Medborgarförslag om stadsodling Jenalunden och konstgräs Ulvsunda

[Inkomna medborgarförslag.pdf] Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning Administration Köpsvängen 24 Box 150 17 167 15 Bromma Växel 08-508 06 000 Fax 08-508 06 011 bromma@stockholm.se www.stockholm.se Sida 1 (2) Inkomna medborgarförslag Medborgarförslag som omfattas av stadsdelsnämndens ansvarsområde: Inkom: Rubrik: Hantering: 2026-05-20 Medborgarförslag om att anlägga stadsodling i Blackeberg Skickat till förvaltningen för beredning 2026-06-05 Medborgarförslag om konstgräsplan vid Ulvsunda slottsväg Skickat till förvaltningen för beredning Förslag som ej faller inom stadsdelsnämndens ansvarsområde: Inkom: Rubrik: Hantering: 2026-05-15 Medborgarförslag om ombyggnation av Brommaplan Skickat till Trafikkontoret 2026-06-01 Medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder på Nyängsvägen Skickat till Trafikkontoret 2026-06-02 Nytt medborgarförslag om ombyggnation av Brommaplan Skickat till Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret 2026-06-07 Medborgarförslag om bänkar vid Ålstensgatan och Alviksvägen Skickat till Trafikkontoret 2026-06-08 Medborgarförslag om fler farthinder i Nockeby Skickat till Trafikkontoret 2026-06-09 Medborgarförslag om upprustning av Skickat till Trafikkontoret Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning Administration Information Dnr BRO 2026/49 2026-02-23 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Information Dnr BRO 2023/14 Sida 2 (2) Inkomna rapporter och protokoll 2023 - Förteckning till nämndens sammanträden parkbänk vid Brommaplan 2026-07-16 Medborgarförslag om att slå samman Grimsta och Judarskogens naturreservat Skickat till Kommunstyrelsen Medborgarförslag som delvis omfattas av stadsdelsnämndens ansvarsområde: Inkom: Rubrik: Hantering: 2026-07-05 Medborgarförslag om att anlägga slåtteräng på lämpliga gräsytor och i rondeller i Bromma Skickat till förvaltningen för beredning samt till Trafikkontoret --- [Bilaga - medborgarförslag.pdf] Inom stadsdelsnämndens verksamhetsområde 1 Hej! Jag bor i Blackeberg och vill gärna lyfta en idé som jag tror skulle kunna bidra mycket positivt till området kring Jenalunden, nära Blackebergs gymnasium. Det finns idag en liten öppen plats där som verkar vara ganska outnyttjad och delvis övervuxen, trots att läget egentligen har stor potential. Jag började fundera på hur området skulle kunna omvandlas till något som både skapar trivsel, gemenskap och mervärde för de boende i närområdet. Min idé är därför att undersöka möjligheten att anlägga en mindre gemensam stadsodling där, exempelvis med pallkragar, blomlådor, örter, pollinerarvänliga växter och kanske någon enkel sittplats. Jag tror att ett sådant initiativ skulle kunna bidra med många positiva effekter: • skapa en tryggare och mer levande plats genom ökad närvaro av människor • göra ett idag anonymt område mer omhändertaget och välkomnande • stärka gemenskapen mellan grannar och generationer • ge barn möjlighet att lära sig om odling, natur och hållbarhet i praktiken • bidra till biologisk mångfald genom blommor och växter för bin och fjärilar • uppmuntra lokalt engagemang och delaktighet i närområdet • bidra till psykiskt välbefinnande och återhämtning genom mer grönska • skapa en positiv och inspirerande miljö nära både bostäder och skola • ge området en tydligare identitet och karaktär • visa hur små, enkla insatser kan göra stor skillnad i stadsmiljön Det fina med platsen är också att den redan känns naturligt avgränsad av gångvägar och grönska, vilket gör att den lämpar sig väldigt väl för ett mindre odlings- eller gemenskapsprojekt utan att störa annan verksamhet. Jag tror dessutom att flera boende i området gärna skulle hjälpa till ideellt med plantering och skötsel om möjligheten finns. Sådana här initiativ brukar ofta skapa stolthet och omsorg kring platsen, vilket i sig kan bidra till ökad trivsel och mindre nedskräpning. Kanske skulle detta även kunna bli ett pilotprojekt för lokal stadsodling eller medborgardriven platsutveckling i området? Genom mitt arbete inom ett ESF-projekt i en annan kommun har jag sett konkreta exempel på hur tillsammansodlingar och lokala gröna mötesplatser kan stärka social sammanhållning, motverka ensamhet och öka känslan av delaktighet och ansvar för det egna området. Jag vore väldigt tacksam om ni kunde vägleda mig kring: * om platsen skulle kunna vara möjlig att använda på detta sätt * vilken avdelning eller person som ansvarar för sådana frågor * och hur man bäst går vidare med ett eventuellt medborgarinitiativ eller förslag Tack för att ni tar er tid att läsa detta. Jag tror verkligen att den här lilla platsen skulle kunna bli något väldigt fint för området med relativt små medel. 2 Den 3 år gamla lekparken i korsningen Bielkevägen och Ulvsunda slottsväg har en grusplan som enkelt kan konverteras till konstgräs. En sådan billig förändring skulle lyfta parken oerhört. Utanför stadsdelsnämndens verksamhetsområde 1 Hej, jag vill förbättra Ulf Borgs förslag med att lägga till affärer på platån. Det kan vara en bokaffär. Det skulle bli trevligare om man kan läsa på bänkarna. 2 Jag vill uppmärksamma er på en trafiksäkerhetsrisk på Nyängsvägen Bromma, sträckan mellan rondellen Stora Mossen fram till första guppet i riktning mot ålstensgatan. Sträckan har inledande hastighetsbegränsning om 40 km/h från rondellen riktning på ålstensgatan, efter ca 200 meter övergår hastighetsbegränsning till 30 km/h. En ytterst stor andel håller ej 40 km/h och bromsar inte vid hastighetsförändringen. Det samma gäller för fordon som kör i motsatt riktning, merparten ökar hastigheten efter gupp vid Nyängsvägen 92 till långt över 30 km/h. Nyängsvägen är en bred gata med trottoarer på båda sidor, vilket kan bidra till att den upplevs som en väg där högre hastigheter känns ”naturliga”. Området har nyligen förändrats: - En nybyggd mataffär, vilket resulterar i mer trafik. - Färdigställd förskola vilket innebär fler små barn som rör sig till och från skolan. Därutöver finns Ålstensskolan med flera hundra barn, åtgärda innan olycka sker. Kvällstid kör vissa bilar minst 70/h. 3 BROMMAPLANSPLATÅN Konceptbeskrivande inspirationsbild. En konceptidé Utgångspunkten för förslaget är de planer som ligger för området; med fokus på utökat fritt flöde för biltrafiken, smidigare och säkrare passage för alla typer av fotgängare samt även för cyklister runt Brommaplansrondellen. Stadsplaneringen för Brommaplan fokuserar på att utveckla området till en mer attraktiv, tät och trygg stadsmiljö, med planer på cirka 3 000–4 000 nya bostäder i Riksby, Åkeslund och Åkeshov. Utvecklingen inkluderar förbättrade verksamhetsytor, förskolor, parker och en upprustning av torget för ökad trygghet, samt långsiktiga planer på att omvandla Bromma flygplatsområde. Centrala punkter i utvecklingen av Brommaplan: Bostadsbyggande: Utveckling av hyresrätter och bostadsrätter i Riksby och Åkeslund för att skapa en mer levande stadsmiljö. Förnyelse av Brommaplan: Planer finns för att förbättra torget med nya sittplatser och aktiviteter. Tidigare planer på 300 bostäder vid själva knutpunkten har dock förändrats då en ny köpare tagit över. Grönstruktur: En parkplan för Bromma vägleder utvecklingen av grönområden. Infrastruktur och trygghet: Insatser för att förbättra trafiksituationen kring rondellen och öka tryggheten vid Brommaplan, inklusive åtgärder mot hemlöshet och missbruk. Flygplatsområdet: Utredningar pågår för att omvandla Bromma flygplats till en ny stadsdel med upp till 16 000 bostäder, då flygplatsen planeras avvecklas senast 2038. Sammanfattningsvis omvandlas området från ett mer renodlat trafiknav till en blandad stadsmiljö med högre exploateringsgrad, vilket påverkar omgivande stadsdelar som Riksby och Åkeslund. Brommaplansrondellen utgör tidvis ett stort trafikproblem. Stora köbildningar och långa väntetider för fotgängare vid övergångsställen. En del olyckor har också inträffat. Här ett förslag på hur detta skulle kunna lösas på ett praktiskt sätt. Grundidé: En rund ”platå” byggs ovanpå själva rondellen, höjd fyra till fem meter. ”Accessbroar” Byggs till dessa 5 punkter. Varje punkt har en vanlig trappa upp till accessbron samt rulltrappor upp och ned och hissar. Allt detta under tak för att klara vintern. På så vis kan trafikljusen tas bort helt och trafiken kan flyta på ostört. Även fotgängar- trafiken flyter på då man inte behöver vänta på grön gubbe. (Jag tror inte man behöver en bro mot gamla posthuset då det är klädesvägen man skall passera.) Ovanpå ”Brommaplansplatån” kan man bygga in en fontän, bänkar och annat som gör ytan trevlig. En utkiksplats, café? Kanske ett torn i mitten. 