Enskede-Årsta-Vantör: Tertialrapport 1 visar överskott och utmaningar

Kallelse: Förvaltningen bedömer att det arbete som genomförts hittills under året bidrar till att två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas helt och ett delvis. Det mål som bedöms uppfyllas delvis är Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Av målen för verksamhetsområdena bedöms tretton uppfyllas helt och tre delvis. Samtliga nämndmål bedöms uppfyllas helt.För hela nämndens verksamhetsområde prognostiseras ett överskott om 3,8 mnkr före resultatöverföringar och ett utfall inom fastställd budget efter resultatöverföringar. Under perioden har nämndens ekonomi påverkats av höga vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen för barn och unga. Det finns fortsatt osäkerhet kopplad till demografiska förändringar samt variationer i volymer av insatser. [Tjänsteutlåtande: Tertialrapport 1 år 2026 för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd.pdf] Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 1(95) Tertialrapport 1 år 2026 för Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner tertialrapport 1 år 2026 för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd inklusive bilagor och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. 2. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om budgetjustering hos kommunstyrelsen om 1,6 mnkr för lokalt arbete för ökad demokrati enligt bilaga 2. 3. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner Åtgärdsplan mot brott enligt bilaga 3. 4. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner plan för upphandling 2026-2028 enligt bilaga 4. 5. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner projektrapport om platssamverkan enligt bilaga 5 inklusive underbilagor 6-8. 6. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning i TRANSITION inom funktionsnedsättning med 0,4 mnkr enligt bilaga 9. 7. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för språkombudsnätverk inom äldreomsorg med 0,2 mnkr enligt bilaga 10. 8. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: EÅV 2026/326 2026-05-13 Handläggare Till Ewa Jungstedt Pilestål Telefon: 08-508 20 581 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2026-05-20 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 2(95) utbildning om psykisk ohälsa inom äldreomsorg med 0,1 mnkr enligt bilaga 11. 9. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning om symtom vid demens (BPSD) med 0,1 mnkr enligt bilaga 12. 10. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning om psykisk hälsa för seniorer med 0,1 mnkr enligt bilaga 13. 11. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anmäler omslutningsförändringar om 60,1 mnkr. Anders Carstorp, stadsdelsdirektör Sammanfattning Förvaltningen bedömer att det arbete som genomförts hittills under året bidrar till att två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas helt och ett delvis. Det mål som bedöms uppfyllas delvis är Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Av målen för verksamhetsområdena bedöms tretton uppfyllas helt och tre delvis. Samtliga nämndmål bedöms uppfyllas helt. För hela nämndens verksamhetsområde prognostiseras ett överskott om 3,8 mnkr före resultatöverföringar och ett utfall inom fastställd budget efter resultatöverföringar. Under perioden har nämndens ekonomi påverkats av höga vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen för barn och unga. Det finns fortsatt osäkerhet kopplad till demografiska förändringar samt variationer i volymer av insatser. Bakgrund I tertialrapport 1 och 2 samt i verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi. Nämnden ska redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan, förväntade resultat samt kommunfullmäktiges mål och budget. Rapporteringen följs upp av stadsledningskontoret och ger kommunstyrelsen en samlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi sker i stadens system ILS-webb. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Avdelning ekonomi och lokaler i samverkan med övriga avdelningar inom förvaltningen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 3(95) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................5 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................9 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................9 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................9 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................13 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................17 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................39 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................43 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................46 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................50 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................51 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................51 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................54 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................59 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................62 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 4(95) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................68 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......71 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................75 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................82 Uppföljning av driftbudget ...............................................................................................................82 Resultatenheter .................................................................................................................................92 Investeringar .....................................................................................................................................93 Försäljningar av anläggningstillgångar ............................................................................................94 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) .....................................................................................................94 Omslutningsförändringar ..................................................................................................................94 Budgetjusteringar ..............................................................................................................................95 Medel för lokaländamål ....................................................................................................................95 Bilagor Bilaga 1: Sdn 14 T1 2026 Bilaga 2: Ansökan om budgetjusteringar lokal demokrati (drift) Bilaga 3: Åtgärdsplan mot brott 2026 Bilaga 4: Plan för upphandling 2026-2028 Bilaga 5: Projektrapport Platssamverkan Rågsved Bilaga 6: Platssamverkan Rågsved - Bilaga Arbetsplan Bilaga 7: Platssamverkan Rågsved - Bilaga Indikatorer Bilaga 8: Platssamverkan Rågsved - Bilaga Enkätundersökning Bilaga 9: Ansökan kompetensutvecklingsmedel TRANSITION Bilaga 10: Ansökan kompetensutvecklingsmedel språkombudsnätverk Bilaga 11: Ansökan kompetensutvecklingsmedel psykisk ohälsa Bilaga 12: Ansökan kompetensutvecklingsmedel symtom vid demens (BPSD) Bilaga 13: Ansökan kompetensutvecklingsmedel seniorer psykisk hälsa Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 5(95) Sammanfattande analys Inledning Förvaltningen bedömer att det arbete som genomförts hittills under året bidrar till att två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas helt och ett delvis. Det mål som bedöms uppfyllas delvis är Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Av målen för verksamhetsområdena bedöms tretton uppfyllas helt och tre delvis. Samtliga nämndmål bedöms uppfyllas helt. Grunden för bedömningen utgår från en helhetsanalys av verksamhetens genomförande, som utöver mål och indikatorer också grundar sig på analys av uppnådda resultat, genomförda och planerade aktiviteter samt kvaliteten i verksamheten. För hela nämndens verksamhetsområde prognostiseras ett överskott om 3,8 mnkr före resultatöverföringar och ett utfall inom fastställd budget efter resultatöverföringar. Resultatenheterna prognostiserar att öka fonderna med 3,8 mnkr. För investeringar prognostiseras ett utfall inom fastställd budget. Under perioden har nämndens ekonomi påverkats av höga vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen för barn och unga. Det finns fortsatt osäkerhet kopplad till demografiska förändringar samt variationer i volymer av insatser, vilket kan komma att påverka prognosen inom övriga verksamhetsområden. Även omställningen till ny socialtjänstlag samt osäkerhet kring förväntade intäkter från Migrationsverket skapar ytterligare risker i den ekonomiska prognosbedömningen. Uppföljning av inriktningsmålen Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen bedömer att det arbete som pågår bidrar till att inriktningsmålet kommer uppfyllas helt under året. Uppföljningen visar att fyra av kommunfullmäktiges fem verksamhetsområdesmål förväntas uppfyllas helt och ett delvis. Det mål som bedöms uppfyllas delvis är Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan. De tio nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Positivt under perioden • Samverkan mellan verksamheter (förskola, BVC med flera) för barns utveckling och psykiska hälsa har stärkts. • Det har pågått ett aktivt utvecklingsarbete kring språkutveckling och lärmiljöer inom förskolan, inklusive kompetensutveckling för personal. • En tydlig ingång till socialtjänsten har etablerats i Rågsved och möjlighet till drop-in- besök har införts i receptionen i förvaltningshuset. • Det finns en stark samverkan med andra aktörer (polis, sjukvård, civilsamhälle) för tidiga insatser. • Det brottsförebyggande samverkansprojektet Trygga steg för barn 8-15 år har påbörjats. • Förvaltningen har tagit fram en rutin för att förebygga att personer med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 6(95) funktionsnedsättning utnyttjas av kriminella gäng. • Samverkans- och pilotprojektet Seniorcenter i Enskededalen har invigts. • Kompetensutvecklingsinsatser inom äldreomsorg (till exempel psykisk ohälsa och demens) stärker kvaliteten. • Två nya utegym har anlagts utifrån en medborgardialog. • Samverkan med civilsamhälle och andra aktörer har breddat utbudet av aktiviteter. • Insatser för att inkludera underrepresenterade grupper har ökat deltagandet. Utmaningar • Färre besök i fritidsgårdar och parklekar, delvis på grund av renoveringar och förändrade beteenden (mer digitalt umgänge). • Öka inskrivningsgraden och närvaron i förskolan. • Att nå vissa målgrupper, till exempel unga i vissa områden och föräldrar i behov av stöd. • Öka andelen aktuella genomförandeplaner, särskilt för barn och unga, men även inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri samt äldreomsorgen. • Minska antal personal som en hemtjänstmottagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod. • Ökade och mer komplexa vårdbehov ställer högre krav på kompetens och resurser. • Behov av fortsatt utveckling av arbetssätt för att möta framtida demografiska förändringar. • Öka andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden. • Behov av nya arbetssätt för att möta förändrade intressen och beteenden (till exempel digitalisering). Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att det arbete som pågår bidrar till att inriktningsmålet kommer uppfyllas delvis under året. Uppföljningen visar att två av kommunfullmäktiges fyra verksamhetsområdesmål förväntas uppfyllas helt och två delvis. De mål som bedöms uppfyllas delvis är Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring är Stockholm och Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar. De fem nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Positivt under perioden • En miljöplan för kostenheten har påbörjats. • Kommunikation kring klimat och miljö till invånarna har utvecklats. • Andelen ekologiska livsmedel har ökat. • Flera naturvårdande insatser och åtgärder för biologisk mångfald har genomförts. • Renovering av parkvägen längs Skogskyrkogården pågår. Utmaningar • Minska mängden förbrukningsartiklar av plast. • Minska klimatpåverkan från upphandlade livsmedel. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 7(95) Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att det arbete som pågår bidrar till att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Samtliga sju verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Även de elva nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Positivt under perioden • Andelen biståndshushåll med barn har fortsatt minska. • Fler hushåll än tidigare har avslutats till arbete, av de som avslutas till självförsörjning. • En samordnare för näringslivsfrågor har tillsatts. • Färre underrättelser om avhysning har inkommit till förvaltningen. • Sjukfrånvaron fortsätter sjunka. • AMI har ökat med en procentenhet. • Ett centralt beredskapslager har inrättats för äldreomsorgen. • En översyn av upphandlingsprocessen har påbörjats. • Arbetet med att inkludera Hagsätra i Platssamverkan Rågsved har genomförts. • Flera åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott mot äldre har genomförts. • Diplomutbildningar om hbtqi-personers rättigheter för medarbetare har påbörjats. • En samverkansplan mellan förskola, myndighetsutövande och förebyggande socialtjänst har tagits fram. • Planering för en medborgarbudget med fokus på stadsmiljö i Hagsätra-Rågsved har inletts. Utmaningar • Fortsatt höga placeringskostnader inom barn och ungdom. • Att personer med långvarigt ekonomiskt bistånd kommer vidare till självförsörjning. • Svårigheter att nå vissa grupper långt från arbetsmarknaden. • Att öka heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställningar inom omsorg om funktionsnedsatta och inom äldreomsorgen. • Att minska andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorgen. • Öka invånarnas förtroende för stadsdelsförvaltningen. Sammanfattning av arbete utifrån direktiven till samtliga nämnder och bolagsstyrelser Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Den ekonomiska utvecklingen följs noggrant genom månadsvis uppföljning och analys av både ekonomi och verksamhet. Förvaltningen bedriver ett tydligt och prioriterat arbete för att stärka och utveckla förvaltningens ekonomistyrning. En god prognossäkerhet säkerställs genom kontinuerliga avstämningar, bedömning av avvikelser och åtgärder vid behov. Arbetet med att realisera det bidrag förvaltningen fått från Brottsförebyggande rådet för att motverka välfärdsbrott inom lokalvårdsavtalen har påbörjats. Förvaltningen avser att genomföra oannonserade inspektioner på ett stort antal adresser där lokalvård utförs. Vidare har en översyn av förvaltningens upphandlingsprocess inletts. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 8(95) Förvaltningen har under perioden inrättat en övergripande styrgrupp för strategisk planering av lokalfrågor. Genom den ökar förmågan att säkra verksamheternas behov av ändamålsenliga och resurseffektiva lokaler. Planeringen av nytt förvaltningskontor i Rågsved har också fortsatt enligt plan och kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt förvaltningens kommande inhyrning. En levande och hållbar stad Förvaltningen har anlagt nya spontanidrottsytor på olika platser i stadsdelsområdet, några på initiativ från medborgarförslag. Ett ökat samarbete med andra stadsdelsförvaltningar i söderort har påbörjats inom stadsmiljö. Utbildningar inom biologisk mångfald har planerats för ny personal inför övergången till egen regi för stadsmiljö. Planeringen med att införa åtgärder för klimat och miljö inom förvaltningens samtliga verksamhetsområden har påbörjats. Under perioden har föreningar informerats och haft möjlighet att söka föreningsstöd för klimat- och miljöarbete. En trygg och säker stad som håller samman Förskolan har skickat ut information till vårdnadshavare som inte har barn i förskola. Barnkonferenser har genomförts för att upptäcka barns behov av tidiga insatser. Handlingsplan för att främja närvaro i förskolan och kartläggning vid frånvaro har börjat implementeras. För att främja barns psykiska hälsa samverkar förskolan med Avdelning förebyggande och främjande samt habiliteringen och barnavårdscentralen. Arbetsgruppen har utökats med fler öppna förskolor och barnavårdscentraler. Förvaltningen har tagit flera steg i omställningen till den nya socialtjänstlagen. Den tydliga ingången har etablerats i Rågsved med drop-in och en särskild telefonlinje för ökad tillgänglighet. Arbetet mot våld i nära relation intensifieras genom att Bryt upp - sammanhållet stöd för våldsutsatta implementeras inom alla berörda enheter med ett tydligt barnperspektiv och fokus även på våld i ungas nära relationer. I arbetet med en god och nära vård och omsorg utvecklas samverkan bland annat med LSS- och SoL-hälsan och Dalens geriatrik. Lokala samverkansöverenskommelser med regionen ses över och uppdateras för att säkerställa att de är aktuella. Samverkan med regionen stärks ytterligare genom projektet Seniorcenter Dalen, en mötesplats där äldre bland annat har möjlighet att träffa biståndshandläggare utan tidsbokning och ta del av regionens temaföreläsningar. Syftet med Seniorcenter Dalen går i linje med nya socialtjänstlagen och God och nära vård och omsorg. Förvaltningen har planerat olika åtgärder för att främja framkomligheten och för att uppnå en mer sammanhållen stad. Vidare har förvaltningen medverkat vid flera trygghetsvandringar. Åtgärder för förstärkt kontroll av välfärdsbrott har utförts inom flera verksamheter. Arbetet för att stärka mänskliga rättigheter och öka dialogen med invånarna har utvecklats. Förvaltningen arbetar för att öka valdeltagandet i stadsdelsområdet genom valambassadörer. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 9(95) Valambassadörerna ska informera om valet och vilket stöd som finns att få. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att det arbete som pågår kommer att bidra till att inriktningsmålet uppfylls helt under året. Uppföljningen visar att fyra av kommunfullmäktiges fem verksamhetsområdesmål förväntas uppfyllas helt. Det mål som bedöms uppfyllas delvis är Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan. De tio nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Grunden för bedömningen utgår från en helhetsanalys av verksamhetens genomförande, som utöver mål och indikatorer också grundar sig på analys av uppnådda resultat, genomförda aktiviteter och kvaliteten i verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att samtliga indikatorer beräknas uppnås helt. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Förvaltningens öppna fritidsverksamheter erbjuder ett socialt sammanhang och en meningsfull fritid för stadsdelsområdets barn och unga. Sommarkollo erbjuder en möjlighet för barn och unga att få komma iväg under sommaren, få testa nya aktiviteter och lära känna nya kompisar. Främjande verksamheter och meningsfull fritid De öppna fritidsverksamheterna har varit välbesökta under perioden. Parklekarna har haft 13 512 besök av barn i låg- och mellanstadieåldern. Antal besök på parklek är något lägre än förra året, vilket bland annat beror på att Bandängens parkleksbyggnad har varit stängd för renovering och endast kunnat erbjuda utomhusverksamhet. Könsfördelningen bland parklekarnas besökare är jämn. Fritidsgårdarna har haft 6882 besök, vilket är färre än samma period förra året. Det beror bland annat på att ungdomarnas rörelsemönster varierar i olika perioder och att ungdomar nuförtiden också umgås mer i digitala miljöer och spelar tillsammans. Förvaltningen ser Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 10(95) därför ett behov av att komma igång med en digital fritidsgård för att nå ut till fler ungdomar. Av besökarna är 38 procent flickor, vilket är något lägre än tidigare år. Fritidsgårdarna har noterat att andelen flickor tenderar att vara lägre under vinterhalvåret och öka mot sommaren. Det kan bland annat bero på att flickor väljer att avstå att gå till fritidsgården på grund av otrygghet och mörker under vintern. Mötesplatsen Regnbågsträffen för ungdomar som identifierar sig om hbtqi+ har haft sju träffar med 48 besök. En generationsöverskridande fika har genomförts tillsammans med Regnbågscaféet för hbtqi-seniorer, vilket uppskattades av besökarna. Förvaltningen samarbetar med utbildningsförvaltningen i uppdraget om en meningsfull fritid. Ett samverkansavtal mellan båda parter har tecknats om en fritidslots som ska lotsa in barn och unga i en fritidssysselsättning efter skoltid. Fritidslotsen kommer särskilt att fokusera på stadsdelarna Hagsätra-Rågsved. Delaktighet och inflytande Parklekarna har haft parkråd där barnen fått påverka verksamheten. Bland annat har barnen på Rågdalens parklek fått möjlighet att besluta om vilka glassar som ska tas in för sommaren. Fritidsgårdarna har även haft inflytandeforum, där ungdomar bland annat inkommit med förslag på lovaktiviteter, synpunkter på öppettider och tillgänglighet samt trygghet och trivsel i lokalerna. Ett annat exempel på hur ungdomarna görs delaktiga i verksamheten är att de tillsammans med föreståndare gör beställningar i ekonomisystemet utifrån en budgetkalkyl. Det ökar ungdomarnas förståelse för att göra prioriteringar utifrån en budget och hur mycket inköp av material kostar. Aktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning Parklekarna i Rågsved, Bandhagen och Hagsätra har etablerat samarbete med närliggande grundskolor som har särskilda undervisningsklasser för elever med funktionsnedsättning. Samarbetet bidrar till att klasserna besöker parklekarna så att eleverna får lära känna personal, introduceras till verksamheten och ta del av meningsfulla aktiviteter. Målet är att eleverna ska vilja gå till parklekarna även på sin fritid. Måndagsklubben på Högdalens fritidsgård har öppet en gång i veckan för unga med funktionsnedsättning. Måndagsklubben har besökts 70 gånger av målgruppen och har en jämn könsfördelning. Antalet besökare ökar successivt och verksamheten når unga med funktionsnedsättning från hela Stockholm. Det visar att det finns ett fortsatt behov av mötesplatser för målgruppen. Måndagsklubben fortsätter samarbetet med Skarpnäcks kulturhus och idrottsförvaltningens verksamhet Träffstugan. Inom samarbetet har två evenemang genomförts, en karaokekväll och en melodifestivalen-kväll för ungdomar med funktionsnedsättning. Representanter från parklekar och fritidsgårdar deltar i stadens nätverk Fritid för Alla för att alla barn och unga med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till en aktiv fritid. Fritidsledare deltog på fritids- och framtidsmässan i februari som anordnades av nätverket och spred information om Måndagsklubben. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 11(95) Sommarkollo Under ansökningsperioden ansökte 1 297 barn från stadsdelsområdet till kollo, vilket är i nivå med föregående år. Av ansökningarna är 64 procent flickor och 36 procent pojkar. Socialtjänsten har haft möjlighet att prioritera ansökningar för barn som skulle gynnas av att åka iväg på kollo. Totalt har 49 barn prioriterats. Förvaltningens öppna verksamheter arbetar med att få fler barn från fokusområdet att åka på kollo. Det kräver ett långsiktigt och förtroendeskapande arbete med både barnen och föräldrarna. Bland annat har förvaltningen tillsammans med andra stadsdelsförvaltningar erbjudit prova-på kollo, där 12 barn från Hagsätra-Rågsved deltagit. Av de totala ansökningarna har 86 barn från Rågsved och 105 barn från Hagsätra ansökt om att få åka på kollo, vilket är en liten ökning jämfört med 2025. Goda exempel Generationsöverskridande fika mellan hbtqi-ungdomar och -seniorer Generationsöverskridande fika har genomförts med ungdomarna från Regnbågsträffen tillsammans med Regnbågscaféet för hbtqi-seniorer. Syftet var att skapa möten mellan generationer, stärka gemenskapen och möjliggöra erfarenhetsutbyte i en trygg och inkluderande miljö. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till fritidsaktiviteter 66 % 70 % 70 % 2026 Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 2,3 % 2,3 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % Tertial 1 2026 Andelen nöjda besökare på stadens fritidsgårdar 95,82 % 90 % 90 % 2026 Antal vräkningar som berör barn 10 st 0 st Tas fram av nämnd 2026 Antalet besök på stadens fritidsgårdar 25 680 st 20 000 st Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning inom stadens fritidsverksamheter i syfte att kvalitetssäkra verksamheterna 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att fritidsgårdarna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 12(95) Nämndmål: 1.1.1 Alla barn och unga har en meningsfull fritid, hälsofrämjande aktiviteter samt jämställda och jämlika uppväxtvillkor Uppfylls helt Beskrivning De öppna fritidsverksamheterna är välkomnande och trygga mötesplatser som möjliggör en stimulerande fritid. Parklekarnas och fritidsgårdarnas besökare är delaktiga och har inflytande över vilka aktiviteter som erbjuds genom parkråd, gårdsråd och inflytandeforum. Parklekar och fritidsgårdar samverkar med civilsamhället i syfte att erbjuda större variation av kultur- och idrottsaktiviteter. Genom att erbjuda en variation av aktiviteter ökar flickors, nyanländas samt barn och ungdomar med funktionsnedsättnings deltagande på fritidsgårdarna, som därmed får en meningsfull fritid. Inom fritidsverksamheterna finns trygga vuxna som agerar samt har kompetens och förutsättningar för att skapa en trygg och utvecklande verksamhet som attraherar många. Medarbetarna i de öppna fritidsverksamheterna har kompetens och ett bemötande som bidrar till att verksamheterna är jämställda, jämlika och fria från diskriminering. För att få fler barn från underrepresenterade grupper att delta på sommarkollo utvecklas nya arbetssätt. Förväntat resultat • Flickors deltagande på fritidsgårdarna ökar (2024: 37 procent flickor). • Barn och unga med funktionsnedsättning har tillgång till en meningsfull fritid. • Fler barn från underrepresenterade grupper och barn med funktionsnedsättning deltar i sommarkollo. • Barn och unga är nöjda med det utbud som erbjuds på de öppna fritidsverksamheterna. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. Vidare bedöms indikatorerna uppfyllas under året och aktiviteterna beräknas genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel flickor som besöker fritidsgårdarna 38,55 % 40,99 % 42 % 42 % Tertial 1 2026 Analys Andelen flickor på fritidsgårdar ligger under årsmålet. Fritidsgårdarna arbetar aktivt för att öka flickors närvaro i fritidsgårdarna genom riktade och inkluderande insatser. Personal initierar aktiviteter och forum som utgår från flickors intressen samt skapat trygga sammanhang där nya besökare lättare kan ta plats. Personal arbetar även uppsökande och relationsskapande för att nå flickor som i mindre utsträckning tar del av fritidsgårdarnas verksamhet. Fritidsgårdarna har noterat att andelen flickor tenderar att vara lägre under vinterhalvåret och öka mot sommaren. Det kan bland annat bero på att flickor väljer att avstå att gå till fritidsgården på grund av otrygghet och mörker under vintern. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 13(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel ungdomar som upplever att de kan påverka verksamheten på fritidsgården 40,79 % 50 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Se över möjligheten att erbjuda läxhjälp på fritidsgårdarna 2026-01-01 2026-12-31 Undersöka och se över möjligheterna att implementera en fritidslots 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet delvis kommer att uppfyllas. Bedömningen grundar sig på att en av fem indikatorer förväntas uppnås helt och fyra delvis. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Det språkutvecklande arbetet på förskolorna har fortsatt, bland annat genom deltagande i ett processtöd inom språkutveckling. Barnkonferenser har genomförts för att upptäcka barns behov av tidiga insatser och eventuell problematisk frånvaro. Förvaltningens stöd- och utvecklingsteam har handledning och kompetensutveckling som syftar till att utveckla bemötande och förhållningssätt till barn och vårdnadshavare samt att tillgängliggöra utbildningen för alla barn. Språk Arbetet med att utveckla språkarbetet med leken som verktyg har påbörjats. Förskoleområdena har också sett över miljö och material, kopplat till lek, barns intresse och det språkutvecklande arbetet. Genom deltagande i ett processtöd inom språkutveckling har medarbetare filmat sig själva för att synliggöra det språkutvecklande arbetet. Filmerna analyseras utifrån ELSA-modellen (Eget lärande genom språkliga aktioner), vilket möjliggör utveckling av undervisningen kring språk genom reflektion kring eget språkande och genom att få ge och ta konstruktiv kritik. Ett exempel på utvecklingsområde som filmerna har visat, är att ge barn mer tid att utforska och formulera sig. Som en del av processtödet har deltagare fått lyssna på en föreläsning om flerspråkighet i lek och undervisning för att stödja barns språkliga utveckling. Åtta medarbetare går under våren kompetensutveckling i svenska språket, genom stadens kompetensutvecklingssatsning. Utbildningar pågår även för chefer och medarbetare som ska vara handledare, för att ge verktyg och stöd för språk- och kompetensutveckling. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 14(95) Öppna förskolorna har haft 13 410 besök av både barn och föräldrar. Det är fler kvinnor än män som besöker öppna förskolorna tillsammans med sina barn. Det kan förklaras av kulturella och sociala faktorer som till exempel att kvinnor tar ut fler föräldradagar än män. Öppna förskolan har tillsammans med Tillitsverket startat ett projekt om lek och anknytning. Syftet är att utveckla aktiviteter som uppmuntrar anknytning och gemensamma minnen. Mänskliga rättigheter Inskrivningsgrad och närvaro i förskolan Information om förskola har skickats ut till 62 vårdnadshavare som inte har barn i förskola. Implementering av handlingsplan för att främja närvaro i förskolan och kartläggning vid frånvaro har påbörjats. Eventuell problematisk frånvaro har tagits upp på barnkonferenserna, där alla barn lyfts, vilket har medfört att det har blivit tydligare när vårdnadshavare ska kontaktas vid frånvaro. Öppna förskolan har stöttat föräldrar att skriva in sina barn i förskolekö. Det görs genom tätt samarbete med förskolans köhandläggare som även besöker öppna förskolorna för att berätta om förskolans verksamhet. Nationella minoriteter Finska öppna förskolan har öppet en halv dag i veckan och har besökts av 253 barn och vuxna, vilket är något färre än samma period förra året. Finsk teater och finskt valborgsfirande, "Vappen" har genomförts med stöd av statsbidrag. Samtliga öppna förskolor har även uppmärksammat olika högtider tillhörande nationella minoriteter genom att besökare informerats och barnen fått måla flaggor. Vissa förskolor har också uppmärksammat nationella minoriteters högtidsdagar. Barnombud och barnkonferenser Nätverket med förskolornas barnombud har samverkat kring barnrättsfrågor. Genom nätverket sprids goda exempel, som hur barnkonsekvensanalyser kan genomföras. Förskoleområdena har fortsatt med barnkonferenser för att upptäcka barns behov av tidiga insatser. Barns psykiska hälsa För att främja barns psykiska hälsa samverkar förskolan med öppna förskolan samt habiliteringen och barnavårdscentralen. Arbetsgruppen har utökats med fler öppna förskolor och barnavårdscentraler. Genom gruppen får respektive verksamhet kännedom om varandras uppdrag och hur de kan samverka. Barnavårdscentralen kan till exempel lyfta frågan om närvaro i förskolan med vårdnadshavare som besöker dem, och fler verksamheter kan tipsa föräldrar om att öppna förskolan har SFI. Föräldrastöd Sedan januari i år arbetar tre föräldrarådgivare riktat mot Hagsätra-Rågsved för att möta medarbetare och vårdnadshavare, exempelvis i samband med lämning/hämtning. När vårdnadshavare har introduktionssamtal på förskolan får de information om föräldrastöd. Förskoleteam Sedan start har cirka 90 familjer tagit del av insatsen Förskoleteam, varav 20 startat hittills i år. Behov av stödinsatsen har lyfts av förskolan i merparten av fallen men även BVC och i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 15(95) vissa fall av Föräldramottagningen. Efter avslutat ärende får medarbetare inom förskolan en enkät och i nuläget anger 67 procent av de svarande att de upptäcker barn tidigare som behöver stöd inom språk, kommunikation och/eller samspel, än innan projektet startade. Tillgänglighet och lärmiljöer Förvaltningens stöd- och utvecklingsteam har handledning och kompetensutveckling för att utveckla bemötande och förhållningssätt till barn och vårdnadshavare samt att tillgängliggöra utbildningen för alla barn. Utvärderingar visar bland annat att medarbetare fått ökad förståelse för hur bemötande och förhållningssätt påverkar barnen. I vissa fall har material och miljöer ändrats utifrån handledning, för att öka tillgängligheten. Föreläsningar har genomförts om lärmiljö och barnrätt. På Avdelning förskolas UU-labb (arena för utveckling och utbildning) har flera miljöer byggts upp som inspiration, utifrån förvaltningens dokument Lärmiljösäkring. Förändringar har också genomförts utifrån revideringar i läroplanen, som bland annat innebär att i huvudsak analoga lärverktyg ska användas. Utgångspunkt är bland annat dokumentet Förhållningssätt för användningen av digitala verktyg i förskolan, som reviderats utifrån ändringar i läroplanen. Goda exempel Samverkan Föräldrarådgivare och specialpedagog har medverkat på barnkonferenserna i ett förskoleområde. Fler kompetenser har lett till fler perspektiv för att upptäcka barns behov av stöd. Barnintervjuer och barnråd Barn har intervjuats inför förändringar i den pedagogiska miljön i ett förskoleområde. Barn har också fått tycka till om vilket material som ska köpas in, på barnråd. Vårdnadshavare berättar Vårdnadshavarna till blivande skolbarn, inom ett förskoleområde, bjuds in till förskolan där de får berätta om sina erfarenheter av lek från sin barndom, kultur och uppväxt. Detta dokumenteras på väggen och skapar en stolthet för språk och kultur. Genom detta lär sig barn att att återberätta en lek med nya ord och begrepp. Lyft språket Fyra förskolor samverkar under våren med bibliotek och föräldramottagningen. Vårdnadshavare bjuds in och får information om barns språkutveckling och hur vuxna kan vara språkliga förebilder. Biblioteket visar hur en högläsning med samtal kan genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade förskollärare av totalt antal anställda (årsarbetare) 35,4 % 1,7 % 33,6 % 36,6 % 36,6 % 37 % Ökning Tertial 1 2026 Analys Förvaltningen ska arbeta för att nå målet under året. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 16(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal barn per anställd i förskolan (årsarbetare) 5,2 st 5,1 st 4,9 st 4,7 st 4,7 st Tertial 1 2026 Analys Under våren har det varit många barn i behov av garantiplats. I augusti kommer barnantalet minska och platserna behöver därför fyllas nu. Förvaltningen arbetar för att kunna nå målet under året. Antal barn per grupp 16,9 barn/avd. 16,3 barn/avd. 15,8 st 14,9 st 14,9 st Tertial 1 2026 Analys Under våren har det varit många barn i behov av garantiplats. I augusti kommer barnantalet minska och platserna behöver därför fyllas nu. Genom förändringar i barnunderlaget samt organisatoriska åtgärder finns förutsättningar att justera barngruppernas storlek under året. Förvaltningen arbetar för att kunna nå målet under året. Antal barn per legitimerad förskollärare 16 st 15,3 st 15,3 st 15,1 st Minskni ng Tertial 1 2026 Analys Under våren har det varit många barn i behov av garantiplats. I augusti kommer barnantalet minska och platserna behöver därför fyllas nu. Inskrivningsgrad i förskola 95,8 % 94,5 % 95,5 % Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna kartlägga och analysera närvaron i förskolan, på stadsövergripande nivå samt per stadsdelsnämndsområde 2026-01-01 2026-04-30 Avvikelse Analys Enligt förskolenämnden har utmaningar identifierats i processen kopplat till GDPR-regler, vilket hanteras i samråd med leverantören Tempus och stadsdelsförvaltningar. Redovisning av kartläggning och analys av närvarostatistiken i förskola kommer ske i juni och under hösten 2026. Nämndmål: 1.2.1 Alla barn har likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i en hållbar förskola av hög pedagogisk kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens stöd- och utvecklingsteam erbjuder förskoleenheterna handledning och kompetenshöjande insatser för att utveckla bemötande och förhållningssätt till barn och vårdnadshavare, samt tillgängliggöra utbildningen för alla barn. Varje förskoleområde genomför barnkonferenser i syfte att säkerställa alla barns rätt till stöd. Rutinerna för att främja barns närvaro implementeras. Förvaltningen deltar i ett processtöd inom språkutveckling. Leken ska utvecklas som verktyg i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 17(95) förskoleområdenas språkutveckling. Medarbetare som behöver får kompetensutveckling i svenska språket. Förskoleområdena ska implementera reviderat förhållningssätt för användning av digitala verktyg i förskolan. Förvaltningen stödjer enheterna i utvecklingen av lärmiljöerna. För att få fler barn i förskola, arbetar förvaltningen uppsökande samt skickar ut information om förskolans verksamhet till vårdnadshavare utan barn i förskola. Förväntat resultat • Pedagogernas kunskap i bemötande och förhållningssätt ökar. • Barn i behov av stöd upptäcks tidigt i förskolan. • Det språkutvecklande arbetet, med leken som verktyg, utvecklas i varje förskoleområde. • Pedagogernas kunskap i svenska språket ökar. • Digitala lärverktyg är ett komplement i utbildningen och används vid noga överväganden för att lära, skapa eller kommunicera. • Förskolans lärmiljöer är tillgängliga och främjar lek och lärande. • Andelen barn som är inskrivna i förskolan ökar (2024: 94,5 procent). • Förskola och socialtjänst arbetar förebyggande, i samverkan, med syftet att tidigt upptäcka barn och familjer i behov av stöd. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås och planerade aktiviteter beräknas genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra stickprover för att kvalitetssäkra handlingsplanerna för barn i behov av särskilt stöd 2026-01-01 2026-12-31 Implementera stadens program för barnhälsa 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att åtta av de elva indikatorerna bedöms uppnås helt och tre delvis. De fem nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Förvaltningen bedömer att målet kommer att nås bland annat genom att omställningen till den nya socialtjänstlagen pågår enligt plan, med verksamheter som utlokaliseras och kommer närmare invånare. Tidigt stöd ges i stor omfattning och placerade barn har stöd av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 18(95) skolsamordnare. Kompetensutveckling sker kontinuerligt inom olika områden för att möta utvecklingen och behovet av ny kunskap. Omställning till nya socialtjänstlagen Förvaltningen har under perioden tagit flera steg i omställningen till den nya socialtjänstlagen. Den tydliga ingången har etablerats i Rågsved med drop-in och särskild telefonlinje för ökad tillgängligheten. Enheten för öppet stöd är nu bemannad och erbjuder rådgivning samt tidiga insatser utan individuell behovsprövning (IUB). Insatsen flexibelt socialt stöd har införts och sedan starten i mars har 19 insatser påbörjats. IUB har införts och började tillämpas i mars samtidigt som dokumentationssystemet Debi togs i bruk. Utveckling av första linjens arbetssätt pågår, bland annat genom införande av teambaserat arbete och rutiner för lotsning i syfte att säkerställa trygga och sammanhållna övergångar mellan verksamheter och aktörer. För att driva omställningen framåt har arbetsgrupper etablerats med fokus på att utveckla arbetssätt inom första linjen och andra linjen kring tillgänglighet, uppsökande arbete och kunskapsbaserad socialtjänst. Arbetet sker stegvis med löpande uppföljning och justering. Socialtjänstens närvaro hos samarbetspartner/tidiga insatser Socialsekreterare hos polis har utökats och stärker samverkan, ger snabbare kontaktvägar och bättre förutsättningar för tidiga insatser. Tjänsten riktas till både lokalpolis i Farsta och Globen och fungerar som en viktig brygga mellan polis, olika enheter inom socialtjänsten och andra samverkansparter. Uppsökande socialsekreterare finns nu även på plats på St Görans sjukhus för riktat uppsökande arbete. Arbetet är tänkt som en pilotverksamhet under hela året. Nytt är även att uppsökande socialsekreterare är i föreningen Musketörernas träfflokal i Rågsved varje tisdag för att vara tillgänglig för besökarna. Nära samarbete sker med social lots i syfte att stötta och lotsa besökarna vidare till annat stöd om de önskar det. Utveckling av administrativa och ekonomiska processer pågår, för att minska administrativa uppgifter för biståndshandläggarna. Det gäller bland annat beställning av persontransporter, handläggning av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning samt för riksfärdtjänst. Ett arbete med att undersöka bättre, mer rättssäkra och effektiva arbetssätt för avgifts- och ekonomifrågor har också initierats. Stöd till anhöriga Anhörigkonsulenten har under perioden haft 43 kontakter med anhöriga. Majoriteten som sökt anhörigstöd är vuxna och seniorer. Ett utvecklingsarbete pågår för att fler barn som anhöriga samt föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska få stöd via anhörigkonsulent. Förvaltningen satsar även på BRA-samtal (barns rätt som anhöriga) där anhörigkonsulenten och ett flertal medarbetare inom olika avdelningar ska gå utbildning i metoden. Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) Förvaltningen ingår som pilotstadsdel inför den del av forsknings- och utvecklingsprojektet (NUSO) som ska undersöka omställning och utveckling inom verksamhetsområde ekonomiskt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 19(95) bistånd, våld i nära relation, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Ett övergripande mål med NUSO är att skapa kunskap för utveckling av socialtjänstens arbete. God och nära vård och omsorg Lokala aktiviteter har tagits fram utifrån den stadsgemensamma handlingsplanen för god och nära vård och omsorg. I årets aktivitetsplan ligger stort fokus på de verksamheter som omfattas av det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. Förvaltningen har förstärkt samarbetet genom att initiera regelbundna samarbetsmöten med LSS/SoL-hälsan. Barn, unga och familjer i behov av stöd upptäcks tidigt Förebyggande arbete inom öppna mötesplatser Personal inom öppna verksamheter för barn, unga och familjer har genomgått utbildningar för att stärka kompetensen kring risk och skydd. Öppna förskolans personal går en utbildning i spädbarnsmassage för att kunna lära ut det till föräldrar som besöker verksamheten. De öppna fritidsverksamheterna lotsar barn, unga och föräldrar till rätt stöd vid upptäckt av riskbeteenden i samverkan med relevanta aktörer. En föräldrarådgivare har arbetat riktat mot parklekarna Rågdalen och Milanparken i syfte att erbjuda ett lättillgängligt föräldraskapsstöd samtidigt som tillit byggs och kontakt med socialtjänsten avdramatiseras. Föräldrarådgivaren har även stöttat parklekspersonal i frågor om bemötande och svåra samtal med föräldrar. Vid större behov lotsas föräldrar vidare till rätt stöd. Ett flertal riktade föräldraträffar har genomförts av öppna fritidsverksamheterna, fältassistenter, SSPF-koordinatorer och skolsociala team. Syftet är att samla föräldrar till barn som ingår i olika ungdomskonstellationer som visar på en eller flera riskfaktorer. Under träffarna får föräldrar information, ett stärkt nätverk och stöd i sitt föräldraskap. Föräldraskapsstöd Föräldramottagningen har genomfört 95 insatser med totalt 247 samtal. Av dessa insatser har 48 barn i Hagsätra-Rågsved haft föräldrar som fått individuellt stöd. Föräldrarådgivarna möter föräldrar i behov av stöd genom flera olika ingångar, bland annat via det utökade hembesöksprogrammet, öppna förskolor och tvärprofessionella team där MVC, BVC och föräldrarådgivare samverkar. Detta bidrar till mer jämlika uppväxtvillkor och minskad risk för framtida problem. Totalt har 15 föräldrastödsgrupper påbörjats med 135 föräldrar, varav 24 föräldrar från Hagsätra-Rågsved. Siffrorna ligger i nivå med förgående år, men med några fler föräldrar från fokusområdet. Det är fortsatt en utmaning att nå föräldrar i Hagsätra-Rågsved. Därför planerar föräldramottagningen att förstärka sin närvaro på förskolan och andra arenor där föräldrar befinner sig. Tre föräldrarådgivare arbetar riktat mot Hagsätra-Rågsved. Föräldrarådgivare är till exempel på förskolan i samband med lämning/hämtning för att möta medarbetare och vårdnadshavare. Sedan start har cirka 90 familjer tagit del av insatsen Förskoleteam, varav 20 startat upp hittills i år. Behov av stödinsatsen har lyfts av förskolan i merparten av fallen men även BVC och i vissa fall av föräldramottagningen. Efter avslutat ärende får medarbetare inom förskolan en enkät och i nuläget anger 67 procent av de svarande att de upptäcker barn tidigare som Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 20(95) behöver stöd inom språk, kommunikation och/eller samspel, än innan projektet startade. Psykisk ohälsa Fältassistenterna har fortsatt haft riktade uppsökstimmar specifikt till flickor, för att nå flickor i offentliga arenor och erbjuda ett lättillgängligt stöd. Av totala antalet ungdomsinsatser har 61 procent erbjudits till flickor och 39 procent till pojkar. Det visar på att fältassistenterna i hög utsträckning når ut till flickor med insats när kontakt etablerats. Ungdomsinsatserna har främst bestått av motiverande och stödjande samtal. Två tjejträffar planerades även under början av året men nådde inte önskat resultat vilket visar på att upplägget inte fullt möter målgruppens behov eller motivation. Ungdomsmottagningen riktar sig särskilt till Hagsätra-Rågsved, då det är få ungdomar därifrån som söker sig till verksamheten av de totalt 220 ungdomar som har träffat en kurator. Det finns flera möjliga förklaringar. Unga kan välja att söka stöd hos andra mottagningar eller inom primärvården. Det kan även finnas en uppfattning om att ungdomsmottagningen främst handlar om sexuell hälsa, vilket kan påverka benägenheten att söka stöd för andra typer av frågor. Ungdomsmottagningen planerar kontakt med vårdcentralerna i Rågsved och Hagsätra i syfte att få en tydligare bild om vart unga vänder sig för stöd. Alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANDTS) Förvaltningen har genomfört en föreläsning om dopning och prestationshöjande medel i samverkan med Farsta stadsdelsförvaltning. Föreläsningen hölls av Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem (STAD) och lokalpolisområde Globen. Många av deltagarna var från förvaltningens fritidsgårdar som visade ett stort engagemang i frågan och fick med sig konkreta verktyg i det fortsatta arbetet. Lokalpolisområde Farsta har bjudit in förvaltningen att delta i den årliga bedömningen av öppna drogscener (ÖDS) i Vantör. Detta kopplas till mål 1 i stadens ANDTS-program som handlar om att minska tillgången och öka samverkan mellan brottsförebyggande, trygghetsskapande och ANDTS-förebyggande arbete. Förvaltningen har tillsammans med lokalpolisområde Globen och andra aktörer planerat ett upplägg för en trygg och säker valborgsmässoafton. Ett föräldramöte har hållits i syfte att sprida information om valborg samt möjliggöra för föräldrar att ha en dialog med förvaltningen och polisen. Tidiga insatser Mottagningsenheterna inom barn och unga har hållit två digitala informationsträffar för anmälningsskyldiga i syfte att öka kunskapen om anmälningsskyldigheten samt öka förutsättningarna för socialtjänsten att komma in i ett tidigt stadium. Familjerätt sydost har haft 73 frivilliga samarbetssamtal under perioden januari till mars, varav 33 från stadsdelsområdet. Placerade barns skolgång Samtliga barn i grundskoleåldern som är placerade på institutioner har en skolsamordnare som stöd i sin skolgång. Flertalet av barnen klarar måluppfyllelsen i kärnämnena. Barn som är placerade i familjehem når inte upp till årsmålet för måluppfyllelse i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 21(95) kärnämnena. Barn erbjuds riktade stödinsatser när det finns behov. Arbete för att förebygga kriminalitet Förvaltningen planerar för kompetensutveckling kring flickor och kvinnor i kriminalitet genom att bjuda in föreläsare med kunskap inom området i syfte att uppmärksamma behov av stöd tidigt. Socialsekreterare hos polis planeras hålla metodpass med fokus på att uppmärksamma tidiga signaler gällande flickor i riskzon. Förvaltningen har påbörjat ett projekt som heter Trygga steg som är en familjecentrerad brottsförebyggande modell riktad till barn 8–15 år. Insatsen är tidig, intensiv och samordnad samt sker i samverkan mellan socialtjänst, polis, skola och civilsamhälle. Familjen ska bo i Hagsätra och Rågsved och barnen ska ha börjat uppvisa normbrytande beteenden eller begynnande kriminalitet. Projektet har nyligen kommit igång och fem familjer har insatsen för närvarande. Sociala insatsgrupper (SIG) Sju nya ärenden (alla pojkar) har öppnats inom SIG och ytterligare två är planerade, vilket gör att årsmålet att minst 17 barn och ungdomar ansöker om stöd att lämna en kriminell livsstil ser ut att kunna uppnås. Tre ärenden, samtliga pojkar, har avslutats under året varav två har fullföljt insatsen enligt plan. Av de personer som under perioden 1 januari till och med 20 mars 2026 kontaktat socialtjänst och ansökt om stöd för att lämna en kriminell miljö har samtliga fått kontakt med någon inom SIG inom 24 timmar. Inom SIG Vuxna har 7 av 14 personer med pågående ärenden svarat på en enkät och samtliga svarade att deras livssituation har förbättrats. Förvaltningen ska arbeta för att öka svarsfrekvensen. Arbete för att förebygga våld i nära relation Utredningsenheterna inom barn och unga har under perioden initierat till samråd för återkommande utredningar i tre ärenden, vilket är en ökning jämfört med samma period förra året. Syftet med samråd är att använda bred kompetens för att kartlägga tidigare kännedom i återkommande barnavårdsutredningar, då utredningarna ofta handlar om våld. Förhoppningen är att arbetssättet ska leda till ett ökat fokus på de centrala behoven i familjen som i sin tur också ökar mottagligheten för insats som kan skapa förändring. Medarbetare på Område arbete och försörjning ökar sina kunskaper om sexuellt våld, prostitution och människohandel (POM). Flera enheter har tagit del av det utbildningsmaterial som tagits fram av socialförvaltningen. Resterande enheter kommer att ta upp materialet senare under våren. Relationsvåldsteamet (RVT) har i slutet av mars 102 aktuella ärenden, samma antal som föregående år. Av de aktuella ärendena har 37 öppnats under 2026, vilket är en liten minskning från förra året. 18 personer har lotsats till Relationsvåldscentrum (RVC) och insatser utan individuell behovsprövning (IUB). För de personer som väntar på att få IUB uppskattas kötiden till tre månader, vilket är längre tid än förvaltningens ambition. Inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri har sex kvinnor utsatta för våld i nära relation identifierats. Samtliga har fått information om stöd via RVT/RVC. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 22(95) Självständighet och delaktighet utifrån funktionsnedsättning Tillgänglighetsronder För att stärka utförarverksamheternas tillgänglighet har förvaltningen genomfört strukturerade, objektiva och kvalitativa tillgänglighetsronder vid samtliga LSS-bostäder. Ronderna förväntas bidra till att identifiera utvecklingsområden inom ett brett spektra av tillgänglighetsaspekter, såsom kognition, minne/orientering, kommunikation/information, fysisk miljö samt sinnesintryck. KomBo Utbildning av medarbetare i kommunikationsstödet KomBo fortsätter. En gruppbostad enligt LSS har påbörjat utbildningen. Utvärderingar från tidigare genomförda utbildningsomgångar visar på ett genomgående positivt mottagande. Deltagarna beskriver att utbildningen bidrar till ökad medvetenhet kring det egna förhållningssättet samt ger konkreta verktyg för att utveckla kommunikationen i vardagen. Flera lyfter också att arbetssättet stärker både kvaliteten i stödet och samspelet med brukarna. Självbestämmande I syfte att stärka brukarnas självbestämmande och delaktighet har nio LSS-bostäder påbörjat utbildning i självbestämmanderätt. Kompetensutveckling Allt fler personer med funktionsnedsättning lever längre och därmed ökar behovet av kunskap om målgruppen. Utbildning kring målgruppen erbjuds vid Kliniskt träningscentrum (KTC). En temadag med föreläsningar av experter inom området samsjuklighet har genomförts, i syfte att höja kompentensen samt öka samsynen kring målgruppen och hur socialtjänsten bäst ska ge stöd. Totalt deltog närmare 400 medarbetare och chefer från socialtjänsten. Innovation och nya arbetssätt Förvaltningen har i samverkan med Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning deltagit och utvärderat projektet Viewpoint – ett digitalt kommunikationsstöd inom socialpsykiatrin. Resultaten visar att stödet inte gett tillräckligt goda resultat för att motivera ett fortsatt deltagande i projektet. Förvaltningen har tillsammans med forskare från Karolinska Institutet undersökt möjliga förutsättningar för att inom ramen för ett pilotprojekt arbeta med den evidensbaserade modellen TRANSITION. Piloten kommer att starta under hösten 2026. För att finansiera piloten söker förvaltningen medel från kompetensutvecklingssatsningen. Flotten Flotten, som är en öppen mötesplats för vuxna med psykisk ohälsa, har haft 81 besök, varav 43 procent kvinnor och 57 procent män. Andel kvinnor har ökat markant sedan 2025. Verksamheten har försökt nå ut riktat till kvinnor och samverkat med socialpsykiatrin, gruppbostäder och boendestödjare för att nå ut brett med information. Genomförandeplaner Statistik över klara genomförandeplaner för barn och unga visar att mer än hälften av pågående ärenden inom öppenvården saknar genomförandeplaner. Ett tydligt Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 23(95) utvecklingsområde är att öka andelen klara genomförandeplaner. För placerade barn säkerställs upprättande av genomförandeplaner genom egenkontroller som ansvariga handläggare genomför regelbundet. Inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri ligger andelen aktuella genomförandeplaner på mellan 97-100 procent. Behoven av kommunikativt stöd skiljer sig åt mellan brukarna. Verksamheter som arbetar med barn samarbetar med förvaltningens barnrättssamordnare för att säkerställa barnrättsperspektivet i genomförandeplanerna. För att säkerställa individuell delaktighet vid upprättande och uppföljning av genomförandeplan använder verksamheterna olika typer av kommunikativt stöd. Inom verksamhetsområdet ska beställare tillsammans med utförare under året genomföra kvalitativa egenkontroller av genomförandeplaner. Verksamheterna har träffats och påbörjat vidare planering av urval av ärenden och processer för det gemensamma utförandet. Goda exempel Krisstöd vid häktning En akut och tidsbegränsad insats som ges till familjer när ett barn eller en ungdom häktas har införts. Syftet är att snabbt ge stöd i en krissituation, skapa trygghet och hjälpa familjen att hantera den nya situationen. Ett delsyfte är också att fånga upp och uppmärksamma eventuella syskon till den häktade, för att säkerställa att även deras behov av stöd blir tillgodosedda. Rutiner för att förebygga att personer med funktionsnedsättning utnyttjas av kriminella gäng Förvaltningen har arbetat fram förebyggande rutiner som gäller för alla verksamheter inom område funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Implementering av rutinerna pågår. Förvaltningen följer också socialtjänstens arbete i frågan om arbetssätt för att förebygga att brukare utnyttjas av kriminella gäng samtidigt som samarbetsformer med polisen fortsätter att utvecklas. Boendestöd Förvaltningen tillgodoser behov av boendestöd till över 300 brukare med fysiska/psykiska funktionsnedsättningar. Resultaten av stadens årliga brukarundersökning inom boendestöd visar genomgående på resultat som vida överstiger stadens snitt. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och unga som åter blir föremål för anmälan/ansökan efter avslutad utredning 24 % 24,6 % 23,4 % 24,2 % 23 % 23 % 23 % Tertial 1 2026 Andel brukare inom omsorgen för personer med funktionsnedsättni ng som inte upplever diskriminering 78 % 80 % Tas fram av nämnd 2026 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 24(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare inom socialpsykiatrin som inte upplever diskriminering 89 % 90 % Tas fram av nämnd 2026 Andel brukare som är nöjd med sin insats (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 83 % 85 % 85 % 2026 Andel familjehemsplacer ade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 64,86 % 63,16 % 77,78 % 54,55 % 75 76 % 76 % Tertial 1 2026 Analys Resultatet har förbättrats men uppnår inte målet. I svenska/svenska som andraspråk klarade 13 av 18 flickor godkänt resultat medan 11 av 19 pojkar klarade godkänt. I engelska klarade 12 flickor och 13 pojkar godkänt. I matematik klarade 16 flickor och 10 pojkar godkänt. Pojkar har sammantaget lägre måluppfyllelse än flickor, vilket stämmer överens med andra mätningar. Då eleverna har olika resultat i de olika ämnena blir denna indikator till viss del missvisande då det är svårt att ta ut ett medelvärde. Andel institutionsplacerad e barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik, och engelska i grundskolan 66,67 % 75 % 50 % 50 % 60 60 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 79 % 90 % 90 % 2026 Analys Då utfallet i bokslutet låg långt ifrån årsmålet bedömer förvaltningen att målet inte kommer att uppnås. Utförarverksamheterna har under perioden arbetat fram ett visuellt samtalsmaterial som kan användas för att på ett pedagogiskt sätt prata med brukare om deras upplevelse av bemötande (merparten av brukarna vid gruppbostäder har mer eller mindre omfattande behov av olika former av stöd vid kommunikation). Resultaten ska dokumenteras och bearbetas, för att brukarnas tankar och åsikter om bemötande ska fångas upp. Därigenom ska förvaltningen kunna få syn på vilka åtgärder verksamheterna kan behöva vidta för att stärka upplevelsen av bemötande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 25(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer med funktionsnedsättni ng som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 74 % 83 % 83 % 2026 Andel personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna de fått från socialtjänsten (vuxna missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relation) 84,72 % 85 % 85 % 2026 Andel utredningar av barn och unga där barnet varit delaktigt och fått återkoppling 73,02 % 72,13 % 73,85 % 70,15 % 73 % 73 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Brukarens upplevelse av trygghet med personalen- LSS- boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng) 72 % 90 % Tas fram av nämnd 2026 Analys Då utfallet i bokslutet låg långt ifrån årsmålet bedömer förvaltningen att målet inte kommer att uppnås. Utförarverksamheterna har under perioden arbetat fram ett visuellt samtalsmaterial som kan användas för att på ett pedagogiskt sätt prata med brukare om deras upplevelse av bemötande (merparten av brukarna vid gruppbostäder har mer eller mindre omfattande behov av olika former av stöd vid kommunikation). Resultaten ska dokumenteras och bearbetas, för att brukarnas tankar och åsikter om bemötande ska fångas upp. Därigenom ska förvaltningen kunna få syn på vilka åtgärder verksamheterna kan behöva vidta för att stärka upplevelsen av bemötande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden införa SSPF och SIG i de fall de inte redan gjort det 2026-01-01 2026-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utöka antalet socionomer som arbetar i och med skolor, inom SST/den skolsociala stödkedjan 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 26(95) Nämndmål: 1.3.1 Stadsdelsförvaltningen utvecklar framtidens socialtjänst Uppfylls helt Beskrivning Stadsdelsförvaltningen fortsätter utveckla framtidens socialtjänst inom ramen för omställningen till den nya socialtjänstlagen. Utvecklingen ska präglas av tidiga lösningar, vara lätt tillgänglig, utgå från individens behov, möjliggöra att medarbetare har fokus på socialt arbete och vara kunskapsbaserad och jämlik. Socialtjänsten ska vara tillgänglig för alla - oavsett ålder, livssituation eller behov. Stadsdelsförvaltningen förflyttar arbetet från insatsstyrt till behovsstyrt stöd, där individen är medskapare och professionerna samlas kring den enskildes samlade behov. Teambaserade arbetssätt skapar en sammanhållen kedja av stöd. Genom att se över administrativa rutiner frigörs tid för socialt arbete. Socialtjänsten ska finnas där invånarna finns, exempelvis i samverkan med regionens verksamheter och civilsamhällets aktörer, för att på ett vardagsnära sätt möta invånare där de finns. Det uppsökande arbetet förstärks för att nå fler grupper och lotsning utvecklas för att skapa trygga övergångar mellan aktörer. Arbetet med att minska omotiverade skillnader och säkerställa en jämlik och jämställd socialtjänst fortsätter genom kompetensutveckling, normmedveten kommunikation och förbättrad uppföljning. Genom att samordna dessa utvecklingsinsatser stärker förvaltningen det förebyggande arbetet, ökar invånarnas tillit till socialtjänsten och säkerställer att resurser riktas dit behoven är som störst. Förväntat resultat • Invånare får ett mer samordnat stöd genom teambaserade arbetssätt. • Lotsning används systematiskt och övergångar mellan verksamheter blir trygga och smidiga. • Fler invånare nås i ett tidigt skede genom förstärkt uppsökande arbete. • Socialtjänsten upplevs som mer närvarande och lättillgänglig genom regelbunden verksamhet på andra platser i lokalsamhället. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att de förväntade resultaten beräknas uppnås och att aktiviteterna kommer att genomföras under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Starta upp en tydlig ingång och drop-in till socialtjänsten för invånare oavsett behov eller ålder 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 27(95) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla det teambaserade arbetssättet där olika professioner samverkar utifrån individens behov 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla det uppsökande arbetet riktat till olika målgrupper i samverkan med civilsamhälle och regionen 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla insatsen flexibelt socialt stöd 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla socialtjänstens tillgänglighet på andra platser genom regelbunden närvaro hos aktörer inom kommun, region och civilsamhälle 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.2 Barn i behov av stöd upptäcks tidigt Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens medarbetare har kunskap för att tidigt upptäcka och stötta barn, unga och familjer att ta emot stöd i ett tidigt skede. Inom förvaltningens öppna mötesplatser stärks kunskapen kontinuerligt för att tidigt identifiera barn och unga i riskzon eller som misstänks fara illa. När barn börjar på förvaltningens förskolor informerar personal om socialtjänstens arbete och anmälningsskyldigheten. Barn med särskilda behov i förskolan får stöd och medarbetare erbjuds handledning av förvaltningens stöd-och utvecklingsteam. För att barn ska få en trygg uppväxt erbjuds föräldraskapsstöd via föräldrastödsprogram, hembesöksprogram och föräldrarådgivare. Förvaltningen har en utvecklad samverkan med externa aktörer, så att barn och unga får det stöd de är i behov av. Verksamheterna uppmärksammar psykisk ohälsa hos barn och unga. Vid behov lotsas den berörda vidare till lämplig instans. I utredningar kring barn och unga används bedömningsinstrument iRisk, EARL och Savry. Barn får information och kommer till tals under och efter avslutad utredning eller insats utifrån ålder och mognad. Barns inställning till beslut framgår i beslutsunderlag. Barn synliggörs i vuxen- och äldreomsorgsutredningar där det finns barn. Barn får information om bedömningar som de berörs av i utredningar som rör vuxna. När en vårdnadshavare eller annan närstående får stöd genom socialtjänsten delas ett barnbrev ut till barnet i familjen med information om insatsen och barn erbjuds BRA-samtal. Förväntat resultat • Fler barn, unga och familjer erbjuds stöd och insatser i ett tidigt skede. • Barnkonsekvensanalyser görs vid beslut som får påtagliga konsekvenser för barn. • Barnchecklista används vid beslut som inte får påtagliga konsekvenser för barn, för att synliggöra barn. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 28(95) • Barn får tillgänglighetsanpassad information och tar del av bedömningar eller insatser som de berörs av. • Antal barn som tackar ja till BRA-samtal ökar. • Barns delaktighet i barn- och ungdomsutredningar ökar. • Förälder/föräldrar upplever att situationen för barnet har förbättrats efter samarbetssamtal. • Förskola och socialtjänst arbetar förebyggande i samverkan, med syftet att tidigt upptäcka barn och familjer i behov av stöd. • Barn och unga som har insatsen Multisystemisk terapi (MST) får stöd och hjälp till en gynnsam utveckling och en ökande självständighet. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att de förväntade resultaten beräknas uppnås och indikatorn bedöms uppfyllas. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Stadens preventionsindex mini 89 80 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera ett mer systematiskt arbete med fördjupade lägesbilder vilket ska bidra till en ökad förståelse för barn och ungas livssituation i stadsdelsområdet 2026-01-01 2026-12-31 Utreda samarbetsformer inför reviderat avtal för det familjecentrerade arbetet mellan förvaltningens förebyggande verksamheter och de två huvudmännen för BVC och BMM i Vantör 2026-01-01 2026-08-31 Utveckla samverkan genom att prova nya arbetssätt för att stärka barns trygghet och utveckling 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.3 Invånare som vill lämna kriminalitet får stöd Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen erbjuder personer med en kriminell livsstil stöd för att lämna den kriminella miljön. De som kontaktar socialtjänsten och vill hoppa av en kriminell livsstil får kontakt med sociala insatsgruppen inom 24 timmar. Förvaltningen samverkar med polis och kriminalvård. Bedömningsinstrument används vid utredningar om kriminalitet. Medarbetare har goda kunskaper om kriminalitet och dess konsekvenser samt använder evidensbaserade och beprövade arbetssätt. Rutiner och arbetssätt utvecklas kontinuerligt. Unga med risk att rekryteras till en kriminell livsstil och deras föräldrar uppmärksammas tidigt och erbjuds stöd. Förvaltningen samverkar med brottsoffer- och personssäkerhetsverksamheten för att erbjuda brottsoffer stöd. I samverkan med Skarpnäcks Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 29(95) och Farstas stadsdelsförvaltningar erbjuder förvaltningen stöd för anhöriga till personer med en kriminell livsstil, koppling till våldsbejakande extremism, samt till personer som drabbats av skjutningar och dödligt våld. Förväntat resultat • Fler barn och unga i eller i riskzon för kriminalitet tar del av insatser för att lämna ett destruktivt beteende. • Fler personer tar emot stöd för att lämna en kriminell livsstil. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås och att indikatorerna kommer att uppfyllas under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel ungdomar som fullföljer Sociala insatsgrupper (SIG) enligt planering 41,67 % 50 % 2026 Andel vuxna som fullföljer sociala insatsgrupper (SIG) enligt planering 57 % 45 2026 Nämndmål: 1.3.4 Våldsutsatta upptäcks tidigt och får skydd och stöd Uppfylls helt Beskrivning Barn, vuxna och äldre som utsätts för våld får hjälp och stöd. Ett stärkt uppsökande arbete samt arbete med screeninginstrument gör att fler våldsutsatta och våldsutövare upptäcks. För att ge bästa möjliga stöd följer förvaltningen de senaste forskningsrönen, tillämpar nya metoder och utvecklar arbetssätten. Medarbetare som möter invånare har goda kunskaper om relationsvåld och hedersrelaterat våld och förtryck. Förvaltningen arbetar uppsökande och motiverande för att nå och få våldsutövare att ta emot stöd och behandling. Genom individuellt utformade insatser och samverkan mellan olika parter får den enskilde stöd i processen mot ett liv fritt från våld. Kontinuerlig uppföljning görs för att säkerställa att stödet motsvarar behovet och leder till individuellt uppsatta mål. De verksamheter som arbetar med våldsutsatta och våldsutövare erbjuder individuellt anpassad och tillgänglig information för att brukare ska vara delaktiga och verksamheter tillgängliga. Förvaltningen arbetar med att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 30(95) öka kunskapen om olika typer av våld mot äldre samt utreder och följer upp misstankar om våld. Förväntat resultat • Våldsutsatta och våldsutövare påbörjar beviljad insats inom en månad. • Förvaltningen har insatser anpassade för särskilt utsatta och sårbara grupper. • Kunskap om sexuellt våld ökar i verksamheterna. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. Planerad aktivitet beräknas genomföras under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera de processer och arbetssätt som anges i "Bryt upp - sammanhållet stöd för våldsutsatta" inom alla relevanta verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.3.5 Invånare med funktionsnedsättning erbjuds stöd av god kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Barn, vuxna och äldre med funktionsnedsättning har tillgång till hälsofrämjande aktiviteter på jämlika villkor. Aktiviteterna bidrar till fysiskt och psykiskt välmående, delaktighet och självständighet. Förvaltningen tillhandahåller lättillgänglig och anpassad information till personer med funktionsnedsättning om utbud av stödinsatser. I kontakten med brukare har förvaltningen ett salutogent och hälsofrämjande förhållningssätt, vilket kännetecknas av ambitionen att identifiera, stärka och/eller bibehålla individens egna resurser till att leva ett självständigt liv. Brukare och företrädare är delaktiga i ansökan, utredning och uppföljning av biståndsbeslut. Ärendedragningar bidrar till att insatser beviljas på jämlik och jämställd grund. Genom individuellt utformade insatser och i samverkan mellan olika parter får brukaren rätt stöd som leder till ökad delaktighet och självständighet. Brukarens genomförandeplan utgör grunden för insatserna. Insatser följs upp regelbundet i syfte att säkerställa att stödet motsvarar behovet och leder till brukarens uppsatta mål. Förvaltningen deltar efter behov i socialnämndens utredning av förutsättningar för en central eller regional utförarorganisation för insatserna personlig assistans, avlösarservice och ledsagning. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 31(95) Förväntat resultat • Fler brukare inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri tar del av hälsofrämjande aktiviteter. • Andelen brukare inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri som är nöjda med bemötandet ökar. • Andelen brukare som upplever en förbättrad levnadssituation av insatsen ökar. • Brukarens genomförandeplan är aktuell. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att sex av sju indikatorer bedöms uppnås helt och en delvis. De två nämndmålen bedöms uppfyllas helt under året. Målet bedöms uppfyllas genom att äldre får stöd att bryta social isolering och stärka sin hälsa. Hälso- och sjukvården på särskilda boenden har utvecklats, bland annat genom verksamhetsnära utbildningar. Egenkontroller visar att omsorg i egen regi håller god kvalitet. För att öka kontinuiteten i hemtjänsten arbetar förvaltningen i mindre geografiska områden och egenkontroller genomförs för att följa kontinuiteten. Innovationscenter utvecklar aktivt nya lösningar för en mer självständig vardag och ökad livskvalitet för äldre. Arbetet inom äldreomsorgen pågår i linje med handlingsplanen för åldersvänlig stad. Delaktighet En temamånad med fokus på genomförandeplaner inom äldreomsorgen har genomförts. Temat omfattar verksamhetsnära övningar, föreläsningar och förvaltningsövergripande diskussioner om arbetssätt. Ett utvecklingsarbete pågår kopplat till uppdraget fast omsorgskontakt. Rutinen har uppdaterats, den lokala uppdragsbeskrivningen ses över och en handlingsplan tas fram för hemtjänstenheterna för att tydliggöra och konkretisera utvecklingsområden. Trygghet och självständighet Under perioden har 23 personer, varav 15 kvinnor och 8 män, tagit del av insatsen Tryggt mottagande i hemmet och därmed fått en möjlighet att bo kvar i ordinärt boende efter sjukhusvistelse, vilket är något färre än föregående år. Konceptet Tryggt kvarboende utvecklas i syfte att fler personer ska kunna bo hemma längre i sitt ordinära boende. Insatser ges för att motverka ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa band yngre äldre. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 32(95) Äldrekoordinator/lots arbetar uppsökande med hälsofrämjande samtal till seniorer utan insatser. Under perioden har 614 brev som bjuder in till hälsofrämjande samtal skickats ut och 28 samtal har genomförts. Arbetet följs upp genom individbaserad systematisk uppföljning (ISU) med enkäter till både den enskilde och samtalsledaren. Projektet Sömlöst stöd för 65+ och äldre, som särskilt riktar sig till äldre med psykisk ohälsa eller samsjuklighet, arbetar för närvarande med att tydliggöra hur samverkan mellan berörda enheter kan organiseras för att säkerställa ett mer effektivt och anpassat stöd för den enskilde. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Mötesplatser Mötesplatserna har erbjudit aktiviteter med fokus på en god psykisk och fysisk hälsa, för att öka förutsättningarna för ett hälsosam åldrande. De öppna mötesplatserna har besökts 4 552 gånger hittills, vilket är i nivå med föregående år. På mötesplatsernas gym och fysiska aktiviteter registrerades 2 235 besök, vilket är en minskning med cirka 8,7 procent. Minskningen beror bland annat på lokalförändringar. Trots minskningen upplever förvaltningen att det finns en stabil efterfrågan av aktiviteter bland besökare. Stödtjänster Olika stödtjänster har erbjudits för att stötta äldre till ökad självständighet i vardagen. En fixartjänst erbjuds till invånare över 75 år, som ett led i det fallförebyggande arbetet. Totalt har 52 fått detta stöd, varav 46 kvinnor och 6 män, vilket är i nivå med föregående år. Förvaltningens digitala stödjare stöttar äldre med olika digitala göromål på smarta telefoner. Det kan spela en stor roll för äldre att klara av sin vardag, betala räkningar och ha kontakt med anhöriga. Totalt har 47 äldre fått digitalt stöd, varav 37 kvinnor och 10 män. Äldre kan även få stöd av en syn- och hörselinstruktör. Under perioden har 45 personer, varav 33 kvinnor och 12 män tagit del av stödet, vilket är en liten minskning i jämförelse med förra året. Mat och måltider Kostenheten återtogs i egen regi den 1 mars 2026 och levererar i nusläget till ca 1 400 personer per dag. Även specialanpassad kost erbjuds. Inom kort kommer enheten starta upp måltidsråd där representanter från Kostenheten åker ut till vård- och omsorgsboenden för att följa upp vad de äldre tycker om maten. Stadsdelsförvaltningen ingår från årsskiftet i projektet Mat för ett inkluderande samhälle. Projektet syftar till att utveckla arbetssätt för att främja mer inkluderande mat- och hälsolösningar genom samverkan mellan aktörer inom vård, kommun och civilsamhälle. Hälsofrämjande och förebyggande hemtjänst Hemtjänsten har under perioden fortsatt sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på att stärka äldres självständighet. Genom kontinuerlig kontakt har medarbetare kunnat identifiera risker för undernäring, fall och ofrivillig ensamhet i ett tidigt skede. Utveckling av kvaliteten i genomförandeplanerna fortsätter. Antalet yngre äldre med behov av stöd ökar, vilket innebär att barn oftare förekommer inom äldreomsorgen. Under våren har hemtjänsten, i samverkan med socialtjänsten inom barn och unga genomfört informationsinsatser för att tydliggöra anmälningsskyldigheten och stärka Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 33(95) kunskap, trygghet och interna kontaktvägar hos medarbetarna. God och nära vård och omsorg Förvaltningen har en ny överenskommelse om forskningssamverkan med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Detta innebär en treårig postdoktorstjänst med fokus på äldreomsorg. På temat palliativ vård har förvaltningen uppdaterat rutiner för utförare och beställare utifrån hur personalen agerar och samarbetar när en omsorgstagare i ordinärt boende befinner sig i livets slutskede. Utöver aktiviteterna som pågår sedan förra året har förvaltningen uppdaterat de lokala överenskommelserna med regionens primärvård och primärvårds rehab. En ny överenskommelse har skrivits om Tryggt kvarboende och Trygg hemgång, med fokus på en trygg hemgång med högsta möjliga kvalitet och säkerhet där den enskilde är delaktig i att planera ett funktionellt vardagsliv och eventuella stödinsatser, utifrån sina förutsättningar. Samverkan har förstärkts bland annat genom att regelbundna samverkansmöten med LSS- /Solhälsan har startats upp och att Seniorcenter Dalen i Enskededalens seniorboende har öppnats gemensamt med regionen. Ett pilotprojekt har startat som en del av omställningen till God och nära vård och omsorg där en arbetsterapeut stödjer biståndshandläggare vad gäller Aktiviteter i dagliga livet (ADL). Arbetsterapeut deltar regelbundet en gång per vecka på ärendedragning. Hälso- och sjukvårdsuppdraget har stärkts genom införandet av medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), vilket bidrar till ökad kvalitet och patientsäkerhet. MAR samverkar med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Kommunalt samordningsansvarig (KSA) för att säkerställa god och nära vård och omsorg. Innovationscenter driver utvecklingsprojekt i samarbete med lärosäten och Kliniskt träningscentrum stärker medarbetares kompetens genom verksamhetsnära utbildning. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Behovet av språkutveckling har blivit tydligt genom projektet Kompetensutveckling inom äldreomsorgen, som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och avslutas i september. Under våren har 17 medarbetare inom hemtjänsten och vård- och omsorgsboendena deltagit i utbildningen för att bli språkombud. När utbildningen är avslutad kommer språkombuden att ta fram en handlingsplan för sina respektive verksamheter, med fokus på att fortsätta utveckla en språkutvecklande arbetsplats. Under maj och september månad kommer medarbetare att utbilda sig till instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa. Förvaltningen planerar redan nu hur kunskapen ska tillvaratas och nyttjas i fler verksamheter. Innovation och nya arbetssätt Inom ramen för Verklighetslabbets uppdrag pågår fem projekt, varav två är forskningsprojekt i samarbete med Kungliga tekniska högskolan. En app för fallprevention, Säkra steg, har testats av 60–80 seniorer. Appen är kostnadsfri och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 34(95) validerad inom ett forskningsprojekt vid Umeå universitet. Responsen från seniorerna var att de i första hand föredrar att någon visar övningarna, snarare än att själva utföra dem via en app. Samtidigt framhölls att appen kan fungera som ett komplement till gruppträning, särskilt för dem som vill träna hemma. Under testperioden har seniorerna också lämnat flera förbättringsförslag, till exempel önskemål om att kunna utmana varandra i appen samt att göra instruktionsfilmerna mer levande och engagerande. Nationella minoriteter Aktiviteter har erbjudits äldre som tillhör nationella minoriteter i samverkan med stadsdelsförvaltningarna Farsta och Skarpnäck. Förvaltningen har anordnat ett café för nationella minoriteter på Högdalens öppna mötesplats. Aktiviteter för att uppmärksamma nationella minoriteter har genomförts på flera mötesplatser för äldre. Bland annat har finsk valborg (Vappu) firats och seniorerna har fått dansa finsk tango. Med anledning av de nationella minoriteternas högtidsdagar har vård- och omsorgsboendena arrangerat olika aktiviteter, bland annat högläsning om historien kring nationella minoriteterna och traditionella maträtter kopplade till minoritetsgrupperna. Utbildningsinsatser pågår även löpande inom äldreomsorgens verksamheter, för att säkerställa att medarbetare har kunskap om de nationella minoritetsgrupperna och vilket ansvar stadsdelsförvaltningen har i att till exempel tillgängliggöra information. Inom förvaltningen har dokumenten om besvärshänvisning och delgivning vid beslut om insats översättas till minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. HBTQI Förvaltningen erbjuder Regnbågscafé som är en mötesplats för äldre som identifierar sig som HBTQI tillsammans med stadsdelsförvaltningarna Farsta och Skarpnäck. Under perioden htar verksamheten besökts 54 gånger. Det har bland annat anordnats allsång, melloquiz och linedance. Regnbågscaféet har beviljats statsbidrag från Socialstyrelsen för att utveckla verksamhetens aktivitetsutbud, vilket kommer att pågå under året. Förvaltningen har också beviljats statsbidrag för projekt inom HBTQI och planering har startat för att genom detta HBTQI-certifiera Enskededalens hemtjänst och att genomföra aktiviteter riktade till HBTQI-personer på de öppna mötesplatserna. Goda exempel Seniorcenter Dalen Den 11 mars invigdes Seniorcenter i Enskededalen. Seniorcentret är ett samverkansprojekt med regionen. På seniorcentret erbjuds vägledning av biståndshandläggare, dietist, anhörigkonsulent, äldrekoordinator/lots. Biståndshandläggaren är tillgänglig för oanmälda besök vilket går i linje med den nya socialtjänstlagen och kategorin insatser utan individuell behovsprövning (IUB). Regionen håller även månatliga föreläsningar. Projektet är en pilot och följs under tiden upp utifrån antal besökare och ställda frågor för regelbunden utvärdering. Guldtanden Stureby vård- och omsorgsboende har tilldelats utmärkelsen Guldtanden för sitt långsiktiga Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 35(95) arbete med att stärka omsorgstagarnas munhälsa. Priset delas ut av Oral Care. Ett väl fungerande samarbete och engagerad personal lyfts fram som framgångsfaktorer och arbetet har lett till tydliga förbättringar i de äldres munhälsa. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda omsorgstagare 79 % 83 % 83 % 2026 Andel nöjda omsorgstagare i dagverksamhet 90 % 93 % 93 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs i hemtjänsten 84 % 87 % 87 % 2026 Andel omsorgstagare som upplever att de kan påverka hur hjälpen utförs på vård- och omsorgsboende 78 % 80 % 80 % 2026 Andel sjuksköterskor inom särskilda boenden 5,62 % 4 % Tas fram av nämnd 2026 Andel äldre personer som vet vart de ska vända sig för att ansöka om hjälpinsatser 63 % 69 % 69 % 2026 Antal personal en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14- dagarsperiod 12,7 st 10 st Max 10 person er 2026 Analys Målet bedöms vara svårt att uppnå helt under året. Arbetet med att öka kontinuiteten pågår löpande genom ökad grundbemanning, minskad andel timanställda och daglig uppföljning. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt kopplade till höga omsorgsbehov som kräver dubbelbemanning, vilket gör det svårt att minska antalet personal som omsorgstagaren möter. Även om samma första kontaktperson ofta används, varierar det vem den andra medarbetaren är. Detta påverkar kontinuiteten, vilket också återspeglas i verksamhetssystemet genom ett högt antal registrerade utförare per omsorgstagare Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samarbete med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd utreda förutsättningar och former för meningsfulla aktiviteter för personer över 65 år med funktionsnedsättning efter att daglig verksamhet upphör med fokus på personer och målgrupper som riskerar utanförskap. En verksamhet ska startas upp som en pilot under året för att sedan utvärderas 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 36(95) Nämndmål: 1.4.1 Äldre invånare har ett hälsosamt åldrande samt får stöd och omsorg av god kvalitet Uppfylls helt Beskrivning I kontakten med den äldre tillämpas ett salutogent och hälsofrämjande förhållningssätt med fokus på att identifiera, stärka och bibehålla individens egna resurser samt öka delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Hemtjänstinsatser kännetecknas av ett förebyggande perspektiv, god personalkontinuitet, inflytande över när och hur insatser utförs samt gott bemötande, vilket ger hög nöjdhet och delaktighet. Den äldres behov och fokus säkerställs genom teambaserat arbetssätt och kvalitetsverktyget Hälsa och välbefinnande. Daglig utevistelse och sociala aktiviteter på vård- och omsorgsboenden säkerställs med aktuella genomförandeplaner och tydliga beställningar, vilket bidrar till hög livskvalitet och inkluderande delaktighet. För personer över 65 år som beviljas hemtjänst gör biståndshandläggarna beställningar enligt stadens riktlinjer. Dessa beställningar är så kallade rambeställningar, vilket innebär att den enskilde får vara med och bestämma hur och när insatserna som har beviljats ska utföras. Rambeställningarna innehåller tydliga mål som stöd för den enskildes genomförandeplan. Biståndshandläggarna följer upp att genomförandeplanerna skickas in i tid och granskar dem för att säkerställa att den enskilde varit delaktig och att behoven blir tillgodosedda enligt rambeställning och målformuleringar. Uppföljningar av biståndsbeslut ska ske minst en gång per år för alla omsorgstagare. Ramtid är ett viktigt arbetssätt för hemtjänstutföraren att kunna vara flexibel med tid till den enskilde utifrån att behovet och dagsformen kan variera och det är viktigt att personalen inom hemtjänsten inte arbetar minutstyrt. För att säkerställa att aktuella genomförandeplaner finns för varje omsorgstagare inom hemtjänst och vård- och omsorgsboenden ska en temamånad med fokus på genomförandeplaner inom funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg ske. Syftet är både att stärka insatserna enligt rekommendationer från tidigare revisioner och att främja delaktighet och inflytande för den äldre. Temamånaden omfattar flera delaktiviteter där verksamheterna kan samverka, bland annat genom kollegialt lärande, föreläsningar och förstärkt handledning. Aktiviteten ska bidra till ökad kvalitet, rättssäkerhet och nöjdhet för den enskilde. En särskild satsning görs för att se över rutiner och processer kopplade till uppdraget som fast omsorgskontakt. Förvaltningen arbetar för att säkerställa att uppdraget utförs av personal med undersköterskekompetens och för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan undersköterskor och vårdbiträden, vilket ska bidra till ett mer kvalitativt och hållbart genomförande av uppdraget. Förväntat resultat • Kontakten med den äldre utgår från ett personcentrerat salutogent förhållningssätt. • Vid utredning och bedömning av behov tas särskild hänsyn till hög ålder, oro och ensamhet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 37(95) • Äldre invånare är delaktiga och påverkar sin omsorg och dess innehåll. • Äldre invånare är nöjda med hur insatserna utförs samt upplever trygghet. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. Vidare bedöms indikatorerna uppfyllas och planerade aktiviteter genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare med hemtjänstinsatser där uppföljning genomförts inom ett år efter fattat beslut 50 % 2026 Andel brukare som har en aktuell genomförandeplan som utgår från individens behov 93,66 % 90 % 2026 Andel äldre som upplever utbudet av hälsofrämjande aktiviteter som meningsfullt 80 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en temamånad med fokus på genomförandeplaner 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra metodmöten två gånger per år för att säkerställa korrekt ramtid samt följa upp hemtjänstutförarnas ansvar för aktuella och godkända genomförandeplaner utifrån omsorgstagarens behov 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.4.2 Hälso- och sjukvårdsinsatser till äldre är av god kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Rehabiliterande insatser fortsätter att utvecklas genom stärkt samverkan mellan undersköterskor och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Information om den äldre och de insatser som ges delas på ett tydligt och säkert sätt mellan berörda via systemet LifeCare. Ett gott samarbete med patientansvarig läkare bidrar till att vården håller hög kvalitet. Förvaltningen utreder om sjuksköterskor ska samordnas i en ny mer effektiv organisation för att likställa och kvalitetssäkra arbetssätt och metoder inom hälso- och sjukvården på vård- och omsorgsboenden under året. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 38(95) Avdelningens egna innovationscenter utvecklar nya lösningar som bidrar till att ge omsorgstagare ökad livskvalitet och självständighet. Kliniskt träningscentrum (KTC) bidrar till att höja den medicinska och kliniska kompetensen genom verksamhetsnära utbildningar. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) säkras genom att legitimerad personal genomgår handledarutbildning på minst 1,5 högskolepoäng. Nya medarbetare och sommarvikarier introduceras på KTC för att få trygghet och kunskap om vad arbetet innebär vid omvårdnad och service för omsorgstagare. Samarbetet med patientansvarig läkarorganisation är väl utvecklat och ger en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården. Den palliativa vården utvecklas genom palliativa ombud och tidiga samtal inför livets slut med stöd av ”DöBra”-kortleken. Förvaltningen stärker det rehabiliterande förhållningssättet på särskilda boenden för att främja det salutogena arbetet och förebygga fall. Fallprevention erbjuds enligt OPEN-konceptet till alla boende på vård- och omsorgsboendena, vilket ökar trygghet, självständighet och livskvalitet. Under 2026 kommer nutritionsronder att genomföras på förvaltningens vård- och omsorgsboenden tillsammans med dietist för samtliga patienter. Syftet är att säkerställa en god nutritionsbehandling och att ge stöd till sjuksköterskorna i deras nutritionsarbete. På vård- och omsorgsboendena kommer även en patientsäkerhetskulturmätning att genomföras. I mätningen får alla medarbetare besvara frågor om hur de upplever patientsäkerheten i sitt arbete. Förväntat resultat • Medarbetarens medicinska kompetens ökar. • Nya innovativa lösningar ger äldre en ökad livskvalitet och självständighet. • Den palliativa vårdens kvalitet ökar. • Registreringen i kvalitetsregistren ökar. • Patientsäkerheten ökar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. Vidare bedöms indikatorerna uppfyllas och planerade aktiviteter genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare som har en genomförd läkemedelsgenom gång 100 % 100 % 2026 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 39(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare som har en nattfasta på elva timmar eller mindre 82,04 % 80 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anordna ett dialogcafé på alla vård- och omsorgsboenden, där aktuella hälso- och sjukvårdsteman behandlas i samverkan med den patientansvariga läkarorganisationen, omsorgstagare och anhöriga 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra en hälso- och sjukvårdsvecka 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra patientssäkerhetskulturmätning inom samtliga vård- och omsorgsboenden 2026-01-01 2026-12-31 Utföra nutritionsronder inom samtliga vård- och omsorgsboenden 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att fyra av fem indikatorer beräknas uppnås helt. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Förvaltningens öppna verksamheter för barn, unga och familjer strävar efter att ha ett varierat kultur- och idrottsutbud. Under perioden har bland annat etablering av Fritidsbanken påbörjats och hanteringen av föreningsbidrag har systematiserats genom Föreningsportalen. Öppna verksamheter för barn och unga Öppna förskolorna fokuserar på riktade aktiviteter till yngre barn med fokus på motorisk utveckling. På parklekarna och fritidsgårdarna erbjuds besökare att ta del av ledarledda aktiviteter. Aktiviteterna planeras och genomförs av fritidsledare, ibland i samverkan med lokala föreningar, kulturförvaltningen och idrottsförvaltningen. Parklekarna har påbörjat planering av aktiviteter inför parklekarnas 90 års-jubileum som kommer att uppmärksammas runt om i staden. Fritidsgårdarna har ett samarbete med Scouterna, där feriejobbare får möjligheten att utbildas till scoutledare och hålla i aktiviteter på förvaltningens öppna fritidsverksamheter. Fritidsgårdarna har beviljats medel från kulturförvaltningen för stöd till ungas kulturprojekt. Fyra ungdomsprojekt är igång med bland annat vernissage, comicon cosplay och disco. Arbetet med att etablera Fritidsbanken pågår. Förvaltningen är medlem i organisationen Fritidsbanken Sverige och planerar att etablera ett fritidsbibliotek i stadsdelsområdet med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 40(95) syfte att främja en jämlik tillgång till en aktiv och meningsfull fritid för invånarna. Verksamheten har påbörjat insamlingsarbetet och har genomfört fyra insamlingstillfällen. Snösätra kulturplats Flera förvaltningar har varit engagerade i att skapa en hållbar, trygg och attraktiv kulturplats i Snösätra och har deltagit i arbetet med en ny detaljplan för området. Föreningsbidrag Stadsdelsförvaltningen har infört Föreningsportalen, ett stadsgemensamt system för handläggning av föreningsbidrag. Information har kommunicerats till föreningar via informationsträffar och i olika digitala kanaler. För stöd i handläggningen av föreningarnas ekonomi har förvaltningen tecknat ett avtal med serviceförvaltningen för kontroll av föreningars bokslut under 2026, i syfte att stärka kontroll för oegentligheter och välfärdsbrott. Förvaltningen har informerat om föreningsstöd för klimat- och miljöarbete till föreningar externt och internt via förvaltningens kommunikationskanaler samt på nätverks- och informationsträffar med föreningar. Under mars fick föreningar möjlighet att söka föreningsstöd för klimat-och miljöarbete och 15 ansökningar inkom under ansökningsperioden. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) Förvaltningen har följt upp nämndens överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap (IOP) 2025 och bedömer att följsamheten överlag har varit god och att överenskommelserna har gett bra resultat. Förvaltningen håller på att ta fram en ny överenskommelse med en organisation som arbetar med barn och unga samt ska förnya en överenskommelse med en organisation som arbetar riktat mot personer i social utsatthet. Spontanidrott Under våren har förvaltningen planerat anläggning av två utegym utifrån synpunkter från medborgardialog, ett i Porlabacken i Bandhagen och ett på Götaforsvägen i Stureby. Östberga utegym i Lisebergsparken byts ut med ställbara vikter för att passa fler målgrupper och en boulebana anläggs i Margaretaparken i Enskede. Kartläggning av stadsdelsområdets grusplaner och utredning av möjligheten att anlägga konstgräsplaner eller multisportarenor har utförts. Goda exempel Medborgarförslag om skate- och inlinepark Ett medborgarförslag om skate- och inlinepark har inkommit. Utifrån det har ett brukaravtal tecknats med invånaren om att bygga en skatebana på avgränsad yta i Dalenparken. Friluftsdag för seniorer i Bandängen Seniorträffen har genomfört en friluftsdag i Bandängens parklek. Dagen bjöd på gemensamma aktiviteter utomhus med fokus på gemenskap, rörelse och naturupplevelser. Fritidsbanken var även på plats så att seniorerna kunde ta del av olika former av utrustning. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 41(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 84 % 80 % 77 % 2026 Andel barn och ungdomar som deltar i kulturaktiviteter på fritiden 46 % 58 % 58 % 2026 Analys I och med att utfallet för 2025 låg långt från årsmålet och att årsmålet till 2026 har höjts bedömer förvaltningen att det finns risk att förvaltningen inte når årsmålet. Förvaltningens öppna fritidsverksamheter arbetar för att erbjuda ett ökat och varierat kulturutbud. Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 87 % 78 % 78 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till kulturaktiviteter på fritiden 74 % 79 % 79 % 2026 Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 64 % 67 % 67 % 2026 Nämndmål: 1.5.1 Invånarna har tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Beskrivning Det finns tillgång till ett varierat utbud av kultur- och idrottsaktiviteter i stadsdelsområdet som barn, unga och vuxna kan delta i utifrån sina förutsättningar. Förvaltningen samverkar med civilsamhälle, idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen för att tillgängliggöra en stimulerande fritid med möjlighet till eget skapande och fysisk aktivitet för barn och unga. Arbetet sker bland annat utifrån det nya programmet för barns rätt till kultur. Förvaltningens etablering av ett fritidsbibliotek möjliggör att fler invånare kan utföra idrottsaktiviteter genom kostnadsfri utlåning av idrotts- och fritidsutrustning. Möjligheter att erbjuda arbetstillfällen på fritidsbiblioteket utreds. Förvaltningen skapar fler kulturella upplevelser i stadsdelsområdets offentliga miljöer genom sommartorg, festivaler och andra evenemang. Föreningsbidrag fördelas till lokala föreningar som uppfyller nämndens riktlinjer. Föreningar som får stöd av stadsdelsnämnden arbetar aktivt för att motverka all form av diskriminering, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 42(95) mobbning, kränkande behandling och kriminell verksamhet. Förvaltningen tillgängliggör spontanidrottsytor inom park- och naturområden med möjlighet till motion och rekreation året runt. Förväntat resultat • Förvaltningen stödjer och samverkar med lokala föreningar som erbjuder invånare en aktiv fritid. • Barn och unga i stadsdelsområdet har möjligheter att ta del av idrotts- och kulturaktiviteter på fritiden. • Invånarnas möjlighet att spontanidrotta är god. • Möjligheter att koppla fritidsbiblioteket till arbetsförberedande insatser har utretts. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. Vidar bedöms indikatorn uppfyllas och planerade aktiviteter genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal genomförda aktiviteter för barn och unga i samverkan med civilsamhället 3 st 40 st 15 st 15 st Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera stadens program för barns rätt till kultur 2026-01-01 2026-12-31 Tillsammans med andra stadsdelsförvaltningar utveckla ett gemensamt arbetssätt för att stärka invånarnas involvering och delaktighet i frågor som rör miljö och klimat 2026-01-01 2026-12-31 Utreda möjligheter att tillgängliggöra fler lokaler på kvällar och helger till idrotts- och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att det arbete som pågår kommer att bidra till att inriktningsmålet uppfyllas delvis. Uppföljningen visar att två av kommunfullmäktiges fyra verksamhetsområdesmål förväntas uppfyllas helt och två delvis. De mål som bedöms uppfyllas delvis är Stockholm ska bli klimatpositivt - genom minskade utsläpp och och ökad Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 43(95) koldioxidlagring och Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar. De fem nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Grunden för bedömningen utgår från en helhetsanalys av verksamhetens genomförande, som utöver mål och indikatorer också grundar sig på analys av uppnådda resultat, genomförda aktiviteter och kvaliteten i verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas delvis under året. Bedömningen grundar sig på att två av fyra indikatorer bedöms uppnås helt men att två bedöms uppnås delvis. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Förvaltningen strävar efter att minska konsumtionsbaserade utsläpp. Prioriterade områden är att få ner klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen, minska mängden förbrukningsartiklar och att öka andelen fossilfria transporter. Plastanvändning och klimatsmart mat Ett nytt arbetssätt har påbörjats i syfte att öka miljö- och klimatarbetet inom alla verksamhetsområden. Bland annat har prioriterade klimat- och miljöfrågor diskuterats på förvaltningsledningen för att information ska spridas och implementering öka inom hela förvaltningen. En miljöplan för kostenheten har påbörjats. Vidare planeras en konsultutredning genomföras för övergång till ett mer miljövänligt driftsätt inom kostenheten. Utbildningsinsatser för medarbetarna har planerats. Återtagandet av kostenheten i egen regi innebär nya möjligheter att få till ett bra klimatarbete över tid, men i nuläget beräknas plastkonsumtionen öka inom äldreomsorgen. Även klimatpåverkan från livsmedel bedöms öka jämfört med tidigare. Kunskapshöjande insatser Medarbetare har informerats om klimat-och miljöinsatser genom införandet av en miljöspalt i EÅV-bladet samtidigt som kommunikation kring klimat och miljö till invånare har ökat. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) anordnar Pop-up återbruk och Returrundan där en mobil återvinningsstation ger invånare möjlighet att lämna mindre möbler, textilier, elektronik och miljöfarligt avfall för återanvändning eller återvinning. I samarbete med SVOA kommunicerades turlistan för både Pop-up Återbruk och Returrundan ut till invånare i förvaltningens kommunikationskanaler i april. Samarbete med civilsamhället om klimat och miljö Involveringen av invånare och civilsamhället i klimatomställning enligt stadens miljöprogram 2030 har pågått under våren. Inom Scale Stockholm stöttar stadsdelsförvaltningen en förening i pilotprojektet Cirkulära Årsta i att ta fram en förstudie kring hur Årsta kan bli en mer cirkulär stadsdel. Andra som medverkar är miljöförvaltningen och SVOA. Även näringslivet, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 44(95) civilsamhället och invånare involveras. Femton ansökningar om föreningsstöd för klimat-och miljöarbete har inkommit under vårens ansökningsperiod. Vid ett informationsmöte om stödet berättade en pensionärsförening om sitt pågående arbete kring klimat och miljö för att inspirera andra. Goda exempel Miljösmart materialhantering i hemtjänstens ryggsäckar Hemtjänstpersonalen har fått ryggsäckar med anpassade fack för olika typer av material, exempelvis plasthandskar och papper. Syftet är att underlätta organisering av det material som används dagligen, så att det blir mer lättillgängligt. Detta bidrar till ett mer hållbart arbetssätt genom minskad plastanvändning, vilket främjar en bättre hantering utifrån ett miljöperspektiv. Ökat antal vegetabiliska måltider Kostenheten använder havregrädde och liknande vegetariska alternativ där det är möjligt. Enheten erbjuder också så kallade 50/50 rätter, där animaliska produkter drygas ut med vegetabiliska alternativ. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 0 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 57 ton 47 ton 525 ton 2026 Analys Även om många verksamheter minskar sin konsumtion av plast, bedöms målet inte nås. Konsumtionen av förbrukningsartiklar i plast beräknas i stället öka till följd av återtagandet av kostenheten i egen regi, som använder matlådor i plast för leverans av mat till brukare inom äldreomsorgen. Samtidigt innebär återtagandet att förvaltningen har möjlighet att styra verksamheten i en mer hållbar riktning. Plastförbrukningen från kostenheten fanns även tidigare, men på grund av att verksamheten återgår i egen regi blir utfallet synligt först nu. Genom miljöbudgeten gör förvaltningen riktade satsningar av olika åtgärder. Till exempel utreds användning av alternativa matlådor. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Analys Även om andra verksamheter minskar sin klimatpåverkan bedöms målet inte nås. Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel bedöms öka jämfört med tidigare, eftersom kostenheten återgår i egen regi. Äldreomsorgens mat innehåller mer animalier jämfört med förskolans och är en orsak till högre klimatpåverkan. Samtidigt innebär återtagandet av kostenheten att förvaltningen har möjlighet att styra verksamheten i en mer hållbar riktning. Klimatpåverkan från kostenheten fanns även tidigare, men på grund av att verksamheten återgår i förvaltningens regi blir utfallet synligt först nu. Köpt energi i stadens organisation 2,5 GWh 2,6 GWh 1 675 GWh 2026 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 45(95) Nämndmål: 2.1.1 Verksamheterna är energi- och resurseffektiva och har en bra avfallshantering Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen implementerar Miljöprogram 2030, Klimathandlingsplan 2030 och tillhörande styrdokument. Den lokala miljö- och klimathandlingsplanen utgör stöd i arbetet och ska göras känd bland verksamheterna. För att miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla verksamhetsområden ska förvaltningen ta fram en miljöutbildning för chefer och se över behovet av att införa ett nätverk med miljöombud. Förvaltningen arbetar för att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp. Prioriterade områden är att få ner klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen, minska mängden förbrukningsartiklar och att arbeta för fossilfria transporter. Inköpen av förbrukningsartiklar i plast ska minska. Viktiga delar i att uppnå detta är fortsatt arbete enligt vägledningen för Hållbart vård och omsorgsboende och en översyn av förskolans användning av förbrukningsartiklar. Andra verksamheter som behöver se över sin förbrukning av engångsartiklar är exempelvis gruppboenden, hemtjänst och daglig verksamhet. Övergången till en kostenhet i egen regi innebär nya möjligheter att få till ett bra klimatarbete. Då den kommer stå för en stor andel av livsmedelsinköpen samt även förpackar och distribuerar matlådor har kostenheten en viktig roll i arbetet med konsumtionsbaserade utsläpp. För att möta detta ska en plan tas fram för hur kostenheten ska arbeta med stadens mål inom miljö och klimat. Medarbetarna ska introduceras i stadens klimat- och miljöarbete och matsvinnsmätningar ska inledas. Vid val av matlådor och kantiner ska materialets miljö- och klimatpåverkan ingå i beslutsunderlaget och stadens plaststrategi ska tillämpas. Cirkularitet och återbruk är viktigt för att minska mängden avfall. Under året kommer förberedelser inför flytten till ett nytt förvaltningshus i Rågsved att fortsätta. Vid planering av inredning och inventarier ska cirkularitet och återbruk vara i fokus. Stocket, Lundaverkstaden och Addas återbruksavtal ska användas. Förvaltningen ska uppmuntra verksamheter till att använda Stocket, Lundaverkstaden och Addas återbruksavtal. Förväntat resultat • Miljö- och klimatarbetet genomsyrar alla verksamhetsområden. • Inköpen av förbrukningsartiklar i plast minskar. • Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider är oförändrad eller minskar. • En handlingsplan har tagits fram för kostenhetens arbete med klimat och miljö. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 46(95) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet i stort bedöms uppnås, indikatorn bedöms uppfyllas och planerade aktiviteter är påbörjade eller bedöms genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel koldioxidekvivalent er (kg CO2e) på den gemensamma lunchmatsedeln i förskolan 0,28 0,33 0,33 Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Börja mäta matsvinn inom kostenheten 2026-01-01 2026-12-31 Kartlägga användning av förbrukningsartiklar i plast och vidta åtgärder för att minska användningen 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram en miljöutbildning för chefer 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram en plan för hur kostenheten ska arbeta med stadens mål inom klimat och miljö 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas delvis. Bedömningen grundar sig framför allt på att indikatorn om andelen ekologiska livsmedel inte beräknas uppnås helt. De två nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Under perioden har flera naturvårdande insatser och åtgärder för biologisk mångfald genomförts. En inventering av stadsdelsområdet har utförts för planering av trädplantering och trädvård. Inköp av ekologiska livsmedel är ett prioriterat område och insatser för kunskapshöjning och kunskapsutbyte sker inom förvaltningen och med andra stadsdelsförvaltningar. Naturvårdande insatser och biologisk mångfald Flera naturvårdande insatser och åtgärder för biologisk mångfald har genomförts. Trädplantering planeras i Kolerakyrkogården. Vid omställning av gräsytor till blomsteräng planeras skyltning för att informera om skötseln på platsen. Planering pågår för att utbilda nya medarbetare om biologisk mångfald i naturvårdsskötsel inom egen regi-uppdraget. Förvaltningen har bjudit in invånare till ett informationsmöte om stadsmiljön, bland annat om de tre naturreservaten, om hur parker och grönområden förvaltas, om aktuella och kommande Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 47(95) projekt samt om stadens arbete med odling på kommunal mark. Förvaltningen planerar för bete på tre platser i stadsdelsområdet med ytterligare en plats i Hagsätraskogen. Förvaltningen har upphandlat ett nytt avtal för betesdrift som även kommer användas av stadsdelsförvaltningarna i Bromma, Skarpnäck, Hägersten-Älvsjö och Farsta. Ekologiska livsmedel Planering har inletts för att utveckla förskolans arbete med uppföljning och kunskapsutbyte om inköp av ekologiska livsmedel. Utbildningsinsatser för kockar inom förskolan och kostenheten kopplat till mat, klimat, nutrition och matsvinn planeras som en del av miljöbudgeten. För kostenheten planeras också en konsultutredning för en mer hållbar verksamhet med bättre måluppfyllnad. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 52,64 % 70 % 70 % 2026 Analys Förvaltningen bedömer att målet inte kommer att nås helt under året. Då kostenheten numera räknas in i förvaltningens utfall har detta inledningsvis medfört en sänkning av förvaltningens resultat. En positiv effekt med övertagandet i egen regi är att andelen ekologiska livsmedel höjts inom kostenheten med 15 procent jämfört med när verksamheten låg på entreprenad. Utöver arbetet med utbildningsinsatser och internt kunskapsutbyte inom förskolans kocknätverk kommer förvaltningen ta in en konsult för att stötta i arbetet med att öka inköp av ekologiska livsmedel samt stötta i arbetet med andra prioriteringar inom klimat och miljö. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 Den biologiska mångfalden i parker och grönområden är god Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen vidareutvecklar och stärker ekologiska värden i parker, naturområden och naturreservat med utgångspunkt i handlingsplanen för biologisk mångfald och de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen för biologisk mångfald i Enskede-Årsta-Vantör. Förväntat resultat • Den biologiska mångfald i stadsdelsområdets parker och grönområden är god. • Fler ytor ställs om till höggräs eller blomstrande äng. • Fler djur betar på minst tre platser sommartid. • Invånarnas och verksamheternas intresse för odling tas tillvara. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 48(95) Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås och att planerad aktivitet bedöms genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta tillvara invånarnas intresse för odling genom samarbete med parklekar kring stadsodling 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.2 Verksamheterna köper in ekologiska livsmedel i högre grad Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen arbetar utifrån stadens Miljöprogram 2030 och Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat. Det innebär bland annat att sträva efter att öka andelen ekologiskt producerade varor i stadens inköp och regelbundet följa upp enheternas inköp av ekologiska livsmedel. Förväntat resultat • Andelen inköpta ekologiska livsmedel i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel ökar till minst över snittet i staden. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förvaltningen kommer att genomföra planerade förbättringar. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Framkomlighet Förvaltningen har i ett samverkansprojekt tillsammans med trafikkontoret planerat asfaltering av gång-och cykelvägen genom skogen mellan Hagsätra IP och Älvsjöbadet. Förslaget kom ifrån ett medborgarförslag och finansieras av trygghetsmedel. I Bandängen har skyltar satts upp längs med gång- och cykelväg för att få ned hastigheten vid parkleken och samtidigt öka framkomligheten och minska konflikter mellan cyklister och gående. Åtgärden har utförts som följd av ett medborgarförslag. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 49(95) Tillgänglighet Renovering av parkvägen längs Skogskyrkogården pågår och renovering av gång- och cykelbana i Östberga mellan Tussmötevägen och Östbergabackarna planeras med start i vår. Gott exempel Kostenhetens transporter En utredning har initierats i syfte att identifiera och analysera möjliga åtgärder för att minska antalet transporter från Kostenheten. Bakgrunden till detta är både ekonomiska och miljömässiga aspekter, där minskade transporter kan bidra till lägre kostnader samt reducerad klimatpåverkan. Nämndmål: 2.3.1 Parkvägarna har god framkomlighet och transporterna är hållbara Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen tillämpar stadens framkomlighetsstrategi. Medarbetarna informeras om stadens rese- och mötespolicy, i syfte att minska klimatpåverkan och säkerställa kostnadseffektivitet. Handlingsplanen för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030 ska följas i övergången till egen regi. Förväntat resultat • Möjligheterna att gå och cykla i stadsdelsområdet är goda. • Drift, underhåll och vinterväghållning av de gång- och cykelvägar som förvaltningen ansvarar för är av hög kvalitet. • Förvaltningens fordon är miljövänliga. • Alla medarbetare känner till stadens rese- och mötespolicy och hur man minimerar sin klimatpåverkan vid resor. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att förväntat resultat bedöms uppnås och planerad aktivitet beräknas genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Informera medarbetare om Stockholms stads rese- och mötespolicy 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 50(95) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att indikatorn bedöms uppnås. Nämndmålet bedöms uppfyllas. Kemikaliesmart förskola Uppföljningen av Kemikaliesmart förskola har planerats in till senare under året. Sanering av Lisebergsparken En översyn av möjligheten att sanera marken vid Lisebergsparken har utförts. Förvaltningen saknar medel för att utföra sanering i parken som fortsatt är avspärrad. Förvaltningen har haft dialog med en nyinrättad stödfunktion på exploateringskontoret för stöd kring frågor om markföroreningar. Byggvarubedömningen och Chemsoft Förvaltningen rapporterar löpande i Byggvarubedömningen vid projekt i stadsmiljön. Berörda verksamheter rapporterar i Chemsoft. En informationsinsats om stadens stödmaterial för hållbara inköp har gjort genom EÅV-bladet och ytterligare åtgärder planeras under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: 2.4.1 Verksamheterna bidrar till hälsosamma och giftfria miljöer Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen gör miljösmarta val i den egna verksamheten samt ställer miljökrav vid upphandling som syftar till att minska den negativa effekten av upphandlade tjänster och produkter. Förvaltningen verkar för att minska förekomst av giftiga ämnen i den offentliga miljön och i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 51(95) förvaltningens verksamhet. Verktyg för detta arbete är exempelvis Byggvarubedömningen, Chemsoft och Kemikaliesmart förskola. Förväntat resultat • Förvaltningens förskolor följer sina handlingsplaner för kemikaliesmart förskola. • Förvaltningen använder sig av Byggvarubedömningen. • Verksamheter som använder kemiska produkter registrerar i Chemsoft. • Stadens material om hållbara inköp är välkänt inom förvaltningens inköparorganisation. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås och att planerade aktiviteter är påbörjade och bedöms genomföras under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Följa upp arbetet med kemikaliesmart förskola 2026-01-01 2026-12-31 Informera medarbetare som gör inköp om stadens stödmaterial om hållbara inköp 2026-01-01 2026-12-31 Se över möjligheten att sanera marken vid Lisebergsparkens lekplats samt kommunicera arbetet till invånare 2026-01-01 2026-12-31 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att det arbete som genomförts under perioden bidrar till att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt. Samtliga sju verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Även de elva nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Grunden för bedömningen utgår från en helhetsanalys av verksamhetens genomförande, som utöver mål och indikatorer också grundar sig på analys av uppnådda resultat, genomförda aktiviteter och kvaliteten i verksamheten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att indikatorerna bedöms uppnås. De två nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 52(95) För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi arbetar förvaltningen med tydlig ekonomistyrning genom kontinuerlig uppföljning av budget, stöd till budgetansvariga chefer och ett löpande arbete för resurseffektiv lokalanvändning. Prognos Förvaltningen bedömer att det fortsatt finns utmaningar till följd av höga vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen för barn och unga. Det finns även osäkerhet kopplad till demografiska förändringar och variationer i volymer av insatser, vilket kan påverka prognosen. Förväntade intäkter från Migrationsverket kan komma att justeras under året, främst beroende på omvärldsläget. Därutöver medför omställningen till en ny socialtjänstlag osäkerhet kring intäktsnivåer, vilket skapar ytterligare risker i prognosbedömningen. Ekonomistyrning Till följd av införandet av ny chefsstruktur och organisation pågår utbildningsinsatser för budgetansvariga chefer inom styrning, kommunal ekonomi samt budget- och prognosarbete i syfte att säkerställa en likvärdig kunskapsnivå. Utbildning i kommunal ekonomi för nyanställda chefer genomförs löpande. Införandet av stadens nya planeringsverktyg Hypergene fortsätter genom stöd och utbildningar till budgetansvariga chefer. Samtliga verksamheters budgetar är inlästa i Hypergene. Lokalförsörjning Nytt förvaltningshus i Rågsved Genomförandebeslut om nytt förvaltningshus i Rågsved fattades av stadsdelsnämnden den 22 januari 2026. Ärendet togs därefter upp i kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott som beslutade om genomförande den 25 mars 2026. Projektet går nu vidare till upphandling och byggnation. Inflyttning planeras till hösten 2028. Allaktivitetshus Allaktivitetshuset i Rågsved planeras att öppnas under hösten 2026. Syftet är att skapa en mötesplats för invånare i alla åldrar med flera förebyggande och främjande verksamheter. Brandskydd Under perioden har förvaltningen börjat stärka kompetensen inom skyddsfrågor i samverkan med socialförvaltningen. Bland annat görs förinspektioner på vissa boendeformer som kan bli aktuella för tillsyn från räddningstjänsten. En beredskap finns också för eventuella behov av evakueringar utifrån räddningstjänstens tillsyn. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 97,1 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 53(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 99,9 % 98,4 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -0 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Nämndmål: 3.1.1 Stadsdelsförvaltningen har en långsiktigt hållbar ekonomi med ett utfall inom fastställd budget Uppfylls helt Beskrivning Resurser används effektivt för att nå en hög måluppfyllelse. Budgeten följs upp regelbundet med budgetansvariga chefer inför månads- och tertialrapporter för en kontinuerlig uppdatering av både ekonomins och verksamheternas utveckling. Budgetansvariga chefer får stöd för att göra anpassningar utifrån behov för att säkerställa att verksamheterna får goda förutsättningar att uppfylla fastställda mål inom sin budget. Åtgärder vidtas vid avvikelser. Förväntat resultat • Förvaltningens verksamheter bedrivs inom fastställd budget. • Prognossäkerheten är god. • Verksamheterna är kostnadseffektiva och anpassade till invånarnas behov. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås. Nämndmål: 3.1.2 Stadsdelsförvaltningen har en effektiv lokalförsörjning Uppfylls helt Beskrivning Anpassningar av förvaltningens lokalbestånd följer en tydlig process där främst befolkningsprognos, förskoleframskrivning och budgetuppdrag ligger till grund för den långsiktiga planeringen. De avdelningar som bedriver verksamhet i lokaler utanför förvaltningshuset har också styrgrupper för lokalfrågor som har mandat att fatta beslut om verksamhetsanpassningar och ge nämnden förslag på beställning av nya lokaler eller avveckling av befintliga. För att tydliggöra roller och ansvar mellan fastighetsägare, verksamhet och lokalfunktion Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 54(95) genomförs bland annat husmöten och andra möten med fastighetsägare. Intendenter stöttar verksamheterna i lokalanpassningar och gränsdragningslistor vidareutvecklas. Stöttningen mot verksamheterna ska förstärkas genom att tillgängliggöra processer och rutiner genom förvaltningens kvalitetsledningssystem. Lokalfunktionen arbetar för närvarande med att kvalitetsgranska lokalavtalen för att ajourhålla LOIS som är stadens system för lokaladministration. Drift, underhåll och mindre verksamhetsanpassningar av förvaltningens cirka 150 verksamhetsadresser sker fortlöpande. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges uppdrag att tillgängliggöra lokaler för bland annat föreningslivet kommer en inventering genomföras för att klargöra vilka lokaler som är lämpliga. Inventeringen kommer också uppskatta kostnader för lokalanpassningar och framtida driftkostnader av uthyrning till föreningslivet. Redan idag erbjuds föreningslivet möteslokaler i Östberga kulturhus och det planeras för föreningslokaler i allaktivitetshuset och nya förvaltningshuset i Rågsved. Storstockholms brandförsvar har påbörjat riktade inspektioner mot gruppbostäder LSS vilket har medfört, och kommer att medföra, skyndsamma evakueringar av boenden. Med anledning av detta planerar stadsdelsförvaltningen att iordningställa evakueringsbostäder i flera av de outnyttjade bostäder som finns inom bl.a. Enskede Nya Servicehus och Högdalen VOB. Förvaltningen kommer också påbörja en kompetensuppbyggnad inom skyddsfrågor för att möta verksamheternas behov av råd och stöd i dessa frågor. Förväntat resultat • Verksamheternas har ändamålsenliga lokaler. • Tilldelade medel för underhåll och utveckling av lokaler används effektivt. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås och att planerad aktivitet bedöms genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Tillgängliggöra lokalförsörjningens processer och rutiner i kvalitetsledningssystemet 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att fem av sex indikatorer bedöms uppnås helt och en delvis. De båda nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 55(95) Sammantaget bedöms arbetet bidra till att målet uppnås genom att fler ungdomar erbjuds feriearbete, prioriterade grupper får stöd samt att insatser för arbete och självförsörjning stärks. Budget- och skuldrådgivningen, mötesplatser för utrikesfödda och utvecklade arbetssätt inom försörjningsstöd bidrar till ökad ekonomisk självständighet och etablering på arbetsmarknaden. Prioritera unga till sysselsättning Totalt har 2 083 ungdomar sökt feriejobb till sommaren varav 49 procent flickor och 51 procent pojkar. Det är något fler ansökningar jämfört med 2025. I nuläget finns det 963 arbetstillfällen registrerade, men 87 platser saknas. Förvaltningen räknar med platser för sommarprojekt med muralmålningar och demokratiarbete, platser inom hemtjänst och förskola med mera, vilket väntas ge tillräckligt med platser. Ungdomar med särskilda skäl eller anpassningsbehov kan prioriteras av socialtjänsten och ungdomar kan prioritera sig själva. Till sommaren har 161 prioriteringsintyg inkommit: 41 procent för flickor och 59 procent för pojkar. Budget och skuldrådgivningen Under perioden har 82 ärenden aktualiserats inom budget- och skuldrådgivningen, varav 39 procent är hushåll med barn. Förvaltningen prioriterar hushåll med barn, och de flesta barnfamiljer har erbjudits besökstid inom en vecka. Totalt har 63 ärenden avslutats varav 67 procent med en fungerande ekonomi. Mötesplats för utrikesfödda Introduktionsförskolorna fortsätter arbetet för att nå utrikesfödda långt från arbetsmarknad och samhälle. Av besökare på öppna förskolan i Rågsved är 22 procent utrikesfödda föräldrar och på öppna förskolan i Högdalen är motsvarande siffra 18 procent. Medarbetarna sprider information både genom uppsökande arbete och sociala medier för att nå ut brett till målgruppen. Kvinnocaféet i Rågsved har haft 107 besök och fredagsfikat i Högdalen har besökts 87 gånger av utrikesfödda kvinnor och män. Andel besökare har ökat på båda mötesplatserna, vilket tyder på att mötesplatserna är etablerade med regelbundna besökare. Öka möjligheterna till arbete och försörjning Antalet biståndshushåll har under perioden uppgått till i genomsnitt 933 per månad. Totalt har 178 hushåll avslutats, varav 77 till självförsörjning, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Medelbiståndstiden uppgår till 9,7 månader, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år (9,9). Arbetslöshet fortsätter att vara det vanligaste försörjningshindret (40 procent). Antalet personer per biståndshushåll har fortsatt att sjunka och var i februari 1,59, jämfört med 1,73 samma period 2025. Andelen hushåll med barn uppgår till 32 procent, vilket är en fortsatt minskning. Av de hushåll som avslutats till självförsörjning har 41 avslutats till arbete under perioden, dubbelt så många som 2025. Samtidigt har färre gått vidare till studier. Cirka 330 individer per månad har varit inskrivna på Jobbtorg. Av dessa har 5,5 procent avslutats, främst till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 56(95) arbete. Parallellt har förvaltningen inlett ett utvecklingsarbete för att systematiskt följa upp individers väg till arbete. Tiden mellan första ansökan till beslut om försörjningsstöd är i genomsnitt elva dagar. Åtgärder för att snabba på processen har tagits fram och kommer följas upp under året. Förvaltningen har bland annat sett att det är viktigt att invånare får rätt stöd i ansökningsprocessen för att snabbare kunna uppnå självförsörjning. En ny lotsfunktion har införts för att stärka tidigt stöd. En socialsekreterare med lotsande uppdrag är sedan december tillgänglig i receptionen sju timmar varje vecka för att stödja individer i ansökningsprocessen, oftare under ansökningsperioden. Hittills har 123 stödtillfällen genomförts, varav majoriteten via drop-in. Efter uppstartsperioden har efterfrågan ökat och det stöd som främst efterfrågats har gällt ansökan, beslutsunderlag samt förtydligande av underlag. För att stötta personer med komplexa behov närmare arbetsmarknaden arbetar socialsekreterare inom försörjningsstöd utifrån BIP-metoden (Beskæftigelses Indikator Projektet). Målet är att brukare långt ifrån arbetsmarknaden ska ges parallella insatser som är jobbfokuserade, socialt stärkande, kompetenshöjande och hälsofrämjande. Antalet brukare som deltar i parallella insatser har ökat. Av 764 aktuella brukare har i nuläget 361 personer en jobbfokuserad aktivitet, varav 117 kombineras med parallell insats. Minska långvarigt ekonomiskt bistånd Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat marginellt sedan 2025. Förvaltningen ser att det är betydligt svårare för de som haft bistånd länge att komma vidare till självförsörjning. Arbetsförberedande insatser utvecklas. Inom Tur och retur har fokus i början av året legat på övergången till att dokumentera insatsen i arbetsmarknadsförvaltningens dokumentationssystem samt implementering av bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP-FK) för arbetsförmågebedömningar. Samtidigt har köerna till insatsen ökat. Inom Öppenvård sydost har 31 personer (8 kvinnor och 23 män) remitterats eller gått vidare till arbetsförberedande insatser, en ökning jämfört med 22 personer motsvarande period föregående år. För målgruppen med långvarigt ekonomiskt bistånd har tolv ärenden initierats för kartläggning av förutsättningar för sjuk- eller aktivitetsersättning. Av dessa har sju genomgått initial kartläggning och fyra gått vidare till fördjupad samverkan med hälso- och sjukvården. Samverkan med interna och externa aktörer har fortsatt, bland annat med vårdcentraler, arbetsmarknadsinsatser och civilsamhället. Förvaltningen fortsätter att tillsammans med Järva stadsdelsförvaltning och arbetsmarknadsförvaltningen vara en del av projektet Visuella verktyg i socialtjänsten. Syftet med projektet är att testa om klarspråk kombinerat med visuella verktyg för att tillgängliggöra information kan underlätta för brukare och handläggare. Arbetsgruppen har börjat testa olika prototyper i möten med brukare och alla medarbetare har fått kunskapshöjande information. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 57(95) Samverkan med universitet och högskolor Under perioden har förvaltningen tagit emot 104 praktikanter. De flesta har tagits emot på vård- och omsorgsboenden, men även förskolan har tagit emot ett stort antal. Näringslivsarbete Förvaltningen har tillsatt en samordnare för näringslivsfrågor för att intensifiera näringslivsarbetet. Inom företagarnätverket för näringsidkare i Rågsved centrum, som är en del av platssamverkan Rågsved, har ett av fyra inplanerade nätverksmöten hållits. Förvaltningen har börjat utreda förutsättningarna för en företagarförening i Hagsätra centrum, som en del i arbetet att involvera Hagsätra i platssamverkan Rågsved. Näringslivet involveras i arbetet kring Gullmarsplan och den öppna drogscenen och planering för att etablera ett företagarnätverk har påbörjats. Personer med funktionsnedsättning Under perioden har tolv personer tagit steg närmare den ordinarie arbetsmarknaden och därmed egen försörjning. Av dessa är elva kvinnor. Utfallet ligger på samma nivå som motsvarande period 2025. Goda exempel Samarbete funktionsnedsättning/socialpsykiatri och försörjningsstöd Förvaltningen har påbörjat ett teambaserat arbete för brukare inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri som står långt från arbetsmarknaden och samtidigt är aktuella för försörjningsstöd. Nytt arbetssätt inom beroendevården Förvaltningen provar ett nytt arbetssätt under året där socialsekreterare inom beroendevården även handlägger ekonomiskt bistånd i utvalda ärenden. Arbetssättet har testats i sex ärenden och hittills visat att brukare får en mer sammanhållen kontakt och ökad tillgänglighet. Det har även minskat behovet av samordning mellan olika handläggare. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen 1,41 % 1,36 % 1,46 % 1,4 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Tertial 1 2026 Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 1,01 % 0,95 % 1,08 % 0,99 % 1 % 1 % 1,0 % Tertial 1 2026 Analys Resultatet ligger mycket nära årsmålet. Förvaltningen ser att det fortsatt är betydligt svårare för de som haft bistånd länge att komma vidare till självförsörjning. Långtidsarbetslösheten fortsätter att ligga kvar på höga nivåer. En annan bakomliggande faktor är att allmänna riktåldern för pension höjdes den 1 januari från 66 år till 67 år vilket innebär att en hel årskull kan fortsätta ha försörjningsstöd i väntan på pension 2027 om de inte kommer ut i självförsörjning innan dess. Majoriteten av aktuella biståndshushåll nära pensionsålder, är långvariga biståndshushåll som står långt från egen försörjning. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 58(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 963 st 975 st 1 012 1 012 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 32 st 42 st 40 40 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 104 st 192 st 210 st 210 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 179 st 91 st 88 st 1 376 st 1 400 1 400 st 11 500 st Tertial 1 2026 Nämndmål: 3.2.1 Invånare har jobb och försörjer sig själva Uppfylls helt Beskrivning För att unga ska introduceras i arbetslivet erbjuder förvaltningen feriejobb samt tar emot praktikanter och studenter för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Personer får stöd till en egen försörjning genom kontakt med Jobbtorg, studier, arbetsförberedande insatser eller stöd i att söka annan ersättning. Långtidsarbetslösa barnfamiljer ges en tätare och mer nära kontakt i samverkan mellan handläggare inom förvaltningen och Jobbtorg. Barnfamiljer prioriteras även inom budget- och skuldrådgivningen. Nyanlända får samhällsvägledning på medborgarkontoret för att snabbt etableras i samhället. Sysselsättningsverksamheten Tur och Retur stöttar personer som står långt från arbetsmarknaden att komma i sysselsättning och bli självförsörjande. Introduktionsförskolor erbjuder Svenska för föräldralediga (SFF) samt studie- och yrkesvägledning i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Förväntat resultat • Unga är introducerade i arbetslivet. • Invånare försörjer sig själva genom arbete eller annan ersättning som till exempel sjukersättning. • Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd i stadsdelsområdet minskar. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 59(95) • Andelen vuxna långt ifrån arbetslivet som kan delta i arbetsmarknadsinsatser efter förberedande insatser ökar. • Invånare som fått insats från budget- och skuldrådgivningen har en fungerande vardagsekonomi. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet till stor del bedöms uppnås. Nämndmål: 3.2.2 Stadsdelsförvaltningen bidrar till ett gott näringslivsklimat Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen ska inom ramen för sitt uppdrag möta upp kraven i den nya näringslivspolicyn. Förvaltningen intensifierar näringslivssamordningen för att intensifiera arbetet mot och med näringslivet. Mot bakgrund av etableringsstrategin ska förvaltningen särskilt främja och stärka det lokala näringslivsarbetet i fokusområdet Hagsätra-Rågsved. Arbetet med att skapa attraktiva och trygga miljöer som attraherar såväl företagare som allmänhet fortlöper. Förvaltningen ska fortsätta bidra till arbetet inom ramen för samordnad tillsyn i relevanta områden. Förväntat resultat • Förvaltningen bidrar till ett gott näringslivsklimat i stadsdelsområdet. • Förvaltningen bidrar till attraktiva och trygga miljöer för företagare att verka i. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att de två indikatorerna bedöms uppnås och att nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Genom förebyggande arbete mot vräkningar, individanpassade boendelösningar och effektivt uppsökande arbete minskar hemlösheten. Minskad användning av tillfälliga boenden samt riktat stöd till barnfamiljer, nyanlända och äldre förstärker insatserna ytterligare och bidrar till långsiktigt trygga boendelösningar för fler. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 60(95) Nyanlända Andel nyanlända som bor i SHIS genomgångsbostäder och som besöker Medborgarkontoret har minskat. Av alla besökare på Medborgarkontoret utgjorde 6 procent nyanlända, jämfört med 9 procent under 2025. Minskningen stämmer väl överens med minskningen i Stockholms stad. Nyanlända på SHIS genomgångsbostäder har möjlighet att ta del av bostadsvägledning via Medborgarkontoret. Under perioden har två tillfällen med bostadsvägledning givits till målgruppen. Motverka hemlöshet Under perioden har det inkommit 217 underrättelser om avhysning eller anmodan om rättelse från hyresvärdar till förvaltningen, betydligt färre än vid samma tid 2025 (260). Av dessa har 211 kunnat avvärjas. Sex hushåll har avhysts, något färre än föregående år vid samma tidpunkt. Ingen avhysning har berört barn. Ett gemensamt utvecklingsarbete har påbörjats med hyresvärdar för att identifiera grupper som kan riskera bostadslöshet utifrån olaga andrahandsuthyrning. Det vräkningsförebyggande arbetet inom äldreomsorgen har förstärkts genom fler handläggare, eftersom behovet är omfattande, särskilt bland äldre 65 + i riskzon. Under perioden har 16 ärenden inkommit från hyresvärdar (22 föregående år), främst om hyresskulder, störningar och avhysning. Därutöver följs 11 ärenden med gas- eller elskulder upp, vilket kan signalera behov av stöd, ofta beroende av psykisk ohälsa, missbruk eller demenssjukdom. Att inga barn ska leva i osäkra boendeförhållanden eller hamna i akut hemlöshet är prioriterat. En bo-lots erbjuder stöd till hushåll i osäkra boendeförhållanden. Under perioden har 32 hushåll fått stöd, varav två varit barnfamiljer i behov av tillfälligt boende. Hittills har sju hushåll tecknat förstahandskontrakt, tre remitterats till avtalat boende genom SHIS och ett tecknat inneboendekontrakt. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att fler hushåll i osäkra boendeförhållanden ska få möjlighet till avtalat boende genom SHIS. Uppsökande arbete För att motivera fler personer i hemlöshet att ta emot stöd utvecklar förvaltningen det uppsökande arbetet och mobil myndighetsutövning. Hittills har 36 personer (7 kvinnor och 29 män) fått kontakt och haft strukturerade samtal med uppsökare, fler än föregående år vid samma tidpunkt. Majoriteten av samtalen har skett genom uppsökarens närvaro på Convictus Bryggan i Högdalen, men även utomhus på olika platser. Kontakten har bland annat handlat om motiverande samtal till att ta emot stöd, om hjälp till att kontakta socialtjänst och vård samt mottagande av ansökningar om boende, vård och behandling. Förutom de strukturerade samtalen har cirka 25 spontana samtal genomförts utomhus av uppsökare, vilka bland annat handlat om socialtjänstens närvaro i stadsdelsområdet, samtal om miljön kring parker och torg samt allmän information om kontaktvägar i samhället. Syftet med samtalen har bland annat varit att ge en positiv bild av socialtjänsten och att sänka trösklarna för att våga ta kontakt. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 61(95) Under perioden har fem insatser om boende beviljats genom mobil myndighetsutövning, vilket är färre jämfört med samma tid föregående år. Vägen till eget boende För att brukare som saknar stadigvarande boende ska få möjlighet att ta steget vidare mot ett mer självständigt boende har förvaltningen bostadssociala insatser i form av tränings- och försöks-, jour- och skyddade lägenheter. För närvarande har 145 personer (53 kvinnor och 92 män) kontrakt i förvaltningens tränings- och försökslägenheter, påtagligt fler än vid samma tidpunkt föregående år (119). Sammanlagt är det 26 personer (12 kvinnor och 14 män) som tagit steget vidare mot ett mer självständigt boende under årets första månader, en markant ökning jämfört med föregående år (17). Av de som flyttat till ett mer självständigt boende har 4 personer flyttat in i träningslägenhet, 12 personer i försökslägenhet och 10 personer har övertagit sitt kontrakt på tidigare försökslägenhet. Förvaltningen fortsätter att arbeta aktivt för att inga personer ska bli av med sina tränings- och försökslägenheter, bland annat genom tillgängligt stöd av boendestöd/behandlingsassistenter, bo-info och lotsning till budget och skuldrådgivning. Boendekedjan funktionsnedsättning Under perioden har sex personer flyttat till ett mer självständigt eller mer långsiktigt boende, vilket är ungefär samma antal som förra året. Planerade förändringar bland gruppbostäder Gesundens gruppbostad, som varit evakuerad till en tillfällig lokal på Tussmötevägen 173, flyttar till permanenta lokaler på Tussmötevägen 120 under våren eller försommaren, efter att de nya lokalerna har renoverats. Bostäder för äldre invånare För närvarande byggs två vård- och omsorgsboenden, i Årsta (2028) och Slakthusområdet (2033) som väntas innehålla såväl platser på boendet, som seniorbostäder och aktivitetscenter. Ett nytt vård- och omsorgsboende är även på gång i Högdalen. I linje med stadens nollvision om hemlöshet arbetar förvaltningen aktivt med att hitta lösningar för dem som befinner sig i akut hemlöshet. Beroende på individens behov har olika boendealternativ erbjudits. Goda exempel Utökat uppsökande arbete Sedan i mars bedriver förvaltningen uppsökande arbete på två nya fasta arenor. Uppsökande socialsekreterare är dels regelbundet på en avdelning för inneliggande beroendevård på Sankt Görans sjukhus för riktat uppsökande arbete, och dels en gång i veckan i den ideella föreningen Musketörernas lokaler i Rågsved i syfte att finnas tillgänglig för Musketörernas gäster. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 62(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avhysningar som kunnat avvärjas efter inkommet meddelande till förvaltningen från hyresvärden 97,24 % 94,99 % 95 % 95 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Antal barnfamiljer som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandrarhem 10 18 Tas fram av nämnd 2026 Nämndmål: 3.3.1 Alla invånare har trygga och stadigvarande boenden Uppfylls helt Beskrivning Invånare som riskerar eller lever i hemlöshet ges stöd och insatser som leder vidare till ett tryggt och stadigvarande boende. För att stärka stödet följer förvaltningen de senaste forskningsrönen, tillämpar nya metoder och utvecklar arbetssätten. Samhällsvägledarna på medborgarkontoret erbjuder bostadsvägledning, där barnfamiljer och nyanlända är prioriterade. Förvaltningen utvärderar och utvecklar sitt vräkningsförebyggande arbete med fokus på barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden. Förvaltningen söker upp personer i behov av stöd genom mobil myndighetsutövning. Invånare i behov av stöd erbjuds insatser som leder till att de kan flytta vidare till mer självständiga och stadigvarande boendelösningar. Förväntat resultat • Antalet barnfamiljer som lever i osäkra boendeförhållanden minskar. • Antalet hushåll som vräks minskar. • Fler invånare som befinner sig i hemlöshet söks upp och erbjuds stöd och hjälp. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att majoriteten av de förväntade resultaten bedöms komma att uppnås. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 63(95) året. Bedömningen grundar sig bland annat på att fem av de åtta indikatorerna bedöms uppnås helt och tre delvis. De båda nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Arbetet för att stärka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön fortgår enligt plan. Medarbetarenkätens resultat visar på en förbättring inom samtliga frågeområden och sjukfrånvaron fortsätter att sjunka. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har fortsatt, bland annat implementeringen av systemstödet, vilket kommer att öka möjligheterna till helhetsbild och analys. Organisering för ett hållbart arbetsliv Under perioden har mindre justeringar i organisationen skett för att skapa goda villkor för ett nära ledarskap med rimligt stora medarbetargrupper. Arbete pågår för att ta fram handlingsplan inom Avdelning förskola i syfte att minska antalet medarbetare per chef och skapa förutsättningar för en hållbar organisering av arbetet. En utvärdering av samverkan och införandet av områdessamverkangrupp (O-SVG) har genomförts. Utifrån identifierade utvecklingsbehov formas nu aktiviteter och en förlängd prövoperiod som möjliggör fortsatt O-SVG året ut. Arbetsmiljö Införlivandet av friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsätter enligt plan. Temat har behandlats på ett chefsforum och ett stödmaterial till arbetsplatsträffar är framtaget. En översyn av incidentrapporteringssystemet (IA) pågår och utbildning och IA-stugor planeras innan sommaren. Det pågår även ett utvecklingsarbete för att stärka socialtjänstens säkerhetsrutiner och riskbedömning kopplat till hot och våld. Förvaltningen ser en fortsatt positiv trend för både den totala och den korta sjukfrånvaron. En fördjupad genomlysning av sjukfrånvaron gjordes i samband med förvaltningsgruppsträff i mars. Ledarskap och medarbetarskap I årets medarbetarenkät har 87 procent besvarat enkäten, jämfört med 79 procent förra året. Förvaltningen har höjt samtliga indexvärden och årets AMI är 81, som är en enhet högre än förra året. Under perioden har flera insatser påbörjats i riktning mot att det ska vara lätt att göra rätt som chef och medarbetare där bland annat utveckling av fler processer från stödfunktionerna förs in i kvalitetsledningssystemet. Strategisk kompetensförsörjning Utbildningar har genomförts för att stärka och säkra kompetens, till exempel utbildning om lex Sarah för medarbetare och chefer inom socialtjänsten där omkring 140 medarbetare och chefer deltog. Vidare har chefer och medarbetare erbjudits utbildning inom bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, lönesättning, ekonomistyrning och kommunal ekonomi samt fortlöpande informationsmöten om framtidens socialtjänst. Systematiskt kvalitetsarbete Förvaltningens kvalitetsledningssystem har utökats. Kartläggning av stödprocesser har Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 64(95) påbörjats inom HR, lokaler, inköp och upphandling. Genom stödprocesser kan kvalitetsledningssystemet erbjuda mer samlad vägledning inom verksamheternas ansvarsområden. Avdelning förskola har fortsatt utveckla och strukturera sina processer och rutiner genom kvalitetsledningssystemet. Implementering av ILS-modulen Kvalitetsledningssystem SOSFS 2011:9 har påbörjats genom framtagna instruktioner, filmer och inbjudningar till workshops. Modulen ska användas för dokumentation av verksamheternas löpande kvalitetsarbete vilket ger ökad möjlighet till helhetsbild för förvaltningen. Svedmyra gruppbostad har anmält sig till stadens Kvalitetsutmärkelse som delas ut i november. Goda exempel Lärande Förvaltningens kvalitetsledningssystem har fått spridning till ett flertal andra nämnder inom staden och har fungerat som modell för andra förvaltningars eget kvalitetsarbete, vilket visar hur förvaltningar tar hjälp av varandra kring gemensamma frågor och sprider lärande inom staden. För att ytterligare sprida erfarenheterna av kvalitetsledningssystemet kommer förvaltningen att delta i Framsteget. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 81 80 82 82 2026 Analys I årets resultat från medarbetarenkäten har samtliga ingående delindex gått upp en enhet och resultatet ligger mycket nära årsmålet. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom omsorg om funktionsnedsatta 54,3 % 90 % 90% 2026 Analys Arbete för att höja andelen heltidsanställningar fortgår enligt plan. Under våren kommer arbete med bemanningsstrategier att fördjupas ytterligare. Andel heltidsanställningar av totalt antal tillsvidareanställnin gar inom äldreomsorgen 76,5 % 90 % 90% 2026 Analys Arbete för att höja andelen heltidsanställningar fortgår enligt plan. Under våren kommer arbete med bemanningsstrategier att fördjupas ytterligare. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 65(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom förskolan 9,3 % 9,2 % 8 % 8 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom stöd och service till personer med funktionsnedsättni ng 22 % 22,2 % 17 % 17 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Andelen arbetade timmar av timavlönad personal i förhållande till samtliga arbetade timmar inom äldreomsorg 20,8 % 19,1 % 13 % 13 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro 7,6 % 3,8 % 8,4 % 7,8 % 7,7 % 7,7 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 2,6 % 2,1 % 2,7 % 2,7 % 2,6 % 2,6 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sifforna för andel arbetade timmar rullande 12 månader t.o.m. februari 2026. Sjukfrånvaro avser rullande 12 månader t.o.m. mars 2026. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna införa arbetsskor inom förskolan för att främja personalens arbetsmiljö och friskfaktorer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.4.1 Stadsdelsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare med en god och hälsofrämjande arbetsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Chefer och medarbetare utvecklar i samverkan med skyddsombud det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kunskap om friskfaktorer och goda exempel på hälsofrämjande insatser sprids i organisationen och bidrar till att förvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningens organisation anpassas kontinuerligt för att vara framåtblickande och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 66(95) ändamålsenlig utifrån uppdrag och förändringar i omvärld. Genom kontinuerlig utbildning och ledarstöd skapas goda förutsättningar för chefer att leda och utveckla verksamheter som präglas av ett öppet arbetsklimat där medarbetarna arbetar mot tydliga mål och med tydliga förväntningar på sig. Förvaltningen bedriver ett strategiskt arbete för att säkra en långsiktig kompetensförsörjning och hög kvalitet i verksamheterna. Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är prioriterad för att möta den ökande andelen äldre befolkning med behov av kvalificerad vård och omsorg. Förvaltningens strategi för kompetensförsörjning utvecklas på treårig basis och kopplas till strategiskt viktiga områden för att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Arbete i enlighet med handlingsplaner för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten samt för barnskötare och förskollärare fortsätter. Förväntat resultat • Förvaltningens arbetsplatser bedriver ett hälsofrämjande arbete med friskfaktorer som en integrerad del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Alla chefer har ett tydligt uppdrag och rätt förutsättningar för att bedriva ett nära ledarskap. • Förvaltningen har en strategisk långsiktighet i bemanning och kompetensförsörjning. • Den totala sjukfrånvaron är på samma eller lägre nivå som år 2019 (Rullande 12 månader 2019: 7,7 procent). • Fler medarbetare anser att det råder ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen (medarbetarenkäten 2025: 3,9). Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås och planerade aktiviteter kommer att genomföras, Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortsätta arbeta aktivt med handlingsplaner för en hållbar arbetssituation inom socialtjänst samt förskola 2026-01-01 2026-12-31 Följa upp ny chefsstruktur utifrån uppdrag och mandat på alla beslutsnivåer i förvaltningen 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra kunskapshöjande insatser om hantering av företrädesrätt och winlas 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra utbildning i lönesättning för samtliga chefer 2026-01-01 2026-12-31 I samråd med socialnämnden och förskolenämnden införa arbetsskor inom verksamhetsområden funktionsnedsättning, socialpsykiatri samt förskola 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 67(95) Nämndmål: 3.4.2 Stadsdelsförvaltningens kontinuerliga arbete med ständiga förbättringar, digitalisering och innovation leder till hög kvalitet i verksamheterna Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete bygger på stadens kvalitetsprogram och har stockholmarnas fokus. Det interna kvalitetsarbetet har användarens fokus. Chefer ger förutsättningar och stödfunktioner skapar struktur för att ta tillvara medarbetares idéer och omsätta dessa till utveckling av kärnverksamheterna. Ständiga förbättringar utgör grunden för utvecklingsarbetet. I innovationsarbetet testar verksamheten nya arbetssätt, till exempel AI, och utmanar rådande strukturer. Digitalisering används för att öka tillgänglighet, effektivitet och skapa enhetliga arbetssätt. Inom förvaltningen pågår ett intensifierat arbete för att säkra kvaliteten och det systematiska förbättringsarbetet. Ett särskilt fokus kommer att läggas på förbättringar som utredningar enligt lex Sarah bidrar till. Vidare ska förvaltningens kvalitetsledningssystem utvecklas genom att även omfatta förskoleverksamhet och efterfrågade stödfunktioner. Förväntat resultat • Det systematiska kvalitetsarbetet är välutvecklat. • Processer, rutiner och stöd i arbetet är lättillgängligt och kvalitetssäkrat. • Förvaltningens kvalitetsledningssystem är implementerat i fler verksamheter. • Verksamhetens arbetsmiljö främjar, möjliggör och motiverar medarbetardriven utveckling. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås och att planerade aktiviteter kommer att genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra utbildningsinsats om lex Sarah för medarbetare och chefer i socialtjänsten 2026-01-01 2026-12-31 Implementera ILS-modulen Kvalitetsledningssystem SOSFS 2011:9 inom hela socialtjänsten 2026-01-01 2026-12-31 Tillgängliggöra efterfrågade stödfunktioners processer och rutiner i kvalitetsledningssystemet 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 68(95) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att två av tre indikatorer bedöms uppnås helt, medan en indikator bedöms uppnås delvis. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Risk- och sårbarhetsanalysarbetet har påbörjats för en hög beredskap och arbetet med informationssäkerhet fortsätter. Vidare fortgår förberedelserna för parkskötsel i egen regi, insatser för stärkt avtalsuppföljning och för en ökad andel elektroniska inköp. Beredskap och krishantering Förvaltningens krisledningsplan samt krigsledningsplan uppdaterades i januari, i syfte att överensstämma med organisationsförändringarna under 2025. En planering och arbetsmodell för förvaltningens risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för cykel 2026-2027 har implementerats. Arbetet bedrivs lokalt inom avdelningarna med stöd av RSA- ansvarig. Under perioden har planering inletts för genomförande av en krisledningsövning i maj och beredskapsveckan i september. Förvaltningen har beslutat att utöka den interna kommunikationen i krisledningssystemet Cosafe där samtliga chefer kommer att ingå framöver. Syftet är att förstärka samverkan vid fredstida kriser och andra händelser. Beredskap inom funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg Ett centralt beredskapslager har inrättats och färdigställts för äldreomsorgens verksamheter i egen regi. Inom utförarverksamheterna för funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg kommer lokala ombud att utses för att säkerställa att det även finns beredskapsförråd ute i verksamheterna. De lokala ombuden får dessutom i uppdrag att planera och genomföra olika aktiviteter under beredskapsveckan, vecka 39, med syfte att öva hantering av olika krisscenarier. Även inom myndighetssidan kommer det ske en övning utifrån beredskap där det kontrolleras att verksamheterna har fungerande kontinuitetsplaner som går att arbeta utifrån. Egen regi för park- och naturskötsel Planerade åtgärder inom uppdraget om att införa park- och naturskötsel i egen regi fortgår. Två arbetsledare har anställts och rekrytering av parkarbetare pågår. Förvaltningen har påbörjat översyn av upplagsytor för egen regiuppdraget och delar lokaler med andra stadsdelsförvaltningar i söderort vilket skapar förutsättningar för ett ökat samarbete och samnyttjande av resurser. Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetet i enlighet med Ledningens genomgång 2026 fortlöper enligt plan. Under våren genomfördes ett första utskick med information om att medarbetare behöver förnya sin Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 69(95) certifiering inom informationssäkerhet och dataskydd, i enlighet med den rutin som togs fram under 2025. En inventering av samtliga informationstillgångar har genomförts för att säkerställa att systemförteckningen är aktuell och att en kontaktperson är utsedd för respektive tillgång. Under våren genomfördes en digital informationsträff för chefer. Syftet var att informera om förvaltningens arbete med dataskydd respektive informationssäkerhet samt att tydliggöra när chefer ska kontakta respektive funktion. Som en del av internkontrollen har stickprov av behörigheter i system som hanterar känsliga personuppgifter genomförts. Totalt granskades sju slumpmässigt utvalda system. I fem system identifierades inga avvikelser. I två system fanns behörigheter kopplade till medarbetare som avslutat sin anställning eller bytt roll. Samtliga identifierade avvikelser har åtgärdats. Upphandling och inköp En översyn av förvaltningens upphandlingsprocess har påbörjats. Syftet är att skapa en bättre överblick över vilka avtal förvaltningen ingår, samt att säkerställa avtalsefterlevnad och möjliggöra en mer systematisk avtalsuppföljning. Andelen elektroniska inköp uppgår till 53 procent under perioden, vilket är högre jämfört med motsvarande period föregående år. För att öka andelen elektroniska inköp genomförs olika åtgärder. Goda exempel Projekt inom avtalsuppföljning Under 2026 genomförs projektet Trygga avtal där förvaltningen har beviljats medel från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för genomförandet. Projektet kommer löpa under 2026 och avser avtalsuppföljning inom lokalvård samt individuella avtal med externa utförare inom socialtjänsten. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 49 % 75 % 75 % 2026 Analys Förvaltningen bedömer inte att årsmålet kommer uppfyllas helt. För att öka andelen elektroniska inköp genomför förvaltningen inköpsutbildningar tillsammans med serviceförvaltningen och information sprids via nyhetsbrevet för ekonomi, inköp och upphandling till berörda. Vidare har en kartläggning påbörjats i syfte att identifiera inom vilka avtal elektroniska inköp i nuläget inte genomförs. Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 70(95) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten- Älvsjö och Skarpnäck ska fortsätta sitt arbete med övergång till driften av natur och parkskötsel i egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.5.1 Verksamheterna har god beredskap vid oförutsedda händelser Uppfylls helt Beskrivning För att säkerställa en god beredskap arbetar förvaltningen utifrån de prioriteringar som framkommer i risk- och sårbarhetsanalyser. Beredskapen att hantera kriser och samhällsstörningar stärks genom systematisk planering och övning. Vidare sker samverkan med ansvariga aktörer för att säkerställa att tillräckliga beredskapslager finns på verksamheter i egen regi. De upphandlingar förvaltningen genomför ska leda till inköp av varor och tjänster samt entreprenader som kännetecknas av hög kvalitet till ekonomiskt fördelaktiga villkor. Därigenom säkras att verksamheterna bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt. Förvaltningen arbetar med aktiv avtalsuppföljning och främjar en sund konkurrens mellan seriösa företag. Vidare ser förvaltningen över möjligheterna att stärka egen regi-verksamheter för att säkra den lokala beredskapen samt säkerställa en god beredskap i upphandlade verksamheter. Förvaltningen säkerställer att det finns resurser och kompetens för ett effektivt och ändamålsenligt informationssäkerhets- och dataskyddsarbete. Avdelningen funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg fortsätter att planera, förbereda och utveckla det systematiska och långsiktiga trygghets- och beredskapsarbetet. Det innebär bland annat att ha tillräckligt med materiel samt att öka beredskapsförmågan genom utbildning och övningar. Lokala beredskapslager inrättas hos varje utförare, där varje enhet utser ansvariga beredskapsombud. Förväntat resultat • Förvaltningen har en god beredskap att säkerställa socialt stöd och service till stadsdelsområdets invånare, bland annat genom trygghetspunkter och krisstödjare. • Förvaltningen har en god beredskap och rådighet över kritiska samhällsfunktioner, bland annat genom kontinuitetsplaner. • Informationssäkerheten är hög. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet bedöms uppnås. Vidare bedöms de två indikatorerna uppnås helt och aktiviteterna har påbörjats eller bedöms genomföras. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 71(95) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal chefer som genomfört utbildningen Informationssäkerh et för chefer 39 st 34 st 40 st 40 st Tertial 1 2026 Antal medarbetare som genomfört utbildningen Informationssäkerh et för medarbetare i staden 557 st 700 st 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en översyn av inköpsorganisationen 2026-01-01 2026-12-31 Inrätta ett centralt beredskapslager inom Avdelning funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram och genomföra utbildning i informationssäkerhet för chefer 2026-01-01 2026-12-31 Ta fram planer för uppföljningen av avtal 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att samtliga fyra indikatorer bedöms uppnås helt. Nämndmålet bedöms uppfyllas helt. Det brottsförebyggande arbetet har utvecklats under perioden. En åtgärdsplan mot brott har tagits fram och riktade insatser för att förbättra tryggheten på otrygga platser har genomförts, såsom ett flertal trygghetsvandringar och riktade åtgärder för att förebygga brott mot äldre. Även arbetet mot välfärdsbrott har utvecklas, bland annat genom kontroller vid föreningsstöd och utvecklad avtalsuppföljning. Åtgärdsplan mot brott Åtgärdsplanen för stadsdelsförvaltningens brottsförebyggande arbete har tagits fram under våren, se bilaga. Planen beskriver det operativa arbete som ska genomföras inom de olika samverkansområdena: Unga i riskzon för destruktivt beteende, Otrygga och brottsutsatta platser, Systemhotande brottslighet, Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer och Kriminella miljöer och livsstilar. Otrygga och brottsutsatta platser Arbetet med att inkludera Hagsätra i Platssamverkan Rågsved har genomförts under våren. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 72(95) Platssamverkan Rågsved i sin nuvarande form har löpt ut och arbetet har sammanställts i en projektrapport, se bilaga. Samverkan Östberga har genomförts i samarbete med exploateringskontoret som löpande informerar om planerade och pågående ombyggnationer. Stadsdelsförvaltningen har närvarat på mötesforum om Högdalen där förvaltningen bevakar lägesbilden. Gullmarsplan har en situationsanpassad samverkan där en åtgärdsplan togs fram under 2025. Förvaltningen har haft ett uppföljande möte av åtgärderna under april och planerar fortsatt uppföljning under 2026. Samverkan med civilsamhället Inom nätverket för civilsamhällsaktörer i Rågsved, Vårt Rågsved, har ett möte genomförts. Föreningsaktiva fick ta del av generell information från förvaltningen samt information om föreningsstöd som erbjuds både inom förvaltningen och inom staden. Inom ramen för förvaltningens samarbetsavtal med ABF har workshops genomförts i Rågsved för att främja föreningsutvecklingen. Våldsbejakande extremism (VBE) Förvaltningen har startat ett internt nätverk mot våldsbejakande extremism (VBE). Första tillfället fokuserade på en gemensam definition och grundläggande kunskap kring VBE. Medarbetare fick även information om förvaltningens rutin kring händelser eller oro kopplat till VBE. Arbete mot välfärdsbrott Stadsdelsförvaltningen har fortsatt att utveckla arbetet mot välfärdsbrott. Förvaltningen samverkar i arbetet med polisen inom ramen för SÖK, ledningsgruppen för systemhotande brottslighet. Under hösten planeras en välfärdsbrottsvecka i samarbete med Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning. Kontroller vid föreningsstöd har stärkts genom ett samarbete med serviceförvaltningen. Rutiner för idéburet offentligt partnerskap har också reviderats för att tydliggöra villkor, inklusive återkrav. Förvaltningens rutin mot otillåten påverkan har uppdaterats och gjorts om till en handbok och information om så kallade möjliggörare har lagts till. Avtalsuppföljning är en central del i det brottsförebyggande arbetet. Inom projektet Trygga avtal, finansierat av Brå, genomförs en uppföljning av lokalvårdsavtal och individuella avtal med externa vårdgivare inom socialtjänsten. Därutöver utvecklas en långsiktig struktur för avtalsuppföljning, och utbildningsinsatser genomförs. Förvaltningen deltar som pilotverksamhet i socialförvaltningens nya placeringsfunktion, som framöver kommer hantera avtal och avtalsuppföljning inom barn och unga. En ren och välskött stadsmiljö bidrar till ett tryggt och attraktivt stadsdelsområde Förvaltningen planerar att anlägga källsorteringskärl i ytterligare fyra parker i stadsdelsområdet. Det blir då totalt tio parker med möjlighet till källsortering. Planering för införande av logistik kring sorterat avfall sker inför uppstart av egen regi, så som mellanlagringsplatser och utkörningturer. Östberga utegym i Lisebergsparken har bytts ut med ställbara vikter för att passa fler målgrupper och en boulebana anläggs i Margaretaparken i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 73(95) Enskede. Förvaltningen har samordnat trygghetsvandringar öppna för allmänheten, lokalpolisen, fastighetsägare, trafikkontoret, föreningar och invånare. Följande trygghetsvandringar har utförts under perioden; Hagsätra för barn och ungdomar, i Årstaberg med Hägersten-Älvsjös stadsdelsförvaltning och i området Valla torg- Sandfjärdsgatan. Förvaltningen har även medverkat i trygghetsvandringar med Södermalms stadsdelsförvaltning i Kolerakyrkogården, i Rågsved med Fastighetsägarföreningen och på trivselvandring i Dalen med Svenska bostäder. Vidare har förvaltningen bjudit in invånare till informationsträff om stadsmiljö i Slakthusplan och till områdesmöten i Dalen. Brott mot äldre Stadsdelsförvaltningen har genomfört flera åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott mot äldre. Hemtjänstens personal använder appen Tyck till på samtliga tjänstemobiler för att rapportera otrygga platser, bristfällig belysning och andra faktorer som påverkar säkerheten. Hemtjänstens chefer genomför samverkansmöten med lokalpolisen för att stärka arbetet ytterligare. Rutin för rapportering och hantering när äldre utsätts för bedrägeri har tagits fram som stöd för hemtjänstpersonal. Ett arbete kvarstår i att arbeta mer förebyggande och följa upp samverkansmöten med polisen samt se över om det finns flera aktörer som är viktiga i arbetet i att motverka bedrägerier. Goda exempel Samverkan mellan äldrekoordinator och polisen Som en del av det brottsförebyggande arbetet samverkar förvaltningens äldrekoordinator/lots med polisen till exempel vid torgträffar och trygghetsdagar för att sprida information till seniorer i stadsdelsområdet. Äldrekoordinator/lots kan också vara behjälplig i att ta kontakt med bostadsbolag, idéburna organisationer, volontärorganisationer och sprider information. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel stockholmare som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 79 % 80 % 80 % 2026 Andel stockholmare som upplever trygghet på kvällen i det område där de bor 86 % 84 % 2026 Stockholmarnas nöjdhet med renhållning och städning 70 % 73 % 73 % 2026 Stockholmarnas nöjdhet med skötsel och städning av park och grönområden 74 % 73 % 73 % 2026 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 74(95) Nämndmål: 3.6.1 Stadsdelsområdet är tryggt, tillgängligt och välskött Uppfylls helt Beskrivning Arbetet för att öka tryggheten i olika stadsdelar genomförs i samverkan med invånarna. En stark känsla av samhörighet och tillit mellan människor och till samhällsinstitutioner stärker den sociala sammanhållningen. Det ökar delaktigheten och bidrar till en tryggare och mer stabil stad varför tillitsfrågan är central i det trygghetsskapande arbetet. Ett annat viktigt verktyg är platssamverkan där flera aktörer samlas för att skapa trygghet. Platssamverkan fungerar som en katalysator för synergieffekter mellan aktörer och samlade ansträngningar av deltagande parter för att lösa utmaningar och öka tryggheten. Den lokala samverkansöverenskommelsen med polisen (SÖK) fungerar som ett samlande styrdokument för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Rutinen för situationsanpassad samverkan tillämpas vid uppkomna orossituationer. Förvaltningen fokuserar på att motverka utanförskap och förebygga att enskilda individer attraheras av våldsbejakande miljöer i ett tidigt skede. Förvaltningen lyssnar på olika sätt in invånarnas synpunkter om stadsmiljön, så att den upplevs välskött, tillgänglig och trygg för alla oavsett kön och ålder. I större parkinvesteringsprojekt med trafikkontoret tas barnkonsekvensanalyser fram. Förvaltningen kommer under året att tillgänglighetsinventera större lekplatser. Förvaltningen följer systematiskt upp upphandlade entreprenörer samt utvecklar och investerar i stadsdelsområdets gröna miljöer. Under året kommer en övergång till egen regi för stadsmiljöverksamheten ske. Rutiner och arbetssätt kommer att tas fram i samverkan med de andra stadsdelsförvaltningarna för att upprätthålla hög kvalitet i skötsel av stadsmiljön. För att stärka arbetet för att motverka välfärdsbrott deltar förvaltningen i stadens arbetsgrupper mot välfärdsbrott inom lokalvård, HVB och hemtjänst, samt genom en intern arbetsgrupp. Några viktiga delar i arbetet mot välfärdsbrott är kontroll av leverantörer, avtalsuppföljning, uppföljning av föreningsbidrag och kontroller av olika typer av bidrag till enskilda. Förvaltningen arbetar även för att motverka otillåten påverkan. Förväntat resultat • Riktade insatser och trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön bidrar till ökad trygghet. • Arbetet mot våldsbejakande extremism stärks. • Andel boende som upplever trygghet i sin stadsdel ökar (2025: 79 procent). Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 75(95) • Förvaltningen upprätthåller hög kvalitet i skötseln av utemiljöer vid övergång till egen regi. • Tillgängligheten ökar i stadsdelsområdets lekparker. • Risken för välfärdsbrott minskar. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås och planerade aktiviteter har påbörjats eller bedöms genomföras. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal medarbetare som gått grundutbildning i VBE 30 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Anlägga fler källsorteringskärl i stadsdelsområdets parker 2026-01-01 2026-12-31 Bidra till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inom den lokala samverkansöverenskommelsen 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra en välfärdsbrottsvecka 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra trygghetsdagar för seniorer i ordinärt boende i samverkan med externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Införa stickprovskontroller av enheternas rutiner mot välfärdsbrott 2026-01-01 2026-12-31 Säkerställa att alla enheter använder APT-material om välfärdsbrott 2025-01-01 2026-12-31 Uppdatera kvalitetsledningssystemet med samlad information om våldsbejakande extremism (VBE) 2026-01-01 2026-12-31 Utvidga kartläggningen av tillgängligheten i större lekplatser 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Förvaltningen bedömer att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på att indikatorn bedöms uppnås delvis. De båda nämndmålen bedöms uppfyllas helt. Förvaltningen har på olika sätt utvecklat arbetet med mänskliga rättigheter i enlighet med Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) och tillhörande handlingsplaner. Vidare har förvaltningen utvecklat dialogen med invånarna inom olika verksamheter, bland annat genom fler områdesmöten och planerade medborgarbudgetar. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 76(95) Arbetet för att stärka demokratin och tillgodose de mänskliga rättigheterna Förvaltningens arbete utgår från stadens program för mänskliga rättigheter och programmets tre fokusområden. Nedan följer en sammanfattning av arbetet och därefter ett urval av insatserna inom varje fokusområde. • Kunskap och information: Fokus har varit på utbildningar, föreläsningar och informationsspridning till medarbetare och invånare om rättigheter, bemötande och inkludering. • Välfärd och service: Riktade insatser har genomförts för utsatta grupper, t.ex. tidiga stödinsatser för barn, föräldrastöd, mötesplatser för hbtqi-personer och tillgänglighetsanpassningar. • Delaktighet och inflytande: Barn och ungdomar har getts inflytande i verksamheter, samverkan med civilsamhället har genomförts, medborgarbudget planeras och teckenspråkig service har erbjudits för ökad tillgänglighet och delaktighet. Kunskap och information • Förvaltningens barnombudsnätverk har haft ett möte med fokus på barns delaktighet, då Kulturskolans resurscenter berättade om hur de arbetar med delaktighet. • Flera medarbetare från förvaltningen har deltagit på Barnrättsdagarna där temat var Steget före - att arbeta förebyggande och främjande. Kunskap från konferensen kommer användas i förvaltningens barnrättsarbete. • Det har genomförts 13 uppföljande samordnade familjeplaner och 5 nystartade. • Föreläsningar om lärmiljö och barnrätt har genomförts för förskolepersonal. • Utbildningar för medarbetare om normmedveten kommunikation och jämställdhetsintegrering har genomförts. • Medarbetare inom äldreomsorgen har fått utbildning om nationella minoriteter och deras rättigheter. • Dokument om besvärshänvisning och delgivning har översatts till finska, meänkieli och samiska. • Medarbetare och invånare har fått information och utbildning om nationella minoriteters högtidsdagar och historia. • Diplomutbildningar om hbtqi-personers rättigheter för medarbetare har påbörjats. • Information och utbildning om hbtqi-frågor har spridits inom äldreomsorgen. • Kommunikation om hbtqi-verksamheter har getts till invånare via förvaltningens kanaler. • Medarbetare inom LSS-verksamheter har fått utbildning i kommunikationsstödet KomBo. • Utbildning i självbestämmanderätt har genomförts för medarbetare på LSS-bostäder. • Förvaltningen deltar i olika nätverk inom staden, bland annat stadens strategigrupp (ledd av stadens barnombudsman), socialförvaltningens samordnarnätverk och stadens barnrättsnätverk, MR-nätverk och nätverk för nationella minoriteters rättigheter. Välfärd och service • Planeringen av samverkansprojektet mellan öppna förskolan, förskola och socialtjänst Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 77(95) med fokus på hedersrelaterat våld och begränsande normer mot yngre barn (0–12 år) har fortsatt. Bland annat kommer en bokcirkel att genomföras. • Förvaltningen har tagit fram en samverkansplan mellan förskola, myndighetsutövande och förebyggande socialtjänst. En arbetsgrupp har börjat planera en workshop för arbetet med samverkansplanen. • Samverkan pågår mellan förskola, BVC, habilitering och barnavårdscentral för att främja barns psykiska hälsa. • Riktade insatser har genomförts för barn med funktionsnedsättning, till exempel Måndagsklubben på Högdalens fritidsgård. • Rutiner för att förebygga att personer med funktionsnedsättning utnyttjas av kriminella gäng har tagits fram. • Krisstöd har getts till familjer när barn eller ungdomar häktas. • Riktade insatser har genomförts för att öka flickors deltagande på fritidsgårdar. • Stöd till flickor och kvinnor i riskzon för kriminalitet har stärkts genom kompetensutveckling för medarbetare och riktade insatser. • Föräldrastödsgrupper och föräldrarådgivare som når föräldrar i Hagsätra-Rågsved, har haft särskilt fokus på flickors och pojkars olika behov. • Aktiviteter för nationella minoriteter har genomförts på mötesplatser för äldre. • Den finska öppna förskolan har haft teater och finskt valborgsfirande. • Traditionella maträtter och högläsning om nationella minoriteters historia har erbjudits på vård- och omsorgsboenden. • Mötesplatserna för hbtqi-ungdomar och för hbtqi-seniorer har haft fortsatt verksamhet. • Förvaltningen har fått statsbidrag för att utveckla aktivitetsutbudet inom Regnbågscaféet och HBTQI-certifiera Enskededalens hemtjänst. • Generationsöverskridande fika mellan hbtqi-ungdomar och hbtqi-seniorer har genomförts. • Tillgänglighetsronder har genomförts på LSS-bostäder. • Pilotprojekt med modellen TRANSITION för att stödja unga med funktionsnedsättning i övergången till vuxenlivet planeras. • Tillgänglighetsanpassningar har genomförts i lekparker och offentliga miljöer. • Medborgarkontoret i Rågsved har haft 1 443 besök. I en brukarenkät angav 73 procent av de som har fått hjälp 1-4 gånger att de kommer klara av ärendet helt eller delvis själv nästa gång, vilket stärker den egna förmågan och bidrar till minskad ojämlikhet i tillgång till samhällsstöd. • Teckenspråkig samhällsvägledning och digitalt stöd på teckenspråk har erbjudits på Medborgarkontoret. Den teckenspråkiga samhällsvägledningen har haft 148 besök; lika många kvinnor som män. De flesta (81 procent) besökare kom från Stockholms stad. Antal besökare och andelen besökare från staden har ökat jämfört med 2025. Två pop-up har genomförts på Måsholmens äldreboende i Skärholmen där många teckenspråkiga bor. Den digitala fixartjänsten har haft fyra besök. Delaktighet och inflytande • Utbildning i BRA-samtal har bokats in för medarbetare, både från förvaltningen och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 78(95) från Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Utbildningen hålls av barnrättssamordnaren tillsammans med en medarbetare från Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. • Barnintervjuer och barnråd har genomförts i förskolan. • Parkråd och inflytandeforum har hållits på fritidsgårdar och parklekar • Nationella minoriteters högtidsdagar har uppmärksammats på öppna förskolor och mötesplatser för seniorer • Medborgardialoger och informationsmöten har genomförts för att nå ut till hbtqi- personer och öka deras delaktighet. • Brukares delaktighet i utformningen av genomförandeplaner och uppföljning av insatser har ökat. • Samverkan med funktionshinderrådet har genomförts för att ta tillvara synpunkter från personer med funktionsnedsättning. • Områdesmöten och medborgardialoger har genomförts för att involvera invånare i stadsdelsområdets utveckling. • En medborgarbudget med fokus på stadsmiljö i Hagsätra-Rågsved planeras. • Trygghetsvandringar där invånare deltar har genomförts. Insatser för att öka tilliten och förtroendet För att öka tilliten samverkar förvaltningen med civilsamhället och ökar möjligheterna till delaktighet och inflytande genom bland annat områdesmöten, medborgarbudget och medborgarförslag. Genomförandet av en medborgarbudget med fokus på stadsmiljö i Hagsätra-Rågsved har inletts. Målgruppen är unga 13-17 år i Hagsätra. Deltagarna får vara med och ta fram förslag om en permanent inrättning på parkmark i stadsdelen. Val av målgrupp och geografisk plats grundar sig i arbetet i att se över hur Hagsätra kan involveras mer i arbetet i fokusområdet och för att öka målgruppens delaktighet i utvecklingen av sin stadsdel. Förvaltningen har beviljats medel för firande av högtider och evenemang i Hagsätra-Rågsved i syfte att skapa tillfällen för invånarna att få information om förvaltningens verksamheter och nya relationer. I mars firades internationella kvinnodagen på Rågsveds fritidsgård. Ökat valdeltagande Ett arbete för att öka valdeltagandet i stadsdelsområdet genom valambassadörer pågår. Valambassadörerna ska informera om valet och om vilket stöd som finns att få, till exempel för personer som är i behov av hjälpmedel eller inte kan ta sig till en vallokal för att lämna sin röst. Valambassadörer är medarbetare inom förvaltningen, som utför uppdraget inom ramen för sin ordinarie tjänst, och personer aktiva inom civilsamhället. En informationsfilm har tagits fram som stöd och vägledning för valambassadörerna. Filmen kommer att visas vid arbetsplatsträffar (APT). En broschyr har också tagits fram med information om kontaktvägar och stöd vid frågor som kan uppstå under förtidsröstningsperioden eller på valdagen. Förvaltningen avser också att anställa och utbilda personer från civilsamhället till uppdraget som valambassadör. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 79(95) Internationellt arbete Innovationscenter fortsätter att samarbeta internationellt genom utvecklingsprojekt tillsammans med akademin och näringsliv. Förvaltningen är medlem i Nordiska inspirationsnätverk inom digitalisering, som syftar till att utveckla digitaliseringen inom äldreomsorg. Förvaltningen deltar i det treåriga projektet Kompetensutveckling inom äldreomsorgen som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och leds av arbetsmarknadsförvaltningen. Projektet avslutas i september och då kommer en slutrapport tas fram som redovisar resultatet av projektet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel med förtroende för stadsdelsförvaltnin gen i det område där man bor 35 41 % 41 % 2026 Analys Med anledning av att förtroendet för stadsdelsförvaltningen låg på 35 procent under 2025, bedömer förvaltningen att årsmålet kommer att uppnås delvis även 2026. Det tar tid att öka invånarnas förtroende för förvaltningen. Förvaltningen har ett pågående arbete för att öka tilliten genom samverkan med civilsamhället och ökade möjligheter till delaktighet och inflytande för invånare, bland annat genom områdesmöten, medborgarbudget och medborgarförslag. Förvaltningen kommer under året även att utveckla arbetet med invånardialoger. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att förskoleverksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Invånarna möter verksamheter som är öppna, jämställda och demokratiska Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen vidareutvecklar arbetet med mänskliga rättigheter så att invånarna möts av öppna, jämställda och demokratiska verksamheter. Arbetet sker bland annat med stöd av stadens program för mänskliga rättigheter med tillhörande handlingsplaner. För att öka kunskapen och utveckla bemötandet i olika verksamheter genomför medarbetare stadens framtagna MR-utbildning och diplomutbildningarna om rasism och om hbtq- personers rättigheter. Arbetet med barnrättsperspektivet fortsätter och utvecklas med stöd av förvaltningens barnrättssamordnare, som driver arbetet framåt och deltar i stadens olika barnrättsnätverk. Genom det interna barnombudsnätverket säkras att alla verksamheter bidrar till utvecklingen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 80(95) För att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter förvaltningen att analysera skillnader i kön för att bedöma om skillnaderna är relevanta eller om åtgärder behöver genomföras för en ökad jämställdhet. I tjänsteutlåtanden där det är relevant görs analyser utifrån jämställdhet, barnrätt, tillgänglighet och äldre. För att stärka nationella minoriteters rättigheter samverkar förvaltningen med andra förvaltningar och med stadsledningskontoret. Det ska vara välkänt för både invånare och medarbetare vilka rättigheter nationella minoriteter har och hur förvaltningen arbetar för att tillgodose dem. Under 2026 kommer berörda verksamheter i högre grad än tidigare satsa på att fira nationella minoriteters högtidsdagar. Förvaltningen deltar i det gemensamma funktionshinderrådet med Farstas och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. För att öka tillgängligheten för stadens invånare erbjuder medborgarkontoret i Rågsved teckenspråkig samhällsvägledning och stöd i digitala ärenden på teckenspråk. Förvaltningen söker EU-finansiering och deltar i relevanta internationella sammanhang för att öka verksamhetsutveckling. Erfarenhetsutbyte i form av studiebesök genomförs. Förväntat resultat • Arbetet mot rasism har utvecklats. • Samverkan utifrån barnets bästa har stärkts. • Verksamheter riktade till hbtq-personer är kända hos invånarna. • Fler verksamheter uppmärksammar och firar de nationella minoriteternas högtidsdagar. • Förslag och synpunkter från rådet för funktionshinderfrågor uppmärksammas och tas tillvara. • Fler av stadens invånare kan ta del av samhällsvägledning på teckenspråk. Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås och att planerade aktiviteter har påbörjats eller beräknas genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra ett arbete kring tema demokrati inom verksamhetsområde funktionsnedsättning och socialpsykiatri 2026-01-01 2026-12-31 Revidera den lokala handlingsplanen för barns rättigheter 2026-01-01 2026-12-31 Skapa en lokal version av programmet för tillgänglighet och delaktighet 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 81(95) Nämndmål: 3.7.2 Invånare är delaktiga i den lokala utvecklingen Uppfylls helt Beskrivning Invånare får information om hur de kan delta i stadsdelsområdets framtida utformning och utveckling. Kommunikationen anpassas till målgrupper som kan delta i exempelvis dialogmöten och områdesmöten. Medborgarbudget genomförs inom något verksamhetsområde. Medborgarkontoret informerar och stöttar invånare till att upprätta och inkomma med medborgarförslag. Förväntat resultat • Invånare har ökade möjligheter att delta i stadsdelsområdets framtida utformning och hållbara utveckling. • Fler barn har kunskap om möjligheten att lämna medborgarförslag Analys Förvaltningen bedömer att nämndmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundar sig på att det förväntade resultatet beräknas uppnås och planerade aktiviteter har påbörjats eller bedöms genomföras. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra områdesmöten i fyra stadsdelar 2026-01-01 2026-12-31 Informera invånare om hur de kan bidra till en positiv klimatomställning 2026-01-01 2026-12-31 Planera för en medborgardialog i Hagsätra 2026-01-01 2026-12-31 Vidareutveckla förvaltningens kompetens och arbete kring medborgar- och brukardialoger 2026-01-01 2026-12-31 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 82(95) Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Mnkr Budget Begärda budgetjusteringa r Prestations- och omslutnings- förändringar Prognos Avvikelse Anslag för nämndens verksamhet (netto) 3019,7 15,1 28,8 3 059,8 3,8 Kostnader (+) 3556,8 15,1 88,9 3 657,0 3,8 Intäkter (-) -537,1 -60,1 -597,2 0,0 Prognos/Avvikelse före resultatdispositioner 3,8 Resultatenheternas överskott från 20245(+) 94,4 Resultatenheternas överskott till 2027 (-) -98,2 Prognos/Avvikelse efter resultatdispositioner 0 Nämnden redovisar verksamhetens resultat och det ekonomiska utfallet för perioden samt en prognos på årsutfallet. Större avvikelser kommenteras och analyseras per verksamhetsområde. Prognos för årsutfall efter resultatöverföringar jämförs mot budget och eventuella avvikelser kommenteras och analyseras. Den ekonomiska prognosen avser samtliga beräknade kostnader och intäkter samt utgifter och inkomster för året. Förändrade kostnader och intäkter till följd av förväntade prestationer ingår i prognosen. I prognosen utgår nämnden från att sökta budgetjusteringar beviljas. Redovisning sker enligt följande verksamhetsområden: • Nämnd- och förvaltningsadministration • Individ- och familjeomsorg, varav barn och ungdom, vuxna, socialpsykiatri och nyanlända särredovisas • Stadsmiljöverksamhet • Förskoleverksamhet • Äldreomsorg • Stöd och service till personer med funktionsnedsättning • Barn, kultur och fritid • Arbetsmarknadsåtgärder • Ekonomiskt bistånd, varav handläggning särredovisas Tabellen nedan visar budget per verksamhetsområde för 2026, begärda budgetjusteringar, prestationsförändringar, prognos före och efter resultatöverföringar samt avvikelse av prognos Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 83(95) efter resultatöverföringar jämfört mot budget. Mnkr Budget Begärda budget- justeringar Prestationsförä ndringar Prognos (före resultat- överföringar) Prognos (efter resultat- överföringar) Avvikelse Nämnd och administration 91,0 90,2 90,2 0,8 Individ- och familjeomsorg 404,9 409,4 410,4 -5,5 varav barn och ungdom 262,7 285,2 285,2 -22,5 varav vuxna 62,0 62,0 62,0 0 varav socialpsykiatri 80,2 79,2 80,2 0 varav nyanlända 0,0 -17,0 -17,0 17 Arbetsmarknadsåtgä rder 27,5 27,5 27,5 0 Ekonomiskt bistånd 172,3 0,6 172,9 172,9 0 varav handläggare 44,4 44,4 44,4 0 Stadsmiljö- verksamhet 42,6 42,6 42,6 0 Avskrivningar 24,6 24,6 24,6 0 Internräntor 7,9 7,9 7,9 0 Förskole- verksamhet 635,9 5,8 -6,4 635,3 635,3 0 Äldreomsorg 922,7 7,0 915,2 917,9 4,7 Stöd och service till personer med funktions- nedsättning 630,0 0,7 35,2 665,9 665,9 0 Barn, kultur och fritid 67,3 1 68,3 68,3 0 Övrig verksamhet Totalt 3019,7 15,1 28,8 3059,8 3063,6 0 Kommunfullmäktige har beslutat om en nettobudget för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd för år 2026 om 2 997,2 mnkr för driftverksamhet och 27,9 mnkr för investeringar. I samband med kommunstyrelsens avstämningsärende justerades nämndens budget med totalt 53,5 mnkr, varav 22,5 mnkr avsåg drift och 31,7 mnkr investeringar. Den justerade driftbudgeten uppgår därmed till 3 019,7 mnkr och investeringsbudgeten till 59,6 mnkr. Totalt för året prognostiseras nettokostnader om 3 059,8 mnkr. För kostnaderna prognostiseras totalt 3 657,0 mnkr och för intäkterna 597,2 mnkr. Prognosen inkluderar beräknade prestationsförändringar med ökade prestationer om totalt 28,8 mnkr, varav minskade prestationer inom förskoleverksamhet 6,4 mnkr och ökade prestationer inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning om 35,2 mnkr. I prognosen ingår både begärda och förväntade budgetjusteringar. De begärda justeringarna Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 84(95) uppgår till totalt 1,6 mnkr och avser drift. Utöver dessa, som hanteras i samband med tertialrapport 1, förväntar sig förvaltningen ytterligare budgetjusteringar om 13,5 mnkr kopplade till omstrukturering av lokaler. Ansökan om dessa medel planeras att lämnas i samband med tertialrapport 2. För hela nämndens verksamhetsområde prognostiseras ett överskott om 3,8 mnkr före resultatöverföringar och ett utfall inom fastställd budget efter resultatöverföringar. Resultatenheterna prognostiserar att öka fonderna med 3,8 mnkr. För investeringar prognostiseras ett utfall inom fastställd budget. Nedan följer analys per verksamhetsområde. Nämnd- och förvaltningsadministration Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 0,8 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på vakanta tjänster. I prognosen ingår beviljade budgetjusteringar om 4,3 mnkr för platssamverkan, miljösamordning, arbete mot välfärdsbrott och informationssäkerhet. Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Verksamhetsområdet prognostiserar ett underskott om 4,5 mnkr före resultatöverföring och ett underskott om 5,5 mnkr efter resultatöverföring jämfört med budget. Underskottet förklaras främst av höga vårdkostnader inom individ- och familjeomsorg för barn och unga. Resultatenheterna prognostiserar att öka fonderna med 1,0 mnkr. Prognosen påverkas av faktorer i omvärlden, konjunkturen och arbetsmarknaden. Intäkter från Migrationsverket kan ändras med kort varsel. Den nya socialtjänstlagen medför ett aviserat statsbidrag på 20,0 mnkr till stadsdelsnämnden 2026. I prognosen har hänsyn tagits till beviljad budgetjustering om 1,0 mnkr. Inga fler budgetjusteringar prognostiseras i nuläget under 2026. Individ- och familjeomsorg för barn och ungdom Verksamhetsområdet prognostiserar ett underskott om 22,5 mnkr jämfört med budget. Prognosen visar ett överskridande av budget inom framförallt behandlingsfamiljer, SiS-hem och HVB-hem – där alla bidrar till avvikelsen genom högre kostnader än planerat. Sammantaget indikerar prognosen en ökning jämfört med föregående år och ligger något över utfallet för 2025. Efter en kontinuerlig minskning av orosanmälningar under perioden 2023–2025 har antalet ökat under årets första månader. Jämfört med motsvarande period 2025 är ökningen 16 procent. Under 2026 uppgår det genomsnittliga antalet orosanmälningar till 537 per månad, jämfört med 462 per månad under 2025. För att minska behovet av externa placeringar vidtar verksamheten flera åtgärder. Arbetet fokuserar på att utveckla och effektivisera den egna öppenvården samt säkerställa att rätt insatser ges. Uppföljningen av externa vårdgivare förstärks för att säkerställa kvalitet och kostnadseffektivitet. Vidare eftersträvas en ökad andel placeringar i arvoderade (egna) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 85(95) familjehem i stället för konsulentstödda, liksom fler nätverksplaceringar och lösningar på hemmaplan. Parallellt intensifieras arbetet med tidiga och förebyggande insatser för att nå familjer i ett tidigt skede. Detta omfattar att säkerställa ett ändamålsenligt utbud av riktade och öppna insatser i samverkan med Avdelning förebyggande och främjande, stärkt samverkan med polis, skola och andra aktörer samt utvecklade arbetssätt för att genomföra inledande utredningar mer effektivt. Statistiken visar att både antalet inkommande orosanmälningar och antalet inledda utredningar har ökat jämfört med föregående år. Även antalet aktuella ärenden har ökat i början av 2026. Uppgifterna exkluderar placeringar av ensamkommande barn. Nyckeltal, IoF barn och unga* 2023 2024 2025 2026 jan- mars utv jmfr med 2025 Orosanmälningar 514 497 462 537 16% Inledda utredningar 103 102 94 100 6% Aktuella ärenden** 1 046 1 039 1 112 1 255 13% Externa placeringar** 91 108 98 96 -2% LVU-placeringar** 50 60 40 36 -10% Vårddygn, varav 2 566 3 052 2 892 2 641 -9% SIS 159 90 60 83 38% HVB 236 562 505 412 -18% Stödboende 409 686 676 653 -3% Skyddat boende 17 45 113 127 12% Familjehem 344 309 122 80 -34% Jourhem 1 230 1 330 1 140 912 -20% Behandlingsfamilj 172 28 95 220 132% Öppenvårdsinsatser i egen regi** 211 210 204 208 2% * Genomsnitt per månad. Exkl. Familjerätten, EKB, RVT och uppdragstagare** Unika individer Statistik för april 2026 finns inte vid tillfälle för rapportering Individ- och familjeomsorg för vuxna Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Verksamheten bedriver sitt arbete med kostnadsmedvetenhet. I första hand används öppenvård i egen regi eller försöks- och träningslägenheter före kostnadskrävande externa placeringar. Enligt statistik har samtliga nyckeltal inom vuxenområdet minskat under 2026 jämfört med föregående år, men det är för tidigt att bedöma om denna utveckling kommer att bestå. Inom Relationsvåldsteamet (RVT) finns en tydlig säsongsvariation med ett högre tryck under vinterhalvåret vilket gör att statistiken och en eventuell trend är svår att analysera tidigt på året. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 86(95) Nyckeltal, IoF vuxna* 2023 2024 2025 2026jan-mars utv jmfr med 2025 Missbruk LVM-anmälningar 16 15 18 16 -11% Aktuella ärenden** 233 236 228 218 -4% Externa placeringar** 80 73 72 69 -4% Vårddygn 2 124 1 838 1 850 1 743 -6% Öppenvårdsinsatser i egen regi** 84 83 88 80 -9% Relationsvåldsteamet Externa placeringar** 7 9 8 7 -13% Vårddygn 114 139 150 132 -12% * Genomsnitt per månad** Unika individer Statistik för april 2026 finns inte vid tillfälle för rapportering Socialpsykiatri Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 1,0 mnkr före resultatöverföring och ett utfall inom fastställd budget efter resultatöverföring. Resultatenheterna prognostiserar att öka fonderna med 1,0 mnkr. Beställare och ledning I beställarens budget ingår insatser, beställarenhetens administration, lokaler samt stab och ledning. Beställare prognostiserar ett överskott om 1,0 mnkr jämfört med budget. Verksamheten arbetar kontinuerligt med att öka kostnadsmedvetenheten vid handläggning av ärenden. Förändrade volymer samt insatser där brukare själva väljer utförandegrad kan påverka prognosen under året. Verksamhet antal personer T1 2025 Kvinnor T1 2025 Män T1 2026 Kvinnor T1 2026 Män Bostad med särskild service 4 18 6 17 Stödboende 8 10 6 6 Försöks-/träningslägenhet 18 16 16 21 Boendestöd 203 148 215 158 Sysselsättning 34 30 28 28 Utförare Utförare prognostiserar en budget i balans före resultatöverföring och ett underskott om 1,0 mnkr efter resultatöverföring. Resultatenheterna prognostiserar att öka resultatfonden med 1,0 mnkr. Utförarenheterna fortsätter arbetet med att hålla kostnaderna för sjuklöner samt mer- och övertidsersättning på en låg nivå. Inom gruppbostäderna i socialpsykiatrin finns utmaningar kopplade till nivåersättningarna i förhållande till brukarnas ökade behov av omvårdnad och stöd. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 87(95) Nyanlända Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 17,0 mnkr jämfört med budget. De flesta nyanlända som är underlag till generalschablonsintäkten har inte någon riktad insats inom förvaltningens verksamheter då en stor del av etableringsinsatserna och introduktionen för nyanlända utförs av socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Det medför att förvaltningens intäkter förväntas överstiga kostnaderna under 2026. Osäkerhetsfaktorer i omvärlden påverkar situationen under året. Stadsmiljöverksamhet Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Beviljade budgetjusteringar om 3,8 mnkr för drift och 31,7mnkr för investeringar har beaktats i prognosen. Planeringen inför att överta park- och naturskötseln i egen regi från och med den 1 oktober 2026 fortgår. Övergången förväntas medföra omställningskostnader under en begränsad period, vilka bedöms kunna hanteras inom befintlig budgetram. Förskoleverksamhet Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Resultatenheterna prognostiserar en budget i balans, vilket innebär att fondförändringen uppgår till noll. Beställare och ledning I beställarens budget ingår kostnader för barn med särskilt stöd, hyreskostnader och kostnader för underhåll av lokaler samt stab och ledning inklusive stöd- och utvecklingsteam. Beställare prognostiserar budget i balans. I prognosen har hänsyn tagits till beviljad budgetjustering för kemikaliesmart förskola samt prognostiserade negativa prestationsjusteringar, bidrag för kvalitetshöjande åtgärder, barnomsorgsgaranti (BO-garanti) och ersättning för höga hyror. Utförare Resultatenheterna prognostiserar budget i balans och fondförändring lika med noll. I prognosen har hänsyn tagits till beviljad budgetjustering för särskilda insatser för barn och unga i fokusområden samt negativa prestationsjusteringar. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 88(95) Den största utmaningen inom verksamhetsområdet är ett minskat barnantal. I april var antal inskrivna barn 3 538, vilket är 32 barn färre än motsvarande månad förra året. Enheterna arbetar långsiktigt med att anpassa personalkostnader till prognostiserade intäkter. Rektorer har ett tätt samarbete med köhandläggare och följer utvecklingen av barn i kö och Swecos prognoser noggrant. Förvaltningen bedömer att platsgarantin kommer att uppfyllas under året. Behovet av platser inom förskolan ses kontinuerligt över och bedöms kunna tillgodoses inom stadsdelsområdet. Ersättning för platsgarantin förväntas bli 3,4 mnkr. Nyckeltal Snitt 2025 T1 2025 T1 2026 Antal barn 3 352 3 568 3 536 Antal avdelningar 202 209 209 Snitt barngrupp 16,5 17,1 16,9 Antal barn/anställd 5,3 5,3 5,2 Andel legitimerade förskollärare, % 36,9% 36,3% 35,4% Antal barn per legitimerad förskollärare 15,6 16,0 16,0 Antal avdelningar är lika med motsvarande period 2025. Genomsnittligt barnantal per grupp har minskat med 0,2 och antal barn per legitimerad förskollärare är oförändrad jämfört med samma period 2025. Andel legitimerade förskollärare minskade med 0,9 procent jämfört med april förra året. Äldreomsorg Verksamhetsområdet prognostiserar ett överskott om 7,5 mnkr före resultatöverföring och ett överskott om 4,7 mnkr efter överföring till resultatfond. Resultatenheterna beräknas sammantaget öka sina fonder med 2,8 mnkr. Överskottet förklaras främst av att budgeten för vård- och omsorgsinsatser bedöms hållas samt av fortsatt hög beläggning inom vård- och omsorgsboenden. I prognosen har hänsyn tagits till förväntade stimulansmedel samt förväntade budgetjusteringar för omstrukturering av lokaler. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 89(95) Beställare och ledning Beställarens budget omfattar insatser, administration inom beställarenheten, lokaler, tryggt mottagande samt stab och ledning. Prognosen för beställaren visar ett överskott om 4,7 mnkr. Hänsyn har tagits till en förväntad budgetjustering för omstrukturering av lokaler, vilken beräknas uppgå till 7,0 mnkr. Diagrammet nedan visar beställarenhetens utfall för antalet personer med beslut om vård- och omsorgsboende under perioden 2024–2026. Nivån på insatserna bedöms vara i linje med budget. Samtidigt förväntas efterfrågan på hälsofrämjande och förebyggande insatser öka, vilket på sikt kan bidra till att dämpa behovet av mer omfattande vård- och omsorgsinsatser. Beställarenhetens vårdkostnader bedöms rymmas inom den fastställda budgetramen. Även om utfallet för de budgeterade insatserna hittills ligger något under plan, förväntas kostnaderna sammantaget uppgå till helårsbudgetens nivå. Nyckeltal Snitt 2025 Budget 2026 jan-mars 2026 Varav kvinnor Varav män Vård- och omsorgsboende, antal månadspersoner 550 562 555 378 177 Servicehus, antal månadspersoner 82 60 63 42 21 Hemtjänst, utförda dagtimmar 39 230 41 230 39 986 25 789 14 197 Statistik för april 2026 finns inte vid tillfälle för rapportering Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 90(95) Utförare Utförare prognostiserar ett överskott om 2,8 mnkr före resultatöverföring och ett resultat i balans efter överföring till resultatfond. Hemtjänstens utförandegrad uppgick till 88,1 procent till och med mars, vilket är en minskning med 3,5 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Samtidigt ökade de biståndsbedömda hemtjänsttimmarna med 11,0 procent. Andelen arbetstid hos hemtjänsttagare ökade från 75,3 till 76,3 procent, medan andelen timavlönad personal ökade med 7,2 procent. Utmaningarna består i att minska sjuklönekostnaderna samt att öka utförandegrad och produktivitet. För att möta detta vidtas åtgärder genom anpassning av bemanning och översyn av personalscheman. Beläggningsgraden inom vård- och omsorgsboenden är fortsatt hög och ligger i nivå med föregående år. Samtidigt finns en utmaning i att beläggningen kan variera, då oförutsedda dödsfall periodvis kan leda till tillfälligt lägre beläggning och därmed minskade intäkter. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Resultatenheterna bedöms sammantaget uppnå en budget i balans, vilket innebär att fondförändringen beräknas bli noll. Beställare och ledning I beställarens budget ingår insatser, beställarenhetens administration, lokaler, samt stab och ledning. Beställare prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. I prognosen har hänsyn tagits till förväntad särskild redovisning och prestationsförändringar om totalt 35,2 mnkr. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 91(95) Verksamhet (helårspersoner) VP 2026 T1 2026 Avläsning Eget boende med boendestöd 155 150 Servicebostad 55 55 Gruppbostad 148 152 Barnboende 8 10 Korttidshem 71 69 Daglig verksamhet 433 436 KTT (korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS) 56 58 LASS-ärenden 117,7 115,2 Summa 1 044 1 045 Prognosen påverkas av pågående brandskyddsåtgärder inom gruppbostäder. Verksamheten arbetar fokuserat med att utveckla den ekonomiska styrningen, bland annat genom en funktion för kontroll av särskild prognosfil samt genom att hantera samtliga fakturor på individnivå. Arbetet med särskild redovisning har också vidareutvecklats. Utförare Utförare prognostiserar ett utfall inom fastställd budget före och efter resultatöverföring. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Under perioden har fokus bland annat legat på utvecklingen av de nyetablerade verksamheterna Fritidsbanken i Högdalen och allaktivitetshuset i Rågsved. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Förvaltningen arbetar intensivt med att erbjuda arbetsmarknadsinsatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet är att använda tilldelade budgetmedel för insatser som motverkar att personer riskerar att fastna i långvarig arbetslöshet och i förlängningen även riskerar ett långvarigt bidragsberoende. Förvaltningen arbetar även med att erbjuda feriejobb för att kunna nå årsmålet på 1 380 anställningar. I nuläget räknar förvaltningen med att kunna erbjuda cirka 993 ungdomar plats under sommaren och cirka 227 ungdomar plats under höstlovet. Platserna finns både inom förvaltningens egna verksamheter och på andra förvaltningar eller bolag samt även hos externa utförare. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet prognostiserar ett utfall inom fastställd budget. Prognosen tidigt på året påverkas av flera osäkerhetsfaktorer i omvärlden. Prognosen för utbetalt bistånd förutsätter dessutom fortsatta intäkter i form av statsbidraget generalschablon, utöver tilldelad budget för bidragshushåll i aktuell målgrupp. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 92(95) Den tilldelade budgeten för 2026 innebär en ökning jämfört med föregående år, vilket motiveras av en beräknad tillväxt av antalet hushåll i staden. Bedömningen baseras på Swecos ekonomiska basprognos (EB-rapport) från augusti 2025, som anger ett genomsnittligt antal på 945 hushåll under året samt ett medelbidrag om 12 637 kronor per hushåll. Det förväntade medelbidraget i stadsdelsområdet har ökat med 467 kronor, främst till följd av den årliga höjningen av riksnormen för försörjningsstöd. Tabellen nedan visar utvecklingen under årets första månader jämfört med genomsnitt tidigare år. Sammantaget medför kombinationen av antal hushåll och medelbidraget att en nollprognos på utbetalt bistånd beräknas i nuläget. Nyckeltal, Ekonomisk bistånd Snitt 2023 Snitt 2024 Snitt 2025 Jan Feb Prel Mars Antal bidragshushåll 956 907 924 935 923 940 Antal ungdomar <25 år 52 47 56 65 61 54 Utbetalt bidrag, mnkr 11,05 10,92 11,20 11,19 10,87 10,85 Utbetalt bidrag för boende, mnkr 0,83 0,6 0,3 0,32 0,22 0,16 Medelbidrag, kronor 11 561 12 043 12 104 11 968 11 777 11 543 Siffrorna hämtas från Sweco Resultatenheter Nämnden följer resultatenheternas ekonomiska utveckling löpande under året. I tertialrapporten redovisas hur stor andel av tidigare årsresultat som planeras att disponeras under innevarande år. Nämnden ansvarar för att uppkomna underskott regleras i samband med nästkommande årsbokslut. I tertialrapporten redovisas planerade åtgärder för detta samt en prognos för resultatöverföring till kommande år. I samband med verksamhetsplan 2026 har följande förändringar genomförts i organisationsstrukturen inom hemtjänst och förskoleverksamhet: Hemtjänst • Hemtjänst Hagsätra–Rågsved avskiljs från Vantörs hemtjänst och bildar en egen resultatenhet. • Enskede hemtjänst delas upp i två nya resultatenheter: Hemtjänst Gullmarsplan och Hemtjänst Enskededalen Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten har omorganiserats till fem områdesbaserade resultatenheter. Tidigare separata resultatenheter har därmed upphört och ingår nu i de nya enheterna enligt följande: • Område 1: Snösätra förskolor, Rågsveds förskolor och Hagsätra förskolor • Område 2: Örby förskolor och Högdalens förskolor Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 93(95) • Område 3: Enskede gårds förskolor • Område 4: Årsta 2 förskolor och Blåsut Dalens förskolor • Område 5: Årsta 3 förskolor och Östberga förskolor Resultatenhetens namn Resultat- enhetens bruttobudget 2026 Resultatöver- föring från 2025 Överskott (-) Underskott (+) Resultat 2026 Överskott (-) Underskott (+) Resultat- överföring till 2027 Överskott (+) Underskott (-) Område 1 151 463 -13 262 0 13 262 Område 2 124 763 -8 175 -564 8 739 Område 3 114 892 -3 343 -30 3 373 Område 4 125 646 -7 289 -20 7 309 Område 5 111 016 -6 460 614 5 846 Stureby vård- och omsorgsboende 82 482 -7 854 -370 8 224 Tussmötegårdens vård- och omsorgsboende 72 790 -3 723 -500 4 223 Högdalens vård- och omsorgsboende 133 084 -12 737 -2500 13 308 Stureby hemtjänst 26 401 -2 017 -13 2 030 Vantörs kommunala hemtjänst 35 724 -2 113 -561 2 674 Hemtjänst Hagsätra-Rågsved 16 278 -1 060 -129 1 189 Hemtjänst Enskededalen 20 493 -1 317 -3 1 320 Hemtjänst Gullmarsplan 26 403 -1 621 -603 2 224 Assistansenheten 62 063 -6 321 115 6 206 Gruppbostäder och servicebostäder LSS 140 872 -13 899 -115 14 014 Daglig verksamhet LSS 24 063 -2 240 0 2 240 Utförarenheten för socialpsykiatri 24 527 -1000 -1000 2000 Summa resultatenheter 1 292 961 -94 431 -5681 98 183 Investeringar Nämnden följer upp investeringarna utifrån den investeringsplan som kommunfullmäktige fastställde i innevarande års budget och som specificerats i nämndens verksamhetsplan. Om avvikelser beräknas för projekt kopplade till de olika investeringsmedlen så redovisas och förklaras avvikelserna. Mnkr Budget 2026 Begärda budgetjusteringar Prognos 2026 Avvikelse Parkinvesteringar 6,6 0 6,6 0,0 Nycklade medel stadsmiljö 16,0 0 16,0 0,0 varav reinvesteringar 0,5 0 0,5 0,0 Klimatinvesteringar 1,0 0 1,0 0,0 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 94(95) Trygghetsinvesteringar 9,9 0 9,9 0,0 Övriga investeringsmedel 19,3 0 20,8 0,0 Maskiner & inventarier 6,8 0 5,3 0,0 Totalt investeringar 59,6 0 59,6 0,0 Nedan redovisas de investeringsmedel om totalt 31,7 mnkr som nämnden beviljades i samband med avstämningsärendet för 2026. En stor del av planerade arbeten är beställda och förvaltningen bedömer att de kommer att utföras under året. Trygghetsinvesteringar (9,9 mnkr) • Trygghetsskapande åtgärder i Sandfjärdsparken, Valla torg om 5 mnkr • Utegym i Rågsved om 2,0 mnkr • Upprustning av skogsväg mellan Hagsätra IP och Älvsjöbadet om 1,6 mnkr • Trygghetsskapande åtgärder i Högdalens centrum och Önskehemsparken om 1,0 mnkr • Trygghetsskapande åtgärder i Årstaberg om 0,3 mnkr Biologisk mångfald (3,8 mnkr) • Trädvård och plantering om 3,5 mnkr • Anläggning av ängsyta i Stureby om 0,3 mnkr Klimatinvesteringar (1 mnkr) • Källsorteringskärl för sex identifierade parker om 0,8 mnkr • Dricksvattenspollare i Stamparken om 0,2 mnkr Övertagande av parkskötsel och lokalvård i egen regi (17 mnkr) • Maskiner, fordon och inventarier om 15,5 mnkr • Inventarier till lokal för parkskötsel i egen regi, Selaövägen, om 1,5 mnkr Maskiner och inventarier Under perioden har investeringar i förvaltningshuset gjorts i form av kontorsmöbler. Försäljningar av anläggningstillgångar Inte aktuellt. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Inte aktuellt. Omslutningsförändringar Med omslutningsförändring avses en ökad eller minskad kostnad som har ett direkt samband med en motsvarande ökad eller minskad intäkt. Nämnden har redovisat omslutningsförändringar i verksamhetsplanen. Ytterligare omslutningsförändringar ska Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Tertialrapport 95(95) godkännas av kommunstyrelsen. Nämnden fastställer omslutningsförändringar om 60,1 mnkr enligt tabellen nedan. Verksamhetsområde Omslutningsförändring (mnkr) Kommentar Nämnd och förvaltningsövergripande administration 1,0 Bidrag för BRÅ för trygga avtal Individ- och familjeomsorg barn och unga 9,6 Statsbidrag från Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldrarskapsstöd Individ- och familjeomsorg vuxna 3,9 Statsbidrag för nya socialtjänstlagen samt för unga skuldsatta Förskoleverksamhet 21,1 Bidrag för kvalitetshöjande åtgärder, interkommunala barn, ökade intäkter från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Äldreomsorg 24,0 Försäljning till andra förvaltningar och kommuner, stimulansbidrag, mat- och hyresavgifter samt omsorgsavgifter. Arbetsmarknadsåtgärder 0,5 Statsbidrag från Arbetsförmedlingen. Budgetjusteringar Lokalt arbete för demokrati (drift) Nämnden ansöker om en budgetjustering om sammanlagt 1,6 mnkr i driftmedel för att stärka det lokala arbetet med demokrati, delaktighet och tillit till nämndens verksamheter. Pilotinsats för ökad delaktighet (0,8 mnkr) Tidsbegränsad insats i Rågsved/Hagsätra med två delspår: • Äldre: Dialog och test av nya arbetssätt. • Barnfamiljer: Samverkan med invånare, bostadsbolag och professionella. Syfte: Skapa kunskap och underlag för effektivare arbetssätt samt stärka tillit och legitimitet. Dialog för ökad tillit (0,6 mnkr) Uppsökande arbete i samverkan med civilsamhället för att • öka tillgänglighet och förståelse för socialtjänsten • bygga tillit genom dialog i invånarnas miljöer. Inflytandeforum (0,2 mnkr) Utveckling av systematiskt arbete på parklekar och fritidsgårdar för att • stärka barns och ungdomars delaktighet • säkerställa lika möjligheter att påverka verksamheterna. Medel för lokaländamål Nämnden ansöker inte om medel för lokaländamål i samband med tertialrapport 1. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Anders Carstorp, Stadsdelsdirektör 2026-05-15 Anna Larsson, Avdelningschef 2026-05-15 --- [Bilaga 1. Sdn 14 T1 2026.pdf] Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 Förskoleverksamhet 0 0,0% 0 0,0% Område 1 (Snösätra förskolor, Rågsveds förskolor och Hagsätra förskolor) 151 463 7 573 -13 262 0 13 262 8,8% 15 146 0,0% Område 2 (Örby förskolor och Högdalens förskolor) 124 763 6 238 -8 175 -564 8 739 7,0% 12 476 0,5% Område 3 (Enskede gårds förskolor och Stureby) 114 892 5 745 -3 343 -30 3 373 2,9% 11 489 0,0% Område 4 (Årsta 2 förskolor och Blåsut Dalens förskolor) 125 646 6 282 -7 289 -20 7 309 5,8% 12 565 0,0% Område 5 (Årsta 3 förskolor och Östberga förskolor) 111 016 5 551 -6 460 614 5 846 5,3% 11 102 -0,6% Äldreomsorg 0 0,0% 0 0,0% Stureby vård- och omsorgsboende 82 482 4 124 -7 854 -370 8 224 10,0% 8 248 0,4% Tussmötegårdens vård- och omsorgsboende 72 790 3 640 -3 723 -500 4 223 5,8% 7 279 0,7% Högdalens vård- och omsorgsboende 133 084 6 654 -12 737 -2 500 13 308 10,0% 13 308 0,4% Stureby hemtjänst 26 401 1 320 -2 017 -13 2 030 7,7% 2 640 0,1% Hemtjänst Enskededalen 20 416 1 021 -1 317 -3 1 320 6,5% 2 042 0,0% Vantörs kommunala hemtjänst 36 558 1 828 -2 113 -561 2 674 7,3% 3 656 1,5% Hemtjänst Gullmarsplan 26 679 1 334 -1 621 -603 2 224 8,3% 2 668 2,3% Hagsätra-Rågsveds hemtjänst 16 881 844 -1 060 -129 1 189 7,0% 1 688 0,8% Funktionsnedsättning 0 0,0% 0 0,0% Assistansenheten 62 063 3 103 -6 321 115 6 206 10,0% 6 206 -0,2% Gruppbostäder och servicebostäder LSS 140 872 7 044 -13 899 -115 14 014 9,9% 14 087 0,1% Daglig verksamhet LSS 24 063 1 203 -2 240 0 2 240 9,3% 2 406 0,0% Socialpsykiatri 0 0,0% 0 0,0% Utförarenheten för socialpsykiatri 24 527 1 226 -1 000 -1 000 2 000 8,2% 2 453 4,1% 0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 1 294 598 -94 431 -5 681 98 183 129 460 2026-05-05 13:33 Resultatenheter Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid Välfärdsavdelningen, stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april 2025 2026 Investeringsutgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Utfall Utfall Budget Budget S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. 2026 2026 justering avvik 2026 2027 avvik 2027 2028 avvik 2028 Genomf. Avvik Prognos 2025 NY beslut Investeringsprojekt (Specificerad redovisning per projekt under underrubrik) Parkinvesteringar Vättersdälden 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Backen 1D 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Dalbotten 0,9 6,6 6,6 0,0 0,0 0,0 Nycklade medel stadsmiljö Budget genom fördelningsnyckel 10,6 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 16,0 0,0 varav Enskede 3,2 5,1 5,1 5,4 5,4 5,3 5,3 0,0 varav Årsta 3,2 5,2 5,2 5,3 5,3 5,4 5,4 0,0 varav Vantör 4,3 5,2 5,2 5,3 5,3 5,4 5,4 0,0 Storängsparken 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Vättersdälden 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Dalbotten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Backen 1D 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar Storängsparken 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Vättersdälden 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Dalbotten 0,0 0,0 0,0 0,0 Backen 1D 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar Klimatinvesteringar: Källsorteringskärl för sex identifierade parker 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 Klimatinvesteringar: Dricksvattenspollare i stamparken 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvesteringar Trygghetsinvestering, tyrgghetsskapande åtgärder i Ensked 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsinvestering, trygghetsskapande åtgärder i Hagsätra 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsskapande åtg. Högdalens centrum och Önskehemsparken 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsskapande åtgärder, Utegym i Rågsved 2,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsskapande åtgärder i Årstaberg 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 Trygghetsskapande åtgärder i Sandfjärdsparken, Valla torg 5,0 5,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetsskapande åtg. Upprustn av skogsväg mellan Hagsätra IP och Älvsjöbadet 1,6 1,6 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringsmedel Biologisk mångfald, renovering av rabatt i Årsta 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald, omställning äldre buskage till rabatter 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald, plantering av 25 st träd 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Naturreservat och biotopsskyddsområden, återskapa Kräpplaspåret 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Naturreservatoch biotopsskyddsområden, åtgärda ojämna, otillgängliga gångvägar som spolats bort av kraftigt regn0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Trädplantering och viss trädvård, plantering av 25 träd 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald. Trädvård och plantering 3,5 3,5 0,0 0,0 0,0 Biologisk mångfald: Anläggning av ängsyta i Stureby 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 Övertagande av parkskötsle och lokalvård i egen regi: Inventarier lokal Selaöv. gemensam med Farsta och Skarpnäck15,5 15,5 0,0 0,0 0,0 Summa investeringsprojekt 29,3 0,0 52,8 0,0 52,8 0,0 16,0 16,0 0,0 16,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner & inventarier 5,4 6,8 6,8 5,3 5,3 5,3 5,3 0,0 SUMMA TOTALT 34,7 0,0 59,6 0,0 59,6 0,0 21,3 21,3 0,0 21,3 21,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa parkinvesteringar 3,8 0,0 6,6 0,0 6,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nycklade medel stadsmiljö 35,9 0,0 16,0 0,0 16,0 0,0 16,0 16,0 0,0 16,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reinvesteringar 7,3 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa klimatinvesteringar 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa trygghetsinvesteringar 2,4 0,0 9,9 0,0 9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga investeringsmedel 5,2 0,0 19,3 0,0 19,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2026” inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Nämndens begärda budgetjusteringar i aktuellt ärende. 6, 9 och 12 Nämndens prognos. 7,10 Nämndens plan 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga 3. 13 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 14 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 2027 2028 Totalt projektet 2026-05-05 13:33 Investeringar --- [Bilaga 2. Ansökan om budgetjusteringar lokal demokrati (drift).pdf] Sammanställning nämndens ansökningar Budgetjusteringar för driftåtgärder Fliknamn Projektnamn Belopp Lokalt arbete för demokrati 1 Dialogsocionomer för ökad tillit till socialtjänsten 0,6 Lokalt arbete för demokrati 2 Utveckling av parklekarnas och fritidsgårdarnas inflytandeforum 0,2 Lokalt arbete för demokrati 3 Pilotinsats i två delspår – ett riktat mot äldre och ett mot barnfamiljer i Rågsved och Hagsätra 0,8 Nämndens totalt ansökta budgetjusteringar för driftåtgärder 1,6 Lokalt arbete för ökad demokrati Stadsdelsnämnder kan söka medel för att utveckla och förstärka det lokala arbetet för ökad demokrati. Insatser kan handla om att öka valdeltagande, medborgardialoger och lokala ungdomsråd. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med VP och T1. Ansökan om budgetjustering i samband med Tertialrapport 1 Nämnd Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd Kontaktperson: Veronica Starck Epost: veronica.starck@stockholm.se Telefon: Klicka här för att ange text. 08-50814965 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Dialogsocionomer för ökad tillit till socialtjänsten 1.2 Beskrivning av åtgärd En viktig del av socialtjänstens arbete handlar om att bygga relationer och möjliggöra dialog. För att nå ut till invånare med information förväntas dialogsocionomer arbeta uppsökande i miljöer där invånare redan är. Till en början kommer dialogsocionomerna att vara på lokala evenemang och områdesdagar i syfte att bygga relationer med invånare. Arbetet kommer att göras i nära samarbete med civilsamhället och syftar till att öka tilliten och förståelsen för socialtjänstens uppdrag och arbetssätt. 1.3 Åtgärdens syfte Desinformation om socialtjänsten har under några år varit en utmaning som direkt påverkar invånares vilja att söka och ta emot stöd. Tillit är en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna fungera. Utan tillit minskar effekten av insatser, samverkan försvåras och riskerna för utsatthet ökar. För att kunna fortsätta arbetet med att öka tilliten till socialtjänsten skulle dialogsocionomer, genom närvaro och förtroendeskapande, hjälpa förvaltningen att få en bättre bild av invånares behov, önskemål och uppfattning om socialtjänsten. Syftet är även att dialogerna på sikt ska öka förståelsen kring socialtjänsten och minska rädslan kring att ta emot stöd. 1.4 Åtgärdens tidplan höst 2026 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2026 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,6 mnkr Tre deltidstjänster för dialogsocionomer på 20% 600 000 kr 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Ingen påverkan på driftkostnader på kort eller lång sikt. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Lokalt arbete för ökad demokrati Stadsdelsnämnder kan söka medel för att utveckla och förstärka det lokala arbetet för ökad demokrati. Insatser kan handla om att öka valdeltagande, medborgardialoger och lokala ungdomsråd. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med VP och T1. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 1 Nämnd Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd Kontaktperson: Jenny Johansson Epost: Jenny.johansson.2@stockholm.se Telefon: Klicka här för att ange text. 08-508 20719 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Utveckling av parklekarnas och fritidsgårdarnas inflytandeforum 1.2 Beskrivning av åtgärd Förvaltningens parklekar och fritidsgårdar vill möjliggöra för barn och unga att ha inflytande och påverka fritidsverksamheterna. Under de senaste åren har både parklekar och fritidsgårdar genomfört ett flertal inflytandeforum där besökare fått påverka sin fritid. Däremot har det saknats en systematik och ram i hur inflytandeforumen har sett ut på de olika verksamheterna. I syfte att fortsätta utvecklingen av de öppna fritidsverksamheternas inflytandeforum ämnar förvaltningen ta in en expert inom fritidsfrågor som kan stötta arbetet framåt. 1.3 Åtgärdens syfte Åtgärden syftar till att utveckla ett systematiskt arbete med inflytandeforum på både parklekar och fritidsgårdar så att alla besökare får samma möjlighet att göra sig hörda på verksamheterna. 1.4 Åtgärdens tidplan Åtgärden förväntas pågå under hösten 2026 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2026 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,2 mnkr Arvodering expert 60 000 kr Rese- och boendekostnader expert 5 000 kr LED-skärmar för alla parklekar och fritidsgårdar 130 000 Materialkostnader 5 000 kr 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget På lång sikt kan det systematiska arbetet med parklekarnas och fritidsgårdarnas inflytandeforum bidra till ökade kostnader utifrån att fler besökare inkommer med önskemål på aktiviteter och dylikt. Förvaltningen bedömer att fritidspersonal kommer kunna prioritera önskemål utifrån aktuella budgetramar. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Lokalt arbete för ökad demokrati Stadsdelsnämnder kan söka medel för att utveckla och förstärka det lokala arbetet för ökad demokrati. Insatser kan handla om att öka valdeltagande, medborgardialoger och lokala ungdomsråd. Ansökan om budgetjustering kan göras i samband med VP och T1. Ansökan om budgetjustering i samband med: Tertialrapport 1 Nämnd Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd Kontaktperson: Jenny Johansson Epost: jenny.johansson.2@stockholm.se Telefon: Klicka här för att ange text. 08-50820719 1. Information om åtgärd 1.1 Ansökan avser Pilotinsats i två delspår – ett riktat mot äldre och ett mot barnfamiljer i Rågsved och Hagsätra 1.2 Beskrivning av åtgärd Förvaltningen genomför en tidsbegränsad pilotinsats i två delspår – ett riktat mot äldre och ett mot barnfamiljer i Rågsved och Hagsätra – med fokus på dialog och test av nya arbetssätt. Förvaltningen har tagit sig an två utmaningar. Den ena rör den demografiska utvecklingen i vilken antalet äldre ökar kraftigt. Samtidigt bor många äldre i bostäder som inte är anpassade för ett liv med minskad rörlighet, exempelvis i äldre hus utan hiss eller med otillgängliga badrum. Utmaningen handlar därför om hur fler äldre kan ges förutsättningar att leva ett självständigt liv längre – både genom bättre boendeförutsättningar och genom hälsofrämjande och sociala insatser som motverkar isolering och ohälsa. Den andra utmaningen rör Rågsved och Hagsätra där förvaltningen inte når tillräckligt många familjer med tidiga, frivilliga och förebyggande insatser. Utmaningen handlar både om räckvidd (vilka nås/nås inte) och mottaglighet (vad krävs för att man ska vilja och kunna ta emot stödet som erbjuds). Arbetet bidrar till genomförandet av Agenda 2030, särskilt mål 3 (hälsa), mål 10 (minskad ojämlikhet) och mål 16 (inkluderande samhällen), genom att stärka tidiga och förebyggande insatser samt öka tilliten till offentliga verksamheter. 1.3 Åtgärdens syfte Att skapa fördjupad kunskap om inom båda områdena samt ge underlag för mer träffsäkra och effektiva arbetssätt. Att genom dialog med berörda intressenter såsom invånare, bostadsbolag och professionella aktörer skapa legitimitet och tillit i arbetet. 1.4 Åtgärdens tidplan Påbörjas under 2026 2. Ansökt belopp, avser kostnader för 2026 2.1 Totalt belopp för denna ansökan: 0,8 mnkr 2 Processledare á 25 % 400 000 kr Vikariekostnader för medarbetare i arbetsgrupper 400 000 kr 2.2 Beskrivning av åtgärdens budget Ingen påverkan på driftkostnader på kort och lång sikt. 3. Eventuella övriga upplysningar Klicka här för att ange text. --- [Bilaga 3. Åtgärdsplan mot brott 2026.pdf] Åtgärdsplan 2026 Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete anger att alla kommuner ska ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen. I lagen anges även att en åtgärdsplan ska tas fram för att förebygga brott. Med lägesbilden som underlag, och utifrån genomförd orsaksanalys, arbetas åtgärder för att förebygga brott fram. Åtgärdsplanen är strukturerad utifrån de fem prioriterade samverkansområdena i den centrala samverkanöverenskommelsen mellan staden och Polisregion Stockholm. Det finns en flik per prioriterat samverkansområde. Har stadsdelsförvaltningen och lokalpolisområdet enats om ytterligare samverkansområden så anges de även här. Infoga i så fall en ny flik, en mall på en sådan flik finns under punkt 6. Längst till höger bland flikarna finns en analysflik som anger antalet problemområden, identifierade orsaker och åtgärder under respektive prioriterat område. I åtgärdsplanen beskrivs det operativa arbetet som ska genomföras inom respektive prioriteratsamverkansområde. För att lyckas med att ta fram åtgärder som påverkar de identifierade utmaningarna, krävs att en väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål finns. Utgå från er lägesbild och orsaksanalys för att formulera åtgärder. Åtgärdsplanen förtydligar om det är en punktinsats eller en del av ordinarie arbete. Insatserna specificeras med en kortfattad beskrivning av vad som ska göras, hur det ska utföras, vilka som är ansvariga och tidsplan. Åtgärderna som anges kan både vara sådana som genomförs i samverkan med polisen och på egen hand i den egna organisationen. Sortera i möjligaste mån i vilken ordning olika åtgärder ska genomföras. Börja med det som ger omedelbar effekt och bygg på med åtgärder som tar längre tid. Koppla operativa mål till respektive åtgärd. Arbeta med SMART:a mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta). Kolumnen gällande uppföljning fylls inte i vid upprättandet av åtgärdsplan men anges redan nu för att underlätta vid uppföljningen i slutet av året. I arbetet med lägesbild och åtgärdsplaner ska Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet samt arbetet mot våldsbejakande extremism integreras. Åtgärdsplanen ska beslutas av den lokala styrgruppen och skickas till stadsövergripande beredningsgrupp. För stadens del ska åtgärdsplaner även beslutas av stadsdelsnämnderna och lämnas in i samband med tertialrapport 1. Ta gärna stöd av BRÅ:s material: Välj åtgärder som påverkar orsakerna - Brottsförebyggande rådet (bra.se) bra.se/erfarenhetsbank Unga i riskzon för destruktivt beteende Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. SSPF Fortsätta processa strukturen. Fler individer och deras vårdnadshavare tillgodogör sig stöd från SSPF- koordinatorer. Dessutom skall fler yngre individer och deras vårdnadshavare tillgodogöra sig stöd från SSPF-koordinatorer. SSPF styrgrupper fungerar som arbetgsrupp och lyfter upp och behandlar ämnen som identifieras inom OLG unga i riskzon för destruktivt beteende. 2026 Utbf, Avd FOF, Avd IOF Stärkt föräldraförmåga - riktat stöd till vårdnadshavare till elever inskrivna i Regional Särskild Undervisningsgrupp (RSU). Det genomförs riktat stöd till föräldrar med elever i RSU. Antal deltagande föräldrar ökar. 2026 Utbf, Avd FOF En arbetsgrupp av operativ personal med representanter från socialtjänst, skola, polis tar fram ett förslag till OLG på vad som är görbart utifrån respektive verksamhetsområde. 2026 LPO Globen & Farsta, Utbf, avd FOF & IOF Rektorer - ökad kunskap utifrån olika riskgrupper. Eventuellt använda sig av arbetsgrupper SSPF. 2026 LPO Globen & Farsta, Utbf, avd FOF & IOF För att rätt resurser skall prioriteras till rätt ställen behöver vi utreda förutsättningar för att implementera en kartering av individer, exempelvis polisens risktrappa, för att få till ett gemensamt språk. För att förebygga eller komma tillrätta med kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa, våldsbejakande extremism och andra destruktiva beteenden hos barn och unga krävs ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete. Samverkan runt barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott är avgörande och kan ske såväl på grupp- som individnivå. För att undvika att unga radikaliseras och/eller hamnar i kriminella miljöer och för att unvika att barn och unga hamnar mellan stolarna behöver vi samsyn i bedömningar och hur vi ser på individer. Tidiga insatser är ofta effektiva för både individ och samhälle. Lägesbilden för EÅV visar en övergripande positiv trend med minskad självrapporterad ungdomskriminalitet, särskilt bland pojkar. Samtidigt syns tecken på ökad problematik bland vissa grupper, där fler unga pojkar aktualiseras inom SIG BoU och EÅV har ett högt antal utredningar utifrån barns egna svårigheter. Ett långsiktigt och samordnat förebyggande arbete krävs för att möta dessa utmaningar. Det handlar om att stärka skyddsfaktorer som skolgång, föräldrasamverkan och meningsfull fritid, men också att tidigt fånga upp unga med begynnande normbrytande beteende eller psykisk ohälsa. Samordnade tidiga insatser mellan skola, socialtjänst, polis och fritid Stärkt samarbete med föreningsliv och civilsamhälle för att främja meningsfull fritid Viktiga skyddsfaktorer är trygga uppväxtförhållanden, välfungerande skolgång och meningsfull fritid. Ett långsiktigt och samordnat förebyggande arbete krävs för att möta dessa utmaningar. Det handlar om att stärka skyddsfaktorer som skolgång, föräldrasamverkan och meningsfull fritid, men också att tidigt fånga upp unga med begynnande normbrytande beteende eller psykisk ohälsa. Meningsfull fritid - Fritidslots i utökad samverkan och större upptagningsområde Organisationsstruktur och styrning tillsammans med rollbeskrivning tas fram i samverkan skola-socialtjänst. Andelen unga i Vantör som deltar i föreningsaktiviteter i Vantör ökar. Under våren Avd FOF, Utbf Situationsanpassad samverkan: Vid behov genomföra situationsanpassad samverkan. Denna samverkan berör platser/situationer som kräver en förstärkt insats. Formatet ser olika ut beroende på situation och anpassas efter den lokala lägesbilden och de lokala förutsättningarna. Vid behov ska en arbetsgrupp sammankallas där varje deltagare delger sin aktuella lägesbild kopplad till problematiken i det avgränsade området. Arbetsgruppen ska fördjupa kunskapen om problemen i området, exempelvis genom att göra orsaksanalyser och föreslå åtgärder som berör både situationell och social prevention samt följa upp att åtgärderna. Arbetsgruppen ska också beakta synpunkter som inkommit vid av stadsdelen genomförda trygghetsmöten för medborgare och eventuella trygghetsenkäter. Vid behov genomföra situationsanpassad samverkan. Vid behov/I linje Samtliga samverkansaktörer Det offentliga rummet har flyttat till en digital plattform. Vi behöver därför stärka vår närvaro i digitala miljöer för att fånga upp unga i riskzon för destruktivt beteende. OLG tar fram ett uppdrag och tillsätter en arbetsgrupp som arbetar med hur vi kan nå ut och hur vi pratar om digitala miljöer. Arbetsgruppen ser över möjligheten att genomföra en digital trygghetsvandring likt tidigare utförd trygghetsvandring (LPO Globen). 2026 OLG Unga i riskzon och i förlängningen tillsatt arbetsgrupp Fortsatt förebyggande arbete i och kring öppna drogscener och otrygga platser där unga vistas Riskerna är störst i socioekonomiskt utsatta delar av stadsdelsområdet, särskilt Hagsätra–Rågsved, där låg skolnärvaro, arbetslöshet och närhet till öppna drogscener bidrar till sårbarhet. Ett långsiktigt och samordnat förebyggande arbete krävs för att möta dessa utmaningar. Det handlar om att stärka skyddsfaktorer som skolgång, föräldrasamverkan och meningsfull fritid, men också att tidigt fånga upp unga med begynnande normbrytande beteende eller psykisk ohälsa. Följa projektet Trygga steg Ta reda på effekten och undersöka om vi på sikt kan applicera projektet på större områden Projekt sträcker sig till december 2026 Område Barn och unga Föräldrarådgivare på parklek. Ge föräldrar bättre tillgång till stöd, dels medarbetare i parklekarna ska känna till vart de kan hänvisa föräldrar i behov av stöd. Stödet ska utvecklas under året. Arbetet skall utvecklas under året 2026 Område främjande Kompetenshöjning Det finns kunskapsluckor kring identifiering av flickor och kvinnor i kriminalitet Stärka kompetensen gällande flickor och kvinnors kriminalitet i våra verksamheter. Tvärprofessionell kompetenshöjande insats kring flickor och kvinnors kriminalitet 2026 Avd IOF, Polis, Utbf Det finns ett ständigt behov av att stärka kunskapen kring orosanmälningar hos aktörer och verksamheter som kommer i kontakt med barn Risk för rekrytering bland unga behöver förebyggas och barn med normbrytande beteende ska upptäckas i tid. BoU genomför breda utbildningsinsatser gällande orosanmälningar 2026 Område Barn och unga Det finns ett behov av att öka förståelsen för varandras uppdrag och handlingsutrymme Samverkansforum mellan Skola och socialtjänst - 2 ggr/år - där de arbetar med case för ökad förståelse för varandras uppdrag Arbetsgruppen utreder förutsättningarna/behovet av att polisen deltar 2026 Område Första linjen och område BoU Samverkan och samordnade insatser: Helgsamverkan Syftet är att samordna helgens resurser som arbetar mot ungdomar inom stadsdelsförvaltningen för att ge goda förutsättningar för samverkan ute på fältet. För att få till en bra samverkan under helgerna samlas lokala aktörer till ett operativt samverkansmöte under fredagskvällar. Vid samverkansmötena delger de olika deltagarna varandra information som; • Hur problembilden ser ut, från respektive verksamhet, dagen/veckan som varit. • Vad som kan förväntas aktuell helg, vilka utmaningar står vi inför. • Hur de kan vara varandra behjälpliga. Eventuella avvikelser lyfts i OLG unga i riskzon för att omhändertas I linje LPO Globen & LPO Farsta Prioirterat linjearbete Systematisk uppföljning av gemensamma insatser och lägesbildsarbete kring unga i riskzon Ett långsiktigt och samordnat förebyggande arbete krävs för att möta dessa utmaningar. Det handlar om att stärka skyddsfaktorer som skolgång, föräldrasamverkan och meningsfull fritid, men också att tidigt fånga upp unga med begynnande normbrytande beteende eller psykisk ohälsa. Samverkan och samordnade insatser: Socialtjänst hos polis Socialsekreterare hos polis bedriver sitt arbete på polisstationerna en gång i veckan per LPO för att snabbare kunna identifiera individer. Eventuella avvikelser lyfts i OLG unga i riskzon för att omhändertas I linje Område Barn och unga Samverkan och samordnade insatser: Ungdomsutsättning Att samla och förmedla information om målgruppen för att kunna rikta effektivt arbete inom både lokalpolisområdena och stadsdelsförvaltningen. Att arbeta med riskgrupper och fokusungdomar i de fall social insatsgrupp inte är aktuellt. Vid ungdomsutsättning hanteras endast individer under 18 år. Informationsdelning gällande unga vuxna (18-29 år) sker separat. Eventuella avvikelser lyfts i OLG unga i riskzon för att omhändertas I linje LPO Globen & LPO Farsta Prioirterat linjearbete Otrygga och brottsutsatta platser Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Gullmarsplan är en öppen drogscen (ÖDS) Arbetsgruppen säkerställer att åtgärdsplanen som är framtagen för den öppna drogscenen genomförs Arbetet med åtgärdsplanen fortlöper under 2026 2026 Arbetsgruppen Nyttja befintliga samverkansforum för att stärka arbetet på platsen Situationell prevention - förbättringar kommer under 2026 ske i utemiljön enligt balanslistan på fastighersägarmöten. Social prevention - Platsaktivering på platsen gemensamt Balanslista och platsaktivering sker under 2026. Arbetsgruppen som deltar på fastighetsägarmötet i Högdalen Trafikontoret ska tillsammans med stadsdelsförvaltningen genomföra en trygghetsinvestering med åtgärder kring grönytor och entréer till Högdalen C. Insatserna är utformade utifrån tidigare analyser inom SÖK samt dialog med boende. Åtgärden är avhängt att finansieirng blir beviljat. De relevanta trygghetsperspektiv som uppmärksammats inom förarbetet ska tas vidare i kommane projekt i område (Projekt Högdalsgången och Norra Högdalsplan) 2026-2029 Trafikkontoret Arena- och slakthusområdet: Johanneshov med arenaområdet inkluderat är ett område som sticker ut rörande våld i offentlig miljö, problem kopplat till serveringstillstånd och krogmiljö. Arenavägen med krogmiljön och evenemangen genererar stor trafikproblematik som konsekvens. Involvera berörda aktörer i samverkan vid uppkommet behov Ha en välfungerande samverkan kring platsen och att insatser görs utifrån behov. 2026 LPO Globen, TK, Avdelning HR, Stab & Stadsmiljö Årsta partihallar har fortsatt behov av fokuserade insatser utifrån ett trygghetssskapande och brottspreventivt perspektiv Polisen och staden gör riktade insatser, exempelvis utökade drift och underhåll samt inspektioner. Sker nära samordnad tillsyn. Utvärdera arbetet. Undersöka den lokala myndighetssamverkan, finns alla aktörer med som behöver informationen. 2026 Polisen, Trafikkontoret och andra samarbetsparter Staden ska verka för en klotterfri miljö , särskilt fokus på kloter kopplat till våldsbejakande extremism. Dialog och översyn av nuvarande arbete. Genomförd dialog. 2026 Trafikkontoret, SDF och polis. Öppen drogscen Högdalen C är en öppen drogscen Övriga brottsutsatta platser Hagsätra-Rågsved är stadsdelsområdets utsatta område och fokusområde Platssamverkan Rågsved: Arbetet kommer under 2026 genomgå en omorganisation för att inkludera Hagsätra. Arbetet sker inom ramen för redan befintlig samverkansstruktur. Organisationen ser även särskilt över de gemensamma prioriteringarna i fleråringen i linjen Avdelning HR, Stab & stadsmiljö Östberga var tidigare ett utsatt område Samverkan Östberga: Från och med 2024 är Östberga borttagen från polisens lista över utsatta områden vilket är glädjande. Det innebär dock inte att arbetet avslutas i området då det finns behov av långsiktig planering Arbetet sker inom ramen för redan befintlig samverkansstruktur. I linjen Avdelning HR, Stab & stadsmiljö Enskede-Årsta-Vantör behöver löpande samla kunskap om den lokala problembilden kopplat till yttre miljö för att kunna hålla området i gott skick. Både de som bor, verkar och de som har ansvar för att vidta åtgärder behöver göras delaktiga. Trygghetsvandringar: Genom trygghetsvandringar dokumenteras platser och utrymmen som upplevs som otrygga eller riskerar att bli brottsplatser, samt vilka konkreta omständigheter som bidrar till problem. I processen ingår att ta fram förslag på lösningar. Trygghetsinventeringen ligger sedan till grund för åtgärder med tidsram för uppföljning. Vi fortsätter med trygghetsvandringar som metod och prioriterar närvaro. Trygghetsvandringar används även om otrygghet uppmärksammas situationsbundet som ett sätt att få kontakt med medborgare i linjen Avdelning HR, Stab & stadsmiljö I linjen Systemhotade brottslighet Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Stärkt kontroll av belastningsutdrag genom kompetenshöjning bland rekryterande chefer 2026 Avdelning HR stab och stadsmiljö Validera uppgifter inför anställningsbeslut 2026 Avdelning HR stab och stadsmiljö Det finns en risk för att oseriösa föreningar söker ekonomisk ersättning från stadsdelsförvaltningen Stärkt samverkan med polisen i samband med föreningsbidrag Utreda förutsättningarna för att inkludera polisen i samverkan kring utbetalningar av föreningsbidrag 2026 Avdelning HR stab och stadsmiljö, LPO Globen och Farsta Fördjupad samverkan med polis och stadens centrala kontrollfunktioner. Informationsdelning gällande kriminell ekonomi når inte hela vägen ut till berörda Stärkt samverkan med Samordnad tillsyn för att upptäcka arbetslivskriminalitet och oegentligheter Stadsdelen och LPO stärker dialog och samverkan med SLKs samordnade tillsyn 2026 Avdelning HR stab och stadsmiljö, LPO Globen och Farsta Aktiv avtalsuppföljning skall pågå under året, OLG Systemhot följer processen 2026 Avdelning Ekonomi Utbildningsinsatser för berörda chefer gällande avtal 2026 Avdelning Ekonomi Första linjen sprider information till medborgare under året 2026 Avdelning förebyggande och främjande Demokratiambassadörer stärker valdeltagande där valdeltagandet är svagt 2026 Avdelning förebyggande och främjande Kommunikationsinsatser för att motverka desinformation och stärka tilliten till myndigheter. Desinformation är systemhotande då det kan underminera förtroendet för myndighetsutöbvningen Genomföra kommunikationsinsatser under året som bidrar till att stärka upp information som är tillitsstärkande Det finns en risk i förfalskade handlingar i samband med anställning Stärka upp rutiner och säkerställa att handlingar är korrekta i samband med rekryteringar även för att förebygga anställning av potentiella möjliggörare Fortsatt internkontroll och rutiner Bristande uppföljning. Resurser att följa upp prioriteras inte. Kompetenshöjning kring otillåten påverkan och arbetslivskriminalitet. Stärka och systematisera arbetet gällande avtalsuppföljning Krog- och tobakstillsyn Överservering på krogar kan bland annat generera i brott som misshandel, brott i nära relation och skadegörelse. Orsakskedjan mellan alkohol och våld är väl dokumenterad. Att många alkoholpåverkade människor samlas på en och samma plats ökar risken för våld. Att bedriva tillsyn mot tobakshandlare är viktigt ur den aspekten att tobaken beskattas (punktskatt). Kriminella nätverk eller kriminella individer kan på olika vis undkomma att betala skatten genom exempelvis skalbolag eller målvakter. Detta kan generera en hel del pengar till kriminella nätverk. Det medför också att det blir en skev konkurrens mot de handlare som håller sig inom gällande lagstiftning. Handlare som utgör en del i detta genom att sälja oskattad tobak eller piratkopierade cigaretter bör genom tillsyn upptäckas så snart det är möjligt. Sett ur perspektivet ungdomar och narkotika, visar undersökningar att unga som gör tidig tobaksdebut också löper större risk att debutera inom cannabisrökning. Krog- och tobakstillsyn: Myndighetsgemensam krogtillsyn ska ske i syfte att tillse att krögaren och dennes personal håller sig till gällande lagstiftning inom Alkohollagen samt den lagstiftning som är aktuell för Arbetsmiljöverket och Skatteverket. Myndighetsgemensam tobakstillsyn ska ske i syfte att tillse att tobakshandlare håller sig till gällande lagstiftning. Aktiviteten förväntas uppdaga och förebygga kriminalitet i ett brett spektra med särskilt fokus mot kriminell ekonomi. Som exempel kan nämnas; • Skattebrott (punktskattepliktiga varor, tobak). • Unga som debuterar med tobaksanvändning i tidig ålder löper större risk att börja med cannabisrökning. • Överserveringar i krogmiljö kan generera i brott som t.ex. rattfylleri, våld i hemmet, hot och våld i offentlig miljö och skadegörelse. • Hos handlare eller krogar kan det förekomma människor som inte legaliserat sin vistelse i riket. De blir därmed lätta offer för oseriösa arbetsgivare (människohandel). i linjen LPO Globen & Farsta Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Bedrägerier mot äldre Uppsökande verksamhet äldre behövs för att stärka resilliens, minska isolering, stärka handlingskraften att stå emot bedrägerier och annan typ av brottslighet. Vi behöver utreda om vi gör tillräckligt. En arbetsgrupp tillsätts för att se över och systematisera arbetssättet gällande bedrägerier mot äldre. Arbetsgruppen tar fram en lägesbild och en åtgärdsplan för hur vi kan motverka bedrägerier mot äldre Startas under 2026 och följus upp löpande OLG SUB tillsätter en arbetsgrupp där Avd Äldre/SP/Funk, Avd FOF, LPO Globen & Farsta deltar med representanter Personer med funktionsnedsättning Personer med funktionshinder i vår stadsel uppger bland de högst upplevda otryggheten i staden. En stärkt lägesbild kring den upplevda tryggheten samt stärkta arbetssätt och rutiner för att förebygga brottsutsatthet hos personer inom målgruppen funktionshindrade och/eller socialpsykiatri Avdelning Funk/SP/ÄO sätter en plan för att under året genomföra stickprovsdialoger på boenden inom LSS och särskilda stödboenden gällande den upplevda otryggheten gällande brottslighet och trygghet för att på sikt stärka lägesbilden kring våra invånare inom målgruppen. Startas under 2026 och följus upp löpande Avd Funk/SP/ÄO Våld i nära relation Kommunikationsinsatser sker inte synkat i organisationerna Under året undersöka om det går att samla oss i kommunikationsinsatser gällande våld i nära relation En gemensam kommunikationsaktivitet har genomförts under året (i samband med frid-insatser) 2026 LPO Farsta & Globen, Område första linjen, Område vuxen, Avd HR, Stab & Stadsmiljö Arbeta med att personal har kompetens och att det är på agendan i samtal med barn SSPF berör detta under sina träffar i linjen Utbf, Avd FOF, LPO Globen & Farsta Förankring av Islandsmodellen hos ny personal sker inom respektive Lokalpolisområde. Islandsmodellen är en del av utbildningen för aspiranter. Direkta arbetsledare kommunicerar Islandsmodellen i vardagen med sina medarbetare. Poliser som inte tillhör lokalpolisområdena Farsta och Globen blir instruerade eller påminns om Islandsmodellen av Regionledningscentralen, RLC, i samband med att de beordras till aktuella ärenden. Islandsmodellen skall vara brett förankrad i LPO I linjen LPO Farsta & Globen Våld i nära relation Omställning till att nå Särskilt utsatta och sårbara grupper som blir utsatta för våld i nära relation sker i linjearbetet i och med nya socialtjänstlagen och första linjen Första linjen implementeras och bevakar frågan inom ramen för sitt uppdrag i linjen Område Första linjen förmåga och kompetens kring barn som bevittnar våld behöver stärkas Linjearbete Kriminella miljöer och livsstilar Orsak Åtgärd Operativa mål När Vem Uppföljning Ange identifierat problemområde eller utmaning här Beskriv orsaken till problemet, kan vara flera, gör då flera separata åtgärder. Koppla åtgärd mot respektive orsak. Beskriv tydligt vad som ska göras och hur det ska utföras. Koppla operativa mål till varje åtgärd. Ange tid för när åtgärden ska vara genomförd (alt linjearbete). Ange vem som ansvarar för åtgärden. Beskriv vad som har genomförts. Hur har parterna uppfyllt sina åtaganden. Denna kolumn fylls i i samband med uppföljning. Utvecklat arbete med SIG, avhopparstöd och återanpassning för personer i kriminalitet. Avhopparverksamhet Det kan inte lösas på egen hand utan krävs ett gemensamt grepp Det förväntas att samverkansformer gällande avhopparverksamhet bedrivs i linjen genom SIG, Trefas och Avhopparsamordning. Det förväntas även att samverkan lyfts inom OLG Krim och vidare om den inte fungerar enligt förväntan i linjen. Se under nämndmål 1.3.3 Invånare som vill lämna kriminalitet får stöd (Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd) Område vuxen och BoU, LPO Globen & Farsta Anhörigsstöd De som är oroliga för någon i sin närhet med anledning av kriminalitet skall erbjudas hjälp Anhörigstöd skall erbjudas i Enskede-Årsta-Vantör I linjen. Se under nämndmål 1.3.4 Barnets perspektiv är tydligt i utredningar och insatser där det framgår "Barn och/eller föräldrar som är anhöriga informeras om och erbjuds adekvat stöd. Samt 1.3.1. har alla enheter inom Socialtjänsten en aktivitet om att implementera nya prgrammet för stöd till anhöriga Avd FOF och Avd IOF Kompetensutveckling Team Evenemang i Globen bistår i mån av tid med utbildningssatsningar rörande risksupportermiljöerna till socialtjänst En pilot har genomförts under året 2026 Kommunpolis LPO Globen & Trygghetssamordnare Tidiga insatser för unga med koppling till kriminalitet. För att upptäcka och agera rätt behöver vi återinföra baskunskap inom förvaltningen genom att säkerställa att utbildningar och utbildningsmaterial och systematisera arbetet. Preventionssamordnare startar upp internt EÅV- nätverk och följer upp det löpande. Det följs upp vad behoven är, vad vi ser och vad vi behöver jobba med. 2026 Preventionssamordnare VBE-frågan diskuteras i SSPF-forum för att omhänderta "hur"et i samverkan. Lägesbild i pointsurvey Säkerställa att det lyfts hur vi samverkar kring frågan. 