Opera House Expansion Plan: Public Consultation

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2018-00426 Planavdelningen 2026-05-19 Emma Molitor Sida 1 (3) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 27 161 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för operabyggnaden, inom fastigheten Norrström 2 m.fl. i stadsdelen Norrmalm, S-Dp 2018-00426 Ett förslag till detaljplan för operabyggnaden, inom fastigheten Norrström 2 m.fl. i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Dp 2018- 00426, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget möjliggör en om- och påbyggnad av operabyggnaden som ska ge verksamheten Kungliga Operan förutsättningar att långsiktigt bibehållas och utvecklas inom fastigheten med utökade ytor för scenkonständamål. Detaljplanen ska genomgå en miljöbedömning, och en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram till samrådet. Planförslaget visas under tiden 26 maj – 6 juli 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, där även en fysisk modell finns utställd under samrådstiden. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har upprättats med utökat förfarande och kungjorts på kommunens anslagstavla och med annons i ortstidning. Samrådsmöte kommer att hållas i form av öppet hus på Kulturhuset, lokal Studion på gatuplan invid Sergels torg, den 4 juni kl. 17.00 - 19.30, med presentation av förslaget kl. 17.30. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 6 juli 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2018-00426 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till Godkänt dokument - Stefan Larsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2018-00426 Dnr 2018-00426 Sida 2 (3) stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Myndigheten för civilt försvar Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skanova Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Stokab Samfundet S:t Erik Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning Föreningen Östermalm Yimby Blasieholmens vänner Godkänt dokument - Stefan Larsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2018-00426 Dnr 2018-00426 Sida 3 (3) För kännedom: Namnberedningen FSK Säkerhet/väktarna Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Godkänt dokument - Stefan Larsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2018-00426 --- [Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2018-00426 2026-05-19 Sida 1 (76) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Planbeskrivning Detaljplan för Operabyggnaden, inom fastigheten Norrström 2 m.fl. i stadsdelen Norrmalm, S-Dp 2018-00426 Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 2 (76) Innehåll Inledning ...............................................................................................3 Handlingar..............................................................................................4 Planens syfte och huvuddrag.................................................................5 Undersökning om betydande miljöpåverkan ..........................................6 Plandata .................................................................................................6 Tidigare ställningstaganden ...................................................................7 Förutsättningar...................................................................................13 Befintlig bebyggelse och stadsmiljö .....................................................13 Kulturhistoriskt värde............................................................................18 Gator och trafik.....................................................................................28 Geotekniska förhållanden ....................................................................31 Hydrologiska förhållanden....................................................................32 Störningar och risker ............................................................................35 Planförslag..........................................................................................36 Bebyggelse ..........................................................................................39 Skydd av kulturvärden..........................................................................48 Operabyggnadens närmiljö ..................................................................54 Gator och trafik.....................................................................................56 Teknisk försörjning ...............................................................................58 Konsekvenser.....................................................................................59 Undersökning om betydande miljöpåverkan ........................................59 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården ..........................60 Operabyggnaden .................................................................................63 Fornlämningar ......................................................................................64 Nationella miljömål ...............................................................................65 Arkitektur och gestaltning.....................................................................65 Stadsmiljö.............................................................................................66 Statligt byggnadsminne........................................................................67 Strandskydd .........................................................................................67 Miljökvalitetsnormer för vatten .............................................................67 Störningar och risker ............................................................................67 Ljusförhållanden och lokalklimat ..........................................................70 Barnkonsekvenser ...............................................................................71 Tidplan ................................................................................................72 Genomförande....................................................................................72 Organisatoriska frågor..........................................................................72 Verkan på befintliga detaljplaner..........................................................72 Fastighetsrättsliga frågor......................................................................73 Ekonomiska frågor ...............................................................................75 Tekniska frågor ....................................................................................75 Genomförandetid .................................................................................76 Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 3 (76) Inledning Operabyggnaden är en framträdande märkesbyggnad som inrymmer Sveriges nationalscen för opera och balett. Byggnaden bildar tillsammans med Kungliga slottet och Riksdagshuset en ensemble av monumentalbyggnader kring Norrström som har stor betydelse för Stockholms identitet. Byggnaden ingår i ett område utpekat som riksintresse för kulturmiljövården och påverkar upplevelsen i några av Stockholms viktigaste stadsrum. Enligt Stockholms översiktsplans riksintressebilaga kan endast projekt av stort allmänt intresse med särskilt hög arkitektonisk kvalitet och relevans prövas på platsen med fokus på förbättrad helhetsverkan och omgivande stadsmiljö. Den centrala staden kring Kungliga slottet, Riksdagshuset och operabyggnaden i fågelperspektiv från öster. (Foto: 2011) Operabyggnaden är ett välbevarat exempel på det sena 1800- talets teaterbyggnader och är byggnadsminnesförklarat sedan 1935. Kungliga Operan har anknytning till platsen sedan 1700- talet och det bedöms finnas ett stort värde i att verksamheten kan fortsätta bedrivas i byggnaden. Dagens byggnad har tekniska brister och begränsade lokaler. Planförslaget innebär att operabyggnaden byggs på med en volym som innehåller en ny scen och andra kompletterande funktioner för operaverksamheten. Påbyggnaden orienteras mot Kungsträdgården där den ersätter delar av ursprungsbyggnaden och delar av 1900-talets tillbyggnader. Med samrådsförslaget som presenteras i denna planbeskrivning prövas de ställningstaganden som gjorts i detaljplaneprocessen hittills kopplat till påbyggnadens volym, gestaltning och dess påverkan på framför allt kulturmiljö, stadsbild och stadsmiljö. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 4 (76) Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är  Miljökonsekvensbeskrivning (Nyréns och Structor, 2026-05- 18)  Kulturmiljöanalys (AIX, 2025-12-05)  PM Trafik (Tyréns, 2026-03-27)  PM Dagvatten och förekomst av koppar (SFV, 2026-03-20)  PM Markundersökning (Sweco, 2026-03-27)  PM Konstruktion och hållfasthet (Sweco, 2026-03-27)  PM Geoteknik (Sweco, 2025-12-05)  PM Hydrogeologi (Sweco, 2025-12-05)  Generell utrymningsstrategi och personsäkerhet vid brand (Brandskyddslaget 2026-03-27)  PM ledningsomläggningar (Tyréns, 2025-12-05)  PM Lagerlunden (Ahrbom & partner, 2026-04-02)  Solstudie (Ahrbom & partner, Lundgaard & Tranberg, 2026- 03-27)  Ritningar och illustrationer (Ahrbom & partner, Lundgaard & Tranberg, 2026-05-18) Medverkande Planförslaget är framtaget av stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad. Representanter från trafikkontoret, miljöförvaltningen och exploateringskontoret har medverkat i processen. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 5 (76) Planens syfte och huvuddrag Planförslagets syfte är att möjliggöra om- och påbyggnad av operabyggnaden för att ge Kungliga Operan förutsättningar att långsiktigt bibehållas och utvecklas inom fastigheten. Ett annat syfte är att säkerställa en god form, färg- och materialverkan i påbyggnaden som ska relatera till ursprungsbyggnadens utformning. Tillkommande byggnadsdelar ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet i paritet med ursprungsbyggnaden och ge uttryck för opera- och balettverksamheten. Påbyggnaden ska anpassas till utpekade värden inom riksintresseområdet Stockholms innerstad och Djurgården samt till byggnadens kulturhistoriska och konstnärliga värden. Påbyggnaden lokaliseras till byggnadens östra del för att värna de höga värdena i den västra delen av byggnaden och relationen till miljön kring Gustav Adolfs torg och Norrbro. För att säkerställa föreslagen om- och påbyggnad möjliggörs rivning av byggnadsdelar från 1960-talet samt delar av ursprungsbyggnaden från 1898. Planförslaget syftar vidare till att skydda och värna kulturhistoriska värden i kvarvarande delar av byggnaden genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Operabyggnadens sida mot Kungsträdgården är idag uppbyggd av flera historiska lager med varierande arkitektoniska uttryck. Planförslaget är utformat för att begränsa negativ påverkan på kulturhistoriska värden genom att möjliggöra ett bevarande av läsbarheten av byggnadens årsringar. Visualisering av operabyggnaden med föreslagen påbyggnad sett från Slottskajen. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 6 (76) Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (PBL) eller miljöbalken (MB) att en miljöbedömning behöver göras. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB (Nyréns och Structor, 2026), har upprättats under detaljplanearbetet. Avgränsningssamråd för MKB har genomförts med länsstyrelsen för att identifiera de aspekter som berörs av planarbetet. MKB:n har avgränsats till att beröra stadslandskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, i synnerhet med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. MKB:n innehåller även en konsekvensbeskrivning för andra aspekter för kulturmiljön kopplat till PBL, däribland påverkan på operabyggnadens exteriöra och interiöra värden. Plandata Läge, omfattning och markägoförhållanden Planområdet omfattar cirka 8500 kvadratmeter och är beläget invid Gustav Adolfs torg, Jakobs torg, Kungsträdgården (Karl XII:s torg) och Strömgatan. Fastigheter inom planområdet är Norrström 2 och del av Norrmalm 3:43. Norrström 2 som till största del utgörs av operabyggnaden ägs av Statens fastighetsverk. Berörda delar av Norrmalm 3:43 utgörs av allmän plats och ägs av Stockholms stad. Planområdets ungefärliga avgränsning (grön linje). Inom planområdet markeras Norrström 2 med röda och ljust gulröda områden. Övriga delar av planområdet utgörs av Norrmalm 3:43. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 7 (76) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan De förhållningssätt till riksintresset som anges i översiktsplanens riksintressebilaga innebär att stadsbilden i den äldre stenstaden är känslig för skalförskjutning och att en utgångspunkt ska vara att bibehålla möjligheten att utläsa de äldre byggnadsepokerna. Endast projekt av stort allmänt intresse som uppvisar särskilt hög arkitektonisk kvalitet och relevans kan prövas här med fokus på förbättrad helhetsverkan och omgivande stadsmiljö. Program för City Som ett led i preciseringen av stadens strategi för city godkände kommunfullmäktige Program för City den 28 maj 2018. Ett reviderat program antogs av kommunfullmäktige i januari 2023. Enligt Program för City ingår planområdet i stenstaden. Förändringar längs stenstadens fronter mot vattnet ska inordnas i den sammanhållna stenstadsfronten. Kajstråk och offentliga platser längs vattnet bör utvecklas. För Gustav Adolfs torg föreslås förbättringar för gång- och cykeltrafik samt nya vistelseytor och förbättrad kontakt med vattnet. Strömgatan förbi operabyggnaden föreslås utvecklas med bredare gångytor, cykelbana och vistelseytor vid vattnet. Detaljplaner Planområdet omfattas till större delen av detaljplan Pl 7362 från 1982. Till en mindre del är området beläget utanför planlagt område. Norrström 2 regleras i gällande plan av bestämmelsen AQ1, som innebär att fastigheten endast får användas för allmänt ändamål och att åtgärder som minskar bebyggelsens kulturhistoriska värde inte får vidtas. Del av fastigheten berörs av ett ledningsområde (u) där utrymme ska lämnas för underjordiska ledningar och dess underhåll. Strömgatan, Arsenalsgatan och Jakobs torg är planlagda som gata. Kungsträdgården är planlagd som allmänt ändamål (PARK). Området ska vara upplåtet för allmänheten och användas som park- och rekreationsområde. Gustav Adolfs torg saknar detaljplan. Området omfattas även av fastighetsindelningsbestämmelserna Norrström tomten 2 (UTL37P151) och Norrström tomten 4 (B81/1949). För Norrström tomten 4 gäller bestämmelserna endast för Norrström 2. För Norrmalm 3:26 har bestämmelserna upphävts. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 8 (76) Utdrag ur gällande detaljplan Pl 7362. Kommunala beslut i övrigt Start-PM och beslut om planuppdrag Stadsbyggnadsnämnden beslutade 22 mars 2018 att stadsbyggnadskontoret skulle påbörja ett planarbete i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande. Tjänsteutlåtandet som låg till grund för beslutet uttalade bland annat att de yttre förändringarna bör begränsas till byggnadens östra del och att 1900-talets tillbyggnader mot Kungsträdgården helt eller delvis ersätts av en ny påbyggnad. Vidare uttalades att den välbevarade sidan mot väster bör bevaras av hänsyn till byggnaden och dess historia samt med hänsyn till miljön kring Gustav Adolfs torg. Förändringarna behöver ta sin utgångspunkt i byggnadens karaktärsdrag och det sammanhang som operan ingår i, såväl på nära håll som på långt håll. Ändringarna behöver därtill utföras på konstnärligt hög nivå, samspela med befintlig byggnad och bidra till mervärden i stadslandskapet. Ställningstagande inför samråd Stadsbyggnadsnämnden beslutade 12 december 2019 att stadsbyggnadskontoret ska upprätta ett planförslag och pröva det i samråd i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande. Nämnden ansåg att det dåvarande förslaget presenterade en hög arkitektonisk kvalitet och en intressant möjlighet att tillföra operabyggnaden nödvändig funktion och samtidigt åstadkomma en sammanhållen arkitektonisk helhet med en öppnare plats mot Kungsträdgården. Projektförutsättningarna ändrades snart efter beslutet och det dåvarande förslaget nådde aldrig samråd. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 9 (76) Bild ur stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Det dåvarande planförslaget kallades Ny Opera i Operan, NOiO. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2019) Riksintresse för kulturmiljövården Fastigheten är belägen inom riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården. I värdebeskrivningen för riksintresset framgår både övergripande aspekter som stadens front mot vattnet och stadens siluett, men även specifika drag och miljöer som uttryck för stadens historiska utveckling och Stockholms funktion som huvudstad. Riksintressebilagan till Stockholms översiktsplan pekar ut flera värdekärnor i anslutning till planområdet, bland annat Gustav Adolfs torg, Kungsträdgården och Gamla stan med Kungliga slottet. Följande uttryck för riksintresset bedöms aktualiseras i planarbetet: • Fronterna mot vattenrummet och Stockholms inlopp från Saltsjön… Kajerna… som skapar en karaktäristisk front mot vattnet. • Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra. • Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endaste ett fåtal byggnader höjer sig över mängden. • Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. • Gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång. • Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 10 (76) för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet. • Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. • De traditionsrika teatrarna och scenerna, såsom Konserthuset, Dramaten och Operan, ofta med framträdande placering i stadsrummet. • Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården. • Andra delar av staden med rötter i medeltiden. • De äldsta kyrkorna på malmarna. Strandskydd Större delen av planområdet är beläget inom 100 meter från strandlinjen. Strandskydd inträder i samband med planarbetet och behöver upphävas i planen. Fornlämningar Fastigheten är belägen inom fornlämning Stockholm 103:1, kulturlager från medeltid och framåt. Enligt uppgifter från länsstyrelsen kan rester av tidigare bebyggelse på platsen, bland annat palatset Makalös, förekomma i fyllnadsmassor. Lämningar som relaterar till att strandlinjen tidigare gick högre upp på land kan också förekomma. Fornlämningarna behöver beaktas i planarbetet och vid genomförande av åtgärder i området. Särskilt värdefull byggnad Fastigheten har markerats med blått på Stadsmuseets klassificeringskarta, vilket innebär att fastigheten bedöms ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde och omfattas av förvanskningsförbudet och varsamhetskraven vid ändring enligt 8:13, 14 och 17 §§ PBL. Statligt byggnadsminne Operabyggnaden är förklarad som statligt byggnadsminne sedan 1935. Sedan 1993 gäller följande skyddsbestämmelser för operabyggnaden: • Byggnaden får inte rivas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. • Ingrepp får inte göras i stomme, ursprunglig rumsindelning eller äldre fast inredning. I rum med dekorativt måleri eller annan utsmyckning är även ytskikten skyddade. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 11 (76) • Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. • Fastigheten får inte ytterligare bebyggas. Tillhörande markområde skall hållas i vårdat skick. Som fast inredning räknas sådant som avses i Jordabalken (1970:994) 2 kap. 2 §. Utifrån Förordning om statliga byggnadsminnen gäller att byggnaden, om det finns särskilda skäl för det, får ändras i strid med skyddsbestämmelserna efter tillstånd från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Vidare gäller att skyddsbestämmelserna för byggnaden också kan ändras om de medför hinder, olägenheter eller kostnader som inte står i rimligt förhållande till byggnadsminnets betydelse. Byggnadsminnet med tillhörande skyddsbestämmelser kan också hävas. När RAÄ ska pröva om tillstånd kan ges för att göra ändringar i den aktuella byggnaden i strid med gällande skyddsbestämmelser görs en avvägning mellan de särskilda skäl som anförs och åtgärdernas påverkan på kulturhistoriska värden inom ramen för gällande skyddsbestämmelser. De särskilda skälen ska anföras av fastighetsägaren, i detta fall Statens fastighetsverk (SFV). För att kunna göra bedömningar kring detaljplanens genomförbarhet i relation till det statliga byggnadsminnet behöver stadsbyggnadskontoret kunskapsunderlag från RAÄ. Ämbetet har ett flertal gånger sedan planarbetet påbörjades 2018 yttrat sig utifrån SFV:s förslag på förändringar och anförande av särskilda skäl. De har bland annat uttalat att om operabyggnaden ska byggas om bör en exteriör förändring utföras i byggnadens östra del där tillbyggnader volymmässigt bör stå i paritet med den ursprungliga byggnaden. Ämbetets yttranden som varit vägledande i framtagandet av samrådsförslaget listas nedan: Yttrande 2020-03-03 (RAÄ-2020-28) Yttrande för programhandlingen för Ny Opera i Operan (NOiO). RAÄ ansåg att Operans fortsatta verksamhet i byggnaden utgjorde ett tungt vägande skäl för att omfattande ingrepp kunde tillåtas. Kritik riktas mot den föreslagna tillbyggnadens fasadgestaltning, som bedömdes ha ett alltför dominant vertikalt uttryck. Verandan bedömdes sakna kulturhistoriskt värde och förvanska huvudbyggnaden, varför ett bevarande inte ansågs kulturhistoriskt motiverat. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 12 (76) Yttrande 2024-03-13 (RAÄ-2024-700) Yttrande över SFV:s förstudie 1.0. RAÄ bedömde att förslaget i stort var möjligt att gå vidare med, men att rivningen av tempelgavelmotivet från 1890-talet och Rotundan från 1961 innebär ett betydande ingrepp i byggnadens kulturhistoriska värden. Det ansågs positivt att Lagerlunden från 1974, ritad av arkitekten Peter Celsing, bevarades i förslaget. Yttrande 2025-03-06 (RAÄ-2025-721) Yttrande över SFV:s förstudie 2.0, i vilken påbyggnaden mot Kungsträdgården utökats. Mot bakgrund av de tungt vägande särskilda skälen bedömde RAÄ att förslaget var acceptabelt att gå vidare med. Myndigheten pekade på behovet av vidare utredning avseende återanvändning av dekorhuggna fasadelement, tillbyggnadens gestaltning samt placeringen av bärningspunkter i förhållande till högt värderade interiörer. Yttrande 2025-12-18 (RAÄ-2025-3502) RAÄ yttrade sig gällande föreslagna rivningar av 1900- talstillbyggnaderna Lagerlunden och Verandan. Myndigheten avstyrkte rivning av Lagerlunden med hänvisning till dess höga kulturhistoriska värde som ett tidigt exempel på postmodernistisk arkitektur i Sverige, och bedömde att en rekonstruktion är möjlig då värdet i huvudsak bärs upp av dess gestaltning. Yttrande 2026-04-17 (RAÄ-2026-1446) RAÄ yttrade sig över ett reviderat ombyggnadsförslag i vilket Lagerlunden och Verandan bevaras, och konstaterade att förslaget är i linje med myndighetens antikvariska grundsyn på byggnadens årsringar. Myndigheten bedömde att projektet därmed är framkomligt utifrån tillståndsprocessen för det statliga byggnadsminnet. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 13 (76) Förutsättningar Befintlig bebyggelse och stadsmiljö Byggnadshistorisk bakgrund Kungliga Operan har funnits vid Gustav Adolfs torg sedan 1782. Nuvarande operabyggnad uppfördes 1891 - 1898 efter ritningar av Axel Anderberg. Uppförandet föregicks av en kritiserad rivning av Gustav III:s opera, som hade färdigställts 1782. Restaurang Operakällaren öppnade 1895 och operan invigdes 1898. Tillbyggnader utfördes mot Kungsträdgården under 1950-, 60- och 70-talen efter ritningar av bland annat Nils Tesch och Peter Celsing. I jämförelse med många andra opera- och teaterhus från tiden är byggnaden ett ovanligt välbevarat exempel på det sena 1800-talets teaterbyggnader. Operabyggnadens historia, kulturhistoriska värde och karaktärsdrag redovisas i Kulturmiljöanalys kv. Norrström 2 (AIX arkitekter AB, 2025). Operabyggnadens fasader mot Kungsträdgården och Strömgatan kring sekelskiftet 1900. (Källa: Stadsmuseet) Operabyggnadens nuvarande fasader som möter Kungsträdgården, Jacobs kyrka syns mitt i bild. (Foto: 2012) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 14 (76) Operabyggnadens delar Ursprungsbyggnaden har en inte helt symmetrisk korsformad grundplan som byggs upp av adderande volymer och fria terrasser. I planhandlingarna avser begreppet ursprungsbyggnad byggnadsdelar från 1898. Det centrerade scentornet är överordnat i höjd, sedan korsarmarna och slutligen sidoflyglarna. Axel Anderberg benämnde operabyggnaden som delad i tre byggnadsdelar: salongshuset, scenhuset och terrassbyggnaden. Delarna står som en enhetlig komposition på den underliggande sockelvåningen. Sektionsillustration som visar byggnadsdelar i ursprungsbyggnaden. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Planritningsdiagram: I: Korsarmsmitten, scenhuset II: Korsarmarna III: Sidoflyglar Skrafferad yta avser ursprunglig terrassyta. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) År 1961 färdigställdes omfattande om- och tillbyggnader av Operakällaren. Arkitekterna Peter Celsing och Nils Tesch utformade tillbyggnaderna som lätta paviljongliknande volymer, både på takets terrassyta och i gatuplan. 1974 ersattes tidigare väderskydd i gatunivå mot Kungsträdgården med paviljongen Lagerlunden, ritad av Celsing. Benämning, beskrivning och lokalisering av tillbyggnaderna visas nedan. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 15 (76) Plan- och fasadillustration som visar ursprungsbyggnaden och tilläggen från 1960- och 70-talet (röda linjer). Terrasspåbyggnaden: A: Festvåningen: Restauranglokal på serveringsterrassen mot Strömmen och Kungsträdgården. B: Futten: Personalmatsal på terrassens yta mot Jacobs kyrka. C: Rotundan: Repetitionslokal på serveringsterrassen i byggnadens centrala axel. Tillägg utanför ursprungsbyggnadens stensockel: D: Verandan: Restauranglokal i markplan utanför stora matsalen, mot Strömmen. E: Lagerlunden: Restauranglokal i öster utanför Café Opera. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Befintliga verksamheter och behov Operabyggnaden har två huvudsakliga hyresgäster, Kungliga Operan och Operakällaren. Båda har lång kontinuitet i byggnaden och på platsen. Med undantag för tillbyggnaderna i östra delen av byggnaden har Kungliga Operans lokaler inte genomgått några genomgripande förändringar sedan byggnaden uppfördes, vilket medför ett flertal problem med arbetsmiljö, tekniska system och förutsättningar för den konstnärliga verksamheten. Arbetsmiljöproblemen berör både konstnärlig personal och övrig Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 16 (76) personal. Bland annat saknar Kungliga Hovkapellet orkesterrepetitionssal och repetitionssalarna för balett och opera har inte tillräckliga rumsmått för goda arbetsmiljöförhållanden. Kungliga Operans uppdrag som nationalscen innebär att konstarterna ska tillgängliggöras för en så stor del av befolkningen som möjligt. Ett fokus för detta arbete är barn och ungdomar. För att barn- och ungdomsverksamheten ska kunna utvecklas samtidigt som verksamheten på stora scenen upprätthålls ser Kungliga Operan ett behov av en ny mindre scen som kan komplettera befintlig verksamhet. Behovet är så stort att Kungliga Operan både ser ett behov av ombyggnad av befintliga lokaler och av att tillskapa nya lokaler. Omgivande offentliga platser Operabyggnaden omges i fyra väderstreck av offentliga platser med olika karaktär. I söder och väster möter byggnaden miljön kring Norrström, Norrbro och Gustav Adolfs torg. Området präglas av den kungliga närvaron och bebyggelsen har en formell karaktär. Bebyggelsestrukturen och flera karaktärsdrag kan spåras tillbaka till Nicodemus Tessins d.y:s planer för Kungliga slottets omgivningar. Släktskapet mellan operabyggnaden och slottet samt förhållandet till Arvfurstens palats är särskilt tydligt. Illustration med ortofoto från 2024 som visar operabyggnadens möten med intilliggande stadsrum och byggnader, vid fototillfället pågår fasad- och takrenovering på delar av operabyggnaden. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 17 (76) Flygfoto som visar relationen mellan operabyggnaden, Kungliga slottet och Riksdagshuset. (Foto: 2018) Vattenrummen omgärdas i övrigt av monumental offentlig och privat bebyggelse, stenlagda kajer samt Kungsträdgårdens och Strömparterrens parker. Strömgatan präglas till stor del av bil- och busstrafik samt parkering för turistbussar. Gustav Adolfs torg var under stor del av 1900-talet utformat för bilar med en cirkulationsplats samt parkeringsyta. Successivt har bilens närvaro minskat och platsen framför operabyggnaden är idag ett torg av provisorisk karaktär med sittplatser och växtlighet. Torget används även för tillfälliga konserter och festivaler. I öster möter operabyggnaden Karl XII:s torg i Kungsträdgården. Parkens höga kultur- och stadsmiljövärden manifesteras bland annat i lindalléerna, som är den äldsta kvarvarande strukturen i parken. Lindarna längs operabyggnaden planterades 1998 för att återskapa alléraderna mot Strömmen. I söder har parken en grön karaktär med gräsytor, buskage, planteringar och de symbolladdade almarna. Operabyggnaden trappar ned mot parken och möter det gröna parkrummet i en mindre skala. Byggnadens möte med parken försämras av parkerade bilar, säsongsvisa tillfälliga konstruktioner och paviljongbyggnaden Lagerlunden som har ett slutet uttryck och bryter siktlinjer mot Strömmen. Sidan mot Kungsträdgården bedöms ha karaktären av en baksida med negativ inverkan på vistelsevärden i parken. I norr möter byggnaden miljön kring Jakobs torg, som är en intimare och tätare stenstadsmiljö med en planstruktur med rester av en medeltida oreglerad struktur. Jacobs kyrka är belägen vid torget och definierar dess oregelbundna form. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 18 (76) Fotografi som visar operabyggnadens möte med Kungsträdgården. Tillbyggnaden Lagerlunden skymmer sikten mot Kungliga slottet genom Jussi Björlings allé. (Stadsbyggnadskontoret, 2018) Park och vegetation Området är beläget i en till stora delar hårdgjord miljö. I direkt anslutning till fastigheten finns Kungsträdgården, med värdefull vegetation, bland annat lindalléerna. Lindarna närmast operabyggnaden ingår idag i fastigheten Norrström 2 som i övrigt saknar grönytor. Karl XII:s torg har stora vistelsevärden med gräsytor, planteringar, formklippta häckar och grusade gångar. I norra delen av Karl XII:s torg finns almarna och en serveringsbyggnad. Kommersiell service Operabyggnaden innehåller flera restaurangverksamheter och nattklubb, bland annat Café Opera och Operakällaren med tillhörande uteserveringar. I Kungsträdgården finns ett flertal serveringar, bland annat en serveringsbyggnad på Karl XII:s torg, i anslutning till almarna. Kulturhistoriskt värde Operabyggnaden befinner sig i en komplex kulturmiljö, där en mängd historiska lager av såväl lokalt som nationellt intresse finns representerade. Vid ändringar av operabyggnaden med dess närmiljö ska såväl plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken (MB) och förordningen om statliga byggnadsminnen (FSBM) beaktas. Närmiljön berättar om Stockholms utveckling från medeltid till nutid. Flera av dessa dimensioner kommer till materiellt och immateriellt uttryck i operabyggnaden och dess verksamhet. Slottsomgivningarna kring Norrström Operabyggnaden är del av helhetsmiljön i slottsomgivningarna på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Norrmalm, med Norrström Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 19 (76) som sammanhållande vattenrum. Miljön representerar som helhet de uttryck för riksintresset som hänger samman med funktionen som huvudstad i historisk tid och i nutid. Arkitekturen är samordnad såväl i plan- och bebyggelsestruktur som i uttryck, med utgångspunkt i Nicodemus Tessins d.y:s planer för slottsomgivningarna, som började realiseras efter slottsbranden 1697. Det återuppbyggda slottets funktion, disposition och utformning kom att bli tongivande för miljön som helhet. Samordningen är framträdande i miljön som helhet, i synnerhet i volymhantering och uttryck hos operabyggnaden och Riksdagshuset. Generalplan över Stockholms centrala delar 1712. Notera att norr är till höger i bild. Utsnitt ur Gråarksamlingen. (Källa: Stadsmuseet, beskuren del av graark_10031304) Gustav Adolfs torg Gustav Adolfs torg, tidigare benämnt Malmtorget eller Norrmalmstorg, har lång historisk hävd och härrör i sin nuvarande form från Tessins planer för slottsomgivningarna. Torget avsågs fungera som en förplats till Kungliga slottet, omgiven av en kunglig krönings- och begravningskyrka i norr och symmetriskt placerade byggnader i öster och väster. Planerna fullbordades under Gustav III:s regeringstid genom uppförandet av pendangerna Arvfurstens palats i väster och det gamla operahuset i öster. Någon kyrka uppfördes emellertid aldrig i torgets norra ände. Pendangförhållandet mellan Arvfurstens palats och nuvarande operabyggnad är alltjämt bibehållen, även om byggnaderna stilmässigt skiljer sig åt. Operabyggnadens torgfasad speglar med sitt tredelade mittparti och portaler i Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 20 (76) bottenvåningen Arvfurstens palats tvärs över torget. Anpassningen har bidragit till att bibehålla torgets karaktär och motivet utgör en av dess viktigaste beståndsdelar. Torget har genom tiderna fungerat som en nationell samlingsplats och som en folklig mötesplats. Under 1960-talet asfalterades stora delar av torgytan och parkeringar anlades framför operabyggnadens huvudentré, vilket inverkar negativt på platsens upplevelsemässiga värden. Foto av Arvfurstens palats (Källa: Stadsmuseet, okänd fotograf, från 1880-1892, fotonummer D 186) Foto av operabyggnaden (Källa: Stadsmuseet, okänd fotograf, från 1905, fotonummer D 34) Strömgatan Den stensatta kajen ned mot Norrström bedöms inneha högt värde, bland annat som del av stadens front mot vattenrummen. Gatusträckningen i sig bedöms ha kulturhistoriska värden då den har lång historisk hävd och har ett i staden exponerat läge. Området kring Norrström från ovan år 2013. (Källa: stadsbyggnadskontoret, fotograf Lennart Johansson) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 21 (76) Kungsträdgården Kungsträdgården utgör Stockholms äldsta parkrum. Under medeltiden var parken en kunglig köksträdgård, men omvandlades under 1600-talet till en fransk barockträdgård för de privilegierade. Parken öppnades för allmänheten på 1790-talet av Gustav III och blev under 1800-talet samlingsplats för borgerligheten. Under 1900-talet blev parken en allmän rekreationsplats. Omvandlingen av parken från kunglig trädgård till offentlig park speglar parkens skiftande funktioner i staden samt sociala och samhällshistoriska förändringar. Lindalléerna, träden, statyerna, fontänerna och de paviljonglika byggnaderna från skilda tider är betydelsefulla komponenter som vittnar om Kungsträdgårdens historia och olika tiders stilideal. Kungsträdgårdens västra bebyggelsefront är uppbruten och varierad. Operabyggnadens östra del är till stor del förknippad med Operakällarens verksamhet och har kontinuerligt genomgått förändringar i form av uteservering och mer eller mindre tillfälliga paviljonger. Dessa inmutningar har till vissa delar stört parkrummet och begränsar siktlinjer mot Kungliga slottet från Jussi Björlings allé. Kungsträdgården i vy mot söder. Bakom dammen anas Karl XIII:s staty och almarna mitt i bild. Bakom Jacobs kyrkas gröna koppartak anas tempelgavelns skorstenar och scentornet i operabyggnaden. Mellan almarna och operabyggnaden syns Kungliga slottet längst bort i bild. (Foto: 2019) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 22 (76) Jakobs torg I södra änden av Jakobsgatan uppfördes i slutet av 1500-talet Jacobs kyrka och Jakobs torg. Vid 1600-talets reglering av gatunätet på Norrmalm utelämnades torget tillsammans med Västra Trädgårdsgatan, vilket gör dem till ett sällsynt fragment av den medeltida strukturen i den i övrigt reglerade stenstads- bebyggelsen på Norrmalm. Västra Trädgårdsgatan är den enda kvarvarande så kallade sträckegatan längs med Brunkebergsåsen. Operabyggnaden vänder sin norra fasad mot torget och är, tillsammans med Jacobs kyrka, starkt bidragande till platsens rumsbildning och intima karaktär. Jakobs torg, vy med operabyggnaden till höger och Jacobs kyrka till vänster (2019). Kyrkomiljöer Första belägget för Sankt Jacobs kapell eller kyrka är daterat till 1311, då kyrkobyggnaden omnämns i ett gåvobrev. Under medeltiden har sannolikt två olika kyrkobyggnader funnits på platsen. Nuvarande Jacobs kyrka uppfördes mellan 1580 och 1643 efter ritningar av Willem Boy. Tornet, taken och renässansgavlarna förstördes vid en brand 1723. Ett nytt centraltorn, ritat av Göran Josuae Adelcrantz, invigdes 1739 och tornhuv är ritad av Carl Hårleman. Jacobs kyrka är skyddad som kyrkligt kulturminne enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen (KML). Stadens front mot vattenrummen Operabyggnadens placering vid Norrström och den stensatta höga Strömgatskajen gör byggnaden till en karakteristisk del av Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 23 (76) stadens front mot vattenrummen. Det exponerade läget medför att byggnaden är en betydelsefull komponent både i den omedelbara omgivningen och från Saltsjöns inlopp. Byggnadens solitära karaktär bidrar till dess monumentala anslag, samtidigt som samordningen med omgivningen är framträdande. Vy mot slottsområdet kring Norrström från Nationalmuseums tak. Svart pil visar operabyggnaden. (Källa: Stadsmuseet, fotograf Mattias Ek, beskuren del av SSM 10002666) Stadens siluett Stockholms siluett präglas av den sammanhållna stenstadsbebyggelsens enhetliga och begränsade höjd, där endast ett fåtal byggnader höjer sig över bebyggelsemassan, historiskt till stor del kyrktorn och offentliga byggnader. Det moderna citys siluett var till en början i huvudsak anpassad till rådande höjder, men har under senare år genomgått förändringar. Större och högre volymer har tillkommit, vilket gör siluetten mindre sammanhållen och kontrastrik. Operabyggnaden inordnar sig i den lägre sammanhållna stenstadsbebyggelsens, men scenhuset tar plats i siluetten. Betydelsefulla inslag i siluetten i det direkta närområdet är Storkyrkan, Kungliga slottet, Klara kyrka och Jacobs kyrka. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 24 (76) Grafisk illustration av siluettens olika komponenter. Horisonten markeras i rött. Operabyggnaden är markerad i orange. Framträdande grönstrukturer markeras med grönt. Operabyggnadens högdel (1), Hörntornen på Rosenbad (2), tornen Jacobs kyrka (3), Klara kyrka (4) och Storkyrkan (5) samt moderna city (6). (Källa: AIX arkitekter AB, 2025) Operabyggnaden Foto av operabyggnaden sett från sydöst. (Källa: Lundgaard & Tranberg Arkitekter, 2017) Byggnaden är utförd i en eklektisk stil med en förening av olika arkitekturstilar. Exteriört fick byggnaden en fasad i nyrenässans, medan interiören fick varierade uttryck i nyrenässans och nybarock. Anderberg benämnde själv sin anläggning som delad i tre byggnadsdelar: salongshuset med foajéer och publika delar, scenhuset som avsågs för personalen och teatermaskineriet samt terrassbyggnaden. Terrassbyggnaden placerades mot Kungsträdgården och skulle inrymma kommersiella verksamheter, bland annat Operakällaren. Den del av byggnaden som huserar operaverksamheten genomgick ett Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 25 (76) fåtal ombyggnader fram till 1970-talet. Den ursprungliga scentekniken var då relativt orörd. Mellan 1972 och 1989 genomgick lokalerna renoveringar. Under 1950-talet fanns det ett behov av att bygga om Operakällarens lokaler. Ombyggnaden färdigställdes 1961. Restauranglokalerna kompletterades 1974 med paviljongen Lagerlunden framför operabyggnadens rundade sockelparti mot Kungsträdgården i komposition med Rotundan. Lagerlunden efter uppförandet 1974 (Källa: Celsingarkivet) Operabyggnadens kulturhistoriska värde Operabyggnaden har höga kulturhistoriska värden. Byggnaden är en symbolbyggnad för Sverige och Stockholm genom att husera nationalscenen för opera och balett, med kontinuitet på platsen sedan 1700-talets slut. Byggnadens arkitektur, såväl exteriört som interiört, berättar om det sena 1800-talets stilideal och särskilt om hur teaterarkitektur kom till uttryck under denna tid. Operabyggnaden har också betydande hantverksmässiga och konstnärliga värden genom sina gedigna material och konstnärliga innehåll. Operakällaren, en verksamhet med lika Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 26 (76) lång kontinuitet som operaverksamheten, visar på restaurang- och nöjeshistoriska värden genom sin framträdande restaurangarkitektur, både i äldre och yngre delar. Tillbyggnaderna mot Kungsträdgården och de förändringar interiört som färdigställdes under 1960- och 1970- talen är framträdande exempel på en modernistisk ombyggnads- och restaureringsarkitektur. Karaktärsbeskrivning Operabyggnaden består än idag huvudsakligen av tre byggnadskroppar: salongshus, scenhus och terrassbyggnaden, sammanfogade i en inte helt symmetrisk korsformad grundplan. Fasader i olika liv kombinerat med takfall och terrasser i olika nivåer ger byggnaden ett uttryck av att vara sammanfogad av ett flertal kubiska volymer klädda i en senrenässansdekor. Fasadmotivet är tredelat med en hög stensockel i rosa granit som löper runt hela byggnaden. Sockeln är något lägre på terrassbyggnaden. Sockelns ovansida utgörs till stor del av terrasser. Indraget innanför terrasserna är brunputsade fasader i ett våningsplan med ovanför liggande attikavåning. Fasadytorna är indelade med ljusa hörnlisener och pilastrar av sten. Fönstren har tydligt markerade ljusa omfattningar i sten. Operabyggnadens fasad mot Gustav Adolfs torg och Norrström från 2018 (Källa: Kulturmiljöanalys, 2025) Byggnadsgaveln mot Gustav Adolfs torg har en tredelad mittdel med rundbågiga öppningar mitt i fasaden. Sockeln är försedd med framskjuten körportik under vilken de tre huvudentrédörrarna finns. En kraftfull taklist avslutar fasaden uppåt men ovanför taklisten skjuter en attikavåning upp, försedd med tre ovala fönster. Högst upp avslutas fasaden med en krönande balustrad. Innanför takkanterna ligger flacka svartmålade plåttak. Scenhusets fyrkantiga mittdel i Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 27 (76) korsarmsmitten skjuter upp ytterligare en våning ovanför övriga byggnadsdelar och kröns av balustrader försedda med urnor i ytterhörnen. Gavelfasaden mot Kungsträdgården är kraftig indragen från sockeln med en i mitten placerad tempelgavel uppburen av dubbla pilastrar. Den öppna terrassen är sedan 1930-talet påbyggd med paviljonglika byggnadsdelar vilka sedan 1961 täcker tempelgavelns nedre delar. Dessa tillbyggnader har på modernistiskt vis utformats för att kontrastera mot ursprungsbyggnadens arkitektur, både i materialitet och karaktär. Tillbyggnaderna Lagerlunden och Verandan ligger utanför ursprungsbyggnadens fotavtryck och döljer delar av dess sockelvåning. Operabyggnadens fasad mot Kungsträdgården och Jakobs torg. Uteserveringen med tält till höger om Lagerlunden var en tillfällig konstruktion som inte längre finns kvar på platsen. Fotografi från år 2018. (Källa: Kulturmiljöanalys, 2025) Operabyggnadens interiörer Operabyggnaden har genomgått ett flertal förändringar sedan uppförandet och ålder på interiör och kulturhistoriskt värde varierar. Statens fastighetsverk redovisar interiörernas värde i Vårdprogram: Operan AB018 från 2005. Exempel på bevarade interiörer från 1890-talet och decennierna kring sekelskiftet 1900, som har mycket höga kulturhistoriska värden, är huvudentréns vestibul och trapphus, guldfoajén, salongen, kungliga entrén med trapphus, kungliga foajén, Operakällarens matsal och operabaren. Interiörer från 1950- och 60-talens ombyggnad som har mycket höga kulturhistoriska värden, är Operakällarens festvåning, Operakällarens entré och trapphus i anslutning till festvåningen samt Operakällarens bakficka. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 28 (76) Kulturhistoriska aspekter av operabyggnadens användning Kungliga Operans verksamhet och långa kontinuitet på platsen bedöms besitta betydande immateriella kulturhistoriska värden. Kungliga Operan har haft sin hemvist på platsen sedan 1782 och nuvarande operabyggnad är uppförd med syftet att inrymma verksamheten. Operabyggnaden illustrerar genom sin funktion som nationalscen för opera och balett både ett väsentligt skeende och en väsentlig samhällsföreteelse. En betydelsefull aspekt av operabyggnadens värde, som en av de byggnader i slottsomgivningarna som hör samman med funktionen som huvudstad, är användningen som nationalscen för opera och balett. Ur ett bredare kulturarvsperspektiv bedöms de samlade värdena av operabyggnadens materiella värden och operaverksamhetens immateriella värden som synnerligen höga och sinsemellan förstärkande. Operakällaren har i olika omfattning bedrivit verksamhet på platsen sedan 1787. Verksamheten banade väg för den gastronomiska utvecklingen i Sverige under senare delen av 1900-talet. Arkitekturen både i äldre och yngre delar har restaurang- och nöjeshistoriska värden. En viktig del av Operakällarens verksamhet har historiskt varit kopplat till uteserveringar, både i gatuplan och på den tidigare serveringsterrassen. Operabyggnadens fasad mot Norrström och Skeppsbron är en del av stadens front mot vattenrummen. Kungliga slottet till vänster i bild. Jacobs kyrka till höger i bild. (Källa: stadsbyggnadskontoret) Gator och trafik Gatunät och biltrafik Biltrafik är tillåten på alla gator runt operabyggnaden. Genom Kungsträdgården, Jussi Björlings allé norr om Jakobs torg, tillåts endast varutransporter till verksamheterna i parken. Som följd är Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 29 (76) gatan förbi Jakobs torg enkelriktad i västlig riktning, från Kungsträdgården mot Gustav Adolfs torg, för att leda ut dessa transporter. Vid korsningen Karl XII:s torg och Jakobs torg har pollare anlagts, vilket innebär att ytan vid operabyggnadens nordöstra hörn används som vändplats. Marken mellan Karl XII:s torg och operabyggnaden är ofta fylld av parkerade bilar samt taxibilar. Vid huvudentrén mot Gustav Adolfs torg fanns tidigare en allmän parkering som idag anlagts som torgyta med planteringsurnor och sittplatser. Strömgatan är dubbelriktad och används även för uppställning av turistbussar. Under förmiddagarna är Strömgatan mycket trafikerad vilket leder till köer, främst i östlig riktning. Kungliga Operan och Statens fastighetsverk disponerar i dagsläget fem parkeringsplatser mot Strömgatan, vilka kräver särskilt tillstånd. Dessa samnyttjas av Kungliga Operan och Statens fastighetsverk. Fordon som använder platserna korsar en gångbana med backrörelser. Illustrationen redovisar bilflöden för årsmedelvardagsdygn från 2014, 2018 och 2025. Pilar avser färdriktning för enkelriktade gator. (Källa: Tyréns, 2026) Gång- och cykeltrafik Operabyggnaden har ett gynnsamt läge för gång- och cykeltrafik. Gångflöden per vardagsmedeldygn är 4000 för Strömgatan och 4500 för Jakobs torg. Idag finns framkomlighetsproblem för Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 30 (76) gående på Strömgatans norra sida vid inlastning till operabyggnaden. Framkomlighetsproblem kan även uppstå längs Karl XII:s torg när många bilar står parkerade, eller använder gatan för angöring. På den norra sidan av operabyggnaden, mot Jakobs torg, sträcker sig ett regionalt öst-västligt pendlingsstråk för cykel med ett cykelflöde om 3500 per vardagsmedeldygn. Det dubbelriktade stråket är en viktig lokal koppling i city och även på regional nivå mellan Västerort och Lidingö. Runt Gustav Adolfs torg finns cykelfält och på Strömgatan söder om operabyggnaden är cykeltrafiken hänvisad till blandtrafik. Kungliga Operan har gjort en resvaneundersökning som visar att cirka 38 % av de anställda cyklar under sommaren och omkring 15 % under vintern. Besökare till operabyggnaden använder i hög grad andra färdmedel än cykel. Det finns idag 14 cykelparkeringsplatser inom Norrström 2 som främst används av personal. Både anställda och besökare hänvisas generellt till övrig cykelparkering på Jakobs torg och Gustav Adolfs torg. Kollektivtrafik Operabyggnaden har ett bra läge ur kollektivtrafiksynpunkt. Tunnelbanans blå linje har en nedgång ungefär 100 meter från operabyggnaden vid station Kungsträdgården. Cirka 800 meter från planområdet ligger T-centralen med pendeltåg samt tunnelbanans röda och gröna linje. Centralstationen, Cityterminalen och Arlanda Express ligger ungefär 750 meter från operabyggnaden. På Hamngatan, ungefär 300 meter från operabyggnaden, finns hållplats för spårväg city. Flera busslinjer trafikerar närområdet med hållplatser vid bland annat Kungsträdgårdsgatan, Strömgatan och Nybroplan. Vid Strömkajen och Nybrokajen, ungefär 150-400 meter öster om operabyggnaden, går båtar som kopplar ihop Stockholms innerstad med Nacka, Lidingö och Stockholms skärgård. Tillgänglighet Parkering för personer med särskilda behov finns idag norr om Gustav Adolfs torg, mellan Jakobs torg och Regeringsgatan. Färdtjänst kan angöra via rampen vid Kungliga Operans huvudentré. Angöring till Operakällaren för besökare med särskilda behov sker via Karl XII:s torg. Marken runtom byggnaden har generellt en svag lutning som uppfyller gällande tillgänglighetskrav. Markmaterialet varierar Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 31 (76) mellan smågatsten till betongplattor vilket gör att vissa ytor är svåranvända för personer i rullstol. Varutransporter och lastplatser Verksamheterna i operabyggnaden kräver dagliga transporter av personal och material, bland annat dekor, kostymer, teknisk utrustning, livsmedel och avfall. Totalt sker cirka 20 transporter per dag till huvudangöringen vid Strömgatan. Ett flertal mindre leveranser sker per dag till Operakällarens verksamheter vid Jakobs torg och Karl XII:s torg. Transporter med tunga laster angör varumottagning genom att korsa en gångbana med backrörelser. Vid transporter med fordon över 12 meter spärras Strömgatan av under en kort period och flaggvakter används då backrörelser sker in mot inlastningen. Mest frekvent för transporterna är mindre lastbilar och sopbilar. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Nivån på markytan kring operabyggnaden varierar mellan cirka +4 och +7 meter över nollplanet. Markytan lutar från en högre nivå på Gustav Adolfs torg ned mot Kungsträdgården i öster. Bergnivåerna i området varierar mellan cirka +1 och -11 meter över nollplanet. Bergnivån sjunker generellt mot sydväst, mot Gustav Adolfs torg. Inom fastighetens östra del består jorden överst av fyllning på berg. I fastighetens västra del är jordmäktigheten större och fyllning ligger på lösare jordlager på morän på berg. Grunden i operabyggnaden består dels av murar av betong, dels av pelare med överliggande valv i betong, allt nedfört till berg eller fast lagrad friktionsjord. I byggnadens sydvästra del, där berget ligger på större djup är operabyggnaden grundlagd på träpålar slagna till fast botten. På pålarna finns en cirka 1 meter tjock platta av oarmerad betong som bär murar i oarmerad betong. Byggnadens grundläggning är känslig för påverkan både med avseende på grundvattensänkning och markvibrationer. Området har en komplex ledningssituation som berör ett flertal ledningsägare, bland annat Stockholm Vatten och Avfall, Stockholm Exergi, Gasnätet Stockholm, Ellevio, Skanova och Stokab. Det råder platsbrist för ledningar i gatorna i området och paviljongerna mot Strömgatan och Kungsträdgården är uppförda på mark som omfattas av ledningsrätt. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 32 (76) Geoteknisk stabilitet Med nuvarande marknivåer föreligger inga stabilitetsproblem i området. Enligt mätningar utförda mellan juli 1968 och maj 1974 uppmättes en totalsättning mellan 0–3 mm, vilket är i princip en obetydlig rörelse. Hydrologiska förhållanden Översvämningsrisker Marken runt operabyggnaden lutar generellt från nordväst mot sydöst. Skyfallsmodellering för Stockholms stad visar att det idag finns en yta norr om planområdet invid Jakobs torg där det riskerar att samlas vatten vid ett kraftigt skyfall. Operabyggnadens förvaltare uppger att det under de senaste 15- 20 åren inte iakttagits något stående vatten i området. Det vatten som passerar platsen leds via cykelbanan som lutar 3,6 grader i östlig riktning mot Kungsträdgården. Dagvatten Fastigheten Norrström 2 är till största delen bebyggd och övriga delar utgörs av hårdgjorda markytor samt alléträd. Norrmalm 3:26 (Karl XII:s torg) är till större delen grönytor eller grusade gångar, men är även hårdgjord med i huvudsak asfalt och gatsten. Norrmalm 3:43 (bland annat Strömgatan, Jakobsgatan, Gustav Adolfs torg, Jakobs torg) är i huvudsak hårdgjord med asfalt och gatsten. Dagvatten från delar av planområdet leds idag bort i det kombinerade avloppsnätet, tillsammans med avloppsvatten till Henriksdals reningsverk och vidare till Strömmen. Resterande del av dagvattnet leds direkt i ledning till Strömmen. Illustration över avrinningsområden. I rött område leds dagvattnet till Henriksdals reningsverk. I vitt område går dagvattnet direkt till Norrström. (Källa: Stockholm stad) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 33 (76) Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet ingår i Strömmens tillrinningsområde. Strömmen är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas för vattenförekomsten. Den ekologiska statusen är idag otillfredsställande (VISS, 4 december 2025). Enligt miljökvalitetsnormen ska måttlig ekologisk status uppnås till år 2027. Den kemiska statusen är idag ej god (VISS, 4 december 2025). Enligt miljökvalitetsnormerna ska god kemisk ytvattenstatus uppnås med undantag av bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS, bly, antracen och tributyltenn. Faktorer som gör att ekologisk status inte uppnås är att bottenfauna uppvisar otillfredsställande status och växtplankton måttlig status. Bottenfaunan är därmed avgörande för statusbedömningen. Av de särskilda förorenade ämnena så uppnår ej koppar och zink god status i vattenförekomsten. Stockholms stad driver ett strukturerat arbete för att uppnå en god vattenstatus i sjöar och vattendrag så att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Stadens Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus är grundläggande dokument för detta arbete. Dessa konkretiseras i lokala åtgärdsprogram för alla vattenförekomster i Stockholm. De lokala åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Denna detaljplan berörs av lokalt åtgärdsprogram för Strömmen. Koppartak och koppardetaljer utgör idag en mycket liten del av operabyggnadens totala takyta. Koppar återfinns i delar av invändig takavattning av kopparrör, samt koppar och bly i mindre mängder på fasaddetaljer. Vissa av dessa detaljer bedöms ha högt arkitektoniskt bevarandevärde. Grundvattenkvalitet Grundvattnet inom Norrström 2 har provtagits under våren 2019. Provtagningen uppvisade bland annat höga halter av zink och enstaka höga halter av nickel och bly. Resterande metallhalter var låga till måttliga. Halter av petroleumkolväten, PAH-H och PAH- M, översteg svenska petroleuminstitutets riktvärden för grundvatten med avseende på skydd av ytvatten. Kvicksilverhalterna i grundvattnet var mycket låga till måttliga. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 34 (76) Risken för ånginträngning i byggnaden kopplat till uppmätta halter petroleumkolväten och kvicksilver bedöms vara liten baserat på aktuella dataunderlag. Förhöjda halter av metaller och petroleumkolväten i grundvatten har sannolikt sitt ursprung från förorenade fyllnadsmassor. Grundvattenytan är i kontakt med ytvattnet och generellt påverkad av intilliggande Norrström. Hydrogeologiska förhållanden Den naturliga grundvattenbildningen till Brunkebergsåsen från infiltrerad nederbörd är i dagsläget kraftigt påverkad då i princip hela åsen är täckt av väldränerad stadsbebyggelse där yt- och dagvatten tas omhand i dagvattensystemet. Grundvattennivåerna i det aktuella åspartiet styrs främst av vattennivån i Saltsjön och korrelerar starkt med dess nivåvariationer. Då Saltsjön är reglerad i nivå (Slussen) samt påverkas av hög- och lågtryck varierar grundvattnets spridning till recipient över året. Under januari och februari 2025 var nivåerna i Saltsjön låga och utströmningen av grundvatten till recipienten var mycket stor vilket gav en påverkan på grundvattennivåerna långt in på land. Det finns en grusås under marken vid operabyggnaden som håller mycket vatten och bedömningen är att det sker en större utströmning av grundvatten till Saltsjön än tvärt om. Dimensionerande högsta vattennivå för Saltsjön år 2120 är +1,8 meter över nollplanet med 500 års återkomsttid. Då grundvattennivåerna inom fastigheten uppvisar stark korrelation med ytvattennivåerna i Saltsjön blir dess ytvattennivåer dimensionerande för permanentskedet, vilket innebär att samma nivå förväntas föreligga avseende grundvattnet i området under och omkring operabyggnaden. Länsstyrelsen rekommenderar att ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs Stockholms läns Östersjökust ska placeras ovanför nivån +2,7 meter. I Stockholms översiktsplan motiverar staden att lägsta vattenstånd för översvämningsskydd för sammanhållen bebyggelse och samhällsviktiga funktioner vid Östersjön ska läggas på nivå +2,25 meter. Operabyggnaden är delvis grundlagd med träpålegrundläggning som är mycket känslig för grundvattenpåverkan då den till stor del är utförd i trä, där det kan uppkomma rötskador vid kontakt med luft vid låga grundvattennivåer. Beräknad nettohöjning av Östersjöns nivå i Stockholms län är 0,4 meter till seklets slut. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 35 (76) Störningar och risker Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält inom fastigheten finns idag på operabyggnadens tak i samband med mobilmaster samt i befintliga ställverk. Strålning från befintliga mobilmaster utgör i vissa fall risk vid arbete på tak, vilket fastighetsägaren beaktar idag. Risk för strålning från befintliga ställverk är omhändertaget i konstruktionen genom plåtbeklädd innervägg. Förorenad mark Förekomst av föroreningar i jord och grundvatten har utretts för planarbetet. Provtagning av jord är utförd på hårdgjord mark vid Gustav Adolfs torg och i östra delarna av Norrström 2. Markundersökningen visar att jordmassorna främst är förorenade av kvicksilver, bly och PAH i halter som överstiger riktvärdena för känslig markanvändning (KM), och delvis även storstadsspecifika riktvärden för kvicksilver och PAH-M. Höga halter över nivå för mindre känslig markanvändning (MKM) påträffades på 3–4 meters djup. Pågående markanvändning på undersökningsområdet är gator, vägar och torg och består av hårdgjorda asfalterade ytor. Människor exponeras därför inte för identifierade föroreningar och därmed bedöms inte föroreningarna utgöra någon hälsorisk. Inte heller screeninganalys av flyktiga ämnen indikerade halter förenade med hälsorisker avseende ångor i byggnad. Då jordprover inledningsvis endast uttagits i undersökningspunkter utanför operabyggnaden och analyserats stickprovmässigt, kan det inte uteslutas att ytterligare föroreningar förekommer inom fastigheten. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 36 (76) Planförslag Planförslagets utgångspunkter Planförslaget värnar Kungliga Operans och Operakällarens långa kontinuitet på platsen samt byggnadens funktionella ändamålsenlighet för verksamheterna. Operaverksamheten är av central betydelse för byggnadens kulturvärden, och detaljplanen syftar till att säkerställa att Kungliga Operans verksamhet kan bibehållas och utvecklas inom fastigheten. Planförslaget är utformat för att prioritera läsbarheten av historiska lager för att minimera påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden. De exteriört synliga förändringarna koncentreras till byggnadens östra delar för att värna både de höga värdena i den västra delen av byggnaden och relationen till miljön kring Gustav Adolfs torg och Norrbro. Illustration av operabyggnaden med föreslagen påbyggnad (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Planförslagets huvuddrag Planförslaget innebär i huvudsak att en ny påbyggnad möjliggörs på den lägre terrassbyggnaden mot Kungsträdgården. Påbyggnaden ska bland annat innehålla en ny scen som även fungerar som orkesterrepetitionssal, tre balettrepetitionssalar och personalmatsal. Scenen nås enligt förslaget via en ny entré mot Jakobs torg. För att genomföra planförslaget krävs rivning av byggnadsdelar från 1960-talet samt delar av ursprungsbyggnaden från 1898. Påbyggnadens bruttoarea är cirka 2500 kvadratmeter vilket innebär en ökning av byggnadens totala bruttoarea med cirka 1000 kvadratmeter. Skillnaden förklaras av att delar av befintliga volymer rivs för att ge plats åt påbyggnaden. Planförslaget innebär en reglering av fastighetsgränsen mot Kungsträdgården vilket medför att parkmarken utökas. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 37 (76) Illustration som visar de rumsfunktioner som påbyggnaden innehåller. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Illustrationsplan där föreslagen ny bebyggelsevolym markeras med röd linje (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 38 (76) Användning Byggnaden uppfördes anpassad till Kungliga Operans och Operakällarens verksamheter, men de tekniska systemen är föråldrade och byggnaden uppfyller inte dagens krav på arbetsmiljö, tillgänglighet och den specifika konstnärliga verksamheten. Detaljplanen syftar till att möjliggöra att Kungliga Operans verksamhet kvarstår och utvecklas inom fastigheten genom att långsiktigt värna de kulturvärden som är relaterade till platsen och byggnaden. Användningen bedöms som en väsentlig aspekt av byggnadens kulturvärden, varför kvartersmarken regleras med en användning som är anpassad till byggnadens kulturvärden (R1 Scenkonst). Servering och andra verksamheter som kompletterar huvudanvändningen ryms också i användningen. Påbyggnaden ger utöver nya lokalytor möjlighet till omdisponering av befintliga lokaler när nuvarande repetitionssalar ersätts av nya. Restauranger tillåts i befintliga lägen och är i huvudsak lokaliserade till byggnadens östra del mot Kungsträdgården (C1 Restaurang). Planritning som visar nya scenen (scen 2, röd linje). Den tidigare personalmatsalen Futten blir ny foajé till scenen (blå yta i anslutning till scen 2) och Festvåningen (i grönt) bibehålls som en del av Operakällaren. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 39 (76) Längdsektion genom operabyggnaden, röd linje markerar den nya scenen. Ovan scenen placeras en ny balettsal. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Bebyggelse Arkitektonisk idé Operabyggnadens sida mot Kungsträdgården är idag uppbyggd av flera historiska lager med varierande arkitektoniska uttryck som berättar om byggnadens ursprung från 1898 och de tillbyggnader som tillkom under 1960- och 70-talet. Dessa tillbyggnader har på modernistiskt vis utformats för att kontrastera mot ursprungsbyggnadens arkitektur, både i materialitet och karaktär. Planförslaget är utformat för att minimera påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden, genom att hålla rivningarna till ett minimum med den tillkommande volymen, och prioriterar läsbarheten av befintliga historiska lager. När operaverksamheten nu har behov av utökade lokaler finns fördelar med att dessa, liksom tidigare tillägg, placeras mot öster för att bevara de i huvudsak opåverkade fasaderna mot Gustav Adolfs torg. Genom påbyggnaden tillförs en ny årsring som berättar om Kungliga Operans utveckling idag. Byggnadens historiska lager med skilda arkitektoniska uttryck tydliggör tidernas skiftande ideal och kan ge läsbarhet för behov som verksamheterna haft sedan byggnadens uppförande. Påbyggnaden relaterar till den ursprungliga byggnadens struktur. Scentornet uppfattas fortsatt som byggnadens hjärta och överordnar sig övriga volymer i höjd. Påbyggnadens volymkomposition är en lekfull tolkning av ursprungsbyggnadens volymhierarki och ger byggnaden ett inverterat avslut mot öster. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 40 (76) Påbyggnadens fasader gestaltas i relation till ursprungsbyggnadens fasader genom en samtida tolkning av dess indelning, rytm och ornamentik. Fasadutformningen tar fasta på befintliga horisontella och vertikala accenter vilket kan bidra till att knyta samman de olika årsringarna. Formspråket avviker från 1890-talsbyggnadens eklekticism genom en hög grad av abstraktion. Betoningen på det vertikala uttrycket ämnar ge påbyggnaden en lätthet samtidigt som materialens tyngd och solida karaktär förankrar det nya med ursprungsbyggnaden. Påbyggnaden ska signalera opera både i sin utformning och genom generösa fönsterytor där verksamheten synliggörs mot staden. Visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden sett från Kungsträdgården. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Förlängning av korsarmen Föreslagen påbyggnad utformas med utgångspunkt till ursprungsbyggnadens volymsuppbyggnad. Scentornets överordnade höjd bevaras. Den östra korsarmen och tillhörande sidoflyglar förlängs mot Kungsträdgården med nya volymer som relaterar till ursprungsbyggnaden i höjd. Korsarmen får ett något tillbakadraget läge mot Kungsträdgården och omges av två lägre volymer som i höjd relaterar till ursprungsbyggnadens sidoflyglar men som i placering och utbredning tar större plats. Mellan korsarmsgaveln och Lagerlunden återskapas en terrass då Rotundan rivs. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 41 (76) Volymen regleras på plankartan med egenskapsgränser samt höjdbestämmelser för byggnadshöjd och nockhöjd. Ursprungsbyggnadens två skorstenar (idag del av den östra korsarmens avslutning mot Kungsträdgården) föreslås återbrukas och förutsätts inte påverka beräkningen av angivna höjdbegränsningar. Planillustration som visar påbyggnadens relation till ursprungsbyggnaden och hur sidoflyglar och korsarm förlängs med de föreslagna nya volymerna. Ursprungsbyggnaden markeras med svart linje och påbyggnaden med röd linje (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Fasadgestaltning Utgångspunkten för fasadgestaltningen är att påbyggnaden ska vara ett tillskott av hög konstnärlig och arkitektonisk kvalitet som relaterar till ursprungsbyggnaden från 1898. Förslaget tar bland annat fasta på principerna om bärande och burna element i det befintliga genom ett ramverk av vertikaler och horisontaler som binder samman det gamla och det nya. Ursprungsbyggnadens huvudsakliga horisontaler utgörs av sockeln och gesimsbandet, men även andra sekundära horisontella markeringar bör överföras och tolkas i påbyggnaden. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 42 (76) Fasadelevation mot Kungsträdgården med föreslagen påbyggnad. Fasadelevation mot Gustav Adolfs torg. Fasadelevation mot Strömgatan med föreslagen påbyggnad. Fasadelevation mot Jakobsgatan med föreslagen påbyggnad. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Påbyggnadsfasadernas proportioner och rytm utgår från den ursprungliga operabyggnaden och regleras med utformningsbestämmelsen: (f1) Fasad ovan ursprunglig sockelvåning ska vara utformad med horisontella och vertikala markeringar Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 43 (76) som visuellt förlänger ursprungsbyggnadens uppbyggnad och indelning. Fasaden ska relatera till ursprungsbyggnadens uppbyggnad både vertikalt och horisontellt (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Den ursprungliga byggnadens fasad karaktäriseras av ornamentering, rytm, relief, djup och skuggspel med hög detaljeringsgrad. Påbyggnaden anknyter till den befintliga byggnaden men utgör ett tydligt samtida tillägg. Ornamentiken omtolkas och abstraheras men detaljeringsgraden och utförandet ska vara i paritet med ursprungsbyggnaden. Fasadgestaltningens detaljeringsgrad regleras på plankartan med utformningsbestämmelsen: (f2) Fasaden ska utformas med djupskapande dekorelement som en abstraktion av ursprungsbyggnadens reliefverkan. Fasadelevationer av befintlig fasad på sidoflygel och korsarm och ny fasad på sidoflygel. Påbyggnadens ramverk och dekorelement relaterar till indelning och rytm i ursprungsbyggnadens fasad. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 44 (76) Illustration som visar reliefverkan i ursprungsbyggnaden och i föreslagen påbyggnad. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Den ursprungliga fasaden är uppbyggd av putsfält i rödbrun kulör som omges av lisener, pilastrar och lister i kalksten och sandsten. Även fönsteromfattningar och ornament är utförda i kalksten och sandsten. Fönster har en grön kulör. Bestämmelser införs på plankartan som syftar till att påbyggnadens material och kulör ska anpassas till befintliga material och kulörer. Detta för att visa hänsyn till byggnadens och omgivningens kulturvärden. (f3) Fasaderna ovan ursprunglig sockelvåning ska utföras i sten eller puts med en kulör och materialbehandling anpassad till befintlig byggnad. I disponeringen av programfunktionerna läggs stor vikt på att placera publika och konstnärliga funktioner, som de nya balettsalarna och den nya scenen med tillhörande foajéyta, mot fasaden. Påbyggnaden ska signalera opera både i sin utformning och genom en uppglasad fasad där verksamheten synliggörs mot staden. De tillkommande volymernas fasadutformning differentieras både kopplat till ursprungsbyggnadens gestaltning och till det funktionella innehållet, till exempel har den nya scenen mindre behov av dagsljus än de nya balettsalarna. Differentieringen bidrar också till en visuell uppdelning av volymerna och en gestaltningsmässig förbindelse mellan den befintliga och den nya, förlängda korsarmen. Sockelvåningen Mot Jakobs torg möjliggörs mindre fasadändringar i sockeln för att tillskapa en entré till den nya scenen. Två skyltfönster kan nyttjas för att undvika alltför omfattande ändring av Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 45 (76) sockelvåningen. Den nya entrén kan bidra till mervärden i stadsrummet genom en inbjudande utformning. Den arkitektoniska avsikten är att tillföra en framträdande och värdig ny entré som respekterar byggnadens sockel och inte konkurrerar i storlek med huvudentrén mot Gustav Adolfs torg. De nya dörrsektionerna föreslås utformas med en hög grad av öppenhet för att signalera entrén och ge en visuell koppling till den nya scenens foajé, som föreslås placeras en våning ovanför entrén i den nuvarande personalmatsalen Futten. Illustration av ny entrésituation mot Jakobs torg där de två mittersta modulerna i bild görs om och där våningen ovanför blir ny foajé. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Byggnadens sockelvåning utformades ursprungligen som ett podium för ovanliggande volymer. Idag är sockelvåningen mot Kungsträdgården och Strömgatan delvis dold av tillbyggnader från 1960- och 70-talet vilket minskat sockelns sammanbindande funktion och döljer sockelns distinkta rundade parti mot Kungsträdgården. Lagerlunden kommer behöva rivas, dels på grund av teknisk livslängd, dels på grund av byggtekniska skäl under kommande genomförandeskede. Samrådsförslaget möjliggör en rekonstruktion av Lagerlunden som uppfyller dagens krav på energi och konstruktion. Det utreds om delar av bärande konstruktionen i den befintliga paviljongen kan återbrukas, men huvudsakligen kommer nya material att användas exteriört. Planförslaget möjliggör även att Lagerlunden inte nyuppförs och att det ursprungliga rundade sockelpartiet då friläggs. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 46 (76) Rendering som visar planförslaget sett från Jussi Björlings allé. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Återbruk av byggnadsdelar För att ge plats åt den föreslagna påbyggnaden är det nödvändigt att demontera den ursprungliga tempelgaveln. Gaveln kan inte återplaceras i sin helhet i operabyggnaden på grund av sin storlek, men det utreds om den kan återanvändas i delar. Både naturstenen som material och dekorhuggna delar kan ges ny placering exteriört eller interiört. Möjligheten till återbruk är beroende av skicket på den sten som ska återbrukas. Erfarenheter från restaureringen av övriga fasader visar att stenens kvalitet kan ha påverkats negativt av väder och vind. Ett återbruk av dekorhuggna delar kan bidra till en ökad detaljeringsgrad och en lekfullhet i fasadgestaltningen samt ge påbyggnaden en historisk förankring. Detaljplanen är utformad för att möjliggöra både exteriört eller interiört återbruk. Ritning av tempelgavelns olika delar som utreds för återbruk. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 47 (76) Exempel på exteriört återbruk av dekorhuggna delar från tempelgaveln (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) De två skorstenarna som idag flankerar tempelgaveln kommer behöva demonteras och rekonstrueras. Dessa återplaceras på befintlig plats i samband med påbyggnationen. Målet är att återbruka så mycket av skorstenarnas ursprungsmaterial som möjligt. Även Lagerlunden kommer behöva demonteras i samband med genomförandeskedet. Planförslaget möjliggör en rekonstruktion av paviljongen i enlighet med ursprungligt utförande. Det ska utredas kring möjligheten till återbruk av delar av stomme och fasaddetaljer men stora delar av fasaderna kommer behöva nytillverkas utifrån befintliga dimensioner och detaljutförande. Illustration som redogör för förändringar i exteriör och stomme. Påbyggnaden visas i rött. Blå markering avser byggnadsdelar som behöver demonteras och återskapas med återbrukade eller nya material. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026 Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 48 (76) Tak Byggnadens tak beläggs med plåt i mörk kulör, som en anpassning till befintlig byggnads svarta plåttak. Byggnaden har behov av ett flertal tekniska installationer på taket. Det är av stor vikt att dessa placeras med beaktande av både byggnadens och områdets kulturvärden. Större och volymbildande installationer ska placeras för att minimera visuell påverkan från Kungsträdgården, Gustav Adolfs torg, Jakobs torg, Strömbron samt Norrbro. Takmaterial och kulör samt takinstallationer regleras med en generell utformningsbestämmelse på plankartan: Tak ska utföras i plåt i mörk kulör anpassad till befintlig byggnad. Tekniska installationer såsom ventilationsdon och takhuvar ska utföras i plåt i samma kulör som tak. Omfattning och placering av takinstallationer ska göras med hänsyn till byggnadens och områdets kulturvärden. Skydd av kulturvärden Planförslaget innebär att ursprungsbyggnaden från 1890-talet i huvudsak bevaras och skyddas samt att delar av de mer sentida tilläggen och ändringarna kan bibehållas. Utöver vad som framgår av skyddsbestämmelser kopplade till det statliga byggnadsminnet säkerställs det långsiktiga bevarandet av operabyggnaden i planförslaget genom bestämmelser om skydd av kulturvärden (q), rivningsförbud (r) och varsamhet (k). Det långsiktiga bevarandet av operabyggnadens kulturhistoriska värden är nära relaterat till byggnadens användning, eftersom byggnaden är specialanpassad för Kungliga Operans verksamhet. Möjligheten att bibehålla operabyggnadens funktion säkerställs ur formellt hänseende med användningsbestämmelsen (R1), men det långsiktiga bibehållandet av nationalscenen i operabyggnaden förutsätter att verksamheten ges möjlighet till en rimlig anpassning av byggnaden till nutida önskemål och krav, bland annat med avseende på teknisk standard och arbetsmiljö samt för att ge goda förutsättningar att tillgodose nutida och framtida konstnärliga behov. Rivningsförbud Rivningsförbud införs för ursprungliga delar av byggnaden från 1898 som inte föreslås rivas med hänsyn till påbyggnadsförslaget. Bestämmelsen ska inte förhindra nödvändig renovering av bevarade delar. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 49 (76) (r1) Byggnaden får inte rivas. Ingrepp i stomme får göras om det inte påverkar byggnadens kulturvärden väsentligt. (r2) Byggnadens ursprungliga sockelvåning med tillhörande trapplopp får ej rivas. Ingrepp i stomme får göras om det inte påverkar byggnadens kulturvärden väsentligt. Rivningar Förslaget innebär att rivning av befintliga volymer ovan sockelvåningen och öster om den nordsydliga korsarmen möjliggörs. Rivningarna motiveras med att det behövs för att ge plats åt en större påbyggnad som kan rymma Kungliga Operans behov. Rivningarna omfattar delar av den östra korsarmen, inklusive den karaktärsskapande tempelgaveln på östfasaden. Tempelgavelns dekorhuggna delar föreslås återbrukas i påbyggnaden. Illustration som redogör för förändringar i exteriör och stomme. Delar som rivs och ersätts av påbyggnaden (gul kulör), delar som rivs och återmonteras med återbrukade eller nya material (blå kulör) samt delar som rivs med avsikt att återbrukas på annan plats i byggnaden (grön kulör). Gråmarkerade takytor avser en förändrad takvinkel för att möta påbyggnadens tak samt av tekniska skäl. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Rivningarna omfattar också delar av 1900-talets tillbyggnader, däribland Rotundan och centrala delar av Festvåningen och Futten. Operabyggnaden står inför en omfattande renovering invändigt vilket förutsätter invändiga rivningar och andra förändringar. Ingrepp i stomme möjliggörs i planförslaget om det inte påverkar byggnadens kulturvärden väsentligt. Exempel på rivningar i stomme är rivning av golv för sänkning av golvnivå samt nya Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 50 (76) öppningar i väggar, bland annat i samband med ändrad planlösning. Skydd av exteriörer Kulturvärden i bevarade delar ska ges ett långsiktigt skydd och det ska säkerställas att värdena inte minskar efter underhåll. Det regleras på plankartan genom generella varsamhetsbestämmelser. Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturhistoriska värden. Underhållet får inte medföra att byggnadens kulturhistoriska värden minskar. Färgsättning av ursprungliga fasaddelar ska anpassas till byggnadens och områdets kulturvärden. Ursprungliga delar mot Gustav Adolfs torg, Jakobs torg och Strömgatan Operabyggnadens fasad mot Gustav Adolfs torg relaterar i såväl utformning som materialval till den omgivande bebyggelsen, i synnerhet Arvfurstens palats och västra och södra portalerna på Kungliga slottet. Kulturvärden för dessa ursprungliga byggnadsdelar skyddas genom skyddsbestämmelser: (q1) Byggnadens volym ska bevaras. (q2) Byggnadens exteriör ska bevaras med avseende på fasad- och takutformning, dekorationselement, material och materialbehandling samt detaljeringsnivå. Entréportiken mot Gustav Adolfs torg har höga kulturvärden med sin öppna karaktär. Den visar på sambandet mellan operabyggnadens mittparti och den rusticerade bottenvåningen hos Arvfurstens palats. Entréportiken visar även dess historiska användning som väderskyddad entré för ekipage, en användning som alltjämt är i bruk för färdtjänst och taxibilar för personer med särskilda behov. Även operabyggnadens öppna terrasser har höga kulturvärden. För att bevara operabyggnadens karaktär med öppna terrasser samt entréportikens historiska utformning finns en skyddsbestämmelse att dessa inte får glasas in: (q3) Entréportiker och terrasser ska bibehållas öppna och får ej glasas in. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 51 (76) Sockelvåningen Sockelvåningens ursprungliga utseende i den östra delen av operabyggnaden skyddas med skyddsbestämmelser på plankartan. (q4) Den ursprungliga sockelvåningens exteriör ska bevaras med avseende på volym, fasadgestaltning, dekorationselement, material och materialbehandling samt detaljeringsnivå. Undantag gäller enligt bestämmelse k1 och k2. Mot Jakobs torg i norr och mot Kungsträdgården i öster finns behov av ombyggnation av sockelvåningen kopplat till planförslaget och där möjliggörs förändringar med varsamhetsbestämmelser. Vid den nya entrén mot Jakobs torg möjliggörs för en ändring av entrépartier samt en ny baldakin ovan entrén. Åtgärden möjliggörs genom varsamhetsbestämmelsen: (k1) Nya entrépartier samt ny baldakin mot Jakobs torg enligt illustration 1. Entrépartier ska utformas uppglasade med nätta stålprofiler och transparent glas. Baldakin ska utformas som en tolkning av befintlig baldakin ovan Kungliga entrén och får kraga ut max 1,6 meter från fasadliv. Visualisering av entré för den nya scenen mot Jakobs torg. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 52 (76) Mot Kungsträdgården behöver entrépartier från 1960-talet rivas för att ge plats åt nya entrépartier för påbyggnaden. (k2) Nya entrépartier vid trapplopp mot Kungsträdgården enligt illustration 2 ska utformas uppglasade med nätta stålprofiler och transparent glas. Visualisering av påbyggnadens möte med trapplopp i sockeln. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Delar av Festvåningen och Futten kan bevaras med planförslaget. Fasader som sparas ska vid ändringar hanteras varsamt med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Detta regleras genom varsamhetsbestämmelser på plankartan: (k3) Festvåningens och Futtens fasader ska bibehållas till sin utformning. Lagerlunden och Verandan ska bibehållas till sin utformning. Det är möjligt att riva och återuppbygga rekonstruktioner av paviljongerna då Riksantikvarieämbetet (RAÄ) bedömer att det kulturhistoriska värdet inte är kopplat till materialets autenticitet utan till paviljongernas fasaduttryck. Om paviljongerna rivs utan att en rekonstruktion uppförs ska sockeln lagas och rekonstrueras motsvarande ursprungligt utseende både avseende eventuella lagningar av stenfasaden samt med nya fönster och fönsterdörrar. Beroende på åtgärd gäller varsamhetsbestämmelser på plankartan: (k4) Paviljongerna Lagerlunden och Verandan ska bibehållas till sin utformning. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 53 (76) (k5) Om fasad friläggs ska den lagas och rekonstrueras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturhistoriska värden. Nya fönster- och fönsterdörrar ska i huvudsak utformas lika ursprungliga med avseende på indelning, detaljutformning, material och materialbehandling. Utökad lovplikt Utökad lovplikt införs för fasta installationer på fasad och kvartersmark. Skyddet av exteriörerna och den utökade lovplikten motiveras av byggnadens höga kulturmiljövärden både från ett objektsperspektiv och som del av miljön kring Gustav Adolfs torg, Norrbro, Norrström, Kungsträdgården och Jakobs torg. Den utökade lovplikten innebär i sig inget förbud. Vid lovgivning bör byggnadens kulturvärden som helhet beaktas. Lovplikten regleras med en administrativ bestämmelse på plankartan: Bygglov krävs för uppförande av markiser, jalusier och fasta avgränsningar såsom staket och plank. Skydd av interiörer Värdefulla rum och ytskikt Ett flertal åtgärder kommer att utföras i kulturhistoriskt värdefulla interiörer och rum. Byggnadens interiör omfattas av skyddsbestämmelser enligt det statliga byggnadsminnet. Eftersom interiörerna inte påverkar omgivande stadsrum införs inga skyddsbestämmelser på plankartan kopplat till interiör. Förstärkning och ombyggnation av befintlig konstruktion Stomingrepp och rivningar planeras i delar av byggnaden. Omfattningen varierar från mindre håltagningar i väggar och bjälklag för installationer till större öppningar för ändrad planlösning och större schakt för hissar och installationer. Dessa ändringar möjliggörs i planförslaget om det inte väsentligt påverkar byggnadens kulturvärden. Placeringen av påbyggnaden är fördelaktig utifrån byggnadens grundläggningsförhållanden. För att tillskapa de nya volymerna i påbyggnadsdelen krävs rivning av hela väggar, bjälklag och tak. Ny planlösning och nya nivåer på bjälklag kräver ombyggnad och förstärkning av befintlig stomme. På vissa delar renoveras befintliga golv och bjälklag och andra ytor behöver nya golv och bjälklagskonstruktioner. För nya hiss- och installationsschakt krävs det en ny stomme eller avväxlingar mot befintlig stomme. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 54 (76) Stommen utformas så att nya väggar, pelare och stabiliserande element i minsta möjliga mån påverkar underliggande delar som har särskilt höga kulturhistoriska värden. För att åstadkomma detta så kommer vissa av påbyggnadens pelare placeras bredvid befintlig stomme med lägre kulturhistoriska värden och gå ner till ny grundläggning i plan 1. Samtliga åtgärder behöver utföras med särskild hänsyn till byggnadens kulturvärden. Interiör vy från Festvåningen som visar påbyggnadens möte med befintlig byggnadsdel. För påbyggnaden krävs förstärkning av yttervägg samt tillkommande pelare i rummet. (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Operabyggnadens närmiljö Kvartersmark Operabyggnadens omgivning har skilda karaktärer och kvartersmarken ansluter till dessa med inspiration från det sena 1800-talets landskap. Marken beläggs med gatsten av granit. Materialet är följsamt mot topografin och förenligt med platsens kulturvärden. En sammanhållen markbeläggning föreslås runt operabyggnaden som regleras med den generella utformningsbestämmelsen: Hårdgjord markbeläggning inom kvartersmark ska utgöras av natursten. Föreslagen karaktär i det nya, från markmaterial till utrustning, är tidlöst med utgångspunkt i den gedigna stadsrumskaraktär som finns runt operabyggnaden. Nya tillägg ska vara tydliga utan att dominera helheten. Vid den nya entrén mot Jakobs torg föreslås en enkel trapplösning som tar upp markens lutning. Entréplatsen föreslås markeras med en rad granitklot som även utgör en avgränsning mot cykelbanan. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 55 (76) Ytorna runt operabyggnadens östra och södra del är idag starkt dominerad av parkerade bilar vilket gör att dessa stadsrums dignitet minskar. I planförslaget regleras möjligheten till parkering bort på huvuddelen av kvartersmarken. Möjligheten till biltrafik och parkering längs Karl XII:s torg begränsas genom att delar av den tidigare kvartersmarken planläggs som allmän plats. Operabyggnaden har en lång historia med uteserveringar och terrasser som historiskt och idag bidrar till att levandegöra stadsrummen. Uteserveringar ska upplevas som en naturlig del av utomhusmiljön med bibehållen visuell kontakt mot omgivningen. Uteserveringarna ska ha en ordnad utbredning med nedtonade avgränsningar med respekt för den kulturhistoriska miljön. Kvartersmarken regleras med prick, ringprick och ringkryss. Skillnaderna mellan dessa regleringar handlar i huvudsak om huruvida marken är underbyggd eller ej samt vad som får uppföras ovan mark. Parkering medges enbart inom markerat område. Fasta konstruktioner såsom pergola, trädäck eller markisställning medges ej. Avgränsningar för uteserveringar ska anpassas till byggnadens och områdets kulturvärden. Kvartersmarken som idag är bebyggd med tillbyggnaderna Lagerlunden och Verandan regleras med ringkryss vilket i detta fall innebär att dessa byggnadsdelar får bibehållas eller rekonstrueras. Allmän plats Planförslaget innebär en justering av fastighetsgränsen runtom operabyggnaden. Mot Kungsträdgården utökas allmän platsmark med användningsbestämmelsen (PARK) vilket ger staden rådighet över samtliga alléträd, markens förvaltning och hantering av felparkeringar. Mot operabyggnadens övriga sidor föreslås en reglering av fastighetsgränsen. Delar av befintlig byggnad är idag placerad inom allmän platsmark och det finns behov av kvartersmark bland annat vid den nya entrén. Detaljplanen reglerar att delar av kvartersmarken mot Jakobs torg blir allmän plats (GATA) vilket säkerställer allmänhetens tillgång samt stadens möjlighet till skötsel och underhåll. Strandskydd Större delen av planområdet är beläget närmare än 100 meter från strandlinjen och strandskyddet bedöms återinträda i planområdet Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 56 (76) i samband med planläggningen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att särskilda skäl enligt 7 kap. 18c-d miljöbalken föreligger och att strandskyddet ska upphävas med följande motivering: • I de delar som omfattar kvartersmark inom Norrström 2 och gatumark bedöms området redan ha tagits i anspråk på ett sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften. • I de delar som inte omfattas av detaljplan vid Gustav Adolfs torg och nuvarande specialområde (park) i Kungsträdgården bedöms planområdet genom väg och annan exploatering vara väl avskilt från området närmast strandlinjen. Gator och trafik Verksamheternas behov Den nya salongen föreslås rymma ett besöksantal om cirka 250 personer. Antalet besökare till Kungliga Operan beräknas öka med cirka 25 000 personer per år när scenverksamheten utökas. Det totala antalet besökare till Operan blir ungefär 325 000 per år, vilket motsvarar en ökning med 8 procent. Operakällaren förväntas ha motsvarande verksamhet som idag. Personalantalet för Kungliga Operan beräknas till cirka 500 personer och för Operakällaren till 250 personer, vilket motsvarar dagens situation. Transporter Helhetsbehovet av transporter för Kungliga Operan och Operakällaren bedöms inte förändras av planförslaget. Kungliga Operans dekortransporter förväntas öka då scenverksamheten utökas med den nya scenen. De förbättrade repetitionsmöjligheterna medför emellertid ett minskat transportbehov för personer och instrument till externa lokaler. Huvudangöring för varutransporter bibehålls vid Strömgatan där leveranser om möjligt genomförs med dragvagn. Statens fastighetsverk utreder tillsammans med verksamheterna i operabyggnaden möjligheten att i större utsträckning nyttja dragvagnar och tidsstyrda transporter. Transporter som inte kan transporteras med dragvagn, exempelvis dekorpallar och andra tyngre gods, kommer fortsättningsvis att genomföras med backrörelser. För att underlätta transporter med dragvagnar bör markbeläggning ses över på gångbanan intill inlastningen på Strömgatan. Nuvarande lastplats vid Karl XII:s torg tas bort. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 57 (76) Avfallshantering Avfallshantering till och från fastigheten förutsätts liksom idag ske på Strömgatan. Totalt sker sex transporter av avfall per dag för Operakällarens och Kungliga Operans verksamheter. Utöver transport av avfall planeras för tömning av fastighetens tre fett- och matavskiljare en gång i månaden, alla tre tömningar sker samma dag. Parkering för bil och cykel Verksamheten har idag fem parkeringsplatser vid Strömgatan. Behovet av parkeringsplatser för verksamheten bedöms till tre och därav minskas antalet platser vid Strömgatan till tre i förslaget. Parkeringens placering regleras på plankartan då anläggning av parkeringsplatser generellt inte tillåts inom kvartersmark. Vid ett framtida ökat behov av bilparkeringsplatser hänvisas till gatuparkering eller parkeringsköp i närliggande parkeringshus. Efter ombyggnationen bedöms behovet av cykelparkering för operabyggnadens personal vara cirka 150 platser och för besökare cirka 360 platser. Generellt är möjligheten att tillskapa cykelparkering inom kvartersmark eller inuti operabyggnaden mycket begränsad. I dagsläget finns 14 platser utmed byggnadens fasad mot Strömgatan och det utreds om ytterligare 15 platser kan tillskapas inom kvartersmark mot Kungsträdgården. Avsteg från att uppnå uträknat cykelparkeringsbehov motiveras med planområdets goda kollektivtrafikläge, den begränsade ytan kvartersmark samt av byggnadens och områdets höga kulturvärden. Kollektivtrafik Operabyggnadens fördelaktiga kollektivtrafikläge bedöms förstärkas efter genomförandet av utbyggnaden av tunnelbanans blå linje, vilket gör att andelen besökande och arbetande som reser med kollektivtrafik har förutsättningar att öka. Tillgänglighet Inom operabyggnadens fastighet är utrymmet begränsat vilket innebär att stadens mark behöver nyttjas för parkeringsplatser reserverade för rörelsehindrade (RHP). Tre RHP föreslås placeras på Jakobsgatan, längs norra sidan av Gustav Adolfs torg, i nära anslutning till Kungliga Operans huvudentré samt den nya publika entrén mot Jakobs torg. Avståndet från platserna till huvudentrén på byggnadens västra sida är cirka 100 meter, och Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 58 (76) till den nya publika entrén norr om byggnaden cirka 150 meter. Det innebär därmed avsteg från gängse 25 meters gångavstånd till entré. Som komplement till parkeringsplatserna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga föreslås angöringszoner. Därifrån kan entréer nås på ett hinderfritt sätt över en jämn och slät beläggning. Angöringszonerna erbjuder inte möjlighet till parkering. Utöver de nya förslagen kvarstår angöringsmöjligheter på befintliga lastplatser längs Strömgatan och Jakobsgatan, samt via ramperna till Operans huvudentré intill västra fasaden. Illustrationen visar möjliga angöringsplatser för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (rödmarkerade områden). Möjliga angöringszoner föranleder inga ändringar jämfört med nuvarande situation, parkering planeras ej på dessa platser. (Källa: Tyréns, 2026) Teknisk försörjning Ledningar och energiförsörjning (el, tele, vatten, spillvatten, fjärrvärme, gas, solceller mm) Teknisk försörjning finns idag ansluten till fastigheten. Nya anslutningar sker enligt förslag till befintliga ledningar. Befintlig energitillförsel med fjärrvärme, fjärrkyla och el planeras bibehållas och effektiviseras. Befintlig energitillförsel av stadsgas till verksamheten, bland annat till Operakällarens kök, planeras ersättas med motsvarande mängd el. Inför detaljplanens granskning ska det utredas om solceller på tak är möjligt med hänsyn till byggnadens kulturvärden. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 59 (76) Områdets komplexa ledningssituation berör ett flertal ledningsägare, bland annat Stockholm Vatten och Avfall, Stockholm Exergi, Gasnätet Stockholm, Ellevio, Skanova och Stokab. Behov och möjligheter till ledningsomläggningar behöver utredas i det fortsatta planarbetet. En förutsättning för projektet är att nödvändiga ledningsomläggningar är möjliga att genomföra med hänsyn till konsekvenser för bland annat upplevelsevärden och trafiksituation på omkringliggande allmän plats. Ledningsrätter inom planområdet med verkan på tillbyggnader i marknivå bekräftas med markreservat för allmännyttiga ändamål (u) samt med bestämmelse om lägsta tillåtna schaktningsnivå,17,0 meter under nollplanet, som får underskridas för allmännyttiga ledningar och tunnlar. Planförslaget innebär att byggrätt föreslås i konflikt med befintliga ledningsrätter. Hur dessa ledningsrätter och tillhörande ledningar påverkas av planförslaget och dess genomförande ska utredas vidare inför granskning. Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (PBL) eller miljöbalken (MB) att en miljöbedömning behöver göras. En miljökonsekvensbeskrivning (Nyréns och Structor, 2026) har tagits fram under planarbetet och samråds tillsammans med planförslaget. Avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har genomförts med länsstyrelsen för att identifiera de aspekter som berörs av planarbetet. MKB:n har avgränsats till att beröra stadslandskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, i synnerhet med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. MKB:n redovisar processen som lett fram till föreliggande förslag att lokalisera påbyggnaden till operabyggnadens östra sida. Vidare konsekvensbeskrivs, utöver planförslaget, ett jämförelsealternativ som bedömts som rimligt med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. Jämförelsealternativet skiljer sig från planförslaget i huvudsak med avseende på volymhantering samt ett friläggande av sockelvåningen. MKB:n Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 60 (76) innehåller även en konsekvensbeskrivning för andra aspekter för kulturmiljön, i huvudsak i relation till PBL, däribland påverkan på operabyggnadens exteriöra och interiöra värden. Frågor relaterade till genomförd miljöbedömning och upprättad MKB redovisas i avsnitten Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, Operabyggnaden, Fornlämningar och Nationella miljömål. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Framtagen MKB beskriver konsekvenser för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Konsekvenserna för riksintresset redovisas i grupper av uttryck och avslutas med en samlad bedömning. Konsekvenserna finns utförligt redovisade i MKB:n. Uttryck 1 Fronterna mot vattenrummet och Stockholms inlopp från Saltsjön… Kajerna… som skapar en karaktäristisk front mot vattnet. Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra. Varierande byggnadsvolymer och rumsligheter med befintlig proportionering, på ömse sidor om Kungsträdgårdens möte med Norrström, förskjuts i relation till varandra genom operabyggnadens volymtillägg mot Kungsträdgården. Operabyggnadens volym ökar avsevärt på terrassbyggnaden, den östra lägre delen, vilket sker på bekostnad av Jacobs kyrkas synlighet i stadsbilden. Sett från Norrbro och från Strömbron ökar dessutom kontrasten mellan operabyggnadens volym och Kungsträdgårdens rumslighet. Terrasspåbyggnaden, Verandan, Lagerlunden och det nu föreslagna volymtillägget samverkar alla till att avsevärt begränsa operabyggnadens ursprungliga arkitektur och hur byggnadens östra del möter vattenrummet. Sammantaget bedöms förändringen leda till stora negativa konsekvenser sett till riksintressets uttryck 1. Uttryck 2 Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 61 (76) Under rubriken stadssiluetten har även möjligheten till siktlinjer in i bebyggelsemassan bedömts. Båda aspekterna påverkas av operabyggnadens föreslagna volymtillägg, varigenom vyerna ändras. Effektens omfattning är beroende av från vilken vypunkt volymtillägget betraktas. Den nya volymen skymmer rumsligheter och andra byggnader samt ändrar stadssiluetten och tar mer himmel i anspråk. Från Skeppsholmen, från Gamla stan och från Kungsträdgården är konsekvenserna betydande, men mindre i vyerna från väster. Sammantaget för uttryck 2 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till måttliga negativa konsekvenser. Uttryck 3 Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. En huvudsaklig del av operabyggnadens befintliga exteriör kommer fortsatt vara väl exponerad i de olika stadsrummen, och bidrar med sina utbyggnadsfaser till upplevelsen av stadens tillväxt. Även om påbyggnaden minskar läsbarheten av den utbyggnadsfas som Jacobs kyrka representerar så bedöms den inte påverka läsbarheten av stadens utbyggnadsfaser. Sammantaget för uttryck 3 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till små negativa konsekvenser. Uttryck 4 Gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång. Förslaget innebär en på- och ombyggnad som ger operabyggnaden ett till stora delar nytt fasaduttryck mot öst. Operabyggnadens övergripande roll som blickfång i staden bedöms dock i huvudsak förbli oförändrad, det vill säga utan konsekvenser. Jacobs kyrka som blickfång från Arsenalsgatan bedöms förbli oförändrad. Upplevelsen av Kungliga slottet som blickfång från Kungsträdgården och Jussi Björlings allé och siktrelationen däremellan påverkas av planförslaget genom att tillägget ökar operabyggnadens volym på bekostnad av slottets närvaro i stadsbilden, som relativt sett minskar med små negativa konsekvenser som följd. Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget inte leda till några konsekvenser för uttryck 4. Uttryck 5 Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, så Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 62 (76) som de kungliga miljöerna, byggnaderna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet. Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Det föreslagna volymtillägget påverkar stadsbilden genom operabyggnadens relation till Kungliga slottet, Kungsträdgården och Riksdagshuset, med måttlig negativ konsekvens som följd. Att Kungliga Operan ges möjlighet att vara kvar i byggnaden på sin historiska plats, inom rutnätsplanen och görs mer tillgänglig innebär positiva konsekvenser. Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget inte leda till några konsekvenser för uttryck 5. Uttryck 6 Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården. Andra delar av staden med rötter i medeltiden. De äldsta kyrkorna på malmarna. Eftersom den befintliga operabyggnadens nedtrappning österut ersätts av en ny byggnadsvolym med högre fasader mot Kungsträdgården kommer utblicken från parkrummet söderut över Norrström och Kungliga slottet att begränsas, detta som en följd av att volymtillägget tar en avsevärd andel av stadsrummet i anspråk. Operabyggnadens totala tyngdpunkt förskjuts härigenom österut. Operabyggnadens volymtillägg gör att Jakobs torgs rumsliga kontakt med Kungsträdgården blir snävare och att kyrkans andel av innerstadens byggnadsmassa minskar. I flera av de utvalda stadsvyerna kommer väsentliga delar av Jacobs kyrka att skymmas varför dess roll i stadsbilden underordnas. Det anspråk som kyrkobyggnaden gör på rumsligheten omkring sig utmanas således genom planförslaget. Sammantaget för uttryck 6 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till stora negativa konsekvenser. Samlad bedömning av påverkan på riksintresset I MKB:n görs den samlade bedömningen att uttrycken kopplade till stadens front mot vattnet (uttryck 1) samt Kungsträdgården (uttryck 6), där konsekvenserna av planförslaget är mest kritiska, vägs upp av neutrala konsekvenser avseende uttrycken kopplade Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 63 (76) till siktlinjer (uttryck 4) samt funktionen som huvudstad (uttryck 5). Konsekvenserna på kulturhistoriska värden och uttryck som påverkas i stadsbilden begränsas till att hela volymtillägget sker samlat på befintlig tomt. Utredningens sammanvägda bedömning är att planförslaget inte innebär betydande negativa konsekvenser för riksintressets uttryck. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda bedömning är att planförslaget medför sådana negativa konsekvenser som riskerar att leda till skada på riksintresset, men att konsekvenserna inte är så omfattande att de leder till påtaglig skada på riksintresset. Planförslaget bedöms därmed förenligt med riksintresset. Operabyggnaden Framtagen miljökonsekvensbeskrivning beskriver konsekvenser för operabyggnaden. Analysen redovisar de kulturhistoriska förutsättningarna, aktuella anspråk, skydd och övriga ställningstaganden, samt de konsekvenser föreslagen utveckling får på de kulturvärden som finns inom planområdet och i omgivande kulturmiljöer. Konsekvenserna för operabyggnaden redovisas med utgångspunkt i värdekategorier och avslutas med en samlad bedömning. Samhällshistoriskt värde Ombyggnaden innebär att operaverksamheten kan vara kvar i byggnaden långsiktigt och bidrar därmed till att förstärka värdet av den redan långa historiska kontinuiteten på platsen och i byggnaden. Arkitekturhistoriskt värde Operabyggnaden kan berätta om tidens stilideal och stildebatt och kommer påverkas negativt genom att en ny stor volym adderas till en av de tre huvuddelarna av den ursprungliga byggnadskroppen. Miljöskapande värde och arkitektoniskt värde Planförslaget innebär en kraftig försvagning för byggnadens miljöskapande och arkitektoniska värden med mycket stora negativa konsekvenser, då en lägre byggnadsdel byggs på med en väsentligt högre. Detta beror på att operabyggnadens volymhantering, nedtrappningen mot Kungsträdgården, bedöms utgöra en av byggnadens huvudsakliga och mest betydelsefulla egenskaper, trots senare påbyggnader från 1960-talet. Stora ingrepp föreslås i ursprungliga fasaddelar och dekorelement, däribland den framträdande tempelgaveln mot Kungsträdgården. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 64 (76) Detta bedöms sammantaget innebära stora negativa konsekvenser för byggnaden. Planförslagets förändringar gällande operabyggnadens tillägg från 1900-talet bedöms innebära negativa konsekvenser för Celsing och Teschs terrasspåbyggnader. Detta genom att Rotundan och delar av Festvåningen och Futten från 1960-talet rivs. Byggnadsdelarna är utförda med hög nivå gällande utformning och material samt upprätthåller byggnadens nedtrappning mot Kungsträdgården med sin vilande och relativt låga volym. En delvis rivning bedöms innebära stora negativa konsekvenser. Samlad bedömning av påverkan på operabyggnaden I MKB:n görs den sammanvägda bedömningen att planförslaget kommer innebära omfattande och direkta ingrepp i ett par av byggnadens mest värdefulla delar, framför allt operabyggnadens ursprungliga och särpräglade volymhantering, vilket resulterar i stora negativa konsekvenser, och skulle riskera konsekvenser motsvarande en förvanskning enligt PBL 8:13. Den analys som görs av miljöskapande och arkitektoniskt värde leder till mycket stora negativa konsekvenser. För arkitekturhistoriskt värde är konsekvenserna något mindre kritiska - stora negativa konsekvenser. Konsekvenserna för samhällshistoriskt värde uppväger till viss del de negativa konsekvenserna genom ett resultat som innebär inga konsekvenser. I den samlade bedömningen värderas möjligheten att fortsatt driva operaverksamhet i byggnaden högt – på den plats där Kungliga Operan har en lång historisk kontinuitet. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda bedömning är att planförslaget innebär stora negativa konsekvenser för vissa av operabyggnadens materiella egenskaper, i huvudsak i den östra delen av byggnaden. Planförslaget innebär samtidigt att samordning och avvägning mellan flera olika aspekter och intressen som rör byggnadens och områdets kulturvärden och kulturarvet i ett bredare perspektiv har varit nödvändiga, för att uppfylla planens syfte om att både långsiktigt bevara operabyggnaden och att ge Kungliga Operans verksamhet långsiktiga förutsättningar att bedriva sin verksamhet i huset. Fornlämningar Fornlämning, Stockholm 103:1, stadslager, har sin utbredning inom hela planområdet. Fornlämningens område är inlagt från en karta från 1650-talet. Inom området kan väntas påträffas Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 65 (76) kulturlager från medeltid och 1600-tal. Stadslagret kommer att påverkas i samband med eventuella grävningar och/eller rivningsarbeten, det är dock osäkert om något relevant kommer att påträffas eller riskera negativa konsekvenser. Fornlämningar kan eventuellt bli påverkade, till exempel vid behov av förstärkningar. Vid eventuellt ingrepp i fornlämning ska ansökan till länsstyrelsen göras i enlighet med andra kapitlet kulturmiljölagen. Nationella miljömål Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. För detaljplanen har följande nationella miljökvalitetsmål bedömts vara relevant att beskriva: God bebyggd miljö - Kulturvärden i bebyggd miljö Detaljplanen innebär att det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av den värdefulla operabyggnaden samt dess närområde delvis förändras. Förändringen av platsen har i delar bedömts medföra stor negativ påverkan på värden kopplade till kulturmiljö. Planförslaget utformas med anpassningar efter byggnadens och miljöns kulturvärden för att mildra dessa konsekvenser. Genom planförslaget kommer operabyggnadens verksamhet att kunna behållas och utvecklas på platsen vilket är mycket positivt ur ett kulturmiljöperspektiv. Sammantaget bedöms planförslaget bidra positivt till målet. God bebyggd miljö - God vardagsmiljö Planförslaget möjliggör att operaverksamheten kan fortsätta att utvecklas och erbjuda ett mer varierat utbud av kultur än i dagsläget. Ombyggnaden innebär också att operabyggnaden blir mer tillgänglig. Detta medför sammantaget att planförslaget bedöms bidra positivt till målet. Arkitektur och gestaltning Föreslagen påbyggnad är framtagen som en samtida tolkning av ursprungsbyggnaden och relaterar till dess uttryck och volymsuppbyggnad. Fasadutformningen tar även fasta på uttryck från Festvåningen och Futten genom att fönsterbandens horisontaler förs över i påbyggnaden. Den föreslagna påbyggnaden har en uttrycksfull exteriör med vertikal betoning vilket kontrasterar mot ursprungsbyggnadens karaktär av så kallad ”hål i mur”. Det är positivt att påbyggnaden arkitektoniskt blir läsbar som ett samtida tillägg. Fasadernas expressiva och Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 66 (76) öppna uttryck ihop med volymhanteringen kan bidra till att stärka operaverksamhetens synlighet i stadsrummet. Operabyggnaden har idag ett brokigt uttryck mot öster där tillbyggnader från 1960- och 70-talet kontrasterar dels mot ursprungsbyggnaden från 1890-talet, dels sinsemellan. Dessa tillbyggnader bedöms i sig ha arkitektoniska värden men de döljer värdebärande delar av ursprungsbyggnaden vilket minskar operabyggnadens dignitet i stadsrummet. Planförslaget innebär att en ny volym adderas till kompositionen mot öster, en ny årsring. De bevarade delarna av de modernistiska tilläggen förlorar centrala delar av sitt tidigare arkitektoniska sammanhang och kontakten sinsemellan. Risken med ett flertal årsringar är en ökad fragmentisering vilket kan leda till att byggnadens monumentala uttryck försvagas. Planförslaget förhindrar inte att tillbyggnaderna utanför ursprungsbyggnadens stensockel, Lagerlunden och Verandan, avlägsnas permanent. Det skulle innebära att sockelvåningen återinförs som ett sammanhållande podium för de övre volymerna samt att värdebärande delar av ursprungsbyggnaden synliggörs. Det får dock konsekvenser för dessa tillbyggnaders enskilda arkitektoniska värden samt att läsbarheten av dessa årsringars ideal och uttryck försvinner ur stadsrummet. Inför fortsatt gestaltningsprocess finns vägledning i framtagen MKB. Rekommendationen är att tillägget ansluter på ett sätt, där materialen kopplar till befintlig byggnad medan förhållningssättet till proportionering, rytm, dekor och symmetri kan vara friare i förhållande till befintlig byggnad. En rekommendation är att tilläggets arkitektur, med ett eget uttryck, söker fläta samman ursprunglig arkitektur, 1900-talets tillägg och aktuellt tillägg. Genom att del av terrasspåbyggnaden, Verandan och Lagerlunden arkitektoniskt integreras i planförslaget underlättas läsningen av byggnadens årsringar. Stadsmiljö Vid Jakobs torg tillförs en ny entré vilket kan skapa liv och rörelse till platsen. Entrén är utformad för att bidra till stadsmiljön genom hög transparens, arkitektonisk verkshöjd och kvalitativa materialval. Planförslaget kan innebära att antalet felparkerade bilar minskar, vilket skulle öka tryggheten för gående samt bidra till att operabyggnadens möte med intilliggande stadsrum stärks. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 67 (76) Mot Kungsträdgården bibehålls dagens situation i marknivå då planförslaget möjliggör ett nyuppförande av tillbyggnaden Lagerlunden. Planförslaget förhindrar inte att Lagerlunden avlägsnas permanent vilket kan skapa en öppnare plats mellan operabyggnaden och parken. Den nya påbyggnaden leder till en ökad skuggning i parken vilket påverkar stadsmiljön och parkens vistelsevärden negativt, det redovisas mer utförligt under rubriken Ljusförhållanden och lokalklimat. Statligt byggnadsminne För förändringar av operabyggnaden fordras tillstånd från Riksantikvarieämbetet (RAÄ), som har tillsyn över statliga byggnadsminnen. RAÄ har via yttranden uttryckt att det kan finnas särskilda skäl för att genomföra föreslagen om- och påbyggnad. Slutlig tillståndsprövning sker inför genomförande. Strandskydd Det allmänna tillträdet till området närmast strandlinjen påverkas inte av planförslaget. Miljökvalitetsnormer för vatten Området är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Strömmen för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom förslaget inte bedöms förändra dagvattensituationen i någon betydande grad. Tillförseln av förorenade ämnen från fastigheten kommer att minska när befintliga koppardetaljer och invändiga rör rivs och materialåtervinns. Nya tak kommer att ges annat takmaterial än koppar, zink eller legeringar med dessa material. Åtgärden bedöms som en positiv miljöåtgärd. Endast små detaljer i fasad av koppar och bly kommer att behållas, främst med anledning av deras höga kulturvärden. Dessa koppar- och blymängder bedöms som försumbara för att en reningsanläggning ska behöva anläggas. Störningar och risker Markföroreningar Området består idag av hårdgjorda ytor, vilket innebär att markens exponering för människor är mycket begränsad. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 68 (76) Föroreningarna bedöms inte utgöra någon hälsorisk för planerad markanvändning. Vid framtida schakt- och markarbeten kan masshantering av förorenade jordar bli nödvändig. Inför sådana arbeten rekommenderas att föroreningarnas utbredning avgränsas alternativt att massorna klassificeras i samband med schaktning. Åtgärder som efterbehandling eller schaktning av förorenade massor ska anmälas till tillsynsmyndigheten minst sex veckor i förväg enligt gällande regelverk. En masshanteringsplan bör tas fram i detta skede. Återvinning av massor med halter över nivå för mindre än ringa risk (MRR) ska också anmälas till lokal tillsynsmyndighet. Samtliga markarbeten bedöms medföra en minskning av förorenande ämnen. Grundvattenströmningarna under byggnaden bedöms ej påverkas i samband med arbetet eller efter färdigställandet. Därmed bedöms planerade markarbeten och färdig byggnation ej påverka förutsättningar för uppfyllande av ytvattenkriterier. Generellt kommer golvytor genomgående utföras som vattentäta golv mot mark, vilket är en tätare konstruktion än befintliga golv. Sammanfattningsvis bedöms resultaten från aktuell miljöteknisk markundersökning visa att förekommande föroreningar ej innebär oacceptabla risker för aktuell eller planerad markanvändning. I den fortsatta processen ska fler provtagningar genomföras för att säkerställa att risken för människors hälsa inte överskrider gällande riktvärden. Geotekniska konsekvenser En översiktlig byggriskanalys har tagits fram som en del av PM Geoteknik (Sweco, 2025). Riskanalysen påvisar att genomförandet av projektet är säkert och att eventuella risker kan hanteras. De tillkommande lasterna från påbyggnaden bedöms inte medföra några problem för grunden. Beräkningar av tillkommande laster och bärighet i grund avses tas fram inför detaljplanens granskning, då även adekvata grundläggningsåtgärder tydliggörs. För att säkerställa att ingen oönskad påverkan görs på närliggande byggnader eller själva operabyggnaden bör risker beaktas för vibrationsalstrande arbeten, grundvattenhantering, samt risker avseende berg- och geoteknik. Dessa avses utredas inför granskning och föreslagna åtgärder implementeras i byggskedet. I systemhandling Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 69 (76) säkerställs att följande risker elimineras: • Rörelser i omgivande jord kan innebära tillskottslaster på befintliga pålelement som i sin tur genererar sättningar. • Vid påbyggnad av befintliga lokaler där lasterna kommer öka på undergrunden ska konsekvenserna och bärigheten analyseras. • Pålgrundläggningen är mycket känslig för grundvattenpåverkan då den till stor del är utförd i trä, där det kan uppkomma rötskador vid kontakt med luft. Hydrogeologiska konsekvenser Planerade undermarksarbeten ligger i ett geologiskt material som har mycket hög genomsläpplighet. Delar av golven (färdigt golv) och groparna (schaktbotten) som ska byggas om kommer hamna under grundvattenytan. Lokal grundvattenavsänkning genom länshållning i schakt utan omgivande tätkonstruktion är inte möjligt. Arbeten under grundvattenytan kommer därför utföras som täta konstruktioner. Planerade arbeten bedöms på grund av föreslagen byggmetod inte påverka eller påverkas av grundvattenförhållanden. Under antagandet att föreslagen byggmetod resulterar i helt täta konstruktioner innebär byggmetoden, att bygga täta konstruktioner i våthet, att inget eller ytterst lite grundvatten leds bort, och då endast i samband med utpumpning ur den täta konstruktionen. Länshållet vatten kommer att provtas med avseende på föroreningar och hanteras efter stadens riktlinjer för länshållningsvatten. Utanför planerade täta konstruktioner kommer inte en avsänkning av grundvattennivån kunna skapas i någon omfattning på grund av markens höga genomsläpplighet och den goda hydrauliska kontakten mellan grundvattenmagasinet och Strömmen. Dagvatten och översvämningsrisker Planförslaget innebär att byggnadens yta på mark kvarstår och att det dagvatten som tillförs genom byggnaden därmed beräknas motsvara dagens situation. Planförslaget bedöms inte påverka översvämningsriskerna negativt. Operabyggnaden är belägen i en hårdgjord kulturhistoriskt värdefull miljö som idag saknar grönytor, med undantag för växtligheten i Kungsträdgården. Även marken inom fastigheten omfattas av skyddsföreskrifterna för byggnadsminnet. Möjligheten att tillskapa grönytor eller fördröjning av dagvatten bedöms därmed som mycket begränsad. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 70 (76) De delar av området som är del av Karl XII:s torg omfattar grönytor och grusade gångar. Dessa ytskikt planeras att behållas. Störningar under byggtiden Planförslaget bedöms under genomförandefasen innebära stor påverkan på de omgivande allmänna platserna. Statens fastighetsverk har uppskattat byggtiden till cirka fem år. Påverkan på den omgivande miljön kommer att variera under byggtiden. Förslaget bedöms få störst påverkan på Strömgatan, Jakobs torg samt vid operabyggnadens huvudentré mot Gustav Adolfs torg. Strömgatan föreslås stängas av för merparten av trafik med undantag för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafiken på Strömgatan och Jakobsgatan leds delvis om. Räddningstjänst Räddningstjänstens möjlighet till insats har utformats övergripande. I den befintliga operabyggnaden finns utrymmen där räddningstjänstens höjdfordon krävs för utrymning. I samband med projektet utformas samtliga lokaler för att ej vara beroende av räddningstjänstens insatser för att säkerställa utrymningssituationen. Detta innebär att inga uppställningsplatser för stegbilar krävs i anslutning till operabyggnaden. Huvudsakligen eftersom ombyggnaden generellt medger två utrymningspassager till alla ytor för mer än tillfällig vistelse. Föreslagen om- och påbyggnation bedöms kunna ske på så vis att föreskrifter och krav enligt Boverkets författningssamling uppfylls avseende brand- och utrymningsförutsättningar samt tillgodoser insatsmöjligheter för räddningstjänsten. Tillträde till operabyggnaden vid utryckningssituation bedöms kunna ske via allmänna gatunätet norr och söder om operabyggnaden. Inga specifika räddningsvägar behöver därmed tillskapas. Tillgång till brandposter bedöms tillfredsställande och behöver ej kompletteras. Ljusförhållanden och lokalklimat Förslaget innebär ökad skuggning på Kungsträdgården (Karl XII:s torg), Jakobs torg och Jacobs kyrka. Kungsträdgården påverkas av ökad skuggbildning kring midsommar samt vår- och höstdagjämning, med störst påverkan kring operabyggnaden och alléerna samt på Karl XII:s torg under eftermiddag och kvällstid. I samband med vår- och höstdagjämning påverkas Jakobs torg av ökad skuggbildning under morgon och middagstid. Jacobs kyrka påverkas av ökad skuggbildning på fasad och över fönster kring midvintertid med minskad solinstrålning under förmiddagarna. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 71 (76) Stadsbyggnadskontoret bedömer att förslaget medför att delar av Jakobs torg och Kungsträdgården får försämrade rekreationsvärden under sommarhalvåret. Solstudie under vårdagjämning. Skuggning kl 9 redovisas ovan till vänster, kl 12 ovan till höger, kl 15 nedan till vänster och kl 16 nedan till höger. Skuggning av allmän plats som tillkommer som följd av påbyggnadsförslaget markeras med röda fält (Källa: Lundgaard & Tranberg, Ahrbom & partner, 2026) Barnkonsekvenser Förslaget medför möjlighet att bygga en ny scen, bland annat för barn- och ungdomsverksamhet. Detta kan öka barns och ungdomars möjlighet att ta del av kulturutbudet på nationalscenen. I det fortsatta planarbetet kan möjligheter att stärka omgivande stadsrum studeras vidare också utifrån ett barnperspektiv. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 72 (76) Tidplan Samråd d Samråd 26 maj – 6 juli 2026 Granskning april 2027 Godkännande september 2027 Antagande november 2027 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av detaljplaneförslag samt myndighetsutövning vid bygglovsprövning och bygganmälan. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Exploateringskontoret ansvarar för upprättandet av exploateringsavtal kopplat till planens genomförande. Statens fastighetsverk (nedan kallad fastighetsägaren) ansvarar för att erforderliga åtgärder genomförs inom fastigheten. Fastighetsägaren ansvarar också för genomförande av erforderliga åtgärder på allmän plats enligt exploateringsavtal. Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats. Fastighetsägaren är ansvarig för kvartersmark. Avtal Exploateringsavtal ska tecknas mellan staden och fastighetsägaren innan planen godkänns i stadsbyggnadsnämnden. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att de delar av detaljplan Pl 7362 som omfattas av planområdet upphör att gälla. Planområdet berör också fastighetsindelningsbestämmelserna (registrerade som tomtindelningar) Norrström tomten 2 (UTL37P151) och Norrström tomten 4 (B81/1949) som berör fastigheten Norrström 2. För Norrström tomten 4 har delar av bestämmelsen tidigare upphävts inom fastigheten Norrmalm 3:26. I och med planförslaget upphör tomtindelningarna att gälla i sin helhet. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 73 (76) Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheten Norrström 2, som ägs av Statens fastighetsverk, samt del av fastigheten Norrmalm 3:43, som ägs av Stockholms kommun. Användning av mark Föreliggande planförslag redovisar avgränsningen mellan kvartersmark och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markanvändningen scenkonst (R1) och restaurang (C1) inom kvartersmark. Inom allmän plats medges park (PARK) samt fordons-, gång- och cykeltrafik (GATA). Fastighetsbildning För planens genomförande behöver fastighetsregleringsåtgärder genomföras. Mindre markområden avses överföras från Norrmalm 3:43 till Norrström 2 och markområden ska samtidigt överföras från Norrström 2 till kommunalägd allmän platsfastighet. En överenskommelse avses träffas mellan berörda fastighetsägare. Kvartersmarken i planområdet kan utgöra en eller flera fastigheter. 3D-fastighetsbildning är möjlig. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning med mera prövas vid lantmäteriförrättning. Områden utlagda som kvartersmark i planförslaget är till största delen beläget inom område utlagt som kvartersmark för allmänt ändamål i gällande plan. Några mindre områden ändras från allmän plats (gatumark) till kvartersmark (scenkonst och restaurang) och några områden ändras från kvartersmark (allmänt ändamål) till allmän platsmark (park samt fordons-, gång- och cykeltrafik). Område utlagt som allmän platsmark ska ingå i av Stockholms stad ägd fastighet. Mark som enligt detaljplanen ska utgöra allmän plats kan kommunen lösa in med stöd av 6 kap. 13 § Plan- och bygglagen. Kommunen har också en inlösenskyldighet enligt 14 kap. 14 §. Avsikten är dock att kommunen och berörda fastighetsägare innan detaljplanen antas ska träffa avtal om marköverföringarna. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 74 (76) Illustration som visar ändrad markanvändning inom planområdet. Ljusgrönt område markerar mark som fortsatt är kvartersmark enligt planförslaget. Mörkgröna områden i kantzoner markerar mark som ändras från allmän platsmark till kvartersmark. Röda områden markerar mark som ändras från kvartersmark till allmän platsmark. Brandgult område markerar mark som ändras från icke planlagd mark till kvartersmark. Ledningsrätter Inom planområdet finns tre befintliga ledningsrätter lokaliserade: • 0180-A85/1986.3 (kulvert för renat avloppsvatten) som fortsätter gälla oförändrat, har fortsatt planstöd och som inte påverkas av planens genomförande. • 0180K-1997-00061.1 (underjordisk vattenledning utmed Kungsträdgården) som kan komma att påverkas av planförslaget som medger att befintlig byggnad under mark samt befintlig byggnad över mark bibehålls i konflikt med ledningsrätten. Markreservat för denna allmännyttiga underjordiska ledning har i plankartan avsatts (u). Hur rättigheten skulle påverkas av planförslagets genomförande och hur planförslaget behöver anpassas till rättigheten kommer utredas vidare och hanteras inför granskning. • 0180K-1997-00061.2 (underjordisk avloppsledning utmed Strömgatan) som kan komma att påverkas av planförslaget som medger att befintlig byggnad under mark samt befintlig byggnad över mark bibehålls i konflikt med ledningsrätten. Markreservat för denna allmännyttiga underjordiska ledning har i plankartan avsatts (u). Hur rättigheten skulle påverkas av planförslagets genomförande och hur planförslaget behöver anpassas till rättigheten kommer utredas vidare och hanteras inför granskning. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 75 (76) Ekonomiska frågor Ledningar och energiförsörjning (el, tele, vatten, spillvatten, fjärrvärme, gas, solceller mm) Erforderliga anslutningar och ändringar bekostas av fastighetsägaren. Fastighetsägaren bekostar också erforderliga ledningsomläggningar inom fastigheten och den blivande kvartersmarken samt omläggningarnas följdkonsekvenser utanför fastigheten. Gatukostnader Ersättning för gatukostnader ska utgå i enlighet med exploateringsavtal. Ersättning vid markförvärv/försäljning Ersättning för markförvärv ska utgå i enlighet med exploateringsavtal. Fastighetsbildning Fastighetsägaren ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Fastighetsägaren utför och bekostar erforderlig hantering av eventuella markföroreningar inom kvartersmark. Grönkompensation Eftersom inga höga naturvärden berörs i negativ bemärkelse så ingår inte grönkompensation i projektet. Tekniska frågor Ledningar och energiförsörjning (el, tele, vatten, spillvatten, fjärrvärme, gas, solceller mm) Anslutning sker genom befintligt nät och infrastruktur för el, tele, vatten och avlopp. Befintlig energitillförsel med fjärrvärme, fjärrkyla och el planeras bibehållas och effektiviseras. Befintlig energitillförsel av stadsgas till verksamheten, bland annat till Operakällarens kök, planeras ersättas med motsvarande mängd el. Dagvatten Mängden dagvatten bedöms inte ändras väsentligt. Nuvarande situation bekräftas. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 Samrådshandling Dnr 2018-00426 Sida 76 (76) Vattenverksamhet Fastighetsägaren ansvarar för tillstånd och anmälan om vattenverksamhet. Genomförandetid Genomförandetiden är tio år från dess att detaljplanen har vunnit laga kraft. Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 --- [Plankarta.pdf] 3.9 8.3 6.9 10.5 9.7 10.8 5.1 7.2 4.5 3.2 2.9 6.1 4.5 7.8 7.2 7.5 6.8 GAMLA STAN Sv Sv Lr (Lr) Lr Lr TROLL- LANTMÄTAREN JAKOB MINDRE JAKOB STÖRRE NORRSTRÖM VIN- G a lle ria fa re t K un g s trä d g å rd s g a ta n V ä s tra T rä dg å rd s g a ta n Jakobsgatan Karl XII:s Torg Strömgatan Jakobs Torg Gustav Adolfs Torg 31 2 11 18 14 3:26 2 4 5 1 NORRMALM N=6579500 E=153950 N o rrb ro HÄTTAN STOCKEN 3:43 3:42 1:34 4:62 P 2:41 \32\ \32\ 8.1 8.3Norra Helgeandstrappan 1:2 N o rrb ro 1:32 1 S trö m p a rte rre n E=154100 N=6579350 HELGEANDSHOLMEN UPPLYSNINGAR Kvartersmarkens anordnande Ändrad lovplikt Administrativa bestämmelser - plankarta med bestämmelser Planen består av: SAMRÅDSHANDLING Laga kraft Antagen av Godkänd av SBN Genomförandetid NORR Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) S-Dp 2018-00426 planchef Anna Lina Axelsson i stadsdelen Norrmalm i Stockholm inom fastigheten Norrström 2 m.fl. Skala 1:500, utskriftsformat A1 0 50m Användning av mark Skydd av kulturvärden q1 Byggnadens volym ska bevaras. såsom staket och plank. Bygglov krävs för uppförande av markiser, jalusier och fasta avgränsningar Cad: Oscar Jarheim Utförande Markreservat för allmännyttiga ändamål u Allmänna platser 2026-05-19 Planavdelningen Stockholms stadsbyggnadskontor PARK Park Begränsning av markens utnyttjande Höjd på byggnader och takvinkel bestämmelserna. bestämmelser. Även underhåll av byggnadsminnet regleras i skydds- frågor om tillstånd till ändringar som strider mot byggnadsminnets skydds- antikvarieämbetet (RAÄ) tillsyn över statliga byggnadsminnen och prövar (2013:558) om statliga byggnadsminnen (FSMB). Enligt 11 § FSBM har Riks- Operabyggnaden är skyddad som statligt byggnadsminne enligt Förordning ingrepp i mark krävs schaktningstillstånd från Länsstyrelsen. styrelsen (LST) är tillsynsmyndighet för fornlämningar och vid exempelvis bjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Läns- skyddas genom kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap. Enligt lagen är det för- Planområdet ligger inom fornlämningen Stockholm 103:1. Fornlämningar Parkering medges enbart inom markerat område. trappor och ursprungliga dekorationselement. Marken får inte bebyggas med undantag för murar, Genomförandetiden är 10 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. Detaljplan för Operabyggnaden Strandskydd underskridas för allmännyttiga underjordiska ledningar och tunnlar. Lägsta tillåtna schaktningsnivå är 17,0 meter under nollplanet. Nivån får Parkering medges ej. murar, trappor och ursprungliga dekorationselement. detta får marken inte bebyggas med undantag för Marken får byggas under med körbart bjälklag. Ovan - miljökonsekvensbeskrivning - planbeskrivning Till planen hör: GATA Fordons-, gång- och cykeltrafik ledningar. Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska u GATA Gräns för planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns Gränsbeteckningar PLANBESTÄMMELSER inom respektive område. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Kvartersmark R1 Scenkonst C1 Restaurang Utformning f1 byggnad och indelning. som visuellt förlänger ursprungsbyggnadens upp- formad med horisontella och vertikala markeringar Fasad ovan ursprunglig sockelvåning ska vara ut- f2 reliefverkan. element som en abstraktion av urspungsbyggnadens Fasaden ska utformas med djupskapande dekor- f3 anpassad till befintlig byggnad. i sten eller puts med en kulör och materialbehandling Fasaderna ovan ursprunglig sockelvåning ska utföras er ska göras med hänsyn till byggnadens och områdets kulturvärden. i plåt i samma kulör som tak. Omfattning och placering av takinstallation- Tekniska installationer såsom ventilationsdon och takhuvar ska utföras Tak ska utföras i plåt i mörk kulör anpassad till befintlig byggnad. Hårdgjord markbeläggning inom kvartersmark ska utgöras av natursten. Markens anordnande och vegetation parkering Parkering får finnas och materialbehandling samt detaljeringsnivå. fasad- och takutformning, dekorationselement, material Byggnadens exteriör ska bevaras med avseende på q2 q3 ringsnivå. Undantag gäller enligt bestämmelse k1 och k2. element, material och materialbehandling samt detalje- med avseende på volym, fasadgestaltning, dekorations- Den ursprungliga sockelvåningens exteriör ska bevaras q4 Rivningsförbud r1 det inte påverkar byggnadens kulturvärden väsentligt. Byggnaden får inte rivas. Ingrepp i stomme får göras om r2 det inte påverkar byggnadens kulturvärden väsentligt. trapplopp får ej rivas. Ingrepp i stomme får göras om Byggnadens ursprungliga sockelvåning med tillhörande Varsamhet k1 1,6 meter från fasadliv. baldakin ovan Kungliga entrén och får kraga ut max Baldakin ska utformas som en tolkning av befintlig glasade med nätta stålprofiler och transparent glas. enligt illustration 1. Entrépartier ska utformas upp- Nya entrépartier samt ny baldakin mot Jakobs torg k2 stålprofiler och transparent glas. enligt illustration 2 ska utformas uppglasade med nätta Nya entrépartier vid trapplopp mot Kungsträdgården se illustration 3. Strandskydd upphävs inom kvartersmark och allmän plats enligt 4 kap. 17§ PBL, R1C1 får ej glasas in. Entréportiker och terrasser ska bibehållas öppna och byggnadens kulturhistoriska värden minskar. byggnadens kulturhistoriska värden. Underhållet får inte medföra att Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till områdets kulturvärden. Färgsättning av ursprungliga fasaddelar ska anpassas till byggnadens och Strandskyddet upphävs inom skrafferat område. parkering k1k3q4r2 q4r2f1f2f3 r1 q1q2q3 R1 PARK r2 f1f2f3 k2k5r2 q3q4 k3k5q4r2 q4r2f1f2f3 u Högsta nockhöjd i meter över nollplanet.+00,0 Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet.+0,0 +15,1 +16,5 +26,5 +28,6 +31,5 +33,6 +26,5 +28,6 +15,1 +16,5 utformning, material och materialbehandling. lika ursprungliga med avseende på indelning, detalj- Nya fönster och fönsterdörrar ska i huvudsak utformas anpassade till byggnadens kulturhistoriska värden. lagas och rekonstrueras med material och metoder Om fasad i ursprunglig sockelvåning friläggs ska den k3 sin utformning. Festvåningens och Futtens fasader ska bibehållas till k4 Illustration 1 Illustration 3 görs enligt bestämmelse k1. entrépartier med tillhörande baldakin som möjlig- mot norr. Skrafferad yta visar lokalisering för nya Illustration 1 visar del av operabyggnadens fasad partier som möjliggörs enligt bestämmelse k2. öst. Skrafferad yta visar lokalisering för nya entré- Illustration 2 visar del av operabyggnadens fasad mot +13,5 Illustration 2 och RH2000 i höjd. Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan kartingenjör Oscar Jarheim GRUNDKARTA ServitutsområdeSv Lr Ledningsrättsområde Stadsdelsgräns Byggnad Fastighetsutrymmesgräns 3D Fastighetsbeteckning 3D\ 2 \ Staket Mur Stödmur Markhöjd Fastighetsbeteckning2, 1:2 Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) 0.0 Väg/gångbanekant Träd Aktualitetsdatum 2026-01-14 Upprättad av Stadsmätningsavdelningen. bebyggas. Parkering medges ej. eller rekonstrueras. Utöver detta får marken inte iljongerna Lagerlunden och Verandan får bibehållas Marken får byggas under med körbart bjälklag. Pav- k4 k4 behållas till sin utformning. Paviljongerna Lagerlunden och Verandan ska bi- k5 upphävshitstrandskydd ILLUSTRATIONER illustration Illustrationslinje Illustrationstext nadens och områdets kulturvärden. medges ej. Avgränsningar för uteserveringar ska anpassas till bygg- Fasta konstruktioner såsom pergola, trädäck eller markisställning Godkänt dokument - Anna Lina Axelsson, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-19, Dnr 2018-00426 --- [Ritningar och illustrationer.