Jobs for Welfare Recipients: City Provides Activities

Förvaltningen har mottagit en remiss från kommunstyrelsen som handlar om aktivitetskravet i försörjningsstöd, och förslag om ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholm stad.Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ges ansvar för att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet. Förslaget motiveras av att aktiviteterna i huvudsak syftar till att föra individer närmare arbete eller studier, vilket ligger i linje med arbetsmarknadsnämndens nuvarande uppdrag genom Jobbtorg Stockholm.Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget och föreslår att Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. [(Godkänd - R 1) Remiss Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad.pdf] Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr SKA 2026/294 2026-03-31 Sida 1 (5) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Anna Odelby Skarpnäcks stadsdelsnämnd Telefon: 08–50815022 2026-04-23 Remiss Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen i Stockholms kommun Dnr KS 2026/416 Förvaltningens förslag till beslut 1. Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar att detta tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. Sammanfattning Förvaltningen har mottagit en remiss från kommunstyrelsen som handlar om aktivitetskravet i försörjningsstöd, och förslag om ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholm stad. Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ges ansvar för att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet. Förslaget motiveras av att aktiviteterna i huvudsak syftar till att föra individer närmare arbete eller studier, vilket ligger i linje med arbetsmarknadsnämndens nuvarande uppdrag genom Jobbtorg Stockholm. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget och föreslår att Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Bakgrund Kommunstyrelsen har till Skarpnäcks stadsdelsnämnd den 30 mars 2026 skickat remissen Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad för yttrande. Remissen har skickats till stadsledningskontoret och samtliga stadsdelsnämnder i staden. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning tillhanda senast den 28 april 2026. Björkhagsplan 6 Ärendet Box 5117 121 17 Johanneshov Regeringen föreslår att ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av Växel 08-508 150 00 Fax 08-508 15 099 försörjningsstöd införs från den 1 juli 2026. Kravet innebär att skarpnack@stockholm.se personer som har haft försörjningsstöd under minst tre start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SKA 2026/294 Sida 2 (5) sammanhängande månader och bedöms ha förmåga att delta ska ta del av aktiviteter på i huvudsak heltid. Kommunerna blir samtidigt skyldiga att tillhandahålla sådana aktiviteter. Syftet är att stärka individers möjligheter att komma i arbete eller studier samt att motverka långvarigt biståndsberoende. De aktiviteter som kommunerna ska tillhandahålla kan bland annat bestå av arbetsförberedande eller motiverande insatser, språkutvecklande aktiviteter, arbetsplatsförlagda aktiviteter samt aktiviteter som syftar till att stödja arbetssökande. Aktiviteterna ska anpassas efter individens förmåga och komplettera andra statliga, regionala eller kommunala insatser som den enskilde tar del av. Om den enskilde utan godtagbart skäl inte deltar i aktiviteter kan försörjningsstödet sättas ned eller nekas. Förslaget om ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag och skyldigheter inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt är det kort tid tills reformen träder i kraft. Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ges ansvar för att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet. Förslaget motiveras av att aktiviteterna i huvudsak syftar till att föra individer närmare arbete eller studier, vilket ligger i linje med arbetsmarknadsnämndens nuvarande uppdrag genom Jobbtorg Stockholm. Ett samlat ansvar bedöms skapa förutsättningar för likställighet, effektiv resursanvändning och ett brett utbud av aktiviteter. Även om arbetsmarknadsnämnden föreslås få ansvar för aktiviteterna kvarstår ett gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna för att stödja personer med försörjningsstöd mot självförsörjning. Stadsdelsnämnderna kommer fortsatt att ansvara för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd och för parallellt socialt stöd till individerna. Ett nära samarbete och gemensamma arbetssätt mellan nämnderna bedöms därför vara avgörande för genomförandet av reformen. Den ansvarsfördelning som föreslås behöver framöver följas upp och justeras vid behov, liksom andra delar i stadens utformning av aktivitetskravet. Det övergripande målet är att genomförandet av aktivitetskravet i Stockholms stad leder till att personer med ekonomiskt bistånd kommer närmare arbetsmarknaden. Kostnader och fördelning av statsbidrag Regeringen bedömer att aktivitetskravet kommer att leda till ökade Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar kostnader för kommunerna och har meddelat att det ska finansieras för tillhandahållande av aktiviteter i genom generella statsbidrag. Statsbidraget baseras på 108 kr per Stockholms stad Tjänsteutlåtande Dnr SKA 2026/294 Sida 3 (5) invånare vilket ger ett uppskattat belopp om cirka 107 mnkr för 2026 och 215 mnkr per år från år 2027 för Stockholms stad. Ett förslag på resursfördelning kommer att behandlas i den strategiska styrgruppen för aktivitetskravets genomförande i Stockholms stad och redovisas i samband med tertialrapport 1 2026. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ och familjestöd. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen och pensionärsrådet den 16 april 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Regeringen har den 17 mars 2026 föreslagit att aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd (prop 2025/26:207) träder i kraft den 1 juli 2026. Det gör att kommunerna behöver förhålla sig till en kort tidsplan mellan det slutgiltiga förslaget och ett ikraftträdande. För att berörda nämnder i Stockholms stad ska kunna ställa om till aktivitetskravet i tid har arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen lämnat förslag om ansvarsfördelning. Förvaltningen ser positivt på förslaget att arbetsmarknadsnämnden ges ansvar för att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet i försörjningsstödet. I staden finns redan ett stort utbud av arbetsmarknadsinsatser men detta behöver i stor utsträckning kompletteras och utvecklas för att möta de nya kraven om heltidsaktiviteter. Ett samlat ansvar underlättar både ett genomförande på kort tid och förutsättningarna för ett brett, likvärdigt och ändamålsenligt utbud av aktiviteter för att möta olika behov. Förslaget motsvarar i generella delar den ansvarsfördelning som redan finns idag även om ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag och skyldigheter inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden har redan idag har ansvar för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsnämnden har insatser med den övergripande inriktningen att försörjningsstödsmottagare ska komma närmare arbetsmarknaden och självförsörjning. I stadsdelsnämndernas och socialnämndens ansvar kommer det även att ingå en bedömning av om den enskilde ska omfattas av aktivitetskravet. Aktivitetskravet omfattar målgrupper som kan ha en mycket lång väg till arbete eller studier och där det behövs förberedande aktiviteter för att motivera, ge hopp och stärka förmågan till egen försörjning. Den här typen av stöd är idag ett delat ansvar mellan nämnderna. Nuvarande Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar uppföljning av insatser visar att det inte går att helt separera för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Tjänsteutlåtande Dnr SKA 2026/294 Sida 4 (5) förberedande och motiverande insatser från arbetsmarknadsinsatser. Förvaltningen ser att ansvarsfördelningen mellan nämnderna ibland leder till målkonflikter och olika bedömningar av individens förutsättningar. För att reformen ska fungera bra för de med aktivitetskrav krävs fortsatt samverkan kring gemensamma arbetssätt och målbilder. Det är särskilt viktigt att erbjuda samtidiga insatser, vilket enligt kunskapsunderlag är bättre än stegvisa förflyttningar mot studier eller arbete. Införandet av aktivitetskravet innebär även utökade arbetsuppgifter i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Stadsdelsnämnderna ansvarar fortsatt för myndighetsutövningen, vilket bland annat innefattar bedömning av om den enskilde ska omfattas av aktivitetskravet, upprättande av individuell plan samt uppföljning av deltagande i aktiviteter. Detta kan bli resurskrävande inte enbart i ökad administrativ belastning utan även i form av kompetensutvecklingsinsatser och svåra bedömningar. Alla dessa aspekter av stadsdelsnämndens ökade uppdrag behöver beaktas i den fortsatta fördelningen av statsbidrag. Bland långtidsarbetslösa som saknar arbetslöshetsersättning är andelen unga generellt högre, en målgrupp som i många fall samtidigt har en lägre grad av arbetslivserfarenhet. Behov av arbetsplatser för arbetsplatsförlagda aktiviteter kommer beröra flera förvaltningar och bolag. Arbetsmarknadsnämndens ansvar för tillhandahållandet innebär inte bara att den egna förvaltningen är utförare, vilket tydligt lyfts i remissen. Förvaltningen vill särskilt trycka på vikten av att detta hörsammas inom stadens samtliga verksamheter, inte minst till förmån för målgruppen unga vuxna. Barnkonsekvensanalys Ärendet rör organisering av stadens ansvar för aktiviteter inom aktivitetskravet i försörjningsstödet och bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för barn. Jämställdhetsanalys Ärendet rör organisering av stadens ansvar för aktiviteter inom aktivitetskravet i försörjningsstödet och bedöms inte medför några negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Jonas Lauri Hanna Jakhammer Stadsdelsdirektör Avdelningschef Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Tjänsteutlåtande Dnr SKA 2026/294 Sida 5 (5) Bilagor 1. Tjänsteutlåtande - Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad 2. Följebrev Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Jonas Lauri, Stadsdelsdirektör 2026-04-01 Hanna Jakhammer, Avdelningschef 2026-04-01 --- [Tjänsteutlåtande - Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad.pdf] Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-02-2611 Sida 1 (13) Socialförvaltningen Dnr SOF 2026/90 Arbetsmarknadsförvaltningen Dnr 2025/1000 Handläggare Till Socialförvaltningen Socialnämnden Hillevi Andersson 2026-03-24 Telefon: 08-50825168 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltning 2026-03-24 Jenny Torssander Telefon: 08-50888998 Linn Karlsson Telefon: 08-50888998 Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Förvaltningarnas förslag till beslut Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet enligt 12 kap. 6 a § SoL. Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen fattar beslut om ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd i enlighet med lagrådsremiss Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Sammanfattning Ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Kommunerna blir då skyldiga att tillhandahålla aktiviteter för de försörjningsstödsmottagare som omfattas av kravet. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, bestå av jobbsökande aktiviteter eller arbetsplatsförlagda aktiviteter. Enligt Stockholms stads nuvarande ansvarsfördelning har flera nämnder (arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna) ansvar och uppdrag som syftar till att enskilda med försörjningsstöd ska närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Arbetsmarknadsförvaltningen har genom Jobbtorg Stockholm det huvudsakliga ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser. Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla Storforsplan 36 aktiviteterna inom aktivitetskravet. Aktiviteterna ska typiskt sett Box 44 föra individen närmare arbete och självförsörjning. Det ligger väl i 123 21 Farsta Växel 08-50825000 linje med arbetsmarknadsförvaltningens nuvarande uppdrag inom Fax Jobbtorg Stockholm, som utgår från principen om en samlad ingång socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (13) till stadens arbetsmarknadsinsatser. Ett sammanhållet ansvar inom en nämnd skapar förutsättningar för enhetlighet, likställighet och resurseffektivitet. Oaktat att en nämnd har ansvar för att tillhandahålla aktiviteterna är det fortsatt ett gemensamt ansvar för arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna och socialnämnden att verka för att fler försörjningsstödsmottagare blir självförsörjande och att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Detta fordrar gemensamma arbetssätt och gemensam vidareutveckling av aktivitetskrav i Stockholms stad. Bakgrund Aktivitetskrav i försörjningsstödet är en del av regeringens bidragsreform som utöver detta består av ett bidragstak, kvalificering till välfärden och en tillfällig jobbpremie. Aktivitetskravet innebär en skyldighet för kommunen att tillhandahålla aktiviteter för enskilda som mottar försörjningsstöd. Med förslaget följer också statlig finansiering genom generella statsbidrag. Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd Regeringen överlämnade lagrådsremissen Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd till Lagrådet den 16 december 2025. En proposition om aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd är aviserad till den 17 mars 2026. I lagrådsremissen lämnas lagförslag om ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Regeringen föreslår bland annat att socialnämnden ska vara skyldig att tillhandahålla aktiviteter och att aktivitetskravet ska gälla enskilda som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Syftet är att motverka utanförskap, införa ett enhetligt reglerat aktivitetskrav och bidra till att tillvarata arbetskraft. Utgångspunkten är att aktivitetskravet ska gälla heltid och att det ska anpassas till och komplettera andra insatser och eventuell deltidssysselsättning. Deltagandet ska anpassas efter den enskildes förmåga. Kravet på enskilda som mottar försörjningsstöd föreslås framgå av en ny bestämmelse i socialtjänstlagen, 12 kap. 4 a och d § SoL, och kommunernas skyldighet att tillhandahålla aktiviteter i 12 kap. 6 a § i samma lag. Aktiviteter som kommunen föreslås bli skyldig att tillhandahålla Regeringen föreslår att socialnämnden ska ansvara för att det finns aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för personer som får försörjningsstöd. Enligt lagrådsremissen ska för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (13) socialnämnden tillhandahålla fyra typer av aktiviteter inom aktivitetskravet: 1. Aktiviteter som syftar till att motivera den enskilde eller öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften, 2. aktiviteter som syftar till att öka den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften, 3. arbetsplatsförlagda aktiviteter, eller 4. aktiviteter som är inriktade på att söka arbete. Aktiviteterna ska typiskt sett föra individen närmare arbetsmarknaden. Målgruppen för aktivitetskravet är en heterogen grupp där det finns många olika orsaker till att personerna inte kan försörja sig själva. Det gör att det behöver finnas en bredd i aktiviteterna. Aktiviteterna ska vara ett komplement till befintliga statliga, regionala eller kommunala insatser som den enskilde tar del av. Den möjlighet som kommunen har idag att begära att den enskilde deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 12 kap. 4 § SoL föreslås finnas kvar parallellt med bestämmelsen om aktivitetskrav. Målgrupp och när kravet ska inträda för den enskilde Enligt förslaget ska socialnämnden begära att en person som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska delta i aktiviteter i enlighet med aktivitetskravet. Socialnämnden får ställa kravet tidigare. Aktivitetskravet får inte ställas på den som • är under 18 år eller är mellan 18–20 år och genomgår studier på grundläggande eller gymnasial nivå, • har sysselsättning på heltid i form av anställning, arbetsmarknadspolitiska program, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola eller en utbildning som socialnämnden anser vara godtagbara skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, • andra statliga, kommunala eller regionala insatser, • har uppnått riktåldern för pension, • har sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning på heltid, eller • är föräldraledig med ett barn som inte fyllt ett år. När socialnämnden ställer aktivitetskrav på en enskild ska nämnden upprätta en individuell plan för aktiviteterna. I planen ska rimlig tid Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i avsättas för att söka arbete. Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (13) Det finns inga exakta uppgifter om hur många försörjningsstödsmottagare som kommer att omfattas av aktivitetskravet. Eftersom aktivitetskravet som utgångspunkt omfattar alla som tar emot försörjningsstöd, så länge de inte tillhör någon av de undantagna grupperna, är det i praktiken socialnämndens bedömning av individens förmåga att delta i aktivitet som kommer att avgöra hur många som kommer att omfattas. Kravets tidsmässiga omfattning Aktivitetskravet ska gälla för den tid som den enskilde har förmåga att delta i aktiviteter. Tiden får inte överstiga 40 timmar per vecka. Tiden i aktivitet ska minskas och i övrigt anpassas med hänsyn till • deltidssysselsättning som den enskilde har i form av anställning, arbetsmarknadspolitiska program, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola eller motsvarande utbildning vid folkhögskola eller en utbildning som socialnämnden anser vara godtagbara skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, • andra statliga, kommunala eller regionala insatser, och • den enskildes övriga skyldigheter. Om den enskilde har barn i sitt hushåll som inte har fyllt åtta år ska tiden minskas med tio timmar per vecka. Om den enskilde har barn i hushållet ska aktivitetskravet vara rimligt i förhållande till möjligheten att ha tillsyn över barnet. Ett aktivitetskrav som socialnämnden kan ställa innan den enskilde har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader kan vara av mindre omfattning än det krav som inträffar efter tre månader. Socialnämnden får ge den som deltar i aktiviteter uppehåll i aktiviteterna i upp till fyra veckor per kalenderår. Konsekvenser av att inte delta i aktiviteter enligt kravet Socialnämnden ska neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i aktiviteter eller uteblir från aktiviteterna. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden avstå från att neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd. Ett sanktionsavgiftssystem införs Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska besluta om en kommun ska betala en sanktionsavgift om det finns systematiska brister i kommunens tillämpning av aktivitetskravet. Sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 100 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 5 (13) Redovisning- och rapporteringsskyldighet Socialnämnden ska redovisa hur nämnden arbetar med aktivitetskravet till IVO. I redovisningen ska det framgå hur nämnden arbetar med kravställande, individuella planer och vilka aktiviteter det finns tillgång till. Redovisningen ska göras en gång vartannat år och varje gång nämnden på något väsentligt sätt förändrar sin tillämpning av aktivitetskravet. Socialnämnden ska även rapportera hur många personer som har anvisats aktiviteter och hur många personer som har nekats eller fått nedsatt försörjningsstöd på den grunden att de inte har deltagit i anvisade aktiviteter inom aktivitetskravet. Rapporteringen ska göras en gång per kvartal. Kostnader och ikraftträdande Regeringen bedömer att aktivitetskravet kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna och att det ska finansieras genom generella statsbidrag till kommunerna. Det uppskattade beloppet för Stockholms stad är 107 mnkr för 2026 och 215 mnkr för 2027. Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen om att socialnämnden ska ställa krav på deltagande i aktiviteter ska dock tillämpas första gången för den enskilde som får försörjningsstöd som avser oktober 2026. Bestämmelserna om sanktionsavgift för kommunerna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Sammanhållet förberedelsearbete i Stockholms stad Aktivitetskravet innebär att kommunerna får en ny och formaliserad roll i den nationella arbetsmarknadspolitiken. Skyldigheten att tillhandahålla aktiviteter, på heltid för de försörjningsstödsmottagare som har förmåga att delta och så länge som individen mottar försörjningsstöd, är en omfattande omställning av kommunernas arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Det behövs därför ett gemensamt och sammanhållet förberedelsearbete i Stockholms stad mellan flera nämnder. För arbetet finns en strategisk styrgrupp bestående av biträdande stadsdirektör, direktörer för socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen samt controllers från stadsledningskontoret. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen leder förberedelsearbetet och stadsdelsförvaltningarna deltar i planering och utveckling. Förutom att ta fram förslag på ansvarsfördelning för tillhandahållande av aktiviteter som detta ärende avser pågår förberedelsearbete inom flera områden, till exempel: • Handläggning och bedömning av aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare inklusive juridiska förutsättningar, informationsöverföring, samverkan med Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar andra aktörer och förändringar i systemstöd. för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 6 (13) • Målgruppsanalys för att uppskatta volym och se över behov hos målgruppen samt kartläggning av stadens nuvarande arbetsmarknadsinsatser i förhållande till aktivitetskravet. • Plan för utveckling av aktiviteter utifrån målgruppens behov samt forskning och beprövad erfarenhet om vilka insatser som har effekt för att individer som uppbär försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete. • Kommunikationsinsatser och förankring, till exempel informationsspridning, framtagande av stödmaterial, kompetensutveckling och förändringsledning. Aktivitetskravsreformen innebär en väsentlig förändring av kommunernas uppdrag och Stockholms stads omställning till aktivitetskravet kommer att fordra ett sammanhållet och gemensamt utvecklingsarbete under flera år. Nämnders uppdrag för att stötta försörjningsstödsmottagare till arbete I Stockholms stad är uppdraget att verka för att försörjningsstödsmottagare ska bli självförsörjande och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd gemensamt för stadsdelsnämnderna, socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Arbetsmarknadsnämnd, socialnämnd och stadsdelsnämnd utgör enligt respektive nämnds reglemente socialnämnd vid fullgörande av uppgifter enligt socialtjänstlag (SoL). Nämndernas ansvar och uppdrag när det gäller stöd till enskilda för att närma sig arbetsmarknaden och egen försörjning framgår i flera av stadens styrande dokument så som nämndernas reglementen, kommunfullmäktiges årliga budget och Stockholms stads strategi för arbetsmarknadsinsatser. Stockholms stad har en omfattande kommunal arbetsmarknadsverksamhet som i stora delar utförs av Jobbtorg Stockholm, arbetsmarknadsnämnden. Arbetsmarknadsnämnden ansvarar bland annat för: • Stadens samlade arbetsmarknadsinsatser genom Jobbtorg Stockholm. • Uppsökande arbete för målgrupper som kommunfullmäktige identifierat har behov av stöd till arbete eller studier. • Stadsövergripande samverkan med Arbetsförmedlingen. • Central arbetsgivarsamverkan. • Samordning av stadsdelsförvaltningarnas arbetsmarknadsinsatser (arbetsträning och OSA1). Stadsdelsnämnderna och socialnämndens Område nyanlända och Område hemlöshet ansvarar för myndighetsutövning för personer Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad 1 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 7 (13) som ansöker om ekonomiskt bistånd, och ska tillsammans med arbetsmarknadsnämnden verka för att försörjningsstödsmottagare blir självförsörjande. Stadsdelsnämnderna och socialnämndens Område hemlöshet har även i uppdrag att stödja enskilda till arbete genom: • Förberedande stöd inom olika livsområden för att individen ska kunna delta i arbetsmarknadsinsats. • Parallellt stöd inom olika livsområden för att individen ska kunna delta i en arbetsmarknadsinsats inom Jobbtorg Stockholm. • Huvudansvar för OSA. • Arbetsförberedande insatser i form av arbetsträning för arbetslösa som inte omfattas av den verksamhet som bedrivs vid stadens jobbtorg (stadsdelsnämnderna). Ärendet Aktivitetskravsreformen innebär bland annat en skyldighet för kommunerna att tillhandahålla aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Lagförslaget berör i sin helhet flera av stadens nämnder; särskilt arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Inför ikraftträdandet av aktivitetskravet den 1 juli 2026 finns det ett behov av att tydliggöra vilken eller vilka nämnder som ska ansvara för tillhandahållande av aktiviteter i aktivitetskravet. Nuvarande ansvarsfördelning och aktiviteter inom aktivitetskravet Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i förhållande till de olika aktivitetstyperna som kommunerna ska tillhandahålla kan sammanfattas enligt följande: Aktivitetstyp Nuvarande ansvar/uppdrag 1. Motivera/höja förmågan Delat ansvar AmN och SdN 2. Svenska språket AmN 3. Arbetsplatsförlagda aktiviteter Huvudsakligen AmN 4. Jobbsökaraktiviteter AmN Det övergripande syftet med aktiviteterna är att de ska vara utvecklande för individen. De bör typiskt sett föra försörjningsstödsmottagare närmare arbetsmarknaden och självförsörjning. Det finns alltså ett relativt tydligt fokus på att individen på sikt ska arbeta, vilket även är den övergripande inriktningen för stadens arbetsmarknadsinsatser som Jobbtorg Stockholm har huvudansvar för idag. Samtidigt omfattar aktivitetskravet målgrupper som kan ha en mycket lång väg till Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar arbete eller studier och där det behövs förberedande aktiviteter för för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 8 (13) att motivera individen och höja individens förmåga. Ansvaret för den här typen av stöd och insatser är i dag delat mellan arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna (samt i vissa delar socialnämnden). Nuvarande förutsättningar att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet Stockholms stad har ett omfattande befintligt utbud av arbetsmarknadsinsatser. Dessa insatser utgör en grund för stadens tillhandahållande av aktiviteter inom aktivitetskravet. Staden har befintliga insatser inom samtliga aktivitetstyper. Det krävs dock stora förändringar eftersom aktiviteterna som utgångspunkt ska vara på heltid och så länge som individen har försörjningsstöd. Staden kommer därför behöva komplettera och utveckla nuvarande insatsutbud för att uppfylla skyldigheterna i och med aktivitetskravsreformen. I förberedelsearbetet har arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna identifierat ett behov av att utveckla aktiviteter för