More housing for people with special needs.
The Kungsholmen District Council is to approve a plan for special housing for individuals with disabilities and social psychiatric needs for 2026-2036. The Inner City Region (Kungsholmen, Norra Innerstaden, and Södermalm) has identified a need for more group homes with standard accessibility and spacious, detached group homes, despite the challenges of building these in the inner city. The goal is to meet growing demand and reduce placements outside the standard system.
From the original document
[Tjänsteutlåtande 260209 Boendeplan för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) 2026-2035.pdf]
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande
Socialtjänstavdelningen Dnr KUNG 2026/13
2026-02-09
Sida 1 (3)
K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se
Handläggare Till
Rosalie Wikström Kungsholmens stadsdelsnämnd
Telefon: 08-50808516 2026-03-26
Boendeplan för särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning enligt Lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och
Socialtjänstlagen (SoL) 2026-2036
Underlag från region innerstaden till Stockholms stads
stadsövergripande boendeplan
Förvaltningens förslag till beslut
1. Kungsholmens stadsdelsnämnd fastställer underlaget till den
stadsövergripande boendeplanen för region innerstaden och
överlämnar det till socialförvaltningen.
Sammanfattning
I Stockholms stads budget framgår att socialförvaltningen ska
samordna arbetet med boendeplanen för bostäder för personer med
funktionsnedsättning och bearbeta stadsdelsnämndernas/regionernas
förslag samt föreslå beslut om åtgärder utifrån en sammanvägd
övergripande bedömning av behov och framtida trender.
Region innerstaden, som består av stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm, har gjort en
sammanställning av stadsdelsförvaltningarnas befintliga boenden,
befintliga individuella avtal och uppskattat behov av boenden år
2036. Sammanställningen levereras till socialförvaltningen som
bidrag till stadens övergripande boendeplan.
Regionen bedömer ett fortsatt behov av lägenheter inom samtliga
kategorier. Gemensamt bedömer region innerstaden att det största
behovet avser kategori C, det vill säga gruppbostäder med normal
tillgänglighetsanpassning. Därutöver ser regionen ett fortsatt behov
Kungsholmens stadsdelsförvaltning
av lägenheter inom kategori A, ytkrävande gruppbostäder, samt
Socialtjänstavdelningen
kategori B, friliggande gruppbostäder.
Fleminggatan 2
Box 49039
100 28 Stockholm Regionen vill även uppmärksamma de ökande behoven av
Växel 08-508 08 000
Fax ändamålsenliga boendeformer för personer med omfattande stöd-
kungsholmen@stockholm.se och omvårdnadsbehov inom den socialpsykiatriska målgruppen.
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr KUNG 2026/13
Sida 2 (3)
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden fastställer underlaget
och överlämnar det till socialförvaltningen.
Bakgrund
I Stockholms stads budget framgår att socialförvaltningen ska
samordna arbetet med boendeplanen för bostäder för personer med
funktionsnedsättning och bearbeta stadsdelsnämndernas/regionernas
förslag samt föreslå beslut om åtgärder utifrån en sammanvägd
övergripande bedömning av behov och framtida trender.
Region innerstaden, som består av stadsdelsförvaltningarna
Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm har gjort en
sammanställning av stadsdelsförvaltningarnas existerande boenden,
befintliga individuella avtal och uppskattat behov av boenden år
2036.
Ärendet
Målet med den stadsövergripande boendeplanen är att tillgodose
behovet av bostäder med särskild service samt att minska antalet
icke verkställda beslut och placeringar utanför valfrihetssystemet
avseende dessa bostäder.
Sammanställningen presenteras i ett av socialförvaltningen
framtaget Excelformulär och kommenteras av
stadsdelsförvaltningarna i tillhörande textdokument.
Regionens sammanställning visar att det finns ett prognostiserat
behov av särskilt boende inom samtliga kategorier. Gemensamt
bedömer region innerstaden att det största behovet avser kategori C,
det vill säga gruppbostäder med normal tillgänglighetsanpassning.
Därutöver ser regionen ett fortsatt behov av lägenheter inom
kategori A, ytkrävande gruppbostäder, samt kategori B, friliggande
gruppbostäder.
Mot bakgrund av innerstadens täta bebyggelsestruktur bedömer
stadsdelsförvaltningarna att det är särskilt utmanande att uppföra
friliggande respektive ytkrävande gruppbostäder. Bristen på dessa
boendeformer inom stadens valfrihetssystem medför därför
svårigheter att identifiera lämpliga och kostnadseffektiva alternativ
för sådana placeringar.
Regionen vill även uppmärksamma de ökande behoven av
ändamålsenliga boendeformer för personer med omfattande stöd-
och omvårdnadsbehov inom den socialpsykiatriska målgruppen.
Boendeplan för särskilt boende för personer
med funktionsnedsättning enligt Lag om
stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) 2026
Tjänsteutlåtande
Dnr KUNG 2026/13
Sida 3 (3)
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom socialtjänstavdelningen vid Kungsholmens
stadsdelsförvaltning i samverkan med Södermalms- och Norra
innerstadens stadsdelsförvaltning. Ärendet har behandlats i
pensionärsrådet och förvaltningsgrupp. Rådet för
funktionshinderfrågor har haft möjlighet att ta del av ärendet,
eventuella synpunkter framgår av separat skrivelse
Förvaltningens synpunkter och förslag
Förvaltningen kommer fortsatt aktivt att bevaka pågående projekt
av boenden inom stadsdelen för att säkerställa tillgången till
bostäder med särskild service enligt LSS. Förvaltningen kommer
även att samverka med socialförvaltningen gällande nya grupp- och
servicebostäder stadsdelsområdet. Då stadsdelsförvaltningarna inte
längre har fullt ansvar för hela processen och inte kan påverka
exempelvis tomgångshyror eller andra faktorer som påverkar
arbetet blir samverkan central. I och med detta vill förvaltningen
framhålla vikten av samarbete och samordning mellan stadsdelarna,
socialförvaltningen och fastighetskontoret vid ny- och
ombyggnation av grupp- och servicebostäder.
Vidare vill förvaltningen lyfta behovet av bostäder för personer med
funktionsnedsättning som får utökade omvårdnadsbehov utifrån
stigande ålder.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden fastställer underlaget
och överlämnar det till socialförvaltningen.
Ann-Christine Hansson Tero Tegel
Stadsdelsdirektör Avdelningschef
Kungsholmens Kungsholmens
stadsdelsförvaltning stadsdelsförvaltning
Bilagor
1. Boendeplan region innerstaden 2026 - 2036
2. Excelformulär innerstaden
3. Vägledning för framtagande av boendeplanen
4. Befolkningsprognos 2025 - 2045
5. Swecos prognos 2025 (prognos över kommande behov av
bostäder med särskild service 2026 - 2035)
Boendeplan för särskilt boende för personer
med funktionsnedsättning enligt Lag om
stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) 2026
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Ann-Christine Hansson, Stadsdelsdirektör 2026-03-06
Tero Tegel, Avdelningschef 2026-03-06
---
[Bilaga 1 Region Innerstaden boendeplan 2026.pdf]
Dnr KUNG 2026/13
2026-02-09
Sida 1 (4)
Boendeplan region Innerstaden 2026–2036
Region Innerstaden
Regionen omfattar följande stadsdelsförvaltningar: Kungsholmen,
Norra innerstaden och Södermalm.
Syfte och mål med boendeplanen
Genom en stadsövergripande boendeplan för särskilt boende för
personer med funktionsnedsättning enligt LSS1 och SoL2 kan Stock-
holms stad stärka möjligheterna att långsiktigt planera för och till-
godose brukarnas behov och önskemål när det gäller bostäder med
särskild service inom valfrihetssystemet. Planen skapar bättre förut-
sättningar för variation i utbudet av bostäder, möjliggör planering
av utbyggnad av särskilda profilbostäder samt bidrar till att säker-
ställa en geografisk spridning av bostäder över hela staden.
Målet med den stadsövergripande boendeplanen är att tillgodose be-
hovet av bostäder med särskild service samt att minska antalet icke
verkställda beslut och placeringar utanför valfrihetssystemet avse-
ende dessa bostäder.
Befintliga boenden
Inom samtliga tre stadsdelsområden finns såväl gruppbostäder som
servicebostäder med stöd för personer med funktionsnedsättning
inom LSS. De allra flesta boendena som stadsdelsförvaltningarna
ansvarar för tillhör kategori C (gruppbostad med normal tillgänglig-
hetsanpassning) enligt uppdelningen som finns beskriven i Vägled-
ning boendeplan 2026 (bilaga 2), följt av kategori D (servicebostad
LSS eller SoL) där samtliga lägenheter inom regionen avser mål-
gruppen inom LSS. I samtliga tre stadsdelsområden finns både bo-
städer som drivs i egen regi och bostäder som drivs på entreprenad.
1 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
2 Socialtjänstlag (2025:400)
Boendeplan för särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036
Sida 2 (4)
Den dominerande målgruppen för regionens boenden är personkrets
13 enligt LSS. I dagsläget finns en gruppbostad för målgruppen per-
sonkrets 24 inom regionen.
Kartläggningen visar att sju (7) lägenheter inom regionen har stått
tomma längre än tre månader under 2025.
Individuella avtal
Samtliga stadsdelsförvaltningar inom regionen har individuella av-
tal utanför Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Individuella
avtal är direktupphandling av ett särskild boende som genomförs i
de fall där brukarens behov inte kan tillgodoses inom valfrihetssy-
stemet.
Regionen har totalt 164 individuella avtal, varav 73 avser Norra in-
nerstaden, 57 avser Södermalm och 34 avser Kungsholmen. Antalet
individuella avtal har ökat med några få avtal sedan förra årets bo-
endeplan. Av de personer som i dagsläget är placerade på individu-
ella avtal hade fler kunnat placeras inom LOV om det funnits fler
servicebostäder LSS och gruppbostäder LSS med normal tillgäng-
lighetsanpassning. Endast ett fåtal av dessa avtal bedöms inte kunna
ersättas med platser inom LOV på grund av särskilda omständig-
heter.
Individuella avtal barn
Regionen har totalt nio (9) barn som är placerade på barn- och ung-
domsboende med individuella avtal. Bedömningen är att två (2) av
dessa har behov som inte bedöms kunna tillgodoses inom nuva-
rande LOV-avtal.
Uppskattat behov av boenden år 2036
Regionen bedömer ett fortsatt behov av lägenheter inom samtliga
kategorier. Gemensamt bedömer region innerstaden att det största
behovet avser kategori C, det vill säga gruppbostäder med normal
tillgänglighetsanpassning. Därutöver ser regionen ett fortsatt behov
av lägenheter inom kategori A, ytkrävande gruppbostäder, samt ka-
tegori B, friliggande gruppbostäder.
Mot bakgrund av innerstadens täta bebyggelsestruktur bedömer
stadsdelsförvaltningarna att det är särskilt utmanande att uppföra
3 Personkrets 1: omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autism-
liknande tillstånd.
4 Personkrets 2: omfattar personer med ett betydande och bestående begåvnings-
mässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld
eller en kroppslig sjukdom.
Boendeplan för särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036
Sida 3 (4)
friliggande respektive ytkrävande gruppbostäder. Bristen på dessa
boendeformer inom stadens valfrihetssystem medför därför svårig-
heter att identifiera lämpliga och kostnadseffektiva alternativ för så-
dana placeringar.
Regionen vill även uppmärksamma de ökande behoven av ända-
målsenliga boendeformer för personer med omfattande stöd- och
omvårdnadsbehov inom den socialpsykiatriska målgruppen.
Swecos prognos
Sweco har tagit fram en prognos över det kommande behovet av
bostad med särskild service för perioden 2026–2035. Nedan besk-
rivs Swecos prognos gällande regionen tillsammans med stadens
befolkningsprognos för samma period.
Vad gäller bostad med särskild service för vuxna inom LSS och
SoL förväntas det enligt Swecos prognos ske en ökning av antalet
beslut från 1 987 till 2 368 fram till år 2035, motsvarande 19 pro-
cent. Antalet beviljade beslut förväntas öka i samtliga planerings-
områden under prognosperioden, med störst ökning i Innerstaden
som har störst antal boende idag. Antal beslut i planeringsområdet
förväntas öka från 547 personer år 2025 till 686 personer år 2035,
motsvarande 139 personer eller 25 procent. I genomsnitt innebär det
en tillväxttakt på 13 personer per år.
Inom verksamhetsområdet socialpsykiatri väntas ett behov inom
region Innerstaden av omkring 55 platser per år under prognospe-
rioden. Gällande behovet av stödboende förväntas det behovet
uppgå till omkring 70 platser under prognosperioden.
Enligt stadens befolkningsprognos, gällande perioden 2026–2035,
förväntas en svag befolkningsutveckling inom planeringsområdet
med en minskning med 7 550 personer till år 2035. Befolkningen
för Södermalms stadsdelsområde väntas minska med 6 procent. Be-
folkningsmängden inom Norra innerstaden respektive Kungshol-
men beräknas vara i nivå med innevarande år. Sammantaget kan
detta bidra till en något lägre utvecklingstakt över bostäder med sär-
skild service inom regionen.
Slutsatser summering
Den föreliggande boendeplanen för perioden 2026–2036 visar att
Region Innerstaden har ett fortsatt och långsiktigt behov av att till-
föra bostäder med särskild service för personer med funktionsned-
sättning enligt LSS och SoL. Behov finns inom samtliga kategorier,
Boendeplan för särskilt boende för personer med
funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026-2036
Sida 4 (4)
med ett särskilt behov av gruppbostäder med normal tillgänglighets-
anpassning (kategori C). Därutöver kvarstår behov av både ytkrä-
vande och friliggande gruppbostäder (kategori A och B).
Individuella avtal används i de fall där placering inom valfrihetssy-
stemet (LOV) inte är möjlig, främst på grund av brist på tillgängliga
platser eller när den enskilde har särskilda eller omfattande stöd-
och omvårdnadsbehov som inte kan tillgodoses inom befintligt ut-
bud. Kartläggningen visar att flertalet av dagens individuella avtal
på sikt skulle kunna ersättas av placeringar inom LOV, förutsatt att
utbudet av ändamålsenliga bostäder ökar.
Förvaltningens samlade bedömning är att stadens grupp- och ser-
vicebostäder i huvudsak har förutsättningar att tillgodose omsorgs-
behoven för majoriteten av brukarna. En fortsatt utmaning är dock
tilldelningsprocessen, där matchningen mellan brukare och boenden
behöver effektiviseras. En mer ändamålsenlig och samordnad pro-
cess bedöms kunna bidra till att fler brukare erbjuds boende inom
stadens valfrihetssystem samt till att minska antalet tomma lägen-
heter i stadens eget bestånd.
Sammantaget understryker boendeplanen behovet av fortsatt strate-
gisk planering, utveckling av boendeformer samt förbättrade pro-
cesser för att säkerställa ett ändamålsenligt, kostnadseffektivt och
behovsanpassat boendeutbud.
Bilagor
1. Excelformulär, region Innerstaden 2026–2036
2. Vägledning för framtagande av boendeplanen 2026
3. Befolkningsprognos 2025–2045
4. Swecos prognos 2026–2035 (Bostad med särskilt stöd samt stöd-
boende inom socialpsykiatrin)
---
[Bilaga 2 Excelformuläcr, region innerstaden.pdf]
Innan du fyller i: Läs
instruktionerna i
fliken Instruktioner.
1=Personkrets 1, LSS
2=Personkrets 2, LSS (Ange ditt svar med siffror. (Ange ditt svar med siffror.
3=SoL Om det Om det
4=Annan inte finns någon lgh i inte finns någon lgh i
(fritext) (fritext) (fritext) 99=Uppgift saknas kategorin skriv 0.) kategorin skriv 0.)
Antal lägenheter
5. Antal lägenheter i 6. Antal lägenheter i
kategori A, kategori B,
1. Benämning på Inlagd i DpMap 2. Boendets 3. E-post till boendets 4. Verksamhetens Gruppbostad LSS Gruppbostad LSS
boendet Ja/Nej adress verksamhetschef inriktning ytkrävande friliggande
Gladans servicebostad Ja Warfvinges väg 34A hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Fröjden Ja Nordenflychtsvägen 81 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Herden Ja Arbetargatan 23b hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Linden Ja Arbertargatan 23a hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Strandparken 5 Ja P O Hallmansgata 7 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Strandparken 7 Ja P O Hallmansgata 7 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Tegelpråmen Ja Kungsholms Strand 113 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Gruppbostad Välgången Ja Pär Lagerkvistsgata 15 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
gunilla.fredblad@kungsholmensgruppb
Kristinebergs gruppbostäder Ja Olof Dalins väg 16 ostäder.se 1 0 0
gunilla.fredblad@kungsholmensgruppb
Kungsholmens gruppbostäder Ja Garvargatan 19 ostäder.se 1 0 0
gunilla.fredblad@kungsholmensgruppb
Kungsholmens gruppbostäder Ja Kungsholmstorg 3C ostäder.se 1 0 0
Lusten servicebostad Ja Pär Lagerkvistsgata 37 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Nordenflychtsvägen servicebostad Ja Nordenflychstvägen 62 hannara.hussain@stockholm.se 1 0 0
Polhemsgatans stödboende Ja Polhemsgatan 34 hannara.hussain@stockholm.se 3 0 0
Sällhetens stödboende Ja Nordenflychtsvägen 93 hannara.hussain@stockholm.se 3 0 0
Tegelladans stödboende Ja Maria Sandells Gränd 6 hannara.hussain@stockholm.se 3 0 0
Bo Bergmans stödboende
(boendet är evakuerat och boende
bor på Kattrumpstullen just nu) Ja Bo Bergmans gata 4 susanne.sall.kvarforth@stockholm.se 3 0 0
Dalagatans gruppbostad Ja Dalagatan 67 maria.doumbalakova@stockhom.se 1 0 0
David Bagares gruppbostad Ja David Bagares gata 23B maria.doumbalakova@stockhom.se 1 0 0
Frejgatans stödboende Ja Frejgatan 43 susanne.sall.kvarforth@stockholm.se 3 0 0
Gärdets gruppbostad Ja Sandhamnsgatan 4 katarina.ralin.bosnjak@stockholm.se 2 0 0
Hagaesplanadens servicebo Ja Hagaesplanaden 80 susanne.byqvist@stockholm.se 1 0 0
Husarvikens servicebostad Ja Husarvikstorget 3 susanne.byqvist@stockholm.se 1 0 0
Malmskillnadsgatans boende Ja Malmskillnadsgatan 58 markus.dahlin@stockholm.se 3 0 0
Nina Einhorns servicebostad Ja Nina Einhorns gata 4 finn.broberg@stockholm.se 1 0 0
Nytida Erik Dahlbergsgatan 69 Ja Erik Dahlbergsgatan 69 elis.johansson@nytida.se 1 0 0
Nytida Sandhamnsgatan 22 Ja Sandhamnsgatan 22 elis.johansson@nytida.se 1 0 0
Nytida Sandhamnsgatan 26 Ja Sandhamnsgatan 26 per-ove.andersson@nytida.se 1 0 0
Nytida Sandhamnsgatan 30 Ja Sandhamnsgatan 30 per-ove.andersson@nytida.se 1 0 0
Sonja Kovalevskys gata 3 och
Sonja Kovalevskys servicebostad Ja 11 susanne.byqvist@stockholm.se 1 0 0
Starrängsringens stödboende Ja Starrängsringen 25 susanne.sall.kvarforth@stockholm.se 3 0 0
Studentbackens stödboende Ja Studentbacken 30 susanne.sall.kvarforth@stockholm.se 3 0 0
Tyresta gruppbostad Ja Slåttervallsgatan 5 rebecca.johansson@stockholm.se 1 0 0
Unika LSS Frejgatan Ja Hagagatan 15D-E anna.selinder@unika,se 1 0 0
Unika LSS Karlbergsvägen Ja Karlbergsvägen 59 anna.selinder@unika.se 1 0 0
Unika LSS Lilla Bantorget Ja Lilla Bantorget 3 amanda.berggren@unika.se 1 0 0
Unika LSS Medevigatan 5 Ja Medevigatan 5 3 tr sophia.haglind.scherer@unika.se 1 0 0
Unika LSS Medevigatan 5 Ja Medevigatan 5 4 tr sophia.haglind.scherer@unika.se 1 0 0
Unika LSS Norrtullsgatan 12B Ja Norrtullsgatan 12B monica.rylander@unika.se 1 0 0
Unika LSS Norrtullsgatan 12L Ja Norrtullsgatan 12L monica.rylander@unika.se 1 0 0
Unika LSS Torsgatan 9 Ja Torsgatan 9 amanda.berggren@unika.se 1 0 0
Värtans gruppbostad Ja Sandhamnsgatan 8 rebecca.johansson@stockholm.se 1 0 0
Babordsgatans gruppbostad Ja Babordsgatan 1 jaber.nassir.alssadi@stockholm.se 1 0 0
Drakenbergs gruppbostad Ja Drakenbergsgatan 53-55 mattias.modig@stockholm.se 1 0 0
Färgargårdstorget 26,
Färgagårdstorgets servicebostad Ja Bondegatan 96 och 102 anita.persson.flygare@stockholm.se 1 0 0
Hammarby allés gruppbostad Ja Hammarby Allé 100 jaber.nassir.alssadi@stockholm.se 1 0 0
Hammary sjöstads stöboende Ja Skeppsmäklargatan 5 maria.sipila@stockholm.se 3 0 0
Lignagatans gruppbostäder Ja Lignagatan 16 mattias.modig@stockholm.se 1 6 0
Lignagatans gruppbostäder Ja Lignagatan 10 mattias.modig@stockholm.se 1 6 0
Mältplåtens gruppbostad Ja Torkhusgatan 6A jaber.nassir.alssadi@stockholm.se 1 6 0
Rackarbergets servicebostäder Ja Sjukhusbacken 20-24 ann-catrin.aleberg@stockholm.se 1 0 0
Reimersholmes servicebostäder Ja Reimersholmsgatan 63 oskar.remnert@stockholm.se 1 0 0
Reimersholmes servicebostäder Ja Blekingegatan 13D oskar.remnert@stockholm.se 1 0 0
Ringvägens gruppbostad 7A Ja Ringvägen 7A ann-catrin.aleberg@stockholm.se 1 0 0
Ringvägens gruppbostad 7D Ja Ringvägen 7D ann-catrin.aleberg@stockholm.se 1 0 0
Satelliterna Ja Krukmakargatan 35D emma.thor.gren@stockholm.se 1 0 0
Södermalms grupp- och
servicebostäder Ja Tjärhovsgatan 37 linda.lagerqvist@prima-lss.se 1 0 0
Södermalms grupp- och
servicebostäder Ja Dörjgränd 6 tobias.skog@prima-lss.se 1 0 0
Södermalms grupp- och
servicebostäder Ja Tullgårdsgatan 20 tobias.skog@prima-lss.se 1 0 0
Södermalms grupp- och
servicebostäder Ja Kölnargatan 2 linda.lagerqvist@prima-lss.se 1 0 0
Södermalms stödteam Ja Krukmakargatan 35D emma.thor.gren@stockholm.se 1 0 0
Tantolundens gruppbostäder Ja Ringvägen 48 jessika.enstrom@stockholm.se 1 0 0
Tantolundens gruppbostäder Ja Ringvägen 36-38 jessika.enstrom@stockholm.se 1 0 0
Tantolundens gruppbostäder Ja Krukmakargatan 10 jessika.enstrom@stockholm.se 1 0 0
Tygeln 1 Ja Jakob Mommas gata 7 emma.thor.gren@stockholm.se 1 0 0
Tygeln 2 Ja Jakob Mommas gata 7 emma.thor.gren@stockholm.se 1 0 0
(Ange ditt svar med siffror. (Ange ditt svar med siffror. 1=Egen regi
(Ange ditt svar med siffror. Om det Om det Om det (Ange ditt svar med siffror. Om (Ange ditt svar med siffror. Om 2=Entreprenad (LOV)
inte finns någon lgh i kategorin skriv inte finns någon lgh i inte finns någon lgh i det inte finns någon lgh i ingen lgh stått tom mer än tre 3=Privat (LOV)
0.) kategorin skriv 0.) kategorin skriv 0.) kategorin skriv 0.) månader under 2025 skriv 0) 99=Uppgift saknas
8. Antal lägenheter i 11. Hur många av boendets
7. Antal lägenheter i kategori kategori D, 9. Antal lägenheter i 10. Antal lägenheter i lägenheter stod tomma i
C, Gruppbostad LSS normal Servicebostad LSS kategori E, kategori F, Stödboende mer än 3 månader under år
tillgänglighets-anpassning eller SoL Gruppbostad SoL SoL 2025? 12. Regi
0 8 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
6 0 0 0 0 2
6 0 0 0 0 2
6 2 0 0 1 2
0 6 0 0 0 1
0 8 0 0 0 1
0 0 0 6 0 1
0 0 0 6 1 1
0 0 0 6 0 1
0 0 0 11 1 1
6 0 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
0 0 0 12 0 1
6 0 0 0 0 1
0 12 0 0 0 1
0 14 0 0 0 1
0 0 16 0 0 1
0 12 0 0 0 1
6 0 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
0 12 0 0 0 1
0 0 0 6 0 1
0 0 0 7 1 1
5 0 0 0 0 1
0 14 0 0 0 2
0 10 0 0 1 2
6 0 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
4 0 0 0 0 2
6 0 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
6 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
0 13 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
0 0 0 12 0 1
0 0 0 0 0 1
0 0 0 0 0 1
0 0 0 0 0 1
0 13 0 0 0 1
0 13 0 0 0 1
0 7 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
6 0 0 0 0 1
0 10 0 0 1 1
0 7 0 0 0 2
0 7 0 0 0 2
5 0 0 0 0 2
5 0 0 0 1 2
0 8 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
5 0 0 0 0 1
1=Flerfamiljshus 1=Ja
2=Friliggande 2=Nej
(Ange ditt svar med siffror. (Ange ditt svar med siffror. (Ange ditt svar med siffror. 3=Annat 3=Vet ej
Om uppgift saknas ange 99.) Om uppgift saknas ange 99.) Om uppgift saknas ange 99.) 99=Uppgift saknas (fritext) 99=Uppgift saknas
Kostnader
13. Ange total hyreskostnad (kr) under år 16. Är boendet
2025 (gemensamhets- och 14 Ange total hyresintäkt 15. Ange total beläget i 18. Planeras boendet
personalutrymmen, boendets lägenheter, (kr) vid 100 procents omsorgsmoms (kr) under år flerfamiljshus eller att avvecklas de
särproduktionskostnader, med mera) beläggning under år 2025 2025 friliggande? 17. Fastighetsägare närmaste tio åren?
