Child Safety Guidelines for Stockholm's Preschools

Förskolenämnden har lämnat en framställan till kommunfullmäktige att besluta omRiktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.En större översyn av befintligt styrdokumentSäker förskola – Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolorhar initierats av nämnden med hänsyn till en förändrad nationell styrning men även ett förändrat arbete inom staden med beredskapsfrågor. Nämnden har gjort en omfattande bearbetning av de befintliga riktlinjerna, i syfte att stärka den praktiska styrningen i barnsäkerhetsarbete samt förtydliga ansvarsnivåer och möjliggöra en ny struktur för tillhörande styrdokument, som bättre efterföljer stadens tillämpningsanvisningar för stadsövergripande styrdokument.Förslaget till ny riktlinje innehåller tre delar: Inledning, vägledning och säkerhetsområden. Den tredje,Säkerhetsområden, innehåller 16 delområden som staden behöver arbeta med för att stärka barnsäkerheten. Inom några av områdena föreslås förskolenämnden ansvara för att ta fram stadsgemensamma vägledningar. Riktlinjerna har ett starkt proaktivt fokus och utgår ifrån tre nivåer: förebyggande, allvarliga händelser och kris.Mindre justeringar har gjorts efter stadens interna remissrunda. Riktlinjen föreslås ersätta de befintliga riktlinjerna på området. [R7 Utl Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.pdf] 1 (38) Utlåtande Rotel VII (Dnr KS 2026/321) Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Framställan från förskolenämnden Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Alexandra Mattsson Sammanfattning av ärendet Förskolenämnden har lämnat en framställan till kommunfullmäktige att besluta om Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. En större översyn av befintligt styrdokument Säker förskola – Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor har initierats av nämnden med hänsyn till en förändrad nationell styrning men även ett förändrat arbete inom staden med beredskapsfrågor. Nämnden har gjort en omfattande bearbetning av de befintliga riktlinjerna, i syfte att stärka den praktiska styrningen i barnsäkerhetsarbete samt förtydliga ansvarsnivåer och möjliggöra en ny struktur för tillhörande styrdokument, som bättre efterföljer stadens tillämpningsanvisningar för stadsövergripande styrdokument. Förslaget till ny riktlinje innehåller tre delar: Inledning, vägledning och säkerhetsområden. Den tredje, Säkerhetsområden, innehåller 16 delområden som staden behöver arbeta med för att stärka barnsäkerheten. Inom några av områdena föreslås förskolenämnden ansvara för att ta fram stadsgemensamma vägledningar. Riktlinjerna har ett starkt proaktivt fokus och utgår ifrån tre nivåer: förebyggande, allvarliga händelser och kris. Mindre justeringar har gjorts efter stadens interna remissrunda. Riktlinjen föreslås ersätta de befintliga riktlinjerna på området. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1.Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor, bilaga 1 till utlåtandet, godkänns. 2.Säker förskola - Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor, dnr KS 2021/1321, upphör därmed att gälla. 2 (38) Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd. Stadsledningskontoret ser positivt på förslaget men föreslår några ändringar, bland annat i syfte att tydliggöra innebörden exempelvis kring arbete med barnkonsekvensanalyser och att stärka det förhållningssätt som finns i riktlinjen. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig överlag positiv till riktlinjen och beskriver bland annat att riktlinjens uppdelning av säkerhetsområden skapar en tydlighet i vilka områden som avses i barnsäkerhetsarbetet, vilket förenklar för medarbetare. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ser positivt på ett sammanhållet dokument för barns säkerhet i staden och beskriver att det inom varje säkerhetsområde är tydligt vilka lagar och styrdokument som är styrande samt vilket ansvar varje stadsdelsförvaltning har, men anser att inledningen skulle kunna kortas ned. Farsta stadsdelsnämnd anser att strukturen på riktlinjen är tydlig men att kopplingen mellan säkerhetsområden och de rutiner som varje förskola ska ha behöver förtydligas och att utrymning, inrymning och utestängning bör samlas i ett eget säkerhetsområde, men att riktlinjen i övrigt är välformulerad. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd anser att riktlinjen väl överensstämmer med de ambitioner som funnits i arbetet med att uppdatera innehåll och struktur och ställer sig positiv till den nya riktlinjen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser positivt på att riktlinjens struktur tydliggör centrala delar av barnsäkerhetsarbetet och samlar samtliga säkerhetsområden i ett sammanhållet dokument, men anser att det är för långt. Nämnden betonar att de kommande tillhörande vägledningarna utgör centrala delar av materialet och att de behöver ersätta lokala varianter. Järva stadsdelsnämnd bedömer riktlinjerna som relevanta och ändamålsenliga och att ett samlat styrdokument underlättar genomförandet samtidigt som riktlinjerna fortsatt möjliggör lokala anpassningar eftersom stadsdelsnämndsområdens förutsättningar i vissa avseenden skiljer sig åt. Kungsholmens stadsdelsnämnd anser att riktlinjerna har en bra struktur och att de är mer praktiskt tillämpbara för verksamheterna. Nämnden beskriver att de utgör ett bra stöd för skolchefer och rektorer när de ska utforma lokala planer och rutiner, och beskriver det som positivt att riktlinjerna innehåller exempel för de olika allvarlighetsgraderna. 3 (38) Norra innerstadens stadsdelsnämnd välkomnar riktlinjerna som bedöms utgöra ett viktigt stöd för att stärka och skapa en mer likvärdig struktur för barnsäkerhetsarbetet i stadens kommunala förskolor, men anser att de behöver utvecklas ytterligare gällande ansvarsfördelning och att i större utsträckning anpassa innehållet till förskolans praktiska förutsättningar. Skarpnäcks stadsdelsnämnd är positiv till den nya riktlinjen och välkomnar att staden arbetar för att säkerställa god barnsäkerhet på ett likvärdigt och systematiskt sätt, men lämnar ett par förslag till ändringar, bland annat i syfte att underlätta överskådligheten och lägga till information om utemiljön. Skärholmens stadsdelsnämnd är positiv till att förskoleförvaltningen har uppdaterat och omarbetat riktlinjerna för barnsäkerhet inom Stockholms stads kommunala förskolor och beskriver bland annat att de ligger i linje med befintliga gemensamma rutiner för förvaltningens barnsäkerhetsarbete inom förskolorna. Södermalms stadsdelsnämnd ser positivt på förslaget då riktlinjen kommer stärka systematiken och likvärdigheten i stadens barnsäkerhetsarbete och är ett mer praktiskt tillämpbart dokument för verksamheterna. Nämnden föreslår bland annat att de fyra säkerhetsområden som ska omfattas av vägledningar ska synliggöras extra. Föredragande borgarrådets synpunkter Alla barn har rätt till en trygg och säker förskola, där de kan utforska sin omvärld, lära sig nytt och leka med sina kompisar utan att riskera att fara illa. Riktlinjen för barnsäkerhet syftar till att ge alla vuxna i förskolan det stöd och de ramar som behövs för att garantera barnens trygghet på ett likvärdigt sätt i hela Stockholms stad. Med riktlinjerna får stadsdelsnämnderna, rektorerna och medarbetarna en ram för vad som ska finnas på plats, hur de ska förebygga att otrygga händelser uppkommer, men också veta vad som ska göras ifall en allvarlig händelse eller kris trots allt sker. Den nya riktlinjen samlar ihop det barnsäkerhetsrelaterade arbetet i förskolan på en och samma plats för att stödja och underlätta i implementeringen. Det är en styrka att ett och samma dokument, på ett konkret sätt, hanterar allt ifrån brand till hot och våld, hur väderförhållanden kan vara en risk till frågor om hygien och smittspridning, personskador, barn som försvinner och barn som utsätts för brott, bland mycket annat. Ytterst är det kommunfullmäktige som har ansvar för att stadens verksamheter är trygga och säkra. Jag är glad över att vi nu går fram med den här riktlinjen. Den bygger vidare på nuvarande barnsäkerhetsriktlinjer, men samlar områden, tydliggör ansvarsfördelning, ger en likvärdighet i staden och mer samlat stöd till verksamheterna på ett tydligare sätt än tidigare. 4 (38) Med den här riktlinjen i botten ger vi förutsättningar för förskolorna att ge alla barn den trygghet och säkerhet de har rätt till under sin tid i förskolan. Det ska vi vara stolta över. Bilagor 1. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor, dnr KS 2026/321- 2. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor med ändringsmarkeringar jämfört med remissversionen, dnr KS 2026/321- Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga 5 (38) att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 6 (38) Ärendet Förskolenämnden föreslår Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor, som föreslås ersätta nuvarande Säker förskola - Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskolor. Behovet av en översyn av riktlinjerna har identifierats med hänsyn till förändrad lagstiftning och förändringar i statliga myndigheters vägledning inom området. Behovet har även identifierats med hänsyn till ett förändrat arbetssätt i staden utifrån ett stärkt beredskapsarbete samt ett behov av förtydliganden gällande ansvarsfördelningen i barnsäkerhetsarbetet. Förskolenämnden föreslår en ny benämning för riktlinjerna samt en ny struktur för tillhörande styrdokument, i syfte att bättre efterfölja tillämpningsanvisningen Stockholm stads stadsövergripande styrdokument och stadens nomenklatur. Ändringarna jämfört med befintligt styrdokument är för omfattande för att betraktas som en revidering, vilket innebär att det föreslås ersätta det nuvarande styrdokumentet. De föreslagna riktlinjerna är indelad i tre delar; • Inledning; beskriver viktiga utgångspunkter för arbetet, såsom barn som rättighetsbärare samt det förebyggande arbetet. Inledningen beskriver avgränsning mellan barnsäkerhetsarbete, arbetsmiljöarbete och beredskapsarbete. • Vägledning; sätter arbetet i kontext med nationell styrning samt annan kommunal styrning samt befäster utgångspunkter i arbetet, såsom ansvarsfördelning och systematik. • Säkerhetsområdet; beskriver ansvaret utifrån 16 delområden som berörs inom barnsäkerhetsområdet, såsom Brand och Hot och våld. I riktlinjerna utgör barnsäkerhetsarbetet ett huvudfokus i det förebyggande arbetet, för att minimera riskerna för att en allvarlig händelse eller kris sker. Barnsäkerhetsarbetet beskrivs utifrån tre nivåer: förebyggande, allvarliga händelser och kris. Förskolenämnden föreslår en ny struktur för styrningen av barnsäkerhetsarbetet med hänsyn till stadens tillämpningsanvisningar för stadsövergripande styrdokument. Tillämpningsanvisningarna förtydligar innehållet i styrdokument på olika nivåer och var i stadens styrkedja som beslutsfattandet ligger för respektive typ av styrdokument. För att barnsäkerhetsarbetets styrdokument ska vara ändamålsenliga och bidra till en stärkt systematik och likvärdighet har därför en bedömning gjorts av nuvarande barnsäkerhetsriktlinjer och förslag på ny struktur tagits fram. Nuvarande riktlinjer slår fast att åtta handlingsplaner ska ha beslutats lokalt av stadsdelsnämnderna, vilka berör olika områden av arbetet såsom Brand och Våld mot barn. Utifrån de omfattande ändringar som nämnden föreslår jämfört med det nuvarande dokumentet, vilket förstärker den praktiska tillämpningen av dess styrning, föreslås att tidigare lokala 7 (38) handlingsplaner ersätts med lokala rutiner samt av förskolenämnden framtagna stadsövergripande vägledningar. Rutiner, som utgör ett bestämt och dokumenterat tillvägagångssätt, föreslås fastställas av stadsdelsnämnderna inom följande säkerhetsområden; • Barn som far illa i hemmet • Barn som försvinner under pågående verksamhet • Brand • Brott mot barn i verksamheten • Dödsfall • Incidenter vid övergångar mellan förskola och hem • Sjukdomstillstånd och olycksfall • Sekretesshantering Vägledningar, framtagna av förskolenämnden och som är styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete med att ta fram rutiner, föreslås inom följande säkerhetsområden; • Barn som far illa • Brott mot barn i verksamheten • Diskriminering och kränkande behandling • Sekretesshantering Förskolenämnden anser att förslaget ökar likställigheten i arbetet och möjligheten till stadsövergripande uppföljning i området. Riktlinjerna vänder sig till olika nivåer inom den kommunala verksamheten, såsom skolchef och rektor, men även till enskilda huvudmän som kan använda dokumentet som stöd till sitt arbete. Mindre förtydliganden har inarbetats i förslaget efter stadens interna remissomgång. Ändringarna syftar till att tydliggöra innebörder och att stärka förhållningssättet inom vissa områden, och framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och av bilaga 2 till utlåtandet. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. 1. Förskolenämnden godkänner Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor i enlighet med bilaga till förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande. 8 (38) 2. Förskolenämnden hemställer att kommunfullmäktige antar Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor i enlighet med bilaga till förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande. 3. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen har vid framtagandet av förslaget till reviderad riktlinje för barnsäkerhet strävat efter att stärka systematiken och likvärdigheten i stadens barnsäkerhetsarbete. Med hänsyn till arbetets komplexitet och överlappande perspektiv har förvaltningen bedömt att en mer omfattande revidering är nödvändig. Syftet är att skapa ett mer sammanhållet och lättillgängligt dokument som underlättar förståelsen för barnsäkerhetsarbetet, och som blir mer praktiskt tillämpbart för verksamheterna. Behovet av en mer omfattande omarbetning bygger på flera faktorer: • Förändrad lagstiftning sedan 2018, bland annat gällande egenvård och skolsäkerhet. • Behov av tydligare ansvarsfördelning efter bildandet av förskolenämnden. • Ökat behov av avgränsningar på grund av ett förändrat säkerhetsläge med ökat fokus på beredskap. • Stadens förtydliganden kring beslutsnivåer för kommunala styrdokument. I bedömningen att det finns ett behov av en mer omfattande bearbetning har förvaltningen även tagit hänsyn till uppdaterade nationella vägledningar, såsom Folkhälsomyndighetens vägledning om smitta i förskolan. Handlingsplaner Den tidigare versionen av Säker förskola angav att varje förskola skulle ha elva handlingsplaner. Sedan dess har kommunfullmäktige beslutat om tillämpningsanvisningar för Stockholms stads stadsövergripande styrdokument. Tillämpningsanvisningarna förtydligar innehållet i olika typer av styrdokument och vilken nivå i styrkedjan som är beslutsfattande för respektive dokument. Handlingsplaner, policyer, program och riktlinjer är stadsövergripande dokument som kräver beslut av kommunfullmäktige, medan bland annat vägledningar, rutiner och stödmaterial kan beslutas lokalt, exempelvis av nämnd. Förskoleförvaltningen bedömer att det inte är ändamålsenligt eller resurseffektivt att de elva handlingsplaner ska vara stadsövergripande. Förvaltning har utifrån detta 9 (38) gjort en genomgång av dessa dokument för att bedöma hur dokumenten ska hanteras framöver. Bedömningen har utgått från 1. behovet av lokala anpassningar kontra möjligheten till gemensamma rutiner 2. resurseffektivitet i relation till nyttoeffekt 3. tydlighet i ansvarsfördelning. Bedömningen har resulterat i följande förslag: 1. Brand Området brand är redan idag starkt reglerat i nationella och lokala styrdokument. Med bakgrund av detta föreslår förskoleförvaltningen att handlingsplanen ersätts med rutiner för hur medarbetare ska agera i händelse av brand. 2. Hot och våld Sedan 2025 ska varje förskola ha en beredskapsplan för hur de ska agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Förskoleförvaltningen menar att denna plan och en kommunal handlingsplan mot hot och våld riskerar överlappa varandra. Förvaltningen föreslår därför att handlingsplanen utgår till förmån för en lokal beredskapsplan enligt skollagens krav. 3. Akut sjukdom och olycksfall Förskoleförvaltningen föreslår att handlingsplanen ersätts med rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera vid akuta sjukdomstillstånd och olycksfall, benämnda som Sjukdomstillstånd och olycksfall. 4. Dödsfall Förvaltningen förslår att handlingsplanen ersättas med rutiner för dödsfall. 5. Barn som far illa Förskoleförvaltningen menar att det är av vikt att staden har vissa gemensamma utgångspunkter som är desamma i hela staden. Förvaltningen förslår därför att området ska omfattas av rutiner för förskolan, som bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet. Framtagandet av denna vägledning behöver ta hänsyn till behovet av att kunna genomföra lokala anpassningar utifrån hur samverkan med socialtjänsten är uppbyggd i respektive stadsdelsområde. Publicering av en sådan vägledning planeras till 2026. 6. Barn som inte blir hämtat Förvaltningen förslår att handlingsplanen ersätts med rutiner för förskolan med den nya benämningen: Incidenter vid övergångar mellan förskola och hem. 7. Barn som försvinner Förskoleförvaltningen förslår att denna handlingsplan ersätts med rutiner för förskolan, med en ny benämning: Barn som försvinner under pågående verksamhet. 8. Brott mot barn Området är av en sådan karaktär att förskoleförvaltningen menar att det finns ett behov av likställiga rutiner i staden som helhet. Förvaltningen förslår därför 10 (38) att området ska omfattas av rutiner för förskolan, som bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Brott mot barn i verksamheten. Publicering av en sådan vägledning planeras till 2026. Vidare föreslår förvaltningen att rutinerna ska benämnas: Brott mot barn i verksamheten. 9. Missbruk Förskoleförvaltningen menar att om förskola får kännedom om att det finns missbruk inom familjen ska de agera på samma sätt som vid annan oro för barnet. Med bakgrund av detta föreslår förvaltningen att missbruk ska ingå i rutinen Barn som far illa. 10. Sekretesshantering Området är av en sådan karaktär att förskoleförvaltningen menar att det finns ett behov av likställiga rutiner i staden som helhet. Förvaltningen föreslår att sådana rutiner bör utgå från den vägledning om förskolans sekretesshantering som tillhör säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Publicering av en sådan vägledning planeras till 2026. 11. Värmebölja Förskoleförvaltningen menar att områdets karaktär lämpar sig bättre som stödmaterial publicerat på intranätet. Förvaltningen förslår därför att handlingsplanen ersätts med ett sådant material. Publicering av ett sådant stödmaterial planeras till 2026. Utöver detta föreslår Förskoleförvaltningen en vägledning som stöd för arbetet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen gör denna bedömning utifrån att detta skulle kunna bidra till ökad likställighet i arbetet stadens kommunala förskolor, vilket även skulle stärka möjligheterna att följa upp arbetet på en stadsövergripande nivå. Sammantaget föreslår förvaltningen i Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor att följande åtta handlingsplaner ersätts med rutiner för förskolorna • barn som far illa i hemmet • barn som försvinner under pågående verksamhet • brand • brott mot barn i verksamheten • dödsfall • incidenter vid övergångar mellan förskola och hem • sjukdomstillstånd och olycksfall • sekretesshantering. Vidare föreslår att förskoleförvaltningen att förvaltningen under 2026 ska publicera fyra vägledningar, som ska vara styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete med att ta fram rutiner inom följande säkerhetsområden: 11 (38) • barn som far illa • brott mot barn i verksamheten • diskriminering och kränkande behandling • sekretesshantering. Förskoleförvaltningens förslag på Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor har förutsättningar att stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i stadens förskolor. Förvaltningen föreslår därmed att Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning av aktiviteten att revidera Säker förskola, riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskola samt att nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för vidare beslut. Remissammanställning Ärendet har initierats av förskolenämnden och remitterats till stadsledningskontoret, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd. Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ..............................................................................10 Bromma stadsdelsnämnd .........................................................................12 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................13 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................14 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ...........................................................16 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ........................................................16 Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................17 Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................18 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................19 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ....................................................................22 Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................23 Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................24 Reservationer m.m. ..................................................................................26 Stadsledningskontoret 12 (38) Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret ser positivt på förslaget om de reviderade riktlinjerna för barnsäkerhet, vilka understödjer arbetet mot stadens mål om att alla barn ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande och även stämmer överens med stadens arbete utifrån barnkonventionen såsom att alla barn ska skyddas mot våld och har rätt till bästa möjliga hälsa. Att riktlinjerna får ett stärkt främjande och förebyggande fokus välkomnas. Framhållandet av en stadsövergripande gemensam riktning men även behov av anpassning utifrån lokal kontext bedöms vara viktigt för att arbetet ska få en stark effekt ut i organisationen. Tillämpningsanvisningen Stockholm stads stadsövergripande styrdokument har tagits fram för att tydliggöra beslutsnivå samt innehåll för stadens styrdokument. Genom att följa tillämpningsanvisningarna och förändra styrdokument i enlighet med dessa, vid revidering, samt efterfölja dem vid framtagande av nya styrdokument tydliggörs dokumentets kontext och styrnivå, vilket i sin tur bidrar till att stadens styrning stärks. Stadsledningskontoret ser därför positivt på förslagen om att arbeta fram en ny struktur för stödjande dokument i arbetet med barnsäkerheten. Förskolenämnden, som stödjande och samordnande instans, har en viktig roll i arbetet för att barnsäkerheten fortsatt stärks i staden, på ett likvärdigt och systematiskt sätt. Genom att integrera säkerhetsfrågorna i det löpande systematiska kvalitetsarbetet skapas en tydlig struktur för arbetet och möjligheten för staden att arbeta långsiktigt och proaktivt för barnens säkerhet ökar. Stadsledningskontoret föreslår några ändringar i förskolenämndens förslag till riktlinjer, för att stärka förhållningssätt inom vissa områden och förtydliga innebörd av arbete inom andra; • Skrivning om barnkonsekvensanalysen breddas för att synliggöra att analyser görs av flera funktioner samt inom flera led av beslutsfattande inom staden. Beskrivning av perspektivet på barnkonsekvensanalysen stärks. (se sida 11) • Orosanmälan tas bort som exemplifiering av en allvarlig händelse inom förskolan. Detta för att orosanmälan är mer vanligt förekommande och ska göras vid misstanke oavsett i vilket skeende. Orosanmälan ska ske så tidigt som möjligt, enligt lagstiftning. (se sida 12) • Tillägg görs som utökar beredskapsperspektivet. Hela kedjan i krishantering, i enlighet med Skolverkets vägledning i krishantering, läggs till; förebyggande inför kris, aktiverande under kris samt utvärdering efter kris. (se sida 31) • Som exempel på perspektiv på delar att beakta för förskolans inne- och utemiljö, läggs stängda grindar och god belysning till. Dessa utgör centrala delar i förskolans utemiljö för säkerheten. (se sida 35) • Förklaring på begrepp säkerhetskultur och vad det innebär har lagts till samt att både informationshantering och dataskydd ska ske på ett tryggt och säkert sätt i verksamhet. (se sida 38) 13 (38) Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om godkännande av förslag till Reviderad Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen avseende riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig överlag positivt till riktlinjen. Säkerhet och beredskap har blivit en alltmer aktuell fråga i förskolan, därför finns det ett ökat behov av gemensamma riktlinjer för att säkerställa en likvärdighet av barnsäkerhetsarbetet. Barns bästa är något som tydligt framkommer i riktlinjen vilket är positivt. Det betonas att barnkonsekvensanalyser alltid ska genomföras vid betydande förändringar av verksamheten för att stärka säkerheten för barn. Att barnkonsekvensanalyser alltid genomförs säkerställer att barns bästa beaktas systematiskt samt möjliggör att barns behov synliggörs tidigt. Förvaltningen ser positivt på att säkerhetsarbetet integreras i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta skapar en tydlig struktur där barnsäkerhet följs upp, analyseras och utvecklas kontinuerligt på samma sätt som övriga kvalitetsområden. Genom att säkerhetsfrågorna blir en naturlig och återkommande del av kvalitetsprocessen stärks både likvärdighet, långsiktighet och möjligheten att arbeta proaktivt för barnens trygghet. Det finns en uppdelning av säkerhetsområden i riktlinjen vilket skapar en tydlighet i vilka områden som avses i barnsäkerhetsarbetet. Det förenklar även för medarbetare att orientera sig i riktlinjen och se över vad som eventuellt behöver förstärkas i barnsäkerhetsarbetet i den egna verksamheten. Förvaltningen ser det som betydelsefullt att det i riktlinjen framgår vikten av att anpassa säkerhetsarbetet utifrån förskolans lokala kontext. Respektive stadsdel samt områden inom stadsdelen