1 038 097,55 0,00 0,00 1 038 097,55 387 516 580,18 91 191 214,78 420 975 280,64 15 241 218,58 42 491 295,74 478 707 794,96 -134 488 238,20 -129 317 771,22 -200 906 040,42 0,00 -62 899 969,00 -263 806 009,42 20 Eget kapital -134 488 238,20 -129 317 771,22 -200 906 040,42 0,00 -62 899 969,00 -263 806 009,42 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -1 688 394,75 115 242,40 -1 573 152,35 0,00 0,00 -1 573 152,35 23 Långfristiga skulder -1 688 394,75 115 242,40 -1 573 152,35 0,00 0,00 -1 573 152,35 -251 339 947,23 38 011 314,04 -168 127 910,26 -2 839 769,41 -42 360 953,52 -213 328 633,19 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -953 419,04 190 638,98 -759 705,06 -3 075,00 0,00 -762 780,06 25 Leverantörsskulder -184 374 502,32 106 825 456,18 -55 319 961,14 -2 099 573,00 -20 129 512,00 -77 549 046,14 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 -116 798,59 -116 798,59 0,00 0,00 -116 798,59 27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -859 319,00 790 650,00 -68 669,00 0,00 0,00 -68 669,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -65 152 706,87 -69 678 632,53 -111 862 776,47 -737 121,41 -22 231 441,52 -134 831 339,40 -387 516 580,18 -91 191 214,78 -370 607 103,03 -2 839 769,41 -105 260 922,52 -478 707 794,96 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Eget kapital UB 202608 Balansräkning Summa Skulder & Eget kapital Kortfristiga skulder Summa Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Långfristiga skulder Avsättningar 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 1 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49 Period: 202601-202608 Förvaltning: 701 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt -204 697 526,72 -1 798,08 -85 678 395,94 -290 377 720,74 30 Försäljning av varor, material -12 365 362,40 0,00 -141 753,15 -12 507 115,55 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -40 730 682,13 0,00 0,00 -40 730 682,13 32 Övriga avgifter -967 870,58 0,00 -3 221 980,00 -4 189 850,58 34 Hyror och arrenden -32 609 185,47 0,00 -3 773 003,40 -36 382 188,87 35 Bidrag -111 578 777,26 0,00 -21 563 502,49 -133 142 279,75 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -6 419 923,06 -1 800,00 -56 978 156,40 -63 399 879,46 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 274,18 1,92 -0,50 275,60 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton -26 000,00 0,00 0,00 -26 000,00 1 977 465 773,77 117 734 886,46 525 248 134,75 2 620 448 794,98 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 964 543,93 0,00 0,00 964 543,93 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 775 969,05 0,00 164 500,00 940 469,05 45 Lämnade bidrag 187 694 905,52 7 054,00 46 040 792,00 233 742 751,52 46 Köp av huvudverksamhet 737 938 205,80 97 175,27 108 572 853,39 846 608 234,46 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 808 765 891,15 0,00 0,00 808 765 891,15 51 Löner ej arbetad tid 17 283 298,45 0,00 0,00 17 283 298,45 53 Andra ersättningar 145 000,00 0,00 0,00 145 000,00 54 Kostnader för naturaförmåner -2 757,00 0,00 0,00 -2 757,00 55 Kostnadsersättningar 10 953 679,75 0,00 0,00 10 953 679,75 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 325 132 708,26 325 132 708,26 57 Pensionskostnader 1 350 351,00 0,00 0,00 1 350 351,00 60 Lokal- och markhyror 57 445 792,14 107 341 383,87 5 023 212,53 169 810 388,54 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 22 350 516,30 3 682 634,60 103 441,00 26 136 591,90 62 Bränsle, energi och vatten 2 914 888,33 2 620 672,42 57 308,00 5 592 868,75 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 10 136 216,82 57 205,46 0,00 10 193 422,28 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 36 381 766,50 102 922,25 133 733,00 36 618 421,75 65 Kontorsmateriel och trycksaker 1 238 080,57 3 027,25 1 086,00 1 242 193,82 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 1 150 840,12 1 064,75 10 519,00 1 162 423,87 Resultaträkning Verksamhetens intäkter (-) Verksamhetens kostnader (+) 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 2 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49 Period: 202601-202608 Förvaltning: 701 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Resultaträkning 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 2 430 188,86 3 435 121,06 0,00 5 865 309,92 69 Kostnader för transportmedel 1 687 863,17 0,00 900,00 1 688 763,17 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 18 977 022,01 0,00 84 563,45 19 061 585,46 71 Representation 652 085,09 0,00 0,00 652 085,09 72 Annonser, reklam och information 1 059 628,54 6 990,50 110 350,00 1 176 969,04 73 Försäkringar och riskkostnader 7 556 509,80 268 160,37 0,00 7 824 670,17 74 Övriga främmande tjänster 26 404 041,42 37 086,00 38 668 714,54 65 109 841,96 75 Tillfälligt inhyrd personal 15 740 446,25 0,00 589 635,00 16 330 081,25 76 Diverse kostnader 5 469 350,20 74 388,66 553 818,58 6 097 557,44 78 Realisationsförluster och diverse periodiseringskonton 1 450,00 0,00 0,00 1 450,00 1 772 768 247,05 117 733 088,38 439 569 738,81 2 330 071 074,24 21 654 221,92 0,00 0,00 21 654 221,92 79 Avskrivningar 21 654 221,92 0,00 0,00 21 654 221,92 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 794 422 468,97 117 733 088,38 439 569 738,81 2 351 725 296,16 -388 819,40 0,00 0,00 -388 819,40 84 Finansiella intäkter -388 819,40 0,00 0,00 -388 819,40 -2 206,39 0,00 3 979 603,96 3 977 397,57 85 Finansiella kostnader -2 206,39 0,00 3 979 603,96 3 977 397,57 1 794 031 443,18 117 733 088,38 443 549 342,77 2 355 313 874,33 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat Verksamhetens nettokostnader Generella stadsbidrag och utjämning (-) Skatteintäkter (-) Avskrivningar (+) Extraordinära poster Finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader (+) Resultat efter finansiella poster 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 3 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49 Period: 202601-202608 Förvaltning: 701 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Resultaträkning 1 794 031 443,18 117 733 088,38 443 549 342,77 2 355 313 874,33 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… Årets resultat 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 4 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 701 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 365 834 175,86 86 011 314,40 0,00 -2 453 063,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 526 021,00 6 985 918,82 0,00 0,00 UB Anskaffningar 0,00 366 360 196,86 92 997 233,22 0,00 -2 453 063,00 IB Avskrivningar 0,00 -177 505 719,32 -54 180 497,64 0,00 764 668,25 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 -13 947 196,87 -7 707 025,05 0,00 115 242,40 UB Avskrivningar 0,00 -191 452 916,19 -61 887 522,69 0,00 879 910,65 Summa bokfört värde 0,00 174 907 280,67 31 109 710,53 0,00 -1 573 152,35 Summa förändring i Huvudbok 0,00 -13 421 175,87 -721 106,23 0,00 115 242,40 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 526 021,00 6 985 918,82 0,00 0,00 Tillägg 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 526 021,00 6 985 918,82 0,00 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 -13 947 196,87 -7 707 025,05 0,00 115 242,40 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 5 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 -13 421 175,87 -721 106,23 0,00 115 242,40 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 6 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49 Kr, Period: 202601-202608 Förvaltning: 701 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 134 488 238,20 Drift Intäkter -290 766 540,14 Kostnader 2 646 080 414,47 Summa 2 355 313 874,33 Investering Inkomster 0,00 Utgifter 14 075 584,06 Summa 14 075 584,06 Totalt 2 369 389 458,39 Stadskassans konto Externa inbetalningar 285 318 897,08 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -1 614 870 598,78 Interna utbetalningar -1 155 079 943,85 Summa -2 484 631 645,55 Fordran/skuld stadskassan -129 317 771,22 Årets förändring av resultatfond 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -129 317 771,22 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 263 806 009,42 Anläggnings- och rörelsekapital 4. UH018 T2 2026 Jarva SDF.xlsx 7 (7) Utskrift: 2026-09-10 13:49

Minutes: § 7 Tertialrapport 2 2026 JÄRVA 2026/400 Beslut 1. Tertialrapport 2 för år 2026 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Järva stadsdelsnämnd godkänner Underlag till förskolerapport 2026, Järva stadsdelsnämnd, se bilaga 3. 3. Ansökan om medel för kommunalt bostadsbidrag om 0,2 mnkr görs hos kommunstyrelsen, se bilaga 4. 4. Investeringsmedel om 6,2 mnkr avseende projektet motionsspår återredovisas till kommunstyrelsen. 5. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om totalt 33,1 mnkr. Sammanfattning av ärendet Järva stadsdelsnämnd, tillsammans med övriga nämnder och bolag inom Stockholms stad, genomför årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos för perioden maj till och med augusti. Detta görs i relation till både budget och de mål som fastställts i verksamhetsplanen. Förslag till beslut Ordföranden Ole-Jörgen Persson (M) föreslog att nämnden skulle besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Patrick Amofah (C) lade fram ett förslag och föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom det. Beslutsgång Ordföranden Ole-Jörgen Persson (M) ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservation Patrick Amofah (C) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt följande: 1. Att i delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande Redovisningen i tertialrapporten utgår från den sittande majoritetens mål och budget. Förvaltningens arbete och de goda resultat som Sida 9 (44) Järva stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24 redovisas förtjänar erkännande. Samtidigt ger systemet för uppföljning en bild av mycket hög måluppfyllelse, trots att flera indikatorer inte når årsmålen eller ännu saknar utfall. Stockholm och Järva står inför stora utmaningar, och rapporten visar att styret behöver göra mer för att möta dem. Varenda unge i Järva och Stockholm ska ha en trygg uppväxt och möjlighet till en meningsfull fritid. Centerpartiet vill stärka det tidiga och förebyggande arbetet genom en närmare samverkan mellan förskola, socialtjänst, polis och civilsamhälle. Familjer ska få stöd innan problemen vuxit sig stora. Vi vill bland annat se mindre barngrupper i förskolan, familjesociala team och fler trygga, ledarledda fritidsaktiviteter. Stadens lokaler bör också i högre grad öppnas för föreningslivet. Trygghetsarbetet måste bedrivas uthålligt och utifrån lokala förutsättningar. Centerpartiet vill stärka platssamverkan och trygghetsvandringar, motverka rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk samt utveckla stödet till avhoppare, även kvinnor. Arbetet mot våld i nära relationer behöver prioriteras och stödet till våldsutsatta måste vara tillgängligt oavsett var i staden man bor. Staden måste också ta bättre vara på kraften i lokalsamhället. Föreningar och företag bidrar till gemenskap, jobb och levande och trygga stadsdelar. Centerpartiet vill därför se näringslivsråd i samtliga stadsdelar, ett närmare samarbete med civilsamhället och ett större lokalt inflytande över stadsdelarnas utveckling. Särskilt inom miljö- och klimatområdet krävs större ambitioner. Stadsdelsnämnden behöver öka takten i klimatanpassningen, bevara och rusta parker och grönområden samt minska verksamheternas utsläpp. Stadens måltider bör styras utifrån den samlade klimatnyttan och i högre grad prioritera närproducerade råvaror. Äldreomsorgen ska präglas av kvalitet, kontinuitet, valfrihet och ett värdigt bemötande. Arbetet mot ofrivillig ensamhet behöver stärkas tillsammans med civilsamhället, samtidigt som staden måste bli bättre på att behålla erfaren personal och ge anhöriga tydligt stöd. Centerpartiets budget för 2026 vill mer. Vi sätter stockholmarna Järvabornas först och vill bygga en stad som är grönare, tryggare, friare och roligare. I övrigt hänvisar vi till vår budgetreservation. Sida 10 (44) Järva stadsdelsnämnd Protokoll nr 10/2026 2026-09-24