← Back to archive
Schools & Education City-wide Förskolenämnden · Meeting 2026-03-03 · Summarized 2026-04-02

Preschool and Disability Support Meeting Updates

This matter concerns the reporting of two protocols. The first, from the Preschool Committee's administrative group on February 23, 2026, covered topics like sick leave, office occupancy, future flexible workplaces, and several referrals and decisions regarding Stockholm preschools in 2025, child safety, and state grants. The second protocol is from the joint council for disability issues of the Education Committee, Preschool Committee, and SISAB on February 11, 2026, where discussions included the Student Health Portal, a workshop on school-guardian collaboration, and the risk of children with disabilities being recruited into crime.

Attachments

From the original document
2.1 Anmälan av protokoll från förskolenämndens förvaltningsgrupp den 23 februari 20262.2 Anmälan av protokoll från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 11 februari 2026 [Protokoll Funktionshinderrådet 2026-02-11.pdf] U tbildningsförvaltningen Protokoll Nämndsekretariatet Sida 1 (3) 2025-12-03 Protokoll från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s råd för funktionshinderfrågor 2026-02-11 Närvarande Bertil Orrby, ordförande Agnes Serfözö, vice ordförande Elin Evander Liz Adams Lyngbäck Leonore Nyström Ledamöter: Bertil Orrby, ordförande Agnes Serfözö, vice ordförande Elin Evander Liz Adams Lyngbäck Carola Gioti Mathilda Vedel Dürin Tjänstemän: Anna Nyström, Skolfastigheter i Stockholm AB Decirée Jokinen, grundskoleavdelningen Catharina Sackemark Larsson, gymnasieavd. Camilla Söderberg Holstein, förskoleförvaltningen Malin Jönsson, Lokalenheten Utbildningsförvaltningen Sekreterare: Anna Nyström, Skolfastigheter i Stockholm AB Adjungerande: Tidpunkt: Onsdagen den 11 februari, kl. 15:30-17:00 Plats: Utbildningsförvaltningen, Katalysatorn Utbildningsförvaltningen Nämndsekretariatet Bertil Orrby Elin Evander Hantverkargatan 2F Box 22049, 104 22 Stockholm Ordförande Ledamot Växel 08-508 33 000 stockholm.se Protokoll Sida 2 (3) Anna Nyström Sekreterare 1. Mötets öppnande Ordföranden Bertil Orrby förklarade mötet öppnat och hälsade alla välkomna. 2. Val av justerare Elin Evander valdes jämte ordföranden Bertil Orrby att justera dagens protokoll. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes enligt utsänt förslag. 4. Föredragning – Elevhälsoportalen Marina Jonsson från Centrum för arbets- och miljömedicin på Region Stockholm föredrog ärende om elevhälsoportalen. Portalen erbjuder forskning om olika hälsoområden, arbetsmodell för ett systematiskt arbete med tillhörande verktyg samt webbinarier om aktuella ämnen. Målgrupp är främst personal från skolor och inte endast elevhälsa utifrån informationen riktar sig även till rektorer och lärare. Genomgång även kring allergisjukdom och barn med allergi i vardagen samt på vilka sätt skolans inomhusmiljö påverkar. Presentation Allmän diskussion, PPT från dragning kommuniceras i särskild ordning. 5. Föredragning – Verksamhetsberättelse 2025 för utbildningsnämnden Dragning utgår då föredragande blivit sjuk, läggs på balanslistan. 6. Eventuella frågor avseende nämndärenden 7. Rådets fortsatta arbete med balanslistan Protokoll från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s råd för 8. Övriga frågor funktionshinderfrågor 2026-02-11 Protokoll Sida 3 (3) 8.1 Samverkan mellan skola och vårdnadshavare – workshop Förslag till tillfälle att företrädare från civila samhället och skolan samt förskolan tillsammans kan hitta goda exempel på proaktiva vägar fram för att kunna hantera gemensamma utmaningar. Stöd efterfrågas från förvaltning att inför ett tillfälle i september kunna samordna skolpersonal tillsammans med representanter från det civila samhället. 8.2 Risken för att barn med funktionsnedsättningar rekryteras till brottslig verksamhet Rådet efterfrågar en möjlighet att ytterligare fördjupa sig i dessa risker och vad som proaktivt görs för att minska rekrytering. Catharina Sackemark Larsson, gymnasieavd bidrog med en kortare redogörelse utifrån vilket arbete som pågår utifrån brottsförebyggande insatser. 9. Mötets avslutande Ordföranden Bertil Orrby förklarade mötet avslutat. Protokoll från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s råd för funktionshinderfrågor 2026-02-11 --- [PM Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor.pdf] Stadsledningskontoret PM Välfärdsenheten Dnr KS 2025/573 2026-02-02 Sida 1 (19) 10535 Stockholm lina.ploug@stoc kholm.se start.stockholm Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget 2025 fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp stadens råd för funktionshinderfrågor. Motivet var att undersöka om syftet med förändringarna som genomfördes 2023 hade uppnåtts och att vid behov föreslå förbättringar och utvecklingsmöjligheter. Idag finns totalt 19 råd för funktionshinderfrågor i staden, varav 18 är knutna till facknämnder, stadsdelsnämnder och bolag. Utöver dessa har kommunstyrelsen också ett råd. Rådens arbete styrs av instruktioner och en vägledning. När arbetet med budgetuppdraget inleddes skapade stadsledningskontoret en referensgrupp i samarbete med civilsamhällesorganisationerna Funktionsrätt Stockholms stad, Synskadades riksförbund Stockholms stad och DHR Stockholmsavdelningen för att säkerställa funktionshinderrörelsens delaktighet i uppdragets genomförande. Uppföljningen har bestått av tre delar: En enkätundersökning till samtliga ledamöter i funktionshinderråden, tre fokusgrupper med utvalda ledamöter i funktionshinderråden och två möten med representanter från stadens förvaltningar och bolag. Stadsledningskontorets bedömning är att det finns utvecklingsmöjligheter för att rådens arbete ska fungera bättre och föreslår följande: • Staden ska säkerställa tillgängligheten för alla ledamöter i råden för funktionshinderfrågor. I Vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor framgår att tillgänglighet inkluderar lokaler, handlingar, eventuella behov av tolktjänst och att arbetande hundar ska välkomnas. • Syftet med råden behöver bli tydligare, inte minst gällande bolagens råd. Vägledning för arbetet i stadens råd för