försörjningsstödsmottagare som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden men som helt eller delvis har förmåga att delta i aktivitet. Det kan till exempel vara aktiviteter som förbereder mot arbete med låga trösklar och aktiviteter som integrerar arbetslivsinriktat stöd med socialt stöd (höja aktivitetsnivån, stärka hälsan och främja social delaktighet etc.). Förvaltningarna har även identifierat ett behov av fler studieförberedande och språkstödjande aktiviteter. Sammanfattningsvis visar förberedelsearbetet att det finns ett behov av att utveckla och utöka aktiviteter för att motsvara aktivitetskravets omfattning samt för att överbrygga det glapp som finns mellan nuvarande insatser och behov hos målgruppen för aktivitetskravet. Jobbtorg Stockholms målgrupp och aktivitetskravets målgrupp De försörjningsstödsmottagare som bedöms ha förmåga att delta i aktivitet kommer att omfattas av aktivitetskravet. Jobbtorg Stockholms nuvarande målgrupp är individer som har förutsättningar att pröva insatser mot arbete eller studier. Det innebär att det sannolikt är en bredare målgrupp som omfattas av aktivitetskravet än de försörjningsstödsmottagare som idag deltar i en arbetsmarknadsinsats vid Jobbtorg Stockholm. Ärendets beredning Ärendet har beretts gemensamt inom staben för strategi och samordning, arbetsmarknadsförvaltningen och avdelningen för Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar strategi och utveckling, socialförvaltningen. för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 9 (13) I arbetet med att ta fram ett förslag på ansvarsfördelning för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad har dialoger genomförts med enhetschefer vid stadsdelsförvaltningarnas enheter för ekonomiskt bistånd, områdeschefer och avdelningschefer inom stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst samt avdelnings- och områdeschefer inom arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg Stockholm. Den strategiska styrgruppen för förberedelsearbetet har deltagit i beredningen av ärendet och godkänt den föreslagna ansvarsfördelningen. Förvaltningens synpunkter och förslag Regeringen föreslår i lagrådsremissen att aktivitetskravet träder i kraft den 1 juli 2026 och kommer att lämna en proposition om aktivitetskravet den 17 mars 2026. Det gör att kommunerna behöver förhålla sig till en kort tidsplan mellan ett slutgiltigt förslag och ikraftträdande. För att berörda nämnder i Stockholms stad ska kunna ställa om till aktivitetskravet i tid lämnar arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen nedanstående förslag utifrån lagrådsremissen med förbehåll att det kan komma ändringar i propositionen. Förvaltningarna bedömer att eventuella förändringar i propositionen bör kunna hanteras inom ramen för nedanstående förslag. Ansvar att tillhandahålla aktiviteter tillfaller arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna inom aktivitetskravet. Aktiviteterna ska typiskt sett föra individen närmare arbete och självförsörjning. Ett ansvar för tillhandahållande av aktiviteter ligger därför i stort i linje med arbetsmarknadsförvaltningens nuvarande uppdrag för Jobbtorg Stockholm. Ett sammanhållet ansvar inom arbetsmarknadsnämnden skapar förutsättningar för enhetlighet, likställighet och resurseffektivitet. Förslaget om ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag och skyldigheter inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt är det kort tid tills reformen träder i kraft. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen bedömer därför att en nämnd bör få ett samlat ansvar för aktiviteterna initialt. Ett sammanhållet ansvar kan också skapa förutsättningar för att hantera de utmaningar som förvaltningarna har identifierat i förberedelsearbetet. Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 10 (13) I dialoger om ansvarsfördelningen har stadsdelsförvaltningarna framfört att de ser fördelar med att ansvar för tillhandhållande av aktiviteter tillfaller arbetsmarknadsnämnden. Det kan till exempel främja likställighet, och samlade resurser kan ge större möjligheter att skapa en bredd av aktiviteter för att möta olika behov. Sammanhållet ansvar för ökad likställighet En viktig utgångspunkt för Stockholms stads genomförande av aktivitetskravet är att de försörjningsstödsmottagare som omfattas av kravet får likställd tillgång till aktiviteter utifrån behov, oavsett vilken stadsdel individen bor i. Förberedelsearbetet har visat att staden behöver utöka och utveckla förberedande aktiviteter med låg tröskel för att möta behoven hos vissa målgrupper som kommer att omfattas av aktivitetskravet. Det skulle kräva en stor operativ omställning för majoriteten av stadsdelsförvaltningarna att ansvara för detta. Idag finns någon form av arbetsträning endast i ungefär hälften av stadsdelsförvaltningarna. I flera fall handlar det om små verksamheter. Förberedande insatser finns även inom arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen bedömer därför att en likställig tillgång till olika aktiviteter för individer med liknande behov främjas av att en nämnd har ett sammanhållet ansvar för att tillhandahålla aktiviteterna. Eftersom aktivitetskravet ska komplettera andra kommunala insatser så finns det inget hinder att stadsdelsförvaltningar som har egna arbetsträningsverksamheter kan fortsätta att ha det inom ramen för befintligt uppdrag och budget. Det är snarare en fördel om det finns en bredd av insatser som aktivitetskravet kan