Alla ärenden

Förskolenämnden föreslås godkänna tertialrapport 2 för 2026 och lämna den vidare till kommunstyrelsen. Rapporten följer upp verksamhet, mål och ekonomi för januari–augusti; arbetet bedöms i huvudsak gå enligt plan, med ett prognostiserat överskott på 10,5 miljoner kronor och en begäran om omslutningsförändring på 1,0 miljon kronor. Ett undantag är att nämnden inte bedömer att den kan erbjuda en plats inom Stockholmsjobb under året.

Förskoleförvaltningen föreslår att förskolenämnden noterar månadsrapporten för juli 2026. Prognosen visar ett överskott på 7 miljoner kronor, främst eftersom färre barn och färre ansökningar har minskat kostnaderna för extra stöd till fristående förskolor och vikarieersättning; antalet Stockholmsbarn i enskild regi beräknas bli 17 240 i stället för budgeterade 18 694.

Myndighetsavdelningen ska lämna muntlig information om bedömningar av negativa följder och konfessionella inslag. Tertialrapport 2, som följer upp verksamheten under årets andra tertial, kommer också att behandlas.

Stockholms Stadshus AB:s styrelse beslutade att anta nya riktlinjer för barnhälsa, barns rättigheter och jämställdhet fram till 2030 och gav koncernens dotterbolag i uppdrag att också anta dem. Skolfastigheter i Stockholm AB fick dessutom i uppdrag att anta ett funktionsprogram för förskolelokaler. De tidigare programmen för barns rättigheter och jämställdhet från 2018–2022 upphörde att gälla.

Koncernstyrelsen godkände anmälan av lägesrapporten om ombyggnaden av bryggeribyggnaden och planerna på ett nytt idrottscenter i Gjutmästaren 6. Rapporten från maj 2026 lämnades vidare till kommunstyrelsen för kännedom.

Styrelsen lade stadsledningskontorets riskrapporter till handlingarna, utan att fatta något annat beslut om månadsrapporten. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet varnade i ett särskilt uttalande för att koncernens externa upplåning närmade sig 87 miljarder kronor och att den beräknade räntekostnaden översteg 3 miljarder kronor; de efterlyste minskad skuldsättning och tydligare prioriteringar av investeringar.

Kommunfullmäktige beslutade att socialnämnden ska ansvara för Stockholms kommuns hyresgarantier för barnfamiljer och godkände nya regler för hur garantierna ska hanteras. Garantin kan omfatta sex månadshyror i två år för hushåll som har råd med hyran men annars har svårt att få ett förstahandskontrakt, och socialnämnden får uppdatera reglerna vid behov.

Interpellationen frågar hur Stockholm ska införa regeringens aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd från den 1 juli 2026. Omkring 3 800 personer kan beröras, varav cirka 2 400 inte är inskrivna på Jobbtorg, och frågor ställs om vilka aktiviteter som ska erbjudas, hur de ska leda till arbete eller studier och när aktiviteter ska avslutas om de inte fungerar.

Interpellationen tar upp vård och stöd till barn och unga som inte kan bo kvar hemma. Andréa Hedin (M) frågar bland annat varför Stockholm ger färre insatser per barn och oftare öppna insatser än Göteborg och Malmö, om barn med stora behov riskerar att få för lite stöd samt hur den nya socialtjänstlagen kan påverka insatserna.

Jonas Naddebo (C) ställer frågor till trafikborgarrådet Lars Strömgren om varför det blivit svårare att få till nya bastur och bastuflottar i Stockholm. Interpellationen tar bland annat upp att två av tre bygglovsansökningar för bastur sedan 2022 uppges ha fått avslag, samt efterlyser enklare regler, tydligare processer och likabehandling av kommunala, privata och idéburna initiativ.

Ärendet föreslås anmälas med sex remissvar från Stockholms Stadshus AB. De handlar bland annat om att bevara Hovet för ishockey, göra stadens konstsamling mer tillgänglig, utveckla stadens kulturstrategi, skapa tillfälliga ytor för större bouleturneringar och öka kulturens finansiering; dessutom kommenteras föreslagna ändringar av trafikbullerreglerna som påverkar bostadsbyggande.

