Snösätra: Ny kulturpark med urban konst i Rågsved

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2025-04867 Planavdelningen 2026-01-26 Ida Thomasson Sida 1 (3) Telefon 08-508 27 483 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1, Snösätra kulturpark i stadsdelen Rågsved, S-Dp 2025-04867 Ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1, Snösätra kulturpark i stadsdelen Rågsved i Stockholm, Dp 2025-04867, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Syftet med planen är att möjliggöra för en permanent kulturpark inom Snösätra upplagsområde. Planförslaget innebär att kulturverksamheter samt verksamheter utan omgivningspåverkan kan etableras på platsen. Planförslaget visas under tiden 17 februari–23 mars 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på Rågsveds medborgarkontor, de tider då lokalen har öppet samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas den 10 mars 2026, kl. 17:30 - 19:30 i Nya Rågsveds Folkets Hus, Rågsvedstorg 11, 124 65 Bandhagen. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 23 mars 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2025-04867 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till Stadsbyggnadskontoret stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter Fleminggatan 4 Box 8314 rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om 104 20 Stockholm hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner 76840-5202 rnD ,21-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossamohT adI - tnemukod tnäkdoG Dnr 2025-04867 Sida 2 (3) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Fastighetskontoret Företagsgrupperna Stockholm Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT), Region Stockholm Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Riksantikvarieämbetet Svensk Handel Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning Snösätra södra koloniträdgårdsförening Kräpplagruppen Huddinge kommun Sakägare enligt fastighetsförteckning Privatpersoner med arrenden inom området Huddinge Byggentreprenad AB Sterner Stenhus Fasad AB Carl Hansson Rör och Värme AB Grävgruppen i Stockholm AB Stockholms Plåtmästare AB Miljö Team 1 AB Remondis Sweden AB Tegeströmska konstgjuteriet AB Svanljungs Skrot AB Kulturkvarter Snösätra Snösätra Montage & Entreprenad AB Cabaret Mistica AB För kännedom: 76840-5202 rnD ,21-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossamohT adI - tnemukod tnäkdoG Dnr 2025-04867 Sida 3 (3) Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 76840-5202 rnD ,21-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,nossamohT adI - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2025-04867 Ida Thomasson 2025-02-10 Telefon 08-508 27 483 Sida 1 (40) Planbeskrivning för del av fastigheten Älvsjö 1:1, Snösätra kulturpark, i stadsdelen Rågsved, 2025-04867 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 2 (40) Sammanfattning Idag möjliggörs pågående kulturutövning inom Snösätra industriområde genom tidsbegränsade bygglov. Permanenta bygglov för kulturändamål kan inte ges eftersom det inte bedöms vara förenligt med gällande plan, som anger att området ska användas för upplagsändamål. Exploateringsnämnden har uppdragit åt stadsbyggnadsnämnden att fram en ny detaljplan som möjliggör för en permanent kulturpark med inriktning på graffitti. Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att omvandla Snösätra upplagsområde till en kulturpark. I kulturparken ska det finnas en blandning mellan urban konst i det offentliga rummet och verksamheter inom kulturell näring eller andra verksamheter som bidrar till platsens kulturliv och som mötesplats. Detaljplanen syftar också till att säkerställa den befintliga karaktäristiska avgränsningen mot naturmark och Snösätragränd, vilken möjliggör urban konst på murar, plank och fasader samt bebyggelsens höjdskala. För att området ska kunna växa över tid ges en flexibilitet avseende bebyggelsens utformning och placering. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontorets bedömning är att den planerade markanvändningen inte medför betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa Tidplan SSaammrrååddd 17 februari 2026 – 23 mars 2026 Granskning december 2026 – februari 2027 Antagande april 2027 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 3 (40) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................5 Beskrivning av detaljplanen....................................................................5 Ärendeinformation..............................................................................................5 Planens huvuddrag............................................................................................5 Genomförandetid...............................................................................................7 Arkitektonisk idé.................................................................................................7 Allmän plats........................................................................................................8 Kvartersmark....................................................................................................10 Befintligt...........................................................................................................12 Motiv till detaljplanens regleringar.......................................................13 Användningsbestämmelser..............................................................................13 Egenskapsbestämmelser.................................................................................14 Genomförandefrågor..............................................................................15 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................15 Tekniska frågor................................................................................................16 Ekonomiska frågor...........................................................................................17 Organisatoriska frågor......................................................................................17 Planeringsunderlag................................................................................18 Utredningar......................................................................................................18 Planeringsförutsättningar......................................................................19 Kommunala......................................................................................................19 Riksintressen....................................................................................................20 Hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken.................................................20 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................20 Mellankommunala intressen............................................................................21 Miljö..................................................................................................................21 Hälsa och säkerhet..........................................................................................25 Geotekniska förhållanden................................................................................27 Hydrologiska förhållanden................................................................................27 Kulturmiljö........................................................................................................28 Fysisk miljö.......................................................................................................28 Sociala förhållanden.........................................................................................31 Kulturliv............................................................................................................31 Teknik...............................................................................................................31 Service.............................................................................................................31 Trafik................................................................................................................31 Konsekvenser.........................................................................................33 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................33 Natur................................................................................................................33 Miljö..................................................................................................................35 Miljökvalitetsnormer.........................................................................................36 Hälsa och säkerhet..........................................................................................37 Social hållbarhet...............................................................................................38 Riksintresse......................................................................................................39 Hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken.................................................40 Trafik................................................................................................................40 Mellankommunala frågor..................................................................................40 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 4 (40) Annat................................................................................................................40 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 5 (40) Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att omvandla Snösätra upplagsområde till en kulturpark. I kulturparken ska det finnas en blandning mellan urban konst i det offentliga rummet och verksamheter inom kulturell näring eller andra verksamheter som bidrar till platsens kulturliv och som mötesplats. Detaljplanen syftar också till att säkerställa den befintliga karaktäristiska avgränsningen mot naturmark och Snösätragränd, vilken möjliggör urban konst på murar, plank och fasader samt bebyggelsens höjdskala. För att området ska kunna växa över tid ges en flexibilitet avseende bebyggelsens utformning och placering. Beskrivning av detaljplanen Ärendeinformation Detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1, Snösätra kulturpark i stadsdelen Rågsved, Stockholms stad, 2025-04867, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 21 augusti 2025 § 21. Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Ida Thomasson. Planens huvuddrag Detaljplanen möjliggör för en utveckling av Snösätra industriområde i södra Rågsved. Området är cirka fyra hektar stort och arrenderas ut av staden för upplagsverksamhet. Några tomter arrenderas också ut till föreningar inom kultursektorn. Efter genomförandet av planen kan befintlig kulturverksamhet permanentas på platsen samtidigt som andra kulturyttringar kan tillkomma. Planläggningen innebär också att verksamheter med 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 6 (40) begränsad omgivningspåverkan kan etableras i området. Planen är utformad med en hög grad av flexibilitet för att säkerställa att området kan utvecklas långsiktigt. En viktig utgångspunkt för planarbetet är att områdets karaktär med målningsbara fasader och murar ska finnas i området även efter planens genomförande. Genom att öppna upp området både för kultur och icke störande verksamhet säkras att området levandegörs även om kulturparken inte etableras fullt ut med en gång. Att möjliggöra verksamheter gör också att området tillgängliggörs för fler människor. Den upplevda tryggheten kan även förbättras då fler människor rör sig i området under fler av dygnets timmar och större delar av året. Situationsplan för Snösätra kulturpark så som den skulle kunna se ut i framtiden (Illustration: Nyréns). I områdets södra del möjliggörs för en ny vändplan och en ny transformatorstation och i områdets norra del planläggs för en allmän park. Inom parken förslås hantering av dagvatten och skyfall och intill parken reserveras område för en pumpstation. För att förbättra och skapa en ökad biologisk mångfald så kan grönska införas inom både parken och längs Snösätragränd. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 7 (40) Genomförandetid Planens genomförandetid är fem år från att detaljplanen får laga kraft. Arkitektonisk idé Utgångspunkten för utvecklingen av Snösätra är att skapa möjligheter för en permanent kulturell mötesplats inom hela planområdet samtidigt som områdets särart och karaktär i största möjliga mån värnas. Den arkitektoniska idén är att byggnader och andra byggnadsverk ska kunna placeras och utformas utifrån verksamhetens behov och det som gynnar framväxten av kulturparken. För att säkerställa att byggnader inte blir högre än intilliggande naturmark och träd styrs höjden på tillkommande bebyggelse. För att säkerställa att områdets särprägel och arkitektoniska ryggrad bevaras säkerställs att målningsbara murar, plank eller fasader ska finnas mot den genomgående gatan Snösätragränd samt mot omgivande natur, likt idag. Murarna kan förses med öppningar för entréer för att skapa insyn till pågående verksamhet samt för att dagvatten och skyfall kan passera. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 8 (40) Illustrerade vy över viktiga principer i planförslaget. Naturreservatsgräns markerad med grön streckad linje. Iillustration: stadsbyggnadskontoret. Allmän plats Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom området. Park och natur Detaljplanen reglerar marken runt industriområdet som allmänplatsmark, NATUR, för att säkerställa att markanvändningen överensstämmer med karaktären på miljön. I den nordöstra delen föreslås en allmän parkyta. Ytan behövs för att säkra flödesvägar för skyfall. Även dagvatten föreslås lösas inom gemensam hantering inom ytan vilket skapar möjlighet för en multifunktionell park. Den befintliga muren i den allmänna parkens västra del föreslås förlängas till Snösätragränd, och den befintliga muren i öster förses med öppningar för att skapa gångkopplingar och vyer ut mot naturmarken. Murarna runt parken utgör legala graffitiväggar som är åtkomliga för allmänheten dygnet runt. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 9 (40) Förslag på utformning av parkmark med dagvattenhantering (Illustration: Nyréns). Gator och trafik Snösätragränd är den enda tillfartsvägen till området. Gatan föreslås utformas som en gångfartsgata. Med denna gatuutformning, som gör att rörelser sker på de gåendes villkor, kan trafiksäkerheten uppfyllas samtidigt som Snösätragränd bevaras som ett öppet konstgalleri. Sektion över föreslagen utformning av Snösätragränd (Illustration: Nyréns). Längs med gatan möjliggörs dagvattenfördröjning och i slutet av gatan möjliggörs för en vändplan. Vändplanen säkerställer att sopbilar ska kunna angöra och vända inom området. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 10 (40) Vändytan föreslås att avgränsas med en naturlik plantering mot naturreservatet i söder där även dagvatten från områdets södra del kan omhändertas. Planteringen blir en inbjudande entré in i kulturparken söderifrån, samtidigt som fordonsrörelser in i naturreservatet förhindras. Föreslagen utformning vid kulturparkens södra del samt entrén till naturreservatet (Illustration: Nyréns). Tillgänglighet Planområdet och anslutande gator är i huvudsak plana. Omgivande naturmark är kuperad. Kvartersmark Området planläggs som kulturell besöksanläggning (R1) samt verksamheter (Z). Verksamheterna ska överensstämma med att området ska utgöra en kulturpark. Inom området får bebyggelse upp till en högsta tillåtna höjd om 9 meter tillkomma. En höjdreglering för byggnader säkerställer att bebyggelse inte blir synlig över kringliggande natur. I övrigt styrs inte utformning eller gestaltning av byggnader inom kvartersmarken. Genom att lämna utformning och gestaltning till efterföljande bygglovsprövning kan området utvecklas långsiktigt och utifrån framtida behov. Med Snösätras läge utstansat ur Rågsveds naturreservat är det viktigt att bevara en buffertzon mellan kvartersmarken och naturen 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 11 (40) där bebyggelse inte får förekomma. Detaljplanen säkerställer därmed att alla fysiska strukturer ligger inom kvartersmark men indragna från naturreservatsgränsen. Genom regleringen kan dessa strukturer kan skötas inom respektive arrendetomt. Rosamarkerade områden planläggs som kvartersmark för att underlätta underhåll och skötsel av murar. Svart yttre linje visar plangräns och grön linje visar gräns för Rågsveds naturreservat. Inom områdets södra del säkerställs utrymme för en transformatorstation och inom områdets norra del möjliggörs en pumpstation för spillvatten. Utbyggnaden av elförsörjning i områdets södra delar bedöms inte aktualiseras inom nära framtid men behövs i det fall hela den byggrätt som möjliggörs i planförslaget utnyttjas fullt ut eller om verksamheter med stort el- behov tillkommer. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 12 (40) Schematisk illustration över planens innehåll. Nuvarande arrendetomter som kan vara kvar illustrerade med svart streckad linje. Planområdet markerat med röd linje. Illustration: stadsbyggnadskontoret. Avfallshantering Avfallshantering föreslås hanteras längs befintlig gata likt dagens situation. Befintligt Den bebyggelse och de byggnadsverk som finns inom området idag ges genom planläggning fortsatt planstöd. Längs Snösätragränd och som avgränsning mot respektive tomt finns murar med mural- och graffitimålningar. Varken bebyggelse eller murar bedöms bära på enskilda, byggnadsanknutna kulturhistoriska värden, men spelar en stor roll i områdets karaktär och som grund för gatukonsten att existera. De befintliga murarna tillhör respektive arrendator. Plankartan säkerställer att målningsbara murar, plank eller fasader ska finnas och vara i huvudsak sammanhängande mot gata och naturmark. Verksamheterna som bedrivs kommer på sikt att bytas ut i och med att planförslaget inte möjliggör fortsatt upplagsverksamhet. Fortsatt 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 13 (40) upplagsverksamhet bedöms inte vara förenlig med besöksanläggning för kultur eftersom upplagsverksamhet alstrar tung trafik samt kan innebära störande verksamheter samtidigt som besöksanläggning innebär att fler människor kan förväntas röra sig i området. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser Allmän platsmark GGAATTAAA Gata Planbestämmelsen säkerställer allmänhetens tillgänglighet till området samt att tillkommande bebyggelse kan angöras. NATUR Natur Bestämmelsen säkerställer att området runt Snösätra bevaras som grönområde. PARK Park Planbestämmelsen säkerställer att delar av planområdet behålls tillgänglig för allmänheten. Kvartersmark R1 Kulturell besöksanläggning Bestämmelsen möjliggör för kulturverksamheter som riktar sig till besökare. I användningen ingår även sådant som kan ses som komplement till besöksanläggningen. Det kan till exempel vara mindre butiker, restauranger, servicehus, verkstäder, garage eller parkering. Bestämmelsen tillåter en bred användning som möjliggör ett långsiktigt säkerställande av kulturändamål inom planområdet. Z Verksamheter Användningen medger olika typer av ytkrävande verksamheter som har begränsad omgivningspåverkan. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, ljud, ljus, buller eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. De verksamheter som tillåts inom området ska överensstämma med syftet om att hela området ska vara en kulturpark. Inom verksamheter ingår lokaler för serviceverksamheter, tillverkning, lager och verkstäder. I användningen ingår även komplement till verksamheten, så som parkering och kontor och handel med varor som produceras inom området. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 14 (40) E1 Pumpstation Bestämmelsen säkerställer att spillvatten kan avledas från området. E2 Transformatorstation Bestämmelsen säkerställer områdets långsiktiga elförsörjning. Egenskapsbestämmelser Begränsningar av marken användande ”prickmark” Marken får inte förses med byggnadsverk. Bestämmelsen säkerställer att områden utanför befintliga murar inte bebyggs samtidigt som skötsel av murar och bebyggelse inom egen fastighet eller arrendetomt möjliggörs. Byggnaders användning Byggnader får inte användas för övernattning Med anledning av föroreningsrisker samt områdets beskaffenhet i övrigt är det inte lämpligt att möjliggöra besöksanläggningar som möjliggör för övernattning som till exempel hotell eller camping. Höjd på byggnadsverk h1 Högsta tillåtna höjd på byggnad är 3 meter över angivet nollplan Bestämmelsen säkerställer tillkommande tekniska anläggningars höjd. h2 Högsta tillåtna höjd på byggnad är 9 meter över angivet nollplan Bestämmelsen säkerställer bebyggelses höjd. Utformning Målningsbar fasad, mur eller plank till en lägsta höjd om 1,8 meter ska finnas och upplevas som sammanhängande mot GATA och NATUR. Öppningar för entréer, in- och utfarter samt för dagvatten- och skyfallsflöden får finnas. Bestämmelsen säkerställer att områdets karaktärsbärande drag med murar mot Snösätragränd och naturmarken bevaras samtidigt som den säkerställer att entréer och öppningar för in- och utfarter samt dagvatten- och skyfallsflöden får finnas. Placeringar av öppningar kan styras i arrendeavtal. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 15 (40) Utförande Dagvattenanläggningar ska utföras med tät konstruktion. Med anledning av områdets föroreningssituation behöver dagvattenanläggningar utföras täta. Genomförandefrågor Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Älvsjö 1:1 som ägs av Stockholms kommun. Marken arrenderas ut till ett antal olika arrendatorer. Förändrad fastighetsindelning Planläggningen möjliggör avstyckning till en eller flera fastigheter. Rättigheter Inom området finns inga registrerade rättigheter. Allmännyttiga ledningar finns inom områdets norra del. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter utöver arrenden bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner PL 5222 helt upphör att gälla inom planområdet. Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning mm prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande kan det krävas fastighetsbildning. Område utlagt som kvartersmark (besöksanläggning och verksamheter) kan utgöra flera separata fastigheter, som kan bildas genom avstyckning. Områden utlagda som kvartersmark (pumpstation och transformatorstation) kan avstyckas till nya fastigheter eller ledningsrätt inrättas inom områdena. Områden utlagda som kvartersmark i planförslaget är till största delen belägna inom område utlagt som kvartersmark med användning 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 16 (40) upplag i nuvarande plan. Några mindre områden ändras från allmän plats (park) till kvartersmark (besöksanläggning och verksamheter) och några mindre områden ändras från kvartersmark (upplag) till allmän platsmark (gata och natur). Område utlagt som allmän platsmark (gata) ingår i av Stockholm stad ägd fastighet. Planens påverkan på gällande markanvändning. Gul linje visar plangräns. Illustration: stadsbyggnadskontoret. Tekniska frågor Tekniska åtgärder Respektive ledningsägare ansvarar för utbyggnaden av tekniska system. Utbyggnad allmän plats Kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av den allmänna platsmarken. Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheterna ska anslutas till de kommunala näten för dricks- och spillvatten. Nya ledningar och anslutningspunkter behövs för att försörja de nya fastigheterna. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 17 (40) Stockholm vatten och avfall AB (SVOA) ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. Verksamhetsutövare ansvarar för anslutningsavgiften för förbindelsepunkter för blivande fastigheter. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Planen medför ekonomiska konsekvenser för kommunen som ansvarar för uppförande av utbyggnad av och anläggningar inom allmän platsmark samt utbyggnad av det kommunala spillvattennätet. Även ökade driftkostnader förväntas. Planavgift Beställaren ska betala planavgift enligt plan- och bygglagen (PBL) 12 kap. 9 §. Beräkningen av avgiften ska ske i enlighet med kommunfullmäktiges taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. Avgiften ska enligt taxan motsvara stadsbyggnadsnämndens självkostnad för de åtgärder som erfordras för att upprätta den nya detaljplanen samt grundkarta till denna. Planavtal har tecknats med exploateringsnämnden. Drift allmän plats Exploateringskontoret ansvarar för utbyggnaden av allmänna platser. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för drift av park och natur, samt naturreservat. Trafikkontoret ansvarar för skötsel av gata. Drift vatten och avlopp Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för underhåll av vatten- och avloppsledningar fram till fastigheternas förbindelsepunkt. Organisatoriska frågor Arrendeavtal Exploateringskontoret upplåter mark inom planområdet med arrendeavtal till ett antal olika arrendatorer. I dag upplåts marken främst för upplagsverksamhet. I samband med att ny detaljplan för området antas kommer nya avtal tecknas för de arrenden där justeringar mellan kvartersmark och allmän plats sker. På sikt avses kvartersmarken att upplåtas med arrendeavtal till aktörer som bedriver verksamhet i linje med detaljplanens syfte. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 18 (40) Schematisk användning av området idag. Iillustration: stadsbyggnadskontoret. Tidplan Detaljplanen upprättas med standardförfarande. Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen: Samråd 17 februari 2026 – 23 mars 2026 Granskning december 2026 – februari 2027 Antagande april 2027 Laga kraft, tidigast april 2027 Planeringsunderlag Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats (Ramboll, 2025) - Ekologiutredning inför detaljplaneläggning Norra Snösätra (Calluna, 2025) - Snösätra kulturlivsanalys (Nyréns, 2025) - Snösätra norra riskbedömning (markmiljö) (Liljemark, 2026) 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 19 (40) Planeringsförutsättningar Kommunala Detaljplan Gällande plan är PL 5222 från 1958. Planen medger upplagsändamål. Genomförandetiden har gått ut. Översiktsplan Planområdet ligger inom stadsdelen Rågsved som utgör del av fokusområdet Hagsätra Rågsved. Översiktsplanen pekar ut Hagsätra Rågsved som ett av fyra fokusområden med stora stadsutvecklingsmöjligheter. Fokusområdet ska kompletteras med fler bostäder, verksamheter, service och kultur samtidigt som lokala kvaliteter ska tillvaratas. Enligt översiktsplanens stadsutvecklingskarta ligger planområdet inom område där komplettering kan prövas inom ramen för befintlig markanvändning och med utgångspunkt i kunskap om nuvarande karaktär, kvaliteter och behov. Enligt översiktsplanen är det angeläget att utveckla och tillgängliggöra Rågsveds friområde med tydliga parkentréer och ett kultur- och aktivitetsstråk från Rågsveds centrum. Översiktsplanen lyfter därutöver behovet av att skapa förutsättningar för ett levande kulturliv i alla delar av staden samt att utvecklingen ska utgå ifrån lokala förutsättningar. Byggnadsordningen Snösätra är beskrivet som bebyggelsekaraktären verksamhetsområde i byggnadsordningen. Stadens verksamhetsområden har utvecklats utifrån den specifika verksamhetens behov vilket ger en mångfald av karaktärer. Snösätra upplagsområde har inte den storskalighet som ofta präglar stadens övriga verksamhetsområden. Däremot karaktäriseras Snösätra av den rationalitet som är ett resultat av verksamheternas behov av framkomlighet och logistik. I Snösätra, likt många andra verksamhetsområden i staden, består bebyggelsen av enkla volymer med få entréer och slutna bottenvåningar. Gröna inslag samt cykelvägar saknas. Enligt byggnadsordningen kan verksamhetsområdena utvecklas med både befintliga och nya kvaliteter för att skapa attraktiva offentliga rum. Inom verksamhetsområdena kan stadskvaliteter som ger stöd för ett levande stadsliv av både permanent och tillfällig karaktär tillföras. Fokus Hagsätra Rågsved Stadsbyggnadsnämnden beslutade om start-PM för Fokus Hagsätra Rågsved den 15 juni 2017 (dnr 2016-05329). Arbetet inom projektet 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 20 (40) utgår ifrån tre visionsmål; Hagsätra och Rågsved är levande stadsdelar som utvecklas utifrån lokala förutsättningar, Boende och verksamma är delaktiga och engagerade i området, Boende och besökare upplever ökad närhet mellan stadsdelarna och omgivningen. Det övergripande arbetet med fokusområdet visade att det kulturliv som finns i Snösätra har betydelse för områdets kulturpotential i stort. Snösätra är viktigt både som representant för det lokala kulturengagemanget från boende, unga och verksamma samt som plats som lockar till sig både nationella och internationella besökare. Kommunala beslut i övrigt Tidsbegränsat bygglov har beviljats för uppställning av containrar, bajamajor, grindar och sopkärl, dnr 2024-04230 med beslutsdatum 2024-05-21 som möjliggör befintlig kulturverksamhet. Lovet gäller till och med 2027-03-15. Eftersom gällande detaljplan inte möjliggör permanenta lov för kulturverksamhet har det konstaterats att planändring krävs om kulturverksamheten ska kunna säkerställas. Exploateringsnämnden beslutade den 20 februari 2025, §34, att skicka en begäran till stadsbyggnadsnämnden om att upprätta detaljplan för Snösätra kulturpark. Riksintressen Totalförsvar Sydöst om planområdet går luftburna högspänningsledningar som utgör riksintresse för totalförsvarets civila anläggningar. Större delen av planområdet ligger inom påverkansområdet för anläggningen. Hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken Ekologiskt särskilt känsliga områden Planområdet ligger inom kärnområde för ekologiskt särskilt betydelsefullt område och inom området finns höga ekologiska värden. Miljökvalitetsnormer Vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Magelungen (SE657041-163174). Enligt VISS september 2025 har Magelungen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 21 (40) ska uppnås för ytvattenförekomsten är god ekologisk status 2033 och god kemisk ytvattenstatus 2027. Buller Planområdet utsätts för trafikbuller från Snösätravägen. Ljudnivån i planområdet är som högst 50–55 dBA ekvivalent ljudnivå på 2 meters höjd enligt stadens bullerkartering. Eftersom planförslaget inte innehåller några bostäder har trafikbuller inte utretts inom ramen för planarbetet. Mellankommunala intressen Snösätra ligger i utkanten av Stockholm och Magelungens avrinningsområde delas av Stockholm och Huddinge. Stockholms stad och Huddinge kommun har tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall samt Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Magelungen och Forsån. Miljö Ekologiska värden Snösätra industriområde ligger i direkt anslutning till Rågsveds naturreservat och i detta finns höga ekologiska värden. Planområdet omfattar delar av naturreservatet och med anledning av det finns det även inom planen miljöer med högsta naturvärde. Miljöerna med högsta naturvärde består i östra delen av planområdet av blandskog med grova ekar och lind i låglänta delar, tall på hällmarker och gran. Inom områdena med högsta naturvärde finns även rödlistade arter varav vissa är knutna till gamla ekar. I västra delen av planområdet består naturen med högsta naturvärde av hage på bergig mark med flera gamla tallar och ekar. Även i detta område förekommer rödlistade arter som tallticka, ekticka och stekelbock. 57 fågelarter bedöms häcka i eller i närheten av Rågsveds naturreservat, exempelvis har grönfink, rödvingetrast, svartvit flugsnappare, skogsduva och stare påträffats i närheten av planområdet. Mindre hackspett bedöms förekomma inom naturreservatet. Runt planområdet finns stora ytor som är livsmiljöer och habitatnätverk för barrskogslevande arter. Planområdet är därutöver omgärdat av ett stort område med viktiga ädellövshabitat. Spridning av eklevande arter sker år nordväst, väst och sydost. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 22 (40) Naturvärden i planområdets närhet. Planområdet illustrerat med röd markering. Figur: Calluna. Planområdet ligger nära områden med mycket höga värden för fladdermöss. Inom de delar som idag är bebyggda har potentiella boplatser för fladdermöss identifierats i byggnader och murar. För groddjur har möjliga övervintringsplatser påträffats i eller i direkt anslutning till planområdet. Planområdet ligger därutöver intill ett viktigt habitatnätverk för groddjur. Genomförd ekologiutredning har identifierat ett antal naturvärdes- och skyddsvärda träd i direkt anslutning till eller inom det område som idag används som upplag, samt även ett antal högstubbar i planområdets norra delar. Flera av träden är möjliga jätteträd och vissa har bohål. Trädens läge är inte fastställt men kommer utredas vidare under fortsatt planläggning. Den invasiva arten kanadensiskt gullris finns inom planområdet, framförallt inom delar som idag används som upplagsområde. Vid planläggning behöver särskild hänsyn tas till naturvärdena inom naturreservatet. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 23 (40) Naturvärdesträd och möjliga övervintringsplatser för groddjur inom planområdet. Figur: Calluna. Strandskydd Området ligger i närheten av både Magelungen och Kräppladiket vilka båda omfattas av strandskydd. Delar av planområdets norra del ligger närmare än 100 meter från strandlinjen för Magelungen. Inom gällande plan gäller inte strandskydd men i samband med planläggning återinträder strandskyddet i den del som ligger inom 100 meter från Magelungen. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 24 (40) Urval av kända naturunderlag i närområdet. Illustration: Calluna. Dagvatten Inom planområdet finns en vattendelare som delar in det i två större delavrinningsområden, ett större med lutning åt nordöst och ett mindre med lutning söderut. Dagvattnet inom området rinner via befintligt dagvattennät till diken och vidare till Magelungen utan fördröjning. Vi planläggning ska dagvattenhantering uppfylla åtgärdsnivån enligt stadens dagvattenstrategi. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 25 (40) De två olika avrinningsområdena i området. Illustration: Ramböll. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Redan idag pågår kulturverksamhet inom delar av området genom tillfälliga lov. Vid enskilda evenemang har det förekommit klagomål på höga bullernivåer från boende i närheten. Mätningar av bullernivåer har skett i samband med klagomål och en högsta tillåtna ljudnivå har kommunicerats till aktuell arrendator. Trafikbuller förkommer inom området men är inte aktuellt att utreda vidare med anledning av föreslagen markanvändning. Risk för översvämning Enligt stadens skyfallsmodell 2024 riskerar delar av Snösätragränd att drabbas av stående vatten upp till en meter vid ett större regn. Även inne på kvartersmarken kan vatten ansamlas. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 26 (40) Maxdjup för stående vatten vid ett skyfall. Vid ett större regn flödar vattnet i första hand norrut mot koloniområdet och naturreservatet. Flödesvägar vid ett skyfall (utan hänsyn till befintliga murar). 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 27 (40) Risk för erosion, skred eller ras Enligt SGUs geologiska undersökning föreligger inte någon risk för ras eller erosion inom eller i närheten av planområdet. Med tanke på att jordarten inom området där bebyggelse medges framförallt består av lera, som ställvis är siltig samt att grundvattenströmning i områdets nordösta delar bedöms kunna ske i fyllnadsmassor kan risk för skred inte uteslutas. Förorenad mark Inom ramen för planarbetet har en riskutredning avseende föroreningssituationen i Snösätra genomförts. Utredningen baseras på resultat från tidigare analyser genomförda vid olika tillfällen mellan 2010-2023. Riskutredningen visar att det finns föroreningar i jord och grundvatten inom området. Förekommande föroreningar bedöms inte innebära risker vid kortvarig exponering vid enskilda tillfällen. Riskerna är främst kopplade till föroreningar som finns i den översta halvmetern i befintligt fyllnadsmaterial. Riskutredningen indikerar därutöver att det förekommer flyktiga ämnen i djupare jord och i grundvatten, som kan tänkas innebära risker för ånginträngning och exponering i byggnader. Föroreningarna inom området innebär risker för människors hälsa som vid ändrad markanvändning behöver hanteras. Inför granskning kommer föroreningsproblematiken inom området utredas vidare i syfte att specificera och avgränsa åtgärdsbehovet. Geotekniska förhållanden Den naturliga jordarten består i huvudsak av lera samt berg i dagen i de kuperade områdena runt om det som idag utgör upplagsområde. Ovanför leran utgörs nästan hela området av fyllnadsmaterial. Leran är ställvis siltig lera, på många håll med en cirka 0,5–1 meter utvecklad torrskorpa i ytan. Lerans mäktighet varierar mellan 1,5–3 m i den västra delen av området och ca 7 m mäktighet i nordost. På den västra sidan av Snösätragränd är mäktigheten ca 4–5 m. Under lerlagret följer friktionsjord, med största sannolikhet morän, som vilar på berggrunden. Hydrologiska förhållanden Den huvudsakliga grundvattenströmningen sker mot nordost i lerornas grövre bottenskikt och i den underliggande friktionsjorden (moränen) som vilar på berggrunden. Fyllnadsmassorna som täcker 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 28 (40) stora delar av området ligger normalt ovanför grundvattenzonen, men i den nordöstra delen av området ligger fyllningen i kontakt med grundvattnet. Söder om planområdet finns Snösätra torrläggningsföretag. Markavvattningsföretag eller torrläggningsföretag är en juridisk samfällighet av fastighetsägare som bildats för att dränera eller sänka vattennivån i ett område. I detta fall har torrläggningsföretaget inrättats för att avvattna vattenskadad odlingsmark Kulturmiljö Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Stadsmuseets klassificering Området är inte klassificerat av stadsmuseet och bedöms inte innehålla några kulturhistoriska värden direkt kopplade till byggnader. Strukturen med målningsbara väggar och fasader bedöms dock vara en bärare av den kultur som växt fram i området. Fysisk miljö Snösätra ligger som en enklav i naturen i Rågsveds naturreservat. Området är utstansat ur naturreservatet och de omgivande murarna utgör en tydlig gräns mellan naturen utanför och det hårdgjorda upplagsområdet innanför. Områdets huvudgata är Snösätragränd som ligger som områdets ryggrad med bebyggelse på båda sidor. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 29 (40) Snösätra idag. Illustration: stadsbyggnadskontoret. Befintlig bebyggelse inom planområdet är av varierande karaktär och skick och ligger både mot gata eller indraget på respektive arrendetomt. Området har förändrats under årens lopp med mer eller mindre permanenta strukturer som tillkommit och tagits bort i samband med byte av arrendatorer. Idag har vissa tomter inom området inga byggnader utan bebyggelse utgörs av skjul eller väggar utan tak. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 30 (40) Snösätragränd med målade fasader och murar sett norrut. Foto: stadsbyggnadskontoret. Inom de tomter som nyttjas för kultur idag finns mer mobila strukturer som containrar men också en mindre scen och större skärmtaksstrukturer. Scen inom kulturplats Snösätra. Foto: stadsbyggnadskontoret. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 31 (40) Sociala förhållanden Snösätra upplagsområde är förknippat med flera olika företeelser och verksamheter. Dels är området ett arbetsplatsområde. Området har även sedan länge haft ett rykte om sig att vara otryggt och flera polisiära insatser har gjorts i området under årens lopp. Sedan cirka tio år tillbaka har den urbana konsten och graffittin präglat området. Vid planläggning är det viktigt att ta tillvara platsens unika karaktär samtidigt som tryggheten och tillgängligheten till området förbättras. Fyra effektmål har utgjort utgångspunkt för projektet. Dessa är: • Skapa en breddad kulturverksamhet med utgångspunkt i platsens unika karaktär • Bidra till ökad upplevd och faktisk trygghet i området • Förbättra standard för och göra de offentliga miljöerna tryggare • Möjliggör nya och förbättra befintliga kopplingar till Rågsveds naturreservat. Kulturliv Inom ramen för planarbetet har en kulturlivsanalys tagits fram. Utredningen visar att Snösätra rymmer en kultur som är unik i staden och svårt att ersätta någon annanstans. Platsen är en av få arenor för självorganiserad urban kultur i Stockholm. Utredningen pekar på att området bör utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och egenskaper. Det finns en risk i att hela områdets själ försvinner om det blir för tillrättalagt. Utredningen pekar också på vikten av att bevara murarna och ta tillvara skillnaden mellan den industriella miljön och omgivande natur. Enligt utredningen bör området även fortsättningsvis kunna fungera som ett laboratorium för självorganiserad, ickekommersiell kultur och social innovation. Teknik Området är försörjt med kommunala vatten- och dagvattenledningar samt el och fiber. Spillvattenledningar finns inte utbyggda till området. Service I Rågsveds centrum ca 1,2 kilometer bort finns service i form av bland annat livsmedelsbutik, vårdcentral samt medborgarkontor. Trafik Snösätra nås via infartsväg som ansluter till Magelungsvägen. Snösätravägen övergår i en gång- och cykelväg strax efter att Snösätragränd viker av mot upplagsområdet. Området ligger inte i 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 32 (40) närheten av kollektivtrafiknätet. Närmaste tunnelbana finns vid Rågsveds centrum, 1,2 kilometer bort. Närmaste busshållplats finns längs Magelungsvägen, cirka en kilometer bort där busslinjerna 165, 167 och 190 passerar. Planområdet i relation till omgivande trafik- och kollektivtrafiknät. Iillustration: stadsbyggnadskontoret. Snösätragränd som går genom planområdet avslutas inte i någon vändplan mot naturreservatet och vändmöjlighet för större fordon inom allmän gata saknas idag. Omgivande gatunät i anslutning till Snösätra. Illustration: stadsbyggnadskontoret. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 33 (40) Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras. Bedömningen bygger på kriterier i 5 § och 10 – 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Eftersom planområdet ligger omgärdat av Rågsveds naturreservat behöver hänsyn tas till påverkan på naturvärdena i reservatet. Genom att anpassa belysning och tillfällen för events bedöms konsekvenserna för naturvärden kunna hanteras. Området är förorenat och för att området ska bedömas som lämpligt för föreslagen användning behöver dessa hanteras. Att föroreningarna omhändertas så att människors hälsa inte påverkas negativt bedöms som positivt för miljön som helhet. I samband med planläggning infaller krav på hantering av dagvatten och skyfall. Genom att i planförslaget säkerställa täta dagvattenanläggningar och möjliggöra flödesvägar för skyfallsvatten bedöms förslaget inte påverka möjligheterna till att uppnå miljökvalitetsnormerna för Magelungen. Planläggning bedöms inte påverka några kulturhistoriska värden negativt eftersom värdena för området framförallt är kopplade till det kulturliv som växt fram på platsen. För att säkerställa att graffitti och urban konst fortsatt kan växa inom området regleras att målningsbara väggar ska finnas mot gata och natur. Med en planläggning finns en risk att Snösätras karaktär som oplanerat och icke tillrättalagt påverkas negativt. Samtidigt ger planen möjligheter för en stor flexibilitet vad gäller vilka verksamheter och bebyggelse som kan tillkomma. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i resterande delar av planbeskrivningen. Natur Grönområde Inom planområdet finns höga naturvärden. Mindre vattensalamander, snok, sex arter av fladdermöss samt över 50 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 34 (40) fågelarter, varav flera rödlistande eller minskande, har noterats. Även 251 vedlevande arter knutna till gamla träd och död ved har påträffats. Hela närområdet är viktigt för habitatnätverk för groddjur och fladdermöss samt spridningssamband för ädellöv- och barrskog. De miljöer som innehar högst värden skyddas i planen genom att planläggas som allmänplatsmark NATUR. Inom det område som idag används som upplag är växtligheten begränsad. I samband med planläggning skapas förutsättningar att tillföra mer grönska inom området då en del av det hårdgjorda upplagsområdet planläggs som parkmark. Att tillföra mer grönska inom de hårdgjorda områdena bedöms som positivt. Vid inventering noterades potentiella boplatser för fladdermöss i byggnader och murar. Inför nästkommande skede i planprocessen kommer en fladdermusinventering att genomföras för att undersöka om fladdermöss förekommer. Utifrån dagens kunskapsläge bedöms eventuella fynd av fladdermöss kunna hanteras. I närheten av upplagsområdet finns potentiella övervintringsplatser för groddjur. I samband med markarbeten vid byggnation behöver en groddjursinventering göras och alternativa övervintringsplatser ordnas om groddjur påträffas. Planförslaget innebär att en del av naturmarken som i gällande plan ligger inom parkmark planläggs som kvartersmark. Genom justeringen säkerställs att murar och strukturer ligger på kvartersmark och att de kan hanteras inom egen fastighet eller tomt. Justeringen i kvartersmark bedöms inte påverka befintliga naturvärden eftersom baksidorna på murarna mot naturmarken redan målas på idag och ingen bebyggelse medges inom de tillkommande kvartersmarken. Genom att tydliggöra ansvaret för ytorna bakom murarna bedöms eventuell nedskräpning kunna hanteras mer effektivt samtidigt som skötsel och underhåll av murarna tydliggörs. Naturreservat Området ligger i direkt anslutning till och omfattar delar av Rågsveds naturreservat. Förändringen i användning inom redan hårdgjorda ytor innebär att anläggningar och verksamheter för kulturellt ändamål kan få permanenta bygglov i enlighet med planen. I framtiden kan därmed mer besöksintensiv verksamhet än den som idag finns komma att etablera sig. Planförslaget får samtidigt inte påverka naturreservatet och dess värden negativt. Vid framtida byggnation behöver därför belysning anpassas med hänsyn till djurliv och växtlighet. Anpassning kan göras genom att till exempel rikta ljuskällor bort från naturreservatet och säkerställa att 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 35 (40) ljuskällor inte sitter för högt. I nästkommande planeringsskede kommer frågor kopplade till ljusstörningar att utredas vidare och en belysningsplan tas fram. För att ytterligare begränsa påverkan på häckande fåglar, fladdermöss och groddjur inom naturreservatet kan större evenemang i området begränsas under perioden mars till juli genom stadens tillståndsgivning för användande av allmän platsmark. Landskapsbild Planförslaget möjliggör att ytterligare bebyggelse kan tillkomma inom området. Planförslaget reglerar en högsta tillåtna höjd på och säkerställer att målningsbara murar, plank eller fasad ska finnas mot Snösätragränd och område planlagt som NATUR. På så sätt säkerställs att områdets huvudsakliga struktur och landskapsbild bevaras. Planområdet bedöms tåla olika typer av bebyggelsekaraktärer och arkitektoniska uttryck och gestaltningen inom området regleras inte. Utgångspunkten är att tillkommande bebyggelse ska anpassas till Snösätras unika karaktär och ske i enlighet med det övergripande målet om en kulturpark i området. Miljö Strandskydd Strandskydd finns runt Magelungen och Kräppladiket. Planområdet ligger i huvudsak mer än 100 meter utanför strandlinje. I planområdets nordöstra del återinträder strandskyddet inom allmän platsmark (NATUR) då avståndet till strandlinje i denna del som minst är cirka 70 meter. Dagvatten Ingen rening av dagvatten sker idag i området. Dagvatten inom området föreslås efter genomförande av planen hanteras genom en gemensam lösning i gata och inom parkmark i planområdets norra respektive södra del. Med anledning av risken för spridning av föroreningar behöver dagvattenhanteringen utföras tät. I plankartan säkerställs detta som en utformningsbestämmelse. Flödet ut från området minskar för det dimensionerande 30- årsregnet efter exploatering med fördröjning enligt åtgärdsnivån jämfört med flödet ut från området i befintlig situation. Föroreningsbelastningen från området förväntas minska efter exploatering och rening i föreslagna anläggningar. Möjligheten för recipienten att nå miljökvalitetsnormen bedöms därför inte påverkas negativt av exploateringen. Utloppen till planerat dagvattensystem bör läggas så att dagvattnet inte infiltrerar i förorenad jord eller över skrot. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 36 (40) Rekreation och friluftsliv Planläggning bedöms bidra positivt till rekreation och friluftsliv då fler kulturyttringar kan tillkomma samtidigt som kopplingar till Rågsveds naturreservat tydliggörs och förstärks. Kulturhistoriskt värdefull miljö Området bedöms inte innehålla några kulturhistoriska värden kopplade till de specifika byggnaderna inom området. Däremot är den fysiska strukturen med tomter omgärdade av murar och fasader mot gata en möjliggörare av den kultur som växt fram på platsen och innehåller stora immateriella värden. Plankartan styr att målningsbar mur, plank eller fasad ska finnas mot gatan samt mot naturmarken. Lokalklimat Planförslaget innebär att mer grönska kan tillkomma inom området i och med att andelen allmän plats ökar. En ökad andel grönska inom området bedöms som positivt både utifrån biologisk mångfald och utifrån möjligheterna att stå emot ett framtida varmare klimat. Klimatpåverkan Förutom möjligheten att genom att utöka den allmänna platsmarken även möjliggöra mer grönska inom området så bedöms planens utformning bidra positivt till dess klimatpåverkan. Genom att reglera på ett flexibelt sätt och inte snäva in tillåten användning allt för mycket skapas en långsiktigt hållbar plan. Flexibilitet förlänger livslängden och minskar därigenom klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Genom att möjliggöra för olika användningar inom hela området möjliggörs kombinationer av olika användningar i samma byggnad, vilket även det bedöms som positivt ur ett livscykelperspektiv. Miljökvalitetsnormer Luft Planförslaget bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft negativt. Vatten Planförslaget bedöms inte påverka vattenkvaliteten negativt i Magelungen eftersom flödet ut från området minskar för det dimensionerande 30-årsregnet efter exploatering med fördröjning enligt åtgärdsnivån jämfört med flödet ut från området i befintlig situation. Dagvatten från planområdet fördröjs och tas om hand inom allmän platsmark. Arrendatorerna får inte genom val av 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 37 (40) byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Buller Då inga bostäder planeras inom området har påverkan från trafikbuller inte utretts inom ramen för planarbetet. Planläggning bedöms kunna innebära att evenemang kan komma att hållas inom området i framtiden. Det är viktigt att verksamhetsutövare för evenemang där ljus- eller ljudstörningar kan förekomma förhåller sig till gällande lagar och förordningar. Buller från evenemang bedöms kunna hanteras inom ramarna för miljöbalkens och folkhälsomyndighetens lagrum. Större evenemang där allmän gata behöver användas för transporter eller publikflöden kräver tillstånd från polis och markägare och kan på så sätt styras till tider då fåglar inte häckar. Hälsa och säkerhet Översvämning Planförslaget innebär att den del där skyfall ansamlas och rinner planläggs som allmän platsmark. Genom håltagning i delar av murarna kan de naturliga flödesvägarna återskapas och stående vatten på gatan och områdets norra del rinna undan. Skyfallsvattnet avrinner mot recipienten utan att passera byggnader eller känslig infrastruktur nedströms planområdet i norr eller nordost och vattendjupet på gatan minskar genom föreslagen åtgärd till 12 cm, vilket säkerställer att räddningsfordon kan nå området även vid skyfall. Föroreningsrisk Inom området finns föroreningar som behöver hanteras för att inte riskera att påverka människors hälsa negativt. Sätt att hantera markföroreningar är exempelvis att schakta bort den översta halvmetern jord och ersätta med ny, kapsla in eller genomföra annan hantering i samband med byggnation. För att skydda bebyggelse från inträngande flyktiga ämnen kan bebyggelse i delar av planområdet behöva utföras med tät botten. Det bedöms i nuläget tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att hantera föroreningarna inom området. Mer utförlig beskrivning av hantering av föroreningsrisker redogörs för i nästkommande planskede. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 38 (40) Olyckor Tillgänglighet för räddningstjänst till området löses genom att en ny vändplan anläggs i områdets södra del. Samtliga delar av kvartersmarken är tillgänglig för räddningstjänst. Erosion och ras Risk för erosion eller ras bedöms inte föreligga. Skred Med tanke på att jordarten inom området där bebyggelse medges framförallt består av lera, som ställvis är siltig samt att grundvattenströmning i områdets nordösta delar bedöms kunna ske i fyllnadsmassor kan risk för skred inte uteslutas. Frågan kommer studeras vidare i kommande planskede. Elektromagnetiska fält Alldeles söder om planområdet finns högspänningsledningar. Den ledning som ligger närmast planområdet kommer att rivas under 2026. Närmaste bebyggelse möjliggörs cirka 40 meter från den kvarvarande ledningen. Ledningarna bedöms inte utgöra något hinder för föreslagen markanvändning som inte innebär stadigvarande vistelse. Social hållbarhet Genom planläggning bedöms området kunna tillgängliggöras för fler människor, under större del av året samt fler av dygnets timmar. Planläggning och utveckling av Snösätra som besöksmål kan bidra till att sätta Rågsved på kartan och bidra till att uppnå ett av fokusområdets mål, att minska på de fysiska och mentala barriärerna i stadsdelen och till omgivningen. Effektmålen som formulerats inom projektet uppfylls genom möjliggörande av en flexibel plan för både kultur och verksamheter samt genom skapandet av parkmark. Genom att tillskapa en ny vändplan och mer omhändertagen gatumiljö bedöms planen bidra till att uppnå målet om ökad trygghet. I områdets södra del, vid vändplanen möjliggörs för förbättrad koppling mot naturreservatet och i norr kan en ny koppling skapas. Kulturliv Planen skapar förutsättningar för att Snösätra kan växa fram utan omfattande styrning eller regleringar. Vissa åtgärder behöver genomföras för att marken ska anses lämplig för sitt ändamål och åtgärder i gatumiljön krävs oavsett utformning för att säkerställa spillvattenledning. Dessa åtgärder kan komma påverka upplevelsen 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 39 (40) av Snösätra som fritt och oplanerat. Med planläggning bedöms det därmed finnas en risk för att karaktären som Snösätra har kan påverkas negativt. Samtidigt kan en planläggning och efterföljande åtgärder för exempelvis rening av marken skapa förutsättningar för miljömässiga förbättringar i området. Att säkerställa att en del av området alltid är allmänt tillgängligt genom en allmän park i områdets norra del bedöms kunna bidra positivt till att göra området tillgängligt för fler människor. Sammantaget bedöms den fria regleringen av bebyggelse kompensera för den eventuellt negativa påverkan på Snösätras karaktär som planläggning innebär. Barn Snösätra besöks redan idag av barn både under fritid och i samband med skolbesök. Planläggningen skapar förutsättningar för att åstadkomma en trygg trafikmiljö där tunga transporter och störande verksamheter på sikt kommer att försvinna eftersom upplagsverksamheten fasas ut. Detta bedöms positivt för barn. Idag är hela norra Snösätra tomter för upplagsverksamhet eller för kulturändamål. När verksamhet inte pågår i området är tomterna stängda och låsta för allmänheten. I samband med planläggning säkerställs att en del av området kan användas som park. En öppen yta för allmänheten bedöms positivt även för barn då de kan uppleva Snösätra även om verksamheterna är stängda. Jämlikhet Att skapa fler allmänna ytor och möjliggöra fler olika typer av verksamheter bedöms positivt för jämlikhet eftersom det gör Snösätra attraktivt för flera. Jämställdhet Planläggning av området bedöms positivt för jämställdheten då en mer flexibel användning med flera olika typer av verksamheter kan tillkomma i området, även verksamhet speciellt riktad mot flickor och kvinnor. Riksintresse Totalförsvar Ledningarna i närheten av planområdets södra delar utgör riksintresse för totalförsvaret. I princip hela området ligger inom ledningens påverkansområde. Föreslagen planläggning bedöms inte påverka riksintresset. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG Planbeskrivning Sida 40 (40) Hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken Ekologiskt särskilt känsliga områden Planläggning bedöms inte påverka några ekologiskt särskilt känsliga områden negativt. Att tillföra grönska inom planområdet kan påverka spridningssambanden positivt. Trafik Motortrafik Angöring till tillkommande bebyggelse föreslås lösas inom allmän gata. Parkering för tillkommande bebyggelse löses inom kvartersmarken. Genom tillskapande av vändplan i planområdets södra del bedöms förutsättningarna för motortrafik förbättras då vändmöjlighet för avfalls- och räddningsfordon möjliggörs. Gång- och cykeltrafik Planförslaget bedöms kunna skapa bättre förutsättningar för gångtrafikanter inom området då gatan föreslås utformas eller regleras om till gångfartsområde. Den föreslagna vändplanen i områdets södra del bedöms därutöver förbättra förutsättningarna för oskyddade trafikanter då vändning av fordon idag kan ske vart som helst. Tillgänglighet Planförslaget bedöms förbättra tillgängligheten till området då vändplan tillskapas i södra delen. Området är i huvudsak plant några förändringar i gatulutningar eller liknande föreslås inte. Mellankommunala frågor Annat Markavvattning Söder om planområdet finns Snösätra torrläggningsföretag. Eftersom planområdet är begränsat och fördröjning föreslås bedöms planläggning inte påverka flödena till markavvattningsföretaget. 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] R Z 1 h PARK 2 GATA E 1h 1 R Z 1 h 2 R Z 1 h 2 NATUR E h 2 1 GRUNDKARTA Stadsdelsgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) Ledningsrättsområde Fornlämningsområde Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Träd Kraftledning Nivåkurvor NORR Transformatorbyggnad Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan och RH2000 i höjd. Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Aktualitetsdatum 2025-12-12 Rossmery Felix Kartingenjör 0 50m Skala 1:1000, utskriftsformat B2 kliW araS :daC PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GATA Gata NATUR Natur PARK Park Kvartersmark E Pumpstation 1 E Transformatorstation 2 R Kulturell besöksanläggning 1 Z Verksamheter EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnadsverk. Byggnaders användning Byggnader får inte användas för övernattning. Höjd på byggnadsverk h Högsta nockhöjd är 3 meter över angivet nollplan. 1 h Högsta nockhöjd är 9 meter över angivet nollplan. 2 Utformning Målningsbar fasad, mur eller plank till en lägsta höjd om 1.8 meter ska finnas och upplevas som sammanhängande mot GATA och NATUR. Öppningar för entréer, in- och utfarter samt för dagvatten- och skyfallsflöden får finnas. Utförande Dagvattenanläggningar ska utföras täta. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. laga kraft. UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1 Snösätra kulturpark i stadsdelen Rågsved i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen 2026-01-27 Pia Ölvebro Ida Thomasson planchef stadsplanerare Påbörjad av SBN Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2025-04867 76840-5202 rnD ,01-20-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,orbevlÖ aiP - tnemukod tnäkdoG --- [Kulturlivsanalys.pdf] Snösätra Kulturlivsanalys 2025-11-28 FFoottoo:: ÅÅTTEERRAANNVVÄÄNNDD::FFrråånn kkuullttuurraannaallyyss hhaaggssäättrraa rrååggssvveedd 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PROJEKTINFORMATION Snösätra Kulturlivsanalys November 2025 Beställare Stockholms stad, Exploateringskontoret Oscar Säfwenberg, byggprojektledare Peter Staflin. landskapsarkitekt Elana Svanström, projektledare Nyréns Arkitektkontor Ia Westman, landskapsarkitekt Martin Losos, arkitekt och stadsplanerare Jessica Henriksson, landskapsarkitekt Omslagsbild Foto: Unika boxen, Tommy Sörstrand 2 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll Sammanfattning sid 4 1. Inledning sid 6 2. Snösätras historia - från upplagsområde mot kulturpark sid 8 3. Kartläggning av kulturliv - en arena för deltagarkultur sid 11 4. Analys kulturliv - en kulturell frizon sid 15 5. Snösätras kulturpotential- permanent temporalitet sid18 6. Referensexempel sid 20 Källor sid 26 | 3 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Nyréns Arkitektkontor har i uppdrag av Exploaterings- Den verkliga möjligheten ligger i chansen att Medskick: kontoret i Stockholms stad tagit fram denna Snösätra utvecklas till en annorlunda kulturplats, • Utveckla varsamt med fokus på temporaritet och kulturlivsanalys som stöd för detaljplaneprocessen i en som är medvetet mindre tillrättalagd och inte deltagande. Områdets styrka ligger i dess råhet och Snösätra. Stadens mål är att omvandla det nuvarande konsumtionsbaserad. Genom att bejaka denna anda egenart. Blir det för tillrättalagt riskerar man att städa upplags- och verksamhetsområdet till en kulturpark. Syftet kan Snösätra positioneras som en miljö som fortsatt bort själva själen av Snösätra. Det ofullständiga är en med analysen är att fördjupa kulturlivsfrågorna, säkerställa andas ”utanför systemet” och bli en viktig resurs för kvalitetsbärare för platsen och kulturen. att områdets immateriella värden beaktas och beskriva hela Stockholm som idag har en brist på utrymmen områdets kulturella identitet samt potential. med låg tröskel och hög tolerans för subkulturella och • Bevara miljön. Murarna och avgränsningarna är en experimentella uttryck. central tillgång som ger platsen dess identitet och Metoden för analysen bygger på en kombination fungerar som fond för konsten. Spänningen mellan de av kvalitativa intervjuer, dokumentstudier och Utmaningarna är emellertid knutna till samma hårda industrimaterialen och den omgivande naturen omvärldsanalys. Kartläggningen har primärt fokuserats självständighet som utgör platsens styrka. Det finns en är en del av Snösätras karaktär och bör bevaras. på den utåtriktade kulturverksamhet som bedrivs av inneboende gör-det-själv-anda där man helst ordnar föreningen Kulturkvarter Snösätra, som är den mest saker på egna villkor. Denna ideologiska grund gör att det • Snösätra kan fungera som ett laboratorium för kontinuerliga aktören på platsen idag. ofta finns en låg prioritet för att följa stadens regler och självorganiserad, icke-kommersiell kultur och social riktlinjer. I kombination med begränsade resurser och ett innovation. Strategier som möjliggör låg tröskel och Snösätra rymmer i dag en kultur som är svår att ersätta ideellt arbetssätt – där få personer bär ett stort lass – blir gräsrotsstyrd kreativitet bör stödjas. Stockholm saknar på annan plats. Kombinationen av historia, fysisk miljö, det svårt att möta stadens krav på struktur, administration i stort platser för subkulturer och experimentell kultur, subkulturell energi och lokalt engagemang gör området och formalia. vilket gör Snösätra till ett av få undantag. till en av få arenor för självorganiserad urban kultur i Stockholm. Potentialen är stor, men utvecklingen kräver En annan stor utmaning är den säsongsbundenhet ett varsamt förhållningssätt där stadens arbete sker i som begränsar verksamheten, eftersom all utåtriktad samspel med de krafter som format platsen från början. verksamhet idag sker utomhus, utan tillgång till byggnader. En mer robust utveckling kräver lösningar som tillåter en Analysen visar att en framtida kulturpark bör utgå från levande plats dygnet runt, året om, med tillgång till tak den organiskt framväxta kulturen och identiteten för att och byggnader för att nya aktörer och aktiviteter ska kunna skapa en fortsatt tillåtande, dynamisk och kreativ miljö. ta plats Potentialen handlar således mindre om platsen och mer om att ta vara på en befintlig kultur som är värd att Slutsatsen är att den organiska kultur som vuxit fram i bevara och utveckla. Denna befintliga kultur kan också Snösätra ska kunna fortsätta utvecklas krävs varsamt stöd användas som en språngbräda för vidare utveckling, då snarare än traditionell styrning. Staden behöver skapa nya kulturaktörer kan dra fördel av en redan etablerad ramar utan att fylla dem, underlätta snarare än reglera, identitet och energi. och låta kulturens egen logik vara vägledande. 4 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Norra entrén vid Snösätragränd. Festivalen Springbeast där Wall of Fame målas om årligen. Foto: Unika boxen, Tommy Sörstrand Snösätra med sitt karaktäristiska uttryck av gatukonst och omgivande natur. Foto: Unika boxen, Tommy Sörstrand Graffitikonstnär. Foto: Unika boxen, Tommy Sörstrand | 5 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11.. IInnlleeddnniinngg Bakgrund Metod Intervjupersonerna valdes ut i samråd med Stockholms För Snösätra pågår en detaljplanprocess med målet Denna kulturlivsanalys bygger på en kombination stad, och intervjutillfällena begränsades till tre: att omvandla dagens upplag- och verksamhetsområde av kvalitativa intervjuer, dokumentstudier och • Stadsdelsförvaltningen för Enskede-Årsta-Vantör till ett område där kulturverksamhet kan bedrivas på omvärldsanalys. Kartläggningen och analysen har med erfarenhet av projektet Kulturplats Snösätra och ett långsiktigt och planenligt sätt. I dag sker mycket avgränsats till att primärt undersöka den utåtriktade samarbete med Kulturkvarter. av den kulturella verksamheten utanför gällande kulturverksamhet som bedrivs inom Snösätras gränser planbestämmelser och syftet med den nya detaljplanen idag, samt platsens miljö, historia och identitet i relation • Mikael Rickman, ordförande för föreningen är att skapa förutsättningar för stabilitet och möjlighet till staden och närområdet. Arbetet har därför främst Kulturkvarter Snösätra - representant för den att utöka området till en kulturpark där fler kulturaktörer fokuserats på Kulturkvarter Snösätra, som i dagsläget organiserade, utåtriktade kulturen. huserar på en större yta. Staden äger marken och har för är den aktör som bedriver kontinuerlig utåtriktad avsikt att fortsatt arrendera ut tomterna. kulturverksamhet i området. • Victor Marx, som med sin erfarenhet från både Snösätra och Cyklopen kunde bidra med ett Kulturliv och socialt värdeskapande Kartläggningen har baserats på följande underlag och komparativt perspektiv på självorganiserade metoder: subkulturella platser. Denna kulturlivsanalys har tagits fram för att fördjupa kulturlivsfrågorna som stöd för detaljplaneprocessen. • Litteratur- och Dokumentstudier - en genomgång Dessa intervjuer, tillsammans med den löpande Med syfte att säkerställa att områdets immateriella värden har gjorts av relevanta rapporter, tidningsartiklar återkopplingen från stadens arbetsgrupp, utgjorde beaktas och att planen kommer bidra till att bevara och och officiella dokument. Ett viktigt underlag har varit huvudsakligt underlag för den slutliga analysen och stödja befintliga värden. Resultatet av kulturlivsanalysen den tidigare utförda Kulturlivsanalysen för Hagsätra slutsatserna. ska användas inom projektet Snösätra kulturpark som Rågsved, vilken inkluderade samtal med besökare och underlag för fortsatt socialt värdeskapande områdespla- aktörer i Snösätraområdet. nering och vara vägledande vid avvägningar och priorite- ringar. • Plats- och Kartanalys - analysen inkluderade fysiska platsbesök för att kartlägga den befintliga miljön, Mål kulturlivsanalys infrastrukturen och målpunkter som präglar områdets Målet med kulturlivsanalysen är att: karaktär. • kartlägga det kulturliv som finns i Snösätra idag och • Omvärldsspaning - en omvärldsanalys har genomförts beskriva förutsättningarna för att identifiera relevanta referensprojekt inom • beskriva områdets kulturella identitet och liknande områden, som rör placemaking och kulturpotential och lyfta fram nyckelaspekter för utveckling av subkulturella miljöer. utveckling av kulturlivet. För att få djupare kunskap om området genomfördes • ta fram förslag, idéer och exempel som kan användas kvalitativa intervjuer med nyckelaktörer. som inspiration i fortsatt arbete 6 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Flygfoto över området taget från väster. Den södra delen av Snösätra revs 2020/2021 för att återställas till naturmark och ingå i Rågsveds naturreservat. Foto: Stockholm växer, Stockholms stad | 7 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Snösätras historia – från upplagsområde mot kulturpark Mellan fårhagar och färgburkar Redan i början på 2000-talet hade både övernskommelse tilläts målning på fasader och murar Inbäddat i Rågsveds naturreservat, bland idylliska fårhagar företagarföreningen och lokala grupper som varit längs hela gränden - vilket i sin tur ledde till att festivalen och kolonilottsområden, ligger Snösätra – ett gammalt engagerade i det omgivande naturområdet uttryckt en Spring Remake föddes 2015. Därmed skapades Snösätra upplagsområde som kommit att utvecklas till en lokal växande oro för utvecklingen. Det avskilda men ändå Graffiti Wall of Fame, ett utomhusgalleri som skulle kulturplats med årlig graffitifestival. Här har graffitin stadsnära läget gjorde att människor i utsatta situationer komma att locka målare och besökare från hela världen– omtolkat upplagsmiljön till en konstnärligt kreativ plats sökte sig hit och med tiden uppstod återkommande och sätta Snösätra på den internationella street art-kartan. där graffitikulturen skapat sig ett eget utrymme som gett tillfälliga bosättningar. Skrot, stölder och nedskräpning blev Konst, musik och gemenskap ringar på vattnet. allt vanligare inslag. Snösätra växte snabbt fram som ett levande kulturkluster. Från torp till upplag År 2012 beslutade staden att påbörja en avveckling av Under festivalen, som nu gick under namnet Springbeast, Namnet Snösätra syftar på det torp som mellan 1600-talet området. Företagarnas arrenden, som tidigare förnyades målades väggarna om varje vår – ackompanjerade av DJ:s, och 1970 låg ett stenkast från dagens upplagsområde. för fem år i taget, omvandlades till kontrakt med tre food trucks och tusentals besökare. Lokala ungdomar Aktivt jordbruk bedrevs sannolikt fram till 1950-talet, och månaders uppsägningstid. Som en följd flyttade många mötte internationella konstnärer, och platsen blev under andra världskriget ska byggnader i den numera rivna företag ut och den företagarförening som hållit ordning samtidigt scen, ateljé och mötesplats. Graffitikulturen södra delen av upplagsområdet ha använts för militära upplöstes. skapade en ny stolthet i Rågsved, och många beskrev ändamål. Frizonen växer fram området som en Jan Lööf-värld där ordning och kaos samsades. På 1950-talet började kolonilotter anläggas på den tidigare Med kortsiktiga arrendeupplåtelser kom nya hyresgäster jordbruksmarken och 1958 upprättades en stadsplan och i vissa delar av området började ett Christianialiknade När avfallsbolaget Big Bag lämnade området 2017 för det som då kallades Bråtegränd – markerat som samhälle växa fram. I de övergivna lokalerna hölls frigjordes nya stora ytor inom tomterna. De blev öppna ”specialområde för upplagsändamål” rave, svartklubbar och konstnärliga experiment, men väggar där alla kunde måla, oberoende av festivalens också verksamheter kopplade till kriminalitet och kurerade delar. Det innebar att också det öppna och Det kom att bli en av Stockholms sista kåkstäder, där drogförsäljning. ickekurerade målandet på allvar flyttade in i Snösätra. många livnärde sig på återvinning och reparationer. Området bestod av små verkstäder, bilmekar och Graffitin hade sedan länge funnits på platsen men Kulturkvarter tar form skrothandlare – ett enklare verksamhetsområde för huvudsakligen varit begränsad till utsidan av murarna, När kommunfullmäktige 2018 beslutade att bilda småindustri och hantverk. mot naturen, där man kunnat måla ostört. Inne i området Rågsveds naturreservat stod det klart att den södra delen dominerade under denna period technokulturen som av Snösätra skulle rivas och återställas till naturmark. En plats på undantag kulturyttring - men 2014, samma år som Stockholm Beskedet väckte starka reaktioner. Många såg beslutet När staden successivt började avveckla den här typen slopade sin nolltolerans mot graffiti, fick graffitikonstnärer som ett slag mot en av få platser där urban kultur fått växa av verksamhetsområden ansågs Snösätra ligga olämpligt tillåtelse att måla en vägg på insidan. organiskt till i ett naturområde och dessutom ha börjat dra till sig kriminalitet. Det blev startskottet för en ny epok där gatukonsten Ur protesterna växte Kulturkvarter Snösätra fram – en kom att ta större plats inom området. Efter en intern ideell förening där målare, företagare och kulturutövare 8 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI gick samman för att föra en gemensam dialog med staden för att bevara och utveckla platsen. Föreningen tog över arrendet för de tre tomter som Big Bag tidigare hade i den norra delen av området. Förutom väggar för målning fylldes tomterna efterhand med scener, ateljéer och samlingsplatser. Under de följande åren arrangerades konserter, workshops och festivaler. Mot en permanent kulturpark Efter rivningen av de södra delarna började staden utreda framtiden för de norra. 2020–2025 drivs projektet Kulturplats Snösätra i samverkan mellan staden och Kulturkvarter Snösätra. 2025 tog staden nästa steg då exploateringsnämnden beställde en ny detaljplan som ska möjliggöra en permanent kulturpark. Det innebär att Snösätra för första gången ges planstöd för kulturell verksamhet – något som tidigare hanterats med tillfälliga bygglov och kontrakt. En levande plats Snösätra har i dag ett kulturliv som, i olika grad, pågår året om. Varje vår arrangeras festivalen Springbeast, som lockar tusentals besökare och hundratals konstnärer Under året hålls även konserter, marknader, filmvisningar och workshops. De öppna väggarna målas ständigt om, men platsens idé består – en plats där natur och urban kreativitet möts. Snösätra är inte längre ett bortglömt upplagsområde i stadens utkant, utan ett exempel på hur kultur kan växa underifrån och bli relevant för ett långt större omland än det lokala. I mötet mellan fårhagar och sprejfärg fortsätter Snösätra att påminna om att staden alltid är i rörelse. År 2015 flyttade graffitin in på allvar i Snösätra då man tilläts man måla på fasader och murar inom området. Bild från södra delen år 2016.x | 9 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Snösätra ligger inbäddat i Rågsveds naturreservat och naturen kontrast till graffitin. Kulturkvarter Snösätras kärna i verksamheten är gatukonst men man förespråkar även en stark deltagarkultur och inom deras område sker ett brett utbud av både återkommande och nya event och aktiviteter. Illustration som visar kvartersindelningen i Snösätra. I nuläget har området tre tomställda kvarter och Rågsveds naturreservat med skog och fårhagar. Kulturkvarteren arrenderar ca 30% av ytan. 10 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Kartläggning av kulturliv – en arena för deltagarkultur Inte bara kulturkvarter Ideellt driven Springbeast Denna kartläggning fokuserar i första hand på Kulturkvarter Snösätras verksamhet drivs ideellt i Springbeast är Snösätras flaggskeppsfestival och, sett ur ett Kulturkvarter Snösätra, som är den aktör på platsen föreningsform. Som betalande medlem får man rätt europeiskt perspektiv, viktig mötesplats för urban konst, som bedriver en utåtriktad kulturell verksamhet idag. att måla på anvisade väggar inom området och rösträtt graffiti, musik och kultur. Det är ett event som utan tvekan Tidigare har det dock funnits en relativt stark närvaro av på stämman i frågor som rör platsens utveckling. bidragit till att öppna upp Snösätras slutna upplagsområde kulturuttryck kopplade till bil- och motorkultur, av vissa Medlemmarna består inte bara av aktiva målare och för omvärlden och har satt området på kartan. beskriven som raggarkultur. Det har också funnits ett arrangörer, utan även av boende i närområdet samt Festivalen har blivit en omtalad kulturinstitution med kvinnligt motorcykelgäng som haft lokal i området. På vissa kulturintresserade som vill stödja projektet och platsen. högt anseende, såväl lokalt i Stockholm som nationellt tomter har det anordnats rave – även under senare år – Graffitin som kärna och internationellt. Sedan starten 2014 har den vuxit och på andra både finns och har det funnits verkstäder till en av Europas större lagliga gatukonstfestivaler, med med kulturella inslag. Graffitin är kärnan i Snösätra – det som kommit att prägla både svenska och internationella konstnärer. En gång om platsens uttryck och som fortfarande bär en stor del Snösätra kulturkvarter året målas hela Snösätra Wall of Fame om – flera tusen av dess identitet. Här är den kreativa processen synlig; kvadratmeter vägg fylls med nya muraler inför publik. När Stockholms stad 2018 beslutade att göra om Rågsveds konstnärer arbetar direkt inför publik, och mötet mellan Samtidigt ordnas musik, DJ-set, workshops, performance, friområde till naturreservat och avveckla den södra skapande och betraktare suddar ut gränsen mellan scen mat och marknader. delen av Snösätra, gick konstnärer, företagare och lokala och galleri. Denna öppenhet är en del av Snösätras själ eldsjälar samman. Syftet var att skydda och utveckla – en plats där konsten inte göms bakom institutionella Festivalen fungerar både som konstnärlig plattform den norra delen som kulturplats. Ur detta samarbete väggar, utan lever i det offentliga rummet. och social mötesplats, där streetart, hiphop och lokalt växte föreningen Kulturkvarter Snösätra fram, en engagemang möts – “en plats för inspiration, gemenskap Sedan gränden målades för första gången 2014 har paraplyförening som kom att fungera som ett gränssnitt och kreativitet”, som föreningens ordförande Mikael Snösätra utvecklats till en av Europas största lagliga och samtalspart till staden i dialogen om områdets Rickman uttrycker det. graffitiarenor, ett levande ekosystem för gatukonst där framtid. Föreningen företrädde de som vill se en fortsatt utveckling av gatukonst på platsen, men inte hela bredden konstnärer från hela världen möts. Platsen förändras En vision om deltagarkultur ständigt – verken byts ut i takt med att nya målas – och av de subkulturer som verkade i området. Även om graffitin och gatukonsten har varit en central just denna förgänglighet är central för uttrycket. Graffitin del av platsens historia menar Kulturkvarter att just År 2020 initierade staden projektet Kulturplats Snösätra här är inte tänkt att bevaras, utan att upplevas i nuet. dessa uttrycksformer inte nödvändigtvis måste stå i med målet att pröva möjligheterna till en permanent fokus för alltid. Deras uttalade filosofi är istället att bygga Samtidigt finns en tydlig struktur som balanserar frihet kulturpark i området. Inom ramen för detta har vidare på gatukonstens anda – dess självorganisering, och ansvar för dem som målar. Området är indelat Kulturkvarter fått tillgång till tre tomter på cirka 6 000 mentalitet och filosofi och att skapa ett alternativ till den i olika zoner: Hall of Fame längs Snösätragränd och kvadratmeter i den norra delen, där man sedan dess konsumtionsbaserade kultur som, enligt dem, präglar Snösätravägen består av kurerade väggar där endast ansvarat för de öppna väggarna samt arrangerat festivaler samhället i stort. inbjudna konstnärer får måla. Ett annat område kräver och andra kulturaktiviteter. godkännande från föreningen, medan vissa väggar alltid är Föreningen uttrycker ett starkt samhällsengagemang och öppna för medlemmar. | 11 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ser kultur som ett sätt att möta samtida utmaningar. Året runt-kultur Genom att bygga gemenskap och deltagarkultur vill Föreningens utåtriktade verksamhet har hittills varit man aktivera människor, skapa ett community och säsongsbunden även om den i år varit rekordlång, från den bygga kultur underifrån – för att bidra till ett mer 15 mars till mitten av november. Eftersom all verksamhet hållbart och sammanhållet samhälle. sker utomhus, utan tillgång till byggnader, är det i ”Subkulturerna har möjligheten att samla praktiken klimatet som sätter gränserna. Men drömmen människorna och skapa ny kultur och det är det vi gör är att ha en levande plats dygnet runt, året om, med tak här – samla människor som kan skapa gemenskap och byggnader så att fler aktörer kan ta plats. Platsen genom kulturella utryck som intresserar dom. Skapa lever främst upp under helgerna, då området öppnas för ett rikare samhälle” - Mikael Rickman, ordförande olika evenemang och aktiviteter tillsammans med andra Kulturkvarter Snösätra arrangörer. Målandet pågår dock kontinuerligt, året runt, men under betydligt stillsammare former. Verksamheten idag beskrivs som en ”fritidsgård med Uthyrning till andra arrangörer låg tröskel och högt i tak”, där vem som helst ska kunna delta i skapandet – inte bara som publik utan Kulturkvarter Snösätra hyr ibland ut sitt område till externa som utövare. Därför är målet att alltid ha fri entré arrangörer, men alltid med tydliga ramar och i linje med även om aktiviteter i sig kan kosta pengar. platsens karaktär. Utgångspunkten är att föreningens område ska vara öppet och tillgängligt för alla, men att Brett utbud och pedagogisk verksamhet vissa projekt kan genomföras av andra aktörer, på andra Förutom access till väggar arrangeras både graffiti villkor, när de bidrar till kulturlivets mångfald. Ett exempel och muralworkshops för skolor och allmänheten, är de två nyligen utsålda Thåström-konserterna som ofta inom ramen för projektet Skapande skola arrangerades av Luger. Även Rågsvedsfestivalen, som - en nationell satsning för att främja att konst arrangeras av stadsdelsförvaltningen i samarbete med och kultur i grundskolan som administreras av lokala föreningar, har hållits på platsen två år i rad. utbildningsförvaltningen. Då kommer barn och Vid sådana tillfällen gäller inte alltid principen om fri entré, ungdomar från förskoleålder och upp till högstadiet men föreningen ser samarbetena som ett sätt att stärka för att måla tillsammans med konstnärer. Men sin ekonomi och synlighet – så länge arrangemangen ligger föreningen breddar successivt innehållet med i linje med helheten. andra konstformer. De tre arrenderade tomterna används för events, konserter, marknader, loppisar, filmvisningar, danskvällar, workshops, konstutställningar, barnaktiviteter och open mic- scener. Illustration över Snösätra som plattform för urban konst och graffiti. 12 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Aktivitet hos Kulturkvarter Snösätra. Foto: Unika boxen, Tommy Sörstrand Axplock aktörer/evenemag - som Kulturkvarter anordnar • Hoppborg • Felting workshop with Olena • Spac - Pole and aerial community • Barnrave • DJ’s • Street Art Bistro • Blad och Beta - Urban odlingsklubb • Live konserter • Salsa Block Party • Bastu - bastuklubben • Snösnickarna – den urbana odlingsklubben • Poetry slam • Latin block party • Pilates • Bakluckloppis • Dockteater • Graffitirave • Streetbasket league • Danskolleltivet synnerigi - breakdance • Sagoläsning • Summer dance & aerial jam • Graffitiworkshops • Modern dans • Dance battle in snösätra • Summer Bloc party • Muralworkshops • Pysselhörna • Foodtrucks • Summer feast | 13 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Festivalen Springbeast lockar många besökare varje år. Under Springbeast målar utvalda konstnärer om Wall of Fame inför ögonen på åskådarna. Foto: Unika boxen, Tommy Sörstrand Målning på en av de öppna väggarna. Konsert med Thåström sommaren 2025. 14 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Analys kulturliv – en kulturell frizon Möjligheter och styrkor Snösätra ingår i en sekvens av kultur- och natur i åldersmässigt blandad publik, från barn till pensionärer. Snösätra är en unik plats i Stockholm, formad av sitt Högdalen, Rågsved och Hagsätra – med Highvalley, Utmaningar och balansgång innehåll, sina uttryck och sin fria, ofta anarkistiska anda. Cyklopen, Perssons Betong, kolonilotterna, Området förändras ständigt genom engagemanget hos skogsträdgården och Rågsveds naturreservat. Tillsammans Det finns en inneboende självständighet i Snösätras kultur, dem som verkar och vistas där. Det är en tydligt avgränsad bildar de ett sammanhängande kulturellt stråk där olika en gör-det-själv-anda, där man helst ordnar saker på egna plats – både på kartan och i sin fysiska struktur. Den uttryck och miljöer har potential att förstärka varandra. Ett villkor, utan inblandning uppifrån. Denna hållning sitter är lätt att peka ut, hitta till och skapa något eget inom. tydligare och mer utvecklat Snösätra kan stärka detta stråk djupt i platsens identitet och präglar även Kulturkvarter Kontrasten mot naturreservatets skog och fårhagar såväl som samarbeten mellan de olika kulturgrenarna. Snösätra som ideell förening. Denna ideologiska grund resulterar ofta i en låg prioritet för att följa stadens regler förstärker dess karaktär som en urban ö i grön omgivning. Föreningen Kulturkvarter Snösätra har tagit på sig rollen och riktlinjer. I kombination med begränsade resurser Platsen har ett starkt och igenkännbart signum som är som förvaltare av den befintliga kulturen. Föreningen är ett och ett ideellt arbetssätt – där få personer bär ett stort välkänt i sina subkulturer och i närområdet, med ett tydligt tydligt uttryck för den självorganiserade gräsrotsrörelsen lass – blir det många gånger svårt att möta stadens krav på varumärke buret av graffitin, gatukonsten och festivalen och strävar efter att förvalta platsens arv samtidigt som de struktur, administration och formalia. Springbeast. Identiteten sitter i områdets gör-det-själv- anpassar sig efter förändrade omständigheter. Oavsett hur anda som tydligt präglar både miljön och byggnaderna och man ser på deras mandat är Kulturkvarter representanter Staden å sin sida kan ha förståelse för dessa utmaningar, blivit en självklar del av dess uttryck. för den bevarandevärda gatukulturen i Snösätra. De är men skillnaderna i arbetssätt och kultur skapar ändå därmed en central utgångspunkt för dialog och fortsatt friktion. Från föreningens perspektiv upplevs staden som Kärnan i Snösätras potential är att förvalta det unika utveckling av kulturparken. för försiktig och ovan vid att samarbeta med fria och som vuxit fram här, att bygga vidare på den befintliga alternativa rörelser. En stor utmaning ligger därför i att identiteten genom att låta den organiskt framväxta Områdets historia av mångfacetterade, främst hitta former för samarbete som fungerat för båda parter. kulturen vara utgångspunkten och skapa en fortsatt subkulturella, uttryck visar på möjligheterna att både tillåtande, dynamisk och kreativ miljö. bevara och utöka kulturen på platsen. Snösätra har därför Det är inte heller oproblematiskt för Kulturkvarter goda förutsättningar att fortsätta vara en plattform för en att ta rollen som representant för platsen. Det är en Denna befintliga kultur kan också användas som en mångfald av kulturuttryck. Med fler kulturverksamma i känslig balansgång för föreningen mellan att bevara den språngbräda för vidare utveckling genom att nya området kan också en starkare och mer uthållig - plats växa autonoma identitet och det självorganiserade arbetssätt kulturaktörer som integreras i området kan dra fördel av fram. Området har redan en tydlig kvartersstruktur som som länge präglat Snösätra, och att samtidigt ingå i ett en redan etablerad identitet och energi. Men att förbise möjliggör uthyrning av fler, mindre och varierade tomter mer formellt samarbete med staden för att säkra platsens den befintliga kraften, symboliserad till stor del av graffitin, till olika aktörer och företag, vilket kan bidra till bredd och framtid. Denna ”överbyggnad” har också skapat splittring vore att missa ett unikt tillfälle. Den verkliga möjligheten mångfald. inom kulturen på platsen. För vissa är föreningen ett ligger i chansen att Snösätra utvecklas till en annorlunda nödvändigt steg mot långsiktig trygghet, medan andra ser kulturplats– en som är medvetet mindre tillrättalagd. Föreningen har även lyckats attrahera en ovanligt bred den som ett hot mot den frihet och spontanitet som gjort Genom att bejaka denna anda kan Snösätra positioneras och diversifierad besöksskara vilket kan ses som ett platsen unik. Många vill inte ha någon formell struktur som en miljö som fortsatt andas ”utanför systemet” och viktigt bidrag till den sociala hållbarheten i området. eller gränssnitt mot staden alls. Att anpassa sig till stadens bli en resurs för hela Stockholm. Evenemang (som marknadsdagar) besöks av en etniskt och krav och riktlinjer, från finansiering till tillståndsprocesser | 15 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI såsom bygglov, kan därmed innebära en risk – både En av de största bristerna idag är avsaknaden av för rörelsens inre dynamik och för det värde som inomhusmiljöer, vilket begränsar verksamheten till ligger i Snösätras särart. sommarhalvåret. Detaljplanen bör ge en hög grad av flexibilitet och möjlighet att bevara den gör-det-själv-anda Ideellt arbete präglas ofta av brist på både arbetskraft som präglar Snösätra – en miljö som kan förändras snabbt och ekonomiska medel. Föreningens överlevnad och utifrån behov och initiativ utan stora ekonomiska insatser. utveckling är i hög grad beroende av de bidrag och stöd föreningen årligen erhåller från staden samt de eldsjälar som driver arbetet framåt. Det engagemang som finns idag riskerar att avta över tid om stödet inte räcker till. Sannolikt skulle platsen gynnas om ansvaret delades mellan fler aktörer. Att utveckla platsen och ge utrymme för fler aktörer utan att begränsa det kulturliv som redan finns är viktig men områdets styrka ligger i dess råhet och egenart – blir det för tillrättalagt riskerar man att städa bort själva själen av Snösätra, istället för att bygga vidare på den. För aktörerna är det viktigt att känna delaktighet och att de kan påverka och ”äga” sin plats. Historien med kriminalitet och skadegörelse lever delvis kvar och bidrar till att platsen kan upplevas som otrygg. Det förekommer fortfarande skadegörelse och dumpningar men i betydligt mindre grad än tidigare. Under vissa tider på året och dygnet, särskilt kvällar och nätter, blir området öde och upplevelsen av otrygghet förstärks. Det avskilda läget, otydliga entréer och svaga kopplingar till omgivningen gör att Snösätra kan kännas avskärmat och svårtillgängligt för den som inte redan har en relation till platsen. Murar och den visuella karaktären förstärker intrycket av en miljö som kan vara svår att ta sig in i. Mural från Springbeast 2019. 16 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Illustration som visar hur Snösätra ligger inbäddat i Rågsveds naturreservat och ingår i en sekvens av kultur och natur i Högdalen, Rågsved och Hagsätra som tillsammans bildar ett sammanhängande kulturellt stråk. | 17 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Snösätra kulturpotential – permanent temporalitet Snösätra rymmer en organiskt framväxt gräsrotsrörelse • Kärnan i Snösätra: • Förstärka närområdet: med en stark historia och identitet. Här – inbäddat i ett Den framvuxna gatukulturen är unik och värd att Kulturen har potential vara en viktig kraft i den naturskönt område- har subkulturella uttryck som sällan värna. Kulturkvarter har kommit att fungerar som dess förändringsprocess som Hagsätra och Rågsved får plats i den ordnade staden fått fäste. Platsen bär på företrädare och är centrala för den urbana konsten i idag står inför. Kulturlivet bidrar till identitet och en unik estetik och en frihet som formats av eldsjälar, området med Wall of fame, Springbeast och öppna sammanhållning bland dagens boende. Att ta tillvara skaparkraft och en vilja att ta ansvar på egna villkor. väggar. kulturpotentialen förutsätter att man förstår det lokala sammanhanget och bejakar områdets kulturella Vanligtvis lever kultur av temporär karaktär på lånad • Grundläggande värden: identitet där Snösätra är en viktig del och en källa till tid – ofta som ett medel för placemaking inför kommande Frihet, engagemang och självorganisering är platsens stolthet för många i närområdet. stadsutvecklingsprojekt, eller opportunistiskt i stadens grundläggande värden och förutsättningen för dess sprickor där den får verka ostört tills området hamnar i vitalitet. • Potential för fullskalig kulturpark: fokus igen. Snösätra skulle kunna erbjuda kulturutrymmen av det • Miljöns betydelse: slag som Stockholm lider brist på idag. Det visar på en I Snösätra planeras dock varken bostäder eller kontor Den ruffa, unika miljön med murar och potential att utvidga den kulturella närvaron – som i vilket skulle kunna ge möjligheten till en permanent verksamhetsområdeskaraktär är avgörande för de dag huvudsakligen är koncentrerad till Kulturkvarter temporalitet, där kulturen kan utvecklas på egna villkor. subkulturella uttrycken och fungerar också som Snösätras arrende – till hela området. dragningskraft för långväga besökare och som För att den organiska kultur som vuxit fram i Snösätra ska backdrop för film- och musikvideoinspelningar. • Permanent temporalitet: kunna fortsätta utvecklas krävs snarare ett varsamt stöd än Till skillnad från många tillfälliga kulturprojekt traditionell styrning. Staden behöver skapa ramar utan att • Resurs i Stockholm: som används som placemaking inför exploatering, fylla dem, underlätta snarare än reglera, och låta kulturens Stockholm saknar i stort platser för subkulturer och möjliggör frånvaron av kontors och bostadsplaner egen logik på platsen vara vägledande. Kanske kan hela experimentell kultur, vilket gör Snösätra till ett av få i Snösätra att aktivering kan ske för kulturens egen Snösätra en dag vara fylld av kultur – levande dygnet runt, undantag. Aktörer utan ekonomiska muskler trängs skull. året om, på sitt eget särskilda sätt. ofta ut på grund av höga hyror eller för att deras verksamheter anses störande för omgivningen. • Ökad närvaro: Snösätra kan utgöra en viktig resurs genom att Platsen ligger isolerat och upplevs idag som öde Slutsatser erbjuda rum med lägre tröskel och hög tollerans. stora delar av tiden. Genom att uppnå en kritisk massa av besökare och verksamma kan man minska • Identitet och ursprung: • Närliggande kontext: områdets upplevda otrygghet. En större och mer Snösätra besitter en egen identitet och fungerar Det finns tydliga kopplingar till Rågsveds och dynamisk kulturpark, med en mångfald av aktörer och som en plats för subkulturella uttryck som bidrar Hagsätras arv av punk, anarkistiskt engagemang, verksamheter, skapar också ökad resiliens. med en unik karaktär. På platsen finns en historia av lokal stolthet och gatukultur (Hip-hop i Rågsved, High gemenskap, engagemang, eldsjälar, självorganisering Valley, Cyklopen i Högdalen). Snösätra är en del av och kulturell identitet som vuxit fram organiskt. detta sammanhang. 18 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Tradition av mångfald. platsens potential. Ytterligare tomter kan med fördel • Bevara murar och avgränsningar: Snösätra har en tradition av mångfald när det kommer hyras ut till andra kulturaktörer än de som finns på Murarna och den tydliga avgränsningen i området är till aktörer, både företag och kultur. En framtida plats i dag och en ökad mångfald av aktörer kan bidra en central tillgång. De ger platsen en egen identitet, kulturpark kan ta inspiration av detta och gärna återfå till energi och resiliens. Även om staden beslutar om fungerar som fond för konsten och markerar ett tydligt karaktären av de tidigare verksamhetsområdet men vilka aktörer som ges tillgång till tomter bör befintliga rum där skapande kan ta plats. Spänningen mellan de nu med ett diversifierat kulturellt innehåll, utåtriktad kulturakörer känna delaktighet i platsens utveckling. hårda industrimaterialen och den omgivande naturen verksamhet, verkstäder och ateljer. är en del av Snösätras karaktär och bör bevaras. • Se Snösätra som testbädd för icke-kommersiell kultur: Området har en möjlighet att fungera som resurs och • Mötesplatser och lokala samband: Medskick laboratorium för självorganiserad icke-kommersiell Mötesplatser och samlingslokaler är viktiga för • Utveckla Snösätra med fokus på temporaritet och kultur, social innovation och deltagande. kulturliv, delaktighet och social hållbarhet. Genom deltagande: att ta tillvara potentialen i Snösätra och möjliggöra • Pröva förenklade processer: Det är den ofärdiga miljön och de låga trösklarna komplettering med nya lokaler kan även kulturlivet i Kan Snösätra utgöra en friare kulturzon med färre som är grunden för den unika experimentella och närområdet stärkas. regleringar och snabbare tillståndsprocesser? En deltagarbaserade kulturen i Snösätra. De temporära mer samlad och förenklad hantering av tillstånd för • Utformning av plankarta: uttrycken bör stödjas genom strategier som evenemang, servering och tillfälliga installationer, där En detaljplan kan utformas på flera sätt, och det möjliggör låg tröskel och gräsrotsstyrd kreativitet. handläggningstider och krav anpassas till platsens behöver inte vara en nackdel att området även Genom att deltagarna i hög grad själva får forma självorganiserade kultur, kan minska administrativa framöver behåller sin upplagskaraktär med temporära platsen kan Snösätra fortsätta utvecklas i sin egna hinder och ge bättre förutsättningar för den byggnader, containrar och enklare strukturer. anda. Experimentera exempelvis med mindre självorganiserade kultur som finns på platsen Snösätras värde ligger i sitt kulturella innehåll – i gör- tomtindelningar och korttidskontrakt liknade det-själv-andan och det organiska sättet att utvecklas. Pixlapiren i Helsingborg– 10×10-meters ytor – där • Ta till vara på byggnader och fysiska strukturer: En plankarta som öppnar upp för krav på omfattande vem som helst kan få ansöka om att skapa en Staden kan inte överlåta ansvar för undermåliga investeringar, såsom utbyggnad av exempelvis temporär struktur. byggnader av juridiska skäl. Däremot bör byggnader VA-infrastruktur, är inte nödvändig för att möjliggöra som är i skäligt skick tas tillvara där säkerhetsfrågan • Varsamt stöd: denna typ av utveckling. kan lösas. Det råa och ofullständiga är en Mycket av Snösätras energi bygger på frihet. En för kvalitetsbärare i Snösätra och kan fungera väl som stark reglering riskerar att hämma den kultur som billiga lokaler för unga kulturarbetare och kreatörer. vuxit fram. Hitta samarbetsformer som värnar om det Utöver detta vore möjligheten att uppföra temporära organiska uttrycket. strukturer med minimala tillståndsprocesser mycket • Organisation och samverkan: gynnsamt för fortsatt utveckling. Organisationen och samverkan mellan staden och de verksamma aktörerna är avgörande för att förverkliga | 19 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Referensexempel Sofielund – att skydda kulturen Foto: Grafittihangaren Foto: Grafittihangaren Värna gräsrots- och organisk kultur Sofielund och Graffitihangaren visar hur en plats kan utvecklas organiskt med fokus på deltagarkultur, social hållbarhet och en stark gör-det-själv-anda med kommunens stöd och delaktighet. Det finns ett uttalat motstånd mot att produktifiera kulturen och bara se till ekonomiska värden - det är en bottom up modell där kommunen mer stöttar än styr. I området infördes Sveriges första kulturljudzon för att säkerställa att befintliga kulturella och kreativa aktörer tillåts bullra och låta mer än i andra delar av staden. Målet med kulturljudzonen är skapa en dynamisk plats för kultur-, fritids- och näringsliv. Sofielunds verksamhetsområde siktar på att bli Malmös mest betydelsefulla och dynamiska kultur-, fritid- och näringslivcentrum till 2040. 20 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Pixlapiren - en fritidsgård och en kulturell frizon Skapa plats för kreativitet och testverksamhet genom tillfälliga avtal och minimal byråkrati Pixlapiren visar hur en stad kan skapa liv, kreativitet och delaktighet genom att tillfälligt släppa kontrollen och låta människor själva forma platsen. I projektet delades det tidigare hamnområdet in i 10×10 meter stora rutor – ”pixlar” – där vem som helst kunde ansöka om att tillfälligt förverkliga en idé eller bygga en struktur. Projektet var placemaking inför den framtida utveckling av Oceanhamnen - men processen och verktygen kan likväl vara intressanta för Snösätra. Det visar på en potential i att oplanerade ytor och frihet från det tillrättalagda kan bli en motor för kultur, entreprenörskap och gemenskap. | 21 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Meanwhile Gardens – från gräsrotsinitiativ till ideell förvaltning Foto: Wikimedia commons När staden kliver tillbaka kan engagemang och ansvar växa fram Meanwhile Gardens i London är ett exempel som visa hur en stadsförvaltning kan låta ett oreglerat, självorganiserat initiativ växa till en långsiktigt förvaltad kultur- och mötesplats utan att förlora sin själ. Platsen startade 1976 som ett ockuperat och förvildat grönområde under en motorvägsbro i North Kensington, där lokala ungdomar började bygga skateboardramper, odla och måla graffiti. Efter år av självorganisering fick initiativet senare formellt stöd av kommunen och drivs idag i idag av en ideel förening ock parken fungerar som en kombination av skatepark, odlingsyta, scen och social mötesplats – fortfarande gratis och öppen, med låg byråkrati och stark lokal förankring. 22 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 100cznia – en levande kulturdestination Kan kommersiell och ideell kultur samexistens stärka varandra? Transformation av industrimark, deltagarkultur och social hållbarhet. 