Fixing Henriksdal Wastewater Plant Pipe Costs More

[13_Projekt 410898 Utloppsledning Saltsjökvarn Henriksdals reningsverk - Reviderat genomförandebeslut.pdf] 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 1 (12) Handläggare Till Investering Styrelsen för Stockholm Vatten AB Förnyelseplansprojekt Alex Barsati Projekt 410898 Utloppsledning Saltsjökvarn, Henriksdals reningsverk – Reviderat genomföradebeslut FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att för projekt 410898 Utloppsledning Saltsjökvarn, Henriksdals reningsverk fatta reviderat genomförandebeslut och bevilja utökning med 30 mnkr till en total om 140 mnkr för projektets genomförande. att bemyndiga verkställande direktören att teckna erforderliga avtal Christian Rockberger Verkställande direktör Jenny Bengtsson Avdelningschef Investering 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 2 (12) Sammanfattning För att undvika översvämningar vid Henriksdals reningsverk vid extremt höga tillflöden som kan uppstå i samband med kraftiga skyfall, behöver det finnas möjlighet att leda orenat avloppsvatten förbi verket och direkt ut i Saltsjön. En sådan möjlighet finns genom en utloppsledning som anlades på 1940-talet och som sträcker sig från kajen vid Saltsjökvarn till cirka 200 meter ut i farleden. Denna ledning har emellertid, på grund av sin ålder, blivit så pass skadad att orenat avloppsvatten numera leds ut direkt vid ytan, nära kajområdet. Utsläpp av orenat avloppsvatten genom bräddning nära strandlinjen är ej förenligt med Stockholm Vatten och Avfalls (bolaget) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för verksamheten vid Henriksdals reningsverk. Utsläppet av avloppsvatten från skadorna i ledningen har noterats av allmänheten och rapporterats till tillsynsmyndigheten, och bolaget har i uppgift att säkerställa att risken för utläckage undviks och att ledningens funktion återställs så att bräddvillkoren i tillståndet uppfylls. Projektet söker nu ett reviderat genomförandebeslut på 140 mnkr, en utökning med 30 mnkr från tidigare beslut. Kostnadsökningen beror på omfattande inläckage av sjövatten i schakten vilket medför betydande mer spont än beräknad. Bakgrund För att undvika översvämning av Henriksdals reningsverk vid de extremt höga tillflöden som kan uppstå vid kraftigt skyfall behöver det finnas möjlighet att leda orenat avloppsvatten förbi hela verket och direkt till Saltsjön. En sådan möjlighet finns via en gammal utloppsledning anlagd på 1940-talet, då Henriksdals reningsverk byggdes, och som sträcker sig från spetsen av Danvikskanalens utlopp mot Saltsjön vid Saltsjökvarn och cirka 200 meter ut mot farleden (Figur 1). Utloppsledningen används idag som bräddledning för inkommande orenat avloppsvatten från innerstaden och Nacka. Denna ledning har på grund av ålder blivit så pass skadad att orenat avloppsvatten leds ut direkt vid ytan nära strandlinjen. Utsläpp av orenat avloppsvatten genom bräddning nära strandlinjen är ej förenligt med Stockholm Vatten och Avfalls (bolaget) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken avseende verksamhet vid Henriksdals reningsverk. Avvikelser har rapporterats till tillsynsmyndigheten, och bolaget har åtagit sig att säkerställa att ledningens funktion återställs. Antal bräddtillfällen och mängd avloppsvatten varierar mycket från år till år, beroende på nederbördssituationen för det aktuella året. Totalvolymen bräddat orenat avloppsvatten har varierat mellan cirka 1000 kubikmeter till 90 000 kubikmeter årligen. Utloppsledningens första 50 meter består av två parallella bottenförlagda stålledningar med en dimension om vardera 2 meter i diameter som på 20 meters djup övergår till en träkonstruktion (trätub) som fortsätter cirka 200 meter ut mot farleden. Redan på 1960-talet konstaterades att trätubsledningarna var i mycket dåligt skick med okontrollerat utläckage av avloppsvatten vid bräddning, men att stålledningarna då var i gott skick. Även stålledningarna har nu konstaterats vara i mycket dåligt skick med hål på grund av rost samt påverkan från vågor och isbildning. Dessutom finns en glipa mellan två sektioner av stålledningen som är cirka 20 cm bred. Glipan är cirka 20 meter från strandlinjen och på 9 meters djup. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 3 (12) Anmälan om dålig lukt och synlig förorening vid strandlinjen där bräddutloppet går ut har inkommit från allmänheten vid ett antal tillfällen under senare år. Dessa avvikelser har rapporterats till tillsynsmyndigheten och bolaget har åtagit sig att säkerställa att ledningens funktion återställs, bland annat genom reparationsåtgärder som tätar hålen i stålledningarna. På grund av ovan stående konditionsbrister sker utsläpp av orenat avloppsvatten vid bräddning dels i övergången mellan stålledningen och trätuben, dels i glipan i stålledningen. Figur 1 Översiktskarta över befintliga bräddutloppets sträckning från Henriksdals reningsverk till utsläppspunkt i Saltsjön. Första delen fram till Danvikskanalen utgörs av en bergstunnel, för att sedan övergå till en stålledning och till sist till en träkonstruktion. Anledningen till detta reviderade genomförandebeslut är att det föreligger behov av att tillförsäkra ytterligare medel för att kunna hantera den omfattande inträngning av sjövatten som sker i ledningsgraven samt i sänket där den nya utloppsledningen ska anslutas. För att säkerställa ett fullgott genomförande bedöms det nödvändigt att hela arbetsområdet på land spontas in. Denna åtgärd medför en betydande kostnadsökning men utgör samtidigt en ofrånkomlig förutsättning för att projektet ska kunna genomföras på ett säkert, kvalitativt och miljömässigt hållbart sätt. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 4 (12) Tidigare beslut Inriktningsbeslut 2023-06: Projektering 8 mnkr; indikativ totalkostnad 98 mnkr Genomförandebeslut 2024-03: 110 mnkr ÄRENDET Ärendet avser ett reviderat genomförandebeslut för projekt 410898 Utloppsledning Saltsjökvarn för att möjliggöra hantering av inläckage och därmed att slutföra projektet. Entreprenaden pågår, men i samband med schaktarbeten vid kammarhuset och kajkanten har ett betydligt större inläckage av sjövatten än beräknat upptäckts. Den initiala planen var att hantera inläckande vatten i schakter och i sänket genom länspumpning. Detta har dock visat sig vara otillräckligt, även vid mycket hög pumpkapacitet. Det har konstaterats omfattande sprickbildningar i berget, vilka inte fullt ut hade kunnat förutses, även om en mer omfattande geoteknisk undersökning hade genomförts. För att begränsa det inträngande sjövattnet beslutades att förlänga sponten fram till kammarhuset, till en kostnad om cirka 6 mnkr. Denna åtgärd har nu genomförts (se figur 2). Trots detta har det framkommit att även berget runt kammarhuset läcker. Lösningen har därför varit att fortsätta med installation av spont runt kammarhuset och därmed kapsla in hela schaktområdet. Den befintliga utloppsledningen fick inledningsvis inte stängas av, då detta riskerar att slå ut funktionen vid Henriksdals reningsverk. Efter att miljö- och hälsoskyddsnämnden beviljat tillstånd att istället använda den tillfällig bräddpunkten vid Masthamnen som ersättning kunde reningsverket leda om bräddningen till detta utlopp. Därmed kunde spontningsarbetet runt kammarhuset inledas, till en ytterligare kostnad om cirka 6 mnkr. Arbetet pågår i skrivande stund. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 5 (12) Figur 2. Spontinstallation genom strandlinjen till kammarhuset. Dagvatten Ej relevant för detta ärende. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 6 (12) Solceller Ej relevant för detta ärende. Alternativa lösningar Nollalternativ Nollalternativet innebär betydande merkostnader för projektet. Utöver redan nedlagda förgäveskostnader tillkommer kostnader för återställning av den privatmark som i dagsläget används som arbetsområde. Därutöver riskerar projektet att belastas med juridiska kostnader till följd av brutet miljötillstånd, vilka i nuläget inte kan kvantifieras. Konsekvenser av nollalternativet Att avbryta investeringen vid detta skede skulle få allvarliga konsekvenser. Henriksdals reningsverk skulle inte på sikt kunna uppfylla villkoren i det befintliga miljötillståndet, framför allt gällande utsläppspunkt för bräddning av orenat avloppsvatten. Ett avbrott i genomförandet skulle dessutom medföra att utsläpp av orenat avloppsvatten fortsätter att ske via den tillfälliga utsläppspunkten. Detta strider mot den dispens som beviljats av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och skapar därmed en risk för rättsliga påföljder. Den tillfälliga utsläppspunkten vid Masthamnen är dessutom ytlig och belägen nära strandlinjen. Alternativ 1 Fortsätta med den tidigare beslutade lösningen, med en utökad budget om 30 mnkr. Lösningen innebär att kompletterande spont installeras så att den nya ledningen kan anslutas till det befintliga stigarschaktet från bräddtunneln via en ny anslutningskammare under mark. Ledningen utförs som en flytande konstruktion placerad strax ovanför sjöbotten och förankras längs hela sträckan med betongvikter. Vikterna placeras på båda sidor om ledningen och ledningen fästs med förankringsband (se figur 3 och 4). 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 7 (12) Figur 3. Ny anslutningskammare och sjöledning vid Saltsjökvarn. Ledningen ska sträcka sig cirka 300 meter ut från anslutningspunkten vid stigarschaktet (”sänket”). Ny ledning, befintlig ledning samt stigarschaktet är markerad med gul ring. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 8 (12) Figur 4. Utstäckning av ny sjöledning jämfört med den befintliga ledningen visas. Den nya ledningen är placerad öster (höger) om den befintliga ledningen. Den övre delen av det befintliga stigarschaktet, som ska anslutas till den nya anslutningskammaren, behöver renoveras. Detta innebär att den nuvarande betonginklädnaden rivs och ersätts med ny. Renoveringen är nödvändig och måste genomföras under torra förhållanden för att säkerställa både god kvalitet i utförandet och en acceptabel arbetsmiljö för arbetarna. De ökade kostnaderna för spontning och den planerade tätningen av stigarschaktet bedöms vara avgörande för att möjliggöra ett genomförande av projektet. Se figur 5. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 9 (12) Figur 5 Tillkommande spont 1 för att stoppa inträngande sjövatten Investeringskostnaden för genomförande av alternativ 1 är beräknad till 140 mnkr. Det innebär en tillkommande årlig kapitalkostnad för bolaget som vid anläggningens färdigställande och driftsättning år 2027 är 7 mnkr (3% ränta). Förordat förslag till beslut Projektet förordar alternativ 1, vilket motsvarar den tidigare beslutade lösningen, med en utökad budget om 30 mnkr. Denna budgetökning avser att täcka de tillkommande kostnaderna för spontning samt tätning av stigarschakt vilket krävs för att hantera de omfattande inläckagen av sjövatten. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 10 (12) Åtgärder Planerade åtgärder innefattar en ledningssträckan på cirka 280 meter totalt varav cirka 20 meter på land. Ledningen är av materialet PE och ha en innerdimension på 2000 mm. Ingående delar i entreprenaden är bland annat: - Schakt och rivning av befintlig anslutningskammare på befintligt sänke. - Uppförande av ny anslutningskammare på befintligt sänke. - Rivning av befintlig regleringskammare, regleringsbyggnad och pir med tillhörande ledningar. - Ny bräddledning med förläggning på land och i sjö. - Anslutning mot ny anslutningskammare. - Installation av spont för att hindra inträngande vatten - Schakt för ledning på land och i sjö. - Projektering av bygghandlingar. - Återställande av mark med vegetation, planteringar