Child Safety Guidelines for Stockholm's Preschools
The Farsta City District Committee reviewed the City Executive Board's referral regarding revised guidelines for child safety in Stockholm's municipal preschools and decided to forward the administration's report to the City Executive Board. Olof Peterson (M), Christer Eriksson (C), and Camilla Bergman (L) dissented, proposing stricter measures against "mega-preschools," expanded background checks for staff, and improved support for detecting honor-related violence and oppression and managing welfare reports.
This item has been updated with information from the minutes of the 2026-04-23 meeting.
From the original document
§ 19
Remiss av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor
Svar på remiss från kommunstyrelsen
FAR 2026/157
Beslut
Stadsdelsförvaltningen överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande
till kommunstyrelsen som svar på remiss av Riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.
Förslag till beslut
Ordföranden Marre Mayr (V) föreslog att nämnden skulle besluta
enligt förvaltnings förslag till beslut.
Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla
Bergman (L) anmälde ett gemensamt förslag till beslut och föreslog
att nämnden skulle besluta enligt det (Bilaga).
Beslutsgång
Ordföranden Marre Mayr (V) ställde förslagen mot varandra och
konstaterad att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Reservationer
Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla
Bergman (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt egna
förslag till beslut (Bilaga).
Sammanfattning av ärendet
Förskoleförvaltningen skriver att uppdelningen av
säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för riktlinjen och
främja läsbarheten i dokumentet. De menar också att i arbetet med
barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet. De skriver vidare
att säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer
kan återkomma.
Farsta stadsdelsförvaltning anser att uppdelningen av
säkerhetsområden i sig är bra och tydlig men i förhållande till de
listade områden där det enligt stadens riktlinjer ska finnas rutiner på
varje förskoleenhet blir det otydligt. Kopplingen mellan
säkerhetsområden och områden där det ska finnas rutiner skulle
kunna vara tydligare till exempel genom att lista de rutiner som ska
finnas under varje säkerhetsområde under en tydlig rubrik.
Sida 39 (57)
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll nr 5/2026
2026-04-23
Förskoleförvaltningen skriver att arbetet med barnsäkerhet är
mångfacetterat och involverar flera perspektiv som delvis
sammanfaller, samtidigt som olika områden omfattas av olika
regler. Det kan göra ett strukturerat upplägg mer komplicerat men
struktur behövs för att riktlinjen ska fungera vid introduktion och
vara en överskådlig helhet för medarbetare som ska ha kännedom
om handlingsplaner och rutiner. En tydligare struktur i dokumentet
skulle också vara till större hjälp för rektorer och ledning i det
systematiska arbetet med barnsäkerhet.
Fasta stadsdelsnämnd menar också att beskrivning av utrymning,
inrymning och utestängning som nu står under egen rubrik med
fördel skulle kunna läggas in under ett eget säkerhetsområde för
överskådlighet.
För övrigt anser nämnden att riktlinjen är välformulerad.
Barnkonsekvensanalys
Den reviderade riktlinjen för barnsäkerhet stärker barnets bästa
genom att tydliggöra ansvar, arbetssätt och rutiner som ska bidra till
en trygg och säker förskolemiljö. Genom att samla och strukturera
säkerhetsarbetet i ett gemensamt dokument får förskolorna ett
tydligt stöd för både det förebyggande arbetet och för hur de ska
agera vid risker och incidenter. Detta skapar ökad förutsägbarhet
och trygghet för barnen och minskar risken för att säkerhetsrutiner
hanteras olika mellan verksamheter. Den tydligare strukturen och de
samlade riktlinjerna gör det lättare för förskolans medarbetare att
arbeta systematiskt med barnsäkerhet, vilket bidrar till att barnens
fysiska och psykiska trygghet stärks och att de får en stabil och
säker pedagogisk miljö.
Miljö- och klimatanalys
Den reviderade riktlinjen för barnsäkerhet bedöms ha neutral till
svagt positiv påverkan på miljö och klimat. Riktlinjen innebär inga
åtgärder som ökar resursförbrukning eller utsläpp. Däremot kan
tydligare rutiner för inne- och utemiljö, inklusive hantering av
väderlek och brandrisk, bidra till mer hållbar skötsel,
energieffektivitet och bättre klimatanpassning. Sammantaget
bedöms riktlinjen inte innebära någon negativ miljöpåverkan.
Jämställdhetsanalys
Förvaltningen ser inga direkta konsekvenser med påverkan på
jämställdhet.
Handlingar i ärendet
• FAR 2026/157-2 (Godkänd - R 1) Yttrande över remiss -
Revidering av riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor
• FAR 2026/157-1.2 Bilaga - Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Sida 40 (57)
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll nr 5/2026
2026-04-23
Sida 41 (57)
Farsta stadsdelsnämnd
22/4-2026
Ärende 19
Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
Dnr FAR 2026/157
Olof Peterson m.fl. (M)
Christer Eriksson (C)
Camilla Bergman (L)
Förslag till beslut
Att 1. delvis godkänna förslag till beslut.
Att 2. därutöver anföra följande.
För oss är barns trygghet och säkerhet i förskolan en absolut prioritet. Varje barn i
Stockholm ska ha rätt till en trygg, säker och utvecklande start i livet. För att på riktigt
garantera varje barns säkerhet krävs skarpare åtgärder och ett tydligare ansvarstagande
från stadens sida.
Den nuvarande trenden med allt större "megaförskolor" är djupt oroande. Vittnesmål från
både personal och föräldrar talar ett tydligt språk där stora enheter och barngrupper leder till
ökad stress, otrygghet, sämre anknytning och en anonym miljö där barn riskerar att fara illa
utan att någon vuxen ser det. Att se varje barn är förskolans kärnuppdrag och det behövs
förhållningssätt till de risker som storskaligheten medför. Barnens trygghet får aldrig offras
för stordriftsfördelar. Stockholms stad kan och måste göra mer. Vi kan inte nöja oss med en
lägstanivå när det kommer till skyddet av våra allra yngsta.
Dagens system med enbart utdrag ur belastningsregistret är otillräckligt. I andra kommuner
har man framgångsrikt infört utökade bakgrundskontroller som även tar höjd för pågående
rättsprocesser och brott som gallrats från det vanliga registret. Att anställa personal som
arbetar nära barn kräver att vi använder alla tillgängliga verktyg för att säkerställa att
olämpliga personer aldrig får tillträde till våra förskolor. Stockholm stad bör, i likhet med
andra kommuner, omedelbart införa utökade bakgrundskontroller.
Hedersrelaterat våld och förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter som ibland tar
sin början redan i förskolan. Stadens egna rapporter visar att personalen ofta saknar den
grundkunskap som krävs för att identifiera och förstå utsattheten hos dessa barn.
Riktlinjerna måste ta höjd för att säkerställa förskolepersonalens förmåga att upptäcka
tecken på hedersförtryck och agera korrekt. Samverkan mellan förskola, socialtjänst och
andra relevanta aktörer måste intensifieras för att skydda de barn som far illa.
Sida 42 (57)
Flera rapporter, däribland från Stadsrevisionen, vittnar om alarmerande brister i hanteringen
av orosanmälningar. Förskolepersonal är osäkra, rädda för vårdnadshavares reaktioner och
i vissa fall uppges rektorer eller arbetslag hindra att anmälningar görs. Att förskolan endast
står för två procent av alla orosanmälningar nationellt är ett underbetyg. Riktlinjerna måste
skärpas för att säkerställa att varje enskild medarbetare känner till och vågar fullfölja sitt
lagstadgade ansvar.
Sida 43 (57)
Farsta stadsdelsnämnd
Protokoll nr 5/2026
2026-04-23
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.