4 Hej! Jag vill lämna in ett medborgarförslag som gäller bänkar utmed Ålstensgatan och Alviksvägen. Det är två viktiga gator mellan 12:an och vattnet med badplatser. Nära spårvagnshållplatserna finns också livsmedelsbutiker. Varken på dessa genomfartsleder eller på villagatorna finns det inte en enda bänk att sitta på för gående. Konsekvensen: rörelsehindrade vågar sig inte ut på promenader och det innebär sämre livskvalitet och mer hemtjänst. I förlängningen också att äldre personer måste sälja av sina hus och då är frågan : vart ska de ta vägen? Hur många handikappanpassade bostäder finns det inom stadsdelen idag? ( Skulle tro att ingen har tänkt på det ). Se de andra stadsdelarnas satsningar på Hälsans stig ( Kungsholmen, Södermalm etc) som förebilder. 5 Då det råder 30 km/h begränsning i området Skaldevägen/Nockeby torg/ Nockeby Kyrkväg, samt ligger en förskola på Nockeby Kyrkväg hade det varit smakfullt med ett antal fartgupp i området. I synnerhet hade det haft en stor verkan i att skydda annars oskyddade trafikanter där bilister svänger från Nockeby torg till Nockeby Kyrkväg. Då svängen är snäv, det inte finns några andra trafikelement som sänker hastigheten och sikten är dålig genom svängen har jag själv nästan blivit påkörd på övergångsstället vid flera tillfällen. Det är många äldre och barn som nyttjar övergångsstället och bilisterna kommer ofta i betydligt högre fart än 30. Ett fartgupp innan övergångsstället, dvs på Nockeby torg där högersvängen går mot Nockeby Kyrkväg hade ,med ganska små medel, sänkt hastigheten och skyddat gångtrafikanter. Därutöver nyttjas sträckan på Nockeby Kyrkväg i riktning mot förskolan i stor utsträckning av bilister som gärna ser hur fort deras bilar eller mopeder kan accelerera. Detta är ogynnsamt med tanke på att det dels bor folk i området som inte är lika intresserade av att uppleva faran detta medför och heller inte vill höra det. För det andra är det ett område där väldigt små barn är i omlopp. Fartgupp längs med sträckan som går från Gubbkärrsvägen/Nockeby Kyrkväg i riktning till och från Nockeby torg hade troligtvis erbjudit en säkrare miljö för de oskyddade trafikanterna som är i omlopp, barnen på förskolan, beivra relativt stora hastighetsöverträdelser sett till skyltad hastighet (30) samt den buskörning på mopeder och faran/oljudet det medför för oss boende. Det hade heller inte varit en dålig idé med någon typ av farthinder innan spårövergången, då stopplikten och den överhängande faran för liv som en ankommande spårvagn inte riktigt verkar motivera trafikanter att sänka farten eller stanna. 6 Parkbänken vid Brommaplansrondellen nedanför Handelsbanken är i mycket sorgligt skick. Plankan i mitten är nästan helt borta. Bänken är en skamfläck, särskilt som att cykelvägen och promenadvägen är helt ny. Jag måste sätta mig ner när jag är ute och går, den bänken undviker jag i den mån det går. Lacken och färgen är nästan helt borta, förutom hålet där plankan är trasig. Mitt förslag är att det kommer en ny bänk på samma plats. 7 Hej! Jag föreslår en utökning av Grimsta/Judarskogens naturreservat så de två reservaten kopplas samman. De två reservaten har idag en koppling till varandra med skog mellan Blackeberg och Södra Ängby men denna koppling saknar ett skydd i dagsläget vilket införandet av naturreservat hade gett. Det hade även stärkt Görväl-kilen som grönt stråk vilket är i linje med den regionala utvecklingsplanens målsättning. Se exempel på ny reservatsgräns i bifogad bild, röd linje är mitt förslag. Det är en grov skiss och jag vet att det finns påbörjade planprojekt i området vilket reservatet hade behövt ta hänsyn till. Jag tror att ett införande av ett formellt naturreservat