Alla ärenden

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att behandla ett remissvar gällande en ny handlingsplan för ett jämställt Stockholm fram till år 2030. Planen syftar till att alla stockholmare, oavsett kön, ska ha samma rättigheter och möjligheter, och att staden ska arbeta aktivt för att minska strukturella skillnader mellan könen. Förvaltningen är positiv till planen men lyfter fram utmaningar med många styrdokument och vikten av att inkludera ickebinära i statistik, samt föreslår tydligare fokus på äldreomsorg och funktionsnedsättning.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd kommer att diskutera att ge nya rättegångsfullmakter till fyra chefer inom område vuxen och prevention: Andreas Johansson, Therese Forsberg, Olivia Sjödén och Niklas Curman. Detta innebär att de får rätt att representera stadsdelsnämnden i förvaltningsrätten och kammarrätten i ärenden som rör tvångsvård av missbrukare (LVM). Anledningen är personalförändringar, och syftet är att säkerställa att viktiga ärenden kan fortsätta hanteras effektivt.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ska besluta om ett underlag för budgeten för 2027, med inriktning för åren 2028 och 2029. I underlaget beskrivs och analyseras utvecklingen i stadsdelsområdet, med fokus på demografiska förändringar som en ökande äldre befolkning och ett minskande barnantal på kort sikt. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner detta underlag och överlämnar det till kommunstyrelsen för fortsatt beredning, för att säkerställa att verksamheterna anpassas efter framtida behov och utmaningar.

Stadsledningskontoret föreslår att Stockholms stad ska införa digitala personalakter för alla medarbetare, vilket kommer att göra hanteringen säkrare och mer effektiv. Befintliga pappershandlingar ska skannas in, och projektet beräknas kosta 70 miljoner kronor under åren 2026-2031. Järva stadsdelsförvaltning stöder förslaget men vill att barn-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektiv ska förtydligas i det fortsatta arbetet.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om nya riktlinjer för hur ekonomiskt bistånd handläggs i Stockholm. De nya riktlinjerna ska vara tydligare, rättssäkrare och enklare att uppdatera. Ett särskilt fokus ligger på att stärka barnrättsperspektivet, bland annat genom en höjd ”Stockholmsnorm” för barn och extra ”sommarlovspeng”. Förvaltningen menar dock att framtida statliga reformer kan komma att kräva ytterligare revideringar av riktlinjerna.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag till nya riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor. Riktlinjerna syftar till att göra säkerhetsarbetet mer enhetligt och av högre kvalitet genom tydligare ansvarsfördelning och ökat fokus på förebyggande arbete. Förvaltningen bedömer att riktlinjerna är bra, men betonar vikten av att de även tillåter lokala anpassningar i de olika stadsdelsområdena.

Järva stadsdelsnämnd ska behandla ett förslag om att teckna ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Järvas Gemensamma Krafter. Partnerskapet, som ska löpa mellan 2026 och 2029 med en årlig budget på 300 000 kronor, syftar till att engagera boende i Järva i att minska nedskräpning, öka källsortering och återbruk för en mer hållbar och trivsam lokal miljö. Detta kommer att ske genom gemensamma städaktiviteter, information vid Pop-up återbruk och miljöhus, samt aktiviteter på publika evenemang i Tensta och Hjulsta.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB godkände vid sitt möte den 22 april 2026 förslaget till budget för år 2027, samt inriktningen för åren 2028 och 2029. Detta innebär att bolaget nu har en fastställd ekonomisk plan för de kommande åren, inklusive rapporter som bilagts beslutet.