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson, SFV Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2026-03-27 Dokumenttyp Dokument Version 1.2 Sida 1 (46) Diarienummer 5287/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se AA11--DD0044__ RRIITTNNIINNGGAARR OOCCHH IILLLLUUSSTTRRAATTIIOONNEERR Statens fasti ghetsver k Bo x 2263 , 103 16 Sto ckho lm +46 (0)1478 70 00 sfv@sfv.se w ww .sfv.se UU NN DD EE RR LL AA GG SS AA MM RR ÅÅ DD SS HH AA NN DD LL II NN GG RR EE NN OO VV EE RR II NN GG AA VV OO PP EE RR AA BB YY GG GG NN AA DD EE NN 22002266--0055--1188 FF ÖÖ RR EE TT AA GG :: Ahrbom & Partner Arkitektkontor + Lundgaard & Tranberg Arkitekter UU PP PP DD RR AA GG SS AA NN SS VV AA RR II GG : Pär Ahlbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 2 HANDLINGSFÖRTECKNING ANTAL BLAD: 2 BLAD NR: 1 DIARIE NUMMER: 5287/25 Detaljplan - Renovering av Operabyggnaden OBJEKTNUMMER: AB 018 VERSION: UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING HANDLÄGGARE: DISCIPLIN: Lena Stina Andersson UPPDRAGSANSVARIG KONSULT Pär Ahlbom DATUM: REVIDERAD: 27-03-2026 18-05-2026 HANDLING NR Sida BESKRIVNING SKALA FORMAT DATUM RITNINGAR SITUATIONSPLAN A1-010-1-150-01 3 Situationsplan 1:500 A3 PDF 27-03-2026 PLANER A1-400-1-010-01 4 Plan 01 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-020-01 5 Plan 02 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-030-01 6 Plan 03 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-040-01 7 Plan 04 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-050-01 8 Plan 05 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-060-01 9 Plan 06 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-070-01 10 Plan 07 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-080-01 11 Plan 08 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-090-01 12 Plan 09 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-100-01 13 Plan 10 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-1-150-01 14 Plan 15, Takplan 1:400 A3 PDF 27-03-2026 SEKTIONER A1-400-2-001-01 15 Längdsektion 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1-400-2-002-01 16 Tvärsektion 1:400 A3 PDF 27-03-2026 A1 ANTAL BLAD: 2 BLAD NR: 2 ILLUSTRATIONER 27-03-2026 21 27-03-2026 22 27-03-2026 23 27-03-2026 24 27-03-2026 25 27-03-2026 26 27-03-2026 27 27-03-2026 28 27-03-2026 30 18-05-2026 31 18-05-2026 32 18-05-2026 33 27-03-2026 34 27-03-2026 35 27-03-2026 36 27-03-2026 38 27-03-2026 39 27-03-2026 41 27-03-2026 42 18-05-2026 43 27-03-2026 45 27-03-2026 46 27-03-2026 47 18-05-2026 48 27-03-2026 49 27-03-2026 50 27-03-2026 51 18-05-2026 53 18-05-2026 54 18-05-2026 55 18-05-2026 Handskiss, axonometri sett från öster och sektionsaxonometri Korsarms fasader Ny scen Ny balettsal Ny utsiktsterrass Uteservering Operabyggnadens volum med volym som rivas ILLUSTRATIONER Volym och fasadproportionering Reliefen på operabyggnadens fasad, befintlig och nytt Fasadritningar med den nya påbyggnaden 1900-talets påbyggnader - interiör vy Visualisering av nya karuselldörrar, sett från utsidan och insidan Påbyggnadens möte med trapphållet i sockeln, sett framifrån och från sidan Operabyggnaden med den nya påbyggnaden sett från Strömmen Visualisering av idé till återbruk Handskiss, axonometri sett från norr med kyrka Operabyggnadens volum med den nya påbyggnaden Operabyggnaden med den nya påbyggnaden sett från Strömbron, vår Operabyggnaden med den nya påbyggnaden sett från Skeppsbron Operabyggnaden sett från Strömbron, befintlig Konceptskiss, linjeritning Diagram, situationsplan och ursprunglig byggnad Handskiss, axonometri sett från norr med sektion i kyrka Volymdiagram och originalritning plan 4 Ny entré till ny scen, dag och kväll Illustrationsplan Diagram, befintlig byggnad Operabyggnaden sett från Strömbron, befintlig, kväll Konceptskiss, kolskiss Operabyggnadens södra fasad med den nya påbyggnaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 3 3P Last och uppst.plats räddningstj. OB buss Beskick. RHP RHP RHP P-plats/Turistbuss P-plats/Turistbuss HPL HPL Bef. C - 40 st Lastplats Cykel-p 30 st Cykel-p Strömgatan Jakobsgatan Karl XII:s Torg Ström bron Norrbro S:T Jakobs Kyrka Regeringsgatan Gustav Adolfs Torg Jakobs Torg Jakob Mindre 6.9 5.1 4.5 3.2 7.2 6.1 4.5 7.5 6.8 C-30 st Bef.C-14 st Ny C-20 st Ny C-22 st Angöring/Avsläppning 5.70 + 4.15+ 4.17+ 4.62 + 5.05+ N=6579500 E=153900 N=6579300 E=154100 10.5 9.7 8.3 2.9 7.5 7.8 7.3 6.0 5.3 11.9 10.5 10.5 Café Opera Operakällaren Operan, scen 2Operan, pers.entré Operan, stora scenen Bakfickan Operabaren Entré restaurang N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER 60 SKALA 1:1000 80 1004020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--001100--11--115500--0011 2026-03-27 SSIITTUUAATTIIOONNSSPPLLAANN PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:1000 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 4 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION SCENUNDERMASKINERI SIDOSCEN FÖRRÅD FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--001100--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0011 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 5 CAFÉ OPERA OPERABAREN MATSALEN LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION ENTRÉHALL / RYTTARGÅNGEN ENTRÉHALL PUNCHLUNDEN VINBAR VARULEVERANS OPERAKÄLLAREN INLAST DEKOR/ SCENOGRAFI OPERAN KUNGLIGA ENTREN BRASSERIET PERSONAL SFV VARULEVERANS OPERAN BAKFICKAN OPERABAREN OPERAKÄLLAREN CAFÉ OPERA BAKFICKAN VERANDAN FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--002200--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0022 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 6 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION SALONG OPERAN SCEN 2 OPERAN PERSONAL PUBLIKENTRE OPERAN VESTIBUL NYA END ENTRÉ SCEN2 ENTRÉ OPERAKÄLLAREN FOAJÉ NYA END FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--003300--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0033 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 7 SCEN 2 FOAJÉ FESTVÅNINGEN KULISSMAGASIN PARKETTLÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION FOAJÉ SCENSALONG PROMENOAR PROMENOAR BAR BAR FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--004400--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0044 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 8 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION GREENROOM / PERSONALMATSAL GULDFOAJÉN PROMENOAR PROMENOAR SALONG 1:A RADEN SCEN KUNGLIGA FOAJÈN BAR EVENT SCEN 2 FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--005500--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0055 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 9 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION PROMENOAR PROMENOAR SALONG 2:A RADEN SCEN SCEN 2 FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--006600--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0066 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 10 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION BALETTSAL 3 BALETTSAL 2 PROMENOAR SALONG 3:E NEDRE SCEN SCEN 2 PROMENOAR PROMENOAR FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--007700--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0077 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 11 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION BALETTSAL 1 REPETITIONSSAL / KORSALEN SALONG 3:E ÖVRE PROMENOAR PROMENOAR BALETTSAL 2 BALETTSAL 3 SCEN FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--008800--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0088 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 12 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION BALETTSAL 1 KORSAL DENNA DEL REDOVISAS PÅ PLAN 10 FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--009900--0011 2026-03-27 PPLLAANN 0099 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 13 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--110000--0011 2026-03-27 PPLLAANN 1100 PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 14 LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION TVÄRSEKTION TVÄRSEKTION NY TAKUPPBYGGNAD MED NY GEOMETRI NY TAKUPPBYGGNAD MED BEF. GEOMETRI PÅBYGGNAD NYTT YTTERTAK PÅBYGGNAD NYTT YTTERTAK PÅBYGGNAD NYTT YTTERTAK NY TAKUPPBYGGNAD NY TAKUPPBYGGNAD MED BEF. GEOMETRI BEFINTLIG TAK FRÅN 2025 BEFINTLIG TAK FRÅN 2025 BEFINTLIG TAK FRÅN 2023 NY TAKUPPBYGGNAD MED NY GEOMETRI NY TAKUPPBYGGNAD MED NY GEOMETRI N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--11--115500--0011 2026-03-27 PPLLAANN 1155,, TTAAKKPPLLAANN PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 15 SCEN 2 BALETTSAL 1 CAFÉ OPERAPUNCHLUNDEN TRAPPHALL VESTIBUL NYA END GULDFOAJÉN PRO. PRO. PRO. PROMENOAR PRO. SCENUNDERMASKINERI SCEN FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--22--000011--0011 2026-03-27 LLÄÄNNGGDDSSEEKKTTIIOONN PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 16 SCEN 2 BALETTSAL 1 BALETTSAL 3BALETTSAL 2 MATSALEN FESTVÅNINGEN VERANDAN OPERABAREN SALONG CAFÉ OPERA FOAJÉ SCEN 2 GREENROOM MATSAL MASK/PERUK/ SMINK FÖRKLARINGAR PUBLIKA DELAR OPERAKÄLLAREN PUBLIKA DELAR OPERAN N 0 METER DATUM GODKÄND AV SPECIFIKATION Ahrbom & Partner Lundgaard og Tranberg Arkitekter FORMAT SKALA NUMMER SKALA 1:400 4020 STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE FÖRETAG PROJEKTNUMMERPROJEKTNAMN HANDLING DIARIENUMMER BESTÄLLARE UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN AA11--440000--22--000022--0011 2026-03-27 TTVVÄÄRRSSEEKKTTIIOONN PÄR AHLBOM A3 F000026644 1:400 SAMRÅDSHANDLING 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 21 OPERABYGGNADEN MED DEN NYA PÅBYGGNADEN SETT FRÅN SKEPPSBRON Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 22 OPERABYGGNADEN SETT FRÅN STRÖMBRON, BEFINTLIG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 23 KONCEPTSKISS, LINJERITNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 24 DIAGRAM, SITUATIONSPLAN OCH URSPRUNGLIG BYGGNAD Planritningsdiagram med byggnadshierarki : Korsarmsmitten, scenhuset : Korsarmarna : Sidoflyglar : T errass ovanpå sockelvåning Salongshuset Scenhuset T errassbyggnaden Sektionsdiagram med byggnadsbeteckningar Sockelvåning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 25 DIAGRAM, BEFINTLIG BYGGNAD D A B C E A B C D E Planritningsdiagram med byggnadsbeteckningar : Festvåningen : Futten : Rotundan : Verandan : Lagerlunden Sektionsdiagram A B CC D E Fasaddiagram med byggnadsbeteckningar Attikavåning Piano nobile Sockelvåning D A B C E A B C D E Planritningsdiagram med byggnadsbeteckningar : Festvåningen : Futten : Rotundan : Verandan : Lagerlunden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 26 OPERABYGGNADEN SETT FRÅN STRÖMBRON, BEFINTLIG, KVÄLL Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 27 KONCEPTSKISS, KOLSKISS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 28 OPERABYGGNADENS SÖDRA FASAD MED DEN NYA PÅBYGGNADEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 30 HANDSKISS, AXONOMETRI SETT FRÅN NORR MED KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 31 HANDSKISS, AXONOMETRI SETT FRÅN NORR MED SEKTION I KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 32 HANDSKISS, AXONOMETRI SETT FRÅN ÖSTER OCH SEKTIONSAXONOMETRI Foajé till ny scen Ny scen och orkesterrepetitionssal Tre balettsalar Terrass Greenroom Entré till ny scen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 33 VOLYMDIAGRAM OCH ORIGINALRITNING PLAN 4 1 1 3 SALONGSHUSET SCENHUSET TERRASSBYGGNADEN Originalritning plan 4. Källa: Operabyggnaden i Stockholm. Festskrift 1898. Röda kors visar byggnadsindelningar Volymdiagram Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 34 VOLYM OCH FASADPROPORTIONERING 61 3 15 3 1 1 6 1 3 1 3 3 1 Sockel “Fasad” Taklist Attikavåning Scentorn 3 3 11 44 3 11 Scentorn Attikavåning Piano nobile Sockelvåning Scentorn Attikavåning Piano nobile Sockelvåning Östra fasaden - mot Kungsträdgården Visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden. Västra fasaden - mot Gustav Adolfs torg Visualisering av operabyggnaden Norra fasaden - mot Jakobs torg Visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden. Södra fasaden - mot Strömmen Visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 35 RELIEFEN PÅ OPERABYGGNADENS FASAD, BEFINTLIG OCH NYTT Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 36 FASADRITNINGAR MED DEN NYA PÅBYGGNADEN Östra fasaden - visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden. Västra fasaden - visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden. Norra fasaden - visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden.Södra fasaden - visualisering av operabyggnaden med den nya påbyggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 38 KORSARMS FASADER TEMPELGA VEL1 1 SCENTORN OCH KORSARM 1 1 Scentorn Att ikavåning Gesims Piano nobile Sockelvåning PORTIK - 3 MODULER Scentorn Att ikavåning Gesims Piano nobile Sockelvåning NY P ÅBYGGNAD1 1 Scentorn Att ikavåning Gesims Piano nobile Sockelvåning Sockel nivåskillnad Sockel nivåskillnad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 39 1900-TALETS PÅBYGGNADER - INTERIÖR VY Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 41 VISUALISERING AV NYA KARUSELLDÖRRAR, SETT FRÅN UTSIDAN OCH INSIDAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 42 NY ENTRÉ TILL NY SCEN, DAG OCH KVÄLL Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 43 PÅBYGGNADENS MÖTE MED TRAPPHÅLLET I SOCKELN, SETT FRAMIFRÅN OCH FRÅN SIDAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 45 OPERABYGGNADEN MED DEN NYA PÅBYGGNADEN SETT FRÅN STRÖMMEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 46 VISUALISERING AV IDÉ TILL ÅTERBRUK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 47 ILLUSTRATIONSPLAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 48 UTESERVERING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 49 OPERABYGGNADENS VOLUM MED VOLYM SOM RIVAS Justerad takgeometri Rivs, ursprungliga rumsligheter/indredningar bevaras där så är möjligt REDOVISNING AVSER STOMME SAMT ÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR EXTERIÖR. Rekonstruktion med återanvändande av så mycket ursprungsmaterial som möjligt Återbrukas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 50 OPERABYGGNADENS VOLUM MED DEN NYA PÅBYGGNADEN Justerad takgeometri REDOVISNING AVSER STOMME SAMT ÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR EXTERIÖR. Rekonstruktion med återanvändande av så mycket ursprungsmaterial som möjligt Tillkommande volym Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 51 OPERABYGGNADEN MED DEN NYA PÅBYGGNADEN SETT FRÅN STRÖMBRON, VÅR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 53 NY SCEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 54 NY BALETTSAL Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D04 - RITNINGAR OCH ILLUSTRATIONER 55 NY UTSIKTSTERRASS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 --- [Miljökonsekvensbeskrivning.pdf] Miljökonsekvensbeskrivning kulturmiljö Operabyggnaden, Stockholm Detaljplan för fastigheten Norrström 2 m.fl. 2026-05-18 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-182 Miljökonsekvensbeskrivning kulturmiljö Renovering av operabyggnaden, Stockholm Detaljplan för fastigheten Norrström 2 m.fl. INFÖR SAMRÅD - 2026-05-18 Utredningen är utförd på uppdrag av Statens fastighetsverk genom Lena Stina Andersson, projektledare och Anna Carver, kulturmiljöspecialist, samt i nära samarbete med Stockholms stadsbyggnadskontor (SBK). Konsultgrupp: Urban Nilsson, byggnadsantikvarie, certifierad sakkunig kulturvärden (KUL 2), Nyréns Arkitektkontor Fredrik Innerstedt, byggnadsantikvarie, certifierad sakkunig kulturvärden (KUL 2), Nyréns Arkitektkontor Nico van Gelderen, landskapsarkitekt (BNT/MSA) med inriktning kulturmiljö, Nyréns Arkitektkontor Elisabeth Mörner och Elna Topac, miljökonsulter, miljöbedömning och MKB, Structor Miljöbyrån Framsida: vy från Skeppsholmen - över Strömmen med operabyggnaden centralt i bild. Foton i utredningen, där inte annat anges, är tagna av Stockholms stadsbyggnadskontor och Nyréns Arkitektkontor. Utredningen läses dubbelsidigt i A3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 3 Innehåll Icke teknisk sammanfattning 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 2. Strategisk miljöbedömning 2.1 Miljöbedömning i planprocessen och betydande miljöpåverkan 3. Metodik och avgränsningar 3.1 Bedömningsmetodik 3.2 Avgränsning i sak 3.3 Osäkerheter 3.4 Geografisk avgränsning 3.5 Tidsmässig avgränsning 4. Förutsättningar 4.1 Planförhållanden 4.2 Plan- och bygglagen (2010:900) 4.3 Riksintressen - 3 kap. 6 § Miljöbalken (1998:808) 4.4 Förordning om statliga byggnadsminnen (2013:558) 4.5 Kulturmiljölag (1988:950) 4.6 Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering 5. Bedömningsgrunder 5.1 Relevanta riksintresseuttryck 5.2 Sammanfattning kulturhistoriska värden 5.3 Fornlämningar 6. Processen fram till aktuellt förslag (Alternativredovisning) 6.1 Alternativa lokaliseringar 6.2 Alternativa utformningar 6.3 Nollalternativet 7 . Aktuellt planförslag 8. Konsekvensbedömning 8.1 Läsanvisning 8.2 Riksintressets uttryck - konsekvensbedömning 8.3 Operabyggnaden - konsekvensbedömning 8.4 Övriga kulturhistoriska värden - konsekvensbedömning 8.5 Sammanfattning av planförslagets konsekvenser på riksintresset 8.6 Sammanfattning av planförslagets konsekvenser på operabyggnaden Vyer för konsekvensbedömning 9. Nollalternativ 9.1 Kungliga Operan kvar på nuvarande plats 9.2 Konsekvensbedömning 10. Jämförelsealternativ 10.1 Beskrivning av jämförelsealternativet 10.2 Konsekvensbedömning 10.3 Analys mellan jämförelsealternativ och planförslag 1 1. Samlad konsekvensbedömning 11.1 Riksintressets uttryck - enligt Miljöbalken 11.2 Särskilt värdefull byggnad - enligt PBL 11.3 Avstämning mot miljömål 12. Rekommendationer 12.1 Riksintressets uttryck - enligt Miljöbalken 12.2 Särskilt värdefull byggnad - enligt PBL 13. Uppföljning och övervakning 13.1 Uppföljning och övervakning 14. Källor Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-184 Icke teknisk sammanfattning Operabyggnaden bildar tillsammans med Stockholms slott och Riksdagshuset en ensemble med ett framskjutet läge i stadsrummet vid Strömmen. Byggnaden möter dessutom de historiemättade platsbildningarna Gustav Adolfs torg i väster, Jakobs torg i norr och Kungsträdgården åt öster. Placeringen gör byggnaden till en omistlig stadsbyggnadspjäs i hjärtat av Stockholm. Det kulturhistoriska värde som byggnaden har, med nära 250 års verksamhetskontinuitet på samma plats, kan inte överskattas. På 1890-talet och på samma tomt ersatte befintlig operabyggnad föregångaren från 1780-talet. Byggnaden är för svenska förhållanden ett välbevarat exempel på en modern teaterbyggnad av ”tittskåpstyp” som byggdes i huvudstäder och andra större städer i den industrialiserade världen under sent 1800-tal. Det innebär att operabyggnaden, både som stadsbyggnadselement mitt i riksintresset Stockholms innerstad och som särskilt värdefull byggnad, representerar ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Den renovering, genom på- och ombyggnad, som presenteras i planförslaget innebär att befintlig operabyggnad ges ett större volymtillägg för att rymma verksamhetens aktuella och framtida programkrav. Tillägget görs som en påbyggnad, inom befintlig byggnads plankontur, på den lägre terrassbyggnaden åt öster. Påbyggnaden är formad till tre sammanhängande volymer, som förlängningar av mittaxelns volym och flankerande flyglar. Påbyggnadens volymer följer ursprunglig byggnads lätt asymmetriska volymkomposition med ett eget fasaduttryck som, genom att fläta samman befintligt och nytt, är utformat för att harmoniera med befintlig byggnad. Förutom den tyngdpunktsförskjutning av byggnadens volym och skarpa möte mot Kungsträdgården som tilläggets höga fasad innebär, leder det till att delar av östra fasaden rivs och andra delar döljs bakom påbyggnaden. Eftersom påbyggnaden placeras på den lägre terrassbyggnaden krävs även en rivning av större delen av den befintliga terrasspåbyggnad som tillkom på 1950- 60-talet. De senare tillkomna tillbyggnaderna i markplan, Verandan och Lagerlunden, bevaras och renoveras. För att den nya arkitektoniska helheten även fortsättningsvis ska representera de tillägg som gjorts under 1900-talet så bevaras, bearbetas och integreras även en del av terrasspåbyggnaden i förslaget. En väsentlig del av terrasspåbyggnadens volym och fasad samt delar av interiören (festvåningen), med hög arkitektonisk verkshöjd, tas därmed tillvara. Aktuellt planförslag är resultatet av en flera år lång planprocess där flera utformningsförslag, utifrån verksamhetens programkrav, prövats och förkastats. Den finansiering som säkrats är knuten till aktuellt plan- och utformningsförslag. I jämförelse med det tidigare förslaget – Ny Opera i Operan – är aktuellt förslag väsentligt mindre i skala. I jämförelse med MKB:ns jämförelsealternativ bedöms planförslagets konsekvenser däremot väga jämt. Sett till, den till riksintresset kopplade, stadsbilden har den föreslagna påbyggnaden en väsentlig effekt genom det stora volymtillägg på befintlig byggnad som planförslaget innebär. Ur kulturhistorisk synpunkt minskar värdet, i synnerhet sett till riksintresset, med hänsyn till stadsbilden vid Stockholms ström, Nedre Norrmalms bebyggelsefront och relationen till Kungsträdgården. Sett till byggnadens befintliga utformning och volymkomposition förskjuts dess tyngdpunkt österut vilket påverkar mötet med Kungsträdgården negativt. Dessutom påverkas den enskilda byggnadens kulturhistoriska värde, t.ex. dess arkitektur. Byggnadens östra fasad rivs delvis och de delar av fasaden som bevaras döljs till stor del. Terrassbyggnadens hänsynsfullt utformade nedtrappning mot Kungsträdgården går förlorad. Sammantaget är konsekvenserna negativa, med hänsyn tagen till riksintresset och den enskilda byggnaden. I denna helhetsbild finns emellertid nyanser där mycket stora negativa konsekvenser för byggnaden och stora negativa konsekvenser för riksintressets uttryck samsas med neutrala konsekvenser. Till de senare hör att renoveringsprojektet dels leder till att verksamheten fortsatt kan bedrivas i byggnaden, dels till att volymtillägget kan göras inom befintlig byggnads plankontur med stora krav på hög arkitektonisk verkshöjd. För att mildra de negativa konsekvenserna av planförslaget rekommenderas ett antal åtgärder. Angående stadsbilden (i huvudsak fronterna mot vattnet vid Strömmen samt mötet med Kungsträdgården och Jakobs torg) så föreslås att den arkitektoniska helhetslösningen studeras vidare, bl.a. i syfte att de modernistiska tilläggen på ett ännu mer lyhört sätt kan integreras i den arkitektoniska helheten. Angående operabyggnaden bör påbyggnaden ansluta på ett sätt där materialen tydligt kopplar till befintlig byggnad medan förhållningssättet till proportionering och symmetri kan vara friare i förhållande till befintlig byggnad, exempelvis genom att fläta samman ursprunglig arkitektur, modernismens årsring och aktuellt volymtillägg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 5 1. Inledning 2. Strategisk miljöbedömning Enligt 6 kap. 3§ miljöbalken (1998:808) ska en myndighet eller en kommun som upprättar eller ändrar en plan som krävs i lag eller annan författning göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt miljöbalken och miljöbedömningsförordning (2017:966) ska alltid berörd kommun genomföra en undersökning och fatta beslut om huruvida en ny eller ändrad detaljplan kan medföra betydande miljöpåverkan. I det fall betydande miljöpåverkan konstateras ska planen genomgå en strategisk miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Enligt 6 kap. 1 § miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. En MKB innefattar analys och bedömning av konsekvenser av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Arbetet med MKB:n ska integreras med den övriga planeringsprocessen så att konflikter mellan olika intressen tidigt kan identifieras och så att möjligheter att finna miljöanpassade lösningar ökar. Miljöbalken i förhållande till annan lag Miljöbalken har kopplingar till andra lagstiftningar som till exempel Plan- och bygglagen, Väglagen och Skogsvårdslagen. Det finns däremot inte någon koppling mellan MB och Kulturmiljölagen eller Förordningen om statliga byggnadsminnen. Naturvårdsverket har tillsammans med Boverket, Trafikverket och Riksantikvarieämbetet tagit fram en vägledning för att förstå begrepp kopplade till kulturmiljö inom ramen för miljöbedömningsprocessen. Vägledningen visar att syftet med miljöbedömningar inom ramen för MB avser miljöeffekter på landskap och 2.1 Miljöbedömning i planprocessen och betydande miljöpåverkan 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekter som ett led i miljöbedömningen av förslaget till detaljplan. En viktigt del i detta är att genom denna rapport och konsekvensbeskrivning bedöma huruvida planförslaget uppfyller kraven i gällande lagstiftning - miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL). Föreliggande MKB fokuserar följaktligen på vilka konsekvenser för kulturmiljön som planförslaget leder till. Enligt avgränsningssamråd i juni 2025 ska det i MKB:n finnas bedömningar av påverkan på kulturmiljön - riksintresse och stadsbild, forn- och kulturlämningar samt byggnaden, exteriört och interiört. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Operabyggnaden, en av Stockholms mer dominerande offentliga byggnader, är betydelsefull för Stockholms identitet som en del av det monumentala och formella stadsrummet kring Stockholms ström. Huset är ett väl bevarat exempel på det sena 1800-talets teaterbyggnader och är byggnadsminnesförklarat sedan 1935. En renovering samt på- och ombyggnad av operabyggnaden i Stockholm har utretts och förberetts i många år. Byggnadens tekniska system är uttjänta, funktionaliteten och arbetsmiljön otillräcklig och lokalerna räcker inte till. Dagens ytor är inte ändamålsenliga, goda repetitionsmöjligheter saknas och de salar som finns är inte tillräckligt stora. För publiken är tillgänglighet, komfort, akustik och ventilation bristfällig. Planförslaget ska möjliggöra omdisponering av funktioner inom byggnaden, ombyggnad och en påbyggnad mot Kungsträdgården. I och med detta får byggnaden bland annat en ny entré och foajé mot Jakobs torg, en ny scen för barn och unga, tre stora balettsalar, ett stort gemensamt personalrum samt övningsrum för orkestern. På- och ombyggnaden innebär att operans konstnärliga verksamhet kan samlas i huset. bebyggelsemiljöer. Hur enskilda byggnader påverkas av en åtgärd redovisas istället med stöd av Plan- och bygglagen, Kulturmiljölagen och/ eller Förordningen om statliga byggnadsminnen beroende på byggnadens kulturhistoriska värde och skydd. När det gäller byggnader av nationellt intresse som omfattas av Kulturmiljölagen eller Förordningen om statliga byggnadsminnen finns inga kopplingar till Miljöbalken eller Plan- och bygglagen. Det innebär att beslut som fattas med stöd av Plan- och bygglagen inte kan genomföras om beslut enligt Kulturmiljölagen eller Förordningen om statliga byggnadsminnen avslås. Det finns därmed inte något förhållande där den ena lagstiftningen råder över den andra. Processer som rör både Miljöbalken, Plan- och bygglagen samt Kulturmiljölagen eller Förordningen om statliga byggnadsminnen bör därför samordnas så att samtliga lagstiftningars syften kan bli tillgodosedda. Betydande miljöpåverkan En undersökning av huruvida ändring av detaljplan för operabyggnaden kan medföra betydande miljöpåverkan genomfördes av Stockholm Stad, stadsbyggnadskontoret (dnr 2018–00426), under 2018. Stadsbyggnadskontoret bedömde att planen kan medföra betydande miljöpåverkan utifrån att riksintresset för kulturmiljövård Stockholms innerstad med Djurgården berörs. Därmed ska detaljplanen genomgå en miljöbedömning och en MKB upprättas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Figur 1. Matris för riksintressets sex uttrycksgrupper - uttryck 1-6 - där konsekvensbedömningens fem olika grader redovisas - kap. 8.2. Dessa fem grader är i sin tur delade i två vertikala axlar för mindre respektive större betydelse. Graderna - små, måttliga och stora - ska betraktas som en tregradig skala med lika steg. Gradsteget Inga konsekvenser bör betraktas som ett neutralt läge. Eventuella Positiva konsekvenser graderas inte, men beskrivs i text. Bedömningen av konsekvenser redovisas uttryck för uttryck, ovan exemplifierat med Uttryck 6 som ringats in. Samma matris används även i den byggnadsnära bedömningen - kap. 8.3. Figur 2. Den bedömningsmatris - figur 1 - som används i denna rapport MKB kulturmiljö har sin grund bl.a. den matris som RAÄ redovisar i sin handbok om kulturmiljövårdens riksintressen. Eftersom en MKB är ett kunskapsunderlag för att hantera planrisk är det av störst vikt att diffrentiera bedömningen i spannet mellan försvaga och förvanska. Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-186 3. Metodik och avgränsningar 3.1 Bedömningsmetodik Grund för bedömning Bedömningsmetodiken grundas dels i gällande praxis vid framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), dels i RAÄ:s handbok om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksantikvarieämbetet, 2014) och RAÄ:s kriterier för utpekande av riksintresseanspråk (RAÄ Dnr RAÄ-2021-2491). Bedömningsmatrisen (figur 1) har utvecklats inom detta uppdrag, som ett sätt att kombinera bedömning inom ramen för praxis för miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning och antikvarisk bedömning inom ramen för konsekvensanalys avseende kulturmiljö (RAÄ, figur 2). Inom ramen för miljöbedömningar och MKB används begreppen påverkan, effekt och konsekvens (Naturvårdsverkets vägledning för Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken). I MKB avses vanligtvis: • Påverkan - den fysiska åtgärden i sig, • Effekt: den förändring som uppkommer i omgivningen till följd av påverkan • Konsekvens: betydelsen av den förändring som uppstår Konsekvenser graderas (i olika bedömningsskalor) och beskrivs utifrån om de är positiva eller negativa, stora eller små, om de är temporära eller permanenta samt frekvens. Detta baserat på gjord sammanvägning av värde och effekt. Bedömningsskalor används för att det ska bli tydligt och transparent hur bedömningar gjorts och hur värde, påverkan, effekt och konsekvens har graderats. Bedömningsskalor används som ett hjälpmedel i MKB:er för att bedömningarna ska bli så objektiva som möjligt och så att olika aspekter kan bedömas på ett likvärdigt sätt. De fem effekt-stegen: förstärkning, förbli oförändrad, liten försvagning, måttlig försvagning och kraftig försvagning i matrisens första vertikala axel är en anpassning av begrepp hämtade från RAÄ:s handbok om kulturmiljövårdens riksintressen. I RAÄ:s matris är det fyra termer (figur 2, omramade med svart/vit streckad linje)) som tas som utgångspunkt i bedömningsmatrisen (figur 1). De fem effekt-stegen (figur 1) motsvaras av RAÄ:s rubrik för effekt i översta horisontella axeln "Områdets värden kommer att...", (figur 2). Bedömningsmatrisen (figur 1) har tre steg försvagning, eftersom en MKB är ett kunskapsunderlag för att hantera planrisk är det av störst vikt att diffrentiera bedömningen i spannet mellan försvaga och förvanska. De fem bedömningsstegen positiva konsekvenser, inga konsekvenser, små negativa konsekvenser, måttliga negativa konsekvenser och stora negativa konsekvenser i matrisens andra och tredje vertikala axlar är hämtade från MKB-praxis. De texter som i kap. 8 beskriver kulturhistorisk relevans har formulerats med stöd av RAÄ:s kriterier: A. Riksintressant berättelse, B. Helhetsmiljö och C. Fysiska uttryck. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 7 >>3. Metodik och avgränsningar Bedömning Beskrivningarna, i kap. 8, av planförslagets effekter och konsekvenser på de kulturhistoriska värdeaspekterna är strukturerad enligt följande: • Föreslagen förändring (påverkan) • Effekt • Konsekvens Den andra punkten - effekt - presenteras i bedömningsmatrisens första horisontella axel. • Förstärkning • Förbli oförändrad • Liten försvagning • Måttlig försvagning • Kraftig försvagning Den tredje punkten - konsekvens - presenteras i matrisens andra och tredje horisontella axlar. Efter bedömning graderas konsekvenserna och ordnas in i matrisen enligt följande skala: • Positiva konsekvenser: uppstår när planförslaget bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljön. Exempel: Ett avlägnande av tillbyggnaden Lagerlunden skulle återupprätta siktrelationen mellan Jussi Björlings Allé och Stockholms slott. • Inga konsekvenser: innebär att kulturvärdena inte påverkas alls och att läsbarheten av kulturmiljön bibehålls. Exempel: Att planförslaget befäster operabyggnadens placering i 1600-talets rutnätsplan, vilket i detta avseende innebär att situationen förblir oförändrad. • Små negativa konsekvenser: mindre skada på kulturhistoriska värden så att den historiska läsbarheten minskar. Exempel: Läsbarheten av stadens tillväxt påverkas i ringa grad eftersom operabyggnaden blir kvar inom sin historiska tomt. • Måttliga negativa konsekvenser: skada på kulturhistoriska värden så att den historiska läsbarheten tydligt minskar. Exempel:Stadssiluetten mot himlen påverkas med stora negativa konsekvenser på nära håll, men på långt håll inte alls. • Stora negativa konsekvenser: skada på kulturhistoriska värden så att den historiska läsbarheten allvarligt försvåras. Exempel: Byggnadsvolymer och rumsligheter förskjuts i relation till varandra vilket har en negativ konsekvens på den arkitektoniska komposition som bebyggelsefronterna mot Norrström utgör. Dessutom skyms Jakobs kyrka och operabyggnadens dominans vid det småskaliga Jakobs torg ökar. • Mycket stora negativa konsekvenser: förlust av eller grav skada på kulturhistoriska värden så att den historiska läsbarheten allvarligt försvåras eller upphör. Exempel: Föreslaget volymtillägg innebär en negativ konsekvens för operabyggnaden som enskild byggnad och den historiska läsbarheten av byggnaden försvåras genom att avtrappningen mot Kungsträdgården försvinner och att scenhusets fasad döljs. Vid bedömning av konsekvenser görs även en viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt. Detta för att kunna beakta betydelsen av aspekterna i relation till planförslaget. Viktningen sker med följande två termer (se matris, horisontell axel): • Större betydelse. Kulturhistoriska värde- aspekter som är avgörande för att kunna uppleva miljöns och byggnadens historia och utveckling. • Mindre betydelse. Kulturhistoriska värde- aspekter som har viss betydelse för att kunna uppleva miljöns eller byggnadens historia och utveckling. Med hjälp av denna systematik anges hur planförslaget förskjuter kulturmiljön och byggnaden, med dess kulturhistoriska värden i positiv eller negativ riktning. Bedömningarna illustreras grafiskt genom matrisen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-188 >>3. Metodik och avgränsningar 3.3 Osäkerheter3.2 Avgränsning i sak Samråd för avgränsning av MKB genomfördes under maj 2018 där underlag inhämtades från stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar samt där ett avgränsningssamråd hölls med Länsstyrelsen i Stockholms län1. Stadsbyggnadskontoret bedömde att det i en MKB behöver utredas och redovisas hur riksintressets värden kan komma att påverkas av planförslaget. Utifrån undersökningen av planens betydande miljöpåverkan föreslogs följande aspekter som avgränsning för MKB, påverkan på landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv (Stockholm stad, Stadsbyggnadskontoret, 2018). Inga övriga synpunkter rörande MKB:ns avgränsning inkom under avgränsningssamrådet. Ett förnyat avgränsningssamråd hölls i juni 2025 med Länsstyrelsen i Stockholms län. Där framförde staden på nytt att MKB:n som tas fram för detaljplanen kommer att behandla påverkan på kulturmiljö (riksintresse och stadsbild, forn- och kulturlämningar samt byggnaden, exteriört och interiört). Inga synpunkter på avgränsningen framkom under mötet. I denna MKB redovisas planförslagets konsekvenser på kulturmiljön. Eftersom planområdet ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården - Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] - kommer planförslaget påverka riksintressets uttryck. Analyserna av planförslagets konsekvenser på kulturmiljön beskrivs utifrån kulturhistoriska värdeaspekter som baseras på: • de för planförslaget relevanta delarna i riksintressets uttryck (med utgångspunkt från MB) • övriga kulturhistoriska värden som framför allt är knutna till själva operabyggnaden (med utgångspunkt från PBL) Följande kommer att analyseras i denna MKB: • hur upplevelsen av stadsbilden och de närliggande stadsrummen kommer att påverkas • hur operabyggnadens exteriör, delvis även dess interiör, och de kulturhistoriska värdena kommer att påverkas. I denna MKB genomförs ingen konsekvens- bedömning i förhållande till det statliga byggnadsminnet Operabyggnaden. Detta görs enligt Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen (FSBM), se kapitel 4.4. Till grund för konsekvensbedömningen ligger i huvudsak fotomontage och planhandlingar. Det finns alltid generella osäkerheter i hur planförslag med planbestämmelser realiseras samt hur fotomontagen utförs. För fotomontagen har vissa vypunkter valts ut i staden som ska representera en sträcka/sekvens. Fotomontagen kan inte representera hur planförslaget ter sig från samtliga punkter längs den valda sträckan/sekvensen eller från andra vypunkter i staden. Detta medför därför vissa osäkerheter kring vad planens verkliga effekter och konsekvenser faktiskt blir. Merparten av fotona för montagen är tagna år 2025 av Nyréns kulturmiljö, med undantag för ett par foton som är äldre. Det kan finnas fysiska förändringar i stadslandskapet som utförts efter fototillfället och som därför inte framgår i fotomontagen. 1 Stockholm stad, Stadsbyggnadskontoret (2018), Dnr 2018–00426, Minnesanteckningar från avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norrström 2 i stadsdelen Norrmalm, Dp 2018–00426, daterade 2018-05-25. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 9 >>3. Metodik och avgränsningar 3.4 Geografisk avgränsning 3.5 Tidsmässig avgränsning Geografiskt avgränsas miljökonsekvens- beskrivningen till att omfatta detaljplaneområdet med närområde. Utöver att beskriva konsekvenserna inom planområdet har konsekvenserna även bedömts ur ett större geografiskt perspektiv, ett så kallat influensområde. Ett exakt påverkansområde är med andra ord svårt att avgränsa för utredningen. När det gäller konsekvensbeskrivningen gällande påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, beskrivs konsekvenserna utifrån ett antal vypunkter runt om i staden. Valda vypunkter har bedömts vara strategiskt viktiga platser inom riksintresset, se vidare i kapitel 8. Tidsmässigt avgränsas bedömningen av miljökonsekvenser till att omfatta skedet då planområdet är utbyggt, det vill säga då de om- och påbyggnader av operabyggnaden som planeras enligt detaljplanen har färdigställts, detta har bedömts vara omkring 2040. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1810 4. Förutsättningar Översiktsplan Översiktsplanen för Stockholm antogs av kommunfullmäktige i februari 2018 och vann laga kraft den 23 mars 2018. Norrmalm beskrivs där som en varierad stadsdel där ”de äldre delarnas gemensamma karaktärsdrag utgörs av en enhetlig höjdskala, definierade bottenvåningar, ofta enhetlig färgsättning samt ett varierat taklandskap. Områden med modernistisk bebyggelsestruktur karakteriseras av stora, ibland kvartersstora, fastigheter och byggnadsvolymer. Enskilda byggnader eller grupper av byggnader som till exempel kyrkor, stadens förvaltningsbyggnader eller kontorshus, höjer sig över siluetten och manifesterar vilka värden som har varit viktiga under stadens framväxt.” Operabyggnaden ligger inom ett område betecknat som: ”Stadsutvecklingsområde – omvandling Område som föreslås omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor. [...] Omvandlingen kan innebära helt eller delvis ändrad markanvändning.” Översiktsplanens bilaga om riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115). Översiktsplanens beskrivning av Stockholms riksintressen fördjupas i en bilaga. I kapitlet Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) beskrivs de olika uttrycken som teman. Flera formuleringar i dokumentet är intressanta utifrån Operabyggnadens perspektiv, styckena nedan är exempel på formuleringar som är applicerbara i en förändringsprocess (citat från s. 18): 4.1 Planförhållanden ”I de äldsta delarna av Stockholm med utblick över centrala inlopp och i malmarnas stenstadskvarter är stadsbilden känslig för skalförskjutning. I sådana stadsmiljöer förändras helheten snabbt om flera enskilda projekt avviker från etablerade höjder och utbredning. I dessa delar av staden erbjuds få möjligheter att bryta sig ur befintlig skala. Endast projekt av stort allmänt intresse som uppvisar särskilt hög arkitektonisk kvalitet och relevans, kan prövas här med fokus på förbättrad helhetsverkan och omgivande stadsmiljö. Stockholms fysiska identitet är uppbyggd av överlagrade förändringar, byggnaderna är inom rådande skala inbördes olika och vittnar om olika tidsepoker i stadsliv samt arkitekturhistoria och ger på samma vis plats för vår tids arkitektoniska tillägg. Byggnader och byggnadsmiljöer från tiden före andra världskriget har ofta en viktig roll för upplevelsen av Stockholm som en historisk stadsmiljö, vilket medför att påbyggnader i regel är olämpliga.” Gällande detaljplan/stadsplan Gällande detaljplan för planområdet utgörs av stadsplan Pl 7362 som vann laga kraft 1982- 06-17. Detaljplanen omfattar operabyggnaden, Kungsträdgården, Jacobs kyrka och torg samt kvarteren Jakob Mindre 5, Lantmätaren 1 och Kungliga trädgården 3, 5, 6 samt 7. Kvarteret Norrström 2, operabyggnaden, har beteckningen AQ1, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ("Kulturskydd") att användas för allmänt ändamål. Planbestämmelsen lyder: ”Med Q1 betecknat område skall utgöra reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Åtgärder får inte vidtas som minskar bebyggelsens kulturhistoriska värde”. Ovan: gällande detaljplan/stadsplan för operabyggnaden, laga kraft 1982. Till höger: utsnitt av ovan detaljplan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 11 >>4. Förutsättningar 4.2 Plan- och bygglagen (2010:900) 4.3 Riksintressen - 3 kap. 6 § Miljöbalken (1998:808) Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 3 § gäller att: "Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, ...3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 6 § så ska: ”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan ...” och att: "Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga Kulturmiljön är samhällets gemensamma resurs som ska förvaltas och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. Det är en miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser på ett sätt som gör att kulturmiljön utgör en av platsens stora tillgångar. I dessa områden väger de kulturhistoriska värdena därför särskilt tungt vid beslut om ändrad användning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. En kulturmiljö av riksintresse omfattas av bestämmelser i 3 kap 6 § Miljöbalk: "Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket." Aktuellt planområde ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115). Enligt de allmänna råden om tillämpning av miljöbalkens bestämmelser så kan påtaglig skada uppstå om en åtgärd mer än obetydligt kan skada något eller några av de värden som utgör grunden för riksintresset. Även åtgärder utanför ett riksintresseområde kan i vissa fall påverka värdena negativt. och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.” Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 12 § gäller att: "Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske." Enligt plan- och bygglagens 8 kap. 13 § så ska: ”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på ... 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.” Enligt plan- och bygglagens 8 kap. 14 §: ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.” Enligt plan- och bygglagens 8 kap. 17 §: ”Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.” Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1812 >>4. Förutsättningar 4.4 Förordning om statliga byggnadsminnen (2013:558) 4.5 Kulturmiljölag (1988:950) I Kulturmiljölagen (KML) framgår att det är en nationell angelägenhet att vi skyddar och vårdar kulturmiljön och ansvaret delar vi tillsammans: såväl myndighet som enskilda personer är skyldiga att visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Kulturmiljölagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av fornlämningar, fornfynd, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. Fornlämning enligt kulturmiljölagen Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kap. 1 §. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Samma skydd gäller även för den närmaste omgivningen runt en fornlämning. Den som planerar att genomföra en åtgärd uppmanas att tidigt rådfråga länsstyrelsen om en fornlämning kan komma att påverkas. Operan ligger inom det område av centrala Stockholm som betecknas som en fornlämning i form av stadslager, RAÄ-nummer Stockholm 103:1. Beskrivningen lyder: ”Området inlagt från 1650-tals karta. Inom området kan väntas påträffas kulturlager från medeltid och 1600-tal.” Operabyggnaden upptogs den 21/1 1935 på förteckningen över byggnadsminnesmärken i enlighet med kungörelsen (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnads- väsendet. Den 1 januari 1989 ersattes kungörelsen med Förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Byggnaden utgör sedan 1 januari 2014 statligt byggnadsminne enligt Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen (FSBM), som ersatte ovanstående förordning. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) handlägger ärenden om Statliga byggnadsminnen. Frågan om en anläggning ska förklaras som statligt byggnadsminne prövas av regeringen, efter framställning med förslag till skyddsbestämmelser från riksantikvarieämbetet. Operabyggnaden försågs med skyddsbestämmelser, tidigare skyddsföreskrifter, fastställda av regeringen 1993-06-10: 1. Byggnaden får inte rivas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. 2. ingrepp får inte göras i stomme, ursprunglig rumsindelning eller äldre fast inredning. I rum med dekorativt måleri eller annan utsmyckning är även ytskikten skyddade. 3. Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. 4. Fastigheten får inte ytterligare bebyggas. Tillhörande markområde skall hållas i vårdat skick. Som fast inredning räknas sådant som avses i Jordabalken (1970:994) 2 kap. 2§. Enligt 11 § FSBM har RAÄ tillsyn över de statliga byggnadsminnena och prövar frågor om tillstånd till ändringar som strider mot skyddsbestämmelserna. Om det av särskilda skäl är nödvändigt att ändra byggnadsminnet i strid mot skyddsbestämmelserna skall ansökan om tillstånd enligt 7 § FSBM tillställas RAÄ. Det bör i sammanhanget nämnas att enligt plan- och bygglagens 2 kap. 12 § så ska: "Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske." Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 13 4.6 Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering Operabyggnaden, fastigheten Norrström 2, är blåmarkerad enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering. Detta innebär att den bedöms vara av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Blått är klassificeringens högsta nivå. I operabyggnadens närmaste omgivning finns flertalet byggnader som enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering är blå- och grönklassade. Grönklassade fastigheter/byggnader innebär att de bedöms som fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stockholms stadsmuseums klassificering är inte juridiskt bindande men bör ses som starkt vägledande vid bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde. >>4. Förutsättningar BLÅ Fastighet med bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. GUL Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/ eller av visst kulturhistoriskt värde. STRECKAD Fastighet med bebyggelse som ännu ej klassificerats eller obebyggd fastighet. GRÖN Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Ovan: utsnitt av Stockholm stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1814 5. Bedömningsgrunder Riksantikvarieämbetets riksintressebeskrivning av Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] 2023-04-21. I texten beskrivs alla de uttryck som lyfts fram inom rubrikerna Uttryck 1, Uttryck 2 o.s.v. i kapitel 8 Konsekvensbedömning. Till höger återges texten i sin ursprungliga form. I kapitel 8 så återkommer dessa delvis sorterade och grupperade. Relevanta uttryck för operabyggnaden är markerade med blå kulör och understrykning. Långholmen och Skeppsholmen. Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. Gatuvyer med enskilda byggnader eller andra element som blickfång. Stenstadens tydliga yttre gränser. Stockholm som huvudstad och maktcentrum Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna. Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestrukturen med kontinuitet sedan medeltiden. Gatu- och planstruktur med oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” med små smala gränder ner till vattnet. Andra delar av staden med rötter i medeltiden. Riddarholmens gatunät, platsbildningar och bebyggelse med grund i medeltiden. De bevarade resterna av den äldsta gatu- och tomtstrukturen på Södermalm. De äldsta kyrkorna på malmarna. Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Gamla stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet. Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet. Stadspalatsen och malmgårdarna. Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården, Humlegården och malmgårdarnas trädgårdar. Småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter på Södermalm. Stockholm blir storstad Stadsbyggandet från mitten av 1800-talet fram till tiden runt sekelskiftet 1900. Områden byggda som nya stadsdelar på malmarna med esplanadsystem, genombrottsgator, platsbildningar och offentlig utsmyckning. Gatorna av olika bredd och karaktär och den täta enhetliga bebyggelsen i stenstaden med byggnader i sammanhållen höjd. Parkerna som anläggs i den framväxande storstaden, såsom Berzelii park och de karaktäristiska bergsparkerna. Nedre Norrmalm med centralstationen och Drottninggatan som stadens nya centrum. Villastaden, med exklusiva bostadshus. Nya typer av offentliga byggnader, såsom Långholmens centralfängelse, Östermalms saluhall, sjukhusmiljöer, skolorna. Anläggningarna och byggnaderna för sanitet, service och kommunalteknik, såsom elektricitetsverk, vattentorn, Brunkebergstunneln och hissarna på Södermalm. Gasverksområdets omfattande kommunaltekniska anläggning. De många nya kyrkorna, frikyrkorna och byggnader för olika samfund samt Stora synagogan. 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling Det tidiga 1900-talet med fortsättningen på stenstaden, som Birkastan, och den nya terränganpassade gatu- och tomtstrukturen, som Lärkstaden, Diplomatstaden och Röda Bergen. Kungsgatan med Kungstornen. Storgårdskvarteren som t.ex. Motorn, Vingen, Draget och Ryssjan. Koloniträdgårdarna med stugor, tomtavgränsningar och gångsystem. Bostadsområden som visar på den tidiga modernismens genomslag i stadsplanering och arkitektur från 1930-talet och 1940-talet, såsom Gärdet, Abessinien, Kungsklippan, Fredhäll och Reimersholme. Områdenas öppna gatu- 5.1 Relevanta riksintresseuttryck Motivering: Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra och med ytterstaden. Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grönklädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar. Fronterna mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och från Mälaren. De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som RAÄ:s originaltext Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 15 och tomtstruktur med fristående byggnadskroppar och karaktären av hus-i-park. Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. Sergels torg med sin skala, form, nivåskillnader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Den enhetliga karaktären med modernistiska byggnader längs Klarabergsgatan och runt Brunkebergstorg. Modernistiska höghus spridda över staden som genom landmärkesposition markerar trafikstråk, stadsgräns, tullar och Stockholmsåsen, till exempel Wenner-Gren Center och Skatteskrapan. Tunnelbanans synliga uttryck i stadsbilden. Södersjukhuset, som en storskalig offentligt inrättning. Modernistiska parkanläggningar och sammanhängande parkstråk, präglade av Stockholmsskolans och efterkrigstidens sociala ideal med landskapet och naturen som utgångspunkt. Det sena 1900-talets kompletteringar och kvartersbyggande. Senmodernistiska bostadskvarter, som Drakensbergsområdet och Fältöversten. Postmodernistiska områden med inspiration från äldre arkitektur och med monumentala inslag, som S:t Eriksområdet och Södra stationsområdet. Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Kajerna och hamnarna som skapar en karaktäristisk front mot vattnet. Flottans miljöer på Skeppsholmen, Kastellholmen och Galärvarvet. Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin samt Djurgårdsvarvet. Segelfartyget af Chapman, som ett permanent inslag i stadsbilden. Djurgårdsstadens bostadsbebyggelse för bl.a. hantverkare och sjömän. Mälarvarvet på Långholmen. Frihamnen med byggnader för handel och produktion, såsom magasinen, Banankompaniet och Fordfabriken. Militära byggnader och anläggningar på Östermalm och Gärdet, såsom kasernbyggnader, stall, stabs- och förvaltningsbyggnader och exercisplatser. Gärdet som avläsbart, öppet militärt övningsfält med skansstrukturer och paviljongen Borgen. Industrimiljöerna som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland andra Barnängen, Kungliga Myntet och de många bryggerierna, till exempel Münchenbryggeriet. Miljöer och byggnader för handel och näringsliv. Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränser och hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet, som Trygg-Hansa huset och Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid östra Kungsträdgården. Storskaliga varuhus i city såsom NK, PUB och Åhléns. Den offentliga staden Byggnader och miljöer kopplade till demokratin och den offentliga förvaltningen. Statsförvaltningens byggnader och miljöer på Helgeandsholmen och båda sidor om Norrström. Riddarholmens byggnader för statlig förvaltning, som gamla riksdagshuset och Riksarkivet. Östra Kungsholmens myndighetsbyggnader, såsom Rådhuset med Rådhusparken och Polishuskvarteret. Stadshuset med sin utmärkande landmärkesroll i stadsbilden. Folkrörelsebyggnaderna och -miljöerna såsom arbetarrörelsens byggnader vid Norra Bantorget och Medborgarplatsen med Medborgarhuset samt idrottens byggnader och anläggningar, såsom det större idrottsområdet på Norra Djurgården, Stadion och Eriksdalsbadet. Det vetenskapliga och intellektuella livets byggnader och miljöer från skilda tider. De olika byggnaderna för högre utbildning och vetenskap vid Observatorielunden och Drottninggatan. Akademiernas byggnader. Stadsbiblioteket och Kungliga biblioteket samt deras solitära roll i stadsbilden. De många museerna, såsom Nationalmuseum, friluftsmuseet Skansen och museistaden på Gärdet. Nordiska museet och Vasamuseets tydligt avläsbara profiler på Djurgården. Institutionsbältet på Norra Djurgården, med bland annat de olika högskolorna och universiteten, , Bergianska trädgården och Naturhistoriska riksmuseet. Studentområdet Lappskärsberget med sin tidstypiska stadsplan och bostadsbebyggelse. Byggnaderna för press, media, förlag och teknisk kommunikation såsom Nordstedthuset, Radio- och TV- huset, tidningshusen vid Marieberg och Kaknästornet. Nöjes- och rekreationslivets miljöer Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. De traditionsrika teatrarna och scenerna, såsom Konserthuset, Dramaten och Operan, ofta med framträdande placering i stadsrummet. Nöjesplatser som Mosebacke, Berns salonger och Södra Djurgårdens restauranger och värdshus, Cirkus och Gröna Lunds tivoli. Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och sommarnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, både i samlade grupper och som fristående byggnadsverk. >>5. Bedömningsgrunder Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1816 >>5. Bedömningsgrunder 5.2 Sammanfattning kulturhistoriska värden 5.3 Fornlämningar Fornlämning, Stockholm 103:1, stadslager, har sin utbredning inom hela planområdet. Fornlämningens område är inlagt från 1650-tals karta. Inom området kan väntas påträffas kulturlager från medeltid och 1600-tal. Stadslagret kommer att påverkas i samband med eventuella grävningar men det är osäkert om något relevant kommer att påträffas. Fornlämning kan eventuellt bli påverkad, till exempel vid behov av förstärkningar. Sammanfattningen av operabyggnadens kulturhistoriska värde baseras i huvudsak på de värden som pekats ut i AIX kulturmiljöanalys, reviderad 2025-12-05. Operabyggnaden har höga kulturhistoriska värden. Byggnaden är en symbolbyggnad för Sverige och Stockholm genom att husera nationalscenen för opera, med kontinuitet på platsen sedan 1700-talets slut. Byggnaden är också en viktig byggnad i Stockholm och bidrar till stadsrummets tidsmässiga djup. Byggnaden har ett tydligt samspel med Stockholms slott och Riksdagshuset vid Norrström. Byggnaden bidrar till inramningen av Gustav Adolfs torg. Av betydelse är också byggnadens möte med Kungsträdgården, där den låga terassdelen bidrar till parkens karaktär. Byggnadens arkitektur, såväl exteriört som interiört, berättar om det sena 1800-talets stilideal och särskilt om hur teaterarkitektur kom till uttryck under denna tid. Operabyggnaden har också betydande hantverksmässiga och konstnärliga värden genom sina gedigna material och konstnärliga innehåll. Operakällaren, en verksamhet med lika lång kontinuitet som operaverksamheten, visar på restaurang- och nöjeshistoriska värden genom sin framträdande restaurangarkitektur, både i äldre och yngre delar. Tillbyggnaderna mot Kungsträdgården och de förändringar interiört som färdigställdes under 1960- och 1970-talen är framträdande exempel på en modernistisk ombyggnads- och restaureringsarkitektur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 17 >>5. Bedömningsgrunder ”Konceptskiss” och visualisering av Ahrbom & Partner och Lundgaard & Tranberg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1818 6. Processen fram till aktuellt planförslag (Alternativredovisning) Enligt miljöbalken (1998:808) 6 kap. 11 § ska en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning innehålla en redogörelse för rimliga alternativ, med hänsyn till syftet med planen eller programmet. Dessa alternativ ska identifieras, beskrivas och bedömas utifrån deras potentiella miljöpåverkan. I detta kapitel redovisas för de alternativ som studerats under planarbetets gång, både gällande lokaliseringar och utformningar. 6.2 Alternativa utformningar Alternativa utformningar beskriver alternativ till hur de behov som har pekats ut inom planområdet kan mötas på ett annat sätt än det som redovisas i planförslaget. Detta gäller i huvudsak alternativ gällande bebyggelse och funktioners placering, utbredning och utformning inom planområdet. Grunden ligger i att anpassa bebyggelse och funktioner till t.ex. befintliga skyddsvärden och omgivande störningskällor samt för att uppnå de mål och visioner som har formulerats för området och projektet. Kungliga Operan har under en längre tid haft behov av anpassning av operabyggnaden, sett både till nutidens krav på bland annat arbetsmiljö, tillgänglighet och tekniska system och till förändrade behov för den konstnärliga verksamheten. Olika utformningar till anpassning av operabyggnaden har studerats under flera år, både som på- och tillbyggnader och invändiga ombyggnationer samt som utlokalisering av olika funktioner. Nedan redovisas de studier som gjorts under årens gång kopplat till olika alternativa utformningar. Förstudie 2013 År 2013 gav regeringen Statens fastighetsverk (SFV) i uppdrag att i nära samarbete med Kungliga Operan AB genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av operabyggnaden. Förstudien utgick ifrån Operans behov av att skapa bättre förutsättningar för den konstnärliga verksamheten och att öka tillgängligheten för publiken. Vidare utgick förstudien från byggnadens behov av renovering och att hänsyn ska tas till kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer och till arkitektoniska kvaliteter och skönhetsaspekter i eventuella om- och tillbyggnader. (Uppdrag till Statens fastighetsverk om renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad, Ku2013/2450/KO). 6.1 Alternativa lokaliseringar När det gäller olika alternativa lokaliseringar kan den frågan anses vara utredd i översiktsplanen. Enligt miljöbalken ska alternativen vara rimliga med hänsyn till planens geografiska räckvidd. Om en detaljplan har ett tydligt stöd i en aktuell och väl genomarbetad översiktsplan kan en hänvisning till de överväganden som gjorts i miljöbedömningen av översiktsplanen vara tillräcklig för att uppfylla kraven på alternativa lokaliseringar, enligt råd från Boverket (Boverket, 2021). Såsom planeringssystemet i PBL är konstruerat är det rimliga att alternativhanteringen av lokaliseringar sker i översiktsplaneringen. Alternativhantering på detaljplanenivå bör fokusera på alternativ utformning och placering inom planområdet av den typ av verksamhet som det planeras för (Boverket, 2021). Operabyggnaden ligger inom ett område som i översiktsplanen är betecknat som: ”Stadsutvecklingsområde – komplettering (stora stadsutvecklingsmöjligheter)” Område med blandad stadsbebyggelse där omfattande komplettering föreslås. Området kan kompletteras med bostäder, service, verksamheter, gator, parker, kultur och idrottsytor. [...] Komplettering ska göras med utgångspunkt i kunskap om nuvarande karaktär, kvaliteter och behov. Inom området kan finnas delar där större strukturförändringar föreslås. I en bilaga till översiktsplanen finns en fördjupad beskrivning av Stockholms riksin- tressen. Sedan denna bilaga upprättades har riksintressebeskrivningen uppdaterats (gjordes våren 2023, se vidare kapitel 4 och 5). Operabyggnaden ligger, som nämnts tidigare, inom riksintresseområdet Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115). Byggnaden är synlig på flera ställen inom riksintressebeskrivningen och nämns bl.a. under uttrycken ”Stockholm som huvudstad och maktcentrum” samt ”Nöjes- och rekreationslivets miljöer”, se nedan: Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. [….] Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. De traditionsrika teatrarna och scenerna, såsom Konserthuset, Dramaten och Operan, ofta med framträdande placering i stadsrummet. [….] Ovan figur visar planritning med byggnadsbeteckningar som används i rapporten. A Festvåningen, B Futten, C Rotundan, D Verandan, E Lagerlunden. Källa: Ahrbom & partner och Lundgaard & Tranberg. I rapporten benämns ofta Festvåningen, Futten och Rotundan som T errasspåbyggnaderna. Detta till skillnad från den äldre T errassbyggnaden som ligger placerad under dessa. Operabyggnaden står på en plats i staden där en mängd komplexa och intressanta historiska lager är representerade. Närmiljön berättar om Stockholms utveckling från medeltida stad, över 1600-talets regleringar av stadsplanen, 1700-talets kompletteringar med murade hus i befintlig planstruktur till det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets expansion av stadsplanen till att bli det vi kallar stenstaden. Operan omges på tre sidor av för Stockholms stadsliv viktiga offentliga rum (som också pekas ut särskilt inom riksintresset), Gustav Adolfs torg, Jakobs torg och Kungsträdgården. Alternativa placeringar av en ny operabyggnad har diskuterats under åren men Kungliga Operan har sedan 2011 i stället yrkat på ett förändrat, utökat, renoverat och moderniserat operahus. Förvaltaren SFV har ett gällande regeringsbeslut, utfärdat av Kulturdepartementet 2024-06-27, Fi2024/00486 projektering för en renovering av operabyggnaden. Om Kungliga Operan skulle flytta till en ny plats, eftersom nuvarande byggnad inte längre bedöms kunna erbjuda de lokaler och ytor som verksamheten kräver för att uppfylla nationalscensuppdraget, bedöms negativ påverkan på kulturmiljön uppstå. Operabyggnadens kulturhistoriska värden skulle påverkas om verksamheten skulle flytta och byggnaden användas till ett annat ändamål. Kontinuitetsvärdet i Kungliga Operans verksamhet på platsen lyfts fram som ett särskilt värde för byggnaden i byggnadsminnets vårdprogram. Att anpassa operabyggnadens specialiserade lokaler för en ny verksamhet skulle sannolikt också komma att påverka arkitektoniska, konstnärliga och byggnadshistoriska värden i huset. Utifrån det perspektivet bedöms det vara principiellt riktigt att en byggnad används för det ändamål den är uppförd för. En alternativ lokalisering av Kungliga Operan har därmed inte bedömts vara rimlig. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 19 Ett flertal framtidsmål för Kungliga Operan formulerades för projektet. Målen grupperades under rubrikerna Konstnärliga, Publika, Stadsbyggnadsmässiga samt mål kopplade till effektivitet. • De konstnärliga målen kopplade till att Operan ska vara ledande inom opera och balett och stå för högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. För att detta ska vara möjligt krävs lokaler som funktionellt och estetiskt återspeglar verksamhetens betydelse och självklara plats i framtiden. • De publika målen angav bland annat att det på Operan ska finnas utrymme för en stor och bred publik, med föreställningar för vuxna såväl som för barn och unga, samt att turister och tillfälliga besökare ska välkomnas att ta del av Operans verksamhet och operabyggnaden. • Det stadsbyggnadsmässiga målet uttryckte att Operan med sin kulturhistoriska plats i staden ska vara tillgänglig och öppen för alla och berika Stockholms stadsmiljö. • Mål kopplade till effektivitet angav att Operan ska ha en väl fungerande logistik och teknisk struktur som skapar flexibla förutsättningar för verksamheten, att Operabyggnadens disposition ska bidra till god kostnadseffektivitet för drift och verksamhet samt att Operan ska vara en attraktiv arbetsplats med trygg och säker arbetsmiljö. I förstudien (SFV , 2015) analyserades möjligheterna att förändra operabyggnaden utifrån uppsatta mål och hur målen kunde uppnås utifrån olika alternativ. Alternativa studier skedde över inplacering av såväl existerande funktioner som av de nya funktionsbehov som identifierats (dessa omfattade bland annat två stora rumsvolymer: den extra scenen och orkestersalen) samt av renoveringsbehov. Utredningen visade att lokalbehoven inte kunde rymmas inom befintlig volym och att verksamheten hade behov av nya utrymmen. Slutsatserna blev att Kungliga Operan är i behov av en tillbyggnad för att kunna möta dagens funktions- och verksamhetsmässiga krav. Vissa utgångspunkter föreslogs under arbetet med förstudien, bland annat att de yttre förändringarna av byggnaden skulle begränsas till dess östra del medan utseendet mot Gustav Adolfs Torg föreslogs ändras så lite som möjligt. Följande alternativ studerades för de funktions- behov som identifierats, en extra scen och en orkestersal: Samtliga önskade lokaler enligt Operans behovsbeskrivning som tillbyggnad ovan mark Detta alternativ utreddes som förstahandsalternativ och utredningen visade att det tekniskt, kostnadsmässigt och logistiskt mest effektiva var att koncentrera dessa till en samlad tillbyggnad mot öster, se Figur 1. Ett flertal alternativ utreddes, både med och utan utökning av förvaringsutrymmet för stora scenen till en fullstor så kallad bakscen. Såväl med som utan bakscenen samlade sig detta till en betydande ny volym, med stor inverkan på såväl byggnadens exteriöra volym som stadsrummet. I syfte att minska den tillbyggda volymen utreddes också placering av en orkestersal under stora scenen. Detta bedömdes medföra betydande risker för grundvattenpåverkan och dessutom för operabyggnaden i sig, med urschaktning under den befintliga byggnaden. Extra scen under Gustav Adolfs torg, orkestersal och andra nya lokaler i tillbyggnad mot öster Att placera den extra scenen under Gustav Adolfs torg, se Figur 2, gav goda möjligheter att nyttja Operans huvudentré för att nå både stora salongen och den nya scenen. Inplacering av en av de stora volymerna under mark reducerade men uteslöt dock inte behovet av en synlig tillbyggnad i övrigt. Utredningen visade dock att omfattande nybyggnation under torget är såväl kostsamt som riskabelt och för att åstadkomma en sådan lösning krävdes omläggning av befintliga tekniska installationer under torget som ingår i den tekniska försörjningen för ett större stadsområde. Med hänsyn till scenens höjdmått och behov av att skyddas akustiskt krävdes urschaktning till ett sådant djup att det bedömdes finnas risk för Figur 1. Bilderna visar med (övre bilden) och utan (nedre bilden) utökande av förvaringsutrymmet till stora scenen till en fullstor så kallad bakscen (SFV, 2015). >>6. Process fram till aktuellt planförslag (Alternativredovisning) påverkan på grundvattennivån och därmed för grundläggningen, inte bara i operabyggnaden utan även i andra omkringliggande byggnader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1820 Extra scen i fristående byggnad, orkestersal m.m. i tillbyggnad mot öster (Kungsträdgården) Ett av alternativen som studerades innebar att den nya scenen förlades till en fristående byggnad i Kungsträdgården närmast Hamngatan, se Figur 3. Stadsmiljöaspekterna bedömdes behöva utredas vidare, liksom ianspråktagande av parkmark i Kungsträdgården. Konsekvenserna utifrån ett kulturmiljö- och riksintresseperspektiv utreddes inte. En ekonomisk prövning visade att lösningen inte var genomförbar inom den i uppdraget angivna ekonomiska ramen och att lokaliseringen av den nya scenen utanför operabyggnaden innebar logistiska nackdelar med ökade verksamhetskostnader. Sammantaget visade alternativutredningen att tillbyggnader enligt röda lägen i Figur 2 och Figur 3 ej var genomförbara av flera skäl, tekniska såväl som ekonomiska. Alternativutredningen visade också att det ekonomiskt och tekniskt var möjligt att tillskapa samtliga de i behovsbeskrivningen föreslagna nya lokalerna genom tillbyggnad ovan mark enligt Figur 1. Programkraven att tillskapa både en scen och en orkestersal bedömdes dock inte som möjliga av gestaltnings- och stadsbyggnadsskäl med de mått och programkrav som då ställdes. Den nya volymen som totalt sett skulle krävas var så stor att den inte bedömdes kunna accepteras ur stadsmiljösynpunkt. Arbetet fortskred därefter med en begränsning i programkrav där endast ett av alternativen scen/orkestersal var möjlig att genomföra. Med detta som bakgrund utfördes volymstudier utifrån vilka funktioner som måste ha plats i operabyggnaden, detta bl.a. med syfte att kunna minska tillbyggnaden. Utifrån volymstudierna konstaterades att med ombyggnad och en, utifrån prioritering av funktioner väl avvägd tillbyggnad av operabyggnaden, kan den konstnärliga verksamhetens behov mötas och den publika tillgängligheten förbättras väsentligt. Detta med såväl nya och förbättrade funktioner som tillvaratagande av de befintliga upplevelsevärdena. Det visades också att byggnadens renoveringsbehov, inklusive tillskapande av en driftseffektiv lösning av den tekniska försörjningen, kan mötas utan att äventyra de betydande kulturhistoriska värdena. Förstudien föreslog därmed att operabyggnaden bör renoveras och byggas om samt att byggnadsvolymen utökas med en i förhållande till den befintliga byggnaden och stadsmiljön väl avvägd tillbyggnad. Utifrån detta beslutades att gå vidare med program- och planarbete. Planarbete 2018–2020 – Ny Opera i Operan (NOiO) Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2018-03-22 att påbörja planarbete. Tjänsteutlåtandet, som låg till grund för beslutet, uttalade bland annat att de yttre förändringarna bör begränsas till byggnadens östra del och att 1900-talets tillbyggnader mot Kungsträdgården helt eller delvis bör ersättas av en ny tillbyggnad. Vidare uttalades att den välbevarade sidan mot Gustav Adolfs torg bör bevaras av hänsyn till byggnaden och dess historia samt med hänsyn till miljön kring Gustav Adolfs torg. Förändringarna behöver ta sin utgångspunkt i byggnadens karaktärsdrag och det sammanhang som operan ingår i. Ändringarna behöver därtill utföras på konstnärligt hög nivå, samspela med befintlig byggnad och bidra till mervärden i stadsbilden. Förslaget, som kom att kallas Ny Opera i Operan (NOiO), utformades med utgångspunkt i karaktärsdragen i den ursprungliga operabyggnaden och i förhållande till den omgivande stadsbilden (visionsbild redovisas i Figur 4). Planförslaget hade två huvudsakliga utgångspunkter, dels att ta fasta på Kungliga Operans långa kontinuitet på platsen och den nuvarande byggnadens ändamålsenlighet för verksamheten, dels att relatera till byggnadens, närmiljöns och stadslandskapets kulturhistoriska, konstnärliga och stadsmiljömässiga värden. I planförslaget (Stockholms stad, 2018) som togs fram sammanfattades utgångspunkterna enligt följande: • De exteriört synliga förändringarna koncentreras till byggnadens östra delar. • Den ursprungliga byggnadens struktur och volymuppbyggnad respekteras med utgångspunkt i korsformen och den karaktärsfulla sockelvåningen. • Det nya och det gamla gestaltas till en ny sammanhållen helhet. • Scentornet ska fortsatt uppfattas som byggnadens hjärta. Övriga volymer underordnas tornet. • Byggnaden ska förankras på platsen och relatera till omgivningen. • Byggnaden ska utföras med hög konstnärlig kvalitet och ge ett tillskott till de omgivande miljöerna. • Byggnaden ska uttrycka öppenhet och bidra till förbättrade upplevelsevärden, särskilt i anslutning till Kungsträdgården. kon byg Figur 2. Alternativ med extra scen under Gustav Adolfs torg, orkestersal och andra nya lokaler i tillbyggnad mot öster (SFV, 2015). >>6. Process fram till aktuellt planförslag (Alternativredovisning) Figur 3. Alternativ med extra scen i fristående byggnad, orkestersal m.m. i tillbyggnad mot öster (SFV, 2015). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 21 • Återställande av sockelvåningen i byggnadens östra delar prövas. Tillbyggnader från 1900-talet rivs för att ge byggnaden ett sammanhållet uttryck i gatunivå och för att förbättra mötet med Kungsträdgården. • Rivningar av ursprungliga delar och tillbyggnader ovan sockelvåningen öster om den nord-sydliga korsarmen prövas. Åtgärden ger utrymme åt en förlängning av den öst-västliga korsarmen mot Kungsträdgården. • Nya underbyggnader prövas under Kungsträdgården, Strömgatan och Gustav Adolfs torg. Åtgärden syftar till att begränsa påverkan över mark. Det relativt omfattande funktionsprogrammet för Operan och Operakällaren ledde till att det behövdes ett stort ingrepp i det statliga byggnadsminnet, en relativt stor påbyggnad och nya volymer under mark. Befintliga byggnadsvolymer från scentorn till sockel mot Kungsträdgården togs bort, med syfte att skapa tillräckligt stora ytor för att möta funktionsprogrammen. Korsarmen drogs tillbaka från sockelns framkant för att skala ner volymen mot Kungsträdgården och sidoflyglar sträckte sig ända fram till sockelframkant mot både Strömmen, Kungsträdgården och Jakobs Torg. En konsekvensbeskrivning för kulturmiljö och stadsbild togs fram (AIX, 2020) som konstaterade att den största påverkan på kulturmiljön sker genom rivningen av den östra fasadens ursprungliga byggnadsdelar, figur 5. Rivningen av den östra gaveln bedömdes ur flera aspekter medföra betydande negativa konsekvenser för kulturmiljön. Sammantaget bedömdes dock planförslaget inte riskera att medföra påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Det konstaterades också att de negativa aspekterna ska ställas mot värdet av att Kungliga Operan får en långsiktig möjlighet att fortsatt bedriva verksamhet i huset. En stor negativ påverkan på operabyggnadens kontinuitetsvärden och dess samlade kulturvärden bedömdes uppstå om verksamheterna skulle vara tvungna att flytta. Planförslaget som arbetades fram 2018–2020 var aldrig föremål för plansamråd. Projektet avvecklades eftersom det inte fanns något beslut om finansiering. Förstudie 2023 (Förstudie 1.0) I juni 2023 beslutade regeringen, 2023-06-22 Fi2023/01389, att en förnyad förstudie för renovering av operabyggnaden skulle arbetas fram. I regeringsbeslutet anges att åtgärderna i projektet inte får medföra att den befintliga byggnadsvolymen ökar annat än i ringa omfattning. SFV:s ambition var nu att uppfylla uppsatta mål med så liten påverkan på byggnaden som möjligt och Operan gjorde prioriteringar i sitt lokalfunktionsprogram, vilket bl.a. resulterade i en extern utlokalisering av Kungliga hovkapellet. I övrigt var målen liknande de som togs fram i tidigare genomförda förstudie kopplat till ny scen för barn och unga, ändamålsenliga lokaler, ett öppet och tillgängligt operahus, attraktiv arbetsplats med en trygg och säker arbetsmiljö samt att tillägg och ändringar ska vara väl anpassade till den befintliga byggnaden med dess kulturhistoriska värden. Utöver detta fanns också mål om låg klimatpåverkan samt att operabyggnaden inte ska hållas stängd längre än nödvändigt. (SFV , 2024) I förslaget som arbetades fram fanns fortfarande en ny byggnadsvolym åt öster, mot Kungsträdgården, men en betydligt mindre tillbyggnad än i tidigare förslag som studerats, se Figur 6. Alternativ studerades också då Operan ansåg att framtaget förslag gav en begränsad kravuppfyllnad i fråga om funktioner, arbetsmiljö och framtida utveckling. I det alternativa förslaget revs merparten av terrasspåbyggnaderna och tillbyggnaderna från 1955-75, Verandan bevarades dock, och därmed möjliggjordes en större påbyggnad, se Figur 7. Alternativet bedömdes innebära större risker avseende bl.a. myndighetsprövning, i kulturmiljöhänseende med anledning av den större byggnadsvolymen och dess påverkan på riksintresset. Alternativet innebar att avsevärda delar av den skyddade operabyggnaden behövde rivas. Verksamhetsrisker för Operan bedömdes dock minska och möjligheterna för Operans utveckling bedömdes öka. >>6. Process fram till aktuellt planförslag (Alternativredovisning) Figur 4. Planförslag NOiO, visionsbild av fasad mot Strömgatan (Kungsträdgården till höger i bild) Figur 5. Principskiss över föreslagen rivning på östra sidan av operabyggnaden Figur 6. Befintlig byggnad till vänster i figur, förstudiens förslag till höger i figur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1822 Förstudie 2024–2025 (förstudie 2.0) Regeringen erhöll SFV:s förstudie (förstudie 1.0) med förslag om renovering av operabyggnaden med endast en ringa utökning av byggnadsvolymen, i enlighet med regeringsuppdraget från juni 2023 i april 2024. I juni 2024 fattade regeringen ett inriktningsbeslut, 2024-06-27 Fi2024/00486, till projektering för renovering av operabyggnaden. SFV fick samtidigt i extra uppdrag att omdisponera ytor för att också inrymma Kungliga Hovkapellet i operabyggnaden. Omfattningen av påbyggnadsvolymen behövde därmed studeras ännu en gång. I januari 2025 presenterade SFV tillsammans med regeringen och Operan ett nytt förslag som innebar färre kompromisser än tidigare (SFV , 2025). Förslaget bedömdes på ett bättre sätt uppfylla hyresgästernas önskemål om ändamålsenliga lokaler samtidigt som det bedömdes ta mer hänsyn till den befintliga bygganden och dess kulturhistoriska värden. Förslaget innebar en påbyggnadsvolym för att möjliggöra ny scen för barn- och unga tillika orkesterrepetitionssal för Kungliga Hovkapellet. I förstudien anges att volymen ökade i omfattning var en förutsättning för att kunna uppfylla lagstadgade krav på god arbetsmiljö för verksamheten som helhet samt för att inrymma Hovkapellet i operabyggnaden. Yttrande Riksantikvarieämbetet, 2025-12-17 Mot bakgrund av bearbetningarna av förslaget som del av planarbetet under 2025 inkom RAÄ i december 2025 med ett yttrande till Statens fastighetsverk. Yttrandet avsåg operabyggnadens tillbyggnader från andra halvan av 1900-talet. RAÄ yttrar sig i sin roll som ansvarig tillsyns- och tillståndsmyndighet för det statliga byggnadsminne som operabyggnaden utgör. Yttrandet utgör en del i tillståndsprocessen där RAÄ lämnar en bedömning av projektets lämplighet och förutsättningar att få tillstånd. Yttrandet föregår ett formellt beslut om tillstånd till åtgärder, vilket också RAÄ framför. I korthet innebär RAÄ:s yttrande att de motsätter sig att Lagerlunden rivs, detta på grund av den exteriöra gestaltningens höga kulturhistoriska värden. Eftersom det kulturhistoriska värdet bärs upp av den arkitektoniska gestaltningen bedömer RAÄ att det är möjligt med en rekonstruktion. De framför också att en rivning av Verandan innebär en negativ påverkan på kulturhistoriska värden, men att den som enskilt uttryck inte uppnår samma verkshöjd som Lagerlunden. RAÄ skriver också att detaljplanen måste förhålla sig till att operabyggnaden är ett statligt byggnadsminne för att inte riskera planens genomförbarhet i vissa delar. Med detta som bakgrund valde SFV att bearbeta förslaget ytterligare till den utformning som nu ligger som underlag till detaljplan, se figur 8, där Lagerlunden och Verandan kvarstår, detta bland annat på grund av SFV:s bedömning av genomförbarhet. Slutsats Förslaget som redovisas i Figur 8 är det förslag som nu ligger som underlag för detaljplan. Förslaget har arbetats fram genom en lång process där olika utformningsalternativ studerats och bedömts mot SFV:s projektmål, det vill säga de mål myndigheten satt upp utifrån de uppdrag som erhållits från regeringen. De olika alternativen har också bedömts utifrån ekonomiska, tekniska, stadsbildsmässiga och kulturhistoriska aspekter. Det förslag som ligger som underlag för plansamrådet och som konsekvensbedöms i denna MKB har bedömts vara det förslag som på bäst sätt uppnår nämnda projektmål och som kan utföras med minst påverkan på de kulturhistoriska värden som operabyggnaden och dess närhet besitter. Förslaget är även det som SFV bedömer vara genomförbart i förhållande till förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Jämförelsealternativ Under arbetet med det förslag som ligger till underlag för detaljplan har även en annan volymhantering studerats. Ett av dessa alternativ, B.3.3, utgör jämförelsealternativ i denna MKB. Jämförelsealternativet utgör också en alternativ utformning till planförslaget men kommer, jämfört med övriga alternativa utformningar som studerats under årens gång, att konsekvensbedömas mot planförslaget. För att pröva och konsekvensbedöma ett alternativ där Verandan och Lagerlunden rivs så har, utifrån önskemål från stadsbyggnadskontoret, dessa tagits bort i jämförelsealternativet. För beskrivning och konsekvensbedömning av jämförelsealternativ se vidare kapitel 10. 6.3. Nollalternativet En miljökonsekvensbeskrivning ska redogöra för de sannolika miljöeffekterna samt hur miljön förväntas utvecklas om ett projekt eller en plan inte genomförs. Denna redogörelse kallas för nollalternativet. Det är viktigt att skilja nollalternativet från nuläget, även om de ofta liknar varandra, eftersom nollalternativet ska beskriva den troliga framtida utvecklingen utan att detaljplaneförslaget genomförs. Nollalternativet för planområdet beskrivs utifrån gällande detaljplan, se avsnitt 9. Figur 7 . Befintlig byggnad till vänster i figur, alternativt förslag till höger i figur Figur 8. Befintlig byggnad till vänster i figur, förstudie 2.0 till höger i figur >>6. Process fram till aktuellt planförslag (Alternativredovisning) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 23 Operabyggnaden från 1903, fotgraferad från öst. Källa: Digitala stadsmuseet. Stockholms stadsmuseum. Fotograf: Anton Blomberg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1824 7 . Aktuellt planförslag Kungliga Operan har en stark anknytning och en lång historia på platsen sedan 1700-talet och det bedöms finnas ett stort värde i att verksamheten kan fortsätta bedrivas i byggnaden. Dagens byggnad har tekniska brister och begränsade lokaler vilket försvårar verksamhetens uppdrag som nationalscen för opera och balett. Planförslagets syfte är att möjliggöra om- och påbyggnad av operabyggnaden för att ge Kungliga Operan förutsättningar att långsiktigt bibehållas och utvecklas inom fastigheten. Ett annat syfte är att säkerställa en god form, färg- och materialverkan i påbyggnaden som ska relatera till ursprungsbyggnadens utformning. Tillkommande byggnadsdelar ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet i paritet med ursprungsbyggnaden och ge uttryck för opera- och balettverksamheten. Påbyggnaden ska anpassas till utpekade värden inom riksintresseområdet Stockholms innerstad och Djurgården samt till byggnadens kulturhistoriska och konstnärliga värden. Påbyggnaden lokaliseras till byggnadens östra del för att värna de höga värdena i den västra delen av byggnaden och relationen till miljön kring Gustav Adolfs torg och Norrbro. För att säkerställa föreslagen om- och påbyggnad möjliggörs rivning av byggnadsdelar från 1960-talet samt delar av ursprungsbyggnaden från 1898. Planförslaget syftar vidare till att skydda och värna kulturhistoriska värden i kvarvarande delar av byggnaden genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Operabyggnadens sida mot Kungsträdgården är idag uppbyggd av flera historiska lager med varierande arkitektoniska uttryck. Planförslaget är utformat för att begränsa negativ påverkan på kulturhistoriska värden genom att möjliggöra ett bevarande av läsbarheten av byggnadens årsringar. Planförslaget innebär i huvudsak att en ny påbygg- nad möjliggörs på den lägre terrassbyggnaden mot Kungsträdgården. Påbyggnaden ska bland annat innehålla en ny scen som även fungerar som orkes- terrepetitionssal, tre balettrepetitionssalar och perso- nalmatsal. Scenen nås enligt förslaget via en ny en- tré mot Jakobs torg. För att genomföra planförslaget krävs rivning av byggnadsdelar från 1960-talet samt delar av ursprungsbyggnaden från 1898. Påbygg- nadens bruttoarea är cirka 2500 kvadratmeter vilket innebär en ökning av byggnadens totala bruttoarea med cirka 1000 kvadratmeter. Skillnaden förkla- ras av att delar av befintliga volymer rivs för att ge plats åt påbyggnaden. Planförslaget innebär en reglering av fastighetsgränsen mot Kungsträdgården vilket medför att parkmarken utökas. Användningen har bedömts som en väsentlig aspekt av byggnadens kulturvärden, varför kvartersmarken regleras med en användning som är anpassad till byggnadens kulturvärden (R1 Scenkonst). Servering och andra verksamheter som kompletterar huvudanvändningen ryms också i användningen. Påbyggnaden ger utöver nya lokalytor möjlighet till omdisponering av befintliga lokaler när nuvarande repetitionssalar ersätts av nya. Restauranger tillåts i befintliga lägen, och är i huvudsak lokaliserade till byggnadens östra del mot Kungsträdgården (C1 Restaurang). Planen innebär också ett flertal bestämmelser avseende utformning och skydd av kulturvärden samt flera varsamhetsbestämmelser. En stor del av byggnaden förses med rivningsförbud. Figur 7 .2. Operabyggnaden förstudie, idéskiss isometri. Källa: Ahrbom & Partner och Lundgaard & Tranberg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 25 Ovan till vänster: illustrationssplan. Nedan till vänster: operabyggnaden med påbyggnad, vy från Strömbron. Till höger: operabyggnaden, idéskiss perspektiv i förstudie. Källa: Ahrbom & Partner och Lundgaard & Tranberg. >>7 . Aktuellt planförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Figur. Matris där konsekvensbedömningens fem olika grader redovisas. Dessa fem grader är i sin tur delade i två vertikala axlar för mindre respektive större betydelse. Graderna - små, måttliga och stora - ska betraktas som en tregradig skala med lika steg. Gradsteget Inga konsekvenser bör betraktas som ett neutralt läge. Eventuella Positiva konsekvenser graderas inte, men beskrivs i text. Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1826 8. Konsekvensbedömning 8.1 Läsanvisning I detta avsnitt beskrivs de för operabyggnaden relevanta värdebärande uttrycken i riksintresset, hur uttrycken tar sin fysiska form. Varje uttryck ägnas ett kapitel med rubricering och innehåll enligt nedan. I tre fall har uttryck grupperats (1, 5 och 6) på grund av att de bedömts vara starkt sammanhängande: • Uttryck med relevant utdrag ur riksintresse- beskrivningen. En översikt över de relvanta uttrycken finns i kapitel 5. • Relevans och viktning där ett resonemang förs kring uttryckets relevans med avseende på ingående delars kulturhistoriska värde. Eftersom riksintresset ska innehålla synliga fysiska uttryck som stödjer den valda berättelsen om vad som har hänt i stadslandskapet, hänvisas löpande till de utvalda vyerna. Avsnittet avslutas med att uttryckets betydelse viktas - mindre betydelse, större betydelse (se vertikal axel två och tre i matrisen till höger) • Påverkan/effekt syftar på den verkan planförslaget har fysiskt på stadsmiljön - försvagas den, är påverkan mer neutral eller förstärks den? De fem steg som redovisas i matrisens första vertikala axel indikerar graden av påverkan. Att skatta försvagning i olika grad eller tre steg, kopplar vidare till negativa konsekvenser. Att dessa steg är tre - försvagning och konsekvens - av totalt fem beror på att en MKB syftar till att indikera eventuell planrisk. • Konsekvensbedömning är det avslutande steget vars utfall är mest intressant i en MKB kulturmiljö. Konsekvensen för de kulturhistoriska värden som kommer till fysiskt uttryck i riksintressets Uttryck 1-6. (De numrerade uttrycken är vart och ett att betrakta som grupper av uttryck.) För respektive uttryck bedöms planförslagets konsekvenser: dels från ytterligheten positiva till ytterligheten mycket stora negativa, dels skattas om uttrycket har mindre eller större betydelse. Konsekvensen för varje uttryck sorteras in vertikalt i en av matrisens tio färgkodade rutor. Avsnittet avslutas med en sammantagen konsekvensbedömning för respektive uttryck. I detta avsnitt beskrivs även de konsekvenser förslaget innebär för operabyggnaden som enskilt särskilt värdefull byggnad (under punkt 8.3) och de värden som kan knytas till Plan- och bygglagens bevarandekrav. Avsnittet avslutas med en sammanfattning (under punkt 8.5 till 8.6). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 I de fall där de negativa konsekvenserna bedöms vara Stora, som i detta uttryck, finns rekommendationer formulerade. I kap. 12 - Rekommendationer - finns ett antal förslag till mildrande åtgärder som i synnerhet ansluter till de uttryck - 1 och 6 i kap. 8.2 - där planförslaget särskilt utmanar riksintressets uttryck d.v.s. där konsekvenserna för respektive uttrycks kulturhistoriska värde är särskilt stort. Uttryck 1 "Fronterna mot vattenrummet och Stockholms inlopp från Saltsjön… Kajerna… som skapar en karaktäristisk front mot vattnet." "Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra." Relevans och viktning av uttryck 1 Stadslandskapet och dess bebyggelse representerar stadens utveckling och förhållandet till topografin och vattnet. Planområdet och dess närmiljö präglas av fronterna mot vattenrummet, representativa byggnader, offentliga rum och parker. (vy 1.1, 2.2, panorama till vy 3.3, panorama till vy 4 och vy 9) Norrström är ett grundläggande karaktäriserande särdrag med lång hävd (vy 3.3 och 4). Strömmen bildades som en effekt av landhöjningen. Norrström och Söderström är Mälarens primära utlopp i centrala Stockholm. Vid Norrbro, på ömse sidor om Helgeandsholmen, forsar Norrström ner i östlig riktning. Vattenrummet binds enhetligt samman av broar och höga stensatta kajer vilka till stora delar uppfördes under 1800-talet. Kajerna medför att fasader, gator och parkytor möter vattenspegeln på ett likartat sätt, även om den byggda fronten skiljer sig åt i karaktär från plats till plats. (panorama till vy 2.2, panorama till vy 3.3 och panorama till vy 4). Norrströms vattenrum med Norrbro och Strömgatans höga stenskodda kajer fungerar som en lugn bas för operabyggnaden. Vy 3.3, 4. Stadslandskapets uppdelning över olika öar upplevs främst i panoramaperspektiven, vyerna 1.1, 1.3, 2.2 och 4. Vid dessa utsiktspunkter är kombinationen av vattenytor och broar mellan öar framträdande, vilket gör detta uttryck avläsbart. De öar som berörs är Helgeandsholmen, Stadsholmen (Gamla stan), Skeppsholmen och halvön Blasieholmen, tidigare en holme. Broar som upplevs är Skeppholmsbron (vy 1.1), Strömbron (vyer 1.1, 1.3, 2.2, 3.3), Norrbro (vyer 2.2 och 3.3) och Riksbron (vyer 1.3 och 4). Uttryck 1 bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av operabyggnadens och Jakobs kyrkas framträdande och solitära placeringar vid fronten mot Strömmens vattenrum. Påverkan / effekt En på- och ombyggnad av operabyggnaden planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträd- gården. Det innebär en förändring av den byggda vattenfronten mot Norrström och mötet med vattenrummet. Det avsevärda volymtillskottet leder till en måttlig försvagning av uttryck 1. Detta som en följd av att operabyggnadens volym förstoras med påföljande skalförskjutning i stadsrummet, vilket är negativt för de kulturhistoriska värden som här kommer till uttryck. Hur öar, broarna mellan öarna och kajer upplevs påverkas inte. Konsekvensbedömning uttryck 1 Varierande byggnadsvolymer och rumsligheter med befintlig proportionering, på ömse sidor om Kungsträdgårdens möte med Norrström, förskjuts i relation till varandra genom operabyggnadens volymtillägg mot Kungsträdgården. Operabyggnadens volym ökar avsevärt på terrassbyggnaden, den östra lägre delen. Detta sker på bekostnad av Jakobs kyrkas synlighet i stadsbilden (vy 2.2). Sett från Norrbro och från Strömbron ökar dessutom kontrasten mellan operabyggnadens volym och Kungsträdgårdens rumslighet (vy 3.3). Den volym som adderas gör att nedtrappningen reduceras vilket på ett negativt sätt skärper mötet mellan byggnad och park. Terrasspåbyggnaden, Verandan, Lagerlunden och det nu föreslagna volymtillägget samverkar alla till att avsevärt begränsa operabyggnadens ursprungliga arkitektur och hur byggnadens östra del möter vattenrummet (vy 2.2). Sammantaget bedöms förändringen leda till stora negativa konsekvenser sett till riksintressets uttryck 1. Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 27 >>8. Konsekvensbedömning 8.2 Riksintresseuttryck - konsekvensbedömning Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1828 >>8. Konsekvensbedömning Uttryck 2 "Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden." Relevans och viktning uttryck 2 Stockholms siluett karaktäriseras bland annat av den begränsade och enhetliga bebyggelsehöjden där enbart enstaka accenter höjer sig över den annars jämna takhöjden. Från högre punkter i staden, till exempel från Södermalms förkastningsbrant (vy 9), kan även siktlinjer in i bebyggelsemassan med dess taklandskap upplevas. Stadssiluetten kring operabyggnaden vid Norrström har lång hävd, från operabyggnadens tillkomst till 1950-talet var den till stora delar opåverkad. Stadssiluetten upplevs tydlig i panoramaperspektiven i vyerna 1.1 och 2.2, men även i vyerna 3.3, 4 och 9. Nedre Norrmalms stadsfront döljer dessutom det stora tillskott av sentida bebyggelse som skett i City sedan 1950-talet vilket är särskilt tydligt i panoramavyerna 2.2 och 3.3. I ovannämnda vyer ingår följande äldre komponenter i stadssiluetten: Gamla stan på Stadsholmen med Storkyrkan, Stockholms slott, Riksdagshuset, bebyggelsen kring Gustav Adolfs torg, Klara kyrka, operabyggnaden, Jakobs kyrka, övrig bebyggelse utmed Kungsträdgårdsgatan och bebyggelsen vid Södra Blasieholmshamnen med bl.a. Nationalmuseum. Flertalet av dessa komponenter avtecknar sig mot himmeln. Förändringar av stadssiluetten, från slutet av 1950-talet, upplevs framförallt i vyerna 1.1 och 9, men även i vy 1.3. Ändringarna avser högre bebyggelse i City: Hötorgsskraporna kv. Beridarebanan (1955-1962), Hotel Scandic Continental i kv. Orgelpipan 12 (2016), påbyggnad kv. Jakob Större 18 (2009) och Gallerian i kv. Trollhättan 29-33 /bl.a. Urban Escape (2019). I vy 9 har på senare tid även Norra tornen blivit synliga, kv. Helix 1 och Innovationen 1 (2019). Dessa ändringar har lett till att upplevelsen av operabyggnaden och framförallt av Jakobs kyrka har blivit mindre framträdande i stadssiluetten. Uttryck 2 bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av stadssiluetten signifikans som kulturhistorisk värdebärare och operabyggnadens och Jakobs kyrkas framträdande platser i stadslandskapet. Påverkan/effekt uttryck 2 En på- och ombyggnad av operabyggnadens planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Planförslaget medför att stadsiluetten påverkas, vilket blir synligt i analyserade vyer. Även upplevelsen av möjligheten till siktlinjer in i bebyggelsemassa och taklandskap påverkas. I båda fallen blir utfallet liten försvagning. Konsekvensbedömning uttryck 2 Från söder och sydost (vy 2.2 och vy 1.3) ändras stadssiluetten och siktdjupet in i bebyggelsemassan i större omfattning: operabyggnadens bidrag till stadssiluetten ökar på bekostnad av Jakobs kyrka, eftersom avsevärda delar av kyrkans torn och långhus skyms av den föreslagna påbyggnaden. Även sett ur nära vyer (vy 5.3, vy 6 och vy 7.3) leder planförslaget till att stadssiluetten utökas på bekostnad av himlens synlighet, vilket leder det till stora negativa konsekvenser. Stadssiluetten ändras däremot marginellt sett från väster (vy 3.3): här minskar synligheten av Kungsträdgårdens gröna volymer något. Från sydost, vid vypunkten på Skeppholmen (vy 1.1) och Fjällgatan (vy 9) påverkas siktdjupet men inte siluetten. Upplevelsen av stadslandskapet och dess siktdjup in i bebyggelsemassan sett från Fjällgatan (vy 9) ändras marginellt eftersom betydande delar av Jakobs kyrkas torn, tvärskepp och långhusets södra del döljs. Den långa distansen mildrar dock föreslagna ändringar vilket leder till måttliga negativa konsekvenser. Sammantaget bedöms förändringen leda till måttliga negativa konsekvenser sett till riksintressets uttryck 2. Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 29 >>8. Konsekvensbedömning Uttryck 3 "Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet." Relevans och viktning uttryck 3 I operabyggnadens närhet och sett på avstånd är flera av stadens årsringar avläsbara. För staden i stort rör det sig om dess framväxt med ursprung på Stadsholmen. Därefter skedde tillväxten i form av stenstadens utbredning och industrietableringar längs idag centrala stränder samt det modernistiska citys utveckling. För Operans närområde är följande utbyggnadsskeden av särskild relevans: det medeltida Stockholm (Jakobs torg),1600-talets stadsplanering, 1800- och 1900-talets utveckling, men även delar av 2000-talets förtätningar i City som kvarteren Jakob Större och Trollhättan, vy 1.3 och 1.1. Stadsrummets avläsbara fysiska värdebärare utgörs huvudsakligen av delar som har sitt ursprung i 1600-talets framväxande rutnätsstad och representeras av Gustav Adolfs torg, Jakobs torg, Västra Trädgårdsgatan, Arsenalsgatan, Kungsträdgården, Norrbro och Riksbron. Uttryck 3 bedöms i utredningen vara av mindre betydelse på grund av att flera av stadens årsringar har begränsad avläsbarhet i närmiljön. Påverkan/effekt uttryck 3 En på- och ombyggnad av operabyggnadens planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Planförslaget medför att ett tillägg från en ny epok integreras i den befintliga byggnaden och kommer även utgöra en del av stadsväven och dess tillväxt. Förslaget bedöms ha en begränsad påverkan på avläsbarheten av stadens tillväxt, då stadens utbyggnadsfaser kan avläsas mer tydligt i dess yttre delar: därmed innebär ett genomförande av förslaget en liten försvagning av uttrycket. Konsekvensbedömning uttryck 3 Den föreslagna förändringen bedöms medföra en ”oförändrad” till ”liten försvagning” på stadens årsringar och de historiskt avläsbara lagren. En huvudsaklig del av operabyggnadens befintliga exteriör kommer fortsatt vara väl exponerad i de olika stadsrummen som bidrar till upplevelsen av stadens utbyggnadsfaser. Föreslagen påbyggnad bedöms inte påverka läsbarheten av hur de olika utbyggnadsfaserna präglar staden. Avläsbarheten av Jakobs kyrka minskar, främst i vy 2.2. Kyrkan, som byggdes i etapper under 1500 och 1600-talen, är en del av den i närområdet förhållandevis väl representerade årsringen från 1600-talet. Kyrkan representerar även berättelsen om den medeltida staden från 1300-tal. Sammantaget bedöms förändringen leda till små negativa konsekvenser. Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1830 >>8. Konsekvensbedömning Uttryck 4 "Gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång." Relevans och viktning uttryck 4 Stadens historiska framväxt och stadsplanering har inneburit att det på platsen finns få tydliga ”gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång” som är av större betydelse eller relevans. Stadslandskapets värde ligger snarast i en ensemble av byggnader med förhållandevis sammanhållen karaktär som fungerar värdebärande. Som stadsplaneringsidé är perspektivet också förhållandevis ovanligt i Stockholm, d.v.s. med byggnader som blickfång, oftare är fondmotiven i gatuvyer parker eller vattenrum. Två gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång kan dock lyftas: Upplevelsen av Stockholms slott som blickfång från Jussi Björlings allé, vy 7.3 och vy 6, tydliggör den visuella och funktionella kopplingen mellan Kungsträdgården och slottet. Från Arsenalsgatan finns siktrelationer mot både operabyggnaden och Jakobs kyrka, Vy 8.2. Raden av platsbildningar och byggnader längs Kungsträdgårdens västra sida utgör en varierad stadsfront, med rötter i Kungsträdgårdens historiska funktioner. Som del i denna front utgör Jakobs kyrka en tydlig solitär i stadsbilden och kontrasterar mot övrig bebyggelse genom sin påtagliga kulör, sin vertikalitet och i förhållande till gatunätet vridna placering. Väl exponerad i stadsbilden utgör operabyggnaden ett blickfång sedd från Arsenalsgatan. Utifrån denna aspekt bedöms dock operabyggnadens exponering i samband med ”fronten mot vattenrummet” som mer relevant, vilket bedöms under uttryck 1 ovan. Uttryck 4 bedöms i utredningen vara av mindre betydelse på grund av att de identifierade och betydelsefulla gatuvyerna sammantaget bedöms ha låg avläsbarhet inom området. Påverkan/effekt uttryck 4 En på- och ombyggnad av operabyggnaden planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Planförslaget medför att uttrycket i det nära stadsrummet försvagas i liten utsträckning vilket innebär en viss påverkan, vilken blir synlig i vissa vyer. Förslaget bedöms innebära påverkan på ett fåtal gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång. Konsekvensbedömning uttryck 4 Förslaget innebär en på- och ombyggnad som ger operabyggnaden ett till stora delar nytt fasaduttryck mot öst. Operabyggnadens övergripande roll som blickfång i staden bedöms dock i huvudsak förbli oförändrad, d.v.s. utan konsekvenser. Jakobs kyrka som blickfång från Arsenalsgatan bedöms förbli oförändrad, d.v.s. utan konsekvenser. Upplevelsen av Stockholms slott som blickfång från Kungsträdgården och Jussi Björlings allé och siktrelationen däremellan påverkas av planförslaget genom att tillägget ökar operabyggnadens volym på bekostnad av slottets närvaro i stadsbilden, som relativt sett minskar med små negativa konsekvenser som följd. Sammantaget för uttryck 4 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till inga konsekvenser. Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 31 >>8. Konsekvensbedömning Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Uttryck 5 "Miljöerna och byggnaderna som hör sam- man med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet." "Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion." "De traditionsrika teatrarna och scenerna, såsom Konserthuset, Dramaten och Operan, ofta med framträdande placering i stadsrummet." Relevans och viktning uttryck 5 Stadslandskapets värde ligger till stor del i den arkitektoniskt och topografiskt starka fysiska miljö av byggnader, platsbildningar och vattenrum på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Norrmalm som består av Stockholms slott, Riksdagshuset, Operan, Arvfurstens palats, Gustav Adolfs torg med Norrbro över Norrström, Regeringskansliet Rosenbad och departementskvarteren på Norrmalm samt Kungsträdgården. Genom samordnad arkitektur – med utgångspunkt från Stockholms slotts romerska barock – manifesteras här huvudstadens historiskt centrala delar som politiskt maktcentrum i såväl historisk tid som i nutid. Både Operan och riksdagshuset har genom i sin arkitektur och samordnade takfotshöjd lånat drag från slottet. Redan under gustaviansk tid utökades den klassicistiska ensemblen med utgångspunkt från Nicodemus Tessins (d.y.) romerska barock med Stockholms slott och Kungliga hovstallet som främsta exponenter. På ömse sidor om Malmtorget (Gustav Adolfs Torg), flankerande Norrbros axel, tillkom dels Arvfurstens palats (urspr. Sophia Albertinas palats), dels Gustav III:s dåvarande operabyggnad i nyklassisistisk stil. Genom att operan och hovstallet ersattes – omedelbart före och efter sekelskiftet 1900 – av ny operabyggnad respektive riksdagshus med riksbank bibehölls ensemblen om än kraftigt omformad. I denna ursprungligen kungliga miljö, som idag speglar det nuvarande statsskicket representativ demokrati och monarki, utgör operabyggnaden en stark symbol för såväl rikets huvudstad såsom indirekt en symbol för Stockholm som politiskt maktcentrum. Operabyggnaden manifesterar både som institution och som byggnad dels bandet till monarkin, dels utgör den en av Sveriges främsta kultur- och scenkonstinstitutioner med långt över 200 års kontinuitet på samma plats. Operabyggnaden, liksom Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården, utgör en distinkt del av Nedre Norrmalms front mot Norrström, inordnat i det stadsplanemönster som lades ut redan på 1630 -40-talet, genom överståthållare Klas Flemings reglering. Operabyggnaden och dess placering i rutnätet förhåller sig genom huvudfasad och entré till Gustav Adolfs torg, sydfasaden har kontakt med Norrström via Norrbro och Srömgatan, byggnadens östra del vänder sig till Kungsträdgårdens parkrum som korsas av Arsenalsgatan. Samtliga dessa företeelser utgör delar i 1600-talets rutnätsplan (vy 3.3). Uttryck 5 bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av dess symbolverkan som nationell kulturinstitution och indirekt som symbol för kungliga hovets representativa funktion. Dessutom är operabyggnadens solitära placering vid fronten mot Strömmens vattenrum och otvetydigt framskjutna roll i stadsbilden ett uttryck för 1600-talets stadsplan. Påverkan/effekt uttryck 5 En på- och ombyggnad av operabyggnaden planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Genom operabyggnadens avsevärda volymtillskott, där byggnaden tar en större del av stadsbilden i anspråk, sker en tyngdpunktsförskjutning som är till nackdel för den arkitektoniska balansen i den samkomponerade stadsbilden. Det avsevärda volymtillskottet innebär därför en måttlig försvagning av uttryck 5 genom att den byggda vattenfronten mot Norrström och den samkomponerade stadsbilden förändras. Planförslaget befäster operabyggnadens placering i 1600-talets rutnätsplan, vilket i detta avseende innebär att situationen förblir oförändrad. Att verksamheten ges möjlighet att vara kvar i byggnaden innebär att den kulturhistoriska kontinuiteten på platsen upprätthålls och att föreslagen förändring, genom ökad tillgänglighet, t.o.m. innebär en förstärkning. Konsekvensbedömning uttryck 5 Den föreslagna på- och ombyggnaden kommer att påverka stadsbilden avseende operabyggnadens relation till Kungsträdgården, Stockholms slott och i viss mån till Riksdagshuset. Arkitektoniskt innebär påbyggnaden att operabyggnadens koppling till slottet förändras med måttlig negativ konsekvens som följd (vy 6 och vy 7.3). Påbyggnadens placering åt öster innebär att konsekvensen för de kungliga miljöerna främst är kännbar i relation till Kungsträdgården, vilket i huvudsak bedöms i uttryck 6. Att Kungliga Operan bereds möjlighet att vara kvar i byggnaden på sin historiska plats, inom rutnätsplanen och görs mer tillgänglig innebär att föreslagen förändring innebär positiva konsekvenser. Sammantaget för uttryck 5 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till inga konsekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1832 >>8. Konsekvensbedömning Uttryck 6 "Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården." "Andra delar av staden med rötter i medeltiden." "De äldsta kyrkorna på malmarna." Relevans och viktning uttryck 6 Operabyggnaden är den mest prominenta delen av de platsbildningar, gator och byggnader som ramar in den sedan 1800-talet offentliga parken Kungsträdgården. Operabyggnaden och Kungsträdgården, tidigare kunglig, enskild och muromgärdad lustträdgård, förstärker idag varandra i att påminna om platsens historiskt kungliga koppling. Operabyggnaden bidrar starkt till att definiera Kungsträdgårdens stadsrum utmed dess västra sida. Den yta som sträcker sig mellan Västra Trädgårdsgatan och Kungsträdgården var i historisk tid dels en del av Kungsträdgården med odlingsytor, stall, Drottning Kristinas lusthus m.m., dels Jakobs kyrka med kyrkogård och torg. Ytan utgjorde den nedre sluttningen av Brunkebergsåsen åt öster och har därför en topografisk variation som tillsammans med den varierade användningen över tid bidragit med en flikighet – Operan, Jakobs torg, Jakobs kyrka, Jakobs kyrkogård, f.d. Drottning Kristinas lusthus, Lantmäteribacken och norr därom sammanhängande bebyggelse fram till Hamngatan med f.d. Sverigehuset. Denna variation och relativa småskalighet är karaktäristisk för Kungsträdgårdens västra sida. Den nya större operabyggnaden gavs en nedtrapp- ning, en förmedling, mot det stora offentliga parkrummets öppenhet. Terrassbyggnaden var också ett sätt att, om än i upplyft läge, omtolka den gamla Operakällarens parkservering Lagerlunden. I dag utgör byggnadsvolymens nedtrappning ett miljöskapande värde, detta eftersom byggnadens relativt stora volym härigenom upplevs som mindre dominerande, sett från parken. Dessutom medför nedtrappningen att parkrummet breddas söderut mot Strömmen: detta genom att operabyggnaden är relativt låg vid hörnet Strömgatan-Jussi Björlings Allé. (vy 6, vy 7.3 och panorama till vy 7.3) Jakobs torg fungerar som ett förmedlande rum mellan stadsdelen Norrmalm och Kungssträdgården. Både torget, Jakobs kyrkas orientering och dess kyrkogård med stödmur mot Kungsträdgården utgör, vid Brunkebergsåsens fot, ett unikt spår av den senmedeltida norra förstaden. Jakobs kyrka hade en senmedeltida föregångare i en treskeppig tegelkyrka vilket förklarar Jakobs torg och Jakobs kyrkas lätt vridna orientering, i förhållande till det i övrigt regelbundna gatunätet. Omgiven av rumsligheter står kyrkan fram som en solitär i stadsbilden dels genom sitt läge i stadsbilden, dels genom sin starkt röda putskulör. Jakobs torgs små mått och sluttande triangulära form gör det genom sin intimitet unikt på Stockholms malmar. De byggnader som omramar torget sätter genom de små måtten en stark prägel på upplevelsen av torget – kyrkans långa sydfasad i norr, kvarteret Jakob Mindres anspråksfulla arkitektur i väster, operabyggnadens monumentala komposition av volymer åt söder och öppningen mot parkrummet i öster. (vy 5.3) Operabyggnadens norra fasad, med terrasseringen, bidrar till att öppna torget mot Kungsträdgården. Terrasserna bryter ned operabyggnadens volym från högt till lägre och bidrar därmed till en intim upplevelse av det småskaliga Jakobs torg. Vid Operan på Jakobs torg är olika tiders stads- planering, olika riktningar och Brunkebergsåsens topografi avläsbar från oreglerad senmedeltida struktur vid åsens fot, till reglerad rutnätsplan från 1600-talet till Kungsträdgårdens kungliga historia och nutida funktion som offentlig park. Det visuella sambandet och siktrelationen mellan Kungsträdgården, operabyggnaden och Stockholms slott bedöms vara en betydelsefull del av uttrycket på grund av att Kungsträdgården historiskt varit en del av det kungliga hovets funktioner. Uttryck 6 bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av dess symbolverkan som riksbekant offentlig park och som indirekt historisk symbol för kungliga hovets representativa funktion. Dessutom är Jakobs torg och Jakobs kyrka kulturhistoriska värdebärare dels för norra förstadens äldsta oregelbundna planstruktur, dels ett exempel på en av malmarnas äldsta kyrkor. Påverkan/effekt uttryck 6 En ny volym planeras att tillföras operabyggnadens lägre, östra del. Mötet mellan operabyggnadens tillkommande volym och Kungsträdgården leder till ett mer kontrasterande möte, p.g.a. tilläggets höga byggnadshöjd. Denna skalförskjutning ändrar stadsbilden. Operabyggnaden i sin nuvarande form jämfört med aktuellt förslag med dess adderade volymer går från nedtrappning till ett mer kontrasterande möte med höga fasader i direkt anslutning till parkrummet (vy 6 och panorama till 7.3). Planförslaget medför att uttryck 6 försvagas måttligt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 I de fall där de negativa konsekvenserna bedöms vara Stora, som i detta uttryck, finns rekommendationer formulerade. I kap. 12 - Rekommendationer - finns ett antal förslag till mildrande åtgärder som i synnerhet ansluter till de uttryck - 1 och 6 i kap. 8.2 - där planförslaget särskilt utmanar riksintressets uttryck d.v.s. där konsekvenserna för respektive uttrycks kulturhistoriska värde är särskilt stort. Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 33 Konsekvensbedömning uttryck 6 Den ursprungligen, mot Kungsträdgårdens parkrum, hänsynsfulla nedtrappningen av operabyggnaden åt öster ersätts av högre byggnadsvolymer. Endast de modernistiska tilläggen d.v.s. terrasspåbyggnaden och Lagerlunden bidrar marginellt till en bevarad nedtrappning (vy 5.3 och vy 7.3). Från Kungsträdgården begränsas härigenom utblicken söderut genom att tilläggets höga fasader ges ett läge närmare parkrummet, d.v.s. en tyngdpunktsförskjutning av den totala byggnadsvolymen österut. Därmed försämras det visuella sambandet med Stockholms slott ovan terrasspåbyggnaden (vy 6). I marknivå blockerades sambandet dock redan på 1970-talet av den då tillkomna utbyggnaden Lagerlunden. Utblicken över Norrström reduceras, sett från Jussi Björlings Allé och Karl XII:s Torg, eftersom det föreslagna volymtillägget tar avsevärd rumslighet i anspråk (vy 6, vy 7.3 och panorama till vy 7.3). Siktrelationen från Kungsträdgårdens norra del reduceras genom att den adderade volymen skymmer slottets norra fasad (vy 6). Dessutom kommer en mindre del av Kungsträdgårdens södra gröna volym att döljas, konsekvensen syns exempelvis från Norrbro (vy 3.3). Operabyggnadens volymtillägg gör att Jakobs torgs rumsliga kontakt med Kungsträdgården väsentligt reduceras och gör den visuella kontakten snävare (vy 5.3). Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Avsevärda delar av Jakobs kyrka kommer att döljas, vilket blir särskilt tydligt i två vyer (vy 2.2 och vy 9). Det anspråk som kyrkobyggnaden gör på rumsligheten omkring sig utmanas genom det volymtillägg som planeras för operabyggnaden. Då dess volym ökar, riskerar avläsbarheten av Jakobs kyrkas volym att minska och framstå som underordnad i stadsbilden (Panorama till vy 8.2). Sammantaget bedöms förändringen leda till stora negativa konsekvenser sett till riksintressets uttryck 6. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1834 >>8. Konsekvensbedömning 8.3 Operabyggnaden - konsekvensbedömning Kulturhistoriskt värde - grupp 1 (samhällshistoriskt värde) Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser "Kulturinstitution med lång kontinuitet" "Det sena 1800-talets kulturliv" "Restaurangmiljö av vikt för svensk gastronomi" "Sociala och samhälleliga villkor" Relevans och viktning Kulturvärdet bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av byggnadens symbolverkan som nationell kulturinstitution och indirekt som symbol för kungliga hovets representativa funktion. Påverkan/effekt En på- och ombyggnad av operabyggnaden planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Förslaget innebär att delar av påbyggnaderna från 1955-61 rivs. Konsekvensbedömning Ombyggnaden innebär att operaverksamheten kan vara kvar i byggnaden långsiktigt och bidrar därmed till att förstärka värdet av den redan långa historiska kontinuiteten på platsen och i byggnaden. Detta gäller även Operakällaren/restaurangmiljön och de berättelser och företeelser som kan knytas till dess betydelse. Utifrån denna aspekt innebär förslaget positiva konsekvenser för det utpekade kulturvärdet. Efter genomförd på- och tillbyggnad så bedöms operabyggnaden i huvudsak fortsatt kunna spegla det samhälle som den uppfördes i. Även berättelsen om operakällaren som gastronomisk pionjär bedöms kunna bevaras i sina huvuddrag, påverkan avseende detta avgörs till stor del av hur den fast inredningen kan bevaras och/eller återbrukas i byggnaden. I detta avsnitt beskrivs de konsekvenser förslaget innebär för operabyggnaden som enskilt särskilt värdefull byggnad och de värden som kan knytas till Plan- och bygglagens bevarandekrav. Det kulturhistoriska värdet baseras i huvudsak på de värden som pekats ut i AIX kulturmiljöanalys, daterad 2025-12-05. Viss tillkommande analys och värdering görs avseende relevans och viktning i konsekvensbedömningen. Kulturmiljöanalysens utpekade värden har grupperats i tre huvudsakliga grupper av värdekate- gorier för att göra konsekvensbedömningen tydliga- re och mer tillgänglig. Flera av de olika kulturvär- dena är dock beroende av och relaterar till varandra, särskilt avseende byggnadens arkitekturhistoriska värde och dess arkitektoniska/miljöskapande värde. Samtliga utpekade värden bedöms vara av större betydelse och relevans. Det värde som relaterar till upplevelsen och avläsbarheten av operabyggnadens arkitektoniska värde i stadsrummet bedöms dock vara av högst relevans. Bedömningarna grundar sig på de huvudsakliga förslag som tagits fram under projekteringen. Färdiga lösningar saknas i dagsläget i ett antal delar. En detaljerad antikvarisk konsekvensanalys för byggnaden kommer att tas fram i senare skede, inför tillståndsansökan från Riksantikvarieämbetet och för bygglovsansökan från Stockholms stad. Läsanvisning Påverkan på terrasspåbyggnaderna och nuvarande festvåningen utgör en risk för måttliga negativa konsekvenser. Terrasspåbyggnaderna i en våning bidrar idag till kontinuitet i berättelsen som stadens sociala liv/borgerligheten, om än i en förändrad form sedan uppförandet omkring år 1900. Förslaget bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för de sociala och samhälleliga villkor/strukturer som generellt speglas i de olika delarna av byggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 35 >>8. Konsekvensbedömning Kulturhistoriskt värde - grupp 2 (arkitekturhistoriskt värde) Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser "Framträdande arkitektur från det sena 1800-talet" "Byggnadstekniskt pionjärverk" Relevans och viktning Kulturvärdet bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av att operabyggnaden utgör ett synnerligen välbevarat exempel på det sena 1800-talets teater- och arkitekturideal. Byggnaden kan berätta om den stildebatt som pågick omkring sekelskiftet år 1900: bland annat att operabyggnadens arkitektur av kritiker då ansågs representera något förgånget och förlegat. Påverkan/effekt En på- och ombyggnad av operabyggnaden planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Förslaget innebär att delar av påbyggnaderna från 1955-61 rivs. Konsekvensbedömning Operabyggnadens möjlighet att som tidsdokument berätta om det sena 1800-talets stilideal och stildebatt kommer minska och därmed påverkas negativt. Detta genom att en ny större volym adderas till en av de tre huvuddelarna av den ursprungliga byggnadsvolymen. Den monumentala exteriören och byggnadens särpräglade volymhantering riskerar att bli mindre avläsbar om förslaget genomförs. Det arkitekturhistoriska värdet av det sena 1800-talets byggnad har redan påverkats i denna del, framför allt genom 1950-talets påbyggnader på terrassen mot öst. Även Lagerlunden och Verandan har inneburit att den ursprungliga arkitekturen delvis har blivit otydligare genom åren, men tillbyggnaderna har även bidragit till att skapa nya arkitekturhistoriska värden. Bevarade delar av uppförandetidens specifika byggnadstekniska lösningar kommer i huvudsak bevaras i förslaget. Förslaget bedöms sammantaget innebära stora negativa konskevenser för byggnadens arkitekturhistoriska värde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1836 >>8. Konsekvensbedömning Kulturhistoriskt värde - grupp 3 (miljöskapande och arkitektoniskt värde) Viktning av respektive kulturhistorisk värdeaspekt: Föreslagen förändring medför: Mindre betydelse Större betydelse Förstärkning Positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Förbli oförändrad Inga konsekvenser Inga konsekvenser Liten försvagning Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Måttlig försvagning Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Kraftig försvagning Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser "Byggnadens roll i stadsbilden" "Modernistiska tillägg med stor betydelse för sin tid" "Konstnärliga och hantverksmässiga värden i interiören" Relevans och viktning Kulturvärdet bedöms i utredningen vara av större betydelse på grund av att operabyggnaden utgör en distinkt värdebärande del av stadsrummet i denna del: nedre Norrmalms front mot Norrström och även mot Kungsträdgården samt Jakobs kyrka vid Jakobs torg. Påverkan/effekt En på- och ombyggnad av operabyggnaden planeras, på dess lägre östra del mot Kungsträdgården. Förslaget innebär att delar av påbyggnaderna från 1955-61 rivs. Konsekvensbedömning Planförslaget innebär en kraftig försvagning på grund av att en lägre byggnadsdel byggs på med en väsentligt högre. Detta beror på att operabyggnadens volymhantering, nedtrappningen mot Kungsträdgården, bedöms utgöra en av byggnadens huvudsakliga och mest betydelsefulla egenskaper. Detta trots senare påbyggnader från 1950-talet. Med hänsyn till att operabyggnadens miljöskapande värde och upplevelsevärde kommer att förändras och reduceras väsentligt, mot Strömmen, Kungsträdgården och Jakobs torg, så bedöms konsekvenserna innebär mycket stora negativa konsekvenser. Byggnadens ursprungliga arkitektoniska idé, med terrassbyggnaden som nedtrappande byggnadselement mot parkrummet, motverkas genom påbyggnaden åt öster vilket bedöms medföra mycket stora negativa konsekvenser. Stora ingrepp föreslås i ursprungliga fasaddelar och dekorelement, däribland den framträdande tempelgaveln mot Kungsträdgården. Detta bedöms sammantaget innebära stora negativa konsekvenser för byggnaden. Planförslagets förändringar gällande operabyggnadens senare tillägg från 1900-talet bedöms innebära negativa konsekvenser för Celsing och Teschs terrasspåbyggnader. Detta genom att Rotundan och delar av Festvåningen och Futten rivs. Byggnadsdelarna är utförda med hög nivå gällande utformning och material samt upprätthåller byggnadens nedtrappning mot Kungsträdgården med sin vilande och relativt låga volym. 1900-talets terrasspåbyggnad bedöms måttligt försvagas genom förslaget, men bevarade delar kan samtidigt fungera förmedlande i mötet mellan byggnadens äldre delar och nu aktuell påbyggnad. Rekommendationer ges i kapitel 12, som kan förstärka denna årsring. Genom att del av terrasspåbyggnaden, men även Verandan och Lagerlunden, arkitektoniskt integreras i planförslaget så underlättas avläsbarheten av samtliga årsringar hos byggnaden. En delvis rivning av terrasspåbyggnaderna bedöms dock innebära stora negativa konsekvenser. Att bevara och ta tillvara Lagerlunden kräver genomtänkta restaureringsteoretiska vägval. Konsekvenserna för byggnadsdelens kulturhistoriska värde kommer dels att bero på slutlig omfattning gällande utbyte av ursprungliga material, dels på detaljeringsgrad och ambition vid nytillverkning. Lagerlunden bedöms ha sitt högsta värde som årsring och volym i stadsbilden och i lägre grad ett värde i materialens autenticitet. Uppförandetidens specifika byggnadsteknik och tekniska lösningar kommer i huvudsak bevaras i terrasspåbyggnaden eftersom den föreslås att integreras som ett bevarat tidslager i den föreslagna påbyggnaden. I de fall där de negativa konsekvenserna bedöms vara Mycket stora, som i detta fall har rekommendationer formulerats. I kap. 12 Rekommendationer finns ett antal förslag till mildrande åtgärder som i synnerhet ansluter till den byggnadsnära konsekvensanalysen - kulturhistoriskt värde grupp 3, kap. 8.3. De mest värdefulla interiörerna är utförda av hög internationell klass och förutsätts kunna bevaras och restaureras i förslaget. Eventuella förstärkande åtgärder som krävs för påbyggnaden, exempelvis balk- och pelargenomföringar, kan riskera att ge upphov till negativa konsekvenser om de inte utförs på lämpligt sätt, det vill säga med största varsamhet mot befintlig terrasspåbyggnads exteriör och interiör. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 37 >>8. Konsekvensbedömning 8.4 Övriga kulturhistoriska värden - konsekvensbedömning Fornlämning, Stockholm 103:1, stadslager, har sin utbredning inom hela planområdet. Fornlämningens område är inlagt från 1650-tals karta. Inom området kan väntas påträffas kulturlager från medeltid och 1600-tal. Stadslagret kommer att påverkas i samband med eventuella grävningar och/eller rivningsarbeten, det är dock osäkert om något relevant kommer att påträffas eller riskera negativa konsekvenser. Fornlämningar kan eventuellt bli påverkade, till exempel vid behov av förstärkningar. Alla åtgärder som påverkar arkeologi, exempelvis föreslagna hissgropar och fettavskiljare under mark, kommer att hanteras tillsammans med Länsstyrelsen i enlighet med 2 kap. KML. Vid eventuellt ingrepp i fornlämning ska ansökan till länsstyrelsen göras i enlighet med andra kapitlet kulturmiljölagen. Fornlämning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1838 >>8. Konsekvensbedömning 8.5 Sammanfattning av planförslagets konsekvenser på riksintresset Uttryck 1 Fronterna mot vattenrummet och Stockholms inlopp från Saltsjön… Kajerna… som skapar en karaktäristisk front mot vattnet. Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra. Konsekvenser Vattenrummet och platsbildningarnas proportioner och balansen mellan befintliga byggnadsvolymer förskjuts i relation till varandra genom operabyggnadens föreslagna volymtillägg. Detta sker på bekostnad av stadens front mot vattnet och stadslandskapet på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Norrmalm. Sammantaget för uttryck 1 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till stora negativa konsekvenser. Uttryck 2 Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Konsekvenser Under rubriken stadssiluetten har även möjligheten till siktlinjer in i bebyggelsemassan bedömts. Båda aspekterna påverkas av operabyggnadens föreslagna volymtillägg, varigenom vyerna ändras. Effektens omfattning är beroende av från vilken vypunkt volymtillägget betraktas. Den nya volymen dels skymmer rumsligheter och andra byggnader, dels ändrar den siluetten och tar mer himmel i anspråk. Från Skeppsholmen, från Gamla stan och från Kungsträdgården är konsekvenserna betydande, men mindre i vyerna från väster. Sammantaget för uttryck 2 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till måttliga negativa konsekvenser. Uttryck 3 Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Konsekvenser En huvudsaklig del av operabyggnadens befintliga exteriör kommer fortsatt vara väl exponerad i de olika stadsrummen, och bidrar med sina utbyggnadsfaser till upplevelsen av stadens tillväxt. Även om påbyggnaden minskar läsbarheten av den utbyggnadsfas som Jakobs kyrka representerar så bedöms den inte påverka läsbarheten av stadens utbyggnadsfaser. Sammantaget för uttryck 3 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till små negativa konsekvenser. Uttryck 4 Gatuvyer med enskilda byggnader som blickfång. Konsekvenser Jakobs kyrka och Stockholms slott förblir byggnader som utgör blickfång, även om blickfånget marginellt reduceras betraktat ur vissa vypunkter. Operabyggnaden förstärks som blickfång sett från nordost, sydost och från öster. Sammantaget för uttryck 4 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till inga konsekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 39 8.6 Sammanfattning av planförslagets konsekvenser på operabyggnaden Samhällshistoriskt värde Föreslagen på- och ombyggnad innebär att operaverksamheten kan vara kvar i byggnaden långsiktigt och bidrar därmed till att förstärka värdet av den redan långa historiska kontinuiteten på platsen och i byggnaden. Även berättelsen om operakällaren som gastronomisk pionjär bedöms kunna bevaras i sina huvuddrag. Förslaget bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för de sociala och samhälleliga villkor/strukturer som generellt speglas i de olika delarna av byggnaden. Arkitekturhistoriskt värde Operabyggnaden som ett dokument som kan berätta om tidens stilideal och stildebatt kommer påverkas negativt genom att en ny stor volym adderas till en av de tre huvuddelarna av den ursprungliga byggnadskroppen. Miljöskapande och arkitektoniskt värde Planförslaget innebär en kraftig försvagning med mycket stora negativa konsekvenser, detta på grund av att en lägre byggnadsdel byggs på med en väsentligt högre. Detta beror på att operabyggnadens volymhantering, nedtrappningen mot Kungsträdgården, bedöms utgöra en av byggnadens huvudsakliga och mest betydelsefulla egenskaper. Detta trots senare påbyggnader från 1950-talet. Planförslagets förändringar gällande opera- byggnadens tillägg från 1900-talet bedöms innebära negativa konsekvenser för Celsing och Teschs terrasspåbyggnader. Detta genom att Rotundan och delar av Festvåningen och Futten från 1950- tal rivs. Byggnadsdelarna är utförda med hög nivå >>8. Konsekvensbedömning Uttryck 5 Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, såsom de kungliga miljöerna, byggnaderna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet. Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Konsekvenser Det föreslagna volymtillägget påverkar stadsbilden genom operabyggnadens relation till Stockholms slott, Kungsträdgården och Riksdagshuset, med måttlig negativ konsekvens som följd. Att Kungliga Operan ges möjlighet att vara kvar i byggnaden på sin historiska plats, inom rutnätsplanen och görs mer tillgänglig innebär positiva konsekvenser. Sammantaget för uttryck 5 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till inga konsekvenser. Uttryck 6 Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården. Andra delar av staden med rötter i medeltiden. De äldsta kyrkorna på malmarna. Konsekvenser Eftersom den befintliga operabyggnadens nedtrappning österut ersätts av en ny byggnadsvolym med högre fasader mot Kungsträdgården kommer utblicken från parkrummet söderut över Norrström och slottet att begränsas, detta som en följd av att volymtillägget tar en avsevärd andel av stadsrummet i anspråk. Operabyggnadens totala tyngdpunkt förskjuts härigenom österut. Operabyggnadens volymtillägg gör att Jakobs torgs rumsliga kontakt med Kungsträdgården blir snävare och att kyrkans andel av innerstadens byggnadsmassa minskar. I flera av de utvalda stadsvyerna kommer väsentliga delar av Jakobs kyrka att skymmas varför dess roll i stadsbilden underordnas. Det anspråk som kyrkobyggnaden gör på rumsligheten omkring sig utmanas således genom planförslaget. Sammantaget för uttryck 6 bedöms ett genomförande av planförslaget leda till stora negativa konsekvenser. gällande utformning och material samt upprätthåller byggnadens nedtrappning mot Kungsträdgården med sin vilande och relativt låga volym. En delvis rivning bedöms innebära stora negativa konsekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1840 Läsanvisning För att bedöma planområdets rumsliga förhållande till den omgivande stadsstrukturen har tio vyer från strategiskt utvalda vypunkter, med vy mot planområdet, analyserats. Dessa tio vypunkter ingår i vissa fall i en viktig sekvens av vyer. Dessa sekvenser avänds som stöd i bedömningen och redovisas separat. Bedömningen av hur och i vilken utsträckning planförslaget påverkar riksintresset och den lokala kulturmiljön kommer i stor utsträckning att avgöras av vad som händer i dessa vyer. På följande sidor (s. 42-61) redovisas de tio valda vyerna som ligger till grund för konsekvensbedömningen i kapitel 8 (s. 26-39): Vy 1.1 - från Skeppsholmen Vy 1.3 - från Strömkajen Vy 2.2 - från Slottskajen / Strömbron Vy 3.3 - från Norrbro Vy 4 - från Riksbron Vy 5.3 - från Jakobs torg Vy 6 - från Kungsträdgården norr Vy 7.3 - från Kungsträdgården / Jussi Björlings Allé Vy 8.2 - från Kungsträdgården / Arsenalsgatan Vy 9 - från Fjällgatan Vyer för konsekvensbedömning Varje vy redovisas med ett uppslag per vy: med vyer för bedömning (kapitel 8) till vänster, och vyer som stöd för bedömning på höger sida. Vyerna för bedömning redovisas dels med bilder som illustrerar föreslagen fasadgestaltning, dels med röd ny volym. Detta för ökad förståelse av planförslaget och dess konsekvenser. I ett fall, vy 4, så redovisas planförslaget även om det kommer döljas av bebyggelse. I verkligheten upplevs kulturmiljön inte statiskt som i vybilderna utan oftast i rörelse utmed ett stråk där mycket händer med vy och siktlinjer från en punkt till en annan. De utvalda vyerna ska därför ses som representanter för viktiga utsiktsplatser och även för promenader, sett i relation till planförslagets läge i stadsbilden. Bildmontagen i vyerna har upprättats på ett enklare sätt som analysverktyg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Karta till vänster: redovisar de utvalda tio vypunkterna. Mindre karta ovan: redovisar de utvalda vypunkterna som en del av sex sekvenser. Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 41 >>Vyer för konsekvensbedömning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1842 1.1 Befintlig situation 1.1 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Vy 1.1 från Skeppsholmen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 43 Vy 1.1 från Skeppsholmen - stöd via panorama och sekvens 1.1 från Skeppsholmen 1.2 från Strömkajen vid Nationalmuseum 1.3 från Strömkajen nära korsningen Kungsträdgårdsgatan-Södra Blasieholmshamnen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1844 Vy 1.3 - från Strömkajen Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 1.3 Befintlig situation 1.3 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 45 >> Vy 1.3 - från Strömkajen - stöd via panorama och sekvens 1.1 Från Skeppsholmen 1.2 Från Strömkajen vid Nationalmuseum 1.3 Från Strömkajen nära korsningen Kungsträdgårdsgatan-Södra Blasieholmshamnen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1846 Vy 2.2 från Slottskajen / Strömbron 2.2 Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 2.2 Befintlig situation 2.2 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 47 >> Vy 2.2 från Slottskajen / Strömbron - stöd via panorama och sekvens 2.1 Från Skeppsbron 2.2 Från Slottskajen 2.3 Från Strömbron Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 3.3 Befintlig situation 3.3 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1848 Vy 3.3 - från Norrbro 3.1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 49 >> Vy 3.3 - från Norrbro - stöd via panorama och sekvens 3.1 Från Stockholms slott, trapporna vid Lejonbacken 3.2 Från Norrbro över Strömparterren 3.3 från Norrbro över Norrström Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 4 Befintlig situation 4 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1850 Vy 4 från Riksbron Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 51 >> Vy 4 från Riksbron - stöd via panorama Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1852 Vy 5.3 från Jakobs torg 5.1 5.2 Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 5.3 Befintlig situation 5.3 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 53 >> Vy 5.3 från Jakobs torg - stöd via sekvens 5.1 Från Fredsgatan österut över Gustav Adolfs torg 5.2 Längs Fredsgatan med Kungsträdgården i fonden 5.3 Från Jakobs T org med Kungsträdgården i fonden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1854 Vy 6 från Kungsträdgården norr Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 6 Befintlig situation 6 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 55 >> Vy 6 från Kungsträdgården norr - stöd via panorama Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Vy 7 .3 från Kungsträdgården / Jussi Björlings Allé Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 7 .3 Befintlig situation 7 .3 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1856 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 >> Vy 7 .3 från Kungsträdgården / Jussi Björlings Allé - stöd via panorama och sekvens Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 57 7 .1 från Jussi Björlings allé, vid Lantmäteribacken med slottet i fonden 7 .2 från Jussi Björlings allé, vid Molins fontän med slottet i fonden 7 .3 från Jussi Björlings allé, vid Jakobs kyrka med slottet i fonden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1858 Vy 8.2 från Kungsträdgården / Arsenalsgatan Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 8.2 Befintlig situation 8.2 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 59 >> Vy 8.2 från Kungsträdgården / Arsenalsgatan - stöd via panorama och sekvens 8.1 Från Arsenalsgatan västerut med Kungsträdgårdens almar i fonden 8.2 Från Birgit Nilssona allé västerut med Kungsträdgårdens almar och operabyggnaden i fonden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1860 Vy 9 - från Fjällgatan Vyerna på denna sida utgör underlag för och ska avläsas i relation till konsekvensbedömning - kapitel 8 i denna MKB. 1.3 Befintlig situation 1.3 Planförslag (nedan bild med fasad, underst bild med ny volym rödmarkerad) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 61 >> Vy 9 - från Fjällgatan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1862 9.1 Kungliga Operan kvar på nuvarande plats 9.2 Konsekvensbedömning Nollalternativet beskrivs utifrån att gällande detaljplan fortsätter att vara styrande för planområdet. Gällande detaljplan för planområdet utgörs av stadsplan Pl 7362 som vann laga kraft 1982-06-17. Detaljplanen omfattar Operan, Kungsträdgården, Jacobs kyrka och torg samt kvarteren Jakob Mindre 5, Lantmätaren 1 och Kungliga trädgården 3, 5, 6 samt 7. Kvarteret Norrström 2, operabyggnaden, har beteckningen AQ1, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ("Kulturskydd") att användas för allmänt ändamål. Planbestämmelsen lyder: ”Med Q1 betecknat område skall utgöra reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Åtgärder får inte vidtas som minskar bebyggelsens kulturhistoriska värde”. Tidsmässigt är utgångspunkten för nollalternativet, likt för planförslaget, år 2040. Nollalternativet innebär att Kungliga Operan fortsatt bedriver sin verksamhet på platsen i operabyggnaden och att en planändring och påbyggnad inte möjliggörs. Inga större förändringar av byggnaden och platsen förväntas därmed ske jämfört med de förutsättningar och den markanvändning som råder i nuläget. Nollalternativets konsekvenser Ursprunglig byggnadsvolym - konsekvens Nollalternativet innebär att den ursprungliga byggnadsvolymen i sin nuvarande utsträckning bevaras i sin helhet. Förslaget bedöms därmed som positivt för byggnadens nuvarande utformning och utseende eftersom befintlig kulturmiljö och stadsbild, inklusive dagens relation till Kungsträdgården bibehålls intakt, då inga tillbyggnader tillkommer. Det karaktärskapande gavelmotivet krönt av fronton som avslutar mittaxelns byggnadsvolym åt öster kan bevaras enligt förslaget, likaså den östligaste delen av de båda lägre flyglar som flankerar gavelmotivet. Terrasspåbyggnaden - konsekvens Nollalternativet innebär att terrasspåbyggnaden bevaras i sin nuvarande utsträckning och volym. Utöver att Futten och Festvåningen bevaras kan även Rotundan bevaras i detta alternativ. Befintliga historiska tillägg - konsekvens Nollalternativet innebär att befintliga historiska tillägg - Verandan, Lagerlunden och terrasspåbyggnaden bevaras i sin nuvarande utsträckning. Genom att tre historiska tillägg på så sätt tas tillvara leder alternativet till positiva konsekvenser sett till operabyggnadens kulturhistoriska värde, främst sett som dokumentvärdena arkitekturhistoriskt och byggnadshistoriskt värde. Samtidigt gör ett bevarande av dessa att operabyggnadens ursprungliga arkitektur, i form av en väsentlig del av sockelfasaden mot Kungsträdgården och Strömmen, fortsatt kommer att vara dold i stadsbilden. Övriga konsekvenser Nollalternativet kommer troligen innebära interiöra ombyggnader och renoveringsinsatser vilka kan medföra ingrepp i värdefulla delar. Detta för att åtgärda de brister i arbetsmiljö, tillgänglighet och säkerhet som identifierats. Dessa ombyggnader bedöms behövas inom närtid, d v s innan år 2040. I denna planering finns eventuellt risk för mer kortsiktiga insatser vilket kan innebära negativa konsekvenser utan helhetssyn på byggnaden. Att renovera och bygga om operabyggnaden utan att också tillskapa nya lokaler genom påbyggnad bedöms på sikt få konsekvenser för verksamhetens möjlighet att uppfylla sitt uppdrag. I förlängningen riskeras därmed kontinuitetsvärdet att påverkas negativt vid en hypotetisk flytt av Kungliga Operan eller flytt av delar av verksamheten. Kontinuitetsvärdet i Kungliga Operans verksamhet utgör ett utpekat värde i tidigare framtagen kulturmiljöutredning. Vilka konsekvenser en ny eller ändrad verksamhet skulle få för operabyggnaden är dock svårt att förutse. Ett bevarande av Lagerlunden kräver upprustning och troligen en omfattande åtgärd för att byggnadsdelen ska erhålla den arkitektoniska skärpa som Celsing från början avsåg. 