100cznia öppnades 2017 på marken av Gdańsk Shipyard i Gdańsk, Polen, ursprungligen initierad av urbana aktivister. Platsen bygger på en återanvändning av post-industriella ytor: containrar, gamla varvs-hallar och utomhusytor har omvandlats till kultur- och fritidsmiljö. Programmet har varit brett: workshoppar, marknader, konstutställningar med fokus på gatukonst, rave, konsterter, urbana sportaktiviteter och mat från världens hörn. Platsen är både ett exempel på hur kommersiell och ideel kultur kan samexistera samt hur man kan jobba med industriella och temporära uttryck. | 23 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sydhavnskvarteret – Creative placemaking Visualisering: AART architects Foto: Wikimedia commons Se det oordnade som en resurs snarare än ett problem Sydhavnskvarteret används som ett av de danska huvudexemplen på “creative placemaking” tillsammans med Kødbyen, Musicon och Refshaleøen. Sydhavnskvarteret visar att staden kan skapa ramar för frihet – långsiktiga arrenden, fysisk infrastruktur, men minimal detaljstyrning. Modellen framhålls som ett möjligt framtidsscenario för urbana frizoner: där kommunen erkänner det oordnade som en resurs snarare än ett problem. Sydhavnskvarteret fungerar idag som en permanent testzon för sociala och kulturella innovationer, där arkitekter, konstnärer och entreprenörer delar verkstäder och lokaler. Kommunen har bidragit med infrastruktur, arrenden och koordinering, men låtit aktörerna själva bestämma innehåll och tempo. En viktig lärdom är att kommunen förflyttat sig från förvaltning till partnerskap – något man menar är nödvändigt för att kreativa miljöer ska överleva över tid. Sydhavnskvarteret i Århus visar hur en stad kan ge långsiktigt utrymme åt en informell kulturmiljö utan att reglera bort den energi som skapade den 24 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tyska postindustriella landskapsparker – mötet mellan natur och kultur Foto: Wikimedia commons Kultivera känslan av frizon och gränsland Landschaftspark Duisburg-Nord visar hur en plats kan utvecklas genom att omfamna sitt industriella arv i stället för att sudda ut det. Det är ett fint möte mellan det råa och det gröna, där stålkonstruktioner, rost, vegetation och stora rumsligheter bildar en egen typ av landskap. Genom att lyfta fram den tuffa, befintliga miljön skapas en identitet som inte behöver putsas till – just spåren av tidigare verksamheter blir en bärande kvalitet och en förutsättning för de subkulturella uttryck som trivs i gränslandet mellan det ofärdiga, det organiska och det fria. | 25 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Källor Muntliga källor Skriftliga källor Mikael Rickman, ordförande, Kulturkvarter Snösätra Kulturlivsanalys - Hagsätra och Rågsved, Nyréns, 2021 Katarina Huttner, affärutvecklare, The Artitects Snösätra Kulturplats Slutrapport, Stockholms stad, 2024 Victor Marx, tidigare styrelsemedlem, Kulturkvarter Snacka om kulturliv - En undersökande studie om att Snösätra förstå kulturlivets betydelse och samverkansprocesser med avsikt att stärka Malmös kulturliv, André Kinuka, Evelyn Garate Ormazabal, Utredare och samordnare för 2025 civilsamhället på Stockholms stad, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Temporalitet & social hållbarhet från brukares & utvecklares perspektiv - en fallstudie på den temporära Minna Suominen, projektledare på Stockholms stad, Pixlapiren i Helsingborg, Johanna Frennesson & Maria Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Hansen, 2020 Oscar Säfwenberg, byggprojektledare på Stockholms stad, Snösätra – området som Stockholms stad tappade Exploateringskontoret greppet om (artikel), DN, 2020 Peter Staflin. landskapsarkitekt på Stockholms stad, Springbeast (repotage), Unikaboxen.net, 2019 Exploateringskontoret Elana Svanström, projektledare på Stockholms stad, Exploateringskontoret 26 | Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI | 27 Snösätra Kulturlivsanalys 76840-5202 rnD ,02-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Ekologiutredning.pdf] Ekologiutredning inför detaljplaneläggning Norra Snösätra 2025 stockholm.se 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI OM DOKUMENTET: Titel: Ekologiutredning inför detaljplaneläggning Norra Snösätra 2025 Version/datum: 2025-11-03 Mall version: 2.0 Dokumentet bör citeras: Lööf Ekström, J. 2025. Ekologiutredning inför detaljplaneläggning Norra Snösätra 2025. Calluna AB. Foton: © Calluna AB där inget annat anges Omslag: bilderna föreställer graffitikonst från Norra Snösätra Wall of fame (foto: Julia Lööf Ekström) OM UPPDRAGET: På uppdrag av: Exploateringskontoret Stockholms stad (Adress: Fleminggatan 4, 112 26 Stockholm) Uppdragsgivarens kontaktperson: Oscar Säfwenberg Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: 556575–0675) Adress huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (växel): +46 13-12 25 75 Callunas ordernr: C250347 Deltagande personal: All deltagande personal är anställd på Calluna AB om inget annat anges nedan Projektledning/Uppdragsledning: Mova Hebert Fältarbete: Julia Lööf Ekström Kartproduktion: Julia Lööf Ekström Rapport: Julia Lööf Ekström Kvalitetsgranskning: Mova Hebert 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 3 Eventuell undertitel (34) Sammanfattning Stockholms stad planerar detaljplaneläggning av Norra Snösätra, ett område som ligger mitt i Rågsveds naturreservat i södra Stockholm. Syftet med ekologiutredningen är att sammanställa tidigare inventeringar, genomföra ett fältbesök och ge rekommendationer för hur naturvärden ska beaktas och bevaras eller kompenseras inför kommande detaljplaneläggning. Området utgörs av det tidigare industriområdet Norra Snösätra med ”Wall of Fame”, som innehåller högkvalitativ graffitikonst. Området ligger i direkt anslutning till värdefulla ek- och tallskogar. Norra Snösätra är omgärdat av ett naturreservat med höga ekologiska värden. Mindre vattensalamander, snok, sex arter av fladdermöss samt över 50 fågelarter, varav flera rödlistade eller minskande, har noterats. Insektsfaunan är rik. Vid en inventering av vedlevandeinsekter påträffades till exempel 251 arter, varav flera rödlistade arter knutna till gamla träd och död ved. Området är även viktigt för habitatnätverken för groddjur och fladdermöss samt spridningssamband för ädellöv- och barrskog. Under ett fältbesök i september 2025 påträffades potentiella boplatser för fladdermöss i byggnader och murar samt möjliga övervintringsplatser för groddjur i eller i direkt anslutning till planområdet. Även den invasiva främmande arten kanadensiskt gullris noterades inom och intill området. Flera stora ekar, tallar och andra lövträd identifierades nära planområdet, vissa med bohål. Påverkan och känslighetsfaktorer Norra Snösätra ligger i ett ekologiskt mycket känsligt område. Planläggningen måste ske med stor hänsyn till de omgivande naturvärdena i Rågsveds naturreservat. Särskilt viktiga frågor är skydd av gamla träd, kontroll av ljus och ljud, samt hantering av fladdermöss och groddjur. Rekommendationer inför kommande detaljplaneläggning: • Samråd med miljöförvaltningen för att stämma av detaljplanens förenlighet med reservatets föreskrifter. • Undvik ljusföroreningar – riktad belysning mot naturreservatet bör undvikas. En särskild belysningsplan rekommenderas. • Fladdermusinventering bör göras innan eventuell rivning eller förändring av byggnader/trädfällning. • Groddjursinventering behövs inför markarbeten. Rekommendation är att skapa alternativa övervintringsplatser. • Skydda naturvärdesträd – inga grova träd eller hålträd bör tas ned utan ekologisk bedömning och dispens från naturreservatets föreskrifter. • Hantera invasiva arter korrekt – kanadensiskt gullris ska tas bort och destrueras utan spridning av växtdelar och jordmassor med t ex. fröer. • Begränsa evenemang under känsliga perioder (mars–juli) för att skydda häckande fåglar, fladdermöss och groddjur. • Saneringsåtgärder ska göras varsamt, och döda träd kan lämnas kvar som faunadepåer om de inte är förorenade. • Planera avfallshantering och publikbegränsning vid event för att undvika nedskräpning och bullerstörningar. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 4 Eventuell undertitel (34) Innehåll Sammanfattning _______________________________________________________________ 3 Påverkan och känslighetsfaktorer .................................................................................................................. 3 1. Inledning ___________________________________________________________________ 5 1.1 Områdesbeskrivning ............................................................................................................................. 5 1.1.1. Kort historisk utveckling ............................................................................................................ 6 1.2 Tidigare kända underlag ........................................................................................................................ 7 2. Resultat ____________________________________________________________________ 8 2.1 Fältbesök 2025 ...................................................................................................................................... 8 2.2 Sammanställning av tidigare naturvärdesinventeringar ....................................................................... 10 2.3 Sammanställning av tidigare fördjupade artinventeringar.................................................................... 12 2.3.1. Groddjur .................................................................................................................................. 12 2.3.2. Fladdermöss ........................................................................................................................... 15 2.3.3. Fåglar ...................................................................................................................................... 18 2.3.4. Insekter ................................................................................................................................... 21 2.3.5. Värdefulla träd ......................................................................................................................... 26 2.3.6. Invasiva växter ........................................................................................................................ 26 2.3.7. Habitatnätverk ......................................................................................................................... 28 3. Upplysningar och rekommendationer __________________________________________ 31 Referenser ___________________________________________________________________ 34 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 5 Eventuell undertitel (34) 1. Inledning Stockholms stad utreder området Norra Snösätra inklusive möjligheterna för en kulturpark och detaljplaneläggning. Området ligger inneslutet av Rågsveds naturreservat. För att kunna ta hänsyn till naturvärden i naturreservatet och eventuellt förekommande naturvärden inom området för detaljplan tas denna ekologiutredning fram. Ekologiutredning är en sammanställning av tidigare inventeringar och underlag och inkluderar också ett fältbesök och framtagande av rekommendationer och åtgärder. Fokus ligger på att sammanställa genomförda naturvärdesinventeringar, artinventeringar och förekommande värdefulla habitat samt ge rekommendationer på hur dessa ska bibehållas eller kompenseras i detaljplanen. Åtgärder och rekommendationer riktas främst mot hantering vid eventuell sanering, störning från ljud, ljus och buller i samband med eventuell verksamhet och en allmän aktivitet i området med olika event och mycket människor. Inom uppdraget ingick även ett fältbesök. Besöket syftade till på att få en generell förståelse för området samt att undersöka möjliga boplatser för fladdermöss och övervintringsmöjligheter för groddjur. Även träd i anslutning till detaljplanen inventerades översiktligt och likaså invasiva växtarter. 1.1 Områdesbeskrivning Snösätra industriområde ligger mitt i Rågsveds naturreservat i Rågsved i södra Stockholm, området ingår dock inte i reservatet (Figur 1). Den norra delen av Snösätra industriområde är en levande konstutställning med högkvalitativ graffitikonst, ”Wall of fame” i Rågsved. Naturreservatet inrättades 2018 och i naturreservatet finns två koloniområden, ett våtmarksområde med bete på våta till fuktiga gräsmarker, Kräppladiket, tallskogar på höjder samt värdefulla ädellövsbestånd. En anlagd damm/våtmark, Kräppladammen, ligger i reservatets västra ände (Figur 1). I naturreservatet finns många skyddsvärda träd dit ädellöv som ek och lind samt grova tallar hör. Vid den naturvärdesinventering (NVI) som genomfördes 2016 (Hebert & Toftegaard, 2017) bedömdes två tredjedelar av inventeringsområdet ha betydande naturvärden och tre objekt har klassats med högsta naturvärde. I naturreservatet finns två gamla skjutbanor med höga blyhalter i marken som är angelägna att sanera. Det är dels en skogsklädd slänt upp mot Bjursätragatan, dels en kulle med skyddsvärda träd, bland annat ett par gamla ekar. Söder ut angränsar området mot det tidigare industriområdet Södra Snösätra som har rivits och som utreds för marksanering. Södra Snösätra är idag en del av naturreservatet. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 6 Eventuell undertitel (34) Figur 1. Detaljplaneområdet ligger omgärdat av Rågsveds naturreservat i Snösätra i södra Stockholm. 1.1.1. Kort historisk utveckling Norra och Södra Snösätra industriområdet, tidigare kallat Snösätra upplagsområde var tidigare en mindre känd plats för handel och industri. Sedan 2014 då graffitikonstnärer började måla på cementväggarna har området förvandlats till ett känt kulturkvarter med en av Europas största graffitiutställningar. Sedan platsen blev ett kulturkvarter hålls konserter och marknader av olika slag några gånger per år. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 7 Eventuell undertitel (34) 1.2 Tidigare kända underlag Norra Snösätra omgärdas helt av skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken i form av Rågsveds naturreservat. Strandskyddsbestämmelser enligt 7 kap miljöbalken 13 § (100 m från strandlinje) råder för Magelungsdiket som går norr om planområdet och Kräppladiket som går söder om området. Fornlämningar: Inom analysområdet (svart streckad linje) finns en gammal färdväg och flertalet utpekade boplatser (Riksantikvarieämbetet, 2021). Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen. Två nyckelbiotoper ligger precis i anslutning till planområdet, en lövskogslund öster om-, och en hagmark väster om området (Skogsstyrelsen, 2012). Väster och norr om området finns även ytor som omfattas av Länsstyrelsens avgränsning av värdefulla ädellövskogsobjekt och särskilt skyddsvärda träd (Länsstyrelsen, 2018). Varken nyckelbiotoper eller Länsstyrelsens utpekade ädellövskogsbiotoper ger någon skyddsstatus. Figur 2. Ett urval av kända underlag (vattenstystem och observationer från artportalen visas ej). 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 8 Eventuell undertitel (34) 2. Resultat Nedan ges en kort sammanfattning av fältbesöket 2025 samt en sammanställning av befintliga utredningar och inventeringar som har legat till grund för rekommendationerna i ekologiutredningen. De underlag som har använts och vars resultat presenteras nedan är: • Fältbesök 2025 • NVI Södra Snösätra Stockholms stad inför marksaneringsprojekt 2024 inklusive; • Groddjursinventering 2024 och • Fågelinventering 2024 • Naturvärdesinventering inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved 2014 • Hagsätra och Rågsved Ekologiutredning inklusive naturvärdesinventering 2017 • Fågelinventering och artskyddsriskanalys inför marksanering i delar av Rågsveds naturreservat, Stockholms stad, 2022 • Förstudie artskydd Snösätra inom Rågsveds Naturreservat 2024 • Ekologiutredning för projekt Bjursätragatan Rågsved Stockholms stad 2025 • Teodoliten Ekologiutredning 2022 inklusive habitatnätverken för groddjur, fladdermöss, ädellöv och barrskog • Fladdermusinventering 2014 • Insektsinventering 2022 • Skötselplan Rågsveds NR 2.1 Fältbesök 2025 Under fältbesöket i september 2025 undersöktes om det fanns möjliga boplatser för fladdermöss och övervintringsmöjligheter för groddjur inom detaljplaneområdet. Även träd i anslutning till detaljplanen inventerades okulärt, dvs, de mättes inte in. Förekomst av invasiva växtarter registrerades också. Precis utanför detaljplanegränsen fanns flertalet naturvärdesträd och särskilt skyddade träd av trädslagen ek, tall, asp och al (Figur 2). Flertalet högstubbar fanns även mellan planområdets norra gräns intill koloniområdet, dessa har dock inte registrerats och visas därför inte på kartan i Figur 5. Flera träd var möjliga jätteträd och vissa träd hade bohål. Dessa träd kan potentiellt vara boplatser för både fladdermöss och fåglar och är viktiga för insektsfaunan. Även inom detaljplaneområdet fanns strukturer med springor, glipor och öppningar i och intill byggnader och murar, som kan vara potentiella boplatser för fladdermöss (i princip varje byggnad och samtliga murar mot reservatet som inte är upplysta kvällstid) (Figur 3). Inom och precis intill planområdet fanns även potentiella övervintringsmöjligheter för groddjur i form av olika högar med sand, bråte, jord, löv och sten (Figur 4). Invasiva växtarter i form av kanadensiskt gullris hittades även inom och precis i utkant av området (Figur 18). 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 9 Eventuell undertitel (34) Figur 3. Exempel på öppna glipor mellan tak och plåtfasad där fladdermöss kan ta sig in. Figur 4. Exempel på högar med sten, skräp och löv som kan fungera som övervintringsmiljö för groddjur. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 10 Eventuell undertitel (34) Figur 5. Träd och möjliga övervintringsplatser för groddjur som registrerades under fältbesök 2025. Egenskaper som utmärker särskilt skyddsvärda träd har inte kartlagts i detalj. 2.2 Sammanställning av tidigare naturvärdesinventeringar Inför bildandet av Rågsveds naturreservat genomförde Calluna en naturvärdesinventering detaljnivå medel för Hagsätra och Rågsved 2016 (Hebert, m.fl., 2017). Underlaget är idag en del av Rågsveds naturreservats skötselplan. Analysområdet för projektet Norra Snösätra täcker in biotop 178, 155, 175 (Figur 6) en sammanfattning av värdena inom dessa biotoper ges nedan. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 11 Eventuell undertitel (34) Naturvärdesobjekt 155 – Trädbärande hage Klass 1 – Högsta naturvärde Trädbärande hage på bergig mark med många gamla tallar och ekar, flera med pansarbark eller grov bark och vidkronig form. Rödlistade arter som tallticka (NT), ekticka (NT) och stekelbock (NT) förekommer, liksom signalarter knutna till hassel och lundmiljöer. Fältskiktet innehåller både hävdgynnade arter (t.ex. gökärt, prästkrage) och lundarter (blåsippa, vätteros). Området är en nyckelbiotop (N1162-2012) och motsvarar Natura 2000-naturtypen trädklädd betesmark (9070). Sammantaget har området mycket höga naturvärden kopplade till gamla träd, kontinuitet och artrik flora. Naturvärdesobjekt 175 – Talldunge Klass 3 – Påtagligt naturvärde Tallbevuxen gräsmark i anslutning till bebyggelse med grova tallar (6–7 dm i diameter). I buskskiktet finns lövsly och hassel, fältskiktet domineras av vitsippa. På en av tallarna har spår av den rödlistade reliktbocken (NT) noterats, vilket indikerar naturvärden knutna till gamla, solexponerade tallar. Död ved förekommer sparsamt. Området bedöms ha påtagliga värden som livsmiljö för tallberoende arter. Naturvärdesobjekt 178 – Blandskog Klass 1 – Högsta naturvärde Mycket värdefull blandskog med grova ekar och lind i låglänta delar, tall på hällmarker och gran mot sjön. Rikligt med hassel och inslag av död ved. Ett stort antal naturvårdsarter förekommer, bland annat flera rödlistade arter knutna till gamla ekar (ekticka NT), tall (tallticka NT, blomkålssvamp) och död ved (koralltaggsvamp NT, kandelabersvamp NT, ullticka NT). Även mindre hackspett (NT) har påträffats. Området är en nyckelbiotop (N1151-2012) och motsvarar Natura 2000-naturtypen näringsrik ekskog (9160). Området har mycket höga naturvärden kopplade till träd- och skogskontinuitet samt artrikedom. Figur 6. NVI Rågsved Hagsätra 2016-2017. Inför marksaneringsprojekt i Södra Snösätra genomförde Calluna även en naturvärdesinventering 2024 på detaljnivå naturvärdesklass 1–4 (Figur 7) inklusive värdeelement, särskilt skyddsvärda träd och 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 12 Eventuell undertitel (34) naturvärdesträd, förekomst av fågel och groddjur samt livsmiljöer för fridlysta arter (Hebert, 2024). De södra delarna av Snösätra Norra industriområde som inventerades ingår detta projekts analysområde. Inventeringsområdet består av en mosaik av öppna marker, tidigare verksamhetsytor samt inslag av träd- och buskridåer. De öppna ytorna (objekt 1, 2 och 6) präglas av grusiga och störda markförhållanden, med förekomst av invasiva arter som kanadensiskt gullris. Vegetationen är gles men rymmer vissa inslag av blomrika partier med exempelvis blåeld, klöverarter och andra ängsarter. Objekt 5 utgör en brynmiljö mellan öppen mark och skog, men naturvärdet är något påverkat av invasiva arter och skräp. Objekt 3 är en enklare trädridå med sälg, björk och vide längs ett dike. De mest värdefulla delarna finns i objekt 4 och 7. Objekt 4 utgör en varierad ädellövskog med gott om grova ekar och hassel i buskskiktet. Här finns en rik flora som indikerar ostörda och näringsrika förhållanden, såsom blåsippa, tandrot och lundgröe. Död ved förekommer spritt och förstärker naturvärdena, liksom förekomsten av biotopförstärkande åtgärder. Objekt 7 ligger i anslutning till Norra Snösätra och innehåller tre särskilt skyddsvärda ekar, varav en har blåst omkull och bildar en grov låga med höga naturvärden. Området har också yngre ekar och hassel, samt inslag av död ved. Figur 7. Naturvärdesinventering med naturvärdesbiotoper utförd 2024. Det tidigare inventeringsområdet ligger precis sydöst intill planområdet Norra Snösätra.. 2.3 Sammanställning av tidigare fördjupade artinventeringar 2.3.1. Groddjur I samband med utförd NVI i Södra Snösätra inventerades även groddjur under 2024. I april 2024 observerades en juvenil mindre vattensalamander i Södra Snösätra (Tabell 1; Figur 8). Den hittades på ruderatmark1 i västra delen av inventeringsområdet och vandrade mot väst. På Snösätravägen observerades ett flertal mindre vattensalamandrar som vandrade från skogen öster om vägen mot väst. Vanlig padda observerades på gång- och cykelvägen cirka 200–250 meter från inventeringsområdet. 1 Ruderatmark är öppen mark som har påverkats, eller fortfarande påverkas av mänsklig verksamhet. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 13 Eventuell undertitel (34) Vid inventeringen juni 2024 observerades inga groddjur. Tabell 1. Resultat groddjursinventering 2024. Datum Artfynd Plats 9 april 2024 Juvenil mindre vattensalamander Inom inventeringsområde 9 april 2024 Flertal mindre vattensalamander, Snösätravägen olika ålder och kön 9 april 2024 Vanlig padda Gång- och cykelvägen, ca 200-250 m från inventeringsområdet 18 juni 2024 Inga groddjur påträffades Kräldjur Vid naturvärdesinventeringen i juni 2024 noterades en snok inom inventeringsområdet (Figur 8). Den upptäcktes norr om saneringsytan i kanten av skogen. Inom naturreservatet har snok även rapporterats tidigare och den platsen ligger ganska långt utanför Snösätra Norra, i riktning västerut. Habitat för kräldjur liknar landhabitat för groddjur i området. Kraftledningsgatan och trädmiljöerna fungerar för födosök och blocksamlingen för fortplantning, skydd och övervintring. Kräldjur kan dock finnas i mer torrare miljöer än groddjur. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 14 Eventuell undertitel (34) Figur 8. Groddjursinventering 2024. Flera dammar för groddjur har anlagts inom Rågsveds naturreservat. Trots en brant topografi öster om detaljplaneområdet är det möjlig att det rör sig groddjur även norr om detaljplaneområdet. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 15 Eventuell undertitel (34) Figur 9. Anlagda groddjursdammar (markerade med grön cirkel) i Rågsveds naturreservat (Miljöförvaltningen, 2024). 2.3.2. Fladdermöss Inventering 2014 En fladdermusinventering i området gjordes senast 2014 i samband med Stockholms stad arbetade med att ta fram en detaljplan för Snösätra. Metod och utförliga resultat redovisas i sin helhet i rapporten Fladdermusinventering inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved (Björklind, 2014). Sex fladdermusarter observerades vid inventeringen (Tabell 2). Slutsatsen som dras i inventeringsrapporten är att det inte är någon anmärkningsvärt hög aktivitet av fladdermöss i området, men att det innehåller ett flertal positiva förutsättningar för fladdermöss. Området bedöms inte vara artfattigt men inte heller speciellt artrikt. I samband med uppdraget gjordes även landskapsanalyser för fladdermus (Figur 11). De visar att inventeringsområdet i Figur 10, som sammanfaller med gränsen för Rågsveds naturreservat, gränsar till ett insektsrikt område i syd och sydväst (viktigt för födosök vår och försommar (Björklind, 2014). I öster gränsar inventeringsområdet i Figur 10 till biotoper som bedöms kunna hysa boplatser för fladdermöss och som även utgör sannolika yngelområden (Figur 18). 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 16 Eventuell undertitel (34) Figur 10. Inventeringsområde (blå linje) för fladdermöss 2014. Figur 11. Analys av ekologisk nätverk för fladdermus (Björklind, 2014). Analysen är en modell av verkligheten och den värderar framför allt naturliga biotoper som boplatser. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 17 Eventuell undertitel (34) Inventering 2022 – Bjursätragatan Under 2022 gjorde Calluna en fladdermusinventering åt Stockholm stad i samband med en Ekologiutredning för projekt Bjursätragatan (Hebert, m.fl., 2024). Inventeringen ligger utanför reservatet i norr men två av autoboxarna (som mäter fladdermusaktivitet) satt nära reservatsgränsen och resultaten kan bidra med information till den här utredningen (Figur 12). Figur 12. Fladdermusinventering projekt Bjursätragatan, Stockholms stad 2022. Norra Snösätra syns i sydöst i kartan inringat i blått. Även vid den här inventeringen observerades sex arter av fladdermus. De är nordfladdermus, större brunfladdermus, dvärgpipistrell, trollpipistrell, vattenfladdermus och mustasch-/taigafladdermus. Två av dem bedöms ha aktivitet i reservatets norra del varav arten nordfladdermus hade stor aktivitet där. De påträffade arterna redovisas i Tabell 2. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 18 Eventuell undertitel (34) Tabell 2. Inventeringsresultat 2014 samt 2022. Grön fyllning anger att arten kan vara aktuell i utredningsområdet. Kommentar från inventeringen Art Resultat från inventeringen 2022 2014 Mustaschfladdermus/ En av områdets vanligaste Påträffad strax norr om naturreservatet fladdermusarter Taigafladdermus Vattenfladdermus Ej noterad i inventeringen men Påträffad strax norr om naturreservatet finns vid Magelungen. Fransfladdermus Osäker artbestämning Ej påträffad Nordfladdermus En av naturreservatets vanligaste Stor aktivitet vid autobox 4 som ligger i norra fladdermusarter delen av naturreservatet Dvärgpipistrell En av naturreservatets vanligaste Aktivitet i autobox 4 som ligger i norra delen av fladdermusarter naturreservatet Brunlångöra Noterades i blandskogen i Ej påträffad. områdets östra del. Större brunfladdermus Osäkert om bofast i området. Påträffad men strax norr om naturreservatet. Ovanlig här. Rör sig över stora områden. Gråskimlig fladdermus Osäkert om bofast i området. Ej påträffad. Observerades i augusti vid öppna våtmarker i södra delen av naturreservatet, men även från andra delar av reservatet. Trollpipistrell Ej påträffad. Påträffad men strax norr om naturreservatet. 2.3.3. Fåglar Under 2022 inventerade Calluna häckfågel i stora delar av Rågsveds naturreservat (Figur 13; Figur 14). Under våren 2024 utfördes även kompletterande häckfågelinventering och nattsångarinventering i Södra Snösätra (Figur 15). Under inventeringen 2022 bedömdes det att 57 arter häckar (kriterier från möjlig till säker häckning) inom eller i nära anslutning till naturreservatet dvs. om fåglar använder inventeringsområdet för t.ex. födosökande, reviret överlappar där (Sahlin, 2022). Av de 57 arterna uppfyller 21 minst ett kriterium för att de ska prioriteras inom artskyddet, d.v.s. antingen fågelarter som är rödlistade, har en starkt minskande trend på minst 50 % mellan 1980 och 2018 eller fågelarter som är markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1, där det kan vara aktuellt att göra en bedömning från fall till fall om artens population kan påverkas negativt (Naturvårdsverket; Skogsstyrelsen, 2023). De inventerade fågelarternas rödlistning Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) visas i Figur 13 och Figur 14. Naturvårdsverket rekommenderar även att prioritet ges till fågelarter som har haft en populationsminskning på minst 50 % mellan 1980 och 2018. Även detta visas i Figur 13 och 14. Resultatet från inventeringen är förväntade arter för naturmiljön som planprojektet Södra Snösätra är beläget vid, en art som stack ut, vilken är mer tillfälligt förekommande var halsbandsflugsnappare (upptagen i bilaga 1 till Fågeldirektivet). 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 19 Eventuell undertitel (34) Figur 13. Prioriterade arter från inventering 2022. Rödlistning visas inom parantes. Figur 14. Prioriterade arter från inventering 2022. Rödlistning visas inom parantes. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 20 Eventuell undertitel (34) Under inventeringen 2024 bedömdes det att 17 arter häckar (kriterier från möjlig till säker häckning) inom eller i nära anslutning till naturreservatet (Figur 15) d.v.s. om fåglar använder inventeringsområdet för t.ex. födosökande eller om reviret överlappar där. Två arter bedömdes häcka långt ifrån området (Hebert, 2024). Sex av de 19 arterna uppfyller minst ett kriterium för att de ska prioriteras inom artskyddet, och det kan vara aktuellt att göra en bedömning från fall till fall om artens population kan påverkas negativt (Naturvårdsverket; Skogsstyrelsen, 2023). Figur 15. Resultat från fågelinventering 2024. Endast fågelarter som rekommenderas att prioritera för bedömning av artskydd i utredningen från 2024 redovisas. Rödlistning visas inom parantes. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 21 Eventuell undertitel (34) 2.3.4. Insekter Under 2022 genomförde Calluna AB en insektsinventering i Rågsveds naturreservat (Figur 16). Inventeringen fokuserade på vedlevande insekter som främst är knutna till trädslagen ek och tall, men även lind och asp (Falk, 2023). Från tio fönsterfällor och en mulmfälla kunde totalt 251 arter och 1306 småkrypsindivider artbestämmas. Av dessa var 187 arter skalbaggar (1 120 individer), sju arter skinnbaggar (13 individer), 42 arter steklar (126 individer, nio arter tvåvingar (19 individer), två arter fjärilar (17 individer) och fyra arter klokrypare (fyra individer). Totalt noterades 10 rödlistade arter under insektsinventeringen (Tabell 3). Av dessa är sju arter rödlistade som nära hotad (NT), två som sårbar (VU) och en som starkt hotad (EN). Ytterligare 32 arter som anses vara bra naturvårdsarter eller som är nya fynd för provinsen påträffades också (Tabell 4). För fullständig artlista se rapport (Falk, 2023). Figur 16. Inventeringsområde och fönsterfällorinsektsinventering 2022. Tabell 3. Rödlistade arter påträffade i Rågsveds naturreservat. Rödlistning enligt senaste rödlista, Artdatabanken (2020). Information om biologi enligt respektive arts artfaktablad i den digitala rödlistan (ArtDatabanken), om inte annat anges. Art Rödlistning Plats/platser Biologi Skalbaggar Brokig Sårbar (VU) Fälla 6 (tall) Larvutvecklingen sker i gångar av andra barksvartbagge vedinsekter, främst på barkfria partier av gamla ekar, där gångar av skeppsvarvsfluga verkar Corticeus vara viktiga. I gångarna lever larver och fasciatus fullbildade skalbaggar troligen som saprofager och svampätare. De fullbildade skalbaggarna kan se springa omkring på stammarna under soliga dagar. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 22 Eventuell undertitel (34) Ekmulmbagge Nära hotad (NT) Fälla 9 (ek) Larvutvecklingen sker främst i fuktig, rödmurken ekved, men arten är också känd från bok och i Pentaphyllus vedsvampar, bland annat gamla fruktkroppar av testaceus svavelticka. Euryusa sinuata Sårbar (VU) Fälla 4 (ek) Arten är knuten till gamla lövträd där den förekommer under bark eller i håligheter. Den (en småkortvinge) verkar leva i anslutning till bon av brun trämyra Lasius brunneus. Gulbent Nära hotad (NT) Fälla 10 (tall) Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i grova kamklobagge träd, främst ek, men även bok, lind, lönn och asp. De fullbildade skalbaggarna kan nattetid Allecula morio ses krypa på stammar av grova träd. Matt blombagge Nära hotad (NT) Fälla 10 (tall) Larvutvecklingen sker i vitrötad ved i anslutning till stamhåligheter och kvistsår på levande Ischnomera ädellövträd, främst alm, lönn, lind och ek. Den cinerascens fullbildade skalbaggen besöker blommor. Mindre Nära hotad (NT) Fälla 6 (tall) Larvutvecklingen sker i mycelhaltig, murken ved svampklobagge i ihåliga träd eller i grova, döda träd, främst ask, björk, ek och lind. Mycetochara humeralis Plattad Nära hotad (NT) Fälla 2 (tall); 3 Larvutvecklingen sker i grova, nyligen döda, lövvedborre (ek) 6 (tall); 7 liggande eller stående stammar av främst ek. (tall); 8 (ek); 9 (ek) Arten är också känd från ekstubbar. Arten Xyleborus påträffas ofta tillsammans med ekbarkbagge monographus Dryocoetes villosus. Ragghornig Starkt hotad (EN) Fälla 10 (tall) En mycket sällsynt art som är knuten till tall. kamklobagge Larven lever i mulm eller i gammalt gnagmjöl efter skalbaggslarver. Hymenophorus avajewi Skeppsvarvsfluga Nära hotad (NT) Fälla 8 (ek) Larvutvecklingen sker i solexponerad, hård ved i barklösa delar av stående, döda eller levande Lymexylon navale ekar. De fullbildade skalbaggarna flyger omkring i varmt väder och kan då ses springa omkring på veden. Klokrypare Ett litet spindeldjur som lever som rovdjur i mulm i stam- och grenhåligheter i äldre lövträd, bl.a. bok, lind, ek och asp. Fynd görs ibland i Hålträdsklokrypare anslutning till djurbon i träden t.ex. bon för fåglar, getingar bin och myror. Arten hittas i många Anthrenochernes Nära hotad (NT) Fälla 8 (ek) olika miljöer som slutna skogar, parker och stellae trädbärande betesmarker, samtliga fall i miljöer med lång trädkontinuitet. Klokrypare sprider sig genom foresi, d.v.s. genom att lifta med flygande insekter. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 23 Eventuell undertitel (34) Tabell 4. Övriga intressanta arter påträffade i Rågsveds naturreservat. Tidigare rödlistade arter med senaste årtal för rödlistning i parentes, enligt Ehnström et al. (1993), Gärdenfors (2000, 2005, 2010) och Artdatabanken (2015). Även i övrigt intressanta fynd visas i tabellen. Information om biologi enligt respektive arts artfaktablad i den digitala rödlistan (ArtDatabanken), om inte annat anges. De arter som tidigare varit rödlistade används här som en sorts signalarter. Art Tidigare Plats/platser Biologi rödlistning Skalbaggar Albarksvartbagge (2000) Fälla 4 (ek) Larvutvecklingen sker i svampig bark av olika lövträd, mest ved som ligger på marken och Scaphidema metallicum grenar på stående träd. I södra Sverige hittas arten främst på bok, längre norrut på främst klibbal och gråal, oftast på fuktiga, skuggiga ställen. Avlång flatbagge (2000) Fälla 6 (tall) Larvutvecklingen sker i vitrötad, mycelhaltig ved av flera trädslag, främst ek, alm, lind och ask, Grynocharis oblonga men även tall. Bandad albrunbagge (2000) Fälla 9 (ek) Larvutvecklingen sker främst i alticka på klibbal och gråal. Abdera flexuosa Cryptarcha undata (2000) Fälla 8 (ek); 9 Larvutvecklingen sker i anslutning till fuktig bark (ek); 10 (tall) vid utflytande sav, främst på ek, sällan på andra (en glansbagge) trädslag. Cryptophagus populi (1993) Fälla 5 (lind) Påträffas i skog och annan trädklädd mark, och där knuten till bon av honungsbin och getingar, (en fuktbagge) även i bikupor. Cryptophagus quercinus (2010) Mulmfälla 1 Biologin för denna art är dåligt känd, men arten (ek) påträffas främst i ihåliga träd, främst ek och asp, (en fuktbagge) men även andra löv- och barrträd. Ekbarkborre (2000) Fälla 3 (ek); 9 Larvutvecklingen sker i nydöd, tjock bark av ek, (ek) oftast vid basen av stående träd, men även i Dryocoetes villosus stamdelar som ligger på marken. Hylis olexai (2000) Fälla 6 (tall); 9 Larven utvecklas i grov brunrötad lövträdsved, (ek) exempelvis bok och björk. (en halvknäppare) Ipidia binotata (2010) Fälla 6 (tall) Larvutvecklingen sker i anslutning till vedsvampar under bark på döda träd, i Sverige (en glansbagge) främst stubbar och lågor av gran med klibbticka. Fynd finns även från tall, björk, asp och bok. Arten gynnas av att träd dör i samband med skogsbränder. Ljusfläckig (2000) Fälla 3 (ek); 6 Arten påträffas främst under bark och i ved i vedsvampbagge (tall); 9 (ek) gamla, grova, rötskadade ekar med angrepp av svavelticka, men också i bok med fnösktickor, Mycetophagus piceus Mörk ögonbagge (2000) Fälla 6 (tall); 8 Larvutvecklingen sker i brunrötad ved av lövträd, (ek); 9 (ek); 10( främst gamla, ihåliga ekar. Euglenes oculatus tall) Paromalus (2000) Fälla 6 (tall) Arten lever som rovdjur under bark och i parallelepipedus gångarna av vedlevande insekter, främst 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 24 Eventuell undertitel (34) (en stumpbagge) barkborrar. Arten lever främst på barrträd, mer sällan på lövträd. Plegaderus caesus (2000) Fälla 4 (ek); 5 Lever som rovdjur under bark, i murken ved och i (lind) hålträd av olika trädslag, kanske främst ek och (en stumpbagge) asp. Prionocyphon serricornis (2000) Fälla 4 (ek); 5 Arten utvecklas i stam- och grenhåligheter fyllda (lind) med regnvatten och multnande löv, exempelvis (en mjukbagge) på bok, ek och alm. Pseudocistela (1993) Fälla Larvutvecklingen sker i brunrötad ved av olika ceramboides lövträd, bland annat ek och klibbal, men även 4 (ek); 5 (lind) tall. De fullbildade skalbaggarna är nattdjur som (en kamklobagge) ibland besöker olika blommande buskar. Scraptia testacea (2000) Fälla Larvutvecklingen sker i anslutning till myrsamhällen, oftast i ihåliga ekar. (en ristbagge) 4 (ek); 8 (ek); 10 (tall) Stor vedsvampbagge (2000) Fälla 2 (tall) Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av vedsvampar och i mycelrik lövträdsved, främst Mycetophagus fjällticka på gamla almar och askar, men även quadripustulatus svavelticka på ek. Större svampklobagge (2000) Fälla 10 (tall) Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved, främst ihåliga träd av alm, bok och ek, i Norrland främst Mycetochara axillaris asp. Trichonyx sulcicollis (2015) Fälla 1 (asp); 6 Lever främst under bark och i fuktig ved i ihåliga (tall) och rötskadade lövträd, främst ek, men även (en klubbhornsbagge) t.ex. lind, poppel, alm, bok, björk och lönn. Oftast finns myrbon i trädet, t.ex. brun trämyra. Vitnosad plattnos (2000) Fälla 5 (lind) Arten är knuten till svampangripen lövträdsved, även av klenare dimensioner. Dissoleucas niveirostris Steklar Arten förekommer i många olika typer av skogsmark, t.ex. ekdungar, hällmarker, hyggen Aspvedgeting med högstubbar och brandfält, men även (1993) Fälla 2 (tall) kulturlandskap. Bon byggs i gångar av Symmorphus connexus vedinsekter i död ved och i vasstak. Bona provianteras med minerande larver av skalbaggar och fjärilar. Brun trämyra (1993) Fälla 3 (ek); 4 Bon av brun trämyra påträffas oftast i (ek); 7 (tall) solexponerade, grova ekar och lindar, ibland i Lasius brunneus andra trädslag. Bon anläggs i befintliga stamhåligheter som ofta ligger flera meter upp i stammen. Myran har ett tillbakadraget levnadssätt och visar sig sällan. De lever av bladlusexkrementer och kan i jakt på sådan påträffas ganska långt från boet. Crossocerus heydeni Biologin är dåligt känd, men bon anläggs troligen (2000) i växtstjälkar, murken ved eller insektsgångar i Fälla 10 (tall) (en rovstekel) ved som provianteras med små flugor. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 25 Eventuell undertitel (34) Gulnosad Arten förekommer i skogsmiljöer med död ved småsilvermunstekel (1993) Fälla 6 (tall); 10 där bon anläggs i gamla insektsgångar. Dessa (tall) provianteras med dagsländor, främst av familjen Crossocerus walkeri Baetidae. Arten förekommer i olika typer av skogsmark, till exempel skogsbryn, ekhagar och hyggen med Takvedgeting högstubbar, men arten kan också hittas i (1993) kulturlandskap. Bon anläggs främst i håligheter i Fälla 5 (lind) Symmorphus debilitatus ved, men även vasstak och lerväggar i gamla kulturhus har använts. Bona provianteras med larver av minerande småfjärilar. Rödmurarbi är en vanlig art, bl.a. i trädgårdar. Vanligast är den östliga underarten. Den västliga underarten, ssp. cornigera, är betydligt ovanligare och på Artportalen finns bara ett fynd av denna art sedan tidigare (Frescati, 1975). Västligt rödmurarbi Möjligen Rödmurarbi påträffas främst i anslutning till bebyggelse av olika slag, t.ex. parker, Osmia bicornis ssp. nyfynd för Fälla 8 (ek) trädgårdar, villaområden och gårdsmiljöer. Bon cornigera Södermanland anläggs i solbelysta väggar, murar och erosionshak. Arten är troligen en av de vanligaste arterna i bihotell. Arten besöker de tidigast blommande örterna, t.ex. scilla, hyacint och tulpan. Arten är förmodligen en av de viktigaste pollinatörerna av olika fruktträd. Tvåvingar Brun mulmblomfluga Fälla 4 (ek); 9 Förekommer i lövskogar med gamla träd, främst (ek) ek, bok och ask, och gärna med inslag av ihåliga Brachypalpus eller avbrutna träd och förmultnade lågor. Larven laphriformis lever i mulm och under bark på bl.a. ek. Ekguldblomfluga (2010) Fälla 9 (ek); 10 Förekommer i gläntor och bryn i äldre lövskogar, (tall) där den fullbildade flugan uppsöker savande Ferdinandea ruficornis träd. Larven utvecklas i savande träd och puppan har hittats vid trädens rötter. Röd mulmblomfluga Fälla 4 (ek) Arten förekommer i skogar och hagmarker med äldre träd av till exempel bok, gran, asp och ek. Brachypalpoides lentus Den påträffas oftast på solbelysta blad av buskar och träd i gläntor och bryn. Flugan besöker en lång rad olika blommor. Larven utvecklas under bark och i murken ved av bland annat gran och bok. Svartfotad trädblomfluga (2005) Fälla 7 (tall) Knuten till naturskogar där den lägger ägg i röthål och multnande ved av asp, lönn, ek och Spilomyia manicata bok. Halvvingar och skinnbaggar Skalbaggsstrit (2015) Fälla 7 (tall) Arten lever av att suga växtsafter på solexponerade ekar. Issus muscaeformis Stor aspbarkskinnbagge (2000) Fälla 9 (ek) Både larv och fullbildad insekt lever under bark på döda eller döende, gamla aspar. Mezira tremulae 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 26 Eventuell undertitel (34) 2.3.5. Värdefulla träd I samband med naturvärdesinventeringen i Södra Snösätra 2024 inventerades även naturvärdesträd (Figur 17). Ett 40-tal naturvärdesträd kartlades i inventeringsområdet. Av dessa var 23 ekar, sex tallar, fem lindar, tre granar och enstaka träd av asp, sälg och vårtbjörk. Fem av de identifierade träden var hålträd. Figur 17. Identifierade naturvärdesträd i samband med NVI för Södra snösätra 2024. 2.3.6. Invasiva växter Under naturvärdesinventeringen 2024 noterades flera invasiva växtarter. Vid ett fältbesök 2025-09-25 inom ramen för detta projekt noterades flera observationer av kanadensiskt gullris inom planområdet (Figur 18Figur 18). 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 27 Eventuell undertitel (34) Figur 18. Invasiva växtarter noterade 2024 i samband med NVI och under fältbesök i detaljplanområdet 2025. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 28 Eventuell undertitel (34) 2.3.7. Habitatnätverk Nedan presenteras befintliga analyser av habitatnätverk för groddjur, fladdermöss barrskog och ädellöv i anslutning till den planerade detaljplanen. Syftet är att visa vilka värden som finns i anslutning till detaljplanen på en mer översiktlig skala. Miljöer för groddjur Habitatnätverket för groddjur kommer från Miljöförvaltningen (2023) och är baserat på lekvatten i Stockholm som har erhållits från Miljöförvaltningen, samt urval av lekvatten för padda vid sjöstränder, och utpekade groddjurslekvatten av Calluna samt urval av lekvatten för padda via biotopdatabasen 2019. I södra delarna av Stockholm finns två viktiga huvudstråk med livsmiljöer. Det ena sträcker sig från det västra och mellersta delarna av Magelungen ner till Orlången och Ågestasjön. Det andra går från Dammtorpssjön i norr i Nackareservaret via Söderbysjön och vidare söderut till Ältasjön och Flaten. Strax sydost om planområdet ligger Magelungen. Magelungen och strandzonen runt sjön ingår i det viktigaste spridningsstråket i de östra delarna av Söderort och in i Nacka. Magelungen är enligt analysen är därmed ett stort och viktigt livsmiljöområde för groddjur i söderort och det finns lekvatten strax intill planområdet (Figur 19). Figur 19. Habitatnätverk för groddjur, analys från 2023. Miljöer för fladdermöss Habitatnätverket för fladdermöss kommer från Miljöförvaltningens habitatanalys (Miljöförvaltningen, 2023) för fladdermöss enligt metoden PREBAT (Brüsin 2019). Planområdet ligger i direkt anslutning till ett område med mycket höga värden för fladdermöss och cirka 100 m öster om Norra Snösätra ligger ytterligare ett lite större område med mycket höga värden (Figur 20). Öster och sydöst om planområdet ligger sjön Magelungen. Magelungen och framför allt dess kantzon och omkringliggande områden är utpekade i analysen som områden med mycket höga värden. Viktiga 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 29 Eventuell undertitel (34) spridningsstråk går sedan söderut från Magelungen ner till områdena runt sjöarna Trehörningen och Orlången samt nordöst till området runt sjön Flaten. Figur 20. Habitatnätverk fladdermöss, från analys 2023. Analysen är en modell av verkligheten och den värderar framför allt naturliga biotoper som boplatser. Miljöer för barrskog Resultatet från barrskogsanalysen visas två olika skikt, 1) barrskogspatcher och spridningslänkar från Callunas analys baserat på Stockholms biotopdatabas 2019 samt 2) Stockholms stads patcher från Miljöförvaltningens habitatnätverksanalys från 2023. För utförlig metod se Miljöförvaltningen (2023). Runt planområdet finns även stora ytor av livsmiljöer och reproduktionshabitat >2 ha inom barrskogsnätverket (Figur 21). Nordväst och sydväst om planområdet finns flera livsmiljöområden. Lite längre norrut om planområdet finns även stora ytor av livsmiljöer med reproduktionshabitat som är viktiga för spridning norrut. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 30 Eventuell undertitel (34) Figur 21. Spridningsamband för barrskog, analys från 2023. Miljöer för ädellöv Resultatet från ädellövsanalysen visas två olika skikt, 1) ädellövspatcher och spridningslänkar från Callunas analys baserat på Stockholms biotopdatabas 2019, Ekdatabasen 2017 och särskilt skyddsvärda träd från länsstyrelsen 2012 samt 2) Stockholms stads patcher från Miljöförvaltningens habitatnätverksanalys från 2023. För utförlig metod se Miljöförvaltningen (2023). Planområdet ligger omgärdat av ett stort område med viktiga ädellövshabitat (Figur 22). Livsmiljöområden finns både precis väster, öster och söder om planområdet. Från dessa patcher går betydelsefulla spridningslänkar åt riktningarna nordväst, väst och sydost. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 31 Eventuell undertitel (34) Figur 22. Spridningssamband för ädellöv, analys från 2023. 3. Upplysningar och rekommendationer Detaljplaneområdet är omgärdat av Rågsveds naturreservat som hyser mycket höga värden knutna till ädellövsmiljöer med inslag av barrträd. Dessa ekosystem är utvecklade under mycket lång tid och för att de ekologiska värdena ska kvarstå krävs kontinuitet. Detaljplanen berörs inte av naturreservatets föreskrifter, men för att inte riskera att utösa förbud enligt 4 § artskyddsförordningen rekommenderar Calluna att detaljplanen är samstämmig med reservatsföreskrifterna, vilka syftar till att bevara dessa värden och inte göra avkall på naturvärden eller värden för friluftsliv. Samråd med miljöförvaltningen bör dessutom hållas inför detaljplanearbetet då detaljplanen riskerar att innebära betydande miljöpåverkan. Precis intill eller inom detaljplaneområdet finns potentiella livsmiljöer för fladdermöss, fåglar och groddjur samt kräldjur och insekter. Dessa arter är i olika mån känsliga för störning i form av ljud, ljus, folkmassor och skadliga ämnen. Nedan presenteras artgrupper och deras känslighetsaspekter. Arter och dess känslighetsfaktorer Ljuskänsliga arter: fladdermöss, fåglar, groddjur, insekter Ljudkänsliga artgrupper: fladdermöss, fåglar Påverkan skadliga ämnen: fladdermöss, fåglar, groddjur, snok Hydrologisk påverkan: arter i ädellövskogen knutna till lundmiljö med känsliga kärlväxter, groddjur och snok Brott i trädkontinuitet: fladdermöss, fåglar, insekter, mossor och lavar, ved- och marksvamp 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 32 Eventuell undertitel (34) Med tanke på de kringliggande höga ekologiska värdena bör man utreda om viss avskärmning i form av fauna/ljus- och ljudskydd kan göras mot reservatet. Det är då viktigt att tänka på att skärmarna inte blir en barriär för fauna som rör sig genom området. Om detaljplaneläggning ger utrymme för ändrad belysning i området eller påverkan på befintlig bebyggelse rekommenderar Calluna en fladdermusinventering och närmare undersökning av byggnader som kan komma att påverkas då det är känt att det finns fladdermöss i närområdet. Under en fältbesök 2025 hittades många potentiella boplatser för fladdermöss i detaljplaneområdet då det finns många skrymslen och glipor mellan tak, fasader och dörrar där fladdermöss kan komma in. Utsidan av omgärdad mur med sprickbildning är även en möjlig boplats för fladdermöss. Oavsett om det finns fladdermöss i området är det en god idé att tänka över ljussättning i området. Inga lampor bör riktas in mot naturreservatet eller mot murar som idag är obelysta. En belysningsplan för detaljplanen bör göras. Den bör fokusera på att avskärma ljus mot naturmark och strukturer som fladdermöss använder och ha anpassade armaturer och ljus. I övrigt ska inte träd med grov bark eller hålträd avverkas eller byggnader rivas utan att först inventera fladdermusförekomst. Om fladdermöss använder träden eller byggnaderna behöver utredning göras innan avverkning eller rivning. Avverkning, rivningsarbete eller arbete med detaljplanen bör endast utföras under vissa perioder, och om fladdermöss påträffas ska de inte störas. Inför eventuella byggnationer och ändringar inom detaljplanen behöver en groddjursinventering göras. Finns det övervintrande groddjur inom området behöver tidpunkten anpassas så att groddjur inte riskerar att skadas i samband med dessa åtgärder. Det är även viktigt att se till så att det inte finns några groddjur i området när åtgärderna genomförs. Det är även rekommenderat att i förväg iordningställa alternativa övervintringsplatser för groddjur i närheten. Det är även viktigt att se till så att inget läckage sker från förorenad mark ut till våtmarken eller Kräppladiket. Calluna rekommenderar även en inmätning av naturvärdesträd och särskilt skyddsvärda träd. Under fältbesök 2025 kunde flera naturvärdesträd och potentiellt särskilt skyddsvärda träd med bohål identifieras precis utanför detaljplanegränsen. Det är viktigt att dessa träd skyddas vid genomförande av detaljplanen och inte tar skada, dvs i samband med eventuell rivning, byggnation eller vid kommande verksamhet. Om enskilda träd ändå kommer att tas ner i anslutning till området ska syn göras på platsen av ekolog för att säkerställa att åtgärden inte medför större påverkan än på det enskilda trädet och vilka kompensationsåtgärder som behövs för att säkerställa att värdena består samt instruktioner för avverkningen. Precis söder om detaljplanen finns även ett litet område som potentiellt har höga värden för insekter som trivs i sandiga miljöer. Miljöerna är dels beroende av kontinuitet, dels stark störning för att hålla marken öppen och på så vis bibehålla en kärlväxtflora som ger förutsättningar för olika insektsgrupper. Dessa sand/jord-områden bör säkerställas så att de finns kvar. Området har inslag av invasiva växtarter och under fältbesök 2025 hittades kanadensiskt gullris inom och precis utanför planområdet. I dagsläget lyder inte kanadensiskt gullris av den tvingande lagstiftningen om invasiva arter, men trots avsaknad av specifik lagstiftning bör växten hanteras ansvarsfullt för att förhindra spridning och negativ påverkan på biologisk mångfald. Invasiva arter behöver tas om hand och hanteras i särskild ordning vid mark- eller saneringsarbeten. De får inte lagras på platsen utan ska efter uppgrävning transporteras i säckar eller på annat sätt i täckt transport till destruktion. Försök även att flytta jordmassor i minsta möjlig mån. För att minska påverkan på livsmiljöer för ovan nämnda arter bör större events med risk för ljud- och ljusföroreningar bör inte ske under fåglars häckningsperiod mellan april-juli. Groddjur har även sin vårvandring under mars månad med vandringar som främst sker under kvällstid och på natten. Mars-juli bör därmed vara undantagna från större events och sammankomster, så som marknader, festivaler, gatufester eller liknande. Vid events och stora folkmassor finns även en ökad risk för nedskräpning. Både med tanke på detta och ljudföroreningar bör en maxgräns för antal personer som får vistas i området samtidigt vid en konsert fastställas. En plan för sophantering, sanitet och städning bör också göras för området. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 33 Eventuell undertitel (34) Om saneringsarbete kommer att utföras i samband med detaljplanen, och beroende på dess omfattning kan olika rekommendationer behöva ges. Om vissa träd försvagas i samband med saneringsarbetet så bör de lämnas kvar om de inte innehåller farliga ämnen. Om träden dör kan de lämnas i närområdet som faunadepåer. Det finns även eventuella kreosotstolpar inom detaljplaneområdet som kan komma att behöva hanteras. Även jord och mark inom och i anslutning till planen kan innehålla farliga ämnen och kan behöva provtas och hanteras därefter. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Calluna Dokumentets titel (ev. nedkortad) 34 Eventuell undertitel (34) Referenser Björklind, R. (2014). Naturvärdesinventering inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved. Calluna AB Björklund, M. (2024). Förstudie artskydd inför marksanering Snösätra inom Rågsveds naturreservat. Calluna AB. Björklund, M. (2024). Invasiva arter – uppföljande inventering inom Rågsveds naturreservat 2024. Calluna AB. Brüsin, M. (2019) Landskapsanalys av potentiella fladdermushabitat i Stockholms stad. Ecocom AB Falk, J., Björk, J. & Andersson H. (2023) Inventering av vedlevande insekter, Rågsveds naturreservat. Calluna AB. Gustafsson H. (2018) Skötselplan för Rågsveds naturreservat Maj 2018. Exploateringskontoret Hebert, M (2024). Naturvärdesinventering (NVI) – vid Södra Snösätra, Stockholms stad, inför marksaneringsprojekt 2024. Calluna AB. Hebert M., Lindén, A-S. & Scarpellini, A. (2024). Stockholms Stad, Ekologiutredning projekt Bjursätragatan inför granskning av detaljplan 2025. Calluna AB. Hebert, M. & Toftegaard, T. (2017) Hagsätra och Rågsved Ekologiutredning. Calluna AB. Länsstyrelsen (2018). Värdefulla ädellövskogsobjekt och särskilt skyddsvärda träd [Online] Tillgänglig: https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/srv/swe/catalog.search#/home (2025-10-07). Lööf Ekström, J. & Koffman, A. (2023) Ekologiutredning spridningssamband inför detaljplan Teodoliten juni 2023. Calluna AB. Miljöförvaltningen (2023). Habitatnätverk i Stockholms stad. Landskapsekologiskt teoretisk och metodisk fördjupande rapport. Miljöförvaltningen, Enheten naturmiljö, Stockholms stad. Miljöförvaltningen (2024). Groddjursdammar i Rågsveds naturreservat. Miljöförvaltningen, Enheten naturmiljö, Stockholms stad. [Online] Tillgänglig https://miljobarometern.stockholm.se/natur/atgarder/enskede-arsta-vantor/groddammar-i- ragsveds-naturreservat/ (2025-10-07). Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen (2023). Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. Version 2.0. [online] Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/4a7f6f/contentassets/dd9b5eafd4bc45869b3d3ae9c123d72d/riktlinjer-for-handlaggning- av-artskyddsarenden-i-skogsbruket.pdf. Diarienummer: Naturvårdsverket Nv 04718–22, Skogsstyrelsen 2022/1756. Riksantikvarieämbetet (2021). Fornlämningar [Online] Tillgänglig: https://app.raa.se/open/fornsok/ (2025-10-07). Sahlin, E. (2022). PM Fågelinventering – i delar av Rågsveds naturreservat, Stockholms stad. Calluna AB. Skogsstyrelsen (2012). Nyckelbiotoper [Online] Tillgänglig: https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ (2025-10-07). Svensson. O. (2022). Inventering av invasiva arter i Rågsveds naturreservat 2022. Calluna AB. 76840-5202 rnD ,30-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Riskbedömning markmiljö.pdf] Exploateringskontoret i Stockholms stad Snösätra norra riskbedömning Inom ramen för detaljplan Snösätra kulturpark Uppdragsnummer: 20704 Ort: Stockholm Datum: 2026-01-15 Liljemark Consulting AB | +46 (0)8 22 52 00 | info@liljemark.net | http://www.liljemark.net | Org.nr 556879–3136 Stockholm | Gustavslundsvägen 12, 167 51 Bromma | Göteborg | Åvägen 6, 412 50 Göteborg 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Projektorganisation Beställare: Exploateringskontoret i Stockholms stad Konsultbolag: Liljemark Consulting AB Uppdragsnamn: Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnummer: 20704 Datum: 2026-01-15 Uppdragsledare: Anna Ahlgren Mårtensson Handläggare/utredare Johanna Gjerstad Lindgren Granskare Ksenija O Köll 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................ 1 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1 1.2 Uppdrag och syfte ........................................................................................................... 1 1.3 Underlag ........................................................................................................................... 1 2. Områdesbeskrivning ............................................................................................................ 2 2.2 Markanvändning .............................................................................................................. 5 3. Föroreningssituation ............................................................................................................ 7 3.1 Bedömningsgrunder ....................................................................................................... 7 3.2 Föroreningssituation i jord ............................................................................................. 8 3.3 Föroreningssituation grundvatten .............................................................................. 21 3.4 Diken och vattendrag .................................................................................................... 28 4. Riskbedömning.................................................................................................................... 29 4.1 Markanvändningsscenarier .......................................................................................... 29 4.2 Skyddsobjekt och skyddsvärde .................................................................................... 30 4.3 Exponeringsförutsättningar ......................................................................................... 32 4.4 Övergripande åtgärdsmål ............................................................................................ 36 4.5 Hälsorisker ...................................................................................................................... 36 4.6 Risker för grund- och ytvatten ..................................................................................... 40 4.7 Risker för markmiljön .................................................................................................... 45 4.8 Bedömning av åtgärdsbehov ....................................................................................... 45 5. Slutsatser och rekommendationer ................................................................................... 48 5.1 Slutsatser ........................................................................................................................ 48 5.2 Rekommendationer ...................................................................................................... 50 Referenser .................................................................................................................................... 52 Bilagor Bilaga 1 – Situationsplan med provpunkter Bilaga 2 – Fältprotokoll jord Bilaga 3a – Analysresultat jord Bilaga 3b – Analysresultat grundvatten Bilaga 4 – Resultatkartor Bilaga 5 – Hälsoriskbaserade riktvärden för besöksanläggning och verksamhetsområde Bilaga 6 – Medelvärden jämfört med delriktvärden 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Exploateringsnämnden har år 2025 fått i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för Snösätra kulturkvarter. Utgångspunkten är att planlägga området flexibelt för en långsiktig utveckling av området som möjliggör för kultur och olika typer av andra verksamheter. Liljemark Consulting AB har, på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm stad, bedömt vad föroreningarna på området kan innebära för risker för människors hälsa och miljö. Riskerna bedöms både för dagens markanvändning, samt för ett framtida scenario där området används för kulturella och andra verksamheter. I detta har det ingått att utvärdera om en ny detaljplan för området riskerar att påverka Magelungen negativt på grund av ändrade spridningsförutsättningar från området. Riskbedömningen utförs baserat på resultat från tidigare utredningar och provtagningar av området. Jordmassor på området är förorenade med tungmetaller, PAH-ämnen och oljekolväten. Riskbedömningen visade att föroreningen av bly och tunga PAH-ämnen (PAH-H) kan innebära hälsorisker vid en ändrad markanvändning i enlighet med den nya detaljplanen. Risken föreligger då främst om människor får i sig jord eller partiklar via munnen/svalget. Risk kan även förekomma om flyktiga ämnen från jorden eller grundvattnet förångas och tar sig in i byggnader. Lättflyktiga ämnen finns i både jord och grundvatten på området, men utbredningen är något osäker vilket innebär att det är svårt att bedöma hur stor risken för ånginträngning är. För dagens markanvändning som industri- och upplagsområde, visade riskbedömningen att hälsorisker inte föreligger vid direkt kontakt med jord. Anledningen är att direktkontakten med jord antas bli betydligt lägre och ske mindre ofta. Dessutom antas att barn vistas mer sällan på området om det används för upplag, i stället för kultur och annan verksamhet. Även vid dagens markanvändning kvarstår dock osäkerheter kring risker för ånginträngning i befintliga byggnader. Spridningsriskerna med grund- och dagvatten bedöms generellt vara små. PFAS-ämnen har konstaterats spridas från området, men effekten som denna spridning kan ha på Magelungen bedöms vara relativt begränsad. Sjön tar emot vatten från flera olika tillflöden, där några (Norrån och Högdalstippen) bidrar med merparten av den PFAS som når sjön. En åtgärd för att minska spridningen från Snösätra kommer därför ha mycket begränsad effekt på vattenkvaliteten i sjön. Lokalt kan det dock finnas viss risk för smådjur i de groddammar som omger området. Detta gäller särskilt i en damm i sydväst, där högst PFAS-halter uppmätts. Sannolikt kommer de höga PFAS-halterna i dammen inte enbart från Snösätra och det rekommenderas att anledningen till de höga halterna utreds vidare. Liljemark Consulting AB | +46 (0)8 22 52 00 | info@liljemark.net | http://www.liljemark.net | Org.nr 556879–3136 Stockholm | Gustavslundsvägen 12, 167 51 Bromma | Göteborg | Åvägen 6, 412 50 Göteborg 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI De föroreningar som påvisats bedöms inte utgöra ett hinder för genomförandet av detaljplan förutsatt att de utreds vidare och åtgärdas i samband med utförandet. Riskreducering till acceptabla nivåer kan uppnås på flera sätt. Avskärmning genom t.ex. asfaltering skyddar människor mot exponering av jorden och minskar spridningen med grund- och dagvatten från området eftersom infiltrationen genom fyllnadsmassorna minskar. Ett tätt dagvattensystem med rening skulle minska spridningen av föroreningar från området. Även om områdets belastning på Magelungen är liten i jämförelse med andra källor, så är varje reduktion av PFAS-tillförsel till sjön positiv. Sammantaget bedöms att riskerna som finns på området, på grund av föroreningar, är möjliga att reducera till en acceptabel nivå. För båda markanvändningsalternativen rekommenderas fortsatta utredningar för att säkerställa en säker användning av området. Risken för ånginträngning i befintliga byggnader rekommenderas att utvärderas genom att provta luft under husens bottenplatta. Detta kan även kompletteras med prov på inomhusluft, observera dock att dessa kan påverkas av pågående verksamhet i byggnaden. Spridningen till Magelungen och groddammarna rekommenderas att utredas vidare genom provtagning i dagvattenutloppet från området. Om området används som kulturpark, med besöksanläggning och verksamheter, rekommenderas ytterligare undersökningar för att tydligare avgränsa eventuella risker och behov av åtgärder. Detta innebär kompletterande provtagning av mark i ännu ej undersökta delar av området för att bättre bedöma förekomsten av föroreningar som kan påverka hälsa och miljö. Vidare rekommenderas att risken för ånginträngning i blivande byggnader utreds, exempelvis genom porluftsprovtagning i planerad kvartersmark. Vid utformning av ett nytt dagvattensystem bör hänsyn tas till föroreningssituationen på området. Nya dagvattenutlopp bör inte placeras i områden med skrot eller föroreningar, eftersom det kan kan motverka planerade reningsåtgärder. Eftersom föroreningar påträffats inom fastigheten ska en §28-anmälan upprättas inför eventuella markarbeten. Detta gäller för alla typer av markarbeten som innebär att den förorenade jorden behöver hanteras, oavsett blivande markanvändning. Eventuellt länshållningsvatten kommer behöva provtas (inkl. PFAS och PAH) och sannolikt krävs sedimentering och/eller oljeavskiljning innan avledning. Omhändertagande av skrot som påträffats i området bör också beaktas tidigt i planering och projektering. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 (53) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Exploateringsnämnden har år 2025 fått i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för Snösätra kulturkvarter. Området föreslås planläggas till att bli ett permanent område för kulturverksamhet, vilket inte är förenligt med nuvarande detaljplan och markanvändning som upplagsområde. Utgångspunkten är att planlägga området flexibelt för en långsiktig utveckling av området som möjliggör för kultur och olika typer av andra verksamheter. Både barn och vuxna ska då kunna vistas tillfälligt på området utan att utsättas för oacceptabla hälsorisker. Byggnader ska kunna uppföras men boende, såväl, permanent som tillfälligt, kommer enligt uppgift från Exploateringskontoret inte vara tillåtet. 1.2 Uppdrag och syfte Uppdragets syfte är att bedöma miljö- och hälsorisker vid befintlig markanvändning som upplagsområde samt risker vid ändrad detaljplan till besöksanläggning och verksamhetsområde. Utredningen ska svara på markens lämplighet för den nya detaljplanen inför samråd. Detta inkluderar en bedömning av påverkan på recipient Magelungen och om ändrad markanvändning kan försvåra förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Utredningen baseras på analysresultat från tidigare utredningar. Baserat på tillgängligt underlag görs en bedömning av åtgärdsbehovet och eventuell kompletterande utredning som behövs för att svara på kvarstående osäkerheter. 1.3 Underlag Riskbedömningen baseras på resultat från följande utredningar: - Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning – Snösätra upplagsområde (Seka Miljöteknik, 2010). - Miljöteknisk markundersökning, norra Snösätra (Liljemark, 2022a). - Kompletterande provtagning av PFAS i grundvatten, ytvatten och sediment (Liljemark, 2022b). - Kompletterande miljöteknisk undersökning med avseende på PFAS i Snösätra norra industriområde och Snösätra södra kolonilottsområde (Liljemark, 2023). 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 (53) - Miljö- och hälsoriskbedömning förorenad mark – Snösätra industriområde, södra delen (WSP, 2024). - Massbalans av PFAS i Flaten, Drevviken och Magelungen 2022–2023 (Sellén & Filipovic, 2023). 2. Områdesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs området översiktligt, för en mer utförlig beskrivning hänvisas till tidigare utredningar (se avsnitt 1.3). Vissa kompletteringar till tidigare områdesbeskrivningar inkluderas dock. 2.1.1 Lokalisering Utredningsområdet ligger sydost om Rågsved i södra Stockholm och utgörs av den norra delen av Snösätra industriområde. Industriområdets södra del ingår sedan år 2018 i Rågsveds naturreservat. Efter upprättande av reservatet har byggnader rivits i den södra delen. Norra Snösätra industriområde ingår inte i naturreservatet och utgörs idag av upplagsytor samt byggnader och murar som är målade med graffitti, se Figur 1. Området har länge varit en central plats för urban konst och graffitti som lockar både konstnärer och besökare till industriområdet. Figur 1. Detaljplanegräns i rött och ungefärligt läge för befintlig dagvattenledning i blått. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 (53) Norra Snösätra omges i huvudsak av bergig, kuperad naturmark, se Figur 1. Närmaste bostadsområde ligger ca 300 m i nordvästlig riktning. I norr ligger ett kolonilottsområde. Det finns inga dricksvattenbrunnar inom eller i anslutning till området (SGU, 2025). Området försörjs av kommunalt dricksvatten. En dagvattenledning går genom området, se Figur 1. Dagvattenledningen har ett utlopp i industriområdets nordöstra hörn. I söder fortsätter dagvattenledningen ned i södra Snösätra industriområde. I norr leds vattnet mot Magelungsdiket och därifrån vidare mot Magelungen. I söder rinner vattnet från södra industriområdet mot Kräppladiket och därifrån vidare till Magelungen. 2.1.2 Topografi, hydrologi och jordarter En vattendelare skär genom området, se Figur 2, vilket innebär att ytavrinningen i den södra delen av området sker söderut (mot Kräppladiket) samt att områdets centrala och norra delar avvattnas norrut (mot Magelungsdiket). Recipient för båda avrinningsområdena är därmed sjön Magelungen som används för både fiske och bad. Den naturliga jordarten består i huvudsak av lera samt berg i dagen i de kuperade områdena (SGU, 2025), se Figur 2. Inom industriområdet överlagras leran av fyllnadsmassor med sand, grus och sten av mäktighet som varierar mellan cirka 0,5–2 m (Liljemark, 2022a; Seka Miljöteknik, 2010). I fyllnadsmassorna finns inslag av tegel, skrot och annat antropogent material. Figur 2 Jordarter, topografi och avrinningsområden (SGU, 2025; SMHI, 2025). Glacial lera (gult), berg i dagen (rött), mönstrade områden (gyttja). 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 (53) 2.1.3 Skyddsvärda natur- och kulturområden Naturreservatsgränsen omsluter norra Snösätra industriområde, se Figur 3. I öst och väst har den kuperade naturmarken identifierats som nyckelbiotopsomården (Skogsstyrelsen, 2025). Längs Kräppla- och Magelungsdiket finns våtmarker som utgör viktiga lokaler för våtmarkslevande arter såsom grodor, smådjur och fåglar (Stockholms stad, 2018). Våtmarken längs Kräppladiket är en av de största i Stockholmsområdet och har naturvärde klass 3 (visst naturvärde) i Länsstyrelsens våtmarksinventering. År 2020 färdigställdes fyra dammar för groddjur och andra arter, se se Figur 3. Dammarna utgör grönkompensation för ett skogsparti som bebyggts vid Bjursätragatan (Stockholms stad, 2024). Vid Magelungsdikets mynning finns även en grillplats och fågeltorn. Sydväst om norra Snösätra industriområde finns en kulturhistorisk lämning (L2013:3275) i form av en färdväg/vägbank, vilken är klassad som övrig kulturhistorisk lämning (Riksantikvarieämbetet, 2025). Lämningen ligger utanför industriområdet. Figur 3. Naturreservatsgräns (grön), nyckelbiotopsområden (röd) och kulturhistoriska lämningar (orange) (Skogsstyrelsen, 2025). Groddammar markeras med blå cirklar. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 (53) 2.2 Markanvändning 2.2.1 Nuvarande markanvändning Norra Snösätra är planlagt som upplagsområde och den nuvarande markanvändningen är huvudsakligen industri- och upplagsområde, se Figur 4. Markytorna utgörs av varierande asfalterade och grusade ytor. Det finns även ett antal byggnader på området som till kännedom används för bland annat upplag och förvaring. Genom området går en asfalterad väg. Trots att området är planlagt som upplagsområde så besöks området även av allmänheten i rekreationssyfte, för att måla på väggar, motionera och liknande. Det förekommer även konserter, marknader och festivaler inom området. Därmed används marken i realiteten både som industrimark och kulturområde. Figur 4. Nuvarande markanvändning, dock används upplagsytorna även för rekreation och kulturevenemang redan idag. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 (53) 2.2.2 Planerad markanvändning Området utreds för att planläggas till ett permanent område som besöksanläggning och verksamhetsområde. I Figur 5 visas en preliminär plankarta med tänkt markanvändning (observera att den kan komma att ändras under planarbetets gång). Utgångspunkten är att planlägga området flexibelt för att möjliggöra en långsiktig utveckling av området. Här ska finnas möjlighet att ha olika typer av verksamheter, såsom restauranger, butiker, konsthallar, museer, teatrar, konserthus. loppmarknader och lekplatser. Utöver kulturverksamhet ska möjlighet även finnas för verksamheter som garage och verkstäder samt sport- och idrottsverksamhet. Detta innebär att såväl barn som vuxna behöver kunna vistas inom området utan att utsättas för oacceptabla risker. Den nya detaljplanen ska ge möjlighet till som mest 160 arbetsplatser och 43 000 besökare årligen. Inom ramen för den nya detaljplanen planeras för en ändrad dagvattenhantering. Dagvattensystemet föreslås fördröja 20 mm regn och planeras med tätt utförande samt rening innan vattnet släpps ut från området. Dagvattenrening planeras inom delar av den nordöstra ytan samt vid en yta i den sydvästra delen av området. Planen styr inte frågor som hanteras genom arrenden, såsom bevarande av eller håltagning i murar. Planen ger planstöd till befintliga byggnader vilket innebär att dessa kan stå kvar på området även efter planläggning. Figur 5. Preliminär plankarta med planerad markanvändning (kan komma att ändras under planarbetet). 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 (53) 3. Föroreningssituation Föroreningssituationen beskrivs utifrån analysresultat från tidigare utredningar. 3.1 Bedömningsgrunder I detta avsnitt beskrivs vilka bedömningsgrunder som används för att skildra föroreningssituationen. I riskbedömningen (avsnitt 4) görs en fördjupad och platspecifik utvärdering av resultaten för markanvändningen industri och kulturpark. 3.1.1 Bedömningsgrunder jord I föreliggande avsnitt jämförs analysresultaten för jord med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning, MKM (Naturvårdsverket, 2009 rev. 2025). Riktvärden för KM är anpassade för att människor ska kunna vistas inom ett område under hela dygnet och en hel livstid utan att utsättas för oacceptabla risker. Riktvärden är anpassade för att skydda närliggande vattendrag och dricksvattenkvalitén i grundvattenmagasin i direkt anslutning till området. Riktvärden för KM är beräknade utifrån att 75 % av de marklevande organismerna ska skyddas. Riktvärdena tillämpas vanligen på mark som ska användas för bostäder, förskoleverksamhet och odling. Riktvärdena innebär ingen begränsning av markanvändningen. Riktvärden för MKM är anpassade för områden där människor vistas under delar av dygnet (8h/dag) och året. Vuxna ska kunna vara inom området under sin yrkesverksamma tid och barn vistas på tillfälliga besök utan att utsättas för oacceptabla risker. Riktvärdena innebär ett skydd av grundvatten för dricksvattenuttag 200 meter från området. Ytvatten samt vattenlevande organismer skyddas. Riktvärdena är beräknade utifrån att 50 % av de marklevande organismerna ska skyddas. Riktvärdena tillämpas vanligen på mark som ska användas för kontor, köpcentrum, industri eller vägar. Analysresultaten jämförs även mot Avfall Sveriges rekommenderade koncentrationsgränser för Farligt Avfall (Avfall Sverige, 2019). 3.1.2 Bedömningsgrunder för grundvatten Analysresultat jämförs i första hand med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2024). Bedömningsgrunderna är indelade i fem tillståndsklasser: (1) –Mycket låg halt/mycket liten påverkan till (5) – Mycket hög halt/mycket stor påverkan. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 (53) Klassindelningen bygger på bakgrundshalter i Sverige och baseras på en omfattande databas hos SGU. För det högsta riktvärdet (klass 5) beaktas även risken för hälsoeffekter eller tekniska och estetiska aspekter då vattnet används som dricksvatten. Bedömning av uppmätta halter av PAH, BTEX samt alifater och aromater i grundvatten görs utifrån Svenska Petroleum Institutets riktvärden för bensinstationer, vilka är avsedda att användas för förorenade bensinstationer och dieselanläggningar (SPBI, 2011). I aktuell utredning jämförs i första hand med riktvärden för miljörisker i ytvatten och våtmarker. Avseende klorerade lösningsmedel används SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten samt målvärden (Target values) och ingripandevärden (Intervention values) från the Dutch National Institute for Public Health and the Environment (RIVM) (RIVM, 2013). 3.1.3 Bedömningsgrunder för diken och vattendrag I diken och vattendrag har endast PFAS-ämnen analyserats. Det finns begränsat med riktvärden och därför jämförs resultaten mot två olika typer av riktvärden. Dels jämförs mot Miljöförvaltningen i Stockholms gränsvärden för hantering av länshållningsvatten med avledning till yt- eller grundvatten (Miljöförvaltningen, 2022). Gränsvärdena är framtagna för olika typer av recipienter och för olika långa tider som avledning ska ske. För PFAS-ämnena är riktvärdena desamma för alla recipienter och avledningstider. Resultaten jämförs även mot Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden för kemisk ytvattenstatus samt gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) (Havs- och vattenmyndigheten, 2019). Miljökvalitetsnormerna används av Vattenmyndigheten för att klassificera kemisk status i registrerade ytvattenförekomster. Eftersom närmsta recipient som omfattas av miljökvalitetsnormerna är Magelungen, tillämpas riktvärden för inlandsytvatten. Övriga diken och vattendrag som provtagits är inte klassificerade som ytvattenförekomster och miljökvalitetsnormerna är därmed inte direkt tillämpbara. MKN används således främst för att bedöma risker vid vidare spridning till Magelungen. Jämförelsen ger bara en indikation eftersom utspädning sker i Magelungen. 3.2 Föroreningssituation i jord Lägen för provpunkter och grundvattenrör finns i situationsplanen i bilaga 1. Fältprotokoll finns i bilaga 2, analysresultat i bilaga 3 och resultatkartor i bilaga 4. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 (53) 3.2.1 Övergripande Jordprovtagning har utförts i två tidigare utredningar, Seka (2010) och Liljemark (2022a). Jordprovtagningen har koncentrerats i områdets östra delar och är mer begränsad i väst, se Figur 6. I de västra delarna har troligen tillgängligheten varit begränsad på grund av byggnader, innergårdar och pågående verksamheter. Ungefärlig utbredning av ytor som ej omfattats av jordprovtagning visas i Figur 6. Inom de markerade ytorna finns i vissa fall grundvattenrör men då uttogs inga jordprov vid installation. Grundvatten från dessa rör analyserades enbart med avseende på PFAS-ämnen. Industriområdet är belagt med fyllnadsmassor med sand, grus och sten med en varierande mäktighet på cirka 0,5–2 m. Antropogent material i form av tegel, byggrester, betong etc. har påträffats frekvent (Liljemark, 2022a; Seka Miljöteknik, 2010). Utanför murarna på området finns skrot i varierande omfattning. Rester av bilvrak har observerats i markytan i den nordöstra delen av området, i närheten av dagvattenutloppet, se Figur 6. Det är oklart om bilar även kan vara nedgrävda inom området. Sydöst om industriområdet finns ett område som kallats ”Bilkyrkogården” där olovlig dumpning av bilar förekommit i perioder (Kemakta, 2021). Figur 6. Lägen för provpunkter i jord, ungefärlig utbredning av ytor som ej omfattats av jordprovtagning samt ungefärliga lägen för bilskrot och bilkyrkogården. Provpunktsnamn finns i bilaga 1. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 (53) I jord har analys utförts avseende metaller, PAH-16, PCB-7 och oljekolväten (BTEX, alifater och aromater). Ämnen från samtliga av dessa ämnesgrupper förekommer i förhöjda halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. Flertalet metaller samt PAH, alifater och aromater förekommer även i halter över MKM. Föroreningen är koncentrerad till fyllnadsmassorna, men punktvis påvisas även förhöjda halter i den naturliga jorden under. I bilaga 4 finns en resultatkarta med klassificering i samtliga provpunkter där även jordarten markerats som fyll respektive naturlig på varje djup. Nedan specificeras föroreningssituationen vidare. 3.2.2 Oorganiska ämnen i jord Samtliga resultat på laboratorieanalyser finns i tabellform i bilaga 3a. Seka Miljöteknik (2010) genomförde även XRF-mätningar men erhöll stora skillnader mot laboratorieresultaten, XRF-resultaten bedöms således vara osäkra och har inte inkluderats. Förhöjda halter av metaller finns i princip i hela det norra industriområdet och påvisades främst i fyllnadsmassorna ned till 2 m djup, se Figur 7 och bilaga 4. Figur 7. Klassificering av metallhalter, se även bilaga 4. Vita rutor markerar prov som ej analyserats. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 (53) Barium och zink har påvisats i halter över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM i fyllnadsmassor i flertalet provpunkter. I två av dessa (21LC01 och S36) överstiger zinkhalten även Avfall Sveriges gränsvärden för farligt avfall. Punkterna ligger i olika delar av området, 21LC01 i söder och S36 i norr. I punkt 21LC01 uppmättes även arsenik, barium, kobolt, krom och koppar i halter över MKM samt nickel och bly i halter över KM. Bly och koppar påvisades i halter över MKM i fyllnadsmassor i 4 respektive 5 provpunkter. Halter över KM (men under MKM) förekommer även frekvent avseende kadmium, kobolt och bly. I en provpunkt i de centrala delarna av området (21LC15) påvisades kvicksilver i halter över KM, i resterande område var halterna under KM och/eller under laboratoriets rapporteringsgräns. I plan kan det på befintligt data inte urskiljas om det finns olika egenskapsområden eller liknande avseende metaller. Metallföroreningen bedöms vara kopplad till fyllnadsmassor och därmed heterogen, vilket innebär att stora haltskillnader kan ses på korta avstånd i fyllnadsmassorna. Metallhalternas (bly, barium, koppar och zink) fördelning på olika djup har visualiserats genom låddiagram, se Figur 8, Figur 9, Figur 10 och Figur 11. Låddiagram är ett statistiskt verktyg som används för att visualisera spridningen och fördelningen av ett datamaterial. Själva lådan i diagrammet sträcker sig från första kvartilen (gränsen för de lägsta 25% av datan) till den tredje kvartilen (gränsen för de högsta 25% av datan). Lådan visar således det spann där hälften av alla värden i datamängden är koncentrerade. Det horisontella strecket inom lådan markerar medianen och krysset medelvärdet (se även avsnitt 3.2.4). Linjerna som sträcker sig vertikalt från lådan illustrerar variationen. Extremvärden markeras separat som individuella punkter. Genom låddiagrammen illustreras att metallhalterna är relativt jämnt fördelade i fyllnadsmassorna oavsett hur djupt de ligger. Det går inte tydligt att urskilja att metallhalterna skulle vara lägre eller högre på en specifik nivå i fyllnadsmassorna. Bedömningen är något osäker på de djupare nivåerna där dataunderlaget är begränsat. I den övre nivån 0–0,5m finns 25 analyser. på 0,5–1 m djup finns 18 analyser och på djupet 1–2 m finns endast 9 analyser på fyllnadsmassorna. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12 (53) Barium Bly Ba, barium 0-0,5m Pb, bly 0-0,5m Pb, bly 0,5-1,0 m Ba, barium 0,5-1,0 m Pb, bly 1-2m Ba, barium 1-2m 300 800 250 700 600 200 500 150 400 300 100 200 50 100 0 0 Figur 8. Låddiagram med halten (mg/kg TS) av barium på Figur 9. Låddiagram med halten (mg/kg TS) av bly på olika djup i fyllnadsmassorna. olika djup i fyllnadsmassorna. Koppar Zink Cu, koppar 0-0,5m Cu, koppar 0,5-1m Zn, zink 0-0,5m Zn, zink 0,5-1m Cu, koppar 1-2m Zn, zink 1-2m 1800 4000 1600 3500 1400 3000 1200 2500 1000 2000 800 1500 600 1000 400 200 500 0 0 Figur 10. Låddiagram med halten (mg/kg TS) av koppar på Figur 11. Låddiagram med halten (mg/kg TS) av zink på olika djup i fyllnadsmassorna. olika djup i fyllnadsmassorna. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13 (53) 3.2.3 Organiska ämnen i jord Organiska föroreningar i jord påvisas främst i områdets centrala och södra delar. I den norra delen uppmättes endast PAH-H i halter över KM i fyllnadsmassor i punkt S35. I övrigt påvisades varken PAH-ämnen, oljekolväten eller PCB-7 i jord i den norra delen av området. Resultatkartor som visualiserar förekomsten av PAH-H och alifater i jord finns i bilaga 4 samt i Figur 12 och Figur 13. Anledningen till att kartor tagits fram för PAH-H och alifater är att de generellt är styrande för utbredningen av PAH-16 respektive oljeföroreningar i jord. Kartan med alifater visar klassning utifrån summering av alifater >C5-C35. I varje karta har området med respektive förorening ringats in, detta ska inte ses som en föroreningsavgränsning utan ska endast göra det enklare att se var förhöjda halter uppmätts. I kartan med alifater har hänsyn tagits till observationer såsom oljehinna och lukt i grundvattnet när det förorenade området markerats (se avsnitt 0). Halten av alifater överskred MKM i tre provpunkter och KM i ett flertal provpunkter, se Figur 12. I två av dessa provpunkter påvisades även aromater i halter över MKM och i två av provpunkterna fanns aromater i halter över KM. Främst påvisas oljekolväten i halter över KM i områdets centrala delar, men det har även uppmätts i den södra delen. Det är oklart om det finns en sammanhängande oljeförorening som sträcker sig över området eller om det rör sig om flera olika oljeföroreningar. I anslutning till punkter där olja påvisats i jorden har även olja observerats i grundvattenrör, i grundvattenrör S6 observerade Seka (2010) olja i fri fas. I den norra delen av området påvisades alifater i grundvattnet i punkt S31 och S36 men här var halterna i jorden låga eller under laboratoriets rapporteringsgräns, se Figur 12. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14 (53) Figur 12. Klassificering av alifater samt områden där oljeförorening påvisats eller observerats i fält markerat i blått, se även bilaga 4. Vita rutor markerar prov som ej analyserats. PCB-7 har endast analyserats i fyllnadsmassor i sex provpunkter, i fyra av dessa var halterna över KM. PAH-H har uppmätts i halter över MKM i fyllnadsmassor i två provpunkter i de centrala delarna av området; S4 och 21LC08, se Figur 13. Utöver detta förekom PAH-H i halter över KM i fyllnadsmassor i ca 10 provpunkter i de centrala och södra delarna av området. I fyra av provpunkterna där PAH-H förekom i halter över KM, uppmättes även PAH-M i halter över KM. I punkt S4 var även PAH-M halten över riktvärden för MKM. Området där förhöjda PAH-halter påvisas överlappar delvis området med oljekolväten, se Figur 13 och bilaga 4. Organiska föroreningar i jord är inte avgränsade i plan eller djupled. Ämnena kan komma från en eller flera källor, såsom verkstäder, spill, utsläpp eller bero på en heterogen förorening i fyllnadsmassorna. Alifater och PAH påträffas främst i fyllnadsmassor men även punktvis i naturlig jord. Särskilt där de högsta halterna uppmätts och/eller där olja observerats i fält (S4, S6, 21LC11). Datamängdens spridning, avseende uppmätt halt av PAH-H på olika djupnivåer, har utvärderats i låddiagram. Endast data inom de centrala och södra delarna har inkluderats 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15 (53) i datamängden, se lila markering i Figur 13. Vad gäller oljekolväten och PCB-7 är datamängden för liten och föroreningen för osammanhängande för utvärdering i låddiagram. Figur 13. Klassificering av PAH-H samt område i lila där datamängden valts ut till låddiagram i Figur 14. Vita rutor markerar prov som ej analyserats. I diagrammet ses att halterna ser ut att vara lägre på djup 0–0,5 m, än i djupare jordlager (0,5-1 och 1–2 m djup), se Figur 14. Dock finns en utstickande halt i den övre nivån (0– 0,5m) som utgör maxhalt i hela området. Utvärderingen är inte statistiskt säker. För PAH- H finns relativt få analyser på varje djup; 12 st på 0–0,5 m, 8 st på 0,5–1 m och 6 st på 1- 2m. Det kan även tänkas att djupa analyser specifikt har valts ut där misstanke om förorening har funnits. Således är utvärderingen rent statistiskt osäker. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 16 (53) PAH-H 0-0,5m PAH-H 0,5-1m PAH-H 1-2m 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Figur 14. Låddiagram över uppmätta halter PAH-H på olika nivåer i fyllnadsmassorna inom det lila området i Figur 13. Enheten är mg/kg TS. 3.2.4 Representativa halter i jord Representativa halter har beräknats i form av medelvärden för metaller och för PAH-L, PAH-M och PAH-H. När det gäller alifater och aromater är föroreningssituationen inte tillräckligt kartlagd för att kunna ta fram representativa halter. Det är till exempel osäkert om oljeföroreningen är sammanhängande, kan kopplas till fyllnadsmassorna eller beror på flera olika källor. För PCB beräknas en medelhalt på alla analyser som genomförts. Datamängden (6 analyser) är dock för litet för att medelhalten ska vara en representativ halt. När data har varit under rapporteringsgräns har halva rapporteringsgränsen tillämpats i beräkningarna. 3.2.4.1 Metaller Eftersom metaller fördelas relativt jämt i fyllnadsmassorna (se avsnitt 3.2.2) beräknas representativa halter för metaller i fyllnadsmassorna som helhet. Samtliga jordprover i det norra industriområdet har inkluderats i beräkningen. Medelvärden och statistik har beräknats för fyllnadsmassor (F) och naturlig jord (N), se Tabell 1. Medelvärden har inte beräknats för kvicksilver då det bara påvisades i tre provpunkter och i övrigt var under laboratoriets rapporteringsgräns. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 17 (53) I fyllnadsmassorna var medelvärdet av zink över Naturvårdsverkets riktvärde för MKM. När det gäller zink i fyllnadsmassorna finns en stor spridning i data, maxhalten ligger på 3400 mg/kg och minhalten på 88,5 mg/kg. Standardavvikelsen är mycket hög, 621,77 mg/kg. Maxhalterna som påvisats i enstaka punkter drar upp medelvärdet och medianen kan vara mer representativ för området som helhet. Medianen är 334,5 mg/kg och är därmed över KM men under MKM. I övrigt var medelvärdet av bly och koppar över Naturvårdsverkets riktvärden för KM, se Tabell 1. Observera att även för dessa metaller är standardavvikelsen relativt hög, vilket innebär att medelvärdena är osäkra som representativa halter. Medelvärdet av övriga metaller var under KM i fyllnadsmassorna. I naturlig jord var medelvärdena betydligt lägre än i fyllnadsmassorna och inget värde överstiger KM. Tabell 1. Statistik metaller (F=fyllnadsmassor, N=naturlig jord, Count=antal analyser/prover). As, Ba, Cd, Co, Cu, V, Jordprov medelvärden Pb, bly Cr, krom Ni, nickel Zn, zink arsenik barium kadmium kobolt koppar vanadin NV riktvärdesmodell KM (2025) 10 200 50 0,7 15 80 80 40 100 250 NV riktvärdesmodell MKM (2025) 25 300 180 2,5 35 200 150 120 200 500 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 5,95 190,05 79,10 0,51 12,12 110,18 50,37 22,19 44,75 506,42 Medelvärde N 4,75 80,80 33,74 0,14 10,78 36,77 36,63 24,82 56,07 121,87 Median F 3,95 141 59,35 0,456 9,27 39,8 31,55 19,05 42,5 334,5 Median N 4,785 87 22,6 0,142 11,85 32,25 38,35 25,4 52,8 124 Min F 1,35 30,4 10,3 0,112 3,85 16,8 13,5 9,86 26,2 88,5 Min N 1,5 18,7 4,09 0,045 3,12 10,1 11 7,43 39,8 26,1 Max F 44,8 760 277 1,22 85,7 1600 507 71,6 72,5 3400 Max N 8,89 136 205 0,254 18,9 103 54,2 43,6 75,6 213 Standardavvikelsen F 7,17 151,54 62,33 0,30 12,51 246,42 75,33 11,08 11,24 621,77 Standardavvikelsen N 2,64 32,01 46,78 0,08 3,94 22,20 10,35 8,54 18,12 48,56 Count F 42 42 42 42 42 42 42 42 29 42 Count N 16 16 16 16 16 16 16 16 3 16 3.2.4.2 PCB För PCB finns endast ett fåtal analyser (6 st) som genomfördes av Liljemark (2022a). Samtliga är tagna i fyllnadsmassorna. Det finns en risk att analysen har riktats mot prov där PCB misstänkts kunna förekomma, medelvärdena är därmed ej statistiskt säkerställda. Medelvärdet i fyllnadsmassorna överskrider KM, se Tabell 2. Som tidigare nämnts kan detta dock inte ses som en representativ halt för hela området. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 18 (53) Tabell 2. Statistik PCB-7 (F=fyllnadsmassor). Jordprov medelvärden PCB-7 NV riktvärdesmodell KM (2025) 0,008 NV riktvärdesmodell MKM (2025) 0,18 Enhet mg/kg Medelvärde F 0,02 Median F 0,025 Min F 0,0035 Max F 0,0493 Standardavvikelsen F 0,02 Count F 6 3.2.4.3 PAH-ämnen Medelvärden för PAH-ämnen har beräknats för de centrala och södra delarna av området som markeras med lila i Tabell 3. Enligt utvärderingen på djupet (se låddiagram i avsnitt 0) finns en risk att PAH-halterna är högre på djupet än i den övre halvmetern jord. Denna utvärdering är dock osäker på grund av få analyser samt att analyserna på djupet kan vara riktade mot punkter där man förväntade sig att hitta PAH-ämnen. Därför har medelvärden beräknats både för fyllnadsmassorna som helhet (inom den lila markeringen) samt för de tre djupnivåerna 0–0,5 m, 0,5–1 m och 1–1,5 m (också inom den lila markeringen), se Tabell 3. När ett prov varit taget inom ett djupintervall som är större än 0,5 m och där flera nivåer ingår, så har analyssvaret tillämpats på båda provnivåerna. Detta innebär att om ett prov varit taget på intervallet 0–1 m under markytan, så ingår analyssvaret i beräkningen både för medelvärde på 0–0,5 m djup och på 0,5–1 m djup. För PAH-H är medelvärdet över KM, både för fyllnadsmassorna som helhet och för medelvärdena som är beräknade på de olika djupen, se Tabell 3. För PAH-M är medelvärdet under KM för fyllnadsmassorna som helhet. När medelvärden beräknas på olika djup är medelvärdet under KM på djup 0–0,5m, men över KM på de djupare nivåerna. För PAH-L påvisades inga halter över KM, i Tabell 3 ses att maxhalten är under KM. I den naturliga jorden är samtliga medelhalter av PAH-L, PAH-M och PAH-H under KM, vilket innebär att föroreningen huvudsakligen finns i fyllnadsmassorna. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 19 (53) I fyllnadsmassorna är standardavvikelsen för PAH-M och PAH-H relativt hög. Detta gäller både när beräkningar görs på fyllnadsmassorna som helhet och när proven delats in i olika djupskikt. Detta innebär att användningen av medelvärden som representativ halt är befäst med osäkerheter. Tabell 3. Statistik PAH-L, PAH-M och PAH-H i de centrala och södra delarna av området (se lila markering i bilaga 4). (F=fyllnadsmassor, N=naturlig jord). Jordprov medelvärden jämfört med Naturvårdsverkets PAH-L PAH-M PAH-H generella riktvärden NV riktvärdesmodell KM (2025) 3 3,5 1 NV riktvärdesmodell MKM (2025) 15 20 10 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg PAH delområde Medelvärde F 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N 0,12 0,39 0,37 Median F 0,075 1,27 1,16 Median N 0,075 0,125 0,165 Min F 0,06 0,125 0,165 Min N 0,06 0,1 0,16 Max F 1,9 24 17 Max N 0,29 1,2 1,5 Stadardavvikelse F 0,47 6,33 5,25 Standardavvikelse N 0,09 0,43 0,46 Count F 19 19 19 Count N 9 9 9 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m 0,075 0,385 0,97 Median 0,5-1m 0,11 3,35 3,755 Median 1-2m 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m 0,06 0,38 1 Min 1-2m 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m 1,9 24 17 Max 0,5-1m 1,9 24 17 Max 1-2m 0,93 16,8 16,4 Standardavvikelse 0-0,5m 0,53 6,78 4,71 Standardavvikelse 0,5-1m 0,66 8,67 6,68 Standardavvikelse 1-2m 0,41 5,97 5,62 Count 0-0,5m 12 12 12 Count 0,5-1m 8 8 8 Count 1-2m 6 6 6 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 (53) 3.2.5 Laktester Laktester genomfördes år 2021 på samlingsprov från upplagsytan i den östra delen av norra Snösätra industriområde (Liljemark, 2022a). Laktest genomfördes som skaktest med L/S kvot 10 och analys av lakvatten. Fyllnadsmassor från följande provpunkter slogs ihop till två samlingsprov: - Samlingsprov 1: 21LC01 och 21LC02 (södra delen av ytan som provtogs 2021) - Samlingsprov 2: 21LC06, 21LC08, 21LC10 och 21LC16 (centrala och norra delen av ytan som provtogs 2021) Jämförvärden för laktester finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering av avfall (Naturvårdsverket, 2004 konsoliderad 2013). Gränsvärdena anger lakkriterier för klassning av avfall som inert, icke-farligt avfall och farligt avfall. I de analyserade samlingsproven lakade antimon, molybden, fluorid och sulfat i nivå med icke-farligt avfall, se Tabell 4. Tabell 4. Laktester jämfört mot Naturvårdsverkets gränsvärden om deponering av avfall från föreskrift NFS 2010:4. Gränsvärden Icke farligt Farligt 21LC01-21LC02 21LC06+21LC08 föreskrift NFS Inert avfall +21LC10+21LC1 avfall avfall L/S 10 mg/kg 2010:4 6 L/S 10 mg/kg Arsenik, As 0,5 2 25 <0,02 <0,02 Antimon, Sb 0,06 0,7 5 0,064 0,023 Barium, Ba 20 100 300 0,09 0,177 Bly, Pb 0,5 10 50 0,003 <0,002 Kadmium, Cd 0,04 1 5 <0,0005 0,0008 Koppar, Cu 2 50 100 0,08 0,13 Krom total, Cr 0,5 10 70 0,027 0,018 Kvicksilver, Hg 0,01 0,2 2 <0,0002 <0,0002 Molybden, Mo 0,5 10 30 0,58 0,095 Nickel, Ni 0,4 10 40 0,016 0,011 Selen, Se 0,1 0,5 7 <0,02 <0,02 Zink, Zn 4 50 200 <0,02 <0,02 Klorid 800 15 000 25 000 9,89 3,84 Fluorid 10 150 500 13,2 8,13 Sulfat 1 000 20 000 50 000 201 1220 DOC 500 800 1 000 46,2 67,1 pH - ≥6 ≥6 8,1 8,4 Ett flertal av metallerna som uppmätts i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM i, lakade i nivå med inert avfall. För jämförelse beräknades medelhalter för de samlingsprov som genomförts, se Tabell 5. Krom, koppar och zink vars medelhalt var över KM och MKM, lakade i nivå med inert avfall. Även bly vars medelhalt var över KM lakade i mycket låga nivåer som motsvarar inert. Detta indikerar att de metallerna som påvisats i förhöjda halter i jord är relativt hårt bundna och inte särskilt lakningsbenägna. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 (53) Tabell 5. Beräknade medelhalter för samlingsproven som laktestades jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Medelhalter i 21LC06+21LC08+ KM MKM 21LC01+21LC02 jord (mg/kg TS) 21LC10+21LC16 As, arsenik 10 25 14,644 7,04 Ba, barium 200 300 285,82 263,83 Cd, kadmium 0,7 2,5 0,54 0,64 Co, kobolt 15 35 30,64 11,29 Cr, krom 80 150 162,58 33,02 Cu, koppar 80 200 446,16 84,43 Hg, kvicksilver 0,25 2,5 <0,2 0,13 Ni, nickel 40 120 34,94 24,07 Pb, bly 50 180 104,52 98,41 V, vanadin 100 200 46,02 48,50 Zn, zink 250 500 974,8 478,56 3.3 Föroreningssituation grundvatten Grundvattenrörens läge finns i situationsplanen i bilaga 1, resultat finns i bilaga 3b. 3.3.1 Grundvattenrörens installation Grundvattenören har installerats vid tre olika tillfällen och på varierande djup inom området, se Tabell 6. Filtrets installationsdjup och jordarten som filtret sitter i har hämtats från fältprotokoll i de tidigare utredningarna. Grundvattenrören är installerade på varierande djup, det djupaste (21LC20GV) har spetsen 7,7 m under markytan och har filtret i sandskiktad lera under ett tjockare lager med lera. Det ytligaste grundvattenröret (21LC18GV) sitter med filtret direkt i fyllnadsmassorna. För rör etablerade under 2022 (provnamn börjar med 22) så saknas information om jordarter. Eftersom fyllnadsmassornas mäktighet varierat mellan ca 0,5–2 m under markytan inom området så är det sannolikt att dessa är installerade med filtret i leran eller i friktionsjorden under leran. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 22 (53) Tabell 6. Sammanställning av installationsdjup och jordarten som grundvattenrörensfilter installerats i. Grundvatten- Installations- Utredning/ Filtrets installation i jordart rör djup (mumy) referens 21LC17GV 2,4 Filtret sitter i siltig morän under leran 21LC18GV 1,55 Filtret sitter i fyllnadsmassor (Liljemark, 2022a) 21LC19GV 3,9 Filtret sitter i morän under leran Filtret sitter i sandskiktad lera under ett tjockare 21LC20GV 7,7 lager med tät lera 22LCGV01 - Uppgifter saknas 22LCGV02 - Uppgifter saknas 22LCGV03 3,41 Uppgifter saknas 22LCGV04 - Uppgifter saknas 22LCGV06 2,7 Uppgifter saknas 22LCGV07 2,7 Uppgifter saknas (Liljemark, 2023) 22LCGV09 4,04 Uppgifter saknas 22LCGV10b 2,47 Uppgifter saknas 22LCGV11 2,4 Uppgifter saknas 22LCGV12 2,15 Uppgifter saknas 22LCGV13 - Uppgifter saknas L31 2,3 Filtret sitter både i leran och i fyllnadsmassorna (Seka Miljöteknik, L36 3,4 Filter i leran under fyllnadsmassorna 2010) L6 3 Filter i leran under fyllnadsmassorna 3.3.2 Oorganiska ämnen Metaller och grundämnen analyserades av Seka Miljöteknik (2009) och Liljemark (2023). I den norra delen av undersökningsområdet (rör L31, L36) påvisades relativt låga metallhalter, se Tabell 7. Endast nickel och zink förekom i måttliga halter (rör L36) jämfört med generella bakgrundshalter i Sverige (vilket bedömningsgrunderna baseras på). Dessa rör står nedströms stora delar av området i nordlig riktning. I mittenområdet och söderut (rör L6, 21LC17GV, 21LC19GV, 21LC20GV) påvisades högre metallhalter än i norr. Här påvisades aluminium och nickel i måttliga till mycket höga halter, kadmium och järn i låga till höga halter samt barium, koppar, zink och arsenik i låga till måttliga halter. Bly uppmättes i höga till mycket höga halter i de centrala delarna av området (L6 och 21LC20GV), medan endast låga halter påvisades i de södra delarna (21LC17GV, 21LC19GV). I sydlig riktning är rör 21LC17 nedströms övriga rör på området. Anledningen att både ett nordligt och sydligt rör kan vara nedströms, är att det går en vattendelare genom området 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 23 (53) (se avsnitt 2.1.2). Här uppmättes relativt låga halter jämfört med det centrala området. Endast järn uppmättes i en hög halt. Övriga metaller var mycket låga till måttliga. Tabell 7. Metaller i grundvatten jämfört med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten Hg, SGU bedömningsgrunder för grundvatten Al, As, Ba, Cd, Cr, Cu, Ni, Fe, järn kvick- Pb, bly Zn, zink (2024) aluminium arsenik barium kadmium krom koppar nickel silver Mycket låg halt <10 <1 <10 <0,05 <0,5 <5 <0,1 <0,001 <0,5 <0,5 <5 Låg halt 10-50 1-2 10-100 0,05-0,1 0,5-5 5-10 0,1-0,2 0,001- 0,5 - 2 0,5-1 5-10 Tillstånds- Måttlig halt 50-100 2-5 100-500 0,1-0,5 5-10 10-100 0,2-0,5 0,01-0,05 2 - 10 1-2 10-100 klasser Hög halt 100-500 5-10 500-1000 0,5-1 10-25 100-500 0,5-1,0 0,05-0,5 10 - 20 2-10 100-500 Mycket hög halt ≥500 ≥10 ≥1000 ≥1 ≥25 ≥500 ≥1 ≥0,5 ≥20 ≥10 ≥500 Grundvattenrör Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L31 Seka 2009-12-09 7,06 <1 14,3 <0,05 <0,5 2,64 0,0084 <0,02 1,5 <0,2 4,46 L36 Seka 2009-12-09 2,5 <1 31,8 <0,05 <0,5 1,74 <0,004 <0,02 3,91 <0,2 24,4 L6 Seka 2009-12-09 1570 2,43 56,4 0,174 4,51 39,4 3,34 <0,02 23,9 17,4 12 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 58,6 2,6 112 0,522 <0,5 17,8 2,33 <0,02 14,3 0,797 55,4 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 129 1,92 107 <0,05 2,09 4,06 0,186 <0,02 2,3 0,588 2,08 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 923 4 81,9 0,0967 1,16 4,79 0,179 <0,02 2,93 9,63 58,1 Vad gäller övriga grundämnen har förhöjda halter av kalcium, och katjoner (natrium, kalium, mangan, magnesium) påvisats jämfört med naturliga bakgrundshalter, se Tabell 8. Det är inte ovanligt att kalciumhalten är förhöjd i områden som är påverkade av betong och/eller kalkning. Katjoner finns vanligtvis i olika salter och är inte ovanliga att påvisa i förhöjda halter i tätortsnära områden. Tillförsel sker exempelvis via saltning av vägbanor. Tabell 8. Grundämnen i grundvatten jämfört med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten SGU bedömningsgrunder för grundvatten Ca, Mg, Mn, Na, K, kalium (2024) Kalcium magnesium mangan natrium Mycket låg halt <10 <3 <2 <50 <5 Låg halt 10-20 3-6 2-5 50-100 5-10 Tillstånds- Måttlig halt 20-60 6-12 5-10 100-300 10-50 klasser Hög halt 60-100 12-25 10-30 300-400 50-100 Mycket hög halt ≥100 ≥25 ≥30 ≥400 ≥100 Grundvattenrör Konsult Datum mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l L31 Seka 2009-12-09 36,5 2,74 3,24 33,3 9,83 L36 Seka 2009-12-09 149 3,79 20,9 473 32 L6 Seka 2009-12-09 108 7,1 13,4 1950 30,9 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 306 7,93 33,7 9880 178 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 433 14,9 28 180 51,4 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 175 7,81 22,1 1080 30,2 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24 (53) 3.3.3 Oljekolväten och PAH-ämnen Oljekolväten och PAH-ämnen påvisades främst i grundvattenören i de centrala och norra delarna av undersökningsområdet (rör L31, L36, L6 och 21LC2GV). I grundvattenrör 2LC17GV och 21LC19GV påvisades varken oljekolväten eller PAH-ämnen. Jämförs analyserade oljekolväten och PAH- ämnen med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten framkommer att alifater (>C5-C35) påvisades i höga halter i rör L31, L36 och L6 samt i mycket höga halter i rör 21LC20GV. Grundvattenrören står i områdets centrala och norra delar. I tre av rören (L31, L6 och 21LC20GV) förekom även PAH-ämnen i måttligt till höga halter. Tabell 9. Oljekolväten och PAH jämfört med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten SGU bedömningsgrunder för grundvatten Alifater Summa Bensen Toluen Bens(a)pyren PAH-L PAH-M (2024) >C5-C35 PAH-4 Mycket låg halt <0,02 <0,1 <0,1 <0,0005 <0,001 <0,001 <0,001 Låg halt 0,02-0,1 0,1-1 0,1-1 0,0005-0,001 0,001-0,01 0,001-0,01 0,001-0,005 Tillstånds- Måttlig halt 0,1-0,2 1-5 1-10 0,001-0,002 0,01-0,5 0,01-0,1 0,005-0,01 klasser Hög halt 0,2-1 5-40 10-100 0,002-0,01 0,5-10 0,1-2 0,01-0,1 Mycket hög halt ≥1 ≥40 ≥100 ≥0,01 ≥10 ≥2 ≥0,1 Grundvattenrör Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L31 Seka 2009-12-09 <0,20 <0,20 31 <0,02 0,069 <0,05 <0,05 L36 Seka 2009-12-09 <0,20 <0,20 21 <0,02 <0,05 <0,05 <0,05 L6 Seka 2009-12-09 <0,20 <0,20 65 <0,02 0,112 0,24 <0,05 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <0,2 <0,2 <30 <0,010 <0,025 <0,025 <0,05 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <0,2 <0,2 <30 <0,010 <0,025 <0,025 <0,02 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 <0,2 <0,2 403 <0,010 0,581 0,026 0,025 Samtliga analyserade halter av oljekolväten och PAH-ämnen är under SPI:s riktvärden för skydd av våtmarker och ytvatten samt för ånginträngning och risk för fri fas, se bilaga 2b. Enligt fältanteckningar från tidigare utredningar har en oljehinna och bränslelukt även observerats i grundvattenrör 22LCGV06 och 23LCGV10b (Liljemark, 2023). Dessa ingick i PFAS-utredningen och varken olja eller PAH-ämnen har analyserats här. Grundvattenrören ligger centralt i området och relativt nära rör 21LC20GV där högst halter uppmätts. Enligt Seka (2010) observerades fri fas vid provtagning av rör L6. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 25 (53) 3.3.4 Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel analyserades i tre grundvattenrör år 2021 (Liljemark, 2022a). En låg halt trikloreten och hög halt 1–2-dikloreten (summan av cis och trans) påvisades i grundvattenrör 21LCGV20, se Tabell 10 och Tabell 11. Jämfört med riskbaserade riktvärden från RIVM (2013) så överskrider 1–2-dikloreten ingripandevärden för grundvatten, se Tabell 11. Övriga klorerade kolväten underskred riktvärden från RIVM, se bilaga 2b. Grundvattenrör 21LCGV20 är det djupaste grundvattenröret på hela området och är etablerat på djupet 7,7 m under markytan (Liljemark, 2022a). Filtret sitter i lera med sandskikt och sannolikt inte mot berg. Grundvattenrör 21LC17GV och 21LC19GV är installerade på ca 2,4 respektive 1,6 m djup, vilket är betydligt grundare. Tabell 10. Klorerade lösningsmedel jämfört med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten 1,2- Summa 1,2- dikloreten Triklormetan Grundvattenprov trikloreten + Tetraklormetan Vinylklorid dikloretan (summa av (kloroform) tetrakloreten cis, trans) SGU Mycket låg halt <0,1 <0,02 <0,1 <1 <0,02 <0,02 bedömnings- Låg halt 0,1-1 0,02-0,1 0,1-1 1-20 0,02-0,1 0,02-0,05 grunder för Måttlig halt 1-2 0,1-0,5 1-10 20-50 0,1-1 0,05-0,1 grundvatten Hög halt 2-10 0,5-3 10-50 50-100 1-5 0,1-0,5 (2024) Mycket hög halt ≥10 ≥3 ≥50 ≥100 ≥5 ≥0,5 Grundvattenrör Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <0,20 <1 <1 <0,30 <0,20 <1 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <0,20 <1 <1 <0,30 <0,20 <1 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 0,16 <1 35 <0,30 <0,20 <1 Tabell 11. Klorerade kolväten jämfört med RIVM 2013 Målvärden (Target values) och Ingripandevärden 1,2-dikloreten (Intervention values) från the Dutch National Institute (summa av cis, Trikloreten Tetrakloreten for Public Health and the Environment (RIVM, 2013). trans) Målvärden för grundvatten 0,01 24 0,01 Ingripandevärden för grundvatten 20 500 40 Enhet Konsult Datum µg/l µg/l µg/l 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <1 <0,10 <0,20 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <1 <0,10 <0,20 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 35 0,16 <0,20 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 26 (53) 3.3.5 PFAS I SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten finns riktvärden för summan av 4 PFAS- ämnen (PFHxS, PFOA, PFOS och PFNA) samt för summan av 24 PFAS-ämnen efter att de räknats om till PFOA-ekvivalenter. Omräkningen görs genom att multiplicera uppmätta värden med toxicitetsfaktorer innan summering. I PFAS-24 ingår sju tyngre PFAS-ämnen som är mycket ovanliga och som inte ingår i laboratoriernas standardpaket (PFHxDA, PFOcDA, Gen X, ADONA, C6o4, 6:2 FTOH samt 8:2 FTOH). Eftersom dessa är mycket sällsynta bedöms att jämförelsen mot riktvärdet kan göras trots att dessa inte har analyserats. Vidare har tidigare analyser inte omfattat PFUnDS och PFTrDS, vilket därmed också exkluderas från beräkningen. Samtliga analyserade PFAS-ämnen och toxicitetsfaktorer för beräkning av PFOA-ekvivalenter finns i bilaga 3b. I jämförelse med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten uppmättes mycket höga halter av PFAS-ämnen i samtliga grundvattenprov, utom i prov från rör 22LCGV01, se Tabell 12. Nivån för mycket hög halt av PFAS-4 (0,004 µg/l) motsvarar Livsmedelsverkets riktvärde för dricksvatten. Tabell 12. PFAS jämfört med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten PFAS-24 Grundvattenprov (PFOA- PFAS-4 ekvivalenter) SGU Mycket låg halt <0,0003 <0,0003 bedömnings- Låg halt 0,0003-0,001 0,0003-0,001 grunder för Måttlig halt 0,001-0,002 0,001-0,002 grundvatten Hög halt 0,002-0,0044 0,002-0,004 (2024) Mycket hög halt ≥0,0044 ≥0,004 Grundvattenrör Konsult Datum µg/l µg/l 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 0,4081 0,1539 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 0,4745 0,2148 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 0,2637 0,1925 21LC20GV:2 Liljemark 2022-06-22 0,1633 0,1325 22LCGV01 Liljemark 2022-12-02 0,0005 <0,01 22LCGV02 Liljemark 2022-12-02 0,0140 0,0184 22LCGV03 Liljemark 2022-12-05 0,1129 0,0693 22LCGV04 Liljemark 2022-12-05 0,1100 0,0623 22LCGV06 Liljemark 2022-12-02 0,2371 0,1534 22LCGV07 Liljemark 2022-12-02 0,0255 0,0109 22LCGV09 Liljemark 2022-12-05 0,7210 0,4342 22LCGV10b Liljemark 2022-12-02 0,1519 0,1206 22LCGV11 Liljemark 2022-12-05 0,0661 0,0385 22LCGV12 Liljemark 2022-12-02 0,0144 0,013 22LCGV13 Liljemark 2022-12-02 0,0817 0,0512 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 27 (53) I Figur 15 jämförs uppmätta halter i olika grundvattenrör. Högst halter har uppmätts i rör 22LCGV09, 21LC17 och 21LC19 som står utspridda i området. Lägst halter påträffas i rören som står längst söderut (22LCGV12) och norrut (22LCGV01-02) samt i grundvattenrör 22LCGV07. Detta är befäst med viss osäkerhet då grundvattenrören provtagits vid olika tillfällen. Grundvattenrör 21LC20GV har provtagits både år 2021 (21LC20GV:1) och 2022 (21LC20GV:2) och halterna var som lägst år 2022, se Figur 15. Grundvattenrör 22LCGV07 (som hade låg halt jämfört med resterande rör) står relativt nära grundvattenrör 21LC19, där näst högst halt i hela området uppmätts. Skillnaden skulle kunna bero på spridningsriktning (rör 07 står uppströms 19 i det norra avrinningsområdet), men det kan inte uteslutas att halterna påverkats av att rören provtagits vid olika tillfällen och att halterna varierar beroende på årstid, flöden och grundvattennivåer. De fyra grundvattenrören som står längst norrut har alla provtagits vid samma årstid och år med några dagars mellanrum. Dessa resultat bedöms vara jämförbara med varandra. Halten är mycket låg i rör 22LCGV01 och relativt låg i 22CGV02 jämfört med andra rör på området, men ökar längre österut i 22CGV03 och 22CGV04. Detta tyder på att PFAS sprids med grundvattnet i nordöstlig riktning mot Magelungen, och inte nordvästlig riktning. Detta följer även avrinningsområdena och ytavrinningens spridningsriktning i det norra avrinningsområdet. Figur 15. PFAS-24 (PFOA-ekvivalenter) och PFAS-4 i grundvattenrör 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 28 (53) 3.4 Diken och vattendrag I diken och vattendrag har endast PFAS-ämnen analyserats. Halter över Miljöförvaltningens gränsvärden har uppmätts i de två provpunkterna i nordöst som ligger vid dagvattenutloppet och strax nedströms mot Magelungsdiket (22LC-YV01 och 22LC- YV05), se Tabell 13. I övriga provpunkter (inkl. i Kräppladiket) var halterna mycket låga eller under rapporteringsgränsen. I provpunkt 22LC-YV02 som ligger uppströms Magelungsdiket uppmättes en lägre halt PFAS-11 (0,01 µg/l) än i utloppspunkterna (22LC- YV01 och 22LC-YV05) (ca 1,6 µg/l). Tabell 13. PFAS i diken och vattendrag jämfört med Miljöförvaltningens gränsvärden för avledning av länshållningsvatten. Hantering av länshållningsvatten med avledning till yt- eller PFAS-11 PFOS grundvatten. (Miljöförvaltningen, 2022-06-07). Gränsvärde 0,09 0,02 Provpunkt Datum µg/l µg/l 22LC01 2022-06-22 <0,060 <0,0050 22LC02 2022-06-22 0,005 <0,0050 22LC03 2022-06-22 <0,060 <0,0050 22LC-YV01 2022-12-01 0,157 0,0958 22LC-YV02 2022-12-01 0,01 <0,0050 22LC-Ytvatten02 2022-12-01 <0,050 <0,0050 22LC-YV03 2022-12-01 <0,050 <0,0050 22LC-Ytvatten3-2 2022-12-01 <0,050 <0,0050 22LC-YVO4 2022-12-01 <0,050 <0,0050 22LC-YV05 2022-12-01 0,155 0,0604 22LC-YV06 2022-12-01 <0,050 <0,0050 Jämförs halterna med MKN för inlandsytvatten MKN så är PFOS-halten i de nordöstra punkterna (22LC-YV01 och 22LC-YV05) över MKN för årsmedelvärdet men under gränsvärdet för maximal koncentration, se Tabell 14. Provtagning i utloppspunkterna har endast genomförts vid ett tillfälle så ett årsmedelvärde kan inte beräknas. Summan av PFAS-11 i dessa punkter är dock över maximal tillåten koncentration. I övriga provpunkter var halterna under MKN. Observera att dikena där proven är tagna är inte klassade som vattenförekomster och att det därmed inte finns krav på att MKN ska uppfyllas där. Däremot sker transport vidare mot Magelungen som omfattas av MKN. Längs vägen och när vattnet når recipienten späds halterna ut. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 29 (53) Tabell 14. PFAS i diken och vattendrag jämfört mot MKN Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och PFOS PFAS-11 miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) Särskilt förorenande ämnen (SFÄ) SFÄ Årsmedelvärde inlandsytvatten 0,00065 samt årsmedelvärde SFÄ (µg/l) Maximal tillåten koncentration inlandsytvatten samt maximal 36 0,09 tillåten halt SFÄ (µg/l) Provpunkt Datum µg/l µg/l 22LC01 2022-06-22 <0,0050 <0,060 22LC02 2022-06-22 <0,0050 0,005 22LC03 2022-06-22 <0,0050 <0,060 22LC-YV01 2022-12-01 0,0958 0,157 22LC-YV02 2022-12-01 <0,0050 0,01 22LC-Ytvatten02 2022-12-01 <0,0050 <0,050 22LC-YV03 2022-12-01 <0,0050 <0,050 22LC-Ytvatten3-2 2022-12-01 <0,0050 <0,050 22LC-YVO4 2022-12-01 <0,0050 <0,050 22LC-YV05 2022-12-01 0,0604 0,155 22LC-YV06 2022-12-01 <0,0050 <0,050 4. Riskbedömning 4.1 Markanvändningsscenarier Riskbedömningen omfattar två olika markanvändningsscenarier, dels markanvändningen som utreds inom planarbetet, d.v.s. besöksanläggning och verksamhetsområde. Men för att svara på befintliga risker idag utreds även den nuvarande markanvändningen som upplags- och industriområde. Således svarar föreliggande utredning både på åtgärdsbehovet vid genomförande av planen och vid dagens läge. Riskbedömningen omfattar två olika markanvändningsscenarier; planerad markanvändning som besöksanläggning och verksamhetsområde samt nuvarande markanvändning som upplags- och industriområde. Observera dock Vid scenariot besöksanläggning och verksamhetsområde vistas arbetande människor på området under arbetstid. Såväl besökande barn som vuxna kan vistas på området regelbundet utan att utsättas för oacceptabla risker. Det ska finnas möjlighet för en stor bredd av verksamheter, allt ifrån verkstad till folkpark, lekplats och idrottsverksamhet. Såväl barn som vuxna ska således kunna idrotta och leka på området. Området ligger 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 30 (53) relativt nära bostadsområden och närboende, skolor, etc ska kunna använda området regelbundet utan att utsättas för oacceptabla risker. Vad som finns på respektive tomt regleras inte i detaljplanen. Detta innebära att ytor ska kunna användas i flera olika syften och att de ska kunna vara grusade respektive asfalterade i varierande grad samt att gräsmattor och/eller odling av buskar, blommor, etc kan förekomma. Vid scenariot upplags- och industriområde vistas huvudsakligen arbetande människor på området dagligen. Barn kan vistas tillfälligt under korta stunder men antas inte befinna sig regelbundet inom området. 4.2 Skyddsobjekt och skyddsvärde Skyddsobjekt är de människor, djur, växter, naturresurser, områden eller ekosystem som ska skyddas mot skadliga effekter av föroreningar från området (Naturvårdsverket, 2009 rev. 2025). I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell beaktas fyra skyddsobjekt; människors hälsa, grundvatten, ytvatten och markmiljön. Skyddsvärdet är en bedömning av hur angeläget det är att skydda dessa från exponering av föroreningar. I föreliggande avsnitt specificeras vilka skyddsobjekt som är aktuella för utvärderade markanvändningsscenarion samt deras skyddsvärde. 4.2.1 Människors hälsa Vid båda markanvändningsscenarierna utgör arbetande samt besökande vuxna och barn skyddsobjekt. Vid båda markanvändningsscenariorna ska vuxna kunna vistas inom området på arbetstid såväl inomhus som utomhus utan att utsättas för oacceptabla risker. Vid markanvändningen besöksanläggning och verksamhetsområde ska barn och vuxna kunna vistas regelbundet inom området för rekreation. Besökarna ska kunna vistas både inomhus och utomhus utan att utsättas för oacceptabla risker. Området ska kunna användas för folkpark, lekplats, idrott och liknande aktiviteter, vilket innebär att direktexponering för marken ska tillåtas i hög grad. Besökare och arbetare ska även skyddas vid intag av eventuella bär eller andra växter från området. Även om ätbara växter inte planeras i nuläget kan det vara svårt att reglera på lång sikt i ett område som används som kulturpark. För markanvändning som upplags- och industriområde utgör framför allt de arbetande på området skyddsobjekt avseende människors hälsa. Barn ska dock kunna besöka området korta perioder vid enstaka tillfällen utan att utsättas för oacceptabla risker. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 31 (53) 4.2.2 Vatten och miljö För grundvatten, ytvatten samt mark- och naturmiljön föreligger samma skyddsobjekt och skyddsvärden för båda markanvändningsscenarierna (besöksanläggning/verksamhetsområde respektive upplagsområde). Grundvattnet har ett begränsat skyddsvärde som dricksvattenresurs eftersom grundvattnet inte används som dricksvatten. Med grundvattnet sker dock spridning till närliggande vattendrag och våtmarksområden som har ett skyddsvärde. Föroreningar från området kan via grund- och ytvattenspridning nå Kräppladiket och Magelungsdiket. Ingen av dessa är klassade som vattenförekomster och omfattas därför inte av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dock har groddammarna och våtmarksområdena kring dikena biologiska värden som är skyddsvärda. Med dikena transporteras vattnet vidare till Magelungen som är en registrerad vattenförekomst och därmed omfattas av MKN. Magelungens kemiska status klassas som ej god avseende PFOS, tributyltenn (TBT), kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel (VISS, 2025). Klassningen som ej god avseende bromerade flamskyddsmedel är en nationell klassning som gjorts av Vattenmyndigheterna för Sveriges alla vattendrag på grund av atmosfärisk deposition och diffus spridning. Ingen provtagning av ämnena finns dock registrerade i VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) för Magelungen. För kvicksilver har Vattenmyndigheten gjort en liknande nationell klassning och biotaprov från Magelungen stärker bedömningen att dess kemiska status ej är god (VISS, 2025). Vattenmyndighetens kvalitetskraven på Magelungen är att god kemisk ytvattenstatus ska vara uppnådda år 2027. Bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver är undantagna från kraven då det anses tekniskt omöjligt att begränsa den atmosfäriska depositionen, men PFOS och TBT omfattas av målet (WSP, 2024). Markmiljön bedöms ha ett begränsat skyddsvärde inom det som idag utgör det norra industriområdet. Idag utgörs de övre 0,5–2 m massorna av fyllnadsmassor. Även om dessa saneras så kommer det fortsatt behövas friktionsjord/fyllnadsmassor av geotekniska skäl eftersom den naturliga jordarten består av lera. Vidare kommer det vid båda markanvändningsscenarierna finnas bebyggelse och konstruktioner i området. Detta medför att förutsättningarna för markekosystemet begränsas av fler faktorer än enbart föroreningar; som begränsat solljus, vattentillgång och näring. För båda markanvändningsscenariorna bedöms att en skyddsnivå motsvarande MKM (50% av de marklevande organismerna skyddas) är rimligt. Inom naturreservatet är marken naturlig och den biologiska aktiviteten i jorden är högre. Naturlig mark i naturreservatet inklusive skogsområdena med nyckelbiotoper har ett 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 32 (53) högre skyddsvärde och bör därför skyddas mot ökad spridning från området. Den kulturhistoriska lämningen (L2013:3275) bör beaktas vid eventuella åtgärder och exploatering av området. Dess klassning som övrig historisk lämning är en lägre skyddsklassning än fornlämning, dock ska eventuella åtgärder eller exploatering som kan påverka lämningen kommuniceras till Länsstyrelsen. 4.3 Exponeringsförutsättningar 4.3.1 Exponeringsvägar Människan kan exponeras för föroreningar från området via ett antal exponeringsvägar. Nedan beskrivs de exponeringsvägar som bedöms vara aktuella i norra Snösätra industriområde för de två markanvändningsscenarierna. Direkt oralt intag av jord: Jord och damm som upptas i matsmältningssystemet. Exponeringsvägen är särskilt aktuell för små barn som leker och kryper på marken. Inandning av damm: Jordpartiklar och damm som tas upp i kroppen via luftvägarna. Exponeringen är som störst utomhus där damm kan röras upp från marken. Hudkontakt med jord: Upptag i kroppen via huden. Exponering via hudkontakt varierar under året och eftersom stora delar av hudytan täcks av kläder under vintern blir exponeringen högre under sommaren. Inandning av ångor: Exponering genom inandning är en aktuell exponeringsväg för flyktiga ämnen. Exponeringen är som störst inomhus och påverkas bland annat av byggnadens konstruktion, ventilation och luftomsättning. Utomhus är utspädningen så pass stor att exponeringsvägen sällan är styrande för risken. Intag av växter: Exponering av förorening via intag av växter, frukt, grönsaker, bär och svamp från området. Små barn kan även äta gräs och blad. Exponeringsvägen bedöms vara aktuell för markanvändningsscenariot kulturpark eftersom en mängd olika aktiviteter ska kunna utföras inom parken. På sikt kan det inte uteslutas att odling av bärbuskar eller ätbara växter kan komma att ske då det är svårt att kontrollera för den typen av verksamheter. För scenariot industriområde är exponeringsvägen inte aktuell, vilket är samma antagande som görs i det generella riktvärdet för MKM. Intag av grundvatten som dricksvatten: Intag av grundvatten bedöms inte vara en aktuell exponeringsväg då grundvattnet inte används som dricksvatten. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 33 (53) 4.3.2 Exponeringsantaganden besöksanläggning och verksamhetsområde För bedömning av hälsorisker vid markanvändning som besöksanläggning och verksamhetsområde har platsspecifika antaganden gjorts i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell, se Tabell 15. Exponeringstiden har justerats ned från KM då människor inte kommer att bo på området eller vistas på området på heltid. Som exponeringstid tillämpas samma värden som använts i södra Snösätra industriområde som ligger innanför naturreservatsgränsen (WSP, 2024). Då antogs att människor ska kunna vistas 260 dagar per år på området utan att utsättas för oacceptabla hälsorisker. Det motsvarar vistelse 5 dagar i veckan eller daglig vistelse under mars till november och beaktar människor som under en hel livstid nyttjar området för rekreation (WSP, 2024). För hudkontakt antas exponeringen begränsas till sommarsäsongen och att samma antagande som KM är lämpligt. Eftersom verksamhet ska vara möjlig både inomhus och utomhus, sätts andelen av tiden inomhus till 0 för inandning av damm och 1 för inandning av ångor. Det är ett konservativt antagande som tar hänsyn till att exponeringen för damm är som störst utomhus och att exponeringen för ångor är som störst inomhus. När det gäller växtintag så antas att intag kan ske av vilda växter, men även att odling av ätbara växter såsom bärbuskar på sikt inte kan uteslutas helt. Därför beaktas exponeringsvägen intag av växter men mängden som konsumeras per år antas kunna vara en tiondel jämfört med antagandet som görs för KM. Detta innebär att vuxna och barn årligen ska kunna äta ca 1,5 kg respektive ca 0,9 kg utan att utsättas för oacceptabla risker. Exponering via intag av dricksvatten är inte aktuellt. Det planeras inget dricksvattenuttag inom området. Exponeringsintensiteten utgörs av parametrar som hur stor andel av huden som exponeras för föroreningen, antal timmar på dygnet en människa vistas på området (8h vid MKM eller 24h vid KM) och jordintaget (mindre vid MKM). Eftersom detaljplanen ska öppna för en mängd olika verksamheter (idrott, lekplats, etc) tillämpas exponeringsintensiteten för KM. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 34 (53) Tabell 15. Exponeringsparametrar i Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2009 rev. 2025), PSR ytjord för södra Snösätra industriområde (WSP, 2024) och för norra Snösätra med markanvändningen kulturpark. Generella riktvärden Södra Snösätra Norra Snösätra Exponeringsparametrar KM MKM Ytlig (0-1 m) Besöksanläggning Vuxna 365 200 260 260 Intag av jord Barn 365 60 260 260 Hudkontakt Vuxna 120 90 120 120 med jord Barn 120 60 120 120 Vuxna 365 200 260 260 Inandning av Barn 365 60 260 260 damm Andel av tiden inomhus 1 1 0 0 Vuxna 365 200 260 260 Inandning av Barn 365 60 260 260 ångor Andel av tiden inomhus 1 1 0 1 Intag av Vuxna 14,6 kg/år Nej 7,3 kg/år 1,5 kg/år växter Barn 9,1 kg/år Nej 4,6 kg/år 0,9 kg/år Intag av grundvatten Ja Nej Nej Nej Exponeringsintensitet KM MKM KM KM Hälsoriskbaserade riktvärden som beräknats med antaganden för kulturpark redovisas i Tabell 16. I tabellen står även styrande exponeringsväg för envägskoncentrationer. Samtliga delriktvärden för envägskoncentrationer finns i bilaga 5. Det hälsoriskbaserade riktvärdet för arsenik har justerats mot bakgrundshalten i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell enligt samma förfarande som tillämpas i KM. Det hälsoriskbaserade riktvärdet för bly har justerats till nivån för KM (50 mg/kg). Under år 2022 reviderade Naturvårdsverket toxicitetsdata för bly i riktvärdesmodellen efter European Food Safety Authoritys (EFSA) reviderade toxikologiska referensvärden för bly (Naturvårdsverket, 2022). Detta påverkar riktvärdena för skydd av människors hälsa och grundvatten och i riktvärdesmodellen blir det hälsoriskbaserade riktvärdet för KM lägre än bakgrundshalten (20 mg/kg). Naturvårdsverket har dock valt att behålla gränsen för KM på 50 mg/kg, med motiveringen att det inte finns tillräckligt med underlag som visar att en sänkning under 50 mg/kg skulle innebära en tydlig riskreduktion med positiva effekter på människors hälsa (Naturvårdsverket, 2022). Med anledning av detta, samt att det är tveksamt om det är miljömässigt och ekonomiskt motiverat att sanera ned till 20 mg/kg, så justeras PSR för bly till samma gränsvärde som KM på 50 mg/kg. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 35 (53) Tabell 16. Hälsoriskbaserade riktvärden (mg/kg TS) beräknade baserat på exponeringsantaganden i Tabell 15. Hälsoriskbaserade Hälsoriskbaserade Styrande Ämne riktvärden riktvärden KM exponeringsväg besöksanläggning As, arsenik 0,55 10 Bakgrundshalt Ba, barium 420 1300 Intag av jord Pb, bly 11 50 Riktvärde för KM Cd, kadmium 0,86 5,9 Intag av jord/växter Co, kobolt 15 82 Intag av jord Cu, koppar 2200 11000 Intag av växter Cr, krom 51000 110000 Intag av jord Hg, kvicksilver 0,25 0,54 Inandning av ånga Inandning av Ni, nickel 140 390 damm/intag av jord V, vanadin 310 730 Intag av jord Zn, zink 2500 15000 Intag av jord PCB-7 0,0087 0,032 Intag av jord PAH-L 21 43 Inandning av ånga PAH-M 3,3 5,2 Inandning av ånga PAH-H 1,1 3,4 Intag av jord Bensen 0,076 0,27 Inandning av ånga Toluen 15 28 Inandning av ånga Etylbensen 36 140 Inandning av ånga Xylener 14 25 Inandning av ånga Alifater >C5-C8 25 35 Inandning av ånga Alifater >C8-C10 23 34 Inandning av ånga Alifater >C10-C12 180 290 Inandning av ånga Alifater >C12-C16 570 1000 Inandning av ånga Alifater >C16-C35 37000 95000 Intag av växter Aromater >C8-C10 42 110 Intag av växter Aromater >C10-C16 120 800 Intag av växter Aromater >C16-C35 150 790 Intag av växter 4.3.3 Exponeringsantaganden upplags- och industriområde För markanvändningen upplags- och industriområde bedöms att exponeringen motsvarar den som tillämpas i Naturvårdsverkets riktvärde för MKM. Ingen särskild anpassning till området har gjorts. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 36 (53) 4.4 Övergripande åtgärdsmål I de övergripande åtgärdsmålen formuleras vilken skyddsnivå som ska gälla för människor och natur. I målen anges vilken funktion ett område ska ha samt eventuella störningar eller restriktioner som kan accepteras (Naturvårdsverket, 2009). För området föreslås följande övergripande åtgärdsmål: 1. Arbetande och besökande ska inte utsättas för oacceptabla hälsorisker på grund av föroreningssituationen. 2. Eventuell spridning från området ska inte försämra förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) i recipienten Magelungen eller påverka våtmarksområdena negativt. 3. Markmiljön bedöms ha ett lägre skyddsvärde då stora delar av området kommer utgöras av fyllnadsmassor samt anlagda ytor och byggnader för båda markanvändningsscenarierna. Inför eventuella åtgärder bör riskreduceringen även vägas mot andra aspekter såsom kostnader, teknisk genomförbarhet, sociala värden samt natur- och kulturmiljövärden. Detta kan göras i en riskvärdering där dessa (m.fl. kriterier) viktas och utvärderas mot varandra i en multikriterieanalys. 4.5 Hälsorisker Inga av halterna som påvisats i tidigare utredningar är så pass höga att de utgör hälsorisker vid engångsexponering. Samtliga analyserade ämnen är under riktvärden för korttidsexponering1 och akuttoxicitet2 i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. Detta gäller för båda markanvändningsscenarierna. När det gäller långsiktiga hälsorisker, så behövs exponering vid upprepad vistelse på området under en längre tid. För att bedöma detta bedöms att medelvärdena är mer representativa för risken, än halten i enstaka punkter. Vid upprepad vistelse under lång tid kommer människor att röra sig över området. Medelvärdet ger en samlad bild av den totala exponeringen som då kan föreligga. Medelvärdet för bly, koppar, zink, PCB-7, PAH-M och PAH-H var över Naturvårdsverkets 1 Risk för negativa långsiktiga hälsoeffekter vid engångsexponering. 2 Risk för akuta effekter vid engångsexponering (illamående tex). 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 37 (53) generella riktvärde för KM (se avsnitt 3.2.4). KM för koppar och zink styrs av skydd av markmiljön. Jämförs medelvärdet för både koppar och zink med beräknade hälsoriskbaserade riktvärden för besöksanläggning/verksamhetsområde så är medelvärdena betydligt lägre än riktvärdet, se Tabell 17 och bilaga 5. Uppmätta halter av koppar och zink bedöms därmed inte utgöra hälsorisker. Medelvärdet av PCB-7 överskrider inte det hälsoriskbaserade riktvärdet för besöksanläggning/verksamhetsområde. Eftersom datamängden är mycket liten för PCB (se Tabell 17) så är medelvärdet och riskuppskattningen osäker. Förekomsten av PCB behöver utredas vidare för att säkert kunna fastställa bedömningen. För bly överskrider både medelvärdet och medianen det hälsoriskbaserade riktvärdet för besöksanläggning i fyllnadsmassorna. Hälsoriskerna föreligger vid upprepat intag av jord under en längre tid. För övriga exponeringsvägar är riskerna acceptabla avseende bly. Tabell 17. Statistik och medelvärden för uppmätta halter av bly, koppar, krom, zink och PCB-7 jämfört med hälsoriskbaserade riktvärden för besöksanläggning/verksamhetsområde samt med hälsoriskbaserade riktvärden i MKM (mg/kgTS). Samtliga ämnen det beräknats medelvärden för finns i bilaga 5. Cu, Medelvärden jordprov Pb, bly Cr, krom Zn, zink PCB-7 koppar Hälsoriskbaserade riktvärden besöksanläggning 50 11 000 110 000 15 000 0,032 Hälsoriskbaserat riktvärde MKM 170 96 000 750 000 160 000 0,26 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 79,10 110,18 50,37 506,42 0,02 Medelvärde N 33,74 36,77 36,63 121,87 Median F 59,35 39,8 31,55 334,5 0,025 Median N 22,6 32,25 38,35 124 Min F 10,3 16,8 13,5 88,5 0,0035 Min N 4,09 10,1 11 26,1 Max F 277 1600 507 3400 0,0493 Max N 205 103 54,2 213 När det kommer till PAH-H överskrids det hälsoriskbaserade riktvärdet för besöksanläggning/verksamhetsområde vid jämförelse med medelhalter i fyllnadsmassorna som helhet, se Tabell 18. Riktvärdet styrs av intag av jord. När jämförelse görs med djupindelning är det endast på djup under 0,5 m som det hälsoriskbaserade riktvärdet överskrids. I markytan (0–0,5m) där exponeringen för jord är som störst, så är medelhalten under riktvärdet. Observera att bedömningen görs på begränsat underlag och är befäst med viss osäkerhet. På befintligt underlag kan risker vid intag av jord från ytlig jord (0–0,5 m) avseende PAH-H inte helt uteslutas. Även medelvärden för PAH-M är över det hälsoriskbaserade riktvärden för 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 38 (53) besöksanläggning/verksamhetsområde på nivå 0,5–1 m och 1–2 m under markytan. Riktvärdet styrs av exponeringsvägen inandning av ånga. I utomhusluften är utspädningen stor och risken är minimal. Inomhus är luftomsättningen betydligt mindre och risken är därför större i byggnader. Risken är störst i jord intill och/eller under byggnader. Precis som för PAH-H finns osäkerheter kopplat till det begränsade dataunderlaget. Tabell 18. Medelvärden för PAH-M och PAH-H jämfört med hälsoriskbaserade riktvärden för besöksanläggning/verksamhetsområde samt med hälsoriskbaserade riktvärden i MKM (mg/kg TS). Samtliga ämnen det beräknats medelvärden för finns i bilaga 5. Medelvärden jordprov PAH-L PAH-M PAH-H Hälsoriskbaserade riktvärden besöksanläggning 43 5,2 3,4 Hälsoriskbaserat riktvärde MKM 170 21 17 PAH delområde Medelvärde F 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N 0,12 0,39 0,37 Median F 0,075 1,27 1,16 Median N 0,075 0,125 0,165 Min F 0,06 0,125 0,165 Min N 0,06 0,1 0,16 Max F 1,9 24 17 Max N 0,29 1,2 1,5 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m 0,08 0,39 0,97 Median 0,5-1m 0,11 3,35 3,76 Median 1-2m 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m 0,06 0,38 1 Min 1-2m 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m 1,9 24 17 Max 0,5-1m 1,9 24 17 Max 1-2m 0,93 16,80 16,40 När det kommer till BTEX, alifater och aromater så har medelvärden inte kunnat beräknas (se avsnitt 3.2.4). I stället görs utvärderingen baserat på uppmätta halter i enskilda jordprov. För dessa ämnen så var näst intill samtliga uppmätta halter i jord under hälsoriskbaserade riktvärden för besöksanläggning/verksamhetsområde och generella riktvärden för MKM. Endast i en provpunkt (21LC11) påvisades alifater (>C8-C10) i halter över det hälsoriskbaserade riktvärdet för kulturpark (men under MKM), halten var 43 mg/kg, jämfört med hälsoriskbaserade riktvärdet på 34 mg/kg. Riktvärdet styrs av inandning av ånga men risk är endast aktuell om liknande halter (eller högre) finns i ett större sammanhängande område och inte i en enskild provpunkt. För övriga 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 39 (53) exponeringsvägar utgör uppmätta halter av oljekolväten i jord ingen oacceptabel risk. I grundvattnet uppmättes inga PAH-ämnen eller oljekolväten i halter som övergår SPI:s riktvärden för ånginträngning (se avsnitt 0). Baserat på resultaten som finns föreligger risker för ånginträngning därmed främst för PAH-M ämnen (över hälsoriskbaserat riktvärde på djupet). Utbredningen av samtliga organiska föroreningar som kan ge risk för ånginträngning är dock osäker. Föroreningarna med PAH och oljekolväten har inte avgränsats eller karaktäriserats och det är oklart om föroreningarna förekommer heterogent i fyllnadsmassorna eller om det finns spridda källor till föroreningarna. Olja har exempelvis observerats i grundvattenrör som endast provtagits avseende PFAS- ämnen. Lösningsmedlet 1,2-dikloreten (summan av cis och trans) har påvisats i ett grundvattenrör (21LC20GV) i relativt låga halter, men som ändå överskrider RIVM ingripandevärden för grundvatten. Klorerade kolväten påvisades inte i rör längre söderut (21LC19 och 21LC17), men dessa sitter betydligt ytligare än 21LC20GV (se avsnitt 3.3.1). Klorerade kolväten är en DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquid) vilket betyder att de är tyngre än vatten och rör sig nedåt i grundvattnet mot bergöverytan. Inget av grundvattenrören var installerat mot berget, vilket innebär att det kan finnas klorerade kolväten på större djup än vad som analyserats. Osäkerheterna med utbredningen av de flyktiga föroreningarna gör att risker för ånginträngning behöver utredas vidare om verksamhet ska bedrivas inomhus på området, både vid markanvändning som besöksanläggning/verksamhetsområde och upplag/industri. I tidigare utredningar har flyktiga föroreningar främst påvisats i de centrala och södra delarna av området, men en fullständig avgränsning har inte gjorts. 4.5.1 Sammanfattning hälsorisker besöksanläggning och verksamhetsområde Sammanfattningsvis kan hälsorisker inte uteslutas vid exponering för fyllnadsmassorna på området. Styrande för risken är framför allt exponering av bly och PAH-H genom intag av jord. Risken föreligger vid upprepad exponering under lång tid, alltså om människor vistas på området vid flera tillfällen och får i sig jord oralt. Exponeringsrisken avseende oralt intag är som störst för ytlig jord (ca 0–0,5 m under markytan), vilket människor kommer i kontakt med i högre utsträckning än djup jord. Exponering för djup jord sker i betydligt lägre grad, men kan förekomma vid markarbeten och liknande. På djupare nivåer (under 0,5 m) är hälsoriskerna främst förknippade med eventuell ånginträngning av flyktiga föroreningar i byggnader. Risken påverkas både av halter i 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 40 (53) grundvattnet och i jorden. De flyktiga ämnen som påvisats och som skulle kunna medföra risk är PAH-M samt alifater och klorerade kolväten. Baserat på befintligt underlag kan risker med PAH-M i jorden inte helt uteslutas då medelhalterna överstiger hälsoriskbaserade riktvärden för besöksanläggning/verksamhetsområde på 0,5–1 m och 1–2 m. Dataunderlaget är begränsat och PAH-M föroreningen är inte avgränsad. Medelvärdena är därmed osäkra att använda som representativa halter. I grundvattnet påvisades inga halter som medför risk för ånginträngning, men eftersom föroreningarna inte avgränsats är det osäkert om högre halter skulle kunna finnas inom området. Provtagning av exempelvis porluft skulle kunna komplettera underlaget som finns och förbättra osäkerheterna förknippade med ånginträngning. 4.5.2 Sammanfattning hälsorisker upplags- och industriområde Vid markanvändning som upplags- och industriområde är hälsoriskerna vid direkt exponering av jord (inkl. oralt intag) acceptabla. Samtliga medelvärden (metaller och PAH) var under Naturvårdsverkets generella riktvärde för MKM. När det kommer till oljekolväten, vilket inte beräknats medelvärden för, så är inga halter över MKM i den ytliga jorden (0–0,5 m under markytan). Precis som för markanvändningen besöksanläggning och verksamhetsområde föreligger osäkerheter avseende risker för ånginträngning på grund av det begränsade dataunderlaget. Generellt har väldigt lite provtagning genomförts i anslutning till befintliga byggnader, särskilt i områdets centrala och västra delar. Riskerna kan exempelvis undersökas genom porluftsprovtagning under byggnadernas bottenplatta, vilket visar föroreningar som kan ånga upp från jorden. Detta kan kompletteras med prov på inomhusluft, vilket visar vilken förorening som tar sig in i själva byggnaden. Om det pågår verksamheter i byggnaderna så kommer det dock påverka proven på inomhusluften. Om inomhusluft provtas är det således relevant att klargöra huruvida eventuella påvisade halter kan härledas till jorden. 4.6 Risker för grund- och ytvatten Närliggande våtmarker, groddammar och vattendrag ska skyddas från spridning med uppträngande grundvatten och/eller spridning från området via dagvattenledningar och ytavrinning. För spridningsrisker är den totala belastningen från området som helhet styrande. Grundvattnet har ett begränsat skyddsvärde som dricksvattenresurs då det inte används eller planeras att användas för dricksvatten. Det finns heller inga grundvattenmagasin eller vattenskyddsområden i anslutning till området. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 41 (53) 4.6.1 Metaller, PAH och flyktiga ämnen Eftersom den totala belastningen från området är styrande för spridningsrisker från jord görs utvärderingen baserat på medelhalter då detta är tillämpligt. Medelvärdet av bly och PAH-H i jorden överstiger delriktvärdet för skydd av grundvatten i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell, se bilaga 5. Avseende PAH-H gäller detta på djupindelningen 0,5–1 m och 1–2 m. Övriga medelvärde var under delriktvärdet för skydd av grundvatten. Envägskoncentrationerna är anpassade för att skydda grundvatten som dricksvattenresurs, vilket som tidigare nämnts inte är aktuellt på området. Uppmätta halter av både bly och PAH-H i grundvattnet är under SPI:s riktvärden för skydd av både ytvatten och våtmarker, se bilaga 3b. Vidare visade laktesterna att bly lakade i nivå med inert avfall, vilket tyder på att ämnena ligger relativt hårt fastlagt i jorden. Generellt sätt är PAH-H inte heller särskilt lakningsbenägen. Baserat på ovanstående bedöms att spridningsrisker avseende bly och PAH-H är acceptabla. Vad gäller övriga metaller samt PCB-7 och PAH-ämnen i jord, så var samtliga medelvärden i jord under envägskoncentrationer/delriktvärdet för skydd av både grundvatten och ytvatten i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. För alifater, aromater och BTEX var samtliga halter i enskilda prover under Naturvårdsverkets delritkvärden för skydd av ytvatten. I grundvattnet var samtliga halter av dessa ämnen under SPI:s riktvärden för spridning till ytvatten och våtmarker. För kontroll av spridningsrisker till ytvatten justerades områdets area i riktvärdesmodellen till 260 x 100 m (jämfört med standardvärden 50 x 50 m). Detta innebär att riktvärdena för skydd av ytvattnet blir lägre. Samtliga medelvärden i jord (metaller, PCB-7 och PAH) var under den lägre gränsen. Även halten i enskilda prov av alifater, aromater och BTEX klarade den lägre gränsen. Baserat på uppmätta halter är spridningsrisken acceptabel. Viss osäkerhet finns dock avseende utbredningen av PAH, oljekolväten och klorerade kolväten. Fri fas olja har observerats i grundvattenrör på området och tunga alifater (>C16- C35) uppmättes i halter då det finns risk för fri fas i provpunkt 21LC06. Fri fas kan vara svårt att provta i grundvatten och det finns många felkällor. Föroreningen med klorerade kolväten påvisades i det djupaste grundvattenröret på området, rör 21LC20GV som är ca 7,7 m djupt. Inget av de andra grundvattenrören är lika djupt och inget sitter med filtret mot berg. Eftersom klorerade kolväten tenderar att sjunka finns en riska att högre halter kan förekomma på större djup. I friktionsjorden under lerlagret kan förorening ansamlas i exempelvis fickor/sänkor i berget eller spridas längs bergöverytan. De påvisade halterna av 1,2-dikloreten (summan av cis och trans) är dock relativt låga. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 42 (53) 4.6.2 PFAS Provtagning av grundvatten, diken och vattendrag tyder på att det sker en spridning av PFAS-ämnen från området och norrut mot Magelungen. I provpunkterna vid dagvattenutloppet i norr påvisades de högsta PFAS-halterna i samtliga punkter i diken och vattendrag. Grundvattenresultaten ger en liknande bild och indikerar att källan till PFAS- halterna finns på området. Samma slutsats dras av Liljemark (2023) som konstaterar att PFAS-sammansättningen i ett flertal provpunkter är karaktäristisk för olika typer av brandsläckningsskum. Bränder har förekommit frekvent på området genom tiderna. Andra potentiella källor till PFAS är exempelvis lösningsmedel. Liljemark (2023) beräknade mängden PFAS som sprids från industriområdet i nordlig riktning mot Magelungen till 1,55 g/år. I Magelungen har PFOS-halten stadigt minskat sedan 2015 från 0,00736 µg/l till 0,00398 µg/l (Stockholms stad, 2025). I det södra avrinningsområdet sprids troligen både ytavrinning och grundvatten söderut mot Kräppladiket. Tidigare prov från diket har endast uppvisat mycket låga halter av PFAS- ämnen som varit nära eller under laboratoriets rapporteringsgräns. Senare har dock PFOS uppmäts i Kräppladiket i halter över MKN för ytvatten av Sellén & Filipovic (2023). Belastningen av PFAS på Magelungen har även undersökts av Sellén & Filipovic (2023) som utfört flödesmätningar och vattenprovtagning i diken och vattendrag runt Snösätra industriområde, se Figur 16. Sellén & Filipovic (2023) konstaterade att det förekom mycket höga PFAS-halter i de nyanlagda groddammarna, både nordost och sydväst om Snösätra industriområde. Högst halter uppmättes i groddammen som ligger sydväst om Snösätra, strax uppströms Kräppladiket (punkt 7 i Figur 16). Här uppgick PFAS-20 till 3,09 µg/l, vilket är betydligt högre än de maxhalter som uppmätts i Liljemarks tidigare utredningar. Skillnaden kan bero på att Sellén & Filipovic analyserade fler PFAS-ämnen inkl. det ultrakorta PFAS-ämnet trifluorsyra (TFA) som påvisades i väldigt höga halter i dammen (Sellén & Filipovic, 2023). TFA analyserades inte i Liljemarks tidigare utredningar som endast omfattade 11 st PFAS-ämnen. I april månad kvantifierades massflödena i den sydvästra groddammen till 0,019 g PFOS och 20,4 g ultrakorta PFAS (Sellén & Filipovic, 2023). I den nordvästra groddammen (punkt 6 i Figur 16) uppmättes 0,4–0,6 µg/l PFAS-20, där de ultrakorta PFAS-ämnena inkl. TFA dominerar (Sellén & Filipovic, 2023). 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 43 (53) Figur 16. Provtagningspunkter för PFOS och PFAS-20 samt resultat från undersökning utförd av Sellén & Filipovic (2013) Resultaten från Sellén & Filipovic (2023) är något otydliga, de skriver att vatten från Snösätra industriområde når båda groddammarna (punkt 6 och 7), men att de inte kan koppla PFAS-halter i Kräppladiket till påverkan från Snösätra industriområde. Vatten från den sydvästra groddammen (punkt 7) med höga halter mynnar dock i Kräppladiket. Sannolikt mottar dammen vatten som inte enbart kommer från Snösätra industriområde. Källan till de höga PFAS-halterna behöver således inte enbart bero på spridning från industriområdet. Sellén & Filipovic (2023) konstaterar även att Norrån är Magelungens största tillflöde och bidrar med över 90% av den mängd PFOS och PFAS som kvantifierades spridas till Magelungen (genomsnitt 437 g under oktober-november 2022). Påslaget i Magelungsdiket härrörde främst från Högdalsdiket som går från Högdalstippen. Mängden som spreds från tippen var således större än den som nådde Magelungsdiket via den nordöstra groddammen. Mängden PFAS-ämnen som sprids från Snösätra södra industriområde är således förhållandevis liten, jämfört med andra tillflöden som bidrar betydligt mer till 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44 (53) påslaget av PFAS i Magelungen. Detta innebär att spridningen från området påverkar förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormerna i Magelungen relativt lite. Det kan dock inte uteslutas att PFAS som sprids från området kan ge upphov till risker för smådjur i groddammarna. 4.6.3 Sammanfattning av spridningsrisker vid förändrad markanvändning till besöksanläggning och verksamhetsområde Analysresultat från de tidigare utredningarna tyder på att spridningsriskerna från jorden avseende metaller, PAH och oljekolväten är acceptabel. För de organiska föroreningarna finns vissa osäkerheter då utbredningen inte är helt känd. Spridningen kan även variera under året beroende på flöden. Vad gäller belastning av PFAS-ämnen på Magelungen så visade Sellén & Filipovic (2023) att påslaget (mängdtillförseln) från Snösätra är mycket litet, jämfört med påslaget som kommer från Norrån och Högdalstippen. Detta innebär att spridningen från Snösätra påverkar förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormerna i Magelungen relativt lite. Det kan dock inte uteslutas att PFAS som sprids från området kan ge upphov till risker för smådjur i groddammarna. Vid en förändrad markanvändning till kulturpark planeras för ett tätt dagvattensystem med rening av dagvatten innan det avleds från området. Detta skulle sannolikt minska spridningen från området eftersom flödet genom fyllnadsmassorna kommer att minska, vilket vore positivt ur spridningssynpunkt. Även åtgärder som minskar infiltration i massorna, såsom asfaltering eller avlägsnande av jord, är positivt för att minska spridningen till grundvattnet och med ytavrinning från området. Utsläpp av renat dagvatten planeras i områdets nordöstra hörn och sydvästra hörn. Detta sammanfaller med områden där det finns risk för skrotbilar. Det bör säkerställas att utloppen inte placeras så att vattnet infiltrerar genom massor med avfall såsom bilar, tegel och liknande, vilket hade ökat spridningsrisken från avfallet. 4.6.4 Sammanfattning av spridningsrisker vid markanvändning som upplags- och industriområde Vid markanvändning industriområde antas att inga markarbeten utförs på området jämfört med dagens läge. Därmed föreligger samma spridningsrisker som vid markanvändningen besöksanläggning och verksamhetsområde. Dock sker ingen 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 45 (53) förbättring med anledning av att dagvattensystemet inte förbättras. Åtgärder som asfaltering skulle istället kunna minska flödet genom fyllnadsmassorna. 4.7 Risker för markmiljön För markmiljön bedöms att skyddet som erhålls vid riktvärden för MKM (50 %) är tillämpligt för båda markanvändningsscenarierna (kulturpark och industriområde). Markmiljön på området har ett begränsat skyddsvärde, se avsnitt 4.2.2. Endast medelvärdet av zink överskrider MKM. Medelvärdet är strax över gränsen, 506,4 mg/kg, jämfört med riktvärdet på 500 mg/kg. Som tidigare diskuterats är detta medelvärde påverkat av några få maxhalter och standardavvikelsen är mycket hög (621,8 mg/kg). Medianen är troligen mer representativ för zinkförekomsten i området. Medianhalten är 334,5 mg/kg, vilket är under riktvärdet för MKM. Baserat på ovanstående bedöms att riskerna för markmiljön inom området är acceptabla. Detta gäller både för markanvändning som kulturpark och som industriområde. 