Alla ärenden

Järva stadsdelsnämnd föreslås ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Cykelfrämjandet under 2026–2029. Syftet är att lära invånare att laga och underhålla cyklar, öka cyklingens tillgänglighet i Järva och ge unga feriejobbserfarenhet. Förvaltningen föreslår att stadsdelsdirektören får i uppdrag att teckna överenskommelsen med en årlig summa på 200 000 kronor.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med IOGT-NTO Spånga. Samarbetet ska pågå från maj 2026 till april 2029 och fokusera på att stärka barn och ungas kunskap, engagemang och inflytande kring hållbarhet, återbruk och lokala beslutsprocesser. Stadsdelsdirektören föreslås få i uppdrag att teckna avtalet, som innebär ett årligt bidrag på 500 000 kronor till IOGT-NTO Spånga.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla sin månadsrapport för april 2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner rapporten, som visar att budgeten för driftverksamheten och investeringarna förväntas vara i balans efter resultatöverföringar. Rapporten redogör även för specifika budgetjusteringar och prognoser inom olika områden som individ- och familjeomsorg, förskola, äldreomsorg och stadsmiljö, inklusive satsningar på bland annat biologisk mångfald och trygghetsskapande åtgärder.

Fastighetsnämnden ska besluta om att renovera före detta Kämpingeskolan för att skapa ett nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning. Projektet innebär en omfattande ombyggnad av skolan för att anpassa den till kontorsverksamhet för cirka 640 medarbetare, med målet att effektivisera lokalanvändningen och minska stadens kostnader. Byggnaden kommer att uppgraderas för att möta dagens standardkrav och bli en modern arbetsplats, med beräknad inflyttning under fjärde kvartalet 2028.

Järva stadsdelsnämnd ska ta fram ett underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029. Underlaget ska analysera utvecklingen i Järva de kommande åren, inklusive demografiska förändringar, lokala behov och utmaningar, samt planer för lokalförsörjning och personalbehov. Detta material kommer att vara ett viktigt stöd för kommunstyrelsen i arbetet med stadens övergripande budget.

Utbildningsförvaltningen har tagit emot en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor om hur skolorna i Stockholm arbetar förebyggande mot brott i sociala medier bland unga. Jan Jönsson undrar bland annat vilka insatser som görs för att stärka elevers kunskap om lagstiftning och konsekvenser, hur man ökar ungas benägenhet att berätta om utsatthet, och hur vårdnadshavare informeras och stöttas. Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner deras svar som beskriver skolornas pågående arbete med bland annat undervisning, värdegrundsarbete, samarbete med Polisen och information till vårdnadshavare, men förvaltningen ser också att det finns mer att göra.

Centerpartiet har ställt frågor till Utbildningsnämnden om stadens arbete mot könsstympning av flickor. De betonar att könsstympning är ett allvarligt övergrepp som ofta glöms bort och efterfrågar ett mer strukturerat arbetssätt, liknande det i Västerås. Utbildningsförvaltningen svarar att de arbetar med hälsobesök för elever i flera årskurser och nyanlända, där frågor om hälsouppgifter, inklusive omskärelse för nyanlända, ställs. De uppger att elever med besvär kan remitteras till AMEL-mottagningen på Södersjukhuset och att skolpersonal har fått fortbildning och tillgång till kunskapsstöd.

Utbildningsnämnden ska behandla förslaget till ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030”. Handlingsplanen, som är kopplad till stadens program för mänskliga rättigheter, syftar till att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Utbildningsförvaltningen är positiv till handlingsplanens ambitioner och att den synliggör ickebinära personer och personer med transerfarenhet, men föreslår ändringar för att göra den tydligare och föreslår att staden kompletterar planen med en konsekvensanalys av dess ekonomiska och administrativa påverkan.

Kommunstyrelsen har skickat ett förslag till program för evenemang i Stockholms stad till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet syftar till att Stockholm ska vara en ledande evenemangsstad, stärka stadens attraktionskraft och bidra till hållbar tillväxt samt livskvalitet för stockholmarna. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till programmet men vill att det lyfter fram stadens egna medarbetare som en central målgrupp för att stärka intern stolthet och ambassadörskap.

Kommunstyrelsen föreslås besluta att stadens nämnder ska övergå till att använda digitala personalakter istället för pappersakter. Detta ska leda till ökad säkerhet, effektivitet och enhetlighet i hanteringen av personalhandlingar. De gamla analoga akterna kommer att skannas in, och arbetet beräknas kosta cirka 70 miljoner kronor under fem år, finansierat genom stadens IT-medel.