9. Nollalternativ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 63 Operabyggnaden, okänd tidpunkt, eventuellt vid färdigställande. Fotgraferad från söder, över de östra delarna. Kungsträdgården till höger i bild. Jakobs kyrkas torn i bakgrunden. Källa: Digitala stadsmuseet. Stockholms stadsmuseum. Fotograf: Okänd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1864 10. Jämförelsealternativ Figur 1 0.1 och 1 0.2 Illustration av jämförelsealternativet. Källa: Ahrbom & Partner och Lundgaard & Tranberg, 2025. Figur 1 0.3 och 1 0.4 Illustration av planförslaget. Källa: Ahrbom & Partner och Lundgaard & Tranberg, 2025. 10.1 Beskrivning av jämförelsealternativet Under februari och mars 2025 undersöktes ett alternativt förslag kallat B3.3 (se Figur 10. 1). Bakgrunden till detta var att utreda ett förslag som tydligare relaterade till ursprungsbyggnadens förhållande mellan mittaxelns byggnadsvolym och dess sidoflyglar. I förslaget når mittaxelns byggnadsvolym fram till terrasspåbyggnadens kant, medan sidoflyglarna dras in (se Figur 10.1 och Figur 10.2). Huvudsyftet var att studera påbyggnadsvolymens utformning. Jämförelsealternativet är en kombination av påbyggnaden från förslag B3.3 och ett avlägsnande av Verandan och Lagerlunden (se kap. 10.3). 10.2.1 På- och ombyggnadens konsekvenser på stadsbilden och riksintressets uttryck Då terrasspåbyggnaden adderades (1961) respekterade Tesch och Celsing Anderbergs ursprungliga arkitektoniska idé om nedtrappning mot Kungsträdgården, Norrström och Jakobs torg: detta genom att forma den som en låg volym med horisontella linjer understrykande dess vilande volym. Även terrassbyggnadens absidform och östra fasadens symmetriska uppbyggnad speglas i terrasspåbyggnaden, detta i form av den i mittaxeln placerade Rotundan. Den ursprungliga arkitektoniska tanken om en mot Kungsträdgården nedtrappande operabyggnad försvagas väsentligt i det fall det föreslagna volymtillägget genomförs, detta alldeles oavsett hur påbyggnadens volymer arrangeras på terrassbyggnaden. Det betyder att planförslagets och jämförelsealternativets konsekvenser, då det gäller påbyggnaden, endast på marginalen skiljer sig åt. Ett genomförande av jämförelsealternativets påbyggnad påverkar, genom sitt avsevärda volymtillägg, stadsbilden och riksintressets uttryck negativt, i synnerhet uttryck 1 och 6. En stor del av terrasspåbyggnaden rivs för att ge plats till adderade byggnadsvolymer. Med hänsyn tagen till hela operabyggnadens kulturhistoriska värde innebär jämförelsealternativet en negativ konsekvens, sett till riksintressets uttryck. Att de sentida tilläggen Verandan och Lagerlunden avlägsnas och därmed blottlägger terrassbyggnadens ursprungliga, låga volym som en del av hela byggnadens sockelvåning leder å andra sidan till att avläsbarheten av 1890-talets volymhantering ökar. 10.2 Konsekvensbedömning Om de dolda fasadpartierna åter bli en del av stadsbilden, skulle den arkitektoniska samhörigheten mellan Slottet, Riksdagshuset och Operan förstärkas (se t.ex. vy 7.3 och panoramor till vyerna 1.3, 2.2). Att terrassbyggnadens ursprungliga fasad - som en del av hela operabyggnadens sockelvåning - friläggs är därmed gynnsamt sett till riksintressets uttryck 1, fronten mot vattenrummet. Mötet med Kungsträdgården skulle också stärkas - riksintressets uttryck 6 - genom att relationen mellan ursprunglig absidformad fasadarkitektur och parkrum återupprättas. Sett till konsekvenser för riksintresset är det positivt att en stor del av operabyggnadens ursprungliga byggnadsvolym inte påverkas av påbyggnaden. Detta eftersom hela volymtillägget placeras på terrassbyggnaden vilket innebär en koncentration till byggnadens östra del. De nya höga fasadernas volymer och det därmed mer kontrasterande mötet mot omgivningen mildras i viss mån genom att de yttre, södra och norra, delarna av terrasspåbyggnaden - Festvåningen och Futten - tas tillvara som en lägre och därmed förmedlande volym som tar ner skalan närmast stads- och parkrummet. Förslaget innebar att en del av den ursprungliga byggnaden, liksom terrasspåbyggnaden, måste rivas om programkraven ska uppfyllas - ny scen, foyer, balettsalar och andra verksamhetsutrymmen. Vidare innebär förslaget att en del av befintliga sidoflyglar tas bort och de nya flyglarna görs något bredare än de ursprungliga. Den nya mittaxelns byggnadsvolym sträcker sig fram till en terrassyta som nås av de ursprungliga fritrapporna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 65 I en jämförande analys mellan planförslaget och jämförelsealternativet finns det, ur ett antikvariskt perspektiv, fördelar och nackdelar med båda. Genom avsevärda volymtillägg leder båda förslagen till negativa konsekvenser för stadsbilden och riksintressets uttryck, i synnerhet uttryck 1 och 6. V olymtillägget har även negativa konsekvenser på operabyggnaden. Jämförelsealternativet betyder att operabyggnadens konsekventa 1890-talsarkitektur delvis kan återställas. Dess ursprungliga volym och respekten för dess arkitektoniska integritet skiljer sig åt mellan förslagen, men inte på ett avgörande sätt. I planförslaget undviks en rivning av flyglarnas östra delar och i stället tas fasaderna tillvara som innerväggar i nya verksamhetslokaler. En liten yta, en reminicens, av terrassbyggnadens terrassyta tas tillvara i jämförelsealternativet medan planförslagets indragna fasad vid mittaxeln återskapar en större ursprunglig terrassyta. Till den ursprungliga byggnadsvolymen hör terrassbyggnaden vars volym och fasadarkitektur från 1890-talet väl tas tillvara och förstärks i jämförelsealternativet. Genom att dess arkitektoniska uttryck är färre, har jämförelsealternativet goda förutsättningar att resultera i en sammanhållet utformad volym. Terrasspåbyggnaden från 1950- 60-talet rivs till stor del i båda förslagen: en åtgärd, som med hänsyn till dess höga kulturhistorisk värde, är negativ. Vid en jämförelse mellan jämförelsealternativet och planförslaget så bedöms konsekvenserna för riksintressets uttryck och operabyggnaden, med de kulturhistoriska värden dessa representerar, väga jämt. 10.2.2 På- och ombyggnadens konsekvenser på operabyggnaden Jämförelsealternativet innebär för Operans ursprungliga byggnadsvolym att det karaktärskapande gavelmotivet krönt av fronton, som avslutar mittaxelns byggnadsvolym åt öster, avlägnas. Dessutom rivs den östligaste delen av de två flyglar som flankerar gavelmotivet. Åtgärderna föreslås i syfte att ge plats åt jämförelsealternativets volymtillägg. Den arkitektoniska tanken om en mot Kungsträdgården nedtrappande operabyggnad försvagas väsentligt. Operabyggnadens ursprungliga arkitektur, i form av terrassbyggnadens fasad mot Kungsträdgården och Strömmen skulle helt friläggas och åter bli en del av operabyggnadens exteriöra arkitektur. Operabyggnadens östra del ändras och ges en ny gestaltning där endast terrassbyggnadens, terrasspåbyggnadens fasad, fritrapporna och en mindre del av terrassytan fortsättningsvis representerar det arkitektur- och samhällshistoriska dokumentvärdet. Att de sentida tilläggen Verandan och Lagerlunden avlägsnas och därmed blottlägger terrassbyggnadens ursprungliga utformning leder till att 1890-talsarkitekturens avläsbarhet ökar, en motvikt till att delar av östra fasaden i övrigt döljs och rivs. Betraktat t.ex. ur en arkitektonisk värdesynpunkt bör dessa åtgärder ses som positiva konsekvenser för operabyggnaden. Genom att operabyggnadens plan och fasad är lätt asymmetrisk, men framstår i stadsrummet som symmetrisk, leder det till att tillägget är förskjutet mot Jakobs torg. Detta förhållande får som följd att kontakten mellan torg och parkrum - Jakobs torg och Kungsträdgården - bli betydligt snävare än i dag och att den möjlighet till nedtrappning mot stadsrummet som ett bevarande av den lägre volymen Futten, i byggnadens nordöstra hörn, skulle utgöra. Konsekvenserna blir avsevärda för de befintliga byggnadsdelar, som lagts till under historiens gång. En stor del av terrasspåbyggnaden rivs - Rotundan och de inre delarna av terrasspåbyggnaden - för att ge plats till adderade byggnadsvolymer. Med hänsyn tagen till hela operabyggnadens kulturhistoriska värde innebär jämförelsealternativet en negativ konsekvens, sett till den enskilda byggnaden och dess ombyggnadshistorik. Jämförelsealternativet möjliggör att två delar av terrasspåbyggnaden - Festvåningen och Futten - delvis tas tillvara. Lösningen att riva Verandan, Lagerlunden och stora delar av terrasspåbyggnaden leder till negativa konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska värde, främst som en spegling av dokumentvärdena arkitekturhistoriskt och byggnadshistoriskt värde. De tre tilläggen från 1900-talet prioriteras därmed ned till förmån dels för byggnadens ursprungliga arkitektur som delvis friläggs, dels för påbyggnaden. I jämförelsealternativet är de nya flyglarna indragna i förhållande till terrasspåbyggnaden vilket skapar ett möte med konstruktiva utmaningar som kommer medföra negativa konsekvenser för antikvariskt högt klassade interiörer/rum i operakällaren. Sett till den ursprungliga byggnadsvolymen syftar jämförelsealternativets nya arkitektur i stor utsträckning till att klä volymerna i material - natursten och putsad mur - som anknyter till den ursprungliga byggnaden, liksom att den nya utformningen görs mindre symmetrisk och med ett friare förhållningssätt till operabyggnadens ursprungliga eklektiska nystil. I jämförelsealternativet hanteras förlusten av en stor del av terrasspåbyggnaden genom att Tesch och Celsings modernistiska årsring tas tillvara i en omfattning där dess integritet till viss del respekteras och där dess exteriöra arkitektur tydligt kommer till uttryck. Trots att en väsentlig del rivs, inklusive Rotundan, tas ett av terrasspåbyggnadens mest karaktäristiska och värdebärande drag tillvara; den vilande volymen åt söder och öster,, med horisontellt fönsterband och skärmtak samt koppardetaljering. 10.3 Analys mellan jämförelse- alternativ och planförslag >>10. Jämförelsealternativ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1866 1 1. Samlad konsekvensbedömning Utredningen visar att planförslaget medför konsekvenser för riksintresset som bedöms ligga mellan positiva och stora negativa konsekvenser beroende på vilket uttryck som studeras. Konsekvenserna på kulturhistoriska värden och uttryck som påverkas i stadsbilden begränsas till att hela volymtillägget sker samlat på befintlig tomt. Att addera volymer utanför tomten, som föreslagits i tidigare utredningar och projektering, bedöms leda till avsevärt större negativa konsekvenser för den riksintressanta stadsbilden kring operabyggnaden. Utredningens sammanvägda bedömning är att planförslaget inte innebär betydande negativa konsekvenser för riksintresset. I den samlade bedömningen värderas möjligheten till att fortsatt driva operaverksamhet i byggnaden högt - på den plats som har en unikt lång historisk kontinuitet. Planförslaget kommer innebära omfattande och direkta ingrepp i byggnadens mest värdefulla delar, framför allt operabyggnadens ursprungliga och särpräglade volymhantering, vilket resulterar i stora negativa konsekvenser och skulle riskera konsekvenser motsvarande en förvanskning enligt PBL 8:13. Den analys som görs av miljöskapande och arkitektoniskt värde grupp 3 (kapitel 8.3) leder till mycket stora negativa konsekvenser. För arkitekturhistoriskt värde grupp 2 är konsekvenserna något mindre kritiska - stora negativa konsekvenser. Medan konsekvenserna för samhällshistoriskt värde däremot, till viss del, uppväger de negativa konsekvenserna genom ett resultat som innebär inga konsekvenser. I den samlade bedömningen värderas möjligheten till att fortsatt driva operaverksamhet i byggnaden högt - på den plats som har en unikt lång historisk kontinuitet. Avstämning mot de globala målen för hållbar utveckling FN:s generalförsamling beslutade i september 2015 om 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Agenda 2030 innefattar även 169 delmål. Det globala mål som bedömts som relevant för aktuell detaljplan är följande: "Mål 11 – Hållbara städer och samhällen" Detaljplanen medför att en offentlig byggnad och plats med mycket höga kulturvärden kan fortsätta att användas till det den ursprungligen byggdes för. Ett mål med operabyggnadens på- och ombyggnad är också att den ska bli mer anpassad till nutidens krav på bland annat arbetsmiljö, tillgänglighet och tekniska system samt till förändrade behov för den konstnärliga verksamheten. Detta bedöms i utredningen vara ett hållbart byggande och hållbar stadsplanering. Planförslaget bedöms därför gå i linje med målet. Avstämning mot Sveriges miljömål Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. För detaljplanen har följande nationella miljökvalitetsmål bedömts vara relevant att beskriva: "God bebyggd miljö - Kulturvärden i bebyggd miljö" Detaljplanen innebär att det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av den värdefulla operabyggnaden samt dess närområde delvis förändras. Förändringen av platsen har i delar bedömts medföra stor negativ påverkan på värden kopplade till kulturmiljö. Planförslaget utformas så långt som möjligt med anpassningar efter byggnadens och miljöns kulturvärden för att mildra dessa konsekvenser. Genom planförslaget kommer operabyggnadens verksamhet att kunna bevaras och utvecklas på platsen vilket är positivt ur ett kulturmiljöperspektiv. Sammantaget bedöms planförslaget bidra positivt till målet. "God bebyggd miljö - God vardagsmiljö" Planförslaget innebär att verksamheten vid Operan kan fortsätta att utvecklas och erbjuda ett mer varierat utbud av kultur än i dagsläget. Ombyggnaden innebär också att operabyggnaden blir mer tillgänglig. Detta medför sammantaget att planförslaget bedöms bidra positivt till målet. 1 1.1 Riksintressets uttryck - enligt Miljöbalken 1 1.2 Särskilt värdefull byggnad - enligt PBL 1 1.3 Avstämning mot miljömål Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 67 12. Rekommendationer Fronterna mot vattnet och Kungsträdgården - uttryck 1, uttryck 6 Tyngdpunktsförskjutningen i fråga om volym i stadsbilden och att operabyggnadens höga fasad ”förflyttas” närmare Kungsträdgården utgör en direkt konsekvens av påbyggnaden. Det är därför positivt med åtgärder som syftar till att mildra mötet mellan operabyggnadens ändrade östra del och Kungsträdgårdens mycket värdefulla och känsliga parkrum. Bevarandet och nytolkningen av terrasspåbyggnaden - en återklang från 1950-talet - kan fungera förmedlande i mötet mellan byggnadens äldre delar, volymtilläggets nya fasader och omgivande stadsrum. Det gäller både åt söder mot Strömmen och åt norr mot Jakobs torg, men i mindre grad mot Kungsträdgården. Jakobs kyrka - uttryck 6 Jakobs kyrka kommer ur flera vinklar att upplevas som mer underordnad i stadsbilden om planförslaget genomförs. Utformningen och bevarandet av terrasspåbyggnaden mot norr kommer vara av vikt för förslagets slutliga konsekvenser. Markplaneringen mellan operabyggnaden och torget samt parken bör utformas för att överensstämma med dessa stadsrums historiska karaktär. Volymtillägget En förutsättning för planförslagets framgång är att på- och ombyggnaden har mycket hög arkitektonisk verkshöjd. Som referens för att illustrera den nivå som krävs kan Gunnar Asplunds tillbyggnad av rådhuset i Göteborg tas. Rekommendationen är att tillägget ansluter på ett sätt, där materialen kopplar till befintlig byggnad medan förhållningssättet till proportionering, rytm, dekor och symmetri kan vara friare i förhållande till befintlig byggnad. En rekommendation är att tilläggets arkitektur, med ett eget uttryck, söker fläta samman ursprunglig arkitektur, 1900-talets tillägg och aktuellt tillägg. Terrasspåbyggnaden och Lagerlunden Genom att del av terrasspåbyggnaden, Verandan och Lagerlunden arkitektoniskt integreras i planförslaget underlättas läsningen av byggnadens årsringar. Därför är en stark rekommendation att dels bibehålla den del av terrasspåbyggnaden som skisserats, dels att förstärka denna årsring genom att låta den gå längre ”över hörn”, det vill säga förlänga skisserat fönsterband, fönsterindelning, karaktäristisk taklist och entréparti i riktning mot byggnadens mittaxel. Infallsrika inslag i arkitekturen efterlyses, som exempelvis enligt ovan, eller som en lek med förväntningar på ett symmetriskt uttryck, detta som motvikt till volymtilläggets något stränga uttryck. Att bevara och ta tillvara Lagerlunden kräver ett genomtänkt restaureringsteoretiskt vägval. Byggnaden bör åtgärdas med utgångspunkt i sina egna kulturvärden, med hänsyn till de tekniska förutsättningarna och som en del av operabyggnaden som helhet samt med hänsyn till Kungsträdgårdens kulturvärde i denna del. Interiörer Utifrån antikvariskt perspektiv är det viktigt att ytterligare studera och illustrera möjligheten till och graden av bevarande av interiörer. Det skulle förstärka syftet med att ta tillvara terrasspåbyggnaden, detta för att interiören ska spegla exteriören och vice versa. Flera av lokalerna i de nya flyglarna (två danssalar och två rum för andra funktioner) kommer att ha partier av operabyggnadens östra fasad som fondinnervägg. Den del av östra fasaden som demonteras återmonteras i byggnaden i väggar eller på annat sätt. Vilken roll dessa historiska delar har haft bör lämpligen förklaras genom skyltning/ utställning. Dessa planerade åtgärder kan vara gynnsamma ur ett antikvariskt perspektiv, förutsatt att de görs på ett arkitektoniskt välavvägt sätt och att de bidrar till förståelsen av byggnadens förändringshistoria. Skyddsbestämmelser enligt detaljplan En ny detaljplans skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser bör harmoniera med och anpassas efter det statliga byggnadsminnets skyddsbestämmelser för att på lång sikt skydda byggnaden från ovarsamma och förvanskande åtgärder. Det är viktigt att skyddsbestämmelserna i detaljplanen, utöver regleringen av om- och påbyggnadsförslaget, inte strider mot byggnadsminnets skyddsbestämmelser. Sammanfattningsvis Ett slutligt förslag med bibehållen hög arkitektonisk verkshöjd – både som förslag och fullföljt i genomförande – kan till viss del mildra de negativa konsekvenserna avseende operabyggnadens miljöskapande värde. På en så kulturhistoriskt känslig plats i staden och med hänsyn till den påverkan tillägget gör på byggnaden bör en hög arkitektonisk verkshöjd vara en förutsättning för ett godkännande av planförslaget. 12.1 Riksintressets uttryck - enligt Miljöbalken 12.2 Särskilt värdefull byggnad - enligt PBL Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-1868 13. Uppföljning och övervakning Enligt 6 kap 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas (6 kap 19 § miljöbalken). Det är viktigt att notera att det är både den förutsedda och den oförutsedda betydande miljöpåverkan som ska följas upp. Uppföljning har stor betydelse för att tillgodose syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling. Det yttersta ansvaret för uppföljningen har den kommun eller myndighet som har antagit planen eller programmet (Naturvårdsverket, 2021). Vid planering av uppföljning är det främst den betydande miljöpåverkan som ska övervakas. Eftersom arbetet ska generera kunskap som är till nytta även vid senare och andra processer är det viktigt att uppföljning ges tid och utrymme. För att undvika dubbelarbete är det också klokt att samordna uppföljningen med ordinarie plan- eller programuppföljning och att utnyttja befintliga uppföljnings- och övervakningssystem där det är lämpligt. Förslag till fortsatt arbete och uppföljning Nedan sammanfattas de viktigaste punkterna avseende fortsatt arbete, uppföljning och övervakning gällande de kulturhistoriska aspekterna i detaljplaneprocessen. Det är dock viktigt att påpeka att de viktigaste åtgärderna för att skydda riksintresset och den särskilt värdefulla byggnaden omfattas av de planbestämmelser som tas fram för planen och som ser till att det inte är möjligt att genomföra åtgärder som ger skada, exempelvis att fastställa påbyggnadens volym, höjd och utbredning i plan. För efterlevnad av planbestämmelserna finns en etablerad kontrollapparat: bygglov och bygganmälan genom PBL. • I det fortsatta planarbetet bör de rekommendationer som anges i kapitel 12 studeras vidare. Detta för att om möjligt minska de miljökonsekvenser som detaljplanen bedömts medföra. • För att de ändringar som planen medger inte ska medföra större konsekvenser än vad som bedömts inom ramen för denna MKB är det av stor vikt att tillkommande påbyggnad utformas och uppförs enligt de intentioner som redovisas i planhandlingarna. • För aktuell detaljplan och dess realisering är det av största vikt att antikvarie finns med under hela projektets gång, från systemhandling och projektering till byggskedet. Utöver ovanstående är det enligt kulturmiljölagen förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fast fornlämning (2 kap 6 § KML). Inför byggstart och ingrepp i fornlämning behöver därför tillstånd sökas enligt 2 kap 6 § KML. Operabyggnaden har därtill kulturhistoriskt skydd via förordningen om statliga byggnadsminnen (FSBM) med tillsyn genom Riksantikvarieämbetet. Alla förändringar som strider mot byggnadsminnets skyddsbestämmelser ska tillståndsprövas av Riksantikvarieämbetet. Kontinuerligt samråd med RAÄ pågår. 12.2 Särskilt värdefull byggnad - enligt PBL 13.1 Uppföljning och övervakning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 Operabyggnaden, Stockholm │ MKB Kulturmiljö │ 26-05-18 69 14. Källor Ahrbom & Partner – Lundgaard & Tranberg Arkitekter, 2025. V olymgestaltning - olika storlekar på påbyggnaden - noio, förstudie 2024 och sbk alternativ. Arbetsmaterial, 2025-03-01 AIX, 2025. Kulturmiljöanalys. Kv. Norrström 2. Operabyggnaden. Daterad 2025-12-05. Statens fastighetsverk, 2015. Ny Opera i Operan. Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie. Daterad: 2015-05-21. Statens fastighetsverk, 2024. Förstudie för en renovering av operabyggnaden i Stockholm. Daterad 2024-04- 18. Statens fastighetsverk, 2025. Förstudie 2.0 för en renovering av operabyggnaden i Stockholm. Daterad 2025- 06-04. Stockholm stad, Stadsbyggnadskontoret (2018) Startpromemoria för planläggning av Norrström 2 m.m. i stadsdelen Norrmalm. Tjänsteutlåtande, Dnr: 2018-00426. Daterat: 2018-02-16 Stockholm stad, Stadsbyggnadskontoret (2018) Dnr 2018–00426, Minnesanteckningar från avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Norrström 2 i stadsdelen Norrmalm, Dp 2018–00426. Daterad 2018-05-25. Stockholm stad, stadsbyggnadskontoret (1982) Stadsplan Pl 7362, kv Kungliga Trädgården (Kungsträdgården) och kv Norrström mm inom stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Inklusive planbestämmelser och planbeskrivning. Daterad: 17 juni 1982 Stockholms stad, 2018. Planbeskrivning Detaljplan för Norrström 2 i stadsdelen Norrmalm, S-Dp 2018- 00426. Arbetsmaterial. Digitala källor: Boverket, 2021. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll vid strategisk miljöbedömning av detaljplaner – PBL kunskapsbanken – Boverket https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/miljobalken/miljobedomningar/strategisk- miljobedomning/ Statens fastighetsverk, SFV (2025) Operabyggnaden | SFV Hämtat: 2025-06-23 Stockholm stad (2025) Kungsträdgården - Stockholms stad Hämtat: 2025-06-23 Stockholm stad, Gatu- och fastighetskontoret (2004) Författare Lundkvist, Klas (f. 1950) Gustav Adolfs Torg – En Central plats i stadens historia. Gustav Adolfs Torg : en central plats i stadens historia / [Klas Lundkvist] - Stockholmskällan. Daterad juni 2024. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-28, Dnr 2018-00426 --- [Solstudie.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson, SFV Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2026-03-27 Dokumenttyp Dokument Version 1.1 Sida 1 (20) Diarienummer 5287/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se A1-D02_ SOLSTUDIE Klockslag i materialet avser soltid Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)1478 7 0 00 sfv@sfv.s e www.sfv.se UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING RENOVERING AV OPERABYGGNADEN 2026-03-27 FÖRETAG: Ahrbom & Partner Arkitektkontor + Lundgaard & Tranberg Arkitekter UPPDRAGSANSVARIG: Pär Ahlbom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 2 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. MARS KL. 09:00 FÖRSLAG - 21. MARS KL. 09:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 3 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. MARS KL. 12:00 FÖRSLAG - 21. MARS KL. 12:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 4 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. MARS KL. 15:00 FÖRSLAG - 21. MARS KL. 15:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 5 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. MARS KL. 16:00 FÖRSLAG - 21. MARS KL. 16:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 6 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. MARS KL. 17:00 FÖRSLAG - 21. MARS KL. 17:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 7 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. MARS KL. 18:00 FÖRSLAG - 21. MARS KL. 18:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 8 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. JUNI KL. 09:00 FÖRSLAG - 21. JUNI KL. 09:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 9 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. JUNI KL. 12:00 FÖRSLAG - 21. JUNI KL. 12:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 10 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. JUNI KL. 15:00 FÖRSLAG - 21. JUNI KL. 15:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 11 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. JUNI KL. 16:00 FÖRSLAG - 21. JUNI KL. 16:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 12 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. JUNI KL. 17:00 FÖRSLAG - 21. JUNI KL. 17:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 13 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. JUNI KL. 18:00 FÖRSLAG - 21. JUNI KL. 18:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 14 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 09:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 09:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 15 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 12:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 12:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 16 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 15:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 15:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 17 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 18:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 18:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ MARK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 18 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 08:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 08:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 19 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 09:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 09:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 20 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 10:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 10:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 21 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 11:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 11:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 22 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 12:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 12:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 23 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 13:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 13:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 24 UNDERLAG SAMRÅDSHANDLING - AHRBOM & PARTNER - LUNDGAARD & TRANBERG ARKITEKTER NORRSTRÖM 2 - RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - A-D03 - SOLSTUDIE NOLLALTERNATIV - 21. DECEMBER KL. 14:00 FÖRSLAG - 21. DECEMBER KL. 14:00 TILKOMMANDE SKUGGA PÅ KYRKA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 --- [PM Geoteknik.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Samrådsunderlag Version 1.0 Sida 1 (12) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.s e PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN NY DETALJPLAN FÖR NORRSTRÖM 2 Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 7 0 00 sfv @sfv. se www.sfv.se UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN 2025-12-05 FÖRETAG: Sweco Sverige AB UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: Daniel Seavers Gunnar Westberg Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 2(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG repo001.docx 2015-10-05 SD p:\22522\30084788_operabyggnaden_ph_renovering\000\10-tekniska dokument\pm för detaljplan\pm detaljplan 2025-12 05\pm geoteknik detaljplan 2025-12-05.docx Revideringsförteckning Sammanfattning Detta PM utgör underlag för framtagande av ny detaljplan i samband med planerad renovering, om- och påbyggnation av operabyggnaden i Stockholm (Norrström 2). Detta dokument ska läsas som en helhet tillsammans med övriga Sweco-handlingar: • PM Konstruktion • PM Hydrogeologi • PM Markmiljö Nivån på markytan kring operabyggnaden varierar mellan ca +4 och +7. Markytan lutar från Gustav Adolfs torg i sydväst ned mot Kungsträdgården i öst. Inom fastighetens östra del består jorden överst av fyllning på berg. I fastighetens västra del är jordmäktigheten större än i den östra, och den ytliga fyllningen ligger ovanpå lösa jordlager. Bergnivåerna i området varierar mellan ca +1 och -11. Bergnivån sjunker generellt mot sydväst, mot Gustav Adolfs torg. Med nuvarande marknivåer föreligger inga stabilitetproblem i området. Om ökad markbelastning temporärt planeras under byggnationen vid Strömgatskajen i söder, ska en kontroll utföras avseende kajens status, stabilitet och bärighet. De tillkommande lasterna från påbyggnaden bedöms inte medföra några problem för grunden. De tillkommande lasterna utreds i kommande skeden och i samverkan med konstruktör tas adekvata grundläggningsåtgärder fram. Dessa åtgärder innebär inga förändringar av markanvändningen jämfört med de befintliga. Beräkningar av tillkommande laster och bärighet i grund utförs i Systemhandlingen och inför detaljplanens granskning. För att säkerställa att ingen oönskad påverkan görs på närliggande byggnader eller själva operabyggnaden bör risker beaktas för vibrationsalstrande arbeten, grundvattenhantering, samt risker avseende berg- och geoteknik. Dessa utreds i i kommande skeden och föreslagna åtgärder implementeras i byggskedet. I systemhandlingen inarbetas hänsyn till förändringar av den globala havsnivån, på kort såväl som lång sikt, genom anpassning av byggnadens källarkonstruktioner. Utförligare beskrivning finns i PM Hydrogeologi. För rapporten har en risktabell tagits fram för att utvärdera geotekniska risker. Risktabellen visar att de identifierade riskerna klassificeras som låga till medel. I riskanalysen presenteras sannolikheter och konsekvenser som varierar från låga till höga. Konkreta, hanterbara lösningsförslag redovisas i samma tabell (5–1). Detta påvisar att genomförandet av projektet är säkert och att eventuella risker kan hanteras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 3(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 4 1.1 SYFTE 4 1.2 PLANERADE ARBETEN 4 1.3 UNDERLAG 4 2 GEOTEKNIK OCH BERG 6 2.1 TOPOGRAFI 6 2.2 JORDLAGERFÖLJD 6 2.3 STABILITET 6 2.4 SÄTTNINGAR 6 2.5 BERG 7 2.5.1 BERGNIVÅER 7 2.5.2 BERGGEOLOGI 7 2.6 HYDROGEOLOGI 8 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH NÄRLIGGANDE ANLÄGGNINGAR 8 3.1 OPERABYGGNADENS GRUNDLÄGGNING 8 3.2 BEFINTLIGA LEDNINGAR 9 3.2.1 SALTSJÖTUNNELN 9 3.3 STRÖMGATSKAJEN 9 4 OMGIVNINGSPÅVERKAN 9 4.1 VIBRATIONSALSTRANDE ARBETEN 10 5 PLANERAD BYGGNATION 10 6 RISKBEDÖMNING 10 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 12 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 4(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG repo001.docx 2015-10-05 SD p:\22522\30084788_operabyggnaden_ph_renovering\000\10-tekniska dokument\pm för detaljplan\pm detaljplan 2025-12 05\pm geoteknik detaljplan 2025-12-05.docx 1 BAKGRUND I samband med planerad om- och påbyggnad av operabyggnaden har Statens fastighetsverk ansökt om ny detaljplan inom fastigheten Norrström 2. Gällande detaljplan är förnärvarande stadsplan kv. Kungliga Trädgården och kv. Norrström mm, PI 7362 alt 2, fastställd av Länsstyrelsen, Lst, 1982-06-17. 1.1 SYFTE Syftet med föreliggande dokument är att utgöra underlag för att klarlägga geotekniska förhållanden, befintliga grundläggningsförhållanden, nya grundläggningsåtgärder, bergtekniska, och risker avseende vibrationsalstrande arbeten samt ingrepp under grundvattennivån för detaljplan. I arbetet med den nya detaljplanen är avsikten att följande frågeställningar klarläggs eller bidrar till ökad förståelse för bedömning av krav och eventuella restriktioner som bör inarbetas i detaljplanen: • Hantering av risker avseende vibrationsalstrande a rbeten under om- och tillbyggnaden av operabyggnaden. • Omfattning och typ av ingrepp under grundvattenniv ån • Bedömning av risker under byggtiden utifrån de geo tekniska förutsättningarna. 1.2 PLANERADE ARBETEN Delar av planerade nya byggnadsdelar kommer att anläggas under nivåer för befintliga golv. Schakt under grundvattennivån kommer att behöva utföras. Följande byggnadsdelar kommer beröras av renoverings, om- och tillbyggnadsarbetena: • Nya golv mot mark, hissgropar, pumpgropar samt ny grundläggning för nya stomkonstruktioner under påbyggnaden. Som information kommer delar av källargolvet inom operabyggnaden sänkas med upp till en meter under nuvarande golvnivå. Utvändigt byggnaden kommer schakt för omläggning av VA-rör, gropar för fettavskiljare och schakt för åskskyddssystem utföras. Förstärkningar av befintliga väggar, stödmurar och grundkonstruktioner utförs lokalt för att hantera de tillkommande lasterna från om och påbyggnationen. Åtgärderna innebär ingen ändring av befintlig markanvändning och ingen påverkan på grundvatten, se PM Hydrologi. Nya konstruktioner som grundläggs under rådande grundvattennivåer måste utföras vattentäta till en i systemhandlingen fastställd nivå, exempelvis hiss- och pumpgropar. För att undvika påverkan på befintlig grundläggning och utföra schaktningen på ett säkert sätt kan det bli nödvändigt att bygga vattentäta konstruktioner i jord och i förekommande fall där de ansluter tätt till berg. Arbeten under grundvattenytan utförs i våthet. För de djupaste schakterna planeras, utifrån dagens kunskap om rådande förutsättningar, en konstruktion med borrade stålrörsspont eller kontinuerlig spont, i den mån detta möjliggör att resulterande omgivningspåverkan blir försumbar. 1.3 UNDERLAG 1. Checklista inför samråd, Detaljplan för Norrström 2 m. m., Stadsbyggnadskontoret, DNr. 2018–00426, 2025-01-21. 2. Detaljplan, stadsplan kv. Kungliga Trädgården och kv. Norrström mm, PI 7362 alt 2, fastställd av Lst, Stadsbyggnadskontoret, 1982-06-17. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 5(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG 3. Ansökan om planbesked, Ny eller ändrad detaljplan, Stadsbyggnadskontoret, Dnr 254–2783/13, 2017-06-30. 4. Byggnadsgeologisk karta ca 1980, Geoarkivet, Stockholms stad, https://etjanster.stockholm.se/geoarkivet/, 2019-02-18. 5. Registerkort för följande kvarter: Kungliga trädgården Lantmätaren Norrmalm Norrström Styrpinnen Underlag utdrag från ”Översiktlig utredning om grundläggningsförhållanden för innerstaden”, Stockholms fastighetskontor grundläggningssektionen, 1976-08-01. 6. Rapport, Översiktlig utredning om grundläggnings förhållanden för innerstaden” inkl. husgrundläggningskartor 46d och 56b, Stockholms fastighetskontor grundläggningssektionen, 1976-08-01. 7. PM, Startpromemoria för planläggning av Norrströ m 2 med mera i stadsdelen Norrmalm, Stadsbyggnadskontoret, 2018-02-16. 8. Rapport, Riskanalys avseende sprängningsarbeten för nytt teatermaskineri på Kungliga Operan, Nitro Consult AB, rapport nr 0721 6735 R1, 2007-05-25. 9. http://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klima t-och-vaderstatistik/vattennivan-i- saltsjon/ 10. SMHI, Dimensionerande havsvattennivåer i Södra Värtan, 2012-08-31. 11. Ritningar, relationshandlingar, Reparation av N orrström Strömgatskajen obj 2, Gatu- och fastighetskontoret, 2001-05-03. 12. Ritningar, relationshandlingar, Operabyggnaden, Statens fastighetsverk, 2002- 10-15. 13. Rapport Geoteknik, Kompletterande undersökning, Solid Geo AB, 2008-06-15. 14. Möte, planering och genomgång av leverans av un derlag till samråd för detaljplan, 2025-03-13. 15. Plan af grundläggningen, Nya Operabyggnaden i S tockholm, P. Axel Lindahl, 1892. 16. Granskningskopia, ritning K-20-1-000000, Planer ade arbeten under projektdefinition, Sweco, 2019-10-11. 17. Artikel, Bilder från operabygget 1892–1898, Ann a Blomberg, 1979 18. Planritning, Äldre grundvattenrör, en sammanstä llning, 2018-03-05 19. PM Program träpålsstatus, Tyréns, 2014-03-19. 20. Preliminärhandling, Ritning A-40-1-000000 och A -40-1-010000 daterade 2019-08-23, Statens fastighetsverk, SFV. 21. Diverse handlingar och utredningar, ombyggnatio n av scenmaskineriet, Novoscen, 2018. 22. Äldre markundersökningar, K. Byggnadsstyrelsen I-byrå, Stockholmsavd., omkring 1892. 23. Ritning K29:4720, Operan ombyggnad, etapp IV, T yréns. 1980-04-01. 24. Skisser, plan och sektion, sponter, Sweco, 2018 -11-19. 25. Klimatrapport, ”Hur blir klimatet i framtiden?”, Länsstyrelsen Stockholm, 2017. 26. Rapport, ”Beräknade medelvattenstånd för 2018 i olika höjdsystem”, SMHI och Sjöfartsverket, 2018-04-13. 27. Rapport, Utkast, ”Ny Opera i Operan PH Hydrogeologi”, Sweco Environment AB, 2019-11-06, uppdragsnummer: 12500898–220. 28. Pålgrundläggning, Connie Olsson och Göran Holm, Svensk Byggtjänst, 1993 29. Jetpelarskärm runt Riksdagshuset räddar 15 000 träpålar, SGF Jordförstärkningskommitté Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 6(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG repo001.docx 2015-10-05 SD p:\22522\30084788_operabyggnaden_ph_renovering\000\10-tekniska dokument\pm för detaljplan\pm detaljplan 2025-12 05\pm geoteknik detaljplan 2025-12-05.docx 30. Pålstatistik för Sverige 2017, Pålkommissionen Information 2018 31. Sponthandboken 2018, dimensionering av temporär a stödkonstruktioner, Rapport 107, Pålkommissionen 32. Projektdirektiv för kompletterande utredning av seende operabyggnaden i Stockholm, SFV, daterad 2021-01-25 33. Programhandling Geoteknik och Grundläggning, do kument 12.2.3, SFV, daterad 2020-01-31 34. PM Träpålar baserat på SMHI Rapport – Havsvatte nstånd i Södra Värtan i dagens och framtidens klimat Bakgrund, Sweco, (arbetsmaterial), daterad 2020- 10-15. 35. Markteknisk undersökningsrapport, MUR, Sweco da terad 2024-06-28. 36. Beständighet av trägrundläggningar, Prof Julius Boutelje, odaterad 37. Dokument 12.2.2 i Förstudie renovering, Hydroge ologi, Sweco Sverige AB, SFV, daterad 2024-03-28. 38. Dokument 12.2.3 i Förstudie renovering, Geotekn ik och Grundläggning, Sweco Sverige AB, SFV, daterad 2024-03-28. 39. Dokument 12.2.6 Förstudie renovering av operaby ggnaden, Statusbesiktning träpålegrundläggning, Sweco Sverige AB, SFV, daterad 2025-05-15. 2 GEOTEKNIK OCH BERG 2.1 TOPOGRAFI Nivån på markytan kring operabyggnaden varierar mellan ca +4 och +7. Markytan lutar från Gustav Adolfs torg ned mot Kungsträdgården i öster. 2.2 JORDLAGERFÖLJD Inom fastighetens östra del består jorden överst av fyllning på berg. I fastighetens västra del är jordmäktigheten större och fyllning ligger på lösare jordlager på morän på berg. 2.3 STABILITET Med nuvarande och framtida planerade marknivåer är den geotekniska totalstabiliteten tillfredsställande inom området. Om det under byggskedet planeras ökad markbelastning mot Strömgatskajen i söder ska kontroll utföras avseende kajens status, stabilitet och bärighet. Belastningens storlek och yta ska därvid i varje enskilt fall avgöras i samråd med konstruktör och geotekniker, varvid hänsyn ska tas till belastningens påverkan både på stabilitets- och sättningsförhållanden. Ledningsschakter kan vanligtvis utföras med slänt till normala ledningsdjup. Djupare schakter utreds i systemhandlingen, och genomförbarheten säkerställs. 2.4 SÄTTNINGAR Enligt mätningar utförda mellan juli 1968 och maj 1974 uppmättes en totalsättning mellan 0–3 mm [referens 5 och 6], vilket är i princip en obetydlig rörelse. Uppgifter om dubbarnas placering saknas. Höjning av marknivå är inte planerad varvid inga sättningar förväntas. Befintliga träpålar har kontrollerats. Genom provtagning har befintligt status verifierats att den tekniska livslängden på träpålegrundläggning inte är uppnådd [39]. I dag finns inga områden med besvärande sättningar till följd av brister i grundläggning. I Systemhandlingen säkerställs att följande risker elimineras: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 7(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG • Rörelser i omgivande jord kan innebära tillskottsl aster på befintliga pålelement som i sin tur genererar sättningar. • Vid tillbyggnad / påbyggnad av befintliga lokaler där lasterna kommer öka på undergrunden ska konsekvenserna och bärigheten analyseras. • Pålgrundläggningen är mycket känslig för grundvatt enpåverkan då den till stor del är utförd i trä, där det kan uppkomma rötskador vid kontakt med luft. 2.5 BERG 2.5.1 BERGNIVÅER Bergnivåerna i området variera mellan ca +1 och -11. Nivån på bergets överyta sjunker generellt mot sydväst, mot Gustav Adolfs torg. Borrade kärnor visar på osäkerheter i bedömning av djup till verkliga bergytor, och kompletterande undersökningar behöver göras under projektering och genomförande under renoveringen. 2.5.2 BERGGEOLOGI Baserat på fotografier av borrade kärnor bedöms berggrunden i området företrädesvis utgöras av gnejsgranit med inslag av pegmatit och granit [13]. Utifrån tillgängligt geologiskt underlag är det inte möjligt att göra en detaljerad bedömning av bergkvaliteten utan i dagsläget görs en generell bedömning baserat på andra projekt i området. Bergkvaliteten bedöms variera mellan Qbas 4 - 10 och Qbas 1–4. Sämre berg kan förväntas i begränsade delar vid korsningar av större bergsprickor. Beskrivning av genomförande och kontrollåtgärder för hanterande av eventuella bergsschakter tas fram i systemhandlingen. Bergkvaliteten för olika specifika ingående delar hanteras separat för varje ingående byggdel. Enligt den byggnadsgeologiska kartan finns det en större svaghetszon öster om operabyggnaden som sträcker sig i sydostlig-nordvästlig riktning längs med Kungsträdgården, se figur 1. Zonen bedöms inte sträcka sig in under operabyggnaden. Under drivningen av Citybanan förväntades en större tektonisk zon förekomma i öst- västlig riktning längs med Strömkanalen. Prognosticerad zon finns inte redovisad på den byggnadsgeologiska kartan och påträffades inte heller under tunneldrivningen (muntlig information från ansvarig geolog). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 8(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG repo001.docx 2015-10-05 SD p:\22522\30084788_operabyggnaden_ph_renovering\000\10-tekniska dokument\pm för detaljplan\pm detaljplan 2025-12 05\pm geoteknik detaljplan 2025-12-05.docx Figur 1 Urklipp från Byggnadsgeologisk karta över Stockholms innerstad. Operans ungefärliga läge är markerat med en svart oval. Hydraulisk mätning i kärnborrhålen [13] indikerar höga konduktivitetsvärden (Ett konduktivitetsvärde är ett mått på hur väl vatten strömmar genom ett material) i den övre metern av bergmassan medan berget därunder uppvisar normala konduktivitetsvärden för Stockholmsområdet, K = 2*10-8 – 5*10-9 m/s i bra berg. Det högre konduktivitetsvärden i den övre metern kan bero på uppsprucken alternativt vittrad bergöveryta. 2.6 HYDROGEOLOGI Hydrogeologiska förhållanden se Rapport Hydrogeologi underlag för detaljplan. 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH NÄRLIGGANDE ANLÄGGNINGAR 3.1 OPERABYGGNADENS GRUNDLÄGGNING Grunden i operabyggnaden består dels av murar av betong, dels av pelare med överliggande valv i betong, allt nedfört till berg eller fast lagrad friktionsjord, se Figurerna 2 och 3. I byggnadens sydvästra del, där berget ligger på större djup är Operabyggnaden grundlagd på träpålar slagna till fast botten. Ovan pålar är gjuten en cirka 1 m tjock platta av oarmerad betong. På plattan står betongmurar i oarmerad betong [17], [15], [23]. Figur 2 Utdrag enligt plan af grundläggning, 1892 [15]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 9(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG Figur 3 Utdrag enligt längdsektion af teaterbyggnaden, 1892 [15]. Enligt äldre underlag, grundläggningskartering 1976 [5,6], är träpålarnas pålavskärningsplan för fastigheten ca -1,0 i höjdsystem RH00. Detta innebär en pålavskärningsnivå på ca -0,48 i system RH2000, vilket kan jämföras med Saltsjöns medelvattenstånd +0,1 [26]. Byggnadens grundläggning är känslig för påverkan både med avseende på grundvattensänkning och markvibrationer. Operabyggnadens nuvarande grundläggning styr även utförande av planerad tillbyggnad samt val av undersökningsmetodik. Undersökningarna kan påverka statusen samt till och med skada befintliga grundkonstruktioner. Landhöjningen i Stockholms län är cirka 50 cm per 100 år. Det vill säga omkring 5 mm per år. Till följd av landhöjningen, sjunker grundvattennivån i förhållande till mark och grundläggningsnivåer. I Stockholms län kompenseras landhöjningen delvis av effekterna av den globala höjningen av havsnivån. Även i ett långtidsperspektiv föreligger låg risk för att pålgrundläggningen hamnar över grundvattenytan. Höjning av Östersjöns havsvattennivå vid seklets slut beräknas innebära en nettohöjning på omkring 50 cm. Under perioden fram till 100 år kan grundvattennivån variera. För att inte förbise var grundvattennivån ligger i förhållande till avskärningsplanet för träpålarna behöver vattennivån kontrolleras kontinuerligt i framtiden. Detta så att kunskap finns om pålarna kommer upp över grundvattenytan under en period för att sedan åter ligga under densamma. 3.2 BEFINTLIGA LEDNINGAR Inom fastigheten Norrström 2 och i dess omedelbara närhet finns flertalet ledningar. Inför geotekniska undersökningar och installation av grundvattenrör har kartering utförts av befintligt ledningsnät. 3.2.1 SALTSJÖTUNNELN Under fastigheten korsar Saltsjötunneln i nordvästlig sydostlig riktning. Saltsjötunneln är en avloppstunnel som leder renat avloppsvattnet från Solna till Saltsjön. Tunneln påverkas inte av de nu planerade arbetarna i Operabyggnaden. 3.3 STRÖMGATSKAJEN Strömgatskajen är en massivklumpmur och är relativt hög och tung konstruktion som står av sig själv utan bakåtförankring. Eftersom det är relativ tunga konstruktioner är den inte känslig för vibrationer. 4 OMGIVNINGSPÅVERKAN För att säkra att ingen skadlig påverkan görs på befintlig och kringliggande byggnader bör vibrationsalstrande arbeten beaktas i systemhandlingen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 10(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG repo001.docx 2015-10-05 SD p:\22522\30084788_operabyggnaden_ph_renovering\000\10-tekniska dokument\pm för detaljplan\pm detaljplan 2025-12 05\pm geoteknik detaljplan 2025-12-05.docx 4.1 VIBRATIONSALSTRANDE ARBETEN Höga vibrationer som skadar fastigheter eller stör verksamheter kan uppkomma till följd av diverse markarbeten exempelvis sprängning, pålning, schaktning, packning, rivning och bilning. Inom fastigheten Norrström 2 och omkringliggande fastigheterna finns det byggnader och installationer för vilket detta måste beaktas i ett byggskede. En riskanalys måste upprättas innan byggandet. I riskanalysen identifieras känsliga anläggningar, verksamheter, fastigheter samt andra objekt eller verksamheter som kan komma att påverkas av markarbeten. För identifierade riskobjekt tas fram krav och förhållningsinformation (maximala vibrations- och svängningsnivåer, minsta arbetsavstånd etcetera) som gäller för undergrund, grundläggning, byggnadskomponenter (broar, huskroppar, stödmurar, vägar, luftledningsfundament etcetera), rökkanaler/skorstenar samt eventuella andra specifika restriktioner som bör gälla för övriga potentiella riskobjekt. Riskanalysen syftar till att ta fram ett kontrollprogram med förslag till omfattning av vibrationsmätning och syneförrättning före, under och efter byggtiden. Förslag på åtgärder för känsliga objekt och verksamheter i form av till exempel vibrationsisolering, restriktioner gällande sprängningstider etcetera tas också fram. För att minimera risken för skador från vibrationsalstrande arbeten bör en riskanalys upprättas så tidigt som möjligt. Arbete med riskanalys för vibrationer har initierats och kommer att utvecklas under systemhandlingsskedet. Genom att tidigt identifiera känsliga objekt och verksamheter kan valet av metod anpassas till att inte påverka omgivningen redan i ett tidigt skede. Kontrollprogrammet kan därefter kompletteras med eventuella uppgifter som framkommer under besiktningsskedet. Följande moment ingår vid kontroll av vibrationer: - Upprätta riskanalys med avseende på vibrationer - Åtgärdstrappa under genomförandet - Syneförrättning före och efter byggskedet - Kontroll av vibrationer under byggskedet 5 PLANERAD BYGGNATION Inför tillbyggnad, ombyggnad och renovering av operabyggnaden har planerade åtgärder studerats. Förändringar som innebär tillkommande laster ska utredas i samverkan med konstruktör i systemhandlingsskedet. 6 RISKBEDÖMNING Inom ramen för föreliggande samråd för detaljplan har det utförts en översiktlig byggriskanalys. Riskanalysen påvisar inga risker som inte bedöms hanterbara under byggskedet. Denna riskanalys beaktas samt levandehålls under systemhandlingsskedet in i genomförande fasen. I Tabell 5–1 redovisas identifierade och tydliga byggrisker för bergschakt. Angivna Sannolikheter/ Konsekvenser ”Hög”, ”Medel” och ”Låg” ansluter till bedömningen ”Hög”, ”Medel” och ”Låg” i traditionella byggriskanalyser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 11(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG Tabell 5–1 Byggriskanalys för schakter. Risker Sannolikhet / Konsekvens Åtgärder Vibrationer, påverkan på befintlig byggnad Medel Bergschakt och andra byggnadsarbeten i en känslig byggnad med varierande grundläggning. För att minska riskerna för rörelser i grundkonstruktioner och sprickbildning i byggnadsdelar kommer bergschakten att utföras med metoden ”borrning och spräckning”. För kontroll av vibrationsnivåer kommer vibrationsmätning och sättningskontroller att utföras kontinuerligt under genomförandet av planerade byggnadsarbeten. Stomljud från borrning. Låg Bergschakten utförs i direkt anslutning till befintlig byggnad. Risken för höga stomljud vi borrning är hög. Omfattningen av störningen styrs av pågående verksamhet i byggnaden under arbetenas genomförande. Avsikten är att arbeten utförs när byggnaden är tomställd. Risker för specifika byggnader utreds vid upprättandet av riskanalysen Stöttning av spont med bakåtförankring Medel Bakåtförankring av spont. Risk föreligger för borrning genom grundkonstruktioner vilket bör undvikas. Där risk föreligger för konflikt med befintlig grundläggning rekommenderas stöttning av spont med invändiga stämp. Invändig stöttning av spont med stämp Medel Invändigt, i schaktgropen, stöttning av spont med stämp kommer att påverka erforderliga bergschaktningsarbeten och risk föreligger för nedrivning av stämp. För att begränsa risken är det nödvändigt att dimensionera stämpen med möjligt bortfall. Vibrationer, påverkan på omgivning Låg För att reducera vibrationerna i befintlig byggnad och anläggningar i omgivningen görs bergschaktningsarbetena med metoden ”borrning och spräckning”. För kontroll av vibrationsnivåer kommer vibrationsmätning och sättningskontroller att utföras kontinuerligt under genomförandet av planerade byggnadsarbeten. Genom planerade åtgärder är risken för spridning av vibrationer utanför byggnaden liten. Påverkan på befintliga tunnlar Låg Förekommande tunnlar ligger djupt under planerat bergschakt. Vibrationsnivån är låg pga. bergschakt genom ”´borrning och spräckning”. Risken för spridning av bruk vid injektering är liten pga. förvänta bra berg, långt avstånd mellan injekteringshål och förekommande tunnlar samt låga injekteringstryck. Deformation av kaj från planerade arbeten. Medel Avvägningsdubbar bör monteras på kajens krön och mätas innan, under och efter byggtiden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 12(12) PM GEOTEKNIK FÖR DETALJPLAN 2025-12-05 SAMRÅDSUNDERLAG repo001.docx 2015-10-05 SD p:\22522\30084788_operabyggnaden_ph_renovering\000\10-tekniska dokument\pm för detaljplan\pm detaljplan 2025-12 05\pm geoteknik detaljplan 2025-12-05.docx 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER I det fortsatta arbetet ska nära samverkan med konstruktör hållas och förslag på åtgärder för att ta hand om tillkommande laster och bärighet i grund utförs inför detaljplanens granskning. 1. Placeringen av om- och pålbyggnad är fördelaktig utifrån byggnadens grundläggningsförhållanden. 2. Förslaget på renoverings, om- och påbyggnad bedö ms inte innebära ändring av befintlig markanvändning. 3. Riskanalys påvisar att genomförandet av projekte t är säkert och att eventuella risker kan hanteras. I kommande skeden ska behov av olika former av mätningar (exempelvis, vibrationer, regelbundenhet alternativt kontinuerliga, antal mätpunkter, etcetera) tas fram för att utgöra underlag till kontrollprogram som upprättas inför byggskedet. För att säkerställa att operabyggnaden inte påverkas negativt av de vibrationsnivåer som kan alstras under byggskedet kommer restriktionerna inom byggnaden vara så strikta att omgivande byggnader inte kan komma att påverkas negativt. För projektet är det viktigt att det utförs mätningar av vibrationer av omgivande byggnaders grundläggningar, grundsocklar för att verifiera att eventuella uppkomna skador på dessa byggnader inte härrör från arbeten med operabyggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 --- [PM Hydrogeologi.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 1 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se PM HYDROGEOLOGI FÖR DETALJPLAN NY DETALJPLAN FÖR NORRSTRÖM 2 Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 7 0 00 sfv @sfv. se www.sfv.se UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN 2025-12-05 FÖRETAG: Sweco Sverige AB UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: Daniel Seavers Benjamin Reynolds Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 2 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Inledning och syfte 3 1.1 Förutsättningar 3 2. Planerad Verksamhet 3 2.1 Källardelar i mättade zonen 4 2.2 Byggmetod 4 3. Topografiska förutsättningar 5 4. Geologiska förutsättningar 5 4.1 Jordlagerföljder och bergöveryta 6 5. Hydrogeologiska förutsättningar 8 5.1 Saltsjön och Mälaren 9 5.2 Grundvattenbildning 9 5.3 Genomförda hydrogeologiska undersökningar 10 5.3.1 Hydrauliska egenskaper 10 5.3.2 Grundvattennivåer 10 5.3.3 Grundvattenkvalitet 14 6. Dimensionerande framtida grundvattennivåer 14 6.1 Dimensionerande högsta grundvattennivå 15 7. Konsekvenser av planerade arbeten 16 8. Slutsatser och rekommendationer Konsekvenser av planerade arbeten 17 9. Referenser 18 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 3 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se 1. Inledning och syfte Detta PM utgör underlag för framtagande av ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnation och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. Delar av de planerade arbetena kommer att innebära ingrepp i den mättade zonen, d.v.s. under grundvattennivån, varför en hydrogeologisk utredning genomförs. Dessa åtgärder innebär inga förändringar av markanvändningen jämfört med de befintliga. Den hydrogeologiska utredningen syftar till att översiktligt beskriva den rådande samt framtida hydrogeologiska situationen inom och i närområdet av fastigheten. Vidare syftar föreliggande dokument att möjligaste mån beskriva planerade arbeten som förväntas påverka och påverkas av grundvatten. I systemhandlingen inarbetas hänsyn till förändringar av den globala havsnivån, på kort såväl som lång sikt, genom anpassning av byggnadens källarkonstruktioner. Detta dokument ska läsas som en helhet tillsammans med nedanstående PM: • PM Konstruktion och hållfasthet • PM Geoteknik • PM markundersökning 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Gällande koordinatsystem är SWEREF 99 18 00 och gällande höjdsystem är RH 2000. 2. Planerad Verksamhet I och med renoveringen och ombyggnationen av huset planeras vissa delar av källargolven att sänkas och nya hissgropar utföras. I Figur 2-1 redovisas planerade nivåer för källargolv som sänks och nya hissgropar i de olika delarna av byggnaden. Källargolven som sänks planeras till en nivå på ca +0,0 till + 1,5 m och nya hissgropar planeras med en nivå på ca -1,0 till +0,7 m. Den befintliga källargolvsytan som inte sänks ligger på nivå av ca +1,5 till +2,7 m. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 4 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 2-1 Planerade nivåer för källargolven. ”FG” står för färdigt golv och ”SB” för schaktbotten. 2.1 KÄLLARDELAR I MÄTTADE ZONEN Permanenta konstruktioner under dimensionerande högsta grundvattennivå (se vidare under avsnitt 5 och 6) kommer att behöva utföras vattentäta. Dessa konstruktioner behöver alltså kunna tåla en högsta grundvattennivå, samt dimensioneras för att klara det uppåtriktade tryck en sådan vattennivå innebär. Arbeten under grundvattenytan utförs i våthet, då områdets hydrogeologiska förutsättningar innebär att det bedöms inte som teknisk möjligt att sänka av grundvattennivåer genom konventionell länshållning, se vidare i avsnitt 5. Uppmätta grundvattennivåerna varierar mellan -0,14 m och +0,64 m och grundvattennivån under byggskedet förväntas ligga i medel kring ca +0,5 m (medel för Saltsjön). Delar av golven (färdigt golv) och groparna (schaktbotten) som ska byggas om kommer således hamna under grundvattenytan. Arbetena under grundvattenytan kommer därför utföras som täta konstruktioner, detta då den goda hydrauliska kontakten med Saltsjön i kombination med mycket hög hydraulisk konduktivitet i åsmaterialet som byggnaden är grundlagd på innebär att grundvatten inte kommer kunna pumpas bort i syfte att sänka av grundvattenytan. 2.2 BYGGMETOD Permanenta konstruktioner under grundvattennivå kommer att utföras helt vattentäta samt klara av tryck från framtida grundvattennivåer som kan tänkas vara högre än idag. Den planerade byggmetoden går i korthet ut på att delar av schaktarbeten, montering av täta formväggar och gjutning av vattentät bottenplatta sker i våthet, d.v.s. arbetena genomförs utan att sänka av, eller leda bort något grundvatten. När konstruktionens täthet kontrollerats Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 5 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se pumpas kvarvarande vatten ur. Konstruktionens täthet kontrolleras genom att bortledning av kvarvarande vatten inom konstruktionen genomförs samtidigt som vattennivåer inom konstruktionen samt utanför i närliggande grundvattenrör övervakas. Visar det sig att vattennivån inom konstruktionen inte sjunker avbryts bortledningen och kompletterande tätningsåtgärder genomförs, varvid proceduren upprepas. Utanför byggnaden planeras schakt för installation av mat- och fettavskiljare. Schakten är tillfälliga och återfylls efter installation. Arbete sker över grundvattennivån och eventuell bortschaktning av massor under grundvattennivå sker i våthet. 3. Topografiska förutsättningar Nivån på markytan kring byggnaderna varierar mellan +4 och + 7 m. Markytan lutar från Gustav Adolfs torg i väster mot Kungsträdgården i öster. 4. Geologiska förutsättningar Berggrunden i Stockholmsområdet består främst av prekambriskt urberg, där en del bergarter är granitiska och en del består av olika typer av gnejs. Berggrunden genomkorsas av ett antal deformationszoner som ett resultat av tektoniska rörelser. Berggrunden under bl.a. Gamla Stan, delar av Östermalm och delar av Norrmalm utgörs därför av en lägre liggande dalformad sänka i förhållande till omgivande berggrund. Under den senaste istiden löpte en isälv, som avsatte stora mängder sten, grus och sand i denna sänka i berggrunden. Det avsatta materialet bildade en rullstensås; Stockholmsåsen. Brunkebergsåsen är en del av Stockholmsåsen. Brunkebergsåsen sträcker sig i nord-sydlig riktning på Norrmalm. Åsens kärna går från Norrström upp emot Brunkebergstorg och följer sedan Malmskillnadsgatans sträckning norrut. Åsens bredd är ca 150–200 meter och den begränsas horisontellt av berg och finkornigare jordarter och vertikalt av bergöveryta samt överliggande, fyllning, bebyggelse och infrastruktur. De översta delarna av Brunkebergsåsen har genom åren till stor del schaktats bort på nedre Norrmalm, till förmån för bebyggelse och infrastruktur. Det är sällsynt att man så i detalj känner till uppbyggnad av en rullstensås som man gör i Stockholms centrala delar. Detta är mycket tack vare de många undermarksarbeten som gjorts i form av schakter och undersökningsborrningar, såväl från markytan som underifrån (bl.a. från de bergtunnlar som är belägna under åsen). En bergtröskel (bergstalp) belägen vid Kungsgatan minskar den hydrauliska kontakten med åsen norr om Kungsgatan. De jordarter som redovisas i Stadens Byggnadsgeologiska karta representerar de jordarter som förekommer i markytan och en bit ned. Noteras bör att stora delar av de naturliga jordarter som här förekommit i markytan är bortschaktade och ersatta av fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialet i närheten av operabyggnaden har i tidigare undersökningar visat sig bestå av grus och sand, ofta med inslag av tegel. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 6 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 4-1 Urklipp från Byggnadsgeologisk karta över Stockholms innerstad1 . Operabyggnadens ungefärliga läge är markerat med en svart oval. 4.1 JORDLAGERFÖLJDER OCH BERGÖVERYTA Tidig vår 2019 genomfördes ett antal sonderingar och installationer av grundvattenrör kring operabyggnaden. Berget påträffades på 13 till 18 meter under markytan strax väster om byggnaden. Fyllningens mäktighet varierade mellan 4,5 och 8 meter. Strax öster om byggnaden är djupet till berget mellan 4 och 6 meter och fyllningens mäktighet är mellan 2 och 4,5 meter2. Inom fastighetens östra del består jorden överst av fyllning på berg. Utifrån utförda sonderingar och tolkning av byggnadsgeologiska kartan har en översiktlig redovisning av jordlagerföljden inom området tagits fram. I fastighetens västra del är jordmäktigheten större och förekomsten av sand och grus i de sonderingarna som finns tillgängliga tyder på en jordlagerföljd som utgörs av fyllning som ligger på isälvsmaterial som i sin tur överlagrar berget. Byggnadsgeologiska kartan visar att lera skulle förekomma men den är inte påträffad. Det kan antas att den lera som eventuellt förekommit i området är bortschaktad i samband med exploatering av området. I Figur 4-2 nedan redovisas den aktuella fastigheten tillsammans med Stockholm stads Byggnadsgeologiska karta. 1 Byggnadsgeologisk karta, ritning nr. GS1-76/1:1, Statens Lantmäteriverk, 1976-12-30 2 PM Geoteknik för Detaljplan, Sweco, 2025 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 7 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 4-2 Stockholm stads Byggnadsgeologiska karta tillsammans med den aktuella fastighetens utbredning. Bergnivåerna i området varierar mellan ca + 1 i öster och -10 till -1 m under husets västra del3,4. I Figur 4-3 och Figur 4-4 nedan redovisas en schematisk skiss med nivåer under mark. Alla nivåangivelser är ungefärliga och syftar enbart till att ge en översiktlig bild av nulägessituationen. För mer information avseende i profilen angivna vattennivåer se avsnitt 5.3.2 nedan. 3 HSH-projektet: Utredning om grundvatten för luftkylningsanläggning, Skandinaviska Banken AB, 1963-10-15 4 MUR, Sweco Geoteknik, 2019-04-26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 8 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 4-3 Planritning Operabyggnaden med sektion A-B markerad. Figur 4-4 Profilritning sektion A-B. Profilritningen är schematisk och antas inte spegla exakta verkliga förhållanden. Alla angivna höjder är ungefärliga och syftar endast till att ge läsaren en ökad förståelse för lokala undermarksförhållanden. 5. Hydrogeologiska förutsättningar Grundvattensituationen är komplex i Stockholms innerstad bland annat på grund av att många undermarkskonstruktioner och byggnader påverkar grundvattennivåer genom t.ex. dränering, länshållning, dämning, grundvattenuttag och infiltration. Hårdgjorda ytor, bortledning och omhändertagande av dagvatten samt länshållning av grundvatten från tunnlar har bidragit till att grundvattnets naturliga nivåer och flöden har ändrats jämfört med hur det såg ut innan området exploaterades. Grundvattenströmningen i åsen styrs dock främst av vattennivåerna i Mälaren och Saltsjön. Vattennivån i Saltsjön ligger i genomsnitt lägre än Mälaren vilket leder till ett grundvattenflöde Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 9 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se från väster till öster i södra delarna av åsen. Grundvattennivåerna i det aktuella åspartiet där Operabyggnaden är belägen styrs främst av vattennivåerna i Saltsjön. Angivna grundvattennivåer (HW – högvattennivå, LW – lågvattennivå) i profilen i Figur 4-4 ovan baseras på tillgängliga data från ytvattenfluktuationer (Saltsjön) tillsammans med långtidsnivåmätningar i grundvattenrör något norr om den aktuella fastigheten, se vidare nedan. Grundvattennivåerna inom den aktuella fastigheten ligger idag ca 1 meter under golvytan i källarplan. 5.1 SALTSJÖN OCH MÄLAREN Följande ungefärliga ytvattennivåer gäller för Saltsjön och Mälaren (2009–2019) enligt SMHI/Stockholms Hamnar: Tabell 1 Ytvattennivåer Mälaren (2009-2019). Nuläge Mälaren5 Högsta högvattennivå (HHW) + 1,5 m Medelvattennivå (MW) + 0,6 m Lägsta lågvattennivå (LLW) + 0,2 m Karakteristiska vattenstånd för Stockholm Skeppsholmen för perioden 1889–2011, samt 2009- 2019 (SMHI/Stockholms Hamnar) redovisas i tabellen nedan. Tabell 2 Karakteristiska vattenstånd Saltsjön för två olika perioder. Nuläge Saltsjön (1889-2011)6 Saltsjön (2009-2019)7 Högsta högvattennivå (HHW) + 1,4 m + 1,3 m Medelvattennivå (MW) + 0,1 m + 0,5 m Lägsta lågvattennivå (LLW) - 0,6 m - 0,2 m 5.2 GRUNDVATTENBILDNING Den naturliga grundvattenbildningen till åsen från infiltrerad nederbörd är i dagsläget kraftigt påverkad då i princip hela åsen är täckt av väldränerad stadsbebyggelse där yt- och dagvatten tas omhand i dagvattensystemet. Tillrinningsområdet från infiltrerad nederbörd till Brunkebergsåsen var, under naturliga förhållanden relativt stort, hur det ser ut idag är omöjligt att uttala sig om då hela åsen och med omnejd är bebyggd. Vid perioder med låga grundvattennivåer i magasinet sker påfyllning från Saltsjön på grund av den goda hydrauliska kontakten med åsformationen som har hög transmissivitet samt hydraulisk konduktivitet. 5 <https://www.stockholmshamnar.se>, 2019-05-17 6 Dimensionerande havsvattennivåer vid Södra Värtan, Rapport nr 29, 2012-08-31 7 <https://www.stockholmshamnar.se>, 2019-05-17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 10 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se 5.3 GENOMFÖRDA HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR 5.3.1 Hydrauliska egenskaper Fastigheten är belägen på Brunkebergsåsen och jordlagerföljden utgörs huvudsakligen av fyllning och isälvsmaterial på berg. Isälvsmaterial är i regel välsorterat och har hög genomsläpplighet. Provpumpningar utförda strax norr om fastigheten i åsformationen har visat att åsformationen har en mycket hög hydraulisk konduktivitet (K), 1 - 4 x 10–2 m/s)8. 2008 genomfördes kärnborrningar i berg och efterföljande vattenförlustmätningar i tre undersökningspunkter i källaren bredvid scenmaskineriet. Vattenförlustmätningen genomfördes på två nivåer, en ytlig och en djupare (den djupare gäller endast för en av punkterna). Tätning utfördes med enkelmanschett. Testerna visade på uppsprucket berg med hög genomsläpplighet i de övre metrarna (K = 1 x 10–5 m/s), medan berget därunder uppvisar normala konduktivitetsvärden för Stockholmsområdet (K = 1 x 10–8 m/s)9. Grundvattenytans läge kontrollerades före och efter vattenförlustmätningarna. Det kunde konstateras att den i samtliga hål endast förändrats marginellt, d.v.s. berget står i god/mycket god kontakt med omgivande åsmagasin/ytvattenmagasin10. 5.3.2 Grundvattennivåer Grundvattennivåmätningar I Operans närområde existerar ett flertal äldre rör med långa nivåmätningsserier. I Stockholm Stads Geoarkiv återfinns data för grundvattennivåer i rören 56B333 och 56B334 norr om Operabyggnaden. Uppmätta grundvattennivåer redovisas tillsammans med uppmätta ytvattennivåer för perioden 1968 till 2011 i Figur 5-1 nedan. Rörens lägen i plan redovisas i Figur 5-2. Grundvattennivåerna i området kring rör 56B333 och 56B334 varierar mellan ca + 0,7 m och som lägst -1,0 m11. Amplituden är relativt stor och överstiger + 1,5 m i ett av rören. Grundvattennivåerna korrelerar starkt med Saltsjöns nivåvariationer. 8 Hydrogeologisk beskrivning, Uttag och avledning för akviferanläggning fastigheten Hästskon 12 i Stockholms kommun, Sweco, 2012-10-17 9 Rapport Geoteknik, Kompletterande undersökning, Solid Geo AB, 2008-06-15 10 Rapport Geoteknik, Kompletterande undersökning, Solid Geo AB, 2008-06-15 11 <https://etjanster.stockholm.se/geoarkivet/>, 2019-05-20 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 11 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 5-1 Samvariationsdiagram nivåer i rör 56B333 och 56B334 samt Saltsjön. Figur 5-2 Lägen för äldre observationspunkter. Mätningar i de nyligen installerade grundvattenrören utanför Operan samt i äldre befintliga rör i Operans källare har påbörjats under våren 2019. Nivåmätningarna redovisas i Figur 5-3, Figur 5-4 och Figur 5-5 nedan. Rörens lägen redovisas i Figur 5-6 nedan. I Tabell 3 nedan redovisas uppmätta max-, medel- och minnivåer i samtliga grundvattenrör. Samtliga nivåer redovisas i meter i höjdsystem RH 2000. -1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 1965-02-27 1970-08-20 1976-02-10 1981-08-02 1987-01-23 1992-07-15 1998-01-05 2003-06-28 2008-12-18 2014-06-10 RH 2000 [+ m] Datum Grund- och ytvattennivåmätningar 56B334 56B333 Saltsjön 56B333 Max: + 0,7 m Medel: + 0,1 m Min: - 0,6 m Intervall: 1,3 m 56B334 Max: + 0,7 m Medel: - 0,1 m Min: -1,0 m Intervall: 1,7 m Saltsjön Max: + 0,9 m Medel: +0,2 m Min: - 0,3 m Intervall: 1,2 m Period: 1968-11-27 till 2011-09-26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 12 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Tabell 3 Uppmätta grundvattennivåer ID Min Medel Max Mätperiod 19S001RO -0,08 +0,16 +0,46 2019 - pågående 19S002RO -0,03 +0,20 +0,51 2019 - pågående 19S004RO -0,14 +0,15 +0,35 2019 - pågående KBH1-GV -0,08 +0,26 +0,64 2019 - pågående KBH2-GV -0,07 +0,25 +0,62 2019 - pågående Entré N +0,02 +0,21 +0,51 2019 - pågående Entré S +0,05 +0,25 +0,59 2019 - pågående Samtliga uppmätta grundvattennivåer inom och i närheten av Operabyggnaden visar mycket stark korrelation med ytvattennivåerna i Saltsjön. Grundvattennivåerna korrelerar starkt med Saltsjöns nivåvariationer även på lite längre avstånd norrut i åsen. Strömningsriktningen är generellt mot Saltsjön, periodvis ligger grundvattennivåerna dock något under ytvattennivåerna vilket indikerar att gradienten vänds och inströmning till grundvattenmagasinet sker från ytvattnet. Saltsjön utgör en så kallad positiv hydraulisk gräns och fungerar som ett påfyllningsmagasin när höga nivåer i Saltsjön sammanfaller med lägre grundvattennivåer i åsen. Befintlig kajkonstruktion bedöms otät och utgör inget hinder för vattenutbyte mellan grundvattenmagasinet och ytvattnet. Figur 5-3 Manuella grundvattennivåmätningar utförda i grundvattenrör i Operans absoluta närhet, samt i Operans källare. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 13 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 5-4 Automatiska och manuella nivåmätningar utförda i Operabyggnadens källare (rör KBH2- GV) tillsammans med ytvattennivåer (Saltsjön). Figur 5-5 Automatiska nivåmätningar i övriga rör, sommar 2024-25. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 14 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Figur 5-6 Grundvattenrör i närheten av Operan och i Operans källare. Lägen för de äldre rören belägna i byggnaden är ungefärliga. 5.3.3 Grundvattenkvalitet Undersökningar av Brunkebergsåsen visar att på sträckan mellan Gamla Stan och Norrtull är grundvattnet förorenat av tungmetaller, PAHer och närsalter12. Hela Stockholmsåsen är förorenat av flertalet tungmetaller, organiska miljögifter, näringsämnen och bakterier, högst är dock halterna i Gamla Stan13. Grundvattnet inom fastigheten har provtagits en gång under våren 2019. Grundvattnet uppvisade bl.a. höga halter av zink14. Inför framtagning av systemhandling och inför byggskedet föreslås ny provtagning med avseende på föroreningar. Länshållet vatten kommer hanteras efter Stockholm Stads (Stockholm Vattens) riktlinjer för länshållningsvatten15. 6. Dimensionerande framtida grundvattennivåer Då grundvattennivåerna inom fastigheten uppvisar stark korrelation med ytvattennivåerna i Saltsjön strax utanför blir Saltsjöns ytvattennivåer dimensionerande för permanentskedet, d.v.s. samma nivå förväntas föreligga avseende grundvattnet i området under och omkring Operabyggnaden. Framtida dimensionerande havsnivåer har använts för framtagning av grundvattennivåer för olika återkomsttider. SMHI utkom i 2020 med en 12 Övervakningsprogram Norra Östersjön vattendistrikt, 2007 13 Program för Stockholms vattenarbete, 2006–2015 14 PM Markundersökning Operan 2019-04-08 15 Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten, september 2018 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 15 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se kunskapssammanställning över framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv16. Rapporten beaktar global havsnivåhöjning om ca en meter och en landhöjning. I Stockholm är landhöjningen ca 5 mm/år. Då värdet är högre än havens stigningstakt idag har vi nu en synbar landhöjning i Stockholm. Till följd av landhöjningen, ”sjunker” grundvattennivån i förhållande till mark- och grundläggningsnivåer. I Stockholms län kompenseras landhöjningen delvis av effekterna av den globala höjningen av havsnivån, se Figur 6-1 nedan. Detta medför en beräknad nettohöjning av Östersjöns nivå i Stockholms län med cirka 0,4 meter vid seklets slut. Hur mycket den globala havsnivån kommer att förändras på lång sikt rymmer stora osäkerheter. Figur 6-1 Medelvattenståndets utveckling (grön linje) vid Stockholm förutsatt en global havshöjning på 1 m 1990–2100 (blå linje) varav 0,3 m av höjningen sker 1990–2050. Landhöjningen visas som en röd linje och kompenserar för havshöjningen fram till 2050 då havet stiger över den marknivå som gällde 199017. Nettohöjningen år 2100 blir drygt 0,4m. 6.1 DIMENSIONERANDE HÖGSTA GRUNDVATTENNIVÅ Klimatscenario RCP 8.5 har nyttjats till framtagning av högsta dimensionerande grundvattennivån då detta scenario ger högsta beräknade havsvattennivån i framtiden. Dimensionerande högsta vattennivå (mediannivå högvattenstånd) för Saltsjön år 2120 är +1,8 m med femhundra (500) års återkomsttid. Länsstyrelsen rekommenderar att ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs Stockholms läns Östersjökust behöver placeras ovanför nivån +2,7 m (RH 2000). Nivån utgör dock ingen absolut undre gräns, och kommunen behöver visa att exploateringen inte blir olämplig om ny bebyggelse placeras under denna nivå. Med samhällsfunktioner av betydande vikt avses här bl.a. ”energiförsörjning, kommunalteknisk försörjning, information och kommunikation, skydd och säkerhet, häls- och sjukvård inklusive omsorg, transporter, 16 Havsvattenstånd i Södra Värtan i dagens och framtidens klimat (SMHI, 2020) 17 Havsnivåer i Stockholm 2011–2110: En Sammanställning, RAPPORT NR 2011–62 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 16 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se socialförsäkringar, finansiella tjänster, handel och industri, livsmedel och offentlig förvaltning – ledning”18. Stockholm Stad redovisar i gällande översiktsplan ”att lägsta vattenstånd för översvämningsskydd för sammanhållen bebyggelse och samhällsviktiga funktioner vid Östersjön skall läggas på nivå ca +2,25 m (RH 2000)”. Staden gör även bedömningen att frågan måste prövas i varje enskilt fall utifrån en helhetssyn19. Att möta dessa rekommendationer skulle kräva en omfattande exteriör anpassning samt påverkan på både ytterväggar och innerväggar. En anpassning enligt rekommendationerna bedöms för Operabyggnaden som orimlig att genomföra då detta skulle få stora konsekvenser på bland annat befintlig konstruktion, funktion, byggnadsminne och ekonomi. Projektet har därmed utrett anpassade nivåer för översvämningsskydd för operabyggnaden som presenteras nedan. En kostnadsnyttoanalys20 (KNA) har utförts där projektets dimensionerande högsta nivå, byggnadstekniska lösningar samt eventuella lokala möjliga skyddsåtgärder presenteras tillsammans med en bedömning av planerade verksamheter, konstruktioner och deras respektive sårbarhet och skyddsvärde. Rekommendationen är att kritiska utrymmen, som till exempel ställverk, där åtkomst i framtiden är begränsad och ett eventuellt inläckage av vatten skulle få stor kostnadspåvekran, skyddas till nivå +1,8. En grundvattennivå på +1,5 m bedöms som osannolik framtill år 2070 (denna nivå beräknas vara en 500-årshändelse år 2070). En grundvattennivå på +1,8 m bedöms vara mycket osannolik fram till år 2100–2120 (denna nivå beräknas vara en 500-årshändelse år 2120). Att göra ytterligare åtgärder redan nu ses negativt både ur kostnadshänseende och med hänsyn till påverkan på det statliga byggnadsminnet samt tekniskt problematisk då många bärande innerväggar behöver omslutas. I stället föreslås en fortsatt bevakning av grundvattenförhållanden och SMHIs prognoser. Grundvattennivåmätningar pågår och framtida mätningar hanteras i kommande systemhandlinsskede och inför byggskede. Övriga delar av huset bedöms i KNA-rapporten tidigast skyddas runt år 2070. 7. Konsekvenser av planerade arbeten Planerade undermarksarbeten ligger i ett geologiskt material som har mycket hög genomsläpplighet. Detta innebär även att någon lokal grundvattenavsänkning genom länshållning i schakt utan omgivande tätkonstruktion inte är möjligt. Under antagandet att vald byggmetod resulterar i helt täta konstruktioner innebär vald byggmetod, d.v.s. att bygga täta konstruktioner i våthet, att inget eller ytterst lite grundvatten leds bort, och då endast i samband med utpumpning ur den täta konstruktionen. Länshållet vatten kommer att provtas med avseende på föroreningar och hanteras efter Stockholm Stads (Stockholm Vattens) riktlinjer för länshållningsvatten. Utanför planerade täta konstruktioner kommer inte en avsänkning av grundvattennivån kunna skapas i någon omfattning på grund av markens höga genomsläpplighet (transmissivitet) och den goda hydrauliska kontakten mellan grundvattenmagasinet och Strömmen. 18 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län, LST 2015:14 19 Översiktsplan för Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, 2018 20 Riskbedömning och kostnadsnyttoanalys översvämning grundvatten (Sweco 2024) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 17 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se Planerade arbeten innebär ingen ändring av grundvattennivå eller påverkan på strömningsriktningar i permanentskede. 8. Slutsatser och rekommendationer Planerade arbeten bedöms på grund av vald byggmetod inte påverka eller påverkas av grundvattenförhållanden. Planerade arbeten innebär ingen ändring av befintlig markanvändning. Mätning av grundvattennivåer pågår. I det fortsatta arbetet kommer kontrollprogram för grundvattennivåer upprättas inför byggskede. Även om planerat arbete inte bedöms påverka grundvattenförhållanden är det vanligt att verksamhetsutövaren mäter grundvattennivåer inför och under byggnation om arbete sker under eller i närheten av grundvattenytan. Syftet med fortsatta mätningar är att dels att få fram en så uppdaterad mätserie över grundvattennivåernas variationer inför byggskede, dels att fungera som egenkontroll över grundvattennivåer under byggskedet samt ge information kring grundvattenförhållanden som till exempel hur mycket tryck kan förväntas mot byggnadsdelar under byggskede. Kompletterande grundvattenprovtagning planeras inför systemhandlingen, se PM Markundersökning Operan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Sida 18 (18) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se 9. Referenser Byggnadsgeologisk karta över Stockholms innerstad, ritning nr. GS1-76/1:1, Statens Lantmäteriverk, 1976-12-30 Extremvattenstånd i Stockholm, 2018/955/9.5, SMHI, 2018-11-26 HSH-projektet: Utredning om grundvatten för luftkylningsanläggning, Skandinaviska Banken AB, 1963-10-15* Kontrollprogram vattenverksamhet för fastigheterna Hästskon 9 och 12, Vasakronan, Sweco, 2017-08-29 PM Geoteknik för Detaljplan, Sweco Geoteknik, 2025 Rapport Geoteknik Kompletterande undersökning, Kungliga Operan, Solid Geo AB, 2008-06-15 Rapport nr. 29, Dimensionerande havsvattennivåer vid Södra Värtan, SMHI, 2012-08-31 Rapport nr. 2011–62, Havsnivåer i Stockholm 2011–2110: En Sammanställning, 2011 11-14 Rapport nr. 2011–64, Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren, SMHI, 2011 12-21 Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län, Länsstyrelsen Stockholm, Fakta 2015:14 PM markundersökning Operan, Sweco Environment, 2019-04-08 Program för Stockholms vattenarbete, 2006–2015, Stockholm Vatten, 2006-06-12 Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten, september 2018 Översiktsplan för Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret, 2018 Övervakningsprogram Norra Östersjön vattendistrikt, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, 2007 <https://etjanster.stockholm.se/geoarkivet/>, 2019-05-20 <https://www.stockholmshamnar.se>, 2019-05-17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 --- [PM Markundersökning.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2026-03-27 Dokumenttyp Samrådsunderlag Version 1.0 Sida 1 (15) Diarienummer 5287/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN NY DETALJPLAN FÖR NORRSTRÖM 2 Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 7 0 00 sfv @sfv. se www.sfv.se UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN 2026-03-27 FÖRETAG: Sweco Sverige AB UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: Daniel Seavers Ylva Schnürer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Sw e co Sve rig e A B memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING UPPDRAG Renovering av Operabyggnaden UPPDRAGSLEDARE Daniel Seavers DATUM 2026-03-27 UPPDRAGSNUMMER 30084788 UPPRÄTTAD AV Ylva Schnürer & Silvia Gütschow GRANSKAD AV Anders Lindelöf DIARENUMMER 5287/25 BESTÄLLARE Statens fastighetsverk Ver. 2 Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av 2 2026-03-27 Huvudsakligen förtydligande av Kap 7 Bedömning föroreningssituation och slutsats och tillägg av Kap 8 Rekommendationer avseende plan för fortsatta undersökningar. 2026-03-27 Ylva Schnürer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Sw e co Sve rig e A B memo01.docx 2012-03-28-14 Sammanfattning Detta PM utgör underlag för framtagande av ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnation och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. I syfte att översiktligt undersöka föroreningssituationen utfördes en miljöteknisk markundersökning 2019 på fastigheten Norrström 2. Undersökningen omfattade fyra undersökningspunkter där jordprov uttogs med jordskruv till som mest 4 m under markytan. Undersökningen omfattade även installation och provtagning av grundvattenrör. Provtagning av grundvatten utfördes i tre nyinstallerade rör samt två som sedan tidigare fanns installerade i källarplan inne i byggnaden. Totalt analyserades åtta jordprover, två från varje undersökningspunkt. Föroreningsförekomst över MKM påträffades i jord på 3-4 m under markytan och utgjordes av koppar, kvicksilver och bly samt PAH-M och PAH-H. Av övriga prover från djup ner till 2,5 m under markytan överskred fem KM (Cu, Hg, Pb och PAH-H) och två påvisade inga halter över KM. I screeninganalys av flyktiga ämnen i ett ytligt och ett djupare jordprov låg samtliga halter under laboratoriets rapporteringsgräns. Storstadspecifika riktvärden överskreds i tre prover från tre olika undersökningspunkter för markanvändningsscenario F2 djupare jord med avseende på kvicksilver (tre prov) och PAH -M (1 prov). Grundvattnet uppvisade bland annat mycket höga halter av zink och höga halter av nickel och bly. Vid Entré-söder översteg halten riktvärden för miljörisker (Ytvatten) för PAH-M och PAH-H, medan i provpunkt Entré-norra överskred värdena avseende miljörisker (Ytvatten) för PAH-H. Samtliga analyserade parametrar underskred riktvärden för hälsorisker (Ångor i byggnad). Jordprover har inledningsvis analyserats stickprovmässigt och det kan inte uteslutas att ytterligare föroreningar förkommer i områden planerade för schakt för exempelvis fettavskiljare samt i marken under själva byggnaden där underlag om föroreningssituationen saknas helt. Grundvatten har provtagits vid ett tillfälle och resultaten fångar därmed inte potentiella säsongsmässiga fluktuationer. Ytterligare provtagning planeras under systemhandlingsskedet för att utgöra underlag till planerad masshantering samt hantering av länsvatten i samband med ombyggnation av operabyggnaden. Sammanfattningsvis tyder resultaten från aktuell miljöteknisk markundersökning på att förekommande föroreningar ej innebär oacceptabla risker för aktuell eller planerad markanvändning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Sw e co Sve rig e A B memo01.docx 2012-03-28-14 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Syfte och mål 1 3. Områdesbeskrivning 1 4. Fältarbete 2 5. Analyser 3 6. Bedömningsgrunder 4 6.1. Jord 4 6.2. Grundvatten 5 7. Resultat 5 7.1. Fältobservationer 5 7.2. Laboratorieanalyser 5 7.2.1 Jord 5 7.2.2. Grundvatten 7 8. Bedömning av föroreningssituation och slutsats 8 9. Rekommendationer 9 Referenser 11 Bilagor Bilaga 1 Fältanteckningar Bilaga 2 Analysresultat jord Bilaga 3 Analysresultat vatten Bilaga 4a Analysrapporter jord Bilaga 4b Analysrapporter vatten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 1 (11) Sw e co Sve rig e A B memo01.docx 2012-03-28-14 1. Inledning Sweco Sverige AB har 2019 på uppdrag av Statens fastighetsverk (SFV) genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning med provtagning av jord och grundvatten i området runt Kungliga Operan. Aktuellt PM utgör underlag för framtagande av en ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnad och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. Detta dokument ska läsas som en helhet tillsammans med nedanstående PM: • PM Konstruktion och hållfasthet • PM Geoteknik • PM Hydrogeologi Planerat arbete kommer bland annat omfatta schaktarbeten omkring och under befintlig byggnad. Under befintlig byggnad planeras schakt omfatta sänkning av golv i centralkammaren och elcentral samt sex hisschakt. Utvändigt planeras tre schakt för fettavskiljare i nära anslutning till byggnaden. Överskottsmassor från markarbetena kommer att behöva hanteras genom kvittblivning. Planerade arbeten och färdig ombyggnation kommer inte innebära någon förändring av nuvarande markanvändning. 2. Syfte och mål Syftet är att kontrollera eventuell förekomst av markföroreningar genom provtagning av jord samt grundvatten. Undersökningens övergripande mål är att avgöra om markföroreningar utgör en risk för miljö och hälsa samt utifrån uppmätta föroreningshalter ge underlag till riktlinjer för hur schaktmassor bör hanteras under och efter byggskedet. Ytterligare provtagning planeras därför utföras under systemhandlingsskedet, se Tabell 4. För att kunna klassificera eventuella överskottsmassor som hanteras under schaktarbetena kommer uppmätta halter föroreningar att jämföras med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, samt nivåer för mindre än ringa risk. Vid vidare markarbeten kommer schaktkontroll erfordras för verifiering att acceptabla haltnivåer erhålls. Provtagning bedöms nödvändig för att kunna klassa eventuella överskottsmassor som ska hanteras enligt praxis Åtgärdskrav vid efterbehandling, Naturvårdsverkets rapport 4807(Naturvårdsverket, 1997). 3. Områdesbeskrivning Undersökningsområdet ligger i centrala Stockholm mellan Gustav Adolfs Torg i väst och Karl XII:s torg i öst. I söder ligger Strömgatan bortom vilken Norrström ligger. Norrström är områdets närmsta recipient och avvattnar till Strömmen som börjar knappt 100 m sydöst om aktuella undersökningsområdet. Strömmen utgör ytvattenförekomsten WA79755821 (VISS, 2025), där bland annat Saltsjön ingår som avser vattenområdet från Slussen och Strömbron i väster till Blockhusudden i öster. Mätningar av grundvattennivåer inom och i närheten av operabyggnaden visar mycket stark korrelation med ytvattennivåerna i Saltsjön. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 2 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 memo01.docx 2012-03-28 Grundvattennivåerna korrelerar starkt med Saltsjöns nivåvariationer även på lite längre avstånd norrut i åsen. Strömningsriktningen är generellt mot Saltsjön, periodvis ligger grundvattennivåerna dock något under ytvattennivåerna vilket indikerar att gradi enten vänds och inströmning till grundvattenmagasinet sker från ytvattnet. (PM Hydrogeologi för Detaljplan, 2025) Enligt SGU:s kartvisare består naturliga marken i området huvudsakligen av postglacial lera, som dock överlagras av fyllnadsmassor (SGU, 2025). I geotekniska undersökningar från 2019 påträffades ingen lera utan fyllnadsmassor låg direkt på berg i öster eller lösare massor, följt av berg i väster. I väster påträffades berget på 13 till 18 meter under markytan och fyllningens mäktighet varierade mellan 4,5 och 8 meter. Strax öster om byggnaden är djupet till berget mellan 4 och 6 meter och fyllningens mäktighet är mellan 2 och 4,5 meter. (PM Geoteknik för Detaljplan, 2025) Inga efterbehandlingsobjekt identifierades inom aktuella undersökningsområdet enligt Länsstyrelsens webbdatabas (EBH-kartan, 2025). Området befinner sig dock i stadsmiljö och ett antal olika EBH-objekt återfinns i närheten. Figur 1. Undersökningsområdet läge markerad med röd cirkel (Karta från minkarta.lantmateriet.se) 4. Fältarbete Provtagning utfördes 2019 02 07 av personal från Sweco Environment AB med skruvborr på borrbandvagn i fyra punkter. Prover inhämtades som samlingsprov i nivåer om 0,5 meter ner till ett djup av 4 meter. Undersökningen genomfördes enligt den standardnivå gällande dokumentation, provtagning, rengöring och provhantering som anges i SGF:s rapport 2:2013 (SGF, 2013a). Proverna förvarades mörkt och svalt innan och under transport till laboratoriet. Grundvattenrör installerades i samtliga punkter. Figur 2 visar provpunkternas placering. Omsättning och provtagningen av grundvatten utfördes 2019 03 05 respektive 2019 03 11 och genomfördes med hjälp av peristaltisk pump. De fyra nysatta grundvattenrör, installerade på mellan +4,1–7,1 m ö h, RH 2000, av dessa provtogs tre då det fjärde var torrt (19S003). Vidare Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 3 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 provtogs också två gamla rör inne byggnaden på källarplan, installerade på mellan +1,8–2,7 m ö h, RH 2000 (Sweco, 2019). Figur 1 visar rörens ungefärliga läge, se även Bilaga 1 för fältprotokoll. Figur 2.Provtagningspunkter för jord och grundvattenprovtagning , operabyggnaden. 5. Analyser Det skickades åtta jordprover på analys. Provurval baserades på observationer i fält. Proverna analyserades för petroleumkolväten, BTEX, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), 11 metaller inklusive kvicksilver. Dessutom genomfördes screeninganalys (PCB, klorbenser och klorfenoler, klorerade kolväten) på två jordprover i punkterna 19S002 och 19S003. Från varje provpunkt uttogs två jordprover från olika djup för analys. Tabell 1 sammanställer utförda analyser. Tabell 1 Utförda jordanalyser och antal per provpunkt Provpunkt 11 Metaller Petroleumkolväten PAH Screening 19S001 2 2 2 19S002 2 2 2 1 19S003 2 2 2 1 19S004 2 2 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 4 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 memo01.docx 2012-03-28 Grundvattenprover togs från totalt fem punkter, då röret 19S003 var torrt. Samtliga prover analyserades för metaller inklusive kvicksilver, petroleumkolväten, BTEX samt PAH. Tabell 2 Utförda vattenanalyser och antal per provpunkt Provpunkt 11 Metaller Petroleumkolväten PAH Entré - söder 1 1 1 Entré - norra 1 1 1 19S001 1 1 1 19S002 1 1 1 19S004 1 1 1 6. Bedömningsgrunder 6.1. Jord För bedömning av risk, med avseende på människors hälsa och miljö, av observerade föroreningshalter jämförs resultaten med Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverket 2009, uppdaterad 2016 & 2022). Dessa riktvärden är avsedda att användas i samband med förenklad riskbedömning av förorenade markområden. Riktvärdena anger en föroreningsnivå under vilken risken för negativa effekter på människors hälsa, miljö- och naturresurser bedöms vara acceptabel. Överskridande av ett riktvärde behöver nödvändigtvis inte innebära negativa effekter. Riktvärdena avser två typer av markanvändning: • Känslig Markanvändning, KM, gäller generellt för mark där bostäder ska uppföras samt förskola eller odling av livsmedel. Markkvaliteten begränsar inte valet av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem, grundvatten och ytvatten skyddas. • Mindre Känslig Markanvändning, MKM, markkvaliteten begränsar valet av markanvändning för till exempel kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid MKM. Grundvatten på ett avstånd om 200 meter samt ytvatten skyddas. Vidare har resultaten även jämförts mot Naturvårdsverkets framtagna nivåer för Mindre än Ringa Risk (MRR) (Naturvårdsverket, 2010). Bedömning av observerade föroreningshalter i förhållande till nivåer för ringa risk är ett stöd vid återvinning av överskottsmassor för t ill exempel anläggningsändamål. Jämförelser har även gjorts mot storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (Stockholm Stad, 2019). De storstadsspecifika riktvärdena är indelade efter markens beskaffenhet (genomsläpplig eller normaltät jord) och markanvändning har riktvärden tagits fram för sex olika Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 5 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 övergripande markanvändningsscenarier, som delvis är vidare indelade i underkategorier. Det aktuella området utgörs av verksamheter samt hårdgjorda ytor med gator, gångvägar och parkeringsplatser. Markanvändningsscenario ”C, Verksamheter och kontor, 0 – 1 m” samt ”F2 – Djupare jord under hårdgjorda ytor och inom verksamhetskvarter” har använts i jämförelsen med riktvärden för genomsläpplig jord, då fältobservationer visade fyllnadsmassor av huvudsakligen sandig och grusig karaktär. 6.2. Grundvatten Generella svenska riktvärden för föroreningar i grundvatten saknas. I denna rapport används de rikt- och jämförvärden som närmast bedömts motsvara rådande förhållanden inom det undersökta området. Som referens för metallhalter i grundvatten används SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2024). Bedömningsgrunderna avser bland annat grundvattens kvalitet, kemisk status och påverkan på ytvatten. Indelning sker i fem klasser: Mycket låg halt (klass 1), låg halt (klass 2), måttlig halt (klass 3), hög halt (klass 5) och mycket hög halt (klass 5). Petroleumrelaterade föroreningar i grundvatten kan jämföras med Svenska Petroleum Institutets (SPI) branschrekommendationer. Riktvärdena är framtagna för ämnen i grundvatten vid bensinstationer baserat på fem olika exponeringsvägar; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker vid utströmning i ytvatten och våtmarker (SPI, 2011). De exponeringsvägar som bedöms vara aktuella i detta fall är ångor i byggnader, med hänsyn till människor som vistas i befintliga och kommande byggnader inom undersökningsområdet, samt miljörisker i ytvatten med hänsyn till närheten till Norrström. 7. Resultat 7.1. Fältobservationer Jordprofilen utgjordes av fyllnadsmassor av grus och sand ofta med inslag av tegel ned till 5,5 m u my (meter under markytan). I punkt 19S002 var fyllningen mörk och fuktig 3,0–4,0 m u my. Fältprotokoll ses i Bilaga 1. Grundvattenrören omsattes onsdag 5 mars och provtagning gjordes veckan därpå den 11 mars 2019. Grundvattennivån vid provtagningstillfället uppmättes till mellan +0,3 m till -0,1 m, RH 2000. Uppmätta nivåer ligger inom variationen för högvatten/lågvatten (PM Hydrogeologi, Sweco, 2025). 7.2. Laboratorieanalyser 7.2.1 Jord Analysresultat är sammanställda i Bilaga 2 och laboratoriets analysrapport ses i Bilaga 4a. De viktigaste fynden från undersökningen är sammanställda i Tabell 2. För storstadsspecifika riktvärden, SSR, har scenario ”C, Verksamheter och kontor, 0 – 1 m", samt ”F: Djupare jord, >1m”, båda med avseende på genomsläpplig jord, använts. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 6 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 memo01.docx 2012-03-28 Tabell 2. Analysresultat jord. KM: Känslig Markanvändning, MKM: Mindre Känslig Markanvändning, MRR: haltnivå för Mindre än Ringa Risk, Naturvårdsverket, 2010. SSR*: Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (Stockholm Stad, 2019): genomsläpplig jord: ”C-Verksamheter och kontor 0–1 m” & ”F: Djupare jord, >1 m”. Överskridande av SSR markerad med mörkrosa siffror. Jordmassor med högre föroreningsinnehåll påträffades i provpunkt 19S002 på djupet 3,0–4,0 m u my. Höga halter av koppar, kvicksilver och bly samt PAH-M och PAH-H över riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM, påträffades. Storstadsspecifika riktvärden överskreds för kvicksilver vid flera provpunkter (19S001, 19S002 och 19S004), samt för PAH-M i ett prov, 19S002 på 3,0 – 4,0 m u my. Resterande föroreningshalter understeg respektive riktvärden för MKM. På ett ytligt prov, 0-0,5 m umy i 19S003 och ett djupare prov 3,0-4,0 m umy i 19S002 utfördes en screeninganalys för bl.a. klorerade kolväten. Samtliga screeningparameter rapporterades under laboratoriets rapporteringsgräns. Provpunkt 19S001 19S001 19S002 19S002 19S003 19S003 19S004 19S004 Djup (m u my) 0,5-1,0 2,0-2,5 1,5-2,0 3,0-4,0 0-0,5 0,5-1,0 0,5-1,0 2,0-2,5 Ämne mg/kg Ts Metaller MRR KM MKM C: Verksam- heter och kontor, 0-1m F2: Djupare jord, >1m Arsenik As 10 10 25 50 100 1,42 2,01 1,36 5,56 <1.00 2,1 1,28 2,97 Barium Ba 200 300 1500 3000 23,5 34,3 24,1 63,7 33,6 26,6 16,3 112 Kadmium Cd 0,2 0,8 12 20 40 <0.09 <0.09 <0.08 0,16 0,11 <0.08 <0.08 0,135 Kobolt Co 15 35 175 350 3,98 3,55 3,36 3,41 4,28 3,07 5,46 3,98 Krom Cr 40 80 150 750 1500 12,3 11,8 15,8 11,8 16,8 12,3 20,8 13 Koppar Cu 40 80 200 1000 2000 42 35 23,1 378 32,3 41,1 14,6 193 Kvicksilver Hg 0,1 0,25 2,5 0,5 0,5 0,22 0,929 0,207 5,85 <0.20 0,499 <0.2 2,22 Nickel Ni 35 40 120 600 1000 5,88 6,37 6,07 5,4 8 4,82 10,7 7,85 Bly Pb 20 50 180 600 600 35,7 67 29,3 532 45,5 49,7 15,5 117 Vanadin V 100 200 13,9 16,8 13,3 14,5 20,2 12,8 22,7 20,4 Zink Zn 120 250 500 2500 2500 51,7 60,7 42,8 199 52,2 59,6 49,1 210 PAH PAH-L 0,6 3 15 40 70 <0.15 <0.15 <0.15 2,9 <0.12 <0.15 <0.15 <0.15 PAH-M 2 3,5 20 10 15 4,7 1,8 1,3 31 <0.20 1,4 <0.25 <0.25 PAH-H 0,5 1 10 25 50 5,2 2,4 1,1 21 <0.32 1,3 0,42 <0.3 PCB PCB-7 0,008 0,2 0,4 0,6 <0.011 <0.011 Oljekolväten Alifater >C5-C8 25 150 120 60 <10 <10 <10 <5.0 <5.0 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 25 120 30 30 <10 <10 <10 <10.0 <10.0 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 100 500 180 250 <20 <20 <20 <10 <10 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 100 500 800 1000 <20 <20 <20 <10 <10 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 100 1000 2500 2500 <20 <20 <20 10 <10 <20 <20 <20 Aromater >C8-C10 10 50 70 100 <1 <1 <1 <0.480 <0.480 <1 <1 <1 Aromater >C10-C16 3 15 75 150 <1 <1 <1 3,36 <1.24 <1 <1 <1 Aromater >C16-C35 10 30 80 180 2 <1 <1 4,9 <1.0 <1 <1 <1 SSR (genomsläpplig jord)*Riktvärden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 7 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 7.2.2. Grundvatten Analysresultat för grundvattnet är sammanställda i Bilaga 3 och analysrapport finns i Bilaga 4b. Sammanställning analyser återges i Tabell 3. Jämförd med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten påträffades mycket höga halter zink i en punkt, i Entré-norra. Nickel och bly uppvisade enstaka höga halter. Resterande metallhalter var mycket låga till måttliga. Halt petroleumkolväten, PAH och BTEX jämfördes med riktvärden som det Svenska petroleuminstitutet (SPI) har tagit fram. I huvudsak låg halterna under rapporteringsgränser. Vid Entré-söder översteg halten riktvärden för miljörisker (Ytvatten) för PAH-M och PAH-H, medan i provpunkt Entré-norra överskred värdena avseende miljörisker (Ytvatten) för PAH-H. Samtliga analyserade parametrar underskred riktvärden för hälsorisker (Ångor i byggnad). Tabell 3. Analysresultat vatten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 8 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 memo01.docx 2012-03-28 8. Bedömning av föroreningssituation och slutsats Jordmassorna var i huvudsak förorenade av kvicksilver, bly och PAH generellt i halter över riktvärdena för KM. Högst föroreningshalter påträffades på 3–4 meters djup i punkt 19S002 i nivåer över MKM. Uppmätta halter överskred delvis storstadsspecifika riktvärdena för kvicksilver och PAH-M. Pågående markanvändning på undersökningsområdet är gator, vägar och torg och består av hårdgjorda asfalterade ytor. Människor exponeras därför inte för identifierade föroreningar och bedöms därmed inte utgöra någon hälsorisk. Inte heller screeninganalys av flyktiga ämnen indikerade halter förenade med hälsorisker avseende Ångor i byggnad. Då jordprover inledningsvis endast uttagits i undersökningspunkter utanför operabyggnaden och analyserats stickprovmässigt, kan inte uteslutas att ytterligare föroreningar förkommer i områden planerade för schakt för exempelvis fettavskiljare samt i marken under själva byggnaden där underlag om föroreningssituationen saknas helt. Vid schaktarbeten inom området antas masshantering av förorenade massor bli aktuellt. Ytterligare provtagning av massor inom planerade områden för schakt krävs för att ge underlag till hantering av överskottsmassor. Innan efterbehandling, eller schaktning, av förorenade massor påbörjas skall fastighetsägaren i god tid (generellt minst 6 veckor innan start) anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. En kontrollplan avseende masshantering och hantering av länsvatten ska bifogas anmälan. Kontrollplanen kan upprättas i systemhandlingsskedet, men lämpligen närmare entreprenadskedet för att fånga upp eventuell ny information som framkommer under det fortsatta arbetet. Återvinning av eventuella överskottsmassor inom arbetsområdet eller på annan plats med ett föroreningsinnehåll i halter över nivå för mindre än ringa risk (MRR) ska anmälas till lokal tillsynsmyndighet. I grundvatten var halten zink mycket hög i en punkt, i Entré-norra. Även höga halter bly och nickel påträffades. Halter PAH-H och PAH-M översteg SPI:s riktvärden för grundvatten med avseende på skydd av ytvatten, dock ej över riktvärdet för ånginträngning för byggnader. Kvicksilverhalterna i grundvattnet är mycket låga till måttliga så att risk för förångning bedöms vara liten även här baserat på aktuella dataunderlag. Inga prover har tagits direkt på porluft eller inomhus. Grundvatten har dock endast provtagits en gång och resultaten fångar därmed inte säsongsmässiga fluktuationer. Förhöjda halter över Klass 3 av metaller och PAH i grundvatten har sannolikt ursprung från förorenade fyllnadsmassor. Grundvattnet är alltid skyddsvärt, men skyddsvärdet är begränsat eftersom det inte är aktuellt med något uttag av dricksvatten inom området. Grundvattnets generella strömningsriktning är mot vattenförekomst Strömmen via Norrström. Påträffande av förhöjda halter föroreningar medför upplysningsplikt för fastighetsägaren till tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalken 10 kap 11 §. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 9 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 Samtliga markarbeten bedöms medföra en minskning av förorenande ämnen . Grundvattenströmningarna under byggnaden bedöms ej påverkas i samband med arbetet eller efter färdigställandet. Därmed bedöms planerade markarbeten och färdig byggnation ej påverka förutsättningar för uppfyllande av ytvattenkriterier. Generellt kommer golvytor genomgående utföras som vattentäta golv mot mark, vilket är en tätare konstruktion än befintliga golv. Sammanfattningsvis tyder resultaten från aktuell miljöteknisk markundersökning på att förekommande föroreningar ej innebär oacceptabla risker för aktuell eller planerad markanvändning. 9. Rekommendationer I det fortsatta arbetet avses att utföras ytterligare undersökningar av jord och grundvatten i syfte att utgöra underlag för masshantering av jord och hantering av länsvatten och inför dessa kommer en detaljerad provtagningsplan upprättas. En översiktlig plan presenteras i Tabell 4. För några av de planerade schakten rekommenderas att ytterligare provtagning utförs i entreprenadskedet för att minska omgivningspåverkan. Underlaget för masshantering bedöms även bli bättre då detta möjliggör tillgång till större mängd material att provta samt bättre visuell bedömning. Ytterligare verifiering huruvida hälsorisker avseende ångor i byggnad föreligger föreslås initialt utredas i samband med kompletterande grundvattenprovtagning. Provtagning av grundvatten planeras att utföras av befintliga grundvattenrör i systemhandlingsskedet. Under systemhandlingsskedet planeras även ytterligare grundvattenrör installeras och provtas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 10 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 memo01.docx 2012-03-28 Tabell 4. Översiktlig provtagningsplan för ytterligare provtagningsbehov. Medium Var Skede Syfte Schaktdjup Jord Fläktrum, centralkammare Under systemhandling Underlag till masshantering Schakt ca 1 m, under gv-nivå Jord Hisschakt, 6 st Elcentral, 1 st Vänta till Entreprenadskede om ej provgropar behövs i projekteringsskede. Underlag till masshantering Schakt ca 1 m, några under gv- nivå. Ev bara berg under Elcentral Jord Schakt Fettavskiljare, 3 st Vänta till Entreprenadskede Underlag till masshantering Schakt ca 4 m Betong/övrigt material I utrymmen där golvet ska sänkas, fläktrum, elcentral, hisschakt Under systemhandling eller entreprenad beroende på tillgänglighet Underlag till masshantering Grundvatten, provtagning befintliga rör Utomhus 3 st /inomhus 2 st Under systemhandling Underlag till hantering av länsvatten samt verifiering av flyktiga ämnen Grundvatten, installation och provtagning nya rör Fläktrum, centralkammare Under systemhandling Underlag till hantering av länsvatten samt verifiering av flyktiga ämnen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 11 (11) PM MARKUNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN – MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2026 -03-27 Referenser Länsstyrelsernas webbgis, 2025. Efterbehandlingskarta (EBH):https://ext- webbgis.lansstyrelsen.se/lst_ebh_karta/ Naturvårdsverket, 1997. Åtgärdskrav vid efterbehandling, rapport 4807. Naturvårdsverket, 2009. uppdaterad 2016. Generella riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket, 2010. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Naturvårdsverket, 2022 & 2024: Uppdaterade riktvärden för förorenad mark: https://www.naturvardsverket.se/49f2f8/globalassets/vagledning/fororenade- omraden/riktvarden/naturvardsverkets-generella-riktvarden-fororenad-mark-tabell-ver2-2- 2024.pdf SGU, 2013a. Fälthandbok, undersökningar av förorenade områden. Rapport 2:2013. SGU, 2024. Bedömningsgrunder för grundvatten. https://www.sgu.se/anvandarstod-for- geologiska-fragor/bedomningsgrunder-for-grundvatten/grundvattnets-kvalitet--oorganiska- amnen/oorganiska-amnen-klassindelning/ SGU, 2025. Online kartvisare: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html SPI, 2011. SPI rekommendation, efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Stockholm Stad, 2019. Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm. 2019-08-29. Sweco, 2025. PM Geoteknik för Detaljplan. 2025-12-05. Sweco, 2025. PM Hydrogeologi för Detaljplan. 2025-12-05. VISS, 2025. Online karta: https://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/e17e00dc-cfac-4314-a619-ec4533254346/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 BILAGA 1 Fältprotokoll jord och grundvattenprovtagning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Sweco Environment AB Uppdrag: Ny Opera i Operan PH Uppdragsnummer: 30084788 Provtagningsdatum: 2019 03 11 Bilaga 1 Provpunkt Övre_djup Nedre_djup Jordtyp Jordart Anmärkning 19S001:0,0-0,5 0 0,5 Fyll Sa Brun sand 19S001:0,5-1,0 0,5 1 Fyll Sa Brun sand 19S001:1,0-1,5 1 1,5 Fyll saGr Inslag rött tegel 19S001:1,5-2,0 1,5 2 Fyll saGr Inslag tegel 19S001:2,0-2,5 2 2,5 Fyll saGr Inslag tegel 19S001:2,5-3,0 2,5 3 Fyll Annat (angeTegel Ej prov 3 4 Fyll saGr Inslag tegel Ej prov 0 0,5 Fyll Gr Grov fyll som ej fastnar på skruv 19S002:0,5-1,0 0,5 1 Fyll (st)saGr Inslag tegel 19S002:1,0-1,5 1 1,5 Fyll saGr Inslag tegel 19S002:1,5-2,0 1,5 2 Fyll (st)grSa Inslag tegel och porslin 19S002:2,0-2,5 2 2,5 Fyll saGr Lite fuktigt på 2,3 m 19S002:2,5-3,0 2,5 3 Fyll (st)grSa Inslag tegel och gips? 19S002:3,0-4,0 3 4 Fyll (st)grSa Samlingsprov på hel meter, mörk färg på fyll samt fuktigt. 19S003:0,0-0,5 0 0,5 Fyll grSa Brunt inslag rött tegel 19S003:0,5-1,0 0,5 1 Fyll grSa Brunt inslag tegel 19S003:1,0-1,5 1 1,5 Fyll grSa Inslag tegel 19S003:1,5-2,0 1,5 2 Fyll grSa Sand på 1,7 19S003:2,0-2,5 2 2,5 Fyll Sa Naturlig sand? 19S003:2,5-3,0 2,5 3 Naturlig Sa Fin ljusbrun sand, stört prov 19S004:0,0-0,5 0 0,5 Fyll saGr Inslag tegel 19S004:0,5-1,0 0,5 1 Fyll saGr Inslag vit cement eller gips, 0,9-1,0 m frigolit 19S004:1,0-1,5 1 1,5 Fyll saGr Fuktiga massor samt inslag frigolit 19S004:1,5-2,0 1,5 2 Fyll saGr Inslag frigolit och tegel samt svarta flagor 19S004:2,0-2,5 2 2,5 Fyll saGr Fuktiga massor, inslag tegel och svarta flagor 19S004:2,5-3,0 2,5 3 Fyll saGr Torrt med inslag av organiskt material Ej prov 3 4 Fyll Annat (angeTegel Ej prov 4 5,5 Fyll saGr Mycket tegel stopp mot hårt Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Punkt ID GV nivå (m u my) Bottennivå (m u my) Brunnsvolym (l) Omsatt vatten (l) Tid Entre-söder 2,39 3,91 1 09:30 Entre-norra 1,57 3,13 1 09:45 19S001 6,9 11,55 9,13 10 10:45 19S002 6,46 7,53 2,10 3 10:00 19S003 3,9 0,00 0 12:15 19S004 3,82 5,52 3,34 10 12:30 Punkt ID GV nivå (m u my) RÖK under MY (m) OV-21a V-2 bas + Hg Tid Entre-söder 2,8 x x 13:30 Entre-norra 1,48 x x 13:45 18S001 6,92 0,08 x x 14:30 18S002 6,? 0,04 x x 14:20 18S004 3,86 0,07 x x 14:05 *Skillnad från tidigare nivåmätning 0,279 Anmärkning* -0,105 0,315 0,214 0,24 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 12500898-200 Silvia Gütschow Provtagning Grundvatten UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Ny Opera i Operan Daniel Seavers 2019-03-11 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 12500898-200 Silvia Gütschow UPPDRAG Omsättning Grundvatten UPPDRAGSLEDARE DATUM Ny Opera i Operan Daniel Seavers 2019-03-05 TORR Anmärkning plushöjd golv +2,17 (?) plushöjd golv +1,27 (+) Svårt pumpat Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 BILAGA 2 Analysresulat jord Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdrag: Ny Opera i Operan PH Uppdragsnummer: Analysresultat - jord Provtagningsdatum: 2019 02 19 Bilaga 2 Provpunkt 19S001 19S001 19S002 19S002 19S003 19S003 19S004 19S004 Djup (m u my) 0,5-1,0 2,0-2,5 1,5-2,0 3,0-4,0 0-0,5 0,5-1,0 0,5-1,0 2,0-2,5 Ämne mg/kg Ts Metaller MRR KM MKM C: Verksam- heter och kontor, 0-1m F2: Djupare jord, >1m Arsenik As 10 10 25 50 100 1,42 2,01 1,36 5,56 <1.00 2,1 1,28 2,97 Barium Ba 200 300 1500 3000 23,5 34,3 24,1 63,7 33,6 26,6 16,3 112 Kadmium Cd 0,2 0,8 12 20 40 <0.09 <0.09 <0.08 0,16 0,11 <0.08 <0.08 0,135 Kobolt Co 15 35 175 350 3,98 3,55 3,36 3,41 4,28 3,07 5,46 3,98 Krom Cr 40 80 150 750 1500 12,3 11,8 15,8 11,8 16,8 12,3 20,8 13 Koppar Cu 40 80 200 1000 2000 42 35 23,1 378 32,3 41,1 14,6 193 Kvicksilver Hg 0,1 0,25 2,5 0,5 0,5 0,22 0,929 0,207 5,85 <0.20 0,499 <0.2 2,22 Nickel Ni 35 40 120 600 1000 5,88 6,37 6,07 5,4 8 4,82 10,7 7,85 Bly Pb 20 50 180 600 600 35,7 67 29,3 532 45,5 49,7 15,5 117 Vanadin V 100 200 13,9 16,8 13,3 14,5 20,2 12,8 22,7 20,4 Zink Zn 120 250 500 2500 2500 51,7 60,7 42,8 199 52,2 59,6 49,1 210 PAH PAH-L 0,6 3 15 40 70 <0.15 <0.15 <0.15 2,9 <0.12 <0.15 <0.15 <0.15 PAH-M 2 3,5 20 10 15 4,7 1,8 1,3 31 <0.20 1,4 <0.25 <0.25 PAH-H 0,5 1 10 25 50 5,2 2,4 1,1 21 <0.32 1,3 0,42 <0.3 PCB PCB-7 0,008 0,2 0,4 0,6 <0.011 <0.011 Oljekolväten Alifater >C5-C8 25 150 120 60 <10 <10 <10 <5.0 <5.0 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 25 120 30 30 <10 <10 <10 <10.0 <10.0 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 100 500 180 250 <20 <20 <20 <10 <10 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 100 500 800 1000 <20 <20 <20 <10 <10 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 100 1000 2500 2500 <20 <20 <20 10 <10 <20 <20 <20 Aromater >C8-C10 10 50 70 100 <1 <1 <1 <0.480 <0.480 <1 <1 <1 Aromater >C10-C16 3 15 75 150 <1 <1 <1 3,36 <1.24 <1 <1 <1 Aromater >C16-C35 10 30 80 180 2 <1 <1 4,9 <1.0 <1 <1 <1 Generella riktvärden Naturvårdsverket 2009, reviderade 2022. KM: Känslig Markanvändning MKM: Mindre Känslig Markanvändning <MRR: haltnivå för Mindre än Ringa Risk, Naturvårdsverket, 2010. *Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm, Stockholm Stad 2019 SSR (genomsläpplig jord)*Riktvärden Sweco Sverige AB 30084788 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 BILAGA 3 Analysresultat vatten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Bilaga 3 Sweco Environment AB Analysresultat - vatten Uppdrag: Ny Opera i Operan PH Uppdragsnummer: 12500898-200 Provtagningsdatum: 2019 03 11 Ämne Enhet Klass 3 Klass 4 Klass 5 Entre-söder Entre-norra 19S001 19S002 19S004 As µg/l 2-5 5-10 ≥10 0,41 1,34 0,196 1,8 0,465 Ba µg/l 34,8 1430 25,1 57,8 4,66 Cd µg/l 0,1-0,5 0,5-1 ≥1 0,159 0,212 0,00605 0,00447 0,00396 Co µg/l 0,0244 0,442 0,224 5,42 0,928 Cr µg/l 5-10 10-25 ≥25 0,0936 0,0191 0,0137 0,349 0,0703 Cu µg/l 10-100 100-500 ≥500 2,76 0,41 0,117 1,54 8,17 Mo µg/l 6,85 1,89 6,49 10,3 14,2 Ni µg/l 2-10 10-20 ≥20 0,649 1,84 1,49 14,4 3 Pb µg/l 2-5 5-10 ≥10 3,61 8,69 0,0591 0,322 0,0472 Zn µg/l 10-100 100-500 ≥500 50,9 3260 1,82 7,19 0,856 V µg/l 0,274 0,15 0,0199 0,408 0,436 Hg µg/l 0,01-0,05 0,05-0,5 ≥0,5 <0.002 <0.002 0,00232 0,00425 0,0102 Ämne Enhet Ångor i byggnader Milörisker Ytvatten Entre-söder Entre-norra 19S001 19S002 19S004 alifater >C5-C8 µg/l 3000 300 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 µg/l 100 150 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 µg/l 25 300 <10 14 16 <10 <10 alifater >C12-C16 µg/l 3000 <10 <10 11 <10 <10 alifater >C16-C35 µg/l 3000 450 222 12 46 <10 aromater >C8-C10 µg/l 800 500 0,1 0,06 <0.30 0,06 <0.30 aromater >C10-C16 µg/l 10000 120 0,385 0,789 <0.775 <0.775 <0.775 aromater >C16-C35 µg/l 25000 5 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 bensen µg/l 50 500 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 toluen µg/l 7000 500 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 etylbensen µg/l 6000 500 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 xylener, summa µg/l 250 500 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 PAH, summa L µg/l 2000 120 0,98 0,064 0,019 0,037 <0.015 PAH, summa M µg/l 10 5 5 0,98 0,15 0,11 <0.025 PAH, summa H µg/l 300 0,5 2,4 0,81 0,14 0,11 <0.040 SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten Förslag på riktvärden (SPI-RV) för grundvatten Provpunkt Provpunkt Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 BILAGA 4a Analysrapporter jord Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 1 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Ankomstdatum 2019-02-12 SWECO Environment AB Utfärdad 2019-02-19 Mikaela Pettersson Gjörwellsgatan 22 100 26 Stockholm Sweden Projekt Operan Bestnr 12500898-200 Analys av fast prov Er beteckning 19S003:0-0,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103535 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 92.2 5.56 % 1 1 VITA As <1.00 mg/kg TS 1 1 VITA Ba 33.6 6.72 mg/kg TS 1 1 VITA Cd 0.11 0.02 mg/kg TS 1 1 VITA Co 4.28 0.86 mg/kg TS 1 1 VITA Cr 16.8 3.37 mg/kg TS 1 1 VITA Cu 32.3 6.46 mg/kg TS 1 1 VITA Hg <0.20 mg/kg TS 1 1 VITA Mo 0.42 0.08 mg/kg TS 1 1 VITA Ni 8.0 1.6 mg/kg TS 1 1 VITA Pb 45.5 9.1 mg/kg TS 1 1 VITA Sn 2.5 0.5 mg/kg TS 1 1 VITA V 20.2 4.05 mg/kg TS 1 1 VITA Zn 52.2 10.4 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C5-C8 <5.0 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C8-C10 <10.0 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C5-C16 * <18 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C16-C35 <10 mg/kg TS 1 1 VITA aromater >C8-C10 <0.480 mg/kg TS 1 1 VITA aromater >C10-C16 <1.24 mg/kg TS 1 1 VITA metylpyrener/metylfluorantener <1.0 mg/kg TS 1 1 VITA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 mg/kg TS 1 1 VITA aromater >C16-C35 <1.0 mg/kg TS 1 1 VITA naftalen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA acenaftylen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA acenaften <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA fluoren <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA fenantren <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA antracen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA fluoranten <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA pyren <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 2 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S003:0-0,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103535 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign bens(a)antracen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA krysen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA bens(b)fluoranten <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA bens(k)fluoranten <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA bens(a)pyren <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA dibens(ah)antracen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA benso(ghi)perylen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA indeno(123cd)pyren <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa 16 * <0.64 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa cancerogena * <0.28 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa övriga * <0.36 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa L * <0.12 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa M * <0.20 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa H * <0.32 mg/kg TS 1 1 VITA diklormetan <0.800 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1-dikloretan <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2-dikloretan <0.100 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2-diklorpropan <0.10 mg/kg TS 2 1 VITA triklormetan <0.030 mg/kg TS 2 1 VITA tetraklormetan (koltetraklorid) <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1,1-trikloretan <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1,2-trikloretan <0.040 mg/kg TS 2 1 VITA hexakloretan <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA cis-1,2-dikloreten <0.0200 mg/kg TS 2 1 VITA trans-1,2-dikloreten <0.0100 mg/kg TS 2 1 VITA trikloreten <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA tetrakloreten <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA vinylklorid <0.100 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1-dikloreten <0.0100 mg/kg TS 2 1 VITA monoklorbensen <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2-diklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,3-diklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,4-diklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2,3-triklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2,4-triklorbensen <0.030 mg/kg TS 2 1 VITA 1,3,5-triklorbensen <0.050 mg/kg TS 2 1 VITA triklorbensener, summa * <0.050 mg/kg TS 2 1 VITA 1234-tetraklorbensen <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1235/1245-tetraklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA pentaklorbensen <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA tetra- och pentaklorbensener, summa * <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA hexaklorbensen <0.0050 mg/kg TS 2 1 VITA diklobenil <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA kvintozen-pentakloranilin, summa <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 3 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S003:0-0,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103535 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign 2-monoklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3-monoklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 4-monoklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,4+2,5-diklorfenol <0.040 mg/kg TS 2 1 VITA 2,6-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3,4-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3,5-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,4-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,5-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,6-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,4,5-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,4,6-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3,4,5-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,4,5-tetraklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,4,6-tetraklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,5,6-tetraklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA pentaklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA klorfenoler, summa * <0.19 mg/kg TS 2 1 VITA bensen <0.0200 mg/kg TS 3 1 VITA toluen <0.100 mg/kg TS 3 1 VITA etylbensen <0.020 mg/kg TS 3 1 VITA m,p-xylen <0.020 mg/kg TS 3 1 VITA o-xylen <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA xylener, summa * <0.015 mg/kg TS 3 1 VITA styren <0.040 mg/kg TS 3 1 VITA MTBE <0.050 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 28 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 52 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 101 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 118 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 138 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 153 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 180 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB, summa 7 * <0.011 mg/kg TS 3 1 VITA o,p'-DDT <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA p,p'-DDT <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA o,p'-DDD <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA p,p'-DDD <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA o,p'-DDE <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA p,p'-DDE <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA aldrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA dieldrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA endrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 4 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S003:0-0,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103535 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign isodrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA telodrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA alfa-HCH <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA beta-HCH <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA gamma-HCH (lindan) <0.0100 mg/kg TS 3 1 VITA heptaklor <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA cis-heptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA trans-heptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA alfa-endosulfan <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 5 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002:3,0-4,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103536 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 81.6 4.92 % 1 1 VITA As 5.56 1.11 mg/kg TS 1 1 VITA Ba 63.7 12.7 mg/kg TS 1 1 VITA Cd 0.16 0.03 mg/kg TS 1 1 VITA Co 3.41 0.68 mg/kg TS 1 1 VITA Cr 11.8 2.36 mg/kg TS 1 1 VITA Cu 378 75.6 mg/kg TS 1 1 VITA Hg 5.85 1.17 mg/kg TS 1 1 VITA Mo 0.58 0.12 mg/kg TS 1 1 VITA Ni 5.4 1.1 mg/kg TS 1 1 VITA Pb 532 106 mg/kg TS 1 1 VITA Sn 35.6 7.1 mg/kg TS 1 1 VITA V 14.5 2.91 mg/kg TS 1 1 VITA Zn 199 39.8 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C5-C8 <5.0 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C8-C10 <10.0 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C5-C16 * <18 mg/kg TS 1 1 VITA alifater >C16-C35 10 mg/kg TS 1 1 VITA aromater >C8-C10 <0.480 mg/kg TS 1 1 VITA aromater >C10-C16 3.36 mg/kg TS 1 1 VITA metylpyrener/metylfluorantener 3.3 1.3 mg/kg TS 1 1 VITA metylkrysener/metylbens(a)antracener 1.6 0.6 mg/kg TS 1 1 VITA aromater >C16-C35 4.9 mg/kg TS 1 1 VITA naftalen 1.63 0.408 mg/kg TS 1 1 VITA acenaftylen <0.080 mg/kg TS 1 1 VITA acenaften 1.28 0.319 mg/kg TS 1 1 VITA fluoren 1.51 0.377 mg/kg TS 1 1 VITA fenantren 10.6 2.64 mg/kg TS 1 1 VITA antracen 2.17 0.543 mg/kg TS 1 1 VITA fluoranten 8.79 2.20 mg/kg TS 1 1 VITA pyren 7.71 1.93 mg/kg TS 1 1 VITA bens(a)antracen 3.28 0.820 mg/kg TS 1 1 VITA krysen 3.62 0.905 mg/kg TS 1 1 VITA bens(b)fluoranten 3.81 0.953 mg/kg TS 1 1 VITA bens(k)fluoranten 1.53 0.382 mg/kg TS 1 1 VITA bens(a)pyren 3.60 0.901 mg/kg TS 1 1 VITA dibens(ah)antracen 0.491 0.123 mg/kg TS 1 1 VITA benso(ghi)perylen 2.70 0.676 mg/kg TS 1 1 VITA indeno(123cd)pyren 2.01 0.502 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa 16 * 55 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa cancerogena * 18 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa övriga * 36 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa L * 2.9 mg/kg TS 1 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 6 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002:3,0-4,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103536 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa M * 31 mg/kg TS 1 1 VITA PAH, summa H * 21 mg/kg TS 1 1 VITA diklormetan <0.800 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1-dikloretan <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2-dikloretan <0.100 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2-diklorpropan <0.10 mg/kg TS 2 1 VITA triklormetan <0.030 mg/kg TS 2 1 VITA tetraklormetan (koltetraklorid) <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1,1-trikloretan <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1,2-trikloretan <0.040 mg/kg TS 2 1 VITA hexakloretan <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA cis-1,2-dikloreten <0.0200 mg/kg TS 2 1 VITA trans-1,2-dikloreten <0.0100 mg/kg TS 2 1 VITA trikloreten <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA tetrakloreten <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA vinylklorid <0.100 mg/kg TS 2 1 VITA 1,1-dikloreten <0.0100 mg/kg TS 2 1 VITA monoklorbensen <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2-diklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,3-diklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,4-diklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2,3-triklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 1,2,4-triklorbensen <0.030 mg/kg TS 2 1 VITA 1,3,5-triklorbensen <0.050 mg/kg TS 2 1 VITA triklorbensener, summa * <0.050 mg/kg TS 2 1 VITA 1234-tetraklorbensen <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA 1235/1245-tetraklorbensen <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA pentaklorbensen <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA tetra- och pentaklorbensener, summa * <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA hexaklorbensen <0.0050 mg/kg TS 2 1 VITA diklobenil <0.010 mg/kg TS 2 1 VITA kvintozen-pentakloranilin, summa <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2-monoklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3-monoklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 4-monoklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,4+2,5-diklorfenol <0.040 mg/kg TS 2 1 VITA 2,6-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3,4-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3,5-diklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,4-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,5-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,6-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,4,5-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 7 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002:3,0-4,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103536 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign 2,4,6-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 3,4,5-triklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,4,5-tetraklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,4,6-tetraklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA 2,3,5,6-tetraklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA pentaklorfenol <0.020 mg/kg TS 2 1 VITA klorfenoler, summa * <0.19 mg/kg TS 2 1 VITA bensen <0.0200 mg/kg TS 3 1 VITA toluen <0.100 mg/kg TS 3 1 VITA etylbensen <0.020 mg/kg TS 3 1 VITA m,p-xylen <0.020 mg/kg TS 3 1 VITA o-xylen <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA xylener, summa * <0.015 mg/kg TS 3 1 VITA styren <0.040 mg/kg TS 3 1 VITA MTBE <0.050 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 28 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 52 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 101 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 118 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 138 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 153 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB 180 <0.0030 mg/kg TS 3 1 VITA PCB, summa 7 * <0.011 mg/kg TS 3 1 VITA o,p'-DDT <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA p,p'-DDT <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA o,p'-DDD <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA p,p'-DDD <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA o,p'-DDE <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA p,p'-DDE <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA aldrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA dieldrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA endrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA isodrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA telodrin <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA alfa-HCH <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA beta-HCH <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA gamma-HCH (lindan) <0.0100 mg/kg TS 3 1 VITA heptaklor <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA cis-heptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA trans-heptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA alfa-endosulfan <0.010 mg/kg TS 3 1 VITA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 8 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S003:0,5-1,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103537 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 91.6 2.0 % 4 V INRO As 2.10 0.59 mg/kg TS 4 H INRO Ba 26.6 6.1 mg/kg TS 4 H INRO Cd <0.08 mg/kg TS 4 H INRO Co 3.07 0.77 mg/kg TS 4 H INRO Cr 12.3 2.5 mg/kg TS 4 H INRO Cu 41.1 8.9 mg/kg TS 4 H INRO Hg 0.499 0.149 mg/kg TS 4 H INRO Ni 4.82 1.38 mg/kg TS 4 H INRO Pb 49.7 10.2 mg/kg TS 4 H INRO V 12.8 2.7 mg/kg TS 4 H INRO Zn 59.6 11.2 mg/kg TS 4 H INRO TS_105°C 91.3 % 5 O