Indoor Noise Complaints Double: Balancing City Life and Home Peace

[§12 den 21 april 2026, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Rapport klagomål på inomhusmiljö.pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Protokoll 4/2026 fört vid Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde tisdagen den 21 april 2026 kl. 17:00-17:15, Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset Ledamöter Åsa Lindhagen (MP) Ordförande Felicia Schartner Giertta (S) Fredrik Pettersson (S) Bjarne Snis Sigtryggsson (S) Celal Altun (S) Frida Nehrfors Hultén (V) Leo Müller (V) Torbjörn Erbe (M) Fritz Lennaárd (M) Elin Böhlin (M) Anders Edin (SD) Ashna Ibrahim (C) Joakim Rönnbäck (L) ersätter Elin Hjelmestam (L) Ersättare Felix Antman Debels (S) Carl Housten (S) Amrit Preet Kaur (S) Eva Darolf Linnros (V) Torbjörn Ebérus (M) Ergün Erdal (M) Josefine Axelsson (M) Gabriel Kroon (SD) Maja Boström (C) Övriga närvarande Lykke Ask Nämndsekreterare Anna Hadenius Förvaltningschef Monika Gerdhem Avdelningschef Mikael Nyberg Avdelningschef Daniel Persson Avdelningschef Björn Söderlund Utvecklingschef Emily Tjäder Avdelningschef Malin Täppefur Avdelningschef Cindy Falquet Lindh Borgarrådssekreterare Miriam Adolfsson Tjänsteman Erik Ehnlund Tjänsteman Oscar Westlén Tjänsteman Andreas Ericsson Borgarrådssekreterare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Justerare Åsa Lindhagen, Torbjörn Erbe Datum för justering 2026-04-30 Paragraf §12 Sekreterare Lykke Ask Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 § 12 Rapport klagomål på inomhusmiljö Uppföljning av tillsyn Dnr 2026-6068 MF 2026/45 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag: 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna rapportering av handläggning av klagomålsärenden 2025. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Ordföranden Åsa Lindhagen (MP) finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Särskilt uttalande Torbjörn Erbe m.fl. (M) och Joakim Rönnbäck (L) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Rapporten om klagomål på inomhusmiljö konstaterar att arbetet med att säkerställa en god boendemiljö i staden är av stor vikt. Att en stor andel av ärendena leder till åtgärder som förbättrar boendesituationen är positivt och visar på en fungerande tillsyn i många delar. Samtidigt väcker rapporten flera frågor som förtjänar en bredare diskussion. Antalet klagomål har nästan fördubblats sedan 2016 och buller utgör fortsatt den klart största andelen. En betydande del av dessa klagomål är kopplade till restauranger, nattklubbar och evenemang, och är dessutom starkt koncentrerade till innerstaden. Detta speglar en grundläggande avvägning i en växande storstad. Stockholm ska både erbjuda en god inomhusmiljö och vara en levande stad med ett rikt kultur- och nöjesliv. Denna balans riskerar att förskjutas om ökningen av klagomål ensidigt leder till skärpta begränsningar för verksamheter som Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 bidrar till stadens liv och attraktivitet. Det är rimligt att den som bor i en tät och levande stad också möter en annan ljudbild än i mer stillsamma miljöer. Det handlar inte om att förringa människors upplevelser, utan om att erkänna att olika intressen behöver vägas mot varandra på ett långsiktigt hållbart sätt. En utveckling där enskilda klagomål i praktiken får långtgående konsekvenser för etablerade verksamheter riskerar att på sikt leda till att stadens kultur- och nöjesliv trängs tillbaka. Mot denna bakgrund är det positivt att förvaltningen arbetar förebyggande gentemot verksamhetsutövare. Samtidigt finns det skäl att i högre grad rikta fokus mot den byggda miljön och de strukturella förutsättningarna. Rapporten visar tydligt att många störningar har sin grund i bristande ljudisolering, ventilation och byggnadstekniska lösningar. Vi menar därför att staden behöver ta ett större grepp om hur nybyggnation och ombyggnation kan bidra