Utbildningsnämnden ska behandla förslag från en statlig utredning (SOU 2025:123) om att skärpa villkoren för fristående skolor och förskolor. Förslagen syftar till att minska risken att oseriösa aktörer driver skolor genom att införa obligatoriska kommunala yttranden vid etableringar, tydligare prövning av negativa följder, skärpta ägar- och lämplighetskontroller, samt krav på ny ansökan vid förändringar i verksamheten. Utbildningsförvaltningen tillstyrker förslagen eftersom de bedöms leda till att Stockholms elever får en bättre utbildning och att kommunen får bättre planeringsförutsättningar.

Kommunstyrelsen har remitterat utredningen "Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap" (SOU 2026:4) till utbildningsnämnden för yttrande. Förslaget syftar till att stärka rektorers pedagogiska ledarskap, bland annat genom att förtydliga uppdraget, begränsa ansvarsområden och skärpa utbildningskrav. Utbildningsförvaltningen delar många av utredningens förslag men avstyrker bland annat att befattningsutbildningen ska reserveras för rektorer, då de anser att biträdande rektorer fortsatt bör ges möjlighet att genomgå utbildningen för att säkra kompetensförsörjningen och minska omsättningen av rektorer.

Utbildningsförvaltningen föreslår att Tellusborgsskolans hyresavtal förlängs med fem år, med start 1 januari 2028. Det nya avtalet samlar flera befintliga avtal och beräknas minska hyreskostnaden med cirka 7,6 miljoner kronor årligen från 2028. I samband med förlängningen planerar hyresvärden att uppgradera skolans ventilationssystem och utföra enklare underhållsåtgärder, vilket ska förbättra innemiljön för de cirka 760 eleverna och planeras i samråd med skolan för att undvika störningar.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner en revidering av HIN-projektets inriktning, som syftar till att åtgärda enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i Stockholms grundskolor. Projektet har hittills åtgärdat 75 skolor och cirka 40 återstår. Syftet med den nya inriktningen är att öka tids- och kostnadseffektiviteten, samt att anpassa sig till stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att man ska utgå från Boverkets definition av enkelt avhjälpta hinder.

Kommunstyrelsen har bett utbildningsnämnden att yttra sig över regeringens utredning ”En förbättrad elevhälsa” (SOU 2025:113). Utredningen föreslår bland annat att elevhälsans syfte och vårduppdrag ska tydliggöras, att tillgången till elevhälsans personal ska säkerställas, och att samarbetet mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ska underlättas, då psykisk ohälsa bland unga ökar. Utbildningsförvaltningen delar ambitionen att stärka elevhälsan, men är kritisk till förslag om ökad statlig detaljstyrning, skärpta utbildningskrav för skolkuratorer och ett utökat vårduppdrag, och bedömer att förslagen kan medföra en årlig merkostnad på 45 miljoner kronor för Stockholm stad.

Utbildningsnämnden ska godkänna ett budgetunderlag för åren 2027–2029 som beskriver framtida utmaningar och prioriteringar för Stockholms skolor. Bland de viktigaste punkterna är att förbättra likvärdigheten mellan skolor, hantera sjunkande elevantal i grundskolan och anpassa gymnasieskolan för att möta arbetsmarknadens behov. Nämnden vill också se över lokal- och administrationskostnader för att mer pengar ska gå till undervisningen.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla en rapport om samarbeten med idéburna organisationer under 2025. Förvaltningen bedömer att samarbetena, bland annat med Convictus för att motverka hemlöshet och med Farsta församling/Stora Sköndal för fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättning, har fungerat bra och gett goda resultat. Nämnden föreslås lägga rapporten till handlingarna.

En boendeplan för östra Söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta) för åren 2026-2036 kommer att behandlas. Planen föreslår att det behövs totalt 323 nya bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning fram till 2036. Regionen ser även behov av att utveckla nya typer av boenden, som profilboenden för specifika målgrupper och ett första boende för unga vuxna.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd kommer att behandla en rapport om uppföljningen av föreningsbidrag för verksamhetsåret 2025. Nämnden beviljade totalt 935 000 kronor till 30 föreningar, och förvaltningen har granskat att bidragen använts korrekt. Rapporten visar att följsamheten överlag varit god, men förvaltningen inväntar kompletteringar från två föreningar angående deras redovisning.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag till detaljplan för Snösätra kulturpark i Rågsved. Syftet är att omvandla Snösätra upplagsområde till en permanent kulturpark med urban konst och kulturella verksamheter. Stadsdelsförvaltningen är positiv till förslaget men vill att öppningen mot Snösätragränd justeras för att parken ska få en bättre rekreativ funktion och att finansiering samt ansvar för området ska utredas vidare.