Alla ärenden

Stockholms kommunfullmäktige ska välja en ny styrelse, inklusive ordförande, ledamöter och revisorer, för det kommunala bostadsbolaget AB Hjulstahem. Valet gäller för perioden från och med årsstämman 2026 till årsstämman 2027. Detta säkerställer att AB Hjulstahem, som förvaltar bostäder, har en fungerande ledning som kommunen har insyn i.

Koncernstyrelsen tar emot anmälningsärenden om olika remissvar från Stockholms Stadshus AB och dess dotterbolag. Det gäller bland annat upphandling av inkasso- och betalväxeltjänster, förslag på skärpt kontroll av avfallshantering, SAO-jobb för unga, en life science-strategi för Stockholm-Uppsala, en handlingsplan för en åldersvänlig stad, en reviderad matstrategi samt utvecklingen av Piazza Odenplan.

Motionärer Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (L) föreslår att Stockholms stad ska arbeta för mer konst och kultur på äldreboenden. De menar att detta förbättrar livskvaliteten för äldre och vill att en strategi tas fram av kulturnämnden och äldrenämnden. Staden svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med att stärka konst och kultur inom äldreomsorgen, bland annat genom "Kultur för äldre"-modellen som subventionerar kulturprogram. Därför anser majoriteten att en ny strategi inte behövs, även om vissa reservationer lyfter fram att tillgången till kultur varierar mellan boenden och stadsdelar och att en strategi skulle kunna säkerställa mer likvärdighet.

Motionärerna Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (L) har föreslagit att Stockholm stad ska utreda och skärpa sina demokratiska villkor för uthyrning av lokaler och kulturstöd. Detta för att förhindra att antidemokratiska grupper hyr stadens lokaler i andra- eller tredjehand och sprider sin agenda. Stadsledningskontoret svarar att ett liknande arbete redan pågår i enlighet med budgeten för 2025 och 2026, med fokus på att uppdatera riktlinjer och stärka kontroller. Bland annat Fastighetsnämnden och Idrottsnämnden anser att de nuvarande riktlinjerna är tillräckliga, men flera nämnder är öppna för en översyn och förtydliganden, medan vissa också varnar för ökad byråkrati och att det kan skada föreningslivets mångfald.

Motionären Jonas Naddebo (C) vill förenkla stadens regler för restauranger, nattklubbar och livescener. Han menar att dagens regler hämmar Stockholms attraktionskraft och föreslår att kommunen ska ta bort krångliga tillståndskrav, tillåta enkla och avgiftsfria uteserveringar året runt enligt konceptet ”Stockholmsmetern” och driva på regeringen för att modernisera nationella lagar. Staden svarar att de redan jobbar aktivt med att stärka besöksnäringen och förenkla processer, till exempel genom fler uteserveringar, men att många regler styrs av nationell lagstiftning som kommunen inte kan ändra.

Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm startar ett pilotprojekt kallat "Vinterhjälpen" för att hjälpa äldre med snöröjning och halkbekämpning utanför sina bostäder under vintern. Detta skulle göras av till exempel studenter eller unga från Jobbtorg Stockholm, för att minska fallolyckor och social isolering. Kommunstyrelsen avslår dock förslaget då man anser att det finns juridiska utmaningar med konkurrenslagen och det finns risk för att tjänsten inte skulle komma alla äldre till del.

Motionärerna Therese Lindström och Theréz Randquist (M) föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att anlägga flytande parköar i stadens vatten, inspirerade av Köpenhamn. Dessa öar skulle öka den biologiska mångfalden, fungera som livsmiljöer för insekter och fiskar samt skapa nya rekreativa ytor för invånarna i hårt exploaterade kajområden. Majoriteten i Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med liknande lösningar som kajbalkonger och flytande växtöar, och att det inte behövs ett nytt pilotprojekt, men Moderaterna reserverar sig och vill att motionen bifalls.

Liberalerna föreslår att kommunen ska utreda en strategi för att samordna och effektivisera Stockholms ateljébestånd för konstnärer. De menar att många ateljéer behöver renoveras och att hyrorna varierar, vilket skapar ojämlika villkor och kan tränga ut konstnärer. Kommunstyrelsen svarar att en liknande strategi (Ateljéstrategi 2024–2026) redan finns och arbetet pågår för att skapa fler ateljéplatser och hantera höga hyror, men Liberalerna anser att en mer samlad översyn behövs för att garantera rimliga hyror och bevara kulturmiljöer.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska förstärka stadens trygghetspunkter, som är platser där invånare kan få hjälp vid kriser som strömavbrott eller krig. Han vill att antalet punkter ska utökas, att de sprids bättre geografiskt, att de är bemannade och utrustade, och att invånarna får bättre information om dem, inklusive tydlig skyltning. Staden svarar att arbetet med krisberedskap redan pågår och att de 31 befintliga trygghetspunkterna är till för information och enklare service vid långvariga störningar. De menar att det är viktigt att invänta nationella beslut om hur trygghetspunkter ska utformas och finansieras innan man gör större investeringar, för att undvika att behöva ändra dem senare. Staden prioriterar även att rusta upp stadens skyddsrum.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm ska införa en bygglovsrobot och utreda automatisering av fler tillståndsprocesser, som till exempel för uteserveringar. Detta för att minska långa handläggningstider som påverkar både företag och privatpersoner negativt. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med digitalisering och effektivisering av tillståndsprocesser, men ser ingen anledning att specifikt införa en bygglovsrobot just nu.

