Water and Wastewater Rates and Investments for Stockholm

[5_Årsredovisning 2025.pdf] Dnr: 2026-03-17 26SVOA228 1 (1) Ekonomiavdelningen Styrelsen för Stockholm Vatten AB Maria Ålander Petrén Årsredovisning 2025 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till bolagets årsredovisning 2025, inklusive rapportering, för Stockholm Vatten AB Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef Ekonomi Bilagor: Årsredovisning 2025 för Stockholm Vatten AB Utfallsrapport VB 2025 Stockholm Vatten och Avfall Sammanställning ekonomiskt utfall per bolag 2025 Årsredovisning för Stockholm Vatten AB 556210-6855 Räkenskapsåret 2025 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Rapport över förändring i eget kapital 12 Kassaflödesanalys 13 Noter 14 Stockholm Vatten AB 2 (29) Org.nr 556210-6855 Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm Vatten AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Stockholm Vatten AB ägs till 98% av Stockholm Vatten och Avfall AB, 556969-3111 och till 2% av Huddinge kommun. I koncernen Stockholm Vatten och Avfall ingår även Stockholm Avfall AB. Verksamhetens art och inriktning Stockholm Vatten AB är ett kommunalt bolag inom Stockholms Stad som ansvarar för vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten i Stockholm och Huddinge. Stockholm Vatten AB levererar även dricksvatten till tio grannkommuner och tar emot avloppsvatten från sex kommuner. Dricksvattnet kommer från Mälaren samt till mindre del från Bornsjön som är vår reservvattentäkt. Stockholm Vatten AB har sitt säte i Stockholm och huvudkontoret ligger i Norra Ulvsunda. Bolaget har två vattenverk (på Lovö och i Norsborg), två avloppsreningsverk (i Bromma och Henriksdal) och en reservvattentäkt i Bornsjön med ett mindre vattenreningsverk. Därtill äger bolaget ledningsnätet för vatten och avlopp inklusive pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge. Andra viktiga förhållanden VA-verksamheten i företaget är ett legalt monopol och verksamheten bedrivs i enlighet med Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Verksamheten är i huvudsak taxefinansierad i enlighet med självkostnadsprincipen i denna lag. Kommunfullmäktige och styrelsen beslutar om principerna för avgiftssystemet och nivån på avgifterna. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har verksamheten fortsatt att leverera stabil drift, samtidigt som flera viktiga utvecklingsinitiativ har tagit betydande steg framåt. Leveransen av dricksvatten till och omhändertagandet av avloppsvatten från bolagets kunder har fungerat väl. Samtidigt har bolaget behövt hantera ett par akuta händelser och processtörningar under året. I mitten av augusti gick bolaget ut med en uppmaning att spara på vattnet. Anledningen var den ovanligt varma vattentemperaturen i Mälaren som påverkade vattenverket i Norsborg negativt där flera långsamfilter behövde tas ur bruk. Detta ledde till en minskad produktion av dricksvatten och därför uppmanades privatpersoner och verksamheter att spara på vattnet. Uppmaningen hörsammades och bolaget kunde notera en minskning i vattenförbrukningen på ca 10-15% under de knappa två veckor den varade. Andra akuta händelser under året var en driftstörning på dricksvattenkvaliteten inom Gladö industriområde i Huddinge kommun samt en oljeläcka nära råvattenintaget vid Norsborgs vattenverk, vilket ledde till att reservvatten från Bornsjön togs i drift och förstärkt bevakning upprättades. Tack vare ett nära samarbete mellan drift, laboratoriet och Kustbevakningen kunde händelsen hanteras kontrollerat utan påverkan på processen. Bolaget har under 2025 tagit fram en säkerhetsskyddsanalys och en säkerhetsskyddsplan. Syftet är att specificera vad som anses utgöra säkerhetskänslig verksamhet och vilka skyddsvärden bolaget har. Arbete har även pågått med att öka datasäkerheten inom flera områden för att bland annat uppfylla EU:s NIS2- direktiv och cybersäkerhetslagen. Delar som bedömts som mer sårbara och osäkra har ersatts av mer robusta och säkrare skydd. Stockholm Vatten AB 3 (29) Org.nr 556210-6855 Under 2025 höjdes avgifterna för vatten- och avloppstjänster: brukningsavgifterna med i genomsnitt 12 procent och anläggningsavgifterna med i genomsnitt 33 procent. Även under 2026 kommer avgifterna att höjas, brukningsavgifterna med i genomsnitt 12 procent och anläggningsavgifterna med i genomsnitt 33 procent. Bolaget har under året inlett en förändringsresa med en ny organisationsstruktur och där processer, arbetssätt och styrmodeller uppdateras. Syftet med förändringarna är skapa ett bolag med en kund- och affärscentrerad verksamhet, ensade styr- och stödfunktioner och en effektiv verksamhet. En förändring har varit att vidareutveckla samarbetet med staden kring tidiga skeden i exploateringsprojekt. Syftet har varit att säkerställa att bolaget kommer med redan i de mycket tidiga skedena i stadsplanerings- och stadsbyggnadsprocessen för att på så sätt möjliggöra samverkan kring strategisk planering och prioritering av planer, projekt och utredningar i olika geografiska områden. Målet är att detta också ska leda till minskade investeringsutgifter. Bolaget har på många platser en komplex och riskfylld arbetsmiljö. Det ställer höga krav på ett tydligt och strukturerat systematiskt arbetsmiljöarbete. Under 2025 antog VD en ny riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet som syftar till att tydliggöra och ensa arbetssätten inom hela bolaget. Bolaget har också vidtagit ytterligare åtgärder för att stärka arbetsmiljöarbetet. Under året fyllde Bromma reningsverk 90 år. När projektet Stockholms framtida avloppsrening blir klart kommer reningsverket dock att läggas ner. Under året har en förstudie inför nedläggningen startat. Investeringar Väsentliga händelser inom bolaget är till stor del hänförliga till bolagets investeringar. Bolaget har drygt 500 pågående investeringsprojekt av olika storlek till ett värde av cirka 14,4 (14,3) miljarder kronor. Nedan beskrivs de största projekten. Stockholms framtida avloppsrening (SFA) Processen för omhändertagandet av avloppsvatten står inför stora utmaningar. Förutom en ökande befolkning och klimatförändringar kommer skärpta reningskrav från nya EU-direktiv och nya villkor. För att klara detta pågår stadens största miljöprojekt Stockholms framtida avloppsrening (SFA) som ska säkra möjligheten att rena vårt avloppsvatten i framtiden och förbättra reningen ännu mer. Projektet består huvudsakligen av tre delar: ombyggnation av Henriksdals reningsverk och anläggningen i Sickla samt en ledningstunnel från Bromma till Henriksdal. I Henriksdal har den andra etappen av ombyggnaden av biolinjerna pågått under 2025. En ny biolinje har driftsatts och en har genomgått kapacitetstester och provdrift. Parallellt har planeringen inför driftsättningen av den nya slamanläggningen pågått. Det har även genomförts renoveringar av en rötkammare och en slamtank. Ovanpå slamtankarna har en ny slamkylningsbyggnad uppförts. Vid Sicklaanläggningen har arbetet med de nya försedimenteringsbassängerna och grovreningen fortsatt. De tio försedimenteringsbassängerna är så gott som färdiggjutna. Därefter återstår gjutningar av kanaler i bergtunnlar för in- och utlopp till bassängerna. Arbetet med att färdigställa tunneln från Bromma till Henriksdal pågår på flera fronter. I Smedslätten installeras rörsystem för att leda avloppsvattnet genom Mälarpassagen och i Brommatunneln och Söderortstunneln, där avloppsvattnet ska flöda fritt, gjuts en betongvagga. Projektet beräknas vara klart 2031, förnärvarande bedöms projektet vara klart till ca 60%. Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV) Tillgången till dricksvatten är grunden för all samhällsutveckling och för det liv vi lever i Stockholm. I Stockholm Vatten AB 4 (29) Org.nr 556210-6855 takt med att Stockholmsregionen utvecklas och anläggningarna uppnår sin tekniska livslängd behöver dricksvattensystemet renoveras och uppgraderas till att bli både kraftfullare och smartare. Detta för att säkra det framtida dricksvattenbehovet samtidigt som klimatet förändras och miljökraven ökar. För att hantera komplexiteten i investeringsbehovet och säkerställa att önskad nytta uppnås för dricksvattensystemet i sin helhet startade bolaget år 2018 programmet Stockholms framtida vattenförsörjning. Det omfattar mycket stora investeringar, vilka både enskilt och sammantaget har stor påverkan på bolagets framtid, VA-taxan, och hela Stockholms stads upplåning och ekonomi. Bolaget bedömer dessa investeringar som nödvändiga för staden ur ett längre tidsperspektiv. Stadens rena, friska vatten ses som självklart, något man kan ta för givet. Programmets främsta uppgift är att se till att det fortsätter att vara så, både nu och i framtiden. Bolagets ambitionsnivå för dricksvatten fastställdes under året av styrelsen. SFV erhöll en aktualiserad programbeställning i vilken riktningen fram till år 2050 samt uppdaterade effektmål för kapacitet, kvalitet och robusthet beskrivs. Bland annat har hänsyn tagits till en bedömd lägre vattenförbrukning än tidigare. På Lovön behövs ett omfattande arbete göras. Då det befintliga vattenverket snart uppnår sin tekniska livslängd planeras ett nytt vattenverk att byggas för att kompensera för det gamla verkets frånfälle. Under året har planarbetet för detta fortsatt och ett underlag för beslut om vilken inriktning projektet ska ha har tagits fram. På Norsborgs vattenverk har byggandet av sex nya långsamfilter fortsatt. Under sommaren färdigställdes betongarbetena i tre av de sex långsamfilterbassängerna, de andra tre blev klara i december. Projektet beräknas vara klart under 2027. Parallellt med detta fortgår renoveringen av vattentornet i Högdalen och behållarna i reservoaren Trekanten. Samtidigt håller bolaget på att fatta beslut om genomförandet av renoveringen av Tensta vattentorn. Likaså har en ny huvudvattenledning lagts i Drottningholmssundet. Trekanten beräknas vara klar år 2026 och Högdalen år 2029. Andra större investeringsprojekt Några andra stora projekt under 2025 var ledningsarbeten i Mässtunneln samt nya Bromstensstaden, Årstafältet och Vidja där ny bebyggelse planeras som behöver anslutas till VA-nätet. Även installation av nya långsamfilter i Norsborg var ett stort projekt under året. Utveckling av verksamhet och resultat Flerårsöversikt (Mnkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 3 545 3 205 2 586 2 153 1 952 Rörelseresultat 878 565 221 5 -56 Resultat efter finansiella poster 292 14 -153 -126 -153 Balansomslutning 39 375 34 898 30 340 26 737 23 435 Soliditet (%) (1) 1,0 0,8 1,6 2,7 3,5 Medelantal anställda 753 734 690 653 638 (1) Justerat eget kapital/Balansomslutning. Med justerat eget kapital avses eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Stockholm Vatten AB 5 (29) Org.nr 556210-6855 Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Den framtida utvecklingen för bolaget är nära knuten till Stockholms stads utveckling. En stad som utvecklas medför ökade krav på verksamheten för att säkerställa vattenförsörjning, omhändertagande av avlopp och avfallshantering med god kvalitet och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Det allt osäkrare omvärldsläget har inneburit att bolaget idag arbetar mer aktivt med kris- och krigsberedskap. I bolagets krisledningsplan tydliggörs verksamhetens uppdrag och organisation under höjd beredskap. Under året har denna reviderats och utbildningar och övningar hållits för bolagets krisledningsorganisation. En annan osäkerhetsfaktor är klimatförändringar med ökad risk för t ex varmare vattentemperaturer och kraftiga regn som leder till översvämningar. Några exempel på problem under de senaste åren är det skyfall som drog in över Stockholm 2021 vilket ledde till många översvämningar och skador (vissa ärenden hanterar bolaget fortfarande) och årets händelse där varmare temperaturer i Mälaren ledde till problem med att producera dricksvatten i ett av våra vattenverk under en period. Med framtida klimatförändringar finns en ökad risk för att denna typ av händelser inträffar oftare. Att ta höjd för klimatförändringar ingår som en del i flera av bolagets investeringsprojekt, bl a SFA och SFV. Det finns en generell trend med sjunkande volymer förbrukat vatten, vilket har fördelar inte minst miljömässigt och under perioder då tillgången är begränsad. Kommunikation kring behovet av att spara på vattnet förväntas förstärka trenden ytterligare. Samtidigt medför lägre volymer en risk, där prishöjningar på vatten och avlopp leder till minskad förbrukning. Vikande volymer riskerar att påverka taxeintäkterna negativt vilket kan leda till behov av ytterligare taxehöjningar för att få kostnadstäckning framåt. Investeringstakten kommer att vara fortsatt hög under de närmaste åren. Då bolaget främst finansierar investeringarna genom lån har det höga ränteläget lett till höga räntekostnader samtidigt som skattemässiga avdragsbegränsningar avseende räntor även gett ökade skattekostnader. Bolaget har ökat fokus på bland annat styrning och kostnadsuppföljning i investeringsprojekten då dessa genom sin omfattning har en stor påverkan både på bolagets framtid och på Stockholms stads totala upplåning. Ökade kostnader, räntor och skatter medför en risk för att bolaget kommer att behöva höja avgifterna även under kommande år. Finansiella instrument och räntor I Stockholms stad samordnar och ansvarar Finansavdelningen för all upplåning för Stockholms stad och koncernen Stockholms Stadshus AB inom kommunkoncernen. Bolagets lån hos Stockholms stad uppgick till 33 232 (29 363) mnkr per den 31 december. Den ränta som bolagen betalar på sina lån bestäms utifrån snitträntan från kommunkoncernens externa skuld. Snitträntan på bolagets lån har under året minskat med 0,09 procentenheter. Räntekostnaden för lån från staden var 834 (756) mnkr. Enligt bolagets budget 2026 förväntas räntan stiga till 2,90 procent och räntekostnaden sjunka marginellt till 830 mnkr. En procentenhets högre räntesats skulle öka bolagets räntekostnader med 286 mnkr. Forskning och utveckling Stockholm Vatten och Avfall arbetar aktivt med forskning, utveckling och innovation (FoU) inom områden med anknytning till vatten, avlopp och avfall. Bolaget samarbetar med svenska och internationella universitet och högskolor samt forskningsinstitut, branschorganisationer och andra avfalls- Stockholm Vatten AB 6 (29) Org.nr 556210-6855 och VA-organisationer. Under 2025 har bolaget varit engagerat i ett 40-tal projekt som bidrar till att uppnå verksamhetsmålen. Några av dem som rör vatten- och avloppsområdet är följande: Inom innovationsprogrammet Water Wise Societies har bolaget deltagit i samverkansprojekt med fokus på resursåtervinning från avloppssystemet, återanvändning av renat avloppsvatten, minskade utsläpp av lustgas och hantering av PFAS-föroreningar. Detta har bland annat bidragit till bolagets arbete med PFAS i VA-verksamheten. Under året har tre-åriga omställningslabb startat upp där bolaget deltar med fokus på bland annat snabba digitala tekniker för bedömning av mikrobiell vattenkvalitet, riskbedömning och hantering av kemikalier i vatten. Med hjälp av neurala nätverk och inferens-teknik utvecklar bolaget nya metoder för att göra bedömningar av skador på avloppsledningar, läckagekänsliga områden och annat utan att genomföra fysiska kontroller eller montera omfattande mät- eller sensorsystem. Effekten av denna utveckling är att det förebyggande underhållet kan styras till platser med större risker för olika problem. På Henriksdals reningsverk byggs en pilotanläggning som kommer bidra med ny kunskap kring hur bolaget ska hantera kommande krav på läkemedelsrening. Genom medverkan i olika EU-projekt arbetar bolaget också vidare med att kartlägga PFAS-föroreningar i hela kedjan från råvattentäkt till recipient. Hållbarhet Stockholm Vatten AB arbetar med en rad frågor inom hållbarhetsområdet. Mer om detta återfinns i koncernens års- och hållbarhetsrapport, se mer under not 29. Tillståndspliktig verksamhet Stockholm Vatten AB:s verksamhet är beroende av den tillståndspliktiga verksamhet som bedrivs i våra anläggningar och de tillstånd som reglerar våra råvattentäkter och begränsar uttaget från dem. Bolagets miljöpåverkan omfattar vattenmiljön i Stockholmsområdet, Mälaren och skärgården, främst genom utsläpp av renat avloppsvatten från våra avloppsreningsverk. Påverkan på miljön sker också via utsläpp av växthusgaser, kemikalieanvändning och lukt- och bullerstörningar från bland annat transporter till och från våra anläggningar. I övrigt är hantering av avloppsslam med fokus på näringsåtervinning en nyckelfråga. Vatten Stockholm Vatten AB:s verksamheter vid vattenverken i Norsborg och Lovö tillses av miljöförvaltningarna i Botkyrka respektive Ekerö kommun, med stöd av miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Bolagets uttag av råvatten ur och reglering av Mälaren och Bornsjön är fastställda i vattendomar. De reglerar vilka mängder som får tas ut vid respektive vattenverk och hur intagsledningar med mera ska vara anlagda. Denna vattenverksamhet tillses av Länsstyrelsen i Stockholm som också är tillsynsmyndighet för ytvattentäkter, bortledning av grundvatten och anläggande i vatten. Bolaget fick under 2025 ett nytt tillstånd från Mark- och miljödomstolen för grundvattenbortledning av Henriksdalsanläggningen vid Henriksdals reningsverk samt för att uppföra två nya rötkammare. Bortledning av grundvatten har skett sedan anläggningen byggdes för drygt 80 år sedan men det har inte tydligt tillståndsprövats tidigare. Det nya tillståndet innebär därför ingen förändring för bolaget. Stockholm Vatten AB 7 (29) Org.nr 556210-6855 Livsmedelsverket har i de nya dricksvattenföreskrifterna beslutat att från och med januari 2026 gäller nya gränsvärden för summan av PFAS21 på 100 nanogram/liter och summan av PFAS4 på fyra nanogram/liter. Fram till att de nya gränsvärdena börjar gälla i januari 2026 ska vattenverk i Sverige undersöka PFAS-halter. Det togs under 2025 över 1 200 prover inom den ordinarie dricksvattenkontrollen på vattenledningsnätet. Av dessa prover hade tre stycken en bekräftad avvikelse där gällande gränsvärdeskrav för koliforma bakterier inte uppfylldes. Orsaken till avvikelserna bedömdes vara lokalt låg omsättning. Efter att vattnet omsatts fram till fastighet eller provplats och uppföljande provtagningar gjorts uppfyllde proven åter gällande gränsvärdeskrav. Bolaget har fått föreläggande från miljöförvaltningen kopplat till handlingsplan avseende dricksvattensäkerhet. Arbetet med att komplettera den befintliga handlingsplanen pågår. Bolaget har även genom strafföreläggande tilldömts en företagsbot på 50 tkr avseende överträdelse av villkor i bolagets miljötillstånd för Henriksdals reningsverk. Överträdelsen bestod i att tidsfristen för provtagning av utsläpp av kväveoxider från förbränning av rötgaser överskreds med cirka 3 månader. Avloppsrening Sedan 2019 gäller följande tillstånd enligt miljöbalken: "till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk m.m. i Stockholm, Huddinge och Nacka kommuner (antaget i