kan stå inför olika utmaningar vilket utgör ett behov av att kunna anpassa arbetet utifrån de egna förutsättningarna. I riktlinjen framkommer förslag på gemensamma definitioner i arbetet med barnsäkerhet: utrymning, inrymning och utestängning. Begreppet ”utestängning” används bland pedagogerna som ett begrepp när man är ute på gården fram tills att förskolan stänger. Det riskerar därför att skapa missförstånd bland medarbetarna då underlagets begreppbeskrivning är det motsatta. Ett förslag på annat begrepp skulle 14 (38) kunna vara: Instängning eller innestängning, eftersom att personalen tillsammans med barnen går in i lokalerna och håller sig inne. Förvaltningen välkomnar att riktlinjen tydligt framhåller det främjande och förebyggande arbetet som grunden i barnsäkerhetsarbetet. Samtidigt är det värdefullt att stadsdelsförvaltningarna förväntas ha beredskap att agera vid allvarliga händelser och kriser. Denna kombination av långsiktigt förebyggande arbete och tydlig krishanteringsförmåga skapar en trygg struktur som stärker barnens säkerhet i både vardags- och undantagssituationer. Barnkonsekvensanalys och jämställdhetsanalys Riktlinjen syftar till att stärka barns trygghet, säkerhet och skydd i förskolan genom ett systematiskt, förebyggande och likvärdigt säkerhetsarbete. I barnkonventionen artikel 3 framkommer det att vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Riktlinjen tydliggör att barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt säkerhetsarbete, särskilt genom kravet på barnkonsekvensanalyser vid betydande förändringar. Detta stärker barns rätt till trygghet och säkerhet och säkerställer att risker identifieras och hanteras innan beslut fattas. Barn får en tryggare och mer förutsägbar miljö där beslut som påverkar dem föregås av riskbedömningar och skyddsåtgärder. I barnkonventionen artikel 6 framkommer det att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Genom att tydliggöra rutiner för både förebyggande arbete och hantering av allvarliga händelser och kriser stärks barnets rätt till liv och utveckling. Barn skyddas bättre mot både vardagliga och ovanliga risker, vilket skapar en trygg miljö som främjar deras utveckling. I barnkonventionen artikel 13 framkommer barns rätt att komma till tals. Riktlinjen anger att rektor ska ta tillvara barns åsikter om trygghet och säkerhet som en del av det systematiska säkerhetsarbetet. Barn ges möjlighet att uttrycka sina upplevelser av trygghet, vilket stärker deras delaktighet och kan leda till mer träffsäkra åtgärder. Sammanfattningsvis bedöms riktlinjen ligga i linje med barnkonventionens grundprinciper. Den syftar till att stärka barns rätt till trygghet, skydd och delaktighet samt skapa förutsättningar för ett likvärdigt och systematiskt barnsäkerhetsarbete i hela staden. Bedömningen är även att programmet inte medför några negativa konsekvenser för jämställdhet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M), se Reservationer m.m. 15 (38) Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på ett sammanhållet dokument för barns säkerhet i staden. Dokumentet har en tydlig uppdelning mellan olika säkerhetsområden. Inom varje område är det vidare tydligt vilka lagar och styrdokument som är styrande samt vilket ansvar som varje stadsdelsförvaltning har. För att göra riktlinjen mer lättläst och lättillgänglig skulle inledningen kunna kortas ner. Exempelvis behöver inte ansvarsfördelningen som finns i staden gällande förskola beskrivas i detta dokument. Det är något som alltid gäller och är inte specifikt inom detta område. Fokus kan istället vara på de olika säkerhetsområdena. Stadsdelsförvaltningen har vidare följande synpunkter: • I avsnittet livsmedel finns det en hänvisning till Sveriges kommuner och regioners (SKR) branschriktlinjer för offentlig säker mat. Detta dokument uppdateras inte längre av SKR och bör därför tas bort. Det blir viktigt att riktlinjerna framöver uppdateras, då det finns många externa dokument listade. • I avsnittet brott mot barn i verksamheten anges att rektor ska polisanmäla misstanke om brott mot barn i verksamheten. I dokumentet Akutmatrisen (ett stödmaterial vid förskolans framtagande av handlingsplan för beredskap vid händelse av misstanke om brott mot barn av medarbetare i förskolan) anges att polisanmälan i första hand ska ske av vårdnadshavare. Eftersom uppgifterna går emot varandra blir det viktigt att tydliggöra vad som gäller. • I avsnittet informationssäkerhet används begreppet säkerhetskultur. En förklaring av vad begreppet innebär saknas. Jämställdhetsanalys Kön är en av diskrimineringsgrunderna och jämställhet blir därmed en viktig del av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att det är en del av riktlinje för barnsäkerhet. Barnrättsperspektiv Riktlinjerna för barnsäkerhet är positivt ur ett barnrättsperspektiv då det handlar om att skapa trygghet och säkerhet för barn i förskola. Flera artiklar i barnkonventionen stämmer överens med riktlinjerna. Enligt artikel 2 är alla barn lika mycket värda och har samma rättigheter, inget barn får diskrimineras. Enligt artikel 19 ska barn skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp. Enligt artikel 24 har barn rätt till bästa möjliga hälsa. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 16 (38) Stadsdelsförvaltningen överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen skriver att uppdelningen av säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för riktlinjen och främja läsbarheten i dokumentet. De menar också att i arbetet med barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet. De skriver vidare att säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer kan återkomma. Farsta stadsdelsförvaltning anser att uppdelningen av säkerhetsområden i sig är bra och tydlig men i förhållande till de listade områden där det enligt stadens riktlinjer ska finnas rutiner på varje förskoleenhet blir det otydligt. Kopplingen mellan säkerhetsområden och områden där det ska finnas rutiner skulle kunna vara tydligare till exempel genom att lista de rutiner som ska finnas under varje säkerhetsområde under en tydlig rubrik. Förskoleförvaltningen skriver att arbetet med barnsäkerhet är mångfacetterat och involverar flera perspektiv som delvis sammanfaller, samtidigt som olika områden omfattas av olika regler. Det kan göra ett strukturerat upplägg mer komplicerat men struktur behövs för att riktlinjen ska fungera vid introduktion och vara en överskådlig helhet för medarbetare som ska ha kännedom om handlingsplaner och rutiner. En tydligare struktur i dokumentet skulle också vara till större hjälp för rektorer och ledning i det systematiska arbetet med barnsäkerhet. Fasta stadsdelsnämnd menar också att beskrivning av utrymning, inrymning och utestängning som nu står under egen rubrik med fördel skulle kunna läggas in under ett eget säkerhetsområde för överskådlighet. För övrigt anser nämnden att riktlinjen är välformulerad. Barnkonsekvensanalys Den reviderade riktlinjen för barnsäkerhet stärker barnets bästa genom att tydliggöra ansvar, arbetssätt och rutiner som ska bidra till en trygg och säker förskolemiljö. Genom att samla och strukturera säkerhetsarbetet i ett gemensamt dokument får förskolorna ett tydligt stöd för både det förebyggande arbetet och för hur de ska agera vid risker och incidenter. Detta skapar ökad förutsägbarhet och trygghet för barnen och minskar risken för att säkerhetsrutiner hanteras olika mellan verksamheter. Den tydligare strukturen och de samlade riktlinjerna gör det lättare för förskolans medarbetare att arbeta systematiskt med barnsäkerhet, vilket bidrar till att barnens fysiska och psykiska trygghet stärks och att de får en stabil och säker pedagogisk miljö. 17 (38) Miljö- och klimatanalys Den reviderade riktlinjen för barnsäkerhet bedöms ha neutral till svagt positiv påverkan på miljö och klimat. Riktlinjen innebär inga åtgärder som ökar resursförbrukning eller utsläpp. Däremot kan tydligare rutiner för inne- och utemiljö, inklusive hantering av väderlek och brandrisk, bidra till mer hållbar skötsel, energieffektivitet och bättre klimatanpassning. Sammantaget bedöms riktlinjen inte innebära någon negativ miljöpåverkan. Jämställdhetsanalys Förvaltningen ser inga direkta konsekvenser med påverkan på jämställdhet. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), Henrik Åkerlund (SD), Robin Nilsen (L) och Shahin Soltan (C), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har varit delaktig i processen kring framtagande av reviderad riktlinje för barnsäkerhet genom skolchef och deltagande i referensgrupp och anser att det slutgiltiga förslaget väl avspeglar förvaltningens inställning. Förvaltningen föreslår därmed att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande samt överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens svar på remissen av förslag till revidering av riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor och överlämnar svaret till kommunstyrelsen. 2. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutar att ärendet justeras omedelbart. Reservation av Aras Amin m.fl. (M), Fatima Nur (L) och Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att riktlinjen genom den nya strukturen tydliggör de centrala delarna av barnsäkerhetsarbetet och samlar samtliga säkerhetsområden i ett 18 (38) sammanhållet dokument. Förvaltningen konstaterar dock att dokumentet är omfattande. Den totala omfattningen om 42 sidor medför att textmassan blir tung och innehåller upprepningar, vilket påverkar läsbarheten negativt samt försvårar både implementering och praktisk tillämpning. Förvaltningen menar att riktlinjen bör kortas ned och språkligt renodlas. Det är positivt att riktlinjen betonar barnets bästa som övergripande utgångspunkt, lyfter vikten av det förebyggande arbetet och tydliggör behovet av lokala anpassningar utifrån förskolors olika förutsättningar. Den föreslagna indelningen i säkerhetsområden ger en tydligare struktur än tidigare versioner, och de områden som omfattas speglar ett relevant och aktuellt spektrum av risker och behov inom barnsäkerhetsarbetet. Vidare konstaterar förvaltningen att de vägledningar som riktlinjen hänvisar till ännu inte är framtagna. Dessa vägledningar utgör centrala delar av det kompletterande styr-och stödmaterialet och för att riktlinjen ska betraktas som komplett behöver nuvarande lokala varianter ersättas. Förvaltningen är positiv till att barnsäkerhetsarbetet integreras i det systematiska kvalitetsarbetet, men för att barnsäkerhet ska fungera som en del av kvalitetsarbetet måste rutiner, uppföljningsmetoder och ansvar vara tydligt definierade. Förvaltningen uppmärksammar att ansvarsfördelningen mellan nämnd, skolchef och rektor inte är tillräckligt avgränsad. Då riktlinjen använder likalydande termer som ”säkerställa” och ”följa upp” för samtliga nivåer, riskerar ansvarskedjan att bli otydlig. Barnrätts- och jämställdhetsanalys Riktlinjen beaktar barnrättsperspektivet genom att tydliggöra att barnets bästa ska utgöra den grundläggande utgångspunkten i allt barnsäkerhetsarbete. Kravet på att genomföra barnkonsekvensanalyser vid betydande förändringar av verksamheten bedöms stärka barns rätt till trygghet och säkerhet samt bidra till att relevanta risker identifieras och hanteras på ett systematiskt sätt. Riktlinjen är utformad på ett könsneutralt sätt och bedöms inte innebära någon påverkan kopplad till könstillhörighet eller medför negativa konsekvenser för jämställdheten. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. 19 (38) Förvaltningen bedömer förslaget till riktlinjer positivt. Sammanlagt utgör dokument ett centralt och relevant styrdokument som förväntas stärka både systematik och likvärdighet i stadens barnsäkerhetsarbete. Förvaltningen har därtill medverkat i framtagandet av riktlinjerna genom deltagande i den stadsövergripande referensgruppen, vilket har gett möjlighet till påverkan i processen. Förvaltningen ser positivt på att riktlinjerna samlas i ett dokument med tydlig ansvarsfördelning, vilket underlättar både styrning och genomförande. Samtidigt är det viktigt att riktlinjerna fortsatt möjliggör lokala anpassningar, då stadsdelsområdens förutsättningar i vissa avseenden skiljer sig åt. Barnrättsperspektiv Riktlinjerna utgår från barnkonventionen och tydliggör barn som rättighetsbärare, vilket innebär att barnets bästa ska vägleda barnsäkerhetsarbetet. De betonar barns delaktighet och förståelse för risker. Det systematiska arbetssättet, tillsammans med krav på barnkonsekvensanalyser vid större förändringar, säkerställer att beslut och rutiner utformas med barnets bästa i fokus, detta både i vardagen och vid allvarliga händelser Funktionshinderperspektiv Riktlinjerna betonar att barnsäkerhetsarbetet ska anpassas efter varje barns individuella förutsättningar, vilket inkluderar barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd. Det innebär att rutiner, riskbedömningar och säkerhetsåtgärder ska utformas så att alla barn kan delta tryggt och likvärdigt i verksamheten. Rektors ansvar att anpassa arbetet efter den lokala kontexten och barnens behov stärker förutsättningarna för ett inkluderande och tillgängligt barnsäkerhetsarbete Jämställdhetsperspektiv Förvaltningen bedömer att riktlinjerna för barnsäkerhet beaktar ett jämställdhetsperspektiv, med hänsyn till barns rätt till en säker och trygg uppväxt. Riktlinjerna är könsneutrala och bedöms därmed inte påverka barn utifrån könstillhörighet. Vidare bedöms riktlinjerna inte medföra några negativa konsekvenser för jämställdheten. Sammanfattningsvis tillstyrker förvaltningen riktlinjerna och bedömer att de har goda förutsättningar att stärka barnsäkerhetsarbetet. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. 20 (38) Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till att riktlinjerna reviderats utifrån förändringar i styrdokument, förändringar i stadens organisation och för att göra dem mer praktiskt tillämpbara för verksamheterna. Riktlinjerna har en bra struktur med de tre delarna Inledning, Vägledning och Säkerhetsområden. Under Vägledning görs en bra genomgång av aktuella styrdokument på nationell och kommunal nivå. För att skapa struktur över de olika områden i barnsäkerhetsarbetet presenteras de som olika säkerhetsområden i den tredje delen, vilket är ett bra stöd för skolchefer och rektorer när de ska utforma lokala planer och rutiner. Det är också bra att riktlinjerna innehåller exempel för de olika allvarlighetsgraderna, referenser till lagrum och exempel på fördjupad läsning. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M), Alexandra Zejlon (L) och Daniele Fava (C), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Riktlinjerna för barnsäkerhet i förskolan behöver tydligt utgå från att det är stadsdelsnämnden som är huvudman för verksamheten och därmed ytterst ansvarig för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. I detta ansvar ingår att skapa organisatoriska förutsättningar för ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete i samtliga förskolor. Förvaltningen har en central roll i att omsätta nämndens ansvar i praktiken genom att exempelvis avdelningschef ger rektorer rätt förutsättningar, stöd och resurser. Rektorn ansvarar i sin tur för att det konkreta barnsäkerhetsarbetet bedrivs i verksamheten, att rutiner är kända och följs samt att personalen har tillräcklig kompetens. I nuvarande utkast blir ansvarsfördelningen delvis otydlig när rollen skolchef lyfts fram på ett sätt som inte fullt ut speglar uppdraget. Dokumentet behöver genomgående präglas av en tydlig och konsekvent ansvarsfördelning där huvudmannens ansvar särskiljs från rektors och personalens ansvar. I flera avsnitt bör formuleringar förenklas så att de blir mer tillgängliga för förskolans personal, exempelvis genom att använda begrepp som ”personal i förskolan” istället 21 (38) för mer komplexa omskrivningar. Samtidigt bör ansvar som enligt lag gäller alla yrkesverksamma, såsom anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa, inte särskilt lyftas för vissa funktioner utan beskrivas generellt. När det gäller dokumentation, exempelvis av barns närvaro, bör riktlinjerna hänvisa till gällande gallringsanvisningar istället för att ange fasta tidsgränser, för att säkerställa att hanteringen följer aktuella styrdokument. Även hantering av personuppgifter, såsom bilder på barn, bör tydliggöras utifrån ett dataskyddsperspektiv. Barnkonsekvensanalyser är ett viktigt verktyg i barnsäkerhetsarbetet och bör genomföras vid alla större förändringar i verksamheten. Ansvaret för detta bör dock inte begränsas till rektor utan även omfatta andra relevanta funktioner inom förvaltningen, särskilt i frågor som rör fysisk planering, samverkan eller andra beslut som kan påverka barns säkerhet. Riktlinjerna beskriver på ett tydligt sätt tre nivåer av barnsäkerhetsarbete: förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris, vilket ger ett bra stöd för att anpassa arbetssätt efter situationens allvar. Detta bör dock kompletteras med en tydligare betoning på samverkan. Omvärldsbevakning och samarbete med exempelvis polis och socialtjänst är inte enbart ett ansvar för rektor eller enskilda funktioner, utan bör beskrivas som ett gemensamt ansvar för stadsdelsnämnden och dess verksamheter. Avsnittet om inrymning, utrymning och utestängning behöver justeras för att bättre spegla förskolans verklighet. Det är viktigt att personal har kunskap om dessa metoder, men det är inte ändamålsenligt att i förväg detaljstyra exakt hur de ska genomföras i olika situationer. Oönskade händelser av allvarlig karaktär präglas av osäkerhet och kräver snabba, situationsanpassade beslut. Fokus bör därför ligga på att stärka personalens kompetens och handlingsberedskap, exempelvis genom utbildning i principerna fly-sök skydd-larma, att identifiera säkra utrymmen och alternativa utrymningsvägar, att prata om att återsamlingsplatsen vid utrymning med anledning av pågående dödligt våld inte är samma som vid brand och att det finns rutiner för hur personal kontaktar varandra efter en händelse. Beredskapsplanen bör i första hand avse förberedelser före en oönskad händelse, medan agerandet under en händelse behöver vara anpassningsbart utifrån situation. Även uppföljning efter en händelse, både för barn och personal, bör tydliggöras. Flera delar av dokumentet behöver även vara mer anpassat till förskolans verksamhet. Exempelvis är det inte rimligt att i detalj beskriva hur barn ska agera vid allvarliga våldssituationer, utan fokus bör ligga på personalens ansvar och kompetens. På motsvarande sätt bör krav på detaljerad rollfördelning i akuta situationer omprövas, då det i praktiken är viktigare att nödvändiga uppgifter blir utförda än vem som utför dem. Att det vid en allvarlig oönskad händelse blir två medarbetare som gör samma sak är att föredra framför att en utpekad person inte är förmögen att agera och att uppgiften därmed inte blir utförd. I avsnittet som rör barn som far illa bör perspektivet breddas så att det inte bara omfattar våld, utan alla former av omsorgsbrister. Informationen bör vara saklig och 22 (38) inkluderande, och det kan med fördel framgå att vårdnadshavare informeras om förskolans anmälningsplikt redan vid introduktionen. Även överlapp mellan olika avsnitt, exempelvis kring situationer vid hämtning och lämning, bör ses över för att undvika motsägelser och skapa en mer sammanhållen struktur. När det gäller händelser som att ett barn försvinner under pågående verksamhet bör riktlinjerna uttryckas enklare och mer direkt. Det ska tydligt framgå att personal omedelbart ska påbörja eftersökning och att kontakt med polis ska ske skyndsamt, utan onödigt långa tidsangivelser som kan skapa osäkerhet i en akut situation. Även här är det viktigt att fokusera på praktiskt handlande och tydlighet. Avsnittet om brott mot barn, diskriminering och kränkande behandling behöver i högre grad utgå från gällande lagstiftning och beskriva ansvar för att anmäla, utreda och vidta åtgärder på ett samlat och tydligt sätt. Det bör framgå att skyldigheterna inträder så snart verksamheten får kännedom om att ett barn upplever sig utsatt, och att detta även kan förmedlas av vårdnadshavare. Rektors ansvar för exempelvis att årligen upprätta en plan mot kränkande behandling samt att säkerställa registerutdrag vid nyanställning, vikariat och annan extern personal i verksamheten bör tydliggöras och placeras under rätt avsnitt. Slutligen finns ett behov av att se över dokumentets struktur och språkliga kvalitet. Otydliga hänvisningar och inkonsekvent användning av begrepp behöver korrigeras. Hänvisningar till andra dokument bör vara tydliga och, där det är möjligt, kompletteras med information om var de finns att tillgå. För att öka förståelsen kan det även vara värdefullt att visualisera ansvarsfördelningen mellan olika nivåer. Sammanfattningsvis bör riktlinjerna utvecklas mot ett mer sammanhållet, tydligt och verksamhetsnära dokument, där ansvarsfördelningen är korrekt utifrån huvudmannaskapet, där språket är anpassat till målgruppen och där fokus ligger på praktiskt genomförbart barnsäkerhetsarbete i förskolans vardag. Barnkonsekvensanalys Förslaget till riktlinjer bedöms ha positiva konsekvenser för barn, då syftet är att stärka barnsäkerheten och skapa en mer likvärdig och systematisk struktur för säkerhetsarbetet inom staden. Tydliga gemensamma riktlinjer kan bidra till att förebygga risker, stärka tryggheten och säkerställa att verksamheten har beredskap för att hantera både vardagliga och allvarliga oönskade händelser. Ur ett barnrättsperspektiv är det särskilt positivt att riktlinjerna tar sin utgångspunkt i barnets bästa och syftar till att skapa trygga, säkra och omsorgsfulla miljöer för barn i förskolan. Detta ligger i linje med barnkonventionens krav på barns rätt till skydd, trygghet och god omsorg. Samtidigt är det viktigt att riktlinjerna utformas så att de är anpassade till förskolans praktiska förutsättningar och stödjer personalens möjligheter att agera utifrån barnens behov i den aktuella situationen. En alltför detaljerad styrning i akuta händelser riskerar att minska handlingsutrymmet och därmed påverka möjligheten att fatta 23 (38) beslut utifrån barnets bästa i stunden. Det är därför angeläget att riktlinjerna kombinerar tydliga ramar med tillräcklig flexibilitet för situationsanpassade bedömningar. Sammantaget bedöms riktlinjerna, med förslagna justeringar och förtydliganden, få positiva konsekvenser för barn genom att stärka tryggheten och kvaliteteten i barnsäkerhetsarbetet i förskolan. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Gunnar Caperius (C), Johan Brege m.fl. (M), Lena Kling (L) och Maria Sawon (SD), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är sammantaget positiv till Säker förskola, riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskolor. Förvaltningen anser att det är positivt att staden arbetar för att säkerställa god barnsäkerhet på ett likvärdigt och systematiskt sätt. I den inledande delen av riktlinjen finns information om ansvarsfördelning inom Stockholm stad. Förvaltningen föreslår att ta bort ansvarsfördelningen, detta för att informationen gäller Stockholm stads ansvarsfördelning generellt och inte enbart i förhållande till barnsäkerhetsarbetet. Förvaltningen efterfrågar en tydligare struktur i dokumentet för att underlätta överskådligheten och det systematiska arbetet med barnsäkerhet. De lokala förutsättningarna är viktiga för barnsäkerheten och i vägledningen i riktlinjen presenteras inom vilka områden varje förskoleenhet ska ha lokala rutiner. Förvaltningen efterfrågar att detta tydligare framgår under det specifika säkerhetsområdet för att göra det lättöverskådligt för användare. Förvaltningen uppmärksammar att säkerhetsområdet inne- och utemiljö saknar information som förvaltningen anser är viktig. Till exempel nämns inte stängda grindar eller belysning på gårdarna som förvaltningen anser är grundläggande delar av barnsäkerheten i förskolan. Förvaltningen anser att beskrivningen av utrymning, inrymning och utestängning med fördel kan vara ett eget säkerhetsområde för att skapa en tydligare översikt. Barnrättsperspektiv 24 (38) Förvaltningen bedömer att riktlinjerna utgår från barnets bästa med fokus på barnet som rättighetsbärare. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens skrivelse som svar på remiss om riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. 2. Stadsdelsnämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till att förskoleförvaltningen uppdaterat och omarbetat riktlinjer för barnsäkerhet inom Stockholm stads kommunala förskolor. Förvaltningen anser att även privata förskoleaktörer bör omfattas av riktlinjerna, alternativt ha likvärdiga dokument för barnsäkerhetsarbetet. Förvaltningen har gemensamma rutiner för förskolornas barnsäkerhetsarbete. Förslaget till riktlinjer för barnsäkerhet ligger i linje med dessa och medför därför ingen större förändring mot pågående arbete. Det finns, i många förvaltningar, ett redan upparbetat material vilket förskoleförvaltningen med fördel bör ta del av inför framtagning av vägledningar. En orosanmälan är att se som en del av förskolans förebyggande arbete som syftar till att säkra en god omsorg och trygghet för barn. I den kontext som riktlinjerna använder för att beskriva förebyggande arbete, allvarlig händelse och kris är orosanmälan inte ett lämpligt exempel. En orosanmälan kan vara en del av det förebyggande arbetet och samtidigt utgöra en allvarlig händelse. En orosanmälan är mer vanligt förekommande och inträffar inte bara någon gång. Jämställdhetsanalys Ärendet bedöms vara könsneutralt. Förslaget till riktlinjer om säker förskola innebär inte någon påverkan utifrån könstillhörighet. Barnkonsekvensanalys Riktlinjerna berör samtliga barn i den kommunala förskolan. Gemensamma uppdaterade riktlinjer för barnsäkerhet inom förskolan gynnar både barns fysiska och sociala säkerhet. Förskolans miljö ska vara säker och trygg för alla barn oavsett vilken förskola de går i. När vuxna vet hur de ska agera i olika situationer skapar det en känsla av kontroll och gör miljön mer förutsägbar för barnen. Ett konsekvent och lugnt agerande bidrar till en trygg och stabil miljö för barnen. Riktlinjerna bedöms vara förenliga med barnets bästa. 