Permanent Café Pavilion at Blasieholmen 54 Quay

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-11157 Planavdelningen 2026-05-19 Hajir Latifi Sida 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 271 02 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Blasieholmen 54 i stadsdelen Norrmalm, S- Dp 2024-11157 Ett förslag till detaljplan för Blasieholmen 54 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, Dp 2024-11157, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att en befintlig paviljong framför Burmanska huset vid Grand Hôtel ges planmässiga förutsättningar att kvarstå permanent. Paviljongen används för café- och restaurangverksamhet. Förslaget syftar även till att säkerställa att tillbyggnaden fortsatt underordnar sig huvudbyggnaden och att byggnadens kulturhistoriska värden bevaras. Planförslaget visas under tiden 26 maj 2026 – 6 juli 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Samrådsmöte kommer att hållas 23 juni, kl. 17:00 – 20:00 i Gamla Biblioteket, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 6 juli 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2024-11157 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Godkänt dokument - Hajir Latifi, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-21, Dnr 2024-11157 Dnr 2024-11157 Sida 2 (2) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Godkänt dokument - Hajir Latifi, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-21, Dnr 2024-11157 --- [Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (31) Planbeskrivning Detaljplan för del av Blasieholmen 54 m.fl. i stadsdelen Norrmalm, S-Dp 2024-11157 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Hajir Latifi Telefon 08-508 271 02 Samrådshandling Dnr 2024-11157 2026-05-05 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 2 (31) Sammanfattning Detaljplanen avser del av fastigheten Blasieholmen 54 m.fl. i stadsdelen Norrmalm. Syftet med planen är att pröva möjligheten att ge planstöd till en befintlig tillbyggnad i form av en paviljong som uppförts med tidsbegränsat bygglov för restaurangverksamhet, så att den kan kvarstå permanent. Planområdet är beläget vid Södra Blasieholmshamnen i centrala Stockholm, i anslutning till stadens centrala vattenrum och viktiga målpunkter. Området ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Huvudbyggnaden, det så kallade Burmanska huset, är grönklassad av Stadsmuseet och har höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden. I planarbetet har särskild hänsyn tagits till byggnadens kulturhistoriska värden och till platsens betydelse i stadsbilden. Planförslaget bedöms bidra till ett mer levande stadsrum längs Blasieholmens kajstråk och ligger i linje med stadens kajstrategi samt översiktsplanens mål om en levande stadsmiljö. Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att ge planstöd till en befintlig tillbyggnad i form av en paviljong som uppförts med tidsbegränsat bygglov för restaurangverksamhet, så att den kan kvarstå permanent. Vidare är syftet att säkerställa att tillbyggnadens utformning anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön och den befintliga byggnadens arkitektoniska uttryck Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontorets initiala bedömning är att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Samråd 26 maj 2026 – 6 juli 2026 Granskning februari 2027 – mars 2027 Antagande juni 2027 Laga kraft, tidigast augusti 2027 Tidplanen för efterföljande skeden efter samråd är preliminär och kan komma att ändras. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 3 (31) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................4 Inledning....................................................................................................4 Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................4 Plandata.............................................................................................................4 Handlingar..........................................................................................................5 Medverkande .....................................................................................................5 Planeringsunderlag ............................................................................................6 Kommunala beslut i övrigt..................................................................................7 Strandskydd .......................................................................................................7 Riksintressen......................................................................................................7 Planeringsförutsättningar........................................................................7 Stads- och landskapsbild ...................................................................................7 Befintlig bebyggelse...........................................................................................8 Kulturhistoriskt värdefull miljö.............................................................................9 Gator och trafik.................................................................................................10 Service .............................................................................................................10 Naturmiljö.........................................................................................................10 Sociala värden .................................................................................................11 Geoteknik.........................................................................................................12 Hydrologiska förhållanden................................................................................13 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................14 Planförslag ..............................................................................................15 Sammanfattning av planförslaget.....................................................................15 Arkitektonisk idé...............................................................................................15 Konstruktionsförutsättningar ............................................................................17 Befintlig bebyggelse.........................................................................................17 Gator och trafik.................................................................................................18 Teknisk försörjning...........................................................................................19 Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................20 Konsekvenser och avvägningar ...........................................................22 Stads- och landskapsbild .................................................................................22 Befintlig bebyggelse.........................................................................................22 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................22 Naturmiljö.........................................................................................................23 Sociala värden .................................................................................................24 Hydrologiska förhållanden................................................................................25 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................26 Riksintresse......................................................................................................27 Upphävande av strandskydd............................................................................27 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................27 Genomförande ........................................................................................28 Organisatoriska frågor......................................................................................28 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................29 Ekonomiska frågor ...........................................................................................31 Tekniska frågor ................................................................................................31 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 4 (31) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra att en befintlig tillbyggnad i form av en paviljong, uppförd med tidsbegränsat bygglov för restaurangverksamhet, kan kvarstå permanent. Vidare syftar planen till att säkerställa att tillbyggnaden utformas med hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön och den befintliga byggnadens arkitektoniska uttryck samt att den anpassas till stadsbilden längs Blasieholmens kajstråk. Inledning Detaljplanens huvuddrag Förslaget möjliggör att en befintlig tillbyggnad i form av en paviljong kan kvarstå permanent på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. Paviljongen används för restaurangverksamhet kopplad till Grand Hôtel och utgör ett tillägg till den befintliga byggnaden, Burmanska huset. Planförslaget innebär att bestämmelser införs som reglerar paviljongens placering och övergripande utformning i syfte att säkerställa en anpassning till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Plandata Planprocessen Detaljplan för Blasieholmen 54 i stadsdelen Norrmalm, Stockholms stad, Stockholms stad, dnr 2024-11157, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 20 februari 2025 §15. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Storlek och läge Planområdet omfattar i huvudsak en del av fastigheten Blasieholmen 54 med en yta av cirka 270 m². Fastigheten är belägen i stadsdelen Norrmalm och ligger mellan Södra Blasieholmshamnen och Hovslagargatan på Blasieholmen. En mindre del av fastigheten Norrmalm 3:43 ingår också i planområdet. Planområdet ligger i anslutning till Burmanska huset och avgränsas av Södra Blasiholmsgatan i sydväst och av Hovslagargatan i sydost. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 5 (31) Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar en del av fastigheterna: -Blasieholmen 54, ägs av Blasieholmen 54 KB -Norrmalm 3:43, ägs av Stockholms kommun. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. - Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan (kulturförvaltningen, 2024) - Miljö- och hälsounderlag (miljöförvaltningen, 2024) - Remissvar SSBF (Storstockholms brandförsvar, 2024) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Antikvarisk konsekvensbeskrivning (Tyréns, 2025) - PM Ljudkvalitet (Delta Akustik, 2026) - Dagvattenutredning (WSP, 2026) - Markmiljö, (WSP, 2026) Övrigt underlag - Illustrationsbilaga (Tengbom, 2026) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Hajir Latifi och plankartan är ritad av kartingenjör Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 6 (31) Sanna Norrby och Vera Midelf. Ansvarig chef har varit Louise Heimler. Planeringsunderlag Översiktsplanen Enligt Stockholms stads översiktsplan är planområdet beläget inom området centrala Stockholm. Översiktsplanen anger att kan staden utvecklas genom kompletteringar av den befintliga stadsstrukturen med hänsyn till stadens kulturhistoriska värden. Nya tillägg ska bidra till levande stadsmiljöer, aktiva bottenvåningar och attraktiva offentliga rum. Planförslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanens mål om att stärka stadslivet och utveckla stadens centrala delar genom varsamma kompletteringar. Gällande detaljplan För planområdet gäller detaljplan Pl 4060, fastställd 1939. Den befintliga paviljongen är uppförd på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas och har därför uppförts med tidsbegränsat bygglov. Det tidsbegränsade bygglovet (Dnr 2022- 15307-575) beviljades 2023-01-30 och gällde till 2025-12-31. En ny detaljplan tas fram som ersätter delar av gällande detaljplan i syfte att möjliggöra att den befintliga paviljongen kan kvarstå permanent. Karta som visar gällande plankarta och bestämmelser för planområdet Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 7 (31) Kommunala beslut i övrigt Tillbyggnaden har uppförts med stöd av ett tidsbegränsat bygglov, beslutat av Stadsbyggnadsnämnden den 30 januari 2023 (dnr 2022- 15307). Lovet gällde för perioden 1 februari 2023 till och med 31 december 2025. Strandskydd Planområdet omfattas av strandskydd om inom 100 meter från befintlig strandlinje. Genom att gällande detaljplan ersätts av aktuellt planförslag återinträder strandskyddet och en ny bedömning om upphävande krävs. Riksintressen Planområdet är beläget inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Riksintresset omfattar stadens historiska struktur, bebyggelse och relation till vattenrummen. Planområdet är beläget i ett känsligt kulturhistoriskt sammanhang med närhet till flera byggnader och miljöer av högt kulturhistoriskt värde. Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar baseras på underlag från bland annat antikvarisk konsekvensbeskrivning, dagvattenutredning, bullerutredning samt yttranden från berörda förvaltningar. Dessa visar att området redan är ianspråktaget och att den befintliga paviljongen utgör ett tillägg till Burmanska huset. Stads- och landskapsbild Planområdet är beläget på Blasieholmen i centrala Stockholm och ingår i stadens historiska stenstad. Området präglas av en representativ stadsbild med stora institutionsbyggnader och hotellbebyggelse i direkt anslutning till stadens centrala vattenrum. Bebyggelsen utgörs av stenhus i en varierad men sammanhållen skala, med tydliga fasaduttryck och bearbetade detaljer. Planområdet är en del av Grand Hôtels anläggning, där Burmanska huset utgör en integrerad del av hotellkomplexet. I närområdet återfinns även andra betydelsefulla byggnader såsom Nationalmuseum, vilket bidrar till platsens representativa karaktär. Stadsrummet präglas av närheten till vattnet och utblickar över Strömmen. Södra Blasieholmshamnen utgör ett viktigt stråk för Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 8 (31) rörelse och vistelse längs kajen, med tydlig koppling till stadens centrala delar. Landskapsbilden domineras av mötet mellan stad och vatten, där kajrummet och de öppna vattenytorna ger långa siktlinjer och utblickar mot omgivande stadsrum och landmärken. Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns den aktuella befintliga tillbyggnaden, i form av en paviljong som är uppförd i anslutning till Burmanska huset. Paviljongen används för restaurangverksamhet kopplad till Grand Hôtel och har uppförts med tidsbegränsat bygglov. Paviljongen är utformad som en fristående byggnadsdel i en våning och är placerad på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. Tillbyggnadens är av paviljongkaraktär med en lätt konstruktionen och stora glaspartier med ett transparent intryck. Burmanska huset fotograferad 1974. Illustration från Antikvarisk Konsekvensbeskrivning (Tyréns). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 9 (31) Kulturhistoriskt värdefull miljö Enligt gällande detaljplan (Dp 2003-00890) är befintlig byggnad, Burmanska huset skyddad genom planbestämmelse q1. Bestämmelsen innebär att byggnaden inte får rivas och att dess exteriör mot gata inte får förvanskas. Ursprungliga huvudentréer och huvudtrapphus får inte förvanskas och kvarvarande ursprunglig fast inredning ska i huvudsak bevaras. Burmanska huset omfattas även av förvanskningsförbud enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen, vilket innebär att särskilt värdefulla byggnader inte får förvanskas. Planområdet är beläget inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Värdebärande delar utgörs bland annat av den monumentala mittkroppen (risaliten) med portik och valvöppningar, den bearbetade sockelvåningen samt byggnadens ursprungliga volym och proportioner. Den indragna placeringen från gatulinjen och förgårdsmarken är en del av byggnadens ursprungliga gestaltningsidé. Stadsmuseet bedömer att den befintliga paviljongen påverkar möjligheten att avläsa byggnadens ursprungliga gestaltning. Den befintliga paviljongen påverkar till viss grad möjligheten att avläsa byggnadens ursprungliga gestaltning. Utsnitt från klassificeringskartan. Burmanska huset markerat i rött, det är grönklassificerat av Stadsmuseet och har således särskilda värden. Illustration från Antikvarisk konsekvensbeskrivning av (Tyréns). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 10 (31) Gator och trafik Södra Blasieholmshamnen utgör en lokalgata som löper längs kajstråket på Blasieholmen och ansluter till Hovslagargatan som går vidare till centrala delar av Norrmalm. Trafiken utgörs främst av lokal trafik, angöring till hotellverksamhet, leveranser och taxi. I anslutning till planområdet finns angöringsmöjligheter längs gatan. Parkering sker huvudsakligen på gatumark i närområdet. Södra Blasieholmshamnen används även av gående och cyklister som rör sig mellan centrala delar av Norrmalm, Kungsträdgården och Skeppsholmen. Gångbanor finns längs gatan och cykeltrafik förekommer i blandtrafik. Planområdet har mycket god tillgång till kollektivtrafik. I närheten finns flera busslinjer samt tunnelbanestation Kungsträdgården inom gångavstånd. Tillgängligheten till planområdet är god. Entré och vistelseytor är utformade i marknivå utan större nivåskillnader, vilket möjliggör tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Service Kommersiell service Planområdet är beläget i ett centralt område med tillgång till kommersiell service i närområdet. Längs Södra Blasieholmshamnen finns ett mindre antal restauranger. Endast ett fåtal av dessa har direkt koppling till gaturummet, däribland restaurangverksamheten inom planområdet samt verksamheten vid Lydmar Hotel. I övrigt finns ytterligare restauranger, caféer och service i närliggande delar av centrala Norrmalm, bland annat kring Kungsträdgården. Naturmiljö Mark och vegetation Planområdet utgörs av förgårdsmarken framför Burmanska huset som i huvudsak upptas av den uppförda paviljongen. Området saknar vegetation i form av träd, buskar eller annan etablerad växtlighet och utgör ingen del av något sammanhängande naturmarksområde. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 11 (31) Skyddade områden Planområdet berör inte något skyddat naturområde såsom naturreservat, kulturreservat, Natura 2000-område, Nationalstadsparken eller biotopskyddsområde. Skyddade arter Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Strömmen, för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Dagvatten från planområdet leds till det befintliga dagvattensystemet. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Planområdet är redan ianspråktaget och utgör en mycket liten del av Strömmens avrinningsområde. Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormerna för luft klaras inom planområdet. Även i förhållande till kommande riktvärden enligt nytt luftkvalitetsdirektiv, där gränsvärdena för dygnsmedelvärde föreslås sänkas till 50 µg/m³ för kvävedioxid och 45 µg/m³ för PM10, bedöms halterna i området ligga under riktvärdena. Miljömålet för Frisk luft uppnås för både partiklar (PM10) och kvävedioxid. Miljöförvaltningen bedömer att någon ytterligare utredning av luftföroreningar inte är nödvändig. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planområdet är beläget i ett centralt och publikt läge i anslutning till Blasieholmens kajstråk, som är ett viktigt stråk för gående och besökare. Området präglas av kultur- och hotellverksamhet och besöksnäring och är ett välbesökt stråk med tydlig koppling till stadens centrala målpunkter. Den befintliga restaurangverksamheten bidrar till att aktivera platsen och skapa vistelsekvaliteter i gaturummet. Verksamheten ger förutsättningar för ökad närvaro av människor under stora delar av dygnet, vilket kan bidra till en upplevd trygghet i området. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 12 (31) Barnperspektiv Området saknar funktioner som är särskilt riktade till barn, såsom lekytor eller vistelsemiljöer för barn, och utgör inte en plats där barn i någon större utsträckning vistas på egen hand. I närområdet finns dock offentliga platser såsom kajstråket och närliggande parker och torg, vilka kan användas av barn i sällskap med vuxna. Geoteknik Markförhållanden Planområdet utgörs av ianspråktagen och hårdgjord mark inom innerstaden. Marken består huvudsakligen av uppbyggda ytor med underliggande konstruktioner och ledningsdragningar. Under del av planområdet passerar en tunnelbaneanläggning som tillhör Region Stockholms tunnelbanesystem. Den del som är belägen under planområdet utgörs av ett ventilationsschakt. Anläggningen innebär att särskild hänsyn kan behöva tas vid markarbeten eller förändringar av markbelastning inom fastigheten. Eventuella åtgärder som kan påverka tunnelbaneanläggningen ska ske i samråd med Region Stockholm. Illustration från plankarta för tunnelbanan, ÄDp/Dp 2014-18909. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 13 (31) Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. Dagvattenutredningen visar att dagvatten från planområdet huvudsakligen uppstår på paviljongens takytor. Takmaterialet bedöms vara relativt rent och ersätter tidigare hårdgjorda markytor i granit, vilket innebär att föroreningsbelastningen inte bedöms öka. Dagvattnet avleds idag via stuprör och dagvattenbrunnar till det befintliga ledningsnätet och vidare till recipienten Strömmen. Möjligheterna till lokal fördröjning och rening inom planområdet är begränsade, men dagvatten hanteras i enlighet med stadens dagvattenstrategi. Maximalt vattenflöden under ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Svart streckad linje visar utredningsområdets ungefärliga placering. Streckade pilar visar uppskattad flödesriktning enligt Scalgo Live. Källa: Stockholm stad (2024). Illustration från dagvattenutredning (WSP) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 14 (31) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Eftersom paviljongen inte innehåller bostäder utan restaurang- och hotellverksamhet finns inga tillämpbara riktvärden för trafikbuller utomhus. Förorenad mark Enligt länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden finns risk för markföroreningar inom planområdet. I området och dess närhet har tidigare verksamheter förekommit, bland annat grafisk industri, vilket kan ha inneburit hantering av ämnen såsom tungmetaller och lösningsmedel. Planområdet är beläget i en äldre del av innerstaden där fyllnadsmassor kan förekomma. Sådana massor kan ha varierande sammansättning och ursprung, vilket innebär att föroreningar kan förekomma även om de inte tidigare identifierats. Miljöteknisk markundersökning visar att föroreningar förekommer i marken, men att uppmätta halter generellt underskrider eller ligger i nivå med tillämpbara riktvärden för aktuell markanvändning. Sammantaget bedöms markförhållandena inte utgöra något hinder för planens genomförande, förutsatt att eventuella markarbeten hanteras i enlighet med gällande regelverk. Utklipp från länsstyrelsens EBH-karta (2025-12-17). Illustration från Utredning markmiljö (WSP) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 15 (31) Planförslag Sammanfattning av planförslaget Planförslaget innebär att en befintlig tillbyggnad i form av en paviljong på fastigheten Blasieholmen 54 ges planmässiga förutsättningar att kvarstå permanent. Paviljongen utgör ett komplement till den befintliga hotell- och restaurangverksamheten inom fastigheten och inrymmer serveringsytor. Tillbyggnaden består av två glasade volymer placerade symmetriskt på vardera sida om huvudbyggnadens portik och sammanlänkas genom en inglasning innanför portikens valv. Planförslaget innebär att den del av marken som upptas av paviljongen och som i gällande detaljplan regleras som prickmark ändras så att befintlig bebyggelse kan ges byggrätt. Arkitektonisk idé Den arkitektoniska idén utgår från att bekräfta paviljongen som ett samtida tillägg som är tydligt avläsbart som en ny årsring som underordnar sig och samspelar med Burmanska huset kulturhistoriska värden. Paviljongen är uppförd som en lätt transparent konstruktion placerad symmetriskt på vardera sida om huvudbyggnadens entréportik. Paviljongen utgår från Burmanska husets fasad- och volymkomposition med tydlig mittaxel, och underordnar sig huvudbyggnadens volym, skala och arkitektoniska uttryck. Fasad mot väst, arkitektonisk ide för paviljong, framtagen av Tengbom. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 16 (31) Gestaltningen präglas av en återhållsam och samtida arkitektur med glasade fasader. Transparensen i paviljongens glasade fasader möjliggör att viktiga delar av huvudbyggnaden, såsom sockelvåning, portik och fasaden med sina detaljer, fortsatt är avläsbara från det offentliga rummet. Paviljongen framträder därmed som ett tydligt men diskret tillägg. Tillbyggnaden är utformad som en fristående och i huvudsak reversibel konstruktion, vilket innebär att den befintliga byggnaden påverkas i begränsad omfattning. Detta är i linje med antikvariska principer om att nya tillägg ska kunna särskiljas från det historiska och utföras med respekt för befintliga värden. Planförslaget säkerställer att tillbyggnaden ska ges en lätt och transparent karaktär samt att tekniska installationer inte placeras synligt ovan tak. Utformningen ska samordnas med huvudbyggnadens arkitektur och platsens kulturhistoriska värden. Den arkitektoniska idén syftar till att möjliggöra en fortsatt användning av platsen samtidigt som Burmanska husets kulturhistoriska värden bevaras och dess roll i stadsbilden fortsatt kan upplevas. Plan och fasadritning över paviljongen, illustration framtagen av Tengbom. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 17 (31) Konstruktionsförutsättningar Tillbyggnaden har utformats med utgångspunkt i att den befintliga byggnadens fasad ska bevaras och inte påverkas negativt. Detta görs med en självbärande konstruktion som saknar bärande infästningar i huvudbyggnaden. Samtliga laster tas upp i en bärande stomme med pelare och grundläggning i en separat bottenplatta, vilket innebär att ingen last överförs till den befintliga fasaden. Mötet mellan tillbyggnaden och fasaden sker med ett släpp samt med mjuka och reversibla fogar och tätningar. Detta minimerar risken för fuktpåverkan och möjliggör att tillbyggnaden kan demonteras utan att den kulturhistoriskt värdefulla fasaden skadas. Markarbeten utförs så att påverkan på Burmanska huset minimeras. Vid ett eventuellt borttagande av tillbyggnaden kan marken återställas till ett skick som motsvarar nuvarande utformning. Befintlig bebyggelse Planförslaget avser Burmanska husets paviljong som uppförts med tidsbegränsat bygglov. Burmanska huset utgör en kulturhistoriskt värdefull byggnad med höga arkitektoniska kvaliteter. Planförslaget innebär att den befintliga paviljongen, som är placerade framför byggnaden, ges planmässiga förutsättningar att kvarstå. Paviljongen påverkar i viss utsträckning möjligheten att uppfatta byggnadens sockelvåning och delar av bottenvåningens fasad från det offentliga rummet. Även portiken, som utgör ett viktigt arkitektoniskt motiv, blir mindre framträdande genom tillägget. Stadsmuseet har i sitt yttrande framhållit att tillbyggnaden påverkar läsbarheten av byggnadens ursprungliga gestaltning. Samtidigt är byggnadens övergripande volym, proportioner och huvudsakliga fasaduttryck fortsatt avläsbara. Paviljongen är utformade som fristående tillägg och innebär endast begränsade ingrepp i den befintliga byggnaden. Illustration som redovisar paviljongens konstruktion (Tengbom). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 18 (31) Enligt framtagen antikvarisk konsekvensbeskrivning bedöms tillägget sammantaget inte förvanska byggnadens kulturhistoriska värden. De värdebärande delarna påverkas i viss utsträckning, men inte i sådan grad att byggnadens kulturhistoriska betydelse går förlorad. Gator och trafik Parkering Planförslaget innebär ingen förändring av parkeringssituationen i området. Parkering för bil sker fortsatt på gatumark i närområdet samt i närliggande parkeringsanläggningar i centrala Stockholm. Planområdet saknar egna parkeringsplatser och någon ny parkering tillskapas inte inom ramen för detaljplanen. Cykelparkering hanteras inom fastigheten och i anslutning till omgivande gaturum. Planförslaget medför ingen förändring av befintliga förutsättningar för cykelparkering. Tillgänglighet Planområdet är beläget i marknivå och nås via angränsande gator och gångstråk. Entréer till paviljongen är placerade i direkt anslutning till det offentliga rummet utan större nivåskillnader, vilket möjliggör god tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Fotografi på Burmanska huset efter renoveringen 2004-06. (Tyréns). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 19 (31) Angöring till verksamheten sker från Södra Blasieholmshamnen och Hovslagargatan. Avståndet mellan angöringsplats och entré bedöms uppfylla stadens riktlinjer för tillgänglighet. Tillgänglighet för räddningstjänst säkerställs genom befintlig gatustruktur och angöringsmöjligheter i direkt anslutning till planområdet. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Fastigheten är ansluten till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Planområdet ingår i ett duplicerat ledningssystem där dagvatten och spillvatten leds i separata ledningar. Spillvatten leds till reningsverk medan dagvatten leds till recipienten Strömmen. Avfallshantering Avfall från verksamheten inom planområdet hanteras tillsammans med Grand Hôtels befintliga avfallssystem. Hämtning sker via befintliga angöringslösningar och bedöms fungera utan att påverka omgivande trafik. Avfallshanteringen ska följa Stockholm Vatten och Avfalls riktlinjer i ”Projektera och bygg för god avfallshantering”. Räddningstjänst Planförslaget innebär ingen förändring av befintlig byggnadsstruktur eller utrymningsprinciper. Utrymning från paviljongen och huvudbyggnaden sker direkt till det omgivande gaturummet. Räddningstjänstens angöring sker via angränsande gator, främst Södra Blasieholmshamnen och Hovslagargatan, med god framkomlighet och tillgänglighet i direkt anslutning till planområdet. Planförslaget förutsätter att utrymningsvägar från huvudbyggnaden inte påverkas negativt. Detta har särskilt beaktats i planarbetet. Några särskilda åtgärder i form av nya räddningsvägar eller brandtekniska installationer bedöms inte vara nödvändiga inom ramen för detaljplanen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 20 (31) Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser C1 [café- och restaurangändamål] Möjliggör användning för café- och restaurangverksamhet inom planområdet. T1 [Tunnelbana. Avgränsas vertikalt mellan -14 och -41 meter under angivet nollplan] Säkerställer befintlig tunnelbaneanläggning under planområdet. Egenskapsbestämmelser Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnadsverk Bestämmelsen säkerställer att delar av planområdet inte bebyggs ytterligare. Byggnaders användning Byggnaden ska användas för café- eller restaurangändamål Bestämmelsen säkerställer användningen inom planområdet. Höjd på byggnadsverk - Högsta nockhöjd är 4,2 meter - Högsta tillåtna fasadhöjd är 3,6 meter - Högsta tillåtna totalhöjd för ventilationshuvar är 4,7 meter Bestämmelserna syftar till att säkerställa att tillbyggnaden underordnar sig huvudbyggnaden och anpassas till dess skala och gestaltning. Bestämmelsen högsta totalhöjd reglerar den maximala höjden för tekniska installationer, såsom ventilationshuvar, i syfte att begränsa deras visuella påverkan och säkerställa en anpassning till byggnadens gestaltning. Skydd av kulturvärden q1 [Byggnadens exteriör ska bevaras, undantaget inglasning av entréparti. Anslutning till intilliggande befintlig byggnad ska ske utan ingrepp i dess ursprungliga fasad som skadar eller förvanskar byggnadens kulturhistoriska värden.] Säkerställer att byggnadens kulturhistoriska värden och ursprungliga gestaltning bevaras. Bestämmelsen reglerar även att anslutning mellan paviljongen och huvudbyggnaden ska ske utan ingrepp som skadar eller förvanskar den befintliga fasaden. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 21 (31) Takvinkel Största takvinkel är 7 grader Reglerar takets lutning för att säkerställa en lågmäld och underordnad utformning. Upphävande av strandskydd Strandskydd upphävs inom planområdet enligt 4 kap. 17 § PBL Strandskyddet upphävs då området redan är ianspråktaget och väl avskilt från området närmast strandlinjen genom gata, kajmiljö och annan exploatering. Utformning f1 [Endast skärmtak medges] Säkerställer en lätt och underordnad tillbyggnadskaraktär. Tak ska ha en lätt takfot som kragar ut 0,3–0,7 meter från fasadliv Säkerställer en arkitektonisk utformning som bidrar till paviljongens lätta karaktär. Tak ska utföras i varm grön kulör Bidrar till en sammanhållen gestaltning och anpassning till byggnadens och platsens färgsättning. Fasader ska huvudsakligen utföras i glas med vertikala glaspartier med jämn rytm och ges en lätt och transparent paviljongkaraktär Säkerställer en transparent och lätt utformning som underordnar sig huvudbyggnaden. Fönsterkarmar ska utföras i varm grön kulör Bidrar till en enhetlig och sammanhållen gestaltning. Sockel ska utföras i natursten. Sockelns överkant får vara högst 0,6 meter över anslutande färdig mark Säkerställer en robust och platsanpassad utformning samt en tydlig anslutning till mark. Tekniska installationer får inte placeras ovan tak Syftar till att begränsa visuell påverkan och bevara byggnadens arkitektoniska uttryck. Utförande b1 Lägsta schaktningsnivå är -14,0 meter under nollplanet Säkerställer att tunnelbaneanläggningen under mark inte påverkas vid markarbeten. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 22 (31) Konsekvenser och avvägningar Stads- och landskapsbild Planförslaget innebär att befintlig paviljongvid Burmanska huset kan kvarstå permanent. Tillägget medför att byggnadens front mot gaturummet förändras och att delar av sockelvåningen och portiken blir mindre framträdande i stadsbilden. Paviljongen innebär att byggnadens ursprungliga relation till förgårdsmarken och dess tydliga fristående placering blir mindre läsbar. Även vissa siktlinjer i gaturummet påverkas, då paviljongen delvis skymmer byggnadens nedre delar och begränsar upplevelsen av dess arkitektoniska detaljer från vissa vinklar. Samtidigt är paviljongen låg, transparent och underordnad huvudbyggnaden, vilket gör att Burmanska husets övergripande volym, proportioner och siluett fortsatt är tydligt avläsbara. Den visuella kontakten med Burmanska huset bibehålls i stora delar genom paviljongens glasade fasader. Planförslaget innebär att ett samtida tillägg permanentas i en kulturhistoriskt känslig miljö. Detta medför en viss negativ påverkan på stadsbildens historiska läsbarhet, men påverkan begränsas genom tilläggets utformning och skala. Sammantaget bedöms planförslaget medföra en mindre negativ påverkan på stadsbilden, där byggnadens övergripande karaktär och roll i stadsrummet fortsatt kan uppfattas. Befintlig bebyggelse Planförslaget innebär att befintlig tillbyggnad i form av en paviljong ges planstöd att kvarstå permanent. Tillbyggnaden är fristående från huvudbyggnaden och har utformats så att ingrepp i den befintliga byggnadens konstruktion har begränsats. Befintlig byggnad påverkas därmed i liten utsträckning ur teknisk och konstruktiv synpunkt. Planförslaget medför inga ytterligare påbyggnader, fasadändringar eller nya öppningar i huvudbyggnaden. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Inom planområdet finns Burmanska huset, som är grönklassat av Stadsmuseet och har höga kulturhistoriska värden. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 23 (31) Enligt framtagen antikvarisk konsekvensbeskrivning bedöms den befintliga tillbyggnaden i form av paviljongen sammantaget inte förvanska byggnadens kulturhistoriska värden. Tillägget är utformat som ett samtida och avläsbart komplement till huvudbyggnaden och följer antikvariska principer om tydlig åtskillnad mellan nytt och gammalt. Paviljongen medför att vissa värdebärande delar av byggnaden, såsom sockelvåningen, entrépartiet och portiken, blir mindre framträdande i det offentliga rummet. Även byggnadens ursprungliga relation till förgårdsmarken och dess tidigare användning blir svårare att avläsa. Detta innebär negativa konsekvenser för läsbarheten av byggnadens historiska gestaltning. Samtidigt är tillbyggnaden låg, transparent och underordnad huvudbyggnaden, vilket innebär att byggnadens övergripande volym, proportioner och arkitektoniska uttryck fortsatt kan uppfattas. Tillägget har utformats med en återhållsam karaktär och med begränsade ingrepp i den befintliga byggnaden. Planförslaget innebär att en tillfällig lösning permanentas, vilket minskar möjligheten att återställa den tidigare förgårdsmarken. Sammantaget bedöms dock påverkan vara begränsad och inte av sådan omfattning att byggnadens kulturhistoriska värden förvanskas eller att riksintressets värden påtagligt skadas. Naturmiljö Mark och vegetation Planförslaget avser en befintlig tillbyggnad inom ett redan ianspråktaget och hårdgjort område. Någon naturmark finns inte Illustration som redovisar paviljongernas påverkan på synligheten av Burmanska husets fönster vid olika betraktningsavstånd. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 24 (31) inom planområdet och inga åtgärder i form av schaktning, sprängning eller terränganpassning av betydelse bedöms tillkomma till följd av planförslaget. Befintliga ekosystemtjänster inom planområdet saknas i dagsläget. Planförslaget medför ingen ytterligare minskning av dessa värden. Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra någon negativ påverkan på mark och vegetation eller på områdets ekosystemtjänster. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte påverka Strömmens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs Strömmen. Dagvatten från planområdet leds till det befintliga dagvattensystemet. Planförslaget bedöms inte försämra möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. Dagvattenutredningen visar att dagvatten från planområdet huvudsakligen uppstår på paviljongens takytor. Planområdet utgör en mycket liten del av Strömmens avrinningsområde och planförslaget bedöms inte medföra någon ökad föroreningsbelastning av betydelse. Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Planförslaget bedöms inte motverka genomförandet av sådana åtgärder. Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget bedöms inte påverka luftkvaliteten i området negativt. Miljökvalitetsnormerna för luft klaras inom planområdet. Planförslaget medför ingen förändring av trafikförhållanden eller markanvändning som kan antas påverka halterna av luftföroreningar. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Genom att möjliggöra en verksamhet som är öppen för allmänheten bidrar planförslaget till ökad aktivitet i gaturummet, vilket kan ha Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 25 (31) en positiv effekt på trygghet och upplevd säkerhet, särskilt under kvällstid. Planområdet är beläget i ett centralt läge med god tillgänglighet och närhet till viktiga målpunkter, vilket innebär att platsen används av en bred grupp människor. Planförslaget bedöms bidrar till att upprätthålla en tillgänglig och inkluderande stadsmiljö. Ur ett jämställdhets- och trygghetsperspektiv bedöms planområdet ha goda förutsättningar. Det centrala läget med god överblick, närheten till kollektivtrafik och publika verksamheter bidrar till en miljö som är tillgänglig och användbar för en bred grupp av människor dygnet runt. Planförslaget medför ingen förändring av platsens funktion i relation till barn. Inga ytor för lek eller rekreation tas i anspråk och planförslaget bedöms därmed inte påverka barns tillgång till utemiljöer eller vistelseytor. Utifrån ett barnperspektiv bedöms planområdet ha begränsad betydelse, och planförslaget medför varken negativa eller positiva konsekvenser för barn. Sammantaget bedöms planförslaget bidra till att stärka den sociala funktionen i området genom att möjliggöra fortsatt publik verksamhet och ett aktivt stadsrum. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvatten från planområdet uppstår huvudsakligen på paviljongens takytor. Dagvattnet avleds via stuprör till dagvattenbrunnar och vidare till det befintliga dagvattenledningsnätet. Planområdet är redan ianspråktaget och utgörs av hårdgjord mark. Några ytterligare dagvattenåtgärder inom planområdet bedöms därför inte vara möjliga att anlägga i någon större omfattning. Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten, som bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än enbart sedimentation, tillämpas inte i detta fall då planförslaget inte utgör ny- eller större ombyggnation. Dagvattnet hanteras istället i enlighet med stadens dagvattenstrategi. Planförslaget bedöms inte medföra någon ökning av dagvattenflöden eller föroreningsbelastning av betydelse jämfört med dagens situation. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 26 (31) Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet avser restaurangverksamhet och omfattar inte bostäder. Riktvärden för trafikbuller för bostäder är därför inte tillämpliga. Beräkningarna i framtagen bullerutredning visar att ljudnivån vid närmaste bostadsfastighet uppgår till cirka 37 dBA. För en av ljudkällorna har ljuddata saknats, varför beräkningarna baseras på högsta tillåtna ljudeffekt. Fläkten används enligt uppgift endast vid behov. Då insatsdämpning i kanalsystemet inte kunnat fastställas har beräkningarna utgått från ett konservativt antagande, vilket innebär att de verkliga ljudnivåerna sannolikt är lägre än de beräknade. Med hänsyn till installationernas drifttider och gällande riktvärden för industri- och verksamhetsbuller bedöms riktvärden kunna innehållas utan svårighet. Förorenad mark Inom planområdet och dess närområde har historiskt verksamheter förekommit som kan ha medfört föroreningar i marken. Enligt länsstyrelsens kartunderlag finns indikation på potentiellt förorenade områden. En miljöteknisk markundersökning har genomförts. Resultaten visar att förekommande föroreningar generellt understiger tillämpbara riktvärden för aktuell markanvändning. Planförslaget innebär ingen förändrad markanvändning och medför inte några omfattande markarbeten. Något behov av efterbehandlingsåtgärder bedöms därmed inte föreligga inom ramen för detaljplanen. Om föroreningar påträffas i samband med framtida markarbeten ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten i enlighet med gällande lagstiftning. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 27 (31) Riksintresse Planområdet ingår i riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Riksintresset omfattar stadens historiska årsringar, den sammanhållna stenstadsstrukturen samt relationen till vattenrummen. Blasieholmen utgör en del av detta kulturhistoriskt värdefulla sammanhang, där bebyggelsens skala, struktur och orientering mot vattnet är viktiga karaktärsdrag. Planförslaget har utformats med hänsyn till dessa värden. Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra någon påtaglig skada på riksintressets värden. Värdebärande delar på Burmanska huset utgörs bland annat av den monumentala mittkroppen, risaliten, med portik och valvöppningar, den bearbetade sockelvåningen samt byggnadens ursprungliga volym och proportioner. Den indragna placeringen från gatulinjen och förgårdsmarken är en del av byggnadens ursprungliga gestaltningsidé. Upphävande av strandskydd Planområdet är beläget inom 100 meter från strandlinjen och strandskydd bedöms återinträda i samband med planläggningen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att särskilda skäl enligt 7 kap. 18 e § miljöbalken föreligger och att strandskyddet därför kan upphävas inom planområdet. Planområdet utgörs av redan ianspråktagen och hårdgjord mark i direkt anslutning till befintlig hotellverksamhet och saknar betydelse för strandskyddets syften. Området är även genom gata, kajmiljö, bebyggelse och annan exploatering väl avskilt från området närmast strandlinjen. Innan den nuvarande tillbyggnaden uppfördes med tidsbegränsat bygglov var ytan dessutom avskild från allmänheten genom staket. Planförslaget bedöms därmed inte påverka allmänhetens tillgång till strandområdet eller försämra livsvillkoren för djur- och växtlivet. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras/har genomförts. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 28 (31) Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Frågor relaterade till genomförd miljöbedömning och upprättad miljökonsekvensbeskrivning redovisas under rubriken nedan. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Samråd 26 maj 2026 – 6 juli 2026 Granskning februari 2027 – mars 2027 Antagande juni 2027 Laga kraft, tidigast augusti 2027 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av detaljplan samt myndighetsutövning vid bygglovsprövning. Fastighetsägaren ansvarar för genomförandet av åtgärder inom kvartersmark, inklusive drift och underhåll av befintlig bebyggelse samt eventuella anpassningar som krävs för planens genomförande. Exploateringskontoret ansvarar för att upprätta erforderliga avtal kopplat till planens genomförande. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på initiativ av fastighetsägaren. Eventuella åtgärder som berör befintliga ledningar eller anläggningar, såsom tunnelbaneanläggningen under planområdet, ska ske i samråd med berörda ledningsägare. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 29 (31) Avtal Exploateringsavtal ska tecknas mellan Stockholms stad, genom exploateringsnämnden, och fastighetsägaren Blasieholmen 54 KB innan detaljplanen antas. I avtalet regleras genomförandefrågor, ansvarsfördelning samt eventuella marköverföringar. En mindre del av den befintliga tillbyggnaden är belägen på mark som ägs av Stockholms stad. För att möjliggöra planens genomförande avses fastighetsägaren förvärva denna mark. Stockholm Exergi kan komma att teckna avtal med fastighetsägaren om eventuell ledningsflytt i enlighet med gällande markavtal. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. En mindre del av planområdet är belägen inom fastigheten Norrmalm 3:43, som ägs av Stockholms stad. För att möjliggöra planens genomförande kan denna mark överföras till fastigheten Blasieholmen 54. Lantmäterimyndigheten prövar fastighetsbildningsåtgärder efter ansökan från fastighetsägaren. Blåmarkerad yta visar yta som belägen inom fastigheten Norrmalm 3:43, som ägs av Stockholms stad. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 30 (31) Rättigheter Inom planområdet finns befintliga rättigheter, bland annat servitut för transportgång samt servitut avseende tunnelbaneanläggning med tillhörande skyddszon. Inom fastigheten finns även befintliga ledningar. Dessa kan vara säkrade genom ledningsrätt eller andra rättigheter. Planförslaget påverkar inte dessa rättigheter och de fortsätter att gälla oförändrat. De bedöms ha fortsatt planstöd och påverkas inte av planens genomförande. Några nya rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Rättigheter inom planområdet Till förmån för Blasieholmen 55 Fastighets AB Nystenen c/o Humlegården Fastigheter AB Box 5182 102 44 Stockholm Servitut, Transportgång Belastar Blasieholmen 54 Akt 0180IM-07/12334.1 Till förmån för Ladugårdsgärdet 1:29 Region Stockholm Trafikförvaltningen c/o Storstockholms Lokaltrafik AB Servitut, Tunnelbaneanläggning med skyddszon Belastar Blasieholmen 54 Akt 0180K-2020 Servitut, Tunnelbaneanläggning med skyddszon Belastar Norrmalm 3:42- 3:43 m.fl. Akt 0180K-2021-00674.1 Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att en del av den befintliga detaljplanen Pl 4060, fastställd 1939, upphör att gälla inom planområdet. Enligt gällande detaljplan är delar av fastigheten planlagda som prickmark som inte får bebyggas. Planförslaget innebär att byggrätt medges inom denna mark. Karta som visar gällande plankarta och bestämmelser för planområdet Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-11157 Sida 31 (31) Markförvärv En mindre del av planområdet utgörs av mark som ägs av Stockholms stad. För att möjliggöra planens genomförande avses denna mark överföras till fastigheten Blasieholmen 54 genom fastighetsreglering. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Fastighetsbildning Eventuell fastighetsbildning bekostas av fastighetsägaren. Tekniska frågor Vatten och avlopp Fastigheterna är ansluten till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs inte för att försörja den befintliga fastigheten. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 --- [Plankarta.pdf] A A B B b 1 b1 C1 C1 r1q1 T 1 T 1 f1 Byggnaders användning Byggnaden ska användas för café- eller restaurangändamål. Höjd på byggnadsverk Högsta nockhöjd är 4.2 meter. Högsta tillåtna fasadhöjd är 3.6 meter. Högsta tillåtna totalhöjd för ventilationshuvar är 4.7 meter. Rivningsförbud r1 Byggnad får inte rivas. Skydd av kulturvärden q1 Byggnadens exteriör ska bevaras, undantaget inglasning av entréparti. Anslutning till intilliggande befintlig byggnad ska ske utan ingrepp i dess ursprungliga fasad som skadar eller förvanskar byggnadens kulturhistoriska värden. Takvinkel Största takvinkel är 7 grader. Upphävande av strandskydd Strandskydd upphävs inom planområdet enligt 4 kap. 17§ PBL. Utformning f1 Endast skärmtak medges. Tak ska ha en lätt takfot som kragar ut 0.3–0.7 meter från fasadliv. Tak ska utföras i varm grön kulör. Fasader mot omkringliggande gator ska huvudsakligen utföras i glas med vertikala glaspartier med jämn rytm och ges en lätt och transparent paviljongkaraktär. Fönsterkarmar ska utföras i varm grön kulör. Sockel ska utföras i natursten. Sockelns överkant får vara högst 0.6 meter över anslutande färdig mark. Tekniska installationer, med undantag för ventilationshuvar, får inte placeras ovan tak. Utförande b1 Lägsta schaktningsnivå, med undantag för tunnelbanans tunnel, är -14.0 meter under nollplanet. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. det att planen får laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark Café- och restaurangändamålC1 Tunnelbana. Avgränsas vertikalt mellan -14 och -41 meter under angivet nollplan. T1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnadsverk. GRUNDKARTA Servitutsområde Ledningsrättsområde Fornlämningsområde Byggnad Staket Mur Markhöjd Fastighetsbeteckning Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsområdesgräns) Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen David Svensson och RH2000 i höjd. kartingenjör Aktualitetsdatum 2026-04-07 Väg/gångbanekant Träd NORR Skala 1:500, utskriftsformat A2 0 25m Cad: Sanna Norrby SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Blasieholmen 54 m.fl. i stadsdelen Norrmalm i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor 2026-05-19 Louise Heimler Hajir Latifi planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2024-11157 Planavdelningen Planen består av: UPPLYSNINGAR -plankarta med bestämmelser Till planen hör: -planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) med standardförfarande. Principsektion för avgränsning av markanvändning i höjdled. Ej skalenligt. -14.0 meter -41.0 meter Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-05-20, Dnr 2024-11157 --- [Antikvarisk konsekvensbeskrivning.pdf] BLASIEHOLMEN 54, STOCKHOLM BURMANSKA HUSET ANTIKVARISK KONSEKVENSBESKRIVNING SLUTVERSION 2025-08-21 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 UPPDRAG Uppdrag: 353851 Titel på rapport: Burmanska huset - Blasieholmen 54 Antikvarisk konsekvensbeskrivning Version: Slutversion Datum: 2025-08-21 MEDVERKANDE Beställare: Blasieholmen 54 KB Kontaktperson: Per Hultquist Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Johanna Karlsson Kvalitetsgranskning: Stina Hagelqvist Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns Sverige AB om inget annat anges. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ......................................................... 5 HISTORIK .......................................................... 16 NULÄGE ............................................................ 34 OM PROJEKTET .............................................. 49 KULTURVÄRDEN ............................................. 50 PLANENS KONSEKVENSER .......................... 52 KÄLLFÖRTECKNING ....................................... 54 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 4 Slutversion 2025-08-21 1 INLEDNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning 5 Slutversion 2025-08-21 BAKGRUND Burmanska huset är beläget på Blasieholmen i Stockholm, inom fastigheten Blasieholmen 54. Byggnaden rymmer hotellrum som för Grand hotell, inom samma fastighet. Burmanska huset är indraget från gatan (Södra Blasieholmshamnen), så att en förgård bildas framför byggnadens entré. För att komplettera hotellens utrymmen för frukost och restaurang bevil - jades år 2023 ett tillfällligt bygglov så att två paviljonger kunde uppföras på förgården. Man önskar nu att paviljongens placering ska permanenteras, vilket kräver en detaljplaneänd - ring. Beslut om att starta planarbete (Dnr 2024-11157-4.4.2) togs av stadsbyggnadsnämn - den 2025-02-20. Byggnaden är grönklassad av stadsmuseet. Tyréns har i samband med planarbetet upprät - tat en konsekvensbeskrivning i syfte att utreda paviljongernas påverkan på kulturmiljön. I konsekvensbeskrivningen ingår en förundersökningsdel där det redogörs för befintlig bebyggelse och historisk utveckling. INLEDNING Antikvarisk konsekvensbeskrivning En antikvarisk förundersökning ska tydliggöra byggnadens kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Till förun - dersökningen bör kopplas en konsekvensbeskrivning av vilken framgår hur man avser att tillgodose varsamhetskraven och hur avvägningar gentemot andra grundläggande samhällskrav (tekniska egenskapskrav) har skett. Utifrån en sådan konsekvensbeskriv - ning kan sedan byggnadsnämnden bedöma ifall de gjorda avvägningarna sammanta - get kan anses tillgodose lagens krav. (Boverket) Ortofoto med den aktuella byggnaden inom fastigheten Blasieholmen 54 markerad i rött. Paviljonger- nas placering på vardera sida om risaliten är markerade i grönt (Lantmäteriet). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning6 Slutversion 2025-08-21 FÖRUTSÄTTNINGAR Gällande plan Gällande plan, Dp 2003-00890-54, omfattar Burmanska huset och intilliggande byggnad på Hovslagargatan. Planen meddelar skydd för kulturvärden q1: Byggnaden får inte rivas. byggnadernas exteriör mot gata får inte försvanskas. Ursprung - liga huvudentréer och huvudtrapphus får ej förvanskas. Kvarvarande ursprunglig fast inred - ning i interiören såsom golv, snickerier, stuckatur eller kakelugnar ska i huvudsak bevaras. Underhållsarbeten skall utföras med för byggnadernas ursprungliga material och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Marken mellan byggnaden och fastighetsgränsen är prickad och får inte bebyggas. Gällande detaljplan för den aktuella byggnaden (Dp 2003-00890-54) vann laga kraft 2003-11-20 (Stock- holms stad). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning 7 Slutversion 2025-08-21 Utsnitt från klassificeringskartan. Burmanska huset markerat i rött, det är grönklassificerat av Stads- museet och har således särskilda värden. Fastigheten Blasieholmen 54 innefattar även Bolinderska huset, intill Burmanska, Grand hotell och Grand hotell Royal. Grand hotell är precis som Burmanska grönklassificerat medan Bolinderska och Grand hotell Royal, på hörnet mot Stallgatan, är klassifice- rade blå (Stadsmuseet Stockholm). Stadsmuseets klassificering Aktuell byggnad inom fastigheten Blasieholmen 54 (Tidigare Blasieholmen 51) är grönklas - sad i Stadsmuseets klassificeringsinstrument. Grön klassning är den näst högsta på skalan och avser bebyggelse av högt kulturhistoriskt värde och medför att fastigheten omfattas av förbud mot förvanskning enligt PBL 8 kap. 13 §, utöver det allmänna varsamhetskravet PBL 8 kap. 17 §. Öriga klassificeringskategorier är blå, som är den högsta klassen och betecknar bebyg- gelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde, och gul, som betecknar bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning8 Slutversion 2025-08-21 Gällande lagrum Kulturmiljölagen Fastigheten ligger inom fornminnesområde vilket innebär att alla schaktningsarbeten kräver tillstånd från länsstyrelsen. Fornminnen regleras i KML kap 2. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vat - tenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat detalj - planer och bygglov. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra mil - jöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att bygg - nader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhälls- grupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöför- hållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning 9 Slutversion 2025-08-21 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 6 § Tredje stycket Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Plan- och bygglagens åttonde kapitel reglerar krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglovsprövning omfattas byggnader som bedöms ha särskilt högt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning av kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla byggnader gäller även varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17§ och 14§. 13 § Förvanskningsförbud En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas på bebyggelseområden. 14 § Underhåll och varsamhet Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömäs - sig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 17 § Varsamhet och ändringar Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras va rsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kul - turhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning10 Slutversion 2025-08-21 Miljöbalken (1998:808) Miljöbalken (MB) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I de allmänna hänsyns - reglerna beskrivs vilka krav som ställs på en verksamhetsutövare för att förhindra skador på miljön. MB anger när en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och hur det ska ske. Riksintressen regleras genom Miljöbalken. Mark- och vattenområden som har betydelse på grund av deras natur- eller kulturmiljövärden eller med hänsyn till friluftslivet, ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Läns - styrelsen har tillsynsansvar för områden av riksintresse och ska bl.a. tillse att kommunerna beaktar riksintressena i den fysiska planeringen i samband med detaljplaner och översikts - planer. Kommunerna är skyldiga att säkerställa riksintressena i översiktsplanen. Riksintresse för kulturmiljövården Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och regleras i 3 kap 6 § MB. Ett riksintresse för kul - turmiljövården är en miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser. Inom riksintresseområden väger de kulturhistoriska värdena därför särskilt tungt vid beslut om ändrad mark eller vattenanvändning och den fysiska miljön i övrigt. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhistoriska värden och potential ska vara fortsatt tongi - vande vid förändringar. Riksintressen för kulturmiljövården regleras i Miljöbalken 3 kap. Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Blasieholmen 54 är belägen inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115). Riksintresset motiveras enligt följande: Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundradena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekrea- tionsmiljö) Uttryck för riksintresset (understrukna uttryck bedöms vara relevanta för Blasieholmen 54): Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra och med ytterstaden. Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grönklädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar. Fronterna mot vattenrummen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning 11 Slutversion 2025-08-21 och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och från Mälaren. De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skeppsholmen. Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. Gatuvyer med enskilda- byggnader eller andra element som blickfång. Stenstadens tydliga yttre gränser. Stockholm som huvudstad och maktcentrum Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvalt - ningsstad alltsedan medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och kyrkorna. Den äldre stenstaden och tidig bebyg - gelse på malmarna Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestrukturen med konti - nuitet sedan medeltiden. Gatu- och planstruktur med oregelbundna kvarter innanför långga - torna och den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” med små smala gränder ner till vattnet. Andra delar av staden med rötter i medeltiden. Riddarholmens gatunät, platsbildningar och bebyggelse med grund i medeltiden. De bevarade resterna av den äldsta gatu- och tomtstrukturen på Södermalm. De äldsta kyrkorna på malmarna. Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Gamla stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygats - kvarteren och slottsområdet. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet. Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet . Stadspalatsen och malmgårdarna. Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården, Humlegården och malmgårdarnas trädgårdar. Småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter på Södermalm. Stockholm blir storstad Stadsbyggandet från mitten av 1800-talet fram till tiden runt sekelskiftet 1900. Områden byggda som nya stadsdelar på malmarna med esplanadsystem, genombrottsgator, platsbild - ningar och offentlig utsmyckning. Gatorna av olika bredd och kar aktär och den täta enhetliga bebyggelsen i stenstaden med byggnader i sammanhållen höjd. Parkerna som anläggs i den framväxande storstaden, såsom Berzelii park och de karaktäristiska bergsparkerna. Nedre Norrmalm med centralstationen och Drottninggatan som stadens nya centrum. Villastaden, med exklusiva bostadshus. Nya typer av offentliga byggnader, såsom Långholmens centralfängelse, Östermalms saluhall, sjukhusmiljöer, skolorna. Anläggningarna och byggnaderna för sanitet, service och kommunalteknik, såsom elektricitetsverk, vattentorn, Brunkebergstunneln och hissarna på Södermalm. Gasverksområdets omfattande kommunaltekniska anläggning. De många nya kyrkorna, frikyrkorna och byggnader för olika samfund samt Stora synagogan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning12 Slutversion 2025-08-21 1900-talets stadsbyggande och bebyggelseutveckling Det tidiga 1900-talet med fortsättningen på stenstaden, som Birkastan, och den nya terräng - anpassade gatu- och tomtstrukturen, som Lärkstaden, Diplomatstaden och Röda Bergen Kungsgatan med Kungstornen. Storgårdskvarteren som t.ex. Motorn, Vingen, Draget och Ryssjan. Koloniträdgårdarna med stugor, tomtavgränsningar och gångsystem. Bostadsområden som visar på den tidiga modernismens genomslag i stadsplanering och arkitektur från 1930-talet och 1940-talet, såsom Gärdet, Abessinien, Kungsklippan, Fredhäll och Reimersholme. Områdenas öppna gatu- och tomtstruktur med fristående byggnadkrop - par och karaktären av hus-i-park. Den modernistiska bebyggelsen på nedre Norrmalm med torg- och gatustruktur, som påbörjas med enskilda byggnader under 1930-talet och kulminerar i den storskaliga omvandlingen under 1950-, 60- och 70-talen. Sergels torg med sin skala, form, nivåskill - nader och superelips, och inramningen med modernistiska byggnader. Hötorgscity med Hötorgsskraporna och de lägre butiksdelarna. Den enhetliga karaktären med modernistiska byggnader längs Klarabergsgatan och runt Brunkebergstorg. Modernistiska höghus spridda över staden som genom landmärkespo sition markerar trafik - stråk, stadsgräns, tullar och Stockholmsåsen, till exempel Wenner-Gren Center och Skat - teskrapan. Tunnelbanans synliga uttryck i stadsbilden. Södersjukhuset, som en storskalig offentlig inrättning. Modernistiska parkanläggningar och sammanh ängande parkstråk, präglade av Stockholmsskolans och efterkrigstidens sociala ideal med landskapet och naturen som utgångspunkt. Det sena 1900-talets kompletteringar och kvartersbyggande. Senmodernistiska bostadskvar - ter, som Drakensbergsområdet och Fältöversten. Postmodernistiska områden med inspira - tion från äldre arkitektur och med monumentala inslag, som S:t Eriksområdet och Södra stationsområdet. Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfar - ten. Kajerna och hamnarna som skapar en karaktäristisk front mot vattnet . Flottans miljöer på Skeppsholmen, Kastellholmen och Galärvarvet. Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin samt Djurgårdsvarvet. Segelfartyget af Chapman, som ett permanent inslag i stadsbilden. Djurgårdsstadens bostadsbebyggelse för bl.a. hantverkare och sjömän. Mälar - varvet på Långholmen. Frihamnen med byggnader för handel och produktion, såsom maga - sinen, Banankompaniet och Fordfabriken. Militära byggnader och anläggningar på Östermalm och Gärdet, såsom kasernbyggnader, stall, stabs- och förvaltningsbyggnader och exercisplatser. Gärdet som avläsbart, öppet militärt övningsfält med skansstrukturer och paviljongen Borgen. Industrimiljöerna som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland andra Barnängen, Kungliga Myntet och de många bryggerierna, till exempel München - bryggeriet. Miljöer och byggnader för handel och näringsliv. Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränser och hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gatu - rummet, som Trygg-Hansa huset och Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid östra Kungsträdgården. Storskaliga varuhus i city såsom NK, PUB och Åhléns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning 13 Slutversion 2025-08-21 Den offentliga staden Byggnader och miljöer kopplade till demokratin och den offentlig a förvaltningen. Statsförvalt - ningens byggnader och miljöer på Helgeandsholmen och båda sidor om Norrström. Riddar - holmens byggnader för statlig förvaltning, som gamla riksdagshuset och Riksarkivet. Östra Kungsholmens myndighetsbyggnader, såsom Rådhuset med Rådhusparken och Polishus - kvarteret. Stadshuset med sin utmärkande landmärkesroll i stadsbilden. Folkrörelsebyggnaderna och -miljöerna såsom arbetarrörelsens byggnader vid Norra Bantor - get och Medborgarplatsen med Medborgarhuset samt idrottens byggnader och anläggningar, såsom det större idrottsområdet på Norra Djurgården, Stadion och Eriksdalsbadet. Det vetenskapliga och intellektuella livets byggnader och miljöer från skilda tider. De olika byggnaderna för högre utbildning och vetenskap vid Observatorielunden och Drottninggatan. Akademiernas byggnader. Stadsbiblioteket och Kungliga biblioteket samt deras solitära roll i stadsbilden. De många museerna, såsom Nationalmuseum , friluftsmuseet Skansen och museistaden på Gärdet. Nordiska museet och Vasamuseets tydligt avläsbara profiler på Djurgården. Institutionsbältet på Norra Djurgården, med bland annat de olika högskolorna och universiteten, , Bergianska trädgården och Naturhistoriska riksmuseet. Studentområdet Lappskärsberget med sin tidstypiska stadsplan och bostadsbebyggelse. Byggnaderna för press, media, förlag och teknisk kommunikation såsom Norstedthuset, Radio- och TV-huset, tidningshusen vid Marieberg och Kaknästornet. Nöjes- och rekreationslivets miljöer Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer . De traditionsrika teat - rarna och scenerna, såsom Konserthuset, Dramaten och Operan, ofta med framträdande placering i stadsrummet. Nöjesplatser som Mosebacke, Berns salonger och Södra Djurgår - dens restauranger och värdshus, Cirkus och Gröna Lunds tivoli. Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och sommarnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, både i samlade grupper och som fristående bygg - nadsverk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning14 Slutversion 2025-08-21 2 HISTORIK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Inledning 15 Slutversion 2025-08-21 Södra Blasieholmshamnen fotograferad av Ragnhild Harrstad, Svenska Dagbladet (Digitalt stadsmusem).Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik16 Slutversion 2025-08-21 HOTELLKVARTERET, FRONTEN MOT VATTNET Större delen av bebyggelsen längs Södra Blasieholmshamnen ägs av Grand Hôtel och används för hotell- och restaurangverksamhet. Grand Hôtel Grundades av den franske köksmästare Régis Cadier och tog emot sina första gäster 1874. Hotellet ritades av Axel Kumlien. Hotellet fick en påbyggnad samt försågs med ny fasad 1899. För omgestaltningen stod Ludvig Peterson och Ture Stenberg. 1909 invigdes Grand Hôtel Royal, ursprungligen byggt som ett annex till Grand och som med sin vin - terträdgård skulle fungera som grön oas i kontrast till Stockholmsvintrarna utanför. 1926 genomfördes en ombyggnad och modernisering som också innebar en ny fasadgestalt - ning. För ritningar stod denna gång Ivar Tengbom. Tengbom svarade även för en påbygg - nad på 1950-talet. Grand Hôtel togs 1968 över av Wallenbergfamiljen, som fortfarande är ägare. Till 100-års - jubileet 1974 blev sommarverandorna utanför Grand Hôtel permanenta, invigda av Prins Bertil. 2018 renoverades Grand Hôtels fasad för att återskapa delar av ursprunglig ornamentik. Överst t.v. Grand hôtel fotograferat 1901 (Stock- holmskällan). Överst t.h. Grand hôtel fotograferat 1953, då fasa- den förenklats kraftigt. De tillfälliga verandor, som ritats av Tengbom, var byggda (Digitalt museum). Nederst. En renoverad och delvis återställd fasad stod klart 2018. Fotografi 2025-06-09. HISTORIK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 17 Slutversion 2025-08-21 Bolinderska palatset Byggnaden uppfördes som hyreshus för industrimannen Jean Bolinder och stod klar 1877. Byggnaden ritades av Helgo Zettervall med inspiration från renässanspalats i Venedig. En av husets 13-rumslägenheter beboddes av Grand Hôtels legendariske grundare Régis Cadier. Byggnaden införlivades med Grand Hôtel 1889, men tillhörde mellan 1929 och 1970 Kungliga Automobilklubben. Automobilklubbens minne lever kvar i form av skylten ovan mittrisaliten, ”KAK”. Namnet Bolinderska palatset lanserades i och med Grand Hôtels förvärv, då byggnaden bytte namn från Bolinderska huset. I bottenvåningen har en restaurang huserat sedan 2007. Planet var ursprungligen inrett som butiker för Bolinders mekaniska verkstad och ”Indiska caféet” som sålde orientaliska inredningar. Byggnaden är blåklassad av stadsmuseet i Stockholm. Bolinderska huset fotograferat från vattnet 1946 (Stockholmskällan). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik18 Slutversion 2025-08-21 Edelstamska huset Edelstamska huset, döpt efter byggherren Carl F. Edelstam, fick sitt nuvarande utseende 1881-82 då en ombyggnad genomfördes efter ritningar av Axel Kumlien. Byggnaden är känd för att ha fungerat som Tysklands ambassad under åren 1920-45. Lydmar hotel har huserat i byggnaden sedan 2008 då verksamheten flyttade dit från den tidigare hotellbyggnaden på Sturegatan 10. Sedan 2013 ägs hotellet av Grand Hotell, men drivs fortsatt under samma namn. Edelstamska huset fotograferat 1915-1920. I bakgrunden skymtar Norska ministerhotellet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 19 Slutversion 2025-08-21 VERANDOR I CITY Kring Kungsträdgården och Berzeli park är verandor och uteserveringar relativt vanliga inslag, både sammanhängande med byggnader och fristående i parkerna. Grand Hôtel Sommarverandorna utanför Grand var till en början tillfälliga konstruktioner som byggdes upp varje år när sommarsäsongen närmade sig. På 1960-talet byggdes en veranda med tillfälligt bygglov, ritad av Ivar Tengbom. Den nuvarande verandan i modernistisk stil upp - fördes vid 100-årsjubiléet efter ritningar av det österikiska kontoret Glauz och Alleman. Verandan är en glasad betongkonstruktion där de täta delarna är klädda i koppar. Grand hotell fotograferat 1905. Tidiga verandor av tillfällig karak- tär var placerade på vardera sidor om entrén (Digitala stadsmu- seet). Grand hotell fotograferat 1905. Sommarverandorna under upp- byggnad. Fotograf Herman Ron- ninger, Svd (Digitala stadsmuseet) Ritning av Grand hotells nuvarande permanenta veranda som invigdes 1974. Fasadelevation, Glauz och Alleman (Stockholms stad). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik20 Slutversion 2025-08-21 Riche En i stadsbilden välkänd veranda är den utanför Riche på Birger Jarlsgatan. En tillfäl - lig sommarveranda fanns på plats från tidigt 1900-tal men 1965 byggdes en permanent veranda, ritad av Nils Tesch. Veranda utanför Riche 1928 (Wikipedia). Verandan utanför Riche i nutida skepnad (Wikipe- dia). Den inbyggda uteserveringen utanför Operakäl- laren (Wikipedia). Operakällaren 1950. Terrasserna 2 trappor upp har blivit inbyggda (Digitalt museum). Operakällaren Terrassen två trappor upp byggdes in och en uteservering framför Café Opera tillkom i samband med en renovering i Tore Wretmans regi, klar 1961. Arkitekter var Peter Celsing. och Nils Tesch. Uteserveringen byggdes senare in som en uppglasad utbyggnad i grön - lackerat stål. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 21 Slutversion 2025-08-21 BURMANSKA HUSET Burmanska huset uppfördes 1909-11 vid Blasieholmens södra kaj. Bostadshuset ritades av det vid tiden eftersökta arkitektkontoret Hagström och Ekman. Byggherre var Axel Burman, bankir och tidigare delägare i Grand Hôtel. Burman avled innan bygget stod klart, men fick ge namn åt byggnaden som slutfördes av han sterbhus. På platsen stod tidigare norska ministerhotellet, en mindre utsmyckad och lägre byggnad, men som hade samma indragna liv som Burmanska huset. Ministerhotellet (tidigare Forbus palats, Gardieska huset och Pechlinska palatset) uppfördes på 1650-talet men revs strax innan Burmanska uppfördes. Byggnaden spelade en viktig roll under unionstiden, då den rymde en betydelsefull del av den norska administrationen. Fastighetens läge var reglerad i stadsplanen från 1885, men det indragna livet går att spåra redan i kartor från början av 1700-talet. Södra Blasieholmen fotograferad 1907. Norska ministerhotellet är beläget på platsen där Burmanska huset blev uppfört ett par år senare (Stockholmskällan). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik22 Slutversion 2025-08-21 Burmanska husets våningsplan innehöll vid uppförandet stora paradvåningar. På bot - tenplan fanns mot Södra Blasieholmshamnen herrum och salonger. Souterrängplanets funktion vid den tiden är inte känd, men i början av 1920-talet gjordes fasaden mot Hovsla - gargatan om och dörrar med trappor ner till källarplanet byggdes till. Dörren längst norrut omgestaltades och fick en bågformad portik. Tidigare förslag för bostadshusets gestaltning uppvisar en betydligt mer imposant entré där souterrängplanet sträckte sig ut till fastighets - gränsen med stora valvformade butiksfönster mot Södra Blasieholmshamnen. Entrén till det trapphus som faktiskt byggdes försågs istället exteriört me d en hög portik, flankerat av ett smidesstaket i fastighetsgränsen. Södra Blasieholmen fotograferat Helmer Bäckström från Slottsbacken i början av 1900-talet, innan tornet på Burmanska rivits (Digitalt museum). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 23 Slutversion 2025-08-21 Det nybyggda Burmanska huset år 1912. Sta- ketet löper utan avbrott längs fastighetsgrän- sen mellan byggnadens hörn och portiken. Innanför finns en häck (Digitala stadsmuseet). Burmanska vid färdigställandet. Byggmäs- tare Josef Noréns skylt står fortfarande kvar innanför häcken (Digitala stadsmuseet). Under 1930-talet förändrades byggnadens användning då den blev kontor för Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. I och med detta revs risalitens tornuppbyggnad och ersattes av en lägre uppbyggnad, med enklare fönster och täckt av kopparplåt. Här inreddes ett styrelserum. I souterrängplanet fanns enligt en beskrivning som gjordes i samband med upprättande av brandförsäkringshandling 1946 verkstadslokaler, tryckeri, arkiv och skyddsrum. På bottenvåningen fanns kontor och en restaurang som i början av 1950-talet ersattes av förhandlingsrum. 1946-48 .Fasaden har mörkare kulörer än idag, möjligen en färgsättning från ombyggnaden till kontor på 1930-talet (Digitala stadsmuseet). Södra Blasieholmen fotograferad från Slotts- backen 1943. Risalitens torn är rivet sedan några år (Stockholmskällan). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik24 Slutversion 2025-08-21 Byggnaden fotograferad 1974. Sockelvåningens murverk döljs av murgröna (Stads- museets innerstadsinventering). Södra Blasieholmshamnen fotograferat från sydost 1959. Sockelvåningen På SAF:s hus är täckt av murgröna och staketets hörn är öppna i likhet med det staket som nybyggnadsritingarna visar. Platsen utanför är präglad av trafiklösningar och parkeringsyta (Digitala stadsmuseet). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 25 Slutversion 2025-08-21 Burmanska huset, till höger, före renoveringen 2004-06 (Ahlsenarkitekterna). Efter renoveringen 2004-06 har Burmanska en betydligt ljusare fasad. Även den tidi- gare ärggröna koppartäckningen av uppbyggnaden ovan risaliten är utbytt mot ny kopparplåt. Murgrönan är borttagen så att sockeln är blottad och det höga trädet i nordöstra hörnet av förgården är nedtaget. På förgårdsmarken har gräsytor anlagts. (Ahlsénarkitekterna) SAF huserade i byggnaden fram till 2003, då Grand Hötel förvärvade byggnaden och ändrade användningen till hotell. Förutom att interiören byggdes om restaurerades bygg - nadens exteriör efter ritningar av Ahlsénarkitekterna. Ombyggnationen pågick 2004-06. Fasadändringarna innebar att de enklare fönster som installerats i och med ombyggnaden till kontor på 1930-talet byttes till fönster lika de småspröjsade som var en del av ursprungs - utförandet. Putsens kulör återställdes till originalutförande efter färgundersökning på plats. Inom ramen för Grand hotells verksamhet har sedan 2009 ett spa varit inrättat i souterräng - våningen. Entrén till spa-avdelningen går via en passage mellan Burmanska och Bolinder - ska husen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik26 Slutversion 2025-08-21 Marken framför Burmanska huset är 2011 omgjord efter bygget av spa-avdelningen så att det till höger om portiken finns en gräsyta och till vänster hårdgjorda delar (Google streetview). Ett par år senare finns en väderskyddad uteservering på plats med utfällbara markiser som även skyddar serveringen utanför staketet och portikens liv. Staketets hörn är åter öppet mot Södra Blasi- eholmen/Hovslagargatan (Google streetview). Marken innanför staketet gjordes också den i ordning, så att det på östra sidan om entrén skapades en gräsyta, och på andra sidan hårdgjord yta. Sedan 2014 har platsen utanför Burmanska använts som uteservering, till en början med väderskydd i form av stativ för utfällbara markiser på vardera sida om entréportiken. För att möjliggöra för en restaurang i gatuplanet, där också kompletterande frukostmatsal för Grand hotells gäster kunde rymmas tillskapades 2023 en paviljong på båda sidor om entréportiken. Samtidigt glasades portiken in för att klimatskydda utrymmet. Paviljongerna byggdes genom ett tidsbegränsat bygglov som löper ut 2025-12-31. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 27 Slutversion 2025-08-21Historik27 Slutversion 2025-08-21 Historik HAGSTRÖM OCH EKMAN Arkitektkontoret Hagström & Ekman bildades 1898, och de båda arkitekterna arbetade tillsammans fram till 1917. Då lämnade Fritiof Ekman firman och Georg Theodor Hagström drev den ensam vidare till sin död 1918. Paret ritade ofta representativa hus för förnäma byggherrar, företrädesvis på Östermalm men också i landsorten. Flera av arkitektkontorets kännetecknande arkitektoniska uttryck finns representerade i Bur manska huset. Artikule - rade fasader med burspråk, hängtorn på hörnen, småspröjsade fönster, kraftiga takvolymer är sådana exempel. Många av Hagström & Ekmans byggnader hade också, precis som Burmanska huset, sockelvåning och portal i huggen natursten och ljust avfärgad slätputs på övrig fasad. Barockjugendstilen som byggnaden uppvisar kännetecknar en betydande del av Hagström & Ekmans arkitektur. Ofta finns nationalromantiska influenser integrerade bland jugendfor - merna. Per Ekman (Riksarkivet) Georg Hagström (Wikipedia) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik28 Slutversion 2025-08-21 Det förslag som först ritades för Burmanska tomten hade en sock- elvåning utdragen till tomtgräns, till samma liv som dagens staket, med stora bågformade fönster mot Södra Blasieholms- hamnen. Entréportik såväl som torn hade mer rundade former än den byggnad som sedan uppfördes. Mot Södra Blasieholmen planerades butikslokaler och ovanpå, samt möjligen i kvadra- tiska kärl i mitten av sou- terrängplanet, skulle rik växtlighet planteras. Fasadelevationer mot Södra Blasieholmsham- nen och Hovslagargatan, samt planritningar för souterräng- och bot- tenvåning, Hagström och Ekman. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 29 Slutversion 2025-08-21 Nybyggnadsritning 1909, Hagström och Ekman. Den byggnad som upp- fördes hade ett mer återhållsamt utseende än det tidigare förslaget. Souterrängvåningen fick samma form som övriga våningsplan och mellan byggnaden och tomtgrän- sen anlades en förgård med staket. Portiken i ljus kalksten fick en stram utformning och risalitens valmade tak blev högt med brant lutning. För souterrängplanets rum är det svårt att förstå användningen men på bottenvåningen fanns salonger, biljardrum, herrum och bibliotek Fasadelevationer mot Södra Blasieholmsham- nen och Hovslagargatan, samt planritningar för souterräng- och bottenvå- ning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik30 Slutversion 2025-08-21 Södra Blasieholmshamnen 1934, just före ombyggnaden av Burmanska till Svenska Arbetsgivarföreningens kontor, fotograf Gustaf W:son Cronquist (Digitala stadsmuseet). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 31 Slutversion 2025-08-21 Ombyggnadsritning från 1934 när bostäderna gjordes om till kontor för Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Det toppiga tornet revs till förmån för en lägre kopparklädd uppbyggnad (Stockholms stad). 1924 gjordes ändring av källarfönster mot Hovslagargatan, bygglovsritning Ivar Tengbom (Stockholms stad). 1917 gjordes ändringar av förgårdsinhägnadens utformning, samt förändringar i souterrängplan och bottenvå- ning (Stockholms stad). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik32 Slutversion 2025-08-21 När Grand Hötel tog över ägandet av Burmanska huset gjordes en stor renovering av fasaden, som till vissa delar återställdes. Bland annat sattes fönster lika de ursprunliga in, och fasaden återställdes till ursprungs- kulören. Fasadelevationer mot Södra Blasieholmshamnen och Hovslagargatan, 2004 (Ahlsénarkitekterna). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Historik 33 Slutversion 2025-08-21 3 NULÄGE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge34 Slutversion 2025-08-21NulägeNuläge 34 Slutversion 2025-08-21 NULÄGE BEFINTLIGA PAVILJONGER Vid sidorna om den utskjutande portiken är två paviljonger placerade. Portiken har försetts med glaspartier för att klimatskydda även den. Paviljongerna och glaspartierna har funnits på plats sedan 2023, då tidsbegränsat bygglov gavs för att bygga dem. Bygglovet upphör att gälla 2025-12-31. Paviljongerna är placerade strax innanför fastighetsgränsen. Sockeln är klädd med gra - nitskivor för att förankras i marken och skapa ett släktskap till den äldre byggnaden. Glas - partierna som utgör paviljongernas fasader kan vikas för att delvis öppnas upp. De är lack - erade i en grön kulör, precis som profilerna i portikens glaspartier. De horisontellt bärande delarna är dolda bakom plåten ovan fasadernas glas. Interiöra pelare gör konstruktionen självbärande. Paviljongerna har inga infästningar i den ursprung - liga byggnadens fasad och gör ingen åverkan på den, däremot är portikens glaspartier infästa i valven med ett fåtal bultar. Taket täcks av falsad bandplåt i samma kulör som övriga plåtinslag. Taket har en flack lutning och lämnar en nedsänkt glipa mot fasaden där det viker ner för att avslutas under den ursprungliga byggnadens fönsterbröstningar. I den nedsänkta delen göms även pavil - jongernas vattenavrinning. I souterrängvåningen finns ett spa med entré mellan Bolinderska palatset och Burmanska huset. Genom entrén i portiken nås trapphuset som i sin tur leder till hotellrummen i bygg - naden. Den västra paviljongen fotograferad från nordväst. I bakgrunden skymtar Lydmar Hotel och National- museum. Magnolior har planterats längs gångbanan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 35 Slutversion 2025-08-21 I den södra paviljongens sydöstra fasad har en utrymningsdörr lagts till närmast Burmanska huset. Taket viker ner för att hålla undan för fönster i bottenvåningen. Den sydöstra paviljongen är glasad över hörn då den har fria fasader mot både Hovslagargatan och Södra Blasieholmshamnen. Paviljongen skymmer delar av bottenvåningens fönster men fönstersättning, fönstrens form och indelning är avläsbar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge36 Slutversion 2025-08-21 Glaspartierna i portikens öppningar gör att man kan röra sig mellan de båda sidornas paviljonger skyddad från väder och vind. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 37 Slutversion 2025-08-21 Paviljongerna med uteservering och grönska i kärl och krukor sätter en tydlig prägel på närmiljön. T.v. Mellan Bolinderska palatset och paviljongens täta nordvästra fasad finns passagen som leder till spa-entrén. T.h. Paviljongens sockel täcks av granitskivor. Glasfasadens stålprofiler är lackade i grönt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge38 Slutversion 2025-08-21 Den nordvästra paviljongen rymmer kök i dess inre delar. Denna del vetter mot Bolinderska palatset och är tät. Av den anledningen är Burmanska husets sockel inte synlig i lika hög grad som i den sydöstra paviljongen. T.v. Inne i den sydöstra paviljongen finns en bar klädd i sten liknande sockelvåningens kalksten samt restaurangyta. Den äldre byggnadens sockel är synlig. I öppningen mot portiken finns en tät vägg med pardörr till hotellentrén. T.h. Balken som utgör bärlina för taket närmast Burmanska huset är placerad ett par centimeter innanför dess fasad så att paviljongen är helt fristående och inte infäst i stenhusets fasad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 39 Slutversion 2025-08-21 Från ytorna runt Tullhuset, nordost om den aktuella byggnaden, är siktlinjen mot Stockholms ström och slottet viktig. Den sydöstra paviljongen gör att vyn över slottet till viss del begränsas från södra delen av Hov- slagargatan. De relativt nyplanterade träden på gångbanan svarar för en del av den skymmande effekten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge40 Slutversion 2025-08-21 Omfattande trafik, både i form av bussar, bilar, fotgängare och fartyg, är dominerande inslag i miljön runt Burmanska huset. Från ytorna franför Nationalmuseum döljs paviljongerna sommartid av markisanordningar tillhö- riga Lydmar hotels uteservering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 41 Slutversion 2025-08-21 På kajen framför Nationalmuseum påverkas paviljongernas synlighet av magnolior, Lydmar hotels uteservering samt av fotgängar- och biltrafik. Den högresta portiken framträder tydligare. Från Skeppsholmsbrons västra gångbana är paviljongerna inte synliga med anledning av det indragna läget. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge42 Slutversion 2025-08-21 Vid af Chapmans kajplats på Skeppsholmen. Härifrån bildar bebyggelsen längs Södra Blasi- eholmshamnen en kompakt massa. Burmanska husets indragna läge är tydligt. Paviljongerna är inte möjliga att se från denna punkt. I närheten av Burmanska huset utgör de gröna paviljongerna, till följd av sitt lätta uttryck, ett väl avläsbart inslag. Volymerna är skarpa, lätta och horisontellt betonade, de kontrasterar effektivt mot sekelskiftesbyggnadens betonade vertikalitet och tunga massa. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 43 Slutversion 2025-08-21 Sommartid kompletteras gatubilden längs Södra Blasieholmshamnen av grönska och flertalet uteserveringar med dess parasoller och möblering. Magnoliorna och parasollen gör att pavil- jongerna inom Blasieholmen 54 får en uppbruten och nedtonad karaktär. Utanför Grand Hôtel, Bolinderska palatset och Burmanska huset är trafiken och uppställningen av fordon, främst i form av taxibilar, omfattande. Sommartid är endast mindre delar av paviljongerna synliga, parasollen är mer framträdande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge44 Slutversion 2025-08-21 Från denna del av Strömbron är paviljongerna synliga även då fartyg ligger vid kaj (fartyg kan dock skymma mer än i den aktuella bilden). Det är i huvudsak paviljongernas flacka gröna tak som syns men fasaden på den nordvästra paviljongen framträder som mörk yta bakom parasol- lerna. Den sydöstra paviljongen skyms i hög utsträckning av magnoliorna. Vid det väl trafikerade hörnet Kungsträdgårdsgatan - Södra Blasieholmshamnen är vyn mot Bur- manska huset begränsad av trafik och hamnpaviljongerna längs Södra Blasieholmshamnen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 45 Slutversion 2025-08-21 På Lejonbacken är vyn mot paviljongerna till stora delar skymd av Waxholmsbolagets paviljong. Även vaxholmsbåtarna och magnoliorna döljer delar av dem. Tydligast framträder den nord- västra paviljongens tak. Från Slottsbacken är Burmanska huset framträdande. Fasadens nedre delar är ofta dolda bakom stadslivets och kajens folkliv, såsom fartyg och bussar. Magnoliaträden framför byggnaden bidrar till att den sydöstra paviljongen knappt kan anas. Den nordvästra paviljongen syns i form av en grön horisontal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge46 Slutversion 2025-08-21 Från ångfartyget Blidösunds kajplats är Burmanska huset synligt i sin helhet då inga vaxholms- båtar ligger vid kaj. Magnoliaträden skymmer portiken och delar av den sydöstra paviljongen. Den nordvästra skyms delvis av Waxholmsbolagets paviljong och diffuseras av uteservering- ens parasoll. Taket är synlig somt en grön horisontal, lägre och betydligt mindre tongivande än Grands veranda vars linjespel är markant i vyn. Från norra delen av Skeppsbron är fasaden väl synlig de delar av dygnet som ingen vaxholmsbåt skärmar av sikten. Waxholmsbolagets paviljong uppfattas lika hög som paviljongerna och skym- mer delar av dem. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge 47 Slutversion 2025-08-21 Från Skeppsbrons kajkant kan delar av paviljongerna ses, främst taken då Waxholmsbolagets paviljong, de två magnoliorna och uteserveringens parasoll skymmer mycket av paviljongernas fasader. Burmanska huset syns från stora delar av Skeppsbron. Från kör-, cykel- och gångbanorna ligger byggnaden bitvis i fonden. Dess nedre delar skyms av byggnader och fartyg, paviljongerna är inte synliga på detta avstånd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Nuläge48 Slutversion 2025-08-21 4 KULTURVÄRDEN OCH PLANENS KONSEKVENSER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Om projektet 49 Slutversion 2025-08-21 BEFINTLIG PAVILJONG Då det tidsbegränsade bygglovet för paviljongerna går ut 2025-12-31 vill fastighetsägaren pröva om det är möjligt behålla befintliga paviljonger. Eftersom de är belägna på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas är en ändring av denna nödvändig för att paviljong - erna ska kunna stå kvar. OM PROJEKTET Paviljongerna vid vardera sidan om Burmanska husets entré fyller tillsammans med parasoller, träd och krukor ut gaturummet fram till trottoaren. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Kulturvärden50 Slutversion 2025-08-21 BURMANSKA HUSET Burmanska huset, som till en början byggdes som bostadshus, har ändrat användning ett antal gånger. Först till kontor med förhandlingslokaler, för att sedan byggas om till hotell. Kontorsomvandlingen innebar att det höga tornet revs och byggnadens volym till följd av det kraftigt förändrades. Också fasaderna moderniserades, tydligast genom de enklare fönster som då monterades. Hotellombyggnaden innebar däremot i betydande mån ett återställande, då fasadkulören återskapades och fönster lika de ursprungliga sattes in. De två år gamla paviljongerna har adderat ännu ett användningsområde till byggnaden i form av en restaurang som också ändrar byggnadens volym och möte med omgivningen. Byggnaden är grönklassad i ett sammanhang vid stadens inre vattenrum där merparten av bebyggelsen är klassificerad som blå. Sannolikt har ändringarna som gjorts, bl. a av det centrala tornmotivet på 1930-talet, påverkat bedömningen liksom det faktum att byggnaden vid klassificeringstillfället kan ha setts som en till skala och arkitektur väl kraftigt manifes - terad byggnad i en viktig stadsfront. Som en del i Hagström & Ekmans anmärkningsvärda produktion och avtryck i staden har Burmanska huset dock särskilda kulturvärden. Bygg - nadens kraftfulla former och ovanliga entréportik breddar bilden av det tidiga 1900-talets stenstadsarkitektur. Byggnaden bär likt en stor del arkitekturen från samma tid på influ - enser från äldre stilepoker i den svenska arkitekturhistorien. Som andra byggnader av Hagström & Ekman visar byggnaden upp ett gediget utförande som gör att den utstrålar kvalitet och soliditet, aspekter som stärker kulturvärdena. Invändigt har ombyggnader först för kontor och därefter för hotellrum inneburit att planlös - ning och ursprunglig inredning påverkats långtgående. Värdebärande karaktärsdrag: • Byggnadens planform och volym (takavslutet i mittornet exkluderat) • Sockelvåningens naturstensbeklädnad • Entrémotivet med portik som bär upp en altan • Ursprunglig trapphusport i ädelträ • Fasader inklusive fönstersättning och balkongplacering • Fasadernas artikulering med listverk och ornament i natursten • Fönstrens indelning • Balkongernas utformning • Inslag av kopparplåt i fasad och på tak • Takytor belagda med glaserat tegel • Entréhallens utformning • Förekomsten av en staketomgärdad förgård (för tillfället ianspråktagen av paviljonger och staketet är demonterat) KULTURVÄRDEN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Kulturvärden 51 Slutversion 2025-08-21 DEN NÄRMASTE OMGIVNINGEN Kulturvärdena kopplade till Södra Blasieholmshamnen med Strömkajen och de byggnader som kantar den är synnerligen höga. Miljön tillhör de i staden som har haft allra störst bety - delse för sjöfarten. Den har här kontinuitet bak till mitten a v 1500-talet och flottans skepps - varv där Vasa byggdes. Skeppsbyggeri fortsatte att bedrivas till sent 1700-tal. Hamnverk - samheten har varit intensiv åtminstone sedan 1700-talet då det s.k. Sillhovet var beläget på Blasieholmen. Även under 1600-talet torde strandlinjen mot söder ha nyttjats för kajer. Hamnarna på Blasieholmen växte i betydelse under 1800-talets lopp, något som manifeste - ras av tullhuset och tullmagasinen. Godshanteringen avflyttade t ill modernare hamnar som Stadsgårdshamnen och Frihamnen. Södra Blasieholmshamnen med Strömkajen har sedan länge varit navet för ångbåts- och utflyktstrafiken till skärgård en och är så än idag. Fartygs - trafiken är synnerligen livaktig medan verksamheten vid en stor del av innerstadens kajer numera är låg eller obefintlig. Nationalmuseum är statligt byggnadsminne och ett av landets mest betydelsefulla bygg - nadsverk från 1800-talets mitt. Det något yngre Bolinderska palatset, ritad av den omdis - kuterade men oerhört skicklige arkitekten Helqo Zettervall har också en given plats i det svenska 1800-talets arkitekturhistoria. Den upplösta, rikt uppglasade fasaden manifesterar industrimannen Jean Bolinders framgångar och den roll som han o ch andra förgrundsfigu - rer inom näringslivet kom att spela under industrialismen. Grand Hôtel är landets mest välkända hotell och har varit så i stort sett sedan det uppför - des. Hotellets rika historia med oräkneliga prominenta gäster, dess internationella aura och anda av lyx gör att det länge haft en särskild position som saknar motstycke i landet. Hotellets arkitektoniska dräkt har omformats och byggnaden har inte samma arkitekturhis - toriska tyngd som sina grannbyggnader men den imponerande volymen och rika fasaden har en utomordentlig betydelse för Stockholm, både för stadsbilden som sådan och för bilden av Stockholm. Läget mittemot Kungliga slottet har ett starkt symbolvärde. Renodlade hotellbyggnader enligt kontinental förebild hör 1800-talets storstadsbyggande till och Grand Hôtel utgör en viktig komponent i det sena 1800-talets stad där nya typer av byggnader introducerades. Edelstamska och Burmanska husen är underordnade i den kulturhistoriska berättelsen men vittnar båda om den nya glansperiod som Blasieholmen upplevde. Båda byggnaderna har inrymt historiskt betydelsefulla verksamheter efter att den ursprungliga bostadsanvänd - ningen upphört. Att hotellverksamheten expanderat in i dessa byggnader vittnar om hur resande och turism vuxit kraftigt och tar alltmer plats vid stadens vattenrum. Tillsammans formar byggnaderna en av stadens mest representativa och betydelsefulla vattenfronter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 PLANENS KONSEKVENSER52 Slutversion 2025-08-21 BEFINTLIGA SERVERINGSPAVILJONGER Paviljongerna vid Burmanska huset ger viss koppling till Grand Hôtels befintliga karaktär med den välkända och i stadsbilden iögonenfallande verandan. Grand Hôtel är en institu - tion i Stockholm och har stor kulturhistorisk betydelse. Att Burmanska huset tillförts hotell - komplexet har varit en långvarig strävan och restaurangpaviljongerna skapar tillhörighet till hotellverksamheten. Paviljongerna gör det tydligare att hotellet vuxit. Verandor eller paviljonger tillhöriga stenstadshus är relativt ovanliga i Stockholm men är ett motiv som förekommer kring de mest centrala vattenrummen och vid Kungsträdgården där envåningspaviljonger kommit att bli ett kännetecken. Längs ett utpräglat flanör- och turist- stråk som detta (mot Nationalmuseum och Skeppsholmen) uppfattas inslag likt dessa som naturliga. De befintliga paviljongerna utgör en utpräglat reversibel lösnin g i och med att konstruktio - nen gör den helt fristående från den äldre byggnaden. Dessa lösningar är något som lagts mycket kraft på att åstadskomma och som resulterat i att paviljongerna eller deras even - tuella demontering påverkar den befintliga byggnaden i mycket li ten grad. Paviljongernas livslängd kommer sannolikt vara mindre än stenhusets. Att förträdgården går förlorad och att staketomgärdningen utgått ger sämre läsbarhet av byggnaden som f.d. bostadshus och tidigare privat användning som Svenska Arbetsgivar - föreningens kontor. Den lilla rest av staket med grind som kvarstår ger dock viss läsbarhet att här funnits en staketomgärdad förträdgård. Med sin granitsockel, smäckra partier och en monokrom färgsättning har paviljongerna en lågmäld karaktär och är samtidigt tydligt läsbara som tillägg. De uppfyller på så sätt antikvariska principer om god läsbarhet avseenden den historiska utvecklingen. Att nöd - vändiga tekniska installationer, även för tillagningskök och nödutrymning, har kunnat lösas på ett diskret sätt visar på en omsorg i gestaltningen som gör tilläggets påverkan på kultur - värden mindre. PÅVERKAN PÅ BURMANSKA HUSET Paviljongerna medför att Burmanska husets sockelvåningen med sina precisa kalkstens - murar inte är exponerad från det offentliga rummet vid Blasiehol mskajen även om den till viss del kan ses genom paviljongerna. Också delar av bottenvåningen är svårare att uppfatta och dess fönster kan inte ses i sin helhet vilket medför negativa konsekvenser för kulturvärden. Fönstersättningen och fönstrens karaktär är dock avläsbar. Mot Hovslagarga - tan är sockelvåningen som här har en mer ordinär prägel fortsatt synlig. Den framskjutna och för byggnaden unika portiken är i och med de adderade paviljongerna mindre framträdande än vad den var före det att paviljongerna byggdes. Paviljongerna ansluter mot dess främre liv vilket ger upphov till vissa negativa konsekvenser. Samma sak gäller för glaspartierna i stenportikens öppningar som gör att man inte så tydligt uppfattar den ursprungliga ekporten som är samkomponerad med portiken. Be fintliga glaspartier har dock kunnat monteras på ett varsamt sätt i bemärkelsen begränsade ingrepp och goda möten mellan ursprungliga och nya delar. Portiken skjuter fortsatt upp över paviljongerna vilket gör att den kan läsas som en egen, självständig byggnadsdel. Tilläggen gör den dock till mindre av ett utropstecken. PLANENS KONSEKVENSER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 PLANENS KONSEKVENSER 53 Slutversion 2025-08-21 En permanent byggrätt för paviljongerna innebär att sannolikheten minskar för att den förgård som av och till varit planterad i framtiden kommer att återskapas. Paviljongerna bedöms inte förvanska Burmanska husets kulturvärden. Av byggnadens värdebärande karaktärsdrag påverkas sockelvåningen, portiken, entrén samt förträdgår - den. Endast förgården påverkas i större omfattning. Konsekvenserna bedöms inte vara av sådan art att fastighetens kulturvärden förvanskas. GATURUMMET, STADEN OCH RIKSINTRESSET Befintliga paviljonger vid Burmanska huset visar att fastigheten s helhetsverkan kan bli god. Paviljongerna är nätta och lätta med skarpa hörn vilket ger en effektfull kontrast mot det tunga och kraftfulla stenhusets svepande former. Takytorna är rena och installationerna väl omhändertagna. Paviljongerna faller väl in i gatulinjen som omkringliggande byggnader skapar. Befintlig lösning med paviljonger och takförsedd gång in mot sou terrängvåningens spa gör att delar av Bolinderska husets bottenvåning skyms och att grinden i husets portik inte syns från det offentliga rummet. Detta ger upphov till smärre ko nsekvenser för kulturvär - den. Paviljongerna skymmer del av slottet från vissa punkter på Hovslagargatan och snävar in siktvinklarna i korsningen (bl a mot Operan) vilket bedöms medföra vissa negativa kon - sekvenser. De uppförda paviljongerna ger dock ingen märkbar påverkan på vyerna över vattnet. Från vissa vinklar skyms Burmanska husets nedre delar av Waxholmsbolagets paviljong. Även vaxholmsbåtarna och träd som står framför paviljongerna skymmer och diffuserar sikten. Hur mycket av paviljongerna som syns påverkas av hur man rör sig och över dygnet, beroende på färjetrafiken. Även antalet taxibilar o ch bussar, som flera av dygnets timmar är många, gör att paviljongens grad av synlighet från omgivningen skiftar. Analysen av hur befintliga paviljonger påverkat Burmanska huset, dess roll i stadsbilden och konsekvenserna för kulturmiljön är gjord under sommarmånaderna. Uteserverings - verksamheten pågick, magnoliorna hade tätt lövverk och trafiken förbi platsen var intensiv. Under avlövad säsong med mindre intensivt folkliv och trafik, då parasoll, markiser, barer och krukor ställts undan bedöms det vara uppenbart att befintlig a paviljonger får en något mer framträdande roll i stadsrummet. Waxholmsbolagets paviljong och magnoliornas grenverk har en skymmande respektive diffuserande verkan även då men klart är att själva fasaderna, glaspartierna, blir mer synliga till skillnad mot sommartid då det främst är taken som är avläsbara. Den sydöstra paviljongens skyms sommartid till stora delar bakom mag - noliorna. Det är också så att en byggrätt för paviljonger gäller framgent – såväl magnolior som kajpaviljong kan komma att på sikt försvinna och sikten mot paviljongen därmed bli friare. Även under sådana förhållanden bedöms de låga paviljongerna ge en liten negativ påverkan på Burmanska husets arkitektur och kulturvärden. Paviljongerna är ett tillägg som är modest och blygsamt i relation till Grands väldiga och rättframt gestaltade veranda. Paviljongerna bedöms inte förvanska Burmanska husets kulturvärden. De bedöms vara anpassade till kulturvärdena på platsen och inte äventyra helhetsverkan i stadsbilden. De påverkar inte riksintressets uttryck mer än i begränsad utsträckning. Paviljongerna bedöms medföra en viss negativ påverkan på fronten mot vattenrummet då Burmanska huset inte blir lika tydligt förankrat i marken. Konsekvenserna för övriga berörda riksintresseuttryck bedöms vara obetydliga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Källförteckning54 Slutversion 2025-08-21 KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Antikvariskt utlåtande Burmanska huset, Tengbom 2022-09-30 Antikvarisk dokumentation Blasieholmen 27, 50, 51, Stockholms byggnadsantikvarier AB, 2002-12-05 INTERNET Wikipedia Digitalt museum Lantmäteriet Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv Stockholms stadsmuseum Stockholmskällan Digitala stadsmuseet Innerstadsinventeringen ARKIV Dagens Nyheters arkiv Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-08-22, Dnr 2024-11157 --- [Illustrationsbilaga.pdf] ILLUSTRATIONSBILAGA Blasieholmen 54 Version: 2026-04-09 GRAND HÔTEL | GLASPAVILJONGER BURMANSKA PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Fastighetsplan från 2005. Gällande Detaljplanekarta från 2003. Burmanska palatset är grönklassat, d.v.s. det har det näst högsta kulturhistoriska värdet avseende särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad enligt Stadsmuseet, och ligger exponerat i den vattenfront som är ett viktigt karaktärsdrag i Stockholms riksintresse. På detaljplanen från 1938 är denna förgårdsmark prickad d.v.s. mark som inte får bebyggas. Planens syfte är sannolikt att slå vakt om detta som en planterad grönskande förgård, som en bevarad historisk gräns som påminner om byggnadens ursprung som privat bostadshus. Under åren har sedan förgårdsmarken och dess plantering förändrats stegvis. Planteringarna har minskat och ytan har blivit allt mer hårdgjord p.g.a. platsens användning. Prickmarken är kvar i senaste detaljplanen från 2003, vars syfte var att tillåta påbyggnad på fastighetens innergård. Samtidigt skärptes det kulturhistoriska skyddet mot förvanskning på gatufasaderna med en q-märkning. Detta förhållande bekräftades även i en Fastighetsplan för denna del av kv Blasieholmen från 2005-2006. Sedan många år tillbaka har Grand Hôtel haft säsongsverksamhet utanför Burmanska palatset på sommaren. För att bidra till Stockholms Kajstrategi och utveckla detta centrala besöksstråk ville Grand Hôtel skapa en plats som är ljus, välkomnande och attraktiv året runt, inte bara på sommaren. För att testa detta byggdes Grand Soleil 2022 med ett tillfälligt bygglov. Verksamheten har fungerat bra och många upplever platsen som trevligare än den var förr. Därför ansöker vi nu om en detaljplaneändring som gör att vi kan fortsätta denna fantastiska verksamhet året runt. Bakgrund NYBYGGNAD 1910 Bygglovsritning, Hagström & Ekman, odaterad ritning, ca 1910. OMBYGGNAD 2004-2006OMBYGGNAD 1934 Bygglovsritning, Ahlsénarkitekterna 2004-06-22. Bygglovsritning, Ivar Stål 1935-08-26. Ritningar ur Antikvariskt utlåtande Burmanska palatset 220930 Foto från Google maps 2017Foto be ntlig tillbyggnad 2022 GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 2/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 3/16 PER KALLSTENIUS Platsanalys Blasieholmskajen är idag ett betydande stråk med en tydlig riktning mot Nationalmuseum och Skeppsholmen med sina museer. Vackert beläget mitt emot Slottet och längs ett av våra vackra vattenrum är det en populär promenadväg för både stockholmare och besökare. Längs gatan  nns Grand Hôtel och Lydmar Hotel som både ger karaktär till platsen med sina historiska högklassiga byggnader, men som också drar besökare till sina restauranger, barer, evenemang och boenden. Större delen av dessa aktiviteter sker dock inom byggnaderna och ger endast sommartid ett liv i gatubilden genom sina uteserveringar. Även kajen i sig är en destination med både skärgårdstra k och sightseeingbåtar. Allt detta till trots har platsen en kort säsong, och är som mest livlig under högsommartid. Då det ofta är blåsigt, lockar inte Blasieholmskajen till längre pauser på platser utan väderskydd, speciellt inte dagar med sämre väder eller under för- och eftersäsong. Därför har Grand hôtel tillsammans med Per Kallstenius och Tengbom tagit fram ett förslag på en paviljong för att testa om det är gångbart med att ha verksamhet på platsen året om. Kajstrategin Förslaget är också ett försök att stödja Stockholms stads kajstrategi som prioriterar folklivet längs kajerna med  er mötesplatser, caféer och uteserveringar. Det gäller att ta till vara på närheten till vattnet och den potential detta utgör. Detta skapar en mer levande och inbjudande stad. Foto: Be ntlig uteservering 2020 Källa: Google streetview Grands Veranda ‘KAK‘ Bolinderska Burmanska LydmarWaxholms- båtarna Grand Café Nationalmuseum Destination: Nationalmuseum & skeppsholmen Aktivitetskarta Strömkajen Flygfoto Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Nuläge 2022 byggades Grand Soleil med ett tillfälligt bygglov. Södra Blasieholmshamnen är en prominent plats och Burmanska palatset är ett mycket prominent kulturklassat hus. För att skapa ett värdigt tillägg, en vacker paviljong, krävs det för platsen att det kan passa där såväl 5 som 100 år. Så även om det tillfälliga bygglovet bara är 5 år har vi strävat efter att det ska passa i 100 år både avseende utformning och i omsorgsfulla detaljer. Burmanska palatset är ett levande hus som genom åren huserat många olika program. För varje programändring har byggnaden ändrat skepnad och gått från privat bostadshus via SAF-huvudkontor till dagens hotell-byggnad. För att anpassa sig mer till hur platsen används idag och därmed bidra till Stockholms kajstrategi ville vi lägga till ytterligare en årsring på Burmanska palatset. Restaurangen Grand Soleil skapades och blev som en levande bottenvåning med verksamhet året runt. Efter att ha utarbetat ett antal designprinciper: • Hierarki: Portik, Sockel, Fasad • Klassisk symmetri • Lätt struktur • Självbärande struktur • Tunt tak som innehåller all teknik • Landa på platsen Referens projekt Restaurang Riche är en av dem. Byggnaden ligger längs med den gamla fasadens sockel och skapar ett festligt tillägg i staden trots att det ligger ute på trottoaren. T aket är omsorgsfullt utformat i plåt. Grands Veranda är en stilig och rejäl tillbyggnad. Byggnaden reser sig två våningar hög och liksom  yter ovanför Södra Blasieholmshamnen. De stora fönstren ger en tät kontakt med hamnen samtidigt som man kan känna sig lite avskild. I den nya paviljongen ville vi ta vara på kontakten med vattnet men komma ner på gatunivå för att skapa både inre och yttre liv. REFERENSBYGGNADER Restaurang Riche Grands Veranda GRAND SOLEIL GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 4/16 PER KALLSTENIUS Palais Coburg Restaurant Clementine -Wien Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Glaspaviljong Designprinciper SYMMETRI Det som händer på ena sidan händer så också på andra. Detta var viktigt att få med i vårt tillägg. Fasaden på tillbyggnaden är kortare än den be ntliga för att tydligt markera att den är ett tillägg och underordnad huvudbyggnaden. Utöver tredelningen i fasad så är ett starkt karaktärsdrag Burmanska palatsets symmetriska uttryck. Det är centrerat på burspråk och valvportik. Alla tillägg bör därför inordna sig spegelsymmetriskt för att inte störa byggnadens grundläggande grammatik. Och respektera byggnadens hörn och på så sätt visa att det är ett tillägg som underordnar sig. HIERARKI: PORTIK, SOCKEL, FASAD Det Burmanska palatset är ett vackert och tidstypiskt exempel på svensk jugend från tidigt nittonhundratal. Detta med element som rundade torn, små spröjsade fönster, smidesräcken, slät putsfasad och en klassiskt tredelad fasad. Den tredelade fasaden utgörs av rusticerad sockel, fasad och en antydd arkitrav som fasadavslut under takfoten. Bygganden har en tydlig hierarki och vilar på den rusticerade sockeln av natursten som bryts av entréns valvportik. Ett tillägg måste underordna sig denna grammatik. Att underordna sig portiken har varit absolut viktigast för projektet. ETT LÄTT TILLÄGG För att underordna sig, kontrastera och synliggöra originalet har den tillkommande volymen gjorts lätt mot den tunga imposanta originalbyggnaden. Tillägget är  nlemmat med smala pro ler och ett takutsprång som är tunt och ger även det ett intryck av lätthet. En bärande del i koncept är att den rusticerade sockeln är läsbar och görs mer tillgänglig för staden genom tillbyggnadens lätthet och stora inslag av transparens, särskillt de mörka delarna av året. GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 5/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Sammanlänkad paviljong Designprinciper TUNT PLÅTTAK SOM INNEHÅLLER ALL TEKNIK Då paviljongen innehåller kök och restaurang blir det mycket installationer. Eftersom man kan se taket på avstånd vill vi dölja all installation och enbart ha ett par nödvändiga små skorstenar på taket. Taket utformades så tunt det går för att skymma så lite av den be ntliga byggnadens fasad som möjligt. Materialet är i plåt för att ge byggnaden dignitet. SJÄLVBÄRANDE KONSTRUKTION För att skydda den be ntliga byggnaden är paviljongen en självbärande struktur. LANDA PÅ PLASTEN (SOCKEL MED ÅTERBRUKAD STEN) För att paviljongen ska smälta in  nt har vi återbrukat markstenen av granit från platsen i paviljongens sockel. GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 6/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Glaspaviljong Fotogra er GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 7/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 LEVANDE BOTTENVÅNING Fasaden är uppglasad för att visa Burmanska palatsets vackra sockel- fasad. Samtidigt kliver Grand Hôtels verksamhet ner i gatuplan och skapar liv. MÖRKA PROGRAMYTOR I BAKKANT Mörka ytor, såsom kök, disk, wc och förråd är placerade längst in mot fasaden för att ge plats åt utsikten mot vattnet och för att ge förbipasserade en så vacker fasad som möjligt. SMART UPPVÄRMNING Genom att ta rygg på den be ntliga byggnaden får vi en effektivare uppvärmning och skapar enbart 54 m ny fasad och minskar materialförbrukningen för byggnaden. Rendering paviljong LOGISTIK En fungerande inre logistik ger goda förutsättningar för verksamheten att bedrivas året runt. STÄRKER DET GEMENSAMMA KAJSTRÅKET Den obrutna fasaden bidrar till känslan av ett sammanhängade genemsamt stråk som är tryggt och upplyst och det behövs inga grindar för att stänga ute obehöriga. Glaspaviljong Konsekvensdiagram GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 8/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 TOTALYTA BTA 212 m2 Sittplats för 66 personer GÖR OMRÅDET TRIVSAMMARE OCH SÄKRARE MED UPPLYST FASAD Då byggnaden används under alla delar på året kommer insidan vara upplyst och skapa trevnad för förbipasserande året runt. 365 DAGAR OM ÅRET Stärker aktiviteten vid kajen och bidrar därmed till Stockholms stads kajstrategi genom restaurangverksamhet vid kajen året runt. Besöksstråket ut mot Nationalmuseum och Skeppsholmen stärks. SYNLIG SOCKEL Byggnaden är varsamt tillagd så be ntlig sockel blir synlig, både innanför och utanför fönster. Glaspaviljong Konsekvensdiagram ANSLUTER TILL FASADEN Byggnaden ansluter till fasaden. Bilder av varsamma anslutningar från Antikvariskt sakkunnighetsintyg 2023-09-13 Foto på sockel som man kommer riktigt nära inne i restaurangenFoto exteriör, synlig sockel genom fönster GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 9/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 1 Kök 1 RWC 66 sittplatser BTA 212 m2 Glaspaviljong Plan GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 10/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Utformningsprincip av paviljong för att undvika åverkan på be ntlig byggnad. LASTER LASTER Om alla laster tas upp av be ntlig fasad med infästningar - Då blir det hål i sten som alltid är kvar Om alla laster tas upp av be ntlig fasad med infästningar - Då blir det hål i sten som alltid är kvar - Även fönster kan påverkas NEDAN EN TEKNISK ENKLARE LÖSNING SOM PROJEKTET FÖRSÖKT UNDVIKA Endast mjuk rörelsefog Alla laster tas ner i bottenplattan FRAMTAGEN LÖSNING LASTER Att bevara och visa be ntlig fasad är grunden till designvalen. Iom att paviljongen inte ska ha en negativ inverkan på den be ntliga fasaden, burmanska palatset ska behandlas så varsamt som möjligt. Detta innebär att paviljongen ska vara självbärande. Tillkommande volym ska inte inverka på be ntlig fasad och måste därför klara sin egen konstruktion utan nya infästningar i fasaden. En ytterligare design princip är att visa be ntlig fasad så mycket som möjligt. Där det är möjligt visas fasaden upp och den markeras extra genom en genomtänkt ljussättning, designad av Black Ljusdesign. Det grunda djupen på paviljongen möjliggör att man ser fasaden även utifrån. Stomme Byggnaden har alltså formgivits med möjligheten till återställande i åtanke. Stommen har gjort fristående från originalbyggnaden med hälp av pelare och bottenplatta. Den tillfälliga volymens laster tas istället upp av pelare och extra fundament i en ny bottenplatta. Där Paviljongen möter originalfasaderna kommer dessa täckas av nytt tätskikt så att inte vatten står upp mot fasaden och kan riskera tränga in och orsaka skador. Dessa tätningar och fogar utförs mjuka. Detta gör det enklare att rivas och återställas till ursprungligt skick utan att fasaden påverkats. Paviljongen har formgivits med ett släpp med en utomhuspassage mot Bolinderska palatset. Mark Iom de extra åtgärderna med förankrings-fundament i mark kommer återställning av mark innebära att markbelägging kommer att läggas lika be ntligt när återställning sker. Endast mjuk rörelsefog Alla laster tas ner i bottenplattan LASTER DETALJ I BYGGLOV Mjuk rörelsefog Mjuk isolering & drevning Foto: Be ntlig sockelfasad Foto: Ljusdesign av sockelfasad GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 11/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Glaspaviljong Upplevelsen av fasaden på olika avstånd Upplevelsen av första våningens fönster ter sig lite annorlunda i verkligheten än i ritningarnas tvådimensionella elevationer. Här har vi gjort en liten gåtur och närmat oss paviljongen från avstånd och kikat på hur mycket vi upplever av fönstren. GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 12/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 Glaspaviljong Diagram Be ntlig situation - Främre fönstren I jämförelse så kan man här se be ntlig situation. På avstånd under 20 m är skillnaden marginell. Kajpaviljonger Nära betraktningsavstånd Längre betraktningsavstånd Kajpaviljonger Be ntlig situation - Bakre fönstren På de längre betraktningsavstånden syns något mindre av de bakre fasadfönstret i Burmanska palatset. 20 m Från gatans mitt är övre tredjedelen av fönstret synligt. 45 m Fönstrets underkant ej synligt och vyn skyms av kajens byggnader. GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 13/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 14/16 PER KALLSTENIUS KULÖR KONCEPT BURMANSKA PAVILJONGEN Fotomontage Strömkajen med den Burmanska paviljongen Färgschema Strömkajens fasaders färgskala, med ljusare toner fasad och mörkare i sockel Visualisering Burmanska paviljongens högra hörn och tunna takfot Referens Mörkgröna höga fönster Referens Mörkgröna fönster som möter ljus sockel Referens Grön paviljong till ljusgult hus med höga fönster där man kan se fasaden bakom Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 15/16 PER KALLSTENIUS UTSIDA SOCKEL - GRÅ GRANIT FÖNSTER -JANISOL FOLDING WALL TAK - GRÖN PLÅT, PLANNJA TREND 475 PL 34 DJURGÅRDSGRÖN BEDÖMD NCS S 5020-G10Y DJURGÅRDSGRÖN BEDÖMD NCS S 5020-G10Y Den burmanska paviljongen är omsorgsfullt formgiven med hänsyn till den kulturklassade byggnaden. Platsen blir en vinterträdgård, en glaspaviljong, en engelsk veranda med grönt tak som för tankarna till arts and craftsrörelsen. Val av kulör har gjorts med stor eftertanke och ska precis som byggnadens form kontrastera och samspela med den be ntliga byggnaden. Det gröna smälter in och underordnar sig den ljust gula fasaden och kajens byggnaders samlade fasadkulörer. Sockeln kläs med granitplattor för att göra en respektfull anslutning till det be ntliga palatset. Fönstren är höga, vikbara med tunna pro ler för ett elegant uttryck. Taket består av bandtäckt plåt och liksom fönstren går det i grönt för att ge ett sammanhållet intryck. Markisen som sätts upp på sommaren är naturfärgad och går i varm beige. MATERIAL & KULÖR MARKIS- FÄRG VARM BEIGE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 HOVSLAGARGATAN SÖDRA BLAISEHOLMSHAMNEN BURMANSKA PALATSET Gångstråk 66 SITTPLATSER BTA 212 M2 ÅRETRUNTVERKSAMHET NUVARANDE VOLYM Nuvarande volym är uppbyggd på ett antal antikvariskt och arkitektoniskt grundade designprinciper. Formen håller sig inom fastigheten och klarar precis att husera de funktioner som behövdes för att projektet skulle vara aktuellt. Fördelar: • Sammanhängande volym och logistik möjliggör verksamhet året runt. • Gör området trivsammare och säkrare med sin upplysta, sammanhängande fasad och levande bottenvåning. Detta stärker det gemensamma kajstråket. • Ansluter mot Burmanska palatset på ett hänsynsfullt och underordnat sätt. • Placerad inom fastighet. • Paviljongen är helt genomsiktlig så det Burmanska palatsets sockel blir synlig. • Byggnaden är mer tillgänglig eftersom den möter gatan och inte har ett staket som avskärmar byggnaden mot stadens invånare. • Smart uppvärmning och materialförbrukning: Genom att ta rygg på den be ntliga byggnaden får vi en effektivare uppvärmning och minskar materialförbrukningen för byggnaden. • Mörka ytor såsom kök, disk och wc kan läggas i bakkant för att ge plats åt utsikten mot vattnet och skapa en så öppen fasad som möjligt. Nackdelar: • Är motbyggt mot Burmanska palatset. SLUTSATS Formen och funktionen harmoniserar och underordnar sig det Burmanska palatset. Byggnaden kompromissar inte i kvalitet och skapar god arkitektur. Glaspaviljong Sammanställning Fasad mot Bolinderska palatset Fasad mot Hovslagargatan GRAND HÔTEL | BILAGA DETALJPLAN | 2026-04-09 16/16 PER KALLSTENIUS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-04-09, Dnr 2024-11157 --- [Utredning markmiljö.pdf] Blasieholmen 54 Kommanditbolag UTREDNING MARKMILJÖ Blasieholmen 54, Stockholm 2026-03-10 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 UTREDNING MARKMILJÖ Blasieholmen 54, Stockholm Uppdragsnamn Blasiehomen 54 markmiljö Uppdragsnummer 10390686 Författare Karin Tornberg Datum 2026-03-10 Granskad av Julia Inkapööl Godkänd av Karin Tornberg Kund Blasieholmen 54 Kommanditbolag KONSULT WSP WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com KONTAKTPERSONER Karin Tornberg karin.tornberg@wsp.com, 010-722 81 52 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 INNEHÅLL 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag och syfte 1 2 Bakgrund 1 3 Omfattning 2 3.1 Förutsättningar 2 3.2 Organisation 3 3.3 Begränsningar 3 4 Övergripande åtgärdsmål 3 5 Områdesbeskrivning 3 5.1 Lokalisering och topografi 3 5.2 Geologiska förhållanden 4 5.3 Skyddsvärda områden 4 6 Genomförande av undersökningen 5 6.1 Avgränsningar 5 6.2 Förberedelser 5 6.3 Fältarbete 5 6.3.1 Porgas 6 6.3.2 Inomhusluft 7 7 Jämförvärden 8 7.1 inomhusluft 8 7.2 Porgas 8 8 Resultat 8 8.1 Inomhusluft 8 8.2 Porluft 9 9 Slutsats och rekommendationer 9 10 Referenser 10 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 BILAGOR Bilaga 1 Provtagningsplan daterad 2026-01-30 Bilaga 2 Fältprotokoll Bilaga 3 Analysrapporter från laboratoriet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 1 1 INLEDNING 1.1 UPPDRAG OCH SYFTE WSP Sverige AB (WSP) har på uppdrag av Blasieholmen 54 Kommanditbolag utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Blasieholmen 54 i Stockholms stad. Syftet var att i samband med förnyad detaljplan utreda om förekomst av klorerade lösningsmedel i mark kan utgöra ett hinder för förnyad detaljplan. 2 BAKGRUND Inom fastigheten Blasieholmen 54 i stadsdelen Norrmalm har Grand hotell idag ett tillfälligt bygglov för restaurang som de avser göra permanent. För detta krävs en ändring i detaljplanen (Dp 2024–11157). Med anledning av detta har Miljöförvaltningen ställt krav om utredning då det i närområdet finns två identifierade tidigare grafiska industrier. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har av Miljöförvaltningen beställt underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan vid rubricerad detaljplan. Miljöförvaltningen har beskrivit vilka utredningar som bör utföras för denna detaljplan vilka återges i skrivelse daterad 2024-11-26 (ärende 2024– 22149). Det anges att en av de viktigaste miljö- och hälsofrågorna som behöver utredas är markföroreningar. I Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden framgår att det finns två identifierade MIFO objekt där det bedrivits grafisk industri inom nordöstra delen av Blasieholmen 54 men även inom angränsande fastighet Blasieholmen 55 (se Figur 1 nedan). Det kan inte uteslutas att det inom dessa verksamheter hanterats klorerade lösningsmedel som är svårnedbrytbara och därmed kan leda till omfattande påverkan under längre tid. Vidare är ämnena flyktiga och kan, om de förekommer i mark under/intill en byggnad, ge upphov till ånginträngning och nå inomhusluften där människor kan exponeras genom inandning. Klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter har egenskaper som är hälsofarliga där flera av dessa kan ge upphov till kroniska effekter och är cancerogena. Miljöförvaltningen uppger att det finns behov av utredningar där om möjligt grundvatten och porgas provtas för att undersöka eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel. De uppger att utredningen bör innehålla: - Uppmätta föroreningshalter jämförda mot tillämpliga jämförvärden - Bedömning av risker kopplade till föroreningarna och föreslagen markanvändning - Behov av kompletterande undersökningar - Beskrivning av planförslagets konsekvenser avseende föroreningssituationen och hur påträffade föroreningar ska hanteras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 2 Figur 1. Utklipp från Länsstyrelsens EBH-karta (2025-12-17). 3 OMFATTNING Utifrån WSPs erfarenhet är ett första rimligt steg vid undersökning av klorerade alifater provtagning av porgas. Det är även förorening i porgas som potentiellt skulle kunna utgöra en ånginträngningsrisk till en byggnad, dvs ge upphov till exponering och eventuellt orsaka hälsorisker. Om förhöjda halter påvisas i porgasen kan kompletterande provtagning övervägas, t.ex installation av grundvattenrör, men som ett första steg bedöms provtagning av porgas tillräckligt för att indikera eventuell föroreningsförekomst och risker med denna. Uppdraget omfattade följande moment:  Inventering, platsbesök och framtagande av provtagningsplan  Fältundersökning, inklusive: o Provtagning av porgas genom aktiv pumpad provtagning från stålsond o Provtagning av inomhusluft o Fältanalys med PID för att påvisa flyktiga ämnen  Laboratorieanalys o Klorerade alifater och nedbrytningsprodukter  Sammanställning av resultat i kortare PM, innehållande: o Sammanställning a analysresultat mot relevanta jämförvärden o Bedömning av risker vid planerad markanvändning o Bedömning av eventuellt fortsatta utredningar 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR WSP behövde erhålla underlag kring markförlagda ledningar inför framtagande av provplan för att planera läge för provpunkter. Inom fastigheten var det dock fastighetsägaren som ansvarade för ledningar inom den egna fastigheten och Ledningskollens underlag omfattar ofta endast ledningar till och med fastighetsgräns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 3 3.2 ORGANISATION Projektorganisationen för uppdraget redovisas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Tabell 1. Organisation. ROLL NAMN Uppdragsledare och utredare Karin Tornberg Fälthandläggare Marina Bengtsson Kvalitetsgranskare Julia Inkapööl 3.3 BEGRÄNSNINGAR WSP har sammanställt denna rapport enbart för Blasieholmen 54 Kommanditbolag. Bedömningarna i rapporten baseras på det underlag som fanns tillgängligt under uppdragstiden. WSP tar inte på sig ansvar för konsekvenser om rapporten används för andra ändamål än den ursprungligen var avsedd för. Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på bedömningar utifrån de inom området misstänkta föroreningarna samt branschpraxis. Det kan inte uteslutas att det finns förorening i punkter eller områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. 4 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL Undersökningsområdet nyttjas i dagsläget som hotell och restaurang och det finns inga planer på förändrad markanvändning av nuvarande markägare. Detta bedöms utgöra mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets definition (Naturvårdsverket, 2009b). De övergripande åtgärdsmålen ska i första hand ange vilken användning området kommer att vara avsett för samt vilken påverkan som kan accepteras inom området eller i omgivningen efter eventuell avhjälpandeåtgärd. Följande övergripande åtgärdsmål föreslås för fastigheten utifrån framtagande av ny detaljplan: - Området ska kunna nyttjas för hotell- och restaurangverksamhet. - Klorerade kolväten inom Blasieholmen 54 ska inte ge upphov till oacceptabla hälsorisker för besökande eller yrkesverksamma inom eller utanför området. - Spridning av föroreningar via grundvattnet från området (både beaktat infiltrerad nederbörd och dagvatten) ska inte försämra att ytvattenrecipienten uppnår god kemisk eller ekologisk status. 5 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 LOKALISERING OCH TOPOGRAFI Undersökningsområdet är beläget på Blasieholmen i Stockholms stad, Figur 2, och ingår i planområde för pågående detaljplan 2024-11157. Blasieholmen ligger mellan Nybroviken och Strömmen och omgärdas av havsvatten i tre riktningar, se Figur 2Figur 2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 4 Figur 2. Undersökningsområdet är markerad med rött (). 5.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Enligt SGUs kartvisare består marken i undersökningsområdet av fyllning som underlagras av postglacial lera, Figur 3. I mitten av Blasieholmen finns urberg överlagrat av ett tunt moräntäcke. Undersökningsområdet sluttar ned mot Strömmen, mot söder, och grundvattenriktningen från de utpekade potentiellt förorenade områdena bedöms strömma söderut, mot Strömkajen. Figur 3 . Utdrag från SGU:s Jordartskarta 1:25 000–1:100 000. Undersökningsområdet är markerat med blå ruta. Blå cirklar - potentiellt förorenade områden identifierade i länsstyrelsens MIFO databas. Den bedömda grundvattenriktningen är markerad med blå pil (SGU, 2026). Rödprickig markering – urberg ev med tunt moränlager, gulrutig markering – Fyllning underlagrad av postglacial lera. 5.3 SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN Enligt Länsstyrelsen1 behövdes inte Tillstånd för ingrepp i kulturlager inom Stockholms innerstad för aktuell provtagning. 1 Enligt telefonsamtal med Henrik Sandberg på Lst Stockholm den 28/1-2026 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 5 6 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN 6.1 AVGRÄNSNINGAR Undersökningen omfattar endast analys av klorerade kolväten och exponering inom fastigheten. 6.2 FÖRBEREDELSER Inför fältarbetet kontaktades Trafikkontoret i Stockholms stad för att undersöka om schakttillstånd krävdes för porluftprovtagningen strax utanför fastigheten. Trafikkontoret meddelade att schakttillstånd undantagsvis inte behövdes i detta fall2. Inför provtagningen gjordes en anmälan för utsättning av el-, tele- och VA-ledningar via ledningskollen.se. 6.3 FÄLTARBETE Fältarbetet omfattade provtagning av porluft och inomhusluft. Strategi för fältarbetet redovisas i Bilaga 1, provtagningsplan. Avvikelser från provtagningsplan: För att möjliggöra planerad porluftprovtagning under källargolvet anlitades en golvhåltagare som med handhållen slagborr borrade genom källargolvet. Omedelbart började vatten tränga upp genom öppningen i golvet, vilket bedömdes utgöra inträngande grundvatten. Detta medförde att porluftprovtagningen inte kunde genomföras. I stället genomfördes provtagning av inomhusluft på fyra mätpunkter, varav två i källaren och två i restaurangen. Se Figur 4 för punkternas placering och Figur 5 för foto vid provtagningen. 2 Enligt mejl från Nichlas Dahl på trafikkontoret i Stockholm 29/1-2026. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 6 Figur 4. Översikt placering provpunkter och restaurang (röd ruta) på planritning av källarplan. Röda punkter – markplan, blå punkter – källaren. Cirklar – inomhusmätning, kvadrater – porluftsprovtagning. 6.3.1 Porgas Provtagning av porgas genom aktiv pumpad provtagning utfördes i 2 punkter 2026-02-05. Provtagningspunkterna var placerade i ytor belagda med kullersten. Inför provtagningen hade kullerstenar tillfälligt tagits bort. Ett hål i marken borrades med en handhållen slagborr till ca 0,5 m djup. Därefter placerades en slitsad stålsond i borrhålet, vilken drevs ned i borrhålet med hjälp av en slagnacke som monterades på slagborren. Spetsdjupet var ca 0,7 m.u.my. Efter montering tätades stålrör med bentonitlera för att undvika att atmosfärsluft tränger ned i porgasen. Fältmätning med PID utfördes i stålröret och visade utslag på 0 ppm. Mätning med biogasmätare utfördes, och halterna av syre och koldioxid låg på samma nivåer som referensmätning av utomhusluften, vilket indikerar genomsläpplig jordart och att atmosfärsluft kan ha blandats med porluften. Efter fältmätning anslöts adsorbentrör och en SKC-pump med flöde ca 0,1 L/min till stålröret. Pumpad provtagning pågick under ca 100 minuter. Efter provtagning avlägsnades adsorbentrören, förslöts med lock och förvarades i rumstemperatur inför analys. Mätning med PID i stålröret/teflonslangen efter provtagning visade 0 ppm. Efter avslutad provtagning återställdes kullerstensbeläggningen av fastighetsförvaltaren. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 7 Figur 5. Provtagning av porluft strax utanför restaurang på Blasieholmen 54. Till vänster: Provpunkt 26W01PL, till höger: 26W02PL 6.3.2 Inomhusluft Provtagning av inomhusluft genomfördes med passiva provtagare under 10 dagar (10-20 februari) på 2 platser i källaren och 2 platser i restaurangen. Verksamheten fortsatte som vanligt under provtagningstiden. Figur 6. Provtagning av inomhusluft. Övre rad: Provpunkt 26W03IL och 26W04IL i restaurang. Nedre rad provpunkt 26W05PL och 26W06IL. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 8 7 JÄMFÖRVÄRDEN I detta kapitel anges de bakgrundshalter och generella jämförvärden som används för att beskriva påvisade halter. Som beskrivs i kapitel 4 är den planerade markanvändningen hotell och restaurang, vilket motsvarar mindre känslig markanvändning (MKM) enligt Naturvårdsverkets definition. 7.1 INOMHUSLUFT Som jämförvärden för inandningsluft används s.k. humantoxikologiska lågriskreferenskoncentrationer. Dessa är halter bedöms vara ofarliga för alla människor att andas in dygnet runt under en hel livstid och gäller för årsmedelvärdesexponering, d.v.s. de motsvarar Naturvårdsverkets känslig markanvändning (KM). Humantoxikologiska lågriskreferenskoncentrationer för inandningsluft har tagits fram av flera olika länder och institut och kan därför ha olika benämningar. Naturvårdsverket benämner dem RfC (Reference Concentration) och RISKinh i sin vägledning om riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009b). RfC-värden avser ämnen med tröskeleffekter, d.v.s. ämnen där hälsoeffekter endast bedöms uppkomma vid en viss koncentration (tröskelkoncentration). RISK inh avser ämnen där det inte finns någon ”säker koncentration”. Detta gäller genotoxiska ämnen (allmänt kallade cancerogena ämnen). För dessa ämnen ansätts i stället en acceptabel risknivå. Naturvårdsverket ansätter den acceptabla risknivån (RISKinh) till en halt där 1 på 100 000 individer riskerar att insjukna i cancer under sin livstid om de utsätts för denna halt kontinuerligt. För vissa klorerade kolväten saknas svenska RfC/RISKinh, för dessa tillämpas internationella riktvärden. För dikloreten (summa dikloretenisomerer), cis-1,2-Dikloreten, trans-1,2-Dikloreten (RIVM, 2008) och 1,1- Dikloreten finns RfC-värden publicerade i ITER-databasen. För vinylklorid finns RISKinh framtaget av USEPA och publicerat i ITER-databasen. Om markanvändningen i området motsvarar MKM kan RfC och RISKinh justeras genom multiplikation med en faktor på 5,53 för att motsvara acceptabel exponeringen för en vuxen under arbetstid, som vanligen är 8 h per dygn, 200 dagar per år. I utvärderingen av inomhusluft på Blasieholmen 54 används jämförvärden motsvarande MKM vistelse. 7.2 PORGAS Det finns inga svenska jämförvärden för porluft och få etablerade internationella jämförvärden. För detta medium görs därför konservativt jämförelse med humantoxikologiska lågriskreferenskoncentrationer för inandningsluft (RfC eller RISKinh) multiplicerade med en utspädningsfaktor på 10. 8 RESULTAT I detta kapitel redovisas resultaten från utförd undersökning. 8.1 INOMHUSLUFT I detta kapitel redovisas samtliga utförda laboratorieanalyser tillsammans med valda jämförvärden som presenterades i kapitel 7. Analysrapporter med uppgifter om analysmetoder och mätosäkerhet redovisas i Bilaga 3. Utifrån erhållet analysresultat noteras följande vid jämförelse mot utvalda jämförvärden: - Spår av tetrakloreten påvisas i samtliga 4 st analyserade prov. Halten ligger flera tiopotenser under utvalda jämförvärden, se Tabell 2. - Trikloreten påvisas inte i något prov. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 9 - Spår av nedbrytningsprodukterna (<0,1 µg/m³) 1,1-dikloreten och vinylklorid påvisas inomhusluften i källaren (26W05IL och 26W06IL). Halten ligger flera tiopotenser under acceptabel gräns för inomhusmiljön. - Förutom förekomst av klorerade etenföreningar noteras att även förhöjda halter av kloroform uppmätts i inomhusluften i källaren (bilaga 3). Tabell 2. Sammanställning över ett urval av ämnen analyserade i inomhusluft samt relevanta jämförvärden. Ämne Tetrakloreten Trikloreten cis-1,2- dikloreten trans-1,2- dikloreten 1,1- dikloreten Vinylklorid Provpunkt µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ µg/m³ 26W03IL 0,3 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,0300 26W04IL 0,3 <0,100 <0,0400 <0,0400 <0,0400 <0,0300 26W05IL 0,2 <0,100 <0,0400 <0,0400 0,09 0,08 26W06IL 0,2 <0,100 <0,0400 <0,0400 0,07 0,07 MKM* 1106 64** 332 332 22 3** Rfc 200 60 60 4 Riskinh 23 1,1 * RfC / Riskinh multiplicerat med 5,53 (exponering 200 dagar per år och 8 timmar /dag) ** Baseras på att maximalt 50 % av exponeringen får intecknas från förorenat område 8.2 PORLUFT Resultaten visar inga detekterbara halter av klorerade lösningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter i analyserade porluftprov, se Bilaga 3. 9 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Genomförda undersökningar inom området har visat att spår av klorerade lösningsmedel i inomhusluften. Uppmätta halter i inomhusluft är flera tiopotenser lägre än relevanta jämförvärden och bedöms därför inte utgöra en oacceptabel hälsorisk för restaurang- och hotellgäster eller yrkesverksamma inom området. I porluften i marken strax utanför restaurangen påvisas inga detekterbara halter av klorerade lösningsmedel eller dess nedbrytningsprodukter. De låga halter av vinylklorid som påvisades i källaren kan härstamma från rörledningar eller andra produkter av PVC-plast som utsatts för höga temperaturer eller från sent stadie i nedbrytningsprocessen av markförorening med klorerade lösningsmedel. Sannolikheten att vinylkloriden härrör från markförorening bedöms som låg eftersom klorerade etener inte påvisades i porluften, och eftersom dikloreten – som bildas i ett tidigare skede vid nedbrytning av tetra- och trikloreten – inte heller påträffades i inomhusluften. Påvisade halter av kloroform i källaren bedöms ha bildats när klor reagerar med organiskt material i badvatten, vilket kan leda till förhöjda halter av kloroform i både vatten och luft, särskilt i inomhusmiljöer3. Påvisade halter av kloroform bedöms därmed inte härstamma från potentiell markförorening. Sammantaget bedömer WSP att det utifrån erhållna resultat i aktuell undersökning avseende markföroreningar inte finns hinder för aktuell detaljplan. 3 https://www.epa.gov/sites/default/files/2016-09/documents/chloroform.pdf Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 10 10 REFERENSER Naturvårdsverket, 2009a: Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, september 2009 RIVM, 2008: RfC-värden för dikloreten, cis-1,2-Dikloreten, trans-1,2-Dikloreten, framtagna av RIVM 2008, publicerat i ITER-databasen (http://www.projectiter.org/db.html) SGU, 202x: SGU:s kartvisare, Brunnar; Jordarter 1:25 000 – 1:100 000; Jorddjup https://apps.sgu.se/kartvisare/ (2026-03-04) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 • Blasiehomen 54 markmiljö | 11 VI ÄR WSP WSP är en av världens ledande rådgivare och konsultbolag inom samhällsutveckling. Med cirka 55 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Vi planerar, projekterar, designar och projektleder olika uppdrag inom transport och infrastruktur, fastigheter och byggnader, hållbarhet och miljö, energi och industri samt urban utveckling. Så tar vi ansvar för framtiden. wsp.com WSP WSP Sverige AB Org. nr:556057-4880 wsp.com Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNAMN 10390686 Blasieholmen 54 markmiljö DATUM 2026-03-04 BILAGA 1 PROVTAGNINGPLAN, WSP 2026-01-30 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNAMN 10390686 Blasieholmen 54 markmiljö DATUM FÖRFATTARE 2026-01-30 Karin Tornberg WSP WSP Sverige AB Org. nr:556057-4880 wsp.com 1 (5) https://ams.corp.pbwan.net/projects/10390686/Document/3_Dokument/32Fält inkl planering/1_Provtagningsplan/Provtagningsplan_Blasieholmen 54.docx UNDERSÖKNING MARKMILJÖ BLASIEHOLMEN 54 Tabell 1. Administrativa uppgifter och kontaktuppgifter SYFTE OCH MÅL MED UNDERSÖKNINGEN Inom fastigheten Blasieholmen 54 i stadsdelen Norrmalm har Grand hotell idag ett tillfälligt bygglov för restaurang som de avser göra permanent. Detta kommer kräva en ändring i detaljplanen (Dp 2024–11157). Inför ändring av detaljplan uppger Miljöförvaltningen i Stockholm att det finns behov av utredningar där om möjligt grundvatten och porluft provtas för att undersöka eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel. De uppger att utredningen bör innehålla: - Uppmätta föroreningshalter jämförda mot tillämpliga jämförvärden - Bedömning av risker kopplade till föroreningarna och föreslagen markanvändning - Behov av kompletterande undersökningar - Beskrivning av planförslagets konsekvenser avseende föroreningssituationen och hur påträffade föroreningar ska hanteras Uppdragsledare WSP: Karin Tornberg ,010 722 81 52, karin.tornberg@wsp.com Handläggare WSP: Karin Tornberg/ Marina Bengtsson Fälttekniker: Marina Bengtsson, 076-295 80 24 Beställare: Per Hultquist, Blasieholmen 54 kommanditbolag 0763934925, per.hultquist@b54fastpart.se Beställarens kontaktperson praktiska frågor David Nisell, 0733670926 Kontaktperson entreprenör, telefon: Kontaktperson tillsynsmyndighet Ulrika Kvartoft Kruså 08-50828935, ulrika.kvartoft.krusa@stockholm.se Fastighetsbeteckning: Blasieholmen 54 Adress/koordinater: Tider: jan 2026 – april 2026 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 2 (5) https://ams.corp.pbwan.net/projects/10390686/Document/3_Dokument/32Fält inkl planering/1_Provtagningsplan/Provtagningsplan_Blasieholmen 54.docx OMRÅDESBESKRIVNING OCH PROBLEMBESKRIVNING I Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden framgår att det finns två identifierade MIFO objekt där det bedrivits grafisk industri inom nordöstra delen av Blasieholmen 54 men även inom angränsande fastighet Blasieholmen 55 (se Figur 1 nedan). Det kan inte uteslutas att klorerade lösningsmedel har hanteras inom dessa verksamheter. Klorerade lösningsmedel är svårnedbrytbara och kan vid markförorening leda till omfattande påverkan under längre tid. Vidare är ämnena flyktiga och kan, om de förekommer i mark under/intill en byggnad, ge upphov till ånginträngning och nå inomhusluften där människor kan exponeras genom inandning. Klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter har egenskaper som är hälsofarliga där flera av dessa kan ge upphov till kroniska risker och är cancerogena. Figur 1. Utklipp från Länsstyrelsens EBH-karta (2025-12-17). Röd markering visar det område för restaurang där ändring av DP är aktuell. OMFATTNING Ingående moment, beskrivet per eventuella delområden: - Platsbesök 26/1 - Borrning genom bottenplatta i 2 pkt i källaren (diamantborrare anlitas) - Borttagning av kullersten i pkt utanför/söder om planområdet (kan driftchef David Nisell ordna med det?) - Provtagning av porluft, 4 punkter - Återställning i provpunkter (borrkärna, snabb betong) - Fältmätning ned PID - Laboratorieanalys av porluft - Dokumentation av provhantering (enligt Code of Conduct) - Rapportering Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 3 (5) https://ams.corp.pbwan.net/projects/10390686/Document/3_Dokument/32Fält inkl planering/1_Provtagningsplan/Provtagningsplan_Blasieholmen 54.docx PROVTAGNINGSSTRATEGI OCH UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING Bilaga 1 visar situationsplan för provtagningspunkter av porluft. Planen godkändes 27/1 av Ulrika Kvarstorp Kruså på Miljöförvaltningen. Två punkter placeras i källaren för att kunna utta porluft så nära grundvattenytan som möjligt. Om marken är vattenmättad ända upp till bottenplattan kan inte porluft provtas. För att möjliggöra provtagning under golvet och erhålla betongkärna för återställning krävs att hålen borras upp av diamantborrare (kostnadstillägg). Två punkter placeras i nivå med restauranggolvet för att undersöka om det förekommer CAH i porluften direkt under golvet som skulle kunna spridas till inomhusluften. Provpunkt Motivering, placering Medium och analyser 25W01 Utreda förekomst av CAH i porluft nära grundvattenytan, under källargolvet (ca - 1,5 m ö h) 25W02 Utreda förekomst av CAH i porluft nära grundvattenytan, under källargolvet (ca - 1,5 m ö h) 25W03 Utreda förekomst av CAH i porluft under restauranggolvet. Provtagning sker strax söder/nedströms restaurangen/planområdet 25W04 Utreda förekomst av CAH i porluft i mark i nivå med restauranggolvet. Strax öster om restaurangen/planområdet alternativt söder om östra delen av restaurangen PRELIMINÄR ANALYSPLAN Laboratorieanalyser kommer att utföras på det ackrediterade laboratoriet Eurofins, se föreslagen omfattning nedan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 4 (5) https://ams.corp.pbwan.net/projects/10390686/Document/3_Dokument/32Fält inkl planering/1_Provtagningsplan/Provtagningsplan_Blasieholmen 54.docx Tabell 2. Preliminär analysomfattning. Summering analyser Svarstid Antal Porluft Klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter (PLUUX) 10 d 4 LEDNINGSUTSÄTTNING Tabell beskriver vilka ledningar som finns i området och vem som ansvarar för respektive utsättning. Ledningsägare Ledningstyp Ref. nr Utsättare Kontakt Lednings- karta Markering Skanova Tele (fiber och koppar)? 3103051, 20260123- 0240 Geomatikk Geomatikk, 026-123500 Nej ? Ellevio Elkabel? 3103051, 20260123- 0240 Geomatikk (om möjligt) Geomatikk, 026-123500 Ja ? Stokab Fiber? 20260123- 0240 Ingen utsättning Kartservice@stokab.se Ja Nej Gasnätet i stockholm AB Gasledning? Gas 20260123- 0240 Ingen utsättning kundservice@gasnatetstock holm.se, 0771-41 01 00 Ja Nej SVOA Vatten? PU26- 008594 Ingen utsättning gis@svoa.se, 08-522 120 00 Ja Nej Stockholm Exergi AB Fjärrvärme? 20260123- 0240 Ingen utsättning giskonsult@stockholmexergi .se Ja Nej AB Storstockholms lokaltrafik Väntar på svar Tele2 Inga ledningar - - ledningsanvisning@geomati kk.se - - Stockholm Exergi Tunnlar AB Inga ledningar - - um- anlaggning@stockholmexer gi.se - - Trafikverket Inga ledningar - - Kabelanvisning@trafikverket .se - - Norrenergi Inga ledningar - - Norrenergi, 08-475 04 00 - - ARBETE OCH KVALITET Fältarbetet ska utföras enligt utvalda delar i Naturvårdsverkets rekommendationer (NV rapport 4310, 4311, 4918) samt SGF:s fälthandbok ”Undersökningar av förorenade områden” (SGF Rapport 2:2013) samt Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 5 (5) https://ams.corp.pbwan.net/projects/10390686/Document/3_Dokument/32Fält inkl planering/1_Provtagningsplan/Provtagningsplan_Blasieholmen 54.docx tillämpliga delar i SGF:s publikation ”Marksanering – om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden”(SGF Rapport 1:2022). Fältarbetet utförs motsvarande standardnivå enligt SGF:s fälthandbok.(Alternativt: Provtagning ska genomföras av certifierad provtagare enligt Nordtests kravspecifikation NT Envir 008, 2005, eller motsvarande. Certifieringen ska avse provtagning i mark. WSPs interna rutiner för provtagning, provhantering och dokumentation kommer att följas. Till samtliga fältarbeten görs en riskbedömning för arbetsmiljö i fält, denna finns dokumenterad i WSP verksamhetssystem AU. ÖVRIGA KRAV OCH BEGRÄNSNINGAR Kontakt har tagits med både Trafikkontoret och länsstyrelsen för att säkerställa om tillstånd krävs för porluftsprovtagning utanför fastigheten. Länsstyrelsen bedömde att inget tillstånd behövs, avseende riksintresse för kulturmiljö, och Trafikkontoret gjorde ett undantag och krävde inget schakttillstånd. Vi kan alltså gå vidare utan att invänta tillstånd. Vem svarar för kommunikation gentemot intresserad allmänhet? Tex information om WSP får informera intresserade eller om fältpersonal ska hänvisa till beställare. TIDPLAN BILAGOR Till kund: Bilaga 1. Preliminär provplan Blasieholmen 54 Interna WSP bilagor: Bilaga 1 ”Riskbedömning arbetsmiljö” Bilaga 2 Dokumentation av fält- och provhantering för säkerställande av kvalitet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Prel provtagningspunkt porluft Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNAMN 10390686 Blasieholmen 54 markmiljö DATUM 2026-03-04 BILAGA 2 FÄLTNOTERINGAR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 - Blasieholmen 54 markmiljö Bilaga 2 - Fältnoteringar och analyser, porgas WSP Earth and Environment Analyspaket: Kommentar: Uppdrag: 10390686 1 Analysresultat redovisas separat Beställare: Blasieholmen 54 Kommanditbolag Provtagare: Marina Bengtsson Plats: Blasieholmen, inne på Grand Soleil och källarvåning under hotellets spa Datum: 2026-02-05 Väder: Mulet, -10 (utomhus) Metod: Porgas Provpunkt Installationshöjd Avstånd till närmsta vägg Provtid Material Provtagningssätt Anmärkning Labanalys1 m ö my m Datum Tid Datum Tid min PLUTM 26W03IL ca 1,7 2026-02-10 09:19 2026-02-20 09:17 14 398 Innomhusluft Passiv luftprovtagning Restaurang, östra halvan. Installerad på pelare ca 0,71m från fönster och 0,5 m från vägg. Vägg och fönster är original ytterfasad, tillbyggnad (inomhusmiljö, restaurang) har byggts utanpå den gamla fasaden. Installerad 1,75 m ö my, det är högt i tak >3m. x 26W04IL ca 1 2026-02-10 09:25 2026-02-20 09:20 14 395 Innomhusluft Passiv luftprovtagning Restaurang, västra halvan. Provtagare installerad på trädstam till mindre dekorativt träd inne på restaurangen, i den västra halvan av ytan, utanför WC-dörr. Installerad 0,41 m från vägg. Vägg är original ytterfasad, tillbyggnad (inomhusmiljö, restaurang) har byggts utanpå den gamla fasaden. Installerad 1,2 m ö my, det är högt i tak >3m. x 26W05IL ca 1,85 2026-02-10 09:42 2026-02-20 09:26 14 384 Innomhusluft Passiv luftprovtagning Källare under hotellets spa, vatten från spa hanteras här och det är en varm och fuktig lokal. Dryga 30 grader, vatten på golvet i delar av lokalens södra delar (söder om trappan ner). Provtagare installerad 2m norr om trappnedgången, intill tilltänkt porgaspunkt där grundvatten påträffades under betonggolv. Installerad i 1,95 m ö my (1 m från provpunkt är en upphöjning i golvet som där och vidare i gång är cirka 0,5m högre. 0,58m från provtagare till taket. 1,05m resp 1,7m till väggar. x 26W06IL ca 1,5 2026-02-10 09:48 2026-02-20 09:30 14 382 Innomhusluft Passiv luftprovtagning Källare under hotellets spa, vatten från spa hanteras här och det är en varm och fuktig lokal. Dryga 30 grader, vatten på golvet i delar av lokalens södra delar (söder om trappan ner). Provtagare installerad i gång i den norra delen av källaren, intill en liten zink med golvbrunn. Kolsyremaskin till öltappar i baren står i närheten. Relativt lågt i tak i denna del, provtagare installerad 1,4m ö my och 0,7m under tak, i tak går spaets rörledningar, tar upp ca 20 cm och täcker stora delar av taket här. 1m till vägg med zink, 0,4m till närmsta vägg(provtagare installerad utstickande från detta hörn), 1,9m till vägg på andra sidan. x Antal 4 Minuter på 10 dygn: 14400 20160 Start Slut PLUTM: Klorerade lösningasmedel inklusive nedbrytningsprodukter, 5d Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 10390686 - Blasieholmen 54 markmiljö Bilaga 2 - Fältnoteringar och analyser, porgas WSP Earth and Environment Analyspaket: Kommentar: Uppdrag: 10390686 PLUUX = Klorerade lösningsmedel ink. nedbrytningsprodukter 1 Analysresultat redovisas separat Beställare: Blasieholmen 54 Kommanditbolag Provtagare: Marina Bengtsson Plats: Blasieholmen, utanför Grand Soleil Datum: 2026-02-05 Väder: Mulet, -4 Metod: Porgas Provpunkt Material Provtagning ssätt Provtid Spetsnivå Flöde Flöde PID Anmärkning Labanalys1 min m Förinställt Fältmätning Före/Efter CH4 CO2 O2 H2S PLUUX 26W01PL Porgas Riktad 110 0,7 0,1 L/min 0,09 L/Min 0/0 0,3 0,1 21,9 0,0 Kullersten =0,1m. Provtagningdjup (0,7m) räknat från markyta under kullersten. Massorna utgjordes av fyllnadsmaterial, grusig sand från 0,6m även lite inslag av lera. Provpunkt lokaliserad 0,7m från fasad, 6,3m från restaurangens sydvästra hörna. Porgassond installerat i hål borrat med handhållen borrmaskin. Tätat rund pograssond med bentonit. x 26W02PL Porgas Riktad 100 0,7 0,1 L/min 0,08 L/Min 0/0 0,4 0,2 21,9 0,0 Kullersten =0,1m. Provtagningdjup (0,7m) räknat från markyta under kullersten. Massorna utgjordes av fyllnadsmaterial, grusig sand från 0,6m även lite inslag av lera. Provpunkt lokaliserad 0,65m från fasad, 6,6m från restaurangens sydöstra hörna. Porgassond installerat i hål borrat med handhållen borrmaskin. Tätat rund pograssond med bentonit. x Utomhusluft 0,0 0,3 0,1 21,9 0,0 Referensmätning i utomhusluften. Källare Ingen porgasprovtagning möjlig då grundvatten trängde upp genom hål som togs i betonggolv i källarplan. Hål har lagts igen. Antal 2 Generell kommentar: cirka -4 grader vid provtagningstillfället, har varit minusgrader(ännu kallare än vid provtagningstillfället) och snöat dagarna som föregick provtagningen. Biogasmätning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNAMN 10390686 Blasieholmen 54 markmiljö DATUM 2026-03-04 BILAGA 3 ANALYSRAPPORTER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Provsvar till WSP Sverige AB Faktura FE 239 83133 ÖSTERSUND WSP Earth & Environment Marina Bengtsson Arenavägen 7 121 88 STOCKHOLM GLOBEN Faktura till Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Objekt # Provnummer (2 st) 177-2026-02090919 - 177-2026-02090920 Ansvarig provtagare # Marina Bengtsson Provtagningsdatum # 2026-02-05 Ankomst till laboratoriet 2026-02-09 Analysdatum 2026-02-09 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00262709 Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Sid 1 av 3Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-20 Rapportkod: AR-26-LU-002671-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Provnr Provmärkning Luftvolym# 177-2026-02090919 1. 26W01PL 11 liter 177-2026-02090920 2. 26W02PL 10 liter Substans 177-2026-02090919 177-2026-02090920 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Utförande lab Kloroform <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetraklormetan <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetrakloreten <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Vinylklorid <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 1,1-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,2-dikloretan <0.001 <0.001 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 Kloroform <0.9 <1 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1,1-trikloretan <0.9 <1 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetraklormetan <0.9 <1 **µg/m³ Beräkning Z1 Trikloreten <0.9 <1 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetrakloreten <0.9 <1 **µg/m³ Beräkning Z1 Vinylklorid <0.4 <0.4 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloreten <0.4 <0.4 **µg/m³ Beräkning Z1 trans-1,2-dikloreten <0.4 <0.4 **µg/m³ Beräkning Z1 cis-1,2-dikloreten <0.4 <0.4 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloretan <0.4 <0.4 **µg/m³ Beräkning Z1 1,2-dikloretan <0.09 <0.1 **µg/m³ Beräkning Z1 Kloretan <3 <3 **µg/m³ Beräkning Z1 Objekt: Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter Analysresultat Sid 2 av 3Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-20 Rapportkod: AR-26-LU-002671-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om- oss/integritetspolicy/ Sid 3 av 3Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-20 Rapportkod: AR-26-LU-002671-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Provsvar till WSP Sverige AB Faktura FE 239 83133 ÖSTERSUND WSP Earth & Environment Marina Bengtsson Arenavägen 7 121 88 STOCKHOLM GLOBEN Faktura till Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER BlasieholmenObjekt # Provnummer (4 st) 177-2026-02231129 - 177-2026-02231132 Ansvarig provtagare # Marina Bengtsson Provtagningsdatum # 2026-02-10 Ankomst till laboratoriet 2026-02-23 Analysdatum 2026-02-23 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00264073 Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Sid 1 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-26 Rapportkod: AR-26-LU-003402-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Provnr Provmärkning Tid# 177-2026-02231129 26W03IL 14398 minuter 177-2026-02231130 26W04IL 14395 minuter Substans 177-2026-02231129 177-2026-02231130 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Utförande lab Kloroform 0.02 0.02 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetraklormetan 0.04 0.04 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetrakloreten 0.02 0.03 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Vinylklorid <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 1,1-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,2-dikloretan 0.007 0.007 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 Kloroform 0.2 0.2 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1,1-trikloretan <0.1 <0.1 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetraklormetan 0.4 0.4 **µg/m³ Beräkning Z1 Trikloreten <0.1 <0.1 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetrakloreten 0.3 0.3 **µg/m³ Beräkning Z1 Vinylklorid <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloreten <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 trans-1,2-dikloreten <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 cis-1,2-dikloreten <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloretan <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 1,2-dikloretan 0.07 0.07 **µg/m³ Beräkning Z1 Kloretan <0.3 <0.3 **µg/m³ Beräkning Z1 Objekt: Blasieholmen Klorerade lösningsm.+nedbrytningsprod., passiv Analysresultat Sid 2 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-26 Rapportkod: AR-26-LU-003402-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Provnr Provmärkning Tid# 177-2026-02231131 26W05IL 14384 minuter 177-2026-02231132 26W06IL 14382 minuter Substans 177-2026-02231131 177-2026-02231132 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Utförande lab Kloroform 12 9.8 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetraklormetan 0.06 0.07 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetrakloreten 0.02 0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Vinylklorid 0.010 0.008 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 1,1-dikloreten 0.009 0.007 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,2-dikloretan 0.010 0.010 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 Kloroform 130 100 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1,1-trikloretan <0.1 <0.1 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetraklormetan 0.6 0.8 **µg/m³ Beräkning Z1 Trikloreten <0.1 <0.1 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetrakloreten 0.2 0.2 **µg/m³ Beräkning Z1 Vinylklorid 0.08 0.07 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloreten 0.09 0.07 **µg/m³ Beräkning Z1 trans-1,2-dikloreten <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 cis-1,2-dikloreten <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloretan <0.04 <0.04 **µg/m³ Beräkning Z1 1,2-dikloretan 0.10 0.10 **µg/m³ Beräkning Z1 Kloretan <0.3 <0.3 **µg/m³ Beräkning Z1 Objekt: Blasieholmen Klorerade lösningsm.+nedbrytningsprod., passiv Analysresultat Sid 3 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-26 Rapportkod: AR-26-LU-003402-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om- oss/integritetspolicy/ Sid 4 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-02-26 Rapportkod: AR-26-LU-003402-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 --- [Ljudkvalitet beräkning PM.pdf] Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 1 av 4 BLASIEHOLMEN 54 PM Ljudkvalitet KUND Grand Hotel @ Per Hultquist OBJEKT Blasieholmen 54 – Ny paviljong i anslutning till Grand Hotel, Stockholm OMFATTNING PM Ljudkvalitet redovisar beräknad ljudnivå från bullerkällor vid närliggande bostäder. DATUM 2026-02-20 DOKUMENTET UTFÄRDADES AV: Johan Ekebergh johan@akustiker.se 070-810 76 03 UPPDRAG Delta Akustik har genom Per Hultquist på Grand Hotel fått i uppdrag att bistå med beräkningar av extern bullerspridning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm stad har efterfrågat redovisning av bullerkällor som riskerar att överskrida Naturvårdsverkets riktvärden avseende industri- och verksamhetsbuller vid närmaste bostads fasad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-26, Dnr 2024-11157 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 2 av 4 BLASIEHOLMEN 54 2 av 4 BEDÖMNINGSGRUND EXTERNT INDUSTRIBULLER ▪ Spridning av externt industribuller från exempelvis takhuvar, fasadgaller och takfläktar skall begränsas så att riktvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 6538 uppfylls. ▪ I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna nedan, eller om verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån be stämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. Överskridande av maximala ljudnivåer (LAFmax > 55 dB) bör inte förekomma annat än vid enstaka tillfällen. RIKTVÄRDEN FÖR LJUDNIVÅ UTOMHUS ENLIGT NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6538 OMRÅDESANVÄNDNING EKVIVALENT LJUDNIVÅ LAeq HÖGSTA LJUDNIVÅ LAFmax DAG 06-18 KVÄLL 18-22 & HELGDAG 06–18 NATT 22-06 NATT 22–06 Fasadvärden, utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, vårdlokaler, utbildningslokaler. ≤ 50 dB ≤ 45 dB ≤ 40 dB ≤ 55 dB Tabell 1 | Riktvärden för ljudnivåer utomhus, Naturvårdsverket rapport 6538. FÖRUTSÄTTNINGAR Närmsta bostäder är belägna ca på Hovslagargatan ca 30 meter nordöst om Blasieholmen 54. Figur 1 | Flygfoto (Google maps) med berörda fastigheter markerade Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-26, Dnr 2024-11157 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 3 av 4 BLASIEHOLMEN 54 3 av 4 BULLERKÄLLOR Beteckning Installation Ljudeffekt Uteluft, LwA Ljudeffekt Avluft, LwA LB01 Luftbehandlingsaggregat 59 dB 70 dB LB02 Luftbehandlingsaggregat 54 dB 64 dB TF1 Tilluftsfläkt 78 dB - FF1 Frånluftsfläkt - saknas BERÄKNINGAR Nedan redovisas beräknad ljudnivå beaktat källslag, avstånd och ljudrefelxer (fasad och mark). Ingen hänsyn är tagen till insatsdämpning i kanalsystem. Beteckning Avstånd Beräknad ljudnivå vid bostad, LpA Beräknad högsta tillåtna ljudeffekt, LwA, (för uppfyllnad av riktvärde 40 dB LpA) LB01 60 m 30 dB - LB02 30 m 32 dB - TF1 65 m 34 dB - FF1 40 m - 77 dB Totalt 37 dB Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-26, Dnr 2024-11157 Delta Akustik info@akustiker.se www.akustiker.se Sida 4 av 4 BLASIEHOLMEN 54 4 av 4 SLUTSATS Baserat på tillgänglig ljuddata är beräknad ljudnivå vid närmsta bostadsfastighet 37 dBA. Då en av ljudkällorna (FF1) saknar ljuddata har istället högsta tillåtna ljudeffekt beräknats. Enligt uppgift används fläkten endast vid behov. Då insatsdämpning i kanalsystem inte kunnat fastställas bör beräkningarna kunna betraktas som ett ”worst-case” scenario, sannolikt skulle uppmätta ljudnivåer bli lägre än beräknade ljudnivåer. Beaktat fläktarnas drifttider och riktvärdenas tidsintervall bedöms riktvärden kunna innehållas utan svårighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-26, Dnr 2024-11157 --- [Dagvatten PM.pdf] Blasieholmen 54 Kommanditbolag DVU BLASIEHOLMEN 54 GRAND HOTEL Dagvatten - PM 2026-02-23 10390705 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 DVU BLASIEHOLMEN 54 GRAND HOTEL Dagvatten PM Uppdragsnamn DVU Blasieholmen 54 Grand Hotel Uppdragsnummer 10390705 Författare Julia Markström Datum 2026-02-23 Ändringsdatum Granskad av Kristina Arn Godkänd av Julia Markström Kund Blasieholmen 54 Kommanditbolag Konsult WSP WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com Kontaktpersoner Julia Markström Uppdragsansvarig, WSP julia.markstrom@wsp.com 010-722 50 43 Per Hultquist, Blasieholmen 54 Fastighetspartner AB per.hultquist@b54fastpart.se 076-393 49 25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 SAMMANFATTNING WSP har fått i uppdrag av Blasieholmen 54 Fastighetspartner AB att ta fram en förenklad dagvattenutredning som underlag för planarbetet för delar av fastigheten Blasieholmen 54. Inom planområdet har en paviljong byggts på ett tillfälligt bygglov och nu undersöks möjligheterna för en permanent utbyggnad. Paviljongen används som restaurang och hotellverksamhet. Stockholm stad har tagit fram riktlinjer för dagvattenhantering, där bland annat åtgärdsnivån ska tillämpas vid ny-och större ombyggnationer. För denna detaljplan som endast omfattas av en tillbyggnad av en paviljong, bedöms det i enlighet med Stockholm stads vägledning, att åtgärdsnivån för dagvatten inte behöver tillämpas. Trots detta bör dagvatten fördröjas och renas så långt det är möjligt enligt stadens dagvattenstrategi. Den befintliga avvattningen inom planområdet visar att största delen av takytorna avrinner ytligt mot träd med skelettjord på allmän platsmark. Andra delar rinner via stuprör direkt till brunnar eller ledningsnätet. Stockholm stads skyfallsmodell från 2024 visar två flödesstråk i närheten av området, men det är inget som bedöms påverkas av paviljongen. Området förväntas inte heller skapa instängda vattenytor. Skyfallsmodellen visar ett par mindre vattenansamlingar inom planområdet, dessa bedöms som felaktiga då höjddata baseras på en kartläggning innan paviljongerna byggdes. Däremot finns två större vattensamlingar utanför planområdet som fastighetsägaren rekommenderas utreda. Recipienten Strömmen har statusklassningen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormen är att otillfredsställande ekologisk status 2039 och god kemisk ytvattenstatus. Strömmen är påverkad av hamnanläggning för sjöfart och har därmed ett undantag från kravet att uppnå god ekologisk status. Detta är dock endast kopplat till den fysiska påverkan av anläggningen. Genom att bortse de överallt överskridande ämnena (Hg och PBDE) så är det de prioriterade ämnena PFOS, antracen, fluoranten, kadmium, bly och Tributyltenn som bidrar till att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Dagvattenhantering inom planområdet har undersökts men dess möjligheter bedöms vara begränsad. Planområdet består majoriteten av tak. Ett alternativ hade varit att anlägga gröna tak men på grund av brandrisken där hotellgäster som kan kasta cigarettfimpar ner på taket från hotellrummen lämpar sig inte grönt tak. Det finns en liten öppen yta som inte har tak, denna yta används dock som en ingång och har begränsat med utrymme. Det bedöms därmed inte vara lämpligt att anlägga förslagsvis växtbäddar där. Det är även endast en mindre del av takdagvattnet som skulle nå dit. Innan paviljongen byggdes bestod marken av marksten i granit. Genom att ersätta dessa ytor med tak (i plåt), som anses vara relativt rent, bedöms inte föroreningshalten att öka. Takdagvattnet leds ut mot träd med skelettjord vilket bidrar till viss re ning innan det når recipient. Det som inte når skelettjorden leds direkt via stuprör till befintligt ledningsnät. Trots att åtgärdsnivån inte tillämpas här och ingen ytterligare rening sker bedöms inte u tbyggnaden av paviljonger bedöms påverka recipientens möjligheter att nå MKN. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 INNEHÅLL 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdragsbeskrivning 1 2 Riktlinjer för dagvattenhantering 1 2.1 Stockholms stad dagvattenstrategi 1 2.2 Åtgärdsnivå för dagvatten 2 2.3 Tillämpning av riktlinjer för dagvattenhantering 2 3 Förutsättningar 3 3.1 Observationer vid platsbesök 3 3.2 Befintlig Dagvattenhantering och avvattning 5 3.3 Översvämningsrisker 5 3.4 Recipienter och miljökvalitetsnormer 7 4 Förslag till dagvattenhantering 9 4.1 Påverkan på recipient 9 5 Slutsatser 10 6 Referenser 11 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 1 BAKGRUND 1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING På uppdrag av Blasieholmen 54 Fastighetspartner AB har WSP tagit fram en enklare dagvattenutredning/PM som underlag inför detaljplanearbete (diarienummer 2024-11157), vilket handlar om att undersöka möjligheten för en permanent utbyggnad med restaurang och hotellverksamhet. Uppdraget omfattar en paviljong som byggdes med ett tillfälligt bygglov under 2023 som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. Planområdet ligger i Norrmalm i Stockholm på adressen Södra Blasieholmshamnen 4. Planområdets utbredning presenteras i Figur 1. Strax söder om planområdet finns Strömkajen. Till öst går Hovslagargatan och till sydväst går gatan Södra Blasieholmshamnen, Figur 1. Planområdets utbredning (streckad röd markering). 2 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 2.1 STOCKHOLMS STAD DAGVATTENSTRATEGI Stockholms stads dagvattenstrategi syftar till en hållbar dagvattenhantering som ska skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen. Dagvattenhanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar som placeras på allmän mark och kvartersmark (Stockholms stad, 2015). Mål för dagvattenhanteringen är: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten. Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vattenkvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. För att nå målet ska åtgärder i första hand vidtas vid föroreningskällan så att dagvattnet inte förorenas. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering . Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med mer intensiv nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. För att uppnå målet ska infiltration eftersträvas och andelen genomsläppliga ytor maximeras. Dagvatten ska tas om hand och fördröjas lokalt på kvartersmark och allmän mark så långt som möjligt innan det går vidare till samlad avledning från platsen. Nya dagvattensystem och byggnader ska anpassas till klimatförändringar genom bland annat höjdsättning för att minska risken för översvämningar. 3. Resurs- och värdeskapande för staden . Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. Målet ska uppnås genom att bland annat använda öppna dagvattenlösningar i parker och grönområden. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande . För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. 2.2 ÅTGÄRDSNIVÅ FÖR DAGVATTEN Stockholms stad har tagit fram en åtgärdsnivå som tillämpas vid ny- och större ombyggnation för att se till att miljökvalitetsnormer uppfylls. Syftet med åtgärdsnivån är att på ett tydligt och lättbegripligt sätt kunna konkretisera vilka dagvattenåtgärder som krävs för att både uppfylla lagkrav och målen i stadens dagvattenstrategi (Stockholms stad, 2016). För att miljökvalitetsnormer ska kunna uppfyllas i stadens vattenförekomster behöver föroreningsbelastningen från dagvattnet minska med 70 - 80 %. Detta leder till att 90 % av dagvattnets årsvolym måste fördröjas och renas för att målet ska kunna nås. Anläggningar som kan magasinera 20 mm nederbörd från en yta anses tillräckliga för att uppnå detta. Enligt åtgärdsnivån ska system då dimensioneras med en våtvolym på 20 mm och ha mer långtgående rening än sedimentation. Våtvolymen ska utformas som en permanentvolym, eller en volym som avtappas under ca 12 timmar, och vattnet ska passera ett filtrerande material för att ge tillräcklig avskiljning av föroreningar. En mindre våtvolym kan accepteras i de fall anläggningen ändå kan uppnå syftet med åtgärdsnivån. (Stockholms stad, 2016). För denna detaljplan som inte gäller en ny- eller större ombyggnation, behöver inte åtgärdsnivån tillämpas. Dagvattnet ska dock hanteras enligt stadens dagvattenstrategi d.v.s. att så långt som möjligt fördröja och rena dagvattnet lokalt. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholms stad, 2024) 2.3 TILLÄMPNING AV RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING Åtgärdsnivån på 20 mm nederbörd som Stockholm stad har tagit fram gäller vid ny-och större ombyggnationer. För denna detaljplan som endast omfattas av en tillbyggnad av en paviljong, bedöms det i enlighet med Stockholm stads vägledning, att åtgärdsnivån för dagvatten inte behöver tillämpas . Det ska dock eftersträvas att fördröja och rena så långt det är möjligt enligt stadens dagvattenstrategi. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 OBSERVATIONER VID PLATSBESÖK WSP genomförde ett platsbesök gjordes inom ramen för framtagande av dagvattenutredningen och besöket genomfördes den 2026-01-26. Syftet med besöket var att observera den befintliga dagvattenhanteringen, inklusive hur avvattning sker från olika ytor, samt att identifiera potentiella platser för dagvattenhantering i samband med den nya detaljplanen. Bilder från platsbesöket kan ses i Figur 2 - Figur 4. Under platsbesöket observerades bland annat takets lutning samt förekomst och placering av stuprör och brunnar. Vänstra bilden i Figur 2 visar framsidan av paviljongen och på högra bilden noterades ett stuprör som tar emot delar av paviljongens takdagvatten på kortsidan. I Figur 3 visas att taket avrinning går ytligt ut på allmän platsmark. Det fanns inget stuprör längs långsidan och vattnet leds troligen till två träd med skelettjordar på allmän platsmark. Figur 3 presenterar den mindre ingången mellan paviljongen och den befintliga byggnaden. Det här var den enda ytan inom planområdet som inte var täckt av tak. Längre in fanns ett skärmtak med ett par stuprör och en brunn under skärmtaket, se högra bild i Figur 3. Baserat på dessa observationer har en övergripande bild av avvattning inom planområdet tagits fram, denna presenteras i avsnitt 3.2. Figur 2. Vänstra bilden visar paviljongens utseende och den högra bilden visar hur vatten från paviljongtaket avleds genom ett stuprör med utkast mot gata. De mindre bilderna visas även var fotot är taget (svart ring) i förhållande till planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Figur 3. Vänstra bilden visar paviljongtakets avrinning och vänstra bilden visar del av skelettjorden med tillhörande luftbrunn på allmän platsmark. Den mindre bilden visar även var fotot är taget (svart ring) i förhållande till planområdet. Figur 4. Foton från platsbesöket (WSP,2026). Vänstra bilden visar ingången från gatan där delar av planområdet inte är täckt av tak. Röd streckad linje visar plangränsen. Den högra bilden visar skärmtaket och stuprör samt brunn intill skärmtaket. I den mindre bilden visas även var fotot är taget (svart ring) i förhållande till planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 3.2 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING OCH AVVATTNING Den befintliga avvattningen undersöktes under platsbesöket. Detta sammanfattades sedan i en illustration, se Figur 5. Det största delen av paviljongen avrinner ytligt mot allmän platsmark. På sydöstra paviljongdelen avrinner det troligen till träd med skelettjord där det under platsbesöket noterades finnas inloppsbrunnar. Det finns ett stuprör på östra sidan som tar emot vatten från tak och stupröret leder vattnet direkt ut på data, vilket avrinner vidare mot en brunn på gatan strax nedströms. På västra sidan finns det ett skärmtak som har två stuprör som båda leds ut till en brunn under skärmtaket. En del av paviljongen väntas avrinna mot skärmtaket också. Figur 5. Befintlig dagvattenhantering och avrinning inom planområdet. Blåa pilar redovisar avrinning. 3.3 ÖVERSVÄMNINGSRISKER Stockholm stad har tagit fram en uppdaterat skyfallsmodell under 2024 som är framtagen för ett 100 -årsregn med en varaktighet på 6 timmar och en klimatfaktor på 1,4 (Stockholm stad, 2024). Skyfallsmodellen inom utredningsområdet har ett beräkningsnät på 1x1 m. Figur 6 presenterar det maximala vattenflödet vid ett 100-årsregn. Där framgår det att det går ett flödesstråk med lågt flöde längs Södra Blasieholmshamnen söder om planområdet. Det framgår även att ett flödesstråk från Hovslagargatan ansluter till stråket längs Södra Blasieholmshamnen. Då planområdet till största del består av tak, som sluttar mot Södra Blasieholmshamnen och avrinner mot Strömmen vid skyfall, bedöms planen inte medföra några instängda områden eller påverka några befintliga skyfallsstråk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Figur 6. Maximalt vattenflöden under ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Svart streckad linje visar utredningsområdets ungefärliga placering. Streckade pilar visar uppskattad flödesriktning enligt Scalgo Live. Källa: Stockholm stad (2024). Figur 7 visar det maximala vattendjup vid ett 100-årsregn med en varaktighet på 6 timmar och en klimatfaktor 1,4. Enligt figuren framgår det att det finns några mindre vattenansamlingar inom planområdet med ett djup på max 0,25 m. Enligt modelldokumentationen för skyfallsmodellen är höjdmodellen baserad på lantmäteriets markhöjdmodell vilket i sin tur bygger på en laserskanning från 2020. Detta är därmed innan paviljongerna blev byggda och situationen ser annorlunda ut idag. Då området består till största del av tak bedöms det inte finnas några lågpunkter där. Det bör noteras att det finns några vattensamlingar med ett djup upp till 1 m som är utanför planområdet men inom fastighetsgränsen, se gröna cirklar i Figur 7. Dessa två ytor är en överbyggd innegård respektive en yta med ett skärmtak. Fastighetsägaren föreslås se över dessa två ytor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Figur 7. Maximalt vattendjup under ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Svart streckad linje visar utredningsområdets ungefärliga placering. Källa: Stockholm stad (2024). 3.4 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER Det naturliga och tekniska avrinningsområdet avrinner båda till recipienten Strömmen , se Figur 8, som är klassad som kust enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som skall uppfyllas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Figur 8. Planområdets recipient Strömmen (blå markerad med turkos linje). Enligt databasen (VISS, 2026) (Vatteninformation Sverige) bedöms statusklassningen av Strömmen ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer och statusklassning för Strömmen redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Aktuell status och klassificering av kvalitetsfaktorer för Strömmen (MS_CD: WA79755821) (VISS, 2026). Kvalitetsfaktorer som inte är klassificerade visas inte i tabellen. Förvaltningscykel 3 (2017-2021). Aktuell status Kvalitetskrav Klassificering Otillfredsställande ekologisk status Otillfredsställande ekologisk status 2039 Kvalitetsfaktorer: Biologiska Växtplankton Otillfredsställande Fysikalisk-kemiska Näringsämnen Dålig Särskilda förorenande ämnen Måttlig Hydromorfologiska Konnektivitet i kustvatten Dålig Hydrologiska villkor i kustvatten Dålig Morfologiskt tillstånd i kustvatten Dålig Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Prioriterade ämnen: Uppnår ej god Antracen Uppnår ej god Bromerad difenyleter Uppnår ej god Bly och blyföreningar Uppnår ej god Kadmium och kadmiumföreningar Uppnår ej god Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god Fluoranten Uppnår ej god Hexabromcyklododekaner (HBCDD) God PFOS - Perfluoroktansulfonsyra och dess derivater Uppnår ej god Tributyltennföreningar Uppnår ej god Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Som det påvisas i tabellen uppnås inte god kemisk status eller god ekologisk status i Strömmen. God kemisk status ska uppnås, med undantag i form av senare målår för PFOS - Perfluoroktansulfonsyra och dess derivater, undantag i form av tidsfrist till 2027 för antracen (ANT), bly och blyföreningar (Pb), kadmium och kadmiumföreningar (Cd), fluoranten och tributyltenn föreningar (TBT) samt undantag i form av mindre stränga för bromerad difenyleter (PBDE) och kvicksilver och kvicksilverföreningar (VISS, 2026). När det gäller statusen för Hg och PBDE så är det Havs- och vattenmyndigheten som utifrån en nationell analys gjort en bedömning att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i Sveriges alla vattenförekomster. Orsaken till detta är långväga atmosfärisk deposition av Hg och PBDE till mark och vatten resulterat i en belastning av dessa ämnen så att halterna i vatten överskrider sina respektive gränsvärden. Medräknas inte de så kallade "överallt överskridande prioriterade ämnen", Hg och PBDE, i statusbedömningen så är det statusen för PFOS, antracen, fluoranten, Cd, Pb och TBT som gör att god kemisk status inte uppnås i vattenförekomsten. Kvalitetskravet för ekologisk status är otillfredsställande ekologisk status 2039. Strömmen kommer att påverkas av en hamnanläggning för sjöfart vilket innebär att kvalitetskravet är ett undantag från att nå god ekologisk status. Det gäller de kvalitetsfaktorer som är kopplade till fysisk (hydromorfologisk) påverk an av hamnanläggningen som bedöms vara omöjligt att uppnå. All fysisk påverkan ska dock trots det mindre stränga kravet åtgärdas så långt det är möjligt. Ett kommungemensamt lokalt åtgärdsprogram (LÅP) håller på att tas fram av kommunerna kring Strömmen (Stockholms stad Miljöbarometern, 2025). 4 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Möjligheterna till dagvattenhantering har undersökts inom planområdet. Planområdet är dock litet och består av takytor som sträcker sig ut mot fastighetsgränsen. Ett alternativ är att anlägga grönt tak på paviljongtaket, vilket kan bidra till att fördröja och reducera dagvattenvolymer, men enligt uppgift från arkitekten gjordes bedömningen under förstudien av tillbyggnaden att ”ett växttak skulle utgöra en brandrisk då balkongerna direkt ovanför används för rökning av hotellgäster och fimpar ibland landar på ytan. Utöver det, även under förstudien gjordes stora ansträngningar i gestaltningen att medvetet förhålla sig till den känsliga kulturmiljön. Det nya tillägget skulle hållas stram i sin material- och kulörpalett, med ett fåtal material och kulörer. Den snäva balansgången mellan att vara ett tydligt tillägg som inordnar sig under de befintliga byggnaderna och strukturerna samtidigt som det skull e kännas självklart på platsen och se ut som att den alltid kunnat stå där gjorde att ett växttak valdes bort, då det är ett materialval som i för stor utsträckning innebär ett avsteg från platsens materialpalett” (Tengbom, 2026). På grund av detta är gröna tak inte ett alternativ som dagvattenhantering. Det finns en mindre yta som inte har tak över sig, se Figur 4. Det hade varit ett alternativ att anlägga växtbäddar där men på grund av att denna yta används som en ingång och utrymmet är begränsat kan det vara svårt att få till åtgärder där. Det kan även nämnas att det endast skulle leda en del av takdagvattnet dit på grund av taklutningen. 4.1 PÅVERKAN PÅ RECIPIENT Planförslaget behöver även se över dess påverkan på recipienten och dess möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN). Planområdet består av tak och en mindre yta marksten. Taket är av plåt vilket i föroreningsperspektiv kan ses som relativt rent vatten. Innan paviljongen byggdes bestod ytan av marksten i granit. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 Verktyget StormTac brukar ofta användas vid föroreningsberäkningar. Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändning påverkar dagvattnets innehåll av föroreningsmängder, och därmed bedöma dess påverkan på recipienten för att inte äventyra recipientens möjlighet att uppnå beslutade MKN. StormTac utgår från typiska värden för olika marktyper baserade på olika omfattande studier. Det bör noteras att schablonhalter i StormTac är baserade på studier för respektive markanvändningen och ger därför endast en uppskattning. Planområdet är relativt litet och dess påverkan på recipienten bedöms vara liten. I Tabell 2 presenteras dagvattenkoncentrationerna för marksten och takyta för de 10 vanligaste ämnena. Från tabellen framgår det att skillnaden mellan de två markanvändningarna är liten, samt att vissa halter är högre för marksten än takyta samt vice versa. Det bör noteras att markanvändningen tak i StormTac även tar hänsyn till olika typer av tak vilket kan dra upp halten av vissa ämnen. Tabell 2. Dagvattenkoncentrationer för respektive markanvändning. Källa: Databas v.2026-01-08 (StormTac, 2026). Markanvändning P (μg/l) N (μg/l) Pb (μg/l) Cu (μg/l) Zn (μg/l) Cd (μg/l) Cr (μg/l) Ni (μg/l) SS (μg/l) BaP (μg/l) Marksten med fogar 57 2 000 4,0 13 23 0,14 1,9 1,3 9 400 0,010 Takyta 53 1 700 5,0 22 80 0,65 2,5 4,5 22 000 0,010 Mycket av vattnet som hamnar på taket leds ytligt ner till allmän platsmark där två träd med skelettjord är placerade. Som dagvattenanläggning bidrar skelettjordar med både flödesutjämning och rening. Dagvattnet renas då det infiltrerar genom skelettjorden samt genom växtupptag. Om dagvattnet kan perkolera genom underliggande material kan även lösta partiklar avskiljas. Det takdagvattnet som inte leds till skelettjorden leds till stuprör och direkt på ledning i gatan. Det bör även noteras att planområdet ingår i Strömmens delavrinningsområde som har en area på 18 km2, där planområdet endast utgör av cirka 0,01 ‰ av Strömmens delavrinningsavrinningsområde. Det stora avrinningsområdet för recipienten medför att påverkan är stor och kommer från många källor. Planområdets föroreningsbelastning, som är liten i relation till den totala påverkan på recipienten, får därmed en mycket begränsad betydelse för recipientens vattenkvalitet och möjlighet att uppnå satta MKN. 5 SLUTSATSER WSP har genomfört en förenklad dagvattenutredning för Blasieholmen 54 med anledning av planer på att göra en tillfällig paviljong permanent. Eftersom projektet endast innebär en mindre tillbyggnad behöver Stockholm stads åtgärdsnivå för dagvatten inte tillämpas, men dagvatten bör ändå fördröjas och renas enligt stadens strategi. Den befintliga avvattningen sker främst genom ytavrinning mot träd med skelettjord, vilket ger viss rening. Skyfallsmodellen visar inga betydande risker inom området och inga instängda områden skapas. Möjligheterna till dagvattenhantering inom planområdet är begränsade på grund av stora takytor, brandrisk som hindrar gröna tak och liten tillgänglig markyta. Då befintligt material (plåttak) anses relativt rent och dagvattnet i hög grad leds till träd med skelettjord bedöms utbyggnaden inte försämra recipienten Strömmens möjlighet att nå miljökvalitetsnormerna, trots dess nuvarande otillfredsställande ekologiska och kemiska status. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 6 REFERENSER Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholms stad. (2024). Underlag för miljö- och hälsofrågor För detaljplan för Blasieholmen 54 i stadsdelen Norrmalm, Dp . Stockholm stad. (2024). Stockholms stads skyfallsmodell 2024 - Modelldokumentation. Stockholms stad. (2015). Dagvattenstrategi. Hämtat från https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/Stockholms_dagvattenstrategi_2015 -03-09.pdf Stockholms stad. (2016). Dagvattenhantering - Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Hämtat från https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/atgardsniva_v1 -1_fi.pdf Stockholms stad Miljöbarometern. (2025). Hämtat från Rapporter och utredningar för Strömmen: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/strommen/rapporter-och-utredningar/ Stockholms vatten och avfall. (2025). Stockholm vatten och avfall - dagvattenwebben. Hämtat från Tillämpningsexempel mindre projekt: https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad-och- anvisningar/planera/tillampingar/ej/ 2025 StormTac. (2026). Hämtat från https://www.stormtac.com/ Tengbom. (den 20 februari 2026). Mail från Karl Oscarsson. VISS. (2026). Hämtat från Strömmen: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA79755821 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-13, Dnr 2024-11157 --- [Avfallshantering.pdf] INTYGOM AVFALLSHANTERING Restaurang Grand Soleil Södra Blasieholmshamnen 4, Stockholm Härmed intygas att samtliga avfallsfraktioner - matavfall, plast, metall, fett, glas samt brännbart - sorteras inne på restaurang Grand Soleil. Därefter transporteras avfallet till Grand Hotel, där det placeras i avsedda behållare i vårt soprum. Hämtning sker enligt fastställt schema. Vi ställer aldrig något avfall utanför restaurangen. Detta av både estetiska skäl och för att det inte finns något behov, då vi har en väl fungerande intern logistik för avfallshantering. Datum:2025-12-22 Karl Persson Karl Persson Food and Beverage Manager GRAND HOTELGrand \ ö t e l Stockholm, P O. Box 1642 SE-103 27 Stockholm T l +46 8 679 35 00, Direct tel. +46 8 679 35 53 www.grandhotel.se Sharea Grand Experience Ly L E A D I N G H O T E L S Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-02-26, Dnr 2024-11157