Ärendet gäller att koncernstyrelsen föreslås anta flera handlingsplaner för Stockholms stads bolag: en åldersvänlig stad samt planer för nationella minoriteters och samernas rättigheter, hbtqi-personers rättigheter och romsk inkludering fram till 2030. De tidigare riktlinjerna och programmen på områdena föreslås samtidigt upphöra att gälla.

Motionen föreslår att Stockholm inför kulturljudzoner, bland annat i Slakthusområdet och delar av Södermalm, där högre ljudnivåer skulle kunna accepteras på kvällar och nätter för att skydda konserter, nattklubbar och andra kulturverksamheter när nya bostäder byggs. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska anses besvarad, eftersom staden bedömer att miljöbalkens bullerregler gäller lika överallt och att kultur- och nattlivet i stället ska stödjas genom planering, tydligare tillstånd och befintliga strategier.

Kommunfullmäktige ska behandla ett förslag från Johan Nilsson (M) om att Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor ska hållas låsta för obehöriga dygnet runt. Stadsledningskontoret och utbildningsnämnden bedömer att låsta skolor kan minska stölder och skadegörelse, men inte ensamma skydda mot allvarliga våldshandlingar; frågan föreslås därför utredas vidare, bland annat eftersom äldre lås- och passersystem behöver bytas och investeringarna kan bli stora.

Interpellationen handlar om hur Stockholms stad ska anpassa skolplanering, bostadsbyggande, arbetsmarknadsinsatser och ekonomi till sjunkande barnafödande och en åldrande befolkning. Emilia Bjuggren svarar att utvecklingen redan vägs in i stadens budget och befolkningsprognoser, bland annat genom att minska personalbehovet i förskolan och stärka äldreomsorgen; hon föreslår också åtgärder för fler bostäder, bättre arbetsmiljö och kompetensutveckling för att göra Stockholm attraktivt för barnfamiljer och arbetskraft.

Interpellationen gäller hur Stockholm vill minska distraktioner och skapa studiero genom att införa filter på elevernas skoldatorer och läsplattor. Utbildningsborgarrådet Emilia Bjuggren svarar att begränsningar av sociala medier och andra olämpliga webbplatser planeras till höstterminens start 2026, att elever som utgångspunkt inte ska nå sociala medier under skoltid och att behovet av olika regler för grundskola och gymnasium samt eventuell blockering dygnet runt fortfarande utreds.

Interpellationen handlar om hur Stockholms stad hanterade nästan 40 000 anmälningar i appen Tyck till under snöfallet i januari, varav omkring 10 000 stängdes utan individuell bedömning. Trafikborgarrådet Lars Strömgren ska svara på vilka lärdomar som dras, om stockholmarna förväntas sänka sina krav och vad de 10 000 anmälningarna faktiskt gällde, särskilt med tanke på framkomlighet och säkerhet.

Interpellationen handlar om framtiden för ishockeyarenan Hovet och Djurgården Hockeys planerade idrottsanläggning i Tallkrogen. Jan Valeskog svarar att staden ska undersöka möjligheten att även i framtiden ha en isarena i Globenområdet, medan Tallkrogen fortsatt bedöms passa bra för idrott; vilka idrottsytor som ska byggas där avgörs när planerna för Globenområdet blivit tydligare.

Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska mäta och offentliggöra isens tjocklek på populära platser som Årstaviken och Riddarfjärden. Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) svarar att staden redan informerar om issäkerhet, men avråder från sådana mätningar eftersom isen kan förändras snabbt och lokala mätningar kan ge en falsk trygghet, särskilt där det finns båttrafik, strömmar och sprickbildningar.

Annika Elmlund (M) frågar vilka krav som gäller för biografer som får ekonomiskt stöd från Stockholms stad, med anledning av Biograf Zitas ställningstagande i Israel–Palestinafrågan. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att stöd inte ges till verksamheter som bryter mot svensk lag eller stadens demokrativillkor, men att kulturaktörer får uttrycka politiska åsikter enligt yttrandefriheten och principen om armlängds avstånd; staden bedömer att Zita inte har brutit mot kraven och föreslår inga ändringar av riktlinjerna.