LL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 6 J MASU alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C5-C16 * <30 mg/kg TS 6 N MASU alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 6 J AMLU metylpyrener/metylfluorantener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU metylkrysener/metylbens(a)antracener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 6 J AMLU bensen <0.01 mg/kg TS 6 J MASU toluen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU etylbensen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU o-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU xylener, summa * <0.05 mg/kg TS 6 N MASU TEX, summa * <0.1 mg/kg TS 6 N MASU naftalen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaftylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaften <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fenantren 0.45 0.12 mg/kg TS 6 J AMLU antracen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoranten 0.49 0.13 mg/kg TS 6 J AMLU pyren 0.43 0.12 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)antracen 0.22 0.057 mg/kg TS 6 J AMLU krysen 0.21 0.053 mg/kg TS 6 J AMLU bens(b)fluoranten 0.28 0.073 mg/kg TS 6 J AMLU bens(k)fluoranten 0.10 0.025 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)pyren 0.21 0.057 mg/kg TS 6 J AMLU dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU benso(ghi)perylen 0.15 0.041 mg/kg TS 6 J AMLU indeno(123cd)pyren 0.12 0.036 mg/kg TS 6 J AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 9 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S003:0,5-1,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103537 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa 16 2.7 mg/kg TS 6 D AMLU PAH, summa cancerogena * 1.1 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa övriga * 1.5 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa L * <0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa M * 1.4 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa H * 1.3 mg/kg TS 6 N AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 10 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002:1,5-2,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103538 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 93.2 2.0 % 4 V INRO As 1.36 0.40 mg/kg TS 4 H INRO Ba 24.1 5.5 mg/kg TS 4 H INRO Cd <0.08 mg/kg TS 4 H INRO Co 3.36 0.83 mg/kg TS 4 H INRO Cr 15.8 3.2 mg/kg TS 4 H INRO Cu 23.1 4.9 mg/kg TS 4 H INRO Hg 0.207 0.064 mg/kg TS 4 H INRO Ni 6.07 1.60 mg/kg TS 4 H INRO Pb 29.3 6.0 mg/kg TS 4 H INRO V 13.3 2.9 mg/kg TS 4 H INRO Zn 42.8 8.7 mg/kg TS 4 H INRO TS_105°C 94.1 % 5 O LL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 6 J MASU alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C5-C16 * <30 mg/kg TS 6 N MASU alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 6 J AMLU metylpyrener/metylfluorantener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU metylkrysener/metylbens(a)antracener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 6 J AMLU bensen <0.01 mg/kg TS 6 J MASU toluen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU etylbensen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU o-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU xylener, summa * <0.05 mg/kg TS 6 N MASU TEX, summa * <0.1 mg/kg TS 6 N MASU naftalen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaftylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaften <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fenantren 0.44 0.12 mg/kg TS 6 J AMLU antracen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoranten 0.47 0.12 mg/kg TS 6 J AMLU pyren 0.40 0.11 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)antracen 0.18 0.047 mg/kg TS 6 J AMLU krysen 0.18 0.045 mg/kg TS 6 J AMLU bens(b)fluoranten 0.24 0.062 mg/kg TS 6 J AMLU bens(k)fluoranten 0.099 0.025 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)pyren 0.18 0.049 mg/kg TS 6 J AMLU dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU benso(ghi)perylen 0.14 0.038 mg/kg TS 6 J AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 11 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002:1,5-2,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103538 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign indeno(123cd)pyren 0.099 0.030 mg/kg TS 6 J AMLU PAH, summa 16 2.4 mg/kg TS 6 D AMLU PAH, summa cancerogena * 0.98 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa övriga * 1.5 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa L * <0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa M * 1.3 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa H * 1.1 mg/kg TS 6 N AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 12 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S001:0,5-1,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103539 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 92.4 2.0 % 4 V INRO As 1.42 0.43 mg/kg TS 4 H INRO Ba 23.5 5.4 mg/kg TS 4 H INRO Cd <0.09 mg/kg TS 4 H INRO Co 3.98 0.97 mg/kg TS 4 H INRO Cr 12.3 2.5 mg/kg TS 4 H INRO Cu 42.1 9.3 mg/kg TS 4 H INRO Hg 0.215 0.068 mg/kg TS 4 H INRO Ni 5.88 2.50 mg/kg TS 4 H INRO Pb 35.7 7.4 mg/kg TS 4 H INRO V 13.9 3.0 mg/kg TS 4 H INRO Zn 51.7 10.9 mg/kg TS 4 H INRO TS_105°C 92.2 % 5 O LL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 6 J MASU alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C5-C16 * <30 mg/kg TS 6 N MASU alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 6 J AMLU metylpyrener/metylfluorantener * 1.4 mg/kg TS 6 N AMLU metylkrysener/metylbens(a)antracener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU aromater >C16-C35 2.0 mg/kg TS 6 J AMLU bensen <0.01 mg/kg TS 6 J MASU toluen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU etylbensen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU o-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU xylener, summa * <0.05 mg/kg TS 6 N MASU TEX, summa * <0.1 mg/kg TS 6 N MASU naftalen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaftylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaften <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fenantren 0.37 0.100 mg/kg TS 6 J AMLU antracen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoranten 2.2 0.57 mg/kg TS 6 J AMLU pyren 2.1 0.57 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)antracen 1.0 0.26 mg/kg TS 6 J AMLU krysen 0.93 0.23 mg/kg TS 6 J AMLU bens(b)fluoranten 1.0 0.26 mg/kg TS 6 J AMLU bens(k)fluoranten 0.41 0.10 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)pyren 0.86 0.23 mg/kg TS 6 J AMLU dibens(ah)antracen 0.14 0.039 mg/kg TS 6 J AMLU benso(ghi)perylen 0.44 0.12 mg/kg TS 6 J AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 13 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S001:0,5-1,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103539 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign indeno(123cd)pyren 0.37 0.11 mg/kg TS 6 J AMLU PAH, summa 16 9.8 mg/kg TS 6 D AMLU PAH, summa cancerogena * 4.7 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa övriga * 5.1 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa L * <0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa M * 4.7 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa H * 5.2 mg/kg TS 6 N AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 14 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S004:0,5-1,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103540 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 96.2 2.0 % 4 V INRO As 1.28 0.40 mg/kg TS 4 H INRO Ba 16.3 3.8 mg/kg TS 4 H INRO Cd <0.08 mg/kg TS 4 H INRO Co 5.46 1.47 mg/kg TS 4 H INRO Cr 20.8 4.2 mg/kg TS 4 H INRO Cu 14.6 3.1 mg/kg TS 4 H INRO Hg <0.2 mg/kg TS 4 H INRO Ni 10.7 2.9 mg/kg TS 4 H INRO Pb 15.5 3.2 mg/kg TS 4 H INRO V 22.7 4.9 mg/kg TS 4 H INRO Zn 49.1 9.4 mg/kg TS 4 H INRO TS_105°C 95.5 % 5 O LL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 6 J MASU alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C5-C16 * <30 mg/kg TS 6 N MASU alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 6 J AMLU metylpyrener/metylfluorantener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU metylkrysener/metylbens(a)antracener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 6 J AMLU bensen <0.01 mg/kg TS 6 J MASU toluen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU etylbensen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU o-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU xylener, summa * <0.05 mg/kg TS 6 N MASU TEX, summa * <0.1 mg/kg TS 6 N MASU naftalen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaftylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaften <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fenantren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU antracen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoranten <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU pyren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU krysen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU bens(b)fluoranten 0.095 0.025 mg/kg TS 6 J AMLU bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)pyren 0.095 0.026 mg/kg TS 6 J AMLU dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU benso(ghi)perylen 0.15 0.041 mg/kg TS 6 J AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 15 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S004:0,5-1,0 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103540 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign indeno(123cd)pyren 0.082 0.025 mg/kg TS 6 J AMLU PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 6 D AMLU PAH, summa cancerogena * 0.27 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa övriga * 0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa L * <0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa M * <0.25 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa H * 0.42 mg/kg TS 6 N AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 16 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S004:2,0-2,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103541 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 77.5 2.0 % 4 V INRO As 2.97 1.06 mg/kg TS 4 H INRO Ba 112 25 mg/kg TS 4 H INRO Cd 0.135 0.037 mg/kg TS 4 H INRO Co 3.98 0.97 mg/kg TS 4 H INRO Cr 13.0 2.6 mg/kg TS 4 H INRO Cu 193 42 mg/kg TS 4 H INRO Hg 2.22 0.66 mg/kg TS 4 H INRO Ni 7.85 2.43 mg/kg TS 4 H INRO Pb 117 24 mg/kg TS 4 H INRO V 20.4 4.4 mg/kg TS 4 H INRO Zn 210 42 mg/kg TS 4 H INRO TS_105°C 77.4 % 5 O LL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 6 J MASU alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C5-C16 * <30 mg/kg TS 6 N MASU alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 6 J AMLU metylpyrener/metylfluorantener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU metylkrysener/metylbens(a)antracener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 6 J AMLU bensen <0.01 mg/kg TS 6 J MASU toluen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU etylbensen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU o-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU xylener, summa * <0.05 mg/kg TS 6 N MASU TEX, summa * <0.1 mg/kg TS 6 N MASU naftalen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaftylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaften <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fenantren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU antracen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoranten <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU pyren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU krysen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 17 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S004:2,0-2,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103541 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 6 D AMLU PAH, summa cancerogena * <0.3 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa övriga * <0.5 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa L * <0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa M * <0.25 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa H * <0.3 mg/kg TS 6 N AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 18 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S001:2,0-2,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103542 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105°C 90.0 2.0 % 4 V INRO As 2.01 0.56 mg/kg TS 4 H INRO Ba 34.3 7.8 mg/kg TS 4 H INRO Cd <0.09 mg/kg TS 4 H INRO Co 3.55 0.86 mg/kg TS 4 H INRO Cr 11.8 2.4 mg/kg TS 4 H INRO Cu 35.0 7.4 mg/kg TS 4 H INRO Hg 0.929 0.278 mg/kg TS 4 H INRO Ni 6.37 2.30 mg/kg TS 4 H INRO Pb 67.0 13.9 mg/kg TS 4 H INRO V 16.8 3.8 mg/kg TS 4 H INRO Zn 60.7 11.9 mg/kg TS 4 H INRO TS_105°C 90.1 % 5 O LL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 6 J MASU alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 6 J AMLU alifater >C5-C16 * <30 mg/kg TS 6 N MASU alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 6 J AMLU aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 6 J AMLU metylpyrener/metylfluorantener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU metylkrysener/metylbens(a)antracener * <1 mg/kg TS 6 N AMLU aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 6 J AMLU bensen <0.01 mg/kg TS 6 J MASU toluen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU etylbensen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU o-xylen <0.05 mg/kg TS 6 J MASU xylener, summa * <0.05 mg/kg TS 6 N MASU TEX, summa * <0.1 mg/kg TS 6 N MASU naftalen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaftylen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU acenaften <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoren <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fenantren 0.22 0.059 mg/kg TS 6 J AMLU antracen <0.1 mg/kg TS 6 J AMLU fluoranten 0.80 0.21 mg/kg TS 6 J AMLU pyren 0.75 0.20 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)antracen 0.44 0.11 mg/kg TS 6 J AMLU krysen 0.40 0.10 mg/kg TS 6 J AMLU bens(b)fluoranten 0.50 0.13 mg/kg TS 6 J AMLU bens(k)fluoranten 0.19 0.048 mg/kg TS 6 J AMLU bens(a)pyren 0.41 0.11 mg/kg TS 6 J AMLU dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 6 J AMLU benso(ghi)perylen 0.25 0.068 mg/kg TS 6 J AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 19 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S001:2,0-2,5 Provtagare Mikaela Petterson Provtagningsdatum 2019-02-07 Labnummer O11103542 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign indeno(123cd)pyren 0.23 0.069 mg/kg TS 6 J AMLU PAH, summa 16 4.2 mg/kg TS 6 D AMLU PAH, summa cancerogena * 2.2 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa övriga * 2.0 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa L * <0.15 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa M * 1.8 mg/kg TS 6 N AMLU PAH, summa H * 2.4 mg/kg TS 6 N AMLU Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 20 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket ENVIPACK Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA). Metod baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. Mätning utförs med GC-MS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen) Enligt nya direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008. Bestämning av metaller enligt metod baserad på EPA 200.7 och ISO 11885. Mätning utförs med ICP-AES. Rev 2013-09-18 2 Paket ENVIPACK Bestämning av klorfenoler enligt metod baserad på US EPA 8041, US EPA 3500 och DIN ISO 14154. Mätning utförs med GC-MS/GC-ECD. Bestämning av klorerade alifater samt mono-, di- & triklorbensener enligt metod baserad på US EPA 8260, US EPA 5021A, US EPA 5021, MADEP 2004, rev. 1.1 och ISO 15009. Mätning utförs med GC-MS. Bestämning av tetra-, penta- & hexaklorbensener enligt metod baserad på US EPA 8081. Mätning utförs med GC-ECD. Rev 2013-09-18 3 Paket ENVIPACK Bestämning av monocykliska aromatiska kolväten (BTEX ), styren och MTBE enligt metod baserad på US EPA 8260, US EPA 5021A, US EPA 5021, MADEP 2004, rev. 1.1 och ISO 15009. Mätning utförs med GC-MS. Bestämning av polyklorerade bifenyler, PCB (7 kongener) enligt metod baserad på US EPA 8082 och ISO 10382. Mätning utförs med GC-ECD. Bestämning av klorerade pesticider enligt metod baserad på US EPA 8081. Mätning utförs med GC-ECD. Rev 2013-09-18 4 Bestämning av metaller enligt MS-2 (exklusive provberedning). Upplösning har skett med salpetersyra för slam/sediment och för jord med salpetersyra/väteperoxid. Ett separat prov har torkats vid 105°C för TS-bestämningen. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO 17294-1, 2 (mod) samt EPA-metod 200.8 (mod). Rev 2015-07-24 5 Bestämning av torrsubstans enligt SS 028113 utg. 1 Provet torkas vid 105°C. Mätosäkerhet (k=2): ±6% Rev 2018-03-28 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 21 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Metod 6 Paket OJ-21A Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner Bestämning av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX). Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) * summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. Mätning utförs med GCMS enligt interna instruktioner TKI45a och TKI42a som är baserade på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen. Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008. Mätosäkerhet (k=2): Alifatfraktioner: ±33-44% Aromatfraktioner: ±29-31% Enskilda PAH: ±25-30% Bensen ±29% vid 0,1 mg/kg Toluen ±22% vid 0,1 mg/kg Etylbensen ±24% vid 0,1 mg/kg m+p-Xylen ±25% vid 0,1 mg/kg o-Xylen ±25% vid 0,1 mg/kg Summorna för metylpyrener/metylfluorantener, metylkrysener/metylbens(a)antracener och alifatfraktionen >C5-C16 är inte ackrediterade. Rev 2018-06-12 Godkännare AMLU Amalia Lundholm INRO Ingalill Rosén LL Lois Lebedina MASU Mats Sundelin VITA Viktoria Takacs Utf1 D För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). H Mätningen utförd med ICP-SFMS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). J För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 22 (22) T1904530 1DT8LA8GH8U __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Utf1 N För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). O För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, 182 17 Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). V Våtkemisk analys För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, 190 00, Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, 190 00, Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, 470 01 Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, 530 02 Pardubice. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se Den digitalt signerade PDF filen representerar originalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 BILAGA 4b Analysrapporter vatten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 1 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Ankomstdatum 2019-03-12 SWECO Environment AB Utfärdad 2019-03-18 Silvia Gütschow Gjörwellsgatan 22 100 26 Stockholm Sweden Projekt Bestnr 12500898-200 Analys av grundvatten Er beteckning Entre-söder Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114120 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As 0.410 0.104 µg/l 1 H STGR Ba 34.8 6.5 µg/l 1 H STGR Cd 0.159 0.024 µg/l 1 H STGR Co 0.0244 0.0061 µg/l 1 H STGR Cr 0.0936 0.0181 µg/l 1 H STGR Cu 2.76 0.57 µg/l 1 H STGR Mo 6.85 1.25 µg/l 1 H STGR Ni 0.649 0.186 µg/l 1 H STGR Pb 3.61 0.66 µg/l 1 H STGR Zn 50.9 10.1 µg/l 1 H STGR V 0.274 0.054 µg/l 1 H STGR Hg <0.002 µg/l 2 F STGR alifater >C5-C8 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C10-C12 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C12-C16 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C5-C16 * <20 µg/l 3 1 AKR alifater >C16-C35 450 135 µg/l 3 1 AKR aromater >C8-C10 0.10 0.03 µg/l 3 1 AKR aromater >C10-C16 0.385 0.116 µg/l 3 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 3 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 3 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 3 1 AKR bensen <0.20 µg/l 3 1 AKR toluen <0.20 µg/l 3 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 3 1 AKR m,p-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR xylener, summa * <0.20 µg/l 3 1 AKR naftalen 0.138 0.041 µg/l 3 1 AKR acenaftylen <0.014 µg/l 3 1 AKR acenaften 0.840 0.252 µg/l 3 1 AKR fluoren 0.718 0.215 µg/l 3 1 AKR fenantren 2.42 0.727 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 2 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning Entre-söder Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114120 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign antracen 0.367 0.110 µg/l 3 1 AKR fluoranten 0.816 0.245 µg/l 3 1 AKR pyren 0.681 0.204 µg/l 3 1 AKR bens(a)antracen 0.315 0.094 µg/l 3 1 AKR krysen 0.340 0.102 µg/l 3 1 AKR bens(b)fluoranten 0.483 0.145 µg/l 3 1 AKR bens(k)fluoranten 0.167 0.050 µg/l 3 1 AKR bens(a)pyren 0.389 0.117 µg/l 3 1 AKR dibenso(ah)antracen 0.037 0.011 µg/l 3 1 AKR benso(ghi)perylen 0.369 0.111 µg/l 3 1 AKR indeno(123cd)pyren 0.293 0.088 µg/l 3 1 AKR PAH, summa 16 * 8.4 µg/l 3 1 AKR PAH, summa cancerogena * 2.0 µg/l 3 1 AKR PAH, summa övriga * 6.3 µg/l 3 1 AKR PAH, summa L * 0.98 µg/l 3 1 AKR PAH, summa M * 5.0 µg/l 3 1 AKR PAH, summa H * 2.4 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 3 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning Entre-norra Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114121 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As 1.34 0.24 µg/l 1 H STGR Ba 1430 263 µg/l 1 H STGR Cd 0.212 0.033 µg/l 1 H STGR Co 0.442 0.086 µg/l 1 H STGR Cr 0.0191 0.0079 µg/l 1 H STGR Cu 0.410 0.084 µg/l 1 H STGR Mo 1.89 0.35 µg/l 1 H STGR Ni 1.84 0.40 µg/l 1 H STGR Pb 8.69 1.60 µg/l 1 H STGR Zn 3260 679 µg/l 1 H STGR V 0.150 0.032 µg/l 1 H STGR Hg <0.002 µg/l 2 F STGR alifater >C5-C8 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C10-C12 14 4 µg/l 3 1 AKR alifater >C12-C16 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C5-C16 * 14 µg/l 3 1 AKR alifater >C16-C35 222 67 µg/l 3 1 AKR aromater >C8-C10 0.06 0.02 µg/l 3 1 AKR aromater >C10-C16 0.789 0.237 µg/l 3 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 3 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 3 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 3 1 AKR bensen <0.20 µg/l 3 1 AKR toluen <0.20 µg/l 3 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 3 1 AKR m,p-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR xylener, summa * <0.20 µg/l 3 1 AKR naftalen 0.036 0.011 µg/l 3 1 AKR acenaftylen <0.014 µg/l 3 1 AKR acenaften 0.028 0.008 µg/l 3 1 AKR fluoren 0.036 0.011 µg/l 3 1 AKR fenantren 0.278 0.083 µg/l 3 1 AKR antracen 0.023 0.007 µg/l 3 1 AKR fluoranten 0.352 0.106 µg/l 3 1 AKR pyren 0.292 0.088 µg/l 3 1 AKR bens(a)antracen 0.139 0.042 µg/l 3 1 AKR krysen 0.180 0.054 µg/l 3 1 AKR bens(b)fluoranten 0.192 0.058 µg/l 3 1 AKR bens(k)fluoranten 0.047 0.014 µg/l 3 1 AKR bens(a)pyren 0.071 0.021 µg/l 3 1 AKR dibenso(ah)antracen 0.016 0.005 µg/l 3 1 AKR benso(ghi)perylen 0.087 0.026 µg/l 3 1 AKR indeno(123cd)pyren 0.073 0.022 µg/l 3 1 AKR PAH, summa 16 * 1.9 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 4 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning Entre-norra Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114121 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa cancerogena * 0.72 µg/l 3 1 AKR PAH, summa övriga * 1.1 µg/l 3 1 AKR PAH, summa L * 0.064 µg/l 3 1 AKR PAH, summa M * 0.98 µg/l 3 1 AKR PAH, summa H * 0.81 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 5 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S001 Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114122 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As 0.196 0.060 µg/l 1 H STGR Ba 25.1 4.6 µg/l 1 H STGR Cd 0.00605 0.00163 µg/l 1 H STGR Co 0.224 0.040 µg/l 1 H STGR Cr 0.0137 0.0069 µg/l 1 H STGR Cu 0.117 0.042 µg/l 1 H STGR Mo 6.49 1.27 µg/l 1 H STGR Ni 1.49 0.35 µg/l 1 H STGR Pb 0.0591 0.0120 µg/l 1 H STGR Zn 1.82 0.38 µg/l 1 H STGR V 0.0199 0.0047 µg/l 1 H STGR Hg 0.00232 0.00043 µg/l 2 F STGR alifater >C5-C8 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C10-C12 16 5 µg/l 3 1 AKR alifater >C12-C16 11 3 µg/l 3 1 AKR alifater >C5-C16 * 27 µg/l 3 1 AKR alifater >C16-C35 12 4 µg/l 3 1 AKR aromater >C8-C10 <0.30 µg/l 3 1 AKR aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 3 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 3 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 3 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 3 1 AKR bensen <0.20 µg/l 3 1 AKR toluen <0.20 µg/l 3 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 3 1 AKR m,p-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR xylener, summa * <0.20 µg/l 3 1 AKR naftalen 0.019 0.006 µg/l 3 1 AKR acenaftylen <0.010 µg/l 3 1 AKR acenaften <0.010 µg/l 3 1 AKR fluoren <0.010 µg/l 3 1 AKR fenantren 0.020 0.006 µg/l 3 1 AKR antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR fluoranten 0.069 0.021 µg/l 3 1 AKR pyren 0.065 0.019 µg/l 3 1 AKR bens(a)antracen 0.030 0.009 µg/l 3 1 AKR krysen 0.024 0.007 µg/l 3 1 AKR bens(b)fluoranten 0.031 0.009 µg/l 3 1 AKR bens(k)fluoranten <0.010 µg/l 3 1 AKR bens(a)pyren 0.022 0.007 µg/l 3 1 AKR dibenso(ah)antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR benso(ghi)perylen 0.015 0.004 µg/l 3 1 AKR indeno(123cd)pyren 0.013 0.004 µg/l 3 1 AKR PAH, summa 16 * 0.31 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 6 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S001 Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114122 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa cancerogena * 0.12 µg/l 3 1 AKR PAH, summa övriga * 0.19 µg/l 3 1 AKR PAH, summa L * 0.019 µg/l 3 1 AKR PAH, summa M * 0.15 µg/l 3 1 AKR PAH, summa H * 0.14 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 7 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002 Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114123 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As 1.80 0.35 µg/l 1 H STGR Ba 57.8 10.9 µg/l 1 H STGR Cd 0.00447 0.00138 µg/l 1 H STGR Co 5.42 0.96 µg/l 1 H STGR Cr 0.349 0.068 µg/l 1 H STGR Cu 1.54 0.27 µg/l 1 H STGR Mo 10.3 1.9 µg/l 1 H STGR Ni 14.4 2.7 µg/l 1 H STGR Pb 0.322 0.060 µg/l 1 H STGR Zn 7.19 1.53 µg/l 1 H STGR V 0.408 0.076 µg/l 1 H STGR Hg 0.00425 0.00052 µg/l 2 F STGR alifater >C5-C8 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C10-C12 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C12-C16 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C5-C16 * <20 µg/l 3 1 AKR alifater >C16-C35 46 14 µg/l 3 1 AKR aromater >C8-C10 0.06 0.02 µg/l 3 1 AKR aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 3 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 3 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 3 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 3 1 AKR bensen <0.20 µg/l 3 1 AKR toluen <0.20 µg/l 3 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 3 1 AKR m,p-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR xylener, summa * <0.20 µg/l 3 1 AKR naftalen 0.027 0.008 µg/l 3 1 AKR acenaftylen <0.010 µg/l 3 1 AKR acenaften 0.010 0.003 µg/l 3 1 AKR fluoren <0.010 µg/l 3 1 AKR fenantren 0.027 0.008 µg/l 3 1 AKR antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR fluoranten 0.041 0.012 µg/l 3 1 AKR pyren 0.039 0.012 µg/l 3 1 AKR bens(a)antracen 0.021 0.006 µg/l 3 1 AKR krysen 0.019 0.006 µg/l 3 1 AKR bens(b)fluoranten 0.024 0.007 µg/l 3 1 AKR bens(k)fluoranten <0.010 µg/l 3 1 AKR bens(a)pyren 0.019 0.006 µg/l 3 1 AKR dibenso(ah)antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR benso(ghi)perylen 0.016 0.005 µg/l 3 1 AKR indeno(123cd)pyren 0.012 0.004 µg/l 3 1 AKR PAH, summa 16 * 0.26 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 8 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S002 Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114123 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa cancerogena * 0.095 µg/l 3 1 AKR PAH, summa övriga * 0.16 µg/l 3 1 AKR PAH, summa L * 0.037 µg/l 3 1 AKR PAH, summa M * 0.11 µg/l 3 1 AKR PAH, summa H * 0.11 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 9 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S004 Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114124 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As 0.465 0.098 µg/l 1 H STGR Ba 4.66 0.91 µg/l 1 H STGR Cd 0.00396 0.00116 µg/l 1 H STGR Co 0.928 0.166 µg/l 1 H STGR Cr 0.0703 0.0188 µg/l 1 H STGR Cu 8.17 1.43 µg/l 1 H STGR Mo 14.2 2.6 µg/l 1 H STGR Ni 3.00 0.56 µg/l 1 H STGR Pb 0.0472 0.0098 µg/l 1 H STGR Zn 0.856 0.267 µg/l 1 H STGR V 0.436 0.092 µg/l 1 H STGR Hg 0.0102 0.0009 µg/l 2 F STGR alifater >C5-C8 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C8-C10 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C10-C12 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C12-C16 <10 µg/l 3 1 AKR alifater >C5-C16 * <20 µg/l 3 1 AKR alifater >C16-C35 <10 µg/l 3 1 AKR aromater >C8-C10 <0.30 µg/l 3 1 AKR aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 3 1 AKR metylpyrener/metylfluorantener <1.0 µg/l 3 1 AKR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 µg/l 3 1 AKR aromater >C16-C35 <1.0 µg/l 3 1 AKR bensen <0.20 µg/l 3 1 AKR toluen <0.20 µg/l 3 1 AKR etylbensen <0.20 µg/l 3 1 AKR m,p-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR o-xylen <0.20 µg/l 3 1 AKR xylener, summa * <0.20 µg/l 3 1 AKR naftalen <0.010 µg/l 3 1 AKR acenaftylen <0.010 µg/l 3 1 AKR acenaften <0.010 µg/l 3 1 AKR fluoren <0.010 µg/l 3 1 AKR fenantren <0.010 µg/l 3 1 AKR antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR fluoranten <0.010 µg/l 3 1 AKR pyren <0.010 µg/l 3 1 AKR bens(a)antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR krysen <0.010 µg/l 3 1 AKR bens(b)fluoranten <0.010 µg/l 3 1 AKR bens(k)fluoranten <0.010 µg/l 3 1 AKR bens(a)pyren <0.010 µg/l 3 1 AKR dibenso(ah)antracen <0.010 µg/l 3 1 AKR benso(ghi)perylen <0.010 µg/l 3 1 AKR indeno(123cd)pyren <0.010 µg/l 3 1 AKR PAH, summa 16 * <0.080 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 10 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Er beteckning 19S004 Provtagare Silvia Gütschow Provtagningsdatum 2019-03-11 Labnummer O11114124 Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign PAH, summa cancerogena * <0.035 µg/l 3 1 AKR PAH, summa övriga * <0.045 µg/l 3 1 AKR PAH, summa L * <0.015 µg/l 3 1 AKR PAH, summa M * <0.025 µg/l 3 1 AKR PAH, summa H * <0.040 µg/l 3 1 AKR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 11 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket V-2 Bas. Bestämning av metaller utan föregående uppslutning. Provet har surgjorts med 1 ml salpetersyra (Suprapur) per 100 ml. Detta gäller dock ej prov som varit surgjort vid ankomst till laboratoriet. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO 17294-1, 2 (mod) samt EPA-metod 200.8 (mod). Analys med ICP-AES har skett enligt SS EN ISO 11885 (mod) samt EPA-metod 200.7 (mod). Speciell information vid beställning av tilläggsmetaller: Vid analys av W får provet ej surgöras. Vid analys av S har provet först stabiliserats med H2O2. Vid analys av Hg med AFS har analys skett enligt SS-EN ISO 17852:2008. Rev 2014-01-21 2 Tillägg av metaller till befintligt paket. 3 Paket OV-21A. Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av metylpyrener/metylfluorantener och metylkrysener/metylbens(a)antracener. Bestämning av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX). Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Metod baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. Mätning utförs med GCMS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen). Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober 2008. Rev 2017-08-18 Godkännare AKR Anna-Karin Revell STGR Sture Grägg Utf1 F Mätningen utförd med AFS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). H Mätningen utförd med ICP-SFMS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, 977 75 Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, 190 00, Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Rapport Sida 12 (12) T1907943 1G3ST6UR4SB __________________________________________________________________ ALS Scandinavia AB Box 700 182 17 Danderyd Sweden Webb: www.alsglobal.se E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: + 46 8 52 77 5200 Fax: + 46 8 768 3423 Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Utf1 som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, 190 00, Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, 470 01 Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, 530 02 Pardubice. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats www.alsglobal.se Den digitalt signerade PDF filen representerar originalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 --- [PM Dagvatten och förekomst av koppar.pdf] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-20, Dnr 2018-00426 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-20, Dnr 2018-00426 --- [PM Ledningsomläggningar.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2025-12-05 Dokumenttyp Dokument Version Version Sida 1 (1) Diarienummer 0006/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se PM LEDNINGSOMLÄGGNINGAR Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 7 0 00 sfv @sfv. se www.sfv.se UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN 2025-12-05 FÖRETAG: Tyréns Sverige AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Ståhl Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(7) UPPDRAG 337692, Renovering av operabyggnaden Titel på rapport: PM Ledningsomläggningar Status: Programhandling Datum: 2025-06-04 MEDVERKANDE Beställare: Statens fastighetsverk Kontaktperson: Lena Stina Andersson Konsult: Tyréns Uppdragsansvarig: Mikael Lémon, Tyréns Handläggare: Lars Söhr, Tyréns Teknikstöd och Kvalitetsgranskare: Johan Ståhl, Tyréns REVIDERINGAR Revideringsdatum 2025-12-05 Version: Initialer: JS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Uppdrag: 337692, Renovering av Operabyggnaden Best. nr: 2025-06-04 Beställare: Statens fastighetsverk 3(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdrag .................................................................................................................................................... 2 Medverkande ............................................................................................................................................ 2 Revideringar .............................................................................................................................................. 2 1 Inledning ......................................................................................................................................... 4 2 Berörda Ledningsägare ................................................................................................................... 5 2.1 Stockholm Vatten och avfall (SVOA) .............................................................................................. 5 2.2 Stockholm exergi ............................................................................................................................ 5 2.3 Gasnätet Stockholm ....................................................................................................................... 6 2.4 Ellevio ............................................................................................................................................. 6 2.5 Skanova .......................................................................................................................................... 6 2.6 Stokab ............................................................................................................................................ 6 3 Fortsatt Arbete ............................................................................................................................... 7 4 S ammanfattning ............................................................................................................................. 7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Uppdrag: 337692, Renovering av Operabyggnaden Best. nr: 2025-06-04 Beställare: Statens fastighetsverk 4(7) 1 INLEDNING Detta PM utgör underlag för framtagande av ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnation och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. Vissa tekniska anläggningar föreslås hamna i mark, två stycken fettavskiljare och en ringledning för åskskydd. Fettavskiljarna föreslås placeras dels utanför det sydöstra hörnet och en söder om den södra fasaden. Befintliga ledningar kan hamna i konflikt med nya servisledningar till dessa fettavskiljare samt att det kommer att behöva schaktas från gatan ner till plan ett för att transportera ut schaktmassor. Detta kommer troligen att påverka ledningsägarna. Eventuellt kommer även vissa serviser bl a stadsgas att slopas. Tyréns har fått i uppdrag att utreda hur denna renovering, ombyggnad och påbyggnad påverkar befintlig teknisk försörjning och anläggningar runt Operabyggnaden. Syftet med utredningen är att beskriva vilka konsekvenser planens genomförande får för berörda ledningsägare ledningar och anläggningar. Hänsyn har tagits genom att placering av anläggningar under mark har gjorts inom fastighetsgräns för att undvika omläggningar av befintligheter samt i lägen som vid en första bedömning minimerar ledningsomläggningar. Detta PM redovisar befintliga ledningar samt i text de åtgärder som planeras på generell nivå och antaganden om konsekvenser för dessa åtgärder. Nya ledningar och anläggningar redovisas ej på ritningar då detta arbete sker i nästa skede. Det råder platsbrist i gatorna som omger Operabyggnaden men främst i Jakobs torg samt Karl XII:s torg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Uppdrag: 337692, Renovering av Operabyggnaden Best. nr: 2025-06-04 Beställare: Statens fastighetsverk 5(7) 2 BERÖRDA LEDNINGSÄGARE Tyréns har utifrån befintligt ledningsunderlag inhämtat under våren 2025 identifierat sex berörda ledningsägare. Dessa är Stockholm Vatten och Avfall, Stockholm Exergi, Gasnätet Stockholm, Ellevio, Trafikkontorets ledningar, Skanova samt Stokab. På uppdrag av Statens fastighetsverk har Tyréns övergripande utrett konsekvenserna av planens genomförande för respektive ledningsägares anläggningar. Information om projektet har delgivits och alternativ för erforderliga ledningsomläggningar har diskuterats med samtliga ledningsägare. Alla befintliga ledningar och anläggningar som vi har fått ta del av via samlingskartan redovisas i bilaga 1. Stor vikt av denna initiala utredning har lagts på att träffa och diskutera med de ledningsägare som enligt ledningssamordningens bedömning skulle få antingen kostnadsdrivande eller/och tidskritiska ledningsomlägganingar. Genom att fortsätta ha en god dialog med berörda ledningsägare via ledningssamordningen skapas förutsättningar för att ta fram de mest optimala lösningarna på erforderliga ledningsomläggningar både i det permanenta läget och under produktion. 2.1 STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL (SVOA) SVOA:s ledningar och anläggningar som berörs av Operabyggnadens renovering är en kombinerad avloppsledning, dit de nya fettavskiljarna ska kopplas in. För avloppsledningen finns ledningsrätt. Se bilaga SVOA för alla SVOA’s befintliga ledningar och anläggningar. Avloppsledningen är belägen söder om befintlig fasad till Operabyggnaden med en dimension på 1300 mm och ligger på ett djup om ca 8m från överkant mark till botten av ledningens insida i området närmast pumpstationen som är belägen öster om det syd-östra hörnet av Operabyggnaden, se bilaga SVOA. Ledningen ligger med självfall ner mot pumpstationen. Ledningen är gammal och troligen i dåligt skick men är av stor vikt för nätet och dess distribution och får ej brytas. Avloppspumpstationen är en av SVOA:s största och, precis som avloppsledningen, av stor vikt för Stockholm innerstads avloppshantering vilket innebär att pumpstationens drift inte under några omständigheter får brytas. Genomförandet av projektet får således inte medföra sådana konsekvenser för dessa anläggningar. Det säkerställs genom att projektet måste ha tät dialog med Stockholm vattens driftpersonal. 2.2 STOCKHOLM EXERGI Stockholm Exergi har både fjärrvärme- och fjärrkyl-ledningar i området utanför Operabyggnaden. Se bilaga EXERGI. Både fjärrvärmeledningar och fjärrkylledningar antas ligga på ett djup om 0,8m från överkant mark till överkant ledning. Projektet berör eventuellt både Operabyggnadens egna servisledning för fjärrvärme av äldre sämre material och eventuellt en primärledning för fjärrkyla som ligger längs den norra fasaden samt Operabyggnadens servisledning för fjärrkyla. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Uppdrag: 337692, Renovering av Operabyggnaden Best. nr: 2025-06-04 Beställare: Statens fastighetsverk 6(7) 2.3 GASNÄTET STOCKHOLM Gasnätet har gasledningar av både hög-, medel och lågtryck i området runt Operabyggnaden. Se bilaga Övriga. Inga befintliga ledningar bedöms beröras av renoveringen av Operabyggnaden. 2.4 ELLEVIO Ellevio har mycket infrastruktur som är beläget i området runt Operabyggnaden. Se bilaga Ellevio. Ledningar som påverkas av Operabyggnadens renovering kommer vara dom som kommer i konflikt med åskledaren som föreslås grävas ner runt Operabyggnaden, samt även fettavskiljaren som förseslås grävas ner vid det sydöstra hörnet. Samtliga ledningar antas ligga på ett djup om 0,6m från överkant mark till överkant ledning. Den elektriska försörjningen till Stockholm vattens pumpstationen ligger i Karl XII:s torg och får inte brytas. 2.5 SKANOVA Skanova har flera befintliga anläggningar inom aktuellt område. Se bilaga SKANOVA Samtliga ledningar antas ligga på ett djup om 0,6m från överkant mark till överkant ledning. Ledningar som påverkas av Operabyggnadens renovering kommer vara dom som kommer i konflikt med åskledaren som ska grävas ner runt Operabyggnaden. 2.6 STOKAB Stokab har befintlig anläggning i området, främst i trottoaren längs norra fasaden. Se bilaga STOKAB. Samtliga ledningar antas ligga på ett djup om 0,6m från överkant mark till överkant ledning. Ledningar som påverkas av Operabyggnadens renovering kommer vara dom som kommer i konflikt med åskledaren som ska grävas ner runt Operabyggnaden. 2.7 MARKVÄRME OCH TRAFIKSIGNAL Befintlig markvärme och trafiksignal finns i området. Markvärme finns vid inlastningen mot Strömgatan, ungefär mitt på Operabyggnadens fasad och trafiksignal ligger längs med hela den södra gaveln. Se bilaga Övriga. Vid nedgrävning av åskledaren och ev. även fettavskiljaren bör detta beaktas. Ledningarna har okänt djup men förläggs ofta grunt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 Uppdrag: 337692, Renovering av Operabyggnaden Best. nr: 2025-06-04 Beställare: Statens fastighetsverk 7(7) 3 FORTSATT ARBETE I nästa skede kommer ledningssamordningsmöten ske med samtliga ledningsägare som berörs och alla nya ledningar, serviser och anläggningar kommer projekteras mer i detalj och därefter samordnas mot det som är befintligt. Därefter kommer eventuella omläggningar av befintliga ledningar eller anläggningar att projekteras. För att omläggningar ska utföras på ett så smidigt och tidseffektivt sätt som möjligt kommer det att samordnas inom ledningssamordningen. Hänsyn kommer därför att tas till Trafikkontorets (TK) önskemål om trafik för fordon och gång samt cyklister i det berörda området. Utgångsläget är att samtliga erforderliga ledningsomläggningar enbart kommer att behöva utföras en gång, dvs. målsättningen är hitta att nya permanenta lägen för ledningar direkt istället för att behöva lägga om ledningar först provisoriskt och därefter permanent. Utöver detta önskar TK att inga brunnar placeras i planteringsytorna mot Kungsträdgården. 4 SLUTSATSER Utredningen visar att smärre ledningsomläggningar kan behövas för att genomföra projektet, dock är det i dagsläget svårt att avgöra vilka. Det finns mycket befintliga ledningar och anläggningar i området och det råder platsbrist i gatorna dit ledningsomläggningarna planeras. Utredningen visar också att ett nära samarbete mellan Statens fastighetsverk och berörda ledningsägare är en förutsättning för att kunna genomföra nödvändiga ledningsomläggningar. Vi ser i nuläget bara konflikter med ledningar och inte med andra anläggningar i mark. Vår nuvarande bedömning är att ledningsomläggningarnas påverkan kommer vara begränsat till Operabyggnadens närområde och att de flesta omläggningar kommer vara av mindre omfattning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 TILL DETALJPLAN TILL DETALJPLAN TILL DETALJPLAN TILL DETALJPLAN TILL DETALJPLAN TILL DETALJPLAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-12-05, Dnr 2018-00426 --- [PM Trafik.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2026-03-27 Dokumenttyp Samrådsunderlag Sida 1 (1) Diarienummer 5287/25 Konfidentialitet 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se TRAFIK PM NY DETALJPLAN FÖR NORRSTRÖM 2 Statens fas tighets verk B ox 2263, 103 16 St ockholm +46 (0 )10 478 70 00 s fv@s fv.se www.sfv.se UPPDRAGSANSVARIG: Marlene Sjödin UPPDRAGSANSVARIG: Marlene Sjödin UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN 2026-03-27 FÖRETAG: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Marlene Sjödin TRAFIKPLANERARE: Hannah Doherty Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 553194-7986 UPPDRAG Uppdragsnamn: Renovering av operabyggnaden Titel på rapport: Underlag detaljplan operabyggnaden Version: Detaljplan, version 1.1 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 282473 MEDVERKANDE Beställare: Statens fastighetsverk Handläggare: Lena Stina Andersson Projektägare: Maria Östholm Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig/ Trafikplanerare Marlene Sjödin Trafikplanerare Hannah Doherty Kvalitetsgranskare Marlene Sjödin, Carolina Stenbeck Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING .....................................................................................4 INLEDNING ......................................................................................................5 Uppdragets omfattning ........................................................................................5 Bakgrund .............................................................................................................5 Förutsättningar för trafikutredningen ...................................................................5 NULÄGE ...........................................................................................................5 Gång ....................................................................................................................5 Cykel ...................................................................................................................8 Kollektivtrafik ......................................................................................................9 Biltrafik ..............................................................................................................10 Parkering ...........................................................................................................11 Persontransporter till Operabyggnaden ..............................................................13 Varutransport och angöring ...............................................................................15 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET.................................................19 Gång ..................................................................................................................19 Cykel .................................................................................................................19 Kollektivtrafik ....................................................................................................20 Biltrafik ..............................................................................................................20 Framtida Persontransporter till Operabyggnaden ...............................................20 PARKERING ........................................................................................................20 Varutransport och angöring ...............................................................................27 SAMLAD BEDÖMNING ...............................................................................29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 4 Sammanfattning SAMMANFATTNING Detta PM utgör underlag för framtagande av ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnation och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. Projektet omfattar en genomgripande renovering av operabyggnaden, med syfte att byggnaden efter åtgärderna bättre ska stödja verksamhetens behov. Renovering av operabyggnaden innefattar en påbyggnad mot Kungsträdgården, genom tillskapandet av en ny scen, samt omdisposition av funktioner inom byggnaden. Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde och samtliga befintliga lokaler liksom klimatskalet berörs av renoveringen. För Operakällaren gäller att motsvarande verksamhet som idag ska kunna bedrivas efter renoveringen. Denna utredning beskriver nuläget samt hur trafiken och angöring kan komma att påverkas vid operabyggnaden vid ett genomförande av planförslaget. Trafikutred- ningen ska ses som ett underlag till planförslaget. Operabyggnaden har ett gynnsamt läge i centrala Stockholm dit det är enkelt att gå, cykla och åka kollektivtrafik. Biltrafik är tillåten på alla gator runt operabyggnaden. Transporter till och från operabyggnaden sker främst via Strömgatan, men även till Jakobs torg. Vid särskilda evenemang hos Operakällaren används även Jussi Björlings allé för transporter. Inom fastigheten Norrström 2 finns idag 14 befintliga cykelparkeringar. Därutöver används närliggande platser vid Jakobs torg samt den norra delen av Gustav Adolfs torg intill kvarter Vinstocken. Personalen verksamma i operabyggnanden upplever att det är enkelt att hitta cykelparkering i närområdet. Norr om Gustav Adolfs Torg, mel- lan Jakobs Torg och Regeringsgatan, finns parkeringsmöjligheter för beskickningsfor- don, tvåhjuliga motorcyklar och mopeder klass I utan sidvagn mot avgift, samt fordon som används för befordran av rörelsehindrad med giltigt parkeringstillstånd. På Ström- gatan finns idag fem stycken förhyrda parkeringsplatser vilka kräver särskilt tillstånd. Operabyggnaden inrymmer redan idag fungerande verksamheter dit besökare och arbetande kan ta sig. Den tillkommande ytan innehåller en ny scen samt repetitonsut- rymmen för balett och orkester. Gång, cykel och kollektivtrafik är de mest attraktiva färdmedelsvalen, vilket även kommer vara fallet vid genomförandet av planförslaget. Utredningen föreslår 42 nya cykelplatser för att möta det ökade behovet från fler besö- kare samt resonemang kring placeringar för dessa. Det totala beräknade behovet av cykelparkeringar kommer inte att inrymmas inom kvartersmark då denna är mycket begränsad. Vidare dialog om alternativa lösningar behöver föras med Stockholms stad i kommande skede. Inga nya bilparkeringsplatser avses anläggas. Ambitionen är även fortsättningsvis att ha ett lågt bilanvändande bland besökare och anställda. Behov finns att bevara tre av de fem befintliga parkeringsplatserna mot Strömgatan. Placering av dessa redovisas i utredningen. En samlad bedömning från tillgänglighetsexpert är att byggnadens befintliga och ombyggda delar i stor utsträckning uppfyller gällande myndighetskrav gällande angöringsplatser och parkering för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Varutransporter- och avfallshantering till och från fastigheten förutsätts liksom idag ske på Strömgatan, där leveranser om möjligt genomförs med dragvagn. Statens fast- ighetsverk utreder tillsammans med verksamheterna i operabyggnaden möjligheten att i större utsträckning nyttja dragvagnar och tidsstyra transporter. Transporter som inte kan transporteras med dragvagn, exempelvis dekorpallar och andra tyngre gods, kommer fortsättningsvis att genomföras med backrörelser. För att underlätta transpor- ter med dragvagnar bör markbeläggning ses över på gångbanan intill inlastningen på Strömgatan. Diskussion förs med trafikkontoret gällande detta. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Inledning Detaljplan, version 1.0 5 INLEDNING I detta kapitel beskrivs omfattningen av Tyréns uppdrag, bakgrund till projektet reno- vering av operabyggnaden samt vilka förutsättningar som tagits i beaktande för trafik- utredningen. UPPDRAGETS OMFATTNING Tyréns uppdrag omfattar att göra en trafikutredning som beskriver situationen för gående, cyklister, kollektivtrafik, biltrafik och varutransporter till och från operabygg- naden. Den ska även beskriva parkeringsbehovet för cykel och bil. Utredningen beskri- ver nuläget och konsekvenserna av planförslaget och kan ses som ett fortsatt underlag till planförslaget. BAKGRUND Fastigheten Norrström 2 – nedan kallad operabyggnaden - inrymmer verksamheterna Kungliga Operan (Operan), Operakällaren samt fler restaurangverksamheter och natt- klubb. Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett, med ett besöksantal på ca 300 000 personer årligen. Operakällaren omfattar flera restauranglokaler, konferens- och eventverksamhet och nattklubb. Projektet omfattar en genomgripande renovering av Operabyggnaden med syftet att bättre anpassa byggnaden till verksamhetens behov. Renoveringen innefattar en påbyggnad mot Kungsträdgården samt en omdisposition av funktioner inom byggna- den, bland annat genom tillskapandet av en ny scen med entré från Jakobs Torg. För Operakällaren gäller att motsvarande verksamhet som idag ska kunna bedrivas efter renoveringen. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TRAFIKUTREDNINGEN På norra sidan av operabyggnaden har en ombyggnation och breddning av gång- och cykelstråket intill Jakobs torg genomförts. Till grund för trafikutredningen ligger Stadens strategiska dokument såsom exempel- vis ”Stockholm en stad för alla”, Stockholms stads riktlinjer för avfallshantering, samt ”Projektera och bygg för god avfallshantering”. För beräkning av parkeringstal har ”Mobilitet och parkering Riktlinjer vid nyproduktion” använts. Utredningen förhåller sig också till arbetsmiljöverkets-och boverkets regler. Som underlag till trafikutredningen har Tyréns genomfört observationsstudier i januari och juni 2019, samt i augusti 2025. NULÄGE I detta kapitel beskrivs nuläget för de olika trafikslagen och den befintliga trafiksitua- tionen intill operabyggnaden. GÅNG Operabyggnaden har ett gynnsamt läge i centrala Stockholm med gångavstånd till i stort sett allt inom City med dess många målpunkter. Inom en två kilometers radie nås exempelvis Kungliga tekniska högskolan i norr, Skrapan på Södermalm i söder, Skan- sen i öster och Fridhemsplan i väst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 6 Detaljplan, version 1.0 Inledning Illustrationen presenterar operabyggnaden och dess intilliggande gator. Illustrationen presenterar operabyggnadens läge i Stockholm, se orange markering. Vasastan Södermalm Nacka Lidingö Östermalm Kungsholmen City Solna Djurgården Gamla Stan Liljeholmen Bromma Årsta StrömgatanGustav Adolfs torg Jakobsgatan Regeringsgatan Norrbro Strömbron Kungsträdgårdsgatan Jakobsgatan Jussi Björlings allé I nuläget redovisas de senaste tillgängliga öppna data från Stockholm stad, med flö- den för gång- och cykeltrafik från 2019 samt trafikflöden från 2014. Sedan dessa mät- ningar genomfördes har cirkulationsplatsen vid Gustav Adolfs torg tagits bort, vilket påverkar flödena i området, framför allt biltrafiken. Bedömningen är dock att detta inte medför några större skillnader vad gäller antalet resor och flöden. I respektive kapitel visas en äldre karta över utformningen tillsammans med den senaste tillgäng- liga datan. Nedan redovisas en bild över området med dagens utformning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Nuläge Detaljplan, version 1.0 7 Illustrationen nedan redovisar gångflödet intill operabyggnaden för år 2017, vilket är den senast tillgängliga öppna datan för gångflöden från Stockholms stad. De största gångflödena intill operabyggnaden är på Strömgatan, samt gatan förbi Jakobs torg. Samtliga siffror redovisar vardagsmedeldygn, VDT. Strömgatan (främst på kajsidan), Jakobs torg och Kungsträdgården har även en mycket viktig funktion för rekreation och turism. Kungsträdgården, Strömgatan och Gustav Adolfs torg upplåts även ibland till större evenemang med många besökare till fots, exempelvis kulturfestivalen. I nuläget kan det uppstå framkomlighetsproblem för gående på Strömgatans norra sida då inlastning sker till operabyggnaden. Tidigare parkeringsplatser intill huvudentrén vid Gustav Adolfs torg har nu omvand- lats till en torgyta, vilket bidrar till stadsliv och att fler gående väljer att passera utan- för huvudentrén. Gående tvingas ut i körbanan på Ström- gatan. Illustrationen visar operabyggnaden med omnedjd med dagens utformning av gatunätet (Lantmäteriet , 2025) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 8 Detaljplan, version 1.0 Nuläge 12 000 10 000 4 000 6 000 3 000 4 500 3 500 5 000 8 000 (2017) 3 000 (2017) LEGEND Gångstråk Illustrationen visar gångstråken intill Operan och gångflöden (VDT). Den senast tillgängliga öppna datan för gångflöden från Stockholms stad är från år 2017. För Norrbron (2022) och Strömbron (2023) finns manuella mätningar genomförda i 15 minutersintervaller mellan 07.00-17.45 (med en paus mellan 08.45-12.00) under en onsdag (Norrbron) och torsdag (Strömbron). Dessa redovisas inte i illustrationen eftersom de inte är jämförbara med VDT. (Gångflöde 2017, 2022, 2023, Stockholms stad). CYKEL Operabyggnaden har ett mycket bra läge för cyklister. I Stockholms cykelplan (2022) anges att ett rimligt cykelpendlingsavstånd till och från arbetet är 30 minuter. Inom en 30 minuters radie från operabyggnaden nås stora delar av Stockholms stad med omnejd såsom Danderyds sjukhus i norr, Gamla Enskede i söder, Lidingö centrum i öst och Brommaplan i väst. Illustrationen nedan redovisar cykelflödet intill operabyggnaden för år 2017, vilket är den senast tillgängliga öppna datan för cykelflöden från Stockholms stad. Det största cykelflödet i direkt anslutning till operabyggnaden är på gatan förbi Jakobs torg. Samt- liga siffror redovisar vardagsmedeldygn, VDT. På den norra sidan av operabyggnaden, mot Jakobs torg sträcker sig ett av staden och regionen utpekat primärstråk för cykel, vidare mot Arsenalsgatan i öst och Fredsgatan i väst. Det dubbelriktade stråket är inte bara viktigt för kopplingen i city utan även på regional nivå mellan Västerort och Lidingö. Stråket upprustades under våren 2019 till primärstråkstandard, vilket innebär en bredd på 3,25 meter för cykel och 1,75 meter för gående. På Strömgatan söder om operabyggnaden är cykeltrafiken hänvisad till blandtrafik. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Nuläge Detaljplan, version 1.0 9 KOLLEKTIVTRAFIK Operabyggnaden har ett bra läge ur kollektivtrafiksynpunkt. Station Kungsträdgården, på tunnelbanans blå linje, ligger ungefär 100 meter från operabyggnaden. Cirka 800 meter bort ligger T-centralen med pendeltåg, tunnelbanans röda och gröna linje och spårväg city. Centralstationen, Cityterminalen och Arlanda Express ligger ungefär 750 meter från operabyggnaden och kopplas därmed till hela landet. Tunnelbanans blå linje förlängs från Kungsträdgården till Nacka och Söderort via Södermalm och Ham- marby Sjöstad, med planerad trafikstart år 2030, vilket ytterligare kommer stärka möj- ligheten att åka kollektivt till och från operabyggnaden. På Kungsträdgårdsgatan, ungefär 100 meter från operabyggnaden, trafikerar stom- busslinje 2 och lokala busslinjer 57 och 76. Utöver dessa finns ett antal nattbusslinjer. Vid Tegelbacken, ungefär 400 meter från fastigheten, trafikerar stombusslinje 3 och lokalbuss 53. På Hamngatan, ungefär 300 meter från operabyggnaden, finns både spårvägslinje 7 samt lokala busslinjen 69. På Strömgatan finns idag hållplats för lokallinje 65, cirka 20-50 meters gångväg från Operans huvudentré mot Gustav Adolfs torg. Från ovan nämnda hållplatser och stationer kan man enkelt ta sig inom hela innersta- den och vidare till hela Stockholms län. Vid Strömkajen och Nybrokajen, ungefär 150-400 meter öster om Operabyggnaden, går båtar som kopplar ihop Stockholms innerstad med Nacka, Lidingö och Stockholms skärgård. 1 000 3 500 12 000 3 500 7 000 3 500 2 000 1 500 LEGEND Pendlingsstråk Pendlingsstråk (blandtrafik) Huvudstråk (blandtrafik) Lokalt cykelstråk Enkelriktning Illustrationen visar cykelstråken intill Operan och cykelflöden (VDT). Den senast tillgängliga öppna datan för cykelflöden från Stockholms stad är från år 2017. För Norrbron (2021) och Strömbron (2023) finns manuella mätningar genomförda i 15 minutersintervaller mel- lan 07.00-17.45 (med en paus mellan 08.45-12.00) under en onsdag (Norrbron) och tors- dag (Strömbron). Dessa redovisas inte i illustrationen eftersom de inte är jämförbara med VDT. (Cykelflöde 2017, 2021, 2023, Stockholms stad). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 10 Detaljplan, version 1.0 Nuläge Illustrationen visar de närmsta hållplatserna och stationerna. BILTRAFIK Biltrafik är idag tillåten på alla gator runt operabyggnaden. Genom Kungsträdgården, Jussi Björlings allé norr om Jakobs torg, tillåts endast varutransporter till verksamhe- terna i parken. Vid korsningen Jussi Björlings allé och Jakobs torg har pollare anlagts, vilket innebär att ytan vid operabyggnadens nordöstra hörn används som vändyta. Strömgatan är dubbelriktad och är idag en av få kopplingar mellan Kungsholmen och Östermalm, dock endast i östlig riktning då Stallgatan är enkelriktad. Illustrationen nedan redovisar bilflödet intill operabyggnaden för år 2014, vilket är den senast tillgängliga öppna datan för bilflöden från Stockholms stad. Det största bilflödet i direkt anslutning till operabyggnaden finns på Strömgatan och vid Gustav Adolfs Torg. Samtliga siffror redovisar Årsmedelvardagsdygn, ÅMVD. Efter denna tra- fikmätning har Stallgatans två körfält blivit ett, Fredsgatan stängts av för biltrafik och en avstängning har skett i Slussen vilket också kan ha påverkat flödet vid operabygg- naden. I dagsläget är det många turistbussar som parkerar utmed Strömgatan. Operakällaren har rapporterat problem med att uppställning av turistbussar eller hop-on/hop-offbus- sar försvårat avfallshämtningen. Vaktparaden passerar Strömgatan i stort sett dagligen under perioden april–sep- tember. Paraden startar vid 12-tiden på vardagar och lördagar samt vid 13-tiden på söndagar. Under dessa passager stängs trafiken tillfälligt av av polisen. Även om avstängningarna är kortvariga påverkar de trafiksituationen och framkomligheten till operabyggnadens verksamheter. Liknande trafikpåverkan uppstår vid exempelvis statsbesök, riksdagens öppnande och kungliga besök. Information om dessa tillfällen kommuniceras oftast i förväg, men inte alltid, vilket försvårar planering av transporter till och från operabyggnaden. Vid vissa tillfällen har tillträdet till fastigheten varit mycket begränsat. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Nuläge Detaljplan, version 1.0 11 PARKERING CYKELPAKERING På fastigheten Norrström 2 finns idag 14 cykelparkeringar. Därutöver finns ett antal allmänna cykelparkeringar i närheten av operabyggnaden; vid Jakobs torg, vid den norra delen av Gustav Adolfs torg intill kvarter Vinstocken, samt väst om cirkulations- platsen intill operabyggnaden. Det finns även cykelparkering längs Jakobsgatan. Som framgår av resvaneundersökning, i senare avsnitt i PM, cyklar en stor andel av de anställda på Operan till och från arbetet. De anställda rapporterar att det i nuläget är enkelt att hitta plats att parkera sin cykel. Ingen ny resvaneundersökning har genom- förts mellan 2019 och 2025. Enligt en inventering som Stadsbyggnadskontoret låtit genomföra under sommaren 2019 är cykelparkering vid Jakobs torg fullbelagd och ungefär 10-15 fler cyklar står parkerade än det finns platser. Ingen inventering har genomförts för resterande plat- ser. Cykelparkering vid norra sidan av Gustav Adolfs torg intill kvarter Vinstocken. Illustrationen visar bilvägar med eller utan enkelriktning och bilflöden (ÅMVD). Senast till- gängliga öppna datan för bilflöden från Stockholms stad skiljer sig mellan gatorna, år för respektive mätning redovisas inom parantes. (Trafikflöde 2014, 2018, 2025, Stockholms stad). LEGEND Bilväg Enkelriktning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 12 Detaljplan, version 1.0 Nuläge BILPARKERING Norr om Gustav Adolfs Torg, mellan Jakobs Torg och Regeringsgatan, finns parke- ringsmöjligheter för beskickningsfordon samt tvåhjuliga motorcyklar och mopeder klass I utan sidvagn, liksom en RHP-plats och ett fåtal allmänna parkeringsplatser mot avgift. Operan och Statens fastighetsverk disponerar och samnyttjar i dagsläget fem parke- ringsplatser mot Strömgatan. Platserna kräver särskilt tillstånd och ligger delvis innan- för fastighetsgräns, delvis på allmän platsmark. Driftpersonal från Statens fastighets- verk nyttjar platserna när de har jour och kallas till operabyggnaden när insats krävs för att säkra att föreställning kan genomföras. Platserna används också av Operan för egna bilar som transporterar personer mellan operabyggnaden och verkstäderna, samt av entreprenörer med uppdrag i byggnaden som har behov att angöra nära byggna- den. Platserna används inte för personalens arbetspendling.Fordon som använder plat- serna korsar en gångbana med backrörelser. Parkeringsbevakning på allmän plats utförs på uppdrag av Stockholms stad av Stock- holm parkering. Utöver gatuparkering på närliggande gator och parkering på kvar- tersmark ligger ett stort parkeringshus, P-hus Gallerian, ungefär 150 meter ifrån operabyggnaden med drygt 800 platser. Vid operabyggnadens sydöstra hörn, på Karl XII:s torg, råder parkeringsförbud. Trots detta förekommer felparkering regelbundet. Felparkering sker även på gångbanan mot Strömgatan. Felparkerade bilar vid Operabyggnaden. Cykelparkering på Jakobs torg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Nuläge Detaljplan, version 1.0 13 Parkering för personer med särskilda behov finns idag norr om Gustav Adolfs Torg, mellan Jakobs Torg och Regeringsgatan. Taxibilar/färdtjänst kan angöra via ram- pen vid Operans huvudentré, vilket underlättar för personer med särskilda behov att komma in. Angöring till Operakällaren för besökare med särskilda behov sker via Jussi Björlings allé. PERSONTRANSPORTER TILL OPERABYGGNADEN Operans stora scen rymmer drygt 1100 besökare, och utöver detta tillkommer besö- kare till restauranger och övriga verksamheter i byggnaden. Under 2018 beräknades Operan totalt ha närmare 300 000 besökare och Operakällaren uppskattar antalet besökare till ungefär 500 000 per år. LEGEND Bilparkering Cykelparkering Illustrationen visar de närmsta parkeringsplatserna för cykel respektive bil. Illustrationen visar parkeringsplatser för personer med särskilda behov (RHP) och befintliga lastplatser. LEGEND Lastplats RHP Entréer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 14 Detaljplan, version 1.0 Nuläge BESÖKARES RESVANOR Enligt en undersökning som Operan låtit genomföra kommer den största andelen av besökarna från Stockholm, hela 49 procent. Andelen besökare från hela Stockholms län uppgår till 83 procent. Utöver besökare från Stockholms län kommer 16 procent från övriga delar av Sverige, och en procent från utlandet. Utifrån ovan resultat antas att besökare från övriga delar av Sverige och utlandet övernattar inom Stockholms län vilket innebär att samtliga besökare, 100%, kan antas resa till och från Operan inom Stockholms län. Utifrån ovan undersökning och analys är det troligt att de flesta besökare väljer att åka med kollektivtrafik, taxi/färdtjänst eller att gå, vilket stämmer överens med den upp- fattning som både Operan och Operakällaren har. En mindre andel väljer troligen cykel och några få väljer bil. ANSTÄLLDAS RESVANOR Operan har i dagsläget 600 personer anställda och Operakällaren har ungefär 110 anställda. En resvaneundersökning är utförd bland Operans anställda, dock finns ingen resvaneundersökning genomförd för Operakällarens personal. Med hänsyn till Opera- byggnadens läge, samt att både Operan och Operakällaren har verksamhet under både dag- och kvällstid, kan resmönster för anställda antas vara relativt lika. Ungefär 16 procent av de anställda tar sig till/från arbetet till fots under vinterhalvå- ret, och ungefär 17 procent under sommarhalvåret. Ungefär 15 procent cyklar till/ från jobbet under vinterhalvåret och hela 38 procent under sommarhalvåret. Ungefär 68 procent av Operans anställda åker kollektivtrafik till/från arbetet på vintern och 44 procent på sommarhalvåret. Ungefär en procent åker bil till/från arbetet under både vinter- och sommarhalvåret. Resvaneundersökningen visar att de flesta tar sig till Operan med kollektivtrafik, men många väljer även att gå eller cykla. Den största skillnaden mellan sommar- och vinter- halvåret är att många cyklister väljer kollektivtrafiken under vintern. Ingen ny resvane- undersökning har genomförts av Operan för besökare eller anställda mellan 2019 och 2025. 16% 15% 68% 1% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Nuläge Detaljplan, version 1.0 15 FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIK Operabyggnadens fördelaktiga kollektivtrafikläge kommer ytterligare att förstärkas i och med förlängningen av tunnelbanans blå linje mot Nacka och Järfälla samt förläng- ningen av Citybanan mot Ropsten (Kollektivtrafikplan 2050, 2017, Region Stockholm). Den planerade utbyggnaden av tunnelbanans blå linje fortskrider, där tunnelbanes- träckan mot Barkarby väntas öppna i slutet av 2027, medan den nya förlängningen mot Nacka och Söderort via Södermalm planeras vara i drift år 2030. I och med utvecklingen av spårtrafiken kommer möjligheten att åka kollektivtrafik öka för både besökare och anställda. Därmed kan kollektivtrafikandelen för besökare/anställda- komma att öka i framtiden. VARUTRANSPORT OCH ANGÖRING TRANSPORTER GENERELLT Verksamheterna i operabyggnaden genererar dagliga transporter av material och per- sonal både till och från fastigheten. Mest frekvent används mindre lastbilar och sopbi- lar, men allt ifrån cykelbud till större lastbilar med semitrailer förekommer. Transport- behovet omfattar: • Verksamhetsegna transporter mellan verkstaden i Flemingsberg i Huddinge och fastigheten vid Gustav Adolfs torg, samt till och från Jordbro: Dekor, kostymer och annat material till Operans föreställningar. • Externa leveranser/hämtningar: Post, livsmedel, teknisk utrustning, avfall och tömning av fett/matavskiljare. Varutransporter till och från operabyggnaden fördelar sig till nedan angöringsplatser: • Lastplats vid Jakobs torg: Mindre paket och post • Jussi Björlings allé: Endast vid speciella event i Café Operas lokaler. • Strömgatan: Huvudangöring för transporter till Operan och till Operakällaren. 17% 38% 44% 1% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 16 Detaljplan, version 1.0 Nuläge Transporter med tunga laster angör varumottag och inlastning genom att korsa en gångbana med backningsrörelser. Dagligen sker ungefär 18 transporter till Strömgatan och ett flertal mindre leveranser till Jakobs torg. I tabellen nedan redovisas ungefärligt antal varu- och avfallstranspor- ter till/från Strömgatan. Transporterna i tabellen genererar cirka en till tre backnings- rörelser per dag vid inlastningen till Operan och cirka fyra till tio backningsrörelser in mot Operakällarens lyftbord. STRÖMGATAN OPERAN OPERAKÄLLAREN Varutransport 5 4-10 Avfallshantering 3 3 Totalt antal per dag 8 10 Ytterligare transporter och deras frekvens • Transporter med Operans egna bussar (främst persontransport) förekommer cirka två till fyra gånger per dag. Bussarna stannar endast i lastfickan, alternativt på lastplatsen intill Jakobs torg för att komma nära personalentrén. • Uppskattningsvis en gång per vecka parkerar OB-bussar framför Kungliga entrén mot Strömgatan när Sveriges Radio eller SVT sänder eller gör inspelningar från Operan. • Utöver ovan transporter sker tömning av fastighetens tre befintliga mat och fettav- skiljare en gång i månaden; alla tre tömningar sker samma dag. Mat- och fettav- skiljarna vid byggnadens nord- och sydöstra hörn töms via slang från angörings- plats intill Strömgatan. Mat- och fettavskiljaren vid byggnadens norvästra hörn töms via angöring från Jakobsgatan. Illustrationen visar lastplatsernas placering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Nuläge Detaljplan, version 1.0 17 Transporter till och från Operakällaren • På vardagar tar Operakällaren emot mellan fyra och tio leveranser per dag; oftast mellan klockan 04.30 och 16.00. Vid särskilda event förekommer även varuleve- ranser på helger och på andra tider. Sophämtning med fordon som hämtar olika fraktioner sker dagligen. För både leveranser och hämtning av avfall sker back- ning över gångbanan för att docka mot lyftbord. Lastplats vid Jakobs torg. Lastplats på Strömgatan. Lastplats på Jussi Björlings allé. Illustrationen visar placering av befintliga mat- och fettavskiljare samt angöringsplatser för tömning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 18 Detaljplan, version 1.0 Nuläge Körspår för Operans dragbil med dekorsläp om 16 meter, då Strömgatans södra sida innehar turistbuss uppställning. Flaggvakter används vid dessa backrörelser. Transporter och trafikrörelser från Operans egen flotta Operan beräknas under 2024 ha utfört närmare 2 000 transporter med den egna for- donsflottan, vilket ger cirka fem till sex transporter per dag. Operans egna fordon omfattar: • En buss och två personbilar för transport av personal till och från verkstads- och repetitionslokalerna i Flemingsberg. • En lätt lastbil • En distributionsbil (nio meter) • En dragbil med fondsläp (19 meter) • Två dekorsläp (12 och 16 meter) som dras av dragbilen. Operan arbetar aktivt med att minska antalet transporter och trafikpåverkan genom: • Effektivisering av transporterna och samlastning av material. • Transporter utom rusningstrafik, så långt det är möjligt. • Användning av dragvagnar, så långt det är möjligt, för att minska backrörelser över gångbanan (för exempelvis enklare gods och där arbetsmiljökraven fortsatt kan uppfyllas). Markbeläggningen framför inlastningen består av smågatsten, vil- ket dock försvårar dragarbetet. • För transporter som kräver backrörelser används Operans utbildade personal som flaggvakter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Konsekvenser av planförslaget Detaljplan, version 1.0 19 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET I detta avsnitt beskrivs vilka konsekvenser trafiksituationen får vid åtgärder och påbyggnation enligt planförslag för fastigheten Norrström 2. Vidare beskrivs idag kända planerade, eller önskvärda, ändringar av trafiksituationen som inte beror av planförslaget. Av tillkommande påbyggnation består de stora ytorna av danssalar, en ny scen och publika utrymmen. Huvudentréer till Operan och Operakällaren behåller enligt plan- förslaget sina nuvarande lägen. En ny publikentré till Operans nya scen skapas mot Jakobs Torg. Operakällaren förväntas ha motsvarande verksamhet som idag, vilket innebär att besöksantalet förväntas lika som idag. Enligt en uppskattning som Operan genomfört antas antalet besökare öka med unge- fär 25 000 personer per år när scenverksamheten utökas. Den nya scenen avses rymma ungefär 260 personer i publiken. Detta medför att det totala antalet besökare till Operan blir ungefär 325 000 per år, alltså en ökning med drygt åtta procent. Ope- rakällaren förväntas ha motsvarande verksamhet som idag, det vill säga ingen särskild planering krävs för ökat besöksantal. Personalantalet för Operan beräknas ligga på cirka 600 personer och för Operakällaren 110 personer likt dagens situation. Transportbehovet för Operakällaren förändras inte av planförslaget och förväntas inte heller av andra skäl ändras i någon omfattande grad. För Operans del kan transporter av dekor förväntas öka då scenverksamheten utökas med den nya scenen. Vid genom- förande av planförslaget skapas bra repetitionsmöjligheter i operabyggnaden, vilket medför att behovet att transportera personer och instrument till dekorverkstäderna minskar. Huvudangöring för varutransporter blir fortsatt från Strömgatan. En viktig fråga är hur angöringen på Strömgatan kan förbättras, så att angörande större bilar inte behöver störa framkomligheten för andra trafikanter. GÅNG Med en tillkommande besöksvolym enligt ovan och till största del entréer i samma lägen kommer gångbanor och liknande sannolikt inte påverkas i någon större utsträck- ning. Operans nya entré mot Jakobs Torg avses fungera både för barn- och ungdoms- föreställningar dagtid och för andra föreställningar kvällstid. Den nya entrén planeras att ha en utvändig trappa. Utformningen innebär att gångbanan blir något smalare framför trappan. Avståndet mellan trappans östra hörn och pollare som planeras intill cykelbanan är cirka 3,5 meter, medan avståndet från trappans västra hörn till pollarna är cirka 4 meter. Detta bedöms ge god tillgänglighet för gående och bibehålla fram- komlighet i området. Då befintliga parkeringsplatser föreslås utgå förbättras situatio- nen för gående i Jussi Björlings Allé. För gående längs Strömgatan kommer situationen förbättras något då en översyn av leveranser med dragvagn ska genomföras med förhoppning om att minska antalet backrörelser över gångbanan och istället dras via dragvagnar. Större transporter till Operan kommer fortsatt att kräva backning över gångbanan. Dessa transporter förses, precis som idag med flaggvakter. De stora gångflödena kommer även fortsättningsvis att finnas på den södra sidan Strömgatan och påverkas inte av varutransporterna. CYKEL Planförslaget ses inte i sig påverka cykeltrafiken vid operabyggnaden, men skulle köbildning uppstå vid entréer till serveringslokaler mot Jakobs torg behöver dessa organiseras så att cykelbanan inte störs. Förslaget inkluderar även en entré till Scen 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 20 Detaljplan, version 1.0 Konsekvenser av planförslaget på Operans norra sida, vid Jakobs torg, och scenen förväntas öka gångflödena vid eve- nemangens början och slut. Detta kan kortvarigt påverka framkomligheten för cykel- trafiken längs det utpekade primära stråket vid torget, men påverkan bedöms vara begränsad till kortare perioder i samband med evenemangens start och avslut. KOLLEKTIVTRAFIK Planförslaget ses i sig inte påverka kollektivtrafiken i området. BILTRAFIK Planförslaget påverkar i viss mån transportbehovet till och från operabyggnaden. I övrigt ses förslaget i sig inte påverka biltrafiken i området. Längs Jussi Björlings allé föreslås endast fordon för personer med särskilda behov kunna trafikera för angö- ring, samt leveranser vid särskilda evenemang till Operakällaren. En vändyta, likt idag, möjliggörs intill byggnadens nordöstra hörn. Pollarna intill cykelbanan kommer fort- satt finnas kvar och omöjliggör att biltrafik kan åka direkt från Jussi Björlings allé till Jakobs torg. Operans ledning har gjort en översyn av de egna transporters klimatutsläpp och har tagit fram tre scenarier för år 2032 som minskar utsläppen av CO2e med mellan 30 och 100 procent. Scenarierna utgår alla ifrån att Operan har samma antal och typ av egna fordon som idag: • Scenario 1: Buss (diesel), tre lastbilar (el, biobaserat HVO100 respektive diesel) och två personbilar (bensin). Reduktion av CO2e på 30%. • Scenario 2: Antal och typ av egna fordon som idag: Vagnparken ersätts med for- don som drivs på biobaserat HVO100. Reduktion av CO2e på 88%. • Scenario 3: Hela vagnparken ersätts med eldrivna fordon som drivs på fossilfri el. Reduktion av CO2e med 100% till 0. FRAMTIDA PERSONTRANSPORTER TILL OPERABYGGNADEN Operabyggnadens gynnsamma läge för både gång-, cykel- och kollektivtrafik ger fort- satt ett litet behov av bilresor. Trenden pekar även på att färre tar körkort och inom en snar framtid förväntas gatorna trafikeras av självkörande fordon, vilket kan komma att ändra våra resvanor och val av färdmedel. Det vi vet är att kollektivtrafiken kommer att spela en än större roll och att kollektivtrafikresandet till operabyggnaden sannolikt kommer att öka till följd av utbyggnaden av tunnelbanans blå linje. Operan arbetar redan idag med information till besökare om hur de kan ta sig till fast- igheten på bästa sätt, något man planerar att fortsätta med även framöver. Då endast antaganden kan göras är det troliga att kollektivtrafikandelen för besökare kommer att öka, medan transporter med cykel, gång och taxi/färdtjänst kommer att hållas relativt konstant. PARKERING CYKELPARKERING Enligt dialog med Stadsbyggnadskontoret har parkeringsbehovet beräknats utifrån stadens nya riktlinjer för parkering och mobilitet, som för närvarande är ute på remiss. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Konsekvenser av planförslaget Detaljplan, version 1.0 21 Tabell 1. Stockholms stads parkeringstal för cykel vid kulturanläggningar (Remissver- sion: Mobilitet och parkering - Riktlinjer vid nyproduktion, Stockholms stad, 2025). Ändamål Parkeringstal för cykel Idrotts-, kultur- och rekreationsanlägg- ningar 0,2–0,6 per besökare en vanlig vardag Planförslaget för operabyggnaden omfattar renovering och påbyggnation, medan stadens riktlinjer för parkering och mobilitet gäller nyproduktion. Parkeringstalet för cykel bör därför baseras på det tillkommande behovet, men enligt önskemål från tra- fik- och stadsbyggnadskontoret redovisas även det befintliga behovet för anställda och besökare. Befintligt behov Eftersom Stockholms stads riktlinjer inte anger några parkeringstal för anställda utgår bedömningen från Operans resvaneundersökning från 2019, vilken bedöms vara representativ för samtliga anställda. Undersökningen visar att cyklandet varierar över året, cirka 38 % cyklar under sommaren och omkring 15 % under vintern. Eftersom cyklandet varierar över året, tillämpas ett genomsnittligt parkeringstal på 0,25 platser per anställd. Tabell 2. Befintligt cykelparkeringsbehov för anställda Parkeringstal Antal anställda på plats i operabyggnaden en vanlig vardag Behov cykelplatser 0,25 624 156 Beräkningar enligt Stockholms stads riktlinjer visar ett befintligt behov på cirka 320– 961 cykelparkeringsplatser för operans besökare. Med hänsyn till läget, kollektivtra- fikutbudet och verksamhetens karaktär bedöms ett lägre parkeringstal om 0,2 platser per besökare vara mer representativt, motsvarande cirka 320 platser. Tabell 3. Befintligt cykelparkeringsbehov för besökare Parkeringstal Antal besökare till operabyggnaden en vanlig vardag Behov cykelplatser 0,2 – 0,6 1 602 320,4 – 961,2 Inom kvartersmark finns idag 14 parkeringsplatser som kan samnyttjas av både besö- kare och anställda. Placeringen, längs den södra fasaden, innebär att de sannolikt nytt- jas i större utsträckning av anställda. Behovet av cykelparkering varierar över dygnet i takt med verksamheternas öppettider och besökstider, vilket möjliggör ett effektivt samnyttjande av befintliga platser mellan Operabyggnadens verksamhet och övriga aktörer i området. Tillkommande behov Det finns i nuläget inga planer på att öka antalet anställda på Operan. Därmed bedöms inget ytterligare behov av cykelparkeringsplatser för anställda tillkomma utöver det befintliga behovet. Planförslaget kan komma att medföra ett ökat parkeringsbehov för besökande med cykel då Operans verksamhet utökas. Operans bedömning är att den planerade påbyggnaden kommer att medföra ett ökat besöksantal om cirka 300 under en vanlig vardag. Beräkningen enligt Stockholms stads riktlinjer visar på ett tillkommande behov av 60–180 parkeringsplatser för cykel. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 22 Detaljplan, version 1.0 Konsekvenser av planförslaget Tabell 4. Tillkommande cykelparkeringsbehov för besökare Parkeringstal Antal tillkommande besökare till Operan en vanlig vardag Beräknat antal cykelparke- ringsplatser 0,2 – 0,6 300 60 – 180 Avsteg från riktlinjerna Enligt Stockholms stads resvaneundersökning (Resvanor Stockholms stads Medborgar- panel, Origo Group, 2023): • I genomsnitt cyklar 31 procent av stockholmarna till arbetet. • 14 procent av fritidsresorna sker med cykel, elcykel eller elsparkcykel. Ett besök på Operan är en nöjesaktivitet som kan präglas av bekvämlighet, då besöket ibland omfattar middag, dryck och en mer högtidlig klädsel. Detta gör cykeln mindre attraktiv som färdmedel. I kombination med det centrala läget och den mycket goda tillgången till kollektivtrafik finns därför begränsade incitament att välja cykel. Den tillkommande scenen riktar sig också i stor utsträckning till barn, unga och skolklasser – en grupp som sällan eller aldrig reser med cykel. Sammantaget talar detta för att ett lägre antal cykelparkeringsplatser än vad beräkningen enligt Stockholms stads riktlin- jer anger bättre speglar det faktiska användarbehovet. Med stöd av den senaste resvaneundersökningen och Operans särskilda besökarmöns- ter föreslås ett avsteg från stadens riktlinjer för tillkommande cykelparkering. Utred- ningen antar att 14 % av de nya besökarna cyklar, vilket motiverar ett parkeringstal om 0,14 för beräkning av behovet vid påbyggnaden. Tabell 5. Tillkommande cykelparkeringsbehov för besökare Antal besökare P-tal (platser per besökare) Beräknat antal cykelparkeringsplatser 300 0,14 42 Förutsättningar för cykelparkering Möjligheten att skapa cykelparkering inom kvartersmark och inuti operabyggnaden är mycket begränsad. Markplan används redan i stor utsträckning för publik verksam- het, och inlastning av exempelvis dekor är koncentrerad till Strömgatan, vilket kräver stora ytor och gör att lokalerna innanför fasaden mot söder är fullt utnyttjade. Kultur- miljöanalysen visar att det inte är lämpligt att ändra operabyggnadens omfattning i gatuplan eller att placera väderskyddade cykelparkeringar intill fasaderna. Operabygg- naden omges även av stadsrum med höga kulturhistoriska värden, vilket begränsar möjliga placeringar. Tidigare förslag med cykelparkering nära Kungsträdgården har exempelvis avslagits. Vid platsbesök den 26 augusti 2025 noterades att cykelparkeringarna runt opera- byggnaden var fullt belagda och används både av byggnadens personal och andra i området. I centrala lägen råder hård konkurrens om markytor, vilket gör samnyttjande mellan olika verksamheter och besökare särskilt viktigt. Samordnade cykelparkerings- lösningar kan ge en långsiktig och hållbar lösning som ökar tillgängligheten och främ- jar ett cykelvänligt city. Utöver de befintliga 14 platserna på kvartersmark pågår en utredning om möjligheten att tillföra ytterligare cirka 15 platser. Därutöver är det inte möjligt att tillgodose fler cykelplatser inom fastigheten. Stockholms stad har efterfrågat att åtgärder i första hand ska tillgodoses inom den egna kvartersmarken. En möjlig väg framåt är att fort- sätta en dialog om finansiering för att anlägga visst antal cykelparkeringar på allmän plats. Exakta lägen och utformning behöver studeras vidare i kommande skeden. Möj- lighet att nyttja cykelparkering i närliggande fastigheter via parkeringsköp för cykel Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Konsekvenser av planförslaget Detaljplan, version 1.0 23 kan övervägas, men detta kräver vidare utredning av tillgängliga alternativ. Det bör noteras att cykelparkering i fastigheter längre bort från operabyggnaden sannolikt inte är ett attraktivt alternativ. Parkeringsplatser bör placeras så nära entréerna som möjligt, annars riskerar de att inte användas och att cyklar istället felparkeras närmare entréerna. Den slutliga placeringen av cykelparkering behöver därmed utredas vidare i nästa skede, i nära dialog med Stockholms stad. BILPARKERING Stockholms stad har inga riktlinjer för bilparkeringstal för denna typ av verksamhet utan bedömer varje enskilt fall. Behovet av bilparkering är litet eftersom det finns goda möjligheter att ta sig till ope- rabyggnaden till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Behovet av parkeringsplatser för bil antas heller inte öka vid genomförande av planförslaget. Operans ambition är att hålla bilanvändandet för anställda och besökare så lågt som möjligt, vilket är i linje med stadens ambitioner. Utöver gatuparkering på närliggande gator ligger ett stort parkeringshus, P-hus Gallerian, ungefär 150 meter ifrån operabyggnaden med drygt 800 platser. Skulle nya behov uppstå kan parkeringsköp i närliggande parkeringshus bli aktuellt. Av dagens befintliga fem parkeringsplatser längs Strömgatan finns enligt dialog med Operans fastighetsförvaltning ett fortsatt behov av tre dedikerade platser, se figuren ovan. Behovet av platserna motiveras enligt följande. • Föreställningsverksamhetens behov Operan bedriver en liveverksamhet som ställer krav på hög flexibilitet och snabba insatser. Verksamheten är spridd över flera lokaler i Storstockholm, mellan vilka både personal och utrustning behöver transporteras. Trots ett omfattande planeringssystem gällande transporter till och från operabyggnaden uppstår behov av akuta transporter, särskilt i anslutning till föreställningarnas start. Det kan exempelvis handla om att snabbt hämta kostym, rekvisita eller dekor från lager i Jordbro eller ateljéer i Flemings- berg. Tillgång till parkeringsplatser i närheten är avgörande för att undvika förse- ningar och säkerställa ett smidigt flöde i verksamheten. • Fastighetsdriftens behov De tre befintliga parkeringsplatserna för bil som Operan fortsatt har behov av. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 24 Detaljplan, version 1.0 Konsekvenser av planförslaget Operabyggnadens tekniska drift delas mellan Statens fastighetsverk (SFV) och Operan. Vid akuta fel avseende el, vatten, avlopp eller ventilation krävs omedelbar insats. När- het till parkeringsplatser är därför kritisk för att snabbt kunna åtgärda problem och upprätthålla driftsäkerheten. • Arbetsmiljö och effektivitet Att enbart använda lastplats som alternativ till parkering skapar stora arbetsmiljöris- ker. Transporter hanteras ofta av en ensam chaufför som kör, lastar och transporterar godset vidare. Att först lossa i lastzon och sedan parkera på annan plats i city är både opraktiskt och stressande, vilket påverkar arbetsmiljön negativt. Även fastighetstekni- ker och jourpersonal behöver fasta parkeringsplatser för att kunna agera snabbt och effektivt vid akuta insatser. • Säkerhet Operan är medveten om riskerna vid backning mot Strömgatan. Dessa risker kan mins- kas genom att fordon backar in på anvisade parkeringsplatser, vilket skapar säkrare utfarter och ökad trygghet för både personal och allmänhet. En kompletterande åtgärd kan även vara att sätta upp speglar för att bättra sikten vid backning. De dedikerade parkeringsplatserna används inte för arbetspendling, utan för verksam- hetskritiska och akuta uppdrag som kräver närhet till operabyggnaden och möjlighet till längre tids parkering. Parkeringsplatserna är idag, och kan även fortsättningsvis vara, avgränsade med pollare och kedja så att endast behöriga personer kan använda dem. Detta bidrar till att undvika felaktig användning. Om dedikerade platser saknas finns risk för felparkeringar i anslutning till operabyggnaden, och om parkering sker i lastfickan riskeras övrig inlastning att blockeras. Utformningen av platserna hanteras i kommande skeden, där hänsyn tas till bland annat respektavstånd till Kungliga entrén, tydlig markering av parkeringsplatser samt åtgärder för att motverka felparkering, exempelvis genom markeringar i markbelägg- ningen. Även åtgärder för att förbättra sikten, såsom uppsättning av speglar, kan bli aktuella. I det fortsatta arbetet bör dessutom alternativa lösningar och placeringar för dessa platser utredas. PARKERING FÖR PERSONER MED NEDSATT RÖRELSE- ELLER ORIENTERINGSFÖRMÅGA Enligt Boverkets krav ska parkering för personer med särskilda behov placeras inom 25 meter gångavstånd till entré. Inom fastigheten finns begränsat utrymme för parkering för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, vilket innebär att stadens mark behöver nyttjas. Vid genomförandet av planförslaget föreslås totalt tre reserverade parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De tre platserna föreslås placeras på Jakobsgatan, längs norra sidan av Gustav Adolfs torg, i nära anslutning till Operans huvudentré samt den nya planerade publika entrén mot Jakobs Torg. Avstån- det från platserna till huvudentrén på byggnadens västra sida är cirka 100 meter, och till den nya publika entrén norr om byggnaden cirka 150 meter. Gångbanorna till entréerna är belagda med släta och halkfria betongplattor, medan rampen upp till den västra entrén har slät halkfri gatsten. Övergångsstället har slät asfaltsyta. Likt idag möjliggör planförslaget att taxibilar/färdtjänst kan åka upp på norra rampen vid Ope- rans huvudentré. Om platserna kan flyttas västerut, närmare det befintliga övergångs- stället, skulle avståndet kortas ytterligare. Detta kommer att utredas vidare. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Konsekvenser av planförslaget Detaljplan, version 1.0 25 Förslaget innebär att ingen av angöringsplatserna uppfyller Boverkets krav på maxi- malt 25 meters avstånd till entré. Underlaget har därför granskats av tillgänglighetsex- pert från SIZE arkitekter. Placeringen av de tre parkeringsplatserna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bedöms enligt utlåtandet från tillgänglighetsexperten vara den bästa möjliga placeringen med hänsyn till byggnadens utformning, entréernas pla- cering samt trafikförhållandena runt fastigheten. Antalet platser anses lämpligt för verksamheten och anpassat efter påbyggnadens omfattning och byggnadens särskilda förutsättningar. I utlåtandet framgår att lutningen på angörings- och parkeringsplatser för rörelsehindrade inte bör överstiga 1:50 i vare sig längd- eller sidled. Platserna bör dessutom vara tydligt skyltade, även under vintertid, för att säkerställa god synlighet och tillgänglighet året om. Bedömningen grundar sig på gällande lagstiftning, där det enligt Plan- och bygglagen (PBL) 8 kap. ställs krav på att byggnadsverk ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vidare hänvisas till Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 1:22, som medger att avsteg får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. En samlad bedömning från tillgänglighetsexperten är att byggnadens befintliga och ombyggda delar i stor utsträckning uppfyller gällande myndighetskrav. De ombyggda delarna anpassas för att i möjligaste mån motsvara nybyggnadskrav avseende tillgäng- lighet och användbarhet. Granskningen är övergripande, och detaljer såsom passa- gemått, manövreringsytor, nivåskillnader och handledare har ännu inte bedömts, men ska beaktas i kommande projektering. Angöring för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Som komplement till parkeringsplatserna för personer med nedsatt rörelse- eller orien- teringsförmåga föreslås, enligt dialog med Stockholms stad, angöringszoner i nära anslutning till Operans nya publika entré, Café Opera samt till Operakällarens huvud- entré. Det ska vara platser där personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå entréerna på ett hinderfritt sätt över en jämn och slät beläggning. Utöver de nya förslagen kvarstår angöringsmöjligheter på befintliga lastplatser längs Strömgatan och Jakobsgatan, samt via ramperna till Operans huvudentré intill västra fasaden, se Parkering för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga samt avstånd till entréer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 26 Detaljplan, version 1.0 Konsekvenser av planförslaget figur nedan. Avstånden som redovisas är kortaste släta avståndet till de entréer som servas av respektive zon. Jakobs torg Ett alternativ är att tillåta angöring för personer med nedsatt rörelseförmåga via Jakobs torg, framför den nya publika entrén till Operans nya scen. Fordonet kan därefter köra österut för att angöra och/eller vända vid operabyggnadens nordöstra hörn, intill Kungsträdgården, innan det återvänder samma väg. Avståndet från angöringszonen på Jakobs torg till den nya entrén är cirka 14 meter, med en lutning på cirka 2 procent, vilket bedöms ge en trygg och säker förflyttning på en slät och halkfri yta. Markbeläggningen på cykelbanan består av slät asfalt, medan gångbanan intill byggnadens fasad består av släta betongplattor. För att hantera nivå- skillnaderna mellan torgytan, intilliggande cykelbana samt gångbanan intill fasaden, är möjliga alternativ att tillsätta ramper eller att höja cykelbanan; detta behöver utredas i närmare detalj. Avståndet från vändplatsen/angöringszonen på ytan vid operabyggnadens nordöstra hörn till Café Operas entré är ca 40 meter. Beläggningen i trädallén är av släta halkfria betongplattor och gångytan fram till entrén planeras med tillgänglig beläggning av slät granithäll eller liknande material. I den norra delen av trädallén är lutningen cirka 1 %, och mot entrén till Café Opera börjar den på cirka 2 % men avtar successivt till omkring 0,5 %. Dessa lösningar har fördelen av närhet till entréerna och god framkomlighet året om, men innebär att cykelbanan korsas, vilket inte är optimalt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det medför även en risk att andra fordon, exempelvis taxibilar, använder samma angö- ringsväg. Karl XII:s torg Ett ytterligare alternativ för angöring för personer med nedsatt rörelseförmåga är vid Karl XII:s torg. Denna angöringsplats ligger närmare entrén till Operakällaren. Intill den föreslagna angöringszonen finns en jämn yta med betongplattor i trädallén mellan operabyggnaden och Kungsträdgården, som fungerar som en tillgänglig gångväg med slät och halkfri beläggning. Mellan trädallén och entrén till Operakällaren planeras gångyta med tillgänglig beläggning av slät granithäll eller liknande material. Avståndet Möjliga angöringsplatser för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Konsekvenser av planförslaget Detaljplan, version 1.0 27 från angöringszonen till Operakällarens entré är cirka 42 meter. I den södra delen av trädallén uppgår lutningen till cirka 2,9 %, medan den mot entrén till Operakällaren är omkring 1 %. Lutningen på 2,9 % kan upplevas som något brant, och kompensationsåtgärder som vilplan eller räcken kan därför övervägas. I övrigt bedöms utformningen ge en säker och tillgänglig gångväg med en jämn och halkfri yta, där lutningsvariationerna ligger inom rimliga nivåer för personer med nedsatt rörelseförmåga. En utmaning bedöms vara att säkerställa att ytan används enbart för angöring av per- soner med nedsatt rörelseförmåga. Eftersom platsen ligger nära Strömgatan och har en öppen utformning finns en risk att fler fordon kan komma att nyttja ytan för angö- ring eller korttidsstopp. VARUTRANSPORT OCH ANGÖRING Varutransporter och avfallshantering till/från Operan och Operakällaren förutsätts även i framtiden främst ske via Strömgatan och situationen förväntas vara densamma som idag. Ett fåtal transporter, såsom mindre paket och post, kommer liksom idag att gå till Operans personalentré på gatan mot Jakobs torg där befintliga lastplatsen intill Jakobs torg förväntas användas. Det kommer fortsatt att finnas behov av angöring längs Strömgatan för OB-bussar. Likt idag kommer OB-bussarna kunna nyttja last- platsen, då det finns tillräckligt med utrymme för både OB-buss och övriga leveranser samtidigt. OB-bussarna använder främst fickan kvällstid. De flesta leveranser sker dagtid, vilket ytterligare minskar risken för konflikt i användningen av lastplatsen. Vid tillfälliga evenemang finns behov av angöringsmöjlighet vid Jussi Björlings allé samt vid Café Opera. Problematik med backning över gångbanan för angöring till befintliga varumottag vid Strömgatan och miljörum kvarstår. Statens fastighetsverk tillsammans med verksam- heterna i operabyggnaden utreder möjligheten att i större utsträckning nyttja dragvag- nar och tidsstyra transporter för att minska risk för konflikter med gående. Det är viktigt att poängtera att dekorpallar, vilka levereras flera gånger i veckan med Operans egna fordon, inte kan levereras på annat sätt än via befintligt varumottag på Strömgatan, och kräver backningsrörelse över gångbanan. Ändrad utformning av omgivande gator ingår inte i planförslaget, men för att under- lätta transporter till Strömgatan vore det önskvärt att se över utformningen och pla- cering av turistbussarnas angöring. För att möjliggöra detta behöver diskussioner till- sammans med trafikkontoret genomföras då de är väghållare för Strömgatan. Gångbanans beläggning i direkt anslutning mot inlastningen längs Strömgatan bör ses över. Idag består beläggningen av gatsten, vilket försvårar möjligheten för dragvagn. Vidare studier och diskussion med trafikkontoret bör genomföras för val av markbe- läggning. Beläggningen ska kunna klara av att tyngre fordon kör på ytan vid inlastning samt att marken ska vara slät för dragvagnar utan att skapa halka för gående. Granit- hällar används på många platser runt om i staden och skulle kunna ha ovan nämnda egenskaper. Det är dock viktigt att hällarna inte blir för stora med risk för att spricka när tunga fordon belastar ytan. Befintlig lastplats längs Jakobs torgs västra sida kommer fortsatt att kunna användas, då det endast rör sig om lättare leveranser via personalingången. Lastplatsen längs Jussi Björlings allé föreslås tas bort. Motivet är att freda vistelseytan mot Kungsträdgården för gående och endast vid särskilda evenemang kan tillfällig uppställning göras inom kvartersmark. Vändmöjligheten vid operabyggnadens nordös- tra hörn tillåter inte större fordon att vända utan backningsrörelser och därför kan det inte anses lämpligt att tillåta större transporter längs Jussi Björlings allé. Backningsrö- relser på en vistelseyta med många oskyddade trafikanter skapar trafikfarliga situatio- ner mellan gående och fordon. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 28 Detaljplan, version 1.0 Konsekvenser av planförslaget I planförslaget kvarstår samtliga mat- och fettavskiljare vid byggnadens nordöstra, sydöstra samt nordvästra hörn. En ytterligare avskiljare tillkommer på byggnadens södra sida, i nära anslutning till den kungliga entrén. Ragn-Sells tömmer idag de befintliga mat- och fettavskiljarna genom att angöra vid byggnadens sydöstra respektive nordvästra hörn, varifrån avskiljarna längs byggna- dens östra och västra sida kan tömmas med slang. Denna lösning bedöms fortsatt möjlig även framöver. För den nya mat- och fettavskiljaren på byggnadens södra sida kan samma angöringsplats som för befintliga avskiljare på husets östra sida användas, eftersom den kan nås med slang från tömningsbilens angöringsplats. Alternativt kan lastfickan på Strömgatan nyttjas vid tömning. Placering av mat- och fettavskiljare i planförslaget samt angöring för tömning av dessa. Fotona ovan visar inlastning av dekorpallar vid Strömgatan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Samlad bedömning Detaljplan, version 1.0 29 SAMLAD BEDÖMNING Operabyggnanden inrymmer redan idag fungerande verksamheter dit besökare och arbetande kan ta sig. Gång, cykel och kollektivtrafik är de mest attraktiva färd- medelsvalen, vilket även kommer vara fallet vid genomförandet av planförslaget. Dess- utom planeras för en utökad och förbättrad spårbunden kollektivtrafik, vilket kommer medföra att fler kommer välja att åka med kollektivtrafiken i framtiden. Att föreslå avsteg från stadens riktlinjer för cykelparkering har varit nödvändigt med hänsyn till kulturmiljön, anpassning till den specifika stadsmiljön, närheten till kol- lektivtrafik, möjligheten till samnyttjande, att många av de tillkommande besökarna är barn samt begränsad kvartersmark. Det tillkommande behovet av cykelparkering för besökare beräknas till 42 platser. I nästa skede krävs en fördjupad utredning för att fastställa lämplig placering. Ny väderskyddad cykelparkering bedöms inte möjlig att anlägga intill operabyggnaden av kulturhistoriska skäl. Eftersom totala antalet cykel- parkeringar inte ryms inom kvartersmark behöver en fortsatt dialog om alternativa lösningar föras med Staden i kommande skede. Operans ambition är att hålla bilanvändandet för anställda och besökare så lågt som möjligt, vilket är i linje med Stockholms stads ambitioner. Nya bilparkeringsplatser avses inte att anläggas. I planförslaget ingår att minska dagens fem parkeringsplatser inom kvartersmark, till tre. Krav gällande angöringsplatser och parkering för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ses kunna uppfyllas med det nya plan- förslaget. Borttagandet av parkeringsmöjlighet och lastmöjlighet längs Jussi Björlings allé minskar bilflödet längs gatan och skapar en tryggare miljö för gående och möjlig- het till angöring för personer med särskilda behov. Utredning av exakta placeringar samt utformning av parkeringsplatser för bil samt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga fortsätter under nästa skede. Varutransporter till och från fastigheten förutsätts liksom idag att i huvudsak ske på Strömgatan. Statens fastighetsverk tillsammans med verksamheterna i operabyggna- den utreder möjligheten att i större utsträckning nyttja dragvagnar och tidsstyra trans- porter. Transporter som inte kan transporteras med dragvagn, exempelvis dekorpallar, kommer fortsättningsvis att genomföras med backrörelser. Flaggvakter kommer fort- sättningsvis att nyttjas vid transporter som kräver backrörelser över gångbanan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Tyréns AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.se Tyréns AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.seInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 --- [Generell utrymningsstrategi och personsäkerhet vid brand.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2026-03-27 Dokumenttyp Dokument Version 1 Sida 1 (7) Diarienummer 5287/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.se UNDERLAG FÖR NY DETALJPLAN GENERELL UTRYMNINGSSTRATEGI OCH PERSONSÄKERHET VID BRAND Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 7 0 00 sfv @sfv. se www.sfv.se UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN - BRAND 2026-03-27 FÖRETAG: Brandskyddslaget AB UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: Björn Andersson Viktor Wahlsten Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdragsnamn: Renovering Operabyggnaden F000026644 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 515030 Sida: 2 av 7 Uppdragsnamn Renovering Operabyggnaden F000026644 Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Statens fastighetsverk 515030 2026-03-27 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Viktor Wahlsten VWN 2026-03-27 AES 2026-03-27 Underlag detaljplan operabyggnaden - Brand 1. Inledning Detta PM utgör underlag för framtagande av ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnation och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. I handlingen redovisas övergripande strategier för utrymning och räddningstjänstens insats. Handlingen utgör underlag för beslut om kommande detaljplanearbete och innehåll utgår från brandteknisk projektering inom projektet ”Renovering av operabyggnaden”, programskede. Inom projektet planeras en omfattande renovering samt påbyggnad av befintlig operabyggnad. I detta arbete ingår att brand- och utrymningssäkerheten som helhet ses över. Detaljerade lösningar avseende brandskydd, utrymning och brandskyddstekniska installationer framgår av Brandskyddslagets brandskyddsbeskrivning och brandskyddsritningar (se avsnitt 5). Det styrande regelverket för projektet kommer att vara Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7), nedan kallad BFS. I och med det tidiga projekteringsskedet redovisas lösningarna schablonartat och övergripande för hela den aktuella operabyggnaden, inkl. påbyggnaden, inom aktuell fastighet. 2. Utrymningsstrategi 2.1 Generellt I nedanstående avsnitt redogörs översiktligt för de principer som gäller för utrymning från operabyggnadens lokaler efter ombyggnad/påbyggnad. Denna utrymningsstrategi redovisas uppdelat på plan 01–03 (plan som helt eller delvis är belägna under marknivå) respektive 04–14 (resterande delar av operabyggnaden). Värt att notera är att i princip hela operabyggnaden, efter ombyggnation, kommer att vara försedd med automatisk vattensprinkleranläggning (endast undantaget ett antal lokaler med särskilt antikvariskt skyddsvärde och/eller där åtkomst begränsar möjligheten för installation). Operabyggnaden som helhet förses även med heltäckande brand- och utrymningslarm anpassat utifrån aktuella verksamheter och utrymningsscenarion. Generellt gäller att utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till minst två, av varandra oberoende utrymningsvägar. Från utrymmen som endast nyttjas för tillfällig vistelse (ex. teknikutrymmen och förråd) accepteras en enda utrymningsväg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdragsnamn: Renovering Operabyggnaden F000026644 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 515030 Sida: 3 av 7 2.2 Plan 01–03 Plan 01–02 är helt, eller delvis belägna under mark och inrymmer i huvudsak teknikutrymmen, förråd samt personalutrymmen. Plan 03 utgör markplan i operabyggnadens norra och västra delar, och plan 02 utgör på motsvarande vis markplan i söder och öster. Utrymning från lokaler i angivna plan sker generellt via operabyggnadens kommunikationsstråk, från vilka utrymningsvägar i form av brandtekniskt avskilda trapphus nås. Se exempel från plan 01 i Figur 1 nedan. Figur 1. Principskisser utrymningsstrategi plan 01, 02 och 03. Gröna/röda cirklar markerar utrymningstrapphus. Blåa och gröna ytor är publika. För fullständig redovisning av utrymningspassager och utrymningsdörrar i plan 01-03, se Brandskyddslagets brandskyddsritningar och brandskyddsbeskrivning (avsnitt 5). I plan 02 och plan 03 finns Operakällarens nattklubb. Då operabyggnaden är uppförd i souterräng utgör plan 02 markplan i huskroppens norra delar, vilka är de som inrymmer huvuddelen av nattklubbsverksamheten. Via markerade utrymningstrapphus nås det fria via dörrar i fasad i plan 02 (östra och södra delarna av operabyggnaden) respektive plan 03 (västra och norra delarna av operabyggnaden). Observera att utrymning från plan 01 även kan ske via interntrappor (ej markerade i Figur 1) till markplanet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdragsnamn: Renovering Operabyggnaden F000026644 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 515030 Sida: 4 av 7 Källarplan förses med brandgasventilation för att säkerställa räddningstjänstens insatsmöjligheter. Med föreslagen utrymningsstrategi är bedömningen att krav ställda i BFS gällande såväl tillgång till utrymningsvägar samt gångavstånd till utrymningsväg uppfylls för plan 01-03. 2.3 Plan 04–14 Utöver nattklubbsverksamheten i plan 02–03 är majoriteten av operabyggnadens personintensiva verksamheter förlagda till plan 04–08 i form av salong/scenhus, promenoarer, serveringsytor/restauranglokaler, personalmatsal, scen 2 samt orkestersal. Förutom dessa verksamheter och lokaler inrymmer plan 04–14 även personalutrymmen i form av kontor för administrativ personal, loger, övningsrum etc. Utrymning från salongen sker primärt över promenoarer via två huvudtrapphus i väster (brandtekniskt avskilda och utformade som utrymningsväg) samt Operans huvudentré. Till viss del sker utrymning även via promenoarer och övriga trapphus. Det fria nås via dörrar i fasad i plan 02 och 03. Från övriga delar av operabyggnaden sker utrymning generellt till kommunikationsstråk och vidare till något av utrymningstrapphusen, se princip i Figur 2 och Figur 3 nedan. För fullständig redovisning av utrymningspassager och utrymningsdörrar i plan 01-03, se Brandskyddslagets brandskyddsritningar samt brandskyddsbeskrivning (avsnitt 5). Figur 2. Principskiss utrymningsstrategi plan 04. Gröna/röda cirklar markerar utrymningstrapphus. Blåa och gröna ytor är publika. Figur 3. Principskiss utrymningsstrategi plan 08. Gröna/ röda cirklar markerar utrymningstrapphus. Blåa ytor är publika. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdragsnamn: Renovering Operabyggnaden F000026644 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 515030 Sida: 5 av 7 Utrymningsmöjlighet för majoriteten av lokalerna tillgodoses genom uppfyllande av preciserade krav enligt BFS2024:7. För vissa delar, t.ex. Guldfoajén och Stora salongen, verifieras uppfyllandet av föreskrifter enligt BFS genom analytisk dimensionering (brandgasfyllnads- och utrymningsberäkningar med utförande enligt SIS/TS 24836 respektive SIS/TS 24837). Dessa verifieringsbilagor (till brandskyddsbeskrivningen) kommer att finnas tillgängliga i sin helhet vid systemhandlingens avslut, och inför detaljplanens granskning. Observera att föreskrifter enligt BFS kan uppfyllas på två sätt, antingen genom att alla preciserade krav uppfylls, eller genom analytisk dimensionering (scenarioanalyser med fastställda kriterier eller jämförande analyser). Med föreslagen utrymningsstrategi är bedömningen att krav ställda i BFS gällande såväl tillgång till utrymningsvägar samt gångavstånd till utrymningsväg uppfylls för plan 04-14. 3. Räddningstjänstens insats I nuvarande projekteringsskede har räddningstjänstens möjlighet till insats utformats övergripande. I den befintliga operabyggnaden finns utrymmen där räddningstjänstens höjdfordon krävs för utrymning. I samband med projektet utformas samtliga lokaler för att ej vara beroende av räddningstjänstens insatser för att säkerställa utrymningssituationen. Detta innebär att inga uppställningsplatser för stegbilar krävs i anslutning till operabyggnaden. Primär anledning till detta är att ombyggnaden generellt medger två utrymningspassager till alla ytor för mer än tillfällig vistelse. Fokus för räddningstjänsten vid insats i operabyggnaden är således invändig släckinsats, skydd av kulturhistoriskt värdefulla miljöer, samt i förekommande fall medhjälp vid evakuering av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga från utrymningsplatser (minst en placering på varje våningsplan). De angreppsvägar som planeras i dagsläget redovisas i Figur 4 och Figur 5 nedan. Figur 4. Principskiss plan 02. Angreppsvägar för räddningstjänstens invändiga insats. Större pil utgör tänkt primär angreppsväg från söder (Strömgatan), där även brandförsvarstablån, likt befintligt, är tänkt att placeras (brandförsvarstablå är en skärm där det går att se var brand har detekterats). Blå markering är sprinklercentral. De inringade trapphusen förses med stigarledning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdragsnamn: Renovering Operabyggnaden F000026644 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 515030 Sida: 6 av 7 Figur 5.Principskiss plan 03. Angreppsvägar för räddningstjänstens invändiga insats. De inringade trapphusen förses med stigarledning. Operabyggnaden utförs med automatisk vattensprinkleranläggning med skydd inom majoriteten av lokalerna. Sprinklercentral planeras i dagsläget placeras i plan 02 likt befintlig central, se markering i Figur 4. Detta medger enkel åtkomst till sprinklercentralen via den södra huvudsakliga angreppsvägen i plan 02 (utformat som utrymningstrapphus), från vilket direkt förbindelse mot sprinklercentral finns. I nuvarande skede planeras operabyggnaden även utföras med stigarledningar (tomrör) placerade i trapphusen. Detta är krav i BFS men saknas i den befintliga operabyggnaden. Stigarledningar används för att underlätta för räddningstjänstens invändiga insatser (vattentransport). Placering framgår av figur 4-5. Lokaler under markplan förses med brandgasventilation via normalventilationen som bibehålles i drift även vid brand. Tillträde till operabyggnaden bedöms kunna ske via allmänna gatunätet (befintliga vägar). Inga specifika räddningsvägar behöver därmed tillskapas. Brandskyddslaget har inte särskilt studerat dessa vägars körbarhet vid större skyfall. Med körbarhet för räddningstjänst enligt figur 6 nås samtliga angreppspunkter inom 50 m från för räddningstjänsten körbara vägar. I figur 6 framgår även möjlig framtida avstängning av del mot Kungsträdgården, då ytan ej krävs för insats. Figur 6. Situationsplan med räddningstjänstens insatsvägar beskrivna. Generellt har dessa minsta bredd 3 m. Även befintliga markbrandposter framgår av figuren (röd ring). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Uppdragsnamn: Renovering Operabyggnaden F000026644 Datum: 2026-03-27 Uppdragsnummer: 515030 Sida: 7 av 7 Tillgång till vatten för brandsläckning åstadkoms via det kommunala brandpostnätet. Befintliga markbrandposter framgår av figur 6. Brandskyddslaget bedömer att det ej föreligger behov av kompletteringar. 4. Sammanfattning Projektet innebär en omfattande renovering och påbyggnad. Det är Brandskyddslagets uppfattning att ombyggnad/påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm kan ske på så vis att föreskrifter och krav enligt BFS uppfylls avseende brand- och utrymningsförutsättningar samt tillgodoser insatsmöjligheter för räddningstjänsten. I samband med projektet medger planlösningsförändringar att befintliga brister i utrymningssituationen kan åtgärdas. Kvarstående projektering i systemhandling och bygghandlingsskede innebär en ökande detaljeringsgrad av de brandskyddstekniska lösningarna och utrymningssituationen. För detaljerade krav och utformning hänvisas till brandskyddsbeskrivning och brandskyddsritningar, se nedan. Sammanfattningsvis anser Brandskyddslaget att utformning enligt ovan tillgodoser alla krav avseende brand- och utrymningssäkerhet för operabyggnaden. I fortsatt projektering kommer detaljlösningar framarbetas utifrån ovan grundstrategi. 5. Hänvisning För ytterligare information och krav, se Brandskyddslagets programhandling. Ritning Daterad Beskrivning Upprättad av Brandskyddsbeskrivning 2025-12-19 PH Brandskyddslaget AB BR-991-1-AB018000-010 t.o.m. BR-991-1-AB018000-140 2025-12-19 Brandskyddsritningar, PH, PLAN 1-14 Brandskyddslaget AB Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 --- [PM Konstruktion och hållfasthet.pdf] Handläggare Lena Stina Andersson Projektägare Maria Östholm Objektnummer AB018000 Projektnummer F000026644 Datum 2026-03-27 Dokumenttyp Samrådsunderlag Version 1.0 Sida Diarienummer 5287/25 Skyddsnivå 2 Statens fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 70 00 sfv@sfv.se www.sfv.s e PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET NY DETALJPLAN FÖR NORRSTRÖM 2 Statens fastighetsverk Box 226 3, 103 16 Stockhol m +46 (0)10 478 7 0 00 sfv @sfv. se www.sfv.se UNDERLAG DETALJPLAN OPERABYGGNADEN 2026-03-27 FÖRETAG: Sweco Sverige AB UPPDRAGSANSVARIG: HANDLÄGGARE: Daniel Seavers Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Sweco SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\ 10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx Sammanfattning Detta PM utgör underlag för framtagande av en ny detaljplan i samband med planerad renovering, ombyggnad och påbyggnad av operabyggnaden i Stockholm, Norrström 2. Detta PM beskriver i stort de byggtekniska åtgärder som kommer att krävas för renovering och påbyggnad av Operabyggnaden. Valda konstruktionslösningar är principiella och ska ses som förslag och stöd för detaljplanearbetet. Detta dokument ska läsas som en helhet tillsammans med nedanstående PM: • PM Geoteknik • PM Hydrogeologi • PM Markundersökning Rivning: Renovering av byggnaden kräver rivning av befintlig stomme. Omfattningen varierar från mindre håltagningar i väggar och bjälklag för installationer till större öppningar för ändrad planlösning och större schakt för hissar och installationsschakt. För att tillskapa de nya volymerna i påbyggnadsdelen krävs rivning av hela väggar, bjälklag och tak. Lagerlunden föreslås monteras ned och återmonteras. Lagerlunden redovisas i PM:ets illustrationer och ritningar som befintlig byggnad. Ombyggnad: Ny planlösning och nya nivåer på källargolv/bjälklag kräver ombyggnad och förstärkning av befintlig stomme. På vissa delar renoveras befintliga golv och bjälklag medans andra ytor behöver nya golv och bjälklagskonstruktioner. För nya hiss och installationsschakt krävs det en ny stomme eller avväxlingar mot befintlig stomme. Då byggnaden är ett statligt byggnadsminne är målsättningen att ingrepp i stomme minimeras och att ingrepp hanteras varsamt i det fall detta krävs. Påbyggnad: Påbyggnadens stomme utformas så att planlösning och krav på rummens funktion uppnås. Den utförs så lätt som möjligt för att inte belasta underliggande befintliga byggnadsdelar mer än nödvändigt. I princip placeras en ny stomme för påbyggnadsvolymen från golv plan 4 och ansluts till intilliggande väggar och bjälklag. Stommen utformas så att nya väggar, pelare och stabiliserande element i minsta möjliga mån påverkar underliggande delar som har särskilt höga kulturhistoriska värden. För att åstadkomma detta så kommer vissa av påbyggnadens pelare placeras bredvid befintlig stomme med mindre kulturhistoriska värden och gå ner till ny grundläggning i plan 1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\ 10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx Innehållsförteckning 1 Beskrivning befintlig stomme 1 1.1 Grund 1 1.2 Väggar 1 1.3 Bjälklag 1 1.4 Tak 1 2 Beskrivning rivning för påbyggnad 2 2.1 Illustrationer rivning för påbyggnad 2 3 Beskrivning påbyggnad 3 3.1 Ny stomme påbyggnad 3 3.2 Placering vertikala bärningspunkter (pelare) 3 3.3 Illustrationer stomme påbyggnad 4 4 Bilagor ritningar 6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 1 (6) PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\ 10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx 1 Beskrivning befintlig stomme 1.1 Grund Grundläggningen består av 3st olika grundläggningsmetoder. Del av byggnad närmst Gustav Adolfs Torg är grundlagd med källarmur av sten eller betong som vilar på en betongplatta pålad med träpålar. Mittendelen av byggnaden är grundlagd på betongvalv och betongpelare ner till berg. Delen närmast Kungsträdgården är grundlagd på stenmurar ner till berg och betongmurar eller betongplintar direkt på berg. 1.2 Väggar Källarväggarna mot mark består av betong. Fasadväggar består av tegel med utvändig fasadsten eller puts. Bärande invändiga stomväggar består av tegel eller betong. 1.3 Bjälklag Bjälklagen består mestadels av olika typer av valvbjälklag men även av enstaka träbjälklag. Valvbjälklagen är antingen av betongvalv mellan stålbalkar eller tegelvalv mellan stålbalkar. Vissa bjälklag som har byggts om består av stål och armerad betong. 1.4 Tak De stora taken över foajén, salongen, scenhuset och sidoscenen består av takfackverk av stål. Taken över balettsalarna och den ombyggda delen ut mot Kungsträdgården består av stålbalkar. Terrassbjälklagen består av valvbjälkalg av tegel eller betong. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 2 (6) PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx 2 Beskrivning rivning för påbyggnad 2.1 Illustrationer rivning för påbyggnad Nedanstående bilder illustrerar i rött stomdelar som rivs eller monteras ned för att åstadkomma påbyggnadens byggnadsvolymer. Rödmarkerat = Föreslås rivas Rödmarkerat = Föreslås rivas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 3 (6) PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\ 10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx 3 Beskrivning påbyggnad 3.1 Ny stomme påbyggnad Stommen för påbyggnaden föreslås utföras med pelare av stål, balkar av stål och bjälklag av betong. Den nya stommen stabiliseras med nya stabiliserande enheter samt genom att den kopplas ihop med befintlig stomme. Vissa bjälklag och väggar får sina konstruktiva förutsättningar från de akustiska krav som ställs på byggnaden. Detta betyder att vissa innerväggar behöver vara av betong och att vissa bjälklag behöver ha en viss tjocklek på betongen och ha en speciell styvhet. Viss vertikal och horisontell bärning av stommen ska vara avskilda från varandra eller underliggande befintlig stomme pga. akustiska skäl. Detta sker med isolerande element som fungerar som upplag och som ej för vidare stomvibrationer. För att förhindra stomljud mellan akustiskt känsliga rum används ”rum i rum” principen med fristående väggar, tak och golv. 3.2 Placering vertikala bärningspunkter (pelare) Påbyggnadens vertikala bärningspunkter (pelare) placeras enligt två principer. Direkt ovanpå befintliga väggar om väggen klara den tillkomna lasten utan förstärkning (se figur 1). Bredvid eller inslitsad i befintlig vägg med ny grundläggning (se figur 2) Bärningspunkterna placeras så att rum med särskilt höga kulturhistoriska värden påverkas i så liten omfattning som möjligt. Pelare kan tex. undvikas i Operakällarens matsal genom lösning enligt alternativ 1. Svåra lägen som behöver detaljstuderas vidare omfattar särskilt pelare mellan operabaren och bakfickan samt i festvåningen. De ombyggnader och förstärkningar som sker i anslutning till de kulturhistoriska delarna utformas så att största möjliga hänsyn tas både under byggtiden och efter färdigställande av ombyggnaden. Föreslagna åtgärder sker i nära samarbete med antikvarisk kompetens. Figur 1 Figur 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 4 (6) PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx 3.3 Illustrationer stomme påbyggnad Nedanstående bilder illustrerar påbyggnadens stomme hur pelare placeras i befintlig stomme plan 1-4 och sedan dess nya stomme från plan 5 och uppåt. Plan 1 (Blåmarkerat = Ny stomkonstruktion) Plan 2 (Blåmarkerat = Ny stomkonstruktion) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 5 (6) PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\ 10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx Plan 3 (Blåmarkerat = Ny stomkonstruktion) Plan 4 (Blåmarkerat = Ny stomkonstruktion) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 6 (6) PM KONSTRUKTION OCH HÅLLFASTHET 2026-03-27 SD p:\22522\30100056_operabyggnaden_renovering\000\10-tekniska dokument\pm detaljplan konstruktion och hållfasthet\pm konstruktion och hållfasthet 2026-03-27.docx Hela stommen påbyggnad (Blåmarkerat = Ny stomkonstruktion) 4 Bilagor ritningar Bilaga-1 • Övergripande principiella rivningsritningar över d elen för påbyggnaden Bilaga-2 • Övergripande sammansatt ritning över delen för påb yggnaden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:38:45 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-010 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 01, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +1.500 --010 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:38:48 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-020 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 02, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +4.840 --020 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:38:53 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-030 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 03, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +7.700 --030 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:38:56 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-040 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 04, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +10.730 --040 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q BEF. BALKAR RIVES 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:38:58 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-050 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 05, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +14.170 --050 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:38:59 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-060 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 06, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +17.650 --060 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:00 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-070 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 07, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +21.160 --070 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:01 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-080 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 08, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +24.010 --080 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:02 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-090 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 09, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +27.300 --090 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q 1R 1R AR AR VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:03 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-100 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 10, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +28.670 --100 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b qF G H 1 2 3 4 5 6 7 I 3a 3b q VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:05 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-1-150 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 15, TAKPLAN - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +45.000 --150 20R-RIVNING 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 Plan 010, +1,5 +1.500 Plan 020, +4,84 +4.840 Plan 030, +7,70 +7.700 Plan 040, +10,73 +10.730 Plan 050, +14,17 +14.170 Plan 060, +17,65 +17.650 Plan 070, +21,16 +21.160 Plan 080, +24,01 +24.010 Plan 090, +27,30 +27.300 Plan 100, +28,67 +28.670 Plan 110, +31,48 +31.480 Plan 120, +34,80 +34.800 Plan 130, +37,47 +37.470 Plan 140, +41,60 +41.600 F G H Iq AR AR Plan 010, +1,5 +1.500 Plan 020, +4,84 +4.840 Plan 030, +7,70 +7.700 Plan 040, +10,73 +10.730 Plan 050, +14,17 +14.170 Plan 060, +17,65 +17.650 Plan 070, +21,16 +21.160 Plan 080, +24,01 +24.010 Plan 090, +27,30 +27.300 Plan 100, +28,67 +28.670 Plan 110, +31,48 +31.480 Plan 120, +34,80 +34.800 Plan 130, +37,47 +37.470 Plan 140, +41,60 +41.600 Takplan 150, +45,00 +45.000 76 54321 3a 3b 1R 1R FÖRKLARINGAR BEF. BETONGVÄGG/-FUNDAMENT BEF. TEGELVÄGG BJÄLKLAG RIVES PELARE OCH BALKAR RIVES BEF. FUNDAMENT VÄGGAR RIVES VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:11 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-1 K1-20R-2-001 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 SEKTION BILAGA - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - --- 20R-RIVNING 2-SEKTION SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:40 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-010 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 01, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +1.500 --010 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:43 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-020 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 02, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +4.840 --020 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:48 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-030 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 03, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +7.700 --030 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:50 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-040 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 04, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +10.730 --040 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:52 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-050 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 05, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +14.170 --050 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:53 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-060 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 06, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +17.650 --060 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:54 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-070 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 07, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +21.160 --070 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:55 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-080 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 08, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +24.010 --080 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:56 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-090 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 09, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +27.300 --090 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:57 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-100 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 10, BÖP - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +28.670 --100 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD F G H I 7 6 5 4 3 2 1 3a 3b q A A 1 1 VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:39:58 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-1-150 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1:100 PLAN 15, TAKPLAN - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN +45.000 --150 200-SAMMANSATT 1-PLANRITNING SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 FÖRKLARINGAR BEF. KALLMUR/ BRUKSMUR BEF. TEGEL NYTT FUNDAMENT NYTT BJÄLKLAG BEF. BETONG NY VÄGG NY PELARE NY BALK NY ÖPPNING NYTT BJÄLKLAG VATTENTÄT NY VÄGG VATTENTÄT UNDER ARBETE NY TAKUPPBYGGNAD Plan 010, +1,5 +1.500 Plan 020, +4,84 +4.840 Plan 030, +7,70 +7.700 Plan 040, +10,73 +10.730 Plan 050, +14,17 +14.170 Plan 060, +17,65 +17.650 Plan 070, +21,16 +21.160 Plan 080, +24,01 +24.010 Plan 090, +27,30 +27.300 Plan 100, +28,67 +28.670 Plan 110, +31,48 +31.480 Plan 120, +34,80 +34.800 7654321 3a 3b 1 1 Plan 010, +1,5 +1.500 Plan 020, +4,84 +4.840 Plan 030, +7,70 +7.700 Plan 040, +10,73 +10.730 Plan 050, +14,17 +14.170 Plan 060, +17,65 +17.650 Plan 070, +21,16 +21.160 Plan 080, +24,01 +24.010 Plan 090, +27,30 +27.300 Plan 100, +28,67 +28.670 Plan 110, +31,48 +31.480 Plan 120, +34,80 +34.800 Plan 130, +37,47 +37.470 Plan 140, +41,60 +41.600 F G H Iq A A VÄSTER ÖSTER NORR SÖDER STRÖMGATAN JAKOBS TORG KARL XII:s TORG GUSTAV ADOLFS TORG 100 200 300 800 900 400 700 600 500 N METER STATLIGT S B M BYGGNADSMINNE VÅNINGSPLAN SYSTEM SPECIFIKATION PLUSHÖJD (RH 2000) DELOMRÅDE DATUM GODKÄND AV ÄNDRINGS PM SKALA FORMAT BESTÄLLARE HANDLING NUMMER ÄNDRING RITNINGSKATEGORI VÅNINGSDEL FÖRVALTNINGSDELS-ID PROJEKTNUMMER DIARIENUMMER DISCIPLIN UPPDRAGSNUMMER TELEFON ADRESS FASTIGHET FÖRETAG SKAPAD AV KONTAKTPERSON FASTIGHETSOMRÅDE PROJEKTNAMN STATUS 2026-03-17 10:40:01 Autodesk Docs://Renovering av operabyggnaden/K1-200-VL-AB018000-999-01.rvt BILAGA-2 K1-200-2-001 2026-03-27 DANIEL SEAVERS UNDERLAG DETALJPLAN 1.100 SEKTION BILAGA - DEL 300, 400 & 500 AB018000 08-695 60 00 SWECO SVERIGE AB F000026644 GUSTAV ADOLFS TORG 2 KV. NORRSTRÖM 2 DANIEL SEAVERS MATHIAS CARLSSON30084788 0006/25 K1 RENOVERING AV OPERABYGGNADEN - --- 200-SAMMANSATT 2-SEKTION SFV STOCKHOLM ÖST A0 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN 5287/25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-27, Dnr 2018-00426 --- [PM Lagerlunden.pdf] Ahrbom & Partner / Lundgaard & Tranberg Arkitekter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-02, Dnr 2018-00426 • • • • • • Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-02, Dnr 2018-00426 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-02, Dnr 2018-00426 Lagerlunden idag. Lackeringen har mattats ned. Kompletterande folieriong på triangulära glas i översta raden Skador på betongsockel och plåtar. Målning kompletterad med penselmålning på plats i felaktig grå kulör. Pilasterformade plåtavtäckningar, observera den förgyllda ytan mellan plåtarna, detta kan vara ett senare tillägg. I Celsings arbetshandlingar är rören angivna som Cu-rör. Dessa kom inte till utförande, sannolikt beroende på korrosionsrisk mot övrig metall i fasaden. Invändiga glasprofiler av bockad plåt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-02, Dnr 2018-00426 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-02, Dnr 2018-00426 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-02, Dnr 2018-00426