En motion från Sverigedemokraterna föreslår att man ska stoppa planerna på att bygga cirka 140 bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Motionärerna menar att området, som idag är ett skogsområde med ett unikt ekosystem, skulle förstöras och att det skulle påverka naturen och de boendes tillgång till grönområden negativt. Kommunstyrelsen, med stöd från andra nämnder, avråder från att stoppa projektet. De menar att bostadsbristen i Stockholm är stor och att processen för att bygga nya bostäder följer demokratiska regler. Projektet är pausat i väntan på att samrådsredogörelsen, som innehåller synpunkter från allmänheten, ska färdigställas och beslutas av stadsbyggnadsnämnden.

Två liberala politiker, Björn Ljung och André Nilsson, föreslår att Stockholm ska införa en modell där byggföretag kan dela upp betalningen för detaljplaner över tid, istället för att betala allt i början. Detta skulle underlätta för företagen, särskilt under lågkonjunkturer, och öka byggtakten. Stadens tjänstemän och ansvariga borgarråd avråder från förslaget och menar att den nuvarande modellen med löpande fakturering är transparent och att de höga kostnaderna i byggsektorn främst beror på andra faktorer som ökade bygg- och kapitalkostnader. De anser också att en uppdelad avgift kan flytta ekonomiska risker från byggaktörerna till staden.

Två politiker från SD vill stoppa planerna på att bygga nya bostäder på fastigheten Lågbron 1 i Långbro park. De menar att det förstör parkens viktigaste delar och att det befintliga huset ska bevaras. Kommunstyrelsen svarar att detaljplanearbetet för bostäder på den platsen redan har stoppats, men att planen för en ny byggnad för caféverksamhet fortsätter. Den aktuella fastigheten är privatägd och inte parkmark, och det pågående arbetet syftar till att möjliggöra småskalig bebyggelse och en bättre anpassad cafébyggnad.

Liberalernas Jan Jönsson föreslår att Stockholm ska skapa ett gemensamt utbildningscenter, Viva Lyceum vård och omsorg, som kombinerar gymnasie- och Komvuxutbildningar. Syftet är att locka fler till vård- och omsorgsyrken, bland annat genom att delvis finansiera körkort för elever som fullföljer sin utbildning. Staden svarar att de redan infört möjligheten till betalt körkort för vård- och omsorgsprogrammet, men avråder från att slå ihop gymnasie- och Komvuxutbildningar då det kan skapa organisatoriska och pedagogiska utmaningar.

Jan Jönsson (L) föreslår att SISAB, som äger skolbyggnaderna, ska betala för nya inpasseringssystem och andra kostnader som ventilation och ljudisolering i matsalar, istället för att skolorna själva ska stå för dem. Syftet är att alla skolor ska ha råd med god säkerhet och arbetsmiljö, oavsett sin ekonomi. Majoriteten i kommunstyrelsen instämmer i att kostnader för inpasseringssystem bör vara SISAB:s ansvar och att en översyn av samarbetsavtalet pågår för att möjliggöra detta, men menar att för många flyttade kostnader kan leda till högre hyror och mindre pengar till undervisning.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska inventera och rusta upp alla skolgårdar för att de ska bli tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, då en rapport visat att många känner sig utanför. Majoriteten av nämnderna och kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med detta genom befintliga program och riktlinjer för tillgänglighet och att flera skolgårdar redan rustas upp. Oppositionen anser dock att det befintliga arbetet inte är tillräckligt och att motionen därför bör bifallas.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära innerstadsskolor med teoretisk profil. Syftet är att göra yrkesutbildningar mer attraktiva och minska normen att välja högskoleförberedande program. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, bland annat genom att ha placerat ett program på Bromma gymnasium, och att man fortbildar studie- och yrkesvägledare för att informera eleverna bättre.

Två politiker från SD har lagt en motion om att omvandla amfiteatern i Rålambshovsparken till en trygg mötesplats året om. De föreslår att man ska undersöka möjligheten att ha kaféverksamhet, dansscen på sommaren och skridskobana på vintern för att öka tryggheten och få fler att vistas där. Kommunstyrelsen menar dock att stadens arbete redan ligger i linje med förslaget, då man redan genomför åtgärder som att rensa buskage, renovera läktare, anordna dansbana och spola skridskois, samt aktivt arbetar för att platsen ska användas mer.

Motionärer från Liberalerna vill att Stockholms stad grundligt utreder sin inblandning i verksamheten kring det tidigare pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet. De vill också att staden utreder kompensation till de drabbade, inspirerade av den norska modellen "rettferdsvederlag". Majoriteten, företrädd av föredragande borgarrådet, anser dock att frågan är för komplex för staden att utreda ensamt och att en ny statlig vanvårdsutredning vore mer lämplig för att klargöra ansvar och eventuell kompensation, då många institutioner och kommuner var inblandade och ansvarsområden förändrats över tid.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas tydligare till forskning. De vill inrätta en forskningshubb där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans samt att sociala insatser ska utvärderas mer. Staden svarar att man redan har ett nära samarbete med forskning och universitet, och att man föredrar mer flexibla samverkansformer framför en forskningshubb. Socialtjänstens digitalisering och befintliga samarbeten lyfts fram som viktiga för att utveckla verksamheten.