till att minska konflikter mellan boende och verksamheter. Det handlar om högre krav på ljudisolering, bättre planering av bostäder i förhållande till verksamheter, samt fler åtgärder som bullerskydd och tekniska lösningar som möjliggör både god inomhusmiljö och ett levande stadsliv. Avslutningsvis vill vi understryka att målet inte kan vara en stad där det är helt tyst, utan en stad där människor kan leva, bo och verka sida vid sida. För att uppnå det krävs en politik som både värnar boendes hälsa och aktivt möjliggör ett rikt kultur- och nöjesliv i hela Stockholm. Ashna Ibrahim (C) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Vi tackar förvaltningen för rapporten och delar uppfattningen att en sund inomhusmiljö är en grundläggande trygghets- och folkhälsofråga. Det är också viktigt att tillsynen fungerar rättssäkert, effektivt och med fokus på att åtgärda verkliga olägenheter. Samtidigt behöver staden hålla fast vid en annan lika viktig ambition: Stockholm ska vara en levande, öppen och attraktiv stad där kultur, restauranger, livescener och nattliv får ta plats. Förvaltningen lyfter själv behovet av att hålla balansen mellan en levande stad och en sund inomhusmiljö, och beskriver hur stöd, information och samarbete med kulturlotsar kan bidra till att förebygga störningar innan de uppstår. Rapporten visar att antalet klagomål på inomhusmiljö nästan har fördubblats sedan 2016, att mer än hälften av klagomålen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 kommer från innerstaden och att buller är den vanligaste orsaken till klagomål. Den visar också att klagomål kopplade till musik, nattklubbar, restauranger och evenemang har ökat under 2025. Detta måste självklart tas på allvar. Men slutsatsen kan inte vara att stadens nattliv ska pressas tillbaka. Tvärtom behöver Stockholm bli bättre på att i tid förebygga konflikter mellan boende och verksamheter, så att fler aktörer kan etablera sig och utvecklas utan att människor i närheten drabbas av återkommande störningar. Förvaltningens egen rapport pekar just på att vägledning till verksamhetsutövare kan underlätta uppstart av fler musik- och nöjesverksamheter utan att störningsrisken ökar. För Centerpartiet är det tydligt att en växande stad också måste vara en stad som lever efter kontorstid. Ett aktivt nattliv bidrar till jobb, företagande, kultur, turism och tryggare stadsmiljöer genom att fler människor rör sig ute. Stockholm ska inte utvecklas till en stad där verksamheter och boende ställs mot varandra därför att staden är för passiv i det förebyggande arbetet. När problem uppstår behöver fokus ligga på smarta lösningar, bättre dialog och praktiska anpassningar, inte på att i efterhand försöka hantera konflikter som hade kunnat förebyggas. Därför har Centerpartiet drivit att stadens arbete utvecklas vidare genom införandet av en nattlivsfond. En sådan fond skulle kunna ge stöd till förebyggande åtgärder som minskar risken för störningar, exempelvis ljuddämpande insatser, förbättrade tekniska lösningar, rådgivning och andra anpassningar som gör det lättare för verksamheter att samexistera med boende. På så sätt kan staden ta ett mer aktivt ansvar för att både värna människors hälsa och skapa bättre förutsättningar för ett levande nattliv i hela Stockholm. Den skulle även hjälpa till att samla expertis för dessa frågor. Vi menar därför att stadens fortsatta arbete bör ha en tydligare inriktning på att möjliggöra, inte bara reglera. Stockholm behöver fler verktyg för att förena stadsliv med hänsyn, fler vägar in för kultur- och nöjesverksamheter och en politik som förstår att en levande stad också är en bättre stad. Handlingar i ärendet • MF 2026/45-1 12 2026-6068 Tjut rapport klagomål i inomhusmiljö • MF 2026/45-1.1 12 2026-6068 Bilaga Rapport klagomål i inomhusmiljön Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Åsa Lindhagen 2026-04-30 Torbjörn Erbe 2026-04-30 --- [12 2026-6068 Tjut rapport klagomål i