Child Safety Guideline for Preschools: Bromma Supports with Minor Changes
The City of Stockholm proposes a new guideline for child safety in municipal preschools to strengthen and standardize this work. Divided into 16 safety areas, the guideline covers everything from fire and information security to handling children at risk in the home. While the Preschool Administration supports the city's systematic approach, the Skarpnäck District Administration desires a clearer structure and more specific details regarding indoor and outdoor environments.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.
From the original document
Förvaltningen har mottagit en remiss från kommunstyrelsen där förvaltningen ombeds yttra sig omRiktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.Syftet är att stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbetet inom stadens förskolor. Riktlinjen är indelad i inledning, vägledning och säkerhetsområden. Sexton säkerhetsområden inom barnsäkerhet inkluderas och beskriver säkerhetsarbetet i relation till dessa områden.Förvaltningen är positiv till den nya riktlinjen. Förvaltningen anser att det är positivt att staden arbetar för att säkerställa god barnsäkerhet på ett likvärdigt och systematiskt sätt.
[Bilaga - Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.pdf]
Riktlinje för
barnsäkerhet i
Stockholms stads
kommunala
förskolor
Januari 2026
stockholm.se
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala
förskolor
Januari 2026
Dnr: FÖF 2025/403
Utgivare: Förskoleförvaltningen
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
3 (42)
Sammanfattning
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola
ger styrning till de kommunala förskolornas arbete med
barnsäkerhet och ska därmed bidra till ett systematiskt och
likvärdigt barnsäkerhetsarbete. Syftet med dokumentet är att
säkerställa ett likvärdigt barnsäkerhetsarbete och stödja nämnd,
skolchef och rektor att hålla samman barnsäkerhetsarbetet.
Arbetet med barnsäkerhet i förskolan omfattar flera områden och
perspektiv som i många fall överlappar varandra. Riktlinjen
beskriver ansvarsfördelning inom staden och avgränsningar till
närliggande områden som exempelvis beredskapsarbetet.
Riktlinjen är uppdelade i tre delar, Inledning, Vägledning och
Säkerhetsområden. Den andra delen är vägledande och tar upp
nationella och kommunala styrdokument som ligger till grund för
riktlinjen, ansvarsfördelningen mellan styrkedjans olika delar,
grundläggande förutsättningar samt systematiken för arbetet med
barnsäkerhet.
För att skapa struktur över de olika områden i barnsäkerhetsarbetet
presenteras de som olika säkerhetsområden i den tredje delen. Det
första säkerhetsområdet beskriver den generella riktningen för
barnsäkerhetsarbetet. Sedan kommer de som berör specifika
områden exempelvis brand, informationssäkerhet och barn som far
illa i hemmet. Varje säkerhetsområde tydliggör ansvaret för olika
delar i styrkedjan. Därtill ges exempel för de olika
allvarlighetsgraderna, referenser till lagrum och exempel på
fördjupad läsning.
Grundläggande för det systematiska arbetet med barnsäkerhet i
förskolan är att det stadsövergripande och gemensamma arbete
behöver vara ändamålensligt för varje förskoleenhet, vilket innebär
att det ibland finns ett behov av att anpassa arbetet utifrån lokala
förutsättningar.
Riktlinjen utgår från tre nivåer som benämns allvarlighetsgrad:
förebyggande arbete, allvarliga händelser samt krissituationer. Det
är i det förebyggande arbetet som grunden läggs för att kunna
hantera allvarliga händelser och kriser.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
4 (42)
Innehåll
Sammanfattning .......................................................................................3
Inledning ....................................................................................................5
Avgränsningar ............................................................................................6
Vägledning ................................................................................................7
Barnsäkerhet i förskolan .............................................................................7
Nationella styrdokument .............................................................................7
Stockholms stads styrdokument .................................................................8
Ansvarsfördelning .......................................................................................8
Förskolans säkerhetsarbete .....................................................................10
Säkerhetsområden .................................................................................14
Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete ............................................16
Barn som far illa i hemmet ........................................................................20
Barn som försvinner under pågående verksamhet ...................................22
Brand……………………………………………………………………………24
Brott…………… ........................................................................................26
Diskriminering och kränkande behandling ................................................28
Egenvård i förskolan .................................................................................30
Hot och våld ..............................................................................................32
Hygien och smittspridning ........................................................................34
Inne- och utemiljö .....................................................................................36
Incidenter vid övergång mellan förskola och hem ....................................38
Informationssäkerhet ................................................................................39
Livsmedel .................................................................................................40
Sjukdomsfall och personskador ................................................................41
Utflykter ....................................................................................................42
Väderförhållanden ....................................................................................43
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
5 (42)
Inledning
Barn ska få må bra och växa upp under goda livsvillkor och därför
har alla barn rätt till en säker och trygg uppväxt. En majoritet av
stadens yngsta invånare vistas regelbundet på en förskola. Som
kommun har Stockholms stad ett ansvar att se till att förskolan är en
trygg och säker plats för barn. Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskola ska bidra till detta genom att
stärka systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i
stadens förskolor.
Fokus i barnsäkerhetsarbetet ska alltid ligga på det främjande och
förebyggande arbetet, men stadsdelsförvaltningar behöver även
kunna agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Arbetet
ska utgå från att förskolans miljö ska vara god, hälsofrämjande och
tillgänglig samtidigt som den ska utmana och stimulera barns
intresse och nyfikenhet, och bidra till utveckling och lärande. Redan
i tidig ålder behöver barn få möjlighet att lära sig känna igen och
hantera risker som kan finnas i deras miljö.
En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet är att barn har rättigheter
och är rättighetsbärare. Bedömningen av barnets bästa ska vara en
utgångspunkt i arbetet med barnsäkerhet. Barn har rätt att vara
säkra, samtidigt som den rätten inte får gå ut över andra rättigheter
som barn har, såsom rätten till ett privatliv och rätten till lek.
Riktlinjen är indelad i tre delar: Inledning, Vägledning och
Säkerhetshetsområden. Den vägledande delen sätter
säkerhetsarbetet i relation till nationella och kommunala
styrdokument samt andra viktiga utgångspunkter för arbetet, såsom
ansvarsfördelning och det systematiska barnsäkerhetsarbetet.
Riktlinjens sista del är mer detaljerade och beskriver
säkerhetsarbetet i relation till olika områden, exempelvis
Diskriminering och kränkande behandling och Utflykter. I riktlinjen
används säkerhetsområden för att beskriva dessa olika områden.
Det första säkerhetsområdet beskriver generella riktlinjer för
säkerhetsarbetet.
Målgrupperna för riktlinjen är i första hand nämnder med ansvar för
förskolefrågor och tillhörande förvaltningar, skolchefer samt
rektorer. Enskilda huvudmän kan använda dokumentet som ett stöd
i barnsäkerhetsarbetet. Rektor och ledning kan även använda
riktlinjen som ett stöd för det lokala arbetet med barnsäkerhet på
förskolan.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
6 (42)
Avgränsningar
Riktlinjen för barnsäkerhet fokuserar på att förskolan ska vara trygg
och säker för de barn som vistas där, vilket innebär en avgränsning i
relation till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Samtidigt kan barn-
och personalsäkerhet ha kopplingar till varandra, och en del
riktlinjer kan därför angränsa till arbetsmiljöfrågor.
Denna riktlinje handlar om barnsäkerhetsarbete i förskolan under
ordinarie omständigheter och är på så vis ett komplement till
förskolans beredskapsarbete vid kriser som berör samhället i stort.
Beredskapsarbetet syftar till att säkra att barn har tillgång till en
trygg och säker förskola och upprätthålla kontinuitet i
verksamheterna vid kriser och höjd beredskap. Framtagandet av
kontinuitetsplaner ingår som en del av verksamheternas beredskap
för olika typer av samhällsstörningar och kriser. Ett välfungerande
säkerhetsarbete i vardagen är viktigt för att trygga säkerheten även
vid kriser eller höjd beredskap. Förskolorna ska därför följa
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola
så långt som möjligt även vid samhällsstörning eller kris. På så sätt
kompletterar arbetet med beredskap och barnsäkerhet varandra.
Riktlinjen kan, när det bedöms vara nödvändigt, hänvisa till
pågående arbete inom beredskapsuppdraget, men i övrigt är arbetet
avgränsat från beredskapsarbetet. För mer information om
beredskap och övergripande frågor om säkerhet i staden, se
Stockholms stads Säkerhetsprogram.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
7 (42)
Vägledning
Barnsäkerhet i förskolan
Arbetet med barnsäkerhet är mångfacetterat och involverar flera
perspektiv som delvis sammanfaller, samtidigt som olika områden
omfattas av olika regler. Hälsa, förskolans fysiska miljö och digital
säkerhet är alla exempel på områden som ingår i
barnsäkerhetsarbetet. Arbetet behöver därför samordnas och i
enlighet med barnkonventionen utgå från en helhetssyn på barns
bästa och deras rättigheter.
För att barnsäkerhetsarbetet ska fungera i praktiken behöver
handlingsplaner och rutiner vara väl kända av medarbetare på
förskolan. Informationen bör vara en del i introduktionen för
nyanställda och medarbetare som arbetar under kortare perioder, så
som vikarier och studenter. En god barnsäkerhet kräver som i alla
andra sammanhang i förskolan en god samverkan med hemmet.
Nationella styrdokument
Det finns flera lagar och förordningar som huvudman, rektor och
medarbetare ska följa i barnsäkerhetsarbetet. Arbetet med
barnsäkerhet i förskolan är reglerat genom olika lagar och
förordningar. Följande är av särskild vikt för barnsäkerhetsarbetet:
• Diskrimineringslag (SFS 2008:567)
• Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor
• Lag (SFS 2018:1197) om Förenta nationernas konvention om
barnets rättigheter (Barnkonventionen)
• Livsmedelslag (SFS 2006:804)
• Läroplan för förskolan (SKOLFS 2025:23)
• Miljöbalk (SFS 1998:808)
• Skollag (SFS 2010:800)
• Socialtjänstlagen (SFS 2025:400)
Olika myndigheter, såsom Folkhälsomyndigheten
Livsmedelsverket, Myndigheten för civilt försvar (MCF)1 och
Skolverket kan besluta om allmänna råd och vägledningar med
betydelse för arbetet med barnsäkerhet. Dessa behöver huvudman
och rektor beakta. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR)
har stödmaterial som kan bidra till barnsäkerhetsarbetet utifrån olika
perspektiv. I Säkerhetsområden finns det hänvisningar till
regleringar och vägledningar som är aktuella för respektive
säkerhetsområde.
1 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
8 (42)
Stockholms stads styrdokument
Stockholms stad har flera styrdokument som är gemensamma för
alla verksamheter i staden. Dessa lägger fast och förtydligar hur
stadens verksamheter ska förhålla sig till frågor på olika områden.
Några av dessa är relevanta för arbetet med barnsäkerhet, såsom:
• Kvalitetsprogram
• Miljöprogram 2030
• Riktlinjer för informationssäkerhet
• Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna
• Stockholms stads program mot våld i nära relationer och
hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel
för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation
2021–2025
• Stockholms stads säkerhetsprogram
Staden sammanställer varje år de stadsövergripande
styrdokumenten som en bilaga till budgeten. Dessa finns även
samlade på webbsidan Stadens styrdokument.
Utöver dessa finns även andra stödjande dokument med betydelse
för barnsäkerhetsarbetet. När det är relevant innehåller
säkerhetsområdena i den tredje delen hänvisningar till stadens
styrdokument och andra stödjande dokument.
Ansvarsfördelning
Stockholms stad är som kommun huvudman för den kommunala
förskolan. Ansvaret att fullföra kommunens uppgifter är delegerat
till stadens stadsdelsnämnder samt förskolenämden. Huvudmannen
har ansvar för att verksamheterna följer de förskrifter som gäller för
utbildningen.
Nedan finns en övergripande beskrivning av ansvarsfördelningen
för de olika nivåerna i styrkedjan. Under rubriken
Säkerhetsområden återkommer de för området relevanta nivåerna i
styrkedjan.
Stadsövergripande
Kommunfullmäktige beslutar om Stadsövergripande riktlinje och
kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att följa upp att
verksamheterna följer riktlinjerna.
Förskolenämnden ansvarar för att följa upp efterlevnaden av
beslutade riktlinjer genom att synliggöra en stadsövergripande
lägesbild, stötta stadsdelsnämnderna i arbetet och samordna insatser
för ökad kvalitet och likvärdighet.
Förskoleförvaltningen är förskolenämndens förvaltning.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
9 (42)
Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna driver
förskoleförvaltningen övergripande utvecklingsfrågor för
förskoleverksamheten. Förskoleförvaltningens krisorganisation är
ett grundläggande stöd för stadsdelsförvaltningarna vid en allvarlig
händelse eller kris.
Stadsdelsnämnd och stadsdelsförvaltning
Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att förskoleverksamheterna
konkretiserar och omsätter Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms
stads kommunala förskola i verksamheten. Nämnderna ska följa och
skyndsamt åtgärda påpekanden från tillsynsmyndigheter.
Stadsdelsförvaltningarna har ansvar för den kommunala förskolan
inom stadsdelsnämndsområdet och ska genomföra
stadsdelsnämndens beslut. Förvaltningarna ansvarar för att alla
förskolor har fungerande arbetssätt för att leva upp till Riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola, vilket
inkluderar att åtgärda eventuella utvecklingsbehov som har
uppmärksammats i det systematiska arbetet med barnsäkerhet.
Stadsdelsförvaltningens krisorganisation är ett grundläggande stöd
för förskolorna vid en allvarlig händelse eller kris.
Skolchef
I relation till denna riktlinje är skolchefens uppgift att biträda
huvudmannen med att se till att verksamheten följer aktuella
förskrifter som gäller för utbildningens säkerhetsarbete. Detta gäller
även annan verksamhet kopplat till utbildning, så som kök.
Skolchefen har ett ansvar för att säkerställa att förskolorna bedriver
ett systematiskt barnsäkerhetsarbete och att varje förskola har
rutiner och resurser för att genomföra arbetet i linje med gällande
föreskrifter.
Rektor
Respektive rektor har ansvar för att förskoleenheterna2 bedriver ett
systematiskt barnsäkerhetsarbete. För att åstadkomma en god och
likvärdig säkerhet för alla barn i stadens kommunala förskolor är
det väsentligt att arbetet utgår den lokala kontexten. Det innebär att
rektor i vissa fall behöver anpassa rutiner och andra styrande
dokument efter de lokala förutsättningarna.
Rektor ska även säkerställa att det finns en organisation som
tydliggör ansvaret för att kontakta och ta stöd av
stadsdelsförvaltningens krisorganisation vid allvarliga händelser
eller krissituationer.
2 Med förskoleenhet avses i denna riktlinje en organiserad enhet som omfattar
verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till
enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad, i enlighet
med skollagen (2010:800), kap. 1. 3 §.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
10 (42)
Förskolans medarbetare
Alla medarbetare har ett ansvar att medverka i arbetet för
barnsäkerhet. Det gäller både i det förebyggande arbetet samt att
agera vid allvarliga händelser eller krissituationer. Detta innebär att
medarbetarna utifrån sin yrkesroll ska delta i det systematiska
barnsäkerhetsarbetet samt uppmärksamma, rapportera och åtgärda
eventuella risker. Vidare betyder det att medarbetare ska agera
utifrån handlingsplaner, rutiner och andra styrande dokument i det
förebyggande arbetet, men också vid allvarliga händelser eller
krissituationer. Medarbetarna har därmed ett eget ansvar för att vara
uppdaterade kring förskolans kommunala styrdokument samt delta i
förekommande kompetensutveckling.
Olycksfallsförsäkring och tillbudsrapportering
Stadens olycksfallsförsäkring omfattar barn som är inskrivna i en
kommunal förskola. Stadsdelsförvaltningarna ska ha rutiner för att
dokumentera tillbudsrapportering. Rektor ska ansvara för att
vårdnadshavare får information om olycksfallsförsäkringen.
Vårdnadshavare ska själva anmäla skada till stadens
försäkringsbolag.
Förskolans säkerhetsarbete
I förskolans arbete med barnsäkerhet finns det gemensamma
utgångspunkter som är viktiga för att skapa en likvärdighet mellan
stadens förskolor. Det handlar om grundläggande förutsättningar i
det förebyggande arbetet samt att arbetet sker systematiskt utifrån
en lokal kontext.
Ytterligare en utgångspunkt för att skapa likvärdighet i arbetet är att
alla kommunala förskolor har styrdokument för hantering av
allvarliga händelser och krissituationer.3 För mer information, se
säkerhetsområdet Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet.
Förutsättningar för arbetet med barnsäkerhet
Dokumentation av barns närvaro, registerkontroll av anställda samt
sekretess och skyddade personuppgifter ingår som en del av arbetet
med barnsäkerhet. Tillsammans är de en grundläggande
förutsättning i det förebyggande arbetet.
Dokumentation av barns närvaro
Som en del av barnsäkerhetsarbetet ska förskolan dagligen
dokumentera barns närvaro, det vill säga både när barnet ankommer
till och lämnar förskolan. Dokumentationen ska sparas i tre år
oavsett om de är i pappersform eller digitalt.
3 Dessa styrande dokument inkluderar beredskapsplan i enlighet med skollagen
(2010:800), kap. 6 a, 3 §.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
11 (42)
Registerkontroll
Varje person som ska arbeta med barn måste innan anställning
uppvisa ett aktuellt registerutdrag från belastningsregistret. Även
andra som ska vara verksamma i förskolan ska visa upp ett sådant
utdrag. För mer information om registerkontroll, se
säkerhetsområde Brott mot barn i verksamheten.
Sekretess och skyddade personuppgifter
Hanteringen av sekretess, tystnadsplikt och skyddade
personuppgifter utgör en grundläggande del av arbetet med
barnsäkerhet. Skolchefer och rektorer behöver vara insatta i hur
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Allmänna
dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar informationshanteringen.
Det handlar exempelvis om att säkerställa att barns personuppgifter
hanteras på ett säkert sätt. Det råder även sekretess på
beredskapsplan för Allvarliga våldssituationer och hot om
allvarliga våldssituationer. För mer information om denna plan, se
säkerhetsområdet Hot och våld.
I det lokala arbetet med barnsäkerhet ska rektor beatakta om det
finns barn eller medarbetare med skyddade personuppgifter.
Beroende på personens utsatthet finns det olika grader av skydd av
personuppgifter, och det är alltid allvarligt om en persons skyddade
identitet röjs. För mer information om informationssäkerhet, se
säkerhetsområdet Informationssäkerhet.
Systematiskt säkerhetsarbete
Ett välfungerande barnsäkerhetsarbete behöver vara systematiskt.
De olika nivåerna i styrkedjan bör införliva uppföljningen av
barnsäkerhetsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kan
ske på olika sätt, exempelvis kan årshjul och checklistor för
egenkontroll vara ett stöd i arbetet. Förskolor ska genomföra
egenkontroll enligt Förordning om verksamhetsutövares
egenkontroll (SFS 1998:901) samt Livsmedelslag (SFS 2006:804).
För mer information om egenkontroll, se Övergripande ansvar i
barnsäkerhetsarbetet.
För att stärka säkerheten för barn ska beslutsfattande, såsom
skolchef eller rektor, genomföra barnkonsekvensanalyser vid
betydande förändringar av verksamheten. Utgångspunkten för
barnkonsekvensanalysen ska vara barns bästa. Analysen av
potentiella risker för barn kan möjliggöra ett förebyggande arbete
för barnets bästa.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
12 (42)
Allvarlighetsgrad
I dessa riktlinjer utgår barnsäkerhetsarbetet från tre nivåer:
förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris. Dessa nivåer ska
vara ett stöd för att beskriva barnsäkerhetsarbetets olika aspekter
och synliggöra behovet av olika arbetssätt utifrån hur allvarlig
händelsen är.
Det förebyggande arbetet handlar om aktiviteter som syftar till att
främja barnsäkerhet och förebygga risker. Det handlar till exempel
om en kemikaliefri miljö, trygghet och god omsorg samt olika typer
av utbildningar, som till exempel hygien eller våld mot barn.
Allvarliga händelser innefattar sådana händelser som sannolikt
inträffar någon gång, och som kan få allvarliga följder. Det kan till
exempel handla om sjukdomsutbrott där många barn och
medarbetare riskerar att bli sjuka, att förskolan gör en orosanmälan
till socialtjänsten eller inbrott, vattenläcka eller andra händelser som
påverkar den fysiska miljön.
Kris är i det här sammanhanget en situation som är osannolik att
den inträffar, men inte omöjlig, och att den kan innebära omfattande
skada. Ett exempel kan vara pågående dödligt våld på förskolan
eller att en förskola har brunnit ned.
Kris
Allvarlig
händelse
Förebyggande arbete
Illustrationen visar att det förebyggande arbetet utgör basen
i barnsäkerhetsarbetet. Om skolchef och rektor systematiskt
och förlöpande utvecklar det förebyggande arbetet, så
minskar det risken för att en allvarlig händelse eller
krissituation ska inträffa, eller konsekvenserna av en sådan.
Delen Säkerhetsområden innehåller exempel på förebyggande
arbete, allvarliga händelser och krissituationer som kan inträffa. Det
är dock viktigt att se dessa endast som exempel, då
stadsdelsområdet och förskolans lokala kontext påverkar vilka
scenarion som är tänkbara. Skolchef och rektor behöver avgöra när
och hur arbetet behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
13 (42)
Lokalt säkerhetsarbete
Behovet av lokala anpassningar i barnsäkerhetsarbetet kan bero på
både förutsättningar inom stadsdelsområdet eller på en
förskoleenhet. Vissa av de förutsättningar som påverkar ett
stadsdelsområdes eller en förskolas säkerhetsarbete är mer
konstanta, såsom det geografiska läget och förskolans utformning.
Andra faktorer är mer föränderliga, som infrastrukturprojekt eller
grov kriminalitet i närområdet. Det kan också handla om
förutsättningar för barnen i barngruppen, exempelvis svåra allergier
eller barn med skyddade personuppgifter.
Förskolan
Stadsdelsområdet
Omvärlden
Illustrationen visar att säkerhetsarbetet i förskolan inte är begränsat endast till
den närmsta verksamheten, utan att arbetet behöver ta hänsyn till både
närområdet och omvärlden.
För att synliggöra behovet av lokala anpassningar behöver skolchef
och rektorer arbeta systematiskt samt ta del av relevant
omvärldsbevakning, såsom
• ny lagstiftning eller allmänna råd, riktlinjer och
vägledningar från relevanta myndigheter
• Länsstyrelsen Stockholms kartläggning om öppna
drogscener
• Polisens lägesbild över utsatta områden
• planerade eller inledda nybyggnationer i närområdet.
På den enskilda förskolan kan det exempelvis handla om att anpassa
säkerhetsarbetet utifrån
• barn med skyddade personuppgifter
• barn i behov av särskilt stöd
• ombyggnationer av lokaler
• droganvändning på eller i närheten av förskolans gård
• ett ökat antal våldsdåd och annan kriminalitet i förskolans
omedelbara närhet.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
14 (42)
Säkerhetsområden
Uppdelningen av säkerhetsområden syftar till att ge en struktur för
riktlinjen och främja läsbarheten i dokumentet. I arbetet med
barnsäkerhet behöver dokumentet ses i sin helhet.
Säkerhetsområden kan ha en koppling till varandra och riktlinjer
kan återkomma. Detta innebär inte att riktlinjen har högre prioritet
än någon annan, utan innebär bara att åtgärden kan gälla för flera
områden. Säkerhetsområdena är presenterade i bokstavsordning,
utom det inledande övergripande området:
• Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete
• Barn som far illa i hemmet
• Barn som försvinner under pågående verksamhet
• Brand
• Brott mot barn i verksamheten
• Diskriminering och kränkande behandling
• Egenvård i förskolan
• Hot och våld
• Hygien och smittspridning
• Inne- och utemiljö
• Incidenter vid övergång mellan förskola och hem
• Informationssäkerhet
• Livsmedel
• Sjukdomsfall och personskador
• Utflykter
• Väderförhållanden
Utrymning, inrymning och utestängning
För att kunna arbeta systematiskt med barnsäkerhet och följa
beslutade rutiner behöver alla i verksamheten har en samsyn kring
betydelsebärande begrepp. I arbetet med barnsäkerhet är inrymning,
utrymning och utestängning tre centrala metoder för att skydda barn
i förskolan från olika typer av faror. Stockholms stads förskolor ska
utgå från följande definitioner:
Utrymning – Förskolans medarbetare lämnar lokalerna med barnen
för att söka skydd. Rutiner för utrymningen behöver variera
beroende på vilken typ av fara som barn och vuxna flyr ifrån.