4.8 Bedömning av åtgärdsbehov 4.8.1 Åtgärdsbehov oavsett markanvändning Åtgärdsbehovet överlappar delvis för de två utvärderade markanvändningsscenarierna (besöksanläggning/verksamhetsområde och upplagsområde). För att förenkla läsningen presenteras åtgärdsbehovet som är samma för båda i föreliggande avsnitt. Befintliga byggnader kan komma att stå kvar oavsett blivande markanvändning. Risken för ånginträngning i dessa är oklar då provtagning varit mycket begränsad intill byggnader, särskilt i det västra området. På befintligt underlag går det därmed inte att bedöma om det finns ett åtgärdsbehov avseende ånginträngning i befintliga byggnader. Belastningen på Magelungen av PFAS-ämnen är mycket litet. Över 90% av mängden som sprids till Magelungen kommer från andra källor, såsom Norrån och Högdalstippen. Åtgärder som minskar PFAS-spridningen från området kommer ha en mycket begränsad effekt på vattenkvalitén i Magelungen. Det går därför inte att motivera ett åtgärdsbehov utifrån att förutsättningarna ska förbättras för att uppnå MKN i Magelungen. Ett åtgärdsbehov för att skydda smådjur i dammarna kan dock inte uteslutas eftersom höga PFAS-halter påvisats i dessa. Anledningen till de höga halterna i den sydöstra dammen är inte fastställd och det är möjligt att Snösätra inte är det enda källområdet. Det 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 46 (53) går därmed inte, på befintligt underlag, att skatta vilken effekt som skulle uppnås genom eventuella spridningsreducerande åtgärder inom norra Snösätra. Befintliga analyser av PAH och olja i jord och grundvatten indikerar att det inte föreligger ett åtgärdsbehov för att minska på spridningsrisker av dessa ämnen. Som tidigare nämnts är bedömningen befäst med osäkerheter. 4.8.2 Besöksanläggning och verksamhetsområde I föreliggande avsnitt beskrivs åtgärdsbehovet som är specifikt för markanvändningen besöksanläggning och verksamhetsområde. Riskbedömningen visar att det finns ett behov att skydda människor från exponering via intag av jord. Åtgärdsbehovet avseende intaget finns främst i ytlig jord (0–0,5 m), där exponeringsrisken är som störst. Det finns flera olika åtgärder som skyddar människor mot exponering via intag av jord, exempelvis kan jorden avskärmas genom asfaltering och liknande. Andra åtgärder är exempelvis schakt eller övertäckning, vilket är dyrare och kan vara tekniskt utmanande intill byggnader etc. Om nya byggnader uppförs kan en risk för ånginträngning föreligga, åtgärdsbehovet avseende ånginträngning är svårt att bedöma på befintligt underlag. Områden där alifater och PAH har påvisats har markerats i Figur 17 med blått respektive lila (samt bilaga 4). Dessa markeringar är inte avgränsningar i plan utan används enbart för att visa var ämnena påvisats i jord och grundvatten. I dessa områden finns en förhöjd risk att det föreligger ett åtgärdsbehov för att reducera hälsorisker kopplade till ånginträngning (PAH- M, alifater och klorerade kolväten). Det kan inte uteslutas att dessa ämnen även kan förekomma i områdena som ännu inte provtagits, vilket innebär att osäkerhet föreligger över i stort sett hela området. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 47 (53) Figur 17. Organiska ämnen i jord jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden. I området visas även områden där PAH och alifater påvisats i jord och grundvatten (obs linjerna utgör ej avgränsning), samt områden som inte omfattats av tidigare provtagning. Generellt behöver åtgärdsbehovet i jord verifieras och specificeras genom kompletterande provtagning. Datamängden är spretig och standardavvikelsen är hög, därför är medelvärdena osäkra att använda som representativa halter. Delar av området har heller inte omfattats av provtagning, se Figur 17. Med tanke på den varierande verksamhet som funnits på området behöver dessa områden utredas och bedömas. Kompletterande analys rekommenderas även av PCB-7 och PFAS i jord då dessa skulle kunna påverka åtgärdsbehovet. PFAS har hittills endast provtagits i vatten och underlaget på PCB-7 är mycket begränsat. Båda ämnena påverkar hälsoriskerna vid exponering för ytlig jord. Om ett tätt dagvattensystem och dagvattenrening etableras så kommer sannolikt spridningen till Magelungen minska. Således innebär genomförandet av detaljplanen att förutsättningarna för att uppnå MKN i Magelungen förbättras jämfört med dagens läge. Detta gäller sannolikt även de PFAS-föroreningar som kan spridas från området. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 48 (53) 4.8.3 Upplags- och industriområde Vid fortsatt markanvändning som upplags- och industriområde bedöms det inte finnas ett åtgärdsbehov avseende direktexponering för jord (tex intag av jord). Om nya byggnader ska upprättas behöver risken för ånginträngning utredas vidare där byggnaderna planeras. Resterande åtgärdsbehov beskrivs i avsnitt 4.8.1. 5. Slutsatser och rekommendationer 5.1 Slutsatser Vid ändrad markanvändning till kulturpark kan hälsorisker inte uteslutas, främst vid exponering för ytlig jord avseende bly och PAH-H samt vid potentiell ånginträngning från flyktiga ämnen. Eftersom planen inte reglerar rivning av befintliga byggnader kan risk för ånginträngning föreligga både i befintliga och potentiellt nya byggnader. Vid fortsatt användning som industri- och upplagsområde bedöms hälsoriskerna vid exponering för jord som acceptabla. Däremot kvarstår osäkerheter kring risker för ånginträngning i befintliga byggnader, särskilt i centrala och södra delar där flyktiga ämnen har påvisats. Risk för ånginträngning kan heller inte uteslutas om nya byggnader upprättas. För markmiljön är riskerna acceptabla vid skyddsnivå motsvarande MKM. Spridningsriskerna till Magelungen bedöms som små. Spridningen av PFAS från Snösätra industriområde bedöms som relativt liten jämfört med större tillflöden, exempelvis från Norrån och Högdalstippen, som står för merparten av belastningen på Magelungen. Detta innebär att åtgärder inom Snösätra har begränsad effekt på den totala vattenkvaliteten i sjön. Däremot kan lokala åtgärder, såsom etablering av ett tätt dagvattensystem med rening och eventuell åtgärd av förorenad jord, bidra till att minska spridningen från området och därmed förbättra förutsättningarna för att nå MKN för PFOS och andra ämnen. Eftersom Magelungen redan är klassad som ej god avseende PFOS och har krav på god kemisk status senast 2027, är varje reduktion av belastningen positiv, även om den är marginell i förhållande till andra källor. Åtgärderna inom Snösätra bör därför ses som en del av ett större åtgärdsprogram för avrinningsområdet snarare än en enskild lösning. Observera att även om spridningen av PFAS-föroreningar inte riskerar MNK i Magelungen, så kan det ge lokala effekter i groddammarna. Risker för smådjur i dammarna kan inte 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 49 (53) uteslutas, särskilt i den sydvästra dammen med mycket höga PFAS-halter. Här bör källan till PFAS-ämnena utredas vidare eftersom Snösätra sannolikt inte är det enda källområdet till dammen. Befintligt underlag tyder på acceptabla spridningsrisker avseende metaller, PAH och oljekolväten. Klorerade kolväten (1,2-dikloretan) påvisades men i relativt låga halter. Viss osäkerhet finns för de organiska föroreningarna då utbredningen inte är helt känd. De föroreningar som påvisats bedöms inte utgöra ett hinder för genomförandet av detaljplan förutsatt att de utreds vidare och vid behov åtgärdas i samband med utförandet. Ett tätt dagvattensystem med rening förbättrar sannolikt spridningen från området. Ytterligare förbättringar kan uppnås genom att exempelvis reducera infiltration i massorna, tex genom asfaltering. Påvisade risker bedöms vara möjliga att reducera till en acceptabel nivå. Riskreducering kan uppnås på flera sätt, avskärmning som t.ex. asfaltering skyddar människor mot exponering av jorden och minskar vattenflödet genom fyllnadsmassorna. Det kräver dessutom betydligt färre transporter, jämfört med schaktning och ersättning med nya massor. Vidare behöver åtgärdsbehovet klargöras avseende ånginträngning och skydd av groddammar. Genom att avgränsa och specificera åtgärdsbehovet kan insatser riktas så att både effekter och kostnader optimeras. Vid val av åtgärdsmetod behöver åtgärdsbehovet alltså vara tydligt klargjort. Då kan riskreduceringen även vägas mot andra aspekter såsom kostnader, teknisk genomförbarhet, sociala värden samt natur- och kulturmiljövärden. I en riskvärdering kan dessa (m.fl.) kriterier viktas och utvärderas mot varandra i en multikriterieanalys. Oavsett blivande markanvändning kommer eventuella markarbeten (för exempelvis underhåll av ledningar och liknande) kräva att jordmassor klassificeras för korrekt omhändertagande. Eftersom föroreningar påträffats inom fastigheten ska en §28- anmälan upprättas inför eventuella markarbeten. I anmälan beskrivs hur arbetena anpassas efter föroreningssituationen samt hur de förorenade massorna planerar att hanteras. Föroreningarna i grundvattnet föranleder att länshållningsvatten som kan uppstå vid eventuella markarbeten kan behöva behandlas innan avledning, exempelvis genom sedimentering och oljeavskiljning (vid behov). Både PFAS och PAH behöver analyseras i eventuellt länshållningsvatten. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 50 (53) 5.2 Rekommendationer 5.2.1 Rekommenderas oavsett markanvändning Följande rekommendationer ges för båda markanvändningsscenarierna (besöksanläggning/verksamhetsområde och upplagsområde): a) Utredning av ånginträngning i befintliga byggnader genom porluftsprovtagning under byggnadernas bottenplatta samt eventuellt provtagning av inomhusluft. Prov på inomhusluften kan visa vad människor exponeras för men påverkas även av eventuella pågående verksamheter. Porluften under bottenplattan kan visa om eventuella föroreningar kan härledas till jorden. Halter i luft påverkas mycket av lufttryck, temperaturer och pågående verksamhet i lokaler. Därför rekommenderas i första hand passiv provtagning då medelhalter erhålls över en längre tidsperiod. b) Spridningen till ytvatten och groddammarna rekommenderas att utredas vidare avseende PFAS, oljekolväten och PAH-ämnen. Provtagning rekommenderas i dagvattenutloppet från området för att erhålla en bild av vad som sprids från området med dagvatten och eventuellt även i ledningsgatan. Eftersom halterna i dagvattnet påverkas mycket av flöden kan passiv provtagning tillämpas förutsatt att vattennivåerna är tillräckligt höga. Den passiva provtagaren får inte torrläggas utan måste ligga under vattenytan under hela mätperioden. Även källan/källorna till de höga PFAS-halterna i den sydvästra groddammen rekommenderas att utredas vidare. 5.2.2 Besöksanläggning och verksamhetsområde Som tillägg till punkt a) - b) i avsnitt 5.2.1, rekommenderas följande om marken används för besöksanläggning och verksamhetsområde: c) Kompletterande provtagning av i syfte att specificera och avgränsa åtgärdsbehovet. Detta bör omfatta områden som ännu inte provtagits och bör, utöver PAH, oljor och metaller inkludera PCB-7 samt PFAS i jord eftersom det kan påverka risker vid intag av jord. Eftersom risk kan förekomma avseende bly kan biotillgänglighetsanalyser övervägas. d) Utredning av risk för ånginträngning i blivande byggnader, exempelvis genom porluftsprovtagning i planerad kvartersmark. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 51 (53) e) Utloppen till planerat dagvattensystem bör läggas så att dagvattnet inte infiltrerar i förorenad jord eller över skrot. I norr planeras dagvattenutloppet läggas i närheten av området där bilskrot observerats i markytan och i söder planeras utloppet vid den så kallade bilkyrkogården. Utloppen bör placeras så att infiltration inte sker över skrot och/eller förorenad mark, detta skulle till viss del kunna motverka dagvattenreningen som planeras på området. f) Omhändertagande av skrot, såsom bilvrak, vilket har observerats i området bör inkluderas i projekteringsskedet eftersom det medför extra kostnader. g) Det rekommenderas att riskerna och åtgärdsbehovet specificeras ytterligare. Detta kan göras efter kompletterande provtagning som beskrivits ovan. Åtgärdsomfattning och valet av åtgärd bör vara motiverad ur ett riskreducerings- perspektiv, såväl som ur ett ekonomiskt, hållbart och socioekonomiskt perspektiv. Riskreduceringen kan vägas mot andra kriterier såsom kostnader, kulturmiljövärden, resursanvändning, koldioxidutsläpp och teknisk genomförbarhet i en riskvärdering. h) Inför markarbeten kommer jord behöva klassificeras inför omhändertagande och inlämning på mottagningsanläggning. Detta kräver förtätad provtagning i stora delar av området. Mottagningsanläggningarna baserar ofta sina kostnader på riktvärden för KM, MKM och FA samt lakningskriterier för avfall. I samband med projektering rekommenderas att det kartläggs vilka massor som skulle kunna återanvändas på området, samt vilka massor som behöver avlägsnas, både av geotekniska skäl och avseende hälso- och miljörisker. 5.2.3 Upplags- och industriområde Om marken fortsatt används som upplags- och industriområde rekommenderas kompletterande utredningar enligt punkt a) - b) i avsnitt 5.2.1. Efter det kan en ny bedömning göras av om riskreducerande åtgärder behövs avseende ånginträngning och för att reducera spridning. Om nya byggnader ska upprättas rekommenderas att risken för ånginträngning utreds där byggnaderna ska stå. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 52 (53) Referenser Avfall Sverige. (2019). Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Havs- och vattenmyndigheten. (2019). Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2019:25. Kemakta. (2021). Miljöteknisk markundersökning och riskbedömning i den södra delen av Snösätra industriområde. AR2021-20. Kemakta Konsult AB. Liljemark. (2022a). Miljöteknisk markundersökning, norra Snösätra, 19633. Liljemark Consulting AB. Liljemark. (2022b). Kompletterande provtagning av PFAS i grundvatten, ytvatten och sediment, 19872. Liljemark Consulting AB. Liljemark. (2023). Kompletterande miljöteknisk undersökning med avseende på PFAS i Snösätra norra industriområde och Snösätra södra kolonilottsområde, 19978. Liljemark Consulting AB. Miljöförvaltningen. (2022). Hantering av länshållningsvatten för avledning till yt- eller grundvatten, 2022-06-07. Naturvårdsverket. (2004 konsoliderad 2013). Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. NFS 2004:10. Naturvårdsverket. (2009 rev. 2025). Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverket 5976. Naturvårdsverket. (2009). Riskbedömning av förorenade områden. Naturvårdsverket 5977. Naturvårdsverket. (2022). Beslutsunderlag för justering av generella riktvärdet för bly. Ärendenummer NV-04632-18. 2022-09-29. Riksantikvarieämbetet. (den 19 10 2025). Fornsök. Hämtat från https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/e4780dae-3f26-4689-985b- e7bee70656a9 RIVM. (2013). Soil remediation circular. Dutch National Institute for Public Health and the Environment. Seka Miljöteknik. (2010). Miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning - Snösätra upplagsområde. Sellén & Filipovic. (2023). Massbalans av PFAS i Flaten, Drevviken och Magelungen. 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 53 (53) SGU. (2024). SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Hämtat från https://www.sgu.se/anvandarstod-for-geologiska-fragor/bedomningsgrunder-for- grundvatten/ SGU. (den 17 10 2025). SGU Kartvisare. Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/ Skogsstyrelsen. (den 17 10 2025). Skogens pärlor. Hämtat från https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ SMHI. (den 17 10 2025). SMHI:s Vattenwebb. Hämtat från https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ SPBI. (2011). SPBI Rekomendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Stockholms stad. (2018). Skötselplan Rågsveds naturreservat. Exploateringskontoret. Stockholms stad. (den 18 01 2024). Groddammar i Rågsveds naturreservat. Hämtat från Miljöbarometern: https://miljobarometern.stockholm.se/natur/atgarder/enskede-arsta- vantor/groddammar-i-ragsveds-naturreservat/ Stockholms stad. (den 04 07 2025). Miljöbarometern Magelungen - PFOS i ytvatten. Hämtat från https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/sjoar/magelungen/indikatorer/pfos -i-ytvatten/magelungen/table#mbContentMenu VISS. (den 19 10 2025). Magelungen vattenförekomst. Hämtat från Vatteninformationssystem i Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA36084210 WSP. (2024). Miljö- och hälsoriskbedömning förorenad mark – Snösätra industriområde, södra delen . 2026-01-15 Snösätra norra riskbedömning Uppdragsnr: 20704 ID: Dokument-ID 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Jordprov Provpunkt Djup Jordart Anmärkning PID Datum Konsult Uppdrag Provtagningsmetod Koordinatsystem N E 21LC01:0-0.5 21LC01 0-0,5 F:st, gr, bl Grov fyllning av makadam och grus samt block. Mörkbrun. 13 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570447,04 152433,371 21LC01:0.5-1.1 21LC01 0,5-1,1 F:gr, st, bl, sa Grov fyllning mera sandig. Brun. 5,8 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570447,04 152433,371 21LC01:1.1-1.8 21LC01 1,1-1,8 siLe Siltig lera. Naturlig jord. Ljusgråbrun. 0,4 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570447,04 152433,371 21LC02:0-0.2 21LC02 0-0,2 F:gr, sa Mörkbrun fyllning under asfalten 1,1 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570431,27 152420,586 21LC02:0.2-0.5 21LC02 0,2-0,5 F:gr, st, bl, sa Grov fyllning med makadam block sten. Brun. 0,7 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570431,27 152420,586 21LC02:0.5-0.9 21LC02 0,5-0,9 F:gr, st, bl, sa Grov fyllning. Brunt. 1,3 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570431,27 152420,586 21LC02:0.9-1.5 21LC02 0,9-1,5 Le 18,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570431,27 152420,586 21LC03:0-0.5 21LC03 0-0,5 F:gr, sa, bl Grusig fyllning ganska blockig. Ljusbrunt. Ledningar. 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570442,35 152404,392 21LC03:0.5-1.15 21LC03 0,5-1,15 F:bl, st, gr, sa Sandig fyllning med block och sten 0,2 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570442,35 152404,392 21LC03:1.15-1.5 21LC03 1,15-1,5 leSi Naturlig siltig lera. Övrigt: PGM 0,2 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570442,35 152404,392 21LC04:0-0.3 21LC04 0-0,3 F:gr, st, bl Grov fyllning med tegelrester och annat diverse byggrester. Mörkbrun. Svarta lager. 3,8 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570461,17 152419,493 21LC04:0.3-1.05 21LC04 0,3-1,05 F:gr, sa, bl sandigare fyllning med block. Brunt 1,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570461,17 152419,493 21LC04:1.05-1.5 21LC04 1,05-1,5 Le Gråbrun lera. Övrigt: PGM. Stopp vid 1,5m block eller berg. 0,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570461,17 152419,493 21LC05:0-0.5 21LC05 0-0,5 F:bl, gr, sa Rostbrun blockig fyllning. 2 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570474,32 152396,335 21LC05:0.5-1.15 21LC05 0,5-1,15 F:bl, st, gr Mest block och sten. Övrigt: PGM 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570474,32 152396,335 21LC06:0-0.5 21LC06 0-0,5 F:bl, st, sa Väldigt blockig fyllning med sand. Rostbrunt. 0,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570485,55 152419,308 21LC06:0.5-1 21LC06 0,5-1 F:bl, gr, sa Rostbrun blockig fyllning. 0,3 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570485,55 152419,308 21LC06:1-1.5 21LC06 1-1,5 F:gr, bl, sa Mörkgrå fyllning. Luktar bränsle ur gropen. 20 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570485,55 152419,308 Mörkgrå till svart fyllning. Luktar bränsle. Tegelrester. Svårt att komma djupare. 21LC06:1.5-1.85 21LC06 1,5-1,85 F:gr, sa, st 36 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570485,55 152419,308 Övrigt: PGM 21LC07:0-0.7 21LC07 0-0,7 F:st, gr Fyllningen består nästan enbart av krossad tegel. Inget prov. 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570495,79 152404,104 21LC07:0.7-1.4 21LC07 0,7-1,4 F:gr, le, st Blandad fyllning av lera grus sten tegel och bitar av betongkulvert. 18 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570495,79 152404,104 21LC07:1.4-1.8 21LC07 1,4-1,8 Le Mörkgrå lera som luktar av bränsle. Övrigt: PGM 67 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570495,79 152404,104 21LC08:0-0.7 21LC08 0-0,7 F:gr Fyllning med mest tegelkross. 11,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570510,59 152409,6 21LC08:0.7-1.5 21LC08 0,7-1,5 F:gr, sa, le sandig grusfyllning med tegel gråbrun. 8,7 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570510,59 152409,6 Gråbrun lera med sulfider. Blöttbi botten av gropen. Övrigt: PGM. Stopp vid 0,9m 21LC08:1.5-2 21LC08 1,5-2 Le 7,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570510,59 152409,6 berg. 21LC09:0-0.5 21LC09 0-0,5 F:bl, st, gr Väldigt blockig fyllning. Brun. Lite tegelrester. 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570492,37 152387,345 21LC09:0.5-0.6 21LC09 0,5-0,6 F:bl, st, gr Grov brun fyllning. Övrigt: PGM. 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570492,37 152387,345 Består nästan enbart av krossad tegel. Lagrets djup varierar i ena schaktvägg 0,8 21LC10:0-0.8 21LC10 0-0,8 F:gr 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570509,64 152387,386 och i andra 1,1m 21LC10:0.8-1.5 21LC10 0,8-1,5 F:gr, sa Ljusbrun sandig fyllning. 6,3 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570509,64 152387,386 21LC10:1.5-1.95 21LC10 1,5-1,95 Le Mörkgrå lera ingen specifik lukt. Övrigt: PGM. 4,4 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570509,64 152387,386 21LC11:0-0.6 21LC11 0-0,6 F:gr, gr Grusig sandig fyllning mörkbrun. 6,2 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570529,87 152397,874 21LC11:0.6-1 21LC11 0,6-1 F:gr, sa Grusig sandig fyllning med block och tegelrester. Gråbrun. 5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570529,87 152397,874 21LC11:1-1.4 21LC11 1-1,4 Le Mörkgrå lera luktar kraftigt av bränsle. Övrigt: PGM. 300 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570529,87 152397,874 21LC12:0-0.4 21LC12 0-0,4 F:gr, sa Mörkbrun fyllning av grus och sand. 0,7 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570538,96 152385,788 21LC12:0.4-1 21LC12 0,4-1 F:gr, sa Ljusbrun sandig fyllning med tegelstenar. 1 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570538,96 152385,788 Brungrå lera. kom mycket vatten i gropen. Grävde inte djupare. Luktar bränsle. 21LC12:1-1.3 21LC12 1-1,3 Le 120 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570538,96 152385,788 Övrigt: PGM. 21LC13:0-0.6 21LC13 0-0,6 F:sa, gr, bl Ljusbrun fyllning av mest sandig grus och några block. Tegelrester. 13 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570545,32 152403,113 21LC13:0.6-1.1 21LC13 0,6-1,1 Le Mörkgrå sulfidhaltig lera. Övrigt: PGM 6,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570545,32 152403,113 Mörkbrun fyllning av grus/sand/sten som innehåller betongklumpar och 21LC14:0-0.65 21LC14 0-0,65 F:gr, sa 3,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570539,6 152367,569 armeringsjärn samt tegelrester. 21LC14:0.65-1.25 21LC14 0,65-1,25 F:gr, sa Mera sandig grusfyllning mörkbrun. 3,4 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570539,6 152367,569 21LC14:1.25-1.7 21LC14 1,25-1,7 Le Mörkgrå sulfidhaltig lera. Övrigt: PGM 6,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570539,6 152367,569 21LC15:0-0.3 21LC15 0-0,3 F:gr, sa Mörkbrun fyllning av sand och grus. 3,5 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570553,95 152392,353 21LC15:0.3-1 21LC15 0,3-1 F:sa, gr, st Fyllning av mest sand blandat med tegelsten och stenar. Ljusbrun. 2,8 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570553,95 152392,353 Mörkgrå lera. Väldigt blött och gropen fylls med vatten. Svårt att bedöma exakt i 21LC15:1-1.35 21LC15 1-1,35 Le 23 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570553,95 152392,353 vilken nivå leran börjar. Övrigt: PGM 21LC16:0-0.3 21LC16 0-0,3 F:gr, sa Mörkbrun fyllning av grus sand med mörkare lager. 2,4 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570555,82 152375,24 21LC16:0.3-0.8 21LC16 0,3-0,8 F:gr, sa, st Gråbrun sandig fyllning med tegelstean och block. 1,8 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570555,82 152375,24 Lager av mest stora block lite grus och lera. Gropen fylldes med vatten. svårt att se 21LC16:0.8-1.3 21LC16 0,8-1,3 F:gr, bl, le 95 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570555,82 152375,24 jordlagerföljd efter 0,8m. Luktar bränsle. 21LC17 21LC17 2021-10-21 Liljemark 19633Grundvattenrör SWEREF99 18 00 6570424,14 152408,96 21LC18 21LC18 0,05-1,6 F:st,gr,sa Grov brun fyll. blött fr 1.3m. stopp på 1,6 2021-10-21 Liljemark 19633Grundvattenrör SWEREF99 18 00 6570461,77 152398,493 21LC19 21LC19 2021-10-21 Liljemark 19633Grundvattenrör SWEREF99 18 00 6570517,78 152399,691 21LC20 21LC20 2021-10-21 Liljemark 19633Grundvattenrör SWEREF99 18 00 6570553,74 152362,935 1(2) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Jordprov Provpunkt Djup Jordart Anmärkning PID Datum Konsult Uppdrag Provtagningsmetod Koordinatsystem N E 21LC21 21LC21 t: samlingsprov 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570553,74 152362,935 21LC22 21LC22 t: samlingsprov 2021-10-21 Liljemark 19633Provgropsgrävning maskin SWEREF99 18 00 6570553,74 152362,935 S2:0,0-1,0 S2 0,0-1,0 F/Sa Inga tecken på förorening 4,3 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570571,82 152340,668 S2:1,0-1,4 S2 1,0-1,4 Le Blåaktig, svarta inslag översta 5 cm 7 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570571,82 152340,668 S2:1,4-2,0 S2 1,4-2,0 Le Brun-rödaktig, svarta inslag 11 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570571,82 152340,668 S2:2,0-3,0 S2 2,0-3,0 Le Brun-rödaktig 10 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570571,82 152340,668 S3:0,0-1,0 S3 0,0-1,0 F/Sa gr (tegel) Inslag av tegel 7,8 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,8 152287,615 S3:1,0-1,3 S3 1,0-1,3 Le Rödbrun glaciallera. Torrskorpa. 7,1 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,8 152287,615 S3:1,3-2,4 S3 1,3-2,4 Le Rödbrun glaciallera. Torrskorpa. 7,2 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,8 152287,615 S3:2,4-2,7 S3 2,4-2,7 Mn sa si (gr) Berg- eller blockstopp vid 2,7 m. Inga tecken på grundvattenförekomst. 7,2 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,8 152287,615 S4:0,0-1,0 S4 0,0-1,0 F/Sa gr (tegel) Metallskrot på markytan. Svarta inslag. 7,2 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,37 152337,396 S4:1,0-1,5 S4 1,0-1,5 Le Svart, påtaglig oljedoft 24 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,37 152337,396 S4:1,5-2,4 S4 1,5-2,4 Le Grå/svart, påtaglig oljedoft 40 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570539,37 152337,396 S6, L6:0,0-1,0 S6, L6 0,0-1,0 F/Sa Mellan och grovsand 4,1 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570516,28 152314,021 S6, L6:1,0-1,3 S6, L6 1,0-1,3 Le Rödaktig lera 4,7 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570516,28 152314,021 S6, L6:1,3-2,0 S6, L6 1,3-2,0 Le Rödaktig lera. Ingen påtaglig oljedoft. 5,6 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570516,28 152314,021 S6, L6:2,0-3,1 S6, L6 2,0-3,1 Le si Grå. Påtaglig oljedoft. Troligt blockstopp vid 3,1 m u m y. 59 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570516,28 152314,021 Schaktmassor på markytan. Innehåller tegel trä, sten. Bergstopp vid 1m djup (flera S26:0,0-1,0 S26 0,0-1,0 F/Sa gr 2,6 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570412,07 152415,186 borrförsök). S27:0,1-1,0 S27 0,1-1,0 F/Sa gr st Grå-/svartaktig, mkt grovt material, svårt att ta prov, 3,2 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570481,58 152427,753 S27:1,0-1,8 S27 1,0-1,8 F/Sa gr st Rödbrun 3,4 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570481,58 152427,753 S27:1,8-2,2 S27 1,8-2,2 Le Varvig rödbrun glaciallera, torrskorpa 4,6 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570481,58 152427,753 S27:2,2-3,0 S27 2,2-3,0 Le Varvig rödbrun glaciallera, torrskorpa 4,7 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570481,58 152427,753 S27:3,0-4,0 S27 3,0-4,0 Le Varvig rödbrun glaciallera 4,6 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570481,58 152427,753 S29:0,05-1,2 S29 0,05-1,2 F/Sa gr (tegel) Inga tecken på förorening 9,7 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570545,66 152378,727 S29:1,2-1,5 S29 1,2-1,5 Le Torrskorpa 8,1 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570545,66 152378,727 S29:1,5-2,0 S29 1,5-2,0 Le Torrskorpa 7,6 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570545,66 152378,727 S29:2,0-3,0 S29 2,0-3,0 Le Rödare än ovan 8,2 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570545,66 152378,727 S30b:0,05-1,0 S30b 0,05-1,0 F/Sa gr Svarta inslag 9,7 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570575,02 152376,729 S30b:1,0-1,95 S30b 1,0-1,95 F/Sa gr Svarta inslag. Berg- eller blockstopp vid 1,95 m 10 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570575,02 152376,729 S31, L31:0-0,5 S31, L31 0-0,5 F/Sa gr (si) Svarta inslag vid 0,5 m. Gley (påverkat av vatten). Ingen doft. 11 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570618,74 152357,571 S31, L31:0,5-1,4 S31, L31 0,5-1,4 F/Sa gr (si) Svarta inslag. Ingen doft. 8 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570618,74 152357,571 S31, L31:1,4-2,0 S31, L31 1,4-2,0 Le (sa) Blåaktig. Förmodad grundvattenyta vid 1,6 m. 11 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570618,74 152357,571 S31, L31:2,0-3,0 S31, L31 2,0-3,0 Le Rödaktig/brun. 11 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570618,74 152357,571 S32, L32:0,0-0,5 S32, L32 0,0-0,5 F/Sa gr (tegel) Inslag av tegel 9,3 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570617,49 152331,86 S32, L32:0,5-1,0 S32, L32 0,5-1,0 F/Sa gr (tegel) Inslag av tegel 12 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570617,49 152331,86 S32, L32:1,0-1,5 S32, L32 1,0-1,5 F/Le si (tegel) Svarta inslag. Ingen lukt. 12 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570617,49 152331,86 S32, L32:1,5-1,8 S32, L32 1,5-1,8 Le Blåaktig. Svarta inslag. Ingen lukt. 10 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570617,49 152331,86 S32, L32:1,8-3,0 S32, L32 1,8-3,0 Le Blåaktig. Svarta inslag. Ingen lukt. 9 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570617,49 152331,86 S32, L32:3,0-4,0 S32, L32 3,0-4,0 Le Blåaktig. Svarta inslag. Ingen lukt. Blött, förmodat grundvatten. 6,1 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570617,49 152331,86 S34:0,0-0,7 S34 0,0-0,7 Mn Sa si (gr) Bergstopp vid 0,7 m. berg i dagen en bit från punkten. 6,9 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570648,22 152286,16 S34:1,0-1,4 S34 1,0-1,4 Mn Sa si Bergstopp vid 1,4 m 8,4 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570648,22 152286,16 S35:0,0-1,0 S35 0,0-1,0 F/Sa gr (tegel) Svarta inslag, ingen lukt 3 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570646,33 152328,028 S35:1,0-1,6 S35 1,0-1,6 F/Sa gr (tegel) Svarta inslag, ingen lukt 7,1 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570646,33 152328,028 S35:1,6-2,0 S35 1,6-2,0 Le Betydande svarta inslag, ingen doft. Torr. 6,4 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570646,33 152328,028 S35:2,0-3,0 S35 2,0-3,0 Le Betydande svarta inslag, ingen doft. Blötare mot djupet. 9,2 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning SWEREF99 18 00 6570646,33 152328,028 S36, L36:0,0-1,0 S36, L36 0,0-1,0 F/Sa gr (si) (tegel) Svarta inslag, ingen lukt 9,3 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570645,97 152376,303 S36, L36:1,0-2,0 S36, L36 1,0-2,0 F/Sa gr (si) (tegel) Svarta inslag, ingen lukt. Plåtbit fastnar i borren vid 1,8 m. 2,8 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570645,97 152376,303 S36, L36:2,0-3,0 S36, L36 2,0-3,0 Le (gy) Röd/Grönaktig 3,4 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570645,97 152376,303 S36, L36:3,0-4,0 S36, L36 3,0-4,0 Le (gy) Grågrön, mkt blöt 2,8 2009-11-01 Seka Seka Skruvborrning, grundvattenprovtagning SWEREF99 18 00 6570645,97 152376,303 2(2) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3a Jordprov As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, V, Etyl- Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Aromater Jordart Klassificering Ni, nickel Pb, bly Zn, zink PAH-L PAH-M PAH-H PCB-7 Bensen Toluen Xylener TS TOC (mg/kg TS) arsenik barium kadmium kobolt krom koppar kvicksilver vanadin bensen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C5-C16 >C16-C35 >C5-C35 >C8-C10 >C10-C16 >C16-C35 Natuvårdsverkets generella riktvärden KM 10 200 0,7 15 80 80 0,25 40 50 100 250 3 3,5 1 0,008 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 100 100 10 3 10 3 (2025) MKM 25 300 2,5 35 150 200 2,5 120 180 200 500 15 20 10 0,2 0,04 40 50 50 150 120 500 500 500 1 000 1 000 50 15 30 5 Avfall Sveriges gränsvärden FA 1 000 50 000 1 000 1 000 10 000 2 500 50 1 000 2 500 10 000 2 500 1 000 1 000 50 10 1 000 1 000 1 000 1 000 700 700 1 000 10 000 10 000 10 000 1 000 1 000 1 000 6 21LC01:0-0.5 F:st, gr, bl >FA 44,8 760 0,544 85,7 507 1600 <0,2 71,6 154 47,2 3400 <0,15 <0,25 <0,33 0,0362 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 40 40 <1,0 <1,0 <1,0 93,7 0,65 21LC01:0.5-1.1 F:gr, st, bl, sa >KM 11 84,1 0,269 15,1 54,1 148 <0,2 28,3 36,2 39,6 289 <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <30 <1,0 <1,0 <1,0 92,9 21LC01:1.1-1.8 siLe 21LC02:0-0.2 F:gr, sa >MKM 6,64 262 1,04 19,6 110 230 <0,2 26,7 189 44,8 538 93,2 21LC02:0.2-0.5 F:gr, st, bl, sa >KM 6,08 207 0,568 18,2 86,3 174 <0,2 26 96,9 48,3 442 88,9 21LC02:0.5-0.9 F:gr, st, bl, sa <KM 4,7 116 0,29 14,6 55,5 78,8 <0,2 22,1 46,5 50,2 205 <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <30 <1,0 <1,0 <1,0 72,6 3,31 21LC02:0.9-1.5 Le <0,15 <0,25 <0,33 <0,020 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <30 <1,0 <1,0 <1,0 21LC03:0-0.5 F:gr, sa, bl <KM 2,44 73,7 0,157 10,3 39,4 60,1 <0,2 16,9 22,9 37 229 95,8 21LC03:0.5-1.15 F:bl, st, gr, sa 21LC03:1.15-1.5 leSi <KM 3,02 65,6 0,244 12,2 29,1 27,4 <0,2 26,2 12,2 39,8 75,6 82,6 21LC04:0-0.3 F:gr, st, bl >KM 2,64 202 0,313 9,55 35 48,8 <0,2 20,4 38,4 50 324 <0,15 1,33 1,16 0,0493 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 102 102 <1,0 <1,0 <1,0 87,4 1,65 21LC04:0.3-1.05 F:gr, sa, bl <KM 1,35 56,9 0,121 7,3 22,3 25,3 <0,2 17 10,3 31,2 100 90,2 21LC04:1.05-1.5 Le >KM 5,48 136 0,22 18,9 54,2 36,2 <0,2 43,6 24,7 75,6 109 77,4 21LC05:0-0.5 F:bl, gr, sa <KM 2,64 88,7 0,23 13,6 59,2 52,6 <0,2 29,9 45,2 65,5 112 <0,15 0,32 0,67 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <30 <1,0 <1,0 <1,0 91,3 21LC05:0.5-1.15 F:bl, st, gr 21LC06:0-0.5 F:bl, st, sa <KM 4,74 87,5 0,35 12 59,3 63,8 <0,2 28,8 39,5 72,5 154 93,1 21LC06:0.5-1 F:bl, gr, sa 21LC06:1-1.5 F:gr, bl, sa >KM 14,7 268 0,729 14,2 25,3 134 <0,2 34,1 58,9 58,7 414 <0,15 2,66 9,48 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 63 63 671 734 <1,0 <1,0 4,2 84,2 21LC06:1.5-1.85 F:gr, sa, st >MKM 18,2 508 0,911 16,3 29,6 284 0,222 40,3 196 61,2 696 <0,15 2,08 3,42 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 22 162 184 2510 2694 <1,0 7,5 1,2 84,4 21LC07:0-0.7 F:st, gr 21LC07:0.7-1.4 F:gr, le, st >MKM 7,51 312 0,512 6,45 16,6 32 <0,2 15,1 74,7 33,4 665 0,93 7,91 7,95 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 60 60 <1,0 1,8 4,3 83 21LC07:1.4-1.8 Le <0,15 <0,25 <0,33 <0,065 <0,065 <0,065 <0,065 <11 <10 <20 <20 <30 26 26 <1,0 <1,0 <1,0 21LC08:0-0.7 F:gr >KM 4,98 180 0,452 7,7 27,4 34,4 <0,2 17,5 40,6 54,1 352 <0,30 1,01 1,09 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <20 <40 <40 <55 89 89 <2,0 <2,0 <2,0 82,2 21LC08:0.7-1.5 F:gr, sa, le >MKM 3,61 415 0,554 5,28 13,5 35,2 <0,2 12,8 268 26,2 537 0,78 16,8 16,4 <0,0070 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 25 25 <1,0 1,3 4,4 83,2 4,52 21LC08:1.5-2 Le 21LC09:0-0.5 F:bl, st, gr <KM 1,52 66,3 0,182 7,36 17,1 27,6 <0,2 13,2 13,6 30,4 88,5 <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <30 <1,0 <1,0 <1,0 89,9 21LC09:0.5-0.6 F:bl, st, gr 21LC10:0-0.8 F:gr <KM 3,44 186 0,259 7,38 28 30,6 <0,2 16,4 23,2 40,8 233 88 21LC10:0.8-1.5 F:gr, sa >MKM 3,27 430 0,381 6,04 23,6 21,7 <0,2 11,3 41 34,4 636 <0,15 2,4 2,06 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 30 30 <1,0 <1,0 <1,0 84,8 21LC10:1.5-1.95 Le 21LC11:0-0.6 F:gr, gr >MKM 1,5 463 0,66 19,7 62,2 61,1 <0,2 26,1 103 51,9 273 <0,15 <0,25 <0,33 <0,0070 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 441 441 <1,0 <1,0 <1,0 93,4 0,96 21LC11:0.6-1 F:gr, sa >KM 3,28 271 0,429 9,46 37,1 25 <0,2 16 40,4 47,1 330 0,11 4,3 5,45 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 79 79 <1,0 <1,0 1,4 86 21LC11:1-1.4 Le >MKM 0,26 0,83 <0,33 <0,038 <0,050 <0,050 <0,050 <10 43 106 375 524 532 1056 17,6 35,5 <1,0 21LC12:0-0.4 F:gr, sa >MKM 2,4 342 0,509 11,5 42,1 43,4 <0,2 20,3 98 42,4 260 94,1 1,04 21LC12:0.4-1 F:gr, sa 21LC12:1-1.3 Le >KM 5,16 112 0,2 8,99 39,4 21 <0,2 21,4 23,4 52,8 146 <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 42 222 264 221 485 <1,0 <1,0 <1,0 70,5 21LC13:0-0.6 F:sa, gr, bl >KM 3,27 160 0,46 10,2 28,2 16,8 <0,2 13,4 29,4 33,2 410 <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <1,0 <1,0 <1,0 86,1 21LC13:0.6-1.1 Le 21LC14:0-0.65 F:gr, sa >KM 2,49 126 0,43 9,08 28,3 34,1 <0,2 15,5 64,7 37,5 258 <0,15 0,39 0,94 0,0138 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 127 127 <1,0 <1,0 <1,0 89,2 21LC14:0.65-1.25 F:gr, sa >KM 2,67 156 0,546 12,1 37,3 82,3 <0,2 20,1 94,3 52,6 288 89,9 1,34 21LC14:1.25-1.7 Le <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <30 <1,0 <1,0 <1,0 21LC15:0-0.3 F:gr, sa >MKM 3,24 309 0,855 16,1 46,1 255 1,03 27,5 129 42,5 751 92,9 21LC15:0.3-1 F:sa, gr, st >KM 3,74 108 0,549 7,56 21,7 29 0,264 14,7 58,5 35,7 417 89,6 21LC15:1-1.35 Le <KM <0,15 <0,25 <0,33 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 21 21 <1,0 <1,0 <1,0 21LC16:0-0.3 F:gr, sa >MKM 5,25 262 0,94 24,5 69 136 <0,2 41,8 112 55,5 508 <0,15 <0,25 <0,33 0,0405 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 <20 <30 110 110 <1,0 <1,0 <1,0 87,6 21LC16:0.3-0.8 F:gr, sa, st >MKM 4,45 104 0,855 8,78 22,5 27,2 <0,2 16,6 47,2 37,4 517 84,4 1,32 21LC16:0.8-1.3 F:gr, bl, le >KM 4,16 120 0,591 6,81 27 23,6 0,245 13,4 82,5 36,5 493 <0,15 1,56 1,98 <0,033 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <20 117 117 57 174 <1,0 <1,0 <1,0 74,4 21LC17 21LC18 F:st,gr,sa 21LC19 21LC20 21LC21 91,8 21LC22 91,9 S2:0,0-1,0 F/Sa <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <1,60 <1,20 S2:1,0-1,4 Le <KM 8,67 96,4 0,212 12,5 44,9 66,3 <1 32,9 29,5 156 78,9 S2:1,4-2,0 Le <0,15 <0,25 <0,25 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <10 <10 <20 <20 <20 <20 <2 <2 73,5 S2:2,0-3,0 Le >MKM 4,22 85,2 0,243 10,9 38,3 103 <1 25,1 205 132 85,9 S3:0,0-1,0 F/Sa gr (tegel) <KM <3 43,5 0,178 5,99 58 48,4 <1 15,6 35,5 101 <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 24 24 <1,60 <1,20 90,2 S3:1,0-1,3 Le <KM 4,41 101 <0,1 13,1 44,9 32 <1 32 21 116 75,1 S3:1,3-2,4 Le S3:2,4-2,7 Mn sa si (gr) <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 10 10 <1,60 <1,20 87,6 S4:0,0-1,0 F/Sa gr (tegel) >MKM 5,2 106 0,837 10,7 42,5 251 <1 30 277 790 1,9 24 17 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <10 <10 <20 <20 70 70 <2 8 74,55 S4:1,0-1,5 Le >MKM 0,29 1,2 1,5 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 16 19 120 600 1300 2055 <2 3,4 59,5 S4:1,5-2,4 Le >KM <3 42,7 0,16 5,76 21,8 52,4 <1 14 46,7 135 <0,15 0,78 0,71 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <10 <10 <20 60 130 190 <2 <2 78,7 S6, L6:0,0-1,0 F/Sa >KM 5,71 67,9 0,43 7,6 21,3 35,3 <1 18 75,6 202 <0,12 0,3 0,45 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 24 24 <1,60 <1,20 88,45 S6, L6:1,0-1,3 Le S6, L6:1,3-2,0 Le <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 11 11 <1,60 <1,20 76,3 S6, L6:2,0-3,1 Le si >MKM 2,8 18,7 0,139 3,12 11 11,3 <0,9 7,43 4,09 26,1 0,2 0,7 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 46 148 148 342 6,77 18 90,4 S26:0,0-1,0 F/Sa gr <KM <3 30,4 0,192 4,59 16 20,6 <1 10,5 26,8 100 <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 37 37 <1,60 <1,20 90,6 S27:0,1-1,0 F/Sa gr st >KM <3 95,1 0,112 7,86 92 25,4 <1 23,1 81,2 212 0,11 0,38 1 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 389 389 <1,60 0,63 95,45 S27:1,0-1,8 F/Sa gr st S27:1,8-2,2 Le <KM 8,42 77,7 <0,1 13 40 35,7 <1 28,8 21,8 98,1 <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 40 40 <1,60 <1,20 78,75 S27:2,2-3,0 Le S27:3,0-4,0 Le <KM <3 70,5 <0,1 12 33,9 32,5 <1 24,6 20,6 88,9 73,5 1(2) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3a Jordprov As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, V, Etyl- Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Aromater Jordart Klassificering Ni, nickel Pb, bly Zn, zink PAH-L PAH-M PAH-H PCB-7 Bensen Toluen Xylener TS TOC (mg/kg TS) arsenik barium kadmium kobolt krom koppar kvicksilver vanadin bensen >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C5-C16 >C16-C35 >C5-C35 >C8-C10 >C10-C16 >C16-C35 Natuvårdsverkets generella riktvärden KM 10 200 0,7 15 80 80 0,25 40 50 100 250 3 3,5 1 0,008 0,012 10 10 10 25 25 100 100 100 100 100 10 3 10 3 (2025) MKM 25 300 2,5 35 150 200 2,5 120 180 200 500 15 20 10 0,2 0,04 40 50 50 150 120 500 500 500 1 000 1 000 50 15 30 5 Avfall Sveriges gränsvärden FA 1 000 50 000 1 000 1 000 10 000 2 500 50 1 000 2 500 10 000 2 500 1 000 1 000 50 10 1 000 1 000 1 000 1 000 700 700 1 000 10 000 10 000 10 000 1 000 1 000 1 000 6 S29:0,05-1,2 F/Sa gr (tegel) >MKM 8,04 164 0,646 7,12 27,5 36,4 <1 15,4 59,8 526 <0,12 1,27 1,12 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 174 174 <1,60 <1,20 84,2 S29:1,2-1,5 Le <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <1,60 <1,20 74 S29:1,5-2,0 Le <KM 6,64 109 0,115 11,1 37,4 29,5 <1 24,8 26,7 169 81 S29:2,0-3,0 Le S30b:0,05-1,0 F/Sa gr >KM 13,3 50,3 0,214 7,39 31,4 55,2 <1 26,2 41,9 230 <0,12 1,05 1,8 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 12 12 <1,60 <1,20 92,75 S30b:1,0-1,95 F/Sa gr <KM 9,29 47,8 0,113 5,31 25,5 31,5 <1 13,2 37,9 139 93,2 S31, L31:0-0,5 F/Sa gr (si) >MKM 3,32 98,5 1,11 11,7 56,1 182 <1 33,3 112 1140 <0,12 0,23 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 24 24 <1,60 <1,20 90,9 S31, L31:0,5-1,4 F/Sa gr (si) S31, L31:1,4-2,0 Le (sa) <KM <3 69,3 0,145 7,51 29,6 34,1 <1 18,4 32,5 160 <0,12 1,06 0,46 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <1,60 <1,20 80,5 S31, L31:2,0-3,0 Le S32, L32:0,0-0,5 F/Sa gr (tegel) >MKM <3 207 1,11 3,85 17,7 23,9 <1 9,86 140 781 90,9 S32, L32:0,5-1,0 F/Sa gr (tegel) <0,15 <0,25 <0,25 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <10 <10 <20 <20 <20 <20 <2 <2 77,3 S32, L32:1,0-1,5 F/Le si (tegel) <KM 6,56 71,5 0,151 8,59 27,8 27,7 <1 21,3 20,6 130 <0,15 <0,25 <0,25 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <10 <10 <20 <20 20 20 <2 <2 75,05 S32, L32:1,5-1,8 Le <KM 8,89 94,1 <0,1 13,2 39,6 31 <1 29,4 17,8 107 77,4 S32, L32:1,8-3,0 Le S32, L32:3,0-4,0 Le S34:0,0-0,7 Mn Sa si (gr) <KM <3 22,8 <0,09 4,73 48,2 10,1 <0,9 14,7 6,51 47,2 <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 11 11 <1,60 <1,20 84,4 S34:1,0-1,4 Mn Sa si S35:0,0-1,0 F/Sa gr (tegel) >KM 5,22 165 0,428 6,49 31,7 32,4 <1 15,9 89 339 89 S35:1,0-1,6 F/Sa gr (tegel) >KM <0,12 1,33 1,52 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 36 36 <1,60 <1,20 85,1 S35:1,6-2,0 Le 6,75 103 0,254 13,7 35,4 36,5 <1 28,1 28,8 171 76,7 S35:2,0-3,0 Le S36, L36:0,0-1,0 F/Sa gr (si) (tegel) <0,12 0,39 0,86 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <1,60 <1,20 79,7 S36, L36:1,0-2,0 F/Sa gr (si) (tegel) >FA 6,64 111 1,22 9,58 37,4 43,2 <1 25,9 71 2660 <0,12 <0,20 <0,32 <0,010 <0,050 <0,050 <0,050 <10 <10 <10 <10 <30 <30 <1,60 <1,20 75,6 S36, L36:2,0-3,0 Le (gy) <KM 5,61 88,8 <0,1 11,7 38,4 29,3 <1 25,7 18,5 213 70,9 S36, L36:3,0-4,0 Le (gy) <0,15 <0,26 <0,25 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <10 <10 <20 <20 <40 <40 <2 <2 2(2) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3b S (2 G 0 U 2 4 b ) edömningsgrunder för grundvatten alum A i l n , ium ars A e s n , ik ba B ri a u , m kad C m d i , u m kr C o r m , ko C p u p , a r Fe, järn Hg si , lv k e vi r ck- ni N ck i, e l Pb, bly Zn, zink kal C c a iu , m K, kalium mag M ne g s , i um ma M n n g , a n na N tr a iu , m Bensen Toluen > A C li 5 fa -C te 3 r 5 Bens(a)pyren PAH-L PAH-M S P u A m H m -4 a t t e r t ik r S a l u o k m r l e o m t r e e a n t e + n dikl 1 o , r 2 e - tan ( 1 s , u 2 m -d t m r ik a a l n o s a r ) v e t c e i n s, T ( r k i l k o lo ro rm fo e rm ta ) n Tetraklormetan Vinylklorid ekv P ( i P F v A F a O l S e - A n 2 - t 4 e r) PFAS-4 Mycket låg halt <10 <1 <10 <0,05 <0,5 <5 <0,1 <0,001 <0,5 <0,5 <5 <10 <3 <2 <50 <5 <0,02 <0,1 <0,1 <0,0005 <0,001 <0,001 <0,001 <0,1 <0,02 <0,1 <1 <0,02 <0,02 <0,0003 <0,0003 Tillstånds-klasserM Lå å g t h tl a ig lt halt 5 1 0 0 - - 1 5 0 0 0 1 2 - - 2 5 1 1 0 0 0 -1 -5 0 0 0 0 0 0 ,0 ,1 5 - - 0 0 , , 5 1 0 5 , - 5 1 - 0 5 1 5 0 - - 1 1 0 00 0 0 , , 1 2 - - 0 0 , , 2 5 0, 0 0 0 , 1 0 ,0 - 0 0 1 1 ,0 - 5 0 2 , 5 - 1 - 0 2 0 1 ,5 -2 -1 1 5 0 - - 1 1 0 00 1 2 0 0 - - 2 6 0 0 6 3 - - 1 6 2 5 2 - - 1 5 0 1 5 0 0 0 -1 -3 0 0 0 0 1 5 0 -1 -5 0 0 0 0 ,0 ,1 2 - - 0 0 , , 2 1 0 1 ,1 - - 5 1 0 1 , - 1 1 - 0 1 0 0 ,0 ,0 0 0 0 1 5 - - 0 0 , , 0 0 0 0 2 1 0, 0 0 , 0 0 1 1 - - 0 0 , , 0 5 1 0, 0 0 , 0 0 1 1 - - 0 0 , , 0 1 1 0 0 ,0 ,0 0 0 1 5 -0 -0 ,0 ,0 0 1 5 0 1 ,1 - - 2 1 0 0 ,0 ,1 2 - - 0 0 , , 5 1 0 1 , - 1 1 - 0 1 2 1 0 -2 -5 0 0 0, 0 0 , 2 1 - - 0 1 ,1 0 0 ,0 ,0 2 5 -0 -0 ,0 ,1 5 0 0 ,0 ,0 0 0 0 1 3 - - 0 0 , , 0 0 0 0 2 1 0 0 ,0 ,0 0 0 0 1 3 - - 0 0 , , 0 0 0 0 2 1 Hög halt 100-500 5-10 500-1000 0,5-1 10-25 100-500 0,5-1,0 0,05-0,5 10 - 20 2-10 100-500 60-100 12-25 10-30 300-400 50-100 0,2-1 5-40 10-100 0,002-0,01 0,5-10 0,1-2 0,01-0,1 2-10 0,5-3 10-50 50-100 1-5 0,1-0,5 0,002-0,0044 0,002-0,004 Mycket hög halt ≥500 ≥10 ≥1000 ≥1 ≥25 ≥500 ≥1 ≥0,5 ≥20 ≥10 ≥500 ≥100 ≥25 ≥30 ≥400 ≥100 ≥1 ≥40 ≥100 ≥0,01 ≥10 ≥2 ≥0,1 ≥10 ≥3 ≥50 ≥100 ≥5 ≥0,5 ≥0,0044 ≥0,004 Grundvattenrör Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L31 Seka 2009-12-09 7,06 <1 14,3 <0,05 <0,5 2,64 0,0084 <0,02 1,5 <0,2 4,46 36,5 2,74 3,24 33,3 9,83 <0,20 <0,20 31 <0,02 0,069 <0,05 <0,05 L36 Seka 2009-12-09 2,5 <1 31,8 <0,05 <0,5 1,74 <0,004 <0,02 3,91 <0,2 24,4 149 3,79 20,9 473 32 <0,20 <0,20 21 <0,02 <0,05 <0,05 <0,05 L6 Seka 2009-12-09 1570 2,43 56,4 0,174 4,51 39,4 3,34 <0,02 23,9 17,4 12 108 7,1 13,4 1950 30,9 <0,20 <0,20 65 <0,02 0,112 0,24 <0,05 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 58,6 2,6 112 0,522 <0,5 17,8 2,33 <0,02 14,3 0,797 55,4 306 7,93 33,7 9880 178 <0,2 <0,2 <30 <0,010 <0,025 <0,025 <0,05 <0,20 <1 <1 <0,30 <0,20 <1 0,4081 0,1539 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 129 1,92 107 <0,05 2,09 4,06 0,186 <0,02 2,3 0,588 2,08 433 14,9 28 180 51,4 <0,2 <0,2 <30 <0,010 <0,025 <0,025 <0,02 <0,20 <1 <1 <0,30 <0,20 <1 0,4745 0,2148 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 923 4 81,9 0,0967 1,16 4,79 0,179 <0,02 2,93 9,63 58,1 175 7,81 22,1 1080 30,2 <0,2 <0,2 403 <0,010 0,581 0,026 0,025 0,16 <1 35 <0,30 <0,20 <1 0,2637 0,1925 21LC20GV:2 Liljemark 2022-06-22 0,1633 0,1325 22LCGV01 Liljemark 2022-12-02 0,0005 <0,01 22LCGV02 Liljemark 2022-12-02 0,0140 0,0184 22LCGV03 Liljemark 2022-12-05 0,1129 0,0693 22LCGV04 Liljemark 2022-12-05 0,1100 0,0623 22LCGV06 Liljemark 2022-12-02 0,2371 0,1534 22LCGV07 Liljemark 2022-12-02 0,0255 0,0109 22LCGV09 Liljemark 2022-12-05 0,7210 0,4342 22LCGV10b Liljemark 2022-12-02 0,1519 0,1206 22LCGV11 Liljemark 2022-12-05 0,0661 0,0385 22LCGV12 Liljemark 2022-12-02 0,0144 0,013 22LCGV13 Liljemark 2022-12-02 0,0817 0,0512 1(4) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3b B ek e v rä iv k a n le in n g t e P r FOA- P ek FA vi S v - a 2 l 4 e n (P te F r O ) A-Område Datum e P ( x e P n a r F s n f H l y s u r x u o a S l r f ) h o P k ( e t P a r F f n l O u sy A o r r ) a o P kt e ( n a P r n s f F l y O s u r u o S a l r f ) o o P o ( e n P r a F f n l N u s A o y r r ) n a P u e ( t P a rf F n l B u s A y o r r ) a b P ut e ( n a P r s n f F l y s B u r u S o a l ) r f o b e P ( n e P t r F a f P l n u e s o A y r r ) p a P e ( e x P r a F f n H lu s x y o A r r ) a h e P ( p e P t r F a f H l n u p s o y A r r ) h a P e ( e k P r a F f n l D u s A y o r r ) a d s F m u lu a l e f o r o ( r 6 n 6 t : e s 2 :2 y l o - r P e ( n e o P r t n F f a s P l n u y e s r o S u a r ) l p f P e ( p e o P r t n F f a s H l n u y P s r o S u a r ) l h f e P k e ( n a P r s f n F l y D u s r u o S a l r ) f d o ( n P P d e F r e U f r k l a n u a D o n r s A u y )( P o P d e F r e D f r k l o a u a D o n r A s d y ) P i ( d P e e r F k f T l a a u r n D o s A r y t ) r r o P n e ( n P a r s f F n l y N u s r u o S a l r ) f n on P (P d f e o F e r n U f k l s a u n y n D o r s r a S u u ) lo P (P d f e o F e r n D f k l s a o u y n D o r s r a S u d ) l P i ( d f e P o e r F k n f T l a s u r y n D o r s r S a u t ) r l P t ( r P e a r F d f y T l e r u e a k D o a r A n te ) se ( P P x e F a r s H d f y l x e u ra D k o a A rh n ) ( P k P t e F a r s O d f y l e c u ra D k o a r A n o ) H / F G PO en -D X A ADONA C6O4 6:2 FTOH 8:2 FTOH FTSA) PFAS4 X X X X PFAS11 X X X X X X X X X X X PFAS20 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X PFAS21 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X PFAS24 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X T P o FO xi A ci - t e e k t v sf iv a a k l t e o n r t , er 0,6 1 2 10 0,05 0,001 0,03 0,01 0,505 7 - 0,3005 1,3 2 4 3 1,65 - - - - 0,3 0,02 0,02 0,06 0,03 0,06 0,02 0,04 Enhet µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 21LC17GV 0,408 Norra 2021-10-28 0,019 0,0674 0,0565 0,011 0,276 0,02 0,603 0,269 0,142 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 21LC19GV 0,474 Norra 2021-10-28 <0,010 0,194 0,0098 0,011 0,226 0,017 0,506 0,318 0,24 <0,010 0,033 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 21LC20GV:1 0,264 Norra 2021-10-28 0,072 0,029 0,0915 <0,010 <0,260 <0,010 <0,060 0,042 0,016 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 20KS1 GV 0,017 Södra 2022-06-22 <0,010 0,0064 <0,0050 <0,010 0,042 <0,010 0,065 0,032 0,013 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 20KS2 GV 0,001 Södra 2022-06-22 <0,010 <0,0050 <0,0050 <0,010 0,014 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 20KS3 GV 0,051 Södra 2022-06-22 <0,010 0,0182 0,0065 <0,010 <0,010 <0,010 0,114 0,034 0,032 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 20KS4 GV 0,234 Södra 2022-06-22 0,05 0,008 0,0932 <0,010 0,17 <0,010 0,028 0,019 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 21LC20GV:2 0,163 Norra 2022-06-22 0,066 0,0204 0,0461 <0,010 <0,100 <0,010 0,073 0,035 0,017 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV01 0,000 Norra 2022-12-02 <0,010 <0,0050 <0,0050 <0,010 <0,010 <0,010 0,013 0,01 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV02 0,014 Norra 2022-12-02 0,012 0,0064 <0,0050 <0,010 <0,010 <0,010 0,014 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV03 0,113 Norra 2022-12-05 0,014 0,0142 0,0411 <0,010 <0,030 <0,010 0,042 0,025 0,013 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV04 0,110 Norra 2022-12-05 0,018 0,0312 0,0131 <0,010 <0,100 0,017 0,266 0,146 0,064 <0,010 0,018 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV06 0,237 Norra 2022-12-02 0,045 0,026 0,0824 <0,010 <0,100 <0,010 0,106 0,05 0,031 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV07 0,026 Norra 2022-12-02 <0,010 0,0109 <0,0050 <0,010 0,028 0,011 0,06 0,032 0,022 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV09 0,721 Norra 2022-12-05 0,104 0,0472 0,283 <0,010 <0,200 0,022 0,22 0,129 0,066 <0,010 <0,010 0,014 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV10b 0,152 Norra 2022-12-02 0,06 0,0162 0,0444 <0,010 0,018 0,011 0,05 0,036 0,016 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV11 0,066 Norra 2022-12-05 <0,010 0,0249 0,0136 <0,010 0,036 <0,010 0,063 0,068 0,019 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV12 0,014 Norra 2022-12-02 <0,010 0,013 <0,0050 <0,010 <0,020 <0,010 0,038 0,025 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 22LCGV13 0,082 Norra 2022-12-02 <0,010 0,0358 0,0154 <0,010 0,018 <0,010 0,042 0,036 0,025 <0,010 0,021 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,025 <0,010 <0,025 <0,025 2(4) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3b Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Aromater Etyl- Grundvattenprov Bensen Toluen Xylener PAH-L PAH-M PAH-H Pb, bly >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 >C16-C35 bensen 300 150 300 3000 3000 500 120 5 500 500 500 500 120 5 0,5 50 SPI gränsvärden för skydd av Miljörisker i ytvatten ytvatten och risk för fri fas 2000 1000 1500 3000 2000 3000 500 40 10000 10000 2000 3000 150 10 1 Risk för fri fas Enhet Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L31 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 <10 21 <0,750 <1,12 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0,069 <0,05 <0,05 <0,2 L36 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 <10 11 <0,750 <1,12 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,05 <0,05 <0,05 <0,2 L6 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 21 44 34 5,1 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0,112 0,24 <0,05 17,4 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 <10 <20 <1 <1 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,025 <0,025 <0,040 0,797 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 <10 <20 <1 <1 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,025 <0,025 <0,040 0,588 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 15 373 6,6 <1 <1 <0,2 <0,2 3,2 21,2 0,581 0,026 0,01 9,63 Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Aromater Etyl- Grundvattenprov Bensen Toluen Xylener PAH-L PAH-M PAH-H Pb, bly >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 >C16-C35 bensen SPI gränsvärden för skydd av Miljörisker i våtmarker 1500 1000 1000 1000 1000 150 15 15 1000 2000 700 1000 40 15 3 500 våtmarker Enhet Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L31 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 <10 21 <0,750 <1,12 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0,069 <0,05 <0,05 <0,2 L36 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 <10 11 <0,750 <1,12 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,05 <0,05 <0,05 <0,2 L6 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 21 44 34 5,1 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0,112 0,24 <0,05 17,4 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 <10 <20 <1 <1 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,025 <0,025 <0,040 0,797 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 <10 <20 <1 <1 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,025 <0,025 <0,040 0,588 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 15 373 6,6 <1 <1 <0,2 <0,2 3,2 21,2 0,581 0,026 0,01 9,63 Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Aromater Etyl- Grundvattenprov Bensen Toluen Xylener PAH-L PAH-M PAH-H >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 >C16-C35 bensen SPI gränsvärden för ångor i Ångor i byggnader 3000 100 25 800 10000 25000 50 7000 6000 3000 2000 10 300 byggnader Enhet Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L31 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 <10 21 <0,750 <1,12 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0,069 <0,05 <0,05 L36 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 <10 11 <0,750 <1,12 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,05 <0,05 <0,05 L6 Seka 2009-12-09 <10 <10 <10 21 44 34 5,1 - <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0,112 0,24 <0,05 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 <10 <20 <1 <1 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,025 <0,025 <0,040 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 <10 <20 <1 <1 <1 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,025 <0,025 <0,040 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 <10 <10 <10 15 373 6,6 <1 <1 <0,2 <0,2 3,2 21,2 0,581 0,026 0,01 3(4) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3b Målvärden (Target values) och Ingripandevärden (Intervention 1,2-dikloreten summa Summa Triklormetan Tetraklor 1,1,1- 1,1,2- values) från the Dutch National Institute for Public Health and (summa av cis, diklorprop Trikloreten Tetrakloreten trikloreten + Vinylklorid (Kloroform) metan trikloretan trikloretan the Environment (RIVM, 2013). trans) an tetrakloreten Målvärden för grundvatten 0,01 0,8 6 0,01 0,01 0,01 24 0,01 - 0,01 Ingripandevärden för grundvatten 20 80 400 10 300 130 500 40 - 5 Enhet Konsult Datum µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 21LC17GV Liljemark 2021-10-28 <1 <1 <0,30 <0,20 <0,20 <0,50 <0,10 <0,20 <0,20 <1 21LC19GV Liljemark 2021-10-28 <1 <1 <0,30 <0,20 <0,20 <0,50 <0,10 <0,20 <0,20 <1 21LC20GV:1 Liljemark 2021-10-28 35 <1 <0,30 <0,20 <0,20 <0,50 0,16 <0,20 0,16 <1 4(4) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 5 Utdrag Naturvårdsverkets riktvärdesmodell - Hälsoriskbaserade riktvärden besöksanläggning Envägskoncentrationer Justeringar Hälsoriskbaserade Riktvärde för Hälsorisk- riktvärden Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av Korttids- hälsa, Akuttoxicitet baserat besöksanläggning jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter exponering långtidseff. riktvärde Arsenik 6,7 33 380 beaktas ej beaktas ej 28 4,6 data saknas 100 4,6 Barium 1800 46000 28000 beaktas ej beaktas ej 8700 1300 data saknas data saknas 1300 Bly 29 460 5600 beaktas ej beaktas ej 770 26 1000 data saknas 26 Kadmium 13 3300 56 beaktas ej beaktas ej 14 5,9 250 data saknas 5,9 Kobolt 120 3200 2800 beaktas ej beaktas ej 300 82 data saknas data saknas 82 Koppar 44000 ej begr. 28000 beaktas ej beaktas ej 28000 11000 data saknas data saknas 11000 Krom tot 130000 ej begr. ej begr. beaktas ej beaktas ej ej begr. 110000 data saknas data saknas 110000 Kvicksilver 8,1 210 2200 0,63 beaktas ej 7,6 0,54 data saknas data saknas 0,54 Nickel 1100 27000 700 beaktas ej beaktas ej 6500 390 data saknas data saknas 390 Vanadin 790 21000 28000 beaktas ej beaktas ej 35000 730 data saknas data saknas 730 Zink 26000 680000 ej begr. beaktas ej beaktas ej 34000 15000 data saknas data saknas 15000 PCB-7 0,07 0,13 59 1,6 beaktas ej 0,12 0,032 3 data saknas 0,032 PAH-L 2600 5300 84000 45 beaktas ej 1600 43 data saknas data saknas 43 PAH-M 470 540 340 5,4 beaktas ej 340 5,2 data saknas data saknas 5,2 PAH-H 9,2 11 34 1200 beaktas ej 17 3,4 300 data saknas 3,4 Bensen 200 300 95000 0,28 beaktas ej 9,2 0,27 data saknas data saknas 0,27 Toluen 20000 51000 ej begr. 29 beaktas ej 2500 28 data saknas data saknas 28 Etylbensen 8500 22000 ej begr. 160 beaktas ej 1900 140 data saknas data saknas 140 Xylen 16000 41000 ej begr. 25 beaktas ej 2700 25 data saknas data saknas 25 Alifat >C5-C8 180000 46000 ej begr. 35 beaktas ej 84000 35 data saknas data saknas 35 Alifat >C8-C10 8800 4600 ej begr. 34 beaktas ej 5900 34 data saknas data saknas 34 Alifat >C10-C12 8800 4600 ej begr. 340 beaktas ej 11000 290 data saknas data saknas 290 Alifat >C12-C16 8800 4600 ej begr. 1600 beaktas ej 20000 1000 data saknas data saknas 1000 Alifat >C16-C35 180000 460000 ej begr. 940000 beaktas ej 650000 95000 data saknas data saknas 95000 Aromat >C8-C10 3500 1800 ej begr. 130 beaktas ej 1700 110 data saknas data saknas 110 Aromat >C10-C16 3500 5100 ej begr. 4800 beaktas ej 1800 800 data saknas data saknas 800 Aromat >C16-C35 2600 3800 ej begr. 7000 beaktas ej 2100 790 data saknas data saknas 790 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Jordprov medelvärden jämfört med As, Ba, Cd, Cu, V, Naturvårdsverkets generella Pb, bly Co, kobolt Cr, krom Ni, nickel Zn, zink PCB-7 PAH-L PAH-M PAH-H arsenik barium kadmium koppar vanadin hälsoriskbaserade riktvärden Hälsoriskbaserat riktvärde KM 0,55 420 11 0,86 15 2200 51000 140 310 2500 0,0087 21 3,3 1,1 Hälsoriskbaserat riktvärde MKM 25 10000 170 64 720 96000 750000 2400 4700 160000 0,26 170 21 17 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 5,95 190,05 79,10 0,51 12,12 110,18 50,37 22,19 44,75 506,42 0,02 0,18 2,23 2,39 Medelvärde N 4,75 80,80 33,74 0,14 10,78 36,77 36,63 24,82 56,07 121,87 0,10 0,35 0,29 Median F 3,95 141 59,35 0,456 9,27 39,8 31,55 19,05 42,5 334,5 0,025 0,075 0,35 0,765 Median N 4,785 87 22,6 0,142 11,85 32,25 38,35 25,4 52,8 124 0,075 0,125 0,165 Min F 1,35 30,4 10,3 0,112 3,85 16,8 13,5 9,86 26,2 88,5 0,0035 0,06 0,1 0,125 Min N 1,5 18,7 4,09 0,045 3,12 10,1 11 7,43 39,8 26,1 0,06 0,1 0,125 Max F 44,8 760 277 1,22 85,7 1600 507 71,6 72,5 3400 0,0493 1,9 24 17 Max N 8,89 136 205 0,254 18,9 103 54,2 43,6 75,6 213 0,29 1,2 1,5 Standardavvikelsen F 7,17 151,54 62,33 0,30 12,51 246,42 75,33 11,08 11,24 621,77 0,02 0,37 5,11 4,36 Standardavvikelsen N 2,64 32,01 46,78 0,08 3,94 22,20 10,35 8,54 18,12 48,56 0,07 0,39 0,35 Count F 42 42 42 42 42 42 42 42 29 42 6 32 32 32 Count N 16 16 16 16 16 16 16 16 3 16 17 17 17 PAH delområde Medelvärde F PAH 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N PAH 0,12 0,39 0,37 Median F PAH 0,075 1,27 1,16 Median N PAH 0,075 0,125 0,165 Min PAH F PAH 0,06 0,125 0,165 Min PAH N PAH 0,06 0,1 0,16 Max F PAH 1,9 24 17 Max N PAH 0,29 1,2 1,5 Stadardavvikelse F PAH 0,47 6,33 5,25 Standardavvikelse N PAH 0,09 0,43 0,46 Count F PAH 19 19 19 Count N PAH 9 9 9 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m PAH 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m PAH 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m PAH 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m PAH 0,075 0,385 0,97 Median 0,5-1m PAH 0,11 3,35 3,755 Median 1-2m PAH 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m PAH 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m PAH 0,06 0,38 1 Min 1-2m PAH 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m PAH 1,9 24 17 Max 0,5-1m PAH 1,9 24 17 Max 1-2m PAH 0,93 16,8 16,4 Standardavvikelse 0-0,5m PAH 0,53 6,78 4,71 Standardavvikelse 0,5-1m PAH 0,66 8,67 6,68 Standardavvikelse 1-2m PAH 0,41 5,97 5,62 Count 0-0,5m PAH 12 12 12 Count 0,5-1m PAH 8 8 8 Count 1-2m PAH 6 6 6 1(5) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Medelvärden jordprov jämfört med hälsoriskbaserade riktvärden för As, Ba, Cd, Cu, V, Pb, bly Co, kobolt Cr, krom Ni, nickel Zn, zink PCB-7 PAH-L PAH-M PAH-H besöksanläggning samt Naturvårdsverkets arsenik barium kadmium koppar vanadin generella riktvärde för MKM Hälsoriskbaserade riktvärden besöksanläggning 10 1300 50 5,9 82 11 000 110 000 390 730 15 000 0,032 43 5,2 3,4 Hälsoriskbaserat riktvärde MKM 25 10 000 170 64 720 96 000 750 000 2400 4700 160 000 0,26 170 21 17 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 5,95 190,05 79,10 0,51 12,12 110,18 50,37 22,19 44,75 506,42 0,02 0,18 2,23 2,39 Medelvärde N 4,75 80,80 33,74 0,14 10,78 36,77 36,63 24,82 56,07 121,87 0,10 0,35 0,29 Median F 3,95 141 59,35 0,456 9,27 39,8 31,55 19,05 42,5 334,5 0,025 0,075 0,35 0,765 Median N 4,785 87 22,6 0,142 11,85 32,25 38,35 25,4 52,8 124 0,075 0,125 0,165 Min F 1,35 30,4 10,3 0,112 3,85 16,8 13,5 9,86 26,2 88,5 0,0035 0,06 0,1 0,125 Min N 1,5 18,7 4,09 0,045 3,12 10,1 11 7,43 39,8 26,1 0,06 0,1 0,125 Max F 44,8 760 277 1,22 85,7 1600 507 71,6 72,5 3400 0,0493 1,9 24 17 Max N 8,89 136 205 0,254 18,9 103 54,2 43,6 75,6 213 0,29 1,2 1,5 Standardavvikelsen F 7,17 151,54 62,33 0,30 12,51 246,42 75,33 11,08 11,24 621,77 0,02 0,37 5,11 4,36 Standardavvikelsen N 2,64 32,01 46,78 0,08 3,94 22,20 10,35 8,54 18,12 48,56 0,07 0,39 0,35 Count F 42 42 42 42 42 42 42 42 29 42 6 32 32 32 Count N 16 16 16 16 16 16 16 16 3 16 17 17 17 PAH delområde Medelvärde F 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N 0,12 0,39 0,37 Median F 0,075 1,27 1,16 Median N 0,075 0,125 0,165 Min F 0,06 0,125 0,165 Min N 0,06 0,1 0,16 Max F 1,9 24 17 Max N 0,29 1,2 1,5 Stadardavvikelse F PAH 0,47 6,33 5,25 Standardavvikelse N PAH 0,09 0,43 0,46 Count F PAH 19 19 19 Count N PAH 9 9 9 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m 0,08 0,39 0,97 Median 0,5-1m 0,11 3,35 3,76 Median 1-2m 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m 0,06 0,38 1 Min 1-2m 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m 1,9 24 17 Max 0,5-1m 1,9 24 17 Max 1-2m 0,93 16,80 16,40 Standardavvikelse 0-0,5m 0,53 6,78 4,71 Standardavvikelse 0,5-1m 0,66 8,67 6,68 Standardavvikelse 1-2m 0,41 5,97 5,62 Count 0-0,5m 12 12 12 Count 0,5-1m 8 8 8 Count 1-2m 6 6 6 2(5) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Jordprov medelvärden jämfört med jämfört med Naturvårdsverkets As, Ba, Cd, Cu, V, Pb, bly Co, kobolt Cr, krom Ni, nickel Zn, zink PCB-7 PAH-L PAH-M PAH-H envägskoncentrationer/delriktvärden för skydd av arsenik barium kadmium koppar vanadin grundvatten Envägskoncentrationer grundvatten KM (2025) 11 6100 65 0,72 22 430 270 43 430 870 0,055 5,2 16 5,3 Envägskoncentrationer grundvatten MKM (2025) 35 20000 210 2,3 70 1400 870 140 1400 2800 0,18 17 53 17 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 5,95 190,05 79,10 0,51 12,12 110,18 50,37 22,19 44,75 506,42 0,02 0,18 2,23 2,39 Medelvärde N 4,75 80,80 33,74 0,14 10,78 36,77 36,63 24,82 56,07 121,87 0,10 0,35 0,29 Median F 3,95 141 59,35 0,456 9,27 39,8 31,55 19,05 42,5 334,5 0,025 0,075 0,35 0,765 Median N 4,785 87 22,6 0,142 11,85 32,25 38,35 25,4 52,8 124 0,075 0,125 0,165 Min F 1,35 30,4 10,3 0,112 3,85 16,8 13,5 9,86 26,2 88,5 0,0035 0,06 0,1 0,125 Min N 1,5 18,7 4,09 0,045 3,12 10,1 11 7,43 39,8 26,1 0,06 0,1 0,125 Max F 44,8 760 277 1,22 85,7 1600 507 71,6 72,5 3400 0,0493 1,9 24 17 Max N 8,89 136 205 0,254 18,9 103 54,2 43,6 75,6 213 0,29 1,2 1,5 Standardavvikelsen F 7,17 151,54 62,33 0,30 12,51 246,42 75,33 11,08 11,24 621,77 0,02 0,37 5,11 4,36 Standardavvikelsen N 2,64 32,01 46,78 0,08 3,94 22,20 10,35 8,54 18,12 48,56 0,07 0,39 0,35 Count F 42 42 42 42 42 42 42 42 29 42 6 32 32 32 Count N 16 16 16 16 16 16 16 16 3 16 17 17 17 PAH delområde Medelvärde F PAH 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N PAH 0,12 0,39 0,37 Median F PAH 0,075 1,27 1,16 Median N PAH 0,075 0,125 0,165 Min PAH F PAH 0,06 0,125 0,165 Min PAH N PAH 0,06 0,1 0,16 Max F PAH 1,9 24 17 Max N PAH 0,29 1,2 1,5 Stadardavvikelse F PAH 0,47 6,33 5,25 Standardavvikelse N PAH 0,09 0,43 0,46 Count F PAH 19 19 19 Count N PAH 9 9 9 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m PAH 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m PAH 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m PAH 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m PAH 0,075 0,385 0,97 Median 0,5-1m PAH 0,11 3,35 3,755 Median 1-2m PAH 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m PAH 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m PAH 0,06 0,38 1 Min 1-2m PAH 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m PAH 1,9 24 17 Max 0,5-1m PAH 1,9 24 17 Max 1-2m PAH 0,93 16,8 16,4 Standardavvikelse 0-0,5m PAH 0,53 6,78 4,71 Standardavvikelse 0,5-1m PAH 0,66 8,67 6,68 Standardavvikelse 1-2m PAH 0,41 5,97 5,62 Count 0-0,5m PAH 12 12 12 Count 0,5-1m PAH 8 8 8 Count 1-2m PAH 6 6 6 3(5) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Jordprov medelvärden jämfört med jämfört med Naturvårdsverkets As, Ba, Cd, Cu, V, Pb, bly Co, kobolt Cr, krom Ni, nickel Zn, zink PCB-7 PAH-L PAH-M PAH-H envägskoncentrationer/delriktvärden för skydd arsenik barium kadmium koppar vanadin av ytvatten Envägskoncentrationer ytvatten KM (2025) 360 48000 3600 16 240 2400 1800 1200 2000 9600 1,5 140 110 150 Envägskoncentrationer ytvatten MKM (2025) 360 48000 3600 16 240 2400 1800 1200 2000 9600 1,5 140 110 150 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 5,95 190,05 79,10 0,51 12,12 110,18 50,37 22,19 44,75 506,42 0,02 0,18 2,23 2,39 Medelvärde N 4,75 80,80 33,74 0,14 10,78 36,77 36,63 24,82 56,07 121,87 0,10 0,35 0,29 Median F 3,95 141 59,35 0,456 9,27 39,8 31,55 19,05 42,5 334,5 0,025 0,075 0,35 0,765 Median N 4,785 87 22,6 0,142 11,85 32,25 38,35 25,4 52,8 124 0,075 0,125 0,165 Min F 1,35 30,4 10,3 0,112 3,85 16,8 13,5 9,86 26,2 88,5 0,0035 0,06 0,1 0,125 Min N 1,5 18,7 4,09 0,045 3,12 10,1 11 7,43 39,8 26,1 0,06 0,1 0,125 Max F 44,8 760 277 1,22 85,7 1600 507 71,6 72,5 3400 0,0493 1,9 24 17 Max N 8,89 136 205 0,254 18,9 103 54,2 43,6 75,6 213 0,29 1,2 1,5 Standardavvikelsen F 7,17 151,54 62,33 0,30 12,51 246,42 75,33 11,08 11,24 621,77 0,02 0,37 5,11 4,36 Standardavvikelsen N 2,64 32,01 46,78 0,08 3,94 22,20 10,35 8,54 18,12 48,56 0,07 0,39 0,35 Count F 42 42 42 42 42 42 42 42 29 42 6 32 32 32 Count N 16 16 16 16 16 16 16 16 3 16 17 17 17 PAH delområde Medelvärde F PAH 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N PAH 0,12 0,39 0,37 Median F PAH 0,075 1,27 1,16 Median N PAH 0,075 0,125 0,165 Min PAH F PAH 0,06 0,125 0,165 Min PAH N PAH 0,06 0,1 0,16 Max F PAH 1,9 24 17 Max N PAH 0,29 1,2 1,5 Stadardavvikelse F PAH 0,47 6,33 5,25 Standardavvikelse N PAH 0,09 0,43 0,46 Count F PAH 19 19 19 Count N PAH 9 9 9 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m PAH 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m PAH 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m PAH 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m PAH 0,075 0,385 0,97 Median 0,5-1m PAH 0,11 3,35 3,755 Median 1-2m PAH 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m PAH 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m PAH 0,06 0,38 1 Min 1-2m PAH 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m PAH 1,9 24 17 Max 0,5-1m PAH 1,9 24 17 Max 1-2m PAH 0,93 16,8 16,4 Standardavvikelse 0-0,5m PAH 0,53 6,78 4,71 Standardavvikelse 0,5-1m PAH 0,66 8,67 6,68 Standardavvikelse 1-2m PAH 0,41 5,97 5,62 Count 0-0,5m PAH 12 12 12 Count 0,5-1m PAH 8 8 8 Count 1-2m PAH 6 6 6 4(5) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Jordprov medelvärden jämfört med jämfört med Naturvårdsverkets As, Ba, Cd, Cu, V, Pb, bly Co, kobolt Cr, krom Ni, nickel Zn, zink PCB-7 PAH-L PAH-M PAH-H envägskoncentrationer/delriktvärden för skydd av arsenik barium kadmium koppar vanadin markmiljö Envägskoncentrationer markmiljö KM (2025) 20 200 200 4 20 80 80 70 100 250 0,1 3 10 2,5 Envägskoncentrationer markmiljö MKM (2025) 40 300 400 12 35 200 150 120 200 500 0,6 15 40 10 Enhet mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Medelvärde F 5,95 190,05 79,10 0,51 12,12 110,18 50,37 22,19 44,75 506,42 0,02 0,18 2,23 2,39 Medelvärde N 4,75 80,80 33,74 0,14 10,78 36,77 36,63 24,82 56,07 121,87 0,10 0,35 0,29 Median F 3,95 141 59,35 0,456 9,27 39,8 31,55 19,05 42,5 334,5 0,025 0,075 0,35 0,765 Median N 4,785 87 22,6 0,142 11,85 32,25 38,35 25,4 52,8 124 0,075 0,125 0,165 Min F 1,35 30,4 10,3 0,112 3,85 16,8 13,5 9,86 26,2 88,5 0,0035 0,06 0,1 0,125 Min N 1,5 18,7 4,09 0,045 3,12 10,1 11 7,43 39,8 26,1 0,06 0,1 0,125 Max F 44,8 760 277 1,22 85,7 1600 507 71,6 72,5 3400 0,0493 1,9 24 17 Max N 8,89 136 205 0,254 18,9 103 54,2 43,6 75,6 213 0,29 1,2 1,5 Standardavvikelsen F 7,17 151,54 62,33 0,30 12,51 246,42 75,33 11,08 11,24 621,77 0,02 0,37 5,11 4,36 Standardavvikelsen N 2,64 32,01 46,78 0,08 3,94 22,20 10,35 8,54 18,12 48,56 0,07 0,39 0,35 Count F 42 42 42 42 42 42 42 42 29 42 6 32 32 32 Count N 16 16 16 16 16 16 16 16 3 16 17 17 17 PAH delområde Medelvärde F PAH 0,26 3,58 3,80 Medelvärde N PAH 0,12 0,39 0,37 Median F PAH 0,075 1,27 1,16 Median N PAH 0,075 0,125 0,165 Min PAH F PAH 0,06 0,125 0,165 Min PAH N PAH 0,06 0,1 0,16 Max F PAH 1,9 24 17 Max N PAH 0,29 1,2 1,5 Stadardavvikelse F PAH 0,47 6,33 5,25 Standardavvikelse N PAH 0,09 0,43 0,46 Count F PAH 19 19 19 Count N PAH 9 9 9 PAH delområde djupindelning Medelvärde 0-0,5m PAH 0,23 2,52 2,12 Medelvärde 0,5-1m PAH 0,50 7,26 6,60 Medelvärde 1-2m PAH 0,34 5,57 6,88 Median 0-0,5m PAH 0,075 0,385 0,97 Median 0,5-1m PAH 0,11 3,35 3,755 Median 1-2m PAH 0,78 7,91 7,95 Min 0-0,5m PAH 0,06 0,125 0,165 Min 0,5-1m PAH 0,06 0,38 1 Min 1-2m PAH 0,075 1,56 1,98 Max 0-0,5m PAH 1,9 24 17 Max 0,5-1m PAH 1,9 24 17 Max 1-2m PAH 0,93 16,8 16,4 Standardavvikelse 0-0,5m PAH 0,53 6,78 4,71 Standardavvikelse 0,5-1m PAH 0,66 8,67 6,68 Standardavvikelse 1-2m PAH 0,41 5,97 5,62 Count 0-0,5m PAH 12 12 12 Count 0,5-1m PAH 8 8 8 Count 1-2m PAH 6 6 6 5(5) 76840-5202 rnD ,51-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagvattenutredning.pdf] Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats stockholm.se 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnr: 1320075647 Dagvatten- och skyfallsutredning Daterad: 2025-11-25 Norra Snösätra Kulturplats Reviderad: Slutleverans Handläggare: Sofi Sundin, Elin Selini RAPPORT DAGVATTEN- OCH SKYFALLSUTREDNING NORRA SNÖSÄTRA KULTURPLATS KONSULT/KONTAKT Ramboll Sweden AB Krukmakargatan 21 Box 17009 104 62 Stockholm +46 (0)10 615 60 00 Org. nr 556133-0506 www.ramboll.se infosverige@ramboll.se ÖVRIGA KONTAKTPERSONER Ylva Egeskog, uppdragsledare. +46 730 581 695 ylva.egeskog@ramboll.se BESTÄLLANDE FÖRVALTNING/KONTAKT Exploateringskontoret Oscar Säfwenberg 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 3 (40) Sammanfattning Ramboll har, på uppdrag av Exploateringskontoret för Stockholm stad, tagit fram en dagvatten- och skyfallsutredning för norra Snösätra. Planområdet är beläget mellan Rågsved och Magelungen, omgivet av Rågsveds naturreservat. Området är idag planlagt för upplagsändamål men planeras nu för att möjliggöra besöksanläggning för kulturändamål och verksamheter. Planen reglerar inte exploateringsgrad. Därför räknas på ett värsta-scenario med maximal hårdgörningsgrad inom exploaterad yta, med utgångspunkt i att åtgärdsnivån ska tillämpas så långt det är möjligt. Området har identifierats som förorenat och föroreningsspridning med grundvatten har påvisats i nordlig- och nordostlig riktning. Potentiell spridning av föroreningar genom dagvatten är en prioriterad fråga för dagvattenhanteringen för att säkerställa att exploateringen inte försvårar eller försämrar förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna (MKN) för områdets recipient Magelungen. Planerade dagvattenanläggningar rekommenderas på grund av föroreningssituationen anläggas täta. Grundvattennivåerna i området varierar mellan knappt 1 och drygt 2,2 m under markytan. Den högsta nivån uppmättes i områdets nordöstra hörn. Inom planområdet finns en höjdrygg som delar in det i två större delavrinningsområden - ett större med lutning mot nordost och ett mindre med lutning söderut. Ytligt avrinnande vatten når recipienten Magelungen. Avrinningsområden för grundvatten följer i stort samma mönster som de topografiska. Även tekniska avrinningsområden leder dagvatten mot nordost resp. söder och vidare till Magelungen. Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Utlopp mot söder leder dagvatten via Snösätra torrläggningsföretag. Den ekologiska statusen för Magelungen bedöms till otillfredsställande med övergödning som utslagsgivande hög miljökonsekvenstyp. Den sammanvägda bedömningen för statusen för Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) i vattenförekomsten är måttlig. De undersökta SFÄ som uppvisar sämre än god status är koppar och dioxinlika PCB:er. Den sammanvägda bedömningen för statusen för prioriterade ämnen resulterar i att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk ytvattenstatus. De undersökta ämnen som uppvisar sämre än god status är bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar, PFOS och TBT. Utredningen redovisar ett system för hantering av dagvatten från planområdet i växtbäddar, makadamdiken/magasin eller en kombination av dessa. Det föreslagna systemet bygger på att befintligt ledningsnät inte ska användas och att det nya systemet utformas tätt. Föreslagen dagvattenhantering bedöms kunna leva upp till intentionerna med dagvattenstrategin och/eller åtgärdsnivån. Vid lägre exploateringsgrad än nu antaget kan åtgärdsnivån eventuellt frångås inom vissa områden. Dagvattenflödet ut från området minskar för det dimensionerande 30-årsregnet efter exploatering med fördröjning enligt åtgärdsnivån jämfört med flödet ut från området i befintlig situation. Ingen rening av dagvatten sker idag i området. Föroreningsbelastningen från området förväntas därför minska efter exploatering och rening i föreslagna anläggningar. Möjligheten för recipienten att nå miljökvalitetsnormen bedöms därför inte påverkas negativt av exploateringen. Skyfallsvatten stannar idag kvar i den nordöstra delen av planområdet och stående vatten med ett djup på 60 cm bildas på områdets gata, vilket begränsar framkomlighet för trafik och räddningstjänst. Utredningen föreslår håltagning i befintliga murar vilket bedöms påverka skyfallssituationen positivt - skyfallsvatten avrinner mot recipienten utan att passera byggnader eller känslig infrastruktur nedströms planområdet i norr/nordost och vattendjupet på gatan minskar till 13 cm, vilket är ett grundare vattendjup än framkomlighetskravet på max 20 cm. För att håltagningarna i murarna ska ge önskad förbättring vid skyfall får håltagningarna inte blockeras. Skyfallsvägar behöver hållas fria från bebyggelse och höjdsättning inom planområdet behöver säkerställa att vattnets flödesvägar inte påverkas negativt. Osäkerheter och vidare utredningar: - Det föreslagna systemet bygger på att befintligt ledningsnät inte ska användas. Läget på anläggningar kan behöva justeras beroende på hur befintligt ledningssystem behandlas i kommande exploatering. Läget för ledningar inom kvarteret i nordost, där en större anläggning föreslås, anges som osäkert på ritningsunderlag. - Nivåer för anslutningspunkter har inte varit kända under utredningsarbetet. Utgående ifrån angivna antaganden finns tillräckligt fall mot dessa från föreslagna anläggningar men detta behöver kontrolleras i senare skede för att säkerställa systemets funktion. - Skyfallssituationen bedöms kunna förbättrats om håltagning i befintliga murar görs som åtgärd vid framtida exploatering. Bedömningen utgår dock från en statisk modell och hålens storlek och placering tar inte hänsyn till dämningseffekter m.m. detta kan behöva modelleras i en dynamisk modell och ses över i senare skede. Osäkerheter finns också om var byggnader kommer att placeras och i vilken utsträckning området kommer att exploateras. Byggnader bör inte placeras i lågpunkter där dagvattenanläggningar föreslås, i anslutning till föreslagna håltagningar eller i rinnvägar för dag- och skyfallsvatten. Lägsta golvnivå bör studeras i framtiden när exploateringens utformning fastställs. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 4 (40) Innehåll 1. Inledning .................................................................................................................................................. 6 2. Underlag och tidigare utredningar ........................................................................................................... 7 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ............................................................................................................. 7 Steg 1 Förutsättningar .................................................................................................................................. 10 4. Markförutsättningar ............................................................................................................................... 10 4.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar .................................................................................. 10 4.2 Mark- och grundvattenföroreningar ................................................................................................ 11 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar ............................................................................................ 11 5.1 Naturliga avrinningsområden .......................................................................................................... 11 5.2 Tekniska avrinningsområden .......................................................................................................... 13 5.3 Lågpunkter, instängda områden och flödesvägar vid ett 100-årsregn ........................................... 16 5.4 Markavvattningsföretag .................................................................................................................. 18 5.5 Utströmningsområden .................................................................................................................... 18 5.6 Verksamhetsområde ...................................................................................................................... 19 6. Recipienter ............................................................................................................................................ 19 6.1 Recipient och miljökvalitetsnormer ..................................................................................................... 19 6.2 Lokala åtgärdsprogram (LÅP) ........................................................................................................ 21 6.3 Vattenskyddsområde ...................................................................................................................... 21 6.4 Massflöden till Magelungen ............................................................................................................ 21 7. Befintlig och planerad markanvändning ................................................................................................ 21 Steg 1 Förslag på dagvattenhantering ......................................................................................................... 24 8. Åtgärdsnivån ......................................................................................................................................... 24 8.1 Tillämpning av åtgärdsnivån ........................................................................................................... 24 8.2 Övrigt fördröjningsbehov ................................................................................................................ 24 9. Dagvattenhantering ............................................................................................................................... 25 9.1 Dagvattenåtgärder .......................................................................................................................... 25 9.2 Flöden ............................................................................................................................................. 29 9.3 Föroreningar ................................................................................................................................... 30 10. Sammanfattning av dagvattenhantering ............................................................................................. 34 Översvämningsrisker ..................................................................................................................................... 35 12. Översvämningsrisk och skyfallshantering ........................................................................................... 35 12.1 Översvämning till följd av skyfall .................................................................................................. 35 12.2 Översvämning till följd av närliggande ytvatten ............................................................................ 36 12.3 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner ................................................................................... 36 12.4 Skyfallshantering .......................................................................................................................... 36 Steg 2 ............................................................................................................................................................ 39 Sammanfattning och bedömning för hela planområdet ................................................................................ 39 14. Föreslagen dagvattenhantering .......................................................................................................... 39 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15. Fortsatt arbete ..................................................................................................................................... 39 Referenser ..................................................................................................................................................... 40 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 6 (40) 1. Inledning I stadsdelen Rågsved, söder om Stockholm, återfinns ett befintligt upplagsområde kallat Snösätra. Snösätra industriområde är uppdelat i två delar – södra och norra. Den södra delen av Snösätra industriområde ska återställas till naturmark och ingå i Rågsveds naturreservat. Parallellt med återställningsarbetet i södra Snösätra arbetar Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd med att utveckla en lokal kulturplats i norra Snösätra. Målet är att kulturplatsen ska erbjuda både gatukonst och andra kulturformer med kulturaktörer som är aktiva på platsen, samtidigt som kulturplatsen unika karaktär ska samspela med Rågsveds naturreservat. Området har identifierats som förorenat och föroreningsspridning med grundvatten har påvisats i nordlig- och nordostlig riktning. Potentiell spridning av föroreningar genom dagvatten är en prioriterad fråga för dagvattenhanteringen för att säkerställa att exploateringen inte försvårar eller försämrar förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna (MKN) för områdets recipient Magelungen. Figur 1. Planområdets geografiska placering i södra Stockholm, markerad med röd polygon. Ramboll har, på uppdrag av Exploateringskontoret för Stockholm stad, tagit fram en dagvatten- och skyfallsutredning för den norra delen av området. Figur 1 visar planområdets geografiska placering i södra Stockholm. Syftet med dagvattenutredningen är att visa om planen skapar förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering samt att visa hur planförslaget påverkar möjligheterna att uppnå MKN för Magelungen. Utredningen ska även beskriva hanteringen av skyfall inom planområdet där översvämningsrisker och övriga risker med skyfall ska utredas. Dagvatten- och skyfallsutredningen omfattar hela planområdet (Figur 2). De åtgärder som föreslås utgår ifrån att en samlad hantering av dagvatten från kvartersmark och allmän platsmark är möjlig. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Planområde för norra Snösätra markerat med röd polygon. Framtagandet av en ny detaljplan (diarienummer 2025-04867) för Snösätra kulturplats påbörjades i april 2025. Dagvatten- och skyfallsutredningen utförs i planskedet i stadsbyggnadsprocessen inför samråd. 2. Underlag och tidigare utredningar Följande underlag och tidigare utredningar har använts i dagvattenutredningen: • Befintlig markanvändning Snösätra kulturpark 500_2D-maj25.dwg (Exploateringskontoret, erhållen 2025- 09-16) • Samlingskarta SS25-002448_plot-001.pdf (Exploateringskontoret, erhållen 2025-09-24) • Samlingskarta SS25-002448_plot-002.pdf (Exploateringskontoret, erhållen 2025-09-24) • Samlingskarta SS25-002448_Utskrift_0 (1).dwg (Exploateringskontoret, erhållen 2025-09-24) • Detaljplan Snösätra kulturpark 2504867_sdp_utkast_2025-09-15.pdf (Stadsbyggnadskontoret, erhållen 2025- 09-17) 3. Riktlinjer för dagvattenhantering Stockholms stads dagvattenstrategi Stockholms stads riktlinjer för dagvattenhantering beskrivs i stadens Dagvattenstrategi, antagen 2015-03-09 (Stockholms stad, 2015). Strategin innehåller mål för att skapa en hållbar dagvattenhantering. En hållbar dagvattenhantering ska vara robust och anpassad för att möta klimatförändringar. Det innebär bland annat en genomtänkt höjdsättning av mark, byggnader och infrastruktur där plats ges åt dagvattnet och ytliga avrinningsvägar säkras. I planeringen ska lokala åtgärder för dagvatten eftersträvas för att fördröja och rena dagvattnet. Lösningar som efterliknar en naturlig avrinning är att föredra, vilket skapar förutsättningar för en god vattenkvalitet och upprätthållande av grundvattennivåer. I strategin förespråkas också öppna dagvattenlösningar som med fördel kan nyttjas för att skapa attraktiva funktionella inslag i stadsmiljön. Stockholms stads åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation Stockholms stad har i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och stadens tekniska förvaltningar tagit fram en åtgärdsnivå (version 1.1) som ska tillämpas vid ny- och större ombyggnation (Stockholms stad m.fl., 2016). Syftet med åtgärdsnivån är att på ett enhetligt sätt klargöra vad som krävs för att bidra till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. För att nå tillräcklig rening krävs enligt Stockholms stad att 90 % av dagvattnets årsvolym fördröjs och renas. För att uppfylla detta säger åtgärdsnivån att dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och renas i hållbara 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 8 (40) dagvattensystem som är dimensionerade med en våtvolym om 20 mm. Lösningarna bör ha en mer långtgående rening än sedimentation. Avsteg från åtgärdsnivån kan göras om tekniska förutsättningar, naturliga förhållanden eller orimliga kostnader i förhållande till miljönyttan medför att det inte är möjligt eller motiverat (Stockholms stad m.fl., 2016). Checklista och rapportmall för dagvattenutredningar Stockholm stad har tagit fram en checklista med tillhörande rapportmall som ska tillämpas i samtliga dagvattenutredningar för Stockholms stad. Checklistan tydliggör stadens krav på hur en dagvattenutredning ska genomföras samt vad den ska innehålla. Rapportmallen tydliggör hur utraderingen ska disponeras vilket underlättar att utredningarna blir enhetliga och jämförbara. Föreliggande dagvattenutredning utgår från följande rapportmall och checklista: • Rapportmall dagvattenutredning för detaljplan. Version 2025-05-19. • Checklista till dagvattenutredningar för detaljplan. Version 2025-03-19. Aktuell utredning för Snösätra kulturpark är den enda som kommer tas fram för detaljplanen och kommer därför omfatta hantering av dagvatten på både kvartersmark och allmän platsmark. Svenskt vatten Flödesberäkningar för dagvatten ska utföras i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 enligt checklistan. Planområdet bedöms motsvara centrum- och affärsområde och flödesberäkningar utförs för dimensionerande 30- årsregn med klimatfaktor 1,25. Vattendirektivet och MKN EU:s vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) syftar till att skydda och förbättra vattenkvaliteten i samtliga unionens vattenförekomster. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning 2004 och innebär bland annat att statusen för vattenförekomster inte får försämras till följd av ny- eller ombyggnation. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten utgör kvalitetskrav och är ett av de verktyg som arbetet med att förvalta och förbättra Sveriges vatten baseras på. Recipientens möjlighet att uppfylla beslutade MKN får inte försämras till följd av genomförandet av en detaljplan. Riktlinjer skyfallshantering Länsstyrelsen i Stockholms och Västra Götalands län har tagit fram riktlinjer för hur risken för översvämning till följd av skyfall konkret behöver hanteras i enskilda detaljplaner (2018). Riktlinjerna baseras på gällande lagstiftning som bland annat säger att ”Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för översvämning” (2 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL)). Med markens lämplighet menar Länsstyrelsen att om en kartering av ett klimatanpassat 100-årsregn visar att det inte föreligger någon risk för översvämning och planerad markanvändning inte heller försämrar situationen för närliggande områden kan marken anses vara lämplig utifrån risken för översvämning till följd av skyfall. Om kartering visar att planområdet översvämmas vid ett skyfall eller att den planerade bebyggelsen leder till översvämning för närliggande områden behöver konsekvenserna utredas. Även enligt Jordabalken (1970:994) ska nyttjande av egendom, så som en fastighet, inte orsaka olägenhet för omgivningen. Om marken bedöms som olämplig behöver åtgärder genomföras för att den tillkommande bebyggelsen ska bli lämplig och dessa åtgärder behöver så långt som möjligt regleras på plankartan eller på annat sätt säkerställas innan planen antas. Vidare anser Länsstyrelsen att när planering av ny bebyggelse sker i områden med befintlig bebyggelse behöver den fysiska planeringen syfta till att minska sårbarheten för eventuella översvämningar i hela området. Stockholms Skyfallsmodell 2024 Skyfall är intensiva regn som kan leda till att marken mättas och att dagvattensystemet överbelastas. Detta kan i sin tur orsaka översvämningar och medföra störningar och skador som påverkar både individer och viktiga samhällsfunktioner. Trafikkontoret i Stockholms stad tog under 2024 fram en ny skyfallsmodell som visar hur vatten rinner över ytan samt var vatten kan samlas vid kraftig nederbörd. Modellen har tagits fram för att ge stöd i planeringen av en mer motståndskraftig stad. Resultaten för tre olika nederbördsscenarier presenteras: ett 100-årsregn och ett 500-årsregn, båda anpassade för klimatförändringar genom en klimatfaktor på 1,40 och baserade på regional regnstatistik (”Stockholmsregn”), samt det så kallade Gävleregnet som föll över Gävle 2021 – den mest omfattande nederbörden i närtid i närheten av Stockholm (Stockholms stad, 2025). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms Skyfallsmodell 2024 baseras på en höjdmodell som i den aktuella utredningen inte stämmer överens med verkligheten. Inom Snösätras planområde återfinns flertalet murar som inte finns med i skyfallsmodellens höjdmodell. Dessa murar har en betydande roll vid översvämningsrisker och skyfallshantering. Denna utredning kommer därmed inte kunna tillämpa Stockholms Skyfallsmodell 2024. En statisk analys av ett Stockholmsregn genomförs i SCALGO Live med en nederbördsvolym på 54 mm. Nederbördsvolymen baseras på ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 samt med antagandet att endast de 30 mest intensiva minuterna generar ytavrinning och att allt innan och efter den mest intensiva tiden hanteras med hjälp av ledningsnät och infiltration i mark. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 10 (40) Steg 1 Förutsättningar Planområdet är beläget mellan Rågsved och Magelungen, omgivet av Rågsveds naturreservat. Reservatet rymmer flera olika naturtyper, ingår i Tyresåns avrinningsområde och fyller bland annat ett viktigt syfte avseende rening av dagvatten från tillrinningsområdet (Stockholms stad, 2018). Naturreservatets syfte är att tillgodose behov av område för friluftslivet (Naturvårdsverket, 2025). Strax norr om planområdet finns ett koloniområde. Området har använts som upplag och för småskalig industriverksamhet sedan 1950-talet (SEKA miljöteknik, 2010). Tidigare undersökningar av planområdet har visat på markföroreningar inom detta (SEKA miljöteknik, 2010) (Liljemark Consulting , 2023) (Liljemark Consulting, 2022). 4. Markförutsättningar 4.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar En miljötekniks mark- och grundvattenundersökning genomfördes 2010 (SEKA miljöteknik, 2010). Undersökningen genomfördes för hela industriområdet. Föreliggande utredningsområde utgörs av den norra delen av industriområdet. I de delar av det norra området som enligt baskartan (Figur 3) visas ljust gula (lera) utgörs nästan hela området av fyllnadsmaterial, vilket markerats med svart raster. Streckad inringning visar ungefärligt utbredning av planområdet. Fyllnadsmassorna består mestadels av grusig sand eller sand som ställvis är utblandad med sten, tegelsten, taktegel, trä m.m. Fyllningsjordens mäktighet är i medeltal 1,25 m och uppgår som mest till 2 meters djup. Fyllnadslagret underlagras av lera, eller ställvis siltig lera, på många håll med en cirka 0,5–1 meter utvecklad torrskorpa i ytan. Lerans mäktighet varierar mellan 1,5–3 m i den västra delen av området och ca 7 m mäktighet i nordost. På den östra sidan av Snösätragränd är mäktigheten ca 4–5 m. Under lerlagret följer friktionsjord, med största sannolikhet morän, som vilar på berggrunden. Fyllnadsmassorna som täcker stora delar av området ligger normalt ovanför grundvattenzonen (se avsnitt 4.2), men i den nordöstra delen av området ligger fyllningen i kontakt med grundvattnet (SEKA miljöteknik, 2010). Troligtvis sker den huvudsakliga grundvattenströmningen i lerornas grövre bottenskikt och i den underliggande friktionsjorden (moränen) som vilar på berggrunden (SEKA miljöteknik, 2010). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Snösätragränd Figur 3. Figuren visar jordarter enligt SEKA miljötekniks undersökning 2010. Svart raster visar områden med fyllnadsmassor. Bakgrundsbild är hämtad från SEKA miljöteknik (2020). Streckad inringning visar ungefärligt utbredning av planområdet. Infiltration antas möjlig inom området men anses inte lämpligt till följd av markföroreningar, se avsnitt 4.2. 4.2 Mark- och grundvattenföroreningar Markföroreningar har hittats vid flera undersökningar. Det ytliga markskiktet (fyllnadsjorden) är ställvis förorenat med tungmetaller, varav framförallt zink, bly, koppar och i viss mån även kadmium (SEKA miljöteknik, 2010). Även organiska föreningar som alifater, aromater PAH har hittats och oljeföroreningar förekommer lokalt inom delar av området. PFAS förekommer ställvis i grundvatten inom industriområdet (Liljemark Consulting , 2023). Detta kopplas till PFAS i brandskum från tidigare släckningsarbeten i området. PFAS bedöms spridas med både dagvatten och grundvatten från området (Liljemark Consulting , 2023). Ytterligare en markmiljöundersökning utförs av Liljemark Consulting parallellt med framtagandet av föreliggande dagvattenutredning och kommunikation med Liljemark Consulting (Projektmöte, 2025) indikerar att ytterligare undersökningar av föroreningssituationen behöver göras i senare skede. Mot bakgrund av föroreningssituationen bedöms inte infiltration lämplig. Planerade dagvattenanläggningar rekommenderas därför anläggas täta. Bentonitlera som tätskikt bedöms som ett säkrare val än geotextil (Projektmöte, 2025). 5. Avrinningsområden och avvattningsvägar 5.1 Naturliga avrinningsområden Topografi och topografiska avrinningsvägar i visas Figur 4. Den exploaterade ytan är belägen på ca +25 och + 30 meters höjd över havet, mellan tre mindre höjder. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 12 (40) Figur 4. Befintliga marknivåer och topografiska avrinningsområden. Röda pilar visar generella riktningar för ytligt avrinnande vatten. Orange polygon visar planområdesgräns. Inom planområdet finns en vattendelare som delar in det i två större delavrinningsområden - ett större med lutning mot nordost och ett mindre med lutning söderut. Ytligt avrinnande vatten når recipienten Magelungen. Avrinningsområden för dagvatten visas i Figur 5. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5. Figuren visar naturliga avrinningsområden för dagvatten från planområdet. Röd polygon markerar planområdesgräns. Orangea pilar markerar vattnets naturliga avrinning mot recipient. Avrinningsområden för grundvatten följer i stort samma mönster (Liljemark Consulting, 2022). Inom det exploaterade området finns murar som i befintlig situation skapar instängda områden inom planområdet och hindrar större flöden från att transporteras ut ur huvudsakligen det norra delavrinningsområdet. Mer om befintliga murars påverkan på planområdet presenteras i avsnitt 5.3 och 12. 5.2 Tekniska avrinningsområden Tekniska avrinningsområden (se Figur 6) leder dagvatten från planområdet via befintligt ledningssystem och vidare i diken till Magelungen (Figur 7). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 14 (40) Figur 6. Tekniskt avrinningsområde leder dagvatten från planområdet till Magelungen. Planområdesgräns markerad med röd polygon (SVOA, hämtad 2025-10-20). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvattenutlopp och vattendelare för avrinning visas i figuren nedan (Figur 7) från SEKA Miljöteknik (2010). Figur 7. Figuren visar vattendelare för avrinning och utsläppspunkter för dagvatten i Snösätra upplagsområde. Bilden är lånad från SEKA miljötekniks undersökning (2010). Befintligt ledningssystem (se Figur 8) delar området i två delavrinningsområden, likt den topografiska avrinningen. Ledningssytemets skick är inte känt. Tillgängligt underlag över ledningsnätet visar inga VG-nivåer. Läget på ledningen i det nordöstra kvarteret anges som osäkert. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 16 (40) Figur 8. Befintligt ledningssystem (markerat med brunt) delar området i två delavrinningsområden, likt den topografiska avrinningen. Allt vatten avrinner till Magelungen. Planområdesgräns markerat med röd polygon. 5.3 Lågpunkter, instängda områden och flödesvägar vid ett 100-årsregn En statisk analys av ett Stockholmsregn genomförs i SCALGO Live med en nederbördsvolym på 54 mm. Nederbördsvolymen baseras på ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 samt med antagandet att endast de 30 mest intensiva minuterna generar ytavrinning och att allt innan och efter den mest intensiva tiden hanteras med hjälp av ledningsnät och infiltration i mark. Inom planområdet återfinns flertalet lågpunkter och instängda områden vid ett 100-årsregn med klimatfaktor. Skyfallssituationen presenteras i Figur 9. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 9. Lågpunkter, instängda områden och flödesvägar vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 (SCALGO Live). Åtta lågpunkter återfinns inom planområdet (markerade med svarta siffror). Flödesvägar markeras med gula pilar. Planområde markeras med röd polygon. Flödesvägarna inom planområdet är generellt mot norr och söder. I den nordvästra delen av planområdet sker avrinningen i nordvästlig riktning. De befintliga murarna blockerar områdets flödesvägar i norr och flertalet instängda områden uppstår. Inom planområdet återfinns åtta (sju i norra och en i södra delen) större lågpunkter som behöver beaktas. Samtliga lågpunkter presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Lågpunkter inom planområdet. Lågpunkt Maximalt vattendjup [cm] Kommentar 1 28 Instängt p.g.a. murar. 