inomhusmiljö.pdf] Mijöförvaltningen Inomhusmiljö Fleminggatan 4 10420 STOCKHOLM miriam.adolfsson@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (2) Rapport klagomål på inomhusmiljö Uppföljning av tillsyn Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna rapporteringen av handläggning av klagomålsärenden 2025. Sammanfattning Miljöförvaltningen arbetar med olika typer av tillsyn för att uppnå målet om en sund inomhusmiljö för alla invånare i Stockholms stad. Tillsynen kan initieras av stadens invånare genom klagomål till miljöförvaltningen men även på förvaltningens eget initiativ. Ett klagomål på inomhusmiljön kan lämnas in av den som bor i Stockholms stad eller den som vistas i en lokal avsedd för allmänheten i kommunen. Miljöförvaltningens uppgift är att bedöma om störningen innebär en olägenhet med risk för människors hälsa och, om så är fallet, ställa krav på åtgärder som minskar störningen eller avhjälper den helt, beroende på typ av störning. En konstaterad olägenhet kan leda till att miljö- och hälsoskyddsnämnden riktar krav på att åtgärda olägenheten mot den verksamhetsutövare som orsakar störningen eller den som på annat sätt är ansvarig, vilket normalt är fastighetsägaren. En fastighetsägare ska vidta de åtgärder som behövs för att det inte ska uppstå olägenheter för människors hälsa i bostäder samt åtgärda de olägenheter som uppstått. De flesta klagomålsärenden leder till förbättrande åtgärder i bostäderna. Av de klagomålsärenden som inkommer utreds ca 83 procent. Resterande 17 procent utgörs av ärenden där bedömningen har gjorts tidigt i processen att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa, eller att fastighetsägaren har gjort en förbättrande åtgärd omgående efter att ärendet har anmälts till förvaltningen. I dessa fall avslutas ärendena genom ett kort överklagbart beslut inom några veckor. Handläggare Miriam Adolfsson Telefon: 08-508 28 885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-04-21, p. 12 Miljöförvaltningen Inomhusmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 2026-6068 2026-03-25 Fleminggatan 4 10420 STOCKHOLM miriam.adolfsson@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr 2026-6068 Sida 2 (2) Rapport klagomål på inomhusmiljö Sedan 2016 har antalet klagomål nästan dubblerats, från 577 år 2016 till 1 083 år 2025. Innan 2016 hade antalet inkommande klagomål under flera år legat relativt stabilt på kring 600 klagomål per år. Mer än hälften (ca 600 ärenden) av klagomålen 2025 kommer från Stockholms innerstad. Vanligast är klagomål på buller följt av lukt, fukt och mögel, ventilation och temperatur. Förvaltningens synpunkter och förslag Att klagomålen ökar successivt för varje år är en naturlig följd av en alltmer förtätad stad och fler människor. För att kunna möta det ökade inflödet arbetar förvaltningen löpande med att pröva nya arbetssätt och kompetensutveckla medarbetarna. Förvaltningen bedömer att befintlig mängd resurser kan ta hand om det nuvarande inflödet på ett sätt som säkerställer en rättssäker och effektiv handläggning. Samtidigt arbetar förvaltningen för att öka medvetenheten bland boende i stadens ytterområden om deras rätt till en sund inomhusmiljö och möjligheten att initiera klagomål. Detta sker dels genom kommunikativa insatser, dels i samband med förvaltningens riktade bostadstillsyn. Detta kan på sikt ställa krav på en utökning av antal personer som arbetar med klagomålen. I syfte att bidra till en god balans mellan intressena ”en levande stad” och ”en sund inomhusmiljö med avseende på buller” arbetar miljöförvaltningen vidare med att erbjuda stöd och information till nya verksamhetsutövare om hur de kan förebygga störningar och minska risken för klagomål på verksamheten. Förvaltningen har för avsikt att fortsätta utöka samarbetet med stadens kulturlotsar i syfte att förebygga att vissa musikklagomål inkommer till förvaltningen. Förvaltningen planerar även att via utbildningar/webbinarier informera