Anmälan av miljörapporter 2025 för Avloppsverksamheten och Valsta slammellanlager

[10_Anmälan av Miljörapporter 2025 för avloppsverksamheten och Valsta slammellanlager.pdf] 2026-04-28 Dnr: 26SVOA426 1 (3) VA-avdelningen Kvalitet och Miljö Ragnar Lagerkvist Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB Anmälan av Miljörapporter 2025 för Avloppsverksamheten och Valsta slammellanlager FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna anmälan Christian Rockberger Verkställande direktör Sigrid de Geyter Avdelningschef VA-avdelningen Bilagor: 1. Miljörapport 2025 - Avloppsverksamheten Stockholm Vatten och Avfall (26SVOA16) 2. Miljörapport 2025 - Valsta slammellanlager i Haninge, Stockholm Vatten och Avfall (26SVOA193) 2 (3) ÄRENDET Stockholm Vatten och Avfall driver flera anläggningar som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Med tillståndet följer villkor för verksamheterna samt krav på årlig miljörapportering. Utöver miljörapporteringskravet har verksamheterna ett egenkontrollansvar och ska även rapportera hur det arbetas med att minska negativ påverkan på miljön genom att hushålla med resurser, material, energi och minimera sitt avfall. Miljörapporteringen sker i Svenska Miljörapporteringsportalen och består av en grunddel, en emissionsdeklaration och en textdel med bilagor. Textdelarna bifogas som bilagor till ärendet 1. Miljörapport för avloppsverksamheten omfattar bolagets avloppsverksamhet i Stockholm och Huddinge kommuner. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm och Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge är tillsynsmyndigheter för vår verksamhet. 2. Miljörapport för Valsta slammellanlager omfattar bolagets verksamhet vid Valsta slammellanlager i Haninge kommun. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är tillsynsmyndighet för vår verksamhet i Valsta. Under året har tillståndsgivna gränser och övriga villkor följts. Verksamheterna har i huvudsak bedrivits i överensstämmelse med vad bolaget angett och åtagit sig i respektive tillstånd. Utsläppen av fosfor, kväve och organiskt material (BOD 7) var mindre 2025 än under åren 2023 och 2024. Även volymen bräddat vatten var mindre än åren innan. Målgrupp för rapporterna är i första hand tillsynsmyndigheterna, men rapporterna distribueras även till allmänheten och till grannkommunkunder samt finns tillgängliga på Stockholm Vatten och Avfalls hemsida. Bolagets egenkontroll finns dokumenterad i Stockholm Vatten och Avfalls miljö- och kvalitets- ledningssystem. Bolaget är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001, Revaq och ISCC. Interna revisioner genomfördes både vår och höst och certifieringsorganet Svensk Certifiering har genomfört en extern revision. I textdelarna beskrivs den verksamhet som bedrivits under året. Avloppsverksamhetens huvudsakliga påverkan på den yttre miljön är utsläpp av behandlat avloppsvatten till Saltsjön samt utsläpp av bräddat avloppsvatten från ledningsnätet. Övriga villkor avser lukt- och bullerstörningar, säker avfalls- och kemikaliehantering, uppströmsarbete i syfte att minska tillförsel av skadliga ämnen samt att producerad biogas ska nyttiggöras eller facklas och inte orsaka för höga NOX-utsläpp vid förbränning. Vid Henriksdals reningsverk, som är en så kallad industriutsläppsverksamhet på grund av att fettavskiljarslam tas emot för rötning, redovisas också hur bolaget efterlever slutsatser om bästa möjliga teknik för avfallsbehandling (BAT-slutsatser). Verksamheten vid Valsta slamlager är under avveckling och under 2025 har inget slam hanterats på området. Förutom att redovisa villkorsefterlevnad, så redovisar bolaget också utifrån egenkontrollansvaret verksamhetens påverkan på miljön som är kopplad till utsläpp till luft, energi- och kemikalieanvändning, och hantering av avfall. 3 (3) Sammanfattningsvis gäller: ✓ Villkor enligt Mark-och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom i mål M 3980-15 för Bromma och Henriksdals reningsverk är uppfyllda. ✓ Villkor enligt Koncessionsnämndens för miljöskydd beslut om tillstånd i ärende nr 138/92 för Bromma reningsverk är uppfyllda. ✓ Villkor enligt miljöprövningsdelegationens vid Länsstyrelsen i Stockholm beslut om tillstånd dnr 8972-2016 och nr 551-64783-2020 för Valsta slammellanlager är uppfyllda. SLUT Miljörapport 2025 Avloppsverksamheten Stockholm Vatten och Avfall © Stockholm Vatten och Avfall AB Redaktör: Lena Mikhelkis, lena.mikhelkis@svoa.se Rapporten citeras: Mikhelkis, L. (2025). Miljörapport 2025. Avloppsverksamheten Stockholm Vatten och Avfall. Diarienummer: 26SVOA16 Kontaktuppgifter: Stockholm Vatten och Avfall AB, 106 36 Stockholm Telefon: 08-522 120 00 Webb: www.svoa.se Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 1 (130) Förord Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) driver flera anläggningar som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Med tillståndet följer villkor för verksamheterna samt krav på årlig miljörapportering. Denna miljörapport omfattar SVOA:s avloppsverksamhet i Stockholm och Huddinge kommuner. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm är tillsynsmyndighet för verksamheten i Stockholm och Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge tillsynar verksamheten i Huddinge. Under året har SVOA verkat inom ramen för de tillståndsgivna gränserna och följt övriga villkor. Verksamheterna har i huvudsak bedrivits i överensstämmelse med vad SVOA angett och åtagit sig i tillståndsärendena. Årets samtliga miljörapporter kan laddas ned från SVOA:s webbplats www.stockholmvattenochavfall.se. Tidigare års miljörapporter kan hämtas från svenska miljörapporteringsportalen https://smp.lansstyrelsen.se/ eller begäras ut via SVOA:s registrator. Christer Rockberger VD Stockholm 31 mars 2026 Versioner Datum Version Kommentar 2026-03-31 1.0 Inlämnad till tillsynsmyndighet Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 2 (130) Innehåll Verksamhetsbeskrivning _________________________________________________ 4 1.1. Verksamhetsområde och ansluten belastning ................................ ......................... 6 1.2. Reningsprocessen ................................ ................................ ................................ .. 7 1.3. Huvudsaklig miljöpåverkan ................................ ................................ ..................... 8 1.4. Förändringar under året ................................ ................................ .......................... 8 Tillstånd ______________________________________________________________ 9 Anmälningsärenden beslutade under året ___________________________________ 9 Andra gällande beslut ___________________________________________________ 9 Tillsynsmyndighet _____________________________________________________ 13 Tillståndsgiven och faktisk produktion _____________________________________ 13 Gällande villkor i tillstånd _______________________________________________ 13 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. _________________ 22 8.1. Inkommande flöde och belastning på reningsverket ................................ ..............22 8.2. Utsläpp till vatten ................................ ................................ ................................ ...23 8.3. Tillståndet i recipienten – Mälaren................................ ................................ ..........32 8.4. Tillståndet i recipienten – Saltsjön ................................ ................................ ..........32 8.5. Utsläpp till luft ................................ ................................ ................................ ........34 8.6. Biogasproduktion ................................ ................................ ................................ ...35 8.7. Slamproduktion och slamanvändning ................................ ................................ ....35 8.8. Kemikalieanvändning ................................ ................................ .............................40 8.9. Energiomsättning ................................ ................................ ................................ ...42 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner __________ 42 9.1. Översiktlig beskrivning av vår egenkontroll ................................ ............................42 9.2. Åtgärder för att säkra driften ................................ ................................ ..................46 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. _______________________________________________________________ 49 10.1. Ledningsnät ................................ ................................ ................................ ...........49 10.2. Reningsverken ................................ ................................ ................................ .......49 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi __________________________________________________ 52 11.1. Energieffektiviserande åtgärder ................................ ................................ .............52 11.2. Arbete inom projekt Stockholms Framtida Avloppsrening ................................ ......53 Ersättning av kemiska produkter m.m. _____________________________________ 55 12.1. Arbete för att undvika och att fasa ut farliga kemikalier ................................ ..........55 Åtgärder i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet ___________________________________________________________________ 57 13.1. Verksamhetsavfall ................................ ................................ ................................ .57 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 3 (130) Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa _____________________________________________________ 60 14.1. Arbete med tillskottsvatten och bräddningar ................................ ..........................60 14.2. Genomfört uppströmsarbete under året ................................ ................................ .60 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar _____________________________________________________________ 64 15.1. Biogas och hållbarhetskriterier ................................ ................................ ...............64 15.2. Plan för växthusgaser ................................ ................................ ............................65 15.3. Koldioxidavtryck ................................ ................................ ................................ .....66 15.4. Klimatpåverkan från SFA ................................ ................................ .......................68 15.5. Klimatpåverkan från Ledningsnätet ................................ ................................ ........69 Industriutsläppsverksamheter, 5b § _______________________________________ 70 Efterlevnad NFS 2016:6, 5h §. ___________________________________________ 71 Efterlevnad SNFS 1994:2, 5i §. __________________________________________ 72 18.1. Krav på kontroll ................................ ................................ ................................ ......72 Referenser __________________________________________________________ 73 Bilagor ______________________________________________________________ 74 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 4 (130) Verksamhetsbeskrivning 5 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) är en kommunal koncern som ägs av Stockholms Stadshus AB och består av moderbolaget Stockholm Vatten och Avfall AB och dotterbolagen Stockholm Vatten AB och Stockholm Avfall AB. Stockholm Vatten AB svarar för VA-verksamheten. Stockholm Vatten och Avfall AB äger Stockholm Vatten AB till 98 procent. Resterande 2 procent ägs av Huddinge kommun. SVOA:s ägardirektiv anger bland annat att SVOA ska ha en tydlig miljöprofil och att SVOA ska ombesörja avloppshantering av god kvalitet. Vidare ska SVOA utveckla reningsprocesser och återföra näringsämnen för att uppnå målet om resurseffektiva kretslopp. SVOA:s taxor ska sättas på en nivå som säkerställer en långsiktigt hållbar finansiering av verksamheten. SVOA tar emot och renar avloppsvatten från cirka 1,2 miljoner människor i vårt verksamhetsområde i Stockholm och Huddinge och från sex andra kommuner. Insamlat avloppsvatten avleds via kombinerat eller duplicerat ledningsnät (se Figur 1) till reningsverken i Bromma och Henriksdal och släpps efter rening ut i Saltsjön. Avloppsvatten från sydvästra Stockholm samt en del av Huddinge leds till Himmerfjärdsverket som ägs av Syvab. Den totala längden spillvattenförande ledningar är 1 551 km inklusive tunnlar i Stockholm och 430 km i Huddinge. Typ och antal anläggningar på avloppsnätet redovisas i tabell 14. Totalt har 618 000 m3 avloppsvatten bräddat från ledningsnätet under året, varav cirka 62 000 m3 beräknas vara spillvatten och det glidande 10-års medelvärdet är 602 000 m3/år (se avsnitt 8.2). Henriksdals reningsverk kunde inte fullständigt rena allt som nådde anläggningen utan fick brädda cirka 4,8 miljoner m3 varav ca 0,1 miljoner m3 var orenat avloppsvatten från Henriksdalsinloppet samt 0,2 miljoner m3 var orenat avloppsvatten från Sicklainloppet, se avsnitt 8.1 Under året har SVOA renat 147,7 miljoner m3 avloppsvatten, tagit emot 69 500 ton fettavskiljarslam, producerat 71 400 ton avvattnat och rötat slam samt producerat 17 miljoner Nm3 rötgas som huvudsakligen har uppgraderats till fordonsgas. Mottagen mängd avloppsvatten har minskat något jämfört med föregående år. Fosforhalten har reducerat med 96 % (båda verken), kvävehalten med 80 % (Bromma) respektive 84 % (Henriksdal) och biologiskt organiskt material (BOD7) med 99 % (Bromma) respektive 98 % (Henriksdal). SVOA har klarat utsläppsvillkoren i tillståndet samt utsläppskraven i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Se vidare avsnitt 8.2.3. Det rötade slammet avvattnas och lagras och kan därefter återföras till jordbruksmark, se avsnitt 8.7, och avsnitt 18. SVOA:s uppströmsarbete redovisas under avsnitt 14.2 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 5 (130) Figur 1. Utbredning av kombinerat respektive duplicerat ledningsnät inom SVOA:s verksamhetsområde. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 6 (130) 1.1. Verksamhetsområde och ansluten belastning Bromma reningsverk mottar avloppsvatten från västra förortsområdet, från Tranebergsbron i öster till och med Hässelby och Spånga i väster samt från Sundbyberg, Järfälla och Ekerö (del av Lovön). Maximal genomsnittlig veckobelastning1 (maxgvb) uppskattas till 439 000 personekvivalenter (pe). Antalet anslutna personer är 391 350 varav 141 250 personer är anslutna från våra grannkommuner. Ansluten industribelastning motsvarar cirka 6 000 pe. Henriksdals reningsverk mottar avloppsvatten från innerstaden samt södra förortsområdet med undantag av de närmast Mälaren och Årstaviken belägna delarna. Maxgvb uppskattas till 1 200 000 pe. Antalet anslutna personer uppgår till 896 200, varav 179 900 personer är anslutna från grannkommunerna. Ansluten industribelastning motsvarar cirka 64 000 pe. Inkommande maximal genomsnittlig veckobelastning har beräknats enligt Naturvårdsverkets vägledning2. Metoden använder 90:e percentilen av årets uppmätta inkommande dygnsbelastning för BOD7 och ger en inkommande maximal genomsnittlig veckobelastning för Bromma om cirka 315 100 pe och för Henriksdal om 1 161 400 pe. Himmerfjärdsverket (Syvab) mottar avloppsvatten från Hägersten och Skärholmen samt från delar av Bromma och Huddinge. Maxgvb från anslutet område uppskattas till 163 000 pe. Vid mätstationen i Alby uppmättes 14,5 miljoner m3 avloppsvatten från verksamhetsområdet mot Himmerfjärdsverket under 2025. Ca 107 600 personer är anslutna till Syvab från Stockholm och cirka 25 400 personer från Huddinge. Ansluten industribelastning från SVOA:s verksamhetsområde motsvarar cirka 2 400 pe. 1 Maxgvb Begreppet följer av EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) och NFS 2016:6 och avser den högsta genomsnittliga veckobelastning som tillförs ett reningsverk från den anslutna tätbebyggelsen under ett år. Hänsyn ska inte tas till exceptionella förhållanden, exempelvis sådana som uppstår vid kraftig nederbörd. 2 Naturvårdsverkets vägledning till inkommande maximal genomsnittlig veckobelastning, version 2022.1 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 7 (130) Figur 2. Avloppsreningsverkens upptagningsområden - grönt: Bromma, gult: Henriksdal, rött: Himmerfjärden. I legenden syns av de olika nyanserna vilken tunnel och till vilket inlopp anslutna delområden tillhör. 1.2. Reningsprocessen Processen vid båda reningsverken består av mekanisk, kemisk och biologisk rening. Båda verken är byggda med kemisk tvåpunktsfällning och långtgående kvävereduktion. Rejektvatten från slam- avvattningen på Bromma reningsverk renas separat i en ANITAMox-process för ammoniumavskiljning innan vattnet återförs till reningsprocessen. På Henriksdals reningsverk pågår en ombyggnation av den biologiska aktivslamprocessen till en membranbioreaktor (MBR) process. Under 2025 har två ny MBR-linjer tagits i drift, samt att två gamla aktivslamlinjer har tagits ur drift för ombyggnation till nya MBR. Totalt under 2025 finns 3 MBR-linjer, 2 aktivslamlinjer och 2 linjer för ombyggnation. Under årets kalla månader tillämpas förstärkt förfällning med järnklorid vid Bromma reningsverk och vid högflödessituationer stöddoseras aluminiumklorid till ett delflöde i Henriksdals reningsverk. I avloppsreningsprocessen produceras slam genom förfällning (primärslam) och i den biologiska reningen av avloppsvattnet (överskottsslam). Slammet rötas och avvattnas Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 8 (130) genom centrifugering med tillsats av en polyakrylamidpolymer. Under rötningen bildas metanrik biogas. Se figur 24 (Bromma) och Figur 25 (Henriksdal) för översiktsbild över reningsprocesserna på reningsverken. 1.3. Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamhetens huvudsakliga påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till Saltsjön samt utsläpp av bräddat avloppsvatten från ledningsnätet och Henriksdals reningsverk. Se vidare avsnitt 8.2. Övrig miljöpåverkan från avloppsverksamheten utgörs av: • Resursanvändning i form av kemikalier och energi (avsnitt 8.8 och 8.9). • Buller från transporter och den pågående ombyggnaden vid Henriksdal, Sickla samt etableringar i anslutning till tunnelbygget (se avsnitt 9.2.3). • Utsläpp till luft av växthusgaser som metan, lustgas och koldioxid samt luktande ämnen (avsnitt 15). SVOA hanterar köldmedier så att de inte ska ge upphov till negativ miljöpåverkan (se tabell 50). 1.4. Förändringar under året Sedan 2018 byggs Henriksdals reningsverk om för utökad kapacitet och mottagning av avloppsvatten från Bromma reningsverk. Projektet, Stockholms framtida avloppsrening, SFA, kommer att pågå till år 2031 och innebär att anläggningsdelar successivt tas ur drift för ombyggnad eller renovering. Under 2025 avslutades etapp 2 då biolinje 6–7 färdigställdes och togs i drift. Under samma år påbörjades etapp 3 vilket innebär att biolinje 4–5 togs ur drift i syfte att byggas om till MBR-linjer. Övriga förändringar under året: Rötkammare 6 vid Henriksdal har varit ur drift under 2025 för renovering, driftsättning är beräknad under 2026. Rötkammare 3 vid Bromma var ur drift under januari-juni för renovering. Under 2025 genomfördes byte av analyslaboratorium. Till och med mars 2025 utfördes analyserna av Eurofins Water Testing Sweden AB och från april 2025 görs analyserna av SGS Analytics Sweden AB. Ett omfattande arbete med att verifiera likvärdiga analysresultat från laboratorierna pågick hela 2025. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 9 (130) Tillstånd 5 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1992-09-28 Koncessionsnämnden för miljöskydd Tillstånd för utsläpp i Saltsjön från Henriksdals, Bromma och Louddens3 reningsverk. Gäller fortsatt för Bromma. 2006-04-06 Miljöprövningsdelegationen Tillstånd enligt miljöbalken till ökad mottagning och rötning av externt organiskt material vid Henriksdals avloppsreningsverk samt ändring av villkor. Gäller fortsatt för Bromma. 2017-12-14 Nacka tingsrätt, mark-och miljödomstolen Nytt miljötillstånd, MMD M 3980–15.4 Ianspråktaget den 1 oktober 2019. 2019-02-18 Svea Hovrätt, Mark-och miljööverdomstolen Fastställer mängdvillkor för fosfor. MMÖD M 316–18. Laga kraft den 30 september 2019. 2025-12-18 Nacka tingsrätt, mark-och miljödomstolen Nytt miljötillstånd MD M 8995–245. Laga kraft den 8 januari 2026. Tillstånd för bortledning av grundvatten, ändring av befintligt tillstånd för miljöfarlig verksamhet och lagligförklaring av befintliga vattenanläggningar inom Henriksdalsanläggning m.fl. i Stockholms kommun och Nacka kommun. Anmälningsärenden beslutade under året 5 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10–11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2025-10-27 Miljöförvaltningen Beslut gällande anmälan av temporär pelletsanläggning. Anmälan av temporära pelletspannor gjordes 2025-04-16. Andra gällande beslut 5 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b §. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1992-02-07 1992-09-21 Länsstyrelsen i Stockholms län Föreläggande om recipientkontroll i Stockholms skärgård, (senast reviderad den 1 januari 2015). 3 Louddens reningsverk är nedlagt och belastningen överleds numera till Henriksdal. 4 http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/sfa/pdf/tillstandsansokan/miljotillstand---dom-i-mmd-2017-12-14.pdf 5 Mark- och miljödomstolen - dom om grundvattenbortledning och nya rötkammare | Stockholm Vatten och Avfall Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 10 (130) 2012-03-12 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Angående anmälan om att ta emot externt organiskt material för rötning samt accept att lagra vissa icke luktande material utomhus. 2014-11-24 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Beslut om anmälan om ändring av verksamheten vid Henriksdals reningsverk, dnr 15SV152-36. Anmälan avser: - åtgärder för att öka kapaciteten i den biologiska reningen genom membranrening - åtgärder för att säkerställa kraftförsörjning - åtgärder för förbättrad slamhantering - åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och luktreduktion - åtgärder för förbättrad gashantering. 2017-02-06 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Beslut om ändring av anmälan daterad 2014-11-24 Ändrat läge för service- och tekniktunnel. Dnr 16SV778-24. 2017-10-27 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Begäran om undantag, 11-13 §§ NFS 2016:6. Beslutet avser: - dels att volymen på bräddat avloppsvatten från Henriksdal och Sickla får beräknas i avvaktan på att en provtagare och flödesmätning installeras under år 2018 - dels att halterna för brädd vid station 15 och Sickla (punkter där orenat avloppsvatten bräddas), baseras på dygnsprovet för inkommande vatten den dagen brädden inträffat. I de fall dygnsprov saknas används veckoprov. Halterna i utsläpp beräknas fram till dess punkten har egen provtagare. Haltberäkningar baseras även här på dygnsprov och i de fall dygnsprov saknas på veckoprov - dels att BOD7 och CODCr inte mäts på bräddat vatten utan ersätts av TOC - dels att även fortsättningsvis ta dygnsprov på tisdagsdygnet, dvs. att inte ta ut prover alternerande dygn såsom NFS 2016:6 föreskriver, dnr 17SV159. 2018-05-31 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Beslut om anmälan om avhjälpande av föroreningsskada (gäller ledningsomläggning på fastigheten Slamstationen 1 och del av Hammarbyhöjden 1:1), dnr 16SV778-52. 2018-09-27 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Beslut om anmälan om avhjälpande av föroreningsskada i Hammarbybacken (gäller schakt inför tunnelgjutning på fastigheten Slamstationen 1 och del av Hammarbyhöjden 1:1), dnr 16SV778-58. 2019-06-19 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Anmälan om fortsatt mottagning av externt organiskt material för rötning (glycerol), beslut dnr 2019–5359. SVOA dnr 19MB321. 2021-12-14 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Beslut om att lämna klagomål på störande lukt utan ytterligare åtgärd, beslut nr 2021–10725 i ärende 2021– 11329. SVOA dnr 21MB1219-5. 2021-11-03 Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge Tillsyn ledningsnätet i Huddinge, förbättringsförslag Huddinge MILJ.2020.272, SVOA dnr 20MB1589 (se avsnitt 9.2.1). Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 11 (130) 2022-03-30 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Beslut om att godta underrättelse enligt 10 kap miljöbalken och lämna anmälan enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om sanering av kvick- silverinnehållande sediment i bräddledning från Sicklaanläggningen utan åtgärd. 2022-09-12 Länsstyrelsen Stockholm Föreläggande om tillståndsprövning för vattenverksamhet, grundvattenbortledning i Henriksdal avloppsreningsverk inklusive rötkammare RK 8 och RK 9 inom fastigheterna Reningsverket 1 Stockholms kommun; Sicklaön 37:11 i Nacka kommun, med flera. Beslutet avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken vid Henriksdals avloppsreningsverk för den grundvattenbortledning som sker utan tillstånd på fastigheterna Reningsverket 1 i Stockholms kommun och Sicklaön 37:11 i Nacka kommun med flera. Ansökan ska lämnas in till mark- och miljödomstolen senast den 1 oktober 2024.(delvis överklagat) 2022-07-05 Miljöförvaltningen 2022-03-30 gjorde SFA en anmälan om ändring av A-, B- eller C-verksamhet enligt miljöprövningsförordning (2013:251) till Miljöförvaltningen. Anmälan gällde flytt av värmepumpar till A33 värmecentral inklusive installation av skrubber. Anläggningen kommer att börja byggas först 2025. Miljöförvaltningen meddelade inget formellt beslut i ärendet, men uppgav i ett mail 2022-07-05 följande: ”Ni har därmed uppfyllt anmälningsskyldigheten och är fria att påbörja den anmälda åtgärden.” 2022-09-30 Miljöförvaltningen 2022-02-24 gjorde SFA en anmälan enligt 1 kap. 11 § miljöprövningsförordningen om ändring av miljöfarlig verksamhet till Miljöförvaltningen. Anmälan gällde en ny rötkammare för behandling av avloppsslam. Länsstyrelsen ansåg att ändringen beskriver planerad vattenverksamhet och meddelade ett föreläggande om tillståndsprövning för vattenverksamhet, grundvattenbortledning i Henriksdals avloppsreningsverk inklusive rötkammare RK 8 och RK 9. SVOA överklagade beslutet 2022-09-30 och har påbörjat en tillståndsansökan för vattenverksamhet som kommer lämnas in under våren 2023. Ansökan gäller endast RK 8 och 9. (Har återkallats, se 2023-03-27) 2022-11-14 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm Bekräftelse på mottaget beslut om att inte upprätta statusrapport gällande IED rapport. I ärende 2022–21205 SVOA dnr 22MB1487. 2023-03-27 Mark- och miljödomstolen Tillståndsansökan för vattenverksamhet gällande Rötkammare 8 och 9 skickades in till Mark- och miljödomstolen 2023-03-27. Tillståndsansökan har återkallats och målet avskrivits hos domstolen i Mål nr M 2281–23, 2023-12-21. 2023-04-03 Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen bedömer att SVOA på ett godtagbart sätt har redovisat och motiverat varför de metoder som bolaget tillämpar vid provtagning av avvattnat slam är att betrakta som likvärdiga med föreskrivna metoder enligt SNFS 1994:2. Förvaltningen anser därför att av SVOA tillämpade metoder kan betraktas som alternativa metoder, och att undantag hos länsstyrelsen inte behöver sökas. 2023-06-02 Miljöförvaltningen Tillfällig bräddutsläppspunkt för orenat avloppsvatten i samband med ombyggnation av ordinarie bräddutlopp på Henriksdalsinloppet. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 12 (130) 2023-08-31 Miljöförvaltningen SVOA skickade 23-03-31 in en ansökan om bygglov för en kommande värmecentral. I samband med bygglovsansökan uppmärksammade Miljöförvaltningen oss på att de värmepannor som ska inrymmas i lokalen är anmälningspliktiga. 2023-08-31 gjordes därför en anmälan om ny verksamhet i form av värmepannor inom Henriksdalsanläggningen till Miljöförvaltningen. Under hösten lämnades flera kompletteringar in på begäran av Miljöförvaltningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm meddelade 2023-12-08 att anmälan föranleder ingen åtgärd från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden meddelade 2023-12-12 beslut att bevilja bygglov för nybyggnad av värmecentral innehållande värmepannor/cisterner/pumpar och tillhörande installationer samt en reservkraftanläggning med två aggregat på Henriksdals reningsverk. 2023-11-13 Miljöförvaltningen Anmälan om sanering av förorenade massor i en kanal inom reningsverket. Mängden sediment uppskattas till 900 kubikmeter. 2024-03-12 Länsstyrelsen Beslutet avser anmälan om vattenverksamhet i samband med anläggande av ny bräddutloppsledning vid Saltsjökvarn. (23SVOA1472-5). 2024-03-12 Miljöförvaltningen Att anläggande av en ny bräddutloppsledning vid fastigheterna Södermalm 11:23 i Stockholms kommun och Sicklaön 37:4 samt Sicklaön S:71 i Nacka kommun kan genomföras under förutsättning att det utförs enligt anmälan om vattenverksamhet och i övrigt lämnade uppgifter samt att de försiktighetsmått som anges i detta beslut följs. Samt dispens från strandskydd. (23SVOA1472). 2024-08-20 Miljöförvaltningen Beslut avser anmälan om sanering av föroreningsskada som ska omhändertas i samband med byggnation av ny utloppsledning vid Saltsjökvarn.(23SVOA597). 2024-10-01 Miljöförvaltningen Lämna klagomål på buller från Bromma reningsverk utan åtgärd (24SVOA1343). 2024-05-22 Miljöförvaltningen Underrättelse om incident med spillvatten för entreprenad ledningsomläggning E4. 2024-08-20 Miljöförvaltningen Underrättelse om förorenat område och återanvändning av massor St33 Östra. 2024-10-30 Miljöförvaltningen Underrättelse om förorenat område för St54 2024-07-15 Miljöförvaltningen Anmälan om hantering av massor med förhöjda halter av krom och zink vid rötkammare 6, Henriksdalsberget. 2024-12-04 Miljöförvaltningen Underrättelse om återanvändning av massor i tunnelavsnitt C17, Henriksdal. 2024-12-03 Miljöförvaltningen Underrättelse om förhöjda halter av Pb, Hg, alifater och Cr vid EOM-tankarna på Henriksdalsberget. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 13 (130) Tillsynsmyndighet 5 § 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm samt Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (avseende ledningsnätet i Huddinge) Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillståndet omfattar rening av avloppsvatten en maximal genomsnittlig veckobelastning, max gvb, om 2,7 miljoner personekvivalenter samt att vid reningsverket motta och utöver fettavskiljarslam röta externt organiskt material vid reningsverket som uppfyller hållbarhetskriterier (HBK) för biogas om maximalt 100 000 ton/år, varav upp till 100 000 ton/år avfall. Inkommande max gvb för 2025 uppmättes och beräknades (90-percentilen) till 1 161 400 pe för Henriksdal och till 315 100 pe för Bromma. Tillsammans blir det 1 476 500 pe. Se Tabell 13. Henriksdal har tagit emot ca 69 500 ton fettavskiljarslam och ca 68 ton glycerol, vars gasproduktion uppfyller HBK. Kommentar: Brommas tillståndsgivna (KN 138/92) belastning anges som ”utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse som är ansluten till Bromma reningsverk vars omfattning preciseras av det allmänna villkoret samt villkor om största årliga utsläppsmängd av de viktigaste föroreningarna.” I tillståndsansökan till Koncessionsnämnden år 1992, anges BOD-belastningen år 2020 till 28 ton per dygn för Bromma, vilket motsvarar 400 000 pe. Inkommande årsmedelbelastning till Bromma år 2025 var 266 000 pe samt inkommande mängd BOD i genomsnitt 19 ton per dygn. Dimensionerande flöde, Qdim, enligt ansökan var 2,3 m3/s, vilket omräknat till årsflöde blir 72,5 Mm3. Bromma reningsverk behandlade totalt 42,2 Mm3 under 2025 (kalenderåret). 42 200 000 m3 / (365*24*3600) = 1,34 m3/s. Brommas belastning ryms därmed väl inom ramarna för det gamla tillståndet från 1992. Gällande villkor i tillstånd 5 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Koncessionsnämndens beslut 1992-09-28 – avser Bromma reningsverk Villkor Kommentar 1. Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överens- stämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. Verksamheten har i huvudsak bedrivits i överensstämmelse med vad SVOA uppgett och åtagit sig. Villkoret är uppfyllt. 2. Ombyggnaderna av reningsverken skall vara slutförda senast den 1 januari 1997. Henriksdal var utbyggt 1997, så att Brommas ombyggnad kunde inledas. Den utbyggda bioreningen togs i drift under 2000. 3. Val och byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Inget byte eller ny fällningskemikale under året. Villkoret är uppfyllt. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 14 (130) Villkor Kommentar 4. Utsläpp av avloppsvatten till Nockebysundet från Bromma reningsverk får ske endast vid driftavbrott i överledningsanordningarna till värmepump- anläggningen i Solna eller - i samråd med tillsynsmyndigheten - vid reparation och tillsyn av nämnda anordningar. Utsläpp i Ulvsundasjön får ske endast tillfälligt vid avbrott i utloppstunneln eller - i samråd med tillsynsmyndigheten - vid reparation och tillsyn av densamma. I övrigt får inte mekaniskt-kemiskt renat avloppsvatten från de tre reningsverken sedan ombyggnaden av anläggningarna slutförts brädda ut i recipienten före den biologiska reningen. Den delström som inte kan ledas till det biologiska reningssteget skall först genomgå filtrering före utsläpp i ordinarie utlopp. Föroreningsbelastningen som sker genom bräddning i reningsverken skall inrymmas i det tillåtna utsläppet. Inga otillåtna utsläpp under 2025. Inkommande avloppsvatten magasineras i Järvatunneln för att undvika utsläpp i största möjligaste mån, se vidare avsnitt 10.2.2. Under delar av året har magasinering i Järvatunneln inte varit möjlig på grund av ombyggnation men trots detta har inga otillåtna utsläpp skett. 5. Rejektvatten från slamavvattningsanläggningarna skall återföras till reningsverken. Rejektvatten från slamavvattningen på Bromma renas sedan 2017 separat innan det återförs till processen. Processen optimeras löpande. Villkoret är uppfyllt. 6. Bolaget skall vid besvärande lukt från reningsverken vidta åtgärder för att minska utsläpp av luktande ämnen. Avvattnat slam skall borttransporteras med fordon och lastas på dessa så att luktobehag ej uppstår på omgivande fastigheter. Lastbilstransporter nattetid (22.00-06.00) från Bromma reningsverk får, annat än undantagsvis, ske först efter godkännande av tillsynsmyndigheten. I de undantagsfall då transporter skett utan sådant godkännande skall bolaget utan dröjsmål i efterhand anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Slamsilor och avvattningsbyggnader skall ventileras via befintliga skorstenar. Inkomna klagomål har hanterats enligt rutin samt villkor. Slambilar har täckta flak samt körs generellt ej nattetid. Eventuella avvikelser rapporteras för godkännande till tillsynsmyndigheten. Villkoret är uppfyllt. 7. Buller från anläggningarna skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 50 dB(A) dagtid (kl 07-18) 45 dB(A) kvällstid, kl (18-22) 40 dB(A) nattetid, kl (22-07) Verksamheten har inte förändrats under året i sådan omfattning att bullernivåer bedömts ha ökats. Kraven på buller har klarats. Villkoret är uppfyllt. 8. Sprängning och uttransport av bergmassor. Inga sprängningsarbeten har genomförts på Bromma reningsverk. Villkoret bedöms uppfyllt. 9. All utvunnen biogas som inte nyttiggörs för produktion av fordonsbränsle, uppvärmning, produktion av elektrisk energi eller nyttiggörs på annat sätt skall samlas upp och förbrännas. Vid haverier eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem skall bolaget vidta åtgärder för att minimera utsläppen.6 Vid Bromma har totalt 3 404 Nm3 oförbränd rötgas motsvarande 0,07 procent av totalt producerad rågas släppts ut. Se avsnitt 10.2.4 och tabell 46. Villkor bedöms uppfyllt. 10. Utsläppen av kväveoxider vid förbränning av rötgaser får som riktvärde ej överstiga 0,10 g NOx/MJ. Pannorna i Bromma kontrollmättes senast den 21 mars 2024.7 Samtliga pannor som är i drift med rötgas klarade riktvärdena för kväveoxider. Se Tabell 47. Villkor bedöms uppfyllt. 6 Villkoret har ändrats till sin lydelse genom miljöprövningsdelegationens beslut daterat den 6 april 2006, dnr 5511-2004-81738. 7 Enligt krav behöver kontroll utföras vartannat år. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 15 (130) Mark- och miljödomstolen 2017-12-14, gällande från 1 oktober 2019 för Henriksdal och det samlade utsläppet Allmänna villkor Kommentar 1. Verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska olägenheter för omgivningen, ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan samt vad bolaget i övrigt angett eller åtagit sig i målet. Verksamheten har i huvudsak bedrivits i överensstämmelse med vad SVOA angett och åtagit sig. Villkoret är uppfyllt. 2. Tillståndet får inte tas i anspråk innan detaljplanerna har fått laga kraft. Detaljplanerna vann laga kraft den 4 juni 2019. Tillståndet togs i anspråk den 1 oktober 2019. 3. Reningsverkets övergång från bygg- till driftskede ska beslutas i samråd med tillsynsmyndigheterna. Reningsverket befinner sig i byggskedet. 4. Stockholm Vatten AB ska i samråd med tillsyns- myndigheten upprätta kontrollprogram, avseende den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten, som inges till tillsynsmyndigheterna senast tre månader innan verksamhetens byggskede påbörjas. Kontrollprogrammen ska hållas aktuella och får efter samråd med berörd tillsynsmyndighet justeras allteftersom verksamheten fortskrider. Kontrollprogram är inskickat och efterlevs. Verksamheterna stäms av kvartalsvis med tillsynsmyndigheterna. Villkoret är uppfyllt. 5. Stockholm Vatten AB ska senast tre månader innan det ombyggda reningsverket tas i drift i samråd med tillsynsmyndigheterna ha upprättat kontrollprogram avseende såväl den miljöfarliga verksamheten inklusive recipientkontroll, som vattenverksamheten för den samlade verksamhetens driftskede, det vill säga för driften av det ombyggda reningsverket med tillhörande ledningsnät. Henriksdals reningsverk befinner sig i byggskedet. Kontrollprogrammet har kompletterats med kontrollpunkter för bioblock 1 som driftsattes under 2021 samt bioblock 6 & 7 som driftsattes under 2025. Recipientkontroll bedrivs enligt överenskommet program. Villkoret är uppfyllt. 6. I kontrollprogrammen avseende vattenverksamhetens bygg- respektive driftskede ska det framgå hur grundvattentryck och sättningar i byggnader i omgivningen ska kontrolleras. Kontrollprogrammet ska även innehålla aspekter såsom injekteringsresultat, uppmätt inläckage, infiltrationsmängder och påverkan på anläggningar och markområden. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Kontinuerlig avstämning med berörda tillsynsmyndigheter. Villkoret är uppfyllt. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 16 (130) 7. Luftburet buller ska i byggskedet begränsas så att personer som bor i anslutning till de olika anläggningsdelarna eller bedriver tyst verksamhet inte utsätts för högre nivåer avseende buller än de riktvärden som anges i nedanstående tabell ur NFS 2004:15. [Tabell från NFS 2004:15] Arbeten som medför luftburet buller kvällstid i samband med ventilering av spränggaser, som medför luftburet buller som överskrider riktvärden i ovanstående tabell får i samråd med tillsynsmyndigheten endast utföras helgfria måndag – Fredag kl. 07.00-19.00. Efter godkännande från tillsynsmyndigheten får sådana arbeten, utöver de arbeten som nämns i undantaget, även utföras på annan tid. Arbeten som generar fläktbuller kvällstid i samband med ventilering av spränggaser, som medför luftburet buller som överskrider riktvärden i ovanstående tabell får i samråd med tillsynsmyndigheten endast utföras helgfri måndag- fredag kl. 07.00 - 19.00. Efter godkännande från tillsynsmyndigheten får sådana arbeten, utöver de arbeten som nämns i undantaget, även utföras på annan tid. Överskrids ovan angivna riktvärden inomhus under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga, ska boende och verksamhetsutövare av tyst verksamhet som riskerar att beröras av sådant överskridande erbjudas möjlighet till tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. För boende med särskilda behov ska sådan möjlighet erbjudas även för kortare period. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Kontinuerlig avstämning med berörda tillsynsmyndigheter. Villkoret är uppfyllt. 8. Stomljud ska i byggskedet begränsas så att personer som bor i anslutning till de olika anläggningsdelarna inte utsätts för högre värden avseende stomljud inomhus än vad som anges nedan. Värdena i tabellen gäller för bostäder och vårdlokaler. För arbetsplatser med tyst verksamhet gäller riktvärdet 45 dB(A) helgfri måndag- fredag kl. 07.00-19.00. Överskrids ovan angivna riktvärden under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga, ska Stockholm Vatten erbjuda möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse. För boende med särskilda behov ska sådan möjlighet erbjudas även för kortare period. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. Arbeten som riskerar medföra att stomljudsnivåerna i tabellen ovan överskrids får endast utföras kl. 07.00-22.00 helgfri måndag-fredag, samt lördag kl. 09.00-17.00. Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske endast efter tillsynsmyndighetens godkännande. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Kontinuerlig avstämning med berörda tillsynsmyndigheter. Villkoret är uppfyllt. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 17 (130) 9. Om besvärande lukt uppkommer i omgivningen under bygg- och driftskedet ska Stockholm Vatten och Avfall AB utan dröjsmål vidta åtgärder för att motverka störningar härav. Enstaka klagomål inkomna och hanterade enligt rutin. Den långsiktiga lösningen är att slamutlastningen i Sickla läggs ned och flyttas in i berget i Henriksdal. Enligt nuvarande tidplan sker det år 2026. Se avsnitt 10.2.1. 10. Kemiska produkter och farligt avfall ska i bygg- och driftskedet hanteras så att spill eller läckage inte förorenar mark, ytvatten eller grundvatten. De ska förvaras väl uppmärkta och så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Flytande kemiska produkter och farligt avfall ska i bygg- och driftskedet förvaras invallat på ett för ändamålet beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymerna ska motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Vid förvaring inom körytor ska det invallade området förses med skydd mot påkörning. Vid förvaring utomhus ska det invallade området vara skyddat mot nederbörd. Kemiska produkter och farligt avfall hanteras i enlighet med villkoret. De kemiska produkter som används i byggskedet loggas i Byggvarubedömningen och rätt hantering på arbetsplatserna följs sedan upp på miljöronder. Villkoret är uppfyllt. 