Inrymning – Förskolans medarbetare stänger in sig tillsammans med
barnen genom att låsa eller blockera dörren i en del av bygganden
som har identifierats som säker, som exempelvis ett visst rum.
Utestängning – Medarbetare stänger dörren till förskolans byggnad
och håller barn och vuxna inomhus på grund av att medarbetare
bedömer att det föreligger säkerhetsrisker med att vistas utomhus.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
15 (42)
Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete
I arbetet med barnsäkerhet finns det riktlinjer som är övergripande
och gäller generellt för flera säkerhetsområden. Detta inbegriper
bland annat egenkontrollen, i enlighet med förordning om
verksamhetsutövares egenkontroll.4 Arbetet med egenkontroll ska
ske i samverkan mellan berörda intressenter och omfattar bland
annat
• allergi och rökförbud
• avfalls- och kemikaliehantering
• dokumentation av brister och klagomål på inomhusmiljön
och städning
• mätning av buller, fukt, mögel och radon
• hygien-, smittskydds- och städrutiner
• inomhus- och varmvattentemperatur
• livsmedel
• lokalens utformning, exempelvis ventilation, yta och antal
toaletter
• skydd mot solstrålning.
Andra generella bestämmelser berör registerkontroll inför
nyanställning. I enlighet med skollagen5 ska rektor, eller annan som
är ansvarig för beslut om nyanställning, genomföra och
dokumentera registerkontroll av
• nyanställda medarbetare
• förskollärarstudenter
• deltagare från arbetsmarknadspolitiska program och
• andra som tilldelats anställningslikande arbete i
verksamheten (annan sysselsättning), såsom feriearbetare
eller barnskötarelever under praktik.
För mer information om registerkontroll, se Brott mot barn i
verksamheten.
Stadsövergripande riktlinjer
Varje förskoleenhet inom Stockholms stads kommunala förskolor
ska ha rutiner för
• om barn försvinner under pågående verksamhet
• incidenter vid övergångar mellan förskola och hem
• brand
• dödsfall
• sjukdomstillstånd och olycksfall.
4 Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901).
5 Skollag, (SFS 2010:800) kap. 2, 31–32 §.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
16 (42)
Vidare ska förskolorna även ha rutiner för ytterligare fyra
säkerhetshetsområden. Till dessa områden ansvarar
förskolenämnden för att ta fram vägledningar som ska vara styrande
och stödjande i stadsdelsnämndernas arbete6. Detta berör följande
områden:
• barn som far illa
• brott mot barn i verksamheten
• diskriminering och kränkande behandling
• sekretesshantering.
Alla nivåer av styrkedjan ska vid framtagande av styrande eller
stödjande dokument beakta både det förebyggande arbetet,
allvarliga händelser samt krissituationer. Det ska årligen
genomföras en aktualitetsprövning av styrande och stödjande
dokument, och dessa ska uppdateras vid behov.
Förskolenämnden ska
• årligen följa upp det stadsövergripandet arbetet med
barnsäkerhet
• säkerställa att det finns stöd för stadsdelsnämndernas
implementering av Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms
stads kommunala förskola
• ta fram styrande och stödjande vägledningar inom
områdena barn som far illa, brott mot barn i verksamheten,
diskriminering och kränkande behandling samt
sekretesshantering
• genomföra aktualitetsprövning av Riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola samt
tillhörande styrande och stödjande vägledningar
• följa upp implementeringen av Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskola
• säkerställa att förskoleförvaltningen har en
krisledningsorganisation.7
Grundläggande i förvaltningsdirektörens övergripande arbete med
barnsäkerhet är att
• vid behov aktivera förskoleförvaltningens
krisledningsorganisation
• vid behov signalera aktivering av stadens centrala
krisledningsorganisation
• säkerställa aktualitetsprövning och uppdatering av Riktlinje
för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola.
6 Publiceras under 2026.
7 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
17 (42)
Stadsdelsnämnderna ska
• årligen följa upp stadsdelsförvaltningens övergripande
arbetet med barnsäkerhet
• säkerställa implementering i stadsdelsområdet av
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskola
• säkerställa att stadsdelsförvaltningen har en
krisledningsorganisation.8
Grundläggande i stadsdelsdirektörens övergripande arbete med
barnsäkerhet är att
• vid behov aktivera stadsdelsförvaltningens
krisledningsorganisation
• vid behov signalera aktivering av stadsledningskontorets
krisledningsorganisation
• säkerställa tillgång till krisstöd9
• vid behov meddela direktören för förskoleförvaltningen om
allvarliga händelser eller kriser.
Grundläggande för skolchefens övergripande arbete med
barnsäkerhet är att
• säkerställa att uppföljningen av arbetet ingår som en del av
det systematiska kvalitetsarbetet
• säkerställa att rektor på respektive förskoleenhet har
implementerat de styrande dokument som Riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola anger
• när det är ändamålsenligt finns gemensamma rutiner eller
andra styrande dokument för samtliga av de kommunala
förskolorna inom stadsdelsområdet
• se till att rutiner och andra styrande dokument vid behov är
anpassade utifrån stadsdelsområdets lokala förutsättningar
• vid behov meddela stadsdelsdirektören om allvarliga
händelser eller kriser.
Grundläggande för rektors övergripande arbete med barnsäkerhet är
att
• som en del av det systematiska kvalitetsarbetet följa arbetet
med barnsäkerhet på respektive förskoleenhet
• ta tillvara barns åsikter om sin trygghet och säkerhet i det
systematiska barnsäkerhetsarbetet
• till varje förskoleenhet utse en ansvarig för förskolans
lokala säkerhetsarbete
8 Stockholms stad (Dnr KS 2023/1267), Stockholms stads säkerhetsprogram.
9 Stockholms stad, Krisstöd i Stockholms stad Tillämpningsanvisning till
Stockholms stads säkerhetsprogram 2020–2023.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
18 (42)
• säkerställa att det finns rutiner för att följa upp
säkerhetsincidenter på varje förskola
• rutiner och andra styrande dokument vid behov är
anpassade utifrån förskolornas lokala förutsättningar
• säkerställa rutiner för dokumentation av barns närvaro
• vid behov signalera till skolchef att förskoleavdelningens
krisledningsorganisation bör aktiveras.
Ytterligare utgångspunkter i arbetet är att rektor säkerställer att
styrande dokument såsom handlingsplaner, riktlinjer och rutiner är
kända och tillämpade av medarbetarna i verksamheterna.
Grundläggande för medarbetares möjlighet att arbeta i enligt med
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola
är att rektor
• avsätter tid för medarbetare att genomgå obligatoriska
utbildningar som staden erbjuder
• vid behov erbjuder kompetensutveckling på områden inom
barnsäkerhet, till exempel våld mot barn, livsmedelshygien
eller första hjälpen.
Grundläggande för medarbetares övergripande arbete med
barnsäkerhet är att
• hålla sig informerade om och arbeta i enlighet med
beslutade styrdokument såsom, handlingsplaner, riktlinjer
och rutiner
• verka för en trygg och säker förskola, med en god och
hälsofrämjande miljö10
• delta aktivt i sådan utbildning som rektor bedömer är
nödvändig
• barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i arbetet
med barnsäkerhet.
10 SKOLFS 2025:23, Läroplan för förskolan Lpfö 18 reviderad 2025.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
19 (42)
Barn som far illa i hemmet
Alla barn har rätt till en trygg barndom, men barn kan fara illa i
Exempel
hemmet. Det kan handla om alla former av fysiskt eller psykiskt
våld så som skada eller övergrepp, vanvård, försummelse,
Kris misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Att ett barn far illa i
Kännedom om att ett barn är hemmet kan även bero på missbruk, hedersrelaterat våld och
utsatt för ett allvarligt brott som
förtryck eller handla om att barn riskerar att bli bortförda ur landet
föranleder en orosanmälan
för tvångsäktenskap eller könsstympning.
som resulterar i ett omedelbart
omhändertagande.
I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan
skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom
Allvarlig händelse
om eller misstänker att ett barn far illa.11 Detta gäller oavsett
Misstanke om att ett barn far
befattning, såsom medarbetare eller rektor. Goda relationer och
illa i hemmet som föranleder en
samverkan med hemmet kan förebygga att ett barn far illa. Det är
orosanmälan.
dock viktigt att relationerna med hemmet inte blir ett hinder för att
genomföra en orosanmälan.
Förebyggande arbete
Utbildning.
Det behöver inte finnas något bevis för att genomföra en anmälan,
utan en oro för att ett barn far illa räcker. Skyldigheten gäller även
om den yrkesutövande känner oro för ett barn utanför
förskoleverksamheten, till exempel ett äldre syskon. Även uppgifter
som medarbetare får av andra kan vara grund för anmälan, om
Mer information informationen innebär misstanke om att barnet far illa.
Socialtjänstens mottagarfunktion är ingången till socialtjänsten
Socialtjänstlag (SFS 2025:400) under kontorstid. Utanför kontorstid ansvarar Stockholms stads
socialjour för att ta emot orosanmälningar. Om det finns en oro för
att ett barn är på väg att föras ut ur landet ska utöver socialtjänsten
Stockholms stad
polisen alltid kontaktas.
Anmäla oro för barn –
Orosanmäla.
Stadsövergripande riktlinje
Stockholms stads program mot Alla förskolor ska ha rutiner för när ett barn far illa i hemmet.
våld i nära relationer,
Dessa rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör
hedersrelaterat våld och
säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet12. Medarbetare i
förtryck, prostitution,
förskolan ska ha tillräcklig kunskap för att upptäcka våldsutsatthet
människohandel för sexuella
ändamål samt sexuellt våld hos barn.
oberoende relation 2021–2025
Stadsdelsnämnderna ska
Stödmaterial för samverkan
• säkerställa att alla förskoleenheter har rutiner för hur
mellan förskola och socialtjänst
ledning och förskolepersonal ska agera vid oro för när ett
Skolverket barn far illa i hemmet, med utgångspunkt från
säkerhetsområdets tillhörande vägledning.
Anmäla oro för ett barn till
socialtjänsten
Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att
Socialstyrelsen
Till dig som är skyldig att
anmäla oro för barn
11 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), 19 kap. 1§.
12 Publiceras under 2026.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
20 (42)
• yrkesverksamma inom stadsdelsområdets kommunala
förskolor har kännedom om det personliga ansvaret att
genomföra orosanmälan till socialtjänsten
• arbeta för samverkan mellan socialtjänst och förskola.13
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• det finns en systematik för att säkerställa att alla anställda,
inklusive timanställda vikarier, är informerade om deras
anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen
• alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna
upptäcka signaler på att barn far illa
• stötta, samordna och medunderteckna orosanmälan till
socialtjänsten14
• kontakta polisen om det finns misstanke om att ett barn är
på väg att föras ut ur landet
• kartlägga och vid behov erbjuda fortbildningsinsatser för
förskolepersonal om signaler på hedersrelaterat våld och
förtryck, som exempelvis könsstympning och tecken på att
ett barn riskerat olovligt bli bortförd ur landet.
För barnsäkerhetsarbetet på området är det rekommenderat att utgå
från processen för anmälan till socialtjänsten som är beskriven i
Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst, 3.2
Socialtjänstens utredningsansvar.15
13 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst.
14 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst.
15 Stockholms stad, Stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
21 (42)
Barn som försvinner under pågående
verksamhet
Exempel
När ett barn är på förskolan har förskolan tillsynsansvar över
barnet.16 Dessa riktlinjer gäller när barnet försvinner under den tid
Kris som utbildningen i förskolan pågår, och omfattar inte rutiner för när
Ett barn är försvunnet mer än ett barn till exempel blir bortförd ur landet. Vid sådan oro, se
10–15 minuter eller direkt i
riktlinjer för Barn som far illa i hemmet. För mer information om
riskmiljö, förskolan larmar 112.
förebyggande arbete vid utflykter, se Utflykter.
Allvarlig händelse
Stadsövergripande riktlinje
Ett barn är försvunnit, men
återfinns efter mindre än 10 Alla förskolor ska ha rutiner för hur förskolepersonalen ska agera
minuter. om ett barn försvinner under den tid som verksamheten pågår.
Förebyggande arbete Stadsdelsnämnderna ska
Kännedom om lokalernas • säkerställa att alla förskoleenheter har beslutade rutiner för
utformning och platsers
hur medarbetare ska agera om ett barn försvinner under
geografi.
tiden när verksamheten pågår.