Stadsledningskontoret funktionshinderfrågor ska därför förtydligas. Välfärdsenheten Stadsledningskontoret tar initiativ till att detta görs i 10535 Stockholm samverkan med funktionshinderrörelsen. lina.ploug@stockholm.se start.stockholm PM Dnr KS 2025/573 Sida 2 (19) • Frågan om ledamöternas kompetensutveckling behöver förtydligas, bland annat gällande ansvarsfördelningen mellan staden och funktionshinderrörelsen. Stadsledningskontoret tar initiativ till att detta görs i samverkan med funktionshinderrörelsen. • Stadsledningskontoret skapar forum för ansvariga tjänstepersoner utöver de nätverksträffar som redan finns för sekreterare. Syftet med dessa forum bör vara ökat samarbete och erfarenhetsutbyte. Bakgrund I kommunfullmäktiges budget 2025 fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp stadens råd för funktionshinderfrågor. Uppdraget formulerades så här: Kommunstyrelsen ska följa upp om syftet har uppnåtts med den organisering och de nya arbetssätt som infördes 2023 för stadens råd för funktionshinderfrågor och vid behov inkludera förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter. Syftet med förändringarna som genomfördes 2023 var att stärka funktionshinderrörelsens delaktighet och inflytande i stadens arbete och att funktionshindersperspektivet skulle säkerställas ytterligare i stadens utvecklingsarbete. En uppdatering av Vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor blev klar i början av 2024 och bland annat förtydligades arbetssätten. Den framgår att mötena i rådet ska ägnas åt att med ledning från Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 identifiera och följa upp strategiskt relevanta fokusområden. Strategiska frågor beskrivs i vägledningen som frågor på ”Övergripande nivå, nå övergripande mål. Förändringar som ger spridning ner/ut i organisationen, bred påverkan. Kan innebära att förbättra en pågående process.” Dessutom poängterades att rådens sakkunskap bättre behövde omhändertas av förvaltningar och bolag. Gällande ny organisering genomfördes sammanläggningar av stadsdelsnämndernas råd och de minskades från 13 till 6 råd. Idag finns 19 råd för funktionshinderfrågor i staden: • Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor Stadsdelsnämndernas råd organiseras enligt följande: • Bromma, Hässelby–Vällingby Uppföljning av stadens råd för • Enskede–Årsta–Vantör, Farsta, Skarpnäck funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 3 (19) • Hägersten–Älvsjö, Skärholmen • Järva • Kungsholmen, Norra innerstaden • Södermalm Facknämndernas och bolagsstyrelsernas råd organiseras enligt följande: • Arbetsmarknadsnämnden • Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden • AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Bostadsförmedlingen i Stockholm AB • Fastighetsnämnden och miljö och hälsoskyddsnämnden • Idrottsnämnden och Stockholm Globe Arena Fastigheter AB • Kulturnämnden, Kulturhuset Stadsteatern AB, rådet till skydd för Stockholms skönhet • Kyrkogårdsnämnden • Stockholm Vatten och Avfall AB, Stockholms Hamn AB, Stockholm Exergi och AB Stokab • Stockholms Business Region AB och Mässfastigheter i Stockholm AB • Socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden • Trafiknämnden och Stockholms Stads Parkerings AB • Utbildningsnämnden, förskolenämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB När arbetet med budgetuppdraget inleddes skapade stadsledningskontoret en referensgrupp i samarbete med civilsamhällesorganisationen Funktionsrätt Stockholms stad för att säkerställa funktionshinderrörelsens delaktighet i uppdragets genomförande. Referensgruppen har under uppföljningsprocessen bestått av sex personer från funktionshinderrörelsen och ansvarig politiker från kommunstyrelsens råd. Gruppen har bidragit i planeringen av uppföljningen och har även bjudits in till att delta i fokusgrupperna och besvara enkätundersökningen. Referensgruppen har träffats fyra gånger under året och ett avslutande möte är planerat till januari 2026. Instruktioner och vägledning för stadens råd Arbetet i råden styrs av två instruktioner, en för kommunstyrelsens råd och en för bolagsstyrelse- och nämndanknutna råd. Det finns även en vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor. Vägledningen uppdaterades efter att förändringarna gällande råden genomfördes 2023. Se även bilagor. I de båda instruktionerna beskrivs rådets/rådens uppgifter, sammansättning och arbetsformer. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 4 (19) Skrivningarna gällande rådets/rådens uppgifter är samma i de båda instruktionerna. Det framgår att: • Råden ska bistå i stadens arbete med att leva upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. • Råden ska stödja och ge råd i stadens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. • Råden ska vara remissinstans i strategiska ärenden som rör tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. • Råden ska också ges tillfälle att yttra sig i tjänsteärenden som berör personer med funktionsnedsättning innan beslut fattas. • Ärenden som berör enskild person får inte behandlas i råden. • Råden ersätter inte enskilda organisationers möjlighet att samverka enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HoSL). Under rubriken rådets/rådens sammansättning beskrivs antal ledamöter i respektive råd, hur ledamöterna utses samt att ledamöter väljs på fyra år efter val till kommunfullmäktige. I instruktionen för bolagsstyrelse- och nämndanknutna råd framgår också hur råden ska vara organiserade. En skillnad gällande rådens sammansättning är att kommunstyrelsens råd till hälften består av förtroendevalda ledamöter som företräder staden. Övriga ledamöter i kommunstyrelsens råd utses efter förslag från Funktionshinderrådens nomineringsutskott.1 De andra råden ska enligt instruktionen bestå endast av ledamöter som utses av respektive nämnd eller bolagsstyrelse efter förslag från Funktionshinderrådens nomineringsutskott. Dessa råd har alltså inte förtroendevalda ledamöter. Under rubriken om arbetsformerna för råden beskrivs antal sammanträden, att rådet ska träffa kommunstyrelsen respektive nämnd och bolagsstyrelse samt presidiet. Det framgår också att råden ska få administrativt stöd av staden och erbjudas kompetensutveckling för att kunna fullgöra sitt uppdrag. 