Alla ärenden

Jan Jönsson och Björn Ljung (Liberalerna) föreslår en strategi för fler kolonilotter och stadsodlingsytor i Stockholm, bland annat genom att inventera lämplig mark, skapa tillfälliga odlingsytor och minska kötiderna. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad eftersom staden redan tar fram ett program för stadsnära odling; Södermalms stadsdelsnämnd anser samtidigt att nya områden främst bör placeras i ytterstaden, medan flera remissinstanser pekar på konkurrensen om stadens mark.

Motionen föreslår att Stockholm snabbt ska ersätta den stängda återvinningscentralen i Sätra och samtidigt öka kapaciteten på andra återvinningscentraler i Söderort. Stockholm Vatten och Avfall planerar en tillfällig miniåtervinningscentral i Skärholmen från september 2025, har byggt ut Vantörs återvinningscentral och utökat den mobila Returrundan, medan arbetet med en permanent fullstor anläggning fortsätter.

Nike Örbrink (KD) föreslår att Stockholm under två år tillsätter en slöseriombudsman som granskar förvaltningarnas, de kommunala bolagens och stadsdelsnämndernas utgifter och föreslår effektiviseringar utanför kommunens kärnuppgifter. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad, eftersom staden redan har budgetstyrning, intern kontroll och stadsrevision; enligt borgarrådet skulle en ny funktion kunna skapa dubbelarbete och mer byråkrati.

Motionen föreslås leda till att staden stödjer fler innovativa bostadsmodeller, utreder hinder i regler och organisation samt anpassar markpolitiken för socialt och ekonomiskt hållbara bostäder. Som exempel nämns Kymmendömodellen i Farsta strand, där behovsprövad fördelning, olika hyresnivåer och gemensamma ytor ska göra det lättare för personer med svag ekonomi eller kort kötid att få ett tryggt boende. Kommunstyrelsen föreslår dock att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad, eftersom staden bedömer att befintliga riktlinjer och budgetuppdrag redan ger förutsättningar för detta arbete.

Motionen föreslår att Stockholm utreder ljusare och färgade körbanor samt trottoarer för att minska värmen i staden, göra gaturummen mer attraktiva och eventuellt spara energi till belysning. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras utan att staden gör en generell utredning, eftersom fler träd och mer grönska bedöms vara effektivare; ljusare beläggning kan däremot prövas lokalt. Trafikkontoret varnar samtidigt för högre kostnader, mer underhåll och sämre kontraster för vägmarkeringar och personer med synnedsättning.

Motionen föreslår att Stockholm ska ta fram en gemensam strategi för Facility Management, alltså hur staden hanterar tjänster som fastighetsunderhåll, teknisk drift, städning, reception och post. Syftet är att sänka kostnaderna och förbättra servicen; i Tekniska nämndhuset har samordningen enligt motionen minskat kostnaderna med cirka 10 procent. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad eftersom arbete redan pågår genom stadens inköpsorganisation, men fastighetsnämnden framhåller att en gemensam strategi kan ge stora besparingar samtidigt som alltför standardiserade tjänster kan minska flexibiliteten.

Motionen föreslår att Stockholm ska hitta outnyttjade platser och göra om dem till gröna mötesplatser, miniparker, nya kajer och stadsnära badplatser. Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden föreslås få i uppdrag att identifiera lämpliga platser och staden ta fram en åtgärdsplan, men kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad eftersom liknande arbete redan pågår genom bland annat satsningen Grönare Stockholm.

Motionen föreslår att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska ta fram en handlingsplan för fler radhus och radhusliknande bostäder, bland annat för att ge barnfamiljer fler större boendealternativ och minska trångboddheten. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad eftersom staden redan arbetar med frågan genom befintlig planering och budget, samtidigt som markbrist och målet om 140 000 nya bostäder till 2035 begränsar hur många radhus som kan byggas.

Motionen föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få möjlighet att besöka ett universitet minst en gång före examen, att samarbetet med bland andra Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ska stärkas och att effekterna ska följas upp. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad, eftersom skolorna redan samarbetar med lärosäten och Vetenskapens Hus, bland annat genom kostnadsfria besök på AlbaNova Universitetscentrum; särskild prioritet ges till skolor med lägre antagningspoäng.

Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för området vid kvarteret Stubinen i Liljeholmen. Planen möjliggör cirka 67 000 kvadratmeter med centrumverksamheter, kontor, vård, hotell och en förskola, huvudsakligen genom att tunnelbanespåren däckas över; området får också en ny inomhuspassage som kopplar samman Liljeholmstorget, Trekantsparken och Nybohovsbacken. Förslaget innehåller inga nya bostäder, och synpunkter om bland annat höga hus, skuggning, trygghet och byggstörningar har kommit in men föreslås inte leda till att planen ändras i grunden.

Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för Kylhuset 26 med flera i norra Slakthusområdet och delar av Globenområdet i Johanneshov. Området ska utvecklas från främst industri till en blandstad med cirka 140 000 kvadratmeter för kontor, centrum, småskalig tillverkning och gymnasieskola, samt nya och upprustade gator, torg och parker. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska bevaras och byggas om varsamt, samtidigt som planen bekräftar möjligheten till en ny tunnelbanelinje genom området.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner en reviderad plan för vatten- och avloppsutbyggnad i Centrala Bromma, Riksby, som ska möjliggöra cirka 1 450 bostäder och lokaler i 16 kvarter. Investeringen beräknas till 636 miljoner kronor, med byggstart enligt plan från 2029 och färdig anläggning omkring 2038; lösningen tar hänsyn till geotekniska risker, Bromma flygplats och behovet av att hantera dagvatten.

Kommunfullmäktige ska behandla ett reviderat genomförandebeslut för Herbariet i Liljeholmen, där en grundskola för cirka 1 000 elever och tre idrottshallar redan har färdigställts. Staden föreslås få fortsätta arbetet med bland annat ett entrétorg, lokalgata och naturmark, med en total projektutgift på 71,1 miljoner kronor och planerad färdigställning av torget under 2027; kostnaderna har ökat på grund av bland annat etappindelning, markföroreningar, dyrare vatten- och avloppsanslutning samt ökade byggkostnader.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag om att genomföra etapp 2a, Kulturkvarteren, i Slakthusområdet. Planen omfattar bland annat bevarande och utveckling av kulturhistoriska byggnader, kontor, restauranger, service, parker och torg samt anpassning av den befintliga hotell- och restaurangskolan; Arenavägen föreslås sänkas och omvandlas till stadsgata. Projektet beräknas kosta 391 miljoner kronor och ha 39,5 miljoner kronor i projektinkomster, medan etappen har ett beräknat underskott på 198 miljoner kronor som enligt förslaget ska vägas upp av andra delar av Slakthusområdet.

Kommunfullmäktige föreslås godkänna avtal som gör att Stockholms stad ensam kan färdigställa östra Hagastaden, inklusive Hagabron, och ta över mark från Region Stockholm. Om avtalen godkänns ska staden betala regionen 62,8 miljoner kronor, medan försäljning av byggrätter och ersättning för Hagabron bedöms täcka kostnaderna; området beräknas på sikt rymma drygt 6 000 bostäder och cirka 50 000 arbetsplatser.

Kommunfullmäktige föreslås anta ett nytt program för hur Stockholms stads nämnder och bolag ska arbeta med evenemang, medan det tidigare programmet från 2015 ersätts. Programmet ska stärka Stockholm som evenemangsstad genom bättre samordning, hållbarhet, trygghet, tillgänglighet och service, och lyfter både stora arrangemang och lokala evenemang som ska bidra till gemenskap, livskvalitet och ett mer levande stadsliv.

Kommunfullmäktige föreslås anta ett nytt kulturstrategiskt program för Stockholm, med tydligare mål, åtaganden och ansvar för stadens nämnder och bolag. Programmet ska stärka kulturlivet, den konstnärliga friheten och stockholmarnas jämlika tillgång till kultur i hela staden, bland annat genom bättre samverkan, kultur i stadsutvecklingen och stöd till kulturaktörer; 2021 års program föreslås samtidigt upphöra att gälla.

Kommunfullmäktige ska behandla revisionsberättelser och föreslagen ansvarsfrihet för sju stiftelser och institutioner för verksamhetsåret 2025, bland annat Stiftelsen SHIS Bostäder, Strindbergsmuseet och Stockholms läns Äldrecentrum. Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet, men en reservation föreslår också att staden utreder stora investeringsförluster i Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell och verkar för en försiktigare placeringspolicy.

Projektledaren Mari Gilbe informerade om hur Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning förberedde sig för den nya socialtjänstlagen. Informationen tog bland annat upp nya arbetssätt och insatser utan behovsprövning, stöd till äldre, personer med funktionsnedsättning och föräldrar samt trygghetslarm; ingen beslutspunkt eller något beslut framgick.

Styrelsen anmälde flera remissvar, bland annat om klimatpremien för miljöarbetsmaskiner och EU:s reviderade avloppsvattendirektiv. Stockholms Hamnar stödde riktlinjer för offentliga bastur men betonade säkerheten för badande och sjöfarten, och ställde sig positivt till kulturprogrammet samtidigt som bolaget framhöll behovet av affärsmässig finansiering; ingen separat beslutspunkt eller omröstning framgår.