Rutinen ska innebära att
• förskolans medarbetare omedelbart inleder eftersökning
efter att en medarbetare har noterat att ett barn är
Mer information försvunnet
• förskolans medarbetare ska larma polisen på 112 senast 10–
15 minuter efter att en medarbetare har noterat att ett barn
Föräldrabalk (SFS 1949:381)
är försvunnet
• om försvinnandet sker under en period av kraftig kyla eller
Skolverket andra allvarliga väderförhållanden, i närheten av vatten
Tillsynsansvaret eller vid en hårt trafikerad väg ska förskolan larma 112
direkt
• rektor eller biträdande rektor samt vårdnadshavare alltid
ska bli informerade om det inträffade.
Det ska även framgå av rutinerna vilken information som förskolan
ska ge till polisen samt hur förskolepersonalen ska agera
• om ett barn försvinner
• för att under eftersökning av barnet säkerställa tryggheten
för övriga barn i barngruppen
• när ett barn kommer tillbaka efter att ha varit försvunnit.
Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är att
säkerställa att rektor uppmärksammar och vid behov gör lokala
anpassningar av de övergripande rutinerna utifrån behov i
barngrupperna.
16 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kap. 2 §; NJA 1984 s. 764.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
22 (42)
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• medarbetarna har god kännedom om hur de ska agera om
ett barn försvinner när verksamheten pågår
• förebygga att barn på eget initiativ avviker från förskolans
område (rymmer)
• säkra förebyggande åtgärder för barn som lever under hot
att föras bort från förskolan
• säkra förebyggande åtgärder för att skydda barn som är
extra utsatta för risken att försvinna när verksamheten
pågår
• i dialog med arbetslag besluta om vem som informerar
vårdnadshavare om försvinnandet.
En förutsättning för barnsäkerhetsarbetet på området är att
medarbetarna arbetar nära barnen och har god kännedom om
utformningen av den miljö barngruppen befinner sig i.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
23 (42)
Brand
Stadens förskolor ska vara trygga och säkra att vistas i, och alla
Exempel
förskolor ska vidta åtgärder för att förebygga bränder och minska
skador vid bränder.17 Det är därför viktigt att alla medarbetare har
Kris
kunskap om hur de ska agera i händelse av brand.
Allvarlig brand på förskolan
eller i närhet av förskolan.
Stadsövergripande riktlinje
Alla förskolor ska följa Stockholmsstads Riktlinjer för
Allvarlig händelse
brandskyddsarbetet18 och ska ha uppdaterad och aktuell kunskap
Mindre brand på förskolan eller
och kompetens gällande brandskydd. På varje förskola ska det
brand i närområdet som
föranleder utrymning. finnas rutiner för hur medarbetarna ska agera i händelse av brand
eller misstänkt brand och skälig utrustning för släckning av brand.19
Förebyggande arbete
Brandskyddsrond. Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att förskoleenheterna följer Stockholms stads
riktlinjer för brandskyddsarbete.
Det innebär i korthet att
• alla förskolor ska ha ett gott och skäligt brandskydd
Mer information
• det ska finnas ett väl fungerande och systematiskt
dokumenterat brandskydd
Lag om skydd mot olyckor • alla som arbetar i förskolan ska ha kunskap om hur bränder
(SFS 2003:778) kan förebyggas samt hur de ska agera i händelse av brand.
Statens räddningsverks
allmänna råd och kommentarer Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
om Systematiskt att säkerställa att alla förskolor bedriver ett systematiskt
brandskyddsarbete
brandskyddsarbete och upprätthåller ett skäligt brandskydd.20
(SRVFS 2004:3)
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
Stockholms stad
dokumentera det systematiska brandskyddsarbetet. I Stockholms
Riktlinje för Stockholms stads stads handbok för systematiskt brandskyddsarbete21 finns följande
brandskyddsarbetet
rubriker med
• Verksamhetsbeskrivning
Handbok för systematiskt
brandskyddsarbete • Verksamhetsspecifika krav och ambitionsnivåer
• Byggnadstekniskt brandskydd
Storstockholms • Organisatoriskt brandskydd
brandförsvar • Inventering och analys av brandrisker
En trygg och brandsäker • Kunskapsnivå och utbildning/övning
förskola • Dokumentation, egenkontroll, incidentrapportering och
utredning
Myndigheten för civilt
försvar (MCF)
Ansvar och systematiskt 17 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 3 kap. 1 §.
brandskyddsarbete 18 Stockholms stad, Riktlinje för Stockholms stads brandskyddsarbete.
19 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2023:778) 2 kap. 2 §.
20 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt
brandskyddsarbete.
21 Stockholms stad (Dnr. SE 2017–001), Stockholms stads handbok för
systematiskt brandskyddsarbete 2021.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
24 (42)
• Uppföljning
En förutsättning för rektors systematiska arbete med barnsäkerhet
gällande brand är även att varje förskola har rutiner för
genomförandet av brandövningar som inkluderar hur ofta de ska
genomföras och hur dessa ska dokumenteras.22
I arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet är det
rekommenderat att
• utgå ifrån Stockholms stads handbok för systematiskt
brandskyddsarbete
• bedriva ett aktivt arbete för att förebygga anlagda bränder.
22 SRVFS 2004:3, Allmänna råd och kommentarer om systematiskt
brandskyddsarbete.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
25 (42)
Brott mot barn i verksamheten
Förskolan ska vara en trygg plats för alla barn och inget barn ska bli
Exempel
utsatt för brott i förskolan. Alla inom förskolan ska ta signaler om
brott och brottsmisstankar på allvar. Området brott mot barn i
Kris verksamheten syftar till att förebygga och agera vid misstanke om
Konstaterade brott mot barn i att anställd har begått ett brott mot barn i verksamheten.
verksamheten.
I enlighet med socialtjänstlagen är yrkesverksamma inom förskolan
skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om eller
Allvarlig händelse
misstänker att ett barn far illa. Detta gäller oavsett befattning, det
Misstanke om brott mot barn i
verksamheten. vill säga båda medarbetare och rektor.23
I enlighet med skollagen ska rektor, eller den som är ansvarigt
Förebyggande arbete
beslut om nyanställning, genomföra och dokumentera
Rutiner för ensamarbete.
registerkontroll
• vid nyanställning
• av förskollärarstudenter
• av deltagare från arbetsmarknadspolitiska program
• av andra som tilldelats anställningslikande arbete i
Mer information
verksamheten (annan sysselsättning).24
Skollag (SFS 2010:800)
Stadsövergripande riktlinje
Socialtjänstlag (SFS 2025:400) Alla förskolor ska ha rutiner för hur ledning och medarbetare ska
agera vid misstanke om brott mot barn i verksamheten. Dessa
rutiner bör utgå från den vägledning som tillhör säkerhetsområdet
Barnafrid
Brott mot barn i verksamheten25.
Modell för beredskap när
sexuella övergrep mot barn
misstänks ha begåtts av Stadsdelsnämnderna ska
personal inom förskolan • säkerställa att rutiner för misstanke om brott mot barn i
verksamheten är implementerad på varje förskoleenhet.
SKR
Misstanke om brott mot barn i
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
förskola – stödmaterial till
kommuner att
Skolverket
• det finns upprättade och kända rutiner för samverkan med
Anmäla oro för ett barn till polis och socialtjänst
socialtjänsten
• det finns gemensamma strukturer och rutiner för
dokumentation och kommunikation vid brott mot barn i
Socialstyrelsen
verksamheten
Anmäla oro för barn – Stöd för
anmälningsskyldiga och andra • årligen följa upp att rektor har dokumenterat registerutdrag
anmälare inför nyanställning eller annan sysselsättning.
23 Socialtjänstlag (SFS 2025:400), kap. 19, 1§.
24 Skollag (SFS 2010:800), kap 2. 31–32 §.
25 Publicerad under 2026.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
26 (42)
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• medarbetarna har kännedom om rutinerna för brott mot
barn i verksamheten och vet hur de ska agera vid misstanke
om brott
• informera skolchef och vårdnadshavare om brott mot barn i
verksamheten
• polisanmäla misstanke om brott mot barn i verksamheten.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
27 (42)
Diskriminering och kränkande behandling
Alla förskolor ska arbeta för att aktivt motverka att ett barn eller
Exempel
någon som barnet har anknytning till blir utsatt för diskriminering
eller annan kränkande behandling. Det inkluderar både främjande
Kris och förebyggande arbete.
Ett barn blir utsatt för sexuella
trakasserier. Grundläggande för arbetet är att ta tillvara signaler från barn som
kan tyda på att barnet är utsatt för diskriminering eller kränkande
Allvarlig händelse behandling.
Barn uppger sig vara utsatt för
eller visar tecken på kränkande I enlighet med diskrimineringslagen ska förskolan genomföra aktiva
behandling.
åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och sexuella
trakasserier.26 Vidare ska förskolan i enlighet med skollagen
Förebyggande arbete
bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling
Kartläggning.
av barn.27
Stadsövergripande riktlinje
Alla förskolor ska ha en plan mot kränkande behandling28 samt
dokumentera de aktiva åtgärderna för att motverka och förebygga
diskriminering och sexuella trakasserier29. Framtagandet av denna
Mer information
plan och arbetet med aktiva åtgärder bör utgå från den vägledning
som tillhör säkerhetsområdet Diskriminering och kränkande
behandling 30.
Diskrimineringslag
(SFS 2008:567)
Stadsdelsnämnderna ska
Skollag (SFS 2010:800)
• säkerställa att alla förskoleenheter har en plan mot
kränkande behandling
Diskriminerings- • följa upp förskoleenheternas arbete med aktiva åtgärder
ombudsmannen (DO) samt arbetet med att motverka kränkande behandling.
Aktiva åtgärder mot
diskriminering Planen mot kränkande behandling ska innehålla en
• översikt över åtgärder för att förebygga och förhindra
Skolverket
kränkande behandling av barn
Främja, förebygga, upptäcka
• redogörelse för vilka åtgärder som ska genomföras eller
och åtgärda. Hur skolan kan
arbeta mot diskriminering och påbörjas under det kommande året
kränkande behandling. • redogörelse för genomförda åtgärder.31
Kränkande behandling,
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
mobbning och diskriminering
att
• det finns rutiner för att genomföra anmälan om trakasserier,
sexuella trakasserier eller kränkande behandling
26 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3 kap, 2§.
27 Skollag (SFS 2010:800), kap 6.
28 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§.
29 Diskrimineringslag (SFS 2008:567) 3, kap 20§.
30 Publiceras 2026.
31 Skollag (SFS 2010:800), kap 6, 8§.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
28 (42)
• säkerställa att omständigheterna kring en anmälan om
trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande
behandling utreds skyndsamt32
• vidta skäliga åtgärder för att motverka att grunden för
anmälan inträffar i framtiden33
• systematisera upprättandet av plan mot kränkande
behandling
• följa rektors arbete med aktiva åtgärder samt arbetet med
att motverka kränkande behandling.
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• anmäla till skolchef om ett barn anser sig blivit utsatt för
trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande
behandling
• upprätta plan mot kränkande behandling
• kartlägga risker för diskriminering, repressalier eller andra
hinder för lika rättigheter och möjligheter i verksamheten34
• utifrån kartläggningen vidta förebyggande och främjande
åtgärder för att förebygga diskriminering och sexuella
trakasserier35
• se till att åtgärderna är tidsplanerade36
• årligen dokumentera arbetet med att motverka
diskriminering och sexuella trakasserier37
• alla medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna
upptäcka signaler på när ett barn är utsatt för
diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller
kränkande behandling.
I arbetet med barnsäkerhet på området är grundläggande att
medarbetare
• anmäler till rektor om ett barn anser sig blivit utsatt för
trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande
behandling
• medverka och bidra i arbetet med att förebygga och
motverka diskriminering och kränkande behandling.
32 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§.
33 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 2. kap, 7§.
34 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§.
35 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 2§.
36 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 3§.