Mark- och miljööverdomstolen den 18 februari 2019)”. Tillståndet anger dels förutsättningarna för den tunnel som byggs mellan Bromma reningsverk och Sickla, dels de villkor som gäller under byggtiden och efter ombyggnaden av Henriksdals reningsverk, bland annat tillåtna utsläppta mängder och halter till vatten. Både tunnelbygget och kapacitetsutbyggnaden vid Henriksdal och Sickla är prövat av mark- och miljödomstolen. Tillståndet omfattar även avloppsledningsnätet. Reningsverket i Bromma drivs med stöd av det gamla miljötillståndet från Koncessionsnämnden (1992) men har gemensamma villkor för utsläppet till Saltsjön ihop med reningsverket i Henriksdal. Tillstånden, som gäller tills vidare, reglerar även vissa utsläpp till luft samt buller. Dagvattenreningsanläggningar är anmälningspliktiga enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (då avloppsvatten är gemensamt spill- och dagvatten innebär det att dagvattenreningsanläggningar anses vara miljöfarlig verksamhet). Stockholm Vatten AB ska också genom aktiva insatser gentemot industrier och samhället i övrigt verka för minskad tillförsel av skadliga ämnen. Det gäller ämnen som skadar reningsprocesserna i avloppsreningsverket, påverkar slamkvaliteten eller recipienten negativt, eller gör att vi får svårt att följa miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsterna. Bolaget klarade samtliga utsläppsvillkor för fosfor, kväve och syretärande organiska föreningar (BOD) i utgående vatten till recipient under året. Bolaget har haft en kontinuerlig kommunikation med våra tillsynsmyndigheter. Det avloppsslam som uppstår i avloppsreningsverken lagras sedan 2025 endast hos externa aktörer, vilka själva ansvarar för att de har korrekta miljötillstånd och egenkontroll. Stockholm Vatten AB genomför både uppföljning av avtalen och revision av slamlagren med olika intervall. Det tidigare lagret i Haninge som bolaget hade i egen regi har under året genomgått sanering av mark och dammar. Lakvatten från dammen togs omhand för rening fram till årsskiftet då arrendet gick ut. Under 2025 producerades totalt 71 356 (76 279) ton avloppsslam vid Stockholm Vatten och Avfalls båda reningsverk. Allt slam har uppfyllt kraven för certifiering enligt Revaq liksom övriga gällande krav. Slammet har under år 2025 hållit god kvalitet och 97,7 procent har antingen spridits eller blivit inlagrat Stockholm Vatten AB 8 (29) Org.nr 556210-6855 för spridning på åkermark kommande år. Bolaget har upprätthållit sin Revaq-certifiering och följer utvecklingen gällande nya krav för till exempel PFAS. Förslag till vinstdisposition (kronor) Not 26 Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: balanserat resultat 340 246 699 årets resultat 154 181 853 494 428 552 Styrelsen föreslår att i ny räkning balanseras 494 428 552 Stockholm Vatten AB 9 (29) Org.nr 556210-6855 Resultaträkning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2, 3, 4 3 545 314 3 205 034 Aktiverat arbete för egen räkning 154 482 138 734 3 699 796 3 343 768 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -288 603 -302 109 Övriga externa kostnader 5, 15 -1 111 419 -1 188 956 Personalkostnader 6 -713 483 -695 448 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -652 792 -594 015 Realisationsresultat vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar -55 405 2 254 -2 821 702 -2 778 274 Rörelseresultat 878 094 565 494 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 198 2 609 Ränteintäkter från koncernföretag 1 742 1 755 Räntekostnader och liknande resultatposter -110 -425 Räntekostnader till koncernföretag 7 -590 348 -555 636 -586 518 -551 697 Resultat efter finansiella poster 291 576 13 797 Erhållna/lämnade koncernbidrag 8 16 234 28 389 Resultat före skatt 307 810 42 186 Skatt på årets resultat 9 -153 628 -127 147 Årets resultat 154 182 -84 961 Stockholm Vatten AB 10 (29) Org.nr 556210-6855 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande 10 60 216 54 032 60 216 54 032 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 11 5 980 051 4 304 455 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 17 491 057 14 830 414 Inventarier, verktyg och installationer 13 112 618 205 131 Pågående nyanläggningar 14 14 433 563 14 253 868 38 017 289 33 593 868 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 16 13 340 13 340 Uppskjuten skattefordran 17 49 847 136 845 Andra långfristiga fordringar 188 188 63 375 150 373 Summa anläggningstillgångar 38 140 880 33 798 273 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 50 103 49 409 50 103 49 409 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 219 452 201 272 Fordringar hos koncernföretag 321 020 297 816 Övriga fordringar 176 334 128 585 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 467 589 422 796 1 184 395 1 050 469 Summa omsättningstillgångar 1 234 498 1 099 878 SUMMA TILLGÅNGAR 39 375 378 34 898 151 Stockholm Vatten AB 11 (29) Org.nr 556210-6855 Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 19 125 000 125 000 Reservfond 20 20 125 020 125 020 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 280 247 365 207 Erhållna aktieägartillskott 60 000 60 000 Årets resultat 154 182 -84 961 494 429 340 246 Summa eget kapital 619 449 465 266 Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 3 639 3 631 Uppskjuten skatteskuld 20 210 054 143 424 Avsättning skadestånd 20 88 103 128 279 Summa avsättningar 301 796 275 334 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 346 337 Förutbet. anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 21 3 712 651 3 486 488 Summa långfristiga skulder 3 712 997 3 486 825 Kortfristiga skulder Finansiella skulder till Stockholms Stad 22 33 232 053 29 363 074 Leverantörsskulder 813 913 681 499 Skulder till koncernföretag 21 304 602 200 920 Aktuella skatteskulder 3 759 2 142 Övriga kortfristiga skulder 29 023 26 602 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21, 23 357 786 396 489 Summa kortfristiga skulder 34 741 136 30 670 726 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 39 375 378 34 898 151 Stockholm Vatten AB Org.nr 556210-6855 12 (29) Rapport över förändringar i eget kapital Tkr Summa Aktie- Bundna Fritt eget Årets eget kapital reserver kapital resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2024 125 000 20 588 809 -163 601 550 228 Disposition av föregående års resultat -163 601 163 601 0 Årets resultat 2024 -84 961 -84 961 Utgående balans per 31 december 2024 125 000 20 425 207 -84 961 465 266 Summa Aktie- Bundna Fritt eget Årets eget kapital reserver kapital resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2025 125 000 20 425 207 -84 961 465 266 Disposition av föregående års resultat -84 961 84 961 0 Årets resultat 2025 154 182 154 182 Utgående balans per 31 december 2025 125 000 20 340 247 154 182 619 449 Stockholm Vatten AB 13 (29) Org.nr 556210-6855 Kassaflödesanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 291 576 13 797 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 24 562 300 490 320 Betald skatt 1 616 3 252 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 855 492 507 369 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av varulager och pågående arbete -694 1 121 Förändring av kortfristiga fordringar -136 138 -124 174 Förändring av kortfristiga skulder 210 822 -6 800 Kassaflöde från den löpande verksamheten 929 482 377 515 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -34 038 -28 166 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -5 105 194 -5 056 482 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 431 3 387 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 137 801 -5 081 261 Finansieringsverksamheten Finansiering anläggn.avgifter och ledningsomläggningar 24 339 340 473 149 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 339 340 473 149 Årets kassaflöde -3 868 979 -4 230 596 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början -29 363 074 -25 132 478 Likvida medel vid årets slut 25 -33 232 053 -29 363 074 Stockholm Vatten AB 14 (29) Org.nr 556210-6855 Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Stockholm Vatten AB med organisationsnummer 556210-6855 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Stockholm Vatten AB svarar för vattenförsörjning och tar hand om avloppsvatten i Stockholm och Huddinge. Bolaget äger och sköter ledningsnäten för vatten och avlopp i Stockholm och Huddinge. I verksamheten ingår även vattenvård och sjörestaurering inom Stockholm och Huddinge och i samarbete med andra berörda kommuner. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Vatten AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. I balans- och resultaträkningen särredovisas poster mot koncernföretag. Med koncernföretag menas bolag och förvaltningar inom Stockholms stad. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper Företaget tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Stockholm Vatten AB:s intäkter utgörs huvudsakligen av VA-intäkter i enlighet med fastställda taxor. Prissättning för försäljning av företagets produkter och tjänster som regleras i lagen om allmänna vattentjänster sker med hänsyn till självkostnadsprincipen. Leasingavtal Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Låneutgifter Låneutgifter avseende lånat kapital som kan hänföras till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. Tidigare fastslog Stockholms stads regelverk att denna typ av låneutgifter skulle inkluderas i anskaffningsvärdet i stora projekt över tio miljarder kronor. Stockholm Vatten AB har därför aktiverat ränta i det största investeringsprojektet, Stockholms framtida avloppsrening. Den regeln är nu ändrad och ränta ska numera inte aktiveras i investeringsprojekt varför bolaget inte aktiverat ränta i något annat investeringsprojekt. Offentliga bidrag Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på offentliga prestationer redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått. Offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en Stockholm Vatten AB 15 (29) Org.nr 556210-6855 anläggningstillgång redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas i resultaträkningen fördelat på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Företagets resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Förmånsbestämda planer Vid förmånsbestämda pensionsplaner står företaget i allt väsentligt riskerna för att ersättningarna kommer att kosta mer än förväntat och att avkastningen på relaterade tillgångar kommer att avvika från förväntningarna. Företaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med K3:s förenklingsregler. De förmånsbestämda planer som finns innebär att pensionspremier betalas till SPP (tidigare till St Erik Livförsäkring). Dessa redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernbidrag Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Inkomstskatter Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Aktuell skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar omprövas varje balansdag och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur företaget, per balansdagen, förväntar sig att återvinna det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller reglera det redovisade värdet för motsvarande skuld. Uppskjuten skatt beräknas baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats före balansdagen. Aktuell och uppskjuten skatt för perioden Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas Stockholm Vatten AB 16 (29) Org.nr 556210-6855 direkt mot eget kapital. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Anskaffning genom separata förvärv Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns en indikation på att dessa har förändrats jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Effekten av eventuella ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas framåtriktat. Avskrivning påbörjas när tillgången kan användas. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset och utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet för att bringa den på plats och i skick att användas. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med posten kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för densamma kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Borttagande av materiella och immateriella anläggningstillgångar från balansräkningen Det redovisade värdet för immateriella och materiella anläggningstillgångar tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när anläggningstillgången tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Stockholm Vatten AB 17 (29) Org.nr 556210-6855 Nyttjandeperioder Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas i koncernen till: Immateriella tillgångar Balanserade utgifter för datorprogram och liknande arbeten 5-10 år Byggnader, mark och markanläggningar Bergrum 100 år Tunnel 100 år Stomme/grund/konstruktion 50-100 år Reservoarer 40-50 år Övriga byggnadskomponenter 20-50 år Övriga markanläggningar 20-40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar Huvudvattenledningar 100 år Övriga vatten och avloppsledningar 50 år Bassäng 70-100 år Ventilation, el styr och regler 10-30 år Pumpar 15-25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10-30 år Inventarier, verktyg och installationer Inventarier 5-10 år Fordon 3-10 år Nyttjandeperioden för mark är obegränsad och därför skrivs mark inte av. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat. Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Vid varje balansdag analyserar företaget de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader är det pris som företaget beräknar kunna erhålla vid en försäljning mellan kunniga, av varandra oberoende parter, och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, med avdrag för sådana kostnader som är direkt hänförliga till försäljningen. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången. För att beräkna de framtida kassaflödena har företaget använt budget och prognoser för de kommande fem åren. Stockholm Vatten AB 18 (29) Org.nr 556210-6855 Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Vid varje balansdag gör företaget en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Andelar i intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Utdelning från andelar i intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen. Resultat från andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det beräknas på resultat efter skatt justerat med bokslutsdispositioner. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först-in-först-ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärde är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen. I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Likvida medel Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet. Avsättningar Avsättningar redovisas när företaget har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning omprövas varje balansdag och justeras så att den återspeglar den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, motsvarar det redovisade värdet nuvärdet av dessa betalningar. Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i balansräkningen när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt. Fordringar och skulder i utländsk valuta Skulder i utländsk valuta på balansdagen räknas om till balansdagens kurs. Stockholm Vatten AB 19 (29) Org.nr 556210-6855 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar företagets förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- och utbetalningar. Stockholm Vatten AB 20 (29) Org.nr 556210-6855 Not 2 Nettoomsättningens fördelning 2025 2024 Nettoomsättning per verksamhetsgren Taxeintäkter avseende vatten- och avloppstjänster 2 975 113 2 661 510 Anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 124 702 113 259 Övriga intäkter 445 499 430 265 3 545 314 3 205 034 Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 2025 2024 Inköp 4,49 % 4,38 % Försäljning 18,19 % 17,99 % Not 4 Offentliga bidrag 2025 2024 Finansiering av ledningsomläggningar 70 878 62 226 Biogasstöd 36 553 42 000 Stöd till jord och skogsbruk 2 402 2 259 Övriga bidrag 9 54 109 842 106 539 Som offentliga bidrag klassas bidrag från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa. Bolaget erhåller varje år bidrag från olika myndigheter och förvaltningar. Den största delen utgörs av finansiering av ledningsomläggningar i exploateringsprojekt, främst från Trafikverket och Exploateringskontoret. Andra bidrag är biogasstöd från Statens Energimyndighet, ett bidrag som sedan slussas vidare till företaget Biokraft som producerar biogasen. Bolaget får också stöd från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen till jordbruksverksamheten i Bornsjön, t ex direktstöd (EU-stöd), stöd för omställning till ekologiskt jordbruk samt plantering av ädellövskog. Övriga mindre bidrag kommer från Länsstyrelsen och Serviceförvaltningen och avser bl a lärlingsersättning. Beloppet avseende finansiering av ledningsomläggningar utgörs främst av bidrag från offentliga aktörer men också från privata aktörer, bolaget har inte haft möjlighet att skilja ut det som kommer från offentliga aktörer. Resterande belopp har balansförts och periodiseras över anläggningarnas genomsnittliga livslängd, se not 21. Not 5 Upplysning om ersättning till revisorn Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Arvodet omfattar även bolagen Stockholm Avfall AB och Stockholm Vatten och Avfall AB. Stockholm Vatten AB 21 (29) Org.nr 556210-6855 2025 2024 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 1 613 1 170 Skatterådgivning 260 393 Övriga tjänster 55 392 1 928 1 955 Not 6 Personal 2025 2024 Medelantalet anställda Kvinnor 266 257 Män 487 477 753 734 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 2 958 2 969 Övriga anställda 473 465 451 024 476 423 453 992 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 1 488 1 221 Pensionskostnader för övriga anställda 52 956 55 721 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 161 972 155 562 216 416 212 504 Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 692 840 666 497 Pensionsförpliktelser Nuvarande styrelse och verkställande direktör 760 826 Tidigare styrelse och verkställande direktör 2 879 2 804 3 639 3 631 Inga tantiem eller liknande ersättningar har betalats till bolagets VD och styrelse. I beloppet för sociala avgifter ingår löneskatt på pensioner med 13 173 (13 722) tkr. Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 60 % 60 % Andel män i styrelsen 40 % 40 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 62,5 % 60 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 37,5 % 40 % Antal medlemmar i styrelsen: 10 (10) st, varav 6 (6) kvinnor Antal övriga ledande befattningshavare: 8 (10) st, varav 5 (6) kvinnor Avtal om avgångsvederlag Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner med avdrag för den lön som utbetalats under uppsägningstiden. Stockholm Vatten AB 22 (29) Org.nr 556210-6855 Not 7 Räntekostnader till koncernföretag 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag -834 010 -755 790 Övriga finansiella kostnader till koncernföretag -11 -9 Aktiverad byggränta 243 673 200 163 -590 348 -555 636 Not 8 Erhållna/lämnade koncernbidrag 2025 2024 Erhållet koncernbidrag från Stockholm Avfall AB 110 765 160 139 Lämnat koncernbidrag till Stockholm Avfall AB -94 531 -131 750 16 234 28 389 Not 9 Skatt på årets resultat 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt tidigare år 0 897 Uppskjuten skatt -151 877 -128 044 Uppskjuten skatt tidigare år -1 751 0 Totalt redovisad skatt -153 628 -127 147 Avstämning årets skattekostnad 2025 2024 Belopp Belopp Redovisat resultat före skatt 307 810 42 186 Skatt enligt gällande skattesats, 20,60% -63 409 -8 690 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader -2 039 -1 775 Justering aktuell skatt tidigare perioder 0 897 Justering av uppskjuten skatt -1 751 -25 902 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 2 721 90 Skatteeffekt av ej avdragsgilla räntor -71 137 -74 731 Skatteeffekt av kostnader som ska dras av men som inte ingår i resultatet 1 459 880 Skatteeffekt, ej avdragsgillt koncernbidrag -19 473 -17 916 Årets redovisade skattekostnad -153 628 -127 147 Not 10 Balanserade utgifter för datorprogram och liknande 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 284 366 284 822 Omklass. från pågående nyanläggningar 17 638 854 Försäljningar/utrangeringar -17 379 -1 310 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 284 625 284 366 Stockholm Vatten AB 23 (29) Org.nr 556210-6855 Ingående avskrivningar -219 714 -209 689 Försäljning/utrangering 17 226 1 095 Årets avskrivningar enligt plan -11 302 -11 119 Utgående ackumulerade avskrivningar -213 789 -219 714 Ingående nedskrivningar -10 620 -10 620 Utgående ackumulerade nedskrivningar -10 620 -10 620 Utgående planenligt restvärde 60 216 54 032 Not 11 Byggnader, mark och markanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 4 990 189 4 461 468 Omklass. från pågående nyanläggningar 1 760 528 531 427 Omklass. från inventarier, verktyg och installationer 0 292 Försäljningar/utrangeringar -3 903 -2 998 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 746 814 4 990 189 Ingående avskrivningar -680 626 -616 069 Försäljning/utrangering 3 601 2 998 Årets avskrivningar enligt plan -84 630 -67 556 Utgående ackumulerade avskrivningar -761 656 -680 626 Ingående nedskrivningar -5 107 -5 107 Utgående ackumulerade nedskrivningar -5 107 -5 107 Utgående planenligt restvärde 5 980 051 4 304 456 Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 21 091 786 19 117 803 Omklass. från pågående nyanläggningar 3 094 683 1 647 345 Omklass. från inventarier inkl rättelse avskrivningar 545 194 332 133 Försäljningar/utrangeringar -108 439 -5 495 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 623 224 21 091 786 Ingående avskrivningar -6 260 630 -5 634 394 Försäljning/utrangering 105 853 4 707 Omklass. från inventarier inkl rättelse avskrivningar -454 952 -169 454 Årets avskrivningar enligt plan -521 696 -461 490 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 131 426 -6 260 630 Stockholm Vatten AB 24 (29) Org.nr 556210-6855 Ingående nedskrivningar -741 0 Årets nedskrivningar 0 -741 Utgående ackumulerade nedskrivningar -741 -741 Utgående planenligt restvärde 17 491 057 14 830 414 Under 2024 gjordes en korrigering av avskrivningar som bokförts på tillgångskonto istället för avskrivningskonto med 49 892 tkr. Felet berodde på ett uppsättningsfel i ekonomisystemet. Utgående bokfört värde är detsamma. Not 13 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 910 705 1 195 269 Omklass. från pågående nyanläggningar 33 010 58 508 Omklass. till maskiner samt markanläggningar -545 195 -282 533 Försäljningar/utrangeringar -59 682 -60 539 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 338 839 910 705 Ingående avskrivningar -705 574 -912 379 Försäljning/utrangering 59 564 60 409 Omklass. till maskiner samt markanläggningar 454 952 199 505 Årets avskrivningar enligt plan -35 163 -53 109 Utgående ackumulerade avskrivningar -226 221 -705 574 Utgående planenligt restvärde 112 618 205 131 Omklassificering från inventarier till maskiner samt byggnader beror på att bolaget gjort en genomlysning av en gemensam anläggningsgrupp för maskiner och inventarier och fördelat ut denna på korrekta anläggningsgrupper. Not 14 Pågående nyanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 14 253 868 11 487 675 Inköp 5 102 153 5 072 159 Omklass. till anläggningar som tagits i drift -4 905 859 -2 318 077 Förändring förskott pågående anläggningar -16 599 12 110 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 433 563 14 253 868 Utgående redovisat värde 14 433 563 14 253 868 Not 15 Operationell leasing Årets leasingkostnader avseende leasingavtal uppgår till 89 033 (88 235) tkr. Leasingavtalen utgörs främst av hyres- och arrendeavtal för kontor, anläggningar och mark samt hyra av datorer, telefoner och TV-skärmar. Övriga avtal med mindre belopp avser bland annat hyra av personalbodar och utrustning för vägarbeten. Stockholm Vatten AB 25 (29) Org.nr 556210-6855 Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: 2025 2024 Inom ett år 72 905 78 643 Senare än ett år men inom fem år 197 975 160 779 Senare än fem år 242 873 14 085 513 753 253 508 Avtal, t ex ramavtal, där bolaget inte förbinder sig att leasa något finns med i årets kostnad men inte i framtida kostnader. I de avtal där uppsägningstid finns specificerat har kostnaden beräknats utifrån en uppsägning av avtalet per den sista december 2025, i övriga fall till avtalets slut. Framtida kostnader har bedömts utifrån antaganden om indexuppräkning. Not 16 Andelar i intresseföretag Kapital- Antal Bokfört Bokfört Namn andel andelar värde 2024 värde 2025 SYVAB 33% 40 13 340 16 625 Org.nr: 556050-5728 Säte: Stockholm Not 17 Uppskjuten skattefordran Den uppskjutna skattefordran avser outnyttjade underskottsavdrag. 2025-12-31 2024-12-31 Belopp vid årets ingång 136 845 196 793 Årets förändring -85 507 -55 144 Justering tidigare år -1 491 -4 804 Belopp vid årets utgång 49 847 136 845 Uppskjutna skattefordringar värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Företaget har outnyttjade underskottsavdrag uppgående till 241 975 (664 296) tkr Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna VA-intäkter 347 722 311 855 Upplupna VA-intäkter, grannkommuner 41 787 36 902 Upplupna intäkter för rågas och el 5 219 5 821 Förutbetalda kostnader för avloppsrening 42 462 37 688 Förutbetalda IT-kostnader (licenser, serviceavtal, IT-tjänster) 15 909 11 662 Övriga poster 14 490 18 869 467 589 422 796 Stockholm Vatten AB 26 (29) Org.nr 556210-6855 Not 19 Antal aktier och kvotvärde Antal Kvot- aktier värde Bolagets aktiekapital 1 000 125 000 Not 20 Avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Avsättning för pension Belopp vid årets ingång 3 631 3 024 Årets avsättningar 8 757 Under året nyttjade belopp 0 -150 3 639 3 631 Uppskjuten skatteskuld Belopp vid årets ingång 143 424 75 328 Årets avsättning 66 630 50 761 Justering tidigare år 0 17 335 210 054 143 424 Avsättning skadestånd Belopp vid årets ingång 128 279 136 948 Årets avsättning 18 418 3 811 Under året nyttjade belopp -58 594 -12 480 88 103 128 279 Avsättning för pension avser premiebestämd chefspension. Avsättning för uppskjuten skatteskuld avser dels skillnad i skattemässiga och planmässiga avskrivningar, dels aktiverad ränta pågående projekt. Avsättning för skadestånd avser fastigheter drabbade av vattenskador pga ledningsbrott, avloppsstopp och skyfallsöversvämningar. Not 21 Förutbetalda anläggningsavgifter och ledningsomläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda anl.avgifter och ledningsomläggningar, externt 3 583 626 3 368 391 Förutbetalda anl.avgifter och ledningsomläggningar, koncern 129 026 118 398 Skulder till koncernföretag (kortfristiga) 3 146 2 820 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 111 104 103 682 3 826 902 3 593 291 2025-12-31 2024-12-31 Ingående värde 3 593 291 3 213 870 Tillkommande belopp 363 915 473 150 Upplöst belopp (intäktsfört) -130 304 -93 729 Utgående värde 3 826 902 3 593 291 Förutbetalda anläggningsavgifter avser anslutning till det kommunala VA-nätet samt ledningsomläggningar i exploateringsprojekt. Den övre tabellen visar fördelningen mellan lång- och kortfristig skuld i balansräkningen. De koncerninterna beloppen avser endast årets fakturering. Stockholm Vatten AB 27 (29) Org.nr 556210-6855 Totalbeloppet fördelas på ledningsomläggningar med 2 416 975 (2 298 759) tkr, anläggningsavgifter med 1 357 731 (1 239 030) tkr och övriga anläggningsbidrag med 52 196 tkr (55 502). Beloppet för ledningsomläggningar utgörs främst av bidrag från offentliga aktörer men också från privata aktörer, se not 4. Not 22 Finansiella skulder till koncernföretag Företagets utnyttjade checkräkningskredit uppgår till 33 232 053 (29 363 074) tkr. Limit avseende checkräkningskredit uppgick till 35 500 000 (30 500 000) tkr. Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterlöner 37 948 32 639 Förutbetalda anläggningsavgifter och liknande poster 111 104 103 682 Upplupna utgifter för pågående projekt 137 662 166 893 Upplupna entreprenadkostnader 14 457 14 707 Upplupna pensionskostnader 24 942 25 077 Övriga poster 31 673 53 490 357 786 396 489 Not 24 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 652 792 594 015 Förändring av avsättningar -40 168 -8 062 Periodisering av anläggn.avgifter och ledningsomläggningar -105 729 -93 754 Realisationsresultat avyttring anl.tillgångar 55 405 -1 879 562 300 490 320 Med periodisering av anläggningsavgifter och ledningsomläggningar avses årets intäkter från anslutning till kommunalt VA och ledningsomläggningar i exploateringsprojekt som fakturerats tidigare år. Omklassificering har gjorts för förändring av semesterlöneskuld från ej kassaflödespåverkande poster till rörelseskulder samt för resultat vid avyttring av anläggningstillgångar från investeringsverksamheten till ej kassaflödespåverkande poster. Likaså har reservering för skadestånd omklassificerats från rörelseskuld till avsättning. Justeringarna har gjorts även för 2024. Not 25 Likvida medel De likvida medlen ingår i Stockholms stads koncernkonto och klassificeras i balansräkningen som kortfristig finansiell skuld till koncernföretag. Stockholm Vatten AB 28 (29) Org.nr 556210-6855 Not 26 Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, 494 428 552 (340 246 699) kronor disponeras enligt följande: 2025-12-31 2024-12-31 Balanseras i ny räkning 494 428 552 340 246 699 I det fria egna kapitalet ingår ett ej återbetalat villkorat aktieägartillskott på 60 mnkr. Not 27 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Bolaget har inga ställda säkerheter eller ansvarsförbindelser. Not 28 Koncernuppgifter Företaget är helägt dotterföretag till Stockholm Vatten och Avfall AB, org.nr 556969-3111 med säte i Stockholm. Moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB upprättar koncernredovisning. Moderföretag i den största koncernen som Stockholm Vatten och Avfall AB är dotterföretag till är Stockholms Stadshus AB, org.nr. 556415-1727, med säte i Stockholm. Not 29 Hållbarhetsrapport Stockholm Vatten AB upprättar enligt ÅRL 7 kap 31a§ inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Moderföretaget Stockholm Vatten och Avfall AB (556969-3111) upprättar hållbarhetsrapport för koncernen där företaget ingår. Koncernens års- och hållbarhetsrapport finns tillgänglig på www.stockholmvattenochavfall.se/om-oss/om-oss/om-bolaget/arsredovisning-och-hallbarhet. Stockholm Vatten AB 29 (29) Org.nr 556210-6855 Not 30 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. Årsredovisningens innehåll blev klart den 26 mars 2026. Årsredovisningen undertecknades av samtliga den 26 mars 2026. Gabrielle Gjerswold Anna Cederschiöld Styrelsens ordförande Christian Rockberger Gunnar Söderholm Verkställande direktör Eli Rätväg Deniz Butros Bertil Timan Rose-Marie Rooth Marcus Wangel Sara Svanström Henrik Juhlin Min revisionsberättelse har lämnats Jenny Göthberg Auktoriserad revisor Sid. 1 (51) 2026-03-06 Utfallsrapport VB 2025 Stockholm Vatten och Avfall AB Stockholms Stadshus AB Org.nr 556415-1727 Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post 105 35 STOCKHOLM Stadshuset, 3 tr. 08-508 290 00 08-509 290 80 info@stadshusab.se Sid. 2 (51) Innehållsförteckning Sammanfattande kommentar ....................................................................................................3 Analys av ekonomisk utveckling................................................................................................7 Resultatsammanställning, investeringar & övrigt .............................................................7 Analys .....................................................................................................................................8 Bedömning av bolagets interna kontroll .................................................................................14 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........14 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................................................................14 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ....................................................................................................................................14 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst .......................14 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ..15 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv .....15 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ...................15 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ...................................................................................................................16 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ...........................27 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ....30 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer ...............................................................................................................................................31 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ........................................................................................................................................36 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ..36 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ...................................................40 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .......................42 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ........42 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ................44 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ....................................................48 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt.......................................................................................................................50 Övrigt .........................................................................................................................................50 Sid. 3 (51) Sammanfattande kommentar Stockholm Vatten och Avfall har ett viktigt samhällsuppdrag vilket innefattar ansvar för stadens avfallshantering, leverans av dricksvatten och ett renat avloppsvatten. Inom ramen för bolagets viktiga uppdrag arbetar Stockholm Vatten och Avfall kontinuerligt med förbättringar, samtidigt som bolaget arbetar för att svara upp mot ökade krav från lagstiftare, myndigheter och ägare. Stockholm Vatten och Avfall har under 2025 fortsatt haft ett stort fokus på styrning av investeringsprojekten då dessa genom sin omfattning har stor påverkan på bolagets framtid och även stor betydelse för Stockholms stads totala upplåning. Bolaget implementerade i början av 2025 en ny organisationsstruktur. Den nya organisationsstrukturen har genomförts för att uppnå den nya målbilden - ett bolag, kund- och affärscentrerad verksamhet, ensade styr- och stödfunktioner och en effektiv verksamhet. 2025 omarbetades bland annat styrmodellen för att fånga strategiska och aktuella förbättringsområden som verkar för en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Flera olika arbetsströmmar har pågått under året för att starka styrningen, finna väl avvägda nivåer inom verksamheten och förbättra informationshanteringen. Under året har bland annat arbetet med en enhetlig modell för objektförvaltning enligt Pm3 påbörjats, interna servicenivåer (SLA) arbetats fram, modell för intern prissättning tagits fram, ytterligare förstärkningar av investeringsstyrningen fortsatt, nytt styrkort och verksamhetsidé tagits fram. Bolaget arbetar även med att ta fram relevanta nyckeltal för att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt sett över tid och i jämförelse med andra relevanta VA-huvudmän. Arbetet fortsätter 2026. Väsentliga händelser VA-verksamheten • Under året har verksamheten fortsatt att leverera stabil drift, samtidigt som flera viktiga utvecklingsinitiativ har tagit betydande steg framåt. Leveransen av dricksvatten till och omhändertagandet av avloppsvatten från bolagets kunder har fungerat väl. Samtidigt har flera akuta händelser och längre processtörningar hanterats inom verksamheten. • I juni beslutade styrelsen om inriktningsbeslut för VA-taxan för 2026. Den genomsnittliga ökningen av brukningsavgifterna är 12 procent för 2026, vilket är i enlighet med föregående års indikation. I september behandlades genomförandebeslut för VA-taxan i styrelsen. Genomförandebeslutet medför samma ambitionsnivå för verksamheten som tidigare år. • En översyn av bolagets arbete med lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus har pågått under våren 2025. Arbetet resulterade i ett beslutsärende till styrelsens möte den 12 juni. Styrelsen beslutade att skifta målsättning och uppföljning från antalet platsspecifika dagvattenåtgärder till att istället följa upp vilka åtgärder som genomförts och vilken reduktion av fosfor och koppar som åtgärderna bidrar med. Målsättningen är att bolaget till år 2035 ska ha uppnått de beting som bolaget har blivit tilldelade i de lokala åtgärdsprogrammen. Genom denna kommer även andra åtgärder som bidrar till minskad belastning av fosfor och koppar redovisas och räknas med i måluppfyllnaden, till exempel arbetet med att åtgärda felkopplingar. • I slutet av augusti beslutade styrelsen om en ny inriktning för programmet Stockholms Framtida Vattenförsörjning. Beslutet innebär en revidering av tidigare effektmål genom bland annat bedömd lägre vattenförbrukning samtidigt som det underströks att det behövs en flexibilitet för att uppnå andra effekter framöver. • I maj inträffade en driftstörning på dricksvattenkvaliteten inom Gladö industriområde i Huddinge kommun. Störningen var begränsad till industriområdet. Under störningen Sid. 4 (51) uppmanades verksamheterna att som en försiktighetsåtgärd att inte dricka vattnet eller att använda det till matlagning, disk eller dusch. Dricksvattenförsörjningen till området skedde med nödvattentankar där verksamheterna fick hämta dricksvatten. • Den 12 juli inträffade även en oljeläcka nära råvattenintaget, vilket ledde till att reservvatten från Bornsjön togs i drift och förstärkt bevakning upprättades. Tack vare ett nära samarbete mellan drift, laboratoriet och Kustbevakningen kunde händelsen hanteras kontrollerat utan påverkan på processen. • På Bornsjön har det systematiska brandskyddsarbetet fortsatt vara prioriterat. Under året inträffade tre skogsbränder, där den största omfattade 400 m², men tidiga insatser begränsade konsekvenserna. Under hösten fastställde länsstyrelsen nya gränser för vattenskyddsområdet vilket stärker skyddet för Bornsjön som reservvattentäkt. • Mot bakgrund av höga vattentemperaturer vid råvattenintaget i Norsborgs vattenverk behövde en tredjedel av verkets långsamfilter tas ur drift. De höga vattentemperaturerna var en följd av höga ytvattentemperaturer och vindar som pressande ner vattnet till råvattenintagets djup. Inför den förbrukningstopp som bolat har i samband med skolstart bedömde bolaget att det fanns risk att vi inte kunde möta den förväntade förbrukningstoppen. Bolaget vidtog en rad operativa och kommunikativa insatser. De kommunikativa insatserna fick ett stort genomslag och vattenförbrukningen ökade inte som befarat inför skolstarten. Efter knappt två veckor kunde bolaget dra tillbaka uppmaningen att vara extra sparsam med vattenförbrukningen. • Nya avtalsförslag har tagits fram för tjänsten avloppsvattenrening och avstämningsmöten med berörda kunder i grannkommunerna har genomförts. Beslut om att bemyndiga VD att ingå nya grannkommunsavtal för avlopp beslutades i bolagets styrelse i juni. Fortsatt förhandling kommer att ske under inledningen av 2026. För 2026 kommer fakturering att ske i enlighet med avtalsförslaget. • Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats Revaqpriset 2025 och varit finalist i Kranvattentävlingen. Avfallsverksamheten • Insamlingen av avfall har fungerat väl under året med låga reklamationsnivåer som följd. Reklamationsnivåerna för helåret kan inte redovisas vid rapporteringstillfället, men väntas bli ≤ 0,1 procent (jämfört med målvärdet 0,3 procent). • I juni fattade avfallsnämnden inriktningsbeslut, och i september genomförandebeslut, gällande avfallstaxan för 2026. Den genomsnittliga ökningen är 4 procent för 2026, vilket är något lägre än föregående års indikation. • 2023 inleddes förberedelser och planering inför det kommunala insamlingsansvaret för förpackningsmaterial vilket infördes den 1 januari 2024 genom förändringar i förordningen om producentansvar för förpackningar (2022:1274). Systemet ska utvecklas till ett fullskaligt fastighetsnära insamlingssystem till den 1 januari 2027. Under året har bolaget, tillsammans med leverantörer, fortsatt planera inför uppstart av 16 insamlingsentreprenader i april 2026 samt implementering av tjänsten Närsorterat. Närsorterat är det nya insamlingssystemet för en- och tvåbostadshus där mat-, rest-, och förpackningsavfall kommer samlas in vid fastighet. Kommunikation om Närsorterat har intensifierats under hösten i olika kanaler och genom direktutskick till berörda kundgrupper. Bolaget har vidare ingått ett samarbetsavtal med Trafikkontoret gällande nyttjande av bolagets upphandlade omlastningsstationer för förpackningar. • Arbete med beredskap och planering för kris/krig pågår utifrån framtagen handlingsplan. Som en beredskapsåtgärd har bolaget fortsatt arbetet med "egen regi-uppdraget", där bolaget kommer att hantera insamling av avfall i storbehållare i egen regi från april nästa år inom fyra områden. Nödvändiga tillstånd är på plats, fordon har beställts och rekrytering av Sid. 5 (51) lastväxlarchaufförer pågår. • Den 1 januari 2025 fick kommunerna ett insamlingsansvar för textilavfall. Införandet av den nya lagstiftningen om separat insamling av textil medförde ett omfattande arbete och stora volymer textilavfall i systemet. De ökade mängderna har under året inneburit både operativa och logistiska utmaningar, samtidigt som frågan fått stor medial uppmärksamhet och påverkat hela branschen. På avfallsnämndens initiativ genomfördes ett uppdrag kopplat till den nya lagstiftningen för textilavfall. Uppdraget innebar att ”återkomma med förslag på tillfälliga lösningar för textilinsamling som snabbt kan implementeras till dess att ansvarsfrågan har utretts”. Uppdraget resulterade i en rapport som presenterades för nämnden samt beslut om att bolagets utbud av insamlingstjänster för textil skulle utökas ytterligare under året, genom ytterligare utökning av mobila tjänsteutbudet samt införande av textil fraktion i grovavfallsupphandlingen. • Mot bakgrund av de stora utmaningarna avseende insamling av textilt avfall samt avsättningsproblematik av de insamlade mängderna beslutade regeringen under sommaren 2025 att förtydliga vilket textilavfall som ska samlas in separat. Den nya lagstiftningen innebar att trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte skulle samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebar det att sådant textilavfall istället ska slängas i restavfallet. • EU beslutade i oktober om införandet av ett producentansvar som innefattar textiler och skor. Ny lagstiftning ska vara på plats i medlemsländerna under juni 2027. Därefter har producenterna 10 månader på sig att implementera lagstiftningen vilket betyder att lagen praktiskt börjar tillämpas senast 17 april 2028. • Den 17 juli beslutade regeringen om ett första lagpaket för att reformera avfallslagstiftningen och förbättra återvinningen. Utöver förändringar gällande textilavfall innehöll lagpaketet 21 nya förordningar och förordningsändringar, primärt avseende förändrade krav och ökad enhetlighet för hur avfall ska samlas in och sorteras från hushåll och verksamheter. Den 10 december 2025 presenterade regeringen lagpaket 2 som lagrådsremiss med ytterligare förändringar i avfallslagstiftningen. Proposition ska lämnas till riksdagen i slutet av januari 2026. Omfattningen av förändringarna är inte kända vid rapporteringstillfället, men regeringens förslag är att lagstiftningen ska träda i kraft 1 juli 2026. • Under året har arbete med revidering av avfallsföreskrifterna genomförts. Lagpaket 1 medförde åtgärder för anpassning och implementering av föreskrifterna inför utställning. Vid rapporteringstillfället är omfattningen av hur lagpaket 2 påverkar föreskrifterna inte känt. Ytterligare omarbetning av föreskrifterna kan komma att krävas för anpassning till ny lagstiftning. • Avfallsplan för Stockholm 2025-2030 godkändes av kommunfullmäktige i juni 2025. • Gamla Sätra ÅVC stängdes vid årsskiftet 2024-2025 och rivning med återbruksfokus genomfördes under året. För att tillgodose behovet/öka mottagningskapaciteten efter stängningen av Sätra ÅVC har bolaget från och med den 1 mars 2025 utökat ytan på Vantör ÅVC med 2 000 m2. Dessutom gjordes en utökning av den mobila tjänsten Returrundan i området. Vidare etablerades under året en temporär ersättningsanläggning med en kapacitet om cirka 30-40 procent av gamla Sätra ÅVC. Den temporära anläggningen, Skärholmens mini-ÅVC, öppnade i september 2025. Anläggningen ligger cirka 200 meter från Skärholmens centrum. Parallellt har bolaget utrett en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet. Ärendet har beslutats av styrelsen för Stockholm Avfall AB för vidare behandling av kommunfullmäktige under våren 2026. Den nya anläggningen planeras att uppföras cirka 250 meter nordväst om den tidigare återvinningscentralen. Förutsatt att detaljplan eller miljötillstånd inte överklagas bedöms anläggningen kunna driftsättas kring årsskiftet 2031–2032. • Returrundans stopp har ökat från 224 stopp 2024 (56 unika platser) till 607 stopp, inklusive Sid. 6 (51) tre events 2025 (86 unika platser). Detta innebär en ökning med 169% i antal stopp. Pop-up återbruk har ökat från 119 verksamhetsdagar 2024 till 138 verksamhetsdagar 2025, en ökning med 16%. Totalt har 167 110 besökare nyttjat de mobila tjänsterna under 2025 (t.o.m. 7 december). • Från 1 januari 2025 infördes ett kvittningssystem med SRV som gav kommuninvånare i Stockholm samt Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn tillgång till varandras återvinningscentraler. Sedan tidigare har bolaget motsvarande avtal med SÖRAB, avseende återvinningscentraler i norrortskommuner. • Gällande eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm har under året en successiv ökning av inkommande fordon och mängder skett. Löpande kalibrering och justering av anläggningen har vidtagits för att öka och förbättra utsorteringsgraden. Utsorteringsgrad av plast och metall har under året uppnått satta målvärden. Avseende matavfall i gröna påsar har anläggningens sorteringsfunktionalitet uppnåtts under året. Emellertid har innehållet i de utsorterade påsarna under året varit behäftat med stor andel felsorterat material. Under september uppnåddes sådan renhet att de utsorterade påsarna kunde lämnas till behandling. Utmaningen med felanvändning och felsortering i gröna påsar för matavfall kvarstår dock. Anläggningens klimatnytta kommer främst från utsortering av plast och metall. Beräkning av klimatnytta har gjorts med samma metod som för LCA-analysen för projektet. Baserat på de mängder som inkommit under 2025, med prognostiserade siffror för november och december, bedöms anläggningen ha möjliggjort en minskning av klimatpåverkan motsvarande 17 680 ton CO2-ekvivalenter. Prognosen för klimatnytta 2025 visar inte en helårseffekt på grund av uppstart och successiv ökning av mottagna mängder för sortering. • Som svar på ägardirektiv presenterades rapporten "Biokolsproduktion i Stockholm 2024" och förslag till plan framåt lyftes upp i ärende till bolagets styrelsemöte 2025-03-27. • Stockholm Vatten och Avfall har tillsammans med Stockholms stad ansökt och valts ut att delta i Bloomberg Philanthropies innovation team-program. Projektutmaningen avsåg nedskräpning och dumpning vid återvinningsstationer (ÅVS) som är ett stort problem i stadsmiljön. Bakgrunden till ansökan var att under 2024 genomfördes cirka 48 000 skötseluppdrag och cirka 1 400 ton dumpat avfall samlades in vid stadens återvinningsstationer. Förutom att hanteringen är kostsam riskerar dumpningen även leda till upplevd otrygghet, minskat förtroende för stadens förvaltning samt en sämre sortering och återvinning. Under tre års tid kommer ett innovationsteam (I-team) att arbeta tillsammans med bolagets driftorganisation för att kartlägga, identifiera och testa olika metoder för att minska den illegala dumpningen vid stadens återvinningsstationer. I-teamet kommer ha sin organisatoriska tillhörighet inom SLK, med en utsedd I-team-ledare. • Under året driftsattes den nya sopsugen Kista Norra. Det är den första sopsugen som bolaget har byggt efter kommunfullmäktiges beslut om huvudmannaskap för sopsugar på kommunens mark. Bolaget har även tecknat ett driftavtal med trafikkontoret för att bolaget ska sköta drift och underhåll på papperskorgar anslutna till sopsugarna i Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. • Fokus Järva: Under året deltog bolaget med tjänsten Returrundan vid Järvaveckan. Huvudsyftet var att öka kännedomen i Järva om Returrundan, men också om Återbruket Rinkeby och Pop-up Återbruk. Extrapersonal med kunskap i arabiska och somaliska anlitades utöver ordinarie personal för Returrundan och informationsmaterial på flera språk delades ut. • Bolaget deltar som lead partner i det SIDA-finansierade projektet Waste management for Ukraine (WM4U). Programmet pågår 2025-2027 med fokus på kunskapsöverföring samt investeringsstöd. Bolaget ansvarar för samordning av ett kluster av svenska kommuner som stöder regionen Vinnytsia. Under 2025 har två studiebesök och en handfull webinarier genomförts samt en lägesbildsanalys som kommer ligga till grund för framtagande av avfallsplaner samt framtida investeringsstöd. Sid. 7 (51) Investeringsverksamheten • Projekt HSMA/RUS har avslutats och slutrapporterats till bolagsstyrelsen. Projektet höll sig väl inom budget, trots att tidplanen blev förskjuten. Den nya sorteringsanläggningen i Högdalen har nu överlämnats till Avfallsavdelningen och är i drift. • En ny programbeställning för Stockholms Framtida Vattenförsörjning har tagits fram och beslutats av styrelsen. • Arbetet med Stockholms Framtida Avlopssrening har fortskridit inom det reviderade genomförandebeslutet. Bland annat har under året biolinjerna 6-7 driftsatts vilket direkt givit effekt på reningsresultaten från verket som är klart förbättrade • Bolaget arbetar aktivt med att förstärka samarbetet med stadens tekniska förvaltningar för att bolagets perspektiv ska beaktas tidigt i planeringsprocessen. Bland annat har områdesmöten etablerats med deltagare från bolaget, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. • De framarbetade Inriktningsbesluten för de stora exploateringsprojekten Bromma-Riksby i Stockholm och Storängen i Huddinge visade på mycket höga kostnader för VA- anläggningarna, bland annat då föreslagen utformning av området krävde mycket kostsamma hanteringar av dagvattnet. I både Stockholm och Huddinge får det konsekvensen att exploateringarna och de tidigare planerna ses över i syfte att med olika medel förbättra lönsamheten i projekten. • Projektet Gladö kvarn är avslutat och slutrapport redovisades för bolagsstyrelsen då budget för projektet var över 300 mnkr. Analys av ekonomisk utveckling Resultatsammanställning, investeringar & övrigt Resultatsammanställning Nyckeltal Utfall Budget VB Prognos Omsättning 5 005 438 4 961 546 Rörelsekostnader -2 642 522 -2 521 698 Avskrivningar -763 473 -769 069 Nedskrivningar och Utrangeringar Personalkostnader -841 274 -812 188 Övriga kostnader 6 582 7 630 Finansnetto -696 988 -636 171 Resultat efter finansnetto 67 763 230 050 Investeringar Nyckeltal Utfall Budget VB Prognos Nyproduktion 3 862 000 3 995 000 Strategiska investeringar (Ombyggnad) 484 000 411 000 Ersättningsinvesteringar 1 054 000 994 248 Summa investeringar 5 400 000 5 400 248 Sid. 8 (51) Övrigt Nyckeltal Utfall Antal anställda Balansomslutning Analys Analys av ekonomisk utveckling Stockholm Vatten och Avfalls resultat efter kapitalkostnader för helåret 2025 uppgår till 444 miljoner kronor, vilket är 376 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Lägre drift- och kapitalkostnader är den främsta förklaringen till den positiva utvecklingen. Stockholm Vatten AB redovisar ett ackumulerat resultat efter kapitalkostnader om 295 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor högre än budget. Utvecklingen inom Vattenbolaget följer samma mönster som för koncernen med lägre drift- och kapitalkostnader. Resultatet efter kapitalkostnader för Stockholm Avfall AB uppgår till 151 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner kronor bättre än budget. Lägre driftkostnader inom framförallt entreprenad- och lokalkostnader förklarar den positiva avvikelsen. De positiva resultaten innebär att Stockholm Vatten AB kan återställa en del av kapitalet från tidigare års underskott och att Stockholm Avfall AB ackumulerade överskott ökar. Investeringar för 2025 landar på knappt 5,2 miljarder kronor, drygt 0,2 miljarder kronor lägre än budget. En avvikelse på cirka fyra procent. Resultaträkning Koncernens resultat efter kapitalkostnader uppgår i T3 till 444 miljoner kronor, vilket är 376 miljoner kronor högre än budget för perioden, lägre drift- och kapitalkostnader är den främsta förklaringen till den positiva utvecklingen. Sid. 9 (51) Intäkter T3 2025 (januari-december) Koncernens intäkter för helår 2025 är cirka 45 miljoner kronor eller 0,9 procent högre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir intäkterna ca 3 miljoner kronor högre än budget. Stockholm Vattens intäkter uppgår till 3 687 miljoner kronor vilket är 51 miljoner kronor eller 1,4 procent högre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir intäkterna 29 miljoner kronor eller 0,8 procent högre än budget. Stockholm Avfalls intäkter uppgår till 1 477 miljoner kronor vilket är 5 miljoner kronor eller 0,3 procent högre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir intäkterna 16 miljoner kronor eller 1,2 procent lägre än budget. Sid. 10 (51) Taxeintäkterna är 41 miljoner kronor eller 1,1 procent lägre än budget, vilket förklaras av lägre volymer inom både VA (lägre producerat vatten) och Avfall (abonnemangsminskningar pga. taxans styrande effekt och det allmänna kostnadsläget). Aktiverat arbete är ca 17 miljoner kronor lägre än budget, vilket förklaras av en lägre allokering mot investeringsprojekt inom Investeringsavdelningen än budgeterat. ÅVC-intäkter ökar med nästan 11 miljoner kronor under T3 tack vare fler besökare från andra kommuner. Grannkommunsintäkterna är nästan 8 miljoner kronor högre än budget. Ökningen förklaras av nya avtalade priser för Järfälla och Sundbyberg. Den positiva priseffekten motverkas dock i hög utsträckning av minskande avloppsvolymer. Posten övrigt ökar med ca 20 miljoner kronor och drivs av sidointäkter inom både VA- och Avfallverksamhet. Bidrag från Energimyndigheten som vidarebetalas till Biokraft är 21 miljoner kronor högre än budget. Posten är resultatneutral med motsvarande kostnadspost. Den ersättning från Naturvårdsverket som utbetalas till avfallsbolaget kopplat till förpackningsinsamlingen är nästan 21 miljoner kronor högre än budget tack vare fler anslutna fastigheter. Även denna post är resultatneutral med motsvarande kostnadspost. Ett antal exploateringsprojekt har förgävesbokats under 2025, vilket innebär att balansförda intäkter om 23 miljoner kronor som skulle ha fördelats på anläggningens livslängd har resultatförts. På kostnadssidan har 53 miljoner kronor belastat resultatet vilket ger en nettoeffekt om -30 miljoner kronor. Driftkostnader T3 2025 (januari-december) Koncernens driftkostnader för helår 2025 är 253 miljoner kronor eller 7,3 procent lägre än budgeterat. Korrigerat för resultatneutrala poster blir avvikelsen 295 miljoner kronor eller 8,9 Sid. 11 (51) procent lägre än budget. Stockholm Vattens driftkostnader uppgår till 2 110 miljoner kronor vilket är 106 miljoner kronor eller 4,8 procent lägre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir driftkostnaderna 127 miljoner kronor eller 5,8 procent lägre än budget. Stockholm Avfalls driftkostnader uppgår till 1 233 vilket är 137 miljoner eller 10 procent lägre än budget. Exklusive resultatneutrala poster blir driftkostnaderna 157 miljoner kronor eller 13 procent lägre än budget. Entreprenadkostnader minskar med 142 miljoner kronor. Avfallsverksamheten står för merparten av den positiva avvikelsen och det är ett flertal faktorer såsom lägre index och lägre mängd avfall som bidrar samt försenad öppning av temporär ÅVC Skärholmen. Kostnader för inhyrd- och egen personal minskar med 52 miljoner kronor mot budget främst pga. försenade rekryteringar och icke ersatta föräldraledigheter. Skadeståndskostnaderna inom VA-verksamheten påverkas positivt av att ca 350 ärenden avslutats utan utbetalning, varav samtliga avser tidigare år. Därmed har delar av den reserv som avsatts kunnat lösas upp. Huvuddelen av ärendena avsåg skyfallen 2021. Fastighet- och lokalkostnaderna är 31 miljoner kronor lägre än budget. I budget förväntades rivningskostnader för ÅVC Sätra uppstå under februari till juni, men i samband med revisionen 2024 beslutades att kostnaderna skulle fördelas över anläggningens livslängd och de togs därmed i sin helhet före årsskiftet. Energikostnader minskar med 30 miljoner kronor mot budget tack vare lägre elpriser generellt och lägre förbrukning än budgeterat för RUS-anläggningen. Varor, material och kemikalier är 27 miljoner kronor lägre tack vare lägre priser och färre degenereringar/reaktiveringar av kolfilter inom VA samt lägre antal påsar inom Avfallverksamhet. I posten övrigt ingår konsultkostnader som är lägre än budget främst på grund av framskjutet arbete. Återstående del förklaras huvudsakligen av lägre underhållskostnader inom Avfall (RUS). Sid. 12 (51) Den ersättning från Naturvårdsverket som utbetalas till avfallsbolaget kopplat till förpackningsinsamlingen är 21 miljoner kronor högre än budget. Posten är resultatneutral med motsvarande intäktspost. Bidrag från Energimyndigheten som vidarebetalas till Biokraft är 21 miljoner kronor högre än budget. Posten är resultatneutral med motsvarande intäktspost. Förgäveskostnaderna ökar med nästan 53 miljoner kronor jämfört med budget på grund av ett antal exploateringsprojekt som förgävesbokats under året. På intäktssidan har 23 miljoner kronor resultatförts, vilket ger en nettoeffekt om -30 miljoner kronor. Kapitalkostnader T3 2025 (januari-december) Kapitalkostnaderna uppgår till 1 376 miljoner kronor för helåret, varav 1 282 miljoner kronor i Stockholm Vatten och 92 miljoner kronor i Stockholm Avfall. Utfallet är 78 miljoner kronor lägre än budget vilket beror på lägre finansnetto, men delvis motverkas av högre avskrivningar. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna är 11 miljoner kronor eller 1,4 procent högre än budget. Posten avskrivningar består både av avskrivningar enligt plan 712 miljoner kronor samt utrangeringar och resultat vid försäljning av anläggningstillgångar, 56 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avskrivningar enligt plan ökat med 80 miljoner kronor eller 13 procent vilket beror på att de aktiverade anläggningstillgångarna ökat med 5,1 miljarder kronor. Planenliga avskrivningskostnader är 15 miljoner kronor eller 2 procent lägre än budget. Orsaken är framflyttade tidplaner och förändrade avskrivningstider för nya anläggningstillgångar. Utrangeringar och resultat vid försäljning av anläggningstillgångar är 26 miljoner högre än budget och hänför sig främst till Henriksdals reningsverk. Finansnetto Bolagets finansnetto består främst av kostnadsränta 621 miljoner kronor samt en intäktspost avseende utdelning från andelar i koncernföretag på 13 miljoner kronor. Räntekostnaden är 75 miljoner kronor lägre än budget för perioden. Utvecklingen beror på lägre räntesatser, men motverkas delvis av att snittskulden varit högre. Utdelning från andelar i koncernföretag avser en tilläggsköpeskilling för försäljning av Torsgatanfastigheten 2016. Balansräkning 2025 (helår) Bolagets totala tillgångar, anläggnings- och omsättningstillgångar uppgår i utfall till 41 miljarder kronor i slutet av året, vilket överensstämmer med budget. Anläggningstillgångarna består av aktiverade anläggningstillgångar plus pågående projekt. Aktiverade anläggningstillgångar är anläggningar som börjat nyttjats (avskrivning sker) medan Sid. 13 (51) pågående projekt är utgifter där anläggningen ännu inte är färdig. Investeringar Bolagets investeringar under 2025 uppgår till 5 188 miljoner kronor, vilket är 212 miljoner kronor lägre än både budget och prognos. Generellt kan underskridandet av årsbudget förklaras av att optimismen i projekten varit för hög och att den generella justeringen av projektens prognoser därmed var för låg. Inom VA-verksamheten har SFA-projektet överskridit årsbudget främst på grund av att organisationen har omprioriterat mellan arbeten i befintlig och ny anläggning för att bättre anpassa mottagande av SYVAB-flödet. I SFA-projektet har också ett par större regleringar av innestående medel gjorts under 2025, som inte var med i budget. SFV-programmet har till viss del bromsats in under året, då bolaget har arbetat med en översyn av Sid. 14 (51) programmets effektmål, men några större projekt i genomförandefas har underskridit årsbudget: projekt Nya långsamfilter Norsborg har blivit en billigare byggnation än beräknat och huvudvattenledningen som byggs mellan Norsborgs vattenverk och Alby har drabbats av förseningar på grund av överklaganden samt en lång beslutsprocess, därutöver har byggnationen vid Högdalens reservoar förskjutits något då entreprenaden inte startade upp enligt planen för året. Inom befintligt ledningsnät har de stora tunnelbyggnationerna Nya Östbergatunneln och Mässtunneln överskridit årsbudget och utgör cirka en tredjedel av årets utfall, samtidigt som projekt Oxtorgsgatan/Lästmakargatan underskridit årsbudget på grund av att arbetet med säkerhetsskyddsbedömningen tagit mycket tid i anspråk. Flertalet investeringsinitiativ som fanns med i budget 2025 har inte fått investeringsbeslut under året. Avfallsverksamheten har under 2025 haft fortsatta utgifter för Resursåtervinning Stockholm. Anläggningen är driftsatt men visst arbete har fortsatt i projektet. Investeringarna i exploateringsområden har utvecklats i linje med bolagets förväntan, även om de enskilda projektens prognoser var väl optimistiska i budget. Årets största ledningsnätsinvesteringar gjordes i Årstafäletet etapp 1 (ca. 165 miljoner kronor) och Vidja (ca. 100 miljoner kronor). På Avfallssidan färdigställdes och invigdes sopsugsterminalen Kista Norra. Beskrivning av stora projekt över 300 miljoner kronor Se bilaga ”lägesrapport”. Bedömning av bolagets interna kontroll Den samlade bedömningen efter 2025 års internkontrollgranskning är att bolagets interna kontroll varit tillräcklig. Tre åtgärder kopplat till internkontrollplanen har registrerats, samtliga kontrollaktiviteter visar på ingen avvikelse. Granskningarna har genomförts utefter upprättad internkontrollplan för att ge en rimlig försäkran om att bolaget har en god intern kontroll. Se även bilagan Uppföljning av Intern kontroll Bolagen SVOA 2025. 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Sid. 15 (51) Bolaget har under året arbetat aktivt för att säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med fackliga representanter och skyddsombud har de årliga lagstadgade aktiva åtgärderna genomförts utifrån diskrimineringsgrunder och beslut om nödvändiga åtgärder. De tillgänglighetsanpassade arbetsplatserna möjliggör god arbetsmiljö för funktionsnedsatta att kunna ta del av fysiska miljöer. I alla ny- och ombyggnationer tas särskild hänsyn till funktionsperspektivet. Bolaget anpassar också krav, förväntningar och arbetsuppgifter utifrån individuella förutsättningar för att på så sätt skapa möjlighet för alla människors rätt till arbete och försörjning. Bolaget erbjuder tillgänglighetsanpassad information och kommunikation både internt och externt för att inkludera personer med funktionsnedsättning. Därtill erbjuds stöd i samband med utbildning och inlärning, dels genom att erbjuda individanpassad teknik, verktyg och resurser för att underlätta lärmiljön, dels genom att tillgängliggöra utbildningar och information ur ett funktionshinderperspektiv. 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Bolaget har under året arbetat aktivt med att främja hälsa och erbjuda samtliga medarbetare möjlighet till idrott, motion och friluftsliv. Bolaget tillhandahåller gym och lärarledd träning på samtliga anläggningar och kontor. Varje medarbetare ska känna att det finns aktiviteter som passar dem. Vidare tillhandahåller bolaget subventionerad massage för att förebygga värk som kan uppstå vid stillasittande arbete, men också kopplat till fysiskt tunga arbetsuppgifter. Bolaget finansierar även medarbetarföreningar för att främja både gemensamma personsociala och fysiska aktiviteter hos medarbetarna. Vidare arbetar bolaget aktivt för att motverka drog- och alkoholmissbruk genom samarbete med expertisorganisation som tillhandahåller stöd till chefer och medarbetare samtidigt som de drogtestar samtliga nyanställda. Bolaget erbjuder dessutom regelbundna hälsoprofiler, anonyma samtal hos företagshälsovården samt stadens subventionerade simhallskort. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Bolaget har som målsättning att sträva mot en fossilfri och cirkulär verksamhet som är klimatpositiv och energieffektiv. Bolaget använder till största del energi från förnyelsebara energikällor och arbetar för att öka egenproduktionen av förnyelsebar el, framförallt genom installation av solceller. Genom att fasa ut fossila bränslen från bolagets verksamhet och minska utsläpp av metan- och lustgas samtidigt som växthusgaser binds och nyttiggörs strävar bolaget efter att bli klimatpositivt. I reningsverken produceras rågas, som i första hand ska uppgraderas till fordonsbränsle och kan därigenom ersätta användningen av fossila bränslen. Restenergi tillvaratas ur bolagets renade avloppsvatten, avloppsslam och insamlat matavfall. Då bolaget återför biogödsel och slam till jordbruk och tillgängliggör produkter för återbruk och återvinning, förs material och resurser in i nya kretslopp. Genom att verka för att dessa tillgängliggörs och är attraktiva i nya produktionskedjor Sid. 16 (51) eller användningsområden bidrar bolaget till ett mer cirkulärt samhälle. 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Stockholm Vatten och Avfall har under året deltagit i stadens gemensamma arbete med en samordnad strategisk miljö- och klimatkommunikation utifrån stadens Miljöprogram. Bolaget ska ha stockholmarna i fokus. Genom att lyssna på behoven ökar kundförståelsen, därefter anpassas budskap och kommunikationskanaler. Målet är att inspirera till aktiva och hållbara val. Kommunikationsaktiviteterna har bidragit till måluppfyllelsen. Under året har bolaget etablerat en kundpanel i systemverktyget Panelista. Med verktygets hjälp kan kunder snabbt inhämta synpunkter, ställa frågor och lämna kommentarer. Under året har frågor ställts exempelvis gällande nyhetsbrevet Hållbart Stockholm, tjänsten Returrundan, vattenbesparing, återbruken och julgransinsamling. Bolaget arbetar systematiskt med att minska utsläpp och öka återföring av restprodukter. Ett viktigt steg är att mäta och utvärdera lustgasbildningen på Henriksdal. Arbetet fortskrider enligt plan. Ett examensarbete pågår där både lustgasproduktionen från MBR-linjen och mätarna i vattenfas utvärderas, inklusive en första jämförelse mellan aktiv slamlinje och MBR-linje. Resultaten kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet. En ansökan till Klimatklivet har skickats in för mätutrustning i ventilationen. Bolaget har en stor fordonsflotta och många arbetsmaskiner. Inom ramen för miljöprogrammet fortsätter arbetet med att byta ut arbetsmaskiner till eldrivna alternativ. En viktig aspekt är att optimera körsträckor och öka andelen fordon och maskiner som drivs på bränslen som medför att koldioxidutsläppen kan minskas. De maskiner som kan ersättas har bytts ut på Lovö, Norsborg och avloppsverken. På Bornsjön saknas ännu eldrivna jordbruksmaskiner som möter verksamhetens krav, men utvecklingen följs kontinuerligt. En dieseltruck återstår att byta under första tertialen 2026. Samtliga fordon inom VA leverans enhet produktion samt de ramavtalsupphandlade grävmaskinerna och lastbilarna drivs med förnyelsebart drivmedel (HVO100 och biogas). Optimeringen av pumpdrift och kemikalieanvändning har påverkats av lokala förutsättningar. På Norsborgs vattenverk har lågt filterutbyte och försenade pumpprojekt begränsat möjligheterna till planerade optimeringar. På Lovö vattenverk genomförs löpande justeringar, men större förbättringar har inte kunnat realiseras på grund av personalbrist. Ägardirektivets aktiviteter kopplade till samförbränning av slam och biobränsle har slutförts. Dialogpartners hos Stockholm Exergi är identifierade och dialogmöten för att bedöma möjligheterna till storskalig samförbränning har genomförts. Bolaget arbetar framgångsrikt med återföring av restprodukter till kretsloppet. All vattenverksmull har spridits på åkermark och allt producerat avloppsslam under 2025 är godkänt för spridning enligt Revaq och lagkrav. Slamentreprenören har dock valt att skicka 2,5 procent av årets slamproduktion till jordtillverkning. Utsläppsvärden från renat avloppsvatten är fortsatt stabila och ligger under miljötillstånden avseende kväve och fosfor. En fullständig analys och detaljerad redovisning av data finns i bolagets miljörapport, som lämnas in till tillsynsmyndigheten i slutet av mars 2026. Driftsättningen av Biolinje 7 vid Henriksdal har bidragit till att nästan halva flödet renas med modern membranreningsteknik. VA-verksamheten använder stora mängder energi för pumpning och reningsprocess och kommer att öka energianvändningen i och med ny reningsteknik och nödvändig kapacitetsökning. Bolaget Sid. 17 (51) arbetar för en så effektiv energianvändning som möjligt genom ett systematiskt arbete. Under 2025 har bolaget bland annat optimerat pumpning genom att rensa ledningar så att behovet av energi minskar. Bolaget arbetar löpande med förebyggande åtgärder och insatser i syfte att påverka beteenden och öka återbruk och återvinning. Åtgärder för att förebygga avfall har inarbetats i avfallsplanen och andra strategidokument. Under året har nära 30 föredrag och webbinarier om förebyggande av avfall och andra relevanta frågor inom avfallsområdet genomförts. Gamla Sätra ÅVC stängdes vid årsskiftet 2024-2025 och rivning med återbruksfokus genomfördes under året. En temporär ersättningsanläggning med en kapacitet om cirka 30-40% av gamla Sätra ÅVC har etablerats. Den temporära anläggningen, Skärholmens mini-ÅVC, öppnade i september 2025 och innebär en ytterligare insamlingspunkt för återbruk. Anläggningen är tillgänglig för fotgängare och är lokaliserad i centrummiljö nära boende. Parallellt har bolaget utrett en ny permanent återvinningscentral i Sätraområdet. Den 1 januari 2025 fick kommunerna ett insamlingsansvar för textilavfall. Bolaget har under året utökat utbudet av insamlingstjänster för textil, genom utökning av mobila tjänsteutbudet samt införande av textil fraktion i grovavfallsupphandlingen. Returrundans stopp har ökat från 224 stopp 2024 (56 unika platser) till 607 stopp, inklusive tre events 2025 (86 unika platser). Detta innebär en ökning med 169% i antal stopp. Pop-up återbruk har ökat från 119 verksamhetsdagar 2024 till 138 verksamhetsdagar 2025, en ökning med 16%. Totalt har 167 110 besökare nyttjat de mobila tjänsterna under 2025. Gällande eftersorteringsanläggningen Resursutvinning Stockholm har under året en successiv ökning av inkommande fordon och mängder skett. Löpande kalibrering och justering av anläggningen har vidtagits för att öka och förbättra utsorteringsgraden. Utsorteringsgrad av plast och metall har under året uppnått satta målvärden. Avseende matavfall i gröna påsar har anläggningens sorteringsfunktionalitet uppnåtts under året. Emellertid har innehållet i de utsorterade påsarna under året varit behäftat med stor andel felsorterat material. Under september uppnåddes sådan renhet att de utsorterade påsarna kunde lämnas till behandling. Utmaningen med felanvändning och felsortering i gröna påsar för matavfall kvarstår dock. Anläggningens klimatnytta kommer främst från utsortering av plast och metall. Beräkning av klimatnytta har gjorts med samma metod som för LCA-analysen för projektet. Baserat på de mängder som inkommit under 2025, med prognosticerade siffror för november och december, bedöms anläggningen ha möjliggjort en minskning av klimatpåverkan motsvarande 17 680 ton CO2-ekvivalenter. Prognosen för klimatnytta 2025 visar inte en helårseffekt på grund av uppstart och successiv ökning av mottagna mängder för sortering. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Sammanställning av Arbeta genomförda och pågående förebyggande i åtgärder i syfte att enlighet med förebygga uppkomst av avfallstrappan för att avfall minska uppkomsten Analys av avfall, bl.a. genom stärkt kommunikation gentemot Bolaget arbetar stockholmarna om hur kontinuerligt med förebyggande insatser för de kan återbruka eller återvinna textilier att påverka beteenden och öka återbruk och återvinning. Kunddialoger fokuserar på att minska avfall och förbättra Sid. 18 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet källsortering. Avfallsförebyggande åtgärder inarbetas i avfallsplanen. Kampanj om textilåterbruk och minskat nyköp har genomförts. Nyhetsbrevet Hållbart Stockholm lyfte budskap om kemikalier i ultra fashion och textil som resurs. Under året genomfördes närmare 30 föredrag och webbinarier. Bolaget arbetar enligt Fortsatt samverka framtagen rutin för anslutning med av dricksvattenfontäner. stadsdelsnämnder och Beställare är trafikkontoret trafikkontoret för att och Stockholm Vatten och underlätta Avfall är leverantör om installationen av förutsättningar finns. dricksvattenfontäner i områden som är inom riskzonen för värmeöeffekter Justering och Fortsatt verka för kalibrering av utfasning av fossil eftersorteringsanläggningen plast i samhället och i Resursutvinning Stockholm stadens i syfte att säkerställa fjärrvärmeproduktion, utsorteringsgrad av plast. bland annat genom Analys ökad utsortering och materialåtervinning av plast Justering och kalibrering av eftersorteringsanläggningen har kontinuerligt skett under året och genomförs löpande. En större kampanj genomfördes under hösten för målgrupp stockholmare med tema sortering av plastförpackningar. Därutöver har budskap om vikten att sortera ut plats förmedlats i nyhetsbrevet Hållbart Stockholm och i sociala medier. Säkerställa möjlig Fortsätta arbetet ersättningsplats samt ta med ersättningsplats fram underlag för för Sätra ÅVC inriktningsbeslut Analys En tillfällig ersättningsplats för Sätra ÅVC – Skärholmens mini-ÅVC – har färdigställts. Anläggningen är en mindre återvinningscentral där besökskapaciteten beräknas till ca 30 - 40 % Sid. 19 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet av gamla Sätra med vissa begränsningar av mottagna fraktioner. Ett inriktningsärende för ny permanent återvinningscentral i Sätra har beslutats av styrelsen för vidare behandling i KF. Genomföra Genomföra en omvärldsanalys av omvärldsanalys av biotekniska lösningar av biotekniska lösningar fettavskiljare för fettavskiljare, Analys utreda hur en dispens från tömning kan utformas samt utreda Uppdraget rapporterades till ekonomiska och bolagets styrelse i oktober ekologiska effekter, 2025. och komplettera med en pilot vid behov av mer kunskap, i syfte att minska utsläpp från transporter och sänka kostnader. Samverka med staden i I samarbete med strategisk miljö- och kommunstyrelsen, klimatkommunikation miljö- och Analys hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden samordna nämnder En samordningsgrupp och bolag för en tillsammans med enhetlig och effektiv stadsledningskontoret, kommunikation i miljö- miljöförvaltningen och och klimatfrågor som trafikkontoret har arbetat stödjer stadens miljö- fram stödmaterial för och klimatmål och stadens verksamheter som medverkar till syftar till att förenkla och delaktighet och göra miljökommunikationen engagemang hos enhetlig. Under maj månad målgrupper och genomfördes en samarbetspartners stadsgemensam kommunikationskampanj. Arbetet fortsatte under hösten. AKTIVITET TILL Kartlägga flödena ÄGARDIREKTIV: Kartlägga av odebiterat vatten odebiterade flöden av och ta fram en strategi dricksvatten för hur mängden Analys odebiterat vatten ska minska i syfte att minska framtida Kartläggning av investeringsbehov och odebiterade flöden av energianvändning dricksvatten är färdigställd, resultat inkorporeras i arbetet med strategi för odebiterat dricksvatten. Redovisning av rapport sker under första kvartalet 2026. Sid. 20 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Ta fram strategi för minskning av odebiterat flöde av dricksvatten Analys Underlag till en strategi för att minska mängden odebiterat dricksvatten är framtagen. Beslut väntas under våren 2026. AKTIVITET TILL Med stöd i ÄGARDIREKTIV: Identifiera genomförd utredning dialogpartner hos verka för en storskalig Stockholm Exergi och samförbränning av fastställa vilka slam och biobränsle medarbetare/chefer som tillsammans med ska företräda Stockholm Stockholm Exergi Vatten och Avfall i dialogen. Analys Dialogpartners på Stockholm Exergi har identifierats, arbetsgrupp är utsedd. AKTIVITET TILL ÄGARDIREKTIV: Verka för dialogmöten med Stockholm Exergi två till fyra gånger per år för lägesbedöma framdriftenför storskalig samförbränning av slam och biobränsle tillsammans med Stockholm Exergi. Analys Dialogmöten med Stockholm Exergi har genomförts för att undersöka möjligheten till storskalig samförbränning. Redogöra för hur Säkerställa att de bolaget inventerar var det kommunala bolagen lämpar sig att installera inventerar var det solceller på stadens tak lämpar sig att samt planerar för att installera solceller på installera solceller under stadens tak samt mandatperioden för att öka planerar för att den lokala elproduktionen installera solceller Analys under mandatperioden för att öka den lokala elproduktionen En bolagsövergripande inventering av potential till solcellsetableringar gjordes under 2021 och nu sker denna inventering löpande och sammanställs i bolagets solcellsplan som Sid. 21 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet uppdateras årligen. Möjligheten att installera solceller prövas aktivt vid varje möjlig investering och eventuellt avrådande motiveras. Etablera samverkan Utifrån framtagen med i planen identifierade långsiktig plan för berörda parter. biokolsproduktion Analys verka för en etablering av en biokolsanläggning i Resultat och slutsatser av genomförda utredningar staden redovisas i rapporten ”Biokolsproduktion i Stockholm, 2024”. Rapporten syftar till att tydliggöra förutsättningarna för att på sikt möjliggöra en framtida långsiktig produktion och användning av biokol inom staden. Bolagets leverans inkluderar även en plan för genomförande samt identifierade berörda parter. AKTIVITET TILL Utreda och vidta ÄGARDIREKTIV: Mäta och åtgärder som kan utvärdera lustgasbildningen minska utsläpp av med de nya mätarna i lustgas och metangas ombyggda MBR-linjen vid bolagens (membran) på Henriksdal. anläggningar och i Analys avloppsnätet Aktiviteten pågår enligt plan och kommer att fortsätta under 2026. Examensarbete har påbörjats under hösten för att utvärdera lustgasproduktionen från MBR-linjen och de installerade lustgasmätarna i vattenfas. Ansökan har skickats in till Klimatklivet för inköp av mätutrustning till mätning i ventilationen. Anpassat tjänsteutbud Verka för att skapa utifrån geografiska och förutsättningar för ökat målgruppsanpassade återbruk, etablera och strategier. driva återbruk i alla Analys delar av staden samt att erbjuda möjlighet för invånarna att Anpassning av tjänsteutbud pågår löpande. kunna reparera föremål och textilier Skärholmens mini-ÅVC öppnade 15 september. Anläggningen är tillgänglig Sid. 22 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet för fotgängare och är lokaliserad i centrummiljö nära boende. Utökning av Pop-up återbruket och Returrundan har resulterat i ökat antal besökare. Återbruken har regelbundet olika typer av event och workshops med återbrukstema, bland annat klädbytesdagar. På Återbruket i Rinkeby finns numera också en symaskin att nyttja precis som på Återbruket i Skärholmen. Andel matavfall 50,6 % 76 % till biologisk behandling Analys Under året har 37 775 ton separat utsorterat matavfall samlats in samt 303 ton i grön påse till RUS, totalt 38 078 ton. Sedan 2024 har mängden insamlat matavfall ökat med 1,5 procentenheter, en ökning med 1 149 ton jmf med 2024. Mätmetoden baseras på Naturvårdsverkets statistik enligt vilken den totala mängden tillgängligt matavfall för 2024 och 2025 har beräknats till 75 203 ton. Andel matavfall till biologisk behandling blir därmed 50,6%. Andel 99 70 % upphandlingar som bidrar till cirkularitet Analys Målet om genomförda upphandlingar som bidrar till cirkularitet uppnås. Elproduktion 68,8 MWh 179 MWh baserad på solenergi Analys Elproduktionen från solceller har ökat. Solcellsanläggning vid Bornsjön (Fågelsta Sid. 23 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet gård) har installerats och trots att den ännu inte är fullt färdigbesiktigad har den idrifttagits och börjat producera elektricitet. Bolaget har nu solcellsanläggningar i drift vid Lovö vattenverk, Talby kontor och Fågelsta gård vid Bornsjön. Flera solcellsanläggningar är planerade till 2026 och 2027. Solelproduktionen på Lovön har minskat jämfört med föregående år. Orsaken är inte i helhet klarlagd, men det finns tekniska problem med delar av anläggningen. Den är nedmonterad sedan december 2025 mot bakgrund av pågående projekt. Köpt energi i 181,7 GWh 181,3 GWh stadens organisation Analys Den köpta energin har ökat i verksamheten under året vilket nästan uteslutande kan härledas till Henriksdals reningsverk, där avloppsreningen har utrustats med nya membranfilter. Detta är en reningsmetod som är mer energikrävande vilket ökar elanvändningen. Relativ 0,61 0,57 energianvändning (kWh/enhet) (kWh/enhet) Analys Den relativa energianvändningen per m³ behandlat vatten har ökat jämfört med föregående år. Detta är en effekt av installationen av en mer energikrävande, Sid. 24 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet men samtidigt vattenkvalitetshöjande, reningsteknik vid Henriksdals reningsverk. Under året har dessutom något mindre vatten behandlats. Eftersom energianvändningen inte är helt linjär i förhållande till behandlad volym får detta en negativ påverkan på bolagets relativa energiindikator. Restavfall per 173 Kg/Inv 180 Kg/Inv invånare som går till förbränning Analys Restavfallet fortsätter att minska och uppgick till totalt 172,5 kg/inv. Målet för året har uppnåtts. Den totala mängden är 172 364 ton, inklusive grovavfall till förbränning. Som antal invånare har använts 998 782 personer i kommunen. Exploateringsnämnden ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB samt Stockholm Vatten och Avfall AB i samråd med kommunstyrelsen utreda och implementera på marknaden befintlig digital och standardiserad redovisning av miljö- och klimatdata för bygg- och anläggningsentreprenader i staden Analys Bolaget har deltagit i arbetsgruppen för budgetuppdraget. Det har inneburit bidrag i rapportskrivningen, enkät och under det Sid. 25 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet förankringsmöte som hölls. Bolaget ställer sig positivt till införande av ett standardiserat digitalt uppföljningssystem och har planerade aktiviteter för detta under nästkommande år. Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept för kommunikations- och dialogfrågor inom miljö- och klimatområdet Analys Metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept har genomförts under året inom arbetsgrupp för miljö- och klimatkommunikation tillsammans med stadsledningskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen. Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept för kommunikations- och dialogfrågor inom miljö- och klimatområdet Analys Metodutveckling av arbetssätt, verktyg och koncept har genomförts under året inom arbetsgrupp för miljö- och klimatkommunikation tillsammans med stadsledningskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, Sid. 26 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet servicenämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med andra berörda nämnder och bolagsstyrelser implementera förslag utifrån föregående års budgetuppdrag om att kartlägga de materialflöden i staden som har störst miljö- och klimatpåverkan och ta fram förslag på åtgärder för ökad resurseffektivitet och cirkulära materialflöden Analys Bolaget har medverkat i det stadsgemensamma uppdraget Cirkulära materialflöden. En summering av genomförda åtgärder är framtagen, analys över respektive flöde och förslag på nya åtgärder. Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB planera för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi Analys Bolaget medverkar i stadens arbete med detta. Årets planerade aktiviteter är genomförda. Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en plan Sid. 27 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet och finansieringsmodell för att identifiera platser för insamling av förpackningar samt skrymmande förpackningar i staden för att möta kommande lagkrav Analys Arbete pågår i kontorsövergripande arbetsgrupp och styrgrupp för att säkerställa markfrågorna i staden kopplade till det kommunala insamlingsansvaret för förpackningar. Arbetet leds av trafikkontoret och förväntas fortgå under 2026. Trafiknämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB utreda vad som krävs och påbörja åtgärder för att efterkomma kravet på källsortering på välbesökta platser såsom parker och torg i enlighet med förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar Analys Arbete har pågått i kontorsövergripande arbetsgrupp och styrgrupp. Gällande uppfyllnad av kraven för förpackningsinsamling på välbesökta platser såsom parker och torg har avtal tecknats mellan Stockholm Vatten och Avfall och trafikkontoret avseende nyttjande av bolagets omlastningsplatser för förpackningsmaterial. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Stockholm Vatten och Avfall bidrar till målet om ökad biologisk mångfald genom fortsatt implementering av skötselplanen för skog och mark runt Bornsjön samt genom nära samarbete med länsstyrelsen. Skötselplanen för Ryggbergens naturreservat är nu överenskommen och länsstyrelsen tar fram underlag för ersättning efter extern värdering. Dialog om nya områden pågår fortsatt. Skötselplanen som omfattar både skog och mark, ligger till grund för det fortsatta arbetet och finns tillgänglig via länsstyrelsens hemsida. Sid. 28 (51) Bolaget bidrar till en ökning av biologisk mångfald genom att bland annat arbeta med åtgärder i enlighet med framtagna lokala åtgärdsprogram (LÅP) för god vattenstatus. Bolaget har som en del av sitt grunduppdrag att avleda avloppsvatten med så liten miljöpåverkan som möjligt. I åtgärderna beaktar man möjligheten att stärka och utveckla den biologiska mångfalden genom aktiva val i utredningsskedet. Vid drift- och underhåll av dagvattenanläggningar beaktas också möjligheterna att stärka den biologiska mångfalden. Bolaget samverkar med staden inom ramen för Handlingsplan för klimatanpassning för att diskutera bland annat behov och åtgärder för att minska konsekvenserna av skyfall eller samhällsstörande regn. För att minska samhällsstörningarna behövs ofta en kombination av åtgärder där åtgärder som faller inom bolagets ansvar identifieras och läggs in i bolagets underhålls- och investeringsplaner. I åtgärderna beaktas möjligheten att öka den biologiska mångfalden. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet AKTIVITET TILL Bistå ÄGARDIREKTIV: Delta exploateringsnämnden aktivt och bidra med med kompetens kompetens i arbetet gällande utformning av gällande utformning av skyfallsanläggningar skyfallsanläggningar under mark under mark i form av magasin. Analys Bolaget har deltagit i projektet som drivs av Trafikkontoret. Projektet kommer att leverera funktionsbeskrivningar samt konsekvensanalys av olika ansvarsformer som planerat. AKTIVITET MOT Fortsätta arbeta ÄGARDIREKTIV: med gränssnitt mellan Slutföra utredning skyfallslösningar och tillsammans med dagvattenlösningar trafiknämnden, samt aktivt söka möjliga exploateringsnämnden, externa stadsdelsnämnderna och finansieringskällor kommunstyrelsen i syfte att klargöra ansvaret mellan Stockholm Vatten och Avfall, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Analys Utredningsarbetet är klart och har resulterat i att ett gemensamt tjänstutlåtande har skrivits fram och skickats ut på kontorsremiss till berörda förvaltningar inom staden. Projektet kommer även att följas av framtagande av processer, rutiner och avtal. Sid. 29 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet AKTIVITET TILL Implementera ÄGARDIREKTIV: skötselplan för bolagets Implementera skog och mark runt skötselplan för bolagets Bornsjön samt bistå skog och mark runt Länsstyrelsen Bornsjön samt bistå Stockholm i arbetet Länsstyrelsen Stockholm med att modernisera i arbetet med att Bornsjöns naturreservat modernisera Bornsjöns i linje med miljöbalken i naturreservat i linje med syfte att säkra sjöns miljöbalken i syfte att funktion som säkra sjöns funktion som reservvattentäkt, reservvattentäkt, skydda skydda värdefull skog värdefull skog och bidra och bidra till rekreativa till rekreativa värden. värden Analys Skötselplanen för Ryggbergens naturreservat är överenskommen. Ett underlag för ersättning tas fram av länsstyrelsen efter värdering av en extern part. Arbetet med ytterligare områden inom Bornsjön pågår. AKTIVITET TILL Vid utformandet av ÄGARDIREKTIV: Delta skyfallsanläggningar aktivt och bidra med under mark i samband kompetens i arbetet med gällande utformning av stadsutvecklingsprojekt, skyfallsanläggningar samverka med under mark. trafiknämnden och Analys exploateringsnämnden med hänsyn till Bolaget har deltagit i anläggningarnas drift och funktion projektet som drivs av Trafikkontoret. Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, berörda stadsdelsnämnder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med kommunstyrelsen fortsätta arbetet med att ta fram åtgärdsplaner baserat på genomförd risk- och Sid. 30 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet sårbarhetsanalys för skyfall Analys Detta arbete har bolaget bidragit till i den grad som efterfrågats. Dock har många av de ursprungliga arbetsmomenten justerats eller tagits bort av staden under året. Trafiknämnden ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB och i samråd med kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB utreda former för drift av stadens skyfallsanläggningar under mark Analys Bolaget har deltagit i projektet som drivs av Trafikkontoret, bland annat genom deltagande i workshops och konsekvensanalys. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Bolaget arbetar för att möjliggöra användandet av elektrifierade fordon och anläggningsmaskiner för verksamheten och arbetar för att minska och effektivisera transporter. Under året har nya ramavtal för asfalt- och markåterställning tecknats och lastbilstjänster inom verksamhetsområdet har tilldelats. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Stockholms Hamn AB ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB fortsatt utreda förutsättningarna för en infrastruktur för distribution av flytande biogas (LBG) till sjöfarten på Stadsgårdskajen, varifrån en fossilfri Sid. 31 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet färjetrafik till Åbo planeras Analys Stockholms hamnar tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall har genomfört en utredning för förutsättningar för LBG-distribution vid hamnarna. Stockholms hamnar har viss gasinfrastruktur som skulle kunna nyttjas för detta ändamål. 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer För att möta kommande lagkrav gällande läkemedelsrester i avloppsvatten pågår förstudie om läkemedelsrening (kvartär rening) vid Henriksdals reningsverk. Projektet följer tidplanen och samtliga tre delprojekt är i fas. Den tekniska förstudien har lämnat granskningshandlingar för arbetspaket två, där tre reningstekniker har utvärderats och en teknik har valts ut för vidare utredning. Pilotanläggningen byggs och planeras tas i drift under januari-februari 2026, och återkommande informationsträffar genomförs för att stärka kunskap och engagemang i linjen. Projektet har besökt Schweiz för att ta del av deras mångåriga erfarenhet av att driva reningsverk med läkemedelsrening. I övrigt sker rapportering till styrelsen via lägesrapport som skickas in årligen i september. Arbete med recipientmodellen fortskrider enligt plan och provtagningar har genomförts under september och oktober. Projektet arbetar även med att klarlägga hur den valda tekniken hanterar PFAS, men konstaterar att höggradig PFAS-rening sannolikt kräver betydande yta och höga kostnader. Det är viktigt att bolaget fortsätter kommunicera behovet av uppströmsarbete för att förhindra PFAS-föroreningar vid källan. Bolaget genomför åtgärder enligt de lokala åtgärdsprogrammen för god vattenstatus och för att få upp takten i genomförandet. En lägesrapport kring arbetet levererades till styrelsen för Stockholm Vatten i mars och i juni beslutades om nya mål för arbetet. Bolaget arbetar för att begränsa volymen av tillskottsvatten i ledningsnätet. Det medför både mindre risk för bräddningar av orenat avloppsvatten och att mindre vatten leds till reningsverken, vilket är positivt för verkets processer. Recipientkontroll inryms inom bolaget vilket innebär kontinuerlig insamling av data och analys av recipienters status. Varje år sammanställs Skärgårdsrapporten. Fokus ligger på skärgården som recipient för avloppsvatten från de tre största reningsverken, som drivs av Stockholm Vatten och Avfall samt Käppalaförbundet. Sedan 1968 sammanställs årliga undersökningsresultat i en skriftlig rapport som finns tillgänglig på svoa.se. Sammantaget visar resultaten att skärgårdens vattenkvalitet är relativt stabil, men fortsatt övervakning behövs för att hantera näringsbelastning och ekologiska förändringar. I den löpande förvaltningen av ledningsnätsanläggningen arbetar bolaget med att bland annat utreda och åtgärda felanslutningar, minska risken för bräddningar genom spolning och rensning av Sid. 32 (51) ledningar och pumpar samt att förnya ledningar. Arbetet leder till mindre risk för oönskade utsläpp som påverkar omgivningen negativt och bidrar till en tryggare leverans av vattentjänster. Samtliga kemikalier som används i produktion rapporteras på årlig basis i Chemsoft. Endast kemikalier som är godkända av bolagets kemikalieråd används av personalen i fält. Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet Antal åtgärder som 0 st 5 st Fortsätta arbetet lämnats över till med att ta fram och genomförande från de genomföra lokala lokala åtgärdsprogram för åtgärdsprogrammen stadens Analys vattenförekomster i syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna Ett tjugotal för vatten förstudieutredningar har bedrivits i olika skeden under året. Hälften har avslutats utan att gå vidare till investeringsprojekt beroende på tekniska utmaningar eller platskonflikter. Arbetet är prioriterat men det är av olika anledningar svårt att finna realistiska och genomförbara lösningar på de åtgärder som har föreslagits i LÅP. En anläggning (Kräppladammarna) har dock kunnat färdigställas under året. Översyn av LÅP-arbetet påbörjades under våren och resulterade i ett beslutsärende till styrelsen den 12 juni. Beslutet gällde att skifta uppföljningen från antal platsspecifika dagvattenåtgärder till att istället följa upp och rapportera på den faktiska effekten av arbetet ute i recipienterna vilket ligger i linje med bolagets beting. Därför kommer bolaget från 2026 att rapportera effekterna av åtgärderna i enlighet med betingen i stället för antal platsspecifika åtgärder. Även andra åtgärder som bidrar till denna effekt kommer att redovisas, exempelvis arbetet med att åtgärda felanslutningar. Sid. 33 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet AKTIVITET TILL Utreda möjlighet och ÄGARDIREKTIV: förutsättningar för att Genomföra Förstudie installera Läkemedelsrening läkemedelsreningsteknik Henriksdal. vid Henriksdals Analys reningsverk för att möta kommande lagkrav Pågår enligt plan och förväntas slutföras Q4 2027. Samtliga tre delprojekt i utredningsskedet håller sin tidplan. Teknisk förstudie har levererat granskningshandling för arbetspaket två, där tre reningstekniker har utvärderats och en rekommendation har lämnats för vilken teknik som bör utredas vidare i sista arbetspaketet. Pilotanläggning byggs och planerad driftsättning är januari/februari 2026. Framtagande av recipientmodell pågår. De planerade två provtagningstillfällena har genomförts under september och oktober. Lägesrapport september 2025 har lämnats till styrelsen. Fortsatt utveckling av Utveckla samarbetet Ledstången för projekt på med stadens mark exploateringsnämnden Analys för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig planering Ledstångens dokument av VA-infrastruktur uppdaterades och lanserades under våren. Fortsatt förvaltning och utveckling av rutinen för ledstången samt löpande mötesserie Stockholm Vatten och Avfall och exploateringskontoret fortsätter framgent. Samplanering och samverkan i beredningen av investeringsbeslut avseende exploateringsprojekt Analys Under året har ett par exploateringsprojekt prövat formen för att Sid. 34 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet benämna varandra och synkronisera varandras investeringsbeslut inför fas "planera inför granskning". Detta avses att bli en ordinarie rutin framöver, organisationerna Stockholm Vatten och Avfall samt exploateringskontoret ser över och utvecklar former och formuleringar för detta under 2026. Ta fram en plan för Vara drivande i åtgärder kopplat mot stadens arbete med Agenda 2030, mål 6 Rent Agenda 2030:s mål 6 vatten och sanitet Rent vatten och sanitet Analys En plan för mål 6 är framtagen med befintliga aktiviteter som är planerade för 2026 inom Stockholm Vatten och Avfall och inom stadens organisationer i övrigt. En stor tyngd i planen ligger på de lokala åtgärdsprogrammen och de stora projekten SFA och SFV. Planen lyfter också fram identifierade behov att jobba vidare med i samarbete med andra verksamheter. Under 2026 ska ett systematiskt arbete för mål 6 tas fram. Andel avslutade 100 % 70 % bygg- och anläggningsentreprenader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömningen Analys Samtliga projekt som avslutats under 2025 har loggats i byggvarubedömningen och för 2025 överträffas därmed årsmålet om minst 70%. Detta är positivt men i och med att projektportföljen även fortsatt innehåller ett flertal projekt som startats Sid. 35 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet för många år sedan och också varit igång under en period med mer otydliga rutiner och arbetssätt bedömer bolaget att det även de kommande åren är en rimlig förväntan att minst 70% av avslutade projekt ska vara loggade och bedömda i BVB. Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB samt andra berörda bolagsstyrelser se över hur samordningen av genomförandet av de lokala åtgärdsplanerna för vatten utifrån ett helhetsperspektiv kan förbättras och integreras i det löpande arbetet som samordningsgruppen för god vattenstatus genomför Analys Stockholm Vatten och Avfall har regelbundet bemannat och deltagit i flertalet forum för att samordna LÅP-arbetet på olika nivåer och i olika sammanhang. Stockholm Vatten och Avfall AB ska i samarbete med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, samt i samråd med trafiknämnden, ta fram rutin och metoder för att i tidiga skeden planera för lokalt omhändertagande av dagvatten vid nybyggnation med fokus på naturbaserade lösningar Analys Som VA-huvudman har bolaget begränsad kontroll över vad som byggs uppströms, men Sid. 36 (51) Bolagsstyrelsens mål Periodens för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet bidrar till lokal dagvattenhantering genom samarbeten i staden. Stadens dagvattenwebb innehåller styrande och rådgivande dokument, framtagna i samverkan med tekniska förvaltningarna och miljöförvaltningen i staden, för att stödja hållbara lösningar genom hela stadsbyggnadsprocessen. Den förvaltningsövergripande dagvattengruppen ansvarar för att uppdatera materialet, inklusive checklistor, rapportmallar och anläggningsbeskrivningar. Stockholms Hamn AB ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB samordna en gemensam och stationär lösning för hantering av grå- och svartvatten Analys Aktiviteten om att samordna en gemensam och stationär lösning för hantering av grå- och svartvatten ägs och drivs av Stockholms Hamn AB som också ansvarar för att bygga en anläggning. Bolaget bidrar med kompetens och erfarenheter i arbetet. Regelbundna avstämningar sker mellan bolagen. 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Stockholm Vatten och Avfall arbetar kontinuerligt för att bidra till kommunfullmäktiges mål genom att upprätthålla god kostnadskontroll och följa budget för både drift- och totalkostnader. Bolaget har medverkat i arbetet för framtagande av en handlingsplan för externfinansiering på Sid. 37 (51) stadsövergripande nivå. Bolaget har även tagit fram ett utkast av strategi för extern finansiering genom bidrag för att stödja bolaget arbete med att öka ekonomiska medel från externa bidrag. Investeringarna följer budget, där 60 procent av projekten uppfyller målet om max 15 procent avvikelse mellan inriktningsbeslut och genomförandebeslut. Samma nivå gäller för andelen BP2- beslut med livscykelkostnadsberäkning (LCC), som uppgår till 62,5 procent. Ny mall för LCC kommer att börja användas från årsskiftet. Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet Strategi för ökad extern Arbeta för att öka finansiering extern finansiering Analys En strategi för extern finansiering genom bidrag har tagits fram under året för att stödja bolaget arbete med att öka ekonomiska medel från externa bidrag. Implementering av strategin påbörjas tidigt 2026. Förbereda införandet Fortsätta arbetet av egen regi storbehållare. med att på sikt återta Analys delar av avfallshämtningen i egen regi Från och med april 2026 kommer bolaget hantera insamling i storbehållare i egen regi med personal och fordon. Den handlingsplan som är framtagen har följts. Samtliga erforderliga tillstånd är på plats, upphandling och beställning av lastväxlarfordon har genomförts och en ansökan om yrkestrafiktillstånd har gjorts. En trafikansvarig har utbildats och rekrytering av lastväxlarchaufförer pågår. Ta fram modell för Förstärka styrning, livscykelkostnadsanalys kontroll, uppföljning Analys och prioritering i pågående och kommande En första version av en investeringsprojekt LCC-modell finns samt säkerställa en för framtagen, vilken ska börja användas i alla detta ändamålsenlig investeringsbeslut från och egen organisation med februari 2026. Testning av modellen pågår. Det krävs fortsatt arbete Sid. 38 (51) Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet med att ta fram relevanta nyckeltal för bolagets egna drift- och underhållskostnader. Arbetet med detta är påbörjat och kommer att fortsätta under 2026. Tydliggör ansvar och roller - beställare och utförare Analys Aktiviteten är kopplad till den pågående arbetsströmmen att ta fram en modell för investeringsstyrning på bolaget. Tydliggörande kommer att tas fram i och med fastställandet av investeringsstyrningen. Uppdatering och utveckling av Projektstyrningshandboken Analys Ständiga förbättringar, utveckling och löpande arbete pågår. Den 1 september 2025 publicerades nya reviderade beslutsmallar för BP1 - BP6 i projektstyrningshandboken. Även nya rutiner och mallar har publicerats och nya aktiviteter tillkommer löpande. Strategisk översyn och Revidera revidering av anläggningsavgifterna anläggningsavgifter för vid nyanslutning till ökad täckningsgrad VA-nätet för att öka Analys bolagets täckningsgrad Anläggningsavgifterna för anslutning till VA- anläggningen har under 2025 setts över och i bolagets VA-taxa för 2026 sker en genomsnittlig höjning om cirka 33 % (liknande höjning som 2025). Justeringen bygger på differentierade höjningar på ingående delavgifter med mellan 10 och 45 % för villor respektive lägenhet i flerfamiljshus. Anläggningsavgifterna Sid. 39 (51) Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet täcker inte de motsvarande generella utgifter som bolaget har för att projektera, bygga och ansluta fastigheter till VA- anläggningen i flertalet exploaterings-, omvandlings- och förtätningsområden. Bolaget kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla modellen för beräkning av anläggningsavgifter i VA- taxan även kommande år. Parallellt fortgår arbetet med att stärka projektstyrningen inklusive metodstöd för kalkylering och riskhantering i syfte att beslut om investeringar och exploatering ska kunna fattas på väl underbyggt underlag där utfallet har god följsamhet mot budget och plan. Andel 100 60 % investeringsprojekt vars genomförandebeslut är i god överensstämmelse med inriktningsbeslut Analys Ett genomförandebeslut för projekt över 300 mnkr har tagits av kommunfullmäktige under T2 2025, vilket avser Oxtorgsgatan/Lästmakargatan (KF beslut från 16/6-2025). Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, Stockholm Vatten och Avfall AB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser genomföra en översyn av investeringsbehoven för Bällsta IP i syfte att ytterligare minska projektets investeringsutgifter Analys I området runt Bällsta gård, inom fastigheten Riksby 1:3 med flera, planerar Stockholms stad att bygga ett nytt idrottscentrum med Sid. 40 (51) Bolagsstyrelsens Periodens mål för Indikator Årsmål Aktivitet utfall verksamhetsområdet fokus på friidrott. På grund av förändrade omvärldsfaktorer, högre byggkostnader och ökade investeringar inom Stockholms stad har projektet pausats i tre år. Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer Analys Bolaget har medverkat i stadens arbete, genom deltagande i en referensgrupp. 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Stockholm Vatten och Avfall har arbetat proaktiv genom en rad aktiviteter under året för att ge fler stockholmare som står långt från arbetsmarknaden möjlighet till jobb. Bolaget har tillhandahållit platser för Stockholmsjobb, öronmärkta arbetstillfällen, vilka har haft till syfte att sänka trösklar och ge individer möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Interna stödresurser har bidragit med att marknadsföra och kartlägga verksamheternas möjlighet att erbjuda Stockholmsjobb för att underlätta för mottagande enheter att öka antalet platser. Utöver detta har bolaget bidragit med stöd till kontakten med arbetsmarknadsförvaltningen och jobbtorgen med annonser för lediga platser och administrerar av nya anställningar. Bolaget har under året erbjudit ungdomar feriejobb och tillhandahållit praktikplatser för att öka intresset och kunskapen om branschen, och i förlängningen bidra till ökad kompetensförsörjning. För att öka andel ferieungdomar och praktikanter samt underlätta mottagandet har bolaget bistått med bland annat stöd med annonsering, avtal, intyg och behörigheter. Därtill har bolagsgemensamma aktiviteter avlastat och skapat god inblick i flera yrkesroller. Det övergripande Sid. 41 (51) syftet har varit att stimulera till studieval inom kritiska kompetensområden. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Ta fram strategi för I ökad utsträckning sysselsättningskrav inom tillgängliggöra bolagets olika arbetsplatser genom inköpskategorier sociala krav i stadens Analys upphandlingar Under 2025 har en utredning genomförts för att identifiera områden inom ramen för respektive inköpskategori där krav på sysselsättning skulle kunna ställas. I en av kategorierna, verksamhetsgemensamma avtal, har detta inte gjorts då bedömningen är att en kategoristrategi för sysselsättningskrav inte är ändamålsenligt på grund av kategorins variation. Under 2026 kommer arbetet att fortsätta med att ta fram en lämplig ambitionsnivå för olika typer av sysselsättningskrav inom de kategorier där bedömningen gjorts att det är lämpligt, vilka framförallt är kategorierna Bygg- och anläggning och Avfall. Antal 34 st 30 st tillhandahållna platser för feriejobb Analys Under året har bolaget tillhandahållit 34 ferieplatser, vilket överträffar årsmålet. Platser har tillhandahållits både under sommar- och höstlovet. Antal 10 st 5 st tillhandahållna platser för Stockholmsjobb Analys Under året har bolaget tillhandahållit tio platser för Stockholms-jobb. Sid. 42 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Bornsjö- verksamheten har utarbetat ett stående koncept där de kan erbjuda flertalet platser årligen. 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Bolaget har under året arbetat aktivt med att utveckla ledarskapet genom att kontinuerligt tydliggöra och följa upp förväntningarna för samtliga chefer/teamledare samt erbjuda relevanta utvecklingsinsatser. I ledarstrategin framgår det att ledare ska präglas av tillgänglighet, kommunikation, tillit och mod. Ledarstrategins intentioner återkommer såväl i chefsintroduktionen som i bolagets genomförda ledarprogram. Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla aktivt medarbetarskap och levandegöra personalpolicyn genom att omsätta den i konkreta aktiviteter. Policyn belyser vikten av medarbetares ansvarstagande, delaktighet och möjlighet till lärande, utveckling och inflytande och en hälsosam och säker arbetsmiljö där alla behandlas på samma respektfulla sätt. Samtliga medarbetare och ledare introduceras till policyn. Årligen följer bolaget upp hur väl medarbetare och ledare förhåller sig till policyn, dels genom enkäter dels genom uppföljning av bland annat mål- och resultatsamtal. För att säkerställa en trygg och säker arbetsplats anordnar bolaget en årligt återkommande arbetsmiljövecka i syfte att öka kompetens och engagemang kring arbetsmiljöfrågor och för att bidra till en stärkt säkerhetskultur. Bolaget har under året implementerat ett nytt systemstöd i ILS för att underlätta för verksamheterna att utföra arbetsmiljöuppgifterna. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Utföra Arbeta för att riskbedömning för att stadens medarbetare identifiera vilka inte utsätts för hot, verksamheter som har rasism eller otillbörlig risk att utsättas för påverkan hot, rasism eller otillbörlig påverkan. Analys Bolaget har under året undersökt och riskbedömt verksamheternas risk för hot och våld. Under 2026 avser bolaget identifiera vilka verksamheter som har risk för rasism och otillbörlig påverkan. Sid. 43 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Vidta förebyggande åtgärder i de identifierade verksamheterna för att reducera risken. Analys De verksamheter som har identifierat risk för hot och våld har tagit fram lokala åtgärder för att reducera riskerna. Under 2026 kommer riskerna analyseras på bolagsnivå för att identifiera om bolagsgemensamma åtgärder även kan underlätta arbetet. Aktivt 81 83 Medskapandeindex Analys Bolaget har minskat en indexenhet jämfört med förra året, och arbetar aktivt med att förbättra indexet till nästa mätning. Bland annat pågår bolagsövergripande utvecklingsarbete av arbetssätt för styrning och uppföljning vilket förväntas ge positiv effekt på delindexet styrning. Därtill arbetar verksamheterna med lokala handlingsplaner som syftar till att förbättra resultaten lokalt 3,2 % 3,5 % Sjukfrånvaro Analys Sjukfrånvaron fortsätter att förhålla sig väl till måltalet. Förbyggande hälsoarbete riktat till medarbetare med fysiskt krävande arbetsuppgifter har haft god effekt. Även möjlighet till Sid. 44 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet distansarbete beräknas påverka sjuktalen i positiv riktning då det reducerar risken för smittspridning. I utredningssamtal som genomförts har det kunnat konstateras att frånvaron i hög utsträckning berott på omständigheter som till inte är arbets- relaterade. Bolaget fortsätter arbetet att aktivt minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro 1,5 % 1,5 % dag 1-14 Analys Korttidssjukfrånvaron är lägre jämfört med 2024 som då var på 1,8 procent. Förbyggande hälsoarbete riktat till medarbetare med fysiskt krävande arbetsuppgifter har haft god effekt. Även möjlighet till distansarbete beräknas påverka sjuktalen i positiv riktning då det reducerar risken för smittspridning. I utredningssamtal som genomförts har det kunnat konstateras att frånvaron i hög utsträckning berott på omständigheter som till inte är arbets- relaterade. Bolaget fortsätter arbetet att aktivt minska sjukfrånvaron. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Under året har bolaget genomfört verksamhetsanalyser med fokus på skyddsvärda tillgångar, hot, sårbarheter och risker, vilket har lett till flera genomförda och föreslagna åtgärder. Bolaget har genomfört sin säkerhetsskyddsanalys och färdigställt en säkerhetsskyddsplan. Arbetet har Sid. 45 (51) genomförts i dialog med stadsledningskontorets säkerhetsavdelning. Under augusti har kapacitetsproblem inom vattenförsörjningen avhjälpts genom väl genomförda kommunikationsinsatser, inte minst via media där frågan fick stort genomslag. Vattenkonsumtionen minskade med cirka 10 - 15 procent jämfört med beräknad konsumtion i samband med kapacitetsproblemen. Bolaget noterar även att det tycks finnas en ökad förståelse och beredskap i samhället. Bolaget arbetar aktivt för att upprätthålla hög beredskap och stärkt rådighet genom att både hantera akuta händelser och utveckla verksamheten för framtida krav. Målet är att bräddningar från reningsverken endast ska ske vid kraftig nederbörd. Under året har fem orenade bräddningar som inte varit kapacitetsberoende inträffat, bland annat till följd av strömavbrott, pumpstyrningsproblem och stopp i silgaller. De fem händelserna omfattade tillsammans cirka 11 210 m³ orenat vatten, vilket motsvarar en mycket liten andel av den totala inkommande mängden avloppsvatten under året. Händelserna har hanterats snabbt och åtgärder för att förebygga liknande incidenter pågår. Det förebyggande underhållet prioriteras för att minska sårbarheter i anläggningarna. Andelen utfört förebyggande underhåll (arbetsorder) uppgår till 59 procent, något under årsmålet på 65 procent. Minskningen påverkas av stora mängder ovidkommande material, resursbegränsningar och eftersläpning hos leverantörer. Serviceprogram för centrifuger och pumpar samt samordning av SFA- leveranser förväntas öka andelen förebyggande underhåll framöver. Vattenkvaliteten är fortsatt mycket hög – samtliga analyserade dricksvattenprover uppfyller kemiska och mikrobiologiska krav och visar inga onormala förändringar. Under året har bolaget genomfört 1 056 analyser, varav endast tre överskred gränsvärdena, vilket ger ett utfall nära 100 procent. Inom bolaget finns en väl fungerande jour- och beredskapsorganisation. Arbete pågår för att stärka den civila beredskapen inom området. Området arbetar för en bra mix av arbete i egen regi och arbete med hjälp av entreprenörer och konsulter. Området påverkas och involveras också i arbetet med stadens handlingsplan för klimatanpassning. Bolaget skapar via lagerverksamheten intern trygghet med hög funktionalitet inom bolagets funktion och säkerhet. Med material och teknik i medarbetarnas närhet kan haverier åtgärdas på kort tid och därmed inte påverka samhällsfunktionen över någon gräns där det upplevs besvärligt. Lagerverksamheten hanterar även de nödvattentankar som bolaget har i händelse av avbrott i leveransen via ledningsnätet. Bolaget är representerade i Stockholms stads sektor för Livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Bolaget leder sektorn för Kommunalteknisk försörjning och kulturarv där avlopps- och avfallshantering ingår. Under året har bolaget deltagit i framtagandet av sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser (SRSA) inom respektive sektor, i enlighet med Stockholms stads process och tidplan. Utifrån sektorernas SRSA togs under hösten sedan gemensamma beredskapsplaner med stadsövergripande förmågehöjande åtgärdsförslag fram inom sektorerna. Bolaget har genomfört två krisledningsövningar, i enlighet med den beslutade utbildnings- och övningsplan som tagits fram för bolagets krisledningsorganisation. Under året har åtgärdsarbetet för bolagets interna risk- och sårbarhetsanalys för cykeln 2024–2025 genomförts inom respektive samhällsviktig verksamhet, i enlighet med Stockholm stads tidplan. Åtgärderna från analysen syftar till att på olika sätt höja bolagets förmågor och öka bolagets beredskap. Majoriteten av de åtgärder som togs fram i analysarbetet 2024 har genomförts. De åtgärder som kvarstår och som avdelningarna beslutat att arbeta vidare med under 2026 har omhändertagits i respektive avdelnings ordinarie arbetsprocesser. Dessa åtgärder kommer fortsätta följas upp även under 2026. Sid. 46 (51) Bolaget har under året tillsammans med Bygg- och anläggningskategorins huvudägare, Exploateringskontoret, och kategorins andra delkategoriägare, SISAB påbörjad flertalet aktiviteter inom kategorin. Det finns en utmaning med kategorin då den är stor och omfattande varför ett grundarbete just nu utförs för att få tillgång till korrekt data för att på detta sätt kunna genomföra en kategoriprofil och efterföljande analyser. I januari kommer en uppmaning att gå ut till samtliga förvaltningar och bolag om att genomföra en städning av avtalen i kategorin för att på detta sätt skapa ordning och reda och struktur. Strategiarbete är vidare påbörjat avseende mallar för kategorin i syfte att skapa transparens mot leverantörsmarknaden. Idag har olika bolag och förvaltningar olika krav och kravtexter på liknande behov vilket skapar otydlighet särskilt i form av styrning inom olika typer av hållbarhetskrav. Arbete är även påbörjat för en gemensam strategi avseende sociala krav inom kategorin. I nyhetsbrevet Hållbart Stockholm har stockholmarna uppmuntrats att alltid ha vatten hemma som en del av hemberedskapen. Under sommaren genomfördes en kampanj på stadens informationstavlor och sociala medier om det egna ansvaret vid stora regn och vikten av att skydda fastigheter mot översvämningar. Systematiskt informationssäkerhetsarbete Enligt anvisningarna ska bolaget beskriva det systematiska informationssäkerhetsarbetet. Under 2025 genomförde bolaget omfattande insatser, bland annat kartläggning och förteckning av samtliga personuppgiftsbehandlingar samt konsekvensbedömningar för alla personuppgiftsbehandlingar som bedömdes innebära högrisk för de registrerade. Samtliga system och en stor del av informationstillgångarna är informationssäkerhetsklassade. Därtill har ett flertal insatser med riskanalyser och åtgärder genomförts för att utveckla cybersäkerheten och för att kunna möta det nya lagkravet inom ramen för NIS2. Även nya styrande och stödjande dokument har tagits fram för informationssäkerhet, cybersäkerhet och integritetsskydd samt AI. Ett flertal utbildningar har genomförts under året för exempelvis GDPR, grundutbildning informationssäkerhet, analysmetoder, AI och NIS. Målet 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden uppfylls delvis då målvärde ej uppnås för en av indikatorerna. Indikatorn, som 2024 hette Andel upphandlade avtal där kontinuerlig uppföljning genomförts, förändrades för 2025 till Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Bolaget har en Delta i arbetet dokumenterad riskacceptans inom stadens med valda skyddsåtgärder för sektorsorganisation för att möjliggöra kvalitetssäkrade civil beredskap. prioriteringsåtgärder för vattenreservoarer och vattenverk Analys Bolaget har tagit fram dokument som grundas i slutsatser från utförda verksamhetskyddsanalyser. Två av elva vattenreservoarer är utvalda representanter för nulägesbilden av det befintliga Sid. 47 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet verksamhetsskyddet med inriktning fysiskt skydd. Vidare har flertalet skyddsåtgärder inom bolaget utvärderats med verksamhetsskyddsanalyserna som underlag. Arbetet med att genomföra liknande verksamhetsskyddsanalyser för bolagets vattenverk har genomförts. Leda respektive delta i framtagande av sektorsövergripande beredskapsinriktning respektive beredskapsplan. Analys I enlighet med Stockholms stads process och tidplan har en gemensam beredskapsplan tagits fram för sektorn Kommunalteknisk försörjning och kulturarv under hösten 2025. I planen har analysen i sektorns SRSA konkretiserats till förmågehöjande stadsövergripande åtgärdsförslag. Beredskapsplanen lämnades in till staden den 12 december. Arbetet med stadens beredskapsinriktning sattes under hösten på paus. Leda respektive delta i framtagande av sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analys Under första halvåret 2025 ledde och deltog bolaget i framtagandet av en sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys (SRSA), för sektorn Kommunalteknisk försörjning och kulturarv, i enlighet med Stockholms stads process och tidplan. Sektorns slutliga SRSA skickades enligt instruktion in i maj. Andel 90,03 % 70 % elektroniska inköp Analys Andel 69 % 82 % prioriterade avtal där Sid. 48 (51) Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet uppföljning genomförts Analys Under 2025 har indikatorn gjorts om varför det inte går att titta på historiken. Bolaget håller vidare på att se över modellen för hur samordningen av avtalsuppföljning sker i bolaget. Nu redovisas endast de avtal som prioriterats för en större uppföljningsinsats samt hur många som har genomförts. Kommunstyrelsen, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder ska som del i stadens uppdrag om krisberedskap och civilt försvar i samråd med äldrenämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera ett arbetssätt för återkommande kommunikationsinsatser om hemberedskap Analys Arbete har pågått inom en arbetsgrupp i staden där bolaget har ingått som remissinstans. Bolaget har kommunicerat om hemberedskap kopplat till bolagets tjänster i nyhetsbrevet Hållbart Stockholm och på svoa.se. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Utöver säkerhetsskydd och verksamhetsskydd återfinns inom bolaget även linjesäkerhet. Detta avser misskötsamheter, mindre säkerhetsincidenter och det skydd som implementeras lokalt för att täcka ett säkerhetsbehov ute i verksamheten som inte avser bolagskritiska tillgångar och processer eller ingår i verksamhetens övergripande säkerhetskoncept. Bolaget arbetar aktivt för att motverka välfärdsbrott. Förutom att aktivt arbeta mot jäv och korruption inom ramen för inköps- och upphandlingsverksamheten samt uppföljning av avtalsefterlevnad bedrivs även internt arbete att inga välfärdsbrott ska begås av medarbetare. Sid. 49 (51) Uppförandekoden är en situationsguide som vägleder medarbetare att agera korrekt i olika situationer. Guiden ses över årligen för att den ska vara aktuell och för att alla ska förstå innehåll och innebörd. Utbildning sker löpande och i samband med introduktion av nya medarbetare. Vid misstanke om oegentligheter har bolaget tydliga processer för att snabbt och kraftfullt hantera situationen. Bolagsstyrelsens mål för Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet verksamhetsområdet Fortsätta arbetet Med stöd i lokal med prevention mot lägesbild och analys oegentligheter och vidta sociala och ekonomisk brottslighet situationella Analys brottsförebyggande och trygghetsskapande Ekonomi åtgärder utifrån det Bolaget har under året egna ansvarsområdet arbetet med hur avtalsförvaltning ska utvecklas. I detta arbete pågår en utredning om hur bolaget ska arbete med olika former av samordnade stickprovskontroller för att på detta sätt upptäcka oegentligheter. Vidare har inköpsenheten genomfört en utredning om deltagande i den ideella föreningen rättvist byggande som fokuserar sin verksamhet på att motverka oegentligheter inom byggbranschen. Inom ramen för bolagets inköpskategorier ska en analys genomföras avseende risker inom olika kategorier där underleverantörsledet borde vara föremål för uppföljning och stickprovskontroller. Bolaget har vidare genomfört en revision på städavtalet då misstankar om bristande arbetsvillkor kom in via visselblåsarfunktionen. Denna revision är pågående. Sid. 50 (51) 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Agenda 2030 Inom arbetet med Agenda 2030, mål 6 Rent vatten och sanitet, har bolaget tagit fram en plan som innehåller de planerade aktiviteterna för 2026 som ska utföras av Stockholm Vatten och Avfall och av stadens organisationer i övrigt. En stor tyngd i planen ligger på de lokala åtgärdsprogrammen och de stora projekten SFA och SFV. Planen lyfter också fram identifierade behov att jobba vidare med i samarbete med andra förvaltningar och bolag. Bolaget har arbetat utifrån Stockholms stads program för mänskliga rättigheter (MR-programmet) inom ramen för arbetet med ”Aktiva åtgärder för likabehandling” (vilket sker i enlighet med diskrimineringslagen, 2008:567). Under året har bolaget upprättat en handlingsplan för den kommande två-årsperioden där huvudfokus ligger på aktiviteter inom området kunskap och välfärd och där målgruppen primärt utgörs av befintliga och presumtiva chefer och medarbetare, grundat på att verksamhetens till stora delar bedrivs inom slutna anläggningar. Vidare har, i enlighet med handlingsplanen, ett arbete med att ta fram kunskapshöjande åtgärder initierats där såväl informations- som utbildningsinsatser planeras. Därtill har bolaget påbörjat förberedelser för införande av systemstöd för kartläggning, analys och uppföljning av ”Aktiva åtgärder för likabehandling”. Övrigt Dataskydd Bolagets GDPR årsrapport är bifogad. Systematiskt kvalitetsarbete Utifrån stadens kvalitetsprogram har bolaget under 2025 arbetat för att främja kvalitetsutveckling, innovation och digitalisering. Bolaget arbetar bland annat med neurala nätverk och inferens-teknik för att bedömningar av skador på avloppsledningar, en pilotanläggning vid Henriksdals reningsverk för ökad kunskap om läkemedelsrening och PFAS rening samt samarbetet med Water Wise Societies. Inom bolaget pågår ett gemensamt arbete för att utveckla kvalitet och effektivitet genom flera olika arbetsströmmar, vilka nämns nedan. Målbilden är en kund- och affärscentrerad verksamhet med ensade styr- och stödfunktioner. Styrmodell och styrkort Som en följd av bolagets beslutade målbild reviderades bolagets övergripande styrmodell 2025. Syftet var att rikta ytterligare fokus på områden där bolaget har stor förbättringspotential utifrån stadens krav och resultat från till exempel genomförda granskningar. Dessa områden stödjer verksamhetens utveckling i linje med bolagets vision och verksamhetsidé. Ekonomistyrning Arbetsströmmen syftar till att skapa bättre kontroll över bolagets investeringar, kostnader och skapa rutiner och strukturer för att underlätta för alla att fatta ekonomiskt hållbara och kloka beslut. Ny Sid. 51 (51) ekonomistyrningsmodell togs fram 2025 med implementering från 1 januari 2026. Styr- och samverkansmodell IT En gemensam styr- och samverkansmodell innebär att det skapas en tydlig balans för vem som är ansvarig och hur arbetet med underhåll och utveckling av IT-tjänster ska ske. Rollerna för olika styr- och stödverksamheter och för respektive kärnverksamhet blir tydligare. Under året har en bolagsövergripande implementering av stadens beslutade styr- och samverkansmodell för underhåll och utveckling av it-stöd, pm3 startats. Målet på sikt är att nya arbetssätt ska ge goda förutsättningar för att öka förmågan till digitalisering, effektivisera och öka verksamhetsnyttan av den IT som redan finns. Under året har även en större insats genomförts för att säkerställa registerförteckningar, klassningar och PUB-avtal inom bolaget. En analys av nya cybersäkerhetslagen har utförts och resulterat i ett utökat samarbete med stadens centrala funktioner för IT och säkerhet. Detta för att möjliggöra följsamhet i rapportering och uppföljning såsom den nya lagen kräver. Huvudprocesskarta Bolaget fortsätter intensifiera arbetet med utveckling och implementering av bolagets styr- och ledningssystem, i syfte att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig styrning av verksamheten. Införandet av det nya styr-och ledningssystemet tydliggör arbetet med att med att uppfylla bolagets målbild genom att arbeta processinriktat, med ständiga förbättringar. En mer strukturerad styrning kommer i förlängningen öka bolagets förmåga och förutsättningar till innovation och ständiga förbättringar inom hela verksamheten, exempelvis stöds arbetet med strategisk tillgångsförvaltning genom att underlätta för ständiga förbättringar. Under 2025 togs ny huvudprocesskarta fram och arbete med att utveckla processerna påbörjades. Detta arbete fortsätter 2026. Innovationer Stockholm är en av 18 europeiska städer som valts ut att delta i Bloomberg Philanthropies Innovation Team-program (i-team). Med stöd och ekonomiskt bidrag från Bloomberg Philanthropies kommer staden att inrätta ett särskilt innovationsteam med uppdrag att stärka livsmedelsberedskapen och motverka illegal nedskräpning. Delen som Stockholm Vatten och Avfall är engagerad i handlar om att minska den utbredda illegala dumpingen vid återvinningsstationer. Uppföljning av intern kontroll Bolagets internkontrollplan är bifogad. December 2025 Resultaträkning - ackumulerat Miljoner kronor Stockholm Vatten AB Stockholm Avfall AB Koncernen Utf 2025 Bud 2025 Avv Avv % P2 2025 Avv Avv % Utf 2025 Bud 2025 Avv Avv % P2 2025 Avv Avv % Utf 2025 Bud 2025 Avv Avv % P2 2025 Avv Avv % Taxebaserade intäkter 2 645 2 654 -9 -0,3% 2 615 +30 1,2% 1 217 1 249 -32 -2,5% 1 205 +12 1,0% 3 861 3 902 -41 -1,1% 3 819 +42 1,1% Övriga intäkter 808 737 +71 9,7% 770 +38 4,9% 260 223 +37 16,5% 251 +9 3,4% 1 034 931 +103 11,0% 989 +45 4,5% Summa externa intäkter 3 453 3 391 +62 1,8% 3 385 +68 2,0% 1 477 1 472 +5 0,4% 1 457 +20 1,4% 4 895 4 833 +62 1,3% 4 808 +87 1,8% Aktiverat arbete 154 172 -18 -10,2% 152 +2 1,5% 0 0 -0 -97,3% 0 +0 40,0% 156 172 -17 -9,7% 153 +2 1,5% Övriga rörelseintäkter 79 74 +6 7,9% 81 -2 -2,5% 0 0 +0 0 -0 -92,4% 0 0 +0 0 +0 Summa intäkter 3 687 3 636 +51 1,4% 3 618 +68 1,9% 1 477 1 472 +5 0,3% 1 457 +20 1,4% 5 050 5 005 +45 0,9% 4 962 +89 1,8% Varor/Material/Kemikalier -102 -117 +15 -13,0% -101 -1 1,1% -34 -46 +12 -26,0% -32 -2 6,3% -136 -163 +27 -16,7% -133 -3 2,4% Entreprenadkostnader -429 -461 +32 -6,9% -467 +38 -8,2% -844 -952 +108 -11,3% -858 +14 -1,6% -1 246 -1 387 +142 -10,2% -1 299 +53 -4,1% Fastighets- och lokalkostnader -123 -124 +1 -0,6% -118 -5 4,2% -26 -56 +30 -53,5% -28 +2 -6,4% -149 -180 +31 -17,4% -145 -3 2,2% IT-kostnader -102 -96 -5 5,7% -102 +0 -0,2% -6 -4 -1 31,9% -5 -1 24,9% -103 -99 -4 3,9% -104 +0 -0,5% Energikostnader -190 -209 +19 -9,2% -197 +6 -3,2% -7 -18 +10 -58,8% -8 +1 -7,3% -197 -227 +30 -13,1% -204 +7 -3,4% Skadeståndskostnader 8 -30 +38 -126,9% -9 +17 -188,3% 0 0 -0 65,5% 0 -0 188,4% 8 -30 +38 -126,8% -9 +17 -188,1% Förvaltningskostnader -14 -11 -3 32,2% -13 -2 13,5% -77 -74 -4 5,1% -81 +3 -3,8% -14 -152 +137 -90,6% -152 +138 -90,6% Konsultarvoden -131 -145 +15 -10,1% -143 +12 -8,7% -9 -7 -2 23,4% -11 +2 -20,7% -137 -45 -92 202,2% -56 -81 143,3% Inhyrd personal -44 -45 +0 -0,7% -49 +5 -9,3% -8 -1 -7 953,1% -7 -0 2,2% -52 -45 -6 13,9% -56 +5 -8,3% Personalkostnader -713 -769 +56 -7,3% -743 +30 -4,1% -70 -72 +2 -2,7% -69 -1 1,7% -782 -840 +58 -6,9% -811 +29 -3,6% Övriga externa kostnader -274 -209 -64 30,7% -254 -20 7,7% -152 -140 -12 8,8% -154 +2 -1,1% -423 -349 -74 21,2% -405 -18 4,4% Summa driftkostnader -2 113 -2 217 +103 -4,6% -2 195 +82 -3,7% -1 233 -1 370 +137 -10,0% -1 253 +19 -1,5% -3 231 -3 518 +288 -8,2% -3 375 +144 -4,3% Driftresultat 1 573 1 420 +154 10,8% 1 423 +150 10,5% 243 102 +142 139,1% 204 +39 19,1% 1 820 1 487 +333 22,4% 1 587 +233 14,7% Avskrivningar -708 -692 -16 2,3% -705 -3 0,4% -60 -66 +6 -8,5% -60 +0 -0,2% -768 -758 -11 1,4% -765 -3 0,4% Finansnetto -574 -656 +82 -12,6% -600 +27 -4,4% -32 -38 +6 -15,4% -34 +2 -4,6% -608 -696 +88 -12,7% -636 +28 -4,4% Summa kapitalkostnader -1 282 -1 348 +66 -4,9% -1 305 +23 -1,8% -92 -104 +11 -11,0% -94 +2 -1,8% -1 376 -1 454 +78 -5,3% -1 401 +25 -1,8% Resultat efter kapitalkostnader 292 72 +220 305,8% 118 +173 146,6% 151 -2 +153 -8219,3% 110 +41 36,8% 444 33 +411 1231,9% 186 +258 139,0% Skatt 2 0 +2 -49 +51 -104,2% 0 0 +0 -23 +23 -100,3% 2 0 +2 -72 +74 -103,0% Resultat efter skatt 294 72 +222 308,7% 69 +225 325,5% 151 -2 +153 -8223,5% 88 +64 72,4% 446 33 +413 1238,4% 114 +332 292,1%