Jobs for Welfare Recipients: City Provides Activities

Ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Kommunerna blir då skyldiga att tillhandahålla aktiviteter för de försörjningsstödsmottagare som omfattas av kravet. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, bestå av jobbsökande aktiviteter eller arbetsplatsförlagda aktiviteter.Enligt Stockholms stads nuvarande ansvarsfördelning har flera nämnder (arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna) ansvar och uppdrag som syftar till att enskilda med försörjningsstöd ska närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Arbetsmarknadsförvaltningen har genom Jobbtorg Stockholm det huvudsakliga ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser.Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna inom aktivitetskravet. Aktiviteterna ska typiskt sett föra individen närmare arbete och självförsörjning. Det ligger väl i linje med arbetsmarknadsnämndens nuvarande uppdrag inom Jobbtorg Stockholm, som utgår från principen om en samlad ingång till stadens arbetsmarknadsinsatser. Ett sammanhållet ansvar inom en nämnd skapar förutsättningar för enhetlighet, likställighet och resurseffektivitet. [R4 + R3 Utl Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd - ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad.pdf] 1 (38) Utlåtande Rotel III + IV (Dnr KS 2026/416) Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd - ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholms stad Framställan av arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden Förslag till Föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren och Alexander Ojanne Sammanfattning av ärendet Ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Kommunerna blir då skyldiga att tillhandahålla aktiviteter för de försörjningsstödsmottagare som omfattas av kravet. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, bestå av jobbsökande aktiviteter eller arbetsplatsförlagda aktiviteter. Enligt Stockholms stads nuvarande ansvarsfördelning har flera nämnder (arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna) ansvar och uppdrag som syftar till att enskilda med försörjningsstöd ska närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Arbetsmarknadsförvaltningen har genom Jobbtorg Stockholm det huvudsakliga ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna inom aktivitetskravet. Aktiviteterna ska typiskt sett föra individen närmare arbete och självförsörjning. Det ligger väl i linje med arbetsmarknadsnämndens nuvarande uppdrag inom Jobbtorg Stockholm, som utgår från principen om en samlad ingång till stadens arbetsmarknadsinsatser. Ett sammanhållet ansvar inom en nämnd skapar förutsättningar för enhetlighet, likställighet och resurseffektivitet. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Arbetsmarknadsnämnden ska tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet enligt 12 kap. 6 a § socialtjänstlagen (SoL). 2. Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen fattar beslut om ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd i enlighet med prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd 2 (38) Beredning Ärendet har initierats av arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd. På grund av kort remisstid har Bromma stadsdelsförvaltning, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och Järva stadsdelsförvaltning inkommit med kontorsyttranden. Stadsledningskontoret är positiv till förslaget. Bromma stadsdelsförvaltning är huvudsakligen positivt men lyfter behovet av stadsdelsnämndernas inflytande över aktiviteterna, att en beställarorganisation kan övervägas samt att stadens digitala system gynnar handläggning och utförande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget men betonar vikten av samverkan inom stadsdelsnämnderna, ökad arbetsbelastning samt ändamålsenliga digitala lösningar. Farsta stadsdelsnämnd är positiva till förslaget. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är positiv till förslaget men ser behov av förtydligande gällande personalens förmåga att göra korrekta arbetsförmågebedömningar, samarbetat med regionen samt vägledning gällande personer som är sjukskrivna. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd är positiv till förslaget. Järva stadsdelsförvaltning är huvudsakligen positiv men anser att förslaget kan leda till ökade kostnader för stadsdelsnämnden. Kungsholmens stadsdelsnämnd bedömer att föreslaget bör kompletteras med tydliga ramar och krav för att säkerställa kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet i genomförandet. Det finns också behov av en övergripande samverkansöverenskommelse. Norra innerstadens stadsdelsnämnd är positiv till förslagets intention men anser att ett omfattande utvecklingsarbete kommer att behöva genomföras. Skarpnäcks stadsdelsnämnd är positiv men anser att för att reformen ska fungera bra krävs fortsatt samverkan kring gemensamma arbetssätt och målbilder. Nämnden belyser även att reformen kan innebära en ökad arbetsbelastning. Skärholmens stadsdelsnämnd är positiv men ser behov av stärkt samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen. 3 (38) Södermalms stadsdelsnämnd har inget emot att arbetsmarknadsnämnden ges uppdraget att tillhandahålla aktiviteter inom kommande aktivitetskrav. Södermalms stadsdelsnämnd vill ändå framhålla att Södermalms verksamhet för arbetsmarknadsinsatser kan användas i större utsträckning av hela staden. Föredragande borgarrådens synpunkter Ingen människa ska lämnas utanför samhället eller fastna i långvarig arbetslöshet. Här i Stockholm är det helt centralt att alla stockholmare ska ges goda möjligheter att bli en del av arbetslivet och kunna bygga sin egen framtid. Arbete innebär inte bara egen försörjning, utan också gemenskap, frihet och möjligheten att påverka sitt eget liv. Därför måste vägarna till arbete bli tydligare och stödet till den som står långt från arbetsmarknaden bli starkare och mer träffsäkert. Mot den bakgrunden föreslås ett nationellt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd träda i kraft den 1 juli 2026. Reformen är svaret på ett utredningsuppdrag som initierades av den tidigare S-regeringen. Det nya aktivitetskravet innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter för de försörjningsmottagare som omfattas av kravet. Det innebär en betydande förändring av kommunernas ansvar inom arbetsmarknadspolitiken. Det handlar om omfattande omställningar som behöver genomföras inom en väldigt kort tidsram inför att reformen träder i kraft. I Stockholm har vi genomfört stora satsningar på arbetsmarknadspolitiken med syftet att få fler av huvudstadens invånare i jobb och stärka den egna försörjningen. Vi har prioriterat investeringar i arbetsmarknadsinsatser, utbildning och stärkt det individanpassade stödet till människor som står långt från arbetsmarknaden. Satsningar som behövts göras till följd av den bristfälliga arbetsmarknadspolitiken som förts på nationell nivå. Vi vet att arbete är avgörande både för individens frihet och för ett mer sammanhållet samhälle. Genom att samla ansvaret för tillhandahållandet aktiviteterna kan staden skapa bättre förutsättningar för likvärdighet, samordning och ett mer effektivt användande av resurser. Det handlar om att bygga en effektiv organisation som säkerställer att fler stockholmare får rätt stöd och bättre möjligheter att gå från försörjningsstöd till arbete och egen försörjning. Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har alltför många långtidsarbetslösa som inte fått 4 (38) tillräckligt stöd att ta sig vidare till arbete eller studier. För oss är det en grundläggande princip att se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att beakta att gruppen långtidsarbetslösa är heterogen och ofta står långt från arbetsmarknaden. Många har komplexa behov kopplade till exempelvis ohälsa, social problematik, bristande utbildning eller svaga svenskkunskaper. För att aktivitetskravet ska få reell effekt krävs därför ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Vi ser med oro på att ärendet saknar en tydlig beskrivning av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska säkerställas. Kommunen kommer inte på egen hand kunna tillhandahålla det utbud som krävs. Ett alltför snävt fokus på förvaltningarnas egna insatser riskerar att leda till att individer inte får det stöd som behövs för att nå egen försörjning. Vidare saknas en tillräcklig analys av målgruppen, inklusive uppskattningar av omfattning och behov. Detta försvårar bedömningen av stadens beredskap inför reformen. Det är exempelvis avgörande att insatser utformas efter behov – såsom språkträning för personer med bristande svenskkunskaper eller riktat stöd för personer med social problematik och ohälsa. För att lyckas med uppdraget behöver staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom att i större utsträckning använda civilsamhället, folkhögskolor och andra utbildningsanordnare, samt pröva verktyg som reserverade upphandlingar. Det är också viktigt att ta tillvara erfarenheter från andra kommuner och goda exempel nationellt. Sammanfattningsvis saknar ärendet en tillräckligt konkret och strategisk plan för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk att reformens intentioner urholkas om inte fler aktörer involveras och förberedelserna stärks inför ikraftträdandet. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 5 (38) Ärendet Aktivitetskravsreformen innebär bland annat en skyldighet för kommunerna att tillhandahålla aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Lagförslaget berör i sin helhet flera av stadens nämnder; särskilt arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Inför ikraftträdandet av aktivitetskravet den 1 juli 2026 finns det ett behov av att tydliggöra vilken eller vilka nämnder som ska ansvara för tillhandahållande av aktiviteter i aktivitetskravet. Nuvarande ansvarsfördelning och aktiviteter inom aktivitetskravet Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i förhållande till de olika aktivitetstyperna som kommunerna ska tillhandahålla kan sammanfattas enligt följande: Aktivitetstyp Nuvarande ansvar/uppdrag 1. Motivera/höja förmågan Delat ansvar AmN och SdN 2. Svenska språket AmN 3. Arbetsförlagda aktiviteter Huvudsakligen AmN 4. Jobbsökaraktiviteter AmN Det övergripande syftet med aktiviteterna är att de ska vara utvecklande för individen. De bör typiskt sett föra försörjningsstödsmottagare närmare arbetsmarknaden och självförsörjning. Det finns alltså ett relativt tydligt fokus på att individen på sikt ska arbeta, vilket även är den övergripande inriktningen för stadens arbetsmarknadsinsatser som Jobbtorg Stockholm har huvudansvar för idag. Samtidigt omfattar aktivitetskravet målgrupper som kan ha en mycket lång väg till arbete eller studier och där det behövs förberedande aktiviteter för att motivera individen och höja individens förmåga. Ansvaret för den här typen av stöd och insatser är i dag delat mellan arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna (samt i vissa delar socialnämnden). Nuvarande förutsättningar att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet Stockholms stad har ett omfattande befintligt utbud av arbetsmarknadsinsatser. Dessa insatser utgör en grund för stadens tillhandahållande av aktiviteter inom aktivitetskravet. Staden har befintliga insatser inom samtliga aktivitetstyper. Det krävs dock stora förändringar eftersom aktiviteterna som utgångspunkt ska vara på heltid och så länge som individen har försörjningsstöd. Staden kommer därför behöva komplettera och utveckla nuvarande insatsutbud för att uppfylla skyldigheterna i och med aktivitetskravsreformen. I förberedelsearbetet har arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna identifierat ett behov av att utveckla aktiviteter för försörjningsstödsmottagare som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden men som helt eller delvis har förmåga att delta i aktivitet. Det kan till exempel vara aktiviteter 6 (38) som förbereder mot arbete med låga trösklar och aktiviteter som integrerar arbetslivsinriktat stöd med socialt stöd (höja aktivitetsnivån, stärka hälsan och främja social delaktighet etc.). Förvaltningarna har även identifierat ett behov av fler studieförberedande och språkstödjande aktiviteter. Sammanfattningsvis visar förberedelsearbetet att det finns ett behov av att utveckla och utöka aktiviteter för att motsvara aktivitetskravets omfattning samt för att överbrygga det glapp som finns mellan nuvarande insatser och behov hos målgruppen för aktivitetskravet. Jobbtorg Stockholms målgrupp och aktivitetskravets målgrupp De försörjningsstödsmottagare som bedöms ha förmåga att delta i aktivitet kommer att omfattas av aktivitetskravet. Jobbtorg Stockholms nuvarande målgrupp är individer som har förutsättningar att pröva insatser mot arbete eller studier. Det innebär att det sannolikt är en bredare målgrupp som omfattas av aktivitetskravet än de försörjningsstödsmottagare som idag deltar i en arbetsmarknadsinsats vid Jobbtorg Stockholm. Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 mars 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet enligt 12 kap. 6 a § SoL. Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen fattar beslut om ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd i enlighet med lagrådsremiss Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Särskilt uttalande av Edward Hamilton m.fl. (M), se Reservationer m.m. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet enligt 12 kap. 6 a § SoL. Beslutet gäller under förutsättning att riksdagen fattar beslut om ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd i enlighet med lagrådsremiss Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens och socialförvaltningens gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 11 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. 7 (38) Regeringen föreslår i lagrådsremissen att aktivitetskravet träder i kraft den 1 juli 2026 och kommer att lämna en proposition om aktivitetskravet den 17 mars 2026. Det gör att kommunerna behöver förhålla sig till en kort tidsplan mellan ett slutgiltigt förslag och ikraftträdande. För att berörda nämnder i Stockholms stad ska kunna ställa om till aktivitetskravet i tid lämnar arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen nedanstående förslag utifrån lagrådsremissen med förbehåll att det kan komma ändringar i propositionen. Förvaltningarna bedömer att eventuella förändringar i propositionen bör kunna hanteras inom ramen för nedanstående förslag. Ansvar att tillhandahålla aktiviteter tillfaller arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna inom aktivitetskravet. Aktiviteterna ska typiskt sett föra individen närmare arbete och självförsörjning. Ett ansvar för tillhandahållande av aktiviteter ligger därför i stort i linje med arbetsmarknadsförvaltningens nuvarande uppdrag för Jobbtorg Stockholm. Ett sammanhållet ansvar inom arbetsmarknadsnämnden skapar förutsättningar för enhetlighet, likställighet och resurseffektivitet. Förslaget om ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag och skyldigheter inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt är det kort tid tills reformen träder i kraft. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen bedömer därför att en nämnd bör få ett samlat ansvar för aktiviteterna initialt. Ett sammanhållet ansvar kan också skapa förutsättningar för att hantera de utmaningar som förvaltningarna har identifierat i förberedelsearbetet. I dialoger om ansvarsfördelningen har stadsdelsförvaltningarna framfört att de ser fördelar med att ansvar för tillhandhållande av aktiviteter tillfaller arbetsmarknadsnämnden. Det kan till exempel främja likställighet, och samlade resurser kan ge större möjligheter att skapa en bredd av aktiviteter för att möta olika behov. Sammanhållet ansvar för ökad likställighet En viktig utgångspunkt för Stockholms stads genomförande av aktivitetskravet är att de försörjningsstödsmottagare som omfattas av kravet får likställd tillgång till aktiviteter utifrån behov, oavsett vilken stadsdel individen bor i. Förberedelsearbetet har visat att staden behöver utöka och utveckla förberedande aktiviteter med låg tröskel för att möta behoven hos vissa målgrupper som kommer att omfattas av aktivitetskravet. Det skulle kräva en stor operativ omställning för majoriteten av stadsdelsförvaltningarna att ansvara för detta. Idag finns någon form av arbetsträning endast i ungefär hälften av stadsdelsförvaltningarna. I flera fall handlar det om små verksamheter. Förberedande insatser finns även inom arbetsmarknadsförvaltningen. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen bedömer därför att en likställig 8 (38) tillgång till olika aktiviteter för individer med liknande behov främjas av att en nämnd har ett sammanhållet ansvar för att tillhandahålla aktiviteterna. Eftersom aktivitetskravet ska komplettera andra kommunala insatser så finns det inget hinder att stadsdelsförvaltningar som har egna arbetsträningsverksamheter kan fortsätta att ha det inom ramen för befintligt uppdrag och budget. Det är snarare en fördel om det finns en bredd av insatser som aktivitetskravet kan komplettera. Förslaget att arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att tillhandahålla samtliga aktiviteter innebär att utökning och utveckling av aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet blir arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag. Svårt att skilja på förberedande insatser och arbetsmarknadsinsatser Stadsdelsförvaltningarna har enligt dagens ansvarsfördelning ett visst ansvar för arbetsförberedande insatser. En utmaning är att det är svårt att särskilja en förberedande insats, som att motivera individen och höja individens förmåga, från en arbetsmarknadsinsats. Uppföljning av stadens nuvarande insatser visar ett behov av att inte helt separera förberedande och motiverande insatser från arbetsmarknadsinsatser. Ett sammanhållet, parallellt eller integrerat stöd är i vissa fall att föredra enligt befintliga kunskapsunderlag. En alltför uppdelad ansvarsfördelning kan medföra risk för glapp mellan aktiviteter och svårigheter att ha flera parallella syften i aktiviteterna. I praktiken kan aktivitetstyper överlappa varandra, exempelvis kan en aktivitet både handla om att motivera eller höja förmågan och vara arbetsplatsförlagd. Att dela upp ansvaret för olika typer av aktiviteter mellan nämnder kan därför motverka målgruppens behov av sammanhållna aktiviteter. Studieförberedande aktiviteter av stor vikt I förberedelsearbetet har förvaltningarna identifierat ett behov av att utöka och utveckla studieförberedande aktiviteter. Inom Vuxenutbildning Stockholm, eller i samarbete mellan vuxenutbildningen och Jobbtorg Stockholm, finns olika typer av studieförberedande stöd. Det behövs dock ett omfattande arbete för att utveckla relevanta och effektiva studieförberedande aktiviteter för den målgrupp som omfattas av aktivitetskravet. Relevant utbildning är centralt både för individens jobbchanser och för att möta arbetsmarknadens behov. Att Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm tillhör samma förvaltning är en fördel i utvecklingen av aktiviteter som är studieförberedande och studiemotiverande, samt språkutvecklande. Förvaltningen har erfarenhet av och kunskap om stöd till studier samt upparbetade processer och rutiner för samverkan mellan Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm kring detta. Det finns behov av att integrera studievägledande och studiemotiverande inslag i flera aktiviteter eftersom relevant utbildning är centralt för arbetsmarknadsetablering. Förslaget innebär en utökning av Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag och målgrupp Aktivitetskravet innebär en ny skyldighet för kommunerna att tillhandahålla aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Ansvar för tillhandahållande av 9 (38) aktiviteter innebär en utökning av Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag. Dels är målgruppen för aktivitetskravet bredare än Jobbtorg Stockholms nuvarande målgrupp inom försörjningsstödet, dels är ansvaret för aktiviteter som syftar till att motivera individen och höja individens förmåga ett ansvar som i dag delvis tillfaller stadsdelsförvaltningarna. Förändringarna innebär att nämndernas ansvar i reglementen och övriga styrdokument behöver justeras. Aktivitetskravet i sin helhet ett gemensamt ansvar Ansvar för att tillhandahålla aktiviteter är en del i aktivitetskravet. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden ansvarar fortsatt för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd, i vilken det bland annat kommer att ingå en bedömning av om den enskilde ska omfattas av aktivitetskravet. Ansvaret att verka för att fler försörjningsstödsmottagare blir självförsörjande och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt ett gemensamt uppdrag för arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden ansvarar fortsatt för parallellt stöd och parallella insatser inom olika livsområden för de individer som får en aktivitet via arbetsmarknadsnämnden. Även om en enskild nämnd har ansvar för själva aktiviteterna behövs gemensamma arbetssätt mellan nämnderna kopplat till bedömning och handläggning. Aktivitetskravet innebär att arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna behöver förstärka nuvarande strukturer och rutiner för samverkan. I det fortsatta arbetet behöver arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna även ta fram en gemensam struktur för vidareutveckling av aktiviteter utifrån målgruppens behov. När det gäller arbetsplatser för arbetsplatsförlagda aktiviteter kommer flera förvaltningar och bolag inom staden att behöva bidra med platser. Arbetsmarknadsnämnden kan, som ansvarig för aktiviteterna, upphandla platser för arbetsplatsförlagda aktiviteter eller andra aktivitetstyper, till exempel arbetsförberedande eller studieförberedande aktiviteter. Ansvar för tillhandhållandet innebär alltså inte att den egna förvaltningen alltid är utförare. Enligt lagrådsremissen kan arbetsplatsförlagda aktiviteter utöver offentlig sektor även inkludera civilsamhällesorganisationer och privata företag. Kostnader och fördelning av statsbidrag Regeringen bedömer att aktivitetskravet kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna och har meddelat att det ska finansieras genom generella statsbidrag. Statsbidraget baseras på 108 kr per invånare vilket ger ett uppskattat belopp om cirka 107 mnkr för 2026 och 215 mnkr per år från år 2027 för Stockholms stad. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen kommer tillsammans med stadsledningskontoret att ta fram förslag på fördelning av statsbidraget utifrån den samlade analys som genomförs under våren. En del av statsbidraget avser utökad tid i förskola eller fritidshem (beräknat till cirka 12 mnkr 2026 och 25 mnkr 2027 och framåt). Vid fördelningen av statsbidraget i övrigt behöver följande tre delar beaktas: 10 (38) 1. Merparten av statsbidraget kommer att behöva användas för utökning och utveckling av aktiviteter för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt aktivitetskravet och tillfalla den förvaltning som ansvarar för tillhandahållande av aktiviteter. 2. Aktivitetskravet medför behov av att vidareutveckla gemensamma arbetssätt mellan stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen. Det gäller t.ex. bedömningar samt samordnat stöd kring individen. För detta behöver stadsdelsförvaltningarna få utökade resurser och del av statsbidraget. 3. Aktivitetskravet medför administrativa kostnader så som kostnader för systemutveckling, upphandling samt uppföljning och utvärdering. Dessa kostnader kommer främst att uppstå hos arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen. Ett förslag på resursfördelning kommer att behandlas i den strategiska styrgruppen för aktivitetskravets genomförande i Stockholms stad och redovisas i samband med avstämningsärende för tertialrapport 1 2026. Sammanhållet ansvar för att möta omfattande förändringar på kort tid Aktivitetskravet kommer att påverka Stockholms stads arbetsmarknadsverksamhet i grunden. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen anser att ansvaret för att tillhandhålla aktiviteterna bör samlas inom en och samma nämnd för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att på kort tid kunna möta den omfattande förändringen. Även om ansvaret ligger i linje med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag så är det en stor förändring även för arbetsmarknadsförvaltningen, sett till utökad målgrupp, omfattning och utformning. Aktivitetskravet är också mer än själva aktiviteterna. Det behövs fortsatt ett nära samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna, socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen, både i den nära förestående implementeringen av aktivitetskravsreformen och för utvecklingen på sikt. Den ansvarsfördelning som föreslås här behöver framöver följas upp och justeras vid behov, liksom andra delar i stadens utformning av aktivitetskravet. Det övergripande målet är att genomförandet av aktivitetskravet i Stockholms stad leder till att personer med ekonomiskt bistånd kommer närmare arbetsmarknaden. Remissammanställning Ärendet har initierats av arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden och remitterats till stadsledningskontoret, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd. På grund av kort remisstid har Bromma stadsdelsförvaltning, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och Järva stadsdelsförvaltning inkommit med kontorsyttranden. 11 (38) Innehållsförteckning Stadsledningskontoret ..............................................................................11 Bromma stadsdelsförvaltning ...................................................................14 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning ............................................16 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................16 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ...........................................................17 Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning ..................................................17 Järva stadsdelsförvaltning ........................................................................18 Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................19 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................21 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ....................................................................24 Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................25 Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................26 Reservationer m.m. ..................................................................................28 Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret är positiv till framskrivet förslag på ansvarsfördelning och organisering och instämmer i arbetsmarknadsnämnden och socialnämndens förslag att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteterna inom aktivitetskravet. Förslaget om ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag och skyldigheter inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt är det kort tid tills reformen träder i kraft. Stadsledningskontoret instämmer i arbetsmarknadsnämnden och socialnämndens bedömning att en nämnd bör få ett samlat ansvar för aktiviteterna initialt. Ett sammanhållet ansvar kan också skapa förutsättningar för att hantera de utmaningar som förvaltningarna har identifierat i förberedelsearbetet. Sammanhållet ansvar för ökad likställighet Stadsledningskontoret instämmer i arbetsmarknadsnämnden och socialnämndens bedömning att en likställig tillgång till olika aktiviteter för individer med liknande behov främjas av att en nämnd har ett sammanhållet ansvar för att tillhandahålla aktiviteterna. 12 (38) Eftersom aktivitetskravet ska komplettera andra kommunala insatser så finns det inget hinder att stadsdelsförvaltningar som har egna arbetsträningsverksamheter kan fortsätta att ha det inom ramen för befintligt uppdrag och budget. Det är snarare en fördel om det finns en bredd av insatser som aktivitetskravet kan komplettera. Förslaget att arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att tillhandahålla samtliga aktiviteter innebär att utökning och utveckling av aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet blir arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag. Svårt att skilja på förberedande insatser och arbetsmarknadsinsatser Stadsdelsförvaltningarna har enligt dagens ansvarsfördelning ett visst ansvar för arbetsförberedande insatser. En utmaning är att det är svårt att särskilja en förberedande insats, som att motivera individen och höja individens förmåga, från en arbetsmarknadsinsats. En alltför uppdelad ansvarsfördelning kan medföra risk för glapp mellan aktiviteter och svårigheter att ha flera parallella syften i aktiviteterna. I praktiken kan aktivitetstyper överlappa varandra, exempelvis kan en aktivitet både handla om att motivera eller höja förmågan och vara arbetsplatsförlagd. Att dela upp ansvaret för olika typer av aktiviteter mellan nämnder kan därför motverka målgruppens behov av sammanhållna aktiviteter. Studieförberedande aktiviteter av stor vikt I förberedelsearbetet har förvaltningarna identifierat ett behov av att utöka och utveckla studieförberedande aktiviteter. Att Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm tillhör samma förvaltning är en fördel i utvecklingen av aktiviteter som är studieförberedande och studiemotiverande, samt språkutvecklande. Förvaltningen har erfarenhet av och kunskap om stöd till studier samt upparbetade processer och rutiner för samverkan mellan Jobbtorg Stockholm och Vuxenutbildning Stockholm kring detta. Det finns behov av att integrera studievägledande och studiemotiverande inslag i flera aktiviteter eftersom relevant utbildning är centralt för arbetsmarknadsetablering. Förslaget innebär en utökning av Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag och målgrupp Aktivitetskravet innebär en ny skyldighet för kommunerna att tillhandahålla aktiviteter för personer med försörjningsstöd. Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter innebär en utökning av Jobbtorg Stockholms nuvarande uppdrag. Dels är målgruppen för aktivitetskravet bredare än Jobbtorg Stockholms nuvarande målgrupp inom försörjningsstödet, dels är ansvaret för aktiviteter som syftar till att motivera individen och höja individens förmåga ett ansvar som i dag delvis tillfaller stadsdelsförvaltningarna. Förändringarna innebär att nämndernas ansvar i reglementen och övriga styrdokument behöver justeras. 13 (38) Aktivitetskravet i sin helhet ett gemensamt ansvar Ansvar för att tillhandahålla aktiviteter är en del i aktivitetskravet. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden ansvarar fortsatt för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd, i vilken det bland annat kommer att ingå en bedömning av om den enskilde ska omfattas av aktivitetskravet. Ansvaret att verka för att fler försörjningsstödsmottagare blir självförsörjande och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt ett gemensamt uppdrag för arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden ansvarar fortsatt för parallellt stöd och parallella insatser inom olika livsområden för de individer som får en aktivitet via arbetsmarknadsnämnden. I det fortsatta arbetet behöver arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram en gemensam struktur för vidareutveckling av aktiviteter utifrån målgruppens behov. När det gäller arbetsplatser för arbetsplatsförlagda aktiviteter kommer flera förvaltningar och bolag inom staden att behöva bidra med platser. Arbetsmarknadsnämnden kan, som ansvarig för aktiviteterna, upphandla platser för arbetsplatsförlagda aktiviteter eller andra aktivitetstyper, till exempel arbetsförberedande eller studieförberedande aktiviteter. Ansvar för tillhandhållandet innebär alltså inte att den egna förvaltningen alltid är utförare. Enligt lagrådsremissen kan arbetsplatsförlagda aktiviteter utöver offentlig sektor även inkludera civilsamhällesorganisationer och privata företag. Kostnader och fördelning av statsbidrag Regeringen bedömer att aktivitetskravet kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna och har meddelat att det ska finansieras genom generella statsbidrag. Statsbidraget baseras på 108 kr per invånare vilket ger ett uppskattat belopp om cirka 107 mnkr för 2026 och 215 mnkr per år från år 2027 för Stockholms stad. Arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen kommer tillsammans med stadsledningskontoret att ta fram förslag på fördelning av statsbidraget utifrån den samlade analys som genomförs under våren. En del av statsbidraget avser utökad tid i förskola eller fritidshem (beräknat till cirka 12 mnkr 2026 och 25 mnkr 2027 och framåt). Vid fördelningen av statsbidraget i övrigt behöver följande tre delar beaktas: 1. Merparten av statsbidraget kommer att behöva användas för utökning och utveckling av aktiviteter för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt aktivitetskravet och tillfalla den förvaltning som ansvarar för tillhandahållande av aktiviteter. 2. Aktivitetskravet medför behov av att vidareutveckla gemensamma arbetssätt mellan stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen. Det gäller t.ex. bedömningar samt samordnat stöd kring individen. För detta behöver stadsdelsförvaltningarna få utökade resurser och del av statsbidraget. 14 (38) 3. Aktivitetskravet medför administrativa kostnader så som kostnader för systemutveckling, upphandling samt uppföljning och utvärdering. Dessa kostnader kommer främst att uppstå hos arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen. Ett förslag på resursfördelning kommer att behandlas i den strategiska styrgruppen för aktivitetskravets genomförande i Stockholms stad och redovisas i samband med avstämningsärende för tertialrapport 1 2026. Sammanhållet ansvar för att möta omfattande förändringar på kort tid Aktivitetskravet kommer att påverka Stockholms stads arbetsmarknadsverksamhet i grunden. Ansvaret för att tillhandhålla aktiviteterna bör samlas inom en och samma nämnd för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att på kort tid kunna möta den omfattande förändringen. Det behövs fortsatt ett nära samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna, socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen, både i den nära förestående implementeringen av aktivitetskravsreformen och för utvecklingen på sikt. Den ansvarsfördelning som föreslås här behöver framöver följas upp och justeras vid behov, liksom andra delar i stadens utformning av aktivitetskravet. Det övergripande målet är att genomförandet av aktivitetskravet i Stockholms stad leder till att personer med ekonomiskt bistånd kommer närmare arbetsmarknaden. Stadsledningskontoret föreslår att framställan om aktivitetskrav i försörjningsstödet, Ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholm stad besvaras med hänvisning till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Bromma stadsdelsförvaltning Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 och har i huvudsak följande lydelse. Bromma stadsdelsförvaltning är positiv till förslaget om att arbetsmarknadsnämnden ska tillhandahålla insatser utifrån samtliga punkter för aktivitetskravet med en kapacitet som motsvarar stadsdelsförvaltningarnas behov. Förvaltningen är även positiv till att socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen samordnar och genomför utvecklingsarbetet för att staden i sin helhet ska uppfylla aktivitetskravet. Förvaltningen vill dock lyfta nedan punkter för beaktande i arbetet framåt: 1. Stadsdelsförvaltningarnas inflytande över aktiviteterna Remitterat förslag avser i huvudsak vem som blir huvudansvarig att utveckla och genomföra de fyra typer av aktiviteter relaterat till aktivitetskravet, men inte hanteringen av de övriga delar som aktivitetskravet även medför. 15 (38) Stadsdelsförvaltningarna kommer sannolikt bli ansvariga för de delar som avser handläggningen för enskilda, exempelvis: - Bedöma, besluta, upprätta individuell plan och eventuellt nedsätta bistånd utifrån aktivitetskravet. - Kvartalsvis rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med risk om sanktion för förvaltningen på upp till 10 000 000 kronor. Stadsdelsförvaltningarna bedöms bli ytterst ansvariga för att aktivitetskravet uppfylls, där arbetsmarknadsförvaltningen blir ansvarig att tillhandahålla aktiviteter utifrån myndighetsutövningen i stadsdelarna. Det blir därav avgörande för stadsdelarna att tjänsterna uppfyller de behov som kontinuerligt noteras inom ramen för handläggningen och tillsynen från IVO. Det bedöms därför nödvändigt att stadsdelarna säkerställs inflytande över utvecklingen och förvaltningen av aktiviteterna relaterat till aktivitetskravet. Detta kan exempelvis säkerställas genom representation i beslutande förvaltningsorganisation eller en beställarorganisation. 