37 Diskrimineringslag (SFS 2008:567), 3. kap, 20§.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
29 (42)
Egenvård i förskolan
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlade hälso-
Exempel
och sjukvårdspersonal har bedömt att patienten kan utföra själv eller
med hjälp av någon annan.38 Det är hälso- och sjukvården som gör
denna bedömning, inte förskolan. När ett barn är i förskolan övergår
Förebyggande arbete
tillsynsansvaret för barnet till huvudmannen. Tillsynsansvaret
Kartlägga tidigare erfarenhet av
egenvårdsbehandling bland innebär bland annat ett ansvar för att barnet får sina behov
medarbaterare. tillgodosedda och inte tar skada.39 Bedömningen kan innebära att
förskolans medarbetare hjälper barn med egenvården. Det kan till
exempel handla om kroniska sjukdomar så som diabetes eller
medicinering vid akuta sjukdomstillstånd. Vid egenvård gäller inte
hälso- och sjukvårdslagen.40
Mer information
Exakt vilka åtgärder som kan utföras som egenvård är inte reglerat i
lagen utan måste bedömas i varje enskilt fall. Om behandlande
hälso- och sjukvårdpersonal bedömer att ett barn är i behov av
Lag om egenvård
egenvård under tiden på förskolan ska vårdnadshavaren lämna ett
(SFS 2022:1250)
intyg till förskolan. I planeringen av egenvårdsinsatser ska hälso-
och sjukvården dokumentera hur utförare av egenvården ska få ta
Skolverket del av information och instruktioner om egenvården.41 Förskolan
Egenvård i förskola, skola och ska följa den dokumenterade instruktionen.
fritidshem
Stadsövergripande riktlinje
Socialstyrelsen
Alla förskolor i Stockholms stad ska ha organisation och rutiner för
Kunskapsstöd för egenvård –
egenvård i förskolan. Förskolans medarbetare ska få förutsättningar
enligt egenvårdslagen. Stödet
att utföra uppdraget enligt instruktion.
riktar sig till hälso- och
sjukvård,
socialtjänst och LSS- Stadsdelsnämnderna ska
verksamheter. • säkerställa att förskoleenheterna har en organisation och
rutiner för en säker och ändamålsenlig egenvård.
Samlat stöd för patientsäkerhet
– Egenvård
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
att säkerställa att det finns en vägledning för framtagande av rutiner
för egenvård. Vägledningen bör synliggöra att rutinerna för
egenvård ska
• vara anpassade utifrån det enskilda barnets förutsättningar
och behov
• utgå från behandlade hälso- och sjukvårdspersonals
bedömning om egenvårdsinsatser
• innefatta en beskrivning av hur egenvårdsinsatserna ska
dokumenteras, samt vilka faktiska omständigheter och
händelser med koppling till egenvården som i övrigt ska
dokumenteras
38 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 2§.
39 Föräldrabalken (SFS 1949:381), 6 kapitlet 2 §; NJA 1984 s. 764.
40 Lag om egenvård (SFS 2022:1250), 5§.
41 SOFS 2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras
som egenvård, 5 kap. 3–4 §.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
30 (42)
• tas fram i samverkan med vårdnadshavare.
Sjukdomsinformation är en känslig personuppgift och därför
behöver skolchef säkerställa att det finns rutiner för att behandla
sådan information, se säkerhetsområdet Informationssäkerhet.
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• efterfråga intyg på egenvårdsinsatser från behandlande
hälso- och sjukvårdspersonal från vårdnadshavare, och att
ett sådant intyg enbart sparas så länge egenvårdsinsatsen är
aktuell
• rutinerna för egenvård är framtagna utifrån det enskilda
barnets behov
• utifrån de dokumenterade instruktionerna skapa möjlighet
för information och överlåtelse av läkemedelshantering till
berörda medarbetare
• se över organisationen av verksamheten så att det alltid
finns medarbetare som kan genomföra egenvården på ett
säkert sätt.
I arbetet på området behöver rektor göra en bedömning av vilka
medarbetare som behöver ha information om behovet av
egenvårdsinsatser samt att läkemedel förvaras på ett säkert sätt,
enbart åtkomlig för förskolepersonal.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
31 (42)
Hot och våld
Vid hot om våld eller våld på förskolan är det viktigt att
Exempel
medarbetarna har kännedom om hur de ska agera för att trygga
säkerheten för barn och medarbetare. I våld ingår både hot om våld,
Kris våld i förskolans närområde eller våld på förskolan – däribland
Pågående dödligt våld. pågående dödligt våld.
I enlighet med skollagen ska alla förskolor ha en beredskapsplan för
Allvarlig händelse
åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig
Hot om våld.
våldssituation.42 Vidare ska alla förskolor bedriva ett löpande arbete
för att säkerställa att det finns beredskap för sådana situationer. Det
Förebyggande arbete ska även vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ha
Utbildning. tillträde till förskolan eller gården under tiden när verksamheten
pågår. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, 18 kap,
13 a §) ska beredskapsplanen vara sekretesskyddad.43
Stadsövergripande riktlinje
Alla förskolor ska ha en beredskapsplan anpassad efter lokala
Mer information
förutsättningar och utifrån sekretessbestämmelser säkerställa att
obehöriga ej tar del av planen.
Skollag (SFS 2010:800) Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att varje förskoleenhet har en beredskapsplan
Center mot med åtgärder vid en allvarlig våldssituation eller hot om en
våldsbejakande allvarlig våldssituation
• följa förskoleenheternas löpande arbete för att skapa och
extremism (CVE)
upprätthålla beredskap för att hantera allvarliga
Så kan vi förebygga
skolattacker våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer
• säkerställa att det finns rutiner och resurser på varje
Myndigheten för civilt
förskoleenhet för att obehöriga inte äger tillträde till
försvar (MCF)
förskolans gårdar eller lokaler under tiden när
Våldshandlingar med stora
verksamheten pågår.
konsekvenser i skolan
Beredskapsplanen ska beskriva hur medarbetare och barn ska agera
Skolverket
vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig
Beredskapsplan för allvarliga
våldssituationer våldssituation. Beredskapsplanen ska innehålla
• en planläggning för hur förskolan kan genomföra en
Exempel checklista
inrymning, utrymning och utestängning
beredskapsplan för allvarliga
• vilka säkra tillflyktsplatser eller flyktvägar som förskolan
våldssituationer eller hot om
allvarlig våldssituation kan använda
• en beskrivning av lokalernas fysiska förutsättningar som
innehåller de identifierade säkra tillflyktsplatserna
• en rollfördelning som tydliggör vem som ansvarar för
specifika uppgifter när en allvarlig våldssituation uppstår.
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
42 Skollag (SFS 2010:800), 6 a kap. 3–4§.
43 Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400), 18 kap, 13 a §.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
32 (42)
med utgångspunkt från varje förskoleenhets lokala förutsättningar
löpande
• identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter samt vidta
åtgärder för att minska dessa
• göra en översyn och riskbedömning av lokalerna
• uppdatera beredskapsplanen utifrån förändrade
förutsättningar
• informera medarbetarna om planeringen och säkerställa att
de vet hur de ska agera
• anpassa planeringen utifrån barn i behov av särskilt stöd
• planera för utbildning och övning, exempelvis genom att
inrymma, utrymma, fly, söka skydd och larma
• vidta nödvändiga åtgärder i lokalerna och organisationen av
utbildningen för att förhindra att obehöriga personer har
tillträde till förskolans gårdar eller lokaler under tiden när
verksamheten pågår.
Medarbetare behöver vara insatta i beredskapsplanen och ha
tillräcklig kompetens för att kunna agera vid en allvarlig
våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Vidare är det
relevant att göra avvägningar om hur mycket förskolan kan och bör
involvera barn i arbetet och eventuella övningar.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
33 (42)
Hygien och smittspridning
Förskolan ska erbjuda en god och hälsofrämjande miljö för alla
Exempel
barn. Området hygien och smittspridning syftar till att minska
risken för att barn blir utsatta för smitta i förskolans verksamhet.
Kris Livsmedelshygien ingår som en del av säkerhetsområdet Livsmedel.
Omfattande smittspridning av
ett smittämne som påverkar
Region Stockholm, genom Smittskydd Stockholm, och
stora delar av samhället.
Folkhälsomyndigheten erbjuder råd och stöd för förskolans arbete
med att förebygga smitta. Regionens material ger en övergripande
Allvarlig händelse
bild av arbetet, medan Folkhälsomyndighetens vägledning är mer
Fall av allmänfarlig och
omfattande och djupgående.
smittspårskyldig infektion på
förskolan, till exempel EHEC.
Stadsövergripande riktlinje
Förskolan bör, om det inte finns särskilda skäl för annat, följa
Förebyggande arbete
Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i förskolan – Vägledning
Egenkontroll och hygienrutiner.
till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och
hantera smitta.
Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att förskolor genomför egenkontroller för att
Mer information motverka och förebygga oangelägenheter för människors
hälsa och miljön44, se mer information under
säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet
Miljöbalk (SFS 1998:08)
• säkerställa att stadsdelsförvaltningarna följer
Smittskyddslag Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheters,
(SFS 2004:168)
exempelvis MCF:s45 och Skolverkets, råd och
Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid pandemier eller andra allvarliga
allmänna råd om städning i
utbrott av smittsamma sjukdomar.
skolor, förskolor, fritidshem och
öppen fritidsverksamhet
(FoHMFS 2014:19)
Vidare bör stadsdelsnämnderna säkerställa att
stadsdelsförvaltningarna har en stödjande och samordnade funktion
Läroplan för förskolan Lpfö 18
reviderad 2025 för samråd med regionens smittskyddsenhet.46
(SKOLFS 2025:23)
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete angående
Folkhälsomyndigheten hygien och smittspridning är att årligen följa upp och analysera hur
förskolor inom stadsdelsområdet arbetar för att förebygga och
Smitta i förskolan
hantera smitta.47
Region Stockholm
Råd och stöd för att minska Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete angående hygien
smittspridning i förskolan och smittspridning är att
44 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§.
45 Innan 1 januari 2026 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
46 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal
och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta.
47 Ibid.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
34 (42)
• varje förskola har hygien- och städrutiner anpassade efter
lokala förutsättningar48, däribland beaktar särskilt
smittkänsliga barn
• årligen följa upp smittskyddsarbetet49
• vårdnadshavare får information om hur de kan bidra till att
minska smittspridningen i förskolan.
Folkhälsomyndighetens vägledning Smitta i Förskola kan vara ett
stöd vid framtagande av hygienrutiner.
48 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem
och öppen fritidsverksamhet.
49 Folkhälsomyndigheten (2024), Smitta i förskolan – Vägledning till personal
och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
35 (42)
Inne- och utemiljö
Det finns flera olika perspektiv på förskolans inne- och utemiljö
Exempel
som verksamheten behöver beakta i säkerhetsarbetet. Det kan vara
allt från att förebygga risker genom en kemikaliesmart och giftfri
Kris förskola eller en god ljudmiljö, eller att identifiera otrygga platser,
Allvarliga brister i inomhusmiljö avlägsna narkotika från gården eller hantera en pågående
som kan innebära direkt fara översvämning.
för liv.
För information om hygienrutiner, se säkerhetsområdet Hygien och
Allvarlig händelse smittspridning samt Livsmedel.
Återkommande brister i
städning.
Stadsövergripande riktlinje
Förskolan ska följa Boverkets Regler i Sverige för lekplatser och
lekredskap. Alla förskolor ska minst en gång per år genomföra och
Förebyggande arbete
dokumentera en barnsäkerhetsrond av inne- och utemiljön.
Barnsäkerhetsrond.
Dokumentationen ska vara skriftlig och innehålla
• datum för genomförande
• behov av åtgärder, sista datum för åtgärdande samt vem
som är ansvarig för åtgärden.
Mer information Stadsdelsnämnderna ska
• vid beslut om upprustning av befintliga gårdar eller vid
Miljöbalk (SFS 1998:08) planering av nya förskolegårdar ta hänsyn till Stockholms
stads lekvärdesriktlinje50
Plan- och bygglag
• säkerställa att förskoleenheter genomför egenkontroller för
(SFS 2010:900)
att motverka och förebygga oangelägenheter för
Folkhälsomyndighetens människors hälsa och miljön51, se mer information under
allmänna råd om städning i
säkerhetsområdet Övergripande om barnsäkerhetsarbetet
skolor, förskolor, fritidshem och
öppen fritidsverksamhet
(FoHMFS 2014:19)
Vidare bör stadsdelsnämnderna följa upp resultaten av
barnsäkerhetsronderna.
Boverket
Regler i Sverige för lekplatser Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
och lekredskap.
att
• säkerställa att rektor har kontinuitetsplaner för att trygga
Stockholms stad
barns säkerhet vid allvarliga samhällsstörningar såsom
Minska skadliga kemikalier i
översvämningar, strömavbrott och förlust av telefonnät
förskola och skola
• bedriva ett aktivt arbete för att minska skadliga kemikalier i
Utformning av förskole- och förskolan, bland annat vid inköp av leksaker
skolgårdar
• säkerställa att alla förskolor har rutiner för lokalvård.52
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
50 Stockholms stad (Dnr. FÖF 2004/301), Lekvärdesriktlinjer Utformning av
förskole- och skolgårdar.
51 Miljöbalk (SFS 1998:808), 26 kap. 19§.
52 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem
och öppen fritidsverksamhet.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
36 (42)
• skapa förutsättningar för medarbetarna att genomföra
barnsäkerhetsronden och ta tillvara resultaten i det
systematiska barnsäkerhetsarbetet
• lokaler som förskolan använder regelbundet städas
dagligen, om det inte finns en särskild anledning till annat53
• vid utformning och inredning av lokalerna beakta hur
ansamling av damm kan motverkas och städning
underlättas54
• ta hänsyn till hälsa och miljö vid inköp av utrustning och
förbrukningsmaterial.55
I arbetet med att skapa en säker innemiljö behöver rutinerna för
lokalvård innefatta, utöver städning av lokaler,
• rengöring av leksaker, textilier och städmaterial
• uppföljning och kontroll av städningen.
För att skapa en säker utomhusmiljö är det av vikt att förskolan har
rutiner för att avlägsna farliga föremål från gården.
53 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem
och öppen fritidsverksamhet.
54 FoHMFS 2014:19, Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem
och öppen fritidsverksamhet.
55 Folkhälsomyndigheten (2024), Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och
förskolan.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
37 (42)
Incidenter vid övergång mellan förskola och
hem
Exempel Incidenter vid övergångar kan vara att medarbetare uppfattar att
vårdnadshavare är berusade vid hämtning eller lämning, att ett barn
blir hämtad av fel person eller att ett barn inte blir hämtat. För mer
Kris
information om hur medarbetare ska agera vid hotfulla eller
Person med besöksförbud
hämtar barnet. våldsamma situationer, se säkerhetsområdet Hot och våld. Om det
finns tecken på missbruk hos den vuxna, eller att medarbetare
känner oro för barnet på annat sätt, vid övergång mellan förskola
Allvarlig händelse
och hem ska förskolan göra en orosanmälan. En sådan anmälan ska
Ingen hämtar barnet.
göras utan dröjsmål till socialtjänstens mottagarfunktion eller
Förebyggande arbete socialjouren beroende på tidpunkt på dygnet. För mer information
Rutiner för hämtning. se säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet.
Stadsövergripande riktlinje
Alla förskolor ska ha rutiner för hur medarbetarna ska agera vid
incidenter vid övergång mellan förskola och hem.
Mer information Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att förskoleenheterna har rutiner för hur
medarbetarna ska agera vid incidenter vid övergångar
Föräldrabalk (SFS 1949:381)
mellan förskola och hem.
Rutinerna ska innefatta
• åtgärder för att förebygga att fel person hämtar barnet
• hur lång tid efter hämtningstid som får förlöpa innan
förskolan kontaktar vårdnadshavare
• hur medarbetare ska agera om ett barn inte blir hämtat,
såsom vem som ska kontaktas när ett barn inte blir hämtat
• hur medarbetare ska agera om fel person har hämtat barnet.
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
att som en del av det systematiska barnsäkerhetsarbetet följa upp
incidenter vid lämning och hämtning.
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området att
• det finns rutiner för att dokumentera vem som får hämta
barnet och när barnet ska bli hämtat
• vid behov vara insatt i hur rätten till vårdnad är fördelad
• i samråd med vårdnadshavare bedöma vilka som ska ha
information om att det finns barn i verksamheten som lever
med en hotbild.
I arbetet med barnsäkerhet på området är det en förutsättning att
medarbetare vet vem som ska hämta barnet, när barnet ska bli
hämtat samt att personen som hämtar barnet har rätten att hämta.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
38 (42)
Informationssäkerhet
Förskolan hanterar en mängd information om barn. Därför är det av
Exempel
vikt att förskolan har en god säkerhetskultur och att
informationshantering sker på ett tryggt och säkert sätt.
Kris
Stadsövergripande riktlinje Skyddade personuppgifter röjs.
Stadens förskolor ska följa riktlinjen för informationssäkerhet56 och
ha rutiner för sekretesshantering. Dessa rutiner bör utgå från den
Allvarlig händelse
vägledning om förskolans sekretesshantering som tillhör
Oaktsam hantering av känsliga
säkerhetsområdet Informationssäkerhet57.
personuppgifter.
Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att handlingsplanen för sekretesshantering är Förebyggande arbete
implementerad på varje förskoleenhet Utbildning.
• säkerställa att det finns lokal anvisning som beskriver de
övergripande reglerna för informationssäkerhetsarbetet
• säkerställa operativ styrning, resurstilldelning och
uppföljning av det lokala informationssäkerhetsarbetet.
Mer information
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
att följa upp, analysera och förebygga säkerhetsincidenter.
EU:s dataskyddsförordning
(GDPR)
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• verkar för en god säkerhetskultur58 Offentlighets- och sekretesslag
• säkerställer att det finns rutiner för hur och var medarbetare (SFS 2009:400)
ska rapportera informationssäkerhetsincidenter
Stockholms stad
• hantera skyddade personuppgifter på ett säkert sätt
• medarbetare har en förståelse för att de enbart ska delge Informationssäkerhet
Riktlinjer för
information till den som behöver, och iaktta särskilt
informationssäkerhet i
aktsamhet för barn med skyddade personuppgifter. Stockholms stad
Integritetsskydds
För att skapa en säker IT-miljö är det viktiga att alla anställda inom
myndigheten
staden
Det här gäller enligt
• årligen genomgår obligatoriska utbildningar i
dataskyddsförordningen
informationssäkerhet
• genomför säkerhetsuppdateringar av digitala verktyg
• använder stadens tekniska lösningar för att hantera
information
• uppmärksammar, dokumenterar och registrerar
informationssäkerhetsincidenter59.
56 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i
Stockholms stad.
57 Publiceras 2026.
58 Stockholms stad (Dnr. KS 2023/1192) Tillämpningsanvisning till stadens
riktlinje för informationssäkerhet.
59 Stockholms stad (Dnr. KS 2021/866), Riktlinjer för informationssäkerhet i
Stockholms stad.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
39 (42)
Livsmedel
Förskolan ska erbjuda goda och näringsriktiga måltider för alla
Exempel
barn. Det är viktigt att medarbetare hanterar maten på ett säkert sätt
så ingen blir sjuk av den. Därför måste alla medarbetare som
handskas med mat inom förskolan ha kunskap för en säker
Allvarlig händelse
hantering. Miljöförvaltningen i Stockholms stad ska genom tillsyn
Smittspridning förorsakad av
bristande livsmedelshygien. av alla registrerade kök se till att lagar och föreskrifter följs.
Stadsövergripande riktlinje
Förebyggande arbete Förskolan ska, om det inte finns särskilda skäll för annat, följa
Utbildning. Livsmedelverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan.60 De
bör även följa SKR:s Branschriktlinjer för offentlig säker mat.61
Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att varje förskoleenhet genomför egenkontroller
för att motverka och förebygga oangelägenheter för
Mer information
människors hälsa och miljön62, se Övergripande om
barnsäkerhetsarbetet.
Livsmedelslag (SFS 2006:804)
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
Livsmedelsförordning (SFS
att säkerställa att förskolan genomför egenkontroller av
2006:813)
livsmedelshantering.
SKR
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
Avdelningskök, förskola
• varje förskola har ett system för egenkontroll
Branschriktlinjer för offentlig • medarbetare som arbetar med tillagning av mat och
säker mat servering har den kompetens som krävs för att hanteringen
sker på ett säkert sätt
Egenkontroll i tillagningskök
Stockholms stad I arbetet med barnsäkerhet på området är det relevant att beakta
olika förutsättningar utifrån kökens olika storlek, som till exempel
Måltidsberedskap för
Stockholms stads förskolor skillnaden för avdelningskök på förskolan och ett stort
tillagningskök.
60 Livsmedelsverket (2023), Nationella riktlinjer för måltider i förskolan.
61 Sveriges kommuner och regioner, Branschriktlinjer för offentlig säker mat.
62 EG-förordning 852/2004.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
40 (42)
Sjukdomsfall och personskador
Barn ska vara trygga på förskolan och få en god omsorg, vilket
Exempel
innefattar att medarbetare på förskolan behöver vara förberedd för
att hantera både enklare och allvarligare sjukdomsfall och
personskador. Kris
Dödsfall.
Stadsövergripande rutiner
Alla förskolor ska ha rutiner för akuta sjukdomstillstånd och
Allvarlig händelse
olycksfall samt för dödsfall. Varje medarbetare på förskolan ska
Olyckor som föranleder
minst vartannat år uppdatera sina kunskaper i första hjälpen.
vådbesök.
Stadsdelsnämnderna ska
• säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för hur Förebyggande arbete
ledning och förskolepersonal ska agera vid akuta Utbildning i hjärt- och
lungräddning och första
sjukdomstillstånd och olycksfall samt dödsfall.
hjälpen.
Rutinerna ska, förutom akuta sjukdomstillstånd, olycksfall samt
dödsfall bland barn innehålla
• rutiner för
- hur medarbetare ska agera om akut sjukdomstillstånd,
allvarlig olycka eller dödsfall gäller en kollega,
Mer information
vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till
barnet
Skollag (SFS 2010:800)
- hur information om akuta sjukdomstillstånd, allvarliga
olycksfall eller dödsfall bland barn, medarbetare,
vårdnadshavare, förälder eller annan nära anhörig till HLR – Rådet
barnet, såväl i som utanför verksamheten, ska Så här gör du barn-HLR
kommuniceras till berörda;
Branschriktlinjer för offentlig
• kontaktuppgifter till viktiga aktörer vid en krissituation.
säker mat
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är Egenkontroll i tillagningskök
att
Stockholms stad
• meddela stadsdelsdirektören om allvarliga olyckor, svåra
Krisstöd i Stockholms stad
sjukdomsfall och dödsfall under pågående verksamhet
• säkerställa att det på varje förskola finns rutiner för att
Systematiskt säkerhetsarbetet
dokumentera, rapportera och utreda tillbud och olyckor
• de kommunala förskolorna inom stadsdelsområdet har
gemensamma rutiner för hur rektor och förskolans
medarbetare ska hantera och bemöta barn, vårdnadshavare
och medarbetare vid allvarliga olyckor, svåra sjukdomar
och dödsfall.
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
dokumentera när en medarbetare senaste genomförde en kurs i
hjärt- och lungräddning samt första hjälpen, och vid behov erbjuda
utbildning.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
41 (42)
Utflykter
Utflykter utgör en särskild situation som skiljer sig från den
Exempel
verksamhet som förskolan bedriver på förskolans område.
Huvudregel för utflykter är att samma riktlinjer gäller för
Kris verksamhet på och utanför förskolans område, till exempel riktlinjer
Terroristattentat i närheten av om ett barn försvinner när verksamheten pågår eller hur förskolan
pågående utflykt. ska agera vid en olycka.
Allvarlig händelse Stadsövergripande riktlinje
Kraftiga trafikstörningar med Förskolan ska ha rutiner för organiseringen av utflykter. Utflykter
stor påverkan på möjligheterna till nya platser eller utflykter till kända platser inom närområdet kan
att ta sig tillbaka till förskolan. kräva olika typer av förberedelser och rutiner.
Stadsdelsnämnderna ska
Förebyggande arbete
• säkerställa att varje förskoleenhet har rutiner för utflykter.
Ta del av väderleksprognoser.
Dessa rutiner ska omfatta
• hur utflykter ska bemannas och planeras
• checklista för nödvändig packning, däribland barnlista och
vem som ansvarar för omvärldsbevakning, såsom
Mer information
väderprognoser samt trafikstörningar
• säkerställan av aktuell kontaktlista till vårdnadshavare
Föräldrabalk (SFS 1949:381) • hur medarbetarna ska agera vid allvarliga samhällstörande
händelser.
Skollag (SFS 2010:800)
Grundläggande för skolchefs barnsäkerhetsarbete på området är
SKR
säkerställa att rektor är informerade om ett förändrat säkerhetsläge
Mat på utflykt, förskola som påverkar förutsättningarna för utflykter.
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är
säkerställa att medarbetarna är informerade om ett förändrat
säkerhetsläge som påverkar förutsättningarna för utflykter.
Vid utflykter är det viktigt att medarbetare håller sig informerade
om trafikstörningar och vädervarningar från SMHI. Vid gul varning
ska medarbetarna pröva omständigheterna för utflykten och vid
orange eller röd varning ska utflykten ställas in.