hade gett flera fördelar till området och även till de nya bostäder som planeras. Delvis inom stadsdelsnämndens verksamhetsområde 1 Anlägg slåtteräng på lämpliga gräsytor och i rondeller i Bromma Jag föreslår att Bromma stadsdelsnämnd, där den ansvarar för park- och grönytor, successivt omvandlar lämpliga kortklippta gräsytor och rondeller till slåtteräng eller annan blomrik ängsvegetation. Slåtterängar har många fördelar för både naturen och invånarna. För det första bidrar de till en rikare biologisk mångfald. Blommande ängar ger mat och livsmiljö åt bin, humlor, fjärilar och andra pollinerande insekter, som är viktiga för fungerande ekosystem. Även många fåglar och andra smådjur gynnas när det finns fler insekter och en mer varierad vegetation. För det andra skapar blommande ängar en vackrare och mer levande stadsmiljö. Under vår och sommar erbjuder de en färgprakt som gör parker, rondeller och andra grönytor mer attraktiva. En välskött slåtteräng ger årstidernas växlingar ett tydligare uttryck och kan bidra till ökad trivsel, ökad livskvalitet och stolthet över den lokala miljön. Slåtterängar kan också ha positiva effekter för människors välbefinnande. Forskning visar att artrika och naturlika grönområden ofta upplevs som mer rogivande och inspirerande än stora, enhetliga gräsytor. En mer varierad grönstruktur gör stadsmiljön mer inbjudande för promenader, rekreation och naturupplevelser nära hemmet. Ur ett klimatperspektiv är slåtterängar också fördelaktiga. Den högre vegetationen hjälper till att bevara markfukt, klarar perioder av torka bättre än kortklippta gräsmattor och kan bidra till ett svalare lokalklimat under varma sommardagar. Djupare rotsystem förbättrar dessutom jordens struktur och kan bidra till att ta hand om regnvatten vid kraftiga skyfall. På längre sikt kan skötselkostnaderna dessutom minska. En traditionell gräsmatta behöver klippas många gånger varje säsong, medan en slåtteräng vanligtvis sköts genom en eller ett par slåttertillfällen per år samt bortforsling av höet. Detta kan innebära lägre bränsleförbrukning, mindre buller och minskade utsläpp från skötselmaskiner. Slåtterängar kan även fungera som pedagogiska miljöer. Informationsskyltar kan berätta om vilka växter och pollinatörer som finns på platsen och varför staden valt denna typ av skötsel. Det kan öka kunskapen om biologisk mångfald och inspirera fler att skapa blommande miljöer även på egna tomter, gårdar och bostadsområden. Stockholms stad har redan på flera platser arbetat med pollinatörsvänliga planteringar och ängsytor som en del av stadens arbete för biologisk mångfald och hållbar stadsutveckling. Jag föreslår därför att Bromma stadsdelsnämnd bygger vidare på detta arbete genom att identifiera fler lämpliga platser inom stadsdelen där slåtteräng kan ersätta kortklippta gräsytor. Exempel på platser som skulle kunna utredas är de stora gräsytorna vid trafikplatserna Alvik och Stora Mossen, rondellen vid Brommaplan, gräsremsorna mellan cykelbanan och Drottningholmsvägen respektive Bergslagsvägen, rondellen vid Västerled/Nyängsvägen samt den trekantiga gräsytan utanför Bromma gymnasium. Dessa platser består till stor del av prydnadsgräs som sällan används för rekreation men som har stor potential att utvecklas till blommande och artrika miljöer som uppskattas av både boende och besökare. Jag föreslår därför att Bromma stadsdelsnämnd inventerar vilka gräsytor och rondeller som är lämpliga att omvandla till slåtteräng och att omställningen genomförs successivt i samband med ordinarie underhåll och nyanläggning. Där det är möjligt bör lokala och inhemska växtarter användas för att stärka den biologiska mångfalden ytterligare. Om vissa av de föreslagna platserna ligger utanför stadsdelsnämndens ansvarsområde föreslår jag att ärendet samordnas med trafikkontoret eller annan berörd förvaltning, så att även dessa platser kan omfattas av en långsiktig satsning på blommande och pollinatörsvänliga miljöer. En sådan satsning skulle göra Bromma grönare, vackrare, mer klimatanpassat och mer hållbart – till nytta för både invånare, pollinatörer och kommande generationer.