2026 Utbf, Avd FOF, LPO Globen & Farsta Operativ samverkan Det behövs en systematik i den operativa lägesbilden gällande brottslighet, trygghet och trender i stadsdelsområdet Lägesbild: Bli bättre på att äga en gemensam lägesbild inom EÅVs stadsdelsområde. Inom EÅV ska det ges stöd till medarbetare att lättare ge tillbaka till lägesbilden. EÅV Trygghetsforum fortsätter att utvecklas under året. Fler aktörer inkluderas i arbetet 2026 Avd HR, Stab & Stadsmiljö, LPO Globen & Farsta, Avd FOF, Utbf, TK Våldsbejakande extremismFortsatt samverkan för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Sammanställning över prioriterade områden Prioriterat område Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder Unga i riskzon för destruktivt beteende 6 10 14 Otrygga och brottsutsatta platser 3 8 9 Systemhotade brottslighet 5 6 4 Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer 4 5 6 Kriminella miljöer och livsstilar 4 5 6 [Eget prioriterat område] 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Unga i riskzon för destruktivt beteende Otrygga och brottsutsatta platser Systemhotade brottslighet Särskilt utsatta och sårbara brottsoffer Kriminella miljöer och livsstilar [Eget prioriterat område] Sammanställning av åtgärdsplan Antal problem Antal identifierade orsaker Antal åtgärder --- [Bilaga 4. Plan för upphandling 2026-2028.pdf] Länk till inköpsanalysverktyg och kategoriträd: Länk - Inköpsanalysverktyg och kategoriträd PLAN FÖR UPPHANDLING 2026- 2028 Bilaga Anvisningar Mallen ska användas av nämnden för sammanställningen av de upphandlingar som nämnden planerar att påbörja under de kommande tre åren. Endast upphandlingar där kontraktets sammanlagda värde överstiger 1 miljon kronor ska redovisas. Med kontraktsvärde avses det sammanlagda värdet av ett kontrakt/avtal, inklusive eventuella optioner. Med planerad start av upphandling avses när arbetet med exempelvis behovs- och marknadsanalys påbörjas, eller när arbetet med upphandlingsdokument planeras att starta. Upphandlingen ska kategoriseras med kategorifamilj samt kategoriklass enligt Stockholms stads kategoriträd, se länk nedan. Vid gemensamma eller centrala upphandlingar tar upphandlingsansvarig nämnd upp upphandlingen på sammanställningen. Tre typer av kontaktuppgifter ska anges: - kontaktuppgifter till förvaltningen gällande upphandlingar generellt, med fördel relevant funktionsbrevlåda - kontaktuppgifter till den person som har rollen som inköpsansvarig i förvaltningen - kontaktuppgifter till ansvarig för respektive upphandling som anges i sammanställningen, alternativt till relevant funktionsbrevlåda. Stadens inköpsanalysverktyg kan användas för att se inom vilka kategorier nämnden har köpt tidigare år. Mer information kring Stockholms stads kategoriträd finns på sidan för inköp och upphandling och nås via följande länk: https://samarbete.stockholm.se/sites/inkopoupphandling/SitePages/Ink%C3%B6psanalysverktyg.aspx Vid frågor, kontakta Ingrid Eklund, enheten för strategiskt inköp, finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: ingrid.eklund@stockholm.se, tel: 08-508 29 045. Plan för Upphandling 2026-2028 Kontaktuppgift uppgiftslämnaren, mailadress och telefonnummer Kontaktuppgift inköpsansvarig, namn, mailadress och telefonnummer Kategorifamilj Kategoriklass Beskrivning Planerad start av upphandling Avtalsperiod inkl förlängningsoptioner Värde mnkr Ansvarig nämnd Kontaktuppgift Måltider & Livsmedel Måltider Måltidstjänster förskola 2026-06-01 2023-08-14 - 2027-08-13 9 mnkr Enskede-Årsta-Vantör funktionsbrevlada.sd14.upphandling@stockholm.se Lokal & FM Lokalvård Städtjänster i enskilda hem 2026-08-31 2023-10-01 - 2027-09-30 10 mnkr Enskede-Årsta-Vantör funktionsbrevlada.sd14.upphandling@stockholm.se Externa tjänster Juridiska tjänster Konsumentvägledning 2027-08-31 2024-05-01 - 2028-04-30 1,2 mnkr Enskede-Årsta-Vantör funktionsbrevlada.sd14.upphandling@stockholm.se Drift & underhåll Park, gata och parkering Parkinvesteringar Söderort 2027-08-30 2024-11-01 - 2028-10-31 65 mnkr Enskede-Årsta-Vantör funktionsbrevlada.sd14.upphandling@stockholm.se Lokal & FM Säker förvaring Nyckelskåp 2026-06-30 1 mnkr Enskede-Årsta-Vantör funktionsbrevlada.sd14.upphandling@stockholm.se Simon Andersson, simon.andersson@stockholm.se, 08-50820878 Simon Andersson, simon.andersson@stockholm.se, 08-50820878, funktionsbrevlada.sd14.upphandling@stockholm.se --- [Bilaga 5. Projektrapport Platssamverkan Rågsved.pdf] Projektrapport Platssamverkan Rågsved april 2026 Projektrapport Platssamverkan Rågsved april 2026 Dnr: Klicka här för att ange Dnr Utgivningsdatum: 22 april 2026 Utgivare: Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Sandra Holmqvist Omslagsfoto: Lennart Johansson, Mediabanken Projektrapport Platssamverkan Rågsved 3 (37) Sammanfattning Platssamverkan Rågsved har under perioden 2020–2025 varit ett samordnat utvecklingsarbete mellan Stockholms stad, polis, fastighetsägare med flera i syfte att stärka trygghet, delaktighet och långsiktig utveckling i området. Arbetet initierades utifrån en medborgardialog 2020 och har bedrivits inom sex teman/fokusområden: • Ökad demokrati och samhällsdeltagande • Attraktiva och trygga boendemiljöer • Skolframgång och trygg skolmiljö • Attraktiva och trygga offentliga miljöer • Minskad kriminalitet • Självförsörjning. Den samlade bilden visar att arbetet lett till flera positiva utvecklingstendenser, särskilt inom trygghet, offentliga miljöer och samverkan mellan aktörer. Samtidigt är resultaten mer varierande inom områden som utbildning, delaktighet och arbetsmarknad där utvecklingen varit långsammare och mindre tydlig. Inom ökad demokrati och samhällsdeltagande har arbetet bidragit till ökad aktivitet, fler mötesplatser och stärkt samverkan med civilsamhället. Trots detta upplever många aktörer att förändringarna ännu inte fått fullt genomslag hos invånarna. Det finns därför behov av att stärka arbetet med inkludering, riktade insatser och kommunikation för att öka upplevd delaktighet. Även inom boendemiljöer syns en positiv utveckling. Upplevd trygghet i bostadsområden har ökat och åtgärder mot otrygga boendeförhållanden, såsom olovlig andrahandsuthyrning, har gett resultat. Samtidigt är utvecklingen inte entydig och det finns behov av mer samlad och kontinuerlig uppföljning. För skolframgång och trygg skolmiljö är utvecklingen överlag oförändrad med vissa förbättringar, exempelvis i gymnasiebehörighet och upplevd trygghet i vissa årskurser. Samtidigt är resultaten ojämna över tid och påverkas av strukturella faktorer som exempelvis elevrörlighet. Området kräver fortsatt prioritering och långsiktiga insatser. Inom trygghet och offentliga miljöer har arbetet haft tydlig effekt. Fysiska investeringar, ökad närvaro av samhällsaktörer samt samordnade insatser har bidragit till att fler invånare upplever ökad trygghet, särskilt i utemiljöer och under kvällstid. Detta är det Projektrapport Platssamverkan Rågsved 4 (37) område där platssamverkan haft störst genomslag och där resultaten är mest samstämmiga. När det gäller kriminalitet pekar både indikatorer och aktörernas bedömningar på en förbättrad situation med minskningar i vissa brottstyper och en generellt mer positiv lägesbild. Samtidigt varierar utvecklingen över tid och påverkas av faktorer utanför det lokala arbetet, vilket ställer krav på fortsatt samverkan och uthållighet. Inom självförsörjning är resultaten begränsade. Trots genomförda insatser upplever en majoritet att utvecklingen är oförändrad. Arbetslösheten har ökat i linje med övriga staden, samtidigt som vissa indikatorer stärkts som exempelvis. minskat ekonomiskt bistånd. Området kännetecknas av strukturella utmaningar och kräver ett långsiktigt och samordnat angreppssätt. En central del av arbetet har varit att stärka samverkan mellan aktörer. Här har tydliga framsteg gjorts genom etablerade strukturer, gemensamma mål och förbättrad samordning. Samtidigt upplever många att dessa strukturer ännu inte fullt ut omsatts i konkreta resultat för invånare. Sammanfattningsvis har Platssamverkan Rågsved lagt en stark grund för fortsatt utveckling. Arbetet har haft störst genomslag där insatserna varit konkreta, lokalt förankrade och synliga, särskilt inom fysisk miljö och trygghet. Mer komplexa områden kräver längre tid, tydligare uppföljning och mer riktade insatser. De viktigaste lärdomarna är att: • Kombinationen av fysiska och sociala insatser ger bäst effekt • Långsiktighet och uthållighet är avgörande • Samverkan är en styrka men behöver kopplas tydligare till resultat och ha konkreta och förankrade strukturer • Uppföljning och kommunikation behöver stärkas • Riktade insatser krävs för att nå alla grupper Det finns ett brett stöd för att arbetet bör fortsätta, med fokus på att fördjupa, stabilisera och tydliggöra effekterna av de insatser som genomförs. Slutligen redovisas förslag för vidare arbete där fokusområdet Hagsätra-Rågsved behöver involveras i arbetet med Platssamverkan på strategisk nivå och att lärdomar bör överföras till en ytterligare operativ gren; Platssamverkan Hagsätra, som följd. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 5 (37) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................3 Inledning ....................................................................................................7 Bakgrund ....................................................................................................7 Organisation och arbetssätt ........................................................................8 Utveckling av arbetet över tid .....................................................................8 Syfte med slutrapporten .............................................................................9 Metod rapport .............................................................................................9 Resultat per prioriterat område .............................................................10 Fokusområde: Ökad demokrati och samhällsdeltagande ........................10 Genomförda insatser ................................................................................11 Indikatorer .................................................................................................11 Enkätundersökningen ...............................................................................12 Analys och Slutsatser ...............................................................................12 Fokusområde: Attraktiva och trygga boendemiljöer .................................13 Genomförda insatser ................................................................................14 Indikatorer .................................................................................................14 Enkätundersökningen ...............................................................................15 Analys och Slutsatser ...............................................................................15 Fokusområde: Skolframgång och trygg skolmiljö .....................................16 Genomförda insatser ................................................................................17 Indikatorer .................................................................................................17 Enkätundersökningen ...............................................................................18 Analys och Slutsatser ...............................................................................19 Fokusområde: Attraktiva och trygga offentliga miljöer ..............................20 Genomförda insatser ................................................................................20 Indikatorer .................................................................................................21 Enkätundersökningen ...............................................................................21 Analys och Slutsatser ...............................................................................21 Fokusområde: Minskad kriminalitet ..........................................................22 Genomförda insatser ................................................................................23 Indikatorer .................................................................................................23 Enkätundersökningen ...............................................................................24 Analys och Slutsatser ...............................................................................24 Projektrapport Platssamverkan Rågsved 6 (37) Fokusområde: Självförsörjning .................................................................25 Genomförda insatser ................................................................................26 Indikatorer .................................................................................................26 Enkätundersökningen ...............................................................................27 Analys och Slutsatser ...............................................................................27 Övergripande arbete inom platssamverkan ..............................................28 Genomförda insatser ................................................................................29 Indikatorer .................................................................................................29 Enkätundersökningen ...............................................................................30 Analys och Slutsatser ...............................................................................30 Samlad analys .........................................................................................31 Framgångar och lärdomar ........................................................................32 Rekommendationer för fortsatt arbete .................................................33 Strategiska rekommendationer .................................................................33 Operativa rekommendationer ...................................................................35 Bilagor .....................................................................................................37 Projektrapport Platssamverkan Rågsved 7 (37) Inledning Bakgrund Rågsved är ett område med stora resurser men också flera socioekonomiska utmaningar. Stadsdelen är av polisen klassad som ett utsatt område. För att möta de utmaningar som finns har en platssamverkan etablerats där flera aktörer arbetar gemensamt för att stärka områdets utveckling. I Rågsved har samverkan pågått under en lång tid. Under 2019 uttryckte flera aktörer behovet av att intensifiera arbetet genom att sätta en tydligare ledningsstruktur och gemensam målsättning för arbetet. Stadsdelsförvaltningen fick i uppdrag i budgeten för 2020 att samordna platssamverkan på de ställen där behov av intensifierad samverkan kring trygghet kunde identifieras. Platssamverkan i Rågsved startades 2020. Strukturen för arbetet inom platssamverkan är ett resultat av en genomförd medborgardialog i stadsdelen som genomfördes hösten 2020. Medborgardialogen syftade till att tillsammans med invånare, politiker och verksamma i området skapa gemensam kunskap om vilka behov som fanns i stadsdelen, i synnerhet fokus på tryggheten. Medborgardialogen mynnade ut i sju olika teman som sedan satte ramarna för arbetet i platssamverkan Rågsved och till dessa togs förslag på åtgärder fram som beslutades i stadsdelsnämnden 2021. Resultatet av medborgardialogen och dess sju olika teman har fungerat som grund för arbetet under de fem år som platssamverkan Rågsved pågått även om de utifrån identifierade behov längs med arbetet utvecklats något: • Att vara ung i Rågsved i dag • Frivilliga krafter i Rågsved • Hur trivs vi i Rågsved • Utemiljön och centrum • Ansvar för förändring – vilka gör vad? • Droghandeln påverkar Rågsved • Vem bestämmer vad som är ok i Rågsved? Inom ramen för arbetet skrevs en arbetsplan med en tidsplan mellan 5 maj 2020 - 31 december 2025. Arbetsplanen (se bilaga) redogör samverkansorganisationen och dess syfte och mål, vision, uppföljning, budget, avgränsningar och risker, tidsplan och roller. En gemensam vision för arbetet inom Platssamverkan Rågsved beslutades i den strategiska styrgruppen i maj 2020: Projektrapport Platssamverkan Rågsved 8 (37) ”Rågsved är en trygg och attraktiv stadsdel i en dynamisk storstad full av möjligheter. Våra barn och ungdomar har framtidstro och lyckas i skolan. Alla flickor, pojkar, kvinnor och män som bor i stadsdelen lever ett självständigt liv och kan röra sig fritt och tryggt både i och utanför hemmet. Rågsved utvecklas i dialog med de som bor och verkar i stadsdelen.” Det övergripande syftet med samverkansorganisationen Platssamverkan Rågsved har varit att stärka ledningsstrukturen och skapa en gemensam målsättning för samverkan i Rågsved. I Platssamverkan Rågsved samverkar ett flertal förvaltningar inom Stockholms stad, tillsammans med fastighetsägarföreningen i Rågsved, polisen, civilsamhället och andra verksamma i området. Organisation och arbetssätt Platssamverkan har genom åren organiserats genom en strategisk styrgrupp där lokalpolitiker från stadsdelsnämnden, interna och externa chefer på avdelningsnivå, Lokalpolisområdeschef med flera medverkat. En operativ ledningsgrupp (som under en period delades upp i två operativa ledningsgrupper för att sedan återgå till en gemensam) där interna och externa chefer på enhets- och därefter områdesnivå, samordnare, kommunpoliser med flera ingått. Olika former av arbetsgrupper som numera är kopplade till varje fokusområde, nätverksträffar med roller som arbetar med och/eller inom Rågsved samt andra tematiska samverkansforum. Det har även förekommit aktiviteter som lett till breddad samverkan genom exempelvis nätverksträffar med civilsamhälle och näringsidkare. Arbetet har haft målsättningen att ha en gemensam problembild, med efterföljande samordnade insatser kopplat till åtgärder, dialog med boende och lokala aktörer och rapportering inom forumen. I uppstarten knöts en tillfällig organisation till samverkansorganisationen för att parallellt driva medborgardialogsprocessen. För att säkerställa förankring och att det fanns samsyn skedde en överlappning i deltagande mellan operativ ledningsgrupp och designteam. Den politiska nivån har följt arbetet löpande över tid och varit delaktig i styrningen genom närvaro i den strategiska styrgruppen samt genom beslut i samband med stadsdelsnämndens behandling av budgetunderlag, verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 9 (37) Utveckling av arbetet över tid Arbetet utgick initialt från de teman som framkom ur medborgardialogen och mynnade ut i prioriteringar som fastställdes i arbetsplanen. Dessa benämns som fokusområden: • Idrott, kultur och civilsamhälle • Boende och boendemiljöer • Förskola, skola, utbildning • Trygghet i offentliga miljöer • Kriminalitet Under arbetets gång har fokusområdena utvecklats utifrån erfarenheter från arbetet, förändrade lokala behov och i dialog med samverkansaktörer. Det har lett till att följande sex områden idag utgör den gemensamma inriktningen: • Ökad demokrati och samhällsdeltagande • Attraktiva och trygga boendemiljöer • Skolframgång och trygg skolmiljö • Attraktiva och trygga offentliga miljöer • Minskad kriminalitet • Självförsörjning Syfte med slutrapporten Samverkansorganisationen Platssamverkan Rågsved tidsplan löpte ut den 31 december 2025. Arbetet har pågått i fem år och ska nu följas upp innan beslut om förlängning beslutas i organisationens styrgrupp. Syftet med rapporten är således att sammanfatta arbetet inom platssamverkan Rågsved genom att redovisa resultat kopplade till prioriterade områden, identifiera lärdomar och ge rekommendationer för det fortsatta arbetet. Metod rapport Denna rapport bygger på dokument som arbetsplan, uppföljningar, mötesanteckningar, statistik och indikatorer. Inom ramen för arbetet med rapporten skickades en enkät ut till deltagande samverkansaktörer med syftet att inhämta erfarenheter och synpunkter från genomförda aktiviteter och samverkansorganisationen i stort. Detta för att få ett bredare perspektiv kring arbetets framgångar och utmaningar, men också för att säkerställa att framtida arbete är förankrat utifrån de behov identifieras av flera. Enkäten skickades ut till 58 personer som har haft delaktighet i arbetet med Platssamverkan Rågsved där 25 personer svarade. Att svarsfrekvensen är under 50 procent är något Projektrapport Platssamverkan Rågsved 10 (37) som behöver tas i beaktande även om resultaten från enkäterna kan användas som en ögonblicksbild. Det kan också finnas en risk med enkäterna beroende på vem som svarar och vilket område respondenten verkar inom. Att det finns en bias i vilka förändringar som haft störst effekt. Resultat per prioriterat område Nedan följer resultat presenterat under respektive fokusområde. Dessa har som nämnts tidigare förändrats under årens gång och vi mäter inte samma saker längre. Vi utgår från nuvarande begrepp för fokusområdena och inriktningarna och indikatorerna inom dem. Avsnitten inleds med respektive fokusområdes målbild, delmål och mätbara resultat, följt av en redogörelse av indikationer tillsammans med resultat från enkätundersökningen som skickades ut för denna rapport till deltagare inom Platssamverkan Rågsved. Varje fokusområde avslutas även med en analyserande del. Inom varje fokusområde har indikatorer gemensamt tagits fram för att kunna följa upp arbetet som görs inom Platssamverkan Rågsved. Syftet har varit att få en inblick i effekten av Platssamverkan kopplat till varje målbild. Under rubrik mätbara resultat finnes de variabler som leder till önskat resultat vad gäller målbilden. Statistik som inhämtas för att följa upp arbetet kommer till stor del från stadens trygghetsmätning, medborgarundersökningen, skolenkäten, bostadsbolagens egna statistik och polisens brottsstatistik. För mer ingående insyn vad gäller statistiken, se bilaga 2. Fokusområde: Ökad demokrati och samhällsdeltagande Detta område påbörjades som området idrott, kultur och civilsamhälle men har över tid ändrats. I dagsläget är det formulerat som ökad demokrati och samhällsdeltagande. Målbild Målet har varit att stärka invånares möjligheter att delta i demokratiska processer och i utvecklingen av sitt närområde. Delmål • Medborgarna upplever att det finns möjlighet att ta del av stadsdelens och stadens kultur och föreningsliv. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 11 (37) Mätbara resultat: • Andelen som uppger att barn kan ta del av och utöva kultur ökar • Andelen vuxna som uppger att de kan ta del av och utöva kultur ökar • Andelen 65 år eller äldre som uppger att de kan ta del och utöva kultur ökar • Andelen som uppger att de är nöjd med möjligheten till idrott ökar Genomförda insatser Inom fokusområdet ökad demokrati och samhällsdeltagande har ett brett spektrum av insatser genomförts för att stärka delaktigheten bland invånare, civilsamhället och näringslivet genom att skapa mötesplatser och samverkan kring området. Fysiska åtgärder i syfte att uppnå ökat samhällsdeltagande såsom upprustning av basketplanen i Rågdalen och utveckling av Bäverdalens bollplan med konstgräs och is har kombinerats med sociala satsningar som sommartorg med aktiviteter, pop-up bibliotek och olika evenemang som exempelvis internationella kvinnodagen, pynt vid Eid, lucia och valborg. Samverkan med civilsamhället har stärkts genom att tillsätta en särskild samordnare för civilsamhällesfrågor, utvecklat ett nätverk för civilsamhället, Vårt Rågsved, och utökade samarbeten kring exempelvis läxhjälp och fritidsverksamhet för unga, bland annat genom IOP med Rågsveds IF. Även nya strukturer och mötesplatser har och planeras att etableras, såsom skolbyggnaden Hus C (arbetsnamn) som skall utgöra ett allaktivitetshus, ett företagarnätverk och genomförande av medborgarbudgetar. På sikt finns också beslut om att förvaltningshuset inklusive medarbetare ska flytta till Rågsved. Därtill har tillgängligheten till stöd ökat genom initiativ som Första linjens socialtjänst vid Rågsveds medborgarkontor och ledarskapsutbildningar i samverkan med civilsamhället. Sammantaget har insatserna syftat till att öka invånarnas delaktighet och stärka lokalt engagemang. Indikatorer Indikatorerna visar en blandad utveckling. Vissa mått pekar på ökat deltagande och förbättrade upplevelser av inflytande, medan andra visar negativa resultat. Sammantaget tyder resultaten på att Projektrapport Platssamverkan Rågsved 12 (37) utvecklingen inte är jämnt positiv och att vissa grupper eller områden inte nås i samma utsträckning. Sett till andelen som upplever att barn kan ta del av och utöva kultur går det att skönja en positiv trend sedan 2022 i medborgarundersökningen där siffrorna nu är över hälften. Skolenkäternas resultat är svåra att följa då enkäten gjordes om för 2025 års resultat. De visar därmed på nedåtgående siffror, men åren innan (2023 och 2024) visar på en ökning i båda skolorna gällande kulturupplevelser i skolan. Andelen vuxna och 65 år eller äldre som upplever att de kan ta del av och utöva kultur visar också på en genomgående positiv riktning för 2025. Det skall däremot tilläggas att mätåren som finns tillgängliga (2022, 2024 och 2025) så visar samtliga på lägre siffror 2024 jämfört med 2023 för att sedan påvisa en förbättring igen 2025. Alla indikatorer redogör däremot för bäst siffror över tidsperioden förutom gruppen 65 år eller äldre som kan utöva kultur, denna visar på en nedåtgående trend över de tre åren. Enkätundersökningen Ett framträdande område i fritextsvaren från enkäten rör delaktighet och engagemang från boende och civilsamhälle. Exempel ges på aktiviteter under åren som skapat deltagande och engagemang, samt vikten av att kommunicera det arbete som görs så att invånarna ser och förstår förändringarna i området. Detta indikerar att Platssamverkan Rågsved inte enbart bedöms utifrån fysiska förbättringar, utan även utifrån social mobilisering och upplevelsen av inkludering. Ökad samhällsdialog och samverkan med civilsamhället ses som betydelsefulla resultat i sig. Möjligheterna kopplade till allaktivitetshuset lyfts fram som något positivt. Samtidigt pekar majoriteten av respondenterna på att det inte skett någon större förändring inom området (48 procent), följt av liten förbättring (44 procent) och tydlig förbättring (8 procent). Det är däremot betydelsefullt att ingen av de svarande upplever någon form av försämring, vare sig liten eller tydlig (0 procent). Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Flera insatser har bidragit till att stärka delaktighet och engagemang i området. Särskilt syns positiva resultat i indikatorer kopplade till tillgång till kultur, där både barn och vuxna i högre grad upplever att de kan delta. Även samverkan med civilsamhället har utvecklats genom nya strukturer, nätverk och samarbeten, vilket framgår både i genomförda aktiviteter och i fritextsvar från aktörer. Mötesplatser Projektrapport Platssamverkan Rågsved 13 (37) och initiativ som sommartorg, allaktivitetshus och evenemang verkar ha bidragit till ökat lokalt engagemang och fler möjligheter till deltagande. Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Trots genomförda insatser visar indikatorerna sammantaget en ojämn utveckling. Nästan hälften av de svarande i enkätundersökningen upplever att ingen större förändring har skett, och en stor andel ser endast mindre förbättringar. Vissa indikatorer visar variationer över tid snarare än en tydlig uppåtgående trend, vilket tyder på att effekterna ännu inte är stabila eller fullt genomslagna i hela området. Vissa grupper, såsom äldre när det gäller kulturutövande, visar inte heller någon förbättring över tid. Vad saknas? Analysen pekar på behov av mer långsiktiga och riktade insatser för att nå grupper som i dagsläget inte upplever ökad delaktighet. Det finns även ett behov av att stärka uppföljningen och skapa mer konsekventa mätmetoder. Förändringar i enkäter har också försvårat jämförelser över tid. Det behöver finnas en tydlig korrelation mellan å ena sidan indikatorer och mätbara resultat. Samtidigt som det å andra sidan behövs målbilder för att säkerställa att det som följs upp och mäts är vad som faktiskt bidrar till att uppnå det vi vill. Vidare framgår att synliggörandet av arbetet kan utvecklas, så att fler invånare uppfattar och känner delaktighet i de förändringar som sker. Slutligen tyder resultaten på att ytterligare fokus behövs på att omsätta engagemang och aktiviteter till varaktiga upplevda förbättringar i inflytande och delaktighet. Något som är värt att notera är att vissa undersökningar mäter förändringar över längre perioder, vilket går i linje med att strukturella förändringar av ett område också är något som kräver tid. Utmaningar En annan central utmaning som framkommer är kommunikationen kring det arbete som genomförs. För att insatser ska få genomslag i upplevelsen av delaktighet krävs inte bara faktiska möjligheter till deltagande, utan också att invånarna känner till och upplever sig inkluderade i utvecklingen. Detta är särskilt viktigt i ett område som har låg social förmåga. Sammantaget visar analysen att viktiga steg har tagits, men att det fortsatt krävs riktade, långsiktiga och inkluderande insatser för att uppnå en mer jämlik och stabil utveckling inom området. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 14 (37) Fokusområde: Attraktiva och trygga boendemiljöer Detta område påbörjades som området boende och boendemiljöer men har över tid ändrats och är i dagsläget formulerat som attraktiva och trygga boendemiljöer. Målbild Målet är att bostadsfastigheterna är trygga boendemiljöer och Rågsved ses som ett framtida attraktivt och bra bostadsområde. Delmål • Rågsved ses som ett attraktivt och bra bostadsområde • Bostadsfastigheterna är trygga boendemiljöer Mätbara resultat • Fler vill bo i Rågsved • En högre andel kan rekommendera sitt område till andra • Ökad trygghet i den egna boendemiljön • Antalet olagliga andrahandsuthyrningar minskar Genomförda insatser Inom fokusområdet attraktiva och trygga boendemiljöer har ett flertal insatser genomförts med fokus på både fysisk trygghet och social trivsel i området. Fastighetsägare har genomfört trygghetsvandringar kring fastigheterna, vilket ligger till grund för åtgärdsplaner för att förbättra säkerhet och boendemiljö. Detta har kompletterats med arrangemang som Trygghetsdagen i Rågsved, vilka bidrar till ökad dialog och delaktighet kring trygghetsfrågor. Samtidigt har sociala och platsaktiverande insatser genomförts, såsom stadsodling, mosaikverkstad och skridskouthyrning med tillhörande skridskoskola, vilket stärker gemenskap och trivsel i området. Arbetet har även inkluderat åtgärder mot olaga andrahandsuthyrning i syfte att skapa mer stabila och långsiktiga boendeförhållanden. Sammantaget har insatserna syftat till att öka tryggheten, stärka gemenskapen och bidra till mer attraktiva boendemiljöer. Rågsveds Fastighetsägare bildades 2012 och representerar sina medlemmar i arbetet i Platssamverkan Rågsved. Indikatorer Indikationerna inom fokusområdet visar varierad utveckling. Utifrån den tillgängliga data som finns kan vi se en försiktig positiv utveckling vad gäller utflyttningar från stadsdelen vars siffra är från Projektrapport Platssamverkan Rågsved 15 (37) 2024. Varför invånare väljer att flytta från stadsdelen kan bero på flera anledningar men färre utflyttningar kan ge en indikation om att invånarna känner sig tillfredsställda i sitt bostadsområde. 54 procent angav 2025 att de skulle rekommendera en vän att flytta till stadsdelen men det finns ingen tidigare data att jämföra med då det är en nyinförd fråga i Medborgarundersökningen. Ny jämförelse kan göras hösten 2026 när nya resultat är oss tillhanda. I stadens trygghetsmätning svarade fler att de skulle flytta från Rågsved år 2023 än 2020. Enligt bostadsbolagens trygghetsmätning, som har mer aktuella siffror, så har däremot tryggheten i den egna boendemiljön ökat från 71 procent till 81 procent mellan 2024 och 2025. Även antalet olovliga lägenheter i retur har minskat för samma period. Det är svårt att göra en omfattande nulägesanalys då det saknas aktuella siffror för några indikatorer. Nya siffror från stadens trygghetsmätning blir tillgängliga i år och vi kan därefter dra fler aktuella slutsatser. Eftersom bostadsbolagens trygghetsmätning visar en positiv siffra går det att spekulera om att det också kommer att spegla sig i nya siffror för indikatorerna om att flytta till och från Rågsved. Enkätundersökningen Resultaten i enkäten visar en genomgående positiv bedömning av utvecklingen inom attraktiva och trygga boendemiljöer i Rågsved under tiden som Platssamverkan Rågsved har pågått. 88 procent av de svarande uppger att de upplever en förbättring, varav 76 procent anger en liten förbättring och 12 procent en tydlig förbättring. Detta indikerar att en majoritet uppfattar att utvecklingen har gått i rätt riktning, även om förbättringen i de flesta fall beskrivs som gradvis snarare än genomgripande. Det är också betydelsefullt att ingen av de svarande upplever någon form av försämring, vare sig liten eller tydlig (0 procent). Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Resultaten av enkätundersökningen visar en positiv utveckling, där en stor majoritet av de svarande upplever förbättringar i boendemiljön. Särskilt framträder en ökad upplevd trygghet i den egna boendemiljön enligt bostadsbolagens mätningar, liksom en minskning av olovliga andrahandsuthyrningar. Även minskade utflyttningar kan indikera en ökad trivsel och stabilitet i området. Sammantaget tyder detta på att insatser kopplade till trygghet, förvaltning och boendemiljö har haft en försiktigt positiv effekt. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 16 (37) Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Trots den positiva helhetsbilden är utvecklingen i fokusområdet attraktiva och trygga boendemiljöer inte entydig i alla indikatorer. Vissa mått saknar jämförbara data över tid, vilket gör det svårt att fastställa tydliga trender. Andelen som kan rekommendera området saknar tidigare mätvärden, och stadens trygghetsmätning visar tidigare på en motsatt utveckling vad gäller viljan att flytta. Detta tyder på att förändringarna ännu inte är fullt stabila eller konsekventa över tid. Vad saknas? Det finns ett tydligt behov av mer aktuell och sammanhängande data för att kunna göra en mer tillförlitlig analys av utvecklingen. Fler återkommande mätningar inom centrala indikatorer skulle stärka uppföljningen. Det saknas också fördjupad förståelse kring varför invånare väljer att stanna eller flytta, samt hur olika grupper upplever boendemiljön. Detta är dock analyser som kanske finns inom andra verksamheter eller i andra forum för exempelvis stadsutveckling eller inom fastighetsägarna själva. Utmaningar En central utmaning är att säkerställa kontinuitet i uppföljningen och skapa en mer enhetlig bild av utvecklingen över tid. Skillnader mellan olika mätningar gör det svårt att dra säkra slutsatser. Det finns även en utmaning i att omsätta upplevda förbättringar till långsiktigt stabila resultat, och att säkerställa att utvecklingen omfattar hela området och alla grupper av boende. Fokusområde: Skolframgång och trygg skolmiljö Detta område påbörjades som område förskola, skola, utbildning men har över tid ändrats och är i dagsläget formulerad som skolframgång och trygg skolmiljö. Målbild Skolor och förskolor upplevs som trygga miljöer för elever, barn, vårdnadshavare och personal. Personal i förskola och skola har ett språkutvecklande arbetssätt och skapar goda lärmiljöer. Delmål • Personal i förskola och skola har ett språkutvecklande arbetssätt och skapar goda lärmiljöer Projektrapport Platssamverkan Rågsved 17 (37) • Förskolor och skolor upplevs som trygga miljöer för elever, barn och vårdnadshavare. • Personal i skolan skapar goda och utvecklande lärmiljöer och erbjuder undervisning med hög kvalitet. Mätbara resultat • Behörighet till gymnasieutbildning ökar för barn och vårdnadshavare när förskola och skola har trygga lärmiljöer och erbjuder undervisning med hög kvalitet. • En ökad andel elever, barn, vårdnadshavare och upplever skolor och förskolor som trygga miljöer • Skolorna och förskolorna i Rågsved får behålla sitt elevantal • En ökad andel elever når målen i åk 6. Genomförda insatser Inom fokusområdet skolframgång och trygg skolmiljö har ett brett spektrum av insatser genomförts med fokus på tidiga insatser, stärkt samverkan och ökad likvärdighet i utbildningen. Arbetet har omfattat språkutvecklande insatser i samverkan mellan förskola och bibliotek och satsningar på att stärka föräldrainvolvering genom exempelvis föräldramingel, föräldrastödsprogram (ABC och Föräldraskap i Sverige) och hembesöksprogram. Flera initiativ har syftat till att öka inskrivningsgraden i förskolan och förbättra övergångar mellan förskola och skola, bland annat genom brobyggarprojekt och förskoleteam med fokus på barns psykiska hälsa och språkutveckling. Parallellt har insatser genomförts för att stärka elevernas kunskapsutveckling och trygghet i skolan, såsom läsfrämjande arbete (Läsa Äger, Läslust, idéburet offentligt partnerskap med Berättarministeriet), simstrategier och projekt för sammanhållen skolgång. Skolutvecklingen har även stöttats genom kvalitetsarbete, samverkan inom ramen för kommunala satsningar och utveckling av skolmiljöer, exempelvis genom skolgårdsprojekt. Därtill har hälsofrämjande och sociala insatser, såsom “En frisk generation” och fritidslots bidragit till att stärka elevernas förutsättningar både i och utanför skolan. Sammantaget har insatserna syftat till att förbättra skolresultat, öka tryggheten och skapa bättre förutsättningar för barns och ungas utveckling. Indikatorer För fokusområdet skolframgång och trygg skolmiljö hämtas statistik från föräldrar till barn i förskolan och från elever i Snösätraskolan och i Rågsveds grundskola. Även Projektrapport Platssamverkan Rågsved 18 (37) gymnasiebehörigheten bland invånare folkbokförda i Rågsved följs. Övergripande visar flera indikationer på en positiv utveckling för 2025 men det går att se en viss ojämn trend för hela mätperioden 2020–2025 där resultaten sjunkit för att sedan gå uppåt igen. Enskede-Årsta-Vantör är den stadsdel som tog emot flest nyanlända elever 2022 i Stockholms stad. Av stadens alla skolor var Hagsätraskolan och Rågsveds grundskola de skolor som tog emot flest nyanlända elever i Stockholms stad. Den snabba in- och utskrivningsgraden av nyanlända elever kan vara en orsak till varför siffror inom fokusområdet visar en nedgång framförallt under 2022–2023 för att sedan under 2025 mer eller mindre återgå till samma nivå som vid mätningens startperiod (2020). Indikatorer som mäter föräldrars nöjdhet avseende förskolan visar att siffrorna gått upp för 2025 vilket innebär att föräldrar är mer nöjda. Generellt har Rågsveds grundskola något högre siffror än Snösätraskolan. För elever i årskurs 3 och 6 har tryggheten ökat bland eleverna, däremot har tryggheten bland elever i förskoleklass minskat mellan perioden 2024–2025 i Rågsved. I Snösätra saknas siffror för 2025 men visar en minskning mellan 2023–2024. Inskrivningsgraden i förskolorna i Rågsved låg på sin högsta nivå 2022 med 90,6 procent. Efterföljande år 2023 och 2024 visar på en liten nedgång men relativt stabila resultat på 88–89 procent. År 2025 uppnådde 42 procent i årskurs 6 i Rågsveds grundskola alla målen respektive 34 procent i Snösätraskolan, vilket visar på att siffran återgått till samma utgångsläge som den initiala mätningen (2020). 76 procent hade behörighet till gymnasieskolan enligt senaste siffror från 2024 vilket visar på en försiktig positiv utveckling. Enkätundersökningen Resultatet av enkätundersökningen visar en övervägande neutral till svagt positiv bedömning av utvecklingen inom fokusområdet Skolframgång och trygg skolmiljö i Rågsved under tiden som Platssamverkan Rågsved har pågått. En majoritet av de svarande, 52 procent, anger att det inte har skett någon större förändring. Detta indikerar att drygt hälften upplever situationen som stabil, utan märkbara förbättringar eller försämringar under den aktuella perioden. Samtidigt uppger 48 procent att de ser en liten förbättring. Det är en betydande andel och visar att nästan hälften av de svarande uppfattar en positiv utveckling, även om den beskrivs som begränsad snarare än genomgripande. Det är också anmärkningsvärt att inga respondenter upplever vare sig försämring (0 procent) eller tydlig förbättring (0 procent). Projektrapport Platssamverkan Rågsved 19 (37) Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Flera indikatorer visar på en försiktig positiv utveckling inom området. Föräldrars nöjdhet med förskolan har ökat, vilket tyder på förbättrade upplevelser av kvalitet och verksamhet. Även tryggheten bland elever i vissa årskurser, särskilt årskurs 3 och 6, har stärkts. Gymnasiebehörigheten visar en positiv trend och har ökat till 76 procent enligt de senaste siffrorna. Sammantaget indikerar detta att delar av arbetet haft effekt, särskilt inom vissa åldersgrupper och i relation till skolresultat och upplevd kvalitet. Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Den övergripande bilden är relativt stabil, där en majoritet av respondenterna i enkäten inte upplever någon större förändring. Resultaten för kunskapsmåluppfyllelse i årskurs 6 har i stort sett återgått till samma nivå som vid den första mätningen, vilket tyder på begränsad långsiktig förbättring. Även flera indikatorer visar variationer över tid snarare än en tydlig uppåtgående trend, vilket indikerar att utvecklingen ännu inte är stabil eller genomgående positiv. Vad saknas? Det finns behov av en tydligare uppföljning av hur insatser påverkar olika elevgrupper över tid, särskilt i relation till skolresultat och trygghet. Det har inom fokusområdet också saknats möjligheter till att systematiskt träffas och diskutera aktiviteter framåt, samtidigt som många av aktörerna deltar i andra samverkansforum där samma frågor berörs, exempelvis Skola, socialtjänst, polis & förskola i samverkan, SSPF. Det kan ha saknats förankring i syfte och mål med träffar och att arbete omhändertagits i andra forum. Utmaningar En central utmaning är den ojämna utvecklingen över tid, där resultat tenderar att variera snarare än förbättras kontinuerligt. Den höga rörligheten hos nyanlända elever påverkar förutsättningarna och kan bidra till svängningar i resultaten, vilket gör det svårare att uppnå stabila förbättringar. Det finns också en utmaning i att stärka tryggheten för alla elevgrupper, särskilt i de lägre årskurserna där vissa negativa tendenser kan skönjas. Sammantaget krävs långsiktiga och riktade insatser för att skapa en mer stabil och likvärdig utveckling inom området. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 20 (37) Fokusområde: Attraktiva och trygga offentliga miljöer Detta område påbörjades som område trygghet i offentliga miljöer men har över tid ändrats och är i dagsläget formulerad som attraktiva och trygga offentliga miljöer. Målbild Rågsved upplevs som rent, upplyst och omhändertaget. Flickor och pojkar, kvinnor och män känner sig trygga och rör sig fritt i området. Delmål • Rågsved upplevs helt rent och snyggt • Medborgare i Rågsved känner sig trygga och kan röra sig fritt på området Mätbara resultat • Medborgare i Rågsved upplever färre problem i utemiljön • Antalet medborgare som känner sig otrygga minskar Genomförda insatser Inom fokusområdet attraktiva och trygga offentliga miljöer har ett omfattande arbete genomförts med både fysiska förbättringar och social aktivering av platser. Insatserna har inkluderat upprustning och utveckling av centrala miljöer, såsom torg, parker, gångtunnlar och aktivitetsytor där åtgärder som förbättrad belysning, slyröjning, städning och ombyggnationer har genomförts för att öka tryggheten. Även större strukturella förändringar, såsom rivning av parkeringsdäck och betongmur, utveckling av centrumområdet och planarbete, har skett i syfte att öka siktlinjer, minska dolda ytor och öka tryggheten med en parallell tanke om planen att områdets attraktivitet. Samverkan mellan olika aktörer, inklusive fastighetsägare och stadens förvaltningar, har varit centrala, exempelvis genom gemensam tillsyn, städsamordning och dialog med centrumägare. Även insatser för att förbättra information och tillgänglighet, såsom digitala informationstavlor och utveckling av skolgårdsytor, har ingått i arbetet. Sammantaget har åtgärderna syftat till att skapa mer levande, välskötta och trygga offentliga miljöer. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 21 (37) Indikatorer Indikatorerna visar även dem på ett nästan genomgående positivt resultat. Rågsvedsborna upplever sig i högre grad trygga på kvällstid, i parker och grönområden och det är färre som känner sig mycket otrygga när de går ut ensamma sent en kväll i området där de bor. Det går att antyda ett inkonsekvent mönster när det kommer till nöjdhet med skötsel av parker och grönområden, upplevelsen av att det är rent och städat samt nöjdheten med snöröjningar. Samtliga av dessa indikatorer visar över de tre mätåren en nedgång för att sedan öka igen. Vilket kan tyda på att resultaten återgått till 2022 års siffror. Det går även att se en svag ökning av respondenter på frågan om de upplever problem i området där de bor med något av de fenomenen som anges i stadens trygghetsmätning1. Det ska tilläggas att även dessa siffror visar på liknande mönster som tidigare beskrivet, med en nedgång i mitten av den totala mätperioden, även om dessa resultat sträcker sig över en period som sträcker sig över perioden innan Platssamverkan Rågsved infördes (2017, 2020, 2023). Enkätundersökningen Majoriteten av respondenterna, totalt 92 procent, upplever någon form av förbättring. Av dessa anger 56 procent att utvecklingen inneburit en ”Liten förbättring”, vilket är det vanligaste svaret. Detta tyder på att en övervägande del ser en positiv förändring, men i en mer gradvis eller måttlig omfattning. Samtidigt uppger 36 procent att de ser en ”Tydlig förbättring”, vilket är en betydande andel och signalerar att mer än en tredjedel uppfattar utvecklingen som klart märkbar och påtaglig. Sammantaget präglas attityden av en tydligt positiv syn på utvecklingen av offentliga miljöer i Rågsved under perioden för Platssamverkan Rågsved, där förbättring – i varierande grad – är den dominerande upplevelsen. Det är också det område som flest aktörer anser att Platssamverkan Rågsved haft störst betydelse, utöver samverkan mellan aktörer. 1 Indexfråga i stadens trygghetsmätning: Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta?* [INDEX]. Där ”fenomen” avser; Påträngande tiggeri, Klotter, Nedskräpning, Skadegörelse, Mörka områden och dålig belysning, Anlagda bränder i t.ex papperskorgar, Stökiga grannar, Berusade personer som stör ordningen, Bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare, Narkotikamissbrukare på offentliga platser som stör ordningen, Narkotikahandel som sker öppet på gata eller torg, Folk som bråkar och slåss utomhus, Folk som bråkar och slåss inomhus i sina bostäder, Kvinnor som antastas, Moped/MC-trafik på gång och cykelvägar, Ungdomar som stör ordningen. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 22 (37) Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Resultaten av enkäten visar en mycket positiv utveckling, där en övervägande majoritet upplever förbättringar, inklusive en betydande andel som ser tydliga förbättringar. Indikatorerna bekräftar denna bild, särskilt vad gäller ökad upplevd trygghet i offentliga miljöer såsom parker, grönområden och kvällstid. Färre uppger att de känner sig mycket otrygga, vilket tyder på att insatserna haft en positiv effekt på den upplevda tryggheten. Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Vissa indikatorer visar ett mer varierande mönster över tid, särskilt kopplat till skötsel, renhållning och underhåll. Dessa visar inte en tydlig förbättringstrend utan snarare svängningar, vilket tyder på att förbättringarna inte är konsekventa. Vissa av svaren, exempelvis snöröjning, kan också ha varit beroende av vädret under året som medborgarna svarar för. Vissa upplevelser om problem i området kvarstår, trots övergripande positiva resultat. Något som tyder på att arbetet i Rågsved inte är färdigt. Vad saknas? Det finns behov av mer stabila och långsiktiga förbättringar inom drift och underhåll, särskilt vad gäller renhållning och skötsel av offentliga miljöer. En mer kontinuerlig uppföljning av dessa aspekter skulle stärka möjligheten att säkerställa varaktiga förbättringar. Det kan också finnas en vinst i att tydligare koppla genomförda åtgärder och specifika effekter i indikatorerna. Utmaningar En viktig utmaning är att upprätthålla de positiva resultaten över tid. Variationer i indikatorerna tyder på att förbättringar riskerar att vara tillfälliga snarare än bestående. Det finns även en utmaning i att hantera kvarstående problem i vissa miljöer samt att säkerställa att alla delar av området utvecklas likvärdigt. I enkätundersökningen påpekas detta fokusområde särskilt ut som området där Platssamverkan Rågsved är mest viktig, varför fokusområdet attraktiva och trygga offentliga miljöer bör prioriteras särskilt i operativ samverkan framöver. Fokusområde: Minskad kriminalitet Detta område påbörjades som området kriminalitet men har över tid ändrats och är i dagsläget formulerat som minskad kriminalitet. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 23 (37) Målbild Brott som begås i området beivras med särskilt fokus på våld i offentlig miljö, våld i nära relationer, narkotikabrott och skadegörelse. Personer som begår brott erbjuds stöd att lämna en kriminell livsstil. Personer som utsätter någon för brott i nära relation erbjuds stöd utifrån sina behov. Personer som utsatts för brott erbjuds stöd utifrån sina behov. Delmål Kriminaliteten i Rågsved ska minska Mätbara resultat • Färre brott begås i utemiljön Mäts genom • Antal anmälda brott i brottskategorin "Våld utomhus" minskar • Antal anmälda narkotikabrott minskar Genomförda insatser Inom fokusområdet minskad kriminalitet har insatser genomförts med fokus på både förebyggande arbete och ökad närvaro av samhällsaktörer. En förstärkt polisiär närvaro i området, tillsammans med kameraövervakning i centrum, har bidragit till att öka den upplevda och faktiska kontrollen. Samverkan mellan polis och socialtjänst har stärkts, bland annat genom stödinsatser för personer som vill lämna en kriminell livsstil. Generellt förebyggande arbete har även bedrivits genom samordnade insatser såsom helgsamverkan i aktivitetshuset, öppna föräldramöten och riktade analyser av problemområden, exempelvis den öppna drogscenen. Verktyg som vistelseförbud och samordnad tillsyn har använts för att hantera otrygga miljöer. Arbetet har också inkluderat etablerade samverkansformer och löpande linjearbete mellan berörda aktörer. Sammantaget har insatserna syftat till att minska brottslighet, öka tryggheten och stärka det förebyggande arbetet i området. Indikatorer Indikatorerna för detta område visar på ett blandat resultat. Medan våld utomhus tenderar att variera vartannat år uppvisar narkotikabrotten en uppåtgående trend 2021–2023 för att sedan Projektrapport Platssamverkan Rågsved 24 (37) kraftigt minska 2024–2025. Narkotikabrott är ett upptäcktsbrott som kräver polisens närvaro för att kunna registreras. Polisen uppger inte någon minskad närvaro i området och delar av den kraftiga minskningen av narkotikabrott härleds till införda vistelseförbud som visat på effektivitet i området. Enkätundersökningen Resultatet visar en tydligt positiv bedömning av utvecklingen av minskad kriminalitet i Rågsved under tiden som Platssamverkan Rågsved har pågått. Ingen av de svarande upplever en försämring eller ens en liten försämring, vilket innebär att 0 procent har en negativ uppfattning om utvecklingen. En mindre andel, 16 procent, uppger att de inte ser någon större förändring. Denna grupp representerar en neutral hållning, där utvecklingen varken uppfattas som förbättrad eller försämrad. Den största andelen av de svarande, totalt 84 procent, upplever någon form av förbättring. Av dessa anger 56 procent att de ser en liten förbättring, medan 28 procent upplever en tydlig förbättring. Frånvaron av negativa omdömen i kombination med en stark övervikt av positiva bedömningar visar att respondenterna generellt uppfattar Platssamverkan Rågsved förknippad med en förbättrad situation. Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Resultaten visar en tydligt positiv utveckling, där en stor majoritet upplever att kriminaliteten har minskat och ingen upplever en försämring. Detta tyder på upplevelsen av att insatserna haft en positiv effekt på situationen. Även indikatorer, såsom minskningen av narkotikabrott under senare år, pekar på förbättringar, vilket delvis kan kopplas till riktade åtgärder som vistelseförbud. Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Vissa indikatorer, såsom våld utomhus, visar variation över tid snarare än en tydlig minskning. Detta tyder på att utvecklingen inte är stabil inom alla delar av området. Dessutom påverkas vissa indikatorer av externa faktorer, såsom polisens närvaro och det nationella läget, vilket gör det svårt att tolka förändringarna entydigt. Vad saknas? Det finns behov av mer nyanserade och kompletterande data än de utvalda indikatorerna för att bättre förstå utvecklingen, särskilt Projektrapport Platssamverkan Rågsved 25 (37) kring olika typer av brott. Det saknas även indikatorer som fångar den upplevda tryggheten i relation till faktisk brottsutveckling på ett mer sammanhållet sätt. Kriminaliteten är gränsöverskridande och håller sig inte alltid till ett specifikt område varför det blir en utmaning att analysera brottsligheten utifrån ett mindre geografiskt område. Med anledning av det, så finns det ett behov av att ha ett större geografiskt perspektiv vad gäller kriminaliteten i Hagsätra- Rågsved som utgör hela stadsdelsområdets utsatta område. På så sätt ger det fler incitament till att kunna följa och förstå kriminaliteten ytterligare och brottslighetens utveckling vad gäller omfattning, struktur och eventuell förflyttning. Något som görs inom lokalpolisområdet (i samverkan) i relation till inhämtningsuppdrag och analys av det utsatta området. Det finns således ett värde i att ha ett större strukturellt perspektiv i vissa av Platssamverkan Rågsveds fokusområden, samtidigt som andra av prioriteringarna, till exempel attraktiva och trygga offentliga miljöer är mer framgångsrika i att hantera i en avgränsad grupp. Utmaningar En central utmaning är att säkerställa att minskningar i brottsstatistik speglar verkliga förändringar och inte enbart förändringar i upptäckt eller registrering. Det finns också en utmaning i att upprätthålla den positiva utvecklingen över tid samt att arbeta långsiktigt förebyggande för att motverka återgång till tidigare nivåer om Platssamverkan Rågsved inte fortsätter i någon form. Fokusområde: Självförsörjning Självförsörjning lades till som fokusområde inom Platssamverkan Rågsved 2023. Målbild Boende i Rågsved har högre framtidstro och kan försörja sig själva Delmål Framtidstron ökar samtidigt som in och utflyttning i Rågsved minskar. Mätbara resultat Fler personer försörjer sig själva genom arbete eller studier Projektrapport Platssamverkan Rågsved 26 (37) Mäts genom • Andel öppet arbetslösa i Rågsved ska minska • Andel unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) ska minska (två års eftersläpning i siffror) • Antal biståndstagare i Rågsved ska minska • Andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd i Rågsved ska minska • Förvärvsintensiteten i Rågsved ska öka • Andel som tar del av vuxenstudier ökar Genomförda insatser Inom fokusområdet självförsörjning har flera insatser genomförts för att stärka individers möjligheter till arbete och studier. Arbetet har inkluderat projekt för hållbar försörjning samt utvecklad samverkan mellan aktörer såsom Jobbtorg, SFI, vårdcentral och ekonomiskt bistånd. Genom samordnade insatser har stöd erbjudits utifrån individens behov, med fokus på att underlätta etablering på arbetsmarknaden. Särskilda satsningar har riktats mot prioriterade grupper, såsom kvinnor och unga, genom initiativ för att stärka etablering och uppsökande verksamhet. Även insatser kopplade till studier och kompetensutveckling har genomförts, i syfte att öka övergången till utbildning som en väg till självförsörjning. Samordningsförbundets mobila aktivitetsplats och satsningar inom Stockholmskraften har bidragit/ska bidra till att nå fler och erbjuda stöd nära invånarna. Sammantaget har insatserna syftat till att öka sysselsättningen och stärka individers långsiktiga egen försörjning. Indikatorer Många av indikatorerna på området redogör för resultat som är eftersläpande. Vad gäller andelen öppet arbetslösa har siffran i Rågsved ökat år 2022, 2023 och 2025 (2024 saknar siffror). Däremot följer den öppna arbetslösheten trenden i hela staden och gapet mellan Rågsved och staden i sin helhet har minskat med 0,1 procent mellan 2023 och 2025. Sett till unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) finns de senaste siffrorna från 2022. Högst andel UVAS inom stadsdelsområdet finns bland Rågsveds killar/män. Andelen har ökat från 12,5 till 13,4 procent från 2021 till 2022 jämfört med Enskede-Årsta-Vantörs 7 procent 2022. Flickor/kvinnor visar på det lägsta resultatet sett över de tre åren (2020–2022). Projektrapport Platssamverkan Rågsved 27 (37) För andel biståndstagare i Rågsved har målet varit att dessa ska minska, vilket de också konsekvent har gjort under perioden 2021– 2024. Indikatorerna visar också på en lägre andel barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd där det finns statistik (2023 och 2024). Sett till förvärvsintensiteten går det att urskilja en uppgång från 2020 till 2022 och därefter relativt konstanta resultat till senaste siffrorna 2023. Kvinnorna visade på störst uppgång mellan 2020– 2022 och männen mellan 2022–2023. Enkätundersökningen Resultatet visar en tydlig koncentration av svaren till två alternativ: ”Ingen större förändring” (72 procent) och ”Liten förbättring” (28 procent). Det innebär att samtliga respondenter antingen upplever situationen som oförändrad eller något förbättrad under den tid som Platssamverkan Rågsved har pågått. Den dominerande andelen, 72 procent, som anger ”Ingen större förändring” tyder på en övervägande neutral hållning till utvecklingen. Detta kan tolkas som att insatserna inom Platssamverkan Rågsved ännu inte upplevs ha lett till några tydligt märkbara effekter när det gäller självförsörjning. Samtidigt signalerar det en stabil situation, där försämringar inte uppfattas ha inträffat. Sammantaget präglas den allmänna attityden av neutralitet. Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Några indikatorer visar positiva tendenser, vilket tyder på att fler står närmare arbetsmarknaden. Dessutom har gapet i arbetslöshet mellan Rågsved och staden som helhet minskat något. Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Den övergripande upplevelsen från respondenterna är att utvecklingen är relativt oförändrad eftersom en stor majoritet inte ser någon större förändring. Arbetslösheten har ökat över tid, även om det följer stadens trend, och flera indikatorer visar långsamma eller begränsade förändringar eftersläpande i flera år. Vad saknas? Det finns ett behov av mer aktuella data inom vissa indikatorer, exempelvis kring unga som varken arbetar eller studerar. Det saknas också tydligare koppling mellan genomförda insatser och konkreta effekter på sysselsättning och egen försörjning. Dessutom är indikatorer som sysselsättning och egen försörjning även påverkade Projektrapport Platssamverkan Rågsved 28 (37) av det nationella ekonomiska läget som i sin tur påverkas av det internationella läget. Det finns ett värde att fortsätta arbeta med fokusområdet men med beaktande om de omständigheter som påverkar statistiken. Utmaningar En central utmaning är att området präglas av strukturella faktorer som påverkar arbetsmarknaden, vilket gör att förändringar tar tid. Det finns även en utmaning i att skapa tydliga och mätbara effekter av insatserna med anledning av svårigheter att få tag på aktuella data, samt att nå grupper som står långt från arbetsmarknaden. Övergripande arbete inom platssamverkan En del av syftet med Platssamverkan Rågsved har varit att stärka ledningsstrukturen och samverkan över gränser. Detta har inte varit ett av fokusområdena men det har däremot funnits mål kopplat till samverkan. Det finns också en vinning i att analysera strukturerna för Platssamverkan Rågsved för att inventera vad som är bra och vad som kan bli bättre framgent. En genomgående indikator som alla gemensamt arbetat mot är att stärka tilliten i området varför de indikatorerna presenteras under detta avsnitt. Målbild Stärka ledningsstrukturen och skapa en gemensam målsättning för samverkan i Rågsved. • Samverkansförmågan ska stärkas mellan stadens förvaltningar, bolag, fastighetsägare, polisen, MTR, SL och eventuella andra aktörer som kommer att involveras i arbetet inom Platssamverkan Rågsved. Det sker genom deltagarna har kunskap om vilka samverkansgrupper som finns i området, om varandras uppdrag och att deltagarna arbetar mot gemensamma mål. • Genomföra medborgardialogen (2020) enligt modellen för dialog vid komplexa samhällsfrågor för att nå ett medskapande med boende, lokalt näringsliv och andra som berörs av frågan om trygghet i Rågsved. För att dialogen ska lyckas måste boende, verksamma, fastighetsägare, Polisen, kommunens tjänstepersoner och politiker delta aktivt tillsammans i arbetet. • Den operativa ledningsgruppen kommer att ha en aktivitetsplan för att följa upp samverkansarbetet. I aktivitetsplanen dokumenteras de aktiviteter som ska göras inom ramen för arbetet, vem/vilka som är ansvarig, Projektrapport Platssamverkan Rågsved 29 (37) ungefärlig tidsåtgång och tidsplan för aktiviteten. Avstämning av aktiviteterna sker på möten i den operativa ledningsgruppen. Aktivitetsplanen är ett internt arbetsmaterial för den operativa ledningsgruppen. • Den operativa ledningsgruppen kommer att följa utvecklingen inom de fem fokusområdena utifrån de delmål och mätbara resultat som presenterats under 2.2. För varje delmål har ett antal indikatorer valts ut för att mäta utvecklingen. Några indikatorer mäts årsvis, medan vissa indikatorer mäts med längre tidsintervall. Utöver vad som kan mätas i siffror kommer avstämning att göras med verksamheter i området för att få en bild av hur utvecklingen går i området. Delmål Medborgarna i Rågsved har högt förtroende för stadsdelsförvaltningen och polisen. Mätbara resultat Förtroendet för stadsdelsförvaltningen och polisen ökar. Genomförda insatser Det övergripande arbetet inom Platssamverkan Rågsved har fokuserat på att etablera strukturer, stärka samverkan och utveckla uppföljning och kommunikation. En operativ och strategisk ledningsstruktur har byggts upp genom regelbundna möten, vilket har möjliggjort samordning mellan berörda aktörer. Arbetet har även inkluderat framtagande av styrdokument, såsom arbetsplan och indikatorer, mötesstrukturer samt genomförande av medborgarundersökningar och dialogprocesser för att fånga invånarnas perspektiv. Särskilt fokus har lagts på att utveckla medborgardialogen och samtidigt öka kännedomen om Platssamverkan Rågsved, både internt och externt inom organisationer och mot invånare. Insatser som personalmingel, nätverk, arbetsgrupper, operativa ledningsgrupper och strategiska styrgrupper tillsammans med förbättrad kommunikation via stadens kanaler har varit bidragande åtgärder till detta. Sammantaget har det övergripande arbetet syftat till att skapa förutsättningar för ett mer samordnat, kunskapsbaserat och långsiktigt utvecklingsarbete i området. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 30 (37) Indikatorer Att arbeta med tilliten och förtroendet är något som funnits i alla aktörers intresse. Förtroendet för stadsdelsförvaltningen och polisen följs därför också upp. Förtroendet för stadsdelsförvaltningen visar i stadens trygghetsmätning, senaste siffrorna från 2023, en nedåtgående trend jämfört med den tidigare undersökningen 2020 sett till andelen i Rågsved som svarar att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för stadsdelsförvaltningen. Samtidigt som fler anger att de har ganska lite eller mycket lite förtroende. Däremot visar medborgarundersökningen en ökning mellan 2024 och 2025 i förtroendet, vilket för sammanhangets skull placerar Rågsved på en procentenhet under resultatet för hela EÅV. Förtroendet för polisen har på det hela taget legat relativt stabilt på mellan 70 och 75 procent bortsett från 66 procent 2021. Enkätundersökningen Resultaten visar en övervägande positiv bedömning av i vilken utsträckning Platssamverkan Rågsved har bidragit till bättre samordning mellan aktörer. Ingen av de svarande har angett de två lägsta svarsalternativen, vilket indikerar att det helt saknas upplevelser av att Platssamverkan Rågsved inte haft någon eller endast mycket liten effekt. Detta tyder på att samtliga respondenter uppfattar att Platssamverkan Rågsved i någon grad har bidragit till förbättrad samordning. Den största andelen svar återfinns i alternativ 4 (56 procent), följt av alternativ 3 (40 procent) på den femgradiga skalan. Detta innebär att majoriteten bedömer effekten som relativt stark, medan en betydande andel upplever en mer måttlig effekt. Endast 4 procent anger det högsta alternativet, 5 – I mycket stor utsträckning, vilket visar att även om upplevelsen överlag är positiv är det få som anser att samordningen inom Platssamverkan Rågsved nått högsta betyg. Sammantaget speglar resultaten en tydligt positiv inställning till Platssamverkan Rågsveds bidrag till samordning, men med utrymme för ytterligare utveckling för att nå de allra högsta omdömena. I frågan om platssamverkan bör fortsätta visar resultatet en tydlig positiv inställning till att arbetet med Platssamverkan Rågsved bör fortsätta i någon form. 64 procent av de svarande har valt alternativet ”5: Mycket viktigt”, vilket är den högsta svarsnivån. Ytterligare 24 procent valde näst högsta svarsalternativet “4: Viktig”. Detta indikerar att en klar majoritet ser ett starkt och uttalat behov av att arbetet fortsätter. Det finns därmed en bred uppslutning kring fortsatt arbete inom Platssamverkan Rågsved, och stödet är Projektrapport Platssamverkan Rågsved 31 (37) inte bara marginellt utan tydligt förankrat i de högre svarsnivåerna. Avsaknaden av negativa svar förstärker bilden av att motstånd eller låg prioritering i princip saknas inom gruppen. Analys och Slutsatser Vad har förbättrats? Arbetet har bidragit till att etablera strukturer för samverkan, styrning och uppföljning. Det finns tecken på ökad samordning mellan aktörer och en stabil grund för det fortsatta arbetet. Organisationsstrukturen har skapat kontaktytor och en normalisering av att samverka över organisationsgränser. Insatser kopplade till dialog, kommunikation och organisering har lagt en viktig grund för långsiktig utveckling. Flera dialoger och medborgarbudgetar har genomförts i Rågsved under perioden vilket också pekar på en ökad samverkan med invånare i området. Medborgarperspektivet har än mer förankrats i arbetet genom fokus på medborgardialoger och invånarnas inflytande generellt. Sammantaget bedöms samverkansmålen inom Platssamverkan Rågsved ha uppnåtts. Vad har inte förändrats (eller endast förändrats marginellt)? Trots dessa strukturella framsteg upplever en majoritet av respondenterna ingen större förändring i praktiken. Detta tyder på att effekterna av det övergripande arbetet ännu inte fullt ut omsatts i konkreta resultat som märks i verksamhet eller hos invånare. Vad saknas? Det saknas en tydligare koppling mellan övergripande arbete och konkreta effekter i de olika fokusområdena. Även uppföljning och kommunikation av resultat kan utvecklas för att synliggöra vad arbetet leder till. Utmaningar En central utmaning är att omsätta strukturer och samverkan till faktiska och mätbara resultat. Det finns även en utmaning i att tydliggöra nyttan av arbetet för både aktörer och invånare, samt att säkerställa långsiktighet och kontinuitet i samverkan. Sammantaget präglas attityden av en tydligt positiv syn på utvecklingen av offentliga miljöer i Rågsved under perioden för Platssamverkan Rågsved, där förbättring – i varierande grad – är den dominerande upplevelsen. Att detta är där det upplevs mest slagkraftigt signalerar också vikten av att använda såsom Stadens modell för Projektrapport Platssamverkan Rågsved 32 (37) platssamverkan har intentionen att fungera. Stundtals har det funnits utmaningar i att samordna och driva forumen då de med anledning av stort engagemang växt sig stort över tid. Det skapas utmaningar när alla prioriteringar ska rymmas i en parallell samverkansstruktur utöver det ordinarie arbetet. Samlad analys Den samlade bilden av rapporten visar att arbetet inom Platssamverkan i Rågsved har lett till flera positiva utvecklingstendenser, särskilt inom trygghet, offentliga miljöer och samverkan mellan aktörer. Fysiska och sociala insatser har tillsammans bidragit till ökad trivsel, förbättrad upplevd trygghet och stärkta lokala nätverk. Samtidigt präglas utvecklingen i flera fokusområden av variation och ojämnhet. Inom områden som demokrati och delaktighet, skolresultat samt självförsörjning syns ofta en svagt positiv eller stabil utveckling snarare än tydliga genombrott. Flera indikatorer varierar över tid eller saknar tillräcklig kontinuitet i data, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om långsiktiga effekter. Som med allt förebyggande arbete är det också svårt att mäta faktisk förändring av vad som utfallet hade blivit om vi inte hade haft alla lokala initiativ och åtgärder. En viktig övergripande slutsats är att insatserna har skapat goda strukturella förutsättningar och positiva upplevelser, men att dessa ännu inte fullt ut har omsatts i stabila och genomgående förbättringar för alla grupper. Effekterna är tydligast där insatserna varit konkreta och synliga, till exempel fysisk miljö och trygghet, medan mer komplexa områden till exempel utbildning och arbetsmarknad visar långsammare utveckling. En förklaring kan vara att flyttmönster och hur länge Rågsvedsborna bor kvar i sitt område är en del av utmaningarna i relation till exempelvis skolframgång. Det skulle vara gynnsamt att på ett vidare plan undersöka hur det påverkar resultaten. En annan förklaring till varför det ser så ut skulle också kunna vara att områden som utbildning och arbetsmarknad är områden som påverkas av flera omständigheter än vad den fysiska miljön gör vilket också ökar komplexiteten i ett redan komplext arbete som Platssamverkan Rågsved utgör. Framgångar och lärdomar En central framgångsfaktor är kombinationen av fysiska förbättringar och sociala insatser, vilket särskilt syns i utvecklingen Projektrapport Platssamverkan Rågsved 33 (37) av offentliga miljöer och upplevd trygghet. Upprustningar, ökad närvaro och platsaktivering har gett tydliga resultat i hur området upplevs. Samverkan mellan aktörer framstår också som en tydlig styrka. Nya strukturer, nätverk, kunskap och arbetssätt har etablerats, vilket har förbättrat koordinering och skapat en gemensam riktning i arbetet. Det finns dessutom ett starkt stöd för att fortsätta arbetet inom Platssamverkan Rågsved. Sammantaget har insatser som varit konkreta, samordnade och nära invånarna haft störst genomslag. En viktig lärdom är att långsiktighet är avgörande. Många av de områden som visar svag eller ojämn utveckling kräver uthålliga insatser över tid för att ge effekt, särskilt inom utbildning och självförsörjning. Det framgår också att kombinationen av fysiska och sociala insatser är effektiv, särskilt när de genomförs samordnat och lokalt förankrat. Insatser som skapar synlighet, delaktighet och närvaro ger tydligare resultat i upplevd trygghet och trivsel. Vidare visar analysen att: • Samverkan fungerar som en möjliggörare, men behöver kopplas tydligare till konkreta resultat • Uppföljning och mätmetoder måste vara stabila och konsekventa för att kunna visa utveckling över tid • Kommunikation och synliggörande av insatser är centralt för att stärka upplevelsen av delaktighet • Riktade insatser behövs för grupper som inte nås av generella åtgärder Sammanfattningsvis visar rapporten att arbetet har lagt en stark grund och skapat flera positiva resultat, men att nästa steg handlar om att fördjupa, stabilisera och tydliggöra strukturer och effekter av insatserna. Många externa aktörer, precis som många linjeuppdrag inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning verkar över större geografiska områden. Det finns också ett tydligt utpekat fokusområde i Stockholms stad; Hagsätra - Rågsved. Där det stundtals har varit svårt att avgränsa vad Platssamverkan Rågsved faktiskt omfattar. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 34 (37) Rekommendationer för fortsatt arbete Strategiska rekommendationer Det finns en ensidighet bland deltagande aktörer och politik att arbetet inom platssamverkan på något sätt inte är färdigt. Ett fortsatt arbete behöver ske för att vända utvecklingen och arbeta för en sammanhållen stad. För att stärka genomförandekraften och skapa en mer sammanhållen och långsiktig struktur för arbetet med Platssamverkan rekommenderas att arbetet tydligt organiseras i enlighet med Stockholms stads modell för Platssamverkan. På strategisk nivå finns det en vinning i att arbetet bedrivs inom ett gemensamt fokusområde – Fokus Hagsätra–Rågsved, vilket också går i linje med många interna och externa aktörers prioriteringar. Det finns en vinst i att samla initiativ och undvika alltför många parallella strukturer. Att verka inom Hagsätra - Rågsved som område skulle också gynna likställigheten med många andra administrativa processer i staden. Ett förslag är att omvandla och skala upp en strategisk ledningsnivå till att omfatta hela det geografiska området, det vill säga båda stadsdelarna. Denna nivå samlar berörda nämnder, bolag och andra nyckelaktörer i en strategisk ledningsgrupp med ansvar för övergripande inriktning, prioriteringar, resurskoppling och uppföljning. Genom ett gemensamt strategiskt forum skapas förutsättningar för ett helhetsperspektiv där sambanden mellan Hagsätra och Rågsved tydliggörs och där utvecklingsinsatser kan samordnas mer effektivt för verklig effekt. Det är viktigt att ta hänsyn till att forumet skulle få en utökad geografisk avgränsning, varför en sådan organisation behöver en tydlig struktur genom en konsensus i förväntningar, leveranser och uppdrag. Detta för att inte låta organisationen bli för generell och för stor på bekostnad av organisationens förmåga till effektivt och framgångsrikt arbete. Den politiska nivån har under hela perioden följt arbetet inom Platssamverkan Rågsved och utövat styrning genom stadsdelsnämndens ordinarie beslutsprocesser. Detta har bidragit till att säkerställa demokratisk förankring och kontinuerlig uppföljning av arbetet. Erfarenheterna från genomförandeperioden visar samtidigt att den strategiska styrgruppen i huvudsak har fungerat som ett forum för samordning mellan berörda aktörer, med fokus på gemensam lägesbild, prioriteringar och genomförande. Mot denna bakgrund bedöms det som ändamålsenligt att den politiska nivån även fortsatt följer och styr arbetet genom nämndens ordinarie processer, snarare än genom deltagande i den strategiska Projektrapport Platssamverkan Rågsved 35 (37) styrgruppen. Detta bedöms bidra till en tydligare rollfördelning mellan politisk styrning och tjänstepersonsledd samverkan. Sammanfattningsvis är alla fokusområden som idag finns inom Platssamverkan Rågsved viktiga i arbetet för exempelvis Fokusområdet Hagsätra-Rågsved och framgent bör dessa perspektiv bibehållas. Ett centralt utvecklingsområde är att stärka samägandeskapet i arbetet. Det innebär att samtliga deltagande aktörer agerar sakkunniga och får utrymme att arbeta med frågorna inom sin linje i sina organisationer - med tydligt och uttalat fokus på Hagsätra - Rågsved. Respektive organisation ansvarar för att omsätta gemensamma ställningstaganden i sin egen verksamhet samt att aktivt bidra med analyser och åtgärder utifrån den gemensamma lägesbilden. Det kommer ställa krav på en strategisk ledningsgrupp och dess deltagare att i sin organisation leda riktningen och samtidigt lyfta in frågor och prioriteringar i ett samordnat möte, som fortsatt bör sammankallas av stadsdelsförvaltningen i och med det geografiska områdesansvaret. Informationsdelning inom samverkan behöver utvecklas, exempelvis genom regelbundna sammanfattningar, introduktioner för nya deltagare samt ett ökat ansvarstagande för arbete och förberedelse mellan möten. Samverkan bör även i högre grad kopplas till ordinarie styr- och uppföljningssystem, såsom Stadens system för integrerad ledning och styrning, ILS. Som en del av detta bör respektive aktör systematiskt lyfta in sina åtaganden kopplade till lägesbilden i den strategiska styr- och ledningsgruppen. Arbetet ska samtidigt integreras i ordinarie linjestyrning och följas upp i befintliga uppföljningssystem. Detta skapar tydlighet i ansvar, stärker genomförandet, minskar administrativ börda och möjliggör kontinuerlig uppföljning över tid. För att ytterligare minska parallella strukturer och skapa en tydligare styrning rekommenderas att de sex tidigare fokusområdena inom Platssamverkan Rågsved integreras och likställs med de prioriterade områdena inom fokusområdesarbetet och de lokala utvecklingsbehoven i stadens fleråriga planering. Detta innebär en samlad prioritering enligt följande: • Välbefinnande och hälsa • Uppväxtvillkor och utbildning • Boende och stadsmiljö • Demokrati och trygghet • Arbete och företagande • Miljö och klimat Projektrapport Platssamverkan Rågsved 36 (37) Genom denna samordning skapas en tydligare koppling mellan platssamverkan, det stadsövergripande fokusområdesarbetet och ordinarie styrning, vilket underlättar prioritering, genomförande och uppföljning. För att säkerställa ett helhetsperspektiv och gemensamt ansvarstagande bör involveringen av samtliga relevanta aktörer stärkas i arbetet med fokusområde Hagsätra - Rågsved, inklusive aktörer som idag inte deltar kontinuerligt. Detta omfattar även ett ökat deltagande från eventuella fastighetsägare, näringsidkare och civilsamhälle samt en förstärkt delaktighet från boende och medborgare. Slutligen är det avgörande att säkerställa långsiktighet och uthållighet i arbetet genom en gemensam, politiskt förankrad vision och en stadsövergripande strategi som betonar att trygghets- och utvecklingsarbete kräver kontinuitet över tid, även vid organisatoriska förändringar. Operativa rekommendationer På operativ nivå föreslås att arbetet organiseras i två platssamverkansforum – ett för Hagsätra och ett för Rågsved. Dessa forum ansvarar för det konkreta genomförandet, lokala prioriteringar och åtgärder utifrån respektive områdes behov, samtidigt som de är tydligt kopplade till den strategiska nivån. Representation och mandat i forumen bör formaliseras så att deltagande aktörer – såsom stadsdelsförvaltning, fackförvaltningar, bostadsbolag och lokalpolis – har tydliga roller och möjlighet att fatta beslut eller åta sig uppdrag direkt. Detta bedöms korta ledtider och öka genomförandekraften. Parallellt bör arbetsformer med mindre arbets- och temagrupper vidareutvecklas för att möjliggöra mer konkret och operativt arbete som sedan kan lyftas till större forum för samordning. I linje med Stockholms stads modell för platssamverkan bör de operativa forumen i Hagsätra och Rågsved arbeta utifrån en gemensam strategisk inriktning, men med utrymme att anpassa åtgärder efter lokala behov och förutsättningar. De operativa forumen bör säkerställa regelbundna möten där samtliga relevanta aktörer deltar för att upprätthålla en gemensam lägesbild, stärka relationer och möjliggöra snabba och förankrade beslut. Mötesstrukturen bör effektiviseras med fokus på konkret dialog, prioritering och beslut, snarare än omfattande avrapportering. En aktivitetslista föreslås att fortsatt vara metoden för att följa och spåra aktiviteter. Projektrapport Platssamverkan Rågsved 37 (37) Arbetet bör vidare bygga på ett tydligt lokalt fokus i både Rågsved och Hagsätra, där gemensamma prioriteringar identifieras och resurser samordnas mot tydligt formulerade mål. Särskilt viktigt är att stärka kopplingen mellan områdena och arbeta utifrån ett sammanhängande geografiskt perspektiv. Konkreta insatser i den fysiska miljön bör fortsätta och utvecklas, särskilt i centrumområden, genom samordnade åtgärder såsom städning, reparationer och trygghetsskapande insatser. Samtidigt bör större fokus läggas på här-och-nu-frågor i offentlig miljö och boendemiljöer, i kombination med ett mer systematiskt arbete med situationell prevention. Medborgardelaktigheten bör fördjupas genom fler inkluderande aktiviteter, dialogprocesser och exempelvis lokala omröstningar. Det är viktigt att säkerställa att boendes synpunkter tas tillvara och tydligt kopplas till genomförda åtgärder, vilket stärker tillit och engagemang. Kommunikationen kring pågående och genomförda insatser behöver förbättras och systematiseras. Boende och andra aktörer bör ges tydlig information om vad som görs, varför det görs och vilka resultat som uppnås. Ett demokratiperspektiv och socioekonomiska aspekter bör fortsatt vara integrerade i arbetet. Det gemensamma trygghetsarbetet mellan offentliga aktörer och civilsamhälle bör vidareutvecklas för att bibehålla och förstärka positiva effekter, såsom ökad trygghet och minskad kriminalitet. Genom en tydlig koppling mellan strategisk nivå, operativt genomförande och ordinarie linjeorganisation – samt ett stärkt samägandeskap mellan involverade aktörer – skapas bättre förutsättningar för ett effektivt, samordnat och långsiktigt utvecklingsarbete i Hagsätra och Rågsved. Bilagor 1. Arbetsplan Diarienummer EÅV 2021/194-1 2. Indikatorer för Platssamverkan Rågsved 3. Enkätundersökning för aktörer inom Platssamverkan Rågsved --- [Bilaga 6. Platssamverkan Rågsved - Bilaga Arbetsplan.pdf] Arbetsplan Sida 1 (17) 2021-03-19 Diarienummer EÅV 2021/194-1 Platssamverkan Rågsved Arbetsplan Arbetsplan Sida 2 (17) Platssamverkan Rågsved stockholm.se Innehåll Innehåll 2 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 2 Syfte och mål 5 2.1 Vision 5 2.2 Fokusområden 5 2.2.1 Idrott, kultur, civilsamhälle 5 2.2.2 Bostäder och boendemiljöer 6 2.2.3 Förskola, skola och utbildning 6 2.2.4 Trygghet i offentliga miljöer 6 2.2.5 Kriminalitet 7 2.3 Samverkansmål 7 3 Uppföljning 8 3.1 Aktivitetsplan 8 3.2 Resultat 8 4 Beskrivning och avgränsningar 8 4.1 Beskrivning och omfattning på samverkan 8 4.1.1 Medborgardialog 9 4.2 Avgränsningar 10 5 Budget 11 5.1 Kostnader och tidsåtgång 11 6 Samverkansorganisation, tidsplan och roller 12 6.1 Tidsplan 13 6.2 Roller 13 6.3 Bemanning 14 7 Kommunikation 17 7.1 Intern kommunikation 18 8 Risker och beroenden 18 9 Administration 18 9.1 Administrativa uppgifter 18 9.2 Möten 18 9.3 Administration för platssamverkan 18 Arbetsplan Sida 3 (17) Platssamverkan Rågsved 1 Inledning 1.1 Bakgrund Rågsved har cirka 13 000 invånare. Området byggdes till största delen på 1950-talet i samband med utbyggnaden av tunnelbanan. Under 80-talet skedde en utbyggnad, bland annat i området Snösätra och i Rågsveds centrum. Därefter har viss nybyggnation gjorts under 00-10-talen, i form av förtätning med enstaka hus på olika platser runt om i Rågsved. I Rågsved har samverkan kring trygghet pågått mellan ett flertal aktörer under lång tid och många aktiviteter har genomförts för att öka känslan av trygghet i området. Under 2019 har flera aktörer uttryckt ett behov av att intensifiera samverkan i Rågsved och att ha en tydligare ledningsstruktur och gemensam målsättning för arbetet. Det finns även ett behov att i större utsträckning involvera de som bor och verkar i området så att de kan vara med och ta ansvar för utvecklingen i Rågsved. Stadsdelsförvaltningen har fått i uppdrag i budgeten för år 2020 att samordna platssamverkan på de ställen där behov av intensifierad samverkan kring trygghet finns. Rågsved är den stadsdel inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde som har de största utmaningarna kring upplevd trygghet. Vidare finns det stora utmaningar kring ett flertal socioekonomiska faktorer som är viktiga för att människor ska känna framtidstro, kunna leva ett självständigt liv och känna sig trygga i sin vardag. Rågsved är även klassat av polisen som ett utsatt område. Det innebär att kriminella har en inverkan på lokalsamhället som exempelvis kan yttra sig genom hot och utpressning, eller mer indirekt genom våldshandlingar som riskerar att skada tredje person och narkotikahandel som bedrivs öppet. Effekten blir att de boende i området upplever otrygghet, vilket i sin tur leder till en minskad benägenhet att anmäla brott och att medverka i rättsprocessen. Av den anledningen har en samverkansorganisationen Platssamverkan Rågsved skapats för säkerställa att utvecklingen i Rågsved för de som bor och verkar där ska förändras och gå i en mer positiv riktning. 2 Syfte och mål Det övergripande syftet med ”Platssamverkan Rågsved” är att stärka ledningsstrukturen och skapa en gemensam målsättning för samverkan i Rågsved samt säkerställa att arbetet sker i medskapande dialog med de som bor och verkar i stadsdelen. Arbetsplan Sida 4 (17) Platssamverkan Rågsved 2.1 Vision Den strategiska ledningsgruppen har den 5 maj 2020 fattat beslut om en vision för arbetet inom Platssamverkan Rågsved. Visionen lyder: ”Rågsved är en trygg och attraktiv stadsdel i en dynamisk storstad full av möjligheter. Våra barn och ungdomar har framtidstro och lyckas i skolan. Alla flickor, pojkar, kvinnor och män som bor i stadsdelen lever ett självständigt liv och kan röra sig fritt och tryggt både i och utanför hemmet. Rågsved utvecklas i dialog med de som bor och verkar i stadsdelen.” 2.2 Fokusområden Platssamverkan Rågsved kommer inledningsvis att genomföra aktiviteter inom fem fokusområden för att på 1-5 års sikt ta steg för att nå den långsiktiga visionen som presenterats ovan. Den inledande medborgardialogen är ett viktigt verktyg för att skapa gemensam kunskap om vad som behövs för att stärka Rågsved och ska i stort utsträckning ligga till grund för arbetet. Syftet med medborgardialogen är både att öka kunskapen om behoven i området och att platssamverkans aktörer tillsammans med boende, civilsamhällesorganisationer och lokalt näringsliv tar gemensamt ansvar för utvecklingen av området. De fem fokusområden som kommer att prioriteras inledningsvis presenteras nedan med delmål och mätbara resultat. 2.2.1 Idrott, kultur, civilsamhälle Delmål: Det finns ett brett och attraktivt föreningsliv med årligen återkommande och efterfrågade idrotts- och kulturaktiviteter i området. Offentliga aktörers verksamheter kompletterar föreningslivets/civilsamhällets utbud. Mätbara resultat: Ökat deltagande i föreningsliv och i offentliga aktörers verksamheter från invånare boende i Rågsved. Mäts genom: statistik över antal föreningar, antal medlemmar, fördelning kön och ålder samt deltagande i offentliga verksamheters öppna aktiviteter. 2.2.2 Bostäder och boendemiljöer Delmål: Bostadsfastigheterna är trygga boendemiljöer och Rågsved ses som ett framtida attraktivt och bra bostadsområde. Arbetsplan Sida 5 (17) Platssamverkan Rågsved Mätbara resultat: 1. Ökad upplevd trygghet i boendemiljön. 2. Boende och allmänhet har god kännedom om bostadsutvecklingen i området på sikt. 3. Antalet olagliga uthyrningar minskar. Mäts genom: 1. Bostadsbolagens Aktiv Bo trygghetsindex. 2. Utvecklingen för fastighetsvärden och bostadspriser. 3. Bostadsbolagen redovisar antalet lägenheter som lämnas tillbaka. 2.2.3 Förskola, skola och utbildning Delmål: Skolor och förskolor upplevs som trygga miljöer för elever, barn, vårdnadshavare och personal. Personal i förskola och skola har ett språkutvecklande arbetssätt och skapar goda lärmiljöer. Mätbara resultat: 1. En ökad andel barn, elever, vårdnadshavare och personal upplever förskolor och skolor som trygga miljöer. 2. En ökad andel elever når målen i åk 6. Mäts genom: 1. Förskoleundersökning och grundskoleundersökning, medarbetarenkäten angående arbetssituation och arbetsklimat. 2. Betygen i åk 6. 2.2.4 Trygghet i offentliga miljöer Delmål: Rågsved upplevs som rent, upplyst och omhändertaget. Flickor och pojkar, kvinnor och män känner sig trygga och rör sig fritt i området. Mätbara resultat: 1. Ökad upplevd trygghet i området. 2. Antal felanmälningar i Rågsved ökar i stadens felanmälningssystem under 2021. 3. Ökad kollektiv förmåga och informell social kontroll i Rågsved. Mäts genom: 1. Stadens trygghetsmätning och Bostadsbolagens Aktiv Bo. 2. Antalet felanmälningar under år 2020 och 2021. 3. Stadens trygghetsmätning index för kollektiv förmåga och informell social kontroll. 2.2.5 Kriminalitet Delmål: Brott som begås i området beivras med särskilt fokus på våld i offentlig miljö, våld i nära relationer, narkotikabrott och skadegörelse. Personer som begår brott erbjuds stöd att lämna en kriminell livsstil. Personer som utsätter någon för brott i nära relation erbjuds stöd utifrån sina behov. Personer som utsatts för brott erbjuds stöd utifrån sina behov. Mätbara resultat: 1. På sikt färre antal anmälda brott, men de kommer öka inledningsvis. Arbetsplan Sida 6 (17) Platssamverkan Rågsved 2. Antalet personer som utsätts för våld i nära relation minskar. 3. Antalet personer som lämnar en kriminell livsstil ökar. Mäts genom: 1. Anmälda brott enligt polisens statistik 2. Antal målsägare i statistiken över anmälda brott våld i nära relation. 3. Antalet personer som söker stöd för att lämna kriminell livsstil hos Social insatsgrupper för unga och vuxna. 2.3 Samverkansmål a) Samverkansförmågan ska stärkas mellan stadens förvaltningar, bolag, fastighetsägare, polisen, MTR, SL och eventuella andra aktörer som kommer att involveras i arbetet inom Platssamverkan Rågsved. Det sker genom deltagarna har kunskap om vilka samverkansgrupper som finns i området, om varandras uppdrag och att deltagarna arbetar mot gemensamma mål. b) Genomföra medborgardialogen enligt modellen för dialog vid komplexa samhällsfrågor för att nå ett medskapande med boende, lokalt näringsliv och andra som berörs av frågan om trygghet i Rågsved. För att dialogen ska lyckas måste boende, verksamma, fastighetsägare, Polisen, kommunens tjänstepersoner och politiker delta aktivt tillsammans i arbetet. 3 Uppföljning 3.1 Aktivitetsplan Den operativa ledningsgruppen kommer att ha en aktivitetsplan för att följa upp samverkansarbetet. I aktivitetsplanen dokumenteras de aktiviteter som ska göras inom ramen för arbetet, vem/vilka som är ansvarig, ungefärlig tidsåtgång och tidsplan för aktiviteten. Avstämning av aktiviteterna sker på möten i den operativa ledningsgruppen. Aktivitetsplanen är ett internt arbetsmaterial för den operativa ledningsgruppen. 3.2 Resultat Den operativa ledningsgruppen kommer att följa utvecklingen inom de fem fokusområdena utifrån de delmål och mätbara resultat som presenterats under 2.2. För varje delmål har ett antal indikatorer valts ut för att mäta utvecklingen. Några indikatorer mäts årsvis, medan vissa indikatorer mäts med längre tidsintervall. Utöver vad som kan mätas i siffror kommer avstämning att göras med verksamheter i området för få en bild av hur utvecklingen går i området. Arbetsplan Sida 7 (17) Platssamverkan Rågsved 4 Beskrivning och avgränsningar 4.1 Beskrivning och omfattning på samverkan Fokus för det som görs inom Platssamverkan Rågsved är att hitta långsiktiga lösningar och en integrering med ordinarie ledning- och styrsystem hos respektive deltagare för att på det sättet säkerställa kontinuitet och omhändertagande av åtgärderna i linjeverksamheten hos respektive förvaltning/bolag/polisen/SL/MTR. Samverkansorganisationens deltagare i de strategiska och operativa ledningsgrupperna ansvarar för att säkerställa att aktiviteter och resurser för arbetet tas med i sina respektive lednings- och styrsystem. Platssamverkan Rågsved kommer att fokusera på aktiviteter som kräver samverkan mellan två eller flera av de deltagande aktörerna inom stadens förvaltningar/bolag/fastighetsägare/polisen/SL/MTR och som inte är fokus i någon annan samverkansgrupp eller projekt (se vidare under avsnittet avgränsningar). Aktiviteterna ska innebära samarbeten över organisationsgränser eller att de genomförs koordinerat för nå effekt. Arbetet inom Platssamverkan Rågsved ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Den visar bland annat att för att förändra och få effekt av vidtagna åtgärder behöver både främjande, förebyggande och gränssättande aktiviteter genomföras och inom flera samhällssektorer. Av den anledningen har Platssamverkan en bred sammansättning av deltagande aktörer. Arbetet utgår från ett jämställdshetsperspektiv 4.1.1 Medborgardialog En viktig start är den medborgardialog som kommer att inleda samverkansarbetet. Medborgardialogens syfte är både att skapa mer kunskap om behoven i området och att engagera boende att ta aktiv del i utvecklingen av Rågsved tillsammans med företrädare för Stockholms stads olika förvaltningar och bolag, polis, SL och MTR. Medborgardialogen utgår från en modell särskilt framtagen för att arbeta med komplexa samhällsfrågor där trygghet i Rågsved är den övergripande inriktningen inledningsvis. Medborgardialogsmodellen utgår från att inhämta perspektiv från alla som berörs av frågan om trygghet i Rågsved, vilket innebär att både boende, näringsliv, politiker och verksamma kommer att intervjuas. Här är det viktigt att även barn och ungas perspektiv kommer fram. Det som framkommer i intervjuerna sammanställs utifrån de olika tema som utkristalliserar sig. Därefter går dialogen in i nästa fas som innebär att boende, näringsliv, politiker och Arbetsplan Sida 8 (17) Platssamverkan Rågsved verksamma tillsammans prioriterar vilka teman som är viktigast att börja arbeta med. Därefter skapas arbetsgrupper som tar fram förslag på åtgärder som arbetsgrupperna är överens om är möjliga att genomföra eller utreda vidare. Därefter kommer en besluts- och en genomförandefas för de olika förslagen till åtgärder. Förslagen till åtgärder kan genomföras av boende, kommunen, fastighetsägare, polisen, politiker eller andra aktörer. Utöver denna medborgardialog kommer de åtgärder som vidtas inom ramen för Platssamverkan Rågsved även att utgå från vad boende har lämnat för önskemål och synpunkter vid olika tillfällen under de senaste åren och fortsatt dialog och delaktighet kommer att ske under arbetets gång. 4.2 Avgränsningar Ett flertal projekt och samverkansgrupper pågår som berör Rågsved helt eller delvis. Den operativa ledningsgruppen för Platssamverkan Rågsved ska vara motorn i samverkan i Rågsved och koordinera arbetet för att nå visionen. Det kommer bland annat att innebära att säkerställa att frågor som hör hemma i någon av de andra samverkansgrupper som finns i Rågsved behandlas där. Ett exempel kan vara att frågan enbart rör aktörer som sitter i någon av de andra grupperna och då ska inte den operativa ledningsgruppen för Platssamverkan Rågsved hantera den. Frågor som väcks och som inte kan hanteras i inom dessa grupper exempelvis för att de berör andra aktörer kan lyftas till den operativa ledningsgruppen. Områden som är av vikt för utvecklingen i Rågsved och som inte kan hanteras av den operativa ledningsgruppen lämnas till den strategiska ledningsgruppen. Det kan exempelvis röra målkonflikter eller ansvarsområden som berör andra aktörer. Nedan följer en kort beskrivning av de projekt och samverkansgrupper som i dagsläget berör Rågsved och som den operativa ledningsgruppen behöver förhålla sig till. A. Stadsutvecklingsprojektet Fokus Hagsätra-Rågsved projektleds av exploateringskontoret och syftar till att utveckla stadsdelarna med nya bostäder, samhällsservice och satsningar på allmänna ytor med fokus på socialt värdeskapande stadsutveckling. B. Projektet Snösätra Kulturpark är ett projekt för att ge förslag till utveckling av den norra delen av Snösätra upplageområde. Platsen är idag utöver upplageområde en plats för stora graffittimålningar. I projektet ingår exploateringskontoret, kulturförvaltningen och stadsdelsförvaltningen. Stadsdelsförvaltningen är projektledare. Arbetsplan Sida 9 (17) Platssamverkan Rågsved C. Lokal samverkansgrupp kring barn och unga 0-20 år för Hagsätra, Rågsved och Örby är en samverkansgrupp vars syfte är stärka samverkan mellan skola, socialtjänst, polis, förskola och fritid. Gruppen ska fånga upp aktuella frågor kopplade till målgruppen barn och unga, agera på uppkomna situationer, utbyta erfarenheter, ha en långsiktig planering för förebyggande arbete och omvärldsbevakning. Samverkansgruppen samordnas av utbildningsförvaltningen och roterar mellan rektorerna på skolorna i områdena. Samverkansgruppen är del av samverkansöverenskommelse mellan stadsdelsförvaltningen och utbildningsförvaltningen, samt samverkansöverenskommelsen mellan lokalpolisen, stadsdelsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. D. Trygg i Rågsved är en samverkansgrupp med fastighetsägare, stadens förvaltningar, polis, kollektivtrafik entreprenörer och några föreningar som lyfter aktuella frågor kopplade till trygghet i Rågsved. Samverkansgruppen samordnas av fastighetsägarföreningen i Rågsved/ Familjebostäder och har sitt ursprung i arbetet inom den tidigare Söderortsvisionen. Utöver dessa fasta samverkansgrupper finns annan samverkan inom linjeverksamheterna såsom samverkan för barn och familjer mellan socialtjänst och regionen, helgsamverkan mellan polis, kommun och civilsamhällesorganisationer för att nämna några. 5 Budget Platssamverkan Rågsved är ett samverkansarbete där varje deltagande aktör bidrar med sina egna resurser i form av tid och kostnader för vidtagna åtgärder. Det finns ingen gemensam budget för samverkansarbetet. 5.1 Kostnader och tidsåtgång I den operativa ledningsgruppen ingår 19 personer som samtliga bidrar med sin tid. Stadsdelsförvaltningen har ett samordnande ansvar för den operativa ledningsgruppen och för medborgardialogsprocessen. För en mer detaljerad beskrivning av hur de olika aktiviteterna fördelas på deltagarna i samverkan hänvisas till aktivitetsplanen. Deltagarna i designteamet och dialogteamet som ansvarar för att driva dialogprocessen består av representanter från flera av de olika aktörerna i platssamverkan. Samtliga deltagare i grupperna bidrar med sin tid. Arbetsplan Sida 10 (17) Platssamverkan Rågsved 6 Samverkansorganisation, tidsplan och roller Organisationen för Platssamverkan Rågsved består av en strategisk ledningsgrupp och en operativ ledningsgrupp. Se nedan organisationsskiss. Till samverkansorganisationen knyts en tillfällig organisation för att driva medborgardialogsprocessen. För att säkerställa förankring och att det är ett gemensamt verktyg finns en överlappning i deltagande mellan operativ ledningsgrupp och designteam. Se nedan skiss samt under avsnittet Roller. Arbetsplan Sida 11 (17) Platssamverkan Rågsved 6.1 Tidsplan Samverkansorganisationen pågår 2020-05-05 – 2025-12-31. Beslut om förlängning tas av den strategiska ledningsgruppen. Samverkansorganisationen Platssamverkan Rågsved är även en prioriterad samverkansgrupp inom samverkansöverenskommelsen mellan lokalpolisen, stadsdelsförvaltningen och utbildningsförvaltningen som beslutades 2020-03-02 och som revideras vartannat år. Den medborgardialog som inleder arbetet i Platssamverkan Rågsved kommer att genomföras under perioden 2020-11-01 – 2021-05-31 följt av beslut och genomförande av åtgärder därefter. Beroende på vad som framkommer under arbetets gång kan behov av nya dialoger uppkomma. Beslut om dessa tas i strategisk ledningsgrupp. 6.2 Roller Detta samverkansarbete inom Platssamverkan Rågsved består av följande roller. • Strategisk ledningsgrupp inre krets • Strategisk ledningsgrupp • Samordnare • Operativ ledningsgrupp • Designteam • Dialogteam • Processtöd medborgardialog Arbetsplan Sida 12 (17) Platssamverkan Rågsved Den operativa ledningsgruppen är motorn i samverkan i Rågsved. Designteamet är motorn i arbetet med medborgardialogsprocessen och dialogteamet är den grupp som kommer att genomföra de inledande intervjuerna inom ramen för perspektivinsamlingen. I medborgardialogsprocessen bidrar Sveriges kommuner och regioner med stöd samt följeforskning från Göteborgs universitet. 6.3 Bemanning Följande personer kommer att bemanna rollerna i samverkansorganisationen. Roll Namn Titel/ Organisation Strategisk ledningsgrupp inre krets Anders Carstorp Stadsdelsdirektör, EÅV sdf Sonny Söderström VD, Rågsveds fastighetsägarförening Carina Hallqvist Grundskolechef, Utbildningsförvaltningen Katrin Kjellén Lokalpolisområdeschef, Polisen Farsta Övriga deltagare strategisk ledningsgrupp David Jonsson Stabschef, Kulturförvaltningen Peter Ahlström Stabschef, Idrottsförvaltningen Anna Green Utvecklingschef, Trafikkontoret Britta Eliasson Enhetschef, Exploateringskontoret Roll Namn Titel/ Organisation Jeanette Holmqvist Avdelningschef, Social omsorg barn och unga EÅV sdf Arbetsplan Sida 13 (17) Platssamverkan Rågsved Veronica Starck Avdelningschef, Social omsorg vuxen EÅV sdf Leif Kananen Avdelningschef, Social omsorg äldre EÅV sdf Kersti Tagesson Avdelningschef, Stadsmiljö och lokaler EÅV sdf Karin Åberg Avdelningschef, Förskola EÅV sdf Jeanette Hegedus Trygghetschef, SL/Trafikförvaltningen Gustav Johansson Ordförande, EÅV stadsdelsnämnd Veronika Palm Vice ordförande, EÅV stadsdelsnämnd Samordnare operativ ledningsgrupp Åsa Winfridsson Preventionssamordnare, EÅV sdf Deltagare operativ ledningsgrupp Anna Ulfstrand Enhetschef, Kulturförvaltningen Denise Silveti Bustillos Projektledare, med områdesansvar för Rågsved, Exploateringskontoret Ann-Charlotte Vidén Projektledare Rågsveds fastighetsägarförening och Familjebostäder Ida Thomasson Projektledare, Stadsbyggnadskontoret Arbetsplan Sida 14 (17) Platssamverkan Rågsved Jan Grönqvist Samordnare, Idrottsförvaltningen Roll Namn Titel/ Organisation Marcela Dimander Trafikkontoret Mikael Sundberg Kommunpolis, Polisen Farsta Peter Aasa Kommunpolis, Polisen Farsta Karl Forsberg Trygghetschef, MTR Marko Anderot Rektor Rågsveds grundskola, Utbildningsförvaltningen Anki Prenke Rektor Snösätraskolan, Utbildningsförvaltningen Pierre Persson Enhetschef stadsmiljö och lokaler, EÅV sdf Eva Lindström Rektor Snösätra förskolor, EÅV sdf Maria Borg Andersson Rektor Rågsveds förskolor, EÅV sdf Jenny Bertvall Enhetschef förebyggande enheten barn och unga, EÅV sdf Helena Steen Enhetschef mottagning socialtjänst barn och unga, EÅV sdf Tony Leü Bitr enhetschef öppenvård vuxen, EÅV sdf Cina Söderberg Bitr enhetschef utvecklingsenheten äldreomsorg, EÅV sdf Roll Namn Förvaltning/Avdelning Arbetsplan Sida 15 (17) Platssamverkan Rågsved Designteam för medborgardialogsprocessen Åsa Winfridsson (samordnare) EÅV sdf Peter Aasa Polisen Farsta Mikael Sundberg Polisen Farsta Roll Namn Förvaltning/Avdelning Yil Kartov IKANO Bostad Fredrik Holmgren EÅV sdf Helena Bergkvist EÅV sdf Kommunikatör Karin Bjurholm EÅV sdf Administrativt stöd Karin Breander EÅV sdf Kommunikatör Jacob Hellgren Exploateringskontoret Dialogteam för medborgardialogsprocessen Helena Bergkvist (samordnare) EÅV sdf Kommunikatör Stefan Karlsson EÅV sdf Administrativt stöd Karin Breander EÅV sdf XX deltagare EÅV sdf 1 deltagare Trafikkontoret 1 deltagare Idrottsförvaltningen 1 deltagare Stockholmshem X volontärer Polisen Processtöd Martin Sande Sveriges kommuner och regioner, SKR Följeforskare Hans Abrahamsson Göteborgs universitet Arbetsplan Sida 16 (17) Platssamverkan Rågsved 7 Kommunikation Målet med kommunikationen inom Platssamverkan Rågsved är att synliggöra det som görs, informera om och involvera i medborgardialogen och kommunicera positiva effekter av arbetet. Utgångspunkten är att allt kommunicerar, både det som görs och det som inte görs. För de åtgärder som vidtas i Rågsved ska det finnas kommunikationsaktiviteter och dessa ska även finnas med i aktivitetsplanen. Varje deltagande organisation i Platssamverkan har ansvar för att kommunicera vidtagna åtgärder. 7.1 Intern kommunikation Medarbetare inom respektive deltagande aktörs organisation är viktiga målgrupper för att sprida kunskapen om de aktiviteter som görs i stadsdelen, om medborgardialogen och om Platssamverkan Rågsved. De behöver ha en samlad bild av de insatser som görs, oavsett vilken aktör det är, så att de kan representera både sin egen verksamhet och helheten och därmed vara viktiga ambassadörer för Platssamverkan Rågsved. 8 Risker och beroenden Den operativa ledningsgruppen ska göra en riskanalys för samverkansarbetet som ska vara klar senast den 28 februari 2021. Riskanalysen dokumenteras i ett separat dokument och delges den strategiska ledningsgruppen. Den är ett internt arbetsmaterial för Platssamverkan Rågsved. 9 Administration 9.1 Administrativa uppgifter Samverkansorganisationens namn är Platssamverkan Rågsved Projektets diarienummer är EÅV 2021/194. 9.2 Möten Möten i den operativa ledningsgruppen kommer att hållas cirka 1 gång per månad under det första året från hösten 2020 och under 2021. Därefter bedömer gruppen hur ofta möten ska hållas. Möten i den strategiska ledningsgruppen kommer att hållas cirka 4 gånger per år. Arbetsplan Sida 17 (17) Platssamverkan Rågsved 9.3 Administration för platssamverkan För Platssamverkan Rågsved har en gemensam samarbetsyta skapats. Alla deltagare i den operativa ledningsgruppen och designteamet har tillgång till samarbetsytan. Här sparas alla gemensamma dokument såsom minnesanteckningar, presentationer och aktivitetsplan. Där finns även all forskning som deltagarna i gruppen har tagit fram inom sina respektive områden och som kan vara relevant för arbetet. Följande undermappar finns upplagda: • Projektstyrningsdokument • Operativ ledningsgrupp • Designteam • Forskning --- [Bilaga 7. Platssamverkan Rågsved - Bilaga Indikatorer.pdf] Bilaga 2. Indikatorer för Platssamverkan Rågsved Fokusområde 1: Demokrati och ökat samhällsdeltagande Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtas från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 I min stadsdel kan barn och ungdomar ta del av kultur till exempel gå på teater, gå på bio, lyssna på musik, använda bibliotek. MBU Fråga 9 44 48 52 I min stadsdel har barn och ungdomar själva eller i föreningar, studieförbund och Kulturskolan möjligheter att utöva kultur, till exempel möjlighet att spela teater, skapa musik, dansa, måla etc. MBU Fråga 11 43 41 54 Skolenkäten åk 5 Snösätra 68 77 52 Andel som instämmer (%) i Jag får ta del av kulturupplevelser i skolan (till exempel författarbesök, teater, konserter, museer, bibliotek) i skolenkäten Skolenkäten åk 5 Rågsved 67 80 92 Skolenkät åk 5 Snösätra 61 73 52 Andelen som uppger att barn kan ta del av och utöva kultur ökar Andel som instämmer (%) i Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan Skolenkät åk 5 Rågsved 88 81 72 I min stadsdel kan vuxna ta del av kultur till exempel gå på teater, gå på bio, lyssna på musik, använda bibliotek. MBU Fråga 10 40 37 45 Andelen vuxna som uppger att de kan ta del av och utöva kultur ökar I min stadsdel har vuxna själva eller i föreningsliv och studieförbund möjligheter att utöva kultur, till exempel möjlighet att spela teater, skapa musik, dansa, måla etc. MBU Fråga 12 41 39 46 I min stadsdel kan vuxna ta del av kultur till exempel gå på teater, gå på bio, lyssna på musik, använda bibliotek. (ÅLDERSUPPDELAT SVAR) MBU Fråga 10 35 30 38 Andelen 65 år eller äldre som uppger att de kan ta del och utöva kultur ökar I min stadsdel har vuxna själva eller i föreningsliv och studieförbund möjligheter att utöva kultur, till exempel möjlighet att spela teater, skapa musik, dansa, måla etc. (ÅLDERSUPPDELAT SVAR) MBU Fråga 12 50 42 40 Jag är på det hela taget nöjd med möjligheten att ta del av ledarledd idrott/motion i Stockholm exempelvis möjligheten att idrotta i förening, dansa i grupp, gruppträning med mera. MBU Fråga 30 63 62 73 Medborgarna upplever att det finns möjlighet att ta del av stadsdelens och stadens kultur och föreningsliv. Andelen som uppger att de är nöjd med möjligheten till idrott ökar Jag är på det hela taget nöjd med möjligheten att spontanidrotta i Stockholm exempelvis motionera och idrotta utan ledare eller tränare. MBU Fråga 31 75 67 77 Fokusområde 2: Attraktiva och trygga boendemiljöer Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtas från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 En mindre andel av befolkningen flyttar ut varje år. Områdesfakta "totalt antal utflytt" (eftersläpning) 2203 2 036 Fler vill bo i Rågsved Kvadratmeterpris i bostadsrätt Grundplattan med statistik (Eftersläpning) 36 381 kr 32 129 kr Rågsved ses som ett attraktivt och bra bostadsområde En högre andel kan rekommendera sitt område till andra Ny fråga i MBU Rågsved 2025: Jag skulle rekommendera en vän att flytta till mitt bostadsområde. Ska öka Tidigare använd fråga i stadens trygghetsmätning: Skulle du flytta ifrån ditt nuvarande bostadsområde? Ska minska Medborgarundersökningen Stadens Trygghetsmätning 21% (EÅV 7%) 24% (EÅV 8%) 54 Ökad trygghet i den egna boendemiljön Bostadsbolagens sammanvägda trygghetsindex Rågsveds fastighetsägare 76,10% 78,00% 80,30% 78,80% 79,70 81,40 Bostadsfastigheterna är trygga boendemiljöer Antalet olagliga andrahandsuthyrningar minskar Totalt antal lägenheter i retur efter olaglig uthyrning Rågsveds fastighetsägare 17 st 28 st 29 st 49 st 43 28 Fokusområde 3: Skolframgång och trygg skolmiljö Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtad från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Förskoleundersökningen föräldrars nöjdhet Rågsved 80% 80% 77% 86% 78 85 Personal i förskola och skola har ett Behörighet till gymnasieutbildning Språkutvecklande arbete föräldrars nöjdhet** Förskoleundersökningen föräldrars nöjdhet Snösätra 65% 70% 80% 86 79 82 Förskoleundersökningen föräldrars nöjdhet Rågsved 88% 80% 78% 0,88 85 93 språkutvecklande arbetssätt och skapar goda lärmiljöer ökar för barn och vårdnadshavare när förskola och skola har trygga lärmiljöer och erbjuder undervisning med hög kvalitet. Pedagogisk miljö - föräldrars nöjdhet. Jag upplever att mitt barn utvecklas och lär i förskolan. Förskoleundersökningen föräldrars nöjdhet Snösätra 73% 75% 81% 88% 86 87 Förskoleundersökningen föräldrars nöjdhet Rågsved 90% 86% 84% (82 ) 88% (90) 88% (88) 93 Trygg och säker - föräldrars nöjdhet Förskoleundersökningen föräldrars nöjdhet Snösätra 75% 77% 77%(83 ) 85% (83) 85% (85) 91 Grundskoleundersökningen Rågsved 83% 80% 83% 87% 87% 76% Mitt barn känner sig trygg i skolan, F-klass Grundskoleundersökningen Snösätra 81% 84% 100% 81% 76% i.u Grundskoleundersökningen Rågsved 92% 74% 65% 93% 63% 89% Jag känner mig trygg i skolan, åk 3 Grundskoleundersökningen Snösätra 70% 91% 75% 79% 57% 84% Grundskoleundersökningen Rågsved 53% 71% 89% 85% 88% 89% En ökad andel elever, barn, vårdnadshavare och upplever skolor och förskolor som trygga miljöer Jag känner mig trygg i skolan, åk 6 Grundskoleundersökningen Snösätra 59% 50% 78% 72% 72% 96% grundskolesamordnare Rågsved 61 Antal inflyttade i skolan grundskolesamordnare Snösätra 22 grundskolesamordnare Rågsved 28 Antal utflyttade från skolan grundskolesamordnare Snösätra 28 Förskolor och skolor upplevs som trygga miljöer för elever, barn och vårdnadshavare. Skolorna och förskolorna i Rågsved får behålla sitt elevantal Inskrivningsgrad i förskolorna i Rågsved grundskolesamordnare 88,9 86,6% 90,6% 87,9% 89.1% Grundskoleundersökningen Betyg Rågsved 44% 24% 14% 42% Uppnår målen i alla ämnen, åk 6 Grundskoleundersökningen Betyg Snösätra 34% 38% 42% 34% Behörighet till gymnasiet, folkbokförda i Rågsved Grundskoleundersökningen Betyg 79% 74,4% 75,60% 76,3 Grundskoleundersökningen Betyg Rågsved 44% Personal i skolan skapar goda och utvecklande lärmiljöer och erbjuder undervisning med högkvalitet. En ökad andel elever når målen i åk 6. Andel barn som kan simma i 6 :e klass Grundskoleundersökningen Betyg Snösätra 72% Fokusområde 4: Attraktiva och trygga offentliga miljöer Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtat från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Rågsved upplevs helt rent och snyggt Medborgare i Rågsved upplever färre problem i utemiljön Andelen som svarar ja på frågan Upplever du att det finns problem med följande fenomen i Fråga F24 Index i stadens trygghets- undersökning 63% 69% ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Minskar Andelen som är nöjd med skötsel av parker och grönområden ökar Fråga 1 MBU 63 59 62 Andelen som är nöjd med snöröjning och sandning ökar Fråga 2 MBU 51 36 54 Andelen som tycker det är rent och städat ökar Fråga 3 MBU 56 51 54 Antal felanmälningar i Rågsveds utemiljö Tyck till 215 274 256 270 243 Andelen som känner sig otrygga på kvällar minskar Regional trygghetsmätning 38,25 47,38 52,5 2 39,7 7 30,75 Andelen som känner sig trygga i parker och grönområden ökar Fråga 4 MBU 61 54 64 Andelen som känner sig trygga på kvällstid ökar Fråga 5 MBU 42 42 53 Medborgare i Rågsved känner sig trygga och kan röra sig fritt på området Antalet medborgare som känner sig otrygga minskar Andel som känner sig Mycket Otrygg, som svar på frågan "Om du går ut sent ikväll i området där du bor, hur känner du dig" minskar F18 Stadens trygghetsmätning 11% 9% Fokusområde 5: Minskad kriminalitet Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtat från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antal anmälda brott i brottskategorin "Våld utomhus" minskar Polisen 78 46 50 35 47 Kriminaliteten i Rågsved ska minska Färre brott begås i utemiljön Antal anmälda narkotikabrott minskar Polisen 399 491 479 277 195 Fokusområde 6: Självförsörjning Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtas från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Framtidstron ökar samtidigt som in och utflyttning i Fler personer försörjer sig själva genom Andel öppet arbetslösa i Rågsved ska minska Områdesfakta Total 5,5%, kvinnor 5,7%, män 5,3% (okt 22) Totalt 5,8% Kvinnor 5,8%, Män 5,7% (okt 23) Totalt 6,1%, Kvinnor 6,0%, Män 6,3% (okt 25) Andel unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) ska minska (två års släpning i siffror) ek bistånd/AmF (eftersläpande) 10,9% Kvinnor, 12,9% Män 11,5% Kvinnor, 12,5% Män 10,1% Kvinnor, 13,4% män Antal biståndstagare i Rågsved ska minska Områdesfakta 4% 3,40% 3,10% 2,90% Andel barn som lever i familjer med ek bistånd i Rågsved ska minska Områdesfakta 5,00% 4,30% Förvärvsintensiteten i Rågsved ska öka ek bistånd Total 68,% kvinnor 66,3%, män 69,9% (2020) 70,7% kvinnor 68,6% män 72,5% Totalt (okt 22) 70,5 % kvinnor 73,4% män, Totalt 72% (okt 23) Rågsved minskar. arbete eller studier Andel som tar del av vuxenstudier ökar AmF Övergripande arbete Platssamverkan Rågsved Effekt/delmål Mätbart resultat Indikatorer Hämtat från 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Medborgarna i Rågsved har högt förtroende för stadsdelsförvaltningen Förtroendet för stadsdelsförvaltningen och polisen ökar Andelen som svarar mycket stort och ganska stort angående vilket förtroende för stadsdelsförvaltningen i området där du bor ökar Stadens trygghets- undersökning Fråga F37 34 29 Andelen som svarar ganska lite eller mycket lite angående Vilket förtroende för stadsdelsförvaltningen i området där du bor minskar. Stadens trygghets- undersökning Fråga F37 21 23 Högre svarsprocent på fråga 8 "Vilket förtroende har du för stadsdelsförvaltningen i området där du bor?" MBU Fråga 8 26 34 Andelen som svarar att ”polisen bryr sig om de problem som finns” i regionala trygghetsundersökningen ökar. Regional trygghets- undersökning 73,09 66,78 71,33 70,1 2 75,4 1 --- [Bilaga 8. Platssamverkan Rågsved - Bilaga Enkätundersökning.pdf] Bilaga 3. Enkätundersökning för aktörer inom Platssamverkan Rågsved Denna enkät är en del av arbetet med projektrapporten för Platssamverkan Rågsved. Syftet är att samla erfarenheter från deltagare i den operativa ledningsgruppen och den strategiska styrgruppen kring arbetets resultat, styrkor och utvecklingsbehov. I enkäten besvaras frågor om arbetssättet, generella resultat och effekter, om respektive fokusområde i Platssamverkan samt frågor om framtiden. Enkäten tar cirka 10-15 minuter att besvara. Svaren kommer att användas som underlag i rapportens analys och rekommendationer. Resultaten kommer behandlas anonymt och enbart presenteras på gruppnivå. Citat kan dock avidentifierat komma att användas i rapporten. Vi ser fram emot ditt svar senast måndagen den 13e april 2026 Stort tack på förhand! Vilken funktion representerar du i platssamverkan? Strategisk styrgrupp Operativ ledningsgrupp Båda Annat Vilken typ av organisation representerar du? Kommun/stadsdelsförvaltning Polis Fastighetsägare Skola/förskola Civilsamhälle/förening Annan offentlig aktör Annat ARBETSSÄTT I vilken utsträckning har platssamverkan bidragit till bättre samordning mellan aktörer? 1 2 3 4 5 Inte alls I mycket stor utsträckning Vad i arbetssättet har varit mest framgångsrikt? Vad i arbetssättet hade kunnat fungera bättre? RESULTAT OCH EFFEKTER I vilken utsträckning anser du att platssamverkan har bidragit till positiva förändringar i Rågsved? 1 2 3 4 5 Inte alls I mycket stor utsträckning Inom vilka områden anser du att platssamverkan haft störst betydelse? Demokrati och ökat samhällsdeltagande Attraktiva och trygga boendemiljöer Skolframgång och trygg skolmiljö Attraktiva och trygga offentliga miljöer Minskad kriminalitet Självförsörjning Samverkan mellan aktörer Vilka genomförda konkreta resultat eller förändringar som platssamverkan åstadkommit tycker du är viktigast? FOKUSOMRÅDEN Hur bedömer du utvecklingen inom Demokrati och ökat samhällsdeltagande i Rågsved under tiden platssamverkan har pågått? Försämring Liten försämring Ingen större förändring Liten förbättring Tydlig förbättring Hur bedömer du utvecklingen inom Attraktiva och trygga boendemiljöer i Rågsved under tiden platssamverkan har pågått? Försämring Liten försämring Ingen större förändring Liten förbättring Tydlig förbättring Hur bedömer du utvecklingen inom Skolframgång och trygg skolmiljö i Rågsved under tiden platssamverkan har pågått? Försämring Liten försämring Ingen större förändring Liten förbättring Tydlig förbättring Hur bedömer du utvecklingen inom Attraktiva och trygga offentliga miljöer i Rågsved under tiden platssamverkan har pågått? Försämring Liten försämring Ingen större förändring Liten förbättring Tydlig förbättring Hur bedömer du utvecklingen inom Minskad kriminalitet i Rågsved under tiden platssamverkan har pågått? Försämring Liten försämring Ingen större förändring Liten förbättring Tydlig förbättring Hur bedömer du utvecklingen inom Självförsörjning i Rågsved under tiden platssamverkan har pågått? Försämring Liten försämring Ingen större förändring Liten förbättring Tydlig förbättring FRAMTIDEN Hur viktigt anser du att det är att arbetet med platssamverkan fortsätter? 1 2 3 4 5 Inte viktigt Mycket viktigt Vilka områden bör prioriteras framöver? Har du några ytterligare kommentarer eller reflektioner kring arbetet? --- [Bilaga 9. Ansökan kompetensutvecklingsmedel TRANSITION.pdf] lffllStockholms V stad Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Ansökan Sida 1 (3) Reviderad augusti 2023 F ylls i av stadsledningskontor et Diar ienummer : KS 2023/ 138 Ansokningsnummer • Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökanf ör varj e komp etensutvecklingsinsats. Datum 12026-04-22 Ange din förvaltning Huvudansvaria kontaktperson på förvaltnina Namn Gustav Hjorth Tegman E-post gustav.tegman@stockholm.se Avdelning/enhet: Funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldre Insatt controller på förvaltningen Namn Twahir Ahmad E-post twahir.ahmad@stockholm.se Avdelning/enhet: Ekonomi Lokaler/Ekonomienheten TRANSITION Ange önskad summa för insatsen 14 00 000 kr. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockholms V stad Ansökan Sida 2 (5) Uppskattad fördelning av kostnader Utbildningens kostnad 400 000 kr. Vikarietäckning Totalt: 350 000 kr. Kr/timme: 187 kr. alternativt Kr/månad: kr. Antal timmar alternativt antal månader: 6 månader Befattning Boendestödjare Biståndshandläggare Lokalkostnad: 0 kr. Övriga kostnader: 50 000 kr. Övriga kostnader ska täcka: Arvodering utbildare från Karolinska Institutet/KIN D Beskrivning av behov (max I 000 tecken) I EA V bor cirka 300 brukare som varje vecka mottar ~ vfffifu~ ~ Fät!li~å?~ t e t växte fram i samband med psyk iatrireformen och har således funnits i närmare 30 år. Stödet syftar till att ge enskilde personer med psyk isk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning stöd i det egna hemmet för att klara av vardagslivet och klara av att bo i egen bostad. Ett övergripande mål med stödet är att den enskilde ska utveckla sina förmågor och nå ökad självständighet. Forskning inom området visar att det i nuläget saknas bra arbetssätt för att arbeta strukturerat och målinriktat mot ökad självständighet för den enskilde. Det evidensbaserade arbetssättet/metoden TRANSITION syftar till att ge den ensk ilde och boendestödsverksamhet sådana verktyg och struktur som krävs för att de ska kunna arbeta mer målinriktat. Arbetssättet ska också kunna användas av biståndshandläggare vid bestä llarenhet som i samband med bedömning av den enskildes behov kan identifiera metoden som potentiellt framgångsrik att arbeta med i den enskildes ärende. Metoden kan då även användas för att ytterligare stärka upp strukturen av insatsens uppföljning. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Sto ckho lms V sta d Ansökan Sida 3 (5) Beskrivning av kompetensutvecklingsinsatsen (max I oootecken) Förvaltningen vill pröva arbetssättet/metoden TRANSITION inom boendestödsverksamhet/beställarverksamhet under en tidsperiod om 30 veckor då också forskare från Karolinska Institutet kan hjälpa till med utbildning kring metod, stå för handledning och följeforskn ing. Tanken är att erbj uda 15-20 brukare inom boendestöd möj lighet att pröva metoden samt utbilda medarbetare kring metoden. De boendestödjare som arbetar med metoden kommer att fungera som mentorer för brukarna. Tillsammans går de igenom materialet som består av förinspelat material/utbildning inom sj u livsområden (arbete, bostad, hälsa, ekonomi, sociala kontakter, m.m.) och upprättar mål som brukaren önskar att arbeta mot tillsammans med sin boendestödjare. Biståndshandläggarna kan se till metoden ur ett beställarperspektiv och ta särskild hänsyn till det i samband med uppföljn ing av stöd. Tidplan för genomförandet av insatsen Utbildning medarbetare september 2026. Insatsen startar sedan och pågår under 15-30 veckor. Utvärdering sker efter 15 respektive 30 veckor. Vilka områden eller befattningar inom förvaltningen omfattas av insatsen Verksamhetsområde socialpsykiatri Boendestöd medarbetare och chef Beställare myndighet socialpsykiatri biståndshandläggare och chef Undertecknad utredare Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se Sto ckho lms sta d Ansökan Sida 4 (5) Antal medarbetare som omfattas av insatsen 10 Beskriv insatsens förväntande effekt på kort och lång sikt (max 800 tecken) Effekten enligt tidigare utvärderingar har varit att brukarna upplever stödet som mer strukturerat och givande. Brukarna känner sig också mer delaktiga i utformning av sitt eget stöd vilket i sig kan fungera som motiverande för att också arbeta sig framåt mot de uppställda målen. En annan eff ekt är att boendestödjarnas motivation till att ge stöd förstärks när de får enkla och konkreta arbetssätt som är enkla att följa och följa upp på både individ- och gruppnivå. Effekter på längre sikt är att brukare når sina uppställda mål inom olika livsområden och når en ök ad självständighet i sitt vardagsliv. En annan effekt på längre sikt är att boendestödjarna får ytterligare en evidensbaserad metod som kan användas för att ge bästa tänkbara stöd till brukare. Finns möjlighet att sprida kunskap från insatsen vidare i organisationen? Om ja, på vilket sätt: (max 800 tecken) Ja, tanken är att 6 stycken boendestödjare, tillsammans med chef, metodutvecklare och utredare får utbildningen via Karolinska Institutet och att de sedan ska utbilda andra boendestödjare inom organisationen. Vidare skulle de även kunna utbilda andra boendestödjare runtom i staden i den evidensbaserade metoden/arbetssättet TRANSITION. Förvaltningen har också tankar kring att metoden skulle kunna provas inom förebyggande verksamheter samt inom ekonomiskt bistånd, vilka är verksamheter som uttryckt starkt intresse av att få ta del av metod/arbetssätt. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se - Sto ckho lms V sta d Ansökan Sida 5 (5) Beskriv på vilket sätt denna insats stärker och kompletterar ordinarie kompetensutvecklingsinsatser: (max 500 tecken) TRANSITION är en metod som är förhållandevis ny men som i grunden baseras på arbetssätt som är både väl utforskade och prövade. Metoden förväntas fungera väl i kombination med till exempel motiverande samtal (MI) och Empowerment/Hjälp till självhjälp, vilka är sådana arbetssätt/metoder som traditionellt ingår som kompetenshöjande insatser för nya medarbetare inom boendestöd. Med hjälp av metoden stärks boendestödjarens möjligheter till ett mer strukturerat och målinriktat stöd. Beskriv hur insatsen kommer att följas upp: (max 500 tecken) Insatsen kommer att följas upp av följeforskare vid Karolinska Institutet samt utredare vid stadsdelsförvaltningen efter 15 och 30 veckor. Om nämnden ansöker om pengar för flera insatser, var vänlig att prioritera dem i förhållande till varandra genom att ge dem en varsin siffra. Högsta prioritet har siffran 1. Denna insats har prioritet: Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se --- [Bilaga 10. Ansökan kompetensutvecklingsmedel språkombudsnätverk.pdf] 1'-1Stockholms V stad Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Ansökan Sida 1 (3) Reviderad augusti 2023 F vlls i av stadsledningskontor et Diar ienummer : KS 2023/ 138 Ansokningsnummer : Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan f ör varj e komp etensutvecklingsinsats. Datum 12026-04-20 Ange din förvaltning IEnskede-Årsta-Vantör Huvudansvarig kontaktperson på förvaltntnz Namn Malin Ljung E-post malin.ljung@stockholm.se Avdelning/enhet: Hälso- och sjuk vård och utvecklingsenheten Insatt controller på förvaltningen Namn Maritza Navarro E-post maritza.navarro.osorio@stockholm.se IAvdelning/enhet: Ekonomienheten etensutvecklin sinsatsen (max 180 tecken) Nätverk för språkombud Ange önskad summa för insatsen 12 00 000 kr . Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockholms V stad Ansökan Sida 2 (5) Uppskattad fördelning av kostnader Utbildningens kostnad 0 kr. Vikarietäckning Totalt: 180 000 kr. Kr/timme: 263 kr. alternativt Kr/månad: kr. Antal timmar alternativt antal månader: 670 timm ar Befattning Undersköterskor, 55 st Lokalkostnad: 0 kr. Övriga kostnader: 20 ooo kr. Övriga kostnader ska täcka: Material Beskrivning av behov (max 1 oootecken) Goda språkkunskaper och förm åga att kommun icera både muntligt och skriftligt är en grundläggande förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Det finns ett behov av att stärka språket inom hemtjänst och vård- och omsorgsboenden. Ensk ede- År sta-Vantör s, Häg ersten- Äl vsj ös och Farsta stadsdelsförvaltning har fått KUS-medel för att utbilda medarbetare till språkombud våren 2026 via Vård- och omsorgscollage. Denna ansökn ing är en fortsättning på denna insats. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se "8 Stoc kho lms V stad Ansökan Sida 3 (5) Beskrivning av kompetensutvecklingsinsatsen (max I oootecken) Ensk ede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning vill starta ett nätverk för språkombud på Kliniskt träningscentrum (KTC) där språkombud över stadsdelsgränser kan mötas och utbyta erfarenh eter. Förvaltningen söker medel att tillsammans med Farsta och Hägersten-Älvsjös stadsdelsförvaltningar starta ett nätverk för språkombud som leds av yrkeslärare på KTC. Tidplan för genomförandet av insatsen Hösten 2026 och våren 2027 Vilka områden eller befattningar inom förvaltningen omfattas av insatsen Undersköterskor Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Sto ckho lms V sta d Ansökan Sida 4 (5) Antal medarbetare som omfattas av insatsen 20 stycken i EÅV, 23 i Farsta och 12 i Häg ersten- Älvsjö. Totalt 55 st undersköterskor. Beskriv insatsens förväntande effekt på kort och lång sikt (max 800 tecken) På kort sikt skulle insatsen kunna bidra till en ökad medvetenhet om språkets betydelse i arbetet och i vilka delar av arbetet som personalen kan uppleva utmaningar. På längre sikt kan insatsen bidra till en ökad kvalitet i äldreomsorgen genom att personalen utvecklar och förändrar sitt arbetssätt till exempel genom att använda stödmaterial som underlättar i det dagliga arbetet. Finns möjli ghet att sprida kunskap från insatsen vidare i organisationen? Om ja, på vilket sätt: (max 800 tecken) Tack vare ett gränsöverskridande nätverk i söderort kan vi dela med oss om vår utveckling och resu ltat av arbetet med språkombud. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockholms V stad Ansökan Sida 5 (5) Beskriv på vilket sätt denna insats stärker och kompletterar ordinarie kompetensutvecklingsinsatser: (max 500 tecken) Denna insats är en fortsättning på tidigare utbildningssatsning med att utbilda språkombud inom äldreomsorgen. Beskriv hur insatsen kommer att följas upp: (max 500 tecken) Uppföljning tillsammans med medarbeterare och av närmaste chef till exempel genom utvärdering, diskussion vid arbetsplatsträffar eller i enskilda samtal med språkombuden. Om nämnden ansöker om pengar för flera insatser, var vänlig att prioritera dem i förhållande till varandra genom att ge dem en varsin siffra. Högsta prioritet har siffran 1. Denna insats har prioritet: förvaltningsdirektör: Stadsledningskontoret Persona/strategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se --- [Bilaga 11. Ansökan kompetensutvecklingsmedel psykisk ohälsa.pdf] R Stockholms V stad Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Ansökan Sida 1 (3) Reviderad augusti 2023 F vlls i av stadsledningskontor et Diar ienummer · KS 20231138 Ansokningsnummer Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan f ör varj e komp etensutvecklingsinsats. Datum 12 026-04-20 Ange din förvaltning IEnskede-Arsta-Vantör Huvudansvarig kontaktperson på förvaltning Namn Malin Ljung E-post malin.lju ng@stockholm.se IAvdelning/enhet: Hälso- och sjuk vård och utvecklingsenheten Insatt controller på förvaltningen Namn Maritza Navarro E-post maritza.navarro.osorio@stockholm.se Avdelning/enhet: Ekonomienheten Kompletterande ansökan MHFA Första hjälpen till psykisk hälsa ansökningsnr 654 Ange önskad summa för insatsen 11 00 000 kr. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockholms V stad Ansökan Sida 2 (5) Uppskattad fördelning av kostnader Utbildningens kostnad kr. Vikarietäckning Totalt: 100 000 kr. Kr/timme: 36 1 och 263 kr. alternativt Kr/månad: kr. !Antal timmar alternativt antal månader: 460 timm ar Befattning Undersk öterskor 4 st, boendestödjare 4 st, socialsekreterare 2 st Lokalkostnad: kr. Övriga kostnader: kr. Övriga kostnader ska täcka: Beskrivning av behov (max 1 oootecken) Förv altningen ser ett behov av att komplettera tidigare ansökan MHFA Första hjälpen till psyk isk hälsa, (ansökningsnummer 654 ) vad gäller vikariekostnad, då utbildningen genomförs under fler antal dagar än vad förvaltningen tidigare trott (124 timmar enligt tidigare ansökan). Därför görs en kompletterande ansökan för mellanskillnaden avseende kostnader för vikarietäckning. Mellanskillnaden är beräknad till cirka 100 tkr. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R St ockho lms V st ad Ansökan Sida 3 (5) Beskrivning av kompetensutvecklingsinsatsen (max I oootecken) Se tidigare ansökan Tidplan för genomförandet av insatsen 2026 Vilka områden eller befattningar inom förvaltningen omfattas av insatsen Se tidigare ansökan Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R St ockho lms V st ad Ansökan Sida 4 (5) Antal medarbetare som omfattas av insatsen Beskriv insatsens förväntande effekt på kort och lång sikt (max 800 tecken) Se tidigare ansökan Finns möjlighet att sprida kunskap från insatsen vidare i organisationen? Om ja, på vilket sätt: (max 800 tecken) Se tid igare ansökan Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se B Stockholms V stad Ansökan Sida 5 (5) Beskriv på vilket sätt denna insats stärker och kompletterar ordinarie kompetensutvecklingsinsatser: (max 500 tecken) Se tidigare ansökan Beskriv hur insatsen kommer att följas upp: (max 500 tecken) Se tidigare ansökan Om nämnden ansöker om pengar för flera insatser, var vänlig att prioritera dem i förhållande till varandra genom att ge dem en varsin siffra. Högsta prioritet har siffran 1. Denna insats har prioritet: 3 Ansökan ska signeras av i ··rvaltningsdirektör: Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se --- [Bilaga 12. Ansökan kompetensutvecklingsmedel symtom vid demens (BPSD).pdf] R Stockholms V stad Stadslednings kontoret Personalstrategiska avdelningen Ansökan Sida 1 (3) Reviderad augusti 2023 Fvl!s i av stadsledni11gsko11tor et Diar ienummer · KS 20231138 Ansokningsnununer : Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökanf ör varj e komp etensutvecklingsinsats. Datum 12026-04-20 Ange din förvaltning IEnskede-Arsta-Van tör Huvudansvari amn Malin Ljung E-post malin.ljung@stockholm.se vdelning/enhet: Hälso- och sjuk vård och utvecklingsenheten Insatt controller på förvaltninaen Namn Maritza Navarro E-post maritza.n avarro.osorio@stockholm.se IAvdelning/enhet: Ekonom ienheten Utbildnin i Beteendemässi a och Ps kiska S mtom vid Demenssiukdorn BPSD Ange önskad summa för insatsen 11 00 000 kr. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se B Stoc kho lms V sta d Ansökan Sida 2 (5) Uppskattad fördelning av kostnader Utbildningens kostnad 0 kr. Vikarietäckning Totalt: 95 000 kr. Kr/timme: 263 och 4 18 kr. alternativt Kr/månad: kr. Antal timmar alternativt antal månader: 260 timmar Befattning Undersk öterskor (263 kr/timm e) och sjuksköterskor (4 18 kr/timme) Lokalkostnad: 0 kr. Övriga kostnader: 5 000 kr. Övriga kostnader ska täcka: Böcker till utbildning Beskrivning av behov (max I 000 tecken) Förvaltningen möter ett ökande antal personer med kognitiv svikt och demenssjuk dom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), såsom oro, agitation, nedstämdhet och aggressivitet, är vanligt förekommande och påverkar både den enskildes livskvalitet och arbetsmiljön för personalen. Idag sakn ar förvaltningen tillräckligt många medarbetare med fördjupad kompetens i att arbeta struk turerat och systematiskt enligt BPSD-registret. Detta innebär att kartläggning, analy s och uppföljn ing av åtgärder inte alltid genomfö rs enhetligt eller med önskad kvalitet. Konsekvensen blir en risk för ökad användning av läkemedel, fler akuta situationer samt ökad stress hos personalen. För att säkerställa en personcentrerad, evidensbaserad och hållbar vård och omsorg finns ett tydligt behov av att utbilda 13 medarbetare till BP SD-administratörer. Genom att stärka den interna kompetensen skapar vi bättre förutsättningar för systematik, kvalitetssäkring och kontinuitet i arbetet med personer med demenssju kdom. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockholms V stad Ansökan Sida 3 (5) B e sk riv nin g av k o m p e te n s u tv e c k lin g sin sa t se n (max I oootecken) Kompetensutbildningssatsningen innebär att 13 medarbetare genomgår administratörsutbildning kopplad till BPSD-registret. Utbildningen ger fördjupad kunskap om: - Strukturerad kartläggning av BP SD-symtom - Analys av bakom liggande orsaker - Planering och uppföljning av individanpassade åtgärder - Doku mentation och registrering i kvalitetsregister - Handledning och stöd till kollegor i det dagliga arbetet Efter genomförd utbildning kommer administratörerna att ansvara för att leda och kvalitetssäkr a arbetet med BP SD . De kommer att fungera som interna resurspersoner, driva förbättringsarbete och säkerställa att arbetet bedrivs enligt nationella riktlinjer och evidensbaserad praktik. Utbildningen genomförs internt på KTC. T id p la n fö r g e n o m fö r a n d e t av in s at se n Genomförs 2026 V il k a om r å d e n ell e r b e fa tt n in g a r in o m fö r v a ltn i n g en o m fa tt a s av in s a tse n Undersköterskor och sjuksköterskor Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockholms V stad Ansökan Sida 4 (5) Antal medarbetare som omfattas av insatsen 13 Beskriv insatsens förväntande effekt på kort och lång sikt (max 800 tecken) Kort sikt (0 - 12 månader) - Ökad kunskap och trygghet hos personal i bemötande av personer med BPSD - Mer strukturerade teamgenomgångar och åtgärdsplaner - Förbättrad arbetsm iljö genom minskad stress och ökad samsyn Lång sikt (1 - 3 år) - Högre kvalitet och kontinuitet i vården - Minskad användning av olämpliga läkemedel - Ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom - Förbättrade resultat i kvalitetsuppföljningar via BPSD-registret På sikt förväntas insatsen bidra till en mer personcentrerad vård, ökad patientsäkerhet och effektivare resursanvändning. Finns möjlighet att sprida kunskap från insatsen vidare i organisationen? Om ja, på vilket sätt: (max 800 tecken) Resu ltatet av utbildningssatsningen kommer att spridas genom : - Regelbundna reflektions- och handledningstillfällen ledda av BPSD-admin istratörer - APT och teammöten där kunskap och arbetssätt implementeras - Praktisk handledning i pågående ärenden - Dokumenterade rutiner och arbetsmaterial som görs tillgängliga för hela verksamheten Administratörerna får ett tydligt uppdrag att fungera som kunskapsbärare och förän dringsledare, vilket säkerställer att kompetensen inte stannar hos indiv iden utan integreras i hela enhetens arbetssätt. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R St ock ho lms V st ad Ansökan Sida 5 (5) Beskriv på vilket sätt denna insats stärker och kompletterar ordinarie kompetensutvecklingsinsatser: (max 500 tecken) Denn a satsning kompletterar genom att: - Ge fördjupad specialistkompetens inom BPSD - Sk apa struktur för systematisk uppföljning och kvalitetsarbete - Säk erställa implementering av kunskap i praktiken - Koppla samman teori, dokumentation och förbättringsarbete Beskriv hur insatsen kommer att följas upp: (max 500 tecken) Uppföljn ing sker tertrialsvis med mätning av antal utbildade administratörer, registreringsgrad i BPSD-registret samt andel genomförda teamgenomgångar. Resultatet analyseras i enhetens ledningsgrupp och integreras i kvalitetsarbetet. Medarbetarna följs upp av närmsta chef i samband med medarbetarsamtal. Om nämnden ansöker om pengar för flera insatser, var vänlig att prioritera dem i förhållande till varandra genom att ge dem en varsin siffra. Högsta prioritet har siffran 1. Denna insats har prioritet: . altningsdirektör: Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se --- [Bilaga 13. Ansökan kompetensutvecklingsmedel seniorer psykisk hälsa.pdf] R Stockholms V stad Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Ansökan Sida 1 (3) Reviderad augusti 2023 Fylls i av stadsledningskontoret Diar ienummer : KS 2023/ 138 Ansökningsnummer • Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökanf ör varj e komp etensutvecklingsinsats. Datum 12025-04-22 An e din förvaltnin Enskede- År sta-Vantörs stadsdelsförvaltning Huvudansvarig kontaktperson på förvaltning Namn JennyJo hansson E-post jenny.jo hansson.2@stockholm.se Avdelning/enhet: Avdeln ing förebyggande och främjande, hälsofrämjande enheten vuxna och äldre Insatt controller på förvaltningen Namn Jenny Vanhainen E-post jenny.vanhainen@stockholm.se Avdelning/enhet: Administrativa avdelningen sinsatsen (max 180 tecken) Kompetensutveckling för stärkt psykisk hälsa Ange önskad summa för insatsen 1 100 000 kr. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Sto ckho lms V sta d Ansökan Sida 2 (5) Uppskattad fördelning av kostnader Utbildningens kostnad 97 000 kr. Vikarietäckning Totalt: 0 kr. Kr/timme: kr. alternativt Kr/månad: kr. Antal timmar alternativt antal månader: Befattning Lokalkostnad: 0 kr. Övriga kostnader: 3000 kr. Övriga kostnader ska täcka: Litteratur till kursen inom existentiell hälsa Beskrivning av behov (max I 000 tecken) Ge no m ut b ild n in g ar I psy k isk hal Hälsofrämjande enheten för vuxna och seniorer erbjuder öppna mötesplatser/träffpunkter för vuxna med erfarenhet av psykisk ohälsa och seniorer. Personalen på dessa mötesplatser möter dagligen besökare i olika livssituationer, där psyk isk hälsa är en central del av välbefinnandet. Med stigande ålder ökar risken för exempelvis ensamhet, depression, ångest och kognitiv svikt. Samtidigt kan dessa tillstånd vara svåra att upptäcka, då symtomen ofta skiljer sig från hur de yttrar sig hos yngre personer eller maskeras av somatiska besvär. Genom utbildn ingar i psykisk hälsa får personalen ökad kunskap om vanliga psykiska besvär hos äldre, deras orsaker och uttryck. Det stärker förmågan att tidigt uppmärksamma signaler på ohälsa, bemöta individer på ett tryggt och respektfullt sätt samt initiera rätt stödinsatser. Utbildningarna bidrar också till att minska stigma kring psykisk ohälsa, vilket är särskilt viktigt i äldre generationer där sådana frågor ofta varit tabubelagda. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se R Stockho lms V sta d Ansökan Sida 3 (5) Beskrivning av kompetensutvecklingsinsatsen (max I oootecken) Kompetensutvecklingsinsatsen består av fyra olika utbildningar: I) Våga fråga (E-utbildning som kräver licens) genom organisationen Suicide Zero 2) Utbild ning i mindfullnessbaserad stressreduktion genom Sverigehälsan (2 medarbetare) 3) Ledarskapsutbildning i positiv psykologi via Lexikon (2 medarbetare) 4) Existensiella samtal via Marie Cederschiölds högskola (2 medarbetare) Tidplan för genomförandet av insatsen Insatsen planeras att påbörjas under hösten 2026. Utbildningen i mindfullnessbaserad stressreduktion erbjuds under april 2027 . Vilka områden eller befattningar inom förvaltningen omfattas av insatsen Verksamhetsområde: äldreomsorg, individ och familj. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se t,g Stockholms V stad Ansökan Sida 4 (5) Antal medarbetare som omfattas av insatsen 14 medarbetare omfattas av insatsen. Beskriv insatsens förväntande effekt på kort och lång sikt (max 800 tecken) På kort sikt leder utbildningen till att personalen får ökad kunskap och trygghet i att möta seniorer med psykisk ohälsa. Det blir lättare att uppmärksamma tidiga tecken som nedstämdhet, oro eller social isolering. Personalen får konkreta verktyg för bemötande, vilket kan bidra till bättre samtal, ök at förtroende och en tryggare miljö på mötesplatsen. På lång sikt bidrar satsningen till mer hälsofrämjande verksamheter. Tidig upptäckt och rätt bemötande kan förebygga att psykisk ohälsa förvärras, vilket i sin tur kan minska behovet av mer omfattande vård. Mötesplatserna kan utvecklas till viktiga arenor för att främja psykiskt välbefinnande, stärka sociala nätverk och motverka ensamhet. För seniorerna innebär det ökad livskvalitet, medan personalen får en mer professionell roll. Finns möjlighet att sprida kunskap från insatsen vidare i organisationen? Om ja, på vilket sätt: (max 800 tecken) Kunskapen kommer att spridas bland medarbetare på gemensamma enhetsdagar, APT och under handledning. Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se 1'-1Stoc kho lms V stad Ansökan Sida 5 (5) Beskriv på vilket sätt denna insats stärker och kompletterar ordinarie kompetensutvecklingsinsatser: (max 500 tecken) Ovannämnda utbildningar syftar till att öka personalens kunskap och ge konkreta verktyg i att upptäcka psykisk ohälsa i ett tidigt stadie bland seniorer som besöker enhetens öppna mötesplatser. Beskriv hur insatsen kommer att följas upp: (max 500 tecken) I nämndens verksamhetsplan finns ett särskilt fokus på psykisk ohälsa för flera målgrupper. Utbildningsinsatsen kommer att följas upp i kommande tertialrapporter och i verksamhetsberättelsen. Genom att ge medarbetare stöd och verktyg för att tidigt identifiera behov, genomföra stödjande samtal och hänvisa vidare till rätt insatser stärks det förebyggande arbetet samtidigt som kvaliteten i bemötandet förbättras. Om nämnden ansöker om pengar för flera insatser, var vänlig att prioritera dem i förhållande till varandra genom att ge dem en varsin siffra. Högsta prioritet har siffran 1. Denna insats har prioritet: Ansökan ska signeras ' 1\' förvaltningsdirektör: Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen 10535 Stockholm karolina.skoglund@stockholm.se stockholm.se

Protokoll: § 8 Tertialrapport 1 år 2026 för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd EÅV 2026/326 Beslut 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner tertialrapport 1 år 2026 för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd inklusive bilagor och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. 2. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om budgetjustering hos kommunstyrelsen om 1,6 mnkr för lokalt arbete för ökad demokrati enligt bilaga 2. 3. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner Åtgärdsplan mot brott enligt bilaga 3. 4. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner plan för upphandling 2026-2028 enligt bilaga 4. 5. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner projektrapport om platssamverkan enligt bilaga 5 inklusive underbilagor 6-8. 6. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning i TRANSITION inom funktionsnedsättning med 0,4 mnkr enligt bilaga 9. 7. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för språkombudsnätverk inom äldreomsorg med 0,2 mnkr enligt bilaga 10. 8. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning om psykisk ohälsa inom äldreomsorg med 0,1 mnkr enligt bilaga 11. 9. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning om symtom vid demens (BPSD) med 0,1 mnkr enligt bilaga 12. 10. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner ansökan om kompetensutvecklingsmedel för utbildning om psykisk hälsa för seniorer med 0,1 mnkr enligt bilaga 13. 11. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd anmäler omslutningsförändringar om 60,1 mnkr. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen bedömer att det arbete som genomförts hittills under året bidrar till att två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas helt och ett delvis. Det mål som bedöms uppfyllas delvis är Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. Av målen för verksamhetsområdena Sida 13 (31) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 bedöms tretton uppfyllas helt och tre delvis. Samtliga nämndmål bedöms uppfyllas helt. För hela nämndens verksamhetsområde prognostiseras ett överskott om 3,8 mnkr före resultatöverföringar och ett utfall inom fastställd budget efter resultatöverföringar. Under perioden har nämndens ekonomi påverkats av höga vårdkostnader inom individ- och familjeomsorgen för barn och unga. Det finns fortsatt osäkerhet kopplad till demografiska förändringar samt variationer i volymer av insatser. Särskilda uttalanden Emelie Wassermann (SD) lämnar ett särskilt uttalande: Tertialrapporten visar på flera positiva insatser inom stadsdelsområdet, inte minst vad gäller trygghetsarbete, brottsförebyggande samverkan och arbetet för att stärka stödet till barn och unga i riskzon. Det är också positivt att förvaltningen arbetar med språkstärkande insatser inom äldreomsorgen samt utvecklingsarbete inom socialpsykiatri och demensvård. Samtidigt visar rapporten på flera tydliga problem och utmaningar som inte kan förbises. Vi ser med oro på att kontinuitetsproblemen inom hemtjänsten kvarstår trots att frågan varit känd under lång tid. För äldre omsorgstagare är kontinuitet och trygghet avgörande för kvaliteten i omsorgen. Situationen riskerar att skapa otrygghet och försämrad arbetsmiljö samtidigt som flera verksamheter redovisar betydande överskott. Det är därför rimligt att fråga sig varför kvaliteten fortfarande brister trots god ekonomisk utveckling inom delar av verksamheten. Vi noterar även att antalet besök på fritidsgårdar och parklekar minskar. Fritidsverksamheter spelar en viktig roll för trygghet, gemenskap och förebyggande arbete bland barn och unga. När deltagandet minskar behöver orsakerna analyseras betydligt tydligare än vad som görs i rapporten. Det räcker inte att konstatera utvecklingen utan att också presentera konkreta åtgärder för att vända den. Sverigedemokraterna har föreslagit fritidsgårdskort och satsningar på vidareutbildning för personal för att säkerställa trygghet och hög kvalitet. Vidare reagerar vi på uppgifterna om den förändrade chefsstrukturen inom förskolan. Samtidigt som förvaltningen beskriver omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete samt behov av tidiga insatser och stärkt språkutveckling har antalet rektorer minskat kraftigt och uppgifter gör gällande att flera chefer idag Sida 14 (31) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 ansvarar för betydligt fler medarbetare än vad som var avsett. Detta riskerar att stå i konflikt med stadens egna riktlinjer om rimliga ledningsspann och vikten av ett nära ledarskap. Förskolan är en verksamhet som kräver hög närvaro, god arbetsmiljö och tydligt pedagogiskt ledarskap. Vi anser därför att utvecklingen behöver utredas och följas noggrant. Vi noterar också att barngrupperna fortsatt är stora. Tertialrapporten visar ett genomsnitt på 16,9 barn per barngrupp och 5,2 barn per anställd i förskolan. Samtidigt minskar andelen legitimerade förskollärare. För oss är det tydligt att mindre barngrupper och god personaltäthet är avgörande för att skapa trygghet, rimlig arbetsbelastning och goda förutsättningar för barns utveckling och språkinlärning. När förvaltningen samtidigt genomför stora organisatoriska förändringar finns det skäl att noggrant följa hur detta påverkar kvaliteten i verksamheten och arbetsbelastningen för personalen. Vi ser även behov av större tydlighet kring uppföljningen av flera omfattande samverkans- och utvecklingsprojekt, inte minst inom platssamverkan i Rågsved. Rapporten innehåller återkommande beskrivningar av processer, samverkan och dialog, men i flera delar är det svårt att utläsa vilka konkreta och långsiktiga resultat som faktiskt uppnåtts. När stora resurser avsätts måste också kraven på tydlig effektuppföljning vara höga. Slutligen vill vi framhålla vikten av att arbetet fortsatt fokuserar på kärnuppdraget: trygga uppväxtvillkor för barn och unga, en äldreomsorg med hög kvalitet och kontinuitet samt en förskola där både barn och personal ges goda förutsättningar. Peter Backlund (L), Gustav Johansson m.fl. (M) och Christina Peterson (C) lämnar ett gemensamt särskilt uttalande: Våra partiers gemensamma vision för Stockholms framtid är en modern, frihetlig, trygg, hållbar, tillåtande och framtidsinriktad stad, med en mångfald av människor, företag och föreningar. Vi bejakar stadens styrkor och särart, och framför allt tror vi passionerat på stockholmarnas potential och möjligheter att var och en och tillsammans forma sina egen framtid och förverkliga sina drömmar. Tertialrapport 1 för 2026 visar att stadsdelsnämnden fortsatt driver en omfattande verksamhet av hög kvalitet. När vi styrt har vi haft andra prioriteringar och inriktningsmål, men vi skulle också fortsatt haft en hög kvalitet i verksamheterna. Vi hänvisar till våra respektive alternativa budgetar i Stockholms kommunfullmäktige, där det också finns tydliga gemensamma prioriteringar. Sida 15 (31) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 Vår stadsdelsnämnd hade under denna majoritet i början av mandatperioden en bristande förmåga att hålla budget. Under senare år har man lyckats komma till rätta med detta och prognostiserar ett överskott om 3,8 miljoner på helår. Vi ser detta som positivt, då det är avgörande för att fortsatt hålla en hög och jämn kvalitet i verksamheterna. Samtidigt kvarstår orosmoln. Statliga medel från Migrationsverket är en osäkerhetsfaktor som inte är att förringa, liksom underskottet inom Individ- och familj avdelningen barn och unga. Kostnader för det ideologiskt präglade beslutet att överta parkskötsel i egen regi är ytterligare en osäkerhetsfaktor. Sammantaget kan vi hoppas på att majoriteten klarar att leverera ett resultat i balans för 2026, men det är långt ifrån säkert. Av kommunfullmäktiges 16 mål för verksamhet bedöms 13 uppnås helt och 3 delvis. Av inriktningsmålen uppfylls 3 av 4. De många nämndmålen bedöms uppnås helt, vilket stadens revisorer riktar kritik mot och som kommer behandlas på kommande sammanträde. Grundproblemet är att målen är väldigt allmänt hållna och ger utrymme för tolkningar. Många av målen är sällan mätbara. Sannolikt går det att rensa bland målen och göra dem mer stringenta och fler mätbara. Majoriteten har misslyckats rejält på ett par punkter där man gick hårt fram i valrörelsen 2022. Det gäller till exempel barngruppernas storlek inom Förskolan där barngruppernas storlek i stället ökar liksom antalet barn per anställd. Fagra löften om minskade barngrupper har därmed gott om intet. Förutsättningarna borde emellertid vara goda, då samtidigt antalet förskolebarn minskar i stadsdelen. Möjligheterna borde också vara goda för att öka andelen legitimerade förskollärare bland personalen inom förskolan. Ett ännu större misslyckande från majoriteten är man tydligt ställde i utsikt 2022 att alla inom äldreomsorgen skulle erbjudas heltidstjänster. Detta mål uppnås inte alls, utan fortfarande är det bara 76,5% som arbetar heltid och årsmålet är satt till 90%. Inom funktionsnedsatta har bara 54,3% heltidsanställning och årsmålet är detsamma. Såklart får detta konsekvenser, där t ex brukare inom hemtjänsten möter alldeles för många olika anställda. Ibland upplever vi också att nämndmålen är för lågt satta. Detta gäller t ex just inom hemtjänsten där målet är att uppföljning av beviljad insats inom ett år är satt endast till 50%. Svedmyrabadets renovering dröjer. Beslut finns på plats i stadshuset, men ännu verkar inget vara i gång. Oroande är den tillfälliga och i och för sig ej fullgoda lösningen med Sandsborgsbadet. Detta bad planeras också renoveras. Sida 16 (31) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 Svedmyrabadet saknas av många och renoveringen bör påskyndas för att inte målgruppen helt ska ställas helt utan möjligheter till extra uppvärmd bassäng. Det två skolsamordnare som anställdes för att öka måluppfyllelsen i skolan för placerade barn har nu varit på plats cirka ett år. Resultaten ökar i kärnämnena för denna grupp, men än så länge är årsmålet inte uppnått. Vi förutsätter att resultaten fortsätter öka, och att årsmålet kan uppnås snarast. I förvaltningens förslag till beslut vad gäller tertialrapport 1 redovisas också en hel del som är positivt. Det gäller ex dagkollo för barn och unga som har varit framgångsrikt, de omfattande möjligheterna till aktiviteter för äldre där vår stadsdel torde sticka ut positivt, att det är färre som är beroende av ekonomiskt bistånd och förstås väldigt mycket annat. Majoriteten och särskilt Miljöpartiet borde vara oroligt för att endast två av fyra verksamhetsmål uppnås inom detta område. Fortfarande är det delar av arbetet som släpar efter. Även våra partier kommer i händelse av ny majoritet fortsätta detta angelägna arbete, där exempelvis minskning av plastförbrukning är särskilt viktigt. Platssamverkan Rågsved, som den förra majoriteten initierade, lider mot sitt slut i nuvarande form. Det har gått 5 år och projektrapporten visar att sättet att arbeta på många sätt varit framgångsrikt och gett resultat även om alla resultat inte är entydiga och varierar mellan åren. Även projektrapporten pekar på något som vi nämnt i olika sammanhang- vikten av uthållighet. Arbetet fortsätter och kommer att inkludera Hagsätra, vilket är rimligt eftersom Hagsätra också räknas som ett utsatt område och är närliggande. Viktigt i sammanhanget är att Rågsved inte kommer i andra hand när Hagsätra ska inkluderas i arbetet. Politiken får en ny och tydligare roll när man inte ingår i den strategiska styrgruppen. Nämnden och särskilt presidiet behöver dock få fortlöpande återkoppling hur arbetet fortskrider. Extra viktigt är detta i början när Hagsätra ska inkluderas. Handlingar i ärendet • EÅV 2026/326-1 Tjänsteutlåtande: Tertialrapport 1 år 2026 för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd • EÅV 2026/326-1.1 Bilaga 1. Sdn 14 T1 2026 • EÅV 2026/326-1.2 Bilaga 2. Ansökan om budgetjusteringar lokal demokrati (drift) • EÅV 2026/326-1.3 Bilaga 3. Åtgärdsplan mot brott 2026 • EÅV 2026/326-1.4 Bilaga 4. Plan för upphandling 2026- 2028 Sida 17 (31) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20 • EÅV 2026/326-1.5 Bilaga 5. Projektrapport Platssamverkan Rågsved • EÅV 2026/326-1.6 Bilaga 6. Platssamverkan Rågsved - Bilaga Arbetsplan • EÅV 2026/326-1.7 Bilaga 7. Platssamverkan Rågsved - Bilaga Indikatorer • EÅV 2026/326-1.8 Bilaga 8. Platssamverkan Rågsved - Bilaga Enkätundersökning • EÅV 2026/326-1.9 Bilaga 9. Ansökan kompetensutvecklingsmedel TRANSITION • EÅV 2026/326-1.10 Bilaga 10. Ansökan kompetensutvecklingsmedel språkombudsnätverk • EÅV 2026/326-1.11 Bilaga 11. Ansökan kompetensutvecklingsmedel psykisk ohälsa • EÅV 2026/326-1.12 Bilaga 12. Ansökan kompetensutvecklingsmedel symtom vid demens (BPSD) • EÅV 2026/326-1.13 Bilaga 13. Ansökan kompetensutvecklingsmedel seniorer psykisk hälsa Sida 18 (31) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Protokoll nr 6/2026 2026-05-20