1344161 847200 0 1 Fastighetskontoret 2
Botrygg
Förvaltningsfastigheter
872632 526990 163326 1 AB 2
1077262 431178 193907 1 SBC c/o Brf Herden 8 2
1068678 587292 192362 1 SBC c/o Brf Herden 8 2
BRF strandparken
1124884 508447 204167 1 Kungsholmen 2
BRF strandparken
937404 450943 167045 1 Kungsholmen 2
Stockholms kooperativa
788940 533354 142009 1 bostadsförening 2
1134162 786083 200568 1 Familjebostäder AB 2
893416 717181 160815 1 BRF Kräftan 1620 2
1388363 611459 280267 1 BRF Mullbärsträdet 5 2
1840388 860703 371516 1 BRF Mullbärsträdet 5 2
855596 734925 157589 1 Familjebostäder AB 2
1191992 891120 0 1 Fastighetskontoret 2
450112 489204 0 1 Fastighetskontoret 2
958704 582474 41960 1 Botrygg fastighets AB 2
912264 550431 0 1 Brf Tegelladan 1 2
1590612 1214356 277670 1 Stockholmshem 2
1590174 723496 132062 1 Familjebostäder AB 2
607793 718435 0 1 Micasa 2
Stiftelsen St. Johannes
2758377 917731 371995 1 hem för barn och gamla. 2
1088670 546216 100387 1 Micasa 2
1918179 1369590 0 1 Fastighetskontoret 2
2311651 2094421 413783 1 Stockholmshem 2
2183441 1946364 154217 1 Micasa 2
2200878 1426044 0 1 BRF Utveckla 2
889206 555469 99559 1 BRF Skvadronen 2
400360 376779 0 1 BRF Gärdeshöjden 2
351311 376729 0 1 BRF Gärdeshöjden 2
368401 378604 0 1 BRF Gärdeshöjden 2
2219581 1359915 0 1 BRF Haga Nova 2
598249 515729 0 1 Fastighetskontoret 2
757282 595269 0 1 Fastighetskontoret 2
802107 515252 0 1 BRF Spegeldammen 2
469494 469064 83486 1 BRF Riddarsporren 2
440652 316335 56931 1 Svenska Bostäder AB 2
1109916 726763 199785 1 Familjebostäder AB 2
1218560 690088 102548 1 Svenska Bostäder AB 2
990077 536893 79924 1 Svenska Bostäder AB 2
865404 746503 155773 1 Svenska Bostäder AB 2
727704 655687 130987 1 Micasa 2
827624 516582 0 1 BRF Lilla Bantorget 2
1350187 654643 149908 1 Micasa 2
489527 355212 106000 1 Brf Knallen 1 2
1057609 707436 131000 1 Svenska Bostäder AB 2
Fastighetskontoret,
1379621 1291884 26000 1 Svenska bostäder AB 2
687649 528192 143000 1 HEFAB 2
Botrygg Fastigheter
1 Handelsbolag 2
1306755 687284 110000 1 Micasa 2
1306755 687284 110000 1 Micasa 2
848441 570492 169000 1 Familjebostäder AB 2
894785 972092 190000 1 Svenska Bostäder AB 2
1467799 977336 0 1 Fastighetskontoret 2
722635 722664 134000 1 Svenska Bostäder AB 2
1285203 479766 151000 1 Brf Harpalten 1 2
1285203 479766 151000 1 Brf Harpalten 1 2
1098155 798204 125000 1 Stockholmshem AB 2
932566 691000 131000 1 Einar Mattson 2
675759 572000 124000 1 Brf Tullstugan 3 2
829992 582766 180000 1 Brf Kajplatsen 2
559288 341247 106000 1 Brf Knallen 1 2
570798 608116 125000 1 Stockholmshem AB 2
Lennart Ericsson
530697 352090 106000 1 Fastigheter AB 2
Lennart Ericsson
567330 382200 75000 1 Fastigheter AB 2
1068732 368345 160000 1 Brf Ockupanten 2
838364 625477 154000 1 Stockholmshem AB 2
838364 625477 154000 1 Stockholmshem AB 2
1=Bromma
2=Enskede-Årsta-Vantör
1=Innerstaden 3=Farsta
2=Västerort 4=Hägersten-Älvsjö
3=Västra söderort 5=Hässelby-Vällingby
4=Östra söderort 6=Järva
88=Utanför kommunen 7=Kungsholmen
8=Norra innerstaden
9=Skarpnäck
10=Skärholmen
11=Södermalm
88=Utanför kommunen
19. Region 20. SDF
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 7
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 8
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
1 11
---
[Bilaga 3 Vägledning för framtagande av boendeplanen 2026.pdf]
Vägledning för
framtagande av
boendeplan 2026
Bostad med särskild service SoL och LSS
samt stödboende SoL
stockholm.se
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
2 (14)
Sammanfattning
Varje stadsdelsregion tar årligen fram en boendeplan för bostäder
med särskild service SoL och LSS samt stödboende som
tillsammans med Swecos prognos över behov av bostäder ligger till
grund för den stadsövergripande boendeplanen.
Detta dokument är en vägledning för att vara ett stöd för
stadsdelsregionerna i sitt framtagande av boendeplan.
Boendeplanerna skrivs i en wordmall med fasta rubriker där
stadsdelsregionerna i fritext kan kommentera den data som
redovisas i excelformuläret.
Vid frågor om vägledningen kontakta
Amanda Gordon
amanda.gordon@stockholm.se
Vägledning bostad med särskild service
SoL och LSS
2026
Utgivare: Socialförvaltningen
Kontaktperson: Amanda Gordon
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
3 (14)
Innehåll
Sammanfattning ....................................................................................... 2
Uppdrag Boendeplan ............................................................................... 4
Syfte och mål .............................................................................................. 4
Ansvarsfördelning....................................................................................... 4
Guide till framtagande av regional boendeplan .................................... 5
Skrivinstruktioner ........................................................................................ 6
Boendeformer med särskilt stöd ................................................................ 9
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
4 (14)
Uppdrag Boendeplan
Syfte och mål
Den stadsövergripande boendeplanen hjälper Stockholms stad att
bättre planera och möta brukarnas behov av bostäder med särskild
service. Den möjliggör variation i utbudet, planering av
profilbostäder och en jämn geografisk fördelning. Målet är att
tillgodose behoven av denna boendeform samt minska antalet icke
verkställda beslut och placeringar utanför valfrihetssystemet.
Ansvarsfördelning
Sedan 2022 ansvarar socialförvaltningen för beställning av bostäder
med särskild service enligt LSS och samordnar stadens
boendeplanering för personer med funktionsnedsättning. Det råder
ett underskott på denna boendeform.
Boendeplanen baseras på Swecos prognoser och
stadsdelsregionernas uppskattningar. Socialförvaltningen
sammanställer regionernas planer och lämnar en gemensam
boendeplan till socialnämnden, som sedan går vidare till
kommunstyrelsen. Förvaltningen ansvarar också för beställning av
bostäder inom funktionshinderomsorg och socialpsykiatri.
Stadsdelsnämnderna tar årligen fram regionala boendeplaner som
ligger till grund för stadens övergripande planering. Dessa
godkänns av respektive stadsdelsnämnd.
För bättre samordning och minskade kostnader är staden indelad i
fyra stadsdelsregioner:
• Västerort: Hässelby-Vällingby, Järva, Bromma
• Innerstaden: Kungsholmen, Norra innerstaden, Södermalm
• Östra söderort: Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta
• Västra söderort: Hägersten-Älvsjö, Skärholmen
Boendeplaner tas fram per region.
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
5 (14)
Guide till framtagande av regional
boendeplan
Boendeplanen består huvudsakligen av två dokument: Excel-
formuläret, som är huvuddokumentet för stadsdelsförvaltningarnas
uppskattningar, och en Word-fil som används för kompletterande
resonemang som inte ryms i Excel-dokumentet.
Tidshorisont
Prognosperioden för boendeplanen är 10 år framåt:
• Mätdatum för befintliga boenden och befintliga individuella avtal är
31 december 2025.
• Uppskattat behov av bostäder redovisas för perioden första januari
2025 till och med 31 december 2035.
• Pågåendeprojekt redovisas av socialförvaltningen.
• För frågorna om nettohyreskostnad och tomgångshyra är det år 2025
som avses.
Underlag
För att underlätta framtagande av regionens boendeplan bifogar
socialförvaltningen fem arbetsdokument;
1. Excelformulär. Fylls i enligt instruktioner på separat flik i
excelformuläret.
2. En mall i Word, i vilken boendeplanen ska skrivas. I
wordmallen har regionerna möjlighet att kommentera sina
svar från excelformuläret och lyfta synpunkter i text.
3. Vägledning för framtagande av boendeplan 2025 - 2035
(detta dokument)
4. Swecos prognos för behov av bostäder med särskild service1
5. Befolkningsdata hämtad från start.stockholm
Tidplan för boendeplan 2025-2035
• 7 november 2024 uppstartsmöte med regionerna i syfte att gå
igenom boendeplan 2024, utvärdering av arbetet med
boendeplanen.
• December 2025 Swecos prognos över behov av bostad med
särskild service skickas ut.
• 13 februari 2026 Regionernas och stadsdelsnämndernas
påskriva tjänstutlåtande (kontorutlåtanden) lämnas till
1 Swecos prognos beräknas vara klar xx december
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
6 (14)
socialförvaltningen tillsammans med regionens boendeplan
och excelformulär.
• 17 april 2026 Respektive stadsdelsnämnds protokollsutdrag
lämnas till socialförvaltningen. (Observera att det förutsätter
att ärendet behandlas av nämnden senast i april).
• Maj 2026 Boendeplanen behandlas av socialnämnden.
• Höst 2026 Boendeplanen behandlas av kommunstyrelsen.
Leverans
Regionernas boendeplaner skickas till;
socialforvaltningen@stockholm.se
Skrivinstruktioner
Allmänt
I excelformuläret redovisas:
• Befintliga boenden (inkl. LOV och privata aktörer)
• Individuella avtal
• Uppskattat framtida behov
• Hyreskostnader, tomma lägenheter och eventuell avveckling
Instruktioner för ifyllning finns i fliken ”Instruktioner” i excelfilen.
Wordmallen:
• Används för att kommentera eller utveckla uppgifter från
excelformuläret
• Samma uppgifter behöver inte upprepas i detta dokument.
Om data skiljer sig mellan word och excel gäller excelfilen
Redovisning per avsnitt
1. Befintliga boenden
Syfte: Skapa överblick över samtliga befintliga boenden inom
stadsdelen.
Redovisa boenden med särskild service (SoL, LSS 9§9) och
stödboenden inom stadsdelen, inklusive LOV och privata.
• Fyll i boendekategori (fråga 5–10)
• Ange typ av byggnad (fråga 16 – friliggande/flerfamiljshus)
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
7 (14)
• Ett boende = en rad i excelfilen
• Socialförvaltningen ansvarar för att redovisa boenden
utanför kommunen/i länet
Se definitioner för beskrivning av olika boendetyper (sid 9-14).
Barnboende enligt LSS
Syfte: Synliggöra existerande platser för barn och unga.
Alla sådana boenden ligger idag utanför kommunen. Redovisas av
socialförvaltningen.
2. Stödboende LOV
Stödboende rapporteras under kategori F. De två stödboende som
ligger utanför kommunens gräns i länet rapporterar
socialförvaltningen till boendeplanen.
3. Tomma boenden
Syfte: Identifiera svåruthyrda boenden.
Redovisa funktionella boenden som saknat hyresgäst mer än 3
månader. Ej de lägenheter som stått tomma t.ex. p.g.a. renovering.
4. Nettohyreskostnad per dygn och lägenhet
Syfte: Möjliggöra jämförelser vid framtida byggprojekt.
Ange endast kostnaden för bostäder med särskild service (ej
stödboenden). Ange per enhet:
• Total hyreskostnad (inkl. personalutrymmen)
• Hyresintäkt vid full beläggning (hyran som boende betalar
för sin lägenhet)
• Total omsorgsmoms för 2025 (finns i LOIS) som bland
annat lokalstrateger och lokalintendenter har behörighet till
På Lokalärenden och samråd (stockholm.se) finns mall framtagen
och stadens tillämpningsanvisningar rörande moms.
UTRÄKNING NETTOHYRESKOSTNAD (Fyll i de rosa rutorna)
Total årshyra 1 100 000 krDen totala årshyran för gemensamhetslokaler och bostadslägenheter
Bostadslägenheter 800 000 krKostnad som är föremål för omsorgsmoms
Lokaler 300 000 krGemensamhetsarea och dylikt
Antal bostäder 6
Dygn på året 365
Avdrag omsorgsmoms 144 000 kr18% omsorgsmoms av bostadslägenheternas årshyra
Hyresintäkt 600 000 krTeoretisk hyresintäkt för bostadslägenheterna vid 100% beläggning
Hyreskostnad 356 000 krStadsdelens totala hyra efter hyresintäkt och omsorgsmoms
Nettohyreskostnad 163 krHyreskostnads dividerat med antalet lägenheter och dagar på året.
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
8 (14)
5. Avveckling av bostäder
Syfte: Prognostisera framtida utbud av boenden.
Redovisa i kolumn E om boendet planeras avvecklas inom 10 år.
Avvecklingen behöver vara förankrad med socialförvaltningens
beställarfunktion, som Emelie Nyström är ansvarig för.
Större förändringar (≥6 lägenheter) ska godkännas av
kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott, KSEKTU.
6. Individuella avtal - vuxna
Syfte: Uppskatta merkostnader och framtida behov för personer
med funktionsnedsättning exempelvis kognitiv sjukdom.
Redovisa individuella avtal (SoL, LSS 9§9, stödboende SoL) per
stadsdelsförvaltning.
• Kategori E delas upp per verksamhetsområde
• Inkludera personer under 65 år på vård- och
omsorgsboenden med potentiell rätt till LSS
• Samlad ersättning per dygn = summerad nivåersättning
Samlad ersättning per dygn
Frågan syftar till att ta reda på hur stor merkostnaden är för de
befintliga individuella avtalen i staden. Frågan gäller sammanlagd
ersättningsnivå och besvaras i excelformuläret. Den sammanlagda
ersättningen per dygn är summan av de nivåersättningar som varje
person med individuellt avtal har. Socialförvaltningen kommer att
inhämta uppgifter om särskild redovisning på annat sätt, därför ska
den uppgiften uteslutas.
Individuella avtal - barn
Syfte: Kartlägga särskilda behov och kostnader.
Gäller LSS 9§8.
Redovisa behov av friliggande gruppbostad (fråga 7) per
stadsdelsförvaltning.
• Samlad ersättning per dygn som för vuxna
• Ingen fråga om boendekategorier
Samlad ersättning per dygn
Syftet med frågan är att ta reda på hur stor merkostnaden är för de
befintliga individuella avtalen i staden. Frågan gäller sammanlagd
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
9 (14)
ersättningsnivå och besvaras i excelformuläret. Den sammanlagda
ersättningen per dygn är summan av de nivåersättningar som varje
person med individuellt avtal har. Socialförvaltningen kommer att
inhämta uppgifter om särskild redovisning på annat sätt, därför ska
den uppgiften uteslutas.
Uppskattat behov av boenden
Syfte: Bedöma framtida bostadsbehov inom stadsdelen som ett
lokalt komplement till Swecos stadsövergripande prognos.
Gäller vuxna inom SoL/LSS samt stödboende.
Gör uppskattning utifrån varje stadsdelsförvaltnings behov och utgå
från:
• Befintlig kö och kända kommande behov inom
prognosperioden
• Personer i andra insatser som borde ha rätt till bostad med
särskild service på sikt
• Befolkningsprognos inom stadsdelsregionen (Swecos
prognos)
OBS! Inkludera inte befintliga boenden eller individuella avtal.
Boendeformer med särskilt stöd
Beskrivning av olika boendetyper utifrån Lag om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). För
info om planlösning och andra detaljer kring boendenas rumsliga
utformning se funktionsprogram för bostäder med särskild service.
Boendeformer enligt LSS
Gruppbostad
För vuxna med omfattande stödbehov som kräver nästan
kontinuerlig personalnärvaro. Vanligtvis 3–5 boende med egna
lägenheter i direkt anslutning gemensamma utrymmen, där service
och omvårdnad från personal ges dygnet runt.
Servicebostad
Fullvärdiga lägenheter samlade geografiskt med tillgång till
gemensamma utrymmen och dygnet-runt-stöd av fast personal.
Denna boendeform passar för personer som behöver stöd men inte
så omfattande som i gruppbostad. Bostäderna är ofta smlade i
samma eller kringliggande hus. Oftast fler boende än i gruppbostad,
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
10 (14)
men boendemiljön ska vara integrerad i bostadsområdet för att
undvika en institutionell boendemiljö.
Bostad med särskild service för barn och ungdom LSS
Bostad med särskild service för barn och ungdom är en insats som
riktar sig till de barn som har ett speciellt behov av stöd. Det är i
första hand ett stort omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan
bli aktuell. Boende utanför det egna hemmet beslutas av
stadsdelsnämnden med stöd av LSS. Anledningen till att barnet eller
den unga beviljas insatsen kan också vara att han eller hon behöver
gå i skola på annan ort och därför inte kan bo hos sina föräldrar.
För att undvika en institutionsliknande miljö bör bostaden
inrymmas i ett bostadshus i ett område avsett för bostäder och inte
samlokaliseras med någon verksamhet enligt LSS eller
socialtjänstlagen, till exempel korttidshem, bostad med särskild
service för vuxna, daglig verksamhet eller särskilda boendeformer
för service och omvårdnad för äldre2. En bostad med särskild
service enligt 9 § 8 LSS bör utformas och utrustas så hemlikt som
möjligt. Barnen har ofta egna rum, men delar kanske vardagsrum
och kök.3
Socialtjänstlagen, SoL
Bostad med särskild service enligt Socialtjänstlag (2001:453), SoL,
är en permanent boendeform och utgörs vanligen av gruppbostad
eller servicebostad. Personer med funktionsnedsättning som inte
omfattas av LSS men som på grund av sin funktionsnedsättning är i
behov av bostad med särskild service kan bli beviljade insatsen
enligt SoL.
Gruppbostad
Gruppbostad enligt SoL är ett bostadsalternativ för personer som
har ett så omfattande tillsyns- och stödbehov att mer eller mindre
kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Gruppbostaden
består av ett mindre antal lägenheter som är grupperade kring
gemensamma utrymmen i direkt anslutning till varandra, där service
och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet.
2 SOFS 2012:6
3 Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens handbok för
handläggning och utförande av LSS-insatser
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
11 (14)
Servicebostad
Servicebostad utgörs av fullvärdiga lägenheter med god
tillgänglighet där stöd och service kan ges dygnet runt och som är
geografiskt samlade. Personligt stöd ska ges i den omfattning den
enskilde behöver. Stödet ska utgå från en fast personalgrupp. De
som bor i en servicebostad bör ha tillgång till samvaro i en
gemensamhetslokal eller träffpunkt. Lägenheterna ska vara spridda
och inte lokaliserade till samma port/trappuppgång.
Samtliga bostäder med särskild service omfattas av hälso- och
sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå och personal ska finnas
att tillgå dygnet runt. Dessa två kriterier skiljer bostad med särskild
service från t ex stödboende, som inte har dessa krav. Det är viktigt
att boendet inte har en institutionell prägel.
Inom Stockholms stad finns ännu inga servicebostäder som kan
räknas som bostad med särskild service enligt SoL.
Stödboende
Stödboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i
egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Stödboende betraktas
inte som ett permanent boende. Boendet består av ett antal
lägenheter spridda bland de vanliga lägenheterna i sinsemellan
närliggande hus, som har tillgång till gemensam service och fast
anställd personal. En grupp om cirka 15 boende har tillgång till
gemensamhetslokal för samvaro och möte med personal. Personalen
är tillgänglig till kockan 19:00 på vardagar och till klockan 14:00 på
helger. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. I
Stockholm stad tillämpas lagen om valfrihetsystem (LOV) för
stödboende inom verksamhetsområdet socialpsykiatri.
Profilboende
Med profilboende avses boende med särskild service som profilerar
sig mot särskilda målgrupper utifrån gemensamma
sjukdomsdiagnoser eller funktionsnedsättningar som kräver
specialistkompetens. Behov av profilboende kan föreligga i de fall
den enskilde har specifika behov som kräver särskild omvårdnad
och kompetens.
I bostäder med särskild service SoL och LSS inom LOV finns inga
profilboenden som det finns inom äldreomsorgen i Stockholm stad.
Utifrån särskilt behov av stöd har det ändå skapats grupp och
servicebostäder med inriktning. På stadens webbplats
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
12 (14)
start.stockholm under hitta service presenterar gruppbostäderna och
servicebostäderna det stöd som verksamheten erbjuder.
Målgrupper
Vuxna personer och barn och unga som tillhör någon av LSS tre
olika personkretsar samt övriga vuxna med omfattande fysisk eller
psykiatrisk funktionsnedsättning i behov av bostad med särskild
service.
De som ingår i LSS personkretsar är personer med:
• utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
(personkrets 1, LSS)
• betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av
yttre våld eller kroppslig sjukdom (personkrets 2 LSS), eller
med
• andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som
uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora
och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller
service (personkrets 3, LSS).
De personer i målgruppen som inte tillhör någon av LSS
personkretsar kan vid en behovsbedömning bedömas ha behov av
bostad med särskild service enligt Socialtjänstlagen (SoL). De
befintliga bostäder med särskild service som finns i stadens
valfrihetssystem riktar sig alla till personer med psykisk
funktionsnedsättning.
Definition av boenden
Olika målgrupper har olika fysiska behov av boendet. För att skapa
rimliga planeringsförutsättningar har en förenkling eller
sammanslagning av olika typer av boenden gjorts. Detta avser endast
boendenas fysiska utformning och inte verksamhetens inriktning.
Bostad med särskild service för barn och unga LSS ingår inte i
grupperingen (kategorier) då bostad med särskild service för barn och
unga LSS inte har lägenheter. När det blir aktuellt att ta ett boende i
bruk kommer detta att hanteras av Gruppen för bedömning och
förmedling (BOF) på socialförvaltningen samt berörd
stadsdelsförvaltning. Denna sammanslagning är ett sätt för att enklare
kunna planera utbyggnaden.
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
13 (14)
Vid framtagande av ovanstående behov/prognoser ska dessa i
Boendeplanen grupperas i nedanstående sex grupper.
A. Gruppbostad, LSS, som är ytkrävande
Dessa boenden har stora ytkrav. Det gäller såväl hygienutrymmen,
som lägenheten och de gemensamma utrymmena. Det finns också
behov av förråd för hjälpmedel. Verksamheten har också ett stort
personalbehov och arbetsplatser för dessa. Boendet ligger med
fördel i bottenplan.
Exempel på målgrupper
• Personer med multifunktionsnedsättningar och stora
omvårdnadsbehov.
• Förvärvad hjärnskada, personkrets 2.
• Personer med behov av geriatriskomvårdnad.
B. Gruppbostad, LSS, som bör vara friliggande
Dessa boenden bör ha hög säkerhet med flera in- och utgångar.
Möjlighet att skärma av boenden. Ljudisolerat såväl för
inkommande som utgående ljud. Verksamheten har ett stort
personalbehov.
Exempel på målgrupper
• Personer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller
autism med tilläggsdiagnoser inom psykiatri och/eller
utagerande och utmanande beteende.
C. Gruppbostad, LSS, normal tillgänglighetsanpassning
Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår
av byggnorm eller vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för
LSS bostäder. Inga eller små individuella anpassningar kan
förekomma. Detta avser endast boendenas fysiska utformning och
inte verksamhetens inriktning.
Exempel på målgrupper
• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
• Intellektuell funktionsnedsättning.
• Intellektuell funktionsnedsättning och tilläggsdiagnoser inom
psykiatri.
• Intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism och är syn
och/eller hörselskadade.
• Unga med demenssjukdom, personkrets 2.
Vägledning för framtagande av boendeplan 2026
14 (14)
D. Servicebostad, LSS eller SoL, normal
tillgänglighetsanpassning
Detta avser enskilda lägenheter som har en gemensamhetslokal i
närområdet. Boenden kräver ingen annan anpassning utöver
byggnorm och stadens funktionsprogram. (Behov av mindre
individuella anpassningar kan finnas.)
Exempel på målgrupper
• I huvudsak samma målgrupp som
C. Gruppboende som inte kräver någon anpassning ovan.
• Psykiska funktionsnedsättningar.
E. Gruppbostad, SoL
Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår
av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för
SoL bostäder. Noteras bör att dessa grupper kan ha en annan
gruppstorlek, cirka 12 lägenheter, än boenden enligt LSS.
Exempel på målgrupper
• Psykiska funktionsnedsättningar.
• Psykiska funktionsnedsättningar och har ett utagerande och
utmanande beteende.
F. Stödboende, SoL
Dessa boenden kräver ingen annan anpassning än vad som framgår
av byggnorm och vad som beskrivs i stadens funktionsprogram för
SoL bostäder. Lägenheterna ligger utspridda bland de vanliga
lägenheterna i området och utformas likt dem.
Exempel på målgrupper
• Psykiska funktionsnedsättningar och mindre behov av stöd
och service än målgrupp i kategori E. Gruppbostad, SoL.