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor
42 (42)
Väderförhållanden
Höga temperaturer, sträng kyla, kraftiga skyfall eller snöstormar är
Exempel
alla väderförhållanden som kan påverka barnsäkerhetsarbetet i
förskolan.
Kris
Stadsövergripande riktlinje Översvämning med akuta och
Alla förskolor ska bedriva ett aktivt beredskapsarbete och ha allvarliga konsekvenser för
samhället.
kontinuitetsplaner för att kunna bedriva en säker verksamhet även
vid väderförhållanden som innebär förlust av till exempel vatten
Allvarlig händelse
och el. Vidare ska alla förskolor ha rutiner för att trygga barns
Långvarig värmebölja.
välbefinnande i händelse av värmebölja.
Stadsdelsnämnderna ska
Förebyggande arbete
• säkerställa att det inom stadsdelsområdet finns rutiner i
Kartlägga möjligheterna för
händelse av värmebölja skugga och svalka i lokalerna
• säkerställa att det vid varje förskoleenhet finns och i utemiljön.
.
kontinuitetsplaner för en säker verksamhet även under
påverka av andra extrema väderförhållanden, exempelvis
sträng kyla eller skyfall.
Grundläggande för skolchefens barnsäkerhetsarbete på området är
Mer information
att alla förskolor har rutiner för att kunna bedriva en säker
verksamhet även under påverkan av extrema väderförhållanden.
Skollag (SFS 2010:800)
Grundläggande för rektors barnsäkerhetsarbete på området är att
• rutinerna är anpassade efter varje enskild förskolas Boverket
förutsättningar, såsom geografiskt läge
Värmebölja
• vädervarningar ingår som en del av ledningsgruppens och
förskolans omvärldsbevakning Folkhälsomyndigheten
• medarbetare har kunskap om barn som är extra sårbara för Råd vid värmeböljor till
personal inom barnomsorg
värme.
I framtagande av rutinerna kan materialet för åtgärder vid
värmebölja fungera som ett stöd63.
63 Publiceras 2026.
---
[Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.pdf]
K ommunstyrelsen Remissbrev
Rotel VII Dnr KS 2026/321
Sida 1 (2)
2026-03-06
Till berörd remissinstans
Remiss av Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Remiss från kommunstyrelsen Stockholms stad.
Ni ombeds att yttra er över bifogad remiss senast
2026-04-28. Kontakta ansvarig handläggare om ni inte kan svara
inom utsatt tid.
För kännedom ska Stadsledningskontoret yttra sig över remissen
senast 2026-05-12.
Ansvarig borgarrådssekreterare är Daniel Nilsson Brodén.
Telefonnummer: 08-50829097.
Expediering av remissvar till kommunstyrelsen
Remissinstanser inom eDok (Stockholms stads
ärendehanteringssystem)
• Använd funktionen Svara på remiss för expediering till
kommunstyrelsens registratur (KF/KS kansli).
• Använd även korrespondensverktyget för att skicka
tjänsteutlåtandet i word-format och det autogenererade
protokollsutdraget i pdf-format till
RVII-remissvar.SLK@stockholm.se
• Ange diarienummer KS 2026/321 i ämnesraden.
• Bilägg inte remissen.
Övriga remissinstanser
• Skicka remissvaret i pdf-format till
kommunstyrelsen@stockholm.se
• Skicka remissvaret i word-format till
RVII-remissvar.SLK@stockholm.se
• Ange diarienummer KS 2026/321 i ämnesraden.
• Bilägg inte remissen.
Kommunstyrelsen
Stadshuset
105 35 Stockholm
Växel 08-508 290 00
kommunstyrelsen@stockholm.se
start.stockholm
Remissbrev
Dnr KS 2026/321
Sida 2 (2)
Remissinstanser
• Stadsledningskontoret
• Bromma stadsdelsnämnd
• Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
• Farsta stadsdelsnämnd
• Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd
• Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
• Järva stadsdelsnämnd
• Kungsholmens stadsdelsnämnd
• Norra innerstadens stadsdelsnämnd
• Skarpnäcks stadsdelsnämnd
• Skärholmens stadsdelsnämnd
• Södermalms stadsdelsnämnd
Bilagor
1. Tjänsteutåtande - Förslag till revidering riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola
2. Bilaga - Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor
3. Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor, KS 2026/321
Med vänlig hälsning,
Daniel Nilsson Brodén
Rotel VII
Remiss av Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
---
[Tjänsteutåtande - Förslag till revidering riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola.pdf]
Förskoleförvaltningen Tjänsteutlåtande
Avdelningen för stadsövergripande Dnr FÖF 2025/403
utveckling 2026-01-22
Sida 1 (7)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till
Adrian Forssander Förskolenämnden
Telefon: 08-50800959 2026-03-03
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Förslag till revidering av riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskola.
Förvaltningens förslag till beslut
1. Förskolenämnden godkänner att Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor i enlighet med bilaga
till förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Förskolenämnden hemställer att kommunfullmäktige antar
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala
förskolor i enlighet med bilaga till förskoleförvaltningens
tjänsteutlåtande.
3. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
4. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning
Enligt 2025 års verksamhetsplan ska förskoleförvaltningen revidera
Säker förskola, riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholm stads
kommunala förskolor (hädanwfter Säker förskola).
Syftet med riktlinjerna är stärkt systematik och likvärdighet i
barnsäkerhetsarbetet inom stadens förskolor. Dokumentet riktar sig
till nämnder, förvaltningar, skolchefer och rektorer, men även
enskilda huvudmän kan använda riktlinjerna. Den nya strukturen
tydliggör ansvarsfördelning och stärker det systematiska arbetet.
Förändringar i lagstiftning och kommunala styrdokument har
påverkat revideringen. Fokus i barnsäkerhetsarbetet är det
förebyggande arbetet, men det ska också finnas förberedelser för
allvarliga händelser och kriser. Även den lokala kontexten är viktig
för barnsäkerhetsarbetet.
Förvaltningen föreslår att åtta tidigare handlingsplaner ersätts med
rutiner, i vissa fall med tillhörande vägledningar. Vägledningarna
Förskoleförvaltningen föreslås publiceras under 2026 och innefatta följande områden:
Avdelningen för stadsövergripande utveckling
Barn som far illa, Brott mot barn i verksamheten, Diskriminering
Kaplansbacken 10 och kränkande behandling samt Sekretesshantering.
Box 12278
102 27 Stockholm
https://start.stockholm/
Tjänsteutlåtande
Dnr FÖF 2025/403
Sida 2 (7)
Bakgrund
I 2025 års verksamhetsplan för förskolenämnden framgår det att
förskoleförvaltningen ska revidera Säker förskola, riktlinjer för
barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskolor (hädanefter
Säker förskola). Kommunfullmäktige beslutade om riktlinjerna
Säker Förskola i juni 2018 och riktlinjerna har sedan dess reviderats
två gånger, 2020 och 2023.
Sedan beslutet 2018 har säkerhetsfrågor fått ökat aktualitet, bland
annat till följd av Covid 19-pandemin, våldsdåd i lokalsamhället
och skolmiljöer samt förändringar i Sveriges säkerhetsläge. Detta
har bland annat lett till revideringar i både nationella och
kommunala styrdokument. För att säkerställa ett relevant och
effektivt barnsäkerhetsarbete har därför en revidering av riktlinjerna
blivit allt mer aktuell.
Ärendet
Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt. Riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola ska stärka
systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i stadens
förskolor. Målgrupperna för riktlinjerna är främst nämnder med
ansvar för förskolefrågor och tillhörande förvaltningar, skolchefer
samt rektorer. Även enskilda huvudmän kan använda dokumentet
som ett stöd i sitt arbete.
Förskoleförvaltningen har tagit fram riktlinjerna i samverkan med
stadsdelsförvaltningarna, dels genom en referensgrupp med
representation från fyra stadsdelsförvaltningar, dels genom
samverkan med skolcheferna. Eftersom frågan om barnsäkerhet
inrymmer många olika perspektiv har arbetet även inkluderat
strateger på förskoleförvaltningen med särskild kompetens inom
områdena barnhälsa, livsmedel och kris- och beredskap.
Riktlinjerna är indelad i tre delar Inledning, Vägledning och
Säkerhetsområden.
Inledningen ramar in riktlinjerna och beskriver några viktiga
utgångspunkter för arbetet, bland annat det förebyggande arbetet
och barn som rättighetsbärare. Vidare beskriver inledningen
avgränsningen mellan barnsäkerhetsarbetet, arbetsmiljöarbetet och
beredskapsarbetet.
Delen Vägledning sätter säkerhetsarbetet i relation till nationella
och kommunala styrdokument samt andra centrala utgångspunkter,
såsom ansvarsfördelning i arbetet och det systematiska
barnsäkerhetsarbetet.
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Tjänsteutlåtande
Dnr FÖF 2025/403
Sida 3 (7)
Arbetet med barnsäkerhet är beskrivet utifrån tre nivåer:
förebyggande arbete, allvarliga händelser och kris. Huvudfokus ska
ligga på det förebyggande arbetet. På så sätt kan skolchef och rektor
minska riskerna för att en allvarlig händelse eller kris sker,
samtidigt som de kan öka sin beredskap inför sådana händelser. Det
framgår även vikten av att anpassa säkerhetsarbetet utifrån
förskolans lokala kontext.
Säkerhetsområden är den sista delen av riktlinjerna och beskriver
ansvaret mer detaljerat utifrån olika områden. Följande områden
finns med
• Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete
• Barn som far illa i hemmet
• Barn som försvinner när verksamheten pågår
• Brand
• Brott mot barn i verksamheten
• Diskriminering och kränkande behandling
• Egenvård i förskolan
• Hot och våld
• Hygien och smittspridning
• Inne- och utemiljö
• Incidenter vid övergång mellan förskola och hem
• Informationssäkerhet
• Livsmedel
• Sjukdomsfall och personskador
• Utflykter
• Väderförhållanden
Det första området, Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbetet,
ger en generell riktning åt barnsäkerhetsarbetet för de olika nivåerna
i styrkedjan. Här finns även riktlinjer som är gemensamma för alla
säkerhetsområden, såsom nämndernas ansvar att följa upp och
implementera barnsäkerhetsarbetet. Det framgår även att rektor
behöver säkerställa att medarbetare på förskolan har den kompetens
som krävs för att kunna genomföra arbetet på ett professionellt sätt.
För de övriga säkerhetsområdena är arbetet beskrivet mer specifikt
utifrån respektive områdes särart.
Ärendets beredning
Inom förskoleförvaltningen har avdelning för stadsövergripande
utveckling berett ärendet. Samarbete har skett med representanter
från stadsdelsnämnderna, såsom skolchefer och strateger, samt
andra avdelningar på förskoleförvaltningen.
Ärendet kommer behandlas i samverkan med de fackliga
organisationerna den 23 februari 2026. Funktionshinderrådet
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Tjänsteutlåtande
Dnr FÖF 2025/403
Sida 4 (7)
kommer få möjlighet att behandla ärendet vid sammanträdet den 11
februari 2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förskoleförvaltningen har vid framtagandet av förslaget till
reviderad riktlinje för barnsäkerhet strävat efter att stärka
systematiken och likvärdigheten i stadens barnsäkerhetsarbete. Med
hänsyn till arbetets komplexitet och överlappande perspektiv har
förvaltningen bedömt att en mer omfattande revidering är
nödvändig. Syftet är att skapa ett mer sammanhållet och
lättillgängligt dokument som underlättar förståelsen för
barnsäkerhetsarbetet, och som blir mer praktiskt tillämpbart för
verksamheterna.
Behovet av en mer omfattande omarbetning bygger på flera
faktorer:
• Förändrad lagstiftning sedan 2018, bland annat gällande
egenvård och skolsäkerhet.
• Behov av tydligare ansvarsfördelning efter bildandet av
förskolenämnden.
• Ökat behov av avgränsningar på grund av ett förändrat
säkerhetsläge med ökat fokus på beredskap.
• Stadens förtydliganden kring beslutsnivåer för kommunala
styrdokument.
I bedömningen att det finns ett behov av en mer omfattande
bearbetning har förvaltningen även tagit hänsyn till uppdaterade
nationella vägledningar, såsom Folkhälsomyndighetens vägledning
om smitta i förskolan.
Handlingsplaner
Den tidigare versionen av Säker förskola angav att varje förskola
skulle ha elva handlingsplaner. Sedan dess har kommunfullmäktige
beslutat om tillämpningsanvisningar för Stockholms stads
stadsövergripande styrdokument.