fastighetsägare hur de kan förbättra sin egenkontroll och minska tillsynen vid klagomål på inomhusmiljön. Anna Hadenius Monika Gerdhem Förvaltningsdirektör Avdelningschef Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Bilagor Rapport Klagomål på Inomhusmiljö 2025 --- [12 2026-6068 Bilaga Rapport klagomål i inomhusmiljön.pdf] start.stockholm Klagomål på inomhusmiljö 2025 Klagomål i inomhusmiljö Mars 2026 Dnr: 2026-6068 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Miriam Adolfsson Klagomål på inomhusmiljö 3 (15) Sammanfattning Miljöförvaltningen arbetar med olika typer av tillsyn för att uppnå målet om en sund inomhusmiljö för alla invånare i Stockholms stad. Tillsynen kan initieras av stadens invånare genom klagomål till miljöförvaltningen men även på förvaltningens eget initiativ. Den här rapporten beskriver tillsyn som initieras genom klagomål till miljöförvaltningen. De flesta klagomålsärenden leder till förbättrande åtgärder i bostäderna. Av de klagomålsärenden som inkommer utreds ca 83 procent. Resterande 17 procent utgörs av ärenden där bedömningen har gjorts tidigt i processen att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa, eller att fastighetsägaren har gjort en förbättrande åtgärd omgående efter att ärendet har anmälts till förvaltningen. I dessa fall avslutas ärendena genom ett kort överklagbart beslut inom några veckor. Sedan 2016 har antalet klagomål nästan dubblerats, från 577 år 2016 till 1 083 år 2025. Innan 2016 hade antalet inkommande klagomål under flera år legat relativt stabilt på kring 600 klagomål per år. Vanligast är klagomål på buller följt av lukt, fukt och mögel, ventilation och temperatur. Klagomål på inomhusmiljö 4 (15) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................3 En frisk och hälsosam inomhusmiljö .....................................................5 Klagomål på störningar i inomhusmiljön .....................................................6 Hanterade ärenden .....................................................................................6 Klagomål per störning .................................................................................6 Buller och lukt är de vanligaste störningarna ..............................................7 Hanterade ärendens geografiska spridning ..............................................10 Klagomålen leder till förbättring ................................................................11 FAQ ..........................................................................................................12 Klagomål på inomhusmiljö 5 (15) En frisk och hälsosam inomhusmiljö Miljöförvaltningen arbetar för att alla invånare i Stockholms stad ska leva och bo i en frisk och hälsosam inomhusmiljö. Det är en del i att uppnå det nationella miljömålet ”God bebyggd miljö”. De flesta klagomål på inomhusmiljö kommer från boende i Stockholms innerstad eller andra välbeställda områden i staden. Det är fortsatt färre klagomål från de socioekonomiska utsatta områdena. Vanligast är klagomål på buller följt av lukt, fukt och mögel, ventilation och temperatur. Klagomålen utreds med stöd av miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter. För att miljöförvaltningen ska kunna driva ett ärende och ställa krav på åtgärder ska störningen bedömas som en olägenhet med risk för människors hälsa enligt 9 kapitel 3 § miljöbalken. Det innebär en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. I flerbostadshus är det enligt 33 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), särskilt viktigt att bostaden: 1. ger betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar, 2. har tillfredsställande luftväxling genom ventilation eller på annat sätt, 3. har tillräckligt dagsljus, 4. är tillfredsställande uppvärmd, 5. ger möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, 6. har tillgång till vatten för dryck, matlagning, personlig hygien och annat. Klagomål på inomhusmiljö 6 (15) Klagomål på störningar i inomhusmiljön Ett klagomål på inomhusmiljön kan lämnas in av den som bor i Stockholms stad eller den som vistas i en lokal avsedd för allmänheten i kommunen. Miljöförvaltningens uppgift är att bedöma om störningen innebär en olägenhet med risk för människors hälsa och, om så är fallet, ställa krav på åtgärder som minskar störningen eller avhjälper den helt, beroende på typ av störning. En konstaterad olägenhet kan leda till att miljö- och hälsoskyddsnämnden riktar krav på att åtgärda olägenheten mot den verksamhetsutövare som orsakar störningen eller den som på annat sätt är ansvarig, vilket normalt är fastighetsägaren. En fastighetsägare ska vidta de åtgärder som behövs för att det inte ska uppstå olägenheter för människors hälsa i bostäder samt åtgärda de olägenheter som uppstått. Hanterade ärenden Under 2016 kom det in 577 ärenden och under 2025 kom det in 1083, vilket visar en stadig ökning av klagomål genom åren. Det höga inflödet av klagomål 2018 berodde på värmebölja under sommaren och en kall period under vintern. Under 2020 och 2021 var det sannolikt restriktionerna under den pågående pandemin, då fler spenderade mer till i hemmet, som gav upphov till många klagomål på inomhusmiljön. Sedan 2023 har inflödet av klagomål ökat stadigt. Sannolikt beror en del av ökningen på att fler kan jobba hemifrån. Klagomål per störning Fördelningen mellan vilka störningar som genererat flest klagomål har varierat något genom åren men buller har konsekvent varit den 547 590 758 614 816 852 784 851 979 1083 0 200 400 600 800 1000 1200 2016 Jan-Dec 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Inkomna ärenden jan-dec 2016-2025 Klagomål på inomhusmiljö 7 (15) största orsaken. Buller fortsätter att vara den största anledningen till klagomål och lukt är för närvarande den näst vanligaste orsaken. Buller och lukt är de vanligaste störningarna Buller De bullerrelaterade klagomålen handlar i huvudsak om buller från restauranger/klubbar och buller från fasta installationer t.ex. fläktar. Buller från restauranger/klubbar genererar både ljud inifrån verksamheten som fortplantar sig upp i huset och in i bostäder i samma eller närliggande byggnad samt störningar från uteserveringar i form av musik och ljud från gäster. Bullerstörningar är också vanligt från tidig sophämtning, lastning och lossning av varor till och från butiker samt ombyggnation och nybyggnation av fastigheter. Klagomål på buller från musik och nattklubbar ökade markant under 2025. Buller 48% Lukt 16% Fukt och mögel 11% Ventilation 10% Temperatur 9% Skadedjur 4% Fördelning av ärendetyp 197 128 65 75 40 35 14 14 0 50 100 150 200 250 Fasta installationer nattklubbrestaurangbyggnation lastning & lossning evenemangidrottsplats grannars levnadsjud BULLER Klagomål på inomhusmiljö 8 (15) Framförallt är det buller från evenemang, nattklubbar och restauranger som ökat. Förvaltningen började först under 2022 särskilja statistik för klagomål på nattklubbsbuller, evenemang och restaurang. Innan 2022 ingick nattklubbar i kategorin restaurang. En förklaring till ökningen under 2025 är att det kom in många klagomål mot tre specifika verksamheter. Ett exempel är en nattklubb där det var ett 40-tal klagande, vilket generar många klagomål, men endast ett ärende eftersom det är en och samma verksamhetsutövare. Hälsorisker med buller Vanliga effekter i grupper som utsätts för buller är försämrad taluppfattning och kommunikation, koncentrationssvårigheter, försämrad återhämtning och vila samt sömnstörningar. Det finns allt fler belägg för ännu allvarligare konsekvenser av att bo i en bullrig miljö i form av effekter på hjärt- och kärlsystemet och ämnesomsättningen. Nya forskningsstudier som kombinerat data från Sverige, Danmark och Finland pekar på samband mellan vägtrafikbuller och ischemisk hjärtsjukdom, stroke och övervikt. Mekanismerna bakom dessa kopplingar tros vara framför allt stress och sömnstörningar.1 Förebyggande arbete Miljöförvaltningen arbetar förebyggande så långt det är möjligt för att verksamhetsutövare ska få förutsättningar att bedriva verksamhet 1 Miljöhälsorapport Stockholms län 2025/buller, Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm 0 20 40 60 80 100 120 140 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Restaurang Nattklubb Evenemang Musikbuller 2016-2025 Klagomål på inomhusmiljö 9 (15) utan tillsyn från miljöförvaltningen. Ett exempel är den bullervägledning som förvaltningen skickar till klubb- och evenemangsverksamheter i samband med besvarande av remisser från socialförvaltningen avseende sökta serveringstillstånd. Syftet med vägledningen är att underlätta uppstart av fler musik- och nöjesverksamheter i staden utan att det ökar risken för att boende störs. Vägledningen ska vara ett verktyg för verksamheterna vid planering och drift av olika evenemang som konserter, kulturevenemang, festivaler och liknande tillställningar. Målet är att underlätta för en levande stad utan ökad störningsrisk för boende. Inför de varmare årstiderna då utomhuslivet är igång och uteserveringarna är öppna skickar förvaltningen ut information och råd till alla verksamhetsutövare med musik (restaurang, bar, gym- och fitnesscenter) om vikten av att tänka på sina grannar och vad de kan göra om någon blir störd. Med anledning av den ökade inströmningen av klagomål på musik och nattklubbar kommer förvaltningen att utöka samarbetet med stadens kulturlotsar för att underlätta för verksamhetsutövare att starta verksamhet. Lukt Andelen klagomål på lukt i bostäder ökar stadigt. Luktstörningarna kommer många gånger från restauranger, antingen via otätheter mellan lokal och ovanliggande bostäder eller via restaurangernas ventilation. Ett typexempel är en restaurang vars ventilation mynnar på innergård i marknivå eller något högre upp. Eftersom bostäder ventileras genom uteluftsventiler i fönster, dvs. att frisk luft ska komma in i bostaden via ventiler i fönster, så finns risk för att luft och lukter från restaurangen kommer in i bostaden via dessa ventiler. En annan luktstörning som blivit vanligare är röklukt från grannar som röker. Röklukten kommer in via ventilationsdon från rökande grannar på balkong eller på grund av att bostäderna är otäta och det sker oönskad luktöverföring via otätheterna. Hälsorisker med lukt Luktstörning kan orsaka hälsobesvär såsom huvudvärk, illamående, trötthet och kan skapa stress och oro om det inte går att undkomma lukterna. Klagomål på inomhusmiljö 10 (15) Fukt och mögel Andelen klagomål på fukt och mögel har legat på en jämn nivå över tid. Många av klagomålen avser en vattenskada eller att det är en mikrobiell tillväxt till följd av en vattenskada som inte åtgärdats. Många av ärendena i den här kategorin är svårutredda. Det förekommer exempelvis att boende upplever ohälsa när de är i bostaden. Det är ibland svårt att härleda om upplevelsen av ohälsa till om det är fukt- och mögel eller ventilation. Ofta kan en bristande ventilation leda till fukt- och mögelskador. Att utreda detta är tidskrävande. Ett annat typexempel är förekomst av fukt i vindslägenheter och källarvåningar i flerbostadshus. I regel handlar det om utrymmen som inte var avsedda för boende när husen byggdes men sedan byggts om till bostäder. I vindslägenheterna är det ofta problem med ventilation, lukt och temperatur. I källarlägenheterna är det problem med fukt och mögel, ventilation och temperatur och ibland att det regnar in vid kraftiga regn eller skyfall. Ärendena är ofta byggnadstekniskt utmanande och komplicerade i tillsynen. Det är inte ovanligt att det föreligger konflikt mellan den boende och fastighetsägare, vilket är betungande för utredningen. Hälsorisker med fukt- och mögel WHO har i sin publikation ”Dampness and mold”2 visat att fuktskador i bostäder är förknippade med ökad risk för respiratoriska besvär såsom luftvägsinfektion, ökad risk att utveckla astma. Fuktiga byggnader innehåller ofta en blandning av mikrobiella och kemiska ämnen såsom mögelsporer och bakterier 2 WHO guidelines for indoor air quality : dampness and mould 48 44 24 13 13 11 7 4 17 0 10 20 30 40 50 60 Rökning Matos Avlopp Soplukt Mögel VentilationVedeldningFrån grannar Övrigt Lukt Klagomål på inomhusmiljö 11 (15) vilka kan ge påverkan på immunförsvaret, inflammatoriska reaktioner i luftvägarna och irritation, trötthet och huvudvärk. Temperatur Klagomål på lufttemperaturen inomhus är återkommande och följer säsongens utomhustemperatur. Generellt är klagomål på temperatur vanliga vid övergången mellan höst och vinter samt från vinter till vår. Då varierar utomhustemperaturerna från dag till dag och värmesystemen håller på att ställas in. Klagomålen på låga temperaturer hänger ofta samman med klagomål på drag. Höga inomhustemperaturer hänger ofta samman med att det inte går att stänga ute solljus som värmer upp bostaden. Hälsorisker med hög och låg inomhustemperatur Höga inomhustemperaturer kan ge symptom såsom utmattning och uttorkning efter ett par dagar. Om nattemperaturen är ihållande hög (över 26 grader) ökar risken för andningsproblem, sömnstörningar, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Personer med vissa kroniska sjukdomar och äldre personer är oftast sårbara för de höga temperaturerna. Forskningen visar att dödligheten i befolkningen ökar när temperaturen når 26 grader tre dagar i rad eller mer och den ökar ytterligare om temperaturen ökar till 30 grader eller mer i tre dygn3. Vid låga inomhustemperaturer och drag minskar blodflödet i de ytliga blodkärlen och ökar muskelsammandragningarna. Även vid låga inomhustemperaturer finns det samband med förhöjd risk för de med hjärt- och kärlsjukdomar. Äldre personer anses vara extra sårbara för låga inomhustemperaturer då kroniska hälsoproblem är vanligt förekommande bland äldre. Ventilation En av de vanligaste orsakerna till klagomål på ventilation är bristande ventilation. Den bristande ventilationen kan vara en följd av för låga uteluftsflöden, dvs. att bostaden inte får in tillräckligt med friskluft på grund av för få uteluftsdon. Det kan även vara att frånluft som ska evakueras i badrum och kök inte fungerar. Fukten ökar i samband med dusch och i köket ökar fukten i luften i samband med matlagning. Om den fuktiga luften inte evakueras ökar risken för fukt i bostaden. Hälsorisker med bristande ventilation Ett vanligt tecken på att ventilationen upplevs bristande är avvikande lukt och en bristande ventilation kan även ge upphov till 3 Folkhälsomyndigheten, Tillsynsvägledning om temperatur inomhus, publicerad 2022, Artnr. 25211 Klagomål på inomhusmiljö 12 (15) huvudvärk. En bristande ventilation ger även upphov till försämrad luftkvalitet, fuktansamlingar och föroreningar som normalt ska ventileras bort. En god ventilation i byggnader och bostäder är en förutsättning för att förebygga andra olägenheter såsom lukt och fukt och mögel samt skadliga partiklar och ämnen som kommit in i bostaden. Hanterade ärendens geografiska spridning Mer än hälften (ca 600 ärenden) av klagomålen kommer från Stockholms innerstad. Stadsdelen med flest pågående ärenden är Södermalm (290) följt av Norra innerstaden (237) och därefter Kungsholmen (92). De med lägst antal är Skärholmen (33) och Farsta (38) samt hela Järva (70). Fördelning av klagomål i staden. Majoriteten av klagomål är koncentrerade till de mer välbeställda områdena. Klagomål på inomhusmiljö 13 (15) Musikbuller (nattklubb, restaurang och evenemang) fördelat geografiskt under 2025. Majoriteten av klagomålen är koncentrerade till innerstaden. Klagomålen leder till förbättring Sedan 2016 har antalet klagomål nästan fördubblats. Under 2016 kom det in 577 anmälningar, att jämföra med 1 083 anmälningar under 2025. Det är en fortsatt jämn spridning på typ av klagomål där buller av olika slag fortsätter att vara det största området. Av dessa 1 084 ärenden är det 81 % av ärendena