och utsmyckningar. - Ny strandlinje med erosionsskydd. För att begränsa inläckaget av sjövatten krävs tilläggsinstallation av spont. Detta är en effektiv men mycket kostsam lösning. För att lösa situationen med inläckaget förbereds därför för alternativa metoder som ska täta tunnelmynningen. Den totala kostnaden för åtgärderna för att stoppa den inträngande vatten bedöms uppgå till cirka 30 mnkr. Organisation och ansvarsfördelning Projektet genomförs av Investeringsavdelningens enhet Förnyelseplansprojekt. Beställare av projektet är enheten Henriksdal anläggning, VA-avdelningen. Utredning har genomförts av enheten Utveckling och investering, VA-avdelningen. Anläggningsägare för bräddutloppsledningen blir enheten Henriksdal anläggning, VA- avdelningen. Tidplan Sluttid för projektets genomförande har inte ändrats. Övergripande tidplan enligt följande: Planering och projektering Q3 – Q4 2023 Genomförande Q3 2024 – Q3 2026 Avslut Q4 2026 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 11 (12) Ekonomi Beräknad totalbudget beräknas öka med 30 mnkr. Detta på grund av dels högre entreprenadssumman än beräknad (+6 mnkr) och dels hantering av de stora inläckaget i sänket och ledningsgraven vilket också medför utökade kostnader för bygg- och projektledning, geo- och markundersökning och projektering. Med anledning av projektets komplexitet och ovanliga karaktär innehåller 25 % av kalkylen kostnader för risker och oförutsedda kostnader till en total om 35 mnkr. Utgifter Moment Beslutad Förändring Beräknad totalbudget totalbudget 5 000 000 kr +1 000 000 kr 6 000 000 kr Projekt- och byggledning 6 000 000 kr +1 000 000 kr 7 000 000 kr Projektering 1 000 000 kr +1 000 000 kr 2 000 000 kr Geo, mark och miljö 2 000 000 0 kr 2 000 000 kr Besiktningar 0 kr +1 000 000 kr 1 000 000 kr Övriga byggherrekostnader 71 000 000 kr +16 000 000 kr 87 000 000 kr Entreprenad inklusive material 9 000 000 kr +10 000 000 kr 19 000 000 kr Kända risker 16 000 000 kr 0 kr 16 000 000 kr Oförutsett 110 000 000 kr +30 000 000 kr 140 000 000 kr Summa Kalkylen är framtagen i prisnivå 2025-08. Index Indexregleringen av den tidigare beslutade budget motsvarar 5,5 mnkr i dagens penningvärde. Upparbetade kostnader Projektet har till och med 2025-08 upparbetat cirka 60 mnkr. Inkomster Projektet genererar inga inkomster. Risker Teknisk risk Den största kvarstående risken för projektets färdigställande avser inläckage i den anslutande bergtunneln. Risken för sjövatteninträngning bedöms som betydande och utgör ett potentiellt hinder för projektets fortsatta genomförande. För att reducera risken utreds för närvarande flera alternativa tekniska lösningar för tätning av tunnelmynningen. De åtgärder som bedöms nödvändiga för att hantera inläckageproblematiken uppskattas sammantaget medföra en kostnad om cirka 10 miljoner kronor. Ett reviderat genomförandebeslut är därför motiverat för att säkerställa projektets framdrift och färdigställande. 2026-02-03 Dnr: 21MB2090 12 (12) Tid- och kostnadsrisk Arbetet med sänkning av sjöledningen får endast utföras under perioden 1:a september–31:a mars, då tillstånd för grumlande arbeten gäller. Eventuella förseningar på grund av väderförhållanden (exempelvis isbildning), resursbrist hos entreprenören eller andra oförutsedda omständigheter innebär att projektet riskerar att förskjutas med ett helt år. Kostnader för detta har inkluderats under oförutsedda kostnader i kalkylen. Miljörisker Det föreligger risk för tillståndsbrott om projektet stoppas eller försenas. Detta eftersom bräddning via den tillfälliga utsläppspunkten under längre tid strider mot gällande dispens, då orenat avloppsvatten släpps ut ytligt vid strandlinjen. Återgång till användning av det befintliga utloppssystemet är inte möjligt, eftersom viktiga delar av detta har rivits. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Förnyelseplansprojekt, avdelning Investering. SLUT