Tillämpningsanvisningarna förtydligar innehållet i olika typer av
styrdokument och vilken nivå i styrkedjan som är beslutsfattande
för respektive dokument. Handlingsplaner, policyer, program och
riktlinjer är stadsövergripande dokument som kräver beslut av
kommunfullmäktige, medan bland annat vägledningar, rutiner och
stödmaterial kan beslutas lokalt, exempelvis av nämnd.
Förskoleförvaltningen bedömer att det inte är ändamålsenligt eller
resurseffektivt att de elva handlingsplaner ska vara
stadsövergripande. Förvaltning har utifrån detta gjort en genomgång
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Tjänsteutlåtande
Dnr FÖF 2025/403
Sida 5 (7)
av dessa dokument för att bedöma hur dokumenten ska hanteras
framöver.
Bedömningen har utgått från
1. behovet av lokala anpassningar kontra möjligheten till
gemensamma rutiner
2. resurseffektivitet i relation till nyttoeffekt
3. tydlighet i ansvarsfördelning.
Bedömningen har resulterat i följande förslag:
1. Brand
Området brand är redan idag starkt reglerat i nationella och
lokala styrdokument. Med bakgrund av detta föreslår
förskoleförvaltningen att handlingsplanen ersätts med
rutiner för hur medarbetare ska agera i händelse av brand.
2. Hot och våld
Sedan 2025 ska varje förskola ha en beredskapsplan för hur
de ska agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en
allvarlig våldssituation.1 Förskoleförvaltningen menar att
denna plan och en kommunal handlingsplan mot hot och
våld riskerar överlappa varandra. Förvaltningen föreslår
därför att handlingsplanen utgår till förmån för en lokal
beredskapsplan enligt skollagens krav.
3. Akut sjukdom och olycksfall
Förskoleförvaltningen föreslår att handlingsplanen ersätts
med rutiner för hur ledning och förskolepersonal ska agera
vid akuta sjukdomstillstånd och olycksfall, benämnda som
Sjukdomstillstånd och olycksfall.
4. Dödsfall
Förvaltningen förslår att handlingsplanen ersättas med
rutiner för dödsfall.
5. Barn som far illa
Förskoleförvaltningen menar att det är av vikt att staden har
vissa gemensamma utgångspunkter som är desamma i hela
staden. Förvaltningen förslår därför att området ska omfattas
av rutiner för förskolan, som bör utgå från den vägledning
som tillhör säkerhetsområdet Barn som far illa i hemmet.
Framtagandet av denna vägledning behöver ta hänsyn till
behovet av att kunna genomföra lokala anpassningar utifrån
hur samverkan med socialtjänsten är uppbyggd i respektive
stadsdelsområde. Publicering av en sådan vägledning
planeras till 2026.
6. Barn som inte blir hämtat
Förvaltningen förslår att handlingsplanen ersätts med rutiner
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor 1 Skollag (SFS 2010:800), 6 a kap. 3–4§.
Tjänsteutlåtande
Dnr FÖF 2025/403
Sida 6 (7)
för förskolan med den nya benämningen: Incidenter vid
övergångar mellan förskola och hem.
7. Barn som försvinner
Förskoleförvaltningen förslår att denna handlingsplan ersätts
med rutiner för förskolan, med en ny benämning: Barn som
försvinner under pågående verksamhet.
8. Brott mot barn
Området är av en sådan karaktär att förskoleförvaltningen
menar att det finns ett behov av likställiga rutiner i staden
som helhet. Förvaltningen förslår därför att området ska
omfattas av rutiner för förskolan, som bör utgå från den
vägledning som tillhör säkerhetsområdet Brott mot barn i
verksamheten. Publicering av en sådan vägledning planeras
till 2026. Vidare föreslår förvaltningen att rutinerna ska
benämnas: Brott mot barn i verksamheten.
9. Missbruk
Förskoleförvaltningen menar att om förskola får kännedom
om att det finns missbruk inom familjen ska de agera på
samma sätt som vid annan oro för barnet. Med bakgrund av
detta föreslår förvaltningen att missbruk ska ingå i rutinen
Barn som far illa.
10. Sekretesshantering
Området är av en sådan karaktär att förskoleförvaltningen
menar att det finns ett behov av likställiga rutiner i staden
som helhet. Förvaltningen föreslår att sådana rutiner bör
utgå från den vägledning om förskolans sekretesshantering
som tillhör säkerhetsområdet Informationssäkerhet
Publicering av en sådan vägledning planeras till 2026.
11. Värmebölja
Förskoleförvaltningen menar att områdets karaktär lämpar
sig bättre som stödmaterial publicerat på intranätet.
Förvaltningen förslår därför att handlingsplanen ersätts med
ett sådant material. Publicering av ett sådant stödmaterial
planeras till 2026.
Utöver detta föreslår Förskoleförvaltningen en vägledning som stöd
för arbetet att motverka diskriminering och kränkande behandling.
Förvaltningen gör denna bedömning utifrån att detta skulle kunna
bidra till ökad likställighet i arbetet stadens kommunala förskolor,
vilket även skulle stärka möjligheterna att följa upp arbetet på en
stadsövergripande nivå.
Sammantaget föreslår förvaltningen i Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor att följande åtta
handlingsplaner ersätts med rutiner för förskolorna
• barn som far illa i hemmet
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Tjänsteutlåtande
Dnr FÖF 2025/403
Sida 7 (7)
• barn som försvinner under pågående verksamhet
• brand
• brott mot barn i verksamheten
• dödsfall
• incidenter vid övergångar mellan förskola och hem
• sjukdomstillstånd och olycksfall
• sekretesshantering.
Vidare föreslår att förskoleförvaltningen att förvaltningen under
2026 ska publicera fyra vägledningar, som ska vara styrande och
stödjande i stadsdelsnämndernas arbete med att ta fram rutiner inom
följande säkerhetsområden:
• barn som far illa
• brott mot barn i verksamheten
• diskriminering och kränkande behandling
• sekretesshantering.
Förskoleförvaltningens förslag på Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskola har förutsättningar att stärka
systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbete i stadens
förskolor. Förvaltningen föreslår därmed att Förskolenämnden
godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som redovisning av
aktiviteten att revidera Säker förskola, riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholm stads kommunala förskola samt att nämnden överlämnar
tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för vidare beslut.
Gunilla Davidsson Katarina Odén Ryhedee
Förvaltningsdirektör Avdelningschef
Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen
Bilagor
1. Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala
förskolor
Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Gunilla Davidsson, Förvaltningsdirektör 2026-02-17
Katarina Odén Ryhede, Avdelningschef 2026-02-17
---
[(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor.pdf]
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande
Förskoleavdelningen Dnr SKA 2026/202
2026-03-19
Sida 1 (3)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till
Emelie Hellström Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Telefon: 08-50815044 2026-04-23
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor
Svar på remiss från kommunstyrelsen (Dnr 2026/321)
Förvaltningens förslag till beslut
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning
Förvaltningen har mottagit en remiss från kommunstyrelsen där
förvaltningen ombeds yttra sig om Riktlinje för barnsäkerhet i
Stockholms stads kommunala förskolor. Syftet är att stärka
systematiken och likvärdigheten i barnsäkerhetsarbetet inom
stadens förskolor. Riktlinjen är indelad i inledning, vägledning och
säkerhetsområden. Sexton säkerhetsområden inom barnsäkerhet
inkluderas och beskriver säkerhetsarbetet i relation till dessa
områden.
Förvaltningen är positiv till den nya riktlinjen. Förvaltningen anser
att det är positivt att staden arbetar för att säkerställa god
barnsäkerhet på ett likvärdigt och systematiskt sätt.
Bakgrund
Stadsdelsnämnden har mottagit en remiss om Riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Remissen
ska vara besvarad den 28 april 2026.
Ärendet
Enligt förskolenämndens verksamhetsplan 2025 ska
förskoleförvaltningen revidera Säker förskola, riktlinjer för
barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskolor.
Förskoleförvaltningen har bedömt att en mer omfattande revidering
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning
är nödvändig utifrån förändrad lagstiftning, behov av tydligare
Förskoleavdelningen
ansvarsfördelning samt ett ökat behov av avgränsningar på grund av
Björkhagsplan 6
Box 5117 förändrat säkerhetsläge.
121 17 Johanneshov
Växel 08-508 150 00
Fax 08-508 15 099 Syftet med riktlinjen är att stärka systematiken och likvärdigheten i
skarpnack@stockholm.se
barnsäkerhetsarbetet i stadens förskolor samt att skapa ett mer
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/202
Sida 2 (3)
sammanhållet och lättillgängligt dokument som underlättar
förståelsen för barnsäkerhetsarbetet, och som blir mer praktiskt
tillämpbart för verksamheterna. Målgrupperna för riktlinjerna är
främst nämnder med ansvar för förskolefrågor och tillhörande
förvaltningar, skolchefer samt rektorer. Även enskilda huvudmän
kan använda dokumentet som ett stöd i sitt arbete.
Riktlinjen är indelad i tre delar, Inledning, Vägledning och
Säkerhetsområden. Säkerhetsområdena beskriver ansvaret mer
detaljerat utifrån olika områden inom barnsäkerhet.
Förskoleförvaltningen har utgått från tidigare riktlinje och bedömt
vilka områden som ska finnas med i den uppdaterade riktlinjen.
Följande säkerhetsområden finns med i riktlinjen:
• Övergripande ansvar i barnsäkerhetsarbete
• Barn som far illa i hemmet
• Barn som försvinner när verksamheten pågår
• Brand
• Brott mot barn i verksamheten
• Diskriminering och kränkande behandling
• Egenvård i förskolan
• Hot och våld
• Hygien och smittspridning
• Inne- och utemiljö
• Incidenter vid övergång mellan förskola och hem
• Informationssäkerhet
• Livsmedel
• Sjukdomsfall och personskador
• Utflykter
• Väderförhållanden
Inom varje säkerhetsområde finns information om området,
stadsövergripande riktlinjer och ansvarsfördelning.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom förskoleavdelningen. Ärendet har
behandlats i förvaltningsgrupp samt i pensionärsrådet den 16 april
2026.
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen är sammantaget positiv till Säker förskola, riktlinjer
för barnsäkerhet i Stockholm stads kommunala förskolor.
Förvaltningen anser att det är positivt att staden arbetar för att
säkerställa god barnsäkerhet på ett likvärdigt och systematiskt sätt.
I den inledande delen av riktlinjen finns information om
ansvarsfördelning inom Stockholm stad. Förvaltningen föreslår att
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms
stads kommunala förskolor
Tjänsteutlåtande
Dnr SKA 2026/202
Sida 3 (3)
ta bort ansvarsfördelningen, detta för att informationen gäller
Stockholm stads ansvarsfördelning generellt och inte enbart i
förhållande till barnsäkerhetsarbetet.
Förvaltningen efterfrågar en tydligare struktur i dokumentet för att
underlätta överskådligheten och det systematiska arbetet med
barnsäkerhet.
De lokala förutsättningarna är viktiga för barnsäkerheten och i
vägledningen i riktlinjen presenteras inom vilka områden varje
förskoleenhet ska ha lokala rutiner. Förvaltningen efterfrågar att
detta tydligare framgår under det specifika säkerhetsområdet för att
göra det lättöverskådligt för användare.
Förvaltningen uppmärksammar att säkerhetsområdet inne- och
utemiljö saknar information som förvaltningen anser är viktig. Till
exempel nämns inte stängda grindar eller belysning på gårdarna
som förvaltningen anser är grundläggande delar av barnsäkerheten i
förskolan. Förvaltningen anser att beskrivningen av utrymning,
inrymning och utestängning med fördel kan vara ett eget
säkerhetsområde för att skapa en tydligare översikt.
Barnrättsperspektiv
Förvaltningen bedömer att riktlinjerna utgår från barnets bästa med
fokus på barnet som rättighetsbärare.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar
förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Jonas Lauri Johanna Hult
Stadsdelsdirektör Avdelningschef
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Skarpnäcks stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Tjänsteutåtande - Förslag till revidering riktlinje för
barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskola
2. Bilaga - Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor
3. Följebrev Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms stads
kommunala förskolor, KS 2026/321
Riktlinje för barnsäkerhet i Stockholms
stads kommunala förskolor
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Jonas Lauri, Stadsdelsdirektör 2026-03-19
Johanna Hult, Avdelningschef 2026-03-19
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.