2. Beställarorganisation kan övervägas Ett sätt att möjliggöra inflytande för stadsdelsförvaltningarna är om aktiviteterna tillhandahålls genom en beställarorganisation där utföraren ersätts per utfört uppdrag, likt ersättningssystem som finns inom flera områden inom socialtjänst, funktionshinder och äldreomsorg. Systemet skulle även kunna utformas för att möjliggöra att uppdragen skickas till andra utförare som exempelvis de stadsdelar som idag har arbetsträning i egen regi. Detta kan gynna variation och test av nya arbetssätt som gynnar utvecklingen i staden. Om stadsdelarnas utförare som idag utför arbetsträning inte ingår i ett ersättningssystem finns risk att dessa verksamheter på sikt behöver avvecklas. 3. Digitala system som främjar samverkan och analys Det behöver säkerställas att utvecklingen av det sociala ärendehanteringssystemet gynnar både handläggning och utförarande för att så smidigt som möjligt hantera aktivitetskravet. Systemstödet bör även utformas för att möjliggöra analyser samt uppfylla rapporteringsskyldigheten till IVO kvartalsvis med minsta behov av manuell bearbetning. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är positiv till förslaget om ansvarsfördelning som redovisas i remissen och har inga ytterligare synpunkter i denna del. Stadsdelsförvaltningen delar bedömningen att ett samlat ansvar för tillhandahållande av aktiviteter hos arbetsmarknadsnämnden skapar goda förutsättningar för likställighet, effektiv resursanvändning och ett mer sammanhållet utbud av insatser. 16 (38) Samtidigt vill stadsdelsförvaltningen betona vikten av en väl fungerande samverkan mellan stadsdelsförvaltningarnas handläggare inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter, såsom Jobbtorg. Erfarenheter visar att denna samverkan kan vara en utmaning. Mot bakgrund av aktivitetskravets utformning, med ökat behov av samordning kring planering, genomförande och uppföljning, anser stadsdelsförvaltningen att denna samverkan behöver prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare bedömer stadsdelsförvaltningen att införandet av aktivitetskravet kommer att medföra en ökad arbetsbelastning för stadsdelsförvaltningarna, särskilt under införandeperioden. Det gäller bland annat arbetet med att etablera nya arbetssätt och att säkerställa planering och uppföljning av insatser. Stadsdelsförvaltningen ser därför ett behov av att även stadsdelsnämnderna ges förutsättningar att ta del av de statliga medel som tillförs reformen. Stadsdelsförvaltningen vill även understryka vikten av ändamålsenliga digitala lösningar genom att ha effektiva systemstöd för remittering till insatser och för uppföljning av deltagande samt resultat är en central förutsättning för ett fungerande arbetssätt. Brister i detta kan komma att leda till ökad administration och försvåra samverkan mellan berörda verksamheter. Slutligen vill stadsdelsförvaltningen betona vikten av att de aktiviteter som erbjuds inom aktivitetskravet håller god kvalitet och utformas utifrån kunskap om vad som är verksamt. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen av förslag på aktivitetskrav i försörjningsstödet: ansvar för tillhandahållande av aktiviteter i Stockholm stad. Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till det föreslagna beslutet att arbetsmarknadsnämnden får ett samlat ansvar att tillhandahålla, utöka och utveckla aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet då en central utgångspunkt för genomförandet är att säkerställa en likställd tillgång till insatser för alla invånare i Stockholm, oavsett stadsdel. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 17 (38) Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om ett nationellt aktivitetskrav då det skapar en tydligare väg mot självförsörjning. För att säkerställa en rättssäker tillämpning ser förvaltningen dock behov av vissa förtydliganden. Förtydligandet gäller främst personalens förutsättningar att göra korrekta arbetsförmågebedömningar och hur samarbetet med Regionen ska se ut i dessa frågor. Det bör även klargöras hur de utökade aktiviteterna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska utformas samt om andra verksamheter inom kommunen, såsom socialpsykiatrin, förväntas få ett utökat ansvar i arbetet. Ytterligare saknas vägledning gällande personer som är sjukskrivna eller långtidssjukskrivna. Det behöver tydliggöras vilken aktör som bär huvudansvaret för rehabiliteringen för att dessa individer ska kunna återgå till arbetsmarknaden. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd antar yttrandet som sitt eget och överlämnar det som svar på remissen. 2. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutar att ärendet justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Aras Amin m.fl. (alla M),, se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingsby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2026 och har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till det föreslagna beslutet att en nämnd ges ett samlat ansvar för att tillhandahålla, utöka och utveckla aktiviteter inom aktivitetskravet. Ett 18 (38) sammanhållet ansvar skapar bättre förutsättningar för likställighet, effektiv resursanvändning och en mer enhetlig tillämpning i staden. Stadsdelsförvaltningarna kommer ha en fortsatt aktiv roll, särskilt i arbetet med att motivera individer och stärka deras förmåga att delta i aktiviteter. Utifrån detta är en fortsatt god samverkan central mellan arbetsmarknadsförvaltningen och stadsdelsnämnderna. Förvaltningen föreslår att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på Kommunstyrelsens remiss. Järva stadsdelsförvaltning Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Ansvarsfördelning Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet. Förslaget ligger i linje med arbetsmarknadsnämnden uppdrag och innebär ett förtydligat och mer sammanhållet ansvar gällande arbetsmarknadsfrågor. Ett samlat ansvar inom en och samma nämnd skapar bättre förutsättningar för enhetlighet, likställighet och effektiv resursanvändning. Den arbetsträning som förvaltningen idag tillhandahåller för personer med skadligt bruk och beroende och som kommer att omfattas av aktivitetskravet bedöms kunna tillgodoses inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Förvaltningen anser att det även fortsättningsvis är angeläget att anpassade aktiviteter för arbetsträning erbjuds målgruppen inom ramen för aktivitetskravet. Personer med skadligt bruk och beroende som uppbär försörjningsstöd har ofta behov av stöd inom flera livsområden och sannolikt kommer det finnas behov av stöd från olika verksamheter inom stadsdelsnämndens ansvarsområde. Detta ställer krav, precis som idag, på god samverkan mellan nämnderna. Enligt förslaget har stadsdelsnämnderna fortsatt ansvar för arbetsförberedande insatser i form av arbetsträning för arbetssökande som inte omfattas av den verksamhet som bedrivs vid Stockholms stads Jobbtorg. I remissen konstateras att det möter vissa hinder att stadsdelsnämnder fortsatt bedriver egen arbetsträning utifrån befintligt uppdrag och budget. Om detta förslag träder i kraft är det svårt att bedöma behov av en sådan verksamhet. Nämnden följer utvecklingen och får på sikt vidta eventuella åtgärder utifrån förändrade behov. Förvaltningen delar bilden att civilsamhällesorganisationer och privata utförande kan tillhandahålla aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet vilket ger ett bredare utbud av insatser som kan passa fler individer. Förvaltningen påtalar behovet av uppföljning av aktiviteter för att säkerställa att dessa genomförs med god kvalitet. Ökade kostnader 19 (38) Förvaltningen påtalar att omställningsarbetet, som bland annat medför ökad administration för att bedöma rätten till ekonomiskt bistånd, kommer att innebära utökade kostnader och behov av ökade resurser. Utökade kostnader och behov av ökade resurser föreligger dock oavsett vilken nämnd som ansvarar för aktiviteter i aktivitetskravet. Förmågan att möta förändringar Förvaltningen har deltagit i Stockholms stads förberedelsearbete kring aktivitetskravet och har god förmåga att möta förändringar som förslaget innebär. Förvaltningen påtalar att det är av vikt att ytterligare stärka samverkan mellan arbetsmarknad- och stadsdelsnämnderna i syfte att säkerställa att individer får rätt stöd, särskilt när Jobbtorgs målgruppen potentiellt breddas. Vidare framhåller förvaltningen att förslaget inte fråntar ett fortsatt gemensamt ansvar för arbetsmarknads-, social- och stadsdelsnämnderna att verka för att fler försörjningsstödsmottagare blir självförsörjande. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar ambitionen att stärka individers möjligheter till självständighet genom aktiva insatser, men bedömer samtidigt att föreslaget om sammanhållet ansvar hos en nämnd behöver kompletteras med tydliga ramar och krav för att säkerställa kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet i genomförandet. Målgruppens komplexitet och föränderliga behov Målgruppen inom ekonomiskt bistånd är heterogen och omfattar individer med varierande och ofta sammansatta behov. Förvaltningen vill framhålla att dessa behov inte är statiska utan förändras över tid. Detta innebär att behovet av aktiviteter kontinuerligt behöver omprövas och anpassas. Det är därför angeläget att det finns en systematisk och återkommande målgruppsinventering som grund för utveckling av relevanta insatser. Detta skapar bättre förutsättningar för att säkerställa att aktiviteter motsvarar faktiska behov, både på individnivå och utifrån lokala förutsättningar i stadens olika stadsdelar. Styrning, kvalitet och resultatfokus 20 (38) Om Arbetsmarknadsnämnden ges ett utökat ansvar för att tillhandahålla aktiviteter är det viktigt att detta ansvar tydligt kopplas till krav på styrning och uppföljning. Det är inte tillräckligt med tillgång till aktiviteter, utan det krävs också ett tydligt fokus på innehåll, kvalitet och resultat. Följande behöver därför säkerställas: • att aktiviteter utformas utifrån individens behov och förutsättningar. • att det finns en tydlig koppling mellan behovsbedömning och aktivitetens innehåll. • att aktiviteter är tidsbegränsade och systematiskt följs upp och utvecklas utifrån förändrade behov. • att tydliga indikatorer fastställs för att följa upp resultat och progression med fokus på konkreta och uppföljningsbara utfall så som deltagande, övergång till arbete, studier eller andra relevanta insatser Samverkan och behov av tydlig ansvarsstyrning Förvaltningen instämmer i att samverkan är viktig, men den behöver förtydligas för att säkerställa en effektiv och sammanhållen process. När ansvar för beslut, uppföljning och kostnadsutveckling ligger hos en verksamhet, medan genomförandet ligger hos en annan, krävs tydliga strukturer för ansvar, innehåll och uppföljning. Förvaltningen bedömer att dessa frågor inte enbart kan hanteras genom samverkan på operativ nivå, utan behöver säkerställas genom tydlig styrning och gemensamma ramar. Det finns därför behov av en övergripande samverkansöverenskommelse som tydliggör ansvarsfördelning, målgrupper, processer och uppföljning. En sådan överenskommelse bör omfatta: • ansvar för beslut, genomförande och uppföljning. • målgrupper och behovsnivåer samt vilka insatser som är aktuella i olika skeden. • gemensamma processer, inklusive överlämningar och möjligheter till direktbeslut i vissa fall. • indikatorer och nyckeltal för att följa upp resultat, kvalitet och ledtider. • tidsramar för insatser samt när omprövning ska ske. Behov av flexibel beslutsmodell för arbetsplatsförlagda aktiviteter Arbetsplatsförlagda aktiviteter utgör ofta de mest arbetsnära insatserna och är i hög grad beroende av rätt timing och individanpassning. Förvaltningen vill betona vikten av korta ledtider i processen eftersom fördröjningar riskerar att påverka motivation och förhindra progression. Det behöver därför övervägas att ge socialtjänsten möjlighet att besluta om insatstyp, exempelvis arbetsplatsförlagda aktiviteter, i de fall behovet är tydligt. Matchning, placering och genomförande kan fortsatt ske inom arbetsmarknadsförvaltningen. En sådan ordning bedöms kunna bidra till ökad träffsäkerhet, kortare ledtider och en mer sammanhållen process. Behov av resurser och kompetens 21 (38) Aktivitetskravet innebär en ökad administrativ belastning för socialtjänsten, bland annat genom fler beslut, individuella planer samt krav på tätare uppföljning av individers deltagande och progression. Samtidigt ställs höga krav på rättssäker handläggning och kvalificerade bedömningar, vilket innebär ett utökat ansvar för socialsekreterare. Detta förutsätter att verksamheten har tillräckliga resurser, rätt kompetens samt organisatoriska förutsättningar för att kunna genomföra uppdraget med bibehållen kvalitet. Det är viktigt att det görs en rättvis fördelning av statsbidrag till stadsdelsförvaltningarna utifrån de behoven finns. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar ambitionen att stärka individers möjligheter till självförsörjning genom aktiva insatser. Förvaltningen delar också bilden av att ett omfattande utvecklingsarbete kommer att behöva genomföras för att syftet med aktivitetskravet ska uppfyllas. Samtidigt ser förvaltningen att den föreslagna modellen behöver kompletteras med tydliga ramar och krav för att säkerställa kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet i genomförandet. Målgruppens komplexitet och föränderliga behov Målgruppen som uppbär ekonomiskt bistånd är heterogen och omfattar individer med varierande och ofta sammansatta behov, där försörjningsproblematik ofta samvarierar med ohälsa, social instabilitet och oklar arbetsförmåga. För en betydande del av målgruppen behöver arbetsmarknadsinriktade insatser föregås av stabiliserande och samordnade åtgärder. Förvaltningen vill särskilt framhålla att målgruppens behov inte är statiska utan förändras över tid. Detta innebär att även behovet av aktiviteter kontinuerligt behöver omprövas och anpassas. Det är därför angeläget att det finns en systematisk och återkommande målgruppsinventering som grund för utveckling av relevanta insatser. Ett sådant arbetssätt skulle skapaförutsättningar för att säkerställa att aktiviteter motsvarar faktiska behov, både på individnivå och utifrån lokala förutsättningar i stadens olika stadsdelsförvaltningar. 22 (38) Styrning, kvalitet och fokus på effekt för den enskilde Aktivitetskravet innebär en ambitionshöjning som förutsätter att de aktiviteter som erbjuds är meningsfulla, individanpassade och leder till faktisk progression mot självförsörjning. Förvaltningen önskar att de förändringar som sker kopplat till aktivitetskravet också sker i samklang med målen för omställningen till Framtidens socialtjänst. Exempelvis målen om en socialtjänst som utgår från individens behov och som jobbar kunskapsbaserat utifrån beprövad erfarenhet. Förvaltningen bedömer att den föreslagna modellen behöver kompletteras med tydligare styrning och uppföljning. Erfarenheter från liknande organisering visar att enbart tillgång till aktiviteter inte är tillräckligt. Om arbetsmarknadsnämnden ges ett utökat ansvar för att tillhandahålla aktiviteter är det av central betydelse att detta ansvar tydligt kopplas till krav på kvalitet, innehåll och resultat. Mot denna bakgrund bör följande säkerställas: • att aktiviteter utformas utifrån individens behov och förutsättningar, • att det finns en tydlig koppling mellan behovsbedömning och aktivitetens innehåll, • att aktiviteter är tidsbegränsade och systematiskt följs upp • att tydliga indikatorer fastställs för att följa upp resultat och progression, med fokus på konkreta och uppföljningsbara utfall, exempelvis deltagande, övergång till arbete, studier eller andra relevanta insatser, • att insatser löpande utvärderas och utvecklas utifrån förändrade behov. Samverkan och behov av tydlig ansvarsstyrning Den föreslagna modellen bygger i hög grad på samverkan mellan berörda verksamheter. Förvaltningen vill framhålla att samverkan är en viktig förutsättning, men inte i sig tillräcklig för att säkerställa en effektiv och sammanhållen process. När ansvar för beslut, uppföljning och kostnadsutveckling ligger hos stadsdelsnämnden och genomförandet hos arbetsmarknadsnämnden krävs tydliga strukturer för ansvar, innehåll och uppföljning. Förvaltningen bedömer att dessa frågor inte enbart kan hanteras genom samverkan på operativ nivå, utan behöver säkerställas genom tydlig styrning och gemensamma ramar på strategisk nivå. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att det finns behov av en övergripande samverkansöverenskommelse som tydliggör detta. En sådan överenskommelse bör omfatta: • ansvar för beslut, genomförande och uppföljning på individnivå, • målgrupper och behovsnivåer samt vilka insatser som är aktuella i olika skeden, • gemensamma processer, inklusive överlämningar och möjligheter till direktbeslut i vissa fall • tidsramar för insatser samt när omprövning ska ske, 23 (38) • process för hantering av avvikelser i utförandet som leder till att aktivitetskravet inte nås för den enskilde, • indikatorer och nyckeltal för att följa upp resultat, effekt, kvalitet och ledtider, • process för uppföljning och utvärdering av föreslagen ansvarsfördelning mellan arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnder på organisationsnivå. Arbetsplatsförlagda aktiviteter – behov av flexibel beslutsmodell Arbetsplatsförlagda aktiviteter utgör ofta de mest arbetsnära insatserna och är i hög grad beroende av rätt timing och individanpassning. För vissa individer är behovet av insats tydligt redan i samband med socialtjänstens bedömning. Förvaltningen vill därför betona vikten av korta ledtider i processen. Fördröjningar riskerar att påverka motivation och möjligheten till progression negativt. Mot denna bakgrund bör det övervägas att ge stadsdelsnämndens socialtjänst möjlighet att besluta om insatstyp, exempelvis arbetsplatsförlagda aktiviteter, i de fall behovet är tydligt. Matchning, placering och genomförande kan fortsatt ske inom arbetsmarknadsförvaltningen. En sådan ordning bedöms kunna bidra till ökad träffsäkerhet, kortare ledtider och en mer sammanhållen process. Tillräckliga resurser och kompetens behövs Aktivitetskravet innebär en ökad administrativ belastning för stadsdelsnämndens socialtjänst, bland annat genom fler beslut, individuella planer samt krav på tätare uppföljning av individers deltagande och progression. Samtidigt ställs höga krav på rättssäker handläggning och kvalificerade bedömningar, vilket innebär ett utökat ansvar för socialsekreterare. Aktivitetskravet förutsätter att alla inblandade verksamheter, både socialtjänst och Jobbtorg Stockholm har tillräckliga resurser, rätt kompetens samt organisatoriska förutsättningar för att kunna genomföra uppdraget med bibehållen kvalitet. Förvaltningen vill därför framhålla vikten av att staden fördelar statsbidraget rättvist mellan aktörerna. Förvaltningen föreslår att Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Skarpnäcks stadsdelsnämnd överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), Johan Brege m.fl. (M) och Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. 