1 Utskottet består av Funktionsrätt Stockholms stad, Synskadades Riksförbund Stockholms stad, och Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet, Stockholmsavdelningen. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 5 (19) Vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor, februari 2024 kompletterar instruktionerna och syftar till att utgöra ett stöd för arbetssätt som ska leda till en meningsfull samverkan för samtliga parter. Under rubriken ”Rådens arbetssätt” framgår att mötena i råden ska ägnas åt att med ledning av Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 identifiera och följa upp strategiskt relevanta fokusområden. Arbetet ska ha ett funktionshinderperspektiv och utgå från följande processer: • I samband med verksamhetsplanering, lång- och kortsiktig, identifiera områden som driver utvecklingen framåt. • Följa och reflektera över hur arbetet fortgår. • I samband med verksamhetsberättelse identifiera hur arbetet har påverkat rättigheter för personer med funktionsnedsättning och utvärdera rådens arbetssätt. Under rubriken ”Sammanträden” betonas vikten av tillgänglighet och att detta inkluderar lokaler, handlingar, eventuella behov av tolktjänst och att arbetande hundar ska välkomnas. Förvaltningar och bolag ska utse en sekreterare och förvaltningar och bolag som delar ett råd ska komma överens om rådets administration. Vid varje möte i rådet ska det delta en person som har mandat att representera respektive förvaltning eller bolag. Vidare framgår att förvaltningar och bolag ska utse en sekreterare som ansvarar för rådets administration. Enligt vägledningen åtar sig även staden att hålla informationsträffar för rådens ledamöter två gånger per år och stadsledningskontoret ska stödja och följa arbetet kontinuerligt genom nätverksträffar med sekreterare i råden. I samband med ny mandatperiod ska ledamöter ges möjlighet att delta i en stadsövergripande introduktion om Stockholms stad, uppdraget i råden och rådens roll. Utöver detta ansvarar förvaltningar och bolag för att informera ledamöterna om respektive nämnds och bolags uppdrag. Dessutom ska varje råd själv identifiera behov av kompetensutveckling för att fullgöra uppdraget. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 6 (19) Uppföljningens resultat Uppföljningen har bestått av tre delar: • Enkätundersökning till samtliga ledamöter i funktionshinderråden • Fokusgrupper med utvalda ledamöter i funktionshinderråden • Möten med representanter från stadens förvaltningar och bolag Resultaten presenteras nedan var för sig. Enkätundersökningen Syftet med enkätundersökningen var dels att alla ledamöter i stadens råd för funktionshinderfrågor skulle få möjlighet att bidra till uppföljningen och dels att ge en övergripande nulägesbild av ledamöternas nöjdhet med råden.2 Enkäten skickades ut till alla ledamöter med e-post den 22 september, med hjälp av Funktionsrätt Stockholms stad. Enkäten var öppen under nästan två månader, till och med den 19 november. 56 ledamöter svarade av totalt 105, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. Bland de som svarade var 46 procent ledamot i en stadsdelsnämnds råd och 54 procent ledamot i en facknämnd eller ett bolag. En majoritet av de svarande, 71 procent, har varit ledamot i ett funktionshinderråd under flera mandatperioder, jämfört med att 29 procent har varit ledamot under nuvarande mandatperiod. Könsfördelningen var 54 procent kvinnor, 44 procent män och en person uppgav annan könsidentitet. Resultat Fråga 1. Hur nöjd är du med arbetet som utförs i rådet? Tabellen visar antal personer som angett de olika svarsalternativen. 2 Referensgruppen, som bestod av funktionshinderrörelsen, hade önskat en enkät med fler och bredare frågor. Stadsledningskontoret stod dock fast vid en kort Uppföljning av stadens råd för enkät som komplement till fokusgrupperna. funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 7 (19) • 50 procent svarade att de var ganska eller mycket nöjda med arbetet som utförs i rådet. • 20 procent svarade att de var ganska eller mycket missnöjda. • 30 procent svarade att de varken var nöjda eller missnöjda. Fråga 2. Hur nöjd är du med hur rådets synpunkter tas omhand av förvaltningen/bolaget? Tabellen visar antal personer som angett de olika svarsalternativen. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 8 (19) • 45 procent svarade att de var ganska eller mycket nöjda med arbetet som utförs i rådet. • 34 procent svarade att de var ganska eller mycket missnöjda. • 21 procent svarade att de varken var nöjda eller missnöjda. Fråga 3. Hur nöjd är du med den återkoppling som rådet får från förvaltningen/bolaget om arbetet med funktionshinderfrågor? Tabellen visar antal personer som angett de olika svarsalternativen. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 9 (19) • 50 procent svarade att de var ganska eller mycket nöjda med arbetet som utförs i rådet. • 23 procent svarade att de var ganska eller mycket missnöjda. • 27 procent svarade att de varken var nöjda eller missnöjda. Öppen fråga – Har du någon övrig synpunkt avseende rådens organisering, arbetssätt eller tillgänglighet? Följande är en sammanställning av de övriga synpunkterna: • Många ledamöter skriver att sammanläggningen av stadsdelsnämndernas råd har försvårat rådets arbete eftersom den lokala kunskapen och förankringen har försvunnit. Samarbetet med förvaltningarna har också blivit mer komplicerat. • Flera ledamöter anser att antalet möten i rådet är för få och att detta är en utveckling i fel riktning. • Flera påpekar att förvaltningen eller bolaget inte uppfyller grundläggande behov av tillgänglighet gällande handlingar och möteslokaler. • Flera påpekar också det är svårt att svara på enkäten för de som sitter i flera råd.3 3 Under tiden enkäten är öppen läggs ett svarsalternativ till i bakgrundsfrågan om vilken typ av råd den svarande sitter i och det går att svara ”Både Uppföljning av stadens råd för stadsdelsnämnder och facknämnd eller bolag.” funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 10 (19) • Flera betonar vikten av kompentens och att den saknas – både hos tjänstepersoner och ledamöter. • Flera ledamöter skriver att de tycker det är mycket positivt och givande att sitta i råd. • En ledamot är kritisk mot att det är mycket fokus på fysisk tillgänglighet och att psykiska funktionsnedsättningar inte får utrymme i rådets arbete. • En ledamot beskriver att hen saknar uppföljning av förvaltningens arbete med funktionshinderfrågor. • En ledamot betonar sekreterarens viktiga roll. • En ledamot skriver att arbetet i ett av bolagens råd är svårt eftersom bolagen inte är vana att arbeta med styrdokument. • En ledamot skriver att politiken i stort sett är frånvarande i rådet. • En ledamot påpekar att hen inte tycker råden har inflytande i stadens arbete. • En ledamot skriver att det är stor skillnad mellan hur det fungerar i de olika råd hen sitter i. • En ledamot lyfter att arbetet i råden kräver mycket och att ersättningen är för låg. • En ledamot anser att det är alldeles för mycket byråkrati kring råden. • En ledamot vill att råden ska ha större inflytande och att det ska finnas en ansvarig tjänsteperson för funktionshinderråden. • En ledamot skriver att de har utvecklat arbetet i hens råd och att rådet verkligen har möjlighet att göra skillnad. Fokusgrupperna Syftet med fokusgrupperna var att bidra till att fördjupa förståelsen för rådens förutsättningar och arbete samt att försöka förstå utfallet av förändringarna som genomfördes 2023. Inbjudan gick ut till ordföranden i stadens samtliga råd med en uppmaning om att hjälpa till med att utse en representant från sitt råd till fokusgrupperna. Referensgruppen bjöds också in. Tre fokusgrupper genomfördes i oktober med totalt 18 deltagare, 17 ledamöter från råden och ansvarig politiker från kommunstyrelsens råd. Alla som anmälde intresse för att delta fick vara med. Under mötena i fokusgrupperna diskuterades följande frågeställningar: • Hur upplever du dina/din organisations och rådets möjligheter att bidra till förvaltningens arbete? • Hur upplever du samarbetet med förvaltningen/förvaltningens representanter/politiker? Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 11 (19) • Hur har förändringarna som gjordes 2023 påverkat ditt och rådets arbete? Frågorna hade skickats ut på förhand till de som anmält sig. Samtalen i fokusgrupperna skrevs ner. Följande teman har utkristalliserats i materialet: • Rådens syfte och rollen som ledamot • Samarbete med förvaltningen/bolaget • Arbetssätt • Sammanläggningarna av stadsdelsnämndernas råd • Goda exempel Rådens syfte och rollen som ledamot I samtalen blir det tydligt att det finns olika syn på rådens syfte. Några ledamöter är tydliga med att råden är till för att ge råd till politikerna i nämnden, andra arbetar nära förvaltningen och har hittat sitt syfte i att stödja förvaltningens arbete med funktionshinderfrågor. Ytterligare ledamöter anser att råden ska vara till nytta för alla tre aktörer – politiker, förvaltningen och funktionshinderrörelsen. För bolagens råd framstår rådens syfte som särskilt otydligt. Det efterfrågas en större tydlighet kring rollen som ledamot. Vilka förväntningar som finns på ledamöterna varierar, både mellan olika ledamöter och från tjänstepersoner. Rekryteringen av ledamöter lyfts fram som väldigt viktig. Flera betonar att det finns brister i rekryteringen. Det pågår delvis en generationsväxling men det är svårt att hitta yngre personer som vill engagera sig och som inte hoppar av sina uppdrag. Deltagarna är eniga om att rekryteringen av ledamöter är något funktionshinderrörelsen behöver ta ansvar för själva, utan stadens inblandning. Flera betonar också att rollen som ledamot kräver mycket kunskap, att det är mycket handlingar att ta del av och att det är en hög tröskel för att komma in i arbetet. Det framgår också att det inte är helt klart vem som ansvarar för att ledamöter har kunskap. Några menar att tjänstepersonerna som deltar i råden skulle behöva bidra med kunskap om förvaltningen/bolaget och med relevanta sakfrågor till rådet. Andra menar att funktionshinderorganisationerna borde bidra med mer kunskap till ledamöterna om vad det innebär att sitta i ett råd. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 12 (19) Samarbete med förvaltningen/bolaget Det är många ledamöter som lyfter fram sekreterarna4 som väldigt viktiga för rådens arbete. Några anser att sekreterarnas roll skulle behöva tydliggöras och att de bör få mer mandat. De ansvariga cheferna i förvaltningarna/bolagen lyfts också fram som viktiga, särskilt för att rådets synpunkter och sakkunskap ska tas hänsyn till och få betydelse i beslut och annat arbete i förvaltningen/bolaget. En ledamot beskriver till exempel att ansvarig chef är med och planerar rådets möten vilket upplevs som positivt. Samarbetet med förvaltningen/bolaget upplevs som personbundet. När det finns kunniga och engagerade tjänstepersoner fungerar det bra, men att så inte alltid är fallet. Några lyfter också att det skulle behövas mer resurser för samordning av rådens möten och arbete. Det finns även en självkritik gällande ledamöternas roll i samverkan. Det krävs ett engagemang och en närvaro från båda håll. Det lyfts också fram att det är väldigt olika förutsättningar beroende på vilken typ av råd det gäller – stadsdelsnämnd, facknämnd eller bolag. Några ledamöter anser att det är svårt att mötas då det finns okunskap om funktionshinderfrågor hos tjänstepersonerna. Slutligen är tillgänglighet till lokaler, mötesrum och handlingar grundläggande för rådens arbete och samarbete med förvaltningen/bolaget. Tillgängligheten brister på flera håll vilket skapar stor irritation och uppgivenhet hos ledamöterna. Det kan exempelvis handla om tillgänglighet till och i lokaler och mötesrum såsom att dörröppnare och hörslingor saknas. Det kan också handla om i vilket format handlingar skickas ut. En ledamot är tydlig med att tillgängligheten är så dålig att rådets ledamöter inte göra sig hörda och att enskilda ledamöter inte kan delta i mötena. Flera efterfrågar en tydligare styrning av funktionshinderfrågorna från staden, förvaltningen och bolaget. De efterfrågar också stöd från en funktion som inte är knuten till ett visst verksamhetsområde utan som kan arbeta mer övergripande med råden och funktionshinderfrågorna. Uppföljning av stadens råd för 4 Alla förvaltningar/bolag använder inte ordet sekreterare, här avses den funktionshinderfrågor tjänsteperson som samordnar rådet och dess arbete. PM Dnr KS 2025/573 Sida 13 (19) Arbetssätt Förändringarna i arbetssätt har inte slagit igenom överallt. Flera ledamöter beskriver dock att deras råd har ändrat sina arbetssätt. Bland dessa lyfter flera att Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning är centralt i arbetet och att programmets fokusområden används. Andra säger att programmet är bra men behöver konkretiseras för att kunna bli användbart som verktyg i arbetet. Det finns flera goda exempel och en ledamot säger att arbetet har blivit mer framåtlutat och strategiskt i hens råd. Många beskriver att det är svårt att hitta arbetssätt som bidrar till nytta. Det finns också olika syn på hur råden bäst bidrar till nytta. Generellt verkar ledamöter i facknämndernas råd mer positiva till nyttan de kan bidra med än ledamöter i stadsdelsnämnder och bolag. Det framträder tydligt att många råd och ledamöter inte har landat i hur de ska förhålla sig till nämndens möten och de ärenden som tas upp i nämnd. Före förändringarna var nämndärenden en del av många råds arbete. Vissa tyckte det var bra, men det finns också beskrivningar om att råden blev tillfrågade för sent. Flera beskriver också att det var orimligt många, och omfattande handlingar att ta del av inför mötena när dessa förhöll sig till nämndens möten och ärenden. Några ledamöter berättar att de har övergått till att arbeta utifrån nämndens budget och verksamhetsberättelse istället för med nämndärenden. Några beskriver att mötena har blivit färre, vilket upplevs som negativt. När mötena fortfarande förhåller sig till nämndens ärenden kan det resultera i att rådet inte blir informerade i tid utan får föredragningar om redan beslutade ärenden. När ledamöterna diskuterar hur tillgänglighet tolkas framkommer det att det inte är ovanligt med en ganska snäv tolkning som handlar om fysisk tillgänglighet. Flera ledamöter beskriver samtidigt arbete med fysisk tillgänglighet som positiva exempel. Slutligen finns en enighet om att arbetet i råden är personberoende. Sammanläggningarna av stadsdelsnämndernas råd Den kritik som framkommer i relation till sammanläggningen av stadsdelsnämnderna handlar framför allt om att uppdraget blir större med två nämnder istället för en och att lokalkännedom blir svårare att uppnå. Lokalkännedom handlar här om stadsdelsområdenas Uppföljning av stadens råd för offentliga rum och arbetet med fysisk tillgänglighet. funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 14 (19) Det framkommer samtidigt att antalet vakanser har minskat efter sammanläggningarna av stadsdelsnämndernas råd. Det är tydligt att det generellt är stadsdelsnämndernas råd som upplever de nya arbetssätten som svårare att förhålla sig till. Omställningen har tagit längre tid och flera ledamöter upplever att det har varit rörigt i och med den organisatoriska förändringen. Men det finns också goda exempel bland stadsdelsnämndernas råd där de nya arbetssätten har fått genomslag och där samarbetet med förvaltningens/förvaltningarnas representanter fungerar bra. Framgångsfaktorer verkar vara att ha en tydlig bild av rådets uppdrag och att samarbetet fungerar bra mellan ledamöterna och förvaltningens representanter. Goda exempel Det finns flera exempel på råd arbetar strategiskt, exempelvis genom att utgå från fokusområden ur Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Flera ledamöter beskriver att rådet arbetar med utvalda budgetuppdrag och aktiviteter i nämndens verksamhetsplanering. Exempelvis har trafiknämndens råd för funktionshinderfrågor valt ut tematiska områden och fysiska platser att arbeta med. Någon nämnd har gjort en egen verksamhetsplanering. Funktionshinderrådet för arbetsmarknadsfrågor har skrivit en egen verksamhetsberättelse för att synliggöra sitt arbete. Samma råd arbetar också med uppföljning med hjälp av den så kallade delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan beskriver grad av inflytande.5 Det finns också flera goda exempel på hur samarbete och kunskapsutbyte mellan ledamöter och representanter från förvaltningen kan se ut. Exempelvis deltar ledamöter från Överförmyndarnämndens råd i förvaltningens utbildningar. Det finns också flera exempel på sekreterare och andra förvaltningsrepresentanter som lägger mycket tid på att introducera nya ledamöter. Flera råd beskriver också vikten av gemensam planering av rådens möten, något som ofta genomförs mellan rådens ordförande och en representant från förvaltningen. Övrigt En fråga som många ledamöter i facknämnders och stadsdelsnämnders råd tar upp är samarbetet med nämndens 5 Läs mer om delaktighetstrappan på Boverkets webbplats: Delaktighetstrappan - Uppföljning av stadens råd för PBL kunskapsbanken - Boverket funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 15 (19) politiker och presidiet. Det finns undantag, men flera ledamöter beskriver förväntningar på att politikerna i större utsträckning ska delta på rådens möten och/eller engagera sig i funktionshinderfrågorna. Flera ledamöter påpekar att det krävs ökade resurser, mer kunskap och ett tydligare fokus på funktionshinderfrågor i nämnders och bolags arbete. Utifrån dagens förutsättningar, menar ledamöter, kan de höga politiska ambitionerna i Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och kommunfullmäktiges budget inte bli verklighet. En person i referensgruppen lyfte frågan om att arrangera en särskild workshop om sammanläggningarna av stadsdelsnämndernas råd samt att även diskutera sammansättningen av facknämndernas och bolagens råd. Under tiden för uppföljningen har Funktionsrätt Stockholms stad, Synskadades riksförbund Stockholms stad och DHR Stockholmsavdelningen inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen: ”Funktionshindersrådens nya arbetssätt och organisation – uppföljning och förutsättningar”, se bilaga. Möten med representanter från stadens förvaltningar och bolag Det har hållits två möten med representanter från stadens förvaltningar och bolag inom ramen för uppföljningen. Ett med rådens sekreterare och ett med chefer, ofta på avdelningsnivå, som ansvarar för råden. Rådens sekreterare6 pekades tidigt ut av uppdragets referensgrupp som centrala för arbetet i funktionshinderråden. Därför var uppföljningen den stora punkten under höstens nätverksträff för sekreterare den 23 september. Efter en presentation av uppföljningen diskuterades följande frågor: • Har förändringarna 2023 påverkat era arbetssätt? Om de har gjort det, på vilket sätt? Om inte, varför inte? • Upplever ni att råden bidrar till förvaltningens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning? Uppföljning av stadens råd för 6 Sekreterare eller den tjänsteperson som samordnar rådet och dess arbete. funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 16 (19) Sekreterarna fick även frågan om vilken/vilka andra i deras förvaltning/bolag som borde få frågan om att delta i ett ytterligare möte med stadens representanter. Bland de sekreterare som deltog på mötet fanns personer som varit med länge och andra som kommit in i arbetet efter 2023. Flera beskrev det som svårt att hitta rätt gällande rådens arbetssätt och att de gärna vill ha mer stöd från varandra och från stadsledningskontoret. Flera uttryckte att de vill arbeta strategiskt men att deras råd ofta hamnar i diskussioner om detaljer som inte är relevanta för förvaltningen. Andra berättade att det kommer kloka synpunkter från rådet men att det inte finns strukturer för att hantera och vid behov fatta beslut om rådets synpunkter i förvaltningen. De beskriver också att arbetet är personberoende. Flera är dock tydliga med att rådet bidrar till förvaltningens arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Det andra mötet med representanter för förvaltningar och bolag hölls den 12 november och deltagare var framför allt chefer, ofta på avdelningsnivå, som ansvarar för råden. Efter en presentation av uppföljningen diskuterades följande frågor: • Hur upplever du rådets möjligheter att bidra till förvaltningens arbete? • Hur upplever du samarbetet med rådens ledamöter/organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning? • Hur har förändringarna som gjordes 2023 påverkat dit och rådets/förvaltningens arbete? Av diskussionerna framträdde ett mönster med skillnader mellan råden beroende på var de är placerade. Facknämndernas råd beskrevs generellt som mest välfungerande och det var tydligt för majoriteten av stadens representanter hur dessa råd kan göra nytta. Gällande stadsdelsnämndernas råd var det lite mer blandade erfarenheter. Gemensamt var att stadsdelsnämndernas breda uppdrag kan försvåra rådens arbete, att det kan vara svårt att hitta rätt med råden. Det framgick också att det är olika var i organisationen rådet placeras och att placeringen får betydelse för förvaltningens möjligheter att hantera rådens synpunkter. Slutligen gällande bolagens råd finns det en otydlighet gällande mandat, arbetssätt och rådighet. Generellt beskrev representanterna att de har svårt att skapa nytta med råden. Flera tar upp förvaltningens/bolagets roll i rådet. Några beskriver att Uppföljning av stadens råd för de behöver vägleda och styra rådet i ganska stor utsträckning för att funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 17 (19) skapa struktur för arbetet. Någon frågar sig hur detta ”skickliggörande” av rådet kan göras utan att förvaltningen tar över. Flera önskar att det fanns ett ökat samarbete mellan de många råden för att inte hela tiden ”uppfinna hjulet”. Några fackförvaltningar diskuterar också nya sammansättningar eller kluster av råd, exempelvis för att kunna diskutera frågor som rör den nya socialtjänstlagen. Några framgångsfaktorer som beskrivs är bland annat när kunniga ledamöter och drivna representanter från förvaltningen arbetar tillsammans. Flera beskriver också arbete med budgetuppdrag, fokusområden ur Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och aktiviteter ur verksamhetsplanen som goda exempel och att de är bättre arbetssätt än att fokusera på nämndärenden. Någon lyfter utmaningen i att ha ett representativt råd, gällande dels olika funktionsnedsättningar och dels ålder (råden består i stor utsträckning av medelålders och äldre personer). Vissa råd har även problem med bristande närvaro på mötena. Några lyfter också frågan om hur förvaltningen/bolaget ska hantera när det kommer upp frågor som de inte har rådighet över. Slutligen efterfrågas ett ökat samarbete mellan råden/förvaltningarnas representanter och ansvariga funktioner för råden. Diskussion med förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter Den övergripande nulägesbild som enkäten bidrar till synliggör att ungefär hälften av de ledamöter som svarade är ganska eller mycket nöjda med arbetet i råden, med sina och rådets möjligheter till delaktighet och inflytande samt till samarbetet med förvaltningen. Det är viktigt att arbeta med den kritik som framkommer i denna uppföljning, men det är också viktigt att bygga vidare på det goda arbete som görs i många råd. Det finns olika syn på rådens syfte och arbetssätt. En ganska stor grupp ledamöter i stadsdelsnämndernas råd lyfter vikten av lokal förankring och arbete med fysisk tillgänglighet i det lokala stadsdelsområdet. I och med sammanläggningarna av stadsdelsnämndernas råd 2023 var tanken att frångå dessa arbetssätt, och istället införa ett mer strategiskt arbetssätt. Det finns även många ledamöter och råd som har anammat de nya Uppföljning av stadens råd för arbetssätten och som ser en positiv utveckling av rådens arbete. funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 18 (19) Det framkommer, framför allt i fokusgrupperna, att det är en ganska svår och krävande roll, att vara ledamot i ett av stadens råd. Flera lyfter behov av kompetensutveckling och det framstår som att den som erbjuds inte är tillräcklig. I mötena med representanter från staden framgår också att arbetet med rådets delaktighet och inflytande är svårt och det efterfrågas mer kunskap och erfarenhetsutbyte. De utmaningar som beskrivs gällande arbetet i råden verkar skilja sig åt beroende på om råden tillhör facknämnder, stadsdelsnämnder eller bolag. Detta blir särskilt tydligt i mötena med representanter från staden. Slutligen verkar framgångsfaktorer vara att ha en tydlig bild av rådets uppdrag