Styrelsen för Micasa Fastigheter i Stockholm AB behandlade vid sitt möte den 22 april 2026 den finansiella månadsrapporten för februari 2026. Rapporten, som kom från Stadsledningskontoret, lades till handlingarna, vilket innebär att den noterades utan att fattas något ytterligare beslut om dess innehåll.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse godkände kompletterande ägardirektiv, vilket innebär att flera nya riktlinjer för staden antogs. Bland annat kommer Micasa nu att arbeta enligt Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 och en ny näringslivspolicy. Viktigt för invånarna är också att nya lekvärdesriktlinjer för utformning av förskole- och skolgårdar samt en handlingsplan för bostadsförsörjning har antagits. Dessutom antogs nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion, och Micasa samt andra bostads- och fastighetsbolag uppmanas att ta fram egna anvisningar baserade på dessa.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett protokoll från funktionshinderrådets möte den 10 februari 2026. Rådet, som består av representanter från bostadsbolagen, Bostadsförmedlingen och funktionshinderrörelsen, diskuterar tillgänglighetsfrågor i bostäder och har konstaterat att bostadsbolagen har överträffat målet för tillgänglighetsmärkta lägenheter. En fråga som lyftes var att ta fram en åtgärdsplan för hyresgäster med samlarproblematik för att förebygga vräkning.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att bekosta deltagande, inklusive arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst, för fyra av nämndens ledamöter vid Sveriges miljökommuners årsmöteskonferens den 5-6 maj 2026. Beslutet fattades enligt ett förslag från ordföranden Åsa Lindhagen (MP).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände informationen om en förändrad medlemsavgift till Mälarens vattenvårdsförbund. Stockholms stad avsåg att ansöka om budgetjustering för den utökade avgiften. Beslutet fattades för att stärka förbundets arbete med att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren, som förser miljontals människor med dricksvatten, och att skydda stadens dricksvatten från föroreningar som PFAS.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände slutrapporteringen av projektet NonHazCity3, som pågått mellan 2023 och 2025. Projektet, finansierat av EU, syftade till att minska spridningen av farliga kemikalier från byggmaterial i Östersjöregionen. Stockholm stad har genom projektet förbättrat sin kunskap om kemikaliespridning, betonat vikten av livscykelperspektiv i byggprocessen och utvecklat kommunala beställares roll för att undvika farliga ämnen, vilket bidragit till en mer giftfri byggmiljö.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en utredning om utsläpp av syntetiska köldmedier, inklusive PFAS-ämnen, i Stockholm. Utredningen visade att de årliga utsläppen uppgår till cirka 74 ton, varav 97 procent är PFAS-klassade kemikalier, med en klimatpåverkan motsvarande över 31 000 ton koldioxid. Nämnden vill nu fortsätta arbetet med att öka kunskapen, informera och ställa högre krav vid upphandlingar för att minska dessa utsläpp, särskilt från mobila AC-system.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en uppdaterad vägledning och riktvärden för utsläpp av vatten i Stockholms stad. Den nya vägledningen är bredare och omfattar dag-, grund-, process- och spillvatten från verksamheter och tillfälliga åtgärder, i syfte att skydda stadens vattenkvalitet och dricksvatten. Förvaltningschefen fick även i uppdrag att vid behov justera och lägga till riktvärden baserat på ny kunskap eller lagstiftning, och det tidigare beslutet om ”Vägledning för länshållningsvatten” från 2022 upphävdes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att godkänna detaljplanen för Slakthusområdet etapp 2B i Johanneshov, som möjliggör byggande av bostäder, kontor, centrum, park och gator. Nämnden framförde synpunkter som krävde förtydliganden kring bullerfrågor, specifikt att planbestämmelsen om eventbuller behöver revideras, att "stort rum" i enrumslägenheter förtydligas till 20-30 kvadratmeter, och att bullerdämpande åtgärder på konsertlokaler utanför planområdet säkerställs via avtal för att skydda framtida boende från buller.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att svara på ett remissförslag från Klimat- och näringslivsdepartementet om att utöka Kemikalieinspektionens tillsynsansvar. Nämnden godkände att Kemikalieinspektionen får utökat ansvar för anmälan till produktregistret och för betat utsäde. Däremot avslog nämnden förslaget att Kemikalieinspektionens tillsyn ska omfatta hela leverantörskedjan för kemiska produkter, biocidprodukter och växtskyddsmedel, med motiveringen att konsekvenserna för kommunernas arbete och finansiering inte var tillräckligt utredda.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm gällande ett handlingsprogram för legionella. Nämnden antog förvaltningens förslag, som inkluderade synpunkter och förtydliganden kring bland annat kallvattentemperaturer, spolning av tappställen och ansvarsfördelning vid legionellafall. Beslutet innebär att det reviderade handlingsprogrammet, som syftar till att förebygga legionellatillväxt och hantera smittfall, nu godkändes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om klagomål på inomhusmiljö för år 2025. Rapporten visade att antalet klagomål nästan har fördubblats sedan 2016, till 1 083 ärenden år 2025, där buller från restauranger, nattklubbar och evenemang är den vanligaste orsaken. Majoriteten av klagomålen kommer från Stockholms innerstad, men trots ökningen leder de flesta ärenden till förbättrande åtgärder i bostäderna. Nämnden uppmanade till en bredare diskussion om balansen mellan en levande stad och en god inomhusmiljö, särskilt med fokus på byggnadsåtgärder och förebyggande arbete.