24 (38) Regeringen har den 17 mars 2026 föreslagit att aktivitetskravet för mottagare av försörjningsstöd (prop 2025/26:207) träder i kraft den 1 juli 2026. Det gör att kommunerna behöver förhålla sig till en kort tidsplan mellan det slutgiltiga förslaget och ett ikraftträdande. För att berörda nämnder i Stockholms stad ska kunna ställa om till aktivitetskravet i tid har arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen lämnat förslag om ansvarsfördelning. Förvaltningen ser positivt på förslaget att arbetsmarknadsnämnden ges ansvar för att tillhandahålla aktiviteter inom aktivitetskravet i försörjningsstödet. I staden finns redan ett stort utbud av arbetsmarknadsinsatser men detta behöver i stor utsträckning kompletteras och utvecklas för att möta de nya kraven om heltidsaktiviteter. Ett samlat ansvar underlättar både ett genomförande på kort tid och förutsättningarna för ett brett, likvärdigt och ändamålsenligt utbud av aktiviteter för att möta olika behov. Förslaget motsvarar i generella delar den ansvarsfördelning som redan finns idag även om ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag och skyldigheter inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Stadsdelsnämnderna och socialnämnden har redan idag har ansvar för myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsnämnden har insatser med den övergripande inriktningen att försörjningsstödsmottagare ska komma närmare arbetsmarknaden och självförsörjning. I stadsdelsnämndernas och socialnämndens ansvar kommer det även att ingå en bedömning av om den enskilde ska omfattas av aktivitetskravet. Aktivitetskravet omfattar målgrupper som kan ha en mycket lång väg till arbete eller studier och där det behövs förberedande aktiviteter för att motivera, ge hopp och stärka förmågan till egen försörjning. Den här typen av stöd är idag ett delat ansvar mellan nämnderna. Nuvarande uppföljning av insatser visar att det inte går att helt separera förberedande och motiverande insatser från arbetsmarknadsinsatser. Förvaltningen ser att ansvarsfördelningen mellan nämnderna ibland leder till målkonflikter och olika bedömningar av individens förutsättningar. För att reformen ska fungera bra för de med aktivitetskrav krävs fortsatt samverkan kring gemensamma arbetssätt och målbilder. Det är särskilt viktigt att erbjuda samtidiga insatser, vilket enligt kunskapsunderlag är bättre än stegvisa förflyttningar mot studier eller arbete. Införandet av aktivitetskravet innebär även utökade arbetsuppgifter i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Stadsdelsnämnderna ansvarar fortsatt för myndighetsutövningen, vilket bland annat innefattar bedömning av om den enskilde ska omfattas av aktivitetskravet, upprättande av individuell plan samt uppföljning av deltagande i aktiviteter. Detta kan bli resurskrävande inte enbart i ökad administrativ belastning utan även i form av kompetensutvecklingsinsatser och svåra bedömningar. Alla dessa aspekter av stadsdelsnämndens ökade uppdrag behöver beaktas i den fortsatta fördelningen av statsbidrag. Bland långtidsarbetslösa som saknar arbetslöshetsersättning är andelen unga generellt högre, en målgrupp som i många fall samtidigt har en lägre grad av 25 (38) arbetslivserfarenhet. Behov av arbetsplatser för arbetsplatsförlagda aktiviteter kommer beröra flera förvaltningar och bolag. Arbetsmarknadsnämndens ansvar för tillhandahållandet innebär inte bara att den egna förvaltningen är utförare, vilket tydligt lyfts i remissen. Förvaltningen vill särskilt trycka på vikten av att detta hörsammas inom stadens samtliga verksamheter, inte minst till förmån för målgruppen unga vuxna. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Omedelbar justering. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m. fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl (V) och Karmapriya Muschött m.fl. (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till framskrivet förslag på ansvarsfördelning och organisering. Förvaltningen vill särskilt lyfta vikten av: • Att ansvaret för att tillhandhålla aktiviteterna bör samlas inom en och samma nämnd för att på kort tid skapa så bra förutsättningar som möjligt kunna möta aktivitetskravet. Detta förväntas också stärka likställigheten över staden för målgruppen. • Att det finns ett behov av att stärka nuvarande rutiner och strukturer för samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna och arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningarna behöver också ta fram en gemensam struktur för vidareutveckling av aktiviteter utifrån målgruppens behov. Detta arbete kan komma att ta resurser i anspråk, varför det är positivt att utökade resurser planeras att tilldelas stadsdelsförvaltningarna i detta arbete. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. 26 (38) Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har inget emot att arbetsmarknadsnämnden ges uppdraget att tillhandahålla aktiviteter inom kommande aktivitetskrav enligt 12 kap. 6 a § SoL. Förvaltningen vill ändå framhålla att Södermalms verksamhet för arbetsmarknadsinsatser kan användas i större utsträckning av hela staden. Genom nära samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen och andra stadsdelsförvaltningar kan Södermalm bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och ökad flexibilitet i staden som helhet. Förvaltningen menar att ett ökat nyttjande av Södermalms arbetsmarknadsverksamhet skulle ge staden bättre möjligheter att möta invånares varierande behov och därmed ytterligare stärka stödet till enskilda försörjningsstödsmottagare. Barnrättsanalys Hänsyn till barnet är viktigt när dess förälder ansöker om försörjningsstöd. Ett starkt barnperspektiv behöver vara vägledande i beslutsfattandet. Aktivitetskravet innebär att kommuner har möjlighet att vägra eller minska försörjningsstöd under vissa omständigheter. Detta kan vara negativt ur ett barnrättsperspektiv. Aktivitetskravet ska främja biståndssökandes möjligheter att få arbete och bli självförsörjande vilket innebär att hushållets ekonomiska situation kan förbättras. Detta är positivt ur ett barnrättsperspektiv. Jämställdhetsanalys Den som får försörjningsstöd ska möta likartade krav och få jämförbara möjligheter oavsett kön och var de bor. Kvinnor med försörjningsstöd tar del av arbetsbefrämjande insatser i mindre utsträckning än män enligt Socialstyrelsen. Aktivitetskravet kan ge positiva effekter för att minska skillnaden mellan könen i detta avseende. 27 (38) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Särskilt uttalande av Edward Hamilton m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har alltför många långtidsarbetslösa som inte fått tillräckligt stöd att ta sig vidare till arbete eller studier. För Moderaterna är det en grundläggande princip att se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att beakta att gruppen långtidsarbetslösa är heterogen och ofta står långt från arbetsmarknaden. Många har komplexa behov kopplade till exempelvis ohälsa, social problematik, bristande utbildning eller svaga svenskkunskaper. För att aktivitetskravet ska få reell effekt krävs därför ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Vi ser med oro på att ärendet saknar en tydlig beskrivning av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska säkerställas. Kommunen kommer inte på egen hand kunna tillhandahålla det utbud som krävs. Ett alltför snävt fokus på förvaltningarnas egna insatser riskerar att leda till att individer inte får det stöd som behövs för att nå egen försörjning. Vidare saknas en tillräcklig analys av målgruppen, inklusive uppskattningar av omfattning och behov. Detta försvårar bedömningen av stadens beredskap inför reformen. Det är exempelvis avgörande att insatser utformas efter behov – såsom språkträning för personer med bristande svenskkunskaper eller riktat stöd för personer med social problematik och ohälsa. För att lyckas med uppdraget behöver staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom att i större utsträckning använda civilsamhället, folkhögskolor och andra utbildningsanordnare, samt pröva verktyg som reserverade upphandlingar. Det är också viktigt att ta tillvara erfarenheter från andra kommuner och goda exempel nationellt. Sammanfattningsvis saknar ärendet en tillräckligt konkret och strategisk plan för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk att reformens intentioner urholkas om inte fler aktörer involveras och förberedelserna stärks inför ikraftträdandet. Socialnämnden Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller 28 (38) studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Maurice Forslund (KD) ställde sig bakom Moderaternas särskilda uttalande. Farsta stadsdelsnämnd 29 (38) Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. 30 (38) Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner 31 (38) urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD) Förslaget om aktivitetskrav för försörjningsstöd är en reform som regeringen har drivit igenom under denna mandatperiod. Sverigedemokraterna ser positivt på att detta förslag implementeras i staden vilket också kan skapa ökade incitament för att bli helt självförsörjande på längre sikt. Med anledning av att arbetslösheten i staden är hög, har det inverkan på det ekonomiska läget. Vi välkomnar förslaget och anser att det är av grundläggande betydelse för att skapa förbättrad ekonomisk tillväxt i staden. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Aras Amin m.fl. (alla M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter 32 (38) ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder i kraft. Kungsholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker 33 (38) deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. 34 (38) Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Gunnar Caperius (C), Johan Brege m.fl. (M) och Lena Kling (L) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att istället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda 35 (38) till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Stephan Guiance m. fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl (V) och Karmapriya Muschött m.fl. (MP) Den rödgröna majoriteten ställer sig bakom förvaltningens tjänsteutlåtande och delar bedömningen att ett samlat ansvar för tillhandahållande av aktiviteter kan skapa bättre förutsättningar för likställighet, samordning och effektivitet i stadens arbete. Samtidigt vill vi skicka med några viktiga perspektiv i det fortsatta genomförandet av aktivitetskravet. Det är angeläget att reformen utformas så att den stärker människors väg till arbete och egen försörjning utan att samtidigt skapa negativa effekter på arbetsmarknaden. Särskild uppmärksamhet bör därför riktas mot risken för undanträngning av reguljära arbeten, särskilt när arbetsplatsförlagda aktiviteter byggs ut. Aktiviteter ska vara utvecklande, kompetenshöjande och arbetsmarknadsinriktade, inte ersätta ordinarie arbetsuppgifter eller skapa gråzoner där arbete utförs utan skälig lön och villkor och där med bidrar till försämrade villkor och lönedumpning på arbetsmarknaden i stort. Det bör därför finnas tydliga riktlinjer för gränsdragningen 36 (38) mellan aktivitet, praktik och arbete. Vi vill också understryka vikten av att arbetsplatser som tar emot deltagare erbjuder god arbetsmiljö, relevant handledning och ordnade villkor. Där det sker arbetsplatsförlagd aktivitet bör dialog ske med berörda fackliga organisationer. För att reformen ska få avsedd effekt krävs dessutom tillräckliga resurser, fungerande samverkan mellan nämnder och individanpassade insatser. Personer som står långt från arbetsmarknaden behöver ofta stegvisa insatser där socialt stöd, språkutveckling och arbetsförberedande aktiviteter samspelar. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform för att stärka arbetslinjen och säkerställa att fler kommer i arbete. Stockholm har allt för många långtidsarbetslösa som inte har fått tillräckligt stöd under den gångna mandatperioden att ta sig vidare till jobb eller studier. Det är en grundläggande princip att aldrig ge upp om människor, utan att i stället se varje individs potential och ställa krav på deltagande utifrån förmåga. Samtidigt är det avgörande att inse att gruppen långtidsarbetslösa är en komplex målgrupp. Många som får försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och brottas med utmaningar som går utöver arbetslöshet, såsom social problematik, ohälsa, svaga svenskkunskaper eller bristfällig utbildning. För att aktivitetskravet ska leda till verklig förändring och inte bara bli en administrativ åtgärd, krävs ett brett och individanpassat utbud av meningsfulla aktiviteter. Avsaknaden av hur samverkan med civilsamhälle och näringsliv ska fungera är något vi oroar oss över i ärendet. Att det Socialdemokratiska styret inte vill samverka med fristående aktörer och civilsamhället har varit ett återkommande problem under den här mandatperioden. Kommunen kommer inte ensam att klara av att skapa alla de aktiviteter som behövs för att möta de nya åtaganden som aktivitetskravet innebär. Att förlita sig enbart på förvaltningarnas egna insatser kommer oundvikligen att leda till att många individer inte får det stöd de behöver för att ta sig vidare till egen försörjning. I ärendet saknas en fördjupad bild av hur målgrupperna inom gruppen långtidsarbetslösa ser ut och en ungefärlig uppskattning av hur många det är. Avsaknaden av fakta, i kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten, gör det svårt att överblicka stadens styrkor och svagheter i kommande utformning av den nya lagstiftningen. Det är exempelvis självklart att människor som är arbetslösa på grund av bristande svenskkunskaper i första hand ska ha aktiviteter som stärker deras språkkompetens. Vi oroar oss även för att människor med social problematik i form av exempelvis missbruk eller allvarlig psykisk ohälsa glöms bort när aktiviteter ska utformas. För att kunna lyckas med uppdraget måste staden öppna upp för fler aktörer, exempelvis genom reserverade upphandlingar för civilsamhället. Civilsamhället har ofta har en unik kunskap och förankring hos målgruppen. Att aktivt nyttja 37 (38) folkhögskolor och andra utbildningsanordnare för att erbjuda kompetenshöjande insatser är också väsentligt för att hjälpa personer att komma närmre arbetsmarknaden. Staden bör även göra regelbundna utblickar mot andra kommuner för att hitta goda exempel och möjliga samarbeten. Vi anser att ärendet saknar en strategisk planering som konkret redogör för hur ett brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Vi ser en risk för att reformens ambitioner urholkas till följd av ett för snävt synsätt på vilka aktörer som kan bidra och att staden inte är tillräckligt väl förberedd när lagen träder ikraft. Södermalms stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Jonas Nilsson m.fl. (M) Vi välkomnar regeringens bidragsreform som stärker arbetslinjen och tydliggör att fler ska gå från bidrag till arbete. Stockholm har i dag alltför många långtidsarbetslösa som under den gångna mandatperioden inte fått tillräckligt stöd för att ta sig vidare till jobb eller studier. Utgångspunkten måste vara tydlig: vi får aldrig ge upp om människor. Men att inte ställa krav är inte att bry sig. Varje individ ska mötas med både stöd och förväntningar – utifrån sin egen förmåga. Samtidigt måste vi vara realistiska. Gruppen långtidsarbetslösa är inte homogen. Många som lever på försörjningsstöd står långt från arbetsmarknaden och har komplexa behov – det kan handla om social problematik, psykisk ohälsa, bristande svenskkunskaper eller låg utbildningsnivå. Om aktivitetskravet ska leda till verklig förändring – och inte bara bli en administrativ åtgärd – krävs ett brett, flexibelt och individanpassat utbud av aktiviteter. Annars riskerar reformen att missa sitt syfte. Mot den bakgrunden är det oroande att ärendet saknar en tydlig plan för hur detta ska uppnås. Särskilt anmärkningsvärt är avsaknaden av en konkret strategi för samverkan med civilsamhälle och näringsliv. Under denna mandatperiod har vi gång på gång sett hur det socialdemokratiska styret valt bort fristående aktörer – trots att de ofta har både kompetens och förtroende hos målgruppen. Det är inte hållbart. Kommunen kommer inte ensam kunna skapa alla de aktiviteter som krävs. Om staden enbart förlitar sig på sina egna verksamheter riskerar resultatet att bli: • för få aktiviteter • fel typ av insatser • och i slutändan att människor blir kvar i bidragsberoende Det är ett systemfel i ansatsen. 38 (38) Vi saknar också grundläggande analys. Ärendet innehåller ingen tydlig bild av målgrupperna inom långtidsarbetslösheten, ingen uppskattning av omfattningen och ingen konkret behovsanalys. I kombination med uteblivna svar från den S-ledda majoriteten gör det att förutsättningarna för att lyckas med reformen blir oklara. Detta riskerar att leda till fel prioriteringar. Det är exempelvis självklart att: • personer med bristande svenska ska mötas med språkfokus • personer med social problematik behöver samordnade sociala insatser • personer nära arbetsmarknaden ska matchas snabbt mot jobb Utan en sådan differentiering riskerar insatserna att bli ineffektiva. För att lyckas krävs en annan inriktning. Staden måste: • öppna upp för fler aktörer • aktivt samverka med civilsamhället • använda reserverade upphandlingar där det är relevant • ta tillvara folkhögskolor och andra utbildningsaktörer • och systematiskt lära av andra kommuner Civilsamhället når ofta grupper som staden själv har svårt att nå. Den resursen måste användas – inte motarbetas. Sammanfattningsvis saknar ärendet en strategisk helhet. Det finns ingen tydlig plan för hur ett tillräckligt brett utbud av aktiviteter ska säkerställas. Risken är därför uppenbar att reformen reduceras till administration i stället för verklig förändring. Stockholm behöver en politik som fokuserar på resultat – inte organisation. Fler ska gå från bidrag till arbete. Då krävs både tydliga krav och rätt insatser. Det är där vi måste börja.