som utreds vidare. Av de ärenden som utreds vidare leder 83% till en förbättring i boendemiljön, t.ex. sänkta bullernivåer, eller att den klagande har fått en utredning som visar att det inte föreligger någon olägenhet med risk för människors hälsa i bostaden i den mening som avses i miljöbalken. FAQ Kan en klagande komma in med flera klagomål på samma verksamhet? Även om verksamheten vidtagit åtgärder? Svar: Ja en klagande kan inkomma med hur många klagomål som helst. Om det nya klagomålet (förutsatt att störningen redan är utredd tidigare) inte innehåller några nya omständigheter avslutas ärendet i regel utan ny utredning. Kan miljöförvaltningen stänga en verksamhet som låter för mycket? Svar: Om det är en konstaterad olägenhet och verksamheten inte vidtar åtgärder för att avhjälpa störningen är en sista utväg att förbjuda t ex musik i en verksamhet eller förelägga att verksamheten sänker ljudet eller om det inte går, begränsa Klagomål på inomhusmiljö 14 (15) verksamheten såsom exempelvis har gjorts med Södra Teatern. Det är inte nödvändigt att stänga hela verksamheten. Hur mäts ljudet vid störning från musik? Svar: Ljud mäts i bostaden med stängda dörrar och fönster, i rum för vila och återhämtning till exempel vardagsrum och sovrum. Mätmetodiken beskrivs i SP Rapport 2015:02 där det tydligt framgår hur ljudet ska mätas. Ljudnivåerna jämförs mot gällande riktvärden i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13)) Om en verksamhetsutövare redan vidtagit flera kostsamma åtgärder - kan fastighetsägaren bli skyldig att hjälpa till? Svar: Det beror alltid på omständigheterna. Om en verksamhetsutövare vidtagit alla åtgärder och fastighetsägaren är hyresvärd till den verksamhet som stör, kan det vara rimligt att även fastighetsägaren bidrar till en lösning där den boendes möjlighet till vila och återhämtning värnas samtidigt som verksamhetsutövaren kan bedriva sin verksamhet. Vilka krav ställer miljöförvaltningen på byggnadernas ljudisoleringsförmåga? Svar: Miljöförvaltningen ställer inte mer långtgående krav på byggnaders ljudisoleringsförmåga än Plan- och bygglagen samt gällande BBR för när byggnaden uppfördes. Ibland kan dock vissa olägenheter avhjälpas genom att byta fönster eller installera ett extra fönsterglas och på så vis dämpa en bullerstörning. Varför finns det inte kulturljudszoner? Svar: Under 2023 fick Stadsbyggnadsnämnden ett budgetuppdrag att utreda möjligheten till kulturljudzoner i staden. Utredningen var i samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnden, kulturnämnden och exploateringsnämnden. Slutsatsen av utredningen är att Stockholm stad har en viktig roll att fylla för att underlätta för kulturaktörer att etablera sig och ska utgå från Strategin för nattklubbar och livescener. Strategin innebär att staden inte ska peka ut specifika stadsdelar där nattlivet ska koncentreras utan staden ska bidra till att möjliggöra en mångfald av upplevelser inom nöje, kultur och nattliv, där aktörer ska uppmuntras att etablera sig i olika stadsdelar över hela staden. Får det låta hur högt som helst i en kulturljudszon? Svar: Nej, det finns regler som är till för att skydda publik och besökares hörsel. Det finns en begränsning hur högt det får låta även bland publik eller i en kulturljudszon där det kan antas att det inte finns bostäder i närheten. Klagomål på inomhusmiljö 15 (15) Varför får det bara låta 25 dB ekvivalent ljudnivå från musik i bostäder? Svar: Basljud från musik sprids i byggnaden eftersom låga frekvenser dämpas dåligt av väggar, golv och tak. Forskningen visar att om människor kontinuerligt utsätts för höga ljud är det risk för utebliven sömn, bristande återhämtning och prestation vilket leder till sämre koncentration vilket i sin tur kan leda till att människan inte längre kan utföra sitt jobb eller inlärning vid studier. Det finns även risk för utveckling av andra sjukdomar såsom effekter på hjärt- och kärlsystemet och ämnesomsättningen.