och att samarbetet fungerar bra mellan ledamöterna och förvaltningens representanter. Förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter Stadsledningskontorets bedömning är att det finns utvecklingsmöjligheter för att rådens arbete ska fungera bättre och föreslår följande: • Staden ska säkerställa tillgängligheten för alla ledamöter i råden för funktionshinderfrågor. I Vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor framgår att tillgänglighet inkluderar lokaler, handlingar, eventuella behov av tolktjänst och att arbetande hundar ska välkomnas. • Syftet med råden behöver bli tydligare, inte minst gällande bolagens råd. Vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor ska därför förtydligas. Stadsledningskontoret tar initiativ till att detta görs i samverkan med funktionshinderrörelsen. • Frågan om ledamöternas kompetensutveckling behöver förtydligas, bland annat gällande ansvarsfördelningen mellan staden och funktionshinderrörelsen. Stadsledningskontoret tar initiativ till att detta görs i samverkan med funktionshinderrörelsen. • Stadsledningskontoret skapar forum för ansvariga tjänstepersoner utöver de nätverksträffar som redan finns för sekreterare. Syftet med dessa forum bör vara ökat samarbete och erfarenhetsutbyte. Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor PM Dnr KS 2025/573 Sida 19 (19) Bilagor 1. Instruktion för kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 2. Instruktion för bolagsstyrelse- och nämndanknutna råd för funktionshinderfrågor 3. Vägledning för arbetet i stadens råd för funktionshinderfrågor, Februari 2024 4. Skrivelse till kommunstyrelsen från Funktionsrätt Stockholms stad, Synskadades riksförbund Stockholms stad och DHR Stockholmsavdelningen ”Funktionshindersrådens nya arbetssätt och organisation – uppföljning och förutsättningar” Uppföljning av stadens råd för funktionshinderfrågor --- [Protokoll förvaltningsgrupp Förskoleförvaltningen 260223.pdf] Protokoll Förskoleförvaltningen Dnr: Föf 2026/20 2026-02-23 HB1Vas 0st oä a aa4xx n r.t 2 e t r. 2v2osl e2 t0nS o r08n k c 4t-d ao k 95a rc h0 g hk o8 a lh l@m to0 ale0 nm9 d 2 u0 F .s0 t ockholm.se Sida 1 (6) 11 Protokoll FVG Förskoleförvaltningen 260223 Närvarande: Farah Waly, Sveriges Lärare Henrik Rydell, Vision Jeanette Andersson, Sveriges Skolledare Maria Hagman, Kommunal Frånvarande: Anna Yttergård SACO Karin Wrannvik, Ledarna Birgitta Naess, Akademikerförbundet SSR Åsa Rönndahl Anna Moore För arbetsgivaren Gunilla Davidsson Katarina Odén Ryhede Åsa Strand Eva Assarsson Mats Larsson Tidpunkt: 2026-02-23, kl: 13.00-15:00 Plats: Förskoleförvaltningen, Kaplansbacken 10, Villa Villekulla Förtydligande om dagordningen för samverkan Mötet inleds med arbetsmiljöfrågor och närvarande lokalt skyddsombud. I anslutning till ärenden anges beslut eller information. Beslut avser samverkan som motsvarar MBL § 11. Information avser samverkan som motsvarar MBL § 19. 1. Mötet öppnas 2. Val av justerare och datum för justering av protokoll En representant från vardera facklig organisation. Protokollet skickas onsdag den 25 februari med justering fredag den 27 januari via epost. Förskoleförvaltningen Nästa ordinarie möte 23 mars. Avdelningen för ledningsstöd och IT Kaplansbacken 10 Skyddskommitté/arbetsmiljökommitté: Box 12278 Arbetsmiljö och hälsa – exempelvis övergripande 10227 Stockholm Växel 08-508 009 00 tillbud/IA, information från skyddsombud start.stockholm Protokoll Sida 2 (6) - Sjukfrånvarostatistik Arbetsgivaren redogjorde för sjukfrånvarostatistiken per december månad där den rullande på 12-månader ligger på 4,4 procent. - Arbetsmiljö - resultat från beläggningsmätning och workshop enligt underlag. Förvaltningen genomförde en mätning 2024 av kapacitet i mötesrum och fokusrum. Nu i höstas genomfördes ytterligare en mätning då vi har blivit fler medarbetare med målet att få en uppdaterad bild av beläggningsgraden. Sveriges lärare – har riskbedömningar gjorts? Arbetsgivaren – det är omhändertaget i workshop och sedan tidigare. Arbetsgruppen har identifierat att det inte kommer att fungera med fasta platser då vi förlorar mötesrum och att vi behöver en gemensam linje i arbetssätt. Förslaget som ligger för beslut i förvaltningsledningen är flexibla arbetsplatser med hemvist med ambition att starta under hösten. Riskbedömningar av nya arbetssätt blir ett nästa steg. Sveriges lärare – viktigt att riskbedömningar lyfts här i skyddskommittén. Vision – kommer det att tillkomma mötesrum? Arbetsgivaren – ja det är många rum som står tomma. Mest mindre rum som kommer att kunna bli mötesrum. Vi kommer att ta stöd av arkitekt med hur vi kan arbeta med detta. Vision – finns det en förväntan på att medarbetare kommer att behöva arbeta hemifrån ibland? Arbetsgivaren – kontoret är huvudarbetsplatsen och arbete hemifrån är en möjlighet. Kommunal – ser att det är viktigt att de som är på arbetsplatsen har dräglig arbetsmiljö. Finns det siffror på hur många som är på plats? Arbetsgivaren - vi har en beläggning på ca 60-70%. Inpassering är inte möjligt att mäta utifrån GDPR. Vi återkommer, följer och analysera vart efter och håller dialog. - Sjukfrånvaro Rutin för sjukfrånvaro på kommande APT. 3. Föregående protokoll Protokoll FVG Förskoleförvaltningen 260223 Protokoll Sida 3 (6) Föregående protokoll lades till handlingarna. 4. Upphandling Arbetsgivaren har för avsikt att delta i upphandlingen. 5. Balanslista Inget för dagen. 6. Kvarvarande frågor från föregående möte Inga kvarvarande frågor. 7. Övergripande information från arbetsgivare - Information pågående rekryteringar. Rekrytering av förvaltningsstrateg pågår, delvis en ersättningsrekrytering av verksamhetscontrollerfunktionen. Enheten för kansli och registratur rekryterar arkivarie/registrator. Intervjuer pågår. Stadsövergripande utveckling rekryterar på båda enheterna. Två strateger per enhet samt en handläggare. Myndighetsavdelningen rekryterar utredare samt har en ersättningsrekrytering av utredare. Ledningsstöd och IT rekryterar enhetschef till enheten för IT och digitalisering. Avdelningsstrateg samt IT samordnade. 8. Övergripande information från de fackliga organisationerna - Sveriges lärare har ombudsdagar den 16 och 17 april. - Vision – frågan om lokalt skyddsombud. Arbetsgivaren – återkommer i frågan. Vision har dialog med huvudskyddsombud. - Sveriges skolledare – har årsmöte den 6 mars. 9. Ärenden till nämnden Remissärenden 6. Remiss av Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2023 Svar på remiss från kommunstyrelsen, KS 2025/1335 FÖF 2025/540 7. Remiss av Reviderad matstrategi, KS 2024/1083 Svar på remiss från kommunstyrelsen, KS 2024/1083 FÖF 2025/422 8. Remiss av Handlingsplan för åldersvänlig stad, KS 2025/524 Svar på remiss från kommunstyrelsen, KS 2025/524 FÖF 2025/372 Beslutsärenden 9. Verksamhetsberättelse 2025 för förskolenämnden FÖF 2025/372 10. Förskola i Stockholm 2025 FÖF 2026/1 11. Revidering av Riktlinjer för barnsäkerhet i Stockholms stads kommunala förskolor Förslag till revidering riktlinje för barnsäkerhet i Protokoll FVG Förskoleförvaltningen 260223 Protokoll Sida 4 (6) Stockholms stads kommunala förskola FÖF 2025/403 12. Fördelning av stadsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 2026 FÖF 2025/526 Arbetsgivaren frågade om det fanns specifika frågor eller önskas ytterligare information i något ärende. Ärende 12 Sveriges lärare - har huvudmän använt hela bidraget och till sitt syfte? Arbetsgivaren – bidraget är utifrån antal barn och vi gör en prognos för utbetalningen. Vi har haft ett barntapp därav har det blivit pengar över och vi har gjort en extra utbetalning. Ärende 10 Sveriges lärare - ser positivt på hela underlaget och att se över likvärdighet vad gäller rätt till legitimerad förskollärare. Ser en problematik med sifforna kopplat till barn i behov av särskilt stöd. Det blir missvisande siffror. Arbetsgivaren – vi har problematiserat det och i siffran ingår specialverksamhet som redan från början har lägre antal barn. Sveriges lärare – ser en hög andel privata utförare vilket är oroväckande? Arbetsgivaren – balansen är historiskt sett stabil och har legat på strax under 50% avseende fristående förskolor. Sveriges lärare -finns någon kartläggning av fristående utförare när det gäller barn i behov av särskilt stöd? Arbetsgivaren – inget framtaget men vi vet hur det ser ut i ansökningar för privata utförare. Sveriges lärare – medskick till arbetsgivaren att det hade varit intressant att se. Kommunal – vill lyfta oro då vi fortfarande ser en ökning av antal barn per helårsanställd. Tycker att det är märkligt då vi har en minskning av antal barn. Arbetsgivaren - vi är i en omställningsprocess och har ett minskat barnantal som ger lägre intäkter och samtidigt en pågående omställning lokaler. Vi ser effekt på längre sikt. Kommunal – ser en koppling mellan brister i enskild regi och utbildningsnivå. Arbetsgivaren – de fristående utförarna har samma möjlighet till utbildning, den är likvärdig oavsett regi. Kommunal - ser att utredningen om finansieringsmodell kan bidra till att gynna förskolan. Protokoll FVG Förskoleförvaltningen 260223 Protokoll Sida 5 (6) Ärende 10 Sveriges lärare – ser att det är viktigt att ge medarbetare i alla stadsdelsförvaltningar goda förutsättningar att ta del av den reviderade läroplanen. Stadsdelarna beskriver att tid är en av utmaningarna i implementeringen. Det är viktigt att avsätta tillräckligt med tid för både implementering och förståelse, så att det inte bara blir en avbockning för att det är gjort. Kommunal – fråga om samverkan med socialförvaltningen och ändringarna socialtjänstlagen. Har ni något uppdrag i det? Arbetsgivaren – vi har samverkansform med socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och det kommer även utökas till att inkludera utbildningsförvaltningen i gemensamma möten med tema skola, förskola och socialtjänst. Nämndärendena förklarades samverkade. Arbetsgivaren - vi har haft en särskild gemensam sittning tillsammans med de fackliga där vi har gått igenom uppdragsplaner för året och hur vi avser att angripa uppdragen. Bra tradition. Genomgångna planer: Införa arbetsskor. Implementering ramverk PUT. Strategisk bemanning. Förlängda öppettider OB-omsorgen. Samarbete med civilsamhälle. 10. Verksamhets- och kvalitetsfrågor - Samverkan av beslut - översyn av kompetensbehov och förslag till justering av organisation. Enligt tidigare förslag som informerades om den 12/1. och bifogat presenterat underlag. Sveriges lärare/huvudskyddsombud – bra med en gemensam sittning med genomgång av riskbedömningar men ställer sig frågande till sammanfattningen av riskbedömningarna som presentas? Arbetsgivaren – sammanfattningen syftar endast till att göra det mer överblickbart och se på områden som identifierats i riskbedömningarna. Vi delar gärna riskbedömningarna i sin helhet. Sveriges lärare/huvudskyddsombud - medskicket från huvudskyddsombudet bygger på hela underlaget för riskbedömningen och är ett komplement till den. För att det som lyfts fram ska vara tydligt och lätt att förstå behöver man ta del av hela underlaget. Det är viktigt att arbetsgivaren följer och ser över vad som identifierats. Protokoll FVG Förskoleförvaltningen 260223 Protokoll Sida 6 (6) - Semesterplanering – ansökan ska vara inne 8 mars arbetsgivaren lämnar besked 31 mars. Kommunal – efterfrågar samma mall för semesterplanering som används i staden, Arbetsgivaren - tar med sig frågan. Ärendet förklarades samverkat. 11. Kompetensförsörjning, kompetensutveckling Inget för dagen. 12. Ekonomi/ budget Arbetsgivaren - vi arbetar för närvarande med fleråringen. 13. Riktlinjer och rutiner Inget för dagen. 14. Föranmälda frågor Inget för dagen. 15. Övriga frågor Information – kampanj förskola samt budgetuppdrag köhandläggning förskola enligt underlag. Kommunal – efterfrågar ramberättelsen Arbetsgivaren - vi kan vid nästa FVG presentera ramberättelsen för förvaltningen och förskolan. Kommunal – vill ta del av underlaget om enhetlig yrkestitulatur och önskar information om hur och när det har samverkats. Arbetsgivaren – tar med sig frågan och återkommer nästa FVG. 16. Mötet avslutades Protokollet justeras För arbetsgivaren Gunilla Davidsson För de fackliga organisationerna Maria Hagman, Kommunal Farah Waly, Sveriges Lärare Henrik Rydell, Vision Jeanette Andersson, Sveriges Skolledare Protokoll FVG Förskoleförvaltningen 260223
The original document is available at meetingspublic.stockholm.se.