11. Stockholm Vatten AB ska vid vibrationsalstrande arbeten tillämpa Svensk Standard SS 460 48 66:2011, Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader, Svensk Standard SS 02 52 11, Vibration och stöt - Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning, Svensk Standard SS 02 52 10, Vibration och stöt – Sprängningsinducerade luftstötvågor – Rikt- värden för byggnader och Svensk Standard SS 460 48 60 Vibration och stöt – Syneförrättning – Arbetsmetoder för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet. Dokumentation av syneförrättning, valda riktvärden för vibration m.m. ska hållas tillgänglig för respektive fastighetsägare. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Kontinuerlig avstämning med berörda tillsynsmyndigheter. Villkoret är uppfyllt. 12. Transporter till och från påslaget vid Eolshäll får inte ske via Hägerstens allé. Enstaka transporter kan ske på Hägerstens allé efter godkännande av tillsyns- myndigheten. Transportväg ska anläggas söder ut från påslaget och ansluta till Selmedalsvägen. Transportvägen ska inhägnas och förses med övergång för gående och cyklister. Utformningen ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten och kommunen. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Krav finns formulerat i kontraktet med entreprenören och återspeglas i entreprenörens miljöplan samt deras kontrollplan för miljö. Samråd med tillsynsmyndigheten har skett kring detta och mötet är protokollfört. Detta följs även upp kontinuerligt med tillsynsmyndigheten. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 18 (130) Drift av reningsverket i bygg- och driftskedet, miljöfarlig verksamhet Kommentar 13. Under byggtiden får resthalterna i avloppsvatten från Henriksdals- och Bromma reningsverk av BOD7, totalfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna kalenderårsmedelvärden BOD7 8 mg/l Totalfosfor (Tot-P) 0,3 mg/ l Totalkväve (Tot-N) 10 mg/l Ovan angivna värden inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverken. Föreskrivna värden får överskridas ett år (år ett) om medelvärdet för år ett och år två (följande år) inte överstiger nedan angivna utsläppsmängder (medelvärde för år ett och två) BOD7 850 ton Totalfosfor (Tot-P) 35 ton Totalkväve (Tot-N) 1 550 ton Flödesviktad gemensam årsmedelhalt för både Bromma och Henriksdals reningsverk inklusive bräddningar: BOD7 3,4 mg/l Totalfosfor (Tot-P) 0,16 mg/ l Totalkväve (Tot-N) 7,5 mg/l Villkoret har uppfyllts, vi innehåller våra utsläppskrav trots flera tillfällen med bräddningar. Då haltkraven uppfylls är mängdkraven inte tillämpbara. Se avsnitt 8.2.3 samt tabell 18. 14. I driftskedet får resthalter av BOD7, totaltfosfor och totalkväve inte överstiga nedan angivna begränsningsvärden a. Resthalten av organiskt material, mätt som biokemisk syreförbrukning (BOD7), får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 5 mg/l. b. Resthalten av totalfosfor får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 0,20 mg/l och maximal utsläppt mängd totalfosfor får inte överstiga 27 ton per år räknat som löpande medelvärde över tre kalenderår. c. Resthalten av totalkväve får som kalenderårsmedelvärde inte överstiga 6 mg/l. d. Resthalten av ammoniumkväve (NH4-N) får årligen under perioden 1 april till och med 31 oktober inte överstiga 2 mg/l som medelvärde för perioden och per månad. Det senare får dock överskridas två gånger under perioden. Begränsningsvärdena inkluderar allt bräddat/förbilett avloppsvatten inom avloppsreningsverket. Reningsverket befinner sig i byggskedet. Villkoret är ännu inte gällande. 15. Vid driftstörningar i reningsverket eller i avlopps- anläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll, reparation och dylikt ska Stockholm Vatten AB vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Uppkommer det i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsutsläpp i recipienten, ska Stockholm Vatten vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Åtgärderna ska vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndig- heten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas under sådana omständigheter. Inga utsläppsvillkor har överskridits. Se avsnitt 8.1 samt 10.2.1. Villkoret har uppfyllts. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 19 (130) 16. Stockholm Vatten AB ska genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt kontinuerligt verka för att tillförseln av ämnen som kan skada reningsprocesserna i avlopps- reningsverket, som negativt kan påverka slamkvaliteten eller recipienten eller innebär risk för att miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsterna inte följs, kontinuerligt ska minskas. Villkoret har uppfyllts, se avsnitt 14.2. SVOA arbetar förebyggande med att identifiera och ställa krav på anslutna verksamheter som påverkar spillvattenkvaliteten negativt. Detta sker bland annat genom informationsutbyte med tillsynsmyndigheter och andra va- huvudmän, via remissvar i tillstånds- och anmälningsärenden, platsbesök, industriområdesinventeringar (Ulvsunda industriområde, Stockholms kommun), provtagningar i ledningsnätet och informationsinsatser. Viktiga händelser under året innefattar bland revidering av två branschspecifika riktlinjer, uppdatering av verksamheter i industriregistret EnvoMap samt mer fokus på PFAS i spillvatten. 17. Verksamheten vid reningsverket (Henriksdal och Sickla) får i driftskedet inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än… Henriksdals reningsverk befinner sig i byggskedet. Villkoret är ännu inte gällande. 18. För att minimera luktstörningar i omgivningen runt Henriksdal och Sickla ska all luft i anläggningarna samlas in och ledas genom skorsten. Luft från illaluktande verksamhet renas lokalt i reningsanläggning innan luften leds till skorsten. All luft från processanläggningen leds ut via skorsten. Luften från den organiska mottagningen leds via ett kolfilter ut mot Värmdöleden*. En del byggventilation avleds till andra utsläppspunkter än till skorsten. *Då det blivit nödvändigt att spränga på den plats som varit avsedd för lokal behandling av lukt så måste vi ersätta luktbehandlingen med en ny temporär behandling. Behandlingen sker med aktivt kol och luften släpps ut vid lugnets trafikplats. När ombyggnadsarbetena är klara kommer luften åter att ledas ut via skorsten. 19. Stockholm Vatten AB ska verka för att den biogas som produceras vid anläggningen nyttiggörs för exempelvis uppvärmning, elproduktion och fordonsdrift. All biogas som inte nyttiggörs ska samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller elproduktionssystem ska Stockholm Vatten AB vidta åtgärder för att minimera utsläppen. Gasfacklan ska ha kapacitet att förbränna hela den mängd gas som produceras. Vid Henriksdal har totalt 25 200 Nm3 oförbränd rötgas motsvarande 0,2 procent av totalt producerad rågas släppt ut. Här ingår inte de diffusa läckage från rötkammare som Henriksdal haft problem med. Se avsnitt 10.2.4 och tabell 46. Villkoret är uppfyllt. 20. Utsläppen av kväveoxider från förbränning av rötgaser får inte överstiga 0,1 g NOx/MJ tillförd energi. Kontroll ska ske genom mätning minst en gång vartannat år. Kontrollmätning vid förbränning av rötgas för pannorna i Henriksdal genomfördes 18 mars, 2025. Mätresultat för kväveoxider genererade vid förbränning av rötgas redovisas i Tabell 47. Villkor uppfyllt. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 20 (130) Ledningsnätet i bygg och driftskedet, miljöfarligt arbete Kommentar 21. Avloppsledningsnätet, inklusive pumpstationer, ska fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet till reningsverket av grunddränerings och nederbördsvatten, dels minska utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten från ledningsnätet och reningsverket. En förnyelse- och åtgärdsplan enligt ovan ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheterna i Stockholms stad och Huddinge kommun. I åtgärdsplanen ska mål anges avseende mängden spillvatten som beräknas ingå i det bräddade vattnet och beräknad tillskottsvattenvolym. Målen ska sättas i ett femårsperspektiv och revideras årligen. Åtgärdsplanen ska följas upp och redovisas årligen. Planen ska finnas tillgänglig senast två år efter att tillståndet har tagits i anspråk. Planen ska hållas aktuell och bolaget ska årligen i miljörapporten redovisa utförda och planerade åtgärder samt effekterna av åtgärderna på bräddning och inflöde av tillskottsvatten. SVOA ronderar kontinuerligt våra pumpstationer enligt deras kritikalitetsklassning och arbetet sker i linje med standarder och egenkontrollprogrammet. Det finns en förnyelseplan där förnyelseprojekt som syftar till att förebygga utsläpp till vatten och begränsa tillskottsvatten ingår. Det genomförs löpande driftarbeten med bäring på villkoren. SVOA har även tagit fram mål kopplade till detta villkor. Se avsnitt 8.2 ff. Villkoret är uppfyllt. 22. Bräddningar från Stockholm Vatten AB olika pumpstationer ska registreras till plats och varaktighet och föroreningsmängden ska beräknas. Från alla pumpstationer mäts tiden för bräddning och utifrån den beräknas en bräddad volym som kommuniceras till intressenter enligt rapporteringsrutin. Föroreningsmängd rapporteras i form av spillvattendel av bräddad volym. Villkoret är uppfyllt. Etablering av nya utloppsledningar, arbete i vatten enligt kap 11 Miljöbalken Kommentar 23. Schaktning för de nya utloppsledningarna och nedläggning av ledningarna ska utföras varsamt för att undvika att suspenderat material sprids utanför anläggningsområdet. Strandkanten och bottenområdet ska återställas till ursprungligt skick efter det att anläggningsarbetena är utförda. Muddringen ska utföras med miljöskopa där det är tekniskt möjligt. Villkoret är uppfyllt. Arbetena utfördes genom samråd med tillsynsmyndighet med bubbelridåer. 24. Grumlande arbeten i vatten får inte utföras under tiden 1 april till 31 augusti. Villkoret är uppfyllt. Arbeten har endast utförts under tillåten tid. 25. Muddermassor ska tas upp och transporteras till mottagningsanläggning med godkänt tillstånd Villkoret är uppfyllt och muddermassor har omhändertagits av godkänd transportör till godkänd mottagningsanläggning med erforderligt tillstånd. Avloppstunneln och Sickla, bortledning av grundvatten enligt kapitel 11 Miljöbalken Kommentar 26. Stockholm Vatten AB ska under bygg- och drifttiden infiltrera vatten i jord eller berg eller vidta andra åtgärder för att motverka att projektets påverkan på grundvattennivåerna orsakar skada i omgivningen. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Kontinuerlig avstämning med berörda tillsynsmyndigheter. Skyddsinfiltration har pågått i Liljeholmen under stora delar av året för att avhjälpa låga grundvattennivåer i rör. Villkoret är uppfyllt. 27. Följande riktvärden för inläckage till tunneln i byggskedet, angivna som rullande fyramånadersmedelvärden, gäller för tunnelns delsträckor inklusive i projektet nyanlagda arbetsfartstunnlar. SVOA följer uppsatta kontrollprogram. Kontinuerlig avstämning med berörda tillsynsmyndigheter, vilket inkluderar möjligheter att uppfylla mätserier när mätdammar avetableras under året. Villkoret är uppfyllt. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 21 (130) Tillåten avfallsmottagning Kommentar 28. Rötning i biogasanläggningen får ske med de av typer avfall som anges i nedanstående tabell samt avfall med liknande egenskaper efter godkännande av tillsynsmyndigheten, dock ej farligt avfall. Rötning får ske med följande avfallskategorier i form av EWC- koder [tabell med olika avfallsslag finns angivet i sin helhet i miljödomen]. Villkoret har uppfyllts. SVOA rötar avloppsslam från renings- processen, fettavskiljarslam samt glycerol som uppfyller HBK och som godkänts av tillsynsmyndigheten den 19 juni 2019, dnr 19MB321. Använda substrat redovisas i Tabell 45. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 22 (130) Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 5 § 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. 8.1. Inkommande flöde och belastning på reningsverket Henriksdal och Bromma tog tillsammans emot cirka 147,7 miljoner m3 avloppsvatten under 2025 vilket motsvarar 405 000 m3/d. Av detta kom 105,5 miljoner m3 till Henriksdals reningsverk och 42,2 miljoner m3 till Bromma. Det sammanlagda flödet är något mindre än föregående år. Den största anledningen till lägre flöde än föregående år är med största sannolikhet en nederbördsfattig vår. Henriksdals reningsverk kunde inte fullständigt rena allt som nådde anläggningen utan bräddade cirka 1,4 miljoner m3 varav 0,158 miljoner m3 var orenat avloppsvatten från den provisoriska bräddpunkten masthamnen innan Henriksdalsinloppet samt 0,095 miljoner m3 var orenat avloppsvatten från Sicklainloppet, resterande bräddad mängd avloppsvatten var delvis renad, se tabell 1919. Uppmätt inkommande belastning till verken, omräknat till personekvivalenter, pe, är som medelvärde för 2025 1 148 000 pe, vilket är en minskning från föregående år. Figur 3 har uppdaterats med värden för pe för Henriksdal för åren 2021–2023, med anledning av att ett tidigare räknefel. Felet påverkar inte utvärdering av villkorsefterlevnad i tidigare miljörapporter. Figur 3. Inkommande belastning till Henriksdal och Bromma åren 2010–2025. Uppdatering av åren 2020–2023 har genomförts på grund av felaktig beräkning avseende pe på Henriksdal. 100 000 300 000 500 000 700 000 900 000 1100 000 1300 000 100 110 120 130 140 150 160 170 2010201120122013201420152016201720182019202020212022202320242025 Inkommande pe, årsmedel Mm3/år Inkommande belastning till Henriksdal och Bromma Flöde Mm3 Inkommande, pe, totalt Hdal Bromma Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 23 (130) 8.2. Utsläpp till vatten Viktigt hållbarhets- område Globala hållbarhetsmål8 Miljömål9 Bolags- perspektiv10 Arbetsområden Aktiviteter som påverkar (direkt påverkan om inget annat anges) Rent vatten Miljö Effektiv avloppshantering Minska tillskottsvatten till avloppssystemet God status i vatten- förekomster Hållbar vattenanvändning Säkerställa hälsosamt dricksvatten Rena avloppsvatten Hantera dagvatten Hantera bräddningar Hantera tillskottsvatten Hantera recipienter (sjöar och vattendrag) Bedriva uppströmsarbete för avloppsvatten Bräddningar (utsläpp) från ledningsnätet kan ske till följd av stopp i ledningsnätet eller pump- stationer eller orsakas av överbelastning i samband med regn. I figur 4 framgår beräknad bräddad total volym för de senaste tio åren samt beräknad bräddad spillvattenvolym11 från år 2021 och framåt. Bräddvolymer och bräddade spillvattenvolymer tas fram dels genom att registrera bräddtid i pumpstationer och beräkna utsläppt volym utifrån normalt pumpad volym vid torrväder, dels genom att modellberäkna bräddning från ledningsnät och pumpstationer vid regn. I Tabell 15 visas totalt bräddade volymer och antal bräddtillfällen uppdelat per anslutet reningsverk. Tabell 17 visar bräddning per recipient i Stockholm och Tabell 16 visar motsvarande resultat för i Huddinge. Figur 4. Beräknad bräddvolym och bräddad spillvattenvolym samt registrerad bräddning i pumpstationer för en tioårsperiod. Inga beräkningar av bräddad spillvattenvolym finns före 2021. Bräddad totalvolym varierar mycket mellan olika år och är starkt nederbördsberoende, men trenden tycks vara svagt ökande. Ett tioårigt glidande medelvärde för total bräddvolym beräknas till cirka 602 000 m3/år (streckad linje i Figur 4). Beräknad bräddvolym för 2025 uppgår till ca 618 000 m3 vilket är betydligt lägre än för de regntunga åren 2023 och 2024, och liknar mer år 2022, som också 8 Relaterar till globala hållbarhetsmål (sustainanble development goals, SDG) 6, 11, 14 och 15, se Agenda 2030. 9 Relaterar till miljömål Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. 10 Se SVOA: Målkarta i Figur 30, 11 Spillvattenandelen beräknas med modeller vid regn. Bräddning från pumpstationer som inte inträffat vid regn beräknas utifrån bräddtid och torrvädersflöde. Spillvatten är definierat som ett ”förorenande” ämne i modellen med halten 1 000 mg/l; man antar att bräddvatten är nio delar drän- och regnvatten och en (1) del spillvatten. 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 m³ Bräddvolym Spillvattenvolym 10 års rullande medelvärde Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 24 (130) var ett nederbördsfattigt år. Läs mer om 2025 års nederbördsförhållanden och dess påverkan under avsnitt Bräddning i samband med regn 2025 i kapitel 8.2.1. Enligt villkor 22 i vårt miljötillstånd för Henriksdals reningsverk ska bräddningar från pumpstationer registreras till plats och varaktighet och föroreningsmängden beräknas. Plats och storlek på årets bräddningar vid regn framtagna med hydrauliska modeller framgår av Figur 5. Figur 5. Bräddad spillvattenvolym m³ per utloppspunkt till recipient. Bräddpunkterna i ledningsnätet har kopplats/geokodats till utloppspunkt i recipient. Därutöver finns registrerade bräddtillfällen från pumpstationerna. Totalt registrerades 107 (173) bräddningar från 41 (611) pumpstationer till en sammanlagd tid om 194 (543) timmar och med en bedömd bräddad spillvattenvolym på 7 663 (20 890) m³, siffrorna inom parentes anger 2024 års värden. Tabell 1 sammanställer registrerade bräddtillfällen från pumpstationer uppdelade efter orsak. Samtliga registrerade bräddar redovisas i Tabell 61 (Stockholm) och i Tabell 62 (Huddinge). Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 25 (130) Enligt villkor 21 i miljötillståndet ska SVOA inom två år från det att SVOA tog tillståndet i anspråk föreslå en förnyelse- och åtgärdsplan samt ange mål för mängden spillvatten som beräknas ingå i det bräddade vattnet och beräknad tillskottsvattenvolym. Målen ska sättas i ett femårsperspektiv och revideras årligen. I oktober 2021 redovisade SVOA planen inklusive mål samt förslag till indikatorer för att kunna följa upp arbetet som görs för att uppfylla målen. Dessa indikatorer är gällande även för rapporteringsåret 2025 med undantag för tre borttagna indikatorer (läs mer under avsnitt 8.2.1 och 8.2.2Fel! Hittar inte referenskälla.). Villkorsmålen kan sammanfattas: 1. Utsläpp av orenat spillvatten från ledningsnätet till recipient ska minska a. Utsläpp av orenat spillvatten från ledningsnätet på grund av fel och driftstörningar minskar b. Bräddad spillvattenvolym från ledningsnätet på grund av regn minskar successivt c. Direktansluten hårdgjord yta mot reningsverk minskar 2. Tillskottsvattnet till avloppsanläggningen ska minska med lika stor volym som nyansluten spillvattenvolym I följande avsnitt följer vi upp villkorsmålen. 8.2.1. Villkorsmål 1. Utsläpp av orenat spillvatten från ledningsnätet till recipient ska minska Delmål 1 a: Utsläpp av orenat spillvatten från ledningsnätet på grund av fel och driftstörningar minskar Följande indikatorer används för att följa upp delmålet: • Totalt under året minskade utsläpp av spillvatten till dagvatten (reduktionen kan beräknas detaljerat per åtgärd eller med hjälp av schablon och antal åtgärder). • Antal åtgärder uppdelade på typ. • Bräddad spillvattenvolym från pumpstationer (ej till följd av regn). Minskade utsläpp av spillvatten till dagvatten samt genomförda åtgärder Totalt under året minskade utsläpp av spillvatten till dagvatten och antal åtgärder uppdelade på typ är två av indikatorerna för delmål 1a, se avsnitt 14.1 och tabell 6. 13 felkopplingar av spillvatten till dagvatten har åtgärdats under 2025. Som en del av det systematiska arbetet med felanslutningar har upptäckta fel åtgärdats, både i Stockholm och Huddinge. Det är i huvudsak villor och flerfamiljshus vars felkopplingar har åtgärdats. Sammantaget bedöms åtgärdandet av dessa felanslutningar ha minskat spillvattenutsläpp till nedströms liggande recipienter med ca 34 300 m3/år. Detta är i nivå med effekten för åtgärder för 2024, som dock hade 37 åtgärdade felkopplingar. 2025 har alltså färre åtgärder vidtagits men med lika stor effekt som föregående år. Tre projekt med ledningsomläggningar av ledningssträckor med dålig kondition och där ett spillvattenläckage till dagvatten med stor sannolikt förekommit har åtgärdats under året. En kvantifiering av utsläppens omfattning är inte möjlig att göra på ett tillförlitligt sätt i dagsläget, men flera av dessa bedöms haft en relativt omfattande påverkan på nedströms liggande recipienter. Totalt har SVOA lagt om eller renoverat ca 16 600 meter spillvattenförande ledningar och dagvattenledningar vilket generellt bidrar till minskade spillvattenutläckage samt tillskottsvatteninläckage. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 26 (130) Bräddad spillvattenvolym från pumpstationer, ej på grund av regn Bräddad spillvattenvolym från pumpstationer som inte orsakas av regn framgår av tabell 1. Även bräddregistreringar under regn finns i tabellen. Totalt registrerades 24 (39) bräddningar i pumpstationer av inre orsak och yttre orsak förutom regn till en total bräddtid om 52 (53) h. Uppskattad bräddad spillvattenvolym baserat på normalt spillvattenflöde till pumpstationerna är cirka 1 700 (770) m³. Jämfört med föregående år har antalet bräddregistreringar på grund av tekniska fel minskat med ungefär en tredjedel. Tabell 1. Registrerade bräddningar från pumpstationer. Enligt villkor 22 ska bräddar registreras till plats och varaktighet och föroreningsmängden ska beräknas. Orsak Antal tillfällen (st) Bräddtid (h) Bräddad spillvatten- volym (m³) Kommentar Inre orsak Stockholm 14 36 567 Stopp i pumpar m.m. SVOA kan påverka. Inre orsak Huddinge 4 1 8 Yttre orsak - ej regn Stockholm 4 10 1 085 T.ex. strömavbrott. Utanför SVOA:s rådighet. Yttre orsak – ej regn Huddinge 2 6 8 Yttre orsak – regn Stockholm 71 134 5 942 Bräddning i samband med regn Yttre orsak – regn Huddinge 12 8 53 Bräddning i samband med regn Totalt 107 194 7 663 Delmål 1 b: Bräddad spillvattenvolym från ledningsnätet på grund av regn minskar successivt Delmål 1b följs bland annat upp genom att beräkna • Antal bräddtillfällen i samband med regn för respektive bräddpunkt och deltillrinningsområde och årlig total bräddvolym (m³). • Årlig bräddad spillvattenvolym (m³) i samband med regn. Tidigare har även Årlig bräddad spillvattenvolym (m3) baserat på statistiska regn beräknats. Denna indikator utgår för år 2025 och framåt då det inte varit användbart för måluppföljningen. För bräddad spillvattenvolym så saknas värden att jämföra med bakåt i tiden innan 2021. Sedan 2007 beräknar vi årlig bräddad volym från ledningsnätet till följd av regn med kalibrerade hydrauliska modeller. Modellerna kalibreras mot inkommande flöden till reningsverken, driftdata från övervakningssystemet samt mot flödesmätningar på ledningsnätet. För att förbättra modellernas tillförlitlighet uppdateras modellerna årligen med utförda förändringar i ledningsnätet och kalibreras mot genomförda flödes- och regnmätningar. Under 2021 utvecklades nya modeller för samtliga SVOA:s spillvattenförande ledningar. Årets beräkningar är genomförda med de nya. Sedan 2022 års beräkningar har modellerna fortsatt uppdaterats, kalibrerats och förbättrats. Eftersom modellerna genomgått förändringar, om än mindre än mellan 2021 och 2022, kan skillnader i bräddmängder mellan åren bero på förändringar i modellerna snarare än förändringar av verkligheten/genomförda åtgärder. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 27 (130) Ett nytt beräkningssätt för bräddad volym vid regn tillämpas från och med år 2025. Ändringen innebär att modellresultat för bräddade volymer över 1 000 m3/år kopplat till pumpstationer granskats särskilt och jämförts med registrerade bräddhändelser från pumpstationer. För de pumpstationer och datum där både modell och givare vid pumpstationer registrerat bräddhändelse används den modellberäknade volymen. I de fall då modellen anger att brädd skett men registrerad brädd saknas dras den modellerade volymen av från totalen eftersom ingen brädd har uppmätts i verkligheten av en givare. Om modellen ej gett bräddning vid samma datum som en registrerad bräddhändelse används bräddvolymer som beräknas utifrån bräddtid och torrvädersflöde. Dessa förändringar kan påverka bräddvolymernas storlek jämfört med tidigare år. Bräddning i samband med regn för 2025 Den totala nederbördsmängden under 2025 uppmättes av SMHI:s regnmätare på Observatoriekullen till 471 mm, vilket är lägre än medelvärdet för 1990–2025 som ligger på cirka 550 mm. Nederbördsmängden är av samma storlek som år 2022 vilket också var ett relativt torrt år. Föregående år var den totala regnmängden större, 605 mm totalt ackumulerad mängd. Den mest intensiva nederbörden i Stockholm år 2025 inträffade den 29 juli i samband med ovädret Karl-Heinz. Regnmätaren i Bygdegårdsvägen registrerade 46,3 mm nederbörd under en period på 6 timmar, med 23 års återkomsttid som högst (33,6 mm på 60 minuter). Nederbörden var kraftig över hela verksamhetsområdet och alla SVOA:s 13 nederbördsmätare registrerade regnhändelser som hade återkomsttider på över 5 år. Den näst mest intensiva nederbörden som registrerades år 2025 inträffade den 26 juli. Regnmätaren vid Grantorp, Huddinge registrerade nederbörd som motsvarar ungefär 6 års återkomsttid (21,7 mm på 60 minuter). Bräddberäkningarna baseras på 13 regnmätare. Regndata har jämförts med SMHI:s nederbördsdata för att verifiera datas tillförlitlighet. I Tabell 2 visas beräknade antal tillfällen och bräddade volymer vid regn under året. Här ingår inte bräddar som skett i anslutning till pumpstationer med annan orsak än nederbörd, vilket gör att bräddvolym och spillvattenvolym är något lägre än vad som anges i Figur 4 där samtliga bräddar som inträffat under året ingår. Vid cirka 1 370 tillfällen beräknas sammanlagt cirka 616 000 m³ ha bräddat. Beräknad spillvattenvolym vid regn uppgår till cirka 61 000 m³. Bräddad spillvattenvolym vid regn uppgår i medeltal till cirka 10 procent av totalt bräddad volym vid regn. Tabell 2. Bräddning från ledningsnät i Stockholm och Huddinge vid regn inom SVOA:s verksamhetsområde uppdelade per reningsverks upptagningsområde. Resultat från modellberäkningar och bräddregistreringar vid regn. Upptagningsområde Stockholm Antal tillfällen (st) Bräddvolym (m³) Spillvolym (m³) Bromma reningsverk 284 17 589 721 Henriksdals reningsverk 817 227 314 24 823 Himmerfjärdsverket (Syvab) 251 370 732 35 076 Totalt 1 352 615 635 60 620 Upptagningsområde Huddinge Antal tillfällen (st) Bräddvolym (m³) Spillvolym (m³) Henriksdals reningsverk 15 464 11 Himmerfjärdsverket (Syvab) 6 52 52 Totalt 21 516 63 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 28 (130) Delmål 1 c: Direktansluten hårdgjord yta mot reningsverk minskar Nyckeltal för att följa upp delmål 1c: • Bortkopplad hårdgjord yta (hektar) som SVOA har åstadkommit per år. I samband med uppföljningen av villkorsmålen har investerings- och exploateringsprojekt som genomförts under 2025 i SVOA:s regi granskats. I år har inga projekt genomförts som lett till bortkoppling av hårdgjord yta. Tidigare år har indikatorn beräknad direktansluten hårdgjord yta (hektar) till reningsverk följts upp. Denna indikator tas bort från och med 2025 då detta inte bedömts som en uppföljning som hjälper villkorsuppföljningen. 8.2.2. Tillskottsvatten Tillskottsvatten är det avloppsvatten som kommer in till reningsverken som inte utgörs av spillvatten från hushåll, anslutna industrier eller avloppsvatten från grannkommuner. Däri ingår såväl dag- och dränvatten från kombinerade ledningsnät som inläckage och felkopplingar från separerade ledningsnät. 2025 utgjordes cirka 53 miljoner kubikmeter av flödesvolymen in till avloppsverken av tillskottsvatten från vårt verksamhetsområde. Andelen tillskottsvatten av det totala avloppsflödet från verksamhetsområdet uppgick till cirka 39 procent. Tillskottsvattnet kan slås ut per ledningslängd för att få ett jämförande nyckeltal. Mängden tillskotts- vatten uppgick till cirka 0,9 l/s/km. Det löpande femårsmedelvärdet beräknades till 1,07 l/s/km. Figur 6 nedan visar hur mängden tillskottsvatten har varierat med tiden. Trenden visar på ett stadigt ökande flödestillskott per kilometer spillvattenförande ledning. Ökningen är cirka 0,018 l/s/km per år sett till de senaste 10 åren. Figur 6. Tillskottsvatten per ledningslängd. Streckad linje visar medelvärdet för de senaste 5 åren. Den kraftiga nedgången i mitten av 1990-talet beror främst på olika sätt att räkna. Villkorsmål 2. Tillskottsvattnet till avloppsanläggningen ska minska med lika stor volym som nyansluten spillvattenvolym Villkorsmålet följs bland annat upp genom att beräkna: • Total dräneringsarea. Målet syftar till att kompensera för ökad spillvattenmängd genom att minska tillskottsvattnet. Det innebär implicit att avloppsflödet, det vill säga summan av spillvatten och tillskottsvatten, ska vara konstant eller avtagande sett över tid. Tidigare har indikatorn Tillskottsvattenminskning per -0,10 0,10 0,30 0,50 0,70 0,90 1,10 1,30 1,50 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 Tillskottsvatten per ledningslängd Löpande 5-årsmedelvärde Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 29 (130) spillvattennyanslutning = effekter av åtgärder/nyansluten spillvattenvolym använts där total avloppsvolym från verksamhetsområdet var en ansats att följa upp villkorsmålet. Denna indikator utgår för år 2025 och framåt då indikatorn inte mäter SVOA:s aktiviteter för begränsning av tillskottsvatten och inte är ett mått på status för målet. Total dräneringsarea kan beräknas genom att dividera total tillskottsvattenmängd med den nederbörd som bedöms ge avrinning (effektiv nederbörd). En formel för att beräkna effektiv nederbörd har utvärderats12. Idealt sett ska den totala dräneringsarean vara stabil när man jämför utvärderingar för olika år. Dock varierar den totala dräneringsarean i Figur 7 nedan mycket mellan olika år. Trenden sedan nittiotalet ser ut att vara svagt ökande. Hur bra metoden total dräneringsarea faktiskt är för att följa tillskottsvattenarbetet kommer med tiden att behöva utvärderas. Figur 7. Beräknad total dräneringsarea (total tillskottsvattenvolym/effektiv nederbördsvolym). 8.2.3. Kvalitet utgående vatten från reningsverk Henriksdal och Bromma behandlade13 tillsammans cirka 148 miljoner m3 avloppsvatten under 2025. Henriksdal renade 105,5 miljoner m3 och Bromma 42,2 miljoner m3. Detta är något mindre än de 152 miljoner m3 som behandlades under 2024. Villkorsefterlevnad Samtliga reningskrav klarades under året. Bräddat vatten vid avloppsreningsverken har inkluderats i det samlade utsläppet. Vi klarar alla våra utsläppsvillkor, se tabell 18. Utsläppta mängder för 2025 för det samlade utsläppet från Henriksdals och Bromma reningsverk jämförs med tidigare år i tabell 20. Bräddningar i anslutning till reningsverken Bräddad volym vid reningsverken de senaste åren redovisas i tabell 1919. Cirka 291 000 m3 mekaniskt-kemiskt och delvis biologiskt renat avloppsvatten har letts förbi filtersteget i Bromma under 2025. Det vatten som leds förbi filtersteget passerar utgående provtagare och ingår således i kontroll för ordinarie utgående avloppsvatten. Magasinering i Järvatunneln har utnyttjats under året för att jämna ut inkommande flöde. 12 Svensson, Gustafsson. 1996. Bedömningsgrunder för ovidkommande vatten i avloppsnät. Metodikmanual. VA-forsk. 13Avloppsvatten som passerat samtliga steg i reningsverket. Se avsnitt 8.1 för inkommande belastning. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 km² Total dräneringsarea inom verksamhetsområde (TDA) Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 30 (130) Mängden helt orenat avloppsvatten som släppts ut till Saltsjön var återigen mindre än föregående år. Orenat avloppsvatten bräddades från den provisoriska bräddpunkten Masthamnen innan Danvikens pumpstation för inkommande till Henriksdals reningsverk. Orenat bräddades totalt vid 15 tillfällen via Masthamnen och 4 tillfällen via Sicklainloppet under året. Delvis renat avloppsvatten bräddades vid 24 tillfällen. Flera av tillfällena på de olika bräddpunkterna sammanfaller med varandra då kraftiga flöden i samband med nederbörd är den vanligaste orsaken till att bräddning förekommer. Mängden bräddat vatten minskade från 2024 till 2025 som effekt av driftsättning av två nya MBR- linjer vilket ökade kapaciteten i Henriksdals reningsverk. Sammanlagt bräddades drygt 1,4 miljoner m3 från Henriksdal, varav 0,170 miljoner m3 var orenat. Det är ca 3,4 miljoner m3 mindre än föregående år. Den totala bräddningen 2025 motsvarar ca 1% (ca 4% 2024) av allt avloppsvatten som nått reningsverken. Eftersom det som bräddar inte är lika rent som det vatten som normalt släpps ut, svarar det för en större andel föroreningar per volymenhet. Från Bromma har under året inga bräddningar skett utan allt renat och delrenat/förbilett avlopps- vatten avleds via provtagaren för utgående vatten och ingår i det totala utsläppet. Utsläpp av näringsämnen Det samlade utsläppet (ton/år) från Bromma och Henriksdal till Saltsjön sedan 2011 framgår av Tabell 13. Utsläppta mängder kväve är lägre, biologiskt nedbrytbart material (BOD) lägre och fosfor är lägre än året innan. Henriksdals reningsverk har under åren 2022–2024 haft 2 bioblock avstängda samtidigt som ett bioblock är ombyggt till MBR. Under 2025 har 2 nya MBR-block driftsatts, vilket innebär en mer stabil reningsprocess samt större hydraulisk reningskapacitet. Båda reningsverken har gått stabilt under större delen av året. Figur 8. Samlat utsläpp av näringsämnen (ton/år) till Saltsjön från Henriksdal och Bromma, åren 2011–2025. Flöde blå staplar, kväve gul linje, fosfor grön linje samt organiskt material (BOD7) mörkt blå linje. Metaller i utgående vatten Flödesviktande halter och mängder av metaller i utgående vatten framgår av stora årsrapporten i Tabell 21 för Henriksdal och i Tabell 23 för Bromma samt av emissionsdeklarationen för respektive reningsverk. 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 0 20 40 60 80 100 120 140 160 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 ton BOD/år, ton N/år ton P/år, Mm3/år Utsläpp av näringsämnen per år till Saltsjön från Henriksdal och Bromma Flöde Mm3 P-tot ton BOD7 ton N-tot ton Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 31 (130) Oönskade organiska föroreningar i utgående vatten Under 2025 har analyser genomförts av ämnesgrupperna PFAS och ftalater. Dessa ämnen har valts ut utifrån gällande rapporteringskrav i emissionsdeklarationen samt prioriterade ämnen enligt HVMFS 2019:25. PFAS3014 analyserades i veckosamlingsprov en gång per kvartal i inkommande och utgående avloppsvatten vid Henriksdals och Bromma reningsverk. Medelvärden för analyserade halter redovisas i Figur 9. Att vissa PFAS-föreningar uppvisar högre halter i utgående än i inkommande vatten kan förklaras av att PFAS-prekursorer genom abiotisk eller biotisk omvandling kan bilda mer persistenta PFAS-föreningar. Exempelvis kan prekursorer såsom EtFOSE, EtFOSAA och FTOH omvandlas till PFOS eller PFOA. En ytterligare förklaring är att inkommande avloppsvatten utgör en analytiskt komplex matris, vilket försvårar detektion av låga halter. På grund av matrisstörningar har PFPeA inte kunnat kvantifieras i inkommande vatten. Rapporteringsgränsen har därför varit högre än metodens nominella kvantifieringsgräns och har varierat mellan <1,5 och <65 ng/l. Halter av PFPeA i inkommande vatten redovisas därför inte i Figur 10 för något av reningsverken. Figur 9. Medelvärden för PFAS i inkommande och utgående avloppsvatten till Henriksdal och Bromma reningsverk 2025. Av PFAS30 är PFOS ett prioriterat ämne enligt HVMFS 2019:25. Bedömningsgrunden för PFOS enligt HVMFS 2019:2 är 0,13 ng/l. Denna halt överskrids i utgående vatten från båda reningsverken. Medelhalten av PFOS i utgående vatten uppgick till: • Henriksdal, aktivslamprocess (AS): 4,0 ng/l • Henriksdal, MBR-linjer: 2,4 ng/l • Bromma: 4,8 ng/l Det är dock inte nödvändigt att kvalitetskrav uppfylls direkt vid utsläppspunkten för att miljökvalitetsnormerna i recipienten ska kunna följas (Naturvårdsverket, 2010:3). Inom svensk vattenförvaltning bedöms statusen utifrån en för ytvattenförekomsten representativ övervakningsstation. 14 6:2 FTOH (Fluortelomeralkohol), 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat), 8:2 FTOH (Fluortelomeralkohol), C6O4 (Perfluor([5- metoxy-1,3-dioxolan-4-yl]oxy)HAc), DONA (Dodecafluor-3H-4,8-dioxanonanoat), PFBA (Perfluorbutansyra), PFBS (Perfluorbutansulfonsyra), PFDA (Perfluordekansyra), PFDoA (Perfluordodekansyra), PFDoS (Perfluordodekansulfonat), PFDS (Perfluordekansulfonsyra), PFHpA (Perfluorheptansyra), PFHpS (Perfluorheptansulfonsyra), PFHxA (Perfluorhexansyra), PFHxDA(Perfluorhexadekansyra), PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra), PFNA (Perfluornonansyra), PFNS (Perfluornonansulfonat), PFOA (Perfluoroktansyra), PFODA (Perfluoroktadekansyra), PFOS (Perfluoroktansulfonsyra), PFOSA (Perfluoroktansulfonamid), PFPeA (Perfluorpentansyra), PFPeS (Perfluorpentansulfonat), PFTeDA (Perfluortetradekansyra), PFTrDA (Perfluortridekansyra), PFTrDS (Perfluortridekansulfonsyra), PFUdA (Perfluorundekansyra), PFUnDS (Perfluorundekansulfonsyra), HFPO-DA (GenX) Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 32 (130) Utsläppen från Henriksdals och Bromma reningsverk sker till vattenförekomsten Saltsjön. Miljökvalitetsnormen för PFOS i ytvatten överskrids i Saltsjön. Senast uppmätta halt av PFOS i Saltsjön var 1,59 ng/l. För att minska tillförseln av PFOS och andra PFAS till inkommande avloppsvatten bedriver SVOA ett aktivt uppströmsarbete (se avsnitt 14.2). Ftalater15 i inkommande och utgående avloppsvatten från båda reningsverken har analyserats i två veckosamlingsprov under året (vår och höst). Samtliga analyserade ftalater detekterades i inkommande avloppsvatten. I utgående vatten från Henriksdals reningsverk kunde endast Di-iso- nonylftalat (DINP) kvantifieras. Vid Bromma reningsverk låg samtliga analyserade ftalater under rapporteringsgränsen i utgående vatten (se Tabell 40 och Tabell 42 i bilaga). Av de analyserade ftalaterna är DEHP ett prioriterat ämne enligt HVMFS 2019:25. DEHP omfattas även av rapporteringskrav i emissionsdeklarationen. Bedömningsgrunden för DEHP är 1,3 µg/l. Halterna i utgående vatten från både Henriksdal och Bromma låg under rapporteringsgränsen och överskred därmed inte bedömningsgrunden. Inom ramen för projektet Kvartär rening vid Henriksdals reningsverk genomförs även fördjupade studier av recipientpåverkan, med utgångspunkt i krav enligt reviderat avloppsdirektiv samt föreslagna ändringar i prioämnesdirektivet. Arbetet omfattar bedömning av hur utsläpp av organiska mikroföroreningar kan påverka kemisk ytvattenstatus och möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna (se avsnitt 9.1.2). 8.3. Tillståndet i recipienten – Mälaren Syrehalterna i djuphålorna i Lambarfjärden, Kyrkfjärden, Klubben och Riddarfjärden var höga under vintern och våren. Under sommaren minskade halterna successivt och var som lägst under sensommaren och hösten. Detta medförde dock endast en begränsad frisättning av fosfor från sedimenten. De högsta fosfor- och kvävehalterna uppmättes i september i Kyrkfjärdens bottenvatten och i oktober i Klubbens bottenvatten. I Riddarfjärdens bottenvatten noterades också höga kvävehalter i september, medan de högsta näringshalterna i Lambarfjärden uppmättes i februari. Generellt når kvävehalterna sina högsta nivåer i bottenvattnet under hösten, före höstomblandningen. Omblandningen i november återställde syre- och näringshalterna till normala nivåer i samtliga djuphålor. Närings- och klorofyllhalterna i ytvattnet följde ett normalt variationsmönster under året. De mest omfattande algblomningarna inträffade i september i Klubben, Lambarfjärden och Riddarfjärden, medan den kraftigaste blomningen i Kyrkfjärden inträffade i maj. De största siktdjupen uppmättes i februari och november i Lambarfjärden, Riddarfjärden och Klubben, i perioder med svagare algblomningar. För dessa tre områden var siktdjupet under 2025 högre än året innan, men lägre än genomsnittet för den föregående tioårsperioden. Medelsiktdjupet uppgick till cirka 3,4 meter, med det högsta medelvärdet i Riddarfjärden på cirka 3,6 meter. 8.4. Tillståndet i recipienten – Saltsjön Tillståndet i Saltsjön påverkades under 2025 i hög grad av utflödet från Mälaren, som uppgick till 5 262 Mm³. Det var lägre än föregående år men högre än genomsnittet för den senaste tioårsperioden. Fosforhalterna i utflödet låg nära det normala, medan kvävehalterna var något förhöjda. Det relativt 15 Butylbenzylftalat (BBP), Di-2-etylhexylftalat (DEHP), Dibutylftalat (DBP), Dietylftalat (DEP), Di-iso-decylftalat (DIDP) och Di-iso-nonylftalat (DINP) Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 33 (130) stora vattenflödet medförde också betydande näringsämnestransporter: totalt 132 ton fosfor och 3 236 ton kväve fördes ut från Mälaren under året. Detta kan jämföras med genomsnittet för perioden 2015–2024, som uppgick till 124 ton fosfor och 2 764 ton kväve per år. Utsläppen av fosfor från de tre stora avloppsreningsverken – Bromma, Henriksdal och Käppala – var lägre än normalt och uppgick till 35 ton, jämfört med ett tioårsgenomsnitt på 42 ton. Även kväveutsläppen var lägre än genomsnittet, 1 472 ton jämfört med 1 791 ton. Den totala mängden syreförbrukande ämnen uppgick till 3 884 ton, vilket var lägre än både föregående år och tioårsgenomsnittet. Av dessa utgjorde 2 887 ton oxiderbart kväve. Under vintern och den tidiga våren var skiktningen i innerskärgården stabil, främst till följd av det stora utflödet från Mälaren. När utskoven senare stängdes och utflödet minskade försvagades skiktningen, men bestod på grund av temperaturförhållandena. Höstomblandningen inträffade i november. Någon betydande uppträngning av renat avloppsvatten till ytan i närheten av utsläppspunkterna observerades inte under året. Ammoniumhalterna i ytvattnet varierade men var överlag låga under större delen av året. Syrehalterna följde det normala säsongsmönstret, med högre nivåer under våren och lägre före höstomblandningen. De lägsta halterna uppmättes i bottenvattnet, medan ytvattnet generellt hade högre syrehalter. Totalfosforhalterna varierade i linje med tidigare år, med något förhöjda halter nära botten under hösten. Totalkvävehalterna var högst i närheten av avloppsreningsverkens utsläpp, särskilt vid Slussen och Blockhusudden. Halterna av oorganisk fosfor (fosfatfosfor) samt oorganiskt kväve (ammoniumkväve och nitrit- + nitratkväve) avvek i stort sett inte från det normala mönstret. Fosfatfosforhalterna i bottenvattnet vid Slussen var dock kraftigt förhöjda under hösten, sannolikt kopplat till aktiviteter i samband med ombyggnationen av Slussenområdet. Även ammoniumhalterna var förhöjda under januari och februari vid både Slussen och Blockhusudden, troligen till följd av de höga utflödena från såväl avloppsreningsverken som Mälaren under denna period. Gränsen för otjänligt bad (Escherichia coli > 1 000 per 100 ml) överskreds vid ett tillfälle under året, i mitten av december vid Blockhusudden och Slussen. I övrigt klassades vattnet som tjänligt (<100 per 100 ml) eller tjänligt med anmärkning (100–1 000 per 100 ml). Förutom vid Blockhusudden och Slussen uppmättes de högsta bakteriehalterna i Halvkakssundet. Klorofyllhalterna varierade i nivå med tidigare år. Sedan införandet av kväverening i början av 1990- talet har halterna i innerskärgården minskat och därefter varierat relativt lite mellan åren. En viss korrelation mellan klorofyllhalt och siktdjup kunde noteras. Under 2025 varierade det genomsnittliga siktdjupet i innerskärgården mellan 2,1 meter under vårblomningen i april och 5,0 meter i mars, strax före blomningen. Årsmedelvärdet uppgick till 4,2 meter, vilket är något högre än föregående år. För mer detaljerad information hänvisas till rapporten Undersökningar i Stockholms skärgård 202516. 