Alla ärenden

Moderaterna undrar vilken plan fastighetsborgarrådet Clara Lindblom (V) har för att förbättra Hötorgshallen och torghandeln på Hötorget, då de anser att hallen är eftersatt och torget dåligt skött. Fastighetsborgarrådet svarar att Hötorgshallen inte är ett sorgebarn utan har ökat i besökare och försäljning, men medger att det finns underhållsbehov som utreds. Staden arbetar även med att förbättra torgmiljön och anpassa torghandeln baserat på medborgardialoger.

Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska återinföra Vattenfestivalen för att göra staden roligare och lyfta fram dess unika läge vid vattnet. Han menar att festivalen kan moderniseras med ny teknik som drönarshower istället för fyrverkerier och fokus på förnybar energi. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) delar inte bilden av att Stockholm blivit tråkigare och menar att staden redan har ett rikt utbud av kultur och evenemang, som Kulturfestivalen och stora idrottsevenemang. Hon är öppen för nya idéer som bygger vidare på Vattenfestivalens tanke med moderna och hållbara upplevelser, men anser att en exakt återinförande av den gamla festivalen är onödigt då mycket av det den erbjöd redan finns idag och skulle konkurrera med befintliga evenemang.

Moderaterna undrar varför avgifterna för torghandel i Stockholm höjs, vilket de menar drabbar småföretagare och gör staden tråkigare. De pekar på att avgifterna blir dyrare på 32 av knappt 40 torg, bland annat på Medborgarplatsen och Kista Torg. Miljöpartiet svarar att avgiftshöjningen är en uppdatering av ett gammalt system från 2012 och ska spegla torgens attraktionskraft och kommersiella värde. Syftet är att skapa en mer transparent och platsanpassad prissättning för en mer hållbar och kvalitativ torghandel, samtidigt som kostnaden fortfarande är förmånlig jämfört med att hyra en lokal.

Nike Örbrink (KD) interpellerar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) angående Hyresgästföreningens rapport om att bygga fler hyreslägenheter i villaområden för att motverka segregation. Örbrink ifrågasätter om styret tvångsblandar villaområden och anser att detta inte handlar om att bryta segregation utan om att korrigera oönskade olikheter. Hon ställer frågor om villaägare bidrar till segregation, om villaområden är ett problem, hur styrets arbete skiljer sig från Hyresgästföreningens vision, och hur borgarrådet ser på bevarandet av trädgårdsstädernas särart. Valeskog svarar att Stockholm ska byggas blandat för att motverka segregation, vilket är en inriktning som finns i stadens styrdokument, inklusive de som Kristdemokraterna ställer sig bakom. Han betonar att nya projekt prövas noggrant mot gällande policys och riktlinjer, och att det är viktigt att beakta kulturhistoriska värden i känsliga områden. Valeskog nämner seniorbostäder i anslutning till villaområden som ett exempel på hur man kan möjliggöra för äldre att bo kvar i sina områden.

Kommunstyrelsen har tagit fram en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad som ska säkerställa att äldre stockholmare har goda möjligheter att bibehålla god hälsa, välbefinnande och delaktighet i samhället. Överförmyndarförvaltningen har granskat planen och anser att den är bra och ligger i linje med deras eget arbete för äldre, bland annat genom att se till att äldre som behöver det får god man eller förvaltare. Planen fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information.

Funktionshinderrådet har behandlat flera frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Rådet diskuterade bland annat en årsrapport om kvalitetsgranskningar inom socialtjänsten, en digital tjänst för att söka stöd och service, samt hur SIP-möten (samordnade individuella planeringsmöten) kan förbättras för att bli mer användarvänliga och klientcentrerade.

Stockholms stad justerar arvodena för kommunala förtroendeuppdrag från och med den 1 januari 2026. Detta sker varje år och följer prisbasbeloppets utveckling, som för 2026 är 59 200 kronor. Syftet är att ersättningarna för de som har politiska uppdrag, som ledamöter i fullmäktige och nämnder, ska vara uppdaterade och rättvisa.

Stockholms läns god mans- och förvaltarförening ansöker om 70 000 kronor i bidrag för 2026. Föreningen, som grundades på initiativ av Stockholms stads överförmyndare, är en ideell organisation som erbjuder utbildning och rådgivning till gode män och förvaltare i länet. Överförmyndarförvaltningen anser att föreningen utför en viktig insats som underlättar för medborgare som behöver god man eller förvaltare, och rekommenderar att bidraget beviljas.

Överförmyndarnämnden i Stockholm har presenterat sin verksamhetsberättelse för 2025. Nämnden ansvarar för att se till att gode män och förvaltare sköter sina uppdrag och förvaltar tillgångar för personer som har svårt att sköta sin ekonomi, som äldre, personer med funktionsnedsättning och ensamkommande barn. Under 2025 har nämnden arbetat med att korta handläggningstiderna, rätta till brister som Länsstyrelsen påpekat och förbereda för e-tjänster, vilket resulterat i att de i stort sett kommit ikapp med ärenden från 2024.

Justitieombudsmannen (JO) kritiserar Stockholms överförmyndarnämnd för att det tog nästan ett år att granska och betala ut arvode för en årsräkning under 2024. JO anser också att nämndens granskning inte får vara för ytlig, utan måste kontrollera mer än bara de formella detaljerna.

Överförmyndarnämnden har godkänt sin verksamhetsplan för 2026. Planen fokuserar på att förkorta handläggningstider, rekrytera fler gode män och förvaltare, samt utveckla digitala tjänster. Mycket av arbetet 2026 kommer att handla om att förbereda och genomföra förändringar som förväntas komma från en ny statlig proposition om förmynderskap.

AB Stockholmshem, ett kommunalt bostadsbolag, har godkänt en lista över remisser de fått in och svarat på. Bland de inkomna remisserna finns en handlingsplan för barns rättigheter i Stockholm och en motion om att säkerställa korrekt användning av studentbostäder. De har också svarat på en remiss från Boverket om en gemensam väg för ärenden relaterade till plan- och bygglagen (PBL).

Stockholmshem rapporterar om sin bostadsproduktion och hur de ska bygga minst 290 nya lägenheter per år fram till 2026. Just nu bygger de över 400 lägenheter i Bromma (Utombordaren 2), Södermalm (Persikan) och Solberga (Skoblocket), som beräknas vara klara för inflyttning under kvartal 2, 2026. Målet är att bygga 3500 nya bostäder under mandatperioden, varav minst hälften ska vara så kallade Stockholmshus.

AB Stockholmshem utser representanter till årsstämmorna 2026 för sina två dotterbolag: AB Stockholmshem Fastighetsnät, som bygger bredbandsnät, och Stockholmshem i Skärholmen AB, som förvaltar bostäder i Skärholmen. Olle Torefeldt, vice vd, blir ordinarie ombud och Desiree Anger, redovisningschef, blir ersättare. Ombuden får i uppdrag att besluta om årsredovisningar, vinstfördelning och ansvarsfrihet för styrelsen.

Styrelsen för AB Stockholmshem har granskat och godkänt tio av bolagets policydokument för det kommande året. Bland dessa finns en ny policy för personuppgifter, samt en uppdaterad policy för uthyrning av bostäder. Den senare innebär att även äldre personer, utöver de med bostadsanpassningsbeslut, kan få hjälp med omflyttning till mindre eller mer tillgängliga bostäder om deras nuvarande fastighet ska byggas om.

AB Stockholmshem, som är Stockholms stads bostadsbolag, har godkänt sin finansiella månadsrapport för december 2025. Rapporten visar att bolagets interna lån uppgick till drygt 14 miljarder kronor, vilket är 90,5% av den tillåtna gränsen. Den genomsnittliga räntan för Stockholmshem för 2026 förväntas bli 2,69%, vilket är något högre än budgeterat och kan innebära högre räntekostnader för bolaget.

Stockholmshems styrelse har godkänt bolagets verksamhetsplan och budget för 2026. Det planeras dock endast byggstart för 76 nya bostäder, vilket Liberalerna och Moderaterna kritiserar. De anser att Stockholmshem ska fokusera på att utveckla Stockholmshusen med bra kvalitet och miljöprestanda, samt samarbeta med kommersiella aktörer. De efterfrågar också större lägenheter (70-90 kvm med 4-6 rum) för att sänka produktionskostnaderna och möta hyresgästernas behov. Vd informerade även om att omflyttningen i nybyggda Måsholmen 33 i Skärholmen ligger i nivå med andra nyproduktioner.

Denna punkt handlar om att styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB godkänner en lista med olika remissvar och en revisionsrapport. Remissvaren berör ämnen som en nationell naturrestaureringsplan, en ny miljöprövningsmyndighet, vattenåtgärdsprogram, vätgas i energisystemet, fastighetsbildning, PBL-ärenden (plan- och bygglagen) och behovet av skärpt kontroll av avfallshantering. Revisionsrapporten handlar om att motverka arbetslivskriminalitet.

Stockholms Stadshus AB justerar sina riktlinjer för hur dotterbolagen ska planera och hantera stora investeringar. Det handlar om projekt som kostar över 300 miljoner kronor eller är strategiskt viktiga. Ändringarna, som började gälla 1 januari 2026, förtydligar bland annat hur kostnadsutveckling och inflation ska räknas in i investeringskalkylerna, så att projekten blir mer realistiska och tydliga från start.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) rapporterar om 43 stora investeringsprojekt, värda totalt nästan 37 miljarder kronor, som handlar om vatten, avlopp och avfallshantering. Rapporten sammanfattar hur projekten fortskrider och hanterar budget, tidsplaner och eventuella oväntade händelser. Exempelvis har en ny sorteringsanläggning i Högdalen tagits i drift, och arbetet med Stockholms framtida avloppsrening (SFA) och vattenförsörjning (SFV) går framåt, bland annat med en ny Tenstareservoar.