Bilagor:
1. Excelformulär för boendeplanen
2. Word-mall för boendeplanen
3. Swecos prognos över kommande behov av bostäder med
särskild service
4. Befolkningsdata hämtad från start.stockholm
---
[Bilaga 4 Befolkningsprognos 2025-2045.pdf]
Summa av Folkmängd Kolumnetiketter
Radetiketter 0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80-89 år
2002 9 889 39 015 31 138 24 464 22 662 20 652 52 634 264 183 176 730 73 627 35 688
2003 10 414 40 047 29 855 24 119 23 756 21 376 53 042 264 137 179 940 71 747 35 707
2004 10 933 41 322 28 676 24 024 24 131 22 318 53 441 263 894 182 747 70 283 35 558
2005 11 055 43 266 28 003 23 138 24 382 23 584 53 519 265 778 185 931 69 404 35 196
2006 11 727 45 089 28 164 22 364 24 312 24 835 55 797 269 427 189 144 69 534 34 643
2007 11 973 47 159 28 841 21 436 24 291 25 470 58 352 272 987 191 967 71 039 33 757
2008 12 488 49 492 29 944 21 073 23 643 25 892 60 508 277 705 194 996 73 355 32 950
2009 12 895 51 983 31 669 21 097 23 135 25 977 63 612 283 124 198 868 76 747 32 175
2010 13 524 54 369 33 326 21 747 22 265 26 254 65 865 288 041 201 951 80 202 30 891
2011 13 302 56 903 35 019 22 356 21 907 25 572 67 333 294 296 205 149 83 726 29 953
2012 13 500 58 281 36 662 23 510 21 924 24 938 68 411 300 431 208 120 87 536 29 157
2013 13 756 59 425 38 455 24 680 22 584 24 028 68 412 306 796 210 877 91 555 28 172
2014 13 796 59 918 39 984 25 967 23 188 23 599 68 039 312 583 213 529 95 100 27 368
2015 13 484 60 185 41 484 26 973 24 239 23 612 66 459 316 283 216 716 98 374 26 860
2016 13 517 59 622 42 822 27 997 25 266 24 323 64 723 320 060 220 730 101 319 26 572
2017 12 982 59 680 43 672 29 263 26 525 25 159 63 513 324 811 224 314 104 748 26 523
2018 12 683 59 718 43 909 30 684 27 519 25 858 62 801 328 230 227 672 107 842 26 805
2019 12 660 59 132 44 109 31 694 28 686 26 623 61 953 331 231 231 719 110 580 27 372
2020 12 517 57 273 43 589 32 408 29 534 27 582 60 802 329 838 233 738 112 945 27 504
2021 12 650 55 531 42 822 32 272 30 533 28 338 60 782 328 839 235 445 115 256 28 461
2022 11 323 54 464 42 549 31 880 31 240 29 162 61 365 330 389 237 172 117 312 30 225
2023 11 291 53 162 41 631 31 353 31 991 29 996 62 368 328 956 239 437 118 726 32 502
2024 11 209 52 191 40 410 31 440 32 088 31 309 63 758 327 750 242 540 120 056 35 286
2025 10 993 51 169 39 882 31 040 31 830 31 812 64 995 327 311 245 745 121 251 38 035
2026 10 960 50 171 38 839 30 757 31 328 32 477 66 604 326 750 248 107 122 501 40 573
2027 10 938 48 898 38 710 29 971 31 242 32 415 67 996 326 895 250 014 124 145 42 951
2028 10 931 48 643 38 045 29 334 30 862 32 147 69 398 327 460 251 576 126 298 44 914
2029 11 121 48 521 37 235 28 600 30 636 31 695 70 812 328 554 252 405 129 500 46 548
2030 11 316 48 604 36 575 28 216 29 943 31 659 71 610 329 555 253 735 132 414 48 036
2031 11 528 48 960 35 536 28 468 29 379 31 339 71 812 330 784 255 451 135 273 49 122
2032 11 759 49 453 35 381 27 792 28 698 31 139 72 089 331 973 257 502 137 626 50 045
2033 12 017 50 145 35 297 27 184 28 348 30 505 72 128 332 788 260 501 139 524 50 845
2034 12 067 51 047 35 237 26 290 28 576 29 985 71 726 333 463 264 037 141 183 51 260
2035 12 154 51 829 35 393 26 109 27 938 29 347 71 217 334 106 267 436 143 197 51 819
2036 12 233 52 529 35 638 26 061 27 343 29 028 70 784 334 550 270 153 145 480 52 462
2037 12 333 53 131 36 047 26 026 26 474 29 233 70 125 335 020 272 669 147 843 53 162
2038 12 454 53 642 36 628 26 061 26 299 28 621 69 552 335 927 274 744 150 296 53 882
2039 12 588 54 064 37 277 26 163 26 269 28 021 68 880 337 017 276 476 152 817 54 777
2040 12 729 54 554 37 839 26 408 26 253 27 157 68 679 338 549 278 027 154 733 55 784
2041 12 841 55 071 38 321 26 796 26 293 26 976 67 519 340 681 279 247 156 227 57 040
2042 12 943 55 597 38 704 27 223 26 384 26 953 66 590 342 642 280 406 157 072 58 505
2043 13 032 56 106 38 982 27 702 26 612 26 940 65 691 344 234 281 606 157 745 60 129
2044 13 112 56 577 39 300 28 086 26 982 26 977 64 762 345 365 282 655 158 137 62 447
2045 13 181 56 997 39 638 28 384 27 393 27 054 63 930 346 477 283 026 159 182 64 445
Totalsumma 536 799 2 312 934 1 631 238 1 188 611 1 184 883 1 207 938 2 864 388 13 959 871 10 434 951 5 113 457 1 796 106
90-w år Totalsumma
7 466 758 148
7 581 761 721
7 717 765 044
7 782 771 038
7 849 782 885
7 891 795 163
8 074 810 120
8 135 829 417
8 638 847 073
8 808 864 324
8 765 881 235
8 960 897 700
8 918 911 989
8 847 923 516
8 668 935 619
8 571 949 761
8 433 962 154
8 314 974 073
7 821 975 551
7 841 978 770
7 667 984 748
7 530 988 943
7 537 995 574
7 703 1 001 767
7 883 1 006 949
8 164 1 012 339
8 532 1 018 139
8 960 1 024 586
9 370 1 031 032
9 896 1 037 549
10 725 1 044 183
11 685 1 050 967
12 805 1 057 677
13 833 1 064 378
14 789 1 071 050
15 660 1 077 725
16 328 1 084 434
16 833 1 091 183
17 249 1 097 960
17 539 1 104 552
17 927 1 110 945
18 354 1 117 134
18 710 1 123 111
19 155 1 128 862
469 912 42 701 087
Ålder (Alla)
Åldersgrupp (Alla)
Kön (Alla)
Summa av Antal Kolumnetiketter
Radetiketter SDO01 - Järva SDO04 - Hässelby-Vällingby SDO06 - Bromma SDO08 - Kungsholmen SDO09 - Norra innerstaden
2000 78 850 57 765 58 352 52 079 122 020
2001 79 963 58 187 58 647 52 532 122 087
2002 80 509 58 577 58 926 52 854 122 100
2003 80 483 58 689 59 107 53 288 122 749
2004 79 797 58 698 59 518 54 147 122 981
2005 79 362 59 215 60 318 54 474 123 828
2006 80 356 60 602 60 963 55 865 123 858
2007 80 562 61 688 62 144 56 505 124 098
2008 80 602 62 983 63 327 57 046 126 539
2009 81 513 63 745 64 330 58 624 129 527
2010 83 027 65 083 65 519 60 917 131 983
2011 84 598 66 572 66 976 62 990 133 809
2012 85 790 67 904 69 492 65 445 135 110
2013 86 878 69 251 71 291 67 209 137 434
2014 87 419 70 819 73 974 67 893 139 807
2015 86 472 72 561 76 068 69 363 141 338
2016 87 509 73 445 77 295 69 748 143 785
2017 88 767 74 826 79 355 70 529 146 271
2018 89 510 75 904 80 045 71 191 148 387
2019 90 155 76 573 80 725 71 264 151 689
2020 89 847 76 135 81 188 71 359 152 728
2021 91 087 76 784 81 836 70 760 153 801
2022 91 990 76 992 82 331 70 839 154 410
2023 92 659 76 283 82 805 70 991 154 955
2024 95 220 76 340 83 118 70 932 155 286
2025 96 780 76 399 83 368 71 489 155 646
2026 98 090 76 429 83 998 71 640 155 634
2027 99 937 76 409 84 325 72 166 155 588
2028 101 778 76 469 84 765 72 974 155 678
2029 102 689 76 619 85 168 73 715 156 360
2030 102 972 76 625 86 063 74 541 156 878
2031 103 262 76 639 86 995 74 951 157 630
2032 103 714 76 805 88 008 75 343 158 129
2033 104 164 76 954 89 134 75 619 158 475
2034 104 610 77 039 90 178 75 763 158 854
2035 105 133 77 587 90 947 75 611 159 535
2036 105 660 78 149 91 703 75 437 160 234
2037 106 188 78 722 92 452 75 254 160 948
2038 106 713 79 302 93 200 75 068 161 681
2039 107 233 79 887 93 950 74 880 162 428
2040 107 724 80 475 94 705 74 695 163 186
2041 108 135 81 055 95 450 74 500 163 930
2042 108 542 81 618 96 176 74 291 164 643
2043 108 947 82 162 96 886 74 064 165 314
2044 109 352 82 686 97 581 73 821 165 947
2045 109 768 83 190 98 258 73 563 166 531
Totalsumma 4 334 320 3 346 839 3 660 960 3 138 229 6 783 829
SDO12 - Södermalm SDO14 - Enskede-Årsta-Vantör SDO15 - Skarpnäck SDO18 - Farsta SDO22 - Hägersten-Älvsjö SDO24 - Skärholmen
102 133 80 338 39 708 45 295 80 346 31 021
103 213 80 745 39 917 45 456 80 488 31 426
104 756 80 821 39 888 45 420 80 817 31 315
106 567 81 012 40 127 45 337 81 213 31 035
107 864 81 213 40 112 45 533 82 179 30 781
109 483 81 801 40 055 45 859 83 220 30 677
111 001 82 978 40 128 46 418 85 185 31 562
113 970 84 658 40 488 47 026 87 589 32 033
117 361 86 519 41 176 47 762 90 449 32 370
119 293 88 631 42 522 49 175 95 423 32 858
121 366 90 370 43 419 50 601 99 013 33 565
123 127 91 827 43 844 51 852 102 192 34 317
124 302 93 245 44 456 53 063 104 941 34 746
125 716 94 503 44 856 54 401 107 640 35 283
126 316 96 470 45 150 55 058 110 259 35 585
127 323 97 587 45 716 55 693 112 624 35 863
128 684 97 993 46 145 56 481 115 167 36 378
129 738 99 232 46 425 57 825 117 167 36 930
130 034 100 859 46 427 59 219 120 783 37 349
131 124 102 828 46 467 59 523 123 259 37 818
131 102 103 407 46 428 59 809 124 037 37 037
130 189 103 323 46 083 60 858 124 692 36 759
130 055 103 814 46 415 61 819 125 912 37 151
130 564 103 651 46 522 61 723 127 100 37 463
130 402 105 241 46 407 62 085 128 794 38 112
130 697 106 332 46 573 62 845 129 691 38 310
131 015 107 132 46 855 63 292 130 534 38 693
131 154 107 943 46 858 64 004 131 647 38 671
130 927 109 132 47 143 64 285 132 620 38 730
130 768 110 628 47 576 64 888 133 592 38 948
130 670 112 376 48 035 65 607 134 579 39 047
130 266 114 215 48 845 66 215 135 595 39 298
129 687 115 967 49 780 67 151 136 324 39 639
129 056 117 872 50 675 68 256 136 981 40 143
128 391 120 052 51 624 69 322 137 530 40 678
127 893 121 437 51 988 70 364 138 846 41 400
127 396 122 787 52 324 71 399 140 184 42 141
126 907 124 110 52 642 72 425 141 544 42 894
126 430 125 422 52 954 73 450 142 917 43 660
125 962 126 731 53 266 74 474 144 300 44 435
125 506 128 049 53 582 75 502 145 685 45 214
125 042 129 349 53 891 76 520 147 055 45 987
124 556 130 628 54 190 77 521 148 400 46 745
124 047 131 888 54 482 78 506 149 711 47 489
123 514 133 121 54 764 79 479 150 994 48 214
122 946 134 326 55 034 80 436 152 254 48 918
5 698 513 4 842 564 2 161 962 2 809 234 5 531 472 1 748 688
SDO99 - (Stockholm kn rest) Totalsumma
2 441 750 348
2 287 754 948
2 165 758 148
2 114 761 721
2 221 765 044
2 746 771 038
3 969 782 885
4 402 795 163
3 986 810 120
3 776 829 417
2 210 847 073
2 220 864 324
2 741 881 235
3 238 897 700
3 239 911 989
2 908 923 516
2 989 935 619
2 696 949 761
2 446 962 154
2 648 974 073
2 474 975 551
2 598 978 770
3 020 984 748
4 227 988 943
3 637 995 574
3 637 1 001 767
3 637 1 006 949
3 637 1 012 339
3 637 1 018 139
3 637 1 024 586
3 637 1 031 032
3 637 1 037 549
3 637 1 044 183
3 637 1 050 967
3 637 1 057 677
3 637 1 064 378
3 637 1 071 050
3 637 1 077 725
3 637 1 084 434
3 637 1 091 183
3 637 1 097 960
3 637 1 104 552
3 637 1 110 945
3 637 1 117 134
3 637 1 123 111
3 637 1 128 862
149 775 44 206 383
Folkmängd, folkökning, födelseöverskott och flyttningsnetto för Stockholms stad, 2000-2023 samt prognos 2023-2045
År Folkmängd Folkökning Flyttningsnetto, totalt Födelseöverskott
Utfall 2000 750 348 6 645 5 411 1 249
2001 754 948 4 600 3 009 1 640
2002 758 148 3 200 848 2 410
2003 761 721 3 573 711 2 940
2004 765 044 3 323 -533 3 870
2005 771 038 5 994 2 072 4 020
2006 782 885 11 847 7 249 4 695
2007 795 163 12 278 7 212 5 070
2008 810 120 14 957 9 333 5 731
2009 829 417 19 297 13 054 6 296
2010 847 073 17 656 10 742 6 913
2011 864 324 17 251 10 390 6 678
2012 881 235 16 911 9 870 6 947
2013 897 700 16 465 8 764 7 619
2014 911 989 14 289 6 644 7 481
2015 923 516 11 527 4 207 7 239
2016 935 619 12 103 4 934 7 115
2017 949 761 14 142 7 090 6 950
2018 962 154 12 393 5 788 6 573
2019 974 073 11 919 4 870 6 677
2020 975 551 1 477 -4 618 5 609
2021 978 770 3 219 -4 966 7 007
2022 984 748 5 978 -379 5 452
2023 988 943 4 195 -1 560 5 391
2024 995 574 6 631 1 157 5 580
Prognos 2025 1 001 767 6 193 772 5 422
2026 1 006 949 5 182 261 4 920
2027 1 012 339 5 390 619 4 771
2028 1 018 139 5 800 1 172 4 628
0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 5202 6202 7202 8202 9202 0302 1302 2302 3302 4302 5302 6302 7302 8302 9302 0402 1402 2402 3402 4402 5402
1 200 000 25 000
1 000 000
20 000
800 000
15 000
600 000
10 000
400 000
5 000
200 000
0 0
År
dgnämkloF gninkökloF
Folkmängd Folkökning
0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 5202 6202 7202 8202 9202 0302 1302 2302 3302 4302 5302 6302 7302 8302 9302 0402 1402 2402 3402 4402 5402
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
-2 000
-4 000
-6 000
År
renosrep
latna
otteN
Flyttningsnetto, totalt Födelseöverskott
2029 1 024 586 6 447 1 764 4 683
2030 1 031 032 6 446 1 703 4 743
2031 1 037 549 6 516 1 700 4 816
2032 1 044 183 6 634 1 726 4 908
2033 1 050 967 6 784 1 757 5 027
2034 1 057 677 6 711 1 780 4 931
2035 1 064 378 6 700 1 825 4 876
2036 1 071 050 6 673 1 856 4 817
2037 1 077 725 6 674 1 887 4 787
2038 1 084 434 6 709 1 921 4 788
2039 1 091 183 6 749 1 939 4 811
2040 1 097 960 6 777 1 926 4 851
2041 1 104 552 6 592 1 720 4 872
2042 1 110 945 6 394 1 504 4 890
2043 1 117 134 6 188 1 284 4 904
2044 1 123 111 5 977 1 064 4 913
2045 1 128 862 5 751 837 4 914
0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 5202 6202 7202 8202 9202 0302 1302 2302 3302 4302 5302 6302 7302 8302 9302 0402 1402 2402 3402 4402 5402
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
-2 000
-4 000
-6 000
År
renosrep
latna
otteN
Flyttningsnetto, totalt Födelseöverskott
0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 5202 6202 7202 8202 9202 0302 1302 2302 3302 4302 5302 6302 7302 8302 9302 0402 1402 2402 3402 4402 5402
1 200 000 25 000
1 000 000
20 000
800 000
15 000
600 000
10 000
400 000
5 000
200 000
0 0
År
dgnämkloF gninkökloF
Folkmängd Folkökning
0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 5202 6202 7202 8202 9202 0302 1302 2302 3302 4302 5302 6302 7302 8302 9302 0402 1402 2402 3402 4402 5402
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
-2 000
-4 000
-6 000
År
renosrep
latna
otteN
Flyttningsnetto, totalt Födelseöverskott
0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 5202 6202 7202 8202 9202 0302 1302 2302 3302 4302 5302 6302 7302 8302 9302 0402 1402 2402 3402 4402 5402
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
-2 000
-4 000
-6 000
År
renosrep
latna
otteN
Flyttningsnetto, totalt Födelseöverskott
Folkmängd i Stockholms stad efter åldersgrupp 2024 och slutlig prognos 2025-2045
Prognosår Åldersgrupper Hela
0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80-89 år 90-w år staden
2024 11209 52191 40410 31440 32088 31309 63758 327750 242540 120056 35286 7537 995574
2025 10 993 51 169 39 882 31 040 31 830 31 812 64 995 327 311 245 745 121 251 38 035 7 703 1 001 767
2026 10 960 50 171 38 839 30 757 31 328 32 477 66 604 326 750 248 107 122 501 40 573 7 883 1 006 949
2027 10 938 48 898 38 710 29 971 31 242 32 415 67 996 326 895 250 014 124 145 42 951 8 164 1 012 339
2028 10 931 48 643 38 045 29 334 30 862 32 147 69 398 327 460 251 576 126 298 44 914 8 532 1 018 139
2029 11 121 48 521 37 235 28 600 30 636 31 695 70 812 328 554 252 405 129 500 46 548 8 960 1 024 586
2030 11 316 48 604 36 575 28 216 29 943 31 659 71 610 329 555 253 735 132 414 48 036 9 370 1 031 032
2031 11 528 48 960 35 536 28 468 29 379 31 339 71 812 330 784 255 451 135 273 49 122 9 896 1 037 549
2032 11 759 49 453 35 381 27 792 28 698 31 139 72 089 331 973 257 502 137 626 50 045 10 725 1 044 183
2033 12 017 50 145 35 297 27 184 28 348 30 505 72 128 332 788 260 501 139 524 50 845 11 685 1 050 967
2034 12 067 51 047 35 237 26 290 28 576 29 985 71 726 333 463 264 037 141 183 51 260 12 805 1 057 677
2035 12 154 51 829 35 393 26 109 27 938 29 347 71 217 334 106 267 436 143 197 51 819 13 833 1 064 378
2036 12 233 52 529 35 638 26 061 27 343 29 028 70 784 334 550 270 153 145 480 52 462 14 789 1 071 050
2037 12 333 53 131 36 047 26 026 26 474 29 233 70 125 335 020 272 669 147 843 53 162 15 660 1 077 725
2038 12 454 53 642 36 628 26 061 26 299 28 621 69 552 335 927 274 744 150 296 53 882 16 328 1 084 434
2039 12 588 54 064 37 277 26 163 26 269 28 021 68 880 337 017 276 476 152 817 54 777 16 833 1 091 183
2040 12 729 54 554 37 839 26 408 26 253 27 157 68 679 338 549 278 027 154 733 55 784 17 249 1 097 960
2041 12 841 55 071 38 321 26 796 26 293 26 976 67 519 340 681 279 247 156 227 57 040 17 539 1 104 552
2042 12 943 55 597 38 704 27 223 26 384 26 953 66 590 342 642 280 406 157 072 58 505 17 927 1 110 945
2043 13 032 56 106 38 982 27 702 26 612 26 940 65 691 344 234 281 606 157 745 60 129 18 354 1 117 134
2044 13 112 56 577 39 300 28 086 26 982 26 977 64 762 345 365 282 655 158 137 62 447 18 710 1 123 111
2045 13 181 56 997 39 638 28 384 27 393 27 054 63 930 346 477 283 026 159 182 64 445 19 155 1 128 862
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80-89 år 90-w år
Åldersgrupper
dgnämkloF
2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
0 år 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80-89 år 90-w år
Åldersgrupper
dgnämkloF
2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045
Folkmängd i Stockholms stad efter stadsdelsområde 2000-2024 och prognos 2025-2045
Prognos/ Prognosår Stadsdelsområde
utfall SDO01 SDO04 SDO06 SDO08 SDO09 SDO12 SDO14 SDO15
Järva Hässelby- Bromma Kungsholmen Norra Södermalm Enskede-Årsta- Skarpnäck
Vällingby innerstaden Vantör
Utfall 2000 78 850 57 765 58 352 52 079 122 020 102 133 80 338 39 708
2001 79 963 58 187 58 647 52 532 122 087 103 213 80 745 39 917
2002 80 509 58 577 58 926 52 854 122 100 104 756 80 821 39 888
2003 80 483 58 689 59 107 53 288 122 749 106 567 81 012 40 127
2004 79 797 58 698 59 518 54 147 122 981 107 864 81 213 40 112
2005 79 362 59 215 60 318 54 474 123 828 109 483 81 801 40 055
2006 80 356 60 602 60 963 55 865 123 858 111 001 82 978 40 128
2007 80 562 61 688 62 144 56 505 124 098 113 970 84 658 40 488
2008 80 602 62 983 63 327 57 046 126 539 117 361 86 519 41 176
2009 81 513 63 745 64 330 58 624 129 527 119 293 88 631 42 522
2010 83 027 65 083 65 519 60 917 131 983 121 366 90 370 43 419
2011 84 598 66 572 66 976 62 990 133 809 123 127 91 827 43 844
2012 85 790 67 904 69 492 65 445 135 110 124 302 93 245 44 456
2013 86 878 69 251 71 291 67 209 137 434 125 716 94 503 44 856
2014 87 419 70 819 73 974 67 893 139 807 126 316 96 470 45 150
2015 86 472 72 561 76 068 69 363 141 338 127 323 97 587 45 716
2016 87 509 73 445 77 295 69 748 143 785 128 684 97 993 46 145
2017 88 767 74 826 79 355 70 529 146 271 129 738 99 232 46 425
2018 89 510 75 904 80 045 71 191 148 387 130 034 100 859 46 427
2019 90 155 76 573 80 725 71 264 151 689 131 124 102 828 46 467
2020 89 847 76 135 81 188 71 359 152 728 131 102 103 407 46 428
2021 91 087 76 784 81 836 70 760 153 801 130 189 103 323 46 083
2022 91 990 76 992 82 331 70 839 154 410 130 055 103 814 46 415
2023 92 659 76 283 82 805 70 991 154 955 130 564 103 651 46 522
2024 95 220 76 340 83 118 70 932 155 286 130 402 105 241 46 407
Prognos 2025 96 780 76 399 83 368 71 489 155 646 130 697 106 332 46 573
2026 98 090 76 429 83 998 71 640 155 634 131 015 107 132 46 855
2027 99 937 76 409 84 325 72 166 155 588 131 154 107 943 46 858
2028 101 778 76 469 84 765 72 974 155 678 130 927 109 132 47 143
2029 102 689 76 619 85 168 73 715 156 360 130 768 110 628 47 576
2030 102 972 76 625 86 063 74 541 156 878 130 670 112 376 48 035
2031 103 262 76 639 86 995 74 951 157 630 130 266 114 215 48 845
2032 103 714 76 805 88 008 75 343 158 129 129 687 115 967 49 780
2033 104 164 76 954 89 134 75 619 158 475 129 056 117 872 50 675
2034 104 610 77 039 90 178 75 763 158 854 128 391 120 052 51 624
2035 105 133 77 587 90 947 75 611 159 535 127 893 121 437 51 988
2036 105 660 78 149 91 703 75 437 160 234 127 396 122 787 52 324
2037 106 188 78 722 92 452 75 254 160 948 126 907 124 110 52 642
2038 106 713 79 302 93 200 75 068 161 681 126 430 125 422 52 954
2039 107 233 79 887 93 950 74 880 162 428 125 962 126 731 53 266
2040 107 724 80 475 94 705 74 695 163 186 125 506 128 049 53 582
2041 108 135 81 055 95 450 74 500 163 930 125 042 129 349 53 891
2042 108 542 81 618 96 176 74 291 164 643 124 556 130 628 54 190
2043 108 947 82 162 96 886 74 064 165 314 124 047 131 888 54 482
2044 109 352 82 686 97 581 73 821 165 947 123 514 133 121 54 764
2045 109 768 83 190 98 258 73 563 166 531 122 946 134 326 55 034
Anm: Stadsdelsområden är enligt indelning som gäller från och med 1 juli 2023.
SDO18 SDO22 SDO24 SDO99
Farsta Hägersten- Skärholmen Restförda
Älvsjö
45 295 80 346 31 021 2 441
45 456 80 488 31 426 2 287
45 420 80 817 31 315 2 165
45 337 81 213 31 035 2 114
45 533 82 179 30 781 2 221
45 859 83 220 30 677 2 746
46 418 85 185 31 562 3 969
47 026 87 589 32 033 4 402
47 762 90 449 32 370 3 986
49 175 95 423 32 858 3 776
50 601 99 013 33 565 2 210
51 852 102 192 34 317 2 220
53 063 104 941 34 746 2 741
54 401 107 640 35 283 3 238
55 058 110 259 35 585 3 239
55 693 112 624 35 863 2 908
56 481 115 167 36 378 2 989
57 825 117 167 36 930 2 696
59 219 120 783 37 349 2 446
59 523 123 259 37 818 2 648
59 809 124 037 37 037 2 474
60 858 124 692 36 759 2 598
61 819 125 912 37 151 3 020
61 723 127 100 37 463 4 227
62 085 128 794 38 112 3 637
62 845 129 691 38 310 3 637
63 292 130 534 38 693 3 637
64 004 131 647 38 671 3 637
64 285 132 620 38 730 3 637
64 888 133 592 38 948 3 637
65 607 134 579 39 047 3 637
66 215 135 595 39 298 3 637
67 151 136 324 39 639 3 637
68 256 136 981 40 143 3 637
69 322 137 530 40 678 3 637
70 364 138 846 41 400 3 637
71 399 140 184 42 141 3 637
72 425 141 544 42 894 3 637
73 450 142 917 43 660 3 637
74 474 144 300 44 435 3 637
75 502 145 685 45 214 3 637
76 520 147 055 45 987 3 637
77 521 148 400 46 745 3 637
78 506 149 711 47 489 3 637
79 479 150 994 48 214 3 637
80 436 152 254 48 918 3 637
---
[Bilaga 5 Swecos prognos 2026-2035 251219.pdf]
Prognos 2026–2035
Bostad med särskilt stöd samt stödboende
inom socialpsykiatrin
Sweco Sverige AB 556767-9849
Uppdrag Prognos BmSS 2025
Kund Socialförvaltningen Stockholms stad
Datum 2025-12-04
2/91
Innehållsförteckning
1 Inledning ........................................................................................................................ 6
1.1 Swecos uppdrag ................................................................................................. 6
1.2 Förhållanden som är grundläggande för prognosen ........................................... 7
1.2.1 Definition av bostad med särskilt stöd och stödboende ........................ 7
1.2.2 Förmedlingsprocessen .......................................................................... 7
1.2.3 Prognosens avgränsning och målgrupp ................................................ 8
2 Behov av bostad med särskilt stöd samt stödboende idag ......................................... 10
2.1 Personer med insats i BmSS respektive stödboende ....................................... 10
2.2 Ej verkställda beslut .......................................................................................... 11
2.3 Intresseanmälningslista ..................................................................................... 12
2.4 Hem för vård och boende (HVB) ....................................................................... 13
2.5 Boende i andra typer av SoL-boenden inom funktionsnedsättning .................. 15
2.6 Totalt uppskattat behov september 2025 .. ........................................................ 15
2.6.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL ......................... 16
2.6.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS ................................... 16
2.6.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL ........................................................... 17
2.6.4 Socialpsykiatri stödboende .................................................................. 18
3 Utvärdering av föregående års prognos ...................................................................... 19
3.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL ....................................... 19
3.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS ................................................. 20
3.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL ......................................................................... 20
3.4 Socialpsykiatri Stödboende ............................................................................... 22
4 Prognos 2026–2035 .................................................................................................... 24
4.1 Funktionsnedsättning BmSS ............................................................................. 24
4.1.1 Vuxenboende LSS/SoL ....................................................................... 24
4.1.2 Barnboende LSS ................................................................................. 28
4.2 Socialpsykiatri ................................................................................................... 32
4.2.1 BmSS LSS/SoL.................................................................................... 32
4.2.2 Stödboende.......................................................................................... 36
4.3 Bostadskategorier ............................................................................................. 42
4.3.1 Förutsättningar ..................................................................................... 42
4.3.2 Prognosmodell ..................................................................................... 44
4.3.3 Funktionsnedsättning ........................................................................... 45
4.3.4 Socialpsykiatri ...................................................................................... 47
4.3.5 Jämförelse mellan efterfrågan och tillgång till bostäder ...................... 49
5 Antaganden ................................................................................................................. 51
5.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL ....................................... 51
5.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS ................................................. 55
3/91
5.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL ......................................................................... 59
5.4 Socialpsykiatri stödboende ............................................................................... 62
6 Analys av matchning av bostäder ............................................................................... 67
6.1 Avböjda erbjudanden om BmSS respektive stödboende efter anledning ........ 67
6.2 Avböjda erbjudanden om BmSS efter bostadens geografiska läge ................. 68
6.3 Avböjda erbjudanden om stödboende efter bostadens geografiska läge ......... 70
Bilaga - Data och metod ........................................................................................................ 73
Bilaga - Tabeller ..................................................................................................................... 78
4/91
5/91
1 Inledning
1.1 Swecos uppdrag
Socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande frågor, har ett årligt
uppdrag att samordna arbetet med boendeplanen för personer med
funktionsnedsättning. I uppdraget ingår att bearbeta stadsdelsnämndernas/
planeringregionernas boendeplaner samt att föreslå beslut om åtgärder utifrån
en övergripande bedömning av behov och framtida trender. Sweco har under
hösten år 2025 anlitats för att bidra till en analys kopplad till insatsen bostad med
särskilt stöd samt stödboende inom socialpsykiatrin. I uppdraget ingår att ta fram
en uppskattning av behovet idag samt att ta fram prognoser över det kommande
behovet för perioden 2026–2035. Prognosen är uppdelad på följande
verksamhetsområden; funktionsnedsättning respektive socialpsykiatri inom
boende med särskilt stöd samt stödboende inom socialpsykiatrin. Ansvariga för
studien hos Sweco är Linnea Fredriksson (uppdragsledare), Astrid Gustafsson,
Fredrik Jonsson, Eva Andersson och Frida Saarinen.
Sweco har sedan år 2017 årligen tagit fram prognoser för bostad med särskilt
stöd. Sedan dess har prognosens omfattning och metod justerats ett antal
gånger, vilket beskrivs mer ingående i bilagan Data och metod. I årets uppdrag
har ett antal tillägg gjorts, däribland har ett nytt prognosalternativ tagits fram för
funktionsnedsättning, i syfte att visa hur prognosen skulle påverkas av ett lägre
inflöde av individer. Prognoserna för behov av bostäder inom funktionshinder
respektive socialpsykiatri presenteras även nedbrutet på bostadskategorier, i
avsnitt 4.3. Därtill har analyser gjorts av matchningsstatistik för att få djupare
förståelse kring varför klienter tackar nej till bostäder som förmedlas, vilket
redogörs för i avsnitt 6. En mer utökad analys har även gjorts av tillgänglig
statistik av de som bor långvarigt på HVB, som presenteras i avsnitt 2.4. I årets
uppdrag har även ett Excel-verktyg tagits fram för att förenkla analyser av behov
och kapacitet under prognosperioden uppdelat på olika bostadskategorier.
6/91
1.2 Förhållanden som är grundläggande för
prognosen
1.2.1 Definition av bostad med särskilt stöd och stödboende
Bostad med särskilt stöd innebär ett boende med tillgång till omsorg, stöd och
service. Biståndsbedömningen sker med stöd av Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) eller med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). LSS är
en rättighetslag vilket innebär att en person som omfattas av lagen har rätt till
insatser som anges i lagen, så länge behovet av insatsen inte tillgodoses på
annat sätt. Insatserna ska möjliggöra goda levnadsvillkor för personen. På så sätt
kan kommunen inte ange exempelvis resursbrist som ett skäl till att inte bevilja
en LSS-insats som en person har rätt till. Detta gäller inte för en person som
ansöker om bistånd enligt SoL. Här kan kommunen i stället föreslå en alternativ
insats så länge den uppfyller en skälig levnadsnivå.
Det finns tre typer av bostad med särskilt stöd för vuxna – gruppbostad,
servicebostad samt annan särskilt anpassad bostad. I förarbeten till LSS anges
att huvudformen för bostad med särskilt stöd ska vara servicebostad och
gruppbostad. I dessa boenden ska det finnas fast personal som i huvudsak kan
täcka de boendes hela stödbehov1. Det ska inte ha någon betydelse för
utformningen av bostad med särskilt stöd om det regleras i LSS eller
socialtjänstlagen2. Prognosen av bostäder med särskilt stöd i denna rapport
omfattar de två förstnämnda boendeinsatserna, det vill säga gruppbostad och
servicebostad.
Bostad med särskilt stöd för barn och ungdom är en insats som riktar sig till de
barn som har ett speciellt behov av stöd. Det är i första hand ett stort
omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan bli aktuell. Boende utanför det
egna hemmet beslutas av stadsdelsnämnden med stöd av LSS.
Insatsen stödboende inom socialpsykiatrin är en boendeform för personer som
behöver mer stöd än de kan få i ett eget boende med insatsen boendestöd.
Insatsen ges vanligen inom Lag om valfrihetssystem (LOV) som innebär att den
enskilde kan välja mellan godkända leverantörer av insatsen som är knutna till
systemet. Stödboende är ett mellanboende mellan boende i egen lägenhet och
bostad med särskilt stöd. Stödboende för vuxna personer med psykisk
funktionsnedsättning är inte en lagreglerad boendeform på samma sätt som
bostad med särskilt stöd. Utformningen följer av att kommuner har frihet att
utforma insatser och bestämma vilken typ av boende som kommunen har behov
av.
1.2.2 Förmedlingsprocessen
Det är stadsdelsförvaltningarna som utreder och fattar beslut om en person har
rätt till bostad med särskilt stöd eller stödboende. En person kan ha rätt till bostad
med särskilt stöd enligt LSS om den har behov av det och har tillhörighet till någon
av personkretsarna 1, 2 och vissa fall även 3. Om en person har andra psykiska
funktionsnedsättningar som medför behov av en bostad med särskilt stöd kan
personen beviljas det utifrån SoL. Stadsdelsförvaltningen är ansvarig för att
insatsen verkställs.
1 Prop. 1992/93 159. s. 179
2 SOU 1999:33, Bo tryggt – betala rätt, s 46, Socialdepartementet, 1999
7/91
Enheten för bedömning och förmedling är den del inom socialförvaltningen som
har uppdraget att förmedla boenden till utförare som är upphandlade inom ramen
för Lag om valfrihetssystem (LOV). I de fall enheten inte kan hitta en lämplig
utförare som motsvarar personernas behov så sker förmedlingen via stadsdels-
förvaltningen själv. Det sker då till utförare som ligger utanför LOV.
Enheten får information om vilka personer som är aktuella för bostad med särskilt
stöd eller stödboende genom att stadsdelsförvaltningen registrerar den sökande
på en intresseanmälningslista som sedan administreras av enheten för
bedömning och förmedling. Det finns tre separata intresseanmälningslistor till
bostad med särskilt stöd - två för funktionsnedsättning (FH) (en för servicebostad
och en för gruppbostad) och en för socialpsykiatrin (PS). Hanteringen av listorna
skiljer sig något åt, inom PS är stadsdelsförvaltningarna i regel mer restriktiva
med vem som registreras – här ska den sökande vara redo att flytta relativt
omgående för att den ska registreras på listan. Enligt bedömning och förmedling
består listan inom PS av såväl personer som väntar på att få sitt beslut verkställt,
som av personer som redan idag har ett verkställt beslut utanför LOV samt av
personer som idag inte har något beslut. Personer som idag har ett verkställt
beslut inom LOV och som önskar byta boende hanteras manuellt utanför listan.
Inom FH kan personer registreras på en intresseanmälningslista, där
stadsdelsförvaltningen gör bedömningen att behov kommer att finnas inom några
månader eller år, även om det inte är aktuellt vid tidpunkten då intresseanmälan
görs. Listorna inom FH omfattar såväl personer som väntar på att få sitt beslut
verkställt, som personer som redan idag har ett verkställt beslut men önskar byta
utförare/boende samt personer som idag inte har något beslut.
Vid förmedlingssituationen finns i allmänhet endast ett erbjudande att ta ställning
till för personen. LOV ger personerna rätt att tacka nej till ett erbjudande och
invänta ett nytt. I de fall verkställigheten dröjer mer än tre månader efter att beslut
om insats har fattats så ska stadsdelsförvaltningen redovisa för IVO hur de
arbetat med att kunna erbjuda personen en bostad med särskilt stöd. Kan de inte
redovisa att arbetsinsatsen varit tillräcklig så kan stadsdelsnämnden bli skyldig
att betala en särskild avgift. Den särskilda avgiften motsvarar den kostnad som
kommunen skulle haft under den period som boendet uteblivit plus en straffavgift.
I Stockholms stad ligger kostnadsansvaret för de särskilda avgifterna på
stadsdelsförvaltningarna. I årets arbete har en särskild analys av matchning av
bostäder och anledningar till att vissa avböjer erbjudanden gjorts. Läs vidare om
analysen och resultaten i avsnitt 6.
1.2.3 Prognosens avgränsning och målgrupp
Prognosen omfattar personer med behov av bostad med särskilt stöd inom
verksamhetsområdena Socialpsykiatri och Funktionsnedsättning samt stöd-
boende enligt LOV.
Sedan 2019 års prognos är ett 40-tal personer med beslutsdatum 2013-01-01
och Socialförvaltningen som beställande förvaltning inkluderade i underlaget.
Denna grupp har tidigare år exkluderats från prognosen. Gruppen avser personer
där Socialförvaltningen tagit över ansvaret från hälso- och sjukvården och där
personen av olika skäl är placerade på ett boende utanför länet.
För verksamhetsområdet funktionsnedsättning redovisas prognosen efter
boende för barn och unga samt individer i åldrarna 18 år eller äldre. För
verksamhetsområdet socialpsykiatri avser prognosen för bostäder med särskilt
stöd åldrarna 18–64 år medan individer 18 år eller äldre ingår i prognosen över
behovet av stödboende. Att prognosen för socialpsykiatri endast sträcker sig till
8/91
64 år kan förklaras av att denna grupp i huvudsak är beviljad insats med stöd av
SoL. För personer som har fått sin insats beviljad med stöd av SoL övergår
ansvaret till äldreomsorgen i samband med att de fyller 65 år. Detta innebär att
dessa personer avslutas inom socialpsykiatri och funktionsnedsättning och i
stället registreras hos äldreomsorgen. Det har dock inte varit möjligt att följa upp
antalet boende i bostad med särskilt stöd tillhörande äldreomsorgen då
respektive stadsdelsförvaltning registrerar dessa på olika
verksamhetskoder/insatser. Av den anledningen har prognosen även begränsats
till att endast omfatta de ovan nämnda verksamhetsområdena.
Även om ansvaret för de som beviljats insats enligt SoL övergår till äldre-
omsorgen när personen fyller 65 år, bor den boende generellt sett kvar i sin
bostad även efter 65 års ålder. Av den anledningen är det viktigt att även ta
hänsyn till denna grupp, vid planeringen av bostäder. I januari 2024 följde Social-
förvaltningen upp hur stor andel av hyresgästerna som är över 65 år i bostad med
särskilt stöd enligt SoL (gäller boenden inom LOV). Uppgifterna visar att 34
procent av de som bor i bostad med särskilt stöd enligt SoL är över 65 år och att
18 procent är 60–64 år.
9/91
2 Behov av bostad med
särskilt stöd samt
stödboende idag
I detta kapitel beskrivs hur behovet av bostad med särskilt stöd (BmSS) samt
stödboende ser ut idag, det vill säga vid prognosens startdatum den 30
september 2025. De grupper där Socialförvaltningen bedömer att det finns eller
eventuellt kan finnas ett behov idag är följande:
- Personer som idag redan bor i BmSS respektive stödboende
- Personer som har ett ej verkställt beslut
- Personer som saknar ett beslut om BmSS respektive stödboende men
som finns uppskrivna på intresseanmälningslistan och bedöms ha ett
aktuellt behov
- Personer som bor på HVB och som bedöms ha ett långvarigt behov av
ett boende
- Personer som bor på andra typer av SoL-boenden inom
verksamhetsområdet funktionsnedsättning
I följande avsnitt beskrivs de olika grupperna mer i detalj. Avsnittet avslutas sedan
med en sammanfattande del som beskriver det totala behovet av BmSS
respektive stödboende den 30 september 2025.
2.1 Personer med insats i BmSS
respektive stödboende
Den 30 september 2025 var det 2 424 personer som bodde i stödboende inom
socialpsykiatrin eller i en BmSS. Av dessa var det 1 919 personer som tillhörde
verksamhetsområdet funktionsnedsättning vuxenboende LSS/SoL och 65
barnboende LSS. För boende med insats inom socialpsykiatrin var motsvarande
antal 175. Antalet boende med insats i stödboende uppgick till 265. I Tabell 1
redovisas antalet boende per sista september 2025 uppdelat på
verksamhetsområde och stadens planeringsregioner inklusive individer
registrerade på Socialförvaltningen.
För barnboende LSS inkluderar uppgifterna alla med verkställd insats på
verksamhetskoden 6410 och som är i åldrarna 0 till 21 år medan motsvarande
för vuxenboende inom funktionsnedsättning är 6510 och 6515 och individer 18
10/91
år eller äldre. Uppgifterna för verksamhetsområdet socialpsykiatri omfattar alla
personer som har en verkställd insats registrerad på verksamhetskoderna 1911
och 1912 och som är mellan 18 och 64 år. För stödboende är motsvarande 1932
och åldern 18+ år.
Även om socialpsykiatrins målgrupp sträcker sig till och med 64 år finns det även
äldre personer som är registrerade med insatsen BmSS inom verksamhets-
området. Den sista september 2023 uppgick dessa till 33 personer, varav
majoriteten var mellan 65 och 70 år. Detta beror troligen på att äldreomsorgen
har tillgång till FH-modulen i paraplyet för att enklare kunna hantera vissa
insatser. Flest antal 65 år eller äldre, 11 av 33, återfinns i Västerort. Uppgifterna
för stödboende omfattar de med verksamhetskoden 1932 och som är 18–64 år.
För stödboende inom socialpsykiatrin är det möjligt att särredovisa efter typ av
boende, om det är boende inom eller utom Lag om valfrihetssystem (LOV). I
slutet av september 2025 bodde drygt 165 av 265, eller 62 procent, i ett boende
inom LOV. Andelen med boende inom LOV av samtliga med stödboende varierar
mellan 57 procent (Västra söderort) och 78 procent (Innerstaden).
Tabell 1. Antal med verkställda insatser BmSS respektive stödboende per 2025-09-30, redovisat efter
verksamhetsområde och planeringsområde
BmSS
Barn- Vuxen-
boende boende Socialpsyk Socialpsyk. varav inom
Planeringsområde LSS LSS/SoL . LSS/SoL Stödboende LOV Totalt
Innerstaden 11 547 31 58 45 647
Västerort 15 502 60 66 45 643
Västra söderort 19 367 37 28 16 451
Östra söderort 20 467 43 63 44 593
Socialförvaltningen 36 4 50 15 90
Staden totalt 65 1 919 175 265 165 2 424
2.2 Ej verkställda beslut
Utöver de 2 424 personer med insatser inom BmSS och stödboende sista
september 2025 fanns det ytterligare 101 personer som hade ett beslut om insats
men som ännu inte har fått sitt beslut verkställt. Jämfört med sista september år
2024 var antalet ej verkställda beslut nästan 50 färre. I Tabell 2 nedan redovisas
uppgifterna uppdelat på verksamhetsområde och stadens planeringsområden
per den 30 september 2025.
11/91
Tabell 2. Antal ej verkställda beslut per 2025-09-30, redovisat efter verksamhetsområde och
planeringsområde
BmSS
Barnboende Vuxenboende Socialpsykiatri Socialpsykiatri
Planeringsområde LSS LSS/SoL LSS/SoL Stödboende Totalt
Innerstaden 2 19 2 7 30
Västerort 2 12 6 3 23
Västra söderort 14 3 1 18
Östra söderort 23 1 1 25
Socialförvaltningen 3 2 5
Staden totalt 4 68 15 14 101
Uppgifterna om ej verkställda beslut är hämtade från stadens sociala system och
avser antalet insatsbeslut som fattats under de senaste två åren och där rutan ”ej
verkställt beslut” var förkryssat den 30 september 2025, det vill säga den dag då
uppgifterna hämtades ur systemet. För att säkerställa att uppgifterna är så
korrekta som möjligt har underlaget justerats mot Socialförvaltningens interna
underlag.
2.3 Intresseanmälningslista
Hänsyn tas även till personer som finns registrerade på intresseanmälningslistan
för verksamhetsområdet socialpsykiatri BmSS respektive stödboende. Även för
verksamhetsområdet funktionsnedsättning finns en intresseanmälningslista men
den uppdateras inte löpande. Det gör att den inte används som underlag för att
uppskatta och prognostisera behovet av BmSS för detta verksamhetsområde.
Det innebär att personer som av olika anledningar inte längre har behov av BmSS
eller som har behov längre fram finns med på listan. Hur många personer som
det rör sig om är oklart. I samband med framtagande av 2021 års prognos
bedömde handläggare på Enheten för bedömning och förmedling att omkring 15
procent av de som finns registrerade på listan inte längre var aktuella för BmSS.
Inom socialpsykiatrin hanteras intresseanmälningslistan på ett annat sätt. Listan
hålls aktuell och de som finns registrerade på listan har ett aktuellt behov och
även möjlighet att flytta relativt omgående. Med anledning av att det framkommit
att det finns personer på listan för socialpsykiatrin som saknar beslut är det av
intresse att ta hänsyn till denna grupp när det totala behovet ska uppskattas.
I september 2025 (då listan togs ut från stadens sociala system) fanns det 68
personer registrerade på intresseanmälningslistan för BmSS och 49 för
stödboende, se Tabell 3 nedan. Totalt sett för BmSS är det färre än föregående
år (77 registrerade) och det är till stor del andra personer som är registrerad på
listan jämfört med för ett år sedan. Av de 68 personer som i september 2025 var
registrerade på intresseanmälningslistan var det 28 personer som tillkommit på
listan sedan september 2024. Resterande 40 personer fanns på listan redan för
ett år sedan. För de registrerade på listan för stödboende är majoriteten nya på
listan sedan föregående år, 39 nytillkomna av 49 totalt.
12/91
Tabell 3. Antal personer registrerade på intresseanmälningslistan inom socialpsykiatrin för boende
med särskilt stöd respektive stödboende, 2025-09-30
BmSS inom socialpsykiatrin Stödboende inom socialpsykiatrin
Varav: Varav:
Har ej Har ej
Har ett ett Har ett ett
Totalt verkställt verkställt Saknar Totalt verkställt verkställt Saknar
Planeringsområde antal beslut beslut beslut antal beslut beslut beslut
Innerstaden 11 1 2 8 16 6 5 5
Västerort 26 8 5 13 17 10 2 5
Västra söderort 11 7 2 2 7 4 1 2
Östra söderort 16 2 1 13 6 2 0 4
Socialförvaltningen 4 1 2 1 3 0 1 2
Staden totalt 68 19 12 37 49 22 9 18
Av de 68 som var registrerade på listan i september 2025 hade 19 personer redan
ett verkställt beslut om BmSS. Ytterligare 12 personer hade ett beslut om BmSS
som ännu inte var verkställt. Resterande 37 personer som fanns registrerade på
intresseanmälningslistan saknade beslut om BmSS. I och med att de finns
registrerade på intresseanmälningslistan har handläggaren dock bedömt att
behov föreligger samt att personerna kan flytta till BmSS relativt omgående. Av
de 27 personerna som saknade beslut om BmSS var det 16 personer som hade
ett verkställt beslut om HVB där HVB-beslutet omfattade minst 365 dagar.
Inom stödboende hade 22 av 49 en verkställd insats medan 9 hade ett beslut
som ej ännu inte verkställts. Antalet som saknade beslut uppgick till 18.
2.4 Hem för vård och boende (HVB)
Enligt Socialförvaltningens uppfattning finns det personer som har insatsen HVB
men som egentligen skulle behöva bo på BmSS. Bristen på bostäder att förmedla
leder till att handläggarna inom socialpsykiatrin ofta avvaktar med att fatta beslut
om BmSS. Som tidigare nämnts ger SoL kommunen utrymme att föreslå
alternativa boendeinsatser så länge de uppfyller en skälig levnadsnivå. Detta
resulterar i att den sökande i stället placeras inom andra boendeformer, inte minst
på hem för vård eller boende (HVB).
Det är dock inte alla som idag bor på HVB som bedöms ha behov av BmSS.
Endast de personer som anses ha långvariga behov av boende antas ha behov
av BmSS. Med långvariga behov avses här personer som har ett beslut om HVB
som sträcker sig över minst ett år. I de fall personen har två eller flera beslut som
följer direkt efter varandra och som tillsammans omfattar minst 365 dagar räknas
de in i gruppen som bedöms ha långvariga behov. Även om denna grupp bedöms
ha behov av BmSS så är vissa av dessa personer så rotade på sina HVB-hem
att en flytt inte genomförs, även om det skulle finnas platser på BmSS SoL.
I Tabell 4 redovisas antalet personer som idag bor på HVB och som bedöms ha
långvariga behov uppdelat på stadens planeringsområden. Av tabellen framgår
även att av de 55 personer som idag bor på HVB och bedöms ha långvariga
behov är det 16 personer som antingen har ett ej verkställt beslut om BmSS
och/eller står på intresseanmälningslistan till BmSS.
13/91
Tabell 4. Antal personer per 30 september 2025 som bor på HVB och bedöms ha långvariga behov
Varav har ett ej verkställt beslut
och/eller står på intresse-
Planeringsområde HVB med långvariga behov anmälningslistan till BmSS
Innerstaden 10 1
Västerort 17 9
Västra söderort 7 1
Östra söderort 16 4
Socialförvaltningen 5 1
Staden totalt 55 16
I Figur 1 redovisas hur länge de 55 personer som haft en lång HVB- placering
varit placerade den 30 september 2025. Av de 55 personerna hade 32 haft sin
placering upp till 3 år, vilket motsvarar 58 procent. 17 personer (31 procent) hade
en placering som varat från tre till sju år och sex personer (11 procent) hade en
placering som varat mellan sju och 13 år.
Figur 1. Antal personer med en HVB-placering som varat längre än 365 dagar den 30 september
2025 efter längd på placeringen
35
30
r e 25
n
o
s 20
r
e
p 15 32
la
tn
10
A 17
5
6
0
upp till 3 år 3- upp till 7 år 7-upp till 13 år
Längd på placering i HVB
Den yngsta personen som haft en lång placering i ett HVB-boende var 27 år och
den äldsta var 64 år. I figur 2 nedan redovisas antal personer per åldersgrupp.
Flest personer, 26 stycken, räknas till den äldsta åldersgruppen 55-64 år och
minst antal, 6 stycken, räknas till den yngst åldersgruppen.
14/91
Figur 2 Antal personer med en HVB-placering som varat längre än 365 dagar den 30 september 2025
efter ålder.
30
25
r e 20
n
o
s
r
e 15
p
la
tn
10
A
5
0
25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
Ålder
Av de 55 personer som har haft en HVB-placering i mer än 365 dagar är 13
kvinnor och 42 män.
2.5 Boende i andra typer av SoL-boenden
inom funktionsnedsättning
En kartläggning som genomfördes i februari 2021 visade att det fanns 125
personer som bodde på olika typer av SoL-boende inom verksamhetsområdet
funktionsnedsättning. Siffran inkluderar de cirka 70 personer som då bodde på
BmSS. Resterande 55 personer bor på annan typ av SoL-boende, framför allt
särskilt boende/vård- och omsorgsboende. Enligt Socialförvaltningen handlar det
troligen om personer med demenssjukdom. I vissa fall kan en personkrets-
bedömning enligt LSS ha gjorts för dessa personer och i de fall personerna tillhör
personkrets 2 är bedömningen att de har behov av BmSS. Idag finns 17 BmSS-
lägenheter inom LOV för målgruppen med personkrets 2. Ingen av enheterna
vänder sig dock enbart till personer med demenssjukdomar. Socialförvaltningens
bedömning är dock att om det funnits boenden uppfyller denna grupps behov så
är det troligt att personerna hade placerats på BmSS i stället. Hur många av de
som idag bor på andra typer av SoL-boende och som har behov av BmSS har
inte varit möjligt att utreda inom ramen för detta uppdrag. Av den anledningen
ingår inte denna grupp i prognosen över behovet av BmSS.
2.6 Totalt uppskattat behov september
2025
Följande avsnitt ger en samlad bild av hur behovet av boende inom BmSS och
stödboende redovisat för verksamhetsområden inom funktionsnedsättning och
socialpsykiatri.
15/91
2.6.1 Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL
Inom verksamhetsområdet vuxenboende LSS/SoL funktionsnedsättning är
bedömningen att antalet som bor i BmSS och antalet ej verkställda beslut
sammantaget ger en relativt god bild av det aktuella behovet. Den 30 september
2025 bodde det totalt 1 919 personer i BmSS. Ytterligare 68 personer hade ett ej
verkställt beslut. Det innebär att det totala behovet av BmSS inom
verksamhetsområdet uppgår till 1 987 personer vilket är en ökning jämfört med
de två föregående åren, se Figur 3.
Figur 3. Behov av BmSS inom funktionsnedsättning vuxenboende för personer 18+ år, 30 september
2022–2025
2 500
Totalt 1 987
Totalt 1 944
2 000 Totalt 1 862 Totalt 1 871
67 68
64 53
re
n1 500
Har ett ej
o verkställt
s
re beslut
p
la Bor i BmSS idag
tn A 1 000 1798 1818 1877 1919
500
0
2022 2023 2024 2025
Det har framkommit att det kan finnas personer inom verksamhetsområdet som
idag har andra typer av boendeinsatser som har beviljats enligt SoL men som
egentligen skulle ha behov av BmSS. I dagsläget saknas det dock tillräcklig
information om denna målgrupp för att den ska omfattas av prognosen. Vidare är
det även möjligt att det finns personer med behov registrerade på intresse-
anmälningslistan men som inte har kunnat identifieras i och med att de saknar
beslut om BmSS.
2.6.2 Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS
Behovet av BmSS mäts även för barn och unga genom antalet som är boende
kombinerat med antalet ej verkställda beslut. Här avses barn och unga upp till 21
års ålder. Det totala behovet uppgick även i slutet av september 2025 till 69
personer, varav 65 boende i BmSS och 4 personer med ett ej verkställt beslut.
Det totala behovet är således i nivå med samma period föregående år, se Figur
4.
16/91
Figur 4. Behov av BmSS inom funktionsnedsättning barnboende för personer i åldern 0–21 år, 30
september 2023–2025
90
80 3
70
7 4
re 60 Har ett ej
n
o s50 verkställt
re beslut
p
la 40 79 Bor i BmSS idag
tn A30 62 65
20
10
0
2023 2024 2025
2.6.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL
Inom socialpsykiatrin är Socialförvaltningens bedömning att det inte räcker med
att studera antalet verkställda och icke verkställda beslut för att få en uppfattning
av det totala behovet av BmSS. Dels finns det personer som är registrerade på
verksamhetsområdets intresseanmälningslista men som saknar beslut om
BmSS, dels finns det personer som idag bor på HVB och som saknar beslut om
BmSS trots att de bedöms ha ett långvarigt behov av boende. Om hänsyn tas till
dessa fyra grupper uppgår det totala behovet idag till 266 personer, se Figur 5.
Av det totala behovet är det 175 personer, motsvarande 66 procent, som idag
bor på BmSS.
I jämförelse med 2024 är det totala behovet något lägre, men i stort sett i nivå
med 2023. Minskningen jämfört med 2024 förklaras till stor del av ett minskat
antal individer med registrerat boende på HVB (långvariga behov), som saknar
beslut och ej är registrerade på intresselistan.
17/91
Figur 5. Behov inom socialpsykiatrin (BmSS) för personer i åldern 18–64 år, 30 september 2023–
2025
350
300
r
e
n 250
o
s 200
r
e
p 150
la
tn 100
A 50
0
3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5 3 4 5
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
Bor i BmSS Har ett ej Intresselistan* Bor på HVB** Totalt
idag verkställt
beslut
* Registrerade på intresselistan men saknar beslut
** Bor på HVB (långvariga behov), saknar beslut/är ej registrerad på intresselistan
2.6.4 Socialpsykiatri stödboende
På samma sätt som för BmSS bedöms behovet av stödboende fångas in av en
kombination av verkställda beslut, ej verkställda beslut och personer som saknar
beslut men är registrerade på intresseanmälningslistan. Inom stödboende ingår
dock inte personer med beslut om boende på HVB. Den 30 september 2025 hade
265 personer ett verkställt beslut om stödboende, vilket är nästan 50 färre än
föregående år. Även antalet ej verkställda beslut minskade under det aktuella
året till 14 personer. Tillsammans med 18 personer som är registrerade på
intresseanmälningslistan och saknar beslut uppgår det totala behovet till 297
personer år 2025, se Figur 6.
Figur 6. Behov inom socialpsykiatri (stödboende) för personer i åldern 18+ år, 30 september 2023–
20253
450
400
Totalt 362
Totalt 347
350 16
22 42 Totalt 297 Registrerade på
300 26 intresselistan men
re
n 1
1
4
8
saknar beslut
o s250
re Har ett ej verkställt
p
la 200 beslut
tn
A150 299 304
265
Bor i Stödboende
100 idag
50
0
2023 2024 2025
* Registrerade på intresselistan men saknar beslut
3 År 2023–2024 gjordes ett metodtillägg i insamling av antalet ej verkställda beslut som resulterade i
ett högre antal beslut dessa år.
18/91
3 Utvärdering av föregående
års prognos
I följande kapitel jämförs det faktiska utfallet av antal boende inom BmSS i
september 2025 med vad som antogs i föregående års prognos. Här redovisas
antal verkställda insatser samt beslut för boende inom de verksamhetsområden
som ingå i prognosen.
3.1 Funktionsnedsättning BmSS
vuxenboende LSS/SoL
I Tabell 5 redovisas antalet personer med behov av BmSS år 2025 enligt 2024
års prognos med det faktiska utfallet uppdelat på boende i BmSS respektive
personer med beslut om BmSS, (det vill säga inklusive ej verkställda beslut). I
2024 års prognos beräknades det totala antalet personer med behov av BmSS
uppgå till 1 978, att jämföras med det faktiska utfallet på 1 987 personer.
Prognosen underskattade alltså utfallet med 9 personer (0,4 procent) vilket kan
anses vara ett relativt litet prognosfel. Störst avvikelse mellan prognos och utfall
återfinns i planeringsområdet Västerort där prognosen överskattade det totala
antalet med behov med 14 personer (3 procent).
Tabell 5. Beslut om BmSS inom vuxenboende funktionsnedsättning LSS/SoL september 2025 enligt
2024 års prognos och registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga
beslut
Beslut
Boende i om
BmSS BmSS*
Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens:
Planeringsområde
2025 2025 Antal Procent 2025 2025 Antal Procent
Innerstaden 547 541 -6 -1% 566 554 -12 -2%
Västerort 502 500 -2 0% 514 528 14 3%
Västra söderort 367 364 -3 -1% 381 379 -2 -1%
Östra söderort 467 462 -5 -1% 490 479 -11 -2%
Socialförvaltningen 36 38 2 5% 36 38 2 5%
Staden totalt 1 919 1 905 -14 -1% 1987 1 978 -9 -0,4%
* Inklusive ej verkställda beslut
19/91
3.2 Funktionsnedsättning BmSS
barnboende LSS
Det totala behovet inom boende för barn och unga överskattades med 3
personer, motsvarande fyra procent se Tabell 1. I 2024 års prognos antogs att
det totala behovet skulle minska från 2023 års nivåer. Riktningen i prognosen var
rätt, men utfallet 2025 var ytterligare något lägre än prognostiserat. Störst
överskattning skedde för Västerort, med ett utfall på 5 individer mindre än vad
som prognostiserats.
Tabell 6. Beslut om BmSS inom barnboende funktionsnedsättning LSS september 2025 enligt 2024
års prognos och registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut
Beslut
Boende i om
BmSS BmSS*
Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens:
Planeringsområde
2025 2025 Antal Procent 2025 2025 Antal Procent
Innerstaden 11 11 0 3% 13 12 -1 -9%
Västerort 15 19 4 20% 17 22 5 24%
Västra söderort 19 18 -1 -3% 19 19 0 -1%
Östra söderort 20 18 -2 -14% 20 19 -1 -8%
Staden totalt 65 66 1 2% 69 72 3 4%
* Inklusive ej verkställda beslut
3.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL
För att skatta behovet av BmSS inom socialpsykiatrin utvidgades prognosen år
2021 till att omfatta ytterligare målgrupper.
Liksom tidigare års prognoser grundar sig prognosen dels på de som vid
prognosens start (30 september) var boende i BmSS, dels på de som hade ett ej
verkställt beslut om BmSS. I Tabell 7 redovisas boende i BmSS och beslut om
BmSS (inkl. ej verkställda beslut) år 2025 enligt prognos 2024 och det
registrerade utfallet per den 30 september 2025.
Av tabellen framgår att i prognosen som togs fram år 2023 förväntades att det
totala antalet personer med beslut om BmSS skulle uppgå till 187. Det var en
underskattning med 3 personer.
20/91
Tabell 7. Beslut om BmSS inom socialpsykiatrin september 2025 enligt 2024 års prognos och
registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut
Beslut
Boende i om
BmSS BmSS*
Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens:
Planeringsområde
2025 Antal Procent 2025 Antal Procent
Innerstaden 31 31 0 0% 33 36 3 8%
Västerort 60 45 -15 -33% 66 60 -6 -9%
Västra söderort 37 31 -6 -19% 40 37 -3 -7%
Östra söderort 43 44 1 2% 44 45 1 3%
Socialförvaltningen 4 5 1 20% 7 8 1 13%
Staden totalt 175 156 -19 -12% 190 187 -3 -2%
* Inklusive ej verkställda beslut
Enligt Socialförvaltningen är behovet av BmSS betydligt större än vad som
framkommer av att endast studera antalet verkställda och icke verkställda BmSS-
beslut. Det är inte ovanligt att handläggare avvaktar med att fatta beslut om
BmSS för gruppen tillhörande verksamhetsområdet socialpsykiatri då det är brist
på bostäder att förmedla. Under väntetiden kan den sökande registreras på
intresseanmälningslistan för BmSS och/eller placeras inom andra boendeformer
som till exempel HVB.
Mot bakgrund av detta omfattar därför prognosen sedan 2021 ytterligare
målgrupper; personer som stod på intresseanmälningslistan till BmSS inom
verksamhetsområdet socialpsykiatri samt personer som bor på HVB och som
bedöms ha behov av ett långvarigt boende. I Tabell 8 redovisas dessa
målgrupper år 2025 enligt 2024 års prognos samt registrerat utfall för år 2025.
Tabell 8. Behov av BmSS år 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall år 2025
Differens:
Utfall 2025 Prognos Antal Procent
Intresseanmälningslistan 39 37 -2 -5%
Verkställt HVB-beslut, saknar 39 53 14 26%
beslut om BmSS och står ej på
intresselistan
Den 30 september 2025 fanns det 39 personer som stod på intresse-
anmälningslistan men som saknade beslut om BmSS. Då det saknas tillräcklig
information om hur personer tillkommer och faller ifrån listan görs inga specifika
antaganden om in- och utflöde för denna grupp. I stället hålls gruppen konstant
under hela prognosperioden. Av tabellen framgår dock att det skett en ökning,
motsvarande 2 personer, av antalet personer som står på intresse-
anmälningslistan och som saknar beslut om BmSS.
Gruppen som antas ha beslut om HVB (som löper över minst 365 dagar) men
som samtidigt inte står på intresseanmälningslistan eller har ett ej verkställt beslut
om BmSS beräknades uppgå till 53 enligt föregående års prognos vilket var 14
personer fler än vad det faktiska utfallet visar för år 2025.
21/91
Då det är svårt att uppskatta det framtida in- respektive utflöde för gruppen som
har beslut om HVB (som löper över minst 365 dagar) men som samtidigt inte står
på intresseanmälningslistan eller inte har ett ej verkställt beslut om BmSS
behöver detta utredas ytterligare. Tills dess kommer gruppen med beslut om HVB
men som inte står på intresseanmälningslistan eller har ett ej verkställt beslut om
BmSS att hållas konstant under prognosperioden.
3.4 Socialpsykiatri Stödboende
I skattningen av behovet av stödboende innefattas verkställda beslut/insatser, ej
verkställda beslut och personer som är registrerade på intresselistan utan att ha
ett beslut. I Tabell 9 redovisas boende i stödboende och beslut om stödboende
(inkl. ej verkställda beslut) år 2025 enligt prognos 2024 och det registrerade
utfallet för år 2025.
Av tabellen framgår det att i prognosen som togs fram år 2024 förväntades att
antalet personer boende i stödboende skulle minska till 299. Det var en
överskattning med 34 personer (11 procent), då det registrerade utfallet innebar
en större minskning än väntat. Enligt föregående års prognos förväntades ett
totalt antal beslut om stödboende på 346 personer, vilket var en överskattning
med 67 personer (19 procent) i jämförelse med det faktiska utfallet om 279
personer. En faktor som har betydelse för utvärderingen av antalet beslut är
tillägget som gjordes i beräkningarna av antalet ej verkställda beslut år 2024 som
höjde prognosens utgångspunkt och därav ökade det förväntade utfallet för
senare år.
Tabell 9. Beslut om BmSS inom socialpsykiatrin september 2025 enligt 2024 års prognos och
registrerat utfall, redovisat efter boende (verkställda insatser) och samtliga beslut
Boende i Beslut om
Stödboende stödboende*
Utfall Prognos Differens: Utfall Prognos Differens:
Planeringsområde
2025 2025 Antal Procent 2025 2025 Antal Procent
Innerstaden 58 65 7 10% 65 73 8 12%
Västerort 66 74 8 11% 69 95 26 28%
Västra söderort 28 40 12 30% 29 44 15 35%
Östra söderort 63 71 8 12% 64 75 11 14%
Socialförvaltningen 50 49 -1 -1% 52 58 6 11%
Staden totalt 265 299 34 11% 279 346 67 19%
* Inklusive ej verkställda beslut
I prognosen för totalt behov av stödboende ingår även personer som är
registrerade på verksamhetsområdets intresselista och som saknar ett beslut om
stödboende. Då det saknas tillräcklig information om hur personer tillkommer och
faller ifrån listan görs inga specifika antaganden om in- och utflöde för denna
grupp. I stället hålls gruppen konstant under hela prognosperioden. Av tabellen
framgår att det skett en ökning 2 personer sedan föregående år.
22/91
Tabell 10. Behov av stödboende år 2025 enligt 2024 års prognos och registrerat utfall år 2025
Differens:
Utfall 2025 Prognos 2025 Antal Procent
Intresseanmälningslistan 18 16 -2 -13%
23/91
4 Prognos 2026–2035
I följande avsnitt presenteras 2025 års prognos för barn- och vuxenboende med
särskilt stöd inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri samt stödboende inom
socialpsykiatrin. Den största gruppen återfinns inom verksamhetsområdet
vuxenboende inom BmSS. Prognoserna redovisas för staden totalt men även
uppdelat efter stadens planeringsregioner. Prognoserna över det förväntade
antalet beslut inom respektive verksamhetsområde jämförs med tidigare års
prognoser.
Huvudprognoserna avser det förväntade antalet beslut under ett år, med avsikten
att ge en uppskattning om det aktuella behovet om alla som får ett beslut också
flyttar in. Antalet ej verkställda beslut ingår som startvärde i prognosen och
förändras sedan från år till år i linje med de observerade inflödesandelarna för de
beslut som fattats. En del av de beslut som fattas förefaller dock aldrig
verkställas. Av de som redan har ett verkställt beslut om HVB är det vanligt att bli
kvar på ett HVB-hem. Beslutet om BmSS verkställs således aldrig.
Beräkningen av det totala behovet leder sannolikt till en viss överskattning av det
faktiska behovet, vilket framgår av analysen av matchningsstatistik som
presenteras i avsnitt 6. Där framgår att vissa av besluten inte verkställs på grund
av att personen inte är redo att flytta eller ännu inte har ett behov. Det är också
värt att notera att åtminstone en viss del av besluten som inte verkställts beror på
mer preferensartade anledningar snarare än att det saknas boenden eller
erbjudanden från staden.
4.1 Funktionsnedsättning BmSS
4.1.1 Vuxenboende LSS/SoL
Antalet med bifallsbeslut bland vuxna i BmSS inom funktionsnedsättning har ökat
varje år sedan år 2020. Antalet har ökat med totalt cirka 13 procent sedan år
2019, från dåvarande 1 762 personer till 1 987 personer i september år 2025.
Figur 7 visar historiskt antal med beslut om BmSS samt två olika
prognosalternativ för perioden 2026–2035 varav det ena är prognosens
huvudalternativ (ljus streckad linje) och den andra är benämns vidare som
prognosens nulägesalternativ (mörk prickad linje). Läs mer om vad som skiljer
alternativen åt i Bilaga - Data och metod. I redovisning av prognosen framöver
avses huvudalternativet om inget annat fastställs.
Under hela prognosperioden förväntas antalet beslut öka enligt bägge
prognosalternativ. Huvudalternativet visar på en ökning av antalet beslut från
1 987 till 2 368 fram till år 2035, motsvarande 19 procent. Enligt
24/91
nulägesalternativet förväntas en något mindre ökning upp till 2 270 personer år
2035, motsvarande 14 procent. Skillnaden mellan alternativen växer med tiden,
med en differens på endast 13 personer år 2026 men 98 personer år 2035.
Figur 7. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med verkställd insats respektive beslut
2014–2025 och prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år. Obs. bruten skala i
diagrammet.
2 400
Prognos
2 200
2 000
1 800
la
tn
A 1 600
1 400
1 200
1 000
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
År
Verkställd insats Prognos Huvudalternativ
Beslut Prognos Nulägesalternativ
I Figur 8 visas antalet som väntas få beslut om boende i årets prognos
(huvudalternativet) jämfört med prognoser från tidigare år. Diagrammet visar att
årets prognos ligger nära och endast marginellt högre än föregående års
beräkningar. Det beror till stor del på att utfallet för år 2025 blev något högre än
väntat och att årets prognos därmed har ett högre startvärde (fler som väntas få
beslut). Under tidigare år 2019–2023 har prognosen i regel blivit något lägre för
varje år.
25/91
Figur 8. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med beslut 2019–2025 samt enligt
prognos 2024, 2023, 2021 respektive 2019. Observera bruten skala.
2 500
2 400
2 300
2 200
2 100
la
tn 2 000
A
1 900
1 800
1 700
1 600
1 500
2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035
0
år
Utfall Beslut 2025 års prognos 2024 års prognos
2023 års prognos 2021 års prognos 2019 års prognos
Hur antalet personer med bifallsbeslut utvecklas under prognosperioden beror
både på hur åldersstrukturen ser ut idag och hur inflöde respektive utflöde ser ut
i olika åldrar. Inflödet till vuxenboende sker främst i 20-årsåldern och i viss
utsträckning bland personer i 60-årsåldern. Det är främst även i dessa åldrar
individerna lämnar boendeformen. Se kapitel 5 Antaganden för mer information.
Figur 9 visar antalet bifallsbeslut under år 2025 samt prognos 2026–2035
uppdelat efter åldersgrupper. Antal personer med bifallsbeslut i åldersgruppen
35–49 år förväntas även öka mest framöver, både i absoluta och relativa mått.
Från 580 personer år 2025 förväntas antalet uppgå till 774 personer år 2035.
Samtliga åldersgrupper förväntas öka, dock minst i åldersgruppen 18–24 år.
Antalet 25–34 åringar förväntas minska något under första halvan av
prognosperioden innan de blir fler.
26/91
Figur 9. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med bifallsbeslut redovisat efter ålder
2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år.
800
Prognos
700
600
500
la
tn 400
A
300
200
100
0
2025 2027 2029 2031 2033 2035
År
18-24 år 25-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år
4.1.1.1 Stadens planeringsområden
I Figur 10 redovisas prognosens huvudalternativ och nulägesalternativ uppdelat
efter stadens fyra planeringsområden (exklusive de med Socialförvaltning som
biståndsbeslutande förvaltning). Historiken som presenteras år 2014–2025
motsvarar endast verkställda insatser, då det inte finns tillgång till information om
ej verkställda beslut dessa år. Sedan år 2014 har antalet individer med insats
ökat i stort sett för varje år inom varje planeringsområde, framför allt i Innerstaden
(en ökning om totalt 44 procent sedan år 2014) och i Östra söderort (50 procent).
Antalet beviljade beslut förväntas öka i samtliga planeringsområden under
prognosperioden enligt huvudalternativet, med störst ökning i Innerstaden som
har störst antal boende idag. Antal beslut i planeringsområdet förväntas öka från
547 personer år 2025 till 686 personer år 2035, motsvarande 139 personer eller
25 procent. I genomsnitt innebär det en tillväxttakt på 13 personer per år.
Tillväxttakten för övriga områden förväntas i genomsnitt att vara 10, 7 och 11
personer per år i Västerort, Västra söderort respektive Östra söderort. Antalet
bifallsbeslut om BmSS förväntas öka med 20–30 procent i samtliga
planeringsområden fram till år 2035 då det totala antalet förväntas uppgå till 616,
448 och 593 i Västerort, Västra söderort respektive Östra söderort.
Enligt nulägesalternativet väntas en något lägre utveckling under perioden,
framför allt i Västerort. Där väntas antalet beslut uppgå till 569 år 2035,
motsvarande en ökning om 67 personer eller 13 procent. I genomsnitt innebär
det en tillväxttakt på 6 personer per år.
27/91
Figur 10. Antal personer 18+ år inom vuxenboende LSS/SoL med verkställd insats 2014–2025 samt
prognos över bifallsbeslut 2026–2035 huvudalternativ (streckad linje) respektive nulägesalternativ
(prickad linje). Mättidpunkt september respektive år
4.1.2 Barnboende LSS
Antalet barn och unga boende med behov av BmSS låg åren 2021–2023 runt 80
personer för att i september 2024 minska till 69 personer. I september 2025 låg
antalet beslut kvar på 69 personer. Prognosmodellen ger att antal personer med
beslut ökar till 76 år 2029 för att sedan förväntas minska till 70 personer det sista
prognosåret.
28/91
latnA
latnA
7
6
5
4
3
2
1
7
6
5
4
3
2
1
0 0
0 0
0 0
0 0
0 0
0 0
0 0
02
0 1 4
0 0
0 0
0 0
0 0
0 0
0 0
0 0
02
0 1 4
2 0
V
2 0
In n e rs ta d e n
P r o g n o s
1 8 2 0 2 2 2 0 2 6 2 0 3 0
Å r
ä s tra s ö d e ro rt
P ro g n o s
1 8 2 0 2 2 2 0 2 6 2 0 3 0
Å r
2
2
0
0
3
3
4
4
latnA
latnA
7
6
5
4
3
2
1
7
6
5
4
3
2
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
02
0
0
0
0
0
0
0
02
0
0
1
1
4
4
2
2
0 1
Ö
0 1
V ä
8 2
s tra
8 2
s te ro rt
P r o
0 2 2 2 0 2 6
Å r
s ö d e ro rt
P ro
0 2 2 2 0 2 6
Å r
g
2
g
2
n
0
n
0
o
3
o
3
s
0
s
0
2
2
0
0
3
3
4
4
Figur 11. Antal personer 0–21 år inom barnboende LSS med verkställd insats respektive beslut
2018–2025 samt prognos för beslut 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år
100
Prognos
90
80
70
60
la
tn 50
A
40
30
20
10
0
2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
År
Verkställd insats Beslut
Anm: Data för beslut tillgängligt från år 2020
Figur 12 visar årets prognos över antalet förväntade beslut jämfört med
föregående års prognos. I 2025 års prognos förväntas antalet beslut vara färre
varje år jämfört med föregående års. Antal beslut som prognosen utgått ifrån var
detsamma för både 2024 och 2025. Anledningen till ett lägre förväntat antal
beslut är att befolkningsprognosen 2025 har ett lägre antal personer i de aktuella
åldrarna jämfört med 2024 års befolkningsprognos.
Figur 12. Antal personer 0–21 år inom barnboende med beslut 2021–2025 samt enligt prognos
2025 och 2024.
100
Prognos
90
Streckadlinje: Prognos 2024
80
70
Heldragenlinje: Prognos 2025
60
50
40
30
20
10
0
29/91
Figur 13 visar antalet personer under 21 år uppdelat i olika åldersgrupper. Flest
barn och unga får sitt beslut verkställt i åldrarna strax under 20 år vilket innebär
att många av de boende är i åldern 16–18 år. Antalet insatser i åldrarna 19–21
år är lägre vilket till stor del beror på de förhållandevis höga utflödesandelarna för
dessa åldrar. Under prognosperioden förväntas antalet boende vara relativt lika
från år till år för de flesta åldersgrupperna, med en något större prognososäkerhet
i åldersgruppen 16–18 år baserat på det aktuella underlaget.
Figur 13. Antal personer 0–21 år med beslut inom barnboende år 2025 och prognos för åren 2026–
2035. Mättidpunkt september respektive år
50
Prognos
45
40
35
30
la
tn 25
A
20
15
10
5
0
2025 2027 2029 2031 2033 2035
År
0-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-21 år
4.1.2.1 Stadens planeringsområden
Flest, 20 barn, har beslut från stadsförvaltningar i Östra söderort följt av 19 barn
i Västra söderort och 17 i Västerort. Lägst antal, 13 personer, har beslut hos
stadsförvaltningar i innerstaden.
Det minskade antalet boende för staden totalt kommer sig av ett minskat antal i
Västerort och Västra söderort. Det är även i dessa två planeringsområden där
det har förekommit stora variationer i antalet boende de senaste åren. För
Västerort beror den senast minskningen på en högre andel utskrivna under 2024
än vad som förväntades i föregående års prognos. I prognosen antas för Västra
söderort ett högre utflöde vilket leder till ett lägre antal förväntat boende i årets
prognos jämfört med föregående år.
I prognosen antas små förändringar vad gäller antalet i behov av BmSS i
Innerstaden och Östra söderort. Antalet beräknas vara 1-3 färre personer år 2035
jämfört med idag.
30/91
Figur 14. Antal personer 0–21 år inom barnboende med verkställd insats 2018–2024 samt prognos
2026–2035 för beslut (prickad linje). Mättidpunkt september respektive år
Innerstaden
Västerort
30
Prognos 30
Prognos
25
25
20
20
la
tn
A
15
la
tn
A
15
10 10
5 5
0 0
2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034
År År
Östra söderort Västra söderort
30 30
Prognos Prognos
25 25
20 20
la la
tn 15 tn 15
A A
10 10
5 5
0 0
2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034
År År
31/91
4.2 Socialpsykiatri
4.2.1 BmSS LSS/SoL
Figur 15 visar antalet boende i bostad med särskilt service (antalet verkställda
insatser), antalet som väntas få ett beslut och det uppskattade behovet av BmSS.
Antalet boende var knappt 170 år 2014. Efter att ha minskat till 2015 ökade
antalet och under perioden 2016–2019 var antalet boende strax över 170. Åren
därefter minskade antalet boende, från drygt 170 år 2019 till 150 år 2022, för att
återigen öka till år 2023. I september 2025 var antalet boende något högre jämfört
med föregående år, totalt 175 boende. Under prognosperioden förväntas en viss
fortsatt ökning av behovet sett till antalet insatsbeslut. År 2035 förväntas antalet
beslut om BmSS uppgå till 217.
Figur 15. Antal personer 18–64 år inom socialpsykiatri BmSS med verkställd insats respektive beslut
2014–2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år
350
Prognos
300 266
250
190
200
la
tn
A 150 175
100
50
0
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
År
Verkställd insats Beslut Behov av BmSS
Anm: Data för beslut tillgängligt från år 2019 och behov från 2022.
Inom verksamhetsområdet finns ytterligare grupper som är i behov av BmSS:
personer som är registrerade på intresseanmälningslistan och personer som idag
på bor i HVB som bedöms ha långvarigt behov av boende. När det gäller
personer som är registrerade på intresseanmälningslistan saknas information om
in- och utflöde och av den anledningen konstanthålls detta antal över
prognosperioden. Det görs heller ingen separat prognos över personer med
HVB-beslut4 som bedöms ha ett långvarigt behov av boende eftersom det saknas
tillräcklig information för att beräkna in- och utflöden för denna grupp. Även här
antas antalet vara konstant under prognosperioden.
4 Personer som inte har ett ej verkställt beslut eller står uppskrivna på intresseanmälningslistan för
BmSS.
32/91
Om dessa grupper inkluderas i prognosen beräknas det totala behovet av BmSS
uppgå till 266 personer i september 2025. Under prognosperioden väntas en
gradvis ökning av det totala behovet av BmSS för att i slutet av prognosperioden
antas vara 293 personer.
I Figur 16 redovisas antalet som väntas få beslut om BmSS i årets prognos i
jämförelse med tidigare års prognoser. På några års sikt är årets prognos något
högre jämfört med två närmast föregående årens prognoser.
Figur 16. Antal personer som med beslut om BmSS inom PS 2019–2025 samt enligt prognos 2025,
2024, 2023, 2021 och 2019.
300
250
200
la
tn 150
A
100
50
0
2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035
år
Beslut 2025 års prognos 2024 års prognos
2023 års prognos 2021 års prognos 2019 års prognos
Boende inom BmSS för socialpsykiatrin består till stor del av personer i åldern
55–64 år. Därför beror prognosen för det totala antalet boende till stor del på den
förväntade utvecklingen av denna åldersgrupp.
Figur 17 visar antalet beslut i olika åldersgrupper 2025 samt prognos 2026–2035.
Det är i absoluta tal främst besluten inom åldersgruppen 45–54 år som förväntas
växa under prognosperioden.
33/91
Figur 17. Antal personer 18–64 år med beslut om BmSS socialpsykiatri BmSS redovisat efter ålder
2025 samt prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år.
120
Prognos
100
80
60
40
20
0
2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035
18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
4.2.1.1 Stadens planeringsområden
I följande avsnitt presenteras resultatet för stadens fyra planeringsregioner;
Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort5. Utöver stadens
planeringsregioner finns det även ett antal personer som har Socialförvaltningen
som biståndsbeslutande förvaltning. Den sista september 2025 uppgick dessa till
4 personer inom socialpsykiatrin.
I diagrammen nedan redovisas, förutom antalet verkställda insatser under
perioden 2014–2025, prognos för antalet som väntas få beslut (prickad linje) och
antalet som väntas få beslut inklusive de som står på intresseanmälningslistan
eller väntas få beslut om HVB (streckad/ prickad linje).
Antalet boende inom BmSS i Innerstaden ökade från 17 personer år 2014 till
strax över 30 år 2018 för att sedan vara stabilt fram till år 2025. Under
prognosperioden förväntas antalet beslut om BmSS initialt öka något för att
därefter stabiliseras. När hänsyn tas till de personer som står på
intresseanmälningslistan eller väntas få beslut om HVB förändras inte
förändringstakten i och med att dessa grupper antas vara oförändrade till antalet
under hela prognosperioden. För Innerstaden handlar det om ytterligare 17
personer vilket gör att det totala antalet med behov av BmSS förväntas vara
omkring 55 personer per år.
I Västerort har antalet personer med verkställda insatser minskat varje år sedan
2014 för att sedan 2022 ligga på något höge nivåer. Under prognosperioden
förväntas antalet personer beslut om BmSS minska något för att i slutet av
prognosperioden uppgå till strax över 60. Att antalet antas minska beror till stor
del på att de boende består av personer i 60-års åldern som åldras ut ur
målgruppen för socialpsykiatrin. Om hänsyn även tas till anmälda på
intresselistan samt beslut om långvarigt HVB var det totala antalet personer i
5 Se bilaga Data och metod för vilka stadsdelar som ingår i respektive planeringsområde.
34/91
behov av BmSS inom socialpsykiatrin 87 i september 2025 och år 2035 väntas
motsvarande vara 82 personer.
Även i Västra söderort har antalet boende först minskat över tid för att därefter
öka under de senaste åren. Antalet insatsbeslut förväntas öka något under
prognosperioden, från 40 år 2025 till 44 år 2035. Vad gäller intresseanmälnings-
listan och boende i HVB uppgick dessa till 8 personer år 2025 vilket ger ett totalt
behov av BmSS på 48 personer. Det totala behovet av BmSS i Västra söderort
förväntas öka upp till 52 stycken år 2035.
Antalet boende i Östra söderort har minskat sedan år 2017, från drygt 50 till 37
personer år 2022. I september 2023 var antalet boende 50 personer, en ökning
som främst skedde av personer i åldrarna 30 till 49 år, för att i september 2025
uppgå till 43 personer. Antalet beslutade insatser fortsätter vara omkring 45
personer under början av prognosperioden men ökar därefter något upp till cirka
50 personer i slutet av prognosperioden. Liksom för Västra söderort var det
förhållandevis få ej verkställda beslut år 2025. Det totala antalet personer med
behov av BmSS (inkl. intresseanmälningslistan och HVB-beslut) uppgick till 69 i
september 2025. I slutet av prognosperioden förväntas antalet ha ökat till 76
personer.
35/91
Figur 18. Antal personer 18–64 år med verkställd insats 2014–2025 samt prognos 2026–2035 för
antalet med beslut (prickad linje) respektive beslut/intresseanmälningslistan/HVB-beslut
(streckad/prickad linje). Mättidpunkt september respektive år.
Innerstaden
Västerort
100
100
Prognos
90 Prognos
90
80
80
Beslut/
70 Intresseanm. lista/ 70
60 HVB 60
la
tn
A
50
Beslut
la
tn
A
50
40 40
30 30
20 20
Verkställd insats
10 10
0 0
201420182022202620302034 201420182022202620302034
År År
Östra söderort Västra söderort
100 100
Prognos Prognos
90 90
80 80
70 70
60 60
la la
tn 50 tn 50
A A
40 40
30 30
20 20
10 10
0 0
201420182022202620302034 201420182022202620302034
År År
4.2.2 Stödboende
Figur 19 visar två olika prognoser, en för förväntat antal bifallsbeslut om
stödboende och en för det förväntade behovet av stödboende. Behovet
inkluderar antalet med bifallsbeslut samt de som är registrerade på
intresseanmälningslistan för stödboende och saknar ett bifallsbeslut. Dessa
uppgick till 16 personer i september 2025. I diagrammet visas även historik över
beslut och behov från och med år 2023, som är det första året då rapporten gjorts
för stödboende inom socialpsykiatri. För att ge en mer långsiktig bild av historiken
inkluderas även antalet verkställda insatser inom stödboende åren 2018–2025.
36/91
År 2025 skedde en minskning av antalet beviljade beslut från 346 till 279,
motsvarande 67 beslut eller en minskning om 19 procent. Det är lägre än tidigare
år. Det kan utläsas i Figur 19 att minskningen utgörs av både färre verkställda
beslut och av färre ej verkställda beslut. Minskningen skedde spritt över samtliga
fyra planeringsområden, se Figur 22.
I prognosen antas att antalet beviljade beslut om stödboende ökar från 279 till
292 nästkommande år. Därefter förväntas antalet att successivt öka fram till år
2035 då antalet med bifallsbeslut förväntas uppgå till 327 personer. Prognosens
utveckling speglas av den historiska utvecklingen men kan även härledas till
historiska in- och utflöden (se kapitel 5 Antaganden), stadens befolkningsprognos
samt åldersfördelningen bland personer med bifallsbeslut under det nuvarande
året.
När det gäller personer som är registrerade på intresseanmälningslistan saknas
information om in- och utflöde och av den anledningen antas antalet vara
konstant under prognosperioden. Inräknat dessa förväntas behovet av
stödboende (grå linje) att öka i takt med besluten från 297 personer år 2025 till
345 personer år 2035.
Figur 19. Antal personer 18+ år inom stödboende med verkställd insats år 2018–2025 och beslut6
respektive behov (inkl. intresseanmälningslista) år 2023–2025, samt prognos 2026–2035 för beslut
och totalt behov. Mättidpunkt september respektive år
500
Prognos
450
400
350
300
la
tn 250
A
200
150
100
50
0
2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
År
Verkställd insats Beslut Behov av Stödboende
Prognosen över antalet beslut om stödboende gjordes för första gången år 2023.
Figur 20 visar 2023 och 2024 års prognos tillsammans med den aktuella
prognosen år 2025. Årets prognos ligger lägre jämfört med tidigare, vilket har sin
förklaring i en lägre utgångspunkt av personer med beslut om stödboende idag.
6 År 2023–2024 gjordes ett metodtillägg i insamling av antalet ej verkställda beslut som resulterade i
ett högre antal beslut dessa år.
37/91
Figur 20. Antal personer med beslut om stödboende inom PS 2018–20257 samt enligt respektive
års prognos 2026–2035
500
Prognos
450
400
350
300
la 250
tn
A 200
150
100
50
0
2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035
År
Prognos 2023 Prognos 2024 Prognos 2025
Figur 21 visar antalet med bifallsbeslut om stödboende i olika åldersgrupper år
2025 samt prognos 2026–2035. Åldersfördelningen inom stödboende är som
högst bland de äldre mellan 50-64 år och har varit det under hela den
observerade perioden (sedan år 2018). Dessa utgör cirka 44 procent av alla med
beviljat beslut om stödboende. Den allra äldsta gruppen (65+ år) har historiskt
varit mycket få till antalet sedan år 2020 och kommer enligt prognosen fortsätta
hålla sig på en låg nivå. Den drastiska minskningen av boende i åldersgruppen
65+ år är en förklarande orsak till den historiska minskningen av bifallsbeslut som
redovisats i Figur 19.
Den yngsta gruppen i Figur 21 är personer 18-24 år som uppgick till knappt 10
personer år 2025. Det är en minskning från tidigare år, delvis eftersom inga 18-
eller 19-åringar hade ett beslut år 2025.
Det förväntas inga dramatiska förändringar av åldersstrukturen under
prognosperioden. Den åldersgrupp som förväntas öka mest är personer 18-24
år, som förväntas öka från 8 personer år 2025 till 28 personer år 2035. Detta
härleds till ett högre inflöde än utflöde av unga, se kapitel 5 Antaganden.
7 År 2023–2024 gjordes ett metodtillägg i insamling av antalet ej verkställda beslut som resulterade i
ett högre antal beslut dessa år.
38/91
Figur 21. Antal personer 18+ år inom stödboende med beslut redovisat efter ålder, 2025 samt
prognos 2026–2035. Mättidpunkt september respektive år.
160
Prognos
140
120
100
la
tn 80
A
60
40
20
0
2025 2027 2029 2031 2033 2035
År
18-24 år 25-34 år 35-49 år 50-64 år 65+
4.2.2.1 Stadens planeringsområden
I följande avsnitt presenteras resultatet för stadens fyra planeringsområden;
Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort8. Utöver stadens
planeringsområden finns det även ett antal personer som har Socialförvaltningen
som biståndsbeslutande förvaltning. Den sista september 2025 uppgick dessa till
52 personer inom stödboende. Ingen separat prognos görs för denna grupp utan
antalet hålls konstant under hela prognosperioden.
I Figur 22 nedan redovisas två prognoser för perioden 2026–2035. Dessa är en
prognos över antalet som väntas få beslut (streckad linje) och en prognos över
antalet som väntas få beslut inklusive de som står på intresseanmälningslistan
(prickad linje). Den sista är vad som betraktas som totalt behov av stödboende i
denna rapport. I diagrammen visas även historik för åren 2018–2025 vilket
redovisar endast verkställda insatser, då information om antalet ej verkställda
beslut ej finns tillgängligt.
Under prognosperioden förväntas en svag ökning i Innerstaden från 65 beslut år
2025 upp till 69 personer år 2035, i kontrast till föregående års prognos där det
förväntades en svag minskning. En bidragande faktor till detta är
befolkningsprognosen för Stockholms stad som utgör ett betydande underlag i
prognosen. Enligt befolkningsprognosen förväntas planeringsområdets
befolkning i de aktuella åldrarna (18–80 år) att öka under de kommande 11 åren,
till skillnad från föregående år då det förväntades en minskning. Det totala
behovet i Innerstaden, inräknat 5 personer på intresseanmälningslistan, uppgår
till 70 personer år 2025 och förväntas att öka till 74 personer fram till år 2035.
Västerort är planeringsområdet med flest pågående bifallsbeslut år 2025 och
förväntas vara det fortsättningsvis under prognosperioden. Enligt prognosen
förväntas en ökning från 69 upp till 84 personer år 2035. Ökningen sker främst
bland äldre mellan åldrarna 50–64 år som idag är den största åldersgruppen inom
8 Se Bilaga Data och metod för vilka stadsdelar som ingår i respektive planeringsområde.
39/91
stödboende i Västerort. Totalt behov av stödboende i Västerort, inklusive 5
personer på intresselistan, uppgår år 2025 till 74 personer och förväntas öka till
89 personer under prognosperioden.
År 2025 minskade antalet beslut i Västra söderort till 29 personer. Enligt
prognosen förväntas detta att öka till 48 personer år 2035, vilket gör Västra
söderort till planeringsområdet där antalet bifallsbeslut inom stödboende
förväntas öka mest. Den positiva utvecklingen kan härledas delvis till en ökande
befolkning i planeringsområdet enligt befolkningsprognosen, och delvis till en
åldersstruktur med ett stort och ökande antal personer mellan åldrarna 35–49.
Det totala behovet, inklusive 2 personer på intresselistan, uppgår år 2025 till 31
personer och ökar till 50 personer år 2035.
En historisk minskning har skett i Östra söderort, framför allt i åldersgruppen 50–
64 som enligt prognosen förväntas sakta vända uppåt under de kommande åren.
Totalt väntas antalet bifallsbeslut att öka från 64 till 74 personer år 2035, och det
totala behovet av stödboende, inklusive 4 personer på intresselistan, förväntas
öka från 68 till 78 personer under prognosperioden.
40/91
Figur 22. Antal personer 18–64 år med verkställd insats år 2018–2025 samt prognos 2026–2035 för
antal beslut (streckad linje) och totalt behov (prickad linje) Mättidpunkt september respektive år
Innerstaden Västerort
120 120
Prognos Prognos
Beslut+
100 100
Intresseanm. lista
80 80
la la
tn 60 tn 60
A A
Beslut
40 40
20 20
0 0
2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034
År År
Västra söderort Östra söderort
120 120
Prognos Prognos
100 100
80 80
la la
tn 60 tn 60
A A
40 40
20 20
0 0
2018 2022 2026 2030 2034 2018 2022 2026 2030 2034
År År
’
41/91
4.3 Bostadskategorier
Bostäder med särskilt stöd delas upp i följande kategorier:
• Kategori A - Gruppbostad LSS ytkrävande
• Kategori B - Gruppbostad LSS friliggande
• Kategori C - Gruppbostad LSS normal tillgänglighetsanpassning
• Kategori D - Servicebostad LSS eller SoL
• Kategori E - Gruppbostad SoL
• Kategori F - Stödboende SoL
Kategorierna A-D finns inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning,
kategorierna D-E inom socialpsykiatrin och kategori F avser stödboenden inom
SoL. I det är avsnittet redovisas prognoserna för behov av bostäder inom
funktionshinder respektive socialpsykiatri nedbrutet på bostadskategorier. Då
kategori finns inom båda verksamhetsområdena görs en uppdelning av kategorin
för att möjliggöra redovisning av behov av bostäder inom respektive verksamhet.
De bostäder inom kategori D som tillhör området funktionsnedsättning kallas i
fortsättningen för D1 medan samma kategori inom socialpsykiatri kallas för D2.
I det här avsnittet redovisas utgångsläget, på vilka grunder prognosen är
framtagen och hur det prognostiserade behovet fördelas på de olika
bostadskategorierna.
4.3.1 Förutsättningar
I staden finns totalt 1 585 bostäder med särskilt stöd inom LOV i kategorierna A-
E år 2025. Av dem tillhör 1 382 kategorierna A-D1 inom verksamhetsområdet
funktionsnedsättning medan 203 bostäder i kategori E tillhör socialpsykiatrin.
Som beskrivits i tidigare avsnitt är antalet personer med beslut om BmSS
betydligt fler än tillgången till bostäder. För att tillgodose befintliga behov har
staden i vissa fall tecknat individuella avtal med leverantörer som inte anslutit sig
till stadens valfrihetssystem. Av dessa hade vissa kunnat bo inom LOV om
tillgången till bostäder varit större.
Omkring hälften av stadens bostäder med särskilt stöd inom funktionsnedsättning
finns i kategori C medan den näst största kategorin är D1 som omkring en
tredjedel av bostäderna tillhör. Lite drygt var tionde bostad finns i kategori B
medan endast en mindre andel tillhör kategori A. Bostäderna som det tecknats
individuella avtal för tillhör i något högre utsträckning kategori A och B även om
bostäder i kategori C och D är vanligast också i dessa fall. Att kategori A och B
är vanligare inom individuella avtal än stadens bostäder inom LOV kan tyda på
att det finns en brist och uppdämt behov av dessa typer av bostäder.9
Även om kategori D kan finnas inom båda de aktuella verksamhetsområdena är
det i praktiken endast inom bostäder för funktionsnedsatta som kategorin finns år
2025 vid prognosperiodens start.
9 Boendeplan SoL och LSS 2024-2034, Maj 2024, s. 91, Stockholms stad
42/91
Figur 23 Fördelningar av befintliga boenden inom FH efter bostadskategori, åren 2020–2025
100%
90%
32% 31% 31% 33% 33% 34%
80%
70%
60% Kategori D1
50% Kategori C
40% 50% 52% 52% 51% 52% 51% Kategori B
Kategori A
30%
20%
10% 11% 11% 11% 12% 12% 11%
0% 7% 7% 7% 4% 3% 3%
2020 2021 2022 2023 2024 2025
Källa: Socialförvaltningen
Stadens ambition är att tillgången till olika kategorier ska vara ungefär densamma
i alla områden men i praktiken finns relativt stora skillnader mellan stadens
planeringsregioner vad gäller fördelning av bostadskategorier. Skillnaderna kan
delvis bero på olika regioners förutsättningar att exempelvis skapa bostäder i
kategori A eller B där bostäderna är friliggande eller ytkrävande. År 2025 fanns
exempelvis inga bostäder i kategori B i Innerstaden medan omkring en femtedel
av bostäderna i Västerort och Västra Söderort och en tiondel i Östra Söderort
tillhörde kategorin.
Figur 24 Fördelning av befintliga boenden inom FH efter bostadskategori per planeringsregion, år
2025.
100%
90% 20%
29%
34%
80% 41%
46%
70%
60%
50% 46% 67% Kategori D1
40% 51%
33% Kategori C
30% 55%
Kategori B
20%
10% 11% 22% 9% 19% Kategori A
0%
0% 3% 4% 3% 3% 2%
Källa: Socialförvaltningen
43/91
4.3.2 Prognosmodell
Enligt stadens planeringsregioners bedömningar beräknas fler bostäder inom
samtliga kategorier behövas inom den närmsta tioårsperioden. Generellt bedöms
behovet av bostäder i kategori A och B behöva öka snabbare än i C och D1, vilket
kan vara ett sätt att möta behovet av bostäder som idag täcks av individuella
avtal. Den fördelning av bostadskategorier som totalt sett bedöms för hela staden
är densamma som finns för samtliga bostäder idag om hänsyn tas till både
bostäder inom LOV och individuella avtal.
I den prognosmodell som har använts för att bryta ned bostadsbehoven inom
verksamhetsområdet funktionsnedsättning på bostadskategorier har stadens
bedömning utgjort ett viktigt underlag. I prognosen antas den fördelning som
fanns år 2025 successivt närma sig fördelningen i stadens behovsbedömning för
år 2034. Fördelningen har sedan applicerats på den behovsprognos som
presenterats i avsnitt 4.1 där samtliga beslut om BmSS inom
funktionsnedsättning ingår. Prognosen täcker alltså in samtliga personer oavsett
om deras beslut verkställs inom LOV eller genom individuella avtal eller om
verkställigheten dröjer av något skäl.
Figur 25 Stadens prognos för fördelning av bostadskategorier inom FH år 2034
100%
90% 22%
32% 30%
80% 37% 42%
70%
60%
50%
60% Kategori D1
40% 50% 50% 32%
51%
Kategori C
30%
20% Kategori B
19%
10% 13% 5% 15% 13% Kategori A
0% 5% 6% 5% 5% 6%
Källa: Socialförvaltningen
De bostäder med särskilt stöd som år 2025 finns inom socialpsykiatri tillhör
kategori E, men behov kan finnas av bostäder även inom kategori D2. Behovet
av omfördelning framgår av stadens bedömning av det framtida bostadsbehovet
där omkring 13 procent bedöms behövas inom kategori D2 år 2034.
På motsvarande sätt som för bostäder inom funktionsnedsättning har stadens
bedömning om framtida fördelning av bostadskategorier i staden totalt använts
för att bryta ned den behovsprognos som redovisades i avsnitt 4.1.
44/91
Figur 26 Stadens prognos för fördelning av bostadskategorier inom socialpsykiatri år 2034.
100%
90%
80%
70%
72%
60% 80%
87% 93% 90%
50%
40%
Kategori E
30%
20% Kategori D2
28%
10% 20%
13% 7% 10%
0%
Som beskrevs under avsnittet om förutsättningar finns en ambition om att
samtliga bostadskategorier ska vara tillgängliga i alla områden i staden. Samtidigt
kan ambitionen vara svår att uppnå i praktiken då förutsättningarna för att
tillhandahålla olika bostadskategorier skiljer sig åt mellan regioner. Därför har två
alternativa versioner av prognosen för planeringsregioner tagits fram. I den första
versionen har bostadsbehovet fördelats enligt planeringsregionernas
behovsbedömningar fram till år 2034. I den andra versionen har regionernas
behovsprognoser fördelats på kategorier på ett sådant sätt att fördelningen på
sikt närmar sig hela stadens fördelning. På så sätt är det möjligt att beräkna vad
som skulle krävas för respektive planeringsregion för att möjligheten att
tillhandahålla bostäder i de olika kategorierna ska vara likvärdig i hela staden i
framtiden.
4.3.3 Funktionsnedsättning
Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning prognostiseras behovet av
bostäder med särskilt stöd vara närmare 2 200 år 2030 och närma sig 2 400 år
2035. I prognosen är även de behov av bostäder som idag täcks av individuella
avtal inräknade. En ökning av samtliga bostadskategorier inom
verksamhetsområdet kommer att behövas under prognosperioden. Även i
framtiden beräknas behovet av bostäder inom kategori C och D1 vara störst men
procentuellt sett beräknas en större ökning av bostäder inom kategori A och B
behövas. I Figur 27 visas antal bostäder som prognostiseras inom respektive
kategori fram till år 2030 respektive 2035 i hela staden enligt prognosalternativen
som presenterats i tidigare avsnitt.
45/91
Figur 27 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom FH
fördelat på bostadskategorier åren 2025, 2030 och 2035.
2500
2000 759
728
721 702
677 677
1500 Kategori D1
Kategori C
1000 1181 1132
1017 1103 1017 1075 Kategori B
500 Kategori A
228 264 297 228 257 285
0 65 99 130 65 96 125
År 2025* År 2030 År 2035 År 2025* År 2030 År 2035
Huvudalternativ Lågalternativ
*Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV.
Observera att det finns planer på avveckling av vissa boenden, främst i kategori
C och D, inom tio år. Även i vissa fall inom kategori E där det i dagsläget är ovisst
om bostäderna kommer att finnas kvar eller inte. Vid beräkning av framtida behov
jämfört med tillgången till bostäder vid prognosperiodens start behöver hänsyn
till avvecklingarna tas. Det verkliga behovet av tillkommande behovet av bostäder
kan alltså vara större än skillnader mellan befintliga bostäder idag och det
framtida behovet.
Observera också att den prognos för bostadsbehov som presenteras i det här
avsnittet utgår ifrån det totala prognostiserade behovet där en person har en
bostad men där inga bostäder står tomma. I praktiken kan ett visst antal tomma
bostäder vid en given tidpunkt behövas för att möjliggöra omflyttning.
För planeringsregionerna har två versioner av prognosens huvudalternativ
beräknats enligt det som beskrevs sist i avsnittet om prognosmodell. I båda
versionerna är det prognostiserade antalet bostäder detsamma per region men
det finns relativt stora skillnader i hur behovet fördelar sig mellan olika kategorier.
Exempelvis kan noteras att det skulle krävas fler bostäder i kategori B i
Innerstaden än vad som skulle behövas för att regionen ska närma sig
fördelningen i hela staden. Ett annat exempel är Västra Söderort där det i stället
skulle behövas fler bostäder i kategori C. I Östra Söderort skulle det behöva
tillkomma fler bostäder i kategori D1 och färre i kategori C om regionen ska närma
sig stadens fördelning. De båda versionerna av prognoserna för
planeringsregioner fördelade på bostadskategorier visas i Figur 28 respektive
Figur 29.
46/91
Figur 28 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom FH
fördelat på bostadskategorier per planeringsregion vid fördelning enligt regionernas egna
bedömningar, åren 2030 och 2035.
Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1
800
700
600
255
500 246 170 184 114 132
233 151 97
400
189
2 3 0 0 0 0 309 333 352 238 278 310 330 341 354 176 1 1 3 8 5 2 145
126
100
0 204 3 18 4 4 3 3 5 1 1 1 4 1 1 2 0 2 3 2 9 8 4 1 4 7 6 2 6 3 1 2 7 9 7 7 8 1 1 7 9 8 2 8 9 5
2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035
Innerstaden Västerort Östra Söderort Västra Söderort
*Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV.
Figur 29 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom FH
fördelat på bostadskategorier per planeringsregion vid fördelning enligt hela stadens fördelning, åren
2030 och 2035.
Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1
800
700
600
220
500 233 231 151 176 198 97 140 190
400
144
162
300 342 176
330 238 275 307 330 316 296
200 309 172 224
126
100
0 204 3 4 1 0 3 8 8 6 1 1 1 4 1 2 9 4 7 3 7 4 7 1 4 7 6 2 5 4 9 3 7 3 4 7 8 1 1 6 6 4 2 5 5 6
2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035
Innerstaden Västerort Östra Söderort Västra Söderort
*Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV.
4.3.4 Socialpsykiatri
Inom socialpsykiatrin prognostiseras det totala behovet av bostäder med särskilt
stöd uppgå till cirka 260 år 2030 och till 270 år 2035. De prognostiserade antalen
baseras på antagandet om att det inte ska behövas kompenserande platser inom
HVB och att det även ska finnas plats för personer som finns på intresselistan.
I framtiden beräknas kategori E fortfarande att vara dominerande inom
socialpsykiatrin även om behovet av bostäder inom kategori D2 beräknas ökar
snabbare.
47/91
Figur 30 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom
socialpsykiatri fördelat på bostadskategorier åren 2030 och 2035.
300
250
200
150 234 Kategori E
242
259
Kategori D2
100
50
37
20
0 0
År 2025* År 2030 År 2035
*Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV.
I samtliga av stadens regioner bedöms det finnas behov av nya bostäder inom
både kategori E och D2 fram till år 2035. Prognosen över bostadsbehov fördelat
på boendekategorier, baserat på fördelningen av regionernas egna
bedömningar, redovisas i Figur 31.
Även om fördelningarna av kategorier till viss del skiljer sig mellan regionernas
bedömningar om framtida behov handlar skillnaderna i praktiken om relativt få
lägenheter. Störst är skillnaden mellan regionens bedömning och fördelningen
för hela staden för Innerstaden. Där beräknas behovet av bostäder i kategori D2
vara 16 med den fördelning som regionen själva bedömt, medan behovet med
stadens fördelning skulle vara 8.
Figur 31 Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov inom PS
fördelat på bostadskategorier per planeringsregion vid fördelning enligt regionernas egna
bedömningar, åren 2030 och 2035.
Kategori D2 Kategori E
100
90
80
70
60
50
40 87 82 76 67
40 69 65
30 47 42
50 48 43
20
10 0 0 8 16 0 3 6 0 4 9 0 5 10
2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035 2025* 2030 2035
Innerstaden Västerort Östra Söderort Västra Söderort
*Skattning utifrån fördelning av bostäder inom LOV.
48/91
4.3.5 Jämförelse mellan efterfrågan och tillgång till bostäder
Vid prognosperiodens start är tillgången till bostäder med särskild service och
stödbostäder inom LOV lägre än antal personer som har ett beslut om boende. I
den statistik som funnits tillgänglig vid framtagande av behovsprognosen finns en
fördelning av bostäder mellan de olika kategorierna. Däremot finns inte uppgifter
om hur de personer som fått ett beslut om boende fördelar sig mellan olika
bostadskategorier och hur många som har behov av respektive kategori i de fall
de ännu inte flyttat in något boende.
Under antagande om att det totala behovet av olika kategorier fördelar sig på
samma sätt år 2025 som befintliga bostäder finns ett underskott på samtliga
bostadskategorier. Störst underskott i antal räknat finns i kategori C som är den
vanligaste boendeformen. I Figur 32 nedan visas det bedömda bostadsbehovet
per kategori och tillgång till befintliga bostäder inom LOV år 2025.
Figur 32 Prognostiserat bostadsbehov och tillgång till bostäder efter bostadskategori år 2025
1 200
Bedömda bostadsbehov
1 000
Tillgång till bostäder
800
600
400
200
0
Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Kategori F
Under de förutsättningar för beräkning av framtida behov av olika
bostadskategorier som beskrivits tidigare i kapitlet kommer behovet av bostäder
i samtliga bostadskategorier utom kategori E att öka under prognosperioden. Det
beräknat minskade behovet av bostäder i kategori E har att göra med att det vid
prognosperiodens start inte finns några boende i kategori D inom socialpsykiatri
även om bostadskategorin är tänkt även för denna grupp. År 2034 beräknas
boende även inom socialpsykiatri bo inom kategori D vilket minskar trycket på
bostadskategori E.
Jämfört med det bostadsbehov som staden tidigare bedömt i respektive kategori
kommer det att finnas underskott av framför allt bostäder i kategori B, C och D
medan behovet av bostäder i kategori A och F beräknas vara ungefär i balans.
Stadens bedömning av behov av bostäder i kategori E är något högre än det
prognostiserade behovet. Resultatet gäller under förutsättning att personer med
beslut inom socialpsykiatri i framtiden även i kategori D i den utsträckning som
prognostiserats.
49/91
Figur 33 Prognostiserat bostadsbehov och tillgång till bostäder enligt stadens uppskattade behov till
år 2034.
1 400
Bedömda bostadsbehov
1 200
Stadens bedömda behov år
1 000
800
600
400
200
0
Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Kategori F
I Figur 34 visas skillnaderna per bostadskategori mellan bedömda behov enligt
Swecos prognos och enligt faktiskt tillgång till bostäder år 2025 respektive enligt
stadens bedömning år 2034.
Figur 34 Skillnad mellan tillgång till bostäder och bedömt behov år 2025 samt prognostiserat behov
år 2034.
150
År 2025
100 År 2034
50
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
-350
Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D Kategori E Kategori F
50/91
5 Antaganden
Antalet boende i BmSS och stödboende varierar över tid och påverkas av flera
faktorer. Den historiska utvecklingen är ett viktigt underlag för de antaganden
som görs i respektive prognosmodell.
Den aktuella prognosen bygger förutom på nuvarande behov även på
antaganden om hur många nya personer som kommer ha ett behov i framtiden,
och för hur många personer behovet kommer att upphöra. I detta avsnitt
redovisas inflöde respektive utflöde över tid inom respektive verksamhets-
område.
5.1 Funktionsnedsättning BmSS
vuxenboende LSS/SoL
Inflöde
I Figur 35 visas en serie diagram med inflödesandelar för stadens planerings-
områden. Andelarna visar åldersspecifika antal per 10 000 av befolkningen totalt
inom respektive planeringsområde som fått ett beviljat beslut om BmSS.
Andelarna är ett genomsnitt av åren 2015–2024 och används för att avgöra hur
många personer som kommer att få sitt beslut verkställt under respektive år under
prognosperioden.
Den vanligaste åldern för vuxna att få ett beslut om BmSS inom
funktionsnedsättning är 20–21 år i samtliga planeringsområden. Det är en
betydligt lägre andel av befolkningen som får ett beslut i åldrarna 30–50. Andelen
ökar därefter bland personer som är omkring 60 år. Mönstret gäller i samtliga
områden, om än i något olika nivåer. Högst inflödesandel återfinns bland 21-
åringar i Västra söderort, med nästan 20 per 10 000 invånare (motsvarande 2
promille) med ett insatsbeslut.
51/91
Figur 35. Antal personer 18–85 år som fått beslut om BmSS inom FH per 10 000 av befolkningen
redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2015–2024
Genom att studera genomsnittet över ålder för respektive kalenderår fås en
överblick av hur inflödet har varierat mellan åren inom respektive
planeringsregion. Utfallet redovisas i Figur 36 tillsammans med det
genomsnittliga utfall som motsvarar den kommande prognosen. Prognosens
genomsnitt baseras här på åren 2015–2024.
De genomsnittliga inflödesandelarna har fluktuerat under perioden i alla
planeringsregioner, men tenderar att ligga något lägre för Innerstaden än övriga
regioner. Inflödesandelen var som högst i Västra söderort under år 2016 då i
genomsnitt 4,8 per 10 000 av befolkningen i vuxen ålder (upp till 75 år) fick ett
beslut om BmSS inom funktionsnedsättning. År 2024 ökade andelarna inom
samtliga planeringsregioner och som mest i Västra söderort.
Under prognosperioden förväntas de genomsnittliga inflödesandelarna vara
högst i Västra- och Östra söderort omkring 3 per 10 000 och läst i innerstaden
omkring 2 per 10 000.
52/91
000
01
rep
latnA
000
01
rep
latnA
2
1
1
2
1
1
0
5
0
5
0
0
5
0
5
0
1
1
5
5
2
V
2
In
5
ä s
5
n e rs
3 5
tra s
3 5
ta d e n
4 5 5 5
Å ld e r
ö d e ro
4 5 5 5
Å ld e r
rt
6
6
5
5
7
7
5
5
8
8
5
5
000
01
rep
latnA
000
01
rep
latnA
2
1
1
2
1
1
0
5
0
5
0
0
5
0
5
0
1
1
5
5
2
Ö
2
5
s
5
V ä
3
tra
3
s te r o r t
5 4 5 5
Å ld e
s ö d e ro
5 4 5 5
Å ld e
5
r
rt
5
r
6
6
5
5
7
7
5
5
8
8
5
5
Figur 36. Genomsnittliga inflödesandelar för personer 18–75 år som fått beslut om BmSS inom FH
redovisat efter planeringsregion, 2015–2024 samt prognos 2025–2035. Antal per 10 000
Utflöde
I takt med att antalet insatser har ökat i BmSS för vuxna inom funknedsättning
har även antalet avslutade insatser ökat. Under år 2014 avslutades 84 insatser,
jämfört med 120 insatser år 2023. Högst var utflödet år 2019 om 140 personer.
Innerstaden och Västerort har haft högst genomsnittligt antal avslutade insatser
under perioden 2014–2023 med omkring 32 per år, följt av Östra söderort, 28 per
år, och Västra söderort, 22 per år.
Ett genomsnitt av utflödesandelarna för åren 2014–2023 redovisas i Figur 37 där
varje planeringsregion redovisas separat. Läs mer i Bilaga Data och metod om
hur dessa tas fram och appliceras i prognosmodellen. I diagrammet innebär 100
procent att samtliga boende i denna ålder och region vid ett mättillfälle avslutat
sin insats innan nästa mättillfälle, medan utflödesrisk 0 procent innebär att ingen
insats avslutats i den specifika ålder och område (eller att ingen sådan person
förekommit över huvud taget). Exempelvis kan det utläsas från Figur 37 att
samtliga 85-åringar som varit boende i BmSS inom funktionsnedsättning under
åren 2014-2023 i Innerstaden vid ett mättillfälle har avslutat sitt boende innan
nästa års mättillfälle.
Gemensamt för samtliga planeringsregioner är låga utflödesandelar i
medelåldern, runt 30-50 år. För de flesta områden är utflödet större bland yngre
mellan 18-22 år och äldre runt 65 och 85 år.
53/91
000
01
rep
latnA
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,0
,5
,02
0 1 5
In n e
2
rs
0 1
ta
7
d e n
2 0 1 9 2
V
0
ä
2
s
1
te ro
2 0
rt
2 3 2
P
0
Å
V
ro g
2 5
r
ä s
n o
2
tra
s
0
s
2
ö
7
d e
2
ro
0 2
rt
9 2 0 3
Ö
1
s
2
tra
0
s
3
ö
3
d e
2
ro
0 3
rt
5
Figur 37. Andel av de boende i åldrarna 18–85 vars insats avslutats till nästa årsskifte efter
planeringsområde och ålder, genomsnitt för åren 2014–2023
Figur 38 visar de genomsnittliga utflödesandelarna per år för respektive
planeringsområde år 2014–2023 samt prognos för 2024–2034. Utflödes-
andelarna har i huvudsak legat mellan 5 och 10 procent för de flesta år och
planeringsområden. Den högsta andelen noterades i Västra söderort år 2017 då
13 procent av insatserna avslutades i genomsnitt över de aktuella åldrarna 18-85
år. Innerstaden har historiskt haft de högsta utflödesandelarna, vilket speglas i
prognosen där utflödesandelen per år förväntas vara något högre, omkring 9
procent, än övriga planeringsområden som ligger omkring 8 procent.
54/91
tnecorP
tnecorP
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
1
1
5
V
5
In n e rs
2 5 3 5
ä s tra s
2 5 3 5
ta d e n
4 5 5
Å ld e
ö d e ro
4 5 5
Å ld e
5
r
rt
5
r
6
6
5
5
7
7
5
5
8
8
5
5
tnecorP
tnecorP
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
1
1
5
5
Ö
2
s
2
V ä
5
tra
5
s te
3 5
s ö
3 5
r o r t
4 5 5 5
Å ld e r
d e ro rt
4 5 5 5
Å ld e r
6
6
5
5
7
7
5
5
8
8
5
5
Figur 38 Genomsnittliga andelar av de boende 18-85 år vars insats inom BmSS inom FH avslutats till
nästa årsskifte redovisat efter planeringsområde, 2014–2023 samt prognos 2024–2034
5.2 Funktionsnedsättning BmSS
barnboende LSS
Inflöde
I Figur 39 redovisas antal barn och unga som får ett beslut i förhållande till
befolkningen. Det är vanligast att personer i åldern 15 år eller äldre får ett beslut
samtidigt som det är relativt ovanligt att barn under 10 får ett beslut om BmSS-
insats.
55/91
tnecorP
2
1
1
0
6
2
8
4
0
%
%
%
%
%
%
2 0 1 4
In n e
2 0
rs ta
1
d
6
e n
2 0 1 8
V
2
ä
0
s
2 0
te ro
2
rt
0 2 2
P ro
2 0 2
Å r
V ä
g
4
s
n o s
2 0
tra s
2
ö
6
d e
2
ro
0
rt
2 8 2 0 3
Ö
0
s
2 0
tra s
3
ö
2
d e
2
ro
0
rt
3 4
Figur 39. Antal personer 0-21 år som fått beslut om BmSS per 10 000 av befolkningen redovisat efter
ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2018–2024
Innerstaden Västerort
15 15
0 0
0 0
0 0
0 10 0 10
1 1
r r
e e
p 5 p 5
la la
tn tn
A 0 A 0
0 5 10 15 20 0 5 10 15 20
Ålder Ålder
Västra söderort Östra söderort
15 15
0 0
0 0
0 0
0 10 0 10
1 1
r r
e e
p 5 p 5
la la
tn tn
A 0 A 0
0 5 10 15 20 0 5 10 15 20
Ålder Ålder
Det område som historiskt haft högst inflöde, som andel av befolkningen, är
Västra söderort. Andelen har där gått från cirka 3 individer per 10 000 invånare
år 2019 ner till 1,7 år 2021 för att sedan återigen öka året därefter. Den
genomsnittliga utflödesandelen minskade under 2023 till 1 per 10 000. Under
prognosperioden antas inflödet i genomsnitt vara strax under 1 per 10 000 av
befolkningen. Även för Västerort och Östra söderort antas inflödet vara knappt 1
per 10 000 medan inflödet till Innerstaden antas vara ytterligare något lägre,
knappt 0,6 individer per 10 000 invånare.
56/91
Figur 40. Genomsnittliga inflödesandelar för personer 0–21 år som fått beslut om BmSS inom FH
redovisat efter planeringsområde, 2019–2024 samt prognos 2025–2035. Antal per 10 000
Utflöde
Under närmast föregående tidsperiod, 2018–2023, har det totala antalet barn
vars insatser avslutats årligen varierat mellan 17 och 27. På grund av det låga
antalet insatser och avslut kan andelsskattningarna variera kraftigt från en ålder
till nästa. I diagrammet nedan ställs det genomsnittliga antalet avslut för varje
ettårsklass, inklusive närmaste föregående och efterföljande åldersgrupp, i
relation till motsvarande genomsnittliga antal pågående insatser.
Som visats ovan är det främst från 10 års ålder och uppåt som insatserna
påbörjas. I 20-års ålder avslutas i princip samtliga insatser då man byter från
barnboende till vuxenboende eller annat boendealternativ.
57/91
Figur 41. Andel av de boende 11–20 år vars beslut om BmSS inom FH avslutats till nästa årsskifte
redovisat efter planeringsområde och ålder, genomsnitt för åren 2018–2023
Innerstaden Västerort
100% 100%
80% 80%
tn
60%
tn
60%
e e
c c
o 40% o 40%
rP rP
20% 20%
0% 0%
0 5 10 15 20 0 5 10 15 20
Ålder Ålder
Västra söderort Östra söderort
100% 100%
80% 80%
tn
60%
tn
60%
e e
c c
o 40% o 40%
rP rP
20% 20%
0% 0%
0 5 10 15 20 0 5 10 15 20
Ålder Ålder
I Figur 42 redovisas det genomsnittliga utflödet per år och stadsdelsområde. Den
genomsnittliga utflödesandelen är högst för boende i Västerort, där 43 procent i
genomsnitt antas avsluta sin insats under påföljande kalenderår, jämfört med 27-
28 procent i Inrenerstaden och Östra söderort.
Figur 42. Genomsnittliga andelar av de boende 0–21 år vars insats avslutats till nästa årsskifte
redovisat efter planeringsområde, 2018–2024, samt prognos 2025–2035
58/91
5.3 Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL
Inflöde
Antalet som fått beslut om boende med särskilt stöd har minskat succesivt under
åren 2015 - 2018, från knappt 35 till 20 per år. Fram till år 2021 har inflödet legat
på omkring 20 beslut per år för att kraftig öka under 2022 då över 40 beslut togs.
Den observerade ökningen mellan 2021 och 2022 skedde främst i Västerort och
Östra söderort. I Västerort var det en ökning av beslut för personer i åldrarna över
60 år medan motsvarande för Östra söderort var i vissa specifika åldrar bland de
över 50 år.
Serien med diagram i Figur 43 visar genomsnittliga åldersspecifika inflödes-
andelar för stadens fyra planeringsområden och det är dessa som används i
prognosen för att bestämma ett framtida inflöde. Diagrammen baseras på hur
många per 10 000 i befolkningen som historiskt har fått beslut om BmSS. I vissa
åldrar har det inte varit någon som fått beslut men generellt för samtliga
planeringsområden är att en större andel i de äldre åldrarna får beslut. I de två
planeringsområdena i söderort är inflödesandelar något högre i många av
åldrarna jämfört med Innerstaden och Västerort, det vill säga att det är vanligare
bland befolkningen i dessa områden att få beslut om BmSS.
Figur 43. Antal personer 18–64 år som fått beslut om BmSS inom socialpsykiatri, genomsnitt för
åren 2015–2024, per 10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde
För att få en samlad uppfattning om inflödet till BmSS i förhållande till
befolkningen har ökat eller minskat över tid redovisas medelvärdet av det
59/91
åldersspecifika inflödet för respektive år nedan, även kallat genomsnittliga
inflödesandelar. Dessa redovisas för stadens fyra planeringsregioner i Figur 44,
hur de har sett ut historiskt och de antaganden som använts i årets prognos.10
De genomsnittliga inflödesandelarna för Innerstaden och Västra söderort har
varit relativt stabila under perioden 2015–2024, omkring 0,2–0,4 per 10 000 i
Innerstaden och 0,6 i Västra söderort. En nedgång observerades i Västra
söderort år 2021 för att sedan öka år 2022. I prognosen antas den genomsnittliga
inflödesandelen att vara 0,3 personer per 10 000 i Innerstaden och 0,6 i Västra
söderort.
I Västerort och Östra söderort har inflödet i förhållande till befolkningen varierat
då det har skett en nedgång från år 2015 till stabila nivåer under ett antal år för
att sedan öka kraftigt under år 2022. I Västerort ökade andelen redan under år
2021. Knappt 1,4 per 10 000 i Västerort och 1,1 per 10 000 i Östra söderort fick
under år 2022 ett beslut om BmSS vilket är det högsta som noterats med
tillgängliga data. De genomsnittliga inflödesandelarna för Västerort och Östra
söderort sedan minskat under år 2023. I prognosen antas de genomsnittliga
inflödesandelarna för befolkningen i Västerort vara drygt 0,7 per 10 000 medan
motsvarande för Östra söderort är knappt 0,6.
Figur 44. Genomsnittliga inflödesandelar för personer 18–64 år med beslut om BmSS inom
socialpsykiatrin redovisat efter planeringsområde, 2015–2024 samt prognos 2025–2035
Utflöde
För verksamhetsområdet socialpsykiatri inom BmSS används åldersspecifika
utflödesandelar baserat på det totala antalet insatser som avslutats, det vill säga
inga områdesspecifika utflödestal har tagits fram. Det beror på att utflödet är
förhållandevis lågt för socialpsykiatrin och stadens olika planeringsområden. Läs
mer i Bilaga Data och metod om hur dessa tas fram och appliceras i prognos-
modellen.
Antalet insatser som avslutats har varierat från år till år och varit drygt 24 personer
i genomsnitt per år. I förhållande till antalet med verkställda insatser är det
vanligast att lämna BmSS i åldrarna kring 20 för att sedan vara betydligt lägre i
de äldre åldrarna, se Figur 45 nedan. En stor del av personer i 64 års ålder lämnar
10 Inflödesrisker mäts först vid årsskifte varav uppgifter för 2025 ännu ej är tillgängliga.
60/91
BmSS vilket innebär en hög utflödesandel, något som uttrycks för 63-åringar i
diagrammet.
Figur 45. Genomsnittliga andelar av de boende vars insats avslutats till nästa årsskifte redovisat efter
ålder, baserat på historiska utfall 2014–2023.
Liksom med inflödesandelarna redovisas nedan ett genomsnitt av åldersspecifika
utflödesandelar för att få en uppfattning av hur utflödet har varierat över tid.
Som tidigare nämnts har det varit förhållandevis få som lämnat BmSS och att det
totala antalet boende också är få vilket kan göra andelsskattningar osäkra och
innebära (stora) variationer trots små förändringar i absoluta tal.
Figur 46 visar den genomsnittliga utflödesandelen för individer med insats per
den 31 december 2014–2023 samt prognos för 2024–2035. Historiskt har
andelen av de boende vars beslut om BmSS avslutats varierat mellan 8 och 23
procent av samtliga boende. I prognosen används genomsnittet för respektive
ålder under perioden 2014–2022 vilket ger en genomsnittlig utflödesandel på
drygt 15 procent under prognosperioden. Det är troligt att utflödesandelarna
kommer att variera i framtiden men här har inga specifika försök gjorts för att
fånga eventuella variationer.
61/91
Figur 46. Genomsnittlig årlig utflödesandel för personer 18–64 med insats per den 31 december
2014–2023 samt prognos 2024–2034.
5.4 Socialpsykiatri stödboende
Inflöde
Antalet som fått ett nytt bifallsbeslut om stödboende under år 2024 uppgick till
113 personer, en ökning med 3 personer från föregående år. Antalet nya beslut
har under de senaste fem åren fluktuerat omkring 100 per år, med högst antal år
2021 (121 personer) och lägst antal år 2020 (79 personer). En förklaring till detta
kan vara en rekyleffekt efter nedgången år 2020 som skulle kunna kopplas till
särskilda omständigheter i och med covid-19.
Inflödesandelarna som används i prognosen för stödboende inom social-
psykiatrin beräknas utifrån det historiska inflödet av boende per år för respektive
ålder och planeringsområde i relation till befolkningen. Ett genomsnitt av dessa
inflödesandelar för åren 2019–2024 redovisas i Figur 47 per 10 000 invånare,
med varje planeringsområde redovisat separat (exklusive Socialförvaltningen).
Diagrammet visar att historiska inflödesandelar i olika åldrar skiljer sig mellan
planeringsområden men har gemensamma mönster. För flera områden är
inflödet relativt högt bland yngre personer (18-21 år) och äldre personer omkring
60 år, samtidigt som det är lägre i medelåldern omkring 30-50 år. I Östra Söderort
är uppsvinget i äldre åldrar som tydligast, medan inflödet i de allra yngsta åldrarna
är lägre.
62/91
Figur 47. Antal personer 18-79 år som fått bifallsbeslut om stödboende inom socialpsykiatrin per
10 000 av befolkningen redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2019–2024
För att få en samlad uppfattning om inflödet till stödboende över tid redovisas
nedan medelvärdet av de åldersspecifika inflödesandelarna för respektive år
2019-202411, även kallat genomsnittliga inflödesandelar. De genomsnittliga
inflödesandelarna har varierat för samtliga planeringsområden under perioden,
med lägst i Innerstaden. I Östra söderort syns en positiv utveckling av inflödet i
relation till befolkningen över tid, vilket bidrar till en mer positiv prognos för
planeringsområdet. Under perioden har de genomsnittliga inflödesandelarna för
alla områden fallit mellan 0,5 och 1,8 personer per 10 000 invånare.
År 2024 ökade inflödesandelar för Innerstaden och Västra söderort och minskade
i Västerort samt Östra söderort. Västerort antas i prognosen ha högst
genomsnittlig inflödesandel runt 1,3 i jämförelse med Innerstaden som förväntas
ha lägst runt 0,8.
11 Inflödesrisker mäts först vid årsskifte varav uppgifter för 2025 ännu ej är tillgängliga.
63/91
000
01
rep
latnA
000
01
rep
latnA
6
5
4
3
2
1
0
6
5
4
3
2
1
0
1
1
8
8
2
V
2
In
8
ä s
8
n e rs
3 8
tr a s
3 8
ta d e n
4 8 5 8
Å ld e r
ö d e r o r t
4 8 5 8
Å ld e r
6
6
8
8
7
7
8
8
000
01
rep
latnA
000
01
rep
latnA
6
5
4
3
2
1
0
6
5
4
3
2
1
0
1
1
8
8
2 8
Ö
2 8
s
V ä
3
tra
3
s te
8
Å
s ö
8
Å
r o r t
4 8
ld e r
d e ro
4 8
ld e r
5 8
rt
5 8
6
6
8
8
7
7
8
8
Figur 48. Genomsnittliga inflödesrisker för personer 18–79 år som fått bifallsbeslut om stödboende
inom PS redovisat efter planeringsområde, 2019–2024 samt prognos 2025–2035. Antal per 10 000
Utflöde
Antalet avslutade insatser inom stödboende uppgick år 2023 till 117 personer,
vilket är det högsta antalet per år under den observerade perioden. Antalet är en
ökning med 25 personer från föregående år, vilket främst skett i Västra söderort.
Som lägst var utflödet år 2020 om 91 personer. Även här kan det finnas en
pandemieffekt som medfört större fluktuation än vanligt åren 2019 och 2020.
Ett genomsnitt av utflödesandelarna för åren 2018–2023 redovisas i Figur 49 där
varje planeringsområde redovisas separat (exklusive Socialförvaltningen). Läs
mer i Bilaga Data och metod om hur dessa tas fram och appliceras i
prognosmodellen. I diagrammet innebär 100 procent att samtliga personer i
denna ålder och område vid ett mättillfälle avslutat sin insats, medan utflödesrisk
0 procent innebär att ingen insats avslutats i den specifika ålder och område (eller
att ingen sådan person förekommit över huvud taget). Diagrammet visar
gemensamma mönster mellan planeringsregioner. Historiskt har utflödesandelar
varit allra högst för äldre personer, 65 år och uppåt. Även yngre personer har haft
höga utflödesandelar, vilket tyder på en högre omsättning bland yngre än bland
personer i medelåldern.
64/91
000
01
rep
latnA
2
1
1
1
1
1
0
0
0
0
0
,0
,8
,6
,4
,2
,0
,8
,6
,4
,2
,02
0 1 9
In n e
2
r
0
s
2
ta
1
d e n
2 0 2 3
V ä s
P ro g
2 0 2 5
te r o r t
n o s
2 0
Å
2
rV
7
ä s tr a
2
s
0
ö
2
d
9
e r o r t
2 0 3 1
Ö s
2 0 3
tr a s
3
ö d e r o
2
r
0
t
3 5
Figur 49. Antal personer 18+ år avslutad insats inom stödboende inom PS per 10 000 av befolkningen
redovisat efter ålder och planeringsområde, genomsnitt för åren 2018–2023
Liksom med inflödet används ett genomsnitt av åldersspecifika utflödesandelar
för att få en uppfattning av hur utflödet har varierat över tid. Figur 50 redovisar
den genomsnittliga andelen för åldrar 18-64 år vars insats avslutas till nästa
årsskifte respektive år 2018–2023 samt hur de antas se ut under
prognosperioden 2024–2034. Det finns inget tydligt mönster för de årliga
genomsnittliga utflödesriskerna över tid. Historiskt har andelen varierat mellan 16
och 43 procent med en märkbar höjning det senaste året till 58 procent i Västra
söderort. År 2019 var riskerna relativt höga för Innerstaden och Västra söderort
(boende år 2019 vars insats avslutades under följande året kan eventuellt
kopplas till effektier av covid-19) men minskade återigen åren 2020 och 2021.
I prognosen antas Västra söderort ha något högre genomsnittlig utflödesandel,
37 procent, i jämförelse med de andra planeringsregionerna som antas ligga runt
30-33 procent. Det innebär att varje år antas i genomsnitt omkring en tredjedel
av insatserna komma att avslutas. Det är troligt att utflödesriskerna kommer att
variera i framtiden men här har inga specifika försök gjorts för att fånga eventuella
framtida variationer.
65/91
tnecorP
tnecorP
1
1
0 0 %
8 0 %
6 0 %
4 0 %
2 0 %
0 %
0 0 %
8 0 %
6 0 %
4 0 %
2 0 %
0 %
1
1
8
8
V
In
2 8
ä s
2 8
n e
3
tra
3
rs
8
s
8
ta d e n
4 8 5 8
Å ld e r
ö d e ro rt
4 8 5 8
Å ld e r
6
6
8
8
7
7
8
8
tnecorP
tnecorP
1
1
0
8
6
4
2
0
8
6
4
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
1
1
8
8
2
Ö
2
V ä s te
8 3 8
s tra s ö
8 3 8
r o r t
4 8 5 8
Å ld e r
d e ro rt
4 8 5 8
Å ld e r
6
6
8
8
7
7
8
8
Figur 50. Genomsnittliga andelar av de boende 18-64 år vars insats inom stödboende inom PS
avslutats till nästa årsskifte redovisat efter planeringsområde, 2018–2023 samt prognos 2024–2034
66/91
tnecorP
6
5
4
3
2
1
0
0
0
0
0
0
0
%
%
%
%
%
%
%
2 0
In
1
n
8
e rs ta
2
d
0
e
2
n
0 2 0 2
V
2
ä s te
P
2 0
ro rt
ro g
2 4
n o s
2
V
0
Å
ä
2
r
s
6
tra s
2
ö
0
d
2
e
8
ro rt
2 0 3 0
Ö s
2
tra
0 3 2
s ö d e ro
2 0
rt
3 4
6 Analys av matchning av
bostäder
År 2025 ingår totalt 101 personer i beräkningen av det totala behovet av BmSS
och stödboende vilka har ett beviljat beslut men saknar en verkställd insats. Ett
flertal av dessa kommer att få en verkställd insats inom det kommande året,
medan en inflyttning i BmSS eller stödboende fortsatt kommer att dröja för en
mindre del. En faktor som har betydelse för när och om personer med beviljade
beslut flyttar in i aktuella boenden är matchningen av bostäder under
förmedlingsprocessen.
När en bostad frigörs för förmedling skickas erbjudanden ut till en klient i taget
tills att en klient accepterar erbjudandet. Flera personer kan alltså tacka nej till en
bostad, men bara en person kan tacka ja. Samma person kan också tacka nej till
flera erbjudanden under en viss period.
I detta avsnitt utreds i vilken omfattning erbjudanden om BmSS respektive
stödboende nekas av klienter och varför. Läs mer om kategorisering av svar och
övriga bearbetningar i Bilaga data och metod.
6.1 Avböjda erbjudanden om BmSS
respektive stödboende efter anledning
För de erbjudanden om bostad som ingår i analysen avböjdes 59 procent inom
stödboende (SoL) och 47 procent inom BmSS (LSS och SoL). I Figur 51
redovisas avböjda svar uppdelat efter anledning. Diagrammet visar att för både
BmSS och stödboende var den vanligaste anledningen (27 respektive 40 procent
av alla avböjda erbjudanden) inte kopplat till själva boendet utan snarare att
klienten av olika anledningar inte var redo att flytta eller hade behov av boendet
som erbjöds. Detta bör därför tas i beaktning i analys av behovet, som skattas
genom att summera både verkställda och icke-verkställda beslut, som nämns
även i avsnitt 4. Troligtvis leder det till en viss överskattning av behovet, eftersom
vissa av besluten bevisligen inte verkställs på grund av att alla med beslut i
praktiken inte är redo att flytta och att personen ännu inte har ett behov. Det är
också värt att notera att åtminstone en viss del av besluten som inte verkställts
beror på mer preferensartade anledningar snarare än att det saknas boenden
eller erbjudanden från staden.
En dryg fjärdedel tackade nej på grund av preferens av ett annat geografiskt
område. Exempelvis kan klienten önska bo i ett särskilt stadsdelsområde eller
närmare dennes nuvarande sysselsättning. 8 respektive 15 procent angav ingen
anledning alls till att de tackade nej till BmSS respektive stödboende.
Därefter förekom anledningar kopplade till det specifika boendet; lägenhetens
skick/planlösning/våning, boendets gemenskap eller övriga bosendespecifika
skäl som exempelvis regler angående medtag av husdjur. Dessa tre kategorier
totalt motsvarade 20 procent av avböjda bostadserbjudanden inom BmSS och 5
procent inom stödboende. Observera att 6 procent inom stödboende angav att
boendet var olämpligt utan ytterligare specifikation, varpå denna kategori kan
överlappa med andra.
67/91
En av tio erbjudanden om stödboende avböjdes på grund av att boendet inte
erbjöd stöd eller anpassning som matchade klientens behov, så som exempelvis
sovande jour eller handikappanpassning. Motsvarande inom BmSS var en av
tjugo (5 procent).
Figur 51. Avböjda erbjudanden år 2023–2025 fördelat efter anledningsgrupp och insatstyp, BmSS
enligt LSS/SoL och stödboende enligt SoL. Observera att flera personer kan tacka nej till samma
bostad och att samma personer kan tacka nej till flera bostäder
Ej redo att flytta i nuläget/Ej aktuell
Annan geografisk preferens
Ingen uppgift
Lägenhetens skick/planlös/våning
Övriga boendespecifika skäl
Boendets gemenskap
Otillräckligt stöd/anpassning
För hög hyra
Inväntar annat boende eller beslut
Olämpligt boende
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
BmSS Stödboende
6.2 Avböjda erbjudanden om BmSS efter
bostadens geografiska läge
Andelen erbjudanden som avböjdes varierade beroende på bostadens
geografiska läge. I Figur 52 redovisas dessa skillnader i mörka staplar som
tydliggör att det var vanligast att erbjudanden avböjdes för bostäder i Vallentuna
(67 procent), Hässelby-Vällingby (60 procent) och Järva (54 procent). I Hässelby-
Vällingby förmedlades 32 lägenheter under perioden, då flest inom Ekeby (9
bostäder) och Grönmyntan (7 bostäder). I Järva förmedlades 76 lägenheter varav
flest inom Kista Äng och Elinsborgsbacken (13 bostäder vardera).
Minst vanligt var det att tacka nej i Farsta (17 procent) och Skarpnäck (21
procent), vilket kan jämföras med genomsnittet på 47 procent.
I diagrammet redovisas även andelen erbjudanden som avböjdes på grund av
klientens preferens om boendes geografiska läge (ljusa staplar). I detta avseende
utmärker sig Vallentuna, där andelen uppgick till 60 procent. Även i Hässelby-
Vällingby (21 procent) och Järva (21 procent) var denna andel högre än
genomsnittet på 12 procent. Observera att storleken på underlaget kan variera
68/91
kraftigt mellan stadsdelsområden, då fler lägenheter förmedlas i vissa
stadsdelsområden. Endast 6 lägenheter förmedlades i Vallentuna.
Figur 52. Andel erbjudanden om BmSS enligt LSS och SoL år 2023-2025 som avböjs (mörka staplar)
samt andel erbjudanden som avböjs på grund av boendets geografiska läge (ljusa staplar) efter
stadsdelsområde
80%
60%
40%
20%
0%
Tackat nej Tackat nej på grund av områdesspecifika skäl
I Figur 53 nedan redovisas andelen erbjudanden om BmSS som avböjdes
uppdelat efter bostadens geografiska läge (Innerstaden respektive
Ytterstaden12). Det kan utläsas att det var något vanligare att erbjudanden
avböjdes då bostaden var placerad i Ytterstaden (47 procent) i jämförelse med
Innerstaden (43 procent), se grå staplar. Denna skillnad kan dock anses vara
liten och eventuella slutsatser bör därför dras med försiktighet.
I diagrammet redovisas även om personen är knuten till samma
stadsdelsförvaltning som bostaden ligger i (mörka staplar) eller inte (ljusa
staplar). Analysen exkluderar svar från personer som är knutna till
Socialförvaltningen som biståndsbeslutande förvaltning. Det kan utläsas att
erbjudanden om boenden placerade i Ytterstadens stadsdelsområden avböjdes
betydligt oftare av klienter som var knutna till andra stadsdelsområden (57
procent) i jämförelse med de som var knutna till samma stadsdelsområde som
bostaden (34 procent). Ingen liknande skillnad observeras för bostäder placerade
i Innerstadens stadsdelsområden.
12 Ytterstaden omfattar Västerort, Västra söderort och Östra söderort. Se Bilaga data och metod för
mer detalj.
69/91
Figur 53. Andel erbjudanden om BmSS enligt LSS och SoL år 2023–2025 som nekas redovisat efter
bostadens läge och huruvida klienten är knuten till samma stadsdelsområde som bostaden eller ej
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Bostad i Innerstaden Bostad i Ytterstaden
Erbjudande till samma sdf Erbjudande till annan sdf Totalt
6.3 Avböjda erbjudanden om stödboende
efter bostadens geografiska läge
Likt det som redovisats för BmSS ovan fanns variation i andelen erbjudanden om
stödboende som avböjdes beroende på boendets geografiska läge. Figur 54
tydliggör att det var vanligast att erbjudanden avböjdes för bostäder i Hässelby-
Vällingby (69 procent), Skärholmen (69 procent) och Södermalm (63 procent). I
Hässelby-Vällingby förmedlades 47 lägenheter, då främst inom Shanar och
Ibehandling. Vårberg var den enda utföraren i Skärholmen (13 lägenheter) och
Hammarbysjöstad den enda i Södermalm (16 lägenheter). Inga lägenheter
förmedlades i Bromma under perioden.
Minst vanligt var det att tacka nej i Skarpnäck (40 procent) samt Järva och Norra
innerstaden (44 procent vardera), vilket kan jämföras med genomsnittet på 59
procent. Observera att storleken på underlaget kan variera kraftigt mellan
stadsdelsområden. I Skarpnäck och Järva förmedlades endast 3 respektive 6
boenden.
I diagrammet redovisas även andelen erbjudanden som avböjs på grund av att
klientens preferens om boendes geografiska läge (ljusa staplar). Det fanns inga
som tackade nej av dessa skäl i Kungsholmen eller Skarpnäck, vilket beror främst
på ett litet underlag i dessa stadsdelsområden. Störst var andelen i Hässelby-
Vällingby (23 procent) vilket kan jämföras med genomsnittet om 15 procent.
70/91
Figur 54. Andel erbjudanden om stödboende enligt SoL år 2023-2025 som avböjs (mörka staplar)
samt andel erbjudanden som avböjs på grund av boendets geografiska läge (ljusa staplar) efter
stadsdelsområde
80%
60%
40%
20%
0%
Tackat nej Tackat nej på grund av områdesspecifika skäl
I Figur 55 nedan redovisas andelen erbjudanden om stödboende som avböjdes
uppdelat efter bostadens geografiska läge (Innerstaden respektive
Ytterstaden13). Det kan utläsas att det var ungefär lika vanligt att erbjudanden
avböjdes för bostäder i Ytterstaden och Innerstaden, se grå staplar i Figur 45.
I diagrammet redovisas även om personen har blivit biståndsbedömd av samma
stadsdelsförvaltning som bostaden ligger i (mörka staplar) eller inte (ljusa
staplar). Analysen exkluderar svar från personer som har Socialförvaltningen
som biståndsbeslutande förvaltning. Det kan utläsas att erbjudanden om
boenden placerade i Ytterstadens stadsdelsområden avböjdes oftare av klienter
som blivit biståndsbedömd av en annan stadsdelsförvaltning jämfört med de som
biståndsbedömts av samma stadsdelsförvaltning där bostaden låg (47 procent).
Även för bostäder i Innerstaden syns en mindre skillnad, dock bör slutsatser dras
med försiktighet på grund av ett mindre underlag (35 lägenheter förmedlades i
Innerstaden under perioden).
13 Ytterstaden omfattar Västerort, Västra söderort och Östra söderort. Se Bilaga data och metod för
mer detalj.
71/91
Figur 55. Andel erbjudanden om stödboende enligt SoL år 2023-2025 som nekas redovisat efter
bostadens läge och huruvida klienten är biståndsbedömd av samma stadsdelsförvaltning som
bostaden ligger i eller ej
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Bostad i Innerstaden Bostad i Ytterstaden
Erbjudande till samma sdf Erbjudande till annan sdf Totalt
72/91
Bilaga - Data och metod
Rapportens syfte är att ge en bild av behovet idag och att beräkna det framtida
behovet för åren 2026–2035. Behoven skrivs fram för verksamhetsområdena
vuxenboende LSS/SoL och barnboende LSS inom stöd och service till personer
med funktionshinder samt BmSS LSS/SoL och stödboende enligt LOV för
socialpsykiatrin. Framskrivningarna görs var för sig då behov, inflöde och utflöde
skiljer sig åt mellan de fyra verksamhetsområdena.
Dataunderlag
Underlag till analysen och prognosen hämtas från stadens sociala system:
- Beslut om BmSS, stödboende och HVB
- Verkställda insatser BmSS, stödboende och HVB (insatser registrerade
på verksamhetskoder 1911, 1912, 1932, 1952, 6410, 6510 och 6515)
- Intresseanmälningslista för socialpsykiatri BmSS respektive
stödboende
- Ej verkställda insatser om BmSS och stödboende
Antalet beslut som ej har verkställts används som en delmängd av det totalt
uppskattade behovet. Antalet ej verkställda beslut har hämtats från stadens
sociala system och avser antalet insatsbeslut som fattats under de senaste två
åren och där rutan ”ej verkställt beslut” var förkryssad den 30 september 2025.
Under tidigare år har denna delmängd även reviderats av Socialförvaltningen
varpå vissa tillägg har gjorts. En sådan revidering har inte gjorts år 2025.
Förutom antaganden om startpopulation, in- och utflöde är utvecklingen av
befolkningen i Stockholm en viktig faktor i bedömningen av den fortsatta
utvecklingen. Årets prognos BmSS grundar sig på 2025 års befolkningsprognos
för Stockholm stad som utgår från den folkbokförda befolkningen per den sista
december 2024. Mer om prognosen går att läsa i rapporten Statistik om
Stockholm – Befolkningsprognos 202514.
Planeringsområden
Sedan år 2019 beräknas behovet av BmSS uppdelat på stadens fyra
planeringsregioner. De delar in stadsdelsförvaltningen i fyra områden –
Innerstaden, Västerort, Västra söderort och Östra söderort – efter de
stadsdelsförvaltningar som förväntas samplanera grupp och serviceboende.
Indelningen utgår från den biståndsbeslutande (och därmed inte den utförande)
förvaltningen, se Tabell 11.
Tabell 11: Stockholm stads planeringsområden och stadsdelsförvaltningar
Innerstaden Västerort Västra söderort Östra söderort
Kungsholmen Järva Skärholmen Skarpnäck
Norra innerstaden Hässelby-Vällingby Hägersten-Älvsjö Farsta
Södermalm Bromma Enskede-Årsta-Vantör
14 https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/befolkning/
73/91
Prognosmodell
Sweco har årligen sedan år 2017 tagit fram prognoser för BmSS.
Prognosmodellen för att prognostisera behovet av BmSS inom de båda
verksamhetsområdena funktionsnedsättning och socialpsykiatri utarbetades av
Sweco under år 2014. Därefter har prognosen uppdaterats varje år under
perioden 2017–2024. Under årens gång har modellen utvecklats och justerats i
flera omgångar. I den ursprungliga modellen som togs fram 2014
prognostiserades antalet verkställda insatser. Detta ändrades i samband med
uppdateringen år 2017 och under perioden 2017–2020 prognostiserades i stället
antalet personer som väntas få beslut om BmSS. Från år 2021 och framåt
redovisas två olika prognoser, en som visar antalet som väntas få sin insats
verkställd och en som visar antalet personer som väntas få beslut om BmSS.
Sedan 2019 har behovet av BmSS inte bara prognostiseras för hela staden utan
även för stadens fyra planeringsregioner: Innerstaden, Västerort, Västra söderort
och Östra söderort. Sedan år 2021 har modellen justerats något när det gäller
reglerna för utflöde. I 2023 års uppdrag utökades uppdraget med boenden för
barn och unga enligt LSS samt stödboende enligt LOV.
Prognoserna utgår från den stock av individer (startpopulation) med verkställda
och ej verkställda beslut om BmSS eller stödboende inom socialpsykiatrin den
30 september år 2025. För boende med särskilt stöd och stödboende inom
socialpsykiatrin ingår även de som finns registrerade på
intresseanmälningslistan. För BmSS tas även hänsyn till personer med HVB-
beslut (som löper minst 365 dagar) i stocken av personer som fanns 30
september. Dock saknas det tillräcklig information om hur dessa grupper
förändras, dvs flödar in och ut, och därför antas antalet vara konstant under
prognosperioden.
I modellen antas startpopulationen i huvudsak bo kvar och åldras ett år för varje
nytt prognosår. Till dessa tillkommer ett antal personer genom så kallade
inflödesandelar, betraktat som en andel av befolkningen i respektive planerings-
område uppdelat efter ålder (ettårsklasser). Dessa andelar hålls konstanta under
hela prognosperioden. Den framtida folkmängden i respektive planeringsområde
fås av befolkningsprognosen för Stockholms stad. Före varje nytt prognosår
förväntas även en andel avsluta sitt boende (utflödesandelar), genom dödsfall,
eller på grund av att insatsen avslutas av andra skäl. Utflödesandelarna är
åldersspecifika, i vissa fall också områdesspecifika, men hålls konstanta över
hela prognosperioden. De fyra verksamhetsområdena skiljer sig något åt vad
gäller val av metod, beroende på insatsernas volym, åldersstruktur och hur
vanligt det är att insatserna avslutas. I grunden handlar det dock om att andelen
pågående insatser vid en given tidpunkt som beräknas ha avslutats inom
nästföljande 12 månader uppskattas genom historiska utfall vad gäller de
individer som vid ett givet årsskifte hade en insats för att nästföljande årsskifte
inte längre ha det.
Inflödesandelar
Inflödesandelarna beräknas inom respektive planeringsområde uppdelat efter
ettårsklasser. Det genomsnittliga antalet verkställda insatser (beslut) över en
längre tidsperiod divideras då med det genomsnittliga antalet folkbokförda
personer över motsvarande tidsperiod. De tidsperioder som här avses är 2015–
2024 för Funktionsnedsättning Vuxenboende och Socialpsykiatri BmSS
respektive 2019–2024 för Funktionsnedsättning Barnboende och Socialpsykiatri
Stödboende.
74/91
Utflödesansdelar Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende
LSS/SoL
Utflödesandelarna tillåts vara såväl ålder- som områdesspecifika (baserat på
historiska utfall inom respektive planeringsområde mellan åren 2015–2023). Det
sätts först en övre åldersgräns inom respektive planeringsområde över vilken
insatserna anses vara så ovanligt förekommande att effekten på prognosen ändå
blir försumbar (mellan 85 och 89 år beroende på planeringsområde). Utflödes-
andelarna bland 18-åringar skattas baserat på genomsnittet av antalet avslutade
insatser bland 18 och 19-åringar i förhållande till motsvarande antal pågående
insatser inom området och den aktuella tidsperioden. För ettårsklasserna
däremellan skattas åldersspecifika utflödesandelar baserat på det genomsnittliga
antalet avslutade insatser inom närmast föregående; aktuell åldersklass
respektive närmast efterföljande åldersklass i förhållande till motsvarande antal
pågående insatser inom dessa tre ettårsklasser.
Utflödesansdelar Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS
Från och med tio års ålder antas insatserna bli så pass vanligt förkommande att
utflödesandelarna kan tillåtas vara såväl ålders- som områdesspecifika (baserat
på historiska utfall inom respektive planeringsområde åren 2018–2024). I de
yngre åldrarna skattas utflödesandelarna per ettårsklass med samma värden för
varje planeringsområde, genom det genomsnittliga antalet under året avslutade
insatser i förhållande till det genomsnittliga antalet pågående vid närmast
föregående årsskifte, beräknat över åren 2018–2024. I de äldre åldrarna skattas
utflödet per område och ettårsklass med hjälp av närmast föregående och
närmast efterföljande ettårsklass över åren 2018–2024, genom det
genomsnittliga antalet avslutade insatser i förhållande till det genomsnittliga
antalet pågående insatser.
Utflödesansdelar Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL
För socialpsykiatrin inom BmSS skattas andelen insatser som antas avslutas
under prognosperioden genom antalet under året avslutade insatser i förhållande
till det genomsnittliga antalet pågående insatser vid närmast föregående
årsskifte, beräknat över åren 2015–2024. De åldrar som ingår i beräkningarna är
18 till 64 år. I och med att denna prognos endast omfattar dessa åldrar görs inget
antagande om utflöde för åldrarna 65 år och uppåt. Då utflödet från
socialpsykiatrin inom BmSS är förhållandevis lågt används utflödesandelar för
staden som helhet oavsett planeringsområde.
Utflödesansdelar Socialpsykiatri Stödboende
Liksom för de andra verksamhetsområdena används antalet avslutade insatser i
relation till pågående insatser vid föregående årsskifte för att beräkna utflödes-
andelar. Andelarna baseras på historiska data från år 2018–2023 och avser
åldrarna 18–100.
Prognos nulägesalternativ Funktionsnedsättning BmSS
vuxenboende LSS/SoL
Som redovisat ovan beräknas både in- och utflödesandelar för
Funktionsnedsättning Vuxenboende baserat på historiska in- och utflöden under
perioden 2015–2024. Det illustreras dock i Figur 7 i rapporten att tillväxten av
insatser inom detta verksamhetsområde var särskilt hög under de första åren av
75/91
denna period och har därefter avtagit. Som ett alternativ till huvudalternativet
utformas i år ett nulägesalternativ som tar hänsyn till historiska in- och utflöden
under en kortare period. Genom att exkludera de tidigaste åren och beräkna in-
och utflödesandelar endast utifrån åren 2019–2024 blir utvecklingen enligt
nulägesalternativet något långsammare och visar ett lägre förväntat behov under
de kommande åren även om utgångspunkten år 2025 (de nuvarande besluten)
är densamma.
Matchningsstatistik
Statistiken som sammanställs i denna rapport är bearbetad utifrån tillgängliga
listor hos Socialförvaltningen uppdelat per SoL och LSS. Dessa tillgängliggjordes
8 september 2025 för SoL respektive 25 september 2025 för LSS. I analysen
ingår samtliga svar på erbjudanden som inkom mellan 1 januari 2023 och dagen
då listan gjordes tillgänglig. I analysen ingår även svar på erbjudanden som
inkom tidigare än 1 januari 2023 om bostaden förmedlades efter 1 januari 2023.
I analysen ingår både personer som inte redan hade ett aktuellt boende och
personer som var aktuella för byte. Sju lägenheter i analysen var ute för
förmedling men hade ännu inte matchats och tre lägenheter som ingår i analysen
har kommenterats ”ej förmedlingsbar” eller ”ingen att förmedla till” varpå dessa
inte heller var förmedlade.
Totalt består underlaget av knappt 550 bostäder som varit aktuella för förmedling
inom LSS eller SoL under åren 2023–2025, och 1 100 svar.
Anledningar som har angetts till att klienter tackat nej har grupperats in i större
kategorier. I Tabell 12 följer exempel på kommentarer med information om
anledningen till att klinter svarat nej för respektive kategori som redovisas i Figur
51.
76/91
Tabell 12. Exempel på kommentarer till svar ”nej” på erbjudanden om BmSS och stödboende
uppdelat efter kategori
Kategori Exempel på kommentar till svar ”nej”
Ej redo att flytta i nuläget/Ej aktuell -Klienten är inte redo att flytta i nuläget
-Klienten kan inte flytta på grund av försämrad
hälsa
-Klienten har redan flyttat
-Klienten har fått en annan ordnad boendeform
-Klienten trivs bra där den bor just nu
-Klienten ska tas bort från listan
Annan geografisk preferens -Fel område
-Klienten vill bo i Innerstaden
-För långt bort från anhöriga
Ingen uppgift -Klienten var inte kontaktbar
-Klienten angav ingen anledning till nej tack
Lägenhetens skick/planlösning/våning -För litet badrum
-Ingen balkong
-Dåligt intryck av boendet
-Endast bottenvåning
Boendets gemenskap -För få gemensamma måltider
-Klienten vill bo i en samlad grb
-Klienten vill bo med personer i sin egen ålder
Övriga boendespecifika skäl -Boendet tillåter inte medtag av husdjur
-För mycket rörelse/trafik i bostadsområdet
-Boendet är nyöppnat och har inte tillräckligt
stadiga rutiner
-Klienten vill bo i grb
Otillräckligt stöd/anpassning -Ej handikappanpassat
-Finns ej sovande jour
-Boendet bedöms inte vara tillräckligt för
klientens behov
För hög hyra -För hög hyra
Inväntar annat boende eller beslut -Klienten inväntar beslut om annan boendeform
Olämpligt boende -Ej lämpligt boende
-Ställföreträdare bedömer boendet som
olämpligt
-Kurator godkänner ej placering
77/91
Bilaga - Tabeller
Funktionsnedsättning BmSS vuxenboende LSS/SoL
Tabell 13. Antal personer 18+ år i behov av BmSS (beslut) vuxenboende LSS/SoL inom funktions-
nedsättning redovisat efter planeringsområde, 2024–2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30
september.
Västra Östra Socialförvalt- Staden
Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt
Observerat
2024 541 519 374 471 39 1 944
2025 566 514 381 490 36 1 987
Prognos
2026 578 527 387 500 35 2 027
2027 592 539 394 510 33 2 068
2028 607 550 401 520 32 2 110
2029 620 562 408 530 30 2 149
2030 632 572 414 539 29 2 187
2031 643 582 422 550 28 2 226
2032 654 591 428 561 28 2 262
2033 665 599 435 571 27 2 298
2034 676 608 442 582 26 2 334
2035 686 616 448 593 25 2 368
78/91
Tabell 14. Antal personer 18+ år med beviljat BmSS-beslut vuxenboende LSS/SoL inom
funktionsnedsättning redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30
september.
18–24 år 25–34 år 35–49 år 50–64 år 65+ år Staden totalt
Observerat
2025 171 525 580 454 257 1 987
Prognos
2026 177 523 606 451 271 2 027
2027 181 512 640 470 264 2 068
2028 186 511 670 472 270 2 110
2029 190 501 702 478 278 2 149
2030 192 510 713 491 282 2 187
2031 192 517 725 508 285 2 226
2032 193 521 749 511 287 2 262
2033 193 535 751 523 295 2 298
2034 193 551 759 535 297 2 334
2035 191 557 774 546 299 2 368
79/91
Funktionsnedsättning BmSS barnboende LSS
Tabell 15. Antal personer 0–21 år i behov av BmSS (beslut) barnboende LSS inom
funktionsnedsättning redovisat efter planeringsområde, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt
30 september.
Västra Östra Socialförvalt- Staden
Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt
Observerat
2025 13 17 19 20 0 69
Prognos
2026 13 19 21 20 0 73
2027 13 20 22 19 0 74
2028 13 21 23 19 0 75
2029 13 22 23 18 0 76
2030 13 22 23 18 0 75
2031 13 21 23 18 0 74
2032 13 21 22 18 0 74
2033 12 21 22 18 0 73
2034 12 20 22 18 0 71
2035 11 20 21 17 0 70
80/91
Tabell 16. Antal personer 0–21 år med BmSS-beslut barnboende LSS inom funktionsnedsättning
redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september.
0–9 år 10–12 år 13–15 år 16–18 år 19–21 år Staden totalt
Observerat
2025 3 8 17 26 15 69
Prognos
2026 3 8 18 30 14 73
2027 4 8 16 34 12 74
2028 3 6 18 33 14 75
2029 2 7 19 34 15 76
2030 2 7 18 32 16 75
2031 2 7 17 34 15 74
2032 2 6 17 34 15 74
2033 2 6 17 33 15 73
2034 2 6 17 32 15 71
2035 2 6 16 31 15 70
81/91
Socialpsykiatri BmSS LSS/SoL
Tabell 17. Antal personer 18–64 år i behov av BmSS (beslut) inom socialpsykiatri redovisat efter
planeringsområde, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september.
Västra Östra Socialförvalt- Staden
Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt
Observerat
2025 35 66 40 44 7 190
Prognos
2026 36 65 41 41 9 193
2027 38 66 39 42 12 196
2028 39 66 38 42 14 199
2029 38 65 38 43 16 201
2030 38 64 40 44 17 204
2031 38 62 41 45 18 206
2032 38 61 42 46 20 207
2033 39 60 43 48 21 210
2034 39 61 43 49 22 214
2035 39 61 44 51 22 217
82/91
Tabell 18. Antal personer 18–64 år i behov av BmSS (beslut) inom socialpsykiatri redovisat efter ålder
2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september.
18–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år Staden totalt
Observerat
2025 1 21 34 41 93 190
Prognos
2026 2 19 34 46 90 193
2027 4 17 35 51 89 196
2028 4 15 37 51 92 199
2029 5 14 34 55 93 201
2030 5 14 34 57 94 204
2031 5 15 33 59 94 206
2032 5 15 34 59 95 207
2033 5 15 35 60 96 210
2034 5 15 34 61 98 214
2035 5 15 34 63 100 217
83/91
Socialpsykiatri stödboende
Tabell 19. Antal personer 18+ år i behov av stödboende (beslut) inom socialpsykiatri redovisat efter
planeringsområde, 2024–2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september.
Västra Östra Socialförvalt- Staden
Innerstaden Västerort söderort söderort ningen totalt
Observerat
2024 76 98 40 73 59 346
2025 65 69 29 64 52 279
Prognos
2026 65 72 36 67 52 292
2027 66 75 40 68 52 300
2028 67 77 42 68 52 306
2029 67 79 44 68 52 310
2030 67 80 45 69 52 313
2031 68 81 46 69 52 316
2032 68 82 46 70 52 319
2033 68 83 47 71 52 322
2034 68 84 48 73 52 325
2035 69 84 48 74 52 327
84/91
Tabell 20. Antal personer 18–64 år med beviljat BmSS-beslut om stödboende inom socialpsykiatri
redovisat efter ålder, 2025 samt prognos 2026–2035, mättidpunkt 30 september.
18–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år Staden totalt
Observerat
2025 8 52 90 123 6 279
Prognos
2026 20 48 96 121 7 292
2027 25 44 101 121 9 300
2028 27 43 103 125 8 306
2029 27 43 105 127 7 310
2030 28 43 105 130 8 313
2031 28 43 105 133 7 316
2032 28 44 106 134 8 319
2033 28 44 106 136 8 322
2034 28 45 106 138 8 325
2035 28 46 107 139 8 327
85/91
Tabell 21: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i staden vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar,
perioden 2026–2035.
Funktionsnedsättning Socialpsykiatri
Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt
2025 65 228 1 017 677 1 987 0 259 259
2026 72 235 1 034 686 2 027 4 255 259
2027 78 242 1 052 696 2 068 8 253 261
2028 85 249 1 071 705 2 110 12 249 261
2029 92 257 1 087 713 2 149 16 244 260
2030 99 264 1 103 721 2 187 20 242 262
2031 106 271 1 120 729 2 226 24 238 262
2032 113 278 1 135 736 2 262 28 235 263
2033 121 286 1 149 742 2 298 32 234 266
2034 128 293 1 164 749 2 334 36 232 268
2035 130 297 1 181 759 2 368 37 234 271
86/91
Tabell 22: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Innerstaden vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar,
perioden 2026–2035.
Funktionsnedsättning Socialpsykiatri
Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt
2025 24 0 309 233 566 0 50 50
2026 26 3 313 236 578 2 51 53
2027 28 7 318 239 592 3 52 55
2028 30 10 324 242 607 5 51 56
2029 32 14 329 245 620 7 48 55
2030 34 18 333 246 632 8 47 55
2031 36 22 337 248 643 10 45 55
2032 38 26 340 249 654 12 43 55
2033 41 30 344 251 665 14 42 56
2034 43 34 347 252 676 16 40 56
2035 43 35 352 255 686 16 40 56
87/91
Tabell 23: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Västerort vid fördelning enligt regionernas egna bedömningar,
perioden 2026–2035.
Funktionsnedsättning Socialpsykiatri
Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt
2025 14 111 238 151 514 0 87 87
2026 16 110 246 155 527 1 85 86
2027 17 108 255 159 539 1 86 87
2028 19 107 262 162 550 2 85 87
2029 20 105 270 166 562 3 83 86
2030 22 103 278 170 572 3 82 85
2031 23 101 285 173 582 4 79 83
2032 25 99 292 176 591 4 78 82
2033 26 96 299 179 599 5 76 81
2034 28 93 306 182 608 6 76 82
2035 28 94 310 184 616 6 76 82
88/91
Tabell 24: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Östra söderort vid fördelning enligt regionernas egna
bedömningar, perioden 2026–2035.
Funktionsnedsättning Socialpsykiatri
Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt
2025 17 46 330 97 490 0 69 69
2026 18 49 333 101 500 1 65 66
2027 19 52 335 104 510 2 65 67
2028 20 55 337 107 520 2 65 67
2029 22 58 339 111 530 3 65 68
2030 23 61 341 114 539 4 65 69
2031 24 65 343 118 550 5 65 70
2032 26 69 345 122 561 6 65 71
2033 27 72 346 126 571 7 66 73
2034 29 76 348 130 582 7 67 74
2035 29 77 354 132 593 9 67 76
89/91
Tabell 25: Faktisk fördelning enligt skattning år 2025 samt prognostiserat bostadsbehov fördelat på bostadskategorier i Västra söderort vid fördelning enligt regionernas egna
bedömningar, perioden 2026–2035.
Funktionsnedsättning Socialpsykiatri
Prognosår Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D1 Totalt Kategori D2 Kategori E Totalt
2025 8 71 126 176 381 0 48 48
2026 10 72 127 177 387 1 48 49
2027 12 73 129 179 394 2 45 47
2028 15 75 131 180 401 3 43 46
2029 17 76 133 181 408 4 42 46
2030 19 78 135 182 414 5 43 48
2031 21 79 137 184 422 7 42 49
2032 24 81 139 185 428 8 42 50
2033 26 82 141 185 435 9 42 51
2034 29 84 143 186 442 10 41 51
2035 29 85 145 189 448 10 42 52
90/91
91/91
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.