16 https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/pdfer/rapporter/sjo-och- vattenvard/skargarden/skargardsrapporten-2025.pdf Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 34 (130) 8.5. Utsläpp till luft Viktigt hållbarhets- område Globala hållbarhetsmål17 Miljömål18 Bolags- perspektiv19 Arbetsområden Aktiviteter som påverkar (direkt påverkan om inget annat anges) Minskad klimatpåverkan Miljö Minskat utsläpp av växthusgaser Fossilfri organisation Producera förnyelsebar energi Kolsänkor Energieffektivisering Hantera utsläpp av växthusgaser från våra anläggningar Hantera luktutsläpp Fasa ut fossila bränslen Hantera transporter Hantera maskinanvändning Undvika koldioxidutsläpp genom kolinlagring. Utsläpp till luft av växthusgaserna metan och lustgas (se tabell 46) baserar sig främst på kontinuerliga haltmätningar under större delen av året, men även på vissa uppskattningar, vilket framgår av tabellkommentarerna. SVOA mäter halterna i frånluften från anläggningarna, som mestadels är inomhus eller i berg. Mängdberäkningen påverkas av frånluftsflödet. Uppgifterna om detta flöde är något osäkert, särskilt på Henriksdals reningsverk på grund av pågående ombyggnad. I de data som presenteras för metan ingår även en uppskattning av mängden metan i direktutsläpp från rötkamrarnas säkerhetsventiler. Metanemissionerna vid Henriksdals reningsverk motsvarar 6,5 procent av producerad metanmängd, vilket är högre än år 2024. Detta beror i huvudsak på att metandestruktionsanläggningen hade låg tillgänglighet under året. Det pågår nu översyn av anläggningen för att åtgärda säkerhetsbrister och förbättra driftsäkerheten. Dessutom identifierades två andra utsläppskällor av metan som inte ingick i mängdberäkning förra åren. Den ena är utsläpp från utloppsbrunnar vid rötkammare, som står för ca 8% av totalt utsläpp från Henriksdal. I takt med att rötkammare renoveras inom SFA minskar detta utsläpp markant eftersom brunnarna blir helt täta. Den andra är att metanslipp vid förbränning av biogas i facklor och pannor ingår nu också i beräkningen. Det var större avbrott i metanmätning under 2025 jämfört med föregående år. Mätaren på Sicklaanläggningen monterades ner tillfälligt i augusti på grund av ombyggnationer av anläggningen. Två andra mätare på Henriksdal fungerade inte under 3–5 månader, vilket berodde på lång service av mätarna hos leverantören Det pågår arbete att byta ut alla metanmätare på Henriksdal mot nya för att säkerställa så kort uppehåll av mätning under service som möjligt. Metanutsläppen vid Bromma reningsverk har ökat jämfört med föregående år och ligger nu på 3,9 procent av producerad metan. Även på Bromma ingår nu metanslipp från förbränning av gas i beräkningen. Utsläppet ligger på ungefär samma nivå som medel för de senaste tre åren. Lustgasutsläppen vid Bromma reningsverk har ökat jämfört med föregående år vilket kan bero på att uppskattningar har använts vid driftavbrott. Mätutrustningen har under året haft en låg tillgänglighet, ca 40 % för Brommas huvudprocess i Nockeby. Utsläppet från Henriksdal ligger ungefär på samma nivå som föregående år. 17 Relaterar till globala hållbarhetsmål 11 och 13. 18 Relaterar till miljömål Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Skyddande ozonskikt och Giftfri miljö. 19 Se SVOA:s Målkarta i Figur 30 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 35 (130) Gaspannorna i Bromma kontrollmättes 21 mars 2024 och Henriksdal kontrollmättes 18 mars 2025 med avseende på kväveoxider, NOx, se Tabell 47. Samtliga mätresultat underskrider villkoret för förbränning av rötgas, 0,1 g NOx/MJ (100 mg NOx/MJ). 8.6. Biogasproduktion Totala produktionen av biogas med metanhalt cirka 62 procent (rötgas) uppgick till drygt 17 MNm3. Andelen nyttiggjord gas har ökat något jämfört med föregående år. Tack vare en ökande andel av Bromma reningsverks producerade biogas som kunnat användas till fordonsbränsle, så har användningen i pannor och andelen gas som facklats minskat. Producerad och nyttiggjord gas vid båda anläggningarna åren 2022–2025 finns sammanställd i tabell 43. Hur gasen har använts dessa år finns presenterat i tabell 44. Rötkammarkapaciteten har varit något lägre än full kapacitetunder 2025 i och med rötkammare 6 på Henriksdal har varit ur drift för renovering hela året. Vid Bromma reningsverk var i genomsnitt ca 6 % av rötkammarkapaciteten avställd under 2025 då rötkammare 3 var avställd under cirka 5 månader 8.7. Slamproduktion och slamanvändning Henriksdals och Bromma reningsverk producerade tillsammans 71 400 ton slam (våtvikt). Båda reningsverken uppfyllde Revaq:s krav för spridning på åkermark. En del av Henriksdals slam har trots godkända värden gått till annan användning än åkermark. Totalt kommer 98 procent av allt slam från SVOA:s reningsverk från 2025 spridas på åkermark. Sammantaget motsvarar spridningsbart slam att 634 ton fosfor, 1 027 ton kväve och 13 151 ton mull kan återföras till jordbruket. Henriksdal producerade 53 300 ton rötat och avvattnat slam motsvarande 15 021 ton TS (torr- substans) vilket är en minskning mot föregående år. Under 2025 spreds 27 procent av Henriksdals producerade slammängd på åkermark och 73 procent lagrades in för spridning under 2026. Totalt kommer 97 procent av Henriksdals slam från 2025 att spridas på åkermark. Resterande 3 procent av produktionen gick till jordtillverkning och forskning. Biototal tog hand om allt slam från Bromma samt slammet från Henriksdal under tiden från den 1 maj till den 31 augusti. Övrig tid hanterades Henriksdals slam av Ragnsells. Under 2025 spreds totalt 56 570 ton slam från Henriksdal på åkermark i Uppland, Dalarna, Närke, Södermanland, Östergötland, Västmanland, Gästrikland, Skåne, Närke och Västra Götaland. Av detta var 500 ton producerat 2023, 43 450 ton producerat under 2024, 12 600 ton under 2025. Vid Bromma reningsverk producerades 18 100 ton rötat och avvattnat slam motsvarande 5 337 ton TS vilket är en minskning från föregående år. Allt slam från Bromma som producerades under 2025 kommer att spridas på åkermark. Av Brommas producerade slammängd spreds 18,5 procent på åkermark under 2025 och resterande lagrades in för spridning under 2026. Under 2025 spreds totalt 17 630 ton slam från Bromma på åkermark i Uppland, Södermanland och Östergötland. Av detta var 14 300 ton producerat 2025 och 3 330 ton var slam som producerat 2025. Slamproduktion och användning redovisad som torrsubstans framgår av Tabell 9, Figur 26 samt i emissionsdeklarationen. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 36 (130) 8.7.1. Slamkvalitet Metaller i slam Silver, krom och kadmium Figur 10 visar hur silver-, uran- och kadmiumhalterna i slam från Bromma och Henriksdal har varierat sedan millennieskiftet. Silverhalterna i Henriksdal har historiskt sett varit högre än i Bromma vilket har härletts till spillvatten från Loudden och den färjetrafik som angör i Värtan. I det rötade slammet från Bromma reningsverk har silverhalterna minskat avsevärt sedan millennieskiftet vilket till stor del kan tillskrivas digitaliseringen av fotografier. Figur 10. Årsmedelvärden av silver och kadmium i rötat slam från Henriksdal och Bromma, åren 2000–2025, för uran åren 2011-2025, månadsprov för indium 2025. Kadmium kommer främst från hushållen, fordonstvättar och konstnärsfärg. Kadmiumhalterna i slammet från både Bromma och Henriksdal har legat på ungefär samma nivåer sedan 2016. Generellt har kadmiumhalterna i slam sjunkit successivt sedan millennieskiftet, se Figur 10. På senare år verkar halterna ha stabiliserats kring 0,65 mg/kg TS i båda reningsverken. Uranhalten i slam visar en stor skillnad mellan Henriksdal och Bromma. Det finns en naturlig förhöjning av uran i grundvattnet från de norra delarna av Stockholm och halterna i slammet på Bromma är därför generellt högre jämfört med Henriksdal. År 2017 ökar dessutom uranhalten in till Bromma vilket sammanfaller med uppstart av de stora infrastrukturprojekten som avleder länshållningsvatten till Bromma reningsverk. I länshållningsvatten ingår inläckande grundvatten viket kan förklara den markanta ökningen av uran i slam. Halten indium i slam på årsprovet 2024 för Bromma översteg Revaqs gräns för ackumuleringstakt vid spridning av slam på åkermark och blev därför en prioriterad metall under 2025. De förhöjda halterna av indium i Brommaslam har med största sannolikhet sitt ursprung från Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 37 (130) halvledarverksamheter i Järfälla kommun. I dialog med miljökontoret och verksamhetsutövarna inleddes en utredning som identifierade processvatten med höga indiumhalter. Vattnet kunde omhändertas lokalt istället för att ledas till spillvattennätet. Oönskade organiska föroreningar SVOA har sedan 2013 regelbundet analyserat organiska ämnen i slam. Från och med 2018 genomförs analyser av samtliga ämnen kvartalsvis i månadssamlingsprover. Fokus ligger på ämnen som tidigare ingått som indikatorer i Stockholms stads miljöprogram, bland annat dietylhexylftalat (DEHP), nonylfenol, PAH, PCB, pentabromdifenyleter (PentaBDE), dekabromdifenyleter (DekaBDE), perfluoroktansulfonat (PFOS) och tributyltenn (TBT). Utöver dessa analyseras även ytterligare ämnen som inte ingår i indikatorn, såsom bisfenol A, oktylfenol, PFOA och flera tennorganiska föreningar. Naturvårdsverket har i rapporten Hållbar återföring av fosfor (rapport 6580, 2013) föreslagit gränsvärden för slam som ska tillföras åkermark för dioxiner, PFOS, klorparaffiner, PCB och DekaBDE. Dessa gränsvärden var planerade att införas 2015 och successivt sänkas år 2023 respektive 2030. Inga beslut om bindande gränsvärden för organiska ämnen i slam har ännu tagits. Halterna i slam från Henriksdal och Bromma överskrider inte de föreslagna värdena för 2015 eller 2030. 20 För de flesta analyserade ämnen har halterna minskat över tid. Exempelvis har nonylfenol och DEHP mer än halverats sedan 2013 (Figur 11). EU:s införande av ett gränsvärde för nonylfenol i importerade textilier 2021 kan ha bidragit till den fortsatta nedgången. Figur 11. Årsmedelvärden av Nonylfenol och DEHP i rötat slam från Henriksdal och Bromma 2013–2025. PCB-halterna har generellt minskat (Figur 12) med undantag för Bromma under 2022 då de två första kvartalsproverna visade något högre halter. Halterna av TBT har också minskat sedan 2013, men med större variation över åren. Avvikande halter av TBT i Brommas slam under 2022, liksom för PCB, tros bero på vatten från muddring i Nockebysundet under vårvintern 2022. 20 Föreslagna gränsvärden: PFOS 0,05 mg/kg TS 2023 och 0,02 mg/kg TS 2030, PCB7 0,05 mg/kg TS 2023 och 0,04 mg/kg TS 2030, DekaBDE 0,5 mg/kg TS 2023 och 0,5 mg/kg TS 2030. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 38 (130) Figur 12. Årsmedelvärden för PCB och TBT i rötat slam från Henriksdal och Bromma 2013–2025. PCB i slam mäts som summan av sju kongener med olika kloreringsgrad: PCB 28, 52, 101, 118, 138,153, och 180. För bromerade flamskyddsmedel, DekaBDE och PentaBDE, har halterna också minskat sedan 2013, med enstaka förhöjda värden under åren (Figur 13). Figur 13. Årsmedelvärden för bromerade difenyletrar i rötat slam från Henriksdal och Bromma 2013–2025. PentaBDE är summan av de två kongener som återfinns i högst koncentration i den kommersiella produkten pentabromfenol, BDE 47 och BDE 99. PFOS visar en nedåtgående trend, åtminstone i slam från Henriksdal (Figur 14). PFOS-halten 2013 utgörs av en analys med avvikande lågt värde. Brommas slam har sedan 2022 visat något högre halter än Henriksdal. Avvikande höga mätvärden, till exempel december 2022 (0,1 mg/kg TS), har verifierats med omanalys. Källor till förhöjda PFOS-halter i Bromma har inte helt identifierats, men uppströmsprovtagningar visar lokala förhöjningar, vilket undersöks vidare i det uppströmsarbete som SVOA bedriver för att identifiera punktkällor till PFAS. För PAH har halterna varit relativt stabila sedan 2013, men enstaka höga mätvärden kan påverka årsmedelvärdet, exempelvis Bromma 2018 (Figur 14). I början av 2025 bytte SVOA laboratorium, och efter bytet har analyserna generellt visat något lägre halter av både PFOS och PAH i slam. Detta kan bero på skillnader i analysmetod. Parallellkörningar har genomförts för kvalitetssäkring, och skillnaderna har påtalats för laboratoriet. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 39 (130) Figur 14. Årsmedelvärden för PFOS och PAH i rötat slam från Henriksdal och Bromma 2013-2025. PAH i slam mäts som summan av sex olika ämnen: fluoranten, benso(b)fluoranten, benso(k)-fluoranten, Bens(a)pyren, bens(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren. Under 2023–2025 har antalet PFAS som analyseras i slam utökats för att följa kommande Revaq- krav.21 Revaq följer danska gränsvärden22 för slam som ska användas på åkermark, vilket omfattar summa PFAS423 och summa PFAS22.24 I Figur 15 redovisas halten av summa PFAS22 i 2025 års månadsprover. PFOS är den PFAS som förekommer i högst halt i slam, med undantag för några månadsprov där halterna var lägre än normalt och verifierades genom omanalys. Enligt de Revaq- krav som gäller från 2026 behöver Bromma reningsverk ta fram en handlingsplan för att minska PFAS, då summa PFAS4 i årsprovet 2025 överskrider 7,5 µg/kg TS. Halten summa PFAS4 i Brommas årsprov 2025 var 7,8 µg/kg TS. För Henriksdal var halten 5,8 µg/kg TS, vilket ligger under halva gränsvärdet. Figur 15: Halten PFAS22 i rötat slam i månadsprov från Henriksdal och Bromma 2025. 21 För de Revaq-verk vars årssamlingsprov överskrider 50% av de danska gränsvärdena för PFAS4 eller PFAS22 innebär det att Revaq-handlingsplan ska innehålla åtgärder för att minska PFAS i inkommande avloppsvatten, kraven ska gälla fr.o.m. 2026. De föreslagna danska gränsvärdena för summa PFAS4 är 15 µg/kg TS och summa PFAS22 100 µg/kg TS. 22 Derivation of cut-off values for PFAS in sewage sludge (mst.dk) 23 Perfluoroktansyra (PFOA), Perfluoroktansulfonsyra (PFOS), Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), Perfluornonansyra (PFNA) 24 Perfluorbutansyra (PFBA), Perfluorpentansyra (PFPA), Perfluorhexansyra (PFHxA), Perfluorheptansyra (PFHpA), Perfluoroktansyra (PFOA), Perfluornonansyra (PFNA), Perfluordekansyra (PFDA), Perfluorundekansyra (PFUnDA), Perfluordodekansyra (PFDoDA), Perfluortridekansyra (PFTrDA), Perfluorbutansulfonsyra (PFBS), Perfluorpentansulfonsyra (PFPS), Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), Perfluorheptansulfonsyra (PFHpS), Perfluoroktansulfonsyra (PFOS), Perfluornonansulfonsyra (PFNS), Perfluordekansulfonsyra (PFDS), Perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS), Perfluordodekansulfonsyra (PFDoDS), Perfluortridekansulfonsyra (PFTrD), Fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS), Perfluoroktansulfonamid (PFOSA). Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 40 (130) 8.8. Kemikalieanvändning Förbrukningen av processkemikalier under året i Henriksdal och Bromma redovisas i tabell 25. Henriksdals kemikalieanvändning ökar i och med driftsättning av flera MBR-linjer. Den nya biologiska reningens membran kräver kemikalier för att återställa filtreringskapaciteten genom regelbundna tvättar. Under 2025 driftsattes två nya MBR-linjer vilket ökade kemikalieanvändning av oxalsyra och natriumhypoklorit. SVOA har dock gjort optimeringar efter flera års drifterfarenheter från den första MBR-linjen vilket gjort att man kunnat spara in på kemikalieförbrukningen. 8.8.1. Fällningskemikalier I Bromma doserades under 2025 1 900 ton järnsulfat samt cirka 830 ton järnklorid som förstärkt förfällning under vinterhalvåret. Kvoten tillsatt järn/fosfor på inkommande spillvatten ligger på 2,7 g Fe/g P under året, vilket är högre än föregående år. Den totala förbrukningen av fällningskemikalier är högre jämfört med 2024. Kvoten fällningskemikalie mot inkommande flöde är högre 2025 än 2024 (60 g/m3 jämfört med 53 g/m3). I Henriksdal doserades 8 110 ton järnsulfat vilket är mindre än föregående år (9 140 ton). Kvoten fällningskemikalie mot inkommande flöde ligger lägre än föregående år, 75 g/m3 år 2025 mot 82 g/m3 år 2024. Kvoten tillsatt järn/fosfor på inkommande ligger på 2,9 g Fe/g P under 2025 vilket är något lägre än 3,2 g Fe/g P under 2024. Utöver järnsulfaten har även 249 ton aluminiumklorid doserats till högflödesrening under året, vilket är en markant lägre dosering än föregående år (455 ton). Minskningen tros dels bero på ett torrt år 2025 med lägre inkommande flöde, men också att driftsättningen av två nya MBR-linjer har ökat Henriksdals reningsverks kapacitet i jämförelse med tidigare under ombyggnationen. Figur 16. Förbrukningen av fällningskemikalie (g Fe/m3) i reningsverken under åren 2021–2025 samt kvoten tillsatt järn per inkommande fosformängd (g Fe/g P) under åren 2021-2025. Metallinnehåll i fällningskemikalie Metallinnehållet i den järnsulfat som används både i Bromma och i Henriksdal analyseras varje månad av leverantören. Medelvärden från dessa analyser används som underlag vid beräkning av produktens metallhalter. SVOA låter även själva analysera ett prov per kvartal från Henriksdal för att verifiera leverantörens analys. 0 20 40 60 80 100 2021 2022 2023 2024 2025 Förbrukning fällningskemikalie g/m3 Henriksdal Bromma 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 2021 2022 2023 2024 2025 Järn-fosfor kvot g Fe/g P Henriksdal Bromma Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 41 (130) Metallhalter för järnkloriden, PIX-111, redovisas i leverantörens produktdatablad, vars uppgifter tidigare verifierats genom analys hos Eurofins. Uppgifter om innehåll i aluminiumkloriden, PAX XL- 60, kommer också från leverantörens produktdatablad. Se tabell 26. Inget av verken visar några större skillnader vad gäller metallmängder från tillsatt fällningskemikalie. De små variationer som förekommer mot föregående år beror framförallt på minskad/ökad förbrukning samt i några fall varierande halt i de månadsanalyser som genomförs av leverantören. Se Tabell 27 (Bromma) och Tabell 28 (Henriksdal). 8.8.2. Polymer och kolkälla Under 2025 var den totala polymerförbrukningen på Henriksdal och Bromma något högre jämfört med föregående år. Polymerförbrukningen för avvattnat slam är angiven som kg polymer per ton torrsubstans (TS) slam. Polymerförbrukningen på Henriksdal har under 2025 legat högre än föregående år vilket går emot den tidigare sjunkande trenden. Polymerförbrukningen på Bromma var marginellt högre under 2025 jämfört med förgående år. För 2025 ligger kvoten för Henriksdal på 12,5 kg/ton TS, och Bromma 9,9 kg/ton TS, se Figur 17. Värdena för Bromma från 2023 och 2024 i Figur 17 har korrigerats från miljörapporten som publicerades 2023 och 2024. Under 2025 låg metanolförbrukningen vid Bromma något lägre jämfört med föregående år, 301 ton 2025 jämfört med 310 ton 2024. Ingen glycerol har doserats som kolkälla till den biologiska reningen på Henriksdal under året. Se Figur 18. Figur 17. Förbrukningen av polymer (kg/ton TS) i reningsverken under åren 2020–2025. Figur 18. Förbrukningen av metanol (ton/år) i Bromma s 0 5 10 15 2021 2022 2023 2024 2025 Polymerförbrukning kg/ton TS Bromma Henriksdal 0 100 200 300 400 2021 2022 2023 2024 2025 Kolkälla Metanol ton (Bromma) Glycerol ton (Henriksdal) Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 42 (130) 8.9. Energiomsättning Viktigt hållbarhets- område25 Globala hållbarhetsmål26 Miljömål27 Bolags- perspektiv28 Exempel på verksamhetsmål Aktiviteter som påverkar (direkt påverkan om inget annat anges) Minskad klimatpåverkan Cirkulär verksamhet Miljö Effektiva och hållbara val för anläggningar, vatten- och energianvändning. Cirkulera restprodukter, energi och material från verksamheten Hantera energi och bränslen Producera energi Återanvända energi SVOA:s avloppsreningsverksamheten har köpt 93 GWh el och värme. SVOA har samtidigt levererat rötgas som har uppgraderats till fordonsgas motsvarande en energimängd om 96 GWh. Gasens energiinnehåll kommer dels från avloppsslam, och dels från externt organiskt material (inklusive fettavskiljarslam) se tabell 45). I tabell 48 framgår fördelningen mellan anläggningarna. Det renade avloppsvattnet har även använts till att generera fjärrvärme hos Stockholm Exergi och Norrenergi. Norrenergis fjärrvärmeproduktion från renat avloppsvatten är kopplat till Bromma reningsverk. Stockholm Exergis fjärrvärmeproduktion är kopplad till Henriksdals reningsverk. År 2025 producerades ca 1 420 GWh fjärrvärme från energibolagens värmepumpar. Nyttiggjord värme ur avloppsvattnet är inte detsamma som den mängd fjärrvärme som levereras till samhället på grund av att energibolagen tillför el till sina värmepumpar för att höja temperaturen. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 § 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. 9.1. Översiktlig beskrivning av vår egenkontroll SVOA:s systematiska hållbarhetsarbete framgår av vår hållbarhetsredovisning29. SVOA verksamhetsledningssystem Kompassen är certifierat enligt ISO 14001:2015, ISO 9001:2015 och Revaq. Under året reviderades vårt kontrollsystem enligt Revaq. Vi blev under hösten godkända vid revision för ISCC-certifiering och är certifierad på ytterligare en nivå för att säkerställa hållbar biogasproduktion. Certifieringsorganet Svensk Certifiering har genomfört en extern revision. Den genomfördes i maj 2024 och det var en omcertifiering så alla processer gicks igenom. Det gjordes ett platsbesök vid Henriksdals reningsverk. Besöket ledde till 1 mindre avvikelse och ett förbättringsförslag vilka är omhändertagna. Under 2025 har ingen extern revision av ISO 14001:2015 eller 9001:2015 genomförts. 25 Se Figur 29 för Stockholm vatten och avfalls identifierade viktiga hållbarhetsområden. 26 Relaterar till globala hållbarhetsmål 7, 12 och 13 i Agenda 2030. 27 Kopplar mot miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och skyddande av ozonskiktet. 28 Se SVOA:s målkarta i Figur 30 29 Hållbarhetsredovisning 2024. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 43 (130) I Kompassen finns rutiner för SVOA:s egenkontroll. En aktuell förteckning över använda kemiska produkter finns i SVOA:s kemikalieregister och förbrukningen av processkemikalier följs upp i SVOA:s beslutsstödsverktyg, BEST. Övrig dokumentation beror av och anpassas efter respektive verksamhet. Kompassen länkar också till SVOA:s lagverktyg som säkerställer att vi följer relevant lagstiftning. Varje anläggning har egna rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick. Detta i syfte att dels skaffa oss den kunskap om verksamheten som krävs för att skydda omgivningen, dels att förebygga att vår verksamhet ger upphov till olägenheter för människors hälsa och miljö. För pumpstationerna registrerar vi tiden för bräddningar i syfte att bestämma bräddad volym. Men volymen avloppsvatten som bräddar från ledningsnätet mäts generellt inte. SVOA har dock installerat bräddmätare i ett fåtal bräddavloppsbrunnar ute på ledningsnätet. Verksamheter inom Stockholms stad har genomfört risk och sårbarhetsanalyser, RSA30 under 2024. Det innebär att SVOA:s verksamhetsdelar har bedömt risker för eller i samband med särskilda händelser som översvämning, brand, elavbrott eller större utsläpp av kemikalier. Under 2025 har åtgärder utifrån identifierade risker tagits fram där det bedömts föreligga ett behov. Uppföljande risk- och sårbarhetsanalyser genomförs under 2026 enligt årshjul från Stockholm Stad. I Kompassen finns rutin31 för detta och mer information om riskbedömningarna.32 9.1.1. Egenkontroll spillvattenförande ledningsnät - tillskottsvatten och bräddningar Villkor 21 föreskriver att avloppsledningsnätet ska underhållas och utvecklas med syfte att begränsa mängden tillskottsvatten till ledningsnät och avloppsreningsverk samt minska bräddningar från ledningsnät och avloppsreningsverk. SVOA har en förnyelseplan på fem års sikt med investeringsprojekt som syftar till att förnya anläggningen. I denna ingår projekt som bidrar till villkorsuppfyllnad. Tillskottsvatten och utsläpp av orenat vatten beaktas alltid vid framtagande av investeringsprojekt i utredningsskede. Det pågår mycket arbete inom olika delar av SVOA som bidrar eller sannolikt kommer att bidra positivt till att minska tillskottsvattenmängden och spillvattenpåverkan på recipient. Exempelvis finns det numera en kontrollant på plats vid nyanslutning av fastigheter för att förebygga felanslutningar. Vi har även utvecklat arbetssätt med AI-modeller för att hitta och prioritera områden med dricksvattenutläckage. Det pågår även arbete inom drift och underhåll i form av aktiv läcksökning, inspektion av tunnlar för att upptäcka inläckage samt tillskottsvattenspårning i anslutning till pumpstationer. Detta kommer att även ha positiv inverkan på tillskottvatten då utläckande dricksvatten läcker in i avloppsnätet. 9.1.2. Egenkontroll Avloppsrening På reningsverken kontrolleras in- och utgående vatten, avvattnat slam, utsläpp till luft av växthus- gaser samt vår energi- och kemikalieanvändning. SVOA följer även upp vår köldmedieanvändning. Bräddat delvis renat vatten från Henriksdal mäts kontinuerligt vid bräddning och prov tas ut flödes- proportionellt. På bräddning före galler mäts flödet, men bräddade koncentrationer beräknas med hjälp av tagna prover från inkommande provtagare. Uttagna prover analyseras av upphandlat 30 Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 31 Genomföra RSA, Kompassen. 32 Riskbedömningar, Aqvanet. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 44 (130) ackrediterat labb. Till och med februari 2025 har analyser genomförts av det ackrediterade labbet Eurofins. Från och med mars 2025 sker analyser av det ackrediterade labbet SGS Analytics Sweden, det har varit ett omfattande arbete att få nya rutiner på plats. Se vidare Tabell 51Fel! Hittar inte referenskälla. till tabell 53 för analyserade parametrar. Därtill tillkommer driftkontroller i både slam- och vattenfas i syfte att följa och optimera driften. För styrning och kontroll av processen använder SVOA on-line instrument och analysatorer för syre, suspenderande ämnen, nitrat- och ammoniumkväve, fosfatfosfor och pH. Signalerna går in i SVOA:s överordnade styrsystem som anpassar processen efter inställda börvärden. Driftdata och analys- resultat lagras i vårt driftdatasystem aCurve. Under 2025 har vi fortsatt att bygga upp en egen labborganisation för att inledningsvis stärka arbetet med egna driftanalyser. Vi har även fortsatt bygga upp vår robusthet för att säkerställa provtagning av anläggningsdelar som byggts färdigt inom SFA-projektet. Den långsiktiga ambitionen är att själva svara för de vanligare ackrediterade analyserna. SVOA genomför särskilda kontroller som underlag till att bedöma hållbarhetskriterier för biogas, se avsnitt 15.1. Systematisk läcksökning efter metangasemissioner har genomförts under året. Planerat underhåll och kontroll av biogassystemet har utförts enligt plan. Minst vartannat år kontrollerar vid NOx-utsläppen vid förbränning i våra gaspannor. SVOA:s slamprovtagning beskrivs närmare i avsnitt 18, där redogörs även hur verksamheten följer kraven i Naturvårdsverkets slamföreskrifter SNFS 1994:2. Avvikande mätningar Några dygnsprover och veckosamlingsprov är ofullständiga på grund av igensättningar eller översvämmade provtagare och signalfel vid ny provtagare (se avvikelser i tabell 59 och tabell 60). SVOA använder ett medelvärde av likvärdiga bräddningar för att beräkna utsläppen vid bräddning om provvolymen understiger den volym som behövs för att kunna genomföra analyser vilket Miljöförvaltningen godtagit. Övriga kontroller enligt egenkontrollprogrammet har genomförts enligt plan. Förstärkt provtagning av oönskade organiska ämnen i vatten SVOA har under 2020–2025 utfört en förstärkt kontroll av organiska ämnen i utgående avloppsvatten. Avsikten är att kunna bedöma om utsläppen från våra avloppsreningsverk innebär en risk för att miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsten inte följs med avseende på de prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen33 som anses spridas via avloppsvatten. I arbetet ingår även att ta fram underlag för de emissionsdeklarationer som reningsverk med över 100 000 pe är skyldiga att redovisa i sina miljörapporter. Senast en omfattande undersökning utfördes med liknande målsättning var år 2009 (Pettersson, M. et al., 2010). Då låg detektionsgränserna för många substanser för högt för att analyserna skulle kunna vara användbara, ibland till och med högre än miljökvalitetsnormerna för de prioriterade ämnena. Under 2020–2022 undersöktes ett flertal ämnesgrupper i utgående vatten i två veckosamlingsprover från båda reningsverken: alkylfenoler, bromerade flamskyddsmedel, ftalater, PAH, PFAS, klorparaffiner cyklosiloxaner, alifater och klorbensener. Trots att vissa av dagens analysmetoder har lägre detektionsgränser jämfört med 2009 så låg fortfarande många av de prioriterade ämnen och 33 Prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen framgår av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 45 (130) särskilda förorenande ämnen i HVMFS 2019:25 under rapporteringsgräns eller detektionsgränsen i utgående vatten. Valda ämnesgrupper så som ftalater och PFAS har fortsatt ingått i en årlig över- vakning för att få en längre mätserie (resultaten för 2025 presenteras i avsnitt 8.2.3). Under 2023–2024 analyserades även läkemedel i inkommande och utgående vatten. Under 2024– 2025 utökades analyspaketet till att omfatta indikatorämnen för kvartär rening enligt reviderat avloppsdirektiv34 samt relevanta prioriterade ämnen som är med i förslaget på ändring av prioämnesdirektivet.35 Provtagningen har även omfattat ytvattenprover i recipienten uppströms och nedströms reningsverkens utsläppspunkt. Dessa undersökningar ingår i det större projektet Kvartär rening vid Henriksdals reningsverk, där resultaten kommer att redovisas i projektets rapporter. Mer specifikt omfattar ett delprojekt en bedömning av recipientpåverkan. Under 2025–2026 deltar SVOA i ett samarbetsprojekt med Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Käppalaförbundet, med syfte att utreda påverkan på recipienten och den kemiska ytvattenstatusen av utvalda organiska mikroföroreningar. Arbetet inkluderar utveckling av en modell för omsättning och spridning av mikroföroreningar i vattenrecipienter i Stockholms innerskärgård. Resultaten kommer att presenteras i en publik slutrapport under 2026. 9.1.3. Recipientkontroll Stockholm Vatten och Avfall genomför regelbundna vattenprovtagningar i Stockholms skärgård, i Östra Mälaren samt i stadens sjöar och vattendrag. Sedan 1960-talet har skärgårdsvattnet undersökts kontinuerligt vid ett flertal fasta mätpunkter, från Slussen i innerskärgården till Eknö i ytterskärgården. Resultaten sammanställs årligen i rapporten Undersökningar i Stockholms skärgård 2025. Provtagningen i Östra Mälaren syftar till att följa långsiktiga trender i råvattentäkten samt att analysera effekterna av bräddningar från ledningsnätet. SVOA har ett särskilt ansvar för att övervaka vattenkvaliteten i stadens sjöar, eftersom verksamheten – både historiskt och i nutid – påverkar dessa vatten. Påverkan kan vara negativ, exempelvis genom bräddningar, men även positiv genom åtgärder som sjörestaurering för att förbättra vattenmiljön. Ansvaret är fastställt i Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus36. Provtagningsprogrammets omfattning ses över och justeras regelbundet i samråd med Miljöförvaltningen och andra regionala aktörer. Även stadens vattendrag övervakas genom kontinuerliga mätningar av vattenkvaliteten. Eftersom flera av vattendragen delas av flera kommuner sker samverkan inom mellankommunala grupper, såsom Bällstaågruppen och Igelbäcksgruppen, för att möjliggöra samordning inom gemensamma avrinningsområden. Provtagningarna under 2025 genomfördes i huvudsak enligt plan. Resultat från årets och tidigare undersökningar finns tillgängliga via Stockholms stads Miljöbarometer37. 34 Amlisulprid, Karbamazepin, Citalopram, Karritromycin, Diklofenak, Hydroklortriazid, Metoprolol, Venlafaxin, Benzotriazol, Kandesartan, Irbesartan, Blandning av 4-methylbenzotriazol och 5-metylbenzotriazol. 35 Proposal amending Water Directives - European Commission (europa.eu) 36 Länk till handlingsplanen https://miljobarometern.stockholm.se/miljomal/handlingsplan-for-god-vattenstatus/ 37 https://miljobarometern.stockholm.se Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 46 (130) 9.2. Åtgärder för att säkra driften 9.2.1. Ledningsnät SVOA har samma övergripande arbetssätt gällande risk, prioriteringar och åtgärdsplanering för hela ledningsnätet, oavsett om det är avloppsvatten, dagvatten eller dricksvatten. Systematiskt förbättringsarbete, kritikalitetsklassning och vårt underhållssystem är grundbultarna för ordning och reda. Några områden som har haft effekt på ledningsnätets påverkan på miljö och människors hälsa är: • Löpande och systematiskt förbättringsarbete med att identifiera brister och förbättringsmöjligheter på samtliga anläggningar vid förebyggande underhåll. • Fortsatt utbyte av ålderstigna styrsystem för att möjliggöra nytt övervakningssystem, öka driftsäkerhet och få korrekt data om bräddningar. • Grundorsaksanalyser enligt standard på inre bräddar, vilka resulterat i åtgärder för att eliminera återkommande fel. Samtliga bräddar som registrerats vid pumpstationer har analyserats utifrån orsak och behov av åtgärd och aktiviteter. Funktionskontroller och övriga kontroller sker enligt rådande rutiner. Trasiga givare byts ut, styrning och mjukvara uppdateras efter behov. För fullständig lista på registrerade bräddar från pumpstationer för Stockholm se Tabell 61 och för Huddinge se Tabell 62. 9.2.2. Reningsverken På Henriksdal har två nya MBR-biolinjer driftsatts under 2025 vilket ökade den biologiska reningskapacitet och minskade mängden bräddat delrenat vatten på Henriksdal. förbättra. Arbetet med att byta ut otäta nödbräddledningar i Saltsjön påbörjades under hösten 2024, arbetet har fortskridit under hela 2025 och förväntas klart under 2026. På Henriksdal har renovering av rötkammare 6 pågått under 2025 och driftsättning planeras under våren 2026. Under januari, februari, mars, april och halva maj 2025 doserades 70 % järnklorid och 30 % järnsulfat i förfällningen på Bromma reningsverk istället för att bara dosera järnsulfat. Detta skapar bättre redundans, utan att påverka reningsresultaten negativt. Under december 2025 doserades 70 % järnsulfat och 30 % järnklorid i förfällningen på Bromma reningsverk för att skapa ytterligare redundans, utan att påverka reningsresultaten negativt. Rötkammare 3 på Bromma reningsverk, som tömdes under 2024, togs i drift igen i juni 2025 efter att växellådan till omröraren hade bytts ut. Rötslamtanken på Bromma reningsverk sanerades under maj- juni. Ett antal försedimenteringsbassänger på Bromma reningsverk renoverades under våren. 9.2.3. Stockholms framtida avloppsrening, SFA Under 2025 har projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) fortsatt. Inom SFAL (ledningsnät/tunneln) har det under året pågått arbeten med betongvagga i huvudtunneln samt förberedande arbeten för anslutning av befintliga tunnlar. Dessutom har det pågått betong- och installationsarbeten i Smedslätten och Mälarpassagen. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 47 (130) I Henriksdal har arbeten pågått med biolinje 6 och 7. Biolinje 7 är i full drift och biolinje 6 har full reningskapacitet sedan oktober månad, provdrift kommer att starta under januari månad 2026. Takfällningen i etapp 3 (biolinje 4 och 5) blev klar under året, renovering av Rötkammare 6 har färdigställts och täthetsprovningen av den blev godkänd. För slamtank 2 pågick installationsarbeten med el, VVS, maskin och styr. Rivning och demontering av befintlig byggnad (IVL/sjöstadsverket) påbörjades under innan sommaren och slutfördes i oktober. Projektering av den kommande värmecentralen har pågått hela året. Under hösten 2025 genomfördes huvudförhandling för tillståndsansökan för befintlig grundvattenbortledning för hela Henriksdal, inklusive vattenverksamhet för Rötkammare 8 och 9. Tillstånd (för vattenverksamhet) har inkommit för RK8 och SFA planerar för byggstart med bergarbeten under februari 2026. I Sickla pågick arbeten som omfattar bygg och installationer, betongarbeten med gjutning av bassängbottnar och bassängväggar mm. Byggarbeten pågick också i grovreningen och i Bromma pumpstation. Entreprenaden har växt väldigt mycket i omfattning under året, vilket syns i statistiken över t ex drivmedelsanvändning och avfall. Bodetableringen har fått utökats i flera omgångar och i slutet av året arbetade cirka 450 personer i Sickla, vilket är betydligt fler än i samtliga entreprenader sammanlagt i Henriksdal. Buller, vibrationer och stomljud Projektet låter utföra omgivningskontroller (syneförrättningar, tredjemanshantering, vibrations-, buller- och stomljudsmätningar) för att kontinuerligt övervaka, registrera och dokumentera omgivningens påverkan från arbetena. Genomförandet finns beskrivet i kontrollprogram för buller. Under året har sprängningsarbeten genomförts i mindre omfattning och då primärt inom SFAR som momentant har genererat höga bullernivåer, vibrationer eller sättningar. Allt eftersom sprängningsarbetena inom SFAL avslutats under 2025 har också inkomna klagomål minskar i antalet jämfört med föregående år. Under året har upplevda olägenheter medfört evakuering av 3 hushåll. Varje kvartal sammanställs en rapport som skickas till tillsynsmyndigheten med uppgifter om hantering av omgivningspåverkan under perioden, bl.a. inkomna ärenden, klagomål och antal tillfälligt boende. Projektet informerar löpande hur de pågående arbetena kan påverka boende genom t.ex. prognoskartor över hur arbetena fortskrider och buller från dessa. Kartorna publiceras på hemsidan. Grundvatten Enligt gällande kontrollprogram genomfördes grundvattennivå- och sättningsmätningar inom SFA. Grundvattennivåer i Åkeshov, Ålstens brygga, Smedslätten, Örnsberg samt Årstadal/Liljeholmskajen har kontrollerats manuellt varje vecka och kompletterats med automatisk övervakning i utvalda mätpunkter. I övriga grundvattenrör har det utförts mätningar månadsvis eller automatiskt enligt gällande kontrollprogram. Under året har grundvattennivåerna i stort följt den regionala trenden men på grund av underskridande av åtgärdsnivåer har det utförts skyddsinfiltration i anläggningar vid Åkeshov, Liljeholmen och Smedslätten. Inläckagemätning i samtliga bergtunnlar har avslutats i samband med att genomslag nåtts i samtliga tunnelfronter och nästa fas med installationsarbeten innebär att möjligheten till fortsatta inläckagemätningar upphör. Resultaten visar att det totala inläckaget för fullt utbruten tunnel underskrider riktvärde för respektive delsträcka med god marginal. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 48 (130) Sättningsmätningar har under året utförts i Åkeshov, Smedslätten, Ålsten och Örnsberg. Mätningarna visar att den storskaliga sättningstrenden som pågått sedan innan tunneldrivning är oförändrad och inga avvikelser kopplade till projektet kan noteras. Länshållningsvatten Kontroller av länshållningsvatten har skett enligt gällande kontrollprogram. Under året har sju entreprenader hanterat länshållningsvatten och SFA har tillsammans med entreprenörerna arbetat för att utsläppsvärdena från provtagningarna ska ligga inom angivna riktvärden. Några riktvärden har överskridits, men det var överlag färre överskridanden än föregående år. Konduktiviteten är fortsatt hög för entreprenaden vid Smedslätten. SVOA har kommit med ett direktiv att låta mäta PFAS11 vilket entreprenörerna har utfört enligt överenskommen frekvens. Nivåerna för PFAS har vid en mätpunkt tidvis varit hög i Henriksdal. Orsaksutredning pågår. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 49 (130) Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. 5 § 10. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. 10.1. Ledningsnät Det finns rutiner för att förebygga olyckor, driftstörningar och avvikelser och de moment som förekommer sällan och/eller innefattar hög risk, är tydligt utformade. För att undersöka och bedöma risker relaterade till människors hälsa och miljö som kan inträffa när verksamheten bedrivs under normala förhållanden genomförs exempelvis: • Interna revisioner • Skyddsronder • Kritikalitetsklassning av anläggningar • Tillsynsbesök av miljöförvaltningen • Löpande och systematiskt förbättringsarbete Resultatet av ovanstående aktiviteter dokumenteras och följs upp i ordinarie verksamhet utifrån kritikalitetsklassning, arbetsmiljöavvikelser eller driftstörningar. Alla avvikelser relaterade till driftstörningar rapporteras in i underhållssystemet38. SVOA kan även få avvikelser från allmänheten via vår kundtjänst. Dessa läggs sedan in som en arbetsorder i underhållssystemet av driftövervakare och följer därefter ordinarie arbetsflöde och prioritering. Rörbrott är fel som leder till utsläpp av spillvatten till dagvattenledningar/recipient. Även avloppsstopp kan orsaka utsläpp. Under året har det gjutits tre nya skibord i bräddbrunnar för att åtgärda läckage av spillvatten till dagvatten. Det har även genomförts flera akuta lagningar på en spillvattenledning kopplad till AP Åkeslund som är inhängd i en dagvattenledning. Bräddar från pumpstationer med orsak och hänvisning till arbetsorder, AO, redovisas i tabell 61 för händelser i Stockholm och Tabell 62 för händelser i Huddinge. 10.1.1. Järva dagvattentunnel Under perioden från den 12:e september har luckan till Granby stått öppen och detta har lett till att endast marginella flöden belastat Edsviken under slutet av året. Uppskattningsvis har 30 000 m3 dagvatten från Järva dagvattentunnel avletts till Bromma avloppsreningsverk. Någon påverkan på Bromma avloppsreningsverk har inte observerats. 10.2. Reningsverken Utifrån de avvikelser som rapporterats från reningsverken, se tabell 59 och tabell 60 är bräddningar och förbigångar, utsläpp till luft (främst biogas) samt egenkontrollavvikelser relaterade till provtagning vanligast förekommande. 38 Underhållssystemet som Ledningsnät Teknik, LT, använder heter API Pro och avvikelsen rapporteras enligt gängse arbetssätt som ny arbetsorder, AO. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 50 (130) 10.2.1. Luktklagomål Under året har det registrerats ett luktklagomål från närboende till Bromma reningsverk i slutet på juni. Det härleddes till att porten på slamutlastningen varit trasig under en period. Porten åtgärdades så snart det var möjligt. Inga ytterligare klagomål på lukt finns registrerade via SVOA:s avvikelsesystem (IA). 10.2.2. Bräddningar från reningsverken I och med ombyggnationen och introduceringen av MBR-teknik på Henriksdal har behovet av sandfiltren minskat. Det renade vattnet från MBR-linjerna behöver inte renas ytterligare genom sandfiltren. Istället för att avveckla sandfiltren används dem nu som temporär högflödesrening. Vid intern hög belastning leds det vatten som inte kapacitetsmässigt kan renas genom biologen till sandfiltren likt en högflödesrening. För att minimera risken för interna förbigångar och bräddningar strävar SVOA efter att sandfiltren ska vara renspolade inför förutsebara högflöden och det ska finnas tillräckligt med högflödeskemikalie för att hantera kraftiga nederbördstillfällen. Polymer kan tillsättas i eftersedimenteringsbassängerna på bägge reningsverken för att öka kapaciteten vid försämrade slamegenskaper på grund av låga vattentemperaturer. Vid Bromma används Järvatunneln som utjämningsmagasin i samband med höga flöden vid regn och/eller snösmältning. Till skillnad från Bromma saknar Henriksdal och Sickla möjlighet att magasinera i en tilloppstunnel. Det kommer att bli bättre efter att Brommatunneln blivit klar. 10.2.3. Hål i bräddvattenledning från Henriksdalsinloppet Henriksdalsanläggningens ursprungliga utloppsledning har sedan 60-talet använts som bräddledning för utsläpp av orenat avloppsvatten. Ledningen är i dåligt skick och lagades temporärt i början av 2020. I december 2021 uppmärksammade förbipasserande oss om att ledningen var trasig igen (IA 2021–1140), vilket föranledde nya reperationsåtgärder under våren. SVOA har under året ett pågående projekt för utbyte av ledningen. Ny ledning beräknas kunna läggas ned med start vintern 2025/2026 och planerad färdigställande under 2026. 10.2.4. Rötgasutsläpp På Bromma reningsverk var rötkammardriften stabil under 2025. Inga större utsläpp av rötgas har skett under året. Rötkammare 3 var ur drift första halvan av året, men detta har inte haft någon märkbar negativ påverkan på rötgasproduktionen. Rötkammardriften på Henriksdal var under 2025 stabil. Ett större driftstopp skedde med rötkammare 1 då en tätning till omröraraxeln behövde bytas ut vilket resulterade i ett stopp på 6 veckor vilket ledde till kallfackling av rötgas. Under 2025 har mer rötgas än vanligt kallfacklats från gasklockan, detta har varit på grund av uppgraderingsanläggningens möjlighet att ta emot rötgas. 10.2.5. Avvikelse SFA Under året har 107 händelser inom kategorin miljöincident/-olycka rapporterats i SFA:s system Infobric Field för SFAR+SFAL. Dessa rör främst ”Utsläpp, spill och läckage”, ”Byggvarubedömningen” samt ”Avfallshantering”. För allvarligare eller systematiska brister kan Miljöfunktionen begära att miljöavvikelser ska upprättas och rapporteras i systemet ProjectWise. Under året har ett 30-tal sådana upprättats av Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 51 (130) entreprenörerna. Dessa handlade främst om brister gällande Byggvarubedömningen (BVB), fordonsförteckning samt dokumentation vid keminjektering. Under året har följande underrättelser/anmälningar gjorts till Miljöförvaltningen: • 2025-07-03: Anmälan om utsläpp av diesel inom arbetsområde i Sickla. Redovisning av dokumentation gjordes i GE01:s månadsrapport miljö för juli. • 2025-09-23: Slutrapportering hantering förorenad mark för etablering Åkeshov, Liljeholmen samt BT13. Även slutrapporterat för ST31 och ST32 samt ST33. • 2025-10-08: Slutrapportering hantering förorenad mark för etablering Smedslätten, Eolshäll, Gullmarsplan samt BT53. • 2025-10-10: Slutrapportering hantering förorenad mark för ST54. • 2025-10-22: Anmälan om utsläpp av diesel och motorolja inom arbetsområde i Henriksdal. Slutrapportering gjord 2025-12-02. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 52 (130) Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 5 § 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Viktigt hållbarhets- område Globala hållbarhetsmål39 Miljömål40 Bolagspers pektiv Arbetsområden Aktiviteter som påverkar (direkt påverkan om inget annat anges) Hållbara inköp Miljö Effektiva och hållbara val för anläggningar, vatten- och energianvändning. Hållbara och affärsmässiga inköp i samarbete med marknaden. Bedöma och styra byggmaterial Bedöma och styra kemikalier 11.1. Energieffektiviserande åtgärder 11.1.1. Genomförda åtgärder SVOA är en stor användare av samhällets energisystem och dess energianvändning ger således upphov till en stor klimatpåverkan från egen verksamhet. Målet i Stadens budget 2025–2027 säger att energianvändningen i kommunens fastigheter och verksamheter ska minska med minst 10 % under mandatperioden 2023–2026. SVOA är den största elanvändaren inom Stockholm stads organisation och SVOA:s andel som 2018 bestod av ca 20 % har år 2025 uppgått till 23% av totalen för staden. El står för 76 procent av SVOA:s egna totala energianvändning och utgör en större del av totalen 2025 än tidigare år. Utifrån en långsiktig energieffektiviseringsplan planeras arbetet och revideras årligen. I Tabell 3 framgår genomförda energieffektiviseringsåtgärder under 2025. De för 2025 utförda åtgärderna bedöms ge en besparing på nästan 1,9 GWh/år. Utbyte av lysrörsbelysning till LED pågår i befintlig anläggning i Henriksdal. Ca 1 200 armaturer ska bytas till energieffektivare och arbetet är snart slutfört. Under året har en blåsmaskin för luftning bytts i Henriksdal, ytterligare en ska bytas under 2026. Tabell 3. Genomförda energieffektiviserande åtgärder. Verksamhetsområde Utfall Åtgärder 2025 Avloppsrening · Byte av blåsmaskiner i Henriksdal (flerårsplan) · Belysning byts till LED med närvarostyrning i Henriksdal (flerårsplan) · Utbyte av 2st fläktar Bromma Ledningsnät · Renovering vattenstationers pumpar (flerårsplan) · Konvertera till luft-luft värmepumpar i pumpstationer (flerårsplan) · Sänkt temperatur i pumpstationer (flerårsplan) · Utbyte till LED-belysning i pumpstationer (flerårsplan) 39 Globala hållbarhetsmål 11 och 12 i Agenda 2030. 40 Kopplar mot miljömålet giftfri miljö Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 53 (130) 11.1.2. Plan för energieffektiviserande åtgärder Stockholm Vatten och Avfall har en bolagsövergripande energieffektiviseringsplan som sträcker sig till år 2030 då det är i linje med flera globala, nationella och regionala energi- och klimatmål, inte minst Parisavtalet och agenda 2030. Energieffektiviseringsplanen visar på en höjd ambitionsnivå för 2025 där effektiviseringsnivån för avloppsverksamheten förväntas nära dubbleras jämfört med utfallet 2024. Detta kan ta SVOA närmare målet i Stadens budget 2025–2027 som säger att energianvändningen i kommunens fastigheter och verksamheter ska minska med minst 10 % under mandatperioden 2023–2026. För 2026 har SVOA även planerat att utveckla energistatistiksystemet samt arbeta för en mer kvalitetssäkrad, automatiserad och digitaliserad datainsamling. Detta leder inte till en direkt besparing men möjliggör och underlättar framtida energieffektiviseringsarbete. Dessutom utreder man möjligheten till solcellsetableringar. Detta leder inte till en minskad energianvändning men väl till minskade energikostnader och säkerställer en hållbar energiförsörjning. Se planerade energieffektiviserande åtgärder för 2026 i Tabell 4. Tabell 4. Planerade energieffektiviserande åtgärder 2026. Verksamhetsområde Planerade åtgärder 2026 Avloppsrening · Ytterligare byte av blåsmaskiner i Henriksdal (flerårsplan) · Belysning byts till LED med närvarostyrning i Henriksdal (flerårsplan) Ledningsnät · Renovering vattenstationers pumpar (flerårsplan) · Konvertera till luft-luft värmepumpar i pumpstationer (flerårsplan) · Sänkt temperatur i pumpstationer (flerårsplan) · Utbyte till LED-belysning i pumpstationer (flerårsplan) 11.2. Arbete inom projekt Stockholms Framtida Avloppsrening SFA har ett dokument, Miljökrav för Entreprenadens Genomförande (MEG), som bifogas varje kontrakt. När behov uppstår, ex vid uppdatering av lagstiftning eller andra krav, revideras projektets MEG. Den senaste versionen (nummer 23) kom 2025-12-01. Utöver MEG finns ett annat styrdokument som gäller för anläggningsprojekt, Gemensamma miljökrav för entreprenader (GME). GME kom i en ny version 2024, i denna skärptes framförallt klimatkraven. Den senaste versionen av MEG och GME tas alltid med i kommande upphandlingar, pågående entreprenader har den version som gäller enligt kontrakt. Varje entreprenad tar fram en miljöplan, där det beskrivs hur miljökraven omhändertas. Kraven följs sedan upp löpande, både genom granskning av dokumentation och via ronder ute på entreprenörernas arbetsplatser. Projektet använder det webbaserade systemet Infobric Field för rapportering och uppföljning av arbetsmiljö- och miljöarbete. Systemet ger tydlig statistik över avvikelser och riskområden så att det blir lättare att få en bild över var bristerna finns och att kunna arbeta förebyggande. Ute i produktion används en app som är kopplad till systemet så att alla som befinner sig på arbetsplatserna enkelt kan rapportera om risker, olyckor, miljöincidenter eller andra observationer. På KMA- eller miljömöten diskuteras entreprenörernas systematiska miljöarbete och om det finns brister som behöver hanteras. De flesta entreprenader skriver en månadsrapport miljö, som granskas och besvaras av Miljöfunktionen. Informationen i månadsrapporterna sammanställs och redovisas till tillsynsmyndigheten varje kvartal som en del i krav från tillståndet. Vidare granskas t ex miljö- och kontrollplaner, miljöriskbedömningar och arbetsberedningar. Dokumentationen sparas digitalt i systemet ProjectWise. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 54 (130) Miljökampanjer Hösten 2024-våren 2025 genomförde miljöfunktionen en omfattande kontroll av samtliga aktiva entreprenaders miljödokumentation (27 stycken). Resultatet visade på brister inom flera områden, Miljöfunktionen genomförde därför miljökampanjer/revisioner som fokuserade på följande områden: 1. Miljöplan, miljöriskanalys, klimatkalkyl och EPD-sammanställning 2. Byggvarubedömningen (BVB) och kemikalieförteckning 3. Fordonsförteckning och drivmedelsförbrukning 4. Keminjektering inkl riskanalys 5. Farligt avfall och förorenade massor Kampanjerna pågick under ett halvår och målet var att all miljödokumentation skulle vara komplett och i fas för alla entreprenader till sommaren 2025. Entreprenörerna sammanställde den dokumentation som skulle redovisas för respektive kampanj, som sedan granskades och godkändes av Miljöfunktionen. Under vissa kampanjer genomfördes även riktade ronder. De brister som uppmärksammades handlade främst om BVB, fordonsförteckning och dokumentation vid keminjektering, samt att entreprenader tillåtits starta utan godkända miljöplaner. Resultatet av miljökampanjerna ledde sammanfattningsvis till följande: • Nivån på entreprenörernas miljöarbete har höjts och blivit mer enhetligt och systematiskt. • Entreprenörerna har arbetat ikapp och gjort kompletteringar där det behövts och ligger nu överlag i fas med sitt miljöarbete och nödvändig dokumentation. • En stor del av arbetet med att sammanställa slutdokumentation miljö har gjorts under kampanjerna, vilket kommer underlätta för entreprenörerna i ett senare skede. Detta kommer även att underlätta miljöfunktionens granskning av slutdokumentationen. • Miljöfunktionen har fått ett tätare samarbete med byggledare och entreprenörer. • SFA är betydligt bättre förberedd inför eventuella miljörevisioner. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 55 (130) Ersättning av kemiska produkter m.m. 5 § 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. 12.1. Arbete för att undvika och att fasa ut farliga kemikalier Alla kemikalier som köps in ska först godkännas av SVOA:s Kemikalieråd. SVOA:s uppdrag enligt stadens kemikalieplan är att minska användningen av hälsovådliga och miljöfarliga kemikalier och ersätta dem med mer hållbara alternativ, vilket även är reglerat i Miljöbalken. Under 2025 har kemikaliearbetet fortgått i verksamheten enligt ”Årshjul för kemikaliearbete”. Chefer, kemikaliesamordnare och skyddsombud ska enligt årshjulet inventera och fasa ut gamla, farliga och onödiga kemikalier samt riskbedöma och försöka substituera de farligaste. Kemikalierådet stöttar verksamheten i kemikaliearbetet och samverkar vid behov med de lokala arbetsmiljökommittéerna i detta arbete. Kemikalieregistret, liksom olika stöddokument och lathundar finns tillgängliga för alla via intranätet. I kemikalieregistret finns numera en möjlighet att söka fram produkter innehållande PFAS, och ett arbete med att försöka substituera sådana produkter har pågått under 2025. Kemtekniska produkter erbjuds via SVOA:s centrala lagerfunktion eller beställs direkt från upp- handlad leverantör. Antalet beställningsbara produkter har minskats kraftigt och alla är godkända ur hälso- och miljösynpunkt av Kemikalierådet. Samma kemikalie kan finnas på flera ställen i verksamheten. Tidigare har andelen u-ämnen alltid jämförts med föregående år. Sedan 2022 gäller enligt KF:s årsmål att andelen produkter med u-ämnen ska jämföras med 2020, och för 2025 var målet att minska med 25 % relativt 2020. Totalt har antalet kemiska produkter minskat något sedan 2020, liksom antalet unika (olika) produkter har minskat med 6 % jämfört med 2020. Se Tabell 5. Antalet unika (olika) produkter med utfasningsämnen har ökat med 27 % jämfört med 2020, och därmed är stadens mål på 25 % minskning relativt 2020 inte uppnått. Det kan förklaras med att samtidigt som några produkter har fasats ut så har åtta (Svanenemärkta) målarfärger lagts till i kemikaliesystemet samt att några tidigare r-ämnen omklassats till u-ämnen. 42 % av produkterna med utfasningsämnen är labbkemikalier som inte alltid är möjliga att fasa ut. Antalet unika (olika) produkter med riskminskningsämnen har minskat med 24 % sedan 2020. Tabell 5. Antal kemiska produkter inom SVOA 2022–2025 jämfört med referensåret 2020. SVOA strävar efter att minska antalet produkter totalt och att fasa ut produkter som innehåller u- eller r-ämnen. Stockholm Vatten och Avfall totalt 2025 2024 2023 2022 2020 Totalt antal produkter 790 813 809 753 800 Antal unika (olika) produkter 440 443 428 409 470 Antal unika produkter som innehåller u-ämnen (utfasningsämnen) 33 33 30(21) 38 26 Antal unika produkter som innehåller r-ämnen (riskminskningsämnen) 87 86 77(70) 78 114 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 56 (130) 12.1.1. Byggvarubedömningen SFA använder Byggvarubedömningen (BVB) för att kunna göra medvetna val samt redovisa vilka produkter som använts inom projektet. BVB är även ett viktigt verktyg i arbetet med utfasning av farliga ämnen. Alla produkter som bedöms som ”Rekommenderas” och ”Accepteras” får användas medan ”Undviks”-produkter behöver avvikelsehanteras och godkännas innan eventuell användning. I avvikelsehanteringen ställs krav på att entreprenörerna letar efter alternativa produkter som är bättre ur miljösynpunkt, kontaktar leverantör för bedömning och ser över alternativa arbetsmetoder. Miljöfunktionen försöker kontinuerligt förbättra såväl projektörernas som entreprenörernas arbete med BVB, bland annat genom utbildning, kontroll och uppföljning. Många av de produkter som kontrolleras på plats vid ronderna finns inte registrerade i entreprenörens loggbok. Under miljökampanj 2 var det dock en markant ökning av antalet tillagda produkter i BVB: 322 produkter registrerades under februari, vilket kan jämföras med 72 som varit snittet per månad under det senaste året. Miljöfunktionen kommer fortsätta lyfta BVB på start- och KMA-möten samt göra regelbundna kontroller av produkter. 12.1.2. Arbete med Byggvarubedömningen på bolagsnivå Under 2024 implementerades en ny process för hantering av Byggvarubedömningen (BVB) i investeringsprojekt. Det nya arbetssättet innebär att det finns fyra BVB-samordnare på Investeringsavdelningen som stöttar projektledarna och Kemikalierådet med administrationen av loggböcker och avvikelser. Dessutom har resterade avdelningar på SVOA påbörjat arbetet med ett sätt att hantera BVB under drift av anläggningarna. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 57 (130) Åtgärder i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet 5 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Viktigt hållbarhets- område41 Globala hållbarhetsmål42 Miljömål43 Bolags- perspektiv44 Arbetsområden Aktiviteter som påverkar (direkt påverkan om inget annat anges) Cirkulär verksamhet Miljö Restprodukter från verksamheten minimeras och återanvänds eller förädlas. Uppfylla skärpta Revaqkrav och Ramvattendirektivet. Hantera avloppsslam Hantera vattenverksmull Hantera schaktmassor och bergmassor från verksamheten Hantera övrigt verksamhetsavfall Hantera fyllnadsmassor Hantera kontorsavfall och matavfall. Avfallsplanerna för respektive anläggning beskriver hur SVOA ska hantera sitt avfall. Under 2025 tillträdde en ny entreprenör som hanterar det interna avfallet. 13.1. Verksamhetsavfall För årets slamproduktion, se avsnitt 8.7. 13.1.1. Rens och sand från reningsverken Utsorterade mängder av rens och sand från reningsverken och schaktmassor från ledningsnätet framgår av tabell 54. Från Henriksdal samlade vi in mindre rens än föregående år. Mängden sand utsorterad från Henriksdal är mycket lägre än tidigare år, det beror på ombyggnationen i Sickla där flera sandfång har blivit tvungna att tas ur drift. Från Bromma sorterade vi ut mer rens via både galler och strainpress än 2024. Den sammanlagt utsorterade mängden rens från galler och strainpress från Bromma är högre än för Henriksdal, vilket huvudsakligen förklaras av att renset från Bromma är blötare än det från Henriksdal. 13.1.2. Övrigt verksamhetsavfall När det gäller övriga avfallsfraktioner har SVOA blivit bättre på att källsortera och att minska andelen brännbart. Då behandlingsavgiften för omhändertagande av HDPE-rör har ökat i kostnad så ser vi en trend att skicka HDPE-rör till ”blandad plast” där risken för att de går till förbränning ökar, därav minskar den fraktionen. Under 2024 planerades för att avfallsplan skulle tas fram, med intentionen att följa upp fraktionerna brännbart och plast för att i första hand minska andelen brännbart och därefter minska andelen plast. Den har blivit försenad men kommer att lanseras i början av 2026. I Tabell 55 redovisas de fraktioner som ska följas upp och relateras till aktiviteter i 41 Se figur 27 för SVOA:s viktigaste hållbarhetsområden. 42 Globala hållbarhetsmål 11 och 12 i Agenda 2030. 43 Kopplar mot miljömålen ett rikt odlingslandskap och giftfri miljö 44 Se SVOA:sMålkarta i Figur 30 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 58 (130) den kommande avfallsplanen. Under 2025 så upphandlades en ny leverantör för transport och hantering av verksamhetsavfall och bytet skedde månadsskiftet september/oktober. Tabell 56 och tabell 57 redovisar övriga fraktioner inklusive farligt avfall som samlats in vid reningsverken och i ledningsnätsverksamheten. Den bygger på statistik som redovisas från de entreprenörer som hämtar och har samlats in från verksamheterna under 2025. Figur 19 visar utsorterade plastfraktioner jämfört med fraktionen brännbart som samlas in. Diagrammet visar på goda sorteringsresultat, men insatserna behöver stärkas för att minska mängderna. Figur 19. Diagrammet visar Brännbart, Farligt Avfall, Elektronik och plastfraktioner som sorteras vid anläggningar 2023–2025. 13.1.3. Avfallshantering vid SFA SFA arbetar kontinuerligt med att förbättra avfallshanteringen inom projektet. Sortering av avfall kontrolleras bl.a. vid ronder och felaktigt hanterat avfall läggs in som avvikelser i Infobric Field. Avfallsstatistik redovisas av entreprenörerna i deras månadsrapport miljö. Miljöfunktionen har under året haft extra satsningar för att förbättra avfallssorteringen och minska nedskräpningen. Sortera, som hämtar allt avfall som lämnas i de gemensamma kärlen i Henriksdal, höll under en dag genomgångar på svenska och engelska av hur de olika fraktionerna ska sorteras. Alla entreprenörer i Henriksdal var kallade och totalt deltog ca 175 personer. Genomgången var uppskattad och avfallssorteringen förbättrades märkbart efter denna, kostnaderna för eftersortering av avfall halverades 2025 jämfört med 2024. Miljöfunktionen tog i samarbete med Sortera även fram nya informationsskyltar för avfallssortering på svenska respektive engelska, som satts upp vid alla avfallsstationer. I maj genomförde Miljöfunktionen tillsammans med Q-gruppen den årliga vårstädningen av Henriksdalsberget. Vi har de senaste två åren sett en positiv trend med mindre skräp inom området, vilket troligtvis beror på en ökad medvetenhet om avfallshantering inom projektet, utökad städning samt informationsinsatser. 2025 Hdal Bra L-nät 2024 Hdal Bra L-nät 2023 Hdal Bra L-nät Farligt avfall 3489 960 1239 1059 1657 1616 2802 4304 1652 Elektronik 2734 960 896 386 1100 1191 1176 4080 1382 Plaströr (HDPE) 0 0 7 720 0 0 9682 0 0 10 295 Plast, förp +blandat 1 443 197 939 1676 148 2 197 2062 229 6 605 Brännbart 21360 7480 21 327 25340 8800 18 756 15 560 8 440 25 471 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 [kg] Avfallsfraktioner i urval 2023-2025 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 59 (130) Miljöfunktionen har tagit fram förslag till två miljömål för 2026, vilka beslutades av ledningsgruppen i december. Ett av målen är att ”sorteringsgraden för SFA:s avfall ska uppgå till minst 90 %”. För att bidra till att målet uppfylls ansvarar Miljöfunktionen för att genomföra aktiviteter för att stimulera återbruk av trä respektive återanvändning av massor. Handlingsplaner för respektive miljömål inkl aktiviteter har tagits fram och arbetet påbörjas efter årsskiftet. SFA andra miljömål för 2026 är att ”Åtgärder för att minska projektets CO2-utsläpp ska vidtas”. Miljöfunktionen kommer under året att genomföra aktiviteter för att stimulera att mätbara klimatåtgärder vidtas av projektets entreprenader. Uppkommet avfall från projektet redovisas i tabell 58. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 60 (130) Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 5 § 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. 14.1. Arbete med tillskottsvatten och bräddningar Under året har SVOA arbetat för att begränsa tillskottsvatten och bräddningar genom investeringsprojekt i SVOA:s förnyelseplan, löpande driftåtgärder samt utveckling av arbetsmetodik och analys av källor till utsläpp till vatten. Nyckeltal och villkorsmål är också i behov av uppdatering och arbete pågår. Översyn av mål och tillhörande nyckeltal pågår. Tre indikatorer har tagits bort från rapporteringen från och med i år då dessa inte bedöms bidra till uppföljningen av villkorsefterlevnad (se avsnitt 8.2 Fel! Hittar inte referenskälla.Fel! Hittar inte referenskälla.). Det pågår ett kontinuerligt arbete för att integrera arbetet med villkorsuppfyllnad i SVOA:s linjearbete. 14.1.1. Identifiera och spåra spillvattenläckage via dagvattensystem till recipient Sedan 2015 arbetar vi systematiskt med att leta efter spillvattenpåverkade dagvattensystem. Tidigare undersökningar har visat att sådant oavsiktligt överläckage förekommer. Det kan bero på trasiga markförlagda ledningar, felaktigt utförda anslutningar, driftstörningar eller otillåtna utsläpp. Felaktigt anslutet spillvatten leds orenat till recipient istället för till avloppsreningsverk, med potentiellt stor miljöpåverkan som följd. För att hitta, spåra och åtgärda dessa fel letar vi framförallt efter fekala bakterier i dagvattnet. Aktiviteter i syfte att minska utsläppt spillvatten till dagvattenledningar framgår av tabell 6 (indikator till villkorsmål 1a). Tabell 6. Totalt under året minskade utsläpp av spillvatten till dagvatten och antal åtgärder uppdelade på typ. Åtgärder som inte minskar spillvatten som når recipient via dagvattnet kommenteras särskilt. Åtgärd Beskrivning Minskad spillvatten- belastning, m3 Antal åtgärder Felkoppling – spillvatten till dagvatten Felkopplingar - Ett spårningsarbete med att identifiera och åtgärda felanslutningar i anläggningen för dagvatten har fortlöpt under 2025. Under året har i huvudsak felkoppling från villor åtgärdats. 34 300 13 Ledningsomläggning vid dålig kondition-inläckage Tre förnyelseprojekt för att åtgärda ledningar med dålig kondition med risk för spillvattenläckage om ca 700 m. Under året har totalt ca 16 600 m spillvattenförande ledning lagts om eller renoverats som driftåtgärd eller projekt. Inte tillräcklig kunskap för att kvantifiera 3 14.2. Genomfört uppströmsarbete under året SVOA:s uppströmsarbete syftar till att minska risken för att oönskade föroreningar når våra anläggningar och recipienter. Genom att arbeta uppströms följer vi villkor 16 i vårt miljötillstånd och uppfyller kraven i Revaq om godkänd slamkvalitet. SVOA arbetar för att miljöfarliga verksamheter och infrastrukturprojekt som är anslutna till spillvattennätet följer uppsatta riktlinjer för spillvatten- kvalitet. Detta säkerställer SVOA bland annat genom dialog med verksamhetsutövarna, provtagning Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 61 (130) och spårning på ledningsnätet och industriområdesinventeringar. Vidare deltar vi vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar samt granskar och svarar på remisser. SVOA genomför regelbundet informationskampanjer riktade mot verksamheter och allmänheten. Exempel på uppströmsarbete under 2025 är att SVOA uppdaterat riktlinjer för oljeavskiljare anslutna till spillvattennätet samt riktlinjer för fordonsrelaterade verksamheter. Vidare har SVOA låtit analysera renat tvättvatten från fordonstvättar samt spillvatten från ett industriområde med halvledarindustri med avseende på PFAS-ämnen. Vid kontakt med verksamheter och miljökontor har SVOA under året även fokuserat på förekomsten av PFAS-ämnen, krav på utredning har ställts med avseende på använda produkter/kemikalier i verksamheten. I vissa fall har även verksamheterna uppmanats att provta och analysera processvattenflöden med avseende på PFAS-ämnen. Skickat ut information till tandläkare inom Stockholm och Huddinge om att undvika desinfektionsmedel med silver. För att öka kunskapen om spridning av PFAS-ämnen till ledningsnätet, reningsverk och vidare till Östersjön deltar SVOA sedan hösten 2025 i ett treårigt EU-finansierat projekt tillsammans med andra länder kring Östersjön. Med anledning av förhöjda indiumhalter i slam från Bromma reningsverk genomfördes spårning och därefter dialog med identifierade verksamheter och tillsynsmyndighet. Efter att verksamheterna vidtagit åtgärder sjönk indiumhalten i slammet tydligt i under hösten. 14.2.1. Förbättrat verksamhetsregister, Envomap SVOA har fortsatt förnya och utveckla vårt verksamhetsregister EnvoMap samt uppdaterat med aktuella verksamhetsuppgifter. Fortsatt arbetat för att förbättra tillgänglighet och sammanställning av analysdata från områdesprovtagningar så att dessa kan nås direkt från systemet. Nya GIS-lager har även lagts till i systemet. 14.2.2. Anslutna industriverksamheter Under året genomfördes en industriområdesinventering i Ulvsunda industriområde, Huddinge kommun. Runt 80 verksamheter besöktes och informerades om SVOA:s riktlinjer för utsläpp av processvatten samt hur kemikalier och farligt avfall ska hanteras. Avvikelser följdes upp i dialog med fastighetsägare och verksamhetsutövare. Ytterligare verksamheter som släpper ett mer förorenat men ändå behandlingsbart vatten har identifierats och kommer att debiteras industriavloppstaxa. SVOA har granskat prioriterade verksamheters kemikalieförteckningar för att identifiera miljö- eller processtörande ämnen som släpps till spillvattennätet och därefter kontaktat ett antal verksamheter och begärt att de ska fasa ut särskilt miljöskadliga ämnen. 14.2.3. Information till allmänheten Under 2025 kompletterades SVOA:s monsterfamilj med monsterbebisen Torkel. Fokus detta år låg på att minska mängden våtservetter som hamnar i avloppet istället för papperskorgen. Kampanjen visades bland annat i kollektivtrafiken, på stadens informationstavlor samt i sociala medier på flera språk. Ett antal utgåvor av nyhetsbrevet Hållbart Stockholm skickades ut till verksamheter och boende i Stockholm och Huddinge med miljötips och information. Utskicken innehöll bl.a. vad man får/inte får spola ner i avloppet, vilka problem fett kan skapa i avloppsledningsnätet samt hantering av vatten från rengöring av penslar och rollers. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 62 (130) Utöver planerad information har även SVOA:s uppströmsarbete uppmärksammats i media. En aktivitet från 2025 var en artikel i lokaltidning samt ett TV-inslag om varför man inte ska tvätta bilen på gatan utan istället använda en biltvätt med rening av tvättvattnet. En medarbetar var även med i TV och pratade om vad som får och inte får spolas ner i toaletten. 14.2.4. Länshållningsvatten från byggen Under 2025 tog Bromma och Henriksdals reningsverk emot ca 1 470 000 m3 länshållningsvatten från större bygg- och infrastrukturprojekt, varav ca 724 000 m3 avleddes till Bromma och ca 746 000 avleddes till Henriksdal. Utöver detta avleddes ca 449 000 m3 från projekt inom Stockholm och Huddinge kommun till Himmerfjärdsverket (SYVAB). Majoriteten av länshållningsvattnet kommer från tunnelprojekt så som Förbifart Stockholm, utbyggnaden av nya tunnelbanan (FUT) och Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Provtagning av PFAS11 sker i samtliga byggprojekt och vi ser fortsatt att det förekommer i allt länshållningsvatten, men i varierande halter. Det bedöms i första hand vara till följd av förorenat inläckande grundvatten. Majoriteten av projekten har relativt låga halter (<100 ng/l) men som ändå är betydligt högre än vad normalt hushållsspillvatten innehåller. Under 2025 har rening av PFAS skett i fyra projekt. Under 2025 har det fortsatt pågått dialog och arbete tillsammans med projekten och tillsynsmyndigheten för att utreda och möjliggöra att koppla över kvävefattigt gråzonsvatten till recipient. Samtliga av de stora infrastrukturprojekten är i princip klara med sina sprängningar vilket innebär mindre mängder vatten samt sjunkande kvävehalter. Andelen kvävefattigt gråzonsvatten har ökat och utgör nu närmare 70 % av allt länshållningsvatten som avleds till Bromma och Henriksdal. Två större entreprenader har under året kopplat om sitt länshållningsvatten från spillvattennätet till att avledas till recipient, vilket innebär en minskad belastning till reningsverk på cirka 70 000 m3/år. Ytterligare utredningar, workshops och dialog har skett för flertalet projekt och entreprenader vilket sannolikt kommer att leda till fler omkopplingar under 2026. I övrigt har majoriteten av projekten i stort sett kunnat innehålla gällande riktvärden. Ett fåtal projekt har haft problem med överskridanden av exempelvis krom, pH, oljeindex och suspenderade ämnen som krävt ytterligare åtgärder. Kommande år förväntas volymerna till reningsverk från de stora projekten fortsätta att minska allt eftersom arbeten slutförs och omkoppling till recipient sker. Ett antal större infrastrukturprojekt kommer samtidigt att starta upp där det kommer finnas behov av avledning till reningsverk, exempelvis Nya tunnelbanan mellan Fridhemsplan-Älvsjö och Tvärförbindelse Södertörn. 14.2.5. Planerat uppströmsarbete för 2026 Under 2026 planerar vi bland annat att: • Hålla en oljeavskiljarutbildning för miljöinspektörer och VA-ingenjörer. • Genomföra ett exjobb för att se över gällande riktvärden för utsläpp från fordonstvättar • Informera hushåll om hur de kan minska oönskade ämnen till spillvattennätet. • Inventera ett utvalt industriområde. • Uppdatera riktlinjer för länshållningsvatten • Fortsätta arbetet med utvärdering och kravställning av PFAS i länshållningsvatten. • Fortsätta arbetet med kravställning för hantering av gråzonsvatten. • Genomföra provtagning på utvalda platser i ledningsnätet såsom anslutna kommuner, bostadsområden samt industriområden. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 63 (130) • Tillsammans med verksamhetsutövare genomföra analys av PFAS-ämnen på utgående processvatten. • Fortsätta med miljötips via nyhetsbrevet Hållbart Stockholm som riktar sig till hushåll. • Under 2026 planeras bl.a. aktiviteter kopplat till fordonstvätt på gatan, information till tvättstugor samt skräp i avloppet. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 64 (130) Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 5 § 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. 15.1. Biogas och hållbarhetskriterier Biogasen från reningsverken lever upp till kraven för hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Verken har kontrollsystem för att kunna visa att dessa krav uppfylls. Förutom utsläpp av metan så spelar exempelvis el- och värmeanvändningen roll för hållbarhetskriterierna. Växthusgasutsläppen inom ramen för hållbarhetskriterierna för biodrivmedel var under året 8,35 g CO2-ekvivalenter per MJ bränsle för gaspartierna från glycerol och fettavskiljarslam, räknat till ansvars-/leveransgräns vid försäljningen av rötgasen. Utsläpp i den efterföljande uppgraderingen till fordonsgas och eventuellt vid distribution tillkommer sedan. För gaspartier från avloppsslam allokeras, inom hållbarhetskriterierna, utsläppen till rötresten och inte till biogasen, fram till leveransgränsen. Denna redovisning kan tillämpas när största delen av avloppsslammet har använts inom jordbruk, vilket var fallet under 2025. Egen användning av biogas för uppvärmning har krav på hållbarhetsbesked enligt det uppdaterade regelverket. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 65 (130) 15.2. Plan för växthusgaser Vid rening av avloppsvatten och tillhörande slamhantering avgår metan till atmosfären. Under rötningen utvinns metaninnehållande biogas ur avloppsslam och andra material, men även efter denna process fortsätter metan avgå under slamhanteringen. Båda reningsverken har reningsanläggningar för vissa metanrika frånluftsströmmar, s.k. vocsidizer. Dessa behöver vara i drift så mycket som möjligt. På Bromma var tillgängligheten under 2025 något lägre än föregående år, ca 73 %. Även på Henriksdal var tillgängligheten lägre, 56 %, jämfört med 42–88 % under 2021–2024. Vi lägger ett stort arbete på att förbättra tillgängligheten hos anläggningarna. Under slutet av 2025 upptäcktes säkerhetsbrister i vocsidizers på Bromma och Henriksdal som ledde att dessa behövde stoppas tillfälligt. Det pågår nu översyn av anläggningen för att åtgärda säkerhetsbrister och förbättra driftsäkerheten. Bufferttankarna för rötat slam ska på sikt anslutas till gassystemet respektive byggas bort. Dessutom ska den kommande anläggningen för avvattning av och lagring av avvattnat slam anslutas till vocsidizern på Henriksdals reningsverk. Under 2026 kommer man förbereda alla anslutningar och modifieringar som behövs för säker drift av vocsidizern med den nya ventilationsströmmen. Under 2025 påbörjades mätning av metan på delströmmar av ventilationssystemet på Henriksdal för att hitta fler metanrika strömmar på anläggningen som kan på sikt anslutas till vocsidizern. Flera potentiella strömmar identifierades. Projektet fortsätter även under 2026. Den andra stora källan till växthusgasutsläpp vid reningsverken är lustgas, som oavsiktligt kan bildas i den biologiska kvävereningen. För att öka kunskapen om hur lustgas produceras och hur utsläppen kan minskas bedrivs både interna och externa projekt. Under året har ett examensarbete genomförts vid Henriksdals reningsverk, där en första jämförande studie mellan en äldre och en ombyggd biolinje genomfördes med fokus på lustgasproduktion i vattenfasen. Utvärderingsarbetet fortsätter nu, bland annat genom en utökad installation av mätutrustning i den ombyggda membranlinjen vid Henriksdals reningsverk. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 66 (130) 15.3. Koldioxidavtryck SVOA har beräknat 2024 års koldioxidfotavtryck (beräkningen för 2025 är ännu inte färdigställd) för Henriksdals och Bromma reningsverk med tillhörande ledningsnät med hjälp av ett beräkningsverktyg från branschen 45. Fotavtrycket omfattar följande. • Direktutsläpp av växthusgaser från reningsverken och efterföljande slamhantering. • Direktutsläpp från egna fordon och arbetsmaskiner. • Indirekta utsläpp el och värme. • Indirekta utsläpp vid produktion av processkemikalier. • Indirekta utsläpp från transporter till och från verken. • Påvisande av klimatnyttor. Koldioxidfotavtrycken är 39 900 ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) för Henriksdals reningsverk och 13 450 ton CO2-ekv för Bromma reningsverk. Det ger ett fotavtryck per inkommande belastning om 41,2 kg CO2-ekv /pe46. för Henriksdals reningsverk och 45,2 kg CO2-ekv/pe för Bromma reningsverk. Koldioxidfotavtrycken domineras av lustgas- och metanutsläpp från avloppsreningsverken. Se Tabell 7 för Henriksdal och Tabell 8 för Bromma för jämförande resultat för 2022–2024. På bolagsnivå tar vi fram en enkel modell som följer GHG-protokollet där vi i vår hållbarhetsredovisning 202547 redovisar våra direkta utsläpp och de som är relaterade till inköpt el och värmeförbrukning i scope 2. De utsläpp som redovisas under scope 3 som härrör från sådana utsläpp som kopplar exempelvis mot inköpta produkter och tjänster är mer osäkra på bolagsnivå, se figur 20. Figur 20. Bilden visar hur man ska redovisa sina utsläpp för att identifiera var man kan göra störst nytta att minska sina utsläpp som har negativ klimatpåverkan. 45 Klimatneutral VA, Beräkningsverktyg 2023-06 46 Pe=Personekvivalent motsvarande 1pe=70 g/l BOD7 47 (Scope 1 och 2 beräknade för 2025 på bolagsnivå) Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 67 (130) För avloppsreningsprocessen har man använt sig av ett klimatberäkningsverktyg48 som är framtaget av Svenskt Vatten som har identifierat de väsentligaste scope 3 utsläppen som bör redovisas ur ett bokföringsperspektiv. I Figur 21 redovisas resultatet för 2024, eftersom beräkningar baserade på 2025 års data ännu inte genomförts. Figur 21. Koldioxidfotavtryck. Gröna staplar är scope 1 utsläpp, gråa scope 2, röda scope 3 uppströms och blåa scope 3 nedströms. Det har gjorts jämförande beräkning för data 2022–2024. I Tabell 7 och Tabell 8 redovisas indikatorer som fås utifrån beräkningsverktyget och som visar klimatpåverkan från respektive anläggning. I indikatorerna ingår påverkan enligt scope 1 och 2 och de väsentligaste scope 3 utsläppen. Dessa redovisas i Figur 28 vilka indirekta utsläpp som är medtagna av scope 3 Uppströms och Nedströms. Tabell 7. Koldioxidfotavtrycket för Henriksdals reningsverk åren 2022–2024 exklusive värmeåtervinning och biogasanvändning.2023 beräknad med nytt verktyg med uppdaterade emissionsfaktorer. Henriksdals reningsverk Enhet 2022 2023 2024 Totalt koldioxidfotavtryck exkl undvikna utsläpp ton CO2-ekv. 36 692 39 959 39 907 CO2-ekv. per pe (70 g BOD7 per dygn) kg 52,5 50,0 41,53 CO2-ekv. per m3 behandlat avloppsvatten kg 0,35 0,35 0,37 CO2-ekv. per avlägsnat ton N-tot ton 12,2 11,8 12,44 Tabell 8. Koldioxidfotavtrycket för Bromma reningsverk åren 2022–2024 exklusive värmeåtervinning och biogasanvändning. 2023 är beräknat med nytt verktyg från SV. Bromma reningsverk Enhet 2022 2023 2024 Totalt koldioxidfotavtryck exkl undvikna utsläpp ton CO2-ekv. 12 833 14 739 13 466 CO2-ekv. per pe (70 g BOD7 per dygn) kg 45,2 52,6 45,19 CO2-ekv. per m3 behandlat avloppsvatten kg 0,26 0,32 0,30 CO2-ekv. per avlägsnat ton N-tot ton 10,3 13,8 12,79 48 Klimatberäkningsverktyg SV ver 2023–06. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Direkta emissioner från företagsägda bilar, reservkraft och värme Direkta emissioner av N2O Direkta emissioner av CH4 Direkta emissioner av CO2 från respiration av kolkälla El-, värme- och fjärrkylaförbrukning Indirekta emissioner från företagsägda bilar och reservkraft Indirekta utsläpp från produktion av kemikalier Inköpta transporter, av logistikbolag Emissioner från restprodukter Fördelning av koldioxidutsläpp från Avloppsrening 2024 Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 68 (130) 15.3.1. Aktiviteter kring minskade metan- och lustgasutsläpp För att minska klimatpåverkan så arbetas med följande aktiviteter inom avloppsrening enligt följande områden. • Kvalitetssäkra data och säkerställa bättre mätningar. • Processoptimering. • Kravställa vid upphandling av transporter och inköp av processkemikalier. • Deltagande i olika externa projekt och interna examensarbeten. 15.4. Klimatpåverkan från SFA Inom SFA projektet följer man upp bränsleförbrukning, förbrukning av väsentliga byggvaror som stål, betong och cement och även mängder av uppkommet avfall. På så sätt får man tillgång till väsentligt scope 3 utsläpp från projekt för avloppsreningsprocessen. Fram till 2025 har SVOA endast klimatberäknat bränsle och el och påbörjat beräkning av förbrukade mängder samt uppkommet avfall. I GME finns krav på hur stor del av energianvändningen som ska komma från förnybara energikällor/hållbara biodrivmedel. I januari skickades ett förtydligande av kravet ut till SFA:s berörda entreprenader. De som omfattas redovisar fr o m februari sin energianvändning enligt följande: • Från samtliga fordon och arbetsmaskiner som används inom arbetsområdet, inklusive de som tillhandahålls entreprenören av projektets byggservice • Från transport av massor (jord/berg) till och från arbetsområdet • Från transport av betong (platsgjuten/sprutbetong) till arbetsområdet Den stora skillnaden jämfört med tidigare år är att drivmedels- och energianvändning från transporter utanför arbetsområdet börjat redovisats. Då dessa transporter till stor del går på fossilt bränsle får förändringen även stort genomslag i sammanställningarna. I Figur 22 nedan kan trenden ses för klimatpåverkan för använda bränslen till arbetsfordon inom projektet. Trenden är tydlig att man övergår till förnybart och på så sätt minskar klimatpåverkan! 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 2021 2022 2023 2024 2025 ton CO2e År Bränslen SFA Förnybart Fossilt Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 69 (130) Figur 22. Klimatpåverkan från bränslen vid SFA 2021–2025. 15.5. Klimatpåverkan från Ledningsnätet Metan- och lustgasutsläpp från ledningsnät och pumpstationer mäts inte i dagsläget. Enligt SVU- rapport 2013–1149 behövs ytterligare mätningar göras. Rapport har presenterat resultat av utsläpp av metan från tre pumpstationer belägna i USA. Resultaten varierar mellan 413 kg/år och 4264 kg/år vilket indikerar en stor osäkerhet i data som kan bero på en rad olika variabler. Om man antar att vardera av Stockholm Vatten och Avfalls pumpstationer släpper ut lika mycket som den lägre siffran i SVU-rapporten skulle detta innebära om man antar att varje pumpstation bidrar till 413 kg metan/år att 413*257=106 141 kg metan/år vilket motsvarar ca 3 600 ton CO2ekv/år. Under 2025 har en mätkampanj genomförts för att ta reda på vad metanutsläppet från SVOA:s ledningsnät är. En digital modell som baseras på alla de internationella parternas bidrag i form av mätningar på ledningsnätet är under framtagande. Arbete med kvalitetssäkring och utvärdering av mätresultateten pågår. Inom verksamheten för Ledningsnät jobbas det aktivt med att byta ut fossila bränslen mot Förnybara bränslen typ HVO för att minska sin klimatpåverkan. Figur 23 visar hur man genom att aktivt jobba med kravställning på förnybara bränslen har man minskat de fossila CO2-utsläppen med 77 % mellan åren 2021–2025. 49. http://vav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2013-11.pdf som hänvisar till resultat från Foley et al. (2011b). 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 2021 2022 2023 2024 2025 ton CO2e År Bränslen SFA Förnybart Fossilt Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 70 (130) Figur 23. Klimatpåverkan från bränslen vid arbeten i egen regi vid grävarbeten vid Ledningsnätsprojekt i egen regi 2021–2025. 0 200 400 600 800 1000 2021 2022 2023 2024 2025 ton CO2 e År Bränslen i egen regiarbete (gräv-och lastbilstjänster) Fossilt (Diesel) Förnybart (HVO, Biogas) Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 71 (130) Industriutsläppsverksamheter, 5b § Industriutsläppsverksamheter 5 b § För verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 5 §, att följande ska redovisas (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): Om alternativvärde eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Inget sådant beslut har meddelats. Om statusrapport har getts in ska anges tidpunkt för inlämnandet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnandet: ingen statusrapport har lämnats in. Myndighet: inte relevant Henriksdals reningsverk har tillstånd för att motta och röta fettavskiljarslam samt externt organiskt material som uppfyller Hållbarhetskriterier (HBK) för biogas om maximalt 100 000 ton/år, varav upp till 100 000 ton/år avfall. Tillståndsgiven avfallsmottagning faller under miljöprövningsförord- ningens verksamhetskod 90.406-i och är en så kallad industriutsläppsverksamhet. Verksamheten vid Henriksdal omfattas samtidigt av avloppsvattendirektivet (91/271/EEG). Återvinning av icke-farligt avfall i en avloppsanläggning är uttryckligen undantaget industri- utsläppsdirektivets krav (bilaga I nr 5.3.b IED50, 2010/75/EU). Detta för att undvika dubbelreglering. Fekalier samt avloppsvatten som omfattas av avloppsvattendirektivet är inte avfall enligt ramdirektivet för avfall (art 2.2.a respektive 2.1.f i ramdirektivet för avfall, 2008/98/EG). Behandlingen av detta i Henriksdals reningsverk räknas därför inte som avfallsbehandling i IED:s bemärkelse. Därmed omfattas endast de delar av slamhanteringen vid Henriksdal som behandlar fettavskiljarslam och annat externt organiskt material (EOM) av slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (BAT51), enligt IED. Dessa så kallade BAT-slutsatser gäller parallellt med tillståndsvillkor. SVOA måste alltså både följa villkoren i vårt tillstånd och de krav som följer av tillämpliga BAT-slutsatser. Relevanta BAT-slutsatser för slamhanteringen är de för avfallsbehandling (beslut (EU) 2018/1147). De offentliggjordes den 17 augusti 2018 i Europeiska unionens officiella tidning och ska därmed senast den 17 augusti 2022 följas av de anläggningar som omfattas av kraven. EOM- och fettavskiljarmottagningen samt efterföljande slamhantering omfattas av de allmänna slutsatserna (BAT 1- BAT 24). Av de 53 fastställda BAT-slutsatserna gällande avfallsbehandling är BAT 25-53 relaterade till specifika slutsatser för olika typer av avfallsbehandling. SVOA bedömer att biologisk behandling är den avfallsbehandlingsmetod som är tillämplig för rötningen. Se bilaga A för uppföljning av relevanta BAT-slutsatser. 50 Industriutsläppsdirektivet, förkortas vanligen IED (industry emission direktive). 51 BAT-best available technology eller bästa tillgängliga teknik. Branschvisa krav på vad som kan anses vara bästa teknik enligt IED. Svenska miljöbalken stadgar dock (2 kap. 3 §) att använda bästa möjliga teknik (best possible technology). Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 72 (130) Efterlevnad NFS 2016:6, 5h §. Verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. SVOA:s egenkontroll beskrivs i avsnitt 9.1.2 och i Tabell 51 och tabell 52. In- och utgående vatten kontrolleras genom kontinuerlig flödesmätning och flödesproportionell provtagning och analys enligt ett i förväg fastlagt schema. Provtagningsfrekvensen är för de flesta parametrar högre än vad som krävs i föreskriften. Analyserna utförs av externt ackrediterat laboratorium i enlighet med metoder listade i §16. Proven flödesviktas innan analys. SVOA ha fått godkänt att tillämpa alternativa kontrollmetoder. Dels att enbart ta ut dygnsprover på tisdagar och inte alternerande veckodagar, dels att ersätta CODCr-analys med TOC, dels att ersätta både BOD7 och CODCr i bräddat utgående avloppsvatten från Henriksdal med TOC. Övriga analysmetoder och tillämpningen av dessa framgår av emissionsdeklarationen. Totalkväve och kvävefraktioner (NH4-N och NO2,3-N) tas ut som veckosamlingsprov istället för dygnsprov. Resultatet av genomförd provtagning framgår av emissionsdeklarationen. Föreskrivna krav på reningsresultat har klarats. ✓ BOD7 uppfyller högsta tillåtna koncentration som årsmedelvärde på 15 mg/l. ✓ N-tot uppfyller högsta tillåtna koncentration som årsmedelvärde på 10 mg/l. ✓ CODCr uppfyller högsta tillåtna koncentration som årsmedelvärde på 70 mg/l. ✓ P-tot uppfyller högsta tillåtna koncentration som årsmedelvärde på 1 mg/l. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 73 (130) Efterlevnad SNFS 1994:2, 5i §. Se avsnitt 1.2 för en översiktlig beskrivning av reningsprocessen och avsnitt 8.7, tabell 9 och emissionsdeklarationen för uppgifter om producerat slam räknat som torrsubstans, ton TS. Gränsvärdena för metaller i rötslam vid användning på åkermark enligt 20 § SFS 1998:994 klarades vid båda reningsverken 2025. Samtliga gränsvärden för metallinnehåll i slam och tillförsel av metaller med slamgivan enligt SNFS 1994:2 har följts. Både Henriksdal och Bromma reningsverk är certifierade enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq52. Det innebär att slamproducenten åtar sig att arbeta för en långsiktig och ständig förbättring av slamkvaliteten. I Revaq begränsas slamgivan till 22 kg fosfor/ha/år. Kraven på tillåten tillförsel av metaller vid slamspridning är hårdare än i SNFS 1994:2. Tabell 9. Slamproduktion, ton TS, vid Bromma respektive Henriksdals reningsverk samt mängd slam som spritts på åkermark under året, 2020–2025. Innan 2020 gick inget slam från Henriksdal till åkermark. 2024 års siffror uppdaterade 2025 efter granskning. Parameter 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Slamproduktion Bromma, ton TS/år 5 337 5 450 5 270 5 600 5 360 5 350 Andel torrsubstans Bromma, % TS 29,5 28,3 28,4 28,5 29,5 28,6 Slamproduktion Henriksdal, ton TS/år 15 021 15 360 15 960 14 770 14 870 16 620 Andel torrsubstans Henriksdal, % TS 28,2 26,9 27,2 27,8 27,8 28,2 Slam till åkermark, ton TS, totalt 20 829 22 586 16 040 19 000 13 210 12 430 varav Bromma 5 201 5 990 3 670 5 080 4 320 5 310 varav Henriksdal 15 628 16 596 12 370 13 920 8 890 7 120 18.1. Krav på kontroll Uttag av primärprov av avvattnat slam sker enligt rutin med ett (1) prov per arbetsdag då avvattnings- utrustningen är i drift. Dessa bereds sedan till vecko- och månadssamlingsprover samt ett årsprov. Slam för veckoanalys förvaras i kylskåp innan analys medan månadsproverna fryses in dagligen. Genom att analysera kvicksilver i både veckoprover och månadsprover för Henriksdal avser SVOA att visa att den alternativa hanteringen ger likvärdiga resultat. Resultat från undersökning redovisades under 2023. Inför spridning på jordbruksmark provtas varje slamparti av entreprenör för kontroll av salmonella. Analyserade parametrar framgår av tabell 53. Kraven på antal analyser enligt SNFS 1994:2 har följts. 52 http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/REVAQ/ Verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1994:2 om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Stockholm Vatten och Avfall – Miljörapport 2025 74 (130) Referenser Hörsing, M., Wahlberg, C., Falås, P., Hey, G., Ledin, A. och Jansen, J. la C., (2014) Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk – Kunskapssammanställning., SVU-rapport 2014-16. Stockholm: Svenskt Vatten. Jönsson, H., Dalahmeh, S., Thorsén, G (2020) Läkemedel och hormoner i avloppsslamunder lagring, kompostering och ammoniakbehandling., Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport/Institutionen för energi och teknik, SLU; 111. https://pub.epsilon.slu.se/17236/. Naturvårdsverket, (2013) Hållbar återföring av fosfor., Rapport 6580. Stockholm: Naturvårdsverket Pettersson, M., Wahlberg, C., (2010) Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från Avloppsreningsverk i Stockholm., SVU-rapport 2010-02. Stockholm: Svenskt Vatten Klimatberäkningsverktyg från Svenskt Vatten version 2023-06. Naturvårdsverket (2023), Vägledning om miljörapportering; avloppsreningsanläggningar, avloppsledningar och slam 2023-12-21. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 75 (130) Bilagor Grunduppgifter _________________________________________________________________ 75 Anslutning, personer och max gvb __________________________________________________ 76 Processbeskrivning för Bromma reningsverk __________________________________________ 78 Processbeskrivning för Henriksdals reningsverk _______________________________________ 79 Ledningsnätet __________________________________________________________________ 80 Reningsverken, stora årsrapporten __________________________________________________ 82 Kemikalieförbrukning ____________________________________________________________ 88 Slamproduktion och slamanvändning Bromma och Henriksdal ____________________________ 90 Växtnäringsämnen i slam _________________________________________________________ 92 Metaller i slam __________________________________________________________________ 94 Organiska ämnen i slam __________________________________________________________ 96 Organiska ämnen i vatten ________________________________________________________ 100 Gasproduktion och gasanvändning _________________________________________________ 106 Luftmätningar _________________________________________________________________ 107 Energiomsättning ______________________________________________________________ 108 Köldmedia ____________________________________________________________________ 109 Kontrollprogram _______________________________________________________________ 110 Avfall från avloppsrening och ledningsnät ___________________________________________ 111 Avvikelser avloppsrening ________________________________________________________ 115 Avvikelser pumpstationer Stockholm _______________________________________________ 119 Avvikelser Pumpstationer Huddinge________________________________________________ 123 Miljötillstånd från Koncessionsnämnden, Bromma ARV ________________________________ 124 Miljöprövningsdelegationen ändrar villkor 9, Bromma _________________________________ 130 Grundtillstånd från MMD och MMÖD, Henriksdal, gemensamt utsläppsvillkor vatten ________ 131 Scope 3 täckning Avloppsprocessen ________________________________________________ 132 SVOA:s viktigaste hållbarhetsområden och målkarta ___________________________________ 133 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 76 (130) Grunduppgifter Tabell 10. Grunduppgifter för Henriksdals och Bromma reningsverk samt SVOA:s ledningsnät som avleds mot Himmerfjärdsverket (Syvab). Juridiskt ansvarig för samtliga anläggningar: Christian Rockberger, VD; Ulvsunda HK 106 36 Stockholm, 08-522 120 00, christian.rockberger@svoa.se Anläggning: Henriksdals reningsverk Bromma reningsverk SVOA:s ledningsnät till Syvab Anläggningsnummer: 0180-50-002 0180-50-004 0180-50-005 Kod Miljö- förvaltningens databas 1376 1352 - Kontaktperson: Karl Marklund Conny Ohlson Sonny Sundelin Telefon: 08-522 122 46 08-522 133 05 08-522 138 12 E-post: karl.marklund@svoa.se conny.ohlson@svoa.se sonny.sundelin@svoa.se Kommun: Stockholm Stockholm Stockholm och Huddinge Anläggningsort: Stockholm Bromma Stockholm och Huddinge Adress: Henriksdal, Värmdövägen 23, 131 30 NACKA Sickla, Hammarby Fabriksväg 100, 120 30 STOCKHOLM Åkeshov, Drottningholmsvägen 490, 168 39 BROMMA Nockeby, Gustav III:s väg 95, 168 39 BROMMA - Huvudverksamhet och verksamhetskod 90.10 90.10 99.96 Huvudsaklig industri- utsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF 90.406-i - - EPRTR huvudverksamhet 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tät- bebyggelse) 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse) Kod för farliga ämnen: - - Kod för avgifter: 90.10-1 (K), 90.406-i-2 (K) 90.10-1 (K) - Datum för tillstånd: 2017-12-14; laga kraft 2019-09-30 1992-09-28 (138/92) 2017-12-14; laga kraft 2019-09-30 Miljöledningssystem: ISO 9001 och 14001 ISO 9001 och 14001 ISO 9001 och 14001 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 77 (130) Anslutning, personer och max gvb Tabell 11. Anslutna fysiska personer, p., till Henriksdals, Bromma och Himmerfjärdsverket (SYVAB) reningsverk 2025. Uppdelat per anläggning och inloppstunnel. Belastning Bromma Henriksdal Himmerfjärden (Syvab) Anslutna personer, totalt (p) 53 250 102 716 310 133 013 - varav Bredäng-Eolshällstunneln 16 772 - varav Årstadal-Eolshällstunneln 58 739 - varav Segeltorpstunneln 25 024 - varav Vårbergstunneln 32 478 - varav Bromma – Järvatunneln 77 314 - varav Bromma – Hässelby-Åkeshovtunneln 128 976 - varav Bromma – Riksbytunneln 34 873 - varav Bromma – Åkeshov-Mälartunneln 8 939 - varav Henriksdal - Henriksdalsinloppet 332 307 - varav Henriksdal - Sicklainloppet 384 003 Tabell 12. Anslutna fysiska personer(p), till Henriksdals, Brommas och Himmerfjärdens (SYVAB) reningsverk 2025. Uppdelat per anläggning och kommun. Belastning Bromma Henriksdal Himmerfjärden (Syvab) Anslutna från SVOA verksamhetsområde (p) 54 250 102 716 310 133 013 - varav anslutna Stockholm kommun 250 102 630 263 107 626 - varav anslutna Huddinge kommun 0 86 047 25 387 Belastning Bromma Henriksdal Anslutna från grannkommuner (p) 141 248 180 017 - varav Haninge (Sicklainloppet) 72 267 - varav Nacka (Henriksdalsinloppet) 60 480 - varav Tyresö (Sicklainloppet) 47 170 - varav Solna (Karlberg)55 (Henriksdalsinloppet) 100 - varav Järfälla (Järvatunneln) 82 503 - varav Järfälla (Hässelby-Åkeshovstunneln) 2 022 - varav Sundbyberg (Järvatunneln) 56 523 - varav Ekerö (del av Lovön)56 (Hässelby- Åkeshov) 200 Anslutna totalt 391 350 896 227 53 Anslutna från Stockholm är hämtade från SVOA GIS med 2024 års statistik från SCB. 54 Insamlad statistik från grannkommuner. 55 Osäker siffra. 56 Innan 2019 har 1 000 p rapporterats. Från 2019 är siffran kontrollerad med kommunen som uppgav 155 personer, siffran avrundad. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 78 (130) Tabell 13. Inkommande belastning till Henriksdals, Bromma och Himmerfjärdsverket (SYVAB) reningsverk 2025 Anslutna personekvivalenter, pe, räknat som årsmedelvärde respektive maximal genomsnittlig veckobelastning, max gvb. Belastning Bromma Henriksdal Himmerfjärden (Syvab) Belastning, årsmedel (pe) 266 000 882 000 − varav industribelastning (pe) 6 000 64 000 2 400 Inkommande maxgvb, 90:e percentilen (pe) 315 100 1 161 400 Maximal genomsnittlig veckobelastning, tät57 (pe) 439 000 1 200 000 163 000 57 Beräknat enligt NV Bilaga 4 för uppskattning MaxGVB, tätort Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 79 (130) Processbeskrivning för Bromma reningsverk Figur 24. Översiktsbild över reningsprocessen på Bromma reningsverk. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 80 (130) Processbeskrivning för Henriksdals reningsverk Figur 25. Översiktsbild över reningsprocessen på Henriksdals reningsverk. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 81 (130) Ledningsnätet Tabell 14. Statistik för avloppsledningsnätet i Stockholm och Huddinge 2025. Siffror inom parentes är 2024 års värden. Ledningsnät Enhet Stockholm Huddinge Ledningslängd för spillvattenförande ledning (inkl. kombinerad ledning) inkl. tunnlar km 1 554 (1 551) 438 (430) Ledningslängd för kombinerad avloppsledning km 852 (853) 1 (1) Antal spillavloppspumpstationer st 160 (159) 88 (88) Antal LTA eller likvärdiga avloppspumpstationer st 66 (63) 444 (413) Antal utjämningsmagasin på spillavloppsledningsnätet st 28 (28) 16 (16) Antal bräddavloppsbrunnar st 393 (393) 30 (29) Tabell 15. Totalt antal bräddtillfällen, bräddvolym samt bräddad spillvattenvolym för pumpstationer och ledningsnät under 2024–2025. Bräddning från pumpstationer under torrväder har beräknats från registrerad bräddtid och normalt pumpad volym under motsvarande tid. Övrig bräddning har beräknats med hydrauliska ledningsnätsmodeller. För Stockholm och Huddinge 2024 och 2025 per reningsverk. Upptagningsområde 2025 Antal (st) 2025 Brädd- volym (m³) 2025 Spillvolym (m³) 2024 Antal (st) 2024 Brädd- volym (m³) 2024 Spillvolym (m³) Bromma reningsverk 290 17 685 817 559 38 405 2704 Stockholm 290 17 685 817 559 38 405 2 704 Henriksdals reningsverk 848 229 348 26 404 3 056 378 219 44 328 Stockholm 829 228 870 26 379 3 029 376 770 43 211 Huddinge 19 478 25 27 1 449 1 118 Himmerfjärdsverket (Syvab) 259 370 785 35 130 704 340 582 40 455 Stockholm 251 370 732 35 076 682 340 346 40 219 Huddinge 8 54 54 22 236 236 Totalt 1 397 617 819 62 351 4 319 757 207 87 487 Tabell 16. Beräknad bräddning till olika recipientavsnitt i Huddinge vid regn och torrväder. Breddberäkning Huddinge Antal ggr 2025 Volym (m3) 2025 Spillvoly m (m³) 2025 Antal ggr 2024 Volym (m3) 2024 Spillvoly m (m³) 2024 Antal ggr 2023 Volym (m³) 2023 Spillvoly m (m³) 2023 Vårbyfjärden 6 52 52 16 194 194 1 40 40 Långsjön 1 2 2 7 44 44 12 149 149 Magelungen 1 59 0 4 467 466 5 748 703 Drevviken - - - 5 525 479 1 52 52 Orlången 4 10 10 2 124 124 - - - Kvarnsjön, Gladö 3 2 2 - - - - - - Flemingsbergsvik en 7 60 4 6 14 14 1 37 - Trehörningen, Sjödalen 5 348 9 8 306 22 7 387 30 Fullerstaån - - - 1 11 11 1 9 9 Summa Huddinge 27 533 79 49 1 685 1 354 28 1 422 983 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 82 (130) Tabell 17: Beräknad bräddning till olika recipientavsnitt i Stockholm 2025 jämfört med 2023 och 2024 vid regn och torrväder. Breddberäkning Stockholm Antal ggr 2025 Volym (m3) 2025 Spillvol ym (m³) 2025 Antal ggr 2024 Volym (m3) 2024 Spillvol ym (m³) 2024 Antal ggr 2023 Volym (m³) 2023 Spillvol ym (m³) 2023 Mälaren Lövstafjärden 16 163 163 53 4 752 1 121 38 1 230 156 Karlshäll- Nockebybron 9 140 8 6 441 45 9 712 2 Nockebysund 146 8 739 218 297 22 047 750 328 23 415 607 Klubbenområdet 260 366 589 34 991 703 338 555 40 160 1 257 516 056 53 926 Ulvsundasjön 60 4 906 375 106 6 974 683 124 7 307 466 Tranebergsområdet 25 2 145 11 32 731 162 55 1 204 29 Riddarfjärden 134 23 289 3 917 348 37 531 4 516 426 54 379 5 008 Karlbergskanalen 110 21 573 1 143 371 19 747 1 507 431 38 934 3 196 Gröndal - 0 0 0 0 Liljeholmsviken 30 1 165 42 396 3 191 188 593 6 920 347 Årstaviken 17 4 601 74 33 977 31 66 11 655 126 Hammarby sjö 29 7 867 554 62 8 437 1 098 118 20 129 2 255 Saltsjön Hamnbassängerna 388 168 929 20 300 1 172 284 903 32 735 1 464 340 263 32 329 Djurgårdsbrunnsviken 25 1 076 218 62 6 039 707 48 4 175 390 Lilla Värtan 33 1 905 98 267 2 496 168 145 3 480 282 Brunnsviken 7 1 905 64 210 14 149 2 209 35 6 838 637 Småsjöar Bällstaån 35 661 28 86 1 201 31 72 1 361 61 Judarn 11 795 6 22 2 542 17 17 3 500 13 Lillsjön 3 173 42 2 482 6 3 912 17 Långsjön 29 661 21 40 324 0 46 673 3 Magelungen - - - - - - 1 81 81 Drevviken 1 6 - 2 1 - 6 5 0 Till mark och övrigt Summa Stockholm 1 368 617 288 62 273 4 270 755 520 86 134 5 282 1 043 229 99 931 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 83 (130) Reningsverken, stora årsrapporten Tabell 18. Villkorsefterlevnad, årsmedelvärde för haltutsläpp till vatten 2025 jämfört med gällande haltkrav under pågående ombyggnad av Henriksdals reningsverk och utsläpp åren 2022–2025. Parameter Gällande haltkrav 2025 2024 2023 2022 Organiskt material, BOD7 (mg/l) 8 3,4 5,9 5,8 3,0 Fosfor, P-tot (mg/l) 0,3 0,16 0,23 0,25 0,21 Ammoniumkväve, NH4-N (mg/l) - 2,9 3,1 3,2 2,9 Kväve, N-tot (mg/l) 10 7,5 8,4 8,9 8,4 Tabell 19. Bräddat avloppsvatten vid reningsverken 2022–2025, 1 000 m3 per år. Utsläppspunkt 2025 2024 2023 2022 Orenat Henriksdal, 1 000 m3 61 205 155 31,6 Orenat Sickla, 1 000 m3 110 91 71 0 Delrenat Henriksdal, 1 000 m3 1 248 4 496 4 855 1 754 Bromma, 1 000 m3 0 0 0 0 Andel fosfor i bräddat avloppsvatten vs. samlat utsläpp från Henriksdal (%) 23 31 29 25 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 84 (130) Tabell 20. Inkommande och behandlat avloppsvatten och utsläppta mängder från båda verken åren 2005–2025. Villkorsefterlevnad för årliga mängdutsläpp till vatten.58 58 Flöden och mängder för avloppsvatten är baserade på ett veckoanpassat år. Åren innan 2017 var bräddningarna från Henriksdals reningsverk så små att inkommande flöde motsvarade behandlat flöde. 59 Efterlevnaden av mängdbegränsningsvärdena ska beräknas som medelvärde över två år och endast om årsmedelvärde för utsläppshalter överskrids. År Inkommande flöde Mm3 Behandlat flöde Mm3 Bräddat flöde Mm3 BOD7 ton P-tot ton N-tot ton 2005 131 131 - 300 15 1 213 2006 134 134 - 325 16 1 205 2007 130 130 - 348 20 1 236 2008 142 142 - 350 17 1 304 2009 132 132 - 337 15 1 167 2010 138 138 - 435 19 1 319 2011 136 136 - 463 25 1 359 2012 155 155 - 723 34 1 410 2013 138 138 - 626 23 1 275 2014 144 144 - 410 23 1 240 2015 161 161 - 526 27 1 388 2016 139 139 - 466 26 1 299 2017 154 153 0,7 517 26 1 455 2018 145 142 3,2 654 43 1 363 2019 160 158 1,9 470 34 1 334 2020 149 148 0,94 280 23 1 194 2021 153 150 2,7 468 32 1 186 2022 153 151 1,8 468 32 1 282 2023 166 161 5,1 919 40 1 470 2024 157 152 4,8 930 36 1 330 2025 148 146 1,4 503 25 1 124 Villkor från oktober 2019 om haltkrav överskrids59- 850 35 1 550 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 85 (130) Tabell 21. Stora årsrapporten 2025 Henriksdal. Förutsättningar, in- och utgående halter, metaller och organiska ämnen i vatten. Förutsättningar Enhet Värde Anslutna personer (mantalsskrivna) p 896 227 Personekvivalenter pe 882 000 Inkommande flöde (medeldygn) m3/d 289 000 Inkommande flöde, totalt 1000 m3 107 102 Varav bräddat från Henriksdalsinloppet 1000 m3 62 Varav bräddat från Sicklainloppet 1000 m3 110 Varav bräddat före sandfilter 1000 m3 1432 Specifik avloppsvattenmängd l/p/d 322 Avloppsvatten In halt In mängd Ut halt Ut mängd Reduktion Antal mg/l ton/år mg/l ton/år prov Suspenderade ämnen (d) 222 23 350 5,1 548 98% 50 Biokemisk syreförbrukning, BOD7 (d) 220 23 190 3,8 403 98% 52 Totalt organiskt kol, TOC (v) 133 14 030 10 1 065 92% 52 Totalfosfor (v) 4,8 507 0,18 19 96% 52 Fosfatfosfor (d) 0,06 7 52 Totalkväve (v) 47 4 931 7,6 799 84% 52 Ammoniumkväve (v) 34 3 562 3,2 335 91% 52 Nitratkväve (v) 3,9 414 52 Metaller Ut Ut1. Antal µg/l kg/år prov Bly (v) <0,2 14 12 Järn (v) 541 57 934 12 Kadmium (v) <0,03 1,86 12 Kobolt (v) 2,40 257 12 Koppar (v) 2,0 212 12 Krom (v) <0,5 52 12 Kvicksilver (v) <0,005 0,47 12 Mangan (v) 50 5 306 12 Nickel (v) 5,2 560 12 Silver (v) <0,1 7,3 12 Zink (v) 17 1 771 12 Aluminium (v) 27 2 850 12 Arsenik (v) 0,44 47 12 Bor (v) 42,41 4 542 12 Molybden (v) 1,4 146 12 Vanadin (v) <1,0 87 12 1.mängder beräknade på halter med "<" har beräknats på halva halten Ut Ut1. Antal Organiska ämnen µg/l kg/år prov DEHP, Dietylhexylftalat <0,4 -60 2 1.mängder beräknade på halter med "<" har beräknats på halva halten Flöden, halter och mängder för avloppsvatten är baserade på ett veckoanpassat år. För att få ett kalenderårsflöde, multiplicera "Inkommande flöde (medeldygn)" med antalet dagar i året. 60 Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns från ackrediterat labb. Rapporteras således som 0 kg/år. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 86 (130) Tabell 22. Stora årsrapporten 2025 Henriksdal, slam. Slam, förutsättningar Enhet Värde Borttransporterat avvattnat slam ton 53 267 Torrsubstanshalt % 28,2 Mängd torrsubstans ton 15 021 Glödrest % av TS 36,2 Specifik slammängd g/p/d 57 Metaller i avvattnat slam1. Gränsvärde Halt. mg/kg TS Mängd, kg/år Antal prov Bly 100 13 195 12 Järn (i g/kg TS) - 96 1 442 032 12 Kadmium 2 0,58 8,7 12 Kobolt - 7,0 105 12 Koppar 600 369 5 543 12 Krom 100 16 240 12 Kvicksilver 2,5 0,36 5,4 12 Mangan - 151 2 268 12 Nickel 50 22 330 12 Silver - 2,4 36 12 Zink 800 468 7 030 12 1.Samtliga slammetaller utom mangan och järn är beräknade månadshaltmedelvärden baserade på resultat från fyra veckosamlingsprov. Näringsämnen i slam % av TS Mängd, ton/år Antal prov pH 7,7 12 Tot-P 3,1 466 12 Tot-N 5,2 782 12 NH4-N 0,7 119 12 Organiska ämnen mg/kg TS kg/år 4-Nonylfenol 2,0 29 Fluoranten 0,26 3,9 Benso (b+k) fluoranten 0,21 3,1 Benso (a) pyren 0,096 1,5 Benso (ghi) perylen 0,069 1,0 Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,061 0,93 PAH6 summa 0,68 10 DEHP (Di-2-etylhexylftalat) 7,4 112 Organiska ämnen µg/kg TS kg/år PCB 28 1,6 0,023 PCB 52 1,9 0,029 PCB 101 2,1 0,032 PCB 118 1,1 0,017 PCB 138 3,6 0,054 PCB 153 3,4 0,052 PCB 180 2,2 0,034 PCB summa 15 0,23 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 4,4 0,067 PFOA (Perfluoroktansyra) 0,33 0,0050 Tributyltenn (TBT) 2,7 0,040 PBDE 47 1,6 0,024 PBDE 99 1,4 0,021 PBDE 209 (DekaBDE) 94 1,4 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 87 (130) Tabell 23. Stora årsrapporten 2025 Bromma. Förutsättningar, in- och utgående halter, metaller i vatten. Förutsättningar Enhet Värde Anslutna personer (mantalsskrivna) p 391 350 Personekvivalenter pe 266 000 Inkommande flöde (medeldygn) m3/d 115 777 Inkommande flöde, totalt 1000 m3 42 190 Varav enbart försedimenterat 1000 m3 15 Varav förbigång biologisk rening 1000 m3 35 Specifik avloppsvattenmängd l/p/d 296 Avloppsvatten In halt In mängd Ut halt Ut mängd Reduktion Antal mg/l ton/år mg/l ton/år prov Suspenderade ämnen (d) 193 8155 5,5 231 97% 51 Biokemisk syreförbrukning, BOD7 (d) 161 6 790 2,4 101 99% 52 Totalt organiskt kol, TOC (v) 101 4 251 9 400 91% 52 Totalfosfor (v) 3,7 157 0,14 6 96% 52 Fosfatfosfor (d) 0,06 2,6 51 Totalkväve (v) 39 1 626 7,7 325 80% 52 Ammoniumkväve (v) 27 1 154 2,5 104 91% 52 Nitratkväve (v) 5,1 216 50 Metaller Ut Ut1. Antal µg/l kg/år prov Bly (v) <0,2 7 12 Järn (v) 222 9 356 45 Kadmium (v) <0,03 0,71 12 Kobolt (v) 1,36 58 12 Koppar (v) 6,68 282 12 Krom (v) <0,5 13 12 Kvicksilver (v) <0,005 0,18 12 Mangan (v) 41 1 739 12 Nickel (v) 3 141 12 Silver (v) <0,1 2,9 12 Zink (v) 10 441 12 Aluminium (v) 16 677 12 Arsenik (v) 0,39 16,3 12 Bor (v) 28 1 189 12 Molybden (v) 2 101 12 Vanadin (v) <1,0 18 12 1. mängder beräknade på halter med "<" har beräknats på halva halten Ut Ut1. Antal Organiska ämnen µg/l kg/år prov DEHP, Dietylhexylftalat <0,04 -61 2 1. mängder beräknade på halter med "<" har beräknats på halva halten Flöden, halter och mängder för avloppsvatten är baserade på ett veckoanpassat år. För att få ett kalenderårsflöde, multiplicera "Inkommande flöde (medeldygn)" med antalet dagar i året. 61 Samtliga mätvärden under rapporteringsgräns från ackrediterat labb. Rapporteras således som 0 kg/år. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 88 (130) Tabell 24. Stora årsrapporten 2025 Bromma, slam. Slam, förutsättningar Enhet Värde Borttransporterat avvattnat slam ton 18 090 Torrsubstanshalt % 29,5 Mängd torrsubstans ton 5 337 Glödrest % av TS 39,2 Specifik slammängd g/p/d 58 Metaller i avvattnat slam1. Gränsvärde Halt, mg/kg TS Mängd, kg/år Antal prov Bly 100 13 69,4 12 Järn (i g/kg TS) - 99 528 363 12 Kadmium 2 0,61 3,3 12 Kobolt - 6,1 33 12 Koppar 600 401 2 140 12 Krom 100 19 101 12 Kvicksilver 2,5 0,41 2,2 12 Mangan - 183 977 12 Nickel 50 21 112 12 Silver - 1,7 9,1 12 Zink 800 513 2 738 12 1.Samtliga slammetaller utom järn och mangan är beräknade månadshaltmedelvärden baserade på resultat från fyra veckosamlingsprov. Näringsämnen i slam % av TS ton/år Antal prov pH 7,8 12 Tot-P 3,4 181 12 Tot-N 5 266 12 NH4-N 1,1 59 12 Organiska ämnen mg/kg TS kg/år 4-Nonylfenol 2,3 12 Fluoranten 0,24 1,2 Benso (b+k) fluoranten 0,21 1,1 Benso (a) pyren 0,11 0,59 Benso (ghi) perylen 0,077 0,40 Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,069 0,36 PAH6 summa 0,82 4,2 DEHP (Di-2-etylhexylftalat) 7 38,32 Organiska ämnen µg/kg TS kg/år PCB 28 1,8 0,0091 PCB 52 2,9 0,015 PCB 101 2,8 0,014 PCB 118 1,6 0,0080 PCB 138 3,3 0,017 PCB 153 3,2 0,016 PCB 180 1,7 0,0087 PCB summa 16 0,083 PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 5,5 0,028 PFOA (Perfluoroktansyra) 0,23 0,0012 Tributyltenn (TBT) 1,4 0,0071 PBDE 47 2,3 0,012 PBDE 99 2,1 0,011 PBDE 209 (DekaBDE) 99 0,51 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 89 (130) Kemikalieförbrukning Tabell 25. Förbrukade processkemikalier vid reningsverken åren 2023–2025. Förbrukning av processkemikalier (ton) 2025 2024 2023 Järnsulfat (Heptahydrat), totalt 10 013 11 040 10 080 − varav Henriksdal 8 113 9 140 8 430 − varav Bromma 1 900 1 900 1 650 Järnklorid (Bromma) 830 520 500 Polyaluminiumklorid (Henriksdal) 248 455 755 Metanol (Bromma) 300 310 280 Glycerol (Henriksdal) 0 0 0 Pulverpolymer, totalt 306,9 260 260 − varav Henriksdal 253,9 213 215 − varav Bromma 53 47 45 Flytande polymer (anjonisk polyakrylamid), 14,65 19 23 − varav Henriksdal 1,65 11 13 − varav Bromma 13 8 10 Natriumhypoklorit (Henriksdal) 73,7 37 42 Citronsyra (Henriksdal) 0 0 66 Oxalsyra (Henriksdal) 406,8 167 44 Skumdämpare 0,1 0,3 0,6 − varav Henriksdal 0,1 0,3 0,5 − varav Bromma 0 0,02 0,1 Tabell 26. Metallinnehåll samt doserad mängd för respektive fällningskemikalie som använts under 2022. Årtal inom parentes anger från vilket år produktuppgifterna kommer. Parameter Enhet Järnsulfat (2025) PIX-111 (2025) PAX XL- 60 (2025) Järnsulfat (2024) PIX-111 (2024) PAX XL- 60 (2024) Totalt doserad mängd Henriksdal kg 8 110 000 250 000 9 140 000 455 000 Totalt doserad mängd Bromma kg 1 900 000 830 000 1 900 000 520 000 Järn % 17,6 13,8 17,7 Aluminium % 7,5 13,8 7,5 Kadmium mg/kg <0,03 <0,03 <0,01 <0,03 <0,03 <0,01 Krom mg/kg 4,05 8 0,8 4,7 8 0,4 Kobolt mg/kg 36,7 8 <0,1 39 8 <0,1 Koppar mg/kg <0,1 2 0,6 <0,1 2 0,3 Bly mg/kg <0,1 <0,3 <0,2 <0,1 <0,3 <0,2 Kvicksilver mg/kg <0,01 <0,005 <0,003 <0,01 <0,005 <0,003 Nickel mg/kg 41,9 10 0,4 43,4 10 0,2 Zink mg/kg 24,6 14 0,7 23,2 14 0,7 Mangan mg/kg 400 270 400 270 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 90 (130) Tabell 27. Metalltillförsel från fällningskemikalier i Bromma under 2025, kg/år. Parameter Enhet Järnsulfat PIX-111 2025 2024 Total mängd kg 1 900 000 830 000 2 730 000 2 420 000 Järn kg 336 300 114 540 448 940 408 060 Aluminium kg Kadmium kg <0,06 <0,02 <0,08 <0,07 Krom kg 7,7 6,6 14 11 Kobolt kg 69,7 6,6 76 80 Koppar kg <0,19 <1,7 <1,9 <1,2 Bly kg <0,19 <0,25 <0,44 <0,35 Kvicksilver kg <0,02 <0,004 <0,02 <0,02 Nickel kg 80 8,3 88 82 Zink kg 47 10 57 47 Mangan kg 760 224 984 900 Tabell 28. Metalltillförsel från fällningskemikalier i Henriksdal under 2025, kg/år. Parameter Enhet Järnsulfat PAX-XL-60 2025 2024 Total mängd kg 8 110 000 250 000 8 360 000 9 595 000 Järn kg 1 427 360 1 427 360 1 617 780 Aluminium kg 18 750 18 750 34 125 Kadmium kg <0,2 <0,003 <0,2 <0,3 Krom kg 33 0,2 33 36 Kobolt kg 298 <0,25 298 364 Koppar kg <1 0,15 1 1,2 Bly kg <1 <0,05 <1 <1 Kvicksilver kg <0,08 <0,001 <0,08 <0,09 Nickel kg 340 0,1 340 368 Zink kg 199 0,3 199 198 Mangan kg 3 244 3 244 3 656 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 91 (130) Slamproduktion och slamanvändning Bromma och Henriksdal Figur 26. Schematisk bild över hur producerat slam från reningsverken används eller kan användas efter lagringsperioden. Figur från Naturvårdsverkets vägledning om miljörapportering; avloppsreningsanläggningar, avloppsledningar och slam 2023-12-21. Tabell 29. Slamanvändning i ton TS/år vid Henriksdals reningsverk 2025. Se Figur 26. Flöde Ev.anm. Parameter Värde Enhet INOM Slam SlamT-arv 15 055 t TS/år INOM Lager 1/1 SlamT-arv 12 055 t TS/år INOM Lager 31/12 SlamT-arv 11 025 t TS/år INOM Slam TS-tot 28,2 % INOM Lager SlamT-arv 11 025 t TS/år Ut Lager SlamT-arv 12 055 t TS/år Ut Åkermark SlamT-arv 15 628 t TS/år Ut Anl.jord-hög P SlamT-arv 455 t TS/år Ut Förbränning P-utv SlamT-arv 1 t TS/år Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 92 (130) Tabell 30. Slamanvändning i ton TS/år vid Bromma reningsverk 2025. Flöde Ev.anm. Parameter Värde Enhet INOM Slam SlamT-arv 5 337 t TS/år INOM Lager 1/1 SlamT-arv 4 212 t TS/år INOM Lager 31/12 SlamT-arv 4 348 t TS/år INOM Slam TS-tot 29,5 % INOM Lager SlamT-arv 4 348 t TS/år Ut Lager SlamT-arv 4 212 t TS/år Ut Åkermark SlamT-arv 5 201 t TS/år Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 93 (130) Växtnäringsämnen i slam Tabell 31. Växtnäringsämnen i avvattnat slam från Henriksdals reningsverk 2025 TS GR pH S B K Ca Mg CaO tot-P Tot-N NH4-N % % av TS n/a mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS % av TS % av TS % av TS % av TS januari 26,9 38,4 7,9 12000 13,0 1500 16000 2600 6,2 3,2 4,5 0,9 februari 29,0 36,6 7,6 14000 9,7 1600 17000 2900 5,8 3,2 4,9 0,8 mars 29,0 34,3 7,9 15000 11,0 1300 17000 2800 8,0 3,1 5,0 0,7 april 28,8 33,4 7,3 17000 16,0 1000 15000 2400 6,5 3,1 5,4 0,8 maj 26,8 33,6 7,5 15000 15,0 1100 13000 2300 5,3 3,2 5,4 0,9 juni 28,3 33,3 7,6 16000 15,0 1000 13000 2400 6,7 3,2 5,5 1,0 juli 28,6 33,6 7,9 17000 17,0 1000 14000 2400 5,8 3,3 5,4 0,9 augusti 29,0 37,9 7,9 16000 18,0 1300 17000 2800 4,0 3,0 4,8 0,7 september 28,9 35,1 7,8 15000 16,0 1300 15000 2700 5,8 2,9 5,2 0,7 oktober 27,2 31,5 7,8 16000 18,0 1300 16000 2600 5,6 2,9 5,2 0,7 november 28,6 31,6 7,9 14000 18,0 1300 19000 2800 5,2 2,9 5,2 0,7 december 28,1 32,3 7,4 14000 21,0 1500 17000 3100 4,4 2,8 5,5 0,8 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 94 (130) Tabell 32. Växtnäringsämnen i avvattnat slam från Bromma reningsverk 2025. TS GR pH S B K Ca Mg CaO tot-P Tot-N NH4-N % % av TS n/a mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS % av TS % % av TS % av TS januari 29,7 39,2 7,1 14000 9,3 1900 22000 3900 5,4 3,4 5,1 1,1 februari 28,8 40,9 7,2 13000 8,5 2000 23000 4000 7,6 3,4 5,1 1,4 mars 27,9 38,6 8,1 12000 10,0 1700 23000 3500 6,2 3,4 5,1 1,1 april 28,5 35,4 7,5 15000 14,0 1200 21000 3500 7,4 3,4 5,8 1,3 maj 28,9 34,6 8,2 14000 13,0 1300 23000 3300 5,5 3,5 5,3 1,1 juni 29,5 35,9 7,5 15000 12,0 1300 23000 3900 8,5 3,5 5,1 1,0 juli 30,1 38,3 7,6 15000 15,0 1400 20000 3700 6,2 3,6 5,5 1,4 augusti 32,1 39,4 8,3 16000 13,0 1600 20000 3700 3,7 3,2 4,7 1,0 september 28,8 40,7 7,6 14000 14,0 1600 19000 3700 6,3 3,3 4,8 1,1 oktober 29,5 40,3 7,8 15000 16,0 1600 20000 4000 6,4 3,5 4,9 1,1 november 28,8 39,4 8,2 14000 14,0 1600 24000 4100 6,1 3,7 4,7 0,9 december 30,8 39,7 8,1 11000 12,0 1400 21000 4000 5,9 3,2 4,7 1,1 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 95 (130) Metaller i slam Tabell 33. Metaller i avvattnat slam från Henriksdals reningsverk 2025. TS* Fe Pb* Cd* Co* Cu* Cr* Hg* Mn Ni* Ag* Zn* Bor Mo Bi Sn As Au Sb** W Månad % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS januari 26,9 91 000 11,4 0,56 7,1 358 16 0,29 130 21 2 454 13 6,9 5,8 11 4,3 1,15 1 5,9 februari 29,0 100 000 13,0 0,65 6,7 363 19 0,34 150 22 2,2 483 9,7 6,5 5,9 10 4,7 0,60 1,2 7,4 mars 29,0 96 000 12,0 0,59 6,0 380 17 0,45 160 20 2,3 473 11 6,2 5,7 11 4,2 0,60 1,2 6,0 april 28,8 91 000 11,0 0,58 6,5 356 16 0,43 140 20 2,3 422 16 6,5 5,1 13 4,1 0,32 <2,5 7,3 maj 26,8 95 000 11,5 0,55 7,8 365 15 0,32 140 22 2,4 463 15 6,3 4,4 10 3,5 0,36 <2,5 7,6 juni 28,3 100 000 11,3 0,54 7,8 373 14 0,33 140 22 2,6 443 15 6,8 4,8 11 3,8 0,48 <2,5 5,6 juli 28,6 100 000 13,4 0,54 7,6 384 16 0,40 140 22 2,3 468 17 7,1 4,7 12 3,9 0,38 <2,5 5,5 augusti 29,0 110 000 16,5 0,58 7,3 380 18 0,40 170 23 2,6 480 18 7,5 4,7 13 5,7 0,32 <2,5 5,9 september 28,9 93 000 16,0 0,58 7,1 385 17 0,41 150 22 2,6 525 16 6,7 4,4 11 4,5 0,38 <2,5 5,6 oktober 27,2 98 000 12,2 0,59 7,2 360 15 0,35 160 23 2,4 458 18 7,2 4,7 11 4,2 0,3 <2,5 4,7 november 28,6 95 000 12,8 0,6 7 363 16 0,30 170 24 2,5 473 18 6,8 4,4 11 4,4 0,26 <2,5 3,3 december 28,1 8 3000 12,8 0,54 6,4 358 16 0,33 160 21 2,3 473 21 6,6 4,2 11 4,2 0,35 <2,5 6,0 Medelvärde 28,3 96 000 12,8 0,58 7,0 369 16 0,36 151 22 2,4 468 16 6,8 4,9 11 4,3 0,46 1,2 5,9 *) månadsmedelvärde beräknat på resultat från fyra veckosamlingsprov **) för halter under analysgräns används halva resultatet vid beräkning av årsmedelvärde. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 96 (130) Tabell 34. Metaller i avvattnat slam från Bromma reningsverk 2025. TS* Fe Pb* Cd* Co* Cu* Cr* Hg* Mn Ni* Ag* Zn* Bor Mo Bi Sn As Au Sb** W U Månad % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS januari 29,7 90 000 12 0,57 5,5 380 20 0,37 170 18 1,5 510 9,3 8,3 5,1 11 4,1 1,2 1,5 7,1 44 februari 28,8 93 000 12 0,59 5 375 23 0,25 180 18 1,7 515 8,5 8,7 6,0 11 4,1 1,1 1,4 7,8 43 mars 27,9 93 000 11 0,57 4,4 408 19 0,4 170 18 1,7 475 10 9,1 5,0 12 4,5 1,2 1,3 6,1 50 april 28,5 90 000 10 0,56 3,8 386 17 0,42 150 17 1,5 444 14 8,3 5,2 12 4,0 0,66 <2,5 3,8 38 maj 28,9 88 000 10 0,71 4,2 390 16 0,46 170 16 1,6 483 13 7,3 5,2 12 3,4 0,95 <2,5 3,8 28 juni 29,5 90 000 11 0,64 5,5 400 16 0,46 180 18 1,7 500 12 8,1 4,8 13 3,6 0,41 <2,5 3,3 28 juli 30,1 96 000 12 0,58 6,8 422 18 0,4 180 21 1,8 520 12 8,1 4,8 13 3,6 0,41 <2,5 3,3 28 augusti 32,1 110 000 17 0,6 7,8 413 22 0,45 210 25 1,7 530 13 9,4 4,8 14 4,5 0,42 <2,5 4,5 33 september 28,8 100 000 18 0,64 7,8 410 20 0,49 180 25 1,7 568 14 8,1 4,3 13 4,5 0,51 <2,5 4,1 31 oktober 29,5 120 000 14 0,59 7,7 404 19 0,41 200 25 1,7 514 16 8,8 4,2 13 4,7 0,38 <2,5 4,3 40 november 28,8 110 000 17 0,7 7,8 453 22 0,4 200 26 1,7 583 14 8,6 4,6 14 4,9 0,83 <2,5 3,8 53 december 30,8 110 000 15 0,6 6,6 370 21 0,37 200 22 1,5 510 12 8,4 3,6 12 3,8 0,43 <2,5 4,0 46 Medelvärde 29,5 99 000 13 0,61 6,1 401 19 0,41 183 21 1,7 513 12 8,4 4,8 13 4,1 0,71 1,3 4,7 39 *) månadsmedelvärde beräknat på resultat från fyra veckosamlingsprov **) för halter under analysgräns används halva resultatet vid beräkning av årsmedelvärde. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 97 (130) Organiska ämnen i slam Tabell 35. Henriksdals reningsverk, organiska ämnen i slam 2025. Halter och mängder jämfört med 2024. Organiska ämnen Enhet Maj Juli Augusti November Medelhalt 2025 Medelhalt 2024 Total mängd 2025 (kg) Total mängd 2024 (kg) Di-2-etylhexylftalat (DEHP) mg/kg TS 5,7 7,9 8,2 7 7,2 9,5 109 146 4-Nonylfenol mg/kg TS 2,58 <3,1 2,3 <2,7 1,95 4,1 29 63 4-tert-oktylfenol mg/kg TS <0,451 <0,37 <0,28 <0,25 <LOQ 0,17 2,6 Bisfenol (A) mg/kg TS 0,36 0,27 0,14 0,33 0,28 0,62 4,2 9,5 Summa PAH mg/kg TS 0,52 0,95 1,0 0,79 0,82 1,1 12 16 Summa PCB mg/kg TS 0,013 0,016 0,018 0,017 0,016 0,020 0,24 0,30 PBDE 47 µg/kg TS 1,7 1,0 1,6 3 0,02 0,05 PBDE 99 µg/kg TS 1,7 0,89 1,4 3,2 0,02 0,05 PBDE 209 (DekaBDE) µg/kg TS 97 110 94 104 1,42 1,6 Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS 150 93 110 112 24 1,69 0,37 Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS 36 43 27 35 20 0,53 0,31 Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 2,2 1,5 3,9 2,7 2,5 0,04 0,04 Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS 52 51 52 39 7,2 0,59 0,11 Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS <25 <1 <1 <LOQ 7,5 0,12 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 98 (130) Tabell 36. Henriksdals reningsverk, PFAS i slam, halter, medelvärden och mängd 2025. Ämne Enhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Medelhalt 2025 Mängd (kg) 2025 PFBS µg/kg Ts <0,068 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 1,5 <0,2 0,25 <0,4 <0,4 0,26 <0,2 <LOQ PFPeS µg/kg Ts <0,23 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <LOQ PFHxS µg/kg Ts 0,082 <0,2 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <LOQ PFHpS µg/kg Ts <0,068 <0,2 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <LOQ PFOS µg/kg Ts 9,0 4,3 4,9 0,46 4,5 4,9 4,0 5,6 6,2 4,3 2,8 4,4 4,6 0,070 PFPeA µg/kg Ts <0,068 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 0,26 <0,1 0,21 <0,1 <0,2 <0,3 <LOQ PFHxA µg/kg Ts <0,068 0,34 0,3 0,85 0,34 0,73 0,48 0,24 0,27 0,12 <0,2 0,31 0,34 0,005 PFHpA µg/kg Ts <0,068 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <LOQ PFOA µg/kg Ts 0,27 0,21 0,25 0,62 0,31 0,26 0,34 0,31 0,34 0,33 0,31 0,35 0,33 0,005 PFDS µg/kg Ts 0,35 0,39 <0,8 0,99 <0,1 0,21 <0,5 <0,1 0,54 0,4 <0,2 0,48 0,35 0,005 6:2 FTS µg/kg Ts 0,093 <0,2 <0,1 <0,2 0,1 0,11 <0,2 <0,1 0,13 0,14 <0,2 <0,1 <LOQ PFBA µg/kg Ts <0,24 <0,2 0,77 1,3 <0,1 0,43 0,4 <0,1 0,16 <0,1 <0,2 0,44 0,37 0,006 PFNA µg/kg Ts 0,35 0,27 0,29 0,53 0,38 0,31 0,37 0,57 0,61 0,68 0,72 0,79 0,49 0,007 PFDA µg/kg Ts 1,2 1 0,87 1,8 1,5 1,6 2,2 2,4 2,4 2 2 1,8 1,73 0,026 PFUnDA µg/kg Ts 0,49 0,43 0,41 <0,8 0,5 0,65 0,7 0,85 0,9 0,84 0,72 0,6 0,62 0,009 PFDoDA µg/kg Ts 0,67 0,56 <0,1 0,92 0,59 0,9 1,1 1,2 1,5 1 0,96 0,69 0,85 0,013 PFOSA µg/kg Ts 0,41 0,25 0,28 0,4 0,24 0,31 0,36 0,45 0,4 0,47 0,51 0,5 0,38 0,006 PFTrDA µg/kg Ts <0,23 <0,2 0,21 <0,3 <0,1 0,26 0,24 0,24 0,26 0,17 <0,2 <0,1 0,17 0,003 PFNS µg/kg Ts <0,45 <0,1 0,6 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,3 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <LOQ PFUnDS µg/kg Ts <2,3 <0,2 <0,5 <0,8 <0,1 <0,1 <0,5 <0,1 <1 <0,3 <0,4 <0,4 <LOQ PFDoDS µg/kg Ts <2,3 <0,2 <0,1 <0,8 <0,1 <0,1 <0,5 <0,1 <0,2 <0,1 <0,4 <0,3 <LOQ PFTrDS µg/kg Ts <2,3 <0,1 <0,1 <1 <0,1 <0,1 <0,5 <0,1 <0,1 <0,1 <0,3 <0,1 <LOQ S:a 4 PFAS* µg/kg Ts 9,7 4,8 5,4 1,6 5,2 5,5 4,7 6,5 7,2 5,3 3,8 5,5 5,4 0,08 S:a 22 PFAS* µg/kg Ts 13 7,8 8,9 7,9 8,5 12 10 12 14 10 8,3 10 10 0,15 *) Summa exkl ½LOQ Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 99 (130) Tabell 37. Bromma reningsverk, organiska ämnen i slam 2025. Halter och mängder jämfört med 2024. Ämne/Ämnesgrupp Enhet Februari Maj Juli Augusti November Medelhalt 2025 Medelhalt 2024 Total mängd 2025 (kg) Total mängd 2024 (kg) Di-2-etylhexylftalat (DEHP) mg/kg TS 12 10 9,5 9,7 10 10 19 53 101 4-Nonylfenol mg/kg TS 2,5 <3,5 3,3 <3,1 2,3 3,0 12 16 4-tert-oktylfenol mg/kg TS <0,37 <0,31 <0,3 <0,35 <LOQ 0,12 0,65 Bisfenol (A) mg/kg TS 0,46 0,41 0,22 0,45 0,39 0,42 2,0 2,3 Summa PAH mg/kg TS 0,78 0,52 0,95 1,0 0,79 0,82 1,1 4,2 5,8 Summa PCB mg/kg TS 0,016 0,013 0,016 0,018 0,017 0,016 0,019 0,083 0,10 PBDE 47 µg/kg TS 2,9 3,4 0,60 2,3 7,1 0,012 0,038 PBDE 99 µg/kg TS 2,0 3,7 0,68 2,1 7,4 0,011 0,040 PBDE 209 (DekaBDE) µg/kg TS 73 130 93 99 216 0,51 1,2 Monobutyltenn (MBT) µg/kg TS 120 160 140 150 28 0,78 0,15 Dibutyltenn (DBT) µg/kg TS 51 48 23 36 28 0,18 0,15 Tributyltenn (TBT) µg/kg TS 2,1 1,5 <1,0 1,4 1,7 0,0071 0,0091 Monooktyltenn (MOT) µg/kg TS <1 53 51 35 13 0,18 0,072 Dioktyltenn (DOT) µg/kg TS <1 <1 <1 <LOQ 12 0,064 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 100 (130) Tabell 38. Bromma reningsverk, PFAS i slam, halter, medelvärde och mängd 2025. Ämne Enhet Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Medelhalt 2025 Mängd (kg) 2025 PFBS µg/kg Ts <0,063 <0,1 0,12 <0,2 <0,1 0,47 <0,2 <0,2 0,58 <0,5 <0,1 <0,1 <LOQ PFPeS µg/kg Ts <0,21 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 0,17 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFHxS µg/kg Ts <0,063 <0,1 <0,3 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFHpS µg/kg Ts <0,063 <0,2 <0,1 <0,3 <0,1 <0,1 <0,2 <0,2 0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFOS µg/kg Ts 2,0 11 7,2 0,55 4,6 6,5 4,4 4,4 3,8 6 4,7 7,2 5,2 0,027 PFPeA µg/kg Ts <0,063 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 0,18 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFHxA µg/kg Ts <0,063 0,24 0,31 <0,3 <0,1 0,22 0,36 <0,2 0,25 0,26 0,2 0,25 0,20 0,0010 PFHpA µg/kg Ts <0,063 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFOA µg/kg Ts <0,063 0,21 0,25 0,26 0,2 0,21 0,27 <0,2 0,22 0,21 0,24 0,2 0,21 0,0011 PFDS µg/kg Ts <0,063 0,37 <2 <0,2 0,32 0,54 <0,5 <0,3 0,58 <0,4 <0,2 0,78 <LOQ 6:2 FTS µg/kg Ts <0,063 <0,1 <0,1 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFBA µg/kg Ts <0,21 <0,2 <0,1 <0,2 <0,1 0,12 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 0,12 <LOQ PFNA µg/kg Ts <0,063 0,23 0,33 0,53 0,48 0,43 0,36 0,28 0,35 0,36 0,38 0,32 0,34 0,0018 PFDA µg/kg Ts <0,21 1,4 1,2 1,1 0,84 1,3 1,7 1,4 1,4 1,5 1,7 1,4 1,25 0,0065 PFUnDA µg/kg Ts <0,21 0,77 0,78 <0,8 0,86 0,88 1,1 1,1 1,2 1 1,4 0,92 0,88 0,0045 PFDoDA µg/kg Ts <0,21 <0,1 1,0 <0,2 0,84 1,3 1,3 1,3 1,5 1,3 1,7 1,2 0,97 0,0051 PFOSA µg/kg Ts <0,21 0,24 0,3 0,2 0,2 0,27 0,3 0,33 0,39 0,37 0,3 0,25 0,27 0,0014 PFTrDA µg/kg Ts <0,21 0,39 0,49 <0,3 0,25 0,75 0,61 0,5 0,69 0,37 0,82 0,51 0,47 0,0024 PFNS µg/kg Ts <0,42 <0,1 0,42 <0,2 <0,1 <0,1 <0,2 <0,2 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <LOQ PFUnDS µg/kg Ts <2,1 <0,2 <3,5 <0,8 <0,1 <0,2 <0,5 <0,3 <3 <1 <0,3 <0,3 <LOQ PFDoDS µg/kg Ts <2,1 <0,2 <0,1 <0,8 <0,1 0,46 <0,5 <0,3 <0,1 <0,1 <0,3 <0,3 <LOQ PFTrDS µg/kg Ts <2,1 <0,1 <0,1 <1 <0,1 0,24 <0,5 <0,3 <0,1 <0,1 <0,4 <0,3 <LOQ S:a 4 PFAS* µg/kg Ts 2,0 11 7,8 1,3 5,3 7,1 5 4,7 4,4 6,6 5,3 7,7 5,7 0,030 S:a 22 PFAS* µg/kg Ts 2 15 12 2,6 8,6 14 10 9,3 11 11 11 13 10 0,052 *) Summa exkl ½LO Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 101 (130) Organiska ämnen i vatten Tabell 39. Henriksdals reningsverk, PFAS i inkommande och utgående avloppsvatten 2025. Förklaring av förkortningar SIN = Sickla inloppet, HIN = Henriksdals inloppet, HUT = Henriksdal UT Aktiv slamprocess, HUT1 = UT MBR-linje 1, HUT7 = UT MBR-linje 7. Ämne Enhet HIN mars (v13) HIN juni (v23) HIN sep (v37) HIN dec (v49) HIN MV SIN mars (v13) SIN juni (v23) SIN sep (v37) SIN dec (v49) SIN MV PFBA ng/l 2,4 2,5 4,5 5,6 3,8 3,7 <5 5,8 4,2 4,1 PFPeA ng/l 47 <15 <1,5 <6 <LOQ <65 <4 7,9 <7 <LOQ PFHxA ng/l 2,3 4,1 4,7 2,7 3,5 5,9 2,9 6,3 2,6 4,4 PFHpA ng/l 1,6 1,5 3,4 1,4 2,0 2,9 1,5 3,2 2,1 2,4 PFOA, grenad ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,58 0,32 0,47 <0,3 0,4 PFOA, linjär ng/l 2,2 3,2 5,2 2,1 3,2 5,0 3,0 5,0 2,2 3,8 PFNA ng/l 0,47 0,69 2,0 0,43 0,9 0,33 0,55 1,0 0,66 0,6 PFDA ng/l 0,41 0,73 2,5 0,54 1,0 0,39 0,36 0,57 0,4 0,4 PFUnDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFDoDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTrDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTeDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFBS ng/l <7,5 6,6 1,2 <0,6 3,0 4,8 2,7 7,0 <0,4 3,7 PFHxS ng/l 1,7 1,7 0,76 <0,9 1,2 1,9 0,89 0,99 0,97 1,2 PFOS, grenad ng/l 1,9 0,8 1,2 0,63 1,1 0,21 <1 1,3 0,48 0,7 PFOS, linjär ng/l 3,3 1,8 3,8 1,4 2,6 3,0 1,5 3,5 3,5 2,9 PFDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <2 <1 PFOSA ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 6:2 FTS ng/l 0,89 0,96 1,2 2,3 1,3 1,8 0,39 1,2 1,2 1,1 PFPeS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFHpS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFNS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 DONA ng/l <1 <0,3 <0,3 <0,3 <LOQ <0,3 1,1 <0,3 <0,3 <0,3 GenX ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 102 (130) PFHxDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFODA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFUnDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFDoDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTrDS ng/l <6 <1 <1 <3 <LOQ <1 <1 <1 <1 <1 C6O4 ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 6:2 FTOH ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 8:2 FTOH ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 PFOA, total ng/l 2,2 3,2 5,2 2,1 3,2 5,6 3,3 5,5 2,2 4,2 PFOS, total ng/l 5,2 2,6 5 2 3,7 3,2 1,5 4,8 4 3,4 S:a 4 PFAS* ng/l 9,6 8,2 13 4,5 8,8 11 6,2 12 7,8 9,3 S:a 11 PFAS* ng/l 64 25 30 17 34 31 14 44 18 27 S:a 21 PFAS* ng/l 64 25 31 17 34 31 14 44 18 27 S:a 22 PFAS ng/l 64 25 31 17 34 31 14 44 18 27 S:a PFAS24 ng/l 24 22 55 15 29 21 16 32 22 23 *) Summa exkl ½LOQ **) Summa PFOA ekv Ämne Enhe t HUT mars (v13) HUT juni (v23) HUT sep (v37) HUT dec (v49) HUT MV HUT1 mars (v13) HUT1 juni (v23) HUT1 sep (v37) HUT1 dec (v49) HUT1 MV HUT7 mars (v13) HUT7 juni (v23) HUT7 sep (v37) HUT7 dec (v49) HUT7 MV PFBA ng/l 3,6 2,0 3,3 2,6 2,9 4,6 2,4 3,1 2,4 3,1 6,0 2,5 1,2 2,3 3,0 PFPeA ng/l 8,0 4,0 6,9 4,3 5,8 4,8 6,1 <5 4,0 4,4 5,1 6,3 6,6 4,8 5,7 PFHxA ng/l 4,7 4,7 6,6 3,6 4,9 4,2 5,6 5,5 3,7 4,8 6,0 6,2 6,0 4,2 5,6 PFHpA ng/l 2,6 2,4 3,6 1,7 2,6 2 2,2 2,8 2 2,3 2,3 2,2 3,4 1,8 2,4 PFOA, grenad ng/l 0,41 0,45 0,49 <0,3 0,4 0,45 0,43 0,44 <0,3 0,4 0,43 0,43 0,46 <0,3 0,4 PFOA, linjär ng/l 4,3 4,9 5,6 3,2 4,5 3,5 5,0 4,6 3,3 4,1 3,7 3,6 4,2 2,0 3,4 PFNA ng/l 0,85 1,0 1,6 0,66 1,0 0,67 0,93 0,6 0,46 0,7 0,52 0,51 0,53 <0,3 0,4 PFDA ng/l 0,33 0,5 1,5 0,44 0,7 <0,3 0,35 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFUnDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFDoDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 103 (130) PFTrDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTeDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFBS ng/l 6,6 9,9 7,4 <2 6,2 7,5 15 8 <2 7,9 11 13 15 <1 1 PFHxS ng/l 1,2 1,1 1,2 1,3 1,2 1,3 1,2 1,6 1,4 1,4 0,43 0,71 0,95 1,2 0,8 PFOS, grenad ng/l 1,9 1,9 1,8 1,1 1,7 1,8 2,9 2,7 2 2,4 <0,2 <0,2 <0,2 0,42 <0,2 PFOS, linjär ng/l 2,4 2,2 2,7 2 2,3 1,6 2,6 2,2 1,7 2,0 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 PFDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFOSA ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 6:2 FTS ng/l 0,82 1,3 1,1 0,76 1,0 0,95 0,9 0,95 0,37 0,8 0,58 0,87 0,75 <0,3 0,6 PFPeS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,41 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFHpS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFNS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 DONA ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 GenX ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFHxDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFODA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFUnDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFDoDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTrDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 C6O4 ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 6:2 FTOH ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 8:2 FTOH ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 PFOA, total ng/l 4,7 5,4 6,1 3,2 4,9 4 5,4 5 3,3 4,4 4,1 4 4,7 2 3,7 PFOS, total ng/l 4,3 4,1 4,5 3,1 4,0 3,4 5,5 4,9 3,7 4,4 <0,2 <0,2 <0,2 0,42 <0,2 S:a 4 PFAS* ng/l 11 12 13 8,3 11 9,4 13 12 8,9 11 5,1 5,2 6,2 3,6 5,0 S:a 11 PFAS* ng/l 38 36 44 22 35 33 46 32 21 33 36 36 39 17 32 S:a 21 PFAS* ng/l 38 36 44 22 35 33 46 33 21 33 36 36 39 17 32 S:a 22 PFAS* ng/l 38 36 44 22 35 33 46 33 21 33 36 36 39 17 32 S:a 24 PFAS** ng/l 27 29 45 21 30 20 30 24 17 23 11 11 13 4,8 9,9 *) Summa exkl ½LOQ Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 104 (130) Tabell 40. Henriksdals reningsverk, ftalater i inkommande och utgående avloppsvatten 2025. Ämne Enhet HIN Mars (v13) HIN Sep (v37) SIN Mars (v13 SIN Sep (v37) HUT Mars (v13) HUT Sep (v37) HUT1 Mars (v13) HUT1 Sep (v37) HUT7 Mars (v13) HUT7 Sep (v37) Di-(2-etylhexyl)ftalat, DEHP µg/L 3,4 1,5 5,1 1,8 <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 Butylbensylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-butylftalat µg/L <1,5 <0,5 <2 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Dicyklohexylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Dietylftalat µg/L 1,5 1,1 2,8 1,9 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Diisobutylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Diisodecylftalat µg/L <5 2,7 <6 1,2 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Diisononylftalat µg/L 8,4 3,7 28 7,2 10 <1 <1 <1 5,4 <1 Di-n-pentylftalat µg/L <3 <0,7 <2 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-propylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-hexylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-oktylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Dimetylftalat µg/L 1,1 0,69 1,3 0,96 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Tabell 41. Bromma reningsverk, PFAS i inkommande och utgående avloppsvatten 2025. Ämne Enhet BIN mars (v12) BIN jun (v23) BIN sep (v37) BIN dec (v49) BIN MV BUT mars (v12) BUT jun (v23) BUT sep (v37) BUT dec (v49) BUT MV PFBA ng/l 26 5,8 3,4 2,8 9,5 4,2 1,5 3,3 2,5 2,9 PFPeA ng/l 5,7 <15 <4 <7 <LOQ 4,7 2,8 1,6 5,2 3,6 PFHxA ng/l 5 2,9 4,9 4,6 4,4 4,9 3,7 5,6 3,9 4,5 PFHpA ng/l 1,6 1,3 2,6 2,1 1,9 2,2 1,7 3,1 2,1 2,3 PFOA, grenad ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,32 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFOA, linjär ng/l 2,3 2,3 3,6 2,8 2,8 3,1 2,8 3,9 2,9 3,2 PFNA ng/l 0,43 0,48 1 0,5 0,60 1,1 0,62 1,2 0,69 0,90 PFDA ng/l <0,6 0,43 0,73 0,56 0,57 0,46 0,36 0,87 0,56 0,56 PFUnDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFDoDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 105 (130) PFTrDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTeDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFBS ng/l 1,3 1,9 1,1 <0,8 1,2 2,6 3,4 4,1 <1,5 2,7 PFHxS ng/l 2 1,1 1,4 1,7 1,6 2,5 1,4 1,6 1,8 1,8 PFOS, grenad ng/l 0,65 <0,40 2,2 1,4 1,4 3,3 1,7 2,1 1,7 2,2 PFOS, linjär ng/l 6,3 6,7 3,2 2,8 4,8 3,3 1,9 3,2 1,9 2,6 PFDS ng/l <1 <1 <1 <2 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFOSA ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 6:2 FTS ng/l 1,8 0,66 0,74 0,53 0,93 1,5 0,96 0,69 0,68 1,0 PFPeS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 0,48 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFHpS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFNS ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 DONA ng/l <0,6 0,63 <0,3 <0,3 <LOQ <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 GenX ng/l <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 PFHxDA ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFODA ng/l 1,2 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFUnDS ng/l 1,6 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFDoDS ng/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 PFTrDS ng/l 1,1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 C6O4 ng/l <1 2 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 6:2 FTOH ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 8:2 FTOH ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 PFOA, total ng/l 2,3 2,3 3,6 2,8 2,8 3,4 2,8 3,9 2,9 3,3 PFOS, total ng/l 7 6,7 5,4 4,2 5,8 6,6 3,6 5,3 3,6 4,8 S:a 4 PFAS* ng/l 12 11 11 9,2 11 14 8,4 12 9 11 S:a 11 PFAS* ng/l 53 24 25 20 31 34 23 31 24 28 S:a 21 PFAS* ng/l 56 24 25 20 31 35 23 31 24 28 S:a 22 PFAS* ng/l 56 24 25 20 31 35 23 31 24 28 S:a PFAS24** ng/l 24 25 32 22 26 34 21 35 23 28 *) Summa exkl ½LOQ **) Summa PFOA ekv Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 106 (130) Tabell 42. Bromma reningsverk, ftalater i inkommande och utgående avloppsvatten 2025. Ämne Enhet BIN mars (v12) BIN sep (v37) BUT mars (v12) BUT sep (v37) Di-(2-etylhexyl)ftalat, DEHP µg/L 3,2 1,5 <0,4 <0,4 Butylbensylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-butylftalat µg/L 0,79 <0,5 <0,5 <0,5 Dicyklohexylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Dietylftalat µg/L 2,9 1,9 <0,5 <0,5 Diisobutylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Diisodecylftalat µg/L 2,3 1,4 <1 <1 Diisononylftalat µg/L <7 3,1 <1 <1 Di-n-pentylftalat µg/L <5 <0,8 <0,5 <0,5 Di-n-propylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-hexylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Di-n-oktylftalat µg/L <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Dimetylftalat µg/L <0,5 <0,6 <0,5 <0,5 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 107 (130) Gasproduktion och gasanvändning Tabell 43. Producerad och andel nyttiggjord biogas (rötgas med kring 60 % metan) under åren 2022–2025. Volym biogas, 1 000 Nm3 2025 2024 2023 2022 Bromma 4 665 4 655 4 525 4 410 Henriksdal 12 450 14 400 13 856 12 670 Total gasproduktion 17 115 19 055 18 381 17 090 Andel nyttiggjord gas, % 98,2 99,2 98,7 96,7 Tabell 44. Användning av biogas (rötgas med kring 60 % metan) under 2024 jämförd med 2022–2025. Volym biogas, 1 000 Nm3 Henriksdal 2025 Bromma 2025 Totalt 2025 2024 2023 2022 Rötgas till fordonsbränsle 12 160 3 900 16 060 18 440 17 130 15 550 Rötgas till pannor 60 710 770 530 1 030 1 020 Rötgas till frånluftsrening 20 2 22 2 1 20 Rötgas till fackla 220 60 280 120 230 510 Tabell 45. Tillsatt organiskt material till rötkamrarna vid Henriksdals reningsverk 2022–2025. Organiskt material, ton 2025 2024 2023 2022 Fettavskiljarslam 69 500 84 400 77 000 74 080 Glycerol 68 2 650 1 630 770 Tillsatt externt material till rötkammare 69 568 87 050 78 630 74 850 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 108 (130) Luftmätningar Tabell 46. Luftutsläpp av metan och lustgas från reningsverken år 2025. 2024 års data inom parentes för jämförelse. Parameter Henriksdal Bromma Total Mängd utsläppt metan, ton 361 62 (259 63) 72 64(54) 433 (313) Mängd utsläppt lustgas, ton 3170 (2970) 1865 (870) 49 (37) Tabell 47. Mätresultat för NOx-utsläpp från reningsverkens pannor vid förbränning av rötgas. Mätningen utfördes den 18 mars 2025 vid Henriksdals reningsverk och den 21 mars 2024 vid Bromma reningsverk. Panna Henriksdal Bromma Enhet 1 19,5 56,466 mg NOx/MJ 2 10,2 -67 mg NOx/MJ 3 13,1 11,5 mg NOx/MJ 4 - 15,7 mg NOx/MJ Gaspannorna i Henriksdals reningsverk har en sammantagen installerad effekt om 6,9 MW (2,9, 2,5 och 1,5 MW). Gaspannorna i Bromma har en sammantagen installerad effekt om 6 MW (4×1,5 MW). Mätningen utfördes den 18 mars 2025 vid Henriksdals reningsverk och den 21 mars 2024 vid Bromma reningsverk. 62 Två nya utsläppskällor ingår i beräkningen: (1) utsläpp från utloppsbrunnar av rötkammare och (2) metanslipp vid förbränning av metan i facklor och pannor. För berganläggningen på Henriksdal fungerade inte mätning av metanhalten under perioden okt-dec. För ovan berg anläggning på Henriksdal fungerade inte mätning av metanhalten under perioden aug-dec. Uppskattningar på data har gjorts för perioder vid driftavbrott. 63 För berganläggningen på Henriksdal fungerade inte mätning av metanhalten under perioden jan-mar. Medelvärdet under resten av året användes för beräkningen. 64Metanmätare på Nockeby var ur drift stora delen av året. Utsläppet under 2024 användes. 65 Uppskattningar på data har gjorts för perioder med driftavbrott. 66 Panna 1 på Bromma reningsverk körs på stadsgas. 67 Panna 2 på Bromma reningsverk är ur drift tills vidare. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 109 (130) Energiomsättning Tabell 48: Energiomsättning reningsverken 2025 jämförd med 2021 till 2024. Energiinnehåll, GWh 2025 2024 2023 2022 2021 Rågasleverans till fordonsgas från avloppsslam 81 83 96 89 85 varav Henriksdal 58 59 76 71 71 varav Bromma 23 25 20 19 14 Rågasleverans till fordonsgas från externa organiska mtrl, avser endast Henriksdal 15 28 10 7 7 Använd inköpt el och värme 93 84 85 86 83 varav Henriksdal 72 61 65 66 65 varav Bromma 21 23 20 20 19 Tabell 49. Energianvändning för avloppsrening och avledning av avloppsvatten under 2025 jämförd med 2023– 2024 total. Bränsle till Fordon delas inte upp per anläggning utan är en bolagsgemensam redovisning. Parameter Henriksdal Bromma Ledningsnät 2025 2024 2023 Elanvändning, GWh 44,4 14,8 7,2 66,4 59,2 60,1 Fjärrvärme, GWh 27,7 6,3 0 34,0 32,0 32,4 Stadsgas, m3 0 12 605 0 12 605 3 292 176 Reservkraft Diesel, m3 68 0,62 0 0 0,62 0,62 0,62 Reservkraft, Ecopar, m3 - 0,12 - 0,12 1,2 0,87 Bensin verksamhet, m3 - - 4,5 4,5 3,16 3,02 Biogas till fordon, kg - - - 68 466 70 010 76 196 HVO till fordon, m3 - - - 38,1 40,1 42 Diesel till fordon, m3 - - - 0,4 0,7 1,3 Bensin till fordon, m3, - - - 8,9 6,8 8,1 68 Utfallen för 2023 och 2024 är korrigerade efter en tidigare felaktig inrapportering av diesel. Dessa siffror är delvis uppskattade. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 110 (130) Köldmedia Tabell 50. Påfyllning och läckagekontroll av köldmedier under 2025 Årsrapporter inskickade till miljöförvaltningen. Plats År Kod Antal aggregat Köld- medium Fyllnads -mängd (kg) CO2e (ton) På- fylld ? Gas- larm? Kontroll? Datum Bromma 2025 L 2 R410A 18,5 38,6 - X 2025-04-21 Henriksdal 2025 L 7 R410A 31,15 65,2 - X 2025-02-19 Henriksdal 2025 Ö 2 R134a 340 486,2 - X X 2025 feb,apr,okt Lednings- nät 2025 L/V 5 R410A 32,14 67,11 - X X 2025 Maj Lednings- nät 2025 L/V 10 R32 24,09 16,26 - X X 2025 April, maj Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 111 (130) Kontrollprogram Tabell 51: Provtagningsfrekvens för inkommande vatten. Analyserade parametrar Provtagningsfrekvens inkommande båda verken Krav enligt NFS 2016:6 BOD7 1 dp/vecka 2 dp/månad CODcr Ersätts av TOC 2 vp/månad TOC 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 2 vp/månad (ersätter CODcr) P-tot 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 2 vp/månad PO4-P 1 dp/vecka - N-tot 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 2 dp/månad NH4-N 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 1 dp/vecka SS 1 dp/vecka - Ag, Al, As, B, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Ni, Pb, Sn, Sb, Mn, Mo, V, W, Zn 1 vp/månad - Tabell 52. Provtagningsfrekvens för utgående och bräddat avloppsvatten. Analyserade parametrar Provtagningsfrekvens utgående Krav enligt NFS 2016:6 BOD7 1 dp/vecka 1 dp/vecka CODcr Ersätts av TOC 2 vp/månad TOC 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 2 vp/månad (ersätter CODcr) P-tot 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 1 vp/vecka PO4-P 1 dp/vecka - N-tot 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 1 dp/vecka NH4-N 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka 1 dp/vecka NO3-N 1 dp/vecka samt 1 vp/vecka - SS 1 dp/vecka - Ag, Al, As, B, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Ni, Pb, Sn, Sb, Mn, Mo, V, W, Zn 1 vp/månad 1 vp/månad (gäller metaller i fetstil) Tabell 53. Slamanalyser och efterlevnad av 11 § SNFS 1994:2. Analyserade parametrar Provtagningsfrekvens Analysfrekvens Krav enligt SNFS 1994:2 Torrsubstans, TS (%) Dagligen till samlingsprov 1 g/v samt 1 g/månad 1 gång per månad Glödgningsförlust, GF (%) Dagligen till samlingsprov 1 g/v samt 1 g/månad 1 gång per månad pH Dagligen till samlingsprov 1 gång per månad Totalfosfor, P-tot Dagligen till samlingsprov 1 g/månad 1 gång per månad Totalkväve, N-tot Dagligen till samlingsprov 1 g/månad 1 gång per månad Ammoniumkväve, NH4-N Dagligen till samlingsprov 1 g/månad 1 gång per månad Ag, Al, As, B, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Ni, Pb, Sn, Sb, Mn, Mo, V, W, Zn Dagligen till samlingsprov 1 g/v 1 gång per månad (gäller metaller i fetstil) Organiska mikroföroreningar, se tabell 35 och tabell 37 Dagligen till samlingsprov Ett månadsprov 1 gång per kvartal - Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 112 (130) Avfall från avloppsrening och ledningsnät Tabell 54. Summering av processrelaterat verksamhetsavfall och restprodukter (ton). Interna restprodukter och processavfall, ton EWC-kod Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Gallerrens från reningsverk 19 08 01 2075 2013 1884 − varav Henriksdal 568 657 734 − varav Bromma galler 371 365 456 − varav Bromma rensavskiljare (strainpress) 1 136 991 694 Sand från reningsverk som deponeras eller återbrukas beroende på föroreningsgrad 19 08 02 339 671 588 − varav Henriksdal 204 547 458 − arav Bromma 135 124 130 Slam från avloppsreningsverk (våtvikt) 19 08 05 71 357 76 300 75 100 − varav Henriksdal 53 267 57 377 58 585 − varav Bromma 18 090 18 925 16 558 Glycerol (Hanterat) 68 2 646 1 635 Fettavskiljarslam (Hanterat) 69 478 84 396 77 000 Schakt- och jordmassor som deponeras eller återanvänds beroende av föroreningsgrad 17 05 04, 17 03 02 23 010 25 600 28 200 Schakt- och jordmassor som går direkt till återanvändning Cirkulärt 6 050 3 700 3 200 Tabell 55. Urval av avfallsfraktioner som sorteras vid anläggningarna. Fraktion 2025 Hdal Bra L-nät 2024 Hdal Bra L-nät 2023 Hdal Bra L-nät Brännbart 21 360 7 480 21 327 25 340 8 800 18 756 15 560 8 440 25 471 Plast, förp +blandat 1 443 197 939 1 676 148 2 197 2 062 229 6 605 Plaströr (HDPE) 0 0 7 720 0 0 9 682 0 0 10 295 Elektronik 2 734 960 896 386 1100 1 191 1 176 4 080 1 382 Farligt avfall 3 489 960 1 239 1 059 1 657 1 616 2 802 4 304 1 652 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 113 (130) Tabell 56. Avfall från avloppsreningsverken respektive ledningsnät år 2025 Enhet i kg. Material Avfallskod Hdal Bromma L-nät Asfalt, frisläpt, Bitumen 50117 0 0 0 Blandat avfall 200301 440 12 680 8 330 Blandskrot 200140 18 340 3 080 49 335 Brandsläckare 160505 0 0 263 Brännbart avfall, fint 200199 21 360 7 480 21 327 Deponi, utsorterat 170904 42 0 0 Färgburkar, vattenbaserat, emb 200128 6 0 72 Glasförpackningar, färgat+ofärg 150107 67 92 195 HDPE rör, svarta 170203 0 0 7 720 Kvävgas 160505 0 0 0 Metallförpackningar 150104 0 30 43 Olja, Veg 200125 0 0 0 Papper, kontor 200101 185 40 33 Pappersförpackningar 150101 791 249 486 Plast, blandad 170203 448 0 0 Plastförpackningar 150102 995 197 939 Rostfritt 951-1, styckeskrot 200140 0 0 2 560 Stål Klass 721 sekun styckesk gjutj 0 0 11 360 Tidningar/Journaler 200101 0 0 178 Textilier 0 0 145 Träavfall obehandlat, omålat 200138 8 720 3 440 0 Wellpapp, löst 150101 0 560 1 722 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 114 (130) Tabell 57. Farligt Avfall från avloppsreningsverken respektive ledningsnät 2025. Enhet i kg. Spårbarhetsrapport med ID.fil från Avfallsentreprenör finns. För Avloppsrening och ledningsnäts anläggningar är det rapporterat i tid till Avfallsegistret. Material Avfallskod AH AB L FA Aerosoler, brandfarliga, isocyanater 150111* 0 0 124 Ja Aminhaltigt 0 0 2 Batterier, blandat 200133*, 160601* 46 0 40 Ja Bekämpningsmedel 200119,02 2 0 1 Ja Elektronik, blandat 160213*, 200135* 2 734 960 896 Ja Färgburkar, LM-bas, emb 200127* 4 0 53 Ja Förp, tömda 150110 0 0 3 Ja Glykolblandning, FA, emballerat 160114 44 0 20 Ja Gasol, propan 160504 2 0 2 Ja Kylmöbler, hushåll 200135* 58 0 0 Ja Ljuskällor 200121* 2 0 3 Ja Lustgas 160504* 0 0 15 Ja Lysrör 200121* 0 0 24 Ja Lösningsmedel, flyt, emb 140603 0 0 Ja Olje-, och bränslefilter, emb 160107* 129 0 0 Ja Kemikalier 160509,18 0 0 0 Ja Småkem, klassificerade 160506* 20 0 43 Ja Industrigaser 160504* 2 0 0 Ja Spillolja, emb 130205* 65 0 0 Ja Oljeavfall, fast, emb 150202 375 0 10 Ja Lågkalori 140603* 0 0 3 Ja Smörjfettsrester 200126 6 0 0 Ja Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 115 (130) Tabell 58. Avfall från SFA-projektet 2025. Enhet i kg. Obs! Då det är helentreprenad ingår dessa avfallsmängder inte i SVOA’s mängder som ska rapporteras i SMP. Material Avfallsk od Behan dlings kod Jan-Mar Apr-Jun Jul-Sep Okt-Dec 2025 (kg) 2024 (kg) 2023 (kg) El 200135 D15 340 55 870 510 4 080 60 790 1 150 14 550 Trä 200138 R1 266 960 179 660 196 780 186 260 829 660 664 900 348 100 Metall 200140 R4 52 250 99 830 118 690 89 960 360 730 115 700 286 700 Plast 150102 R3 39 280 22 020 30 420 4 970 96 680 61 400 117 200 Gips 170802 R13 2 290 2 040 25 750 2 720 32 800 9 800 Wellpapp 150101 R3 2 600 3 050 2 790 2 260 10 700 16 550 39 200 Asfalt 190209 R4 16 630 230 13 680 0 30 540 273 380 83 640 Betong 170101 D1 65 020 675 840 2 514 410 1 226 210 4 481 480 3 499 498 944 000 Blandat 200301 28 860 19 090 30 080 5 000 83 030 291 010 166 500 Brännbart 200199 R13 30 720 22 760 8 280 12 430 74 190 182 100 Sediment 11 720 313 640 19 840 174 720 519 920 54 200 Blandade massor 249 760 212 080 1 340 720 615 020 2 417 580 2 380 000 Bergmassor (ton)* 170504 50 177 240 6 649 650 5 496 490 1 337 550 63 660 930 497 000 558 200* Impregnerat trä 0 12 020 0 0 12 020 Farligt avfall 190204 R4 10 090 8 580 4 900 6 560 30 130 36 100 84 000 Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 116 (130) Avvikelser avloppsrening Tabell 59. Henriksdals miljörelaterade avvikelser i IA, 2025. Ref.nr. Händelse Henriksdal Datum Kategori 2025-5 HIN och SIN har bytt dunk fel tid på dygnet under julhelg. 2025-01-07 Kvalitet 2025-42 Utsläpp av 423 m3 rötgas mellan 11/1–15/1 pga hårdvarufel i facklan. 2025-01-11 Miljö 2025-23 Brädd av 215 000 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-01-13 Miljö 2025-61 Brädd av 177 000 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-01-23 Miljö 2025-62 Brädd av 42 100 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-01-24 Miljö 2025-63 Brädd av 118 000 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-01-27 Miljö 2025-56 Tappad provtagningsburk i membran linje 1, burken kan skada membranen. 2025-01-28 Kvalitet 2025-92 Brädd av 341 100 m3 delrenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk. 2025-01-29 Miljö 2025-145 Månadsprov avvattnat slam i fel påse. 2025-02-03 Kvalitet 2025-137 Utsläpp av 6 000 m3 rötgas 16/2 på grund av hårdvarufel på instrument. 2025-02-16 Miljö 2025-171 HIN missade prover (inte representativa prover) pga stopp i slang. 2025-02-24 Kvalitet 2025-249 Försenad kontroll av NOx utsläpp från pannor. 2025-02-24 Kvalitet 2025-203 Felaktig rapportering inkommande BOD och pe, fel underlag använt. 2025-03-06 Kvalitet 2025-210 Ej flödes proportionellt provtagning vid HIN pga stopp i slang. 2025-03-06 Kvalitet 2025-285 Utsläpp av 5100 m3 rötgas på grund av otillräcklig arbetsberedning. 2025-03-26 Miljö 2025-277 Sickla inkommande provdunk felplacerad, prov brevid dunk. 2025-04-01 Kvalitet 2025-329 Teknisk bräddning av 11 600 m3 delrenat avloppsvatten Henriksdals reningverk. 2025-04-05 Miljö 2025-323 Brädd av 33 500 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-04-07 Miljö 2025-324 Teknisk brädd av 300 m3 orenat avloppsvatten i Henriksdals reningsverk. 2025-04-07 Miljö 2025-344 Henriksdal inkommande missade prover 13/4 & 14/4 pga stopp i slangen. 2025-04-14 Kvalitet 2025-362 Henriksdal inkommande missade prover 13/4 & 14/4 pga stopp i slangen. 2025-04-14 Kvalitet 2025-363 Henriksdal inkommande missade prover 17/4 ,18/4 &19/4 pga stopp i koppen. 2025-04-19 Kvalitet 2025-372 Henriksdal biolinje 1 utgående och försedimentering (intern kontroll) tidsproportionella prover 5–22/4 med anledning av strömavbrott. 2025-04-19 Kvalitet 2025-358 Henriksdal Biologisk (intern provtagare) missade prover 20/4, 21/4 & 22/4 pga fel med klämventil. 2025-04-22 Kvalitet 2025-364 Henriksdal inkommande missade prover 20/4, 21/4 & 22/4 pga stopp i slangen. 2025-04-22 Kvalitet 2025-408 Henriksdal inkommande, missade prover 23/4, 24/4, 26/4, 27/4 & 28/4 pga stopp i slang 2025-04-28 Kvalitet 2025-484 Brädd av 660 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-04-28 Miljö 2025-485 Brädd av 345 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-04-30 Miljö 2025-425 Brädd av 360 m3 orenat avloppsvatten & 23 000 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-05-22 Miljö 2025-478 Brädd av 10 300 m3 delrenat avloppsvatten. 2025-06-11 Miljö 2025-503 Provtagare biolinje 1 har efter strömavbrott tagit för mycket volym till varje delprov och svämmat över dunkar. 27–29/6. 2025-06-30 Kvalitet 2025-518 Brädd av 19 000 m3 delrenat avloppsvatten i samband med nederbörd. 2025-07-08 Miljö 2025-569 SIN slutade fungera 14/7 och byttes mot en reservprovtagare 15/7 som krånglade lite i början. 2025-07-15 Kvalitet 2025-547 HIN missade prover (inte representativa prover). Stopp i slang 17/7, 18/7, 19/7, 20/7 & 21/7. 2025-07-21 Kvalitet 2025-531 Bräddning av 9 297 m3 vid Sicklainloppet, Henrikdals reningsverk. Nederbörd i kombination med driftstörning. 2025-07-26 Miljö 2025-548 HIN missade prover (inte representativa prover), stopp i slang 27/7 och 28/7. 2025-07-28 Kvalitet Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 117 (130) 2025-530 Brädd av totalt 104 000 m3 orenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk i samband med nederbörd. 2025-07-29 Miljö 2025-550 Bräddning av 9 252 m3 vid Henriksdals reningsverk i samband med nederbörd. 2025-08-01 Miljö 2025-641 HIN missade prover (inte representativa prover). Stopp i provtagningskopp 1/8, 2/8, 3/8 & 4/8. 2025-08-04 Kvalitet 2025-679 SIN missade prover. Stopp i slang 3 & 4 augusti. 2025-08-04 Kvalitet 2025-680 SIN missade prover. Stopp i slang flera gånger under veckan. 2025-08-11 Kvalitet 2025-642 HIN missade prover (inte representativa prover). Stopp i slang 15/8, 16/6, 17/8 och 18/8. 2025-08-18 Kvalitet 2025-644 HIN missade prover (inte representativa prover). Stopp i slang 19/8 & 20/8. 2025-08-20 Kvalitet 2025-596 Brädd av 7 150 m3 orenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk pga nederbörd. 2025-08-22 Miljö 2025-734 SIN missade prover (inget vatten till dygnsprov) stopp i slangen och fel flaskbytestid (efter servicetekniker) 6–9/9. 2025-09-09 Kvalitet 2025-785 Utebliven provtagning under provdrift biolinje 6, under perioden 9/9–13/10. Ca 350 000 m3 släpptes ut under perioden utan provtagning. Det motsvarar ungefär 0,3 % av totala årsflödet till verket. 2025-09-09 Kvalitet 2025-674 Brädd av 750 m3 orenat avloppsvatten vid masthamnen i samband med nederbörd. 2025-09-11 Miljö 2025-677 Kraftigt skyfall orsakade en bräddning av 7800 m3 orenat avloppsvatten i den temporära bräddpunkten i mastamnen och 3900 m3 orenat avloppsvatten i Sickla samt 1200 m3 delrenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk. 2025-09-11 Miljö 2025-710 Utsläpp av 1200 m3 rötgas 11/9 relaterat till systemuppdatering. 2025-09-11 Miljö 2025-837 Henriksdal inkommande missade prover (inte representativa prover) 1–2/10 pga stopp i slang. 2025-10-02 Kvalitet 2025-835 Utsläpp av 12 500 Nm3 rötgas från rötkammare 1. 2025-10-03 Miljö 2025-733 Utsläpp av 15 720 m3 orenat- samt 58 300 m3 delrenat avloppsvatten vid Henriksdal i samband med nederbörd. 2025-10-04 Miljö 2025-830 HFV, HUT1 och HUT7 tidsproportionella prover istället för flödesproportionerligt. 2025-10-08 Kvalitet 2025-797 Brädd av 50 m3 orenat avloppsvatten pga tekniskt fel vid Danvikens pumpstation 2025-10-20 Miljö 2025-832 HUT7 missade prover pga fel på provtagare. 2025-10-20 Kvalitet 2025-789 Rejektvatten i slamsilo orsakade överfull slamtransport, slamläckage från fordon Sickla gårdsplan. 2025-10-21 Kvalitet 2025-826 Brädd av 24 100 m3 delrenat avloppsvatten och 140 m3 orenat avloppsvatten i samband med regn. 2025-10-24 Miljö 2025-827 Utsläpp av 1 200 m3 orenat avloppsvatten (strömavbrott). 2025-10-27 Miljö 2025-828 Utsläpp av 9 000 m3 delrenat och 2 700 m3 orenat avloppsvatten i samband med regn. 2025-10-28 Miljö 2025-805 HUT pump fungerade inte efter strömavbrott. 2025-10-29 Kvalitet 2025-829 HUT inte representativ prov efter strömavbrott. 2025-10-29 Kvalitet 2025-831 Utsläpp av 41 200 m3 delrenat och 1 300 m3 orenat avloppsvatten i samband med regn. 2025-10-30 Miljö 2025-891 Problem med ammoniumanalysator på MBR-linje 1. 2025-10-31 Kvalitet 2025-936 HIN missade prover 8, 9 & 10 november pga stopp i slang. 2025-11-10 Kvalitet 2025-913 Metandestruktionsanläggning avställd av arbetsmiljösäkerhetsskäl. 2025-11-19 Miljö 2025-989 Utsläpp av 610 m3 rötgas 19/11 på grund av Biokraft. 2025-11-19 Miljö 2025-937 Henriksdal inkommande missade prover pga stopp i slang 29 + 30 november. 2025-12-01 Kvalitet 2025-929 MBR linje 7 missade prover pga sensorfel på provtagare mellan 22 november och 4 december 2025-12-04 Kvalitet 2025-990 HIN missade prover pga stopp i slang 3 & 4 december. 2025-12-04 Kvalitet 2025-935 HUT6 tidsproportionella prover efter strömbortfall. 2025-12-05 Kvalitet 2025-946 Brädd av 27 000 m3 delrenat avloppsvatten i samband med regn. 2025-12-06 Miljö 2025-947 Brädd av 15 m3 orenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk pga regn. 2025-12-06 Miljö 2025-948 Brädd av 41 700 m3 delrenat avloppsvatten pga nederbörd. 2025-12-08 Miljö 2025-949 Brädd av 1713 m3 orenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk pga skyfall. 2025-12-08 Miljö Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 118 (130) 2025-991 Henriksdal inkommande missade prover (inte representativa prover) pga stopp i slang 2025-12-08 Kvalitet 2025-957 Registreringsavviskelse av utlastad slammängd till följd av strömavbrott i Sickla. 2025-12-10 Kvalitet 2025-970 Klagomål om buller och damm kopplat till leveransen av järnsulfat. 2025-12-12 Miljö 2025-962 Brädd av 2080 m3 delrenat avloppsvatten vid regn. 2025-12-13 Miljö 2025-963 Brädd av totalt 2978 m3 orenat avloppsvatten vid Henriksdals reningsverk pga skyfall. 2025-12-14 Miljö 2025-964 Brädd av 38 300 m3 delrenat avloppsvatten pga nederbörd. 2025-12-14 Miljö 2025-992 HIN missade prover (inte representativa prover), pga stopp i slang 17 & 18 december. 2025-12-18 Kvalitet 2025-993 HIN missade prover (inte representativa prover) pga stopp i slang 26, 27, 28 & 29 december. 2025-12-29 Kvalitet Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 119 (130) Tabell 60. Brommas miljörelaterade avvikelser i IA 2025. Ref.nr. Händelse Bromma Datum Kategori 2025-29 Förbigång den 14–15 januari av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 7 300 orenat m3. 2025-01-14 Miljö 2025-40 Förbigång den 22 januari av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 424 orenat m3. 2025-01-22 Miljö 2025-47 Förbigång den 23–24 januari av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 1 290 orenat m3. 2025-01-23 Miljö 2025-83 Förbigång den 27–30 januari av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 2 750 orenat m3. 2025-01-27 Miljö 2025-129 Förbigång den 6–10 februari av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 689 orenat m3. 2025-02-06 Miljö 2025-134 Rötgasutsläpp till atmosfär 1539 m3. Säkerhetsventli öppnade sig pga hårdvarufel. 2025-02-12 Miljö 2025-161 Ingen provtagning vid kritisk provpunkt BIN under lördag och söndag pga felprogramering. 2025-02-24 Kvalitet 2025-160 Ingen provtagning vid kritisk provpunkt BUT under lördag och söndag pga felmonterad slang. 2025-02-24 Kvalitet 2025-240 Rötgasutsläpp till atmosfär på 295 m3, säkerhetsventil öppnats. 2025-03-14 Miljö 2025-281 BUT inte tagit prover lördag-söndag pga felaktigt monterad slang. 2025-03-31 Kvalitet 2025-338 Rötgasutsläpp till atmosfär på 86 Nm3. 2025-04-03 Miljö 2025-409 Järva provtagare (intern övervakning) slutade ta prover under 16/4. 2025-04-18 Kvalitet 2025-410 Bromma inkommande: 18–20/4 inget prov pga fel provtagningsprogram startat. 2025-04-21 Kvalitet 2025-411 Bromma inkommande: 22–23/4 missades vissa prover på Bromma inkommande pga slitage av vakumpump. 2025-04-24 Kvalitet 2025-412 Missad provtagning 29-30/4 Bromma utgående pga låg nivå i kanalen 2025-04-30 Kvalitet 2025-407 Förbigång den 13 maj av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 1 000 orenat m3. 2025-05-13 Miljö 2025-417 Slamfordon lastade ut slam utanför angiven tid i villkor. Anmält till tillsynsmyndighet enligt villkor. 2025-05-20 Miljö 2025-500 Rötgasutsläpp till atmosfär på 547m3 2025-06-26 Miljö 2025-535 Förbigång den 29 juli av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 16 400 orenat m3. 2025-07-29 Miljö 2025-697 Ej tillförlitliga resultat för avvattnat slam. TS-analyserna för avvattnat slam från avvattningscentrifug 2 på Bromma har inte visat tillförlitliga resultat under en uppskattad period från den 11 augusti till och med den 25 augusti. Efter denna period började man ta prov manuellt från centrifugen tills dess att provtagarens funktion var återställd. 2025-08-18 Kvalitet 2025-582 Förbigång den 22–23 augusti av delvis renat vatten förbi sandfilter med bräddnyckel 5 040 orenat m3. 2025-08-22 Miljö 2025-578 Klagomål på lukt från närboende. 2025-08-22 Miljö 2025-978 Rötgasutsläpp till atmosfär av 588 Nm3. 2025-10-20 Miljö 2025-784 Rötgasutsläpp till atmosfär på 350 Nm3. 2025-10-23 Miljö 2025-913 Metandestruktionsanläggning avställd. 2025-11-19 Miljö 2025-977 Bromma inkommande missade prover 25–28/12 pga stopp i slang. 2025-12-26 Kvalitet Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 120 (130) Avvikelser pumpstationer Stockholm Tabell 61. Bräddredovisning för pumpstationer. Datum, Arbetsorder (AO). Uppdelat på inre (I) och yttre (Y) orsak. Sorterat på Station i bokstavsordning. Datum AO-nr Händelse Åtgärd Station Recipient Kritikalitets- klass Yttre/Inre faktor 2025-09-15 142333 Utlösta pumpar, traspaket. Pumparna återställda och rensade på trasor. Askängsbacken Bällstaån C I 2025-02-12 Brädd i samband med polypiggning av ledning. Kontakt med LT au togs för att informera om brädden till Entreprenör. Berghamnsbrygga Lövstafjärden A I 2025-06-05 137053 Kraftig lokal nederbörd. Stationen besökt och funktionskontrollerad. Berghamnsbrygga Lövstafjärden A Y 2025-07-29 139671 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Berghamnsbrygga Lövstafjärden A Y 2025-09-15 142295 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Berghamnsbrygga Lövstafjärden A Y 2025-07-29 139694 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Bergvik Mälaren B Y 2025-08-22 140907 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Bergvik Mälaren B Y 2025-03-20 133461 Strömavbrott på Ellevios nät. Kontroll, återställning. Diplomatstaden Djurgårdsbrunns- viken C Y 2025-07-06 138733 Misstänkt ledningsras. Driften har åtgärdat ledning. Djurgårdsbrunn Djurgårdsbrunns- kanalen C I 2025-01-14 129664 Snösmältning. Stationen besökt och funktionskontrollerad. Spolat av gångbord och kontrollerat givare. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-01-23 130450 Ihållande nederbörd. Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-01-27 130528 Nederbörd Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-01-29 130645 Kraftig ihållande nederbörd. Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-06-11 137368 Nederbörd Stationen besökt och funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-07-07 138831 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-07-08 138831 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-07-08 138831 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-07-29 139693 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-07-31 139829 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-08-01 139902 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-08-22 140948 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-09-03 141633 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-09-11 142189 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-10-05 145313 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-10-28 146929 Nederbörd Stationen funktionskontrolelrad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-10-30 147144 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-12-06 149500 Nederbörd. Stationen funktionkontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-12-08 148581 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-12-14 149951 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 121 (130) 2025-10-04 145313 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-10-22 146595 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-11-12 147990 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Ekhagen Lilla Värtan B Y 2025-07-29 139703 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Ferdinand Dagledning C Y 2025-02-17 131822 Mjukstartare och pump hade havererat. P1 ur funktion sedan tidigare. P2 mjukstartare åtgärdad. Gamla Loudden I 2025-10-09 145636 Strömavbrott. Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Glashuset Hammarby sjö B Y 2025-07-29 139672 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Herrängen 2 Långsjön B Y 2025-07-29 139710 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Högdalen Magelungsdiket B Y 2025-07-29 139716 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Höglandet Mälaren B Y 2025-08-01 139941 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Höglandet Mälaren B Y 2025-09-10 142077 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Höglandet Mälaren B Y 2025-10-28 146934 Nederbörd. Stationen samt bräddningsbrunnen är besökt och funktionskontrollerad. Karl XII Strömmen A Y 2025-12-14 149954 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Karl XII Strömmen A Y 2025-10-04 142312 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Kungsholmshamnpl an Riddarfjärden A Y 2025-12-08 149510 Pumparna startade inte efter oplanerat strömavbrott. PLC omstartad. Kungsholmshamnpl an Riddarfjärden A I 2025-07-29 139673 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Kungsholmsstrand Karlbergssjön B Y 2025-08-22 140912 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Kungsholmsstrand Karlbergssjön B Y 2025-06:14 137513 Vipporna hade traslat ihop sig, samt ingen kommunikation. Fixat vipporna samt spolat sump och rengjort vipporna. Lillsjönäs AP Lillsjönäs DV B I 2025-06-15 137522 Ingen kommunikation Pumpat ner nivån samt spolat rent sump och vippor. Lillsjönäs AP Lillsjönäs DV B I 2025-06-14 137512 Lillsjönäs AP har bräddat över till UTJ (Brädd under jourtid) Kvitterat larm, samt pratat med Norsborg. Lillsjönäs DV Lillsjöån B I 2025-06-15 137524 Lillsjö AP bräddar via skibord till DV Återställt larm samt försökt få ordning på AP Lillsjönäs DV Lillsjöån B i 2025-07-11 138958 Stationen hade stannat av okänd orsak, ev strömblink. Återställt och startat upp stationen, bräddgivaren gick sönder i samband med bräddningen. Marieberg Mariebergs-sundet B I 2025-07-29 139707 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Masthamnen Saltsjön B Y 2025-07-25 139591 Lokal störtskur. Stationen funktionskontrollerad. Nockebyhov Mälaren C Y 2025-07-29 139698 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Nockebyhov Mälaren C Y 2025-08-26 141195 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Nockebyhov Mälaren C Y 2025-09-10 142079 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Nockebyhov Mälaren C Y 2025-09-12 142310 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Nockebyhov Mälaren C Y Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 122 (130) 2025-03-04 132491 Planerat strömavbrott som ramlat mellan stolarna. När det uppdagats pumpade kontrollrummet ned anläggningen inför stoppet och akutbilen fick ambullera i området för att vara snabba till anläggningen när strömmen återkom för kontroll och återställning i stationen. Kontroll, återställning. Riksmuseét Dagledning B I 2025-10-30 147128 P2 på service och P1 tar inte efter återställning. Dagjouren hade ingen kranbil. Kvällsjouren får återkomma med kran. Kvällsjouren lyfte och rensade pump. Rosendal Djurgårdsbrunns- viken C I 2025-01-08 129380 Kraftig ihållande nederbörd. Stationen besökt och funktionskontrollerad. Rosenvik Saltsjön C Y 2025-01-29 130668 Kraftig ihållande nederbörd. Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Rosenvik Saltsjön C Y 2025-07-29 139717 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Rosenvik Saltsjön C Y 2025-08-01 139940 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Rosenvik Saltsjön C Y 2025-08-26 141199 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Rostugnen Ulvsundasjön C Y 2025-01-07 129184 Strömabrott. Stationen besökt och funktionskontrollerad efter strömmen återkommit till anläggningen. Ryssviken Waldemarsviken C Y 2025-01-29 130704 Kraftig ihållande nederbörd. Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Ryssviken Waldemarsviken C Y 2025-07-29 139709 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Ryssviken Saltsjön C Y 2025-07-29 139706 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Räntmästartrappan Saltsjön B Y 2025-08-22 140904 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Räntmästartrappan Saltsjön B Y 2025-07-25 139600 Lokal störtskur. Stationen funktionskontrollerad. Segelbåtsvägen Mälaren C Y 2025-07-29 139696 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Segelbåtsvägen Mälaren C Y 2025-07-29 139711 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhistoriska muséet Djurgårdsbrunnsvik en C Y 2025-06-05 137052 Kraftig lokal nederbörd. Stationen besökt och funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-07-23 139511 Lokal störtskur. Stationen funktionskontrollerad, givare rengjorda och kontrollerade. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-07-29 139714 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-07-29 139714 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-08-22 140943 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-09-11 142076 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-10-04 145315 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-10-28 146928 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-10-28 146928 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällsstigen Lambarfjärden B Y 2025-09-10 142076 Nederbörd Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällstigen Lambarfjärden B Y 2025-09-14 142304 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällstigen Lambarfjärden B Y 2025-09-15 142304 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Sjöhällstigen Lambarfjärden B Y 2025-10-27 146841 Strömavbrott. Stationen besökt och kontrollerad på Jouren. Söder mälarstrand Riddarfjärden B Y Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 123 (130) 2025-02-07 131351 Brädd av okänd anledning, kraftigt tillfälligt inflöde? Stationen är undersökt och stationen gick utan anmärkning vid besöket. Tantogatan Årstaviken C I 2025-03-02 132400 Hål i ledningen. Fastigheten har haft stopp i deras ledning som har spolat stoppet ut till våran station där det fastnat i böjen. När dom har spolat har det gått hål i våran(?) ledning i stationen. Så nu läcker den, den är extremt rostig och kexig räcker med att man petar med fingret blir hålet större. Så man skulle behöva byta ut ledningen så långt som möjligt. Tantogatan Årstaviken C I 2025-07-29 139702 Ovädret Karl- Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Ulvsunda Ulvsundasjön B Y 2025-09-11 142153 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Österängsvägen Kvarnsjön C Y Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 124 (130) Avvikelser Pumpstationer Huddinge Tabell 62. Bräddredovisning för pumpstationer. Datum, Arbetsorder (AO). Uppdelat på inre (I) och yttre (Y) orsak. Sorterade på station i bokstavsordning. Datum AO-nr Händelse Åtgärd Station Recipient Kritikalitets- klass Yttre/Inre faktor 2025-07-29 139697 Ovädret Karl-Heinz. Stationen funktionskontrollerad. Bergavägen Dagledning mot Lövstadiket C Y 2025-04-23 135015 Pumparna tog dåligt, fett i sumpen. Vippa och nivågivare rengjorda och sumpen spolad. Extremt mycket fett i sumpen. Blåsvägen Spillvatten- ledning C I 2025-02-10 Brädd i samband med polypiggning av ledning. Kontakt med entreprenörerna togs i samband med brädden. Ebbadal Orlången B I 2025-10-08 145592 Strömavbrott. Stationen är besökt och funktionskontrollerad. Ebbadal Orlången B Y 2025-07-08 138813 Nederbörd Funktionskontroll, Provtagning vid brädden utförd. Fittja Albysjön C Y 2025-07-31 139826 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad och provtagning vid brädden utförd. Fittja Albysjön C Y 2025-08-22 140926 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Fittja Albysjön C Y 2025-09-11 142185 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Fittja Albysjön C Y 2025-09-15 142309 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Fittja Albysjön C Y 2025-09-16 142420 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Fittja Albysjön C Y 2025-06-08 137101 Pump 1 hade löst ut på motorskydd, pump 2 klarade ensamt inte inflödet. Pump 1 kontrollerad, återställd och provkörd. Pålvägen 2 Kvarnsjön C I 2025-09-14 142336 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Sundby Gård Orlången C Y 2025-04-14 134718 Pumpar glömdes i hand i samband med underhåll istationen. Tekniker åkte hastigt tillbaka vid höglarm för att återställa pumpar i automatik. Tranvägen Långsjön C I 2025-01-08 129411 Personal har varit ute på plats och kontrollerat stationen, båda pumparna går på 6.5A men sänker ingenting, försökte rycka i dom för att se om dom tar luft, men kunde inte få någon skillnad. Vi åkte upp till släppet, men där så kommer det ingenvatten, ser nästan ut som att tryck ledning är frusen. Vi sugit ur statioen tillsvidare, för att det inte ska brädda. Men dag personalen skulle behöva åka dit och kontrollera. Skriver en AO. Stationen kontrollerad och konstaterad att någonting har hänt med tryckledningen då den inte pumpar ur trots att stationen går. Stationen utsugen för att förhindra ytterligare brädd. Visättra sportcenter Dike C Y 2025-07-26 139622 Lokal störtskur. Stationen funktionkontrollerad. Visättra sportcenter Saknar bräddfunktion i driftinstr. C Y 2025-09-11 142116 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Visättra sportcenter Saknar bräddfunktion i driftinstr. C Y 2025-08-31 141456 Nederbörd. Stationen funktionskontrollerad. Österängsvägen Kvarnsjön C Y Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 125 (130) Miljötillstånd från Koncessionsnämnden, Bromma ARV Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 126 (130) Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 127 (130) Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 128 (130) Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 129 (130) Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 130 (130) Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 131 (130) Miljöprövningsdelegationen ändrar villkor 9, Bromma Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 132 (130) Grundtillstånd från MMD och MMÖD, Henriksdal, gemensamt utsläppsvillkor vatten Finns att läsa: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/sfa/pdf---ga- igenom/tillstandsansokan/miljotillstand---dom-i-mmd-2017-12-14.pdf Finns att läsa: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/sfa/pdf---ga-igenom/tillstandsansokan/mmod- dom-2019-02-18.pdf Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 133 (130) Scope 3 täckning Avloppsprocessen Figur 27. Täckning av utsläpp per scope enligt GHG-protokollet. I bilaga 2 tabell 6 listas ingående parametrar i scope 3.1-3.15. Scope Avlopp 1. Metan, lustgas i process. Bränslen i fordon, arbetsmaskiner och reservkraft. Utsläpp från dricksvattenanvändning 2. Inköpt el, värme, kyla 3.1 Processkemikalier, aktivt kol 3.2 Ej 3.3 Indirekta utsläpp från bränslen 3.4 Transport av kemikalier 3.5 Hantering av slam, sand och gallerrens 3.6 Ej 3.7 Ej 3.8 Ej 3.9 Transport av slam, sand och gallerrens 3.10 Utsläpp från slamlager, Uppgradering till fordonsgas, Utsläpp till recepient 3.11 Spridning av slam 3.12 Hantering av sand och gallerrens, Hantering av icke-godkänt slam 3.13 Ej 3.14 Ej 3.15 Ej Figur 28. Visar vad som finns med i de olika scopen som är medtagna i redovisningen. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 134 (130) SVOA:s viktigaste hållbarhetsområden och målkarta Viktigt hållbarhetsområde Globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 Rent vatten Cirkulär verksamhet Minskad klimatpåverkan Hållbara inköp Hållbart arbetsliv Figur 29. SVOA:s viktigaste Hållbarhetsområden. Figur 30. Stockholm Vatten och Avfalls Målkarta. Stockholm Vatten och Avfall – Bilagor till miljörapport 135 (130) Stockholm Vatten och Avfall Tel 08-522 120 00 kund@svoa.se www.svoa.se En del av Stockholms stad Stockholm Vatten och Avfall är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar vatten- och med miljöfokus. Varje dag, året runt förser vi 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, renar avloppsvatten och ser till att avfallet tas om hand. Tillsammans med invånare, företag och andra intressenter arbetar vi för att Stockholm ska bli världens mest hållbara stad. Normal belastning Högsäsong vår Högsäsong sommar Högsäsong höst Högsäsong vinter Kommentarer Bofast befolkning totalt inom tätbebyggelsen (Stockholm, Huddinge, Haninge, Nacka, Tyresö)896 227 896 227 896 227 896 227 896 227 (Stockholm, Huddinge, Haninge, Nacka, Tyresö) Icke bofast befolkning inom tätbebyggelsen (1) 200 200 200 200 200 Ej relevant storstad Industribelastning 64 303 64 303 64 303 64 303 64 303 Beräknat från I-taxa Förväntad ökad belastning de närmaste 5-10 åren (2) 153 579 153 579 153 579 153 579 153 579 Antagande 10% SVOA inkl. Tunnlarna Vårberg (32 100), Bredäng(16 800) och Årstadal( 58 700) fr.ca årsskiftet 2027/2028 Säkerhetsmarginal 28 754 28 754 28 754 28 754 28 754 Antagande SVOA Summa 1 143 063 1 143 063 1 143 063 1 143 063 1 143 063 Icke avrundad max gvb 1 143 063 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra (ger också en säkerhetsmarginal) 1 200 000 Ange max gvb med noggrannheten hundratal pe. För anläggningar över 10 000 pe bör noggrannheten vara tusental pe. Mall för att beräkna maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb) för tätbebyggelsen Förslag/exempel på relevanta perioder (1) Beakta även särskild återkommande händelse/evenemang, t.ex. sportlovsvecka, marknad, större konferens, festival… (2) Bedöm förväntad ökad belastning, t.ex. i form av nya bostadsområden eller förtätning, så att värdet står sig en längre tid (cirka fem till tio år). Om den ökade belastningen medför strängare renings- och utsläppskrav än reningsverket är dimensionerat för, bör den planerade, ökade belastningen inte räknas in i max gvb om det inte redan är säkerställt att de strängare kraven kan följas. Följaktligen kan inte nya områden anslutas innan kraven kan följas. EU- kommissionen följer upp överensstämmelsen mellan max gvb tätbebyggelse och max gvb inkommande. Att överdrivet överskatta max gvb tätbebyggelse kan därför vara olämpligt. Om den uppskattade max gvb ligger nära 2 000, 10 000, eller 100 000 pe måste bedömningen göras med större omsorg då ett max gvb över dessa gränser påverkar vilka krav som ställs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6), utifrån EU:s avloppsdirektiv. Det är också viktigt att beakta avloppsreningsverkets tillståndsgivna belastning. Normal belastning Högsäsong vår Högsäsong sommar Högsäsong höst Högsäsong vinter Kommentarer Bofast befolkning totalt inom tätbebyggelsen (Stockholm, Huddinge, Haninge, Nacka, Tyresö)896 227 896 227 896 227 896 227 896 227 (Stockholm, Huddinge, Haninge, Nacka, Tyresö) Icke bofast befolkning inom tätbebyggelsen (1) 200 200 200 200 200 Ej relevant storstad Industribelastning 64 303 64 303 64 303 64 303 64 303 Beräknat från I-taxa Förväntad ökad belastning de närmaste 5-10 åren (2) 153 579 153 579 153 579 153 579 153 579 Antagande 10% SVOA inkl. Tunnlarna Vårberg (32 100), Bredäng(16 800) och Årstadal( 58 700) fr.ca årsskiftet 2027/2028 Säkerhetsmarginal 28 754 28 754 28 754 28 754 28 754 Antagande SVOA Summa 1 143 063 1 143 063 1 143 063 1 143 063 1 143 063 Icke avrundad max gvb 1 143 063 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra (ger också en säkerhetsmarginal) 1 200 000 Ange max gvb med noggrannheten hundratal pe. För anläggningar över 10 000 pe bör noggrannheten vara tusental pe. Mall för att beräkna maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb) för tätbebyggelsen Förslag/exempel på relevanta perioder (1) Beakta även särskild återkommande händelse/evenemang, t.ex. sportlovsvecka, marknad, större konferens, festival… (2) Bedöm förväntad ökad belastning, t.ex. i form av nya bostadsområden eller förtätning, så att värdet står sig en längre tid (cirka fem till tio år). Om den ökade belastningen medför strängare renings- och utsläppskrav än reningsverket är dimensionerat för, bör den planerade, ökade belastningen inte räknas in i max gvb om det inte redan är säkerställt att de strängare kraven kan följas. Följaktligen kan inte nya områden anslutas innan kraven kan följas. EU- kommissionen följer upp överensstämmelsen mellan max gvb tätbebyggelse och max gvb inkommande. Att överdrivet överskatta max gvb tätbebyggelse kan därför vara olämpligt. Om den uppskattade max gvb ligger nära 2 000, 10 000, eller 100 000 pe måste bedömningen göras med större omsorg då ett max gvb över dessa gränser påverkar vilka krav som ställs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6), utifrån EU:s avloppsdirektiv. Det är också viktigt att beakta avloppsreningsverkets tillståndsgivna belastning. Normal belastning Högsäsong vår Högsäsong sommar Högsäsong höst Högsäsong vinter Kommentarer Bofast befolkning totalt inom tätbebyggelsen (Stockholm, Huddinge)133 013 133 013 133 013 133 013 133 013 (Stockholm, Huddinge) från SVOA Icke bofast befolkning inom tätbebyggelsen (1) - - - - - Industribelastning 2 360 2 360 2 360 2 360 2 360 Beräknad SVOA 20260313 Förväntad ökad belastning de närmaste 5-10 åren (2) 13 301 13 301 13 301 13 301 13 301 Antagande ökn 15% enl SVOA Säkerhetsmarginal 14 000 14 000 14 000 14 000 14 000 Antagande enl SVOA Summa 162 674 162 674 162 674 162 674 162 674 Icke avrundad max gvb 162 674 Avrunda uppåt för att få en jämnare siffra (ger också en säkerhetsmarginal) 163 000 Ange max gvb med noggrannheten hundratal pe. För anläggningar över 10 000 pe bör noggrannheten vara tusental pe. Mall för att beräkna maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb) för tätbebyggelsen Förslag/exempel på relevanta perioder (1) Beakta även särskild återkommande händelse/evenemang, t.ex. sportlovsvecka, marknad, större konferens, festival… (2) Bedöm förväntad ökad belastning, t.ex. i form av nya bostadsområden eller förtätning, så att värdet står sig en längre tid (cirka fem till tio år). Om den ökade belastningen medför strängare renings- och utsläppskrav än reningsverket är dimensionerat för, bör den planerade, ökade belastningen inte räknas in i max gvb om det inte redan är säkerställt att de strängare kraven kan följas. Följaktligen kan inte nya områden anslutas innan kraven kan följas. EU- kommissionen följer upp överensstämmelsen mellan max gvb tätbebyggelse och max gvb inkommande. Att överdrivet överskatta max gvb tätbebyggelse kan därför vara olämpligt. Om den uppskattade max gvb ligger nära 2 000, 10 000, eller 100 000 pe måste bedömningen göras med större omsorg då ett max gvb över dessa gränser påverkar vilka krav som ställs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6), utifrån EU:s avloppsdirektiv. Det är också viktigt att beakta avloppsreningsverkets tillståndsgivna belastning. Beräkningar: 90:e percentilen Max Min 1 161 400 1 401 307 463 255 Startdatum för prov (ÅÅÅÅ-MM- DD) Slutdatum för prov (ÅÅÅÅ-MM-DD) Volym m³/d BOD7-halt inkommande, mg/l pe 2024-12-31 2025-01-01 306 525 236,8 1 037 118 2025-01-07 2025-01-08 333 986 174,7 833 420 2025-01-14 2025-01-15 523 889 151,5 1 133 744 2025-01-21 2025-01-22 383 526 188,8 1 034 501 2025-01-28 2025-01-29 417 668 129,6 773 211 2025-02-04 2025-02-05 362 653 156,0 808 283 2025-02-11 2025-02-12 303 668 227,5 986 791 2025-02-18 2025-02-19 288 270 340,3 1 401 307 2025-02-25 2025-02-26 273 409 284,8 1 112 237 2025-03-05 2025-03-06 281 800 265,8 1 070 079 2025-03-12 2025-03-13 270 283 260,9 1 007 509 2025-03-19 2025-03-20 265 429 224,0 849 255 2025-03-25 2025-03-26 260 859 201,5 751 056 2025-04-01 2025-04-02 258 434 321,7 1 187 838 2025-04-08 2025-04-09 254 838 265,9 967 850 2025-04-15 2025-04-16 244 393 271,2 946 737 2025-04-22 2025-04-23 257 775 308,1 1 134 489 2025-04-29 2025-04-30 254 921 225,3 820 654 2025-05-07 2025-05-08 254 624 334,4 1 216 536 2025-05-13 2025-05-14 255 832 222,0 811 209 2025-05-20 2025-05-21 269 150 227,0 872 645 2025-05-27 2025-05-28 255 388 242,6 884 983 2025-06-04 2025-06-05 251 463 225,5 810 075 2025-06-10 2025-06-11 257 401 250,1 919 697 2025-06-24 2025-06-25 263 086 182,0 684 118 2025-07-01 2025-07-02 216 947 171,4 531 078 2025-07-08 2025-07-09 434 326 81,0 502 795 2025-07-15 2025-07-16 220 943 146,8 463 255 2025-07-22 2025-07-23 208 847 214,3 639 303 2025-07-29 2025-07-30 528 376 78,2 590 444 2025-08-05 2025-08-06 316 419 207,0 935 871 2025-08-13 2025-08-14 250 481 236,5 846 119 2025-08-19 2025-08-20 248 765 236,7 841 120 2025-08-27 2025-08-28 264 684 278,9 1 054 608 2025-09-02 2025-09-03 253 616 275,4 997 860 2025-09-16 2025-09-17 323 717 204,8 947 075 2025-09-23 2025-09-24 259 871 163,1 605 561 2025-09-30 2025-10-01 256 482 283,0 1 037 017 2025-10-08 2025-10-09 384 725 192,7 1 059 362 2025-10-15 2025-10-16 268 708 289,1 1 109 836 2025-10-21 2025-10-22 254 594 300,5 1 093 032 2025-10-28 2025-10-29 333 011 243,8 1 159 931 2025-11-04 2025-11-05 312 020 263,4 1 174 286 2025-11-11 2025-11-12 273 008 205,8 802 478 2025-11-18 2025-11-19 283 240 246,5 997 229 2025-11-25 2025-11-26 279 066 308,5 1 229 809 2025-12-02 2025-12-03 289 968 255,9 1 060 159 2025-12-09 2025-12-10 487 781 142,0 989 222 2025-12-16 2025-12-17 401 709 153,8 882 555 2025-12-23 2025-12-24 288 878 205,3 847 120 Beräkningar: 90:e percentilen Max Min 315 100 433 518 184 725 Startdatum för prov (ÅÅÅÅ-MM-DD) Slutdatum för prov (ÅÅÅÅ-MM-DD) Volym m³/d BOD7-halt inkommande, mg/l 2024-12-31 2025-01-01 126 335 180,0 2025-01-07 2025-01-08 117 760 210,0 2025-01-14 2025-01-15 196 854 110,0 2025-01-21 2025-01-22 138 744 120,0 2025-01-28 2025-01-29 145 289 89,0 2025-02-04 2025-02-05 123 034 124,5 2025-02-11 2025-02-12 113 229 140,0 2025-02-12 2025-02-13 112 757 130,0 2025-02-18 2025-02-19 112 133 170,0 2025-02-25 2025-02-26 107 186 170,0 2025-03-05 2025-03-06 106 167 130,0 2025-03-12 2025-03-13 102 157 180,0 2025-03-18 2025-03-19 97 926 200,0 2025-03-25 2025-03-26 99 018 180,0 2025-04-01 2025-04-02 100 965 160,0 2025-04-08 2025-04-09 100 303 220,0 2025-04-15 2025-04-16 98 885 200,0 2025-04-22 2025-04-23 103 496 180,0 2025-04-29 2025-04-30 99 116 190,0 2025-05-06 2025-05-07 97 723 190,0 2025-05-13 2025-05-14 95 512 240,0 2025-05-20 2025-05-21 97 246 200,0 2025-05-28 2025-05-29 96 833 200,0 2025-06-04 2025-06-05 96 800 210,0 2025-06-10 2025-06-11 97 512 210,0 2025-06-17 2025-06-18 95 742 230,0 2025-06-24 2025-06-25 110 340 160,0 2025-07-01 2025-07-02 91 102 200,0 2025-07-08 2025-07-09 159 717 190,0 2025-07-15 2025-07-16 90 008 170,0 2025-07-22 2025-07-23 85 396 170,0 2025-07-29 2025-07-30 262 465 75,0 2025-08-05 2025-08-06 120 715 140,0 2025-08-13 2025-08-14 96 185 160,0 2025-08-19 2025-08-20 94 085 210,0 2025-08-27 2025-08-28 109 959 160,0 2025-09-02 2025-09-03 96 498 200,0 2025-09-09 2025-09-10 94 644 210,0 2025-09-17 2025-09-18 138 290 120,0 2025-09-23 2025-09-24 97 737 160,0 2025-09-30 2025-10-01 104 871 200,0 2025-10-07 2025-10-08 122 155 160,0 2025-10-15 2025-10-16 104 508 190,0 2025-10-21 2025-10-22 100 282 220,0 2025-10-28 2025-10-29 146 480 130,0 2025-11-04 2025-11-05 144 439 120,0 2025-11-11 2025-11-12 113 126 130,0 2025-11-19 2025-11-20 110 750 190,0 2025-11-25 2025-11-26 103 781 190,0 2025-12-02 2025-12-03 110 697 170,0 2025-12-10 2025-12-11 178 517 86,0 2025-12-17 2025-12-18 172 227 120,0 2025-12-28 2025-12-29 109 865 150,0 pe 324 861 353 280 309 342 237 847 184 725 218 825 226 458 209 406 272 323 260 309 197 167 262 689 279 788 254 617 230 777 315 238 282 528 266 133 269 028 265 247 327 469 277 845 276 665 290 400 292 536 314 580 252 206 260 291 433 518 218 591 207 389 281 213 241 430 219 851 282 256 251 335 275 707 283 933 237 069 223 398 299 631 279 211 283 665 315 172 272 034 247 610 210 091 300 607 281 691 268 836 219 321 295 246 235 425 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Här ska texten i respektive BAT-slutsats anges. Citera aktuella värden, med angivande av enhet, tidsperiod och referensförhållanden. Här redovisas aktuella mätvärden, angivna med samma enhet, tidsperiod och referens- förhållanden som i BAT-slutsatsen. I de fall som värdena bygger på mätning eller beräkning ska analysmetod och/eller beräkningsmetod rapporteras. Om möjligt ska i första hand internationellt vedertagna metoder/standarder användas. En kortfattad beskrivning av mätmetoder, mätfrekvens, provtagningssätt med mera. Det kan t.ex. vara ”Stickprov vid vissa tidsintervall”. Ange om mätning har utförts i enlighet med vad som anges i BAT- slutsatserna. Ange även standardiserad metod. För BAT-AEL krävs, om mätvärden räknats bort till följd av onormal drift, t.ex. en redovisning av perioderna med onormala driftförhållanden och orsakerna till dessa. Här finns möjlighet att skriva in annan information som är relevant för BAT-slutsatsen. Det kan t.ex. vara korrelerande villkor i tillståndet eller gällande dispenser och alternativvärden. Ja/Nej Redovisning av eventuella planerade åtgärder. BAT 1 Bästa tillgängliga teknik för att förbättra den övergripande miljöprestandan är att genomföra och följa ett miljöledningssystem (EMS) som omfattar samtliga av följande delar: Bolaget är certifierat enligt ISO 14001:2015 och ISO 9001 Se process Systematisk hållbarhetsarbete i Kompassen Ja 1.I Engagemang från ledningens sida, vilket innefattar den högsta ledningen. Ja 1.II Ledningens fastställande av en miljöpolicy som innefattar löpande förbättring av anläggningens miljöprestanda. Fastställd hållbarhetspolicy Länk till Hållbarhetspolicyn Ja 1.III Planering och framtagning av nödvändiga rutiner och övergripande och detaljerade mål, tillsammans med finansiell planering och investeringar. Målarbete i måluppföljningsverktyget ILS och arbete med prioriterade hållbarhetsområden, investeringar bereds i Styrgrupp för A och fastställs i Investeringsrådet och följs upp i projektdatabasen Malte. Se process Styra, leda och planera i Kompassen Ja Rutiner tydligare tillgängliggjorda i Kompassen, se även Investeringsstyrning 1.IV Genomförande av rutiner, särskilt i fråga om Ja 1.IV.a) struktur och ansvar, Se process Styra, leda och planera i Kompassen samt delegation Ansvar enligt miljöbalken Ja Rutiner tydligare tillgängliggjorda i Kompassen 1.IV.b) rekrytering, utbildning, medvetenhet och kompetens, Kompetensprofiler definierar kompetensbehov för tjänster Ja 1.IV.c) kommunikation, Information om rutiner på Aqvanet och i kompassen. Enhets- och avdelningsmöten Ja Rutiner tydligare tillgängliggjorda i Kompassen 1.IV.d) de anställdas delaktighet, Förbättringsförslag i underhålls-systemet API Pro och avvikelsehanteringssystemet IA, värdegrundsarbete. Ja 1.IV.e) dokumentation, Ja Rutiner, klassificeringsstruktur och struktur för anläggningsinformation tydligare tillgängliggorda i Kompassen 1.IV.f) effektiv processkontroll, Styrsystem SCADA och aCurve, processamordningsgruppen Ja 1.IV.g) underhållssystem, Underhållssystem API Pro Ja 1.IV.h) beredskap och agerande vid nödlägen, se avsnitt 5 i allmänna ordinngs- och skyddsregler för avloppsrening Olycksfall, hot, våld eller dödsfall - Aqvanet (stockholm.se) Ja 1.IV.i) säkerställande av att miljölagstiftningen efterlevs. Dokumenterat ansvar i Kompassen Se process Lagbevakning i Kompassen Ja 1.V Kontroll av prestanda och vidtagande av korrigerande åtgärder, särskilt i fråga om Se process säkerställa vår egenkontroll i Kompassen Ja 1.V.a) övervakning och mätning (se även JRC:s referensrapport om övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar – ROM), Utsläppskontroll i huvudsak enligt NFS 2016:6, + drift- och recipientkontroll Se egenkontrollprogram Ja Inför/se över/riskbaserad övervakning av luftutsläpp. Forstsatt arbete inom Eg.Met 1.V.b) korrigerande och förebyggande åtgärder, Avvikelsehantering och riskbaserat förbättringsarbete dokumenteras i IA Se process Hantera avvikelser i Kompassen Ja 1.V.c) underhåll av dokumentation, Aktuella rutiner nås ifrån Kompassen. Inför systemet COMOS för anläggningsdokumentation Ja 1.V.d) oberoende (om möjligt) intern eller extern revision för att fastställa om miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på korrekt sätt. SVOA genomför extern revision enligt ISO årligen, senast genomförd med fokus på Henriksdaslanläggningen genomförd 2021. Godkänd certifering ISCC november 2022. Se process Genomföra revisioner i Kompassen Ja 1. Allmänna BAT-Slutsatser Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. Sida 1 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. 1.VI Översyn, från den högsta ledningens sida, av miljöledningssystemet och dess fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet. Ledningens genomgång, minst en gång per år. Se process Följa upp verksamheten i Kompassen Ja 1.VII Bevakning av utvecklingen av renare teknik. Personalen deltar i konferenser och seminarier inom området, nyhetsbrev IWA och annan omvärldsbevakning. Medlemmar i Biogas Öst, VA- kluster Mälardalen, Svenskt Vatten och Avfall Sverige Ja 1.VIII Beaktande, under projekteringen av en ny avfallsbehandlingsanläggning och under hela dess livslängd, av miljöpåverkan vid den slutliga avvecklingen av avfallsbehandlingsanläggningen. Befintlig lokalisering sedan lång tid tillbaka. Ja Beaktas som en aspekt i valet mellan nya rötkammare eller alternativ överskottsslam- hantering samt efterföljande projektering. 1.IX Regelbunden jämförelse med andra verksamheter inom samma bransch. Vi deltar i VASS-statistik genom Svenskt Vatten. Ja 1.X Hantering av avfallsflöden (se BAT 2). Revaq, enligt HBK-rutiner samt enligt avfallspolicy Ja 1.XI Förteckning över avloppsvatten- och avgasflöden (se BAT 3). Se Emissionsdeklaration för årliga utsläpp till vatten och luft från hela Henriksdalsanläggningen. Se figur 2 massbalanssystem i rutin Hållbar biogasproduktion Ja 1.XII Plan för hantering av rester (se beskrivning i avsnitt 6.5, "Planen för hantering av rester är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och utgörs av en uppsättning åtgärder som syftar till att 1) minimera produktionen av rester från avfallsbehandlingen, 2) optimera återanvändning, regenerering, återvinning och/eller energiåtervinning av resterna och 3) säkerställa en korrekt bortskaffning av rester). Se plan för avfallshantering på Henriksdal. http://aqvanet.svoa.se/sto d-i-arbetet/aterbruk-och- internt-avfall/avfallsplan1/ Ja 1.XIII Olyckshanteringsplan (se beskrivning i avsnitt 6.5, "Olyckshanteringsplanen är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och identifierar de faror som delanläggningen innebär och de tillhörande riskerna, samt definierar åtgärder för att hantera dessa risker. Planen tar hänsyn till förteckningen över föroreningar som finns eller sannolikt kan finnas och som skulle leda till miljökonsekvenser om de slapp ut.)." Rutiner för risk- och nödlägeshantering i Kompassen, rutin A.1 samt Insatsplaner Ja Behöver aktualiseras och uppdateras 1.XIV Lukthanteringsplan (se BAT 12). Inte relevant Bedömmer i dagsläget att det inte behövs då verksamheten till stor del ligger i bergrum. Bolaget har tidigare fått enstaka klagomål på lukt i samband med slamutlastning och slamtransport som i dagsläget sker i Sicklaanläggningen. Transport sker genom delar av Hammarby Sjöstad. Luktklagomål är begränsade och hanteras enligt rutin för avvikelser. Långsiktig plan är att flytta denna verksamheten till i berget i Henriksdal med utfart direkt till motorväg. Enstaka luktklagomål vid slamlager i Valsta hanteras. Långsiktig plan är att lagra slam på annat slamlager. 1.XV Buller- och vibrationshanteringsplan (se BAT 17). Inte relevant Sida 2 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. BAT 2 Bästa tillgängliga teknik för att förbättra avfallsbehandlingsanläggningens totala miljöprestanda är att använda alla de tekniker som anges nedan. Verksamheten uppfyller hållbarhetskriterier för biogas samt är certifierad enligt Revaq och ISO 14001:2015 Ja 2. a) Upprätta och genomföra rutiner för karakterisering av avfall och förhandsgodkännande Detta regleras i tillståndet (villkor 28) där vi har vissa förhandsgodkända avfallstyper samt en process för att föranmäla andra till miljöförvaltningen. Rutiner för att bedöma EOM finns i Kompassen, rutin A.3.2.1 Ja 2. b) Upprätta och genomföra rutiner för godkännande vid mottagning av avfall Rutiner för mottagning av EOM finns i Kompassen rutin A.3.2 samt EPL för kunder organisk mottagning. All mottagning registeras i "lastkontroll". För glycerolmottagningen sker uppföljningen med månatlig efterhandsregistering Ja Säkerställa rutin för spårbarhet av mängder glycerol som tillsätts i rötkamrarna. 2. c) Upprätta och genomföra ett spårningssystem för avfall och en avfallsförteckning OM-kunder registreras innan mottagning och varje lass ankomstregistreras. Slamhanteringen är Revaq-certifierad med spårbarhet i dataväxt. Rutin "Kontrollera och säkerställa hantering rötslam" i Kompassen. Vi har lokala avfallsplaner och en avfallsförteckning i miljörapporten. Vi har för närvarande ingen provtagning för varje lass, utan genomför en provtagningskampanj av ett fåtal leverantörer en gång per år. Finns förbättringsförslag att göra oftare. Ja Säkerställa överföring av siffror från OM inom bolaget. 2. d) Upprätta och genomföra ett kvalitetsledningssystem för processresultatet Uppfyller HBK samt Revaq, certifierad enligt ISO 14001:2015. ISCC-certifiering av delar av biogasen. Ja 2. e) Säkerställ åtskiljande av avfall Inte aktuellt, vi tar bara emot sådant som kan samrötas med vårt slam. Vi har särskild mottagning för fettavskiljarslam respektive glycerol. Inte relevant 2. f) Säkerställ att avfallstyperna är kompatibla innan avfall blandas eller sammansmälts Vi tar bara emot sådant som kan samrötas med vårt slam. Ja 2. g) Sortera inkommande fast avfall Inte aktuellt, vi tar inte emot fast avfall. Skräp som utsorterats i OM - tas om hand av extern avfallsentreprenör Inte relevant BAT 3 Bästa tillgängliga teknik för att underlätta en minskning av utsläppen till vatten och luft är att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), införa och upprätthålla en förteckning över avloppsvatten- och avgasflödena som omfattar samtliga av följande delar: In- och utgående kontroll enligt NFS 2016:6, särskild uppföljning av rejektvatten (stickprov) Ja 3.i) Information om egenskaperna hos avfallet som ska behandlas och avfallsbehandlingsprocesserna, vilket innefattar Vi aktualitetshåller en substratlista över mottaget substrat i enlighet med hållbarhetsbestämmelserna för biogas Ja 3.i) a) förenklade flödesscheman för processerna som visar utsläppens ursprung, Kompassen rutin A.2.3 Hållbar biogasproduktion, flödesscheman i Projectwise, samt översiktligt i miljörapport Ja 3.i) b) beskrivningar av processintegrerade tekniker och reningsmoment för avloppsvatten/avgaser direkt vid källan, inklusive vilka resultat de ger. Avloppsvatten som uppstår på grund av glycerolmottagningen ingår som en mycket liten del i det rejekt som uppstår vid slamavattningen. Rejekt från slamavvattningen återförs till Sicklainloppet. Ja 3.ii) Information om avloppsvattenflödenas egenskaper, t.ex. Enligt NFS 2016:6 + driftkontroller Ja 3.ii) a) medelvärden och variation i fråga om flöde, pH- värde, temperatur och konduktivitet, Enligt NFS 2016:6 + mottagnings- och driftkontroller Ja 3.ii) b) genomsnittliga koncentrations- och belastningsvärden för relevanta ämnen och dessa värdens variation (t.ex. COD/TOC, kväveformer, fosfor, metaller och prioriterade ämnen/mikroföroreningar). Stickprov av rejektvatten tas ut en gång i veckan och analyseras med avseende på SS, TP, PO4-P, TN, NH4-N, BOD7. In- och utgåendekontroll av näringsämnen, metaller och vissa föroreningar. Scandinavian biogas provtar och analyserar innehållet i bufferttanken på Henriksdal. Bufferttanken borde analyseras varje kvartal. Ja Utvecklad uppföljning av prioriterade ämnen och mikroföroreningar (E-PRTR) Sida 3 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. 3.ii) c) uppgifter om bioelimination (t.ex. BOD, BOD/COD-kvot, Zahn–Wellens-test, potential för biologisk hämning [t.ex. hämning av aktivt slam]) (se BAT 52). Enligt NFS 2016:6 Ja 3.iii) Information om avgasflödenas egenskaper, t.ex. Mäter metan, lustgas och koldioxid i frånluft, samt gör stickprovsmätning av kväveoxider från förbränning av gas i pannor. Ja 3.iii) a) medelvärden och variation i fråga om flöde och temperatur, Ja 3.iii) b) genomsnittliga koncentrations- och belastningsvärden för relevanta ämnen och dessa värdens variation (t.ex. organiska föreningar och långlivade organiska föroreningar, som PCB:er). Mäter metan, lustgas och koldioxid i frånluft Ja 3.iii) c) antändlighet, nedre och övre explosionsgränser och reaktivitet, Vi har sådana uppgifter om metan, gasföreståndarkompetens och -ansvariga finna utsedda på anläggningen. Fasta och mobila gasvarnare för metan, H2S, CO, CO2 samt O2. Ja 3.iii) d) förekomst av andra ämnen som kan påverka avgasbehandlingssystemet eller delanläggningens säkerhet (t.ex. syre, kväve, vattenånga eller stoft). Låga halter siloxaner i rötgas, för hög metanhalt (>25% av LEL) stannar vocsidizern. Siloxaner (i kosmetiska produkter) kan orsaka utfällning och igensättning i bädden, vi saknar siloxanfilter, men bedömer att risken för siloxan- påverkan är liten. Ja BAT 4 Bästa tillgängliga teknik för att minska miljörisken i samband med lagring av avfall är att använda alla de tekniker som anges nedan. Mottagning OM och EOM samt lokal avfallsplan Ja 4.a) Optimerad plats för lagring Se lokal avfallsplan Ja 4.b) Tillräcklig lagringskapacitet Se lokal avfallsplan Ja 4.c) Säker lagring Se lokal avfallsplan Ja 4.d) Separat område för lagring och hantering av förpackat farligt avfall. Vi tar inte emot något farligt avfall. Farligt avfall som uppstår i verksamheten hanteras i enlighet med lokal avfallsplan Ja BAT 5 Bästa tillgängliga teknik för att minska miljörisken i samband med hantering och förflyttning av avfall är att upprätta och genomföra rutiner för hantering och förflyttning. Lokal avfallsplan samt Allmänna ordnings- och skyddsregler för avloppsrening Ja —Hantering och förflyttning av avfall utförs av behörig personal. Ja — Hantering och förflyttning av avfall dokumenteras på tillbörligt sätt, valideras innan utförande och verifieras efter utförande. Ja — Åtgärder vidtas för att förhindra, detektera och minska följderna av spill. Ja — Försiktighetsåtgärder, i fråga om såväl utförande som utformning, vidtas när avfall ska blandas eller sammansmältas (t.ex. dammsugande av dammiga/pulverformiga avfall). Har ej denna typ av avfall Inte relevant BAT 6 I fråga om relevanta utsläpp till vatten, enligt identifieringen i förteckningen över avloppsvattenflöden (se BAT 3), är bästa tillgängliga teknik att övervaka betydelsefulla processparametrar (t.ex. avloppsvattnets flöde, pH-värde, temperatur, konduktivitet och BOD) på viktiga platser (t.ex. vid förbehandlingens inlopp och/eller utlopp, vid slutbehandlingens inlopp och vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen). Se kontrollprogram; utsläppskontroll i huvudsak enligt NFS 2016:6 samt driftkontroller Ja Sida 4 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. BAT 7 Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläppen till vatten med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO- standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet. Se s. 15 BAT ref. Ja EN 12260, EN ISO 11905-1 Totalkväve (månatligen) Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka Enligt ISO 29441:2010 Ja Flera EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 11885, EN ISO 17294-2 och EN ISO 15586), Hg (EN ISO 17852 och EN ISO 12846) Metaller (månatligen) Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka EN ISO 15587-2:2002 / EN ISO 11885:2009 Ja EN 1484 TOC (månatligen) Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka + 1 dp per vecka EN 1484 Ja Flera EN-standarder finns (dvs. EN ISO 15681-1 och -2, EN ISO 6878 och EN ISO 11885 Totalfosfor (månatligen) Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka + 1 dp per vecka EN ISO 15681-2:2018 Ja EN 872 SS (månatligen) Utsläpp till vatten: 1 dp per vecka EN 872:2005 Ja EN-standard saknas PFOA, PFOS (var 6:e m) Utsläpp till vatten: 2 vp per år Standard saknas Ja BAT 8 BAT 8. Bästa tillgängliga teknik är att övervaka kanaliserade utsläpp till luft med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO- standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet. H2S (luktkoncentrationen kan övervakas i stället) - 1 gg/6 mån (BAT 34) Ja Mätning påbörjas under 2023. BAT 8 NH3 (luktkoncentrationen kan övervakas i stället) - 1 gg/6 mån (BAT 34) Ja Mätning genomförd under 2023 samt fortsättningsvis framöver BAT 8 Luktkoncentrationen - 1 gg/6 mån (H2S och NH3 kan övervakas istället BAT 34) Ja Mätning genomförd under 2023 samt fortsättningsvis framöver BAT 9 Bästa tillgängliga teknik är att övervaka diffusa utsläpp av organiska föreningar till luft från regenerering av använda lösningsmedel, sanering av utrustning med innehåll av långlivade organiska föroreningar med hjälp av lösningsmedel och fysikalisk-kemisk behandling av lösningsmedel för återvinning av deras värmevärde; detta ska ske åtminstone en gång per år med användning av en eller en kombination av de tekniker som anges nedan. Lösningsmedel används ej i avfallsbehandlingsanläggningen. Inte relevant BAT 10 Bästa tillgängliga teknik är att regelbundet övervaka luktutsläppen. Övervakningsfrekvensen fastställs i lukthanteringsplanen (se BAT 12). Tillämplighet Tillämpligheten är begränsad till fall där luktproblem kan förväntas och/ eller har rapporterats för känsliga områden. Inte relevant Inga omfattande luktproblem finns rapporterade. Har långsiktig plan att flytta den verksamhet som kan orsaka lukt in i Henriksdalsberget. BAT 11 Bästa tillgängliga teknik är att övervaka den årliga förbrukningen av vatten, energi och råmaterial liksom den årliga produktionen av rester och avloppsvatten, med en övervakningsfrekvens på åtminstone en gång per år. I miljörapport, hållbarhetsrapport, klimat- och energikartering Ja Sida 5 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. BAT 12 Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska luktutsläpp är att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), upprätta, genomföra och regelbundet se över en lukthanteringsplan som omfattar samtliga av följande delar: Har genomfört en luktutredning och olfaktometrimätning för Sickla. Långsiktig åtgärd är att flytta slamutlastningen till Henriksdalsberget. På kort sikt åtgärdar vi kvarvarande luktkällor relaterade till rejektvattnet och underlättar spolning. Tillämplighet Tillämpligheten är begränsad till fall där luktproblem kan förväntas och/ eller har rapporterats för känsliga områden. Inte relevant Inga omfattande luktproblem finns rapporterade. Har långsiktig plan att flytta den verksamhet som kan orsaka lukt in i Henriksdalsberget. — Ett protokoll som innehåller åtgärder och tidsfrister. Inte relevant — Ett protokoll för genomförande av luktövervakning, i enlighet med BAT 10. Inte relevant — Ett protokoll för åtgärder vid identifierade luktincidenter, t.ex. klagomål. Avvikelsehantering i IA Ja Tydliggör rutin i Kompassen — Ett program för förebyggande och minskning av luktutsläpp, som är utformat för att identifiera källan eller källorna, fastställa bidraget från olika källor och genomföra åtgärder för förebyggande och/eller minskning. Inte relevant BAT 13 Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska luktutsläpp är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan. På sikt bygger vi anläggningen så att slammet ska ha lägre temperatur innan det avvattnas. Ja 13. a) Minimera uppehållstider i lager 13. b) Användning av kemisk behandling 13. c) Optimering av aerob behandling BAT 14 Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska diffusa utsläpp till luft av i synnerhet stoft, organiska föreningar och lukt, är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Beroende på den risk som avfallet utgör i fråga om diffusa utsläpp till luft, kan BAT 14d vara särskilt relevant. Ja Ingår i det löpande arbetet att säkerställa minskning av diffusa utsläpp. Bolaget är anslutna till EgMet (Egenkontroll Metaemission).. Plan för att minimera metan- och lustgasutsläpp finns. 14. a) Minimera antalet möjliga källor till diffusa utsläpp 14. b) Välja och använda utrustning med hög tillförlitlighet 14. c) Förebygga korrosion 14. d) Innesluta, samla in och behandla diffusa utsläpp 14. e) Befuktning 14. f) Underhåll 14. g) Rengöra områden för avfallsbehandling och - lagring 14. h) Program för läckagedetektering och läckagereparation (LDAR – Leak Detection and Repair) BAT 15 Bästa tillgängliga teknik är att endast använda fackling av säkerhetsskäl eller vid icke- rutinmässiga driftsförhållanden (t.ex. vid start eller avstängning), med användning av båda de tekniker som anges nedan. Gasen nyttigörs i första hand som fordonsbränsle och i andra hand till värmeproduktion. Gas facklas endast i undantagsfall i syfte att undvika utsläpp av oförbränd metan. Ja BAT 16 Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till luft från fackling när fackling inte går att undvika är att använda båda de tekniker som anges nedan. Ja Sida 6 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. BAT 17 Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska utsläpp av buller och vibrationer är att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), upprätta, genomföra och regelbundet se över en buller- och vibrationshanteringsplan som omfattar samtliga av följande delar: Tillämplighet Tillämpligheten är begränsad till fall där buller- eller vibrationsproblem kan förväntas och/eller har rapporterats för känsliga områden. Avfallsbehandlingsanläggningen är inne i berget i Henriksdal. Transporter sker till stor del på allmänna vägar. Slamutlastning som i dagsläget sker utomhus i Sickla planeras långsiktigt flyttas till inne i berget i Henriksdal. Vid klagomål hanteras de enligt rutin för avvikelser. Inte relevant Verksamheten i sig orsakar inget omfattande buller. Verksamheten sker till stor del inne i henriksdalsberget. Transporter sker till stor del på allmänna vägar. I En rutin som omfattar lämpliga åtgärder och tidsfrister. Inte relevant II En rutin för genomförande av buller- och vibrationsövervakning. Inte relevant III En rutin för åtgärder vid identifierade buller- och vibrationshändelser, t.ex. klagomål. Inte relevant IV Ett program för minskning av buller och vibrationer, som är utformat för att identifiera källan eller källorna, mäta/uppskatta buller- och vibrationsexponeringen, fastställa bidraget från olika källor och genomföra åtgärder för förebyggande och/eller minskning. Inte relevant BAT 18 Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska utsläpp av buller och vibrationer är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan. Bullrande verksamhet bedrivs huvudsakligen inne i berget Ja 18. a) Lämplig placering av utrustning och byggnader Ja 18. b) Driftsåtgärder Ja 18. b) i) Inspektion och underhåll av utrustning. Ja 18. b) ii) Stängning av dörrar och fönster till inneslutna områden, om detta är möjligt. Ja 18. b) iii) Drift av utrustningen av erfaren personal. Ja 18. b) iV) Undvikande av bullrande verksamhet nattetid, om detta är möjligt. Bullrande verksamhet bedrivs huvudsakligen dagtid Ja 18. b) v) Åtgärder för bullerkontroll i samband med underhåll, trafik, hantering och behandling. Fettmottagning sker via Lugnets trafikplats. Osäkert om vi tar emot glyceroltransporter nattetid - och transportväg. Ja 18. c) Utrustning med låg bullernivå Ja 18. d) Utrustning för buller- och vibrationskontroll Inte relevant 18. e) Bullerdämpning Bullrande verksamhet bedrivs huvudsakligen inne i berget Ja BAT 19 Bästa tillgängliga teknik för att optimera vattenförbrukningen, minska volymen producerat avloppsvatten och förhindra eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska utsläppen till mark och vatten är att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Ja 19. a) Vattenhantering Ja 19. b) Återcirkulation av vatten Ja 19. c) Ogenomsläpplig yta Ja 19. d) Tekniker för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av att tankar och kärl svämmar över eller brister i sin funktion Ja 19. e) Tak över ytor för lagring och behandling av avfall Allt sker inomhus med undantag för glyceroltankarna som består av slutna tankar som står utomhus i taktäckt invallning Ja 19. f) Åtskiljning av vattenflöden Separat dagvattenhantering på gården? Nej Utreda detta framöver för att öka hushållning av vatten. 19. g) Tillräckligt dräneringssystem Ja Sida 7 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. 19. h) Utformnings- och underhållsåtgärder som möjliggör detektering och reparation av läckor Nej Utreda detta framöver för att öka hushållning av vatten. 19. i) Lämplig buffertlagringskapacitet Ja BAT 20 Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till vatten är att behandla avloppsvattnet genom en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan. Ja 20. a)-c) Förberedande behandling Ja 20. d)-k) Fysikalisk-kemisk behandling Ja 20. l)-m) Biologisk rening Ja 20. n) Avlägsnande av kväve Ja 20. o)-r) Avlägsnande av fasta ämnen Ja Tabell 6.1 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkta utsläpp till en vattenrecipient Om inget annat anges, utgörs medelvärdesperioderna för utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT- AEL) av ettdera av följande två alternativ: — Vid kontinuerliga utsläpp, dygnsmedelvärden, det vill säga 24-timmars flödesproportionella samlingsprov. — Vid satsvisa utsläpp, genomsnittliga värden under utsläppstiden som mäts i form av flödesproportionella samlingsprov eller, förutsatt att avloppsvattnet är tillräckligt blandat och homogent, ett stickprov som tas före utsläppet. De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten som anges i dessa BAT-slutsatser avser, om inte annat anges, koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym vatten), uttryckta i μg/l eller mg/l. Tidsproportionella samlingsprov kan användas om det kan visas att flödesstabiliteten är tillräckligt hög. Alla utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten gäller vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen. Ja TOC 10-100 mg/l, månadsvis 10 Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka + 1 dp per vecka Framgår av emissionsdeklarationen Ja TSS 5-60 mg/l, månadsvis 5,1 Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka Ja TN 1-25 mg/l (10 mg/l), månadsvis 7,2 Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka Framgår av emissionsdeklarationen Ja TP 0,3-2 mg/l (0,3 mg/l), månadsvis 0,17 Utsläpp till vatten: 1 vp per vecka + 1 dp per vecka Framgår av emissionsdeklarationen Ja As 0,01-0,05 mg/l, månadsvis 0,00044 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Cd 0,01-0,05 mg/l, månadsvis 0,00002 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Cr 0,01-0,15 mg/l, månadsvis 0,0005 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Cu 0,05-0,5 mg/l, månadsvis 0,002 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Pb 0,05 mg/l, månadsvis 0,00013 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Ni 0,05-0,5 mg/l, månadsvis 0,0052 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Hg 0,5-5 µg/l, månadsvis 0,0000044 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja Zn 0,1 mg/l, månadsvis 0,017 Utsläpp till vatten: 1 vp per månad Framgår av emissionsdeklarationen Ja BAT 21 Bästa tillgängliga teknik för att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser vid olyckor och tillbud är att använda alla de tekniker som anges nedan, som en del av olyckshanteringsplanen (se BAT 1). Ja 21. a) Skyddsåtgärder Ja 21. b) Hantering av utsläpp från olyckor och tillbud Generella säkerhetsrutiner finns Ja 21. c) Registrerings- och bedömningssystem för olyckor/tillbud Ja Sida 8 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. BAT 22 Bästa tillgängliga teknik för en effektiv materialanvändning är att ersätta material med avfall. Vår huvudsakliga fällningskemikalie, järnsulfat heptahydrat, är en restprodukt från titantillverkning, mottagen glycerol för fordonsgasproduktion är en restprodukt för tillverkning av biodiesel Ja Överväg i vilken grad andra kemikalier kan ersättas med restprodukter eller avfall BAT 23 Bästa tillgängliga teknik för en effektiv energianvändning är att använda båda de tekniker som anges nedan. Se miljörapport Ja 23. a) Energieffektivitetsplan Se miljörapport avsnitt 12.2 Ja 23. b) Redogörelse för energibalansen Se miljörapport avsnitt 9.1.5 Ja BAT 24 Bästa tillgängliga teknik för att minska kvantiteten avfall som måste bortskaffas är att maximera återanvändningen av emballage, som en del av planen för hantering av rester (se BAT 1). Inte relevant Avfallsverksamheten skapar ingen större mängd embalage. Transporter av extern organiskt material förvaras i sugbil. Transport av slam sker med lastbil. Aktivt arbete för att minska emballage från övrig verksamhet finns inte, men ligger med i målplanering för att hitta aktiviteter. Avfallsplan planeras ses över under 2023. BAT 33 Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av lukt och förbättra den totala miljöprestandan är att välja det inkommande avfallet. Inte relevant BAT 34 Bästa tillgängliga teknik för att minska de kanaliserade utsläppen till luft av stoft, organiska föreningar och illaluktande föreningar, däribland vätesulfid (H2S) och ammoniak (NH3), är att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan. Vi använder termisk oxidation i första hand för att minska metanutsläpp från anläggningen. Frånluft från slamtankarna leds in i en Vocsidizer. Luft från organiska mottagningen renas i ett aktivtkol-filter. All frånluft avleds via skorsten. Ja Mätning påbörjas under 2023 för att övervaka ev. behov av reningsteknik. Utsläpp sker i skorsten tillsammans med ventilationsluft från anläggningsdelar i bergrum. Är därav en stor utspädning av ev luktframkallande ämnen. 34. a) Adsorption Ja 34. b) Biofilter 34. c) Textilfilter 34. d) Termisk oxidation Ja 34. e) Våtskrubbning Tabell 6.7 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från kanaliserade utsläpp av NH 3 , lukt till luft från biologisk behandling av avfall De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser avser, om inte annat anges, koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym avgas) under följande standard-förhållanden: torr gas vid en temperatur på 273,15 K och ett tryck på 101,3 kPa, utan korrigering för syrehalt, och uttryckt i enheterna μg/Nm 3 eller mg/Nm 3 . Följande definitioner gäller för medelvärdesperioder i fråga om utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft. Kontinuerlig: Dygnsmedelvärde Medelvärde under ett dygn baserat på giltiga tim- eller halvtimmesmedelvärden Periodisk: Medelvärde under provtagningsperioden. Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera. Ja Mätning påbörjas 2023. Utsläpp sker i skorsten tillsammans med ventilationsluft från anläggningsdelar i bergrum. Är därav en stor utspädning av ev luktframkallande ämnen. 3.1 Allmänna BAT-slutsatser för biologisk behandling av avfall 3. BAT-SLUTSATSER FÖR BIOLOGISK BEHANDLING AV AVFALL Sida 9 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. H2S - (inget värde) H2S (luktkoncentrationen kan övervakas i stället) - 1 gg/6 mån (BAT 8) Mätning 2025- 05-21: Samtliga mätpunkter <0,1 ppm Mätning 2025- 11-12: Samtliga mätpunkter <0,1 ppm Se BAT 8 H2S (luktkoncentrationen kan övervakas i stället) - 1 gg/6 mån (BAT 8) kan ersättas av luktmätningar, gäller inte gödsel Ja Mätning påbörjas 2023. Utsläpp sker i skorsten tillsammans med ventilationsluft från anläggningsdelar i bergrum. Är därav en stor utspädning av ev luktframkallande ämnen. NH 3 0,3–20 mg/Nm3 Mätning 2025- 05-21: En mätpunkt, före vocidizer: 1 ppm. Övriga mätpunkter <0,1 ppm Mätning 2025- 11-12: Samtliga mätpunkter <0,1 ppm Se BAT 8 H2S (luktkoncentrationen kan övervakas i stället) - 1 gg/6 mån (BAT 8) kan ersättas av luktmätningar, gäller inte gödsel Ja Mätning påbörjas 2023. Utsläpp sker i skorsten tillsammans med ventilationsluft från anläggningsdelar i bergrum. Är därav en stor utspädning av ev luktframkallande ämnen. Luktkoncentration 200–1 000 ou E /Nm Ersatt med NH3 och H2S Se BAT 8 kan ersättas av mätningar av H2S och NH3, gäller inte gödsel Inte relevant Mätning påbörjas 2023. Utsläpp sker i skorsten tillsammans med ventilationsluft från anläggningsdelar i bergrum. Är därav en stor utspädning av ev luktframkallande ämnen. BAT 35 Bästa tillgängliga teknik för att minska produktionen av avloppsvatten och minska vattenanvändningen är att använda alla de tekniker som anges nedan. Använder RAV till spolning och rengöring Ja 3.3 BAT-slutsatser för anaerob behandling av avfall BAT 38 Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till luft och förbättra den totala miljöprestandan är att övervaka och/eller kontrollera de viktigaste avfalls- och processparametrarna. Ja Införa ett manuellt och/eller automatiskt övervakningssystem, med följande uppgifter: Biogasingenjör och processingenjör övervakar processen. Ja — Säkerställa en stabil rötkammarfunktion. Beskickning och temperatur styrs med automatik. Avvikelser mot inställda börvärden skickar ett larm till överordnat styrsystem. Ja — Minimera problem under driften, t.ex. skumning, som kan leda till luktutsläpp. Toppomrörare motverkar skumbildning Ja — Ge tidiga varningar, i tillräcklig utsträckning, om systemfel som riskerar att leda till förlorad inneslutning och explosioner. I detta ingår övervakning och/eller kontroll av de viktigaste avfalls- och processparametrarna, t.ex. följande: Automatisk övervakning med larmautomatik på kritiska punkter. Säkerhetsventiler som förhindrar explosionsrisk - dessa larmar vid öppning. Ja — pH-värde och alkalitet hos materialet som förs in i rötkammaren. Driftuppföljning av pH, alk och VFA på materialet i rötkamrarna. Inte relevant Ej varit problem hitintills. Därav ser vi inget behov av denna övervakning. Majoritetet av materialet i rötkammaren är avloppslam. Externa materialet utgör under 15 % av den totala tillsatta volymen. pH mäts i rötkammaren. Ev påverkan skulle uppmärksammas och utredas om avvikande pH mäts i rötkammaren. — Rötkammarens drifttemperatur. Övervakas automatisk via styrsystemet Ja — Hydraulisk och organisk belastning för materialet som förs in i rötkammaren. Övervakas med semi-automatik och följs upp av biogasingenjör och processingenjör. Ja Sida 10 av 11 Anl.nummer: 0180-50-002 1. BAT nr 2. Text BAT-slutsats 3. BAT-AEL, eller i förekommande fall, beviljad dispens/ alternativ-värde 4. Uppmätta mätvärden 5. Ange hur värdet tagits fram enligt någon av kategorierna: 1. mätning (M) 2. beräkning (C) 3. uppskattning (E) 6. Typ av prov/mätmetod 7. Beskrivning av hur slutsatsen uppfylls 8. Övrig information 9. Uppfylls BAT? 10. Planerade eller genomförda åtgärder Redovisning av BAT-slutsatser, från och med fjärde verksamhetsåret efter publicering Kolumn 3-6 nedan fylls i för BAT-slutsatser med utsläppsvärden (BAT-AEL) samt kan användas för slutsatser med andra värden, t.ex. konsumtionsvärden Henriksdal omfattas av — 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG (1): i) Biologisk behandling. — Koncentrationen av VFA (flyktiga fettsyror) och ammoniak i rötkammaren och rötresterna. Regelbunden (veckovis) VFA-analys på slammet i rötkammare. Indirekt följs ammoniak upp via ammoniuminnehållet i rejektet som generellt är lågt i förhållande till potentiell ammoniaktoxicitet. Glycerolen bidrar positivt till att binda upp kväve. Ja Planerar eventuellt att komplettera med on- linegivare för VFA — Biogasens kvantitet, sammansättning (t.ex. i fråga om H2S) och tryck. On-linemätning av CH4, O2, H2S i producerad gas samt tryckuppföljning på ett flertal punkter i systemet. Ja — Vätske- och skumnivåer i rötkammaren. Larm på hög vätskenivå i utloppsbrunn. Skum mäts inte, men följs upp i rondering. Skummätning har införts i de renoverade rötkamrarna RK 1 och 2 och kommer successivt införas för övriga när de renoveras. Ja Sida 11 av 11 Preliminär rapport, ej inlämnad, utskriven: 2026-03-31 08:33:14 Version: 1 1 / 2 MILJÖRAPPORT Producerat och hanterat avfall För HENRIKSDALS RENINGSVERK(0180-50-002) år: 2025 version: 1 Primärt producerat avfall Avfallskod Avfallstyp Mängd i ton Torrsubstanshalt % Kommentar 190801 Rens 568 - Vikt OK 190802 Avfall från sandfång 204 - Vikt OK 190805 Slam från behandling av hushållsavloppsvatten 53267 28 Vikt OK Hanterat avfall Avfallskod Avfallstyp Mängd i ton Torrsubst anshalt % Hanteringsko d HanteringskodNamn Underkod UnderkodNamn Kommentar 160509 Andra kasserade kemikalier än de som anges i 16 05 06, 16 05 07 eller 16 05 08 68 - R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel. Detta omfattar kompostering och andra biologiska omvandlingsprocesser samt förgasning och pyrolys med utnyttjande av komponenterna som kemikalier C Biologisk behandling rötning Glycerol. Externt material som använts 190809 Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter 69500 - R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel. Detta omfattar kompostering och andra biologiska omvandlingsprocesser samt förgasning och pyrolys med utnyttjande av komponenterna som kemikalier C Biologisk behandling rötning Fettavskiljarsl am Sekundärt producerat avfall Avfallskod Avfallstyp Mängd i ton Torrsubstanshalt % Kommentar 150101 Pappers- och pappförpackningar 0.791 - 150102 Plastförpackningar 0.995 - 150107 Glasförpackningar 0.067 - 150202* Absorbermedel, filtermaterial (även oljefilter som inte anges på annan plats), torkdukar och skyddskläder förorenade av farliga ämnen 0.065 - 150202* Absorbermedel, filtermaterial (även oljefilter som inte anges på annan plats), torkdukar och skyddskläder förorenade av farliga ämnen 0.375 - Preliminär rapport, ej inlämnad, utskriven: 2026-03-31 08:33:14 Version: 1 2 / 2 160107* Oljefilter 0.129 - 160114* Fryspunktsnedsättande vätskor som innehåller farliga ämnen 0.044 - 160213* Kasserad utrustning som innehåller andra farliga komponenter2 än de som anges i 16 02 09 till 16 02 12 2.734 - 160504* Gaser i tryckbehållare (även haloner) som innehåller farliga ämnen 0.002 - 160505 Andra gaser i tryckbehållare än de som anges i 16 05 04 0.002 - 160506* Laboratoriekemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen, även blandningar av laboratoriekemikalier 0.02 - 170203 Plast 0.448 - 170904 Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i 17 09 01, 17 09 02 och 17 09 03 0.042 - 200101 Papper och papp 0.185 - 200119* Bekämpningsmedel 0.002 - 200121* Lysrör och annat kvicksilverhaltigt avfall 0.002 - 200126* Annan olja och annat fett än de som anges i 20 01 25 0.006 - 200127* Färg, tryckfärg, lim och hartser som innehåller farliga ämnen 0.004 - 200128 Annan färg, tryckfärg, lim och hartser än de som anges i 20 01 27 0.006 - 200133* Batterier och ackumulatorer inbegripna under 16 06 01, 16 06 02 eller 16 06 03 samt osorterade batterier och ackumulatorer som omfattar dessa batterier 0.046 - 200135* Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21 och 20 01 23 som innehåller farliga komponenter 0.058 - 200138 Annat trä än det som anges i 20 01 37 8.72 - 200140 Metaller 18.34 - 200199 Andra fraktioner 21.36 - 200301 Blandat kommunalt avfall 0.44 - Miljörapport 2025 Valsta slammellanlager i Haninge, Stockholm Vatten och Avfall © Stockholm Vatten och Avfall AB 2025 Redaktör: Lisa Ejermark, lisa.ejermark@svoa.se Rapporten citeras: Miljörapport för Valsta slammellanlager 2025. Stockholm Vatten och Avfall AB1. Diarienummer: 26SVOA193 Kontaktuppgifter: Stockholm Vatten och Avfall AB, 106 36 Stockholm Telefon: 08-522 120 00 Webb: www.svoa.se Förord Stockholm Vatten och Avfall driver flera anläggningar som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Med tillståndet följer villkor för verksamheten samt krav på årlig miljörapportering. Denna miljörapport omfattar bolagets verksamhet vid Valsta slammellanlager i Haninge kommun. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är tillsynsmyndighet för vår verksamhet i Valsta. Verksamheten har avvecklats under året. SVOA bedömer att vi har hållit oss inom våra tillståndsgivna villkor. Årets samtliga miljörapporter kan laddas ned från vår webbplats www.stockholmvattenochavfall.se. Tidigare års miljörapporter kan hämtas från svenska miljörapporteringsportalen https://smp.lansstyrelsen.se/ eller begäras ut via vår registrator. Christian Rockberger, VD Stockholm den 31 mars 2026 Innehåll 1. Verksamhetsbeskrivning ______________________________________________ 5 2. Tillstånd ___________________________________________________________ 5 3. Anmälningsärenden beslutade under året ________________________________ 5 4. Andra gällande beslut ________________________________________________ 6 5. Tillsynsmyndighet ___________________________________________________ 6 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion ___________________________________ 6 7. Gällande villkor i tillstånd _____________________________________________ 6 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. _______________ 9 8.1. Planerad och genomförd provtagning av utsläpp till vatten ................................ ..... 9 8.2. Flöden och mängder till dammen ................................ ................................ ...........10 8.3.1 Kontroll om villkor S.1 har innehållits ................................ ................................ ..13 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner _______ 13 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. ______________________________________________________ 14 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ______________________________________ 14 12. Ersätta kemiska produkter m.m. _______________________________________ 14 13. Åtgärder som genomförts för att minska avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet ______________________________________________________ 14 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa ______________________________________________ 15 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar __________________________________________________________ 15 5 h §. NFS 2016:6 ______________________________________________________ 15 5 i §. SNFS 1994:2 ______________________________________________________ 15 1. Verksamhetsbeskrivning 5 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Valsta slammellanlager arrenderas av Stockholm Vatten och Avfall och har använts som mellanlager för avvattnat rötat slam från våra avloppsreningsverk i Henriksdal och Bromma. Verksamheten är en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet med prövningsplikt B och verksamhetskod 90.30, enligt 29 kap. 48 § miljöprövningsförordningen (2013:251). Under 2023 togs beslut om att avveckla verksamheten och arrendeavtalet har sagts upp. Underrättelse om nedläggning av verksamhet har lämnats in till tillsynsmyndigheten. Inget slam har lagrats på plattan efter 1 oktober 2024. Under 2025 har sanering av den äldre dammen i östra delen av området påbörjats. Provtagning av ytvatten har utförts under året och omhändertagande av lakvatten från västra dammen har utförts enligt egenkontrollprogram. 2. Tillstånd 5 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2017-05-12 Ianspråktaget 2019-04-23 Miljöprövningsdelegationen Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlager för annat avfall än farligt avfall på fastigheten Valsta 4:1, Haninge kommun 2022-03-17 Laga kraft: 2022-10-03 Miljöprövningsdelegationen Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring för annat avfall än farligt avfall på fastigheten Valsta 4:1, Haninge kommun – nu fråga om avslutad prövotid och slutligt villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 4. Andra gällande beslut 5 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 5. Tillsynsmyndighet 5 § 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF) 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillståndet medger att totalt 30 000 ton slam per år kan mellanlagras på plattan i Valsta. Inget slam lagrades på Valsta slamplatta 2025. 7. Gällande villkor i tillstånd 5 § 7. Redovisa de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet Verksamheten bedrivs enligt tillståndet. 2. Innan tillståndet tas i anspråk ska detta meddelas till tillsynsmyndigheten Tillsynsmyndigheten informerades den 18 april 2019 om att tillståndet togs i bruk den 23 april 2019. 5 § 7. Redovisa de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 3. Upplagsplatsen ska vara inhägnad med stängsel. Infarten ska vara försedd med låsbar grind som ska vara låst när anläggningen inte är bemannad Området är inhägnat och försett med låsbar grind. Staketkontroll och åtgärder utfördes under oktober. Grind stod öppen och anläggning var obemannad 12 mars (IA 2025- 225) och 14 maj (IA 2025-404). Händelseanmälan gjordes samt kontakt togs med entreprenörer för lakvatten som har tillträde till plattan. 4. Slamtransporter får endast äga rum helgfri måndag- fredag mellan 06.00 och 18.00. Övrig tid får slamtransporter ske efter anmälan till och godkännande av tillsynsmyndigheten. Vid akuta händelser som inte kunnat förutses får transporter ske även andra tider efter det att tillsynsmyndigheten meddelats Inga slamtransporter har skett under 2025. 5. Vatten från tömning av dammen ska transporteras till plats för extern omhändertagande som godkänts av tillsynsmyndigheten Vatten från tömning av dammen har transporterats till Hallstensvägens pumpstation, och leds via ledningsnätet till Henriksdals reningsverk. 6. Verksamhet och åtgärd som kan medföra besvärande lukt eller damning ska utföras under tidsperioder och på sådana sätt som innebär att störningar för omgivningen minimeras Ingen slamlagring har skett under 2025. 7. Om olägenheter till följd av lukt eller damning uppstår ska de arbetsmoment som orsakar olägenheten avbrytas och effektiva motåtgärder för att så långt möjligt begränsa störningen vidtas, se delegation Inga klagomål har inkommit under 2025. 5 § 7. Redovisa de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 8. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än; 50 dBA dagtid helgfri måndag-fredag kl. 06.00- 18.00, 45 dBA dagtid lör -, sön- och helgdag kl. 06.00-18.00, 45 dBA kväll kl. 18.00 -22.00 samt 40 dBA natt kl. 22.00 -06.00. Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dBA får inte utföras nattetid (kl. 22.00 -06.00). De angivna värdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten begär det Ingen verksamhet på slamplattan har genererat klagomål gällande buller under 2025. 9. Ett reviderat kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk Kontrollprogrammet uppdaterades 18 augusti 2023. 10. Om verksamheten i sin helhet eller någon del av denna upphör ska detta i god tid anmälas till tillsynsmyndighete n. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Bolaget ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om förorenade områden, inklusive byggnader, finns inom verksamhetsområdet och i sådana fall också ansvara för att efterbehandling sk er, efter vederbörlig prövning enligt 10 kap. miljöbalken En underrättelse om nedläggning av verksamhet lämnades in till tillsynsmyndigheten 3 november 2023. En utredning av förorenad mark påbörjades 2024. 5 § 7. Redovisa de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar S.1 Utgående dag - och lakvatten från verksamhetsområdet ska, om utsläpp sker till recipienten Lännåkersbäcken, innehå lla följande begränsningsvärden Parameter Halt som period- medelvärde Mängd per kalenderår Fosfor (Tot-P) - 4 kg Ammonium-kväve (NH4-N) 15 mg/l (april-sep) 100 kg Provtagning och kontroller ska ske i samråd med tillsyns-myndigheten och så långt som möjligt ske regelbundet och me d hänsyn till då utgående flöde finns från verksamhetsområdet. Analyser ska utföras av ackrediterat laboratorium enligt standardiserade analysmetoder. Provtagning och analysresultat ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kontroll genomförs genom att 8 st. provpunkter provtas månadsvis varav 3 st. är referenspunkter. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 5 § 8. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i §§ och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Under året har SVOA följt upp halter i dammen samt eventuell påverkan på omgivande vatten. 8.1. Planerad och genomförd provtagning av utsläpp till vatten Sedan 2022 provtas och kontrolleras 8 st. provpunkter månadsvis, varav 3 st. är referensprov. Provpunkternas läge redovisas nedan enligt figur 1. I samband med provtagning och platsbesök inom egenkontrollen har det kontrollerats om flöde kommer ut från dammen. Referenspunkt 5 var torrlagd under hela året och inga prov kunde tas. Provtagningskonsult har utfört provtagningar ungefär vid samma tidpunkt varje månad. Prov har ej tagits om provpunkten varit torrlagd, fryst, haft stillastående vatten eller varit översnöad. Dock har provtagning skett i stillastående vatten i provpunkt 3 ”damm ut” vid alla provtagningstillfällen, detta för att eventuellt se en korrelation till halter i provpunkt 2 ”damm”, även om inget flöde noteras. Figur 1. Provpunkter vid Valsta slamlager. 8.2. Flöden och mängder till dammen Plattan är ca 12 000 m2. Årsnederbörden 2025 uppmättes till 579 mm i SMHI:s mätstation på Berga, Haninge. En del av nederbörden avdunstar på plattans yta, enligt uträkning var avrinning till dammen ca 5500 m3 under året. De parametrar SVOA valt att visa i diagrammen nedan är suspenderat material, total kväve, ammoniumkväve och total fosfor. Figur 2 till 5 visar provresultat i provpunkterna och referenspunkterna runt Valsta. Proverna tagna i punkt 3 ”ut damm” är alla tagna på stillastående vatten. Figur 2. Halt suspenderad substans i provpunkterna 2025. Halten i provpunkt 2 Dike maj månad är troligtvis på grund av att provtagaren fick med sig bottenmaterial under provtagning av det grunda diket, vattenflödet är vanligtvis 4-7 cm djupt. Figur 3. Totalkväve i provpunkterna under år 2025. Totalkväve visar högre halter i punkt 2 Damm samt i referenspunkterna under sommarperioden. Även en viss ökning i nov och dec. se vidare under avsnitt 8.3.1 0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Susp. mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Totalkväve mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm Figur 4. Ammoniumkväve i provpunkterna under år 2025. Totalkväve utgörs till största delen av ammoniumkväve. Diagrammet korrelerar delvis med proverna för totalkväve. Figur 5. Totalfosfor i provpunkterna under år 2024. Även totalfosfor visar högre halter under sommarperioderna. 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ammoniumkväve mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Totalfosfor mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 8.3.1 Kontroll om villkor S.1 har innehållits Begränsningsvärdet i Villkor S.1 är 100 kg ammoniumkväve och 4 kg totalfosfor mängd per kalenderår, för ammoniumkväve gäller även halt på 15 mg/liter som medelperiodvärde under april- september. Kontroll medelperiodvärde gällande ammoniumkväve under april – september Under perioden finns ett analysresultat på 4,6 mg/l från augusti, för provpunkt 3 Ut Damm, övriga provtagningsdatum under perioden var punkten torrlagd. Periodmedelvärdet för ammoniumkväve har inte överskridits under perioden. Kontroll villkor S.1 Inget flöde ut från dammens pluggade utlopp har noterats under 2025. Generellt ser man ökning i dammen av näringsämnen och suspenderat material från april till oktober. En teori till detta är att restpartiklar av slam som funnits på plattan efter höstens utlastning 2024 förts in till dammen med snösmältning och nederbörd under våren. Vid jämförelse med årsmedel från 2020 ser vi betydande minskning i halterna av näringsämnen i dammen under 2025, jämfört med åren då slam lagrats på plattan. Medelhalt damm P-tot N-tot NH4H 2020 6,03 66,5 46,5 2021 4,16 68,27 50,09 2022 4,59 51,64 34,68 2023 5,17 54,33 41,39 2024 2,28 21,04 33,13 2025 2,22 8,3 4,12 Figur 6. Medelhalt av näringsämnen i lakvattendammen på Valsta mellan åren 2020-2025. Avrinning till dammen från plattans yta var ca 5500 m3 under året. 4584,5 m3 vatten omhändertogs till Hallsten tömningsstation för rening i Henriksdals reningsverk. Dammens volym upp till det pluggade utloppsröret är 460 m3. Som redovisats i tidigare miljörapporter misstänker SVOA att markvatten kan tränga in i dammen från sidorna samt att ett utläckage kan ske vid högt vattenstånd i dammen. Inget flöde ut från dammens pluggade utlopp har noterats under 2025. Om ett läckage skett kan det teoretiskt varit ca 500 m3. Detta skulle gett ett läckage till recipient på ca 1 kg totalfosfor och 2 kg ammoniumkväve. Sammanfattningsvis bedömer SVOA att begränsningsvärdet i villkor S.1 har innehållits under 2025. 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 § 9. Redovisa de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inget slam har lagrats in på plattan under 2025. Egenkontroll genom rondering av verksamhetsyta, kontroll via kamera för ytvattennivån i dammen samt okulärkontroll pluggat utlopp till damm har utförts under året. Ronderingen och egenkontroll dokumenteras i gemensamt dokument samt genom bilder. Upptäckta brister förs in i vår underhållsplanering för åtgärd. Dammen har tömts under jan-nov, under dec tömdes inte dammen. Totalt har 4584,5 m3 vatten körts iväg till Hallsten tömningsstation för rening i Henriksdals reningsverk. Det bortkörda vattnet uppskattas ha innehållit 38 kg kväve och 10 kg fosfor. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. 5 § 10. Redovisa de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga händelser har som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 5 § 11. Redovisa de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under året har dammens näringsämnen kontrollerats för att se om omhändertagande av lakvatten har behövt ske. Transport av lakvatten har en negativ miljöpåverkan. Då näringsämnen i dammen översteg begränsningshalter fram till oktober varade omhändertagande av lakvatten året ut. 12. Ersätta kemiska produkter m.m. 5 § 12. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder har vidtagits då inga kemiska produkter använts. 13. Åtgärder som genomförts för att minska avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet 5 § 13. Redovisa de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder har vidtagits då inget avfall från verksamheten har uppkommit. 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 5 § 14. Redovisa de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga åtgärder har vidtagits då ingen olägenhet för människors hälsa eller miljö uppkommit. 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 5 § 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inget slam har lagrats in på plattan 2025. 5 h §. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna NFS 2016:6. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/Verksamhetsutövare/Avloppsreningsverk) Detta är inte aktuellt för Valsta men redovisas i bolagets miljörapport för avloppsvattenreningen, se www.stockholmvattenochavfall.se. 5 i §. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna SNFS 1994:2 Inte aktuellt 2025 då inget slam lagrats in på Valsta slamplatta. För övrig information kring slamhantering, samt bolagets miljörapport för avloppsvattenreningen, www.stockholmvattenochavfall.se. Bilagor Bilaga A: Tabell halter Damm 2025 Bilaga B: Uträkning Villkor S1 Valsta damm Bilaga C: Halter och diagram recipient Stockholm Vatten och Avfall Tel 08-522 120 00 kund@svoa.se www.svoa.se En del av Stockholms stad Stockholm Vatten och Avfall är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar vatten- och med miljöfokus. Varje dag, året runt förser vi 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, renar avloppsvatten och ser till att avfallet tas om hand. Tillsammans med invånare, företag och andra intressenter arbetar vi för att Stockholm ska bli världens mest hållbara stad. Valsta damm pH Kond Susp TOC NH4H Tot N Tot P Pb Cd Co Cu Cr Hg Mn Ni Ag Zn Kommentar Enhet mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 2025-01-21 fruset 2025-02-24 fruset 2025-03-21 7,6 46,3 20,0 15,0 1,20 8,6 0,3 0,5 0,033 2,9 8,3 0,9 <0,1 110,0 15,0 0,05 22,0 2025-04-15 9,1 37,4 69,0 36,0 0,05 6,3 0,5 0,9 0,002 3,5 3,8 1,0 <0,1 200,0 14,0 0,05 9,6 2025-05-20 7,5 51,4 11,0 27,0 8,40 11,0 2,7 0,6 0,002 2,5 3,3 1,0 <0,1 300,0 10,0 0,05 5,7 2025-06-24 7,4 38,8 5,1 28,0 7,20 9,2 5,9 0,3 0,002 1,7 2,6 0,7 <0,1 290,0 7,2 0,05 <3 2025-07-25 7,5 36,6 18,0 25,0 8,30 11,0 6,2 0,7 0,002 1,6 4,6 1,3 <0,1 230,0 6,7 0,05 7,0 2025-08-26 7,2 26,6 2,7 17,0 4,90 6,4 3,2 0,3 0,002 1,1 1,2 0,5 <0,1 170,0 4,1 0,05 <3 2025-09-23 7,4 27,1 16,0 13,0 6,30 7,7 2,6 0,5 0,002 1,5 2,9 0,9 <0,1 220,0 4,6 0,05 5,7 2025-10-21 7,8 27,3 22,0 17,0 1,00 4,2 0,3 0,3 0,002 1,3 2,2 0,25 <0,1 120,0 5,2 0,05 4,8 2025-11-17 7,3 36,0 93,0 13,0 2,30 5,9 0,4 2,2 0,079 2,5 10,0 5,3 <0,1 230,0 7,4 0,11 23,0 2025-12-19 6,9 43,9 4,0 6,5 1,50 13,0 0,1 0,1 0,037 0,9 4,4 0,6 <0,1 120,0 6,6 0,05 22,0 medel 7,6 37,1 26,1 19,8 4,12 8,3 2,2 0,6 0,02 1,9 4,3 1,2 <0,1 199,0 8,1 0,06 12,5 Kursivt har beräknats av hälften av mindre än värdet. Generated: 12/02/2026 Nederbörd 2025 (SMHI Berga) 579 mm p-tot 4 kg totalt Dammens yta inkl topp vall. 1350 m2 NH4N 100 kg Slamplattans yta 12000 m2 Beräknad yta slam på platt ca 0 m2 Avrinningskoefficient slam på platta 0 Halt medel jan-dec 2025 damm p-tot 2,22 mg/l NH4N 4,12 mg /l Beräknad övrig yta slamplatta asfalt 12000 m2 Halt mg 12339648 22900608 Avrinningskoefficient asfalt 0,8 Halt kg 12,34 22,90 Avrinning från slamytan 0 m2 0 m3 Medelhalt Damm P-tot N-tot NH4H Avrinning från asfaltsytan 5558400 m2 5558,4 m3 2020 6,03 66,5 46,5 Uppskattadavrinning yta per år 5558,4 m3 5558400 l 2021 4,16 68,27 50,09 Dammens volym upp till pluggade utloppsrör 460 m3 2022 4,59 51,64 34,68 2023 5,17 54,33 41,39 2024 2,28 21,04 33,13 Mängd omhändertaget lakvatten 2025 4584,5 m3 4584500 liter 2025 2,22 8,3 4,12 medelhalt fosfor damm 2,22 mg/l 0,00000222 kg/l 10,18 kg medelhalt kväve damm 8,3 mg/l 0,0000083 kg/l 38,05 kg Ev utläckage från damm 513,9 m3 Vid antagande att 500 m3 läckt ut medelhalt damm p-tot 2,22 mg/l NH4N 4,12 mg /l Utläckage mg 1110000 2060000 Utläckage kg 1,11 2,06 Avrinning till damm = nederbörd*yta*avrinningskoefficient Begränsningsvärde totalt på ett år 4,2 Ammoniumkväve mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkers bäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäck en 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 2025-01-21 jan 0,13 0,03 0,01 0,03 0,02 2025-02-24 feb 0,73 0,06 0,14 0,02 0,07 2025-03-21 mars 0,26 0,15 0,02 0,30 1,20 0,03 0,36 2025-04-15 april 0,02 0,05 0,05 0,10 0,01 2025-05-20 maj 0,05 0,22 0,02 8,40 0,02 2025-06-24 juni 0,33 0,15 7,20 0,11 2025-07-25 juli 0,05 1,40 0,17 8,30 2025-08-26 aug 0,72 0,05 0,04 0,05 4,90 0,03 4,60 2025-09-23 sep 0,21 0,12 0,13 6,30 0,06 2025-10-21 okt 0,19 0,01 0,05 1,00 0,03 0,07 2025-11-17 nov 0,55 0,22 0,13 2,30 0,74 1,50 2025-12-19 dec 0,11 0,09 0,05 0,10 1,50 0,14 0,70 Totalfosfor 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkers bäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäck en 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 2025-01-21 jan 0,11 0,08 0,09 0,14 2025-02-24 feb 0,11 0,04 0,12 0,07 0,19 0,37 2025-03-21 mars 0,13 0,06 0,08 0,08 0,27 0,29 0,81 2025-04-15 april 0,15 0,08 0,09 0,54 0,21 2025-05-20 maj 0,09 0,31 0,08 2,70 1,40 2025-06-24 juni 0,21 0,11 5,90 1,10 2025-07-25 juli 0,58 0,28 0,18 6,20 2025-08-26 aug 1,20 0,12 0,11 0,09 3,20 1,10 7,40 2025-09-23 sep 0,65 0,20 0,07 2,60 2,40 2025-10-21 okt 0,23 0,09 0,07 0,27 1,20 2,50 2025-11-17 nov 0,30 0,16 0,08 0,44 0,18 0,65 2025-12-19 dec 0,20 0,10 0,18 0,10 0,09 0,12 0,67 Totalkväve 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkers bäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäck en 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 2025-01-21 jan 2,6 1,9 2,6 2,0 4,0 2025-02-24 feb 2,2 1,1 1,7 4,3 9,1 2025-03-21 mars 2,0 1,5 0,7 2,2 8,6 1,4 6,2 2025-04-15 april 1,6 1,5 1,8 6,3 0,7 2025-05-20 maj 1,2 2,0 1,6 11,0 2,3 2025-06-24 juni 3,7 3,1 9,2 3,6 2025-07-25 juli 4,9 6,2 1,9 11,0 2025-08-26 aug 4,0 1,7 1,0 1,4 6,4 1,6 7,7 2025-09-23 sep 2,2 3,0 1,8 7,7 1,9 2025-10-21 okt 1,6 1,7 1,7 4,2 0,9 3,8 2025-11-17 nov 3,2 3,3 2,8 5,9 2,9 8,7 2025-12-19 dec 2,5 2,8 4,7 2,6 13,0 6,3 10,0 Susp 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkers bäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäck en 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 2025-01-21 jan 13,0 18,0 12,0 19,0 13,0 2025-02-24 feb 10,0 12,0 12,0 31,0 15,0 2025-03-21 mars 5,8 6,3 2,6 5,4 20,0 150,0 6,3 2025-04-15 april 8,7 19,0 16,0 69,0 55,0 2025-05-20 maj 17,0 46,0 10,0 11,0 560,0 2025-06-24 juni 12,0 3,3 5,1 29,0 2025-07-25 juli 130,0 190,0 22,0 18,0 2025-08-26 aug 180,0 10,0 33,0 3,3 2,7 2,0 20,0 2025-09-23 sep 16,0 9,8 3,9 16,0 51,0 2025-10-21 okt 9,4 4,9 3,0 22,0 74,0 59,0 2025-11-17 nov 7,6 6,6 5,5 93,0 7,5 82,0 2025-12-19 dec 16,0 6,8 28,0 14,0 4,0 3,2 12,0 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ammoniumkväve mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Totalfosfor mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Totalkväve mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm 0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Susp. mg/l 5a Ref. uppströms kulvert 5b Ref. Lännåkersbäcken 6 Dike före kulvert 7 Lännåkersbäcken 2 Damm 4 Dike 3 Ut Damm