25 (38) Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Södermalms stadsdelsförvaltning ser positivt på förslaget till reviderad riktlinje för barnsäkerhet då den kommer stärka systematiken och likvärdigheten i stadens barnsäkerhetsarbete. Förvaltningen anser att förslaget skapar ett mer sammanhållet och lättillgängligt dokument som underlättar förståelsen för barnsäkerhetsarbetet, och som blir mer praktiskt tillämpbart för verksamheterna. Förvaltningen föreslår att avsnittet Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet flyttas till rubriken Vägledning. Detta för att avsnittet Säkerhetsområden då blir tydligare. Förvaltningen anser att de fyra säkerhetsområdena nedan bör synliggöras extra eftersom förskoleförvaltningen ska ta fram vägledningar för dessa. • Barn som far illa • Brott mot barn i verksamheten • Diskriminering och kränkande behandling • Sekretesshantering Förvaltningen undrar också om säkerhetsområdet Sekretesshantering bör ändras till informationssäkerhet eftersom det finns med som ett säkerhetsområde på sidan 38 samt om rubriken barn som far illa istället har rubriken barn som far illa i hemmet som på sidan 19. Jämställdhetsanalys Ärendet bedöms vara könsneutralt. Förslaget till revidering av riktlinjer för barnsäkerhet innebär inte någon påverkan på barn eller medarbetare utifrån könstillhörighet. Barnrättanalys FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen) slår fast varje barns rättigheter. Förslaget till revidering av riktlinjer för barnsäkerhet bidrar till stadens uppdrag i att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn. 26 (38) Reservationer m.m. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Sophia Granswed Baat m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. 27 (38) Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 28 (38) • Att delvis godkänna förslag till beslut. • Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna ser positivt på ambitionen att stärka barnsäkerheten i Stockholms stads förskolor och att skapa ett mer sammanhållet och likvärdigt arbetssätt. Samtidigt finns det delar i riktlinjen som riskerar att leda till ökad administration och otydlig styrning snarare än konkreta förbättringar i verksamheten. 29 (38) Riktlinjen är omfattande och täcker ett stort antal områden, från brand, hot och våld till informationssäkerhet och livsmedel. Även om detta ger en bred helhetsbild finns en risk att dokumentet blir svårt att tillämpa i praktiken, särskilt i en redan pressad verksamhet där tid och resurser är begränsade. Sverigedemokraterna anser att barnsäkerhetsarbetet i första hand bör fokusera på konkreta åtgärder i vardagen, såsom tillräcklig bemanning, trygga miljöer och tydliga rutiner som är väl förankrade hos personalen. Omfattande styrdokument riskerar att flytta fokus från det praktiska arbetet till administrativa processer. Vidare är det viktigt att riktlinjerna är tydliga och konsekventa. Förvaltningen lyfter själv exempel där olika dokument ger motstridiga besked, vilket riskerar att skapa osäkerhet i verksamheten. Det understryker behovet av en mer genomarbetad och lättillgänglig styrning. Sverigedemokraterna anser att barnsäkerhet är en kärnfråga som kräver tydligt ansvar, praktiskt genomförbara riktlinjer och fokus på det som gör verklig skillnad för barnens, och pedagogernas, trygghet i vardagen. Mot denna bakgrund är vi kritiska till riktlinjens omfattning och brist på tydlig prioritering. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. 30 (38) Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), Henrik Åkerlund (SD), Robin Nilsen (L) och Shahin Soltan (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större ´megaförskolor´ är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. 31 (38) Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin m.fl. (M), Fatima Nur (L) och Saad Gourrada (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. 32 (38) Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos 33 (38) dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förslag till beslut; och 2. att därutöver anföra följande: För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, 34 (38) socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M), Alexander Zejlon (L) och Daniele Fava (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större ”megaförskolor” är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, 35 (38) socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Gunnar Caperius (C), Johan Brege m.fl. (M), Lena Kling (L) och Maria Sawon (SD) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, 36 (38) socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande från stadens sida. Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta. Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller. Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn. Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa. 37 (38) Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt lagstadgade ansvar. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan inte en ambition – det är ett absolut krav. Varje barn i Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. När det brister här är det inte ett systemfel i marginalen – det är ett misslyckande i välfärdens kärna. Stockholm kan bättre. Utvecklingen mot allt större “megaförskolor” är djupt problematisk. Vittnesmål från personal och föräldrar är tydliga: stora enheter och barngrupper leder till ökad stress, otrygghet och en mer anonym miljö där barn riskerar att inte bli sedda. Det är allvarligt. Förskolans kärnuppdrag är att se varje barn. När verksamheten växer bort från det uppdraget måste politiken reagera. Barnens trygghet får aldrig offras för stordriftsfördelar eller effektiviseringskrav. Samtidigt är dagens säkerhetssystem otillräckligt. Att enbart förlita sig på utdrag ur belastningsregistret räcker inte. Andra kommuner har redan gått längre och infört utökade bakgrundskontroller som även omfattar pågående rättsprocesser och tidigare brott. Stockholm ligger efter. Att arbeta nära barn är ett av samhällets mest ansvarsfulla uppdrag. Då måste vi också använda alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att olämpliga personer aldrig släpps in i verksamheten. Allt annat är oansvarigt. Hedersrelaterat våld och förtryck är en verklighet även i förskolan. Det handlar om barn som redan i tidig ålder lever under begränsningar och kontroll. Ändå saknar många medarbetare den kunskap som krävs för att upptäcka signalerna. Det duger inte. Riktlinjerna måste skärpas. Kompetensen måste höjas. Och samverkan mellan förskola, socialtjänst och andra aktörer måste fungera i praktiken – inte bara på papper. 38 (38) Bristerna i hanteringen av orosanmälningar är särskilt allvarliga. Rapporter visar att personal tvekar, att rädslan för reaktioner från vårdnadshavare påverkar, och att anmälningar i vissa fall inte ens tillåts gå vidare. Det är oacceptabelt. När förskolan nationellt endast står för två procent av orosanmälningarna är det ett tydligt tecken på att systemet inte fungerar. Det handlar inte om enskilda misstag – det handlar om kultur, ledarskap och otydliga riktlinjer. Varje medarbetare måste veta att ansvaret är personligt och lagstadgat – och att det alltid är rätt att agera. Barn som far illa ska upptäckas. Barn ska bli sedda. Barn ska vara trygga. Det är inte för mycket begärt. Det är det minsta vi kan kräva. Och Stockholm måste leva upp till det. --- [KS 2026/321 Bilaga 1.pdf] Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Januari 2026 stockholm.se Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Januari 2026 Dnr: FÖF 2025/403 Utgivare: Förskoleförvaltningen Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 3 (42) Sammanfattning Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med barnsäkerhet i förskolan omfattar flera områden och perspektiv som i många fall överlappar varandra. Riktlinjen beskriver ansvarsfördelning inom staden och avgränsningar till närliggande områden som exempelvis beredskapsarbetet. Riktlinjen är uppdelade i tre delar, Inledning, Vägledning och Säkerhetsområden. Den andra delen är vägledande och tar upp nationella och kommunala styrdokument som ligger till grund för riktlinjen, ansvarsfördelningen mellan styrkedjans olika delar, grundläggande förutsättningar samt systematiken för arbetet med barnsäkerhet. För att skapa struktur över de olika områden i barnsäkerhetsarbetet presenteras de som olika säkerhetsområden i den tredje delen. Det första säkerhetsområdet beskriver den generella riktningen för barnsäkerhetsarbetet. Sedan kommer de som berör specifika områden exempelvis brand, informationssäkerhet och barn som far illa i hemmet. Varje säkerhetsområde tydliggör ansvaret för olika delar i styrkedjan. Därtill ges exempel för de olika allvarlighetsgraderna, referenser till lagrum och exempel på fördjupad läsning. Grundläggande för det systematiska arbetet med barnsäkerhet i förskolan är att det stadsövergripande och gemensamma arbete behöver vara ändamålensligt för varje förskoleenhet, vilket innebär att det ibland finns ett behov av att anpassa arbetet utifrån lokala förutsättningar. Riktlinjen utgår från tre nivåer som benämns allvarlighetsgrad: förebyggande arbete, allvarliga händelser samt krissituationer. Det är i det förebyggande arbetet som grunden läggs för att kunna hantera allvarliga händelser och kriser. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 4 (42) Innehåll Sammanfattning ..................................................................................................3 Inledning ...............................................................................................................5 Avgränsningar ........................................................................................................6 Vägledning ............................................................................................................7 Barnsäkerhet i förskolan ......................................................................................7 Nationella styrdokument .......................................................................................7 Stockholms stads styrdokument .........................................................................8 Ansvarsfördelning .................................................................................................8 Förskolans säkerhetsarbete ..............................................................................10 Säkerhetsområden ...........................................................................................14 Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete ..................................................16 Barn som far illa i hemmet .................................................................................20 Barn som försvinner under pågående verksamhet .......................................22 Brand… ................................................................................................................24 Brott… ..................................................................................................................26 Diskriminering och kränkande behandling ......................................................28 Egenvård i förskolan ...........................................................................................30 Hot och våld .........................................................................................................32 Hygien och smittspridning .................................................................................34 Inne- och utemiljö ...............................................................................................36 Incidenter vid övergång mellan förskola och hem .........................................38 Informationssäkerhet ..........................................................................................39 Livsmedel .............................................................................................................40 Sjukdomsfall och personskador ........................................................................41 Utflykter ................................................................................................................42 Väderförhållanden ...............................................................................................43 Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 5 (42) Inledning Barn ska få må bra och växa upp under goda livsvillkor och därför har alla barn rätt till en säker och trygg uppväxt. En majoritet av stadens yngsta invånare vistas regelbundet på en förskola. Som kommun har Stockholms stad ett ansvar att se till att förskolan är en trygg och säker plats för barn. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ska bidra till detta genom att stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i stadens förskolor. Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska alltid ligga på det främjande och förebyggande arbetet, men stadsdelsförvaltningar behöver även kunna agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Arbetet ska utgå från att förskolans miljö ska vara god, hälsofrämjande och tillgänglig samtidigt som den ska utmana och stimulera barns intresse och nyfikenhet, och bidra till utveckling och lärande. Redan i tidig ålder behöver barn få möjlighet att lära sig känna igen och hantera risker som kan finnas i deras miljö. En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet är att barn har rättigheter och är rättighetsbärare. Bedömningen av barnets bästa ska vara en utgångspunkt i arbetet med barnsäkerhet. Barn har rätt att vara säkra, samtidigt som den rätten inte får gå ut över andra rättigheter som barn har, såsom rätten till ett privatliv och rätten till lek. Riktlinjen är indelad i tre delar: Inledning, Vägledning och Säkerhetshetsområden. Den vägledande delen sätter säkerhetsarbetet i relation till nationella och kommunala styrdokument samt andra viktiga utgångspunkter för arbetet, såsom ansvarsfördelning och det systematiska barnsäkerhetsarbetet. Riktlinjens sista del är mer detaljerade och beskriver säkerhetsarbetet i relation till olika områden, exempelvis Diskriminering och kränkande behandling och Utflykter. I riktlinjen används säkerhetsområden för att beskriva dessa olika områden. Det första säkerhetsområdet beskriver generella riktlinjer för säkerhetsarbetet. Målgrupperna för riktlinjen är i första hand nämnder med ansvar för förskolefrågor och tillhörande förvaltningar, skolchefer samt rektorer. Enskilda huvudmän kan använda dokumentet som ett stöd i barnsäkerhetsarbetet. Rektor och ledning kan även använda riktlinjen som ett stöd för det lokala arbetet med barnsäkerhet på förskolan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 6 (42) Avgränsningar Riktlinjen för barnsäkerhet fokuserar på att förskolan ska vara trygg och säker för de barn som vistas där, vilket innebär en avgränsning i relation till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Samtidigt kan barn- och personalsäkerhet ha kopplingar till varandra, och en del riktlinjer kan därför angränsa till arbetsmiljöfrågor. Denna riktlinje handlar om barnsäkerhetsarbete i förskolan under ordinarie omständigheter och är på så vis ett komplement till förskolans beredskapsarbete vid kriser som berör samhället i stort. Beredskapsarbetet syftar till att säkra att barn har tillgång till en trygg och säker förskola och upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid kriser och höjd beredskap. Framtagandet av kontinuitetsplaner ingår som en del av verksamheternas beredskap för olika typer av samhällsstörningar och kriser. Ett välfungerande säkerhetsarbete i vardagen är viktigt för att trygga säkerheten även vid kriser eller höjd beredskap. Förskolorna ska därför följa Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola så långt som möjligt även vid samhällsstörning eller kris. På så sätt kompletterar arbetet med beredskap och barnsäkerhet varandra. Riktlinjen kan, när det bedöms vara nödvändigt, hänvisa till pågående arbete inom beredskapsuppdraget, men i övrigt är arbetet avgränsat från beredskapsarbetet. För mer information om beredskap och övergripande frågor om säkerhet i staden, se Stockholms stads Säkerhetsprogram. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 7 (42) Vägledning Barnsäkerhet i förskolan Arbetet med barnsäkerhet är mångfacetterat och involverar flera perspektiv som delvis sammanfaller, samtidigt som olika områden omfattas av olika regler. Hälsa, förskolans fysiska miljö och digital säkerhet är alla exempel på områden som ingår i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet behöver därför samordnas och i enlighet med barnkonventionen utgå från en helhetssyn på barns bästa och deras rättigheter. För att barnsäkerhetsarbetet ska fungera i praktiken behöver handlingsplaner och rutiner vara väl kända av medarbetare på förskolan. Informationen bör vara en del i introduktionen för nyanställda och medarbetare som arbetar under kortare perioder, så som vikarier och studenter. En god barnsäkerhet kräver som i alla andra sammanhang i förskolan en god samverkan med hemmet. Nationella styrdokument Det finns flera lagar och förordningar som huvudman, rektor och medarbetare ska följa i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med barnsäkerhet i förskolan är reglerat genom olika lagar och förordningar. Följande är av särskild vikt för barnsäkerhetsarbetet: • Diskrimineringslag (SFS 2008:567) • Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor • Lag (SFS 2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) • Livsmedelslag (SFS 2006:804) • Läroplan för förskolan (SKOLFS 2025:23) • Miljöbalk (SFS 1998:808) • Skollag (SFS 2010:800) • Socialtjänstlagen (SFS 2025:400) Olika myndigheter, såsom Folkhälsomyndigheten Livsmedelsverket, Myndigheten för civilt försvar (MCF)1 och Skolverket kan besluta om allmänna råd och vägledningar med betydelse för arbetet med barnsäkerhet. Dessa behöver huvudman och rektor beakta. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har stödmaterial som kan bidra till barnsäkerhetsarbetet utifrån olika perspektiv. I Säkerhetsområden finns det hänvisningar till regleringar och vägledningar som är aktuella för respektive säkerhetsområde. 1 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 8 (42) Stockholms stads styrdokument Stockholms stad har flera styrdokument som är gemensamma för alla verksamheter i staden. Dessa lägger fast och förtydligar hur stadens verksamheter ska förhålla sig till frågor på olika områden. Några av dessa är relevanta för arbetet med barnsäkerhet, såsom: • Kvalitetsprogram • Miljöprogram 2030 • Riktlinjer för informationssäkerhet • Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna • Stockholms stads program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 • Stockholms stads säkerhetsprogram Staden sammanställer varje år de stadsövergripande styrdokumenten som en bilaga till budgeten. Dessa finns även samlade på webbsidan Stadens styrdokument. Utöver dessa finns även andra stödjande dokument med betydelse för barnsäkerhetsarbetet. När det är relevant innehåller säkerhetsområdena i den tredje delen hänvisningar till stadens styrdokument och andra stödjande dokument. Ansvarsfördelning Stockholms stad är som kommun huvudman för den kommunala förskolan. Ansvaret att fullföra kommunens uppgifter är delegerat till stadens stadsdelsnämnder samt förskolenämden. Huvudmannen har ansvar för att verksamheterna följer de förskrifter som gäller för utbildningen. Nedan finns en övergripande beskrivning av ansvarsfördelningen för de olika nivåerna i styrkedjan. Under rubriken Säkerhetsområden återkommer de för området relevanta nivåerna i styrkedjan. Stadsövergripande Kommunfullmäktige beslutar om Stadsövergripande riktlinje och kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att följa upp att verksamheterna följer riktlinjerna. Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Förskoleförvaltningen är förskolenämndens förvaltning. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 9 (42) Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna driver förskoleförvaltningen övergripande utvecklingsfrågor för förskoleverksamheten. Förskoleförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd för stadsdelsförvaltningarna vid en allvarlig händelse eller kris. Stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att förskoleverksamheterna konkretiserar och omsätter Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola i verksamheten. Nämnderna ska följa och skyndsamt åtgärda påpekanden från tillsynsmyndigheter. Stadsdelsförvaltningarna har ansvar för den kommunala förskolan inom stadsdelsnämndsområdet och ska genomföra stadsdelsnämndens beslut. Förvaltningarna ansvarar för att alla förskolor har fungerande arbetssätt för att leva upp till Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola, vilket inkluderar att åtgärda eventuella utvecklingsbehov som har uppmärksammats i det systematiska arbetet med barnsäkerhet. Stadsdelsförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd för förskolorna vid en allvarlig händelse eller kris. Skolchef I relation till denna riktlinje är skolchefens uppgift att biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer aktuella förskrifter som gäller för utbildningens säkerhetsarbete. Detta gäller även annan verksamhet kopplat till utbildning, så som kök. Skolchefen har ett ansvar för att säkerställa att förskolorna bedriver ett systematiskt barnsäkerhetsarbete och att varje förskola har rutiner och resurser för att genomföra arbetet i linje med gällande föreskrifter. Rektor Respektive rektor har ansvar för att förskoleenheterna2 bedriver ett systematiskt barnsäkerhetsarbete. För att åstadkomma en god och likvärdig säkerhet för alla barn i stadens kommunala förskolor är det väsentligt att arbetet utgår den lokala kontexten. Det innebär att rektor i vissa fall behöver anpassa rutiner och andra styrande dokument efter de lokala förutsättningarna. Rektor ska även säkerställa att det finns en organisation som tydliggör ansvaret för att kontakta och ta stöd av stadsdelsförvaltningens krisorganisation vid allvarliga händelser eller krissituationer. 2 Med förskoleenhet avses i denna riktlinje en organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, i enlighet med skollagen (2010:800), kap. 1. 3 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 10 (42) Förskolans medarbetare Alla medarbetare har ett ansvar att medverka i arbetet för barnsäkerhet. Det gäller både i det förebyggande arbetet samt att agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Detta innebär att medarbetarna utifrån sin yrkesroll ska delta i det systematiska barnsäkerhetsarbetet samt uppmärksamma, rapportera och åtgärda eventuella risker. Vidare betyder det att medarbetare ska agera utifrån handlingsplaner, rutiner och andra styrande dokument i det förebyggande arbetet, men också vid allvarliga händelser eller krissituationer. Medarbetarna har därmed ett eget ansvar för att vara uppdaterade kring förskolans kommunala styrdokument samt delta i förekommande kompetensutveckling. Olycksfallsförsäkring och tillbudsrapportering Stadens olycksfallsförsäkring omfattar barn som är inskrivna i en kommunal förskola. Stadsdelsförvaltningarna ska ha rutiner för att dokumentera tillbudsrapportering. Rektor ska ansvara för att vårdnadshavare får information om olycksfallsförsäkringen. Vårdnadshavare ska själva anmäla skada till stadens försäkringsbolag. Förskolans säkerhetsarbete I förskolans arbete med barnsäkerhet finns det gemensamma utgångspunkter som är viktiga för att skapa en likvärdighet mellan stadens förskolor. Det handlar om grundläggande förutsättningar i det förebyggande arbetet samt att arbetet sker systematiskt utifrån en lokal kontext. Ytterligare en utgångspunkt för att skapa likvärdighet i arbetet är att alla kommunala förskolor har styrdokument för hantering av allvarliga händelser och krissituationer.3 För mer information, se säkerhetsområdet Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet. Förutsättningar för arbetet med barnsäkerhet Dokumentation av barns närvaro, registerkontroll av anställda samt sekretess och skyddade personuppgifter ingår som en del av arbetet med barnsäkerhet. Tillsammans är de en grundläggande förutsättning i det förebyggande arbetet. Dokumentation av barns närvaro Som en del av barnsäkerhetsarbetet ska förskolan dagligen dokumentera barns närvaro, det vill säga både när barnet ankommer till och lämnar förskolan. Dokumentationen ska sparas i tre år oavsett om de är i pappersform eller digitalt. 3 Dessa styrande dokument inkluderar beredskapsplan i enlighet med skollagen (2010:800), kap. 6 a, 3 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 11 (42) Registerkontroll Varje person som ska arbeta med barn måste innan anställning uppvisa ett aktuellt registerutdrag från belastningsregistret. Även andra som ska vara verksamma i förskolan ska visa upp ett sådant utdrag. För mer information om registerkontroll, se säkerhetsområde Brott mot barn i verksamheten. Sekretess och skyddade personuppgifter Hanteringen av sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter utgör en grundläggande del av arbetet med barnsäkerhet. Skolchefer och rektorer behöver vara insatta i hur Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar informationshanteringen. Det handlar exempelvis om att säkerställa att barns personuppgifter hanteras på ett säkert sätt. Det råder även sekretess på beredskapsplan för Allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. För mer information om denna plan, se säkerhetsområdet Hot och våld. I det lokala arbetet med barnsäkerhet ska rektor beatakta om det finns barn eller medarbetare med skyddade personuppgifter. Beroende på personens utsatthet finns det olika grader av skydd av personuppgifter, och det är alltid allvarligt om en persons skyddade identitet röjs. För mer information om informationssäkerhet, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Systematiskt säkerhetsarbete Ett välfungerande barnsäkerhetsarbete behöver vara systematiskt. De olika nivåerna i styrkedjan bör införliva uppföljningen av barnsäkerhetsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis kan årshjul och checklistor för egenkontroll vara ett stöd i arbetet. Förskolor ska genomföra egenkontroll enligt Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) samt Livsmedelslag (SFS 2006:804). För mer information om egenkontroll, se Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet. Barnkonsekvensanalyser är en del i att stärka säkerheten för barn vid beslutsfattande. Barnkonsekvensanalyser ska systematiskt genomföras för att pröva barns bästa, för att utreda och beakta vad som är barns bästa, direkt och indirekt och på lång och kort sikt. Analysen kan handla om ett enskilt barn, en grupp av barn eller barn som stockholmare. Analysen av potentiella risker för barn kan möjliggöra ett förebyggande arbete för barnets bästa. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 12 (42) Allvarlighetsgrad I dessa riktlinjer utgår barnsäkerhetsarbetet från tre nivåer: förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris. Dessa nivåer ska vara ett stöd för att beskriva barnsäkerhetsarbetets olika aspekter och synliggöra behovet av olika arbetssätt utifrån hur allvarlig händelsen är. Det förebyggande arbetet handlar om aktiviteter som syftar till att främja barnsäkerhet och förebygga risker. Det handlar till exempel om en kemikaliefri miljö, trygghet och god omsorg samt olika typer av utbildningar, som till exempel hygien eller våld mot barn. Allvarliga händelser innefattar sådana händelser som sannolikt inträffar någon gång, och som kan få allvarliga följder. Det kan till exempel handla om sjukdomsutbrott där många barn och medarbetare riskerar att bli sjuka, inbrott, vattenläcka eller andra händelser som påverkar den fysiska miljön. Kris är i det här sammanhanget en situation som är osannolik att den inträffar, men inte omöjlig, och att den kan innebära omfattande skada. Ett exempel kan vara pågående dödligt våld på förskolan eller att en förskola har brunnit ned. Delen Säkerhetsområden innehåller exempel på förebyggande arbete, allvarliga händelser och krissituationer som kan inträffa. Det är dock viktigt att se dessa endast som exempel, då stadsdelsområdet och förskolans lokala kontext påverkar vilka scenarion som är tänkbara. Skolchef och rektor behöver avgöra när och hur arbetet behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar. Kris Allvarlig händelse Förebyggande arbete Illustrationen visar att det förebyggande arbetet utgör basen i barnsäkerhetsarbetet. Om skolchef och rektor systematiskt och förlöpande utvecklar det förebyggande arbetet, så minskar det risken för att en allvarlig händelse eller krissituation ska inträffa, eller konsekvenserna av en sådan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 13 (42) Lokalt säkerhetsarbete Behovet av lokala anpassningar i barnsäkerhetsarbetet kan bero på både förutsättningar inom stadsdelsområdet eller på en förskoleenhet. Vissa av de förutsättningar som påverkar ett stadsdelsområdes eller en förskolas säkerhetsarbete är mer konstanta, såsom det geografiska läget och förskolans utformning. Andra faktorer är mer föränderliga, som infrastrukturprojekt eller grov kriminalitet i närområdet. Det kan också handla om förutsättningar för barnen i barngruppen, exempelvis svåra allergier eller barn med skyddade personuppgifter. Förskolan Stadsdelsområdet Omvärlden Illustrationen visar att säkerhetsarbetet i förskolan inte är begränsat endast till den närmsta verksamheten, utan att arbetet behöver ta hänsyn till både närområdet och omvärlden. För att synliggöra behovet av lokala anpassningar behöver skolchef och rektorer arbeta systematiskt samt ta del av relevant omvärldsbevakning, såsom • ny lagstiftning eller allmänna råd, riktlinjer och vägledningar från relevanta myndigheter • Länsstyrelsen Stockholms kartläggning om öppna drogscener • Polisens lägesbild över utsatta områden • planerade eller inledda nybyggnationer i närområdet. På den enskilda förskolan kan det exempelvis handla om att anpassa säkerhetsarbetet utifrån • barn med skyddade personuppgifter • barn i behov av särskilt stöd • ombyggnationer av lokaler • droganvändning på eller i närheten av förskolans gård • ett ökat antal våldsdåd och annan kriminalitet i förskolans omedelbara närhet. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 14 (42) Säkerhetsområden Uppdelningen av säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för riktlinjen och främja läsbarheten i dokumentet. I arbetet med barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet. Säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer kan återkomma. Detta innebär inte att riktlinjen har högre prioritet än någon annan, utan innebär bara att åtgärden kan gälla för flera områden. Säkerhetsområdena är presenterade i bokstavsordning, utom det inledande övergripande området: • Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete • Barn som far illa i hemmet • Barn som försvinner under pågående verksamhet • Brand • Brott mot barn i verksamheten • Diskriminering och kränkande behandling • Egenvård i förskolan • Hot och våld • Hygien och smittspridning • Inne- och utemiljö • Incidenter vid övergång mellan förskola och hem • Informationssäkerhet • Livsmedel • Sjukdomsfall och personskador • Utflykter • Väderförhållanden Utrymning, inrymning och utestängning För att kunna arbeta systematiskt med barnsäkerhet och följa beslutade rutiner behöver alla i verksamheten har en samsyn kring betydelsebärande begrepp. I arbetet med barnsäkerhet är inrymning, utrymning och utestängning tre centrala metoder för att skydda barn i förskolan från olika typer av faror. Stockholms stads förskolor ska utgå från följande definitioner: Utrymning – Förskolans medarbetare lämnar lokalerna med barnen för att söka skydd. Rutiner för utrymningen behöver variera beroende på vilken typ av fara som barn och vuxna flyr ifrån. Inrymning – Förskolans medarbetare stänger in sig tillsammans med barnen genom att låsa eller blockera dörren i en del av bygganden som har identifierats som säker, som exempelvis ett visst rum. Utestängning – Medarbetare stänger dörren till förskolans byggnad och håller barn och vuxna inomhus på grund av att medarbetare bedömer att det föreligger säkerhetsrisker med att vistas utomhus. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 15 (42) Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete I arbetet med barnsäkerhet finns det riktlinjer som är övergripande och gäller generellt för flera säkerhetsområden. Detta inbegriper bland annat egenkontrollen, i enlighet med förordning om verksamhetsutövares egenkontroll.4 Arbetet med egenkontroll ska ske i samverkan mellan berörda intressenter och omfattar bland annat • allergi och rökförbud • avfalls- och kemikaliehantering • dokumentation av brister och klagomål på inomhusmiljön och städning • mätning av buller, fukt, mögel och radon • hygien-, smittskydds- och städrutiner • inomhus- och varmvattentemperatur • livsmedel • lokalens utformning, exempelvis ventilation, yta och antal toaletter • skydd mot solstrålning. Andra generella bestämmelser berör registerkontroll inför nyanställning. I enlighet med skollagen5 ska rektor, eller annan som är ansvarig för beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera registerkontroll av • nyanställda medarbetare • förskollärarstudenter • deltagare från arbetsmarknadspolitiska program och • andra som tilldelats anställningslikande arbete i verksamheten (annan sysselsättning), såsom feriearbetare eller barnskötarelever under praktik. För mer information om registerkontroll, se Brott mot barn i verksamheten. Stadsövergripande riktlinjer Varje förskoleenhet inom Stockholms stads kommunala förskolor ska ha rutiner för • om barn försvinner under pågående verksamhet • incidenter vid övergångar mellan förskola och hem • brand • dödsfall • sjukdomstillstånd och olycksfall. 4 Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901). 5 Skollag, (SFS 2010:800) kap. 2, 31–32 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 16 (42) Vidare ska förskolorna även ha rutiner för ytterligare fyra säkerhetshetsområden. Till dessa områden ansvarar förskolenämnden för att ta fram vägledningar som ska vara styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete6. Detta berör följande områden: • barn som far illa • brott mot barn i verksamheten • diskriminering och kränkande behandling • sekretesshantering. Alla nivåer av styrkedjan ska vid framtagande av styrande eller stödjande dokument beakta både det förebyggande arbetet, allvarliga händelser samt krissituationer. Det ska årligen genomföras en aktualitetsprövning av styrande och stödjande dokument, och dessa ska uppdateras vid behov. Förskolenämnden ska • årligen följa upp det stadsövergripandet arbetet med barnsäkerhet • säkerställa att det finns stöd för stadsdelsnämndernas implementering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • ta fram styrande och stödjande vägledningar inom områdena barn som far illa, brott mot barn i verksamheten, diskriminering och kränkande behandling samt sekretesshantering • genomföra aktualitetsprövning av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola samt tillhörande styrande och stödjande vägledningar • följa upp implementeringen av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • säkerställa att förskoleförvaltningen har en krisledningsorganisation.7 Grundläggande i förvaltningsdirektörens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • vid behov aktivera förskoleförvaltningens krisledningsorganisation • vid behov signalera aktivering av stadens centrala krisledningsorganisation • säkerställa aktualitetsprövning och uppdatering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola. 6 Publiceras under 2026. 7 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 17 (42) Stadsdelsnämnderna ska • årligen följa upp stadsdelsförvaltningens övergripande arbetet med barnsäkerhet • säkerställa implementering i stadsdelsområdet av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • säkerställa att stadsdelsförvaltningen har en krisledningsorganisation.8 Grundläggande i stadsdelsdirektörens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • vid behov aktivera stadsdelsförvaltningens krisledningsorganisation • vid behov signalera aktivering av stadsledningskontorets krisledningsorganisation • säkerställa tillgång till krisstöd9 • vid behov meddela direktören för förskoleförvaltningen om allvarliga händelser eller kriser. Grundläggande för skolchefens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • säkerställa att uppföljningen av arbetet ingår som en del av det systematiska kvalitetsarbetet • säkerställa att rektor på respektive förskoleenhet har implementerat de styrande dokument som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola anger • när det är ändamålsenligt finns gemensamma rutiner eller andra styrande dokument för samtliga av de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet • se till att rutiner och andra styrande dokument vid behov är anpassade utifrån stadsdelsområdets lokala förutsättningar • vid behov meddela stadsdelsdirektören om allvarliga händelser eller kriser. Grundläggande för rektors övergripande arbete med barnsäkerhet är att • som en del av det systematiska kvalitetsarbetet följa arbetet med barnsäkerhet på respektive förskoleenhet • ta tillvara barns åsikter om sin trygghet och säkerhet i det systematiska barnsäkerhetsarbetet • till varje förskoleenhet utse en ansvarig för förskolans lokala säkerhetsarbete 8 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram. 9 Stockholms stad, Krisstöd i Stockholms stad Tillämpningsanvisning till Stockholms stads säkerhetsprogram 2020–2023. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 18 (42) • säkerställa att det finns rutiner för att följa upp säkerhetsincidenter på varje förskola • rutiner och andra styrande dokument vid behov är anpassade utifrån förskolornas lokala förutsättningar • säkerställa rutiner för dokumentation av barns närvaro • vid behov signalera till skolchef att förskoleavdelningens krisledningsorganisation bör aktiveras. Ytterligare utgångspunkter i arbetet är att rektor säkerställer att styrande dokument såsom handlingsplaner, riktlinjer och rutiner är kända och tillämpade av medarbetarna i verksamheterna. Grundläggande för medarbetares möjlighet att arbeta i enligt med Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola är att rektor • avsätter tid för medarbetare att genomgå obligatoriska utbildningar som staden erbjuder • vid behov erbjuder kompetensutveckling på områden inom barnsäkerhet, till exempel våld mot barn, livsmedelshygien eller första hjälpen. Grundläggande för medarbetares övergripande arbete med barnsäkerhet är att • hålla sig informerade om och arbeta i enlighet med beslutade styrdokument såsom, handlingsplaner, riktlinjer och rutiner • verka för en trygg och säker förskola, med en god och hälsofrämjande miljö10 • delta aktivt i sådan utbildning som rektor bedömer är nödvändig • barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet med barnsäkerhet. 10 SKOLFS 2025:23, Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 19 (42) Barn som far illa i hemmet Alla barn har rätt till en trygg barndom, men barn kan fara illa i hemmet. Det kan handla om alla former av fysiskt eller psykiskt våld så som skada eller övergrepp, vanvård, försummelse, misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Att ett barn far illa i hemmet kan även bero på missbruk, hedersrelaterat våld och förtryck eller handla om att barn riskerar att bli bortförda ur landet för tvångsäktenskap eller könsstympning. I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.11 Detta gäller oavsett befattning, såsom medarbetare eller rektor. Goda relationer och samverkan med hemmet kan förebygga att ett barn far illa. Det är dock viktigt att relationerna med hemmet inte blir ett hinder för att genomföra en orosanmälan. Det behöver inte finnas något bevis för att genomföra en anmälan, utan en oro för att ett barn far illa räcker. Skyldigheten gäller även om den yrkesutövande känner oro för ett barn utanför förskoleverksamheten, till exempel ett äldre syskon. Även uppgifter som medarbetare får av andra kan vara grund för anmälan, om informationen innebär misstanke om att barnet far illa. Socialtjänstens mottagarfunktion är ingången till socialtjänsten under kontorstid. Utanför kontorstid ansvarar Stockholms stads socialjour för att ta emot orosanmälningar. Om det finns en oro för att ett barn är på väg att föras ut ur landet ska utöver socialtjänsten polisen alltid kontaktas. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för när ett barn far illa i hemmet. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet12. Medarbetare i förskolan ska ha tillräcklig kunskap för att upptäcka våldsutsatthet hos barn. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att alla förskoleenheter har rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera vid oro för när ett barn far illa i hemmet, med utgångspunkt från säkerhetsområdets tillhörande vägledning. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att 11 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), 19 kap. 1§. 12 Publiceras under 2026. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Misstanke om att ett barn far illa i hemmet som föranleder en orosanmälan. Kris Kännedom om att ett barn är utsatt för ett allvarligt brott som föranleder en orosanmälan som resulterar i ett omedelbart omhändertagande. Exempel Stockholms stad Anmäla oro för barn – Orosanmäla. Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst Skolverket Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten Socialstyrelsen Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn Socialtjänstlag (SFS 2025:400) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 20 (42) • yrkesverksamma inom stadsdelsområdets kommunala förskolor har kännedom om det personliga ansvaret att genomföra orosanmälan till socialtjänsten • arbeta för samverkan mellan socialtjänst och förskola.13 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns en systematik för att säkerställa att alla anställda, inklusive timanställda vikarier, är informerade om deras anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen • alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka signaler på att barn far illa • stötta, samordna och medunderteckna orosanmälan till socialtjänsten14 • kontakta polisen om det finns misstanke om att ett barn är på väg att föras ut ur landet • kartlägga och vid behov erbjuda fortbildningsinsatser för förskolepersonal om signaler på hedersrelaterat våld och förtryck, som exempelvis könsstympning och tecken på att ett barn riskerat olovligt bli bortförd ur landet. För barnsäkerhetsarbetet på området är det rekommenderat att utgå från processen för anmälan till socialtjänsten som är beskriven i Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst, 3.2 Socialtjänstens utredningsansvar.15 13 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 14 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 15 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 21 (42) Barn som försvinner under pågående verksamhet När ett barn är på förskolan har förskolan tillsynsansvar över barnet.16 Dessa riktlinjer gäller när barnet försvinner under den tid som utbildningen i förskolan pågår, och omfattar inte rutiner för när ett barn till exempel blir bortförd ur landet. Vid sådan oro, se riktlinjer för Barn som far illa i hemmet. För mer information om förebyggande arbete vid utflykter, se Utflykter. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur förskolepersonalen ska agera om ett barn försvinner under den tid som verksamheten pågår. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att alla förskoleenheter har beslutade rutiner för hur medarbetare ska agera om ett barn försvinner under tiden när verksamheten pågår. Rutinen ska innebära att • förskolans medarbetare omedelbart inleder eftersökning efter att en medarbetare har noterat att ett barn är försvunnet • förskolans medarbetare ska larma polisen på 112 senast 10– 15 minuter efter att en medarbetare har noterat att ett barn är försvunnet • om försvinnandet sker under en period av kraftig kyla eller andra allvarliga väderförhållanden, i närheten av vatten eller vid en hårt trafikerad väg ska förskolan larma 112 direkt • rektor eller biträdande rektor samt vårdnadshavare alltid ska bli informerade om det inträffade. Det ska även framgå av rutinerna vilken information som förskolan ska ge till polisen samt hur förskolepersonalen ska agera • om ett barn försvinner • för att under eftersökning av barnet säkerställa tryggheten för övriga barn i barngruppen • när ett barn kommer tillbaka efter att ha varit försvunnit. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att rektor uppmärksammar och vid behov gör lokala anpassningar av de övergripande rutinerna utifrån behov i barngrupperna. 16 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kap. 2 §; NJA 1984 s. 764. Förebyggande arbete Kännedom om lokalernas utformning och platsers geografi. Allvarlig händelse Ett barn är försvunnit, men återfinns efter mindre än 10 minuter. Kris Ett barn är försvunnet mer än 10–15 minuter eller direkt i riskmiljö, förskolan larmar 112. Exempel Skolverket Tillsynsansvaret Föräldrabalk (SFS 1949:381) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 22 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • medarbetarna har god kännedom om hur de ska agera om ett barn försvinner när verksamheten pågår • förebygga att barn på eget initiativ avviker från förskolans område (rymmer) • säkra förebyggande åtgärder för barn som lever under hot att föras bort från förskolan • säkra förebyggande åtgärder för att skydda barn som är extra utsatta för risken att försvinna när verksamheten pågår • i dialog med arbetslag besluta om vem som informerar vårdnadshavare om försvinnandet. En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet på området är att medarbetarna arbetar nära barnen och har god kännedom om utformningen av den miljö barngruppen befinner sig i. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 23 (42) Brand Stadens förskolor ska vara trygga och säkra att vistas i, och alla förskolor ska vidta åtgärder för att förebygga bränder och minska skador vid bränder.17 Det är därför viktigt att alla medarbetare har kunskap om hur de ska agera i händelse av brand. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska följa Stockholmsstads Riktlinjer för brandskyddsarbetet18 och ska ha uppdaterad och aktuell kunskap och kompetens gällande brandskydd. På varje förskola ska det finnas rutiner för hur medarbetarna ska agera i händelse av brand eller misstänkt brand och skälig utrustning för släckning av brand.19 Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna följer Stockholms stads riktlinjer för brandskyddsarbete. Det innebär i korthet att • alla förskolor ska ha ett gott och skäligt brandskydd • det ska finnas ett väl fungerande och systematiskt dokumenterat brandskydd • alla som arbetar i förskolan ska ha kunskap om hur bränder kan förebyggas samt hur de ska agera i händelse av brand. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att alla förskolor bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete och upprätthåller ett skäligt brandskydd.20 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att dokumentera det systematiska brandskyddsarbetet. I Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete21 finns följande rubriker med • Verksamhetsbeskrivning • Verksamhetsspecifika krav och ambitionsnivåer • Byggnadstekniskt brandskydd • Organisatoriskt brandskydd • Inventering och analys av brandrisker • Kunskapsnivå och utbildning/övning • Dokumentation, egenkontroll, incidentrapportering och utredning 17 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 3 kap. 1 §. 18 Stockholms stad, Riktlinje för Stockholms stads brandskyddsarbete. 19 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 2 kap. 2 §. 20 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. 21 Stockholms stad (Dnr. SE 2017–001), Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete 2021. Förebyggande arbete Brandskyddsrond. Allvarlig händelse Mindre brand på förskolan eller brand i närområdet som föranleder utrymning. Kris Allvarlig brand på förskolan eller i närhet av förskolan. Exempel Stockholms stad Riktlinje för Stockholms stads brandskyddsarbetet Handbok för systematiskt brandskyddsarbete Storstockholms brandförsvar En trygg och brandsäker förskola Myndigheten för civilt försvar (MCF) Ansvar och systematiskt brandskyddsarbete Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om Systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 24 (42) • Uppföljning En förutsättning för rektors systematiska arbete med barnsäkerhet gällande brand är även att varje förskola har rutiner för genomförandet av brandövningar som inkluderar hur ofta de ska genomföras och hur dessa ska dokumenteras.22 I arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet är det rekommenderat att • utgå ifrån Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete • bedriva ett aktivt arbete för att förebygga anlagda bränder. 22 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 25 (42) Brott mot barn i verksamheten Förskolan ska vara en trygg plats för alla barn och inget barn ska bli utsatt för brott i förskolan. Alla inom förskolan ska ta signaler om brott och brottsmisstankar på allvar. Området brott mot barn i verksamheten syftar till att förebygga och agera vid misstanke om att anställd har begått ett brott mot barn i verksamheten. I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta gäller oavsett befattning, det vill säga båda medarbetare och rektor.23 I enlighet med skollagen ska rektor, eller den som är ansvarigt beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera registerkontroll • vid nyanställning • av förskollärarstudenter • av deltagare från arbetsmarknadspolitiska program • av andra som tilldelats anställningslikande arbete i verksamheten (annan sysselsättning).24 Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur ledning och medarbetare ska agera vid misstanke om brott mot barn i verksamheten. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Brott mot barn i verksamheten25. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att rutiner för misstanke om brott mot barn i verksamheten är implementerad på varje förskoleenhet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns upprättade och kända rutiner för samverkan med polis och socialtjänst • det finns gemensamma strukturer och rutiner för dokumentation och kommunikation vid brott mot barn i verksamheten • årligen följa upp att rektor har dokumenterat registerutdrag inför nyanställning eller annan sysselsättning. 23 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), kap. 19, 1§. 24 Skollag (SFS 2010:800), kap 2. 31–32 §. 25 Publicerad under 2026. Förebyggande arbete Rutiner för ensamarbete. Allvarlig händelse Misstanke om brott mot barn i verksamheten. Kris Konstaterade brott mot barn i verksamheten. Exempel Barnafrid Modell för beredskap när sexuella övergrep mot barn misstänks ha begåtts av personal inom förskolan SKR Misstanke om brott mot barn i förskola – stödmaterial till kommuner Skolverket Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten Socialstyrelsen Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare Skollag (SFS 2010:800) Socialtjänstlag (SFS 2025:400) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 26 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • medarbetarna har kännedom om rutinerna för brott mot barn i verksamheten och vet hur de ska agera vid misstanke om brott • informera skolchef och vårdnadshavare om brott mot barn i verksamheten • polisanmäla misstanke om brott mot barn i verksamheten. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 27 (42) Diskriminering och kränkande behandling Alla förskolor ska arbeta för att aktivt motverka att ett barn eller någon som barnet har anknytning till blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Det inkluderar både främjande och förebyggande arbete. Grundläggande för arbetet är att ta tillvara signaler från barn som kan tyda på att barnet är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. I enlighet med diskrimineringslagen ska förskolan genomföra aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier.26 Vidare ska förskolan i enlighet med skollagen bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn.27 Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha en plan mot kränkande behandling28 samt dokumentera de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier29. Framtagandet av denna plan och arbetet med aktiva åtgärder bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Diskriminering och kränkande behandling 30. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att alla förskoleenheter har en plan mot kränkande behandling • följa upp förskoleenheternas arbete med aktiva åtgärder samt arbetet med att motverka kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska innehålla en • översikt över åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn • redogörelse för vilka åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under det kommande året • redogörelse för genomförda åtgärder.31 Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns rutiner för att genomföra anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling 26 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3 kap, 2§. 27 Skollag (SFS 2010:800), kap 6. 28 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§. 29 Diskrimineringslag (SFS 2008:567) 3, kap 20§. 30 Publiceras 2026. 31 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§. Förebyggande arbete Kartläggning. Allvarlig händelse Barn uppger sig vara utsatt för eller visar tecken på kränkande behandling. Kris Ett barn blir utsatt för sexuella trakasserier. Exempel Diskriminerings- ombudsmannen (DO) Aktiva åtgärder mot diskriminering Skolverket Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Kränkande behandling, mobbning och diskriminering Diskrimineringslag (SFS 2008:567) Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 28 (42) • säkerställa att omständigheterna kring en anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling utreds skyndsamt32 • vidta skäliga åtgärder för att motverka att grunden för anmälan inträffar i framtiden33 • systematisera upprättandet av plan mot kränkande behandling • följa rektors arbete med aktiva åtgärder samt arbetet med att motverka kränkande behandling. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • anmäla till skolchef om ett barn anser sig blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling • upprätta plan mot kränkande behandling • kartlägga risker för diskriminering, repressalier eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter i verksamheten34 • utifrån kartläggningen vidta förebyggande och främjande åtgärder för att förebygga diskriminering och sexuella trakasserier35 • se till att åtgärderna är tidsplanerade36 • årligen dokumentera arbetet med att motverka diskriminering och sexuella trakasserier37 • alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka signaler på när ett barn är utsatt för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling. I arbetet med barnsäkerhet på området är grundläggande att medarbetare • anmäler till rektor om ett barn anser sig blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling • medverka och bidra i arbetet med att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. 32 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§. 33 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§. 34 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§. 35 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§. 36 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 3§. 37 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 20§. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 29 (42) Egenvård i förskolan Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlade hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan.38 Det är hälso- och sjukvården som gör denna bedömning, inte förskolan. När ett barn är i förskolan övergår tillsynsansvaret för barnet till huvudmannen. Tillsynsansvaret innebär bland annat ett ansvar för att barnet får sina behov tillgodosedda och inte tar skada.39 Bedömningen kan innebära att förskolans medarbetare hjälper barn med egenvården. Det kan till exempel handla om kroniska sjukdomar så som diabetes eller medicinering vid akuta sjukdomstillstånd. Vid egenvård gäller inte hälso- och sjukvårdslagen.40 Exakt vilka åtgärder som kan utföras som egenvård är inte reglerat i lagen utan måste bedömas i varje enskilt fall. Om behandlande hälso- och sjukvårdpersonal bedömer att ett barn är i behov av egenvård under tiden på förskolan ska vårdnadshavaren lämna ett intyg till förskolan. I planeringen av egenvårdsinsatser ska hälso- och sjukvården dokumentera hur utförare av egenvården ska få ta del av information och instruktioner om egenvården.41 Förskolan ska följa den dokumenterade instruktionen. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor i Stockholms stad ska ha organisation och rutiner för egenvård i förskolan. Förskolans medarbetare ska få förutsättningar att utföra uppdraget enligt instruktion. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna har en organisation och rutiner för en säker och ändamålsenlig egenvård. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att det finns en vägledning för framtagande av rutiner för egenvård. Vägledningen bör synliggöra att rutinerna för egenvård ska • vara anpassade utifrån det enskilda barnets förutsättningar och behov • utgå från behandlade hälso- och sjukvårdspersonals bedömning om egenvårdsinsatser • innefatta en beskrivning av hur egenvårdsinsatserna ska dokumenteras, samt vilka faktiska omständigheter och händelser med koppling till egenvården som i övrigt ska dokumenteras 38 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 2§. 39 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kapitlet 2 §; NJA 1984 s. 764. 40 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 5§. 41 SOFS 2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, 5 kap. 3–4 §. Förebyggande arbete Kartlägga tidigare erfarenhet av egenvårdsbehandling bland medarbaterare. Exempel Skolverket Egenvård i förskola, skola och fritidshem Socialstyrelsen Kunskapsstöd för egenvård – enligt egenvårdslagen. Stödet riktar sig till hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS- verksamheter. Samlat stöd för patientsäkerhet – Egenvård Lag om egenvård (SFS 2022:1250) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 30 (42) • tas fram i samverkan med vårdnadshavare. Sjukdomsinformation är en känslig personuppgift och därför behöver skolchef säkerställa att det finns rutiner för att behandla sådan information, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • efterfråga intyg på egenvårdsinsatser från behandlande hälso- och sjukvårdspersonal från vårdnadshavare, och att ett sådant intyg enbart sparas så länge egenvårdsinsatsen är aktuell • rutinerna för egenvård är framtagna utifrån det enskilda barnets behov • utifrån de dokumenterade instruktionerna skapa möjlighet för information och överlåtelse av läkemedelshantering till berörda medarbetare • se över organisationen av verksamheten så att det alltid finns medarbetare som kan genomföra egenvården på ett säkert sätt. I arbetet på området behöver rektor göra en bedömning av vilka medarbetare som behöver ha information om behovet av egenvårdsinsatser samt att läkemedel förvaras på ett säkert sätt, enbart åtkomlig för förskolepersonal. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 31 (42) Hot och våld Vid hot om våld eller våld på förskolan är det viktigt att medarbetarna har kännedom om hur de ska agera för att trygga säkerheten för barn och medarbetare. I våld ingår både hot om våld, våld i förskolans närområde eller våld på förskolan – däribland pågående dödligt våld. I enlighet med skollagen ska alla förskolor ha en beredskapsplan för åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation.42 Vidare ska alla förskolor bedriva ett löpande arbete för att säkerställa att det finns beredskap för sådana situationer. Det ska även vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ha tillträde till förskolan eller gården under tiden när verksamheten pågår. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, 18 kap, 13 a §) ska beredskapsplanen vara sekretesskyddad.43 Förskolorna ska arbeta förebyggande inför kris, arbeta enligt beredskapsplan för att hantera pågående kris samt följa upp och utvärdera händelsen efter krisen. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha en beredskapsplan anpassad efter lokala förutsättningar och utifrån sekretessbestämmelser säkerställa att obehöriga ej tar del av planen. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har en beredskapsplan med åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation • följa förskoleenheternas löpande arbete för att skapa och upprätthålla beredskap för att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer • säkerställa att det finns rutiner och resurser på varje förskoleenhet för att obehöriga inte äger tillträde till förskolans gårdar eller lokaler under tiden när verksamheten pågår. Beredskapsplanen ska beskriva hur medarbetare och barn ska agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Beredskapsplanen ska innehålla • en planläggning för hur förskolan kan genomföra en inrymning, utrymning och utestängning • vilka säkra tillflyktsplatser eller flyktvägar som förskolan kan använda • en beskrivning av lokalernas fysiska förutsättningar som innehåller de identifierade säkra tillflyktsplatserna • en rollfördelning som tydliggör vem som ansvarar för specifika uppgifter när en allvarlig våldssituation uppstår. 42 Skollag (SFS 2010:800), 6 a kap. 3–4§. 43 Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400), 18 kap, 13 a §. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Hot om våld. Kris Pågående dödligt våld. Exempel Center mot våldsbejakande extremism (CVE) Så kan vi förebygga skolattacker Myndigheten för civilt försvar (MCF) Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan Skolverket Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer Exempel checklista beredskapsplan för allvarliga våldssituationer eller hot om allvarlig våldssituation Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 32 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att med utgångspunkt från varje förskoleenhets lokala förutsättningar löpande • identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter samt vidta åtgärder för att minska dessa • göra en översyn och riskbedömning av lokalerna • uppdatera beredskapsplanen utifrån förändrade förutsättningar • informera medarbetarna om planeringen och säkerställa att de vet hur de ska agera • anpassa planeringen utifrån barn i behov av särskilt stöd • planera för utbildning och övning, exempelvis genom att inrymma, utrymma, fly, söka skydd och larma • vidta nödvändiga åtgärder i lokalerna och organisationen av utbildningen för att förhindra att obehöriga personer har tillträde till förskolans gårdar eller lokaler under tiden när verksamheten pågår. Medarbetare behöver vara insatta i beredskapsplanen och ha tillräcklig kompetens för att kunna agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Vidare är det relevant att göra avvägningar om hur mycket förskolan kan och bör involvera barn i arbetet och eventuella övningar. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 33 (42) Hygien och smittspridning Förskolan ska erbjuda en god och hälsofrämjande miljö för alla barn. Området hygien och smittspridning syftar till att minska risken för att barn blir utsatta för smitta i förskolans verksamhet. Livsmedelshygien ingår som en del av säkerhetsområdet Livsmedel. Region Stockholm, genom Smittskydd Stockholm, och Folkhälsomyndigheten erbjuder råd och stöd för förskolans arbete med att förebygga smitta. Regionens material ger en övergripande bild av arbetet, medan Folkhälsomyndighetens vägledning är mer omfattande och djupgående. Stadsövergripande riktlinje Förskolan bör, om det inte finns särskilda skäl för annat, följa Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskolor genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön44, se mer information under säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet • säkerställa att stadsdelsförvaltningarna följer Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheters, exempelvis MCF:s45 och Skolverkets, råd och rekommendationer vid pandemier eller andra allvarliga utbrott av smittsamma sjukdomar. Vidare bör stadsdelsnämnderna säkerställa att stadsdelsförvaltningarna har en stödjande och samordnade funktion för samråd med regionens smittskyddsenhet.46 Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete angående hygien och smittspridning är att årligen följa upp och analysera hur förskolor inom stadsdelsområdet arbetar för att förebygga och hantera smitta.47 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete angående hygien och smittspridning är att 44 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§. 45 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 46 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. 47 Ibid. Förebyggande arbete Egenkontroll och hygienrutiner. Allvarlig händelse Fall av allmänfarlig och smittspårskyldig infektion på förskolan, till exempel EHEC. Kris Omfattande smittspridning av ett smittämne som påverkar stora delar av samhället. Exempel Folkhälsomyndigheten Smitta i förskolan Region Stockholm Råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan Miljöbalk (SFS 1998:08) Smittskyddslag (SFS 2004:168) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025 (SKOLFS 2025:23) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 34 (42) • varje förskola har hygien- och städrutiner anpassade efter lokala förutsättningar48, däribland beaktar särskilt smittkänsliga barn • årligen följa upp smittskyddsarbetet49 • vårdnadshavare får information om hur de kan bidra till att minska smittspridningen i förskolan. Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i Förskola kan vara ett stöd vid framtagande av hygienrutiner. 48 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 49 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 35 (42) Inne- och utemiljö Det finns flera olika perspektiv på förskolans inne- och utemiljö som verksamheten behöver beakta i säkerhetsarbetet. Det kan vara allt från att förebygga risker genom stängda grindar och god belysning, en kemikaliesmart och giftfri förskola eller en god ljudmiljö, eller att identifiera otrygga platser, avlägsna narkotika från gården eller hantera en pågående översvämning. För information om hygienrutiner, se säkerhetsområdet Hygien och smittspridning samt Livsmedel. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska följa Boverkets Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap. Alla förskolor ska minst en gång per år genomföra och dokumentera en barnsäkerhetsrond av inne- och utemiljön. Dokumentationen ska vara skriftlig och innehålla • datum för genomförande • behov av åtgärder, sista datum för åtgärdande samt vem som är ansvarig för åtgärden. Stadsdelsnämnderna ska • vid beslut om upprustning av befintliga gårdar eller vid planering av nya förskolegårdar ta hänsyn till Stockholms stads lekvärdesriktlinje50 • säkerställa att förskoleenheter genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön51, se mer information under säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet Vidare bör stadsdelsnämnderna följa upp resultaten av barnsäkerhetsronderna. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • säkerställa att rektor har kontinuitetsplaner för att trygga barns säkerhet vid allvarliga samhällsstörningar såsom översvämningar, strömavbrott och förlust av telefonnät • bedriva ett aktivt arbete för att minska skadliga kemikalier i förskolan, bland annat vid inköp av leksaker • säkerställa att alla förskolor har rutiner för lokalvård.52 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att 50 Stockholms stad (Dnr. FÖF 2004/301), Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar. 51 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§. 52 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Förebyggande arbete Barnsäkerhetsrond. Allvarlig händelse Återkommande brister i städning. Kris Allvarliga brister i inomhusmiljö som kan innebära direkt fara för liv. Exempel Boverket Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap. Stockholms stad Minska skadliga kemikalier i förskola och skola Utformning av förskole- och skolgårdar Miljöbalk (SFS 1998:08) Plan- och bygglag (SFS 2010:900) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 36 (42) • skapa förutsättningar för medarbetarna att genomföra barnsäkerhetsronden och ta tillvara resultaten i det systematiska barnsäkerhetsarbetet • lokaler som förskolan använder regelbundet städas dagligen, om det inte finns en särskild anledning till annat53 • vid utformning och inredning av lokalerna beakta hur ansamling av damm kan motverkas och städning underlättas54 • ta hänsyn till hälsa och miljö vid inköp av utrustning och förbrukningsmaterial.55 I arbetet med att skapa en säker innemiljö behöver rutinerna för lokalvård innefatta, utöver städning av lokaler, • rengöring av leksaker, textilier och städmaterial • uppföljning och kontroll av städningen. För att skapa en säker utomhusmiljö är det av vikt att förskolan har rutiner för att avlägsna farliga föremål från gården. 53 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 54 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 55 Folkhälsomyndigheten (2024), Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och förskolan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 37 (42) Incidenter vid övergång mellan förskola och hem Incidenter vid övergångar kan vara att medarbetare uppfattar att vårdnadshavare är berusade vid hämtning eller lämning, att ett barn blir hämtad av fel person eller att ett barn inte blir hämtat. För mer information om hur medarbetare ska agera vid hotfulla eller våldsamma situationer, se säkerhetsområdet Hot och våld. Om det finns tecken på missbruk hos den vuxna, eller att medarbetare känner oro för barnet på annat sätt, vid övergång mellan förskola och hem ska förskolan göra en orosanmälan. En sådan anmälan ska göras utan dröjsmål till socialtjänstens mottagarfunktion eller socialjouren beroende på tidpunkt på dygnet. För mer information se säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergång mellan förskola och hem. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna har rutiner för hur medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergångar mellan förskola och hem. Rutinerna ska innefatta • åtgärder för att förebygga att fel person hämtar barnet • hur lång tid efter hämtningstid som får förlöpa innan förskolan kontaktar vårdnadshavare • hur medarbetare ska agera om ett barn inte blir hämtat, såsom vem som ska kontaktas när ett barn inte blir hämtat • hur medarbetare ska agera om fel person har hämtat barnet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att som en del av det systematiska barnsäkerhetsarbetet följa upp incidenter vid lämning och hämtning. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området att • det finns rutiner för att dokumentera vem som får hämta barnet och när barnet ska bli hämtat • vid behov vara insatt i hur rätten till vårdnad är fördelad • i samråd med vårdnadshavare bedöma vilka som ska ha information om att det finns barn i verksamheten som lever med en hotbild. I arbetet med barnsäkerhet på området är det en förutsättning att medarbetare vet vem som ska hämta barnet, när barnet ska bli hämtat samt att personen som hämtar barnet har rätten att hämta. Förebyggande arbete Rutiner för hämtning. Allvarlig händelse Ingen hämtar barnet. Kris Person med besöksförbud hämtar barnet. Exempel Föräldrabalk (SFS 1949:381) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 38 (42) Informationssäkerhet Förskolan hanterar en mängd information om barn. Därför är det av vikt att förskolan har en god säkerhetskultur, att den uppmuntrar engagemang inom säkerhetsfrågan och bidrar till att regler efterlevs och ständigt förbättras. Att informationshantering och dataskydd sker på ett tryggt och säkert sätt. Stadsövergripande riktlinje Stadens förskolor ska följa riktlinjen för informationssäkerhet56 och ha rutiner för sekretesshantering. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning om förskolans sekretesshantering som tillhör säkerhetsområdet Informationssäkerhet57. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att handlingsplanen för sekretesshantering är implementerad på varje förskoleenhet • säkerställa att det finns lokal anvisning som beskriver de övergripande reglerna för informationssäkerhetsarbetet • säkerställa operativ styrning, resurstilldelning och uppföljning av det lokala informationssäkerhetsarbetet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att följa upp, analysera och förebygga säkerhetsincidenter. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • verkar för en god säkerhetskultur58 • säkerställer att det finns rutiner för hur och var medarbetare ska rapportera informationssäkerhetsincidenter • hantera skyddade personuppgifter på ett säkert sätt • medarbetare har en förståelse för att de enbart ska delge information till den som behöver, och iaktta särskilt aktsamhet för barn med skyddade personuppgifter. För att skapa en säker IT-miljö är det viktiga att alla anställda inom staden • årligen genomgår obligatoriska utbildningar i informationssäkerhet • genomför säkerhetsuppdateringar av digitala verktyg • använder stadens tekniska lösningar för att hantera information • uppmärksammar, dokumenterar och registrerar informationssäkerhetsincidenter59. 56 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad. 57 Publiceras 2026. 58 Stockholms stad (Dnr. KS 2023/1192) Tillämpningsanvisning till stadens riktlinje för informationssäkerhet. 59 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Oaktsam hantering av känsliga personuppgifter. Kris Skyddade personuppgifter röjs. Exempel Stockholms stad Informationssäkerhet Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad Integritetsskydds myndigheten Det här gäller enligt dataskyddsförordningen EU:s dataskyddsförordning (GDPR) Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 39 (42) Livsmedel Förskolan ska erbjuda goda och näringsriktiga måltider för alla barn. Det är viktigt att medarbetare hanterar maten på ett säkert sätt så ingen blir sjuk av den. Därför måste alla medarbetare som handskas med mat inom förskolan ha kunskap för en säker hantering. Miljöförvaltningen i Stockholms stad ska genom tillsyn av alla registrerade kök se till att lagar och föreskrifter följs. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska, om det inte finns särskilda skäll för annat, följa Livsmedelverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan.60 De bör även följa SKR:s Branschriktlinjer för offentlig säker mat.61 Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön62, se Övergripande om barnsäkerhetsarbetet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att förskolan genomför egenkontroller av livsmedelshantering. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • varje förskola har ett system för egenkontroll • medarbetare som arbetar med tillagning av mat och servering har den kompetens som krävs för att hanteringen sker på ett säkert sätt I arbetet med barnsäkerhet på området är det relevant att beakta olika förutsättningar utifrån kökens olika storlek, som till exempel skillnaden för avdelningskök på förskolan och ett stort tillagningskök. 60 Livsmedelsverket (2023), Nationella riktlinjer för måltider i förskolan. 61 Sveriges kommuner och regioner, Branschriktlinjer för offentlig säker mat. 62 EG-förordning 852/2004. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Smittspridning förorsakad av bristande livsmedelshygien. Exempel SKR Avdelningskök, förskola Branschriktlinjer för offentlig säker mat Egenkontroll i tillagningskök Stockholms stad Måltidsberedskap för Stockholms stads förskolor Livsmedelslag (SFS 2006:804) Livsmedelsförordning (SFS 2006:813) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 40 (42) Sjukdomsfall och personskador Barn ska vara trygga på förskolan och få en god omsorg, vilket innefattar att medarbetare på förskolan behöver vara förberedd för att hantera både enklare och allvarligare sjukdomsfall och personskador. Stadsövergripande rutiner Alla förskolor ska ha rutiner för akuta sjukdomstillstånd och olycksfall samt för dödsfall. Varje medarbetare på förskolan ska minst vartannat år uppdatera sina kunskaper i första hjälpen. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera vid akuta sjukdomstillstånd och olycksfall samt dödsfall. Rutinerna ska, förutom akuta sjukdomstillstånd, olycksfall samt dödsfall bland barn innehålla • rutiner för - hur medarbetare ska agera om akut sjukdomstillstånd, allvarlig olycka eller dödsfall gäller en kollega, vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till barnet - hur information om akuta sjukdomstillstånd, allvarliga olycksfall eller dödsfall bland barn, medarbetare, vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till barnet, såväl i som utanför verksamheten, ska kommuniceras till berörda; • kontaktuppgifter till viktiga aktörer vid en krissituation. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • meddela stadsdelsdirektören om allvarliga olyckor, svåra sjukdomsfall och dödsfall under pågående verksamhet • säkerställa att det på varje förskola finns rutiner för att dokumentera, rapportera och utreda tillbud och olyckor • de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet har gemensamma rutiner för hur rektor och förskolans medarbetare ska hantera och bemöta barn, vårdnadshavare och medarbetare vid allvarliga olyckor, svåra sjukdomar och dödsfall. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att dokumentera när en medarbetare senaste genomförde en kurs i hjärt- och lungräddning samt första hjälpen, och vid behov erbjuda utbildning. Förebyggande arbete Utbildning i hjärt- och lungräddning och första hjälpen. Allvarlig händelse Olyckor som föranleder vådbesök. Kris Dödsfall. Exempel HLR – Rådet Så här gör du barn-HLR Branschriktlinjer för offentlig säker mat Egenkontroll i tillagningskök Stockholms stad Krisstöd i Stockholms stad Systematiskt säkerhetsarbetet Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 41 (42) Utflykter Utflykter utgör en särskild situation som skiljer sig från den verksamhet som förskolan bedriver på förskolans område. Huvudregel för utflykter är att samma riktlinjer gäller för verksamhet på och utanför förskolans område, till exempel riktlinjer om ett barn försvinner när verksamheten pågår eller hur förskolan ska agera vid en olycka. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska ha rutiner för organiseringen av utflykter. Utflykter till nya platser eller utflykter till kända platser inom närområdet kan kräva olika typer av förberedelser och rutiner. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för utflykter. Dessa rutiner ska omfatta • hur utflykter ska bemannas och planeras • checklista för nödvändig packning, däribland barnlista och vem som ansvarar för omvärldsbevakning, såsom väderprognoser samt trafikstörningar • säkerställan av aktuell kontaktlista till vårdnadshavare • hur medarbetarna ska agera vid allvarliga samhällstörande händelser. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är säkerställa att rektor är informerade om ett förändrat säkerhetsläge som påverkar förutsättningarna för utflykter. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är säkerställa att medarbetarna är informerade om ett förändrat säkerhetsläge som påverkar förutsättningarna för utflykter. Vid utflykter är det viktigt att medarbetare håller sig informerade om trafikstörningar och vädervarningar från SMHI. Vid gul varning ska medarbetarna pröva omständigheterna för utflykten och vid orange eller röd varning ska utflykten ställas in. Förebyggande arbete Ta del av väderleksprognoser. Allvarlig händelse Kraftiga trafikstörningar med stor påverkan på möjligheterna att ta sig tillbaka till förskolan. Kris Terroristattentat i närheten av pågående utflykt. Exempel SKR Mat på utflykt, förskola Föräldrabalk (SFS 1949:381) Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 42 (42) Väderförhållanden Höga temperaturer, sträng kyla, kraftiga skyfall eller snöstormar är alla väderförhållanden som kan påverka barnsäkerhetsarbetet i förskolan. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska bedriva ett aktivt beredskapsarbete och ha kontinuitetsplaner för att kunna bedriva en säker verksamhet även vid väderförhållanden som innebär förlust av till exempel vatten och el. Vidare ska alla förskolor ha rutiner för att trygga barns välbefinnande i händelse av värmebölja. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att det inom stadsdelsområdet finns rutiner i händelse av värmebölja • säkerställa att det vid varje förskoleenhet finns kontinuitetsplaner för en säker verksamhet även under påverka av andra extrema väderförhållanden, exempelvis sträng kyla eller skyfall. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att alla förskolor har rutiner för att kunna bedriva en säker verksamhet även under påverkan av extrema väderförhållanden. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • rutinerna är anpassade efter varje enskild förskolas förutsättningar, såsom geografiskt läge • vädervarningar ingår som en del av ledningsgruppens och förskolans omvärldsbevakning • medarbetare har kunskap om barn som är extra sårbara för värme. I framtagande av rutinerna kan materialet för åtgärder vid värmebölja fungera som ett stöd63. 63 Publiceras 2026. Förebyggande arbete Kartlägga möjligheterna för skugga och svalka i lokalerna och i utemiljön. Allvarlig händelse Långvarig värmebölja. Kris Översvämning med akuta och allvarliga konsekvenser för samhället. Exempel Boverket Värmebölja Folkhälsomyndigheten Råd vid värmeböljor till personal inom barnomsorg Skollag (SFS 2010:800) Mer information --- [Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor med ändringsmarkeringar.pdf] Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Januari 2026 stockholm.se Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Januari 2026 Dnr: FÖF 2025/403 Utgivare: Förskoleförvaltningen Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 3 (42) Sammanfattning Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd, skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med barnsäkerhet i förskolan omfattar flera områden och perspektiv som i många fall överlappar varandra. Riktlinjen beskriver ansvarsfördelning inom staden och avgränsningar till närliggande områden som exempelvis beredskapsarbetet. Riktlinjen är uppdelade i tre delar, Inledning, Vägledning och Säkerhetsområden. Den andra delen är vägledande och tar upp nationella och kommunala styrdokument som ligger till grund för riktlinjen, ansvarsfördelningen mellan styrkedjans olika delar, grundläggande förutsättningar samt systematiken för arbetet med barnsäkerhet. För att skapa struktur över de olika områden i barnsäkerhetsarbetet presenteras de som olika säkerhetsområden i den tredje delen. Det första säkerhetsområdet beskriver den generella riktningen för barnsäkerhetsarbetet. Sedan kommer de som berör specifika områden exempelvis brand, informationssäkerhet och barn som far illa i hemmet. Varje säkerhetsområde tydliggör ansvaret för olika delar i styrkedjan. Därtill ges exempel för de olika allvarlighetsgraderna, referenser till lagrum och exempel på fördjupad läsning. Grundläggande för det systematiska arbetet med barnsäkerhet i förskolan är att det stadsövergripande och gemensamma arbete behöver vara ändamålensligt för varje förskoleenhet, vilket innebär att det ibland finns ett behov av att anpassa arbetet utifrån lokala förutsättningar. Riktlinjen utgår från tre nivåer som benämns allvarlighetsgrad: förebyggande arbete, allvarliga händelser samt krissituationer. Det är i det förebyggande arbetet som grunden läggs för att kunna hantera allvarliga händelser och kriser. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 4 (42) Innehåll Sammanfattning ..................................................................................................3 Inledning ...............................................................................................................5 Avgränsningar ........................................................................................................6 Vägledning ............................................................................................................7 Barnsäkerhet i förskolan ......................................................................................7 Nationella styrdokument .......................................................................................7 Stockholms stads styrdokument .........................................................................8 Ansvarsfördelning .................................................................................................8 Förskolans säkerhetsarbete ..............................................................................10 Säkerhetsområden ...........................................................................................14 Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete ..................................................16 Barn som far illa i hemmet .................................................................................20 Barn som försvinner under pågående verksamhet .......................................22 Brand… ................................................................................................................24 Brott… ..................................................................................................................26 Diskriminering och kränkande behandling ......................................................28 Egenvård i förskolan ...........................................................................................30 Hot och våld .........................................................................................................32 Hygien och smittspridning .................................................................................34 Inne- och utemiljö ...............................................................................................36 Incidenter vid övergång mellan förskola och hem .........................................38 Informationssäkerhet ..........................................................................................39 Livsmedel .............................................................................................................40 Sjukdomsfall och personskador ........................................................................41 Utflykter ................................................................................................................42 Väderförhållanden ...............................................................................................43 Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 5 (42) Inledning Barn ska få må bra och växa upp under goda livsvillkor och därför har alla barn rätt till en säker och trygg uppväxt. En majoritet av stadens yngsta invånare vistas regelbundet på en förskola. Som kommun har Stockholms stad ett ansvar att se till att förskolan är en trygg och säker plats för barn. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ska bidra till detta genom att stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i stadens förskolor. Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska alltid ligga på det främjande och förebyggande arbetet, men stadsdelsförvaltningar behöver även kunna agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Arbetet ska utgå från att förskolans miljö ska vara god, hälsofrämjande och tillgänglig samtidigt som den ska utmana och stimulera barns intresse och nyfikenhet, och bidra till utveckling och lärande. Redan i tidig ålder behöver barn få möjlighet att lära sig känna igen och hantera risker som kan finnas i deras miljö. En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet är att barn har rättigheter och är rättighetsbärare. Bedömningen av barnets bästa ska vara en utgångspunkt i arbetet med barnsäkerhet. Barn har rätt att vara säkra, samtidigt som den rätten inte får gå ut över andra rättigheter som barn har, såsom rätten till ett privatliv och rätten till lek. Riktlinjen är indelad i tre delar: Inledning, Vägledning och Säkerhetshetsområden. Den vägledande delen sätter säkerhetsarbetet i relation till nationella och kommunala styrdokument samt andra viktiga utgångspunkter för arbetet, såsom ansvarsfördelning och det systematiska barnsäkerhetsarbetet. Riktlinjens sista del är mer detaljerade och beskriver säkerhetsarbetet i relation till olika områden, exempelvis Diskriminering och kränkande behandling och Utflykter. I riktlinjen används säkerhetsområden för att beskriva dessa olika områden. Det första säkerhetsområdet beskriver generella riktlinjer för säkerhetsarbetet. Målgrupperna för riktlinjen är i första hand nämnder med ansvar för förskolefrågor och tillhörande förvaltningar, skolchefer samt rektorer. Enskilda huvudmän kan använda dokumentet som ett stöd i barnsäkerhetsarbetet. Rektor och ledning kan även använda riktlinjen som ett stöd för det lokala arbetet med barnsäkerhet på förskolan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 6 (42) Avgränsningar Riktlinjen för barnsäkerhet fokuserar på att förskolan ska vara trygg och säker för de barn som vistas där, vilket innebär en avgränsning i relation till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Samtidigt kan barn- och personalsäkerhet ha kopplingar till varandra, och en del riktlinjer kan därför angränsa till arbetsmiljöfrågor. Denna riktlinje handlar om barnsäkerhetsarbete i förskolan under ordinarie omständigheter och är på så vis ett komplement till förskolans beredskapsarbete vid kriser som berör samhället i stort. Beredskapsarbetet syftar till att säkra att barn har tillgång till en trygg och säker förskola och upprätthålla kontinuitet i verksamheterna vid kriser och höjd beredskap. Framtagandet av kontinuitetsplaner ingår som en del av verksamheternas beredskap för olika typer av samhällsstörningar och kriser. Ett välfungerande säkerhetsarbete i vardagen är viktigt för att trygga säkerheten även vid kriser eller höjd beredskap. Förskolorna ska därför följa Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola så långt som möjligt även vid samhällsstörning eller kris. På så sätt kompletterar arbetet med beredskap och barnsäkerhet varandra. Riktlinjen kan, när det bedöms vara nödvändigt, hänvisa till pågående arbete inom beredskapsuppdraget, men i övrigt är arbetet avgränsat från beredskapsarbetet. För mer information om beredskap och övergripande frågor om säkerhet i staden, se Stockholms stads Säkerhetsprogram. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 7 (42) Vägledning Barnsäkerhet i förskolan Arbetet med barnsäkerhet är mångfacetterat och involverar flera perspektiv som delvis sammanfaller, samtidigt som olika områden omfattas av olika regler. Hälsa, förskolans fysiska miljö och digital säkerhet är alla exempel på områden som ingår i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet behöver därför samordnas och i enlighet med barnkonventionen utgå från en helhetssyn på barns bästa och deras rättigheter. För att barnsäkerhetsarbetet ska fungera i praktiken behöver handlingsplaner och rutiner vara väl kända av medarbetare på förskolan. Informationen bör vara en del i introduktionen för nyanställda och medarbetare som arbetar under kortare perioder, så som vikarier och studenter. En god barnsäkerhet kräver som i alla andra sammanhang i förskolan en god samverkan med hemmet. Nationella styrdokument Det finns flera lagar och förordningar som huvudman, rektor och medarbetare ska följa i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med barnsäkerhet i förskolan är reglerat genom olika lagar och förordningar. Följande är av särskild vikt för barnsäkerhetsarbetet: • Diskrimineringslag (SFS 2008:567) • Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor • Lag (SFS 2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) • Livsmedelslag (SFS 2006:804) • Läroplan för förskolan (SKOLFS 2025:23) • Miljöbalk (SFS 1998:808) • Skollag (SFS 2010:800) • Socialtjänstlagen (SFS 2025:400) Olika myndigheter, såsom Folkhälsomyndigheten Livsmedelsverket, Myndigheten för civilt försvar (MCF)1 och Skolverket kan besluta om allmänna råd och vägledningar med betydelse för arbetet med barnsäkerhet. Dessa behöver huvudman och rektor beakta. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har stödmaterial som kan bidra till barnsäkerhetsarbetet utifrån olika perspektiv. I Säkerhetsområden finns det hänvisningar till regleringar och vägledningar som är aktuella för respektive säkerhetsområde. 1 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 8 (42) Stockholms stads styrdokument Stockholms stad har flera styrdokument som är gemensamma för alla verksamheter i staden. Dessa lägger fast och förtydligar hur stadens verksamheter ska förhålla sig till frågor på olika områden. Några av dessa är relevanta för arbetet med barnsäkerhet, såsom: • Kvalitetsprogram • Miljöprogram 2030 • Riktlinjer för informationssäkerhet • Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna • Stockholms stads program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 • Stockholms stads säkerhetsprogram Staden sammanställer varje år de stadsövergripande styrdokumenten som en bilaga till budgeten. Dessa finns även samlade på webbsidan Stadens styrdokument. Utöver dessa finns även andra stödjande dokument med betydelse för barnsäkerhetsarbetet. När det är relevant innehåller säkerhetsområdena i den tredje delen hänvisningar till stadens styrdokument och andra stödjande dokument. Ansvarsfördelning Stockholms stad är som kommun huvudman för den kommunala förskolan. Ansvaret att fullföra kommunens uppgifter är delegerat till stadens stadsdelsnämnder samt förskolenämden. Huvudmannen har ansvar för att verksamheterna följer de förskrifter som gäller för utbildningen. Nedan finns en övergripande beskrivning av ansvarsfördelningen för de olika nivåerna i styrkedjan. Under rubriken Säkerhetsområden återkommer de för området relevanta nivåerna i styrkedjan. Stadsövergripande Kommunfullmäktige beslutar om Stadsövergripande riktlinje och kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att följa upp att verksamheterna följer riktlinjerna. Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Förskoleförvaltningen är förskolenämndens förvaltning. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 9 (42) Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna driver förskoleförvaltningen övergripande utvecklingsfrågor för förskoleverksamheten. Förskoleförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd för stadsdelsförvaltningarna vid en allvarlig händelse eller kris. Stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att förskoleverksamheterna konkretiserar och omsätter Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola i verksamheten. Nämnderna ska följa och skyndsamt åtgärda påpekanden från tillsynsmyndigheter. Stadsdelsförvaltningarna har ansvar för den kommunala förskolan inom stadsdelsnämndsområdet och ska genomföra stadsdelsnämndens beslut. Förvaltningarna ansvarar för att alla förskolor har fungerande arbetssätt för att leva upp till Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola, vilket inkluderar att åtgärda eventuella utvecklingsbehov som har uppmärksammats i det systematiska arbetet med barnsäkerhet. Stadsdelsförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd för förskolorna vid en allvarlig händelse eller kris. Skolchef I relation till denna riktlinje är skolchefens uppgift att biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer aktuella förskrifter som gäller för utbildningens säkerhetsarbete. Detta gäller även annan verksamhet kopplat till utbildning, så som kök. Skolchefen har ett ansvar för att säkerställa att förskolorna bedriver ett systematiskt barnsäkerhetsarbete och att varje förskola har rutiner och resurser för att genomföra arbetet i linje med gällande föreskrifter. Rektor Respektive rektor har ansvar för att förskoleenheterna2 bedriver ett systematiskt barnsäkerhetsarbete. För att åstadkomma en god och likvärdig säkerhet för alla barn i stadens kommunala förskolor är det väsentligt att arbetet utgår den lokala kontexten. Det innebär att rektor i vissa fall behöver anpassa rutiner och andra styrande dokument efter de lokala förutsättningarna. Rektor ska även säkerställa att det finns en organisation som tydliggör ansvaret för att kontakta och ta stöd av stadsdelsförvaltningens krisorganisation vid allvarliga händelser eller krissituationer. 2 Med förskoleenhet avses i denna riktlinje en organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, i enlighet med skollagen (2010:800), kap. 1. 3 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 10 (42) Förskolans medarbetare Alla medarbetare har ett ansvar att medverka i arbetet för barnsäkerhet. Det gäller både i det förebyggande arbetet samt att agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Detta innebär att medarbetarna utifrån sin yrkesroll ska delta i det systematiska barnsäkerhetsarbetet samt uppmärksamma, rapportera och åtgärda eventuella risker. Vidare betyder det att medarbetare ska agera utifrån handlingsplaner, rutiner och andra styrande dokument i det förebyggande arbetet, men också vid allvarliga händelser eller krissituationer. Medarbetarna har därmed ett eget ansvar för att vara uppdaterade kring förskolans kommunala styrdokument samt delta i förekommande kompetensutveckling. Olycksfallsförsäkring och tillbudsrapportering Stadens olycksfallsförsäkring omfattar barn som är inskrivna i en kommunal förskola. Stadsdelsförvaltningarna ska ha rutiner för att dokumentera tillbudsrapportering. Rektor ska ansvara för att vårdnadshavare får information om olycksfallsförsäkringen. Vårdnadshavare ska själva anmäla skada till stadens försäkringsbolag. Förskolans säkerhetsarbete I förskolans arbete med barnsäkerhet finns det gemensamma utgångspunkter som är viktiga för att skapa en likvärdighet mellan stadens förskolor. Det handlar om grundläggande förutsättningar i det förebyggande arbetet samt att arbetet sker systematiskt utifrån en lokal kontext. Ytterligare en utgångspunkt för att skapa likvärdighet i arbetet är att alla kommunala förskolor har styrdokument för hantering av allvarliga händelser och krissituationer.3 För mer information, se säkerhetsområdet Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet. Förutsättningar för arbetet med barnsäkerhet Dokumentation av barns närvaro, registerkontroll av anställda samt sekretess och skyddade personuppgifter ingår som en del av arbetet med barnsäkerhet. Tillsammans är de en grundläggande förutsättning i det förebyggande arbetet. Dokumentation av barns närvaro Som en del av barnsäkerhetsarbetet ska förskolan dagligen dokumentera barns närvaro, det vill säga både när barnet ankommer till och lämnar förskolan. Dokumentationen ska sparas i tre år oavsett om de är i pappersform eller digitalt. 3 Dessa styrande dokument inkluderar beredskapsplan i enlighet med skollagen (2010:800), kap. 6 a, 3 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 11 (42) Registerkontroll Varje person som ska arbeta med barn måste innan anställning uppvisa ett aktuellt registerutdrag från belastningsregistret. Även andra som ska vara verksamma i förskolan ska visa upp ett sådant utdrag. För mer information om registerkontroll, se säkerhetsområde Brott mot barn i verksamheten. Sekretess och skyddade personuppgifter Hanteringen av sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter utgör en grundläggande del av arbetet med barnsäkerhet. Skolchefer och rektorer behöver vara insatta i hur Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar informationshanteringen. Det handlar exempelvis om att säkerställa att barns personuppgifter hanteras på ett säkert sätt. Det råder även sekretess på beredskapsplan för Allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. För mer information om denna plan, se säkerhetsområdet Hot och våld. I det lokala arbetet med barnsäkerhet ska rektor beatakta om det finns barn eller medarbetare med skyddade personuppgifter. Beroende på personens utsatthet finns det olika grader av skydd av personuppgifter, och det är alltid allvarligt om en persons skyddade identitet röjs. För mer information om informationssäkerhet, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Systematiskt säkerhetsarbete Ett välfungerande barnsäkerhetsarbete behöver vara systematiskt. De olika nivåerna i styrkedjan bör införliva uppföljningen av barnsäkerhetsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis kan årshjul och checklistor för egenkontroll vara ett stöd i arbetet. Förskolor ska genomföra egenkontroll enligt Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) samt Livsmedelslag (SFS 2006:804). För mer information om egenkontroll, se Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet. Barnkonsekvensanalyser är en del i att stärka säkerheten för barn vid beslutsfattande. Barnkonsekvensanalyser ska systematiskt genomföras för att pröva barns bästa, för att utreda och beakta vad som är barns bästa, direkt och indirekt och på lång och kort sikt. Analysen kan handla om ett enskilt barn, en grupp av barn eller barn som stockholmare. Analysen av potentiella risker för barn kan möjliggöra ett förebyggande arbete för barnets bästa. För att stärka säkerheten för barn ska beslutsfattande, såsom skolchef eller rektor, genomföra barnkonsekvensanalyser vid betydande förändringar av verksamheten. Utgångspunkten för barnkonsekvensanalysen ska vara barns bästa. Analysen av potentiella risker för barn kan möjliggöra ett förebyggande arbete för barnets bästa. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 12 (42) Allvarlighetsgrad I dessa riktlinjer utgår barnsäkerhetsarbetet från tre nivåer: förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris. Dessa nivåer ska vara ett stöd för att beskriva barnsäkerhetsarbetets olika aspekter och synliggöra behovet av olika arbetssätt utifrån hur allvarlig händelsen är. Det förebyggande arbetet handlar om aktiviteter som syftar till att främja barnsäkerhet och förebygga risker. Det handlar till exempel om en kemikaliefri miljö, trygghet och god omsorg samt olika typer av utbildningar, som till exempel hygien eller våld mot barn. Allvarliga händelser innefattar sådana händelser som sannolikt inträffar någon gång, och som kan få allvarliga följder. Det kan till exempel handla om sjukdomsutbrott där många barn och medarbetare riskerar att bli sjuka, att förskolan gör en orosanmälan till socialtjänsten eller inbrott, vattenläcka eller andra händelser som påverkar den fysiska miljön. Kris är i det här sammanhanget en situation som är osannolik att den inträffar, men inte omöjlig, och att den kan innebära omfattande skada. Ett exempel kan vara pågående dödligt våld på förskolan eller att en förskola har brunnit ned. Delen Säkerhetsområden innehåller exempel på förebyggande arbete, allvarliga händelser och krissituationer som kan inträffa. Det är dock viktigt att se dessa endast som exempel, då stadsdelsområdet och förskolans lokala kontext påverkar vilka scenarion som är tänkbara. Skolchef och rektor behöver avgöra när och hur arbetet behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar. Kris Allvarlig händelse Förebyggande arbete Illustrationen visar att det förebyggande arbetet utgör basen i barnsäkerhetsarbetet. Om skolchef och rektor systematiskt och förlöpande utvecklar det förebyggande arbetet, så minskar det risken för att en allvarlig händelse eller krissituation ska inträffa, eller konsekvenserna av en sådan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 13 (42) Lokalt säkerhetsarbete Behovet av lokala anpassningar i barnsäkerhetsarbetet kan bero på både förutsättningar inom stadsdelsområdet eller på en förskoleenhet. Vissa av de förutsättningar som påverkar ett stadsdelsområdes eller en förskolas säkerhetsarbete är mer konstanta, såsom det geografiska läget och förskolans utformning. Andra faktorer är mer föränderliga, som infrastrukturprojekt eller grov kriminalitet i närområdet. Det kan också handla om förutsättningar för barnen i barngruppen, exempelvis svåra allergier eller barn med skyddade personuppgifter. Förskolan Stadsdelsområdet Omvärlden Illustrationen visar att säkerhetsarbetet i förskolan inte är begränsat endast till den närmsta verksamheten, utan att arbetet behöver ta hänsyn till både närområdet och omvärlden. För att synliggöra behovet av lokala anpassningar behöver skolchef och rektorer arbeta systematiskt samt ta del av relevant omvärldsbevakning, såsom • ny lagstiftning eller allmänna råd, riktlinjer och vägledningar från relevanta myndigheter • Länsstyrelsen Stockholms kartläggning om öppna drogscener • Polisens lägesbild över utsatta områden • planerade eller inledda nybyggnationer i närområdet. På den enskilda förskolan kan det exempelvis handla om att anpassa säkerhetsarbetet utifrån • barn med skyddade personuppgifter • barn i behov av särskilt stöd • ombyggnationer av lokaler • droganvändning på eller i närheten av förskolans gård • ett ökat antal våldsdåd och annan kriminalitet i förskolans omedelbara närhet. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 14 (42) Säkerhetsområden Uppdelningen av säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för riktlinjen och främja läsbarheten i dokumentet. I arbetet med barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet. Säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer kan återkomma. Detta innebär inte att riktlinjen har högre prioritet än någon annan, utan innebär bara att åtgärden kan gälla för flera områden. Säkerhetsområdena är presenterade i bokstavsordning, utom det inledande övergripande området: • Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete • Barn som far illa i hemmet • Barn som försvinner under pågående verksamhet • Brand • Brott mot barn i verksamheten • Diskriminering och kränkande behandling • Egenvård i förskolan • Hot och våld • Hygien och smittspridning • Inne- och utemiljö • Incidenter vid övergång mellan förskola och hem • Informationssäkerhet • Livsmedel • Sjukdomsfall och personskador • Utflykter • Väderförhållanden Utrymning, inrymning och utestängning För att kunna arbeta systematiskt med barnsäkerhet och följa beslutade rutiner behöver alla i verksamheten har en samsyn kring betydelsebärande begrepp. I arbetet med barnsäkerhet är inrymning, utrymning och utestängning tre centrala metoder för att skydda barn i förskolan från olika typer av faror. Stockholms stads förskolor ska utgå från följande definitioner: Utrymning – Förskolans medarbetare lämnar lokalerna med barnen för att söka skydd. Rutiner för utrymningen behöver variera beroende på vilken typ av fara som barn och vuxna flyr ifrån. Inrymning – Förskolans medarbetare stänger in sig tillsammans med barnen genom att låsa eller blockera dörren i en del av bygganden som har identifierats som säker, som exempelvis ett visst rum. Utestängning – Medarbetare stänger dörren till förskolans byggnad och håller barn och vuxna inomhus på grund av att medarbetare bedömer att det föreligger säkerhetsrisker med att vistas utomhus. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 15 (42) Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete I arbetet med barnsäkerhet finns det riktlinjer som är övergripande och gäller generellt för flera säkerhetsområden. Detta inbegriper bland annat egenkontrollen, i enlighet med förordning om verksamhetsutövares egenkontroll.4 Arbetet med egenkontroll ska ske i samverkan mellan berörda intressenter och omfattar bland annat • allergi och rökförbud • avfalls- och kemikaliehantering • dokumentation av brister och klagomål på inomhusmiljön och städning • mätning av buller, fukt, mögel och radon • hygien-, smittskydds- och städrutiner • inomhus- och varmvattentemperatur • livsmedel • lokalens utformning, exempelvis ventilation, yta och antal toaletter • skydd mot solstrålning. Andra generella bestämmelser berör registerkontroll inför nyanställning. I enlighet med skollagen5 ska rektor, eller annan som är ansvarig för beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera registerkontroll av • nyanställda medarbetare • förskollärarstudenter • deltagare från arbetsmarknadspolitiska program och • andra som tilldelats anställningslikande arbete i verksamheten (annan sysselsättning), såsom feriearbetare eller barnskötarelever under praktik. För mer information om registerkontroll, se Brott mot barn i verksamheten. Stadsövergripande riktlinjer Varje förskoleenhet inom Stockholms stads kommunala förskolor ska ha rutiner för • om barn försvinner under pågående verksamhet • incidenter vid övergångar mellan förskola och hem • brand • dödsfall • sjukdomstillstånd och olycksfall. 4 Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901). 5 Skollag, (SFS 2010:800) kap. 2, 31–32 §. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 16 (42) Vidare ska förskolorna även ha rutiner för ytterligare fyra säkerhetshetsområden. Till dessa områden ansvarar förskolenämnden för att ta fram vägledningar som ska vara styrande och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete6. Detta berör följande områden: • barn som far illa • brott mot barn i verksamheten • diskriminering och kränkande behandling • sekretesshantering. Alla nivåer av styrkedjan ska vid framtagande av styrande eller stödjande dokument beakta både det förebyggande arbetet, allvarliga händelser samt krissituationer. Det ska årligen genomföras en aktualitetsprövning av styrande och stödjande dokument, och dessa ska uppdateras vid behov. Förskolenämnden ska • årligen följa upp det stadsövergripandet arbetet med barnsäkerhet • säkerställa att det finns stöd för stadsdelsnämndernas implementering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • ta fram styrande och stödjande vägledningar inom områdena barn som far illa, brott mot barn i verksamheten, diskriminering och kränkande behandling samt sekretesshantering • genomföra aktualitetsprövning av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola samt tillhörande styrande och stödjande vägledningar • följa upp implementeringen av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • säkerställa att förskoleförvaltningen har en krisledningsorganisation.7 Grundläggande i förvaltningsdirektörens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • vid behov aktivera förskoleförvaltningens krisledningsorganisation • vid behov signalera aktivering av stadens centrala krisledningsorganisation • säkerställa aktualitetsprövning och uppdatering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola. 6 Publiceras under 2026. 7 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 17 (42) Stadsdelsnämnderna ska • årligen följa upp stadsdelsförvaltningens övergripande arbetet med barnsäkerhet • säkerställa implementering i stadsdelsområdet av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola • säkerställa att stadsdelsförvaltningen har en krisledningsorganisation.8 Grundläggande i stadsdelsdirektörens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • vid behov aktivera stadsdelsförvaltningens krisledningsorganisation • vid behov signalera aktivering av stadsledningskontorets krisledningsorganisation • säkerställa tillgång till krisstöd9 • vid behov meddela direktören för förskoleförvaltningen om allvarliga händelser eller kriser. Grundläggande för skolchefens övergripande arbete med barnsäkerhet är att • säkerställa att uppföljningen av arbetet ingår som en del av det systematiska kvalitetsarbetet • säkerställa att rektor på respektive förskoleenhet har implementerat de styrande dokument som Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola anger • när det är ändamålsenligt finns gemensamma rutiner eller andra styrande dokument för samtliga av de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet • se till att rutiner och andra styrande dokument vid behov är anpassade utifrån stadsdelsområdets lokala förutsättningar • vid behov meddela stadsdelsdirektören om allvarliga händelser eller kriser. Grundläggande för rektors övergripande arbete med barnsäkerhet är att • som en del av det systematiska kvalitetsarbetet följa arbetet med barnsäkerhet på respektive förskoleenhet • ta tillvara barns åsikter om sin trygghet och säkerhet i det systematiska barnsäkerhetsarbetet • till varje förskoleenhet utse en ansvarig för förskolans lokala säkerhetsarbete 8 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram. 9 Stockholms stad, Krisstöd i Stockholms stad Tillämpningsanvisning till Stockholms stads säkerhetsprogram 2020–2023. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 18 (42) • säkerställa att det finns rutiner för att följa upp säkerhetsincidenter på varje förskola • rutiner och andra styrande dokument vid behov är anpassade utifrån förskolornas lokala förutsättningar • säkerställa rutiner för dokumentation av barns närvaro • vid behov signalera till skolchef att förskoleavdelningens krisledningsorganisation bör aktiveras. Ytterligare utgångspunkter i arbetet är att rektor säkerställer att styrande dokument såsom handlingsplaner, riktlinjer och rutiner är kända och tillämpade av medarbetarna i verksamheterna. Grundläggande för medarbetares möjlighet att arbeta i enligt med Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola är att rektor • avsätter tid för medarbetare att genomgå obligatoriska utbildningar som staden erbjuder • vid behov erbjuder kompetensutveckling på områden inom barnsäkerhet, till exempel våld mot barn, livsmedelshygien eller första hjälpen. Grundläggande för medarbetares övergripande arbete med barnsäkerhet är att • hålla sig informerade om och arbeta i enlighet med beslutade styrdokument såsom, handlingsplaner, riktlinjer och rutiner • verka för en trygg och säker förskola, med en god och hälsofrämjande miljö10 • delta aktivt i sådan utbildning som rektor bedömer är nödvändig • barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet med barnsäkerhet. 10 SKOLFS 2025:23, Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 19 (42) Barn som far illa i hemmet Alla barn har rätt till en trygg barndom, men barn kan fara illa i hemmet. Det kan handla om alla former av fysiskt eller psykiskt våld så som skada eller övergrepp, vanvård, försummelse, misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Att ett barn far illa i hemmet kan även bero på missbruk, hedersrelaterat våld och förtryck eller handla om att barn riskerar att bli bortförda ur landet för tvångsäktenskap eller könsstympning. I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.11 Detta gäller oavsett befattning, såsom medarbetare eller rektor. Goda relationer och samverkan med hemmet kan förebygga att ett barn far illa. Det är dock viktigt att relationerna med hemmet inte blir ett hinder för att genomföra en orosanmälan. Det behöver inte finnas något bevis för att genomföra en anmälan, utan en oro för att ett barn far illa räcker. Skyldigheten gäller även om den yrkesutövande känner oro för ett barn utanför förskoleverksamheten, till exempel ett äldre syskon. Även uppgifter som medarbetare får av andra kan vara grund för anmälan, om informationen innebär misstanke om att barnet far illa. Socialtjänstens mottagarfunktion är ingången till socialtjänsten under kontorstid. Utanför kontorstid ansvarar Stockholms stads socialjour för att ta emot orosanmälningar. Om det finns en oro för att ett barn är på väg att föras ut ur landet ska utöver socialtjänsten polisen alltid kontaktas. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för när ett barn far illa i hemmet. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet12. Medarbetare i förskolan ska ha tillräcklig kunskap för att upptäcka våldsutsatthet hos barn. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att alla förskoleenheter har rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera vid oro för när ett barn far illa i hemmet, med utgångspunkt från säkerhetsområdets tillhörande vägledning. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att 11 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), 19 kap. 1§. 12 Publiceras under 2026. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Misstanke om att ett barn far illa i hemmet som föranleder en orosanmälan. Kris Kännedom om att ett barn är utsatt för ett allvarligt brott som föranleder en orosanmälan som resulterar i ett omedelbart omhändertagande. Exempel Stockholms stad Anmäla oro för barn – Orosanmäla. Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst Skolverket Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten Socialstyrelsen Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn Socialtjänstlag (SFS 2025:400) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 20 (42) • yrkesverksamma inom stadsdelsområdets kommunala förskolor har kännedom om det personliga ansvaret att genomföra orosanmälan till socialtjänsten • arbeta för samverkan mellan socialtjänst och förskola.13 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns en systematik för att säkerställa att alla anställda, inklusive timanställda vikarier, är informerade om deras anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen • alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka signaler på att barn far illa • stötta, samordna och medunderteckna orosanmälan till socialtjänsten14 • kontakta polisen om det finns misstanke om att ett barn är på väg att föras ut ur landet • kartlägga och vid behov erbjuda fortbildningsinsatser för förskolepersonal om signaler på hedersrelaterat våld och förtryck, som exempelvis könsstympning och tecken på att ett barn riskerat olovligt bli bortförd ur landet. För barnsäkerhetsarbetet på området är det rekommenderat att utgå från processen för anmälan till socialtjänsten som är beskriven i Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst, 3.2 Socialtjänstens utredningsansvar.15 13 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 14 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. 15 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 21 (42) Barn som försvinner under pågående verksamhet När ett barn är på förskolan har förskolan tillsynsansvar över barnet.16 Dessa riktlinjer gäller när barnet försvinner under den tid som utbildningen i förskolan pågår, och omfattar inte rutiner för när ett barn till exempel blir bortförd ur landet. Vid sådan oro, se riktlinjer för Barn som far illa i hemmet. För mer information om förebyggande arbete vid utflykter, se Utflykter. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur förskolepersonalen ska agera om ett barn försvinner under den tid som verksamheten pågår. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att alla förskoleenheter har beslutade rutiner för hur medarbetare ska agera om ett barn försvinner under tiden när verksamheten pågår. Rutinen ska innebära att • förskolans medarbetare omedelbart inleder eftersökning efter att en medarbetare har noterat att ett barn är försvunnet • förskolans medarbetare ska larma polisen på 112 senast 10– 15 minuter efter att en medarbetare har noterat att ett barn är försvunnet • om försvinnandet sker under en period av kraftig kyla eller andra allvarliga väderförhållanden, i närheten av vatten eller vid en hårt trafikerad väg ska förskolan larma 112 direkt • rektor eller biträdande rektor samt vårdnadshavare alltid ska bli informerade om det inträffade. Det ska även framgå av rutinerna vilken information som förskolan ska ge till polisen samt hur förskolepersonalen ska agera • om ett barn försvinner • för att under eftersökning av barnet säkerställa tryggheten för övriga barn i barngruppen • när ett barn kommer tillbaka efter att ha varit försvunnit. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att rektor uppmärksammar och vid behov gör lokala anpassningar av de övergripande rutinerna utifrån behov i barngrupperna. 16 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kap. 2 §; NJA 1984 s. 764. Förebyggande arbete Kännedom om lokalernas utformning och platsers geografi. Allvarlig händelse Ett barn är försvunnit, men återfinns efter mindre än 10 minuter. Kris Ett barn är försvunnet mer än 10–15 minuter eller direkt i riskmiljö, förskolan larmar 112. Exempel Skolverket Tillsynsansvaret Föräldrabalk (SFS 1949:381) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 22 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • medarbetarna har god kännedom om hur de ska agera om ett barn försvinner när verksamheten pågår • förebygga att barn på eget initiativ avviker från förskolans område (rymmer) • säkra förebyggande åtgärder för barn som lever under hot att föras bort från förskolan • säkra förebyggande åtgärder för att skydda barn som är extra utsatta för risken att försvinna när verksamheten pågår • i dialog med arbetslag besluta om vem som informerar vårdnadshavare om försvinnandet. En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet på området är att medarbetarna arbetar nära barnen och har god kännedom om utformningen av den miljö barngruppen befinner sig i. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 23 (42) Brand Stadens förskolor ska vara trygga och säkra att vistas i, och alla förskolor ska vidta åtgärder för att förebygga bränder och minska skador vid bränder.17 Det är därför viktigt att alla medarbetare har kunskap om hur de ska agera i händelse av brand. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska följa Stockholmsstads Riktlinjer för brandskyddsarbetet18 och ska ha uppdaterad och aktuell kunskap och kompetens gällande brandskydd. På varje förskola ska det finnas rutiner för hur medarbetarna ska agera i händelse av brand eller misstänkt brand och skälig utrustning för släckning av brand.19 Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna följer Stockholms stads riktlinjer för brandskyddsarbete. Det innebär i korthet att • alla förskolor ska ha ett gott och skäligt brandskydd • det ska finnas ett väl fungerande och systematiskt dokumenterat brandskydd • alla som arbetar i förskolan ska ha kunskap om hur bränder kan förebyggas samt hur de ska agera i händelse av brand. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att alla förskolor bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete och upprätthåller ett skäligt brandskydd.20 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att dokumentera det systematiska brandskyddsarbetet. I Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete21 finns följande rubriker med • Verksamhetsbeskrivning • Verksamhetsspecifika krav och ambitionsnivåer • Byggnadstekniskt brandskydd • Organisatoriskt brandskydd • Inventering och analys av brandrisker • Kunskapsnivå och utbildning/övning • Dokumentation, egenkontroll, incidentrapportering och utredning 17 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 3 kap. 1 §. 18 Stockholms stad, Riktlinje för Stockholms stads brandskyddsarbete. 19 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 2 kap. 2 §. 20 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. 21 Stockholms stad (Dnr. SE 2017–001), Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete 2021. Förebyggande arbete Brandskyddsrond. Allvarlig händelse Mindre brand på förskolan eller brand i närområdet som föranleder utrymning. Kris Allvarlig brand på förskolan eller i närhet av förskolan. Exempel Stockholms stad Riktlinje för Stockholms stads brandskyddsarbetet Handbok för systematiskt brandskyddsarbete Storstockholms brandförsvar En trygg och brandsäker förskola Myndigheten för civilt försvar (MCF) Ansvar och systematiskt brandskyddsarbete Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om Systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 24 (42) • Uppföljning En förutsättning för rektors systematiska arbete med barnsäkerhet gällande brand är även att varje förskola har rutiner för genomförandet av brandövningar som inkluderar hur ofta de ska genomföras och hur dessa ska dokumenteras.22 I arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet är det rekommenderat att • utgå ifrån Stockholms stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete • bedriva ett aktivt arbete för att förebygga anlagda bränder. 22 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 25 (42) Brott mot barn i verksamheten Förskolan ska vara en trygg plats för alla barn och inget barn ska bli utsatt för brott i förskolan. Alla inom förskolan ska ta signaler om brott och brottsmisstankar på allvar. Området brott mot barn i verksamheten syftar till att förebygga och agera vid misstanke om att anställd har begått ett brott mot barn i verksamheten. I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta gäller oavsett befattning, det vill säga båda medarbetare och rektor.23 I enlighet med skollagen ska rektor, eller den som är ansvarigt beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera registerkontroll • vid nyanställning • av förskollärarstudenter • av deltagare från arbetsmarknadspolitiska program • av andra som tilldelats anställningslikande arbete i verksamheten (annan sysselsättning).24 Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur ledning och medarbetare ska agera vid misstanke om brott mot barn i verksamheten. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Brott mot barn i verksamheten25. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att rutiner för misstanke om brott mot barn i verksamheten är implementerad på varje förskoleenhet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns upprättade och kända rutiner för samverkan med polis och socialtjänst • det finns gemensamma strukturer och rutiner för dokumentation och kommunikation vid brott mot barn i verksamheten • årligen följa upp att rektor har dokumenterat registerutdrag inför nyanställning eller annan sysselsättning. 23 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), kap. 19, 1§. 24 Skollag (SFS 2010:800), kap 2. 31–32 §. 25 Publicerad under 2026. Förebyggande arbete Rutiner för ensamarbete. Allvarlig händelse Misstanke om brott mot barn i verksamheten. Kris Konstaterade brott mot barn i verksamheten. Exempel Barnafrid Modell för beredskap när sexuella övergrep mot barn misstänks ha begåtts av personal inom förskolan SKR Misstanke om brott mot barn i förskola – stödmaterial till kommuner Skolverket Anmäla oro för ett barn till socialtjänsten Socialstyrelsen Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare Skollag (SFS 2010:800) Socialtjänstlag (SFS 2025:400) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 26 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • medarbetarna har kännedom om rutinerna för brott mot barn i verksamheten och vet hur de ska agera vid misstanke om brott • informera skolchef och vårdnadshavare om brott mot barn i verksamheten • polisanmäla misstanke om brott mot barn i verksamheten. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 27 (42) Diskriminering och kränkande behandling Alla förskolor ska arbeta för att aktivt motverka att ett barn eller någon som barnet har anknytning till blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Det inkluderar både främjande och förebyggande arbete. Grundläggande för arbetet är att ta tillvara signaler från barn som kan tyda på att barnet är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. I enlighet med diskrimineringslagen ska förskolan genomföra aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier.26 Vidare ska förskolan i enlighet med skollagen bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn.27 Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha en plan mot kränkande behandling28 samt dokumentera de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella trakasserier29. Framtagandet av denna plan och arbetet med aktiva åtgärder bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet Diskriminering och kränkande behandling 30. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att alla förskoleenheter har en plan mot kränkande behandling • följa upp förskoleenheternas arbete med aktiva åtgärder samt arbetet med att motverka kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska innehålla en • översikt över åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn • redogörelse för vilka åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under det kommande året • redogörelse för genomförda åtgärder.31 Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • det finns rutiner för att genomföra anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling 26 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3 kap, 2§. 27 Skollag (SFS 2010:800), kap 6. 28 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§. 29 Diskrimineringslag (SFS 2008:567) 3, kap 20§. 30 Publiceras 2026. 31 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§. Förebyggande arbete Kartläggning. Allvarlig händelse Barn uppger sig vara utsatt för eller visar tecken på kränkande behandling. Kris Ett barn blir utsatt för sexuella trakasserier. Exempel Diskriminerings- ombudsmannen (DO) Aktiva åtgärder mot diskriminering Skolverket Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Kränkande behandling, mobbning och diskriminering Diskrimineringslag (SFS 2008:567) Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 28 (42) • säkerställa att omständigheterna kring en anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling utreds skyndsamt32 • vidta skäliga åtgärder för att motverka att grunden för anmälan inträffar i framtiden33 • systematisera upprättandet av plan mot kränkande behandling • följa rektors arbete med aktiva åtgärder samt arbetet med att motverka kränkande behandling. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • anmäla till skolchef om ett barn anser sig blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling • upprätta plan mot kränkande behandling • kartlägga risker för diskriminering, repressalier eller andra hinder för lika rättigheter och möjligheter i verksamheten34 • utifrån kartläggningen vidta förebyggande och främjande åtgärder för att förebygga diskriminering och sexuella trakasserier35 • se till att åtgärderna är tidsplanerade36 • årligen dokumentera arbetet med att motverka diskriminering och sexuella trakasserier37 • alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna upptäcka signaler på när ett barn är utsatt för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling. I arbetet med barnsäkerhet på området är grundläggande att medarbetare • anmäler till rektor om ett barn anser sig blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling • medverka och bidra i arbetet med att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. 32 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§. 33 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§. 34 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§. 35 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§. 36 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 3§. 37 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 20§. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 29 (42) Egenvård i förskolan Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlade hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten kan utföra själv eller med hjälp av någon annan.38 Det är hälso- och sjukvården som gör denna bedömning, inte förskolan. När ett barn är i förskolan övergår tillsynsansvaret för barnet till huvudmannen. Tillsynsansvaret innebär bland annat ett ansvar för att barnet får sina behov tillgodosedda och inte tar skada.39 Bedömningen kan innebära att förskolans medarbetare hjälper barn med egenvården. Det kan till exempel handla om kroniska sjukdomar så som diabetes eller medicinering vid akuta sjukdomstillstånd. Vid egenvård gäller inte hälso- och sjukvårdslagen.40 Exakt vilka åtgärder som kan utföras som egenvård är inte reglerat i lagen utan måste bedömas i varje enskilt fall. Om behandlande hälso- och sjukvårdpersonal bedömer att ett barn är i behov av egenvård under tiden på förskolan ska vårdnadshavaren lämna ett intyg till förskolan. I planeringen av egenvårdsinsatser ska hälso- och sjukvården dokumentera hur utförare av egenvården ska få ta del av information och instruktioner om egenvården.41 Förskolan ska följa den dokumenterade instruktionen. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor i Stockholms stad ska ha organisation och rutiner för egenvård i förskolan. Förskolans medarbetare ska få förutsättningar att utföra uppdraget enligt instruktion. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna har en organisation och rutiner för en säker och ändamålsenlig egenvård. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att det finns en vägledning för framtagande av rutiner för egenvård. Vägledningen bör synliggöra att rutinerna för egenvård ska • vara anpassade utifrån det enskilda barnets förutsättningar och behov • utgå från behandlade hälso- och sjukvårdspersonals bedömning om egenvårdsinsatser • innefatta en beskrivning av hur egenvårdsinsatserna ska dokumenteras, samt vilka faktiska omständigheter och händelser med koppling till egenvården som i övrigt ska dokumenteras 38 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 2§. 39 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kapitlet 2 §; NJA 1984 s. 764. 40 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 5§. 41 SOFS 2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, 5 kap. 3–4 §. Förebyggande arbete Kartlägga tidigare erfarenhet av egenvårdsbehandling bland medarbaterare. Exempel Skolverket Egenvård i förskola, skola och fritidshem Socialstyrelsen Kunskapsstöd för egenvård – enligt egenvårdslagen. Stödet riktar sig till hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS- verksamheter. Samlat stöd för patientsäkerhet – Egenvård Lag om egenvård (SFS 2022:1250) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 30 (42) • tas fram i samverkan med vårdnadshavare. Sjukdomsinformation är en känslig personuppgift och därför behöver skolchef säkerställa att det finns rutiner för att behandla sådan information, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • efterfråga intyg på egenvårdsinsatser från behandlande hälso- och sjukvårdspersonal från vårdnadshavare, och att ett sådant intyg enbart sparas så länge egenvårdsinsatsen är aktuell • rutinerna för egenvård är framtagna utifrån det enskilda barnets behov • utifrån de dokumenterade instruktionerna skapa möjlighet för information och överlåtelse av läkemedelshantering till berörda medarbetare • se över organisationen av verksamheten så att det alltid finns medarbetare som kan genomföra egenvården på ett säkert sätt. I arbetet på området behöver rektor göra en bedömning av vilka medarbetare som behöver ha information om behovet av egenvårdsinsatser samt att läkemedel förvaras på ett säkert sätt, enbart åtkomlig för förskolepersonal. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 31 (42) Hot och våld Vid hot om våld eller våld på förskolan är det viktigt att medarbetarna har kännedom om hur de ska agera för att trygga säkerheten för barn och medarbetare. I våld ingår både hot om våld, våld i förskolans närområde eller våld på förskolan – däribland pågående dödligt våld. I enlighet med skollagen ska alla förskolor ha en beredskapsplan för åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation.42 Vidare ska alla förskolor bedriva ett löpande arbete för att säkerställa att det finns beredskap för sådana situationer. Det ska även vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ha tillträde till förskolan eller gården under tiden när verksamheten pågår. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, 18 kap, 13 a §) ska beredskapsplanen vara sekretesskyddad.43 Förskolorna ska arbeta förebyggande inför kris, arbeta enligt beredskapsplan för att hantera pågående kris samt följa upp och utvärdera händelsen efter krisen. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha en beredskapsplan anpassad efter lokala förutsättningar och utifrån sekretessbestämmelser säkerställa att obehöriga ej tar del av planen. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har en beredskapsplan med åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation • följa förskoleenheternas löpande arbete för att skapa och upprätthålla beredskap för att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer • säkerställa att det finns rutiner och resurser på varje förskoleenhet för att obehöriga inte äger tillträde till förskolans gårdar eller lokaler under tiden när verksamheten pågår. Beredskapsplanen ska beskriva hur medarbetare och barn ska agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Beredskapsplanen ska innehålla • en planläggning för hur förskolan kan genomföra en inrymning, utrymning och utestängning • vilka säkra tillflyktsplatser eller flyktvägar som förskolan kan använda • en beskrivning av lokalernas fysiska förutsättningar som innehåller de identifierade säkra tillflyktsplatserna • en rollfördelning som tydliggör vem som ansvarar för specifika uppgifter när en allvarlig våldssituation uppstår. 42 Skollag (SFS 2010:800), 6 a kap. 3–4§. 43 Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400), 18 kap, 13 a §. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Hot om våld. Kris Pågående dödligt våld. Exempel Center mot våldsbejakande extremism (CVE) Så kan vi förebygga skolattacker Myndigheten för civilt försvar (MCF) Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan Skolverket Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer Exempel checklista beredskapsplan för allvarliga våldssituationer eller hot om allvarlig våldssituation Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 32 (42) Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att med utgångspunkt från varje förskoleenhets lokala förutsättningar löpande • identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter samt vidta åtgärder för att minska dessa • göra en översyn och riskbedömning av lokalerna • uppdatera beredskapsplanen utifrån förändrade förutsättningar • informera medarbetarna om planeringen och säkerställa att de vet hur de ska agera • anpassa planeringen utifrån barn i behov av särskilt stöd • planera för utbildning och övning, exempelvis genom att inrymma, utrymma, fly, söka skydd och larma • vidta nödvändiga åtgärder i lokalerna och organisationen av utbildningen för att förhindra att obehöriga personer har tillträde till förskolans gårdar eller lokaler under tiden när verksamheten pågår. Medarbetare behöver vara insatta i beredskapsplanen och ha tillräcklig kompetens för att kunna agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Vidare är det relevant att göra avvägningar om hur mycket förskolan kan och bör involvera barn i arbetet och eventuella övningar. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 33 (42) Hygien och smittspridning Förskolan ska erbjuda en god och hälsofrämjande miljö för alla barn. Området hygien och smittspridning syftar till att minska risken för att barn blir utsatta för smitta i förskolans verksamhet. Livsmedelshygien ingår som en del av säkerhetsområdet Livsmedel. Region Stockholm, genom Smittskydd Stockholm, och Folkhälsomyndigheten erbjuder råd och stöd för förskolans arbete med att förebygga smitta. Regionens material ger en övergripande bild av arbetet, medan Folkhälsomyndighetens vägledning är mer omfattande och djupgående. Stadsövergripande riktlinje Förskolan bör, om det inte finns särskilda skäl för annat, följa Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskolor genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön44, se mer information under säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet • säkerställa att stadsdelsförvaltningarna följer Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheters, exempelvis MCF:s45 och Skolverkets, råd och rekommendationer vid pandemier eller andra allvarliga utbrott av smittsamma sjukdomar. Vidare bör stadsdelsnämnderna säkerställa att stadsdelsförvaltningarna har en stödjande och samordnade funktion för samråd med regionens smittskyddsenhet.46 Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete angående hygien och smittspridning är att årligen följa upp och analysera hur förskolor inom stadsdelsområdet arbetar för att förebygga och hantera smitta.47 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete angående hygien och smittspridning är att 44 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§. 45 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 46 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. 47 Ibid. Förebyggande arbete Egenkontroll och hygienrutiner. Allvarlig händelse Fall av allmänfarlig och smittspårskyldig infektion på förskolan, till exempel EHEC. Kris Omfattande smittspridning av ett smittämne som påverkar stora delar av samhället. Exempel Folkhälsomyndigheten Smitta i förskolan Region Stockholm Råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan Miljöbalk (SFS 1998:08) Smittskyddslag (SFS 2004:168) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025 (SKOLFS 2025:23) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 34 (42) • varje förskola har hygien- och städrutiner anpassade efter lokala förutsättningar48, däribland beaktar särskilt smittkänsliga barn • årligen följa upp smittskyddsarbetet49 • vårdnadshavare får information om hur de kan bidra till att minska smittspridningen i förskolan. Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i Förskola kan vara ett stöd vid framtagande av hygienrutiner. 48 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 49 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 35 (42) Inne- och utemiljö Det finns flera olika perspektiv på förskolans inne- och utemiljö som verksamheten behöver beakta i säkerhetsarbetet. Det kan vara allt från att förebygga risker genom stängda grindar och god belysning, en kemikaliesmart och giftfri förskola eller en god ljudmiljö, eller att identifiera otrygga platser, avlägsna narkotika från gården eller hantera en pågående översvämning. För information om hygienrutiner, se säkerhetsområdet Hygien och smittspridning samt Livsmedel. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska följa Boverkets Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap. Alla förskolor ska minst en gång per år genomföra och dokumentera en barnsäkerhetsrond av inne- och utemiljön. Dokumentationen ska vara skriftlig och innehålla • datum för genomförande • behov av åtgärder, sista datum för åtgärdande samt vem som är ansvarig för åtgärden. Stadsdelsnämnderna ska • vid beslut om upprustning av befintliga gårdar eller vid planering av nya förskolegårdar ta hänsyn till Stockholms stads lekvärdesriktlinje50 • säkerställa att förskoleenheter genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön51, se mer information under säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet Vidare bör stadsdelsnämnderna följa upp resultaten av barnsäkerhetsronderna. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • säkerställa att rektor har kontinuitetsplaner för att trygga barns säkerhet vid allvarliga samhällsstörningar såsom översvämningar, strömavbrott och förlust av telefonnät • bedriva ett aktivt arbete för att minska skadliga kemikalier i förskolan, bland annat vid inköp av leksaker • säkerställa att alla förskolor har rutiner för lokalvård.52 Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att 50 Stockholms stad (Dnr. FÖF 2004/301), Lekvärdesriktlinjer Utformning av förskole- och skolgårdar. 51 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§. 52 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Förebyggande arbete Barnsäkerhetsrond. Allvarlig händelse Återkommande brister i städning. Kris Allvarliga brister i inomhusmiljö som kan innebära direkt fara för liv. Exempel Boverket Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap. Stockholms stad Minska skadliga kemikalier i förskola och skola Utformning av förskole- och skolgårdar Miljöbalk (SFS 1998:08) Plan- och bygglag (SFS 2010:900) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 36 (42) • skapa förutsättningar för medarbetarna att genomföra barnsäkerhetsronden och ta tillvara resultaten i det systematiska barnsäkerhetsarbetet • lokaler som förskolan använder regelbundet städas dagligen, om det inte finns en särskild anledning till annat53 • vid utformning och inredning av lokalerna beakta hur ansamling av damm kan motverkas och städning underlättas54 • ta hänsyn till hälsa och miljö vid inköp av utrustning och förbrukningsmaterial.55 I arbetet med att skapa en säker innemiljö behöver rutinerna för lokalvård innefatta, utöver städning av lokaler, • rengöring av leksaker, textilier och städmaterial • uppföljning och kontroll av städningen. För att skapa en säker utomhusmiljö är det av vikt att förskolan har rutiner för att avlägsna farliga föremål från gården. 53 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 54 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. 55 Folkhälsomyndigheten (2024), Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och förskolan. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 37 (42) Incidenter vid övergång mellan förskola och hem Incidenter vid övergångar kan vara att medarbetare uppfattar att vårdnadshavare är berusade vid hämtning eller lämning, att ett barn blir hämtad av fel person eller att ett barn inte blir hämtat. För mer information om hur medarbetare ska agera vid hotfulla eller våldsamma situationer, se säkerhetsområdet Hot och våld. Om det finns tecken på missbruk hos den vuxna, eller att medarbetare känner oro för barnet på annat sätt, vid övergång mellan förskola och hem ska förskolan göra en orosanmälan. En sådan anmälan ska göras utan dröjsmål till socialtjänstens mottagarfunktion eller socialjouren beroende på tidpunkt på dygnet. För mer information se säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska ha rutiner för hur medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergång mellan förskola och hem. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att förskoleenheterna har rutiner för hur medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergångar mellan förskola och hem. Rutinerna ska innefatta • åtgärder för att förebygga att fel person hämtar barnet • hur lång tid efter hämtningstid som får förlöpa innan förskolan kontaktar vårdnadshavare • hur medarbetare ska agera om ett barn inte blir hämtat, såsom vem som ska kontaktas när ett barn inte blir hämtat • hur medarbetare ska agera om fel person har hämtat barnet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att som en del av det systematiska barnsäkerhetsarbetet följa upp incidenter vid lämning och hämtning. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området att • det finns rutiner för att dokumentera vem som får hämta barnet och när barnet ska bli hämtat • vid behov vara insatt i hur rätten till vårdnad är fördelad • i samråd med vårdnadshavare bedöma vilka som ska ha information om att det finns barn i verksamheten som lever med en hotbild. I arbetet med barnsäkerhet på området är det en förutsättning att medarbetare vet vem som ska hämta barnet, när barnet ska bli hämtat samt att personen som hämtar barnet har rätten att hämta. Förebyggande arbete Rutiner för hämtning. Allvarlig händelse Ingen hämtar barnet. Kris Person med besöksförbud hämtar barnet. Exempel Föräldrabalk (SFS 1949:381) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 38 (42) Informationssäkerhet Förskolan hanterar en mängd information om barn. Därför är det av vikt att förskolan har en god säkerhetskultur, att den uppmuntrar engagemang inom säkerhetsfrågan och bidrar till att regler efterlevs och ständigt förbättras. och aAtt informationshantering och dataskydd sker på ett tryggt och säkert sätt. Stadsövergripande riktlinje Stadens förskolor ska följa riktlinjen för informationssäkerhet56 och ha rutiner för sekretesshantering. Dessa rutiner bör utgå från den vägledning om förskolans sekretesshantering som tillhör säkerhetsområdet Informationssäkerhet57. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att handlingsplanen för sekretesshantering är implementerad på varje förskoleenhet • säkerställa att det finns lokal anvisning som beskriver de övergripande reglerna för informationssäkerhetsarbetet • säkerställa operativ styrning, resurstilldelning och uppföljning av det lokala informationssäkerhetsarbetet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att följa upp, analysera och förebygga säkerhetsincidenter. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • verkar för en god säkerhetskultur58 • säkerställer att det finns rutiner för hur och var medarbetare ska rapportera informationssäkerhetsincidenter • hantera skyddade personuppgifter på ett säkert sätt • medarbetare har en förståelse för att de enbart ska delge information till den som behöver, och iaktta särskilt aktsamhet för barn med skyddade personuppgifter. För att skapa en säker IT-miljö är det viktiga att alla anställda inom staden • årligen genomgår obligatoriska utbildningar i informationssäkerhet • genomför säkerhetsuppdateringar av digitala verktyg • använder stadens tekniska lösningar för att hantera information • uppmärksammar, dokumenterar och registrerar informationssäkerhetsincidenter59. 56 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad. 57 Publiceras 2026. 58 Stockholms stad (Dnr. KS 2023/1192) Tillämpningsanvisning till stadens riktlinje för informationssäkerhet. 59 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Oaktsam hantering av känsliga personuppgifter. Kris Skyddade personuppgifter röjs. Exempel Stockholms stad Informationssäkerhet Riktlinjer för informationssäkerhet i Stockholms stad Integritetsskydds myndigheten Det här gäller enligt dataskyddsförordningen EU:s dataskyddsförordning (GDPR) Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 39 (42) Livsmedel Förskolan ska erbjuda goda och näringsriktiga måltider för alla barn. Det är viktigt att medarbetare hanterar maten på ett säkert sätt så ingen blir sjuk av den. Därför måste alla medarbetare som handskas med mat inom förskolan ha kunskap för en säker hantering. Miljöförvaltningen i Stockholms stad ska genom tillsyn av alla registrerade kök se till att lagar och föreskrifter följs. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska, om det inte finns särskilda skäll för annat, följa Livsmedelverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan.60 De bör även följa SKR:s Branschriktlinjer för offentlig säker mat.61 Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet genomför egenkontroller för att motverka och förebygga oangelägenheter för människors hälsa och miljön62, se Övergripande om barnsäkerhetsarbetet. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att säkerställa att förskolan genomför egenkontroller av livsmedelshantering. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • varje förskola har ett system för egenkontroll • medarbetare som arbetar med tillagning av mat och servering har den kompetens som krävs för att hanteringen sker på ett säkert sätt I arbetet med barnsäkerhet på området är det relevant att beakta olika förutsättningar utifrån kökens olika storlek, som till exempel skillnaden för avdelningskök på förskolan och ett stort tillagningskök. 60 Livsmedelsverket (2023), Nationella riktlinjer för måltider i förskolan. 61 Sveriges kommuner och regioner, Branschriktlinjer för offentlig säker mat. 62 EG-förordning 852/2004. Förebyggande arbete Utbildning. Allvarlig händelse Smittspridning förorsakad av bristande livsmedelshygien. Exempel SKR Avdelningskök, förskola Branschriktlinjer för offentlig säker mat Egenkontroll i tillagningskök Stockholms stad Måltidsberedskap för Stockholms stads förskolor Livsmedelslag (SFS 2006:804) Livsmedelsförordning (SFS 2006:813) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 40 (42) Sjukdomsfall och personskador Barn ska vara trygga på förskolan och få en god omsorg, vilket innefattar att medarbetare på förskolan behöver vara förberedd för att hantera både enklare och allvarligare sjukdomsfall och personskador. Stadsövergripande rutiner Alla förskolor ska ha rutiner för akuta sjukdomstillstånd och olycksfall samt för dödsfall. Varje medarbetare på förskolan ska minst vartannat år uppdatera sina kunskaper i första hjälpen. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera vid akuta sjukdomstillstånd och olycksfall samt dödsfall. Rutinerna ska, förutom akuta sjukdomstillstånd, olycksfall samt dödsfall bland barn innehålla • rutiner för - hur medarbetare ska agera om akut sjukdomstillstånd, allvarlig olycka eller dödsfall gäller en kollega, vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till barnet - hur information om akuta sjukdomstillstånd, allvarliga olycksfall eller dödsfall bland barn, medarbetare, vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till barnet, såväl i som utanför verksamheten, ska kommuniceras till berörda; • kontaktuppgifter till viktiga aktörer vid en krissituation. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att • meddela stadsdelsdirektören om allvarliga olyckor, svåra sjukdomsfall och dödsfall under pågående verksamhet • säkerställa att det på varje förskola finns rutiner för att dokumentera, rapportera och utreda tillbud och olyckor • de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet har gemensamma rutiner för hur rektor och förskolans medarbetare ska hantera och bemöta barn, vårdnadshavare och medarbetare vid allvarliga olyckor, svåra sjukdomar och dödsfall. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att dokumentera när en medarbetare senaste genomförde en kurs i hjärt- och lungräddning samt första hjälpen, och vid behov erbjuda utbildning. Förebyggande arbete Utbildning i hjärt- och lungräddning och första hjälpen. Allvarlig händelse Olyckor som föranleder vådbesök. Kris Dödsfall. Exempel HLR – Rådet Så här gör du barn-HLR Branschriktlinjer för offentlig säker mat Egenkontroll i tillagningskök Stockholms stad Krisstöd i Stockholms stad Systematiskt säkerhetsarbetet Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 41 (42) Utflykter Utflykter utgör en särskild situation som skiljer sig från den verksamhet som förskolan bedriver på förskolans område. Huvudregel för utflykter är att samma riktlinjer gäller för verksamhet på och utanför förskolans område, till exempel riktlinjer om ett barn försvinner när verksamheten pågår eller hur förskolan ska agera vid en olycka. Stadsövergripande riktlinje Förskolan ska ha rutiner för organiseringen av utflykter. Utflykter till nya platser eller utflykter till kända platser inom närområdet kan kräva olika typer av förberedelser och rutiner. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för utflykter. Dessa rutiner ska omfatta • hur utflykter ska bemannas och planeras • checklista för nödvändig packning, däribland barnlista och vem som ansvarar för omvärldsbevakning, såsom väderprognoser samt trafikstörningar • säkerställan av aktuell kontaktlista till vårdnadshavare • hur medarbetarna ska agera vid allvarliga samhällstörande händelser. Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är säkerställa att rektor är informerade om ett förändrat säkerhetsläge som påverkar förutsättningarna för utflykter. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är säkerställa att medarbetarna är informerade om ett förändrat säkerhetsläge som påverkar förutsättningarna för utflykter. Vid utflykter är det viktigt att medarbetare håller sig informerade om trafikstörningar och vädervarningar från SMHI. Vid gul varning ska medarbetarna pröva omständigheterna för utflykten och vid orange eller röd varning ska utflykten ställas in. Förebyggande arbete Ta del av väderleksprognoser. Allvarlig händelse Kraftiga trafikstörningar med stor påverkan på möjligheterna att ta sig tillbaka till förskolan. Kris Terroristattentat i närheten av pågående utflykt. Exempel SKR Mat på utflykt, förskola Föräldrabalk (SFS 1949:381) Skollag (SFS 2010:800) Mer information Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor 42 (42) Väderförhållanden Höga temperaturer, sträng kyla, kraftiga skyfall eller snöstormar är alla väderförhållanden som kan påverka barnsäkerhetsarbetet i förskolan. Stadsövergripande riktlinje Alla förskolor ska bedriva ett aktivt beredskapsarbete och ha kontinuitetsplaner för att kunna bedriva en säker verksamhet även vid väderförhållanden som innebär förlust av till exempel vatten och el. Vidare ska alla förskolor ha rutiner för att trygga barns välbefinnande i händelse av värmebölja. Stadsdelsnämnderna ska • säkerställa att det inom stadsdelsområdet finns rutiner i händelse av värmebölja • säkerställa att det vid varje förskoleenhet finns kontinuitetsplaner för en säker verksamhet även under påverka av andra extrema väderförhållanden, exempelvis sträng kyla eller skyfall. Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är att alla förskolor har rutiner för att kunna bedriva en säker verksamhet även under påverkan av extrema väderförhållanden. Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att • rutinerna är anpassade efter varje enskild förskolas förutsättningar, såsom geografiskt läge • vädervarningar ingår som en del av ledningsgruppens och förskolans omvärldsbevakning • medarbetare har kunskap om barn som är extra sårbara för värme. I framtagande av rutinerna kan materialet för åtgärder vid värmebölja fungera som ett stöd63. 63 Publiceras 2026. Förebyggande arbete Kartlägga möjligheterna för skugga och svalka i lokalerna och i utemiljön. Allvarlig händelse Långvarig värmebölja. Kris Översvämning med akuta och allvarliga konsekvenser för samhället. Exempel Boverket Värmebölja Folkhälsomyndigheten Råd vid värmeböljor till personal inom barnomsorg Skollag (SFS 2010:800) Mer information