komplettera. Förslaget att arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att tillhandahålla samtliga aktiviteter innebär att utökning och utveckling av aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet blir arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag. Svårt att skilja på förberedande insatser och arbetsmarknadsinsatser Stadsdelsförvaltningarna har enligt dagens ansvarsfördelning ett visst ansvar för arbetsförberedande insatser. En utmaning är att det är svårt att särskilja en förberedande insats, som att motivera individen och höja individens förmåga, från en arbetsmarknadsinsats. Uppföljning av stadens nuvarande insatser visar ett behov av att inte helt separera förberedande och motiverande insatser från arbetsmarknadsinsatser. Ett sammanhållet, parallellt eller integrerat stöd är i vissa fall att föredra enligt befintliga kunskapsunderlag.2 En alltför uppdelad Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar 2 Se t.ex. ISF (2024) Samordnat stöd leder till bättre försörjning, rapport 2024:12 för tillhandahållande av aktiviteter i och BIP Växthusets forskningscenter (2020), BIP indikatorer och jobb- Stockholms stad sannolikhet. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 11 (13) ansvarsfördelning kan medföra risk för glapp mellan aktiviteter och svårigheter att ha flera parallella syften i aktiviteterna. I praktiken kan aktivitetstyper överlappa varandra, exempelvis kan en aktivitet både handla om att motivera eller höja förmågan och vara arbetsplatsförlagd. Att dela upp ansvaret för olika typer av aktiviteter mellan nämnder kan därför motverka målgruppens behov av sammanhållna aktiviteter. Studieförberedande aktiviteter av stor vikt I förberedelsearbetet har förvaltningarna identifierat ett behov av att utöka och utveckla studieförberedande aktiviteter. Inom Vuxenutbildning Stockholm, eller i samarbete mellan vuxenutbildningen och Jobbtorg Stockholm, finns olika typer av studieförberedande stöd. Det behövs dock ett omfattande arbete för att utveckla relevanta och effektiva studieförberedande aktiviteter för den målgrupp som omfattas av aktivitetskravet. Relevant utbildning är centralt både för individens jobbchanser och för att möta arbetsmarknadens behov. Att Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm tillhör samma förvaltning är en fördel i utvecklingen av aktiviteter som är studieförberedande och studiemotiverande, samt språkutvecklande. Förvaltningen har erfarenhet av och kunskap om stöd till studier samt upparbetade processer och rutiner för samverkan mellan Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm kring detta. Det finns behov av att integrera studievägledande och studiemotiverande inslag i flera aktiviteter eftersom relevant utbildning är centralt för arbetsmarknadsetablering. Förslaget innebär en utökning av Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag och målgrupp Aktivitetskravet innebär en ny skyldighet för kommunerna att tillhandahålla aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter innebär en utökning av Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag. Dels är målgruppen för aktivitetskravet bredare än Jobbtorg Stockholms nuvarande målgrupp inom försörjningsstödet, dels är ansvaret för aktiviteter som syftar till att motivera individen och höja individens förmåga ett ansvar som i dag delvis tillfaller stadsdelsförvaltningarna. Förändringarna innebär att nämndernas ansvar i reglementen och övriga styrdokument behöver justeras. Aktivitetskravet i sin helhet ett gemensamt ansvar Ansvar för att tillhandahålla aktiviteter är en del i aktivitetskravet. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden ansvarar fortsatt för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd, i vilken det bland annat kommer att ingå en bedömning av om den enskilde ska Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar omfattas av aktivitetskravet. Ansvaret att verka för att fler för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad försörjningsstödsmottagare blir självförsörjande och minska Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 12 (13) kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt ett gemensamt uppdrag för arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden ansvarar fortsatt för parallellt stöd och parallella insatser inom olika livsområden för de individer som får en aktivitet via arbetsmarknadsnämnden. Även om en enskild nämnd har ansvar för själva aktiviteterna behövs gemensamma arbetssätt mellan nämnderna kopplat till bedömning och handläggning. Aktivitetskravet innebär att arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna behöver förstärka nuvarande strukturer och rutiner för samverkan. I det fortsatta arbetet behöver arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna även ta fram en gemensam struktur för vidareutveckling av aktiviteter utifrån målgruppens behov. När det gäller arbetsplatser för arbetsplatsförlagda aktiviteter kommer flera förvaltningar och bolag inom staden att behöva bidra med platser. Arbetsmarknadsnämnden kan, som ansvarig för aktiviteterna, upphandla platser för arbetsplatsförlagda aktiviteter eller andra aktivitetstyper, till exempel arbetsförberedande eller studieförberedande aktiviteter. Ansvar för tillhandhållandet innebär alltså inte att den egna förvaltningen alltid är utförare. Enligt lagrådsremissen kan arbetsplatsförlagda aktiviteter utöver offentlig sektor även inkludera civilsamhällesorganisationer och privata företag. Kostnader och fördelning av statsbidrag Regeringen bedömer att aktivitetskravet kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna och har meddelat att det ska finansieras genom generella statsbidrag. Statsbidraget baseras på 108 kr per invånare vilket ger ett uppskattat belopp om cirka 107 mnkr för 2026 och 215 mnkr per år från år 2027 för Stockholms stad. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen kommer tillsammans med stadsledningskontoret att ta fram förslag på fördelning av statsbidraget utifrån den samlade analys som genomförs under våren. En del av statsbidraget avser utökad tid i förskola eller fritidshem (beräknat till cirka 12 mnkr 2026 och 25 mnkr 2027 och framåt). Vid fördelningen av statsbidraget i övrigt behöver följande tre delar beaktas: 1. Merparten av statsbidraget kommer att behöva användas för utökning och utveckling av aktiviteter för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt aktivitetskravet och tillfalla den förvaltning som ansvarar för tillhandahållande av aktiviteter. 2. Aktivitetskravet medför behov av att vidareutveckla gemensamma arbetssätt mellan stadsdelsförvaltningarna och Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i arbetsmarknadsförvaltningen. Det gäller t.ex. bedömningar samt Stockholms stad Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 13 (13) samordnat stöd kring individen. För detta behöver stadsdelsförvaltningarna få utökade resurser och del av statsbidraget. 3. Aktivitetskravet medför administrativa kostnader så som kostnader för systemutveckling, upphandling samt uppföljning och utvärdering. Dessa kostnader kommer främst att uppstå hos arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen. Ett förslag på resursfördelning kommer att behandlas i den strategiska styrgruppen för aktivitetskravets genomförande i Stockholms stad och redovisas i samband med avstämningsärende för tertialrapport 1 2026. Sammanhållet ansvar för att möta omfattande förändringar på kort tid Aktivitetskravet kommer att påverka Stockholms stads arbetsmarknadsverksamhet i grunden. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen anser att ansvaret för att tillhandhålla aktiviteterna bör samlas inom en och samma nämnd för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att på kort tid kunna möta den omfattande förändringen. Även om ansvaret ligger i linje med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag så är det en stor förändring även för arbetsmarknadsförvaltningen, sett till utökad målgrupp, omfattning och utformning. Aktivitetskravet är också mer än själva aktiviteterna. Det behövs fortsatt ett nära samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna, socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen, både i den nära förestående implementeringen av aktivitetskravsreformen och för utvecklingen på sikt. Den ansvarsfördelning som föreslås här behöver framöver följas upp och justeras vid behov, liksom andra delar i stadens utformning av aktivitetskravet. Det övergripande målet är att genomförandet av aktivitetskravet i Stockholms stad leder till att personer med ekonomiskt bistånd kommer närmare arbetsmarknaden. Veronica Carstorp Wolgast Karina Uddén Socialdirektör Arbetsmarknadsdirektör Socialförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-03-13 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-03-13 --- [Följebrev Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad.pdf] K ommunstyrelsen Remissbrev Rotel IV Dnr KS 2026/416 Sida 1 (2) 2026-03-30 Till berörd remissinstans Remiss av Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen Stockholms stad. Ni ombeds att yttra er över bifogad remiss senast 2026-04-28. Kontakta ansvarig handläggare om ni inte kan svara inom utsatt tid. Stadsledningskontoret för yttrande senast 2026-05-12. Ansvarig borgarrådssekreterare är Philip Stewén. Telefonnummer: 08-50829220. Expediering av remissvar till kommunstyrelsen Remissinstanser inom eDok (Stockholms stads ärendehanteringssystem) • Använd funktionen Svara på remiss för expediering till kommunstyrelsens registratur (KF/KS kansli). • Använd även korrespondensverktyget för att skicka tjänsteutlåtandet i word-format och det autogenererade protokollsutdraget i pdf-format till RIV-remissvar.SLK@stockholm.se • Ange diarienummer KS 2026/416 i ämnesraden. • Bilägg inte remissen. Övriga remissinstanser • Skicka remissvaret i pdf-format till kommunstyrelsen@stockholm.se • Skicka remissvaret i word-format till RIV-remissvar.SLK@stockholm.se • Ange diarienummer KS 2026/416 i ämnesraden. • Bilägg inte remissen. Kommunstyrelsen Remissinstanser Stadshuset 105 35 Stockholm Växel 08-508 290 00 kommunstyrelsen@stockholm.se • Stadsledningskontoret start.stockholm Remissbrev Dnr KS 2026/416 Sida 2 (2) • Bromma stadsdelsnämnd • Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd • Farsta stadsdelsnämnd • Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd • Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd • Järva stadsdelsnämnd • Kungsholmens stadsdelsnämnd • Norra innerstadens stadsdelsnämnd • Skarpnäcks stadsdelsnämnd • Skärholmens stadsdelsnämnd • Södermalms stadsdelsnämnd Bilagor 1. Tjänsteutlåtande - Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad 2. Följebrev Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad, Med vänlig hälsning, Philip Stewén Rotel IV Remiss av Aktivitetskrav i försörjningsstödet: Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad