Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick information från förvaltningschefen Anna Hadenius den 9 juni 2026. Förvaltningen skulle ta fler badvattenprover under sommaren då nya badplatser har inrättats. Dessutom invigdes stadens återbrukscentral i Frihamnen den 29 maj och behovet av tillsyn av naturreservat och biotopskyddsområden har ökat.
Alla ärenden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att anta en uppdaterad rekommendation för konstgräs och platsgjutet gummi. Den nya rekommendationen syftar till att minska spridningen av mikroplaster och användningen av hälso- och miljöskadliga kemikalier i stadens fotbolls-, lek- och idrottsytor. Beslutet innebar även att stadens förvaltningar och bolag fick information om stöd vid materialval och nya kemikaliekrav, bland annat förbud mot avsiktligt tillsatta PFAS-ämnen i topplager och löst granulat. Liberalerna och Sverigedemokraterna lämnade särskilda uttalanden där de betonade vikten av praktiskt genomförbara alternativ som inte äventyrar lek- och idrottsmiljöer.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förslaget till ett reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad, men betonade några viktiga synpunkter. Nämnden underströk vikten av att förtydliga ansvarsfördelningen så att kulturaktörer vet vem de ska kontakta, samt att tillsyn och tillståndsprocesser ska vara effektiva och serviceinriktade. Särskilt lyftes behovet av att förebygga bullerstörningar från kulturverksamheter redan i planeringsstadiet, för att kunna samlokalisera bostäder och kulturliv i staden.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om förutsättningarna för att etablera en regional återbruksverksamhet för tunga byggnadselement, främst betong. Rapporten kartlade kunskapsläget, identifierade utmaningar med affärsmodeller och finansiering, och föreslog att en pilotanläggning skulle kräva minst 16 500 kvadratmeter yta. Även om majoriteten godkände rapporten, framförde ledamöter från Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna särskilda uttalanden där de betonade vikten av att noggrant utvärdera klimatnytta i förhållande till kostnad och att staden inte bör driva alla pilotprojekt själv.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände miljöförvaltningens rapport om hanteringen av stadens fordon. Rapporten visade att Stockholms stads gemensamma fordonsflotta bestod av 1076 fordon år 2025, varav 100 procent var miljöbilsklassade. Genom ett effektivt "fleet management"-arbete undvek staden kostnader på minst 9 miljoner kronor under 2025, och prognosen för 2026 var undvikna kostnader på 13,6 miljoner kronor för Stockholms stad.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en åtgärdsplan för godstrafik som innehåller 24 åtgärder för att göra Stockholms godstransporter mer hållbara. Åtgärdsplanen, som sträcker sig till år 2030, fokuserar på att använda rätt fordon på rätt plats, elektrifiering och att flytta gods till vatten- och järnvägstransporter. Vice ordförande Elin Hjelmestam (L) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till att planen, enligt henne, fokuserar för mycket på begränsningar snarare än framkomlighet för näringslivet, och att den ekonomiska analysen var otillräcklig.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att höja timtaxorna för miljöbalkstillsyn med 4,1 procent (till 1 510 kr/timme) och för livsmedelskontroll med 1,1 procent (till 1 830 kr/timme). Dessa nya avgifter är tänkta att gälla från den 1 januari 2027 för att täcka ökade kostnader. Ledamöter från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet lämnade ett särskilt uttalande där de efterfrågade effektiviseringar och samordning av stadens tillsynsarbete för att minska bördan för företagare.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens yttrande över revisionskontorets årsrapport för 2025. Revisionen bedömde att nämndens ekonomiska resultat var tillfredsställande, men att verksamheten bara delvis var ändamålsenlig då flera klimatmål, såsom minskade utsläpp och ökad framkomlighet, inte uppnåddes fullt ut, främst på grund av nationell sänkning av reduktionsplikten. Dessutom påpekades brister i hanteringen av direktupphandlingar och uppföljningen av bygg- och rivningsavfall.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände sin första tertialrapport för 2026. Nämnden beslutade att ansöka om 0,2 miljoner kronor från stadens reserv för att utreda fosforrening av Långsjöns bottenvatten, för att minska övergödningen och förbättra sjöns ekologiska status. Dessutom ansöktes om en budgetjustering på 0,6 miljoner kronor för en höjd medlemsavgift till Mälarens vattenvårdsförbund. Flera partier, inklusive Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet, lämnade särskilda uttalanden där de betonade vikten av att gå från utredning till konkreta åtgärder för biologisk mångfald, luftkvalitet och cirkulär ekonomi.
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) presenterar sin ekonomiska månadsrapport för april 2026. Rapporten visar att bolaget har sålt tre fastigheter och att den totala förvaltade ytan har minskat. Driftkostnaderna har ökat på grund av kallare väder och högre uppvärmningskostnader, men de administrativa kostnaderna har varit lägre än budgeterat. Målet för helårets drift- och administrationskostnader förväntas ändå uppnås.
Förskolenämnden ska behandla revisionsberättelsen för år 2025. Revisionen anser att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett bra och ekonomiskt tillfredsställande sätt, men att den interna kontrollen är delvis otillräcklig. Det finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, dokumentation av fysisk barnsäkerhet i fristående förskolor och hantering av allmänna handlingar. Förskoleförvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet som yttrande över årsrapporten.
Stockholms stad föreslår ett nytt program för stadsnära odling som ska gälla för alla stadens nämnder och bolag. Syftet är att bidra till stadens attraktivitet och hållbarhet, bland annat genom att skapa fler odlingsmöjligheter, öka kunskapen om odling och göra den tillgänglig för alla. Programmet lyfter särskilt fram odling i förskolor och skolor som ett sätt att främja pedagogik och hållbar utveckling, och Förskoleförvaltningen ser positivt på programmet men betonar att finansiering för genomförandet måste säkerställas.
Kommunstyrelsen har skickat en motion från Sverigedemokraterna till förskolenämnden för yttrande. Motionen föreslår att kött, fågel eller fisk alltid ska erbjudas som ett fullvärdigt alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheter, inklusive förskolor, skolor och äldreomsorg. Förskoleförvaltningen delar motionärens syn på måltidernas betydelse men föreslår att nämnden antar deras tjänsteutlåtande, som menar att välkomponerad vegetarisk mat är näringsrik och att ett krav på animaliska alternativ skulle minska möjligheten att anpassa måltider utifrån helheten av näring, miljö och klimat.
Förskolenämnden ska svara på en remiss från kommunstyrelsen om ett reviderat Kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet syftar till att lyfta kulturens betydelse i människors vardag och stadens identitet, och ska styra framtida kultursatsningar. Förskoleförvaltningen är positiv till programmet och menar att förskolan har en viktig roll i att främja barns kreativitet och att erbjuda en jämlik tillgång till kultur.
Förskoleförvaltningen har uppdaterat statistiken i rapporten ”Förskola i Stockholm 2025” med nyare data från Sweco och Skolverket, som nu sträcker sig till 2025 för vissa delar. Statistiken visar bland annat att antalet barn i åldern 1-5 år i Stockholm har minskat, men att inskrivningsgraden i förskolan har ökat. Förvaltningen har dock inte hunnit analysera hur den uppdaterade statistiken påverkar innehållet i rapporten, och nämnden kommer att notera detta och överlämna informationen till kommunstyrelsen.
Förskolenämnden ska godkänna en delredovisning av en studie om närvaro i förskolan. Studien, utförd av Mia Heikkilä vid Stockholms universitet, har kartlagt och analyserat förskolenärvaron i fem stadsdelsområden (Farsta, Hägersten-Älvsjö, Hässelby-Vällingby, Norra innerstaden och Skärholmen) under två månader 2024 och 2025. Resultaten visar att 85-90% av de registrerade tillfällena utgör daglig närvaro mellan 5,5 och 9 timmar, medan cirka 5% är låg närvaro (under 5,5 timmar). Frånvaron låg på cirka 42-48% under mätperioderna, men rapporten betonar att datakvaliteten och registreringen kan påverka tolkningen av resultaten.
Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB har godkänt bolagets förvaltningsrapport för det första tertialet år 2026. Detta innebär att styrelsen har granskat och godkänt hur bolaget har skött sin verksamhet och ekonomi under perioden.
Styrelsen för S:t Erik Tullhusen AB godkände sin första tertialrapport och prognos för år 2026 vid ett möte den 8 juni 2026. Detta innebär att styrelsen har gått igenom och accepterat företagets ekonomiska resultat för den första delen av året samt företagets framtidsutsikter för resten av 2026.
S:t Erik Markutveckling AB svarade på en remiss från kommunstyrelsen gällande den reviderade Kulturstrategiska programmet för Stockholms stad. Bolaget ställde sig positivt till att stärka kulturens roll i stadsutvecklingen, men betonade vikten av att inkludera kultur tidigt i processen och arbeta långsiktigt med etableringar, ofta med en tidshorisont på minst fem till tio år. De lyfte också fram behovet av bättre samverkan mellan kulturaktörer och stadens förvaltningar för att undvika att platser och resurser står outnyttjade.
Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB höll ett sammanträde den 8 juni 2026. Vid mötet godkändes bolagets tertialrapport 1 samt prognos 1 för år 2026. Detta innebär att styrelsen har tagit del av och godkänt bolagets ekonomiska resultat och framtidsutsikter för den aktuella perioden.
4943 ärenden