2 16 Instängt p.g.a. murar. 3 70 Flödesvägar inom norra delen av planområdet samlas i denna lågpunkt. 4 36 Kritiskt vattendjup gällande framkomlighet för väg. 5 43 Instängt p.g.a. murar. 6 63 Maximalt vattendjup återfinns längs mur i öst. 7 22 Instängt p.g.a. murar. 8 12 Inget kritiskt vattendjup. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 18 (40) Vid lågpunkt 1och 2 lutar marken mot ost/sydost och vatten blir instängt då befintliga murar stoppar flöde med marklutningen. Detsamma gäller för lågpunkt 3. Marklutningen här är dock mot nordost. Lågpunkt 4 är lokaliserad på områdets genomfartsväg. Vattendjupet hindrar framkomlighet. Möjlighet till körning via andra vägar för att runda den översvämmade finns inte. För att säkerställa framkomlighet för trafik och räddningstjänst ska vattendjupet på väg/gata inte överstiga 20 cm. Lågpunkterna 5, 6 och 7 är också instängda på grund av befintliga murar. Lågpunkt 5 avvattnas annars med marklutningen mot lågpunkt 4 och lågpunkt 6 mot lågpunkt 5. Lågpunkt 7 och 8 är inte så stora och inte så djupa. Lågpunkt 7 är instängd av befintliga murar. Lågpunkt 8 är en sänka i marken. 5.4 Markavvattningsföretag Avrinnande vatten från den södra delen av detaljplanen (norra Snösätra) leds idag till Kräppladiket via södra Snösätras ledningssystem, inom den del som utgörs av Snösätra torrläggningsföretag (Figur 10). Då planområdet för norra Snösätra är litet och fördröjning planeras inom detta samtidigt som södra Snösätras hårdgörningsgrad minskar till följd av återställande till naturmark bedöms inte den planerade exploateringen öka flödet till markavvattningsföretaget. Figur 10. Markavvattningsföretag i närheten av planområdet. Planområdets gräns markeras med röd polygon. Kräppladiket markeras med rosa linje. Markavvattningsföretagets båtnadsområde markeras med blå polygon (Länsstyrelserna, 2025b) 5.5 Utströmningsområden I norr ansluter utloppet för dagvatten till ett våtmarksområde inom naturreservatet. Våtmarkerna i Rågsverds naturreservat utgör potentiellt viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för groddjur och andra arter som är knutna till våtmarksmiljöer (Naturvårdsverket, 2025). Från Snösätra industriområde rinner dagvattnet ut i två mindre diken i nordlig respektive i sydvästerlig riktning. Båda dikerna rinner ut i anlagda groddammar (Sellén & Filipovic, 2023). Inga tydliga restriktioner för utläpp av dagvatten avseende mängd eller kvalitet står i Beslut för Rågsveds naturreservat (Stockholms stad, 2018). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.6 Verksamhetsområde Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten, se Figur 11. Figur 11. Stockholm Vatten och Avfalls verksamhetsområde för dagvatten markeras med blått. Planområdet är ungefärligt markerat med röd oval (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). 6. Recipienter 6.1 Recipient och miljökvalitetsnormer Recipient för dagvatten är som tidigare nämnts sjön Magelungen. Vid Magelungen finns Farsta strandbad/Farstastranbadet som är ett skyddat område med kvalitetskravet Tillfredsställande badvattenkvalitet (Länsstyrelserna, 2025). Planområdet är beläget väster om Magelungen, se Figur 12. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 20 (40) Figur 12.Vattenförekomsten Magelungen. Planområdets ungefärliga läge markerat med rött (Länsstyrelserna, 2025). Magelungen1 är en klassad vattenförekomst enligt vattendirektivet och har därmed kvalitetskrav som ska vara uppnådda vid en viss tidpunkt (MKN) (Länsstyrelserna, 2025). Den ekologiska statusen för Magelungen bedöms (i förvaltningscykel 3) till otillfredsställande med hög tillförlitlighet. Utslagsgivande miljökonsekvenstyp är övergödning. Miljökonsekvenstypen morfologiska förändringar och kontinuitet bedöms till måttlig status med okänd tillförlitlighet. Den sammanvägda bedömningen för statusen för Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) i vattenförekomsten är måttlig. De undersökta SFÄ som uppvisar sämre än god status är koppar och dioxinlika PCB:er. MKN för ekologisk status är God ekologisk status 2033. Tidsfristen till 2033 gäller endast för påverkan på kvalitetsfaktorerna näringsämnen och växtplankton från påverkanskällan jordbruk. För samma kvalitetsfaktorer finns också tidsfrister till 2027 för påverkanskällorna enskilda avlopp, urban markanvändning och historiska källor (internbelastning). Till 2027 finns även tidsfrist för belastning av koppar från påverkanskällan transport och infrastruktur och icke-dioxinlika PCB:er från förorenade områden. MKN för kemiska ytvattenstatus är God kemisk ytvattenstatus. Undantag finns förutom för de överallt överskridande ämnena kvicksilver och kvicksilverföreningar och PBDE (bromerade difenyletrar) från atmosfärisk deposition även undantag till 2027 för PFOS och för tributyltennföreningar (TBT) från förorenade områden och transport och infrastruktur. Den sammanvägda bedömningen för statusen för prioriterade ämnen resulterar i att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk ytvattenstatus (Länsstyrelserna, 2025). De undersökta ämnen som uppvisar sämre än god status är bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar, PFOS och TBT. Flera påverkanskällor har identifierats, bland annat urban markanvändning dit påverkan från dagvatten räknas. Urban markanvändning bedöms utgöra risk för sänkt status för totalfosfor med risk för miljöproblemet som följd (Länsstyrelserna, 2025). 1 VISS-ID: WA36084210 / SE657041-163174 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 Lokala åtgärdsprogram (LÅP) I Stockholms stad tas Lokala åtgärdsprogram (LÅP) fram för stadens vattenförekomster. De lokala åtgärdsprogrammen syftar till att bidra till god vattenstatus med hjälp av olika åtgärder. För Magelungen och Forsån har ett LÅP tagits fram. Det lokala åtgärdsprogrammets huvudfokus är att så långt det är möjligt åtgärda den historiska och befintliga belastningen som påverkar vattenförekomsterna. En av de viktigaste orsakerna till att Magelungen inte når god vattenstatus som anges är att stora ytor hårdgjorts inom avrinningsområdena och i uppströms liggande avrinningsområden, så att den naturliga filtreringen och fördröjningen av vattnet inte sker och fosfor och miljögifter därför transporteras direkt till sjön. Det finns ett stort antal dagvattenutlopp där dagvatten leds ut i Magelungen och Forsån helt orenat eller delvis renat och många av åtgärderna i det lokala åtgärdsprogrammet syftar till att fånga upp dessa föroreningar. Inga i LÅP:et föreslagna åtgärder ligger inom, i nära anslutning till planområdet eller längsmed vägen för dess avrinnande dagvatten, se bilaga 2 i åtgärdsprogrammet (Stockhoms stad m. fl., 2020)2. Tillkommande belastning i samband med ny exploatering behöver i första hand omhändertas genom en hållbar dagvattenhantering (Stockhoms stad m. fl., 2020). I LÅP anges att åtgärder ska vidtas vid primära källor till föroreningar, till exempel vid val av byggmaterial och vägtrafik, och att där det är möjligt bör andelen hårdgjorda ytor inom avrinningsområdet minskas. Förbättringsbehovet för fosfor för externa landbaserade källor (exv. dagvatten) till Magelungen, undantaget belastningen via Norrån, anges uppgå till 135 kg fosfor/år (Stockhoms stad m. fl., 2020). Koppar, PCB, PBDE, kvicksilver och PFOS överskrider olika fastställda gränsvärden. Av dessa ämnen knyter det lokala åtgärdsprogrammet PFOS, PBDE, PCB och koppar helt eller delvis till transport via dagvatten. 6.3 Vattenskyddsområde Planområdet och dess primära recipient för dagvatten omfattas inte av något vattenskyddsområde. 6.4 Massflöden till Magelungen Massflöden av PFAS-20 (inkluderar PFOS och ultrakorta PFAS), PFOS och ultrakorta PFAS har beräknats för Magelungen. Inom Magelungsdikets avrinningsområde har Snösätra industriområde identifierats som ett potentiellt källområde av PFAS till en våtmark belägen i nordlig riktning samt till Magelungen. Ytavrinning från Snösätra industriområde har identifierats som en viktig transportväg för ultrakorta PFAS till groddammar och slutligen Magelungen. Groddammarna är anlagda av staden och ska främja en god biodiversitet avseende groddjur. Höga halter av PFAS och de hösta halterna av ultrakorta PFAS påträffades i groddammarna. I utredningen föreslås vidare provtagning av ytvatten och sediment i groddammarna samt riskbedömning kopplade till PFAS-föroreningar i vatten, sediment och biota som lever i dammarna. Groddammarna är utformade för att främja skyddsvärda arter och det finns därmed behov av att snabbt sänka PFAS-halterna i vattnet som rinner till dammarna (Sellén & Filipovic, 2023). 7. Befintlig och planerad markanvändning I dagsläget består planområdet mestadels av hårdgjorda ytor i form av asfalterad väg, grusade ytor och industribyggnader. Det har inte varit möjligt att veta vilka exakta ytor som är grusade eller asfalterade. Därmed benämns dessa ytor som hårdgjorda och antas till samma avrinningskoefficient. I planområdets ytterkanter återfinns grönområden som tillhör Rågsveds naturreservat. Stenmurar löper till stor del längs med planområdets hårdgjorda ytor och avgränsar dessa ytor mot grönområdet. Befintlig markanvändning illustreras i Figur 13. 2 Vid utloppet från södra delen av Snösätra finns en dagvattendamm föreslagen (åtgärd C18 i LÅP). Som ansvariga för denna står Stockholm Vatten och Avfall. Denna åtgärds relevans bör påverkas av att södra Snösätra omvandlas till naturmark och av hur dagvatten från norra delen av Snösätra kommer att avledas. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 22 (40) Figur 13. Befintlig markanvändning inom planområdet. I Tabell 2 presenteras markanvändningen för befintlig situation med tillhörande avrinningskoefficienter inom planområdet. Avrinningskoefficienter har ansatts enligt Svenskt Vattens publikation P110 (Svensk Vatten, 2019). Tabell 2. Markanvändning, antagna avrinningskoefficienter samt beräknad reducerad area inom planområdet för befintlig situation. Befintlig markanvändning Area [ha] Avrinningskoefficient Reducerad area [ha] Asfalterad väg 0,39 0,8 0,31 Grönområde 1,99 0,1 0,20 Tak 0,37 0,9 0,33 Hårdgjorda ytor 1,55 0,8 1,24 Summering 4,30 2,08 För framtida situation planeras planområdets utformning att bevaras i stor utsträckning. Mindre ombyggnationer kan ske inom området, exempelvis kan befintliga byggnader rivas och ersättas med nya. Framtida markanvändning illustreras i Figur 14. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 14. Framtida markanvändning inom planområdet. I Tabell 3 presenteras markanvändningen för framtida situation med tillhörande avrinningskoefficienter inom planområdet. Eftersom planområdets framtida utformning inte är helt fastställd antas planområdes befintliga hårdgjorda ytor bevaras och avrinningskoefficienten sätts till 0,9 för samtliga hårdgjorda ytor. I och med detta antagande beräknas ett värsta scenario utifrån hantering av dagvatten. I övrigt har avrinningskoefficienter ansatts enligt Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2019). Tabell 3. Markanvändning, antagna avrinningskoefficienter samt beräknad reducerad area inom planområdet för framtida situation. Framtida markanvändning Area [ha] Avrinningskoefficient Reducerad area [ha] Asfalterad väg 0,39 0,8 0,31 Grönområde 1,99 0,1 0,20 Hårdgjorda ytor (tak) 1,92 0,9 1,72 Summering 4,30 2,23 Den reducerande arean beräknas öka i området på grund av att hårdgjord yta för framtida situation beräknas med en högre avrinningskoefficient för samtliga hårdgjorda ytor. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 24 (40) Steg 1 Förslag på dagvattenhantering 8. Åtgärdsnivån 8.1 Tillämpning av åtgärdsnivån För framtida situation antas befintliga hårdgjorda ytor och tak exploateras till hårdgjord yta med avrinningskoefficient 0,9 (tak). Detta representerar ett worst-case-scenario. En beräkning enligt full tillämpning av åtgärdsnivån redovisas trots att befintlig markanvändning inte planeras ändras i stort. Markanvändning Reducerad Nybyggnation/ Ska Ev. Ev. motivering area [ha] för Större ombyggnation/ åtgärdsnivån åtgärdsvoly eller kommentar framtida Mindre ombyggnation/ tillämpas? m [m3]. markanvänd Ingen ombyggnation Stockholm ning stads fördröjnings krav 20 mm Asfalterad väg 0,311 Ingen JA 62 Planområdets ombyggnation/mindre framtida utformning ombyggnation inte fastställd. Därför räknas på ett Större ombyggnation i worst-case-scenario den södra delen av med maximal området där en vändplan hårdgörningsgrad planeras. och inom exploaterad yta med utgångspunkt i att åtgärdsnivån ska tillämpas så långt det är möjligt. Grönområde 0,199 Ingen ombyggnation NEJ - Ingen exploatering sker här. Hårdgjorda ytor 1,723 Planen ska möjliggöra JA 345 Planområdets (tak) för större framtida utformning ombyggnation. inte fastställd. Därför räknas på ett worst-case-scenario med maximal hårdgörningsgrad och inom exploaterad yta med utgångspunkt i att åtgärdsnivån ska tillämpas så långt det är möjligt. 8.2 Övrigt fördröjningsbehov Ytterligare fördröjning än 20 mm bedöms inte behövas. Området ligger nära recipienten. Inga stora förändringar i markanvändning planeras. Inga ledningar med kapacitetsproblem berörs. Inga vattendrag känsliga för flödesökning berörs. Den större delen av områdets dagvatten leds mot ett dike mot recipienten. Utloppet i söder går mot befintligt ledningsnät i södra Snösätra. Detta kommer delvis att dras om via bilkyrkogården. Utsläpp kommer fortsatt att ske till Kräppladiket/markavvattningsföretaget. Flödet dit kommer inte att öka till följd av exploateringen. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9. Dagvattenhantering 9.1 Dagvattenåtgärder För att erhålla lokalt omhändertagande av dagvatten från planområdet enligt stadens åtgärdsnivå föreslås antigen växtbäddar, makadamdiken/magasin eller en kombination av dessa. Den avgörande faktorn för vilken anläggningslösning som är bäst lämpad för planområdet är anläggningarnas ytbehov. Inom planområdets gräns återfinns naturmark. Naturmarken har exkluderats i beräkning av flöden- och fördröjningsvolymer. I planområdets nordvästra del återfinns en asfalterad väg som leder in i planområdet. Vägens marklutning sker i västlig riktning. Detta delavrinningsområde (delavrinningsområde 1) omhändertas inte i någon dagvattenanläggning då vatten avrinner bort från planområdet. Denna utredning utgår från att beräkna ett värsta scenario med avseende på hårdgörningsgrad (avrinningskoefficient 0,9). En ökning av andelen hårdgjorda ytor är inte fördelaktigt ur dagvattensynpunkt men en ökad hårdgörningsgrad anses dock vara en möjlig väg att gå för att hantera områdets markföroreningar. Utformningen av dagvattensystemet utgår ifrån detta. Samtliga föreslagna dagvattenanläggningar föreslås, mot bakgrund av föroreningssituationen, också att anläggas som täta anläggningar och med ett nytt tätt ledningssystem. Uppmätta grundvattennivåer i området innanför murarna varierar mellan knappt 1 och drygt 2,2 m under markytan (se avsnitt 4 ovan), med den högsta nivån uppmätt inom områdets nordöstra hörn. Även detta motiverar täta lösningar. Mycket vatten inom det norra delavrinningsområdet rinner med marklutningen mot nordost. Delar av dagvattenhanteringen föreslås förläggas i den nordöstra delen av planområdet. Denna mark kommer då att utgöras av allmän platsmark. Vatten kan avledas antigen ytligt på de hårdgjorda ytorna eller i ledningssystem/brunnar. Ytlig avledning till föreslagna anläggningar bedöms möjlig för alla delavrinningsområden utom inom delavrinningsområde 4 för lågpunkt 7 (se Figur 15) vatten idag blir stående. Detta vatten kan ledas till det nordöstra området via omarbetning av höjdsättningen inom kvarteret eller genom att brunnar placeras i lågpunkten och via ledningar leds till den föreslagna anläggningen. Inom det södra delavrinningsområdet (delavrinningsområde 6) finns en större lågpunkt (lågpunkt 8, se Figur 15) som behöver fyllas ut om stående vatten där vill undvikas. Nedan presenteras de föreslagna alternativa dagvattensystemen. De tre alternativa förslagen förutsätter alla att allt dagvatten (utom delavrinningsområde 1) renas och fördröjs inom planområdet och efter detta leds ut via de angivna anslutningspunkterna i nordost resp. söder. Alternativ rening och fördröjning i växtbäddar Inom planområdet föreslås att de hårdgjorda ytorna avleds till växtbäddar. Växtbäddarna föreslås att ha en nedsänkning på 20 centimeter. Ytbehovet blir då 483 m3 i norra delen av planområdet respektive 114 m3 i planområdets södra del. Totalt ytbehov för den norra och den södra delen illustreras i Figur 15. Orange linjer i Figur 15illustrerar föreslagen utformning för murar med håltagningar. Dessa håltagningar viktiga ur skyfallssynpunkt och beskrivs mer i avsnitt 12.4. Om en stor växtbädd placeras i norra delen i enlighet med figuren kan den omhänderta dagvatten för delavrinningsområde 2–5. Växtbädden i södra delen omhändertar dagvatten från delavrinningsområde 6. Formen på växtbäddarna är schematisk för att illustrera ytutbredning. I den södra delen av området föreslås den utformas i anslutning till en planerad vändplan. Växtbäddarna kan också delas upp i flera mindre och placeras ut efter planområdets önskade gestaltning. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 26 (40) Figur 15. Systemlösning för omhändertagande av dagvatten i växtbäddar. Ytbehov för nedsänkta växtbäddar gestaltas med streckade svarta polygoner. Lågpunkt 7 och 8 markeras med svarta siffror. Orange linjer illustrerar föreslagen framtida utformning för murar med nya håltagningar. Planområdesgräns markeras med röd polygon. Nedsänkta växtbäddar är planteringsytor som kan fördröja och rena dagvatten. En nedsänkning av växtbädden innebär att planteringen är nedsänkt i anläggningen vilket skapar en fördröjningsvolym. Minsta anläggningsdjup är cirka en meter och den ytliga fördröjningsvolymen utformas med ett maximalt djup på 20 centimeter. Nedsänkta växtbäddar kan förses med en tät botten (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). I nedsänkta växtbäddar sker rening när vattnet passerar bäddens filtermaterial. Växtbäddar avskiljer främst partikelbundna föroreningar med en reningseffekt på 60– 95% (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). Stockholms stad har typritningar för växtbäddar. En principskiss för en nedsänkt växtbädd visas i Figur 16. En exempelbild på nedsänkt växtbädd visas i Figur 17. Figur 16. Principskiss för nedsänkt växtbädd med fördröjningsvolym ovanpå bädden. Växtbädden kan dräneras via dräneringsledning till dagvattennätet (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 17. Exempel på nedsänkta växtbäddar (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). Anläggningskostnaden för en nedsänkt växtbädd är jämförbar med kostnaden för att anlägga magasin under mark. Kostnaden påverkas av platsens förutsättningar och gestaltning. Skötselkostnaderna är jämförbara med kostnaderna för att sköta en robust plantering med fleråriga växter (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). Alternativ rening och fördröjning i makadamdiken/makadammagasin För gatan föreslås rening och fördröjning i makadamdiken. För kvartersmark i den södra delen av området föreslås hantering i makadammagasin i anslutning till vändplatsen i söder. För övrig kvartersmark (avrinning norrut) föreslås hantering i makadammagasin. I föreslaget dagvattensystem med makadamdiken/makadammagasin gestaltas endast ytbehovet för de olika avrinningsområdena. Makadammagasinen kan delas in i mindre ytor (för olika delavrinningsområden) för respektive avrinningsområde för att hantera dagvatten på flera olika platser inom planområdet. Makadammagasinen kan utformas öppna eller under mark. De olika delavrinningsområdenas ytbehov presenteras i Tabell 4. Tabell 4. Ytbehov för makadamdiken/makadammagasin för respektive delavrinningsområde Delavrinningsområde Stockholm stads Antaget djup; Area dagvattenanläggning fördröjningskrav 20 mm [m3] porositet [m2] 1 14 1 m ; 30% 47 2 51 1 m ; 30% 170 3 61 1 m ; 30% 204 4 125 1 m ; 30% 415 5 82 1 m ; 30% 273 6 75 1 m ; 30% 251 Makadamdikena kan placeras, i enlighet med delavrinningsområdena, utefter planområdets önskade gestaltning. Föreslaget system visas i Figur 18. I föreslaget system har delavrinningsområde 2 och 4 slagits ihop och ytbehovet gestaltas i det nordvästra hörnet. För delavrinningsområde 3 och 5 föreslås makadamdiken/makadammagasin i väg. Orange linjer i Figur 18 illustrerar föreslagen utformning för murar med håltagningar. Dessa håltagningar viktiga ur skyfallssynpunkt och beskrivs mer i avsnitt 12.4. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 28 (40) Figur 18. Illustration över föreslaget dagvattensystem med makadamdiken/makadammagasin. Ytbehov gestaltas med streckade svarta polygoner. Orange linjer illustrerar föreslagen framtida utformning för murar med nya håltagningar. Planområdesgräns markeras med röd polygon. Makadamdiken anläggs genom att ett meterdjupt grävt dike fylls med makadam. I botten placeras ett dräneringsrör som ansluter till dagvattennätet. Om dräneringsröret läggs ett par decimeter ovanför botten skapas ett magasin under röret där partiklar som passerat makadamlagret kan sedimentera. Makadamdiken kan förses med tät botten (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Fördröjningsvolymen i makadamdiket skapas av porvolymen i fyllningen (cirka 30% av den totala volymen). I makadamdiken sker reningen genom sedimentation. Makadamdiken avskiljer främst partikelbundna föroreningar med en reningseffekt på 50–90% (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b) Figur 19. Exempel på uppbyggnad av makadamdike. Makadamfyllning placeras i ett meterdjupt, grävt dike. Överytan kan bestå av grov makadam eller annat genomsläppligt material. En bit upp från botten placeras ofta ett dräneringsrör med anslutning till dagvattennät (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 20. Två exempel på makadamdiken. Diket till vänster har en enkel utformning och tar emot vatten från väg och översilningsyta. Diket till höger avleder dagvatten från en parkeringsyta. Dagvattnet rinner in i diket via hål i kantstenen (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Höjdsättningen av parkeringsytan mot makadamdiket är avgörande för välfungerande rening. Makadamdikens drift och underhåll sker löpande, främst genom renhållning och ogräsrensning. Sedimenterande partiklar kan sätta igen porer och därmed minska infiltrationskapaciteten vilket gör att det kan finnas behov av att byta ut makadamfyllningen. Att anlägga makadamdiken är en relativt billig åtgärd och kostanden är oftast lägre än för att anlägga magasin under mark (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Alternativ rening och fördröjning i ett kombinerat system Det är fullt möjligt att kombinera växtbäddar och makadamdiken som dagvattenhantering inom planområdet. Exempelvis kan makadamdiken placeras i längs vägen och fungera som avledning och fördröjning av dagvatten innan de når växtbäddarna i norra och södra delen. Att anlägga makadamdiken i väg skulle möjliggöra mindre ytanspråk för växtbäddarna (Stockholm Vatten och Avfall, 2025b). Anslutningspunkter Absolut läge och nivå för anslutningspunktertill befintligt ledningssystem är inte kända. För nordöstra delen av området leds utgående vatten mot brunn i naturmark utanför muren. Nivå på vattengång är inte känd. Utgående ledning från brunn har inte identifierats vid platsbesök. För att beräkna fall från anläggningar har därför nivå för närliggande dike, uppskattad med hjälp av höjddata från SCALGO Live, används, med antagande om att utgående vatten kan släppas direkt till detta dike. Anslutningspunkt för utgående vatten söderut har tidigare varit mot ledningsnätet i södra Snösätra. Nivå på vattengång för denna är inte känd. Vid platsbesök identifierades en brunn i utkanten av södra Snösätra och i linje med riktningen på ledning för utgående vatten från planområdet (norra Snösätra). Markhöjden för dennas läge har använts som utgångspunkt för att beräkna fall för ledning. 9.2 Flöden Flödesberäkningar utförs för ett 10-årsregn utan klimatfaktor samt dimensionerande regn enligt Svenskt Vattens (2019) publikation P110 med klimatfaktor (kf=1,25), enligt Stockholm stads checklista. Syftet med flödesberäkningarna för 10-årsregnet är att skapa underlag för VA-huvudmannen SVOA att bedöma om befintligt nät har tillräcklig kapacitet för anslutning. Eftersom beräkningarna avser befintligt nät görs det utan klimatfaktor (kf). Dimensionerande regn enligt P110 bedöms vara 30 år för trycklinje i marknivå, baserat på antagandet att planen utgör centrum-och affärsområden. Klimatfaktor 1,25 appliceras på dimensionerande regn i enlighet med P110. Flödesberäkningarna följer publikation P110. Regnintensiteten beräknas med Dahlströms ekvation och flödesberäkningarna med rationella metoden. Den matematiska formel som beskriver den rationella metoden ges av ekvation 1 nedan (Svenskt Vatten, 2019). q = A ∙ φ ∙ i(t ) ∙ kf (1) dim r q är det dimensionerande flödet (l/s), A är områdets area (ha), φ är avrinningskoefficienten (-) och i(t) är den dim r dimensionerande regnintensiteten (l/s, ha), beräknad med Dahlström 2010. t står för regnets varaktighet vilken i r 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 30 (40) rationella metoden likställs med områdets rinntid, t (s). kf är klimatfaktorn (-) som används för att kompensera för c framtida klimatförändringar, vilken sätts till 1,25. Rinntiden avser den tid det tar för hela området att bidra till flödet i beräkningspunkten. Rinntider har uppskattats utifrån den längsta sträcka som vattnet rinner och vattenhastigheter i olika typer av avledning, hämtade från Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2019). Rinntiden är i detta fall kortare än 10 minuter, men eftersom kortaste rinntiden som ska användas vid beräkningar är 10 minuter enligt P110 är det 10 minuter som använts vid beräkningarna. Beräknade flöden för befintlig situation samt planerad situation med och utan dagvattenåtgärder redovisas i Tabell 5. Beräkningen för framtida förhållanden med fördröjning har utförts med en förlängd rinntid för att ta hänsyn till den fördröjning som sker i föreslagna dagvattenanläggningar. Det innebär att regnets dimensionerande varaktighet har beräknats som summan av fyllnadstiden för dagvattenanläggningarna och områdets rinntid i enlighet med Stockholm stads stöddokument för dagvattenutredningar, PM Beräkningsmetodik (WRS AB, RISE Urban Water Management, 2017). För 10-årsregn utan klimatfaktor förlängs rinntiden med 26 minuter (total rinntid/varaktighet 36 minuter) och för 30-årsregn med klimatfaktor 1,25 med 7 minuter (total rinntid/varaktighet 17 minuter). Beräkning av flöden för planerad situation med åtgärder baseras på dagvattenlösningar i form av föreslagna nedsänkta växtbäddar. Flödesberäkningar inom planområdet har delats in i två delavrinningsområden. Dessa utgår från områdets naturliga avrinning som tidigare beskrivits i avsnitt 5.1 Naturliga avrinningsområden. Tabell 5. Flödesberäkningar för de två delavrinningsområdena (norra och södra). Beräkningar avser 10-årsflöde [l/s] utan klimatfaktor (underlag SVOA) samt dimensionerande flöde (30-årsregn) [l/s] enligt P110 med klimatfaktor 1,25. Flöden för planerad situation med åtgärder baseras på dagvattenlösningar i form av föreslagna nedsänkta växtbäddar. Delavrinningsområde 10-årsflöde [l/s] utan klimatfaktor Dimensionerande flöde (30-årsregn) [l/s] enligt P110 med klimatfaktor (kf=1,25) Planerad Planerad Planerad Planerad Befintlig situation situation med Befintlig situation situation situation åtgärder situation med åtgärder 1 (norra delen) 357 385 163 641 693 367 2 (södra delen) 72 78 38 129 141 87 Summering 429 464 201 770 834 454 För det dimensionerande 30-årsregnet med klimatfaktor 1,25 minskar flödet för framtida situation med åtgärder med 316 l/s jämfört med befintlig situation. Delavrinningsområdenas totala area, reducerande area och deras procentuella ökning av flödet vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor presenteras i Tabell 6. Tabell 6. Delavrinningsområdenas totala area, reducerande area och deras procentuella ökning av flödet vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor. Area [ha] Reducerad area Reducerad area Procentuell ökning av befintlig situation framtida situation 10-årsflöde utan [ha] [ha] klimatfaktor 1 (norra delen) 1,91 1,56 1,69 8% 2 (södra delen) 0,39 0,32 0,34 8% Summering 2,30 1,88 2,03 8% Den procentuella ökningen av 10-årsregnet utan klimatfaktor för planområdet är enligt Tabell 6 cirka 8%. Denna ökning av flödet kan förklaras med den ökade hårdgörningsgraden inom planområdet. 9.3 Föroreningar Beräkningar av föroreningsbelastning har genomförts i den webbaserade beräkningsmodellen StormTac (v.25,3,1). StormTac är ett webbaserat verktyg för beräkning av föroreningstransport och dimensionering av dagvattenanläggningar. Modellen innehåller processer för avrinning, flödestransport, föroreningstransport, recipienter, rening och flödesutjämning. StormTac är inget exakt beräkningsverktyg och bör endast användas för att få en generell 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI bild av hur föroreningssituationen efter ombyggnad kan se ut. Bland annat antaganden om hur framtida marktyper inom utredningsområdet påverkar beräkningsresultatet. Som indata kräver StormTac årsnederbörd och markanvändning för det studerade området. Genom att ange aktuella areor för respektive markanvändning beräknas dagvattnets föroreningsinnehåll (årsmedelvärden) för angivet område. Modellen omfattar dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten) och ger en årsmedelkoncentration på dagvattnets föroreningsinnehåll samt årlig massbelastning. Olika typer av markanvändning har olika nivå av osäkerhet beroende på antalet och variationen av indata. Föroreningsberäkningarna är utförda med en årlig nederbörd 600 mm, enligt Stockholms stads rapportmall för dagvattenutredningar. Allt dagvatten från utredningsområdet avrinner till en och samma recipient, sjön Magelungen, och därför utförs beräkningarna för samtlig mark inom utredningsområdet som ett avrinningsområde. Beräkning av reningseffekter för PFOS i olika typer av anläggningar i StormTac bedöms idag ge mycket osäkra resultat. Inga beräkningar har därför utförts för PFOS trots att detta ämne beskrivits som ett problem i det lokala åtgärdsprogrammet för recipienten (se även avsnitt 6.4 för beskrivning om PFAS för recipient). Osäkerheter föreligger utöver modellens osäkerheter då marken är förorenad och befintlig situation kan antas ha en större belastning av flera ämnen än vad som framkommer i resultatet den genomförda beräkningen. Rening föreslås ske i växtbäddar alternativt i krossdiken/krossmagasin. En kombination av dessa två anläggningstyper kan också vara aktuell. Reningen har mot bakgrund av angivna osäkerheter beräknats med hjälp av uppgivna reningseffekter per ämne i StormTacs databas. Använda reningseffekter redovisas i Tabell 7. Tabell 7 .Tabell över reningseffekter för krossdike (”makadamdike, krossdike, skärvdike, makadamfyllt magasin och infiltrationsdike”) och växtbäddar (”t.ex. inf. Dike/green street med växter och makadam”) enligt StormTacs databas ämnen P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni reningsgrad i % 60 55 80 65 85 85 55 65 krossdiken reningsgrad i % 65 40 80 65 85 85 55 75 växtbäddar ämnen Hg SS Oil PAH16 BaP BDE 47 BDE 99 BDE 209 reningsgrad i % 45 80 90 60 60 50 50 50 krossdiken reningsgrad i % 80 80 70 85 85 50 50 50 växtbäddar ämnen TBT PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 138 PCB 153 PCB 180 reningsgrad i % 50 50 50 50 50 50 50 krossdiken reningsgrad i % 50 50 50 50 50 50 50 växtbäddar För befintlig situation har markanvändningen industriområde ansatts för hela området och efter exploateringen har markanvändningen centrumområde ansatts för hela området, se Tabell 8. Standardinställning i StormTac för volymavrinningskoefficienter har använts. Tabell 8. Markanvändning för föroreningsberäkningar Befintlig markanvändning Area [ha] Volymavrinningskoefficient Industriområde 2,3* 0,5 Framtida markanvändning Area [ha] Volymavrinningskoefficient Centrumområde mindre 2,3* 0,5 förorenat *beräknar ej belastning från naturmarken, som utgör ca 2 ha av området, se area i Tabell 2 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 32 (40) Resultatet redovisas som belastning i kg/år i Tabell 9 och som koncentration i Tabell 10. Beräkningarna har genomförts för rening av allt avrinnande dagvatten i krossdiken resp. rening av allt avrinninade vatten i växtbäddar. Tabell 9. Föroreningsbelastning i kg/år för situationen före exploatering, efter exploatering och efter exploatering och rening. Siffror har avrundats Planerad Planerad Procentuell Procentuell Planerad situation situation förändring förändring Befintlig situation Ämne Enhet med med krossdiken växtbäddar situation utan åtgärder åtgärder åtgärder krossdike växtbäddar Fosfor (P) kg/år 2,2 1,8 0,7 0,63 -67% -71% Kväve (N) kg/år 14 13 5,9 7,8 -58% -44% Bly (Pb) kg/år 0,14 0,11 0,02 0,02 -84% -84% Koppar (Cu) kg/år 0,3 0,16 0,06 0,06 -81% -81% Zink (Zn) kg/år 1,8 0,8 0,1 0,1 -93% -93% Kadmium (Cd) kg/år 0,01 0,006 0,0008 0,0008 -92% -92% Krom (Cr) kg/år 0,1 0,03 0,01 0,01 -85% -85% Nickel (Ni) kg/år 0,12 0,05 0,019 0,013 -85% -89% Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0005 0,0003 0,0002 0,00006 -68% -88% Suspenderad substans (SS) kg/år 710 540 108 108 -85% -85% Olja kg/år 17 7,1 0,7 2,1 -96% -87% PAH16 kg/år 0,007 0,004 0,002 0,0006 -78% -92% Bens(a)pyren (BaP) kg/år 0,001 0,0005 0,0002 8E-05 -81% -93% BDE 47* kg/år 1E-06 1E-06 7E-07 7E-07 -50% -50% BDE 99* kg/år 2E-06 2E-06 9E-07 9E-07 -50% -50% BDE 209* kg/år 0,0001 0,0001 0,00006 0,00006 -50% -50% TBT kg/år 0,001 0,00002 8E-06 8E-06 -99% -99% PCB 28** kg/år 0,0002 0,0002 0,00008 0,00008 -50% -50% PCB 52** kg/år 0,0002 0,0002 0,0001 0,0001 -50% -50% PCB 101** kg/år 0,00007 0,00007 3E-05 3E-05 -50% -50% PCB 138** kg/år 0,00002 0,00002 0,000008 0,000008 -50% -50% PCB 153** kg/år 0,00002 0,00002 8E-06 8E-06 -50% -50% PCB 180** kg/år 0,00002 0,00002 8E-06 8E-06 -50% -50% 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 10. Föroreningshalter i µg/l för situationen före exploatering, efter exploatering och efter exploatering och rening. Siffror har avrundats Planerad Planerad Procentuell Procentuell Planerad situation situation förändring förändring Befintlig situation Ämne Enhet med med krossdiken växtbäddar situation utan åtgärder åtgärder åtgärder krossdike växtbäddar Fosfor (P) µg/l 270 220 88 77 -67% -71% Kväve (N) µg/l 1 800 1 600 720 960 -60% -47% Bly (Pb) µg/l 18 13 2,6 2,6 -86% -86% Koppar (Cu) µg/l 38 20 7 7 -82% -82% Zink (Zn) µg/l 220 99 15 15 -93% -93% Kadmium (Cd) µg/l 1,3 0,7 0,1 0,1 -92% -92% Krom (Cr) µg/l 12 4 1,8 1,8 -85% -85% Nickel (Ni) µg/l 15 6,5 2,3 1,6 -85% -89% Kvicksilver (Hg) µg/l 0,06 0,04 0,02 0,007 -68% -88% Suspenderad substans (SS) µg/l 87 000 67 000 13 400 13 400 -85% -85% Olja µg/l 2 200 870 87 261 -96% -88% PAH16 µg/l 0,86 0,48 0,19 0,07 -78% -92% Bens(a)pyren (BaP) µg/l 0,13 0,06 0,03 0,009 -81% -93% BDE 47* µg/l 0,0002 0,0002 0,00009 0,00009 -50% -50% BDE 99* µg/l 0,0002 0,0002 0,0001 0,0001 -50% -50% BDE 209* µg/l 0,02 0,02 0,008 0,008 -50% -50% TBT µg/l 0,17 0,002 0,001 0,001 -99% -99% PCB 28** µg/l 0,02 0,02 0,01 0,01 -50% -50% PCB 52** µg/l 0,03 0,03 0,01 0,01 -50% -50% PCB 101** µg/l 0,009 0,009 0,004 0,004 -50% -50% PCB 138** µg/l 0,002 0,002 0,001 0,001 -50% -50% PCB 153** µg/l 0,002 0,002 0,0009 0,0009 -50% -50% PCB 180** µg/l 0,002 0,002 0,001 0,001 -50% -50% Den beräknade belastningen minskar redan med den planerat förändrade markanvändning och med inräknad rening i dagvattenanläggningar minskar belastningen mot recipienten med minst 50 % för alla ämnen utom kväve vid rening i växtbäddar, enligt beräkningarna. Som beskrivits ovan bör beräkningsverktygets resultat användas endast för få en generell bild av hur föroreningssituationen efter ombyggnad kan se ut. I föreliggande fall tillkommer också fler osäkerheter. Den generella bilden, mot bakgrund av beräkningsresultaten är dock att föroreningsbelastningen på recipienten minskar efter exploatering och rening i växtbäddar eller krossdiken. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 34 (40) 10. Sammanfattning av dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering bedöms kunna leva upp till intentionerna dagvattenstrategin och/eller åtgärdsnivån. Infiltration bedöms inte lämplig på grund av föroreningar i mark. Planerade dagvattenanläggningar inklusive ledningar rekommenderas därför anläggas täta. Ett system med nedsänkta växtbäddar eller ett system med krossdiken/magasin kan hantera den fördröjningsvolym som krävs om åtgärdsnivån tillämpas för hela området3 och området har en hårdgörningsgrad på 0,9. En kombination av dessa anläggningstyper är också möjlig. Båda dessa typer av anläggningar bedöms kunna anpassas i utformning till områdets karaktär och samspela med naturreservatet. Vilket system som är bäst anpassat till den slutliga utformningen bestäms därför lämpligen i senare skede. Ingen rening av dagvatten sker idag i området. Beräkningar av föroreningsbelastningen efter exploatering och rening i föreslagna anläggningar visar på en minskad föroreningsbelastning från planområdet för alla undersökta ämnen oavsett vilken anläggningstyp som väljs. Möjligheten för recipienten att nå miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas negativt av exploateringen. 3 En del av gatan i nordväst går inte att leda till anläggningar inom planområdet på grund av marklutningen men det är inte bestämt om denna del av gatan ska ingå i planområdet. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Översvämningsrisker 12. Översvämningsrisk och skyfallshantering 12.1 Översvämning till följd av skyfall Stockholms Stads hydrodynamiska skyfallsmodell (2024) har inte varit möjlig att tillämpa i denna utredning eftersom planområdets befintliga murar inte finns med i stadens höjdmodell. Eftersom befintliga murar har en betydande påverkan på planområdets skyfallssituation har därför lågpunkter, instängda områden och avrinningsvägar inom och i anslutningen till planområdet analyserats med hjälp av SCALGO Live. Planområdets befintliga murar har byggts upp och sedan analyserats med en statisk modell. Den statiska modellen motsvarar ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 vilket ger en total nederbörd på 54 mm. Ledningsnätet och infiltration i marken tas inte i beaktning i SCALGO Live. Resultatet redovisas i Figur 21. I figuren visas maximala vattennivåer vid ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor för befintlig situation. I befintlig situation blir vatten stående i den norra delen av planområdet. Befintliga murar inom planområdet hindrar vatten från att följa avrinningsvägar med marklutningen mot nordost. Vattendjupet på gatan uppgår till 36 cm vilket hindrar utryckningsfordon. Maximalt vattendjup uppstår i det nordöstra hörnet och uppgår till 70 cm. Mindre områden med stående vatten finns även i den södra delen men djupen på dessa är grunda och vatten blir inte stående på gatan. Figur 21. Befintlig skyfallssituation vid ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 (SCALGO Live). Grönt visar vattendjup upp till 20 cm, gult 20–50 cm och rött över 50 cm. Planområdesgräns visas med orange polygon. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 36 (40) Befintliga murar skapar en betydande skyfallsproblematik för befintlig situation, som kommer finnas kvar om inte åtgärder vidtas. Åtgärder för att hantera skyfallsproblematiken krävs. Framtida utformning av murarna behöver anpassas så att skyfallsflöden inom det norra avrinningsområdet kan ta sig ut ur området. Mer om detta beskrivs i avsnitt 12.4 Skyfallshantering. 12.2 Översvämning till följd av närliggande ytvatten Närliggande ytvatten bedöms inte kunna orsaka översvämningar inom planområdet. Höjdskillnad från Magelungen och Kräppladiket är ca 4 m. 12.3 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner Södra Snösätra ska anläggas som naturmark. Detta gör att hårdgörningsgraden i närområdet minskar. Detta bedöms inte medföra några risker för skyfallssituationen. Utbyggnadsplaner i närområdet visas i Figur 22. Dessa bedöms, på grund av befintliga markhöjder och höjdskillnader, inte påverka Norra Snösätra. Områden på motsatt sida Magelungen avrinner mot denna utan att passera Snösätra. Övriga områden avleds mot Magelungen via Kräppladiket (WRS, 2017) . Figur 22. Utbyggnadsplaner i närområdet. Bild hämtad från Bygg – och plantjänsten (Stockholms stad, 2025). 12.4 Skyfallshantering Avrinning från den södra delen av området går söderut mot södra Snösätra som ska återställas till naturmark och bli naturreservat. Inga byggnader eller känslig infrastruktur finns där som kan påverkas negativt av skyfallsflöden. Markanvändningen inom området ska inte förändras. Ingen anledning till skyfallsåtgärder ses i detta område. Om vatten inte ska bli stående inom det sydöstra kvarteret behöver dock den befintliga lågpunkten fyllas ut. För att förbättra skyfallssituationen i det norra avrinningsområdet har håltagning i flera befintliga murar i denna del av området testats. Håltagningarnas placering har identifierats utifrån den befintliga skyfallssituationens kritiska lågpunkter och markens befintliga marklutning för att möjliggöra fria skyfallets rinnvägar. Det är viktigt att eventuell 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI framtida bebyggelse inte blockerar håltagningar och att flödesvägar hålls fria för att möjliggöra avrinning. Håltagningarnas föreslagna placering visas i Figur 23. Figur 23. Håltagning av murar i norra planområdet. Pilar visar vart hål är placerade. Röd polygon visar planområdesgräns. Orange linje visar förslag på framtida murar. En statisk modell (SCALGO Live) visar på en förbättrad skyfallssituation vid håltagning (Figur 24) där vatten då kan avrinna mot recipienten och djupet för stående vatten inom området minskar. Flödesvägar och lågpunkter vid håltagning av murar illustreras i Figur 24. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 38 (40) Figur 24. Skyfallshantering med håltagning i befintliga murar. Grönt visar vattendjup upp till 20 cm, gult 20–50 cm och rött över 50 cm. Flödesvägar visas med röda pilar. Planområdesgräns visas med orange polygon. Stående vatten på gatan uppgår till 13 cm efter håltagning, vilket medför att framkomlighet för utryckningsfordon säkerställs. Skyfallsvatten avrinner mot recipienten utan att passera byggnader eller känslig infrastruktur nedströms planområdet i norr/nordost. För att håltagningarna i murarna ska ge önskad förbättring vid skyfall får håltagningarna inte blockeras. Skyfallsvägar behöver hållas fria från bebyggelse och höjdsättning inom planområdet behöver säkerställa att vattnets flödesvägar inte påverkas negativt. Skyfallssituationen bedöms utifrån antagna åtgärder i den statiska modellen förbättras inom området utan att påverka nedströms områden negativt. För att studera dämningseffekter, flödeshastigheter m.m. krävs dock analys med hjälp av dynamisk modell. 13. Fortsatt arbete för översvämningsrisker • En bedömning av skyfallssituationen har gjorts med hjälp av en statisk modell och resultatet visar på en betydligt förbättrad situation. För att studera dämningseffekter, flödeshastigheter m.m. krävs analys med hjälp av dynamisk modell. Hydraulisk modellering krävs. Modell behöver byggas för området. • Osäkerheter finns om var byggnader kommer att placeras och i vilken utsträckning området kommer att exploateras. Byggnader bör inte placeras i lågpunkter där dagvattenanläggningar föreslås, i anslutning till föreslagna håltagningar eller i rinnvägar för dag- och skyfallsvatten. Lägsta golvnivå bör studeras i framtiden när exploateringens utformning fastställs. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Steg 2 Sammanfattning och bedömning för hela planområdet 14. Föreslagen dagvattenhantering Dagvatten renas i krossdiken/krossmagasin eller växtbäddar eller en kombination av dessa anläggningstyper beroende på framtida exploateringsgrad och, utifrån detta, framtida krav på tillämpning av åtgärdsnivån. Redovisat system visar placering av anläggningar för omhändertagande av 20 mm från hela detaljplanens yta och areaanspråk utgående ifrån rening i växtbäddar respektive krossdiken/magasin. Dessa system redovisas i Figur 15 och Figur 18 ovan. Enlig angivna förutsättningar (en hårdgörningsgrad på 0,9) för framtida exploatering beräknas hårdgörningsgraden öka jämfört med nuläget. Det framtida 30-årsflödet inklusive klimatfaktor för utredningsområdet beräknas minska med 316 l/s efter fördröjning i dagvattenanläggningarna, jämfört med befintlig situation. Ett system har tagits fram för rening och fördröjning i växtbäddar eller krossdiken/magasin där tillräcklig nivåskillnad finns till antagna anslutningspunkter. Föreslagen dagvattenhantering bedöms kunna leva upp till intentionerna dagvattenstrategin och/eller åtgärdsnivån. Vid lägre exploateringsgrad än nu antaget kan åtgärdsnivån eventuellt frångås inom vissa områden. Ett system med nedsänkta växtbäddar eller krossdiken/krossmagasin kan hantera hela den fördröjningsvolym som krävs om åtgärdsnivån tillämpas för hela området och området har en hårdgörningsgrad på 0,9. En kombination av dessa anläggningstyper är också möjlig. Båda dessa typer av anläggningar bedöms kunna anpassas i utformning till områdets karaktär och samspela med naturreservatet. Infiltration bedöms inte lämplig på grund av föroreningar i mark. Planerade dagvattenanläggningar inklusive ledningar rekommenderas därför anläggas täta. Bentonitlera som tätskikt bedöms som ett säkrare val än geotextil. Ingen rening av dagvatten sker idag i området. Både information i VISS och handlingarna för det lokala åtgärdsprogrammet visar på behov av rening av ett flertal ämnen i recipientens avrinningsområde för att god status ska uppnås. Det lokala åtgärdsprogrammet knyter PFOS, PBDE, PCB och koppar helt eller delvis till transport via dagvatten. Föroreningsbelastningen från området förväntas minska för alla undersökta ämnen (exv. PCB, PBDE och koppar) efter exploatering och rening i föreslagna anläggningar. Möjligheten för recipienten att nå miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas negativt av exploateringen (se Tabell 9 och Tabell 10). PFOS har inte undersökts men den planerade exploateringen bedöms inte öka belastningen av PFOS från planområdet. Skyfallssituationen bedöms kunna förbättras efter exploatering genom håltagning i befintliga murar. Detta leder till att avrinning av skyfallsvatten kan ske med markens lutning och att framkomligheten på gatan förbättras. 15. Fortsatt arbete Det föreslagna systemet bygger på att befintligt ledningsnät inte ska användas. Läget på anläggningar kan behöva justeras beroende på hur befintligt ledningssystem behandlas i kommande exploatering. Läget för ledningar inom kvarteret i nordost, där en större anläggning föreslås, anges som osäkert på ritningsunderlag. Nivåer för anslutningspunkter har inte varit kända under utredningsarbetet. Utgående ifrån angivna antaganden finns tillräckligt fall mot dessa från föreslagna anläggningar men detta behöver kontrolleras i senare skede för att säkerställa systemets funktion. Vid lägre exploateringsgrad än nu antaget kan åtgärdsnivån eventuellt frångås inom vissa områden. Detta kan undersökas vidare först då planerad exploatering är känd. Skyfallssituationen bedöms ha förbättrats då håltagning i befintliga murar föreslås som åtgärd vid framtida exploatering. Bedömningen utgår dock från en statisk modell och hålens storlek och placering tar inte hänsyn till dämningseffekter m.m. Detta kan behöva ses över i senare skede. Osäkerheter finns också om var byggnader kommer att placeras och i vilken utsträckning området kommer att exploateras. Byggnader bör inte placeras i lågpunkter där dagvattenanläggningar föreslås, i anslutning till föreslagna håltagningar eller i rinnvägar för dag- och skyfallsvatten. Lägsta golvnivå bör studeras i framtiden när exploateringens utformning fastställs. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dagvatten- och skyfallsutredning Norra Snösätra Kulturplats 40 (40) Referenser Liljemark Consulting . (2023). Kompletterande miljöteknisk undersökning med avseende på PFAS i Snösätra Norra industriområde och Snösätra södra kolonilottsområde. Stockholm: Liljemark Consulting AB 2023-02-21. Liljemark Consulting. (2022). Miljöteknisk markundersökning Norra Snösätra. Vällingby: Liljemark Consulting 2021-12-06, rev. 2022-03-09. Länsstyrelserna. (den 10 10 2025). Magelungen. Hämtat från VISS vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA36084210 Länsstyrelserna. (den 22 10 2025b). Länsstyrelsernas Geodatakatalog. Hämtat från Ämnesområde Areella näringar: https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/srv/swe/catalog.search#/home Naturvårdsverket. (den 10 10 2025). Skyddad natur. Hämtat från Skyddad natur: https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Projektmöte. (den 15 10 2025). Liljemark Consulting. (Ramboll, Intervjuare) SEKA miljöteknik. (2010). MILJÖTEKNISK MARK- OCH GRUNDVATTENUNDERSÖKNING SNÖSÄTRA UPPLAGSOMRÅDE. Vallentuna: SEKA miljöteknik AB, 2010-05-04. Sellén & Filipovic. (2023). Massbalans av PFAS i Flaten, Drevviken och Magelungen 2022-2023. Stockholm Vatten och Avfall. (2025). Nedsänkt växtbädd, faktablad. Stockholm: Stockholm Vatten och Avfall, 2025-09-01. Stockholm Vatten och Avfall. (den 22 10 2025). Stockholm vatten och avfall - Öppna data. Hämtat från Verksamhetsområde Dagvatten: https://data- svoa.opendata.arcgis.com/datasets/3c20f67cbe6c4657a6a9125765be1433_1/explore?locati on=59.253951%2C18.038895%2C13.76 Stockholm Vatten och Avfall. (2025b). Makadamdike, faktablad. Stockholm: Stockholm vatten och Avfall, 2025-09-01. Stockholms stad. (2015). Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholm: Stockholms stad. Stockholms stad. (2018). Beslut för Rågsveds naturreservat. Stockholm: Exploateringskontoret. Stockholms stad. (den 21 10 2025). Bygg- och plantjänsten. Stockholm, https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/pagaende-planarbete/sok-via- karta?journalNumber=2025-04867. Stockholms stad. (den 05 06 2025). Stockholms stads Dataportal. Hämtat från Stockholms Skyfallsmodell 2024 (TK): https://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/GetMetaDataById?id=34fc8b07-1d73- 4461-8a32-a5e3236bb6cd Stockholms stad m.fl. (2016). Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Stockholm: Stockholms stad, Stockholm Vatten och Avfall. Stockhoms stad m. fl. (2020). magelungen och Forsån Lokalt åtgärdsprogram. Stockhoms stad, Stockholm vatten och avfall, Huddinge kommun, Tyresåns vattenvårdsförbund: Diarienummer 2018-16545. Svenskt Vatten. (2019). Publikation 110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Svenskt Vatten. WRS. (2017). Förbättringsåtgärder i Kräppladiket. Stockholm: WRS AB. WRS AB, RISE Urban Water Management. (2017). Dagvatten PM Beräkningsmetodik för dagvattenflöde och föroreningstransport. Stockholm: Stockholm Vatten och Avfall. 76840-5202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI